Kvalitetskontroll av statens lärarutbildning
Interpellation 2014/15:721 av Roger Haddad (FP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-06-22
- Överlämnad
- 2015-06-22
- Anmäld
- 2015-06-23
- Svarsdatum
- 2015-08-27
- Besvarad
- 2015-08-27
- Sista svarsdatum
- 2015-09-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Kvaliteten i den svenska lärarutbildningen är en återkommande fråga i utbildningsdebatten. Helt klart är just lärarutbildningen särskilt viktig med tanke på att de som examineras innehar Sveriges viktigaste uppdrag, nämligen att utbilda framtidens elever. Med tanke på de svenska skolresultatens utveckling och behovet av att höja kvaliteten visar allt fler studier och uppföljningar att det är just lärarens insatser i klassrummet som är helt avgörande. Därför blir lärarutbildningens upplägg, attraktionskraft men också genomströmning och resultat centrala att bevaka från samhällets sida.
Trots en omläggning av lärarutbildningen och vissa satsningar för att höja kvaliteten som påbörjades av Folkpartiet i alliansregeringen, och som delvis fortsätter under den nya regeringen, brottas utbildningen fortfarande med kvalitetsproblem och med svårigheten att locka fler meriterade studenter till yrket.
Under våren meddelade högskoleministern i ett interpellationssvar (interpellation 2014/15:525) att hon och regeringen inte avser att genomföra sina vallöften från 2014, det vill säga att införa lämplighetstest samt höja antagningspoängen för att antas via högskoleprovet. Då återstår att ta reda på vilka andra åtgärder regeringen och högskoleministern avser att vidta för att säkerställa att statens lärarutbildning håller hög kvalitet hela vägen. Här har även OECD och Riksrevisionen kommit med flera intressanta tankar som kan bidra i utvecklingsarbetet.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Kommer statsrådet och regeringen att se över resursfördelningssystemet i syfte att säkerställa högre kvalitet?
Kommer statsrådet och regeringen att ge Universitetskanslersämbetet ett ökat uppdrag för att bättre hitta brister, exempelvis genom att se över etableringsprocessen för att bedriva utbildning?
Överväger statsrådet och regeringen att se över vilka lärosäten som i framtiden ska få bedriva lärarutbildning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:721
Webb-tv: Kvalitetskontroll av statens lärarutbildning
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:121 Torsdagen den 27 augustiProtokoll 2014/15:121 Svar på interpellation 2014/15:721 om kvalitetskontroll av statens lärarutbildning
Protokoll från debatten
Anf. 31 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Herr talman! Roger Haddad har frågat mig om regeringen kommer att se över resursfördelningssystemet i syfte att säkerställa högre kvalitet i lärarutbildningen och om regeringen avser att ge Universitetskanslersämbetet ett ökat uppdrag för att bättre hitta brister, exempelvis genom att se över etableringsprocessen för att bedriva utbildning. Roger Haddad har vidare frågat om regeringen överväger att se över vilka lärosäten som i framtiden ska få bedriva lärarutbildning.
Inledningsvis vill jag bemöta Roger Haddads påstående att regeringen inte håller sina vallöften. Som jag framfört i ett tidigare interpellationssvar så pågår försöksverksamhet med lämplighetsbedömning vid två lärosäten. Försöksverksamheten följs av Universitets- och högskolerådet och ska slutredovisas till regeringen senast 2018. När det gäller frågan om att skärpa antagningskraven till lärarutbildningarna har regeringen inte fattat något beslut. Förändringar av antagningssystemet för högre utbildning kräver noggrann analys för att klarlägga möjliga konsekvenser, inte minst när det gäller så viktiga utbildningar som lärar- och förskollärarutbildningarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag instämmer i Roger Haddads åsikt att läraren är central för elevernas resultat i skolan. Kvaliteten inom lärarutbildningarna är därför en mycket viktig och prioriterad fråga för regeringen. Regeringen föreslog i vårändringsbudgeten för 2015 en förstärkning av resurserna till bland annat lärar- och förskollärarutbildningarna om 125 miljoner kronor för 2015. För 2016-2018 beräknar regeringen 250 miljoner kronor per år.
När det gäller resurstilldelningssystemet kan eventuella förändringar få stora konsekvenser och beröra många utbildningar. Då och då framförs kritiken att systemet leder till att universitet och högskolor frestas att sänka examinationskraven på studenterna. För att motverka detta finns det ett kvalitetsutvärderingssystem där Universitetskanslersämbetet granskar att utbildningarna håller hög kvalitet.
Utbildningsdepartementet remitterade i mars 2015 en promemoria med förslag om ett nytt nationellt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning. Målet är att skapa ett system som i ännu högre grad än dagens bidrar till att utveckla och stärka kvaliteten i den högre utbildningen, inklusive lärarutbildningen. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Det är också viktigt att i sammanhanget komma ihåg att det inte enbart är resurstilldelningssystemets utformning som påverkar kvaliteten i utbildningen.
När det gäller etableringsprocessen för lärarutbildning inleds den med att en utbildningsanordnare ansöker om tillstånd att utfärda en examen. Universitetskanslersämbetet prövar sedan ansökan utifrån de krav som ställs i högskolelagen och högskoleförordningen. Regeringen bedömer att prövningarna fungerar väl och har inte för avsikt att förändra Universitetskanslersämbetets uppdrag på den punkten.
Det är regeringens ambition att alla studenter, både de som ska bli lärare och andra studenter, ska erbjudas en utbildning av hög kvalitet.
Anf. 32 Roger Haddad (FP)
Herr talman! Tack så mycket, statsrådet Hellmark Knutsson, för svaret på min interpellation! Det är korrekt att vi så sent som i maj hade en debatt här om antagningskraven till lärarutbildningen. Folkpartiet efterfrågade då till att börja med om regeringen avsåg att skärpa antagningskraven till högskolan via högskoleprovet, inte minst med fokus på lärarutbildningen. I princip skulle studenter kunna chansa lite grann på högskoleprovet och ändå antas till den viktiga lärarutbildningen. Den andra frågan handlade om lämplighetstest.
Statsrådet säger att regeringen inte har fattat några beslut, men den förra interpellationen handlade om beskedet från statsrådet, att man inte avser att lägga fram något förslag. Man diskuterade också tidsramen fram till 2018, det vill säga fram till slutet av den här mandatperioden. Då valde vi att återkomma till kammaren med frågan om det i den befintliga lärarutbildningen enligt statsrådet och regeringen finns några brister i resursfördelningssystemet, inte bara i kvalitetskontrollen - detta med tanke på de indikationer och brister som statsrådet själv nämner i svaret när det gäller sänkta examinationskrav.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tyvärr är det med besvikelse som jag tar del av det skriftliga svaret. Varken på frågan om resursfördelningssystemet, etableringsprocessen eller granskningsprocessen meddelar statsrådet några besked.
Herr talman! Varför är vi angelägna om detta? Jo, det är 1,2-1,4 sökande per plats till lärarutbildningen. Enligt Högskoleverkets och Universitetskanslersämbetets årsredovisningar har det varit stora avhopp. Det är många som egentligen inte uppfyller kriterierna för att klara av den viktiga lärarutbildningen. Det finns också vissa tendenser i genomströmningen till att studenterna hoppar av eller att de inte slutför utbildningen. De tar inte ut sin lärarexamen.
Parallellt finns det också indikationer på brister i kvalitet när det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen, alltså lärarpraktiken. Ett annat problem är de generellt sett låga antagningspoängen. Svenska studier och den senaste OECD-rapporten har visat detta när man tittat på lärarutbildningen.
Den utveckling som vi är oroliga för sker samtidigt som kommuner, fristående skolor och lärarfacken för fram att det finns ett jättestort behov av lärare. Jag tror att ministern själv har nämnt siffran 60 000-65 000 för den rekrytering som behövs i det svenska skolsystemet bara under de kommande tio åren, och det är ingen lätt uppgift.
Det är därför som vi är angelägna om lärarutbildningen, och det är därför som vi ställer dessa frågor. Men tyvärr uteblir svaren.
Anf. 33 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Herr talman! När man lyssnar på Roger Haddad låter det som att det var väldigt länge sedan som de hade regeringsmakten och att det var just deras parti som hade ansvar för dessa frågor. Det är ju inga nya frågor, utan vi har känt till väldigt länge att det är ett lågt söktryck till lärarutbildningen och att det finns problem med attraktiviteten i läraryrken. För den här regeringen och för mig är dessa de mest prioriterade frågorna.
Vi ska se till att både stärka lärarutbildningen och göra läraryrket attraktivt, och för detta vidtar vi en rad åtgärder. En av dessa åtgärder presenterade jag tillsammans med statsministern i Almedalen i år, nämligen att vi satsar 3 miljarder på ökade lärarlöner - vilket vi har förhandlat fram med parterna - för att göra läraryrket attraktivt.
Som jag sa har vi till skillnad från den borgerliga budgeten, som lades både i höstas och i våras, kvalitetspengar som ska gå till att stärka bland annat lärarutbildningen så att vi kan se till att vi har fler lärarledda timmar på utbildningen. Sedan pågår det också ett arbete för hur vi ska stärka den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Det är, precis som Roger Haddad säger, den del som framför allt ofta får kritik. Den är dock inte dålig överallt, och där pågår, som vi väl känner till, ett försök med övningsskolor enligt finsk modell, vilket jag tagit del av och kommer att fortsätta att ta del av, just för att kunna ta fram de positiva erfarenheter som finns där.
Vi ser en 10-procentig ökning av antalet sökande till lärarutbildningen. Det är också fler som antas eftersom den här regeringen bygger ut lärarutbildningen för att möta kompetensbehovet, som enligt vad SCB bedömer uppgår till 65 000 fram till 2025.
När det gäller antagningspoängen vill jag säga att bara för att antagningspoängen är låga betyder det inte att alla som kommer in har låga betyg. Precis som Roger Haddad säger måste du vara tillräckligt kvalificerad för att klara dig igenom utbildningen. Lika tufft som det är att komma in på utbildningen är det att genomgå den. Det är så vi säkerställer att utbildningen håller kvaliteten och att man är väl förberedd för det yrke som man valt.
Anf. 34 Roger Haddad (FP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Ja, Folkpartiet har haft ansvaret för dessa frågor. Det var vi som startade övningsskolorna. Vi har i flera omgångar anslagit motsvarande 200 miljoner kronor 2013. 600 miljoner sköt vi till för samhälls- och humanioraområdet på grund av att de utbildningarna hade varit underfinansierade. Det gjorde vi för att bland annat höja kvaliteten och den lärarledda undervisningen. Vi är mycket kritiska till att det fortfarande inte fungerar.
De pengar som Folkpartiet och Alliansen skickade till detta ändamål har tyvärr inte fått full effekt. Därför tar vi upp frågan igen. Statsrådet kommenterar inte ens frågan ifall hon avser att göra några förändringar, utan hoppas på och aviserar nya miljoner in i det svarta hålet, om jag får använda det begreppet. Med tanke på de indikationer vi har finns det risker, och därför lyfter vi upp den här frågan.
Det är vi som har lagt fram förslag till Linnéuniversitetet och de andra att de ska hitta metoder för lämplighetstester, inte statsrådet och hennes regering utan Folkpartiet. Det lät på statsrådet som om vi inte gjorde någonting åt dessa frågor. Det är fel. Statsrådet måste i så fall gå till departementet och läsa de tidigare beslut som vi fattade.
Det stämmer inte att försöksverksamheterna har dragit igång. Man håller fortfarande på att snickra på ett koncept. Först 2016 kommer det att bli tillämpbart på dem som söker lärarutbildningen då.
När det gäller antagningskrav och lämplighetstester var det, herr talman, Socialdemokraterna som eldade på och ville ha ännu fler övningsskolor, ville ha ännu mer lämplighetstester, ville ha ännu högre antagningskrav via högskoleprovet. Sedan meddelar statsrådet Hellmark Knutsson att hon inte tänker lägga fram några sådana förslag ännu utan inväntar eller avvaktar eller ska göra bedömningar och analyser fram till 2018.
Det är inte vårt fel att vi inte har infört lämplighetstester tidigare. Det är inte vårt fel att vi inte har skärpt antagningskraven via högskoleprovet, utan det är statsrådet som har valt en annan politik än den man torgförde före valdagen. Det beklagar vi.
Vad gäller lärarutbildningarna och de brister som finns är frågan: Hur ska Folkpartiet tolka det här interpellationssvaret? Kommer resursfördelningssystemet som den dåvarande oppositionen kritiserade att ligga fast? Är det det som är beskedet i kammaren i dag? Det vore intressant att veta eftersom den frågan inte kommenteras i svaret.
En jätteviktig fråga som vi lyft fram både i medierna och på olika sätt i kammaren, också i den här interpellationen, är vad vi gör med lärarutbildningarna och lärosätena. Jag har ställt frågan ifall statsrådet överväger att se över vilka lärosäten i Sverige som ska få bedriva statlig lärarutbildning. Inte en enda kommentar ger högskoleministern i sitt svar. Jag kan åtminstone inte på de en och en halv sida som svaret omfattar hitta ett enda ord om den saken. Det är en mycket aktuell och relevant fråga, inte minst efter den kritik, eller som vi hellre ser det, den rekommendation som OECD:s skolexperter gav Sverige under våren.
Anf. 35 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag påminner igen om att många av de saker som nu efterlyses kunde ha gjorts under de åtta år som Alliansen satt vid makten och hade ansvaret. Precis som Roger Haddad säger var det de som lade projektet om lämplighetsbedömning till 2018. Jag tycker att det är givet att även om vi får en regeringsväxling ska vi respektera att använda de metoder som den tidigare regeringen lagt ramverket för.
Jag kan bara konstatera att även om ni, Roger Haddad, säger att ni har gjort satsningar fortsätter ni inte med dessa satsningar för att få högre kvalitet. Om ni inte klarade av att följa upp dem ordentligt, eller om det kvalitetsutvärderingssystem som vi har inte räcker till för att det verkligen ska bli fler lärarledda timmar, beklagar jag det, men för oss är det viktigt att vi gör det här. Det är därför vi hänvisar till att vi har ett förslag om ett nytt kvalitetsutvärderingssystem som både ska säkerställa lärosätenas kvalitetssystem och göra det möjligt att göra nationella utvärderingar och framför allt jämföra dem med utbildningar i EU.
Vi ser nu att det är en ökning av antalet sökande till lärarutbildningarna, men inte till alla utbildningar. Vi har haft en utredning som vi fick presenterad för oss strax före sommaren om just dimensioneringen. Den visar att lärosätena i huvudsak klarar dimensioneringen av utbildningarna sedan de fick det ansvaret för 20 år sedan. Som sagt, ni ändrade inte på det ansvaret under de åtta år ni satt vid makten, utan det är en fråga som ni väcker nu när ni sitter i opposition.
Det man pekar på är att det behöver göras mer när det gäller att öka antalet sökande till lärarutbildningen, och det tar regeringen tag i genom att jobba med att göra läraryrket mer attraktivt men också att säkerställa kvaliteten i lärarutbildningen.
Anf. 36 Roger Haddad (FP)
Herr talman! Ja, det är på grund av våra reformer som vi ser ett ökat söktryck. Det såg vi även förra året. Men jag förstår inte att statsrådet är nöjd. Vi är inte nöjda. Det sker från en mycket låg nivå. Glöm inte att kvaliteten, eller förutsättningarna för dem som antas, är riskabel, det vill säga att det inte är de absolut lämpligaste och duktigaste studenterna rent meritmässigt som söker till lärarutbildningen. Det säger även lärarfacken. Även om fler personer antas betyder det inte att vi har löst lärarkrisen i Sverige och att det är rätt lärarstudenter som söker till platserna. Det är därför vi vill ha en tidig utvärdering av lärarutbildningen. Vi vill titta på VFU, den verksamhetsförlagda praktiska utbildningen, och vi vill titta på lämplighetstester så tidigt som möjligt.
Problemet är inte att vi har gett Linnéuniversitetet ett uppdrag som nu ska börja testas och införas, utan problemet är att statsrådet i princip har avfärdat det när hon i en Eko-intervju sagt att man inte har några sådana förslag, att man inte har lagt fram några sådana skarpa förslag varken beträffande högskoleprovet och antagningspoängen eller beträffande lämplighetstester. Statsrådet har inte lagt fram ett enda förslag till Sveriges riksdag trots att hon suttit ett år på sin post. Inte ett enda förslag har jag sett i utbildningsutskottet, herr talman.
Avslutningsvis: Vi har ställt frågor om vilka lärosäten som i framtiden ska få bedriva lärarutbildning. Vi tar till oss kritiken eller rekommendationerna från OECD. Vi anser inte att vi kan tuffa på som vanligt, utan vi ska skärpa upp det hela. När det gäller dimensioneringen, som statsrådet själv pekade på, sägs det att när det gäller just lärarutbildningen klarar vi inte av det uppdraget i dag. Därför finns det anledning att titta på den frågan. Jag har fortfarande inte fått svar på det.
Anf. 37 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack, Roger Haddad, för den här debatten om ett för oss båda väldigt angeläget ämne! Som sagt, ni kunde under de åtta år som ni satt vid makten ha ändrat på vem som ska ha ansvaret för dimensioneringen, men det gjorde ni inte. Jag tror att det beror på att inte heller ni har svaret på frågan vilka lärarutbildningar som ska läggas ned och på vilka platser de ska läggas ned.
Jag kan garantera att jag är långt ifrån nöjd. Det är därför vi i regeringen fortsätter det här arbetet, och det är därför vi bland annat lägger fram ett förslag om ett lärarlyft som är värt 3 miljarder på årsbasis. Det är just sådana saker som ni inte gjorde. Vi fortsätter att göra kvalitetsförstärkningar på lärarutbildningen, vilket är något som ni inte har i era förslag.
Jag hoppas verkligen att jag missförstår dig när det låter som att du föreslår att vi ska föregå det här arbetet som nu pågår på Linnéuniversitetet och lägga fram ett skarpt förslag innan utvärderingen är gjord. Det tänker jag inte göra.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.