Norrbotniabanan

Interpellation 2022/23:155 av Åsa Karlsson (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-01-23
Överlämnad
2023-01-25
Anmäld
2023-01-26
Svarsdatum
2023-02-07
Besvarad
2023-02-07
Sista svarsdatum
2023-02-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

När alliansregeringen tillträdde 2006 var ett av de första besluten som fattades att avbryta planerna på byggandet av Botniabanans förlängning från Umeå till Luleå – Norrbotniabanan.
Den efterföljande S-ledda regeringen lyfte återigen, så snart det var möjligt, in Norrbotniabanan i den nationella infrastrukturplanen. Men fördröjningen är katastrofal med tanke på den gröna industriomställning som nu sker i norra Sverige, med ett enormt ökat behov av persontrafik för att klara av kompetensförsörjningen i Norr-och Västerbotten samt ett utökat behov av godstransporter.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
  Kommer statsrådet att verka för att hela Norrbotniabanan ska byggas från Umeå till Luleå och att bygget dessutom ska intensifieras så som det står i nuvarande infrastrukturplan?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:155, Norrbotniabanan

Interpellationsdebatt 2022/23:155

Webb-tv: Norrbotniabanan

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 53 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Åsa Karlsson har frågat mig om jag avser att verka för att hela Norrbotniabanan ska byggas från Umeå till Luleå och att bygget dessutom ska intensifieras så som det står i nuvarande infrastrukturplan.

Jag vill inledningsvis framföra att regeringen värnar, och ser potentialen i, näringslivets hållbara omställning med gröna investeringar som pågår i Norrbotten och Västerbotten. Den här utvecklingen gynnar inte bara norra Sverige utan hela landet och i förlängningen hela EU.

Regeringen vill underlätta för arbetspendling och godstrafik för att stärka jobb och tillväxt i hela landet. Den 7 juni 2022 fastställde regeringen den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033. På Norrbotniabanan pågår etappen Umeå-Dåva redan nu. Etappen Dåva-Skellefteå planeras att byggstartas 2025-2027, och etappen Skellefteå-Luleå planeras att byggstartas 2028-2033. Trafikverket ska genomföra de åtgärder som följer av regeringens beslut.

Regeringen avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen under mandatperioden.


Anf. 54 Åsa Karlsson (S)

Fru talman! Jag tackar så mycket för statsrådets svar, även om det lämnar en del öppet för tolkning. Det får mig att känna viss oro, inte minst om vi blickar bakåt ett ögonblick.

När alliansregeringen tillträdde 2006 var ett av de första besluten som fattades av den nya regeringen att avbryta planerna för bygget av förlängningen av Botniabanan från Umeå till Luleå, det vill säga Norrbotniabanan. Den projektering som hade gjorts och allt det arbete som hade lagts ned hamnade snabbt i papperskorgen.

Den efterföljande S-ledda regeringen, som tillträdde 2014, lyfte så snart det bara var möjligt in Norrbotniabanan i den nationella transportplanen igen. Det skedde 2018; innan dess var det inte möjligt. Den fördröjning som alliansregeringen är ansvarig för är katastrofal med tanke på den gröna industriomställning som just nu sker i norra Sverige. Den innebär en enorm ökning av behovet av persontrafik för att klara av kompetensförsörjningen i Norr- och Västerbotten samt ett kraftigt ökat behov av godstransporter. Färdigställandet av Norrbotniabanan brådskar.

Kuststråket mellan Umeå och Luleå är lika tätbefolkat som Västra Götalands län. Det ligger faktiskt på tredje plats efter Stockholms och Skånes län. I Norr- och Västerbotten planeras det för och genomförs investeringar om över 700 miljarder kronor, vilket är siffror som tydligt visar på regionens växtkraft. Investeringarna är också i huvudsak koncentrerade till just kuststräckan mellan Umeå och Luleå, vilket gör behovet av ett snabbt färdigställande av Norrbotniabanan ännu mer akut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige har som ambition att vara ett fossilfritt land redan år 2045, och Norrbotniabanan kommer att minska koldioxidutsläppen med cirka 80 000 ton per år. Men Norrbotniabanan har också stor betydelse för att basindustrin ska kunna fortsätta sitt arbete för en än mer hållbar produktion. Basindustrin är en central aktör i arbetet med att minska koldioxidutsläppen.

Lika viktig som basindustrin och klimatet är dock människan, och med Norrbotniabanan öppnas helt nya möjligheter inom turism- och besöksnäringen för människor som snabbt och smidigt vill resa norrut eller söderut utan att påverka klimatet. Det är viktigt att regeringen är tydlig med att den har som intention att färdigställa Norrbotniabanan i sin helhet och tillföra de resurser som Trafikverket behöver för att möjliggöra bygget.

Fru talman! Min fråga är därför: Kommer statsrådet att verka för att hela Norrbotniabanan ska byggas, från Umeå till Luleå, och att bygget dessutom ska intensifieras - så som det står i den nuvarande infrastrukturplanen?

(Applåder)


Anf. 55 Linus Sköld (S)

Fru talman! Jag tackar för möjligheten att debattera en viktig fråga med ministern.

I slutet av förrförra seklet byggdes stambanan genom övre Norrland. Med säkerheten i åtanke byggdes den tre kanonlängder från kusten. Då var detta det enda sätt man kunde föra krig på - någon flygbombning fanns inte att tala om - så det var ju rationellt då. Men det betyder att stambanan nu går tre kanonlängder från hela norra Sveriges befolkningscentrum, vilket är mindre rationellt i det säkerhetspolitiska läge vi har nu och med de teknikvinningar som har skett sedan banan byggdes.

Bygget av Norrbotniabanan skulle förstås innebära en ökad kapacitet, för den bana som nu går tre kanonlängder från befolkningscentrumen är full av huvudsakligen godstransporter men också persontransporter. Norrbotniabanan behöver byggas för ökad kapacitet men också för redundans för transporter till och från norra Sverige. Potentialen för att flytta över gods från väg till järnväg är stor, och arbetspendling skulle kunna möjliggöras mellan de befolkningscentrum som den nya sträckningen skulle passera igenom på ett helt annat sätt än vad som är fallet i dag.

Industrin i norra Sverige blomstrar. Det är faktiskt så att nyindustrialiseringen av norra Sverige för tillfället är landets stora tillväxthopp. Sist vi hade en kristdemokrat i Regeringskansliet sa statsministern att industrin var "basically gone", och det var många som skrattade åt idén om att nyindustrialisera Sverige. Men jag tänker att skrattet har fastnat i halsen på dem som skrattade åt den strategin då. Stora mängder gods och människor kommer dock att behöva färdas till och från norra Sverige, där nyindustrialiseringen sker, och därför behövs Norrbotniabanan.

Sist det satt en kristdemokrat i Regeringskansliet ströks Norrbotniabanan ur den nationella planen. Vi socialdemokrater återförde den under vår tid vid makten. När det nu återigen sitter en kristdemokrat i Regeringskansliet, närmare bestämt som infrastrukturminister, är den fråga som Åsa Karlsson ställer rimlig. Det är många som undrar - jag själv som boende i Älvsbyn i Norrbotten, mina grannar i grannkommuner och grannlän, industrin i hela norra Sverige. Många är vi som undrar om det blir någon Norrbotniabana eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministerns svar på frågan i dag, det vill säga det interpellationssvar vi alldeles nyss hörde, är att regeringen avser att återkomma. Jag vill förtydliga för den som lyssnar att det betyder: "Jag vet inte. Vi får se." Jag tycker att aktörerna som finns i norra Sverige, människorna som finns i norra Sverige och hela den industri som finns i norra Sverige förtjänar ett bättre svar än "Vi får se". Blir det någon Norrbotniabana eller inte?

(Applåder)


Anf. 56 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Industrialiseringen uppe i Norrland har ju tagit fart något fruktansvärt den senaste tiden. Självklart bör och ska det byggas järnväg.

Det var intressant att sitta och lyssna på Linus Skölds historieberättelse, för det är ju helt riktigt så att Inlandsbanan ligger tre kanonlängder in. Inlandsbanan är också en järnväg vi behöver stärka för att trygga industrierna i norr. Vi behöver öka bärigheten på sliprarna och öka axelvikten. Vi behöver även satsa lite grann på tvärbanorna för att koppla samman Inlandsbanan, Norrbotniabanan och Botniabanan.

Därför tänkte jag fråga infrastrukturminister Andreas Carlson om regeringen har haft någon dialog om att stärka Inlandsbanan och skapa en redundans. Även norrmännen har nämligen ett stort intresse av att driva inrikestrafik via Sverige, det vill säga från Norge till Norge. Vad jag förstår byggs Norrbotniabanan från norr till söder. Personligen hade jag gärna sett att man hade byggt från söder till norr, men huvudsaken är att satsningen blir av. Jag tvivlar inte heller på att den kommer att byggas.

Fru talman! Med det sagt vill jag fråga infrastrukturminister Andreas Carlson om det hade varit möjligt eller om det hade tagit mycket längre tid att bygga Norrbotniabanan om man dessutom hade haft höghastighetsjärnvägen som ett ok över axlarna.


Anf. 57 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Jag tror att ledamöterna mycket väl vet hur det fungerar när man planerar för stora infrastrukturprojekt inom ramen för nationell plan. Detta är troligtvis också en av anledningarna till att det tog fyra år för den tidigare regeringen att lyfta tillbaka Norrbotniabanan. Det lyftes ju fram här att det var 2018, så den fråga som ställdes till mig kan ställas tillbaka: Varför tog det fyra år att få fram detta?

Det beror på att det handlar om långsiktiga investeringar. Det krävs gedigna underlag och ett genomgripande arbete. Därför är beskedet i dag tydligt: De tre delar som ligger i nationell plan ligger kvar där, och vi förväntar oss att Trafikverket jobbar på i ett högt tempo med dessa sträckor.

Den skrivning som finns i planen vad gäller intensifierad planering för att bygga Norrbotniabanan är fortfarande giltig. Det finns inget skäl till oro. Det togs upp att detta var ett av de första beslut som togs förra gången, men de besluten har inte tagits. Jag tycker att det finns skäl att bidra till att vi lugnar ned denna diskussion genom att konstatera vad som faktiskt står i nationell plan och att det fortfarande gäller.

När det gäller andra investeringar som krävs är det ju så att man behöver prioritera godstrafik och arbetspendling; det är detta som kommer att vara det prioriterade utgångsläget när regeringen påbörjar arbetet med revidering av nationell plan. Det är också då vi kommer att återkomma med hur vi ska jobba vidare med den intensifierade planering som redan är utpekad i innevarande nationell plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man behöver också ha finansiering. Man behöver ha medel för detta. Jimmy Ståhl var inne på det. Det är viktigt att olika projekt bedöms tillsammans. Detta var en av anledningarna till att vi avbröt planeringen för stambanor för höghastighetståg i södra delarna av landet för att ha ytterligare medel för andra infrastrukturåtgärder, investeringar och underhåll som behövs. Även detta kommer vi att återkomma till.

Det ligger i sakens natur att detta måste ske inom ramen för de planrevideringar som kommer att ske under mandatperioden, och det är också därför jag svarar som jag gör. Det är inte, som Linus Sköld säger, så att jag inte vet och att det inte finns något svar. Svaret är tydligt: De sträckor som jag nämnde i mitt inledande svar ligger fast. Skrivningen om intensifierad planering är heller inte ändrad och gäller därför fortfarande.


Anf. 58 Åsa Karlsson (S)

Fru talman! Vad innebär statsrådets svar? Det är klart att planer tar lång tid att ta fram, men långsiktiga planer går också snabbt att kassera. Det går snabbt att kasta dem i papperskorgen, men att sedan plocka upp dem från papperskorgen och komma igång med den långsiktiga planeringen tar tid. Det är därför jag känner oro inför vad som komma skall och över om denna bana kommer att bli verklighet under den planerade tidsperioden.

Fru talman! För upplysnings skull kan jag säga att Norrbotniabanan faktiskt byggs från söder till norr. Sträckan från Umeå till Skellefteå byggs just nu, och sedan kommer sträckan från Skellefteå till Luleå. Ett önskemål skulle ju vara att man byggde från båda hållen, så att man kom fram ännu snabbare.

Sträckan Umeå-Skellefteå ska enligt tidsplanen vara klar 2030. Sträckan Skellefteå-Luleå ska enligt tidsplanen vara klar 2034. Men just nu saknas det 28 mil järnväg för att bygga ihop Norrlandskusten. Dessa 28 mil järnväg skulle dessutom binda ihop järnvägen från Finland via Sverige och vidare via Danmark till den europeiska kontinenten. Detta är en sträcka som EU har pekat ut som särskilt viktig.

Norrbotniabanan får inte bli ytterligare försenad. I norra Västerbotten har vi, som har sagts tidigare under debatten, den största tillväxten i Sverige. Bara i Skellefteå, den stad som jag kommer från, pågår just nu investeringar för närmare 150 miljarder kronor under en tioårsperiod, och en arbetsmarknad växer fram lavinartat. Allt detta sker nu och i närtid. Det kommer att behövas en enorm mängd människor i de norra delarna av Sverige, och då behöver det finnas fungerande infrastruktur på plats.

Fru talman! Ett enkelt ja eller nej på min fråga räcker som svar från statsrådet. Ett klart besked skulle uppskattas och trygga både kommunerna, regionerna och näringslivet i de norra delarna av Sverige. Kan statsrådet ge mig och alla som väntar på svar ett enkelt ja eller nej som svar på min fråga? Kommer Norrbotniabanan att byggas i sin helhet?

(Applåder)


Anf. 59 Linus Sköld (S)

Fru talman! Politik är att vilja, var det någon som sa, och det är egentligen det - statsrådets vilja - som statsrådet här har tillfälle att ge yttryck för. Jag efterfrågar ett ställningstagande - inte ett passivt "Det finns redan i planen", "Låt gå" eller "Låt det bli". Jag vill höra statsrådets uppfattning. Bör Norrbotniabanan byggas? Det skulle göra många människor trygga om statsrådet kunde säga att han är av uppfattningen att Norrbotniabanan ska färdigställas i sin helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om skrivningen om att bygget ska intensifieras får stå kvar, och om statsrådet backar upp även den, kan han få svara på en följdfråga om hur han följer upp denna intensifiering.

Så sent som i januari 2023 rapporterade SVT Nyheter i Västerbotten om förseningar. Det handlar om överklagandeprocesser som drar ut på tiden, fördyringar som är kopplade till den galopperande inflationen och kompetensförsörjningsbekymmer som hindrar att spaden sätts i marken. Om bygget ska intensifieras behöver dessa problem överkommas. Hur avser ministern att följa upp att bygget faktiskt intensifieras snarare än försenas?

Det skulle vara bra att få svar på dessa två frågor. Anser ministern att Norrbotniabanan ska byggas, och hur avser han att följa upp att bygget intensifieras?

(Applåder)


Anf. 60 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Tack, Andreas Carlson, för svaren på frågorna!

Jag känner mig väldigt trygg med de klara besked som jag uppfattar att Andreas Carlson har gett oss i kammaren om att Norrbotniabanan kommer att byggas. Jag uppfattar inga tvivel om detta.

I övrigt vill jag tacka för en bra interpellationsdebatt.

(forts.)


Anf. 61 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Jag ska återgå till några av de frågor vi diskuterade precis före avbrottet. Låt mig först återupprepa vad jag tidigare sa: Regeringen värnar och ser potentialen i den nya industriella revolution med gröna investeringar som pågår i Norr- och Västerbotten och har stor förståelse för de infrastrukturbehov som följer av satsningarna. Därför är beskedet fortsatt tydligt: Trafikverket ska genomföra de åtgärder som följer av regeringens beslut om fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att ledamoten vill ha ett ja eller ett nej som svar. Ja, de tre ingående delar som redan finns i planen är tidssatta, och Trafikverket jobbar med planerna för dessa delar. Och ja, den formulering som finns i beslutet gäller - det ska ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige, och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.

Det finns inget skäl till oro. Dessa ord står i planen och har inte ändrats, fru talman. Vi ser tvärtom, med tanke på den potential och de behov som finns, att det blir ännu mer angeläget att arbetet och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet intensifieras.


Anf. 62 Åsa Karlsson (S)

Fru talman! Tack så mycket för svaret, statsrådet - jag uppskattar det. Det uppskattas verkligen att du är så positivt inställd till Norrbotniabanan.

Jag tänker nu ta en lite annan vinkling på frågan. Bygget av Norrbotniabanan pågår nu mellan Umeå och Dåva. Nästa delsträcka är mellan Dåva och Skellefteå. Denna delsträcka har nu blivit en fråga för den nytillträdda högerregeringen. Det har nämligen inkommit sju överklaganden gällande sträckan Dåva-Skellefteå. Dessa överklaganden hamnar direkt på regeringens och därmed statsrådets bord för att behandlas.

Fru talman! Jag undrar hur statsrådet avser att agera för att dessa överklaganden inte ska påverka tidsplanen för färdigställandet av Norrbotniabanan. Vilka verktyg finns för att hålla tidsplanen? Utvecklingen sker ju nu, och Norrbotniabanan skulle redan ha varit på plats. Den får inte bli ännu mer försenad, för behovet finns här och nu.

Hur ser regeringen och statsrådet på tidsplanen? Kommer regeringen och statsrådet att verka för att bygget intensifieras? Hur ser statsrådet på möjligheten att hålla tidsplanen?


Anf. 63 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för engagemanget! Jag vill inte gå in i detalj när det gäller överklagandeärenden. Regeringen hanterar dem på sedvanligt sätt när de kommer på regeringens bord, det vill säga vi bereder dem. Det är förstås i varje sådant ärende angeläget med en hög hastighet i arbetet med att hantera dem i den ordning som det ska ske. I övrigt varken kan, bör eller vill jag gå in i detalj på hanteringen av överklagandeärenden som ligger på regeringens bord.

När det gäller frågan om att intensifiera arbetet kommer vi, som jag har sagt tidigare i debatten, att återkomma till riksdagen när vi ska arbeta med revideringen av den nationella planen. I övrigt har jag gett tydliga besked om de skrivningar som redan finns kring intensifiering av planeringen och de sträckor som ligger i innevarande plan.

Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.