Genomförande av Företagsskattekommitténs förslag
Interpellation 2014/15:441 av Fredrik Schulte (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-03-17
- Överlämnad
- 2015-03-25
- Anmäld
- 2015-03-26
- Sista svarsdatum
- 2015-04-16
- Svarsdatum
- 2015-05-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Under de senaste 20 åren har vi kunnat se en utveckling där den svenska företagsskattebasen alltmer eroderats genom inte sällan aggressiva skatteupplägg som i den allmänna debatten refererats till som räntesnurror. Då frågan tydligt nonchalerades av regeringen Persson landade det på Alliansens bord att snabbt hantera en lagtekniskt mycket komplex fråga. Detta gjordes i två steg genom olika typer av begränsningsregler som i stor utsträckning hanterade problemet, åtminstone för stunden. Regeländringarna var dock endast avsedda som temporära åtgärder och inte en långsiktig lösning, detta då de är ytterst tekniskt komplicerade och svårtolkade. För att attrahera utländskt kapital till Sverige behövs enkla och tydliga regelverk. Därför tillsatte den tidigare alliansregeringen en företagsskattekommitté som bland annat skulle presentera mer långsiktigt fungerande regelverk, vilket den också gjorde. Nu ligger frågan på finansministerns bord.
Att få till stånd en ny lagstiftning är viktigt för landets långsiktiga konkurrenskraft. Det är också centralt att regeringen genomför Företagsskattekommitténs förslag i dess helhet. Att till exempel bara genomföra de presenterade avdragsbegränsningarna utan att samtidigt införa det kompenserade finansieringsavdraget skulle kraftigt försämra Sveriges attraktionskraft som investeringsland.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansministern:
1. Kommer finansministern att ta initiativ till ett genomförande av Företagsskattekommitténs förslag att företagens räntekostnader och andra finansiella kostnader bara ska få dras av mot ränteintäkter och andra finansiella intäkter?
2. Kan finansministern garantera att verka för att förslaget om finansieringsavdrag samtidigt genomförs så att Sveriges konkurrenskraft inte försämras?
Debatt
(5 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:441
Webb-tv: Genomförande av Företagsskattekommitténs förslag
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:98 Fredagen den 8 majProtokoll 2014/15:98 Svar på interpellation 2014/15:441 om genomförande av Företagsskattekommitténs förslag
Protokoll från debatten
Anf. 33 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Fredrik Schulte har frågat mig om jag kommer att ta initiativ till att genomföra Företagsskattekommitténs, FSK:s, förslag om att ränta och andra finansiella kostnader bara ska få dras av mot motsvarande intäkter och om jag kan garantera att jag kommer att verka för att det av FSK föreslagna finansieringsavdraget samtidigt genomförs, så att Sveriges konkurrenskraft inte försämras.
Jag har i en debattartikel i Dagens Industri den 21 april 2015 gett uttryck för hur jag ser på FSK:s förslag till ett nytt system för beskattning av bolag. Av den framgår att jag anser att ett förslag om ändrad bolagsbeskattning bör tas fram med utgångspunkt i FSK:s förslag och att den så kallade EBIT-modellen är bäst lämpad att ligga till grund för ett sådant förslag. Avsikten är att det omarbetade förslaget dels ska leda till en begräsning av ränteavdragen, dels ge utrymme för en sänkt bolagsskattesats. Samtidigt står det klart att det behöver göras en grundlig analys av FSK:s förslag innan det kan bli aktuellt att införa förslaget. En sådan analys pågår i Finansdepartementet.
Anf. 34 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Nu ska jag göra någonting som jag inte gör så ofta. Jag debatterar ganska ofta med Magdalena Andersson, men det är inte så ofta som jag kommer med lovord. Men jag skulle i detta sammanhang vilja säga att jag tycker att det är väldigt bra att regeringen fortsätter med det som alliansregeringen satte i rullning. Vi har nämligen ett problem med företag som i stället för att använda eget kapital, egna pengar som aktieägarna eller investerarna pyntar in i företagen, lånar pengar. Detta skapar ett problem. Har man ett företag som har mycket stora skulder kan detta företag vid en kris drabbas mycket hårt och kan inte betala tillbaka på sitt lån.
Ett problem har länge varit att det har varit för lönsamt att låna i förhållande till att använda egna pengar när man driver företag. Den tidigare borgerliga regeringen satte igång att ta itu med detta. Det landade i två olika förslag från Företagsskattekommittén.
Jag tycker att det är positivt att finansministern väljer det alternativa förslaget, det så kallade EBIT-förslaget. I tider när vi jobbar inom EU för att göra skattereglerna mer harmoniserade, så att det är lätt att bedriva företag över gränserna i Europa, tror jag att det är bra att vi följer den modell som de flesta andra länder använder sig av, alltså att man begränsar möjligheterna att göra avdrag för sina lånekostnader.
Än så länge tycker jag att det är positivt och bra att finansministern jobbar med denna fråga och tänker föra stafettpinnen från alliansregeringen vidare.
Men, herr talman, det finns en sak som jag är orolig för. När man gör dessa åtstramningar och alltså indirekt höjer skatten på företagen för att låna pengar, vilket jag håller med om att man ska göra, måste man ta de pengar som staten får in för att sänka det totala skattetrycket för bolagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu sa finansministern förvisso att hon skulle sänka bolagsskatten. Men jag är orolig för att regeringen, som Socialdemokraterna ofta gör och vill göra, kommer att göra denna åtstramning men sedan inte kommer att ta 100 procent av de pengar som detta kommer att ge till statskassan för att sänka bolagsskatten. I stället kommer man kanske att ta en liten del av denna pengapåse och ge lite i bolagsskattesänkning. Sedan tar man en annan del av pengapåsen för att satsa på någonting annat. Och vad är Socialdemokraternas favoritutgift? Jo, det är höjda bidrag. Detta kommer, herr talman, bara att leda till att Sveriges konkurrenskraft försämras och att bolagen får det tuffare att bedriva sin verksamhet här i landet. Det kommer att innebära att det blir färre jobb, färre skattebetalare och mindre intäkter till staten på det stora hela för att finansiera vård, skola och omsorg.
Det jag skulle vilja höra för att bara applådera finansministern i denna fråga är att finansministern kan lova oss här i riksdagen och svenska folket att hon kommer att använda alla pengar som denna åtstramning kommer att ge till statskassan för att också sänka bolagsskatten.
Detta är en enkel fråga till finansministern.
Anf. 35 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag tycker att det är väldigt bra att den tidigare borgerliga regeringen satte igång detta arbete i Företagsskattekommittén. Det är ett lovvärt arbete, där poängen är att bredda skattebaserna och sänka skattesatserna helt i linje med den skattereform som genomfördes 1990-1991. Det var ett mycket bra initiativ, och det är ett gediget arbete som har gjorts av Företagsskattekommittén.
Det är också väldigt bra att Företagsskattekommittén tog fram två olika modeller så att man kunde välja mellan dem. Det finns ju många fördelar med huvudförslaget som är en mer radikal modell än alternativförslaget som är den EBIT-modell som regeringen avser att gå vidare med.
Det är klart att det fanns fördelar med den som innebar att man gick mer radikalt framåt med ränteavdragsmöjligheterna. Samtidigt ska vi se om man kan inkorporera EBIT-modellen och en del av de fördelar som fanns i huvudförslaget även i en alternativmodell. Det arbetet ska det bli spännande att följa.
När man gör den här typen av stora omläggningar av skattesystemet är det bra att man kan föra samtal med de olika blocken i svensk politik. Vi hade en del samtal innan vi bestämde oss för att gå vidare. Jag ser fram emot fortsatta intressanta samtal.
Utgångspunkten för arbetet är ju att det ska vara en statsfinansiellt neutral omläggning.
Anf. 36 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! För första gången är jag verkligen nöjd med svaret som jag fick från finansministern. I princip tänkte jag nöja mig där, men jag skulle ändå vilja ställa en liten kompletterande fråga.
Finansministern sa: Utgångspunkten är att det ska vara statsfinansiellt neutralt. Det var en liten glidning på formuleringen. Jag skulle känna mig väsentligt tryggare om finansministern kunde säga: Jag garanterar att vi inte kommer att strama åt för företagen och sedan ta en liten del av pengarna för att göra någonting annat med dem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om jag bara kunde få det svaret är jag nöjd.
Anf. 37 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Det är inte första gången som Fredrik Schulte vill ha garantier för det ena eller det andra. Men livet är sällan så utformat att det finns garantier. Jag tror att det är dumt av politiker att garantera saker. Det kan alltid dyka upp problem under vägen som behöver lösas. Det är sällan särskilt lyckat att politiker utfärdar garantier.
Men utgångspunkten är en statsfinansiell neutral omläggning.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.