Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Bankoutskottets memorial Nr 1

Memorial 1934:Bu1

Bankoutskottets memorial Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1934 kl. 3.30 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 32 § av lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1933, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1934.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Lindley, Ström i Lidköping,
Johansson i Friggeråker, Ernfors, Lindmark och Bjurström;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Laurén, Byberg, Paulsen, Johansson
i Sollefteå, Andersson i Falkenberg och Hilding.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 1.

1

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 32 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1933. Sifferredogörelserna i denna
berättelse omfatta hela nämnda år, medan endast sådana fullmäktiges beslut
och åtgärder äro upptagna, som icke finnas omförmälda i den av riksdagens
senast församlade revisorer avgivna berättelsen angående riksbanken.

Den ekonomiska utvecklingen har under större delen av år 1933 dominerats
av förhållandena i Förenta staterna. Det kortvariga, allmänna bankmoratoriet,
som där kungjordes i början av mars, efterföljdes i april av ett
flertal andra restriktiva bestämmelser på det ekonomiska området.

Erfarenheterna under den tid av något mer än ett år, under vilket ett
flertal länder tillämpat fria pappersvalutor, hade i början av år 1933 skapat
en ganska enstämmig världsopinion omkring kravet på en stabilisering av
de olika valutorna. Stabila valutakurser ansågos vara förutsättningen för
ett ekonomiskt uppsving. Vid den ekonomiska världskonferensen, som
sammanträdde i London i juni månad och till vilken stora förhoppningar
knutits, särskilt i fråga örn en de facto stabilisering av de för världshandeln
viktigaste valutorna, kunde emellertid ingen enighet uppnås, och konferensen
åtskildes utan att hava åstadkommit något positivt resultat i nämnda avseende.

En given följd härav och av de åtgärder, som vidtagits i Förenta staterna
i avsikt att höja prisnivå och produktion, blev en allt större ovisshet om
den kommande utvecklingen och en växande oro på valutamarknaden.

Den under 1932 års sista månader rådande, nedåtgående tendensen för
prisnivån i Sverige gjorde sig gällande även under de tre första månaderna
av år 1933. Såväl kommerskollegii som Svenska handelsbankens partiprisindex
nådde sin hittills lägsta siffra, den förra i mars med 105 och den
senare redan i januari med 104. Även riksbankens konsumtionsprisindex
sjönk, till 99,3 i mars. I flertalet övriga länder, såväl guldländerna som
länder med fri valuta, fortsatte likaledes prisfallet under denna tid. Irving
Fishers amerikanska partiprisindex sjönk sålunda från 59 i december 1932
till 5(5 i mars 1933 och den engelska tidningen The Times’ partiprisindex
från 94 i december 1932 till 92 i mars 1933.

4

Bankoutskottets memorial Nr 1

Införandet av den nya ekonomiska politiken i Förenta staterna sammanfaller
med ett avbrott i den nedåtgående konjunkturen. Den till en början
optimistiska stämningen i Förenta staterna fortplantade sig ganska snabbt
till andra länder, i den mån den i förstnämnda land inträdda prisstegringen
återspeglades i de olika ländernas prisindices.

Fishers index steg kraftigt t. o. m. juli månad, eller från 56 i mars till
69 i juli. Även därefter har stegringen fortsatt ehuru i långsammare tempo.
För december är ifrågavarande indexsiffra 72. The Times’ index steg
från 92 i mars till 99 i augusti, varefter den endast visat obetydliga fluktuationer.

Även i Sverige framträdde under denna tid en återhämtning. Kommerskollegii
index steg från 105 i mars till 108 i juli och augusti och har därefter
ytterligare stigit till 110 i december. Svenska handelsbankens index
har sedan april, då den utgjorde 104, stigit till 109 i december. Riksbankens
konsumtionsprisindex har under mindre fluktuationer långsamt
sjunkit något, eller till 98,5 i december.

Till ytterligare belysande av konjunkturutvecklingen i Sverige må tjäna
följande sammanställning av den industriella produktionen under åren 1932
och 1933.

Sveriges Industriförbunds
produktionsindex; totala
produktionen 1925—

1930 = 100

1932

1933

januari.............

........... 97

87

februari............

........... 95

89

mars ..............

...........100

89

april...............

........... 87

84

maj..............

........... 91

87

juni...............

........... 80

85

juli ...............

........... 74

88

augusti.............

........... 81

91

september...........

........... 85

90

oktober............

........... 83

92

november...........

........... 86

99

december...........

........... 87

Av dessa siffror framgår, att indextalet för den industriella produktionen
från och med juni månad ligger högre än 1932 års siffror och därefter
även visar en stigande tendens.

Bankoutskottets memorial Nr 1. 5

Prisutvecklingen under år 1933 framgår av följande sammanställning:

Irving

Fishers

partipris

index

The Times’ Kommers-parti- kollega

pris- partipris-

index index

Svenska Handelsbankens
partiprisindex
import- export- rp t 1

varor varor

Riksban

kens

konsuln

tionspris

index

1932 december .

. . 59

94

108

95

108

107

100.6

1933 januari. . .

. . 56

95

106

93

105

104

99.9

februari . .

. . 55

93

106

92

104

104

100.o

mars . . . .

. . 56

92

105

92

104

104

99.3

april . . . .

. . 57

93

105

91

106

104

99.o

maj.....

. . 60

96

106

94

109

105

98.9

juni.....

. . 64

98

106

95

110

105

98.8

juli.....

. . 69

98

108

96

112

106

99.3

augusti. . .

. . 71

99

108

95

115

107

99.4

september.

. . 71

98

109

94

117

108

98.7

oktober . .

. . 72

99

109

94

117

108

98.4

november .

. . 72

98

110

94

117

109

98.5

december .

. . 72

98

110

94

118

109

98.5

De uttalanden angående penningpolitiken, som i maj 1932 gjordes av
bankoutskottet och godkändes av riksdagen och som angåvos hava karaktär
av riktlinjer för penningpolitiken under den närmaste framtiden, torde få
anses hava varit gällande även under förra delen av år 1933. Dessa uttalanden
återfinnas i bankoutskottets utlåtande nr 40 vid 1932 års riksdag.

I skrivelse den 22 maj 1933 angående befrielse från skyldigheten att inlösa
riksbankens sedlar med guld sökte fullmäktige att med stöd av det
gångna årets erfarenheter belysa möjligheterna att förverkliga de i nämnda
uttalanden framställda önskemålen. Huvudpunkterna i fullmäktiges skrivelse
voro följande.

Det vore synnerligen angeläget, att prisfallet hejdades och att en måttlig
prisstegring inträdde. Möjligheterna att i ett litet land som Sverige genom
penningpolitiken åstadkomma en självständig och vederbörligen reglerad
prisstegring vore mycket begränsade. Denna uppfattning borde dock ej förhindra
att de åtgärder vidtoges, som kunde bereda näringslivet lättnad och
befrämja en återhämtning av priserna. Förutsättningen vore emellertid, att
sådana åtgärder ej tillgrepes, som rubbade förtroendet för statens finanser
eller för den svenska valutan. Framför allt erfordrades stabilitet inom penningväsendet,
såväl inom de enskilda länderna som internationellt. Det
vore ett önskemål, att räntorna inom landet hölles på lägsta möjliga nivå.
Erfarenheten hade bekräftat riktigheten av bankoutskottets vid 1932 års
riksdag uttalade uppfattning, att penningpolitiken icke schematiskt borde
bindas vid vissa indextal. Enbart indexberäkningar av olika priser kunde
därför ej användas som norm för penningpolitiken.

Riktlinjerna
för penningpolitiken.

6

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Ränte satserna.

Fullmäktige vilja även erinra om det yttrande rörande riktlinjerna för
Sveriges penningpolitik, varom de av chefen för finansdepartementet i slutet
av april 1933 tillkallade sakkunniga enade sig. Yttrandet finnes återgivet
i Kungl. Maj:ts proposition nr 260 till 1933 års riksdag.

I bankoutskottets den 9 juni 1933 avgivna utlåtande nr 52 finnas angivna
de nya riktlinjer, som i huvudsaklig överensstämmelse med chefens för
finansdepartementet i förenämnda proposition gjorda uttalanden fastställdes
av 1933 års riksdag för riksbankens penningpolitik. Innebörden av dessa
riktlinjer är i huvudsak följande.

Den svenska kronans värde borde för det dåvarande varken fast anknytas
till guld eller till någon av de från guldet lösgjorda främmande valutorna.
Förutsättningen för en dylik anknytning vore, att de viktigaste valutorna
inbördes stabiliserades och att samtidigt möjlighet bereddes till en
återhämtning av priserna. Intill dess så skett borde den svenska kronans
värde fortfarande regleras med hänsyn tagen till dess inhemska köpkraft
och det svenska näringslivets behov. En anpassning av kronans yttre värde,
uttryckt i växelkurserna, till den inhemska köpkraften borde eftersträvas.
En depreciering av kronans utlandsvärde till vinnande av handelspolitiska
fördelar, oberoende av dess inre köpkraft, borde icke ifrågakomma. En
stegring av den inhemska partiprisnivån skulle vara målet för penningpolitiken.
Denna prisstegring finge dock icke mera kännbart påverka levnadskostnaderna.
Det uppställda målet skulle helt naturligt lättast nås vid en
stegring av världsprisnivån. Därest denna förutsättning icke skulle komma
att inträda, borde, oberoende av de utländska förhållandena, särskilda åtgärder
vidtagas i syfte att hejda prisfallet och förbyta det i en återhämtning.
De vanliga penningpolitiska hjälpmedlen vore, såsom riksbanksfullmäktige
antytt, måhända under dåvarande förhållanden icke tillräckliga för
att nå detta mål. I samband med finansieringen av statens utgifter för
arbeten till motverkande av arbetslösheten erbjöde sig, enligt utskottets mening,
olika utvägar, ägnade att användas i det ifrågavarande penningpolitiska
syftet. En låg räntenivå vore av stor betydelse för näringslivet. Samarbete
mellan olika finansiella institutioner vore Önskvärt, framför allt med
tanke på räntepolitiken. Riksbankens handlingsfrihet skulle icke bindas i
vidare mån än som följde av fastställandet av målet för penningpolitiken.
Bestämmandet och avvägandet av de medel, som borde komma till användning,
ålåge riksbankens ledning, som i detta avseende hade att ensam bära
ansvaret.

Räntorna hava även under år 1933 visat en fallande tendens. Denna utveckling
på den inhemska penningmarknaden och angelägenheten av att
bereda det svenska näringslivet varje möjlig lättnad föranledde under årets
förra del fortsatta underhandlingar med de enskilda sparbankerna örn räntenedsättningar
för åstadkommande av en allmän, ytterligare räntesänkning.
Dessa underhandlingar medförde efter hand, att räntenedsättningar vid -

Bankoutskottets memorial Nr 1.

7

togos eller beslutades i ett stort antal sparbanker. Riksbanken ansåg sig
därför böra genom en räntenedsättning den 1 juni med en halv procent
skapa förutsättning för en räntesänkning även från affärsbankernas sida.
Räntesatsen vid rediskontering av växlar åt affärsbankerna och centralkassorna
för jordbrukskredit bestämdes till en halv procent under det officiella diskontot.

Till följd av de betänkligheter mot en räntesänkning, som framförts särskilt
av provinsbankerna, vilka mest kännbart berördes av konkurrensen
med sparbankerna, avstodo affärsbankerna i detta sammanhang från en allmän
räntesänkning och nedsatte endast sitt diskonto med en halv procent.

Den ökade penningtillgången hos bankerna, de stegrade obligationskurserna
och de fortsatta räntesänkningarna i sparbankerna torde under de därpå
följande månaderna hava undanröjt de nämnda betänkligheterna och föranledde
affärsbankerna att från och med den 1 september 1933 med en halv
procent sänka även sina övriga räntesatser med undantag för räntan å
checkräkning.

Under den därpå följande tiden förblev tendensen för räntesatserna
på penningmarknaden i stort sett sjunkande, och även kapitalmarknaden
visade en sjunkande räntetendens, i någon mån till följd av från riksbankens
sida i marknaden gjorda uppköp av obligationer. Det kunde därför
påräknas, att sparbankerna skulle kunna vinnas för en ytterligare räntenedsättning.
Den 1 december sänkte riksbanken ytterligare sina räntesatser
med en halv procent. Affärsbankerna sänkte samtidigt sina utlånings-
och flertalet inlåningsräntor med en halv procent. Riksbankens
diskonto vid rediskontering åt affärsbankerna och centralkassorna för jordbrukskredit
bestämdes även vid detta tillfälle till en halv procent under det
officiella diskontot.

Under december tillkännagåvo ett stort antal enskilda sparbanker sin avsikt
att från och med ingången av år 1934 sänka inlåningsräntan till 3 %.
Från denna tidpunkt tillämpas en inlåningsränta av 3 % av sparbanker,
representerande en insättarebehållning av sammanlagt omkring 1,585 miljoner
kronor.

Räntesatsen för nya lån från riksbankens avbetalningslånefond, som sedan
den 24 juli 1925 varit 5 %, nedsattes från och med den 20 november 1933
till 4 %.

Räntan för lån från nämnda fond, som är skild från riksbankens övriga
rörelse och närmast är att jämställa med statens övriga utlåningsfonder, torde
i regel böra hållas i möjligaste mån oförändrad. I tider med mera utpräglad
tendens på penningmarknaden torde det emellertid vara av viss betydelse
att kunna anpassa denna räntesats efter det allmänna ränteläget.

Riksbankens räntesatser vid årets början och dess slut framgå av sammanställningen
å sid. 18.

Den effektiva räntan för statsräntelån utgjorde vid 1933 års utgång 3,71 %
emot 4,oi % vid 1932 års slut.

8

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Kredit givningen.

Köp och försäljning
av
utländska
valutor.
Växelkurser.

Varken från näringslivets eller statens sida hava under år 1933 ställts
några större anspråk på lånemarknaden. Affärsbankerna hava under större
delen av året haft mycket stora belopp innestående å giroräkning i riksbanken.
Det övervägande antalet banker hava icke alls och de övriga
endast tidvis behövt anlita riksbanken för rediskontering. Rediskonteringen
åt affärsbankerna har under året nått en lägre siffra än någon gång tidigare
under den tid riksbanken fungerat som centralbank.

Rediskonteringen av växlar åt centralkassorna för jordbrukskredit utgjorde
under åren 1932 och 1933:

högst

1932 .............................. 1,7 milj. kr.

därav s. k. spannmålsväxlar.........0,7 » »

1933 .............................. 4,9 » »

därav s. k. spannmålsväxlar.........3,3 » »

lägst

0,1 milj. kr.

- ■» »

0,9 » »

- » »

Förändringarna under år 1933 i riksbankens och privatbankernas valutareserver
framgå av nedanstående sammanställning. I särskild kolumn har
upptagits nettot av riksbankens köp och försäljningar under resp. månad av
guld i utlandet emot utländska valutor.

vid utgången av

Nettotillgång i miljoner

Riksbanken Affärsbankerna

kronor

Summa

Riksbankens
guldköp ( + ) och
-försälj ningar (—

1932 december

.... 213

215

428

1933 januari . .

.... 259

205

464

februari .

. . .. 261

218

479

mars ....

____308

161

469

+ 26

april ....

. . . . 257

169

426

+ 34

maj.....

.... 263

185

448

juni . . . .

. . . . 318

164

482

juli.....

.... 305

116

421

+ 64

augusti . .

.... 307

116

423

+ 20

september

. . .. 341

1221

463

+ 15

oktober . .

. . .. 394

1271

521

— 3

november

.... 425

105

530

— 10

december

.... 446

106

552

1 Härav guld 22 miljoner kronor. Summa nettoköp 146

Samtliga bankers nettotillgodohavande i utlandet har sålunda ökats under
året från 428 miljoner kronor till 552 miljoner kronor eller med 124 miljoner
kronor. Riksbankens netto tillgodohav ande har ökats med 233 miljoner
kronor, medan affärsbankernas sjunkit med 109 miljoner kronor.

Riksbankens innehav vid 1933 års utgång av under året för utländska

valutor inköpt guld utgjorde:

i metalliska kassan ingående guld............ 35 milj. kr.

> » » icke inräknat guld......... lil » »

eller tillsammans 146 milj. kr.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

9

Riksbankens valutor äro här omräknade till kurser något under de gamla
nominella pariteterna och guldet till ett pris motsvarande 2,480 kronor per
kilogram fint guld.

Riksbankens valutareserv, inklusive i utlandet förvarat, i metalliska kassan
ej ingående guld, beräknat efter dagskursen resp. guldpriset i London per
den 30 december 1933, uppgår till omkring 657 miljoner kronor. Tillsammans
med beloppet av affärsbankernas nettobehållning samma dag av utländska
valutor utgör Sveriges på detta sätt beräknade valutareserv den 30
december 1933 sålunda omkring 763 miljoner kronor. Motsvarande siffror
utgjorde för de närmast föregående fem åren nedanstående belopp. Lölaren
1928 till 1930 äro dessa belopp beräknade efter kurser omkring de
gamla parivärdena och för åren 1931 och 1932 efter dagskurser ultimo sistnämnda
år, med undantag för affärsbankernas behållningar, vilkas omräkning
torde hava skett efter varierande kurser.

Riksbanken Affärsbankerna Summa

1928 .............. 215 300 515

1929 .............. 265 318 583

1930 ............. 390 164 554

1931 .............. 62 240 302

1932 .............. 247 215 462

I ovanstående uppgifter över riksbankens valutareserv, beräknad efter
dagskurser respektive guldpriset per ultimo varje år, ingår icke det guld,
som skall inräknas i den metalliska kassan.

Till denna ökning av guld- och valutareserverna har i främsta rummet bidragit
det gynnsamma resultatet av utrikeshandeln. Denna visar för år 1933 ett
importöverskott av endast 11 miljoner kronor mot 207 miljoner kronor för
år 1932 och 305 miljoner kronor för år 1931.

Import- resp. exportöverskottet för de olika månaderna under åren 1932
och 1933 framgår av följande tablå:

Importöverskott (—) och exportöverskott ( + )
miljoner kronor
1932 1933

januari.................— 27 — 13

februari.................— 18 — 16

mars................... — 38 — 30

april................... -— 37 — 22

maj.................... — 11 — 4

juni...................— 9 +14

juli....................— 8 +19

augusti.................— 21 +11

september...............— 15 +19

oktober.................— 13 — 3

november...............— 17 + 4

december................ + 7_+ 10

- 207 — 11

10

Bankoutskottets memorial Nr 1.

En annan orsak, som under år 1933, ehuru i mindre utsträckning än
under år 1932, bidragit till ökningen av guld- och valutareserverna, har varit
exportöverskottet för värdepappershandeln med utlandet. Enligt de officiella
uppgifterna utgjorde värdepappershandeln med utlandet under de tre första
kvartalen år 1933 följande belopp:

Import av Export av Export värdepapper

värdepapper överskott
1933 milj. kr. milj. kr. milj. kr.

1. kvartalet......... 18 62 44

2. » 18 30 12

3. » 22 31 9

Summa 58 123 65

För samma tid år 1932 utgjorde exportöverskottet för värdepappershandeln
72 milj. kronor och för hela året 1932 115 milj. kronor.

Liksom under år 1932 hava under år 1933 i förhållande till utlandet de
influtna räntorna betydligt överstigit ränteutgifterna, ehuru de förra voro
avsevärt mindre än under 1932, i främsta rummet på grund av det transfermoratorium,
som infördes i Tyskland från och med den 1 juli 1933.

En icke oväsentlig del i ökningen av valutareserven torde kunna tillskrivas
vissa krediter i utlandet, vilka upptagits av våra större exportindustrier
för att säkerställa bland annat dollarkursen vid de till U. S. A. gjorda försäljningarna.
Valutan härför torde till största delen hava via affärsbankerna
försålts till riksbanken.

Medan riksbanken under år 1932 måste söka uppbygga en valutareserv,
tillräckligt stor för att kunna reglera valutans värde, har banken år 1933
kommit att ställas inför svårigheten att under osäkra valutaförhållanden
placera en osedvanligt stor valutareserv i första hand på ett betryggande
sätt. Till belysande av de inbördes fluktuätionerna emellan valutorna må
tjäna följande sammanställning av de viktigaste valutornas kurser samt
guldpriset i London under år 1933. Kurserna angiva avista säljkurserna
för pund sterling, dollar och pariserfrancs i Stockholm samt kursen i London
på New York (dollar-pund) och guldpriset i London, det sistnämnda
omräknat i kronor per kilogram fint guld efter gällande pundkurs.

Avista säljlcurs i

medeltal per månad för

Guldpriset

Fund stg.

Dollar

Pariser-

francs

Dollar-

pund

i London
i medeltal

1932

december

...... 18.32

5.590

22.03

3.276

3,703

1933

januari .

...... 18.38

5.475

21.50

3.360

3,619

februari.

...... 18.77

5.484

21.67

3.422

3,644

mars . . .

...... 18.92

5.482

21.80

3.433 1

3,658

Ingen notering 4/s—12/.''i 1933.

Bankoutskottets memorial Nr 1. 11

Pund stg.

Dollar

Pariser-

francs

Dollar-

pund

Guldpriset
i London

1933 april......

. . . 19.06

5.359

21.97

3.586

3,694

ma] ......

. . . 19.45

4.946

22.76

3.939

3,836

juni......

. . . 19.46

4.725

22.65

4.142

3,828

juli.......

. . . 19.41

4.203

22.83

4.644

3,870

augusti ....

. . . 19.40

4.312

23.17

4.505

3,921

september . .

. . . 19,40

4.177

24.21

4.661

4,097

oktober ....

. . . 19.40

4.171

24.29

4.668

4,103

november . .

. . . 19.40

3.801

23.80

5.137

4,015

december. . .

. . . 19.40

3.797

23.33

5.118

3,936

Vid ingången av år 1933 rådde en viss stabilitet på valutamarknaden.
Under januari började pundets säsongmässiga stegring att göra sig gällande,
vilket medförde en viss höjning av pundkursen. Pundet fortfor att stiga
under februari oell nådde i februari—mars ett ganska stabilt läge omkring
18.90. Under denna period — före införandet i april av den nya ekonomiska
politiken i Förenta staterna — förblev Sveriges valutareserv i stort
sett oförändrad. Under mars månad sålde affärsbankerna, sannolikt på
grund av den oro, som orsakades av det ovan berörda bankmoratoriet i Förenta
staterna, en del av sitt valutainnehav till riksbanken.

Den stigande oron på valutamarknaden föranledde riksbanken att ur riskfördelningssynpunkt
under mars och april månader för en mindre del av
sin valutareserv inköpa guld, som lades i förvar i utlandet.

Valutamarknaden påverkades givetvis starkt, då Förenta staterna i slutet
av april definitivt frångingo guldmyntfoten. Såväl dollarpundet som guldpriset,
i pund räknat, stego under sommaren och hösten under tidvis starka
fluktuationer. Dollarpundet nådde ett maximum av 5.43 den 21 november
och guldpriset ett maximum av 134 sh. 8 d. per ounce den 3 oktober,
efter då gällande pundkurs motsvarande 4,200 kronor pr kilogram fint guld.
Därefter ha såväl dollarpundet som guldpriset visat någon tillbakagång.
Den 30 december 1933 var guldpriset i London 126 sh. 6 d., efter dåvarande
pundkurs motsvarande 3,945 kronor per kilogram fint guld, och noteringen
för dollarpundet utgjorde vid samma tidpunkt 5.lss.

Sedan pundkursen i Stockholm stigit till omkring 18: 90 i slutet av februari
1933, förblev den jämförelsevis stabil vid denna nivå till mitten av
april, då den, sannolikt under påverkan av händelserna i Förenta staterna,
började visa en stigande tendens. I samband med tillsättandet av valutakommissionen
gjorde sig en viss oro för en försämring av den svenska valutan
gällande. Efterfrågan på utländska valutor ökades och under fortsatta
försäljningar från riksbankens sida steg pundkursen i maj till omkring
19:50. Sedan efter band farhågorna skingrats, upphörde efterfrågan på
valutor, vilka i stället i ökad omfattning åter började strömma till riksbanken.
För att hindra pundkursen att falla alltför starkt köpte riksbanken

12

Banko utskottets memorial Nr 1.

alla pundvalutor, som utbjödos i marknaden, till en början till något fallande
kurser. Sedan kursen i juli nedgått till 19: 40, har riksbanken sökt hålla
densamma vid denna nivå. Nämnda kurs var gällande ännu vid 1933 års
slut. Övriga valutakurser i Stockholm hava till följd härav fluktuerat i
samma mån som deras internationella notering gentemot pundet ändrats.

Detta fasthållande vid en viss minimikurs för pund har medfört, att
riksbanken oavbrutet tillförts valutor, främst i pund sterling, till avsevärda
belopp, såsom här ovan närmare angivits. För att åstadkomma största möjliga
riskfördelning har riksbanken under sommaren och hösten fortsatt sina
i mars påbörjade guldköp. Då även guldpriserna tidvis starkt fluktuerat
och guldets framtida värde icke kan förutses, har riksbanken dock härvid
ansett sig böra iakttaga en viss återhållsamhet och tidvis helt inställt guldköpen
ävensom försålt vissa poster guld.

Den valutapolitik, som riksbanken sålunda fört, torde enligt fullmäktiges
mening vara den, som under föreliggande förhållanden närmast motsvarat
innebörden i det för riksbanken av statsmakterna fastställda penningpolitiska
programmet. Såsom ovan anförts, angiva dessa direktiv, att den svenska
kronans värde borde regleras med hänsyn tagen till dess inhemska köpkraft
och det svenska näringslivets behov samt att som mål för penningpolitiken
borde uppställas en stegring av den inhemska partiprisnivån. I första hand
har därvid avsetts, att örn världsprisnivån stiger, denna stegring i önskvärd
omfattning borde bringas att återverka på läget i Sverige. Därest en utländsk
prisstegring icke inträder, borde emellertid, oberoende av de utländska
förhållandena, särskilda åtgärder vidtagas för att hejda prisfallet inom landet
och förbyta det i en återhämtning.

Under större delen av år 1933 har prisnivån i länder med fri valuta varit
stigande. För att åstadkomma en återverkan på det svenska prisläget av
denna prisstegring var det av vikt — särskilt då dollarn starkt fallit i förhållande
till pundet — att pundnoteringen hölls i möjligaste mån stabil.
En sänkning av pundkursen skulle sannolikt bringat prisstegringen i Sverige
att upphöra eller i varje fall föranlett ett försvagande av densamma.

Därest en omfattande utländsk spekulation i en värdestegring av den
svenska kronan gjort sig märkbar, hade detta givetvis inneburit ett nytt
moment, vartill riksbanken haft att taga ställning. Någon dylik spekulation
av nämnvärd omfattning har emellertid enligt tillgängligt siffermaterial icke
kunnat iakttagas. Under juli och augusti månader inträdde visserligen någon
ökning i de svenska bankernas kronskulder till utländska banker, men denna
tendens har därefter avtagit i styrka. Den sammanlagda ökningen under
året av nämnda kronskulder uppgår till omkring 30 miljoner kronor.

Den under året förda penningpolitiken torde hava utgjort ett stöd för
näringslivet och gjort det möjligt för många företag att fortsätta driften.
För de svenska företag, som sälja varor i dollar, har dollarfallet medfört
ökade svårigheter. En sänkt pundkurs skulle direkt hava medfört minskade

Bankoutskottets memorial Nr 1.

13

inkomster för dem, som sälja i pund, och därjämte ytterligare sänkt kursen
för såväl dollar som övriga valutor, ökat industriens svårigheter och sannolikt
bidragit till en ökning av arbetslösheten.

Våra grannländer hava under praktiskt taget hela året bibehållit de utländska
valutorna i ett högre kursläge i förhållande till de gamla pariteterna
än vad förhållandet varit hos oss.

De stora valutaköp, som riksbanken under år 1933 gjort, hava i ännu
större utsträckning än under år 1932 tillfört bankerna stora belopp likvida
medel och därigenom skapat förutsättningarna för en ökad betalningsmedelsförsörjning.
Några tecken på en ökad efterfrågan av kredit hava dock icke
gjort sig märkbara.

Såsom framgår av redogörelsen här nedan har den förda valutapolitiken
en mycket stor betydelse för det ekonomiska resultatet av riksbankens
rörelse. Enligt fullmäktiges mening få vinst- eller förlustsynpunkter icke
vara avgörande för riksbanken vid handhavandet av valutapolitiken i annat
fall, än när man kan välja mellan ur valutapolitiska synpunkter i övrigt
likvärdiga linjer. Det har för fullmäktige framstått såsom självklart att
dylika hänsyn icke finge utgöra ett hinder för riksbanken att med de medel,
som stå banken till buds, söka nå det av statsmakterna uppställda penningpolitiska
målet.

Fullmäktige vilja emellertid framhålla att ett fullföljande av den nuvarande
valutapolitiken under vissa förutsättningar kan komma att medföra
betydande förlustrisker för riksbanken.

Riksbankens rörelse för år 1933 visar enligt det efter nedan angivna
grunder uppgjorda bokslutet ett överskott av 10,591,866: 31 kronor, varav
1,803,878:56 kronor utgöra vinst från avbetalningslånefonden. Den för år
1932 redovisade vinsten utgjorde 14,523,054: 23 kronor. Nedgången av den
redovisade vinsten bär i främsta rummet sin grund i den minskade rediskonteringen
från affärsbankernas sida till följd av deras bland annat genom
valutaförsäljningar till riksbanken ökade likviditet. En ytterligare orsak till
den minskade inkomsten har givetvis varit den låga räntenivå, som varit
rådande under hela året. Den mest betydande inkomstposten har varit
ränteinkomster av riksbankens innehav av statspapper.

Allt i balansräkningen redovisat guld har upptagits till ett pris motsvarande
2,480 kronor per kilogram fint guld.

De utländska valutorna hava i likhet med näst föregående år upptagits
till kurser omkring de gamla pariteterna, därav pund sterling, som utgör
den övervägande delen av valutabehållningen, till en kurs av 18: .

De av den förda valutapolitiken föranledda stora inköpen av guld och
valutor hava givetvis skett till avsevärt högre kurser än de nämnda. Kursskillnaden
emellan inköps- och bokföringspriserna hava belastats ett »kursdifferenskonto»,
vilket även krediterats för skillnaden emellan försäljningsoch
bokföringspriserna vid försäljning av guld och valutor. Saldot å detta

Årsresul tatet.

14

Bankoutskottets memorial Nr 1.

kursdifferenskonto har i riksbankens räkenskaper per den 30 december 1933
i sin helhet balanserats såsom tillgång, eller med 102,798,140: 25 kronor.
I motsats till vad som skedde år 1932 har år 1933 någon nedskrivning av
kontot icke skett.

Ovannämnda saldo å kursdifferenskontot har framkommit på följande sätt.

Vid utgången av år 1932 utgjorde det på enahanda sätt uppkomna saldot
25,392,267:94 kronor. Av överskottet å bankrörelsen användes 6,392,267: 94
kronor till nedskrivning av detta saldo. Återstoden upptogs därefter som
en tillgång i bokslutet per den 31 december 1932 med kronor 19,000,000: —
Under år 1933 har kontot ökats med följande belopp:
debiterad kursskillnad vid köp av guld inom landet,

(vari ingår ett från svenska staten övertaget guld parti)

................................ » 10,989,177:36

debiterad kursskillnad vid köp av dels guld i utlandet,
dels utländska valutor efter avdrag av

vid försäljningar uppkommen kursskillnad..... » 72,808,962:89

Summa kronor 102,798,140: 25

En omräkning efter dagskurser resp. guldpriset i London per den 30 december
1933 av riksbankens utländska valutor och i metalliska kassan
icke inräknat guld skulle medföra, att kursdifferenskontot minskades med
100,732,224: 13 kronor till 2,065,916: 12 kronor enligt följande beräkning.

Värde efter valutakurser
den s%2 1933

Bokfört värde

och guldpriset i Lon-don samma dag
(3,945: — kr. pr kg.

Skillnad

fint guld)

1) utländska valutor (»ut-

Kronor

Kronor

Kronor

rikes växlar» och »hos
utländsk bank eller
bankir innestående») .

448,991,809: 43

484,396,986: 48

35,405,177: 05

2) guld å utrikes ort, ej

inräknat i metalliska
kassan...........

110,587,765: 73

175,914,812: 81

65,327,047: 08

100,732,224: 13

Metalliska kassan utgjorde den 30 december 1933 259,751,081:27
kronor, såsom ovan nämnts i likhet med allt annat guld i balansräkningen
bokförd efter ett värde motsvarande 2,480 kronor per kilogram fint guld.

Vid fastställandet av föreliggande bokslut hava fullmäktige letts av den
uppfattningen, att i nuvarande läge någon ändring av de tidigare tillämpade
bokföringskurserna icke borde företagas och att kursdifferenskontot bor -

Bankoutskottets memorial Nr 1.

15

de i sin helhet balanseras såsom en tillgång. För närvarande saknas nämligen
objektiva hållpunkter för ett bedömande av huruvida kursdifferenskontot,
när en avveckling av detsamma i samband med en slutlig stabilisering
av den svenska kronan bör genomföras, kommer att utvisa vinst eller förlust
och huru stor denna vinst eller förlust kommer att bliva. Avgörande
härför äro ett flertal faktorer, bl. a. utvecklingen av kronans värde i förhållande
till andra valutor, storleken av valutareserven och det guldvärde,
som den svenska kronan vid den slutliga stabiliseringen kommer att erhålla.

16

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Riksbankens rörelse.

En jämförelse mellan de specificerade vinst- och förlusträkningarna för
åren 1932 och 1933 ävensom mellan de utgående balansräkningarna för
samma år meddelas å sid. 22 o. ff.

Här nedan meddelas sammanställningar av statistiska uppgifter angående
de viktigare rörelsegrenarna.

Riksbankens metalliska kassa har utgjort:

högst....................

1933

Kronor

. 30/i2 259,751,100

s%

1932

Kronor

205,998,700

lägst....................

. 28/i 205,917,300

205,821,900

i medeltal.................

.... 231,994,300

205,946,100

Sedelcirkulationen har utgjort:

högst....................

1933

Kronor

. 3%2 647,595,000

Vio

1932

Kronor

621,269,500

lägst....................

. 20/s 489,875,300

2%

466,132,800

i medeltal.................

.... 538,956,000

534,648,500

Sedelreserven har utgjort:

högst.....................

1933

Kronor

. 25/n 361,909,200

2%

1932

Kronor

195,622,800

lägst....................

. 1 4 87,987,900

Vio

40,688,300

i medeltal.................

.... 227,491,600

127,243,800

Ökningen i sedelreserven beror till stor del på den genom lagen av den
26 juni 1933 genomförda höjningen av sedelutgivningsrätten med 100 milj.
kronor.

Riksbankens utländska rörelse har under åren 1932 och 1933 haft följande
omfattning:

1933

1932

Kronor

Kronor

Bokfört värde vid årets ingång . . 213,575,023: 39 49,223,529: 11

tillkommit under året......... 2,541,348,277: 52 1,101,410,998: 31

2,754,923,300: 91 1,150,634,527: 42

avgått under året............ 2,308,686,986: 46_937,059.504: 03

Bokfört värde vid årets slut .... 446,236,314: 45 213,575,023: 39

Härtill kommer guld å utrikes ort,
ej inräknat i metalliska kassan,
som vid årets slut hade ett bokfört
värde av

110,587,765: 73

Bankoutskottets memorial Nr 1.

17

De sammanlagda utländska tillgångarna ha utgjort:

1933 1932

Kronor Kronor

högst.....................30/i2 556,824,100 30/u 220,110,900

lägst..................... 7/i 218,062,700 7i 49,819,300

i medeltal..................... 380,222,800 144,183,900

Riksbankens sammanlagda utlåning inom landet, omfattande utestående
diskonterade växlar, lån och kreditiv, har utgjort:

1933 1932

Kronor ‘ Kronor

högst..................... 7/i 192,072,500 2/i 568,586,100

lägst.....................sl/8 50,286,600 12/n 164,090,100

i medeltal...............:..... 90,015,900 317,639,000

Beloppet utestående diskonterade växlar har utgjort:

1933 1932

Kronor Kronor

högst..................... 7/i 119,299,300 7i 493,967,000

lägst.....................37s 12,305,000 12/u 99,281,000

i medeltal..................... 37,872,300 245,218,700

Därav utgjorde affärsbankernas rediskontering:

1933 1932

Kronor Kronor

högst..................... Vi 101,844,500 a/i 334,589,400

lägst.....................30/i2 477,600 1*/n 81,985,500

i medeltal..................... 23,922,200 189,063,500

Utestående lån ha uppgått till:

1933 1932

Kronor Kronor

högst..................... 7i 71,423,600 81/s 88,136,500

lägst..................... 19/s 35,490,400 9/i 58,292,200

i medeltal..................... 50,134,500 70,716,500

A kassakreditiv har utestått:

1933 1932

Kronor Kronor

högst....................... 7» 6,236,200 7i 2,137,100

lägst.......................27/r, 958,200 10/is 1,419,800

i medeltal....................... 2,009,100 1,703,800

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 1.

18

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Kassakreditiv voro vid utgången av åren 1933 och 1932 beviljade till
nedanstående belopp saint mot följande säkerheter:

Den 30 dec. 1933 Den 31 dec. 1932

Kronor Kronor

beviljat belopp.................10,025,800 2,403,100

därav:

mot inteckningar................ 133,500 279,300

» obligationer................ 8,487,100 366,200

» aktier.................... 775,000 882,000

» namnsäkerhet .............. 630,200 875,600

A gir or åkning har i riksbanken innestå^:

1933 1932

Kronor Kronor

högst..................... 25/u 571,687,300 26/u 310,904,200

lägst.....................28/2 181,968,200 30/9 131,710,200

i medeltal..................... 372,779,500 218,710,800

Varav statsmedel:

högst.....................25/u 268,419,100 16/i 219,975,200

lägst..................... 28/2 105,101,200 5/u 64,051,700

i medeltal..................... 168,080,400 138,345,700

Riksbankens diskonto och övriga räntesatser ha under år 1933 utgjort:

ir 1933

För växlar

För lån

och kassakreditiv

mot säkerhet av:

mot annan

säkerhet

obligationer,
utfärdade av
svenska staten,
allmänna hypo-teksbanken och
konungariket
Sveriges stads-hypotekskassa

obligationer,
utfärdade av
svenska bostads-kreditkassan,
svenska skepps-hypotekskassan,
kommuner,
landsting, in teck-ningsbolag och
aktiebok Göte-borgs hypoteks-kassa

%

%

%

%

’/l-SV5............

3*

3‘-

4

4 J

Ve—30/n............

3

3

H

4

7l2—:31/l2...........

n

n

3

Bankoutskottets memorial Nr 1.

19

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spannmålskreditfonden.

Avbetalningslånefondens fördelning på de olika kontoren den 30 december
1933 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:

Avbetal-

Därav

.

ningslåne-

fonden

använt

oanvänt

Kronor

Kronor

Kronor

Huvudkontoret.................

11,470,000

10,673,647

76

796,352

24

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

2,870,000

2,681,751

93

188,248

07

Malmö........

2,000,000

1,686,602

68

313,397

32

Falun.........

1,320,000

1,115,471

204,529

Gävle ........

1,300,000

1,068,848

231,152

-

Halmstad......

840,000

686,924

153,076

Härnösand.....

1,060,000

813,606

246,394

Jönköping......

2,180,000

1,850,863

329,137

Kalmar .......

900,000

720,317

179,683

Karlskrona.....

1,200,000

898,296

301,704

Karlstad.......

700,000

653,866

-

46,134

Kristianstad.....

750,000

483,450

266,550

Linköping......

1,800,000

1,230,551

569,449

Luleå.........

2,100,000

1,679,558

12

420,441

88

Mariestad......

470,000

412,852

57,148

Norrköping.....

1,330,000

936,248

393,752

Nyköping......

750,000

617,722

132,278

Sundsvall......

1,350,000

895,312

454,688

Umeå........

1,760,000

1,404,854

355,146

Uppsala.......

1,750,000

1,577,346

172,654

Visby.........

1,300,000

991,150

308,850

Vänersborg.....

750,000

647,971

102,029

Västerås.......

1,000,000

783,435

216,565

Växjö........

440,000

308,803

131,197

Örebro........

1,100,000

908,827

191,173

Östersund......

1,510,000

1,243,510

266,490

Summa

44,000,000

36,971,782

49

7,028,217

51

20 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Den 30 december 1933 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:

7 V» års lån.............kr. 3,761,847: —

5 * » » 30,708,932:28

272 » * > 2,501,003:21

Kr. 36,971,782:49

Räntesatsen å avbetalningslånen, vilken tidigare under lånens hela löpetid
varit den, som gällde, då respektive lån beviljades, har beträffande lån,
utgivna från och med den 20 november 1933, ändrats till att vara rörlig.
Räntan för nyutgivna lån, som sedan den 24 juli 1925 varit oförändrat 5 %,
har från och med ovan angivna dag sänkts till 4 %.

Till spannmålskreditfbudén har under år 1933 från riksgäldskontoret överförts
dels det av 1932 års riksdag anvisade reservationsanslaget å 500,000
kronor och dels 1933 års anslag å 1,000,000 kronor. Fonden, som vid 1933
års ingång var 2,000,000 kronor, utgjorde således vid årets slut 3,500,000
kronor. Dess fördelning på de olika kontoren samt å fonden disponerade
belopp den 30 december 1933 framgår av nedanstående översikt:

Fondens

belopp

Kronor

Beviljade

krediter

Utestående

belopp

Kronor

Antal

St.

Belopp

Kronor

Huvudkontoret...............

1,130,000

1

350,000

347,333

39

Avdelningskontoret i Malmö .....

500,000

1

445,000

143,338

13

» i Halmstad . . .

350,000

» i Kristianstad . .

970,000

1

150,000

121,364

30

» i Vänersborg . .

550,000

1

550,000

379,160

93

Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslånefonden
innestår å giroräkning i riksbanken.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

21

Vinst- och förlusträkning, utgående balansräkning m. m.

22 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

1932

1

9

3 3

DEBET.

(Utgifter och förluster)

Kronor

Kronor

Kronor

Lånerörelsen.

Räntor på upp- och avskrivningsräkning.....

Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne-

101

94

63

21

fordringar (ej avbetalningslån)..........

24,810

63

21

Utrikesrörelsen.

Av utrikesrörelsen uppkommen förlust......

4,978,715

50

Upphörda lånegrenar.

Räntor på lånebanksobligationer..........

7,740

78

7,667

76

Förvaltningskostnad.

Arvoden och avlöningar:

Fullmäktige och direktionen:

Arvoden .........................

122,228

86

142,464

84

Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......

9,728

17

7,374

25

149,839

09

Tjänstemän:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

Löner..........................

2,414,078

56

2,403,833

98

Ersättningar för flyttningskostnader........

Uniformsbeklädnad • åt ordinarie vaktmästare vid

6,852

21

3,514

36

samtliga kontor...................

Arvoden till tjänstemän å utrikesavdelningen

14,740

73

12,560

08

samt till vikarie för föreståndaren för vården
av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .

12,231

96

12,394

33

Arvoden för postbefordran och inkasseringar . .

6,001

45

5,867

93

Premier till chaufförerna..............

1,000

1,000

Läkarvård och begravningshjälp..........

2,568

15

2,065

39

Vikariatsersättningar.................

Arvode till vetenskapligt biträde för vården av

51,604

32

51,453

46

riksbankens mynt- och medalj samling.....

Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren

600

600

i Göteborg och Malmö..............

21,600

21,600

Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor .

92,000

92,000

» » ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg

4,800

4,000

» » i> » » » Malmö .

2,841

66

2,000

» » > » » »Luleå . .

800

800

» » » t> » » Visby . .

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattnings-

800

havare samt ersättning för extra arbeten m. m.:
arvoden .......................

304,972

58

304,610

67

läkarvård och begravningshjälp.........

571

50

196

50

uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmäs-

tare.........................

2,435

22

2,381

30

Bidrag till utländska studieresor........

Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göte-

2,400

4,000

borg .........................

100

100

Arvoden över stat ..................

25,268

25

19,471

97

2,944,449

97

Transport

8,111,591184| -

3,102,020 03

Bankoutskottets memorial Nr 1. 23

räkning år 1933.

1932

1 9

3 3

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

(Inkomster och vinster)

Lånerörelsen.

Räntor på diskonterade växlar...........

13,396,744

82

1,389,593

16

» » hypoteks- och kommunlån.......

3,286,467

78

1,465,520

35

» » kassakreditiv o. kredit i löpande räkn.

91,976

20

74,089

88

Avgifter för » ...............

15,929

26

31,442

16

Inkasseringsavgifter och provisioner.......

8,959

23

1,271

26

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

fordringar (ej avbetalningslån)..........

3,354

11

14,246

74

2,976,163

55

Utrikesrörelsen.

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......

1,561,526

05

Statspapper och obligationer.

Räntor..........................

5,671,868

03

7,473,783

65

Vinst vid utlottning och försäljning .......

287,868

33

1,657,786

74

9,131,570

39

Övriga inkomster och vinster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner:

öppna ........................

150,077

75

160,077

89

slutna ........................

629

60

444

60

Vinst vid köp och försäljning av utländskt guld-

mynt och guld efter vikt.............

131,029

51

71,650

12

Utdelning å aktier..................

107,004

107,114

40

Tillfälliga räntor....................

25

87

8

12

Provisioner.......................

1,651

41

5,803

78

Pappersmagasinet...................

1,520

1,787

60

Inkomster av fastigheter och diverse:

vid huvudkontoret.................

1,450

1,412

52

vid avdelningskontoren..............

286,425

26

338,494

14

686,793

17

Transport

23,442,980 161

14,356,053

16

24 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

DEBET.

1932

1 9

3 3

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

8,111,591

84

3,102,020

03

Pensionsstat:

Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks-

banken ........................

259,038

38

254,512

64

Dyrtidstillägg:

Till fullmäktiges deputerade och vice riksbanks-

chefen........................

3,451

3,255

A avlöningar och arvoden i riksbanken.....

296,821

03

246,614

97

Till f. d. befattningshavare vid riksbanken . . .

29,132

24,776

» pensionärer, tillhörande riksbankens änke-

och pupillkassor m. fl.............

23,447

19,088

» riksbankens befattningshavare å vid andra

statens verk uppburna arvoden.......

450

189

293,922

97

Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet:

Inventarier och deras underhåll..........

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

52,847

27

39,599

88

gårdar ........................

63,577

02

76,444

09

Fastighetsunderhåll..................

77,958

72

48,617

93

Kontorshyra......................

22,575

14,700

Värme och belysning................

110,527

07

106,483

79

Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar
Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning,

42,055

72

51,532

43

tidningar, böcker o. d...............

76,504

17

73,558

60

Annonser och kungörelser..............

24,824

47

21,589

96

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .

261,359

81

296,255

29

Lagsöknings- och rättegångskostnader......

5,058

92

4,187

79

Revisionslcostnader vid avdelningskontoren . . ,

13,632

45

13,622

75

Kostnader för soliditetsupplysningar.......

41,244

92

42,788

87

Transportkostnader..................

10,001

70

9,738

89

Diverse utgifter vid samtliga kontor.......

67,006

29

81,516

37

880,636

64

Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud-

kontoret:

Kostnader för löpande utgifter vid Tumba pap-

persbruk utöver av bruket gottgjorda belopp .

447,863

43

468,484

17

Kontroll vid sedelpapperstillverkningen.....

Kostnader för löpande utgifter vid riksbankens

4,307

75

2,450

80

sedeltryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda
belopp........................

402,321

16

371,661

99

Sedelförstöring.....................

648

62

625

58

Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning . .

3,283

82

3,182

06

Renhållning inom bankhuset............

18,245

69

17,590

59

Bevakning av » ............

Rese- och traktamentskostnader vid inspektion

25,563

10

24,755

87

och inventering av avdelningskontoren ....

10,530

55

10,371

35

Diverse reseersättningar...............

3,622

85

6,384

33

Kostnader för riksbankens historik........

1,000

905,506

74

Övriga utgifter och förluster:

Ränta å pensionsfonden å 4Vs % resp. 4 % . . .
Malmökontorets ombyggnadskonto enligt 1931

90,637

10

87,128

88

års riksdagsbeslut.................

67,734

85

Transport

10,668,863(70

87,128

88

5,436,599

02

räkning (forts.).

Bankoutskottets memorial Nr 1.

25

1932

1

9 3 3

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

!

23,442,980

16

14,356,053

16

Transport

23,442,980116

i-

| 14,356,053| 16

26 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

1932

1 9

3 3

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

10,668,863

70

87,128

88

5,436,599

02

Norrköpingskontorets nybyggnadskonto enligt

1931 års riksdagsbeslut..............

252,387

88

Tilläggsanslag för vägen Tumba—Uttran.....

10,000

Bidrag enl. Bankoreglementets § 45 mom. 1 och 2

30,473

71

29,159

Förskingrade medel.............

14,485

92

Diverse ..................

684

48

692

59

131,466

39

10,962,409

77

5,568,065

41

Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . .

12,480,570

39

8,787,987

75

Summa

23,442,980

16

14,356,053

16

Avbetalningslånefondens

DEBET.

Inom linjen förda lån................

16,152

80

181,997

60

Saldo, vinst......................

2,042,483

84

1,803,878

56

Summa

2,058,636

64

1,985,876

16

Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor

14,523,054

23

10,591,866

31

räkning (forts.).

Bankoutskoitets memorial Nr 1.

27

1932

1

9 3 3

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

23,442,980

16

14,356,053

16

Summa

23,442,980

16

14,356,053

16

vinsträkning.

KREDIT.

Räntor..........................

2,057,550

88

1,982,726

51

Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe-

talningslån......................

1,085

76

3,149

65

Summa

2,058,636

64|

1,985,876

16

28 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Utgående

1932

19 3 3

Kronor

Kronor

Kronor

DEBET.

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank)

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention

45,617,930

45,625,955

Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt

85,334,931

82

142,113,314

42

Utländskt guldmynt..............

75,026,235

04

72,011,811

85

259,751,081

27

Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska

kassan......................

110,587,765

73

Annan kassaUllgdng.

Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention

ävensom kopparnickelmynt........

5,708,293

15

4,633,659

95

Äldre svenskt silvermynt...........

713

30

897

70

Brons-, järn- och kopparmynt........

163,468

76

152,866

45

Enskilda bankers postremissväxlar, checkar

m. m.......................

12,706,757

02

8,973,374

92

Utländska bankers sedlar...........

93,055

90

57,629

04

13,818,428

06

224,651,384

99

384,157,275

06

Statspapper och obligationer.

Statspapper...................

238,363,683

88

226,479,507

78

Inhemska obligationer (icke stats-).....

193,000

Upplupna, ej betalda räntor.........

2,018,415

13

1,218,803

77

227,891,311

55

Lånerörelsen.

Diskonterade växlar..............

134,284,733

18

16,036,427

77

Hypoteks- och kommunlån..........

68,779,178

03

38,593,638

56

Kassakreditiv och kredit i löpande räkning

1,513,833

93

1,712,374

14

På indrivning beroende medel.......

1,081

95

2,623

24

Beräknade räntor................

312,628

18

84,979

53

56,430,043

24

U trikesrörelsen.

Köpta växlar, betalbara i utlandet.....

24,848,131

66

255,282,109

04

Fordran i löpande räkning hos utländska

banker och bankirer............

189,622,891

84

193,709,700

39

448 991 809

43

Kursdifferenskonto......

19,000,000

102,798,140

25

Diverse räkningar......

704,879

91

5,693,336

31

Summa

904,100,842

68

1,225,961,915

84

Avbetalningslånefondens

DEBET.

Utestående avbetalningslån..........

40,701,247

55

_

_

36,971,782

49

På giroräkning i riksbanken innestående

outlånad fond..............

3,298,752

45

7,028,217

51

Summa

44,000,000

44,000,000

Bankoutskottets memorial Ar 1.

29

balansräkning.

1932

19 3 3

Kronor

Kronor

Kronor

KREDIT.

(Skulder)

Utelöpande sedlar.......

598,214,839

90

647,594,983

90

Postväxelräkning.......

988,723

87

1,560,374

87

Giroräkning.........

201,567,470

35

469,451,751

38

Depositionsräkning......

4,851,250

Upp- och avskrivningsräkning .

15,030

01

29,335

99

Lånerörelsen.

Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar
Beräknade räntor................

17,905

353,999

07

13

1,467

55,346

77

10

56,813

87

Utrikesrörelsen.

Skuld till utländska banker.........

Beräknade räntor å köpta växlar......

896,000

11

2,755,494

354,989

98

94

3,110,484

92

Upphörda lånegrenar.

L&nebanksobligationer med ränta . .

> » 4 » . » . .

» » 3 » » . .

Ej uttagna räntor på förestående obliga-tioner .....................

120,666

56,512

227

4,735

88

49

19

03

120,666

55,012

227

3,981

88

49

19

61

179,888

17

Övriga skulder.

Statsverkets andel av riksbankens vinst, att
utbetalas under nästkommande år ... .

Pensionsfonden.................

Diverse räkningar...............

7,000,000

2,146,734

5,871,382

95

69

2,306,786

13,381,764

53

89

15,688,551

42

Kapitalbalans.

Grundfond....................

Reservfond ...................

Reserverade medel, utgörande:

återstående vinstmedel från föregående år
vinst för året.................

50.000. 000

20.000. 000

2,323,560

14,523,054

78

23

50.000. 000

20.000. 000

2,846,615

10,591,866

01

31

83,438,481

32

Anm. Värdet av riksbankens fasta egen-dom samt mynt- och medaljsamling finnes
ej upptaget bland tillgångar, som ingått i
förestående kapitalbalans.

Summa

904,100,842

68

1,225,961,915

84

ställning den 31 december.

KREDIT.

För utlämnande av avbetalningslån anvisad
fond......................

44,000,000

44,000,000

_

Summa

44,000,000

44,000,000

30

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vissa enligt särskilda föreskrifter inom linjen förda tillgångar
och skulder vid 1932 och 1933 års slut.

1932

1933

Kronor

Kronor

Tillgångar.

Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre-

missväxlar m. m.......................

10,814

9,026

40

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

33,226

22

33,226

22

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

13,115,800

13,731,900

Summa

13,159,840

22

13,774,152

62

Fastigheten i:

Stockholm...................

4,250,000

4,250,000

_

Göteborg.......................

800,000

800,000

_

Malmö.........................

425,000

425,000

Falun.....................

170,000

170,000

_

Gävle.......................

200,000

250,000

_

Halmstad..................

375,000

375,000

_

Härnösand..................

144,000

_

150,000

_

Jönköping....................

115,000

_

115,000

_

Kalmar...................

350,000

350,000

_

Karlskrona...................

550,000

550,000

_

Karlstad.....................

150,000

150,000

_

Kristianstad......................

230,000

230,000

_

Linköping........................

300,000

300,000

Luleå.......................

325,000

325,000

_

Mariestad......................

135,000

135,000

_

Norrköping*) ................

328,200

_

Nyköping....................

322,000

422,000

_

Sundsvall.....................

250,000

250,000

_

Uppsala.........................

535,000

535,000

Visby.....................

225,000

275,000

_

Vänersborg.....................

250,000

250,000

_

Växjö....................

315,000

315,000

_

Örebro...................

250,000

_

250,000

_

Östersund....................

115,000

_

115,000

_

Tumba ............................

2,334,800

2,416,700

*) Anm. Taxeringsvärde ä fastigheten i Norrköping ej åsatt den
*7» 1932.

Summa

13,115,800

13,731,900

Skulder.

Utelöpande transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr

specie på ofärgat papper.................

338,786

90

338,758

40

Utelöpande bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .

1,315,328

04

1,315,328

04

Lånebanksobligationer ä 4 % med ränta på ränta ....

548

08

548

08

» med 4 */a % ränta........

5,527

07

5,527

07

* » 3 % D ........

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 / ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

1,662,120

92

1,662,092

42

Bankoutskottets memorial Nr 1.

31

Huvudkontorets och avdelningskontorens vinst- och förlusträkningar.

Vinst å riks-bankens eget

Vinst å av-betalnings-

Summa vinst

År-

Summa vinst

Åv 1QQ9

kapital

lånefonden

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Vid huvudkontoret........

9,011,218

84

367,810

67

9,379,029

51

7,891,095

34

Vid kontoret i: Göteborg.....

91,044

29

137,983

34

229,027

63

1,829,708

68

Malmö......

180,060

73

91,654

58

271,715

31

2,180,194

81

Falun.......

56,498

32

21,042

61

53,177

28

Gävle.......

56,696

91

31,212

14

159,087

75

Halmstad ....

35,345

92

20,981

26

49,655

21

Härnösand ....

45,211

11

7,143

51

81,574

75

Jönköping ....

8,444

OO

101,135

99

109,580

54

150,723

48

Kalmar......

22,497

07

39,422

60

61,919

67

161,229

46

Karlskrona....

52,977

11

29,337

38

. 64,204

51

Karlstad.....

32,652

50

Kristianstad . . .

18,687

27

29,259

79

47,947

06

144,521

94

Linköping ....

4,642

20

75,734

54

80,376

74

191,996

64

Luleå.......

89,984

19

19,349

41

204,351

44

Mariestad ....

21,994

84

Norrköping . . .

53,937

09

33,770

23

188,056

80

Nyköping ....

33,646

60

5,952

78

54,203

88

Sundsvall ....

53,312

26

12,020

13

303,876

21

Umeå.......

78,506

64

32,560

83

143,694

49

Uppsala.....

84,125

78

79,768

99

214,968

07

Visby.......

55,529

13

51,259

05

66,562

99

Vänersborg . . .

33,385

35

7,449

98

17,254

72

Västerås.....

42,025

70

58,147

54

Växjö.......

16,923

12

22,089

88

Örebro......

15,487

96

50,538

45

66,026

41

209,263

84

Östersund ....

67,586

03

38,567

14

102,973

07

9,352,082

91

1,803,878

56

10,636,038|31

14,542,612

78

å riksbankens

Nettoförlust

Nettoförlust

eget kapital

år 1933

år 1932

Avgår förlust:

Vid kontoret i: Falun......

35,455

25,484

71

_

_

_

Gävle......

77

Halmstad ....

14,364

66

Härnösand . . .

38,067

60

Karlskrona . . .

23,639

73

■ Karlstad ....

40,367

59

7,715

09

8,688

63

70,634

41,600

78

_

_

_

_

__

_

Mariestad ....

75

19,605

91

10,869

92

Norrköping . . .

20,166

86

Nyköping ....

27,693

82

Sundsvall ....

41,292

13

45,945

4,356

4,270

81

_

_

_

_

_

_

Uppsala.....

79

_

_

_

Visby......

08

Vänersborg . . .

25,935

37

Västerås ....

50,977

97

8,952

27

Växjö......

24,821

85

7,898

73

Östersund ....

29,018

89

564,095|l6

44,172

-1

19,558|55

8,787,987 75

1,803,878

56 10,591,86631

14,523,054 23

Anni.: Bet ekonomiska resultatet av avdelningskontorens verksamhet måste ses mot
bakgrund av den under året alltmera minskade och under senare halvåret så gott som
fullständigt upphörda rediskonte ringen från affärsbankernas sida.

32

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Bankens

styrelse.

Göta kanalverk.

Delegerade
för riksdagens
verk.

Inventeringar
vid
huvudkontoret.

Inspektioner
och
särskilda
undersökningar
vid
avdelningskontoren.

Riksbankens styrelse m. m.

§ I Under

tiden efter det val av fullmäktige, som ägt rum år 1933, och intill
utgången av samma år har någon förändring icke ägt rum inom riksbankens
styrelse.

Den av Kungl. Majit förordnade suppleanten herr Örne har under år 1933
tjänstgjort 50 dagar.

Av de utav riksdagen valda suppleanterna har under året herr Wilhelmsson
tjänstgjort lil dagar.

Herr Widell har avlidit den 9 innevarande januari; och har i anledning
härav andre suppleanten herr Nilsson inkallats att inträda såsom fullmäktig.

§ 2.

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret hava fullmäktige utsett
ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien
A. Bertil att under år 1934 å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk
och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.

§ 3.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1934 hava fullmäktige utsett
undertecknad Amnér och herr Widell samt sedan herr Widell avlidit undertecknad
Björnsson.

■ § 4.

Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
nava under år 1933 på behöriga tider ägt rum, utan att anledning till anmärkning
därvid förekommit.

§ ö.

Inspektioner av avdelningskontoren hava under år 1933 verkställts

av undertecknad Booth vid kontoren i Malmö, Mariestad och Vänersborg,

av undertecknad Amnér vid kontoren i Falun, Gävle, Härnösand och
Sundsvall,

av undertecknad Larsson vid kontoren i Göteborg, Halmstad, Jönköping,
Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Norrköping, Nyköping, Umeå, Uppsala,
Visby, Västerås och Växjö samt

av herr Wilhelmsson vid kontoren i Karlskrona, Kristianstad, Örebro och
Östersund.

Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda
tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

33

§ 6.

I skrivelse till statsrådet och chefen för finansdepartementet hava fullmäktige
hemställt om utredning genom Kungl. Maj:ts försorg av frågan örn
inrättande av ett institut för viss långfristig och medellång kreditgivning.

§ 7.

Med anledning av framställning från riksgäldskontorets tjänstemannaförening
hava fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret i skrivelse den
28 juni 1933 hemställt, att Kungl. Majit måtte bemyndiga 1930 års pensionssakkunniga
att utarbeta och avgiva förslag till nya bestämmelser om pension
för personalen vid riksdagens verk.

Vid föredragning av denna framställning har Kungl. Majit funnit densamma
icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd. Från finansdepartementet
har under hand meddelats, dels att 1930 års pensionssakkunniga avslutat
sitt arbete, dels ock att inom departementet sådan utredning påginge, som
skulle kunna läggas till grund för pensionering även av personalen vid
riksdagens verk.

§ 8.

I utlåtande nr 18 har bankoutskottet vid 1933 års riksdag under framhållande
av behovet av en formell revision av bankoreglementet förutsatt,
att genom fullmäktiges försorg fråga örn en sådan revision gjordes till föremål
för övervägande samt att förslag i ämnet utarbetades och förelädes utskottet,
så snart sådant lämpligen kunde ske. Utskottet har i detta sammanhang
vidare anfört, att jämväl frågan örn en överarbetning av riksbankslagen
och ansvarighetslagarna torde vara förtjänt av övervägande.

Med anledning härav verkställes för närvarande överarbetning av såväl
bankoreglementet och riksbankslagen som ansvarighetslagarna. Förslag i
ämnet torde kunna framläggas till behandling av årets riksdag.

I samband härmed komma fullmäktige att föreslå vissa sakliga ändringar
i nämnda författningar.

Sedan dessa förslag behandlats av riksdagen, torde fullmäktige finna anledning
att till riksdagen inkomma med förslag till vissa ändringar i gällande
avlöningsbestämmelser för riksbanken.

§ 9.

I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1933 följande
förändringar ägt rum:

Vid kontoret i Göteborg har tredje suppleanten vice verkställande direktören
Rolf Forshell på begäran entledigats; och har till tredje suppleant i
hans ställe utsetts direktören Alfred Kollberg.

Vid kontoret i Malmö har verkställande styrelseledamoten John Berling
från och med den 1 oktober 1933 beviljats avsked med pension; och har

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr I. 3

Ang. inrättande
av institut
för
viss kreditgivning.

Ang. revision
av pensionsbestämmelserna
vid
riksdagens
verk.

Ang. revision
av
bankoregiem
entet m. m.

Styrelserna
för avdelningskontoren.

34

Bankoutskottets memorial Nr 1.

till verkställande styrelseledamot i hans ställe utsetts kamrern vid kontoret
Harald Svensson. Vidare hava ledamöterna i styrelsen direktören August
Johansson och disponenten Oscar Ohlson avlidit. Till ledamöter efter dem
hava utsetts suppleanterna sekreteraren i Skånes handelskammare Malte
Ström och redaktören Nils Lindberg. Därjämte hava till suppleanter i nu
angiven ordning utsetts förutvarande suppleanten direktören Harald Evers
samt godsägaren Alexander Weibull och överförmyndaren i Malmö Jöns
Petter Berglund.

Vid kontoret i Gävle har andre suppleanten ingenjören Erik Nordström
på begäran entledigats; och har till andre suppleant i hans ställe utsetts
grosshandlaren Nils Fredrik Kjellerstedt.

Vid kontoret i Jönköping har ordföranden i styrelsen fabriksidkaren Josef
Eklöf avlidit; och har till ledamot efter honom förordnats förste suppleanten
landskamrern Johan Wallinder. Till förste suppleant har utsetts förutvarande
andre suppleanten grosshandlaren Alfred Björk och till andre suppleant
förutvarande tredje suppleanten ordföranden i Jönköpings drätselkammare Carl
Gustafsson.

Vid kontoret i Luleå har vice ordföranden i styrelsen grosshandlaren Jonas
Sjölin på begäran entledigats; och har till ledamot efter honom förordnats
förste suppleanten landskamrern Adolf Holm.

Vid kontoret i Norrköping har tredje suppleanten direktören Gunnar Bergvall
på begäran entledigats; och har till tredje suppleant i hans ställe utsetts
advokaten Ragnar Nordström.

Till ledamöter och suppleanter i styrelserna för avdelningskontoren år
1934 hava förordnats samma personer, som vid 1933 års slut voro därtill
förordnade, med följande undantag och förändringar:

Vid kontoret i Göteborg har verkställande styrelseledamoten Carl Nordenbergs
förordnande begränsats till och med den 31 mars 1934; och har till
verkställande styrelseledamot för återstoden av samma år förordnats verkställande
styrelseledamoten vid kontoret i Orebro Ernst Falk.

Vid kontoret i Luleå har verkställande styrelseledamoten Thure Isakssons
förordnande begränsats till och med den 31 mars 1934; och har till verkställande
styrelseledamot för återstoden av samma år förordnats kamrern i
22:a lönegraden vid avdelningskontoren Magnus Nordström. Till tredje
suppleant har utsetts landssekreteraren Ragnar Sundberg.

Vid kontoret i Mariestad har till ledamot i stället för häradsskrivaren
Gustaf Holmlund utsetts landskamrern Elias Brandel.

Vid kontoret i Norrköping har till ledamot i stället för vice häradshövdingen
Gustaf Carlson utsetts förutvarande tredje suppleanten advokaten
Ragnar Nordström. Till tredje suppleant har utsetts disponenten Ludvig
Bergvall.

Vid kontoret i Örebro har verkställande styrelseledamoten Ernst Falks
förordnande begränsats till och med den 31 mars 1934; och har till verk -

Bankoutskottets memorial Nr 1.

35

ställande styrelseledamot för återstoden av samma år förordnats verkställande
styrelseledamoten vid kontoret i Luleå Thure Isaksson.

Vid kontoret i Östersund har till tredje suppleant utsetts handelsföreståndaren
Olof Petter Olsson.

§ 10.

På framställning av telegrafstyrelsen hava fullmäktige medgivit, att för
utvidgning av telegrafverkets station i Luleå vissa ändringar genom telegrafstyrelsens
försorg och på dess bekostnad må utföras i verkets lokaler
inom riksbankens därvarande byggnad, under förutsättning att telegrafverket
bekostade jämväl de reparationer inom bankens lokaler, som möjligen kunde
betingas av ändringar exempelvis i vatten-, avlopps- eller elektriska ledningar.

§ 11.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse till fullmäktige framhållit, att för beredande
av utvidgade lokaler åt postkontoret i Visby det för statsverket
vore fördelaktigast och därför föreslagit, att postverket finge övertaga de
lokaler inom riksbankens därvarande byggnad, som nu disponeras av bankens
avdelningskontor.

Generalpoststyrelsen har därför anhållit örn meddelande, huruvida fullmäktige
ansåge sig kunna biträda detta förslag örn avyttrande till postverket
från lämplig tidpunkt av ifrågavarande byggnad och vilket pris riksbanken
i så fall skulle betinga sig.

I anledning härav hava fullmäktige uppdragit åt direktionen att utreda
frågan örn avyttrande till postverket av ifrågavarande byggnad ävensom förhandla
med generalpoststyrelsen.

Sedan denna utredning slutförts, komma fullmäktige att hos bankoutskottet
göra den framställning i ämnet, vartill omständigheterna må föranleda.

§ 12.

Vid avdelningskontoret i Linköping har under augusti 1933 upptäckts ett
flertal förfalskningar och tillgrepp, begångna av kammarskrivaren I. Gjerstad
och registratorn A. Ekberg; och hava dessa jämte det de avsatts från sina
tjänster i riksbanken ådömts ansvar och ersättningsskyldighet.

För att i möjligaste mån förekomma ett återupprepande av brottsliga
handlingar av ifrågavarande slag hava vissa skärpta kontrollföreskrifter utfärdats.

§ 13.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt
rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.

Ang. ändringsarbeten
i telegraflokalerna
inom
riksbankens
fastighet i
Luleå.

Ang. fråga
om försäljning
till
postverket
av riksbankens
fastighet
i Visby.

Ang. skärpta
kontrollföreskrifter

i anledning
av förfalskningar
m. m.

Kassainventeringar
vid
Tumba bruk.

36

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Av- och ti/lträdessyn
å
Lil/-Tumba.

Berättelser
äng. avdelningskontoren.

§ 14.

Sedan arrendet å egendomen Lill-Tumba överlåtits till förutvarande arrendatorn
C. G. E. Anderssons änka Maria Wilhelmina Andersson, har laga avoch
tillträdessyn den 24 juli 1933 förrättats å egendomen.

§ 15.

Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga
avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1933 ävensom
avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1932.

I fråga örn avdelningskontoret i Malmö är framställning gjord örn avskrivning
av viss inom linjen förd fordran. Denna framställning har i vanlig
ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna; och hava fullmäktige
för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande fordran
avskrives.

Stockholm den 13 januari 1934.

ADOLF af JOCHNICK.

Ivar Rooth. A. Amnér.

Viktor Larsson. Martin Fehr. Edv. Björnsson.

Carl Törnebladh.

Stockholm 1934, Ivar Hceggströms Boktryckeri A. B.

840074

Tillbaka till dokumentetTill toppen