Bankoutskottets memorial nr 86 år 1970 (Memorial 1970:Bu86 - höst bu)

Bankoutskottets memorial nr 86 år 1970

Nr 86

Memorial med förslag till dels lag om ändring i lagen (1970:280)
om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank,
dels nytt bankoreglemente.

Bankoutskottet har verkställt en översyn av reglementet för riksbankens styrelse
och förvaltning (bankoreglementet), vilket senast i sin helhet fastställdes av
riksdagen den 15 december 1966 (BaU 1966: 60; reglementets nu gällande lydelse
RFS 1968: 1). Förslag till nytt bankoreglemente framläggs härmed.

Översynen har i första hand varit av redaktionell natur och avsett en stilistisk
modernisering som bl. a. kunnat leda till en förenkling av vissa bestämmelser utan
ändring i sak. Några nu gällande föreskrifter föreslås utgå såsom obsoleta (nuvarande
4 §) eller onödiga (nuvarande 1 §, 23 § andra stycket, 24 § 1—3 mom.).
Nuvarande 21 § kan anses tillhöra sistnämnda kategori. Det får anses självfallet
att fullmäktige får besluta om sådana utbetalningar som där anges (av anslag som
riksdagen fastställt, av bevakningskostnader, av bidrag till servering för personalen
och av belöning i samband med upptäckt av sedelförfalskning).

Under bankofullmäktige fungerar för närvarande bl. a. en industristyrelse (16
§ 2 mom.). När driften av riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri såsom planerat
helt överförs i bolagsform bortfaller behovet av en sådan styrelse. I förslaget
till nytt reglemente ingår därför inga föreskrifter om industristyrelsen. I stället
anges i en övergångsbestämmelse att vad som är stadgat om industristyrelsen
i det nuvarande bankoreglementet skall gälla intill tidpunkt som bankofullmäktige
bestämmer.

Vad gäller 2 § i förslaget har hänsyn tagits till riksdagens beslut (BaU 1970: 47)
om flyttning av riksbankens avdelningskontor i Skaraborgs län från Mariestad till
Skövde (se även övergångsbestämmelse 1). I enlighet med vad som anförs i utskottets
memorial nr 82 har nuvarande besvärsbestämmelser utbytts mot en hänvisning
till besvärsstadgan för riksdagen och dess verk.

Nya bestämmelser finns i 15 §, som har en motsvarighet i instruktionen för
riksdagens förvaltningskontor, och i 16 §, som ersätter nuvarande föreskrift i instruktionen
för bankoutskottet (1 §) om skyldighet för utskottet att »meddela
yttrande och förslag om användande av den under föregående året upplupna
bankovinsten».

Några kommentarer i övrigt till reglementsförslaget torde icke erfordras.

I anslutning till översynen av bankoreglementet har utskottet också haft anledning
att överväga innehållet i 37 § lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank. Enligt
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 8 saml. Nr 83—88

Bankoutskottets memorial nr 86 år 1970

detta lagrum skall bankofullmäktige efter varje års slut till bankoutskottet avge
berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna föreskrift
kompletteras av föreskrift i bankoutskottets instruktion (1 §) att utskottet
årligen äger emottaga denna berättelse vid sitt första sammanträde. I sitt memorial
nr 90 föreslår utskottet upphävande av instruktionen. Enligt Kungl. Maj:ts förslag
i proposition 1970 nr 40 — vilken i sin helhet prövats av konstitutionsutskottet
(uti. nr 27) — har det nyss åberopade lagrummet ändrats så till vida att berättelsen
i stället skall avges till riksdagen. Lag om ändring i riksbankslagen i bl. a. detta
avseende har promulgerats (SFS 1970: 280); den träder emellertid i kraft först
när vilande grundlagsändringsförslag slutligt antagits.

Till följd av skyldigheten att tillhandahålla berättelsen nästan omedelbart efter
årsskiftet hindras riksbanken att i berättelsen intaga statistiska uppgifter rörande
kreditmarknad, valutamarknad etc. för hela det just avslutade kalenderåret. I
stället får material publiceras som avser annan period än kalenderåret eller som
delvis bygger på prognoser. Kompletterande statistiska uppgifter har brukat tillhandahållas
bankoutskottet i samband med dess granskning under vårsessionens
första del av riksbankens förvaltning. Denna ordning är otillfredsställande. Önskvärt
är att det statistiska materialet i berättelsen kan vara definitivt och avse kalenderår.
Med hänsyn härtill bör berättelsen få avlämnas senare, lämpligen före
utgången av januari.

I den nämnda paragrafens andra stycke föreskrivs att berättelsen dessutom
skall lämnas till riksdagens revisorer senast den 15 september varje år. Denna
bestämmelse svarar inte mot den ordning för revisionen som nu tillämpas och bör
därför utgå.

Föreskrifterna i tredje stycket om riksdagens revisorers berättelse angående
verkställd granskning av riksbanken svarar delvis mot vad som stadgas härom i
de bestämmelser om revision av riksdagsförvaltningen som riksdagen antog 1968
(RFS 1968: 8). I riksbankslagen tycks de i sin helhet vara överflödiga, varför de
föreslås utgå.

I enlighet med vad här sagts framläggs i bilaga 2 förslag till lag om ändring i
lagen (1970: 280) om ändring i lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen

A. fastställer nytt bankoreglemente enligt bilaga 1;

B. för sin del antager det i bilaga 2 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1970: 280) om ändring i lagen (1934: 437)
för Sveriges riksbank.

Stockholm den 10 december 1970

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Bankoutskottets memorial nr 86 år 1970

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s), Åkerlund
(m), Nils Theodor Larsson (ep), Annerås (fp) och Brundin (m);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Franzén i Motala (s), Bengtsson
i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (ep), Rask (s), Fridolfsson i Rödeby (s)
och Löfgren (fp).

Bilaga 1

Förslag

till

reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning (Bankoreglementet)

Om sedelutgivningen och bankrörelsen

1 §

1 mom. På de sedlar, som riksbanken utger, anbringas genom tryck namnteckningar
av fullmäktig eller tjänsteman, två i förening.

2 mom. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor inlösa
sina sedlar efter den grund som Konung och riksdag fastställt.

3 mom. Fullmäktige får medge inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar samt
ersättning för helt förstörda sedlar.

2 §

Riksbanken skall ha avdelningskontor i Göteborg och Malmö samt Falun, Gävle,
Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping,
Luleå, Nyköping, Skövde, Umeå, Uppsala, Visby, Vänersborg, Västerås,
Växjö, Örebro och Östersund.

3 §

Svenskt mynt, präglat efter myntordningar som är äldre än lagen om rikets mynt
den 30 maj 1873, inlöses av riksbanken efter sitt värde i gångbart mynt.

4 §

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning får ej utan fullmäktiges medgivande
beviljas annan än den som är mantalsskriven eller driver stadigvarande rörelse inom
det lånedistrikt som fullmäktige bestämt för varje kontor.

Utan hinder av distriktsindelningen får dock mot realsäkerhet beviljas lån utan
avbetalningsrätt och kredit i checkräkning.

r: såsom kredit aranti

Bankoutskottets memorial nr 86 år 1970

Dessutom får bankinrättningar anlita huvudkontoret i samtliga lånegrenar, även
om de icke tillhör dess distrikt.

5 §

1 mom. Från riksbankens avbetalningslånefond får riksbanken utlämna lån antingen
mot säkerhet av borgen såsom för egen skuld eller pant av värdepapper
eller mot statlig kreditgaranti eller såsom bostadsanskaffningslån till anställningshavare
hos riksdagen och dess verk.

2 mom. Lån mot säkerhet av borgen eller pant av värdepapper utlämnas med
eller utan amorteringsskyldighet enligt följande grunder.

Ränta erläggs var sjätte månad.

Avbetalningslån utlämnas för en tid av högst åtta år och skall återbetalas genom
att minst en sextondedel av det ursprungliga lånebeloppet erläggs var sjätte månad.

På avbetalningslån får, med iakttagande av att den sammanlagda lånetiden icke
överskrider åtta år, medges frihet från amortering under högst fyra år.

Lån utan amortering utlämnas på sammanlagt högst fyra år.

Låntagare får icke häfta i skuld för högre belopp än 25 000 kronor.

3 mom. Lån med statlig kreditgaranti får utlämnas enligt vad därom särskilt
stadgas.

4 mom. Bostadsanskaffningslån får utlämnas till anställningshavare hos riksdagen
och dess verk under förutsättningar och på villkor motsvarande dem som i 2 §
kungörelsen den 30 juni 1960 (nr 522) angående bostadsanskaffningslån med statlig
garanti till anställningshavare i statens tjänst m. m. anges för beviljande av däri
avsedda lån.

6 §

För utlåningsrörelsen i dess helhet gäller följande särskilda bestämmelser.

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning får ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken, utom såvitt gäller lån och kredit i checkräkning mot
säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassas
obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken, utom såvitt gäller dels vid huvudkontoret avbetalningslån
enligt 7 §, dels vid huvudkontoret eller det avdelningskontor, där han
tjänstgör, lån och kredit i checkräkning mot säkerhet av obligationer som utfärdats
av staten, allmänna hypoteksbanken, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller
kommun eller som av fullmäktige i belåningshänseende likställs med sådana
obligationer.

Till styrelseledamot vid avdelningskontor får vid huvudkontoret utlämnas avbetalningslån
enligt 7 §. I övrigt får lån eller kredit i checkräkning beviljas sådan styrelseledamot
endast mot pant som prövas i och för sig innebära fullgod säkerhet.
Växel, på vilken annan styrelseledamot än direktör är acceptant, trassent eller endossent,
får diskonteras i riksbanken endast om växeln är grundad på verklig handelsaffär
eller siste endossenten är av Kungl. Maj:t oktrojerad bankinrättning eller
fullmäktige lämnat tillstånd till diskonteringen.

Bankoutskottets memorial nr 86 år 1970

Lån eller kredit i checkräkning får ej beviljas med borgen av fullmäktig, styrelseledamot
vid avdelningskontor eller tjänsteman eller mot säkerhet av fordringsbevis,
för vilket sådan person svarar. Styrelseledamot vid avdelningskontor och tjänsteman
får dock teckna borgen för avbetalningslån som utlämnas vid huvudkontoret.
Växel, på vilken fullmäktig eller tjänsteman är acceptant, trassent eller endossent,
får ej diskonteras i riksbanken.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även suppleant för fullmäktig
samt direktionsledamot som ej är fullmäktig. För suppleant för styrelseledamot
gäller vad i denna paragraf stadgas om styrelseledamot.

Angående bolag eller förening, vari person som omtalas i denna paragraf äger
ett väsentligt ekonomiskt intresse såsom delägare eller medlem, gäller vad som stadgas
om sådan person.

7 §

Fullmäktig i riksbanken, suppleant för fullmäktig, ledamot av styrelse vid avdelningskontor
samt tjänsteman i riksbanken får icke såsom kommissionär taga befattning
med växeldiskontering eller med anskaffande av lån eller annan kredit i
riksbanken.

8 §

Vid ansökan om växeldiskontering, lån eller kredit i checkräkning skall den erbjudna
säkerheten noga prövas.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas ursprung.

9 §

Räntan för lån och kredit i checkräkning samt vid diskontering av växlar fastställs
av fullmäktige med beaktande av såväl penningställningen som utlåningstiden
och de säkerheter som erbjuds. Fullmäktige äger också bestämma avgiften för kredit
i checkräkning och medge befrielse från sådan avgift.

10 §

Avgiften för den förvaring av värdepapper och av gods under försegling som
omtalas i 24 § lagen för Sveriges riksbank bestäms av fullmäktige. Befrielse från
sådan avgift får medges.

Om tryekerirörelsen och papperstillverkningen
11 §

Angående driften av sedeltryckeriet och pappersbruket äger fullmäktige meddela
erforderliga bestämmelser.

Bankoutskottets memorial nr 86 år 1970

Om styrelsen och förvaltningen m. in.

Fullmäktige in. in.

12 §

1 mom. Fullmäktige utser inom sig riksbankschef samt inom eller utom sig en
suppleant som med fullmäktigs rätt och ansvar träder i hans ställe vid förfall (vice
riksbankschef).

Därjämte utser fullmäktige inom sig en deputerad för tiden intill nästa fullmäktigeval.
Är deputeraden under längre tid förhindrad att tjänstgöra, får fullmäktige
utse annan fullmäktig att under tiden vara deputerad.

Instruktion för deputeraden fastställs av fullmäktige.

2 inom. Vid förfall för fullmäktiges ordförande inkallas den av Konungen förordnade
suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig inkallas, med iakttagande av 70 § 5 mom. riksdagsordningen,
av riksdagen utsedd suppleant, om fullmäktige eljest ej är beslutföra.

Suppleant får inkallas även i annat fall, om ärende av vikt förekommer.

3 inom. Om vid förfall för riksbankschefen vice riksbankschefen är förhindrad
att träda i hans ställe, får fullmäktige förordna annan av riksdagen vald fullmäktig
eller bankdirektör att uppehålla befattningen såsom riksbankschef. Till sådan vikarie
utgår ersättning med belopp som fullmäktige bestämmer.

4 mom. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 30 och 31 §§ lagen för
Sveriges riksbank icke får utöva sin befattning, skall han genast franträda den och
suppleant inkallas att inträda i hans ställe.

J inom. Varje fullmäktig äger uppbära ett årligt arvode av 15 000 kronor.

Därjämte utgår särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 2 700 kronor
för år och till deputeraden efter fullmäktiges bestämmande med högst 14 400
kronor för år.

Är fullmäktig förhindrad att utöva sin befattning av annan anledning än uppdrag
för riksbankens räkning och inkallas till följd därav suppleant, skall fullmäktigen
avstå det arvode som belöper på ledigheten. Fullmäktiges ordförande och deputeraden
får dock med bibehållet arvode åtnjuta semester eller annan ledighet under
en tid av 45 dagar årligen. Är deputeraden av sjukdom förhindrad att tjänstgöra,
får han efter fullmäktiges bestämmande under en tid av högst ett år uppbära
halva fullmäktigarvodet och två tredjedelar av arvodet som deputerad.

6 inom. Av Konungen förordnad eller av riksdagen vald suppleant äger uppbära
ett årligt arvode av 2 400 kronor.

Under tid då suppleant tjänstgör såsom fullmäktig äger han i stället åtnjuta arvode
efter samma grunder som fullmäktig.

7 mom. Fullmäktig äger att för resa, som han för fullgörande av fullmäktiguppdraget
eller eljest för riksbankens räkning företager från hemorten eller ort, där
han vistas för fullgörande av offentligt uppdrag, åtnjuta resekostnadsersättning och,
med det undantag som i andra stycket sägs, traktamente samt ersättning i övrigt

Bankoutskottets memorial nr 86 år 1970

enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet eller, när fråga är om utrikes
resa, utlandsresereglementet. Fullmäktig hänförs därvid till reseklass A.

För bevistande av sammanträde eller annan förrättning i Stockholm för riksbankens
räkning utgår traktamente icke till deputeraden och under tid, då riksdagen
håller session, icke heller till annan fullmäktig eller suppleant som är ledamot
av riksdagen.

13 §

1 mom. Riksbankens direktion skall enligt fullmäktiges bestämmande förbereda
ärenden som skall handläggas av fullmäktige, tillse att fullmäktiges beslut verkställs,
utöva tillsyn över göromålen inom banken, besluta om köp och försäljning
av utländska valutor, pröva utlåningsärenden samt handha den löpande förvaltningen
i övrigt.

Direktionen består av riksbankschefen, vice riksbankschefen, deputeraden, en
annan av de av riksdagen valda fullmäktige (jourhavande fullmäktig) samt den
bankdirektör till vars verksamhetsområde föreliggande ärende hör. Fullmäktige
får föreskriva att även annan bankdirektör skall deltaga vid behandlingen av visst
ärende eller viss grupp av ärenden.

Turordning för alternerande tjänstgöring som jourhavande fullmäktig fastställs
av fullmäktige.

Riksbankschefen, eller vid förfall för honom vice riksbankschefen, är ordförande
i direktionen. Direktionen är beslutför, när minst tre ledamöter, bland dem deputeraden
eller jourhavande fullmäktigen, är närvarande. Vid lika röstetal gäller
den mening som ordföranden biträder.

Vid direktionssammanträde förekommande ärende skall hänskjutas till fullmäktige,
om någon av de närvarande ledamöterna yrkar det.

2 mom. Till ledamöter i den i 6 a § valutalagen nämnda valutastyrelsen skall
fullmäktige utse vice riksbankschefen, en fullmäktig eller suppleant för fullmäktig
och en bankdirektör. Fullmäktige skall därjämte utse suppleanter för dessa ledamöter.

Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige förordnar en
av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara vice ordförande.

Valutastyrelsen är beslutför när minst tre ledamöter är närvarande. Vid lika
röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

Fullmäktige skall utfärda närmare bestämmelser för valutastyrelsens verksamhet.
Därvid får föreskrivas att ärenden som är av löpande eller expeditionell natur
eller eljest innebär tillämpning av fastställda riktlinjer får avgöras på styrelsens
vägnar av ordföranden och bankdirektören i förening.

Har av fullmäktige utsedd ledamot eller suppleant, som deltagit i valutastyrelsens
beslut, enligt 6 a § tredje stycket valutalagen framställt yrkande om att beslutet
skall underställas fullmäktiges prövning, skall sökanden i ärendet underrättas
därom snarast möjligt och senast i samband med att han erhåller meddelande

Bankoutskottets memorial nr 86 år 1970

om innehållet i styrelsens beslut.

Fullmäktig eller suppleant för fullmäktig får ej deltaga i fullmäktiges handläggning
av ärende varmed han tagit befattning i valutastyrelsen.

Till ledamot eller suppleant, som ej är tjänsteman i riksbanken, utgår arvode till
ledamot med 3 000 kronor för år och till suppleant med 60 kronor för sammanträdesdag.
Vid resa, som föranleds av uppdraget, äger ledamot eller suppleant åtnjuta
resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som gäller för bankdirektör.

1 mom. För behandling av allmänna ärenden sammanträder fullmäktige en gång
varannan vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång fordrar
det. Därvid skall minst fem fullmäktige vara tillstädes; ärenden som bör handläggas
skyndsamt får dock avgöras av fyra fullmäktige, därest tre av dem är ense om
beslutet.

Framställs under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, skall alla närvarande
fullmäktige avge sina röster till protokollet. Vid lika röstetal gäller den mening
som ordföranden biträder. Fullmäktig, som varit hindrad att övervara något
fullmäktiges beslut, får ej på denna grund undandraga sig att deltaga i de överläggningar
som beslutet kan föranleda. Sluten omröstning får ske endast vid val till
befattning, vartill någon bland fullmäktige kan utses, och skall äga rum i sådant
fall när yrkande därom framställs.

Vid fullmäktiges sammanträden bör vice riksbankschefen och övriga direktionsledamöter
närvara. I ärende, vari direktionsledamot är föredragande, är han skyldig
att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna icke överensstämmer
med fullmäktiges beslut.

Expeditioner i fullmäktiges namn får utgå endast till följd av beslut som fattats
vid sammankomst med fullmäktige.

2 mom. Fullmäktig, direktionsledamot eller tjänsteman som har att meddela
beslut på riksbankens vägnar får ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal
mellan honom och riksbanken. Ej heller får han deltaga i behandling av fråga om
avtal mellan riksbanken och tredje man, om han i frågan äger ett väsentligt intresse
som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat angående avtal
skall äga motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot
honom eller tredje man.

3 mom. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden skall, för att beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige i
vartdera verket vara tillstädes. Omröstning skall därvid verkställas per capita.

15 §

I skrivelse som fullmäktige avger till riksdagen skall anges närvarande ledamöter
samt skiljaktiga meningar.

Bankoutskottets memorial nr 86 år 1970

16 §

Fullmäktige skall varje år före utgången av januari till riksdagen överlämna förslag
om disposition av riksbankens vinstmedel.

17 §

Fullmäktige åligger att låta verkställa erforderliga undersökningar av riksbankens
kontor och avdelningar, kassor och förvaringsrum samt sedeltryckeri och pappersbruk
ävensom att låta utföra erforderliga besiktningar av riksbankens fastigheter
och inventarier.

Varje avdelningskontor skall minst en gång årligen inspekteras av fullmäktig,
direktionsledamot eller annan som fullmäktige utser därtill.

18 §

Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan som har förvärvats till
täckande av fordran, får icke avyttras utan riksdagens medgivande.

Fråga om nybyggnad eller större reparation på bankens för rörelsen avsedda
byggnader skall underställas riksdagen.

19 §

1 mom. Efter noggrann prövning av omständigheterna i varje särskilt fall får
fullmäktige bevilja de riksbankens gäldenärer, vilka försatts i konkurs eller vid
försök till utmätning befunnits sakna utmätningsbar tillgång och därefter avlagt
utmätningsed, ackord eller eftergift pa deras skuld eller biträda överenskommelse
mellan gäldenär och hans fordringsägare om betalning av gäld.

Fullmäktige får bevilja riksbankens gäldenärer anstånd med betalning av skuld
till riksbanken och far också uppdraga åt direktionen och styrelserna vid avdelningskontoren
att bevilja sådant anstånd.

2 mom. Fullmäktige får bestämma, att såsom osäkra ansedda fordringar skall
föras inom linjen i räkenskaperna.

20 §

Det ankommer på fullmäktige att ombesörja beredskapsplanläggning på bankoch
betalningsväsendets område. Fullmäktige skall i erforderlig utsträckning samråda
med överstyrelsen för ekonomiskt försvar samt hålla denna myndighet underrättad
om beredskapsplanläggningen.

21 §

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret skall fullmäktige i riksbanken
för uppsikt och kontroll över Göta kanals vidmakthållande utse dels en person
att såsom ledamot på riksbankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i di -

Bankoutskottets memorial nr 86 år 1970

rektionen över kanalen, dels ett ombud att på de båda verkens vägnar deltaga i revisionen
av kanalens räkenskaper. Val av ledamot i direktionen skall företagas varje
år och val av ombud i revisionen före dess början.

A vdelningskontorens styrelser
22 §

1 mom. Styrelse vid avdelningskontor skall bestå av direktören vid kontoret och
ytterligare tre eller fyra ledamöter.

Ordförande och övriga styrelseledamöter samt suppleanter för dem, i den mån
sådana anses erforderliga, utses av fullmäktige för högst tre år. Fullmäktige får
entlediga styrelseledamot eller suppleant.

Styrelse väljer inom sig vice ordförande.

Direktören vid kontoret får icke utses till ordförande eller vice ordförande.

2 mom. Är direktören förhindrad tjänstgöra, anmäls förhållandet skyndsamt
hos direktionen. I avvaktan på beslut av direktionen förordnar styrelsen om hur
gör omålen skall uppehållas.

3 mom. Styrelseledamot, som ej är direktör vid kontoret, äger uppbära dels årsarvode
och dels särskilt arvode för dag, då han deltar i sammanträde med styrelsen,
enligt följande grunder, nämligen

vid kontoren i Göteborg och Malmö: styrelsens ordförande årsarvode med 1 800
kronor samt ersättning per sammanträdesdag med 60 kronor; annan styrelseledamot
årsarvode med 1 500 kronor samt ersättning per sammanträdesdag med 50
kronor;

vid övriga kontor: styrelsens ordförande årsarvode med 1 500 kronor och ersättning
per sammanträdesdag med 50 kronor; annan styrelseledamot arsarvode
med 1 200 kronor och ersättning per sammanträdesdag med 40 kronor.

Vice ordförande, som tjänstgör som ordförande, äger uppbära för ordförande
angiven dagersättning.

Suppleant, som inkallas att närvara vid sammanträde, äger uppbära ersättning
med 75 kronor per sammanträdesdag.

Med sammanträde jämställes förrättning, vari styrelseledamot eller suppleant
deltar.

4 mom. Styrelseledamot eller suppleant äger att för resa, som han för fullgörande
av sitt uppdrag eller eljest för riksbankens räkning företager från hemorten, åtnjuta
resekostnadsersättning och traktamente enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet.
Han hänförs därvid till reseklass A.

23 §

1 mom. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen så ofta
ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång fordrar det, dock minst en gång i
veckan. Styrelsen är beslutför, när minst tre ledamöter är tillstädes. Vid sammanträde
skall protokoll föras. Vid lika röstetal gäller den mening ordföranden bi -

Bankoutskottets memorial nr 86 år 1970

träder. För bifall till låneansökan fordras att minst tre ledamöter är ense om beslutet.

2 mom. Styrelseledamot får ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan
honom och riksbanken. Han får ej heller deltaga i fråga om avtal mellan riksbanken
och tredje man, om han i frågan äger ett väsentligt intresse som kan vara
stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat skall äga motsvarande tillämpning
beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

24 §

Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till efterrättelse
av fullmäktige och direktionen meddelade föreskrifter.

Den löpande förvaltningen handhas av direktören. Det åligger denne att enligt
meddelade föreskrifter ha inseende över den vid kontoret anställda personalen,
att ordna göromålens handläggning inom kontoret, att utöva erforderlig kontroll
samt att föredraga låne- och andra ärenden.

Tjänstemännen

25 §

1 mom. Fullmäktige får fördela förefintliga ordinarie tjänster mellan kontoren
på sätt fullmäktige med hänsyn till göromålens omfattning finner lämpligt.

2 mom. Prövar fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, får fullmäktige
låta anstå med tillsättning därav.

26 §

1 mom. Ordinarie tjänst i riksbanken får innehas endast av svensk medborgare.

2 mom. I den mån så prövas erforderligt får fullmäktige uppställa särskilda kompetensvillkor
för erhållande av viss tjänst i riksbanken.

27 §

Ordinarie tjänster tillsätts av fullmäktige, tjänster med lönegradsbeteckningen
Bp eller Cp genom förordnande för högst tre år i sänder.

28 §

Extra ordinarie tjänstemän antages av fullmäktige eller, efter fullmäktiges bemyndigande,
av direktionen. Andra icke-ordinarie tjänstemän anställs av direktionen.

29 §

Göromålen vid riksbankens kontor skall handläggas i överensstämmelse med av
fullmäktige fastställda tjänstgöringsstadgar, instruktioner och arbetsordningar samt
med iakttagande av de föreskrifter i övrigt, som meddelats av fullmäktige eller
direktionen.

36 Bankoutskottets memorial nr 86 år 1970

30 §

Om besvär över vissa beslut inom riksbanken föreskrivs i besvärsstadgan för
riksdagen och dess verk.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1971, da bankoreglementet den
15 december 1966 (senaste lydelse RFS 1968: 1) upphör att gälla.

Övergångsbestämmelser

1. Intill tidpunkt som fullmäktige bestämmer har riksbanken avdelningskontor
i Mariestad i stället för i Skövde.

2. Intill tidpunkt som fullmäktige bestämmer gäller vad i bankoreglementet
den 15 december 1966 (16 § 2 mom.) är stadgat om industristyrelsen.

Bankoutskottets memorial nr 86 år 1970

Förslag

till

Bilaga 2

Lag

om ändring i lagen (1970: 280) om ändring i lagen (1934: 437)
för Sveriges riksbank

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1970: 280) om ändring i lagen (1934:
437) för Sveriges riksbank

dels att lagen i vad avser 37 § skall ha nedan angivna lydelse,
o dels att ikraftträdandebestämmelsen till förstnämnda lag skall upphöra att gälla
såvitt avser 37 §.

(Nuvarande lydelse1)

37 §

Efter varje års slut skola fullmäktige
till riksdagen avgiva berättelse angående
riksbankens tillstånd, rörelse och
förvaltning. Denna berättelse skall till
trycket befordras och hållas för allmänheten
tillgänglig.

Härförutom hava fullmäktige att senast
den 15 september varje år till
riksdagens revisorer avgiva berättelse i
omförmälda hänseenden.

Av riksdagens revisorer avgiven berättelse
angående verkställd granskning
av riksbanken skall på fullmäktiges
föranstaltande tryckas och offentliggöras
samt till riksdagen och dess
revisorer överlämnas jämte de yttranden
och förklaringar, till vilka densamma
kan giva anledning.

(Föreslagen lydelse)

Varje år före utgången av januari
skola fullmäktige till riksdagen avgiva
berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

1 Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt 1970: 280.