B an k o - Ui s k allé ts Memorial N:o 2 (Memorial 1882:Bu2 bu)

B an k o - Ui s k allé ts Memorial N:o 2.

HT:o 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 Febr. 1882, kl. 5 e. m.

Memorial, angående verkstäld granskning af Riksbankens tillstånd
och förvaltning.

Uti § 4 af den för Banko-Utskottet gällande instruktion är föreskrift
meddelad Utskottet att undersöka och granska Riksbankens tillstånd samt
huru densamma blifvit styrd och förvaltad och att dervid med synnerlig
uppmärksamhet följa fullmäktiges i Riksbanken åtgärder i och för metalliska
kassans upprätthållande samt myntutvexlingens fortgång och bestånd.

I anledning häraf och enär ansvarsfrihet senast blifvit fullmäktige i
Riksbanken beviljad för förvaltningen af denna banks såväl hufvud- som
afdelningskontor under år 1879 äfvensom för de beslut och åtgärder,
hvilka finnas intagna i fullmäktiges protokoll från den 15 Januari 1880
till och med samma dag 1881, har, för fullgörande af ofvanberörda sitt
åliggande, Utskottet tagit kännedom dels af de berättelser rörande 1880
års förvaltning, sistlidna års revisorer af Riksbankens hufvud- och afdelningskontor
afgifvit, dels af fullmäktiges allmänna och särskilda protokoll
för tiden från nyssnämnda den 15 Januari 1881 till samma dag innevarande
år, dels ock af fullmäktiges i Utskottets memorial N:o 1 till Riksdagen
öfverlemnade berättelse jemte de denna följaktiga berättelser från
styrelserna öfver Riksbankens afdelningskontor i afseende å dessas förvaltning
under år 1881; och får Utskottet, efter nu fulländad granskning,
berättelse deröfver till Riksdagen härmed afgifva.

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 6 Sami. 1 Afd. 3 Höft.

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

Riksbankens kassatillgångar — guld, silfver och behållningar hos utländska
bankinrättningar eller handelshus — sammanlagda med Riksbankens
förråd af utrikes vexlar, hafva under det senast förflutna året
vexlat mellan 40,76 millioner kronor i slutet af Mars och 31,98 millioner
kronor i medlet af December samt utgjorde vid sagda års ingång 37,67
millioner kronor och vid dess slut 32,7 2 millioner kronor, utvisande sålunda
en minskning under året i dessa tillgångar af i det närmaste 5
millioner kronor. Beloppet af utelöpande sedlar för samma tid nedgick
från 39,40 millioner kronor vid årets början till 30,64 millioner kronor
i medlet af April och besteg sig vid årsafslutningen till 37,79 millioner
kronor, således något öfver halfannan million mindre än vid 1881 års
början, under det att sedelreserven, som vid sistnämnda tidpunkt uppgick
till 12,71 millioner kronor och i medlet af Mars månad stigit till 17,85
millioner kronor, derefter och intill senare hälften af September vexlade
mellan dessa belopp, hvarefter densamma stadigt sjönk och utgjorde vid
årsskiftet ej mer än 5,91 millioner kronor, eller 7,80 millioner mindre än
vid 1881 års ingång.

I Riksbankens kassatillgångar har under nyssnämnda år den metalliska
kassan ingått med ett belopp, som från 16,22 millioner kronor
vid årets början var i ständigt stigande till medlet af Maj månad, från
hvilken tid åter kassan i allmänhet nedgick och, oaktadt vidtagna åtgärder
af fullmäktige, sjönk så, att densamma under eu del af November
och December månader något understeg det belopp af 15 millioner kronor,
hvarunder Riksbankens metalliska kassa icke får bibehållas. Till hufvudsaklig
del vållades dessa betydliga påkänningar på kassan genom den särdeles
under årets senare hälft ökade invexlingen i Köpenhamn af Riksbankens
sedlar jemte vexeldragningar på samma ort, hvilket åter föranledde
fullmäktige att, för mötande deraf och för beredande af tillgångar till
kassans ökande, under senare halfårets lopp tid efter annan i Köpenhamn
försälja utrikes betalbara vexlar i francs, riksmark och pund sterling till
sammanlagdt belopp af mer än fem millioner kronor och att i stället
derför indraga skandinaviskt guldmynt för närmare tre millioner kronor.
Vidare hafva fullmäktige under November och December månader för metalliska
kassans ökande låtit utaf Riksbanken tillhöriga allmänna hypoteksbankens
i francs och kronor utstälde fyraprocent-obligationer af år
1879 genom Norddeutsche Bank i Hamburg afyttra sådana obligationer
för en million francs till en kurs af 921/, procent kurtagefritt men med
afdrag af 1/s procent i provision. Härförutom har från England indragits

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

plantsguld till värde af omkring 380,000 kronor. I följd af förenämnda
åtgärder till metalliska kassans uppehållande hade densamma vid årsafslutningen
stigit till 15,59 millioner kronor, deraf 11,63 millioner kronor
i myntadt och omyntadt guld, eller i det närmaste samma belopp som
vid årets ingång, och 3,96 millioner kronor i silfver, understigande förrådet
vid årets början med något öfver 400,000 kronor.

1 afseende å guldkassan, som icke vid någon tidpunkt af aret varit
lägre än 11 millioner kronor, är att bemärka, att det i densamma ingående
skandinaviska guldmyntet under året ökats med 1,85 millioner kronor,
hvaremot förrådet af utländskt guldmynt minskats, hufvudsakligen
genom försäljning till Köpenhamn af en och en half millioner francs efter
kurs af 72,15 pr 100 francs mot liqvid i skandinaviskt guldmynt.

Enligt förra Riksdagens beslut har myntning af femkronor ingäld
under nästlidna år företagits. Det hittills myntade beloppet, 325,000
kronor, medgifver dock ännu endast utvexling i mindre poster och till en
början blott ödd hufvudkontoret och två afdelningskontor, de i Göteborg
och Malmö.

Hvad silfvermyntet beträffar erinras derom, att, sedan jemlikt Kongl.
kungörelsen om öfvergången till det nya myntsystemet den 30 Maj 1873,
de enligt Kongl. förordningen den 3 Februari 1855 eller äldre författningar
preglade silfvermynt af en riksdalers värde och deröfver ledan
från och med den 31 December 1878 och de af ringare värde med innevarande
års ingång upphört att vara lagligt betalningsmedel, såsom sådant
numera icke annat silfvermynt gäller än det enligt 1873 års myntlag
preglade.

Enligt aftal med Kongl. Myntverket har under nästlidna ar försäljning
af gammalt silfvermynt egt rum till pregelvärde motsvarande 276,000
kronor eller i vigt 4,130,23 skålpund mot godtgörelse efter medelpriset
för silfver under samma tid å Londons börs, utgörande 58 kronor 56 öre
skålpundet.'' Denna försäljning har ådragit Riksbanken en förlust af närmare
40,000 kronor.

Riksbankens utländska behållningar, hvilka under arets första månader
väsentligen ökades och sedermera, med undantag för Maj, Juni och
en del af Juli månader, intill September månads ingång bibehöllo sig vid
ungefärligen samma storlek som vid 1881 års början eller något öfver
9''Zj millioner kronor, blefvo efter sagda tidpunkt sa väl för trasseringar
som i och för inbetalningar af Riksbankens andel i svenska statens kon -

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

verteringslan af ar 1880 anlitade så, att dessa behållningar vid årets slut
nedgått till 5,17 millioner kronor.

Den utländska vexelrörelsen har under nästlidna år varit icke obetydligt
större än under åren 1879 och 1880. Totalbeloppet af köpta
vexlar vid Riksbankens hufvudkontor uppgick under år 1881 till 104,28
millioner och af sålda till 108,65 millioner kronor, således en omsättningssumma
af nära 218 millioner kronor emot resp. 182 och 194 millioner
kronor under de två föregående åren. Förutom vid hufvudkontoret
har omsättning af utländska valutor egt rum jemväl vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö. Sålunda hafva vid det förra kontoret blifvit
köpta utrikes vexlar i pund sterling, riksmark, francs och kronor för tillhopa
omkring tre och en half millioner kronor och försålts dylika valutor
i riksmark för något öfver en half million kronor. Vid afdelningskontoret
i Malmö har endast köp af utländska vexlar ifrågakommit uti
pund sterling, riksmark och kronor för något öfver 700,000 kronor.

Tillgången å accepterade utländska vexlar i portföljen, som vid 1881
års slut likasom vid samma års början utgjorde närmare 12 millioner kronor,
har under året vexlat mellan något öfver 5 millioner i slutet af
Februari och början af Mars samt omkring 13,5 millioner i början af
Oktober.

Den å utländska vexelhandeln för nästlidna år belöpande vinst är
ovanligt stor och beräknas uppgå till något öfver 650,000 kronor emot
233,000 kronor och 286,000 kronor under åren 1879 och 1880.

Det för bemedling af svenska statens konverteringslån af år 1880
bildade konsortium, uti hvilket, såsom bekant är, Riksbanken jemväl ingick,
har begagnat sig af förbehållen optionsrätt till öfvertagande af de
i en andra emission af sagda lån ingående belopp, hvilka erfordrats till
konvertering af 1858, 1860 och 1861 årens lån. Riksbankens vinst på
konverteringen af dess tillgång å Riksgäldskontorets obligationer tillhörande
sistnämnda lån har uppgått till omkring 200,000 kronor, och deltagandet
i sjelfva konverteringslånet, hvars första emission omfattade 1864 och 1866
årens statslån, beredd Riksbanken en vinst af närmare 100,000 kronor.

Försäljning af Riksbankens andel i allmänna hypoteksbankens senaste
franska fyraprocentlån har lemnat en vinst af omkring 190,000 kronor.

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

Vid läsning ad'' fullmäktiges protokoll har Utskottet fäst sin uppmärksamhet
vid en så väl i senaste revisionsberättelse angående Riksbanken
under § 14 som ock i fullmäktiges berättelse till Utskottet under § 3
i korthet omförmäld lånetransaktion, bestående deruti att Riksbanken,
enligt upprättad t kontrakt, mot inteckningssäkerhet i stadsfastighet förmedlat
ett på tretio års amortering stäldt obligationslån till en industriel
inrättning och dervid åtagit sig att verkställa inlösen af kuponger och
utlottade obligationer, derest medel dertill å vissa tider före förfallodagarne
hvarje år under amorteringstiden af låntagaren till Riksbanken inbetalades.

De skäl, som, så vidt af fullmäktiges protokoll kan inhemtas, i fråga
om förmedlingen af berörda obligationslån gjort sig gällande, synas vara
att söka dels i den goda säkerhet, fullmäktige funnit de utfästa inteckningarna
uti fastighet i Stockholm erbjuda, och dels i den vid tiden för
låneförmedlingen rikliga penningetillgången. Utskottet, som uti den insigt
och omtanka, hvarmed fullmäktige skött Riksbankens angelägenheter, finner
en borgen derför att all den varsamhet, dylika transaktioner naturligen
betinga, af fullmäktige äfven i detta fall iakttagits, och som i afseende
särskild! å förenämnda lån funnit, att obligationerna hastigt såldes,
med vinst för låneförmedlaren, har dock i betraktande af Riksbankens
egenskap af statsanstalt och dermed förenade grannlaga uppgifter ansett
sig böra för Riksdagen uttrycka sin tvekan, huruvida förmedling af
obligationslån till industriella inrättningar i allmänhet må kunna, anses
vara med Riksbankens ändamål fullt öfverensstämmande.

I afseende å Riksbankens upplåningsrörelse meddelas:
att de på upp- och afskrifning derstädes insatta medel, hvilka vid
1881 års ingång bestego sig till 386 millioner kronor på 2,261 räkningar,
under nästlidna år vexla! mellan detta belopp och 4,38 millioner kronor
samt uppgingo vid årets slut till 3,11 millioner kronor på 2,232 räkningar,
äfvensom

att de i Riksbanken på deposition insatta medlen från 18,33 millioner
kronor på 3,328 bevis vid sagda års början under året nedgått så,
att depositionsbeloppet vid årsskiftet utgjorde 16,66 millioner kronor på
2,988 bevis.

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

Afdelningskontorens andel i denna rörelsegren har under nu ifrågavarande
år likasom tillförene varit obetydlig. De på upp- och afskrifning
insatta medlen hafva

vid afdelningskontoret i:

Göteborg vexlat emellan	68,000 och 128,000 kr	. på	. 44 till 75	räkningar
Malmö ... »	»	12,000 och 89,000 »	»	48 till 71		»
Luleå...... »	»	15,000 och 39,000 »	»	13 till 23		»
Visby ... »	»	14,000 och 61,000 »	»	13 till 21		»
Östersund »	»	4,000 och 37.000 »	»	9 till 22		»
Vexiö ...... »	»	8,300 och 2,200 »	»	5 till 8		»
De på deposition insatta medlen hafva utgjort
vid afdelningskontoret i:
Göteborg ........		602,000 till 792,000	kr.	på 73 till	113	bevis
Malmö ..............		70,000 till 195,000	»	» 8 till	19	»
Luleå................		68,000 till 120,000	»	» 62 till	76	»
Visby.................		6,000 till 27,000	»	» 7 till	13	»
Östersund ........		12,000 till 89,000	»	» 9 till	44	»
Vexiö.................		5,000 till 10,000	»	» 2 till	3	»

De för hvarje månad nästlidna år meddelade uppgifter angående Riksbankens
ställning gifva vid handen, att den inrikes vexeldiskonteringen
under samma år månad efter månad varit i stigande, men deremot den
öfriga inhemska utlåningen i aftagande. Uttagen på beviljade kassakreditiv
förete ungefärligen enahanda siffror vid 1881 års början och slut.
Riksbankens fordringar på vexlar, lån och kreditiv utgjorde:

den 81 Dec. 1880. den 31 Dec. 1881.

för vexlar............................ kr. 10,38 millioner kr. 18,57 millioner

» lån.................................. » 32,85 » » 28,42 »

» kassakreditiv.................. »''7,82 » »7,48 »

eller inalles kr. 51,05 millioner kr. 54,47 millioner.

Af den samtliga enskilda sedelutgifvande banker, jemlikt bestämmelserna
i § 31 mom. 7 af bankoreglementet, medgifna rätt till erhållande

Banko-Utskottets Memorial $f:o 2.

från Riksbanken af s. k. vexlingsförskott i sedlar å 5 kronor, för hvilka
förskottsbelopp ränta från och med år 1881 intill utgången af år 1884,
då dylik rätt upphör, skall erläggas med 3 % för år, hade vid sistlidna
års början följande 18 enskilda banker begagnat sig, nemligen: Skånes,
Kopparbergs, Smålands, Göteborgs, Norrköpings, Sundsvalls, Kristianstads,
Venersborgs, Skaraborgs läns, Gefleborgs läns, Uplands, Vesterbottens, Borås,
Södermanlands, Kalmar, Gotlands, Bohusläns och Oskarshamns.

Härtill hafva under årets lopp kommit Hernösands och Kristinehamns
enskilda banker, hvaremot det af Gefleborgs enskilda bank innehafda
förskott före årets utgång återbetalts.

Sammanlagda beloppet af dessa förskott utgjorde vid 1881 års början
kronor 8,822,300 och vid årets slut 8,598,000 kronor.

Vermlands, Östergötlands, Örebro, Mälarprovinsernas, Stockholms, Hallands
och Helsinglands enskilda banker hafva under ifrågavarande år ej
anmält sig till erhållande af omförmäla slags förskott.

Hvad särskild! afbetalningslånen beträffar, finnes uti senaste revisionsberättelse
under § 24 samt i fullmäktiges till Utskottet afgifna berättelse
under § 25 redogörelse lemnad rörande fördelningen mellan de särskilda
riksbankskontoren och användandet vid hvardera af den för dylika lån
bestämda fond af högst 12 millioner kronor.

Till upplysning om beloppet af de medel, hvilka för lånerörelsen i
dess helhet varit under år 1881 till de särskilda riksbankskontoren anordnade,
har Utskottet ansett sig böra meddela följande uppgift.

De för nämnda rörelse anvisade medel utgjorde:

vid 1881 års början.

vid hufvudkontoret ................................... kr. 22,250,000

» afdelningskontoret i Göteborg......... » 9,500,000

» » i Malmö ...... ... » 6,200,000

» ji i Luleå.............. » 2,175,000

d » i Visby............... » 950,000

y> » i Östersund......... » 800,000

» x> i Vexiö...............

Summa kr. 41,875,000

vid 1881 års sint.

kr. 21,850,000.

9,000,000.
» 6,100,000.
» 2,050,000.

» 1,150,000.

» 1,500,000.

kr. 43,150,00ff

Enligt de från afdelningskontoren till Utskottet inkomna berättelser
har deras behållna vinst nästlidna år utgjort:

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

afdelningskontorets i Göteborg................................................ kr. 370,001: 37

» )> Malmö ................................................... » 254,428: 50

)) » Luleå...................................................... » 87,293: 60

» » Visby ................................................... » 35,615: 05

» » Östersund ........................................ » 40,624: 28

» » Vexiö under de tre månader af året

detta kontor var i verksamhet ... » 10,944: 93

tillsammans kr. 798,907: 73

Vinsten vid hufvudkontoret å upp- och utlåningsrörelsen har uppgått
till 748,288 kronor 46 öre, dock utan afdrag af de för samma rörelse
belöpande förvaltningsutgifter, livilka icke kunna från öfriga dylika utgifter
särskiljas.

Då emellertid i de uti bokslutet för nästlidna år upptagna vinstbeloppen
vid de särskilda kontoren icke ingår dessas vinst för hela året
1881, utan i enlighet med hvad förut varit brukligt endast för de tre
första qvartalen jemte vinstbeloppen för fjerde qvartalet af nästföregående
år, komma de särskilda kontoren att i 1881 års bokslut ingå med föl -

jande vinstbelopp, nemligen:

hufvudkontoret med............................................. ki*. 630,205: 09

afdelningskontoret i Göteborg med.................. » 358,184: 06

» » Malmö med ..................... » 256,970: 20

» » Luleå med........................ » 91,909: 50

» » Visby med ..................... » 36,754: 03

» » Östersund med ............... » 27,007: 94

tillhopa kr. 1,401,030: 82.

Enligt numera verkstäldt bokslut för nästlidna år uppgår bankovinsten
till 3,261,722 kronor 52 öre. I sammandrag utvisar detsamma följande

Inkomster och vinster:

Upp- och utlåningsrörelsen................................. kr. 1,401,030: 82.

Ränta på in- och utländska obligationer ....................... » 930,909: 22.

» på lån mot inteckning i landt- och stadsfastigheter
(»upphörda lånegrenar»)........................... » 133,218: 47.

Saldo af upplupna oguldna räntor, jemfördt med detsamma
vid 1880 års slut.......................................... » 106,889: 03.

Vinst på utrikes vexelrörelsen............................................. » 653,872: 21.

Transport kr. 3,225,919: 75.

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

Transport kr. 3,225,919: 75.
Vinst på konvertering af Riksgäldskontorets obligationer

af åren 1858 och 1860 i thaler preuss. kurant... » 197,911: 72.

Vinst på deltagandet i svenska statslånet af år 1880 » 97,373: 64.

Vinst på deltagandet i norska statslånet af år 1880... )> 8,918: 58.

Skilnad mellan bokföringsvärde och inlösningspris på

utlottade obligationer................................................... » 10,598: 68.

Skilnad mellan bokföringsvärde och inlösningspris på
försålda obligationer, nemligen:

a) Allmänna hypoteksbankens fyraprocent-obliga o

tioner af år 1879 ..................kr. 189,660: 17.

b) Åtskilliga jernvägsaktiebolags

obligationer.............................. » 40,305: 25.

c) Rörstrands aktiebolags obliga tioner.

................................ » 28,000: —.

d) Öfriga sålda obligationer............ » 14,803: 13. » 272,768: 55.

Öfriga inkomster.................................................................... » 27,311: 82.

kr. 3,840,802: 74.

Utgifter och förluster:

Förvaltningskostnad vid hufvudkontoret............................. kr. 472,338: 11.

Välgörenhetsbidrag .................................................................. » 16,861: 50.

Förlust på gammalt silfver ..........;........................................ » 34,133: 88.

D:o på kopparskiljemynt................................................... » 39,701: 23.

Öfriga utgifter............................................................................ » 16,045: 50.

kr. 579,080: 22.

Enligt hvad af fullmäktiges protokoll inhemta^ hafva, sedan, vid tryckning
af beslutade nya slags sedlar å 1,000 kronors-valören, anledningförekommit
det särskilda åtgärder borde vidtagas till förebyggande i möjligaste
måtto af sedlarnes efterbildning på fotografisk väg, fullmäktige
funnit skäl förordna, att den vidare tryckningen af dylika sedlar skulle
inställas och att de redan färdiga ej finge i rörelsen utsläppas; hvarjemte
dels uppdragits åt sakkunnig person att, efter undersökning af sedlarne,
afgifva förslag till de åtgärder och anstalter, som kunde finnas lämpliga
för omöjliggörande eller försvårande af efterapning på omförmälda sätt,
dels ock lemnats Riksbankens tryckeriföreståndare tillfälle att på utrikes
Bill. till Biksd. Prot. 1882. 6 Sami. 1 Afd. 3 Käft. 2

Banho-TJtskottets Memorial N:o 2.

ort förskaffa sig upplysningar om derstädes vunnen erfarenhet i afseende
å medel till betryggande mot dylika efterapningar; och lära dessa undersökningar
och erforderliga förarbeten numera hafva framskridit så, att
före innevarande års utgång prof å nya slags sedlar äfven af ifrågavarande
valör torde kunna blifva faststäldt och tryckning af sådana vidtaga.

På grund af det i § 20 mom. 5 af senast utfärdade bankoreglemente
lemnade bemyndigande hafva fullmäktige medgifvit att, räknadt från och
med innevarande års början, anvisningar, som på Statskontorets folioräkning
vid Riksbankens lmfvudkontor utställas af länsstyrelserna i Stockholms
län och de sex län, i hvilkas residensstäder afdelningskontor af Riksbanken
äro förlagda, må inlösas: de af länsstyrelsen i Stockholm utfärdade i
Riksbankens hufvudkontor och de öfriga jemväl vid hufvudkontoret, om
de skulle der till inlösen företes, men i öfrigt hvarje länsstyrelses anvisningar
endast vid det afdelningskontor, som är i samma stad som länsstyrelsen
förlagdt; hvarjemte, i sammanhang härmed, fullmäktige på gjord
framställning förklarat, att beträffande inbetalningar af statsmedel till vederbörande
afdelningskontor för godtskrifvande å Statskontorets folioräkning
hinder från Riksbankens sida ej mötte.

Med omförmälande häraf har Utskottet ock, med afseende derå att
dylik förmedling genom Riksbanken af liqvider för statsverkets räkning
ej förut ifrågakomma^ funnit sig höra något närmare redogöra för de anordningar,
som i och för omförmälda slags in- och utbetalningar ansetts
böra vidtagas. I sådant hänseende har i hvad Riksbanken rörer bland
annat förordnats:

att i hvarje dess afdelningskontor skall, med bibehållande för vederbörande
länsstyrelse af förut egande folioräkning, uppläggas en särskild
räkning benämnd »Statskontorets folioräkning i Riksbankens hufvudkontor»,
till hvilken länsstyrelsen hade att dels vid tiden för de nya anordningarnes
trädande i kraft öfverföra behållningen å folioräkningen, dels tid efter
annan från samma folioräkning öfverflytta medel för att Statskontorets
folioräkning vid hufvudkontoret tillgodokomma, hvarförutan enskilde komme
att der för Statskontorets räkning insätta medel;

att de anvisningar å Statskontorets folioräkning i hufvudkontoret,
hvilka länsstyrelsen utfärdar och afdelningskontoret inlöser, skola krediteras
å nyssnämnda Statskontorets folioräkning i hufvudkontoret, samt de å
samma räkning insatta medel uteslutande användas, så långt de förslå, till
inlösen af ifrågavarande anvisningar;

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

att länsstyrelserna skola ega att under hvarje kalendervecka utställa
anvisningar, de i Göteborg och Malmö för 200,000 kronor, de i öfriga
ifrågavarande län till belopp af 100,000 kronor;

att medel till nämnda belopp skulle, bokförda på räkning »förskott
för länsstyrelsernas anvisningar», hållas för lånerörelsen afskilda för att
endast till det angifna ändamålet vara till förfogande;

att, i den mån å statskontorsräkningen insatta medel icke lemna tillgång
till inlösen af länsstyrelsernas anvisningar, till nyssnämnda räkning
skall från för skottsräkningen öfverföras hvad till anvisningarnes inlösen
erfordras, och att när förskottsräkningens tillgångar minskas så att styrelsen
för afdelningskontoret får anledning befara att tillräckliga medel
ej finnas för möjligen förestående inlösningar af länsstyrelsens anvisningar,
kontorsstyrelsen hade att från hufvudkontoret begära ytterligare förskott;

att om länsstyrelse finner sig behöfva under en kalendervecka utställa
anvisningar för tillsammans högre belopp än i Göteborg och Malmö
200,000 kronor och på öfriga ställen 100,000 ki’onor, den har att sådant
för afdelningskontorets styrelse tillkännagifva så lång tid före den ifrågavarande
kalenderveckans början, som bestämmes genom en emellan länsstyrelsen
och styrelsen för afdelningskontoret träffad öfverenskommelse,
som af fullmäktige godkännes;

att, när af de rapporter och uppgifter angående ifrågavarande rörelse,
som afdelningskontoren hade att afgifva, framginge att derstädes af länsstyrelsen
insatta medel icke motsvarat de inlösta anvisningarne, utan någon
del af förskottsmedlen vid kontoret måst för omförmälda inlösen användas,
sådant belopp efter vederbörlig granskning och sedan detsamma
befunnits rigtigt bokföres å den vid hufvudkontoret förda förskottsräkningen; att

i hufvudkontorets folioräkningsbok Statskontorets folioräkning skall
föras med särskilda kolumner för Stockholm och för hvarje afdelningskontor
för bokföring af insättningar och uttag, öfver hvilken räkning i
sin helhet sammandrag efter hvarje veckoafslutning bör uppgöras; samt
att första helgfria dag i hvarje vecka skall i hufvudkontoret tillhandahållas
Statskontorets ombud dels en uppgift till län, nummer och
belopp å de anvisningar, som under nästföregående vecka blifvit, såsom
i afdelningskontor inlösta, Statskontoret i hufvudkontorets räkning påförda,
dels ock uppgift å det belopp, hvartill vid nästföregående veckoafslutning
samma räkning uppgått.

Derjemte har för den händelse öfverassignering å Statskonfimets hos

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

Riksbanken egande räkning till äfventyrs skulle förekomma, Riksbanken
förbehållits rätt att, derest icke senast inom sju dagar efter Statskontoret
meddelad underrättelse om öfverassigneringen räkningen vore fyld och,
så framt ej, efter uppgjord beräkning, skyndsamt för de medel, Riksbanken
sålunda kunde hafva förskotterat, till densamma erlades dess för tiden
gällande lägsta utlåningsränta, då kunna genom föreskrift till afdelningskontoren
utan vidare omgång upphäfva hela ifrågavarande anordning för
medels utbetalande, i följd hvaraf vederbörande hade att noga tillse om
öfverassignering egde ruin, och i sådant fall skyndsamt derom göra anmälan.

Såsom i senaste revisionsberättelse angående Riksbanken under § 50
förmärs, hafva de för granskning utaf afdelningskontorets i Göteborg
räkenskaper och förvaltning för år 1880 utsedde revisorer dels såsom
origtigt anmärkt, det kontorsstyrelsen fordrade att vederhäftighetsbevis,
för att afseende vid dem skall fästas, skola innehålla ovilkorlig försäkran
att lånesökande och löftesmän äro för samtliga sina till Riksbanken ingångna
förbindelser fullt vederhäftiga, dels ock att revisorerne hemstält
om åläggande för kontorsstyrelsen att tillhandahålla revisorerne de s. k.
anmälningssedlarne jemväl till diskonterings-, låne- och kreditivansökningar,
som varda af styrelsen afskinna, och icke blott, såsom hittills egt rum,
till de ansökningar af nyssberörda art, som af styrelsen bifallas, hvarjemte
upplysning i nämnda paragraf meddelats, att fullmäktige ålagt
kontorsstyrelsen att hädanefter förvara nu ifrågavarande anmälningssedlar,
intilldess revision af förvaltningen för den tid anmälningssedlarne omfatta
försiggått, så att revisorerne kunde, om så önskades, af dem taga del.

Utskottet, som vid nyssnämnda förhållande funnit någon åtgärd å
dess sida i sist berörda hänseende icke påkallas, har, med afseende derå
att kontorsstyrelsen i Göteborg icke yttrat sig öfver anmärkningen rörande
styrelsens förfarande vid pröfning af vederhäftighetsbevis, anmodat fullmäktige
att öfver denna anmärkning införskaffa kontorsstyrelsens förklaring
och derjemte eget utlåtande afgifva; kommande Utskottet att efter
erhållen del af berörda förklaring och utlåtande taga detta ärende i vidare
öfvervägande.

Banko- Utskottets Memorial N:o 2. 13

Vid sistförflutna riksdag beviljades fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet
för förvaltningen af Riksbankens så väl hufvud- som afdelningskontor
under år 1879 äfvensom för de beslut och åtgärder, hvilka finnas upptagna
i fullmäktiges protokoll från den 15 Januari 1880 till och med
samma dag innevarande år. De nästlidna år härstädes församlade revisorer,
hvilka granskat Riksbankens räkenskaper för år 1880, hafva i sin
berättelse anmält, att emot Riksbankens förvaltning under den tid granskningen
omfattat icke förekommit något att erinra, och de till granskning
af afdelningskontorens räkenskaper för samma år af Riksdagen utsedde
revisorer hafva uti sina berättelser tillstyrkt ansvarsfrihet för dessa kontors
styrelser. Med anledning häraf, och då Banko-Utskottet vid den nu
fulländade undersökningen funnit fullmäktige hafva med omsorg och nit
fullgjort det dem anförtrodda uppdrag, hemställer Utskottet:

att ansvarsfrihet må beviljas fullmäktige i Riksbanken
för förvaltningen af denna inrättnings så väl
hufvud- som afdelningskontor under år 1880, äfvensom
för de beslut och åtgärder, hvilka finnas omförmälda
i fullmäktiges protokoll från den 15 Januari
1881 till samma dag innevarande år.

Stockholm den 20 Februari 1882.

På Utskottets vägnar:
J. J. EKMAN.

Reservation:

af Herr Gummlvus: »I berättelse till Herrar Bankofullmäktige om verkstad
granskning af ett Riksbankens afdelningskontor yttrade inspekterande
Bankofullmäktigen den 30 sistlidne September bland annat följande:

Bih. till Riksd. Vrot. 1882. 6 Sami. 1 Afd. 3 Häft.

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

»Styrelsen, som visat sig angelägen om att sprida Riksbankens sedlar
inom provinsen, förklarade, att de härutinnan motverkades af Länsstyrelsen,
som alltid säljer sina postremissvexlar i en enskild banks kontor,
genom hvilket förfarande Länsstyrelsen i högst betydlig grad bidroge till
spridande af den enskilda bankens sedlar — ett förfarande, som jag, då
Styrelsen uttalade sin önskan derom, ansett mig böra omförmäla.»

Detta uttalande blef, jemte åtskilligt annat, vid första läsningen af
Fullmäktiges protokoll med tillhörande handlingar hos Banko-Utskottet
antecknadt; men vid en senare läsning beslöts med en rösts öfvervigt, att
detta ärende skulle utgå från föredragningslistan.

Emellertid synes det just i denna tid, då frågan om ytterligare afdelningskontor
från Riksbanken med makt träder fram, vara all anledning
göra sig i möjligaste måtto reda för de förhållanden — i vissa fall måhända
missförhållanden — under hvilka redan befintliga kontor arbeta;
och ur denna synpunkt torde jemväl denna omständighet, som en afdelningsstyrelse
ansett sig manad att för den inspekterande och denne för
Herrar Bankofullmäktige officielt anmäla, icke böra af Banko-Utskottet
undertryckas, och detta desto mindre, om möjligen det påpekade förhållandet
har någon motsvarighet annorstädes.»

Stockholm, tryckt i Central-Tryckeriet, 1882.