Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kapitalförsörjning i företag

Interpellation 2010/11:349 av Vestlund, Börje (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-05-06
Anmäld
2011-05-06
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2011-05-20
Sista svarsdatum
2011-05-20
Besvarad
2011-06-10

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 6 maj

Interpellation

2010/11:349 Kapitalförsörjning i företag

av Börje Vestlund (S)

till närings- och energiminister Maud Olofsson (C)

De statliga insatserna för kapitalförsörjning för företag är en av de viktigaste frågorna i hur man kan skapa tillväxt i svenska företag. Till de statliga insatserna tillkommer i vissa delar av landet också regionala insatser. Tyvärr är bilden av såväl de statliga som de regionala insatserna väldigt fragmentiserade, och det är svårt och komplicerat att få en snabb överblicksbild av hur alla dessa insatser fungerar.

Riksrevisionen har delvis kritiserat det svenska systemet för just detta. Riksdagen behandlade under våren 2010 en proposition som i princip förordade att man måste fortsätta utreda frågan. Om detta var kammaren överens. Men låt mig ödmjukt ställa en fråga: När kommer man att redovisa resultatet av den översynen?

Jag vill påtala de bekymmer som finns mellan såddfinasieringsstadiet på runt 2 miljoner kronor till den nivå där riskkapitalföretag går in den, nivån brukar ligga runt 20 miljoner kronor.

När avser näringsministern att redovisa resultatet av översynen vad gäller statliga insatser för företag?

Vilka åtgärder har näringsministern för avsikt att vidta för att lösa problemen med finansieringen i företag så företagen kan växa?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:349, Kapitalförsörjning i företag

Interpellationsdebatt 2010/11:349

Webb-tv: Kapitalförsörjning i företag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maud Olofsson (C)
Anf. 20 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Börje Vestlund har frågat mig vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta dels för att det inte bara ska föras en politik för att skapa fler företag utan även en politik för att få företagen att växa, dels för att lösa problemen med finansieringen i företag så att företagen kan växa. Börje Vestlund har också frågat när jag avser att redovisa resultatet av översynen vad gäller statliga insatser för företag. Min utgångspunkt när det gäller finansiering och företagsfrämjande handlar om en effektiv och ändamålsenlig tillgång till finansiering och rådgivning för landets nya, små och växande företag. Det främsta syftet med regeringens insatser för kapitalförsörjning är tillgängligheten för företagare i alla delar av landet. Riksrevisionen riktade i sin rapport RiR 2007:15 om Almi Företagspartner AB och samhällsuppdraget ingen särskild kritik beträffande de statliga finansieringsinsatserna till företag. Almi har sedan rapporten lämnades däremot fått i uppgift att arbeta ytterligare med uppföljning när det gäller rådgivningsverksamheten. Regeringen har vidtagit en mängd åtgärder för att förbättra företagens finansieringssituation, nationellt såväl som regionalt. Genom bildandet av Almi Invest 2009 och andra strukturfondsfinansierade riskkapitalfonder använder nu Sverige EU-medel för finansieringsändamål till företag som komplement till direkta bidrag. Dessa fonder är ett direkt svar på det behov som Börje Vestlund tar upp i sina interpellationer, nämligen att tillgodose finansieringsbehovet för små företag mellan såddstadiet och de skeden där den privata riskkapitalmarknaden tar vid så att mindre företag kan utvecklas till större. Vår bedömning är dock att det finns ett behov av insatser redan vid nivåer från omkring 500 000 kronor, vilket också har beaktats när det gäller fondernas verksamhet. Regeringen har etablerat två nya riskkapitalbolag: Fouriertransform AB med verksamhet inom fordonsklustret och Inlandsinnovation AB som kommer att bidra till att utveckla verksamheter i norra Sveriges inland. Inlandsinnovation syftar till att öka samverkan med olika finansiella aktörer, både offentliga och privata, och därigenom öka effektiviteten. Härutöver tog regeringen initiativ till ett kapitaltillskott till Almi Företagspartner AB om 2 miljarder kronor i samband med finanskrisen 2008, en insats som enligt Riksgäldens rapport från 2010, Utvärdering av regeringens åtgärder till stöd för kreditförsörjningen , har gjort det möjligt för Almi att låna ut mer pengar till landets små- och medelstora företag under finanskrisen. Jag vill också nämna att regeringen i två steg sett till att höja nivån på Almis mikrolån, först från 50 000 till 100 000 kronor och senare till 250 000 kronor. Börje Vestlund nämner en proposition som regeringen överlämnade våren 2010, den så kallade företagsfinansieringspropositionen (prop. 2009/10:148). En viktig del i denna proposition är att staten bör begränsa sin uppgift till att tillhandahålla kapital som är marknadskompletterande, det vill säga till de områden och segment där marknaden inte tillgodoser företagens behov. I interpellationerna talas bara om statliga insatser. Jag vill betona att regeringen har en kontinuerlig dialog med bland annat bankerna och eftersträvar ett system som bygger på att den privata marknaden i så stor utsträckning som möjligt tillhandahåller kapital till företag i utveckling. Avskaffandet av förmögenhetsskatten har bidragit till att öka tillgången på kapital i Sverige, vilket är positivt också när det gäller kapitalförsörjningen för landets företagare. Under våren 2011 genomför regeringen en översyn av statliga riskkapitalaktörers uppdrag, investeringsinriktning och kapitalstruktur i syfte att finna en mer effektiv resursallokering och aktörsstruktur. Översynen pågår för närvarande, och resultaten kommer därefter att beredas inom Regeringskansliet. I den nationella innovationsstrategi som nu håller på att tas fram är frågor om hur politiken kan stödja att små och medelstora företag kan växa och internationaliseras centrala. Strategin planeras finnas framme under hösten 2012. Hur politiken kan stärka innovationsklimatet med avseende på riskkapitalförsörjning är ett av många viktiga perspektiv som kommer att beaktas i strategin.
Börje Vestlund (S)
Anf. 21 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Vår ambition att ha en värdeburen tillväxt innebär ju att man måste se till att företag inte bara nystartas så att det finns många småföretag. Det är gott och väl, men för att vi ska få just en tillväxt är det också viktigt att de små företagen har möjlighet att bli medelstora företag. Helst ska också de medelstora företagen bli stora, men då kommer vi till en annan fråga. Så långt ska vi inte gå i den här interpellationsdebatten. Jag tror att vi i så fall får återkomma till det. Men problemet för Sverige är ju inte att vi har för få företag - det har det inte varit på många år. Problemet för Sverige är att vi har för få företag som växer. Det är det som min interpellation om små och medelstora företag handlar om. Delvis får jag lite svar på mina frågor, men Maud Olofsson mal ändå hela tiden om att mikrolånen har ökat. Det är gott och väl. Almis insatser har begränsningar, där man inte får ställa upp på hur höga belopp som helst. Därmed faller många andra än de små företagen ut. När det gäller kapitalfrågan och det som den andra interpellationen handlar om, nämligen kapitalförsörjning i företag, kan jag säga: Nja, man ger inte ett dugg svar på de här frågorna. Det är svårt att över huvud taget få någon statlig finansiering över 2 miljoner. Sedan ger Maud Olofsson i interpellationssvaret besked om de statliga insatser man gör. Ja, men när började man få låna mycket mer än 2 miljoner från Almi eller någon annan? Men jag ska villigt hålla med om att Inlandsinnovation inte har några sådana gränser. Det är i så fall undantaget. Det som är viktigt är att man ska vara marknadskompletterande, men det är också det som Riskkapitalföreningen, Företagarna och andra har pekat på: Det finns inga privata finansiärer. Det finns ingen marknad i detta segment därför att det är för riskfyllt. Därför krävs det kanske att staten går in, men gärna tillsammans med privata aktörer. Staten ska ju inte stå för hela företagsfinansieringen utan ska främja och vara ett marknadskomplement. Därför är det viktigt att fortsätta med ett arbete som innebär att man kan nå det. När man kommer upp i runt 20 miljoner klarar sig företagen i regel själva, och då behövs det inte en komplettering från det allmänna. Sedan nämner Maud Olofsson sitt älsklingsämne. Men hur var det nu igen? Kanske jag kan få svar i den här interpellationsdebatten, eftersom hon tar upp förmögenhetsskatten både i det förra svaret och i detta svar. Hur var det med mostrarna? Hur många mostrar hade lämnat sin förmögenhet kvar i Sverige så att vi kunde se att det gynnar investeringarna i företag? Man kan väl ändå inte säga att det finns någon utvärdering som trovärdigt har pekat på att mostrarna har kommit tillbaka till Sverige? Jag tror också på innovationsstrategin om den är rätt hanterad - det återstår att se - och att man kan se framsteg för just den här typen av företag, framför allt för att små företag ska kunna växa till medelstora företag. Men det återstår att se när den kommer.
Johan Johansson (M)
Anf. 22 Johan Johansson (M)
Fru talman, fru statsråd, Börje Vestlund! I USA brukar man skämtsamt säga att riskkapital kommer till entreprenörerna från huvudsakligen family, friends and fools. En svensk entreprenör försöker ofta finansiera det på samma sätt. Man ser på vilka banktillgångar man själv har, och man pratar med sin familj. Problemet i Sverige är att kapitaluppbyggnad har varit väldigt svårt, så det kapitalet är ganska begränsat. Därefter vänder man sig till vänner och bekanta som man har lärt känna i sin yrkesprofession, som man kanske redan har en affärsrelation med. Problemet för dem är ofta samma som för familjen, att kapitalet är begränsat. Därefter söker man sig ut till en vidare krets, till banker, riskkapitalfirmor eller personer som man inte känner. Entreprenören vill ha kontroll över sitt företag och är försiktig med vem som ska få komma in som ägare. En bra finansiär kommer inte bara in med finansiellt kapital utan även med kunskapskapital, och det är ofta kunskapskapitalet som är den viktigaste ingrediensen för att företaget ska utvecklas väl. Jag tror inte att det är så enkelt som att säga att det är brist på riskkapital i landet. Samtidigt som entreprenörer hade svårt att låna till sina företagsidéer lånade svenska banker ut miljarder till folk i Baltikum som egentligen inte var kreditvärdiga. Kan vi då säga att det var brist på riskvilligt kapital? Nja, det förefaller som att det finns tillräckligt kapital men att det brister i investeringskompetens. Att göra en bedömning av vad som är en vettig teknik: Hur bedömer man potentialen i en sådan? Hur bedömer man entreprenören? Hur bedömer man affärsmöjligheter och affärsrisker? Där tror jag att det finns väldigt mycket att göra. Jag tror att just investerarkompetens är oerhört viktig för att lösa det finansieringsproblem som faktiskt finns för små och medelstora företag. Statliga insatser kan vara kompletterande eller en utväg när privat kapital ej finns att tillgå. Men eget kapital är det bästa kapitalet. Det måste bli mer lönsamt att vara företagare. En alltför hög beskattning på vinst i företag utgör i dag en barriär för tusentals svenskar som funderar på att starta eller investera i ett företag. Den dubbelbeskattning som bolagsskatten och kapitalinkomstskatten utgör måste på sikt justeras nedåt. Det måste bli lönsammare att driva företag.
Maud Olofsson (C)
Anf. 23 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag skulle kunna fortsätta där Johan Johansson slutade. Det är det som är grunden, det vill säga: Får jag behålla mer av min egen lön, mina egna pengar, har jag naturligtvis större möjligheter att starta och driva företag. Får företagen bättre lönsamhet genom sänkta skatter finns det mer pengar i bolagen. Så enkelt är det. Men det är svårt när man lyssnar på Socialdemokraterna. Varje gång vi säger att vi ska sänka skatter eller när vi gör det är ni emot! Ni tycker inte att folk ska kunna klara sig själva. Ni tycker inte att företag ska kunna klara sig själva. Det andra jag skulle vilja säga är, precis som Johan Johansson säger, att vi måste se både det offentliga och det privata. Där är Börje Vestlund också med. Låt mig nämna min resa till Silicon Valley när jag träffade Venture Capital. Det är en enorm kraft som finns i detta. Jag tror att vi måste se hur vi kan koppla ihop det offentliga kapitalet med det privata på ett mycket tydligare sätt och finna ett närmare samarbete mellan de insatser som vi gör i det offentliga med näringslivet. Jag tycker också att man kan se att Venture Capital i USA, som jag besökte, är mycket duktigare på att skanna företagen, gå in aktivt i bolagen och hjälpa dem att byggas upp. Den traditionen har vi inte Sverige, utan vi har litat väldigt mycket på det offentliga kapitalet. Jag tror inte att det är den framtida lösningen. Det var också därför som Inlandsinnovation fick den konstruktion som vi nu har gett. Jag tycker att det ska bli spännande att följa det. I en del av landet där det är som allra svårast att få tillgång till kapital kan vi försöka se: Kan vi genom att det offentliga går in och vi kopplar ihop oss med det privata kapitalet bygga upp ett näringsliv och en kapitalstruktur som gör att företagen kan växa? Jag tror det, men det är en jätteutmaning att jobba med det framöver. När det gäller förmögenhetsskatten tyckte även Göran Persson, den tidigare partiordföranden i Socialdemokraterna, att det var en något knepig skatt, av det enkla skälet att det i princip var de som jag brukar nämna, de lite rika fastrarna och mostrarna som fick betala förmögenhetsskatten. Men alla de riktigt rika betalade väl ingen förmögenhetsskatt. Ni undantog sådana som Stefan Persson och andra. Det var vanligt folk som betalade förmögenhetsskatt. Det var inte de rika personerna. Samtidigt ska man veta att enorma tillgångar har flyttats utomlands därför att man inte har velat beskattas här i Sverige. Det kommer att ta tid innan det kapitalet kommer tillbaka. Jag tror också att man säga att en del blev rädda i valrörelsen när Socialdemokraterna med de övriga vänsterpartierna hotade med att återinföra förmögenhetsskatten. Jag tror att det är väldigt viktigt att skapa långsiktighet och se att kapitalet stannar i Sverige och investeras i Sverige. Det är det som åtminstone vi i regeringen vill. Vi har gjort en sammanställning i Näringsdepartement och gjort jämförelser mellan olika länder kring hur företagsklimatet ser ut i Sverige och i jämförbara länder. Tittar man på riskkapitalet och det kapital som tillförs företagen ser man att vi ligger förhållandevis bra till. Däremot tror jag att många småföretag - det visar debatten på Venture Capital också - upplever att man inte har tillgång till det. Därför måste vi se på hur vi kan göra det kapital som finns tillgängligt möjligt att nå också för dem som kanske allra bäst behöver det. I det stycket ger jag Börje Vestlund rätt i att vi hela tiden måste fundera över de här delarna. Även om vi har gjort bra saker finns det saker som vi behöver göra ytterligare för att stärka upp.
Börje Vestlund (S)
Anf. 24 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag tror att vi är överens om en sak. När det gäller att koppla samman venturekapital och riskkapital - de som är beredda att arbeta med riskkapital med mera - med den offentliga kompletteringen behöver det göras mer. Jag tror att man kanske behöver sätta in insatser där. Det man brukar kalla den döda vinkeln är mellan 2 och 20 miljoner. Det är faktiskt inte särskilt svårt i dag att få finansiering upp till 2 miljoner i ett företag. Men sedan upp till 20 miljoner - där man kan betrakta sig som ett medelstort företag - är det svårt. Det är det som är svårigheten. Alla säger egentligen enstämmigt att det är ett problem för att få svenska företag att växa. Jag kan inte svara på hur man har löst detta i andra länder. Jag håller med Johan Johansson - nu har jag lärt mig ditt namn - om att det inte är brist på riskvilligt kapital i Sverige. Det är inte där problemet ligger. Problemet är att ingen vill gå in och tycker att det är för riskfyllt att gå in i den döda vinkeln. Sedan kan jag inte låta bli att kommentera detta med förmögenhetsskatten. Jag hade, Maud Olofsson, debatter innan förmögenhetsskatten avskaffades. Då sade Maud Olofsson att det nästan kommer att öppnas en fallucka, där man kommer att se hur kapitalet kommer in till Sverige och att man kommer att satsa i företagen. Ungefär så sade du faktiskt vid det tillfället. Vi har inte sett särskilt mycket av det, och fortfarande säger de småföretag som vill växa att de har problem med att finansiera sina företag och tycker att det är ett problem att komma vidare. Sedan måste jag rätta Maud Olofsson. Det är inte så att Stefan Persson var undantagen helt och hållet från förmögenhetsskatt, utan han var nog bland dem som betalade den högsta förmögenhetsskatten i Sverige. Undantaget gällde de aktier som man hade i sitt eget företag - det var det undantaget gällde. Det är en borgerlig myt att det skulle ha varit på något annat sätt. Alla problem som finns - oavsett vilket politiskt område man diskuterar här i kammaren - vill man lösa genom att sänka skatten på ett eller annat sätt. I det här fallet gäller det bolagsskatten. Ja, vi ligger ungefär på Europanivå när det gäller bolagsskatten. Har man så förskräckligt dåliga villkor i övriga Europa att det finns anledning att se över bolagsskatten i Sverige, eller vilken anledning finns det till det? Man ligger på en medelnivå för Europa. Var det inte där som den här regeringen tyckte att man skulle ligga skattemässigt? Man skulle komma i nivå med Europa när det gällde skatterna. Det har jag i alla fall för mig att jag hörde i valrörelsen 2006. Slutligen, fru talman, vill jag säga: Min konkreta fråga om att få små företag att växa till medelstora företag tycker jag fortfarande att det finns anledning att diskutera lite mer kring. Vilka konkreta planer har regeringen för att se till att just små företag ska kunna växa till medelstora? Finns det något som kan komma fram? Att koppla ihop venturekapital med offentlig finansiering har nämnts. Men finns det ytterligare saker som man har tänkt sig i framtiden?
Johan Johansson (M)
Anf. 25 Johan Johansson (M)
Fru talman, fru statsråd, Börje Vestlund! Regelförenkling har det pratats om i årtionden, tror jag. Det som faktiskt har skett nu, för första gången, med Maud som näringsminister, är att regelbördan för företagen har minskat. Det har blivit förenklingar, kanske inte så långt som man skulle vilja, men det har ändå tagits en hel del steg i rätt riktning. Dessutom har skattebördan för företagen minskat. Har då regeringens politik gett effekt? Ja, det har den. I Företagarförbundets undersökning har man jämfört företag från 2007 fram till 2010. Där ser man att företagen med mindre än tio anställda har ökat, och de har ökat med minst en person. Det är 43 procent av alla företag som har haft den ökningen. Det vi ser nu är att det är de minsta företagen som bidrar mest till att skapa nya jobb i Sverige. Flera av dessa företag har en uttalad ambition att växa vidare. De finns över hela landet, i storstad och på landsbygd. Det är jättebra. Och det är ännu bättre att de har fått ekonomiska muskler för att ta steget att växa, för nu avlastar de ägaren för att göra andra arbetsuppgifter, så att de får ännu mer växtkraft. Jag vill avsluta med att kommentera detta om Stefan Persson. Socialdemokraterna såg till att han inte behövde betala förmögenhetsskatt. Däremot betalade han vinst - kapitalskatt på de utdelningar som kom från bolaget. Det var så han kom upp i en hög skatt.
Maud Olofsson (C)
Anf. 26 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Detta är en viktig debatt. Anledningen till att jag säger det är att jag verkligen tror att när de stora företagen inte kommer att anställa så mycket men kommer att vara viktiga för Sveriges ekonomi, då är det i de små och medelstora företagen som vi ser de framtida jobben. Då måste vi få fler att vilja starta och driva företag men också få företagen att växa. Det är klart att kapitaltillgången är en viktig del i det. Jag återkommer till det: Om man sänker både inkomstskatter och företagsskatter så ökar det personliga utrymmet för ägaren eller företagaren att faktiskt göra det möjligt att växa. Man kan inte koppla bort skattefrågan. Hur gärna Socialdemokraterna än vill går det inte att koppla bort den frågan. Det är bara att gå till sig själv. Om jag står inför ett investeringsbeslut räknar jag: Hur mycket pengar har jag själv? Går jag till banken och kan säga att jag har pengar men skulle behöva låna är det enklare än om jag kommer till banken och säger: Jag har ingenting, men jag skulle vilja låna av er. Sänkta skatter är en viktig del också för att få företagen att växa. Där finns också förmögenhetsskatten. Säg motsatsen, Börje Vestlund, säg att vi skulle återinföra förmögenhetsskatten! Skulle det öka möjligheterna för svenska företag att få tillgång till kapital? Svaret är nej, eftersom mycket av kapitalet skulle finnas utomlands. Jag tror att det är bra om de kommer tillbaka till Sverige och betalar skatt här och också investerar i svenska företag. Till sist när det gäller statens roll: Vi gör en översyn av de statliga insatserna. Det tror jag att man måste göra hela tiden för att få detta att bli rätt designat. Jag är glad över att vi är överens om att vi ska se hur vi på ett bättre sätt kan kombinera det privata kapitalet med det offentliga och att det offentliga går in också på de ställen där det privata kapitalet inte är med och agerar. Jag hoppas att vi kan ha en konstruktiv debatt kring just detta, för det är verkligen viktigt att vi får detta att bli bra. I anslutning till innovationsstrategin kommer detta att vara en viktig del, om vi vill få de nya företagen att starta och växa i Sverige. Dock ska jag säga att vi den senaste tiden har sett en ökning av de medelstora företagens tillväxt. Det tycker jag är en positiv signal. Det visar den rapport som Näringsdepartementet har gjort. Jag tror att det finns mycket att hämta för Börje Vestlund i just den rapporten, för det finns många intressanta fakta där som man kan ta till sig, om man är intresserad av näringspolitik. Det är väldigt mycket gjort som är bra för de små och medelstora företagen. Jag tror att det är mycket som är gjort för att få dem att öka. Men jag är beredd att göra mer. Och jag tror att det är ett ständigt pågående arbete. Jag tackar för debatten.
Börje Vestlund (S)
Anf. 27 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag tror säkert att departementet har gjort en utvärdering. Men det finns också andra som gör utvärderingar, som OECD. En av de punkter som OECD pekar på är att det är okej med tillväxten i små företag men att det är ett problem att företagen inte växer. Man ska egentligen inte angripa någon som inte har något inlägg kvar. Men jag tycker så här, Johan Johansson: Ta och läs skattelagstiftningen från tiden innan man avskaffade förmögenhetsskatten i stället för att springa på borgerliga tankesmedjeseminarier, så tror jag att du får lite bättre information! I det här fallet vet jag att jag har rätt. Jag skulle bara slutligen vilja säga något med anledning av den här skattediskussionen. Jag håller med Maud Olofsson om en sak. Det är naturligtvis viktigt att man hela tiden arbetar med skattesystemet. Det är ett av skälen till att vi just nu har tillsatt en egen utredning för att titta på hela skattesystemet, så att alltihop hänger ihop. Det är viktigt. Jag tror att det är nyttigt att man gör det. Jag tror att det över huvud taget är nyttigt att man ser över hela skattesystemet just nu, för nu är det väldigt snårigt och väldigt mycket undantag. Därför tror jag att skattemedlet är en sak man ska använda. Men problemet är ju att oavsett om vi diskuterar välfärdsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, kulturfrågor, näringspolitiska frågor eller andra frågor är medlet alltid: Sänk skatterna lite till! Då sänker vi skatterna lite till, och då kan man sänka skatterna ytterligare. Det blir väldigt ensidigt om man tror att man ska bygga upp en politik bara på att sänka skatterna. Det blir till och med infantilt, fru talman.
Maud Olofsson (C)
Anf. 28 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Om vi ska hänvisa till OECD-rapporterna är det egentligen så att OECD säger ja till nästan alla åtgärder som regeringen har genomfört. Det är det man supportar. Ska Börje Vestlund hänvisa till någonting som stöder hans sak är det inte OECD-rapporterna, för är det någonting som man kritiserar, indirekt, är det mycket av det som Socialdemokraterna lägger fram som förslag. Utöver de skattesänkningar som har gjorts som vi ger stöd till tycker man att regeringen och Sverige behöver göra mer när det gäller en flexibel arbetsmarknad, och det är Socialdemokraterna fullständigt emot. Nog finns det en del att läsa i OECD-rapporterna, men jag tror inte att det stärker Socialdemokraternas sak. Varför pratar vi om skatter? Jo, det handlar om frihet. Det är min egen lön vi pratar om; det är inte politikernas pengar. Om jag får behålla mer av min egen lön och om jag som företagare får behålla mer av det som jag har tjänat in har jag en större frihet att kunna växa. Det är det som är grunden för hela synen på frihetsbegreppet, möjligheten att leva sina drömmar, möjligheten att starta och driva företag. Därför är skatterna viktiga för möjligheten för tillväxt i företag. Sedan gör vi en massa andra saker med regelförenklingar, precis som sades här. Vi gör en massa andra saker som förbättrar konkurrensen på marknaden, där företagen kan få bättre villkor och så vidare. Men skatterna är naturligtvis en enormt viktig del för att få företag att både vilja starta och vilja växa. Jag tror att Sverige har enormt goda förutsättningar. Vi har skött ekonomin. Vi har kunnat hålla låga räntor. Vi har kunnat skapa en bra konkurrenskraft. Vi är starka i innovationsklimatet. Men det gäller att hela tiden se till att vi fortsätter att hålla fanan högt och fortsätter att utveckla våra system. Vi kommer att behöva många små och medelstora företag för att skapa de nya jobben.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.