Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Bankoutskottets memorial Nr 1

Memorial 1942:Bu1

Bankoutskottets memorial Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1942 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1941, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1942.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Nordborg, Friggeråker, Sundvik,
Ohlin, Leander och Sylwan;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,
Hall, Andersson i Munkaljungby, Hilding, Eriksson i Sandby och Sundberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 8 sami. Nr 1.

1

*r;•*

IKi; '' -■>:

i

*, r* i ^ / tjtf 4. • ,^{ ; ,?j

7 . ,/ . V. V

v

A

-‘\

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1941.

Krigets skärpning och utvidgning under år 1941 har avlägsnat de sista
resterna av fredsekonomi i världen. Även i de länder, som fortfarande stå
utanför konflikten, har kriget medfört så starka verkningar, att en omläggning
av näringslivet framtvingats. Möjligheterna till ekonomisk förbindelse
länderna emellan ha ytterligare beskurits. Flertalet stater i Europa äro hänvisade
till att driva sin utrikeshandel inom ett i förhållande till läget före
kriget ytterst begränsat område. Samfärdseln inom detta område, vilken
även stöter på svårigheter framför allt på grund av de till buds stående
transportmedlens otillräcklighet, har härigenom fått ökad betydelse.

För Sveriges del var den för landets ekonomi allvarligaste händelsen under
året det tysk-sovjetiska krigets utbrott. Genom denna händelse avbrötos
handelsförbindelserna med Sovjetunionen, samtidigt som de tidigare i begränsad
utsträckning förhandenvarande möjligheterna till förbindelse med
utomeuropeiska länder över sovjetiskt territorium bortföllo.

Av dominerande betydelse för utvecklingen på den svenska valutamarknaden
under året var den spärrning av de svenska tillgodohavandena i
Förenta staterna, som regeringen i detta land vidtog. De ockuperade ländernas
tillgångar hade redan tidigare varit underkastade ett infrysningsförfarande.
Sålunda hade exempelvis de danska och norska tillgångarna i
Förenta staterna spärrats den 8 april 1940. Spärren utsträcktes emellertid
den 14 juni 1941 till att omfatta tillgodohavanden tillhöriga samtliga länder
i Europa med undantag av Storbritannien, Irland och Turkiet. Genom
Kungl. Maj:ts beskickning i Washington och riksbankens representant i
New York upptogos omedelbart underhandlingar om en frigivning av de
svenska tillgodohavandena. Sedan de amerikanska myndigheterna accepterat
ett från svensk sida framlagt förslag till tekniskt förfarande för kontroll av

4

BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

dispositionen av svenska dollarbehållningar och sedan svenska regeringen
och riksbanken avgivit en förklaring till Förenta staternas regering, erhöll
Sverige redan den 20 juni en s. k. generell licens. Med stöd av denna kunna
transaktioner, som uteslutande beröra svenska intressen eller intressen
från länder, vilkas tillgångar i Förenta staterna äro fria, utföras med utnyttjande
av svenska behållningar i sistnämnda land. Villkoret härför är
dock, att varje transaktion prövas och godkännes av valutakontoret samt
därefter certifieras av beskickningens representant i New York.

Noteringarna på den svenska marknaden av de viktigare utländska valutorna
liksom även clearingkurserna mellan Sverige och utlandet ha i stort
sett varit oförändrade. Dock höjdes clearingkursen med Italien den 3 juni
från 21.18 till 22.08 kr. per 100 lire, motsvarande en i Italien företagen
sänkning av noteringen på dollar.

I slutet av september sänktes i Ungern den premie, som tidigare utgått
vid handel med bl. a. svenska kronor mot pengö. Härigenom kom den
privata notering på pengö, som förekommer i Sverige, att fr. o. m. den 26
september höjas från 84.oo kr. till 102.oo och sedermera till 103.oo kr. per
100 pengö. Trots vissa åtgärder, som vidtagits för att motverka olägenheterna
av denna kursförskjutning, torde importen från Ungern komma att
försvåras och fördyras utan att en kompensation genom i motsvarande grad
höjda priser på exporten, som till övervägande delen kontrakteras i svenska
kronor, torde kunna uppnås.

En liknande åtgärd vidtogs under senare delen av oktober i Bulgarien, i
det att en tidigare tillämpad premie på bl. a. svenska kronor avskaffades.
Som en följd härav höjdes fr. o. m. den 24 oktober de svenska affärsbankernas
notering på leva från 4.50 till 5.so kronor per 100 leva.

Den kurs, som riksbanken tillämpar vid köp av dollarsedlar, sänktes på
grund av transportsvårigheterna den 1 oktober från 4.is till 3.90 samt den
17 december ytterligare till 3.70 kr. per dollar. Dylika köp ske dock numera
i mycket begränsad utsträckning och endast efter valutakoutorets prövning
i varje särskilt fall.

Den ökning av landets samlade guld- och valutabehållning, som ägde
rum under senare delen av år 1940, fortsatte även under år 1941, framför
allt på grund av inkomster av Sveriges utrikes sjöfart. En del av riksbankens
valutabehållning har, särskilt under årets sista del, utbytts mot
guld. Härigenom har, såsom framgår av nedanstående tabell, valutatill -

Bankoutskottets memorial Nr 1.

5

strömningen i huvudsak resulterat i en ökning av riksbankens guldbehållning.
Affärsbankernas redan under år 1940 framträdande benägenhet att
undvika de risker, som sammanhänga med en behållning i utländska valutor,
fortsatte att göra sig gällande under första halvåret 1941 och medförde
en försäljning av valutor till riksbanken i en sådan utsträckning, att deras
vid 1940 års slut redan existerande skuldsaldo gentemot utlandet till och
med juni månad 1941 väsentligt ökades. Därefter skedde en viss avveckling
av detta skuldsaldo.

Riksbankens och affärsbankernas guld och valutor.
(Miljoner kronor; vid månadens slut.)

Riks-bankens
guld be-

Riksbankens ställning till
utlandet

ASärsbankernas ställning till
utlandet

hållning

(dags-

värde)

tillgångar

skulder

netto

tillgångar

skulder

netto

1940 december

671.9

783.8

33.9

+ 749.8

192.2

222.7

— 30.5

1941 mars . . .

723.7

805.3

52.o

+ 753.3

121.0

217:0

— 96.o

juni ....

807.3

884.o

81.o

+ 803. o

100.5

247.7

— 147.2

september

801.5

901.8

34.8

+ 867.o

92.6

218.1

— 125.4

december

938.2

834.2

74.o

+ 760.3

101.3

226,7

— 125.4

Den svenska kreditmarknaden påverkades under året främst av förändringen
i landets valutasituation samt av de extraordinära statsutgifterna och
deras finansiering. Utvecklingen gick i riktning mot en ökad lätthet. Affärsbankernas
inlåning steg, medan utlåningen till följd av näringslivets minskade
kreditbehov gick tillbaka. Fram till mitten av året ledde denna utveckling
huvudsakligen till ett återställande av penningmarknaden till ett
läge, som närmade sig det under förkrigstiden rådande. Den totala betalningsmedelsförsörjningen
visade under första halvåret icke några tendenser
till ökning. Under senare delen av året antog emellertid utvecklingen en
i viss mån annan karaktär. Såväl beloppet utelöpande sedlar som allmänhetens
på checkräkning i affärsbankerna innestående medel ökades. I en
skrivelse till Konungen den 21 november 1941 betonade fullmäktige, att
den sista tidens penningpolitiska utveckling visado hän på vissa risker,
vilka krävde skärpt uppmärksamhet från de penningvårdande myndigheternas
sida, samt framhöllo, att behovet av lämpliga åtgärder för att motverka
en alltför riklig betalningsmedelsförsörjning härigenom aktualiserats.

6

Banlcoutskottets memorial Nr 1.

Den fortsatta likviditets förbättringen på marknaden under år 1941 medförde
en allmän sänkning av räntorna. Den 29 maj nedsattes riksbankens
diskonto från 3V* till 3 % och den 1 juni riksbankens övriga utlåningsräntor
med 7* %. Affärsbankerna följde omedelbart denna räntesänkning
i fråga om växeldiskontot. Deras övriga utlåningsräntor samt inlåningsräntorna
(utom på check- och uppsägningsräkning) samt flertalet sparbankers
inlåningsräutor sänktes först den 1 juli med V2 %. En viss räntedifferentiering
infördes samtidigt av affärsbankerna beträffande medel på depositionsoch
kapitalräkning. Denna räntedifferentiering* skärptes i december.

Räntan på skattkammarväxlar sänktes successivt från 2.25—2.40 % vid
årets början till I.25—1.35 % under hösten. I november övertog riksbanken
vid två tillfällen skattkammarväxlar till en ränta av 1 %. Affärsbankerna
ingåvo icke anbud på dessa emissioner. För att kunna påverka ränteutvecklingen
på skattkammarväxlar samt i syfte att i någon mån minska bankernas
kassamedel rekvirerade riksbanken i början av december dylika växlar
per tre månader av riksgäldskontoret till ett belopp av 50 milj. kr., vilka
delvis placerades i marknaden till ett diskonto av 1 %. Mot slutet av december
accepterade affärsbankerna riksgäldskontorets villkor och övertogo
vissa poster till 1 %.

På obligationsmarknaden visade kurserna under året en långsam stegring.
Den effektiva avkastningen på 3 % räntelån av år 1934 var i början av
året 3.62 %, hade i juni sjunkit till 3.41 % samt var under årets sista månader
3.21 %. Sedan fullmäktige i ovan nämnda skrivelse uttalat sig för
en räntenivå, bland annat kännetecknad av omkring 37» % på långfristiga
statsobligationer och 1 % på tre månaders skattkammarväxlar, stabiliserades
läget på obligationsmarknaden vid ungefär angivna ränteläge.

Riksbankens nettovinst uppgick under år 1941 till 19,476,338: 40 kronor
mot 23,089,037:13 kronor år 1940. Härvid har liksom under år 1940 resultatet
av handeln med guld icke medräknats, medan å andra sidan kostnaderna
för guldtransporter icke belastats vinst- och förlustkontot.

Guldbehållningen har vid bokslutets uppgörande upptagits till ett värde
av 2,480 kronor per kilogram. Skillnaden mellan inköps- och bokföringspriserna
har vid inköp av guld debiterats ett särskilt guldregleringskonto.
Vid försäljning av guld har detta konto krediterats med skillnaden mellan
försäljningspriset och bokföringsvärdet.

De utländska valutorna hava upptagits till lägre kurser än de vid årets

BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

7

slut gällande. Vid köp och försäljning av valutor har skillnaden mellan
tillämpade kurser och bokföringskurser debiterats, respektive krediterats kursdifferenskontot.

Saldot av kursdifferens- och guldregleringskontona har i balansräkningen den
31 december 1941 upptagits såsom tillgång med sammanlagt 243,699,075: 66
kronor. Motsvarande saldo vid slutet av år 1940 utgjorde 111,211,113:35
kronor.

8

BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust''

1940

19 4 1

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

(Utgifter och förluster)

Lånerörelse.

Räntor på checkräkning...............

37

14

46

99

Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda ford-

ringar........................

1,652

76

4,074

62

4,121

61

Avskrivningar å statspapper och

obligationer...........

1,184,000

Upphörda lånegrenar.

Räntor på lånebanksobligationer..........

7,637

33

7,637

33

Förvaltningskostnader.

Arvoden och avlöningar:

Fullmäktige och direktionen:

Arvoden till fullmäktige, suppleanter för full-

mäktige samt inspektören för sedeltryckeriet

och pappersbruket:

Arvode till fullmäktiges ordförande........

8,217

74

8,480

Arvoden till fullmäktiges övriga ledamöter . . .

41,654

40

41,489

85

> • » suppleanter......

4,200

33

1,949

42

Arvode till inspektören för pappersbruket . . .

1,500

1,500

Avlöningar till direktionsledamöterna samt vi-

kanér för deputerade:

Avlöningar.......................

103,667

98

111,756

Ersättningar till vikarier för deputerade.....

1,832

01

73

45

Läkararvode jämte läkemedel m. m........

36

88

170

41

Tjänstemän m. fl.:

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie slät:

Nettolöner.......................

2,693,557

82

2,680,603

49

Kallortstillägg.....................

2,093

86

2,321

28

Läkararvode jämte läkemedel m. m........

14,691

45

16,763

06

Felräkningspenningar................

41,970

47

42,109

13

Begravningshjälp...................

938

20

3,718

02

Avlöning under vikariat å ordinarie tjänst . . .

151,285

85

142,056

35

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat m. m.

9,343

80

7,978

70

Arvoden till viss icke-ordinarie personal:

''

Arvoden till styrelseledamöter vid avd.-kontoren

97,800

97,800

» i suppleanter för styrelseledamöter .

6,511

46

6,499

49

» » ombudsmannen i Malmö......

2,438

75

2,400

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

Nettolöner.......................

503,475

56

607,881

03

Kallortstillägg.....................

514

50

165

89

Läkararvode jämte läkemedel m. m........

2,103

05

3,109

57

Begravningshjälp...................

589

78

Transport

4,881,161

34

3,779,414

92

11,758

94

BanJcoutsIcottets memorial Nr 1. 9

räkning år 1941.

1940

1 9

4 1

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

(Inkomster och vinster)

Lånerörelse.

Räntor på diskonterade växlar...........

4,290,231

09

606,497

13

» » hypoteks- och kommunlån.......

6,277,794

85

3,255,468

42

> » avbetalningslån.............

1,888,549

59

2,046,701

89

> » kredit i checkräkning..........

3,120,028

17

979,143

69

Avgifter för » » » ..........

20,387

70

8,991

62

Inkasseringsavgifter och provisioner.......

891

74

1,043

38

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

fordringar......................

6,297

74

8,634

65

6,906,480

78

Utrikesrörelse.

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......

4,214,043

65

7,566,306

04

Remboursprovisioner.................

1,070,630

50

631,438

66

Utdelning å aktier..................

181,744

205,997

8,403,741

70

Svenska statspapper och obligationer.

Räntor.........................

10,265,983

92

11,212,346

98

Övriga inkomster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner:

öppna.........................

193,899

48

192,468

61

slutna.........................

518

50

113

50

Ersättning för utländska clearingar:

från clearingnämnden...............

75,000

87,500

> clearingkontoret...............

17,350

23

13,522

15

Provisioner.......................

258,498

32

362,690

46

Inbetalda familjepensionsavgifter.........

1,006

45

856

75

Arvoden för skyddsrumslån............

8,980

19,860

Ersättning för bestyr med statens bosättnings-

lån..........................

49,515

63,075

Inkomster av fastigheter:

vid huvudkontoret.................

1,648

1,762

41

» avdelningskontoren:

hyror......................

260,637

45

260,237

71

i övrigt.....................

32,451

09

48,677

43

Diverse inkomster:

vid huvudkontoret.................

1,473

91

99,853

84

» avdelningskontoren..............

9,112

66

10,189

24

Räntor å lån mot spärrade medel........

13,288

99

6,431

59

Ersatta lagsökningskostnader...........

11,530

83

1,178,769

52

Transport

32,259,963

03

27,701,338|98

10 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

1940

1

9 4 1

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

4,881,161

34

3,779,414

92

11,758

94

Arvoden och särskilda ersättningar till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:

Arvoden för postbefordran och inkassering m. m.

6,754

58

6,784

61

» till tjänstemän å utrikesavdelningen

m. fl......................

10,380

32

7,963

68

Gratifikationer eller belöningar..........

3,782

1,871

80

Ersättning för mistade avlöningsförmåner....

2,957

4,042

Arvoden till tjänstemän, vilka verkställa särskild

undersökning av avdelningskontoren......

5,800

5,800

Uniformsbeklädnad..................

14,278

15

20,683

80

Representationsbidrag till förvaltaren, Tumba . .

1,200

1,200

Rörligt tillägg.....''................

408,321

01

484,961

06

Kristillägg.......................

193,910

66

Barntillägg......................

24,949

01

23,289

12

4,529,921

65

Pensioner m. m.:

Pensioner till f. d. befattningshavare.......

312,723

67

352,809

93

> » efterlevande till f. d. befattnings-

havare.................

228,164

98

219,971

71

Diverse pensioner och understöd.........

8,195

7,387

14

Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare.....

68,339

81,351

» » efterlevande till f. d. befatt-

ningshavare............

1,785

1,860

» å diverse pensioner och understöd

2,624

2,438

Kristillägg å pensioner m. m............

31,343

88

697,161

66

Förvaltningsutgifter:

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar ........................

86,678

64

91,104

34

Fastighetsunderhåll .................

113,485

22

128,248

35

Kontorshyror i Umeå och Västerås .......

13,416

67

13,807

33

Värme och belysning................

187,264

25

222,093

91

Inventarier och deras underhåll..........

76,417

29

49,686

24

Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar

93,168

52

56,401

18

Kostnader för blanketter och tidningar m. m.. .

78,388

76

104,922

35

Annonser och kungörelser..............

21,893

06

15,676

19

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .

340,029

52

312,347

47

Lagsöknings- och rättegångskostnader utöver till

riksbanken ersatta.................

2,629

47

>) 98

95

Flyttningskostnader.................

13,291

07

8,642

97

Rese- och tjänstgöringstraktamenten.......

9,538

55

13,275

65

Kostnader för soliditetsupplysningar.......

23,314

56

28,511

24

Transportkostnader..................

9,073

09

6,607

89

Bevakning vid huvudkontoret...........

34,395

30

28,783

33

Inspektion av avdelningskontoren.......

3,401

60

3,472

25

Inventeringar » » .......

7,888

20

8,513

95

Diverse reseersättningar ...............

20,199

91

5,620

37

Revisionskostnader vid avdelningskontoren . . .

13,989

30

13,819

15

Lönenämnden för riksdagens verk m. m.....

1,917

22

2,046

30

Kontroll vid sedelpapperstillverkningen.....

17,293

75

12,282

19

Diverse .........................

217,404

01

268,374

41

1,394,336

01

Transport

7,366,493

02

1,394,336

01

5,238,842

25

'') Vid kont. i Malmö.

BanJcoutskottets memorial Nr 1. 11

räkning (forts.).

1940

1

9 4 1

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

32,259,963

03

27,701,338

98

Transport

32,259,963

03

27,701,338

98

12 BanlcoutsJcottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

1940

1 9

4 1

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

7,336,493

02

1,394,336

01

5,238,842

25

Göteborgskontorets ombyggnadskonto

2,500

26,603

Uppsala- >

»

16,247

50

Vänersborgs- »

>

23,339

80

Diverse skyddsrum......

104,996

34

2,079

11

Valvsutrymmen........

126,154

88

211,392

51

Kostnader för probering av guldplantsar . .

1,404

För sedeltryckeriet:

Förlag för löpande utgifter vid sedeltryckeriet

utöver av tryckeriet gottgjorda belopp . .

663,933

45

410,344

10

Nya maskiner för sedeltryckeriet .

53,433

67

~

1940

1941

Övriga utgifter för tryckeriet

i avlöningshänseende, be-

stridda av huvudkontoret.

91,894

14

103,292

79

För pappersbruket:

Förlag för löpande utgifter vid Tumba pappers-

bruk utöver av bruket gottgjorda belopp . .

791,146

37

890,182

81

Tumba bruks nyanskaffningar . . .

16,696

47

> » ombyggnadskonto. .

2,139

18

1940

1941

Övriga utgifter för bruket i

avlöningshänseende, bestrid-

da av huvudkontoret....

44,536

11

45,119

2,934,937

54

övriga utgifter:

Ränta å sålda, rekv. skattk.-växlar

43,956

95

Diverse .............

2,441

22

7,263

84

51,220

79

9,170,925

90

8,225,000

58

Saldo, vinst.........

23,089,037

13

19,476,338

40

Summa

32,259,963

031

27,701,338

98

BanJcoutsIcottets memorial Nr 1. 13

räkning (forts.).

19 4 1

1940

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

27,701,338

Summa

14

Bankoutslottets memorial Nr 1.

Utgående

1940

1

9 4 1

Kronor

Kronor

Kronor

DEBET.

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention

45,928,280

45,991,115

Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt

256,502,136

08

399,493,828

36

Utländskt guldmynt.........: . . . .

50,155,543

32

46,846,343

19

492,331,286

55

352,585,959

40

Annan kassalillgdng:

Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention

ävensom kopparnickelmynt........

466,852

70

368,955

79

Äldre svenskt silvermynt..........

237

286

Brons-, järn- och kopparmynt........

8,999

02

4,778

07

Andra bankers post växlar, checkar m. m.

45,919.999

68

23,528,472

24

Utländska bankers sedlar..........

138,100

75

525,735

79

24,428,227

89

399,120,148

55

516,759,514

44

Svenska statspapper och

obligationer.

Riksgäldskontorets växelkrediter......

456,000,000

620,000,000

Andra svenska statspapper.........

5,568,565

03

21,301,046

58

Andra svenska obligationer.........

20,950,427

50

68,451,999 88

709,753,046

46

Lånerörelse.

Diskonterade växlar..............

15,820,078

20

11,086,777

44

Rediskonterade växlar............

11,959,646

25

Hypoteks- och kommunlån.........

128,254,997

86,935,880

43

Avbetalningslån................

46,847,861

46,485,654

Kredit i checkräkning............

100,235,080

19

2,182,990

78

På indrivning beroende medel.......

37,766

85

11,362

71

146,702,665

36

Utrikesrörelse.

Utländska statspapper............

120,522,660

515,887,050

62

Köpta växlar, betalbara i utlandet.....

3,765,086

38

7,860,966

34

Fordran hos utländsk bank eller bankir

770,140,847

85

432,100,880

19

955,848,897

15

Kursdifferenskonto......

280,230,589

61

291,835,819

17

Avgår Guldregleringskonto.....

169,019,476

26

48,136,743

51

243,699,075

66

111,211,113

35

Hos riksgäldskontoret innestående

medel...........

6,767,843

18

6,767,843

18

Till Riksgäldskontorets förfogande

ställda medel........

273,536,914

96

308,940,962

89

Andra räkningar.......

33,690,433

42

27,575,601

56

Summa

2,504,429,469

71

2,916,047,606 70

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

15

balansräkning.

1940

19 4 1

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

(Skulder)

Utelöpande sedlar.......

1,481,790,867

91

1,699,699,908

92

Postväxelräkning.......

3,982,906

52

3,847,018

72

Depositionsräkning......

11,822,625

39

42,934,351

02

Kapitalräkning........

10,000,000

97,137,116

71

Uppsägningsräkning......

15,000,000

36,000,000

Checkräkning.

Skuld till statliga myndigheter.......

380,484,981

04

297,457,874

10

Skuld till bankaktiebolag..........

323,605,238

53

416,850,456

41

övriga medel .................

5,173,362

32

5,596,476

60

719,904,807

11

Lånerörelse.

Innestående inkasseringsavgifter för diskon-

terade växlar................

1,445

74

654

10

Utrikesrörelse.

Skuld till utländsk bank eller bankir . . .

33,940,419

20

73,960,104

56

Upphörda lånegrenar.

Lånebanksobligationer med 41/*# ränta . .

120,666

88

120,666

88

* » 4 » » . .

55,012

49

55,012

49

» » 3 » » . .

227

19

227

19

Ej uttagna räntor på förestående obliga-

tioner.....................

4,327

70

4,877

12

180,783

68

Andra räkningar.......

87,610,390

73

95,069,525

41

Kapital.

Grundfond...................

50,000,000

50,000,000

_

Avbetalningslånefond.............

50,000,000

--

50,000,000

Reservfond...................

20,000,000

20,000,000

Tjänstepensionsfond.............

2,863,441

32

2,863,441

32

Familjepensionsfond.............

3,904,401

86

3,904,401

86

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

980,117

76

1,069,154

89

vinst för året ................

23,089,037

13

19,476,338

40

147,313,336

47

Summa

2,504,429,469

711

2,916,047,606 70

16

BankoutsJcottets memorial Nr 1.

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1940 och

1941 års slut.

Tillgångar.

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

Aktier i Internationella Banken*)..............

Summa

*) Anm.: Riksbankens innehav av aktier i Internationella
Banken utgör nominellt Schw. Frcs. 10,000,000: —.
(4,000 aktier å 2,500: — Schw. Frcs.) varav inbetalts 25
procent, bokförda inom linjen med angivet belopp.
Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

sedeltryckeriet................

Göteborg...........................

Malmö.............................

Falun.............................

Gävle.............................

Halmstad...........................

Härnösand..........................

Jönköping...........................

Kalmar............................

Karlskrona..........................

Karlstad............................

Kristianstad.........................

Linköping...........................

Luleå.............................

Mariestad...........................

Norrköping...........................

Nyköping...........................

Sundsvall...........................

Uppsala............................

Visby.............................

Vänersborg..........................

Växjö.............................

Örebro............................

Östersund..........................

Tumba ............................

Summa

Skulder.

Utelöpande post växlar .................

» transportsedlar å 3 och 2 rdr på ofä

papper................ • • ■ •

• bankosedlar å riksdaler och skillingar

Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta .

> » 4 l/s % » .......

• » 3 % > .......

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar)......

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807

1940

1941

Kronor

Kronor

33,226

22

33,226

22

14,965,400

_

14,972,400

1,800,000

1,800,000

16,798,626

22

16,805,626

22

4,250,000

4,250,000

1,200,000

1,200,000

800,000

800,000

425,000

425,000

200,000

200,000

280,000

280,000

380,000

380,000

175,000

175,000

150,000

150,000

380,000

380,000

550,000

550,000

160,000

160,000

230,000

230,000

240,000

240,000

325,000

325,000

130,000

137,000

313,300

313,300

428,600

428,600

250,000

250,000

535,000

535,000

175,000

175,000

250,000

250,000

315,000

315,000

275,000

275,000

115,000

115,000

2,433,500

2,433,500

14,965,400

14,972,400

12,278

39

12,277

39

338,524

40

338,473

40

1,315,328

04

1,315,328

04

548

08

548

08

5,527

07

5,527

07

588

61

588

64

924

61

924

61

417

58

417

58

i 1,674,136

81

1,674,084

81

BanJcoutsfcottets memorial Nr 1.

17

Beträffande avbetalning slånen redovisas i nedanstående översikt de belopp,
som de olika kontoren den 31 december 1941 hade fått sig tilldelade, samt
antal och belopp av vid samma tidpunkt utestående lån.

Tilldelat

Utestående lån

belopp

Kronor

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret.............

12,695,000

11,134

12,487,444

05

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

3,600,000

3,456

3,198,016

Malmö........

3,250,000

2,698

3,094,328

66

Falun.........

1,250,000

813

1,133,155

Gävle ........

1,850,000

1,611

1,680,467

Halmstad......

1,200,000

561

1,103,633

Härnösand .....

1,050,000

757

939,726

Jönköping......

2,500,000

1,753

2,339,463

Kalmar .......

825,000

546

709,493

Karlskrona.....

1,050,000

843

951,985

Karlstad.......

730,000

482

656,710

Kristianstad.....

585,000

357

538,498

Linköping......

1,350,000

787

1,264,667

Luleå.........

2,150,000

2,253

1,790,478

Mariestad......

800,000

333

672,544

Norrköping.....

1,600,000

1,385

1,505,083

Nyköping......

910,000

527

893,579

Sundsvall......

1,075,000

1,050

1,006,178

Umeå........

2,175,000

1,671

1,983,864

Uppsala.......

3,570,000

2,727

3,386,637

Visby.........

1,150,000

705

1,003,337

Vänersborg.....

775,000

428

673,264

Västerås.......

1,050,000

759

973,773

Växjö........

500,000

277

422,403

Örebro........

1,150,000

888

1,000,369

Östersund......

1,160,000

812

1,087,922

Summa

50,000,000

39,613

46,497,016

71

Den 31 december 1941 utestående belopp fördelade sig på följande sätt:

A-lån

B-lån

C-lån

Kr. 30,034,104: 71
» 15,488,532: —
» 974,380: -

Kr. 46,497,016: 71

Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 8 sami. Nr 1.

2

18

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda spannmålskreditfonden och bosättningslånefonden.

Från spannmålskreditfonden voro den 31 december 1941 två krediter beviljade,
nämligen en vid huvudkontoret på 50,000 kronor, varav utestod
ett belopp av 10,859:68 kronor, och en vid avdelningskontoret i Karlskrona
på 400,000 kronor, varav utestod ett belopp av 177,559: 72 kronor.

B osättning slånefondens fördelning på de olika kontoren samt antal och
belopp av utestående lån den 31 december 1941 framgå av följande sammanställning.

Tilldelat

Utestående lån

belopp

Kronor

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret.................

4,525,000

7,570

4,378,423

87

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

2,300,000

3,784

2,204,549

56

Malmö.........

2,100,000

3,541

2,023,851

89

Falun........

550,000

993

539,484

Gävle........

850,000

1,455

802,488

Halmstad......

500,000

726

453,140

Härnösand.....

300,000

634

273,496

71

Jönköping.....

900,000

1,441

892,222

Kalmar.......

325,000

573

263,222

89

Karlskrona.....

250,000

501

231,402

25

Karlstad......

850,000

1,349

770,352

Kristianstad ....

375,000

742

331,676

Linköping.....

400,000

940

362,754

Luleå........

375,000

746

342,727

Mariestad......

450,000

755

437,461

16

Norrköping.....

450,000

821

430,299

Nyköping......

475,000

872

457,865

Sundsvall......

275,000

541

249,915

Umeå........

250,000

486

232,085

Uppsala.......

325,000

536

306,553

-

Visby........

125,000

198

115,897

Vänersborg.....

350,000

715

329,638

Västerås......

525,000

951

511,071

Växjö........

275,000

450

235,921

Örebro .......

675,000

1,061

636,949

12

Östersund .....

225,000

485

207,257

Summa

19,000,000

32,866

18,020,701

45

BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

19

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ 1.

Vid det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1941,
hava undertecknade Amnér och Björnsson, vilka voro i tur att avgå, fått
sina uppdrag förnyade för valperioden 1941—1944.

Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under år 1942 försiggått
hava utsetts bankrådet Harald Magnusson och ledamoten av riksdagens
första kammare Johan Fritjof Ekman (omvalda) samt ledamoten av
riksdagens andra kammare John Helmer Bergvall (nyvald).

Fullmäktige hava därefter inom sig utsett:

till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad
Rooth,

till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för respektive
huvudkontoret och avdelningskontoren,

till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Björnsson och

till inspektör för pappersbruket undertecknad Jonsson.

Därjämte hava fullmäktige meddelat bankdirektören Ferdinand Wallberg
fortsatt uppdrag att vara vice riksbankschef.

F. d. generaldirektören Adolf af Jochnick, vilken sedan år 1917 fungerat
som fullmäktiges ordförande, har avgått från uppdraget med utgången av
juni 1941. I hans ställe har undertecknad Hammarskjöld, jämlikt Kungl.
Maj:ts förordnande, inträtt såsom fullmäktiges ordförande.

Generaldirektören Anders Orne, vilken av Kungl. Majit förordnats att
vara suppleant för fullmäktig, har lämnat uppdraget den 19 juni 1941, då
han valdes till ordförande i riksgäldsfullmäktige. Till hans efterträdare har
från och med den 1 juli 1941 av Kungl. Majit utsetts e. o. byråchefen i
socialstyrelsen Alf Johansson.

Fullmäktige hava meddelat bankrådet Magnusson förlängt förordnande
att handlägga göromål, som ankomma på ledamot av direktionen.

Magnusson tjänstgör sedan våren 1941 dels såsom finansråd vid svenska
beskickningen i Amerikas förenta stater och dels såsom riksbankens representant
därstädes, med stationeringsort i New York. I förstnämnda egenskap
har han bl. a. att handlägga ärenden, som sammanhänga med den
av nämnda land genomförda spärren av svenska tillgodohavanden. För
uppdragets fullgörande har Magnusson till sitt förfogande ett antal tjänstemän.

20

Bankoutskottets memorial Nr 1.

§ 2.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1942 hava fullmäktige för sin
del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.

Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
fil. dr Karl Hildebrand och f. d. bankokommissarien Arvid Bertil att för
år 1942 å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga, herr Hildebrand
såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk och herr Bertil såsom ombud
vid revisionen av samma verk.

§ 3.

Inom styrelserna för avdelningskontoren hava följande förändringar ägt
rum eller beslutats:

Till direktörer vid kontoren i Göteborg, Karlskrona och Uppsala efter
Ernst Falk, Albert Löwenberg och Gösta Roth, vilka beviljats avsked med
pension från och med den 1 oktober 1941, hava förordnats, vid kontoret
i Göteborg direktören vid kontoret i Orebro Thure Isaksson, vid kontoret i
Karlskrona revisorn Georg Rydberg och vid kontoret i Uppsala kamreraren
Gustaf Adolf Barre.

Till Isakssons efterträdare såsom direktör vid kontoret i Orebro har förordnats
kamreraren Georg Westgren.

Direktörerna vid kontoren i Norrköping och Vänersborg Carl Dahl och
Carl Fries, vilkas förordnanden tidigare hade begränsats till utgången av
september 1941, hava erhållit förlängda förordnanden till utgången av
samma månad 1942. För direktören vid kontoret i Visby Henrik Dahlbäck,
vilken i början av innevarande år uppnår 65 års ålder, har förordnandet
förlängts till utgången av september månad 1942. Till efterträdare åt
Fries och Dahlbäck hava utsetts kamreraren Harry Årvall, respektive kamreraren
Emil Grahn.

Vid kontoret i Östersund har till styrelseledamot efter rådmannen Birger
Liljedahl, vilken avlidit, utsetts suppleanten disponenten John Eriksson.
Till suppleanter hava utsetts nuvarande suppleanten köpmannen Sigfrid
Johansson samt tapetseraren Ruben Clarin och länsnotarien Åke Odén (de
båda sistnämnda nyvalda).

§ 4.

Riksbankens officiella diskonto och räntesatser under år 1941 framgå
av följande uppställning:

BankoutsJcottets memorial Nr 1. 21

På längre tid

På högst en

månader:

än tre, högst
sex månader:

månads upp-sägning:

T. o. m.

Fr. 0. m.

T. 0. m.

Fr. 0. m.

T. 0. m.

Fr. 0. m.

S1A1941

Ve 1941

sl/e 1941

Ve 1941

1941

''/« 1941

För växlar1)..............

För lån:

mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av
svenska staten, allmänna
hypoteksbanken och Ko-nungariket Sveriges stads-

3 V 2 %

3 %

4 %

3V2 %

hypotekskassa.........

obligationer, utfärdade av
svenska bostadskreditkas-san, svenska skeppshypo-tekskassan, kommuner,
landsting, inteckningsbo-lag och Göteborgs hypo-

3''V %

3 %

4 %

3V2 %

3V2 %

3 %

tekskassa............

4 %

3V2 %

41/* %
5V2 %

4 %

4 %

3V2 %

aktier................

5 %

4x/2 %

5 %

--

mot annan säkerhet.......

4 V2 %

4 %

5 %

4XA %

Vid rediskontering åt affärsbanker och centralkassor för jordbrukskredit
av växlar med högst 90 dagars återstående löptid har beräknats V* procent
lägre diskonto än vad som följer av ovanstående uppställning.

För lån, som beviljas affärsbanker, sparbanker, Svenska jordbrukskreditkassan
eller centralkassor för jordbrukskredit mot säkerhet av kommunala
eller därmed likställda obligationer, industriobligationer eller inteckningar
skall räntan enligt beslut av fullmäktige den 28 maj 1941 utgöra 3 procent
även för lån på längre tid än tre månader. Denna räntesats må beträffande
inteckningslån tillämpas under förutsättning, att inteckningen ligger
inom 50 procent av fastighets taxeringsvärde.

Samtidigt beslöto fullmäktige att, enligt direktionens närmare bestämmande,
räntan å lån till inteckningsbolag ävensom till vissa hypoteks- och tomträttskassor
mot säkerhet av inteckningar inom 50 % av taxeringsvärdet tillsvidare
skulle utgöra 3 Va %.

Sedermera hava fullmäktige den 2 oktober 1941 beslutat sänka sistnämnda
räntesats till 3 %.

§ 5.

För finansiering av reservförrådsnämndens verksamhet har riksdagen medgivit,
att ett sammanlagt belopp av 420 miljoner kronor finge av riksbanken
ställas till förfogande. Av detta belopp har sammanlagt 280 miljoner kronor
tagits i anspråk mot riksgäldskontorets föibindelse att vid anfordran tillhandahålla
skattkammarväxlar.

*) Sänkningen av växeldiskontot skedde redan fr. o. m. den 29 maj 1941.

22

BankoutsJcottets memorial Nr 1.

För likvid i utländska valutor eller guld av inköp i utlandet för andra
statliga myndigheter än reservförrådsnämnden har till riksgäldskontorets
förfogande ställts en kredit å sammanlagt 340 millioner kronor, vilken vid
årsskiftet helt utnyttjats.

§ 6.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 50 miljoner kronor, utgjorde
utlåningen vid 1941 års utgång sammanlagt 46.497.016 kronor 71 öre.

Räntan å lån från fonden, som intill den 1 juni 1941 utgjorde 4 Vs %,
är från och med sistnämnda dag fastställd till 4 %, dock att ränta, som
förföll till betalning senast den 30 juni 1941, skulle beräknas efter 4 V* %.

Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till de å sid. 17 intagna
uppgifterna.

§ 7-

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom kapital
anvisat sammanlagt 20 miljoner kronor, varav 19 miljoner kronor överlämnats
till riksbanken, utgjorde utlåningen vid årsskiftet 18,020,701 kronor 45 öre.

Rörande lånens antal och fördelning torde få hänvisas till sammanställningen
å sid. 18.

Räntan å lån från fonden har av Kungl. Maj:t för lån, som utlämnas
under nu löpande budgetår, fastställts till 4 % (S. F. S. 665/1941).

§ 8.

Från spannmålskreditfonden, vilken för närvarande uppgår till 2,500,000
kronor, hade vid årsskiftet beviljats två krediter å sammanlagt 450,000
kronor (se sid. 18).

Räntan å lån från fonden, som intill den 1 september 1941 utgjorde 4%,
har från och med nämnda dag av fullmäktige fastställts till 4,i %.

§ 9.

För utlämnande av lån för anordnande av skyddsrum anvisade 1940 års
riksdag ett reservationsanslag å 15 miljoner kronor.

Utlåningen vid riksbankens samtliga kontor per den 31 december 1941
utgjorde 2,461,031 kronor.

Räntan å lån från fonden utgör 5 %.

§ 10.

Riksbanken har fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse för
clearingarna med Belgien, Danmark, Italien, Nederländerna, Norge, SovjetUnionen
och Tyskland.

I enlighet med vad som förutsatts vid avslutandet av gällande svenskfinska
handels- och betalningsavtal har riksbanken medverkat vid fullgörande
av likvider i samband med varuutbytet mellan Sverige och Finland.

Riksbanken har vidare fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse
för betalningsspärren gentemot Frankrike och Spanien samt såsom clearingkontorets
bankförbindelse beträffande clearingen med Turkiet och betalningsöverenskommelsen
med Bulgarien.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

23

Den mellan riksbanken och Bank of England i december 1939 ingångna
betalningsöverenskommelsen har med vissa jämkningar förlängts.

Provisorisk överenskommelse har slutligen träffats mellan riksbanken och
Bank of Canada om reglering av vissa betalningar mellan de båda länderna.

§ 11.

Sedan Kungl. Majit efter framställning av fullmäktige utfärdat kungörelse
örn utgivande av nya riksbankssedlar å 10 kronor (se S. F. S. nr 52/1941)
utlämnas dylika sedlar i allmänna rörelsen från och med den 18 december 1941.

Arbetet med utarbetande av förslag till nya 5- och 100-kronesedlar pågår
alltjämt, men oförutsedda svårigheter hava uppstått för arbetets programenliga
genomförande.

§ 12.

De valvsutrymmen, vilka fullmäktige omförmält under § 18 i sin berättelse
till bankoutskottet vid 1941 års riksdag och vilka, exklusive viss inredning,
kostnadsberäknats till 204,000 kronor, äro numera i det närmaste
iordningställda och kunna vid behov tagas i omedelbart bruk.

Kostnaderna för utrymmena hava hittills uppgått till 211,392 kronor 51 öre.

§ 13.

Ombyggnaden av bankhuset vid Södra Hamngatan i Göteborg, vartill
1941 års lagtima riksdag anvisat förslagsvis 750,000 kronor, har igångsatts.
Till huvudentreprenör har antagits G. Albert Gustafssons byggnadsaktiebolag,
Göteborg.

Från entreprenaden hava de båda översta våningarna i nämnda hus
uteslutits, enär utsikter finnas, att dessa våningar jämte vissa andra utrymmen
inom fastigheten kunna uthyras till militär myndighet under förutsättning
att vissa tidigare ej förutsedda ändringsarbeten bland annat inom
dessa våningar komma till utförande.

§ 14.

Utredningen angående huvudkontorets omorganisation, vilken under vice
riksbankschefen Wallbergs ledning verkställts av för ändamålet särskilt anlitade
sakkunniga, väntas föreligga färdig under någon av de närmaste månaderna.

§ 15.

Efter förhandlingar med representanter för de tolv äldre arbetare vid sedeltryckeriet,
som dittills uppburit ackordsersättning enligt vissa numera föråldrade
grunder, har denna ackordsersättning för elva av dessa arbetare
avvecklats genom att de tillerkänts ökning av eljest utgående veckolöner
med varierande belopp.

§ 16.

I det av en f. d. arbetare vid Tumba bruk anhängiggjorda målet mot
riksbanken angående utbekommande av övertidsersättning har Kungl. Majit
numera fastställt Svea hovrätts och Stockholms rådhusrätts domar, enligt
vilka talan mot riksbanken ogillats.

24

Bankoutskottets memorial Nr 1.

§ 17-

För att undvika bebyggelse alltför nära intill fabriksområdet vid Tumba
bruk har överenskommelse träffats mellan riksbanken, å ena, samt Botkyrka
församling såsom ägare av fastigheten Tumba 2\ å andra sidan, angående
visst markbyte. I samband därmed har församlingen förbundit sig att för
all framtid lämna ett annat närliggande område obebyggt. Vederbörlig
lantmäteriförrättning har ägt rum.

§ 18.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaringsrum hava under året verkställts.

Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts:
av undertecknad Booth vid kontoret i Karlstad,
av undertecknad Amnér vid kontoren i Härnösand och Ostersund,
av undertecknad Björnsson vid kontoren i Göteborg, Malmö, Gävle, Jönköping,
Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad,
Norrköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Vänersborg, Västerås och Orebro samt
av vice riksbankschefen Wallberg vid kontoren i Falun, Halmstad, Nyköping,
Visby och Växjö.

Vid inspektion av kontoren i Luleå och Umeå deltog undertecknad
Gränebo. Vid inspektion av kontoret i Karlskrona deltog undertecknad Jonsson.

Särskilda undersökningar genom därtill utsedda tjänstemän hava företagits
vid samtliga avdelningskontor.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt rum.

§ 19.

För riktigheten av de å sid. 8—16 lämnade sifferuppgifterna ansvara föreståndaren
för räkenskapsavdelningen K. G. Simonsson och tjänstemannen
R. Eckerström, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive kontrasignerat
ifrågavarande räkningar.

§ 20.

Fullmäktige överlämna härjämte inom behörig tid inkomna berättelser från
styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor ävensom de berättelser
för år 1940, vilka avgivits av revisorerna för dessa kontor.

Stockholm den 13 januari 1942.

DAG HAMMARSKJÖLD.

Ivar Rooth. A. Amnér. Edv. Björnsson.

C. P. V. Gränebo. Conrad Jonsson. Ivar Anderson.

^ Hjalmar Ekengren.

Stockholm 1942, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

420110

Tillbaka till dokumentetTill toppen