Lågstadielöftet och Lågstadielyftet

Interpellation 2014/15:383 av Ida Drougge (M)

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

På DN Debatt den 4 mars 2015 skriver statsrådet Gustav Fridolin om det han beskriver som Lågstadielöftet. Ambitionen går i linje med Alliansens satsningar men det saknas fortfarande detaljer kring hur det ska genomförs och hur Lågstadielöftet ska finansieras. På en punkt är det mer tydligt – målet är att det ska vara igång 2017.

Redan i årets budget från Alliansen avsätts dock 2 miljarder till det vi kallar Lågstadielyftet. Dessa pengar ska bland annat gå till att minska klasstorleken, ha fler lärare i klassrummet, fler timmar med halvklass och för att anställa fler speciallärare.

Parallellt med detta avsätter vi också pengar för att garantera att alla får tillgång till läxhjälp i skolan och extra undervisning på loven för de elever som inte når kunskapskraven i årskurs 6–9. Därtill fortsätter Lästlyftet för att fler lärare ska kunna delta i kompetensutveckling för lärare som undervisar i svenska, och till detta avsätts ytterligare 70 miljoner kronor. Dessutom fortskrider Matematiklyftet som är den enskilt största fortbildningssatsningen för lärare i ett enskilt ämne någonsin.

Kort sagt finns det en mängd förslag samt avsatta medel redan i Alliansens budget för 2015.

Mina frågor till utbildningsminister Gustav Fridolin blir med anledning av detta följande:

1. Vad skiljer Lågstadielöftet från Lågstadielyftet?
2. Vilka pengar kommer ministern att avsätta till det aviserade Lågstadielöftet?
3. Varför vill ministern vänta med Lågstadielöftet till år 2017?