Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960 (Memorial 1960:Bu1 bu)

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse
och förvaltning under år 1959, får härmed enligt gällande instruktion till
riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 15 januari 1960

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt,Strandler,
Aspling, Nilsson, Yngve, och Palm;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Larsson
i Julita, Persson i Appuna, Agerberg, Adamsson och Hamilton.

1 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1960. 8 sand. Nr 1

r iw

*n \W

,y. :3T>

n eu

•-‘>■2’ rri *i''-V 15 . ■ Ti

..{»ni:i <

I. ■■ ■

.;.i ,, ir

■ • Ji- : ’U < l liifi s. - '' • n; "i . n U »)<** '' •

,y. -

.....

■l**ä .

. ä‘j*''! d .■ r { .1,

'' / .> ‘Tf. ii -i- ■■1: . . ;1

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Till Riksdagens Bankoutskott.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i
riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1959.

Kreditpolitiken

Den konjunkturavmattning, som alltsedan hösten 1957 kännetecknat det
internationella ekonomiska läget, började i Förenta staterna under våren
1958 och i vissa länder i Västeuropa under hösten samma år att avlösas av
en uppgång på olika områden, som ytterligare accentuerades under 1959
och som efter hand nådde sådan styrka och omfattning, att man kunde tala
om en allmän konjunkturuppgång.

På grund av bl. a. den starkt ökade produktionskapaciteten såväl i fråga
om råvaror som färdigfabrikat, sänkta frakter och andra omständigheter,
som verkat återhållande på priserna, har denna uppgång hittills kunnat ske
vid en anmärkningsvärt stabil internationell prisnivå. Konjunkturen har
hittills väsentligen varit en »mängdkonjunktur» men däremot icke någon
»priskonj unktur».

Konjunkturuppgången synes vid en internationell jämförelse ha nått
Sverige relativt sent. Ännu under första halvåret 1959 präglades betydande
områden av en viss stagnation. Även om uppgången till en början kännetecknades
av framträdande ojämnheter mellan olika näringsgrenar, spreds
den successivt över praktiskt taget hela det ekonomiska fältet, så att även
de näringar, som tidigare haft påtagliga svårigheter, mot årets slut befann
sig i ett bättre läge än föregående år.

Exportens snabba stegring, som delvis möjliggjordes genom en viss lageravveckling,
främst inom den träförädlande industrien, var av primär betydelse
för den svenska konjunkturuppgången. Exportökningens snabbhet och
intensitet torde åtminstone delvis ha betingats just av den svenska konjunkturuppgångens
eftersläpning i förhållande till den internationella återhämtningen.

Bytesbalansen beräknas preliminärt för år 1959 ge ett överskott av 150
mkr, mot ett underskott för år 1958 av 280 mkr.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Det statliga utgiftsöverskottet och den kortfristiga finansieringen av
detta samt även i någon mån valutareservens utveckling medförde under
1959 en expansion i accelererat tempo av bankernas och allmänhetens likviditet.

Kreditrestriktiva åtgärder för att eliminera eller avskärma riskerna för
störningar av den samhällsekonomiska balansen måste väsentligen riktas
mot affärsbankerna, men kan inte drivas längre än till en viss gräns, eftersom
enbart sådana åtgärder inte kan hindra allmänheten från att lyfta sina
i bankerna innestående tillgodohavanden och inte heller förebygga att dessa
eventuellt tillföres en »grå» marknad vid sidan av den reguljära kreditmarknaden.
Med hänsyn till den omfattning likviditetstillskotten för närvarande
har och det förhållandet att de till större delen härrör ur den
finanspolitiska utvecklingen, måste korrektivet mot dem i främsta rummet
ligga i finanspolitiska åtgärder.

Målsättningen för riksbankens politik blev till en början att icke genom
alltför restriktiva åtgärder försvåra läget för de näringsgrenar, som alltjämt
befann sig i ett labilt läge, eller bromsa en konjunkturuppgång, som
framstod som önskvärd och syntes kunna äga rum utan risker.

Riksbanken begränsade sig därför under våren till att uppmärksamt följa
utvecklingen på kreditmarknaden. Då kreditexpansionen emellertid fortsatte
i sådant tempo, att allvarliga risker för en överexpansion kunde komma
att aktualiseras längre fram, meddelade riksbanken i slutet av maj
affärsbankerna, att åtgärder i syfte att begränsa en fortsatt ökning av utlåningen
till allmänheten kunde komma att vidtagas.

De minimital för likviditetskvoter, som affärsbankerna rekommenderats
iakttaga och som varit oförändrade sedan 1952, hade så småningom kommit
att ligga under de av bankerna faktiskt redovisade kvoterna. Enligt 1952
års överenskommelse hade affärsbankerna indelats i fem grupper efter storleksordning
med minimikvoter i en fallande skala från 33 % för de tre
största bankerna till 15 % för de två minsta. Differenserna mellan faktiska
och rekommenderade kvoter var i några fall betydande. Ojämnheter förelåg
mellan olika banker, även sådana tillhörande samma likviditetsgrupp.

Det förslag till nya likviditetskvoter, som framlades av riksbanken vid
ett sammanträde med affärsbankerna i juni 1959, syftade i princip till en
viss anpassning av minimikvoterna till den faktiska likviditeten och att
därmed reducera bankernas möjligheter att utnyttja överskottslikviditeten.
Detta mål sökte förslaget uppnå dels genom en minskning av antalet
grupper till tre, varvid samtidigt ytterligare tre banker uppflyttades i den
högsta gruppen, dels genom en höjning av minimikvoterna till respektive
40, 30 och 20 %. Bankerna underrättades också om att, därest dessa åtgärder
icke visade sig vara tillfyllest, riksbanken kunde se sig nödsakad att
tillgripa ytterligare åtgärder. Vid ett sammanträde i juli 1959 togs riksbankens
förslag ad notam av affärsbankerna och en kommuniké härom
utsändes.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

‘. , i . T i t '' ) *

Vid sammanträden med affärsbankerna under hösten framhölls från riksbankens
sida att den fortsatta ökningen av bankernas utlåning till allmänheten
gav anledning till oro och att en ytterligare skärpning av restriktiviteten
med hänsyn till konjunkturläget var nödvändig. Några förslag till
nya likviditetskvoter framlades icke, men riksbanken meddelade att den
ansåg sig kunna framlägga förslag härom med mycket kort övergångstid
efter de förvarningar, som bankerna redan fått mottaga. På grund av vad
bankerna sedermera vid sammanträden i november och december anförde
rörande utlåningens beroende av ingångna kreditavtal m. m. har emellertid
fram till årsskiftet några ytterligare åtgärder från riksbankens sida icke
ansetts böra ifrågakomma.

Såväl riksbankens som övriga kreditinstituts annonserade räntesatser
förblev oförändrade under året.

I det följande redogöres för utvecklingen under 1959 på penning- och
obligationsmarknaderna samt för betalningsbalansen och riksbankens utrikesrörelse
under 1959 och som bilaga överlämnas valutastyrelsens rapport
till fullmäktige angående verksamheten under 1959.

Utvecklingen på penningmarknaden

Inlåningen i bankinstituten har under år 1959 visat en exceptionell utveckling
med en stegring som ligger betydligt över vad som under något år
tidigare förekommit. Såsom framgår av tabellen över deras rörelse åren
1950—591 har den samlade inlåningen stigit med över 4 miljarder kronor,
och av detta belopp har ungefär 3 miljarder fallit på affärsbankerna.

Inlåningens omfattning kan för bankinstituten sammantagna sägas i
huvudsak vara bestämd av deras totala kreditgivning. Inlåningens starka
ökning under det förflutna året kan därför ses som ett resultat av den
fortsatta starka kreditexpansion som ägt rum. Det framgår sålunda av tabell
1 att kreditinstitutens »totala kreditgivning» under 1959 ökat med
ungefär samma belopp som inlåningen eller drygt 4 miljarder kronor.
Ökningen fördelar sig med cirka 1,7 miljarder på lån mot värdepapper och
med cirka 2,5 miljarder på »lån till allmänheten». I den förra gruppen ingår
främst statslån men även lån mot hypoteksobligationer och i den senare
bl. a. byggnadskreditiv och andra direkta lån till bostadsbyggandet, vidare
lån till kommuner och krediter till jordbruket och näringslivet i övrigt.

Hos sparbankerna och postinstitutionerna har kreditgivningen under
1959 liksom tidigare varit koncentrerad på lån till allmänheten och inom

1 När berättelsen utarbetats, har statistik avseende år 1959 i allmänhet inte funnits tillgänglig
längre än till och med november. För att uppnå årsjämförelser har därför de här intagna tabellerna,
därest icke annat angivits, baserats på tolvmånadersförändringar beräknade per november respektive
är. När i texten t. ex. talas om år 1959 avses sålunda förändringen under tolvmånadersperioden
fram till och med november samma år.

6 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Tabell 1. Bankernas utlåning, värdepapper sportfölj och inlåning 1950—59.

12-månadersförändringar per november respektive år. Bokförda värden i mkr

1. Utlåning till allmänheten

Central -

Ultimo	Riks-	Affärs-	84 spar-	Postspar-	Postgiro-	kassor för	Summa
november	banken	bankerna	banker	banken	kontoret	jordbruks- kredit
1950 .....	...... +95	+ 1 059	+ 387	+ 89	+ 27	+ 56	+ 1 713
1951 .....	...... +44	+ 1 097	+ 226	+ 190	+ 198	+ 33	+ 1 788
1952 .....	...... +66	— 319	+ 425	+ 392	+ 233	+ 47	+ 844
1953 .....	...... +10	— 16	+ 450	+ 300	+ 44	+ 80	+ 868
1954 .....	...... — 288	+ 1 259	+ 472	+ 160	— 1	+ 87	+ 1 689
1955 .....	...... — 13	— 289	+ 369	+ 371	+ 87	+ 61	+ 586
1956 .....	...... — 4	+ 108	+ 473	+ 82	+ 10	+ 34	+ 703
1957 .....	...... — 10	+ 132	+ 603	+ 77	+ 23	+ 71	+ 896
1958 .....	...... — 2	+ 775	+ 637	+ 104	+ 4	+ 83	+ 1 601
1959 .....	...... — + 1349 +714 +409 — 69 2. Ska t tkannn arväxlar och svenska obligationer	+ 76	+ 2 479
1950 .....	...... +285	— 79	— 17	+ 8	+ 69	+ 1	+ 267
1951 .....	...... —372	+ 754	— 41	— 79	— 51	+ 2	+ 213
1952 .....	...... — 71	— 7	+ 31	— 52	— 156	+ 10	— 245
1953 .....	...... — 78	+ 1 480	+ 24	— 86	+ 123	+ 5	+ 1 468
1954 .....	...... +365	— 219	+ 29	— 41	+ 13	+ 15	+ 162
1955 .....	...... +544	— 55	+ 55	— 76	— 229	+ 8	+ 247
1956 .....	...... +425	+ 252	+ 86	+ 94	— 21	+ 31	+ 867
1957 .....	...... +158	+ 1 090	+ 72	+ 157	+ 232	+ 7	+ 1 716
1958 .....	...... +111	+ 494	+ 86	+ 66	+ 125	— 4	+ 878
1959 .....	...... +59	+ 1 522	+ 53	+ 27	+ 58	— 6	+ 1713
3.	Summa utlåning och värdepappersportfölj (»total kreditgivning»)
1950 .....	...... +380	+ 980	+ 370	+ 97	+ 96	+ 57	+ 1 980
1951 ......	...... — 328	+ 1 851	+ 185	+ 111	+ 147	+ 35	+ 2 001
1952 .....	...... — 5	— 326	+ 456	+ 340	+ 77	+ 57	+ 599
1953 .....	...... — 68	+ 1 464	+ 474	+ 214	+ 167	+ 85	+ 2 336
1954 .....	...... +77	+ 1 040	+ 501	+ 119	+ 12	+ 102	+ 1 851
1955 .....	...... +531	— 344	+ 424	+ 295	— 142	+ 69	+ 833
1956 .....	...... +421	+ 360	+ 559	+ 176	— 11	+ 65	+ 1 570
1957 .....	...... +148	+ 1 222	+ 675	+ 234	+ 255	+ 78	+ 2 612
1958 .....	...... +109	+ 1 269	+ 723	+ 170	+ 129	+ 79	+ 2 479
1959 .....	...... +59	+ 2 871	+ 767 + 436 4. Inlåning	— 11	+ 70	+ 4192
1950 .....	...... +100	+ 680	+ 286	+ 73	+ 105	+ 42	+ 1286
1951 ......	...... —105	+ 1 661	+ 256	+ 144	+ 153	+ 52	+ 2161
1952 .....	...... —124	— 475	+ 469	+ 307	+ 145	+ 107	+ 429
1953 .....	...... — 38	+ 1 652	+ 456	+ 204	+ 102	+ 62	+ 2 438
1954 .....	...... —105	+ 1 035	+ 441	+ 154	+ 103	+ 89	+ 1 717
1955 .....	...... — 7	— 321	+ 448	+ 160	— 48	+ 77	+ 309
1956 .....	...... +57	+ 507	+ 577	+ 210	+ 116	+ 76	+ 1 543
1957 ......	...... +38	+ 1 056	+ 709	+ 270	+ 105	+ 85	+ 2 263
1958 .....	...... +28	+ 1 318	+ 711	+ 270	+ no	+ 51	+ 2 488
1959 ......	...... +16	+ 3 001	+ 729	+ 271	— 66	+ 106	+ 4 057

Korrigering har gjorts för de förändringar i bankstatistiken som inträdde när Inteckningsbanken
upphörde i juni 1955.

Förändringarna i riksbankens värdepappersinnehav har salderats mot förändringarna på bundna
konton för steriliserade statsmedel och på statliga myndigheters checkräkningar.

Som inlåning hos riksbanken har endast redovisats förändringar på andra konton än sådana som
innehas av statliga myndigheter och banker, och som utlåning andra lån än sådana till banker.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

denna grupp framförallt på bostadsfinansiering och kommunlån. Hos affärsbankerna
å andra sidan har expansionen varit ungefär jämnt fördelad på
egentlig utlåning och krediter mot värdepapper. Utlåningen till allmänheten
har sålunda stigit med ca 1 350 mkr och krediter mot skattkammarväxlar
och obligationer med något mera eller ca 1 520 mkr.

I lånen till allmänheten ingår som tidigare nämnts även krediter för bostadsbyggandet.
För affärsbankernas del utgör ökningen av dessa under
1959 ca 100 mkr. Denna siffra utgör emellertid endast nettoökningen
av de utestående krediterna till bostadssektorn, och den ger därmed
närmast uttryck för den ökade eftersläpning i avlyftningarna av byggnadskreditiv
som inträtt under det senaste året. Vid en bedömning av affärsbankernas
totala insatser för bostadsfinansieringen under år 1959 måste
hänsyn även tas till att avlyftningar av byggnadskreditiv genom hypoteksinstitutionernas
och andras försorg förekommit. I tabell 2 har en uppdelning
gjorts av affärsbankernas lån till allmänheten på bostadsbyggnadskrediter
och övrig utlåning. Det framgår därav, att de från bostadssektorns sida
ianspråktagna krediterna uppgått till ca 1 900 mkr under 1959 och att ca
1 800 mkr därav kunnat avlyftas och omsättas i långfristiga lån hos hypoteksinstitut,
sparbanker, postinstitutioner m. fl. Tabellen visar också att
såväl disponeringen som avlyftningen av bostadsbyggnadskrediterna hos
affärsbankerna varit av betydligt större omfattning än tidigare. De disponerade
krediterna har i jämförelse med 1958 stigit med ca 300 mkr och
avlyftningarna med drygt 200 mkr. Siffrorna ger uttryck å ena sidan för
den ökning som ägt rum i den totala bostadsbyggnadsvolymen och å den

Tabell 2. Affärsbankernas utlåning till bostadsbyggande
och övriga ändamål.

Förändringar under 12-månadersperioder, mkr

Bostadsbyggnadskrediter	Förändring
Disponerade	Avlyftade	Förändring i utestående krediter	i övrig utlåning
_	_	873	9 027
1349	806	+ 543	+ 716
1239	1344	— 105	— 184
1604	1206	+ 398	— 290
1 601	1 536	+ 65	+ 67
1 621	1596	+ 25	+ 750
1 914	1 811	+ 103	+ 1 246
—	—	1902	11096

Ställning ult. nov. 1953 .
Nov. 1953—nov. 1951
. 1954— » 1955

» 1955— » 1956

» 1956— • 1957

» 1957— • 1958

» 1958— • 1959

Ställning ult. nov. 1959

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

andra för den skärpta prioritering till förmån för bostadsbyggandet som
ägt rum under det senaste året via emissionskontrollen.

Till en del har avlyftningarna under 1959 åstadkommits av affärsbankerna
själva genom att de i egen rörelse lagt om byggnadskreditiv till
långfristiga lån. Det torde här röra sig om ett belopp av närmare 300 mkr,
vilket sålunda ingår i den nyss berörda siffran för avlyftningarna under
året. Såsom i det följande närmare beröres har även innehavet av bostadsobligationer
ökat hos affärsbankerna.

Det ökade innehav av värdepapper inom banksystemet som tabell 1 visar
betingas framför allt av det statliga upplåningsbehovet och sättet för dettas
finansiering. Det kassamässiga underskottet på drift- och kapitalbudgeterna
sådant detta registrerats i riksgäldskontorets bokföring uppgick sålunda under
tolvmånadersperioden t. o. m. november 1959 till cirka 1 350 mkr innebärande
ungefär en fördubbling i jämförelse med motsvarande period 1958
och någon ökning också i jämförelse med det senast tilländalupna budgetåret
1958/59 (tabell 3, rad b). Finansieringen av underskottet har under
det senaste året i huvudsak skett genom lån hos banksystemet och därvid
framför allt hos affärsbankerna. Genom det ökade utrymme som beretts
bostadsbyggandet och kraftverken m. m. på den långa marknaden har
nämligen den långfristiga statsupplåningen kommit att begränsas till en
så låg siffra som något över 200 mkr netto. Nettoökningen av utelöpande
skattkammarväxlar och korta obligationer har i stället varit över 1 100
mkr. Den har i allt väsentligt upptagits av affärsbankerna.

Den kortfristiga finansieringen av det statliga budgetunderskottet har
lett till en motsvarande stark ökning av likviditeten såväl inom näringslivet
som inom bankväsendet. Näringslivet kan redovisa starkt ökade behållningar
på bankernas inlåningsräkningar och affärsbankerna en i motsvarande
grad ökad likviditet. Av tabell 3 framgår den dominerande roll för
likviditetsutvecklingen som den statliga underskottsfinansieringen spelade
under året. Av ökad betydelse i jämförelse med tidigare år har emellertid
också valutainflödet varit. Taget för sig har det gett ett likviditetstillskott
på omkring 330 mkr under tolvmånadersperioden per november 1959. Å
andra sidan har en fortsatt ökning ägt rum i allmänhetens sedelinnehav,
vilken i någon mån motvägt likviditetstillskottet till bankerna. Ökningen
har uppgått till 135 mkr. Totalt har genom de faktorer som redovisats i
tabell 3 affärsbankernas likviditet under året ökat med cirka 1 350 mkr.

Vad nu sagts hänför sig till effekten på banklikviditeten av statsupplåning
och valutainflöde. Vid sidan härav har emellertid ett ytterligare tillskott
till likviditeten uppstått genom att avlyftningarna av byggnadskreditiv
under år 1959 till en del finansierats genom upplåning mot korta
obligationer. Stadshypotekskassan har sålunda under året emitterat ett
5-årigt obligationslån som till sin huvudsakliga del placerats hos affärsbankerna.
Dessutom har affärsbankerna upptagit en del av det långfristiga

		Budgetåren		12-månadersperiodema per november
	1956/57	1957/58	1958/59	1957	1958	1959
Påverkande faktorer a) Total valutareserv ..........................................	+ 329		32	+ 464	+	II 118	+ 175	+ 330
b) Statens kassamässiga utgiftsöverskott .........................	+ 904	+ 1 260	+ 1 261	+ 1 547	+ 703	+ 1 352
c) Statens upplåning utanför riksbanken och affärsbankerna (ökn. —)3..................................................	— 451	—	513	+ 238	—	530	— 266	— 101
d) Allmänhetens sedelinnehav (ökn. —) .........................	— 333	—	26	— 145	—	213	— 93	— 135
e) Övriga riksbankstransaktioner2 ...............................	+ 31	—	212	— 199	—	137	— 182	— 78
f) Tids- och begreppsdiskrepanser3 ..............................	— 90	+	194	— 293	—	74	— 30	— 14
g) Summa ....................................................	+ 390	+	671	+ 1386	-+	711	+ 307	+ 135i
Affärsbankernas likvida tillgångar
h) Kassa, inhemska checkar och postremissväxlar ................	+ 37	+	36	— 28	—	99	— 9	+ 74
i) Nettofordran på inhemska banker ............................	+ 111	—	196	— 112	—	158	+ 18	— 341
j) Nettofordran på utländska banker och bankirer a/v och utrikes växlar .....................................................	+ 111	+	105	+ 188	+	159	+ 90	+ 484
k) Skattkammarväxlar och statsobligationer (nom. v.) ............	+ 131	+	726	+ 1 278	+	809	+ 208	+ 1 137
1) Summa ....................................................	+ 390	+	671	+ 1326	+	711	+ 307	+ 136i

1 Statsskuldens ökning minus ökningen i riksbankens innehav av statspapper (nominellt värde), affärsbankernas statspappersinnehav (nominellt värde),
statens kortfristiga affärsbankskredit och lån från folkpensioneringsfonden.

2 Alla förändringar i riksbankens balansräkning med undantag av förändringar i guld och valutor, skattkammarväxlar och statsobligationer (nominellt
värde), utlåning till affärsbanker, utelöpande sedlar, checkräkning (statsverket, riksgäldskontoret, affärsbanker), depositions- och kapitalräkning (statliga
konton).

3 Innefattar ökningen i inhemska checkar och postremissväxlar och korrektioner på grund av skillnader mellan olika källor i övriga affärsbanksposter
(inhemska banker, valutaställningen, checkräkning i riksbanken) och i statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar hos riksbanken. Avrundningsfelen
(i intet fall större än 2 mkr) har också medtagits här.

Anm. För affärsbankerna har uppgifterna genomgående hämtats från bank- och fondinspektionens »Uppgifter om bankerna».

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960 9

Tabell 3. Faktorer som påverkar affärsbankernas likvida tillgångar (mkr).

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

material som utgivits av hypoteksinstitutionerna. Den totala ökningen
under år 1959 i bankernas innehav av hypoteksobligationer har därmed
uppgått till cirka 370 mkr, varav det nämnda korta lånet utgjorde huvudparten.

Vid beräkning av likviditetskvoter enligt riksbankens rekommendationer
till affärsbankerna får bland de likvida tillgångarna vid sidan av kassamedel,
valutabehållningar och statspappersinnehav även behållningarna av
hypoteksobligationer och vissa andra tillgångsgrupper, som dock är av
mindre betydelse, medtagas. Därigenom kommer såväl likviditetstillskottet
enligt tabell 3 som den nyss nämnda ökningen av innehavet av hypoteksobligationer
att spela en roll. Beräknad i enlighet härmed har likviditeten
under tolvmånadersperioden t. o. m. november 1959 ökat med över 1 700
mkr, att jämföras med en total ökning under motsvarande period 1958 om
över 600 mkr och under 1957 med över 1 000 mkr. Uttryckt i procent av
den i detta sammanhang relevanta inlåningen utgjorde affärsbankernas
genomsnittliga likviditet vid utgången av november 1959 46,3% och vid
motsvarande tidpunkt 1958 43,5 %.

Av tabell 4 framgår vilka förändringar som under 1959 inträtt i riksbankens
tillgångar och skulder. Förändringarna har i allt väsentligt varit en
funktion av behovet av sedlar på den allmänna marknaden. Vid stigande
omsättning ökar även sedelbehovet, och ökningen brukar normalt täckas på
i huvudsak tre vägar, nämligen genom försäljning av valutor till riksbanken
eller genom att staten eller bankerna tar upp lån i riksbanken. Såsom
framgår av tabell 4 hade under tolvmånadersperioden t. o. m. november
1959 de utelöpande sedlarna ökat med 162 mkr, att jämföras med ökningar
om 102 resp. 227 mkr under motsvarande perioder åren 1958 och 1957.
Ökningen per november 1959 täcktes huvudsakligen genom att bankerna
ökade sin upplåning i riksbanken med cirka 280 mkr och statsverket sin
med cirka 60 mkr. Valutatransaktionerna hade en motsatt effekt. Den
ökning av den totala valutareserven, som ägt rum under det senaste året,
har försiggått parallellt med en minskning av riksbankens andel av densamma,
vilket betyder, att affärsbankernas andel ökat så mycket mera.
Medan sålunda den totala valutabehållningen såsom tabell 3 visar ökade
med 330 mkr under tolvmånadersperioden t. o. m. november 1959, har
affärsbankernas behållningar ökat med 484 mkr. Ökningen för de senares
del torde framför allt bero på att bankerna vid den förbättrade räntabilitet
på valutaplaceringar, som inträtt till följd av uppgången i ränteläget i andra
länder, vidgat sin utrikesrörelse.

Beträffande riksbankens rörelse föreligger, såsom tabell 4 visar, siffror
även för hela året 1959. Kalenderårsredovisningen företer stora förändringar
i jämförelse med de nyss behandlade siffrorna per november. Sedelstockens
ökning under hela året 1959 har uppgått till 207 mkr, vilket är
något mindre än under de närmast föregående åren. Ökningen är en re -

	1956/57	Budgetåren 1957/58	1958/59	12-mänadersperiodema per nov. 1956/57 1957/58 1958/59	1957	Kalenderåren 1958	1959
a) Nettoförändring i riksbankens guld- och
valutareserv ........................	+ 217	— 153	+ 255	— 52	+ 79	— 160	— 87	+ 85	— 279
b) Nettoförändring å statliga myndigheters
checkräkningar i riksbanken..........	+ 104,	— 33	+ 32	+ 150	— 6	— 2	— 13	+ 115	+ 12
c) Nettoresultat av riksbankens köp och försäljningar av svenska värdepapper med avdrag för statsmedel på bundna konton .............................	+ 247	— 171	+ 252	+ 8	+ 117	+ 62	+ 201	+ 220	+ 348
d) Nettoförandring å övriga bundna kon-ton i riksbanken ....................	— 37	— 36	— 58	— 38	— 29	— 16	— 66	— 41	— 27
e) Nettoförandring i riksbankens utlåning	— 190	+ 366	— 205	+ 145	— 40	+ 279	+ 69	+ 6	+ 149
f) Andra transaktioner med marknaden ..	+ 23	+ 8	— 140	— 39	— 32	— 8	+ 33	— 139	— 22
g) Nettoresultat av riksbankens transak-
tioner..............................	+ 365	— 19	+ 136	+ m	+ 88	+ 15i	+ 137	+ 246	+ 131
h) Utelöpande sedlar...................	+ 353	+ 52	+ 151	+ 227	+ 102	+ 162	+ 242	+ 219	+ 207
i) Affärsbankernas checkräkningar hos riksbanken .........................	+ 12	— 71	— 15	— 53	— 14	— 8	— 105	+ 27	— 26
j) Summa ..........................	+ 365	— 19	+ 136	+ m	+ 88	+ 154	+ 137	+ 246	+ 131

Anm. Plustecken anger ökning av betalningsmedlen utanför riksbanken, minustecken minskning.

Tabell 4. Riksbankens tillgångar och skulder.

Förändringar åren 1957—1859, mkr

12 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

sultant av förändringar i samma balansposter som tidigare berörts. Det
väsentligaste inslaget har statsupplåningen i riksbanken varit. Den har
sålunda under hela 1959 uppgått till närmare 350 mkr mot något över
200 mkr under de närmast föregående åren. Effekten av statsupplåningen
har motverkats av valutatransaktionerna. Genom fortsatta köp av valutor
från bankernas sida under december månad har nämligen riksbankens
valutabehållning för hela året 1959 kommit att minska med 279 mkr.
Saldot mellan nu nämnda poster blev ett sedeltillskott om cirka 70 mkr.
Vad som ytterligare behövts för att täcka sedelstockens ökning har affärsbankerna
anskaffat genom lån i riksbanken. Dessa lån visar per december
en betydande ökning i jämförelse med tidigare år. Den har uppgått till
149 mkr, vilket ger en antydan om att en åtstramning under året inträtt
på penningmarknaden. Den ägde framför allt rum under årets senare del.

Den i fjolårets berättelse omtalade tendensen till minskande behållningar
på affärsbankernas checkräkningar i riksbanken och ökande bankupplåning
i riksbanken har under 1959 bestått. Krediterna har emellertid i regel varit
korta och endast tjänat till att överbrygga tillfälliga likviditetspåfrestningar.
För att belysa utvecklingen redovisas i följande sammanställning
affärsbankernas checkräkningsbehållningar och upplåning i genomsnitt för
månadsskiftena under åren 1953—1959.

ult.	nov.	1952—ult.	nov.	1953 ........	Behållning mkr ....... 170	Upplåning mkr 5
»		1953— »		1954 ........	....... 61	77
»	»	1954— »	»	1955 ........	....... 142	104
»	»	1955— »	»	1956 ........	....... 183	38
»	»	1956— »	»	1957 ........	....... 139	35
»	»	1957— »	»	1958 ........	....... 61	130
»	»	1958— »	»	1959 ........	....... 55	141

Sedelomloppets ökning under de senare åren framgår av tabell 5. För
varje rapportdag anges den procentuella ökningen av den utelöpande sedelmängden
sedan samma dag året före. Tabellen ger en bild av hur sedelstockens
förändringar följer konjunkturförloppet. Sedelstocken undergår
visserligen med ett eller annat tillfälligt undantag en ständig ökning, men
ökningen är av varierande storlek. Under konjunkturförsvagningen 1957—
58 avtar den alltmer och ligger under en stor del av 1958 så lågt som mellan
1 och 2 %. I juni 1958 är den t. o.m. mindre än 1 %. Under 1959 å andra
sidan tilltar ökningen och ligger under större delen av året mellan 2 och
3 % med en tendens till höjning över 3 % vid slutet av året.

Spännvidden mellan högsta och lägsta belopp utelöpande sedlar har
under 1959 varit 1 252 mkr mot 1 182 mkr år 1958. Högsta beloppet uppgående
till 6 472 mkr registrerades den 23 december och lägsta beloppet —
5 220 mkr — den 23 maj 1959.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Tabell 5. Löpande 12-månadersförändringar i sedelstocken (i procent).

	1954	1955	1956	1957	1958	1959		1954	1955	1956	1957	1958	1959
7/1	6,1	5,5	3,2	5,1	5,1	3,4	7/7	5,6	7,1	5,3	7,2	0,5	1,9
15/1	6,6	5,4	4,1	5,4	4,2	3,7	15/7	5,4	6,6	5,0	6,9	1,2	3,1
23/1	6,8	5,7	3,7	4,9	4,8	3,4	23/7	4,7	6,0	4,7	5,9	1,7	3,3
31/1	6,0	5,3	4,0	5,7	4,0	3,3	31/7	4,6	6,1	4,5	6,0	2,1	2,7
7/2	5,4	5,5	4,0	5,1	4,2	2,9	7/8	4,8	6,0	4,4	5,8	2,2	2,7
15/2	4,9	5,3	4,3	5,4	4,0	2,7	15/8	5,0	5,6	5,1	5,9	1,9	2,8
23/2	5,7	6,1	3,6	5,8	3,0	2,5	23/8	4,8	5,2	5,8	5,6	2,1	2,4
28/2	5,0	4,6	4,6	6,4	3,2	2,3	31/8	4,7	5,6	5,7	5,4	1,9	2,5
7/3	5,4	4,2	4,3	6,2	3,2	2,0	7/9	4,4	5,1	5,5	5,3	1,7	2,7
15/3	4,5	5,3	5,2	5,1	3,7	2,7	15/9	4,9	6,1	5,2	5,2	1,6	3,0
23/3	4,3	6,2	6,3	4,5	3,2	4,9	23/9	5,6	5,5	4,9	4,6	1,7	3,4
31/3	3,4	6,7	6,7	3,9	3,3	2,9	30/9	5,7	5,3	5,5	4,5	1,8	3,1
7/4	2,5	7,9	3,2	5,8	6,0	-1,9	7/10	5,7	5,4	5,3	4,2	i,i	3,1
15/4	7,5	4,1	4,3	7,2	0,7	2,8	15/10	5,6	4,7	5,5	4,4	1,9	3,1
23/4	5,6	5,9	5,1	6,1	1,1	3,6	23/10	5,5	4,4	5,1	4,8	2,7	3,0
30/4	4,8	6,2	5,6	4,5	3,3	3,0	31/10	5,0	4,1	6,3	5,1	1,6	2,9
7/5	5,8	6,0	5,3	3,9	2,7	4,3	7/11	6,4	3,8	5,6	4,8	1,2	2,4
15/5	3,7	7,4	5,3	4,8	3,0	3,2	15/11	5,4	4,7	6,8	4,3	1,2	2,6
23/5	4,0	7,5	4,1	6,0	3,3	1,6	23/11	4,6	5,6	6,6	4,5	1,0	3,0
31/5	5,0	8,1	3,7	6,6	1,1	3,2	30/11	5,0	6,1	5,7	4,3	1,8	2,9
7/6	5,7	5,7	5,0	7,1	0,5	2,8	7/12	5,3	7,8	4,7	4,4	2,0	4,1
15/6	3,9	7,7	5,0	7,5	—0,o	3,6	15/12	6,2	7,0	5,4	3,5	3,5	3,9
23/6	7,4	7,7	4,0	6,5	—0,5	2,3	23/12	5,5	4,8	6,6	4,4	3,4	3,3
30/6	6,1	7,2	3,8	6,9	1,0	2,7	31/12	5,2	4,6	5,3	4,3	3,7	3,4

Utvecklingen på obligationsmarknaden

Obligationskurserna visade under senare hälften av år 1958 en tendens
till svag stegring. Det kursläge som därmed uppnåddes bestod i stort sett
oförändrat under första kvartalet 1959.

I slutet av januari emitterades till pari ett 15-årigt 5 % statslån med konverteringsrätt
efter 10 år. Sedan 1953 hade en successiv förkortning ägt rum
av löptiderna för de flesta obligationslån som upptagits av såväl staten som
hypoteksinstituten och kommunerna. Från att tidigare i allmänhet ha varit
30—40-åriga kom löptiderna att så småningom krympa till omkring 10 år,
och upplåningen kunde på sin höjd betecknas som medellång. Under 1958
emitterades sålunda statslån med en längsta löptid av 10 år, lån för stadshypotekskassan
på längst 12 år och kommunala obligationslån med 10-årig
löptid. Det framstod därför alltmer angeläget att vända utvecklingen i
detta avseende, och det nyssnämnda statslånet gjordes därför 15-årigt med

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

konverteringsrätt oförändrat efter 10 år. Lånet var vid teckningstidens
utgång fulltecknat, men det framstod som helt klart att dess mottagande
på marknaden inte var det bästa. Försäkringsbolagens teckningsandel var
påtagligt mindre än normalt, och en relativt stor del övertogs av de i emissionen
deltagande bankerna.

Redan under första februari veckan utbjöds två nya lån, nämligen ett
12-årigt 5 % lån på 160 mkr för stadshypotekskassan och ett 40-årigt
5V4 % lån på 40 mkr för bostadskreditkassan, båda med konverteringsrätt
inträdande efter 10 år. Bostadskreditkassans lån placerades omedelbart,
medan intresset för stadshypotekskassans lån var väsentligt mindre, trots
att den återstående löptiden efter bindningstidens utgång endast var två år
mot som nyss nämnts fem år för statslånet.

Den 20 februari emitterades ett nytt kort statslån till 4 5/s % ränta och
en löptid av 5 V2 år. Emissionen skedde till pari, och lånebeloppet var ej på
förhand begränsat. Å lånet tecknades 527 mkr av affärsbankerna. Riksgäldskontoret
har de senaste åren lämnat tecknare möjlighet att likvidera
tecknade obligationer med skattkammarväxlar, och så skedde även vid
denna emission. Bankerna har i stor utsträckning använt sig härav, varigenom
syftet med de korta lånen, att åstadkomma en förlängning av löptiden
för den korta statsupplåningen, främjats.

I mars emitterades ett kraftverkslån för Harrsele AB. Räntesatsen var
o1/i%, löptiden 25 år, konverteringsrätten inträdde efter 10 år och emissionskursen
var pari. Lånet placerades snabbt.

1945 års premieobligationslån å 300 mkr sades i februari upp av riksgäldskon
toret för återbetalning från och med den 11 maj. Samtidigt erbjöds
innehavarna av dessa obligationer att i mån av tillgång utbyta dem mot
nya premieobligationer av år 1959. Det nya lånet var på 250 mkr. Bytet
ägde rum under första hälften av mars, och den omfattande operationen
torde ha varit helt avslutad inom en tid av ett par månader.

I mitten av mars skedde en åtstramning av kursläget för äldre lågprocentiga
obligationer. Kurserna för främst 3 och 3V2% obligationer började
stiga och uppgången fortsatte fram till medio april, då kurshöjningen uppgick
till genomsnittligt omkring en procentenhet. I samband med amorteringsköp
av kommun- och industriobligationer har vid flera tillfällen intresse
visats för äldre statsobligationer, och med den påtagliga materialbrist som
i allmänhet råder beträffande dessa papper har efterfrågan ofta resulterat
i en förhållandevis kraftig kursstegring.

I april företog stadshypoteks- och bostadskreditkassorna en ytterligare
försäljning av 100 resp. 30 mkr på de lån som emitterats ett par månader
tidigare. Försäljningen fick också nu i stort sett samma resultat. Bostadskreditkassans
lån fulltecknades snabbt av kapitalmarknadsinstituten,
medan stadshypotekskassans obligationer ej lika lätt kunde placeras utan
i viss omfattning kom att kvarligga hos bankerna.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Tabell 6. Obligations- och förlagslån, emitterade under 1959.

Preliminära uppgifter.

	Obliga-				Konver-
	Ränte-	Låne-	Löp-	terings-	Amor-		Em is-
Låntagare	tions-	fot	belopp	tid	rätt	terings-	8k»n*«	sions-
	datum	(%)	(mkr)	(år)	efter <&r)	tid	(%)	datum
Obligationslån
	5/2 15/3	5	150 550	15 51	10		100 100	28/1 20/2
	41

» » , premielån	—	(4f)	250	10	—	—	100	2/3
	20/5	41	635	4			100	26/5

	5/10	5	300	16	10		98	16/9

» » , premielån	—	(4f)	150	11	—	—	100	12/11
	15/11	44	217	4A			99	24/11

Hy po teksinstitut
Sveriges allmänna hypoteks-	1 15/3	5	20	5	—	—	1001-101J	—
bank......................	15/3	5	18,5	50	10	1960-2009	99-97	—
	I 15/6	5	20	5	—	—	1001-1011	_
Konungariket Sveriges stads-	1 30/4	5	265	12	10	—	100	6/2
	( 30/10	5	305	5	—	—	100\|	28/9
Svenska bostadskreditkassan .	1 30/4	5\|	75	40	10	1960-99	100	6/2
\| 30/10	5j	65	40	10	1960-99	100	28/9
Sparbankernas Intecknings AB	1 15/5 1 1/3	vfixl. 5	10 6	20 15	10 10	—	100 100	—
Göteborgs Intecknings	\| 30/5	5	12,5	12	10	—	100	—
	( 30/5	växl.	12,5	5	—	—	100	—
Svenska Skeppshypotekskassan	25/2	Öl	10	10	—	1960-69	100	18/2
Stockholms Intecknings	20/2	5	3	12	10	1960-71	100

Kraftverk
Harrsele AB ...............	10/3	5J	30	25	10	1960-84	100	6/3
Stora Kopparbergs Bergslags AB ......................	4/5	51	30	25	10	1964-84	100	23/4
Stockholms Superfosfat
Fabriks AB................	20/11	51	20	25	10	1964-84	100	6/11
Förlagslån
Skaraborgs Enskilda Bank . .	28/2	51	3	20	10	—	100	febr.
Sveriges Kreditbank ........	1/10	51	15	20	10	—	100	apr.-maj
Svenska Handelsbanken.....	20/5	51	30	20	10	—	100	>
Wermlands Enskilda Bank ..	1/6	51	5	20	10	—	100	1/6

Anm: Lånebeloppen avser per den 31/12 1959 placerade belopp. Siffrorna överensstämmer därför
icke alltid med de i texten angivna, som avser de vid emissionstillfällena tecknade beloppen.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Obligationskurserna, som i och med de ovannämnda höjningarna i mars
och april kommit att ligga på en förhållandevis hög nivå särskilt vad beträffar
lågprocentiga papper, förblev i stort sett oförändrade fram till mitten
av juni. En tendens till omsvängning i marknadens bedömning av ränteläget
och ränteutvecklingen hade dock kunnat spåras, och ett utslag härav
var uppenbarligen de utbud av obligationer, som ägde rum inför halvårsskiftet.
Ganska avsevärda belopp av olika lånetyper bjöds ut, och mycket
talar för att i vart fall en del av materialet härstammade från affärsbanker.
Det utbjudna obligationsmaterialet upptogs av marknaden. Kurserna för
långa obligationer nedjusterades över lag någon procentenhet med undantag
för lån av de senaste emissionerna, där kursfallet inskränkte sig till lU%.

Emissionsverksamheten inleddes efter ett sommaruppehåll med ett långt
statslån. Riksgäldsfullmäktige beslöt den 10 september att emittera ett
16-årigt lån till 5 % nominell ränta med konverteringsrätt efter 10 år och
till kursen 98 %. Lånet var till konstruktionen — så när som på den 1 år
längre löptiden — identiskt med det statslån som emitterades i februari,
men lånevillkoren avvek såtillvida som den 2-procentiga underkursen innebar
en förhöjd effektiv ränta. Förräntningen beräknad på bindningstiden
uppgick till 5,2G % och beräknad på hela löptiden till 5,19 %. Det senare
beräkningssättet utgår ifrån att någon konvertering icke kommer att ske
under lånets sex sista år. Lånet mottogs med intresse och under första teckningsdagen
tecknades cirka 290 mkr, varpå teckningen avbröts. Efter emissionen
ägde en sänkning av kursläget rum. Flertalet långa lån gick tillbaka
1 ä IV2 procentenhet. Statens 3 och 3 V2 % obligationer nedjusterades i
allmänhet 1 V2 procentenhet, medan lån av senare årgångar vidkändes något
mindre förluster; så t. ex. föll statens 5 lU % lån med s/4 procent. Dessa sistnämnda,
som hade en återstående löptid av 8—9 år, hade tidigare noterats
i 1013A % köpare, vilket motsvarade ungefär 5 % effektiv förräntning.
På den nya kursen 101 % gav dessa papper cirka 5,10 % effektiv ränta. Kurserna
för korta obligationer undergick inga förändringar.

Läget under tiden närmast efter emissionen av nyssnämnda statslån präglades
av en viss tveksamhet om effekten av lånevillkoren. Detta gällde
särskilt beträffande de mellan riksbanken och kreditinstituten överenskomna
10-årsräntorna för intecknings- och kommunlån och lånevillkoren
för de emissioner för stadshypoteks- och bostadskreditkassorna, som man
bedömde skulle komma relativt snart. Från riksbankens sida deklarerades,
att det icke varit avsikten att med det nya lånet etablera ett nytt ränteläge.
Lånets konstruktion och emissionsvillkoren finge bedömas mot bakgrunden
av de strävanden till en förlängning av löptiderna, som kommit till uttryck
redan vid statslåneemissionen i februari. Då det stod klart för marknaden
att någon allmän räntehöjning icke skulle komma i fråga, skedde en snabb
återhämtning av obligationskurserna, och vid månadsskiftet september/
oktober hade dessa i stort sett återtagit samma läge som rått före statslåneemissionen.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Efter statsupplåningen var möjligheterna att under 1959 emittera ytterligare
långfristiga lån på obligationsmarknaden i stort sett uttömda. Da det
emellertid framstod angeläget att relativt snart åstadkomma nya avlyftningar
på de snabbt ökande beloppen av ianspråktagna byggnadskrediter i
affärsbankerna, emitterade stadshypotekskassan i slutet av september ett
kort obligationslån. Det var ett 5-årigt 5% lån till kursen 100V2% motsvarande
en effektiv förräntning av 4,9%. Samtidigt utbjöd bostadskreditkassan
ett 40-årigt 5 ‘/4 % lån med konverteringsrätt inträdande efter 10 år.
Det sistnämnda lånet var av samma konstruktion och såldes på samma
villkor som bostadskreditkassans närmast föregående emission. På stadshypotekskassans
lån tecknades 300 mkr och på bostadskreditkassans drygt
60 mkr. Som förutsatts tecknades huvudparten av bankerna.

Under första veckan i oktober ingick obligationsmarknaden i ett skede
med successivt fallande kurser. Utbud av främst äldre lågprocentigt obligationsmaterial
ägde rum så gott som dagligen, och kursläget var under någon
månad framåt påfallande svagt. I början av november hade kurserna natt
ett läge, som genomsnittligt motsvarade det som rådde omedelbart efter
statslånet i september. De utbud som var den direkta anledningen till nyssnämnda
kursförsvagning upphörde under november, och en viss stabilisering
av kursläget inträdde. Ett kraftverkslån emitterades i början av november.
Låntagare var Stockholms Superfosfat Fabriks Aktiebolag och
lånevillkoren var desamma som för det ovannämnda Harrselelånet i mars.

Enstaka kursändringar har därefter skett, men som helhet betraktat
har kursläget varit oförändrat under årets två sista manader.

I följande sammanställning anges köpkurserna vid kvartalsskiftena för
några representativa statsobligationslån:

	1958	1959	1959		1959		1959
	31/12	31/3	30/6		30/9		31/12
5%% 1957 15/9	IOU/2	101%	IOII/2		IOU/2		101
41/2 % 1956 20/3	951/4	951/4	94%		94%		92%
3y2% 1943 15/4	82	821/a	82		8U/2		79%
3 % 1945 1/7	75	751/2	76		75%		72%
3 % 1934	70	701/2	70%		7oy2		671/2
Riksgäldskontorets diskonton vid försäljning av 3-	och 6-månaders skatt-
kammarväxlar framgår av följande sammanställning:
	31/3	30/6		30/9			31/12
1957 ..........	2,4 resp. 2,8	2,4 resp. 2,8	3,4 resp.	3,8	3,7	resp. 4,3
1958 ..........	3,5 » 4,o	3,o » 3,5	2,8	»	3,3	2,9	» 3,4
1959 ..........	2,7 » 3,2	2,9 » 3,4	2,9	»	3,4	3,4	» 3,9

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 8 samt Nr 1

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Som framgår sänktes diskontosatsema något under första kvartalet 1959
för att under andra kvartalet åter höjas lika mycket. Satserna har under de
senaste åren regelbundet höjts i december månad. Så skedde även under
1959, då höjningen uppgick till 0,5 %.

Under året har som framgår av den bifogade tabellen ett antal affärsbanker
emitterat egna förlagslån. Samtliga dessa lån har varit lika till konstruktionen
med 5V2% nominell ränta, 20-årig löptid, konverteringsrätt efter
10 år och försäljningskursen pari. Svenska Handelsbanken, Sveriges Kreditbank,
Skaraborgs Enskilda Bank och Wermlands Enskilda Bank har emitterat
resp. 30, 15, 3 och 5 mkr. Dessa emissioner får ses mot bakgrunden
av den kraftiga inlåningsökningen i affärsbankerna under de senaste åren
och de i banklagen uppställda reglerna om bankernas inlåningsrätt. Enligt
dessa regler kan Kungl. Maj:t efter hörande av fullmäktige i riksbanken och
riksgäldskontoret samt bank- och fondinspektionen medge, att av en bank
utställda förlagsbevis icke skall anses som inlåning och att de till nominella
värdet får likställas med bankens eget kapital, dock intill ett belopp om
högst hälften av bankens aktiekapital. Det är denna möjlighet som under
året utnyttjats av vissa banker, och genom de nämnda emissionerna har
en ökning av inlåningsrätten för berörda banker med över en halv miljard
kronor skapats.

Betalningsbalansen

Utrikeshandeln. Enligt beräkningar som utförts för den preliminära nationalbudgeten
för 1960 ökade exporten under 1959 med cirka 5 % till 11 350
mkr. Denna ökning är helt att hänföra till en volymmässig uppgång om
cirka 7 %, medan de genomsnittliga priserna sjunkit med cirka 2 %.

Importen beräknas ha visat endast en obetydlig ökning till 12 300 mkr.
Volymen ökade med drygt 2 %, medan priserna i genomsnitt nedgick med
ungefär lika mycket. Bytesförhållandet med utlandet, d. v. s. förhållandet
mellan export- och importpriserna, har sålunda förblivit ungefär oförändrat
under 1959.

Handelsbalansens saldo torde komma att visa ett underskott om cirka
950 mkr, vilket skulle bli det lägsta underskottet sedan 1953. Under 1958
uppgick underskottet till cirka 1 450 mkr.

Sjöfartsnettot. Efter den kraftiga nedgången i fraktsatserna under 1957
har dessa i stort sett varit oförändrade. Under oktober och november inträdde
visserligen en liten ökning i fraktindex, som dock kan vara av
säsongmässig natur.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Det på grund av fraktbrist upplagda tonnaget ökade under de första fem
månaderna 1959 relativt kraftigt. Vid årsskiftet 1958/59 var 161 000
bruttoton upplagda och den 1 juni omkring 209 000 bruttoton motsvarande
cirka 6 % av den svenska handelsflottan. Under de följande månaderna
sjönk åter uppläggningssiffran för att den 1 december uppgå till 100 400
bruttoton mot 120 400 bruttoton ett år tidigare. Den genomsnittliga siffran
för upplagt tonnage i procent av det svenska handelstonnaget över 100
bruttoton var för de 11 första månaderna 1959 4,5% mot 4,2% 1958.

Nettot av rederiernas intäkter och kostnader i utrikes sjöfart, vilket är
den huvudsakliga beståndsdelen i sjöf artsnetto t, blev för de tre första kvartalen
1959 cirka 825 mkr mot cirka 840 mkr under samma tid i fjol. Intäkterna
har sjunkit med 38 mkr eller drygt 2 %, medan kostnaderna sjunkit
med 21 mkr eller 3 %. Även för hela 1959 beräknas nettot bli något lägre
än under 1958.

För hela 1959 beräknas sjöfartsnettot till 1 250 mkr eller samma
belopp som under 1958.

Övriga löpande betalningar, omfattande bl. a. rese- och uppehållskostnader,
provisioner, försäkringar, räntor och utdelningar m. m., beräknas för
1959 ha medfört ett valutautflöde om cirka 150 mkr mot cirka 80 mkr under
1958. Beräkningen bygger på utfallet för första halvåret 1959, som visade
ett kraftigt ökat minussaldo, bl. a. på grund av ett minskat överskott av
försäkringar, räntor och utdelningar samt ett ökat underskott på andra
delposter.

Bytesbalansen. Enligt de sålunda redovisade kalkylerna för utrikeshandeln,
sjöfartsnettot och nettot av övriga löpande betalningar skulle bytesbalansen
för 1959 resultera i ett överskott om cirka 150 mkr mot ett underskott
om cirka 280 mkr under 1958.

Kapitaltransaktioner. För år 1959 beräknas kapitaltransaktionerna ha
lett till ett valutautflöde om cirka 70 mkr mot 11 mkr för 1958. Under 1959
har 65 mkr i guld erlagts till Internationella valutafonden i samband med
utökningen av den svenska kvoten i fonden samt cirka 9 mkr till den
Europeiska fonden i enlighet med Europeiska monetära avtalet. Övriga
kapitaltransaktioner, d. v. s. amorteringar på långfristiga statliga krediter
till och från utlandet, amorteringar på de bilaterala krediterna i samband
med EPU’s likvidation, Internationella återuppbyggnadsbankens dragningar
på kronkontot i riksbanken samt värdepappershandeln, kan tillsammantagna
beräknas ha i stort sett balanserat under 1959.

Den preliminära betalningsbalansen för 1959 framgår av följande tabell,
som är byggd på nu anförda beräkningar. För jämförelse har de senaste två
årens betalningsbalanser medtagits.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Tabell 7. Betalningsbalansen 1957—1959 (mkr).

	1957		1958	1959 (Prel.)
Export f. o. b...................	+	11 062	+	10 799	+	11 350
Import c. i. f...................	—	12 567	—	12 249	—	12 300
Handelsbalansens saldo.........	—	1505	—	1150	—	950
Sjöfartsnetto ..................	+	1 440	+	1 250	+	1 250
Övriga löpande betalningar (netto)	—	30	—	80	—	150
Bytesbalansens saldo ...........	—	95	—	280	+	150
Kapitaltransaktioner (netto) ....	—	33	—	11	—	70
Statistiska fel m. m.............	+	201	+	444	—	25
Förändring av valutareserven ...	+	73	+	153	+	55
Valutareservens förändring under	år	1959	synes komma	att rätt väl

överensstämma med utfallet av bytesbalansen och kapitaltransaktionerna.
I ovanstående tabell anges sålunda den s. k. förskjutningsposten till — 25
mkr, en siffra som dock är preliminär och kan komma att ändras en del
när definitiv statistik så småningom framkommer. Beträffande innebörden
av förskjutningsposten torde få hänvisas till föregående års berättelse.

Riksbankens utrikesrörelse

Den totala valutareserven ökade under 12-månadersperioden per november
1959 med 330 mkr till 3 259 mkr. Under motsvarande period ett år tidigare
var ökningen 175 mkr. Riksbankens guld- och valutareserv minskade
med 160 mkr (f. å. + 79 mkr) till 2 275 mkr, medan affärsbankernas avista
nettoställning gentemot utlandet ökade med 490 mkr (f. å. + 96 mkr) till
en nettofordran om 985 mkr.

I följande tabell redovisas hur riksbankens och affärsbankernas valutareserv
var fördelad på guld och olika slag av valutor vid utgången av november
1959.

Tabell 8. Valutareservens sammansättning (mkr).

		F	ö r ä n	d r i n g		Ställning
	november 1957— november 1958	november 1958— november 1959	november 1959
	RB	AB	S:a	RB	AB	S:a	RB	AB	S:a
Guld ....................	— 120	—	— 120	- 65	—	- 65	988	—	988
Konvertibla valutor .......	+ 204	+ 73	+ 276	— 20	+ 487	+ 467	1359	987	2 346
Övriga valutor............	— 5	+ 24	+ 18	— 75	+ 3	— 72	— 73	-2	— 75
Summa guld och valutor ...	+ 79	+ 96	+ 175	— 160	+ 490	+ 330	2 275	985	3 259

1''abell 9. Vahitareservens förändringar 1956—1959 (mkr).

Månad			1 9	5 6					1 9	5 7					1 9	5 8					1 9	5 9
RB	AB	S:a	RB	AB	S:a	RB	AB	S:a	RB	AB	S:a
Januari ..................	—	65	+	107	+	42	—	44	+	3	—	41	—	34	—	4	—	38	+	16	+	19	4- 34
Februari .................	—	1	—	76	—	77	—	55	—	20	—	75	—	82	+	9	—	73	+	1	—	6	— 5
Mars ....................	—	19	—	33	—	52	+	114	—	133	—	19	+	10	—	79	—	70	4-	15	4-	44	4- 59
April ....................	—	30	—	144	—	174	—	61	—	31	—	92	—	23	—	95	—	118	4-	44	—	134	— 90
Maj .....................	—	90	—	37	—	128	+	7	+	43	+	50	+	61	—	75	—	14	+	2	+	29	4- 31
Juni .....................	+	24	+	85	+	109	+	58	—	44	4-	14	+	21	+	24	+	45	4-	45	—	32	4- 14
Juli .....................	+	18	+	156	+	174	+	36	4-	37	+	73	+	59	+	66	+	125	4-	15	4-	68	4- 83
Augusti ..................	—	18	4-	75	+	56	—	56	+	19	—	37	4-	45	+	72	+	117	—	74	+	91	4- 18
September ...............	+	65	—	16	4-	50	—	53	+	122	4-	69	+	30	+	30	+	60	—	23	+	74	4- 51
Oktober .................	+	14	+	60	+	74	+	31	+	8	+	38	—	50	+	85	+	35	—	226	4-	152	— 74
November ...............	+	79	—	69	4-	10	—	68	+	78	+	10	+	37	—	15	+	23	+	14	4-	135	4- 149
December ................	4-	39	4-	89	+	128	+	4	+	79	+	83	+	10	+	51	+	61	—	108	—	105	— 213
Kvartal
1 .....................	—	84	—	2	—	86	+	16	—	150	—	134	—	106	—	75	—	181	4-	32	4-	56	4- 88
2 .....................	—	96	—	96	—	193	+	4	—	32	—	29	+	59	-	146	—	87	4-	91	—	136	— 45
3 .....................	+	65	+	215	+	280	—	73	+	178	+	105	+	134	4-	168	+	302	—	82	4	233	4- 151
4 .....................	+	133	4-	79	+	212	—	33	+	164	4-	131	—	2	4-	121	+	119	—	321	4-	182	— 138
Summa	4-	18	+	196	+	214	—	87	+	16Q	+	73	+	85	+	68	+	153	—	279	+	335	4- 55
Behållning i december .....	2 448		317	2 765	2 360		478	2 838	2 445		546	2 991	2166		880	3 046

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

För december månad 1959 föreligger definitiva siffror endast för riksbankens
guld- och valutareserv, vilken minskade med 108 mkr till 2 166 mkr
vid årsskiftet 1959/60. Detta innebär att riksbankens reserv under hela
1959 minskade med 279 mkr att jämföras med en ökning under 1958 om
85 mkr. Affärsbankernas avista nettoställning gentemot utlandet minskade
under december med preliminärt 105 mkr till en nettofordran om 880 mkr
per ultimo 1959. Ökningen i affärsbankernas valutareserv under hela 1959
har sålunda uppgått till 335 mkr. Under 1958 utgjorde ökningen 68 mkr.

Ökningen i den totala valutareserven kan preliminärt beräknas till 55
mkr under 1959 att jämföras med en ökning under 1958 om 153 mkr.

\id årsskiftet 1958/59 upphörde den Europeiska betalningsunionen
(EPU), sedan flertalet av de tidigare medlemsländerna infört yttre konvertibilitet
för sina valutor. Samtidigt trädde det Europeiska monetära avtalet
(EMA) i kraft, vilket bl. a. reglerar kursrelationema mellan deltagande
länders valutor.

Vid övergången till EMA fastställde fullmäktige i riksbanken i enlighet
med avtalets bestämmelser kursförhållandet mellan den svenska kronan
och US-dollam till 5,1715 som köpkurs och 5,1750 som säljkurs vid affärer
med de svenska affärsbankerna, motsvarande en marginal under resp. över
paritetskursen av ca 0,03 %. Genom att snäva marginaler sålunda fastställdes
för riksbankens notering av dollarn, anslöt sig Sverige nära till den ord -

Tabell 10. Riksbankens marginalkurser jr. o. m. 6/11 1959

	Köpkurs	Säljkurs
1 U. S. dollar ................	5,135	5,2125
1 pund sterling..............	14,2750	14,70
100 DM ......................	121,3947	125,00
100 franska francs .............	1,03236	1,06378
100 belgiska francs ............	10,1935	10,5038
100 schweiziska francs..........	115,393	121,362
100 floriner ...................	134,073	138,263
100 danska kronor.............	73,8052	76,0117
100 norska kronor .............	71,3194	73,5191
100 lire.......................	0,81572	0,84005
100 escudos ...................	17,658	18,341
100 österrikiska schilling........	19,5992	20,2035
100 finska mark...............	1,5927	1,6413

ning med ett relativt begränsat utrymme för kurssvängningar mot övriga
valutor, som hade tillämpats dessförinnan. Från och med den 6 november

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

företogs emellertid en viss vidgning av marginalerna. Dagen innan beslöt
nämligen fullmäktige i riksbanken att fastställa nya marginalkurser för
dollarn. Kurserna gentemot valutabankema ändrades härigenom till 5,135
köpkurs och 5,2125 säljkurs. Justeringen innebar, att marginalen vidgades
till cirka 0,75% på vardera sidan om paritetskursen. Detta motsvarar den
marginal för dollarnoteringen, som tillämpats av flertalet övriga till EMA
anslutna länder sedan avtalet trädde i kraft. Som en konsekvens av de nya
kurserna för dollarn vidgades riksbankens övriga marginalkurser. Kurserna
framgår av tabell 10.

Den av affärsbankerna noterade säljkursen för US-dollar höjdes efter
marginaländringen från 5,is till högst 5,181h den 26 november, varefter noteringen
varit oförändrad.

Marginalkurser för finska mark noterades av riksbanken fr. o. m. den 19
januari 1959, sedan Finlands Bank å sin sida infört marginalkurser för USdollar.
Dessutom har marginalkurserna för escudos i januari 1959 något
justerats på grund av ändrad notering i Portugal av marginalkurserna för
dollarn.

I enlighet med EMA upprättades vid dess ikraftträdande en europeisk
fond, från vilken medlemsländer vid betalningsbalanssvårigheter efter prövning
skall kunna erhålla krediter på högst två år. Fonden, som tillförts
EPU:s kapital på cirka 270 milj. dollar, äger rätt att därest dess likvida
tillgångar understiger 100 milj. dollar infordra ytterligare medel från
medlemsländerna inom ramen för deras respektive bidragsskyldighet. Dessa
bidrag uppgår totalt till cirka 335 milj. dollar, varav Sveriges andel
utgör 15 milj. dollar. Under 1959 har fondens kreditgivning medfört att
de likvida tillgångarna vid vissa tillfällen understigit 100 milj. dollar,
varför bidrag infordrats. Dessa krediter har lämnats till Turkiet och Spanien,
vilket blev medlem under 1959. För Sveriges del har de infordrade
beloppen uppgått till cirka 9 mkr under året.

I samband med EPU:s likvidation har, såsom framgår av proposition
nr 179 till 1959 års riksdag, medlemsländernas fordringar och skulder gentemot
EPU förvandlats till bilaterala krediter. Dessa fordringar och skulder
fördelades på samtliga medlemsländer i proportion till varje lands kvot och
dess ställning i unionen. Som framgår av följande sammanställning erhöll
Sverige därvid fordringar om sammanlagt 70,4 milj. dollar och skulder om
sammanlagt 69,4 milj. dollar.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Tabell 11. Sveriges jordringar och skulder i samband med
EPV.s likvidation (milj. dollar)

Fordringar

Frankrike................. 30,4

Storbritannien............. 23,9

Norge .................... 5,5

Danmark ................. 4,1

Portugal.................. 2,3

Turkiet................... 2,1

Schweiz .................. 0,8

Grekland ................. 0,8

Island .................... 0,5

70,4

Skulder

Tyskland ................. 54,4

Belgien ................... 8,1

Nederländerna ............ 6,3

Österrike ................. 0,3

Italien ................... 0,3

69,4

Överenskommelser om villkoren för återbetalningen av dessa krediter har
träffats under 1959 med berörda länder och innebär för Sveriges del i stort
följande. Vissa av krediterna har återbetalats kontant under 1959, medan
för övriga krediter en återbetalningstid om 3—7 år överenskommits. Under
1959 har dessa återbetalningar inneburit ett nettotillflöde av valutor till
Sverige om cirka 19 mkr, medan under de närmaste tre åren resultatet kommer
att bli ett mindre valutautflöde årligen. Under 1963—65 uppstår åter
ett valutainflöde.

Vid Internationella valutafondens (IMF) och Internationella återuppbyggnadsbankens
(IBRD) årsmöte i oktober 1958 erhöll resp. direktioner
i uppdrag att överväga frågorna om ökning av valutafondens kvoter och
av bankens grundfond. Förslag härom framlades i december 1958 innebärande
i stort sett, att valutafondens kvoter höjdes med 50 % och bankens
grundfond med 100%. Förslagens närmare utformning m .m. framgår av
proposition nr 126 till 1959 års riksdag. För Sveriges del innebar förslagen,
vilka godkändes av riksdagen, att den svenska IMF-kvoten höjdes från
100 till 150 milj. dollar, medförande en inbetalning av 12,5 milj. dollar i
guld och 37,5 milj. dollar i kronor, och att den svenska andelen i IBRD:s
grundfond höjdes från 100 till 200 milj. dollar, vilket däremot ej medförde
någon inbetalning utan endast en ökning av garantibeloppet. I enlighet härmed
erlades till Internationella valutafonden i början av augusti 1959 i guld
motvärdet till 12,5 milj. dollar eller 64,7 mkr. Vidare krediterades fondens
kronkonto i riksbanken för motvärdet till 37,5 milj. dollar eller 194,0 mkr.

Den del av Sveriges andel i Internationella återuppbyggnadsbanken som
avsatts på särskilt konto i riksbanken har av banken ytterligare utnyttjats
under 1959. Det ursprungligen avsatta beloppet om 93 mkr var vid årsskiftet
1959/60 helt utnyttjat.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960 25

Riksbankens bokslut

Å sidorna 26—32 har intagits riksbankens bokslut för år 1959.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1959 har guldbehållningen i
likhet med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480
kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld»
upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt
nämnda pris.

Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor å svenska
obligationer per den 31 december 1959 krediterats vinst- och förlustkontot.
Av diskontot å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig
på bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under 1959 har uppgått till ett belopp av
133 131 545 kronor 71 öre.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Utgående

	1958	1	9	5 9
	Kronor	Kronor	Kronor
Tillgångar
Guldbehållning ...........................	448 671 643	64	420 515 225	12
Övervärde å guld .........................	604 492 770	48	566 557 786	89	987 073 012	01
	(1 053 164 414	12)
Utländska statspapper .....................	962 217 060	—	1 037 349 574	60
Utrikes växlar ............................	95 800 231	70	19 863402	39
Fordringar hos utländsk bank eller bankir,
nettobelopp ............................	334 217 601	87	122 024 903	16
Övriga utländska tillgångar ................	807 810	53	9 426 260	99	1 188 664141	14
	(1393 042 704	10)
Skattkammarväxlar .......................	2 940 000 000	—	3 215 000000	—
Statens och hypoteksinrättningars obligationer	1 605 234445	—	1 678 482 340	—	4 893 482 340
	(4 545 234 445	-)
Diskonterade växlar .......................	3 285 443	02	2 023 660	49
Hypotekslån .............................	90 628 142	—	239 052 585	96
Avbetalningslån ..........................	54 409 779	04	56 248 271	11	297 324 517	56
	(148 323 364	06)
Hos riksgäldskontoret innestående pensions-
fondsmedel .............................	6 767 843	18			6 767 843	18
Skiljemynt ...............................	27 231 375	15			23 165 847	47
Inhemska bankers checkar, postremissväxlar
m. m...................................	9 792 539	34			12 492 471	64
Övriga tillgångar ..........................	86 646 678	75			82 919 222	78
Sveriges kvot i Internationella valutafonden	517 321 000	—			775 981 500	—
Sveriges andel i Internationella återuppbygg-
nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..	103 464 200	—			103 464 200	—
Summa	7 890 988 563	70			8 371 335 095	78

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

balansräkning

	1958	1	9 5 9
	Kronor	Kronor	Kronor
Skulder
Utelöpande sedlar .........................	6 058 635 626	—			6 266 095 711	—
Utelöpande postremissväxlar ...............	3 875 573	22			7 318 171	25
Checkräkning (statliga myndigheter) ........	158 075 762	52	146 067 887	92
» (bankaktiebolag) .............	163 587 755	74	137 690 000	87
» (andra insättare).............	1 445 042	94	1 485 758	48	285 243 647	27
	(323 108 561	20)
Depositions- och kapitalräkning ............	475 906	56	175 906	56
Statens budgetutjämningsfonds medel ......	89 976 984	95	89 976 984	95
Investeringskontomedel ....................	15 015 572	—	5 623 423	32
Skogskontomedel .........................	13 024 806	89	9 349 935	91
Medel å konton för investering i skogsbruk
och rörelse .............................	242 054 407	26	282 203 724	03	387 329 974	77
	(360 547 677	66)
Kursdifferenskonto ........................	405 401 285	01			535092 105	29
Övriga skulder ............................	37 895 892	56			32 807 254	88
Grundfond ...............................	50 000 000	—	50 000000	—
Avbetalningslånefond ......................	65 000 000	—	65 000 000	—
Reservfond ...............................	20 000 000	—	20 000 000	—
i Pensionsfonder ............................	6 767 843	18	6 767 843	18
Balanserade vinstmedel
från föregående år ......................	10 954	08	678100	40
vinst för året ...........................	144 667 146	32	133 131 545	71	275 577 489	29
	(286 445 943	58)
Internationella valutafonden ................	387 885 890	77			581 851 611	01
Internationella återuppbyggnadsbanken......	27 192113	70			19131	02
Summa	7 890 988 563\|70	\| 8 371 335 095	78

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Vinst- och

	1958	1	9 5 9
	Kronor	Kronor		Kronor
Utgifter och förluster
	1 060 445	30			646 047	81

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige, m. fl.
Fullmäktige och suppleanter för dem........ Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och	97 526	37	98 099	39
	141187	83	140 706	16
Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter
för dem ................................	15 420	—	15 300	—
	254 134	20	254 105	55
Avlöningar till ordinarie tjänstemän
Lön, vikariatsersättning, felräkningspenningar!,
kallortstillägg m. m......................	5 427 139	90	5 467 415	20
Avlöningar till icke ordinarie personal
Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m.	2 319 803	58	2 324 253	86
Arvode till ombudsmannen i Malmö........	4 320	—	4 320	—
Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..	1 676 390	57	1 611 382	87
Övertidsersättning, m. m...................	50 248	78	56 726	05
	4050 762	93	3 996 682	78
Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.
Arvoden enligt 35 och 36 §§ avlöningsregle-
	14 400	—	6 000	—
Personliga lönetillägg m. m................. Gottgörelse jämlikt 18 §, 1 mom. avlönings-	1089	—	567	60
reglementet ............................ Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-	18 026	53	16 613	20
ningsreglementet ........................	11 600	—	7150	—
	45115	53	30 330	80
Rörligt tillägg	1 222 008	46	1 411 508	50	11160 042	83
	(10 999 161	02)
Pensioner, m. m.
Egenpensioner ............................	1 090 202	03	1541177	16
Familjepensioner ..........................	371867	91	523 996	78
Diverse pensioner och understöd ............	14101	—	26115	27
Rörligt tillägg2 ...........................	1 188 533	29	619 529	25
	(2 664 704	23)			2 710 818	46
	14 724 310\|ö5	Transport		14 516 909	10

1 Felräkningspenningar utgöra för 1958 Kr. 680:12.

* » » 1959 . 682:18.

2 Rörligt tillägg har utgått endast för tiden 1/1—30/6 1959.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

förlusträkning

	1958	1	9	5 9
	Kronor	Kronor	Kronor
Inkomster och vinster
Diskonto & växlar ........................	241 884	82	135095	58
Räntor å hypotekslån m. m................	2 289 086	45	2 620 614	63
Räntor & avbetalningsl&n ..................	3 020 338	75	2 894 882	45
Inbetalningar å inom linjen förda eller av-
skrivna l&nefordringar ...................	2 567	65	1806	53	5 652 399	19
	(5 553 877	67)
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........	31 898 306	02			41 400 765	84
Inkomst av svenska statspapper och obliga-
tioner, efter nedskrivningar ..............	128 459 666	97	105 932 404	16
Provisioner m.m..........................	62 404	09	77 984	85
Courtage å obligationer....................	10 613	94	5 079	83
Ränta å hos riksgäldskontoret innestående
pensionsfondsmedel......................	270 713	73	284 249	41
Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..	347 312	95	356 467	54
Ersättning för förvaltning av statens bosätt-
ningslånefond ...........................	308 112	—	291 984	—
Ersättning för förvaltning av statens egna-
hemsl&nefond m. fl. fonder ...............	197 911	—	179119	50
Köpeskilling för försålda fastigheter ........	—	—	193 500	—
Inkomster av fastigheter ..................	387 658	96	394 210	42
Kassaöverskott ...........................	4 638	44	4 550	53
Diverse ..................................	41 267	02	57 788	39	107 777 338	63
/	(130 090 299	10)
Summa	167 542 482	79		154 830 503	66

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Vinst- och

	1958	1	9	5 9
	Kronor	Kronor	Kronor
Utgifter och förluster
Förvaltningsutgifter, m. m.	(14 724 310	55)	Transpc	>rt	14 516 909	10
Ändrings- och reparationsarbeten å fastigheter	344 425	49	784 574	83
Avloppsanläggning ........................	—	—	66 696	82
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar .................................	110 979	51	116 308	43
Kontorshyror inklusive hyra för Rosenbad ..	104 549	65	377 615	39
Rengöring inom fastigheterna ..............	244 883	95	260 418	49
Värme och belysning ......................	287 878	82	257 652	26
Omläggning av riksbankens värmesystem ....	189 422	75	111099	01
Inventarier och deras underhåll ............	561 438	57	200 172	71
Materialier, tidningar, böcker, m. m.........	362 390	83	424 626	09
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter	930 676	10	936 526	95
Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..	151 644	02	98 608	74
Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......	128 150	55	132 519	08
Vissa beredskapsutgifter ...................	319156	70	in 5ii	46
Övriga förvaltningsutgifter .................	484 006	66	274 442	28
Ombyggnadskostnader för Rosenbadsfilialen..	490 874	15	—	—	4 152 772	54
	(4 710 477	75)				1
Courtage å obligationer ....................	27 651	06	6163	16
Kassaförluster ............................	7 156	11	8 914	41
Diverse ..................................	5 741	—	14198	74	29 276	31
	(40 548	17)
Kostnader för sedeltryckeriet1 ..............	1 700 000	_	1 600 000	_
Kostnader för pappersbruket1 ..............	1 700 000	—	1 400 000	-	3 000 000	—
	(3 400 000	-)
Summa utgifter och förluster...............	22 875 336	47			21698 957	i 95
Saldo vinst ...............................	144 667 146	32			133 131 545	71
Summa	167 542 482	79			154 830 503	66

Jämför § 28 i berättelsen.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960 31

förlusträkning

	1958	1 9	5 9
	Kronor	Kronor	Kronor
Inkomster och vinster	167 542 482	79		154 830 503	66
Summa	167 542 482	79	\|	154 830 503 66

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1958 och
1959 års slut 1

	1958	1959
	Kronor	Kronor
Tillgångar	152 537	81	158 037	81
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut	20 451 400	20 511 400
	1 800 000	_	1 800 000	—
Vissa utländska obligationer och fordringar ..............	46 058 800	—	44 403 860	35
Summa	68 462 737	81	66 873 298	16
Fastigheten i:	5 910 000		5 910 000
	1 500 000	—	1 500 000	—
	1 585 000	—	1 585 000	—
	365 000	—	365 000	—
	375 000	—	375 000	—
	410 000	—	410 000	—
	290 000	—	290 000	—
	226 000	—	226 000	—
	200 000	—	200 000	—
	300 000	—	300 000	—
	500 000	—	500 000	—
Luleå .......................................	387 000	—	387 000	—
	273 000	—	273 000	—
	520 000	—	520000	—
	666 200	—	666 200	—
	240 000	—	240 000	—
	830 000	—	830 000	—
	325 000	—	325 000	—
	240 000	—	300 000	—
Tumba: fabriksanläggningar jämte fasta maskiner och bostäder	4 313 000 671 200	—	4 313 000 671 200	—
	200 000	—	200 000	—
	125 000	—	125 000	—
Summa	20 451400		\| 20 511 400	—

1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs 10 000 000: -Av likviden härför har 25 % erlagts.

(4 000 st. aktier å Schw. Frcs 2 500: —).

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Avbetalningslånefonden

Fördelningen den 31 december 1959 på riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalningslånefonden framgår av följande tabell:

	Utestående lån
		Belopp
	Antal	kronor
Huvudkontoret ..................................	777	2 798 185	_
Avdelningskontoret i: Göteborg ...................	1316	6 757 257	—
Malmö .....................	1130	7 510 961	—
Falun ......................	280	883 270	-
Gävle ......................	465	1 382 546	-
Halmstad ...................	260	936 781	—
Härnösand ..................	670	1884 270	—
Jönköping ..................	418	1 402 472	—
Kalmar.....................	208	624 207	—
Karlskrona ..................	267	684 327	-
Karlstad ....................	264	886 120	-
Kristianstad .................	346	1 238 288	—
Linköping ..................	674	2 188 170	-
Luleå.......................	1024	2 892 785	—
Mariestad...................	185	610 735	—
Nyköping ...................	294	1 029 227	—
Umeå.......................	698	2 027 524	-
Uppsala ....................	2 582	13176 063	—
Visby.......................	243	927 437	—
Vänersborg..................	185	617 190	—
Västerås ....................	436	1 321191	—
Växjö.......................	298	1 048 368	-
Örebro......................	381	1 271 430	-
Östersund ...................	629	2149 467	-
Summa	14 030	56 248 271

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. S samt. Nr 1

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Statens bosättningslånefond

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1959
på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosätt -ningslånef onden.

	Utestående lån
	Antal	Belopp kronor
Huvudkontoret ..................................	8 567	7 572 1S9
Avdelningskontoret i: Göteborg ...................	2 667	2 671202
Malmö .....................	4 599	4 710 528
Falun ......................	1190	1 340 039
Gävle ......................	2 015	1965 516
Halmstad ...................	755	813 256
Härnösand ..................	2 377	2 270 995
Jönköping ..................	1402	1 364 889
Kalmar .....................	1 055	1 042 214
Karlskrona..................	968	1 009 840	—
Karlstad ....................	1333	1 286 823	_
Kristianstad.................	1405	1 447 045	—
Linköping ..................	2 263	2 527 474	—
Luleå.......................	2141	2 224 346	—
Mariestad...................	1365	1 385 079	—
Nyköping ...................	1030	1 046 219	—
Umeå.......................	1946	1 949 608	—
Uppsala ....................	1531	1 854 597	—
Visby.......................	211	182 405	—
	1 561	1 661 518	_
Västerås ....................	1640	1615 676	—
Växjö.......................	708	719 511	—
Örebro ......................	1 483	1 556 727	—
Östersund ...................	742	744 753	—
Summa	44 954	44 962 449	—

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Egnahems- m. fl. lånefonder

Den 31 december 1959 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på de
olika kontoren sålunda:

	Utestående lån
		Belopp
	Antal	kronor
Huvudkontoret ..................................	3 707	41 235 184	—
Avdelningskontoret i: Göteborg ...................	1260	3 338 284	—
Malmö .....................	411	2 525 140	—
Falun ......................	1179	3 894 045	—
Gävle ......................	2 340	5 616 921	—
Halmstad ...................	1891	7 793 925	—
Härnösand ..................	4 274	8 656 073	—
Jönköping ..................	797	3 605 496	—
Kalmar .....................	1174	4 401 605	—
Karlskrona ..................	1252	5 091 269	—
Karlstad ....................	2 619	7 841 808	—
Kristianstad .................	2 560	10 390129	—
Linköping ..................	1 587	6 502 685	—
Luleå.......................	4 576	9 983 927	—
Mariestad...................	1247	4 872 866	—
Nyköping ...................	1310	7 049 184	—
Umeå.......................	3 453	9 936 940	—
Uppsala ....................	1672	5 928 853	—
Visby.......................	1500	4 208 526	—
Vänersborg..................	3133	10 905 213	—
Västerås ....................	719	2 669184	—
Växjö.......................	1574	5 232 778	—
Örebro......................	671	1 489 505	—
Östersund ...................	3 225	7 928 787
Summa	48 131	181098 326	_

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Den 31 december 1959 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på följande
olika låntyper:

	Utestående lån
	Antal	Belopp
		kronor
Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret som
avdelningskontoren:
Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och
förstärkningslån ...............................	17 157	86 947 802	—
Bostadsegnahemslån .............................	9 192	37 671 628	—
Uppskovslån ....................................	106	32 025	—
Nybyggnadslån ..................................	11595	13115 822	—
Förbättringslån ..................................	4 666	7 312 376	—
1942 års tilläggslån ..............................	—	—	—
Lån till estlandssvenskar..........................	34	168114	—
Premielån .......................................	2 817	1 452 695	_
Gödselvårdslån ..................................	12	2 573	_
Täckdikningslån .................................	639	251 681	—
Transport	46 218	146 954 716	—
Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:
Arrendelån ......................................	31	50 957	—
Lån till låneförmedlare:
Arbetarsmåbrukslån ............................	1474	22463 752	—
Jordbruksegnahemslån..........................	59	775 505	—
Bostadsegnahemslån ...........................	340	10 849153	—
Uppskovslån ..................................	9	4 242	-
1942 års tilläggslån ............................	—	—	—
Summa	48131	181 098 326	—

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare

Den 31 december 1959 utestående stödlån fördelar sig till antal och belopp i tusental kronor på de olika
kontoren sålunda:

	Enl. SFS 369/1951 St A	Enl. SFS 766/1951 St B	Enl. SFS 764/1952 St C	Enl. SFS 723/1954 St D	Enl. SFS 593/1955 StE	Enl. SFS 650/1957 StF	Summa
Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp
Huvudkontoret ..		_	7	17,6	421	1215,6	13	39,2	558	2 461,0	589	3 513,4	1 588	7 246,8
Göteborg .......	1	2,0	2	8,7	27	19,0	54	128,6	251	488,0	180	490,4	515	1 136,6
Malmö.........	—	—	11	23,2	32	46,3	404	1 612,9	136	385,6	28	94,9	611	2 162,8
Falun ..........	—	—	—	—	82	82,9	4	17,5	39	89,9	184	841,3	309	1031,5
Gävle ..........	—	—	—	—	481	216,7	135	123,1	221	353,0	104	282,1	941	974,8
Halmstad ......	1	0,3	1	0,5	85	79,2	544	1 368,3	701	2121,9	388	1 099,1	1 720	4 669,3
Härnösand......	—	—	—	—	389	224,4	348	317,4	268	302,5	95	143,9	1 100	988,2
Jönköping ......	—	—	—	—	634	693,1	118	221,6	336	736,9	129	475,2	1217	2 126,9
Kalmar ........	—	—	15	22,7	1337	1 528,3	2	14,4	808	2168,1	124	374,0	2 286	4107,6
Karlskrona .....	—	—	10	5,3	204	166,0	46	65,8	338	596,5	102	245,1	700	1 078,7
Karlstad .......	3	1,6	6	12,8	255	428,1	62	120,6	356	1 204,7	298	1 398,8	980	3 166,6
Kristianstad ....	—	—	14	36,9	196	203,1	830	2 490,7	421	1 079,8	131	460,5	1592	4 270,9
Linköping ......	—	—	28	29,7	799	1 757,2	8	16,2	1 577	5 887,3	434	1 478,7	2 846	9169,1
Luleå ..........	—	—	—	—	1253	732,3	5 898	5 399,5	1 391	1 462,4	225	216,8	8 767	7 811,0
Mariestad ......	—	—	8	8,7	655	910,8	77	106,8	1556	4 604,0	1106	3 704,8	3 402	9 335,0
Nyköping ......	—	—	2	0,8	313	642,3	21	55,0	1 255	6 271,4	409	2,137,4	2 000	9 106,8
Umeå ..........	—	—	—	—	1848	1 328,4	5177	5 947,3	2 411	3 138,7	1023	1 846,5	10 459	12 260,8
Uppsala ........	—	--	3	5,1	230	575,9	19	43,9	416	2 123,3	896	6 281,0	1564	9 029,2
Visby ..........	—	—	3	7,5	401	386,0	—	—	161	286,2	45	132,8	610	812,5
Vänersborg .....	3	3,9	5	13,2	290	328,3	215	264,4	940	2 339,3	567	1 517,4	2 020	4 466,4
Västerås........	1	2,0	3	28,1	390	728,6	19	37,6	461	2 118,3	709	3 905,9	1583	6 820,5
Växjö ..........	1	0,6	—	—	381	292,2	153	197,3	180	197,7	83	171,1	798	858,9
Örebro .........	—	—	5	13,0	575	1167,1	45	89,8	273	1 063,6	221	1 261,8	1119	3 595,2
Östersund ......	—	—	—	—	457	286,5	74	54,5	66	56,2	51	78,7	648	475,9
Summa	10	10,3	123	233,7	11 735	14 038,3	14 266	18 732,4	15 120	41 536,0	8121	32 151,4	49 375	106 702,1

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd;
stödlån till jordbrukare

Den 30 november 1959 utestående »nödlidande»1 stödlån med beteckningar
St A — St E framgår av följande tabell (belopp i tusental kronor):

	Utestående St A, B, C, D och E-lån	Därav	nödlidande ån1
	Antal	Belopp	Antal	Belopp
Huvudkontoret .....................	1019	3 988,3	224	1 082,1
Avdelningskontoret i: Göteborg ......	339	697,8	19	78,0
Malmö ........	592	2 255,8	23	116,4
Falun..........	130	206,0	13	30,2
Gävle..........	1002	766,4	61	81,0
Halmstad ......	1357	3 958,2	105	305,8
Härnösand .....	1 106	934,9	165	218,5
Jönköping ......	1360	1901,7	87	249,7
Kalmar ........	2 345	3 998,2	253	615,6
Karlskrona .....	669	916,5	76	148,0
Karlstad .......	712	1 881,3	40	142,8
Kristianstad ....	1528	4 161,7	100	281,8
Linköping ......	2 590	8 347,9	436	1 558,7
Luleå ..........	8 872	8 408,9	906	1190,4
Mariestad ......	2 396	6 158,9	300	1125,8
Nyköping ......	1 626	7 547,8	58	187,4
Umeå .........	10 060	11 618,8	805	1 207,6
Uppsala .......	676	2 956,0	59	220,1
Visby ..........	658	733,4	61	184,9
Vänersborg .....	1543	3 214,5	49	126,6
Västerås .......	897	3 125,2	58	185,8
Växjö..........	849	795,4	24	50,3
Örebro .........	971	2 620,5	65	198,7
Östersund ......	791	485,3	10	16,9
Summa	44 088	81 679,4	3 997	9 603,0

1 Som nödlidande räknas samtliga lån, varå finnes restantier av förfallet kapital- och/eller
rån tebelopp.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Fonden för supplementär jordbrukskredit

Den 31 december 1959 utestående lån fördelar sig till antal och belopp på
de olika kontoren sålunda:

	Utestående lån
		Belopp
	Antal	kronor
Huvudkontoret ..................................	47	144 258	—
Avdelningskontoret i: Göteborg ...................	10	31 600	—
Malmö .....................	33	80 100	—
Falun ......................	34	58 730	—
Gävle ......................	16	37 850	—
Halmstad ...................	28	68 890	—
Härnösand ..................	10	36 160	—
Jönköping ..................	33	127 950	—
Kalmar .....................	48	180 560	—
Karlskrona..................	29	96 230	—
Karlstad ....................	45	145 120	—
Kristianstad.................	89	255 171	—
Linköping ..................	92	364 280	—
Luleå.......................	7	26 860	—
Mariestad...................	132	504 100	—
Nyköping ...................	203	625 200	—
Umeå.......................	27	68 470	—
Uppsala ....................	108	413 257	-
Visby.......................	24	68 540	—
Vänersborg..................	48	169 410	—
Västerås ....................	85	222 230	—
Växjö.......................	24	68 440	—
Örebro......................	99	270 734	—
Östersund ...................	26	50 990	—
Summa	1 297	4 115130	—

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade
den 24 april 1959, utsågs herrar Gunnar Svärd och Emil Ahlkvist till fullmäktige
för valperioden 1959—1962 (båda omvalda).

Till suppleanter valdes samtidigt
för herr Svärd herr Ragnar Sundén (omvald)

» » Ahlkvist » Tore Bengtsson i Halmstad (omvald).

Fullmäktige utsåg därefter samma dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige
år 1960 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Persson i Vinberg (omvald);

till riksbankschef: herr Åsbrink (omvald);

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid
inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven Joge
(omvald).

Kungl. Maj:t har från och med den 1 juli 1959 för tre år förlängt förordnandet
för generaldirektören Alf Johansson att vara suppleant för fullmäktig.

§ 2.

Till ledamöter av riksbankens industristyrelse för tiden
till dess nytt val av fullmäktige år 1960 försiggått utsåg fullmäktige den
24 april 1959 herr Persson i Vinberg, ordförande, bankdirektören Hjalmar
Ekengren samt f. d. överdirektören Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap
av industrisakkunnig ledamot (samtliga omvalda).

Till suppleanter utsågs samtidigt herr Kollberg (för ordföranden), bankokommissarien
Helge Borggren (för Ekengren), och civilingenjören Gösta
Carlsson (för Lundquist; samtliga omvalda).

§ 3.

Till ledamöter i valutastyrelsen utsåg fullmäktige den 24 april
1959 för tiden till dess nytt fullmäktigeval under år 1960 ägt rum vice riksbankchefen
Sven Joge, ordförande, herr Persson i Vinberg, vice ordförande,
och bankdirektören Åke Lundgren samt till personliga suppleanter för dem
respektive bankdirektören Hjalmar Ekengren, direktören Nils Aastrup och
bankdirektören Gunnar Åkermalm (samtliga omvalda).

Kungl. Maj:t har den 30 april 1959 entledigat regeringsrådet C. V.
Åbjörnsson från uppdraget att vara ledamot i valutastyrelsen och i hans
ställe till ledamot förordnat t. f. expeditionschefen i finansdepartementet

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

G. L. Eriksson med t. f. byråchefen i finansdepartementet L. G. Kalderén
såsom suppleant. Förordnandena för de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna
i valutastyrelsen gäller till utgången av juni 1960 (jfr föregående
års berättelse, § 3).

§ 4.

Till ledamöter av delegerade för riksdagens verk för år 1960 utsåg
fullmäktige vid sammanträde den 17 december 1959 herrar Persson i Vinberg
och Rubbestad med herr Kollberg som suppleant (samtliga omvalda).

§ 5.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren
torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 17 december 1959.

§ 6.

Den av fullmäktige den 12 september 1957 tillsatta organisationskommittén
har från och med den 17 september 1959 erhållit delvis
ändrad sammansättning. Fullmäktige har nämligen, med befriande av förre
vice riksbankschefen Lennart Hammarskiöld från uppdraget att vara ledamot
och ordförande i kommittén, utsett herr Persson i Vinberg till ordförande
samt vice riksbankschefen Sven Joge till ny ledamot av kommittén.

Kommitténs verksamhet har i stort sett vilat under året i avvaktan på
att riksdagen skulle ta ställning till kommitténs av fullmäktige i skrivelse
till bankoutskottet den 19 februari 1959 tillstyrkta förslag att riksbanken —
under nu gällande arbetsmässiga och administrativa förutsättningar —
skulle bibehålla den nuvarande distriktsindelningen.

Med anledning av nämnda framställning och på hemställan av bankoutskottet
i dess utlåtande nr 44 har riksdagen beslutat, att riksbanken tills
vidare må bibehålla avdelningskontor på de platser, där sådana för närvarande
är inrättade. Samtidigt har emellertid utskottet i nämnda, av riksdagen
godkända utlåtande understrukit angelägenheten av att utredningar
rörande möjligheterna att tillföra avdelningskontoren ytterligare arbetsuppgifter
från statsförvaltningen snarast igångsättes och redovisas för riksdagen.
Detta utredningsarbete måste sannolikt enligt utskottets mening
omfatta stora delar av den lokala statsförvaltningen och således företagas
i annan ordning än den hittills inom riksbanken verkställda utredningen.
Det får enligt utskottet ankomma på fullmäktige att ta initiativet härtill
och göra de hänvändelser till Kungl. Maj:t som i anslutning härtill kan visa
sig erforderliga.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda uttalat har fullmäktige den 3
december 1959 uppdragit åt organisationskommittén att upprätta förslag
till skrivelse i ärendet till Kungl. Maj:t.

Kommittén har därefter återupptagit sitt arbete.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

§ 7.

Den europeiska betalnings unionen (EPU), som i juni 1958 förlängdes att
gälla till och med den 30 juni 1959, ersattes fr. o. m. den 29 december 1958
med det Europeiska monetära avtalet (EMA).

§ 8.

Riksbanken har handhaft betalningsarrangemanget med Banco do Brasil
samt tillämpningen av de mellan Sverige, å ena, samt Bulgarien, Polen,
Rumänien (fr. o. m. den 28 augusti 1959), Sovjetunionen, Spanien (t. o.m.
den 20 juli 1959, då Spanien beviljades inträde i EMA), Tjeckoslovakien
och Ungern, å andra sidan, träffade betalningsöverenskommelserna, vilka
samtliga är av bilateral innebörd.

Riksbanken har vidare handhaft tillämpningen av de mellan Sverige och
OEEC-länderna Danmark, Frankrike, Nederländerna, Norge, Portugal och
Turkiet ingångna betalningsöverenskommelserna. Avtalet med Turkiet försattes
dock ur kraft den 15 juni 1959, avtalet med Norge den 17 november
1959, avtalet med Portugal den 24 november 1959, avtalet med Danmark
den 25 november 1959 och avtalet med Frankrike den 12 december 1959.
Åtgärder har vidtagits i syfte att bringa även avtalet med Nederländerna
att upphöra. Överenskommelserna med Belgien, Grekland, Italien, Schweiz,
Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike upphörde att
gälla samtidigt som EPU upphörde.

I den mån tillämpningsfrågor på betalningsområdet uppkommit under de
med Argentina, Finland, Japan, Jugoslavien, Folkrepubliken Kina, Marocko
och Tunisien träffade betalningsöverenskommelserna, vilka samtliga är av
multilateral innebörd, har dessa fallit inom riksbankens verksamhetsområde.
Ifrågavarande överenskommelse med Tunisien upphörde att gälla den 3
november 1959.

§ 9.

För handläggning av ärenden rörande lånegaranti för s. k. industrigarantilån
vilka utlämnas enligt Kungl. kungörelse den 4 juni 1954
(nr 409) skall i län, där företagarförening finns med rätt att utlämna lån av
statsmedel, denna förening utgöra lokalorgan, medan i andra län riksbankens
kontor är lokalorgan. Numera fungerar av riksbankens kontor endast
huvudkontoret som lokalorgan för beviljande av industrigaranti.

Riksbankens samtliga kontor är däremot lokalorgan i ärenden rörande
statsgaranti för lån, som jämlikt Kungl. brev den 30 juni 1959 utlämnas till
företag inom turisthotellnäringen (hotellgarantilån). Enligt sagda
brev skall vad i 2—20 §§ förenämnda kungörelse 1954:409 stadgas i tilllämpliga
delar — med vissa avvikelser — gälla även beträffande hotellgarantilån.
Lånegarantin beslutas av Kungl. Maj:t. Hittills har icke någon
dylik garanti lämnats.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

§ 10.

Vid utgången av år 1959 innestod i riksbanken å investeringskonto
för skog jämlikt lagen den 14 december 1951 (nr 783) sammanlagt
omkring 6 mkr.

Å konton, som avses i Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142)
om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, innestod
i riksbanken vid samma tidpunkt i runt tal 9 mkr. Riksbanken tillämpar
sedan den 1 juni 1958 en räntesats av 4 V2 % för medel insatta a skogskonto.

§ 11.

Vid utgången av år 1959 innestod i riksbanken medel, som insatts jämlikt
Kungl. förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) angående investeringsfonder
för konjunkturutjämning, till ett sammanlagt belopp
av cirka 282 mkr, därav omkring 269 mkr avsåg investeringsfonder för
rörelse och omkring 13 mkr investeringsfonder för skogsbruk.

§ 12.

På kontot statens budgetutjämningsfonds medel
kvarstod i riksbanken vid utgången av år 1959 ett belopp av cirka 90 mkr.

§ 13.

Riksbankens officiella diskonto för växlar på högst 3 månader har
sedan den 3 maj 1958 utgjort lägst 4 V2 %.

§ 14.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 mkr, utgjorde
utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel — vid utgången
av år 1959 sammanlagt 56 248 271 kronor. Däri ingår ett belopp om
36 372 114 kronor, vilket utlämnats såsom garantilån enligt kungörelsen
den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig kreditgaranti åt den som avlagt
akademisk eller därmed jämförlig examen, kungörelsen den 30 april
1948 (nr 210) angående statlig kreditgaranti för lån åt den som genomgått
polisskola, kungörelsen den 16 juni 1950 (nr 469) angående studielån med
statlig kreditgaranti, kungörelsen den 31 maj 1957 (nr 276) med särskilda bestämmelser
om studielån åt flyktingstudenter samt kungörelsen den 30 juni
1959 (nr 436) med särskilda bestämmelser om studielån åt vissa utländska
studerande. Antalet garantilån utgjorde vid samma tidpunkt 5 065, därav
503 vid huvudkontoret och 4 562 vid avdelningskontoren, vilket innebär en
ökning under året med 197. Antalet övriga avbetalningslån har under året
nedgått med 896.

Räntan å lån från fonden har sedan den 6 maj 1958 utgjort 5 %; för

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

garantilån har dock räntan från och med den 1 juni 1958, jämlikt Kungl.
kungörelse den 16 maj 1958 (nr 211), utgått med 5 %.

Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp på de olika
kontoren hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 33.

§ 15.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen
hittills som kapital anvisat sammanlagt 61 100 600 kronor, varav 56 mkr
överlämnats till riksbanken, utgjorde utlåningen vid utgången av sistlidna
år 44 962 449 kronor. Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen
till antal och belopp hänvisas till sammanställningen å sid. 34. Under år
1959 har antalet lån nedgått med 3 710 och det utestående lånebeloppet har
minskat med 3 680 277 kronor.

För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad
räntefot. För lån, som numera utgives, skall tillämpas den normalränta,
vilken gäller för det budgetår då lånet beviljats. Beträffande lån, som utlämnas
under innevarande budgetår, utgör räntefoten (normalräntan)
4 V. %.

Från låneverksamhetens början den 1 januari 1938 och till utgången av
år 1959 har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt 302 669 490 kronor,
varav återbetalats 254 684 309 kronor, medan ett belopp av sammanlagt
3 022 000 kronor efterskänkts eller avskrivits, motsvarande omkring 1 %
av hittills utlämnade medel.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1958/59 har
riksbanken uppburit 291 284 kronor.

§ 16.

Utlåningen från fonden för hantverks- och småindustrikredit,
vars kapital utgör 998 250 kronor, uppgick vid utgången av

år 1959 till följande belopp, nämligen
Kontor	Antal lån	Sammanlagd lånesumma kr.
Falun ...................	9	37 700: —
Jönköping ...............	1	500: —
Linköping ...............	. 14	98 850: —
Uppsala .................	. 27	143 484: —
Vänersborg ..............	8	63 350: —
	59	343 884: —

Vid utgången av år 1958 utestod 63 lån å ett sammanlagt belopp av
429 082 kronor. En minskning i utlåningen från fonden har sålunda inträtt
även under år 1959.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Räntan å lån från fonden utgår efter fast, vid lånets beviljande bestämd
räntefot, motsvarande normalräntan med tillägg av V2 %. För lån beviljade
under budgetåret 1959/60 utgör räntefoten 5 %.

§ 17.

De jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från
egna hemsorganen och hushållningssällskapen övertagna
lånen fördelade sig per den 31 december 1959 å de olika kontoren
på sätt närmare framgår av sammanställningar å sid. 35 och 36. Antalet
förvaltade lån har under år 1959 nedgått från 51 177 till 48 131 och det utestående
lånebeloppet har under samma tid minskat från 193 213 563 kronor
till 181 098 326 kronor.

Under budgetåret 1958/59 har på grund av utebliven betalning avskrivits
endast ett lån å 1 114 kronor. Sedan riksbanken övertog låneförvaltningen
den 1 juli 1948 har av dylikt skäl avskrivits sammanlagt 145 892 kronor.

För förvaltningen av lånen under budgetåret 1958/59 har riksbanken
uppburit ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 179 119 kronor
50 öre.

Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med
ifrågavarande låneverksamhet — och vilka ej ingår i riksbankens balansräkning
utan redovisas separat — har till statsverket under år 1959 av influtna
amorteringar återlevererats 11 359 410 kronor. Beloppet fördelar sig
med 7 230 000 kronor å egnahemslånefonden, 1 990 000 kronor å lånefonden
för främjande av bostadsbyggande å landsbygden, 40 000 kronor å täckdikningslånefonden,
20 000 kronor å arrendelånefonden, 1 020 000 kronor
å arbetarsmåbrukslånefonden samt 1 059 410 kronor å förbättringslån under
riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd.

§ 18.

Vid utgången av år 1959 förvaltade riksbanken stödlån till jordbrukare
utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (St A),
766/1951 (St B), 764/1952 (St C), 723/1954 (StD), 593/1955 (St E) och
650/1957 (StF) till ett sammanlagt belopp av 106 702 078 kronor, innebärande
en minskning under året med 22 091 287 kronor.

Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning
å sid. 37. Vissa uppgifter beträffande nödlidande lån meddelas å sid. 38.

§ 19.

Genom kungörelse den 10 april 1959 (nr 77) har Kungl. Maj:t, i överensstämmelse
med riksdagens beslut, förordnat, att kungörelsen den 21 december
1956 (nr 608) angående lån från fonden för supplementär
jordbrukskredit skulle upphöra att gälla med utgången av

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

juni månad 1959 utom beträffande lån som beviljats dessförinnan. Någon
nyutlåning från fonden har följaktligen ej beslutats efter sistnämnda tidpunkt.

På förslag av jordbruksutskottet medgav 1959 års riksdag att statlig
kreditgaranti fick ställas av lantbruksnämnderna för lån från fonden,
vilka avsåg att bereda möjlighet för jordbrukare, som saknade egna
medel för ändamålet, att inköpa utsäde, konstgödsel och liknande produktionsmedel
som var nödvändiga för att genomföra vårbruket 1959. Beslut
i låneärende måste emellertid ha fattats före den 1 juli 1959. Kungl. kungörelse
i ämnet utfärdades den 17 april 1959 (nr 78).

Räntan för ifrågavarande statsgaranterade lån har av fullmäktige den
23 april 1959 fastställts till 5 V2 % oavsett lånens löptid. För övriga lån
från fonden har gällt oförändrade räntesatser sedan den 5 maj 1958.

Vid utgången av år 1959 utestod lån från fonden för supplementär jordbrukskredit
till ett sammanlagt belopp av 4 115 130 kronor. Vid årets början
uppgick utlåningen från fonden till 4 151 885 kronor.

Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning
å sid. 39.

§ 20.

Genom lag den 22 maj 1959 (nr 183) höjdes maximibeloppet för sedelutgivningen
från och med den 1 juli samma år med 200 mkr till
6 800 mkr.

Det högsta beloppet av utelöpande sedlar redovisas per den 23 december
1959 och utgjorde 6 472 204 071 kronor, 206 720 595 kronor eller 3,3%
över siffran för samma dag föregående år.

§ 21.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1958 torde få hänvisas
till bankoutskottets memorial nr 18 år 1959.

§ 22.

Enligt överenskommelse med berörda personalorganisationer har de sedan
den 1 april 1949 gällande bestämmelserna om företagsnämnder vid
riksbanken upphört att gälla från och med den 1 augusti 1959.1 stället skall
Kungl. Maj:ts cirkulär till statsmyndigheterna den 19 december 1958 (nr
662) med därvid såsom bilaga fogade »Allmänna grunder för företagsnämnder
m. m. inom statsförvaltningen» i tillämpliga delar gälla beträffande
riksbankens företagsnämnder.

§ 23.

Sedan två f. d. riksbankstjänstemän, Folke Lindesvärd och Erik Palm,
vid Stockholms rådhusrätt anhängiggjort rättegång mot riksbanken för

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

utbekommande av viss avlöning under tjänstgöring såsom beställningshavare
i reserven, har målen numera slutligt avgjorts genom att Högsta
domstolen, dit Lindesvärd och Palm fullföljt talan mot Svea hovrätts
domar, fastställt hovrättens domslut, varigenom Lindesvärds och Palms
talan ogillats.

§ 24.

Riksbankens löneplansanställda personal — bortsett från personalen vid
sedeltryckeriet och pappersbruket, som redovisas i § 28 — uppgick per den
31 december 1959 till följande antal (motsvarande antal vid utgången av år
1958 angives inom parentes).

Ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Bp .................... 16

b) » ABp .................. 21

c) » År .................... 71

d) » Ao .................... 3032

därav bankpersonal ............ 182 (183)

biträdespersonal.......... 67 (65)

vaktpersonal m. fl......... 54 (57)

extra ordinarie tjänstemän......................... 1483

därav bankpersonal ............ 13 (14)

bankexpeditörspersonal ... 224 (19)

biträdespersonal ......... 86 (98)

vaktpersonalm.fi

aspiranter ....................................... 22

därav bankaspiranter........... 13 (8)

biträdesaspiranter ........ 9 (12)

extra tjänstemän ................................. 38

därav biträdespersonal.......... 34 (30)

vaktpersonal m. fl......... 4 (8)

(16)

(21)

(8)

(305)

(150)

(20)

(38)

Summa 555 (558)

1 Därav 1 tjänsteman med vikariatslön och 4 tjänstemän, vilka tillika innehar lägre, över stat
förd tjänst med lönegradsbeteckningen Ao.

2 Därav 14 tjänstemän, vilka innehar personlig extra ordinarie tjänst (tjänstetidsbefordran).

2 Därutöver 40 tjänstemän, vilka tillika innehar lägre ordinarie tjänst och vilka i uppställningen
redovisats som ordinarie tjänstemän.

4 Därav 20 tjänstemän, vilka innehar lägre ordinarie tjänst men ej redovisats som ordinarie
tjänstemän.

Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken s. k.
reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning och
i allmänhet med intermittent tjänstgöring. Av denna personal tjänstgör i
genomsnitt cirka 210.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Delegerade för riksdagens verk, vilka jämlikt riksdagens bemyndigande
(jfr BoU:s uti. nr 35:1952 resp. nr 27: 1955) äger bestämma antalet kammarskri
vart jänster i riksbanken i Ao 15 och antalet bankvaktmästartjänster
i Ao 7, har för år 1960 fastställt dessa antal till 56, respektive 25.

§ 25.

Inom huvudkontorets fastighet å Helgeandsholmen har omläggningen
av värmesystemet fortsatts, sedan 1959 års riksdag (BoU:s uti.
1959: 31) medgivit att i riksdagshuset anordnas en för riksdags- och riksbankshusen
gemensam värmecentral samt bemyndigat riksbanken att för
ifrågavarande ändringsarbeten ta i anspråk förslagsvis 520 000 kronor utöver
de 170 000 kronor, som anvisats av 1957 års riksdag.

I samband med efterlagningar på grund av nämnda arbeten med värmeanläggningen
har målningsarbeten utförts för en kostnad av 17 800 kronor.
Därjämte har golvet i en del av korridoren en trappa upp omlagts för en
kostnad av 16 800 kronor.

Det i föregående års berättelse omnämnda arbetet med omläggningen av
riksbankens avloppssystem och anslutningen av detsamma till stadens avloppsnät
i Kanslihuskajen har slutförts. Totalkostnaden kan ej angivas, då
anläggningen ännu icke är helt likviderad.

Beslut har vidare fattats om reparation av räcket å Bankkajen samt om
uppsättning å nämnda kaj av nya lyktstolpar. Den sammanlagda kostnaden
har beräknats till 14 500 kronor.

Österbygdens vattendomstol har, på ansökan av Stockholms stad, genom
dom den 24 oktober 1959 lämnat staden tillstånd att på vissa villkor utföra
och för framtiden bibehålla en damm i Norrströms södra del — den s.k.
Stallkanalen — från Bankkajen till Kanslihuskajen. Dammbyggnaden skall
vara fullbordad senast vid utgången av år 1962.

Vid avdelningskontoren har kostnaderna under året för fastighetsunderhåll,
som beslutats av fullmäktige eller direktionen, uppgått till
belopp, som framgår av nedanstående sammanställning. De kontor, där
kostnaderna understiger 5 000 kronor, har ej medtagits.

Kontor	Kronor	Kostnaden avser huvudsakligen:
Göteborg .....	5 800: —	Diverse ändrings- och reparationsarbeten i samband med omdisposition av uthyrda lokaler.
Halmstad.....	57 000: —	Reparationer i en uthyrd bostadsvåning (se föregående års berättelse) samt uppfö-rande av ny pannskorsten jämte smidesar-beten till denna.
Kristianstad . .	10 000: —	Ändrings- och reparationsarbeten i banklo-kalema samt målningsarbeten i vaktmäs-tarbostaden.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960 49

Kontor	Kronor	Kostnaden avser huvudsakligen:
Luleå .......	. 115 000: —	Lagning av skadad puts på samtliga fasa-der, sedan gammal färg avlägsnats, samt därefter sprutning av fasaderna med s. k. activan. Omdragning av ledningar och komplettering av plåtbeslag på tak och lis-ter; målning av fönster.
Mariestad . . .	38 800: —	Ändrings- och reparationsarbeten i bank-lokalerna.
Vänersborg . .	6 300: —	Ombyggnad av kapprum och anordnande av toaletter.
Östersund . . . .	11 500: —	Reparations- och målningsarbeten i direk-törsvåningen. Inmontering av radiatorer i vaktmästarbostaden. Underhåll av ytter-taket.

Beslut har fattats om ombyggnad och reparation av huvudentré och
trapphallar vid kontoret i Luleå. Kostnaderna härför beräknas uppgå till
cirka 35 000 kronor.

Medgivande har lämnats televerket, som förhyr lokaler i riksbankens
fastighet i Mariestad, att på egen bekostnad verkställa om- och tillbyggnad
av dessa lokaler.

§ 26.

Med stöd av bemyndigande av 1959 års riksdag (se BoU:s uti. nr 33) har
riksbanken genom köpekontrakt den 25 juni 1959 för en köpeskilling av
193 500 kronor överlåtit viss beredskapsanläggning.

§ 27.

Sedan telestyrelsen i skrivelse den 26 oktober 1959 anmält önskan att
omkring år 1963 få övertaga de lokaler i televerkets fastighet i Kalmar,
vilka för närvarande förhyres för riksbankens avdelningskontor i nämnda
stad, har förhandlingar upptagits med Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet
om att förhyra lokaler för avdelningskontoret i en bolaget tillhörig
nybyggnad, som är under färdigställande.

§ 28.

Nya kollektivavtal för arbetarpersonalen vid pappersbruket och
sedeltryckeriet har träffats för tiden 1 februari 1959—31 januari 1960. I
kollektivavtalet beträffande arbetarpersonalen vid pappersbruket har därefter
vidtagits vissa ändringar och tillägg avseende arbetstiden och dess förläggning
från och med den 1 januari 1960 i anledning av den arbetstidsförkortning
som enligt gällande lag skall genomföras från och med sistnämnda

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1060. S samt. Nr 1

50 Bankoatskottets memorial nr 1 år 1960

dag. Vidare har nytt kollektivavtal för förmännen vid pappersbruket ingåtts
för år 1959.

Pappersbruket: Leveranserna av sedelpapper från pappersbruket
till sedelkontoret har under år 1959 uppgått till 65,8 milj. sedelenheter,
mot 97,4 milj. sedelenheter under föregående år.

Försäljningen av annat papper m. m. har haft ett värde av i runt tal
3,1 mkr, mot cirka 2,8 mkr föregående år.

De i föregående års berättelse omförmälda maskinerna för tillverkning av
sedelpapper i rulle har numera levererats. Anläggningen omfattar ny rulloch
granskningsmaskin till en kostnad av omkring 187 000 kronor, nya upprullningsanordningar
å pappersmaskin, skärmaskin, kalander och limmaskin
till en kostnad av cirka 88 000 kronor samt nya upp- och avrullningsspindlar
med hylsor till en kostnad av omkring 35 600 kronor. I dessa belopp ingår
även kostnaderna för montage och erforderliga byggnadsarbeten, vilka
till större delen utförts av brukets egen personal.

Även den i sagda berättelse omnämnda 500 kV A-transformatorn har numera
levererats och monterats.

För limmaskinen har installerats en automatisk, registrerande fukthaltsmätare
och vid pappersmaskinen har anbragts en ny separat ångledning
till filttorkcylindrarna. Kostnaderna har uppgått till cirka 23 000 resp.
10 500 kronor.

För effektivisering av rengöringsarbetena inom ledningsnätet för pappersmassan
har anskaffats en pump för högtrycksvatten, kostnadsberäknad till
9 000 kronor.

Skiljerummet har försetts med en anläggning för luftkonditionering till
en beräknad kostnad av omkring 19 000 kronor.

Telfrar för papperslagring har efter yrkesinspektionens anvisningar anordnats
för en kostnad av omkring 20 900 kronor.

Till grovholländeriet har inköpts och levererats en holländarekubb, komplett
med axel m. m., till en beräknad kostnad av omkring 40 000 kronor,
varav hittills erlagts omkring 26 700 kronor.

I samband med installationen av de nya maskinerna har vissa förarbeten
utförts för en förbättring av 1875 års fabriksbyggnad, i det att pelarfundament
och pelare utbytts mot dylika av sådan bärkraft, att betongbjälklag
framdeles kan utföras i byggnadens övre våningar. Kostnaderna för dessa
arbeten har uppgått till cirka 12 800 kronor.

1833 års fabriksbyggnad har under året underkastats fullständig yttre
reparation till en kostnad av omkring 13 000 kronor.

Moderniseringen och reparationen av bostadssamhället har fortgått planenligt.

Vid utgången av år 1959 uppgick antalet anställningshavare vid bruket
till 17 tjänstemän, 6 förmän, 64 manliga och 40 kvinnliga arbetare (därav
4 deltidsanställda), vartill kommer städningspersonal.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Sedeltryckeriet: Under år 1959 levererade sedeltryckeriet till
sedelkontoret omkring 89,5 milj. sedelenheter mot omkring 82,1 milj. sedelenheter
föregående år.

Sedeltryckeriets tidigare bostadslägenheter har under året ombyggts till
arbetslokaler för gransknings- och skärmaskinsavdelningarna, vilka härigenom
erhållit ändamålsenliga lokaler. Arbeten för pabyggnad av ytterligare
en våning å sedeltryckeriets terrassbyggnad har utförts under året och
beräknas vara slutförda under första kvartalet 1960. Genom de ovan
nämnda om- och påbyggnadsarbetena kommer tryckeriet att tillföras arbetslokaler
å sammanlagt cirka 500 kvm. Tryckeriets utrymmesbrist kommer
därefter att kvarstå endast för vissa hjälpa vdelningar, varjämte vissa
önskvärda förbättringar av personalutrymmena icke nu kan genomföras.
Man kan emellertid räkna med att en förbättring även för dessa avdelningar
m. m. kommer att möjliggöras sedan helrotationsmaskinen blivit inkörd
och sedan vissa äldre maskiner avyttrats samt vissa hjälpavdelningar
avvecklats.

Det av 1957 års riksdag (se BoU:s uti. 1957: 19) beviljade beloppet 2,5
mkr beräknas vara tillräckligt för att täcka kostnaderna för ovannämnda
byggnadsarbeten och för den beställda helrotationsmaskinen, vilken torde
komma att levereras under andra kvartalet 1960.

Sedeltryckeriet har under året anskaffat diverse maskiner och inventarier
för en sammanlagd kostnad av cirka 77 000 kronor.

Vid utgången av december 1959 uppgick personalen vid sedeltryckeriet
till 26 tjänstemän samt 53 manliga och 16 kvinnliga kollektivavtalsanställda
arbetare. (Motsvarande antal vid tidpunkten för beslutet om anskaffandet
av helrotationsmaskinen var 28, 70 och 20.) Därtill kommer städningspersonal
samt 8 tillfälligt anställda, timavlönade äldre arbetare och nattvakter.

Sedan riksbankens industristyrelse låtit verkställa utredning i frågan har
fullmäktige godkänt delvis nya grunder för upprättande av boksluten vid
pappersbruket och sedeltryckeriet.

De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader
för pappersbruket och sedeltryckeriet, anger endast de nettosummor,
som under året utbetalats till dessa industrier. Först när boksluten för industrierna
föreligger blir det möjligt att bilda sig en uppfattning om resultatet
av verksamheten under året.

§ 29.

För riktigheten av de å sid. 26—32 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrcrarna
Axel Rosengren och Stig Franzén, vilka undertecknat respektive
kontrasignerat riksbankens bokslut.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

§ 30.

Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1959 verkställts

av herr Persson i Vinberg och bankdirektören Ekengren vid kontoret i
Östersund,

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Göteborg, Malmö, Halmstad,
Jönköping, Karlstad, Mariestad, Vänersborg och Örebro, och tillsammans
med bankokommissarien Laurén vid kontoret i Kristianstad,

av bankdirektören Callans tillsammans med bankokommissarien Laurén
vid kontoret i Nyköping,

av bankokommissarien Laurén vid kontoren i Härnösand, Karlskrona,
Umeå, Visby och Växjö och tillsammans med bankokommissarien Borggren
vid kontoret i Uppsala samt

av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Falun, Gävle, Kalmar,
Linköping, Luleå och Västerås.

I inspektionerna vid kontoren i Linköping och Örebro deltog även bankokommissarien
Gustafsson.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets
kassor och förvaringsrum ävensom av Tumba pappersbruks
och sedeltryckeriets kassor har ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året verkställts vid
samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.
Stockholm den 7 januari 1960.

PER EDVIN SKÖLD

Ragnar Persson Per åsbrink Axel Rubbestad

Gustaf Kollberg Emil Ahlkvist Gunnar Svärd

Karin Winberg

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Bilaga

Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Valutastyrelsen har i skrivelse till fullmäktige den 27 december 1958 lämnat
en redogörelse för såväl den dåvarande tillämpningen av valutaförordningen
som för under år 1958 vidtagna ändringar däri. Vad tillämpningsprinciperna
och administreringen av valutaregleringen beträffar anser sig
valutastyrelsen nu i huvudsak kunna inskränka sig till att hänvisa till
nämnda skrivelse. Nedan lämnas en redogörelse för de under år 1959 vidtagna
ändringarna i valutalagstiftningen liksom för under året genomförda
viktigare ändringar i tillämpningsbestämmelserna ävensom avslutningsvis
i korthet för de restriktioner, som för närvarande gälla.

Genom beslut av 1959 års riksdag (prop. 1959: 129; B:oU 36; Rskr 304)
har ändring skett beträffande de lagliga förutsättningarna för valutareglering.
Den principiellt betydelsefullaste innebörden härav är, att upprätthållande
av valutareglering i andra lägen än när riket befinner sig i krig
eller krigsfara icke såsom tidigare är beroende av förhandenvaron av utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden utan kan ske när »så prövas
erforderligt för uppnående av det mål, som fastställts för riksbankens penningpolitiska
verksamhet, eller eljest med hänsyn till rikets betalningsförhållanden
med utlandet». Det sistnämnda kriteriet utgör i nuvarande läge
grunden för regleringen av betalningstransaktionerna inom den på bilateral
basis vilande betalningstrafiken med utlandet. Förordnande om valutareglering
i andra lägen än vid krig eller krigsfara kräver framställning från
fullmäktige i riksbanken samt samstämmande beslut av Kungl. Maj:t och
riksdagen. Är särskilt brådskande läge för handen, kan Kungl. Maj:t dock
giva visst begränsat förordnande och i efterhand underställa riksdagen
frågan. Förordnande må i dessa fall givas endast för viss tid, högst ett år.
Konstruktionen av valutalagen i detta hänseende innebär sålunda, att i
första hand riksbanken har att taga ställning till frågan, huruvida behov
av valutareglering föreligger eller ej.

Med stöd av bemyndigande av 1959 års riksdag har Kungl. Maj:t utfärdat
ny valutaförordning. Den nya förordningen, som gäller till och med den
30 juni 1960, upptar en del ändringar. Sålunda har den äldre valutaförordningens
bestämmelser om liembudsskyldighet och om den sedan länge icke
utnyttjade möjligheten till brevkontroll utgått. Vidare har tidpunkten, från
vilken en utlänning skall ha haft fast bostad i Sverige för att räknas såsom
valutainlänning, fastställts till den 1 januari 1957. Tidigare gällde den 1
januari 1953.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Kapitalrörelserna ha fortfarande varit föremål för kontroll. En del inskränkningar,
som härvidlag tidigare gällt ifråga om vissa slag av överföringar
till dollarområdet jämfört med samma slags överföringar till andra
länder, ha upphävts under året. Sålunda har den särskilda emigrationsvalutan
även vid emigration till dollarområdet höjts till i övrigt gällande
75.000 kronor per person — emigrant erhåller därutöver löpande avkastning
transfererad — och vidare medgives numera försäljning i Sverige från
dollarområdets sida av innehav av svenska värdepapper enligt samma regler,
som tillämpas gentemot utlandet i övrigt. Valutaregleringen synes i
princip ej längre böra användas för att förhindra eller fördröja hemtagning
av tillgodohavanden och tillgångar i Sverige av olika slag, tillhöriga i dollarområdet
bosatta personer; ifråga om från Sverige emigrerade personer synes
dock kunna krävas, att bosättningen utomlands visat sig mera varaktig,
innan de uppnå fulla möjligheter till överföring av svenska tillgodohavanden.
Vad beträffar överföring av kapital till dollarområdet för räkning i Sverige
bosatt person, exempelvis för investering, anser valutastyrelsen det
däremot alltjämt motiverat att underkasta framställningar därom mera
restriktiv prövning än när det gäller andra länder.

I fråga om förfoganden över utländska värdepapper ha lämnats generella
dispenser i olika hänseenden. I Sverige eller i valutabanks eller annan svensk
fondkommissionärs depå i utlandet förvarade utländska värdepapper kunna
sålunda under vissa förutsättningar omplaceras i utlandet genom att försälj
ningslikviden användes för köp av utländska värdepapper. Vad beträffar
överlåtelse mellan valutainlänningar av i Sverige förvarade utländska
värdepapper har tidigare gällande föreskrift, att värdepapperen skola vara
börsnoterade i Sverige eller upptagna i en valutabankerna delgiven förteckning,
upphävts. Utländska värdepapper må vidare försäljas till utlandet
enligt generellt medgivande, vilket även gäller fast egendom i utlandet och
utomlands befintligt lösöre. De generella dispenserna omfatta icke värdepapper,
beträffande vilka avtalats mellan riksbanken och värdepappersinnehavaren,
att försäljning ej skall ske utan riksbankens tillstånd, eller vilka
— vad gäller omplaceringar i utlandet — eljest representera en direkt investering.
Beträffande portfölj investeringar från svensk sida i utlandet må
nämnas, att tidigare praxis att ej tillåta utbyte av tyska obligationer annat
än mot andra tyska obligationer liksom att ej medgiva byte av utländska
obligationer mot utländska aktier frångåtts.

Summan av under år 1959 lämnade tillstånd till direkta investeringar i
utlandet — med fördelning på dollarområdet och världen i övrigt och med
beloppen för s. k underutvecklade länder särskilt angivna — framgår av
nedanstående sammanställning. Siffrorna för åren 1955—1958 lämnas till
jämförelse. Belopp i miljoner kronor.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

	1955	1956	1957	1958	1959
Dollarområdet ....................	22,5	29,3	74,1	60,8	68,5
Övriga länder ....................	114,1	106,1	117,2	110,0	288,1
Summa investeringar..............	136,6	135,4	191,3	170,8	356,6
Härav s. k. underutvecklade länder . .	64,7	68,4	61,5	91,8	98,2

Beloppen inkludera såväl nyteckning och ökning av aktie- och andelskapital som försträckningar
och vissa längre varukrediter. Transaktionerna ha tagit formen av penningöverföringar, överföring
av apportegendom eller eljest varuutförsel, disposition av utländska fordringar eller andra utländska
tillgodohavanden eller — i ringa omfattning — upplåning i utlandet.

Vad beträffar de löpande betalningarna till utlandet gäller att de i det
stora hela kunnat utföras utan inskränkningar och genom förmedling av de
olika betalningsställena (valutabanker m. fl.) utan riksbankens förhandsprövning.
De tidigare föreliggande mindre inskränkningarna vad beträffar
betalningar till dollarområdet vid jämförelse med motsvarande betalningar
till andra länder ha avskaffats. Sålunda har exempelvis bemyndigandet till
bankerna att medgiva förskottsbetalningar vid varuimport utvidgats att
gälla intill samma belopp vid betalning till dollarområdet som till andra
länder (25.000 kronor).

Liksom ifråga om kapitalbetalningar ha de under året genomförda ändringarna
i tillämpningsbestämmelserna beträffande de löpande betalningarna
till utlandet genomgående betytt förenklingar och lättnader eller inneburit
utvidgade bemyndiganden för valutabanker och andra betalningsställen.
Detta har exempelvis gällt ifråga om betalningar för licensavgifter samt
för fartygsfrakter. Beträffande de senare har tidigare gällande anmälningsoch
redovisningsskyldighet för resa med svenskt fartyg eller befraktat utländskt
fartyg, vilken berörde dollarområdet, avskaffats. Tidigare erfordrades
— med visst undantag — i princip riksbankens godkännande av alla
betalningar under transitoaffärer. Nya bestämmelser ha gjort det möjligt
för bankerna att själva medgiva sådana betalningar på uppdrag av det förmedlande
svenska företaget, därest den betalning, som sker till Sverige, erlägges
i konvertibel valuta och affären avvecklas inom sex månader. Valutatilldelning
för tjänste- och affärsresor är numera icke begränsad i annan
mån än att beloppet skall vara skäligt med hänsyn till resans ändamål och
tiden för utlandsvistelsen.

De inskränkningar i betalningsutbytet med utlandet, som gälla vid utgången
av år 1959, äro sammanfattningsvis väsentligen följande.

Kapitalöverföringar till Sverige i rent placerings- eller spekulationssyfte
medgivas i princip icke. Den viktigaste härav berörda kategorien av transaktioner
är för närvarande portfölj förvärv från utlandets sida av svenska
värdepapper. I princip lämnas ej heller tillstånd till kapitalöverföringar till
utlandet av nyssnämnda slag. Härav beröras främst portföljköp av värdepapper
men även placeringar på räkningar i utlandet och i fast egendom,
exempelvis villafastigheter för rekreationsändamål. Erläggandet till utlandet
av premier för ny liv-, livräntc- och pensionsförsäkring är likaledes begrän -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

sat. För direkta investeringar i dollarområdet gäller som ovan nämnts
strängare prövning än eljest är fallet. Emigranter kunna erhålla upp till
75.000 kronor i samband med utresa ur Sverige. Till förhindrande av emigranters
utförande av kapital därutöver skall vid försäljning från utlandets
sida av svenska värdepapper avlämnas ett affidavit, utvisande att värdepapperen
icke tillhört någon som efter den 1 januari 1957 varit bosatt i
Sverige.

Ifråga om löpande betalningar är turistvalutatilldelningen för resa till
andra länder än Danmark, Finland, Island, Norge samt Storbritannien och
the Scheduled Territories (sterlingområdet) i övrigt begränsad till 5.000
kronor per person och år (exklusive biljettkostnader). För hälsans vårdande
och för studier lämnas vid behov ytterligare tilldelning. Förskottsbetalningar
till utlandet prövas av riksbanken med hänsynstagande till transaktionens
art; varulikvider på upp till 25.000 kronor — vid maskinköp intill
1/3 av likviden — kunna dock betalas utan riksbankens förhandsprövning.

Som allmän princip beträffande betalningsvägarna gäller att betalningarna
mellan Sverige och utlandet skola ske genom förmedling av svenska-valutabanker
och andra betalningsställen (övriga försäljningsställen för resevaluta
och i viss omfattning postverket). I stort sett kunna alla löpande betalningar
och därjämte vissa slag av kapitaltransaktioner utföras under generella
bemyndiganden, som lämnats av riksbanken. För betalningarna skola
avlämnas valutaanmälningar i den mån beloppen överstiga 5.000 kronor —
på de nordiska länderna 10.000 kronor — eller erfordras riksbankens förhandsprövning.

För betalningarna till och från de bilaterala länderna, som för närvarande
äro Brasilien, Bulgarien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien,
Ungern och Östtyskland, gälla särskilda föreskrifter ifråga om betalningsvägarna.
Dessa äro dock icke förestavade av valutaregleringsskäl utan av
handelspolitiska skäl.

Å valutastyrelsens vägnar:

Sven Joge Å. Lundgren

Stockholm den 2 januari 1960.

Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1960

600007