Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Memorial 1968:Bu1

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank,
till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
under år 1967, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna
samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s), Åkerlund
(h), Hilding (fp), Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s) och Enarsson (h);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Berglund (fp), Franzén i Motala
(s), Rask (s), Fridolfsson i Rödeby (s) och Ullsten (fp).

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt Nr 1

i''

''

Bankoutskottets memorial nr 1 är 1968

Till Riksdagens Bankoutskott

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1967. Valutastyrelsens berättelse samt en redogörelse
för riksbankens jubileumsfonds finansiella ställning vid utgången av
1967 bifogas.

Kreditpolitiken

Bedömningen av konjunkturutsikterna för 1967 vid början av året pekade på
en fortsatt ganska svag tillväxt av den totala efterfrågan och produktionen under
våren medan det var sannolikt att ett uppsving skulle inträffa under senare
hälften av året, varigenom den totala produktionsökningen väntades stiga till
4%. Bytesbalansen med utlandet, som försämrats påtagligt under 1965 och
sedan något förbättrats 1966 beräknades bli ungefär oförändrad med ett importöverskott
på ca 1 700 mkr.

Den faktiska utvecklingen under året kom att i väsentliga avseenden avvika
från den förväntade. Den inhemska efterfrågan blev nagot svagare än väntat,
och några märkbara uppsvingstendenser framträdde inte under hösten.
Den totala produktionsökningen stannade vid drygt 3 %. Bytesbalansen, å
andra sidan, utvecklades gynnsammare än väntat och importöverskottet och
därmed även hela bytesbalansens underskott reducerades kraftigt.

De i denna situation vidtagna stabiliseringspolitiska åtgärderna var naturligen
avsedda att motverka konjunkturavmattningen och dess effekter på sysselsättningen.

Kreditpolitiken hade lättats redan under andra halvåret 1966, ehuru diskontot
varit oförändrat 6 % sedan höjningen i juni. Straffräntan vid bankernas upplåning
i riksbanken hade avskaffats i sin generella form i juli 1966 och kvarstod
endast för banker som ej uppfyllde likviditetskvotskraven. Bankernas upplåning
i riksbanken reducerades. Deras likviditetskvoter steg mer än vad som förklaras
av säsongmässiga faktorer.

Under första halvåret 1967 sänktes riksbankens diskonto i två etapper med
sammanlagt en procentenhet. Den första sänkningen, från 6 till 5 Va %, gjordes
fr. o. m. den 3 februari och den andra, från 51/a% till 5%, fr. o. m.
den 10 mars. Bankernas räntesatser vid in- och utlåning följde vid båda tillfällena
diskontot, varigenom den högsta inlåningsräntan blev 53/4%. Emissionsräntorna
för långa obligationer föll även med diskontosänkningens fnlla be -

4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

lopp till 5 3A % för de hypoteksinstitutsobligationer som ligger lägst i ränteavseende.
Den relativt starka nedgången i de langa räntorna får ses mot bakgrunden
av läget under våren på obligationsmarknaden, som utmärktes av stark
efterfrågan på nytt material från alla placerargruppers sida och förväntningar
om en större nedgång i diskontot än den som faktiskt realiserades.

Den statliga upplåningspolitiken och riksbankens marknadsoperationer bidrog
också till likviditetsförbättringen inom banksystemet. Budgetöverskottet under
första halvaret var mindre än föregående år och återbetalningen till riksbanken
lägre. Vid början av hösten var bankernas kassalikviditet god och förbättrades
senare genom det stora statliga utgiftsöverskottet. Någon stimulans från upplåningspolitikens
sida var därför inte nödvändig, utan upplåningsoperationerna
inriktades på att begränsa utgiftsöverskottets likviditetseffekt med bibehållande
av ett mycket lätt läge; i detta syfte emitterades korta statslån vid två tillfällen
och i november ett langt statslan. Riksbankens marknadsoperationer omfattade
även köp av bostads- och industriobligationer.

Bankernas upplåningsbehov i riksbanken var betydligt lägre än föregående år.
Deras genomsnittliga nettoställning per rapportdag var under första halvåret
—393 mkr (1966 —488 mkr) och under andra halvåret fram till och med den 15
november -j-6 mkr (1966 —241 mkr). Bankernas likvida tillgångar i vid mening,
inkluderande stats- och hypoteksobligationer och utländska valutor, steg under
januari—november 1967 med 1 540 mkr mot 64 mkr under motsvarande
period 1966.

Den lätta kreditmarknaden tillät en stark ökning av den totala kreditströmmen
till stat, kommuner, bostäder och näringslivet. Den totala nettokreditgivningen
(inkl. medel anskaffade genom aktieemissioner) synes ha uppgått till
över 16 miljarder kronor mot ca 13 miljarder kronor 1966. Eu betydande del utgjordes
av obligationsemissioner. De under året tecknade beloppen utgjorde
8 995 mkr (1966 7 160 mkr). För andra låntagare än staten uppgick de tecknade
beloppen till 6 550 mkr (1966 5 685 mkr), varav bostadsinstituten tog 3 825 mkr
(1966 4 180 mkr), kommunerna 635 mkr (1966 460 mkr), näringslivet 1 870 mkr
(1966 950 mkr) och utländska låntagare 100 mkr (1966 0 mkr). Huvuddelen av
emissionerna ägde rum under våren av skäl som berörts tidigare; under hösten
var emissionstakten påtagligt lägre. Bostadsinstitutens emissionsverksamhet
skedde i form av löpande försäljning över året och avsåg till en tiondel finansiering
av kontors- och affärshus.

Bostadsbyggandets finansiering har under 1967 icke lett till problem av samma
typ som under 1965 och 1966. Efter diskussioner mellan representanter för
regeringen, riksbanken, affärsbankerna, sparbankerna och postbanken träffades
i början av året en överenskommelse att bankinstituten skulle bevilja byggnadskrediter
till de byggnadsföretag som ingick i igångsättningsprogrammet för statligt
belånade bostäder. I det läge som rått på kreditmarknaden synes det icke
ha förelegat några svårigheter att realisera denna överenskommelse.

Som tidigare anmärkts utvecklades Sveriges bytesbalans med utlandet under

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

5

året i gynnsam riktning och underskottet reducerades påtagligt. Fram till utgången
av oktober hade valutareserven stigit med 747 mkr mot 157 mkr under motsvarande
period 1966.

Den 18 november beslöt den brittiska regeringen, efter konsultation med Internationella
valutafonden, att sänka pundets paritetsvärde från US $ 2,80 till
2,40 — en devalvering med 14,8 %. Bland andra länder som devalverade i detta
sammanhang märktes Danmark och den danska kronans värde reducerades med
7,9 %. Av de större industriländerna följde emellertid icke något Storbritanniens
exempel.

Bankofullmäktige — liksom regeringen, som till följd av Sveriges medlemskap
i Internationella valutafonden jämväl hade att ta ställning till frågan — beslöt
den 18 november att bibehålla den svenska kronans paritetsvärde oförändrat.
Den svenska ekonomiens styrka, vårt näringslivs konkurrensförmåga och utvecklingen
av våra valutareserver motiverade klart att en nedskrivning av den svenska
kronans värde icke företogs. En krondevalvering skulle också på ett avgörande
sätt motverkat de tendenser mot lägre pris- och kostnadsstegringar som
under det senaste året framträtt inom vår ekonomi. Även ur internationell synpunkt
var det svenska beslutet tillfredsställande, eftersom det bidrog att begränsa
devalveringsåtgärderna till ett fatal länder, något som givetvis var nödvändigt
för att syftet att återställa balansen i Storbritanniens utrikesbetalningar
skulle uppnås.

Den brittiska devalveringen utlöste, vilket var väntat, en allmän oro pa valutamarknaderna
och förstärkte den stegring av räntenivån i de viktigaste länderna
som fortgått sedan något halvår tillbaka. Sverige påverkades relativt starkt av
denna oro, och under perioden 18 november—13 december strömmade utländska
valutor till ett värde av ca eu miljard kronor ut från riksbanken. Bland de tiansaktioner
som låg bakom denna valutaförlust märktes särskilt utländska bankers
omväxling av tillgodohavanden i svenska kronor, överföringar från utländska
dotterbolag i Sverige, påskyndade importbetalningar samt i viss mån återbetalningar
av svenska företags skulder i utlandet.

I detta läge måste man räkna med faran, att åtgärder för att säkra sig mot en
krondevalvering kunde sprida sig till en större grupp av företag och att, oberoende
härav, det faktum att Sverige var ett land med relativt lag räntenivå kunde
leda till en viss valutautströmning. Bankofullmäktige beslöt därför den 14
december att vidtaga eu serie åtgärder som skulle medföra en åtstramning av tillgången
och höjning av priset på kortfristig kredit och klart visa att de svenska
myndigheterna stod fast vid sitt beslut av den 18 november.

Åtgärderna omfattade först en höjning fr. o. in. den 15 december av riksbankens
diskonto från 5 % till 6 %. Samtidigt infördes på nytt straffränteregler av
samma typ som före juli 1966, dvs. banker skulle betala straffränta för upplåning
i riksbanken som översteg 50 % eller 25 % av de egna fonderna; gränsen
bestämdes med hänsyn till om banken uppfyllde de av riksbanken rekommenderade
likviditetskvoterna. Straffräntesatsen sattes till 9 %. Vidare beslöt full -

6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

mäktige att hemställa hos Kungl. Maj:t om förordnande om kassakvoter för
bankaktiebolagen enligt 1962 års likviditets- och kassakvotslag. Kungl Maj:t
meddelade sådant förordnande den 15 december och den 21 december utfärdade
riksbanken tillämpningsföreskrifter som innebar att fr. o. m. den 2 januari 196S
de fem största bankerna skulle ha minst 2 % och övriga banker minst 1 % av
sin inlåning från allmänheten innestående på checkräkning i riksbanken. Slutligen
beslöt fullmäktige att vid beräkning av likviditetskvoter hälften av en banks
utländska nettotillgodohavanden skulle räknas som likvid tillgång; tidigare hade
dessa tillgodohavanden i sin helhet inräknats bland de likvida tillgångarna.

Bankofullmäktiges åtgärder var förestavade uteslutande av omsorg om valutaställningen
och av hänsyn till det internationella ränteläget. Den inhemska
konjunktursituationen motiverade en fortsatt lätt kreditpolitik. Genom att omedelbara
och kraftiga åtgärder vidtogs för att stoppa valutautströmningen skapades
förutsättningar för att så snart som möjligt kunna lätta kreditåtstramningen.

Bankernas annonserade in- och utlaningsräntor höjdes efter diskontohöjningen
med en procentenhet med undantag av inlåningsräkningen med 12 månaders
uppsägning för vilken höjningen blev 3/4 procentenhet till 6 Vs %. Emissionsverksamheten
stoppade tillfälligt upp under andra hälften av december, men
mot slutet av månaden erhöll de bostadsfinansierande instituten tillstånd att gå
ut med emissioner till en räntesats som låg 3A procentenhet högre än före
diskontohöj ningen.

Från den 15 december skedde ett återinflöde av valutor till riksbanken som
fram till årets slut uppgick till 388 mkr. Över året som helhet hade därigenom
den totala valutareserven minskat med 213 mkr; riksbankens andel hade
minskat med 1 005 mkr och affärsbankernas andel stigit med 792 mkr.

Liksom under föregående år deltog Sverige aktivt i det internationella monetära
samarbetet. Intresset var först koncentrerat på utarbetandet av beredskapsplanen
för skapande av speciella dragningsrätter inom Internationella valutafonden.
Dragningsrätterna avser att tillgodose behovet av ett supplement
till existerande internationella reservtillgångar. En principöverenskommelse härom
träffades vid valutafondens årsmöte, och ett detaljerat förslag skall föreligga
senast den 31 mars 1968.

Överenskommelsen mellan riksbanken och Federal Reserve Bank of New York
om ömsesidiga kreditfaciliteter har förlängts och utökades i november från 100
till 200 miljoner dollar. Den utgör en del av ett system av liknande arrangemang
som nu sammanlagt omfattar, förutom Federal Reserve Bank, fjorton
centralbanker och Internationella regleringsbanken och totalt avser ett belopp
av 7 080 miljoner dollar. Överenskommelsen mellan de nordiska centralbankerna
om kortfristiga valutakrediter har också utvidgats.

Sverige har också tagit del i olika arrangemang för stöd åt pundet. Den överenskommelse
som ingicks i juni 1966 mellan Bank of England, nio andra centralbanker
samt Internationella regleringsbanken förlängdes under året. Efter

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 7

punddevalveringen deltog Sverige i den standbykredit på 1 400 miljoner dollar
som Internationella valutafonden ställde till Storbritanniens förfogande och
i arrangemanget av utfästelser från vissa centralbankers sida om kortfristiga
beredskapskrediter på sammanlagt ca 1 500 miljoner dollar.

Kreditmarknaden

Kreditförmedlingen på den organiserade kreditmarknaden var under 1967 av
betydligt större omfattning än under 1966. Redan under andra kvartalet 1966
började kreditströmmen öka och expansionen fortsatte under hela 1967 (diagram
A). För året som helhet torde kreditmarknaden totalt ha förmedlat krediter
till ett värde av ca 16,5 miljarder kronor jämfört med 12,8 miljarder kronor
under 1966.

Utvecklingstendensen för den totala upplåningen på kreditmarknaden under
1967 återspeglar framför allt förändringen av statens och bostadsbyggandets
upplåning1. Budgetbalansen försämrades påtagligt och staten tvingades låna
betydande belopp. Bostadsbyggandet sköt ny fart under året, efter att ha legat
på ungefär samma nivå under de två föregående åren, vilket innebar att allt
större belopp kanaliserades till denna sektor. Även kommunerna tog upp krediter
i större omfattning än året före (diagram C).

På utbudssidan svarade alla större placerargrupper för en större kreditgivnmg
under 1967 än under 1966 (diagram D). Bland kapitalmarknadsinstituten ökades
framför allt allmänna pensionsfondens placeringsbehov, och detta förstärktes
i viss mån genom att fonden upptog stora lån i affärsbankerna. Även försäkringsbolagen
och sparbankerna visade en ökad placeringsförmåga. De senare ökade
sin direkta utlåning mycket kraftigt framför allt till kommunerna men i viss
män även till bostadssektorn. Hos allmänna pensionsfonden och försäkringsbolagen
dominerade däremot givetvis obligationsplaceringarna. Allmänheten
visade inte heller detta år något intresse för obligationsplaceringar och aktieköpen
avtog. Affärsbankernas totala kreditgivning expanderade snabbt under
året. Deras placeringar i obligationer var omfattande i början av året men avtog
efter hand till förmån för direkt långivning. Riksbankens utlåning bestod utöver
förvärv av statspapper huvudsakligen av förvärv av bostads- och näringsliv sobligationer.

1 Med olika sektorers upplåning och utlåning avses kreditströmmar. Det är således ej fråga om
utestående skulder och fordringar utan om förändringar av dessa.

För kreditströmmama redovisas genomgående nettouppgifter, men även bruttouppgifter lamnas
så långt sådana föreligger. Nettouppgifterna har vad gäller kapitalanskaffningen genom emissioner
av obligationer, förlagsbevis och aktier beräknats som differenser mellan nya emissioner och återbetalningar.
Nettobeloppen för reverslån och övriga s. k. direkta lån har i en del fält beräknats
efter samma princip men i allmänhet som förändringar av nominella eller bokförda ställnmgsuppgifter.
När bokförda ställningsuppgifter legat till grund för beräkningarna, har den korrigering,
som ned- och uppskrivningar motiverar, inte alltid kunnat genomföras.

8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Diagram A. Kreditmarknaden

Total kreditgivning på den organiserade
marknaden

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

15 000

14 000

13 000

Kreditmarknaden totalt

12 000

11 000

10 000

Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens totalbe -

lopp.

Diagram B. Kapitalmarknaden
Långfristig kreditgivning på den
organiserade marknaden

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

13 000

12 000

11 000

10 000

kapitalmarknaden Sj
avgränsad |
efter finansobjekt /!

8 000

Kapitalmarknaden

institutionellt

avgränsad

5 000

Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens två sista
rader.

Utvecklingen hos olika låntagargrupper

Staten

Statsbudgeten slutade med ett underskott på 3 008 mkr för kalenderåret 1967.
Fram till maj 1966 hade budgeten under flera år varit i det närmaste totalbalanserad.
Från denna månad satte emellertid en försvagning in och under år
1966 nådde underskottet 1 252 mkr, varefter det fortsatte att växa 1967.

Statens inkomster och utgifter steg under 1967, men stegringstakten för de
senare gick snabbare. Den relativt lägre tillväxten i skatteinkomsterna förklaras
delvis genom den på grund av konjunkturen svagare inkomstexpansionen i landet.
Den därmed sammanhängande köpobenägenheten ledde till att även till''
äxten av de indirekta skatteinkomsterna avtog. Som tredje faktor kan nämnas
de ovanligt stora överskjutande skatteåterbäringarna i slutet av året. Som

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

9

Diagram C. Upplåningen på kreditmarknaden Fördelning

på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp

8 000

7 000

6 000

Bostäder

Näringsliv

Kommuner

Staten *“

-1 000

Anm. Jfr tabell 1, totalraden.

Diagram D. Utlåningen på kreditmarknaden Fördelning

på långivare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Kapitalmarkriadsinstituten

7 000

5 000

4000

Affärsbanker

Allmänheten

Riksbanken

-1 000

Anm. Jfr tabell 1, summakolumnen.

expansiv faktor på utgiftssidan verkade bl. a. kapitalinsatsen på 500 mkr till
Sveriges Investeringsbank AB.

Av konjunkturpolitiska skäl motverkades den likviditetsskapande effekten av
det statliga budgetunderskottet endast delvis av statsskuldspolitikens utformning.
Under året emitterades ett premieobligationslån och ett långfristigt statslån
på tillsammans 1150 mkr. Å andra sidan återbetalades ett premieobligationslån
från 1942 och ett räntebärande obligationslån från 1957 på sammanlagt 425 mkr.
Totalt innebar statens transaktioner i långfristiga obligationslån en nettoupplåning
på 723 mkr att jämföras med 448 mkr under 1960.

I likhet med 1966 utgavs i oktober ett sparobligationslån, »Spar 67», vars

10

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Diagram E. Upplåningen på kapitalmarknaden -

Avgränsning efter finansobjekt
Fördelning på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Bostäder

Kommuner

Staten

-1 000

Anm. Jfr tabell 1, näst sista raden.

Diagram F. Upplåningen på kapitalmarknaden Institutionell

avgränsning
Fördelning på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Bostäder

Näringsliv / j

Kommuner

Staten

-1 000

Anm. Jfr tabell 1, sista raden.

syfte var att mot relativt hög avkastning — binda enskilda personers sparande
på längre sikt. På lånet tecknades 225 mkr mot 425 mkr för »Spar 66».
Under året inbetalades på »Spar 67» 149 mkr. Dessutom inbetalades återstående
delen av »Spar 66» med 150 mkr under året.

Beträffande statens kortfristiga låntagning kan nämnas att under året två
korta obligationslån emitterades på ett sammanlagt belopp av 1 374 mkr. Tre
korta lån, två från 1962 och ett från 1964, inlöstes på sammanlagt 897 mkr.
Transaktionerna i skattkammarväxlar och korttidslån resulterade i en nettoupplaning
pa 1 44o mkr jämfört med 1 568 mkr 1966. Någon kortfristig utlåning
till banker förekom ej vid årets utgång. Denna uppgick vid 1966 års slut till
439 mkr.

Den statliga upplåningen under 1967 resulterade i en relativt större ökning
av de kortfristiga skulderna, 1 922 mkr, än av de långfristiga, 1 086 mkr. Återbetalningarna
av statslån gjordes under första halvåret 1967 och de temporära
svängningarna i budgeten finansierades med kortfristig upplåning huvudsakligen
i riksbanken. Det under andra halvåret växande budgetunderskottet täck -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 11

tes bl. a. genom de nya långa och korta obligationslånen, som till största delen
togs upp av marknaden utanför riksbanken. Den övriga kortfristiga upplåningen
skedde främst i riksbanken och i affärsbankerna. Under året föidelade
sig statsskuldökningen med 350 mkr på riksbanken, 1 450 mkr på affärsbankeina
och 1 200 mkr på övriga kreditgivare.

Kommunerna

Kommunernas långfristiga bruttoupplåning uppgick till närmare 2 800 mkr
under 12-månadersperioden till och med juni 1967, en ovanligt kraftig stegring
jämfört med motsvarande period ett år tidigare då siffran var 1 700 mkr. Trots
växande amorteringar steg den långfristiga nettoupplåningen från 1 100 mkr ett
år tidigare till 2 100 mkr. Den kortfristiga nettoupplåningen uppgick under perioderna
i fråga till ungefär samma belopp, nämligen 100 mkr.

Av den totala nettoupplåningen upptogs under juli 1966 juni 196/ 1 /o0 mkr
på den organiserade marknaden mot 1 000 mkr för motsvarande period ett år tidigare.
Upplåningen ökade således även här kraftigt och denna tendens synes ha
bestått till senare under året (jfr uppgifterna per september i tabell 1). Upplåningen
utanför den organiserade marknaden uppgick till 450 mkr under den
aktuella 12-månadersperioden; ett år tidigare var motsvarande siffra 200 mkr.

Kommunernas likvida tillgångar, som ökade i betydande utsträckning under
1966 efter att ha minskat under en följd av år dessförinnan, fortsatte att stiga
kraftigt under 1967. Vid halvårsskiftet var 12-månadersökningen 1 250 mkr mot
ca 700 mkr ett år tidigare. De övriga finansiella tillgångarna till största delen
lån till kommunala bolag och stiftelser samt aktier i kommunala bolag — lag
kvar på samma nivå. Detta innebar ett avbrytande av den tendens till ökning
av sådana tillgångar, som pågått sedan länge.

Den privata sektorn

Till ekonomin utanför staten och kommunerna — här kallad den privata sektorn
— kan nettoströmmen av krediter de tre senaste åren beräknas ha uppgått
till 9 400, 10 000 resp. 12 000 mkr. Motsvarande siffror för staten och kommunerna
kan uppskattas till 900, 2 600 och 4 500 mkr.

Bostadsbyggandets volym, som de två senaste åren legat under 1964 års rekordnivå,
har enligt föreliggande beräkningar ökat högst väsentligt under 1967.
eller med nära 13 %. I värde beräknas investeringarna ligga IS % över fjolårets
nivå.

Under 1967 kan den totala nettoupplåningen på öppna marknaden för bostadssektorns
finansiering beräknas ha uppgått till 6 500 mkr (1965 5 500) vartill
kommer statsbelåningen, som 1966 uppgick till ca 1 400 mkr. Under 1967 torde
denna emellertid ej ha överstigit 1 000 mkr. I uppgifterna för bostadskreditgivningen
ingår ej av de bostadsfinansierande hypoteksinstituten emitterade obliga -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968
Tabell 1 A. Kreditmarknaden 1966

Nettobelopp för 12-månadersperioden oktober 1965—september 1966. Mkr

12

Långivare och finansobjekt

1. Riksbanken .....................

2. Skattkammarväxlar och korttidslån.

3. Obligationer .....................

4. Direkta lån ....................

5. Affärsbanker ....................

6. Skattkammarväxlar och korttidslån

7. Obligationer .....................

8. Aktier ..........................

9. Direkta lån ................

10. Andra banker ...................

11. Skattkammarväxlar och korttidsl&n

12. Obligationer .....................

*13. Reverslån m. m.............

14. Enskilda försäkringsinrättningar ...

15. Skattkammarväxlar ..............

*16. Obligationer och förlagsbevis .....

17. Aktier ..........................

*18. Reverslån m. m..........

19. Offentliga försäkringsinrättningar
*20. Obligationer och förlagsbevis ...
*21. Reverslån m. m.............

22. Allmänheten (restpost) ...........

23. Skattkammarväxlar och korttidslån

*24. Obligationer och förlagsbevis .....

*25. Aktier ..........................

26. Diverse ............

27. Kreditmarknaden totalt ...........

28. Skattkammarväxlar och korttidslån .

29. Kortfristiga obligationer ..........

30. Långfristiga obligationer och förlagsbevis
...........................

31. Aktier ...........................

32. Affärsbankernas och riksbankens direkta
lån m. m. (4 + 9)...........

33. Kapitalmarknadsinstitutens reverslån

m.m. (13 + 18 + 21) ...........

34. Diverse (26)................

35. Kapitalmarknaden, avgränsad efter finansobjekt
(SO -}- 31 -)- 33).......

36. Kapitalmarknaden med institutionell
avgränsning (med * markerade poster)

	Låntagare
taten	Kom- muner	Bostäder	Närings- liv	Summa
SSO	17	281	69	1 247
1 348	—	230	—	1 578
—488	17	51	51	—369
20	—	—	18	38
37	100	572	2 276	2 985
174	—	—	—	174
- 86	50	116	27	107
—	—	—	12	12
- 51	50	456	2 237	2 692
- 59	576	1 798	629	3 944
10	—	—	—	16
- 50	121	246	59	376
- 25	455	1 552	570	2 552
— 22	75	Sill	501t	1 198
1	—	—	—	1
- 23	— 2	400	79	454
—	—	—	106	106
—	77	241	319	637
167	366	1 66.)	920	3117
172	137	1 578	615	2 502
- 5	229	SO	305	015
119 53	—a	—59	sos	013 53
- 6	—ii	—59	—31	—107
—	—	—	S94	894
72	—	—	—	72
122	1 123	It 89 7	5 261	121,03
592	—	230	—	1 822
-588	— 1	—	—85	—674
107	313	2 332	885	3 637
—	—	—	1 012	1 012
31	50	456	2 255	2 730
30	701	1 879	1 194	3 S04
72	—		—	72
77	1 07It	It 211	3 091	S 453
no	1 006	iOU	2 916	S 029

inZ'' “r;''knadT .“”Ht", 1 denna tabel1 ■‘»teus, kommunernas, bostadssektorns och
, . f" ketSi t0ta a ?PF!an\n§. 1 bankel'' och försäkringsinrättningar samt deras kapitalanskaffning
utanför bankerna och forsaknngsmrättmngarna genom emission av aktier, förlagsbevis och obligationer
(tor staten aven andra fmansobjekt än obligationer). Upplåningen är räknad netto, dvs.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 13

Tabell 1 B. Kreditmarknaden 1967

Nettobelopp för 12-månadersperioden oktober 1986—september 1967. Mkr

		Låntagare		Summa
Långivare och finansobjekt	Staten	Kom- muner	Bostäder	Närings- liv
1. Riksbanken ......................	l w	19	—166	198	H9S
2. Skattkammar''växlar och korttidslån. .	1 203	—	—278	—	925
3. Obligationer ......................	244	19	112	169	544
4. Direkta lån ......................	—	—	—	29	29
5. Affärsbanker .....................	—177	190	3 223	1156	3 692
6. Skattkammarväxlar och korttidslån..	—232	—	—	■-	—232
7. Obligationer ......................	42	140	1 471	147	1 800
8. Aktier ...........................	—	—	—	35	35
9. Direkta lån ......................	13	50	752	1 274	2 089
10. Andra banker ....................	—512	985	1 S32	716	3021
11. Skattkammarväxlar och korttidslån .	—407	—	—	—	—407
*12. Obligationer ......................	— 69	192	248	203	574
*13. Reverslån m.m...................	— 36	793	1 584	513	2 854
14. Enskilda försäkringsinrättningar ....	— i	91	631	eu	1 359
15. Skattkammarväxlar ...............	— 3	—	—	—	— 3
*16. Obligationer och förlagsbevis .......	— 1	48	441	264	752
*17. Aktier ...........................	—	—	—	92	92
*18. Reverslån m.m...................	—	43	190	285	51S
19. Offentliga jörsäkringsinrättningar ..	6S	m	2 038	1 922	i 512
*20. Obligationer och förlagsbevis ......	73	208	1 948	1 510	3 739
*21. Reverslån m. m...................	— 5	276	90	412	773
22. Allmänheten (restpost) ............	873	3	31	361	1271
23. Skattkammarväxlar och korttidslån .	405	—	—	—	405
*24. Obligationer och förlagsbevis.......	25	3	31	—112	— 53
*25. Aktier ...........................	—	—	—	476	476
26. Diverse ..........................	443	—	—	—	443
27. Kreditmarknaden totalt ...........	1 695	1 7 72	6 589	5 297	15 353
28. Skattkammarväxlar och korttidslån .	966	—	—278	—	688
29. Kortfristiga obligationer ........... 30. Långfristiga obligationer och förlags-	O	—1		16	18
bevis ...........................	311	611	4 251	2 165	7 338
31. Aktier .......................... 32. Affärsbankernas och riksbankens di	—	—		603	603
rekta lån m.m. (4 + 9) ......... 33. Kapi talmarknadsinsti tu tens reverslår	13	50	752	1 303	2 118
m.m. (13 + 18 + 21) ............	— 41	1 112	1 804	1 210	4 145
34. Diverse (26) .................... 35. Kapitalmarknaden, avgränsad ef te	443				443
finansobjekt (30 + 31 + 33) ...... 36. Kapitalmarknaden med institutionei	270 l	1 723	6115	3 978	12 086
avgränsning (med * markerade poster	) — 13	1 563	1532	3 613	9 725

upplånade belopp har minskats med återbetalade. Riksbankens skattkammarväxelinnehav har
minskats med statens tillgodohavanden i riksbanken, så att statens upplåning överensstämmer med
budgetutfallet. Brister i källmaterialet har i en del fall nödvändiggjort uppskattningar.

14 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 2. Inlåning hos bankerna
Mkr

	Förändringar	i innestående belopp
	under 12	-månadersperioden	Ställning
	t. 0.	m. november		30/11 1967
	1965	1966	1967
Riksbanken ...............................	176	147	—259	1 002
Affärsbanker .............................	1 202	2 331	4 716	33 465
Kapitalsamlings- och sparkasseräkning ....	302	842	1 384	12 855
Kapitalräkning med 12 månaders uppsäg-
ning .................................	1 214	1 024	I 843	10 282
Kapitalräkning med 6 månaders uppsägning	—185	—116	540	1 390
Övriga räkningar........................	—129	581	949	8 938
Sparbanker .............................	1 553	2 122	2 531	25 925
Postsparbanken ........................	325	470	556	7 429
Postgiro.......................	241	449	71	3 449
Centrulkassor för jordbrukskredit ...........	375	341	392	3 223
Summa	3 872	5 880	8 007	74 493

Anm. Siffrorna grundar sig på månadsstatistiken för respektive institutioner. För riksbanken avser
uppgifterna andra insättare än banker och statliga myndigheter. Siffrorna för sparbanker är uppskattade
med ledning av uppgifter från de 80 större sparbankerna.

tionslån för finansiering av kontors- och af färsfastigheter. Dessa har istället förts
till näringslivet. Till bostadskreditgivningens ökning bidrog främst hypoteksinstitutens
växande kreditförmedling, medan direktlånen låg på ungefär samma
nivå 1967 som 1966.

Affärsbankernas byggnadskreditgivning till bostads- och affärsfastigheter steg
kraftigt under 1967 främst beroende på den ökade byggnadsaktiviteten jämsides
med en förhållandevis lätt kreditmarknad. Sålunda disponerades 4 592 mkr bostadsbyggnadskrediter
under 12-månadersperioden till och med november jämfört
med 3 696 mkr motsvarande period ett år tidigare. Utnyttjandet låg varje
månad betydligt över motsvarande tal för ett år tidigare. Avlyftningarna under
motsvarande perioder utgjorde 3 607 mkr resp. 3 522 mkr. Den utestående disponerade
summan ökades således med 985 mkr mot 174 mkr året före.

Affärsbankernas kontraktering av nya bostadsbyggnadskrediter tilltog kraftigt
under andra halvåret 1966. Under första halvåret 1967 registrerades fortsatt
höga tal, medan en viss avmattning kunde skönjas under senare delen av
året. Under 12-månadersperioden till och med november kontrakterades krediter
på 4 918 mkr mot 4 313 mkr ett år tidigare.

Näringslivets investeringar inkl. lager har enligt föreliggande statistik beräknats
ligga på obetydligt högre nivå än 1966. Ökningen i volym uppgick till 1 %
och i värde till 6 %. Volymmässigt låg byggnadsinvesteringarna inkl. underhåll
kvar på den höga nivå som utmärkte 1966, medan maskininvesteringarna ökade

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

15

Diagram G. Kapitalmarlcnadsutbudet

Avgränsning och fördelning efter
finansobjekt

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Långfristiga obligationer,
och förlagsbevis

6 000

I

Reverslån m. m.

2 000

1 000

Aktier

Anvi. Jfr tabell 1, summakolumnens rad 30, 31
och 33.

Diagram H. Kapitalmarknadsutbudet

Institutionell avgränsning
Fördelning på långivare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp

—.»Andra banker»

-........- Offentliga försäkringsinrättningar

........ Enskilda försäkringsinrättningar

.^Allmänheten

6 000

Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens med *
markerade rader.

med 5 Vs % mot 7 Vs % 1966. Den sedan några år avtagande tendensen i handelns
investeringsverksamhet fortsatte även under 1967.

Näringslivets upplåning på den inhemska marknaden torde ha växt undei
1967 efter att ha haft ungefär samma omfattning 1966 som 1965. Tillväxten föll
i huvudsak på den stora obligationslåneutgivningen av såväl företagen direkt
som av olika mellanhandinstitut. En stor del av dessa lån sögs upp av allmänna
pensionsfonden, som därigenom kom att bli den stora nettokreditgivaren till näringslivet
under 1967. Industrins kredittagning hos affärsbankerna blev däremot
något lägre än året dessförinnan. Kapitalanskaffning genom utgivning av aktier
minskade under 1967.

Likviditetsutvecklingen inom näringslivet torde under 1967 ha varit gynnsammare
för företagen än under närmast föregående år. Information saknas i
stor utsträckning, men per september föreligger vissa uppgifter för stora och
medelstora företag. Dessa visar en ökning av kassa och banktillgodohavanden

16

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Diagram 1. Affärsbankernas utlåning
och inlåning

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Utlåning

Inlåning

1963 1964 1965 1966 1967

Diagram K. Affärsbankernas bostadsbyggnadslcrediter
och övriga utlåning
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Mkr

5 000

4000

3000

2 000

1 000

0

-1 000

1963 1964 1965 1966 1967

Övrig utlåning

Bostadsbyggnadskrediter

för såväl industrin som parti- och detaljhandeln. Den starka tillväxten av behållningarna
på bankräkningar med kort uppsägningstid, på vilka företag i betydande
utsträckning placerar sina bankmedel, tyder också på en ökning.

Utbudet på kapitalmarknaden

Med utgångspunkt från den presentation av kreditmarknaden som föreligger
i tabell 1 kan man uppnå en avgränsning av kapitalmarknaden genom att ta
sikte antingen på de finansobjekt, som normalt brukar hänföras till den långa
marknaden, eller på placerarnas karaktär. Skillnaden utgöres därvid huvudsakligen
av affärsbankernas och riksbankens förvärv av långa obligationer, som
räknas in i siffrorna för kapitalmarknaden definierad efter finansobjekt men ej
vid en institutionell avgränsning. Sammanföres de totala placeringarna i aktier,
förlagsbevis och långfristiga obligationer med reverslånen hos kapitalmarknadsinstituten,
vilket innebär att kapitalmarknaden avgränsats efter finansobjektens
art, uppgår nettokreditgivningen under åren 1965—1967 till 8 300, 10 200 resp.
12 500 mkr. Vid en institutionell avgränsning erhålles beloppen 7 300, 8 800 resp.
11 000 mkr för samma period. I det senare fallet summeras kapitalmarknadsinstitutens
reverslångivning och värdepappersförvärv med de obligationer, förlagsbevis
och aktier, som köpts av allmänheten. Beloppen för 1967 är uppskattade.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

17

Tabell 3. Affärsbankernas utlåning

Månadsuppgifter. Nettobelopp. Mkr

	Bostadsbyggnadskrediter 1965 1966 1967	Övrig utlåning 1965 1966 1967	1965	Totalt 1968	1967
Januari............	66	117	—155	253	460	200	319	577	45
Februari ...........	124	153	87	— 36	69	—324	88	222	—237
Mars .............	142	no	— 66	443	524	755	585	634	689
April ..............	94	40	144	46	—129	—114	140	— 89	30
Maj ..............	155	149	77	534	661	676	689	810	753
Juni ..............	81	— 26	308	82	—107	—226	163	—133	82
Juli ...............	— 22	— 1	191	101	238	448	79	237’	639
Augusti ...........	—156	— 37	12	—170	—222	—387	—326	—259	—375
September .........	— 86	—284	220	475	520	686	389	236	906
Oktober ...........	47	— 2	13	— 91	—481	—387	— 44	—483	—374
November .........	51	—182	36	462	513	665	513	331	701
December .........	137	118		— 58	—374		79	—258
12-månadersperioden t. o. m. november .. .	455	174	985	2 012	1 988	1 618	2 467	2 162	2 603

Nettoplaceringarna i långfristiga obligationer och förlagsbevis, som kraftigt
expanderade under andra halvåret 1966, fortsatte att ligga på en hög nivå under
1967. För året som helhet torde de uppgå till 6 500 mkr jämfört med 5 500
mkr 1966. Vid kvartalsskiftet i september 1967 låg 12-månaderssiffran på 7 300
mkr (diagram G). Kapitalmarknadsinstitutens reverslångivning synes ha flutit
i samma takt som under år 1966 och stannade därför på ca 4 000 mkr. Placeringarna
i aktier uppgick under året till 550 mkr mot 720 mkr för 1966. I dessa siffror
ingår ej statens aktieteckning.

Den mest expansiva gruppen bland kapitalmarknadsinstituten var de offentliga
för säkring sinrättningarna, som helt domineras av allmänna pensionsfonden
(diagram H). Fondens totala placeringsökning under 1967 torde ha uppgått till
omkring 4 700 mkr. De s. k. återlånen uppgick till ca 200 mkr och placeringarna
i obligationer, förlagsbevis och reverslån till ca 4 500 mkr. Under 1966 var fondens
totala nettoplaceringar 4 200 mkr varav återlånen utgjorde 400 mkr. Resterande
3 800 mkr placerades i objekt av kapitalmarknadskaraktär. Under såväl
1966 som 1967 ökade fondens placeringsförmåga väsentligt genom att stora
lån upptogs i affärsbankerna.

De enskilda försäkringsinrättningamas nettoplaceringar under 1967 uppgick
till omkring 1 400 mkr. Detta innebar en förbättring jämfört med 1965 och
1966, då siffran stannade vid 1 200 mkr. Uppgifter för perioden januari—september
1966 och 1967 tyder på en relativt kraftigare placeringsökning för sakförsäkringsbolagen
än för livförsäkringsbolagen.

De totala placeringarna för de i tabell 1 under rubriken »Andra banker» sammanförda
instituten förblev — i vad gäller långfristiga placeringar — av unge -

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 1

18

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

fär samma omfattning 1967 som 1966 dvs. 3 300 mkr. Bland instituten — sparbanker,
postbanken och centralkassor för jordbrukskredit — registrerade sparbankerna
en placeringsökning medan de två övriga något minskade sin kreditgivning.
Den för sparbankerna mycket gynnsamma inlåningsutvecklingen bidrog
till att dessas placeringsfönnåga under året avsevärt förbättrades.

Affärsbankernas verksamhet

För affärsbankerna kom utvecklingen under 1967 att kännetecknas av en
ökad nettoutlåning till allmänheten, betydande förvärv av hypoteksobligationer,
en starkt växande inlåningsström och eu markant förbättring av likviditeten.

Affärsbankernas nettoutlåning till allmänheten minskade påtagligt under senare
delen av 1966 och denna tendens fortsatte under de första månaderna 1967.
Efter halvårsskiftet steg utlåningen och för 12-månadersperioden till och med
november uppgick nettobeloppet till 2 603 mkr jämfört med 2 162 mkr under
motsvarande period ett år tidigare (diagram I).

I tabell 3 har nettoutlåningen till allmänheten delats upp i bostadsbyggnadskrediter
och övrig utlåning. Som framgår av tabellen ökade speciellt nettokreditgivningen
till bostadsbyggandet kraftigt. För 12-månadersperioden till och
med november 1967 registrerades en nettoökning om 985 mkr att jämföras med
174 mkr för motsvarande period ett år tidigare. Den snabba ökningen av denna
kreditgivning från juni 1967 hade föregåtts av en kraftig minskning från senare
delen av 1966 till våren 1967 (diagram K). Utlåningen till andra ändamål
utvecklades i stort sett efter samma mönster även om uppgången fick en något
lugnare utveckling.

Utöver den direkta utlåningen bidrog affärsbankerna till kreditförsörjningen
genom stora obligationsförvärv under 1967. Placeringarna hänförde sig till allra
största delen till obligationer emitterade av de bostadsfinansierande hypoteksinstituten,
även om stora förvärv av statsobligationer gjordes mot slutet av året.
Affärsbankernas sammanlagda tillskott till bostadsfinansieringen dvs. nettoutlåningen
till bostadsbyggandet jämte deras nettoförvärv av bostadsobligationer
uppgick under 12-månadersperioden till och med november 1967 till 2 500 mkr
jämfört med 750 mkr under motsvarande tid föregående år.

Insättarbehållningen i affärsbankerna steg i allt snabbare takt under 1967 och
fortsatte därmed en utveckling som påbörjats redan i början av 1966 (diagram
I). Ökningen under 12-månadersperioden till och med november 1967 uppgick
till 4 716 mkr att jämföras med 2 331 mkr under motsvarande period ett år tidigare.

Affärsbankernas totala likvida tillgångar dvs. i huvudsak kassatillgångar, valutor,
skattkammarväxlar och obligationer ökade synnerligen starkt under 1967.
Vid utgången av november visade 12-månaderstalet en ökning på 3 246 mkr,
vilket innebar eu betydande förbättring jämfört med en siffra på 1 149 mkr un -

19

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell b. Förändringar i bankernas likvida tillgångar

Mkr

	12-månadersperioden t. o. m.	november
	1965	1066	1967
Påverkande faktorer
1. Total valutareserv ..........................	311	430	— 63
2. Statens kassamässiga utgiftsöverskott .........	—278	1 in	2 316
3. Statens upplåning exkl. lån hos riksbanken oen
affärsbankerna samt exkl. kortfristiga lån hos
postbanken och allmänna pensionsfonden (ökn.-)	—219	—467	—S46
4. Allmänhetens sedelinnehav (ökn.-) ............	—314	—449	—546
5. I riksbanken placerade investeringsfonder (ökn.-)	—175	—148	259
6. Övriga riksbankstransaktioner ................	—307	— 38	—261
7. Affärsbankernas nettoköp av hypoteksobligationer	689	578	1 556
8. Andra affärsbankstransaktioner ...............	90	53	113
9. Summa .....................................	—203	1070	2528
Affärsbankernas likvida tillgångar
10. Kassa, inhemska checkar och postremissväxlar ..	161	34	—115
11. Nettofordran på inhemska banker ............	— 96	335	489
12. Upplåning i riksbanken (ökn.-)................	—389	71	—967
13. Dagslån gentemot riksgäldskontoret ..........	24	—106	190
14. Skattkammarväxlar .........................	—571	162	395
15. Nettofordran på utländska banker ............	— 19	196	888
16. Summa 10—15 ..............................	—890	032	S80
17. Korta statsobligationer ......................	96	—119	532
18. Långa » ......................	— 41	58	278
19. Korta hypoteksobligationer ...................	212	102	269
20. Långa » ...................	477	476	1 287
21. Summa 17—20..............................	7 U	517	2366
22. Summa (16+21) ............................	—no	1U9	32i6
Postbankens och allmänna pensionsfondens korta
nettofordringar
23. Korta nettofordringar gentemot banker........	— 55	— 91	—709
24. Korta nettofordringar gentemot riksgäldskontoret	_ 2	12	— 9
25. Summa.....................................	— 57	— 7.9	—718

Anm. Positiva tal innebär ökning av de likvida tillgångarna, negativa innebär minskning.

der motsvarande period förra året (tabell 4). Bland de likvida tillgångarna registrerades
de stora ökningstalen framför allt för posterna nettofordran på utländska
banker och långa hypoteksobligationer. Som ovan nämnts ökade affärsbankerna
även sitt innehav av statspapper. Bankernas genomsnittliga likviditetskvot
— beräknad enligt riksbankens rekommendation som förhållandet mellan
vissa tillgångar och skulder — uppgick vid slutet av november 1967 till
38,5% jämfört med 33,3% vid slutet av november 1966. Affärsbankernas net -

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 5. Affärsbankernas netto ställning gentemot riksbanken

Mkr

	Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. No v. Dec.
1962	17 25 ö 52 —232 —285 12 — 46 —307 —226 —220 — 43
1963	123 23b —321 —376 —504 —665 —199 — 88 —121 — 16 —278 181
1964	33 — 46 —258 —149 —180 —555 —437 —374 —289 —122 419 189
1965	—162 —173 —260 — 61 —591 —965 —359 —208 —545 —506 —610 —364
1966	—321 —364 —588 —319 —803 —533 —194 —182 —438 —187 —573 —145
1967	—404 —426 —527 —369 —311 —320 29 10 — 69 29 —878

Anm. Nettoställningen under en månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra
rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning i
riksbanken och deras skuld till riksbanken för upptagna lån.

toställning gentemot riksbanken förbättrades som framgår av tabell 5 fram till
november. I november upphörde riksgäldskontoret att ge dagslån till bankerna
varför upplåningen i riksbanken steg från denna månad.

Utöver de ovannämnda stora förvärven av hypoteksobligationer var det, i
likhet med 1966, framför allt två faktorer som påverkade likviditetsutvecklingen
under 1967. Den främsta orsaken var statsbudgetens stora utgiftsöverskott.
Dess likviditetsökande effekt motverkades endast till en mindre del genom statens
upplåning pa marknaden utanför bankerna. Den andra stora faktorn som
under större delen av aret bidrog till likviditetstillväxten hos affärsbankerna var
valutareservens tillväxt. Ytterligare kan nämnas att medel på investeringskonto
i riksbanken minskade som följd av att investeringsfonder frisläpptes under
året.

Obligationsmarkn aden

Emissionsverksamheten

Emissionerna av obligationer och förlagsbevis (tecknade belopp) uppgick under
1967 till totalt 8 995 mkr. Beloppets fördelning på låntagarkategorier och
motsvarande siffror för åren 1963—1966 redovisas i tabell 6.

Inga räntebärande statsobligationer emitterades under första halvåret. Premieobligationer
såldes för 600 mkr, varav 300 mkr avsåg konvertering av 1942
års lån.

Det system med successiv försäljning av bostadsinstitutens obligationer som
började tillämpas i slutet av 1966 har fortsatt oförändrat. Under första kvartalet
tecknades bostadsobligationer för 1190 mkr (l:a kvart. 1966: 600) och under
andra kvartalet 760 mkr (1 130). För första halvåret 1967 kom därmed siffran
att ligga drygt 200 mkr över motsvarande för 1966.

En väsentligt större ökning registrerades för industriobligationer. Under första

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 21

Tabell 6. Obligations- och förlagslåneemissioner

Tecknade belopp. Mkr

Låntagare	19G3	1964	1965	1966	1967
Staten .............................	2 8741	1 531=	446‘	1 475	2 449”
Korta obligationer ................	1 874	737	—	600	1 374
Långa obligationer................	800	693	400	450	550
Premieobligationer ................	1001	101”	46*	—	300”
Sparobligationer ..................	—	—	—	425	225
Hypoteksinstitut ...................	1 595	3 2823	2 387°	4 675s	4 56310
Bostadsinstitut ...................	1 359	2 8753	2 103°	4 181	3 82310
Kommuninstitut .................	60	214	104	221	359
Övriga ..........................	176	193	ISO7	273s	381
Övriga låntagare ...................	1 172	1 168	1 063	1 009	1 983
Industrier .......................	590	601	598	679	1 488
Kommuner ......................	300	445	290	240	275
Kommunala företag ..............	10	—	—	—	—
Banker ..........................	112	107	175	90	120
Utlandet ........................	100	15	—	—	100
Summa	5 641	5 981	3 896	7159	8 995

Dessutom konvertering, 1 175 mkr, 2 9 mkr, 3 305 mkr, 4 145 mkr, 5 121 mkr, 0 56 mkr, 7 65 mkr,
8 57 mkr, ” 300 mkr och 10 300 mkr.

Anm. Sifferuppgifterna avser belopp, varom under respektive ar avtal om försäljning träffats
(tecknade belopp). I beloppen ingår även under tidigare år daterade lån.

kvartalet 1967 tecknades 580 mkr industriobligationer (135) och under andra
kvartalet 550 mkr (35), och halvårssiffran blev därmed 1 130 mkr (170).

Den kommunala sektorns upplåning på obligationsmarknaden har förutom
upplåningen via de båda kommuninstituten begränsats till de tre största städerna
som under första halvåret lånade 195 mkr.

I mitten av augusti emitterades två korta statslån, ett 5-procentigt på 1 1/i>
år och ett 5 V2-procentigt på 3 Va år, båda till pari. På lånen, som närmast var
avsedda för bankerna, tecknades drygt 525 mkr. Affärsbankerna erbjöds i oktober
att teckna ytterligare på dessa lån, vilket också skedde med ett belopp av
475 mkr.

Ett sparobligationslån, »Spar 67» såldes i oktober. Lånet var av samma konstruktion
som föregående års lån med en genomsnittsränta inkl. bonus av
7 % (f. å. 8 %). Teckningarna uppgick till 225 mkr mot föregående års 425 mkr.

Ett långt statslån på 550 mkr utbjöds i november. Lånet, 5 s/4-procentigt på
drygt 10 år, emitterades till pari och fulltecknades omedelbart med någon överteckning.

Under tredje kvartalet tecknades bostadsobligationer för 840 mkr (1 070) varjämte
Stadshypotekskassan genomförde en konvertering av ett 5-årslån av år

22

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 7. Emissionsvillkor för långfristiga obligations- och förlagslån

Procent

Låntagare	10/6 1966 2/2 1967	1967 3/2—9/3	1967 10/3—14/12	1967 15/12—31/12
Svenska staten ...................	6,75		5,75
Sv. Bostadskreditkassan m. fl...... (enhetslån i bostadshus) Industrier	6,75	6,25	5,75	(6,5)
obligationslån ..................	7,0	6,5	6,0
förlagslån ......................	7,5	7,0	6,5
Kommuner ......................	7,0		6,0
Banker (förlagslån) ...............	7,25		6,25
Riksbankens diskonto .............	6,0	5,5	5,0	6,0

1962. Under sista kvartalet tecknades 1 035 mkr (1 380) och under andra halvåret
därmed 1 875 mkr (2 450).

En i jämförelse med första halvåret dämpad efterfrågan på industriobligationer
konstaterades under hösten och medförde en avsaktning i emissionstakten.
Under andra halvåret emitterades 360 mkr (510) industriobligationer och SO
mkr (120) kommunobligationer.

Under året emitterades två utländska lån på den svenska marknaden. I maj
såldes ett lån på 25 mkr för Trondheims stad och i oktober medgavs Världsbanken
(IBRD) låna 75 mkr. Det senare lånet, 6-procentigt på 25 år, placerades
genom ett konsortium av svenska banker.

Räntevillkoren vid emissioner nedjusterades i samband med diskontosänkningarna
i samma grad som diskontot. Under hösten har räntesatserna vid emissioner
sålunda legat en procentenhet lägre än ett år tidigare. I samband med
den enprocentiga diskontohöjningen i december kom de bundna räntorna att
uppjusteras 3/i procentenhet (tabell 7). Inga emissioner skedde efter diskontohöjningen,
men vid slutet av året fick bostadsinstituten tillstånd att lägga
upp nya lån anpassade till ett 3/i procentenhet högre ränteläge.

Kursutvecklingen

Den åtstramning av obligationskurserna, som ägde rum under hösten 1966,
avstannade i mitten av december. Kurserna var sedan med några undantag
oförändrade fram till diskontoändringen den 2 februari. Diskontosänkningens
effekt på obligationskurserna blev förhållandevis ringa. Kurserna för långa obligationer
upp justerades endast någon procentenhet, vilket får ses mot bakgrund av
den nyssnämnda kursuppgången under hösten. Överhuvudtaget synes placerarnas
intresse för äldre obligationsmaterial avta och i allt högre grad riktas mot
nyemissioner. Spekulationer i ränteförändringar tar sig därför mer uttryck i

23

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968
Tabell 8. Köpkurser och effektiv förräntning för vissa statslån

Procent

	Kurser	Effektiv riinta
	1966		1967		1966		1967
	31/12	31/3	30/6	30/9	31/12	31/12	31/3	30/6	30/9	31/12
Lån med kort återstående löptid
5 l/i 1958/68 28/4 ...........	97%	99	99%	99%	99%	7,04	6,21	6,18	5,68	7,50
4 3/8 1963/69 18/3 ...........	93%	97	97	9s%	96%	7,49	6,02	6,25	5,46	7,45
4 1954/70 10/11 ..........	90%	93%	93%	95	92	6,86	5,93	6,07	5,77	7,12
Lån med lång återstående löptid
6 1964/74/80 17/12 .......	95	101	101	100%	95%	6,55	5,83	5,83	5,87	6,83
5 1/2 1960/70/75 12/4 ........	92%	97%	97%	98	93	6,70	5,90	5,86	5,83	6,73
4 1/2 1956/66/80 20/3 ........	83	87%	87	87%	82%	6,42	5,86	5,97	5,93	6,61
3 1945/85 1/7 ............	65%	68	68%	67%	63%	6,12	5,88	5,86	5,97	6,56
3 1934/— ................	55	58	57	57	49	5,45	5,17	5,26	5,26	6.12

övertecknade emissioner resp. svårigheter att placera de utbjudna lånen än i
kursförändringar.

Obligationskurserna låg tämligen stilla fram till den andra diskontosänkningen
den 9 mars, trots att under denna tid förväntningarna om en ytterligare diskontosänkning
var starka. Emissionsverksamheten var livlig och flertalet lån
blev kraftigt övertecknade. Diskontosänkningen medförde en höjning av kurserna
för långa obligationer med 2—4 procentenheter och därmed en sänkning av
effektivavkastningen med 0,25—0,5 %. Under tiden till diskontoändringen i december
undergick kursläget inga nämnvärda förändringar.

Den enprocentiga diskontohöjningen medförde självfallet en omedelbar sänkning
av obligationskurserna. Långa lågprocentiga papper tappade 6—8 procentenheter
motsvarande en höjning av effektivräntan med 0,7—0,9 %. För obligationer
med högre nominalränta steg effektivräntan något mer eller med genomsnittligt
0,8—1,0 %. Sedan de bundna kapitalmarknadsräntorna justerats
upp 0,75 % skedde i anslutning härtill en uppjustering av obligationskurserna
med 1 ä 2 %.

Betydligt större utslag förräntningsmässigt hade diskontohöjningen på korta
obligationer, där förräntningen beräknad på köpkurserna steg med 1,5—2 %.
Köpkurs och förräntning för några typer av obligationer redovisas kvartalsvis
i tabell 8.

Betalningsbalansen

Utvecklingen av de svenska bankernas utlandsställning (riksbanken och
affärsbankerna sammantagna) visade för 1967 ett underskott på 174 mkr mot
ett överskott på omkring en halv miljard kronor 1966. Skillnaden förklaras

24 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 9. Betalningsbalansen
Mkr

	l:a 1966	halvåret 1967	2:a 1966	halvåret 1967	1966	1967
A. Löpande transaktioner 1. Export fob...... 2. Import eif ...... 1+2. Handelsbalans ... 3. Sjöfartsnetto .... 4. Turistnetto ..... 5. Övriga löpande transaktioner ....	10 726 —11 951 — 1 225 780 — 316 — 324	11 785 —12 047 — 262 695 — 395 — 468	11 345 —11 753 — 408 930 — 425 — 391	11 755 —12 403 — 048 1 105 -— 455 — 532	22 071 —23 704 — 1 633 1 710 — 741 — 715	23 540 —24 450 — 910 1 800 — 850 — 1 000
Summa A Bytesbalans .....	— 1 085	— 430	— 294	— 530	— 1 379	— 960
B. Kapitaltransaktioner 1. Statliga kapital-transaktioner ....	50	— 30	76	10	126	— 20
2. Värdepappers-handel .........	— 25	27	— 71	13	— 96	40
3. Privata långfris-tiga lån ........	387	196	127	— 192	514	4
4. Direkta investe-ringar ..........	— 160	— 53	267	110	107	57
5. Övriga privata ka-pitaltransaktioner	130	45	— 2	— 23	128	22
Summa B Kapitalbalans ...	382	185	397	— 82	779	103
C. Restpost ...........	848	543	237	140	1 085	683
D. Bankernas utlands-ställning 1. Riksbankens guld och valutor .....	251	— 2	— 78	—865	173	—867
2. Ställning gent-emot IMF ......	123	— 85	— 5	— 53	118	— 138
3. Affärsbankernas valutareserv.....	— 186	340	241	452	55	792
1+2+3. Valutareserven	188	253	158	—466	346	—213
4. Affärsbankernas tidsposition .....	— 43	45	182	—6	139	39
Summa D ......	145	298	340	—472	485	-174

Anm. Uppgifterna för 1967 är preliminära.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 25

Tabell 10. Utrikeshandeln

Mkr

	1065	Export 1966	1967	1965	Import 1966	1967	Import- (—) resp. export- (+) överskott 1965 1966 1967
Januari . .	1 623	1 596	1 797	1 808	1 949	2 216	— 185	— 353	—419
Februari .	1 560	1 391	1 790	1 850	1 813	1 989	—- 290	— 422	—199
Mars ....	1 688	2 064	1 823	1 988	2 342	1 966	— 300	— 278	—143
April ....	1 556	1 659	2 078	1 806	1 891	1 991	—- 250	— 232	+ 87
Mai .....	1 651	1 889	1 994	1 920	1 949	1 981	— 269	— 60	+ 13
Juni .....	1 824	2127	2 318	1 815	2 007	1 949	+ 9	+ 120	+369
J uli .....	1 615	1 581	1 660	1 761	1 636	1 733	— 146	— 55	— 73
Augusti ..	1 520	1 680	1 675	1 775	1 800	1 998	— 255	— 120	—323
September	1 712	1 875	1 938	1 875	2 035	2 135	— 163	— 160	—197
Oktober .	1 876	1 851	1 999	2 046	2 030	2 085	— 170	— 179	— 86
November	2 014	2 090	2 089	2 040	2 230	2 307	— 26	—- 140	—218
December	1 902	2 26S		1 960	2 022		— 58	+ 246
Kvartal 1	4 871	5 051	5 408	5 646	6 104	6 143	— 775	—1 053	—735
2	5 031	5 675	6 377	5 541	5 847	5 904	— 510	— 172	+473
3	4 847	5136	5 251	5 411	5 471	5 865	— 564	— 335	—614
4	5 792	6 209		6 046	6 282		— 254	— 73
Summa	20 541	22 071	23 5401	22 644	23 704	24 4501	—2 103	—1 633	—9101

1 Prognos.

dock av rubbningarna i betalningsströmmarna efter den engelska devalveringen
och icke av utvecklingen av de på längre sikt avgörande elementen i betalningsbalansen.

Handelsbalansen förbättrades och sjöfartsnettot steg. I viss utsträckning motverkades
detta av att underskotten av turistbetalningar och andra löpande
transaktioner ökade. Bytesbalansens saldo blev betydligt bättre än under de
närmast föregående åren. Den under föregående ar relativt höga kapitalimporten
sjönk (tabell 9).

Bytesbalansen

Handelsbalansen, som under 1965 kraftigt försämrats men förbättrats under
1966, förbättrades ytterligare under 1967, till följd av att importökningen var
väsentligt lägre än exportökningen. För hela 1967 beräknas exporten uppgå till
23 540 mkr och importen till 24 450 mkr (tabell 10).

Exportvärdet var under januari—oktober 1967 7 % eller 1 317 mkr högre än
under motsvarande period 1966. Bland de större ökningarna för olika varor
märks fartyg med 35 %, järn och stål med 19 % och bilar med 13 %. Minskningar
redovisas bl. a. för järnmalm med 12% och pappersmassa med 2%.

26

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Impoi t värdet var under samma tid 3% eller 543 mkr liögre än föregående år.
Större ökningar noterades bl. a. för kläder med 31 %, garn och vävnader med
15 % och för kemikalier med 10 %, och minskningar för bl. a. fartyg med 20%,
råvaror utom bränslen med 12%, järn och stål med 10 % och bilar med 8%.

Indexberäkningarna för utrikeshandelns pris- och volymutveckling under årets
tre första kvartal visar i förhållande till motsvarande period 1966 för exporten
in oföiändrad prisnivå och en volymökning på 7%. Värdeökningen var de tre
kvartalen 6, 12 resp. 2 %. Importpriserna låg på i genomsnitt samma nivå som
1966, medan volymen ökade med 3%. Importvärdet ökade med 1% under
första och andra kvartalen och med 7 % under tredje kvartalet.

De under 1966 måttliga förskjutningarna i inriktningen av Sveriges handelsutbyte
från EEC-länderna till EFTA-länderna blev under 1967 mycket kraftigare.
Under januari—oktober ökade sålunda exporten till EFTA-området (inkl.
Finland) med 12 % och importen från samma område med 8%, medan motsvarande
siffror för handeln med EEC-länderna var minus 6 % och 0 %. Särskilt
må nämnas exporten till Norge som ökade med 27 % (exkl. fartyg -f- 20 %),
medan exporten till Västtyskland minskade med 12 %.

Sjöfartsnettot har för 1967 beräknats ge ett något högre överskott än föregående
år.

Efter stängningen av Suez-kanalen i samband med kriget i Mellersta Östern
i juni steg efterfrågan på tanktonnage och därmed fraktnivån. Den svenska
handelsflottans fartygsbestånd minskade emellertid något under året och uppläggningarna
har varit högre än 1966. I prognosen för 1967 har räknats med
att de höjda fraktsatserna mer än uppväger nedgången i tonnage och sysselsättning
i jämförelse med 1966.

Rederiernas intäkter vid utrikes sjöfart var under de tre första kvartalen 35
mkr högre än under samma period 1966 och deras kostnader 113 mkr högre med
en försämring av nettot på 78 mkr till följd. Under första kvartalet låg nettot
115 mkr lägre 1967 än 1966, men under andra och tredje kvartalen inträdde en
förbättring. Tillsammans med övriga i sjöfartsnettot ingående poster och förväntad
utveckling under fjärde kvartalet skulle sjöfartsnettot för hela året bli
1 800 mkr mot 1 710 mkr 1966.

Turistnettot fortsatte att försämras även under 1967 ehuru i långsammare
takt än under de närmast föregående åren. Svenska turisters uppehållskostnader
utomlands fortsatte under första halvaret att öka i ungefär samma takt som
under 1965 och 1966, eller med ca 20 %, men den procentuella ökningen blev,
förmodligen under inflytande av det ur semestersynpunkt goda sommarvädret
i Sverige, endast hälften så stor under tredje kvartalet.

Intäkterna från utländska turister i Sverige ökade ovanligt mycket under
året. Mot en ökning på 5 ä 6 % under 1965 och 1966 står en ungefär tre gånger
så stor ökning under januari—september 1967.

Turistnettot, som under de tre första kvartalen gav ett underskott på 667

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

27

Diagram L. Utrikeshandeln
12-månadersuppgifter

Mkr

23 000

21 000

19 000

17 000

15000

0

1963 1964 1965 1963 1967

Diagram M. Handelsbalans och valutareserv 12-månadersuppgifter -

-1

r—Förändring I ■
X valutareserven

-1 000

Handelsbalans

-2 000

-3 000

-4 000

mkr med intäkter på 450 mkr och utgifter på 1117 mkr, har för hela aret beräknats
ge ett underskott på ca 850 mkr mot 741 mkr 1966.

Övriga löpande transaktioner, omfattande kapitalavkastning, försäkringsbt -talningar, provisioner, licensavgifter, entreprenader, andra frakter än sjofrakter,
transfereringar, vissa varutransaktioner utanför handelsstatistiken m. m. lesulterade
enligt till riksbanken lämnade rapporter under första halvåret 1967 i ett
underskott på 468 mkr mot 324 mkr under första halvåret 1966. De rapporterade
intäkterna minskade med 82 mkr till 727 mkr, medan motsvarande utgifter
steg med 62 mkr till 1195 mkr. På basis av dessa uppgifter och utvecklingen
mellan första och andra halvåret 1966 har underskottet i denna post för hela
1967 preliminärt beräknats till ca 1 000 mkr mot 715 mkr 1966.

Bytesbalansen skulle enligt föreliggande statistik resultera i ett underskott på
ca 960 mkr, vilket innebär en förbättring från de två närmast föregående årens
underskott på 1 511 mkr och 1 379 mkr.

Emellertid synes statistiken icke lämna en riktig bild av de i bytesbalansen
ingående transaktionerna. Detta gäller i hög grad om posten övriga löpande
transaktioner. Det finns anledning antaga att tillförlitligheten i denna statistik
blivit allt sämre år från år under 1960-talet och att försämringen framförallt
inneburit eu växande underskattning av betalningarna till Sverige. Även värderingen
av varuhandeln synes lida av brister. Inom konjunkturinstitutet har vissa
uppskattningar gjorts och en korrigeringspost till bytesbalansen framräknats,
uppgående till 500, 575 och 650 mkr för åren 1965—1967. Om denna korrigeringspost
införes i betalningsbalansen, sjunker underskottet i bytesbalansen för
de tre åren till 1 011, 804 resp. 310 mkr.

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 11. Svenska statens krediter till utlandet
Mkr

		Thsprungligt lånebelopp	Utbetalt under 1967	Återbetalt under 1967	Utestående belopp ultimo 1967	Beviljat, ännu ej utbetalt belopp
Danmark ....	... 1948	159,4		4,5	90,4
Finland .....	... 1949	455,1	—	15,8	328,5
Indien .......	.. . 1964	24,0	—•	—	24,0
Norge .......	1966	24,0	2,6	—	2,6	21,4
... 1950	125,0	—	4.9	71,5
Pakistan .....	... 1966	25,0	0,8	—	2,3	9.9 7
Sovjetunionen	1967	9,1	3,0	—	3,0	6.1
. . . 1946	553,7	—	104,3
Sudan .......	.. 1966	35,0	11,9		15,4	19,6
Tanzania.....	.. 1965	10,0	1,9	—	10,0
	1967	4,0	0,4	—	0,4	3,6
Tunisien .....	1967	30,0	—	—	_	30,0
.. 1963	6,0	—	—	6,0
	1965	6,0	—	—	3,8	2,2
Turkiet .....	1967	15,0	—	—	_	15,0
.. 1958	3,9	—	0,7	1,1
	1963	26,0	5,2	—	26,0	—
	Summa		25,8	130,2	585,0	120,6

Kapitalbalansen

De statliga kapitaltransaktionerna har beräknats för hela 1967 resultera i ett
nettokapitalutflöde på ca 20 mkr mot ett inflöde på 126 mkr under 1966. Bland
de större delposterna märks utbetalningar under svenska utvecklingskrediter
med 25 mkr, IDA:s disposition av svenska bidrag med 74 mkr, IBRDrs ianspråktagande
av tillgodohavanden i svenska kronor med 48 mkr samt amorteringar
från utlandet på svenska statskrediter med 130 mkr. I den sistnämnda
siffran ingår slutamorteringen med 104 mkr på krediten till Sovjetunionen
(tabell 11).

Värdepapp er shandeln med utlandet, som omfattar transaktioner i utelöpande
aktier och obligationer men ej nyemissioner, innebar under januari—september
ett nettokapitalinflöde på 37 mkr bestående av import av värdepapper för 316
mkr och export för 353 mkr. Handeln med värdepapper under fjärde kvartalet
har antagits ungefärligen ha balanserat och nettot för hela året har beräknats
till ca 40 mkr.

Privata långfristiga lån utomlands och motsvarande utländska lån i Sverige
resulterade under 1964, 1965 och 1966 i ett nettokapitalinflöde på omkring en
halv miljard kronor per år. Under första halvåret 1967 medförde dessa lån ett

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

29

nettokapitalinflöde på ca 200 mkr mot nära 400 mkr under motsvarande tid
1968. Hittills föreliggande uppgifter för andra halvåret tyder på att nettokapitalinflödet
upphört och, både på grund av mindre nyupplåning och större amorteringar
på svenska lån i utlandet, förbytts i ett nettokapitalutflöde, som i stort
sett balanserat inflödet under första halvåret. Svensk bruttoupplåning utomlands
beräknas till omkring 600 mkr mot 845 mkr 1966.1 dessa tal ingår svenska
obligationsemissioner utomlands på 155 mkr 1967 och 176 mkr 1966. I nettot
ingår utländska obligationsemissioner i Sverige med 100 mkr under 1967.

Direkta investeringar medförde under första halvåret ett nettokapitalutflöde
på 53 mkr mot 160 mkr under första halvåret 1966. Preliminära upgifter för
andra halvåret pekar på ett nettoinflöde på ca 110 mkr mot ett inflöde på 267
mkr under andra halvåret 1966. För hela 1967 skulle de direkta investeringarna
alltså resultera i ett nettokapitalinflöde på ca 60 mkr mot ett inflöde på 107 mkr
1966. Enligt uppgifter om utnyttjande av investeringstillstånd som förelåg vid
slutet av december sjönk utländska investeringar i Sverige under 1967 till 630
mkr från 778 mkr under 1966, medan svenska bruttoinvesteringar i utlandet
uppgick till 660 mkr mot 765 mkr 1966.

Övriga ''privata kapitaltransaktioner, som bl. a. omfattar vissa kortfristiga importkrediter,
har preliminärt beräknats medföra ett nettokapitalinflöde på ca
20 mkr mot 128 mkr 1966.

Kapitalbalansen skulle, beräknad på basis av data för första halvåret och i
vissa fall myckel preliminära uppgifter för andra halvåret, innebära ett överskott
på omkring 100 mkr mot 779 mkr 1966. Siffran kan emellertid komma
att ej obetydligt revideras längre fram, då kapitalposterna är de av betalningsbalansens
poster som det erfarenhetsmässigt är svårast att uppskatta på ett
tidigt stadium.

Restposten

Saldot av i betalningsbalansen registrerade transaktioner (posterna A—B i
tabell 9) uppgick under 1967 preliminärt till omkring minus 850 mkr. Förändringen
av bankernas utlandsställning uppgick dock endast till minus 174 mkr.
Skillnaden häremellan utgöres av betalningsbalansens restpost. För 1967 blev
denna lägre än de två föregående åren, eller ca 683 mkr mot 1 085 mkr 1966 och
1 081 mkr 1965.

Restposten representerar dels bristande information om de i betalningsbalansen
förekommande posterna bland både de löpande transaktionerna och kapitaltransaktionerna,
dels sådana transaktioner som överhuvudtaget ej täckes av
någon post i den här använda betalningsbalansuppställningen. Den inom konjunkturinstitutet
uppskattade korrigeringsposten till bytesbalansen (se s. 27)
hänför sig till den förstnämnda delen av restposten. Till den senare arten av
restpostgenererande transaktioner hör främst kortfristiga import- och exportkrediter
direkt mellan köpare och säljare, för vilka rapporter ej behöver lämnas
till riksbanken. Även för vissa slag av dessa handelskrediter har emellertid kon -

30

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

junkturinstitutet gjort beräkningar. Om båda dessa justeringsposter införes i
betalningsbalansen förändras denna enligt följande tablå, som ansluter sig till
konjunkturinstitutets presentation:

a. Bytesbalans enligt tabell 9 .....	1965 . . . . —1 511	1966 —1 379	1967 —960
b. Korrigeringspost...........		575	650
c. Korrigerad bytesbalans .............	1011	— 804	—310
d. Kapitaltransaktioner enligt tabell 9 .	481	779	103
e. Kända handelskrediter m. in. .	21	331	500
f. Korrigerad restpost enligt b. och e.....		179	—467
g. Bankernas utlandsställning .....	---- 51	485	—174

Den omsvängning av restposten till negativt tal som genom dessa korrigeringar
framkommer stämmer väl med antagandet om tidigare betalning av
importlikvider som ett resultat av oron på valutamarknaden under årets sista
månader.

Bankernas utlandsställning

Valutareserven, som steg med 346 mkr under 1966, fortsatte att stiga fram till
och med augusti 1967, då den nådde sin hittills högsta nivå med 6 784 mkr, en
ökning med 816 mkr från arets början. Vid tiden för den brittiska devalveringen
i november hade en viss nedgång ägt rum till drygt 6 500 mkr, men under tiden
därefter inträffade ett kraftigt valutautflöde, under tio novemberdagar uppgående
till drygt en halv miljard kronor. Minskningen i valutareserven var helt
koncentrerad till riksbanken, medan affärsbankernas internationellt sett relativt
stora valutainnehav t. o. m. ökade något under november. Några dagar in i
decembei fortsatte valutautflödet i relativt hög takt, men mot slutet av månaden
undergick valutareserven icke några större förändringar. Från den brittiska
devalveringen till arets slut blev nedgången preliminärt 800 mkr och förändringen
under hela 1967 innebar därmed en nedgång med 213 mkr.

Riksbankens innehav av guld och valutor låg vid slutet av september på i det
närmaste samma niva som vid arets början. Den nedgång som senare ägde rum,
var koncentrerad till perioden efter den brittiska devalveringen.

Nettoställningen gentemot Internationella valutafonden (IMF) gick under
aret ned med 138 mkr. Storbritannien slutbetalade under året de valutor man
i december 1964 dragit på IMF, dels i maj och dels i november. Vid båda tillfällena
ingick svenska kronor till motvärdet av 15 milj. dollar i återbetalningen.
I maj användes motsvarande kronbelopp, 77,6 mkr, för återbetalning av en del
av riksbankens lån till IMF under GAB-avtalet, medan i november IMF:s
kronfordran på riksbanken ökade med samma belopp. Andra länders återbetalningar
medförde en nedgång i nettoställningen med tillsammans 35 mkr, medan

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 31

Tabell 12. Bankernas utlandsställning
Mkr

	Riksbanken	Affärsbankerna	Valutareserven H 4-24-31	Bankernas utlandsställning (4+5)
	Guld		Avista-	Tids- position
	och valutor	gentemot IMF	till- gångar	Ställ- ning	12-mån.- förändr.	Ställ- ning	12-mån.- förändr.
	1	2	3	4	5	6	7	8
1962 Opp ......	3 869	246	492	119	4 607	493	4 726	441
1963 » ......	3 619	272		123	4 486	—121	4 609	—117
1964 » ......		453		48	5 505	1 019	5 553	944
1965 » ......	4 207	737	678	—18	5 622	177	5 004	51
1966 » ......	4 380		733	121	5 968	346	6 089	485
1967 jan.......	4 159		882	122	5 896	277	6 018	432
	4 174	855	914	124	5 943	395	0 067	602
	4 190	855	763	128	5 808	12	5 936	255
	4 211	848	1 028	162	6 087	444	0 249	672
	4 350	770	981	147	6 107	394	6 254	556
	4 378	770	1 073	166	6 221	411	0 387	638
	4 385	761	1 201	—31	6 347	389	6 316	398
	4 424	759	1 601	—46	6 784	830	6 738	792
	4 365	805	1 462	—44	6 632	705	6 588	606
	4 219	800	1 696	— 6	6 715	936	6 709	906
	3 615	717	1 700	84	6 032	— 63	6 116	—32
dec........	3 513	717	1 525	160	5 755	—213	5 915	—174

Finlands dragning i september ökade riksbankens nettofordran på IMF med
51,7 mkr.

Affärsbankernas avista nettoinnehav av utländska valutor steg kraftigt under
året, från 733 mkr vid årets början till preliminärt 1 525 mkr vid dess slut.

Affärsbankernas tidsposition, som under 1966 övergick från en nettoskuld på
18 mkr till en nettofordran på 121 mkr, vände under andra halvåret 1967 åter
men under årets två sista månader redovisades på nytt en mindre nettofordran.
Året slutade med en nettofordran på preliminärt 160 mkr, en ökning under hela
1967 på 39 mkr. V

V alutamarknaden

Under årets första fyra månader var utvecklingen på de internationella valutamarknaderna
tämligen lugn under intryck bl. a. av en förbättring i pundets
ställning och ett från omkring årsskiftet successivt lättande tryck på räntesatserna.
Mellanösternkrisen i maj och juni kom dock att medföra oro på guldoch
valutamarknaderna och korta kapitalrörelser framförallt till Schweiz. Spe -

32 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

ciellt utsatt i detta sammanhang blev pundet. Överenskommelsen inom den s. k.
tiogruppen i slutet av augusti om likviditetsskapande medförde en temporär
lättnad. Efterverkningarna av krisen i Mellanöstern och försämringen av den
brittiska handelsbalansen under hösten liksom en tidvis uppåtgående tendens
för räntesatserna på eurodollarmarknaden medförde emellertid en fortsatt osäkerhet.
I mitten av november steg trycket på pundet och kulminerade i devalveringen
den 18 november. Genom pundets devalvering uppstod en viss nervositet
för eventuella följder för enskilda valutor och för det internationella valutasystemet,
och på guldmarknaderna blev efterfrågan tidvis mycket stark. Emellertid
har det under året ytterligare utbyggda samarbetet mellan länderna på
guld- och valutaområdet, främst på centralbanksplanet, inneburit att man kunnat
avsevärt begränsa verkningarna av orosfaktorerna.

Guldpriset på London-marknaden har under året fluktuerat mellan ett lägsta
och högsta läge av 35,14 respektive 35,19 7/s dollar per ounce fint guld. Efterfrågan
på guld har tidvis varit mycket stor under året. Kraftiga ökningar i efterfrågan
har kunnat noteras, t. ex. i samband med franska uttalanden om guldpriset
i början av året, den ändrade amerikanska silverpolitiken i maj och krisen
i Mellanöstern i juni. Efter devalveringen av pundet utsattes marknaden för
mycket starka påfrestningar, men guld-poolen höll guldpriset under fast kontroll.
Efter upprepade uttalanden från deltagarna i poolen om att guldpriset under
alla omständigheter kommer att hållas vid $ 35 per ounce, synes något lugnare
förhållanden ha inträtt på guldmarknaden mot slutet av året.

Den fasta tendens för pundet, som inleddes mot slutet av 1966, fortsatte i
stort sett under de första månaderna av året och pundet steg successivt till
paritetsläget mot US-dollar i början av april. Bidragande härtill torde i början
av året ha varit bl. a. en för Storbritannien gynnsam utveckling av de internationella
räntesatserna, som medförde en viss efterfrågan på sterling. Det relativt
goda utfallet av utrikeshandeln, den brittiska regeringens beslut att fortsätta
kontrollen av priser och löner liksom tillkännagivandet att de av centralbankerna
till Bank of England lämnade kreditfaciliteterna förlängts var andra
för pundet gynnsamma faktorer under denna period.

Under maj månad inträffade emellertid en omsvängning och pundet sjönk
kontinuerligt under påverkan av bl. a. stigande eurodollarräntor, växande oro i
Mellanöstern och Hongkong och negativa uttalanden från fransk sida om brittiskt
inträde i EEC. I samband med krigsutbrottet i Mellanöstern i början av juni inträffade
ett kraftigt fall i pundkursen, som fortsatte efter en kortvarig förbättring
efter överenskommelsen om eldupphör. Eventuella följdverkningar för den
brittiska betalningsbalansen av Suezkanalens stängning och oljeblockaden liksom
osäkerhet beträffande arabiska konverteringar av pundtillgodohavanden
bidrog till en nervös stämning på valutamarknaderna. Oron fortsatte i stort sett
under sommarmånaderna och då de brittiska utrikeshandelssiffrorna därefter,
till följd bl. a. av den ihållande hamnarbetarstrejken, började markant försämlas,
fortsatte pressen pa pundet och i oktober nåddes den lägsta noteringen se -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

33

dan Suez-krisen 1956. Den 18 november beslöt Storbritannien att devalvera.
Paritetskursen sänktes till $ 2,40 per pund från $ 2,80, vilket innebär en devalvering
med 14,3 %. Omedelbart efter devalveringen blev pundet mycket fast på
grund av att de tidigare försäljningarna skapat stor brist på pund, och kursen
låg de första två veckorna efter devalveringen vid den övre marginalkursen mot
US-dollar. Härefter inträdde en viss försvagning av pundet, som varade till omkring
mitten av december, då ånyo en fastare tendens kunde iakttagas.

Den amerikanska dollarn har i stort sett visat en mindre gynnsam utveckling
under året. Bidragande härtill har bl. a. varit det fortsatta underskottet i den
amerikanska betalningsbalansen, ovissheten om den amerikanska skattepolitiken
samt sterlingkrisen och den i samband därmed uppträdande oron på guldmarknaden.
Mot slutet av året blev en viss förbättring av dollarn märkbar.

Den franska francen, som under senare delen av 1966 avsevärt försvagades
på grund av bl. a. den försämrade franska handelsbalansen, förbättrades under
det första halvåret, vilket medförde att dollarkursen i Paris föll kraftigt och i
slutet av juli låg vid nedre interventionspunkten. Under andra halvåret har
francen konstant legat på en tämligen hög nivå.

Efter en tämligen lugn utveckling under årets första månader förbättrades
den schweiziska francen markant i april. Orsaken härtill var ett valutainflöde
betingat dels av ett till en början stramt läge på den schweiziska penningmarknaden,
dels av Mellanösternkrisen. Efter en diskontosänkning i juli skedde emellertid
en omsvängning och kapital strömmade ut från Schweiz med en försvagning
av francen som följd. Mot slutet av oktober inträdde därefter åter en förbättring
av francen.

Den tyska marken var under det första kvartalet mycket fast delvis på grund
av det starkt ökade exportöverskottet. Till följd av successiva lättnader i penningpolitiken
såsom diskontosänkningar och ändringar i kassareservbestämmelserna
ökades likviditeten hos de tyska bankerna och kapital började söka sig
utomlands. Dollarkursen tilläts i detta läge stiga, och i mitten av juli nådde den
över paritetsläget där den höll sig till fram i november. I samband med oro på
valutamarknaderna förbättrades emellertid den tyska marken för att under
årets sista dagar åter bli svagare.

I likhet med 1966 visade den svenska kronan under första halvåret en relativt
fast tendens med fallande kurser på den svenska valutamarknaden. Under
inverkan av bl. a. det stigande internationella ränteläget och den förhållandevis
goda likviditeten på den svenska penningmarknaden inträffade emellertid
under andra halvåret en successiv försvagning, vilken accentuerades under senare
hälften av oktober och i november. Efter den engelska devalveringen utsattes
även den svenska kronan för stark press och riksbanken ingrep i marknaden
med avsevärda valutaförsäljningar. Efter den svenska diskontohöjningen i mitten
av december och de övriga i samband därmed vidtagna åtstramningsåtgärderna
blev kronan emellertid fastare och riksbanken återvann en del av det tidigare
valutautflödet.

3 — Bihang till riksdagens -protokoll 196S. 8 sand. Nr 1

34 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

I samband med devalveringen av pundet nedskrev även några andra europeiska
länder sina valutor. Sålunda devalverades det irländska pundet den 18
november med 14,3%, den spanska pesetan den 20 november med likaledes
14,3%, den danska kronan den 21 november med 7,9 % och den isländska kronan
den 24 november med 24,6 %. Härutöver devalverades ett flertal utomeuropeiska
valutor, huvudsakligen tillhörande sterlingområdet, i allmänhet i
samma utsträckning som det engelska pundet. Den finska marken hade redan
tidigare, den 12 oktober, nedskrivits med 23,8 %.

De a\ riksbanken i enlighet med bestämmelserna i det Europeiska monetära
avtalet (EMA) fastställda marginalkurserna för US-dollar har under året varit
oförändrade, nämligen 5,1350 köpkurs och 5,2125 säljkurs.

Internationellt finansiellt samarbete

Överläggningarna om det internationella valutasystemet och det framtida
likviditetsbehovet har under året lett till samförstånd om ett principförslag till
en beredskapsplan för att skapa eii ny tillgång, i form av speciella dragningsrätter,
för att tillgodose behovet av ett supplement till existerande reservtillgångar
när och i den mån ett sådant kan komma att uppstå. Förslaget, som utarbetats
gemensamt av den s. k. tiolandsgruppen (Group of Ten) och direktionsledamöterna
i Internationella valutafonden, antogs vid fondens årsmöte i Rio
de Janeiro i slutet av september.

Förslaget avser en beredskapsplan omfattande samtliga fondmedlemmar och
administrerad av fonden vid sidan av dennas övriga uppgifter. Beslut om tilldelning
av speciella dragningsrätter skall fattas av fondens styrelse med en majoritet
av 85 % av röststyrkan. Världsbehovet av likviditetstillskott, och icke
enskilt lands behov, skall vara avgörande för beslut om aktivering av planen.
Beslutad global likviditetsökning skall normalt avse en basperiod på fem år och
skall fördelas bland medlemmarna i förhållande till dessas kvoter i fonden. Rätten
att använda tilldelade speciella dragningsrätter för förvärv av andra medlemmars
valutor skall för första basperioden vara förenad med skyldighet att
inom viss tid och i viss utsträckning återställa positionen. Dragningsrätterna
skall vidare ha guldvärdegaranti och löpa med ränta. De speciella dragningsrätterna
skall fullgöra en reservfunktion och skall därför av centralbankerna
kunna redovisas som reservtillgångar.

Det uppdrogs vid årsmötet åt valutafonden att svara för det arbete som återstår
för att inpassa principförslaget i fondens stadga. Parallellt härmed skall, för
att tillmötesgå krav från några medlemmars sida, en översyn ske av även andra
delar av fondstadgan än de som berörs av förslaget om speciella dragningsrätter.
Fonden förväntas bedriva detta arbete så att förslag kan föreligga senast 31
mars 1968.

Internationella valutafonden (IMF) har under året disponerat 51,7 mkr av

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

35

sitt innehav av kronor i riksbanken för en finländsk dragning på fonden i september
under ett standbyavtal som Finland träffade med fonden i mars 1967.
Andra medlemsländers återbetalningar i kronor till valutafonden har uppgått
till 190,6 mkr, varav 155,2 mkr avsåg Storbritannien. Hälften av det senare
beloppet användes av valutafonden för återbetalning av det lån som riksbanken
lämnat valutafonden under GAB-avtalet i samband med den brittiska dragningen
i december 1964. Valutafondens krontillgodohavande i riksbanken uppgick
vid årets slut till 537,9 mkr, vilket motsvarar 46,2 % av kvoten.

I anslutning till devalveringen av det brittiska pundet (jfr avsnittet Valutamarknaden
ovan) beviljade valutafonden Storbritannien en standbvkredit på
1400 milj. dollar. För finansiering av dragningar under krediten skall valutafonden
använda 475 milj. dollar av sitt innehav av olika valutor samt anskaffa
återstoden genom försäljning av guld till ett belopp av 400 milj. dollar och upplåning
under GAB-avtalet till ett belopp av 525 milj. dollar. Vid delutnyttjande
av krediten skall de tre finansieringsvägarna utnyttjas pro rata parte. På Sverige
faller ett belopp av 43 milj. dollar fördelat på 5 milj. dollar ur valutafondens
krontillgodohavande, 13 milj. dollar mot guld och 25 milj. dollar under GABavtalet.

Under GAB-avtalet (General Arrangements to Borrow) har återbetalning skett
av den upplåning av 405 milj. dollar som ägde rum i december 1964 för delfinansiering
av en brittisk dragning på valutafonden. I december har överenskommelse
träffats mellan valutafonden och ett antal GAB-länder, däribland Sverige,
om lån under GAB-avtalet för finansiering av dragningar under det ovan nämnda
standbyavtalet mellan valutafonden och Storbritannien. Avtal har träffats
mellan valutafonden och Schweiz om förlängning av Schweiz’ association med
GAB-avtalet t. o. m. 23 oktober 1970, dvs. samma tidpunkt som gäller för länderna
med fullt medlemskap.

Världsbanken (IBRD) har under året för första gången beretts tillträde till
den svenska kapitalmarknaden. Den 16 oktober 1967 emitterades genom ett
svenskt bankkonsortium ett tjugofemårigt 6 % lån på 75 mkr.

Sveriges bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA) har under 1967
uppgått till samma belopp som under 1966 dvs. 51,7 mkr, varav den ena hälften
utgjorde sista inbetalningen av det ordinarie bidrag med 5 milj. dollar om året
som överenskommits för åren 1965—67, och den andra hälften utgjorde ett särskilt
svenskt bidrag. Båda beloppen har erlagts i form av skuldförbindelser. Sveriges
sammanlagda bidrag till IDA uppgick vid 1967 års utgång till 275,3 mkr,
varav 129,8 utgör ordinarie bidrag och 145,5 mkr särskilda bidrag. Till IDA:s
förfogande stående, ännu ej disponerat belopp under skuldförbindelser uppgick
vid årets slut till 81,8 mkr.

För tiden efter 1967 föreligger inga åtaganden från medlemsländernas sida i
fråga om IDA:s kapitalförsörjning, men överläggningar har pågått under året i
syfte att nå enighet om nya kapitaltillskott från de industrialiserade länderna
för att möjliggöra fortsatt, om möjligt ökad, utlåning från IDA.

3*— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 1

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Andra delbetalningen, 500 000 dollar, av Sveriges andel i den Asiatiska utvecklingsbanken,
som totalt uppgår till 5 milj. dollar, varav hälften skall
inbetalas i fem årsrater och hälften utgöra garantikapital, har erlagts i augusti
1967. Hälften av inbetalningen har fullgjorts i dollar och hälften i form av en
skuldsedel i svenska kronor.

Den överenskommelse till stöd för pundet som Bank of England ingick i juni
1966 med centralbankerna i Belgien, Canada, Förbundsrepubliken Tyskland,
Italien, Japan, Nederländerna, Schweiz, Sverige och Österrike samt Bank for
International Settlements har i mars 1967 förlängts att gälla ännu ett år.

Efter devalveringen av pundet den 18 november 1967 ställdes ytterligare stöd
till brittiskt förfogande. Jämte den förutnämnda standbykrediten på 1400
milj. dollar från Internationella valutafonden erhöll Storbritannien utfästelser
från vissa centralbanker, bland dem centralbankerna i Danmark, Norge och
Sverige, om kortfristiga beredskapskrediter på över 1 500 milj. dollar.

Överenskommelsen mellan riksbanken och Federal Reserve Bank of New York
om ömsesidiga kreditfaciliteter i form av swaptransaktioner har under året
dels förlängts, först med ett år till den 19 juli 1968 och senare till den 2 december
1968, dels och, i november, utökats från 100 till 200 milj. dollar. Överenskommelser
av detta slag mellan Federal Reserve Bank of New York och ett
antal centralbanker samt Bank for International Settlements i syfte att genom
internationellt samarbete öka motståndskraften mot störningar på betalningsområdet
har ingåtts till ett belopp av 7 080 milj. dollar, en ökning med 2 580
milj. dollar under året. Bl. a. centralbankerna i Danmark och Norge har tillkommit
med vardera 100 milj. dollar.

Centralbankerna i de nordiska länderna har träffat överenskommelse om en
utvidgning av det avtal om ömsesidiga kortfristiga valutakrediter som träffades
1962. Maximibelopp för de krediter som de deltagande centralbankerna har möjlighet
erhålla har sålunda höjts från motvärdet av 100 mkr till motvärdet av
200 mkr (för Island har beloppet höjts från motvärdet av 10 mkr till 20 mkr).
Fördelning av kredit mellan de långivande bankerna skall normalt ske i förhållande
till deras upplåningsrätt. De belopp till vilka de enskilda centralbankerna
har skyldighet lämna kredit har ävenledes höjts från motvärdet av 200
mkr till 300 mkr (för Island från motvärdet av 20 mkr till 30 mkr).

Krediternas maximala löptid har begränsats till ett år. Enligt de tidigare bestämmelserna
kunde kredit erhållas endast av land som redan utnyttjat en del
av sina kreditmöjligheter i Internationella valutafonden. Denna bestämmelse
har i den nya överenskommelsen begränsats till att gälla endast krediter med
längre löptid än tre månader. Den nya överenskommelsen som trädde i kraft den
1 september 1967 gäller tills vidare. Bl. a. för att uppnå överensstämmelse med
vad som gäller ifråga om överenskommelserna om kortfristiga kreditfaciliteter
med Federal Reserve Bank of New York och Bank of England har riksbanken
hos Kungl. Maj:t ej begärt garanti för täckning av eventuella förluster på grund
av denna utvidgade överenskommelse mellan de nordiska centralbankerna. Ga -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 37

rantin för förluster på grund av den tidigare överenskommelsen (riksdagens skrivelse
1962: 236) får anses ha upphört.

Fyra nya utvecklingskrediter inom ramen för Sveriges finansiella bistånd till
utvecklingsländer har lämnats under året, en till Pakistan på 9,1 mkr den 12
maj 1967, två till Tanzania på 4 mkr den 11 februari 1967 och 30 mkr den 30
juni 1967 samt en till Tunisien på 15 mkr den 11 november 1967. Liksom för
tidigare beviljade krediter har riksbanken åtagit sig medverka banktekniskt vid
tillämpningen. Krediternas utnyttjande framgår av tabell 11. Vidare har ett bidrag
på 5 milj. dollar givits för upprättande av en svensk utveckling fond
för Latinamerika förvaltad av Interamerikanska utvecklingsbanken och avsedd
att användas tillsammans med utvecklingsbankens egna medel för finansiering
av utvecklingsprojekt i Latinamerika, vilka utses av utvecklingsbanken i samråd
med Sverige. Beloppet skall inbetalas efter hand som projekt skall finansieras
av fonden. Avtalet om fondens upprättande ingicks med Interamerikanska
utvecklingsbanken den 27 december 1966.

Riksbankens bokslut

Å sidorna 38—42 har intagits riksbankens bokslut för år 1967.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1967 har guldbehallningen i likhet
med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480 kronor per
kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld» upptages skillnaden
mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.

Diskontot å svenska skattkammarväxlar och räntor å svenska obligationer
har bokförts å vinst- och förlusträkningen i den utsträckning som de uppburits
under året.

Riksbankens nettovinst för år 1967 uppgick till 207 981 572 kronor 26 öre.

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Utgående

	1966	1	9	6 7
	Kronor		Kronor		Kronor
1 illgangar
Guldbehållning ..........................	446 903 114	59	447 709 733	1C
Övervärde å guld .........................	602 110 043	15	603 196 793	81	1 050 906 526	94
	(1049 013157	74
Utländska statspapper ....................	2 775 272 000	—	1 769 527 675	5i
Utrikes växlar ............................	103 285 930	92	27 482 575	10
Fordringar hos utländsk bank eller bankir,
nettobelopp ............................	452 283 357	78	664 806 861	28
Lån till Internationella valutafonden ........	168 129 000	—	90 531 000	—
Övriga utländska tillgångar ................	10 583 108	05	10 644 340	17	2 562 992 452	35
	(3 509 553 396	75)
Skattkammarväxlar .......................	3 650 000 000	—	3 665 000 000	_
Statens och hypoteksinrättningars obligationer	2 413 798 805	—	2 676 041 580	—	6 341 041 580	_
	(6 063 798 805
Diskonterade växlar .......................	36 459 940	54	55 899 141	25
Hypotekslån ..............................	8 669 628	43	1 200 906 562	_
Kredit i checkräkning .....................	659 758	15	841 327	05
Avbetalningslån ...........................	84 534 719	58	86 887 913	63	1344 534 943	93
	(130 324 046	70)
Hos riksgäldskontoret innestående pensions-
fondsmedel .............................	6 767 843	18			6 767 843	18
Skiljemynt ...............................	12 848 427	14			11 747 689	10
Inhemska bankers checkar, postremissväxlar
m. m...................	29 521 579	57			18 000 747	57
Övriga tillgångar ..........................	30 732 223	55			32 151 772	94
Sveriges kvot i Internationella valutafonden..	1 163 970 000				1 163 970 000
Sveriges andel i Internationella återuppbygg-
nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..	124 156 800	—			124 156 800
Summa	12120686 279	63			12656 270356	Öl

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

39

balansräkning

	1966	1	9	6 7
	Kronor	Kronor	Kronor
Skulder
Utelöpande sedlar ..................-......	9 297 479 846	-			9 965 088 051
Utelöpande postremissväxlar ...............	1 638 073	71			5 794 972	34
Checkräkning (statliga myndigheter) .........	72198 441	96	112 220 433	94
» (bankaktiebolag) .............	142 843 978	50	124 625 976	95
» (andra insättare) ............	2 577 276	25	4 097 588	14	240 943 999	93
	(217 619 696	71)
Depositions- och kapitalräkning ............	175 906	56	175906	56
Skogskontomedel ..........................	591 277	so	528 690	97
Medel å konton för investering i skogsbruk
	1276160 983	85	988 880 043	65	989 584 641	18
	(1 276 928 167	71)
Kursdifferenskonto ........................	361970 060	79			451 376 365	44
Övriga skulder ............................	4 226 462	21			5 447 005	82
Grundfond ...............................	50 000 000	—	50 000 000	—
Avbetalningslånefond ......................	125 000 000	—	125 000 000	—
Reservfond ...............................	20 000 000	—	20 000 000	—
Pensionsfonder............................	6 767 843	18	6 767 843	18
Riksbankens byggnadsfond ................	50 000 000	—	50 000 000	—
Balanserade vinstmedel
från föregående år ......................	710 843	34	189 905	14
vinst för året...........................	229 479 061	80	207 981 572	26	459 939 320	58
	(481 957 748	32)
Internationella valutafonden................	476 849 369	20			537 945 347	91
Internationella återuppbyggnadsbanken.....	2 016 854	98			150 652	21
Summa	12120686 271	163			12656270 35C	01

40

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Vinst- och 1

	1 1 9 6 6	1	9	6 7
Utgifter och förluster	Kronor	Kronor	Kronor
	1
Räntor å inlåningsräkningar ...............	62 453	80			51150	60
Avlöningar, pensioner m. m.
Fullmäktige och suppleanter för dem......	97 920	50	138 588	15
Styrelseledamöter vid avdelningskontoren
och suppleanter för dem ..............	137 733	55	239 309	—
Ledamöter i valutastyrelsen och supplean-
ter för dem ..........................	15 300	—	15 420	—
Tjänstemän och övrig personal............	17 057 829	36
Lönegradsplacerad personal ............			14 466 033	51
Sedelräkningsbiträden..................			2 606 428	86
Övrig personal ........................			895 486	20
Pensioner och ATP-avgifter .............	4 994 268	14	5 519 757	02	23 881 022	74
(Summa avlöningar, pensioner m. m. för
år 1966 kr. 22 303 051:55)
Förvaltningsutgifter m. m. (exkl. avlöningar)
Fastighetskostnader......................	986 922	01
Ändrings- och reparationsarbeten ......			724 877	68
Kontorsliyror, uppvärmningskostnader . .			449 852	05
Övriga fastighetskostnader ............			216 734	15
Inventarier och deras underhåll ..........	601 204	28	442 261	39
Materialier, tidningar, böcker m. m.......	668 100	70	563162	99
Post-, assurans- och teleavgifter in. m......	1 660 825	54	1 889 075	70
Rese- och traktamentskostnader ..........	174 023	03	175 737	52
Personalvård m. m.......................	61757	47	s809 216	41
Säkerhetsanordningar ....................	2125 279	19	134 850	76
Transportkostnader ....................	134 732	97	133 030	17
Övriga förvaltningsutgifter ...............	78 748	03	32 336	34	5 571 135	16
(Summa förvaltningsutgifter m. m. för år
1966 kr. 4 491593:22)
Sedeltryckeriet............................	4 400 000	—			3 690 000	—
Projekteringskostnader för ny riksbanksbygg-
nåd....................................			270 478	24
Diverse ................................	41841	35	494 680	90	365 159	14
Summa utgifter och förluster ..............	31 298 939	92			33 558 467	64
Saldo vinst ...............................	229 479 061	80			207 981 572	26
Summa	260 778 001	72			241 540 039	90

1 Fr. o. m. år 1967 har viss omfördelning skett av kostnadsslagen, varvid t. ex. kontot »Övriga förvaltningsutgifter»
uppdelats och till »Avlöningar» hänförts alla avlöningar, sålunda även sådana till
städerskor och fastighetsarbetare, vilka tidigare bokförts som fastighetskostnader. För jämförelsens
skull har motsvarande omfördelning skett av de i 1966 års förvaltningsberättelse angivna beloppen.
~ Ersättning för överlåtna beredskapsutrymmen m. m. cirka 50 000 kronor har redovisats bland
»Diverse inkomster».

3 Därav cirka 765 000 kronor fört inom linjen som »Lån till riksbankstjänstemännens semesterförening».

4 Därav 71 600 kronor »Utgifter för jubileumsskrift».

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

41

förlusträkning

Inkomster och vinster

Diskonto å växlar ........................

Räntor & hypotekslån m. in...............

Räntor å avbetalningslån ..................

(Summa inkomster av lånerörelsen för år
1966 kr. 52 121 909: 62)

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........

Inkomst av svenska statspapper och obligationer,
efter nedskrivningar ..............

Courtage och provisioner m. m.............

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående pen sionsfondsmedel

........................

Avgifter för i förvar mottagna depositioner . .
Ersättning för förvaltning av statliga fonder..

Inkomster av fastigheter ..................

Köpeskilling för försåld kontorsfastighet i Upp''

sala....................................

Diverse .................................

Summa

19 6 6	1	9	6 7
Kronor	Kronor	Kronor
2 150 589	77	3 060 693	38
4-1 633 562	13	22 162 728	22
5 337 757	72	5 471 120	18	30 694 541
					78
176 864 649	—			153 720 390	SO
23 148 035	56			50 536 556
145 595	51			272 211	47
					18
372 231	37			372 231
641 999	10			312 032	37
323 110	90			341 597	85
386 945	62			407185	50 49
1 000 000	_			—
5 773 525	04			4 883 292	—
					46
a 260 778 001	72			241 540 031	»90

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Inom linjen förda tillgångar och skulder

Tillgångar

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter i
Stockholm:

bankhuset ....................

sedeltryckeriet .......................

Göteborg...............................

Falun ............................

Gävle.................................

Halmstad ..........................

Härnösand ............................

Jönköping......................

Karlstad ..........................

Kristianstad ...........................

Linköping ........................

Luleå ............................

Nyköping ...................

Visby ................................

Växjö.......................

Örebro .......................

Östersund ......................

Tumba: sedelförbränningshuset ............

Diverse valv ......................

Aktier i AB Tumba Bruk ..................

Aktier i Internationella Banken i Basel1

Riksbankens mynt- och medaljsamling ......

Lån till riksbankspersonalens semesterförening

Utländska obligationer och fordringar........

Svenska lånefordringar m. m..............

Skulder

Lånebanksobligationer ...........

Övriga .........................

	1966	1967
	Kronor	Kronor
	6 000 000		6 000 000
	1 700 000		1 700 0C0	—
	2 385 000		2 385 000	—
	419 000		419 000	—
	470 000		470 000	—
	500 000		500 000	—
	350 000	-	350 000	—
	390 000	—	390 000	—
	400 000	-	400 000	—
	380 000	-	380 000	—
	600 000	—	600 000	—
	615 000	—	615 000	—
	750 000	—	750 000	—
	244 000	—	244 000	—
	900 000	—	900 000	—
	560 000		560 000	—
	310 000		310 000	—
	200 000		200 000	—
	125 000		125 000	—
	17 298 000	—	17 298 000	—
	25 000 000	—	25 000 000	_
	1 800 000	—	1 800 000
	160157	81	160 157	81
	134 755	—	899 787	3G
	31 859 851	35	29 917 984	91
	162 436	87	162 4"6	87
Summa	76 415 201	03	75 238 366	95
	8 005	98	8 005	)8
	38 615 I	35	38 681184
Summa	46 621	33	46 687	32

''Hela aktieinnehavet utgör Schw.Frcs 10 000 000:— (4 000 st. aktier h Schw.Frcs 2 500:—). Av
likviden härför har 25 % erlagts.

Utlåning från vissa lånefonder

Den 29 december 1967 utestående lån från olika lånefonder fördelar sig till antal
och belopp i tusental kronor på de olika kontoren sålunda:

	Avbetalnings- lånefonden	Statens bosättnings- lånefond	Egnahems- m. fl. lånefonder	Fonden för supplementär j ordbrukskredit	Värnp Värnplikts- lånefonden	[iktslån Fonden för låneunderstöd
Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp
Huvudkontoret.	2 374	11041	7 943	19816	2 158	24101	3	14	193	563	34	64
Göteborg .....	1 915	9 890	2 905	8 730	286	1 215	—	—	49	137	13	31
Malmö .......	1 178	5 931	4 441	11 505	124	1 177	—	—	64	175	6	14
Falun ........	428	1 743	1 213	2 981	395	1 721	3	2	28	71	—	—:
Gävle ........	617	2 652	1 873	4 370	731	2 581	—	—■	21	59	1	l
Halmstad .....	429	1 870	1 106	2 727	732	4 123	—	• —	22	43	4	3
Härnösand ....	575	1 808	1 935	4 500	1 465	2 499	—	—	27	79	—	—
Jönköping ....	713	3 153	1 553	3 798	300	1857	1	3	24	70	1	—
Kalmar .......	481	1 678	1 705	4 130	364	1 892	__	—	32	76	—	—
Karlskrona ....	339	1342	879	2 071	551	2 885	—	—	25	SO	1	—
Karlstad ......	313	1 157	1 423	3 401	1 308	3 948	3	5	17	50	4	2
Kristianstad —	365	1 565	1 531	3 680	729	4 858	-	—	27	66	2	4
Linköping ....	847	2 918	2 521	6 270	630	3 366	2	2	45	105	—	—
Luleå.........	1 172	3 461	2 458	5 885	1 772	3 711	2	1	15	37	2	4
Mariestad.....	483	2 503	1 167	2 674	374	2 217	13	34	12	37	i	2
Nyköping .....	508	2 183	1 614	4 008	561	3 801	15	37	29	79	i	i
Umeå ........	929	3 054	1 657	3 933	1 282	4 585	—	—	16	40	—
Uppsala.......	2 955	15 738	2 118	5 500	709	3 098	15	24	29	73	2	5
Visby.........	227	825	298	645	388	2 037	—	—	6	20	—	—
Vänersborg ....	296	1 140	1 520	3 820	1 113	5 447	4	18	25	77	3	4
Västerås ......	591	1 690	1 927	4 307	229	1 069	10	12	13	50	4	5
Växjö ........	584	2 731	1 156	2 995	582	2 745	—	—	11	24	—	—
Örebro........	536	2 372	1 895	4 338	180	479	3	O O	19	51	2	i
Östersund .....	1 096	4 442	856	2170	1312	2 949	—	—	17	49	1
Summa	19951	86 888	47 734	118 258	18 275	88 362	74	156	766	2 109	82	142

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

44

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Den 29 december 1967 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på följande olika
lånetyper:

	Utestående lån
	Antal	Belopp kronor
Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret
som avdelningskontoren:
Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån
och förstärkningslån ..........................	9 085	48 009 731: —
Bostadsegnahemslån ............................	3 734	17 084 996: —
Uppskovslån ..................................	1	376: -
Nybyggnadslån ................................	3 016	1 189 968: —
Förbättringslån ................................	848	555 926: —
Lån till estlandssvenskar........................	19	54 228: —
Transport	16 703	66 895 225: —
Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:
Arrendelån ....................................	1	1 032: -
Lån till låneförmedlare:
Arbetarsmåbrukslån ..........................	1397	14 206 256: —
Jordbruksegnahemslån ........................	12	209 430: —
Bostadsegnahemslån ..........................	162	7 050 962: —
Summa	18 ''275	88 362 905: —

Stödlån till jordbrukare

Den 20 december 196? utestående stödlån fördelar sig till antal och belopp
i tusental kronor på de olika kontoren sålunda:

	Enl. SFS 766/1951 St B	Enl. SFS 764/1952 St C	Enl. SFS 723/1954 St D	Enl. SFS 593/1955 StE	Enl. SFS 650/1957 St F	Enl. SFS 83/1960 St G	Summa
Antal |	Belopp	Antal |	Belopp	Antal |	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal |	Belopp	Antal |	Belopp
HK .......	2	0	50	i 179	5	6	57	214	74	314	17	58	205	773
Göteborg .. Malmö ....	2	9	3	9	3 14	26 13	8 3	6 7	6	14	2	2	19 22	48 38
Falun .....			1	1	1	2	2	3	22	85	20	41	46	132
			10	10	2	2	3	5	8	14	2	3	25	34
Halmstad ..			3	4	41	37	66	55	15	14	8	10	133	120
Härnösand .			8	7	20	6	14	4	5	3	1	—	48	20
Jönköping . Kalmar ....	2	2	10 54	17 91	1	1	2 126	3 133	3 14	3 27	1 40	1 in	17 236	25 364
Karlskrona .			8	8	i	—	7	3	11	10	12	20	39	41
Karlstad ...	1	1	6	15	4	2	21	69	22	44	9	16	63	147
Kristianstad	1	1	8	17	73	112	25	25	n	19	1	2	119	176
Linköping ..	2	2	68	120	i	1	126	309	38	90	3 1	8	238	530
Luleå......			80	33	127	121	128	no	14	11	1	300	2«6
Mariestad .. Nyköping .. Umeå .....	1	2	29 10 64	64 16 32	6 2 248	11 5 in	70 66 281	160 175 127	36 n 70	86 23'' 46	9 3	8 5	151 92 663	331 224 316
Uppsala ... Visby......	-	—	33 2	66 II	6	8	63 3	178 17	140	573	36 5	so 18	278 10	905 46
Vänersborg .			10	21	7	10	22	41	20	41	12	15	71	128
Västerås ...			8		i	1	50	68	115	263	41	82	215	421
Växjö .....			2	8	4	4	2	4	3	4	4	4	15	24
Örebro ---- Östersund ..	1	6	19 1	43 1	2	6	5	27	2 i	4 1	—	—	2	eu 2
Summa	12	25	437	781	569	484	1150	1 745	| 641	1 689	227	483	j 3 036	5 208

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

46

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

f ullmäktige m. fl.: Fullmäktiges ordförande herr Krister Wickman, som den
28 februari 1967 utnämndes till statsråd, entledigades av Kungl. Maj:t från
uppdraget att vara fullmäktig i riksbanken fr. o. in. tillträdet av statsrådsämbetet
den 1 mars 1967.1 hans ställe förordnade Kungl. Maj:t statssekreteraren i
finansdepartementet Kjell-Olof Feldt att för tiden 1 mars 1967—28 februari
1970 vara fullmäktig i riksbanken. Samtidigt beviljade Kungl. Maj:t professorn
Alf Johansson begärt entledigande från uppdraget att vara suppleant för fullmäktig
i riksbanken, likaledes fr. o. m. den 1 mars 1967, och förordnade i stället
ledamoten av andra kammaren direktören Essen Lindahl att för en tid av tre
år fr. o. m. sistnämnda dag vara suppleant för av Kungl. Maj:t utsedd fullmäktig.

Vid det val av fullmäktige och suppleanter för dem som riksdagens valmän
därefter förrättade den 12 maj 1967 utsågs för valperioden 1967—1970:

till fullmäktige ledamöterna av första kammaren herrar Torsten Bengtson
(omvald) och Olle Dahlén (nyvald efter herr Gustaf Kollberg) samt

till suppleanter ledamöterna av andra kammaren herrar Nils Hansson i Skegrie
(för herr Bengtson) och Sven Wedén (tidigare suppleant för herr Kollberg) för
herr Dahlén.

Fullmäktige omvalde samma dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige
år 1968 förrättats:

till vice ordförande: ledamoten av första kammaren herr Erik Wärnberg;

till riksbankschef: herr Per Åsbrink;

till deputerad: herr Wärnberg; samt

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande
förfall inträda i hans ställe (vice riksbankschefJ: herr Sven Joge.

Bankdirektören Arne Callans, vilken den 29 juni 1967 utsetts till verkställande
direktör för Sveriges Investeringsbank AB, har fr. o. m. den 7 juli 1967
erhållit entledigande från sin tjänst i riksbanken. Bankokommissaricn Kurt Eklöf
har förordnats att fr. o. m. sistnämnda dag vara bankdirektör med de arbetsuppgifter
som tidigare åvilat herr Callans.

Vidare har fullmäktige förordnat bankokommissarien Åke Gustafsson å den
bankdirektörstjänst, som blev ledig da herr Sture Lauren avgick med pension,
med tillträde den 1 januari 1968 och med uppdrag att bl. a. svara för den riksbanken
anförtrodda uppgiften att leda beredskapsplaneringen på bank- och betalningsväsendets
område.

Bankdirektören Gunnar Åkermalm har beviljats fortsatt tjänstledighet tillsvidare,
dock längst t. o. m. den 31 januari 1968, för fullgörande av uppdrag i

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 47

Tanzania inom ramen för Internationella valutafondens tekniska hjälp till utvecklingsländer.

§ 2-

Riksbankens industristyrelse: Till ledamöter av riksbankens industristyrelse
omvalde fullmäktige den 12 maj 1967 tillsvidare, dock längst till dess nytt fullmäktigeval
år 1968 förrättats, herr Erik Wärnberg, ordförande, samt bankdirektören
Hjalmar Ekengren och civilingenjören Gösta Carlsson. Vidare utsågs för
samma tid bankofullmäktigen Torsten Bengtson att vara suppleant för ordföranden
och numera bankdirektören Åke Gustafsson att vara suppleant för herr
Ekengren.

§ 3.

Valutastyrelsen: Till ledamöter i valutastyrelsen för tiden till dess nytt fullmäktigeval
under år 1968 ägt rum omvalde fullmäktige den 12 maj 1967, förutom
vice riksbankschefen Sven Joge som enligt 16 § 3 mom. andra stycket
bankoreglementct skall vara valutastyrelsens ordförande, herr Erik Wärnberg,
vice ordförande, och bankokommissarien Lennart Olofsson samt till personliga
suppleanter för dem respektive bankdirektören Hjalmar Ekengren, bankofullmäktigen
Torsten Bengtson och numera bankdirektören Åke Gustafsson.

De av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i valutastyrelsen har utgjorts av
direktören L. H. O. Sjunnesson (suppleant direktören S. T. Åberg till utgången
av juni 1967, därefter direktören N.-H. Hallenborg), direktören, f. d. regeringsrådet
S. J. M. Strömberg (suppleant direktören Å. G. Liljefors), direktören P.
Prydz (suppleant direktören J. O. R. Söderberg) samt kanslirådet S. L. Klackenberg
(suppleant departementssekreteraren J. A. Nipstad).

§ 4.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren
torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 21 december 1967.

§ 5-

Skogskonto: I riksbanken innestod vid utgången av år 1967 ett belopp av omkring
0,5 mkr jämlikt Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering
för inkomst av medel, som insatts å skogskonto. Ränta a insatta medel har
utgått efter 4 3A % fr. o. m. den 1 april 1967. Fr. o. m. den 1 januari 1968 är
räntan 5 3/i %.

§ 6.

Investeringsfonder för konjunkturutjämning: Vid utgången av år 1967 innestod
i riksbanken medel insatta enligt gällande bestämmelser om investeringsfonder
för konjunkturutjämning (Kungl. kungörelse 1955:256, med senare ändringar)
till ett sammanlagt belopp av 989 mkr, därav 982 mkr avsåg investering
i rörelse och 7 mkr investering i skogsbruk. Under året har behållningen å dessa
konton minskat med 281 mkr resp. 6 mkr.

48

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

§ 7.

Riksbankens officiella diskonto sänktes fr. o. in. den 3 februari 1967 med
V2 procentenhet till 5 V2 % och fr. o. m. den 10 mars 1967 med ytterligare Va
procentenhet till 5 %. Fr. o. in. den 15 december 1967 höjdes diskontot med 1
procentenhet till 6 %.

§ 8.

Riksbankens avbetalningslånefond: Antalet utestående lån från avbetalningslånefonden,
vilken uppgår till 125 mkr, uppgick vid utgången av år 1967 till

19 951 med den fördelningen mellan bankens olika kontor som framgår å s. 43.
Den sammanlagda lånesumman vid sagda tidpunkt utgjorde 87 mkr, en ökningunder
året med ca 2 mkr.

Enligt beslut av 1967 års riksdag (se BaU:s uti. 61) har maximibeloppet för
lån från avbetalningslånefonden höjts från 15 000 kronor — i särskilda fall

20 000 kronor — till 25 000 kronor att gälla fr. o. m. den 16 december 1967. Samtidigt
har stadgandet om minimibelopp för lån utgått ur bankoreglementet. Fullmäktige
har därefter bestämt att styrelse för avdelningskontor får bevilja lån
upp till 20 000 kronor och förbehållit bankens direktion att besluta om lån till
högre belopp.

Räntan å de lån från avbetalningslånefonden, vilka utlämnats med statlig
kreditgaranti, utgör sedan den 1 april 1967 5 V2 % (Kungl. kungörelse 1967: 76).
Vid årsskiftet utestod dylika lån till ett belopp av 27,7 mkr.

För övriga avbetalningslån gäller fr. o. in. den 6 januari 1968 7 V2 % ränta.
Dessförinnan har sedan den 6 april 1967 tillämpats en ränta av 6% för lån
utgivna för studier och 6 V2 % för lån till annat ändamål, men denna skillnad
i räntevillkoren har numera upphört.

Hittills har från fonden utlämnats tretton lån till tjänstemän i banken för
förvärv av bostadsrätt i bostadsrättsförening. Vid utgången av år 1967 utestod
två lån. Sedan den 1 januari 1967 får dylika bostadsanskaffningslån utlämnas
även till anställningshavare vid den övriga riksdagsförvaltningen, och denna
möjlighet har hittills utnyttjats av två befattningshavare.

§ 9-

Statens bosättningslånefond: Från bosättningslånefonden — till vilken riksdagen
hittills som kapital anvisat investeringsanslag å sammanlagt 146 104 700
kronor — utgjorde utlåningen vid utgången av år 1967 ca 118 mkr. Det utestående
lånebeloppet har under året stigit med omkring 15 mkr. Antalet lån uppgick
till 47 734, en ökning under samma tid med 3 852 lån. Av lånen har 44 784
utlämnats till äkta makar (blivande äkta makar) samt återstående 2 950 till
ogifta mödrar och till ogifta fäder.

Genom ändringar av bosättningslånekungörelsen (se SFS 1967:200) har
fr. o. m. den 1 juli 1967 utländska medborgare som vistas i Sverige beretts
ökade möjligheter att erhålla bosättningslån.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

49

Medelbeloppet för utlämnade lån, vilket under budgetåret 1965/66 utgjorde
omkring 4 200 kronor, ökade under budgetåret 1966/07 till ca 4 370 kronor.

Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp hänvisas
till de uppgifter, som intagits å s. 43.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1966/67 har riksbanken
uppburit 263 292 kronor.

Från låneverksamhetens början i januari 1938 och till utgången av år 1967 har
utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt omkring 530 mkr. Därav har ca
405 mkr återbetalats och ett belopp av sammanlagt omkring 4 mkr efterskänkts
eller avskrivits.

För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad
procentsats, utgörande den normalränta, som av Kungl. Maj:t fastställts för det
budgetår då lånet beviljats. Beträffande lån, som utlämnas under innevarande
liksom under föregående budgetår, utgör räntefoten (normalräntan) 53/i%.

§ io.

Lån från fonden för hantverks- och småindustrikredit: Av de lån som utlämnats
från fonden för hantverks- och småindustrikredit, vilken fond fr. o. in. den
1 juli 1960 uppgått i statens hantverks- och industrilånefond, kvarstod vid utgången
av år 1967 endast tre lån å sammanlagt 4 060 kronor, alla förvaltade av
avdelningskontoret i Uppsala.

§ 11-

Egnahems- m. fl. lån: Av de egnahems- in. fl. lån, som riksbanken per den 1
juli 1948 övertog från egnahemsorganen och hushållningssällskapen, kvarstod
vid utgången av år 1967 ett antal av 18 275 med ett sammanlagt kapitalbelopp
av ca 88 mkr, en nedgång under året med 4 098 lån och med ett belopp av ca
12 mkr. Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställningar
å s. 43 och 44.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1966/67 uppburit
ersättning efter oförändrat 3 kronor 50 öre per lån med 78 305 kronor 50 öre.

Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med ifrågavarande
låneverksamhet, har till statsverket under år 1967 av influtna amorteringar
återlevererats 12,3 mkr. Beloppet fördelar sig med 9,7 mkr å egnahemslånefonden,
1,0 mkr å lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden,
1,0 mkr å arbetarsmåbrukslånefonden och 0,6 mkr å förbättringslånefonden.

§ 12.

Stödlån till jordbrukare: Vid utgången av år 1967 förvaltade riksbanken
stödlån till jordbrukare, utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (StA;
dessa lån slutbetalda), 766/1951 (StB), 764/1952 (StC), 723/1954 (StD),
593/1955 (StE), 650/1957 (StF) och 83/1960 (StG), till ett sammanlagt belopp
av ca 5,2 mkr. När riksbanken per den 1 juli 1958 övertog förvaltningen av de

50

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

under tidigare år utgivna stödlånen (StA, B, C, D och E) uppgick dessas utestående
belopp till ca 104,9 mkr. Under 1958—1901 utlämnades av riksbanken
StF- och StG-lån på tillhopa ca 43 mkr.

Rörande de nu kvarstående lånens fördelning å riksbankens kontor och å de
olika lånetyperna hänvisas till sammanställning å s. 45.

Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett belopp
av sammanlagt ca 1,3 mkr.

Riksbanken har icke uppburit någon ersättning för förvaltningen av stödlånen.

§ 13.

Fonden för supplementär jordbrukskredit: Avvecklingen av lånen från fonden
för supplementär jordbrukskredit har fortsatt och vid årsskiftet kvarstod endast
74 lån å sammanlagt 156 200 kronor.

Rörande länens fördelning a de olika kontoren hänvisas till sammanställning
å s. 43.

§ 14.

Värnpliktslånen: Vid utgången av år 1967 utestod 82 lån från fonden för
låneunderstöd och 766 lån från värnpliktslånefonden. De sammanlagda lånebeloppen
uppgick till ca 0,1 mkr resp. ca 2,1 mkr.

Lånens fördelning å riksbankens olika kontor framgår av sammanställning å
s. 43.

Under år 1967 avskrevs under fonden för låneunderstöd ca 38 000 kronor och
under värnpliktslånefonden ett belopp av ca 152 000 kronor. Till alldeles övervägande
del skedde avskrivningen under sistnämnda fond enligt Kungl. kungörelse
den 2 juni 1961 (nr 384) om avskrivning av lån för studier.

Någon ersättning utgår ej till riksbanken för här avsedda låneförvaltning.

§ 15.

Fiskredskapslan: Riksbanken har att bevilja och förvalta lån från statens
fiskredskapslånefond (s. k. fiskredskapslån) med tillämpning av bestämmelserna
i Kungl. kungörelsen den 6 april 1962 (nr 100; ändrad genom SFS 1967: 415).

Vid utgången av år 1967 utestod 37 fiskredskapslån å sammanlagt 190 231
kronor, fördelade på följande bankens kontor:

Kontor Antal Belopp kronor

Göteborg .................................... 4 7 685

Malmö ...................................... 19 116 620

Härnösand ................................... 2 1450

Kalmar...................................... 1 2 700

Kristianstad ................................. 9 57 816

Luleå........................................ 1 1500

Umeå ....................................... 1 2 460

37

190 231

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1868 51

Räntan å dessa lån motsvarar normalräntan för det budgetår då lånet beviljats.

§ 10.

Studiemedel: Riksbanken har medverkat vid utbetalning av studiemedel enligt
studiemedelsförordningen (SFS 401/1964) och studiemedelskungörelsen (SFS
592/1964). Denna medverkan har huvudsakligen avsett verkställande av utbetalning
till postverket, banker och andra penninginrättningar för att täcka
av dem gjorda utlägg av studiemedel.

Under året har utbetalning verkställts för 170 891 studiemedelsanvisningar till
ett sammanlagt belopp av ca 593 mkr, varav 140 mkr avser studiebidrag.

Fr. o. m. den 1 januari 1968 kommer riksbankens arbete med studiemedlen att
i viss mån minska (jfr prop. 1967:143; 2LU 76).

Riksbanken har för sitt bestyr med studiemedelsutbetalningar in. in. för tiden
1 januari 1965—30 juni 1968 beviljats ersättning med 300 000 kronor (Kungl.
brev den 10 november 1967).

§ 17.

Fiss skatterestitution: Sedan vederbörande myndigheter i USA i december
1966, på därom från svensk sida gjorda framställningar, medgivit restitution av
erlagd skatt för åren 1952—1954 för vissa av riksbankens placeringar därstädes,
har riksbanken erhållit det restituerade beloppet, $324 454,51 jämte 6% ränta
därå, $234 697,21.

§ 18-

Sedelutgivningsrätten m. m.: Genom lag den 12 maj 1967 (nr 155) höjdes
maximibeloppet för sedelutgivningen fr. o. m. den 1 juli 1967 med 600 mkr till
10 500 mkr.

Under det gångna året var den utelöpande sedelmängden som vanligt störst
å rapportdagen den 22 december och uppgick då till 10 283 mkr, en ökning i
förhållande till motsvarande dag 1966 med 693 mkr. Det lägsta utelöpande
sedelbeloppet under 1967 förelåg å rapportdagen den 23 maj och utgjorde då
8 033 mkr. Den högsta procentuella ökningen i förhållande till 1966 noterades
den 23 mars och uppgick till 10,6 %; den lägsta procentuella ökningen registrerades
den 31 maj och utgjorde 4,0 %.

§ 19.

Sedlar av äldre och ny typ: Såsom omnämnts i berättelsen till föregående års
bankoutskott (§ 19) har de sedlar å 5, 10 och 50 kronor av äldre typ, som inkommit
till riksbanken, kvarhållits och makulerats, sedan sedlar av resp. valör av
den nya typen började utges. Däremot har 100-kronorssedlar av äldre typ åter
utgivits i rörelsen. Fr. o. m. den 1 januari 1968 kommer emellertid — sedan förrådet
av 100-kronorssedlar av den nya typen blivit tillräckligt stort för att möta

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

efterfrågan och tillgodose beredskapssynpunkten — sedlar av äldre typ även
av denna valör att makuleras när de inkommer till riksbanken.

Vid årsskiftet 1967/68 utelöpande sedlar av valörerna 100, 50, 10 och 5 kronor
utgjorde enligt riksbankens bokföring:

Sedlar å kr.	Totala omloppet mkr	Därav sedlar av
äldre	typer	ny typ
mkr	% av om-loppet	mkr	% av om-loppet
100	G 182,7	2 005,0	32	4 177,7	6S
50	538,5	65,5	12	473,0	88
10	750,3	101,0	13	649,3	87
5	170,6	50,2	20	120,4	71

Sedlar av äldre typer utgjorde vid ingången av 1967 beträffande 100-kronorssedlar
3 235,8 mkr, 50-kronorssedlar 87,0 mkr, 10-kronorssedlar 116,0 mkr och
5-kronorssedlar 57,4 mkr.

De bokföringsmässiga siffrorna för utelöpande sedlar av äldre typ motsvarar
säkerligen ej det faktiska förhållandet; hur mycket som under sedelcirkulationen
förstörts eller eljest förkommit kan dock ej ens uppskattningsvis anges.

§ 20.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1966 torde
få hänvisas till bankoutskottets memorial nr 7 år 1967.

§ 21.

Riksbankens 800-årsjubileum: På förslag av den av fullmäktige tillsatta kommittén
för firande av riksbankens 300-årsjubileum år 1968 har riksbanken lämnat
Riksbankspersonalens semesterförening en ränte- och amorteringsfri kredit,
varigenom föreningen beretts tillfälle att för en köpeskilling av 600 000 kronor
förvärva egendomen Baggensnäs i Ingarö socken i Stockholms skärgård. Sedermera
har riksbanken träffat avtal med enskild entreprenör om uppförande på
egendomen av tre radhus, vart och ett omfattande två moderna fritidslägenheter
om två rum och kök. Entreprenadavtal har också ingåtts om ändrings- och reparationsarbeten
på två å egendomen befintliga byggnader.

Avsikten är att riksbanken även i övrigt skall upprusta anläggningen så att
den i samband med jubileet kan överlämnas till föreningen i sådant skick att
den lämpar sig som semester- och weekendställe för bankens personal.

De närmare villkoren rörande egendomsförvärvet samt ändrings- och reparationsarbetena
framgår av ett mellan riksbanken och semesterföreningen den 11
maj 1967 ingånget kreditavtal, enligt vilket semesterföreningen tillförsäkrats ett
ränte- och amorteringsfritt lån för att täcka kostnaderna härför.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

53

Frånsett tillkomsten av riksbankens jubileumsfond har även i övrigt vissa
förberedelser skett för firande av jubileet. (Se härom förra årets berättelse till
BaU, § 21.) Bl. a. kommer personalen vid huvudkontoret och avdelningskontoren
m. fl. att inbjudas till lokala jubileumsarrangemang.

§ 22.

Riksbankens jubileumsfond: Jämlikt de för fonden gällande stadgarna avger
fondens styrelse varje år till riksdagen och dess revisorer berättelse över fondens
verksamhet och förvaltning. Beträffande fondens ställning per den 31 december
åren 1966 och 1967 hänvisas till härvid såsom bilaga II fogade utdrag ur fondens
räkenskaper.

§ 23.

Riksbankens personal: Den 14 juni 1967 träffades mellan riksdagens förvaltningskontor,
å ena, samt tjänstemännens huvudorganisationer, å andra sidan,
uppgörelse om storleken och fördelningen av 1967 års totalram för lönehöjning
m. m. för bl. a. tjänstemän vid riksbanken. Överenskommelsen vilken den 21
juni 1967 godkänts av riksdagens lönedelegation innebar — förutom nytt allmänt
avlöningsavtal och nytt allmänt tjänsteförteckningsavtal beträffande
tjänstemän vid riksdagen och dess verk — ändrad lönegradsplacering fr. o. in.
den 1 januari 1967 för vissa tjänster bl. a. i riksbanken och nytt avtal för personal
huvudsakligen anställd för sedelräkning (sedelräkningsbiträden).

Riksbankens personal har under det gångna året inte undergått några större
förändringar, vilket framgår av följande sammanställning avseende förhållanden
vid utgången av år 1966 och av år 1967.

	Huvud- kontoret	Avdelnings- kontoren	Summa
1966	1967	1966	1967	1966	1967
Lönegradsplacerade
förordnandetjänstemän .....................	21	20	23	23	44	43
övrig s. k. bankpersonal ....................	89	91	84	80	173	171
bankexpeditörer ........................... •	30	31	33	40	63	71
biträdespersonal ............................	86	85	86	76	172	161
vaktpersonal ...............................	53	56	24	25	77	81
| Sedelräkningsbiträden
fast anställda ..............................	83	77	102	no	185	187
Övriga (medeltal) ...........................	13	12	20	25	33	37
1 Övrig personal1 (medeltal) ....................	36	35	45	45	81	80
Totalsumma	411	407	417	424	828	831

1 Städerskor, nattvakter, fastighetsarbetare, tillfälligt anställda pensionärer m. fl.

Flertalet sedelräkningsbiträden har under senare år successivt övergått till
kontinuerlig tjänstgöring.

4 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1968. 8 sand. Nr 1

54 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

I uppställningen ovan ingår personalen vid sedelförstöringskontoret i Tumba
men mte personalen vid pappersbruket och sedeltryckeriet. Beträffande dessa
båda industrier hänvisas till § 27 nedan.

Lönekostnaderna, inklusive arvodena, har såsom av bokslutet framgår ökat
från ca 17,3 mkr år 1966 till ca 18,4 mkr under år 1967, eller med omkring 6 %.

Pensionskostnaderna har under samma tid stigit från ca 5 mkr till ca 5,5
mkr, dvs. med omkring 10 %.

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har den 29 september 1967 godkant
överenskommelse med statens personalvårdsnämnd om att nämnden
fr. o. in. den 1 januari 1968 skall betjäna även riksdagen och dess verk.

§ 24.

Fritidsstugan i Sälen: Den fritidsstuga på Köar skärsfjäll i Sälen, för vilken
riksbanken ar 1965 beviljade Riksbankspersonalens semesterförening ett ränteoch
amorteringsfritt lån (se berättelsen till 1966 års BaU, § 23), blev inflyttningsklar
i februari 1967.1 anledning av att arbetena med bl. a. grunden och källaren
blivit mera omfattande och dyrare än man ursprungligen kalkylerat med har
fullmäktige medgivit att lånet får höjas till högst 153 000 kronor.

Riksbankens byggnadsjråga: Kostnaderna för den i § 24 i fullmäktiges berättelse
till 1967 års bankoutskott senast omnämnda arkitekttävlingen om förslag
till bl. a. en ny riksbanksbyggnad i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm har uppgått
till ca 520 000 kronor. Härav har riksbanken erlagt 200 000 kronor och
Stockholms stad resten.

På begäran av bankoutskottet har fullmäktige i skrivelse den 26 januari 1967
yttrat sig i frågan om utnyttjande av riksbankens nuvarande tomt och byggnad
å Helgeandsholmen för en lösning av riksdagens egen lokalfråga. Därvid har
fullmäktige förklarat sig inte i och för sig ha något att erinra mot att frågan
utredes men samtidigt framhållit att detta ej får uppfattas som uttryck för ett
önskemål för riksbanken att avflytta från Helgeandsholmen.

Till följd av att förberedelse- och projekteringsarbetena för utnyttjande av de
intill kvarteret Fyrmörsaren belägna områdena är relativt långt framskridna
har riksbanken i juni 1967 på förslag av byggnadsstyrelsen uppdragit åt det till
byggnadsstyrelsen knutna konsultföretaget BS Konsult AB att utarbeta ett program
för en förberedande projektering av ett riksbankshus i Fyrmörsaren. Uppdraget
har lämnats för att riksbanken skall äga möjlighet att tillgodose sina
egna kiav pa riksbankshusets och dess underjordiska anläggningars utformning,
därest beslut fattas om att kvarteret skall tas i anspråk för ett nytt riksbankshus.

Riksbanken och konsultföretaget har sedermera den 16 november 1967 undertecknat
kontrakt angående uppdraget. Totalkostnaden, inklusive ersättning till
underkonsult, anges i kontraktet till högst 250 000 kronor.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

55

§ 26.

Fastighetsförvaltningen: II uvudkontoret. Inom huvudkontorets fastighet
i Stockholm har framdragits nya stigarledningar för växelström och i samband
därmed har en del elcentraler och gruppledningar utbytts, allt för en kostnad
av omkring 18 000 kronor inklusive konsultarvode. Vidare har utbetalts ca
8 000 kronor för vissa andra reparationsarbeten.

Vid sedelförstöringskontoret i Tumba har omfattande reparationer och kompletteringar
utförts på förbränningsugnen med tillhörande filter och pumpar.
Kostnaderna härför har uppgått till ca 42 000 kronor.

Avdelningskontoren. Vid avdelningskontoren i Göteborg, Falun,
Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping,
Luleå, Nyköping, Visby, Växjö, Örebro och Östersund, där avdelningskontoren
är inrymda i riksbanken tillhöriga fastigheter, äger kontorsstyrelsen besluta om
reparations- och ändringsarbeten å kontorsfastigheten intill ett belopp motsvarande
1 % av fastighetens taxeringsvärde, dock högst 10 000 kronor vid kontoret
i Göteborg och högst 6 000 kronor vid övriga kontor.

Utöver de ändrings- och reparationsarbeten som kontorsstyrelserna låtit utföra
med stöd av nyssnämnda bemyndigande har fullmäktige eller direktionen under
året anvisat medel till dylika arbeten till belopp överstigande 5 000 kronor vid
ntor.

Kronor Kostnaden avser huvudsakligen:

49 900 Förbättrade sanitära anordningar inom banklokaler na

samt reparationer inom två vaktmästarbostäder;
anläggningskostnader för fastighetens anslutning till
stadens fjärrvärmeverk samt reparation och målning
av yttertak.

34 100 Renovering av fastighetens fasader; målning i direktörsvåningen,
m. m.

8 000 Vissa reparationsarbeten m. in. i direktörsvåningen
och i en hyreslägenhet.

42 000 Ändrings- och reparationsarbeten inom banklokalerna.

21 000 Anläggningskostnader för fastighetens anslutning
till stadens värmeverk.

15 900 Målningsarbeten m. m. i direktörsvåningen; vissa
utvändiga reparationsarbeten.

10 400 Målningsarbeten m. m. i direktörsvåningen.

11 500 Reparationer å yttertak och gårdsfasad.

5 500 Reparation och målning av yttertaket; smärre reparationer
i direktörsbostaden, m. m.

7 500 Komplettering av värmeanläggningen samt vissa
yttre reparationer.

nedan angivna

Kontor

Göteborg

Falun

Halmstad

Karlskrona

Linköping

Luleå

Visby

Växjö

Örebro

Östersund

56

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

I början av december 1967 skedde inflyttning i de lokaler, vilka riksbanken
förhyr av Nya Systemaktiebolaget för avdelningskontoret i Västerås. Någon
slutlig uppgörelse om kostnaderna (se § 26 i förra årets berättelse) för hyra och
de för riksbankskontoret speciella anordningarna har ännu ej träffats med bolaget.
För anskaffande av disk och annan inredning till lokalerna har ett belopp
av 90 000 kronor ställts till förfogande.

§ 27.

Riksbankens industrier: Inom ramen för de treåriga avtalsuppgörelserna för
den kollektivavtalsanställda arbetarpersonalen vid sedeltryckeriet och pappersbruket
har lönerevision verkställts för pappersbruket den 15 februari och för sedeltryckeriet
den 25 april 1967, avseende i båda fallen tiden den 1 februari
1967—31 januari 1968.

Sedeltryckeriet. Tillverkningen av sedlar har under år 1967 gått planenligt.
Sålunda har i helrotationsmaskinen tryckts 10-, 50- och 100-kronorssedlar. Samtidigt
har 5-kronorssedlar tryckts i andra tryckpressar under viss del av året.
Den under året färdigställda kvantiteten uppgick till sammanlagt ca 117 miljoner
sedlar.

Tryckeriets försäljning till andra avnämare än riksbanken har under året
ökat avsevärt och uppgick till närmare 3 mkr (föregående år 1,8 mkr). Till
största delen beror detta på ökade statliga leveranser.

Kostnaderna för sedeltryckeriets inköp av maskiner och inventarier avsedda
för driften har under året uppgått till sammanlagt ca 220 000 kronor, varav huvuddelen
eller sammanlagt ca 150 000 kronor utgjort kostnader för tre tryckpressar
av märket Heidelberg.

På fastigheten har normalt underhåll gjorts. Bl. a. har den omkittning och
målning av fönster, som påbörjades under sommaren 1966, slutförts. Sammanlagt
har kostnaderna för fastighetsunderhåll under året uppgått till ca 60 000
kronor.

Sedeltryckeriets personal uppgick vid utgången av december månad 1967 till
32 tjänstemän samt 39 manliga och 33 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare.
Härtill kommer städningspersonal, nattvakter och tillfälligt anställda m. fl.
samt vid sedeltryckeriet tjänstgörande sedelräkningsbiträden, sammanlagt 14
personer. Hela personalstyrkan utgjorde sålunda 118 personer.

Utredningen rörande sedeltryckeriets framtida lokalisering är nu avlämnad
och redovisas närmare nedan.

Pappersbruket. Under det gångna året har tillverkning av rullsedelpapper uppgått
till ca 111,4 ton; motsvarande siffra föregående år var ca 100,1 ton. Under
året har även tillverkats ca 25,9 ton arksedelpapper, därav ca 2,3 ton för särskilt
ändamål. Under år 1966 tillverkades ca 36,8 ton arksedelpapper.

Priset på rullsedelpapper (för 100-, 50- och 10-kronorssedlar) har liksom under
de sista fyra åren varit 15 kronor per kg, och priset för arksedelpapper (för
5-kronorssedlar) utgör likaledes oförändrat 11 kronor per kg.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

57

Leveransvärdet för av pappersbruket under året levererat annat papper än
sedelpapper har motsvarat brukets förväntningar och har uppgått till ca 4,6
mkr. Motsvarande värde för föregående år utgjorde ca 4,5 mkr. Den i förra
årets berättelse omnämnda försvagade konjunkturen på svenska marknaden har
karakteriserat även år 1967. Försäljningsarbetet har därför intensifierats och
systematiskt inriktats mot en aktiv marknadsföring. Detta tillsammans med
strävanden att finna ökade användningsområden för brukets specialiteter har
möjliggjort försäljningsresultatet.

Vid utgången av år 1967 uppgick antalet i bruksdriften sysselsatta arbetare
till 70 (69) därav 24 (25) kvinnliga, vartill kommer städningspersonal. Siffrorna
inom parentes anger motsvarande antal ett år tidigare. I övrigt var i bruksdriften
engagerade 16 (17) tjänstemän och 7 (7) arbetsledare anställda hos AB
Tumba bruk. Aktiebolagets verkställande direktör har fungerat som chef för
pappersbruksdriften.

Beträffande investeringar i bruksdriften må nämnas att styrelsen för AB
Tumba bruk beslutat inköpa en arkräkningsmaskin (ca 19 400 kronor), en programstyrd
arkskärmaskin (ca 60 000 kronor) samt diverse maskinutrustning (till
en sammanlagd kostnad av ca 75 000 kronor). Inköpen av förstnämnda båda maskiner
har verkställts. Vidare är en ny massalösare till en beräknad kostnad av
ca 100 000 kronor under installation. Investeringarna syftar till kontinuerligt
underhåll och modernisering av bruksdriften.

Vidare har bolagsstyrelsen beslutat genomföra modernisering av bostadsbeståndet.
Första etappen — som redan påbörjats — omfattar under det närmaste
året ombyggnad av fem bostadsfastigheter till en beräknad sammanlagd kostnad
av ca 725 000 kronor.

Vid årets ordinarie bolagsstämma med AB Tumba bruk den 27 juni 1967 omvaldes
samtliga ordinarie styrelseledamöter.

De med anledning av riksdagens begäran om utredning angående förflyttning
av sedeltryckeriet till Tumba (se BaU:s uti. 1964:47) av fullmäktige den 18
februari 1965 utsedda utredningsmännen — direktören vid AB Tumba bruk
Lennart Schotte, direktören vid sedeltryckeriet Sven Gideon och kamreraren
vid bruket Wilhelm Petri — har i september 1967 avlämnat betänkande med
utredning i frågan. Företagsnämnden vid sedeltryckeriet har därefter meddelat
sin uppfattning i ärendet. Fullmäktige avser att i skrivelse till bankoutskottet
redovisa sina förslag i anledning av den verkställda utredningen.

§ 28.

För riktigheten av de å s. 38—42 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrerarna
Gerdt Richter och Rune Burestam, vilka undertecknat respektive kontrasignerat
riksbankens bokslut.

§ 29.

Inspektioner m. m.: Inspektioner av avdelningskontoren enligt 18 § andra
stycket bankoreglementet har under år 1967 verkställts.

ÖB

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Föreskrivna inventeringar och undersökningar har ägt rum
av huvudkontorets kassor och förvaringsrum ävensom av sedeltryckeriets och
Tumba bruks kassor.

Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän
har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Stockholm den 4 januari 1968.

	KJELL-OLOF FELDT
Erik Wärnberg	Per åsbrink	Torsten Bengtson
Yngve Holmberg	Birger Nilsson	Sven Wedén
		/ / Karin Winberg

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

59

Bilaga I

Valutastyrelsens berättelse

Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Valutastyrelsen får härmed lämna följande berättelse för år 1967 angående sitt
verksamhetsområde.

Förordnande gavs under året om fortsatt valutareglering intill den 1 juli 1968.
Förlängningen av valutaförfattningarna skedde utan ändring i dessa.

I huvudsak har nedan nämnda ändringar genomförts i tillämpningsbestämmelserna.

I samband med devalveringen av det engelska pundet och vissa andra valutor
i november 1967 vidtogs två åtgärder. I syfte att i det uppkomna läget kunna
löpande övervaka utbudet av utlandsägda svenska värdepapper lydande på
svenska kronor beslöt styrelsen att tills vidare upphäva den sedan hösten 1964
gällande generella dispensen från förbudet att utan riksbankens medgivande
återköpa dylika värdepapper från utlandet. Samtidigt förklarades att riksbanken
var beredd pröva framställningar i enskilda ärenden om dylika återköp.
Ytterligare föreskrevs att gränsen för de smärre betalningar som finge göras
utan avseende å ändamålet därmed skulle sänkas från 500 kronor till 100 kronor.
Ändringen föranleddes av att dispensen i växande utsträckning utnyttjats
för betalningar av kapitalnatur.

Svenska större banker har under senare år i ökad omfattning kommit att deltaga
i placeringen av internationella obligationslåneemissioner. Möjlighet har beretts
dessa banker att — inom ramen för de belopp som normalt tillfaller dem i
ifrågavarande försäljningskonsortier — själva övertaga obligationer lydande på
utländsk valuta för senare placering i utlandet, varvid dock placeringen skall
vara slutförd senast inom ett år från övertagandet. Dylika vanligtvis temporära
förvärv har tidigare kunnat ske endast genom motsvarande försäljning till
utlandet ur bankernas innehav av värdepapper lydande på utländsk valuta.

Vidare må nämnas att styrelsen beslutat medgiva importörer, som har att avlämna
ett stort antal inköpsanmälningar för varubetalningar och/eller för vilka
det av redovisningstekniska skäl kan vara praktiskt, att använda ett förenklat
redovisningssätt för sina importbetalningar.

Under året lämnade tillstånd till finansiell upplåning utomlands, direkta investeringar
i utlandet samt utländska direkta investeringar i Sverige framgår
av bifogade tabeller, som även återger motsvarande uppgifter för vissa tidigare
år.

Tillstånden till finansiell upplåning utomlands uppgick 1967 till 791 mkr, vilket
belopp är avsevärt lägre än de närmast föregående årens. Minskning regi -

60

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

streras för samtliga i tabell 1 förtecknade lånekategorier utom för lån avsedda
för finansiering av investeringar i utlandet och är särskilt märkbar ifråga om
varvens och de utländska dotterbolagens upplåning. Utvecklingen var sålunda
ej helt enhetlig och kan ha påverkats av flera faktorer, inklusive valutarestriktionerna,
men den förhållandevis låga totalsiffran synes naturlig med hänsyn
till det lätta kreditmarknadsläge som övervägande rått under året i Sverige.

Tillstånd till direkta investeringar i utlandet lämnades under året för 877
mkr. Beloppet är som framgår av tabell 2 det högsta som förekommit under den
tid statistiken omfattar. I likhet med de tre närmast föregående åren svarade
EEC för det största beloppet, 274 mkr, varav 148 mkr föll på Västtyskland.
Tillstånden för EFTA uppgick till 258 mkr, varav 190 mkr hänförde sig till de
nordiska länderna och 37 mkr till Storbritannien. Siffran för u-länderna, 189
mkr, var 1967 högre än något tidigare år och fördelade sig med 21 mkr på
Europa, 3 mkr pa Afrika, 21 mkr på Asien samt 144 mkr på Latinamerika.

Investeringstillstånden avseende försäljningsföretag ökade relativt starkt under
1967 men låg som andel av totalbeloppet vid ungefär samma nivå (15 %)
som under de bada föregående aren (tabell 3). Beloppsmässigt visade även nyetablerade
försäljningsföretag en markant ökning jämfört med tidigare redovisade
år. Totalt sett nedgick emellertid nyetableringarna något såväl ifråga om belopp
som antal jämfört med 1966. Utvecklingen över en längre tidsperiod har
dock varit ojämn.

Tillstånden till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida uppgick under
1967 till 584 mkr, vilket belopp är relativt högt i jämförelse med flertalet
tidigare år men understiger siffran för 1966, 654 mkr, och 1963, 757 mkr (tabell
4). I jämförelse med 1966 ökade Nordamerika ytterligare något utöver det för
nämnda år förhållandevis höga beloppet, medan såväl EFTA som EEC minskade
relativt starkt.

Ifråga om totalbeloppets fördelning på försäljningsföretag och »övriga företag»
övervägde de senare för 1967 till skillnad från de tre tidigare åren (tabell 5).
Förändringen hänförde sig till Nordamerika och EFTA och sammanhängde med
vissa oljebolags investeringar i annan verksamhet än distribution. Det förhållandet
att oljebolagens investeringar stötvis registreras i statistiken med stora
belopp förklarar i betydande utsträckning såväl kastningarna i siffrorna av
nyssnämnda slag som växlingarna i de totala årssiffrorna.

Vad beträffar nyetableringarna i Sverige låg antalet vid samma höga nivå som
det nådde under 1966, medan totalbeloppet avsevärt minskade.

På valutastyrelsens vägnar:
Sven Joge

/L. Olofsson

Stockholm den 2 januari 1968

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968
Tabellbilaga

61

Tabell 1. Tillstånd till finansiell upplåning utomlands 1962—1967.

Tabell 2. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1955—1967 med fördelning
på ländergrupper.

Tabell 3. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1964—1967. Verksamhetstyp
och nyetableringar.

Tabell 4. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida 1960—
1967 med fördelning på ländergrupper.

Tabell 5. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida 1964—
1967. Verksamhetstyp och nyetableringar.

Statistiken över direkta investeringar avslutas årsvis medio december.

EFTA: Danmark, Finland, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Österrike.

EEC: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Västtyskland.

Nordamerika: Canada, USA.

U-länder: enligt OECD:s förteckning.

Försäljningsföretag: Företag vilkas ändamal enbart är försäljning av som legel
svenska exportvaror utomlands respektive utländska i Sverige.

Övriga företag: Företag av skiftande art: beloppsmässigt överväger utvinnings-,
tillverknings- och sammansättningsföretag (produktionsföretag).

62

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 1. Tillstånd till finansiell upplåning utomlands 1962—1967

Mkr

	1962	1963	1964	1965	1966	1907
Svenska redares lån ......................	98	97	129	279	168	134
Svenska varvs lån............	151	36	435	297	284	72
Övriga svenska exportindustriers lån ........ Lån för finansiering av investeringar i utlan-	18	0	13	83	116	47
det ..................	46	5	106	27	52	244
Utländska bolags lån till dotterbolag i Sverige	296	561	235	245	400	288
Övriga lån.....................	6	3	33	70	47	6
Totalt	615	702	951	1 001	1 067	791

Tabell 2. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1955—1967

Mkr

År	EFTA	EEC
1955 ...........	28,5	28,6
1956 ...........	16,2	29.7
1957 ...........	38,2	43,1
1958 ...........	19,5	40,1
1959 ...........	33,2	162,2
1960 ...........	62,9	65,1
1961 ...........	57,5	78,4
1962 ...........	158,9	154,6
1963 ...........	174,6	79,4
1964 ...........	227,3	278,1
1965 .........	127,2	203,8
1966 ...........	163,3	244,2
1967 ...........	258,3	273,9
Summa	1 365,6	1 681,2

Nordamerika	LT-ländér	Övriga	Totalt
11,8	62,5	5,3	136,7
20,1	63,5	6,1	135,6
46,4	61,3	2,3	191,3
18,4	88,1	3,2	169,3
62,7	91,8	6,4	356,3
9,0	149,8	1,6	288,4
12,0	183,2	14,7	345,8
51,9	67,3	21,8	454,5
9,9	119,6	7,3	390,8
80,0	156,8	4,7	746,9
46,7	136,5	23,4	537,6
144,9	166,8	16,1	735,3
124,4	188,8	31,6	877,0
638,2	1 536.0	144.5	5 365.B1

1 Fr. o. m. år 1961 inkluderas i beloppen även upplåning i utlandet för investering därstädes.

63

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 3. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 196b-—1967

Verksamhetstyp och nyetableringar

Mkr

	1964.	1965	1966	1967
	Antal Belopp	Antal Belopp	Antal Belopp	Antal Belopp
Totalt ..............	746,9	537,6	735,3	877,0
försäljningsföretag ..	72,0	79,8	101,1	137,0
Övriga ............	674,9	457,8	634,2	740,0
därav nya under året	275 418,5	232 108,3	283 256,3	255 238,2
försäljningsföretag ..	126 13,8	116 14,5	144 16,4	125 31,7
Övriga ............	149 404,7	116 93,8	139 239,9	130 206,5
Härav:
EFTA ..............	227,3	127,2	163,3	258,3
försäljningsföretag ..	31,3	37,4	49,6	67,1
Övriga ............	196,0	89,8	113,7	191,2
därav nya under året	140 153,2	in 19,0	156 91,6	137 77,0
försäljningsföretag ..	75 9,2	62 7,6	90 8,5	71 17,6
Övriga ............	65 144,0	49 11,4	66 83,1	66 59,4
EEC ...............	278,1	204,5	244,2	273,9
försäljningsföretag ..	11,3	18,1	20,8	27,9
Övriga ............	266,8	186,4	223,4	246,0
därav nya under året	74 147,3	56 31,3	65 39,0	57 88,4
försäljningsföretag ..	33 3,1	29 2,2	29 4,3	31 2,6
Övriga ............	41 144,2	27 29,1	36 34,7	26 85,8
Nordamerika ........	80,0	46,7	144,9	124,4
försäljningsföretag ..	3,9	12,3	11,3	27,5
Övriga ............	76,1	34,4	133,6	96,9
därav nya under året	9 60,7	16 5,6	15 104,6	13 10,9
försäljningsföretag .	5 0,2	13 2,6	6 0,9	10 10,0
Övriga ...........	4 60,5	3 3,0	9 103,7	3 0,9
TJ-länder ...........	156,8	135,8	166,8	188,8
försäljningsföretag .	24,7	11,7	13,9	13,8
Övriga ...........	132,1	124,1	152,9	175,0
därav nya under åre	48 53,8	43 35,3	41 20,9	41 60,2
försäljningsföretag .	11 0,9	8 1,8	16 2,7	11 1,3
Övriga ...........	37 52,9	35 33,5	25 18,2	30 58,9

64

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 4- Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida

1960—1967

Mkr

År

1960

1961

1962

1963

1964

1965

1966

1967

Summa

EFTA	EEC	Nordamerika	Övriga	Totalt
91,4	9,9	33,0	0,1	134,4
49,9	48,5	68,0	0,1	166,5
247,4	46,9	27,1	0,5	321,9
358,9	39,2	354,6	4,0	756,7
138,0	53,5	155,5	12,9	359,9
175,6	30,7	112,9	0,6	319,8
189,5	131,0	333,2	0,6	654,3
119,0	93,4	362,1	9,7	584,2
1 369,7	453,1	1 446,4	to 00 o»	3 297,7

Tabell 5. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida

1964—1967

Verksamhetstyp och nyetableringar
Mkr

	Antal	1964 Belopp	Antal	1965 Belopp	Antal	1966 Belopp	Antal	1967 Belopp
Totalt .............		359,9		319,8		654,3		584,2
försäljningsföretag .		206,0		197,3		427,9		242,2
Övriga ............		153,9		122,5		226,4		342,0
därav nya under året	126	90,4	102	40,9	149	197,7	141	69.3
försäljningsföretag ..	70	24,0	66	22,5	83	142,5	85	9,4
Övriga ............	56	66,4	36	18,4	66	55,2	56	59,9
Härav:
EFTA ..............		138,0		175,6		189,5		119,0
försäljningsföretag ..		103,2		121,0		164,3		29,4
Övriga ............		34,8		54,6		25,2		89,6
därav nya under året	75	27,0	50	8,2	82	43,1	73	19,8
försäljningsföretag ..	38	1,9	33	2,3	48	28,3	47	3,7
Övriga ............	37	25,1	17	5,9	34	14,8	26	16,1
EEC .............		53,5		30,7		131,0		93,4
försäljningsföretag ..		10,9		16,6		21,7		08,0
Övriga ............		42,6		14,1		109,3		25,4
därav nya under året	21	39,1	21	15,0	26	15,9	28	4,1
försäljningsföretag ..	13	1,1	14	11,1	17	7,6	21	3,3
Övriga ............	8	38,0	7	3,9	9	8,3	7	0.8
Nordamerika ........		155,5		112,9		333.2		362,1
försäljningsföretag ..		79,4		59,1		241,8		144,9
Övriga ............		76,1		53,8		91,4		217.2
därav nya under året	28	23,4	29	17,1	39	138,0	31	36 1
försäljningsföretag ..	17	20,5	18	8,5	18	106,6	15	2,4
Övriga ............	11	2,9	11	8,6 1	21	31,4	16	33,7

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

65

Bilaga II

Riksbankens Jubileumsfond

Till fonden inflöt under 1967 räntor till ett nettobelopp av 19 287 143 kronor
53 öre. Omkostnaderna uppgick till 275 762 kronor 84 öre, varigenom fondens
nettointäkt kom att utgöra 19 011 380 kronor 69 öre. Under året beviljade fonden
anslag på tillsammans 14 410 481 kronor. Under dessa och tidigare beviljade
anslag utbetalades 10 933 937 kronor 41 öre.

Under året upplupna men ej uppburna räntor har ej bokförts.

Fondens ställning per den 31 december 1966 och 1967 framgår av följande
balansräkning. De ursprungligen övertagna obligationerna har upptagits till de
bokföringsvärden varmed de överfördes till fonden och de därefter tillkomna
obligationerna till de faktiska inköpsvärdena.

Balansräkning

per den 31 december 1966 och 1967

Tillgångar 1966 1967

Skattkammarväxlar .... 1 650 000: —

Obligationer utfärdade av

Svenska staten ...... 126 402 250: — 126 402 250:

Hypoteksinrättningar . 141 716 500: — 141 651 500:

Kommuner.......... 20116 750:— 20116 750:

Industrier .......... 25 711 100: — 32 261100:

Checkräkning i riksbanken
................ 3 056:78 32 751:84

Postgiro .............. 88 779:16 1 2o0: 03

Kassa ................ .222: 65_500:

Kr 314 038 658: 59 Kr 322 116 101: 87

Skulder

Kapitalkonto .......... 282 708 420:96 282 708 420:90

Beviljade, ej utbetalda

anslag .............. 14 773 616: — 18 250 159: o9

Disponibla medel:

Ingående behållning .. 17 133 990: 96 16 556 621: 63

Avgår: Beviljade anslag 18 620 456:— 14 410 481: —

Tillkommer: Årets nettointäkt
.......... 18 043 086:67 19 011 380:69

Utgående behållning .. 16 556 621: 63 ___21 157 521: 32

Kr 314 038 658: 59 Kr 322 116 101: 87

Vinst- och förlusträkning

Utgifter 1966 1967

Omkostnader .......... 290 696:85 275 762:84

Fondens nettointäkt .... _18 043 086: 67 __19 011 380: 69

Kr 18 333 783:52 Kr 19 287143:53

Inkomster

Ränteintäkter netto .... Kr 18 333 783: 52 Kr 19 287 143: 53