Ökat antal EU-migranter

Interpellation 2016/17:571 av Jesper Skalberg Karlsson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-06-08
Överlämnad
2017-06-09
Anmäld
2017-06-12
Svarsdatum
2017-06-26
Besvarad
2017-06-26
Sista svarsdatum
2017-06-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I och med det varma sommarvädret blir det enklare och mer bekvämt att vistas utomhus. Gator och parker i hela vårt land fylls av människor som vill lapa i sig sol, och kängor byts till sandaler i en rasande fart. Några hinner bättra på solbrännan flera veckor innan semestern börjat. Det är härligt.

En annan grupp som snabbt reagerar på det varma vädret är hitresta EU-migranter. Under vinter och höst krävs tak över huvudet – de olagliga kåkstäderna av husvagnar har debatterats flitigt – men på sommaren kan flera i stället sova utomhus. Därför har också antalet EU-migranter på kort tid ökat betydligt i Stockholms stad och län, vilket polisen vittnar om. Problemet kan antas vara liknande i flera andra större städer.

Med fler EU-migranter på gator och i parker ökar också problemen kopplade till deras verksamhet. Som känt från tidigare är det vanligt med illegala boplatser, att man kör runt i bilar som är avställda och att man saknar giltig försäkring. Att flera av dem vistas längre i landet än vad Europeiska unionens regler om fri rörlighet medger är särskilt problematiskt, eftersom det urholkar förtroendet och acceptansen för reglerna.

Enligt en enkät som SVT genomfört kan det finnas mellan 4 000 och 5 000 personer i Sverige som tigger för sin överlevnad. Ungefär 80 procent uppges komma från Rumänien, och majoriteten anses vara romer som är utsatta i sitt eget land. Utöver detta finns närliggande grupper från Bulgarien, samt unga från Marocko – som alla vistas i offentliga miljöer och är starkt förknippade med brottslighet som ficktjuveri och försäljning av droger.

Med fler EU-migranter på en begränsad yta ökar nu de konflikter som rör territorier och placering av människor som tigger. Det ska i sammanhanget sägas att de människor som nu tigger i Sverige inte är en homogen grupp utan har egna förutsättningar och ofta starka familjeband till sina medresenärer. Konkurrens och konflikt mellan grupper är inte ovanligt när man vistas i en mycket utsatt situation.

Sveriges statsminister har sagt att tiggeriet i Sverige ska och måste upphöra. Hittills har det resulterat i att avhysningsregler lättats upp, ett samarbetsavtal med Rumänien upprättats och man har talat om ett en översyn av ordningslagen. Civilminister Ardalan Shekarabi har uttalat sig positivt om ett generellt tiggeriförbud.

Trots detta fortsätter problemen med brottslighet kopplad till de kringresande EU-migranterna. I Stockholms stad och län har det gått så långt att människor som arbetar med städning av parker tvingas bära överfallslarm med direktuppkoppling till SOS. Utvecklingen är skrämmande och negativ.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

  1.  Vilka åtgärder avser regeringen och ministern att vidta för att komma till rätta med problematiken, exempelvis människohandel och gatuvåld, som förknippas med det organiserade tiggeriet?
  1.  Om ministern anser att dagens lagstiftning är otillräcklig, vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att stärka lagstiftningen?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:571, Ökat antal EU-migranter

Interpellationsdebatt 2016/17:571

Webb-tv: Ökat antal EU-migranter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 29 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat justitieminister Morgan Johansson vilka åtgärder han och regeringen avser att vidta för att komma till rätta med den problematik, exempelvis människohandel och gatuvåld, som förknippas med det organiserade tiggeriet i Sverige. Jesper Skalberg Karlsson har också frågat om Morgan Johansson och regeringen anser att dagens lagstiftning är otillräcklig, och i så fall vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stärka lagstiftningen. Interpellationen har överlämnats till mig att besvara.

I december 2015 redovisade Polismyndigheten en lägesbild av brottslighet kopplad till utsatta EU-medborgare. Bedömningen var att merparten av de utsatta EU-medborgare som tigger i Sverige gör det frivilligt utan koppling till organiserad brottslighet. Dock förekommer det att en del grupper som tigger styrs av kriminella aktörer och att de utsätts för bland annat människohandel.

Det är inte rimligt att någon i Sverige ska behöva tigga för sin försörjning. Det är också helt oacceptabelt att människor som är utsatta blir utnyttjade eller utsätts för brott. Regeringen har därför vidtagit ett antal åtgärder med målet att ingen ska behöva tigga i Sverige.

Sommaren 2015 presenterade regeringen ett åtgärdspaket för att bekämpa utsatthet och tiggeri. Åtgärdspaketet innebär huvudsakligen internationell samverkan, tydligare regler i Sverige och ett nära samarbete med det civila samhället.

Eftersom den långsiktiga lösningen finns i de utsatta EU-medborgarnas hemländer har regeringen tecknat samarbetsavtal med Rumänien och Bulgarien. Samarbetet har resulterat i ett mycket gott samtalsklimat och stärkt de bilaterala relationerna.

Länsstyrelsen i Stockholms län har regeringens uppdrag att utveckla samverkan och samordna arbetet med utsatta EU-medborgare. Länsstyrelsen ansvarar för kompetensutvecklingsinsatser, utgör en rådgivande funktion och ska bidra till ett mer likformigt arbete gentemot gruppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns redan i dagsläget möjlighet för kommuner att genom lokala ordningsföreskrifter reglera bland annat penninginsamling, under förutsättning att sådan kan medföra en ordningsstörning eller säkerhetsrisk på offentlig plats.

Det är en polisiär uppgift att övervaka den allmänna ordningen och säkerheten och ingripa mot störningar. Polisen ingriper också i dagsläget, till exempel när personer uppträder ordningsstörande eller skräpar ned. Polisen agerar förstås också om det finns misstanke om att personer som tigger är utsatta för människohandel.

Den 1 juli i år införs ett nytt förfarande hos Kronofogdemyndigheten för hantering av otillåtna bosättningar. De nya reglerna om avlägsnande innebär att det ska bli enklare för bland andra markägare att få tillbaka rätten till sin mark eller byggnad.

2014 års människohandelsutredning har lämnat förslag för att säkerställa ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel eller annan exploatering av utsatta personer, exempelvis för tiggeri. Regeringen arbetar nu med de förslag som utredningen har lämnat och som har varit ute på remiss och avser att återkomma med förslag före årsskiftet.


Anf. 30 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag vill inleda debatten med att säga att användandet av begreppet "organiserat tiggeri" i min interpellation lämnar en del att önska.

Självklart är tiggeriet i någon mån organiserat, för vem skulle någonsin i en så utsatt situation som många av dessa människor befinner sig i kämpa för sitt uppehälle på ett icke-organiserat sätt? Hur tigger man icke-organiserat?

Det är klart att om jag ska skulle behöva tigga för mitt uppehälle och se någon sitta i ett gathörn skulle jag säga: Sitt du här så sitter jag i ett annat. I den mån man använder begreppet organiserat tiggeri ska man alltså veta att det lämnar en del att önska.

Vad jag i stället vill lyfta fram i den här debatten är den del av tiggeriet där det förekommer att kriminella aktörer styr utsatta människors liv, utsätter dem för människohandel och förtrycker dem för egen ekonomisk vinning. Det kan handla om att man utnyttjar exempelvis romers situation när man själv inte är rom.

Vi vet sedan tidigare att det finns starka motsättningar mellan romer och rumäner i Rumänien, bland annat att romers barn tvingas att gå i särklass trots att de inte har behov av det.

Det kan också handla om män, ofta överhuvudet i familjen, som tvingar fru och barn att tigga i Sverige. I Stockholms stad och län finns flera exempel på att det finns starka familjeband mellan människor som tigger och att det därför är svårt att utreda brott. Att många med romsk härkomst har noll förtroende för myndigheter spelar också in, och det är kanske inte helt konstigt då de första romer som kom till Europa från norra Indien och Pakistan såldes som slavar till England.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Utöver den här beskrivningen av bakgrundsproblemet med utsatta EU-migranter som tigger i Sverige behöver vi erkänna att många verksamheter runt tiggeriet och tiggare är brottsliga och problematiska. Det är redan i dag olagligt att köra runt i en avställd bil, att vistas i ett annat EU-land utan försäkring och att uppehålla sig här mer än tre månader. Trots detta begås flera av dessa brott slentrianmässigt.

Det är välkommet med det, som ministern säger, nya förfarandet hos Kronofogdemyndigheten den 1 juli, men även tidigare har det varit olagligt att bosätta sig på annans mark utan tillstånd. Det mesta som stör och förstör är alltså redan olagligt. Polisen har, som ministern nämner, ansvar för att upprätthålla lag och ordning i vårt land. Ändå ökar tiggeriet och den närliggande brottsligheten, främst i vår huvudstad.

Min fråga till inrikesministern är därför om det förbereds någon ny lagstiftning eller något nytt initiativ på området. Jag tycker att det som regeringen gjort hittills varit bra. Det är bra att man utrett frågan, att man infört ett åtgärdspaket och att man har tecknat ett samarbetsavtal med Rumänien och Bulgarien. Men man ska kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt och veta att det inte har räckt, så min fråga är likväl: Anser inrikesministern att dagens lagstiftning är tillräcklig och, om inte, vilka åtgärder ser man som möjliga och tänkbara?


Anf. 31 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Jag vill tacka Jesper Skalberg Karlsson för att han tydliggjorde begreppet. Jag tror att det är bra, och det gör det lättare att föra debatten.

Jag ställer mig lite tveksam till Jesper Skalberg Karlssons påstående att tiggeriet ökar. SVT Nyheter gör varje år en sammanställning av tiggerisituationen i Sveriges kommuner, och i den senaste är det 76 kommuner som anger att tiggeriet minskar och 4 kommuner som anger att det ökar. Övriga - jag tror att det var i storleksordningen 120 - menar att det är oförändrat. Det mesta tyder alltså på att tiggeriet minskar.

Anmälningarna om människohandelsbrott kopplade till tiggeri har också minskat de två senaste åren. Därför finns visst skäl att känna tillförsikt om att de åtgärder som har vidtagits ändå ger effekt på tiggeriet.

Vi har redan ändrat ett antal lagar. Vi har också ändrat myndigheternas sätt att jobba med detta. Polisen har tydliggjort det rättsliga läget och därmed jobbat aktivare mot illegala bosättningar. Det förekommer en del problem med olovlig körning, användande av fordon och även campande i fordon, som vi behöver bli bättre på att möta. Det finns fortfarande problem med illegala bosättningar, som vi också kan bli bättre på att möta, och där vi har ändrat lagen. Vi kan också bli bättre när det gäller ordningsstörande eller aggressivt tiggeri, som i dag täcks av ordningslagen. Men vi måste hitta en bättre tillämpning och arbetsformer för att tydliggöra den.

Det som egentligen blir mitt svar på Jesper Skalberg Karlssons fråga är att vi har ändrat lagstiftningen på några områden, vilket har varit viktigt för att tydliggöra svensk lagstiftning. Men det vi framför allt ser nu är tillämpningsproblem. Man måste bli duktigare på att tillämpa lagen och på att jobba med gruppen. Polisen måste också bli duktigare på att bygga upp ett förtroende hos gruppen för att på det sättet kunna avslöja fler människohandelsbrott eller fall av utnyttjande, för som Jesper Skalberg Karlsson säger finns det en hel del mörkertal i de här siffrorna. Det ska man också vara medveten om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På Jesper Skalberg Karlssons fråga om vi planerar ny lagstiftning är svaret utöver det jag har nämnt här i dagsläget nej. Framför allt ska vi skärpa tillämpningen och på det sättet komma till rätta med problemet. Räcker inte det måste vi ta en ny diskussion. Men efter de lagstiftningsförändringar vi har gjort är fokus på att förbättra tillämpningen.


Anf. 32 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Jag har inga skäl att misstro den granskning som ministern hänvisar till. Det kan vara så att många kommuner upplever att problemen kring tiggeri minskar. Jag har dock en känsla av att det i huvudsak gäller små kommuner. I storstadsregioner som Stockholms stad och län finns det stora möjligheter att tjäna pengar, och det är här de flesta människorna bor. Under de veckor vi precis har lämnat bakom oss har vi sett att med det varma vädret söker sig fler människor hit, och sammanstötningarna mellan olika grupper som finns i den gatunära miljön ökar.

Herr talman! Tiggeriet ska bort. Det anser en majoritet av svenska folket och en ganska betryggande majoritet av riksdagens ledamöter och partier. Många har talat länge om ett förbud mot tiggeri i Sverige, från Ardalan Shekarabi och Anna Kinberg Batra till Sverigedemokraterna, alltså runt 67 procent av riksdagen. Ändå finns inte sådana förslag i pipeline. Det verkar inte som att detta kommer att ske.

Då är det rimligt att riksdagens partier tar sig upp ur sandlådan och diskuterar vad vi kan göra i stället. Om ett förbud inte blir av, hur ser vi till att stävja tiggeriet och problematiken kring det? Jag uppfattar det som att väljarna har gett oss i uppdrag att få bort tiggeriet. Kan vi inte komma överens om ett förbud, vilket vi har diskuterat i fem år utan att komma vidare, får vi nog ändra fokus och göra något annat som leder till att tiggeriet trycks tillbaka.

Jag personligen tror inte att ett förbud är hela lösningen. Det mesta som de här människorna sysselsätter sig med är nämligen redan olagligt. Det lär därför handla mer om polisresurser och tillämpning än att stifta nya lagar. Dessutom har förbud fått olika utfall i våra nordiska grannländer, och det blir inte alltid perfekt när man stiftar nya lagar. Som någon sa lite skämtsamt på tal om detta: Minns ni när vi förbjöd knarket och allt knark försvann?

Herr talman! Vill vi komma till rätta med tiggeriet och den närliggande kriminaliteten behöver vi underlätta polisens arbete med att stävja det. Som vi vet rör många problem bilar, vilket ministern också nämner i sitt svar. När dessa fordon, som ofta är avställda och kanske ockuperar annans mark, beslagtas behöver polisen förvara dem i väntan på att få destruera dem. Det är både tids- och resurskrävande. Lägg därtill, och detta gäller kanske främst Stockholms stad och län, att det är en flaskhals eftersom polisens parkeringsplatser helt enkelt tar slut medan fler fallfärdiga bilar köps och fyller nya läger.

En ändring som skulle vara effektiviserande är att tillåta polisen att omedelbart destruera bilar om de har ett obetydligt värde. Jag vågar säga att det är ett bedömningsansvar vi med gott samvete kan lägga på polisen eftersom det är tydligt i nästan 100 procent av fallen vilka bilar som har ett obetydligt värde. Sätter man en gräns vid ett antal tusen kronor skulle hanteringen kunna gå betydligt fortare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därutöver kommer det att krävas fler poliser i Sverige och riktade polissatsningar mot tiggeriet och närliggande kriminella verksamheter. Vi kan inte acceptera en beröringsskräck när det gäller detta.

Riksdagens partier, även de socialliberala, har ställt sig bakom projekt som det så kallade super-Reva och bör därför kunna ställa sig bakom liknande satsningar med syfte att stävja den kriminalitet som omger tiggeriet.


Anf. 33 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Låt oss akta oss för begreppen Reva och super-Reva eftersom de kom att få en helt annan betydelse än de faktiska projekten.

Polisen gör i dag tre gånger så många arbetsplatskontroller som man gjorde för tre år sedan, vilket är bra för att upprätthålla ordning och reda på svensk arbetsmarknad.

Varken Moderaterna eller Socialdemokraterna är för ett tiggeriförbud. Det beror sannolikt på att det inte vore en särskilt verksam åtgärd. Men det låter bra i debatten.

Först och främst måste vi givetvis möta människors utsatthet i hemländerna, den fattigdom de har och den diskriminering de utsätts för. Skälet till att de har svårt att ha en utkomst i hemlandet är att de är svårt diskriminerade och har svårt att gå i skola där. Det är grunden till den mobilitet vi ser. Detta måste vi hjälpa till att motverka om vi ska ha en chans att lösa problemet.

Vi måste vara stentuffa med att svensk lag gäller i Sverige. Illegala bosättningar måste rivas. De är på inget sätt okej. Vi måste också upprätthålla de ordningsregler vi har i exempelvis kollektivtrafiken.

Låt mig påminna om att en del av dessa frågor ägs av kommunerna själva. Hur väljer man att formulera sin lokala ordningsstadga? Hur ser man på pengainsamling i kommunen? Hur ser man på camping i kommunen? Dessa frågor äger kommunen själv.

När man väl har en lokal ordningsstadga kan den upprätthållas av polis men också av ordningsvakter anställda av kommunen och förordnade av polisen. Det finns alltså betydande utrymme för kommuner att själva förbättra ordningssituationen.

Jesper Skalberg Karlsson nämner olika åtgärder mot bilmålvakter och oregistrerade eller otillåtna bilar. Jag stänger inte dörren för någon åtgärd här. Låt mig först säga att vi med åtgärder som har gjorts både under S-tid och borgerlig tid har flyttat fram positionerna rejält. Det samlas in och destrueras betydligt fler bilar nu än tidigare.

Men detta räcker inte, så vi kommer att behöva vidta ytterligare åtgärder. Om det ska vara ett tak för hur många bilar man kan vara registrerad på, vilket är mycket lagtekniskt svårt, eller om det ska vara möjligt att destruera bilar på det sätt som Jesper Skalberg Karlsson ger uttryck för eller om det ska gå att beslagta en bil även om den inte är felparkerad, vilket många poliser föreslagit, ber jag att få återkomma till.

Vi behöver göra mer mot fordonsmålvakter och illegala fordon, och här kan det faktiskt komma att bli aktuellt med lagskärpning.


Anf. 34 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Svar på interpellationer

Herr talman! Tiggeriet och den närliggande kriminaliteten ska bort. Det finns en verktygslåda med reformer som skulle kunna underlätta hanteringen av illegala bosättningar och annan närliggande kriminalitet.

Man kan tycka att ett nationellt tiggeriförbud är den bästa lösningen. Men även droghandeln, människohandeln och ficktjuveriet behöver adresseras. Min uppfattning är att det är de sistnämnda problemen som människor finner allra mest stötande - snarare än att det sitter någon utanför matbutiken.

Vill och kan inrikesministern göra politik av frågan och införa verkningsfulla reformer - som förvisso är lagtekniskt svåra - finns stöd både hos riksdagens partier och hos svenska folket. Jag ser fram emot det arbetet, för verkningsfulla reformer som bygger på evidens ser jag gärna mer av.

I övrigt önskar jag trevlig sommar och välkommen till Almedalen om lite mer än en vecka!


Anf. 35 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Jag tackar Jesper Skalberg Karlsson för interpellationsdebatten och en konstruktiv och positiv ton i denna. Precis som Jesper Skalberg Karlsson tror jag att det finns många fler verkningsfulla åtgärder på både kommunal och statlig nivå som inte handlar om förbud men om att se till att svensk lag följs. Jag hoppas att vi kommer att få tillfälle att diskutera dem i fortsättningen.

Jag önskar Jesper Skalberg Karlsson en trevlig sommar - även om Almedalen trycker sig in där.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.