Till innehåll på sidan

Den svenska industrins utveckling

Interpellation 2022/23:269 av Lars Isacsson (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
1899-01-01
Inlämnad
2023-03-16
Överlämnad
2023-03-17
Anmäld
2023-03-21
Sista svarsdatum
2023-03-31
Svarsdatum
2023-04-21
Besvarad
2023-04-21

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Om Sverige ska fortsätta vara en världsledande industrination krävs fortsatta satsningar på infrastruktur, utbildning, energi och teknikutveckling. Sveriges välmående är nära kopplat till industrins utveckling. 

Det har nu passerat mer än hundra dagar efter regeringens tillträde. Reformtakten för svensk industri har avstannat. Dessutom har företrädare för regeringen och Sverigedemokraterna samt ledarskribenter uttryckt tveksamhet till den svenska industrins framtid. Särskilt den gröna omställningen har ofta kritiserats. Senast uttryckte ledande moderater att hela norra Sverige ska stå tillbaka, med uteblivna investeringar i ny industri och infrastruktur. Enligt de ledande företrädarna för Moderaterna så ”…måste regeringen villkora det energislukande Industriklivet i norr mot beslut om ny kärnkraft i söder.” (Aftonbladet den 13 mars 2023). Det betyder att den positiva utveckling vi ser i norra Sverige riskerar att stanna av och i bästa fall försenas med tio år. Risken är dock stor att den industriella utveckling vi nu ser i Sverige helt och hållet flyttar till andra länder och marknader. 

Den svenska industrin är mycket viktig för Sverige. Den måste klara omställningen till en grön produktion. Den behöver snabbt mer energi. Industrin behöver välutbildad arbetskraft.

 

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:


  1. På vilket sätt kommer ministern att agera rörande de villkorade kraven om att stoppa investeringar i norra Sveriges industriella utveckling? 
  2. På vilket sätt kommer ministern att agera för att förenkla tillståndsprocessen för att snabbt kunna bygga havsbaserad vindkraft? 
  3. Vilka insatser har regeringen vidtagit för att säkra industrins kompetensförsörjning? 

Debatt

(7 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 32 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr ålderspresident, åhörare på plats i Sveriges riksdags kammare och ni som tittar via riksdagens webbplats!

Lars Isacsson har frågat mig på vilket sätt jag kommer att agera rörande de villkorade kraven om att stoppa investeringar i norra Sveriges utveckling och på vilket sätt jag kommer att agera för att förenkla tillståndsprocessen så att man snabbt kan bygga havsbaserad vindkraft. Vidare har Lars Isacsson frågat mig vilka insatser regeringen har vidtagit för att säkra industrins kompetensförsörjning.

Vi ser en omfattande nyindustrialisering i Norrbottens och Västerbottens län och på många andra platser kopplad till fossilfri produktion och elektrifiering. Regeringens samordnare för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län, Peter Larsson, redovisar i sin rapport från november 2022 de kliv som tagits, den samhällsomvandling som äger rum och hur industrins möjligheter och utmaningar ser ut framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I januari aviserade regeringen att en samlad strategi för norra Sverige för att accelerera den industriella gröna omställningen kommer att tas fram. Strategin kommer att vara holistisk och långsiktig och främja den gröna nyindustrialiseringen. Den kommer att beröra områden som energi, gruvor, kompetensförsörjning, samhällsservice samt bostäder och infrastruktur.

Regeringen arbetar målmedvetet och aktivt med åtgärder på ett nationellt plan för att förenkla och snabba på tillståndsprocesserna och öka takten i energiomställningen. Miljötillståndsprocesserna ska förenklas och förkortas.

Exempelvis har Miljöprövningsutredningens betänkande (SOU 2022:33) remitterats, och ärendet bereds nu i Regeringskansliet. Vidare ska en utredning tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Syftet är att säkra näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion och främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och teknik. Energimarknadsinspektionen har fått mer resurser i budgeten för 2023, bland annat för att förkorta ledtiderna i tillståndsprocesserna för elnät, och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en mer utförlig vägledning om miljöprövning.

En av regeringens främsta prioriteringar är att arbeta för att säkra ny planerbar elproduktion i Sverige. Energipolitiken behöver utvecklas och ta höjd för att kunna möta en ökad elanvändning. Regeringen arbetar för att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft och har föreslagit ändringar i miljöbalken för att ta bort begränsningen av antalet kärnkraftsreaktorer samt tillåta nya reaktorer på fler platser än nuvarande tre. Klimaträttsutredningen har i sitt slutbetänkande Rätt för klimatet (SOU 2022:21) föreslagit ett antal nya bestämmelser samt ändringar i ellagen och miljöbalken som ska underlätta utbyggnaden av elproduktion och elnät. Regeringen har redan tagit Klimaträttsutredningens förslag om förbättrad vägledning vidare, bland annat genom uppdrag i regleringsbreven till Boverket och Naturvårdsverket.

Regeringen fäster stor vikt vid en god kompetensförsörjning såväl för näringslivet som i välfärden för att säkra vår konkurrenskraft. Att svenska företag har tillgång till den kompetens som behövs för att kunna utvecklas och växa i Sverige är viktigt för Sveriges förmåga att driva på klimatomställningen och skapa nya jobb i hela landet.

Arbetsförmedlingen har en viktig roll i detta sammanhang. Det avspeglas också i myndighetens nya instruktion, som trädde i kraft i december 2022. I den återfinns ett tydligt uppdrag kopplat till kompetensförsörjning. Arbetsförmedlingen ska utveckla och förbättra arbetet med kompetensförsörjning vid stora företagsetableringar och företagsexpansioner. Arbetsförmedlingen har också, vid sidan om det generella arbete som myndigheten bedriver, inrättat ett kansli för omvandling och matchning i norr med kontor i Skellefteå. Kansliet arbetar med både privata och offentliga arbetsgivare för att i så stor utsträckning som möjligt motverka kompetensbrist. Vi följer detta arbete med stort intresse, beredda att bistå ytterligare från nationell nivå.


Anf. 33 Lars Isacsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet Ebba Busch, för svaret om den svenska industrins utveckling!

År 2010 blev jag kommunalråd i tillverkningsindustrikommunen Avesta. År 2011 blev det neddragningar i stålindustrin. Det var kris. År 2012 var det kris i pappersindustrin. På ett år tappade vi 946 jobb inom tillverkningsindustrin i Avesta kommun. I vårt arbetsmarknadsområde med 10 000 arbetstillfällen tappade vi nästan 10 procent på ett år.

När det pratades om svensk industri då pratade dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt om den som basically gone. I riksmedierna beskrevs Bergslagen som ett rostbälte, som badlands, som en skräpyta.

Det var av den här anledningen vi startade något som kallas Avestasamtalen om svensk basindustris framtid. Vi tyckte att ingen pratade om svensk industri. Vi har de här samtalen med näringslivet, akademin och industrikommunerna tillsammans med rikspolitiken.

År 2015 var temat för samtalen energipolitik, och då var det en energiöverenskommelse som efterfrågades. År 2016 kom en energiöverenskommelse. Jag kan väl inte säga att det var tack Avestasamtalen, men vi kanske bidrog med någonting.

Sedan 2011 och 2012 har synen på svensk basindustri verkligen förändrats. År 2014 satte Stefan Löfven en ny industripolitik högt upp på agendan. Dåvarande näringsminister Mikael Damberg var med och tog fram Industri 4.0. Svensk industri är återigen världsledande och visade inte minst under coronapandemin hur viktig den är för svenskt välstånd och svensk bnp. Detta utgör en upprättelse och väcker en stolthet inte minst i bruksorter som den jag kommer från.

Min rädsla är att vi är tillbaka i det gamla synsättet att industrin är basically gone. Det kanske låter hårt, men så kan man tolka de ifrågasättanden och utspel om att försöka strypa industriinvesteringar i den gröna omställningen som har kommit de senaste månaderna från regeringspartier, SD och borgerliga ledarskribenter. Detta var, herr ålderspresident, anledningen till att jag ställde min fråga till statsrådet.

Jag tycker att statsrådet i sitt svar resonerar bra om tillståndsprocesser och hur vi kan effektivisera dem. Jag tycker också att det är helt nödvändigt.

Det är också bra att du lyfter upp den statliga samordnaren i norr. Men detta är något vi behöver se i hela landet. Jag hoppas att det arbetssättet och de lärdomarna sprider sig, för detta gäller inte bara Norr- och Västerbotten. Jag tror att alla som har jobbat med stora etableringar och investeringar vet att statens samordning är ett problem. Du möter länsstyrelsen, Lantmäteriet, Trafikverket, Svenska kraftnät, Vattenfall - alla jobbar i stuprör, och ingen har mandat att samla dem.

På tal om expansion och etableringar i hela Sverige undrar jag om näringsministern har någon idé om vilken som är den största industriorder som har kommit till Sverige.

Vidare kvarstår min första fråga: Kommer ministern att agera rörande de villkorade kraven om att stoppa investeringar i norra Sverige? Kan statsrådet säga något om de ansökningar om havsbaserad vindkraft som finns på regeringens bord? Och vet hon vilken som är den största industriorder som kommit till Sverige?


Anf. 34 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag vill verkligen tacka Lars Isacsson för dessa frågor från ett före detta kommunalråd till ett annat. Jag tror, herr ålderspresident, att det finns en större förståelse bland oss, som är vana vid att inte bara kunna ta oss framåt med storslagna tal - vi måste också leverera till kommuninvånarna. De kommer att se om det där vårdboendet som kommunens invånare behöver finns där eller inte i rätt tid. De kommer att se om förutsättningarna finns för att säga ja till den nya fabrik eller det nya företag som vill etablera sig.

Vi har också, herr ålderspresident, erfarenhet av hur mycket potential, lokalt och regionalt, som aldrig förverkligas för att man hamnar i kläm mellan olika nationell lagstiftning som tillämpas olika i olika delar av landet och reglerar tillståndsprocesser och tidsperspektiv som inte går i takt med behoven när det gäller att ta till vara den fulla potentialen. Jag hoppas att det finns möjlighet att kroka arm i flera av dessa frågor framöver.

Jag vill också, för att möta den oro som ledamoten lyfter kring vad som egentligen gäller i fråga om regeringens syn på industrin, slå fast att den här regeringen är besjälad av att företagen är Sveriges jobbskapare. Vi har bäst förutsättningar att klara den gröna omställningen i samarbete med näringslivet. Det är näringslivet som på många sätt sitter i förarsätet för den gröna omställningen, och det är de producerande delarna av Sverige som vi behöver ta till vara: vår tunga, viktiga, stolta industri. Det är den som har byggt välståndet i Sverige och banat väg för att ett litet, exportberoende land i norra Europa blivit absolut världsledande i så många delar, inte minst vad gäller vår skog och vår malm. Det är de som nu verkligen visar att något med så stolt, lång och gammal historia också i allra högsta grad är framtiden för vårt land.

I förrgår kom jag hem efter två dagar i Västerbotten, där jag besökte Renström, Bolidens gruva utanför Skellefteå som är Sveriges djupaste. Här visas verkligen att Sverige har svaret på den så kallade million dollar question, den stora, svåra frågan om det går att klara grön omställning och högt satta klimatmål och samtidigt värna arbetstillfällen och en stark välfärd. Svaret är ja.

Vi kommer att ha fler inlägg, så jag börjar beta av lite mer detaljer när det gäller de följdfrågor som ledamoten ställde. Den absolut viktigaste, stora frågan i denna interpellation, som jag uppfattar det, handlar om huruvida strategin nu kommer att bytas ut och om jag som energi- och näringsminister delar synen att vi ska villkora satsningarna i norra Sverige med kärnkraft i södra Sverige.

Nej. Vi behöver se att det har varit precis tvärtom - att det kanske snarare är norra Sverige som borde ha villkorat en del av det som har hänt i södra Sverige. Norra Sverige ska inte behöva kompensera för att södra Sverige har blivit av med 3 000 megawatt planerbar el; jag tror att min syn på besluten om Ringhals 1 och 2 är väl känd. Vi måste stoppa synen att norra Sverige ska lösa södra Sveriges problem.


Anf. 35 Lars Isacsson (S)

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet Ebba Busch, inte minst för det tydliga svaret på min första fråga om de villkorade kraven - det uppskattas verkligen!

Jag är här och debatterar industripolitik med dig, men jag hade också en inbjudan till Boliden och Garpenberg för ett gruvbesök i dag. På tal om industritradition har de haft oavbruten industriproduktion sedan år 1000 - det är rätt imponerande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår att frågan om den största industriordern är svår att svara på. Det kan bero på att detta inte får så stort utrymme i nationella medier. Hitachi Energy i Ludvika/Smedjebacken fick för någon vecka sedan en order på transformatorer och energiöverföring för havsbaserad vindkraft på 147 miljarder kronor, en hisnande summa. Jag kollade vad statsbudgetens inkomster för 2022 var: 1 286 miljarder. En order på 147 miljarder fick inte ens en notis i Aftonbladet eller Expressen; det blev artiklar i Nya Ludvika Tidning.

När det gäller kompetensförsörjning till de nya industrierna eller till expansioner, som i Hitachifallet, hänvisar ministern i sitt svar till Arbetsförmedlingen. Det tror jag faktiskt inte lugnar något kommunalråd eller företag. Arbetsförmedlingen är avlövad och har tappat mycket kännedom om det lokala näringslivet. Den reformering av Arbetsförmedlingen som ingick i januariavtalet gjorde det inte bättre, och där har vi socialdemokrater också ett ansvar.

Men satsningen på Arbetsförmedlingen med 50 miljoner rimmar illa med att man samtidigt i höstbudgeten drar ned med 1,5 miljarder på arbetsmarknadsåtgärder. Om 50 miljoner delas på landets kommuner ger det 50 000 kronor till Smedjebacken och 130 000 till Ludvika, där det kommer en ny order på 147 miljarder och det behövs tusentals nya arbetare.

Du var talare på Svenskt Näringslivs företagardagar för några veckor sedan, där jag också var med. På Svenskt Näringslivs hemsida står följande: "Just nu sker en global kapplöpning. Länder och regioner tävlar om att leda omställningen till en fossilfri ekonomi. I Sverige investeras i utvecklingen av ny teknologi, digitala lösningar, fossilfria industrier och innovationer som både minskar utsläpp och kortar avståndet mellan människor." Man skriver vidare: "Risken är annars att Sverige halkar efter. [.] Att den gröna omställningen försenas och att vinnarna koras någon annan stans. Med rätt förutsättningar kan svenska företag fortsätta att lösa våra största utmaningar."

I Tidningen Näringslivet kan man läsa att SSAB:s vd Martin Lindqvist säger: "Tåget för svensk konkurrenskraft går nu när det gäller produktionen av fossilfritt stål. Vi är mitt i ett globalt race. Både USA och Finland vill ha vår koldioxidfria tillverkning."

Volvo Lastvagnar har indikerat att man överväger att lägga ny produktion i USA. Northvolt pratar om att man är uppvaktad av USA, som vill att man ska investera där i stället för i EU och Sverige.

Herr ålderspresident! Jag är lite rädd för att Tidöpartierna och svensk höger bidrar aktivt till denna utveckling, framför allt på två sätt: genom att motarbeta vindkraftsutbyggnad och genom att inte bjuda in till energipolitiska samtal. Jag vill fråga energiministern varför man inte vill ha en blocköverskridande energiöverenskommelse med gemensamma långsiktiga spelregler, något som efterfrågas av näringslivet.


Anf. 36 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr ålderspresident! Det finns några frågor om kompetensförsörjning som jag skulle vilja utveckla och återkomma till, men låt oss ta upp den sista delen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har inte träffat någon företagare från någon del av näringslivet eller någon organisation som säger att det är precis den här formen, det här upplägget eller den här gruppen som behövs för långsiktighet för spelreglerna. Många säger att det inte behöver vara fråga om en ny energiöverenskommelse, bara de vet vad som gäller.

Jag skulle vilja returnera frågan till Lars Isacsson: Vad är vi inte överens om vad gäller energipolitiken? Min bild är att det finns fyra samarbetspartier som utgör en majoritet i Sveriges riksdag. Det finns en enorm vilja från min sida som ansvarig minister i regeringen att kroka arm med Socialdemokraterna kring förutsättningarna för en grön omställning och inte minst industrins förutsättningar.

Är det någon del i energipolitiken som vi är oense om? Jag uppfattar att vi nu banar väg för sol och vind på land och till havs. Vi vill korta tillståndsprocessen, och vi vill gå ännu längre än vad man har lyckats gå hittills. Vi vill bana väg för ny kärnkraft och även forskning och innovation för den typen av krafttillförsel som inte finns i dag.

Är det någon del där vi inte är överens? Min bild är att vi nu är fem partier som har en tydlig grund för energiförsörjningen i Sverige. Är det någon del där vi inte är överens? Då kan det finnas utrymme för förhandlingar. Men finns det någon del där vi är oense?


Anf. 37 Lars Isacsson (S)

Herr ålderspresident! Jag tror att regeringen och Socialdemokraterna snabbt skulle kunna komma överens om en energiöverenskommelse, det vill säga långsiktiga spelregler. Det jag är rädd för, och även många andra socialdemokrater, är Sverigedemokraternas syn på att stoppa eller ta bort vindkraft. Det är mitt svar - inte partiets svar.

Sedan var det frågan om nödvändiga satsningar på energiproduktion. Vi måste fortsätta. Det kan inte bli ett kulturkrig mot klimatet, eller för kärnkraft och mot vindkraft, utan vi behöver alla energislag.

Jag vill tacka näringsministern för debatten, och jag önskar att vi hade haft mer tid. Men vi kanske kan hitta det senare. Men jag tänkte drista mig till att göra några medskick: Bjud in till en blocköverskridande energiuppgörelse! Säg ja till de färdiga ansökningarna för havsbaserad vindkraft som finns på regeringens bord! Gå vidare med ny kärnkraft! För att det ska gå någorlunda snabbt säger jag, som tidigare har varit kommunalråd, att man ska bygga där kärnkraft redan finns, det vill säga i kärnkraftskommunerna där det finns en kunskap och ett stöd i befolkningen. Om det är svårt för en kommunpolitiker att bygga vindkraft är det inte lättare att få igenom kärnkraft som granne. Effektivisera vattenkraften, men gör det på ett sätt där också levnadsvillkoren för människor, djur och natur har större betydelse än i dag. Vi behöver mer vindkraft och solkraft samt tydliga spelregler för hur de närboende och kommunerna som bidrar ska ersättas.

Det finns en framtid för svensk basindustri och våra industrikommuner. Man har klarat sig igenom alla industriella revolutioner hittills, och man vill fortsätta att göra det. Det måste också finnas en framåtanda, ett driv och en vision om att hela Sverige ska leva.

Ett stort tack för debatten och lycka till i ditt viktiga arbete!


Anf. 38 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag tackar Lars Isacsson för interpellationen. Jag instämmer i bilden av att vi hade behövt några minuter till.

Jag börjar med att säga grattis till Smedjebacken. Jag är involverad i en del av processerna, och det är bland det finaste jag får lov att göra i mitt nya uppdrag. Då känner jag mig mest som ett kommunalråd, fast för Sverige, och försöker hjälpa företag att se fördelen med att placera stora order eller verksamheter i Sverige.

De tolv omriktarstationerna som finns i beställningen som Hitachi har lagt ska hjälpa till att överföra el från vindkraftsparker i Nordsjön och söderut. Det säger en del om vår stora utmaning. Det finns ett kraftigt överskott på elproduktion vissa dagar om året, men sedan finns inte tillräcklig effekt - inte el - där det behövs när det behövs. Vi behöver reda ut den ekvationen.

Jag vill ändå upprepa min fråga. Oavsett vad enskilda företrädare för Sverigedemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna säger är linjen att alla goda krafter behövs, där vindkraften och kärnkraften är inkluderad. Den linjen gäller. Där råder inga tvivel, oavsett vad enskilda säger. Men när det gäller hur vi får upp takten och tempot vill jag gärna kroka arm med Socialdemokraterna.

Jag instämmer i bilden av att vi inte kan lägga frågan om kompetensförsörjning på Arbetsförmedlingen. Det sker en jättesatsning på yrkesutbildningar framöver. Vi kommer att behöva göra mer av sådant. Det finns stora brister på folk i många av dessa yrken, och det behöver ske mycket handfast i det lokala perspektivet. Mitt departement är ansvarigt för att hålla ihop det vi kallar strategi norr, och det vore fruktbart att få sitta ned och få höra konkreta inspel om hur vi gör det på bästa sättet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.