Vissa ändringar i reglementet för riksgäldskontoret (Framställning / redogörelse 1974:23)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

RIKSGÄLDSKONTORET

1974-10-24

Till riksdagen

Vissa ändringar i reglementet för riksgäldskontoret

Fullmäktige i riksgäldskontoret lägger härmed fram förslag till vissa
ändringar i reglementet för riksgäldskontoret.

Det bör framhållas, att någon mera allmän omarbetning av reglementet
inte skett i detta sammanhang även om en sådan måste anses påkallad
med hänsyn till att reglementet i flera avseenden har en ålderdomlig
prägel. Skäl talar således för att en sådan omarbetning av reglementet bör
ske i lämpligt sammanhang.

De ändringar i reglementet som fullmäktige nu föreslår sammanhänger
till stor del med grundlagsreformen. Härutöver föreslås även vissa andra
ändringar som fullmäktige funnit motiverade. Innebörden av sistnämnda
ändringsförslag framgår av de kommentarer som fogats till de skilda
paragraferna i förslaget. Vidare föreslås, att vissa bestämmelser, som
numera är föråldrade, bör utgå ur reglementet.

Bestämmelser om sekretess finns för närvarande i reglementet endast
beträffande fullmäktige och riksgäldsdirektören (6 §). För riksgäldskontorets
personal finns vissa bestämmelser om tystnadsplikt i den av
fullmäktige fastställda tjänstgöringsordningen för riksgäldskontoret. Frågan
om sekretess för nämnda personal är således inte rättsligt reglerad.
Sekretessfrågorna är för närvarande föremål för utredning av den s. k.
offentlighetskommittén. Resultatet av kommitténs arbete bör avvaktas
innan nyssnämnda fråga regleras.

Förslaget till ändringar i reglementet jämte kommentarer bilägges
denna skrivelse.

Under åberopande av det anförda får fullmäktige hemställa, att
riksdagen måtte antaga de reglementsändringar som framgår av härvid
fogad bilaga.

I detta ärendes behandling har deltagit fullmäktiges vice ordförande
samt herrar Adamsson, Antonsson, Magnusson, Helén, Kristenson,
Dahlberg ävensom riksgäldsdirektören.

På fullmäktiges vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

!Ingmar Jansson

1 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 23

1974:23

Bilaga A

Förslag till ändringar i reglemente för riksgäldskontoret

I denna bilaga upptas endast de paragrafer som föreslås ändrade.

(Gällande lydelse)

1 §

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av
svenska statens skuld, för vilken
riksdagen enligt § 66 regeringsformen
ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar,
som av rikets ständer eller
riksdagen blivit å detta verk anvisade; c)

att mottaga, förvalta och redovisa
alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla
uppkommande, till riksgäldskontoret
levererade överskott och behållningar
riksdagen tillhanda;

d) att, i saknad av annan tillgång
för bestridande av beviljade
och å riksgäldskontoret anvisade
utgifter, upplåna därtill oundgängligen
erforderliga medel; samt

e) att utföra alla uppdrag och
åligganden, som riksgäldskontoret
för övrigt av rikets ständer eller
riksdagen erhållit, så framt de ej
utföras av riksdagens förvaltningskontor.

(Föreslagen lydelse)

1 §

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att i enlighet med riksdagens
bemyndigande taga upp och förvalta
lån till staten (jfr 9 kap. 10 §
2 st. regeringsformen och 1 § lag
1974:568 om riksgäldskontoret);

b) att verkställa alla de utbetalningar,
som av riksdagen blivit å
detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa
alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla
uppkommande, till riksgäldskontoret
levererade överskott och behållningar
riksdagen tillhanda;

d) att, i saknad av annan tillgång
för bestridande av beviljade
och å riksgäldskontoret anvisade
utgifter, upplåna därtill oundgängligen
erforderliga medel; samt

e) att utföra alla uppdrag och
åligganden, som riksgäldskontoret
för övrigt av riksdagen erhållit.

1 a §

Uppkommer under riksgäldskon
torets verksamhet anledning
att väcka fråga om författningsändring
eller annan åtgärd från
statens sida, äga fullmäktige göra
framställning i ämnet till riksdagen
eller regeringen.

Kommen tar:

Bestämmelsen är en uppföljning av RO 3.8.3. Jfr grundlagsprop. s.
537 och 2 § 4 st. instruktion för riksdagens ombudsmän.

1974:23

2 §

De till riksgäldskontoret hörande
och dit anslagna medel må icke
under någon förevändning eller
med vad villkor som helst därifrån
ryckas eller användas till andra
behov än dem riksdagen bestämt.
Allt förordnande, som däremot
strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen).

Vid likviderande av riksgäldskontorets
fordringar må ackord
utan riksdagens särskilda samtycke
icke medgivas.

2 §

Till riksgäldskontoret hörande
och dit anslagna medel få icke
användas på annat sätt än riksdagen
har bestämt (jfr 9 kap. 2 §
regeringsformen).

Vid likviderande av riksgäldskontorets
fordringar må ackord
utan riksdagens särskilda samtycke
icke medgivas. Dock må efter
noggrann prövning i varje särskilt
fall fullmäktige bevilja riksgäldskontorets
gäldenärer ackord eller
eftergift på deras skuld eller biträda
överenskommelse mellan gäldenär
och hans fordringsägare om betalning
av gäld, allt upp till ett högsta
belopp i varje särskilt fall av kr.
10 000.

Kommentar:

För Kungl. Maj:ts verk finns sedan år 1965 (Kungl. Maj:ts kungörelse
1965:921 om bevakning och avskrivning av vissa statens fordringar,
m. m.) vissa möjligheter till avskrivning och eftergift av fordringar. I
remissyttrande över det betänkande som föregick ovannämnda kungörelse
(SOU 1962:49) meddelade fullmäktige bl. a., att fullmäktige hade för
avsikt att i lämpligt sammanhang göra framställning till dåvarande
riksdagens bankoutskott om möjlighet för fullmäktige att utan riksdagens
hörande avskriva fordringar. Den nu föreslagna bestämmelsen går ett steg
längre och skulle även innebära rätt till eftergift av fordringar. Bestämmelsen
motsvarar emellertid — med undantag för angivandet av maximibelopp
— helt motsvarande stadgande i reglementet för bankofullmäktige
(19 §).

3 §

Förvaltningen av riksgäldskontoret,
dess medel och tillhörigheter
är av riksdagen uppdragen åt
sju fullmäktige, vilka jämte suppleanter
utses i den ordning, § 70
riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankoms 1*

Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 23

3 §

Riksgäldskontoret förvaltas av
sju av riksdagen valda fullmäktige
(jfr 2 § lag 1974:568 om riksgäldskontoret).

Vid fullmäktiges sammankomster
föres ordet av den, som av
riksdagen blivit därtill utsedd.

1974:23

ter föres ordet av den, som av
riksdagen blivit därtill utsedd.
Fullmäktige äga att själva bland
sig välja vice ordförande att föra
ordet, när hinder för ordföranden
inträffar.

6 §

Fullmäktige äro förbundna att
vid riksgäldskontorets förvaltning
ställa sig till efterrättelse ej mindre
rikets grundlagar än även detta
reglemente samt övriga rörande
riksgäldskontoret gällande föreskrifter.

Fullmäktige böra dolt och förtegat
hålla, vad vid kontorets förvaltning
förefaller, som tyst vara
bör.

Vad i denna paragraf stadgas
om fullmäktig gäller även riksgäldsdirektören,
där han ej är fullmäktig.

7 §

Blir fullmäktig ledamot av
statsrådet eller kommer i den författning,
att han jämlikt § 26 riksdagsordningen
icke må såsom riksdagsman
godkännas, skall han genast
frånträda fullmäktigbefattningen
och suppleant inträda i
hans ställe.

Vad sålunda stadgats åge motsvarande
tillämpning i fråga om
skyldighet för riksgäldsdirektören
att frånträda befattningen såsom
riksgäldsdirektör.

9 §

1. Fullmäktige utse för en tid
av högst tre år i sänder inom eller
utom sig en riksgäldsdirektör att
vara chef för riksgäldskontoret.

Till ersättare för riksgäldsdirektören
att tjänstgöra vid semester

Fullmäktige äga att själva bland
sig välja vice ordförande att föra
ordet, när hinder för ordföranden
inträffar.

6§

Fullmäktige äro förbundna att
vid riksgäldskontorets förvaltning
ställa sig tili efterrättelse rikets
grundlagar, riksdagsordningen, lag
om riksgäldskontoret, detta reglemente
och övriga rörande riksgäldskontoret
gällande föreskrifter.

Fullmäktige böra dolt och förtegat
hålla, vad vid kontorets förvaltning
förefaller, som tyst vara
bör.

Vad i denna paragraf stadgas
om fullmäktig gäller även riksgäldsdirektören,
där han ej är fullmäktig.

7 §

Utgår (jfr 2 § lag om riksgäldskontoret
och 9 § härnedan).

9 §

1. Fullmäktige utse för en tid
av högst tre år i sänder inom eller
utom sig en riksgäldsdirektör att
vara chef för riksgäldskontoret.
Endast den som är myndig kan
vara riksgäldsdirektör. Statsråd får

1974:23

eller förfall i övrigt för denne
förordna fullmäktige en tjänsteman
i verket, dock att fullmäktige,
om särskilda omständigheter så
påkalla, må kunna utse en fullmäktig
till ersättare.

Vid förfall för såväl riksgäldsdirektören
som dennes ersättare
äga fullmäktige utse en tillfällig
ersättare.

Det åligger riksgäldsdirektören
att i överensstämmelse med detta
reglemente samt de beslut och
föreskrifter, som fullmäktige meddela,
handhava den närmaste ledningen
av arbetet med upplåningen
för statens räkning och
förvaltningen av statsskulden, anordna
medel till av fullmäktige
beslutade eller eljest bestämda utbetalningar,
föredraga ärenden
inför fullmäktige, tillse utförandet
av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn
över arbetet inom riksgäldskontoret
samt i allmänhet handhava
den löpande förvaltningen.

Riksgäldsdirektören äger att
bevilja tjänstemännen semester eller
ledighet för sjukdom eller annat
laga förfall eller för enskilda
angelägenheter, i fråga om tjänstemän
i lönegrad 19 eller högre på
löneplan A, lönegrad på löneplan
B eller lönegrad 1 på löneplan C
under högst 14 dagar samt beträffande
övriga tjänstemän under
högst tre månader, ävensom meddela
föreskrift om tjänstens uppehållande,
beträffande tjänstemän i
nyss angivna lönegrader högst intill
fullmäktiges nästa ordinarie
sammankomst. Personalfrågor av
mera principiell innebörd skola
dock av riksgäldsdirektören föredragas
inför fullmäktige.

Riksgäldsdirektören utövar be -

ej vara riksgäldsdirektör.

Till ersättare för riksgäldsdirektören
att tjänstgöra vid semester
eller förfall i övrigt för denne
förordna fullmäktige en tjänsteman
i verket, dock att fullmäktige,
om särskilda omständigheter så
påkalla, må kunna utse en fullmäktig
till ersättare.

Vid förfall för såväl riksgäldsdirektören
som dennes ersättare
äga fullmäktige utse en tillfällig
ersättare.

Det åligger riksgäldsdirektören
att under fullmäktige utöva den
omedelbara ledningen av riksgäldskontorets
verksamhet. Riksgäldsdirektören
föredrar inför fullmäktige
de ärenden fullmäktige skola
avgöra i den mån föredragningsskyldigheten
inte åläggs annan.

Riksgäldsdirektören äger att
bevilja tjänstemännen semester eller
ledighet för sjukdom eller annat
laga förfall eller för enskilda
angelägenheter under högst tre
månader, ävensom meddela föreskrift
om tjänstens uppehållande.
Personalfrågor av mera principiell
innebörd skola dock av riksgäldsdirektören
föredragas inför fullmäktige.

Riksgäldsdirektören utövar beträffande
vården av riksgäldskontorets
värdepapper det uppdrag
tjänstgöringsordningen i sådant avseende
innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget
att, om sådant finnes behövligt för
lånetransaktioner, utse ombud för
bedrivande av därvid erforderliga
underhandlingar.

2. Till ett arbetsutskott, bestående
av fullmäktiges ordförande
och riksgäldsdirektören samt

1974:23

träffande vården av riksgäldskontorets
värdepapper det uppdrag
tjänstgöringsordningen i sådant avseende
innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget
att, om sådant finnes behövligt för
lånetransaktioner, utse ombud för
bedrivande av därvid erforderliga
underhandlingar.

2. Till ett arbetsutskott, bestående
av fullmäktiges ordförande
och riksgäldsdirektören samt
en tredje av och inom fullmäktige
för ett år i sänder utsedd ledamot,
skola enligt särskilda beslut av
fullmäktige hänskjutas viktigare
ärenden för beredning och handläggning.

Riksgäldsdirektörens ersättare
äger under tid, då han ej tjänstgör
såsom riksgäldsdirektör, rätt närvara
vid arbetsutskottets sammanträden.

en tredje av och inom fullmäktige
för ett år i sänder utsedd ledamot,
skola enligt särskilda beslut av
fullmäktige hänskjutas viktigare
ärenden för beredning och handläggning.

Riksgäldsdirektörens ersättare
äger under tid, då han ej tjänstgör
såsom riksgäldsdirektör, rätt närvara
vid arbetsutskottets sammanträden.

Kommentar:

Den föreslagna lydelsen innebär bl. a. en vidgad befogenhet för
riksgäldsdirektören att besluta i löpande personalfrågor.

10 §

Befallningar, som av någon annan
än riksdagen meddelas angående
användandet av riksgäldskontorets
tillgångar eller förvaltandet
av samma verk, få icke av
fullmäktige åtlydas och efterkommas;
varande fullmäktige för sina
åtgärder i denna egenskap riksdagen
och dess finansutskott och
revisorer allena redo skyldiga samt
kunna icke för sitt förhållande till
ansvar ställas utan i laga ordning
och till följd av riksdagens eller
dess revisorers beslut.

10 §

Befallningar, som av någon annan
än riksdagen meddelas angående
användandet av riksgäldskontorets
tillgångar eller förvaltandet
av samma verk, få icke av
fullmäktige åtlydas eller efterkommas;
varande fullmäktige för sina
åtgärder i denna egenskap riksdagen
och dess finansutskott och
revisorer allena redo skyldiga samt
kunna icke för sitt förhållande till
ansvar ställas utan i laga ordning
och till följd av riksdagens finansutskotts
beslut.

Vad sålunda stadgas om fullmäktige
gäller även riksgäldsdirek -

1974:23

tören, där han ej är fullmäktig.
Åtal varom ovan sägs mot riksgäldsdirektören
får beslutas även
av fullmäktige.

Kommentar:

Ämbetsansvarskommittén har föreslagit (SOU 1972:1) att vissa
särskilda åtalsimmunitetsregler, bl. a. beträffande riksgäldsdirektören,
bör upphöra. Efter underhandskontakter med justitiedepartementet har
framkommit att man inom departementet ännu ej tagit ställning till
kommitténs förslag i denna del. Enär den särskilda ansvarighetslagen
(1936:324) upphör att gälla 1974-12-31 bör tills vidare motsvarande
åtalsbestämmelse gentemot riksgäldsdirektören överföras till reglementet.
Åtalsbestämmelser för fullmäktige återfinnes förutom i reglementet
numera även i lag (1974:568) om riksgäldskontoret.

11 §

Till ledning vid prövningen och
avgörandet av förekommande
ärenden, för vilkas behandling antingen
icke några eller mindre
tillämpliga och bestämda föreskrifter
blivit meddelade, äga fullmäktige
att av riksdagens revisorer
begära råd och yttranden.

Kommentar:

Bestämmelsen torde kunna utgå. Lämpligheten av den i bestämmelsen
avsedda hopkopplingen mellan beslutande och reviderande funktioner
med därav följande begränsning av den reviderande funktionens handlingsfrihet
vid en senare granskning av fattade beslut kan ifrågasättas.

13 §

Med undantag av de enligt 9 §
åt riksgäldsdirektören uppdragna
åligganden böra alla fullmäktiges
behandling tillhörande ärenden inför
fullmäktige vid deras sammankomster
föredragas och få endast
där avgöras; fullmäktige dock obetaget
att, där sä kan anses påkallat
av ärendes eller typ av ärendes
brådskande natur, i visst fall eller

1974:23

för viss tid överlåta beslutanderätten
till riksgäldsdirektören. Beslut
som sålunda fattas av riksgäldsdirektören
skall anmälas vid nästa
sammankomst med fullmäktige.

Ärende angående upptagande
av lån mot obligationer eller andra
förbindelser med längre löptid eller
andra ärenden av mera allmän
vikt och tillsättande av ordinarie

och extra ordinarie tjänster får

endast avgöras i fullmäktige.

Kommentar:

Bestämmelsen innehåller som tillägg en delegationsmöjlighet för

fullmäktige. Denna har befunnits särskilt angelägen främst beträffande

vissa brådskande rutinärenden angående s. k. fartygskreditgarantier samt
ärenden angående riksgäldskontorets kortfristiga upplåning i form av
dagslån och skattkammarväxlar.

14 §

Önskar fullmäktig att för längre
eller kortare tid avresa från
huvudstaden, bör han anmäla detta
vid sammankomst eller hos
ordföranden med uppgift om tiden
för sin frånvaro.

15 §

Är fullmäktig, som icke på sätt
i nästföregående paragraf föreskrives
anmält sig till erhållande av
ledighet, av sjukdom eller annan
anledning hindrad att bevista sammankomst,
bör han sitt förfall
tillkännagiva.

16 §

Vid sammankomsterna skola
minst fem fullmäktige vara tillstädes;
dock må ärenden, som ej tåla
uppskov, avgöras av allenast fyra
fullmäktige, därest de äro om besluten
ense. Frågor om låns upptagande
eller andra ärenden av mera
allmän vikt få icke avgöras, ej

15 §

Är fullmäktig förhindrad att
bevista sammankomst bör han tillkännage
sitt förfall.

16 §

1974:23

heller tjänster tillsättas eller pensioner
beviljas, såvida icke minst
fem fullmäktige äro närvarande.

Riksgäldsdirektören skall vara
närvarande vid sammankomsterna
och äger, även om han ej är
fullmäktig, deltaga i förhandlingarna.
Han är skyldig att låta
till protokollet anteckna sin mening,
när denna är skiljaktig från
fullmäktiges beslut.

Riksgäldsdirektörens ersättare
äger under tid, då han ej tjänstgör
såsom riksgäldsdirektör, rätt närvara
vid sammankomsterna.

17 §

Fullmäktige vare ej tillåtet att
företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud i riksgäldskontoret,
därest ombudet,
utan att av fullmäktige därom vara
anmodat, skulle vid deras sammankomst
sig infinna.

heller tjänster tillsättas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro
närvarande.

Riksgäldsdirektörens ersättare
äger under tid, då han ej tjänstgör
såsom riksgäldsdirektör, rätt närvara
vid sammankomsterna.

17 §

Fullmäktige vare ej tillåtet att
företaga någon överläggning i närvaro
av regeringens ombud, därest
ombudet, utan att av fullmäktige
därom vara anmodat, skulle vid
deras sammankomst sig infinna.

Kommentar:

1 detta stadgande föreslås i förevarande sammanhang inga andra
ändringar än att Konungen(s) ändras till regeringen(s) och att orden ”i
riksgäldskontoret” bör utgå.

18 §

Framställas under fullmäktiges
överläggningar olika yrkanden, böra
samtliga närvarande fullmäktige
till protokollet avgiva sina röster.
Därest flera skiljaktiga meningar
förekomma, böra de sinsemellan
närmast överensstämmande, såvitt
möjligt är, sammanjämkas. Då ett
lika antal röster utfaller för vardera
meningen, är ordförandens röst
avgörande.

Sluten omröstning må endast
företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige
kan utses.

18 §

Framställas under fullmäktiges
överläggningar olika yrkanden, böra
samtliga närvarande fullmäktige
till protokollet avgiva sina röster.
Därest flera skiljaktiga meningar
förekomma, böra de sinsemellan
närmast överensstämmande, såvitt
möjligt är, sammanjämkas. Som
fullmäktiges beslut gäller den mening
varom de flesta förena sig
eller, vid lika röstetal, den mening
som ordföranden biträder.

Sluten omröstning må endast
företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige
kan utses.

1974:23

Kommentar:

Ändringen får betraktas sorn närmast redaktionell och ett förtydligande.

23 §

Riksgäldskontoret äger att för
svenska statens räkning upptaga
lån för nedan angivna ändamål:
för utbetalning av medel, som
anvisats å kapitalbudgeten;

för tillhandahållande av de krediter,
vilka statliga myndigheter
på grund av riksdagens beslut äga
tillgodonjuta i riksgäldskontoret;

för kassaförstärkning åt statsverket,
då sådan enligt Kungl.
Maj:ts beslut påkallas; samt

för amortering och konvertering
av statslån.

23 §

Riksgäldskontoret äger att för
svenska statens räkning upptaga
lån för nedan angivna ändamål:
för utbetalning av medel, som
anvisats å kapitalbudgeten;

för tillhandahållande av de krediter,
vilka statliga myndigheter
på grund av riksdagens beslut äga
tillgodonjuta i riksgäldskontoret;

för kassaförstärkning åt statsverket,
då sådan påkallas för finansiering
av driftbudgeten eller
eljest av utgifter som grundar sig
på riksdagens beslut; samt

för amortering och konvertering
av statslån.

Kommentar:

Paragrafens lydelse modifierad för att bättre överensstämmelse skall
ernås med vissa andra paragrafer i reglementet (ex. 36 och 44 §§). Kungl.
Maj:t fattar sedan lång tid tillbaka inga beslut om kassaförstärkningar.

24 §

Därest de statsobligationer, vilka
av riksgäldskontoret ställts till
vissa kreditinstituts förfogande såsom
grundfond eller garantifond,
jämlikt därom utfärdade bestämmelser
skulle komma att tagas i
anspråk för infriande av dessa
instituts förbindelser och obligationerna
i anledning därav hembjudas
riksgäldskontoret till inlösen
eller såsom säkerhet för lån; är
riksgäldskontoret berättigat att genom
upplåning anskaffa de medel,
som erfordras för inlösningen eller
för tillhandahållande av beviljat
lån.

1974:23

Kommentar:

Numera ställer inte riksgäldskontoret statsobligationer till förfogande
för avsett ändamål, utan i stället utfärdas garantiförbindelser. Av 25 §
framgår, att riksgäldskontoret äger låna upp medel för fullgörande av
sådana förbindelser, varför 24 § kan utgå.

27 §

Föranleder beslut, som fattas
av riksdagen, därtill, att utgifter
skola bestridas av riksgäldskontoret,
och hava för ändamålet erforderliga
medel icke ställts till
verkets förfogande genom anslag
på riksstaten eller på annat sätt,
äger riksgäldskontoret att genom
upptagande av lån bereda tillgång
till dessa utgifter.

31 §

Utfärdas av riksgäldskontoret
nya obligationer, skola fullmäktige
underställa Kungl. Maj:ts fastställelse
de beslut, som rörande
sådan upplåning fattas, med anhållan,
att Kungl. Maj:t täcktes å det
nya lånet meddela sin garanti.

33 §

Av riksgäldskontoret utfärdade
obligationer eller andra skuldförbindelser
skola, där preskriptionstid
i avseende på dem icke blivit
stadgad, i vederbörlig ordning likvideras,
utan avseende å den tid,
inom vilken fordringar hos enskilda
eller hos Kungl. Maj:t och
kronan skola nu eller framdeles
göras gällande.

Om särskilda skäl därtill föranleda,
må fullmäktige medgiva inlösen
av obligationer och räntekuponger,
tillhörande av riksgäldskontoret
utgivna lån, ävensom utbetalning
av vinster å av riksgäldskontoret
utgivna premieobligationslån,
oaktat betalningsrätten
på grund av preskription förfallit.

27 §

Föranleder beslut, som fattas
av riksdagen, därtill, att utgifter
skola bestridas av riksgäldskontoret,
och hava för ändamålet erforderliga
medel icke ställts till
verkets förfogande genom anslag
på statsbudgeten eller på annat
sätt, äger riksgäldskontoret att genom
upptagande av lån bereda
tillgång till dessa utgifter.

31 §

Utfärdas av riksgäldskontoret
nya obligationer, skola fullmäktige
underställa regeringens fastställelse
de beslut, som rörande
sådan upplåning fattas, med anhållan,
att regeringen täcktes å det
nya lånet meddela sin garanti.

33 §

1974:23

tanderätten beträffande i detta
stycke angivna ärenden på en eller
flera tjänstemän inom riksgäldskontoret
i den mån preskriptionsbeloppet
ej överstiger kr. 2 000.

Kommentar:

Tillägget i paragrafen innebär en generell och ej tidsbunden delegation
av beslutanderätten. En liknande bestämmelse — med maximeringen kr.
1 000 — återfinnes f. n. i av fullmäktige fastställd tjänstgöringsordning
för riksgäldskontoret. Bestämmelsen är föranledd av det stora antal
ärenden angående preskriberade värden — regelmässigt ett flertal ärenden
varje dag med relativt små belopp — som förekommer i riksgäldskontoret
samt den liberala praxis som råder på området.

35 §

Fordran på grund av riksgäldskontorets
obligationer kan genom
obligationernas inlämnande till
riksgäldskontoret förvandlas till
en i statsskuldboken införd fordran.
Inskrivning i statsskuldboken
kan, i den utsträckning fullmäktige
medgiva, även äga rum mot
kontant inbetalning, varvid sökanden
antecknas såsom ägare av obligationer
till motsvarande belopp.
Fullmäktige äga utfärda bestämmelser
rörande statsskuldbokens
anordning samt villkoren för dess
begagnande.

35 §

Fordran på grund av riksgäldskontorets
obligationer kan i den
utsträckning fullmäktige medgiva
genom obligationernas inlämnande
till riksgäldskontoret förvandlas
till en i statsskuldboken införd
fordran. Inskrivning i statsskuldboken
kan, i den utsträckning
fullmäktige medgiva, även äga rum
mot kontant inbetalning, varvid
sökanden antecknas såsom ägare
av obligationer till motsvarande
belopp. Fullmäktige äga utfärda
bestämmelser rörande statsskuldbokens
anordning samt villkoren
för dess begagnande.

Kommentar:

Sedan år 1958 medges enligt beslut av fullmäktige ej längre generell
inskrivning i statsskuldboken av premieobligationer.

36 §

Riksgäldskontoret har att förvalta
de under dess förvaltning
ställda kapitalfonderna i enlighet
med de föreskrifter, som meddelas
av riksdagen eller av Kungl. Maj:t
med riksdagens medgivande.

36 §

Riksgäldskontoret har att förvalta
de under dess förvaltning
ställda kapitalfonderna i enlighet
med de föreskrifter, som meddelas
av riksdagen eller av regeringen
med riksdagens medgivande.

1974:23

37 §

Riksgäldskontorets kontanta
tillgångar skola, såvitt och så länge
de icke behöva användas för samma
verk åliggande utbetalningar,
insättas i riksbanken eller å postgirokonto
eller på högst två månader
utlånas till postbanken, affärsbankerna
eller allmänna pensionsfonden
eller placeras i lätt förytterliga
valutor.

37 §

Riksgäldskontorets kontanta
tillgångar skola, såvitt och så länge
de icke behöva användas för samma
verk åliggande utbetalningar,
insättas i riksbanken eller å postgirokonto
eller placeras i lätt förytterliga
valutor eller utlånas på den
svenska kreditmarknaden i form
av dagslån eller krediter på högst
två månader.

Kommentar:

”Postbanken” utgår. Den nuvarande rätten att låna ut kassamedel på
högst två månader till postbanken, affärsbankerna eller allmänna pensionsfonden
(dvs. på dagslånemarknaden) föreslås i sammanhanget
uttryckas mer generellt. Den begränsning som nu finns innebär visserligen
normalt inga praktiska olägenheter men kan i vissa lägen hindra en smidig
anpassning till kreditmarknadens förhållanden. Det synes inte finnas
något skäl att utesluta de ytterligare kreditinstitut som kan förekomma
på den svenska dagslånemarknaden.

39 §

I händelse statsverkets inkomster
skulle visa sig otillräckliga för
bestridande av dess utgifter, åligger
det riksgäldskontoret att, sedan
Kungl. Majit på riksrevisionsverkets
anmälan prövat behovet
för dess fyllande, tillhandahålla
riksrevisionsverket det belopp
Kungl. Majit för sådant ändamål
finner gott bestämma; dock med
skyldighet för riksrevisionsverket
att, så snart statsverkets tillgångar
det medgiva, återgälda vad riksgäldskontoret
sålunda förskjutit.

39 §

I händelse statsverkets inkomster
skulle /isa sig otillräckliga för
bestridande av dess utgifter, åligger
det riksgäldskontoret att tillhandahålla
riksrevisionsverket erforderliga
belopp; dock med skyldighet
för riksrevisionsverket att,
så snart statsverkets tillgångar det
medgiva, återgälda vad riksgäldskontoret
sålunda förskjutit.

Kommentar:

Jfr kommentar till 23 §.

40 §

På statsverkets checkräkning i
riksbanken skola insättas nedannämnda
till riksgäldskontoret in -

40 §

På statsverkets checkräkning i
riksbanken skola insättas nedannämnda
till riksgäldskontoret in -

1974:23

flytande inkomster:

räntor å lån från av riksgäldskontoret
förvaltade kapitalfonder;
samt

flytande inkomster:

räntor å lån från av riksgäldskontoret
förvaltade kapitalfonder;
samt

uppbördsmedel å anslagen under
titlarna Riksdagen och dess
verk m. m. och Avskrivning av
oreglerade kapitalmedelsförluster
samt å sådana anslag under titeln
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar,
som avse av riksgäldskontoret
förvaltade kapitalfonder,
ävensom övriga inkomster på
driftbudgeten, vilka enligt särskilda
beslut skola insättas av riksgäldskontoret.

Kommentar:

Förutom de i paragraferna nämnda inkomsttitlarna eller inkomstkontona
förekommer också andra, t. ex. inkomsttiteln A.II.25 Pensionsmedel
m. m. Även andra inkomster kan i framtiden bli aktuella. Det bör
därför vara lämpligt med en allmän formulering i analogi med den i 43 §
angående utgifterna.

41 §

På riksgäldskontorets checkräkning
i riksbanken skola insättas
nedannämnda till riksgäldskontoret
inflytande inkomster:

valutan för upptagna statslån;
kapitalmedel, vilka återlevererats
till riksgäldskontoret från kapitalfonder,
i den mån de icke
skola tagas till uppbörd å anslag
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar; medel,

vilka jämlikt särskilda
av riksdagen fattade beslut inbetalats
till riksgäldskontoret.

Utan hinder av vad i denna
paragraf är stadgat må däri angivna
medel jämlikt 37 § insättas å
postgirokonto eller på högst två
månader utlånas till postbanken,
affärsbankerna eller allmänna pen -

41 §

På riksgäldskontorets checkräkning
i riksbanken skola insättas
nedannämnda till riksgäldskontoret
inflytande inkomster:

vilka jämlikt särskilda
av riksdagen fattade beslut inbetalats
till riksgäldskontoret.

Utan hinder av vad i denna
paragraf är stadgat må däri angivna
medel jämlikt 37 § insättas å
postgirokonto eller placeras i lätt
förytterliga valutor eller utlånas
på den svenska kreditmarknaden i

1974:23

sionsfonden eller placeras i lätt
förytterliga valutor.

Kommentar:

Jfr kommentar till 37 §.

42 §

Beträffande redovisningen av
sådana till riksgäldskontoret inflytande
inkomster, som böra tillgodoföras
viss inkomsttitel i riksstaten,
skola i övrigt gälla de föreskrifter,
vilka meddelats eller varda
meddelade av riksdagen.

44 §

Riksgäldskontoret har att enligt
Kungl. Maj.ts disposition och
med iakttagande av de av riksdagen
meddelade föreskrifter utbetala
de medel, som anvisas på kapitalbudgeten.

47 §

Fullmäktige åligger att sörja för
att erforderlig revision och kontroll
inom riksgäldskontoret utövas
i fråga om kontorets medelsoch
värdeförvaltning.

form av dagslån eller krediter på
högst två månader.

42 §

Beträffande redovisningen av
sådana till riksgäldskontoret inflytande
inkomster, som böra tillgodoföras
viss inkomsttitel i statsbudgeten,
skola i övrigt gälla de
föreskrifter, vilka meddelats eller
varda meddelade av riksdagen.

44 §

Riksgäldskontoret har att enligt
regeringens disposition och
med iakttagande av de av riksdagen
meddelade föreskrifter utbetala
de medel, som anvisas på kapitalbudgeten.

47 §

Fullmäktige åligger att sörja för
att erforderlig revision och kontroll
utövas i fråga om medels- och
värdeförvaltningen inom riksgäldskontoret
ävensom inom andra
riksdagens verk ån riksbanken i
enlighet med av riksdagen antagna
bestämmelser om revision av riksdagsförvaltningen
(jfr Riksdagens
författningssamling 1968:8).

Kommentar:

Tillägget i paragrafen är motiverat av de av riksdagen utfärdade
bestämmelserna om revision av riksdagsförvaltningen.

50 §

1. I styrelsen för Sveriges allmänna
hypoteksbank bör en ledamot,
som skall vara vice ordförande,
utses av fullmäktige. Därjämte
utses av fullmäktige en suppleant

50 §

1. I styrelsen för Sveriges allmänna
hypoteksbank bör en ledamot,
som skall vara vice ordförande,
utses av fullmäktige. Därjämte
utses av fullmäktige en suppleant

1974:23

för den av fullmäktige utsedde
ledamoten. Likaså utses av fullmäktige
till deltagande i den årliga
revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en
revisor, som vid revisionen förer
ordet. Dessutom böra fullmäktige
utse ett ombud såväl till den
allmänna ordinarie sammankomst,
som mellan hypoteksbankens delägare
skall äga rum varje år efter
avslutad revision, som till allmän
extra ordinarie sammankomst.

2. Det tillkommer fullmäktige
att i styrelsen för Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa utse
dels en ledamot, vilken skall vara
vice ordförande, dels ock en suppleant
för vice ordföranden. Fullmäktige
skola även utse en revisor
jämte suppleant för deltagande i
den årliga revisionen av styrelsens
förvaltning och av hypotekskassans
räkenskaper.

3. Fullmäktige skola i styrelsen
för Svenska bostadskreditkassan
utse dels en ledamot, vilken
skall vara vice ordförande, dels
ock en suppleant för vice ordföranden.
Fullmäktige skola jämväl
utse en revisor och en suppleant
för honom för deltagande i
revisionen av styrelsens förvaltning
och kassans räkenskaper.

4. Fullmäktige skola årligen
utse en revisor och en suppleant
att deltaga i revisionen av Strömsholms
nya kanalbolag från den
ordinarie bolagsstämman under löpande
år till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.

5. Fullmäktige äga årligen

utom sig utse tre revisorer och tre
suppleanter att deltaga i revisionen
av Svenska Tobaks Aktiebola -

4. Fullmäktige skola årligen
utse en revisor och en suppleant
att deltaga i revisionen av Strömsholms
Kanalaktiebolag från den
ordinarie bolagsstämman under löpande
år till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.

5. Fullmäktige äga årligen

utom sig utse tre revisorer och tre
suppleanter att deltaga i revisionen
av Svenska Tobaks Aktiebola -

1974:23

get för tiden från ordinarie bolagsstämma
under löpande kalenderår
till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

6. Fullmäktige äga årligen
utom sig utse tre revisorer och tre
suppleanter att deltaga i revisionen
av Aktiebolaget Vin- och
spritcentralen för tiden från ordinarie
bolagsstämma under löpande
kalenderår till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.

7. Fullmäktige äga årligen
utom sig utse tre revisorer och tre
suppleanter att deltaga i revisionen
av Sveriges centrala restaurangaktiebolag
för tiden från den
ordinarie bolagsstämman under löpande
kalenderår till och med
nästa ordinarie bolagsstämma.

8. Fullmäktige äga årligen
utom sig utse tre revisorer och tre
suppleanter att deltaga i revisionen
av Nya systemaktiebolaget för
tiden från den ordinarie bolagsstämman
under löpande kalenderår
till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.

53 §

Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret
tillsättas av fullmäktige;
tjänst med lönegradsbeteckningen
Cp genom förordnande för högst
tre är i sänder.

get för tiden från ordinarie bolagsstämma
under löpande kalenderår
till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

6. Fullmäktige äga årligen
utom sig utse tre revisorer och tre
suppleanter att deltaga i revisionen
av Aktiebolaget Vin- och
Spritcentralen för tiden från ordinarie
bolagsstämma under löpande
kalenderår till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.

7. Fullmäktige äga årligen

utom sig utse tre revisorer och tre
suppleanter att deltaga i revisionen
av Sveriges allmänna restaurangaktiebolag
för tiden från den
ordinarie bolagsstämman under löpande
kalenderår till och med
nästa ordinarie bolagsstämma.

8. Fullmäktige äga årligen

utom sig utse tre revisorer och tre

suppleanter att deltaga i revisionen
av Systembolaget Aktiebolag
för tiden från den ordinarie bolagsstämman
under löpande kalenderår
till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.

9. Fullmäktige äga årligen

utom sig utse två revisorer och två
suppleanter att deltaga i revisionen
av Statsföretag aktiebolag för
tiden från den ordinarie bolagsstämman
under löpande kalenderår
till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.

Antagande av tjänstemän

53 §

Ordinarie och extra ordinarie
tjänstemän i riksgäldskontoret antagas
av fullmäktige; tjänst med
lönegradsbeteckningen Fp genom
förordnande för högst tre år i

1974:23

sänder. Andra icke-ordinarie tjänstemän
må antagas av riksgäldsdirektören.

Kommentar:

Den föreslagna lydelsen innebär att antagande av tjänstemän blir
fullständigt reglerat i reglementet. Bestämmelsen angående antagande av
icke-ordinarie tjänstemän innebär i förhållande till praxis en vidgad
befogenhet för riksgäldsdirektören (jfr kommentaren till 9 §).

Dessa ändringar i reglementet för riksgäldskontoret träder i kraft den 1
januari 1975.