Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

företagsklimatet

Interpellation 2002/03:311 av Larsson, Maria (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-04-28
Anmäld
2003-04-28
Besvarad
2003-05-13
Sista svarsdatum
2003-05-13

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 28 april

Interpellation 2002/03:311

 av Maria Larsson (kd) till näringsminister Leif Pagrotsky om företagsklimatet

Tillväxt och förnyelse är honnörsord som upprepas här och var i regeringens finansplan i vårpropositionen. Insatser utlovas för att "skapa ett bättre entreprenörskap". De konkreta förslagen är dock få.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande frågor till näringsminister Leif Pagrotsky:

Vilka nya förslag avser näringsministern att lägga för att tillskapa "ett bättre entreprenörskap" och när kommer förslagen?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:311, företagsklimatet

Interpellationsdebatt 2002/03:311

Webb-tv: företagsklimatet

Protokoll från debatten

Leif Pagrotsky (S)
Anf. 31 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Maria Larsson har frågat mig vilka nya förslag jag avser att lägga fram för att tillskapa ett bättre entreprenörskap, och när förslagen kommer. Låt mig börja med att säga att för oss socialdemo- krater, som har höga ambitioner med välfärden, är en god ekonomisk utveckling ständigt i fokus. Som näringsminister är min högst prioriterade uppgift att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett konkur- renskraftigt näringsliv och livskraftiga företag. Sverige har ett bra näringsklimat och ett starkt näringsliv. Sverige har under de senaste åtta åren haft en mycket god ekonomisk utveckling, med en starka- re tillväxt, en snabbare produktivitetsökning och en högre sysselsättning än omvärlden. Men vi ska bli ännu bättre. Maria Larsson frågar när förslagen kommer. De kommer kontinuerligt, det handlar inte om några enstaka förslag. Det finns inga enkla lösningar eller alexanderhugg för att åstadkomma ett bättre näringsklimat. Det är ett långsiktigt arbete med hel- heten, med åtgärder på olika områden. Låt mig till exempel nämna mitt och miljöminis- terns gemensamma initiativ i förra veckan, för att åstadkomma kortare handläggningstider vid miljö- prövning för företag. Låt mig också nämna utveck- lingen av det virtuella tullkontoret, som innebär att företag nu via Internet, eller till och med via SMS, kan sköta sina tullärenden helt utan papper, eller att det sedan den 1 april är möjligt att via en enda webb- sida genomföra hela processen med att registrera ett nytt företag, eller det långt gångna arbetet med att förändra redovisningslagstiftningen, för att kraftigt förenkla redovisningsreglerna för företagare med enskild firma. Det kommer att avsevärt minska redo- visnings- och pappersarbetet för hundratusentals företagare. Det här är exempel på åtgärder som underlättar vardagen för företagare, frågor som jag kontinuerligt arbetar med. Bland de områden jag kommer att ägna särskild uppmärksamhet är steget att starta och driva företag under den första tiden. Det är en känslig tid när man ska kunna ägna sin tid åt att utveckla sitt företag och sina produkter, och att skaffa kunder. Det ska vara smidigt, enkelt och snabbt att skaffa de papper som behövs. Man ska inte behöva passa telefontider eller stå i kö. Här kommer den nya tekniken att spela en viktig roll. Vi är nu i full gång med förberedelser för ett handlingsprogram för bättre service och tillgänglighet hos myndigheterna, färre och enklare blanketter och IT-lösningar som förenklar tillvaron för små företag. Dessutom fortsätter och utvecklas kontinuerligt granskningen av nya regler. Vi sätter också fokus på att stimulera och upp- muntra unga människor att i framtiden starta och driva företag genom ett nationellt program för entre- prenörskap. Nya och små företag har ofta svårt att få lån. Där- för har regeringen infört ett nytt företagarlån upp till 50 000 kr utan krav på medfinansiering. Vi kommer också att ägna särskild uppmärksam- het åt finansiering i tidiga skeden, så kallad såddfi- nansiering, och den rådgivning och stöd som ofta behövs på detta stadium. Arbetet med att stärka företagsklimatet pågår hela tiden. Jag är glad att Maria Larsson är engagerad i frågan och hoppas på kloka förslag och ett gott sam- arbete i framtiden.
Tobias Krantz (Fp)
Anf. 33 Tobias Krantz (Fp)
Herr talman! I likhet med Maria Larsson befann jag mig under en del av gårdagen i Värnamo och fick lyssna till de 300-350 personer som hade samlats för att diskutera företagarklimatet i Sverige och regering- ens senaste ohälsoförslag. Det fanns en enorm vrede och frustration över den brist på förståelse, engage- mang och vilja att ta till sig företagarnas synpunkter som många av företagarna upplevde från regeringen. Den vreden och det engagemanget är någonting som vi måste ta till oss. Regeringens förslag var bara det senaste i en lång rad. Man menar att regeringen inte har vidtagit åtgärder eller också vidtagit åtgärder som har gått i fel riktning. Det här var det sista förslaget som har förts fram, som man ser som ett stort pro- blem för företagarklimatet. De stämningar som fanns i Värnamo i går - vre- den och engagemanget - kan också kläs i siffror. Förra året minskade nyföretagandet i landet med 8 %. Många andra siffror, exempelvis när det gäller kvin- nors nyföretagande, visar att det går knackigt. Sjuk- löneförslaget är det senaste i raden av förslag som faktiskt försämrar möjligheterna för företagarna i landet. Det nya sjuklöneförslaget innebär att företagarna i landet belastas med ytterligare 4 miljarder kronor. Det leder till att många småföretag inte kommer att våga anställa människor som de är rädda kommer att behöva vara sjukskrivna en lång tid, därför att de vet att de får ökade kostnader. Regeringen säger att det är viktigt att skapa eko- nomiska incitament för att se till att vi får ned ohälsotalen och att människor blir friskare. Det är naturligtvis riktigt. Samtidigt betalar redan i dag de svenska företagen 170 miljarder kronor för sjukskriv- ningar, för de två veckor som företagen i dag betalar. Visst har företagen ekonomiska incitament för att se till att människor är friska och kan gå till jobbet. Regeringen säger också att det är viktigt att göra någonting åt ohälsotalen. Det är naturligtvis helt rik- tigt. Men misstanken smyger sig fram att det egentli- gen handlar om någonting annat, när man ser hur regeringens förslag är konstruerat. Varför är det an- nars så att den offentliga sektorn, där de stora ohälso- problemen finns i dag, i praktiken har undantagits från det nya förslaget? Människor är otroligt mycket mer sjuka där än i privata företag. Det är vad som sker genom att man ger den offentliga sektorn en kompensation. Den vrede och det engagemang som fanns i Vär- namo i går borde vi utnyttja till någonting positivt. Ibland brukar vi som kritiserar regeringens politik anklagas för att vara dysterkvistar och för att måla allting i svart. Så är det inte. Det finns en enorm dy- namik och ett enormt engagemang, en enorm positiv kraft i det svenska företagarsamhället i dag. Det finns en mängd människor som vill starta företag, har nya idéer och en enorm kraft. Men dessa människor lever och verkar i ett negativt politiskt klimat. De jobbar i uppförsbacke. Kan näringsministern i dag ge någon typ av posi- tiva signaler, uppmuntrande tillrop till dessa männi- skor, som dag efter dag kämpar för att förverkliga sina idéer, skapa arbetstillfällen för sina medmän- niskor och på så sätt också bygga upp den gemen- samma välfärden i Sverige? Kan näringsministern ge något tydligt besked på den punkten?
Bengt-Anders Johansson (M)
Anf. 34 Bengt-Anders Johansson (M)
Herr talman! Jag kanske ska överraska näringsmi- nistern och säga att även som moderat kan man tycka att något svenskt är bra. Jag tycker att svensk natur är bra, trots socialdemokratiskt styre. Så var denna flos- kel borttagen. Det är ett ganska tunt papper som näringsminis- tern har lämnat ifrån sig till Maria Larsson. Jag har läst det. Jag såg fram emot att det skulle komma nå- gonting rejält, eftersom näringsministern och Social- demokraterna i många andra sammanhang har sagt att det ska komma någonting, man är på gång och så vidare. Jag vet sedan tidigare att näringsministern har en förmåga att i någon mån skriva finurligt, så att det ska se bättre ut än vad verkligheten är. Det upptäckte jag till min häpnad även denna gång. Näringsministern säger att näringsklimatet etcete- ra är bra. Låt oss nu inte stirra oss blinda på det korta perspektivet. Om vi tittar över en period på 30 år när vi i huvudsak har haft socialdemokratiskt styre kan väl näringsministern ändå inte, med någon heder i behåll, säga att vi har stuckit ifrån våra konkurrent- länder. Det vore intressant att få den beskrivningen verifierad. Sedan sägs det att det inte finns några alexander- hugg. Men det kanske är just vad vi behöver. Vi kanske behöver ett alexanderhugg i den svens- ka näringspolitiken för att skapa positivitet. Jag miss- tror inte näringsministerns önskemål om att få ännu bättre tillväxt och ökat nyföretagande så att hela Sve- rige kan blomma. Vi är överens på den punkten, men vi är tydligen ganska oense om vägen dit. Låt mig från det finurliga svaret nämna några ex- empel som näringsministern räknade upp. Man har tagit initiativ för att åstadkomma kortare handlägg- ningstider vid miljöprövning. Det har bland annat jag tagit upp tidigare. Jag tror att miljöprövningen för Kvarnsvedens pappersbruk tog tio. Det tog tio år att komma fram på den punkten. Därför frågar jag mig: När kommer detta? Må vara att initiativet är taget, men när kommer det? Löften har vi fått tidigare. När det gäller det virtuella tullkontoret undrar jag om det redan är genomfört, klart, färdigt, eller när kommer det i praktiskt bruk? I svaret talas också om "det långt gångna arbetet med att förändra redovis- ningslagstiftningen". När kommer den? Att arbetet är långt framskridet är måhända korrekt, men när kom- mer förändringen så att människor ser den? Vidare talas i svaret om "förberedelser för ett handlingsprogram för bättre service" etcetera. Det handlar om förberedelser för ett handlingsprogram, men när kommer programmet? Dessa frågor har Ma- ria Larsson ställt, och därför såg jag fram emot att nu få en tidsstege för när vi kan räkna med att få de möj- liga förbättringar som kan åstadkommas. När det gäller det nationella programmet för ent- reprenörskap är det möjligt att det redan finns; jag känner inte till detta. I annat fall är frågan återigen: När kommer det? Nu ska jag inte upprepa det som sagts om den tredje sjukförsäkringsveckan. Den har mina kolleger redan tagit upp. Låt mig ändå nämna att när det gäller attityder till företagande handlar det bland annat om generationsskiften. Man behöver kanske lägga ut hundratusentals kronor för att klara ett generations- skifte i Sverige, och det är ju inte tillständigt. Varför ska en skogsmaskinsförare i Sverige behöva betala 150 000 mer i dieselskatt än den finska kollegan när man konkurrerar på exakt samma marknad? Det handlar om misstro mot företagare. Det gäller också frågan om miljöbalksregler. I vissa lägen upp- lever företagare det som ren förföljelse att de, när de försökt leva upp till lagen, ändå blir straffsatta.
Leif Pagrotsky (S)
Anf. 35 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Det känns trist att behöva börja med att repetera det som sades i den föregående debatten. Maria Larsson använde stora ord om SJ:s bolags- stämma. Får jag fråga Maria Larsson om hon verkli- gen var på SJ:s bolagsstämma den 9 april. De rapp- orter jag fått säger att det inte fanns en enda ledamot närvarande. Ingen hade hörsammat inbjudan att komma den 9 april när den ordinarie bolagsstämman hölls och där föregående år summerades. Jag vill också kommentera den andra formfrågan. Jag fick en förfrågan från Gnosjö om att delta i en debatt om sjukförsäkring. Jag svarade med att hänvisa till att dessa frågor i regeringen handläggs av Hans Karlsson. Den person som då påstår att jag inte ens har varit hövlig nog att svara på inbjudan talar inte sanning, Maria Larsson, även om personen kallar det för krig mot regeringen. Den typen av ordval kanske säger något om personens trovärdighet. Den som pratar om att förklara krig i en sådan här fråga tycker jag inte förtjänar att tas på riktigt allvar. Jag beklagar att tonläget har blivit så uppskruvat. Till och med Svenskt Näringsliv, som de senaste åren ansträngt sig för att tvätta bort anseendet från det gamla Industriförbundets överord, börjar nu skruva upp tonen i hetsen kring kampanjmötena. Vi har ett stort och allvarligt problem med att många människor drabbas av ohälsa på jobbet. Detta borde vi hantera seriöst och allvarligt och försöka angripa. Det förslag som vi nu har lagt fram innebär att sjukförsäkringsavgiften sänks. Många företag kom- mer att få sänkta kostnader. Jag inser att det finns nackdelar med detta förslag och att alla inte blir vin- nare. Men att bara vara emot allt som är dåligt, och för allt som är bra, duger inte för ansvarskännande politiska partier som gör anspråk på att regera Sveri- ge. Mer måste man kunna begära. Det var många olika klagomål på saker som är eländiga i det svenska företagsklimatet. Att det över huvud taget finns några småföretagare som kan gå till jobbet på morgonen är svårt att förstå när man hör tonen i de tre borgerliga partiernas litanior som lästs upp här. Jag inser att ni konkurrerar hårt om rösterna i den här kretsen. Metoden är att skruva upp röstläget och bli tuffare och elakare och svartmåla ännu mera. Låt mig dock i all enkelhet påminna om några grundläggande saker. Sedan era tre partier senast satt i regeringen har nyföretagandet ökat med bortåt 50 %. Jag vill därför fråga: Är det en tillfällighet? Är det automatiskt befriande för företagsamheten att ni lämnar regeringen, eller är det automatiskt glädjande för företagen att vi kommer till regeringsmakten? Eller har det inträffat någonting annat? Enligt de borgerliga partierna har allting blivit så mycket sämre, varje dag och år efter år, sedan Social- demokraterna kom till makten. Hur kan det då kom- ma sig att nyföretagandet och sysselsättningen i Sve- rige har ökat? Hur kan det komma sig att tillväxten i Sverige har ökat snabbare än i andra länder? Det stämmer inte med tanke på det eviga gnöl som ni visar upp i den här frågan. Försök i stället visa lite respekt för sakfrågorna och ta de svåra uppgifterna på allvar. Jag har redovisat ett tiotal områden som vi just nu jobbar på, inklusive det tilläggsdirektiv som vi tog i torsdags om snabbare miljöprövning. Allt detta kan ni läsa en gång till när protokollet kommer. Det var ett försök att redovisa ett konstruktivt och aktivt ageran- de för att i vardagen underlätta för våra småföretag. Och vad blir svaret? Gap och skrik och rop om krig. Bättre kan ni!
Maria Larsson (Kd)
Anf. 36 Maria Larsson (Kd)
Herr talman! Jag noterar att jag inte fick svar på den enda konkreta fråga jag ställde, men utifrån det svar som lämnades får jag tolka näringsministern så att det blir färre företag och färre jobb. Ja, näringsministern, vi står naturligtvis här för att vi inte är nöjda med allt som regeringen beslutar om. Ett av de områden som jag tror kräver den allra största insatsen av en regering som vill ha en positiv framtid i Sverige är näringslivsområdet. Här finns många tillkortakommanden, och här finns mycket att göra. Det finns en hoper färdigutredda förslag som bara ligger i departementets skrivbordslådor och väntar på genomförande. Det är kanske det alexanderhugg som behövs i form av ett punktprogram där man reducerar eller avskaffar förmögenhetsskatten, så som man har gjort i omvärlden, och där man möjliggör och genom- för den utredning kring generationsskiften som är avgörande för hur många företag vi kommer att ha i framtiden. Massor av företagare befinner sig i 60-årsåldern, alltså precis inför ett generationsskifte. Det var just de svaren jag ville ha. Jag vet att detta är färdigutrett. Jag vill ha ett datum av näringsministern, där det sägs att det kommer i höst, eller när det nu blir. Jag vill inte höra att det hela har blivit begravt i departementets skrivbordslådor. Det gäller också 3:12-reglerna, där den aktuella utredningen tyvärr inte kommer med de förslag som behövs. Mycket fattas för att svenskt näringsliv ska vara livskraftigt. Jag vet inte vad det är för villfarelser som näringsministern far med, men kurvan för nyfö- retagande pekar nedåt. Från 1994 till 2002 har det varit en utförsbacke. Näringsministern hänvisar till olika saker som han inte har täckning för. De flesta kurvor pekar ju brant nedåt. Det är verkligheten. Det är tillståndet i Sverige, och därför vill vi ha någonting annat. Nu ger sig näringsministern också på Svenskt Näringsliv och Sören Gyll, som i en tidning förra veckan sade: Vi har haft ett antal samtal med reger- ingen och enskilda ministrar om tillväxten det senaste året. Nu måste vi konstatera att vi har helt skilda synsätt på företagens roll. För regeringen är begreppet tillväxt en läpparnas bekännelse. Ja, det sägs många vackra ord, och jag vill att de orden ska realiseras. Vi har lagt fram ett antal förslag som regeringen har avslagit. Det är förslag som vä- sentligt skulle kunna förbättra Sveriges näringslivs- klimat. Därför återkommer jag i frågan. Det skapar stor frustration hos mig att se att de unga människor som i dag vill bli företagare, bygga företag i Sverige, inte ska kunna göra det. I stället väljer de ett annat etableringsland där det finns riskkapital och möjlig- heter. Man kan säga att det entreprenörskapsprogram som man nu har startat, med tolv miljoner på tre år, är gott tänkt, men det är en droppe i havet. Det är väl- digt lite pengar för att det ska ge något resultat. Ändå är det så mycket att regeringen kan gå ut med ett pressmeddelande och säga att detta har vi gjort. Sådana små projekt räcker inte. Det behövs just alexanderhugg. Det behövs generella åtgärder för att förbättra klimatet både i dagsläget och på lång sikt.
Tobias Krantz (Fp)
Anf. 37 Tobias Krantz (Fp)
Herr talman! I den tidigare interpellationsdebatten pratade näringsministern om att han aldrig hade hört någon, tror jag, från den borgerliga oppositionen säga något gott om Sverige. Jag kan deklarera från Folkpartiets sida att vi har otroligt mycket trevligt och bra att säga om Sverige. Däremot har vi inte riktigt lika mycket trevligt att säga om den socialdemokratiska regeringens politik, särskilt på näringsområdet, vilket kanske inte förvå- nar näringsministern. Sedan måste jag återigen - jag har fått göra detta ett antal gånger från den här talarstolen - påminna om att när vi har interpellationsdebatter här i riksdagen så är det oppositionen som ställer regeringen till svars för den politik som regeringen bedriver. Det är inte regeringen som ställer oppositionen till svars. Så fungerar det inte i den här riksdagen. Vi utöver riks- dagens kontrollmakt när vi har en interpellationsde- batt med näringsministern. Men vi har förstås lagt fram en mängd förslag på hur näringsklimatet ska kunna förbättras i Sverige. Det handlar om lägre skatter på företagandet. Det handlar om en arbetsrätt som är moderniserad utifrån den tid som vi i dag lever i, som inkluderar männi- skor i stället för att stänga ute människor. Det handlar om en offensivare satsning på utbildning och forsk- ning, till exempel. Detta skulle vara tre viktiga åtgär- der för att få i gång det svenska företagarklimatet, men allt detta säger näringsministern och hans reger- ing nej till. I stället ägnar sig näringsministern och regeringen åt att lägga fram förslag som verkar i rakt motsatt riktning. Jag har respekt för att själva sjuklöneförslaget formellt sett ligger på en annan minister i regeringen, men jag utgår från att regeringen har sammanträden och möten och kollektivt står bakom de förslag som läggs fram. Då måste ju också näringsministern kun- na svara i en interpellationsdebatt när vi kommer med synpunkter, frågor och kritik kring det här förslaget. Det handlar om hur näringsministern ser att det här förslaget kan förbättra förutsättningarna för det svenska företagarklimatet. Det finns, återigen, en mängd företagare ute i lan- det som varje dag går till jobbet och är djupt besjäla- de av sin företagsidé, men de kämpar i dag i en upp- försbacke. Kan näringsministern se till att de kommer i ett bättre läge än vad de är i i dag? Det är den vikti- ga frågan, som jag tycker att näringsministern nu faktiskt ska svara på.
Bengt-Anders Johansson (M)
Anf. 38 Bengt-Anders Johansson (M)
Herr talman! Jag måste säga att det är ett lite lum- pet debattknep när näringsministern försöker få det till att vi tre på något sätt skulle konkurrera och av det skälet skruva upp tonläget. Om näringsministern hade prioriterat annorlunda i går hade näringsministern förstått att det är en mycket stilla västanfläkt, så som vi framför det vi upplevde i går. Vi lever i verkligheten. Näringsministern är väl- kommen till denna verklighet. Jag bjuder härmed in näringsministern till Gnosjöregionen närhelst det passar. Lyssnar näringsministern? Tack! Inte ett enda svar fick jag på frågan när de fem förbättringar som näringsministern själv ståtar med i svaret kommer att införas. Jag noterar detta. Jag kon- staterar då att företagarna inte längre nöjer sig med socialdemokratiska utfästelser, eftersom de ju inte infrias. Man hänvisar till utredningar, till att det är på gång. Man hör det år efter år, men det kommer inte till skott. Det är detta som människor upplever. Eftersom näringsministern inte ens har nämnt den tredje veckan när det gäller sjukförsäkringen i sitt svar till Maria Larsson kan jag själv konstatera att detta inte uppfattas som en näringslivsförbättrande åtgärd. I så fall borde ju näringsministern ta credit för det också, att det skulle skapa fler jobb i Sverige. Men det torde vara klockrent. Det skapar inte fler arbeten, och det kommer definitivt inte att förbättra sjukdomsläget eller sjukskrivningsförhållandet i Sve- rige. Detta är ett rent budgetknep som Socialdemo- kraterna ägnar sig åt och som kommer att bli en slumpvis utlagd skatt på vissa företag.
Leif Pagrotsky (S)
Anf. 39 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Jag kommenterade sjukförsäkrings- förslaget i mitt första svar. Eftersom ingen, tydligen, lyssnade kanske jag ska upprepa det. Vi har ett mycket allvarligt samhällsproblem i Sverige på det här området. Det måste vi ta på stort allvar. Det är också ett stort och allvarligt budgetpro- blem. Jag inser att det inte finns några lösningar på detta svåra problem som kommer att göra att alla människor ställer sig upp och jublar. Därmed finns det inte heller något sådant förslag som kommer att få stöd av era tre partier, eftersom det kommer att kräva avvägningar mellan fördelar och nackdelar, mellan uppoffringar och positiva effekter. Men om man ska bedriva en ansvarsfull reger- ingspolitik måste man ha kurage nog att stå för mål- konflikter och redovisa varför man gör de avvägning- ar som man gör. Om man har 130 miljarder att disponera för skattesänkningar eller om man struntar i budgetsaldot eller låter budgeten skena, som borger- liga regeringar brukar göra, kan man kosta på sig att vara flotta Viktor och låta socialdemokratiska reger- ingar komma i efterhand och städa upp. Men om man befinner sig i den situation där vi är nu och där det är socialdemokrater som regerar måste man ta itu med det här. Några förslag som får Svenskt Näringslivs eller de borgerligas stöd finns inte. Därför måste vi agera på annat sätt. Jag inser att det förslag som nu ligger också inne- bär att det blir förlorare, och jag inser att det har nackdelar. Men alternativet, att låta underskottet skena, låta sjukförsäkringsutgifterna skena, låta ohäl- san skena, är sämre också för de små och medelstora företagen. Det gynnar ingen. Det var väldigt många frågor om väldigt många saker. Ni är tre stycken. Ni har tredubbel debattid. Jag har inte tid till mitt förfogande för att svara på alla frågor. Det finns en central punkt här. Om klimatet för nya företag är så katastrofalt och, utifrån ett katastro- falt utgångsläge, i ett sådant brant fall som ni säger är de siffror som jag ska läsa upp omöjliga. Siffrorna gäller antalet nystartade företag i Sverige. År 1991 var det 22 760. 1992 var det 20 910. 1993 var det 22 390. Och det sista år som vi har utfall från, 2001, var det 35 570. Det är alltså 15 000 mer, mycket mer än 50 %, jämfört med till exempel 1992. Ställ er själva frågan: Är er gnällbild trovärdig om detta är det faktiska resultatet? Ställ den självkritiska frågan: Hur trovärdiga är ni? Jag inser att väldigt många människor som driver små företag är missnöjda, och väldigt många männi- skor vill ha förändringar, förbättringar. Men man måste väl ha proportionerna klara för sig som an- svarskännande politiker. Man måste väl ha kurage nog att stå upp och säga: Det och det och det behöver bli bättre, men det grundläggande är trots allt att fler och fler människor försörjer sig på företagande. Fler och fler människor väljer att verka som småföretagare därför att de gillar det livet och därför att de klarar av att försörja sig på detta. Detta går inte ihop med det gnöl som era tre gnällpartier kontinuerligt ägnar sig åt. Verkligheten talar ett annat och starkare språk. Sedan återstår mycket att göra - man kan göra det ännu bättre. Men utgångsläget är inte så eländigt som ni i er svartmål- ning ständigt säger.
Maria Larsson (Kd)
Anf. 40 Maria Larsson (Kd)
Herr talman! En bild säger mer än tusen ord. Jag visar gärna bilden igen på hur det ser ut med nyföre- tagandet i Sverige. Jag lånar dessutom gärna ut den till näringsministern. Jag förstår att det är obehagligt att stå inför en massiv kritik, men det är näringsministerns jobb, och vi har som opposition rätt att framföra den kritik som vi upplever utifrån den verklighet som vi känner. Vi kan naturligtvis tycka olika, men fortsatt tycker jag att vi ska ha respekt för varandra som personer. Det hoppas jag att också näringsministern har i sitt sista inlägg, så att han inte sopar till med någonting som vi inte har en chans att bemöta. Även om vi har mer gemensam talartid än näringsministern har närings- ministern alltid rätt till ett sista inlägg, vilket man kan fundera över. Nyföretagandet behöver stärkas. Kom med kon- struktiva förslag, till exempel ett riskkapitalavdrag som kan få fart på riskkapitalet i det här landet! De möjligheterna är alltför få. Vi samverkar gärna om sådana förslag. Vi kommer att säga ja till dem samma dag som de läggs fram i kammaren. Vi har haft såda- na förslag väldigt länge. När det gäller ohälsan har vi förslag som alla ryms inom budgettaket. Vi har lagt 6,2 miljarder på en rehabiliteringsförsäkring som snabbt ska få människor tillbaka till arbetslivet i stäl- let för att lägga över ett betalningsansvar på arbetsgi- varen. Vi tror inte att det är rätt lösning. Jag tror att det handlar mycket om attityder. Vi var inne på det i början av den här debatten. I Finland säger Matti Sundberg så här: De små och medelstora företagen är viktiga, oerhört viktiga. I Finland anser jag att vi grovt sett saknar 100 000 små och medelsto- ra företag. Det som oroar mig mest är varför det är så få som vill starta i alla nordiska länder. Näringsministern och hans regering har satt upp en målsättning om att ha, jag tror, 1 500 företag mer än förra året. Det är inte en målsättning som ens er- sätter de företag som samtidigt lägger ned. Finland har gått uppåt i tillväxtligan, kanske därför att man har den här attityden. Sverige ramlar nedåt. Finland har 200 miljarder mer än Sverige i BNP. Jag vill tacka för debatten. Jag välkomnar alla konstruktiva förslag. Vi har massor i våra motioner. Det är bara att ta sig en titt. De är allihop finansiera- de.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.