Bankoutskottets memorial nr 1 (Memorial 1948:Bu1 bu)

Bankoutskottets memorial nr 1.

Nr 1.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken
till bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för
Sveriges riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1947, får härmed enligt gällande instruktion
till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1948.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Lundqvist, Edin,
Petersson i Karlskrona, Andersson i Tidaholm, Grym och Persson i
Vinslöv;

från andra kammaren: herrar Wiberg, Paulsen, von Seth, Andersson
i Munkaljungby, Mattsson, Sundberg och Nilsson i Landskrona.

1 — Diliang till riksdagens protokoll 19^8. 8 saml. Nr 1.

Bankoutskottets memorial nr 1.

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1947.

Riksbankens verksamhet rönte under år 1947 ett avgörande inflytande
av förhållandena pa utrikeshandelns område. Det exceptionellt stora betalningsunderskott,
som den starkt passiva handelsbalansen gav upphov till
och som betingades av bland annat den bristande jämvikten inom landet
mellan köpkraft och varutillgång, fick betydande konsekvenser icke blott
för landets valutaställning utan även för utvecklingen å penning- och kreditväsendets
område. Rörelserna på valuta-, penning- och kapitalmarknaderna
samt pris- och löneutvecklingen krävde under hela året oavlåtlig
uppmärksamhet från riksbankens sida. Valutaläget föranledde en framställning
till Konungen den 13 mars, att importregleringen måtte skärpas.
Denna framställning hade bland annat föregåtts av underhandspromemorior
till regeringen den 19 december 1946 och den 30 januari 1947. I skrivelse
till Konungen den 22 maj i anslutning till hemställan om fortsatt
befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utställda
sedlar mot guld, ävensom i särskilda skrivelser den 30 september och den
17 oktober, till vilka torde få hänvisas, redogjorde fullmäktige för det
rådande lägets allvarliga innebörd och utvecklade sina synpunkter på de
åtgärder som situationen påkallade.

Trots de successiva utvidgningar av importregleringen, som genomfördes
den 15 mars, den 27 juli och den 17 september, resulterade varuutbytet
med utlandet i ett underskott uppgående till cirka två miljarder kronor.
Detta sammanhängde bland annat därmed, att de skärpta regleringarna
fingo full effekt först mot slutet av aret dels till följd av den ännu långt
fram på året omfattande licensgivningen beträffande varugrupper, som
varit reglerade redan före den 15 mars, dels till följd av de liberala övergångsbestämmelserna,
vilka i tillämpningen ytterligare uppmjukades. Vid
årets slut återstod ännu avsevärda anspråk på s. k. hårda valutor för varor
köpta före de senaste skärpningarna av importpolitiken. Härtill kom valutabehovet
för den vid årsskiftet utelöpande stocken av nya, under hösten
utfärdade licenser, där valutan får disponeras först i samband med varans
skeppning eller ankomst till Sverige. Vid bedömningen av valutaläget vid
årsskiftet måste hänsyn tagas bland annat till den framtida belastning på
valutareserven som detta innebär.

4, Bankoutskottets memorial nr 1.

Då det stora underskottet i handelsbalansen endast delvis kunde täckas
av fraktintäkter och övriga nettointäkter från utlandet, innebar utfallet
av årets betalningstransaktioner med utlandet en kraftig åderlåtning av landets,
främst riksbankens, valutareserv. Dagsvärdet av riksbankens och riksgäldskontorets
behållning av guld och utländska valutor,1 vilket vid 1947
års ingång uppgick till 2 197 miljoner kronor, nedgick under året med
1 128 miljoner till 1 069 miljoner kronor. Härvid har hänsyn icke tagits
till riksbankens skuld i svenska kronor till utländska banker och bankirer,
vilken den 31 december 1947 belöpte sig till 165 miljoner kronor mot 174
miljoner kronor den 31 december 1946. Endast en del av ifrågavarande
skuld är dock att betrakta som krav på betalning i guld eller utländska

Nedgången av valutareserven hänförde sig främst till guldbehållningen.
Denna visade under året en minskning med 992 miljoner kronor, räknat
enligt det från och med den 13 juli 1946 gällande guldpriset av kronor
4 050: 99 per kilogram. Enligt samma pris utgjorde riksbankens guldbehållnincr
vid 1947 års slut 379 miljoner kronor. Huvudparten av det guld
riksbanken sålde åtgick till att anskaffa dollars och schweizerfrancs för att
tillgodose den svenska marknadens efterfrågan på dessa valutor och för att
verkställa avtalsenliga utjämningar av uppkomna balanser a vissa utländska
centralbankers konton i Sverige. Ansenliga guldkvantiteter sändes därför
till USA och Schweiz, vilket medförde frakt- och försäkringskostnader
m. m. Leveranserna till riksbanken av inom landet producerat guld hade
under året ett värde av 6 miljoner kronor mot 10 miljoner året dessförinnan
medan den inhemska förbrukningen av guld för industriella och liknade
ändamål under året belöpte sig till 14 miljoner kronor mot 15 miljoner
kronor år 1946.2 För att minska den inhemska förbrukningen genomfördes
under året en ransonering av försäljningen till guldsmeder m. fl.

Riksbankens innehav av utländska valutor reducerades under året med
136 miljoner kronor. Mot detta totalbelopp svarade en minskning med
197 miljoner kronor av riksbankens tillgodohavanden i dollars och schweizerfrancs,
medan pundbehållningen steg med 85 miljoner kronor. För Övriga
valutor tillsammantagna registrerades en nettommsknmg med 24 miljoner
kronor. Vid årets slut utgjorde valutaportföljens dagsvärde 690 miljoner
kronor, fördelat med 15 miljoner på dollars och schweizerfrancs, 516 miljoner
kronor på pund och 159 miljoner kronor på Övriga valutor. I har
angivna siffror ha i förekommande fall medräknats de valutabelopp, som
överförts till riksgäldskontoret för redovisning å fonden för kreditgivning
till utlandet och som vid årsskiftet hade ett dagsvärde av 147 miljoner

kronor.

1 Inklusive-av riksbanken köpta och exklusive försålda terminsvalutor.

2 Värdet av leveranser och försäljningar under år 11H6 har därvid beräknats efter de år 194-7
tillämpade priserna.

Bankoutskottets memorial nr 1.

En viss lättnad i fråga om knappheten på dollars tedde sig möjlig, sedan
ett tilläggsavtal till 1945 års betalningsavtal med Storbritannien slutits
den 14 juli med giltighet från och med följande dag. Genom avtalet erhölls
nämligen fri konvertibilitet för överskottet i de löpande betalningarna länderna
emellan. Samtidigt bands intill utgången av år 1949 för Sveriges del
ett pundbelopp av 25 miljoner pund utgörande summan av riksbankens
och affärsbankernas dåvarande balanser. Den 20 augusti såg sig emellertid
Storbritannien nödsakat att upphäva konverteringsrätten. Sedermera ingicks
den 24 november ett nytt tilläggsavtal med Storbritannien, vilket
förutsätter ömsesidig konvertibilitet till guld från och med ingången av maj
1948 beträffande balanser över åtta miljoner pund, respektive motvärdet
därav i svenska kronor. Denna gräns sänkes vid utgången av år 1949 till
fem miljoner.

Till följd av att en uppgörelse om viss ömsesidig kursgaranti beträffande
pund och kronor träffades i samband med det sistberörda tilläggsavtalet,
såg sig riksbanken den 13 december i stånd att återupptaga terminsaffärer
i pund, vilka varit inställda alltsedan Storbritannien upphävde konvertibiliteten
den 20 augusti. Terminsaffärer i dollars, vilka likaledes upphörde
den 20 augusti, återupptogos däremot icke.

Riksbankens noteringar av utländska växelkurser ändrades endast oväsentligt
under året. Vissa kursjusteringar företogos beträffande argentinska
pesos och portugisiska escudos samt clearingkursen på Italien.
Clearingkurserna på Belgien och Danmark avfördes från noteringarna,
under det att notering infördes på tjeckoslovakiska kronor. Den nominella
köpkursen på kanadensiska dollars ströks, sedan den tidigare gällande
överenskommelsen mellan riksbanken och Bank of Canada angående transfereringen
av vissa, huvudsakligen finansiella betalningar upphört den 1
augusti.

Vissa ändringar i reglerna för riksbankens köp och försäljningar på termin,
bl. a. innebärande att likvid av köparen skulle erläggas först vid leveransen
av terminsvalutan och icke såsom tidigare vid terminskontraktets ingående,
genomfördes den 20 februari. I samband därmed fastställdes säljkursen
vid terminsaffärer till avistakursen plus 1 procent per år, om valutan levererades
inom tre månader, respektive 1% procent per år, om valutan levererades
efter tre, men före sex månader. När terminsaffärer i pund återupptogos
den 13 december, fastställdes köpkursen till avistakursen minus
V/> procent per år och säljkursen till avistakursen plus 1 % procent per år,
om valutan levererades inom sex månader.

En utvidgning av valutakontrollen ägde rum den 23 september. Därvid
utfärdades i anslutning till den nyss inträdda omläggningen av importpolitiken
bestämmelser om registrering hos valutabank av importlicenser,
som utfärdats före den 22 september och avsågo införsel från s. k. hårdvalutaländer.
Valutatilldelning för sålunda registrerade licenser beviljades

Bankoutskottets memorial nr 1.

först efter särskild prövning. Beträffande vissa nya licenser föreskrevs, att
valuta för betalning under desamma icke fick anskaffas omedelbart efter
det licensen utställts, utan först när varan inlastats i utlandet, respektive
ankommit till Sverige.

Med stöd av valutaförordningen utfärdades den 22 oktober bestämmelser
om hembudsskyldighet före den 15 november beträffande fordringar,1 huvudsakligen
på Amerika, Portugal och Schweiz samt beträffande löpande
intäkter i fortsättningen från dessa länder. Någon säker uppskattning av
resultatet av rekvisitionsförfarandet är icke möjlig med hänsyn därtill, att
inleveransen av hembudsvaluta icke går att särskilja från försäljningar av
valutor, som eljest skulle ha influtit till följd av reguljära betalningar. I
anslutning till rekvisitionsförfarandet infordrades deklarationer beträffande
innehavet per den 15 november 1947 av värdepapper från motsvarande
länder. Bearbetningen av dessa deklarationer hade icke slutförts vid årsskiftet.

Förändringarna på valutamarknaden ha, såsom inledningsvis berörts, indirekt
påverkat utvecklingen på penning- och kapitalmarknaden. Genom
riksbankens försäljning av valutor till allmänheten skedde under året en
indragning av medel från marknaden till ett belopp av 1 184 miljoner
kronor.2 Verkan av de omfattande valutaförsäljningarna blev en — tidvis
mycket markerad — åtstramning av penning- och kapitalmarknaden. Denna
åtstramning framkallade utbud av skattkammarväxlar och obligationer,
vilka, i syfte att motverka tendenser till räntestegring, uppköptes av
riksbanken. På grund av marknadsläget var vidare riksgäldskontoret hänvisat
till riksbanken, då behov av kassaförstärkning förelåg. Riksgäldskontoret
kunde inlösa en del av dessa skattkammarväxlar under de månader,
då statsverkets kassaställning förbättrades i samband med skatteuppbörderna,
men måste därefter tidvis utnyttja nya förskott.

Riksbankens köp av obligationer uppgingo

under tiden 1/i —n/» till 888 miljoner kronor
» » 12/9—20/9 > 159

» » 21/9 —81/io » 156 » »

» » Vn—31/i2 » 128_»_»

Summa 1 331 miljoner kronor.

De inköpta obligationerna utgjordes av

korta obligationer 88 miljoner kronor

3 Va % » 3 4 153

långa » 4 1 090 » »

1 Med fordringar förstås härvid icke obligationer och övriga värdepapper.

* Differensen mellan detta belopp och det ovan angivna för nedgången av guld- och valutabehållningen
— 1 128 miljoner kronor — förklaras av terminsaffärer m. m.

3 Så länge marknaden räknar med en konvertering av utelöpande 3 % °/o obligationer vid konverteringsrättens
inträde, äro dessa att betrakta som medellånga obligationer.

4 I huvudsak 3 °/o obligationer.

Bankoutskottets memorial nr 1. 7

Av de långa obligationerna hade 195 miljoner kronor övertagits direkt
från hypoteksinstitut.

Riksgäldskontoret inköpte, respektive inlöste obligationer och statsskuldförbindelser
från riksbanken för 235 miljoner kronor.

Dessutom sålde riksbanken till marknaden
korta obligationer för 64 miljoner kronor
3 Vä % » 1 2 » 20 » >

långa » 3 » 44 » »

premieobligationer »11 » » 139 miljoner kronor

Summa 374 miljoner kronor.

Obligationsbehållningen steg alltså under året med netto 957 miljoner
och utgjorde vid årets slut 1 406 miljoner kronor, fördelad på 13 miljoner
kronor korta obligationer, 159 miljoner kronor 3% procent obligationer och
1 234 miljoner kronor långa obligationer.

Riksbankens skattkammarväxlar ökades under året med netto 245 miljoner
kronor. Behållningen vid slutet av året var 1 340 miljoner kronor.
Därav förfalla 350 miljoner kronor till återbetalning den 15/1, 190 miljoner
kronor den 15/3 och 800 miljoner kronor den 16/6 1948. På statliga
konton i riksbanken innestodo den 31 december 1947 697 miljoner kronor.

Under året deltog riksbanken i konverteringen av dels 1935 års 21/) procent
statslån, dels 1942 års 3 procent statslån (andra försvarslånet). Av
det förra lånet utbytte riksbanken hela sitt innehav (27 miljoner kronor)
mot 3 procent obligationer. Det senare lånet, varav riksbanken innehade
194 miljoner kronor, konverterades till korta skattkammarväxlar för 150
miljoner kronor, medan resten inlöstes kontant.

Den stora omfattningen av riksbankens obligationsköp föranledde upprepade
överväganden och diskussioner rörande frågan om stödköpspolitiken
och räntepolitiken över huvud. I denna fråga överläde fullmäktige
även med representanter för affärsbankerna.

Genom sina köp av skattkammarväxlar och obligationer från allmänheten
och riksgäldskontoret åstadkom riksbanken — direkt och indirekt —
ett likviditetstillskott till marknaden av 1 109 miljoner kronor.3 Nettoeffekten
under året av å ena sidan de till 1 184 miljoner kronor uppgående
valutaförsäljningarna och å andra sidan köpen av skattkammarväxlar och
obligationer blev alltså, att betalningsmedel till ett belopp av 75 miljoner
kronor indrogos till riksbanken. Betalningsmedelsförsörjningen i betydelsen
sedelstocken plus affärsbankernas checkräkningar i riksbanken ökades dock

1 Så länge marknaden räknar med en konvertering av utelöpande 3 Yi °/o obligationer vid konverteringsrättens
inträde, iiro dessa att betrakta som medellånga obligationer.

2 I huvudsak 3 °/o obligationer.

8 Hänsyn har härvid även tagits till avvecklingen av posten »Till riksgäldskon to rets förfogande
ställda medel».

Bankoutskottets memorial nr 1.

under året med 131 miljoner kronor, emedan den nyss angivna indragningen
av betalningsmedel till riksbanken motvägdes av att marknaden tillfördes
medel från statliga myndigheters checkräkningar samt genom uttag från
depositionsräkningar m. fl. räkningar i riksbanken.

Knappheten på likvida medel utlöste under året vissa tendenser till räntestegringar.
Bland annat höjde affärsbankerna successivt sina räntesatser
för kortfristiga lån inbördes, s. k. dagslån. Utvecklingen härvidlag framgår
av följande uppställning.

Dagslåneränta

Lånctyp Ultimo 1946 Ultimo 1947

1 dags uppsägning............. Va % 1 11/i %

10 dagars » .............1 % 1 2 %

Ett utslag av tendensen till ränteåtstramning voro vidare de ändrade
villkoren beträffande löptid och räntesatser för skattkammarväxlar. I början
av året emitterade riksgäldskontoret i marknaden tre-månaders-växlar
till en halv procents diskonto, medan kontoret vid årets slut upptog tillfälliga
krediter i riksbanken mot skattkammarväxlar till en beräknad marknadsränta
av tre kvarts procent för växlar med en löptid av tre månader
och en procent för sex-månaders-växlar.

På obligationsmarknaden nedjusterades kurserna för vissa stats- och hypotekslån.
Ränteutvecklingen för korta och 3%-procentiga statslån belyses
av nedanstående uppställning.

Lånets återstående löptid:2

ett år.............

två och ett halvt år. .
därutöver ..........

Avkastning

Ultimo 1946
ca l.i %

Ca 1.75 %
ca 2.i—2.6 %

Ultimo 1917
Ca 1.85 %
Ca 2.25 %
ca 2.4—2.9

Industriobligationer med prima säkerhet emitterades under året till
3hi procent, medan den effektiva avkastningen på dylika obligationer under
år 1946 i det närmaste anslöt sig till vad som noterades för statslånen,
d. v. s. 3 procent. Räntan på lån mot botteninteckningar förblev oförändrad.
Däremot höjdes de av kreditinstituten tillämpade räntevillkoren för kommunlån
med 0.1 procent till a) 3.0, b) 3.1, respektive c) 3.2 procent för a) lån
på högst 10 år eller med 10 års ömsesidig uppsägning, b) lån på längre
tid utan, respektive c) med uppsägningsrätt för låntagaren.

Kreditinstitutens rörelse uppvisade fram till utgången av tredje kvartalet
i stort sett samma tendenser som föregående år. En förskjutning inträdde
i affärsbankernas inlåning, därigenom att betydande tillgodohavanden
överfördes från uppsägningsräkning till depositions- och kapitalräk 1

S. k. ultimopengar (= lån utestående under tiden den 25:te i en månad t. o. m. den 5:te påföljande
månad) noterades ultimo 1946 till 1 Vi °/o.

2 För 3% «/o obligationer har därvid räknats med konvertering den dag rätten därtill inträder.

Bankoutskottets memorial nr 1.

ning, sedan ändrade bestämmelser om förräntning av olika kategorier insatta
medel började tillämpas av bankerna. Under sista kvartalet började
affärsbankernas utlåning minska. Detta sammanhängde främst med åtstramningen
av importen. I syfte att ernå en i det rådande läget önskvärd
begränsning av utlåningen träffade riksbanken i september, efter förhandlingar
som började under vintern, en överenskommelse med affärsbankerna,
sparbankerna och svenska jordbrukskreditkassan om en restriktivare och
mera ingående prövning än tidigare av kreditbehoven.

Sedelutgivningen låg vid årsskiftet endast 18 miljoner kronor över fjolårsnivån
efter att under första halvåret ha överstigit 1946 års siffror med
i genomsnitt 135 miljoner kronor och under andra halvåret med i genomsnitt
70 miljoner kronor. På grund av den med valutautflödet sammanhängande
nedgången av metalliska kassan minskade underlaget för sedelutgivningen.
För att icke gränsen för sedelutgivningsrätten skulle överskridas,
måste därför den av guld icke täckta kontingenten under året
höjas i två etapper från 350 miljoner kronor till 2 500 miljoner kronor.
Denna höjning företogs med stöd av lagen den 22 december 1939 (nr 895)
angående rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser om riksbankens
sedelutgivning och bankrörelse m. m.

Under året slutfördes avvecklingen av det arrangemang, varigenom riksbanken
automatiskt ställt till riksgäldskontorets förfogande vissa från
huvudsakligen statsinstitutioner inlånade medel. Vid årets ingång kvarstod
under rubriken »Till riksgäldskontorets förfogande ställda medel» ett belopp
av 93.5 miljoner kronor representerande bunden inlåning från bland
andra vissa sparbanker. Denna inlåning överflyttades i december till riksgäldskontoret
såsom direkta insättningar.

Vid uppgörandet av bokslutet för år 1947 redovisas guldbehållningen på
riksbankens tillgångssida efter ett pris av 2 480 kronor per kilogram. Såsom
en särskild tillgångspost, »Övervärde på guld», upptages emellertid skillnaden
mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.
De utländska valutorna upptagas högst till de vid årets slut gällande medelkurserna.
Skillnaden mellan bokförda värden och värden efter inköps- respektive
försäljningspriser vid handeln med guld och valutor regleras å kursdifferenskontot.

Liksom föregående år bokföras av riksbanken inköpta obligationer, om
de förvärvats till kurser över pari, till det nominella värdet; eljest upptagas
de till inköpspriset. Vid inköpstillfället upplupna obligationsräntor debiteras
riksbankens vinst- och förlustkonto. Detta har vid uppgörandet av bokslutet
icke krediterats med upplupna, ej utbetalda obligationsräntor. Vid
köp av skattkammarväxlar tillföres däremot räntekontot omedelbart riinta
för hela tiden.

Riksbankens nettovinst uppgick under år 1947 till 10 592 372 kronor
36 öre mot 496 137 kronor 1 öre under år 1946. Vinstökningen i förhål -

Bankoutskottets memorial nr 1.

lande till år 1947 betingades av att ränteinkomsterna av svenska statspapper
och obligationer stigit från 0.25 miljoner kronor till 15.45 miljoner
kronor. Ränteinkomsternas stegring gentemot föregående år sammanhänger
bland annat med att riksbanken under år 1947 hade en större behållning
av värdepapper än under år 1946.

På grund av de ovan redovisade bokföringsprineiperna för riksbankens
obligationer utvisar årets bokslut ett 18.7 miljoner kronor lägre nettobelopp
för räntor å svenska statspapper och obligationer än vad som skulle ha
varit fallet, om under året upplupna, men icke förfallna räntebelopp krediterats
riksbankens vinst- och förlustkonto. År 1946 var motsvarande belopp
4.2 miljoner kronor.

På utgiftssidan medförde årets mycket betydande försändelser av guld
till USA och Schweiz en ökning av kostnaderna för guldtransporter m. m.
från 0.6 miljoner kronor 1946 till 6.7 miljoner kronor 1947.

12 Bankoutskottets memorial nr 1.

Utgående

	1946	1	9	4 7
	Kronor	Kronor		Kronor
DEBET.
(Tillgångar)
Kassa.
Metallisk kassa.................	839 465 845	76	231 779 215	41
Övervärde å guld...............	531 771 183	98	146 823 721	63	378 602 937	04
	(1 371 237 029	74)
Silvermynt...................	1 437 488	46	916 299	15
Brons-, järn- och kopparmynt........	13 448	38	8 380	17	924 679	32
	(1 450 936	84)
Andra bankers postväxlar, checkar m. m.	50 905 099	42			57 584 910	42
Svenska statspapper och
obligationer.
Skattkammarväxlar..............	1 095 500 000	—	1 340 000 000	—
Statens, hypoteksbankens och stadshypo-
tekskassans obligationer..........	448 641 598	33	1 406 528 001	88	2 746 528 001	88
	(1 544 141 598	33)
Andra obligationer...............	382 420	—			25 000	—
Fordran på staten för förskott enligt
Washingtonöverenskommelsen . . .	—	—			69 818 707	28
Lånerörelse.
Rediskonterade växlar............	8 242 636	17	191831	74
Diskonterade växlar..............	40 852 023	93	38 081 899	89
Hypoteks- och kommunlån..........	101 831 473	13	70 645 805	06
Kredit i checkräkning ............	20 627 512	88	17 625187	04
Avbetalningslån................	53 647 882	30	59 427 551	37
På indrivning beroende medel........	18 703	51	11 811	72	185 984 086	82
Utrikesrörelse.	(225 220 231	92)
Utländska statspapper och obligationer . .	*504 397 295	53	451 934 188	64
Växlar, betalbara i utlandet.........	35 244 410	03	—	—
Fordran hos utländsk bank eller bankir, m. 11.	172 141 981	19	58 377 563	89
Övriga utländska tillgångar:
Utländska bankers sedlar.........	561 441	47	585 292	38
Övrigt.....................	111 346 748	17	88 680 794	58	599 577 839	49
	(823 691 876	39)
1 Hos riksgäldskontoret innestående
medel....................	6 767 843	18			6 767 843	18
Till riksgäldskontorets förfogande
ställda medel...............	93 540 000	—			—	—
Riksgäldskontorets förbindelse ....	182 000 000	—			182 000 000	—
Övriga tillgångar.............	9 090 506	71			1 486 206	16
Summa	4 308 427 542	53			4 229 300 211 \|f»9

1 Kr. 75 782 358:88 har överförts till »Övriga utländska tillgångar».

Bankoutskottets memorial nr 1

balansräkning.

	1946	1	9	4 7
	Kronor	Kronor	Kronor
KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.............	2 877 445 466	69			2 895 149 975	69
Postväxelräkning..............	6 380 843	74			4 328118	72
Depositionsräkning............	144 277 446	08			2 359 247	59
Kapitalräkning...............	864 563	17			300 000	—
Uppsägningsräkning............	85 350 000	—			66 000 000	—
Checkräkning.
Skuld till statliga myndigheter.......	706 452 602	88	630 846 587	13
Skuld till bankaktiebolag...........	84111162	55	196 754864	32
Andra insättare ................	84 537 390	98	71 886 992	51	899 488 443	96
	(875 101156	41)
Utrikesrörelse.
Skuld till utländsk bank eller bankir, m. fl.	173 693 396	62			164 715 815	35
Kursdifferenskonto. ............	6 922 937	88			3 990 219	83
Övriga skulder...............	547 924	99			44 532 211	14
Kapital.
Grundfond....................	50 000 000	—	50 000 000	—
; Avbetalningslånefond.............	60 000 000	—	60 000 000	—
Reservfond ...................	20 000 000	—	20 000 000	—
Tjänstepensionsfond..............	2 863 441	32	2 863 441	32
1 Familjepensionsfond..............	3 904 401	86	3 904 401	86
Balanserade vinstmedel:
från föregående år.............	579 826	76	1 075 963	77
vinst för året.................	496 137	01	10 592 372	36	148 436 179	31
!	(137 843 806	95)
Ansvarsförbindelser kr.. 32 982 000: —
Därtill kommer den ej inbetalda
delen av riksbankens innehav av
aktier i Internationella Banken i
Basel nom. Schw. Frcs 10 000 000
(4 000 aktier å 2 500: — Schw. Frcs),
utgörande 75 % av beloppet eller
Schw. Frcs 7 500 000: —.
Summa	4 308 427 542	53			4 229 300 211	59

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

	19 4 6	1	9	4 7
DEBET.	Kronor	Kronor	Kronor
(Utgifter ock förluster)
Lånerörelse.
Inom linjen förda avbetalningslån........	—	—			2 973	30
Räntor på checkräkning...............	I 613	12	286 901	95
Räntor å vissa inlåningsräkningar........	77 227	35	739 085	55	1 025 987	50
	(78 840	47)
Ränta på riksgäldskontorets tillgodohavande . .	305 989	52	—	—
Räntor å statspapper och obligationer......	3 147 346	95	—	—	—	—
	(3 453 336	47)
Guldtransporter, m. m................	615 777	95			6 709 698	34
Förvaltningskostnader.
Avlöningar:
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige.
Fullmäktige......................	55 670	18	55 242	60
Suppleanter......................	926	41	1526	93
Arvoden till styrelseledamöter vid avdelnings-
kontoren och suppleanter för dem.......	143 564	67	144 622	95
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Nettolön, tjänstemän å ordinarie stat......	12 549 385	41	3 019 424	59
Nettolön, tjänstemän å indragningsstat.....	73 174	98	54 594	18
Arvode till ställföreträdande sektionschefer . . .	5 000	—	4 983	33
Kallortstillägg.....................	1 648	69	1 781	77
Vikariatsersättning..................	30 033	60	43 432	03
Felräkningspengar..................	17 519	52	10828	71
Särskild ersättning till maskinmästaren.....	600	—	600	—
Ersättning till jourhavande vaktchef.......	2 800	—	3 573	—
Ersättning till s. k. lokalvakt...........	—	—	4 742	—
Övertidsersättning..................	1073	70	2172	70
Avlöning till icke ordinarie personal.
Nettolöner.......................	2 459 840	28	625 311	60
Kallortstillägg.....................	532	50	401	05
Vikariatsersättning..................	3 182	05	14 443	55
Arvode till ombudsman vid avd.kontoret i Malmö	2 400	—	2 400	—
Arvoden och andra ersättningar åt tillfälliga
befattningshavare .................	512 034	05	574 405	81
Övertidsersättning..................	1 340	60	10 826	91
Ersättning till s. k. lokalvakt...........	5 584	—	906	—
Arvoden och särskilda ersättningar.
Personliga arvoden..................	3 844	96	4 533	87
Kompensationer (för mistad vikariatsersättning)	6 565	—	5 304	39
Ersättning för arbetet med proklaman......	1000	—	750	—
Gratifikationer och belöningar...........	11018	57	4 623	75
Gottgörelse jämlikt § 19, mom. 1 ........	8417	75	11 224	50
Rörligt tillägg.....................	908 723	70	743 248	15
Barntillägg.......................	15 737	64	13 489	35
Tillfälligt lönetillägg (engångstillägg).......	139 585	—	—	—	5 359 393	72
	(4 961 203	26)	Transport	13 098 052	86

Inkluderar provisoriskt lönetillägg Kr. 115 082: 54.
Inkluderar provisoriskt lönetillägg Kr. 56 604: 92.

förlusträkning.

Bankoutskottets memorial nr 1.

	1946		9	4 7
KREDIT.	Kronor	Kronor	Kronor
(Inkomster och vinster)
Lånerörelse.
Räntor å diskonterade och rediskonterade växlar	376 671	10	876 355	67
Räntor å hypoteks- och kommunlån.......	620 213	69	1 942 949	41
Räntor å avbetalningslån..............	1 755 145	93	1 911731	06
Räntor å kredit i checkräkning..........	397 024	05	219164	33
Avgifter för kredit i checkräkning........	11586	19	23 499	57
Inkasseringsavgifter.................	6 473	93	864	59
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
lånefordringar....................	7 962	44	5 973	36	4 980 537	99
	(3 175 077	33)
Utrikesrörelse.
Remboursprovisioner.................	382 718	70	553 254	68
övrig av utrikesrörelsen uppkommen vinst . . .	8 608 955	18	6 305 780	54	6 859 035	22
	(8 991 673	88)
Svenska statspapper och obligationer
Av Riksgäldskontoret inbetalda räntor......	250 245	56	244 348	76
Räntor å statspapper och obligationer......	—	—	15 205 959	69	15 450 308	45
	(250 245	56)
Övriga inkomster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner, öppna	209 216	05	205 704	60
Avgifter för i förvar mottagna depositioner, slutna	100	50	686
Ersättning för utländska clearingar........	30 000		25 000	_
Provisioner...............	401 573	54	129 668	25
Inbetalda tjänstepensionsavgifter.........			96	38
Inbetalda familjepensionsavgifter.........	264	_	252	55
Ersättning för förvaltning av statens bosättnings-
lånefond.......................	120 760	_	140 520	_
Inkomster av hantverks- och småindustrilån . .	145	_	412	79
Inkomster av fastigheter..............	301 927	26	294 145	40
Från utlandet inköpta aktier............	189 000
Ersatta lagsökningskostnader.......	4 165	29	248	54
Courtage å obligationer...............	130 803	55	85 465	37
Kassaöverskott.............	446	73	1120	69
Markförsäljning i Tumba..............			188 000
Diverse .........................	16 348	40	13 535	66	1 084 856	23
y''	(1 404 750	32)
Summa	13 821 747	09			28 374 737\|89

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

	19 4 6	19 4 7
	Kronor	Kronor	Kronor
Pensioner m. m :			Transport	13 098 052	86
Pensioner åt f. d. befattningshavare ....	569 219	65	746 462	16
Pensioner åt efterlevande till f. d. befattnings-
havare...........	243179	04	289 104	29
Diverse pensioner och understöd .	8 274	72	9 975	06
Rörligt tillägg......	1 221198	56	199 220	18	1 244 761	69
	(1 041 871	97)
Förvaltningsutgifter.
Rese- och tjänstgöringstraktamenten.......	27 863	93	56 653	62
Uniformsbeklädnad.....	22 415	26	21 188	41
Sjukvård och begravningshjälp m. in	30 422	77	27 181	24
Fastighetsunderhåll ....	74 865	28	113 022	35
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar .........	78 800	98	83 376	30
Värme och belysning ....	193 268	31	228 844	10
Hyror för fem kontor . . .	44 004	87	42 329	55
Inventarier och deras underhåll. . .	114 522	35	164 676	08
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar	87 324	80	97 164	47
Bokbinderi, blanketter och tidningar m. m. .	111 286	31	79 199	53
Annonser och kungörelser . .	13 663	85	18 979	93
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter .	554 027	06	557 685	59
Lagsöknings- och rättegångskostnader......	3 517	08	33	55
Kostnader för soliditetsupplysningar .	19 600	84	28 559	31
Transportkostnader......	16 766	90	11 752	02
Bevakning vid huvudkontoret........	34 997	95	51904	25
Inspektion av avdelningskontoren.....	3 496	25	2 503	10
Diverse rese- och flyttningskostnader.......	11 783	87	11946	12
Lönenämnden och delegerade vid riksdagens
verk m. m.......	2106	29	5131	01
Riksbankens kostnader för avdelningen i U. S. A.	70 068	22	19 666	65
Diverse..........	135 724	78	174 794	—	1 796 591	18
	(1 650 527	95)
Kostnader för sedeltryckeriet........	679 178	92			693 542	36
Kostnader för pappersbruket........	756 982	71			738 743	56
Övriga utgifter
Avdelningskontorens ombyggnadskonton . . .	70	_	5 061	__
Ombyggnader, nyanskaffningar och nyinredningar
i samband med omorganisation.........	22 216	19	—	—
Räntor å lånebanksobligationer . .	7 637	33	7 637	33
Ränta å kassörers felräkningspengar.....	1356	44	944	94
Ersatt kassaförlust......	4 867	98	18 910	76
Oourtage å obligationer........	51 742	44	132 517	12
Diverse ............	—	—	45 602	73	210 673	88
	(87 890	38)
Summa utgifter och förluster.........	13 325 610	08			17 782 365	53
Saldo vinst............	496 137	01			10 592 372	36
Summa	13 821 747	09			28 374 737	89

1 Inkluderar dyrtidstillägg och kristillägg.

Bankoutskottets memorial nr 1.

förlusträkning.

KREDIT.

(Inkomster och vinster)

19 4 6

Kronor

13 821 747

19 4 7

Kronor

28 374 737

2 — Bihang till riksdagens protokoll It)!,8. S samt. Nr 1.

Bankoutskottets memorial nr 1

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1946 och

1947 års slut.

	1946	1947
	Kronor	Kronor
Tillgångar.
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........	33 226	22	33 226	22
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........	15 101 300	—	15 101 300	—
Aktier i Internationella Banken i Basel..........	1 800 000	—	1 800 000	—
Summa	16 934 526	22	16 934 526	22
Fastigheten i:
Stockholm: bankhuset...................	4 250 000	—	4 250 000	—
sedeltryckeriet................	1 200 000	—	1 200 000	—
Göteborg...........................	1 300 000	—	1300 000	—
	425 000	—	425 000	—
	200 000	_	200 000	_
	280 000	_	280 000	_
Halmstad...........................	380 000	—	380000	—
Härnösand..........................	205 000	—	205 000	—
Jönköping...........................	150 000	—	150 000	—
Karlstad............................	163 000	—	163 000	—
Kristianstad.........................	230 000	—	230 000	—
Linköping...........................	277 000	—	277 000	—
	370 000	—	370 000	—
Mariestad...........................	150 000	—	150 000	—
Norrköping..........................	313 000	—	313 000	—
Nyköping...........................	428 600	—	428600	—
Sundsvall...........................	250 000	—	250 000	—
Uppsala............................	560 000	—	560 000	—
Visby.............................	200 000	—	200 000	—
	346 600	—	346 600	—
	275 000	_	275 000	—
Östersund...........................	200 000	—	200 000	—
Tumba ............................	2 823100	—	2 823 100	—
Diverse valv.........................	125 000	—	125 000	—
Summa	15 101 300	—	15 101 300	—
Skulder.
Utelöpande post växlar ....................	12 277	39	12 277	39
» transportsedlar å 3 och 2 rdr på ofärgat
papper .......................	338 473	40	338 473	40
> bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .	1 315 328	04	1 315 328	04
Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....	548	08	548	08
> » 4''/s % » ..........	5 527	07	5 527	07
» > 3 % '' ..........	588	64	588	64
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........	924	61	924	61
Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .	417	58	417	58
Summa	1 674 084	81	1 674 084	81

Bankoutskottets memorial nr 1

Avbetalnings- och bosättningslånefonderna.

Fördelningen den 31 december 1947 på riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalning slånej onden framgår av efterföljande
tabell:

			Utestående lån
			Antal	Belopp Kronor
Huvudkontoret . . . .			14 741 2 951	23 598 738 3 495 564	42
Avdelningskontoret i	Göteborg.......
	Malmö.........		2142	2 882 287	55
	Falun.........		685	1 284 725	—
	Gävle .........		1687	2 311 728	—
	Halmstad.......		557	1103 866	—
	Härnösand ......		494	702 282	—
	Jönköping.......		1332	2 405 643	—
	Kalmar ........		308	446 019	—
	Karlskrona......		619	659 891	—
	Karlstad........		390	689 187	—
	Kristianstad......		334	686 981	—
	Linköping.......		630	1 172 276	—
	Luleå..........		1627	2 047 947	—
	Mariestad.......		307	648 272	12
	Norrköping......		1 279	1 624 606	—
	Nyköping.......		521	999 302	—
	Sundsvall.......		955	1 177 242	—
	Umeå.........		1226	1 965 257	—
	Uppsala........		2 362	3 838 827	—
	Visby..........		486	847 355	—
	Vänersborg......		244	479 032	—
	Västerås........		859	1 391 020	—
	Växjö.........		196	414 193	—
	Örebro.........		805	1 311776	—
	Östersund.......		772	1 255 346	—
		Summa	38 509	59 439 363	09

Bankoutskottets memorial nr 1

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1947
på riksbankens olika kontor av utestående lån från bosättning slånefonden,
vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår i riksbankens
balansräkning.

	Utestående lån
		Belopp
	Antal	Kronor
Huvudkontoret...........................	18 399	13 066 813	30
Avdelningskontoret i: Göteborg.................	6 0S7	3 907 801	82
Malmö ...................	6171	3 978 040	95
Falun..................	1564	970 835	-
Gävle..................	2 683	1 853 324	—
Halmstad................	1265	741 596	10
Härnösand...............	1192	784 921	—
Jönköping...............	2 270	1 531 827	—
Kalmar.................	783	379 700	—
Karlskrona...............	888	562 119	—
Karlstad................	2125	1 357 481	—
Kristianstad..............	1342	793 399	—
Linköping...............	1 406	842 937	—
Luleå..................	1232	773 735	—
Mariestad................	1470	986 386	41
Norrköping...............	1134	704 825	—
Nyköping................	1897	1 302 416	—
Sundsvall................	1163	845 152	--
Umeå..................	889	593 872	50
Uppsala.................	1518	1109 267	57
Visby..................	177	124 589	—
Vänersborg...............	1 129	731122	38
Västerås ................	2167	1 525 561	—
Växjö..................	576	346 899	—
Örebro .................	2 287	1 621 932	—
Östersund...............	848	591 798	20
Summa	62 642	42 028 351	23

Bankoutslcottets memorial nr 1.

Riksbankens styrelse och vissa förvaltnings åtgärder.

§ 1.

Vid det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1947,
hava utsetts dels för valperioden 1947—1950 undertecknade Björnsson och
Hall (bägge omvalda) dels ock för tiden till dess nytt fullmäktigeval år
1949 försiggått undertecknad Hagberg (efter herr Ivar Anderson).

Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under innevarande
år försiggått hava utsetts direktören John Bergvall och ombudsmannen
Olof Andersson (bägge omvalda) samt direktören i Sveriges Industriförbund
Ragnar Sundén, den senare nyvald efter agronomen Stig Janson.

Fullmäktige utsågo därefter den 31 maj 1947 för tiden till dess nytt val
av fullmäktige innevarande år försiggått

till vice ordförande och deputerad: undertecknad Hall; samt

till riksbankschef: undertecknad Rooth.

Fullmäktiges andra riksdagsvalda ledamöter än riksbankschefen och deputeraden
alternera såsom jourhavande fullmäktige enligt av fullmäktige
fastställd turordning.

Till vice riksbankschef efter bankdirektören i riksbanken Klas Böök,
vilken numera är förordnad tillsvidare såsom chef för utrikesdepartementets
handelsavdelning men vilken alltjämt kvarstår i riksbanken såsom
bankdirektör med åtnjutande av tjänstledighet, har från och med den
16 april 1947 förordnats bankdirektören i riksbanken Harald Magnusson.
Magnusson, vars förordnande omfattar tiden till dess nytt fullmäktigeval
under år 1948 försiggått, fungerar tillsvidare även i den nya tjänsten såsom
chef för sektion I.

Bankokommissarien Lennart Hammarskiöld har förordnats att under
herr Bööks ifrågavarande tjänstledighet uppehålla befattningen såsom chef
för sektion II.

Såsom chef för sektion III är bankdirektören Hjalmar Ekengren alltjämt
förordnad.

§ 2.

Till ledamöter i riksbankens industristyrelse hava fullmäktige för tiden
till dess nytt val av fullmäktige innevarande år försiggått utsett undertecknad
Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt överdirektören
och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören
Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig ledamot
(samtliga omvalda).

Till suppleanter hava utsetts, för ordföranden undertecknad Hagberg
(nyvald), för Ekengren vice riksbankschefen Harald Magnusson samt för

Bankoutskottets memorial nr 1.

Lundquist chefen för grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta
Carlsson (de båda sistnämnda omvalda).

Industristyrelsen har under år 1947 hållit 33 sammanträden.

§ 3.

Som ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1948 hava fullmäktige
för sin del utsett undertecknade Hall och Allan Andersson (bägge
omvalda).

Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
riksgäldsdirektören Fredrik Sandberg och bankokommissarien i riksbanken
Harry Nordmark att under år 1948 å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar vara, Sandberg ledamot i direktionen för Göta Kanalverk och Nordmark
ombud vid revisionen av samma verk (bägge omvalda).

§ 4.

Beträffande sammansättningen av styrelserna för de olika avdelningskontoren
hänvisas till fullmäktiges protokoll för den 22 december 1947, § 4.

§ 5.

Riksbanken har fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse för
clearingavtalen med Italien och Sovjetunionen.

Riksbanken bär vidare handhaft tillämpningen av de mellan Sverige,
å ena, samt Belgien, Bulgarien, Danmark, Frankrike, Jugoslavien, Nederländerna,
Norge, Polen, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Ungern
samt vederbörande i den engelsk-amerikanska respektive i franska ockupationszonen
i Tyskland, å andra sidan, träffade betalningsavtalen.

Den år 1941 ingångna överenskommelsen angående reglering av vissa
huvudsakligen finansiella betalningar mellan riksbanken och Bank of
Canada har under året upphört att gälla.

§ 6.

De räntesatser och lånevillkor i övrigt, som angivits under § 8 i fullmäktiges
berättelse till bankoutskottet vid 1946 års riksdag, gälla fortfarande.

§ 7.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 60 miljoner kronor, utgjorde
utlåningen vid utgången av år 1947 sammanlagt 59 439 363 kronor
9 öre, varav 2 563 367 kronor utlämnats som garantilån enligt bestämmelserna
i Kungl. kungörelsen den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig
kreditgaranti för lån åt den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig
examen.

Räntan å lån från fonden utgör 3.5 procent; för garantilån dock endast
3 procent.

Bankoutskottets memorial nr 1. 23

Rörande lånens fördelning på de särskilda kontoren hänvisas till å sid. 19
intagna uppgifter.

I skrivelse till Konungen den 30 december 1947 hava fullmäktige föreslagit
ökning av fonden med 5 miljoner kronor.

§ 8.

Spannmålskreditfonden uppgår för närvarande till 2 500 000 kronor.
Riksbanken förvaltar numera fondens hela belopp.

Ränta å lån från fonden utgör 3.5 procent.

För närvarande finnes icke någon utlåning från fonden.

§ 9.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom
kapital anvisat sammanlagt 54.1 miljoner kronor, varav 44 miljoner kronor
överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av år 1947 utlåningen
42 028 351 kronor 23 öre.

Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å
sid. 20. Sedan lånerörelsens början hava utlämnats lån till ett belopp av
sammanlagt 107 197 001 kronor samt efterskänkts eller avskrivits lån till
ett belopp av sammanlagt 377 021 kronor 35 öre.

Räntan å lån från fonden utgör 4 procent.

§ 10.

Från fonden för hantverks- och småindustrikredit, till vilken 1941 års
lagtima riksdag anvisat ett reservationsanslag av 2 miljoner kronor och
vilken må disponeras jämväl under budgetåret 1947/48, har ett belopp av
500 000 kronor överförts till riksbanken. Hittills hava bildats nio garantiföreningar,
vilkas medverkan förutsättes för utlämnande av lån från
fonden.

Vid utgången av år 1947 hade utlämnats sammanlagt 39 lån med ett nu
utestående belopp av tillhopa 309 410 kronor (8 vid kontoret i Falun, 4 vid
kontoret i Jönköping, 4 vid kontoret i Kalmar, 10 vid kontoret i Norrköping,
11 vid kontoret i Uppsala och 2 vid kontoret i Vänersborg).

Räntan å lån från fonden har av Kungl. Maj:t i enlighet med fullmäktiges
förslag bestämts till 4 ]/2 procent.

§ 11.

Vid utgången av år 1947 utgjorde beloppet av utestående skyddsrumslån
vid riksbankens samtliga kontor 245 181 kronor 08 öre, därav vid huvudkontoret
154 932 kronor och vid avdelningskontoren 90 249 kronor 08 öre.

Några nya lån ha icke fått utlämnas efter den 30 juni 1940.

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 12.

Arbetet inom den i § 13 i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet vid
1947 års riksdag omförmälda kommittén för översyn av riksbankslagen
har fortsatt under året och alternativa förslag angående ändrade sedeltäckningsbestämmelser
hava underställts fullmäktige. Sedan kommittén i
enlighet med fullmäktiges direktiv närmare utarbetat ett av dessa alternativa
förslag, kommer skrivelse i ärendet att avlåtas till Kungl. Maj:t i
så god tid att frågan kan underställas årets riksdag.

§ 13.

Sedan 1947 års riksdag beslutat godkänna ett den 30 april 1947 träffat
avtal mellan Stockholms stads gatunämnd, å ena sidan, samt bankofullmäktige
och riksgäldsfullmäktige, å andra sidan, om överlåtelse till staden
av bron över Stallkanalen i Stockholm, den s. k. Stallbron (se Bankoutskottets
utlåtande nr 42/47) har avtalet den 16 juni 1947 godkänts jämväl
av stadsfullmäktige i Stockholm. Avtalet har sålunda trätt i kraft från
och med den 1 juli 1947.

§ 14.

Arbetet med riksbankens omorganisation kan numera anses i stort sett
avslutat, bortsett från att personalorganisationen ännu icke hunnit helt
anpassas efter gällande övergångsplan för banken. Genom det vid omorganisationen
inrättade organisations- och personalkontoret pågår en fortlöpande
översyn över arbetsrutiner m. m.

§ 15.

Sedan enligt beslut av 1947 års riksdag nya avlönings- samt tjänste- och
familjepensionsreglementen fastställts för riksdagens verk, hava delegerade
för riksdagens verk utfärdat härav föranledda övergångs- m. fl. bestämmelser
samt bestämmelser angående omreglerad tjänste- och familjepension
m. m.

Vidare hava delegerade beslutat, att vad i Kungl. kungörelsen den 30 juni
1947 (nr 436) stadgas angående reglerad befordringsgång för icke-ordinarie
biträdespersonal samt för amanuenser skall i tillämpliga delar gälla
även för riksdagens verk.

§ 16.

Anställnings- och avlöningsvillkoren för riksbankens städningspersonal,
som hittills varit fastställda genom bestämmelser, utfärdade av fullmäktige,
äro numera reglerade genom kollektivavtal i likhet med vad som gäller
inom statsförvaltningen i övrigt.

Bankoutskottets memorial nr 1. 25

Kollektivavtalet är icke tillämpligt vid de avdelningskontor, vid vilka
städningen ombesörjes av vaktmästaren vid kontoret, eventuellt med biträde
av dennes hustru. Beträffande städningen vid dessa kontor hava
särskilda överenskommelser träffats om ersättningarnas storlek.

§ 17.

Polisutredning angående den i fullmäktiges berättelse (§ 16) till bankoutskottet
vid 1947 års riksdag omförmälda kassabristen å 15 000 kronor i
kassaexpeditionen (sedelräkningen) har slutförts utan att någon förklaring
till bristens uppkomst kunnat erhållas.

_ Den 21 februari 1947 uppkom kassabrist å 3 000 kronor i kassörens kassa
vid kontoret i Härnösand. Företagen polisutredning har icke heller i detta
fall bringat klarhet beträffande bristens uppkomst.

§ 18.

Möbelutrustningen och övrig inredning vid ett flertal avdelningskontor
har länge varit i behov av förnyelse — förutom ur utseendesynpunkt —
på grund av arbetsförhållandena vid kontoren.

Fullmäktige hava därför beslutat, att vid tretton av kontoren, där en
modernisering synts särskilt påkallad, nyanskaffning av möbler (standardmöbler),
elektrisk armatur etc. finge efter prövning av direktionen i varje
särskilt fall äga rum för en kostnad av i medeltal 8 000 kronor per kontor.

.Med stöd av detta bemyndigande har direktionen beslutat modernisering
vid kontoren i Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Nyköping,
Vänersborg och Växjö.

§ 19. •

l:o) Med anledning av medgivande av 1946 års riksdag att ett belopp av
förslagsvis 275 000 kronor finge användas för anskaffande av ny ångpanneanläggning
vid Tumba bruk (se bankoutskottets utlåtande nr 75/46) har
avtal träffats om leverans av ångpanna. Erforderlig byggnad beräknas bli
uppförd under första halvåret 1948.

Den i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet vid 1947 års riksdag
omformälda moderniseringen av driften inom holländeriet bär fullföljts
under året. Sålunda har den nya ventilationsanläggningen färdigställts. Den
nya fabrikshissen är under inmontering''.

I sådana lokaler inom bruket, där särskild brandrisk anses föreligga, har
införts automatisk brandalarm.

Fullmäktige hava beslutat modernisering av brukets kraftstation och i
samband därmed utökning av dess kapacitet. Kostnaden härför har beräknats
till högst 32 000 kronor.

Sedan riksdagen medgivit försäljning till Botkyrka kommun av ett
Tumba bruk tillhörigt markområde (se bankoutskottets utlåtande nr

3 — Bihang till riksdagens protokoll 10J,8. 8 samt. Nr 1.

26 Baiikoutskottets memorial nr 1.

34/47), avsett till bostadsbebyggelse, har köpeavtal numera träffats med
kommunen. Området, vars storlek är c:a 210000 nr, tillträddes den 1 oktober
1947. Köpeskillingen, 188 000 kronor, har erlagts. I samband därmed
har till kommunen med nyttjanderätt upplåtits ett mindre område invid
Uttrans järnvägsstation, avsett att utläggas till park.

Den sedan ett antal år tillbaka pågående moderniseringen av brukets
personalbostäder har numera fortskridit sa langt att nagot mer än en tredjedel
av bostäderna ombyggts — inberäknat de bostäder, som äro inrymda
i s. k. »Stora stenhuset».

Beslut har fattats om att vid Tumba bruk det s. k. »Gula huset», vilket
befinner sig i så dåligt skick att det icke lämpligen kan istandsättas, skall
rivas. Samtliga hyresgäster ha avflyttat från byggnaden, vilken utdömts för
bostadsändamål av vederbörande hälsovårdsnämnd. Da byggnaden är gammal,
har medgivande till rivningen inhämtats från riksantikvarien.

Den nya maskintvättstugan, avsedd för brukets personal, har tagits i
bruk.

2:o) Åtgärder hava vidtagits och underhandlingar pågå om utökning av
maskinparken vid sedeltryckeriet i enlighet med det av innevarande ars
riksdag lämnade medgivandet (se bankoutskottets utlåtande nr 2o/4/).
Hittills har beslut fattats om inköp av en skärmaskin och en enfärgsmaskin,
s. k. Kellypress. Kostnaden härför har beräknats till sammanlagt c:a
40 000 kronor.

Vidare ha fullmäktige beslutat att låta anskaffa en s. k. likriktare för
ökning av kapaciteten inom den avdelning inom sedeltryckeriet, där tillverkning
av tryckplåtar för sedeltillverkningen äger rum. Kostnaden härför
har beräknats till 17 550 kronor.

3:o) Efter förhandlingar med Sveriges arbetsledareförbund och Sveriges
grafiska faktorsförbund hava avtal träffats om avlöningsvillkoren för förmännen
vid pappersbruket och vid sedeltryckeriet.

Kollektivavtalen för arbetarpersonalen vid pappersbruket och sedeltryckeriet
ha uppsagts av arbetarparten.

§ 20.

Förslag till nya sedeltyper hava inkommit från vissa konstnärer. Förslagen,
vilka varit utställda i Statens historiska museum, hava ur konstnärlig
synpunkt bedömts av en för ändamalet anlitad »jury».

Den konstnär, vars förslag av juryn ansags böra sättas främst, har sedermera
inkommit med nya förslag, vilka för närvarande äro föremål för
juryns bedömande.

§ 21.

Inpektioner av avdelningskontoren hava verkställts,

av vice riksbankschefen IVlagnusson vid kontoren i Malmö och Härnösand,

Bankoutskottets memorial nr 1.

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Göteborg, Halmstad, Kalmar,
Kristianstad, Norrköping, Visby, Vänersborg och Örebro samt

av chefen för kontorscentralen, bankokommissarien Harald Wahlgren vid
kontoren i Falun, Gävle, Jönköping, Karlskrona, Karlstad, Linköping,
Luleå, Mariestad, Nyköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö
och Östersund.

Vid inspektionen av kontoret i Göteborg deltog även undertecknad Hall.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaringsrum hava under året ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året företagits vid
samtliga avdelningskontor.

För riktigheten av de å sid. 12—18 lämnade sifferuppgifterna ansvara
bankkamreraren Bertel Johansen och kammarskrivaren Folke Öberg, vilka
undertecknat, respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.

§ 22.

§ 23.

Fullmäktige överlämna härjämte inom behörig tid inkomna berättelser
från styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor samt från direktören
vid Tumba bruk.

Stockholm den 15 januari 1948.

DAVID HALL.

Ivar Rooth.

Edv. Björnsson. C. P. V. Gränebo.

Allan Andersson. Erik Hagberg.

Alf Johansson.

Jacob Hagströmer.