Rättssäkert skydd av förföljda kvinnor och deras barn

Herr talman! Hans Hoff har frågat mig om arbetet med ett rättssäkert system för personer som lever med skyddad identitet. Han har även frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stoppa Skatteverkets omprövning av skyddad identitet till dess ett rättssäkert system finns på plats. Skyddad identitet innebär att personen i fråga får en sekretessmarkering i folkbokföringsregistret. Denna åtgärd regleras i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Åtgärden innebär inte något bindande avgörande av sekretessfrågan. Enligt Skatteverkets praxis omprövas frågan om sekretessmarkering ska vara kvar, vanligen vart eller vartannat år. Denna omprövning är inte författningsreglerad. Arbetet med att förstärka skyddet för personer som är utsatta för hot eller förföljelse är högt prioriterat för regeringen. Möjligheten till skyddade personuppgifter är i det sammanhanget en viktig fråga. Justitiedepartementet har gett en utredare i uppdrag att lämna förslag i fråga om skyddade personuppgifter i syfte att höja skyddsnivån och rättssäkerheten för personer som riskerar att utsättas för brott. Uppdraget kommer att redovisas inom kort. Därefter kommer ärendet att beredas inom Regeringskansliet.

Herr talman! Tiotusentals kvinnor och deras barn får utstå hot, våld och trakasserier. I genomsnitt mördas en kvinna i månaden, oftast av en närstående man. Över 28 000 fall av våld mot kvinnor anmäls årligen. Detta är bara toppen av ett isberg. Den verkliga siffran känner vi inte till. Detta är situationen för kvinnor i dagens Sverige. Många tvingas leva med skyddad identitet för att komma undan sina förföljare. Över 11 000 kvinnor, många med barn, lever i dag med sådant skydd. Skyddad identitet innebär att personuppgifterna spärras och lämnas ut av skattemyndigheterna endast efter särskild prövning. Det är ändå inte ovanligt att spärrade personuppgifter lämnas ut till den som jagar dessa kvinnor, vilket kan få ödesdigra följder. Enligt Socialstyrelsen beror detta på att flera myndigheter har bristande rutiner och dålig kunskap om hur skyddade personuppgifter ska hanteras. Behovet av skyddad identitet omprövas vanligen efter två år. Beslutet om det ska vara kvar eller inte fattas i dag av en enskild handläggare på Skatteverket. Det är i dag heller inte möjligt för kvinnan att överklaga detta tjänstemannabeslut. Om den skyddade identiteten tas bort kan det leda till stor otrygghet för den berörda kvinnan. Herr talman! Den borgerliga majoriteten här i riksdagen har nu två år i rad avslagit mina motioner om behovet av bättre skydd för förföljda kvinnor. Motivet för avslagen har varit att regeringen håller på med beredning av Folkbokföringsutredningens förslag i ärendet. Utredningens förslag, som kom redan 2009, visade tydligt att myndigheterna är osäkra och okunniga om hur de ska hantera frågor om skyddad identitet. Därför föreslog utredningen ändrade regler för hur detta ska förbättras och också bli rättssäkert. Utredningen föreslog också att beslut om borttagande av skyddad identitet ska kunna överklagas, vilket inte går i dag. Det är den enskilda tjänstemannens beslut som gäller. Men när regeringen i mars, efter fyra års beredande och funderande, äntligen kom med sitt förslag saknades dessa åtgärder helt och hållet. Ändå bedyrar Anders Borg i ett frågesvar till mig alldeles nyligen att skyddet av hotade och förföljda personer är högt prioriterat av regeringen. Jaha! På vilket vis då, kan man fråga sig. I stället för att presentera konkreta förslag från Folkbokföringsutredningen och Stalkningsutredningen ska frågan, enligt Anders Borgs svar här i dag, utredas på nytt. Efter flera års utredande kan regeringen inte samla sig till ett förslag som skulle öka skyddet för förföljda kvinnor och deras barn. De får fortsätta att leva i otrygghet medan regeringen fortsätter att utreda - det har man hållit på med i fyra år - bereda och fundera på hur frågan om skyddad identitet ska hanteras. Detta är enligt min mening, herr talman, minst sagt upprörande. Så länge ett nytt och rättssäkert regelverk inte finns på plats anser jag att inga beslut ska fattas om att skyddet ska tas bort från de kvinnor som har sådant i dag. Detta är inte en partipolitisk eller ideologisk fråga. Det handlar om oerhört utsatta människor. I värsta fall kan det faktiskt handla om liv och död. Jag har två konkreta frågor till Anders Borg: När kommer regeringen att lämna ett förslag till riksdagen om ett rättssäkert system till skydd för förföljda kvinnor och deras barn? Kommer regeringen att stoppa Skatteverkets omprövningar av skyddade identiteter tills ett rättssäkert system finns på plats?

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Hans Hoff för en väldigt viktig interpellation. Frågorna som Hans Hoff lyfter fram är allvarliga. Det är allvarligt att regeringen har dröjt så länge. På Skatteverkets hemsida kan man se att det i oktober 2012 var 12 433 personer som levde med skyddad identitet. Vi har också sett att personer inte har kunnat få skyddad identitet, och vi har fått reda på att man har tagit bort den skyddade identiteten från personer som har haft den, vilket har uppfattats som och faktiskt har lett till ganska allvarliga följder. De frågor som Hans Hoff ställer är alltså väldigt relevanta. Min fråga till Anders Borg är: Varför har det dröjt så länge för regeringen att göra någonting i den här frågan, och varför är den inte prioriterad? Bakgrunden till min fråga är att jag kommer att ha en interpellationsdebatt med Anders Borg om en liten stund om behovet av en aktiv jämställdhetspolitik. I det svaret påstår Anders Borg att man har en jämställdhetsintegrerad politik. Men om man tittar på den här frågan kan man konstatera att så inte är fallet.

Herr talman! Det är hedervärt av Anders Borg att informera oss riksdagsledamöter om hur arbetet i Regeringskansliet går till och hur regeringsformen och riksdagsordningen ser ut. Men jag tror att vi har något så när koll på det där. Det Hans Hoff försöker förklara är att om regeringen vill agera kan den göra det mycket snabbare. Jag kan påminna Anders Borg om ett av de snabbaste beslut som riksdagen har fattat och som regeringen drev på. Det var en mycket kraftig förändring av a-kassan, som jag tror gjordes på tre veckor. Förändringen av sjukförsäkringen var om möjligt ännu snabbare när det gällde att försöka rätta till stora misstag som gjorts. Man rättade inte till grundproblemen, men man rättade till vissa saker. Den här regeringen har alltså agerat i frågor som den själv har tyckt varit viktiga att agera i. När det gäller den här frågan kan man fundera på vad det är som gör att den har dragits så i långbänk. Precis som Anders Borg och Hans Hoff har sagt finns ingen partiskiljelinje i de här frågorna. Min bild är att både moderater, socialdemokrater och hela riksdagen har ett starkt engagemang i att få stopp på mäns våld mot kvinnor. Men då gäller det att stärka kvinnornas rätt att leva under den skyddade identitet som behövs tills den man som utsätter dem för hot och förföljelse hamnar bakom lås och bom. Jag ställer mina frågor igen. Hur snabbt kommer det här att gå? Hur lång tid kommer det att ta - före valet 2014 eller efter? Någon uppfattning måste finansministern ha. Han sitter trots allt i regeringen.

Herr talman! Låt mig vara tydlig med att regeringen inte är nöjd med den situation som råder i Sverige. Det finns ett våld mot kvinnor från män, ofta i nära relationer, som är en del av den könsmaktsordning som råder och som måste bekämpas med hjälp av lagar, polis och normering. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor har intensifierats och förstärkts under alliansregeringens regeringsperiod. Det handlar om att insatserna i pengar räknat har skalats upp påtagligt, inte minst för att stötta skyddsverksamheten. Det handlar om att vi på en lång rad områden har skärpt straffen så att de som begår den typen av övergrepp får ta konsekvenserna att sitt handlande. Det handlar om att vi har gjort insatser för att fler poliser ska finnas i rättsväsendet och för att polisens verksamhet på området ska fungera bättre och vara mer välorganiserad. Håkan Frimans utredning kommer att redovisas inom kort, och då kommer förslagen att skickas ut på remiss. Sedan ska regeringen återkomma. Såvitt jag förstår kommer den redovisningen att ske den 28 juni, det vill säga i morgon. Sedan var det frågan om Skatteverkets arbete. Den sekretessmarkering som finns nu är inte ett sekretessbeslut av den myndighetskaraktär som det annars är fråga om vid beslut, utan det är en sekretessmarkering. Det ska vara en markering till tjänstemännen att om någon begär ut uppgifter om personen ska begäran särskilt noggrant prövas mot bakgrund av den hotsituation som finns. Därmed är det inte heller enligt svensk rätt möjligt att överklaga en sådan sekretessmarkering. Det sammanhänger med gällande rättsordning. I fråga om hur Skatteverket organiserar sitt arbete rör detta det inre arbetet i ett ämbetsverk. Jag vill ändå påpeka att den ordning vi har i Sverige enligt regeringsformen, riksdagsordningen och grundlagen är sådan att den ger ett utomordentligt starkt skydd för självständiga ämbetsverk att organisera sitt arbete. Det är till exempel den allra vanligaste formen - nu är jag inte helt säker på det, men jag tror att det är den vanligaste formen - av prövning som statsråd råkar ut för i konstitutionsutskottet. Har statsrådet respekterat de självständiga ämbetsverken eller har statsrådet ägnat sig åt ministerstyre? Ordningen är sådan att det är Skatteverket som lägger upp sina rutiner. Låt oss nu titta på Håkan Frimans förslag, och låt oss sedan förhålla oss till vilka av dessa som ska bli lagstiftning. Sedan får vi återkomma till debatten.

Herr talman! Anders Borg avslutade med att säga att vi får återkomma till debatten. Det hoppas jag verkligen att vi inte behöver. Jag anser att detta inte är en partipolitisk fråga över huvud taget. Det är absolut ingen valfråga eller ideologisk fråga. Det här handlar om de 12 000 i huvudsak kvinnor som utsätts allra mest, oftast av män som jagar, misshandlar eller förnedrar dem, så till den milda grad att de behöver skyddas för att kunna leva säkert. Det är ingen sinekur att leva på det sättet, utan det är oerhört begränsande i ens möjligheter att leva ett bra liv. Det är priset kvinnorna betalar för att slippa misshandlas, hotas och trakasseras. I vissa fall kan det handla om liv och död. Jag tar med mig vad finansministern har sagt om att man kommer att agera. Jag hoppas verkligen att det inte bara är ord utan att ministern avser att ta till sig vad utredningen lägger fram och jobba för att det verkligen blir någon form av förändring i dagens system. Bland annat Folkbokföringsutredningen har tittat på frågan, och där finns ett stort kapitel som går igenom exakt hur det fungerar. Den visar på den ena bristen efter den andra i dagens system. Jag tog för givet att regeringens förslag som lades fram i mars utifrån Folkbokföringsutredningens konkreta åtgärder skulle innebära förbättringar för förföljda kvinnor och deras barn. Men det gjorde inte regeringen, utan i stället tillsattes en ny utredning. Men jag ser det som positivt, och jag hoppas att regeringen agerar för dessa människor. Det är människor som är extremt utsatta, och de förtjänar faktiskt en bättre livssituation än vad de har i dag. Om samhället kan hjälpa till på något vis ska vi försöka göra det på ett så bra sätt som möjligt.

Herr talman! Arbetet i regeringen är inte så fördelat att jag är ansvarig för de rättsvårdande insatserna, och det är där i grund och botten som det tunga arbetet med att stoppa mäns våld mot kvinnor ligger. Men jag vet att regeringen har skalat upp sina breda insatser mot kvinnovåld, att vi har förstärkt straffsatserna och att vi arbetar bland annat utifrån Påföljdsutredningen för att ytterligare förstärka straffen för att stoppa och motverka mäns våld mot kvinnor. Vi vet att hela rättskedjan - från polis till åklagare och domstolar - har fått resurser och utrymme för att jobba med dessa frågor. Nu får vi nya förslag från Håkan Friman inom kort, och de ska gå ut på remiss. Då ska frågan återigen prövas vad vi kan göra för att även utifrån sekretessmarkering och personuppgifter kunna skydda kvinnor som utsätts för mäns våld.