Bankoutskottets memorial Nr 1 (Memorial 1935:Bu1 bu)

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1935 kl. 2 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.

Ban koutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § av lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1934, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1935.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Lindley, Ernfors, Johansson i
Friggeråker, Ström i Lidköping, Ehrnberg och Bjurström;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Laurén, Lovén, Westman, Paulsen,
Johansson i Sollefteå och Wikström.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 1.

;VtVv.

''(■) I

\ ''-.^‘‘vVvh: ?. ’. ■#., : .• ■ h .tit.;’-: > i

. . ,rv * .. ri : ■

r;4

BanJcoutslcottets memorial Nr 1.

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1934. Sifferredogörelserna i denna
berättelse omfatta hela nämnda år. I fråga om fullmäktiges beslut och åtgärder
få fullmäktige jämväl hänvisa till sin till riksdagens senast församlade
revisorer avgivna berättelse angående riksbanken.

Konjunkturutvecklingen i världen var under år 1934 föga enhetlig. I de
länder, där man till skydd för en valuta med bibehållen guldparitet genomförde
deflationistiska åtgärder, inregistrerades en fortgående produktionsinskränkning.
I länder med sänkt guldvärde hos valutan fortsatte i regel
den tidigare konjunkturförbättringen under början av året. Så var även
fallet i Tyskland, där guldvärdet upprätthölls genom en tvångsreglering
av valutamarknaden. Senare under året framträdde en avmattning eller
förbyttes uppsvinget i en nedgång, som likväl mot årets slut gav plats för
en förnyad återhämtning.

De allmänna konjunkturtendenserna återspeglas av följande produktionsindextal.

Produktionsutvecklingen.

(Bas: 1929 = 100.)

Frankrike Tyskland Förenta Staterna England

1933 (medeltal)........ 77 69 65 82

1934: 1 kv........... 76 82 67 93

2 kv........... 73 88 72 93

3 kv........... 69 87 61 87

Den internationella prisutvecklingen framgår av följande indextal.

Prisutvecklingen.

(Bas: 1929 = 100.)

Frankrike Tyskland Förenta Staterna England

Stat. Générale Stat. Reichsamt Bureau of Labor Board of Trade

1933 (medeltal)..... 62 68 68 74

1934 mars........ 61 70 76 76

juni......... 58 71 77 76

september .... 58 73 80 77

november..... 56 74 (okt.) 79 76

BanTcontsJcottets memorial Nr 1.

Riktlinjerna
för penningpolitiken.

Medan prisnivån i England hållit sig i stort sett konstant, har man sålunda
i Förenta staterna inregistrerat en fortsatt prisstegring, som emellertid
till väsentlig del torde få återföras på verkningar av det relativt ogynnsamma
skördeutfallet och därför icke utan vidare kan betraktas såsom tecken
på en förbättring i konjunkturläget. I Frankrike har prisfallet fortgått.
I Tyskland synes man ha erhållit en prishöjning, vilken emellertid i någon
mån torde förklaras av varuknapphet.

Olika restriktiva åtgärder ha även detta år i stor utsträckning hämmat
det internationella varuutbytet och de internationella kapitalrörelserna. Någon
lösning av de problem, som läget på valutamarknaden ställer, har icke heller
ernåtts; man har sålunda alltjämt att räkna med en grupp guld valutor och
en grupp i ett mer eller mindre fast förhållande till pund sterling knutna
valutor och en varierande värderelation mellan dessa båda grupper. Utvecklingen
belyses av följande översikt över vissa internationella noteringar.

Vissa noteringar å Londonmarknaden.
(Medeltal.)

1933 (hela året)..............

1934 mars..................

juni...................

september...............

december...............

Maximipriset på guld var under år 1934
11 oktober. Högsta priset i december var
har noterats ett högsta pris på 142.42 sh.

Växelkurs å

Francs (Paris)	Dollar	Guldpris sh. per uns fint
84.577	4.2172	124.79
77.371	5.0930	136.47
76.501	5.0493	137.74
74.845	4.9953	140.84
74.975	4.9462	140.61
43.25 sh. per uns. Detta pris noterades den
41 sh. Under	den gångna	delen av januari

För riksbankens penningpolitik gällande direktiv ha icke modifierats under
året. En utförligare karakteristik av förutsättningarna för den hittills förda,
på en stabilisering av pundkursen inriktade valutapolitiken framlades i fullmäktiges
skrivelse den 26 april 1934 med anhållan örn fortsatt befrielse för
riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.
I denna skrivelse anförde fullmäktige bland annat, att erfarenheten enligt
fullmäktiges mening visat, att den fasta pundkurs, som hållits av riksbanken,
varit till nytta för det svenska näringslivet och på ett väsentligt sätt
bidragit till att de svenska exportindustrierna kunnat tillgodogöra sig de
tendenser till konjunkturuppsving, som framträtt på världsmarknaden. Pundkursens
stabilitet hade sålunda i viss mån neutraliserat de olägenheter, som
varit förbundna med de ovissa förhållandena på den internationella penningmarknaden,
samtidigt som den medfört, att de internationella prisstegringstendenserna
spritts även till den svenska marknaden. För den händelse
prisstegringen på världsmarknaden och då närmast i England skulle fortsätta
och eventuellt förstärkas, borde den ur förtroendesynpunkt värdefulla
stabiliseringen av pundkursen alltfort komma att tillika utgöra ett effektivt
medel att realisera önskemålet örn en måttlig prisstegring i Sverige.

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

I samma riktning uttalade sig chefen för finansdepartementet samt bankoutskottet
vid 1934 års riksdag.

Läget på den svenska penningmarknaden har under år 1934 utvecklats

1 riktning mot ökad lätthet. Någon sänkning av riksbankens diskonto har
dock icke ansetts motiverad. Det officiella diskontot har sålunda förblivit

2 V. procent. Vid rediskontering åt affärsbankerna och centralkassorna för
jordbrukskredit har tillämpats en räntesats, som med V» procent understigit
det officiella diskontot. Riksbankens övriga räntesatser voro under året oförändrade
utom vad beträffar räntan å avbetalningslån, utgivna före den 20
november 1933, för vilka räntan nedsatts till 4 procent eller samma ränta
som för senare utgivna dylika lån.

De större affärsbankerna hava icke under året förändrat de av dem annonserade
räntesatserna. I åtskilliga fall torde det dock hava varit möjligt för
deras kunder att för sina krediter erhålla lägre räntesatser än de tidigare
tillämpade.

De enskilda sparbankerna hava i stor utsträckning sänkt sina inlåningsräntor.
Medelräntan för inlåningen var vid årsskiftet 1933/1934 drygt 3.20
procent för att i november hava sjunkit till knappa 2.90 procent. Den
gonomsnittliga utlåningsräntan mot bästa säkerhet i inteckning utgjorde vid
sistnämnda tidpunkt 3.46 procent. I vissa fall har dylik kredit kunnat erhållas
till cirka 3 procent.

Från och med årsskiftet 1934/1935 tillämpas av ett flertal sparbanker
ytterligare reducerade räntesatser. Postsparbankens inlåningsränta sänktes
från nyåret till 2 procent.

Den effektiva räntan på ett representativt statsräntelån, 1888 års 3 procent
räntelån, utgjorde vid 1933 års utgång 3.66 procent. Vid årsskiftet
1934/1935 uppgick den till 3,01 procent.

Det lätta läget på penningmarknaden har återspeglats icke endast i ränteutvecklingen
utan också däri, att affärsbankerna även under år 1934 haft
avsevärda belopp innestående å giroräkning i riksbanken. Rediskontering
har förekommit endast i mycket obetydlig utsträckning. Flertalet banker
ha över huvud icke anlitat riksbanken i detta syfte.

Emissionsverksamheten under året belyses av följande siffersammanställning.

Obligationsemissioner och obligationsinlösen.
(Miljoner kronor, 1—3 kvartalet respektive år.)

	Svenska staten	Hypoteks- inrättningar	Kommuner	Industri- företag
	Emit- terade	Inlösta	Emit- terade	Inlösta	Emit- terade	Inlösta	Emit- terade	Inlösta
1933...........	246.5	163.4	132.4	8I.1	51.1	42.9	—	31.4
1934...........	116.4	3.0	158.o	107.4	42.4	95.6	3.9	70.5

Ränte satserna.

Kredit givningen.

Banlcoutskottets memorial Nr 1.

Köp och
försäljning
av valutor.

Medan affärsbankernas inlåning legat på en relativt oförändrad nivå, har
utlåningen år 1934 genomgående varit av mindre omfattning än under
nästföregående år.

Förändringarna under år 1934 i riksbankens och affärsbankernas behållning
av guld och utländska valutor framgå av följande sammanställning.

Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden.1)

(Miljoner kronor^ vid månadens slut.)

	Riksbankens guld-innehav	Riksbankens utländska tillgodohavanden	Affärsbankernas utländska tillgodohavanden
	metallisk kassa	övrigt guld	netto	därav utländska stats- papper	netto	därav utländska obliga- tioner
1929 dec..........	244.7	_,	265.3	51.4	318.0	135.4
1933 dec..........	259.7	110.6	446.2	—	106.4	63.2
1934 mars........	265.4	108.4	506.9	5.6	77.3	56.3
juni.........	274.6	94.9	444.9	37.2	171.2	57.4
sept..........	280.9	93.2	468.9	46.6	195.3	53.i
nov..........	284.1	67.5	519.1	46.6	186.3	76.4

*) Rörande redovisningen av riksbankens guldinnehav och utländska tillgodohavanden
jfr nedan sid. 9.

För att belysa ett pär av de viktigare faktorer, som påverkat utvecklingen
av valutatillgodohavandena, ha i följande tablå sammanställts vissa
uppgifter rörande utrikeshandel och långa kapitalrörelser.

Utvecklingen av handelsbalans och långa kapitalrörelser.

(Miljoner kronor.)

	Utrikeshandel'')	Handel med värdepapper2)	Summa
	Import	Export	Import- (—) resp. export- ( + ) överskott	Import	Export	Import- (—) resp. export- ( + ) överskott	Import- (—) resp. export- ( + ) överskott
1933 .	998	971	— 27	100	142	+ 42	+ 15
1934 .	1,189	1,155	— 34	125	104	— 21	— 55

0 Enligt den preliminära handelsstatistiken. Uppgifterna avse tiden januari—november.
2) Uppgifterna gälla köp och försäljning av värdepapper genom banker under tiden januari—november
och genom fondhandlare under de tre första kvartalen.

För att uppgifterna rörande riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden
i guld och utländska valutor skola bli jämförbara med uppgifterna

Bankoutskottets memorial Nr 1.

om saldot av utrikeshandeln och handeln med värdepapper, måste en viss
omräkning ske. För detta ändamål bör nettoförändringen i riksbankens
innehav av utländska statspapper, växlar samt hos utländsk bank innestående
medel ökas dels med nettot av guldköp i utlandet under perioden
ifråga, dels även med den del av förändringen i kursdifferenskontots saldo,
som hänför sig till köp av valutor och guld i utlandet.

För tiden januari—november 1933 erhålles efter nämnda omräkningar
för riksbankens del en ökning i de utländska tillgodohavandena med cirka
422 miljoner. För affärsbankerna inträder en minskning med cirka 41 miljoner.
Under år 1934 förekommer i båda fallen en ökning av tillgodohavandena,
som uppgår till 26 resp. 58 miljoner kronor. Den bristande
överensstämmelsen mellan dessa uppgifter och de i tablån framlagda förklaras
av ett flertal faktorer. Större, i detta sammanhang betydelsefulla
poster i betalningsbalansen, som icke redovisats i det föregående, äro räntelikvider
och återbetalningen av dollarlånet. Man bar även att beakta de
förklaringsgrunder till utvecklingen av de utländska tillgodohavandena, som
ligga i minskat anlitande av olika redan i föregående års berättelse omnämnda
kredittransaktioner från exportörernas sida, avsedda att begränsa
valutariskerna, och förändringar i vissa andra kreditrörelser på kort sikt.

Häremot har man dock att väga en sannolik ökning av fraktinkomster
m. m.

På grund av pundkursens stabilitet hava exportörerna, som ovan antytts,
i mindre utsträckning än tidigare sökt säkra sig mot valutarisk. Aven
hava affärsbankerna i något ökad grad själva behållit sina kortfristiga tillgodohavanden
i pundvaluta.

Riksbanken har under året hållit en minimikurs på pund sterling av Växelkurser.
19: 40 kronor. Under våren, då valutaefterfrågan visade en, väsentligen
säsongmässig, tendens att stiga över utbudet, uppträdde riksbanken temporärt
såsom säljare av pund sterling, varvid kursen tidvis var 19: 40 Vs kronor.
Detsamma var fallet en kortare tid under hösten. Då pundkursen varit
stabil, har kronan kommit att visa i huvudsak samma värdeförändringar
som pund sterling i förhållande till andra valutor. Utvecklingen av riksbankens
avista kurser belyses av följande sammanställning.

Riksbankens avista säljkurser å valutor.
(Medeltal.)

	100 franca (Paris)	1 dollar	1 pund	100 riksmark	100 riksmark clearingkurs
1933 (hela året).......	22.83	4.661	19.203	138.53	—
1934 mars...........	25.17	3.821	19.400	löl.oo	—
juni............	25.41	3.850	19.405	148.32	—
september.......	26.oi	3.802	19.400	156.86	156.65
december........	25.05	3.028	19.400	158.io	157.51

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vid inbetalningar å clearingkontot i Sverige för skuld i riksmark skall
avräkning ske efter börsens i Berlin senaste kända medelkurs å svenska
kronor. Fördenskull offentliggöres en särskild clearingkurs å riksmark,
motsvarande nämnda medelkurs. Genom det nya clearingavtalet den 22
december 1934 ha smärre modifikationer genomförts beträffande beräkningen
av clearingkursen.

^^sk^korJ1-'' uPPsying relativt gynnsamma förutsättningar, som skapats

junkturut- bland annat genom den ovan skildrade utvecklingen på valuta- och penvecklingen.
ningmarknaderna, ha kommit att bilda ramen kring en konjunkturförbättring
i vårt land, som internationellt sett framstår såsom ovanligt kraftig.
Utvecklingen av produktion och sysselsättning framgår av följande sammanställning.

Produktion oell sysselsättning.

(Industriförb. index. Bas: 1929 = 100.)

1933 (medeltal).

1934 mars . . . .
juni . . . .
september
november

Total produktion
82
97
102
102
104

Sysselsättningsgrad

Den genomsnittliga prisnivån i partihandeln har under året undergått en
böjning, vilken till någon del får återföras på inflytandet från den internationella
prisutvecklingen men likväl i ej ringa grad rönt inflytande av
uppsvinget på hemmamarknaden. Belysande är följande sammanställning
av indextal för import- och exportvaror med kommerskollegii parti prisindex
samt för typiska import-, export- och hemmamarknadsprodukter.

Partiprisutvecklingen})
(Bas: 1929 = 100.)

	Total	Im- port	Ex- port	Kol- bränsle	Textil- ämnen	Anim. livsm.	Kalk, ce-ment m. m.	Järn-o. stål-fabri-kat	Pap- pers- massa	Trä- varor
1933 (medeltal)	77	75	77	84	53	71	86	85	67	77
1934 mars . . .	80	76	82	87	63	76	82	91	73	87
juni ....	81	76	83	86	61	78	81	93	72	87
sept. . . .	81	76	83	88	58	82	80	99	69	85
nov.....	82	75	81	89	58	85	80	100	62	82

0 Serierna för import- och exportpriser ha utarbetats av Aktiebolaget Svenska Handelsbanken,
övriga serier publiceras av kommerskollegium. Prisnoteringen för pappersmassa
avser mekanisk våt och stark sulfit. Trävaror representeras av furu 3x9 lil.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Den betydande prisstegring, som bland annat animaliska livsmedel visat,
har bidragit till en höjning av den genomsnittliga detaljprisnivån, som återspeglas
i riksbankens konsumtionsprisindex, vars totala rörelser likväl förblivit
obetydliga.

Riksbankens konsumtionsprisindex.
(Bas: September 1931 = 100.)

	General- index	Födo- o. njutnings-ämnen	Bränsle o. lyse	Bostad	Bekläd- nad	Inventa- rier	Övriga utgifter
1933 (medeltal)	99.o	99.3	96.4	98.3	97.o	100.6	99.5
1934 mars . . .	98.8	99.0	94.i	98.i	98.o	99.2	98.6
juni. . .	99.6	102.3	92.3	98.i	98.4	98.7	98.4
sept. . . .	99.2	100.8	94.o	97.6	98.0	98.8	98.5
dec.....	99.8	102.4	94.i	97.6	99.6	98.3	98.2

Riksbankens rörelse visar en nettovinst på 7,275,641: 26 kronor, varav
1,711,744: 91 kronor utgöra vinst från avbetalningslånefonden. Den för år
1933 redovisade vinsten utgjorde 10,591,866: 23 kronor. Bland orsakerna
till nedgången i vinsten kan nämnas den låga räntenivå, som varit rådande,
och den minskade rediskonteringen från affärsbankernas sida.

Vid bokslutets uppgörande har allt redovisat guld liksom föregående år
upptagits till ett pris, motsvarande 2,480 kronor per kilogram fint guld.
De utländska valutorna ha upptagits till kurser omkring de gamla pariteterna,
därav pund sterling till en kurs av 18: — kronor. Kursskillnaden
mellan inköps- och bokföringspriserna vid köp av guld och valutor har
liksom tidigare belastats ett särskilt konto, kursdifferenskontot, vilket även
krediterats skillnaden mellan försäljnings- och bokföringspriserna vid försäljning
av guld och valutor.

I riksbankens räkenskaper per den 31 december 1934 har saldot å detta
konto balanserats såsom tillgång med 95,687,936: 99 kronor. Motsvarande
saldo utgjorde vid föregående årsskifte 102,798,140: 25 kronor.

Därest riksbankens innehav av utländska valutor uppskreves till vid utgången
av år 1934 gällande kurser, skulle saldot å kursdifferenskontot minskas
med 43,257,164: 57 kronor. För en utjämning av återstoden av saldot,
52,430,772: 42 kronor, skulle erfordras en uppskrivning till vid årsskiftet
gällande guldpris i London av 67,820,219: 37 kronor av den redovisade
guldkassan.

Metalliska kassan utgjorde den 31 december 1934 285,175,146: 75 kronor.
I Sverige förvarades därav 242,398,874: 74 kronor. I utlandet förvarades
sålunda 42,776,272: 01 kronor i guld, ingående i den metalliska kassan.
Därjämte förvarades i utlandet 66,080,272: 38 kronor i guld, som icke ingå i
nämnda kassa.

Årsresul tatet.

Vinst- och
förlusträkning.

10 Bankoutskottets-memorial Nr 1.

Vinst- och förlust

DEBET	1933	19 3 4

	Kronor		Kronor		Kronor

Lånerörelsen.
Räntor på upp- och avskrivningsräkning.....	63	21			90	77
Upphörda lånegrenar.
Räntor på lånebanksobligationer..........	7,667	76			7,637	27
Förvaltningskostnad.
Arvoden och avlöningar:
Fullmäktige och direktionen:
Arvoden .........................	142,464	84	136,383	44
Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......	7,374	25	11,367	09	147,750	53
Tjänstemän:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Löner..........................	2,403,833	98	2,393,915	08
Ersättningar för flyttningskostnader........	3,514	36	19,352	52
Uniformsbeklädnad åt ordinarie vaktmästare vid
samtliga kontor...................	12,560	08	14,405	25
Arvoden åt tjänstemän å utrikesavdelningen
samt till vikarie för föreståndaren för vården
av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .	12,394	33	12,319	03
Arvoden för postbefordran och inkasseringar . .	5,867	93	5,908	29
Premier till chaufförerna..............	1,000	—	1,000	—
Läkarvård och begravningshjälp..........	2,065	39	3,287	—
Vikariatsersättningar.................	51,453	46	50,473	01
Arvode till vetenskapligt biträde för vården av
riksbankens mynt- och medalj samling.....	600	—	600	—
Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren
i Göteborg och Malmö..............	21,600	—	15,000	—
Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor.	92,000	—	82,800	—
> » ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg	4,000	—	3,200	—
» » » » » »Malmö .	2,000	—	2,000	—
> » » » » » Luleå . .	800	—	800	—
Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattnings-
havare samt ersättning för extra arbeten m. m.:
arvoden .......................	304,610	67	317,038	95
läkarvård och begravningshjälp.........	196	50	57	—
uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmäs-
tare.........................	2,381	30	4,326	71
Bidrag till utländska studieresor........	4,000	—	3,500	—
Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göte-
borg .........................	100	—	100	—
Arvoden över stat ..................	19,471	97	14,343	13	2,944,425	97
Pensionsstat:
Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks-
banken ........................	254,512	64			254,960	03
Transport	3,356,532	67	—	—	3,354,864	57

Bankoutskottets memorial Nr 1. 11

räkning år 1934.

	1933	1	9 3 4
KREDIT.	Kronor		Kronor		Kronor
(Inkomster och vinster)
Lånerörelsen.
Räntor på diskonterade växlar...........	1,389,593	16	400,718	86
> » hypoteks- och kommunlån.......	1,465,520	35	816,308	99
» » kassakreditiv o. kredit i löpande rakn.	74,089	88	37,415	52
Avgifter för » ...............	31,442	16	24,271	52
Inkasseringsavgifter och provisioner.......	1,271	26	1,220	22
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar (ej avbetalningslån)..........	14,246	74	1,097	20	1,281,032	31
Utrikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......	1,561,526	05			3,604,282	04
Statspapper och obligationer.
Räntor..........................	7,473,783	65	4,693,670	37
Vinst vid utlottning och försäljning.......	1,657,786	74	1,418,364	03	6,112,034	40
Övriga inkomster och vinster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner:
öppna ........................	160,077	89	160,867	06
slutna . . . . ....................	444	60	260	30
Vinst vid köp och försäljning av utländskt guld-
mynt och guld efter vikt.............	71,650	12	405,684	64
Utdelning å aktier..................	107,114	40	186,896	16
Tillfälliga räntor....................	8	12	29	41
Provisioner.......................	5,803	78	15,062	97
Pappersmagasinet...................	1,787	60	—	—
Inkomster av fastigheter och diverse:
vid huvudkontoret.................	1,412	52	1,600	—
vid avdelningskontoren..............	338,494	14	291,187	03	1,061,587	57
/
Transport	14,35ö,053\|lf	—	\|-	\| 12,058,936	32

12 Bankoutsltottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

DEBET.	1933	19 3 4

	Kronor	Kronor	Kronor
Transport	3,356,535	67			3,354,861	57
Dyrtidstillägg:
Till fullmäktiges deputerade och vice riksbanks-
chefen..................	3,255	—	3,248
Å avlöningar och arvoden i riksbanken ....	246,614	97	225,416
Till f. d. befattningshavare vid riksbanken . . .	24,776		22,790	—
» pensionärer, tillhörande riksbankens änke-
och pupillkassor m. fl............	19,088		19,745	—
> riksbankens befattningshavare å vid andra
statens verk uppburna arvoden.......	189		103		271,302	_
Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet:
Inventarier och deras underhåll........	39,599	88	38,459	36
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar ...................	76,444	09	82,533	69
Fastighetsunderhåll..........	48,617	93	108,154	83
Kontorshyra.................	14,700	—	14,700
Värme och belysning................	106,483	79	105,527	54
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar	51,532	43	44,894	—
Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning,
tidningar, böcker o. d.........	73,558	60	69,530	84
Annonser och kungörelser...........	21,589	96	17,296	86
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .	296,255	29	297,168	06
Lagsöknings- och rättegångskostnader......	4,187	79	602	86
Revisionskostnader vid avdelningskontoren .	13,622	75	14,089	60
Kostnader för soliditetsupplysningar.......	42,788	87	43,444	61
Transportkostnader..............	9,738	89	8,539	83
Diverse utgifter vid samtliga kontor.......	81,516	37	63,266	92	908,209	_
Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud-
kontoret:
Förlag för löpande utgifter vid Tumba pappers-
bruk utöver av bruket gottgjorda belopp ....	468,484	17	521,474	38
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen.....	2,450	80	3,168	10
Förlag för löpande utgifter vid riksbankens
sedeltryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda
belopp..................	371,661	99	400,233	55
Sedelförstöring...............	625	58	570	10
Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning . .	3,182	06	3,050	10
Renhållning inom bankhuset.........	17,590	59	17,233	10
Bevakning av > ........	24,755	87	24,818	85
Rese- och traktamentskostnader vid inspektion
och inventering av avdelningskontoren ....	10,371	35	9,300	25
Diverse reseersättningar......... , .	6,384	33	6,678	68
					986,527	11
övriga utgifter och förluster:
Ränta & pensionsfonden å 4 %........	87,128	88	93,523	63
Sedeltryckeriets nybyggnadskonto.........			851,372	62
Anm.: Kostnader under året för Visbvkonto-
rets nybyggnad, kr. 103,202:38, hava bestritts
med medel från kontot Försäljningssumman för
riksbankens fastighet i Visby, varefter å detta
konto återstå kr. 182,797: 62.
Transport	5,523,727\|90	944,896	251	5,520,902	68

BanJcoutskottets memorial Nr 1. 13

räkning (forts.).

	1933	1	9	3 4
KREDIT.	Kronor	Kronor	Kronor
Transport ! i /	14,356,053	16			12,058,936	32
Transport	14,356,053	16	—	—	12,058,936	32

14 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

	1933	1	9	3 4
DEBET
	Kronor		Kronor		Kronor
Transport	5,523,727	90	944,896	25	5,520,902	68
Bidrag enl. bankoreglementet § 22 mom. 1 och 2	29,159	—	28,279	—
Förskingrade medel.................	14,485	92	—	—
Diverse .........................	692	59	962	04	974,137	29
	5,568,065	41			6,495,039	97
Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . .	8,787,987	75			5,563,896	35
Summa	14,356,053	16			12,058,936	32
Avbetalningslånefondens
DEBET.
Inom linjen förda lån................	181,997	60			20,910	27
Saldo, vinst......................	1,803,878	56			1,711,744	91
Summa	1,985,876	16			1,732,655	18
Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor	10,591,866	31			7,275,641	26

Bankoutskottets memorial Nr 1. 15

räkning (forts.).

KREDIT. Transport	1933	19 3 4
Kronor	Kronor	Kronor
14,356,053	16			12,058,936	32
Summa	14,356,053	16	—	—	12,058,936	32
vinsträkning. KREDIT. Räntor.......................... Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe-talningslån ......................	1,982,726 3,149	51 65			1,731,399 1,255	29 89
Summa	1,985,876	16			1,732,655	18

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Utgående

balans räkning.

	1933	19 3 4
DEBET.	Kronor	Kronor	Kronor

(Tillgångar och fordringar)
Kassa.
Metallisk kassa:
(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank) Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention	45,625,955		45,626,190
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt	142,113,314	42	165,592,312	47
Utländskt guldmynt..............	72,011,811	85	73,956,644	28	285,175,146	75
Otild i utlandet, ej inräknat i metalliska
kassan......................	110,587,765	73			66,080,272	38
Annan kassatillgång.		*
Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention
ävensom kopparnickelmynt........	4,633,659	95	3,011,535	50
Aldre svenskt silvermynt..........	897	70	1,009	70
Brons-, järn- och kopparmynt........	152,866	45	87,445	27
Enskilda bankers postväxlar, checkar m. m.	8,973,374	92	13,777,467	96
Utländska bankers sedlar..........	57,629	04	53,948	90	16,931,407	33
					368,186,826	46
Statspapper och obligationer.
Statspapper...................	226,479,507	78	195,248,500	—
Inhemska obligationer (icke stats-).....	193,000	—	—	—
Upplupna, ej betalda räntor ........	1,218,803	77	613,765	50	195,862,265	50
Lånerörelsen.
Diskonterade växlar..............	16,036,427	77	11,975,400	37
Hypoteks- och kommunlån.........	38,593,638	56	29,770,702	79
Kassakreditiv och kredit i löpande räkning	1,712,374	14	1,804,593	41
På indrivning beroende medel.......	2,623	24	274	21
Beräknade räntor...............	84,979	53	50,069	62	43,601,040	40
U trike srörelsen.
Köpta växlar, betalbara i utlandet..... Fordran i löpande räkning hos utländska	255,282,109	04	364,532,557	58
banker och bankirer............	193,709,700	39	144,844,420	22	509,376,977	80
Kursdifferenskonto......	102,798,140	25			95,687,936	99
Diverse räkningar......	5,693,336	31			10,791,476	76

Summa	1,225,961,915	84	—	—	1,223,506,523	91
			Avbetalningslånefondens
DEBET.
Utestående avbetalningslån......... På giroräkning i riksbanken innestående	36,971,782	49			33,441,099	86
outlånad fond................	7,028,217	51			10,558,900	14
Summa	44,000,000	—			44,000,000	—

BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

balansräkning.

	1933	1	9 3 4
	Kronor	Kronor	Kronor
KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.......	647,594,983	90			708,234,379	46
Postväxelräkning.......	1,560,374	87			1,183,351	71
Giroräkning
Statsmedel...................	220,918,856	52	209,429,794	79
Övriga medel.................	248,532,894	86	196,057,449	57	405,487,244	36
Depositionsräkning......	4,851,250	—			—	—
Upp- och avskrivningsräkning . .	29,335	99			38,539	78
Lånerörelsen.
Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar	1,467	77	883	22
Beräknade räntor...............	55,346	10	—	—	883	22
U trikesr öreisen.
Skuld till utländska banker.........	2,755,494	98	1,889,563	86
Beräknade räntor å köpta växlar.....	354,989	94	—	—	1,889,563	86
Upphörda lånegrenar.
Lånebanksobligationer med 4ll%% ränta . .	120,666	88	120,666	88
» » 4 > > . .	55,012	49	55,012	49
» » 3 » » . .	227	19	227	19
Ej uttagna räntor på förestående obliga-
tioner.....................	3,981	61	4,057	69	179,964	25
Diverse räkningar.......	13,381,764	89			26,305,189	15
Kapitalbalans.
Grundfond...................	50,000,000	—	50,000,000	—
Reservfond...................	20,000,000	—	20,000,000	—
Pensionsfond .................	2,306,786	53	2,473,285	54
Reserverade medel, utgörande:
återstående vinstmedel från föregående år	2,846,615	01	438,481	32
vinst för året ................	10,591,866	31	7,275,641	26	80,187,408	12
Anni. Värdet av riksbankens fasta och
lösa egendom finnes ej upptaget bland till-
gångar, som ingå i förestående kapital-
balans.
Summa	1,225,961,915	84	—	—	1,223,506,523	91
ställning den 31 december 1934.
KREDIT.
För utlämnande av avbetalningslån anvisad
fond......................	44,000,000				44,000,000
Summa	44,000,000				44,000,000	—

<■)

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 1.

B anie outskottets memorial Nr 1.

Inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1933 och

1934 års slut.

	1933		1934
	Kronor		Kronor
Tillgångar. Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre-
missväxlar m. m.......................	9,026	40	9,026	40
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........	33,226	22	33,226	22
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........	13,731,900	—	13,756,000	—
Summa	13,774,152	62	13,798,252	62
Fastigheten i:
Stockholm..........................	4,250,000	—	4,250,000	—
Göteborg...........................	800,000	—	800,000	—
Malmö.............................	425,000	—	425,000	—
Falun.............................	170,000	—	185,100	—
Gävle.............................	250,000	—	250,000	—
Halmstad...........................	375,000	—	375,000	—
Härnösand..........................	150,000	—	150,000	—
Jönköping...........................	115,000	—	115,000	—
Kalmar............................	350,000	—	356,000	—
Karlskrona..........................	550,000	—	550,000	—
Karlstad............................	150,000	—	150,000	—
Kristianstad.........................	230,000	—	230,000	—
Linköping...........................	300,000	—	300,000	—
Luleå.............................	325,000	—	325,000	—
Mariestad...........................	135,000	—	135,000	—
Norrköping..........................	328,200	—	328,200
Nyköping...........................	422,000	—	422,000	—
Sundsvall...........................	250,000	—	250,000	—
Uppsala............................	535,000	—	535,000	—
Visby.............................	275,000	—	275,000	—
Vänersborg..........................	250,000	—	250,000	—
Växjö.............................	315,000	—	315,000	—
Örebro.............................	250,000	—	250,000	—
Östersund...........................	115,000	—	115,000	—
Tumba ............................	2,416,700	—	2,419,700	—
Summa	13,731,900	—	13,756,000	—
Skulder. Utelöpande transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr
specie på ofärgat papper.................	338,758	40	338,630	90
Utelöpande bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .	1,315,328	04	1,315,328	04
Lånebanksobligationer å 4 % med ränta på ränta ....	548	08	548	08
» med 4*/> % ränta........	5,527	07	5,527	07
> > 3 % » ........	588	64	588	64
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........	924	61	924	61
Realisationsobligationer med 4 / ränta till förfallodagen,				58
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .	417	58	417
Summa	1,662,092	42	1,661,964	92

BankoutsJeottets memorial Nr 1. 19

Huvudkontorets och avdelningskontorens vinster och förluster.

	Vinst å riks-	Vinst å av-	Summa vinst	Summa vinst
	bankens eget	betalnings-	år 1984		år 1933
	kapital		lånefonden
	Kronor		Kronor		Kronor		Kronor
Vid huvudkontoret........	6,637,936	31	493,147	71	7,131,084	02	9,379,029	51
Vid kontoret i: Göteborg.....	—	—	124,023	24	—	—	229,027	63
Malmö......	—	—	80,115	41	—	—	271,715	31
Falun.......	—	—	51,635	39	14,654	26	21,042	61
Gävle.......	—	—	50,853	06	7,171	38	31,212	14
Halmstad ....	—	—	32,226	43	8,714	40	20,981	26
Härnösand ....	—	—	37,973	54	—	—	7,143	51
Jönköping ....	—	—	86,348	93	71,268	14	109,580	54
Kalmar......	1,268	73	34,041	40	35,310	13	61,919	67
Karlskrona....	—	—	40,941	69	20,828	17	29,337	38
Karlstad.....	—	—	30,905	54	—	—	—	—
Kristianstad . . .	—	—	22,011	48	9,260	14	47,947	06
Linköping ....	—	—	56,914	37	54,318	14	80,376	74
Luleå.......	—	—	73,992	85	12,809	54	19,349	41
Mariestad ....	—	—	18,925	27	—	—	—	—
Norrköping . . .	—	—	43,358	28	1,916	13	33,770	23
Nyköping ....	—	—	28,796	09	—	—	5,952	78
Sundsvall ....	—	—	40,671	83	—	—	12,020	13
Umeå.......	—	—	64,237	56	7,495	43	32,560	83
Uppsala.....	—	—	73,867	07	49,939	16	79,768	99
Visby.......	—	—	45,094	05	35,185	96	51,259	05
Vänersborg . . .	—	—	31,317	66	375	53	7,449	98
Västerås.....	—	—	35,811	15	—	—	—	—
Växjö.......	—	—	14,544	32	—	—	—	—
Örebro......	■-	—	42,656	01	—	—	66,026	41
Östersund ....	—	—	57,334	58	18,343	25	38,567	14
	6,639,205	04	1,711,744	91	7,478,673	78	10,636,038	31
	å riksbankens			Nettoförlust	Nettoförlust
Avgår förlust:	eget kapital			år 1934		år 1933

Vid kontoret i: Göteborg ....	180,737	65	—	—	56,714	41	—	—
Malmö.....	137,904	94	—	—	57,789	53	—	—
Falun......	36,981	13	—	—	—	—	—	—
Gävle......	43,681	68	—	—	—	—	—	—
Halmstad ....	23,512	03	—	—	—	—	—	—
Härnösand . . .	45,753	79	—	—	7,780	25	—	—
Jönköping . . .	15,080	79	—	—	—	—	—	—
Karlskrona . . .	20,113	52	—	—	—	—	—	—
Karlstad ....	45,705	37	—	—	14,799	83	7,715	09
Kristianstad . .	12,751	34	—	—	—	—	—	—
$ Linköping . . .	2,596	23	—	—	—	—	—	—
Luleå......	61,183	31	—	—	—	—	—	—
Mariestad ....	41,081	90	—	—	22,156	63	19,605	91
Norrköping . . .	41,442	15	—	—	—	—	—	—
Nyköping ....	34,005	70	—	—	5,209	61	—	—
Sundsvall ....	49,881	32	—	—	9,209	49	—	—
Umeå......	56,742	13	—	—	—	—	—	~
Uppsala.....	23,927	91	—	—	—	—	—
Visby......	9,908	09	—	—	—	—	—	—
Vänersborg . . .	30,942	13	—	—	—	—	—	—
Västerås ....	55,387	17	—	—	19,576	02	8,952	27
Växjö......	23,927	46	—	—	9,383	14	7,898	73
Örebro.....	43,069	62	—	—	413	61	—	—
Östersund ....	38,991	33	—	—	—	—	—
	1,075,308	69	—		203,032	52	44,172
	5,563,896	35	1,711,744	91	7,275,641	26	10,591,866	31

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Fonder
under riksbankens

förvaltning.

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spannmålskreditfonden.

Avbetalningslånefondens fördelning på de olika kontoren den 31 december
1934 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:

	Avbe tal-	Därav
	ningslåne-
	fonden	använt		oanvänt
	Kronor	Kronor		Kronor
Huvudkontoret.................	11,470,000	9,971,472	61	1,498,527	39
Avdelningskontoret i: Göteborg.......	2,870,000	2,668,521	20	201,478	80
Malmö........	2,000,000	1,604,413	75	395,586	25
Falun.........	1,320,000	988,219	—	331,781	—
Gävle ........	1,300,000	1,018,761	—	281,239	—
Halmstad......	840,000	665,005	—	174,995	—
Härnösand .....	1,060,000	663,457	—	396,543	—
Jönköping......	2,180,000	1,649,971	—	530,029	—
Kalmar .......	900,000	667,492	—	232,508	—
Karlskrona.....	1,200,000	776,118	—	423,882	—
Karlstad.......	700,000	605,933	—	94,067	—
Kristianstad.....	750,000	425,027	—	324,973	—
Linköping......	1,800,000	1,024,806	—	775,194	—
Luleå.........	2,100,000	1,495,490	30	604,509	70
Mariestad......	470,000	361,794	—	108,206	—
Norrköping.....	1,330,000	813,609	—	516,391	—
Nyköping......	750,000	507,596	—	242,404	—
Sundsvall......	1,350,000	694,970	—	655,030	—
Umeå........	1,760,000	1,193,167	—	566,833	—
Uppsala.......	1,750,000	1,507,804	—	242,196	—
Visby.........	1,300,000	763,532	-	536,468	—
Vänersborg.....	750,000	622,232	—	127,768	—
Västerås.......	1,000,000	660,262	—	339,73^	—
Växjö........	440,000	264,196	—	175,804	—
Örebro ........	1,100,000	766,308	—	333,692
Östersund......	1,510,000	1,060,943	—	449,057	i—i
Summa	44,000,000	33,441,099	86	10,558,900	14

Den 31 december 1934 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:

7 Va års lån............. kr. 3,668,558: —

5 » » > 27,622,151:04

27> » » » 2,150,390:82

Kr. 33,441,099:86

BanJcoutsicottets memorial Nr 1.

Spannmålslcreditfonden, som vid 1934 års början var 3,500,000 kronor,
har enligt beslut av samma års riksdag höjts med 1,000,000 kronor till
4,500,000 kronor, men har beloppet ännu icke överförts från riksgäldskontoret.
Fondens fördelning på de olika kontoren samt å fonden disponerade
belopp den 31 december 1934 framgår av nedanstående översikt:

	Fondens belopp Kronor	Beviljade krediter	Utestående belopp Kronor
Antal St.	Belopp Kronor
Huvudkontoret...............	930,000	1	355,000	80,003	16
Avdelningskontoret i Malmö .....	500,000	1	400,000	199,519	99
» i Halmstad . . .	350,000	—	—	—	—
» i Kristianstad. .	970,000	1	280,000	174,148	30
» i Vänersborg . .	750,000	—	—	—	—
Summa	3,500,000	3	1,035,000	453,671	45

Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslån ef onden
innestår i riksbanken å giroräkning (från och med 1935 benämnd checkräkning).

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

Fullmäktige
och direktionen.

Val av delegerade
för
riksdagens
verk m. m.

Styrelserna
för avdelningskontoren.

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ 1.

Sedan herr Hamrin den 30 november utnämnts till landshövding och till
följd därav frånträtt befattningen såsom fullmäktig, har undertecknad Nilsson
den 6 därpå följande december inträtt såsom fullmäktig, efter det förste suppleanten
herr Wahlgren förklarat sig icke önska emottaga ifrågavarande uppdrag.

Vidare hava fullmäktige till inspekterande fullmäktig för Tumba bruk
för tiden från och med den 1 oktober 1934 utsett undertecknad Larsson.

Den av Kungl. Majit förordnade suppleanten herr Örne har under år 1934
tjänstgjort 82 dagar.

Av de utav riksdagen valda suppleanterna har under året förutvarande
suppleanten herr Wilhelmsson tjänstgjort 2 dagar, herr Wahlgren 86 dagar,
undertecknad Nilsson under tiden före ovanberörda den 6 december 147
dagar, herr Johansson 30 dagar och herr Jonsson 36 dagar.

Vice riksbankschefen Lamm lämnade på egen begäran riksbankens tjänst
vid utgången av februari månad. Till vice riksbankschef utsågo fullmäktige
för tiden till nästa konstituerande sammanträde kamrern E. Wilhelmsson.
Denne omvaldes vid det konstituerande sammanträdet till vice riksbankschef.

§ 2.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1935 hava fullmäktige utsett
undertecknade Amnér och Björnsson.

Vidare hava fullmäktige jämlikt stadgande i gällande bankoreglemente
utsett professorn vid Stockholms högskola Arne Fredrik Westgren att fortfarande,
för en tid av tre år från och med den 1 januari 1935 vara ledamot
i den kommission, som omförmäles i 17 § instruktionen för mynt- och
justeringsverket.

Därjämte hava fullmäktige gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
utsett ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien
A. Bertil att under år 1935 å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga, herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta
kanalverk och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.

§3.

I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1934 följande
förändringar ägt rum.

Vid kontoret i Göteborg har styrelseledamoten direktören August Åkesson
på begäran entledigats; och har till ledamot i hans ställe utsetts förste
suppleanten disponenten Eskil Boysen. Vidare har andre suppleanten kassören
Hugo Larsson på begäran entledigats. Till förste suppleant har utsetts
tredje suppleanten direktören Alfred Kollberg. Därjämte hava expeditionsföreståndaren
Axel Dahlström och disponenten Gustaf Hjort utsetts
till andre och tredje suppleant respektive.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vid kontoret i Umeå har ordföranden i styrelsen landssekreteraren Gustaf
Hultman avlidit. Till styrelseledamot efter honom har utsetts förste suppleanten
häradsskrivaren Gustaf Boström. Till förste suppleant har utsetts
andre suppleanten Johan Forsman och till andre suppleant länsnotarien
Carl Johan Wik.

Till ledamöter och suppleanter i styrelserna för avdelningskontoren år 1935
hava förordnats samma personer, som vid 1934 års slut voro därtill förordnade,
med följande undantag och förändringar:

Vid kontoret i Halmstad har verkställande styrelseledamoten Gunnar Almbergs
förordnande begränsats till och med den 30 september 1935;

vid kontoret i Gävle har till tredje suppleant valts stadsfiskalen Sven
Berglund;

vid kontoret i Karlstad har i stället för fabrikören Karl Falk valts förutvarande
förste suppleanten grosshandlaren Johan Löfberg; till suppleanter
hava valts de nuvarande suppleanterna ombudsmannen Harry Almquist och
förste länsbokhållaren Harald Lindell samt disponenten Axel Kjellander;

vid kontoret i Linköping hava till suppleanter valts nuvarande suppleanten
direktören Carl Sabelström samt godsägaren Magnus Olai och möbelsnickaren
Seth Kullman.

§ 4.

Den under år 1927 inom riksbankens härvarande byggnad anordnade
telefoncentralen med s. k. linjeväljarsystem har under de senaste åren befunnits
icke fungera på ett tillfredsställande sätt. Fullmäktige hava därför
beslutit att låta anordna ny telefoncentral med helautomatiskt telefonväxelsystem
för en kostnad av 16,525 kronor enligt ett av telegrafverket avgivet
anbud.

§ 5.

Utöver vad fullmäktige under § 12 i sin senaste berättelse till statsrevisorerna
omförmält beträffande nybyggnaden för riksbankens sedeltryckeri
få fullmäktige meddela, att grundläggnings- och murningsarbetena numera
äro avslutade och att byggnaden är under tak. Den för byggnadens uppförande
bestämda tiden har, på därom gjord framställning, förlängts med
ytterligare 14 dagar, eller till den 29 juli 1935. Fullmäktige hava antagit
ett av Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson avgivet anbud å utförande av
elektriska svagströmsanläggningar inom nybyggnaden för en kostnad av
44,506 kronor.

§ 6.

För anordnande av elektriska belysnings- och svagströmsanläggningar
inom riksbankens nybyggnad i Visby hava fullmäktige antagit ett av Valfrid
Hedströms Eftr. elektroteknisk byrå, Visby, avgivet anbud å 6,245 kronor.

§ 7.

De under § 8 i fullmäktiges senaste berättelse till statsrevisorerna omförmälda
byggnads- samt belysnings- och rörledningsarbetena inom riks -

Riksbankens
fastigheter.

Bankhuset i
Stockholm.

Sedeltryc keriets nybyggnad.

Kontoret
i Visby.

Kontoret
i Örebro.

Vissa

rörelse grenar.

Deltagande i
emissioner
av obligationslån.

Kontoföring
för clearingnämnden.

Sonderkontot
hos tyska
riksbanken.

Inspektioner
och
undersökningar.

Inre organisation.

24 Bankoutskottets memorial Nr 1.

bankens fastighet i Örebro äro numera avslutade och efter verkställd besiktning
godkända.

§ 8.

Riksbanken har under år 1934 deltagit i emissioner av dels Sveriges allmänna
hypoteksbanks 3 SA procent obligationslån av den 15 juli, dels ock
svenska statens 3 1/a procent amorteringslån av den 1 oktober samt 3 procent
räntelån av den 30 december.

§ 9.

Sedan clearingavtalet mellan Sverige och Tyskland trätt i kraft vid ingången
av september månad, har riksbanken fungerat såsom clearingnämndens
bankförbindelse och i enlighet härmed mottagit de inbetalningar, som
skolat erläggas enligt avtalet samt inlöst av clearingnämnden utställda checker.

§ 10.

Vid årets ingång fanns enligt tidigare överenskommelse hos tyska riksbanken
ett i Sveriges riksbanks namn upplagt särskilt konto, benämnt Sonderkonto,
varå tyska firmor under vissa förutsättningar hade att verkställa
inbetalningar såsom likvider till svenska firmor. I och med ikraftträdandet
av clearingavtalet mellan Sverige och Tyskland avslutades nämda sonderkonto.
Saldot å sonderkontot vid utgången av augusti månad har successivt
nedbragts och torde inom den närmaste tiden bliva helt avvecklat.

§ 11.

Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
hava under året ägt rum.

Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts
av undertecknad Booth vid kontoren i Luleå och Umeå,
av undertecknad Amnér vid kontoren i Kalmar, Karlskrona och Växjö,
av undertecknad Larsson vid kontoren i Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand,
Jönköping, Mariestad, Norrköping, Nyköping, Sundsvall, Uppsala,
Vänersborg, Västerås och Östersund,

av herr Wilhelmsson vid kontoren i Göteborg, Malmö och Karlstad samt
av herr Wahlgren vid kontoren i Kristianstad, Linköping, Visby och Örebro.
Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda
tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt
rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.

§ 12.

Sedan yttrande av lönenämnden för riksdagens verk numera inhämtats,
komma fullmäktige att för bankoutskottet framlägga förslag till vissa ändringar
i avlöningsreglementet för riksdagens verk m. m. Även skola fullmäktige
inkomma med framställning berörande riksbankens avdelningskontor.

Banhoutslcottets memorial Nr 1. 25

Efter utredning komma vidare förslag att framläggas örn reglering av
pensionsförhållandena för såväl riksbankens tjänstemän som arbetarna vid
sedeltryckeriet och pappersbruket.

§ 13.

För riktigheten av de å sid. 10—21 lämnade sifferuppgifterna ansvara
föreståndaren för räkenskapsavdelningen vid huvudkontoret bankokommissarien
G. Dahlgren och tjänstemannen därstädes G. Gunnarson, vilka i riksbankens
bokslut undertecknat respektive kontrasignerat ifrågavarande räkningar.

§ 14.

Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga
avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1934 ävensom
avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1933.

I fråga örn avdelningskontoret i Luleå är framställning gjord örn avskrivning
av viss inom linjen förd fordran. Denna framställning har i vanlig
ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna; och hava fullmäktige
för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande fordran avskrives.

Stockholm den 12 januari 1935.

ADOLF ap JOCHNICK.

Ivar Rooth. A. Amnér. Viktor Larsson.

Edv. Björnsson. Sten Stendahl. Petrus Nilsson.

^ Carl Törnebladh.

Siffer uppgifter.

Berättelser
äng. avdelningskontoren.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 1.