Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Bankoutskottets Memorial N:o 2

Memorial 1894:Bu2

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 6 mars 1894, kl. 1 e. m.

Memorial, angående verkstad granskning af riksbankens styrelse
och förvaltning.

Efter att numera hafva fullbordat den undersökning och granskning
af riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning, som bankoutskottet
enligt § 4 i den för utskottet gällande instruktion har till åliggande att
verkställa, får utskottet härmed i ämnet till Riksdagen afgifva berättelse.

Enär ansvarsfrihet blifvit fullmägtige i riksbanken beviljad för bankens
förvaltning i dess helhet under år 1891 samt hvad angår fullmägtiges
i protokoll antecknade beslut och åtgärder för tiden intill den 15
januari 1893, har utskottet på grund af sitt ofvanberörda åliggande
tagit närmare kännedom af fullmägtiges allmänna och särskilda protokoll
samt skrifvelser från och med sistnämnda dag till innevarande
riksdags början, äfvensom ej mindre de berättelser angående riksbanken,
som ufgifvits af Riksdagens år 1893 församlade revisorer af
statsverket, riksbanken och riksgäldskontor och de för granskning af
afdelningskontoren af Riksdagen utsedde särskilda revisorer, än ock fullmägtiges
i utskottets memorial n:o 1 till Riksdagen öfverlemnade berättelse
samt de redogörelser, hvilka från styrelserna för riksbankens
afdelningskontor beträffande samma kontors rörelse och förvaltning kommit
utskottet till banda.

Bill. till lliksd. Rrot. 1824. 6 Sami. 1 Afd. 2 Uäft. (N:o 2.)

1

2

BanhoutsJcottets ''Memorial N:o 2.

Metalliska
kassan. Fordringar
i löpande
räkning
å utrikes
ort.

Riksbankens metalliska kassa liar under år 1893 vexla! mellan högst
20,35 millioner den 31 maj och lägst 18,95 millioner kronor den 23
december samt har, då densamma vid årets början utgjorde 19,66 millioner
och vid dess slut 19,07 millioner kronor, således på det hela minskats
med 0,59 million kronor. Af den vid årets slut befintliga metalliska
kassan utgjorde 10,65 millioner guld och 2,41 millioner konvention
sskiljemynt, pregladt enligt lagen om rikets mynt den 30 maj 1873,
och af den under året inträffade minskningen belöper 0,17 million å
guldet och 0,42 million å konventionsskiljemyntet.

Det i metalliska kassan ingående guldförrådet har under år 1893
vexla! mellan högst 16,82 millioner den 31 januari och lägst 16,52 millioner
den 12 augusti, då metalliska kassan tillhopa utgjorde 19,90 millioner,
hvadan äfven vid detta tillfälle, likasom under hela året, föreskriften
i § 6 af reglementet, att guldkassan skall svara mot minst V.-,-delar af
kassan i sin helhet, varit iakttagen.

Riksbankens fordringar i löpande räkning hos bankinrättningar eller
handelshus å utrikes ort hafva under år 1893 undergått betydliga vexlingar,
i det att desamma, som vid årets början utgjorde 8,22 millioner
kronor, derefter successivt stego till 15,62 millioner den 18 februari, då
de uppnådde sitt högsta belopp under året. Från denna tid sjönko de
oafbrutet till den 10 juni, då de utgjorde 2,38 millioner, gingo derefter
något uppåt, men sjönko sedan åter ända ned till 2,28 millioner den 19
augusti, hvilket är det lägsta beloppet under året. Efter denna tid
hafva dessa fordringar ökats samt uppgingo vid årets slut till 11,39
millioner kronor. På sätt af denna redogörelse framgår, voro riksbankens
behållningar i löpande räkning å utrikes ort under en stor del af
året stadda i sjunkande och detta i sådan grad, att fullmägtige funno
nödigt att genom täta förhöjningar i riksbankens offentliggjorda köpkurser
för vexlar på utlandet söka tillföra banken någon större del af
den inom landet befintliga samt i och för sig alldeles icke ringa tillgången
på skeppningsvexlar, betalbara i utländsk valuta. Huru af sådan
anledning köpkurserna under en del af året hastigt stego, visa följande
ur riksbankens annonser antecknade kurser för köp af 3 månaders
vexlar:

77 77 / 7 8

1 pund sterling .....................„....... 18: 05 18: 06 18: 08 18: 09

100 riksmark................................ 88: is 88: 20 88: 25 88: 25

100 francs (Paris)........................... 71: so 71: so 71: 25 71: 55.

Det befäns emellertid, att dessa åtgärder — kursernas höjande,
särskilt hvad angick valutor å England — icke ledde till målet. En

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

3

af landets främsta aktiebanker hade nemligen sedan någon tid drifvit
en så beskaffad konkurrens med riksbanken på ifrågavarande område,''
att hvarje af riksbanken publicerad höjning i köpkursen å utländska
vexlar möttes från aktiebankens sida med anbud af köp till än högre
kurser0), hvartill kom, att samma bank enskildt erbjöd större försäljare
af ifrågavarande slags vexlar sådana öfverkurser, att af dessa vexlar
inga nämnvärda belopp kunde finna vägen till riksbankens kassor.

Då riksbankens å vista-tillgåugar i utlandet måste anses alltför obetydliga
att kunna tillfredsställa motsedd efterfrågan på utländska valutor
samt de gjorda försöken från fullmäktiges sida att genom höjda
köpkurser å utländska vexlar öka samma tillgångar på grund af ofvan
antydda konkurrens visade sig fruktlösa, funno fullmägtige nödigt att
på andra vägar indraga någon del af riksbankens utelöpande sedelstock,
i hviket afseende föredragande fullmägtigen föreslog samt fullmägtige
den 12 augusti beslöto en betydlig förhöjning i såväl in- som utlåningsräntan,
nemligen med en hel procent, så att högsta depositionsräntan
höjdes från tre till fyra procent och lägsta vexeldiskontot från fyra till
fem procent.

Sådana voro de skäl, som föranledde den nu ifrågavarande ränteförhöjningen.
Den berodde — på sätt af föredragande fullmägtigen
framhållits — icke af penningmarknadens läge vid tillfället, utan i
främsta rummet af andra förhållanden, till Indika fullmägtige med afseende
på riksbankens ställning såsom den förnämsta sedelutgifvande
banken i riket ansågo sig nödgade att taga hänsyn. Men var sålunda
den hufvudsakliga anledningen till ränteförhöjningen af mera tillfällig
beskaffenhet, blef också — då nämnda anledning snart nog undanröjdes
— förhöjningen ej heller länge beståndande. Redan den 5 oktober
— då riksbankens utländska behållningar betydligt ökats —- kunde
fullmägtige besluta återföra riksbankens såväl in- som utlåningsränta
till hvad den varit före den beslutade förhöjningen.

Sammanräknas de tillgångar, å hvilka riksbanken enligt § 5 mom.
1 i bankoreglementet eger utgifva sedlar, nemligen metalliska kassan,
på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande, mot sjöfara
försäkradt guldmynt eller omyntadt guld, äfvensom på utrikes ort
i löpande räkning innestående medel, befinnas desamma, som vid 1893
års början utgjorde 27,88 millioner, hafva varit högst den 18 februari

............ *7 7 ;■ 2S/? */#

*) l pund sterling ..... 18: 06 18: 07 18: oo 18: lo

100 riksmark .......................................... 88: so 88: sb 88: bo 88: bo

100 francs (Paris) .................................... 71: bo 71: bo 71: BB 71: cb

Dessa kurser hafva annonserats i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning å ofvan uppgifna dagar.

4

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

Sedelskulden
och de valutor,
på hvilka
den grunda#.

med 35,68 millioner och lägst den 19 augusti med 22,19 millioner,
hvarefter de under återstoden af året småningom ökats, så att de den
31 december uppgingo till 30,46 millioner kronor.

Högsta beloppet af riksbankens under år 1893 utelöpande sedlar,
som vid årets början var 44,02 millioner, har varit 47,83 millioner kronor,
hvartill sedelskulden uppgick den 30 december. Lägsta utestående
sedelskulden har åter utgjort 36,59 millioner den 18 februari.

Af de valutor — utom metallisk kassa och fordringar i löpande
räkning å utrikes ort — hvarå enligt § 5 mom. 2 i bankoreglementet
sedelutgifning får grundas, nemligen lätt säljbara utländska statspapper,
statens, allmänna hypoteksbankens och andra inhemska obligationer, som
å utländsk börs noteras, äfvensom vexlar, betalbara inom eller utom
riket, har under år 1893 tillgången, som vid årets början uppgick till
51,99 millioner kronor, vexlat mellan högst 56,17 millioner den 30 december
och lägst 44,08 den 18 februari. Den förenämnda högsta för året
antecknade tillgången i dylika valutor fördelades i följande poster:

utländska statspapper .................................................. 7,95 millioner kronor

statens in. fl. obligationer, noterade å utländsk börs 10,76 » »

vexlar, betalbara inom landet .................................... 24,ol » »

vexlar, betalbara utom landet.................................... 13,45 » »

De utländska statspapperen, som vid årets början bokförts till ett
värde af 6,49 millioner, hafva således ökats med ett bokfördt värde af
1,46 millioner kronor, hvilken ökning dock uppväges genom en i det
närmaste motsvarande minskning i de svenska obligationerna. Under
året hafva nemligen till kurser, som vexlat mellan 85,3 och 87 procent
inköpts tyska och preussiska 3 procents statsobligationer, till hvilket i
flera poster fördelade inköp, på sätt i Riksdagens revisorers samt i fullmägtiges
berättelser närmare omförmälts, medel erhållits genom försäljning
af svenska obligationer, nemligen dels statens 3''/2 procent och dels
Allmänna hypoteksbankens 4 ''/*» procent till ett ungefärligen motsvarande
belopp. Dessa inköp och försäljningar togo sin början den 5 maj, men
afstannacLe i det närmaste den 10 juni, då fullmägtige, som bestämt salukursen
å hypoteksbanksobligationerna till 102,50 procent, efter inhemtande,
att all anledning vore antaga, att samma obligationer, som i Hamburg
för riksbankens räkning genom en dervarande bank såldes eller utbjödos
till nämnda kurs, åter genom förmedling af en härvarande bank
köptes tillbaka till Sverige för 102,75 procent, funno sitt syftemål, att
genom de svenska papperens försäljning i Tyskland bereda riksbanken
tillgång till riksmarksvaluta för inköp af tyska statspapper, vara genom

Bankoutslcottets Memorial N-o 2.

5

slik återförsäljning förfeladt samt derför höjde ofvannämnda salukurs till
103 procent.

För att utröna, huruvida de bokförda värdena kunna anses motsvaras
af det antagliga saluvärdet å riksbankens obligationer, bar utskottet
låtit med ledning af de i »Hamburger Geld- und Effecten-Börse» och
»L’Economiste fransig» för 1893 intagna kurslistor för 3 dagar i hvarje
månad, nemligen en i början, en i medlet och en i slutet af månaden,
uträkna de å börserna i Hamburg och Paris noterade obligationernas
värde enligt medelkursen för året, hvarvid utskottet funnit följande förhållande
mellan det bokförda och det enligt nämnda medelkurs beräknade
saluvärdet:

Bokförd t
värde.

Kronor

Medel

kurs

1893*

1

Medelkurs

värde.

Kronor

2,049,701

44

96,0 2

%

2,080,886

10

1,362,088

89

95,99

%

1,376,300

49

2,062,722

20

102,7 7

%

2,138,643

70

. 1,206,346

65

93,27

%

1,184,419

44

782,977

50

100,66

%

770,079

60

175,940

_

88,7 6

%

164,383

52

262,845

100,33

%

267,539

34

984,018

67

86,26

%

981,075

99

961,995

97,85

%

945,460

26

3,626,713

05

107,04

%

3,963,193

65

477,204

83

86,34

%

476,219

02

695,760

94,66

%

674,780

16

829,776

55,05

%

782,892

66

116,678

23

97,89

%

124,453

75

iBokföringekurs
1 (i de flesta
I fall lika med
inköpskursen).

Riksgäldskontorets 31/» % obligationer af 1886 ..... J 94 %

» , » . 1890 ......| 95%

Allmänna liypoteksbankens 41/* % obligationer afl

1880 och 1883 .............................................100 å 97,54 %

Allmänna hvpoteksbankens B1/» % obligat, af 1886. 97 ä 04*/^ %
Hypotekskassaris för Sveriges städer 4''/s % obligationer
af 1882................................................ 102,85 %

Hypotekskassans för Sveriges städer S1/» % obligationer
af 1888............................................... 95 %

Tyska statens B1/* % obligationer af 1887 ............ 99 %

s 3 % af 1891 och 1898 86,90 %

Hamburger Staats B1/* % Rente.......................... 100 %

Preussiska 4% statsobligationer af 1876...............; '' 96,95 %

3 % > af 1893............... 86,90 %

Danska statens 3‘/j % statsobligationer af 1887.... 97‘/s %

Italienska statsgaranterade 3 % obligationer af 1889 58,6 %

Franska statens 3 % rentes af 1891.................... ''Mai %

\

Summa kronor

jl5,594,767|46|

115,930,327] 68

*) Endast i fråga om de franska 3 % rontcs Hr beräkningen gjord enligt noteringar å börsen i Varu;
alla öfriga iiro gjorda enligt noteringar i Hamburg.

6

Hankoutsiiottets Memorial N:o 2.

Obegagnad

sedelutgif ningsrätt.

Förutom de i denna tabell omförmälda obligationer innehade riksbanken
vid 1893 ars slut äfven följande obligationer, som icke noterats
ä utländsk börs, nemligen:

Kurs

Värdo enligt i

Bokförings-

Bokfördt

enligt

senaste

!

(— inköpa-)
kursen.

värde.

senasto
notering
i Stock-

notering i j
Stockholm 1
1893.

Kronor.

holm.

Kronor.

Riksgäldskontorets 3,6 % obligationer af 1887 ...
Allmänna bypoteksbaukens 3 */* % obligationer

100 a 100.75 %

.

1,315,000

96,75 %

1,269,360

1

af 1889 ......................

96,50 %

1,798,475

94,50 %

1,752,975

Vermlands bypotekaföreniugs 4 % obligationer

af 1855 ..........................

91,92 %

7

100%

Elfsborgs, Göteborgs och Bohns läns hypoteks-

''

förenings 4 % obligationer af 1857 . .

90%

98 %

3,600

387,100

100%

97%

4,000

383,150

Jernkontorets 4 % obligationer af 1886 ......

Stockholms inteckningsgarantiaktiebolags'' 3 Va %

obligationer af 1889............

96,50 %

563,560

87,25 %

509,540

_

Summa kronor

4,075,385

-—.

3,927,525 j-j

Om till summan af de å utländsk börs noterade obligationernas
värden, nemligen

det. bokförda , llet medelkurs

beräknade

kr. 15,594,767: 46 kr. 15,930,327: 68

läggas värdena å de å sådan börs

ej noterade............................... x» 4,075,385: —- » 3,927,525: —

erhållas följande värden............... kr. 19,670,152: 46 kr. 19,857,852: 68

af hvilka värden framgår, att obligationernas på ofvannämnda sätt beräknade
marknadsvärden öfverskjuta de bokförda värdena med kronor
187,700: 22.

Samtliga här ofvan omförmälda obligationer få — med undantag
allenast af jernkontorets och Stockholms inteckningsgarantiaktiebolags,
tillsammans bokförda till 950,660 kronor och med ett enligt hvad ofvan
anförts beräknad! saluvärde vid årets slut efter senaste notering af
892,690 kronor tjena såsom underlag för riksbankens sedelutgifning.

Den obegagnade sedelutgifningsrätten var vid 1893 års början
28,87 millioner samt har under årets lopp varit högst den 18 februari

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

7

med 43,17 millioner och minst den 30 juni med 22,75 millioner kronor.
Vid årets slut utgjorde den 27,63 millioner, men skulle, om då tillämpats
enahanda grunder för sedelstockens beräkning, som gälde till medlet
al år 1887, då i sedelskulden skulle inberäknas äfven beloppen af de
på folioräkning innestående medel samt utelöpande postvexlar, under i
öfrigt lika förhållanden, hafva utgjort endast 14,io millioner kronor.

Omfattningen af riksbankens utländska affärer har varit större under
år 1893 än närmast föregående år, i det att beloppet af vexelköpen
och dermed jemförliga transaktioner under år 1893 utgjort 132,85 millioner
och försäljningarna 125,88 millioner kronor eller tillhopa 258,73
millioner mot 2 39,03 millioner kronor under år 1892.

Största delen af denna rörelse kommer på hufvudkontoret. Af de
öfriga kontoren, som haft befattning med köp och försäljning af utländska
vexlar, har kontoret i Göteborg under år 1893 köpt sådana för
följande belopp i jemnade tal: pund sterling 167,900, riksmark 437,700,
Irancs 264,200 samt danska och norska kronor 712,500, motsvarande
4,302,000 kronor i svenskt mynt. Vexelförsäljningarna hafva omfattat
pund sterling 5,100, riksmark 295,100, francs 16,700 samt kronor å
Kristiania 40,000 och å Köpenhamn 36,700, utgörande i svenskt mynt
444,500 kronor. Under år 1892 utgjorde vexelköpen i rundt tal 5,03
millioner och försäljningarna 0,54 million kronor.

Vid kontoret i Malmö hafva såsom vanligt trasseringarna öfverstigit
beloppet af hvad som köpts. De köpta vexlarna hafva nemligen
utgjort i runda tal: pund sterling 82,900, riksmark 377,300, francs
59,300 samt danska kronor 49,300 och norska kronor 29,600 eller tillsammans
i svenskt mynt 1,95 millioner kronor. Deremot hafva sålts
pund sterling 110,100, riksmark 1,566,500, francs 464,100 och kronor
på Köpenhamn 5,200 eller i svenskt mynt tillsammans 3,21 millioner
kronor. Danska sedlar hafva vid kontoret inlösts till belopp af 2,56
millioner och norska sådana för 0,44 million kronor.

Äfven vid afdelningskontoren i Hemösand, Jönköping, Kalmar och
Karlstad har under år 1893 drifvits utländsk vexelrörelse, dock endast
genom köp al utrikes vexlar, enär trasseringsrätt icke medgifvits
dessa kontor. Endast vid kontoret i Hernösand hafva dock vexelköpen
uppsatt till mera betydande belopp, nemligen i pund sterling, riksmark,
francs och floriner samt danska och norska kronor till sammanlagdt belopp
i svenskt mynt af 1,80 millioner kronor.

Den i bokslutet beräknade vinsten å utländska vexelrörelsen uppgår
för år 1893 till brutto kronor 328,749: 68 och netto kronor
188,805: 21, utvisande eu minskning i denna senare i förhållande till

Utländska

vexelrörelsen.

\

8

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

Angående
riksbankens
deltagande i
teckning af
lån samt om
ökningen af
obligationstillgången.

Upplånings rörehen.

1892 års motsvarande vinst af kronor 106,515: 62. Anledningen till
ifrågavarande minskning är i fullmägtiges berättelse närmare angifven.

Under år 1893 har fråga ej förevarit om riksbankens deltagande i
något nytt, vare sig för ut- eller inländsk räkning upptaget, lån.

Riksbankens obligationstillgång bar, såsom förut antydts, på det hela
ökats med något mer än 1,46 millioner kronor, hvilken ökning uteslutande
faller på de utländska obligationerna. De inländska hafva deremot
i motsvarande mån minskats, nemligen med 1,47 millioner kronor;
hänvisande utskottet i öfrig! till don ofvan i fråga om riksbankens
obligationer lemnade utredningen.

Beträffande riksbankens upplåningsrörelse och hvad först angår de
på upp- och afskrifningsräkning insatta medlen, uppgingo dessa vid 1893
års början, för samtliga riksbankskontoren räknadt, till 3,97 millioner
kronor samt hafva under årets lopp vexlat mellan högst 4,34 och lägst
3,60 millioner kronor på 4,215—4,055 räkningar. Af dessa komma på
hufvudkontoret 3,266—3,054 räkningar med högst 3,42 och lägst 2,73
millioner kronor, hvarjemte antalet räkningar och belopp, i jemna tusental
upptagna, utgjorde vid afdelningskontoret i:

Göteborg...

mellan

235,000

och

131,000

kronor

176—140

räkning:

Malmö.........

»

135,000

»

63.000

»

»

126—77

»

Falun .........

»

127,000

»

44,000

»

»

87—37

■ »

Hernösand

»

184,000

»

21,000

»

49—32

y>

Jönköping

»

155,000

»

66,000

»

109—94

»

Kalmar ......

»

62,000

»

17,000

»

»

133—105

»

Karlstad ...

»

106,000

»

62,000

»

168—114

»

Luleå .........

»

179,000

»

104,000

»

152—67

»

Vexiö .........

)■>

84,000

»

31,000

»

»

62—43

Visby ........

99,000

45,000

»

»

133—77

»

Östersund

y>

115,000

25,000

»

»

132—97

✓ »

Depositionsmedlen hafva vid hufvudkontoret vexlat mellan 8,83 millioner
och 6,50 millioner kronor på 2,096—1,811 bevis samt utgjorde i
jemna tusental vid afdelningskontoret i:

Göteborg.......

... mellan

267,000

och

147,000

kronor

76-

-41

bevis

Malmö .............

»

69,000

y>

12,000

»

»

16-

-8

»

Falun................

139,000

»

25,000

»

70-

-16

»

Hernösand......

»

56,000

»

38,000

»

34-

-21

»

Jönköping.......

»

286,000

201,000

))

»

113-

-83

y>

Kalmar............

»

128,000

»

74,000

»

92-

-43

y>

Karlstad..........

»

262,000

»

50,000

»

))

117-

-43

))

Bunkautsköttets Memorial N:o 2. tf

Luleå..................... mellan 72,000 och 47,000 kronor på 39—34 bevis

Vexiö .................. x> 79,000 » 13,000 » » 38—12 »

Visby............... » 61,000 » 45,000 » » 29—21 »

Östersund............ » 286,000 » 235,000 » » 73—60 »

De utan ränta och på s. k. folioräkning innestående medlen, som
skola på anfordran återbetalas, hafva enligt de månadsvis meddelade
sammandragen öfver riksbankens ställning för banken i sin helhet vid
ett tillfälle under år 1893 uppgått till 15,26 millioner och ej någon
gång understigit 8,Öl millioner kronor. Hvad särskildt angår hufvudkontoret,
var dess skuld störst den 28 februari med 11,so millioner och
lägst den 30 juni med 4,40 millioner kronor på 80—68 räkningar. Vid
afdelningskontoren vexlade skulden å folioräkning på sätt följande
sammanställning utvisar:

Göteborg......

mellan

644,000 och 138,000

kronor

7

r

åkning

Malmö ........

»

3,327,900 »

1,815,000

»

7.

å

5

»

Falun............

»

438,000 ))

50,000

»

»

2

å

1

»

Hernösand...

»

572,000 »

96,000

»

»

3

»

Jönköping ...

»

416,000 »

53,000

»

3

Kalmar.........

»

510,000 »

77,000

»

»

3

Karlstad ......

»

420,000 »

37,000

»

»

3

»

Luleå............

537,000 »

78,000

»

»

4

å

2

»

Vexiö............

»

255,000 »

10,000

»

»

3

å

1

»

Visby............

»

162.000 »

12,000

»

y>

3

Östersund ...

371,000 »

42,000

»

5

å

2

Riksbankens utlåningsrörelse har, enligt hvad eu sammanfattning
af de till fullmägtige från de särskilda kontoren ingående rapporter
gifver vid handen, under år 1893 omfattat ett belopp af högst 78,37
millioner och lägst 64,oo millioner kronor, uttagen å beviljade kassakreditiv
häri inberäknade. Af detta belopp komma för vexlar högst
27,08 och lägst 18,40, för kassakreditiv högst 7,77 och lägst 5,67 samt
för den egentliga lånerörelsen 43,52 och 39,93 millioner kronor.

Vid jemförelse af förhållandena vid 1893 års början och slut befinnes,
att riksbankens fordringar för vexlar, lån och kreditiv, med inberäknande
af hvad, som var på indrifning beroende, utgjorde:

deu 31 december 1892 den 31 december 1893

vexlar............... kr. 23,oo millioner ............... kr. 23,99 millioner

lån.................... d 41,98 » .............. » 41,70 »

kassakreditiv... » 6,88 :» ............... » 6,51 »

kr. 71,92 millioner .............. kr. 72,20 millioner.

Bi/t. till Riksd. Blot. 18D4. 6 Band. 1 Afd. 2 Raft. 2

Medel, innestående

folioräkning
(utan ränta).

Utlånings rörelsen.

10

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

Utlåningsrörelsen på det hela har således under året ökats med
280,000 kronor.

På lagsok- Ett sammandrag af de särskilda riksbankskontorens på lagsökning
”drifning be- oc^ indrifning beroende fordringar visar följande ställning vid 1893
roende medel, års slut:

Vexlar,
lån och
kassa-kreditiv.

Afbetal-

ningslån.

Summa.

134,192

04

25,302

81

159,494

85

82,112

89

33,319

32

115,432

21

--

2,504

28

2,504

28

10,800

10,800

-

2,342

31

7,508

26

9,850

57

1,445

38

3,240

4,685

38

9,202

10

460

9,662

10

6,540

68

8,748

81

15,289

49

66,983

67

42,515

59

109,499

26

24,950

26,297

55

51,247

55

6,962 79

801

03

7,763

82

7,222 99

3,746

15

10,969

14

--I-

--

-

507,198

65

Vid hufvndkontoret............

» kontoret i Göteborg......

» » Malmö.........

» » Falun..........

» » Hornösand ...

» » Jönköping....

» » Kalmar........

» » Karlstad......

» » Luleå..........

» » Vexiö..........

» » Visby..........

» » Östersund ...

Kronor

Till detta belopp bör läggas summan af de vid 1993 års slut inom linien
förda fordringarne, livilka, om denna bokföringsåtgärd ej vidtagits, skulle hafva in -

räknats i de på indrifning beroende fordringarna............................................... kr. 555,102: 84

kr. 1,062,301: 49.

brages härifrån beloppet af de vid 1893 års början på indrifning beroende

medlen........................................................................................................ » 684,354: 23,

utvisar skilnaden.....................,.................................................................... kr. 377,947: 26,

huru ställningen under årets lopp försämrats.

Det ojemförligt största beloppet af de på s. k. osäker räkning
förda fordringarna härleder sig från försträckningar, som dels vid hufvudkontoret
och dels vid afdelningskontoren i Göteborg och Karlstad
beviljats två större bruksaffärer, hvilka hos riksbanken diskonterat vexlar

BankoutsTcottets Memorial N:o 2.

11

accepterade af en såsom fullt solid ansedd exportfirma i Göteborg,
samt äfven erhållit kredit under formen af kreditiv eller hypotekslån.

De belopp, som till följd af de antydda bruksaffärernas fallissement och
firmans insolvens vid 1893 års slut förts inom liden uppgå till sammanlagdt
234,500 kronor i kapital, hvartill, enligt hvad nu mera blifvit
kändt, torde böra läggas ytterligare 60,000 kronor, utlånade mot inteckningssäkerhet,
som visat sig värdelös, ehuru riksbankens fordran
föll inom halfva taxeringsvärdet. De förluster, som ifrågavarande lånetransaktioner
kunna åsamka riksbanken äro icke och kunna ännu icke
på länge blifva till siffran kända, men att de måste blifva betydliga är
klart nog af den framställning, som fullmägtige i sin berättelse lemnat.
Fordringarnas uppförande å s. k. osäker räkning innefattar emellertid i
och för sig endast en välbetänkt och af förhållandena påkallad bokföringsåtgärd,
som icke utöfvar något inflytande på de utsigter, som
kunna finnas, att någon del af fordringarna framdeles kan inflyta. Sådant
bär, enligt hvad utskottet under hand inhemtat, redan inträffat,

1 det att den ena af ofvan antydda bruksaffärer erhållit ackord, som
tillför riksbanken en utdelning å de inom limen förda fordringarna med
omkring 50,000 kronor.

I sammanhang med granskningen af riksbankens på indrifniug beroende
fordringar har utskottet till behandling förehaft de i fullmägti- m3.
ges protokoll antecknade framställningar, som under tiden från den 15
januari 1893 till samma dag innevarande år gjorts hos fullmägtige om
beviljande af ackord. Härvid har utskottet funnit, att af de beviljade
ackorden en del omfattat upp till 50 procent kapitalinbetalning å riksbankens
fordran, men att undantagsvis äfven vida lägre ackord medgifvits.
Bland nu antydda undantagsfall förekomma två, vid Indika
de ackordsvis erbjudna beloppen varit synnerligen små, nemligen endast

2 å 4 procent öfver hvad i utdelning i konkurserna beräknats kunna
erhållas, om dessa fått i vanlig ordning fortgå. I det ena af dessa
fall hafva, enligt hvad handlingarna utvisa, åtskilliga omständigheter
förefallit, som föranledt ett afdelningskontors styrelse, hvilken haft att
yttra sig i ärendet, att afstyrka bifall till ansökningen samt två af fullmägtige
att, mot det beviljade ackordet anmäla reservation.

12

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

För lånerörelsen
använda
medel.

Vinsten å
lånerörelsen.

De för lånerörelsen i sin helhet vid de särskilda riksbankskontoren
anordnade medel hafva utgjort:

i medeltal

vid 1893 års början vid 1893 års slut för hela året

kronor

kronor

kronor

vid

hufvudkontoret...............

26,700,000

— 26,650,000

— 26,681,000

kontoret

i Göteborg ...

12,800,000

— 12,300,000

— 12,730,000

»

»

Malmö.........

9,300,000

— 9,000,000

— 9,250,000

»

»

Falun .........

1,200,000

— 1,200,000

— 1,200,000

»

»

Hernösand

4,300,000

— 5,700,000

— 5,390,000

» >

Jönköping

2,150,000

— 2,450,000

— 2,430,000

»

»

Kalmar .....

1,100,000

— 1,100,000

— 1,130,000

»

»

Karlstad.....

2,000,000

— 2,000,000

— 2,080,000

Luleå .........

2,400,000

— 2,425,000

— 2,580,000

»

Vexiö .........

2,000,000

— 2,000,000

— 2,000,000

»

Visby .........

1,200,000

— 1,400,000

— 1,290,000

»

»

Östersund...

1,550,000

— 1,600,000

— 1,750,000

För de

särskilda kontorens vinst å lånerörelsen i förhållande

medelbeloppet af låneförlaget lenmas här nedan redogörelse, hvarvid
för afdelningskontoren afdrag skett för förvaltningsutgifter, så att den
för dem angifna vinst är verklig nettovinst, i motsats till hvad angår
hufvudkontoret, der dessa utgifter icke kunna frånskiljas och med afseende
på livilket kontor sålunda icke heller kan beräknas, huru mycket
af desamma särskildt belöper på utlåningsrörelsen.

Berörda vinst utgjorde:

vid hufvudkontoret ............

(bruttovinst) 2,96 procent kronor

788,911: 94

»

kontoret

i Göteborg ...

(nettovinst) 3,32 »

))

422,504: 55

»

Malmö.........

)) 4,09 »

))

378,600: 52

»

»

Falun ........

» 2,oo »

»

24,038: 53

»

»

Hernösand..

» 3,73 »

B

200,844: 38

»

»

Jönköping..

» 3,n »

))

75,590: 11

»

»

Kalmar ......

>) 2,17 ))

»

25,042: —

»

»

Karlstad.....

)) 0,30 »

)>

6,258: 71

»

»

Luleå...........

» 3,85 ))

))

99,287: 66

»

y>

Vexiö............

» 2,24 );

))

44,797: 70

• »

»

Visby............

)) 3,73 ))

))

48,061: 49

»

»

Östersund ...

» 3,62 »

»

kronor

63,305: 31
2,177,242: 90

BankoutsTcotteis Memorial N;o 2.

13

Transport kronor 2,177,242: 90

Då motsvarande vinst för år 1892 uppgick till » 2,461,231: 24

liar vinsten på lånerörelsen för 1893 således understigit
den för närmast föregående år med ............... kronor 283,988: 34

Hvad angår de särskilda kontorens nettovinst står nu såsom vanligt
Malmökontoret främst, hvarefter följa kontoren i Luleå, Hernösand
och Visby, Östersund, Göteborg, Jönköping, Vexiö, Kalmar, Falun och
Karlstad. Beträffande de två sistnämda kontoren torde böra anmärkas,
att det i Falun haft att under året betala till hufvudkontoret återstående
förskott till omkostnader för kontorets öppnande under 1892, hvilken
återstod, uppgående till 11,150 kronor, under året blifvit hufvudkontoret
godtgjord af Falukontorets behållning, hvilken senare af sådan anledning
måst upptagas till ett med ifrågavarande återbetalning minskadt
belopp; samt att anledningen till att det senare kontoret, det i Karlstad,
lemnat så ringa vinst är att söka deri, att inom linien måst föras ett
belopp af 60,000 kronor för diskonterade vexlar åt en större bruksaffär i
i Vermland, hvarigenom kontorets vinst med motsvarande belopp minskats.

Afdelningskontorens förvaltningsutgifter voro (öretal oräknade) under
år 1893 enligt kontorens i berättelserna lemnade uppgifter:

vid

kontoret

i Göteborg .............

......... kr.

73,781

»

»

Malmö....................

.......... »

46,166

»

»

Falun ....................

.......... »

29,971

Hernösand ...........

.......... it

24,075

»

»

Jönköping ...........

.......... »

27,356

»

»

Kalmar .................

.......... »

27,041

»

»

Karlstad .............

.......... ))

27,223

»

»

Luleå ...................

......... »

25,186

»

»

Vexiö ....................

......... »

23,559

»

Yisby ......''.............

......... »

14,080

»

»

Östersund .........

......... »

22,871

Skulle dessa utgifter icke fråndragas, utan kontorens vinst beräknas
på sätt här ofvan egt rum med afseende på hufvudkontoret, utgör
vinsten för:

kontoret i Göteborg ...................................... 3,90 procent kr. 496,286: —

» Malmö............................................. 4,59 » » 424,766: —

•» Falun ........................ 3,75 » » 45,009: —

14

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

Vinsten å
riksbankens
rörelse samt
dehufvudsakliga
inkomstoch
utgiftsposterna.

kontoret i

Hernösand ........................

............. 4,17

procent

kr.

224,919

»

Jönköping.......................

............. 4,24

»

»

102,964

Kalmar .............................

............. 4,61

»

»

52,083

»

Karlstad ...........................

.............. 1,61

»

»

33,482

» -

Luleå ...................:.............

............ 4,82

»

124,474

Vexiö..........:....................

............. 3,42

»

68,357

»

Visby..................................

.............. 4,82

»

»

62,141

»

Östersund ........................

.............. 4,92

»

»

86,176

I likhet med hvad förut skett fur utskottet här meddela följande
redogörelse för de i riksbankens bokslut ingående vigtigaste inkomstoch
utgiftsposterna för år 1893.

Inkomster och vinster:

upp -

och utlånings -

kr. 2,177,242: 90
11,150: —

l:o. Vinst på
rörelsen...

hvarifrån bör afdragas ....................

som intjenats af afdelningskontoret
i Falun, men åtgått för betalning
af ett af liufvudkontoret lemnadt
förskott för bestridande af
omkostnader för öppnandet år
1892 af samma afdelniugskontor. <

2:o. Räntor af statspapper och obligationer

a) inhemska...................................... kr. 505,027: 94

b) utländska....................................... » 247,466'': 86

3:o. Vinst vid köp och försäljning af obligationer ...

4:o. » vid inlösen af utlottade obligationer .........

5:o. » på utrikes vexelrörelsen................................

6:o. » på snidt papper från Tumba bruk efter af drag

af riksbankens till 19,300 kronor uppgående
kostnader för nya byggnader vid bruket ............

7:o. Afgifter för förseglade deposita.............................

8:o. » » öppna » .............................

9:o. Vinst på utländskt guldmynt (hufvudkontoret)...
10:o. Öfriga inkomster och vinster..................................

kr.

2,166,092:

i

90

»

752,494:

80

»

42,912:

39

»

3,091:

07

»

188,805:

21

»

80,118:

77

»

1,359:

05

»

19,900:

09

»

189:

96

»

7,236:

69

kr.

3,262,200:

93

Banlcontslcottets Memorial N:o 2. 15

Transport kr. 3,262,200: 93
11 ro. Saldo vid årets slut af upplupna, ej betalna
räntor, jemfördt med detsamma vid föregående
års slut.....,.......i................................:............................. )> 19,369: 88

Kronor 3,281,570: 81

Utgifter och förluster:

l:o. Räntor på äldre lånebanksobligationer.................... kr. 9,463: 79

2:o. Fullmägtiges arfvoden samt aflöning till tjenstemän

och vaktbetjente vid liufvudkontoret ....................... » 353,085: 21

3:o. Pensionsstaten ................................................................. » 58,166: 67

4:o. Välgörenhetsbidrag ....................................................... » 14,718: —

5:o. Förvaltningsutgifter vid hufvudkontoret .................. » 352,418: 46

6:o. öfriga utgifter och förluster ....................................... » 10,430: 36

Kronor 798,282: 49

Då från inkomster och vinster................................................ kr. 3,281,570: 81

dragas utgifter och förluster.................................................. » 798,282: 49

blifver behållna vinsten för år 1893 ................................. kr. 2,483,288: 32

Motsvarande vinstsiffra för år 1892 utgjorde kronor 2,801,446: 37
eller kronor 318,158: 05 mera än 1893.

Denna nedgång i riksbankens behållna vinst för sistnämnda år
torde bero på flera samverkande omständigheter, bland hvilkä kunna
nämnas dels den jemförelsevis ringa vinst, som uppkommit af riksbankens
utrikes vexelrörelse, för hvilket förhållande fullmägtige i sin
berättelse angifvit de i deras tanke förefintliga orsaker; dels ock i viss
mån de af omständigheterna föranledda öfverföringarna af stora fordringsbelopp
från kapitalräkningen till s. k. osäker räkning.

En åtgärd, som fullmägtige med afseende på riksbankens rörelse
under året vidtagit, vill utskottet särskilt omförmäla, enär
den synes utskottet egnad att i viss mån leda samma rörelse in
på nya vägar, hvilka utan tvifvel kunna verka fördelaktigt för riksbanken
sjelf och för hela landets bankväsende. Utskottet åsyftar
härmed det af fullmägtige i berättelsen för 1893 under § 23 omförmälda,
under samma år för första gången lemnade medgifvandet för
enskilda bankinrättningar, som af Kongl. Maj:t oktrojera^, att under

16

Banlcoutskottets Memorial N:o 2.

vissa vilkor i riksbanken rediskontera af dem diskonterade vexlar på
högst 6 månader mot åtnjutande dervid af ett särskildt s. k. återgångs-
eller returdiskonto, att utgå efter hvarje års slut. Af detta
medgifvande hafva hittills fyra enskilda sedelutgifvande banker och två
aktiebanker begagnat sig. De största belopp, som enligt hittills gjorda
bestämmelser få på en gång för hvarje bank rediskonteras, är en million
kronor. Om det för de rediskonterade vexlande erlagda diskontot under
året uppgått till visst belopp (minst 20,000 kronor, om högsta rediskonteringsbeloppet
varit en million kronor), återbetalar riksbanken af det
erlagda diskontot ett återgångsdiskonto, som för närvarande * är bestämdt
till V2 procent under riksbankens för hvarje fall gällande lägsta
diskonto.

Då denna låneform är ny, torde deri anledningen vara att söka,
att den hittills icke kommit till större användning; lärande såsom en
bidragande orsak dertill ock få räknas, att fullmägtige med rätta varsamt
utstakat gränserna för densamma.

Särskildt är denna ^diskontering af betydelse, såsom egnad att
öka möjligheten af en större spridning af riksbankens sedlar, i det
att de enskilda bankerna utan tvifvel i bredd med det från början
af innevarande år genom den höjda bevillningsafgiften å utelöpande
sedlar inträffade fördyrandet af deras egen sedelutgifning möjligen
skola finna mera fördelaktigt att genom rediskontering hos riksbanken
af vexlar förskaffa sig och använda riksbankssedlar i stället för
att i så stor utsträckning som eljest anlita sin egen sedelutgifningsrätt.
Sedd ur nu antydda synpunkter, finner utskottet den af fullmägtige
under sistlidna år beslutade rediskonteringen vara egnad att främja en
önskvärd och å ömse sidor behöflig samverkan mellan riksbanken och
de enskilda penninginstituten i riket, en samverkan, som, i den mån
särskildt de sedelutgifvande bankerna begagna sig af rediskonteringen,
utan allt tvifvel bäst är egnad att underlätta genomförandet af det allt
mer omfattande önskemålet, att riksbanken må komma att ensam öfvertaga
all sedelutgifning i landet.

Under år 1893 hafva fullmägtige vidtagit den åtgärden att låta
utsträcka riksbankens expeditionstid vid kontoren i Stockholm till kl.
3 e. in. Visserligen synes — att döma af hvad vid beslutets fattande
antecknats till protokollet — fullmägtige hafva tänkt sig åtgärden endast
vara för tillfället eller en viss del af året behöflig; men antager utskottet,

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

17

att det skall visa sig vara med hänsyn till allmänhetens beqvämlighet
och riksbankens egen fördel lämpligt att äfven framgent låta ifrågavarande
beslut om förrättningstidens utsträckning tillämpas.

På sätt här ofvan redan blifvit antydt, beviljades vid nästlidet års
lagtima riksdag fullmägtige i riksbanken ansvarsfrihet dels för förvaltningen
af denna banks hufvudkoutor samt dess afdelningskontor i Göteborg,
Malmö, Hernösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Luleå, Vexiö,
Visby och Östersund under år 1891 samt hvad beträffade kontoret i
Hernösand, jemväl för den del af år 1890, detsamma varit i verksamhet,
dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmägtiges
protokoll för tiden från och med den 15 januari 1892 till
samma dag år 1893. Efter granskning af riksbankens hufvudkontors
räkenskaper för år 1892 hafva Riksdagens senast församlade revisorer
i afgifven berättelse anmält, att mot riksbankens förvaltning under den
tid, granskningen omfattat, ej något varit att erinra samt att revisorerna
för sin del ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmägtige beviljas. De
revisorer, som af Riksdagen utsetts att för ofvanberörda tid granska
nämnda afdelningskontors förvaltning, hafva likaledes i sina öfver dessa
förrättning afgifna berättelser tillstyrkt full ansvarsfrihet för sagda
kontors styrelser; och som utskottet vid den nu verkstälda undersökningen
af riksbanken ej haft något att mot förvaltningen af densamma
anmärka, utan funnit, att fullmägtige med omsorg och nit fullgjort det
dem lemnade vigtiga uppdrag, får utskottet hemställa,

att ansvarsfrihet må beviljas fullmägtige i riksbanken
dels för förvaltningen af bankens såväl hufvudsom
afdelningskontor under år 1892, dels ock för de
beslut och åtgärder, hvilka finnas antecknade i fullmäktiges
protokoll för tiden från och med den 15
januari 1893 till samma dag innevarande år.

Slutligen får utskottet anmäla, att utskottet framdeles i sammanhang
med granskningen af bankoreglementet kommer att taga i vidare öfvervägande
de i revisorernas och fullmägtiges berättelser samt de senares
protokoll förekommande ärenden, som, ehuru ej af beskaffenhet att inliih.
till Riksd. Prat. 1824. 6 Sami. 1 A/d. 2 Höft.

3

18

BanTcoutslcottets Memorial N:o 2.

verka på frågan om ansvarsfrihet för fullmägtige, dock kunna finnas
påkalla ytterligare pröfning.

Stockholm den 6 mars 1894.

På utskottets vägnar:

0. R. THEMPTANDER.

Stockholm, K. L. Beckman, 1894.

Tillbaka till dokumentetTill toppen