Årsredovisning för Sveriges riksbank 2025
Framställning 2025/26:RB1
Framställning till riksdagen 2025/26:RB1
Årsredovisning för Sveriges riksbank 2025
Till riksdagen
Sveriges riksbank överlämnar härmed Riksbankens årsredovisning för 2025 till riksdagen. I enlighet med 8 kap. 3 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank (riksbankslagen) innehåller årsredovisningen en förvaltningsberättelse, en balans- och resultaträkning och en bedömning av den interna styrningen och kontrollen.
I förvaltningsberättelsen lämnar Riksbanken en redogörelse för penningpolitiken och den övriga verksamheten.
1
| 2025/26:RB1 | TILL RIKSDAGEN |
Direktionen föreslår
att riksdagen fastställer Riksbankens balans- och resultaträkning för räkenskapsåret 2025 enligt förslaget i årsredovisningen.
Stockholm den 10 februari 2026
På direktionens vägnar
Erik Thedéen
/Maria Ljungkvist
Erik Thedéen, Per Jansson, Aino Bunge och Anna Seim har deltagit i beslutet.
Maria Ljungkvist och Henrik Gardholm har varit föredragande.
2
2025/26:RB1
Om Sveriges riksbanks årsredovisning för 2025
Sveriges riksbank är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank (riksbankslagen) innehåller bestämmelser om Riksbankens verksamhet, organisation och kapital.
Riksbanken ska årligen lämna en årsredovisning till riksdagen, Riksrevisionen och Riksbanksfullmäktige. Årsredovisningen ska innehålla en förvaltningsberättelse, en balans- och resultaträkning och en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Riksdagen fastställer Riksbankens balans- och resultaträkning och godkänner Riksbanksfullmäktiges beslut om Riksbankens resultatdisposition. Riksdagen beslutar om ansvarsfrihet för direktionen för förvaltningen av Riksbanken.
Årsredovisningen utgör ett underlag för granskning av Riksbankens verksamhet. Riksrevisionen har i uppdrag att årligen granska Riksbankens årsredovisning och undersöka om verksamheten följer tillämpliga föreskrifter. Riksdagens finansutskott följer upp och utvärderar Riksbanken med fokus på hur effektiv verksamheten är och hur väl Riksbanken uppfyller sina lagstadgade uppgifter. Riksbanksfullmäktige granskar direktionens arbete och följer Riksbankens verksamhet. Årsredovisningen är också en källa till ökad kunskap för alla som är intresserade av Riksbankens verksamhet.
Riksbanken omarbetade sin årsredovisning under 2025. Syftet är att presentera verksamheten på ett mer effektivt sätt, dels genom kortare texter, dels genom att få ett tydligare fokus på Riksbankens bedömning och analys av sina insatser under året. Omarbetningen hör ihop med Riksbankens löpande arbete med verksamhetsstyrning och verksamhetsutveckling.
Riksbanken har formulerat sex verksamhetsområden med tillhörande mål och indikatorer i en verksamhetsplan för 2025 för att fullgöra de uppgifter som regleras i riksbankslagen. I förvaltningsberättelsen redovisas verksamheten i sex kapitel utifrån verksamhetsområdenas indelning. Förvaltningsberättelsen fokuserar på centrala insatser som gjorts under året för att påverka utvecklingen i förhållande till det aktuella verksamhetsområdets mål för verksamhetsåret 2025.
Den finansiella redovisningen redogör för Riksbankens redovisningsprinciper och innehåller en balansräkning, en resultaträkning, en femårsöversikt, en kassaflödesanalys och noter.
Årsredovisningen avslutas med en redogörelse för Riksbankens interna styrning och kontroll tillsammans med direktionens bedömning av om denna varit betryggande under verksamhetsåret.
3
2025/26:RB1
4
5
2025/26:RB1
Nyckeltal
Resultat
5 297 miljoner kronor (2025)
36 miljoner kronor (2024)
Riksbankens resultat för 2025 uppgick enligt resultaträkningen till 5 297 miljoner kronor, vilket är ett 5 261 miljoner kronor högre resultat än året före. Efter omföring av årets resultat ökar Riksbankens eget kapital till 28 342 miljoner kronor.
Valutareserven
418,5 miljarder kronor (2025)
460,1 miljarder kronor (2024)
Valutareservens marknadsvärde minskade med 41,6 miljarder kronor till 418,5 miljarder kronor. Detta beror i huvudsak på den svenska kronans förstärkning under året.
Guldreserven
161,2 miljarder kronor (2025)
117,5 miljarder kronor (2024)
Riksbankens innehav av guld uppgår sedan slutet av 2009 till 125,7 ton. Under 2025 ökade värdet på guldet uttryckt i kronor med 37 procent eller 43,7 miljarder kronor.
Värdet av sedlar och mynt i cirkulation
56,0 miljarder kronor (2025)
57,2 miljarder kronor (2024)
Värdet på sedlar i cirkulation den 31 december 2025 var 52,8 miljarder kronor, vilket var en minskning med 1,2 miljarder kronor från 2024. Värdet på mynt i cirkulation var oförändrat från 2024 och låg på 3,2 miljarder kronor.
6
2025/26:RB1
Riksbankschefens kommentar
Inflationen nära sitt mål
2025 var ett händelserikt år, inte minst till följd av den geopolitiska turbulensen och omläggningen av den amerikanska utrikes- och handelspolitiken.
I slutet av 2025 var inflationen, mätt med KPIF, nära inflationsmålet. Dessutom visade prognoserna i december att inflationen, rensad för de direkta effekterna av matmomssänkningen, skulle ligga nära målet även under 2026. Inflationsförväntningarna låg också nära 2 procent under större delen av 2025. Det höga förtroendet för inflationsmålet bidrog till att dämpa och stabilisera prisökningarna. Det tycker jag sammantaget ger ett gott utgångsläge för 2026.
Samtidigt var inflationen högre än målet under hela året. I början var det tillfälliga faktorer som bidrog till ökningen och direktionen bedömde därför att inflationen inte skulle förbli hög på längre sikt. För att stärka den inhemska efterfrågan och därmed även konjunkturen, sänkte direktionen styrräntan vid tre tillfällen – från 2,5 procent till 1,75 procent. Detta ger i sin tur förutsättningar för att inflationen stabiliseras nära målet på sikt. Till skillnad från tidigare år spelade energipriserna en mindre roll för inflationen. I stället präglades 2025 av fortsatt osäkerhet där inflationen både kunde pressas upp av störningar i handeln och dämpas av svagare tillväxt.
Osäkerheten gjorde det viktigt att vara vaksam på utvecklingen. Detta var också något som direktionen betonade vid varje penningpolitiskt beslut under 2025. Riksbanken fördjupade därför sin analys under året. Vi studerade till exempel 2022 och 2023, när inflationen var hög och ökade vårt fokus på samspelet mellan penning- och finanspolitik. Riksbanken moderniserade även sin data- och modellhantering, bland annat med stöd av AI. Jag vill också nämna finansutskottets regelbundna utvärderingar av penningpolitiken. Under våren kommer Riksbanken att studera både den årliga utvärderingen av penningpolitiken och den utvärdering som finansutskottet nyligen publicerade för perioden 2015–2024.
Säkra betalningars betydelse för den finansiella stabiliteten
Betalningsmarknaden fortsätter att utvecklas snabbt. Den är i grunden digital och blir alltmer komplex. För att värna en stabil ekonomisk utveckling är det viktigt att betalningar kan ske på ett säkert sätt. Inte minst ställer utvecklingen höga krav, både på Riksbanken och andra myndigheter, att kunna hantera incidenter. Riksbankens arbete för att anpassa betalningsinfrastrukturen till den tekniska utvecklingen inom omedelbara betalningar är viktig för att både hantera risker och minska kostnaderna.
Under 2025 såg vi även en snabb utveckling av kryptotillgången stablecoins. Riksbanken lyfte under året fram de risker som detta kan innebära, särskilt eftersom de inte passar in i dagens finansiella regelverk. Denna
7
| 2025/26:RB1 | RIKSBANKSCHEFENS KOMMENTAR |
| utveckling, i kombination med geopolitiska faktorer, bidrar till att frågan om | |
| en digital euro blir alltmer aktuell och på sikt även diskussionen om en svensk | |
| e-krona. | |
| Parallellt med den digitala utvecklingen är det viktigt att stärka Sveriges | |
| betalningsberedskap. Riksbanken har länge framhållit vikten av att det ska gå | |
| att använda kontanter och att infrastrukturen för kontanthantering ska fungera | |
| för till exempel transporter, dagskassor och växelkassor. Jag välkomnar därför | |
| att regeringen inom kort avser att lägga en proposition som stärker kontanters | |
| funktionssätt. Jag vill här även nämna den överenskommelse som Riksbanken | |
| ingick med marknadsaktörer under 2025 för att stärka beredskapen. Den kom- | |
| mer att göra det möjligt att genomföra betalningar utan uppkoppling för att | |
| köpa livsnödvändiga varor även om det skulle uppstå störningar i datakommu- | |
| nikationen. Dessa lösningar planeras att införas vid halvårsskiftet 2026. |
Positivt resultat och stärkt tillgångsförvaltning
Riksbankens intjäning under året täckte Riksbankens förvaltningskostnader med viss marginal. Detta stärker vår trovärdighet som centralbank och bidrar till att värna vårt oberoende. En viktig orsak till den positiva utvecklingen var att Riksbanken från och med 2025 kan besluta att svenska kreditinstitut ska placera ett visst belopp i Riksbanken utan ränta, det så kallade inlåningskravet.
Riksbanken stärkte sin tillgångsförvaltning på fler sätt under året. Direktionen tar nu en mer aktiv roll i beslut om villkoren för guld- och valutareserven och dess sammansättning. Under 2025 genomförde vi även tidigare beslut om att minska riskerna i balansräkningen genom att aktivt minska innehavet av svenska värdepapper genom försäljningar. I samband med detta betonade jag att bankerna måste bli mer aktiva i sin likviditetshantering i takt med att Riksbankens innehav av värdepapper i svenska kronor minskar. Detta ser vi kommer att främja en aktiv dagslånemarknad.
Samtidigt ökar kostnaderna inom flera områden, särskilt inom it, betalningar och beredskapsarbetet. Dessa områden kräver betydande insatser framöver. Det omfattande arbetet med att planera renoveringen av Riksbankens huvudkontor övergår nu till en genomförandefas som sträcker sig över flera år. Alla dessa satsningar kräver noggranna överväganden i den interna resursplaneringen under de kommande åren.
Under året fortsatte Riksbanken sitt arbete för att styra verksamheten i en tydligare riktning och säkerställa hög effektivitet. Vi har nu kommit halvvägs i den strategiska planen för 2024–2027. Flera av initiativen i den har redan bidragit till att utveckla verksamheten och till en mer effektiv resurshantering.
Riksbanken värdesätter sitt oberoende och stärker sin förmåga
Vi går in i 2026 med ett högt förtroende från allmänheten. Riksbanken är en oberoende myndighet under riksdagen och det är viktigt att vårt arbete granskas och att vi är tydliga med vad vi gör och varför. Vi lägger därför stor vikt
8
| RIKSBANKSCHEFENS KOMMENTAR | 2025/26:RB1 |
vid att vara öppna i vår kommunikation, att tydligt motivera myndighetens beslut och att tillgängliggöra information om Riksbankens verksamhet. Den här årsredovisningen är en del i det arbetet, där vi i år har strävat efter en kortare, mer kärnfull produkt.
Det är en självklarhet att Riksbanken ska kunna fullfölja sina uppdrag även i svåra lägen. Under 2025 tog vi viktiga steg för att stärka vår interna beredskap att hantera incidenter såsom cyberattacker eller elavbrott. Vi genomförde övningar med olika scenarier inom flera delar av organisationen, både internt och i samverkan med andra myndigheter. Jag vill också lyfta fram det fortsatta arbetet med att utveckla Riksbankens krigsorganisation. Vi har tagit fram en beredskapsbroschyr för alla medarbetare som innehåller tydliga och praktiska råd för hur vi ska agera i händelse av kris eller krig.
Inom it och digitalisering tar vi också steg framåt som underlättar för verksamheten. Vi ser redan att AI bidrar inom många områden. Riksbanken tog därför under 2025 fram en AI-policy för hur Riksbanken ska använda den nya tekniken på rätt sätt.
Värdet av goda samarbeten
Riksbanken hanterar många och komplexa frågor. Just därför är det viktigt att Riksbanken deltar i det internationella samarbetet. De geopolitiska spänningarna avspeglas i många av de organ som Riksbanken deltar i. Under 2025 hade Sverige förmånen att delta som gästland i G20. Riksbanken deltog tillsammans med Finansdepartementet och jag kunde även i det sammanhanget framföra vikten av gemensamma globala standarder för att värna den finansiella stabiliteten.
Den forskning som Riksbanken bedriver är viktig för att myndigheten ska kunna agera aktivt både internationellt och nationellt. Jag tror att den forskningsagenda som Riksbanken initierade under 2025 ytterligare kommer att stärka samarbetet mellan forskning och beslutsfattande på Riksbanken.
Det är medarbetarna som driver verksamheten framåt. Därför är det glädjande att Riksbanken åter fick goda resultat i sin medarbetarenkät och att många svarar att de kan rekommendera Riksbanken som arbetsplats.
Jag vill rikta ett stort tack till mina kollegor i direktionen för ännu ett år av gott samarbete och värdefulla diskussioner. Ett särskilt tack går till Anna Breman för hennes insatser som förste vice riksbankschef. Jag önskar henne all framgång i sin nya roll som centralbankschef för Nya Zeelands centralbank. Avslutningsvis vill jag, å direktionens vägnar, uttrycka vår uppskattning till Riksbankens medarbetare. Ert arbete är av största betydelse för att Riksbanken på bästa sätt ska kunna fullfölja sina uppdrag.
Erik Thedéen, riksbankschef
9
2025/26:RB1
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FAKTA – Riksbankens uppdrag
Lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank (riksbankslagen) innehåller bestämmelser om Riksbankens verksamhet, organisation och kapital.
Det överordnade målet för Riksbanken är att upprätthålla en varaktigt låg och stabil inflation (prisstabilitetsmålet). Utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet ska Riksbanken dessutom bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning (realekonomisk hänsyn) (2 kap. 1 § riksbankslagen).
Riksbanken ska, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt, vilket även inbegriper att allmänheten ska kunna göra betalningar (3 kap. 1 § riksbankslagen). Riksbanken ska också bidra till att det finns en tillräcklig tillgång till kontanter i form av sedlar och mynt i kronor i hela Sverige (4 kap. 1 § riksbankslagen).
Riksbanken ska ha en god förmåga att upprätthålla sin verksamhet under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap, vilket inbegriper att allmänheten ska kunna göra betalningar i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap (5 kap. 1 § riksbankslagen).
Riksbanken ska förvalta tillgångar för att kunna fullgöra sina uppgifter och befogenheter och generera tillräcklig avkastning för att finansiera sin egen verksamhet. Tillgångarna ska förvaltas med låg risk och med beaktande av Riksbankens ställning som centralbank och syftet med tillgångsinnehavet (9 kap. 1 § riksbankslagen).
En av Riksbankens grundläggande uppgifter är att samla in, framställa och offentliggöra statistik (1 kap. 11 § riksbankslagen). Riksbanken får bedriva och bidra ekonomiskt till forskning som har betydelse för myndighetens verksamhet (1 kap. 10 § riksbankslagen).
Vidare får Riksbanken verka som förbindelseorgan i förhållande till internationella finansorgan som Sverige är medlem i. Riksbanken får även delta i sådant internationellt samarbete som har betydelse för bankens verksamhet eller rör kunskapsutbyte med andra centralbanker (6 kap. 1 och 7 §§ riksbankslagen).
Riksbanken ska informera allmänheten om sin verksamhet (11 kap. 3 § riksbankslagen). Vidare ska Riksbanken eftersträva hög effektivitet i sin verksamhet och hushålla väl med statens medel (1 kap. 7 § riksbankslagen).
10
2025/26:RB1
Sveriges riksbank
Sveriges riksbank är en myndighet under riksdagen. Riksbankens ledning ska tillsammans med de bankgemensamma funktionerna säkerställa att banken har rätt förutsättningar att lyckas med sina uppgifter och nå sina mål.
Riksbanken fortsatte att utveckla sin interna styrning under 2025, dels med mer samordning där frågor skär över avdelningsgränserna, dels med tydliga prioriteringar eftersom många stora projekt genomförs samtidigt.
Ledning och organisation
Riksbankens ledning
Riksdagen utser ledamöterna i riksbanksfullmäktige. Riksbanksfullmäktige utser i sin tur ledamöterna i Riksbankens direktion (9 kap. 16 § regeringsformen). Direktionen ansvarar för bankens verksamhet (7 kap. 8 § riksbankslagen) och utser avdelningscheferna.
Riksbankens ledningsgrupp leds av stabschefen och bestod under året av avdelningscheferna (förutom chefen för internrevisionsavdelningen), chefsjuristen, HR-chefen och kommunikationschefen.
Riksbankens direktion och mandatperioder1
| Erik Thedéen, riksbankschef | 2023-01-01–2028-12-31 |
| Aino Bunge, förste vice riksbankschef2 | 2022-12-01–2028-11-30 |
| Per Jansson, vice riksbankschef | 2022-01-01–2027-12-31 |
| Anna Seim, vice riksbankschef | 2024-05-22–2030-05-21 |
| Anna Breman var direktionsledamot och förste | 2019-12-01–2025-11-30 |
| vice riksbankschef till och med 2025-10-10. |
För direktionsledamöternas sidouppdrag, se framställningen Riksbanksfullmäktiges beslut om resultatdisposition 2025 samt fullmäktiges verksamhetsberättelse (framst. 2025/26:RB2).
1Nuvarande mandatperiod. För alla direktionsledamöter, undantaget Per Jansson, är den nuvarande mandatperioden den första. Per Janssons tidigare mandatperioder var 2012-01-01– 2016-12-31 och 2017-01-01–2021-12-31.
2Aino Bunge tillträdde som förste vice riksbankschef 2025-10-11.
11
2025/26:RB1SVERIGES RIKSBANK
| Riksbanksfullmäktige | |
| Ledamöter | Suppleanter |
| Bo Broman (SD), ordförande | Lena-Karin Lifvenhjelm (SD) |
| Tomas Eneroth (S), vice ordförande | Mathias Tegnér (S) |
| Susanne Ackum (M) | Malin Löfsjögård (M) |
| Martin Kinnunen (SD) | Linda Lindberg (SD) |
| Annelie Karlsson (S) | Ali Esbati (V) |
| Hans Birger Ekström (M) | Maria Plass (M) |
| Hans Hoff (S) | Peter Helander (C) |
| Mattias Karlsson (SD) | Eric Westroth (SD) |
| Jonas Jacobsson Gjörtler (M) | Katarina Brännström (M) |
| Emma Lennartsson (S) | Ulf Holm (MP) |
| Mats Odell (KD) | Charlotte Tarschys (L) |
Riksbanksfullmäktiges verksamhetsberättelse finns i framställningen Riksbanksfullmäktiges beslut om resultatdisposition 2025 samt fullmäktiges verksamhetsberättelse (framst. 2025/26:RB2).
Figur 1 Riksbankens organisation och avdelningschefer3
Strategi och verksamhetsutveckling
Riksbankens strategiska plan 2024–2027
Den strategiska planen tydliggör Riksbankens uppdrag, mål och vision samt beskriver fyra strategiska förflyttningar som ska stärka Riksbankens förmåga att nå sina mål. Planen är väl förankrad i organisationen och ägs av ledningsgruppen på uppdrag av direktionen. Den strategiska planen har bidragit till en högre utvecklingstakt på viktiga områden, inte minst inom data- och teknikområdet samt i arbetet med beredskapsuppdragen.
3Anders Gånge tillträdde som tillförordnad chef för avdelningen för marknader 2025-07-09. Innan dess var Heidi Elmér avdelningschef. Direktionen beslutade vid sitt sammanträde den
14november 2025 att anställa Anna Sjulander som chef för avdelningen för marknader från och med den 13 januari 2026. Tillsättning av chef för avdelningen för marknader, dnr 2025- 00978.
12
| SVERIGES RIKSBANK | 2025/26:RB1 |
Exempel på strategiska teman i fokus under 2025
•Data och analys: Riksbanken fortsatte att utveckla ett mer datadrivet arbetssätt. Fler tvärfunktionella datateam etablerades och nya datatyper tillgängliggjordes i den datasjö som färdigställdes 2024.
•Artificiell intelligens (AI): Arbetet med AI bedrevs mer strukturerat genom en ny AI-policy och en färdplan för utvecklingen. Under året fick medarbetarna tillgång till Microsoft Copilot, och Github Copilot infördes som verktyg för kodbaserad utveckling.
•Betalningar och beredskap: Riksbanken tog nya steg i uppdraget att säkerställa att betalningar kan genomföras även vid fredstida kriser och höjd beredskap, bland annat genom att ta fram ett förslag som möjliggör kortbetalningar offline i samarbete med de privata aktörer som berörs.
•Arbetsformer och styrning: Den portföljstyrning som infördes 2024 vidareutvecklades under 2025. Ett förslag till en tydligare tvärfunktionell styrningsmodell togs fram för verksamheter där detta bedöms vara effektivt. Dessutom slutfördes projektet Riksbanken i staten, som är en utbildning för alla medarbetare om statlig värdegrund och förvaltningskultur.
Figur 2 Riksbankens uppdrag, mål, vision och strategiska förflyttningar
Förbättrad intern styrning av utvecklingsprojekt
Utöver det strategiska arbetet pågick under året flera större utvecklingsinitiativ, bland annat relaterat till renoveringen av huvudkontoret, modernisering av betalningsinfrastrukturen, strukturella förändringar i it-miljön samt arbete med bankens intjäning. Den stora mängden parallella projekt har lett till att Riksbanken behöver en mer samordnad planering. De största och mest it-in- tensiva projekten samplaneras därför nu löpande i detalj för att säkerställa att resurserna prioriteras rätt.
13
| 2025/26:RB1 | SVERIGES RIKSBANK |
| Parallellt med den utökade samplaneringen arbetade kommittén för verk- | |
| samhetsutveckling med att utveckla arbetet med att avgöra hur vi löpande ska | |
| prioritera bland avdelningsöverskridande projekt. Som en del i detta arbete in- | |
| rättades ett portföljkontor vid avdelningen för it och digitalisering. Portfölj- | |
| kontoret stöder avdelningarnas utvecklingsarbete och identifierar resurskon- | |
| flikter och flaskhalsar som kommittén behöver ta ställning till. |
Uppdaterat regelverk för planering och uppföljning
Direktionen fastställer den löpande verksamhetens ambitionsnivå och planerade inriktning och resursförbrukning i en årlig verksamhetsplan och budget tillsammans med en budgetprognos för ytterligare två år. Verksamheten och budgetförbrukningen följs upp tertialvis.
För att effektivt fånga upp avvikelser och behov av omprioriteringar uppdaterade Riksbanken under året sitt regelverk för hur verksamheten ska planeras och följas upp i syfte att styra sin verksamhet i en tydligare riktning och samtidigt stödja en effektiv resursanvändning.4 Riksbankens ledningsgrupp ansvarar för omfördelning av budgeten vid behov. Om direktionen fattar beslut utöver verksamhetsplanen som får budgetkonsekvenser ska kostnaden i första hand finansieras genom omprioriteringar i den gällande budgeten.
It och digitalisering
AI och automatisering
Riksbanken har nu en AI-policy och en färdplan för hur Riksbanken ska arbeta med AI.5 En ny AI-miljö byggdes upp och var i drift i slutet av 2025, vilket kommer att innebära många nya möjligheter. Till exempel kommer Riksbanken att kunna använda stora interna språkmodeller för att arbeta med mycket känsliga data, även sekretessbelagda uppgifter, vilket hittills har saknats. Riksbanken började också använda AI-stöd för system- och datautveckling, vilket bland annat innebär att kod kan skrivas snabbare och med högre kvalitet. Det ger ett bra stöd till den som behöver kunna arbeta kodbaserat.
Riksbanken upphandlade under året en ny plattform som stöd för automatisering av ärendeflöden och processer, bland annat RIX Helpdesks ärenden och processer som rör framtida it-försörjning.
Strukturella förändringar i it-miljön
För att stärka Riksbankens digitala kapacitet och säkerhet har it-miljön förändrats i snabb takt under året. Driften fungerade stabilt tack vare förbättrade arbetsprocesser och bättre kvalitetskontroller.
4 Regel för planering och uppföljning av Riksbankens verksamhet, dnr 2025-00727. 5 AI-policy för Sveriges riksbank, dnr 2025-00709.
14
| SVERIGES RIKSBANK | 2025/26:RB1 |
Riksbanken introducerade ett nytt system där medarbetarna rapporterar sina finansiella innehav och en ny telefonilösning för handlarna inom tillgångsförvaltningen. Tekniska uppgraderingar inför införandet av den internationella standarden ISO 20022 genomfördes samt bättre centrala systemstöd inom kontanthantering och kapitalförvaltning. Riksbankens cybersäkerhet stärktes också genom flera projekt.
Riksbankens interna beredskap
Ökad förmåga att agera under kris och höjd beredskap
Under året fortsatte Riksbanken arbetet med att stärka sin förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet i kris och krig. Riksbanken fördjupade bland annat analyserna av geopolitiska risker och tog fram så kallade worst casescenarier för vad som kan hända om säkerhetsläget försämras dramatiskt. En tvärfunktionell grupp inrättades för att tidigt upptäcka och analysera hot som kan påverka den finansiella stabiliteten och Riksbankens verksamhet, till exempel informationspåverkan och andra hybridhot.
Arbetet med att utveckla Riksbankens krigsorganisation fortsatte, exempelvis när det gäller prioriteringar, bemanning och ansvarsfördelning om och när höjd beredskap införs. För att öka den grundläggande beredskapsförmågan hos alla medarbetare togs en beredskapsbroschyr fram som innehåller information och konkreta råd.
Under året genomfördes flera större övningar, bland annat dessa:
•Tillsammans med Myndigheten för psykologiskt försvar genomförde Riksbanken en övning för att öka förmågan att upptäcka, bedöma och möta misstänkt informationspåverkan.
•Riksbanken deltog i en övning tillsammans med Finansiella Sektorns Pri- vat-Offentliga Samverkan (FSPOS) med fokus på samverkan inom den finansiella sektorn i ett läge av höjd beredskap.
•Den fysiska säkerheten på Riksbanken prövades genom en övning om pågående dödligt våld och inrymning. Övningen genomfördes tillsammans med Polismyndigheten.
•Direktionen fattade ett penningpolitiskt beslut i Malmö, vilket testade beslutsförmåga och kommunikation från annan ort.
•Riksbanken genomförde i slutet av november en omfattande beredskapsövning med ett scenario som sträckte sig från tidig förvarning till höjd beredskap.
Renovering av Riksbankshuset
Ny projektfas
I juni fastställde direktionen de övergripande målen, kraven och ramarna för den fortsatta renoveringen av Riksbankshuset. Efter det började mer
15
| 2025/26:RB1 | SVERIGES RIKSBANK |
| detaljerade och preciserade lösningar tas fram. Under 2025 presenterade arki- | |
| tekter initiala layoutkoncept för moderna och flexibla lokaler. Under 2025 fär- | |
| digställdes också renoveringen av hissar och avloppsstammar. | |
| Riksbankshuset har kulturhistorisk betydelse för stadsbilden, och det finns | |
| krav på att byggnadens särart, kvaliteter och interiörer ska bevaras. Därför | |
| kommer renoveringen att ske varsamt och i samarbete med en byggnadsantik- | |
| varie från Stadsmuseet i Stockholm. Eftersom byggnaden behöver renoveras i | |
| stor omfattning, måste den vara tom under byggtiden. Riksbanken har därför | |
| planerat att flytta ut resterande arbetsplatser till en ny temporär lokal. Sedan | |
| tidigare finns det en ersättningslokal som rymmer cirka 200 arbetsplatser där | |
| delar av verksamheten har varit placerad sedan 2024. |
Ökad hållbarhet
Renoveringen kommer ge byggnaden en bättre energistandard, vilket bland annat minskar koldioxidutsläppen. Alla installationer får ett nytt system för styrning och övervakning. Det ger bättre inomhusmiljö, lägre energiförbrukning och högre beredskap vid driftsstörningar.
Under året beslutade programägaren med stöd av styrgruppen att även göra klimatberäkningar för byggfasen som kompletterar certifieringen BREEAM In-Use. En återbruksplan togs också fram för att minska byggprojektets klimatpåverkan. Under stamrenoveringen, som genomfördes mellan 2024 och 2025, bidrog det till bevarade kvaliteter och minskad resursförbrukning.
Hållbarhet och klimatpåverkan
En hållbar centralbank
Under året tog Riksbanken fram en ny och bredare hållbarhetspolicy.6 Den nya policyn omfattar hållbarhetsarbetet både i den interna verksamheten och inom ramen för Riksbankens uppdrag enligt riksbankslagen. Policyn omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter av arbetet.
I det interna hållbarhetsarbetet har Riksbanken till exempel vidtagit följande åtgärder:
• infört målstyrning inom viktiga hållbarhetsområden såsom tjänsteresor
• tagit fram en rutin för hur Riksbanken ska ställa krav på hållbarhet i upphandlingar
• utökat klimatriskutredningarna i Riksbankens fastigheter för att ytterligare stärka beredskapen och klimatanpassningen
• sammanställt hållbarhetsrisker för organisationen, dels för att få en överblick, dels för att kunna följa upp dem.
6Hållbarhetspolicy, dnr 2025-01162.
16
| SVERIGES RIKSBANK | 2025/26:RB1 |
Ny analys av klimatförändringar och finanssystemet
Riksbanken fortsatte under året att analysera hur klimatförändringarna kan påverka ekonomin och stabiliteten i det finansiella systemet. I början av 2025 publicerade Riksbanken en uppdaterad klimatrapport som presenterade delar av Riksbankens arbete med miljömässig hållbarhet.7 Riksbanken publicerade även ett staff memo och en ekonomisk kommentar om klimatrisker.8
I klimatrapporten pekade Riksbanken bland annat på att inflationen kan påverkas av såväl omställningsrisker som fysiska risker relaterade till klimatförändringarna. För att Riksbanken ska kunna fatta bästa möjliga penningpolitiska beslut krävs fortsatt förbättrad kunskap om effekterna av dessa risker.
Riksbanken undersökte också klimatriskernas effekter på den finansiella stabiliteten. Riksbanken visade bland annat att en kostnad för utsläpp har en förhållandevis liten ekonomisk effekt på majoriteten av företagen, och att bankerna bedöms kunna hantera de potentiella kreditförluster som skulle kunna uppstå. Omställningsriskerna för svenska banker framstår i nuläget som begränsade. De kan dock öka, om åtgärder för att motverka klimatförändringarna uteblir och risken för en oordnad omställning ökar.
Medarbetare
Kompetensutveckling
För att stärka Riksbankens förmåga att snabbt kunna anpassa sig och lösa problem som uppstår arbetade Riksbanken under året med att underlätta för olika kompetenser att arbeta i så kallade tvärfunktionella team, där samverkan över avdelningsgränser får en mer formaliserad styrning. Bland annat påbörjades en seminarieserie där det första temat, teaming, ökade medarbetarnas kunskap om dynamiska arbetsgrupper med fokus på samarbete och leverans.
Årets chefsdagar utgick från de delar av Riksbankens strategiska plan som ledningsgruppen prioriterat: Bygga förmågor och Beredskap. Fokus låg på psykologisk trygghet, viktiga beteenden i vardagen samt ledarskap under påfrestning och extraordinära omständigheter.
Kompetensförsörjning
Riksbankens personalstyrka ökade under 2025. Det beror dels på att Riksbanken behöver fler medarbetare inom fastighetsområdet på grund av renoveringen av Riksbankshuset, dels på valet att ersätta konsulter med tillsvidareanställd personal, framför allt inom it.
För att åtgärda Riksbankens svårigheter att rekrytera it-specialister inleddes under året ett arbete med att förtydliga vad Riksbanken erbjuder som
7Riksbankens klimatrapport, februari 2025.
8Danielsson, M., Guan Hallquist, L. och Winstrand, J. (2025). Hur en kostnad för utsläpp kan påverka bankernas kreditrisk, Staff memo, Sveriges riksbank, februari 2025. Frykström, Niklas (2025). Andelen gröna tillgångar – ett mått för att mäta bankernas bidrag till grön omställning, Ekonomisk kommentar, Sveriges riksbank, nr 2 2025, den 12 februari.
17
| 2025/26:RB1 | SVERIGES RIKSBANK |
arbetsgivare och göra det erbjudandet mer attraktivt. Riksbanken deltog bland annat i en rekryteringsmässa med inriktning på data och it, vilket gav erfarenheter och synliggjorde Riksbanken för målgruppen.
Figur 3 Medarbetare – i siffror
Anm.: eNPS står för Employee Net Promoter Score och är ett mått på hur villiga medarbetarna är att rekommendera sin arbetsplats till en vän eller en bekant. En poäng på 0 anses normalt vara positiv, medan en poäng på 20 anses vara bra och 50 mycket bra.
Källa: Riksbanken.
Forskning
Riksbankens forskningsverksamhet
Forskningen på Riksbanken är inriktad på områden som har direkt betydelse för bankens verksamhet.
Elena Carletti, Università Bocconi, Frank Smets, BIS, och Silvana Tenreyro, London School of Economics, presenterade en extern utvärdering i början av året där de drog slutsatsen att Riksbanken bedriver forskning av hög kvalitet, men att samverkan mellan forskningen och andra delar av verksamheten borde stärkas. För att uppnå det togs det under året fram en forskningsagenda. Dessutom kommer forskarna nu att jobba mer aktivt med att sprida forskningsrön på Riksbanken. Interaktionen mellan forskningen och annan verksamhet stärks också på olika sätt, till exempel genom tydligare kontaktpunkter mellan forskningen och övriga verksamheter inom Riksbanken.
Riksbanken organiserade under året flera vetenskapliga konferenser. På en av dem, New Challenges for Monetary-Fiscal Policy Interactions, diskuterades hur penning- och finanspolitik påverkar varandra, och forskare från internationella universitet och andra centralbanker presenterade sina senaste forskningsrön. Bland deltagarna fanns Morten Ravn, professor vid University College London, och Francesco Bianchi, professor vid Johns Hopkins University.
18
| SVERIGES RIKSBANK | 2025/26:RB1 |
Några frågor som berördes var om penning- och finanspolitiken ska dra åt samma håll och om det är statlig finans- och skattepolitik som bidragit till det höga sparandet för personer med betydande förmögenheter.
Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
Kungl. Vetenskapsakademien beslutade att dela ut Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2025 (ekonomipriset) till
•Joel Mokyr, professor vid Northwestern University och Eitan Berglas School of Economics
•Philippe Aghion, professor vid Collège de France, INSEAD och London School of Economics
•Peter Howitt, professor vid Brown University.
De tre forskarna tilldelades priset för att de visat hur ny teknologi kan driva ihållande tillväxt. Utöver prissumman på 11 miljoner kronor betalar Riksbanken, i enlighet med sitt donationsbrev från 1968, ut ett kostnadsbidrag som motsvarar 65 procent av prissumman, det vill säga cirka 7 miljoner kronor. Riksdagen beslutade 2018 att Riksbanken även får lämna ett årligt tilläggsbidrag till Nobelstiftelsen eftersom kostnaderna för att hantera ekonomipriset har ökat. Tilläggsbidraget för 2025 var cirka 8 miljoner kronor.
Kommunikation
Extern kommunikation
Inom områdena penningpolitik och finansiell stabilitet framhöll Riksbanken under året osäkerheten inom handels- och säkerhetspolitiken, men strävade också efter att förmedla stabilitet och trygghet genom att lyfta fram den grundläggande styrkan i svensk ekonomi. Enligt analysföretaget Verians medieanalys framstod Riksbanken som en lugn och nyanserad röst. Riksbanken gjorde också flera insatser som fick stort genomslag för att få allmänheten att stärka sin beredskap när det gäller betalningar (se även kapitlet Betalningar och civil beredskap för betalningar).
Mätningar visade att allmänhetens förtroende för Riksbanken åter stabiliserat sig på en hög nivå. I genomsnitt hade 57 procent av de tillfrågade mycket eller ganska stort förtroende för Riksbanken under 2025. Det är en ökning med 6 procentenheter sedan 2024 och 19 procentenheter sedan 2023.
Intern kommunikation
Internt har Riksbanken under 2025 fokuserat på att utveckla kommunikation som stärker arbetskulturen och tydliggör Riksbankens strategi, uppdrag och roll i samhället för både nya och erfarna medarbetare. Aktiviteter som genomförts är till exempel
19
| 2025/26:RB1 | SVERIGES RIKSBANK |
•återkommande personalträffar som leds av riksbankschefen
•seminarier som lyfte fram framgångsrika projekt utifrån den strategiska planen
•utbildningar om Riksbankens roll i staten.
Interna mätningar visade att Riksbankens medarbetare är nöjda med den interna kommunikationen.
Internationell samverkan
Tydligare prioriteringar i det internationella arbetet
Under året tog Riksbanken fram en policy för det internationella arbetet.9 Den beskriver hur Riksbanken prioriterar i det internationella arbetet samt hur det internationella arbetet ska bedrivas och bidra till Riksbankens övergripande mål och verksamhet. Vidare påbörjades ett arbete med att se över Riksbankens deltagande i internationella forum. Riksbanken har även anpassat sina interna mål och indikatorer för att kunna följa upp den samlade internationella verksamheten.
Representanter i internationella organisationer
Riksbanken var under året representerad av direktionen på högsta nivå i bland annat följande styrelser och internationella organisationer. Direktionsledamöternas samtliga uppdrag finns på Riksbankens webbplats.
| Organisation | Representation |
| Europeiska centralbanken (ECB): | Erik Thedéen, ledamot |
| Allmänna rådet | |
| Europeiska systemrisknämnden (ESRB) | Erik Thedéen, ledamot |
| Europeiska unionens ekonomiska och | Per Jansson, medlem |
| finansiella kommitté | |
| Bank for International Settlements (BIS): | Erik Thedéen, ledamot |
| Styrelse | |
| BIS: Ekonomiska rådgivande utskottet | Erik Thedéen, medlem |
| (ECC) | |
| BIS: Globala ekonomiska mötet (GEM) | Erik Thedéen, medlem |
| Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) | Erik Thedéen, ordförande |
| Financial Stability Board (FSB): Plenary | Erik Thedéen deltog i egenskap |
| och Steering Committee | av ordförande i BCBS |
| Internationella valutafonden (IMF) | Erik Thedéen, guvernör för |
| Sverige |
9Policy för Riksbankens internationella arbete, dnr 2025-00800.
20
SVERIGES RIKSBANK2025/26:RB1
| Organisation | Representation |
| Organisationen för ekonomiskt | Anna Breman, medlem10 |
| samarbete och utveckling (OECD): WP3 | |
| G20: Finance Track | Erik Thedéen deltog |
| Nordisk-baltiskt makrotillsynsforum | Erik Thedéen, medlem |
| (NBMF) | |
| Nordisk-baltiska monetära och | Anna Seim, medlem |
| finansiella kommittén (NBMFC) | |
| Network for Greening the Financial | Anna Breman, medlem11 |
| System (NGFS) |
Internationella valutafonden
Under året arbetade Riksbanken med två huvudfrågor kopplade till Internationella valutafonden (IMF): översynen av IMF:s granskningsarbete och utformningen av fondens låneprogram. Riksbanken uppmanade också IMF att fortsätta bidra med oberoende analyser av bland annat globala obalanser.
I IMF:s årliga granskning av Sveriges ekonomi bedömde fonden att
•svensk penningpolitik var effektiv för att upprätthålla prisstabilitet
•Riksbanken var tydlig i sin kommunikation om penningpolitiken
•det svenska finansiella systemet är motståndskraftigt, men svenska myndigheter bör vara beredda att vid behov stärka reglerna och tillsynen ytterligare.
10 Anna Breman avgick som direktionsledamot den 10 oktober 2025. Direktionsledamot Anna Seim ersatte därefter Anna Breman på WP3-mötena, men blev inte officiell medlem.
11Anna Breman avgick som direktionsledamot den 10 oktober 2025. Direktionsledamot Aino Bunge ersatte därefter Anna Breman på NGFS-mötena, men blev inte officiell medlem.
21
| 2025/26:RB1 | SVERIGES RIKSBANK |
FAKTA – Internationella valutafonden och Riksbanken
Internationella valutafonden (IMF) är en global finansiell organisation med 191 medlemsländer. IMF övervakar världsekonomin, följer utvecklingen i enskilda länder och ger råd. Den ger också finansiellt stöd till länder som har problem med betalningsbalansen och hjälper dem att bygga upp sin administrativa och institutionella kapacitet.
Riksbanken är Sveriges kontaktorgan gentemot IMF och fungerar som finansiell motpart i transaktioner med fonden. Det innebär till exempel att Riksbanken hanterar Sveriges betalningar till och från IMF:s låneprogram och växlar mellan IMF:s egen valuta – särskilda dragningsrätter (SDR) – och andra valutor som euro eller amerikanska dollar. När Riksbanken lånar ut pengar till IMF sker det via upplåning från Riksgälden.
Arbetet med IMF utförs i nära samarbete med Finansdepartementet. Sverige är medlem i den nordisk-baltiska valkretsen, som har en gemensam representant i IMF:s exekutivstyrelse. Riksbankschefen är Sveriges guvernör i IMF.
Gästland i G20
Under året deltog Sverige som gästland i G20, efter inbjudan från Sydafrika som var ordförandeland. Riksbanken och Finansdepartementet deltog i G20:s så kallade Finance Track, som är de möten som omfattar aktuella globala ekonomiska och finansiella frågor. Riksbanken framhöll där särskilt vikten av en regelbaserad världsordning och gemensamma globala standarder för att värna den globala finansiella stabiliteten.
Teknisk assistans
Riksbankens tekniska assistans går ut på att Riksbanken delar med sig av sin kunskap för att stärka centralbanker i mottagarländer och finansieras genom ett avtal med Sida. Ett nytt fyraårigt avtal med Sida trädde i kraft den 1 januari 2025. Under 2025 fortsatte Riksbanken att prioritera samarbetet med Ukrainas centralbank, bland annat genom ett pågående forskningsprojekt som belyser hur penningpolitiken bör förhålla sig till förhöjda geopolitiska risker i Ukraina.
Redogörelse till riksdagen
Finansutskottet följer sedan 2023 årligen upp olika delar av Riksbankens verksamhet. Under riksmötet 2025/26 följer finansutskottet upp och utvärderar Riksbankens internationella verksamhet.
Riksbanken kommer därför att lämna en särskild redogörelse till finansutskottet under våren 2026. I redogörelsen beskriver Riksbanken hur den internationella verksamheten bedrivs, vilken betydelse den internationella
22
| SVERIGES RIKSBANK | 2025/26:RB1 |
verksamheten har för myndighetens verksamhet i övrigt samt hur verksamheten har utvecklats över tid.
Kostnads- och intäktsutveckling
Kostnadsutveckling
Riksbankens kostnader var relativt stabila fram till 2018. Därefter har resurserna successivt ökat, främst inom betalningar och beredskap. Under 2025 bedrevs många högt prioriterade utvecklingsinitiativ som krävde mer resurser, vilket gjorde att kostnaderna ökade. Exempel på sådana är investeringar i itinfrastruktur inom betalningsområdet och den fortsatta omställningen till uppdragen enligt riksbankslagen, som arbetet med depåstrukturen och förflyttningarna inom beredskaps- och säkerhetsområdet.
Det omfattande arbetet med att planera renoveringen av Riksbankshuset intensifierades under 2025 och gick in i en systemhandlingsfas där en projektorganisation byggs upp. Renoveringen av Riksbankshuset avser till största delen investeringsbudgeten och kommer främst att belasta förvaltningsbudgeten genom framtida avskrivningar när renoveringen är avslutad.
Under 2025 förstärktes statistikområdet med system för insamling och analys av bankernas utländska tillgångar och skulder. Kostnaderna för verksamheten kopplad till penningpolitik och finansiell stabilitet har varit relativt stabila, med en viss ökning 2024 på grund av ökade resurser till penningpolitiska analyser. Fortsatta satsningar inom it, som digitalisering, förstärkt beredskap, köp av it-utrustning och utökat administrativt stöd, är det som främst drivit kostnadsökningarna under 2025.12 Utfallet för kostnaderna 2025 är inom Riksbankens totala kostnadsram.
12Riksbanken har beslutat att äga utrustning i stället för att hyra, vilket innebar en exceptionell kostnad under 2025, men kostnaden kommer att bli lägre kommande år. Beslut om inriktning och principer för it-sourcing, dnr 2024-00460.
23
| 2025/26:RB1 | SVERIGES RIKSBANK |
| Diagram 1 Kostnadsutveckling 2016–2025 |
Intäktsutveckling
Riksbankens verksamhet finansieras huvudsakligen genom
•avkastningen från tillgångsförvaltningen, inklusive penningpolitisk inlåning, där initiativ kopplade till Riksbankens intjäning har varit fokusområden under året, exempelvis det nya inlåningskravet och åtgärder för högre avkastning i förvaltningen av valutareserven (se även kapitlet Tillgångsförvaltning)
•intäkter från betalningssystemet RIX, där deltagarna i respektive tjänst betalar avgifter som motsvarar Riksbankens kostnader för att driva tjänsterna (se även kapitlet Betalningar och civil beredskap för betalningar).
Uppfyllelse av verksamhetsmål
Sammantaget bedömer Riksbanken att banken under 2025 förbättrade sina förutsättningar att lyckas med sina uppgifter och uppfylla kraven i riksbankslagen.
Med stöd av den strategiska planen och kommittén för verksamhetsutveckling kunde flera utvecklingsarbeten genomföras i snabb takt under året, särskilt inom data- och teknikområdet samt i arbetet med beredskap.
Den uppdaterade regeln för planering och uppföljning av verksamheten tillsammans med den utökade samplaneringen av större projekt gjorde det lättare att prioritera inom uppsatta ramar. Genom en ambitiös övningsplan stärkte Riksbanken även sin förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet.
24
2025/26:RB1
Penningpolitik
Målet för penningpolitiken är att hålla inflationen varaktigt låg och stabil. Utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet ska Riksbanken också bidra till att produktionen och sysselsättningen utvecklas på ett balanserat sätt.
Tillfälliga faktorer bidrog till att inflationen låg över inflationsmålet om 2 procent under 2025, men Riksbanken bedömde att de inte kommer att påverka inflationen på sikt. Ekonomin återhämtade sig däremot relativt långsamt och Riksbanken sänkte styrräntan med 0,75 procentenheter till 1,75 procent för att stärka konjunkturen och stabilisera inflationen vid målet.
Penningpolitiska beslut
Styrräntan sänktes gradvis
Penningpolitiken är framåtblickande och styrräntan sänktes gradvis under 2025. Effekterna av tidigare räntesänkningar följdes noga samtidigt som det fanns en stor osäkerhet i världsekonomin. Under första halvåret blev utsikterna för den globala tillväxten sämre, medan tidpunkten för när den svenska konjunkturen skulle börja återhämta sig successivt sköts fram. Inflationen steg en bit över målet, men det bedömdes vara övergående och därmed inte motivera några ändringar i penningpolitiken. För att ge stöd till konjunkturen och därigenom stabilisera inflationen vid målet på sikt sänkte Riksbanken styrräntan gradvis med sammanlagt 0,75 procentenheter under året.
Tabell 1 Styrräntebeslut 2025
| Möte | Styrränta | Bedömning av inflation och realekonomi |
| 28 januari | Styrräntan sänktes |
| med 0,25 procenten- | |
| heter till 2,25 pro- | |
| cent. | |
| 19 mars | Styrräntan lämnades |
| oförändrad. | |
| 7 maj | Styrräntan lämnades |
| oförändrad. | |
| 17 juni | Styrräntan sänktes |
| med 0,25 procenten- | |
| heter till 2 procent. | |
| 19 augusti | Styrräntan lämnades |
| oförändrad. |
Inflationstrycket var i linje med 2 procent och inflationen väntades vara nära målet de kommande åren. Det fanns tecken på att konjunkturen var på väg att vända, men den var fortsatt svag.
Inflationen förväntades vara mellan 2 och 3 procent under 2025 för att sedan sjunka och stabiliseras vid målet. Den svenska ekonomin var i en återhämtningsfas, men vändningen på arbetsmarknaden förväntades dröja ännu en tid.
Inflationen var något förhöjd men förväntades sjunka tillbaka. Osäkerheten i omvärlden gjorde att konjunkturutsikterna såg något svagare ut.
Inflationen hade sjunkit tillbaka efter uppgången i början av året och förväntades vara nära målet de kommande åren. Återhämtningen i den svenska ekonomin gick långsammare än väntat.
Inflationen steg mer än väntat under sommaren, men bedömdes sjunka tillbaka mot 2 procent. Återhämtningen gick trögt men Riksbanken bedömde att det
25
2025/26:RB1PENNINGPOLITIK
| Möte | Styrränta | Bedömning av inflation och realekonomi |
| fanns goda förutsättningar för att konjunkturen skulle | ||
| stärkas framöver. | ||
| 22 september | Styrräntan sänktes | Inflationen var förhöjd men förväntades sjunka till- |
| med 0,25 procenten- | baka. Konjunkturen var svag och vändningen på | |
| heter till 1,75 pro- | arbetsmarknaden såg ut att dröja. | |
| cent.13 | ||
| 4 november | Styrräntan lämnades | Inflationen var fortsatt förhöjd men hade börjat sjunka |
| oförändrad. | tillbaka. Konjunkturen var nu på väg att återhämta sig. | |
| 17 december | Styrräntan lämnades | Inflationen hade närmat sig 2 procent. Konjunkturåter- |
| oförändrad. | hämtningen hade kommit i gång. |
Källa: Riksbanken.
Den förhöjda inflationen berodde delvis på tillfälliga faktorer
Inflationen steg i början av 2025 och låg över målet på 2 procent under resten av året. Det berodde främst på tillfälliga och övergående faktorer, bland annat Statistiska centralbyråns (SCB) årliga uppdatering av viktsystemet för KPI, att priserna på några enstaka produkter ökade snabbt och att priser som ändras sällan justerades upp efter tidigare kostnadsökningar. Riksbanken bedömde därför att inflationen inte skulle påverkas på längre sikt.
Däremot ökade osäkerheten till följd av den globala handelskonflikten när den nya amerikanska administrationen införde sina tullar. Nya störningar i handeln kunde leda till högre inflation, men det fanns också en risk att ökad osäkerhet och svagare tillväxt skulle dämpa inflationen.
Energipriserna, som tidigare har påverkat inflationen mycket, spelade en mindre roll under 2025. Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) låg i genomsnitt på 2,6 procent, och KPIF exklusive energi var något högre, 2,8 procent (se tabell 2).
Tabell 2 Inflation
Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| KPIF | 7,7 | 6,0 | 1,9 | 2,6 |
| KPIF exkl. energi | 5,9 | 7,5 | 2,7 | 2,8 |
Anm.: KPIF är konsumentprisindex (KPI) med fast ränta.
Källa: SCB.
Återhämtningen i ekonomin dröjde
Under året var den globala osäkerheten hög, bland annat till följd av USA:s nya handels- och säkerhetspolitik samt geopolitiska spänningar. Det försämrade utsikterna för den globala tillväxten, och svensk BNP utvecklades svagare än väntat under första halvåret. Arbetslösheten blev också högre än väntat och vändningen på arbetsmarknaden dröjde. Även om konjunkturen började vända
13Anna Seim reserverade sig mot beslutet att sänka styrräntan och förordade i stället en oförändrad styrränta.
26
PENNINGPOLITIK2025/26:RB1
framåt andra halvåret, var läget på arbetsmarknaden fortsatt svagt. På grund av de svaga utsikterna sänkte Riksbanken styrräntan för att inflationen på sikt skulle hamna nära målet.
FAKTA – Inflationsmål
Riksbankens inflationsmål är att den årliga förändringen av konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) ska vara 2 procent. Men det är inte möjligt att alltid hålla inflationen på 2 procent. Det är normalt att inflationen varierar från år till år. Tillfälliga prisförändringar eller förändringar i ekonomin gör att inflationen ibland hamnar över eller under målet. Så länge dessa avvikelser är tillfälliga behöver inte penningpolitiken ändras.
Riksbanken tillämpar en så kallad flexibel inflationsmålspolitik. Det betyder att man även tar hänsyn till hur ekonomin utvecklas i stort – men utan att åsidosätta inflationsmålet. För att det ska fungera krävs det att hushåll och företag litar på att avvikelser från målet inte blir alltför långvariga och att inflationen på sikt kommer att ligga nära målet.
Riksbankens prognoser för 2025
Inflationen blev högre än förväntat
Den årliga uppdateringen av vikterna i KPI, som brukar innebära en lite lägre prisnivå när konsumenter byter till billigare produkter, hade ovanliga effekter under 2025 och bidrog till att inflationen blev oväntat hög under hela året jämfört med Riksbankens prognoser, och särskilt under sommaren.14 Under inledningen av året bidrog också ovanligt snabba prisökningar på vissa livsmedel till att inflationen blev högre än förväntat. Det var framför allt under sommaren som inflationen åter blev högre än i Riksbankens prognos. Till stor del berodde det på att priser som brukar variera väldigt mycket under sommaren, till exempel utrikesresor och hyrbilar, bidrog ovanligt mycket till inflationen. Men även priserna på kläder och skor samt el ökade oväntat mycket.
Riksbanken bedömde emellertid att den förhöjda inflationen skulle vara övergående och det underliggande inflationstrycket vara i linje med inflationsmålet. Löneökningarna förblev måttliga och arbetskostnaderna per producerad enhet ökade långsamt, resursutnyttjandet var lägre än normalt, kronan hade förstärkts och de långsiktiga förväntningarna fortsatte att signalera att aktörerna i ekonomin hade ett starkt förtroende för inflationsmålet.
Tillväxten blev inledningsvis lägre än förväntat
Den svenska ekonomin återhämtade sig långsammare än i Riksbankens prognos och tidpunkten för vändningen sköts fram flera gånger under året. Mot slutet av året visade dock statistiken att tillväxten hade tagit fart.
14Se faktarutan ”Inflationseffekter av nya vikter i KPIF” i Penningpolitisk rapport, mars
2025.
27
2025/26:RB1PENNINGPOLITIK
Arbetsmarknaden utvecklades däremot svagare än vad Riksbanken förväntade sig och arbetslösheten steg ytterligare något.
Riksbanken sänkte styrräntan för att stötta återhämtningen
För att stärka konjunkturen sänkte Riksbanken styrräntan mer än vad tidigare prognoser hade pekat på (se tabell 3). Den ökade osäkerheten i omvärlden bidrog till att Riksbanken i juni bedömde att efterfrågan i ekonomin blivit svagare än tidigare väntat. Det innebar att inflationen framöver kunde bli något lägre än i tidigare prognoser. Mot den bakgrunden sänkte Riksbanken styrräntan ytterligare och öppnade för att det kunde bli ännu en sänkning under året. I september följde en ny räntesänkning, med målet att ge stöd åt återhämtningen och stabilisera inflationen vid målet på sikt.
Tabell 3 Prognoser och utfall 2025
Procent respektive årlig procentuell förändring
| PPR mars | PPR juni | PPR sept. | PPR dec. | Utfall | |
| Styrränta | 2,25 | 1,92 | 1,75 | 1,75 | 1,75 |
| KPIF | 2,5 | 2,4 | 2,6 | 2,7 | 2,6 |
| KPIF exkl. energi | 2,9 | 2,7 | 2,8 | 2,8 | 2,8 |
| BNP | 1,9 | 1,2 | 0,9 | 1,5 | 1,4 |
Anm.: PPR är penningpolitisk rapport. KPIF är konsumentprisindex (KPI) med fast ränta. Styrränta avser kvartalsmedelvärde för fjärde kvartalet 2025. BNP, KPIF och KPIF exkl. energi avser årlig procentuell förändring. Utfallet för BNP är preliminärt.
Källor: SCB och Riksbanken.
Inflationsförväntningar
Inflationsförväntningarna var väl förankrade
De långsiktiga inflationsförväntningarna var stabila och nära 2 procent under hela året. Vårens löneavtal visade att förtroendet för inflationsmålet var starkt.
Hushållens inflationsförväntningar steg mest under våren, i samband med att matpriserna ökade. Forskning visar att hushåll ofta påverkas mer av just varor de handlar ofta. Under resten av året gick deras förväntningar ned igen, och ligger nu ungefär på samma nivå som i början av året. Att hushållens förväntningar varit högre än den faktiska inflationen de senaste två åren kan bero på att många tänker mer på hur mycket priserna har ökat över en längre tid, snarare än på själva inflationstakten.
28
PENNINGPOLITIK2025/26:RB1
FAKTA – Inflationsförväntningar
Syftet med ett inflationsmål är att det ska fungera som ett riktmärke för hushåll och företag så att de får en gemensam bild av hur priserna kommer att utvecklas. Då anpassar de priser och löner därefter, och det hjälper inflationen att faktiskt hamna rätt. Om förväntningarna är stabila och väl förankrade behövs mindre förändringar av styrräntan för att påverka ekonomin. Det gör penningpolitiken mer effektiv.
Riksbanken följer därför noga hur olika grupper ser på framtida inflation. Varje månad tillfrågas experter på finansmarknaden, och varje kvartal även löntagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer och inköpschefer.
Utvecklingsarbete
Moderniserad data- och modellhantering
Under året moderniserade och effektiviserade Riksbanken sitt arbete med data. Penningpolitiska data samlades bland annat i den bankgemensamma datasjö som etablerades under 2024 (se även kapitlet Data och statistik). Det är ett steg i att bygga upp en mer effektiv och framtidssäker analysmiljö. Riksbanken uppdaterade också sina system för att analysera BNP och inflation genom bland annat ökad automatisering, enhetligare arbetssätt och effektivare hantering av beräkningar och antaganden. Riksbanken utbyter erfarenheter med andra centralbanker, särskilt i Norden, som genomför liknande förändringar.
Under året utvecklade Riksbanken nya AI-baserade modeller för att göra kortsiktiga prognoser. Samtidigt pågick en bred översyn och modernisering av hela nulägesanalysen där modeller successivt automatiserades och kopplades ihop i ett gemensamt prognosramverk.
Språkmodeller användes också som stöd för systematisk kodning och för att fånga upp signaler i ostrukturerad text. För att komplettera den officiella statistiken har Riksbanken utvecklat sin företagsundersökning och genomfört fler samtal än normalt med företagsledare för att samla in kvalitativ information från näringslivet.
Analytiskt arbete
Under året fördjupade Riksbanken sin analys inom flera viktiga områden kopplade till penningpolitiken. Ett viktigt fokus var förutsättningarna för inflationsmålspolitiken, både utifrån historiska erfarenheter och trender i framtiden. Ett särskilt tema var lärdomar från perioden 2022–2023 med hög inflation där orsakerna bakom prisökningarna analyserades både på utbuds- och efterfrågesidan samt hur väl modeller och data kunde förutsäga utvecklingen.
Riksbanken lade också mer fokus på samspelet mellan penning- och finanspolitik. När statsskulder ökar och finanspolitisk hållbarhet diskuteras internationellt blir det viktigare att förstå hur finanspolitiska regler fungerar i
29
2025/26:RB1PENNINGPOLITIK
praktiken och hur de påverkar penningpolitiken (se även avsnittet om forskning i kapitlet Sveriges riksbank).
Riksbankens penningpolitiska kommunikation var ytterligare ett område för analys. Publiceringen av alternativa scenarier, namngivna direktionsledamotsinlägg i de penningpolitiska protokollen och prognoser för styrräntan är viktiga verktyg. Under året analyserade Riksbanken hur liknande verktyg används i andra länder, och hur man kan stärka kommunikationen ytterligare.
Publiceringar av analyser
En stor del av Riksbankens analysarbete publiceras externt. Under året publicerade den penningpolitiska avdelningen åtta fördjupningsrutor i den penningpolitiska rapporten, sju ekonomiska kommentarer, 13 staff memon, fem artiklar i Penning- och valutapolitik samt sju forskningsrapporter i Riksbankens Working Paper Series.
De analyser som publicerades handlade om handelspolitikens effekter på inflation och tillväxt, hur geopolitisk oro påverkar svensk inflation, förändringar i konsumtionens räntekänslighet, hur väl arbetsgivare och arbetssökande matchas på arbetsmarknaden samt hur banker sätter sina bolåneräntor när styrräntan förändras. Riksbanken analyserade också frågor kopplade till klimatomställningen, bland annat hur prissättning av utsläpp kan påverka kreditrisker och hur den gröna omställningen kan påverka den långsiktiga räntenivån i ekonomin.
Riksbanken bedömer att årets forskningsrapporter bidrog till ökad kunskap om hur penningpolitiken påverkar ekonomin och hur den samspelar med finanspolitiken. Studierna undersökte bland annat hur finansiella flöden påverkar växelkursen, vilken betydelse finanspolitiken har samt hur långa fördröjningar i makroekonomiska samband kan fångas med avancerade modeller. Vidare analyserades hur okonventionella penningpolitiska åtgärder fungerar i små, öppna ekonomier.
Extern utvärdering av förd penningpolitik
Finansutskottet granskar Riksbankens penningpolitik årligen
Riksdagens finansutskott har i uppgift att granska Riksbankens penningpolitik.15 Riksbanken ska därför regelbundet, eller när utskottet begär det, redovisa hur penningpolitiken har skötts. Denna redovisning görs regelbundet i de penningpolitiska rapporterna med prognoser för bland annat styrräntan och inflationen samt i uppdateringarna som inte innehåller dessa prognoser. Två gånger per år kallas Riksbankens direktion till finansutskottet för att svara på frågor
15 Riksbanksfullmäktige och Riksrevisionen granskar också Riksbanken. Fullmäktige ska följa direktionens arbete och Riksbankens verksamhet och ska underrätta finansutskottet om frågor av större betydelse. Under året gjorde Riksrevisionen inte någon granskning av Riksbankens penningpolitik utöver den pågående årliga revisionen av denna årsredovisning.
30
PENNINGPOLITIK2025/26:RB1
om den aktuella politiken. År 2025 hölls dessa utfrågningar den 11 mars och den 21 oktober.
Den 3 juni 2025 höll riksdagens finansutskott en utfrågning om hur Riksbankens penningpolitik fungerade under 2024. Både Riksbankens direktion och externa forskare deltog. Som underlag för granskningen lämnade Riksbanken sin rapport Redogörelse för penningpolitiken 2024.16 Den oberoende expertutvärderingen gjordes av forskare från Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet vid Stockholms universitet. I korthet bedömde forskarna att Riksbankens penningpolitik nådde de uppsatta målen väl under 2024.
Figur 4 Årshjul för underlag till granskningen av penningpolitiska beslut
Källa: Riksbanken och riksdagen.
Externa utvärderingar i ett längre tidsperspektiv
Utöver den årliga utvärderingen gör finansutskottet med några års mellanrum en mer omfattande utvärdering av Riksbankens penningpolitik i ett lite längre tidsperspektiv. Utskottet brukar anlita internationella experter, till exempel forskare och tidigare centralbankschefer. Den senaste underlagsrapporten gjordes av Carolyn Wilkins och Morten Ravn och omfattade perioden 2015– 2024. Rapporten publiceras och behandlas under 2026.
Uppfyllelse av verksamhetsmål
Sammantaget bedömer Riksbanken att måluppfyllelsen var god.
Inflationen mätt med KPIF var något högre än 2 procent under 2025. I all väsentlighet bedömdes den förhöjda inflationen bero på tillfälliga faktorer och vara övergående. Det underliggande inflationstrycket låg kvar i linje med inflationsmålet och inflationsförväntningarna på sikt var stabila vid 2 procent. Återhämtningen i den svenska ekonomin gick långsammare än väntat och läget på arbetsmarknaden var svagt. För att ge stöd till återhämtningen och
16Riksbankens redogörelse för penningpolitiken 2025 kommer att lämnas till riksdagen den
5mars 2026.
31
2025/26:RB1PENNINGPOLITIK
stabilisera inflationen vid målet på sikt sänkte Riksbanken styrräntan till 1,75 procent.
Riksbanken utvecklade under året sin datahantering och sitt penningpolitiska modellstöd samt analyserade de penningpolitiska implikationerna av nya frågeställningar i en förändrad omvärld.
32
2025/26:RB1
Finansiell stabilitet
Riksbankens mål är att bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt. För att kunna göra det i en omvärld som ändras snabbt utvecklade Riksbanken under året sina analysverktyg, införde nya datahanteringsrutiner och stärkte sina samarbeten, exempelvis inom beredskapsområdet.
Riksbankens bedömningar av det finansiella systemet
Ökad osäkerhet påverkar stabilitetsriskerna
Riksbanken redovisade under året sin stabilitetsbedömning i två utgåvor av rapporten Finansiell stabilitet. Nytt för 2025 var att rapporten var kortare under hösten.
Under 2025 tilltog den säkerhetspolitiska oron liksom osäkerheten kring världshandeln, vilket ökade riskerna för den globala finansiella stabiliteten. Både skuldsättning och tillgångspriser är höga i många delar av världen, och det kan förvärra effekterna om det uppstår störningar i det finansiella systemet.
Finansiella marknader och finansiella institut är nära sammanlänkade, och händelser utanför Sverige kan snabbt påverka det svenska finansiella systemet. På grund av de här alltmer komplicerade sammanlänkningarna och att finansiella företag utanför banksektorn (så kallade icke-banker) får allt större betydelse för systemet stärkte Riksbanken under året sin analys av såväl finansiella sammanlänkningar som icke-banker.
Storbankerna är stabila men beroende av internationella marknader
De svenska storbankerna är lönsamma och uppfyller sina kapital- och likviditetskrav med marginal. De har därmed förutsättningar att hantera störningar i det finansiella systemet. Samtidigt är de beroende av internationella kapitalmarknader, vilket kan vara en sårbarhet vid geopolitisk osäkerhet. För att motverka det måste bankerna ha god likviditet i de valutor som är viktigast för bankernas finansiering.
Fastighetsföretagen, som i stor utsträckning finansierar sig på företagsobligationsmarknaden, fick allt bättre finansiella förutsättningar under året. Samtidigt fortsatte antalet outhyrda lokaler att öka, särskilt för kontor på orter där hyresmarknaden är svag. Det ökade risken för sämre lönsamhet och framtida prisfall på fastighetsmarknaden.
33
| 2025/26:RB1 | FINANSIELL STABILITET |
| Figur 5 Den finansiella stabilitetsanalysen |
Källa: Riksbanken.
Ökat fokus på icke-banker och marknader
Bland icke-bankerna fortsatte investeringsfonder att växa i volym och spelar en allt viktigare roll i kreditgivningen till icke-finansiella bolag. Exempelvis innehar de uppemot hälften av alla utestående obligationer i svenska kronor utgivna av fastighetsföretag. Många fonder erbjuder daglig inlösen, men har inga eller endast mycket korta uppsägningstider. Samtidigt kan vissa av deras tillgångar, som företagsobligationer, vara svåra att sälja i stressade marknadslägen. Eftersom detta skapar likviditetsrisker välkomnade Riksbanken nya EU-krav på att ge fonder tillgång till ett bredare urval av likviditetshanteringsverktyg.17
Fonder, liksom pensions- och försäkringsbolag, har betydande exponeringar mot aktier. En växande del av dem är i amerikanska dollar och koncentrerade till ett fåtal stora amerikanska teknikföretag. Den höga koncentrationen, de höga aktievärderingarna och det osäkra omvärldsläget gjorde försäkrings- och pensionsföretagens placeringsportföljer något mer riskfyllda. Företagen har dock god solvens och betydande buffertar, vilket gör dem motståndskraftiga mot större fall i aktiekurserna.
Samtidigt är icke-bankerna nära sammanlänkade med det övriga finansiella systemet, och hur de agerar vid exempelvis ett aktieprisfall kan därför komma att påverka priser och funktion på olika marknader. Under 2025 anpassade Riksbanken sin organisation något för att stärka upp analysen av icke-banker och finansiella marknader liksom av sammanlänkningarna i systemet. På
17Delbetänkadet En starkare fondmarknad (SOU 2025:60).
34
| FINANSIELL STABILITET | 2025/26:RB1 |
grund av den ökade osäkerheten i omvärlden stärkte Riksbanken även inhämtningen av information från olika marknadsaktörer under året.18
Analysutveckling
Djupdykningar inom flera områden
Riksbanken utvecklade under året sin stabilitetsanalys genom att införa nya datahanteringsrutiner och förbättrade analysverktyg. Riksbankens stresstester visade att den kortsiktiga likviditetsberedskapen har stärkts över tid. Det beror delvis på att löptiden i bankernas marknadsfinansiering har förlängts. Samtidigt var inlåningen i banksektorn relativt oförändrad, och tillgången till amerikanska dollar var god.
Det är viktigt att de banker som är Riksbankens penningpolitiska motparter har operativ förmåga och vilja att låna ut och själva låna på dagslånemarknaden. De ska även vid behov kunna använda Riksbankens utlåningsfaciliteter för att tillgodose sina behov av likviditet i svenska kronor.
Privata marknader har blivit allt viktigare globalt, och Riksbanken studerade därför de stabilitetsrisker som är kopplade till riskkapitalföretag. Bolag som blir uppköpta av riskkapitalbolag är ofta kraftigt skuldsatta, vilket kan öka de finansiella riskerna. Riksbanken bedömde dock att riskerna för det finansiella systemet som helhet för närvarande var begränsade.19
Riksbanken fortsatte främja marknaden för företagsobligationer
I februari bjöd Riksbanken in marknadsaktörer för att diskutera utvecklingen på den svenska företagsobligationsmarknaden – vad som blivit bättre och vad som behöver göras för att stärka marknadens funktion.
I sitt remissvar på utredningen En starkare fondmarknad (SOU 2025:60) tillstyrkte Riksbanken i huvudsak förslagen och framhöll särskilt vikten av att förbättra förutsättningarna för bättre likviditetshantering i fondsektorn. Riksbanken svarade också på en remiss från Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Riksbanken välkomnade det förbättringsarbete som bedrivits av aktörer på marknaden, men betonade att det fortfarande finns sårbarheter som behöver motverkas.
Riksbankens värdskap för BIS Innovation Hub Nordic Centre
Vid BIS Innovation Hub Nordic Centre som ligger i Stockholm bedrivs olika projekt för att förenkla för centralbanker att, i en skyddad teknisk miljö, följa och dra nytta av den tekniska utvecklingen. Riksbanken är sedan 2021 värdcentralbank för centret och delfinansierar, efter beslut av riksdagen, verksam-
18Se Finansiell stabilitetsrapport 2025:2.
19Andersson, M., Kärnä, A. och Myers, S. (2025). Private equity in Sweden: a financial stability perspective, Staff memo, Sveriges riksbank, februari 2025.
35
| 2025/26:RB1 | FINANSIELL STABILITET |
| heten som bedrivs där.20 Riksdagen beslutade under hösten 2025 att Riksban- | |
| ken får fortsätta att finansiera verksamheten under perioden juni 2026–juni | |
| 2031 (6 kap. 5 § riksbankslagen).21 |
Stablecoins kräver reglering
Under året belyste Riksbanken fenomenet stablecoins och de risker som förknippas med dem i en fördjupning i rapporten Finansiell stabilitet och i ett staff memo.22
FAKTA – Stablecoins
Stablecoins är en kryptotillgång som ges ut av privata aktörer i form av så kallade tokens. De kan liknas vid digitala mynt som kan programmeras för att få olika specifika egenskaper. Till skillnad från andra kryptotillgångar är stablecoins tänkta att ha ett stabilt värde över tid, vanligen genom att de följer priset på en officiell valuta.
Privat utgivna stablecoins har ökat snabbt, framför allt i USA men i någon mån även inom EU. Det gör det finansiella systemet mer komplext. Å ena sidan innebär stablecoins att betalningar troligen kan bli billigare och snabbare. Å andra sidan kan det uppstå risker om de fortsätter att öka snabbt. Det kan exempelvis uppstå risk för uttagsanstormningar, att Europa blir mer beroende av utländsk infrastruktur, bristande transparens och att stablecoins används för att finansiera kriminella aktiviteter.
Det är därför viktigt att det finns regelverk för stablecoins som anpassas och harmoniseras. Det är också viktigt att betalningar med stablecoins går via centralbankerna ifall en större marknad skulle växa fram. Eftersom stablecoins inte tydligt passar in i det finansiella regelverket och innebär risker för både konsumenter och finansiell stabilitet, har flera länder infört särskilda regelverk för dem. I Europa gäller lagstiftningen Markets in Crypto-Assets Regulation (Mica), som kräver att stablecoins har tillräckligt med underliggande tillgångar som säkerhet och står under tillsyn.
Samarbeten för finansiell stabilitet
Norden och Baltikum
Den nordisk-baltiska kretsen har blivit en alltmer central samarbetspart för Riksbanken, särskilt mot bakgrund av den ökade geopolitiska osäkerheten (se avsnittet om krisberedskap).
INordisk-baltiskt makrotillsynsforum (NBMF) diskuterade Riksbanken under året makrotillsynsåtgärder med centralbanker och tillsynsmyndigheter i
20Framst. 2019/2020:RB3, rskr. 2020/21:272.
21Framst. 2025/26:RB3, rskr. 2025/26:77.
22Se fördjupning i Finansiell stabilitetsrapport 2025:2 samt Ingram Bogusz, C., Juks, R., Segendorff, B. och Söderberg, G. (2025), Stablecoins kan ge bättre betalningar, men risker kvarstår, Staff memo, Sveriges riksbank, november 2025.
36
| FINANSIELL STABILITET | 2025/26:RB1 |
de nordiska och baltiska länderna. Exempel på sådana åtgärder är bolånetak för hushåll och kapitalbuffertar för banker för att minska systemriskerna. I en undergrupp till NBMF fortsatte arbetet med datainhämtning inför ett kommande stresstest. Testet ska identifiera var det finns sårbarheter i det finansiella systemet i regionen och hur olika störningar kan sprida finansiella problem till de andra länderna.
Europeiska systemrisknämnden
Under 2025 fortsatte Riksbanken att bidra till arbetet i Europeiska systemrisknämnden (ESRB), som är EU:s makrotillsynsorgan som identifierar, analyserar och motverkar finansiella systemrisker i EU.
Riksbanken deltog bland annat i arbetet med att ta fram en plan för att stärka och vidareutveckla ESRB:s ramverk för analys av systemrisker och för makrotillsynspolitik. Riksbanken bidrog också till att utforma ekonomiska scenarier som bland annat används i stresstester för europeiska banker och penningmarknadsfonder. Riksbanken deltog även i ESRB:s arbete kopplat till cyberrelaterade hot.
Förslag om ny nationell struktur för makrotillsynen
Riksbanken lämnade under året sitt remissvar på Finansdepartementets förslag till förändringar på makrotillsynsområdet.23 Ett av förslagen är att ge Riksbanken ansvaret för att fastställa den kontracykliska kapitalbufferten, vilket Riksbanken välkomnade. Riksbanken ansåg även att verktygslådan för makrotillsyn bör kompletteras med ett krav som begränsar hushållens möjligheter att ta stora lån i förhållande till sin inkomst.
Övervakning av den finansiella infrastrukturen
Uppföljning av infrastrukturföretagen
Den finansiella infrastrukturen består av system för betalningar, avveckling och clearing. Systemen är avgörande för att viktiga transaktioner ska kunna genomföras. Därmed är de också centrala för ekonomin i stort.
Infrastrukturföretagen är nära sammanlänkade med varandra och betalningsflödena har blivit alltmer komplexa, med flera mellanhänder inblandade. Det kan förändra riskbilden och minska transparensen kring vem som ansvarar för riskerna i en transaktion och var problemen kan uppstå. Riksbanken undersökte därför infrastrukturföretagens deltagarkrav och hur de följs upp, vilket är en central del av företagens riskhantering. Riksbanken påpekade att vissa områden kan förbättras och träffade styrelserepresentanter för de företag som
23Utveckling av makrotillsynsområdet (Fi2025/01375).
37
| 2025/26:RB1 | FINANSIELL STABILITET |
| omfattas av Riksbankens övervakning24 för att diskutera och följa upp de risker | |
| som bolagen står inför. | |
| Riksbanken genomförde även en fördjupning om centrala motparter (CCP) | |
| och marginalsäkerheter. Analysen visar att marginalsäkerheter har stärkt det | |
| finansiella systemets motståndskraft. För vissa marknadsaktörer har de dock | |
| ökat likviditetsriskerna något.25 |
Snabba betalningar ställer nya krav på reaktionsförmåga
Betalningsmarknaden utvecklas och blir allt snabbare och mer komplex. Att betalningar kan göras på ett säkert sätt är viktigt för den finansiella stabiliteten, och Riksbanken analyserar därför de risker som kan uppstå i samband med omedelbara betalningar. Exempelvis ställer omedelbara betalningar större krav på att myndigheter och andra aktörer snabbt kan reagera och hantera incidenter eller avbrott. De aktörer som berörs behöver ha en robust riskhantering för att värna om – och kunna nyttja fördelarna med – omedelbara betalningar26 (se även kapitlet Betalningar och civil beredskap för betalningar).
Krisberedskap
Stärkta kontakter med de baltiska centralbankerna
De tre baltiska ländernas finansiella system är nära sammankopplade med det svenska, inte minst genom att två av de svenska storbankerna, SEB och Swedbank, har omfattande verksamhet i dessa länder. Riksbanken har flera olika samarbeten och avtal med de baltiska ländernas centralbanker sedan finanskrisen 2008–2010.27 Under året stärkte Riksbanken samarbetet inom beredskap, som fått större betydelse i takt med att de geopolitiska spänningarna har ökat. Syftet är att öka förståelsen för hur de tre baltiska centralbankerna arbetar med policyberedskap och att identifiera likheter och skillnader i deras och Riksbankens synsätt.
Riksbanken och de baltiska centralbankerna har liknande kunskapsutbyten för cyberområdet och genomförandet av TIBER-tester28 för att öka motståndskraften mot cyberangrepp även på regional nivå.
Under året deltog Riksbanken i arbetet med att följa upp slutsatserna från den nordisk-baltiska krisövningen som genomfördes under hösten 2024. Under Riksbankens ledning diskuterade en särskild expertgrupp med representanter
24 Euroclear Sweden AB, Nasdaq Clearing AB, Bankgirocentralen BGC AB, Getswish AB, Finansiell ID-Teknik BID AB.
25 Blanck, Andreas (2025). Marginalsäkerheters roll på centralt clearade derivatmarknader, Staff memo, Sveriges riksbank, maj 2025.
26 Ingram Bogusz, C., Ohlsson Brozek, A. och Gidoff Grahn, M. (2025). Fast payments offer economic benefits, but pose new challenges: RIX-INST and fast payments seen through the lens of financial stability, Staff memo, Sveriges riksbank, maj 2025.
27 Farelius, David och Forss Sandahl, Johannes (2025). Finansiell krisberedskap i Norden- Baltikum, Ekonomisk kommentar, Sveriges riksbank, nr 6 2025, den 20 maj.
28 Threat Intelligence-Based Ethical Red Teaming (TIBER) är ett ramverk som möjliggör ett standardiserat sätt att testa motståndskraften mot cyberrisker hos aktörer i det finansiella systemet.
38
| FINANSIELL STABILITET | 2025/26:RB1 |
från de nordiska och baltiska centralbankerna frågor om exempelvis likviditetstillförsel till finansiella institut med verksamhet i flera länder som försatts i resolution. Riksbanken och Riksgälden offentliggjorde under våren också en gemensam ansats för att tillhandahålla likviditetsstöd till banker som försatts i resolution för att främja den finansiella stabiliteten.
Testverksamhet mot cyberhot
Under året startade Riksbanken de första hotbildsstyrda penetrationstesterna, i enlighet med DORA TLPT29 och fortsatte även med tester enligt TIBER- ramverket. Syftet med testerna är att stärka motståndskraften hos de aktörer som deltar i dem. Riksbanken uppdaterade även TIBER-SE-ramverket i enlighet med DORA TLPT RTS-förordningen.
Vidare deltog Riksbanken i flera arbetsgrupper30 för att stärka motståndskraften mot cyberhot och öka informationsdelningen, både nationellt och internationellt. Som ett led i det anordnade Riksbanken konferensen Nordic Cyber in Finance om cybersäkerhet. Det har föreslagits att Riksbanken ska leda en ny funktion för krishantering vid allvarliga driftsstörningar i den finansiella sektorns digitala infrastruktur, vilket banken ställer sig positiv till.31
Samverkan med andra myndigheter
Samverkansmöten om den kontracykliska kapitalbufferten
Under året hade Riksbanken samverkansmöten med Finansinspektionen om den kontracykliska kapitalbufferten. I samband med det publicerade Riksbanken fyra yttranden, där Riksbanken gav sin syn på uppbyggnaden av cykliska systemrisker och bankernas motståndskraft. Vid marknadsoro finns möjligheten att sänka nivån på den kontracykliska kapitalbufferten från en neutral nivå för att komplettera andra åtgärder som kan stimulera kreditförsörjningen.
Finansiella stabilitetsrådet
Det finansiella stabilitetsrådet, som leds av finansmarknadsministern och där cheferna för Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden deltar, diskuterade bland annat den ökade geopolitiska osäkerheten och hur den kan påverka svensk finansiell stabilitet. Efter vårens turbulens på de finansiella marknaderna började myndigheterna också utbyta mer information löpande om läget på de finansiella marknaderna.
29EU-förordningen för digital operativ motståndskraft (DORA) syftar till att säkerställa den europeiska finanssektorns cyberresiliens. Bland annat ställer förordningen krav på genomförandet av Threat Led Penetration Testing (TLPT) för finansiella entiteter med systemkritisk verksamhet.
30Till exempel NBSG Working Group on Operational Resilience, svenskt TIBER-forum och unionsgemensamma TIBER Knowledge Centre samt European Systemic Cyber Group.
31En ny funktion för krishantering vid allvarliga driftstörningar i den finansiella sektorns digitala infrastruktur (Fi2023/01842).
39
| 2025/26:RB1 | FINANSIELL STABILITET |
| Under våren diskuterade rådet även hur de skulle fortsätta samarbetet med | |
| gemensamma krisövningar för myndigheterna. Ett annat viktigt samtalsämne | |
| var den gemensamma ansatsen för tillförsel av likviditet till banker i resolu- | |
| tion, som Riksbanken och Riksgälden kommit överens om. |
Övningar och uppdaterad handbok
Riksbanken deltog i en finansiell krisövning inom ramen för bland annat Fi- nansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkan (FSPOS) och en krisövning i Finansiella stabilitetsrådets regi samt en workshop på samma tema. Under året uppdaterade Riksbanken även sin krishandbok.
Den transaktionsbaserade referensräntan Swestr
Efter den så kallade Liborskandalen, där flera internationella banker manipulerade referensräntor, har större globala finansmarknader gått över till fullt ut transaktionsbaserade referensräntor i finansiella kontrakt.
Sveriges transaktionsbaserade referensränta heter Swestr och administreras av Riksbanken enligt de principer som tagits fram av Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco). Övergången till Swestr som referensränta i finansiella kontrakt går dock trögt i Sverige, även om ett visst intresse att använda Swestr kan noteras på London Clearing House (LCH).
Riksbanken ändrade regelverket för referensräntan under 2024 för att underlätta övergången.32 Riksbanken bedömer att övergången försvåras av att det existerar två parallella referensräntor för den kortaste löptiden på den svenska penningmarknaden. Under året förde Riksbanken en dialog med aktörer på marknaden och diskuterade frågan med marknadsaktörer och andra intressenter i Riksbankens forum för referensräntor i juni 2025.33 Övergången påverkas dock fortfarande av att Swestr hittills på årets sista bankdag har haft stora avvikelser mot Riksbankens styrränta, eftersom bankerna justerar ned sina inlåningsräntor för att kompensera för effekter av riskskatt och resolutionsavgift.
Uppfyllelse av verksamhetsmål
Sammantaget bedömer Riksbanken att banken under 2025 bidragit till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt. Riksbankens övervakning och analys ger en god överblick och djupare förståelse för såväl stabilitetsriskerna som affärsutvecklingen i det finansiella systemet.
Analysens kvalitet förbättrades av de insatser som Riksbanken gjorde under året för att intensifiera sin omvärldsanalys och fördjupa sina analyser inom vissa specifika fokusområden, tillsammans med utvecklad datahantering.
32 Revidering av styrande dokument för Swestr, dnr 2024-00452. 33 Forum för referensräntor, dnr 2025-00871.
40
| FINANSIELL STABILITET | 2025/26:RB1 |
Årets målgruppsanalyser pekade även på att det finns ett stort förtroende för Riksbankens stabilitetsanalys.
Riksbanken bidrog också till att det finansiella systemet fungerade stabilt och effektivt genom att övervaka och samverka med privata aktörer och andra myndigheter samt genom att kommunicera sina analyser externt. Det osäkra läget i omvärlden kan dock komma att testa systemets motståndskraft framöver. Riksbanken utförde därför krisförberedande arbete för att stärka sin förmåga att motverka störningar i det finansiella systemet – såväl i fredstid som vid höjd beredskap (se även avsnittet om krisberedskap).
41
2025/26:RB1
Betalningar och civil beredskap för betalningar
Ett av Riksbankens mål är att betalningar i Sverige ska vara säkra, effektiva och tillgängliga. De ska också fungera i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap.
Att betalningssystem i allt högre grad är digitala gör att betalningarna blir både smidigare och säkrare, men det ökar också den tekniska sårbarheten och gör det svårare för vissa människor att betala. Det krävs därför åtgärder för att stärka beredskapen och för att kontanter ska fortsätta att fungera som ett betalningsmedel i Sverige.
Utvecklingen på betalningsmarknaden
Den internationella utvecklingen
Den geopolitiska utvecklingen påverkade hur länder samarbetar kring betalningar, bland annat genom ett ökat fokus på beredskapsfrågor och en förskjutning från globala till regionala samarbeten. Samtidigt drev digitalisering och teknisk innovation på utvecklingen av nya betalningslösningar. Centrala frågor handlade om hur betalningar över landsgränser kan bli snabbare, säkrare och billigare, hur nya digitala tillgångar ska hanteras och om tillgången till avveckling i centralbankspengar.
Under året följde Riksbanken ECB:s arbete med en digital euro samt analyserade utvecklingen av stablecoins (se även kapitlet Finansiell stabilitet) och andra tillgångar som handlas på decentraliserade plattformar. Riksbanken deltog i flera internationella forum, bland annat inom BIS, där dessa frågor diskuterades. För att stärka samarbetet och öka kunskapen om internationella betalningsfrågor lånade Riksbanken under året ut medarbetare till ECB, BIS och IMF.
Utvecklingen på den svenska betalningsmarknaden
Riksbanken konstaterade i 2025 års betalningsrapport att digitaliseringen har gjort betalningar snabbare, smidigare och billigare för de flesta, men det har också medfört utmaningar. Digitaliseringen gör oss mer tekniskt sårbara och flera grupper i samhället saknar tillgång till digitala tjänster eller har svårt att använda dem. Under året lyfte Riksbanken därför fram flera områden där betalningsmarknaden behöver utvecklas, exempelvis att
•allmänheten ska kunna betala i kris och vid höjd beredskap
•fler bör få tillgång till ett betalkonto och det ska finnas olika betaltjänster och betalsätt
42
| BETALNINGAR OCH CIVIL BEREDSKAP FÖR BETALNINGAR | 2025/26:RB1 |
•det snabbt behövs en ny lagstiftning inom kontantområdet som säkerställer att det ska finnas fungerande tjänster för att sätta in dagskassor och växelkassor i hela landet och att det fortsättningsvis ska vara möjligt att betala med kontanter för livsnödvändiga varor
•framtidens betalningsinfrastruktur behöver moderniseras och anpassas – både betalningssystemet RIX och system inom den privata sektorn
•det behövs fler tjänster för omedelbara betalningar tillsammans med stärkta kontrollmekanismer mot ekonomisk brottslighet
•det behövs enklare, snabbare och billigare tjänster för betalningar över landsgränser
•innovation och konkurrensen på betalningsmarknaden bör öka.
Riksbanken arbetade aktivt för att påverka utvecklingen i olika forum som Be- talningsrådet, Infrastrukturrådet och samverkansgruppen Civil beredskap för betalningar (CBB). Även internationellt deltog Riksbanken i flera samarbeten. Riksbanken kommunicerade också sina budskap via tal, rapporter, remissvar och förde en dialog med bland andra finansutskottet.
Ny betalningsstatistik
Riksbanken tog under året fram nya föreskrifter (RBGS 2025:1) om rapportering av betalningsstatistik för att förbättra Riksbankens analysunderlag och göra det möjligt att kontinuerligt följa utvecklingen på betalningsmarknaden. Föreskrifterna omfattar betaltjänstleverantörer och operatörer av betalningssystem och träder stegvis i kraft från och med den 1 oktober 2026 (se även kapitlet Data och statistik).
Kontanter i Sverige
Kontantanvändningen och tillgången till kontanter
Sedan 2010 används kontanter allt mer sällan vid köp i butik i Sverige, och under 2025 fortsatte mängden kontanter i cirkulation att minska. Ett sätt att beskriva kontantmängden under året är att beräkna ett genomsnitt av värdet på sedlar och mynt i cirkulation den sista dagen varje månad. Värdet uppgick då i genomsnitt till 56 miljarder kronor under 2025, se diagram 2 och tabell 4.
43
| 2025/26:RB1 | BETALNINGAR OCH CIVIL BEREDSKAP FÖR BETALNINGAR |
Diagram 2 Genomsnittligt värde av sedlar och mynt i cirkulation
Miljarder kronor
Anm.: Uppgifterna i diagrammet inkluderar inte värdet av minnesmynt.
Källa: Riksbanken.
Tabell 4 Värdet av sedlar och mynt i cirkulation
Miljarder kronor
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Totalt värde den 31 december 2025 | 61 | 65 | 58 | 57 | 56 |
| Sedlar | 58 | 62 | 55 | 54 | 53 |
| Mynt | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 |
| Totalt värde, genomsnitt under året | 62 | 65 | 62 | 57 | 56 |
| Sedlar | 59 | 62 | 59 | 54 | 53 |
| Mynt (exklusive minnesmynt) | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 |
Anm.: Uppgifterna i tabellen är avrundade.
Källa: Riksbanken.
Riksbanken bedömer att kontantförsörjningen i Sverige fortfarande är sårbar och att även små förändringar på marknaden för kontanthantering kan få stora konsekvenser för kontanternas roll som betalsätt.
Kontanterna behövs av flera skäl. Det finns grupper i samhället som fortfarande behöver använda dem och de fyller en viktig funktion vid allvarliga kriser och höjd beredskap. Det är därför viktigt att det går att använda kontanter och att hela den bakomliggande infrastrukturen med transporter, hantering av dagskassor och växelkassor, uppräkning med mera fungerar i ett normalläge. Analysen av kontanternas roll i Sverige redovisas årligen i Riksbankens betalningsrapport.
Återföring av svenska sedlar från utlandet
Riksbanken rapporterade i årsredovisningen för 2023 och 2024 om att återföringen av svenska kontanter till Sverige från utlandet inte fungerar. Det har
44
| BETALNINGAR OCH CIVIL BEREDSKAP FÖR BETALNINGAR | 2025/26:RB1 |
fått som konsekvens att det inte går att växla svenska sedlar utomlands och att svenska sedlar finns kvar hos utländska centralbanker och utländska privata banker. Situationen bedöms dock inte påverka funktionaliteten på den svenska betalningsmarknaden. Riksbanken för en dialog med ECB, centralbanker och Finansinspektionen om hur situationen ska hanteras.
Infrastruktur för kontantförsörjning
Kontanthantering
Infrastrukturen som krävs för att kontanter ska kunna distribueras i hela landet utgörs i huvudsak av Riksbanken och två privata marknadsaktörer: Bankomat AB (Bankomat) och Loomis Sverige AB (Loomis). Eftersom infrastrukturen är beroende av några få företag är den mycket känslig för störningar eller förändringar.
Bankomat har en dominerande ställning för uttag och insättning av kontanter. Tidigare utförde Loomis kontanthantering på uppdrag av Bankomat men under 2025 tog Bankomat över denna kontanthantering i egen regi. Kontanthanteringen inkluderar bland annat depåhållning, transporter, uppräkning samt påfyllning och tömning av uttags- och insättningsautomater.
Driftsstörningar i insättnings- och uttagsautomater
I samband med att Bankomat själv tog över kontanthanteringen uppstod driftsstörningar i Bankomats insättnings- och uttagsautomater, och de var som störst under våren och sommaren 2025. Under hösten och vintern var driften åter på en normal nivå.
Efter driftsstörningarna sammankallade Riksbanken Betalningsrådets kontantutskott vid två tillfällen för att samordna information, övervaka situationen och dra lärdomar. Några slutsatser därifrån var att det behöver finnas reservrutiner vid liknande större verksamhetsförändringar och att det är viktigt med parallella betalningsinfrastrukturer, såsom betalkort och mobilbetalningar.
Fem depåer i drift för inlämning och utlämning av sedlar
Riksbanken tillhandahåller sedan den 1 januari 2026 totalt fem platser med depåer för lagring och ut- och inlämning av sedlar i Sverige (4 kap. 6 § riksbankslagen). Sedan tidigare har Riksbanken depåer för ut- och inlämning av sedlar i Märsta, Umeå och Jönköping. Under 2025 sattes en depå i drift i Malmö och den 1 januari 2026 sattes en depå i drift i Sundsvall. Riksbankens mål är att varje depå ska kunna ha öppet för in- och utlämning minst 98 procent av ordinarie arbetsdagar, vilket de hittills har haft.
För att stödja kontantförsörjningen ytterligare har Riksbanken erbjudit Loomis och Bankomat att förvara Riksbankens kontanter i sina lokaler. Under året tecknade Riksbanken avtal med Loomis som kommer att kunna förvara
45
| 2025/26:RB1 | BETALNINGAR OCH CIVIL BEREDSKAP FÖR BETALNINGAR |
| Riksbankens kontanter i tre av sina egna depåer. Det förväntas göra kontant- | |
| försörjningen effektivare och robustare. |
Betalningssystemet RIX
Utökad deltagarkrets i RIX
I april 2025 trädde förändringar i den svenska avvecklingslagen, betaltjänstlagen och lagen om utgivning av elektroniska pengar i kraft som en konsekvens av ändringar i EU:s finalitetsdirektiv och betaltjänstdirektiv. Ändringen möjliggjorde för betalningsinstitut och institut för elektroniska pengar att ansöka om deltagande i avvecklingssystem, till exempel RIX.
Eftersom ändringen fick stor påverkan på Riksbanken genomförde verksamheten ett större arbete som resulterade i ändringar i villkoren för deltagande i RIX. Dessa publicerades i början på året och trädde i kraft i samband med lagändringarna i april. Generellt ökade intresset för RIX under året. Det kom in två ansökningar om deltagande, från ett institut för elektroniska pengar respektive ett kreditinstitut. Det hölls även fler möten med intresserade institut jämfört med 2024. Tre institut blev också indirekta deltagare i RIX-INST genom ombud.
FAKTA – Riksbankens system för överföring av kontoförda pengar (RIX)
RIX är Riksbankens betalningssystem, där banker och andra finansiella institut kan göra betalningar sinsemellan. De som kan delta i RIX är banker och andra betaltjänstleverantörer, clearingorganisationer, Riksgälden och Riksbanken. RIX-systemet består av två tjänster:
• RIX-RTGS för att hantera stora betalningar
• RIX-INST för att hantera mindre betalningar i realtid.
Det går att göra överföringar i RIX även när en deltagare saknar likviditet i systemet genom att Riksbanken lämnar krediter till deltagaren i utbyte mot pantsatta säkerheter, som obligationer eller andra skuldförbindelser med hög kreditvärdighet.
Transaktioner
Vid slutet av året var 45 deltagare anslutna till RIX-RTGS och 16 till RIX- INST. RIX-RTGS hanterade under 2025 i genomsnitt drygt 37 000 transaktioner per dag och det genomsnittliga värdet per transaktion var cirka 18 miljoner kronor. RIX-INST hanterade i genomsnitt 2,9 miljoner transaktioner per dag med ett genomsnittligt värde per transaktion om cirka 570 kronor.
Under 2025 hade deltagarna i RIX i genomsnitt ett kreditutrymme på cirka 387 miljarder kronor per dag. Av detta utrymme utnyttjade de i genomsnitt 41 procent. Vid årets slut utgjorde riksbankscertifikat 43 procent (46 procent
46
| BETALNINGAR OCH CIVIL BEREDSKAP FÖR BETALNINGAR | 2025/26:RB1 |
2024) av det totala värdet på de säkerheter som deltagarna hade pantsatt hos Riksbanken.
Tillgänglighetsmål
RIX-systemet har två operativa mål: tillgänglighet och kostnadstäckning. Tillgängligheten mättes utifrån hur länge respektive tjänst var tillgänglig i
förhållande till tjänstens öppettider. För RIX-RTGS var det 99,78 procent av tiden. Att tillgängligheten inte var 100 procent berodde på avbrott i RIX-RTGS orsakade av störningar i såväl intern som extern it-drift. Riksbanken har vidtagit åtgärder för att minska risken för att samma typer av störningar inträffar igen.
Tillgängligheten till RIX-INST blev 99,99 procent för 2025.
Tabell 5 Tillgänglighetsmål
| Tjänst | Mål, tillgänglighet | Utfall |
| RIX-RTGS | 99,85 % | 99,78 % |
| RIX-INST | 99,90 % | 99,99 % |
| Källa: Riksbanken. |
Reservrutiner är avgörande för att RIX-systemet ska fungera även vid störningar eller driftsavbrott. Under året genomförde Riksbanken flera övningar, både internt och tillsammans med deltagarna i systemet, för att testa dessa rutiner. Övningarna gav goda resultat, och Riksbanken tog till vara erfarenheterna och förbättrade både reservrutinerna och arbetssätten i verksamheten.
Kostnadstäckningsmål
Riksbankens mål är att RIX-tjänsterna ska generera intäkter som täcker systemets kostnader fullt ut. Det innebär att deltagarna i respektive tjänst betalar avgifter som motsvarar Riksbankens kostnader för att driva tjänsterna.
Tabell 6 Kostnadstäckningsmål
| Tjänst | Mål, kostnadstäckning | Utfall |
| RIX-RTGS | 100 % +/- 10 % | 93 |
| RIX-INST | 100 % +/- 10 % | 100 |
| Källa: Riksbanken. |
Målet om full kostnadstäckning mäts över en treårsperiod för RIX-RTGS (2023–2025) och över en sjuårsperiod för RIX-INST.34 Kostnaderna under 2025 uppgick till cirka 229 miljoner kronor för RIX-RTGS och till cirka 23 miljoner kronor för RIX-INST.
Riksbanken bedömde dock att kostnaderna för betalningssystemen kommer att fortsätta öka under de kommande åren. Det beror bland annat på den snabba
34I slutet av 2028 kommer en fullständig period att finnas tillgänglig för RIX-INST. Nuvarande värde avser perioden 2022–2025.
47
| 2025/26:RB1 | BETALNINGAR OCH CIVIL BEREDSKAP FÖR BETALNINGAR |
| utvecklingen på betalningsmarknaden, ökat fokus på beredskap och it-säkerhet | |
| samt planerade satsningar på ny betalningsinfrastruktur. Framför allt förvän- | |
| tades Riksbankens it-kostnader och personalkostnader stiga. | |
| Även om intäkterna från RIX-RTGS också beräknas öka, ansåg Riksban- | |
| ken att de inte skulle räcka för att täcka kostnadsökningarna. Från och med | |
| den 1 mars 2025 höjde därför Riksbanken den fasta månadsavgiften, månads- | |
| avgiften för möjligheten att utnyttja krediter och den totala tilläggsavgiften för | |
| RIX-RTGS.35 För RIX-INST lät Riksbanken avgifterna vara oförändrade. |
Utvecklingsarbete inom betalningssystemet
Uppgradering av system för hantering av säkerheter
Under året förberedde Riksbanken för en uppgradering av systemet QCMS, som används för att hantera säkerheter. Uppgraderingen beräknas bli klar i början av 2027.
Obligatorisk meddelandestandard: ISO 20022
I maj 2025 införde Riksbanken den nya meddelandestandarden ISO 20022 i betalningssystemet RIX-RTGS och dess stödsystem. Det är obligatoriskt för samtliga aktörer på betalningsmarknaden som använder sig av Swift att använda den nya standarden vid betalningar. Införandet av ISO 20022 är ett led i en internationell standardisering för att göra betalningar snabbare, säkrare och mer effektiva. Förändringen påverkade samtliga deltagare i RIX och föregicks av ett flerårigt projekt för att säkerställa en smidig övergång.
Riksbanken på Eurosystemets tekniska plattformar
Under året förhandlade Riksbanken med Eurosystemet om att använda T2- plattformen för att tillhandahålla Riksbankens avvecklingstjänst RIX-RTGS. Ett avtal väntas undertecknas under 2026. Därtill förde Riksbanken en dialog med ECB om inflytande över Targettjänsterna. Ett genomförandeprogram beräknas starta under 2026 och målet är att Riksbanken ska vara i drift på T2- plattformen 2030.
Riksbanken fortsatte under året sitt samarbete med ECB och Danmarks Nationalbank om TIPS Cross Currency. Tjänsten, som ska möjliggöra omedelbara betalningar mellan olika valutor på TIPS-plattformen, sattes i drift i oktober 2025. Intresset för tjänsten har inledningsvis varit svagt. Riksbanken arbetar därför aktivt med att sprida information om tjänsten och bjuder löpande in till marknadsforum för att diskutera tjänsten och öka intresset.
35Fastställande av avgifter för RIX 2025, dnr 2025-00092.
48
| BETALNINGAR OCH CIVIL BEREDSKAP FÖR BETALNINGAR | 2025/26:RB1 |
Civil beredskap för betalningar
Kortbetalningar offline för livsnödvändiga varor
Under året enades Riksbanken tillsammans med marknadsaktörer om en lösning för att man ska kunna betala för livsnödvändiga varor med kort även om det är störningar i datakommunikationen. Lösningen gör det möjligt att göra offlinebetalningar med fysiska betalkort och pinkod när man köper livsnödvändiga varor som mat, mediciner och drivmedel. Det är ett viktigt steg i arbetet med att stärka Sveriges betalningsberedskap. Offlinebetalningar kommer att införas vid halvårsskiftet 2026.
Figur 6 Så här fungerar en offlinebetalning
Källa: Riksbanken.
Företag av särskild betydelse för betalningar
Riksbanken ansvarar för att allmänhetens betalningar ska fungera både i fredstida kriser och vid höjd beredskap. För att säkerställa det kan Riksbanken ställa krav på företag i betalkedjan samt samordna och övervaka dem.
Under perioden 2023–2024 fokuserade Riksbanken på att utarbeta beredskapsföreskrifter och övervakningsprocesser samt att etablera en samverkansstruktur. Det innebar även ett omfattande analysarbete där man identifierade aktiviteter som kan stärka beredskapen och öka motståndskraften inom betalningsområdet i Sverige. Sammantaget gav detta grundarbete goda förutsättningar för konkret utvecklingsarbete med förmågehöjande aktiviteter och påbörjad utveckling av beredskapsföreskrifterna under 2025.
49
| 2025/26:RB1 | BETALNINGAR OCH CIVIL BEREDSKAP FÖR BETALNINGAR |
FAKTA – Riksbankens beredskapsföreskrifter
Riksbanken ger ut föreskrifter och allmänna råd för företag som Riksbanken anser är särskilt viktiga för att det ska gå att göra betalningar i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap (RBFS 2023:3). Föreskrifterna preciserar vilket beredskapsansvar företagen har och anger hur de ska planera, förbereda och utbilda sin personal samt öva för att de ska kunna upprätthålla sin betalningsverksamhet både i fredstida kriser och vid höjd beredskap.
Exempelvis behöver företagen se till att de har tillräckligt med personal och bemanning samt säkerställa att de har tillgång till de lokaler och den informationsteknik som behövs för att människor ska kunna genomföra betalningar. Företagen ska också delta i planering och förberedelser av gemensamma åtgärder, där ett exempel är kortbetalningar offline.
Riksbanken övervakar att företagen lever upp till sina skyldigheter.
Under året påbörjade Riksbanken ett arbete med att uppdatera gällande föreskrifter. Det görs dels för att analysera behovet av att utöka kretsen av företag som omfattas av föreskrifterna, dels för att utveckla och konkretisera de krav som ställs. Arbetet fortlöper med inriktningen att uppdaterade föreskrifter och allmänna råd ska beslutas efter sommaren 2026.
För att bedöma regelefterlevnaden genomförde Riksbanken under året den första övervakningsprocessen för de företag som nu omfattas av beredskapsföreskrifterna. Övervakningen avgränsades till att omfatta fredstida kriser, och bedömningen är att företagen i tillräcklig utsträckning lever upp till dessa krav.
Samverkansstrukturen Civil beredskap betalningar
De företag som nu omfattas av föreskrifterna (RBFS 2023:3) ingår i en samverkansstruktur som heter Civil beredskap betalningar, som leds av Riksbanken. Där genomför Riksbanken utbildningar, övningar och initierar åtgärder tillsammans med företagen för att stärka betalningsberedskapen i Sverige. Där deltar även Riksgälden i egenskap av statens internbank.
Riksbanken anordnade under hösten 2025 en utbildningsdag där alla företag som omfattas av beredskapsföreskrifterna deltog tillsammans med Riksgälden, Finansinspektionen och representanter från Svenska Bankföreningen. Riksbanken betonade vikten av att arbeta långsiktigt, men även att höja företagens förmågor på ett konkret sätt i ett kortare tidsperspektiv. Därutöver höll Riksbankens ledningsfunktion i en övning som ska stärka förmågan till effektiv samordning vid kriser. I ledningsfunktionen ingår ovan nämnda företag och den leds av Riksbanken.
Kommunikation till allmänheten om betalningsberedskap
I samband med publiceringen av betalningsrapporten 2025 gav Riksbanken råd om betalningsberedskap till allmänheten. Råden gick ut i ett pressmed-
50
| BETALNINGAR OCH CIVIL BEREDSKAP FÖR BETALNINGAR | 2025/26:RB1 |
delande, en debattartikel och i Riksbankens sociala medier och fick stor spridning i nationella medier. Under året fortsatte vi att lyfta rekommendationer i våra sociala mediekanaler. Myndigheten för civilt försvar delar också Riksbankens råd i sin broschyr Om krisen eller kriget kommer och på sin webbplats.
Uppfyllelse av verksamhetsmål
Sammantaget bedömer Riksbanken att betalningar i Sverige överlag är säkra, effektiva och tillgängliga. Samtidigt finns det problem med bedrägerier, och betalningsinfrastrukturen behöver stärkas och moderniseras. Digitaliseringen har gjort betalningar både smidigare och säkrare, men den skapar även utmaningar med en ökad teknisk sårbarhet och att vissa personer har fått det svårare att betala. Fler bör ha tillgång till ett betalkonto och olika betaltjänster och betalsätt.
Riksbanken bedömer att RIX-systemet överlag fungerade bra under året. Riksbanken nådde upp till tillgänglighetsmålet för RIX-INST medan avbrott i RIX-RTGS innebar att tillgängligheten hamnade precis under målet. Riksbanken höjde månads- och tilläggsavgifterna i mars 2025 för att täcka kostnadsökningarna i RIX-RTGS.
Tillgängligheten till Riksbankens depåer för in- och utlämning av sedlar uppfyllde målen. I och med driftsättningen av depån i Malmö under 2025 och i Sundsvall den 1 januari 2026 har Riksbanken uppfyllt lagkravet om att tillhandahålla minst fem platser för lagring samt ut- och inlämning av sedlar i Sverige.
Riksbanken arbetade under året med att stärka sin förmåga att upprätthålla sin egen verksamhet, exempelvis genom att sätta fler kontantdepåer i drift. Arbetet med att stärka allmänhetens möjligheter att göra betalningar i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap fortskred också, exempelvis genom lösningen med offlinebetalningar med kort.
51
2025/26:RB1
Data och statistik
Riksbankens mål är att framställa och offentliggöra data och statistik av god internationell standard, tydligt kunna motivera vilka data- och statistikkällor som används samt redovisa hur de hanteras. Data och statistik är en central verksamhet i Riksbanken. Från och med 2025 utförs verksamheten tvärfunktionellt över bankens avdelningar.
Strategisk satsning på data
Central verksamhet
Riksbanken lyfte under året fram och prioriterade behovet av att ”kraftsamla kring datas potential” i sin strategiska plan. Det handlar om att utveckla både befintliga och nya data och att dra nytta av ny teknik, nya arbetssätt och nya kompetenser.
Data och statistik är en central verksamhet i Riksbanken som bedrivs vid många avdelningar. Under 2025 har Riksbanken inlett en förflyttning för området data och statistik från traditionell linjestyrning till tvärfunktionella team. Det innebär bland annat att beslut nu fattas närmare verksamheten och att personer med olika kompetenser från olika avdelningar arbetar tillsammans. Denna modell har visat sig effektiv, särskilt i arbetet med den nya dataplattformen.
Ny teknisk dataplattform
Riksbanken har utvecklat en ny gemensam teknisk plattform med en så kallad datasjö för att lagra och hantera i princip all sin statistik och alla sina data. Det underlättar lagring, analys och återanvändning av data och kod. Samtidigt kan gamla system tas bort, vilket förenklar arbetet. Plattformen innehåller utöver datasjön även verktyg som hjälper analytiker att arbeta mer effektivt.
52
| DATA OCH STATISTIK | 2025/26:RB1 |
FAKTA – Datasjö
En datasjö är en central lagringsplats där man kan samla stora mängder data i ursprungligt format. En datasjö fungerar som ett digitalt ”vattenmagasin” för data. Till skillnad från traditionella databaser, som kräver att data struktureras innan de lagras, kan en datasjö ta emot alla typer av data. En datasjö används ofta i analys- och AI-sammanhang, där man vill kunna analysera stora datamängder utan att först bearbeta dem. Med rätt verktyg kan man sedan filtrera, analysera och visualisera data direkt från sjön.
Finansiell statistik
Statistikuppdraget
Riksbanken ansvarar för att producera och offentliggöra finansiell statistik. Merparten av denna statistik produceras av Statistiska centralbyrån (SCB), men Riksbanken samlar också in och publicerar stora mängder data. Det gäller bland annat statistik om daglig handel på ränte- och valutamarknaderna och dagliga noteringar av referensräntan Swestr (se även kapitlet Finansiell stabilitet).
För att statistiken ska hålla hög kvalitet och vara jämförbar med andra länder samarbetar Riksbanken med flera internationella institutioner, som det europeiska centralbankssystemet, IMF och BIS. Just nu pågår ett omfattande arbete med att harmonisera den finansiella statistiken inom Europa, där Riksbanken är mycket engagerad. Dessutom ska verksamhetsområdet data och statistik leverera och underlätta intern åtkomst av statistik och andra datamängder som hanteras på Riksbanken av Riksbankens analytiker.
Rapporter om svensk utrikeshandel
Under året skrev Riksbanken två rapporter om svensk utrikeshandel. De baserades främst på svensk utrikeshandelsstatistik, men även på uppgifter från OECD:s databas Trade in Value Added (Tiva) som visar hur mycket av ett lands export som faktiskt produceras i ett land och hur mycket som består av importerade insatsvaror. Statistiken ger en mer korrekt bild av vilket förädlingsvärde som skapas vid produktionen än traditionell handelsstatistik.
I den ena rapporten36 analyserades utvecklingen för svensk tjänstehandel med utlandet. Den har ökat betydligt snabbare än den traditionella varuhandeln under de senaste decennierna och tillväxttakten har ökat kraftigt sedan 2019. Ökningen drivs till stor del av ett fåtal multinationella företag som ofta har verksamheter med högt förädlingsvärde i Sverige, till exempel huvudkontor,
36Camacho, José och Hakimi Fard, Liv (2025). Storföretag bakom växande utrikeshandel med tjänster. Staff memo, Sveriges riksbank, mars 2025.
53
| 2025/26:RB1 | DATA OCH STATISTIK |
| forskning och utveckling samt immateriella tillgångar.37 De skapar i sin tur | |
| omfattande tjänstehandel. | |
| I den andra rapporten38 låg fokus på Sveriges handelsförbindelser med | |
| USA, både direkta och indirekta, mot bakgrund av de höjda amerikanska im- | |
| porttullarna. Författarna bedömde att de direkta effekterna av tullarna sanno- | |
| likt blir relativt små, både för svensk export till USA och för BNP-tillväxten. | |
| Däremot väntas de indirekta effekterna bli större, främst genom den ökade | |
| osäkerheten som tullarna skapat och genom att den globala efterfrågan väntas | |
| bli lägre. |
Uppgraderad betalningsstatistik
Riksbankens nya föreskrift (RBFS 2025:1) för betalningsmarknaden kommer att ge mer detaljerad statistik som rapporteras oftare. Föreskriften föregicks av en omfattande dialog med marknaden om såväl ämnesmässiga som tekniska frågor (Se även kapitlet Betalningar och civil beredskap betalningar).
Statistiken kommer bland annat att vara ett viktigt verktyg i det penningpolitiska arbetet, inte minst genom att den kan ge värdefull information om hur hushållens konsumtion utvecklas. Den första rapporteringen är planerad till hösten 2026.
Företagsundersökningen 2025
Tre omgångar av företagsintervjuer
Under året genomfördes tre omgångar av företagsintervjuer. Resultatet visar att företagen upplever konjunkturen som svag i de flesta branscher. Industrin har backat, men byggsektorn visar viss återhämtning. Inom handeln är läget mer stabilt, delvis tack vare en stärkt krona och ökad köpkraft.
Det svaga konjunkturläget har också påverkat hur företagen planerar att sätta sina priser framöver, där företagen totalt sett planerade för lägre priser och prishöjningar under 2025. Prisplanerna föll ganska kraftigt i september för hushållsnära företag, vilket delvis kan förklaras av att priserna väntas sänkas inom dagligvaruhandeln när momsen på mat sänks tillfälligt under nästa år.
Samtliga undersökningar innehöll fördjupningar om vilka effekter de nya eller höjda amerikanska importtullarna har fått på företagens verksamheter. I september uppgav två av tre företag att deras verksamhet påverkats av tullarna.
37Immateriella tillgångar är icke-fysiska resurser som har ett ekonomiskt värde, till exempel varumärken, patent, licenser och goodwill.
38Camacho, J., Flodberg, C., Löf, M. och Petersson, B. (2025). Höjda importtullar i USA: Hur omfattande är svensk export till USA och vilka branscher kan påverkas mest? Staff memo, Sveriges riksbank, maj 2025.
54
| DATA OCH STATISTIK | 2025/26:RB1 |
Pilotstudie
Under hösten inledde Riksbanken en pilotstudie där två mindre företagsundersökningar genomfördes för att ge en så aktuell bild av konjunkturläget som möjligt. Informationen från undersökningarna användes som en del av underlaget i den penningpolitiska analysen, men resultaten publicerades inte externt.
Uppfyllelse av verksamhetsmål
Sammantaget bedömer Riksbanken att banken under 2025 framställt och offentliggjort data och statistik av god internationell standard, och kunnat motivera vilka data- och statistikkällor som används samt redovisa hur de hanteras.
Den statistik som SCB producerar åt Riksbanken håller god kvalitet och motsvarar nivån i andra europeiska länder. Riksbanken bedömer också att insatserna under 2025 för att successivt tillföra och tillgängliggöra data och statistik i den gemensamma dataplattformen bidrog till att utveckla data. Nya arbetsmetoder, ny teknik, och tvärfunktionella team ledde samtidigt till snabbare och effektivare arbetssätt.
Riksbanken bedömer att insatserna har bidragit till att bankens beslutsunderlag nu kan utarbetas mer effektivt och med högre kvalitet.
55
2025/26:RB1
Tillgångsförvaltning
Riksbanken förvaltar finansiella tillgångar för att säkerställa att Riksbanken kan fullgöra sina uppgifter och befogenheter. Tillgångarna ska också finansiera Riksbankens verksamhet. De ska förvaltas med låg risk och med hänsyn till deras syfte.
Översyn av guld- och valutareserven
Nytt ramverk för förvaltningen av guld- och valutareserven
Med anledning av regleringar i riksbankslagen och Riksbankens svagare finansiella ställning beslutade Riksbanken under 2024 att se över förvaltningen av guld- och valutareserven.39 Syftet med översynen var dels att göra det tydligare hur beslut fattas och hur reserven förvaltas, dels att ta större hänsyn till hela Riksbankens balansräkning och behovet av intjäning.
Som resultat av översynen införde Riksbanken ett nytt ramverk där direktionen tar en mer aktiv roll i förvaltningen av guld- och valutareserven. Tidigare fattade avdelningschefen för marknader beslut om den övergripande fördelningen av reserven, så kallad strategisk allokering, men ansvaret ligger nu hos direktionen. I ett beslut om strategisk allokering bestämmer direktionen hur reserven ska vara sammansatt. Det gäller till exempel hur stor andel som ska vara i olika valutor, hur mycket som ska valutasäkras och vilken ränterisk som tillgångarna ska ha. Beslutet väger samman flera faktorer: främst beredskap, avkastning och risk men även hållbarhet.
Beslutet om hur reserven ska fördelas innehåller också en bedömning av hur mycket guld Riksbanken ska ha. Direktionen ger även ett så kallat taktiskt mandat till avdelningen för marknader, som innebär att avdelningen kan göra vissa begränsade justeringar i placeringarna. Syftet är att öka Riksbankens intäkter och samtidigt behålla kunskap om marknaden och vara beredd att agera vid behov. Den extra risk som uppstår om mandatet används fullt ut är liten, mindre än 1 procent av den totala risken i reserven, och bedöms därför som låg.
39Beslut om valutasäkring och strategisk allokering för guld- och valutareserven år 2025, dnr 2024-01238.
56
TILLGÅNGSFÖRVALTNING2025/26:RB1
FAKTA – Riksbankens guld- och valutareserv
Som centralbank har Riksbanken i princip obegränsade möjligheter att öka mängden svenska kronor vid behov. Däremot finns inte samma möjligheter för utländsk valuta. Därför har Riksbanken en guld- och valutareserv.
Riksbankens guldreserv uppgår sedan slutet av 2009 till 125,7 ton guld. Guldet bidrar till att motverka svängningar i det sammanlagda värdet på guld- och valutareserven, eftersom värdet på guld normalt inte följer samma mönster som värdet på valutareserven. Därför blir värdet på den samlade guld- och valutareserven mer stabilt än värdet på guldreserven och valutareserven var för sig.
Valutareserven består huvudsakligen av tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel, främst statsobligationer i amerikanska dollar och euro. Dessutom är reserven utformad för att sprida Riksbankens finansiella risker och ge en långsiktig avkastning som bidrar till att värna Riksbankens finansiella oberoende.
Strategisk allokering för guld- och valutareserven
Ny strategisk allokering för stärkt beredskap och intjäning
Det nya ramverket användes för första gången vid beredningen av direktionens beslut om en ny strategisk allokering i februari 2025.40 Den nya allokeringen innebar framför allt att andelen amerikanska dollar ökade och att investeringarna i euro spreds över fler länder. Allokeringen bedömdes stärka Riksbankens beredskap och förväntade intjäning, samtidigt som den uppfyllde kravet på låg risk. Allokeringen var fullt genomförd den 1 april 2025.
40Beslut om valutasäkring och strategisk allokering för guld- och valutareserven år 2025, dnr 2024-01238.
57
2025/26:RB1TILLGÅNGSFÖRVALTNING
Tabell 7 Den strategiska allokeringen av guld- och valutareserven
Guld- och valutareserven
Valutafördelning41
| Statsobligationer42 | ||
| Varav fördelning i | ||
| euro: | ||
| Tillgångsfördelning | Tyskland | |
| Frankrike | ||
| Spanien | ||
| Italien | ||
| Obligationer utgivna av | ||
| delstater eller provinser | ||
| Obligationer utgivna av | ||
| andra statsgaranterade | ||
| emittenter |
| USD | EUR | GBP | NOK | AUD | GULD |
| 70,0 % | 17,5 % | 5,0 % | 2,5 % | 5,0 % | – |
| 68,0 % | 17,5 % | 4,0 % | 2,5 % | 2,0 % | – |
| 10,0 % | |||||
| 5,0 % | |||||
| 2,0 % | |||||
| 0,5 % | |||||
| – | – | – | – | 3,0 % | – |
| 2,0 % | 0,0 % | 1,0 % | 0,0 % | 0,0 % | – |
| Modifierad duration | 4,0 | 4,0 | 4,0 | 4,0 | 4,0 | – |
| Vikt (ton) | – | – | – | – | – | 125,7 |
| Källa: Riksbanken. |
Efter beslutet i februari 2025 stärktes den svenska kronan tidigare och kraftigare än väntat, särskilt mot den amerikanska dollarn. Den starkare kronan påverkade avkastningen negativt eftersom värdet på tillgångar i utländsk valuta då minskade räknat i kronor. Men effekten dämpades genom att 8 miljarder dollar och 2 miljarder euro i valutareserven var valutasäkrade. Trots det blev valutaavkastningen negativ och sämre än väntat.
Samtidigt utvecklades ränteavkastningen bättre än väntat. Även guldreserven och det taktiska mandatet gav ett positivt bidrag, vilket medförde att totalavkastningen blev positiv.
41Valutafördelning och tillgångsfördelning avser andelar i förhållande till valutareservens tillgångar, det vill säga exklusive guldreserven och valutasäkringen.
42Behållning på bankkonto och fordringar på Bank for International Settlements (BIS) jämställs med statsobligationer.
58
TILLGÅNGSFÖRVALTNING2025/26:RB1
FAKTA – Riksbankens strategiska allokering
Den operativa förvaltningen av guld- och valutareserven fastställs genom en strategisk allokering, som beslutas årligen eller vid behov. Förslaget till strategisk allokering bygger på en analys i tre steg:
1.Först fastställs de huvud- och alternativscenarier för tillgångspriser som ligger till grund för den fortsatta analysen. Utifrån huvudscenarierna får Riksbanken en översikt av hur balansräkningen väntas utvecklas, i synnerhet intjäning och uppbyggnad av Riksbankens eget kapital.
2.Därefter tas en inledande valuta- och tillgångsfördelning fram för guld- och valutareserven. Fördelningen omfattar endast de valutor som Riksbanken behöver av beredskapsskäl och syftar till att hitta den sammansättning som bedöms ge bäst förutsättningar för långsiktig intjäning, riskhantering och utveckling av eget kapital baserat på scenarierna i steg ett.
3.Slutligen optimeras tillgångsfördelningen för guld- och valutareserven med fokus på avkastning vid en viss risknivå baserat på analysen i steg två. Arbetet omfattar analyser av portföljer med fler valutor och tillgångsslag och utgår från marknadsprissättning samt en kortare tidshorisont (upp till ett år).
Analysen resulterar i ett förslag till strategisk allokering.
Oförändrad strategisk allokering för 2026
Framöver är ambitionen att direktionen ska fatta beslut om den strategiska allokeringen av guld- och valutareserven så att den kan börja gälla vid varje nytt kalenderår. Därför togs ett nytt underlag fram under hösten 2025, och i december fattade direktionen ett beslut om den strategiska allokeringen som började att gälla den 1 januari 2026.43
Trots stora valutarörelser under 2025 och ökad osäkerhet globalt bedömdes den strategiska allokeringen och valutasäkringen vara fortsatt väl avvägda. De ger en god balans mellan risk och förväntad avkastning, tillgodoser Riksbankens beredskapsbehov och följer Riksbankens hållbarhetspolicy. Den strategiska allokeringen och valutasäkringen för 2026 är därför oförändrad från 2025.
Den förväntade avkastningen på guld- och valutareserven uppgår till 10 miljarder kronor för 2026. Efter att ha dragit av de förväntade kostnaderna för att finansiera valutareserven beräknas nettoavkastningen bli 5 miljarder kronor. Det kan jämföras med Riksbankens förväntade förvaltningsnetto på 0,7
43Beslut om strategisk allokering och valutasäkring av guld- och valutareserven för år 2026, dnr 2025-01240.
59
2025/26:RB1TILLGÅNGSFÖRVALTNING
miljarder kronor.44 Den strategiska allokeringen bedöms därmed ge tillräcklig avkastning för att finansiera Riksbankens verksamhet och samtidigt bidra till att bygga upp Riksbankens eget kapital mot den lagstadgade målnivån i en lämplig takt.45
Ett långsiktigt innehav av svenska statsobligationer
En värdepappersportfölj i svenska kronor stärker Riksbankens beredskap
För att upprätthålla en god förmåga att snabbt kunna handla med svenska obligationer beslutade Riksbanken i november 2024 att inrätta en långsiktig värdepappersportfölj med svenska nominella statsobligationer till ett värde av 20 miljarder kronor.46 För att säkerställa en effektiv handel i portföljen beslutade Riksbanken under 2025 att portföljens värde ska kunna variera mellan 18 och 22 miljarder kronor.47, 48 Portföljen kompletterades även med en möjlighet att genomföra återköpsavtal i form av repor och omvända repor.49
Riksbanken började handla aktivt i värdepappersportföljen i januari 2026.
Penningpolitiskt styrsystem och motparter
Mindre centralbankslikviditet kräver anpassning hos bankerna
Det penningpolitiska styrsystemet används för att genomföra direktionens penningpolitiska beslut genom att styra dagslåneräntan och påverka de korta marknadsräntorna så att de ligger tillräckligt nära styrräntan. Styrsystemet består huvudsakligen av motparter, instrument och säkerheter. Motparter är banker som har tillgång till Riksbankens penningpolitiska instrument, stående faciliteter och marknadsoperationer. Säkerheter är finansiella tillgångar som Riksbanken godtar när den lämnar kredit till en motpart.
Under 2025 tillkom två nya penningpolitiska motparter, vilket innebär att det nu finns 29 penningpolitiska motparter. För att bli motpart till Riksbanken måste bankerna uppfylla vissa grundläggande krav. Därtill ställs löpande krav på alla motparter för att de ska kunna fortsätta vara motpart. Kraven följs upp regelbundet, bland annat genom enkäter, samtal och analyser av statistik som
44Förvaltningsnettot består av förvaltningskostnader, förvaltningsintäkter samt avdrag för intäkter till följd av att sedelskulden skrivs av. Förväntad sedelavskrivning under 2026 medför att förvaltningsnettot beräknas vara lägre än för 2025.
45Riksbankens förvaltningsnetto är förhållandevis stabilt från år till år. Avkastningen på guld- och valutareserven varierar mer och den faktiska avkastningen på reserven kan komma att avvika från den förväntade avkastningen.
46Beslut om handel med svenska nominella statsobligationer, dnr 2024-01249.
47För att säkerställa en effektiv handel, exempelvis vid återinvestering av förfall eller för att genomföra anbudsförfaranden, krävs att innehavet tillåts variera inom ett visst intervall.
48Beslut om Riksbankens värdepappersportfölj i svenska kronor, dnr 2025-01116.
49Repor och omvända repor är tillfälliga lån där Riksbanken lånar in eller lånar ut pengar mot värdepapper som säkerhet.
60
TILLGÅNGSFÖRVALTNING2025/26:RB1
visar hur aktiv motparten varit på penningmarknaden och i vilken utsträckning den har deltagit i marknadsoperationer.
I riksbankschef Erik Thedéens tal med rubriken ”Bankerna behöver ha en mer aktiv likviditetshantering” framhöll han direktionens syn att Riksbankens penningpolitiska motparter behöver anpassa sig till att likviditetsöverskottet minskar i takt med att Riksbankens värdepappersinnehav i svenska kronor minskar.50 Enligt Riksbanken kommer det att ställa större krav på bankerna att i högre grad låna av och låna ut till varandra, till exempel genom dagslån. Riksbankschefen betonade också vikten av att bankerna använder Riksbankens utlåningsfaciliteter när behov uppstår.
Införande av räntefri inlåning
Räntefri inlåning stärker Riksbankens finansiella oberoende
Efter en ändring i riksbankslagen kan Riksbanken från och med 2025 besluta att svenska kreditinstitut och svenska filialer till utländska kreditinstitut ska placera en viss mängd medel i Riksbanken utan ränta. Det har kallats inlåningskravet eller krav på räntefri inlåning.
Den 16 juni 2025 beslutade Riksbanken att kreditinstituten tillsammans skulle sätta in 40 055 miljoner kronor i räntefri inlåning på konton hos Riksbanken.51 Beloppet motsvarade hela skillnaden mellan den lagstadgade målnivån för det egna kapitalet och det faktiska egna kapitalet.
Eftersom kravet infördes för första gången fick instituten fram till oktober på sig att förbereda sina insättningar och kunde även genomföra testtransaktioner. Från och med den 15 oktober 2025 kunde insättningarna göras. Den 31 oktober 2025 hade instituten tillsammans satt in 40 014 miljoner kronor i räntefri inlåning. Ett institut hade då avslutat sin verksamhet, vilket förklarar varför det totala beloppet avviker från det belopp som Riksbanken beslutade om.
Den räntefria inlåningen minskar Riksbankens räntekostnader. Det förbättrar räntenettot, det vill säga skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader, och bidrar därmed till högre intjäning. Under 2025 minskade inlåningskravet Riksbankens räntekostnader med 120 miljoner kronor.
50Riksbankschef Erik Thedéens tal den 11 september 2025.
51Beslut om räntefri inlåning 2025, dnr 2025-00253.
61
2025/26:RB1TILLGÅNGSFÖRVALTNING
Figur 7 Så här fungerar kravet på räntefri inlåning
1.
2.
3.
4.
Riksbanken kan kräva räntefri inlåning från alla svenska kreditinstitut och filialer till utländska kreditinstitut med verksamhet i Sverige.
Maximalt inlåningskrav är skillnaden mellan den lagstadgade målnivån för eget kapital och Riksbankens eget kapital.
Kravet på inlåning fördelas proportionellt mellan alla institut. Varje instituts inlåningskrav baseras på dess inlåningsbas som fastställs vid varje årsskifte.
Källa: Riksbanken.
Framställning om lagändring för effektivare hantering av inlåningskravet
För att beräkna hur mycket varje institut ska sätta in i räntefri inlåning hos Riksbanken behövs uppgifter om deras skulder. Dessa uppgifter samlas in och lagras i en databas hos Statistiska centralbyrån (SCB). I dag får Riksbanken dock inte använda de uppgifterna för att beräkna inlåningskravet, utan endast för verksamhet som rör det finansiella systemet och för framställning av statistik. I februari 2025 skickade Riksbanken därför en framställning till regeringen med förslag om en lagändring, så att Riksbanken även ska få använda uppgifterna för att beräkna institutens räntefria inlåning.52, 53
För att kunna beräkna institutens inlåningskrav för 2025 inhämtade Riksbanken samtycke från instituten för att få ta del av uppgifterna hos SCB, eller begärde att instituten själva lämnade de uppgifter som behövdes.
Utveckling av resultat och kapital under 2025
Positivt resultat – men mindre riskbuffertar
Riksbankens resultat påverkas till stor del av vilka policybeslut banken fattar och de risker som uppstår när Riksbanken fullgör sitt uppdrag. Beslut som påverkar köp av svenska värdepapper, valutaexponering, hur valutareserven placeras och användningen av inlåningskravet har stor betydelse för
52Frågan bereds i Regeringskansliet.
53Framställning om utvidgat ändamål för databasen för övervakning och tillsyn över finansmarknaderna för en effektiv hantering av inlåningskrav, dnr 2025-00253.
62
TILLGÅNGSFÖRVALTNING2025/26:RB1
Riksbankens resultat och förutsättningarna för intjäning. För att Riksbanken ska vara finansiellt oberoende behöver resultatet vara positivt över tid. Om resultatet är positivt efter förvaltningskostnader kan Riksbanken bygga upp det egna kapitalet med egna medel och därigenom stärka motståndskraften mot framtida förluster.
Under 2025 steg priset på guld kraftigt, vilket bidrog till att öka värdet på Riksbankens guldinnehav och därmed det totala kapitalet. Vinsterna på guld är dock orealiserade och kan inte användas för att finansiera verksamheten eller absorbera andra förluster på balansräkningen. Till skillnad från dessa orealiserade vinster har räntenettot en direkt och faktisk påverkan på resultatet. Räntenettot var positivt och bidrog därför till ett positivt resultat för året och att det egna kapitalet ökade.
Samtidigt medförde en förstärkning av kronan att medlen på värderegleringskontona för valuta minskade kraftigt. Effekten på det redovisade resultatet var dock begränsad, eftersom en stor del av valutaförlusterna har täckts av reserver som byggts upp på dessa konton under tidigare år när kronan försvagades. Trots det var minskningen av värderegleringskontona för valuta större än det positiva bidraget från räntenettot, vilket innebar att den riskabsorberande bufferten, exklusive guld, försvagades. Det innebär att framtida valutakursförluster i större utsträckning kan komma att påverka både Riksbankens resultat och eget kapital.
Uppfyllelse av verksamhetsmål
Sammantaget bedömer Riksbanken att bankens tillgångsförvaltning under 2025 arbetat för att på sikt kunna bidra till Riksbankens finansiella oberoende och upprätthålla bankens förmåga att fullgöra sina uppgifter vid en kris.
Riksbankens finansiella ställning är alltjämt sårbar och det egna kapitalet är klart under den lagstadgade målnivån. Under 2025 påverkades de finansiella marknaderna av ökad geopolitisk oro. Den amerikanska dollarn försvagades, vilket ledde till negativ avkastning på valutareserven och minskade buffertar för valutarisk på Riksbankens balansräkning. Riksbankens kapital exklusive orealiserade vinster på värderegleringskontot för guld är därmed närmare den lägre nivån i riksbankslagen.
Så länge de framtida intäkterna är tillräckligt stora kan Riksbanken ha ett litet eller till och med negativt eget kapital och ändå fungera ungefär som vanligt. På längre sikt är det dock viktigt att Riksbanken har tillräckligt kapital för att vara självfinansierad och kunna bära de risker som följer av uppdraget.
För att stärka sin finansiella motståndskraft såg Riksbanken under 2024 och 2025 över förvaltningen av guld- och valutareserven, och beslutade i februari och december 2025 om en ny strategisk allokering för reserven. Under 2025 införde Riksbanken även räntefri inlåning för kreditinstitut. Åtgärderna bedöms på sikt öka intjäningen och bidra till att Riksbankens eget kapital utvecklas mot målnivån.
63
2025/26:RB1TILLGÅNGSFÖRVALTNING
Trots en försvagad finansiell motståndskraft har Riksbanken fortsatt god förmåga att genomföra stödåtgärder. Den nuvarande fördelningen av tillgångarna i guld- och valutareserven ger beredskap att vid behov ge tillfälligt likviditetsstöd till banker och intervenera på valutamarknaden. Den nya långsiktiga värdepappersportföljen i svenska kronor bidrar dessutom till att bevara Riksbankens möjlighet att snabbt kunna handla med svenska obligationer.
64
2025/26:RB1
FINANSIELL REDOVISNING
Sammanfattning
Under 2025 minskade Riksbankens balansomslutning med 223 968 miljoner kronor, och den uppgick i slutet av året till 915 454 miljoner kronor. Minskningen beror främst på lägre innehav av svenska obligationer och en starkare krona.
Riksbankens resultat för 2025 uppgick enligt resultaträkningen till 5 297 miljoner kronor, vilket är ett 5 261 miljoner kronor högre resultat än året före. Det totala resultatet, där även orealiserade värdeförändringar inkluderats, uppgick till 4 913 miljoner kronor, vilket är 42 427 miljoner kronor mindre än motsvarande period 2024.
Tillgångar
Marknadsvärdet på den svenska värdepappersportföljen minskade under året med 217 225 miljoner kronor till 220 072 miljoner kronor, vilket främst beror på förfall om nominellt 158 798 miljoner kronor, men också på försäljningar av svenska statsobligationer om nominellt 58 505 miljoner kronor.
Valutareservens marknadsvärde minskade med 41 590 miljoner kronor till 418 498 miljoner kronor, vilket i huvudsak beror på den svenska kronans förstärkning under året. Samtidigt steg guldpriset i dollar mer än vad dollarn försvagades mot kronan, vilket gjorde att guldreservens värde i kronor ökade med 43 716 miljoner kronor till 161 188 miljoner kronor.
Skulder och eget kapital
Under året minskade den penningpolitiska skulden54 med 253 491 miljoner kronor till 537 451 miljoner kronor, vilket motsvarar nästan 60 procent av de totala skulderna. Den penningpolitiska skulden minskade främst till följd av förfall och försäljningar av svenska obligationer. En annan stor anledning till att den penningpolitiska skulden minskade var införandet av inlåningskrav. Genom inlåningskravet omvandlades 40 014 miljoner kronor till räntefri skuld.
Sammantaget ökade Riksbankens räntefria skuld55 med 43 678 miljoner kronor till 283 088 miljoner kronor. Förutom inlåningskravet bidrog även det högre guldpriset och kronförstärkningen till stora förändringar av den räntefria skulden. Det högre guldpriset ökade värderegleringskontot för orealiserad guldvärdeeffekt med 43 716 miljoner kronor, medan den starkare kronan
54Riksbankens penningpolitiska skuld avser riksbankscertifikat och inlåningsfacilitet.
55Riksbankens räntefria skuld avser eget kapital, sedlar och mynt, värderegleringskonton, inlåningskrav, avsatta medel, föregående års resultat och redovisat resultat.
65
| 2025/26:RB1 | FINANSIELL REDOVISNING |
minskade värderegleringskontona för orealiserade valutakurseffekter med 43 003 miljoner kronor.
Utöver att reducera värderegleringskontona bidrog kronförstärkningen till nedskrivningar i Riksbankens valutainnehav. Vid årets slut gjordes även prisnedskrivningar i de obligationsinnehav där marknadspriset understeg anskaffningspriset. Ett positivt räntenetto bidrog dock till att det redovisade resultatet blev positivt trots nedskrivningarna och att det egna kapitalet efter omföring kunde öka med 5 297 miljoner kronor till 28 342 miljoner kronor.
I nedanstående tabell presenteras i sammandrag Riksbankens balansräkning och hur den förändrats sedan förra året. I tabellen har upplupen ränta fördelats ut på respektive tillgångs- och skuldpost.
Riksbankens tillgångar och skulder
Miljoner kronor
| 2025 | 2024 | Förändring | |
| Tillgångar | |||
| Guld | 161 188 | 117 472 | 43 716 |
| Fordringar på IMF | 111 694 | 123 038 | –11 344 |
| Valutareserv1 | 418 498 | 460 088 | –41 590 |
| Utlåningsfacilitet | – | 112 | –112 |
| Värdepapper i svenska kronor | 220 072 | 437 297 | –217 225 |
| Övriga tillgångar | 4 002 | 1 415 | 2 587 |
| Summa tillgångar | 915 454 | 1 139 422 | –223 968 |
| Skulder | |||
| Utelöpande sedlar och mynt | 55 863 | 57 094 | –1 231 |
| Inlåningsfacilitet | 155 581 | 236 830 | –81 249 |
| Inlåningskrav | 40 014 | – | 40 014 |
| Emitterade skuldcertifikat | 381 870 | 554 112 | –172 242 |
| Skulder till Riksgälden i utländsk valuta2 | 8 984 | 5 183 | 3 801 |
| Inlåningsrepor i utländsk valuta | – | – | – |
| Motpost till särskilda dragningsrätter | 82 439 | 93 877 | –11 438 |
| Övriga skulder | 3 492 | 10 010 | –6 518 |
| Avsättningar | 545 | 563 | –18 |
| Värderegleringskonton | 158 324 | 158 708 | –384 |
| Eget kapital | 23 045 | 23 009 | 36 |
| Årets resultat | 5 297 | 36 | 5 261 |
| Summa skulder | 915 454 | 1 139 422 | –223 968 |
1Posten Valutareserv består av banktillgodohavanden, lån och värdepapper som i balansräkningen redovisas under rubriken Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför Sverige.
2Skulden till Riksgälden redovisas i balansräkningen under posten Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i Sverige.
66
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 |
Resultat
Det totala resultatet gynnades av ett stigande guldpris, som gav en avkastning på guldreserven om 43 716 miljoner kronor. Även avkastningen på värdepapper i svenska kronor var positiv och uppgick till 7 942 miljoner kronor. Samtidigt påverkades resultatet negativt av valutareserven, som gav en avkastning på –30 039 miljoner kronor till följd av den kraftiga förstärkningen av kronan under året. Effekten av kronförstärkningen dämpades med 14 210 miljoner kronor genom att en del av valutareserven var valutasäkrad.
Förvaltningskostnaderna uppgick till –1 515 miljoner kronor, vilket motsvarar 97 procent av årsbudgeten.
I tabellen nedan visas Riksbankens totala resultat fördelat på de huvudsakliga tillgångsslagen, det vill säga guld, valutareserv och värdepapper i svenska kronor. Resultatet för varje tillgångsslag inkluderar orealiserade vinster och förluster som redovisas på värderegleringskontot i balansräkningen. Om det orealiserade resultatet exkluderas från det totala resultatet motsvarar resultatet det som redovisas i Riksbankens resultaträkning.
Riksbankens resultat
Miljoner kronor
| 2025 | 2024 | Förändring | |
| Guld | 43 716 | 33 544 | 10 172 |
| Orealiserat resultat på grund av förändring i | |||
| guldpris | 43 716 | 33 544 | 10 172 |
| Valutareserv3 | –30 039 | 30 908 | –60 947 |
| Räntenetto | 15 441 | 16 040 | –599 |
| Realiserat resultat på grund av förändring i | |||
| räntor | 1 629 | –426 | 2 055 |
| Orealiserat resultat på grund av förändring i | |||
| räntor | 2 400 | –1 966 | 4 366 |
| Nedskrivning på grund av förändring i räntor | –821 | –5 670 | 4 849 |
| Realiserat resultat på grund av förändring i | |||
| valutakurs | 2 002 | 4 529 | –2 527 |
| Orealiserat resultat på grund av förändring i | |||
| valutakurs | –40 807 | 18 624 | –59 431 |
| Nedskrivning på grund av förändring i | |||
| valutakurs | –9 819 | –174 | –9 645 |
| Avgifter | –64 | –49 | –15 |
| Värdepapper i svenska kronor | 7 942 | 14 663 | –6 721 |
| Räntenetto | 10 842 | 18 429 | –7 587 |
| Realiserat resultat på grund av förändring i | |||
| räntor | 827 | 931 | –104 |
| Orealiserat resultat på grund av förändring i | |||
| räntor | –3 497 | –4 117 | 620 |
| Nedskrivning på grund av förändring i räntor | –230 | –580 | 350 |
| Tabellen fortsätter på nästa sida. |
67
2025/26:RB1FINANSIELL REDOVISNING
| 2025 | 2024 | Förändring | |
| Fordringar på banker i svenska kronor4 | – | 0 | – |
| Ränteintäkter | – | 0 | – |
| Skulder till banker i svenska kronor5 | –14 568 | –34 141 | 19 573 |
| Räntekostnader | –14 568 | –34 141 | 19 573 |
| Skulder till Riksgälden i utländsk valuta | 614 | 60 | 554 |
| Räntekostnader | –210 | –137 | –73 |
| Orealiserat resultat på grund av förändring i | |||
| valutakurs | 824 | 197 | 627 |
| IMF tillgångar och skulder | –1 695 | 2 407 | –4 102 |
| Räntenetto | 779 | 1 065 | –286 |
| Realiserat resultat på grund av förändring i | |||
| valutakurs | 546 | 320 | 226 |
| Orealiserat resultat på grund av förändring i | |||
| valutakurs | –3 020 | 1 022 | –4 042 |
| Totalavkastning tillgångsförvaltningen | 5 970 | 47 441 | –41 471 |
| Förändring riskavsättning | – | – | – |
| Förvaltningsräntenetto och förvaltnings- | |||
| intäkter | 458 | 1 246 | –788 |
| Förvaltningskostnader | –1 515 | –1 347 | –168 |
| Totalt resultat | 4 913 | 47 340 | –42 427 |
| Återläggning av orealiserat resultat ovan6 | 384 | –47 304 | 47 688 |
| Bokfört resultat i resultaträkningen | 5 297 | 36 | 5 261 |
3Valutareservsresultatet inkluderar avkastningen från inlåningsrepor i valuta.
4Fordringar på banker i svenska kronor avser räntenetto för balansräkningsposterna Strukturella transaktioner och Utlåningsfacilitet.
5Skulder till banker i svenska kronor avser räntenetto för balansräkningsposterna Inlåningsfacilitet och Emitterade skuldcertifikat.
6Återläggningen motsvarar förändring av värderegleringskontot. Orealiserat resultat avser dels befintliga innehav, dels återföring av orealiserade vinster för innehav som sålts under året.
Redovisningsprinciper
Riksbankens balansräkning och resultaträkning upprättas enligt riksbankslagen med tillämpning av Bestämmelser för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank, som senast uppdaterades av direktionen den 10 december 2024 (dnr 2024-01330) och trädde i kraft den 31 december 2024.
Reglerna för löpande bokföring hänvisar till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring, och reglerna för årsredovisning hänvisar till ECBS riktlinje för redovisning, (EU) 2024/2941 (ECB/2024/31).
Riksbanken ska enligt 8 kap. 2 § riksbankslagen tillämpa ECBS riktlinje för redovisning i de delar som nu är aktuella.
Det är ECB-rådet som beslutar om ECBS riktlinje för redovisning, och Kommittén för redovisning och monetär inkomst (Accounting and Monetary
68
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 |
Income Committee, Amico) rapporterar till ECB-rådet när det gäller utveckling, tillämpning och genomförande av denna riktlinje. När redovisningsriktlinjen tolkas ska hänsyn tas till dess förarbeten, generella redovisningsprinciper och god redovisningssed.
Riksbanken avviker från ECBS redovisningsriktlinje på följande punkter:
•I uppställningsformen för balansräkningen har begreppen ”euro” och ”euroområdet” ersatts med ”svenska kronor” respektive ”Sverige” eftersom Sverige inte har infört euro som betalningsmedel. Därutöver avviker balansräkningens poster för penningpolitiska transaktioner samt eget kapital för att bättre spegla Riksbankens penningpolitiska styrsystem och den lagstadgade strukturen för eget kapital.
•Avskrivningstiden för byggnader uppgår till 50 år i stället för 25 år eftersom 50 år bedöms spegla den faktiska livslängden för Riksbankens byggnader bättre. Mindre avvikelser finns även för andra anläggningstillgångar.
•Riksbankens beloppsgräns för aktivering av anläggningstillgångar är 20 000 kronor i stället för 10 000 euro. Anledningen är att en lägre aktiveringsgräns bedöms ge en bättre kontroll över Riksbankens anläggningstillgångar.
•Undervärden på diskonteringspapper med löptid över ett år vid förvärvstillfället amorteras linjärt i stället för enligt internräntemetoden. Avvikelsen motiveras av att den bedöms ge en mer transparent redovisning av amorteringarna, och dessutom medför den att amorteringarna för samtliga värdepapper redovisas på samma sätt.
Avvikelserna från ECBS redovisningsriktlinje framgår av Bestämmelser för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank.
Kassaflödesanalysen presenteras som en del av årsredovisningen, vilket inte är ett krav enligt ECBS redovisningsriktlinje. Analysen har tagits fram med den internationella redovisningsstandarden IAS 7 som vägledning. Avvikelsen motiveras av att kassaflödesanalysen tillför värdefull information om framför allt resultatet och förändringen i likvida medel.
Ändrade redovisningsprinciper
Inga redovisningsprinciper ändrades under 2025.
Grundläggande redovisningsprinciper
Följande grundläggande redovisningsprinciper har tillämpats:
•Redovisningen ska vara öppen och återspegla den ekonomiska verkligheten.
•Värderingen av tillgångar och skulder liksom resultatavräkningen ska vara försiktig.
69
| 2025/26:RB1 | FINANSIELL REDOVISNING |
| • Avvikelser från redovisningsprinciperna får endast förekomma om det är | |
| rimligt att betrakta avvikelserna som oväsentliga totalt sett mot bakgrund | |
| av Riksbankens bokslut. | |
| • Kriterierna för värdering av balansräkningsposter och för resultatavräk- | |
| ning ska tillämpas konsekvent. | |
| • Vid värderingen av tillgångar och skulder ska det förutsättas att verksam- | |
| heten kommer att fortsätta. | |
| • Inkomster och utgifter ska redovisas som intäkter och kostnader under den | |
| redovisningsperiod då de intjänas eller uppkommer oavsett tidpunkten för | |
| betalning. | |
| • Tillgångar och skulder ska justeras så att hänsyn tas till händelser som in- | |
| träffar mellan räkenskapsårets utgång och den dag då direktionen godkän- | |
| ner årsredovisningen, förutsatt att dessa händelser har påverkat värdet på | |
| tillgångarna eller skulderna per bokslutsdagen. |
Redovisning av tillgångar och skulder
Tillgångar och skulder redovisas i balansräkningen endast om det är sannolikt att ett eventuellt framtida ekonomiskt resultat med anknytning till tillgången eller skulden kommer att utgöra ett flöde till eller från Riksbanken och om i princip alla risker och rättigheter med anknytning till tillgången eller skulden har överlåtits till eller från Riksbanken.
Affärsdagsredovisning
Valutatransaktioner och värdepapperstransaktioner bokförs i balansräkningen på likviddagen. Realiserade vinster och förluster från nettoförsäljningar bokförs på affärsdagen.
Avsättningar för finansiella risker
Avsättningar för marknads-, likviditets- och kreditrisker får göras utifrån en skattning av riskexponeringen.
Värderingsregler för balansräkningen
Guld och värdepapper värderas till de marknadsvalutakurser och marknadspriser som råder på bokslutsdagen. Enligt redovisningsreglerna finns det möjlighet att, baserat på penningpolitiska överväganden, värdera värdepapper som innehas i penningpolitiska syften till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning. Riksbanken har dock inte valt att tillämpa denna värderingsmetod. Nedanstående valutakurser användes för omvärdering vid årets slut. I tabellen nedan har kurserna avrundats till fyra decimaler.
70
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 | |||
| Valutakurser | ||||
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |||
| EUR/SEK | 10,8244 | 11,4579 | ||
| USD/SEK | 9,2258 | 11,0703 | ||
| GBP/SEK | 12,4023 | 13,8575 | ||
| AUD/SEK | 6,1504 | 6,8435 | ||
| CAD/SEK | 6,7279 | 7,6865 | ||
| SDR/SEK | 12,6347 | 14,3742 | ||
| NOK/SEK | 0,9148 | 0,9733 | ||
| JPY/SEK | 0,0588 | 0,0703 | ||
| DKK/SEK | 1,4491 | 1,5363 | ||
| Källa: Bloomberg. | ||||
Fordringar, tillgodohavanden och skulder värderas till det nominella värdet. Belopp i utländsk valuta omräknas till bokslutsdagens valutakurs med undantag för fordringar och skulder som redovisas under posterna Övriga tillgångar och Övriga skulder. Dessa värderas till affärsdagens valutakurs.
Aktier och andelar värderas till anskaffningsvärdet.
Materiella och immateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet och skrivs av enligt plan. Avskrivningstiden för byggnader är 50 år och för övriga fastighetsanläggningar 5–25 år. Avskrivningstiden för maskiner och inventarier inklusive datorer är 3–7 år. Mark och konst skrivs inte av. För it-system som Riksbanken själv har utvecklat räknas lönekostnaden för viss it-personal in i anskaffningsvärdet för tillgången.
Reverserade transaktioner
Repoavtal redovisas som lånetransaktioner i stället för att påverka värdepappers- eller guldinnehavet. Med repoavtal avses ett avtal om försäljning av tillgångar, som värdepapper och guld, där säljaren samtidigt förbinder sig att köpa tillbaka motsvarande tillgångar till ett överenskommet pris vid en framtida tidpunkt.
De tillgångar som Riksbanken lämnar som säkerhet vid inlåningsrepor redovisas även i fortsättningen i balansräkningen och värderas enligt de regler som gäller för Riksbankens övriga värdepappers- och guldinnehav. Belopp som motsvarar köpeskillingen redovisas som skuld, och de överförda tillgångarna räknas inte in i balansräkningen utan redovisas i anslutning till balansräkningen.
Tillgångar som Riksbanken får vid utlåningsrepor redovisas inte i balansräkningen eftersom de är att betrakta som säkerhet för lån. Belopp som motsvarar köpeskillingen redovisas som en fordran. Skillnaden mellan repans båda likvidbelopp (avista och termin) periodiseras över repans löptid.
71
| 2025/26:RB1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Sedlar och mynt
Balansräkningsposten Utelöpande sedlar och mynt motsvaras av det nominella värdet och beräknas genom att värdet på de sedlar och mynt som Riksbanken har tagit emot från tillverkarna reduceras dels med värdet på de sedlar och mynt som ingår i Riksbankens lager, dels med värdet på de sedlar och mynt som Riksbanken har makulerat och avskrivit. Utelöpande sedlar och mynt som har upphört att vara lagliga betalningsmedel förs till resultaträkningen senast när Riksbanken beslutat att inte längre lösa in dessa. De ska dock föras till resultaträkningen tidigare om endast ett mindre belopp förväntas återstå att lösa in och Riksbanken samtidigt gör en avsättning för detta belopp. Utelöpande minnesmynt och minnessedlar ska föras till resultaträkningen när utgåvan varit utelöpande i över tio år.
Resultatavräkning
Realiserade vinster och realiserade förluster förs till resultaträkningen. Orealiserade vinster förs till ett värderegleringskonto i balansräkningen. Orealiserade förluster förs till resultaträkningen om de överstiger oreali-
serade vinster som eventuellt sedan tidigare finns bokförda på det korresponderande värderegleringskontot. Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen får inte återföras mot nya orealiserade vinster de påföljande åren. Orealiserade förluster i ett visst värdepapper, en viss valuta eller guld får inte avräknas mot orealiserade vinster i andra värdepapper, valutor eller guld.
Överkurser och underkurser på förvärvade värdepapper beräknas och redovisas som en del av ränteintäkterna och skrivs av under värdepapperens återstående löptid. Nedskrivningar ska justera ned värdepapperens bokförda över- eller underkursbelopp och kommer därmed att återföras som ränteintäkter under värdepapperens återstående löptid.
Värderingsjusteringar av IMF:s tillgodohavanden i svenska kronor avräknas mot de valutakursomvärderingar som är hänförliga till Riksbankens kvot i IMF. Kontoinnehavet i svenska kronor har IMF valutakurssäkrat mot SDR, vilket innebär att det uppstår valutakursomräkningar. Denna princip innebär att kronkontoinnehavet värderas som om det vore i SDR i stället för i svenska kronor.
Transaktionskostnader
För guld, instrument i utländsk valuta och värdepapper används genomsnittsmetoden dagligen för att fastställa anskaffningskostnaden för sålda poster när valutakurs- och priseffekter beräknas. Vid nettoförvärv av valutor och guld läggs den genomsnittliga anskaffningskostnaden för dagens förvärv av varje enskild valuta och guld till den föregående dagens innehav så att man får fram ett nytt vägt genomsnitt av valutakursen eller guldpriset. Vid nettoförsäljning beräknas det realiserade resultatet baserat på den genomsnittliga anskaffningskostnaden den föregående dagen för innehavet i fråga.
72
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 |
Transaktioner som genomförs inom ramen för avtal om automatiserade repor redovisas i balansräkningen endast om säkerheten ställts i form av kontanter som betalats in till ett konto hos Riksbanken.
Derivatinstrument
Derivatinstrument värderas kontrakt för kontrakt inom varje grupp av derivatinstrument. Grupper med ett positivt värde redovisas som en tillgång och grupper med ett negativt värde som en skuld.
Valutaterminer bokförs till ett värde som motsvarar kontraktets valutabelopp multiplicerat med skillnaden mellan bokslutsdagens och affärsdagens valutakurs (avista). Skillnaden mellan affärsdagens valutakurs (avista) och den avtalade terminsvalutakursen periodiseras som ränta under kontraktets löptid. På affärsdagen bokförs såld valuta, multiplicerad med skillnaden mellan affärsdagens valutakurs (avista) och den genomsnittliga anskaffningskursen, som realiserat resultat.
Avistaledet i valutaswappar bokförs på likviddagen till affärsdagens valutakurs (avista). Terminsledet i valutaswappar bokförs på samma sätt som valutaterminer, det vill säga till ett värde som motsvarar kontraktets valutabelopp multiplicerat med skillnaden mellan bokslutsdagens och affärsdagens valutakurs (avista). Skillnaden mellan affärsdagens valutakurs (avista) och den avtalade terminsvalutakursen periodiseras som ränta under kontraktets löptid. Till skillnad från vid valutaterminer uppkommer inga realiserade valutakursresultat vid bokföring av valutaswappar.
Futurekontrakt bokförs dagligen som realiserat resultat till ett belopp som motsvarar det värde som beräknats vid den dagliga avräkningen.
73
2025/26:RB1FINANSIELL REDOVISNING
Balansräkning
Miljoner kronor
| Tillgångar | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Guld | Not 1 | 161 188 | 117 472 |
| Fordringar i utländsk valuta | |||
| på hemmahörande utanför Sverige | 526 345 | 579 264 | |
| Fordringar på IMF | Not 2 | 111 190 | 122 364 |
| Banktillgodohavanden, lån och värdepapper | Not 3 | 415 155 | 456 900 |
| Utlåning i svenska kronor | |||
| till kreditinstitut i Sverige relaterad | |||
| till penningpolitiska transaktioner | – | 112 | |
| Strukturella transaktioner | Not 4 | – | – |
| Utlåningsfacilitet | Not 5 | – | 112 |
| Värdepapper i svenska kronor | |||
| utgivna av hemmahörande i Sverige | Not 6 | 219 239 | 434 990 |
| Övriga tillgångar | 8 682 | 7 584 | |
| Materiella och immateriella | |||
| anläggningstillgångar | Not 7 | 714 | 643 |
| Finansiella tillgångar | Not 8 | 554 | 554 |
| Derivatinstrument | Not 9 | 2 563 | – |
| Förutbetalda kostnader | |||
| och upplupna intäkter | Not 10 | 4 712 | 6 205 |
| Övriga tillgångar | Not 11 | 139 | 182 |
| Summa tillgångar | 915 454 | 1 139 422 | |
| Utelöpande sedlar och mynt | 55 863 | 57 094 | |
| Sedlar | Not 12 | 52 712 | 53 945 |
| Mynt | Not 13 | 3 151 | 3 149 |
| Skulder i svenska kronor | |||
| till kreditinstitut i Sverige relaterade | |||
| till penningpolitiska transaktioner | 155 581 | 236 830 | |
| Inlåningsfacilitet | Not 14 | 155 581 | 236 830 |
| Övriga skulder i svenska kronor | |||
| till kreditinstitut i Sverige | Not 15 | 40 226 | 236 |
| Emitterade skuldcertifikat | Not 16 | 381 610 | 553 562 |
| Skulder i svenska kronor till övriga | |||
| hemmahörande i Sverige | Not 17 | 66 | 1 297 |
Tabellen fortsätter på nästa sida.
74
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 | ||||
| Skulder och eget kapital | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |||
| Skulder i svenska kronor | |||||
| till hemmahörande utanför Sverige | Not 18 | 920 | 3 525 | ||
| Skulder i utländsk valuta | |||||
| till hemmahörande i Sverige | Not 19 | 8 960 | 5 174 | ||
| Skulder i utländsk valuta | |||||
| till hemmahörande utanför Sverige | Not 20 | – | – | ||
| Motpost till särskilda dragningsrätter | |||||
| som tilldelats av IMF | Not 21 | 82 061 | 93 359 | ||
| Övriga skulder | 2 956 | 6 029 | |||
| Derivatinstrument | Not 22 | – | 4 369 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | Not 23 | 1 268 | 1 586 | ||
| Övriga skulder | Not 24 | 1 688 | 74 | ||
| Avsättningar | 545 | 563 | |||
| Riskavsättningar | Not 25 | – | – | ||
| Övriga avsättningar | Not 26 | 545 | 563 | ||
| Värderegleringskonton | Not 27 | 158 324 | 158 708 | ||
| Eget kapital | 23 045 | 23 009 | |||
| Grundfond | Not 28 | 40 000 | 40 000 | ||
| Reservfond | Not 29 | 1 227 | 1 191 | ||
| Balanserad förlust | Not 30 | –18 182 | –18 182 | ||
| Årets resultat | 5 297 | 36 | |||
| Summa skulder och eget kapital | 915 454 | 1 139 422 | |||
För ställda säkerheter och eventualförpliktelser med mera, se not 43.
75
2025/26:RB1FINANSIELL REDOVISNING
Resultaträkning
Miljoner kronor
| 2025 | 2024 | ||
| Räntenetto | 12 259 | 1 221 | |
| Ränteintäkter | Not 31 | 31 433 | 40 830 |
| Räntekostnader | Not 32 | –19 174 | –39 609 |
| Nettoresultat av finansiella transaktioner | |||
| och nedskrivningar | –5 866 | –1 070 | |
| Realiserat resultat från finansiella transaktioner | Not 33 | 5 004 | 5 354 |
| Nedskrivningar av finansiella tillgångar och | |||
| positioner | Not 34 | –10 870 | –6 424 |
| Nettointäkter av avgifter | Not 35 | 226 | 175 |
| Erhållna utdelningar från aktier och andelar | Not 36 | 86 | 88 |
| Övriga intäkter | Not 37 | 107 | 969 |
| Förvaltningskostnader | –1 515 | –1 347 | |
| Personalkostnader | Not 38 | –767 | –730 |
| Administrationskostnader | Not 39 | –667 | –544 |
| Avskrivningar av materiella och immateriella | |||
| anläggningstillgångar | Not 40 | –74 | –73 |
| Sedel- och myntkostnader | Not 41 | –7 | 0 |
| Resultat före överföring till/från | |||
| riskavsättningar | 5 297 | 36 | |
| Överföring till/från riskavsättningar | Not 42 | – | – |
| Årets resultat | 5 297 | 36 |
76
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 | |||
| Kassaflödesanalys | ||||
| Miljoner kronor | ||||
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |||
| LÖPANDE VERKSAMHET | –12 239 | –14 145 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamhetens resultat | 7 766 | –10 535 | ||
| Erhållna räntor | 23 339 | 25 032 | ||
| Betalda räntor | –19 512 | –39 822 | ||
| Erhållet netto av finansiella transaktioner | 5 004 | 5 354 | ||
| Erhållet netto av avgifter | 226 | 175 | ||
| Övriga inbetalningar | 107 | 34 | ||
| Betalda förvaltningskostnader | –1 398 | –1 308 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamhetens tillgångar | 182 520 | 201 495 | ||
| Fordringar på IMF | –9 562 | 3 309 | ||
| Värdepapper i utländsk valuta | –28 423 | –1 120 | ||
| Värdepapper i svenska kronor | 220 099 | 199 542 | ||
| Övriga tillgångsposter | 406 | –236 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamhetens skulder | –202 525 | –205 105 | ||
| Utelöpande sedlar och mynt | –1 231 | –283 | ||
| Skulder i svenska kronor till kreditinstitut i Sverige | ||||
| relaterade till penningpolitiska transaktioner | –81 249 | –9 686 | ||
| Övriga skulder i svenska kronor till kreditinstitut i Sverige | 39 990 | –15 | ||
| Emitterade skuldcertifikat | –171 952 | –186 187 | ||
| Skulder i svenska kronor till hemmahörande utanför | ||||
| Sverige | –2 605 | 2 938 | ||
| Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i Sverige | 4 624 | 2 373 | ||
| Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför | ||||
| Sverige | – | –3 371 | ||
| Övriga skuldposter | 9 898 | –10 874 | ||
| INVESTERINGSVERKSAMHET | –65 | –23 | ||
| Förvärv och avyttringar av materiella och immateriella | ||||
| anläggningstillgångar | –151 | –111 | ||
| Förvärv och avyttringar av finansiella tillgångar | – | – | ||
| Erhållen utdelning | 86 | 88 | ||
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | – | 25 000 | ||
| Inleverans till statskassan | – | – | ||
| Kapitaltillskott | – | 25 000 | ||
| PERIODENS KASSAFLÖDE | –12 304 | 10 832 | ||
| Tabellen fortsätter på nästa sida. | ||||
77
2025/26:RB1FINANSIELL REDOVISNING
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Likvida medel vid periodens början | 17 127 | 5 498 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –12 239 | –14 145 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –65 | –23 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | – | 25 000 |
| Kursdifferens i likvida medel | –1 566 | 797 |
| Likvida medel vid periodens slut | 3 257 | 17 127 |
| Specifikation av likvida medel | ||
| Bankkonton, bankutlåning och utlåningsrepor i utländsk | ||
| valuta, se not 3 | 3 257 | 17 015 |
| Utlåningsfacilitet | – | 112 |
| Summa likvida medel | 3 257 | 17 127 |
Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under perioden samt likvida medel vid periodens början och slut. Analysen delas in i betalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten.
Riksbanken kan i teorin skapa en obegränsad mängd likviditet i den nationella valutan. I praktiken begränsas denna förmåga av mängden tillgångar som Riksbanken accepterar som säkerheter i sin utlåning och mängden tillgångar som Riksbanken kan köpa, alternativt placera i.
Den löpande verksamheten
Kassaflöden som är hänförliga till den löpande verksamheten kommer från Riksbankens huvudsakliga verksamhet. Kassaflödet från den löpande verksamhetens resultat utgår från Riksbankens bokförda resultat. Justeringar görs för poster som inte påverkar kassaflödet eller inte hör till den löpande verksamheten. Därutöver ingår kassaflödespåverkande förändringar av sådana balansräkningsposter som ingår i den löpande verksamheten.
I kassaflödesanalysen har ränteintäkterna justerats ned med 9 215 miljoner kronor (16 499), det vill säga med den del som avser återföring av tidigare års nedskrivningar av obligationsinnehaven. Justeringen har gjorts eftersom återföring av nedskrivningar inte påverkar kassaflödet. För 2025 har justeringarna beräknats på värdepappersnivå och hänsyn tagits till att värdepapper i utländsk valuta omsatts till högre räntor.
Investeringsverksamheten
Investeringsverksamheten består av förvärv och försäljningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt de aktier och andelar som redovisas under posten Finansiella tillgångar. Därutöver ingår utdelning från aktie- och andelsinnehavet.
78
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 |
Finansieringsverksamheten
Finansieringsverksamheten består av förändringar i det egna kapitalet som normalt sker genom utdelning, även kallad inleverans till statskassan. Under 2024 fick Riksbanken i stället ett kapitaltillskott om 25 000 miljoner kronor.
79
2025/26:RB1FINANSIELL REDOVISNING
Noter
Miljoner kronor
Sifferuppgifter inom parentes avser 2024.
Not 1 Guld
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Kvantitet | ||
| Uns (miljoner) | 4,0421 | 4,0421 |
| Pris | ||
| Amerikanska dollar/uns | 4 322,4377 | 2 625,2686 |
| Kronor/amerikanska dollar | 9,2258 | 11,0703 |
| Bokfört värde | 161 188 | 117 472 |
Per den 31 december 2025 hade Riksbanken 4 miljoner uns (troy/oz) guld (4), vilket motsvarar 125,7 ton. Under 2025 avyttrades inget guld.
Not 2 Fordringar på IMF
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Särskilda dragningsrätter | 88 318 | 98 605 |
| Reservposition i IMF | ||
| Insatskapital (kvot) | 55 971 | 63 678 |
| IMF kronkonto | –41 068 | –47 106 |
| 14 903 | 16 572 | |
| PRGT (Poverty Reduction and Growth Trust) | 7 969 | 7 187 |
| Summa | 111 190 | 122 364 |
Riksbankens innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) uppgår till 6 990 miljoner SDR (6 860). Ett belopp motsvarande de SDR som sammanlagt tilldelades av IMF redovisas som skuld (se not 21). Vid utgången av 2025 var SDR- innehavet 495 miljoner högre än tilldelningen, vilket motsvarar 6 257 miljoner kronor.
Under posten Reservposition i IMF nettoredovisas Riksbankens insatskapital (kvoten) i IMF om 4 430 miljoner SDR, med IMF:s konto för svenska kronor. Detta konto är ett skuldkonto som visar hur stor andel av insatskapitalet Riksbanken har betalat in till IMF i svenska kronor. Nettoredovisningen av dessa poster medför att endast den del av insatskapitalet som IMF använder för utlåning till medlemsländer redovisas som fordran på IMF. Kontoinnehavet i svenska kronor har IMF valutakurssäkrat mot SDR, vilket innebär att det uppstår valutakursomräkningar.
Vid utgången av 2025 uppgick Riksbankens PRGT-utlåning till 631 miljoner SDR (500).
80
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 | |||
| Not 3 Banktillgodohavanden, lån och värdepapper | ||||
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |||
| Bankkonton | 3 257 | 3 731 | ||
| Bankutlåning | – | 13 284 | ||
| Utlåningsrepor | – | – | ||
| Obligationer | 411 898 | 439 885 | ||
| Summa | 415 155 | 456 900 | ||
Banktillgodohavandena och värdepapperen är utgivna i euro, amerikanska dollar, brittiska pund, australiska dollar, kanadensiska dollar och norska kronor. Fördelningen framgår av tabellen nedan. Värdepapperen har värderats till noterade priser.
Valutafördelning över banktillgodohavanden, lån och värdepapper
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Euro | 73 053 | 94 339 |
| Amerikanska dollar | 289 646 | 290 637 |
| Brittiska pund | 20 969 | 24 472 |
| Australiska dollar | 21 085 | 19 491 |
| Kanadensiska dollar | 3 | 11 408 |
| Norska kronor | 10 399 | 11 106 |
| Danska kronor | – | 5 447 |
| Summa | 415 155 | 456 900 |
Fördelningen av banktillgodohavanden, lån och värdepapper enligt löptid framgår av tabellen nedan.
Löptid för banktillgodohavanden, lån och värdepapper
| Löptid | Banktillg. och lån | Värdepapper | |
| Upp till 1 månad | 3 257 | 2 668 | |
| Över 1 månad, upp till 3 månader | – | 9 706 | |
| Över 3 månader, upp till 1 år | – | 42 633 | |
| Över 1 | år, upp till 5 år | – | 230 402 |
| Över 5 | år | – | 126 489 |
| Summa | 3 257 | 411 898 | |
Under 2025 deltog Riksbanken inte i något automatiserat värdepapperslåneprogram.
Not 4 Strukturella transaktioner
Under denna post redovisades Riksbankens utlåning till banker under coronapandemin.
81
| 2025/26:RB1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Not 5 Utlåningsfacilitet
Under denna post redovisas utlåning över natten till bankerna på deras RIX- konton i Riksbanken. Utlåningen sker mot säkerhet, och räntan på utlåningsfaciliteten motsvarar Riksbankens styrränta plus 0,10 procentenheter.
Not 6 Värdepapper i svenska kronor utgivna av hemmahörande i Sverige
Under 2012 började Riksbanken förvärva värdepapper i svenska kronor för att med kort varsel kunna köpa svenska värdepapper, antingen för att säkerställa den finansiella stabiliteten eller för att få transmissionsmekanismen att fungera bättre vid ett krisläge i det finansiella systemet.
År 2015 utökade Riksbanken värdepappersinnehavet för att göra penningpolitiken mer expansiv. Under 2020 och 2021 fortsatte Riksbanken att köpa värdepapper för att mildra de ekonomiska effekterna av pandemin. I början av 2022 inriktade Riksbanken köpen på att kompensera för förfall av värdepapper, och i juni 2022 beslutade direktionen att köpen inte skulle kompensera för förfall av värdepapperen fullt ut. I november 2022 signalerade direktionen att innehavet av värdepapper efter årsskiftet skulle komma att minska i takt med att det förföll. I februari 2023 beslutade direktionen att från och med den 4 april samma år börja sälja de statsobligationer som Riksbanken köpt av penningpolitiska skäl.
I november 2024 beslutade direktionen att Riksbanken ska fortsätta med de pågående försäljningarna av svenska nominella statsobligationer tills innehavet, exklusive Statsobligation 1059 och Grön obligation, uppgår till 20 miljarder kronor. Vid årsskiftet 2025/2026 uppgick det nominella värdet av statsobligationsinnehavet till 20 082 miljoner kronor exklusive de reala obligationerna, statsobligation 1059 och den Gröna obligationen.
Värdepapperen har värderats till noterade priser.
Fördelning av värdepapper i svenska kronor
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Statsobligationer | 81 902 | 196 780 |
| Säkerställda obligationer (bostadsobligationer) | 91 508 | 167 886 |
| Kommunobligationer | 44 745 | 66 329 |
| Företagsobligationer | 1 084 | 3 995 |
| Summa | 219 239 | 434 990 |
Fördelningen av värdepapper i svenska kronor enligt återstående löptid framgår av tabellen nedan.
82
FINANSIELL REDOVISNING2025/26:RB1
Löptid för värdepapper i svenska kronor
| Löptid | Värdepapper | |
| Upp till 1 månad | 26 | |
| Över 1 månad, upp till 3 månader | 23 236 | |
| Över 3 månader, upp till 1 år | 119 925 | |
| Över 1 | år, upp till 5 år | 61 509 |
| Över 5 | år | 14 543 |
| Summa | 219 239 | |
Not 7 Materiella och immateriella anläggningstillgångar
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Byggnader och mark | ||
| Anskaffningsvärde, årets början | 654 | 645 |
| Årets förvärv | 21 | 9 |
| Årets avyttringar | – | – |
| Anskaffningsvärde, årets slut | 675 | 654 |
| Ack. avskrivningar, årets början | –385 | –363 |
| Årets avskrivningar | –21 | –22 |
| Årets avyttringar | – | – |
| Ack. avskrivningar, årets slut | –406 | –385 |
| Bokfört värde | 269 | 269 |
| Maskiner och inventarier | ||
| Anskaffningsvärde, årets början | 989 | 889 |
| Årets förvärv | 129 | 102 |
| Årets avyttringar | –60 | –2 |
| Anskaffningsvärde, årets slut | 1 058 | 989 |
| Ack. avskrivningar, årets början | –615 | –566 |
| Årets avskrivningar | –53 | –51 |
| Årets avyttringar | 55 | 2 |
| Årets nedskrivning | – | – |
| Ack. avskrivningar, årets slut | –613 | –615 |
| Bokfört värde | 445 | 374 |
| Summa bokfört värde | 714 | 643 |
| Taxeringsvärde | ||
| Byggnader | – | – |
| Mark | – | – |
Under posten Byggnader och mark redovisas tre fastigheter: huvudkontoret i Stockholm samt kontantförsörjningskontoren i Sigtuna kommun (Broby) och Falun. Huvudkontoret och kontoren i Broby och Falun klassificeras som specialenheter och är därför inte skattepliktiga.
83
| 2025/26:RB1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Årets förvärv 2025 avser bland annat it-investeringar till ett värde av 68 miljoner kronor (65).
I posten Bokfört värde maskiner och inventarier ingår immateriella anläggningstillgångar i form av applikationssystem värda 219 miljoner kronor (180).
Not 8 Finansiella tillgångar
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Aktier och andelar | ||
| Bank for International Settlements | ||
| 17 244 aktier à nominellt 5 000 SDR, varav 25 % är inbetalt | 441 | 441 |
| Europeiska centralbanken | ||
| Andelsvärde 11 951 213,74 euro | 109 | 109 |
| Swift | ||
| 60 aktier | 4 | 4 |
| Summa | 554 | 554 |
Centralbanker inom Europeiska centralbankssystemet (ECBS) som inte ingår i eurosystemet är skyldiga att betala in 3,75 procent av sin kapitalandel till ECB. Riksbankens kapitalandel uppgick per den 31 december 2025 till 2,9441 procent och ECB:s totala andelskapital till 10 825 007 069,61 euro. Kapitalandelen baseras på respektive lands BNP och antal invånare och beräknas vart femte år. Den inbetalda andelen ska täcka vissa administrationskostnader för deltagande i ECBS. Centralbanker inom ECBS som inte ingår i eurosystemet har ingen rätt att få vinstutdelning från ECB och har heller ingen skyldighet att täcka eventuella förluster hos ECB.
Not 9 Derivatinstrument
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Valutaswappar, EUR | 395 | – |
| Valutaswappar, USD | 2 168 | – |
| 2 563 | – | |
| Summa | 2 563 | – |
Under denna post redovisas derivatinstrumentgrupper med positivt värde. Av tabellen ovan framgår marknadsvärdet av Riksbankens derivatinstrument uppdelat per instrumentgrupp och valuta. Utestående valutaswappar har gjorts i enlighet med direktionens beslut i september 2023 om att valutasäkra en del av valutareserven. Valutasäkringen innebär att Riksbanken har sålt utländsk valuta mot svenska kronor och sedan ingått valutaswappar med motsvarande belopp på valutamarknaden. Räntekostnaden för valutaswapparna uppgick till 1 762 miljoner kronor för 2025 (1 412); se not 32.
84
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 | |||
| Derivatkontraktens nominella belopp, omräknade till svenska kronor | ||||
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |||
| Valutaswappar, EUR | 21 649 | – | ||
| Valutaswappar, USD | 73 806 | – | ||
| 95 455 | – | |||
| Summa | 95 455 | – | ||
| Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | ||||
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |||
| Fordringar på IMF | 504 | 674 | ||
| Obligationer i utländsk valuta | 3 343 | 3 156 | ||
| Bankutlåning | – | 32 | ||
| Utlåningsrepor | – | – | ||
| Statsobligationer i svenska kronor | 232 | 1 331 | ||
| Säkerställda obligationer i svenska kronor | 423 | 651 | ||
| Kommunobligationer i svenska kronor | 174 | 307 | ||
| Företagsobligationer i svenska kronor | 4 | 18 | ||
| Övrigt | 32 | 36 | ||
| Summa | 4 712 | 6 205 | ||
| Not 11 Övriga tillgångar | ||||
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |||
| Personallån | 66 | 72 | ||
| Kundfordringar | 1 | 6 | ||
| Momsfordran | 18 | 16 | ||
| Banktillgodohavanden | 53 | 88 | ||
| Övrigt | 1 | 0 | ||
| Summa | 139 | 182 | ||
| Not 12 Sedlar | ||||
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |||
| 1 000 kronor | 1 195 | 1 370 | ||
| 500 kronor | 39 157 | 40 532 | ||
| 200 kronor | 3 834 | 3 683 | ||
| 100 kronor | 2 799 | 2 626 | ||
| 50 kronor | 791 | 782 | ||
| 20 kronor | 963 | 947 | ||
| Ogiltiga sedlar | 3 973 | 4 005 | ||
| Summa | 52 712 | 53 945 | ||
85
| 2025/26:RB1 | FINANSIELL REDOVISNING |
De utelöpande sedlarna fördelar sig på ovanstående valörer. Posten Ogiltiga sedlar innehåller utelöpande sedlar som upphörde att vara lagliga betalningsmedel vid utgången av juni 2016 och juni 2017.
Sedlar som har varit ogiltiga i över tio år skrivs normalt av från den utelöpande sedelskulden förutsatt att endast ett mindre belopp förväntas återstå att lösa in. Samtidigt görs då en avsättning för det belopp som beräknas återstå att lösa in, och resterande del bokförs som intäkt. Riksbanken får lösa in ogiltiga sedlar om det finns särskilda skäl. Vid utgången av 2025 uppgick värdet på de sedlar som Riksbanken mottagit men ännu inte beslutat att lösa in till 7 miljoner kronor (8).
Not 13 Mynt
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| 10 kronor | 1 970 | 1 986 |
| 5 kronor | 525 | 524 |
| 2 kronor | 429 | 417 |
| 1 krona | 227 | 222 |
| Minnesmynt | – | – |
| Summa | 3 151 | 3 149 |
De utelöpande mynten fördelar sig på ovanstående valörer.
Not 14 Inlåningsfacilitet
Under denna post redovisas skulder över natten till Riksbankens penningpolitiska motparter på deras RIX-konton i Riksbanken. Räntan på inlåningsfaciliteten motsvarade under året Riksbankens styrränta minus 0,10 procentenheter. Denna skuld minskade under året, främst till följd av förfall och försäljningar av värdepappersinnehavet i svenska kronor.
Not 15 Övriga skulder i svenska kronor till kreditinstitut i Sverige
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| RIX-kontoinlåning | 212 | 236 |
| Inlåningskrav | 40 014 | – |
| Summa | 40 226 | 236 |
Under denna post redovisas skulder över natten på RIX-konton till kreditinstitut som har sitt huvudkontor eller en filial i Sverige men som inte är penningpolitiska motparter. Räntan för dessa skulder motsvarade under året Riksbankens styrränta minus 0,10 procentenheter. Därutöver redovisas Riksbankens räntefria inlåning från kreditinstitut under denna post. Riksbanken beslutade i juni 2025 att den räntefria inlåningen initialt skulle uppgå till drygt 40 miljarder kronor med start senast den 30 oktober 2025.
86
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 |
Not 16 Emitterade skuldcertifikat
Under denna post redovisas Riksbankens emissioner av skuldcertifikat, gjorda för att binda likviditet från det finansiella systemet till längre löptid och högre ränta än i inlåningsfaciliteten. Räntan för dessa skulder motsvarar styrräntan, och de har en löptid på i regel en vecka. Volymen av utestående riksbankscertifikat styrs av bankernas efterfrågan. Denna skuld minskade under året främst till följd av förfall och försäljningar av värdepappersinnehavet i svenska kronor.
Not 17 Skulder i svenska kronor till övriga hemmahörande i Sverige
Under denna post redovisas skulder över natten på RIX-konton till centrala motparter eller clearinginstitut som har sitt huvudkontor eller en filial i Sverige men som inte är penningpolitiska motparter och kreditinstitut. Skuldräntan motsvarade under året Riksbankens styrränta minus 0,10 procentenheter.
Not 18 Skulder i svenska kronor till hemmahörande utanför Sverige
Under denna post redovisas konton i svenska kronor som Riksbanken håller för andra centralbankers och internationella organisationers räkning. Dessutom redovisas RIX-kontosaldon om 193 miljoner kronor (274) för deltagare som har sitt huvudkontor eller en filial utanför Sverige och som inte är penningpolitiska motparter.
Not 19 Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i Sverige
Lånebeloppet om 8 945 miljoner kronor (5 155) vid utgången av 2025 avser inlåning från Riksgälden för utlåning till IMF i enlighet med riksbankslagen. Vid inlåningen från Riksgälden får Riksbanken amerikanska dollar eller euro som skuldbokförs i SDR.
Inlåning av utländsk valuta
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Inlåning från Riksgälden för utlåning till IMF | 8 945 | 5 155 |
| Kontoinlåning från myndigheter | 15 | 19 |
| Summa | 8 960 | 5 174 |
Not 20 Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför Sverige
Under denna post redovisas belopp motsvarande erhållen köpeskilling i utländsk valuta för inlåningsrepor.
Not 21 Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF
Under denna post redovisas Riksbankens skuld motsvarande de SDR som tilldelats av IMF. Den sammanlagda tilldelningen uppgår till 6 495 miljoner SDR (6 495). Det aktuella innehavet uppgår till 6 990 miljoner SDR (6 860) och redovisas under posten Fordringar på IMF (se not 2). Vid utgången av 2025 var SDR-tilldelningen 495 miljoner lägre än innehavet, vilket motsvarar 6 257 miljoner kronor.
87
2025/26:RB1FINANSIELL REDOVISNING
Not 22 Derivatinstrument
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Valutaterminer, AUD | – | –2 |
| Valutaterminer, CAD | – | 0 |
| Valutaterminer, DKK | – | 0 |
| Valutaterminer, EUR | – | –1 |
| Valutaterminer, GBP | – | 0 |
| Valutaterminer, NOK | – | 1 |
| Valutaterminer, USD | – | –4 |
| – | –6 | |
| Valutaswappar, EUR | – | –83 |
| Valutaswappar, USD | – | –4 280 |
| – | –4 363 | |
| Summa | – | –4 369 |
Under denna post redovisas derivatinstrumentgrupper med negativt värde. Av tabellen ovan framgår marknadsvärdet av Riksbankens derivatinstrument uppdelat per instrumentgrupp och valuta. Utestående valutaswappar har gjorts i enlighet med direktionens beslut i september 2023 om att valutasäkra en del av valutareserven. Valutasäkringen innebär att Riksbanken säljer utländsk valuta mot svenska kronor och sedan ingår valutaswappar med motsvarande belopp på valutamarknaden. Utestående valutaterminer har gjorts för att bibehålla de olika valutornas andel av den totala valutareserven, mätt i svenska kronor.
Derivatkontraktens nominella belopp, omräknade till svenska kronor
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Valutaterminer, AUD | – | 616 |
| Valutaterminer, CAD | – | 123 |
| Valutaterminer, DKK | – | 17 |
| Valutaterminer, EUR | – | 378 |
| Valutaterminer, GBP | – | 152 |
| Valutaterminer, NOK | – | 232 |
| Valutaterminer, USD | – | 1 524 |
| – | 3 042 | |
| Valutaswappar, EUR | – | 22 916 |
| Valutaswappar, USD | – | 88 562 |
| – | 111 478 | |
| Summa | – | 114 520 |
88
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 | |||
| Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | ||||
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |||
| Inlåningsrepor | – | – | ||
| Derivatinstrument | 478 | 396 | ||
| Inlåning Riksgälden IMF | 39 | 28 | ||
| Emitterade skuldcertifikat | 260 | 550 | ||
| Motpost till särskilda dragningsrätter | 378 | 518 | ||
| Övrigt | 113 | 94 | ||
| Summa | 1 268 | 1 586 | ||
| Not 24 Övriga skulder | ||||
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |||
| Leverantörsskuld | 73 | 46 | ||
| Marginalsäkerhetsskuld | 1 587 | – | ||
| Övrigt | 28 | 28 | ||
| Summa | 1 688 | 74 | ||
Marginalsäkerhetsskulden avser utestående valutaswapptransaktioner med motparter med vilka Riksbanken har ingått avtal om marginalsäkerhet. Under 2025 har Riksbanken ingått överenskommelser med ett antal motparter om att ställa respektive mottaga marginalsäkerheter i form av medel på bankkonto hänförliga till utestående valutaswapptransaktioner.
Not 25 Riskavsättningar
Under denna post redovisas finansiella riskavsättningar. Direktionen beslutade den 9 januari 2026 att ingen finansiell riskavsättning ska göras för 2025.
Not 26 Övriga avsättningar
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Pensionsskuld | 40 | 45 |
| Avskrivna sedlar och minnesmynt | 486 | 501 |
| Trygghetsstiftelsen | 9 | 8 |
| Övriga avsättningar | 10 | 9 |
| Summa | 545 | 563 |
Pensionsskulden har beräknats av Statens tjänstepensionsverk (SPV). Av pensionsskulden, inklusive särskild löneskatt, avser 40 miljoner kronor (44) PA 91-pensionärer med avgångsdag före 2003, och 0,2 miljoner kronor (1) avser personer som sedan 2003 har beviljats delpension alternativt pensionsersättning före 65 års ålder. Riksbanken löste den 31 december 2002 in sin pensionsskuld för de personer som då hade en anställning eller rätt till livränta hos Riksbanken. Effekten av försäkringstekniska omvärderingar uppgick för 2025 till –0,7 miljoner kronor och har redovisats som en minskning av pensionsskulden (–5,6).
89
| 2025/26:RB1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Posten Sedlar och minnesmynt avser den bedömda framtida kostnaden för skuldavskrivna sedlar och minnesmynt som Riksbanken fortfarande kan lösa in. Under 2025 minskade avsättningen för den bedömda framtida kostnaden för sedlar med 15 miljoner kronor till följd av inlösen av ogiltiga sedlar.
Posten Trygghetsstiftelsen avser avsättning för kompetensutveckling och kompetensväxling i enlighet med avtal med Trygghetsstiftelsen. Posten Öv- riga avsättningar avser direktionens karensperiodlöner.
Not 27 Värderegleringskonton
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Priseffekt | 6 398 | 7 495 |
| Valutakurseffekt | 2 535 | 45 538 |
| Guldvärdeeffekt | 149 391 | 105 675 |
| Summa | 158 324 | 158 708 |
På särskilda värderegleringskonton redovisas sedan 2004 orealiserade vinster och förluster som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärden och marknadsvärden. Vid övergången till 2004 beslutades att anskaffningsvärdena skulle motsvara marknadsvärdena per den 31 december 2003. Om de orealiserade förlusterna överstiger de orealiserade vinsterna vid årets slut redovisas skillnaden i resultaträkningen. Denna beräkning görs värdepapper för värdepapper och valuta för valuta.
Priseffekten består av orealiserade värdepappersvinster och påverkas vid förändringar av marknadsräntorna för Riksbankens värdepappersinnehav. Priseffekten beräknas för varje enskilt värdepapper.
Priseffekt
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Utländska värdepapper | 3 852 | 1 452 |
| Statsobligationer i svenska kronor | 845 | 2 995 |
| Säkerställda obligationer i svenska kronor | 1 247 | 2 212 |
| Kommunobligationer i svenska kronor | 441 | 781 |
| Företagsobligationer i svenska kronor | 13 | 55 |
| Summa | 6 398 | 7 495 |
Valutakurseffekten består av valutakursvinster och påverkas vid förändringar av växelkursen för Riksbankens valutainnehav. Valutakurseffekten beräknas för varje valuta. Den 31 december 2025 skrevs samtliga valutor ned utom brittiska pund och särskilda dragningsrätter. Normalt ska saldot på värderegleringskontot för en enskild valuta vara noll efter nedskrivning, men utestående valutaterminskontrakt medför att ett mindre belopp kvarstår.
90
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 | |||
| Valutakurseffekt | ||||
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |||
| Amerikanska dollar | –8 | 30 975 | ||
| Euro | 2 | 3 658 | ||
| Brittiska pund | 460 | 3 260 | ||
| Japanska yen | – | – | ||
| Australiska dollar | 0 | 968 | ||
| Kanadensiska dollar | – | 1 075 | ||
| Särskilda dragningsrätter | 2 081 | 5 101 | ||
| Norska kronor | 0 | – | ||
| Danska kronor | – | 501 | ||
| Summa | 2 535 | 45 538 | ||
Not 28 Grundfond
Grundfonden uppgår till 40 000 miljoner kronor. I september 2024 återställdes grundfonden med 23 809 miljoner kronor till 40 000 miljoner kronor i samband med att Riksbanken fick ett kapitaltillskott om totalt 25 000 miljoner kronor.
Not 29 Reservfond
Reservfonden uppgår till 1 227 miljoner kronor. I maj 2025 fördes vinsten för 2024 om 36 miljoner kronor till reservfonden strax efter riksdagens godkännande av Riksbanksfullmäktiges beslut om disposition av 2024 års resultat.
Not 30 Balanserad förlust
Riksbankens balanserade vinstmedel är negativt och uppgår till –18 182 miljoner kronor. När posten Balanserade vinstmedel är negativ redovisas den under balansräkningsrubriken Balanserad förlust och när den är positiv under rubriken Balanserad vinst.
Förändringen av Riksbankens eget kapital efter resultatdispositionen av 2024 års resultat samt erhållet kapitaltillskott framgår av tabellen nedan.
Förändring av Riksbankens eget kapital efter resultatdispositionen av 2025 års resultat
| Balanserade | |||
| Grundfond | Reservfond | vinstmedel | |
| Saldo den 31 december 2024 | 40 000 | 1 191 | –18 182 |
| Resultatdisposition 2024 års resultat | – | 36 | – |
| Saldo den 31 december 2025 | 40 000 | 1 227 | –18 182 |
Målnivån för Riksbankens eget kapital enligt riksbankslagens bestämmelse om vinstutdelning uppgick per den 31 december 2025 till 63 300 miljoner kronor (63 100).
91
2025/26:RB1FINANSIELL REDOVISNING
Not 31 Ränteintäkter
| 2025 | 2024 | |
| Från utländska tillgångar: | ||
| SDR | 2 669 | 3 775 |
| Reservposition i IMF | 411 | 605 |
| PRGT (Poverty Reduction and Growth Trust) | 225 | 260 |
| NAB (New Arrangements to Borrow) | – | 1 |
| Bankkonton | 351 | 194 |
| Bankutlåning | 23 | 40 |
| Utlåningsrepor | 83 | 313 |
| Obligationer | 16 826 | 17 208 |
| Derivatinstrument | 1 | 2 |
| 20 589 | 22 398 | |
| Från inhemska tillgångar: | ||
| Statsskuldväxlar i svenska kronor | – | – |
| Statsobligationer i svenska kronor | 3 979 | 6 632 |
| Säkerställda obligationer i svenska kronor | 4 984 | 8 596 |
| Kommunobligationer i svenska kronor | 1 765 | 2 899 |
| Företagsobligationer i svenska kronor | 114 | 302 |
| Utlåningsfacilitet (RIX) | 1 | 1 |
| Personallån | 1 | 2 |
| 10 844 | 18 432 | |
| Summa | 31 433 | 40 830 |
Tidigare års nedskrivningar av värdepapper har återförts som ränteintäkter med 1 790 miljoner kronor (2 873) för det utländska innehavet och med 7 426 miljoner kronor (13 626) för det inhemska innehavet. Dessa återföringar har inte särredovisats i bokföringen utan har beräknats på värdepappersnivå och beaktat att värdepapper i utländsk valuta omsatts till högre räntor.
92
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 | |||
| Not 32 Räntekostnader | ||||
| 2025 | 2024 | |||
| Från utländska skulder: | ||||
| Inlåning Riksgälden | – | – | ||
| Inlåning Riksgälden IMF | –210 | –137 | ||
| Inlåningsrepor | –80 | –305 | ||
| Motpost till särskilda dragningsrätter | –2 526 | –3 576 | ||
| Derivatinstrument | –1 763 | –1 412 | ||
| –4 579 | –5 430 | |||
| Från inhemska skulder: | ||||
| Emitterade skuldcertifikat | –11 852 | –29 237 | ||
| Inlåningsfacilitet (RIX) | –2 717 | –4 905 | ||
| Marginalsäkerhetsskuld | –3 | – | ||
| Kontantdepåer | –23 | –37 | ||
| –14 595 | –34 179 | |||
| Summa | –19 174 | –39 609 | ||
| Not 33 Realiserat resultat från finansiella transaktioner | ||||
| 2025 | 2024 | |||
| Priseffekt: | ||||
| Realiserat resultat utländska värdepapper | 1 480 | –204 | ||
| Realiserat resultat inhemska värdepapper | 827 | 931 | ||
| Realiserat resultat futures | 148 | –222 | ||
| 2 455 | 505 | |||
| Valutakurseffekt: | ||||
| Realiserade valutakurseffekter | 2 549 | 4 849 | ||
| 2 549 | 4 849 | |||
| Guldvärdeeffekt: | ||||
| Realiserade guldvärdeeffekter | – | – | ||
| Summa | 5 004 | 5 354 | ||
Valutakurseffekten uppdelad på valutorna framgår av tabellen nedan.
93
2025/26:RB1FINANSIELL REDOVISNING
Valutakurseffekten uppdelad på valutor
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Realiserade valutakurseffekter: | ||
| Amerikanska dollar | 282 | 3 768 |
| Euro | 497 | 489 |
| Brittiska pund | 253 | 156 |
| Japanska yen | – | 0 |
| Australiska dollar | –73 | 99 |
| Kanadensiska dollar | 754 | 17 |
| Särskilda dragningsrätter | 546 | 320 |
| Norska kronor | –35 | –11 |
| Danska kronor | 325 | 11 |
| 2 549 | 4 849 | |
| Summa | 2 549 | 4 849 |
Not 34 Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner
| 2025 | 2024 | |
| Nedskrivning utländska värdepapperspriser | –821 | –5 670 |
| Nedskrivning inhemska värdepapperspriser | –230 | –580 |
| Nedskrivning valutor | –9 819 | –174 |
| Summa | –10 870 | –6 424 |
Vid årets slut gjordes prisnedskrivningar i de obligationsinnehav där marknadspriset vid årets utgång understeg anskaffningspriset. Nedskrivning av valutor avser valutainnehavet av amerikanska dollar, euro, australiska dollar, kanadensiska dollar samt norska kronor.
Not 35 Nettointäkter av avgifter
| 2025 | 2024 | |
| Avgifter RIX-RTGS | 233 | 178 |
| Avgifter RIX-INST (exklusive TIPS-avgiften) | 28 | 26 |
| Avgifter för att täcka TIPS-avgiften till ECB | 26 | 20 |
| Avgifter tester | 3 | – |
| TIPS-avgift till ECB | –26 | –20 |
| Depå- och transaktionsavgifter | –38 | –29 |
| Summa | 226 | 175 |
Not 36 Erhållna utdelningar från aktier och andelar
Under 2025 fick Riksbanken en utdelning från BIS på 86 miljoner kronor (88).
94
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 | ||||
| Not 37 Övriga intäkter | |||||
| 2025 | 2024 | ||||
| Ersättning för inlösen av ogiltiga sedlar | 2 | 3 | |||
| Mottagna ej inlösta kontanter | 14 | 21 | |||
| Ersättning för infärgade sedlar m.m. | 0 | 0 | |||
| Sida | 2 | 3 | |||
| Skuldavskrivna sedlar | – | 935 | |||
| Skrotförsäljning av mynt | 73 | – | |||
| Övrigt | 16 | 7 | |||
| Summa | 107 | 969 | |||
| Intäkterna från Sida avser ersättning för experthjälp till centralbanker i några | |||||
| utvecklingsländer, så kallad teknisk assistans. | |||||
| Not 38 Personalkostnader | |||||
| 2025 | 2024 | ||||
| Löner och andra ersättningar | –440 | –418 | |||
| Sociala avgifter | –138 | –130 | |||
| –578 | –548 | ||||
| Pensionspremier | –137 | –129 | |||
| Pensionsutbetalningar | –6 | –6 | |||
| Förändring av pensionsskulden | 5 | 6 | |||
| Särskild löneskatt | –33 | –33 | |||
| –171 | –162 | ||||
| Utbildning | –5 | –4 | |||
| Personalrepresentation | –1 | –1 | |||
| Övrigt | –12 | –15 | |||
| –18 | –20 | ||||
| Summa | –767 | –730 | |||
Pensionspremier betalades ut i enlighet med pensionsavtalet för arbetstagare hos staten med flera (PA 16).
Posten Pensionsutbetalningar avser utbetalningar dels till pensionärer med avgångsdag före 2003, dels till personer som sedan 2003 har beviljats delpension eller pensionsersättning före 65 års ålder.
Löner och andra ersättningar till ledamöterna i direktionen uppgick under
2025 till 15,0 miljoner kronor (14,4), fördelade enligt följande:
95
2025/26:RB1FINANSIELL REDOVISNING
Löner och ersättningar till ledamöterna i direktionen
| 2025 | 2024 | |
| Erik Thedéen | 3,6 | 3,4 |
| Anna Breman | 2,7 | 2,9 |
| Per Jansson | 2,9 | 2,7 |
| Aino Bunge | 2,9 | 2,7 |
| Anna Seim | 2,9 | 1,7 |
| Martin Flodén | – | 1,0 |
| Karensperiodlön | 0,5 | 1,3 |
| Summa | 15,5 | 15,7 |
Fullmäktige beslutade den 28 oktober 2011 att direktionsledamöter under den lagstiftade karensperioden efter att anställningen har upphört ska få full lön i högst sex månader, dock med avräkning för eventuella inkomster av annan tjänst under tiden. Enligt riksbankslagen får sedan den 1 januari 2023 riksbankschefen och en vice riksbankschef utses på nytt en gång. Som en följd av denna ändring i lagen har avsättningar för karensperiodlöner gjorts för samtliga direktionsledamöter.
Fullmäktige har beslutat att förordningen (2016:411) om tjänstepension, inkomstgaranti och avgångsvederlag till myndighetschefer ska tillämpas på samtliga nuvarande direktionsledamöter med undantag av Per Jansson. För honom har fullmäktige beslutat att förordningen (2003:55) om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning ska tillämpas.
Not 39 Administrationskostnader
| 2025 | 2024 | |
| Information, extern representation | –4 | –5 |
| Transport, resor | –17 | –17 |
| Konsultuppdrag | –75 | –83 |
| Övriga externa tjänster | –140 | –123 |
| It-drift | –295 | –196 |
| Ekonomipris | –26 | –22 |
| Kontors- och fastighetsdrift | –89 | –81 |
| Övrigt | –21 | –17 |
| Summa | –667 | –544 |
I informationskostnaderna ingår kostnader för Riksbankens löpande publikationer, bland annat de penningpolitiska rapporterna, de finansiella stabilitetsrapporterna och årsredovisningen. Kostnaderna för representation uppgick till 1 miljon kronor (1).
I posten Transport, resor ingår förutom resekostnader även kostnader för Riksbankens transporter av sedlar och mynt.
Konsultkostnaderna uppgick till 75 miljoner kronor (83). I detta belopp ingår bland annat kostnaderna för it-konsulter med 61 miljoner kronor (61).
96
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 |
Inom Övriga externa tjänster är kostnaden för statistikleveranser om
87 miljoner kronor (83) den enskilt största posten. Den avser främst ersättning till SCB som tagit fram bland annat betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik. Dessutom ingår ett revisionsarvode till Riksrevisionen och fullmäktiges revisorer med 0,5 miljoner kronor (0,5). Till följd av en ändring i lagen tar Riksrevisionen sedan räkenskapsåret 2024 inte ut avgifter.
I posten It-drift ingår bland annat licenskostnader om 104 miljoner kronor (82) och kostnader för it-tjänster om 153 miljoner kronor (110).
I posten Ekonomipris ingår prissumman om 11 miljoner kronor (11) och administrationskostnaderna för detta pris om 15 miljoner kronor (11).
De största posterna inom kostnadsgruppen Kontors- och fastighetsdrift är reparation och underhåll av Riksbankens lokaler om 14 miljoner kronor (11) och lokalhyror om 52 miljoner kronor (45).
Not 40 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
Under denna post redovisas planenliga avskrivningar av de materiella och immateriella anläggningstillgångarna.
Not 41 Sedel- och myntkostnader
Under 2025 köptes mynt in för totalt 7 miljoner (–). Inga sedlar köptes in under 2025 (–). Inga minnesmynt köptes in under 2025 (–).
Not 42 Överföring till/från riskavsättningar
Inga överföringar till eller från riskavsättningar har beslutats för 2025 och 2024.
Not 43 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser med mera
Ställda säkerheter
Vid utgången av 2025 ställdes inga värdepapper som säkerhet vid utländska värdepappersrepor (–).
Eventualförpliktelser
•Vid utgången av 2025 fanns inga utestående ersättningskrav (–).
•Riksbanken har ett åtagande mot Nobelstiftelsen att årligen ställa medel till förfogande motsvarande prissumman för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne och att stå för administrationskostnaderna för detta pris. Åtagandet uppgick för 2025 till 26 miljoner kronor (22).
Eventualtillgångar
Vid utgången av 2025 fanns det inga utestående ersättningsanspråk (–).
97
| 2025/26:RB1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Utlånings- och växlingsåtaganden mot IMF
Vid utgången av 2025 uppgick Riksbankens återstående utlånings- och växlingsåtaganden till 302 772 miljoner kronor (348 593), se tabellen och beskrivningen nedan.
Återstående utlånings- och växlingsåtaganden mot IMF
2025-12-31 2024-12-31
Särskilda dragningsrätter Avtalat åtagande (2*tilldelning) SDR-tilldelning (se not 21) SDR-innehav (se not 2) Återstående
Insatskapital (kvot)
Avtalat åtagande (Insatskapital se not 2) Reservposition (se not 2)
Återstående
PRGT-avtal Avtalat åtagande PRGT-utlåning (se not 2) Återstående
NAB
Avtalat åtagande NAB-utlåning (se not 2) Återstående
| 164 122 | 186 718 |
| 82 061 | 93 359 |
| –88 318 | –98 605 |
| 157 865 | 181 472 |
| 55 971 | 63 678 |
| –14 903 | –16 572 |
| 41 068 | 47 106 |
| 14 530 | 16 530 |
| –7 969 | –7 187 |
| 6 561 | 9 343 |
| 56 999 | 64 847 |
| – | – |
| 56 999 | 64 847 |
| Kreditavtal | 40 279 | 45 825 |
| Totalt återstående åtagande | 302 772 | 348 593 |
Särskilda dragningsrätter
Åtagandet som gäller SDR innebär att Riksbanken, enligt IMF-stadgarna, kan bli skyldig att köpa SDR mot utländsk valuta till ett belopp som innebär att Riksbankens sammanlagda innehav av SDR uppgår till högst 300 procent av den ordinarie tilldelningen, det vill säga ett tilldelat belopp om 82 061 miljoner kronor (93 359) plus två gånger det tilldelade beloppet om 164 122 miljoner kronor (186 718). Inom detta åtagande ryms även Riksbankens stående förpliktelse att, om IMF så begär, köpa respektive sälja SDR mot betalning i amerikanska dollar eller euro inom ett spann mellan 50 och 150 procent av Riksbankens sammanlagda nettotilldelning av SDR. Eftersom Riksbankens innehav av SDR uppgår till 88 318 miljoner kronor (98 605), se not 2, uppgår det återstående åtagandet till 157 865 miljoner kronor (181 472).
98
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 |
Insatskapitalet
Riksbankens maximala åtagande i fråga om insatskapitalet uppgår till 4 430 miljoner SDR (4 430), vilket motsvarar 55 971 miljoner kronor (63 678). Ef- tersom den andel av det totala insatskapitalet som har betalats in i utländsk valuta, det vill säga reservpositionen, uppgick till 14 903 miljoner kronor (16 572) vid utgången av 2025 uppgår det återstående åtagandet till 41 068 miljoner kronor (47 106). Det motsvarar saldot på IMF:s kronkonto. IMF:s medlemmar beslutade i december 2023 att höja medlemsländernas kvoter med motsvarande 50 procent och samtidigt minska kravet på utlåning via NAB och Bilateral Borrowing Agreements (BBA). Sverige har godkänt höjningen av sin kvot, men för att arrangemanget ska träda i kraft krävs att medlemsländer motsvarande 85 procent av insatskapitalet har godkänt sina kvothöjningar. Detta kan komma att ske under 2026. I så fall skulle Sveriges kvot öka till totalt 6 645 miljoner SDR, samtidigt som de bilaterala lånen avslutas och NAB-av- talet minskar till 3 777 miljoner SDR.
PRGT-avtal
Riksbanken slöt i november 2016, juli 2020 och december 2022 avtal om utlåning till IMF om totalt 1 150 miljoner SDR, vilket motsvarar 14 530 miljoner kronor (16 530), under ett program benämnt Poverty Reduction and Growth Trust (PRGT). Eftersom Riksbankens PRGT-utlåning vid årsskiftet uppgick till 7 969 miljoner kronor (7 187), se not 2, uppgår det återstående åtagandet till 6 561 miljoner kronor (9 343). De medel som Riksbanken lånar ut i programmet kan utnyttjas av IMF för vidareutlåning till låginkomstländer.
NAB
Åtagandet i Riksbankens NAB-avtal (New Arrangements to Borrow) med IMF innebär att Riksbanken är skyldig att till IMF låna ut ett belopp som uppgår till högst 4 511 miljoner SDR (4 511), vilket motsvarar 56 999 miljoner kronor (64 847). Eftersom Riksbankens NAB-utlåning vid årsskiftet uppgick till – miljoner kronor (–), se not 2, uppgår det återstående åtagandet till 56 999 miljoner kronor (64 847).
Detta avtal aktiveras endast under särskilda omständigheter och syftar till att tillfälligt förstärka IMF:s utlåningskapacitet utöver de medel som är tillgängliga under posten Insatskapital. Den 1 januari 2021 förlängdes, efter riksdagens medgivande, Riksbankens åtagande under NAB med ytterligare en femårsperiod. Riksdagen godkände under 2024 Riksbankens framställning om att förlänga åtagandet att låna ut under NAB med ytterligare fem år från och med den 1 januari 2026. Om kvothöjningen träder i kraft (se punkten Insatskapitalet ovan) minskar låneåtagandet under NAB till 3 777 miljoner SDR.
99
| 2025/26:RB1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Kreditavtal
Den 1 januari 2021 förnyade Riksbanken, efter riksdagens medgivande, sitt bilaterala lån till IMF med ett belopp om 3 188 miljoner SDR, vilket motsvarar 40 279 miljoner kronor (45 825). För att IMF ska kunna nyttja det nya avtalet krävs det att IMF:s kvarvarande medel för utlåning från insatskapital och NAB understiger en nedre gräns om 100 000 miljoner SDR. Dessutom krävs det att långivare som tillsammans håller 85 procent av de utlovade låneresurserna godkänner att avtalen aktiveras. Sedan den 1 januari 2025 gäller, med riksdagens medgivande, ett nytt bilateralt avtal med IMF. Avtalet, som ersätter det befintliga avtalet, avser ett belopp om 3 188 miljoner SDR. Om kvothöjningen träder i kraft (se punkten Insatskapitalet ovan) avslutas det bilaterala avtalet.
Utbetalningsavtal
•Riksbanken har åtagit sig att tre månader efter en eventuell anfordran till BIS betala återstående 75 procent av det nominella värdet av Riksbankens aktieinnehav i BIS. Åtagandet uppgick vid utgången av 2025 till 65 miljoner SDR (65), vilket motsvarar 821 miljoner kronor (934).
•Riksbanken har ett valutaåterköpsavtal med Norges Bank som innebär att Norges Bank efter en särskild överenskommelse kan låna svenska kronor i utbyte mot norska kronor.
•Riksbanken har ett valutaåterköpsavtal med Danmarks Nationalbank som innebär att Danmarks Nationalbank efter särskild överenskommelse kan låna svenska kronor i utbyte mot danska kronor.
Inlåningsavtal
•BIS har utfärdat en kreditförklaring som inte är bindande enligt vilken BIS, på begäran av Riksbanken, efter en särskild överenskommelse kan låna ut utländsk valuta till Riksbanken. Denna kreditförklaring förlängdes under 2025 och gäller till och med den 24 april 2026.
•Riksbanken har ett avtal med BIS som innebär att Riksbanken efter särskild överenskommelse kan göra repotransaktioner med BIS i värdepapper denominerade i amerikanska dollar, euro och brittiska pund. Detta avtal förlängdes under 2025 och löper ut den 20 april 2026.
•Riksbanken har ett valutaåterköpsavtal med ECB som innebär att Riksbanken efter en särskild överenskommelse kan låna euro i utbyte mot svenska kronor.
•Riksbanken har ett valutaåterköpsavtal med Norges Bank som innebär att Riksbanken efter en särskild överenskommelse kan låna norska kronor i utbyte mot svenska kronor.
•Riksbanken har ett valutaåterköpsavtal med Danmarks Nationalbank som innebär att Riksbanken efter en särskild överenskommelse kan låna danska kronor i utbyte mot svenska kronor.
100
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 |
•Riksbanken har ett avtal som gäller FIMA, repofacilitet i amerikanska dollar, med Federal Reserve. Avtalet innebär att Riksbanken kan repa ut sitt amerikanska statspappersinnehav till Federal Reserve och få likvida medel i dollar.
Balans- och resultaträkning fördelad på uppdragsområden
Av tabellen nedan framgår Riksbankens nettointäkter och kostnader fördelade på uppdragsområden. Indelningen av uppdragsområden baseras i huvudsak på en centralbanks grundläggande uppgifter. Beloppen anges i miljoner kronor.
| 2025 | 2024 | |||||
| Uppdrags- | Netto- | Kost- | Netto- | Kost- | ||
| område | intäkter | nader | Resultat | intäkter | nader | Resultat |
| Penningpolitik | 1 | –258 | –257 | 2 | –222 | –220 |
| Finansiell stabilitet | 92 | –227 | –135 | 92 | –202 | –110 |
| Betalningar | 328 | –570 | –242 | 1 126 | –501 | 625 |
| Varav | ||||||
| Betalningssystem | 261 | –249 | 12 | 204 | –222 | –18 |
| Kontantförsörjning | 67 | –209 | –142 | 922 | –187 | 735 |
| Utveckling och analys | 0 | –112 | –112 | 0 | –92 | –92 |
| Tillgångsförvaltning | 6 378 | –275 | 6 103 | 158 | –247 | –89 |
| Statistik | 0 | –155 | –155 | 0 | –149 | –149 |
| Ekonomipris och full- | ||||||
| mäktige m.m. | 13 | –30 | –17 | 5 | –26 | –21 |
| Summa | 6 812 | –1 515 | 5 297 | 1 383 | –1 347 | 36 |
De fördelade andelarna ska så nära som möjligt spegla den verkliga förbrukningen av resurser inom varje uppdragsområde. Principen är att kostnaderna och intäkterna i så hög grad som möjligt direkt ska föras till respektive uppdragsområde utan inblandning av någon fördelningsnyckel.
Betalningssystemets kostnader ska finansieras av avgifter från deltagarna. Tillgångsförvaltningen ska ge så hög långsiktig avkastning som möjligt i förhållande till uppdraget och den risk som tas. För övriga uppdragsområden finns det inget krav på kostnadstäckning.
Fördelningsmodellen utgår från uppställningen i balans- och resultaträkningen, där Riksbankens resultat för 2025 uppgår till 5 297 miljoner kronor
(36)och Riksbankens tillgångar och skulder till 915 454 miljoner kronor (1 139 422) per den 31 december 2025.
101
| 2025/26:RB1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Fördelning av kostnader
Personalkostnader, exklusive it-personal
Personalkostnaderna för de medarbetare som är direkt involverade i ett uppdragsområde har fördelats utifrån den faktiska lönekostnaden. Lönekostnaderna för de medarbetare som ingår i stödfunktionerna har fördelats med hjälp av en fördelningsnyckel. Den oftast använda nyckeln är antalet direkt involverade årsarbetskrafter i förhållande till det totala antalet direkt involverade årsarbetskrafter inom alla uppdragsområden. I december 2025 var cirka 57 procent av totalt 513 årsarbetskrafter direkt involverade i något uppdragsområde. De resterande 43 procenten finns inom stödfunktionerna, främst it, kommunikation och internservice.
Administrationskostnader, exklusive it-kostnader
Riksbankens processredovisning innebär att administrationskostnaderna fördelas direkt per uppdragsområde vid fakturaregistreringen.
En stor del av Riksbankens kostnader är dock gemensamma kostnader, till exempel kostnader för lokaler, fastighetsskötsel, säkerhet och bevakning. Dessa kan inte direktfördelas utan har fördelats med hjälp av fördefinierade nycklar, som oftast består av antalet direkt involverade årsarbetskrafter per uppdragsområde i förhållande till det totala antalet direkt involverade årsarbetskrafter inom alla uppdragsområden.
Diagram 11 Fördelning av kostnadsslag per uppdragsområde 2025, miljoner kronor
102
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 |
Avskrivningar, exklusive it-relaterade investeringar
Avskrivningarna är direkt fördelade på det uppdragsområde som respektive anläggning stöder eller fördelade med fördefinierade nycklar.
Sedel- och myntkostnader
Under 2025 köptes mynt in för totalt 7 miljoner (–). Inga sedlar köptes in under 2025 (–). Kostnaderna belastar i sin helhet uppdragsområdet Kontantförsörjning.
It-kostnader
Med it-kostnader avses it-verksamhetens kostnader. Modellen för fördelning av it-kostnaderna bygger i huvudsak på följande princip. Kostnaderna för arbetsplatser och bassystem fördelas utifrån antalet direkt involverade årsarbetskrafter per uppdragsområde i förhållande till det totala antalet direkt involverade årsarbetskrafter inom alla uppdragsområden. Kostnaderna för applikationsdrift av verksamhetssystemen samt övriga it-kostnader (personal, konsulter, licenser med mera) fördelas utifrån verksamhetssystemets fasta kostnader för applikationsdrift genom den totala fasta kostnaden för applikationsdrift för alla verksamhetssystem. Avskrivningar för verksamhetssystem som tillhör ett eller flera uppdragsområden fördelas direkt till respektive system.
Fördelning av nettointäkter
Intäkterna har förts till det uppdragsområde som ansvarar för dem. Till exempel har seignorageintäkterna, det vill säga den del av Riksbankens avkastning som kommer från rätten att ge ut sedlar och mynt, inte förts till kontanthanteringen utan i stället till tillgångsförvaltningen eftersom det uppdragsområdet ansvarar för förvaltningen av de tillgångar som genererar seignorageintäkterna.
Eftersom Riksbanken inte har några öronmärkta tillgångar som exakt svarar mot posten Utelöpande sedlar och mynt görs en schablonberäkning vid uppskattningen av seignorageintäkterna från dessa tillgångar. De totala kassaflödesmässiga intäkterna från Riksbankens tillgångar uppgick för 2025 till 28 343 miljoner kronor, varav ränteintäkter till 23 339 miljoner kronor och realiserat pris- och valutakursresultat till 5 004 miljoner kronor. Eftersom sedel- och myntstockens genomsnittliga andel av balansomslutningen under 2025 var 5,5 procent, antas att 5,5 procent av intäkterna, det vill säga 1 559 miljoner kronor, hänför sig till rätten att ge ut sedlar och mynt.
Kostnaden för kontanthanteringen uppgick för 2025 till 209 miljoner kronor. Därutöver uppgick räntekompensationen för kontantdepåerna till 23 miljoner kronor och avgifterna vid inlösen av ogiltiga sedlar till 2 miljoner kronor. Under 2025 erhölls även 73 miljoner kronor vid försäljning av ogiltiga mynt, så kallad skrotförsäljning. Nettot av Riksbankens intäkter och kostnader som
103
| 2025/26:RB1 | FINANSIELL REDOVISNING |
| kan hänföras till utgivningen av sedlar och mynt, det vill säga seignoraget, | |
| uppgick således för 2025 till 1 559 – 209 – 23 + 2 + 73 = 1 402 miljoner kronor | |
| (1 207). | |
| Nettointäkterna inom uppdragsområdet Finansiell stabilitet utgörs främst | |
| av utdelningen från Riksbankens innehav av BIS-aktier. | |
| De nettointäkter för tillgångsförvaltningen som redovisas i resultaträk- | |
| ningen uppgick till 6 378 miljoner kronor (158). Den totala avkastningen från | |
| Riksbankens tillgångsförvaltning för 2025 uppgick till 5 970 miljoner kronor | |
| (47 441). |
Fördelning av tillgångar och skulder
Av tabellen nedan framgår hur Riksbankens tillgångar och skulder är fördelade på uppdragsområden i miljoner kronor.
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |||
| Uppdragsområde | Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder |
| Finansiell stabilitet | 441 | – | 441 | – |
| Kontantförsörjning | – | 56 349 | – | 57 594 |
| Tillgångsförvaltning | 914 015 | 670 475 | 1 138 007 | 894 371 |
| Ofördelat | 998 | 188 630 | 974 | 187 457 |
| Summa | 915 454 | 915 454 | 1 139 422 | 1 139 422 |
Tillgångarna inom uppdragsområdet Finansiell stabilitet består av aktieinnehavet i BIS.
Posten Ofördelade tillgångar innehåller främst posten Materiella och immateriella anläggningstillgångar.
Posten Ofördelade skulder innehåller främst eget kapital, värderegleringskonton och årets resultat.
104
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RB1 |
Femårsöversikt
Ifemårsöversikten presenteras balans- och resultaträkningarna omräknade enligt de nu gällande redovisningsprinciperna.
Balansräkning
Miljoner kronor
2025-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31
TILLGÅNGAR
| Guld | 161 188 | 117 472 | 83 928 | 76 488 | 66 680 |
| Fordringar i utländsk | |||||
| valuta på hemmahörande | |||||
| utanför Sverige | 526 345 | 579 264 | 531 574 | 595 804 | 495 788 |
| Fordringar på IMF | 111 190 | 122 364 | 115 273 | 115 530 | 102 794 |
| Banktillgodohavanden, | |||||
| lån och värdepapper | 415 155 | 456 900 | 416 301 | 480 274 | 392 994 |
| Utlåning i svenska kronor | |||||
| till kreditinstitut i Sverige | |||||
| relaterad till penningpoli- | |||||
| tiska transaktioner | – | 112 | 213 | – | 19 068 |
| Strukturella transaktioner | – | – | – | – | 19 000 |
| Utlåningsfacilitet | – | 112 | 213 | – | 68 |
| Värdepapper i svenska | |||||
| kronor utgivna av hem- | |||||
| mahörande i Sverige | 219 239 | 434 990 | 626 688 | 819 664 | 974 712 |
| Övriga tillgångar | 8 682 | 7 584 | 13 295 | 8 005 | 8 001 |
| Materiella och immateriella | |||||
| anläggningstillgångar | 714 | 643 | 605 | 600 | 576 |
| Finansiella tillgångar | 554 | 554 | 554 | 554 | 554 |
| Derivatinstrument | 2 563 | – | 5 299 | – | – |
| Förutbetalda kostnader | |||||
| och upplupna intäkter | 4 712 | 6 205 | 6 684 | 6 721 | 6 725 |
| Övriga tillgångar | 139 | 182 | 153 | 130 | 146 |
| Summa tillgångar | 915 454 | 1 139 422 | 1 255 698 | 1 499 961 | 1 564 249 |
Tabellen fortsätter på nästa sida.
105
2025/26:RB1FINANSIELL REDOVISNING
2025-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31
SKULDER OCH EGET
KAPITAL
| Utelöpande sedlar och | |||||
| mynt | 55 863 | 57 094 | 58 462 | 64 956 | 61 462 |
| Sedlar | 52 712 | 53 945 | 55 314 | 61 798 | 58 315 |
| Mynt | 3 151 | 3 149 | 3 148 | 3 158 | 3 147 |
| Skulder i svenska kronor | |||||
| till kreditinstitut i Sverige | |||||
| relaterade till penningpo- | |||||
| litiska transaktioner | 155 581 | 236 830 | 246 516 | 574 293 | 588 068 |
| Inlåningsfacilitet | 155 581 | 236 830 | 246 516 | 574 293 | 588 068 |
| Övriga skulder i svenska | |||||
| kronor till kreditinstitut | |||||
| i Sverige | 40 226 | 236 | 251 | 268 | 108 |
| Emitterade skuldcertifikat | 381 610 | 553 562 | 739 749 | 583 726 | 535 007 |
| Skulder i svenska kronor | |||||
| till övriga hemmahörande | |||||
| i Sverige | 66 | 1 297 | 4 820 | 2 436 | 806 |
| Skulder i svenska kronor | |||||
| till hemmahörande utan- | |||||
| för Sverige | 920 | 3 525 | 587 | 8 230 | 8 363 |
| Skulder i utländsk valuta | |||||
| till hemmahörande | |||||
| i Sverige | 8 960 | 5 174 | 2 614 | 75 586 | 126 651 |
| Skulder i utländsk valuta | |||||
| till hemmahörande utan- | |||||
| för Sverige | – | – | 3 371 | – | – |
| Motpost till SDR | |||||
| som tilldelats av IMF | 82 061 | 93 359 | 87 613 | 90 417 | 82 280 |
| Övriga skulder | 2 956 | 6 029 | 1 876 | 1 245 | 910 |
| Derivatinstrument | – | 4 369 | – | – | – |
| Upplupna kostnader | |||||
| och förutbetalda intäkter | 1 268 | 1 586 | 1 797 | 1 174 | 845 |
| Övriga skulder | 1 688 | 74 | 79 | 71 | 65 |
| Avsättningar | 545 | 563 | 426 | 423 | 5 435 |
| Riskavsättningar | – | – | – | – | 5 000 |
| Övriga avsättningar | 545 | 563 | 426 | 423 | 435 |
Tabellen fortsätter på nästa sida.
106
FINANSIELL REDOVISNING2025/26:RB1
2025-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31
| Värderegleringskonton | 158 324 | 158 708 | 111 404 | 116 563 | 88 707 | |
| Eget kapital | 23 045 | 23 009 | –18 182 | 62 552 | 66 488 | |
| Grundfond | 40 000 | 40 000 | – | 1 000 | 1 000 | |
| Reservfond/reserver | 1 227 | 1 191 | – | 61 552 | 65 488 | |
| Balanserad förlust | –18 182 | –18 182 | –18 182 | – | – | |
| Årets resultat | 5 297 | 36 | 16 191 | –80 734 | –36 | |
| SUMMA SKULDER | ||||||
| OCH EGET KAPITAL | 915 454 | 1 139 422 | 1 255 698 | 1 499 961 | 1 564 249 | |
| Resultaträkning | ||||||
| Miljoner kronor | ||||||
| 2025 | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | ||
| Räntenetto | 12 259 | 1 221 | 2 314 | 1 158 | 2 912 | |
| Ränteintäkter | 31 433 | 40 830 | 45 106 | 11 661 | 4 557 | |
| Räntekostnader | –19 174 | –39 609 | –42 792 | –10 503 | –1 645 | |
| Nettoresultat av finansiella | ||||||
| transaktioner och nedskriv- | ||||||
| ningar | –5 866 | –1 070 | 14 993 | –85 961 | –2 165 | |
| Realiserat resultat från | ||||||
| finansiella transaktioner | 5 004 | 5 354 | 16 369 | –6 333 | 2 781 | |
| Nedskrivningar av finansiella | ||||||
| tillgångar och positioner | –10 870 | –6 424 | –1 376 | –79 628 | –4 946 | |
| Nettointäkter av avgifter | 226 | 175 | 141 | 115 | 106 | |
| Erhållna utdelningar | 86 | 88 | 71 | 64 | 110 | |
| Övriga intäkter | 107 | 969 | 58 | 31 | 59 | |
| Förvaltningskostnader | –1 515 | –1 347 | –1 386 | –1 141 | –1 058 | |
| Personalkostnader | –767 | –730 | –671 | –589 | –546 | |
| Administrationskostnader | –667 | –544 | –531 | –471 | –441 | |
| Avskrivningar av | ||||||
| materiella och immateriella | ||||||
| anläggningstillgångar | –74 | –73 | –71 | –66 | –65 | |
| Sedel- och myntkostnader | –7 | 0 | –113 | –15 | –6 | |
| Resultat före överföring | ||||||
| till/från riskavsättningar | 5 297 | 36 | 16 191 | –85 734 | –36 | |
| Överföring till/från riskav- | ||||||
| sättningar | – | – | – | 5 000 | – | |
| Årets resultat | 5 297 | 36 | 16 191 | –80 734 | –36 | |
107
2025/26:RB1
INTERN STYRNING OCH KONTROLL
Riksbankens interna styrning och kontroll bidrar till att vi som myndighet med rimlig säkerhet kan fullgöra våra uppgifter och uppnå de mål och krav som riksbankslagen ställer på verksamheten.
Förutsättningar för intern styrning och kontroll
Roll- och ansvarsfördelning
En fungerande intern styrning och kontroll kräver en sund intern miljö på Riksbanken. Den ska präglas av tydliga roller och tydligt ansvar, tydligt kommunicerade och förankrade mål och strategier, tydlig styrning, ändamålsenliga styrdokument och en stark etisk och moralisk kultur. Riksbankens roll- och ansvarsfördelning inom intern styrning och kontroll bygger på tre ansvarslinjer med olika roller och ansvar inom riskhantering, uppföljning och kontroll av processen.
Ansvarslinjerna visar dels det generella riskägarskapet i den första ansvarslinjen, dels vilka roller och uppgifter kontrollfunktionerna i den andra och tredje ansvarslinjen har. Utöver den interna organisationen är Riksbanken även föremål för extern granskning och utvärdering, vilket också bidrar till direktionens bedömning.
Riskhantering
Riskanalyser görs inom alla verksamhetsområden, och nödvändiga åtgärder vidtas för att hantera och begränsa väsentliga risker. I samband med riskanalyserna bedöms även omständigheter som kan innebära risk för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter. Riksbankens ledningsgrupp genomför återkommande övergripande riskanalyser, och de görs även vid väsentliga förändringar i verksamheten.
108
| INTERN STYRNING OCH KONTROLL | 2025/26:RB1 |
Det finns väsentliga risker både inom den uppdragsnära verksamheten – som penningpolitik, betalningar, finansiell stabilitet, tillgångsförvaltning samt statistik och forskning – och inom funktioner som krävs för att Riksbanken ska fungera, till exempel it och digitalisering, säkerhetsskydd, informationssäkerhet och redovisning.
Systematisk uppföljning
Riksbankens uppföljning av intern styrning och kontroll bygger på den regelbundna verksamhetsuppföljningen. Den omfattar verksamhetsplaner, mål, verksamhetsutveckling och redovisat ekonomiskt resultat och budget. Här ges också en överblick av riskläget samt kompletterande rapporter från Riksbankens kontrollfunktioner.
Dokumentation
Direktionens bedömning av intern styrning och kontroll bygger på flera underlag. Bland dem finns Riksbankens samlade tertialuppföljning, budgetuppföljning och månadsbokslut, Riksbankens säkerhetsskyddsanalys, riskavdelningens tertialvisa riskrapport samt årsrapporten om intern styrning och kontroll.
Andra relevanta underlag är exempelvis granskningsrapporter och årsrapporter från Riksbankens dataskyddsombud, internrevisionsavdelningen och fullmäktiges revisionsfunktion samt externa granskningar från exempelvis Riksrevisionen, riksdagen och finansutskottet.
Förebyggande arbete mot korruption och andra oegentligheter
Inom riskhanteringen bedöms och hanteras situationer som kan leda till oegentligheter eller korruption. Det finns kontroller för att förebygga sådana händelser, och vid behov vidtas ytterligare åtgärder som att begränsa medarbetares befogenheter i it-system eller införa skyddande rutiner.
Det pågår ett kontinuerligt förebyggande arbete mot korruption och andra oegentligheter på Riksbanken. Arbetet utgår från att alla medarbetare ska känna till den statliga värdegrunden och Riksbankens gemensamma etiska regler. Riksbanken har fortsatt det proaktiva arbetet med att göra medarbetarna medvetna om riskerna, till exempel genom återkommande utbildningar, etisk timme i ledningsgruppen samt genom initiativet Riksbanken i staten som syftar till att alla anställda ska ha förståelse för den statliga värdegrunden och ökade kunskaper om de krav som ställs på Riksbanken som myndighet.
Riksbanken har rutiner för att utreda och hantera ärenden som rapporteras till visselblåsarfunktionen, dit man anonymt kan rapportera exempelvis misstänkta oegentligheter, regelbrott, otillbörliga påtryckningar, jäv eller allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen.
109
| 2025/26:RB1 | INTERN STYRNING OCH KONTROLL |
Direktionens bedömning av intern styrning och kontroll
Direktionen ansvarar för verksamheten och ska se till att den bedrivs i enlighet med riksbankslagen. Direktionen har det yttersta ansvaret för att det finns en process för intern styrning och kontroll som fungerar betryggande. Bedömningen bygger på riksbankslagens definition, där riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation ingår (7 kap. 8 § riksbankslagen).
Direktionen ska i årsredovisningen lämna sin bedömning av om den interna styrningen och kontrollen har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser (8 kap. 3 § riksbankslagen).
Direktionen har utvärderat om den interna styrningen och kontrollen under 2025 har uppfyllt de krav som ställs i riksbankslagen och gör bedömningen att den har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser.
Stockholm den 10 februari 2026
| Erik Thedéen | Aino Bunge |
| riksbankschef | förste vice riksbankschef |
| Per Jansson | Anna Seim |
| vice riksbankschef | vice riksbankschef |
110