Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968 (Memorial 1968:Bu42 bu)

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Nr 42

Memorial angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfonds verksamhet och förvaltning.

1 enlighet med § 12 av gällande stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
har stiftelsens styrelse den 8 februari 1968 avgivit bifogade berättelse
över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1967 (bilaga 1).
Berättelsen har avlämnats till bankoutskottet och till riksdagens revisorer,
vilka senare efter verkställd granskning av stiftelsens verksamhet och förvaltning
avgivit bifogade revisionsberättelse (bilaga 2). Utöver dessa handlingar
har utskottet haft tillgång till de protokoll som förts vid sammanträdena
med stiftelsens styrelse under år 1967.

När fondens ändamål år 1964 skulle närmare bestämmas betonade utskottet
(uti. 1964: 44) bl. a. önskvärdheten av att fonden — om än dess verksamhet
icke skulle bindas genom en ändamålsbestämning som i framtiden
kunde visa sig för snäv — skulle få en viss egen profil och inte splittra sina
resurser över hela forskningsfältet. I anslutning till vad som anförts i förarbetena
uttalade fondens styrelse också år 1966 vid en principdebatt om
verksamheten, att samhällsforskning skulle ha ett visst företräde (BaU
1967:35, s. 6). Verksamheten skulle sålunda inriktas på forskning som
syftar till att öka kunskapen om de verkningar som tekniska, ekonomiska
och sociala förändringar framkallar i samhället och hos de enskilda människorna
— med andra ord miljöfrågor i vidaste mening. Utskottet finner
en sådan inriktning av verksamheten vara önskvärd även framgent och
förutsätter att den bidragsgivning utanför den angivna ramen som förekommit
under år 1967 inte är uttryck för någon principiell förändring av
de nämnda riktlinjerna.

Utskottet har inhämtat att fondens styrelse avser att, när av fonden
understödda projekt börjat slutföras, komplettera sin årliga berättelse med
någon form av resultatredovisning.

I övrigt har utskottet vid sin granskning inte funnit något förhållande som
påkallat särskilt yttrande från utskottets sida. Utskottet hemställer,

att riksdagen beviljar styrelsen för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond ansvarsfrihet för stiftelsens förvaltning
under år 1967.

Stockholm den 14 maj 1968

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅHLE

1 — Biliang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 42

Bankoutskottets memorial nr Å2 år 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Åkerlund
(h), Lundin (s), Enarsson (h), Mattsson (ep)* och Österdahl (fp);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h)*, Franzén i Motala (s),
Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona (s), Löfgren (fp)
och Fridolfsson i Rödeby (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

av herr Åkerlund (h).

Reservation

Bankoutskottets memorial nr r>2 år 1968

Bilaga 1

Till Riksdagen

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond får härmed avgiva
berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1967.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen till den 31 mars 1968 är:

professor Torgny Segerstedt (ordförande)
suppleant: professor Folke Lindberg

professor Arne Miintzing

suppleant: professor Erik Rudberg

professor Bror Rexed

suppleant: professor Arne Tiselius

professor Ingvar Svennilson

suppleant: docenten Lennart Holm

riksbankschefen Per Äsbrink (vice ordförande)
suppleant: bankdirektören Arne Callans

ledamoten av andra kammaren fröken Astrid Bergegren

suppleant: ledamoten av andra kammaren herr Hans Hagnell

ledamoten av andra kammaren fru Elisabet Sjövall

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Kaj Björk

ledamoten av första kammaren herr Olle Dahlén

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Per Hilding

ledamoten av andra kammaren herr Bo Martinsson

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Tage Johansson

ledamoten av första kammaren herr Nils Theodor Larsson
suppleant: ledamoten av andra kammaren herr Erik Grebäck

ledamoten av andra kammaren fröken Blenda Ljungberg

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Carl Éskilsson

Filosofie doktorn Paul Lindblom har varit chef för fondens kansli- Fondens
sekreterare har varit kanslirådet Carl-Erik Virdebrant.

Styrelsen har under året sammanträtt åtta gånger. Flera av styrelsen tillsatta
arbetsgrupper har varit i verksamhet för att förbereda till fonden inkomna
ansökningar. Särskilda utlåtanden av sakkunniga har inhämtats i
ett stort antal fall. Yttranden över inkomna ansökningar har också inhämtats
från olika statliga forskningsråd.

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Fonden organiserade den 24 och 25 oktober 1967 en konferens på Foresta
i Lidingö för forskare, som deltar i av fonden understödda projekt rörande
urbaniseringsfrågor, lokaliseringsfrågor och kommunalforskning.

1 fondstyrelsen har under år 1967 sammanlagt 124 ansökningar avgjorts.
Av dessa har 75 bifallits. Under året har anslag beviljats med sammanlagt
14 410 481 kronor. Av dessa och tidigare beviljade anslagsmedel utbetalades
under år 1967 ett sammanlagt belopp av 10 933 937 kronor 41 öre. Summan
beviljade men ännu inte utbetalda anslag utgjorde vid årets utgång 18 250 159
kronor 59 öre. Vid ingången av år 1968 står ett belopp av sammanlagt
21 157 521 kronor 32 öre till fondens förfogande. Av beloppet har 1 750 000
kronor reserverats för att stå till förfogande för eventuella pensionsavgifter
för den personal som är engagerad i av fonden understödda forskningspro ^1

en särskild bilaga har de forskare som erhållit anslag från fonden gett
en kort redogörelse för sina respektive program och projekt. Bilagan innehåller
dessutom statistiska data rörande samtliga ansökningar under år

1967. , , ,

Förvaltningen av fondens medel har handhafts av riksbanken, och londens
ställning per den 31 december åren 1966 och 1967 har redovisats såsom
bilaga II till fullmäktiges i riksbanken berättelse om bankens tillstånd, rörelse
och förvaltning under år 1967. Därav framgår bl. a. att till fonden under
år 1967 influtit räntor till ett belopp av 19 287 143 kronor 53 öre. Då
fondens i det följande närmare specificerade omkostnader uppgått till sammanlagt
275 762 kronor 84 öre, blev fondens nettointäkt detta år 19 011 380

kronor 69 öre. o

I den av fullmäktige i riksbanken avgivna berättelsen för ar 1967 har intagits
följande utdrag ur räkenskaperna för Riksbankens jubileumsfond.

Balansräkning

per den 31 december 1966 och 1967

Tillgångar	1966	1967 1 650 000	_
Obligationer utfärdade av	......... 126 402 250: —	126 402 250	_
	......... 141 716 500: —	141 651 500	—
	........ 20 116 750: —	20 116 750	—
	....... 25 711 100: —	32 261 100	—
	...... 3 056: 78	32 751	84
	88 779: 16	1 250	03
	........ 222: 65	500	—
	Kr. 314 038 658: 59	Kr. 322 116 101	87

Skulder

Kapitalkonto..............

Beviljade, ej utbetalda anslag
Disponibla medel:

Ingående behållning......

Avgår: Beviljade anslag...
Tillkommer: Årets nettointäkt.
................

Utgående behållning........

............ 282 708 420: 96

............ 14 773 616: —

17 133 990: 96

18 620 456: —

18 043 086: 67

............ 16 556 621: 63

282 708 420: 96
18 250 159: 59

16 556 621: 63
14 410 481: —

19 011 380: 69

21 157 521: 32

Kr. 314 038 658: 59

Kr. 322 116 101: 87

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Utgifter

Omkostnader......

Fondens nettointäkt

Vinst- och förlusträkning

1966 1967

............ 290 696:85 275 762: 84

......... 18 043 086: 67 _ 19 011 380: 69

Kr. 18 333 783: 52 Kr. 19 287 143: 53

Inkomster

Ränteintäkter netto.................. Kr. 18 333 783: 52

Kr. 19 287 143:53

Specifikation av omkostnader för år 1967

Styrelsearvoden.................

Löner och kansliarvoden.........

Sakkunnigarvoden...............

ATP-avgitter...................

Rese- och traktamentsersättningar

Lokalhyra......................

Städning.......................

Kopiering......................

Övriga kontorskostnader.........

Inventarier..................

Kostnader för forskarkonferens... .
Tillfälliga utredningar............

61 450: —

......... 105 647: —

......... 41 200: —

......... 5 600: —

......... 5 894: 05

......... 7 663:16

......... 5 800: —

......... 4 017:37

......... 9 443: 27

......... 3 686: 13

......... 14 688: 55

......... 10 673:31

Summa kr. 275 762:84

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och
förvaltning har utförts av riksbankens revisionsavdelning. Verksamhetsberättelse
för fonden kommer i enlighet med föreskrift i fondstadgarna att
överlämnas jämväl till riksdagens revisorer.

Stockholm den 8 februari 1968

TORGNY SEGERSTEDT

Per Åsbrink
Astrid Bergegren
Nils Theodor Larsson
Ingvar Svennilson
Bo Martinsson

Bror Rexed
Olle Dahlén
Arne Muntzing
Elisabet Sjövall
Blenda Ljungberg

Paul Lindblom

/ C.-E. Virdebrant

Bankontskottets memorial nr 42 år 1968

Bilaga
till bilaga 1

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

Program och projekt som beviljats anslag år 1967

På samma sätt som föregående år presenterar de forskare, som liar erhållit
anslag från Riksbankens jubileumsfond under 1967, i korta redogörelser
sina program och projekt.

Vid grupperingen av redogörelserna har inte någon schematisk ämnesindelning
följts. Projekten har förts samman på sådant sätt att det skall vara
möjligt att få en bild av vilka större områden fondstyrelsen har lämnat anslag
till. Den efterföljande statistiska uppställningen redovisar däremot projekten
efter en traditionell ämnesindelning. Vissa förändringar har dock
gjorts i denna indelning, varför siffrorna från 1965—66 och 1967 inte utan
vidare, kan jämföras. Eu sammanställning över samtliga beviljade och avslagna
anslag under åren 1965—67 bifogas också.

Under 1967 har ytterligare anslag utgått till tidigare startade program
och projekt. Dessa är: »Det svenska välståndets utveckling 1925—1960»
(Attman, Bjurling, Hildebrand m.fl.), »Realkapitalundersökningen» (Böök,
Klingberg, Österberg), »Storstadsregionens rumsliga struktur- och tillväxtproblem»
(Helmfrid m.fl.), Kommunalforskningsgruppen (Back, Elvander,
Wallin, St jer nquist och Westerståhl), »Demografiska modeller» (Hyrenias),
»Anställdas val och byte av arbetsplats» (Hedberg), »Stockholmsungdomars
framtidsutsikter» (Carl-Gunnar Janson), Forskningspolitiska
programmet (Dedijer), »Zigenarundersökningen» (Takman), »Den primära
proteinproduktionen» (Burström), »Sverige under andra världskriget»
(Lindberg, Palme, Westin).

Av de nya programmen och projekten under 1967 finns flera som rör urbaniseringsprocessen.
Lennart Améen forskar om »Arealbudget». Inom Gerd
Enequists program har tillkommit ett nytt delprojekt »Sveriges sågverksindustri
under efterkrigstiden». Ett omfattande program som rör frågor i samband
med landsbygdens avfolkning är »Glesbygdens serviceproblem» (Erik
Bglund och Georg Karlsson).

W. William-Olsson behandlar »Europas städer och landsbygd». Orvar
Westelius projekt heter »Individens val av alternativa serviceutbud». En
amerikansk forskare, David Pass, undersöker tillkomsten av Vällingby och
Farsta. Dick Urban Vestbro studerar »Hushållsstruktur och bostadsform i
östafrikansk stad».

Ett större program som rör den regionala resursfördelningsproblematiken
innehåller två projekt, »Lokaliseringspolitikens mål och medel» (Ragnar
Bentzel) och »Regionala utvecklingstendenser inom svenskt näringsliv»
(Gunnar Törnqvist).

Två projekt belyser arbetsmarknadsfrågor: »Statlig arbetsmarknad 1945—
1967 med särskilt avseende på löneförhållanden och löneutveckling» (C. G.
Lindell) och »Cost-benefit-analyser av arbetsmarknadspolitiska åtgärder»

(Harald Niklasson).

Peter Bohm, Alf Carling och Gunnar Ribrant undersöker »Resursfördelningen
vid marknadsimperfektioner». Ernst Jonsson studerar »Statliga styrmekanismer
visavi kommunernas investeringar».

Bankoutskottets memorial nr k2 år 1968

Flera projekt inom företagsekonomi och organisationsteori får stöd av
fonden: »Några företagsekonomiska problem i samband med ekonomisk
tillväxt» (Bertil Näslund), »Studier av prissättningsprocesser» (Jan Odhnoff),
»Beslutsmodeller och lönsamhetskriterier vid gruvdrift och malmbehandling»
(Nils-Erik Norén), »Organizational structure and organizational
strain» (Bengt Stymne) samt »Innovationer i svenska personalavdelningar»
(Eric Rhenman).

En statsvetenskaplig-statistisk studie är »Den svenska valmanskåren
1866—1968» (Leif Lewin) och ett annat ämne med anknytning till den politiska
utvecklingen i Sverige är »Det svenska partiväsendets struktur och
funktionssätt» (Olof Ruin). Karl E. Birnbaum behandlar ett internationellt
ämne, »Central European Project».

Ett nytt delprojekt inom Herman Wolds forskningsprogram är betitlat
»Statistisk analys av undervisningseffektivitet och studietider». Tore Dalenius
tar upp ett metodologiskt problem »Fel i undersökningar». Carl-Erik
Quensels projekt ligger inom demografins område, »Demografiska kohortstudier».

»Struktur och processer i svensk fackföreningsrörelse» (Walter Korpi)
är en organisationssociologisk undersökning. Två andra sociologiskt inriktade
projekt rör u-landsfrågor, »Undersökning av svenskt u-hjälpstänkande»
(Stig Lindholm) och »Social och politisk förändring i afrikanska stater
med särskild hänsyn till impulser för utveckling ''nedifrån’» (Ulf Himmelstrand).

Ett relativt stort antal projekt inom området psykologi/pedagogik har fått
anslag från fonden. Datamaskinteknikens användning inom psykologisk
forskning utvecklas av Gunnar Johansson i projektet »Datamaskinreglerad
processforskning inom psykologi». Gösta Ekman har beviljats anslag till två
olika projekt, »Undersökning av relationen mellan å ena sidan avstånd i
rum och tid, å andra sidan graden av emotionellt engagemang» och »Temporala
aspekter på sensoriska processer, särskilt adaptation inom skilda sinnesområden».

Ansatsen är tvärvetenskaplig i Marianne Frankenhaeusers »Effekter av
monotoni och isolering på psykologiska och biokemiska funktioner». Sigvard
Rubenowitz undersöker »Personalpsykologiska och personaladministrativa
återverkningar av långt driven kontorsautomation». Elever på grundskolans
högstadium studeras av Ingrid Gottfries och Sven Marke (»Personlighet
och skolanpassning»). Ulf Kraghs »Optimering av och fältundersökning
med experimentell personlighetsdiagnostisk metod (DMT-testet)» syftar
till att lämna bidrag till den personlighetspsykologiska teorin. Bertil
Nordbecks »Kvinnliga forskare i Sverige» anknyter till Dedijers program
om forskning om forskning. Ett pedagogiskt ämne behandlas av Urban Dahllöf
i »Komparativa mål och processanalyser av skolsystem».

En rättssociologisk undersökning är Per Olof Boldings »Konfliktlösning
genom skiljedom». Fredrik Neumeyer studerar »Rätten till arbetstagarnas
uppfinningar i Sverige och USA».

Inom kriminologin har Bengt Börjeson fått anslag till »Genomförande av
ett rättssociologiskt och kriminologiskt behandlingsforskningsprogram» och
Knut Sveri för projektet »Utlänningars brottslighet».

På det socialmedicinska och medicinska området har sju projekt fått stöd
av fonden. En forskargrupp (Sven-Erik Lindell, Gunnar Lindgren och Nils
H. Sternby) gör »Epidemiologiska studier av hjärt-, kärl- och lungsjukdo -

Bankoutskottets memorial nr >r2 år 1968

mar i Malmö med kliniskt-fysiologiska, socialmedicinska och patologisktanatomiska
undersökningsmetoder». Stig Sjölin och Gösta Samuelson utför
i Västerbottens län en nutritionsundersökning av barn. För forskning om
tekniska hjälpmedel åt handikappade har Birger Roos och Lennart Angervo
beviljats anslag. »Psykiskt utvecklingshämmade ungdomars yrkes- och
samhällsanpassning» behandlas av Fredrik Fränkel och Rikard Palmér.
Projektet »Narkomanistudier» ledes av Lars-M. Gunne. 1 anknytning till
forskningen inom det internationella biologiska programmet studerar Börje
Löfstedt, Ove Wilson och Per-Olof Åstrand »Klimatfysiologiska frågor».

Ett visst stöd till ett större projekt inom cancer forskningen utgår till CarlAxel
Hamberger, Georg Klein, Rune Walstam och Jerzg Einhorn: »Studier
över immunologiska reaktioner efter lokal bestrålning av Burkitt’s tumörer
och av kemiskt framkallade postnasala carcinom».

Styrelsen har gett anslag till ytterligare ett projekt inom proteinforskningen,
»Inventering av möjligheterna för utvinning av proteinkoncentrat
för human konsumtion ur frön från tvåhjärtbladiga kulturväxter kombinerade
med studier av för näringsvärdet begränsade toxikologiska faktorer»
(Gösta Ehrensvärd, Erik Åkerberg och Arne Hagberg).

Ett annat naturvetenskapligt projekt rör den mänskliga aktivitetens inflytande
på bottensedimenten i Göteborgs skärgård (Eric Olausson).

Fonden lämnar ett visst anslag till Bo Lehnerts forskning om »Magnetisk
inneslutning av en het joniserad gas». Ett av världens största elektronmikroskop
har kunnat inköpas av Institutet för metallforskning (Roland Kiessling
m.fl.) genom anslag från Malmfonden, Riksbankens jubileumsfond och
Jernkontoret.

Ingeniörsvetenskapsakademien erhåller anslag för att studera »Administrativ
rationalisering».

Inom det humanistiska området studerar Hans Hof och Anders Jeff ner
livsåskådningar i det moderna samhället. »Inkomster — förmögenhetsfördelning
— beskattning» är ett historiskt projekt som rör 1800-talets och
1900-talets första decennier (Stellan Dahlgren, Rune Hedman och Sune
Åkerman). Nils Runeby behandlar »Vetenskapsmännens och teknikernas
roll i den industriella revolutionen i Sverige». Ett stort projekt som också
fått amerikanskt forskningsstöd är »Sverige och Amerika efter 1860. Utvandring,
återinvandring, politisk och social debatt» (Sten Carlsson m.fl.).

»Norrlands tidiga bebyggelse» är ett omfattande tvärvetenskapligt projekt,
som bygger på arkeologiskt och etnologiskt material och på naturvetenskapliga
undersökningar om ekologiska faktorer (Evert Baudou och Margareta
Biörnstad). Ett annat tvärvetenskapligt projekt med arkeologisk, kulturgeografisk
och kvartärgeologisk inriktning är »Ölands Stora Alvar» (LarsKönig
Königsson m.fl.).

Birgit Åkesson gör undersökningar i Afrika om dramats ursprungliga
form — riten. Ett humanistiskt projekt med anknytning till teknisk forskning
undersöker sångrösten och vissa biåsinstrument (Johan Sundberg).

Slutligen har fonden gett anslag till forskningsbiblioteksrådet för framställning
och utlåning av tidningsfilmkopior.

Docent Lennart Améen:

Arealbudget

Såsom delprojekt inom den vidare ramtiteln »Urbaniseringsprocessen» är
projektledaren med biträde av en assistent sysselsatt med ett av Riksban -

Bankoutskottets memorial nr 12 år 1968

kens jubileumsfond understött projekt: Arealbudget. Den tid arbetet hittills
pågått har ägnats åt en genomgång av de offentliga markregister som föres.
Inom en avgränsad provyta (belägen mellan Malmö och Lund) har t. ex. fastighetsböcker,
jordregister, fastighetstaxeringar, fastighetsband, ekonomisk
karta och RLF :s jordbruksregister konsulterats var för sig för att vi skall
kunna bedöma vilka redovisningsluckor som vart och ett av dessa register
innehåller. Jämförelser registreringarna emellan inom samma område visar
avsevärda brister i överensstämmelse och ger oss möjligheter att systematisera
feltyper hos de olika registreringarna.

Ett nästa, just påbörjat steg i undersökningen består i att välja den samtidigt
mest tillförlitliga och mest arbetsbesparande vägen genom primärmaterialet
för att nå kunskap om markorganisationen.

Professor Gerd Enequist:

Lokaliserings förändringar inom industri och handel

Forskningsprogrammets allmänna målsättning redovisas i föregående års
redogörelse, varför här endast behandlas det nya delprojektet »Sveriges sågverksindustri
under efterkrigstiden». Syftet med denna undersökning, som
utförs av fil. kand. Bo Mårtensson, är att beskriva och analysera förändringarna
i den svenska sågverksindustrins lokalisering och struktur under efterkrigstiden.
Arbetet avses utmynna i en prognos för branschens framtida lokalisering
och dimensionering, varvid konsekvenserna för arbetsmarknaden
ägnas särskilt intresse. De jämförelser som kan göras med de vetenskapliga
undersökningar av viss industri och handel, som pågår parallellt och som
gäller samma tidsperiod, bör bli av stort värde för möjligheterna att dra
generella slutsatser beträffande det svenska näringslivets utveckling under
efterkrigstiden.

Professorerna Erik Bylund och Georg Karlsson:

Glesbygdens serviceproblem

Planeringen av det svenska samhället har under senare år dominerats av
den problematik, som skapats av landsbygdens avfolkning å ena sidan och
tätorternas tillväxt å den andra. Såväl urbaniseringen som glesbygdsavfolkningen
är primärt uttryck för ekonomiska förändringar i samhället. Det är
fråga om en samhällsprocess, som inte bara kan fångas i begreppet industrialisering
och därmed en övergång från mer arealkrävande näringar (jordoch
skogsbruk) till en jämförelsevis punktuellt bedriven produktion, utan
även måste innefatta strukturrationalisering och koncentration till större
driftsenheter. I sig inkluderar denna process en mängd följdföreteelser, som
verkar accentuerande på processens förlopp. Gemensam effekt av de verksamma
agentierna är: betydande regionala förändringar. Den aktuella planeringsproblematiken
har också utvecklat sig till en fråga om regional organisation,
varvid den i hög grad har fokuserats till de två motsatta polerna i
samhällsprocessens kraftfält: storstaden och glesbygden. Storstadens och
glesbygdens problem kan inte ses avskilda från varandra i egenskap av komplexa
yttringar av samma process. I själva verket är problematiken många
gånger identisk oavsett i vilken pol den uppträder. Inte minst från social
synpunkt synes det viktigt att beakta individens situation och anpassningsmöjligheter
i en miljö, som är underkastad starka förändringar. Storstads -

10 Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

miljön kan exempelvis för vissa kategorier människor barn, sjuka, åldringar
— bjuda på sådana svårigheter med erhållande av vård och önskvärda
kontakter, att dessa t. o. m. överträffar motsvarande svårigheter i extremt
isloerade glesbygdsområden.

Utgångspunkt för undersökningen är glesbygdens avfolkning, vars komplexa
problematik är känd till sina yttringar, ehuru inte val definierad som
samhällsprocess och ej heller som regional företeelse tillräckligt detaljerat
kvantifierad. Här må endast påpekas, hur denna avfolkning bl. a. kan leda
till allvarliga problem med servicen för den kvarboende befolkningen, förutom
ökade svårigheter med anskaffningen av materiell service hotar social
och kulturell isolering vissa områden. Då avfolkningen i många områden
leder till snabb deformering av ålderspyramiden, tenderar serviceproblemet
i allt större utsträckning att bli ett åldringsvårdsproblem. — Glesbygdsproblemet
ses i projektet i första hand som ett serviceproblem.

De huvudsakliga problemställningarna i glesbygdsproblemet innefattar
dels en principiell, generell aspekt på utflyttningsförloppet, dels en regional
aspekt. Frågorna är: A) Hur är avfolkningsmekaniken beskaffad? Vilka är
utlösningsfaktörerna? Hur stor är eftersläpningseffekterna, när det gäller
servicen? Förekommer det en accelerationseffekt i utflyttningen beroende
på servicebortfall och minskat antal sociala kontakter? Hur sker befolkningens
anpassning till ett läge med ett glesare punktmönster för serviceutbudet?
B) Till vilka områden är antydda eller hypotetiskt framförda yttringar
av glesbygdsproblemet lokaliserade? Är det möjligt att göra en områdesgradering
med hänsyn till dessa yttringars tydlighet? Var ligger de med
hänsyn till serviceutbudet särskilt underförsörjda områdena?

Undersökningen kommer att ge deskriptiva data för fem glesbygdsområden
med avseende dels på hur individerna lever i och använder sig av orten
och dels hur de värderar sin situation.

Professor W. William-Olsson:

Europas städer och landsbygd

Forskningsprojektet »Europas städer och landsbygd» är ett delprojekt
inom programmet »Urbaniseringsprocessen». Det siktar mot att sätta in de
svenska förhållandena i deras västerländska sammanhang beträffande såväl
stadsutveckling som landsbygdsavfolkning och miljövård. Det innehåller
följande huvudmoment:

1. Karakterisering av samtliga städer i Västeuropa på basis av uppgifter
om deras näringsstruktur jämte en kartering av Europas uppodling. Förutom
självändamålet att ge en förståelig bild av Europas näringsliv är det
avsett att ge proportioner åt den svenska stadsdiskussionen och att artikulera
en råd i densamma förekommande begrepp, t. ex. storstad, stadsregion,
storstadsregioner och storregioner.

2. Städerna ligger infattade i en från plats till plats växlande natur och
denna måste karakteriseras i en för lekmannen förståelig form. I samarbete
med utländska geografer knyts observationer från olika länder samman.
Karteringsarbeten rörande Europas relief, dess sjöar och dess siktförhållanden
(luftens genomskinlighet) är långt framskridna.

3. Vid härvarande geografiska institution byggs ett för svensk forskning
tillgängligt batteri av statistik ut rörande befolkning och näringsgrenar i
Europas provinser, kommuner och orter.

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Arkitekt Orvar Westelius:

Individens val av alternativa serviceutbud

Föremål för de intervjuundersökningar som utförs är individens förflyttningar
inom en tätort. Dessa begränsas ej till ett bestämt förflyttningssätt,
som är brukligt vid trafikundersökningar, utan avser alla förflyttningar
mellan geografiskt och till sitt innehåll bestämda lokaler. Mängden av vad
som kan kallas »resbitar» utgör det grundläggande studiematerialet. Det
mönster, som bildas av dessa resbitar och därav sammansatta »förflyttningskedjor»,
betingas av i huvudsak två faktorer.

Den första är individens behov (efterfrågan) av varor, tjänster, arbete,
nojen och rekreation. Dessa behov uppträder i tiden mer eller mindre regelbundet
(exempelvis arbete varje vardag, varor däremot i tiden oregelbundet)
och med kortare eller längre tidsmellanrum. Denna faktor kallar vi individens
behov, vilket kan uppfattas som en utvidgning av vad som vanligen
avses med »konsumtionsmönster».

Den andra faktor, som styr individens rörelsemönster, är den rumsliga
dispositionen av alla de utbud, som svarar mot individens skilda behov.
Denna kan beskrivas som det inbördes avståndet mellan kombinationer av
utbudspunkter. Dessa två grundläggande begrepp, individens behov och den
geografiska fördelningen av motsvarande utbud har visat sig vara den enklaste
och mest fruktbara utgångspunkten vid analys av de data om resmönstret,
som våren 1965 insamlats i Uppsala. På grundval av detta arbete,
som utförts av projektledaren, har hypoteser uppställts om sambandet mellan
resmönster och utbudets lokalisering.

Projektet innefattar tre planerade intervjuundersökningar. Den första
genomfördes i april 1967. I 1 150 hushåll bosatta i Vällingbyområdet intervjuades
varje person över 16 år om samtliga förflyttningar under en i förväg
bestämd dag. Data om resmålens lägen och art, färdsätt till resmålen,
start och ankomsttider för förflyttningarna samt ev. köpsummor insamlades.

Detta material, som under sommaren och hösten 1967 kodats och stansats,
är för närvarande (december 1967) under bearbetning. Denna bearbetning
avses avslutad under våren 1968, då nästa intervjuundersökning skall
utföras.

David Pass, M.C.P.:

Vällingby and Farsta—From Idea to Reality. The suburban development
process in a large Swedish city

The development of Stockholm’s suburban communities has never been
mvestigated in depth. What were the fundamental policies that nourished,
and the fundamental problems that confronted, their birth? What were the
political and administrative obstacles that hampered their development?
How effectively have the plans been realized and what were the various
strategies that were employed to overcome the obstacles?

The project is developed around a case study of some aspects of the planning
and construction of Vällingby and Farsta-—two new suburban communities
built under the direction of the city of Stockholm. An empirical
description, an analysis of the methods and procedure used in organizing
the planning and lmilding of the two communities, and an Identification and

12 Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

analysis of the system of organized institutions and the series of administrative
procedures which made possible their creation, are to be presented. The
investigation includes the collection of material related to the emergence and
development of policy as well as administrative procedure.

The study examines the planning for the development of these two areas
from 1935 to 1960, concentrating in the main on those general plan proposals
and efforts that were “comprehensive”—that is, that attempted to inaugurate
a new city form. Those efforts have been the major innovative
efforts and they have evoked great response. They most vividly show the
city’s political system in operation. In addition, however, attention, has been
given to the quieter struggles around the less-than-comprehensive planning
proposals since these struggles help to illuminate the underlying structure
of the policy-making process. While this study is by no means a complete
history of development planning åt Vällingby and Farsta, it is aimed åt
presenting the major patterns and characteristics of the suburban development
system in Stockholm. Major ideas and issues, and key conflicts, decisions,
and outcomes will be pinpointed, and the technical and political factors
influencing and effecting the formal and informal urban planning process
will be illustrated.

Arkitekt Dick Urban Vestbro:

Hushålls struktur och bostadsform i östafrikansk stad

De flesta afrikanska länder har just påbörjat en urbaniseringsprocess som
beräknas bli dubbelt så snabb som motsvarande period i de industrialiserade
länderna. Detta kommer att ställa höga krav på bostadsbyggandet i dessa
länder samt orsaka omställningsproblem för såväl den enskilde individen
som samhället i sin helhet. Förutom ekonomiska och tekniska svårigheter
kan man räkna med allvarliga sociala problem. Till de minst kända faktorerna
hör bostadsvanor och familjestruktur hos de människor man skall
bygga för.

Projektet »Familjestruktur och bostadsform i östafrikansk stad» syttar
till att i ett fall studera bostadsvanornas och familjestrukturens förändring
under urbaniseringsprocessen samt sambandet mellan dessa faktorer och
den rumsliga organisationen av bostaden och dess närmaste omgivning för
att på så sätt kunna värdera funktionella egenskaper hos existerande låglcostnadsbyggande
och möjliggöra förbättringar i framtida bostadsproduktion.

Projektet är indelat i fem etapper, varav anslag erhållits för de tre forsta.
Dessa tre etapper upptas av 1) framställandet av en bibliografi med sammandrag
av litteratur om lågkostnadsbyggande i samarbete med byggforskningens
projekt »Building Research in Tropical Regions», 2) upprättandet
av kartotek över bostadsbyggande, forskande och undervisningsinstitutioner
i u-länder samt 3) inventerande resa för insamlande av uppgifter om befolkningssammansättningar,
existerande lågkostnadsbyggande, utförd och pågående
forskning, bostadspolitiska program, miniminormer m. in. i några
afrikanska stater. Dessa uppgifter sammanställes i en rapport upptagande
exempel på bostadspolitisk organisation, forskningsresultat, hushållsstruktur
och planlösningar av olika bostadstyper.

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Professorerna Ragnar Bentzel och Gunnar Törnqvist:

Den regionala resursfördelningsproblematiken (forskningsprogram)

Den kunskap vi i dag har om den ekonomiska utvecklingens regionala
återverkningar och om den ekonomiska politikens möjligheter att påverka
dessa är åtskilligt ofullständig. Att vinna förbättrade insikter på dessa områden
har sedan länge framstått såsom en angelägen uppgift för den samhällsvetenskapliga
forskningen. Behovet av ökat kunskapsförråd framträder
med särskild styrka inför den omprövning av den nuvarande lokaliseringspolitiken,
som kommer att göras inom de närmaste åren. Forskningsprogrammet
»Den regionala resursfördelningsproblematiken» har lagts upp
med direkt syfte att belysa några av de problem, som väntas bli aktuella vid
denna omprövning.

Projekt 1:

Lokaliseringspolitikens mål och medel

Det första delprojektet inom detta projekt, »En teoretisk studie av mål
och medel i lokaliseringspolitiken», kommer att omfatta följande fyra huvudområden:
1) En kort, översiktlig genomgång av olika lokaliseringsteoretiska
ansatser av intresse för mål-medelanalysen. 2) En genomgång av de
mål som brukar ställas upp för statliga ingrepp i näringslivets geografiska
fördelning. 3) En genomgång av de medel, som kommer till användning i
lokaliseringspolitiskt syfte i olika länder samt en diskussion av de bakomliggande
tankegångarna. 4) En analys av den ekonomiska politikens möjligheter
att med olika medel påverka näringslivets lokalisering.

Huvudproblemet i det andra delprojektet, »Samhällsekonomisk contra
företagsekonomisk lönsamhet», är att undersöka i vad mån olikheter i målsättning
kan förorsaka att olika typer av ekonomiska subjekt — företag,
kommun, stat — eventuellt skiljer sig i värderingen av ett visst lokaliseringsalternativ.
En central punkt i denna analys kommer att bli en undersökning
av i vad mån förekomsten av externa effekter, odelbarheter i det
ekonomiska systemet, skalfördelar, friktioner av olika slag m. m. förorsakar
diskrepanser i de olika subjektens värderingar. Undersökningen kommer till
stor del att baseras på cost-benefit-analyser.

Projekt 2:

Regionala utvecklingstendenser inom svenskt näringsliv

Det har sagts att urbaniseringen ytterst är en sida av teknikens specialisering
och den därmed nödvändiga horisontella länkningen mellan aktiviteter.
Den horisontella länkningens princip och därmed urbaniseringen bygger på
konsten att förflytta material, personer och meddelanden. (T. Hägerstrand:
Urbaniseringen som världsproblem, IVA-meddelande nr 139, 1965).

Tidigare undersökningar tyder på att kostnader för transport av gods är
av underordnad betydelse vid val av lokaliseringsort för exempelvis en omfattande
och växande del av den svenska industrin. Transporter av meddelanden
av den typ som kan ske via telekommunikationer och brev kan knappast
längre påverka lokaliseringen av ekonomiska aktiviteter.

Valet av nedanstående delprojekt bygger på följande antagande: En väsentlig
drivkraft i urbaniseringsprocessen — och då i första hand koncentra -

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

tionen av vissa verksamhetsgrenar till storstadsregionerna — är behovet av
kontakter och informationsutbyte mellan alltmer specialiserade arbetsfunktioner
i samhället. Många betydelsefulla kontakter kan ännu inte på ett tillfredsställande
och tillräckligt effektivt sätt upprätthållas genom brev och
telekommunikationer utan kräver direkta personkontakter mellan befattningshavare
och således persontransporter. Att dessa kontakter kräver personlig
närvaro av ofta mycket kvalificerade befattningshavare torde hänga
samman med att kontakterna i många fall rymmer betydelsefulla — kanske
oförutsägbara — moment av vad vi kan kalla problemlösning, planering,
bevakning, avkänning och spaning. Kontakter får ofta formen av överläggningar
och diskussioner.

Organisationsteoretisk bakgrund. Med utgångspunkt från kända organisationsteorier
utvecklas en serie rumsliga organisationsmodeller, som kan
tänkas gälla för olika typer av företag, organisationer etc. Grovt beskrivet
fördelas de sysselsatta inom företag och organisationer med utgångspunkt
från den huvudsakliga arbetsfunktionen på vad vi tills vidare kallar administrativa
enheter, besluts- eller informationsenheter resp. drifts- eller produktionsenheter.
Inom de förra dominerar informationsutbyte och informationsbehandling
(informationsflöden), inom de senare material och godshantering
eller serviceverksamhet (flöden av varor och tjänster).

Kartläggning av personkontakter inom svenskt näringsliv. Hittills föreligger
endast en delundersökning som avser personkontakter genom ett speciellt
kommunikationsnät, nämligen samtliga inrikes flyglinjer i Sverige. För
närvarande förbereds undersökningar som skall avse personkontakter med
andra kommunikationsmedel och då i första hand personkontakter över
korta avstånd, t. ex. inom en storstadsregion.

Beskrivning av näringslivets regionala utveckling. Vi har antagit att utbyte
och behandling av information och impulser sysselsätter och kommer
att sysselsätta allt fler individer i samhället. De som direkt sköter de för
informationsutbytet nödvändiga kontakterna, knyter till sig personal för
bearbetning av dessa informationer osv. Vi har vidare antagit att de kontaktorienterade
funktionerna — besluts- och informationsenheter — tenderar
att klumpa ihop sig främst i storstadsregionerna där personkontakterna är
lättast att upprätthålla. Driftsenheterna — bl. a. de material- och godshanterande
funktionerna — visar däremot andra lokaliseringstendenser som
framgått av tidigare undersökningar.

Regionala produktivitetsstudier. Målsättningen med detta projekt är att
studera orsakerna till och kartlägga regionala produktivitetsskillnader för
vissa delar av det svenska näringslivet. Avsikten är vidare att resultatet av
detta arbete skall utnyttjas vid analys av de regionala utvecklingstendenserna
samt för studier av effekterna på samhällets totala produktion av regionala
omflyttningar av produktionsfaktorerna.

Arbetets första etapp, som beräknas ta ett år i anspråk, utgörs av en empirisk
kartläggning av regionala produktivitets- och löneskillnader. Kartläggningen
kommer att omfatta dels ca 10 branscher, vilka i första hand avgränsas
efter industristatistikens detaljgruppsindelning, dels de företag som erhållit
lokaliseringsstöd. I senare etapper kommer olika tänkbara förklaringar
till konstaterade produktivitetsskillnader att diskuteras. Bland dessa
kommer speciellt effekterna av stordrift och agglomerativa faktorer att tas
upp. Vidare kommer innebörden av regionala produktivitetsskillnader för
resursallokeringen inom landet på kort och lång sikt att analyseras.

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Rektor C. G. Lindell:

Statlig arbetsmarknad 1945—1967 med särskilt avseende på löneförhållanden
och löneutveckling

Undersökningen syftar till ett studium av vissa strukturförändringar på
den statliga delen av arbetsmarknaden under tiden 1945—1967. Särskilt
gäller detta utvecklingen av löner (inkl. övriga anställningsförmåner) och
lönerelationer. En allmän jämförelse skall göras mellan »standardutveckling»
och »standardnivå» för statens anställda och privatanställda arbetare
och tjänstemän. Jämförelsen avses göras dels för grupperna i dess helhet,
dels för mindre delar av de stora kollektiven.

Det bör i sammanhanget kunna klarläggas om och i vilken utsträckning
förhållandena påverkats av sådana faktorer som marknadsförhållanden,
tradition inom området, organisationsförhållanden, förhandlingssystem,
lönesystemets utformning, politiska värderingar, olika gruppers lönepolitiska
målsättning etc.

En intensivstudie av löneutveckling m. m. (standardutveckling) för någon
eller några större grupper av statsanställda skall göras. I första hand
skall därvid ifrågakomma grupper med jämförelsevis låg inkomst, exempelvis
inom kommunikationsverkens område.

Undersökningen skall omfatta statsförvaltningen inkl. de affärsdrivande
verken men däremot inte de statliga bolagen.

Fil. kand. Harald Niklasson:

Cost-benefit-analgser av arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Termen »cost-benefit-analys» kan i detta sammanhang närmast översättas
till »samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys».

Enskilda företag använder sig ofta av kostnads-intäktsanalyser för att
finna de beteenden, som bäst överensstämmer med företagens målsättningar.
På senare tid har man i allt större utsträckning försökt att tillämpa
liknande metoder i samband med offentliga projekt och åtgärder; man tänker
i termer av »kostnader» och »intäkter». Därvid möter man emellertid
redan på det principiella planet andra problem än vad företagen gör, eftersom
de offentliga organens målsättningar är annorlunda. Samhälleliga
kostnads-intäktsanalyser bör ytterst kunna härledas från samhällets strävan
efter att i någon mening — som man i möjligaste mån bör precisera —
»maximera den samhälleliga välfärden». I en cost-benefit-analys av ett bestämt
projekt eller av en viss åtgärd måste man alltså utifrån välfärdsteoretiska
utgångspunkter ta ställning till frågorna om vilka effekter (relativt
ett alternativt handlingssätt), som bör betraktas som kostnader och intäkter
och om hur dessa bör värderas för att bli jämförbara och kunna
vägas samman i en »lönsamhetskalkyl».

Projektets syfte är att utarbeta dylika teoretiskt välgrundade och praktiskt
användbara cost-benefit-metoder på arbetsmarknadspolitikens område.

Fil. lic. Peter Bohm, fil. kand. Alf Carling, fil. mag. Gunnar Ribrant:
Resursfördelningen vid marknadsimperfektioner (allokeringsundersökningen) Sedan

en längre tid har man kunnat skönja ett växande intresse för samhällsekonomisk
långtidsplanering och effektivitetsstimulerande ekonomisk
politik såväl från politiska och administrativa instanser som från den eko -

Bankoutskottcts memorial nr 42 år 196t

nomiska forskningens sida. Emellertid föreligger betydande brister i kunskapen
om de sammanhang det här gäller, brister som torde försvåra en
effektiv planering och ekonomisk politik rörande resursfördelningen. Dels
föreligger oklarheter om tillämpligheten av och konsistensen mellan olika
s. k. allokeringsteoretiska ansatser, dels saknar allokeringsteorin för närvarande
empirisk förankring på väsentliga punkter.

Syftet med föreliggande forskningsprogram är att söka utveckla allokeringsteorin
i främst följande avseenden: 1) Det ekonomiska beteendet vid
ovisshet om framtida priser, teknik och preferenser. 2) Resursfördelningen
vid stordriftsfördelar och odelbarheter i produktion samt därav betingade
avvikelser från fri konkurrens. 3) Resursfördelningen i integrerade företag
och mer generellt prisbildningen i ett samhälle med storföretag. 4) Generella
principer för ekonomisk politik, när en »idealt» fungerande ekonomi
(»renkonkurrensekonomin») inte eftersträvas eller kan skapas, t. ex. på
grund av otillräckliga ekonomisk-politiska medel eller på grund av överordnade
— »icke-ekonomiska» — mål.

Arbetet är upplagt på följande sätt. Delprojekt A (Peter Bohm) avser att
söka binda samman olika allokeringsteoretiska ansatser och därmed söka
åstadkomma ett enhetligt grepp om allokeringsteorin samt om de i detta
sammanhang relevanta alternativen för den ekonomiska politiken. Denna
generella studie utgör en referensram för de två följande delprojekten. Dessa
baseras på aktuellt empiriskt material, varav en del insamlats av koncentrationsutredningen
och som avser produktionsförhållanden och prisbildning
under ofullständig konkurrens och speciellt på marknader med storföretag.
Här avses i första hand att utreda vissa teoretiska problem för att
det empiriska materialet skall kunna infogas i en generell bild av resursfördelningsproblematiken
i samhället.

Delprojekt B (Alf Carling) avser att belysa prisbildning och resursallokering
i ett samhälle, där en stor del av produktionen äger rum i storföretag,
vilka i varierande grad kan påverka prisbildningen på resp. marknader.
Speciellt studeras resursallokeringen på kort och lång sikt i integrerade
företag.

Delprojekt C (Gunnar Ribrant) utgör en studie av stordriftsfördelar inom
olika delar av näringslivet. Avsikten är dels att belysa betydelsen av
skaleffekter och odelbarheter för företagens beteende och för den strukturella
utvecklingen av samhället, dels att mot denna bakgrund diskutera
produktionsstrukturens effektivitet och möjligheterna att via ekonomiskpolitiska
medel påverka denna effektivitet.

Ekon. lic. Ernst Jonsson:

Statliga styrmekanismer visavi kommunernas investeringar

Projektet är en fortsättning på en tidigare avhandling, »Kommunernas
finanspolitik — mål och medel», som behandlar frågan om kommunernas
intresse och möjligheter att medverka i en av staten ledd konjunkturpolitik.
I den fortsatta studien fördjupas analysen på följande område: »Vilka möjligheter
har staten att styra kommunerna att konjunkturvar ier a sina investeringar?»
Tyngdpunkten i studien ligger på en statistisk urvalsundersökning
av 128 primärkommuners och 12 sekundärkommuners (landstings)
investeringsbeteende under perioden 1952—1965. Ett huvudsyfte med undersökningen
är att söka få en uppfattning om vissa marginella benägenheter
hos olika typer av kommuner. Reaktionen på olika former av statlig styr -

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

ning kommer bl. a. att studeras. Undersökningens resultat läggs därefter
till grund för konstruktionen av styrmekanismer. Den statistiska undersökningen
påbörjades i juni 1966. Projektet bedrivs i samarbete med Finanspolitiska
forskningsinstitutet. Det är avsett att leda fram till en doktorsavhandling.

Docent Leif Lewin:

Den svenska valmanskåren 1866—1968

Projektet »Den svenska valmanskåren 1866—1968» syftar till att analysera
det politiska systemets förändring vid ekonomisk tillväxt, närmare
bestämt i hur hög grad man kan förklara röstningen vid valen — och förskjutningarna
i partiernas styrkeförhållanden — med samhällsförändringar
av ekonomisk och social natur. Intresset kommer särskilt att koncentreras
på den kraftiga, av den ekonomiska tillväxten betingade förskjutningen

1 yrkesstrukturen under de senaste 100 åren.

Vill man i en enda term fånga den svenska valmanskårens utveckling
1866—1968, kan man använda begreppet mobilisering. Under det att bara
någon enstaka procent av Sveriges vuxna befolkning gick till valurnorna
1866, röstar under 1960-talet 80 å 85 procent. Medan valen tidigare var förbehållna
den sociala eliten, deltar nu även folkets breda lager.

Ett annat särdrag i utvecklingen gäller politiseringen av valen. I början av
perioden röstade man inte på program utan på personer, och några organiserade
meningsmotsättningar framträdde inte. I och med partiväsendets
uppkomst började valen att politiseras; de förvandlades till strid mellan
olika politiska program.

Vid studiet av partiernas rekrytering av väljare från olika sociala strata
undersöks särskilt i vad mån partierna fått nya »kärntrupper». Exempel på
sådant är högerpartiets omvandling från »godsägarhöger» till »industrihöger»,
utvecklingen från »bondeförbund» till »centerparti» och analysen av
den nya medelklassen som marginalväljare mellan olika partier i dagens
Sverige.

Det kan särskilt nämnas, att en allmän inventering företas av en stor
mängd valstatistik och befolkningsstatistik, som kommer att göras lättillgänglig
för framtida forskning. Avancerade statistiska metoder och databehandling
i full skala används för bearbetningen.

Preceptor Olof Ruin:

Det svenska partiväsendets struktur och funktionssätt

Projektet, som ännu befinner sig i ett förberedande stadium, är avsett att
belysa hur det svenska partiväsendet i dess struktur och funktionssätt anpassar
sig till ett ständigt föränderligt samhälle. Sammanlagt rör det sig
om fem delprojekt.

Det första avser att belysa hur partierna under den gångna tioårsperioden
förhållit sig — i sin strävan att maximera sitt röstetal — visavi olika grupper
i samhället, såsom arbetare, tjänstemän, jordbrukare, pensionärer, ungdomar,
glesbygdsbefolkning, storstadsbor etc. Det andra delprojektet, som
nära ansluter sig till det första, begränsar sig till 1968 års valrörelse. Avsikten
är att försöka fixera och kartlägga de strategier, som partierna väljer
inför detta politiskt synnerligen centrala val.

Det tredje delprojektet berör partiernas relationer till varandra: I vilken

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 42

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

utsträckning och med vilka medel har partierna förmått uppnå samförståndslösningar
på olika områden, i vilken omfattning har enskilda partier
— det gäller framför allt folkpartiet och centerpartiet — förmått samordna
och integrera sin verksamhet?

I det fjärde delprojektet lägges tyngdpunkten på partierna som system i
sig. Det som skall studeras är inflytandedistributionen inom partierna, mellan
olika kategorier av personer i ledande ställning, mellan central och lokal
nivå inom partierna samt mellan olika horisontellt ställda organisationer.
Det femte delprojektet slutligen, som ännu så länge inte är närmare specificerat,
avser att ur olika synpunkter analysera väljarnas syn på vårt partiväsende.

Projektet i sin helhet ledes av en styrelse med representanter för samtliga
statsvetenskapliga institutioner i landet under ordförandeskap av preceptor
Olof Ruin, Stockholms universitet.

Docent Karl E. Birnbaum:

Central European Project

Det centraleuropeiska projektet planerades ursprungligen som en studie
av officiella hotuppfattningar i sex kontinentaleuropeiska länder på ömse
sidor av den öst-västliga skiljelinjen. Analysen skulle baseras på vissa
arbetspapper av en rad utrikespolitiska experter i de nämnda länderna samt
på en självständig genomgång av primärmaterialet. Syftet med studien har
i sista hand varit att öka vår kunskap om förutsättningarna för militär
stabilitet och en fredlig politisk evolution i Centraleuropa.

Såväl den inkomna arbetspapperens karaktär som den sedan 1966 timade
politiska utvecklingen i Mellaneuropa har lett till en viss förändring i forskningsprojektets
uppläggning. Tyngdpunkten i studien kommer sålunda inte
att ligga på granskningen av hotperceptionerna utan på en analys av den
efter 1963 inträdda avspänningen i Europa och dess utvecklingsmöjligheter.
I centrum för undersökningen står numera frågan hur öst-väst relationerna
i Europa skall kunna utvecklas i riktning mot större militär stabilitet och
en lösning av de politiska tvistefrågorna.

Professor Bertil Näslund:

Några företagsekonomiska problem i samband med ekonomisk tillväxt

Storleksfördelningen av företag bildas genom en process, där företag skapas,
växer, eventuellt minskar i storlek och ibland går i konkurs. Dessa
processer kan studeras för stora områden bestående av många länder, för
ett enskilt land eller en enda bransch inom ett land.

Projektets syfte är 1) att kartlägga de metoder som tidigare använts för
att studera storleksfördelningar av företag och utarbeta nya metoder för att
utföra dylika studier, 2) att utföra en jämförelse mellan storleksfördelningen
av företag i USA, Västeuropa, Skandinavien och speciellt Sverige samt att
försöka förklara hur dessa fördelningar uppkommit med användande av
metoder som framkommit under punkt 1, samt 3) att med utgångspunkt
från arbetet under punkterna 1 och 2 närmare analysera en svensk industribransch.
Därvid skall historiska data användas för att bedöma sannolikheten
för tillväxt i olika storleksklasser. En modell skall uppställas i syfte
att kunna förutsäga den framtida storleksfördelningen bl. a. med utgångs -

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

punkt från det tidigare utvecklingsförloppet. Dylika modeller kan vara av
värde t. ex. i samband med framtida långtidsutredningar.

1 anslutning till dessa huvudavsnitt skall nya metoder utarbetas för att
utföra dynamiska ekonomiska analyser både vad beträffar de ovan beskrivna
strukturproblemen och vad beträffar ekonomisk tillväxt i allmänhet.

Docent Jan Odhnoff:

Studier av prissättningsprocesser

Detta projekt är av grundforskningskaraktär och inriktat på att i ett
relativt formaliserat språk beskriva de principiella avgöranden, som ligger
bakom några svenska storföretags sätt att organisera och genomföra prissättningen
av produkter i mer eller mindre sammanhängande sortiment.

Det formaliserade språket anses motiverat dels ur teoretisk synpunkt,
dels ur hypotesprövningssynpunkt. Den teoretiska delen av arbetet utförs
av Jan Odhnoff, som innehar en forskartjänst vid Statens råd för samhällsforskning.
Utgångspunkten är att integrera i den klassiska pristeoriens ram
idéer utvecklade under senare år av sociologiskt skolade ekonomer.

Utgående från en preliminär sådan ram har forskningsassistent Hans
Näslund och Odhnoff gjort en första empirisk studie av fem företag. Ur
denna har en beskrivning skapats, som ligger till grund för det fortsatta
empiriska arbetet, som huvudsakligen är inriktat på hypotesprövningar.
Hypoteserna rör var i organisationen och när hänsyn tas till olika förändringar
initierade av t. ex. kostnadsförändringar, nya produkter eller förändringar
på marknadssidan. En väsentlig grupp av frågor vill ha svar på
hur snabbt anpassningen till sådana förändringar kan ske och sker. Detta
är ett centralt problem, om man vill ge en mer ingående bild av hur marknadshushållningen
fungerar.

Underlaget till hypotesbildningen skapas ur företagens externa material,
medan själva prövningen sker genom intervjuer i resp. företag.

Civilekonom Nils-Erik Norén:

Beslutsmodeller och lönsamhetskriterier vid gruvdrift och malmbehandling

Inom gruvindustrin ställs man ofta inför val mellan handlingsalternativ
med olika stora malmförluster (spill). I dessa och liknande valsituationer
och vid det direkta valet av produktionskapacitet i en gruva påverkas dennas
livslängd. Gruvans livslängd påverkas vidare av sådana faktorer som
brytvärdhetsgräns, brytnings- och malmbehandlingsteknik, antalet gruvor
inom företagets intressesfär, företagets storlek och ställning på malmmarknaden
etc. Det finns också ofta ett ömsesidigt beroende mellan dessa faktorer.

Då en malmfyndighet skall exploateras, krävs ofta mycket stora investeringar.
Dessa blir större ju snabbare malmen bryts (högre kapacitet krävs),
samtidigt som gruvans livslängd sjunker genom en snabbare brytning. En
väsentlig del av investeringarna sker i det samhälle, som växer upp vid
gruvan och som för sin existens kan vara beroende av att gruvdriften fortsätter.
De beslut, som påverkar gruvans livslängd, är därför av synnerligen
stor betydelse.

Forskningsprojektets syfte är att konstruera och kritiskt granska beslutsmodeller,
som kan hjälpa företagen att nå bästa möjliga beslut i de ovan

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

diskuterade frågorna. Avsikten är också att söka vidare användningsområden
för de framtagna modellerna.

Ekon. lic. Bengt Stymne:

Organizational structnre and organizational strain

Projektet ingår som en del i ett större forskningsprogram. Beskrivningen
nedan berör några viktiga tankegångar i detta program. Frågan om stora
företags och andra liknande organisationers effektivitet är ett viktigt problem
för samhället, som organisationsforskningen behandlar. Bristande
effektivitet kan enligt det synsätt som tillämpas i studien ha två huvudorsaker.
Det ena är att organisationen kan vara dåligt anpassad till sin
miljö, dvs. samhället har helt enkelt ingen användning av dess tjänster.
Den andra är att organisationen, oavsett vilka tjänster den gör samhället,
kan vara dåligt samordnad, dåligt planerad eller på annat sätt dåligt utnyttja
de mänskliga och andra resurser den har till sitt förfogande. Dessa
tvä typer av effektivitet kan kallas yttre och inre effektivitet. Det aktuella
projektet behandlar främst den inre effektiviteten.

Den här studien behandlar en process som i många sammanhang visat
sig vara av avgörande betydelse för en organisations effektivitet, nämligen
kommunikationen mellan olika enheter. Det diagnostiska instrument —
funktionsindikatorn — som vi i detta sammanhang söker utveckla är friktionsnivå
eller graden av störningar och samarbetssvårigheter mellan olika
avdelningar. Denna indikator har visat sig mycket utslagsgivande i en rad,
främst amerikanska, studier.

Data om kommunikationssystemets utseende och funktion har insamlats
i ett sjukhus, en branschorganisation och två arbetsgivareorganisationer.
Anslaget avser bearbetning av dessa data.

Professor Eric Rhenman:

Innovationer i svenska personalavdelningar

Utveckling och förändring åstadkommes i vårt samhälle i stor utsträckning
inom och genom företag och andra organisationer. För företagsledningen
är kraven på anpassning av företaget till yttre miljöförändringar
samtidigt en av de viktigaste frågorna. Forskning i syfte att förklara företags
och andra organisationers förmåga att utvecklas och åstadkomma innovationer
är därför mycket viktig.

I denna studie mäts antalet personaladministrativa innovationer. Detta
är ett ganska tacksamt område, eftersom de enhetliga förhållandena på den
svenska arbetsmarknaden gör det ovanligt lätt att jämföra företagen just
på det personaladminstrativa området. Vi hoppas dock att forskningsresultaten
åtminstone i viss omfattning skall vara överförbara till andra slag av
innovationer, t. ex. företagens produktutveckling.

Innovationer används här i en mycket vid bemärkelse omfattande såväl
imitationer som egentligt nyskapande. I en första studie, som omfattat 30
företag, har vissa resultat uppnåtts som skall ytterligare prövas i en större
studie som pågår. Särskilt intressant är att innovationerna är ojämnt fördelade
i tiden. I praktiskt taget alla företag kan vissa år »innovationstoppar»
identifieras. Dessa tycks i sin tur vara beroende av kritiska miljöförändringar,
ofta på ett helt annat område än det personaladministrativa, inträffade
ett par år tidigare.

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Professor Eric Rhenman:

Flexibiliteten hos produktionssystem för ett flertal systematiska och stokastiska
variationer (Flexibiliteten hos en sjukhusklinik)

Sjukvården och dess olika enheter kan ses som en typ av produktionssystem.
Ett av dess mest intressanta egenskaper är att den är utsatt för ett
flertal variationer och störningar (patienttillströmningen, utredningsbehovet
hos patienter, behandlingsförloppet, konsultationsbehov från andra kliniker,
jourfall etc.). Sjukhuset är också intressant genom att det utnyttjar
metoder att åstadkomma flexibilitet som endast i begränsad utsträckning
står till förfogande i andra organisationer. Liksom i industriföretag överdimensioneras
produktionssystem och komponenter, köer utanför och innanför
produktionssystemet utnyttjas etc. för att utjämna belastning, övertid
utnyttjas etc. Dessutom förekommer det emellertid i sjukhus att t. ex.
behandlingsmetoder och kvalitet varieras beroende på belastningen.

Syftet med undersökningen är att till dessa sjukhusets speciella förhållanden
anpassa de metoder för beskrivning och simulering som utvecklats
inom produktionsteorin. Innan undersökningen avslutas, är det också avsikten
att söka utforma vissa enkla »tumregler» för hur man kan söka efter
ett produktionssystem (en uppbyggnad av kliniken), där den önskvärda
flexibiliteten (förmågan att motstå variationer och störningar) uppnås med
så låg kostnad som möjligt.

Professor Herman Wold:

Statistisk analys av undervisningseffekiivitet och studietider

Som ett resultat av bl. a. förslag från 1946 års universitetsberedning och
för att övervaka efterlevnaden av 1953 års examensstadga tillkom År 1956 de
s. k. examensdeklarationerna. Dessa avlämnas av alla som avlägger grundexamen
inom de filosofiska fakulteterna. De studerande skall uppge arten
och omfattningen av alla studier och studieavbrott från inskrivningen fram
till examenstillfället.

På grundval av dessa uppgifter har statistiska centralbyrån (SCB) beräknat
nettostudietiden (total studietid från inskrivningen till examen med
avdrag för olika studieavbrott) för varje examinerad. Genom att dividera
med antalet akademiska betyg har genomsnittliga nettostudietiden per betyg
erhållits för varje studerande. Genom att varje studerande läst minst
två ämnen och på grund av att de studerande är fördelade på ett mycket
stort antal ämneskombinationer, har hittills endast redovisats studietiderna
för några stora ämnesgrupper (ungefär motsvarande de nuvarande fakultetssektionerna).
De redovisade studietiderna har dock klart visat alt avsevärda
skillnader föreligger mellan olika ämnesgrupper samt alt de olika
ämnesgrupperna uppvisat väsentliga skillnader i fråga om studietidernas
utveckling fr. o. m. 1956.

Bristen på uppgifter om studietider i de enskilda ämnena medförde bl. a.
att 1955 års universitetsutredning föreslog att uppgifter härom skulle insamlas.
Fr. o. in. 1963/64 skall varje studerande i samband med tentamen
avlämna en s. k. tentamensdeklaration. På denna skall anges hur studietiden
använts alltifrån studiernas början i det aktuella ämnet. På grundval
av dessa uppgifter bär nettostudietiderna i de enskilda ämnena och för varje
läroanstalt kunnat beräknas.

Som nämnts ovan har examensdeklarationerna endast använts för att
skatta studietiderna inom några stora ämnesgrupper. Tillgången på data -

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

maskiner öppnar möjligheter att pröva en intensivare bearbetningsmetod,
varigenom studietider i enskilda ämnen skulle kunna skattas enligt principer
som överensstämmer med NILES-metoderna. Den metod som används
medger att hänsyn bl. a. tages till den enskilda studentens studiekapacitet.

Preceptor Tore Dalenius:

Fel i undersökningar

Bakgrund. Den metodologiska utvecklingen i anslutning till det slags statistiska
undersökningar, som det vanligen är frågan om på det samhällsvetenskapliga
området (den officiella statistikens undersökningar kan tjäna
som exempel) har i huvudsak följt två huvudlinjer.

Den tidigare forskningen (fram till ungefär 1955) inriktade sig nästan
uteslutande på att identifiera och studera specifika felkällor. Således har
sedan 1930-talet stora forskningsresurser satsats på att utveckla metoder
för att mäta och kontrollera storleken av samplingsfelet, det fel som uppstår
därför att endast ett stickprov av undersökningens population studeras.

De individuella mätningarna är en annan felkälla, som studerats enligt
denna huvudlinje. Vidare har man, som en särskild felkälla, studerat specifikationen
av väd som skall vara relevant statistik.

Under det senaste decenniet har tyngdpunkten alltmer förskjutits mot en
annan huvudlinje, ansatsen med »surveg modeller», som har till syfte att
integrerat behandla de olika felkällorna. Av särskilt intresse är här den
survey-modell, som man utarbetat vid U.S. Bureau of the Census.

Flera orsaker bär bidragit till denna förskjutning i forskningsansatsen,
från att isolerat studera enskilda felkällor till att studera deras effekt på
det totala felet genom att implicit identifiera dem i en survey-modell. En
viktig anledning är den, att ansatsen med specifika felkällor inte kan ge
den information om felens relativa betydelse och deras samspel, som är en
förutsättning för att man effektivt skall kunna allokera de resurser, som
finns för att kontrollera komponenterna, som ingår i det totala undersökningsfelet.

Projektets syfte. Syftet med projektet »Fel i undersökningar» är att studera
olika felkällor och deras roll för undersökningens totala fel. Ett i dag
avlägset mål är att utarbeta ett system för att mäta och kontrollera undersökningens
totala fel. Som ett led i förverkligandet härav har tre delsyften
med projektet specificerats, nämligen A) Syntes av den teoretiska och metodologiska
utvecklingen till dags dato; B) Utveckling av ny teori och nya
metoder; C) Utarbetande av anvisningar för praktisk tillämpning av forskningsresultaten.

Professor Carl-Erik Quensel:

Demografiska kohortstudier

Detta projekt avser att studera hur giftermålsfrekvens, familjestorlek
m. in. varierar med vissa individuella data. Studier över familj estorleken
har tidigare skett i Sverige i samband med folkräkningar. Vidare har Sven
Moberg studerat familjestorlek för personer med studentexamen.

Sådana frågeställningar kan näppeligen besvaras annat än genom kohortstudier,
där vissa årgångar utväljs och personerna följs under de familj ebildande
åldersåren. För ändamålet har utvalts tre årgångar män, födda
1924, 1925 och 1933 med begränsning till Malmöhus och Kristianstads län.

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Tidigare har ett kortregister upplagts över män inskrivna som värnpliktiga
i dessa län med följande data (A).

A. Födelseort, hemort, eget yrke, skolbildning, testresultat med vissa
andra data ur värnpliktslängderna. — Materialet kompletteras bakåt genom
att data inhämtats från födelseböckerna (B).

B. Födelseort, född i. ä. eller u. ä., faderns yrke, föräldrarnas vigselår,
antal syskon. — Sedan har mantalslängder i dessa län genomgåtts vid två
tillfällen och komplettering sker med följande data (C).

C. Nuvarande hemort, eget yrke, civilstånd, familjedata.

Docent Walter Korpi:

Struktur och processer i svensk fackföreningsrörelse: en organisationssociologisk
undersökning av fackförbund inom LO

Huvudsyftet med detta forskningsprojekt är att undersöka den fackliga
organisationen på arbetsplatsen och dess sätt att fungera i relation till medlemmar,
fackförbund och företag. I ett avsnitt av projektet skall också göras
en jämförelse av struktur och utveckling hos ett antal fackförbund inom
LO.

Undersökningen av arbetsplatsens fackliga organisation baseras på en
beskrivning av den sociala strukturen inom företaget; arbetarnas kontakter,
solidaritet och konflikter med varandra, förtjänst- och kvalifikationsskillnader
mellan dem samt deras beroende av och konflikter med företaget.
Syftet är att studera på vilket sätt denna sociala struktur på arbetsplatsen
påverkas av ortens struktur (jfr t. ex. brukssamhällen och storstäder) och
produktionsprocessens teknologi (jfr t. ex. bilfabriker med löpande bandtillverkning
och företag med komplicerad enstyckstillverkning).

Den fackliga organisationen på arbetsplatsen studeras med avseende på
förhandlingsstyrka gentemot företaget, medlemsinflytande och medlemsaktivitet,
opinionsbildningsprocesser inom organisationen och interna konflikter.
Dess beroende av centrala organ inom fackförbundet undersöks.
Inom fackförbundet studeras medlemmarnas maktlöshet-medinflytahde
samt deras inställning till förbundets åtgärder och syn på facklig-politisk
samverkan.

Den fackliga organisationens betydelse för medlemmars politiska beteende
behandlas i ett avsnitt av projektet. Förutsättningarna för och effekterna
av arbetsplatsorganisationens politiska funktioner kartläggs. Politiska stridigheter
och den politiska opinionsbildningsprocessen på arbetsplatsen studeras.

Undersökningen av den lokala organisationen på arbetsplatsen baseras
på en enkätundersökning med 4 000 fackligt aktiva och fackligt passiva
arbetare samt på intervjuer med ca 150 fackliga förtroendemän och företagsrepresentanter
vid ett 50-tal arbetsplatser inom metall- och verkstadsindustrin.

Fil. lic. Stig Lindholm:

Undersökning av svenskt u-hjälpstänkande

Undersökningens primära syfte är deskriptivt. Jag vill beskriva ett stycke
verklighet, som jag i brist på bättre kallat »svenskt u-hjälpstänkande».
U-hjälpsfrågan har visserligen inte förts fram som något mera framträdande
inslag i de skilda partiernas valprogram, förmodligen därför att partier -

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

na — kanske med rätta — inte väntar sig att en kraftigt ökad satsning på
u-hjälp skall vara särskilt attraktiv för väljarna. Åsikter och antaganden
om den svenska opinionens utseende spelar däremot en icke oväsentlig roll
i den politiska debatten i ämnet. De flesta synes mena att u-hjälpsfrågan är
viktig (en viktig del av vår utrikespolitik osv.), varav borde följa att det
i en demokrati vore viktigt att ha kunskap om folkets inställning.

Undersökningen avser i sin nuvarande form att beskriva — med hjälp av
ett nationellt sample — tre ålderskategoriers inställning, 21—22 år, 41—42
år och 61—62 år. Begränsningen till vissa ålderskategorier har gjorts av
ekonomiska skäl. Bland de aspekter som skall undersökas kan nämnas:
kunskap om u-land, motiv för bistånd, problemens orsaker, lösningar och
lösningarnas upplevda effektivitet. Vidare uppfattning om eget engagemang
i frågan samt förmåga att ta ställning till några av de många svåra och
provocerande frågeställningar, som finns inom området.

Utöver undersökningens primära deskriptiva syfte vill jag vid tolkningen
av data söka tillämpa dels en psykologisk, dels en sociologisk referensram
för att söka ställa upp möjliga förklaringar till de beskrivna fenomenen.

Det är min förhoppning att undersökningen skall kunna utgöra ett bidrag
till vår u-hjälpsdebatt, som i någon mån kan göra denna mera realistisk
och faktabetonad och mindre inriktad på antaganden, hypoteser och emotionella
argument.

Docent Ulf Himmelstrand:

Social och politisk förändring i afrikanska stater med särskild hänsgn till
impulser för utveckling »nedifrån»

Ett dominerande tema i många skrifter om utvecklingsprocessen i de nya
staterna gäller hur dessa länder övertar kulturmönster, organisationsformer
och produktionsmetoder från de mera utvecklade industriländerna. Ofta
tänkes de inhemska traditionerna härvid innebära »motstånd» mot de importerade
nymodigheterna. Detta är ett slags penetrationsmodell: utvecklingen
stimuleras av impulser, som kommer utifrån och uppifrån och som
penetrerar nedåt i samhället. Det finns givetvis stort fog för ett sådant betraktelsesätt
— men det innebär också stora förenklingar. Man får inte
bortse från de krafter, som kan ge impulser till utveckling »underifrån»,
och från det förhållandet att effektiv penetration utifrån och uppifrån kräver
att det finns motsvarande tendenser, som möter »nedifrån». Primärt är
vi intresserade av att belysa hur det kommer sig att impulser till utveckling
förblir slumrande genom att de underliggande problemen förblir oupptäckta
och odefinierade av byarnas och städernas befolkning och hur det
kommer sig att dessa problem på andra håll upptäcks och definieras. Delta
är en av nyckelpunkterna i ekonomisk och social utveckling: utan problemmedvetande
ingen problemlösande aktivitet och ingen utveckling nedifrån.
Vår undersökning vill belysa hur både traditionella och utifrån övertagna
kulturmönster och sociala strukturer kan hindra eller främja att en rad
kritiska sociala, politiska och ekonomiska problem klart uppfattas som
problem av folk i skilda samhällsskikt och skilda delkulturer. Vi försöker
också belysa hur existerande eller nyskapade sociala strukturer utnyttjas
i problemlösande syfte.

Fältundersökningen i fas ett är redan genomförd: 1 000 personer på den
nigerianska landsbygden har intervjuats inom ramen för ett sannolikhetsurval
och 1 500 personer i ett representativt urval av nigerianska städer.

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Anslag har erhållits från Riksbankens jubileumsfond och Ford-stiftelsen
för statistisk analys och rapportering av resultaten.

Professor Gunnar Johansson:

Datamaskinreglerad processforskning inom psykologi

Projektet avser forskning under en 3-årsperiod inom tre olika delområden
av psykologi: rörelseperception, kognition och psykometri. Dessa tre delprojekt
förenas av ett gemensamt behov av en datamaskinanläggning, och
det sökta anslagets huvuddel gäller anskaffning av sådan apparatur. Datamaskinteknikens
användning inom psykologisk forskning har sedan ett
flertal år tillbaka utvecklats till att bli en mycket betydelsefull del av psykologiska
institutionens i Uppsala forskningsverksamhet.

Forskningsmetodiken inom rörelseperceptionsproj ektet innebär generering
av projektioner av artificiella objekt med hjälp av datamaskin. Projektet
är grundforskningsbetonat men med högst närliggande praktiska tillläinpningar.

Kognitionsdelen av projektet berör möjligheten att med datamaskin bygga
upp modeller för aspekter av människans informationsbehandling samt att
jämföra dem med optimala »mekanistiska» modeller.

De psykometriska studierna syftar till att utveckla automatiserad informationsinsamling
och mätsystem för psykologiska prov. Datamaskinen väntas
levererad i januari 1968 och först därefter kan projektet starta.

Professor Gösta Ekman:

Undersökningar av relationen mellan å ena sidan avstånd i rum och tid,
å andra sidan graden av emotionellt engagemang

1 detta projekt utnyttjas de på senare tid utvecklade s. k. skalmetoderna
för att mäta dels subjektivt avstånd i rum och tid, dels grad av emotionellt
engagemang i händelser som tänks utspelas på olika platser eller vid olika
tidpunkter. Det blir därigenom möjligt att undersöka kvantitativa relationer
mellan dessa psykologiska variabler inbördes och mellan dem och de objektiva
rums- och tidsavstånden.

De förarbeten som låg till grund för projektet visade bl. a. en anmärkningsvärt
enkel relation i det att graden av emotionellt engagemang var
omvänt proportionellt mot kvadratroten ur subjektivt geografiskt avstånd.
Denna särskilda matematiska formulering bör f. n. betraktas som i första
hand rent deskriptiv, och det är möjligt att en annan funktion är att föredra;
det viktiga är att relationen har en anmärkningsvärt regelbunden form.
En av uppgifterna för projektet är att mer i detalj studera denna relation.

Ett viktigt led i det pågående arbetet över detta problem består i parallella
undersökningar i några europeiska länder. Hittills har i Tjeckoslovakien en
undersökning genomförts, vilken helt har bekräftat de på svenskt material
vunna resultaten. För närvarande pågår ett motsvarande arbete i Polen.
Ett annat led i arbetet består i att studera den nämnda relationen för individuella
försökspersoner och att fastställa sådana olikheter som därvid
kan förekomma; ett experiment av detta slag har just slutförts och materialet
är nu under bearbetning.

Frågan om tidsavståndets betydelse är samtidigt föremål för undersökningar.
Hittills har tre experiment utförts, vilka samtliga visat en mycket
regelbunden relation: graden av engagemang avtar påfallande snabbt med

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

tidsavståndet, och kurvorna är av ungefär samma form och läge både framåt
och bakåt i tiden. För närvarande pågår en mera detaljerad analys av dessa
data.

Professor Gösta Ekman:

Temporala aspekter på sensoriska processer, särskilt adaptation inom skilda
sinnesområden

Projektet avser undersökningar av adaptationsprocesser på skilda sinnesområden,
liksom även sådana därmed besläktade processer som temporal
integration (den omständigheten att en förnimmelses intensitet växer med
retningstiden upp till någon sekund) och »recovery» (återvinnandet av retningskänslighet
efter en adaptationsperiod). Till grund för projektet ligger
omfattande förarbeten, i vilka särskilt den temporala integrationen studerats
på skilda sinnesområden.

Anslaget från Riksbankens jubileumsfond beviljades den 12 oktober 1967,
och det nya arbetet har därför endast inletts. En tidigare påbörjad undersökning
av den temporala integrationen av en genom elstimulation framkallad
obehagsupplevelse har kunnat slutföras; en i förarbetena på flera
sinnesområden konstaterad enkel logaritmisk relation för denna integration
bekräftas mycket övertygande i detta arbete. Vidare pågår undersökningar
över adaptation till vibrationer; en experimentserie är slutförd, och
de därvid erhållna data är under bearbetning.

Laborator Marianne Frankenhaeuser:

Effekter av monotoni och isolering på psykologiska och biokemiska funktioner Projektet

ingår som ett led i ett omfattande, tvärvetenskapligt stressforskningsprogram
och avser experimentella undersökningar rörande effekter
av monotoni och isolering på dels psykisk effektivitet, dels adrenalinoch
noradrenalinavsöndring.

Anslagsperioden omfattar tiden från den 1 juli 1967 till den 30 juni 1970,
och arbetet befinner sig sålunda i ett inledande skede. Bland utförda förarbeten
kan nämnas sammanställandet av en bibliografi över »Sensory Deprivation,
Confinement, and Social Isolation» omfattande 637 referenser
från perioden 1950—1967. Nedan skisseras bakgrunden till den aktuella
problemställningen.

Medan den experimentella stressforskningen hittills till övervägande del
ägnats effekter av olika slag av »överstimulering», t. ex. buller och tidspress,
finns klara belägg för att även »understimulering», t. ex. sysslolöshet eller
mycket enformigt arbete, kan ha allvarliga psykiska skadeverkningar. »Det
slutna rummets problem» och det därmed sammanhängande monotoniproblemet
tilldrar sig därför ökande uppmärksamhet. Intresset har ytterligare
stimulerats av insikten att den tekniska utvecklingen leder till att allt
fler arbetsuppgifter automatiseras samtidigt med att kraven på effektivitet
och koncentration växer. Personalen vid radarstationer, på ubåtar och i
rymdfarkoster är några exempel. De gemensamma dragen i över- och understimuleringens
skadeverkningar kan förklaras med hjälp av den s. k. aktivationsteorin
för beteende, som gör gällande att psykisk effektivitet varierar
med graden av fysiologisk aktivation: effektiviteten är optimal vid mått -

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

liga aktivationsnivåer och avtar successivt med både ökande och minskande
aktivation (excitation — dåsighet).

Aktivationsnivån är beroende av mängden sensoriskt inflöde, rörelsefrihet
och social kontakt. Dessa faktorer kommer att varieras systematiskt i experiment,
där försökspersonen vistas i ett audiometerrum. (Installationsarbeten
pågår för närvarande.) Avsikten är att under olika isoleringsbetingelser
studera snabbhet och precision i utförandet av uppgifter av olika svårighetsgrad
och att relatera prestationsmåtten till bl. a. adrenalin- och noradrenalinutsöndring.

Laborator Sigvard Rubenowitz:

Personalpsykologiska och personaladministrativa återverkningar av långt
driven kontorsautomation

Studien är av longitudinell natur och avser att genom fortlöpande attitydundersökningar
och intervjuer avläsa personalens reaktioner inför arbetsuppgifternas
anpassning till databehandling. Härvid ställs de berördas
reaktioner i relation till åtgärder av personaladministrativ natur från ledningens
sida och till den organisatoriska omvandlingen på olika stadier.

Berörd personal är befattningshavare inom postverkets skatteavdelning
och länsstyrelsernas uppbördsavdelning och folkbokföringsavdelning. Totalt
deltar 250 personer i undersökningen. Första undersökningen gjordes hösten
1965 före omställningen, andra våren 1967 under pågående omställning,
och tredje är planerad till hösten 1968 efter avslutad omställning.

Hittills framkomna resultat pekar bl. a. på ett klart samband mellan negativa
attityder och bristande information samt avsevärda skillnader mellan
olika personalkategoriers motstånd mot förändringarna.

Med. lic. Ingrid Gottfries och fil. lic. Sven Märke:

Personlighet och skolanpassning

Projektet avser att i en ungdomsgrupp bestående av ca 700 elever på
grundskolans högstadium belysa socialisationsprocessen, varvid intresset
koncentrerats på sambandet mellan följande fyra huvudområden:

Familjesituationen: En analys av relationerna mellan vissa bakgrundsdata.
såsom socialgrupp, syskonförhållande, splittrade hem, moders förvärvsarbete
och rollfördelningen mellan föräldrarna med hänsyn till korrigerande
och emotionella funktioner. Dessa data relateras i sin tur till olika
mått på graden av identifikation med föräldrarna.

Personlighet: Intresset är koncentrerat till tre aspekter. För det första de
personlighetsdrag, som hänger samman med normsystemet rörande könsroller
(dvs. en analys av det variabelkomplex som benämns psykologisk
maskulinitet-femininitet). För det andra en del av de personlighetsdrag som
är av speciell betydelse vid individens samspel med andra människor, t. ex.
aggressivitet, dominans-undergivenhet, självständighet-beroende. För det
tredje den medicinsk-psylciatriska aspekten på personligheten, framför allt
graden av somatiska, psykosomatiska och mentala besvär.

Sociala attityder: Ett väsentligt komplex i personligheten är de sociala
värderingarna och attityderna. Med anknytning till vårt intresse för rolldifferentieringen
mellan föräldrarna, föräldraidentifikationen och psykologisk
maskulinitet-femininitet analyseras individernas könsrollsuppfattning.
I anknytning till diskussionen om den auktoritära personligheten studeras

Bankoutskottets memorial nr A2 år 1968

individernas åsikter i uppfostringsfrågor, deras inställning till föräldrars
spärrhandlingar, deras benägenhet att acceptera stereotypier och fördomar
etc. Försök görs även att mäta deras förmåga till psykologiska inlevelser
samt deras personperception uttryckt i graden av sympati i inställningen
till människor i olika köns- och åldersgrupper.

Social anpassning: Måtten på social anpassning grundar sig på data om
individernas beteende i skolsituationen. En aspekt är individernas prestationsnivå,
mätt genom intelligenstest och olika betygsmått. En annan aspekt
är individernas förmåga att uppfylla de krav på uppförande, som skolsituationen
och skolans normsystem ställer. Informationskällor är här skolarkivdata,
elevernas självskattningar och lärarnas bedömningar. Efter hand kommer
undersökningen att följas upp med uppgifter från olika sociala register.

Docent Ulf Kragh:

Optimering av och fältundersökning med experimentell personlighetsdiagnostisk
metod (DMT-testet)

Kunskapen om den mänskliga personligheten har starkt hämmats av bristen
på stringent experimentell metodik. Visserligen föreligger sedan några
årtionden tillbaka ett flertal personlighetsdiagnostiska metoder, bland vilka
Rorschach-testet och TAT-testet numera är välkända också vida utöver
fackkretsarna, men otillräckligheterna har varit uttalade; de kan mycket
allmänt sammanfattas i brister i experimentella variationsmöjligheter, i
begreppsbildning och referenssystem samt i validilet.

Under de två sista decennierna har en grupp psykologer arbetat med den
s. k. perceptgenetiska metoden för analys av varseblivning och personlighet,
fattade som utvecklingsförlopp. Riktpunkten har varit att genom anknytning
till såväl mera traditionella varseblivningsexperiment å ena sidan, som
till psykodynamisk (psykoanalytisk) personlighetsteori å andra sidan söka
förena exakt experimentation med en fördjupad personlighetsanalys. Detta
gäller för personligheten både i dess normala och dess abnorma varianter.
Den i föreliggande undersökning använda perceptgenetiska metoden består
i upprepad korttidsvisning av särskilt konstruerade »hotfulla» bilder, varvid
visningstiden successivt förlängs. Förmedvetna stadier av varseblivningsförloppet
kan på så vis göras tillgängliga för observation och analys.

Det vidare syftet med undersökningen är att lämna bidrag till personlighetspsykologisk
teori. Dess speciella syfte är att kartlägga jagets struktur,
särskilt dess (förmedvetna) kontroll- och försvarsmekanismer. Dessa funktioner
anses inom modern personlighetsforskning vara av primär betydelse
för anpassningen, för kanaliseringen av behoven, för den s. k. stresstoleransen,
för lösningen av olika intrapsykiska konflikter, dvs. i eminent grad
centrala psykiska funktioner.

Fil. lic. Bertil Nordbeck:

Kvinnliga forskare i Sverige

Projektet har två utgångspunkter när det gäller problemställningarna.
Den ena bygger på konstaterandet att det finns mycket få kvinnliga forskare
och studerande på högre nivå inom universitet o. d., särskilt inom
naturvetenskapliga ämnesområden. Varför? Skiljer sig de kvinnliga forskare,
licentiander och doktorander som finns på något sätt från de manliga?
Den andra utgångspunkten och den mer grundläggande kan koncentreras

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

till frågorna: Vad karakteriserar högt forskningsbegåvade personer? Vad är
utmärkande för deras forskningsarbete? Studier av frågor av denna typ är
av betydelse t. ex. för forskarrekryteringen och för skapandet av en adekvat
forskningsmiljö. De har ju nu också aktualiserats i samband med diskussionen
av utredningen »Forskarutbildning och forskarkarriär» (SOU 1966: 67).

Projektet består av några olika delundersökningar, vars genomgående
temata är psykologiska synpunkter på a) Skillnader mellan kvinnliga och
manliga forskare och vissa studerandekategorier; b) Skillnader mellan högt
forskningsbegåvade personer och personer som bedömes ha lägre forskningsbegåvning.

Forskningsarbetets psykologi avses studeras hos licentiander och doktorander
inom naturvetenskapliga ämnesområden. Frågeställningar med anknytning
till följande problemområden studeras: a) Bedömning av forskningsbegåvning;
b) Kritiska moment i forskningsarbetet; c) Problemvalsprocessen
(t. ex. vilka faktorer inverkar på valet av forskningsuppgift); d)
Handledning; e) Motivationella faktorers inverkan på forskningsarbetet och
forskarutbildning.

Undersökningen omfattar intervjuer med handledare på professorsdocentnivå
samt intervjuer och experimentalpsykologiska undersökningar
av manliga och kvinnliga licentiander och doktorander. Denna studie är
projektets huvudundersökning. Därutöver innefattar projektet några mindre
undersökningar, som behandlar sådana delproblem, utveckling och utprovning
av psykologiska metoder o. d. som är av betydelse för huvudundersökningen.

Docent Urban Dahllöf:

Komparativa mål- och processanalyser av skolsystem
(KOMPASS-projektet)

Vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet bedrivs sedan
början av år 1967 ett projekt kallat KOMPASS, vilket betyder »Komparativa
mål och processanalyser av skolsystem».

Kompass-projektets bakgrund är följande. Inom den pedagogiska forskningen
har man sedan länge sysslat med frågan om effektiviteten hos olika
sätt att organisera skolans arbete. En mycket omdiskuterad fråga är exempelvis
vad grupperingen av eleverna betyder för undervisningen, en annan
vilken roll som klassens storlek spelar. I båda fallen har både svensk och
internationell forskning inte ansett sig kunna visa, att de exemplifierade
faktorerna har någon nämnvärd betydelse för undervisningens resultat.

Som grund för sådana slutsatser har man i tidigare forskning så gott som
uteslutande lagt erfarenheter från jämförelser mellan olika sätt att organisera
undervisningen, t. ex. elevgruppering i realskoleklasser, sammanhållna
klasser och negativt differentierade folkskoleklasser. Dessa grupperingar
kan sägas ge en ram för undervisningen, vars resultat studeras i ett antal
standardiserade kunskapsprov.

Ram 1.....Resultat 1 Ram 2.....Resultat 2 Ram 3.....Resultat 3

De differenser i resultaten som kvarstår sedan man tagit hänsyn till de
skillnader, som kan bero på elevernas allmänna studieförutsättningar och
sociala bakgrund, kan då sägas vara ett utslag av den ramfaktor (i detta
fall grupperingen) som man studerar.

Utgångspunkten för kompass-projektet är nu en förnyad analys av den

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

s. k. differentieringsfrågan och särskilt problemet om elevegrupperingens
betydelse. Det nya i angreppssättet är, att man på ett systematiskt sätt tar
hänsyn till undervisningens mål och innehåll inom de ramar (skolformer)
som studeras.

De nya resultaten har lett till att vi på ett område, där den tidigare forskningen
varit utpräglat deskriptiv — vi vet eller har åtminstone trott oss
veta att ramfaktorer som elevgruppering och klasstorlek inte bär någon
nämnvärd effekt på resultaten i kunskapsproven, men vi har inte vetat varför
eller hur sådana resultat kunnat uppkomma — har kunnat uppställa en
enkel teori om samspelet mellan RAM — MÅL — INNEHÅLL och RESULTAT.
Teorin synes också vara väl förenlig med slutsatser från studier av
starkt individualiserad undervisning. Denna teori efter pr övas och vidareutvecklas
nu inom projektet dels på vissa tidigare insamlade material, dels
på eleverna i det nya gymnasiala skolsystemet, varvid vissa jämförelser görs
mellan på olika sätt grupperade klasser i gymnasium, fackskola och yrkesskola.

Professor Per Olof Bolding:

Konfliktlösning genom skiljedom. En juridisk och rättssociologisk
undersökning

Konflikter inom organisations- och affärslivet blir i stor utsträckning behandlade
av skiljemän — enskilda personer som genom skiljeavtal mellan
parterna blir utrustade med kompetens att meddela definitiva avgöranden,
skiljedomar. Skiljemännen fungerar som privatpersoner utan domareansvar.
Skiljedomarna registreras icke hos någon offentlig myndighet. Skiljeförfarandet
konkurrerar med den ordinära civilprocessen, men det är i
många hänseenden okänt vilken innebörd och vilka följder denna konkurrens
har.

Projektet »Konfliktlösning genom skiljedom» är avsett som en kombinerad
sociologisk och juridisk studie, utförd i samarbete mellan danska,
norska och svenska forskare. Dess syfte är tvåfaldigt. Projektet skall ge en
beskrivning av de roller som skiljemännen spelar som konfliktlösare samt
av de verkningar på vissa delar av samhällslivet som skiljeförfarandet utövar.
Därjämte skall projektet skapa förutsättningar för en initierad diskussion
av rättspolitiska spörsmål (t. ex. spörsmål om betingelserna för konkurrens
mellan statliga domstolar och skiljenämnder) och av tillämpningsproblem,
som uppkommer inom skiljeförfarandets ram.

Metodiskt är projektet upplagt som en kombinerad intervju- och enkätundersökning.
Provintervjuer har hittills (i mitten av december 1967) utförts
med ca 20 personer, som i olika egenskaper haft intensiva kontakter
med skiljeförfarandet. Intervjuerna — ofta omfattande två timmar eller
mera —■ har spelats in på band och skrivits ut (hittills drygt 500 sidor).
Parallellt därmed har utarbetats utkast till enkätformulär (en femte version
är för närvarande under prövning), som skall tillställas advokater,
företags jurister och andra grupper av personer som kan beräknas ha signifikanta
erfarenheter att redovisa. Enkäten skall databehandlas och följas
upp genom avslutande kontrollintervjuer. Det totala materialet — inkl. erfarenheter
från en likartad rättssociologisk undersökning i USA — skall
bilda underlag för en publikation, som skall ha till syfte dels att ge svar på
kunskapsfrågor som har intresse från sociologiska och juridiska synpunk -

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

ter, dels att pröva sociologiska teorier och att fullfölja nya uppslag till juridiska
problemlösningar.

Byrådirektör Fredrik Neumeyer:

Rätten till arbetstagarnas uppfinningar i Sverige och USA

Det specialområde, för vilket anslag erhållits under år 1967, är rälien till
arbetstagares uppfinningar och dess praktiska tillämpning. De mest svårbemästrade
problemen på detta område hänför sig till en skälig avvägning
av arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter, såsom
å ena sidan arbetsgivarens s. k. dispositionsrätt till uppfinningar gjorda av
anställda, och å andra sidan den skäliga ersättningen för sådana uppfinningar
till den som har gjort uppfinningen. Sverige är på detta område ett
pionjärland och äger genom lagen om rätten till arbetstagarnas uppfinningar
av den 18 juni 1949 en enhetlig rättsreglering, som har tjänat som
förebild för andra europeiska länder (bl. a. Danmark och Tyskland). Den
svenska lagen av 1949 saknar emellertid en rad detaljbestämmelser, som
måste utvecklas av det härför skapade rättsliga forum — statens nämnd
för arbetstagares uppfinningar. De 17 år under vilka lagen tillämpats i vårt
land är emellertid en kort tid, och utvecklingen av prejudikat och mera
fasta principer för lagens tillämpning är ännu i sin linda.

Docent Bengt Börjeson:

Genomförande av ett rättssociologiskt och kriminologiskt
behandlingsforsknings program

h Type of Treatment in Relation to Type of Offender: Projektet under
denna rubrik består av en teoretisk granskning av en central problematik
inom den kriminologiska behandlingsforskningen: val av påföljd med hänsyn
till klientens person.

Grundtemat i delprojektet är följande: det randomiserade experimentet
bygger implicit på förutsättningen att man vill finna en strategi som maximerar
utfallet för individerna i något speciellt avseende (för kriminologins
vidkommande oftast »återanpassning» i någon mening, eller frånvaro av
återfall i kriminalitet). Den rättsliga beslutsprocessen inkl. administreringen
av behandlingen av den kriminelle individen bygger emellertid endast
till viss del på denna utgångspunkt, vilket medför definitiva begränsningar
av möjligheterna för en konventionell behandlingsforsimning för kriminologins
del; beteckningen »konventionell» avser i detta sammanhang den metodik
för behandlingsforskningen som etablerats inom andra samhällsvetenskapliga
discipliner.

II. Effekten av group-counselling vid en anstalt för unga lagöverträdare:
Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen har bestått i ett relativt
stort antal undersökningar av effekten av gruppsamtal vid olika anstalter
främst för unga lagöverträdare; resultaten har dels utmärkts av att de givit
obetydliga eller inga utslag och dels av svårtydbarhet och oenhetlighet.
En relativt genomgående tendens bär emellertid varit att gruppsamtalen
påverkar »anstaltsklimatet» så, att färre irritationsmoment i form av konflikter
mellan intagna och personal resp. mellan grupper av intagna inträffar:
gruppsamtalen har en verifierad passiviserande men ej terapeutisk
effekt.

III. Miljöterapi vid en liten behandlingsinstitution:

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

I en rapport har Ulla von Bahr och Bengt Börjeson formulerat ett antal
nya principer för behandlingsforskningen utifrån en ambition att via forskningen
styra behandlingen och ej enbart att utvärdera behandlingens effekter.
Rapporten med ovanstående rubricering har utmynnat i en undersökningsplan,
där syftet är att under hart när laboratoriemässiga former testa
metodiken för denna modell av behandlingsforskningen genom att institutionen
skulle vara mycket liten och under förhållanden som kunde antas
maximera forskningens styrningseffekter (nära samarbete forskare/behandlingspersonal
).

IV. En undersökning av den rättsliga beslutsprocessen sedd ur beteendevetenskaplig
synvinkel:

Jurister och rättsvetenskapsmän beskriver ofta de psykologiska processerna
vid domstolens beslutsfattande som en motsättning mellan medvetet
och omedvetet eller mellan rationellt och intuitivt. Man underförstår då att
det goda domslutet bör bygga på rationella överväganden, samtidigt som de
irrationella bevekelsegrunderna uppfattas som oundvikliga och invarianta
komponenter i beslutsfattandet.

Vi vill försöka hitta en utväg ur detta dilemma. Därvid utgår vi från två
antaganden: för det första att domaren i varje mål bearbetar materialet
både på det medvetna och det omedvetna planet och för det andra att en
avvägning av den medvetna och den intuitiva bedömningen är möjlig och
formaliserbar. Konsekvensen av dessa antaganden blir att man bör kunna
beskriva psykologiska beslutsmodeller, som kan ge riktlinjer för en optimal
fördelning av den medvetna granskningen och den intuitiva bedömningen
av materialet. För att kunna göra detta samlas empiriska data om domarens
verkliga tillvägagångssätt vid det psykologiska beslutsfattandet.

V. Domstolens övervägande vid vårdnadstvister i samband med mål om
äktenskapsskillnad:

Den ledande principen vid domstolens beslutsfattande bär varit att i
första hand tillgodose barnens intressen. Några regler för hur detta skall
ske förekommer inte såvitt inte räknas tillgägagångssättet vid infordran av
utlåtande från barnavårdsnämnd och ev. sakkunnig. Vi vill undersöka hur
domstolen går till väga vid tillämpandet av huvudkriteriet i tvistiga vårdnadsmål,
nämligen: tillgodoseende av barnets bästa.

Del I av undersökningen blir en redogörelse för gällande rätt, dvs. det
regelsystem som för närvarande tillämpas vid domstolens övervägande i
samband med vårdnadstvister. Vi skall vidare vidta en omfattande granskning
av sakunderlaget, förarbetena och motivbakgrunden till gällande rätt.

I del II av studien kommer vi i huvudsak att granska den rättsliga beslutsprocessens
konsekvenser. Ett av våra huvudmål är att få klarhet i konsekvensernas
omfattning och belysa den ev. skada som nuvarande sätt att
handlägga vårdnadstvister kan ge upphov till.

Professor Knut Sveri:

Utlänningars brottslighet

Den stora invandring, som har skett till Sverige efter andra världskriget,
representerar något nytt i svenskt samhällsliv. Erfarenheter från andra länder,
bl. a. USA, ger vid handen att en kraftig invandring kan medföra betydande
sociala problem. Det föreliggande projektet syftar till att studera ett
av dessa problem, nämligen invandringens betydelse för den svenska brottsligheten.
En icke ovanlig uppfattning är, att utlänningars brottslighet över -

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

stiger den inhemska befolkningens. Om detta är riktigt, föreligger här ett
problem, som fordrar speciell uppmärksamhet från samhällets sida. Om påståendet
är felaktigt, är det viktigt att hos den inhemska befolkningen söka
korrigera den rådande missuppfattningen. Hittills utförda undersökningar
tycks visa, att brottsbilden för de olika utlänningsgrupperna varierar i frekvens
för olika brottstyper, men att totalfrekvensen är lägre än för den inhemska
befolkningen.

Undersökningens uppgift är, att med hjälp av ett betydligt större utlänningsmaterial
än vad som hittills har utnyttjats närmare studera det här
anförda problemet. Detta sker genom att följa upp registervägen ungefär
5 000 utlänningar, som flyttade in i riket under åren 1947—1950.

Undersökningen kommer även att på motsvarande sätt följa upp dessa
utlänningars barn i syfte att testa det i sociologisk litteratur förekommande
påståendet att utlänningars barn har en särskilt hög brottsbenägenhet.

Ur teoretisk synvinkel bygger undersökningen på den sociologiska hypotesen,
att existerande skillnader i brottsfrekvens mellan svenskar och utlänningar
samt mellan svenska och utländska barn beror på konflikter mellan
olika kulturmiljöer.

Professorerna Sven-Erik Lindell och Gunnar Lindgren samt forskningsläkare
Nils H. Sternby:

Epidemiologiska studier av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar i Malmö med
kliniskt-fgsiologiska, socialmedicinska och patologiskt-anatomiska undcrs
ökn in gs metoder

Åderförkalkning, speciellt i hjärtats och hjärnans pulsådror, spelar en
betydande roll ur medicinsk och nationalekonomisk synpunkt. Detsamma
gäller kroniskt obstruktiva lungsjukdomar av typen kronisk bronchit och
emfysem. Världshälsoorganisationen (WHO) har bedömt dessa sjukdomstillstånd
så betydelsefulla, att man startat ett internationellt samarbetsprojekt
i syfte att kartlägga förekomsten av dem. 1 detta projekt deltar för Sveriges
del Malmö. Det som ger projektet dess särprägel är, förutom den internationella
karaktären, att man koncentrerar sig på att bygga upp en säker
grund, nämligen en enhetlig förstklassig patologisk-anatomisk undersöknings-
och bedömningsteknik.

De patologisk-anatomiska undersökningsresultaten kan användas på två
sätt, nämligen dels till en jämförelse mellan olika länder med avseende på
förekomst av ovannämnda sjukdomar, vilket möjligen kan peka ut faktorer
av betydelse för uppkomsten, dels till att förbättra den kliniska diagnostiken
av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. En förutsättning för att dessa sjukdomar
skall kunna behandlas med gott resultat torde vara att diagnosen ställs
tidigt, helst så att man kan angripa predisponerande faktorer. Den planerade
undersökningen erbjuder unika möjligheter att förbättra diagnostiken
genom korrelation mellan patologisk-anatomisk och klinisk undersökning.
Den kommer att omfatta individer ur olika åldrar utvalda med hjälp av
folkbokföringen så att de undersökta kommer att representera befolkningen
i Malmö. Härigenom uppnås en kartläggning av sjukdomsfrekvensen i
hjärt-, kärl- och lungsjukdomar hos personer i olika åldrar, vilket har stor
betydelse för den framtida planeringen av sjukvården.

3 — Bilmng till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 42

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Professor Stig Sjölin och underläkare Gösta Samuelson:

Nutritionsundersökning av barn i Västerbottens län

Avsikten med undersökningen är att kartlägga kostvanor och hälsotillstånd
hos barn i Västerbottens län samt att på längre sikt med ledning av
de erhållna resultaten söka påverka födoämneskonsumtionen i en för den
enskildes hälsa gynnsam riktning.

Totalt har under hösten 1967 1 400 flickor och pojkar i åldrarna 4, S och
13 år undersökts. Barnen har utvalts slumpvis inom tre områden med olika
social struktur: Umeå stad, Lycksele landskommun och Äisele kommun
samt fjällkommunerna Vilhelmina och Dorotea.

För att kartlägga huruvida dessa barn får en ur näringssynpunkt tillfredsställande
kost, har kostintervjuer utförts med barnen och deras mödrar,
som därvid fått lämna uppgifter om barnens födoämnesintag under de
närmast föregående 24 timmarna. Intervjuresultaten kommer att överföras
från födoämneskonsumtion till konsumtion av kalorier, äggvita, fett, kolhydrater,
järn, kalk och vitaminer. Bearbetningen skall utföras i samarbete
med statens institut för folkhälsan och avser att i första hand bilda underlag
för en jämförelse mellan dessa barns intag av olika näringsämnen och
vedertagna behovsnormer. Vidare kommer undersökningsresultaten att ge
möjligheter till en jämförelse mellan flickor och pojkar, mellan områden
med olika samhällsstruktur samt mellan familjer i olika inkomstgrupper.
Försök har också gjorts att genom intervjuteknik klarlägga vissa faktorer
som kan tänkas påverka barnens kostvanor.

I syfte att mer i detalj studera näringsintaget för en grupp skolbarn samt
för att få en uppfattning om skolmåltidernas näringsinnehåll har för 100
barn en dubbelportion av en skolmåltid tillvaratagits för näringsvärdesanalys.
Genom att denna måltid ingått i 24-timmarskonsumtionen har också en
kontroll av barnens intervjuuppgifter erhållits.

Parallellt med kostundersökningen har en hälsokontroll av samtliga barn
genomförts. Denna har omfattat eu allmän läkarundersökning, en tandundersökning
för registrering av kariesfrekvens och förekomst av tandköttsinflammation
samt en blodundersökning för att utröna frekvensen av blodbrist.
Avsikten med denna del av studien har varit att undersöka om barnens
kostvanor märkbart påverkat deras hälsotillstånd.

Civilingenjör Birger Ros och med. lic. Lennart Angervo:

Forskning rörande metoder för provning och egenskapsdeklaration av tekniska
hjälpmedel åt handikappade

Ett förberedande forskningsprogram håller för närvarande på att genomföras
för att undersöka principerna för egenskapsdeklaration av hjälpmedel
åt handikappade.

Hos handikapp-populationen kan ingen sådan normal distribution av
antropometriska och fysiologiska data antagas och statistiken är knapphändig.
Det finns många slags handikapp, vilket orsakar många variationer
i den kroppsliga funktionen. Förlorad eller saknad funktion åstadkommer
dessutom ofta många psykisk-sociala komplikationer, vilket gör egenskapsdeklarationen
ytterst svår.

Det är därför mycket viktigt i värderingen av tekniska hjälpmedel att betrakta
den handikappade och hjälpmedlet såväl i kombination som separat.
Hjälpmedlet bör genomgå laboratorietest för tillförlitlighet, säkerhet m. m.

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

De handikappades behov och funktionella kapacitet bör också fastställas.
Vidare bör sådana faktorer i människa—hjälpmedel-systemet undersökas
som är nödvändiga för att möjliggöra att de psykologiska, sociala och fysiologiska
aspekterna beaktas vid värderingen av hj älpmedlet.

Med lic. Fredrik Fränkel och fil. lic. Rikard Palmer:

Psykiskt utvecklingshämmade ungdomars yrkes- och samhällsanpassning

Ett forskningsprojekt med ovannämnda titel har sedan drygt ett år tillbaka
bearbetats inom FUB:s Stiftelse ALA i Uppsala. Den allmänna ramen
för projektet har utformats genom överläggningar i en av stiftelsen engagerad
forskningsrådgivargrupp med representanter för skilda medicinska och
beteendevetenskapliga discipliner. Ledningen har i övrigt anförtrotts åt med.
lic. Fredrik Fränkel och fil. lic. Rikard Palmer.

Forskningsprojektet genomförs i nära anslutning till den verksamhet,
som bedrivs vid stiftelsens skyddade verkstad med tillhörande inackorderingshem
i Uppsala. Det har uppdelats på flera delprojekt, varav Riksbankens
jubileumsfond lämnat anslag till följande: 1. Funktionsdiagnostiska
och psykometriska undersökningar, a) Sambandet mellan motoriska färdigheter
och arbetskapacitet hos mentalt retarderade; b) De psykiskt utvecklingshämmades
verbala förmåga med hänsyn till de krav som en arbetssituation
ställer i verbalt hänseende; c) Utarbetande av prov i samhällskunskap
och samhällsorientering. 2. Inlärningspsykologiska och utbildningsmetodiska
undersökningar, a) Analys av utbildningsprogram och instruktionsmetodik.
3. Tekniskt-psykologiska undersökningar. 4. Attitydstudier av
omgivnings- och föräldrareaktioner.

De funktionsdiagnostiska och psykometriska undersökningarna syftar
främst till att utveckla nya diagnostiska och personlighetsbeskrivande metoder,
utformade med särskild hänsyn till karakteristiska egenskaper hos
psykiskt utvecklingshämmade ungdomar. De inlärningspsykologiska och utbildningsmetodiska
undersökningarna har från den första planeringen av
projektet ansetts höra till de mest centrala och angelägna uppgifterna. Så
kommer att bli fallet i än högre grad, om nu aktuella planer att ombilda den
skyddade verkstaden till ett arbetsträningsinstitut fullföljes. De teknisktpsykologiska
undersökningarna avser främst att analysera utformningen av
verktyg och maskiner såsom viktiga betingelser för gynnsamma träningsresultat.
Attitydstudierna slutligen skall ge angelägna kunskaper om det
sociala fält, i vilket ungdomarna befinner sig och som i väsentlig grad påverkar
och betingar deras beteende.

Professor Lars-M. Gunne:

Narkomanistudier

a) Behandling och kontroll av morfinism samt b) Epidemiologiska fältstudier
av narkotikamissbrukets utbredning
Metadon-behandlingen vid kronisk morfinism enligt Dole-Nyswander innebär
att försök att komma till rätta med de stora olägenheter som vidlåder
den legala förskrivningen av narkotika till narkomaner. Inga recept eller
preparat utlämnas till patienten för självadministration. Inga injektioner
kommer till användning. Patienten får varje dos utlämnad från apotek, och
metadonet får intagas vid disken under apotekarens överinseende. För att
utesluta missbruk av nya droger får patienten regelbundet lämna urinprov

Bankoutskottets memorial nr 4-2 år 1968

som analyseras kemiskt på förekomsten av narkotika. Behandlingen som tidigare
givit mycket uppmärksammade och goda resultat i New York synes
framgångsrikt kunna användas även i vårt land. För närvarande behandlas
10 patienter med den nya metoden. Majoriteten av Stockholms morfinister
har ännu icke kunnat motiveras för behandlingsmetoden, emedan de erhåller
stora doser legal narkotika. (Underhandlingar har upptagits angående
dessa patienter beträffande tidpunkten för den s. k. liberala narkotikaförskrivningens
avveckling.)

En ny snabb laboratorie-screening har införts vid narkotika-analyserna,
som appliceras dels för ovannämnda kontroll av metadon-behandlade patienter,
dels för epidemiologiska kartläggningsundersökningar av narkotikans
förekomst på anstalter och skolor. Narkotikan absorberas ur urinprovet
på ett jonbytarpapper, vilket efter torkning insänds för analys vid laboratoriet.
Dessa jonby tarpapper, som kan sändas i vanligt brev till laboratoriet,
möjliggör narkotikaanalyser oberoende av patientens vistelseort, och
då papperen kan förvaras länge utan att narkotikainnehållet förändras, har
fältundersökningar i större skala vid skolor och fängelser möjliggjorts genom
denna metod. (Enda hindret för analyser i full skala har varit leveranssvårigheter
hos den amerikanske tillverkaren av jonbytarpapper. Dessa svårigheter
beräknas dock inom kort vara överståndna.)

Docenterna Börje Löfstedt, Ove Wilson och Per-Olof Åstrand:
Klimatfysiologiska frågor

Vid institutionen för hygien i Lund har sedan åtta år bedrivits forskning
över inverkan av utomhus- och framför allt inomhusklimatet på människans
fysiologiska reaktioner, hälsotillstånd, fysiska och mentala prestationsförmåga
och trivsel. Detta arbete har resulterat i att klimatbelastningskriterier
och toleransgränser för höga temperaturer och luftfuktighet m. m. har kunnat
fastställas för en svensk population.

Inom det internationella biologiska programmet, IBP, har den s. k. Human
Adaptability-gruppen, HA-gruppen, arbetat för att få fram gemensamma
bedömningsnormer och mätmetoder för bl. a. värmetolerans. I detta arbete
har ingått också experimentella jämförande studier av olika mätförfaranden.
Inom gruppen har man nu nått fram till internationellt rekommenderade,
reproducerbara och tillräckligt noggranna metoder för att mäta och
bedöma värmetoleransen hos olika befolkningsgrupper.

Som ett led i dessa strävanden och också som ett studium i sig själv är mätningar
av den normala klimatexposition, som de studerade grupperna inomoch
utomhus är utsatta för, av stor betydelse. För detta studium behövs en
mätmetodik, som möjliggör relativt långvarig och noggrann mätning av
inom- och utomhusklimatfaktorerna samtidigt som mätningar av de fysiologiska
temperaturerna hos försökspersonen genomförs.

Sedan mätsystemet fullständigt färdigställts, vilket kommer att kräva
ytterligare 6—8 månaders arbete, är avsikten att göra jämförande studier
av klimattoleransen och klimatexpositionen hos olika grupper. Därvid skall
jämförelser göras mellan befolkningen i Syd- och Mellansverige med befolkningen
i landets nordligaste delar. Samtidigt registreras för de undersökta
försöksgrupperna bostadklimat, exposition på arbetsplatser och utomhusklimatet.
Dessa data kompletteras med undersökningar av fysisk kondition,
daglig arbetsnivå m. m. Av speciellt intresse blir jämförelser mellan urbaniserade
befolkningsgrupper med i huvudsak inomhusarbete och sådana be -

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

folkningsgrupper, som i sitt arbete är utsatta för avsevärd exposition för
utomhusklimatet, t. ex. renskötande samer, skogs- och jordbruksarbetare
etc. Om man undersöker komfortgränserna för temperatur och luftfuktighet
m. m. för resp. grupper, kan man hoppas att finna ev. samband mellan
dessa gränser och den vanemässiga klimatexpositionen. Man kan möjligen
misstänka att urbaniseringsprocessen och den därmed följande minskningen
av klimatpåfrestningarna medför, att klimattoleransen avtar och att
komforttemperaturen stiger. Detta medför i sin tur ökade krav på klimatskyddet,
vilket i sin tur ytterligare minskar förmågan att uthärda klimatpåfrestningen,
så att en ogynnsam cirkelprocess föreligger. Vidare avses att
den beskrivna mätutrustningen skall komma till användning i internationellt
samarbete för liknande undersökningar på olika befolkningsgrupper
i andra länder, bl. a. u-länderna. Stora förutsättningar härför föreligger, och
det svenska deltagandet i IBP-arbetet, som redan har visat sig fruktbart,
skulle på så sätt ge än bättre utbyte.

Professorerna Carl-Axel Hamberger, Georg Klein, Rune Walstam och Jerzy
Einhorn:

Studier över immunologiska reaktioner efter lokal bestrålning av BurkitVs
tumörer (African lymphoma) och av kemiskt framkallade postnasala
carcinom

Vid djurförsök har immunologiska reaktioner kunnat påvisas mot vissa
experimentella homologa tumörer. Dessa reaktioner kan hämma tillväxten
av tumör. Immunologiska reaktioner har också visats mot vissa humana
tumörer, bl. a. mot två i Östafrika relativt frekventa tumörtyper, Burkitts
tumörer och kemiskt framkallade carcinom i näsans bihålor. Det finns
starka indikationer för att immunologiska reaktioner förekommer även mot
flera andra typer av humana tumörer. Dessa reaktioner torde dock i regel
inte vara lika uttalade och lika ofta förekommande.

Strålterapi är ett av våra mest effektiva medel vid behandlingen av maligna
tumörer. Effekten av lokal strålbehandling på de immunologiska reaktionerna
mot tumörer är dock mycket litet kända. Burkitts tumörer och de
kemiskt framkallade carcinom i näsans bihålor erbjuder ett enastående tillfälle
att studera på människor effekten av strålbehandlingen på de immunologiska
reaktionerna mot dessa tumörer och även undersöka om en ev.
förändring i den immunologiska reaktiviteten är av betydelse för tumörens
läkning.

I Östafrika med 23 milj. människor (Kenya, Uganda, Tanzaniaregionen)
finns för närvarande inga resurser för strålbehandling, varför förutsättningen
för projektets genomförande är bl. a. att svenska institutioner kan
ställa apparatur för strålbehandling och utbildad personal för driften av
apparaturen till förfogande under omkring 2 år.

Under 1967 har anslag beviljats från Riksbankens jubileumsfond för nödvändig
svensk personal, som kan påbörja forskningsprojektet och driva en
radioterapiavdelning i Nairobi, Kenya, under 1 år samt från Wallenbergsstiftelsen
för inköp av apparatur för extern strålbehandling. Projektet får
även karaktären av ett hjälpprogram till ett utvecklingsland för att i Östafrika
skapa den första enheten för strålbehandling av maligna tumörer.

3* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 42

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1068

Professorerna Gösta Ehrensvärd, Erik Åkerberg och Arne Hagberg:
Inventering av möjligheterna för utvinning av proteinkoncentrat för human
konsumtion ur frön från tvåhjärtbladiga kulturväxter kombinerade med
studier av för näringsvärdet begränsade toxikologiska faktorer
(Ett sainarbetsprojekt mellan Sveriges utsädesförening, Svalöv, och biokemiska
institutionen vid Lunds universitet)

Under de senaste fem åren har flera projekt bedrivits i nära samarbete
mellan Sveriges utsädesförening, Svalöv, och biokemiska institutionen, Lund.
De samlade erfarenheterna från dessa arbeten har på ett naturligt sätt lett
fram till det nedan skisserade forskningsprojektet angående utnyttjande av
tvåhjärtbladiga fröproteiner för human konsumtion. Projektet har just påbörjats,
och dess målsättning är att i dag göra som biprodukt producerad
högkvalitativ fröäggvita tillgänglig för human konsumtion genom att avlägsna
näringsvärdessänkande substanser såsom tillväxtinhibitorer.

Preliminära försök utförda på soyaböna med den vid biokemiska institutionen
utvecklade metodiken för fraktionering av fisk i teknisk skala har
visat, att denna teknik kan generaliseras till andra råvarukällor. Metoden
innebär ej endast en utvinning av protein utan fastmer en fraktionering av
råvaran i dess huvudgrupper av kemiska beståndsdelar. Självfallet måste
metodiken modifieras beroende på utgångsmaterialets egenskaper, och separeringen
av ur näringsvärdessynpunkt störande produkter. Detta bör dock
kunna ske inom ramen för en och samma grundapparatur. Eftersom råvarans
egenskaper är väsentliga för metodikens detaljutformning erfordras
tillgång till frömaterial framtaget under noggrant kontrollerade odlings-,
skörde- och lagringsbetingelser på någon lämplig modellväxt, i detta "fall
åkerbönan. Undersökningen omfattar dessutom modellväxterna soya och
chickpea. Liksom vid utvecklingen av ovan nämnda fraktionsmetodik för
fisk erfordas nödvändigtvis en kontinuerlig kontroll av de olika processstegens
inverkan på näringsvärdet. Endast härigenom kan man frampreparera
och tillvarataga de potentiella näringsvärden som finns i råvarorna.

Vid näringsforskningslaboratoriet vid Sveriges utsädesförening i Svalöv
finns tillgång till de förhållandevis omfattande djurförsök, som här måste
komma i fråga.

Metodiken omfattande tillväxtförsök med carcassanalyser är sedan fem
år väl genomarbetad och tillämpad på vitt skilda proteiner tillsatta till olika
basdieter, vilket är väsentligt för att kunna bedöma nya proteinprodukters
näringsvärde.

De igångsatta arbetena siktar mot att inom det närmaste årtiondet för
human konsumtion frigöra den stora potentiella pool av högvärdigt protein,
som utgörs av bl. a. pressrester från frömaterial av tvåhjärtbladiga växter
och som i dag med endast 10 procents verkningsgrad används för proteinproduktion
via animalier.

Docent Eric Olausson:

Studium av den mänskliga aktivitetens inflytande på bottensedimentens
kemiska sammansättning och på sedimentation i Göteborgs skärgård
Havet är den slutlige mottagaren av föroreningsprodukter. Med vattendrag,
nederbörd, avloppsledningar och avfallstippningar tillförs havet industriella
alster av olika slag. De ämnen eller sönderdelningsprodukter, som
ej avdunstar, stannar kvar i havsvattnet eller i sedimenten. I första hand

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968 39

blir det kustvatten-shelfsedimenten som berörs. Längre bort från föroreningskällorna
blir kontaminationen vanligen mindre.

Det är av milj ohygieniskt intresse att studera hur snabbt vissa ämnen
bryts ned i den marina miljön, vilka produkter som bildas, om någon de!
stannar kvar i sedimentet eller vattnet eller om de via bottenorganismer
kan återföras i biologiska kretslopp. De föreningar, som projektet avser att
studera, är biocider, bly, kvicksilver och tensider. Koljefjorden har sedan
Björnsundsfarledens tillkomst saknat syre i sitt bottenvatten. De sediment,
som där avsatts efter denna tid, utgör ett orört, kontinuerligt arkiv i vilket
man kan studera fördelningen av föroreningsämnen och deras sönderfallsprodukter
under de senaste 2o åren. Jämförande studier skall sedermera
göras i områden med bottenorganismer och i närheten av flodmynningar.
Även bottenvatten skall analyseras.

Ett problem av annan typ är muddertippningen. I Göteborgs skärgård har
man haft en sedimenttillväxt, som kan antas vara av storleksordningen 1 m
på 100 år. Denna avsättning är ett resultat av Göta älvs transportarbete.
Muddertippandet är volymmässigt större. Man torde för närvarande ha rätt
att i området tippa en kvantitet som är 5 gånger större än den mängd som
förs ut med Göta älv. Till detta kommer så de nyligen inledda tippningarna
från fördjupningen av Torshamnen. En viss, ej närmare känd del av det
tippade materialet går i suspension direkt. I vad mån det övriga kvarligger
helt eller delvis beror på en serie i förväg svårbedömbara faktorer. Det är
av stort allmänt intresse att veta hur mycket muddermassa, som förs bort
från tippningsplatsen och varthän. Det är bl. a. badstränderna det gäller. En
kemisk-sedimentologisk undersökning skall utföras för att analysera i vad
mån muddertippningen på längre sikt skapar miljöhygieniska problem.

Laborator Bo Lehnert:

Magnetisk inneslutning av en het joniserad gas

Världens energiförsörjning torde på lång sikt endast kunna tryggas med
hjälp av kärnenergi. Dagens atomkraftverk är baserade på klyvning (fission)
av tunga grundämnens atomkärnor. Ett alternativ till detta utgörs
av sammanslagning (fusion) av lätta grundämnens atomkärnor, vilket bl. a.
erbjuder den fördelen att bättre kontroll kan utföras på de radioaktiva avlallsprodukterna
än vid fission. Genom fusion kan praktiskt taget obegränsade
energimängder utvinnas. Således motsvarar i detta sammanhang de
förefintliga mängderna av tungt väte i 1 liter vanligt vatten ett bränslevärde
av omkring 300 liter bensin.

Problemet att åstadkomma ett atomkraftverk baserat på kontrollerad
fusion består i att upphetta en joniserad gas (plasma) av tungt väte till temperaturer
av storleksordningen 100 millioner grader, varvid varje plasmapartikel
måste kunna stanna inom reaktionsvolymen under flera sekunder.
För att hålla fusionsreaktionerna i plasmat vid liv, måste därför plasmat
isoleras mycket effektivt från varje kontakt med omgivande materiella
kärlväggar. Detta kan ske genom att stänga in plasmat i ett kraftigt magnetfält,
där de magnetiska fältlinjerna verkar som en »termosflaska».

Detta projekt syftar till att innesluta ett plasma i det fält, som bildas av
en ringformad magnetspole enligt de metoder, som tidigare föreslagits av
projektledaren. Den enda hittills kända magnetiska, som åstadkommer en

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

fullständig inneslutning av en enskild laddad partikel, utgörs av det ihåliga
område, som bildas av de magnetiska fältlinjerna runt en sådan spole (ringström).
Då man söker utnyttja en konfiguration av denna typ för inneslutning
av ett hett plasma, måste spolen fixeras med hjälp av upphängningsanordningar.
För att undvika att plasmat kommer i beröring med dessa och
förlorar energi, måste upphängning ske i ett antal magnetiskt skärmade
t illedningar.

Det hittillsvarande teoretiska och experimentella forskningsarbetet visar
att det enligt dessa metoder bör vara möjligt att åstadkomma en magnetisk
inneslutning, som är tillräckligt effektiv för att på längre sikt förverkliga
en fusionsreaktor.

Under den närmaste tiden inriktas arbetet på en experimentell analys av
plasmats energibalans och uppvärmning i en magnetiska av ovan nämnda

typ -

Professor Roland Kiessling in. fl.:

Materialforskning med högvoltselektronmikroskop (HV-elmikroslcopi)

Genom anslag från Jernkontoret, Malmfonden och Riksbankens jubileumsfond
har ett en miljon volts elektronmikroskop nu beställts för det
nybildade Materialforskningscentret vid kungl. tekniska högskolan i Stockholm.
Mikroskopet tillverkas av den japanska firman Japan Electron Optics
Laboratory i Tokio och kostar ca 2 500 000 kr., väger 20 ton och är 9 meter
högt. Det kommer att placeras vid Institutet för metallforskning, som ingår
i Materialforskningscentret. Anledningen härtill är att Institutet för metallforskning
besitter stor erfarenhet rörande elektronmikroskopi av metaller
genom mångårig och omfattande verksamhet, bl. a. med stöd av Wallenbergsstiftelsen.
Projektet leds av institutets föreståndare, professor Roland
Kiessling.

Det nya jättelika elektronmikroskopet ger svensk materialforskning unika
resurser, främst för studium av metaller men också av polymerer, keramiska
material och hydrogeler. Vid jämförelse med mikroskop av äldre
typ, som endast arbetar med 100 kilovolts spänning, kan man genomlysa
betydligt tjockare preparat och därmed utröna de mekaniska egenskaperna
hos metaller på ett riktigare sätt än tidigare, och detta inte bara vid rumstemperatur
utan också vid höga och låga temperaturförhållanden. Resultaten
har direkt teknisk betydelse vid utveckling av t. ex. höghållfasta ståloch
aluminiumlegeringar och får ses som ett led i vår strävan att vara
främst i världen på dessa för vår exportindustri så viktiga områden.

Elektromikroskopets förmåga att kunna genomlysa tjocka materialskikt
är av väsentligt värde även för plastindustrin, t. ex. vid studium av fibrers
och foliers mekaniska egenskaper. Härtill kommer att preparaten kan genomlysas
under betydligt längre tid än hittills utan att de förstörs av elektronstrålningen.

För vår cementindustri medför högvoltselektronmikroskopet betydligt
ökade möjligheter att studera t. ex. våra vattenhaltiga svensk lerjordar.

Mikroskopet skall planenligt levereras i början av 1969 och därigenom
blir Sverige ett av de första länder i världen, som får tillgång till ett sådant.
För närvarande finns inget motsvarande instrument någonstans utom i Japan,
Frankrike och vid U. S. Steel i USA.

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Ingeniörsvetenskapsakademien:

Administrativ rationalisering

Bakgrunden till IVA:s utredning »Administrativ rationalisering» kan
sammanfattas enligt följande:

— Kostnader för det administrativa arbetet samt övrig databehandling
inom enskild och offentlig verksamhet är mycket stora och stigande. De
beräknas att år 1970 uppgå till ca 30 mdr kronor per år.

— Det administrativa arbetet blir alltmer komplicerat till följd av bl. a.
ökad föränderlighet i omvärlden och ökat beroende av faktorer inom och
utanför den egna verksamheten.

— Möjligheterna att genom ett systematiskt rationaliseringsarbete begränsa
kostnadsstegringarna och samtidigt tillgodose individens behov av
arbetstillfredsställelse bedöms såsom goda under förutsättning att problemkunskap
samt rationaliseringsmetoder och -resurser finns i erforderlig utsträckning.

— För det administrativa utvecklingsarbetet krävs allt större resursinsats,
vilken dock genom samverkan kan begränsas och/eller nyttiggöras
effektivare än eljest.

Utredningens syfte är dels att inventera behovet av bl. a. ytterligare forskning
och utveckling på det administrativa området, dels att mot bakgrund
av olika administrativa problems betydelse ur bl. a. ekonomisk synvinkel
få en prioritering av olika forsknings- och utvecklingsprojekt, dels ock att
ge principiella rekommendationer beträffande samverkan i olika typer av
utvecklingsprojekt.

Utredningen omfattar betingelserna och utvecklingsmöjligheterna (rationaliseringsmöjligheterna)
för såväl styrningen av en verksamhet som den
mer rutinbetonade databehandlingen. ADB-utvecklingen och dess inverkan
på administrativa processer m. m. kommer särskilt att beaktas liksom även
individens roll och behov av arbetstillfredsställelse. I första hand kommer
uppmärksamheten att koncentreras på de problemområden, som bedöms
som angelägnast från behovs- och kostnadssynpunkt.

Docenterna Anders Jeffner och Hans Hof:

Livsåskådningar i det moderna samhället

I det nya gymnasiet skall eleverna enligt läroplanen ges orientering om
sådana nutida åskådningar som »naturalism» och »humanism» och om deras
relation till religiösa synsätt. Undervisningen skall också behandla »hur
man kommit fram till olika svar... på frågorna om livets och tillvarons
mening och vad som är rätt och orätt». Det område som antyds av de citerade
termerna och uttrycken kan preliminärt inringas genom termen livsåskådning.
Det är uppenbart att livsåskådningen i denna mening spelar en
stor roll för människors sätt att uppleva sin situation och att handla i samhället.
Inom olika grenar av samhällsvetenskapen, religionsvetenskapen och
filosofin bär man naturligtvis länge arbetat med att analysera problem som
har att göra med livsåskådningarna, men systematisk forskning om
livsåskådningarna och deras funktion i samhället har saknats. Detta projekt
är avsett som ett första försök att genom tvärvetenskapligt arbete avhjälpa
denna brist.

I projektet samverkar sociologer och sådana teologer som är förtrogna
med religionsfilosofisk analys och analys av moralåskådningar. Avsikten

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

är att angripa livsåskådningsproblematiken med en kombinerad begreppsanalytisk
och empirisk-sociologisk metod.

Projektet är uppdelat i nio delar, som är valda så att man kan pröva fram
metoder för analys av livsåskådningsståndpunkter på olika nivåer, t. ex.
filosofiska texter, skolböcker, tidningsdebatter, större folkgrupper. Prövningen
av metoder är naturligtvis avsedd att också ge direkt användbara
resultat. På grund av projektets begränsade omfång i begynnelsestadiet kan
dessa emellertid bli disparata. En princip för urvalet av uppgifter har varit
att få fram sådana resultat, som kan utnyttjas för skolans information inom
livsåskådningsområdet. Riksbankens jubileumsfond stöder i första hand
de empiriskt sociologiska delarna av projektet.

Docent Stellan Dahlgren, fil. lic. Rune Hedman och fil. lic. Sune Åkerman:
Inkomster, förmögenhetsfördelning, beskattning

Svensk beskattningshistoria under de två senaste århundradena är ett i
hög grad försummat forskningsområde. Endast ett fåtal forskare har varit
sysselsatta med hithörande problem, vilket kan förvåna med tanke på att
vi här i Sverige bär ett internationellt sett delvis unikt material som kan
ge värdefulla upplysningar om hur beskattning, inkomst- och förmögenhetsfördelning
har ändrat karaktär som en följd av industrialiseringsprocessen
och med den sammanhängande politiska och sociala förändringar.
Projektet avser att i viss män fylla denna lucka och att stimulera till fortsatta
forskningar på detta angelägna område.

Forskningsprojektet har ett dubbelt syfte, dels att undersöka hur den
statliga beskattningen utformas och fungerar i samhällen av olika social
struktur, dels att fastställa hur inkomst- och förmögenhetsfördelningen i
Sverige påverkats av industrialiseringen under 1800-talet. Valet av undersökningstillfällen
(1800—1810 resp. 1910) har skett med utgångspunkt från
beskattningsmaterialet, som mellan de valda åren inte ger de hållpunkter,
som är nödvändiga för undersökningens genomförande.

Det anslag, som Riksbankens jubileumsfond tilldelat projektet, gäller en
provundersökning för att fastställa materialets omfattning och bärighet och
de metoder som kan komma i fråga för ett genomförande av projektet i dess
helhet. Inom provundersökningens ram skall punktundersökningar av speciellt
intressanta områden och samhällsgrupper göras. Mot bakgrunden av
det ovan skisserade forskningsläget bör redan provundersökningen kunna
ge resultat av betydande värde.

På den korta tid som stått till förfogande sedan anslaget beviljades har
följande åtgärder vidtagits:

1. Konstituerande av ett specialseminarium för modern beskattningshistoria
vid historiska institutionen i Uppsala. Inom specialseminariets ram
skall projektets egna medlemmar och andra forskare diskutera och ventilera
de forskningar vid institutionen, som från olika utgångspunkter bedrivs
rörande beskattningshistoriska problem. Seminariet har redan väckt
ett betydande intresse och kan förväntas stimulera forskning kring dessa
frågor. Kontakter har i detta sammanhang tagits upp med beskattningsteknisk
expertis.

2. Taxeringsmaterialet har studerats för att fastställa lämpliga infallsvinklar
för provundersökningen.

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

3. Avsikten är att en stor del av excerperingarna och punktundersökningarna
skall utföras av trebetygsstuderande vid historiska institutionen.
Ett par av dessa har fått uppgifter och påbörjat arbetet.

Docenterna Gunnar Eriksson, Nils Runeby och Rolf Torstendahl:
Vetenskapsmännens och teknikernas roll i den industriella revolutionen
i Sverige

Detta projekt vill ur socialhistorisk och vetenskapshistorisk synpunkt belysa
den roll, som tekniker och naturvetenskapsmän spelade i den genomgripande
omvandlingsprocess, som Sverige genomgick under 1800-talet. När
utbildningsfaktorn skall sättas i relation till industrialiseringsprocessen
har i ett första stadium av undersökningen intresset koncentrerats kring
frågan, vad den industriella revolutionen betydde för den vetenskapliga
verksamheten och den tekniska utbildningen i landet. Här kommer de vetenskapligt
och tekniskt utbildades sociala härkomst och karriär att undersökas,
dvs. sådana personer som avlagt disputationsprov eller genomgått
motsvarande vetenskaplig utbildning vid universitet samt personer som
avlagt avgångsexamen från högre teknisk läroanstalt. Undersökningen förs
fram till 1910, varvid det är att märka, att de utexaminerades karriär även
skall undersökas trettio år efter examinationstillfället. För de senast utexaminerade
betyder detta att de följs fram till 1940.

Dessa två aspekter skall sedan kompletteras med en vetenskapshistorisk
aspekt, hur innehållet i den vetenskapliga och tekniska utbildningen förändrades
under den nämnda perioden, och en motivhistorisk, vilka argument
som från anslagssökande och anslagsbeviljande myndigheter anfördes
för en utbyggnad och omorganisation av utbildningen. Därutöver har
ett andra stadium i undersökningen projekterats, där med utgångspunkt
från de vunna resultaten ett urval av de enskilda företagen bör undersökas
för att fastställa i vilken utsträckning vetenskapligt utbildad personal kom
till användning och vilka positioner de uppnådde i företagen. En central
frågeställning är härvidlag när, hur och i vilken utsträckning företagsledningarna
kommit att bestå av specialutbildad anställd personal.

Excerperings- och registreringsarbetena för detta projekt, som innebär
ett samarbete mellan företrädare för ämnena historia och idé- och lärdomshistoria,
beräknas slutförda 1970.

Professor Sten Carlsson:

Sverige och Amerika efter 1860. Utvandring, åt erinvandring, politisk och
social debatt

Sedan 1962, då avdelningen för amerikansk historia vid historiska institutionen
i Uppsala tillkom genom en donation från American Council of
Learned Societies och därmed också en forskarassistenttjänst tillskapades,
har emigrationsforskning bedrivits vid institutionen. Denna forskning har
från 1964 stötts också av statens humanistiska forskningsråd och organiserades
då i projektet »Sverige och Amerika 1860—1930». Projektet bär koncentrerats
på att undersöka den svenska emigrationen till USA och Kanada,
men också Brasilien finns med bland forskningsobjekten. Till projektet
har nyligen dessutom fogats en undersökning av efterkrigstidens forskaremigration
till USA, en undersökning som företas i samarbete med statens
naturvetenskapliga forskningsråd.

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

De sjutton forskare, som för närvarande arbetar inom projektet, har hittills
i stor utsträckning inriktat sig på att skapa underlag för en bedömning
av de faktorer, som satte i gång utvandringen till Nordamerika. Variationerna
i massutvandringens volym blir föremål för speciellt stort intresse.
(Det svenska materialet är här internationellt sett exceptionellt användbart
och tillförlitligt.) Detta sker genom intensivstudier på lokalt avgränsade
områden. Vidare undersöks med hjälp av skeppslistmaterial i kombination
med kyrkboksmaterial de gruppsociologiska aspekterna på utvandringen.

Utvandrarpropagandan och agentverksamhetens uppbyggnad skall analyseras
främst genom forskningar i det Larssonska agentarkivet i Göteborg,
som hösten 1967 efter förhandlingar blivit tillgängligt för gruppens forskare.

Genom frikostig stipendiegivning från amerikanskt håll bär flera av forskningsgruppens
deltagare kunnat bedriva forskning i USA. Därvid har man
bl. a. kunnat göra insatser för att rädda materialgrupper, som löper risk
att förintas. Forskningarna har hittills insatts på en storstad (Chicago)
samt vissa landsbygdsområden i svenskbygderna i Mellanvästern. Dessa immigrationsstudier
har också kunnat anknytas till de ovannämnda svenska
lokalundersökningarna, vilket varit synnerligen fördelaktigt. Huvudsyftet
med dessa immigationsstudier blir att lämna ett bidrag till den bl. a. av
sociologerna livligt uppmärksammade assimileringsproblematiken.

Återinvandringen till Sverige och kontakterna med Sverige spelade uppenbarligen
stor roll bl. a. för utvandringens struktur. Detta är aspekter som
tangeras i flera undersökningar men som också intensivbehandlas. Emigrationens
roll i samhällsdebatten och inte minst den stora emigrationsutreddingens
belysning av det svenska samhället i början av 1900-talet undersöks
i två studier.

I samarbete med Emigrantinstitutet i Växjö, som förestås av en av deltagarna
i forskargruppen, anordnades i augusti ett internordiskt emigrationsforskningssymposium.
Dess syfte var att skapa kontakter och eu viss
samordning mellan emigrantforskarna i Norden och mellan lokalforskare
och universitetsforskare. Detta samarbete har redan börjat ge resultat.

Docent Evert Baudou och antikvarie Margareta Biörnstad:

Norrlands tidiga bebyggelse

Forskningsprojektet Norrlands tidiga bebyggelse bedrivs av riksantikvarieämbetet,
statens historiska museum och institutionen för nordisk fornkunskap
vid Stockholms universitet. Avsikten är att studera den förhistoriska
bebyggelsens förändringar i Norrland och anknytningen till historiskt
kända förhållanden med utgångspunkt, dels från det stora arkeologiska
och etnologiska material, som sedan år 1942 har insamlats vid riksantikvarieämbetets
undersökningar vid de norrländska vattendragen, och dels
från naturvetenskapliga iindersökningar av de ekologiska faktorerna.

Undersökningen syftar till att lösa det grundläggande problemet om de
norrländska boplatsernas kronologi. Bearbetningen skall vidare inriktas på
frågor om hur tidigt den första bebyggelsen sker i Norrland, varifrån nybyggarna
kommer och hur den fortsatta kolonisationen sker, när och var
den äldre jägarkulturen möter den utifrån kommande åkerbrukskulturen,
hur den yngre jägarkulturen lever jämsides med åkerbrukskulturen, när
den lappska kulturen kommer in och hur den breder ut sig, hur mötet sker
mellan de tidigare norrländska kulturgrupperna och den utifrån kommande
»handelskulturen» under senare delen av förhistorisk tid och början av

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

historisk tid samt i vilka avseenden kontinuitet går att fastställa mellan
den historiskt kända bebyggelsen och den förhistoriska.

Fynden från norrlandsundersökningarna skall genom materialpublicering
göras tillgängliga för forskare och allmänhet. Samtidigt skall en bearbetning
ske, som utnyttjar fyndmaterialet såsom en källa för Norrlands
tidiga bebyggelsehistoria.

Anknytningen till historiskt kända förhållanden kommer under den
första treårsperioden att studeras främst inom sektorn jakt och fiske. Under
ett senare skede kommer även ett samarbete med sameforskare, kulturgeografer
och historiker att bli nödvändigt.

Projektet är av grundläggande vetenskaplig betydelse för hela Norrlands
förhistoria och tidiga historia samt för Norrlands naturhistoria. Ur internationell
synpunkt är problemställningarna av stort antropologiskt intresse,
eftersom problem av samma slag möter på i tid och rum vitt skilda platser
även utanför det självklara cirkuinpolära sammanhanget etc. Projektet har
både i sin humanistiska och sin naturvetenskapliga del praktisk betydelse
för aktuella samhällsproblem rörande naturresurser, lokalisering och samefrågor.

Fil. lic. Lars-König Königsson:

Ölands Stora Alvar. Undersökningar av kulturhistoria och naturhistoria

I vårt land förändras den öppna landskapsbilden mycket snabbt, och de
gamla betespräglade typerna växer igen. Det öppna landskapets problematik
är därför en av miljövårdsforskningens viktigaste områden, vilket understryks
av snabbt insatta projekteringar som en följd av den nyligen framlagda
rapporten från naturresursutredningen.

Forskningsgruppen Ölands Stora Alvar vid Uppsala universitet har gjort
till sin uppgift att allsidigt utreda landskapsbildningen och angriper för den
skull problemet från varierande vinklar och med olika akademiska forskningsämnens
olika metoder. Som grund för arbetena ligger en kvartärgeologisk
utredning av vegetationsutvecklingen på Stora Alvaret och de kulturella
utvecklingstendenser som kan spåras i denna.

Själva vegetationsutvecklingen studeras via mikropaleobotaniska undersökningar
i myrmarkerna inom området; skogsperiodens regionala utbredningsmöjligheter
har fastställts genom en kartering av den geologiska fördelningen
av lösa jordslag på Stora Alvaret, en kartläggning som tidigare
aldrig blivit utförd.

Kulturutvecklingen, som den speglas i diagrammen, är följande. Sent under
stenåldern kommer människorna till trakten. De medför uppenbarligen
kreatur och röjer, möjligen med eldens hjälp, för att bereda beten åt djuren.
Sedan utnyttjas Stora Alvaret intensivt i perioder som omväxlar med tider,
då området tydligen inte verkar särskilt attraktivt på människorna, som i
stället lämnar Alvaret öde och att växa igen.

Den sena alvarutvecklingen kan studeras i arkiv, jordregister, kartor och
doinsböcker. Särskilt intresserar utmarkernas ägoförhållanden i historisk
tid, mängder djur som varje by kunde ha på sina alvarskiften o. s. v.

Grupparbetet omfattar tre separata arkeologiska undersökningsenheter,
en kulturgeografisk och en kvartärgeologisk, vilka med stöd av flera mindre
hjälpundersökningar från andra ämnesområden arbetar i fält och laboratorier
med materialet från Stora Alvaret.

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Koreografen Birgit Åkesson:

Undersökningar av dramats ursprungliga form: riten

Man måste veta varför man forskar. Själv har jag saknat något i vår kultur,
när det gäller dansen, dramat.

Vår egen kultur vad beträffar dramat hade sina rötter i Dionysoskulten,
men vi räknar endast en tradition från det betydligt senare antika dramat.
Den totalt mörklagda Dionysoskulten och detta skede hade ritens form.
Riten, den fruktbara primitiviteten, där materialet samlas och formas, innesluter
i sig den form som i senare skede övergår till det vi betecknar det
klassiska. Afrika står på tröskeln till detta skede. Det är därför jag förlagt
mina forskningar till Afrika för att undersöka ritens form.

Först har det gällt för mig att få en så rik översikt som möjligt över en
stams beteende, antalet riter och ceremonier i anslutning dels till livscykeln
och dels till livsåskådningen i övrigt. Under den årstid, efter regntiden och
sedan i samband med skördetiden, då det mesta äger rum, befann jag mig i
Tanzania (ca ett halvår). För att få en mer omfattande och jämförande insikt
har jag på samma gång följt det väsentligaste i olika familjer och grupper
inom samma stam, men ofta på stora avstånd från varandra för att få
skillnader och varianter. Dessutom har jag följt vissa saker, som det betydelsefulla
»Madogoli» och »Rungo» (besvärjelser av olika andar) i andra
avlägsna stammar, där den stam jag följt under sina vandringar kunde ha
fått sina initiativ eller genom släktskap omvandlat sina slutgiltiga uppfattningar.
Parallellt med detta har jag även följt upp en mycket kontrasterande
stam mot den förra i fråga om arv och beteende och har fått inom den
nästan lika omfattande insikt. De är helt väsensolika och dock ser jag ett
grundmönster.

Min resa den 15 december 1967, som tar ca två månader, är till Etiopien
för att där studera den gamla Gezdiktningen. Därigenom kan jag kanske
nå en lösning på de rituella sångerna, som jag har otaliga upptagningar på.

Efter resan till Etiopien planerar jag en resa till Väst-Afrika. Med de erfarenheter
jag nu har, har jag först förutsättning att placera mer olikartade
stammars ceremonier in i en helhet. Det jag vill klarlägga kan inte endast
Östafrika vara belägg för.

Docent Johan Sundberg m. fl.:

Musik-akustiska undersökningar av sångrösten och vissa biåsinstrument

Forskningsprojektet gäller två områden: sångrösten och vissa biåsinstrument.
Detta beror på att de båda forskningsobjekten uppvisar betydelsefulla
inbördes likheter med avseende på sättet att fungera. I både rösten och de
aktuella typerna av biåsinstrument alstras nämligen ljudet av ett slags ventilmekanism
: i röstorganet är det stämbanden som med stor hastighet öppnar
och stänger passagen för tryckluften i lungorna till talröret; hos de berörda
blåsinstrumenttyperna är det antingen blåsares läppar eller ett rörblad
som har motsvarande uppgift: de öppnar och stänger mycket hastigt
passagen för tryckluften, som pressas på ifrån lungorna.

Det som de aktuella undersökningarna av sångrösten syftar till är att vinna
ökad kunskap om det speciella funktionssättet hos röstorganet vid sång.
Därigenom får vi veta vad en röstskolning innebär, akustiskt och fysiologiskt
sett. Detta torde vara av stort intresse inte minst för alla som söker

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

förbättra funktionen hos ett friskt eller defekt röstorgan vare sig detta används
för sång eller tal.

Undersökningarna av biåsinstrumenten åsyftar analogt en djupare kunskap
om deras funktionssätt. Sådan kunskap ger oss ökade förutsättningar
att med akustiska mätningar kunna bedöma ett instruments kvalitet och
spelbarhet. Sådan kunskap är av värde bl. a. både för instrumentbyggare och
för musiker.

Våra undersökningar kommer därutöver att kasta ljus över en rad andra
problem: Vilka akustiska karakteristika tillkommer en »vacker» klang, en
oboe-liknande, en flöjtaktig etc.? Hur kan undervisningen i sång och blåsinstrumentspel
förbättras? Vi räknar vidare med att kunna utveckla apparater,
som reagerar t. ex. med lamptändning mot oriktigt bildade toner. Vår
ökade kunskap om de akustiska egenskaperna hos klanger från olika instrument
och de för undersökningarna nödvändiga konstruktionerna av elektriska
analoger till sångrösten och biåsinstrument torde vara av särskilt intresse
för elektronmusikkompositörer.

Forskningsbiblioteksrådet:

Central utlåning av tidningsfilm

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 2 juni 1967 redovisade forskningsbiblioteksrådet
utredningens resultat och rekommenderade en omedelbar igångsättning
av en lånecentral, under uppbyggnadsskedet placerad vid och administrerad
av kungl. biblioteket. Samtidigt anmälde rådet att Riksbankens
jubileumsfond genom beslut den 11 maj 1967 beviljat ett anslag av 359 000
kr. och anhöll om bemyndigande för kungl. biblioteket att emottaga ifrågavarande
anslag, varvid förutsattes att biblioteket gavs de resurser, som gjorde
det möjligt att snarast realisera en lånecentrals upprättande och verksamhet.
Kungl. Maj :t har genom beslut den 8 december 1967 bemyndigat
kungl. biblioteket att mottaga gåvomedlen, varvid förutsattes att verksamheten
med inköp och utlåning av tidningsfilm skall handhas inom ramen för
bibliotekets nuvarande organisation. Med hänsyn till vissa merkostnader under
budgetåret 1967/68 har biblioteket erhållit rätt att överskrida anslagsposterna
till avlöningar för tjänstemän med högst 16 000 kr. och anslagsposten
för expenser med högst 4 000 kr.

Lånecentralens uppgift är att främja sådan forskning och högre utbildning,
som är i behov av tidningsstudier och medelst interurban utlåning och
upplysningsverksamhet underlätta spridningen av denna forsknings bedrivande
inom landet. Att planera och få i gång den interurbana utlåningen är
lånecentralens angelägnaste uppgift. I mån av personella resurser avser
kungl. biblioteket även att insamla och sprida data rörande mikrofilmning,
kopiering och läsapparater och vid behov förmedla kontakter med utländska
mikrofilmcentra.

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Innehållsförteckning

sid.

Docent Lennart Améen, Lunds universitet: Arealbudget.................... 8

Professor Gerd Enequist, Uppsala universitet: Lokaliseringsförändringar inom
industri och handel: delprojektet »Sveriges sågverksindustri under efterkrigstiden»
................. 9

Professorerna Erik Bylund och Georg Karlsson, Umeå universitet: Glesbygdens

serviceproblem....................................................... 9

Professor W. William-Olsson, Handelshögskolan i Stockholm: Europas städer

och landsbygd....................................................... 10

Arkitekt Orvar Westelius, AB Näringslivets Planinstitut, Stockholm: Individens

val av alternativa serviceutbud........................................ 11

David Pass, M. C. P., Stockholm: Vällingby and Farsta —From IdeatoReality.

The suburban development process in a large Swedish city................ 11

Arkitekt Dick Urban Vestbro, Lund: Hushållsstruktur och bostadsform i östafrikansk
stad....................................................... 12

Professor Ragnar Bentzel, Uppsala universitet, och professor Gunnar Törnqvist,
Lunds universitet: Den regionala resursfördelningsproblematiken (forskningsprogram)
........................................................... 13

Rektor C. G. Lindell, Stockholms universitet: Statlig arbetsmarknad 1945—

1967 med särskilt avseende på löneförhållanden och löneutveckling......... 15

Fil. kand. Harald Niklasson, Lunds universitet: Cost-benefit-analyser av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder............................................ 15

Fil. lic. Peter Bohm, fil. kand. Alf Carling, fil. mag. Gunnar Ribrant, Stockholms
universitet: Resursfördelningen vid marknadsimperfektioner (alloke ringsundersökningen).

................................................ 15

Ekon. lic. Ernst Jonsson, Handelshögskolan i Stockholm: Statliga styrmekanismer
visavi kommunernas investeringar............................... 16

Docent Leif Lewin, Uppsala universitet: Den svenska valmanskåren 1866—1968 17

Preceptor Olof Ruin, Stockholms universitet: Det svenska partiväsendets struktur
och funktionssätt................................................. 17

Docent Karl E. Birnbaum, Utrikespolitiska institutet, Stockholm: Central
European Project.................................................... 18

Professor Bertil Näslund, Stockholms universitet: Några företagsekonomiska

problem i samband med ekonomisk tillväxt............................. 18

Docent Jan Odhnoff, Handelshögskolan i Stockholm: Studier av prissättnings processer.

........................................................... 19

Civilekonom Nils-Erik Norén, Handelshögskolan i Stockholm: Beslutsmodeller

och lönsamhetskriterier vid gruvdrift och malmbehandling................ 19

Ekon. lic. Bengt Stymne, SIAR, Stockholm: Organizational structure and organizational
strain..................................................... 20

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968 49

Professor Eric Rhenman, SIAR, Stockholm: Innovationer i svenska personalavdelningar
........................................................... 20

Professor Eric Rhenman, SIAR, Stockholm: Flexibiliteten hos produktionssystem
för ett flertal systematiska och stokastiska variationer............. 21

Professor Herman Wold, Uppsala universitet: Statistisk analys av undervis ningseffektivitet

och studietider....................................... 21

Preceptor Tore Dalenius, Stockholms universitet: Fel i undersökningar....... 22

Professor Carl-Erik Quensel, Lunds universitet: Demografiska kohortstudier 22

Docent Walter Korpi, Stockholms universitet: Struktur och processer i svensk
fackföreningsrörelse: en organisationssociologisk undersökning av fackförbund
inom LO....................................................... 23

Fil. lic. Stig Lindholm, Stockholms universitet: Undersökning av svenskt u hj

älpstänkande...................................................... 23

Docent Ulf Himmelstrand, Uppsala universitet: Social och politisk förändring i
afrikanska stater med särskild hänsyn till impulser »nedifrån».............. 24

Professor Gunnar Johansson, Uppsala universitet: Datamaskinreglerad processforskning
inom psykologi.............................................. 25

Professor Gösta Ekman, Stockholms universitet: Undersökningar av relationen
mellan å ena sidan avstånd i rum och tid, å andra sidan graden av emotionellt

engagemang......................................................... 25

Professor Gösta Ekman, Stockholms universitet: Temporala aspekter på sen soriska

processer, särskilt adaptation inom skilda sinnesområden........... 26

Laborator Marianne Frankenhaeuser, Stockholms universitet: Effekter av

monotoni och isolering på psykologiska och biokemiska funktioner......... 26

Laborator Sigvard Rubenowitz, Göteborgs universitet: Personalpsykologiska
och personaladministrativa återverkningar av långt driven kontorsautomation
................................................................ 27

Med. lic. Ingrid Gottfries och fil. lic. Sven Märke, Lunds iniversitet: Personlighet

och skolanpassning................................................... 27

Docent Ulf Kragh, Lunds universitet: Optimering av och fältundersökning med

experimentell personlighetsdiagnostisk metod (DMT-testet)................ 28

Fil. lic. Bertil Nordbeck, Lunds universitet: Kvinnliga forskare i Sverige...... 28

Docent Urban Dahllöf, Göteborgs universitet: Komparativa mål- och processanalyser
av skolsystem (KOMPASS-proj ektet)........................... 29

Professor Per Olof Bolding, Lunds universitet: Konfliktlösning genom skiljedom.
En juridisk och rättssociologisk undersökning....................... 30

Byrådirektör Fredrik Neumeyer, Stockholms universitet: Rätten till arbetstagarnas
uppfinningar i Sverige och USA................................ 31

Docent Bengt Börjeson, Stockholms universitet: Genomförande av ett rätts sociologiskt

och kriminologiskt behandlingsforskningsprogram............. 31

Professor Knut Sveri, Stockholms universitet: Utlänningars brottslighet....... 32

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Professorerna Sven-Erik Lindell och Gunnar Lindgren samt forskningsläkare
Nils H. Sternby, Lunds universitet och Malmö allmänna sjukhus: Epidemiologiska
studier av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar i Malmö med klinisktfysiologiska,
socialmedicinska och patologiskt-anatomiska undersökningsmetoder
............................................................ 33

Professor Stig Sjölin och underläkare Gösta Samuelson, Umeå universitet:

Nutritionsundersökning av barn i Västerbottens län...................... 34

Civilingenjör Birger Roos och med. lic. Lennart Angervo, SVCR, Stockholm:
Forskning rörande metoder för provning och egenskapsdeklaration av tekniska
hjälpmedel åt handikappade...................................... 34

Med. lic. Fredrik Fränkel och fil. lic. Rikard Paimér, Stiftelsen ALA, Uppsala:

Psykiskt utvecklingshämmade ungdomars yrkes- och samhällsanpassning... 35

Professor Lars-M. Gunne, Uppsala universitet: Narkomanistudier............ 35

Docenterna Börje Löfstedt, Ove Wilson och Per-Olof Åstrand,fLunds universitet
och GIH, Stockholm: Klimatfysiologiska frågor....................... 36

Professorerna Carl-Axel Hamberg, Georg Klein, Rune Walstam och Jerzy Einhom,
Karolinska institutet, Stockholm: Studier över immunologiska reaktioner
efter lokal bestrålning av Burkitfs tumörer och av kemiskt framkallade
postnasala carcinom.................................................. 37

Professorerna Gösta Ehrensvärd, Erik Åkerberg och Arne Hagberg, Sveriges
utsädesförening, Svalöv, och Lunds universitet: Inventering av möjligheterna
för utvinning av proteinkoncentrat för human konsumtion ur frön från tvåhjärtbladiga
kulturväxter kombinerade med studier av för näringsvärdet begränsade
toxikologiska faktorer........................................ 38

Docent Eric Olausson, Göteborgs universitet: Studium av den mänskliga aktivitetens
inflytande på bottensedimentens kemiska sammansättning och på sedi mentationen

i Göteborgs skärgård...................................... 38

Laborator Bo Lehnert, Tekniska högskolan, Stockholm: Magnetisk inneslut ning

av en het joniserad gas........................................... 39

Professor Roland Kiessling m. fl., Institutet för metallforskning, Stockholm:
Materialforskning med högvoltselektronmikroskop (HV-elmikroskopi)....... 40

Ingeniörsvetenskapsakademien (IVA), Stockholm: Administrativ rationalisering 41
Docenterna Anders Jeffner och Hans Hof, Uppsala universitet: Livsåskådningar

i det moderna samhället.............................................. 41

Docent Stellan Dahlgren, fil. lic. Rune Hedman och fil. lic. Sune Åkerman,

Uppsala universitet: Inkomster, förmögenhetsfördelning, beskattning....... 42

Docenterna Gunnar Eriksson, Nils Runeby och Rolf Torstendahl, Uppsala
universitet: Vetenskapsmännens och teknikernas roll i den industriella revolutionen
i Sverige...................................................... 43

Professor Sten Carlsson, Uppsala universitet: Sverige och Amerika efter 1860.

Utvandring, återinvandring, politisk och social debatt.................... 43

Docent Evert Baudou, Stockholms universitet, och antikvarie Margareta
Biörnstad, Riksantikvarieämbetet, Stockholm: Norrlands tidiga bebyggelse 44

Bankoutskottets memorial nr A2 år 1968 51

Fil. lic. Lars-König Königsson, Uppsala universitet: Ölands Stora Alvar. Undersökningar
av kulturhistoria och naturhistoria............................ 45

Koreografen Birgit Åkesson, Stockholm: Undersökningar av dramats ursprungliga
form: riten...................................................... 40

Docent Johan Sundberg m. fl., Tekniska högskolan, Stockholm: Musik-akustiska
undersökningar av sångrösten och vissa biåsinstrument.............. 46

Forskningsbiblioteksrådet, Kungl. biblioteket, Stockholm: Central utlåning av
tidningsfilm....................................................... 47

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Ansökningar behandlade av Riksbankens jubileumsfond 1964—1967

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade ansökningar	Avslagna ansökningar	Summa	Beviljat be-lopp i % av totalbeloppet
Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp
Samhällsvetenskap........	98	18 283	60	12 973	158	31 256	55,1
Ekonomisk historia......	14	976	5	454	19	1 430	2,9
Företagsekonomi........	7	1 084	6	998	13	2 082	3,2
Nationalekonomi........	9	1 483	5	1 543	14	3 026	4,5
Kulturgeografi..........	15	4 792	2	998	17	5 790	14,4
Sociologi och socialpolitik	12	1 865	18	4 075	30	5 940	5,6
Statistik................	14	1 557	2	2 002	16	3 559	4,6
Statskunskap...........	7	3 356	6	469	13	3 825	10,1
Forskning om forskning..	3	495	1	135	4	630	1,5
Psykologi/pedagogik.....	11	2 103	15	2 299	26	4 402	6,3
Juridik/kriminologi......	6	572	—	—	6	572	1,7
Socialmedicin/psykiatri.....	12	2 625	4	999	16	3 624	7,9
Övrig medicin.............	3	826	4	2 015	7	2 841	2,5
Naturvetenskap...........	10	4 239	6	3 080	16	7 319	12,8
	3	1 180	9	6 083	12	7 263	3,6
Humaniora...............	19	3 530	19	4 399	38	7 929	10,6
Informationsbehandling....	2	1 500	2	2 111	4	3 611	4,5
övrigt...................	3	1 017	8	509	11	1 526	3,1
Summa	150	33 200	112	32 169	262	65 369

Ansökningar behandlade av Riksbankens jubileumsfond under år 1967
(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade ansökningar	Avslagna ansökningar	Summa	Beviljat be-lopp i % av totalbeloppet
Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp
Samhällsvetenskap........	52	9	357	25	5	311	77	14	668	64,9
Ekonomisk historia......	2		292	—		—	2		292	2,0
Företagsekonomi........	5		484	3		224	8		708	3,4
Nationalekonomi........	6	1	204	3		329	9	1	533	8,4
Kulturgeografi..........	9	1	796	2		998	11	2	794	12,5
Sociologi och socialpolitik	5	1	232	7	2	264	12	3	496	8,5
Statistik...............	4		784	—		—	4		784	5,4
Statskunskap...........	5	1	514	4		301	9	1	815	10,5
Forskning om forskning. .	1		12	—		—	1		12	0,1
Psykologi/pedagogik.....	9	1	468	6	1	195	15	2	663	10,2
Juridik/kriminologi......	6		572	—		—	6		572	4,0
Socialmedicin/psykiatri.....	6	1	089	2		892	8	1	981	7,6
Övrig medicin.............	1		300	1		761	2	1	061	2,1
Naturvetenskap...........	4		950	2	1	306	6	2	256	6,6
Teknik...................	2		700	5	5	443	7	6	143	4,9
Humaniora...............	8	1	648	4		158	12	1	806	11,4
Informationsbehandling....	—		—	2	2	in	2	2	in	—
Övrigt...................	2		367	8		509	10		876	2,5
Summa	75	14 410	49	16 491	124	30 902

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Bilaga 2

Revisionsberättelse

Styrelsen för stiftelsen riksbankens jubileumsfond har i enlighet med
föreskrift i fondens stadgar till riksdagens revisorer den 28 februari 1968
avgivit berättelse angående stiftelsens verksamhet och förvaltning under
år 1967. Revisorerna har vid sin granskning av berättelsen, i vilken finnes
intagen balansräkning samt vinst- och förlusträkning jämte specifikation
av omkostnaderna för år 1967, icke funnit anledning till erinran.

Riksbankens revisionsavdelning, som har att utföra den kamerala granskningen
av jubileumsfondens räkenskaper, har den 16 april 1968 till riksdagens
revisorer överlämnat kopia av skrivelse den 14 februari 1968 till riksbaksfullmäktige,
av vilken framgår att revisionen av fondens räkenskaper
för år 1967 ej givit anledning till erinran.

Med åberopande av det anförda tillstyrker riksdagens revisorer att ansvarsfrihet
för riksbankens jubileumsfonds verksamhet under år 1967 beviljas
styrelsen. Stockholm den 3 maj 1968.

På riksdagens revisorers vägnar:

BERTIL von FRIESEN

/Per Dahlberg