Till innehåll på sidan

Kommunklivet som nästa steg i den gröna omställningen

Interpellation 2022/23:230 av Fredrik Lundh Sammeli (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-02-23
Överlämnad
2023-02-24
Anmäld
2023-03-07
Svarsdatum
2023-03-14
Besvarad
2023-03-14
Sista svarsdatum
2023-03-17

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Erik Slottner (KD)

 

Klimatet kräver att vi ställer om till ett fossilfritt samhälle. Att genomföra en rättvis omställning innebär att ställa om på ett sätt som har starkt folkligt stöd. I norra Sverige finns en unik möjlighet som gör att omställningen till förnybara industriprocesser och en hållbar transportsektor kan genomföras på ett sånt sätt. I stället för att lägga skulden och ansvaret på varje enskild individs konsumtion visar nyindustrialiseringen att omställningen kan innebära tillväxt, mervärde och fler jobb.

Världens blickar är nu riktade mot det som sker i norra Sverige. Industrin investerar stora pengar i att ställa om sina processer med grön teknik. Det leder till att landets stora tillväxthopp finns i norr. Men för att investeringar i fossilfri stålproduktion, batteritillverkning och vätgasproduktion ska komma på plats krävs att det offentliga hänger med.

Ska vi lyckas med klimatomställningen behövs också en hel samhällsomställning, och vi kan redan nu se hur detta kostar på rejält för enskilda kommuner i Norrbotten. Som land har vi varit duktiga på att möta nedgång, varsel och uppsägningar. Nu handlar det om att vända på perspektiven. Den gröna omställningen inom industrierna möjliggjordes av den socialdemokratiska regeringens politik, men kommer att kräva stora investeringar även för kommunerna lokalt.

Norrbotten är först ut. Men många kommuner runt om i Sverige kommer mest troligt att gå i samma riktning i samband med att hela den svenska industrin genomgår den för planeten nödvändiga gröna omställningen. Kommuner som på väldigt kort tid ska möta stora etableringar och ställa om behöver samhällets gemensamma stöd.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Erik Slottner:

 

Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att lägeskommunerna för samhällsomdanande industrietableringar ska ha rimliga förutsättningar att möta de behov som detta skapar i lokalsamhället?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:230, Kommunklivet som nästa steg i den gröna omställningen

Interpellationsdebatt 2022/23:230

Webb-tv: Kommunklivet som nästa steg i den gröna omställningen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 45 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fru talman! Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att lägeskommunerna för samhällsomdanande industrietableringar ska ha rimliga förutsättningar att möta de behov som detta skapar i lokalsamhället.

I Norrbotten och Västerbotten pågår en omfattande nyindustrialisering. När nya hållbara industrier etablerar sig i norra Sverige kan denna del av landet bli ledande i den globala klimatomställningen. Det nya läget har krävt en omorientering av kommuners, regioners och statliga myndigheters sätt att arbeta.

Regeringens samordnare för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län, Peter Larsson, redovisar i sin rapport från november 2022 de enorma kliv som tagits, den omfattande samhällsomvandling som äger rum samt bland annat hur industrins möjligheter och utmaningar ser ut framöver till exempel när det gäller infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensförsörjning. Mot denna bakgrund och för att möjliggöra en god överlämning av arbetet har regeringen förlängt samordnarens uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Omställningen förväntas leda till en kraftig befolkningstillväxt i de berörda kommunerna. Befolkningstillväxt i sig kan ge positiva effekter för en kommun, men under en övergångsperiod kan det också innebära utmaningar att växa mycket på kort tid. Regeringen avser att främja likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner. I det kommunalekonomiska utjämningssystemet tas höjd för påverkan av kraftig befolkningstillväxt. Utjämningen kompenserar för sådana strukturella förutsättningar, vilket alltså borde gynna dessa kommuner på längre sikt.

I direktiven till den pågående parlamentariska kommittén med uppdraget att se över utjämningssystemet lyfts utvecklingen i norra Sverige fram och att flera kommuner och regioner där står inför en genomgripande omställning med en förväntad mycket stor befolkningstillväxt. Kommittén ska genomgående i sitt arbete analysera utjämningssystemets påverkan på tillväxt och utveckling.

Jag vill också nämna att länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län har fått i uppdrag att erbjuda planeringsstöd åt de kommuner som står inför stora planeringsutmaningar till följd av större industrietableringar, betala ut ekonomiskt stöd för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Norrbottens och Västerbottens län samt utveckla metoder och samverkansformer för samråd om projekt som syftar till minskad miljö- och klimatpåverkan.

Det har alltså vidtagits ett antal statliga åtgärder som syftar till att underlätta för de kommuner som omfattas av den pågående utvecklingen i norra Sverige att hantera de utmaningar som situationen medför för dem. Regeringen kommer att följa utvecklingen och därmed bevaka behovet av ytterligare insatser.


Anf. 46 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Klimatet kräver att vi ställer om till ett fossilfritt samhälle. Att genomföra en rättvis omställning innebär att ställa om på ett sådant sätt att man har ett starkt folkligt stöd.

I norra Sverige finns unika möjligheter att göra omställningen till förnybara industriprocesser, och en hållbar transportsektor kan genomföras på ett sådant sätt. I stället för att lägga skulden och ansvaret på varje enskild individ visar hela nyindustrialiseringen att omställningen kan innebära tillväxt, mervärde och fler jobb.

Världens blickar riktar sig nu mot det som sker i norra Sverige. Industrin investerar stora pengar för att ställa om sina processer med grön teknik. Det leder till att landets stora tillväxttopp finns i mitt hemlän Norrbotten och i andra delar av Norrland. För att investeringarna i fossilfri stålproduktion, batteritillverkning och vätgasproduktion ska komma på plats krävs det att det offentliga hänger med.

Norrbotten är först ut. Men många kommuner runt om i landet kommer att gå samma väg och i samma riktning framöver när hela den svenska industrin genomgår den för planeten så nödvändiga gröna omställningen. Kommuner som på väldigt kort tid ska möta stora etableringar och ställa om behöver samhällets gemensamma stöd.

Fru talman! Jag uppfattar inte statsrådets svar som ett svar på den fråga jag ställde. Ärligt talat är jag rätt övertygad om att såväl civilministern som hans tjänstemän är väl medvetna om att utjämningssystemet som man här lyfter fram inte är svaret på problemet. Hela det systemet bygger på ett storstadsperspektiv där man har musklerna att ställa om och kan växa och kan leva med att ersättningen kommer några år framåt i tiden och i efterhand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte verkligheten för de kommuner jag talar om där den gröna omställningen nu sker. Det handlar om Boden, Skellefteå, Luleå eller Mariestad. Det är inte bara i Norrbotten det sker. Runt om i landet kommer kommuner att vara i ett läge där de ska göra någonting som Kommunsverige tidigare inte har gjort. Varje enskild kommuns förmåga att göra omställningen avgör om den gröna omställningen runt om i landet ska vara möjlig eller om man blir en flaskhals som hindrar den utvecklingen.

Min fråga till statsrådet är om statsrådet avser att agera för att säkerställa att lägeskommunerna för de samhällsomdanande industrietableringarna ska ha rimliga förutsättningar att möta de behov som det skapar i lokalsamhället om inte utjämningssystemet är lösningen. Det är en modell som inte är byggd för den här situationen.

Det är kommuner som här och nu står inför enormt stora utmaningar. De behöver hjälp att dela på riskerna och vårt gemensamma offentliga stöd för att göra omställningen möjlig. Det handlar inte om att i efterhand kunna ha en skatteutjämning som ersätter det som en storstad gör i en tillväxtfas.


Anf. 47 Linus Sköld (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för möjligheten att få debattera en för landet så avgörande fråga som den gröna omställningen i norr!

Vi var många som gladdes i januari när regeringen presenterade en debattartikel i Dagens industri. Där skrev regeringen att det finns en gyllene möjlighet för norra Sverige att leda den nya industriella revolutionen. Sedan spaltade man upp ett antal punkter som skulle ingå i en strategi för norra Sverige.

En av de punkter som spaltades upp i debattartikeln handlade om samhällsservice. Jag tänkte citera regeringsföreträdarna som skrev under debattartikeln: "En ökad inflyttningstakt kan på kort sikt utgöra en ansträngning på den kommunala ekonomin eftersom behovet av investeringar i samhällsservice och infrastruktur snabbt kan växa. Att utbyggnationen av samhällsservice i form av skolor, vård och omsorg av högsta klass följer befolkningstillväxten är helt avgörande för en lyckad nyindustrialisering."

Jag tänker att detta betyder att regeringen har gjort exakt samma ställningstagande som Fredrik Lundh Sammeli. Det offentliga måste hänga med när näringslivet ska expandera. Om det offentliga inte har förmåga att hänga med kommer näringslivets expansion inte att bli av, och den gröna omställningen kommer att halta eller bli bristfällig.

Det här är vad regeringen säger. Om man tittar på vad regeringen gör så här långt när det gäller förutsättningarna för den gröna omställningen kan man sammanfatta det så här: Regeringen har avvecklat investeringsstödet som skulle leda till bygget av bostäder. Regeringen har skurit hårt i möjligheterna för vuxna att utbilda sig och i arbetsmarknadspolitiken som skulle kunna underlätta kompetensförsörjningen. Regeringen har också försvårat bygget av havsbaserad vindkraft som hade de bästa förutsättningarna att möta ett hastigt ökande energibehov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svaret på interpellationen tryggar inte att regeringen har förstått vad det offentliga behöver göra för att underlätta den gröna omställningen. Om man lägger till att regeringsunderlagets största parti har gjort ställningstaganden om att stoppa pilotprojektet Hybrit - och för övrigt har ett antal moderata debattörer i veckan understött exakt samma linje - gör det mig inte trygg. Trots att regeringen säger att det finns en gyllene möjlighet i norra Sverige agerar man i strid med det och slår sig i slang med folk som inte verkar tycka att det är en möjlighet med den gröna omställningen i norra Sverige.

Det behövs fortfarande ett svar på Fredrik Lundh Sammelis fråga. Kommunerna behöver förutsättningar att svara upp mot nyindustrialiseringen. Det är helt avgörande. Hur ska statsrådet göra för att det ska bli av?


Anf. 48 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fru talman! Till att börja med vill jag säga att det är en fantastisk utveckling som vi ser i Västerbotten, Norrbotten och många kommuner, något som vi bara för några år sedan trodde var helt omöjligt. Det låter som att det är ett stort ok som norra Sverige har och att det är synd om dem som nu har en massa industrietableringar som vill komma till dem och att de ser en stor tillväxt framför sig.

Det som nu delar av Norrbotten och Västerbotten går igenom är en dröm för väldigt många kommuner i Sverige. Jag vill ändå ta avstamp där så att vi inte får utvecklingen att låta alltför negativ. Men den för naturligtvis med sig stora utmaningar.

Det här är inget nytt problem. Det är ett välkänt problem att en väldigt stor tillväxt skapar stora utmaningar. Det vet jag själv som har en bakgrund som kommunpolitiker i Sveriges huvudstad. En snabb och stor tillväxt kan leda till stora utmaningar och inte minst ett stort investeringsbehov. Vi vet också att stagnation skapar väldigt stora utmaningar. I längden är det helt förödande för kommuninvånarnas framtid.

En förutsättning för att industrialiseringen ska lyckas är tillförsel och produktion av el. Norrbotten kommer att behöva den el de själva producerar framöver. Vi har under väldigt lång tid förlitat oss på att norra delen av Sverige ska stå för produktionen av el som sedan ska föras ned till de södra delarna av Sverige. Det är slut med detta.

Norra delarna av Sverige kommer att behöva sin egen elproduktion. Vi kommer att behöva öka elproduktionen i Sverige och inte minst i de södra delarna. Det är ett arbete som regeringen har satt igång på ett mycket aktivt sätt. Vi har under de senaste veckorna sett flera exempel på aktörer som nu sagt sig vilja bygga ny kärnkraft på olika ställen i Sverige. Vi har också sett två beslut som kom ganska nyligen om utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Det är något som är väldigt positivt för att de här industrietableringarna ska kunna vara möjliga.

Sedan har vi utredningen om skatteutjämningskommittén. Man kan raljera och säga att den inte betyder någonting, men en parameter i skatteutjämningssystemet är just att kompensera för de kostnader en kommun kan få vid en väldigt snabb och omfattande tillväxt som leder till stora och radikalt höjda investeringsbehov i kommunen. Även om inte detta kompenserar fullt ut kompenserar det åtminstone till viss del, och det sitter nu en utredning som håller på att se över hela skatteutjämningssystemet. Detta är en parameter man ska se över, och i utredningsdirektiven nämns just tillväxten i de norra delarna av Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också samordningspersonen Peter Larsson, som har fått ett förlängt uppdrag. Jag tycker att detta är ett viktigt uppdrag, och vi får se om det finns några fler insatser som vi kan göra från statligt håll. Men det är såklart också begränsat vad staten kan göra. Vi kan inte gå in och direkt stödja vissa kommuner utifrån olika parametrar på det här sättet, utan det måste vara ett objektivt synsätt som vi utgår ifrån. Skatteutjämningssystemet är ett exempel på detta. Vi kan inte heller gå in och stödja privata företag, för det kommer att strida mot EU:s statsstödsregler och annat.

Det här berör inte heller bara de enskilda kommuner som har nyetableringar, utan det är viktigt att vi samarbetar och samordnar kommuner emellan så att också kranskommunerna runt nyetableringskommunerna kan skörda frukterna av den stora industrietablering som pågår.


Anf. 49 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Fru talman! För att göra denna samhällsomställning, som i sig blir en förutsättning för att göra klimatomställningen möjlig utan att det samtidigt urholkar välfärden lokalt eller knäcker kommunerna totalt, menar jag att staten behöver ta ett tredje kliv - kommunklivet.

Vi har som samhälle redan tagit två viktiga steg för att stödja den så viktiga klimatomställningen. Reformerna har varit helt avgörande för att få till den omställning vi nu ser. Industriklivet och Klimatklivet har möjliggjort den gröna omställningen inom såväl industrin som samhället i stort. Det är det vi nu ser hända i Norrbotten och Västerbotten och som förhoppningsvis kommer att sprida sig över hela landet.

Detta medför en samhällsomvandling som behöver ske både snabbt och hållbart. Jag menar att ett kommunkliv skulle behövas för att ge en möjlighet för de här kommunerna att få både statsbidrag för att stärka sitt arbete kring tillstånd och etableringar och statliga kreditgarantier för lån till nödvändiga investeringar. Det är investeringar som är nödvändiga för bygget av hållbara samhällen kopplat till den gröna omställning som nu sker.

Fru talman! Om vi ska lyckas med klimatomställningen behöver en hel samhällsomställning ske. Vi kan redan nu se att det där kostar på enormt mycket för de enskilda kommunerna i Norrbotten. Det är inget ok att bära den gröna omställningen; vi gör det med glädje. Men det är viktigt att se att vi inte kan riskera Sveriges gröna omställning och Sveriges potential på området genom att göra omställningen till en kommunal fråga. Väldigt många kommuner som är i läge att kunna bli värdskaps- eller lägeskommuner för investeringarna har inte de muskler som krävs.

Som land har vi varit duktiga på att möta nedgångar, varsel och uppsägningar. Vi har batterier av åtgärder i sådana lägen att sätta in från statligt håll. Nu handlar det om att vända på perspektiven. Den gröna omställningen inom industrin möjliggörs av den politik vi har drivit med industrikliv och klimatkliv under socialdemokratisk regering. Men det krävs nu också stora investeringar för att ta detta vidare. Det behövs ett riskavlyft, för både takten, omfattningen och risken är för stora för enskilda kommuner att matcha.

Jag tänker att Kommuninvest är en bra modell för en del av kommunernas utmaningar i vardagen. Här behövs någon form av statsgarantier, och här har Riksgälden en roll att spela. Vi har skapat gröna krediter för industrin och för att göra det här möjligt, och nu behövs också gröna krediter för kommunerna. Det kommunala utjämningssystemet kompenserar i efterhand, och det är bra att det har den modellen för att möta en del av utmaningarna för växande kommuner. Men behovet som vi ser i norr och som inte är specifikt för de enskilda kommunerna utan som kommer att beröra väldigt många andra kommuner kräver insatser här och nu - inte om flera år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför är min fråga: Är statsrådet beredd att agera för att stödja kommunerna i den gröna omställningen?


Anf. 50 Linus Sköld (S)

Fru talman! Inledningsvis: Jag håller med statsrådet om slutsatsen att det är en fantastisk utveckling som vi ser i norra Sverige. Så är det absolut. Jag håller också med de regeringsföreträdare som skrev på Dagens industris debattsida att detta innebär en ansträngning för den kommunala ekonomin.

Man behöver investera i skolor, vägar, förskolor och va-nät. Det är många tunga investeringar att bära för lägeskommunen. Vårdpersonal, lärare, vaktmästare - ja, ni vet - ska anställas. Om detta ska bli bra måste regeringen agera. Som jag nämnde har vi hittills sett fina ord från regeringen i en debattartikel. Nu behövs handling.

Min fråga kvarstår: Hur ska statsrådet agera för att underlätta för kommuner som har det tufft med investeringarna? Blir det något kommunkliv, eller stannar det vid ord?


Anf. 51 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fru talman! I och med att jag är minister med ansvar för kommuners och regioners ekonomi, bland annat, åker jag runt och träffar kommuner och regioner. Nu under våren träffar jag också samtliga länsstyrelser runt om i Sverige. Jag får då anledning att samtala med olika kommunföreträdare från både stora och små kommuner, från tillväxtkommuner till avfolkningskommuner, för att höra om deras utmaningar.

De utmaningar som här nämns handlar om bland annat ett stort investeringstryck på vvs och ombyggnation av skolor och äldreboenden. Det är kommuner som ofta har ett gammalt bestånd och som behöver antingen investera i nya byggnader eller renovera befintliga byggnader. Det här är ett problem för betydligt många fler kommuner än de som omfattas av nyindustrialiseringen i norra Sverige.

När det gäller de särskilda investeringsmedel som nu föreslås här i talarstolen vet jag inte riktigt hur förslagen ser ut i detalj. Det är gränsdragningar som blir väldigt adekvata att göra. Ska man ge investeringsstöd till kommuner som nu har stora behov medan andra kommuner som under lång tid har tagit hand om sina fastigheter och anläggningar straffas genom att man inte ger dem investeringsstöd? Det blir väldigt många sådana stora avvägningar.

Vi har skatteutjämningssystem som kompenserar för strukturella brister. Jag tror att det snarare är det vi behöver bygga vidare på i så fall.

Den viktigaste frågan är återigen att öka produktionen av el - utsläppsfri el. Det är exempelvis kärnkraft, vindkraft, solkraft och annan elproduktion. Det jobbar den här regeringen fullt febrilt med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den förra regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet bidrog till att lägga ned kärnkraftverk i Sverige och därmed minska vår robusthet och vår förberedelse för en nyindustrialisering av den gröna industrin i Norrbotten. Det var ett fatalt misstag.

Jag är stolt över att den här regeringen trots att den har suttit så kort tid vid makten - bara några månader - har tagit flera steg framåt för att kunna bana väg för ny kärnkraft. Den har också hunnit godkänna flera nya vindkraftsetableringar.

I grunden är det kommunerna som har ett ansvar för sin egen ekonomi och sina egna investeringar. Detta vet man om. Det är inget nytt.

De kommunföreträdare jag träffat från de kommuner vi pratar om och som står för den nyindustriella gröna revolutionen i norra Sverige tycker som sagt att detta är ett fantastiskt arbete. De ser framtiden an med stor tillförsikt. De har utmaningar, men problemen möter jag framför allt i kommuner som ser minskad befolkning, som ser att arbetsplatser lämnar deras kommun och som ser en kommun dit färre flyttar och där allt fler väljer att inte bo kvar.

För att sammanfatta kan jag säga att det är väldigt bra att den här debatten förs. Regeringen gör en del insatser för att kommunerna i norra Sverige ska klara av de utmaningar som industrialiseringen och den stora tillväxten leder till. Vi har en sonderingsman för norra Sverige, Peter Larsson, som har fått ett förlängt uppdrag för att se om staten behöver göra något i fråga om samordning för att stödja de här kommunerna. Länsstyrelsen har fått uppdrag kring detta i sina regleringsbrev för att se om också den kan få en viktig roll i detta.

Regeringen gör alltså en hel del. Men vi ska se med tillförsikt på de här kommunerna för den fantastiska, ljusa framtid som jag är övertygad om att de går till mötes.


Anf. 52 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Fru talman! Mycket av det som görs är bra. Jag är glad att den nya regeringen tar vid mycket av det arbete som vi socialdemokrater gjorde under våra regeringsår. Men mer behöver göras.

Man kan lätt i debatten få bilden att detta är ett specifikt Norrlandsproblem och en utmaning för några få kommuner. Visst, de är först ut på banan. Men det jag har velat lyfta med denna interpellationsdebatt är att detta inte är ett specifikt problem för Luleå, Boden och Skellefteå utan en generell fråga för alla de kommuner som på kort tid ska klara av att växa för att hysa någon av framtidens industrier, som inte får bli flaskhalsar i den gröna omställningen och som alla blir en tydlig illustration av hur vår svenska uppdelning av samhället med kommun, region och stat äventyrar svensk utveckling.

Detta är ett läge som behöver en nationell lösning. Det behövs en modell med riskavlyft. Det behövs gröna krediter för kommunerna. Jag hoppas att statsrådet tar med sig detta. Vilken dag som helst löser vi ett program på någon av orterna, om statsrådet behöver mer förståelse för utmaningarna och möjligheterna. Detta är någonting som präglar vår tid och som kommer att vara helt avgörande för Sveriges konkurrenskraft - men också för vår möjlighet som människor, här och nu, att ta ansvar för vår planet.


Anf. 53 Statsrådet Erik Slottner (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill återigen tacka för debatten, som jag gjorde i förra inlägget. Detta är en viktig fråga, och det är en fantastisk utveckling vi ser i de norra delarna av Sverige. Som jag också sa i ett tidigare inlägg är det en utveckling som vi inte trodde var möjlig för bara några år sedan. Det är helt fantastiskt. Många är nog tagna på sängen av den tillväxtkraft som nu finns i de norra delarna av Sverige.

Detta kan också vara svaret på många av de klimatutmaningar vi står inför med elektrifieringen och industrialiseringen som ska leda oss till ett mer klimatvänligt samhälle. Det är helt fantastiskt!

Därmed är detta naturligtvis inte heller bara en kommunal eller regional angelägenhet utan också ett statligt ansvar. Det är också därför staten tar ett engagemang genom att ge länsstyrelsen olika uppdrag. Länsstyrelsen är ändå statens röst på den regionala nivån, så det spelar roll vad vi ger länsstyrelsen för uppgifter. Sonderingsmannen Peter Larsson har fått ett förlängt uppdrag. Han är ändå statens representant i detta arbete.

Sedan tror jag att vi behöver jobba vidare med tillståndsprocesserna. Det är också någonting regeringen gör på olika nivåer. Ett annat problem dessa kommuner har är nämligen att de inte kan växa så fort som de skulle kunna, det vill säga att nyetableringar är svåra att få till på grund av att tillståndsprocesser tar lång tid. Det har vi inte lyft upp hittills i debatten, men det är jätteviktigt att jobba med.

Jag tar gärna till mig av nya goda idéer. Det har framförts en del idéer här som vi kanske får anledning att återkomma till. Vi får väl se. Men grundfrågan är elproduktion. Utan el kommer vi inte att klara denna utveckling, och då gör vi klokt i att ha en politik där vi inte lägger ned fullt fungerande kärnkraftverk, exempelvis, utan satsar på nytt vad gäller både kärnkraft, vindkraft och solkraft.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.