Utvisning av kriminella trots anknytning
Interpellation 2021/22:519 av Tobias Andersson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-05-24
- Överlämnad
- 2022-05-25
- Anmäld
- 2022-05-30
- Sista svarsdatum
- 2022-06-10
- Svarsdatum
- 2022-06-27
- Besvarad
- 2022-06-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Under påskhelgen ägde fruktansvärda korankravaller rum i vårt land. Över 400 poliser uppges ha skadats, och statens våldsmonopol utmanades kraftigt samt förlorades i vissa fall. Det står nu klart att massinvandring, obefintliga krav i integrationspolitiken och slapp kriminalpolitik leder till en oerhört dyster samhällsutveckling. Sverige har i dag stora hot inom riket i form av våldsverkande aktörer som hatar Sverige och allt som representerar Sverige – våra värderingar, vår polis, vår demokrati med mera.
Utgångspunkten måste vara att svensk lag och grundlagsfästa rättigheter alltid ska upprätthållas i Sverige, även i områden som kommit att belastas av kulturella parallellstrukturer, kriminalitet och invandring. Svenska statens våldsmonopol ska aldrig backa undan eller ge vika för våldsyttringar och angrepp. Polisen måste få fler verktyg, större befogenheter och ett tydligare uppdrag att etablera det svenska samhällets dominans i områden och situationer där det trängts tillbaka eller angrips.
Mot denna bakgrund har Sverigedemokraterna sedan korankravallerna presenterat två separata åtgärdspaket för att få bukt med parallellsamhällena och den kriminalitet de göder. Först ett 30-punktsprogram mot korankravallerna och därefter ett åtgärdspaket mot parallellsamhällen explicit. Inget annat parti har tydligt anslutit till våra förslag på åtgärder, men jag avser att åtminstone utkräva svar från regeringen om hur de ställer sig till de olika åtgärderna.
Bland dem som häktades efter korankravallerna var många utländska medborgare och bör därför utvisas ifall de döms för brott. Tyvärr sker det alldeles för sällan i dag, och även om regeringen nu föreslår vissa förbättringar rörande utvisningar i sin proposition Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk (prop. 2021/22:224) är det inte tillräckligt. Exempelvis behålls avvägningen mellan brottets allvar och brottslingens anknytning till Sverige. Enligt oss ska en person som begår allvarliga brott utvisas utan beaktande av om denne lärt sig språket eller har ett arbete.
Med anledning av ovanstående önskar jag fråga statsrådet Anders Ygeman följande:
Anser statsrådet att alla utländska medborgare som begår grova brott ska utvisas, och avser statsrådet och regeringen att vidta några andra åtgärder på temat utöver den proposition som nu behandlas?
Debatt
(7 Anföranden)Interpellationsdebatt 2021/22:519
Webb-tv: Utvisning av kriminella trots anknytning
Dokument från debatten
- Måndag den 27 juni 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:137
- Protokoll 2021/22:137 Måndagen den 27 juniProtokoll 2021/22:137 Svar på interpellation 2021/22:519 om utvisning av kriminella trots anknytning
Protokoll från debatten
Anf. 17 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! har frågat mig om jag anser att alla utländska medborgare som begår grova brott ska utvisas, och om jag och regeringen avser att vidta några andra åtgärder på temat utöver den proposition som nu behandlas.
Svaret på frågan är ja, fler som har begått brott ska utvisas. Regeringen har därför lagt fram propositionen Utvisning på grund av brott - ett skärpt regelverk. I propositionen lämnas en rad förslag som syftar till att skärpa lagstiftningen på detta område. Bland annat föreslås att högre krav ska ställas på utlänningens etablering i det svenska samhället för att han eller hon inte ska bli utvisad. Med etablering avses här inte bara personens deltagande i arbetslivet, utan anpassning till svenska förhållanden och förankring i samhället i stort. Vissa brottstyper ska också i sig kunna tyda på en bristande anpassning till svenska normer och förhållanden, inte minst hedersrelaterad brottslighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vidare föreslås bland annat att straffvärdesgränsen sänks från tolv till sex månaders fängelse och att förbudet mot att utvisa en person som kom till Sverige som ung och som har vistats här viss tid tas bort och att återreseförbud utan tidsbegränsning ska meddelas i större utsträckning än i dag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
De föreslagna ändringarna kommer att leda till att reglerna om utvisning på grund av brott blir mer ändamålsenliga och anpassade efter nuvarande förhållanden så att fler utlänningar som begår brott kan utvisas ur landet.
Anf. 18 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Under påskhelgen ägde fruktansvärda korankravaller rum runt om i vårt land. Över 400 poliser uppges ha skadats, och statens våldsmonopol utmanades kraftigt samt förlorades i vissa fall.
Det står nu klart att massinvandring, obefintliga krav i integrationspolitiken och slapp kriminalpolitik leder till en oerhört dyster samhällsutveckling.
Sverige har i dag stora hot inom riket i form av våldsverkande aktörer som hatar Sverige och allt som representerar Sverige - våra värderingar, vår polis, vår demokrati med mera.
Utgångspunkten måste dock vara att svensk lag och grundlagsfästa rättigheter alltid ska upprätthållas i Sverige, även i områden som kommit att belastas av kulturella parallellstrukturer, kriminalitet och invandring.
Svenska statens våldsmonopol ska aldrig backa undan eller ge vika för våldsyttringar och angrepp. Polisen måste få fler verktyg, större befogenheter och ett tydligare uppdrag att etablera det svenska samhällets dominans i områden och situationer där det trängts tillbaka eller angripits.
Bland dem som häktades efter korankravallerna var många utländska medborgare och bör därför utvisas ifall de döms för brott i samband med detta.
Tyvärr sker det alldeles för sällan i dag. Och även om regeringen nu föreslår vissa förbättringar rörande utvisningar i sin proposition Utvisning på grund av brott - ett skärpt regelverk, som Anders Ygeman hänvisar till i sitt svar, är det inte tillräckligt. Det var något som inte minst konstaterades genom att riksdagen riktade ett flertal tillkännagivanden i skärpande riktning till regeringen i samband med att propositionen behandlades.
I SD:s följdmotion betonade vi inte minst anknytningens betydelse. Enligt 8 kap. 2 § i utlänningslagen föreskrivs det att domstol som överväger utvisning ska ta hänsyn till utlänningens anknytning till det svenska samhället.
Propositionen föreslog även i denna del vissa skärpningar, vilket välkomnas. Men gällande brottslighetens anknytning bör det särskilt noteras att både utredningen och regeringens förslag att anknytning till Sverige genom arbete, kunskaper i svenska och liknande omständigheter alltjämt ska kunna utgöra skäl för att utvisning inte ska ske. En sådan generell ordning är enligt oss alldeles för givmild.
Utgångspunkten bör vara att anknytning inte beaktas alls för dem som döms för brott där förutsättningarna för utvisning uppfylls. Utländska medborgare som begått brott i Sverige har genom sitt agerande försakat rätten att vara kvar i Sverige. Huruvida de har lärt sig ett visst mått av svenska eller har ett arbete ska inte beaktas i den bedömningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Hur motiverar Anders Ygeman att regeringen fortsatt låter kriminella utlänningars påstådda anknytning vara relevant vid beslut om utvisning?
Anf. 19 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! När det gäller de upplopp som skedde under påskhelgen kan jag bara konstatera att flera av dem som var med där har dömts till långa fängelsestraff och utvisning. Det är bra.
Men detta är enligt den lagstiftning som gällde innan regeringen skärpte lagen. Den nya lagen träder i kraft den 1 augusti, och jag ser framför mig att fler kommer att dömas till utvisning. Beräkningarna från utredningen visar på att det kommer att bli uppåt 30 procent fler som döms till utvisning på grund av brott tack vare de regelskärpningar som regeringen gör.
Som vi hör applåderas de inte av Sverigedemokraterna, och det är knappast förvånande. Inte heller är vi så förvånade över att Sverigedemokraterna inte tycker att det spelar någon roll om man lär sig svenska, inte spelar någon roll om man arbetar och har arbetat och gjort rätt för sig och inte spelar någon roll om man försöker integreras i det svenska samhället. Vi tycker att det ändå ska beaktas. Där har vi olika uppfattningar. Svårare än så är det inte.
Anf. 20 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Jag redogjorde faktiskt för att Sverigedemokraterna stod bakom stora delar av den proposition som riksdagen nu har hanterat. Däremot var det Sverigedemokraternas uppfattning, vilken delades av en majoritet i denna kammare, att regeringens agerande var alldeles för klent - utöver att vara för sent.
Jag noterar att Anders Ygeman valde att inte svara på frågan om varför regeringen anser att en kriminell utlännings anknytning till Sverige är relevant vid bedömning av huruvida denna individ ska utvisas eller inte. Det svaret blev Anders Ygeman skyldig.
Likt jag redogjorde för i mitt första anförande har Sverigedemokraterna mot bakgrund av korankravallerna presenterat två separata åtgärdspaket för att få bukt med parallellsamhällena och den kriminalitet de göder.
Vi kom först med ett 30-punktsprogram mot korankravallerna och därefter med ett åtgärdspaket mot parallellsamhällena explicit. Inget annat parti har tydligt anslutit sig till våra förslag på åtgärder. Men jag avser att åtminstone, när jag nu har chansen, utkräva svar från regeringen i form av Anders Ygeman om hur de ställer sig till de olika åtgärderna. Jag vill inte minst göra det då Anders Ygeman och regeringen påstår att utvisning av utländska kriminella och återvandring är viktigt. Då bör man, likt så många gånger förr, hämta inspiration från Sverigedemokraterna för att gå fram med sakpolitiken.
Fru talman! Allt som allt rör våra paket ungefär 40-50 förslag. Jag hinner inte uppehålla mig vid samtliga utan tar ett par som är aktuella inom interpellationens ramar.
Vi vill se ett hinder mot erhållande av svenskt medborgarskap vid kriminella gärningar eller kopplingar. Det är alltså en prövning som görs, och när den sker ska man även genomföra en vandelsprövning. Om en person har begått någon brottslig gärning under vistelsetiden i Sverige ska det alltid utgöra ett hinder mot att bevilja medborgarskap.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I det sammanhanget bör även vandelsprövningen vara relevant vid bedömningen av familjens asylprocess i Sverige.
Vi vill återkalla uppehållstillstånd vid allvarlig brottslighet. Vid tillräckligt allvarlig brottslighet bör enligt oss dessutom hela familjers uppehållstillstånd kunna återkallas, så länge detta inte strider mot principen om non-refoulement. Familjen utgör den minsta enheten i samhället, och de har ett gemensamt ansvar för att anpassa sig till svenska normer och värderingar.
Detta förslag, fru talman, har stött på kritik och påståtts utgöra kollektiv bestraffning - detta trots att utvisning inte är ett straff, vilket jag tror att Anders Ygeman är fullt medveten om. De som vore aktuella för detta är ju inte svenskar, vare sig juridiskt genom ett svenskt medborgarskap eller för den delen på andra sätt - kulturella och så vidare.
Deras blotta närvaro i Sverige utgör ett privilegium för dem, och det finns ingen gudaskriven regel att det privilegiet ska vara för evigt - än mindre om man inom familjen begår grova brott under tiden som detta privilegium innehas.
Hur ställer sig Anders Ygeman till dessa förslag?
Anf. 21 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Jag hämtar ingen inspiration från Sverigedemokraterna. När man hör Tobias Andersson är det inte heller svårt att förstå varför.
Nu var det ett litet tag sedan jag läste Sverigedemokraternas skrifter. Men flera saker av det som tas upp där är sådana saker som regeringen redan har genomfört. Om man kräver saker som regeringen har gjort är det kanske snarare Sverigedemokraterna som inspireras av regeringen än tvärtom. Exempelvis genomförs en vandelsprövning vid medborgarskap. Vi går nu vidare med att också kräva språktest och samhällskunskapstest vid medborgarskap. Samma sak gäller även i det tidigare skedet, alltså när man får permanent uppehållstillstånd.
Jag vill däremot vara väldigt tydlig med att jag inte delar Tobias Anderssons uppfattning att om en människa i en familj gör sig skyldig till ett brott ska man straffa en annan medlem i den familjen. Utvisning är såklart påföljd på grund av brott även om det i något slags juridisk mening inte är ett straff; där kan Tobias Andersson ha en poäng. Men det är ju straff han vill utmäta. Det framgår av hela inlägget.
Varför ska den kvinna som drabbas av hedersvåld från sin bror utvisas från Sverige? Varför ska den som pluggar, lär sig svenska och gör rätt för sig utvisas för att han har en bror eller en pappa som har begått ett brott? Vad skickar det för signal till alla de kvinnor som försöker leva jämställt i Sverige och anpassa sig till svenska normer och värderingar om de kan utvisas, inte för att de gör fel utan för att de råkar ut för ett fel när brodern eller fadern ägnar sig åt hedersvåld eller liknande?
Den typen av rättskipning är främmande för västerländska förhållanden. Vi har sett den i andra delar av världen och i historien. Vi har sett den i sharialagarna, som ju tillämpar den här typen av kollektiv påföljd. Vi har sett den i 30-talets Tyskland. Jag tror inte att det är bra.
I motsats till Tobias Andersson menar jag att samhällets minsta enhet inte är familjen. Det är individen som är samhällets minsta enhet. Det är inte familjen som ska vara den minsta enheten och ha rättigheter. Det ska vara individen. Tobias Andersson är en självständig individ. Han ska inte straffas för vad hans pappa, mamma, bror, syster eller partner har gjort. Det ska de göra och ställas till svars för.
Anf. 22 Tobias Andersson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag försökte vara tydlig i de tidigare inläggen och konstaterade att utvisning inte utgör ett straff. Ändå väljer Anders Ygeman att återkomma och prata om vårt förslag i termer av att det skulle utgöra någon form av kollektiv bestraffning. Så är alltså inte fallet.
Utvisning innebär bara ett uppbrott från ett privilegium som man har innehaft. Det är inget straff. Det här är personer som inte är svenskar. De vistas förvisso i Sverige just nu, men de har inte någon uppenbar anledning att för alltid få fortsätta med det, och definitivt inte om man tillhör en familj som begår brott.
Jag förstår att Anders Ygeman vill försöka blanda bort korten lite. Det här handlar inte om att någon som själv blir utsatt för brott skulle kunna utvisas om det är partnern som begår hedersbrott.
Det här rör sig om allvarlig brottslighet, inte minst den typ av systemhotande brottslighet som vi såg under korankravallerna. Där kunde det röra sig om att man som mor langade stenarna som en son kastade mot polisen eller att man som mamma hejade på om sonen träffade och i efterhand uttryckte stolthet över sonens agerande. Då kanske inte mamman har varit faktiskt delaktig i den ytterst kriminella handlingen att kasta stenen mot polisen och göra sig skyldig till våldsamt upplopp eller blåljussabotage. Men brottet har ju möjliggjorts av mamman.
Eller om man möjliggör ett klanbeteende inom familjen och är ytterst medveten om att den typ av klanverksamhet sker som underminerar det svenska samhället, ska man då inte kunna utvisas som en konsekvens av det?
Utvisning är inte ett straff. Det är ett stopp på ett privilegium som icke-svenskar som befinner sig i Sverige innehar. Jag tycker att det är ett rimligt nästa steg.
Anf. 23 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Vad är det vi hör? Tobias Andersson säger att det här inte rör sig om hedersvåld utan om allvarlig brottslighet. Hedersvåld, Tobias Andersson, är allvarlig brottslighet. Hedersvåld drabbar kvinnor. Hedersvåld dödar kvinnor. Det är allvarlig brottslighet.
Vad ni vill göra är att göra det möjligt att utvisa offret för hedersvåldet, eftersom det passar in i hur ni ser på samhället. Vi står på offrens sida. Vi tänker inte tillåta att den som sköter sig eller som förtrycks av en bror eller en pappa ska utvisas på grund av att Sverigedemokraterna inte tycker att hedersvåld är allvarlig brottslighet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.