tillstånd och förvaltning

Framställning / redogörelse 1930:RGK

RIKSDAGENS

år 1939 församlade

REVISORERS

BERÄTTELSE

om granskningen av

RIKSGÄLDSKONTORET»

tillstånd och förvaltning

för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 m. m.

STOCKHOLM,

P. A. NYMANS EFTR. TRYCKERI,
1930.

\hf

''** fri t i ;• «**p■;

■■ r 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Inledning..................................................................................................

Riksgäldskontorets skulder den 30 juni 1929 ......................................

Riksgäldskontorets tillgångar den 30 juni 1929 ..................................

Statsverkets fordran för av riksgäldskontoret utgivna lån ..................

Riksgäldskontorets kapitalinkomster och kapitalutgifter under budgetåret
1928—1929......................................................................................

Riksgäldskontorets riksstatsutgifter under budgetåret 1928—1929 ......

Översikt av riksgäldskontorets rörelse under budgetåret 1928—1929
samt dess ställning vid samma års slut.............................................

Byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus....................................

Riksgäldskontorets upplåning m. m.......................................................

Utbetalningar å av riksdagen beviljade anslag att utgå av lånemedel

Återlevereringar å vissa av riksgäldskontoret utbetalade anslag.........

Riksdagskostnader, förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret m. m.

Sveriges allmänna hypoteksbanks, Konungariket Sveriges stadshypotekskassas
samt Strömsholms m. fl. kanalbolags räkenskaper m. m.

Med statslån understödda järnvägsaktiebolags räkenskaper ...............

Avkastningen av statens fordran för lån från allmänna järnvägslånefonden
......................................................................................................

Uppgift å de järnvägsaktiebolag, vilka vid början och slutet av
budgetåret 1928—1929 häftade i förfallen skuld för erhållna statslån

Sid. 5.
„ 6.
„ 12.
„ 15.

„ 29.

„ 31.

„ 31.

„ 44.

„ 45.

„ 52.

„ 60.
„ 61.

„ 68.
„ 93.

.. 275.

276.

— 4 —

Riksgäldskontorets förluster på järnvägslån........................................ Sid. 278

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m................................... t) 280

Bilaga: statsobligation av år 1929 med kupong och talong............... „ 282

Tabellbilagor................................................................................................ j 287

Förklaring

304

— 5 —

Undertecknade av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka enligt
föreskriften i riksdagsordningens 72 § den 16 sistlidna september påbörjat och
innevarande dag fullbordat granskningen av riksgäldskontorets tillstånd och
förvaltning, få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 § av den för
riksdagens revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.

Vid revisionsförrättningens början fingo revisorerna från fullmäktige i riksgäldskontoret
emottaga deras den 12 sistlidna september dagtecknade berättelse
angående kontorets tillstånd och förvaltning.

Enär riksgäldskontorets räkenskaper intill den 1 juli 1928 blivit vid föregående
revisionsförrättningar granskade samt riksdagen tillerkänt fullmäktige
i riksgäldskontoret full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som finnas
antecknade i deras protokoll till och med den 9 januari 1929, hava nu församlade
revisorer läst de hos fullmäktige efter sistnämnda dag intill ovannämnda
den 16 september förda såväl allmänna som särskilda protokoll ävensom
granskat riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret 1928—1929 med därtill
hörande verifikationer samt räkenskapen för samma tid rörande byggnadsfonden
för riksdags- och riksbankshus.

Från riksgäldskontoret hava till revisorerna överlämnats revisionsberättelser
för år 1928 m. fl. handlingar rörande Sveriges allmänna hypoteksbank och
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa ävensom de kanal- och järnvägsbolag,
i vilkas revisioner ombud å det allmännas vägnar deltaga; och hava
jämväl dessa berättelser och handlingar blivit av revisorerna genomgångna
samt, vad beträffar statens fordringar hos nämnda kanal- och järnvägsbolag,
jämförda med riksgäldskontorets räkenskaper.

— 6

Riksgiildskoiitorets skulder den 30 juni 1929.

I. Skulder, löpande med ränta. Fonderade lån: a) Av riksgäldskontoret upptagna obligationslån:	Räntefot.	Belopp, varå lånet ursprung-ligen upplagts.	Amorterings- tid.	Riksgäldskonto-rets skuld d. 30 juni 1929.
		Kronor.		Kronor.
1	2	3	4
3,6	%	96,000,000	—	_ _	83,689,360	—
3,6 X statslånet................................
1880 års statslån...	3 V8	yy	119,790,000		1882—1930	5,408,337	—
1886 „ „ ..............................	3 Va	y»	72,000,000	—	1887—1961	46,312,000
00 CO CO t-H	3	yy	26,666,666	67	—	24,183,111	il
1890 ,, „ .............................	3 Va	fy	35,555,555	56	1891—1940	13,645,333	33
1894 „ „ ............................	3	yy	36,000,000	—	inom år 1950	16,878,600	—
1899 „ „ ..............................	8 Va	yy	72,000,000	—	1903—1953	25,110,720	—
1900 „ „ .............................	3 Va	yy	36,320,000	—	—	36,320,000
1904 „ „ .............................. 1906 „ „ ..............................	3 Va 3 Va	yy yy	36,000,000 43,200,000	—	- -	j 79,056,000	—
1907 „ „ .............................	3 Va	yy	46,800,000	—	—	46,800,000	—
1908 „ „ .............................	3 Va	yy	54,480,000	—	—	54,480,000	—
19H „ „ ............................	3 Va	yy	72,000,000	—	—	72,000,000	—
1913 „ „ ..............................	4 Va	yy	72,000,000	—	—	72,000,000	—
1914 „ „ ..............................	5	yy	163,100,000	—	—	163,100,000	—
1916 „ „ l:a em. .............	5	yy	60,000,000	—	— —	60,000,000	—
» >, 2.a em...............	5	yy	58,430,000	1	—	58,430,000	—

— 7 —

-!--1-!--	1	2	3	4
1917 års statslån..............................	5 %	68,600,000		—	68,600,000
1918 „ „ ..............................	5 »	95,010,200		—	95,010,200-
1919 „ „ .............................	6 „	93,250,000		f Inlöses \ \ul, 1939. J	93,250,000
1921 ,, ,j ..............................	6 „	94,132,200	—	—	94,132,200
1921 „ premieobligationslån.........	—	100,000,000		f Inlöses \ \ år 1931. /	100,000,000	-1 ■
1923 „ statslån ..............................	4 V, •/.	50,000,000	—	—	28,459,800	—
1923 ,, „ ..............................	5 „	66,582,400	—	—	66,582,400
1923 „ premieobligationslån.........	—	120,000,000	—	/Inlöses ari \ 1933. /	120,000,000	—
1924 „ statslån .............................	5 Vs ''!•	111,900,000	—	/ Inlöses \ Vin 1954./	111,900,000	—
1927 „ „ .............................	4 V2 »	—	—	—	64,328,000	—
= Kr. 1,699,676,061: 44.
b) av riksgäldskontoret övertagna lån:
Örebro—Svartå j ärnvägsaktiebolags obligationslån ..............................	4 %	*) 732,000	—	1907—1937	308,000	—
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kon-tinentens obligationslån av år 1898................................................	4 „	*)1,579,000	—	1909—1940	829,000	—
Dito dito av år 1902 .....................	4 „	*) 858,000	—	1909—1942	493,000	—
Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags obligationslån: av d. V7 1896..........................	4 „	*)1,476,000	—	1903—1930	733,000	—
„ d. V» 1896...........................	4 „	*) 370,00C	1 —	1903—1930	184,000	—
„ år 1903 .................................	4 Vs %	*)3,083,00C	) —	1914—1940	2,040,000	I —
= Kr. 4,587,000: —

) Utgör det av staten övertagna skuldbeloppet.

— 8 —

	l	2	3	4
c) lån hos statsinstitutioner och
fonder:
Statens pensionsanstalt.....................	5,1 %	—	—	—	84,625,580	35
Postverkets pensionsfond	i. 5,1 „	—	—	—	6,540,111	01
Telegrafverkets pensionsfond.........	4,6 „	—	—	—	10,000,000	_
Pensionsförsäkringsfonden...............	4,6 „	—	—	- -	5,000,000	_
= Kr. 106,165,691: 36.
d) övrig fonder ad statsskuld:
Innestående fond för Göta kanals
underhåll ...	5 „	140,889	—	—	140,889	—
Köpeskillingen för fastigheten n:o
1 i kvarteret Lejonet i Stockholm	4 „	2,250,000	—	—	2,250,000	—
= Kr. 2,390,889: —
Tillfällig statsskuld:
Skattkammarväxlar:
per 20 sept. 1929	4 „	- -	_	_ _	345,000	_
„ 20 dec. 1929	4 „	—	—	—	1,305,000	—
Lån hos statsinstitutioner :
Statens vattenfallsverks förnyelse-
fonder:
Kraftverk.....	4,6 „	—	—	—	19,600,000	—
K anal verk ...................................	4,6 „	—	—	—	900,000	—
Fastighetsförvaltning	4,6 „	—	—	—	200,000	-''
= Kr. 22,350,000: —
Fonder:
Riksgäldskontorets pensionsfond	4,5 „	—	—	—	141,897	12
Byggnadsfonden för riksdags- och	4,5 „	—	_	_ _	169,687	77
riksbankshus tillhöriga medel
Bergsjö bredspårsfond ..................	5 „	—	—	—	10,818	_
= Kr. 322,402: 89.
Av statens reproduktionsanstalt till
förvaltning överlämnade medel	3 „	—		—	23,986	74
= Kr. 23,986: 74.				•

— 9 —

	4
II. Skulder, icke löpande nied ränta.
Fonden för statsskuldens amortering..................................................	52,795,638	86
Fonden för annuitetslikvider ...............................................................	10,215,738	22
Förfallna icke inkomna 6 % skattkammarväxlar per 1 dec. 1916 ...	2,238	—
Förfallna icke inkomna premieobligationer av år 1918 .................	226,930	—
Obeställbara certifikaträntor m. m.....................................................	367	50
Obeställbara vinster å premieobligationslånen ................................	5,000	—
Icke lyftade vinster å utbytta eller inlösta premieobligationer av år 1918 m. m....................................................................................	185,176	63
Fonden för återlevererade fasta lånemedel ......................................	232,049	39
Kapitalavbetalningar å lån från allmänna järnvägslånefonden.....	338,900	20
Fonden för amortering av tillfälliga lånemedel...............................	691,694	25
Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus till-höriga medel....................................................................................	70,678	74
Fonden för låneunderstöd:
lån åt företag för framställning av jordbrukskalk........................	16,000	—
Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 ............................................................................................	18,000,000	—
Oreglerad kursdifferens för 1919 års 6 % statslån..............................	7,509,580	—
Av statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehållningar	125,000,000	—
Utgiftsrester........................................................................................... = Kr. 228,493,807: 68.	13,203,815	89
Inom linjen förda skulder:
Det enligt 1779 års riksdags beslut till hemgift åt dåvarande Hertigen av Södermanland, sedermera Konung Karl XIII, anslagna kapital ...................................... Kr. 150,000: — varå ränta efter fem procent årligen utbetalas till Hans Maj:t Konungen. (Fört inom linjen enligt 1840—1841 års riksdags beslut.)

— 10 —

Lappmarks ecklesiastikfonds vid kanslistyrelsens
upplösning år 1834 till riksgäldskontoret överlämnade
behållning ........................................... Kr. 100,777: 16.

(Förd inom linjen enligt 1840—1841 års riksdags
beslut.)

De av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade
och till Sveriges allmänna hypoteksbank
såsom grundfond för densamma överlämnade
3 1/2 procent obligationer ............... „ 30,000,000: —

(Upptagna inom linjen enligt fullmäktiges
beslut den 7 november 1861.)

Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade
förbindelser att till Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa såsom grundfond för densamma
överlämna 3 1ji procent obligationer å „ 80,000,000: —

Av riksgäldskontoret utfärdade förbindelser att tillhandahålla
riksbanken statsobligationer till
värde av 500,000 kr. såsom säkerhet för vissa
centralkassors för jordbrukskredit förbindelser „ 1,500,000: —

Av riksgäldskontoret utfärdad förbindelse att till
Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 såsom
garantifond för densamma överlämna 5 procent
statsobligationer å................................................ „ 50,000,000: —

Av riksgäldskontoret till aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 utfärdad förbindelse att vid anfordran
tillhandahålla kassan svenska statens
obligationer, löpande utan ränta, för förvärv
för statsverkets räkning av 49,996 aktier å

100 kr. i berörda aktiebolag............................ 4,999,600: —

Kr. 166,750,377: 16.

Härtill kommer:

Av riksgäldskontoret enligt 1923 års riksdags beslut utfärdade förbindelser
att ansvara för betalningen av 2 / av det belopp, som
erfordras för förräntning och amortering av obligationerna till det
internationella lånet av år 1923 för Österrikes ekonomiska och
finansiella återuppbyggande.

— 11 —

Svenska statens förbindelse enligt 1925 års riksdags beslut att jämte
finska staten, en för båda och båda för en, såsom för egen skuld
svara för ett av Torne och Muonio gränsälvars fiottningsförening
upptaget 5 % obligationslån å 1,500,000 kr. jämlikt lånekontrakt
den 10 juli 1925 med Aktiebolaget Svenska Handelsbanken, Skandinaviska
Kreditaktiebolaget, Stockholms Enskilda Bank och Aktiebolaget
Göteborgs Bank.

Svenska statens förbindelse enligt 1927 års riksdags beslut att såsom
för egen skuld svara för ett av Kalix älvs fiottningsförening hos
pensionsförsäkringsfonden upptaget amorteringslån å 750,000 kr.,
löpande med 4,6 % ränta.

Svenska statens förbindelse enligt 1928 års riksdags beslut att såsom
för egen skuld svara för ett av Lule älvs fiottningsförening hos
pensionsförsäkringsfonden upptaget amorteringslån å 600,000 kr.,
löpande med 4 3/i % ränta.

4

Svenska statens förbindelse enligt 1928 års riksdags beslut att såsom
för egen skuld svara för ett av Piteå fiottningsförening hos pensionsförsäkringsfonden
upptaget amorteringslån å 800,000 kr.,

löpande med 4 3/4 °/° ränta. _

Summa Kr.

2,064,009,839

il

— 12

Riksgäldskontorets tillgångar deli 30 juni 1929.

Diverse medel:

Uppköpta svenska statsobligationer .........

Förräntade medel:

I främmande staters värdehandlingar
m. m. placerade medel .....................

Kr. 6,932,306: 33

2,428,511: 30

Förskott:

Till banker och bankirhus, för inlösen av

obligationer och räntekuponger m. m. ... Kr. 7,138,454: 83

150,000:

Till riksgäldskontorets kassör........................... „

Inkomstrester å lånemedelsanslag.......................................................

Diverse fordringar:

Fordran hos statsverket för anslaget till ytterligare
avsättning till fonden för statsskuldens
amortering enligt 1 § i förordningen
angående statsverkets fond av
rusdrycksmedel.......................................... Kr. 13,203,815: 89

Aktiebolaget Krtditkassan av år 1922............ „ 50,000,000: —

Förskott å lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget „ 2,500,000: —

Riksgäldskontorets postgirokonto.........................................................

Riksgäldskontorets giroräkring i riksbanken...................................

Inom linjen förda tillgångar:

Grundfonder och garantiförbindelser:

Sveriges allmänna hypoteksbanks
grundfond... Kr. 30,000,000: —

Konungariket Sveriges
stadshypotekskassas
grundfond ..............

80,000,000: —

Riksgäldskontorets

fordran d. 30
juni 1929.

Kronor.

9,360,817

7,288,454

44,725,271

65,703,815

21,440

87,928,162

63

— 13

Södra Sveriges centralkassas
för jordbruks -

kredit grundfond.....	Kr.	500,000: —
Mälareprovinsernas d:o d:o	V	500,000: —
Malmöhus läns d:o d:o ...	ff	300,000: —
Skaraborgs läns d:o d:o...	yy	100,000: —
Mellersta Norrlandsd:o d:o	yy	100,000: —

Aktiebolaget Kreditkassans
av år 1922 garantifond
........................ „ 50,000,000: —

Förbindelse att tillhandahålla
aktiebolaget
Kreditkassan av år
1922 statsobligationer
för förvärv av aktier

i berörda aktiebolag „ 4,999,600: — Kr. 166,499,600: —

Fordran för lån, i sin helhet utgivna av andra
medel än lånemedel:

Allmänna byggnadslånefonden:

kapital........................ Kr. 743,909: 64

ränta......................... „ 217,499: 97 n 961,409: 61

Fordran för lån, utgivna dels av fasta lånemedel,
dels ock av andra statsinkomster än lånemedel:

Allmänna järnvägslånefonden:

kapital ........................ Kr. 53,484,460: 87

ränta ........................... „ 8,938,047: 3 o

anståndsränta .......... „ 5,387,356: 78 n 67,809 864: 45

Bibanefonden:

kapital ...........

ränta ..............

anståndsränta

Kr.

V

V

18,760,400: —
465,019: 15
1,661,839: 6 7

20,887,258: 82

— 14 —

Fordran för lån, i sin helhet	utgivna av fasta
lånemedel:					I
Fonden för låneunderstöd
kapital ‘......	Kr.	17,509,469: 12
ränta ..............................	77	462,084: 69 Kr.	17,971,553: 81
Fordran för lån, i sin helhet utgivna av tillfälliga
lånemedel:
Statens järnvägar ............	Kr.	9,858,841: 68
Vattenfallsstyrelsen . Dräneringsf onden och täck-	77	2,236,130: —
dikningslånefonden ......	77	5,386,737: 28
Fonden för låneunderstöd:
kapital Kr. 9,200,002: 22 ränta... „ 189,078:22	77	9,389,080: 44
Rörelsekapital för hant-
verksskolan i Kristine-hamn för blinda............	77	20,000: —
Varukredit åt vissa nöd-
lidande länder............... Kungl, hov- och slottssta-	77	9,024,611: 80
terna .............................	77	1,157,000: —
Arméförvaltningen............	77	25,028,934: 28 7 7 77	62,101,335: 48
		Kr.	336,231,022: 17
			Summa Kr.	215,027,961	66

— 15 —

Statsverkets fordran för av riksgäldskontoret utgivna lån.

	Ursprung- liga beloppet.	Annui-	Ränte-	Under budgetåret 1998 1999	Statsverkets fordran
	tet %.	fot %■	verkställd inbetal- ning.	den 1 juli 1928.	den 30 jui 1929.
	1	2	3	4	5	6
a) frän allmänna jårnvägs-lånefonden: För anläggning av järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla samt järn-vägens ombyggnad till nor-malspårig (Uddevalla—Vä-nersborg—Herrljunga järn-vägsaktiebolag, utbet. 1865 —1867, 1898) .....................	2,600,000		5	4	130,000		1,145,329	26	1,058,542
För dito av dito från Ludvika till Kil (Bergslagernas järn-vägsaktiebolag, utbet. 1874 —1876)................................	5,000,000		57,	5	275,000		342,691	91	77,951
För dito av dito från Vislanda till Bolmen (Karlshamn— Vislanda järnvägsaktiebo-lag, utbet. 1877, 1878) ......	1)500,000		57i,	47,	25,312	50	399,275	60	391,360
För dito av dito från Hults-fred till Västervik samt från Västervik över Åtvidaberg till Bersbo (Norsholm— Västervik—Hultsfreds järn-vägsaktiebolag, utbet. 1877 —1879) 2) Lån nr 1............................. „ „ 2..............................	1,787,660 3,384,321	27 69	5,4 5,4	47, 5	96,533 182,753	65 37	1,757,502 3,409,123	37 65	■ 1,737,884 3,392,257
För dito av dito från Visby till Hemse (Gotlands järn-vägsaktiebolag, utbet. 1877 —1879).................................	500,000	—	5	47,	25,000	—	212,075	47	192,715

'') Ifrågavarande lån, sorn utbetalades med 785,000 kr., blev jämlikt medgivande av 1904 års riksdag
dels genom avskrivning dels genom avbetalning nedsatt till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor.

s) Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolags båda lån hava bildats vid den reglering av
bolagets skuld för de två ursprungliga statslånen, som ägde rum år 1925. Se 1925 årB revisionsberättelse
sid. 200.

— 16 —

	l	2	3	4	5	6
För anläggning av järnväg från Varberg till Borås (Varberg —Borås järnvägsaktiebolag, utbet. 1879—1881) ............	2,600,000		5	47.	180,000	—	1,360,498	21	1,272,251	88
För dito av dito från Krylbo till Borlänge (Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag, utbet. 1879—1882) ........................	2,375,000		5	47,	118,750	—	1,252,407	68	1,171,798	06
För dito av dito från Länna till Norrtälje (Stockholm— Rimbo järnvägsaktiebolags skuld för ogulden köpeskil-ling för järnvägen, utbet. 1883—1886) ......................	500,000		5	47,	25,000	_	485,120	58	478,826
För dito av dito från Borlänge till Insjön (Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag, utbet. 1883—1886) ........................	950,000		5	47,	47,500	_	698,671	55	681,548	95
För dito av dito från Vetlanda till Sävsjö (Aktiebolaget Vet-landa järnvägar, utb. 1883, 1885, 1886)...........................	300,000		5	4%			306,206	55	318,293	81
För dito av dito från Finspång till Norsholm (Norra Öster-götlands järnvägsaktiebo-lag, utbet. 1883—1886) ......	500,000		5	47,	25,000		286,718	37	271,852	11
För dito av dito från Stockholm till Rimbo (Stockholm— Rimbo järnvägsaktiebolag, utbet. 1883—1885, 1887) ...	500,000		5	47,	25,000		276,576	67	261,710	41
För dito av dito från Borås till Svenljunga (Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag, utbet. 1884, 1887)...........................	500,000		5	47,	25,000		318,658	92	304,745	84

— 17

	1 !	2	3	4	5	6
För anläggning av järnväg från Skara till Kinnekulle och Vänern (Västergötland— Göteborgs järnvägsaktiebo-lag, utbet. 1887—1889)......	324,000		5	47.	16,200		208,722	85	200,218	23
För dito av dito från Halmstad till Byholma och Bolmen (Halmstad—Bolmens järn-vägsaktiebolag, utbet. 1887, 1888, 1890)....................	824,915		5	47*	41,245	75	559,119	54	538,325	97
För dito av dito från Vadstena till Ödeshög (Mellersta Öster-götlands järnvägsaktiebo-lag, utbet. 1888—1890) *) ...	300,000		5	47*			231,341	54	240,839	89
För dito av dito från Karlshamn till Ronneby och Gullbärna (aktiebolaget Blekinge kust-banor, utbet. 1888—1890, 1893) ....................	1,102,250		5	47*	55,112	50	750,773	20	723,289	11
För dito av dito från Mariestad till Gössäter (Västergötland —Göteborgs järnvägsaktie-bolag, utbet. 1890, 1891) . .	305,000		5	47*	15,250		208,854	43	201,736	72
För dito av dito från Vittsjö till Hässleholm (Hässleholm —Markaryds järnvägsaktie-bolag, utbet. 1890—1892)...	404,000		5	47*	20,200		261,890	40	252,145	34
För dito av dito från Vittsjö till Hässleholm (Hässleholm —Markaryds järnvägsaktie-bolag, utbet. 1919 2) .........	400,000		5,4	5	21,600		391,916	44	389,372	26
För dito av dito från Härnösand till Sollefteå (Härnösand— Sollefteå järnvägsaktiebo-lag, utbet. 1892—1895) ......	2,350,000		5	47*	82,694	29	1,940,808	05	1,932,768	57

*) Jämlikt medgivande av 1928 års riksdag har en reglering av Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolags
skuld för statslånet genomförts under år 1929. Se härom vidare denna revisionsberättelse
sid. 202.

2) Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å Hässleholm -Markaryds järuvägsaktiebolags
äldre statslån. Se 1919 års revisionsberättelse sid. 126.

Rev. Ber. 1929 ang. riksgäldskontoret.

2

— 18 —

	1	2	3	4	5	6
För anläggning av järnväg från
Klippan till Röstånga (Häl-singborg-Hässleholms järn-vägsaktiebolag, utbet. 1892, 1893) ...................................	290,000		5	47,	14,500		204,726	03	198,390	02
För dito av dito från Malmö
till Tomelilla (Aktiebolaget Malmö järnvägar, utbet. 1892—1894, 1896) ..............	1,300,000	—	5	47,	65,000	—	1,035,963	65	1,011,530	83
För dito av dito från Nyby
till Södertälje med bibanor (Norra Södermanlands järn-vägsaktiebolag, utbet. 1892 —1896)...............................	1,800,000		5	47,			1,877,471	55	1,953,992	( 76
För dito av dito från Nyby
till Södertälje med biba-nor (Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag, utbet.			53,000
1918) ’).................................	1,065,515	02	kr. år-	47,	— -	—	1,259,214	50	1,316,117	65
			ligen
För dito av dito från Norrköping
över Kummelby till Söder-köping och från Kummelby till Arkösund (Norrköping —Söderköping—Vikbolan-dets järnvägsaktiebolag, ut-bet. 1893—1895).................	653,000		5	47,	32,650		508,360	80	495,535	74
För dito av dito från Uddevalla
till Lelången (Uddevalla— Lelångens järnvägsaktie-bolag, utbet. 1895, 1896) 2)
Lån nr 1............................	978,764	91	5,4	47,	- -	-	1.026.706	29	1,073,245	01
1! Il ^............................	268,235	09	5,4	5	— —	—	286,357	-	300,763	57
„ „ 3..............................	309,520	10	5,4	5	—	-	330,431	20	347,055	13

>■) Detta lån tiar bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å Norra Södermanlands järnvägsaktiebolags
äldre statslån. Se 1918 års revisionsberättelse sid. 52.

>) Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolags tre lån hava bildats vid den reglering av skulden för
bolagets ursprungliga statslån, som verkställdes ar 1925. Se 1925 års revisionsberättelse sid. 112.

— 19 —

	1	2	3	4	5	6
För anläggning av järnväg från Gullbärna till Torsås (Östra Blekinge järnvägsaktiebo-lag, utbet. 1897—1899)......	537,500		5	47*	23,090	98	556,023	43	555,777	48
För dito av dito från Gullbärna till Torsås (Östra Blekinge järnvägsaktiebolag, utbet. 1910) ö...............................	108,000		57,	47*	5,082	14	107,709	58	107,419	26
För dito av dito från Markaryd till Veinge (Markaryd— Veinge järnvägsaktiebolag, utbet. 1897, 1898, 1900) ...	561,000		5	47*	20,000		967,319	09	990,736	76
För dito av dito från Ä7zn te-horn/! till Roma (Klintehamn —Roma järnvägsaktiebolag, utbet. 1897, 1899, 1900)......	213,250		5	47*			514,853	91	534,381	35
För dito av dito från Västkinde till Tingstäde (Gotlands järn-vägsaktiebolag, utbet. 1899, 1902) ...................................	119,000		5	47*	5,950		97,182	55	95,219	90
För dito av dito från Sala till Gävle—Dala järnväg vid Hagaström (Sala—Gysinge —Gävle nya järnvägsaktie-bolag, utbet. 1899—1901) 2)	1,545,500		5	47*	45,000		1,685,520	67	1,453,402	23
För dito av dito från Sala till Gävle—Dala järnväg vid Hagaström (Sala—Gysinge —Gävle nya järnvägsaktie-bolag, utbet. 1914 3)...........	300,049	94		ränte- fritt. 47*			300,049	94	300,049	94
För dito av dito från Linköping till Vimmerby (Östra Cen-tralbanans järnvägsaktiebo-lag, utbet. 1899—1902)......	1,710,000		5	85,958	71	1,561,779	19	1,536,636

*) Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å Östra Blekinge järnvägsaktiebolags
äldre statslån. Se 1910 års revisionsberättelse sid. 242.

*) Å detta lån har år 1929 avskrivits 20.''i,964 kr. 2 öre.

B) Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å Sala—Gysinge -Gävle nya
järnvägsaktiebolags äldre statslån. Se 1914 års revisionsberättelse sid. 229.

— 20 —

	1	2	3	4	5	6
För anläggning av järnväg från
Linköping till Vimmerby (Östra Centralbanans järn-vägsaktiebolag, utbet. 1916x)	1,342,046	46	5,439	47*	73,178	18	1,172,886	58	1,151,023	98
För dito av dito från Roma till
Slite (Slite—Roma järn-vägsaktiebolag, utbet. 1900, 1902) 2) ................................	339,000		5	47,	155,043	75	847,472	74	50,000	_
För dito av dito från Borås till
Alvesta (Borås—Alvesta j ärn-vägsaktiebolag, utbet. 1901 —1903)...............................	4,795,000		5	472	239,750		4,334,669	11	4,266,467	24
För dito av dito från Skövde
till Axvall (Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag, utbet. 1902, 1905) 3): Lån nr 1.............................	535,574	40		5	19,800		536,672	87	524,391	94
2 n ............................	396,000	-	5	47,	—	-	402,885	45	400,769	80
För dito av dito från Hols-
ljunga till Limmared (Fal-kenbergs järnvägsaktiebo-lag, utbet. 1902, 1905)4)......	505,000		5	472	10,000		452,520	26	452,520	26
För dito av dito från Enköping
till Enåker (Stockholm— Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag, utbet. 1904—1906) ......................	1,028,700		5	472	51,435		1,047,359	30	1,035,618	04
För dito av dito från Valdemars-
vik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen (Norrköping-Söderköping— Vikbolandets järnvägsaktie-bolag, utbet. 1904, 1907) ...	591,500		5	472	29,575		545,564	13	538,352	14

'') Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å Östra Centralbanans järnvägsaktiebolags
äldre statslån. Se 1916 års revisionsberättelse sid. 230.

a) Å detta lån har år 1926 avskrivits 30,000 kr. och år 1928 647,472 kr. 74 öre.

*) Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolags båda lån hava bildats vid den reglering av bolagets skuld
för det ursprungliga statslånet, som ägde rum år 1927. Se 1927 års revisionsberättelse sid. 15''2.

*) i detta lån har år 1928 avskrivits 192,713 kr. 19 öre, utgörande oguldna räntor. Se 1928 års
revisionsberättelse sid. 148.

— 21 —

	1	2	3	4	5		6
För anläggning av järnväg från
Stålboga över Malmköping till Skebokvarn (Mellersta Södermanlands järnvägsak-tiebolag, utbet. 1905, 1908)	532,500		5	47,	26,625		527,211	83	521,089	95
För dito av dito från Tidaholm
till Vartofta (Tidaholms järn-vägsaktiebolag, utbet. 1905, 1906, 1909)...........................	510,000	_	5	47,	25,500	_	501,802	60	495,960	50
För dito av dito från Bjärka
till Åtvidaberg (Ostra cen-tralbanans järnvägsaktiebo-lag, utbet. 1905, 1906) .....	290,000	_	5	47,	14,500		296,342	i>«7	293,020	36
För dito av dito från Bjärka
till Åtvidaberg (Östra cen-tralbanans järnvägsaktiebo-			7,300
lag, utbet. 1922) *)...............	125,000	—	kr. år-ligen.	5	7,300	—	120,804	44	119,362	16
För dito av dito från Borgholm
till Böda (järnvägsaktiebo-laget Borgholm—Böda, ut-bet. 1905, 1907, 1908) *).....	419,000	_	5	47,	— —	_	997,507	99	979,490	81
För dito av dito från Oskars-
hamn till Rada (Ruda—Fin-sjö—Oskarshamns järnvägs-aktiebolag, utbet. 1906,1907)	483,300	—	5	47,	— —	—	1,077,215	35	1,119,265	91
För dito av dito från Borgholm
till Näsby (Ölands järn-vägsaktiebolag, utbet. 1908 —1910, 1913)2) .................	951,500		5	47,			2,045,061	48	2,006,925	49
För dito av dito från Varberg
över Ullared till Ätran (Var-berg—Ätrans järnvägsaktie-bolag, utbet. 1908, 1912) 3)	1,185,000		5	47,	10,000		2,098,156	47	2,179,499	50

'') Detta lån har bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å det ursprungliga statslånet för
järnvägsanläggningen Bjärka—Åtvidaberg. Se 1922 års revisionsberättelse sid. 183.

*) 1927 års riksdag medgav, att Borgholm —Böda och Södra Ölands järnvägsaktiebolags skuld för

statslånen finge på visst sätt regleras. Berörda skuld har numera nedskrivits till sammanlagt 800,000
kronor och återstoden ..avskrivits.

s) Å Varborg—Ätrans järnvägsaktiebolags båda statslån har år 1927 avskrivits 400,000 kr.

— 22 —

	l	2	3	4	5	6
För fullbordande av järnväg från Varberg över Ullared till Ätran (Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag, utbet. 1913, 1914) x)........................	65,000	-	5	47,			109,402	71	114,120	40
För anläggning av järnväg från Skara till Timmersdala (Väs-tergötland—Göteborgs järn-vägsaktiebolags skuld för ogulden köpeskilling för järnvägen, utlämnat 1925)	125,000		5,4	5	6,750	—	123,423	75	122,844	94
För d:o av d:o från Mjölby till Hästholmen (Mjölby—Häst-holmens nya järnvägsaktie-bolag, utbet. 1908—1910)2): Konto nr 1 ...................... )> »i 2 ......................	280,000 100,000	_	5	47,	5,000	_	280,000 101,738	75	280,000 101,204	49
För dito av dito från Uppsala lill Enköping (Uppsala—En-köpings järnvägsaktiebolag, utbet. 1909, 1913)............	1,040,000		5	47*			1,544,541	68	1,608,596	61
För dito av dito från Kil till Torsby (Kil—Fryksdalens järnvägsaktiebolag, utbet. 1911, 1912, 1914, 1915)......	2,500,000		5	47*	125,000		2,715,427	99	2,695,290	35
För dito av dito från Lysekil till Smedberg (Lysekils järn-vägsaktiebolag, utbet. 1911, 1912, 1915)...........................	1,200,000		5	47*	60,000		1,268,498	52	1,258,470	51
För dito av dito från Väderstad över Skänninge till Brän-ninge (Väderstad-Skän-ninge—Bränninge järnvägs-aktiebolag, utbet. 1912,1913, 1915, 1918)...........................	788,500		5 1	47*			1,440,130	03	1,498,009	34

'') Å Varberg—Ätrans järn vägsaktiebolags båda statslån har år 1927 avskrivits 400,000 kr.

2) A Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolags statslån har år 1927 avskrivits 1,192,486 kr. 74 öre.

— 23 —

	1	2	3	4	5	6
För anläggning av järnväg från Knippboheden till Rättvik (Södra Dalarnes järnvägs-aktiebolag, utbet. 1913, 1916) ..................................	1,252,000		5	*7,	62,600		1,284,528	24	1,274,140	60
För dito av dito från Nässjö till Såvsjöström (Sävsjöström— Nässjö järnvägsaktiebolag, utbet. 1913—1916)..............	2,581,500		5	47,			2,696,722	77	2,805,449	95
För dito av dito från Trollhättan till Nossebro (Västergötland —Göteborgs järnvägsaktie-bolags skuld för ogulden köpeskilling för järnvägen, utlämnat 1925) ..................	225,000		5,4	5	12,150		222,162	75	221,120	89l
För dito av dito från Eksjö till Österbymo (Eksjö—Öster-bymo järnvägsaktiebolag, utbet. 1917, 1918)...............	643,000		5	47,	__	_	853,974	67	889,125	14
För dito av dito från Gånghester till Ulricehamn (Borås—Jön-köpings järnvägsaktiebolag, utbet. 1917, 1918)...............	1,165,000		5,4	5	72,042	67	1,608,767	91	1,603,278	67
Till täckande av kostnaden för anläggning av järnväg från Gånghester till Ulricehamn (Borås—Jönköpings järn-vägsaktiebolag, utbet. 1918)	150,000	—	5,4	5	10,078	43	199,170	19	197,722	20
För anläggning av järnväg från Gullabo till Torsås (Östra Blekinge järnvägsaktiebo-lag, utbet. 1917, 1918) ...	248,500	-	5,4	5	13,820	)8É	303,71c	s:;	303,52c	i 97

— 24 -

	l	2	Ll	4	5	6
För anläggning av järnväg från Brittatorp över Såvsjöström till Älghult (Östra Varenda järnvägsaktiebolag, utbet. 1920—1922)	780,000	)-	5,4	5		- 1,096,019	u 1,145,12c	in
Till täckande av kostnaderna för fullbordande av järn-vägsanläggningen Britta-torp —Sävsjöström —Älghult (Östra Värends järnvägs-aktiebolag, utbet. 1921,1922)	310,000	_	5,4	5		- 417,936	4 436,657	35
För anläggning av järnväg från Älghult till Ruda (Ruda— Älghults järnvägsaktiebo-lag, utbet. 1920, 1921, 1923)	1,525,000		5,4	5		- 2,075.5491	o 2,169,982	64
För fullbordande av järnvägsan-läggningen Älghult—Ruda (Ruda—Älghults järnvägs-aktiebolag, utbet. 1924)	224,000		5,4	5		246,002 6	oj 258,388	08
För anläggning av järnväg från Klintehamn till Haxarve (Klintehamn—Roma järn-vägsaktiebolag, utbet. 1923, 1924) .	360,000		5,4	5		450,267 3	2 471,327	86
För dito av dito från Vimmerby till Hällefors (Vimmerby— Ydre järnvägsaktiebolag, utbet. 1923, 1926)	825,000		5,4	5	20,163 04	943,2951	966,502	31
För dito av dito från Mellerud till Billingsfors (Dal—Västra Värmlands järnvägsaktie-bolag, utbet. 1923, 1925) ... = Kr. 67,499,064: 45.	1,100,000		5,4	5	--	2,470,433?)	2,583,736	14

— 25 —

h) från bibanefanden:

För anläggning av järnväg från
Billingsfors till Arvika med
bibana (Dal—Västra Värmlands
järnvägsaktiebolag,
utbet. 1916, 1923, 1925) .....

För fullbordande av järnvägsanläggningen
Billingsfors—
Arvika med bibana (Dal
—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag,
utbet. 1925)

För anläggning av järnväg
från Amål till Årjäng (Amål
—Arjängs järnvägsaktiebolag,
utbet. 1917, 1918) ......

För fullbordande av järnvägsanläggningen
Amål-Årjäng
(Amål—Arjängs järnvägsaktiebolag,
utbet. 1925,1927)

För anläggning av järnväg
från Limedsforsen till Särna
(Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag,
utbet. 1923
—1926)................................

För anläggning av hamnspår
från Åmål till Örnäs (Åmål
—Ärjängs järnvägsaktiebolag,
utbet. 1929)..................

= Kr. 20,887,258: 82.

c) från allmänna bgggnadslånefonden: Till

reparationer och åtskilliga
förändringar i Västerås
domkyrka (utbet. 1860)......

5,622,000

3,014,400

3,273,750

02,326,250

5,140,000

) 183,000

28,000

5,4

5,4

5,4

5,4

5,4

5,4

å * s av
lånet
5tf;
återstoden

ränte
fritt

d:o

d:o

a J/sav
lånet
5 %;
återstoden

räntefritt -

ränte fritt -

5,968,637

3,033,676

3,414,698

2,171,166

5,237,583

28,000

72

45

38

67

6,529,611

3,328,864

3,520,032

80

2,171,166

5,237,583

100,000

28,000

99

36

67

'') Av detta belopp utgöra två tredjedelar lån och en tredjedel anslag utan återbetalningsskyldighet.
Sistnämnda andel skall dock återbetalas, i händelse staten inlöser järnvägen.

— 26 —

	l	2	3	4	5	6
Till fullbordande av tornbygg-naden å Linköpings dom-kyrka (utbet. 1883)l) .........	30,000		5	4	1,500		14,363	33	13,413	19
Till fullbordande av tornbygg-naden å Linköpings dom-kyrka (utbet. 1888) 2).........	30,000		5	4	1,500		18,633	50	17,849	67
Till fullbordande av restaura-tionsarbetet å Skara dom-kyrka (utbet. 1893) s).........	40,000		5	4	182	71	1,243	66	1,106	59
Till staden Luleå för genom-förande af ny tomtreglering (utbet. 1889)............	100,000		5	4	5,000		26,874	76	22,849	74
Till staden Umeå för dito dito (utbet. 1890) ..........	200,000	—	5	4	10,000	_	61,489	84	53,749	44
Till staden Mariestad för dito dito (utbet. 1897) ...........	150,000	_	4,6	3,6	6,900		84,899	38	80,931	56
Till staden Åmål för dito dito (utbet. 1903) ........................	300,000		5	4	15,000	_	214,879	07	208,174	23
För utsträckning av Kinda båt-led medelst kanalisering av Stångån frän sjön Rengen till Linköpings hamn (Kinda kanals aktiebolag, utbet. 1865, 1867—1870).............. = Kr. 961,409: 61.	437,500	E	5	3			525,572	24	535,335	19
d) från fonden för låneunder-stöd:
1. Lån till Ostkustbanans aktiebolag. För anläggning av järnväg från Gävle till Härnösand (utbet. 1925, 1926) .........................	11,500,000		5,4	5	182,554	17	11,521,111	11	11,787,500
För dito dito (utbet. 1926,1927)	3,000,000	—	5,4	5	— —	—	3,000,000	—	3,075,000	—

*) Å detta lån har år 1923 avskrivits 12,195 kr. 52 öre, utgörande oguldna räntor.

*) Ä detta lån har år 1923 avskrivits 14,277 kr. 27 öre, utgörande oguldna räntor.

s) Å detta lån har år 1915 avskrivits 27,000 kr.

— 27 —

	1	2	3	4	5	6
För likviderande av rullande
materiel, övertagen från statens järnvägar (uti. 1925)	1,444,545	-	5,4	5	—	-	1,444,545	-	1,510,753	32
För dito dito (uti. 1927)............	782,180	-	5,4	5	—	-	782,180	-	801,734	50
För inlösen av Norra Hälsing-
lands järnväg m m. (ut-bet. 1927).............................	‘) 771,455	-	5,4	5	29,975	13	568,972	38	566,696	49
2. Övriga lån från fonden. Till Nya svenska stenkolsaktie-
bolaget Spetsbergen (utbet. 1923, 1924).........................	1,500,000			ränte- fritt			1,762,500		•) 229,869	50
Till föreningen Bergsbyns kalk-
bruk u. p. a. (utbet. 1925)	25,000	—	-	5	2,569	45	28,939	04	22,530	86
Till Drottning Sophias skydds-
hem (utbet. 1925) ...............	10,000	—	_	5	500	_	10,250	_	10250	—
Till föreningen till minne av
Konung Oscar I och Drott-ning Josephina: Lån nr 1 (utbet. 1926) ......	200,000			5	6,250		128,125		128,125
„ „ 2 ( „ 1926) ......	350,000	-	-	5	17,500	-	358,750	-	358,750
Till överstyrelsen för svenska för-
eningen Röda korset (utbet. 1921) ....................................	359,780			rånte-fritt			359,780		359,780	—
i Till Stockholms stadsmission:
Lån nr 1 (utbet. 1927) ......	145,000	-	—	5	7.572	22	145,000	—	148,625
„ ,, 2 ( „ 1928) ......	10,000	-	-	5	250	-	- -	-	10,250	—
Till Aktiebolaget svenska Arne-
rikalinjen (utbet. 1927,1928)	6,000,000	-	-	5	78,541	67	1,100,000		6,150.000	—
Till Svenska diakonissällskapet:
Lån nr 1 (utbet. 1919) ......	155,000	—	—	ränte- fritt d:o	— —	—	155,000	-	155,000	—
„ „ 2 ( „ 1920) ......	65,000	-	-	—	-	39,000	-	39,000	—

l) Härav hava endast 555,095 kr. lyftats.

*) Motsvarar den utdelning, riksgäldskontoret erhållit i Svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergens
likvidation. Återstoden av riksgäldskontorets fordran har år 1929 avBkrivits.

— 28 —

	l	2	3	4	5	6
Till Svenska mosskulturför-eningen: Lån nr 1 (utbet. 1922)....... „ „ 2( „ 1923,1924)	80,000 40,000	_	-	ränte- fritt d:o	---	_	80,000 40,000	— —	80,000 40,000	— —
Till Växjö domkyrka (utbet. 1923) ............	20,000	—	—	ränte- fritt	- ._	_	20,000	-	20,000	—
Till föreningen Nederkalix in-dustri u. p. a. (utbet. 1928)	2,000,000	—		*)5	_ _		1,378,100		1,500,000	—
Till Samariterhemmet i Upp-sala (utbet. 1927) .. .	100,000	—		5	4,236	n	100,000		102,500	—
Till Göteborgs diakonissällskap (utbet. 1929)......	135,000	_	_	5					135,000	_
Till hemmansägaren Seth A. Holmgren (utbet. 1929)......	25,000	—	_	5	_ _	_			9,061	25
Till Stockholms kyrkliga skydds-hemsförening (utbet. 1929)	100,000	—	_	5	_ _	_	_ _		100,000	_
Till Sydsvenska kraftaktiebo-laget (utbet. 1929)............	4,700,000			4,85			1		20,208	33
= Kr. 27,360,634: 25.			Summa Kr.	3,100,733	30	112,398,763)54|116,708,367	13

'') Räntefritt för tiden till den'' 1 jan. 1930.

— 29 —

Riksgäldskontoret» kapitalinkomster och kapitalutgifter
under budgetåret 1928—1929.

Kapitalinkomster.

Inkomster å riksstatstitlar.

1928—1929 års riksstats inkomsttitlar:

Diverse inkomster ............................. Kr

Statens utlåningsf onder (överskott):

Allmänna järnvägslånefonden ...... „

Allmänna byggnadslånefonden...... „

Fonden för låneunderstöd (överskott) „

I anspråk tagna kapitaltillgångar...... „

Fasta lånemedel:

I anspråk tagna reservationer ..... „

Återbetalningar............................... „

Övriga fasta lånemedel .................. „

Tillfälliga lånemedel:

Återbetalningar................................ „

Övriga tillfälliga lånemedel........„..

1928—1929 års riksstats utgiftstitlar.............

1927—1928 års riksstats utgiftstitlar.............

1,050,049: 98

1,628,536: 88
16,239: 26
326,339: 48
2,868,407: 50

32,948: 38
3,134,669: 79
36,501,781: 83

610,636: 78
9,684,191: 68 Kr.

n

55,853,801: 51
48,700: 82
36,776: —

Kapitalinkomster i övrigt.

Amortering å statsskulden under budgetåret 1928—1929... „

Disponerad upplåning ......................................................... »

Uttag från statsverkets giroräkning .................................... »

Saldo: utgifter över inkomster............................ »

Summa Kr.

11,351,678: 56
3,171,445: 79
117,976,800: 49
39,655,027: 64
228,094,230: 81

Kapitalutgifter.

Utgifter å riksstatstitlar.

1928—1929 års riksstats utgiftstitlar:

Riksdags-och revisionskostnaderm.m. Kr. 4,124,259: 2 7

Räntor å statsskulden m. m........... „ 86,659,469: —

Utgifter för kapitalökning:

Postverket........................................ „ 2,477,000:

Telegrafverket ............................... „ 6,500,000:

Statens järnvägar ......................... „ 4,957,500: -

— 30 —

Statens vattenfallsverk.....................	Kr.	3,050,000: —
Fonden för statens aktier...		4,904,400: —
Statens utlåningsfonder		10,500,000: —
Fonden för låneunderstöd.....		245,000: —
Fonden för förlag till statsverket		8,818,841: 68
Fonden för mötande av förluster
å aktiebolaget Kreditkassan av
år 1922 ....................................	>>	5,000,000: —
Avbetalning å statsskulden............	>>	21,100,293: 67
Återbetalning av lånemedel............	Ji	3,455,200: 78 Kr. 161.791.904: 4n
1928—1929 års riksstats inkomsttitlar.		....................... „ 214,996: 95
1927—1928 års riksstats utgiftstitlar:
Utgifter för kapitalökning:
Statens järnvägar ...........................	Kr.	80,000: —
Statens vattenfallsverk................		453,273: 25
Statens utlåningsfonder	n	675,760: —
Låneunderstöd ...............................	>>	121,900: — „ 1.330.933: 25
1926—1927 års riksstats utgiftstitlar:
Utgifter för kapitalökning:
Låneunderstöd.................................		...................... „ 4.900,000: —
1925—1296 års riksstats utgiftstitlar:
Utgifter för kapitalökning:
Statens järnvägar .............................		....................... „ 3,500: —
1923—1924 års riksstats utgiftstitlar:
Utgifter för kapitalökning:
Statens järnvägar		...................... „ 401,000: —
1922 års riksstats utgiftstitlar:
Utgifter för kapitalökning:
Statens järnvägar ............................		..................... „ 2,561,500: —
1921 års riksstats utgiftstitlar:
Utgifter för kapitalökning:
Postverket.....................................	Kr.	23,105: 68
Statens järnvägar ........................	n	144,900: —
Bostadshus för tjänstemän vid post-
verket, telegrafverket samt statens
järnvägar och vattenfallsverk......	>»	168,000: — .. 336.005: fia
1920 års tillåggsstats utgiftstitlar:
Utgifter för kapitalökning:
Postverket..........................................		................... „ 5,430: 70

— 31

1918 års riksstats utgiftstitlar:

Utgifter för kapitalökning:

Statens utlåningsfonder................................................... Kr. 300,000: —■

Äldre anslag, beviljat av 1907 års riksdag:

Utgifter för kapitalökning:

Inköp av vattenfall för elektrisk drift å statens järnvägar
............................................................................ „ 912: 05

Kapitalutgifter i övrigt.

Disponerad upplåning .....................................................

Kapitalrabatt ..................................................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter
Insättningar på statsverkets giroräkning......................

50,930,194: 93
50,770: —
36,308: 33
5,230.714: 5 7

Summa Kr. 228,094,230: 81

Riksgäldskontorets riksstat sutgifter under budgetåret

1928-1929.

Beträffande dessa utgifter få revisorerna hänvisa till de tabeller, som finnas
införda å sid. 108—lil och 114—125 i den av riksräkenskapsverket under
innevarande år utgivna publikationen »Budgetredovisning för budgetåret
1928/29».

Översikt av riksgäldskontorets rörelse under budgetåret
1928—1929 saint dess ställning vid sani ma års slut.

Riksgäldskontorets skulder.

Enligt huvudboken för budgetåret 1928—1929 utgjorde riksgäldskontorets
skulder den 1 juli 1928 ...... ..............Kr. 2,025,664,788: 52

Skulderna hava under sagda budgetår ökats med ..... „ 38,345,050: 59

och uppgingo alltså den 30 juni 1929 till............... Kr. 2,064,009,839: il

Förändringarna under ifrågavarande budgetår å de särskilda kooti, på vilka
skulderna redovisas i huvudboken, framgå av följande sammanställning:

Den 1 juli 1928: Den 30 juni 1929:

I. Skulder, löpande med ränta.

Fonderad statsskuld:

a) av riksgäldskontoret upptagna
obligationslån ... Kr. 1,703,205,939: 22 Kr. 1,699,676,061: 44

Av riksgäldskontoret
upptagna
obligationslån.

Övertagna

lån.

b) av riksgäldskontoret över tagna

lån ...................

c) lån hos statens pensions anstalt

...............

d) lån hos postverkets pen sionsfond

................

e) lån hos telegrafverkets

pensionsfond ..........

f) lån hos pensionsförsäk ringsfonden.

........

g) övrig fonderad statsskuld

Tillfällig statsskuld ...............

Fonder

Statens reproduktionsanstalt

II. Skulder, icke löpande med
ränta ....

—	32 —
Kr.	4,892,000:	—	Kr.	4,587,000:	—
»	73,700,536:	33	n	84,625,580:	35
n	5,562,763:	99	j»	6,540,111:	01
>>	10,000,000:	—	ji	10,000,000:	—
jj	5,000,000:	—		5,000,000:	_
j?	2,390,889:	—	>>	2,390,889:	—
jj	20,820,000:	—	)>	22,350,000:	—
	42,719,414:	09	J>	322,402:	89
	48,341:	62	n	23,986:	74
»	157,324,904:	27	»»	228,493,807:	68
Kr.	2,025,664,788:	52	Kr.	2,064,009,839:	11

De av riksgäldskontoret upptagna obligationslånen, vilka den 1 juli 1928

uppgingo till ................................................ Kr. 1,703,205,939: 22

hava under budgetåret 1928—1929 genom verkställd
amortering minskats med följande belopp:

1880 års lån ................................ Kr. 5,190,900: —

1886 „ „ „ 774,666: 67

IWO „ „ „ 1,003,111: u

1899 ” ” » 622,800: — Kr. 7,591,477: 78

samt därigenom nedgått till...................................... Kr. 1,695,614,461: -14

o

A andra sidan hava dessa lån under samma period
ökats genom försäljning av obligationer, tillhörande
1927 års 4r|-% lån, å nom............................................. „ 4,061,600: —

Skulden för ifrågavarande lån utgjorde alltså vid
budgetårets slut den 30 juni 1929 ................................. Kr. 1,699,676,061: 44

Det belopp, 7,591,477 kronor 78 öre, varmed obligationsskulden under budgetåret
1928 1929 minskats genom verkställd amortering, motsvarar 0,45 %
av skuldens belopp vid periodens början.

De i sammanhang med inköp av enskilda järnvägar övertagna obliga -

tionslånen uppgingo den 1 juli 1928 i kapital till .............. Kr. 4,892,000: —

A dessa lån hava under budgetåret 1928—1929amorterats „ 305,000: —

i följd varav desamma nedgått till ...................................... Kr. 4,587,000: —

— 33 —

Den 1 juli 1928 uppgick riksgäldskontorets skuld för de medel, vilka statens
pensionsanstalt jämlikt stadgande i anstaltens reglemente överlämnat för förvaltning,
till 73,700,536 kronor 33 öre. Sedan riksgäldskontoret från pensionsanstalten
fått mottaga ytterligare 7,000,000 kronor till förvaltning samt dess
tillgodohavande därjämte ökats med 3,925,044 kronor 2 öre, utgörande upplupen
ränta (å 5,1 procent), utgjorde riksgäldskontorets skuld till pensionsanstalten
vid bokslutet den 30 juni 1929 84,625,580 kronor 35 öre.

De medel, vilka vid början av budgetåret 1928—1929 innestodo i riksgäldskontoret
för postverkets pensionsfonds räkning, uppgingo till 5,562,763 kronor
99 öre. Under sagda period har generalpoststyrelsen till riksgäldskontoret
överlämnat ytterligare 693,500 kronor, utgörande fonden tillhöriga medel.
Vidare har riksgäldskontorets skuld till pensionsfonden ökats med tillgodoförd
ränta (ä 5,1 procent) för år 1928, uppgående till 283,847 kronor 2 öre. Den
30 juni 1929 utgjorde alltså pensionsfondens i riksgäldskontoret innestående
behållning 6,540,111 kronor 1 öre.

Såsom revisorerna meddelat i sin år 1927 avgivna berättelse, hade telegrafstyrelsen
i april samma år till riksgäldskontoret såsom deposition överlämnat
10,000,000 kronor av telegrafverkets pensionsfonds tillgångar. Nämnda belopp
innestod vid utgången av budgetåret 1928—1929 fortfarande i riksgäldskontoret.
Ränta därå har för år 1928 gottgjorts efter 4,6 procent.

Likaledes har under nyssnämnda budgetår någon förändring icke inträffat
beträffande de medel, som riksgäldskontoret i juni 1927 mottog till förvaltning
för pensionsförsåkringsfondens räkning, Ifrågavarande medel innestodo vid
budgetårets slut i riksgäldskontoret med oförändrat belopp, 5,000,000 kronor,
varå ränta senast utgått efter 4,6 procent.

Den tillfälliga statsskulden utgjorde den 1 juli 1928 20,820,000 kronor och
den 30 juni 1929 22,350,000 kronor. Ökningen utgör således 1,530,000 kronor.
De under ifrågavarande period inträffade förändringarna beträffande den
tillfälliga skulden äro följande.

Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar, som vid budgetårets början
utgjorde 2,320,000 kronor, hade vid dess slut nedgått till 1,650,000 kronor.
Under budgetåret har riksgäldskontoret endast försålt växlar, som varit
ställda att infrias sex månader efter utgivningsdagen. Diskontot vid försäljningen,
vilken för riksgäldskontorets räkning ombesörjts av riksbanken, har
utgjort 4 procent.

Statens vattenfallsverks förnyelsefonders tillgodohavande för de medel, vilka
överlämnats till riksgäldskontoret för förvaltning, utgjorde den 1 juli 1928

18.500.000 kronor. Sedan vattenfallsstyrelsen i tre poster inlevererat ytterligare

2.200.000 kronor för nämnda fonders räkning, uppgick deras i riksgäldskontoret
innestående behållning den 30 juni 1929 till 20,700,000 kronor. Ränta
å ifrågavarande medel har för budgetåret 1928—1929 gottgjorts efter 4,6
procent. Medlen kunna av vattenfallsstyrelsen åter uttagas två år efter uppsägning,
dock endast under förutsättning, att styrelsen därtill erhållit tillstånd
av Kungl. Majit.

Rev. lier. 19S9 ang. riksgäldskontoret.

Lån hos
pensionsinrii
tillin gar.

Tillfällig

statsskuld.

3

— 34 —

Räntebärande Bland riksgäldskontorets räntebärande fonder finnes i bokslutet per 30 juni
1928 upptagen fonden för statsskuldens amortering, som då hade en behållning
av 42,436,387 kronor 2 öre. Från och med budgetåret 1928—1929 gottgöres
emellertid ej någon ränta å fonden, och densamma har i följd därav
i utgående balanskontot för sagda budgetår överflyttats till »Skulder utan
ränta».

Riksgäldskontorets pensionsfond, som vid början av budgetåret 1928—1929

utgjorde .................................................................. Kr. 126,810: 78

har ökats med:

tjänsteinnehavares pensionsavgifter................................... „ 9,190: 08

tillgodoförd ränta (ä 4,5 procent) ....................................... „ 5,896: 26

Vid räkenskapsårets slut hade fonden således en behållning
av.................................................................................. Kr. 141,897: 12

Riksgäldskontorets skuld till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus

utgjorde den 1 juli 1928................................................. Kr. 156,216: 29

och har under det senast förflutna budgetåret ökats med:

ränta å fonden tillhöriga Stockholms inteckningsgarantiaktiebolags
3^ procent obligationer av år 1889 å nom.

180,000 kronor ......................................................... „ 6,300: —

tillgodoförd ränta (ä 4,5 procent) å fondens i riksgäldskontoret

innestående medel.................................................................. „ 7,171: 48

I följd härav uppgick byggnadsfondens tillgodohavande
hos riksgäldskontoret vid räkenskapsårets slut till .................. Kr. 169,687: 77

I bokslutet per 30 juni 1929 redovisas en nytillkommen fond, benämnd

Bergsjö bredspårsfond, och vilja revisorerna beträffande densamma meddela
följande.

I februari 1927 träffades mellan Ostkustbanans aktiebolag och Norra Hälsinglands
järnvägsaktiebolag överenskommelse rörande inlösen av den sistnämnda
bolag tillhöriga järnvägen Hudiksvall—Bergsjö m. m. Enligt överenskommelsen
skulle en del av denna järnväg (linjen Hudiksvall—Strömma)
upprivas och återstående delen (linjen Bergsjö—Strömma) utsträckas genom
anläggning av järnväg från Strömma till Edsäters station på Ostkustbanan.
I samband därmed förpliktade sig Ostkustbanans aktiebolag att under vissa
förutsättningar ombygga järnvägen Bergsjö—Edsäter till normalspårig ävensom
att, för främjandet av nämnda ombyggnad, den 1 januari årligen med
början den 1 januari 1929 inbetala ett belopp motsvarande 5 procent ränta
å x) 216,360 kronor till riksgäldskontoret, att därstädes förvaltas såsom en
särskild fond under namn av Bergsjö bredspårsfond. Därest beslut örn ombyggnaden
icke fattats inom 20 år efter det att järnvägen Strömma—Edsäter *)

*) Detta belopp utgör hälften av Norra Hälsinglands järnvägsaktiebolags aktiekapital,
vilket uppgick till 432,720 kronor.

— 35 —

öppnats för allmän trafik, kan fonden, på yrkande av Bergsjö kommun och
Hudiksvalls stad, även användas för inlösen av en räntefri fordran å 216,360
kronor, som Norra Hälsinglands järnvägsaktiebolag enligt överenskommelsen
erhållit hos Ostkustbanans aktiebolag. — Ränta å fondens behållning skall
av riksgäldskontoret enligt åtagande gottgöras efter 5 procent.

Sedan Kungl. Majit den 26 juli 1927 godkänt ovan omförmälda överenskommelse,
har Ostkustbanans aktiebolag den 31 december 1928 verkställt
första inbetalningen till ifrågavarande fond med 10,818 kronor, motsvarande
5 procent av förenämnda 216,360 kronor. Ränta å fondens behållning kommer
att av riksgäldskontoret krediteras för kalenderår.

Under det senast förflutna budgetåret har domänstyrelsen i fyra poster Domänstyrelöverlämnat
sammanlagt 13,000,000 kronor till förvaltning. Beloppet åter-Ben
betalades av riksgäldskontoret i sju poster under tiden november 1928—
juni 1929. f

De medel, vilka riksgäldskontoret jämlikt medgivande av 1926 års riksdag Statens repromottagit
till förvaltning för statens reproduktionsanstalts räkning, uppgingo
den 1 juli 1928 till 48,341 kronor 62 öre. Härav har riksgäldskontoret i höriga medel,
september 1928 och januari 1929 återbetalat sammanlagt 25,000 kronor. Å
andra sidan har reproduktionsanstaltens tillgodohavande ökats med ett belopp
av 645 kronor 12 öre, utgörande ränta å 3 procent för senaste halvåret 1928.

I följd härav uppgingo anstaltens i riksgäldskontoret innestående medel vid
senaste bokslutet till 23,986 kronor 74 öre.

Riksgäldskontorets icke räntebärande skulder utgjorde vid början och slutet Skulder utan
av budgetåret 1928—1929: ränta -

Fonden för statsskuldens amortering	Den Kr.	1 juli 1928:	Den 30 juni 1929 Kr. 52,795,638:	86
Fonden för annuitetslikvider ............	n	8,318,087: 15 -	ii	10,215,738:	22
Förfallna, icke inkomna 6 procent skattkammarväxlar per 1 dec. 1916	ii	2,238: —	ii	2,238:
Förfallna, icke inkomna premieobli-gationer av år 1918 .......................	ii	254,540: —	ii	226,930:
Obeställbara certifikaträntor m. m....	n	580: —	ii	367:	50
Obeställbara vinster å premieobliga-tionslånen..........................................	ii	8,100: —	ii	5,000:
Icke lyftade vinster å utbytta eller inlösta premieobligationer av år 1918 m. m......................................	ii	185,276: 63	ii	185,176:	63
Fonden för återlevererade fasta låne-medel ................................................	ii	621,326: 50		232,049:	39
Kapitalavbetalningar å lån från all-männa järnvägslånefonden............	ii	40,835: 24	ii	338,900:	20

— 36 —

Fonden för amortering av tillfälliga

lånemedel..........................................	Kr.	719,767:	55	Kr.	691,694:	25
Fonden för anordnande av spann-
målslagerhus och kylhus tillhöriga
medel ................................................		69,168:	74	?»	70,678:	74
Fonden för låneunderstöd:
lån åt företag för framställning
av jordbrukskalk ........................		25,000:	—		16,000:	—
Fonden för mötande av förluster å
aktiebolaget Kreditkassan av år 1922	J»	13,000,000:	—	5J	18,000,000:	—
Oreglerad kursdifferens för 1919 års
6 procent statslån ...........................		7,509,580:	—		7,509,580:	—
Av statskontoret till förvaltning över-
lämnade kassabehållningar ............	>>	115,000,000:	—	)>	125,000,000:	—
Utgiftsrester.........................................	i»	11,570,404:	46		13,203,815:	89
Summa	Kr.	157,324,904:	27	Kr.	228,493,807:	68

Här nedan lämna revisorerna en redogörelse för de viktigaste förändringarna
i fråga örn de icke räntebärande skulderna.

Såsom förut meddelats i denna berättelse, har räntegottgörelsen å fonden
för statsskuldens amortering upphört från och med budgetåret 1928—1929, i
anledning varav densamma numera redovisas bland skulderna utan ränta
Denna fond, som den 1 juli 1928 hade en behållning av 42,436,387 kronor
2 öre, har ökats med 13,203,815 kronor 89 öre, utgörande det å 1928—1929
års riksstat för fonden uppförda anslaget (jämlikt § 1 i kungl, förordningen
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel).

Däremot har fonden minskats med ett belopp av 2,844,564 kronor 5 öre,
vilket disponerats

dels för täckande av förluster, uppkomna å:

statens aktier i aktiebolaget Elektrolytverken..................... Kr. 1,016,666: 6 7

allmänna järnvägslånefondcn.............................................

kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond ....................

rederilånefonden ...................................................................

industrilånefonden ..................................................................

dels ock för återbetalning av anslag, vilka av tillfälliga
lånemedel anvisats för:

dräneringsfonden....................................................................

täckdikningsfonden................................................................

806,668:
966:
10,143:
96,856: 6 7

99

817,039: 85
96,222: 87

Summa Kr. 2,844,564: 05

Vid budgetårets slut den 30 juni 1929 uppgick alltså fonden för statsskuldens
amortering till 52,795,638 kronor 86 öre.

Fonden för återlevererade fasta lånemedel hade vid ingången av budgetåret
1928—1929 en behållning av 621,326 kronor 50 öre. Under nämnda budgetår

— 37 —

hava telegrafstyrelsen och vattenfallsstyrelsen av tidigare anslag till kapital
ökning, vilka antingen icke kommit till användning eller varå besparingar
uppkommit, till fonden återlevererat sammanlagt 1,243,872 kronor 30 öre.
Vidare häf fonden krediterats med följande till riksgäldskontoret inbetalade

belopp:

försäljningssumman för gamla centralposthuset i Göteborg Kr. 475,000.
ett postverkets förnyelsefond tillhörigt belopp, inbetalt jämlikt
föreskrift i Kungl. Maj:ts brev den 2 november 1928 „ 124,300: —

kapitalavbetalning å ett till Ostkustbanans aktiebolag utlämnat
lån ............................................................................

2,220: 38

Summa Kr. 601,520: 38

Å andra sidan har ett belopp av 2,234,669 kronor 79 öre av fondens tillgångar
under budgetåret tagits i anspråk för statsregleringen och ''överförts
till riksstatens inkomsttitel »Fasta lånemedel, återbetalningar». Fondens behållning
hade i följd härav den 30 juni 1929 nedgått till 232,049 kronor 39 öre.

Fonden för amortering av tillfälliga lånemedel uppgick den 1 juli 1928 till
719,767 kronor 55 öre. Härav hava 610,636 kronor 73 öre disponerats till
gäldande av riksgäldskontorets fordran för utbetalningar å vissa anslag, vilka
anvisats att utgå av tillfälliga lånemedel. Till fonden har under budgetåret
1928—1929 av anslagsmedel influtit följande belopp:

återleverering å anslaget till beredande av varukredit åt

vissa nödlidande länder (T. 1921) ..................

avbetalning å ett från riksgäldskontoret utlämnat lån för

framställande av jordbrukskalk (R. 1923/24) ....................

återbetalning av ett utav riksgäldskontoret år 1918 utbetalat
anslag till nybyggnader vid Skogshögskolan m. m.

(T. 1918)........................................................

Kr. 184,174: 54
1,388: 89

_397,000: -

Summa Kr. 582,563: 43

Vid budgetårets slut utgjorde fondens behållning alltså 691,694 kronor
25 öre.

Till den jämlikt beslut av 1926 års riksdag bildade fonden för mötande av
förluster å aktiebolaget Kreditkassan av ar 1922 har under budgetåret 1928
1929 överförts ett på riksstaten anvisat anslag av 5,000,000 kronor. Fondens
behållning, som vid ingången av nämnda budgetår utgjorde 13,000,000 kronor,
har till följd därav vid budgetårets slut ökats till 18,000,000 kronor.

De av statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehållningarna utgjorde
den 1 juli 1928.................................................................. Kr. 115,000,000:

Sedermera har statskontoret i december samma år i tre
poster till riksgäldskontoret överlämnat ............................ » 130,000,000:

Summa Kr. 245,000,000: -

Av ifrågavarande medel har riksgäldskontoret intill senaste budgetårets
slut till statskontoret återbetalat:

- 38 —

......... Kr. 15,000,000: —

............. „ 30,000,000: —

............. „ 50,000,000: -

............. „ 15,000,000: —

............. „ 10,000,000: -

Summa Kr. 120,000,000: —

I riksgäldskontoret innestod alltså den 30 juni 1929 ett belopp av 125,000,000
kronor eller 10,000,000 kronor mera än samma dag år 1928.

Vad beträffar övriga fordringar å de konti, på vilka skulderna utan ränta
redovisas i huvudboken, få revisorerna hänvisa till ovan intagna sammandrag
av dessa skulder.

i juli 1928.............

,, sept. ,, .............

„ jan. 1929.............

fehr. „ .............

„ mars „ .............

Riksgäldskontorets tillgångar.

Riksgäldskontorets fordringar och övriga tillgångar uppgingo den 1 juli 1928

till ett belopp av ................................................................... Kr. 216,337,938: 71

Under det senaste budgetåret hava tillgångarna minskats
med ............................................................................. „ 1,309,977: 05

och utgjorde alltså den 30 juni 1929 ................................. Kr. 215,027,961: 66

Följande sammanställning utvisar närmare de förändringar, tillgångarna
undergått under ovannämnda budgetperiod:

Diverse medel:

Uppköpta svenska statsobligationer

Förräntade medel:

I främmande staters värdehandlingar
m. m. placerade medel
Förskott:

Till banker och bankirhus för inlösen
av obligationer och räntekuponger
m. m...........................

Till riksgäldskontorets kassör.........

Inkomstrester å lånemedelsanslag
Diverse fordringar:

Fordran hos statsverket för anslaget
å riksstaten för budgetåret 1927
—1928 till ytterligare avsättning
till fonden för statsskuldens amortering
enligt 1 § i förordningen
angående statsverkets fond av
rusdrycksmedel ...........................

Den 30 juni 1928. Den 30 juni 1929.

Kr. 6,680,694: 67	Kr.	6,932,306:
„ 2,339,016: 22		2,428,511:
„ 5,373,385: 46	»	7,138,454:
„ 100,000: —	JJ	150,000:
„ 46,298,046: 73		44,725,271:
„ '' 11,570,404: 46	JJ

— 39 —

Fordran hos statsverket för anslaget
å riksstaten för budgetåret 1928
—1929 till avsättning till fonden
för statsskuldens amortering enligt
1 § i förordningen angående
statsverkets fond av rusdrycksmedel.
............................................ Kr.

AktiebölagetKreditkassanavårl922 „ 50,000,000:

Rörlig kredit för statens domänverk „ 4,000,000:

Förskott å lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget
................................ „

Riksgäldskontorets postgirokonto...... „ 72,292: 26

Riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken
......................................... i> 89,904,098: 91

Kr.

13.203,815: 89
50,000,000: —

2,500,000: —
21,440: 14

87,928,162: 07

Summa Kr. 216,337,938: 71 Kr. 215,027,961: 66

Riksgäldskontorets skulder och tillgångar vid början
och slutet av budgetåret 1928-1929.

Såsom ovanstående redogörelse
1 juli 1928 följande:

Skulder .....................................

Tillgångar....................................

Skulder över tillgångar ............

utvisar, var riksgäldskontorets ställning den

.. Kr. 2,025,664,788: 52
.. „ 216,337,938: 71

Kr. 1,809,326,849: 81

Motsvarande siffror voro den 30 juni 1929:

Skulder ..... Kr. 2,064,009,839: 11

SSiar::::::::::::::::t::::::::::::::::::::::::.............. .«

Skulder över tillgångar ................................................... Kr. 1,848,981,877: 45

Det överskjutande skuldsaldot har sålunda under budgetåret 1928 1929
ökats med 39,655,027 kronor 64 öre; och har denna ökning uppkommit på
grund av följande förhållande mellan kapitalutgifter och kapitalinkomster.

Kapitalutgifter:

Utgifter å riksstatstitlar ..................................................

Disponerad upplåning ...................................................

Kapitalrabatt ....................................................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter
Insättningar på statsverkets giroräkning.......................

Kr. 171,846,242: 98

„ 50,930,194: 93

50,770: -„ 36,308: 33

„ 5,230,714: 5 7

Summa Kr. 228,094,230: 81

— 40 —

Kapitalinkomster:

Inkomster å riksstatstitlar .................................................... Kr. 55,939 278: 33

Amortering å statsskulden under budgetåret 1928—1929 „ 11^351^678: 56

Disponerad upplåning ............................................................ „ 3,171,445: 79

Uttag från statsverkets giroräkning ................................. „ 117,976,800: 49

Summa Kr. 188,439,203: 17

Skillnaden mellan kapitalutgifterna ................................. Kr. 228,094,230: 81

och kapitalinkomsterna ........................................................ „ lSS^O^OS: 17

uppgår till................................................................................. Kr. 39,655,027: 64

motsvarande den ovan omförmälda ökningen av riksgäldskontorets skulder
över tillgångar under budgetåret 1928—1929.

Riksgäldskontorets inom linjen förda skulder och tillgångar.

Riksgäldskontorets inom linjen förda skulder uppgingo vid början av
budgetåret 1928—1929 till 165,750,377 kronor 16 öre. Under sagda budgetår
har riksgäldskontoret på grund av 1928 års riksdags beslut rörande ökad
statsgaranti för vissa centralkassor för jordbrukskredit, utfärdat och till riksbanken
överlämnat särskilda förbindelser att vid anfordran tillhandahålla
banken 4 x/2 procent statsobligationer såsom ytterligare säkerhet för följande
centralkassors förbindelser, nämligen

Södra Sveriges centralkassa................................................ Kr. 400,000: —

Mälarprovinsernas d:o ........................................................ 400 000: _

Malmöhus läns d:o.......................................................... 200,000- _

Summa Kr. 1,000,000: —

Vidare bar såsom skuld inom linjen förts de förbindelser, svenska staten
avgivit att såsom för egen skuld ansvara för två av Lule älvs flottningsförening
resp. Piteå flottningsförening hos pensionsförsäkringsfonden upptagna
amorteringslån å 600,000 kronor och 800,000 kronor, båda löpande med 4 3/4
procent ränta. Dessa förbindelser äro dock ej i räkenskaperna utförda med
något visst sifferbelopp.

I övrigt hava skulderna inom linjen ej förändrats under ifrågavarande
period. De uppgingo vid budgetårets slut den 30 juni 1929 till 166,750,377
kronor 16 öre.

De inom linjen förda tillgångarna uppgingo den 1

juli 1928 till .......................................................................... Kr. 323,532,914: is

och den 30 juni 1929 till ...................................................... „ 336,231,022: it

samt hava alltså under budgetåret ökats med .................. Kr. 12,698,108: oi

— 41 —

Ifrågavarande tillgångar redovisas i huvudboken under följande huvudgrupper: a)

Grundfonder och garantiförbindelser. Dessa hava under budgetåret ökats
nied tre poster å resp. 400,000, 400,000 och 200,000 kronor, motsvarande riksgäldskontorets
fordran för de förbindelser, vilka, såsom ovan är omförmält,
avlämnats till riksbanken såsom ytterligare säkerhet för Södra Sveriges,
Mälarprovinsernas och Malmöhus läns centralkassors för jordbrukskredit förbindelser.
Riksgäldskontorets under ifrågavarande rubrik bokförda fordringar,
vilka vid budgetårets början utgjorde 165,499,600 kronor, hade i följd härav
vid periodens slut ökats till 166,499,600 kronor.

b) Fordringar för lån, i sin helhet utgivna av andra medel än lånemedel.
Härunder bokföras endast de lån, vilka utlämnats från allmänna byggnadslånefonden.
Fordringarna för dessa lån utgjorde den 1 juli 1928 975,955
kronor 78 öre och den 30 juni 1929 961,409 kronor 61 öre samt hava alltså
minskats med något över 14,000 kronor.

c) Fordringar för lån, utgivna dels av fasta lånemedel dels ock av andra
statsinkomster än lånemedel. Inom denna grupp redovisas de lån, vilka utlämnats
från allmänna järn vägslånefonden och bibanefonden. Riksgäldskontorets
fordringar för dessa lån utgjorde vid budgetårets början 88,812,255
kronor 23 öre och vid dess slut 88,697,123 kronor 27 öre.

d) Fordringar för lån, i sin helhet utgivna av fasta lånemedel. Hit höra
endast lånen till Svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen och Ostkustbanans
aktiebolag. Det förra bolaget trädde redan under juni månad 1926 i likvidation.
Efter förhandlingar mellan bolagets fordringsägare och dess likvidatorer
uppgjordes sedermera en utdelningsplan, vari bolagets skulder upptogos
med de belopp, de utgjorde den 30 april 1928, och enligt vilken såväl staten
som övriga fordringsägare skulle erhålla utdelning efter vissa angivna grunder.
*) Riksgäldskontorets fordran hos bolaget uppgick nyssnämnda dag till

1.750.000 kronor, motsvarande kapitalbeloppet av de båda lån å tillsammans

1.500.000 kronor, bolaget erhållit under åren 1923 och 1924, jämte därå upplupen
ränta; och skulle utdelning å sagda fordringsbelopp enligt den uppgjorda
planen utgå efter 12,64 procent. Sedan utdelningsplanen godkänts
av 1928 års riksdag, har riksgäldskontoret i enlighet med densamma erhållit
en utdelning av 229,869 kronor 50 öre på så sätt, att ett nybildat bolag,
benämnt Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen, till riksgäldskontoret
i januari 1929 avlämnat skuldförbindelse å detta belopp. Det sålunda utlämnade
nya lånet löper tillsvidare utan ränta men kan å ömse sidor uppsägas
till återbetalning sex månader efter dagen för uppsägningen; därest
uppsägning sker från långivarens sida, skall densamma dock för att vara
giltig hava godkänts av Kungl. Maj:t. Riksgäldskontorets fordran hos Ostkustbanans
aktiebolag uppgick den 1 juli 1928 till 17,316,808 kronor 49 öre
och den 30 juni 1929 till 17,741,684 kronor 31 öre. Beträffande detta bolag
lämnas särskild redogörelse på annat ställe i denna berättelse.

'') So härom Kim»:!. Maj-.tä proposition nr 58:1928.

— 42 —

e) Fordringar för lån, i sin helhet utgivna av tillfälliga lånemedel. Sammanlagda
beloppet av dessa fordringar uppgick vid början av det senast för
flutna budgetåret till 49,165,794 kronor 66 öre och vid samma periods slut
till 62,101,335 kronor 48 öre, utvisande dessa siffror en ökning av omkring
13,000,000 kronor. Revisorerna meddela här nedan ett sammandrag, utvisande
de förändringar, vilka under budgetåret ägt rum beträffande nu ifrågavarande
fordringar.

Riksgäldskontoret» fordran
den 1 juli 1928. den 30 juni 1929.

Till utgifter för kapitalökning använda
tillfälliga lånemedel:

Statens järnvägar.

Dubbelspår Rönninge—Järna m. m. ... Kr. 1,040,000: — Kr. 1,040,000: —

\ '' • \ . v '' •,

Statens vattenfallsverk.

Förskottsinbetalningar för vissa regie -

ringsarbeten.......................................... Förstärkning av rörelsekapitalet för	11	536,130:	—	11	536,130:	—
fastighetsförvaltningen........................	15	1,700,000:	—	51	1,700,000:	—
Statens utlåningsfonder.
Dräneringsfonden....................................	11	1,602,901:	091	11	5,386,737:	28
Täckdikningslånefonden ........................	11	4,537,098:	9l(	11
Förlag till statsverket.
Kungl, hov- och slottsstaterna.............. Täckande av viss statens järnvägars	51	1,157,000:	—	51	1,157,000:	—
fordran hos statsverket .....................	1)	— —	—	11	8,818,841:	68
Låneunderstöd.
Svenska diakonissällskapet .................. Överstyrelsen för svenska föreningen	11	194,000:	—	11	194,000:	—
Röda Korset ......................................	1)	359,780:	—	11	359,780:	—
Svenska mosskulturföreningen ............	11	120,000:	—	51	120,000:	—-
Växjö domkyrka ....................................	>1	20,000:	—	11	20,000:	—
Föreningen Bergsbyns kalkbruk u. p. a.	11	23,939:	04	11	22,530:	86
Seth A. Holmgren, Vilhelmina............ Föreningen till minne av konung	1»	- -	—	11	9,061:	25
Oscar I och drottning Josephina......	11	486,875:	—	51	486,875:	—
Drottning Sophias skyddshem...............	11	10,250:	—	55	10,250:	—

— 43 —

Stockholms stadsmission........................	Kr.	145,000: —	Kr.	158,875: —
Stockholms kyrkliga skyddshemsför-
ening ..................................................	JJ	--—	jj	100,000: —
Göteborgs diakonissällskap .................	»	--—	jj	135,000: —
Aktiebolaget Svenska Amerikalinjen ...	JJ	1,100,000: — -	jj	6,150,000: —
Samariterhemmet i Uppsala..................	5»	100,000: —	jj	102,500: —
Föreningen Nederkalix industri u. p. a.	JJ	1,378,100: —	jj	1,500,000: —
Sydsvenska kraftaktiebolaget ...............	JJ	- - -	JJ	20,208: 33
Rörelsekapital.
Styrelsen för hantverksskolan i Kristine-
hamn för blinda ...............................	JJ	20,000: —	jj	20,000: —
Varukredit.
Svenska hjälpkreditkommittén ............	JJ	9,208,786: 34	jj	9,024,611: 80
Säger Kr.	23,739,860: 88	Kr.	37,072,401: 20

Till verkliga utgifter använda till''
fälliga lånemedel.

Förlag till statsverket.

Arméförvaltningen ................................ Kr. 25,028,934: 28 Kr. 25,028,934: 28

Förskotterade kostnader för nybyggnader
vid skogshögskolan.................. „ 397,000: — „--—

Säger Kr. 25,425,934: 28 Kr. 25,028,934: 28

Summa Kr. 49,165,794: 66 Kr. 62,101,335: 48

44 —

Byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Debet;

Fondens behållning den 30 juni 1929 ........................,r............ Kr. 343,162: 77

Kredit:

Fondens behållning den 1 juli 1928 ......................................... Kr. 329,691: 29

Inkomster:

räntor å fonden tillhöriga obligationer.................................... „ 6,300: —

„ å fondens fordran bos riksgäldskontoret............... „ 7,171: 48

Summa Kr. 343,162: 77

Fondens behållning vid utgången av budgetåret 1928—1929 redovisas i
räkenskaperna på följande sätt:

Stockholms Inteckningsgarantiaktiebolags 3^- procent obligationer av år 1889

å nom. 180,000 kronor, bokförda till....................................... Kr. 171,900: —

Ränta därå från den 1/i t. o. m. d. 30/6 1929 ........................ „ 1,575: —

Fordran hos riksgäldskontoret....................................>................ „ 169,687: 77

Summa Kr. 343,162: 77

— 45 —

Riksgäldskontorets upplåning m. m.

Av 1927 års 4 V2 procent statslån hade, såsom revisorerna meddelade i sin 192^roäcr^
år 1928 avgivna berättelse, den 1 november 1928 försålts obligationer å nomi- statslån,
nellt 64,275,600 kronor. Från nämnda dag intill den 1 nästlidna november
försåldes ytterligare av lånet obligationer å nominellt 3,177,000 kronor. Sistnämnda
dag hade sålunda av lånet försålts obligationer å inalles nominellt
67,452,600 kronor.

Försäljningskursen har i medeltal utgjort 98,101 procent. Den effektiva
räntan å lånet beräknas utgöra 4,587 procent. Lånets slutbelopp är ännu
icke fastställt.

Jämlikt de villkor, som gälla för svenska statens år 1919 i Amerikas förenta
stater upptagna 6 procents obligationslån å 25 miljoner dollars, förfaller års obligadetta
lån till betalning den 15 december 1939 och skall då inlösas till pari, tI0Qslåndock
med rätt för riksgäldskontoret att den 15 juni 1929 eller på varje halvårsvis
infallande ränteförfallodag därefter inlösa de för lånet utfärdade obligationerna
till 102 procent av deras nominella belopp, efter föregående uppsägning,
verkställd i närmare angiven ordning minst 60 dagar före den i
uppsägningen nämnda inlösningsdagen.

Med stöd härav läto fullmäktige genom kungörelse, som i vederbörliga
amerikanska tidningar infördes första gången den 30 nästlidna augusti, uppsäga
ifrågavarande lån till inlösen den 15 december 1929. Då en stor del
av lånet övergått till svenska innehavare, offentliggjordes berörda kungörelse
även i ett antal svenska tidningar. På grund av ovan omförmälda bestämmelse
skall inlösningen ske till 102 procent av nominella obligationsbeloppet,
och kan densamma äga rum antingen i dollars genom The National City
Company i New York eller i svenska kronor hos riksgäldskontoret i Stockholm;
i senare fallet evalveras dollarsbeloppet till kronor efter den av riksbanken
på inlösningsdagen noterade växelkursen på New York.

Innehavarna av obligationer av berörda lån erbjödos emellertid att på följande
villkor utbyta dessa mot svenska statens 4 1/2 procents statsränteobligationer av
år 1929, dagtecknade den 15 december 1929 och konverteringsfria under 10
år, med kuponginlösningsterminer den 15 juni och 15 december samt i valörer
å 10,000, 5,000, 1,000, 500 och 100 kronor. Konverteringen skulle verkställas
under tiden 2—18 sistlidna september i riksgäldskontoret eller i riksbankens
huvudkontor och avdelningskontor. Riksgäldskontoret beredde även privatbankerna
tillfälle att mot viss ersättning i sina kontor ombesörja konverteringen.
Även genom The National City Company i New York kunde konvertering
äga rum. De nya statsobligationerna skulle utlämnas till en kurs
av 97,5 procent och vid konverteringen uppkommande mindre skillnadsbelopp
utbetalas kontant. — Största möjliga del av det till svenska kronor efter en
kurs av 3,735 kronor omräknade dollarbeloppet (d. v. s. 1,000 dollars med

Medel, mottagna
från
vissa pensionsinrättningar.

Upplåning
mot skattkammarväxlar.

Medel, mottagna
från
vattenfallsverkens
förayelsefonder

m. m.

— 46 —

tillägg av 2 procent därå per dollarobligation) skulle konverteras i nya statsobligationer
till den fastställda kursen 97,5 procent, dock med rätt för obligationsinnehavare
att ej mottaga lägre valörer än å 500 kronor; och skulle skillnadsbeloppet
utbetalas kontant.

Mot avlämnande av 1919 års dollarobligationer hava utlämnats interimsbevis
å de nya statsobligationerna med tillfälle för obligationsinnehavarna
att inskriva dessa i statsskuldboken. Samtidigt med konverteringen hava
inlösts till ovannämnda kurs utan avdrag den dollarobligationskupong, som
förfaller den 15 december 1929. — Någon nyteckning å 1929 års statslån har
icke mottagits.

Vid konverteringstidens slut hade till konvertering anmälts obligationer till
ett sammanlagt belopp av 5,412,000 dollars, därav i Amerikas förenta stater
45,000 dollars. Det till konvertering anmälda beloppet motsvaras av obligationer
av 1929 års statslån å nominellt 20,893,000 kronor, utlämnade till en
genomsnittlig kurs av 97,271 procent, och utgör sålunda den effektiva räntan
å de nya obligationerna 4,626 procent.

Avtryck av en till 1929 års statslån hörande obligation jämte kupong och
talong åtföljer såsom bilaga denna revisionsberättelse.

Vad beträffar de medel, som överlämnats till riksgäldskontoret från statens
pensionsanstalt, generalpoststyrelsen för postverkets pensionsfond, telegrafstyrelsen
för telegrafverkets pensionsfond och pensionsstyrelsen för pensionsförsäkringsfonden
(på längre tid), få revisorerna hänvisa till redogörelsen å
sid. 33 i denna berättelse.

Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar, som vid början av budgetåret
1928—1929 utgjorde 2,320,000 kronor, hade vid budgetårets slut nedgått till
1,650,000 kronor. Den 1 nästlidna november utgjorde skattkammarväxlarnas
belopp 1,655,000 kronor, varav 1,305,000 kronor förfalla till betalning den 20
december 1928 och 350,000 kronor den 20 mars 1930.

Liksom tidigare varit fallet, har försäljningen och inlösen av växlar ombesörjts
av riksbanken. Löptiden för växlarna, vilka utställas pr den 20
mars, den 20 juni, den 20 september och den 20 december, är numera 6
månader och försäljning sker icke av växlar, vilkas återstående löptid under!
stiger 4 månader. Diskontot för växlarna har utgjort 4 procent.

Beträffande medel, som överlämnats till riksgäldskontoret av vattenfallsstyrelsen
för statens vattenfallsverks förnyelsefonder, hänvisas till redogörelsen
å sid. 33 i denna berättelse.

— 47 —

Av å sid. 37 här ovan lämnad redogörelse framgår, att av de av statskontoret
för förvaltning överlämnade kassabehållningarna den 30 juni 1929 vältning överi
riksgäldskontoret innestod ett belopp av 125,000,000 kronor. ''nledef6

Av dessa medel har riksgäldskontoret sedermera i september 1929 återbetalat
20,000,000 kronor.

I följd härav och då någon återbetalning till statskontoret ej ägt rum under
oktober och november innestod den 1 innevarande november av ifrågavarande
kassabehållningar ett belopp av 105,000,000 kronor.

På sätt revisorerna meddelat i föregående berättelser, utfärdade fullmäktige
i april 1922 till aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 förbindelse att vid an- bolaget
fordran tillhandahålla bolaget en garantifond, bestående av svenska statens K^ed''*k®®“n
5 procents obligationer å 50,000,000 kronor. Samtidigt därmed beslöto fullmäktige
att mot säkerhet av berörda förbindelse åt kassan öppna en kredit
i löpande räkning å intill samma belopp.

Den kreditkassan hos riksgäldskontoret inrymda krediten å 50,000,000 kronor
är sedan september 1925 till fullo utnyttjad.

Enligt för ifrågavarande kredit gällande bestämmelser skall ränta därå
erläggas på så sätt, att kreditkassan för varje verksamhetsår till riksgäldskontoret
inbetalar hela det överskott, som efter administrationskostnadernas
täckande uppkommit å rörelsen under året. Med anledning av detta stadgande
har kassan gottgjort riksgäldskontoret överskottsmedel med följande
belopp:

för år 1922 .............................................................................. Kr. 69,690: 57

.. „ 1923 ................................................................................ „ 270,660: 68

„ „ 1924 ...................................................... „ 155,333: 18

Summa Kr. 495,684: 43

A kassans verksamhet under åren 1925—1928 har något överskott ej uppkommit.

När kreditkassan bildades, förutsattes, att kassans verksamhet skulle upphöra
med utgången av år 1927. Genom beslut av 1927 års riksdag förlängdes
emellertid tiden för kassans verksamhet till utgången av år 1928. Efter
verkställd utredning förelädes frågan om kassans fortsatta verksamhet sistnämnda
års riksdag, som beslöt, att kassan alltjämt skulle fortbestå, sedan
aktiekapitalet — med den inskränkning, som påkallats av aktiebolagslagens
fordran på visst minimiantal aktieägare — övertagits av staten. Riksdagen
uppdrog åt fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda förbindelse till kassan
att vid anfordran tillhandahålla kassan svenska statens obligationer, löpande
utan ränta, till ett belopp av 4,999,600 kronor för förvärv för statsverkets
räkning av 49,996 aktier ä 100 kronor i kassan. — Fullmäktige överlämnade
sedermera till kassan berörda förbindelse samt bekräftade, dels att ovan -

— 48 —

nämnda av fullmäktige år 1922 utfärdade förbindelse angående kassans garantifond
fortfarande ägde giltighet utan hinder därav, att det mellan svenska
staten och Stockholms enskilda bank m. fl. banker s. å. avslutade kontraktet
rörande kassans bildande m. m. blivit upphävt, dels ock att den kredit i
löpande räkning, som riksgäldskontoret s. å. mot säkerhet av sistberörda förbindelse
öppnat för kassan, skulle fortvara, så länge kassan utövade sin
verksamhet.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 229 medgav 1929 års riksdag,
att såsom särskild garantifond åt aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 finge
genom riksgäldskontoret tillhandahållas kassan ett belopp av 11,000,000
kronor i av svenska staten utgivna 4 1/9 procents obligationer att i huvudsaklig
överensstämmelse med av bankoutskottet i uti. nr 42 angivna grunder
användas för beredande av stöd åt insättare i vissa sparbanker. Samma riksdag,
som vidare medgav, att från aktiebolaget Jordbrukarebanken finge, i
huvudsaklig överensstämmelse med vad bankoutskottet i uti. nr 59 angivit,
överföras engagemang till kreditkassan, beslöt dessutom, att för ifrågavarande
ändamål skulle såsom ytterligare garantifond för kreditkassan genom riksgäldskontoret
tillhandahållas kassan ett belopp av 10,000,000 kronor i av
svenska staten utgivna 4 */2 procents obligationer. Efter framställning av
kassan har riksgäldskontoret under sistlidna augusti utfärdat särskilda förbindelser
att vid anfordran tillhandahålla kassan två garantifonder, bestående
av svenska statens obligationer å resp. 11,000,000 kronor och 10,000,000
kronor, förskrivna med 4 l/2 procent ränta och ouppsägbara från innehavarens
sida. Tillika hava fullmäktige beslutat att dels mot säkerhet av den
förra förbindelsen åt kassan öppna ny kredit i löpande räkning å upp till

11.000. 000 kronor, dels ock mot säkerhet av den senare förbindelsen med

10.000. 000 kronor, d. v. s. upp till 60,000,000 kronor, höja den kredit i löpande
räkning, som år 1922 beviljats kassan. A den sistnämnda krediten uttog
kassan under sistlidna augusti 8,000,000 kronor, varigenom riksgäldskontorets
fordran hos kassan ökats till 58,000,000 kronor.

1926 års riksdag beslöt att för täckande av de förluster, kreditkassans verksamhet
kunde väntas medföra för statsverket, inrätta en särskild fond samt
anvisade till denna fond å riksstaten för budgetåret 1926—1927 ett anslag av

8.000. 000 kronor att utgå av andra statsinkomster än lånemedel. Genom
brev den 28 maj 1926 förordnade Kungl. Majit, att nämnda anslag skulle
ställas under riksgäldskontorets förvaltning för att i sinom tid användas i
enlighet med de närmare bestämmelser, som i sådant avseende kunde komma
att meddelas. Sedermera har riksdagen för ytterligare avsättning till nämnda
fond anvisat följande anslag: för budgetåret 1927—1928 5,000,000 kronor,
för budgetåret 1928—1929 likaledes 5,000,000 kronor och för budgetåret 1929
— 1930 16,000,000 kronor.

49

1923 års riksdag, som till rörelsekapital för statens domänverk anvisat ett Domänstyanslag
av 10,000,000 kronor, har vidare dels bemyndigat fullmäktige i riks- ''Trik^dagäldskontoret
att ej mindre för beredande åt domänverket av ytterligare kontoret,
rörelsekapital tillhandahålla verket en rörlig kredit av intill 10,000,000 kronotall
även till förvaltning mottaga samma verks för omedelbart förestående
utgifter eller inleverering till statsverket av driftöverskott icke erforderliga
medel, dels ock beslutat, att å såväl lyftade kreditbelopp som till förvaltning
överlämnade medel skall utgå ränta, som av fullmäktige efter samråd med
domänstyrelsen bestämmes med hänsyn till a den allmänna penningmarknaden
rådande förhållanden.

Efter överenskommelse med domänstyrelsen hava fullmäktige i juni 1924
bestämt, att räntegottgörelse skall tillsvidare utgå efter 4 1/3 procent å medel,
som utbetalas av det beviljade kreditbeloppet, samt efter 3 procent å belopp,
vilka av styrelsen överlämnas till riksgäldskontoret för förvaltning.

Den 30 juni 1928 utgjorde domänverkets skuld å krediten hos riksgäldskontoret
4,000,000 kronor. Sedan domänstyrelsen i juli härav återbetalt

1,000,000 kronor, lyfte styrelsen i augusti 500,000 kronor å ifrågavarande
kredit. Senare i samma månad återbetalades riksgäldskontorets då återstående
fordran, 3,500,000 kronor. I juli 1929 lyfte styrelsen ånyo å krediten
inalles 1,000,000 kronor.

Jämväl under budgetåret 1928—1929 har domänstyrelsen vid tider, då krediten
icke utnyttjats, haft medel innestaende för förvaltning i riksgäldskontoret.
Domänstyrelsen överlämnade sålunda under budgetåret i fyra poster
sammanlagt 13,000,000 kronor till förvaltning, vilket belopp sedermera i sju
poster återbetalades av riksgäldskontoret under tiden november 1928—juni
1929. I augusti, september och oktober 1929 hava ånyo till förvaltning överlämnats
inalles 13,500,000 kronor, som innestodo i riksgäldskontoret den 1
nästlidna november.

Enligt beslut av 1924 års riksdag är telegrafverket berättigat att, för erhål- Teiegrafverlande
av rörelsekapital, i riksgäldskontoret tillgodonjuta en kredit av 5,000,000 ^
kronor. Vidare har samma års riksdag bemyndigat riksgäldsfullmäktig^ att” 8gtoret. 0“
till förvaltning mottaga telegrafverkets disponibla medel, i den mån de icke
erfordras för omedelbart förestående utgifter eller inleverering till statsverket
av driftöverskott.

Någon utbetalning å ifrågavarande kredit har hittills icke förekommit. Ej
heller har riksgäldskontoret från telegrafstyrelsen fått mottaga några medel
till förvaltning.

1 den redogörelse för den svenska statsskuldboken, som finnes intagen i Statsskuldrevisorernas
senast avgivna berättelse angående riksgäldskontoret, meddelade 1,,,kenrevisorerna
bl. a., att antalet verkställda inskrivningar den 1 november 1928
Rev. Ber. 19g9 ang. riksgäldskontoret.

4

— 50 —

uppgick till 17,012 samt att beloppet av de fordringar, som då voro inskrivna
i statsskuldboken, utgjorde 630,063,395 kronor 59 öre.

Efter nämnda tidpunkt och intill den 1 nästlidna november hava 764 nya
inskrivningar tillkommit. Hela antalet verkställda inskrivningar utgjorde
sålunda nämnda dag 17,776. Ett betydande antal inskrivningar har emellertid
efter hand avförts ur statsskuldboken, sedan de inskrivna obligationerna
uttagits. Antalet kvarstående inskrivningar utgjorde ifrågavarande den 1
november 14,113 och sammanlagda beloppet av de fordringar, som då vörö
inskrivna i statsskuldboken, 645,315,053 kronor 40 öre. Fördelningen av detta
belopp på de olika statslånen ävensom de inskrivna beloppen i procent av
hela skulden för resp. lån framgår av nedanstående uppgifter:

				Kvarstående	Inskrivet
				inskrivet	belopp i %
				kapital-	av resp.
				belopp.	lån.
1880	års 3 ^	% statslån ................................	Kr.	2,256,771: —	41,7
1886	11 11	ii ii .................................	11	22,906,666: 67	49,5
1887	„ 3,6	ii ii ..............................	11	53,069,340: —	63,4
1888	års 3	ii ii .................................	11	11,393,777: 77	47,1
1890	3 1 >>	ii ii ................. ..............	Ii	1,579,555: 56	11,6
1894	„ 3	ii ii	11	7,250,400: —	43,0
1899	)> 3 y	,, ,, ................................	11	7,470,360: —	29,7
1900		ii ii ..............................	11	13,734,408: —	37,8
1904/[				74,476,080: —	59,2
06/071
1908	11 11	ii ii ........................—	11	24,985,254: 40	45,9
1911	11 11	11 ii .................................	11	46,883,520: —	65,1
1913	»> 4-g-	,, ,, ...............................	ii	47,144,520: —	65,5
1914	„ 5	ii ii ......... ......................	il	66,459,000: —	40,7
1916 I	11 11	ii ii ...............................	•»	24,816,300: —	41,4
1916II	11 11	n ii .................................	Ii	24,139,000: —	41,3
1917	11 11	„ ,, ...............................	11	30,749,700: —	44,8
1918	11 11	„ .................................	*1	45,886,200: —	48,3
1921	„ 6	ii ii ................................	11	40,182,600: —	42,7
1923		>> ii .................................	11	19,128,100: —	67,2
1923	„ 5	ii ii ............. ...................	11	32,997,700: —	49,6
1927	!> ^-g-	ii ii .................................	11	42,415,500: —	62,9
1929	11 11	ii .................................	11	4,438,300: —	21,2
Malmö	—Kontinentens järnvägsaktiebolags av
staten övertagna lån av år 1898 ...............	11	829,000: —	100,0
Mora—	-Vänerns järnvägsaktiebolags av staten
övertagna lån av den 1/1 1896 ..................	11	1,000: —	0,2
D:o d:o	„ „ 7, 1896 ..................	11	1,000: —	0,6
D:o d:o	„ år 1903 ...........................	11	121,000: —	5,9

Summa Kr. 645,315,053: 40

— 51 —

Av riksgäldskontorets hela obligationsskuld (premielånen samt de i Amerika
upptagna lånen ej medräknade) voro den 1 nästlidna november 49,5
procent inskrivna i statsskuldboken.

I ovanstående uppgifter äro ej medräknade 7 inskrivningar å tillhopa
40,166 kronor 67 öre, där deposition endast skett av själva obligationerna
(mantlarna), men ägarna behållit kupongarken.

Det inskrivna kapitalbeloppets fördelning på olika grupper av fordringsägare
framgår av följande tabell, vilken emellertid avser förhållandena den
30 juni 1929:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

Enskilda personer............................................................ Kr.

Statsinstitutioner .......... „

Kommuner (lands- och stadskommuner, landsting och

hushållningssällskap) ...................................................... „

Bankaktiebolag och enskilda banker .......................... „

Sparbanker ................................................................... „

Försäkringsanstalter ..................................................... „

Pensionsinrättningar ........ „

Aktiebolag (med undantag av under 4. o och 7 upptagna).
..................................................... „

Donationer, stiftelser och fonder (med undantag av

under 2 och 3 upptagna) samt föreningar................... „

Fideikommiss ................................................................. „

Övriga deponenter ..................................... „

66,768,222: 74
223,938,244: 20

12,774,049: 60
13,139,476: 20
94,596,556: 60
130,717,294: 20
38,412,569: 80

11,311,455: 20

34,359,763: 60
1,944,778: —
5,413,063: 80

Summa Kr. 633,375,473: 94

Den 1 nästlidna november var följande antal obligationer, tillhörande
premieobligationslånen, inskrivet i statsskuldboken:

1921 års premielån ........................ 148,626 obligationer å Kr. 7,431,300: —

1923 „ „ ........................ 176,303 „ „ „ 8,815,150: —

Dessutom voro av 1923 års premielån vid samma tidpunkt 11,070 obligationer,
å vilka utfallit vinst och vilkas kapitalbelopp i följd därav ej inlöses,
deponerade i riksgäldskontoret.

Av 1918 års inlösta premielån kvarlågo den 1 nästlidna november i riksgäldskontoret
outtagna inskrivna obligationer å sammanlagt 6,450 kronor.

- 52 —

Posthus i
Vasastaden.

Inköp av en
fastighet i
Stockholm.

Inköp av
fastighet i
Borås.

Posthus i
Umeå.

Inventarier
för postverket.

Fortsatt utveckling
av
statens telefon-
och telegrafväsende.

Utbetalningar å ay riksdagen beviljade anslag att utgå

ay lånemedel.

(1 juli 1928—30 juni 1929.)

För inköp av ett område i kvarteret Resedan i Stockholm samt uppförande
därå av en posthusbyggnad anvisade 1928 års riksdag för budgetåret 1928/
1929 ett reservationsanslag av 667,000 kronor.

Detta anslag utbetalades till generalpoststyrelsen i sex poster under tiden
juli 1928—juni 1929.

Till gäldande av köpeskillingen för fastigheten nr 12 och 13 i kvarteret
Blåmannen i Stockholm anvisade 1928 års riksdag för budgetåret 1928/1929
ett reservationsanslag av 650,000 kronor.

Detta anslag utbetalades till generalpoststyrelsen i juli 1928.

För inköp av en fastighet, benämnd nr 1 i kvarteret Iris, jämte viss gatumark
i Borås m. m. samt uppförande därå för postverkets räkning av tillbyggnad
till telegrafhuset i nämnda stad anvisade 1928 års riksdag för
budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag av 207,000 kronor.

Av detta anslag hava under tiden augusti—november 1928 utbetalats inalles

200,000 kronor.

För uppförande av ett posthus i Umeå anvisade 1928 års riksdag för budgetåret
1928/1929 ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

Detta anslag utbetalades till generalpoststyrelsen i augusti 1928.

Till inköp av inventarier för postverkets behov anvisade 1928 års riksdag
för budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag av 900,000 kronor.

Detta anslag utbetalades till generalpoststyrelsen i tre poster under tiden
augusti 1928—juni 1929.

För fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende anvisade 1927
års riksdag för budgetåret 1927/1928 ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

Sedan telegrafstyrelsen i juni 1928 av detta anslag utbekommit 2,500,000
kronor, utbetalades återstoden till styrelsen i tre poster under tiden augusti
1928—juni 1929.

För ovannämnda ändamål anvisade 1928 års riksdag för budgetåret 1928
1929 ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor.

Av detta anslag har telegrafstyrelsen i juni 1929 utbekommit 1,000,000 kronor.

— 53

För anläggning av huvudrangerbangård vid Hallsberg jämte därmed sam- ^“ngåXfid
manhängande arbeten anvisade 1921 års riksdag för år 1922 ett reservations- Hallsberg,
anslag av 720,000 kronor.

Sedan järnvägsstyrelsen under åren 1923—1926 av detta anslag lyft inalles

385,000 kronor, utbetalades därav till styrelsen 135,000 kronor i december 1928
och juni 1929.

För anskaffande av nya inventarier vid statens järnvägar har riksdagen ^rie^vid
på riksstaterna för åren 1920, 1921 och 1922 anvisat anslag å sammanlagt statens järn6,
500,000 kronor. Tar,ar''

I avräkning å nämnda belopp har järnvägsstyrelsen under tiden januari
1920- april 1925 utbekommit inalles 5,715,000 kronor. Sedan styrelsen av de
sålunda lyftade medlen under åren 1921 och 1924 återlevererat sammanlagt

4,000,000 kronor, innestod av ifrågavarande anslag i riksgäldskontoret ett
belopp av 4,785,000 kronor.

Sedan järnvägsstyrelsen av sistnämnda belopp under 1926 och 1927 lyft
inalles 303,000 kronor samt 4,000,000 kronor tagits i anspråk för 1927/1928
års riksstat, utbetalades 250,600 kronor till styrelsen i december 1928.

För utförande av anläggningar vid kol- och vattenstationer anvisade 1921 ^dläg1ni“^r
års riksdag för år 1922 ett reservationsanslag av 280,000 kronor. vatten Sedan

av detta anslag 180,000 kronor tagits i anspråk för budgeten 1927/ stationer.
1928, utbetalades, efter medgivande av Kungl. Majit, återstoden därav till
järnvägsstyrelsen i september 1928.

För omläggning av västra stambanans ingångslinje över Hammarbyleden sta)nba™ng
samt förbättrade anordningar vid Stockholms centralstation m. m. anvisade ingångslinje
1928 års riksdag för budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag av 1,400,000 ^frb^ieSn
kronor. «».

Detta anslag utbetalades till järnvägsstyrelsen i fyra poster under tiden
juli—december 1928.

För ordnande av bangårdsförhållandena i Göteborg anvisade 1928 års riks- bangårdsfSr^
dag för budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag av 1,100,000 kronor. hållandena i
Av detta anslag utbetalades inalles 320,000 kronor i december 1928 och G,ltcborg''
juni 1929.

För anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby och Sandsjö B^bbeby^r
anvisade 1921 års riksdag för år 1922 ett reservationsanslag av 1,700,000 kronor. Sandsjö.

— 54 -

Sedan järnvägsstyrelsen under åren 1923, 1926 och 1927 av detta anslag
lyft inalles 1,060,000 kronor, utbetalades därav i juni 1929 till styrelsen ytterligare
20,000 kronor.

°av^jenE'' För läggning av statsbanelinjen Kållered—Lindome anvisade 1921 års
Kållered— riksdag för år 1922 ett reservationsanslag av 425,000 kronor.

Lindome. Sedan järnvägsstyrelsen under tiden mars 1926—maj 1928 av detta anslag
lyft inalles 315,000 kronor, utbetalades återstoden, 110,000 kronor, till styrelsen
i augusti 1928.

wrkTtalfvid För anläggande av malmvagnsverkstad vid Notviken anvisade 1920 års riksNotviken.
dag för år 1921 ett reservationsanslag av 380,000 kronor.

Sedan järnvägsstyrelsen år 1925 av detta anslag lyft inalles 235,100 kronor
att användas för statsbanan Forsmo—Hoting, utbetalades återstoden, 144,900
kronor, till styrelsen i september 1928.

För fullbordande av nämnda malmvagnsverkstad anvisade 1928 års riksdag
för budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag av 425,000 kronor.

Detta anslag utbetalades till järnvägsstyrelsen i september och december
1928.

inslagaT/ Såsom dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten anvisade 1928
oSr“mindre årS riksdag för budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag av 900,000 kronor.
° arbeten.6 Av detta anslag utbetalades 127,500 kronor till järnvägsstyrelsen i december
1928.

sektionsteie-* b ör anläggande av telegraf- och sektionstelefonledningar samt kabelarbeten
foniedningar anvisade 1928 års riksdag för budgetåret 1928 1929 ett reservationsanslag av
“• m- 100,000 kronor.

Av detta anslag utbetalades 50,000 kronor till järnvägsstvrelsen i december
1928.

signaisäker- För afförande av växel- och signalsäkerhetsanläggningar anvisade 1927
betsaniägg - års riksdag för budgetåret 1927/1928 ett reservationsanslag av 150,000 kronor,
ningar. Sedan järnvägsstyrelsen i juni 1928 av detta anslag lyft 135,000 kronor,
utbetalades återstående 15,000 kronor till styrelsen i december 1928.

Skenfria vägkorsningar.

För anordnande av skenfria vägkorsningar vid statens järnvägar anvisade
1921 års riksdag för år 1922 ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

Av detta anslag utbetalades 150,000 kronor till järnvägsstyrelsen i juni 1929.

— 55 —

För fortsättande av arbetena å statsbanan Jörn—Gubblijaure anvisade 1927
års riksdag för budgetåret 1927/1928 ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Sedan järnvägsstyrelsen under nämnda budgetår av berörda anslag utbekommit
inalles 1,920,000 kronor, utbetalades återstående 80,000 kronor till
styrelsen i juli 1928.

Till fullbordande av statsbanan Jörn—Arvidsjaur anvisade 1928 års riksdag
för budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag av 1,650,000 kronor.

Av detta anslag utbetalades under tiden juli—december 1928 1,070,000
kronor i sex poster till järnvägsstyrelsen.

Till anskaffande av rullande materiel vid statens järnvägar anvisade
1921 års riksdag för år 1922 ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor.

Sedan järnvägsstyrelsen under tiden april—juni 1928 av detta anslag lyft

975,000 kronor, utbetalades därav inalles 1,795,900 kronor till styrelsen i sex
poster under tiden juli 1928—juni 1929.

För införande av genomgående tryckluftbroms beträffande statens järnvägars
rullande materiel anvisade 1923 års riksdag för budgetåret 1923/1924 ett
reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

Sedan järnvägsstyrelsen under åren 1925, 1926 och mars juni 1928 av detta
anslag lyft inalles 3,599,000 kronor, utbetalades återstående 401,000 kronor
till styrelsen i sex poster under tiden juli 1928—maj 1929.

För inköp för statens järnvägars räkning av fastigheten nr 1 i kvarteret
Pensionären i Stockholm anvisade 1928 års riksdag för budgetåret 1928/1929
ett reservationsanslag av 1,550,000 kronor.

Detta anslag utbetalades till järnvägsstyrelsen i juli och september 1928.

För täckande av viss statens järnvägars fordran hos statsverket har 1928
års riksdag för budgetåret 1928/1929 anvisat ett anslag av 8,818,842 kronor
att utgå av tillfälliga lånemedel.

Av detta belopp utbetalades i juli 1928 8,818,841 kronor 68 öre till järnvägsstyrelsen,
varefter återstående 32 öre avfördes ur räkenskaperna.

För första utbyggnaden av kraftstationen vid Norrforsen anvisade 1928 års
riksdag för budgetåret 1928/1929 ett reservationsanslag av 1,050,000 kronor.
Detta belopp utbetalades till vattenfallsstyrelsen i juli 1928.

Statsbanan
Jörn—Arvidsjaur.

Rullande
materiel vid
statens
järnvägar.

Tryckluft broms.

Inköp för
statens järnvägar
av
fastighet i
Stockholm.

Fonden för
förlag till
statsverket.

Norrforsens

kraftverk.

— 56 —

Västerås ångkraftstation.

91 nno !U;idgTiaV V?teråS åQgkrafstation med ett ångturbinaggregat örn
?1’°°? klI°Watt en beräknad kostnad av 1,000,000 kronor anvisade 1928
1S. nksdaS för budgetaret 1928/1929 ett reservationsanslag av 600,000 kronor
1998V detta anSkg Utbetalades tiU vattenfallsstyrelsen 200,000 kronor i december

anläggningar F°r utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

^kraftverk* l anvisade 1928 års riksdag för budgetåret 1928,

1J29 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

igDetta anslag utbetalades till vattenfallsstyrelsen i december 1928 och mars

Veckoreglering
av
Göta älv.

a^d“112gar för veckoreglering av Göta älv för en beräknad kostnad
av 5,000,000 kronor anvisade 1928 års riksdag för budgetåret 1928/1929 ett
reservationsanslag av 1,400,000 kronor.

u A!,,d1!tta ,anslag utbeta]ades till vattenfallsstyrelsen 200,000 kronor i december
1928 och 300,000 kronor i mars 1929.

handling av Fö1 bestridande av kostnader i samband med domstolsbehandling av frågan

^Vänerns" loos/! qoq D<L ^ VänemS reSlering auvisade 1928 års riksdag för budgetåret
reglering. o/iyjy ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Detta anslag utbetalades till vattenfallsstyrelsen i juli 1928.

vattenfall och. Fö1 *nköP av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar
fastigheter i den män sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens
k i att verksrorelse och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan
pa särskilt riksdagsbeslut, har riksdagen bl. a. anvisat följande reservationsanslag,
nämligen 200,000 kronor för budgetåret 1923/1924 och 500 000
kronor för budgetåret 1927/1928.

Under budgetåret 1928/1929 har vattenfallsstyrelsen av dessa anslag utbekommit
resp. 4,850 kronor till gäldande av vissa ogulda köpeskillingar och
ostnadsersättningar, för vilka staten övertagit betalningsskyldigheten i samband
med inköpet av Norr- och Sörforsarna i Ume älv, 35,923 kronor 25 öre
till gäldande av köpeskillingarna för vissa fastigheter inom Sillre och Dacke

1 denS SOcken med åhörande vatten- och fiskerätt i Sillreån samt
41^,500 kronor till inköp av vissa fastigheter m. m. vid Indalsälven i Fors
socken.

Härefter återstodo av ifrågavarande anslag sammanlagt 551,908 kronor
23 öre.

— bl —

Till uppförande av bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket
samt statens järnvägar och vattenfallsverk anvisade 1920 års riksdag reservationsanslag
av 7,500,000 kronor på tilläggsstaten för samma år och 10,000,000
kronor på riksstaten för år 1921.

Under budgetåret 1928/1929 har riksgäldskontoret av dessa anslag utbetalat
till järnvägsstyrelsen dels 68,000 kronor för uppförande av bostadshus åt
statens järnvägars personal dels ock 100,000 kronor för arbeten till lindrande
av arbetslösheten bland icke-ordinarie personal vid statens järnvägar.

Härefter återstodo av ifrågavarande anslag 368,608 kronor 50 öre.

Riksdagen beslöt år 1911, att för att underlätta åstadkommandet av bibanor
inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt
delar av Bohuslän och Dalsland skulle bildas en lånefond å 5,000,000 kronor,
vilken fond på grund av senare riksdagars beslut skall ökas till 24,000,000
kronor.

Från ifrågavarande fond har Kungl. Maj:t anvisat lån och understöd å sammanlagt
19,734,400 kronor till tre järnvägsaktiebolag, nämligen Dal—Västra
Värmlands, Amål—Arjängs och Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag. Intill
den 1 juli 1928 hade å dessa lån utbetalats sammanlagt 18,084,640 kronor.
Under budgetåret 1928—1929 hava utbetalats ytterligare till Dal—Västra
Värmlands järnvägsaktiebolag 575,760 kronor och till Amål—Arjängs järnvägsaktiebolag
100,000 kronor. Inalles hava sålunda intill den 1 juli 1929 å
ifrågavarande lån utbetalats 18,760,400 kronor.

Såsom kapitalökning för odlingslånefonden (vars benämning år 1926 ändrades
till statens avdikningslånefond) anvisade 1925 års riksdag för budgetåret
1925/1926 ett reservationsanslag av 4,500,000 kronor, varav 2,700,000
kronor skulle utgå av lånemedel.

Sedan statskontoret år 1927 och i juni 1928 av sistnämnda belopp lyft
sammanlagt 1,650,000 kronor, utbetalades återstoden, 1,050,000 kronor, till
statskontoret i oktober 1928.

Såsom kapitalökning för avdikningslånefonden anvisade 1926 års riksdag
för budgetåret 1926/1927 ett reservationsanslag av 2,600,000 kronor, varav

1,690,000 kronor skulle utgå av lånemedel.

Av sistnämnda belopp hava inalles 1,250,000 kronor utbetalats till statskontoret
i oktober 1928 och juni 1929.

Såsom kapitalökning för egnahemslånefonden anvisade 1927 års riksdag
för budgetåret 1927/1928 ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor, varav
4,800,(JOD kronor skulle utgå av lånemedel.

Sedan statskontoret av sistnämnda belopp i november 1927 lyft 2,400,000
kronor, utbetalades 2,400,000 kronor till statskontoret i januari 1929.

Bostadshus
för tjänstemän
vid homin
unikationsverken
m. fl.

Bibanelåne fonden.

Statens

avdiknings lånefond.

Egnahems lånefonden.

— 58 -

Vattenkrafts lånefonden.

Täckdik ningslåne fonden.

Rederilåne fonden.

Industriell
verksamhet i
Nederkalix
socken.

För ovannämnda ändamål anvisade 1928 års riksdag för budgetåret 1928/
1929 ett reservationsanslag av 9,000,000 kronor, varav 8,100,000 kronor skulle
utgå av lånemedel.

Av sistnämnda belopp utbetalades 2,500,000 kronor till statskontoret i juni
1929.

Till kapitalökning för vattenkraftslånefonden anvisade 1923 års riksdag för
budgetåret 1923/1924 ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Sedan statskontoret åren 1925 och 1926 av detta anslag lyft sammanlagt
1,000,000 kronor, utbetalades i november 1928 till statskontoret därav ytterligare
800,000 kronor.

Av de för täckdikningslånefonden anvisade och till densamma överförda
anslagsmedlen innestodo vid början av budgetåret 1927/1928 i riksgäldskontoret
6,940,000 kronor. Sedan härav i december 1927 till riksstatens inkomsttitel
E: II: 1 överförts 5,000,000 kronor samt statskontoret i juni 1928 återlevererat
1,060,000 kronor, innestodo den 1 juli 1928 å anslaget 3,000,000
kronor.

Efter erhållet bemyndigande att av de för ifrågavarande fond anvisade
anslagen under budgetåret 1928/1929 använda högst 1,800,000 kronor, har
statskontoret i juni 1929 därav utbekommit 300,000 kronor.

Till kapitalökning för fonden för rederinäringens understödjande anvisade
1923 års riksdag för budgetåret 1923/1924 ett reservationsanslag av 3,000,000
kronor.

Sedan statskontoret år 1925 av detta anslag lyft 2,000,000 kronor, utbetalades
återstående 1,000,000 kronor till statskontoret i november 1928.

För ovannämnda ändamål anvisade 1928 års riksdag för budgetåret 1928/
1929 ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Av detta anslag utbetalades till statskontoret 500,000 kronor i november
1928 och 1,000,000 kronor i januari 1929.

För understöd till återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix
socken i Norrbottens län anvisade 1927 års riksdag för budgetåret
1927/1928 ett reservationsanslag å 2,000,000 kronor, varav 1,500,000 kronor
skulle täckas av lånemedel.

Sedan statskontoret av detta anslag under april och juni 1928 lyft sammanlagt
1,378,100 kronor, utbetalades återstoden, 121,900 kronor, till statskontoret
i oktober 1928.

— 59 —

Såsom lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av kraftverks- L#^v“J£yd''
anläggning vid Karseforsen—Laholmsfallet, att utgå på villkor, som Kungl, kraftaktieMaj:t
ägde fastställa, anvisade 1929 års riksdag för budgetåret 1929/1930 ett bolaget,
reservationsanslag av 4,700,000 kronor.

Sedan Kungl. Majit bemyndigat vattenfallsstyrelsen att efter ingången av
budgetåret 1929/1930 i riksgäldskontoret, i mån av behov, lyfta detta anslag
samt anmodat riksgäldsfullmäktige att redan före nämnda tidpunkt såsom
förskott å anslaget till vattenfallsstyrelsen utbetala erforderligt belopp, lyfte
styrelsen i april 1929 2,500,000 kronor.

Till lån till aktiebolaget Svenska Amerikalinjen för anskaffande av ett aktie),ol/get
systerfartyg till bolaget tillhöriga passagerarmotorfartyget Gripsholm anvisade Svenska
1926 års riksdag för budgetåret 1926/1927 ett reservationsanslag av 8,000,000 A“/”na''
kronor med föreskrift bl. a. att, örn fartyget tillverkades vid svensk verkstad,
lånet skulle utgå med hela anslagsbeloppet, men i annat fall med 6,000,000
kronor.

Sedan Kungl. Majit genom brev den 28 januari 1927 föreskrivit bl. a., att
lånet skulle utgå med sistnämnda belopp samt bolaget därav i mars samma
år utbekommit 1,100,000 kronor, utbetalades återstående 4,900,000 kronor till i
bolaget i oktober 1928.

För förvärv för statsverkets räkning av aktier i Aktiebolaget Jordbrukar- av

banken anvisade 1928 års riksdag för budgetåret 1928/1929 bland utgifter aktiebolaget
för kapitalökning under rubrik »fonden för statens aktier» ett anslag av Jo^k“^ar’
4,904,400 kronor.

Detta anslag utbetalades till statskontoret i juli 1928.

1928 års riksdag medgav, att för anordnande av två skyddshem för flickor
finge beviljas lån till en i anslutning till Stockholms kyrkliga socialråd för
ändamålet bildad förening med 100,000 kronor och till Göteborgs diakonisssällskap
med 135,000 kronor ävensom att för anordnande av ett skyddshem
finge till Stockholms stadsmission, utöver förut erhållet lån, beviljas ett lån
å ytterligare 10,000 kronor. Vidare anvisade nämnda riksdag bland utgifter
för kapitalökning under rubriken fonden för låneunderstöd såsom reservationsanslag
till lån för anordnande av skyddshem för flickor m. m. ett belopp
av 245,000 kronor.

Sistnämnda belopp utbetalades till statskontoret med 10,000 kronor i juli
1928, 100,000 kronor i januari 1929 och 135,000 kronor i april samma år.

— 60 —

ning anjord- För beredande av låneunderstöd åt företag för framställning av jordbruksbrnkskaik.
kalk anvisade 1923 års riksdag för budgetåret 1923/1924 ett anslag av 50,000
kronor.

Sedan av berörda belopp år 1925 utbetalats 25,000 kronor till föreningen
Bergsbyns kalkbruk u. p. a. samt Kungl. Maj:t år 1927 beviljat hemmansägaren
Seth A. Holmgren i Skansholm, Vilhelmina socken, för anordnande
av kalktillverkning på Storholmen inom nämnda socken ett låneunderstöd
av 25,000 kronor, utbetalades 9,000 kronor till Holmgren i maj 1929.

Återlevereringar å vissa av riksgäldskontoret utbetalade

anslag.

Under budgetåret 1928—1929 har till riksgäldskontoret å vissa äldre anslag
till kapitalökning återlevererats sammanlagt 1,464,822 kronor 84 öre. Här
nedan meddelas uppgift å de belopp, som för varje särskilt av dessa
anslag återbetalats till riksgäldskontoret, ävensom å de statsmyndigheter eller
andra institutioner, som verkställt ifrågavarande återbetalningar.

Telegrafstyrelsen.

Direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland (R

1915) ...................................................................................... Kr.

Inköp och bebyggande av fastigheter .............................. „

Vattenfallsstyrelsen.

Rörelsekapital för statens vattenfallsverk (T. 1921, R. 1922) „

Första utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla Edet fR.

1926—1927) .........................................................................

Inköp av vattenfall och fastigheter för ändamålsenlig utveckling
av statens kraftverksröreise................................... „

Svenska hjälpkreditkommitte''n.

Varukredit åt vissa nödlidande länder (T. 1921) .................. „

Summa Kr. 1,464,822: 84

Av de medel, riksgäldskontoret tidigare utbetalat å anslag till verkliga utgifter,
har under budgetåret 1928—1929 av statskontoret återlevererats ett
belopp av 397,000 kronor. Denna summa motsvarar det å 1918 års tilläggsstat
under nionde huvudtiteln anvisade, av riksgäldskontoret utbetalade anslaget
»Förskotterade kostnader för nybyggnader vid skogshögskolan m. m.»

108,011: 18
70,861: 12

865,000: —
200,000: —
36,776: —

184,174: 54

— 61 —

Riksdagskostnader, förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret
m. m.

De av riksgäldskontoret under budgetåret 1928—1929 bestridda kostnaderna
för riksdagen hava, efter avdrag av de inkomster, som under samma period
tillgodoförts anslaget till riksdagskostnader, uppgått till ett belopp av 3,040,320
kronor 95 öre. Till upplysning örn de särskilda utgiftsposter, som ingå i berörda
belopp, meddelas här, i likhet med vad angående budgetåret 1927—
1928 ägt rum i nästföregående revisionsberättelse (sid. 60 och 61), följande
redogörelse:

Riksdags kostnader.

— 62 —

Av riksgäldskontoret bestridda riksdags -

Riksdagens första kammare...............................................................................

Riksdagens andra kammare................................................................................

Konstitutionsutskottet ..........................................................................................

Statsutskottet......................................................................................................

Bevillningsutskottet .............,...............................................................................

Bankoutskottet......................................................................................................

Första lagutskottet...............................................................................................

Andra lagutskottet.............................................................................................

Jordbruksutskottet................................................................................................

Första kammarens tillfälliga utskott ..................................................................

Andra kammarens tillfälliga utskott ..................................................................

Sammansatta utskotten .....................................................................................

Särskilda utskotten..............................................................................................

Utrikesnämnden ..................................................................................................

Lönenämnden för riksdagens verk .....................................................................

Riksdagens kansli och tryckeriexpedition............................................................

Extra portvakter, hisskonduktörer m. fl.............................................................

Pensioner m. m..................................................................................................

Riksdagens restaurang (bränsle, belysning m. m.)..........................................

Register till riksdagens protokoll med bihang 1928, 1929................................

Register till riksdagens protokoll med bihang 1921—1930 .............................i

Personregister till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866.......................

| Uppslagsboken över riksdagens verksamhet .....................................................

Tryckning och häftning av justitie- och militieombudsmännens ämbetsbe rättelser.

........................................................................................................

Utgivande på svenska språket av en samling främmande grundlagar m. m.

Svenska riksdagens historia...............................................................................

Riksdagens lokalers prydande med konstverk...................................................j

Understöd åt städerskor vid sjukdom ............................................................j

Tryckning av konstitutionsutskottets protokoll under riksdagarna 1810, 1812

och 1815 ....................................................................................................

Utredning i fråga örn ordnandet av riksdagshusets omgivningar.....................

Allmänna omkostnader .......................................................................................

Summa Kronor

— 63 —

kostnader under budgetåret 1928—1929.

Riksdags- manna- arvoden.	Resekost- nadsersätt- ningar.	Tjänstemäns och betjäntes arvoden jämte dyr-tidstillägg.	Tryckpapper samt tryck-nings-, häft-nings- och bindnings-kostnader.	Diverse utgifter.	Summa.
642,708		36,951	04	124,191	73	3,657	25	2,572	04	810,080	06
1,015,116	—	66,656	21	142,187	44	5,725	20	3,788	94	1,233,473	79
_ _	_	- -	—	18,547	86	292	15	474	92	19,314	93
_ _	_	- -	—	57,144	13	1,248	65	1,923	77	60,316	55
_ _	_	- -	—	24,332	66	192	40	4,677	80	29,202	86
_ _	_	- -	—	17,446	98	331	80	4,119	2 2	21,898	—
_ _	_	_ _	—	14,953	28	334	05	1,294	24	16,581	57
_ _	—	- -	—	14,844	57	221	45	1,563	45	16,629	47
_ _	_	- -	—	21,607	74	282	10	803	19	22,693	03
_ _	_	---	—	3,238	—	- -	—	83	32	3,321	32
_ _	—	- -	—	6,870	07	12	60	50	—	6,932	67
_ _	_	___	_	4,598	60	- -	—	- -	—	4,598	60
_ _	_	- -	—	- -	—	37	50	—	—	37	50
_ _	_	1,087	80	450	—	- -	—	- -	—	1,537	80
								390	74	390	74
_ _	_	_ _	—	53,881	6 7	322	2 1	1,650	31	55,854	19
_ _	_	- -	—	10,706	77	- -	—	- -	—	10,706	77
_ _	_	_ _	—	13,467	68	- -	—	- -	—	13,467	68
								5,165	55	5,165	55
_ _	_	- -	—	5,400	—	- -	—	---	—	5,400	—
_ _	_	- -	—	4,550	—	- -	—	249	—	4,799	—
_ _	_	- -	—	2,250	—	- -	—	—	—	2,250	—
—	—	—	—	3,000	—	2,840	40	—	—	5,840	40
				_ _	_	7,262	49	_ _	_	7,262	49
_ _	_	_ _	_	2,000		- -	—	1,561	80	3,561	80
_ _	_	_ _	_	18,628	1 5	- -	—	392	25	19,020	40
								4,215	—	4,215	— -
—	—	—	—	—	—	—	—	150	—	150	—
				__	_	496		_ _	_	496	_
_ _								32,201	18	32,201	1 8
—	—	—	—	—	—	535,374	33	87,547	27	622,921	60
1.657,824j—	104,695|os	564,297|33	558,630	58	| 154,873|99	3,040,320| 9 5

— 64 —

Specifikation

till »allmänna omkostnader» i föregående tabell.

Tryckpapper................................................................................... Kr. 85,164: 54

Tryckningskostnader ..................................................................... 404 599: 15

Häftnings- och bindningskostnader............................................. n 72,610: 64

Telefonavgifter..............................................;................................’ ’’ lö’812: 79

Rengöring och städning .................................... t> 25,966: 81

Övriga utgifter .................................................... „ 45J67: 6 7

Summa Kr. 622,921: 60

förvik* da™* Revisorerna få har nedan meddela en från riksgäldskontorets räkenskaper
trycket88 hämtad uppgift å de kostnader, som under budgetåren 1920—30/6 1929 blivit
av riksgäldskontoret bestridda dels för inköp av tryckpapper för riksdagens
behov dels ock för tryckning, häftning och bindning av riksdagens protokoll
med därtill hörande bihang ävensom av de kommittébetänkanden, som avlämnats
till riksgäldskontoret, föredragningslistor, förteckningar över kamrarnas
ledamöter och annat dylikt tryck. Dessa kostnader utgjorde:

år 1920 .......................

., 1921 .......................

„ 1922 ........................

„ 1923 Vi—»0/,.........

„ 1923 V7—1924 30/6
„ 1924 V7-1925 30/6
„ 1925 V7—1926 3%
„ 1926 V7—1927 30/e
„ 1927 V7—1928 3%
„ 1928 V7—1929 3% I

Kr. 1,956,720: 05

„ 1,086,622: 22

„ 593,428: 96

„ 300,567: 12

„ 464,242: 04

„ 519,550: 44

„ 551,570: 25

„ 597,792: 99

„ 630,580: 91

„ 558,630: 58

I de ovan upptagna beloppen ingå följande utgifter för inköp av tryckpapper: -

för år 1920 .....................

„ „ 1921 ..................

„ „ 1922 ....................

„ „ 1923 Vi—3% .......

„ „ 1923 V7-1924 3%
„ „ 1924 Vt-I925 3%
„ „ 1925 Vt-1926 3%
„ „ 1926 V7—1927 30/6
„ „ 1927 y7—1928 30/e

„ „ 1928 V7-1929 30/6

Kr. 440,487: 70

„ 33,379: 13

„ 72,580: 60

,, 33,989: 9o

„ 34,731: 62

„ 46,926: 51

„ 44,064: 29

,, 59,896: 42

„ 62,856: 98

„ 58,164: 54

— 65 —

Kostnaderna för 1928 års statsrevision hava enligt riksgäldskontorets raken»Kaper
uppgått till sammanlagt 128,725 kronor 81 öre. Här nedan lämnas statsrevi -

en specifikation å dessa kostnader: S10n Dagtraktamenten

till revisorerna ............................................... Kr. 34,752: —

Resekostnadsersättning till revisorerna för resan från resp.

hemorter till Stockholm och åter........................................... „ 3,824: 83

Kostnader för revisorernas resor i landsorten under revisions förrättningen

........................................................................... „ 27,397: 08

Särskilda dagtraktamenten till revisorerna under sagda resor „ 6,160: —

Arvoden till hos revisorerna anställda tjänstemän och vaktmästare
..................................................................................... „ 31,728: —

Ersättning till nämnda tjänstemän och vaktmästare för mistade

avlöningsförmåner .................................................................. ,, 15,034: 72

Dagtraktamenten till de tjänstemän och vaktmästare, som

åtföljt revisorerna under deras resor i landsorten ............... ,, 1,059: —

Skrivmaterialier, renskrivning, arvoden för korrekturläsning

å revisorernas berättelser samt diverse utgifter .................. „ 8,770: 18

Summa Kr. 128,725: 81

Kostnaderna för riksdagens hus hava under budgetåret 1928—1929 upp- K°®tnader
gått till 91,870 kronor 17 öre, varav utgivits: ””''hus*56”0

för fastigheten ............................................................................... Kr. 19,309: 03

„ inköp och underhåll av inventarier samt inköp av förbrukningsartiklar
........................................................................ ,, 24,214: 33

„ bränsle ................................................................................. „ 20,827: 98

„ belysning och belysningsmateriel............................................. „ 12,323: 38

„ vatten, sotning och renhållning ............................................. „ 10,997: 63

„ diverse ändamål ........................................................................ „ 4,197: 79

Summa Kr. 91,870: 17

Anslaget till kostnader för riksdagens hus har enligt huvudboken tillgodoförts
inkomster med 2,318 kronor 93 öre. Avdrages detta belopp, återstå såsom
nettoutgifter å sagda anslag 89,551 kronor 24 öre.

Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen Avlöningar
hava under budgetåret 1928—1929 utgått med följande belopp: uc^ pIeQnB1v°i“er

Arvoden till fullmäktige ....... Kr. 46,535: 40 riksgälds- och

Resekostnadsersättning till fullmäktige...................................... „ 1,055: 10 vaitntngen.''

Avlöning till:

Ordinarie tjänstemän i riksgäldskontoret ........................ „ 224,883: 02

Icke ordinarie befattningshavare i riksgäldskontoret......... „ 112,943: 62

Rev. Ber. 1989 ang. riksgäldskontoret.

— 66 —

Kontorsexpenser,
inlösningsprovisioner
m. m

Ordinarie tjänstemän vid riksdagshuset.............................. Kr. 50,037: 32

Icke ordinarie befattningshavare vid riksdagshuset.............. „ 25,350. 56

Pensioner m. m. ................................................................... „ 17,652: —

Olycksfallsersättning .............................................................. „ 211: 15

Understöd ......................................................................;........ „ 225: —

Begravningshjälp ....................................................... „ 184: —

Summa Kr. 479,077: 17

Anslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
har enligt huvudboken tillgodoförts inkomster med 74 kronor.
Efter avdrag av detta belopp återstå såsom nettoutgifter å sagda anslag
479,003 kronor 17 öre.

Kontorsexpenser vid riksgäldskontoret samt inlösningsprovisioner och andra
omkostnader för statsskulden hava under budgetåret 1928—1929 utgått med
•följande belopp:

1. Kontorsexpenser:

Inköp av inventarier och förbrukningsartiklar

Underhåll av inventarier.................................................................

Telefonavgifter m. m.....................................................................

Kontorsböcker, skrivmaterialier, skrivpapper, blanketter m. m.

Belysning och uppvärmning .........................................................

Tidningar och tidskrifter m. m...................................................

Handbiblioteket...............................................................................

Städning och rengöring................................................................

Bidrag till lunchservering..............................................................

Reparationer och underhåll av riksgäldskontorets lokaler.........

Trycknings-, häftnings- och bindningskostnader .......................

Diverse utgifter...............................................................................

Kr. 13,212: il

„ 1,632: 38

„ 6,804: 60

„ 5,861: 40

„ 8,816: 91

„ 872: 27

„ 1,045: 29

„ 10,893: 41

269: -„ 607: 20

„ 3,329: 05

„ 8,900: 89

Summa Kr. 62,244: 51

2. Inlösningsprovisioner och andra omkostnader för statsskulden:

Inlösningsprovisioner .................................................................. Kr. 36,863: 69

Kostnader för utlottningar m. m.............................................. „ 3,521: 57

„ „ dragningar å premielånen..........{......................... „ 10,733: 64

„ „ riksgäldskontorets årsbok m. m......................... „ 3,918: 54

Omkostnader för förvaltning av järnvägslånefonderna ........... „ 4,841: 15

Obligationspapper........................................................................ „ 34,025: —

Diverse utgifter ................................................... „ 6,115: 67

Summa Kr. 100,019: 26

— 67 —

Enligt huvudboken hava inkomster tillgodoförts anslaget till kontorsexpenser
med 10,109 kronor 11 öre och anslaget till inlösningsprovisioner m. m. med
184 kronor. Örn dessa belopp fråndragas, återstå såsom nettoutgifter å ifrågavarande
anslag 52,135 kronor 40 öre resp. 99,835 kronor 26 öre.

Kostnaderna för riksdagsbiblioteket hava under budgetåret 1928—1929 ut- Kostnader för

gått med nedanstående belopp: biblioteket.

Arvoden till styrelsens ledamöter.............................................. Kr. 1,500: —

Avlöning till ordinarie och icke ordinarie tjänstemän vid biblioteket
........................................................................................ „ 53,855: 35

Expenser ........................................................................ „ 7,115: 40

Kostnader för bibliotekets komplettering och utvidgning ......... „ 17,871: 95

Kostnader för tryckning av katalog............................... „ 11,340: 40

Summa Kr. 91,683: 10

Anslagen till avlöning för riksdagens justitieombudsman ävensom till be- Avlöningar
stridande av kostnader för justitieombudsmannens och tryckfrihetskom- °^r joline*1
mitténs expedition m. m. hava under budgetåret 1928—1929 från riksgälds- ombudsmankontoret
utgått med följande belopp:

Avlöningar ...............................................................................

nen och bans
expedition.

Resekostnadsersättning till justitieombudsmannens ersättare

Justitieombudsmannens ämbetsresor.........................................

Expenser jämte ersättning till tillfälliga biträden
Pensioner ............................................................

Kr. 57,049: 19

„ 236: —

„ 1,688: 85

„ 4,565: 52

„ 2,016: -

Summa Kr. 65,555: 56

Anslagen till avlöning för riksdagens militieombudsman ävensom till be- Avlöningar
stridande av kostnader för militieombudsmannens expedition m. m. hava för militer
under budgetåret 1928—1929 från riksgäldskontoret utgått med följande belopp: ombudsman 11

nen och hans

Avlöningar ..................................................................................... Kr. 51,683: 17 expedition.

Militieombudsmannens ämbetsresor.............................................. „ 2,992: 70

Expenser jämte ersättning till tillfälliga biträden .................... „ 3,673: 06

Hyra för ämbetslokal .................................................................... „ 3,600: —

Summa Kr. 61,948: 93

— 68 —

Sveriges allmänna hypoteksbank*. Konungariket Sveriges

räkenskaper

Enligt i riksgäldskon tore ts reglemente meddelade föreskrifter hava fullmäktige i
hypoteksbanks, Konungariket Sveriges stadshypotekskassas, Strömsholms nya kanalde
om den verkställda granskningen avgivna, till statsrevisorerna överlämnade
nedan en redogörelse för Hjälmare kanal- och slussverks aktiebolag, vars repara -

Sveriges allmänna

Såsom riksgäldskontorets ombud har fullmäktiges i riksgäldskontoret ordförande,
vältning och räkenskaper för år 1928. Den avgivna revisionsberättelsen och bank -

Bankens ställning

Skulder:

Utelöpande obligationer:

av 1878	års	tyska	4 %	lån.....	... Kr.	87,267,200	—
„ 1879		franska	4 %	55 .....		4,392,360	—
„ 1880	55	svenska	4 %	55 .....	55	32,662,800	—
„ 1880	55	55	3f %	55 ......		12,483,300	—
„ 1883	55	55	4 %	55 ......	55	20,637,400	—
„ 1883	55	55	3| %	55 ......	55	13,574,000	—
„ 1886	55	tyska	3| %	55 ......	55	28,191,733	32
„ 1889	n	svenska	3-g %	55 .....		15,021,800	—
., 1908		franska	4 %	55 .....	55	9,547,200	—
„ 1909	55	55	4 •/.	55 .....		9,257,040	—
„ 1910	55	svenska	4 %	55 ----	55	13,891,000	—
„ 1919			5 %	'' 5 ......	55	15,000,000	—
„ 1920	55	55	6 %	55 ......	55	15,000,000	—
„ 1923	n	55	5 %	55 .....	55	15,000,000	—
„ 1924	n	55	5 %	55 .....	*'' 55	25.000,000	—
„ 1926	55	11	5 •i	55 .....	55	4,209,000	—
„ 1926	55	55	H *	55 ......	55	15,000,000	—
„ 1927	55	55	H %	55 .....	55	11,892,500	—

Saldo av obligationslånens annuitetsräkningar (förfallna,
ej inlösta obligationer och kuponger) .............................

Kr. 348,027,333: 32
„ 698,616: u

— 69 —

stadsli ypotekskassas samt Strömsholms m. fl. kanalbolags
m. m.

riksgäldskontoret utsett ombud att deltaga i granskningen av Sveriges allmänna
bolags samt Kinda kanals aktiebolags förvaltning och räkenskaper för år 1928. Ur
berättelserna hava hämtats följande redogörelser. Därjämte lämna revisorerna här
tionsfond är deponerad i riksgäldskontoret.

hypoteksbank.

filosofie doktorn Karl Hildebrand deltagit i granskningen av hypoteksbankens förstyrelsens
berättelse för nämnda räkenskapsår innehålla följande uppgifter:

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Hos hypoteksföreningarna:

4 % lån:

med 5f % annuitet,	varav 1-J % amort. Kr. 2,973,890	—
„ 5 %	1 0/o n 1 /0 »>	„ 14,089,090	—
„ 4f %	!1 T % >''	„ 10,216,240	—
„ 6 %	» 2 •/. „	„ 13,362,900	—-
v 44- % „	J! Y 7° I!	„ 228,248,665	—
stående, på högst 25 år, utan amort.	„ 248,400	— Kr. 269,139,185:
y % lån:
med 6 % annuitet,	varav 14- % amort.	Kr. 3,767,550	* -
» &''/•	1 ;> Y '' !>	„ 17,325,650: — „ 21,093,200:

5 •/. lån:

med 6^- % annuitet, varav 1-j % amort. Kr. 7,113,350
„ 5* % „ „ i* „ „ 103,486,710

stående, på högst 25 år, utan amort. „ 15,100

5-^- % lån med 6 % annuitet, varav ^ % amort............

förskottslån ......................................................

„ 110,615,160: —
„ 14,457,650: —

„ 1,654,832: 18

Kr. 416,960,027: 18

— 70 —

Till hypoteksföreningarna:

amorterade beloppet å:

H lån med5^ % annuitet Kr. 2,564,216: 32

H „	ii	5 %	ii	„ 5,090,533:38
H „	ii	4f %	ii	„ 5,673,924:18
„	ii	6 %	ii	„ 6,105,055:23
4“^ „	ii	H°/-	a	„ 36,791,993: 75 Kr. 56,225,722: 86
	ii	6 %	a	Kr. 3,353:40
„	ii	5 %	a	„ 31,247:05 34,600:45
5* „	ii	6-5- ''/•	a	Kr. 499,007:63
5% „	ii		a	„ 2,774,426:45 „ 3,273,434:08
»	a	6 %	a	.......................... ,, 585,892:28

Tillfälligt lån........................................................................

Diverse räkningar ...............................................................

Fond • för amortering av 3^ % överkurs å avstämplade
obligationer av 1878 års lån

Reservfonden ......................................................................

Till delägarnas disposition

60,119,649: 67

9.000. 000: —
5,245,326: 99

333,311: 18

5.000. 000: —
1,298,690: o 7

Summa Kr. 429,722,927: 37

Utgifter år 1928:

Annuitetsomkostnader:
stämpel- och börskostnader i utlandet, provisioner
och dylikt.......................................... Kr. 29,252: 91

utlottnings- och annonskostnader.................. „ 4,928: 26 Kr. 34 181: 17

Förvaltningsomkostnader:

löner, arvoden och pensioner........................ Kr. 182,667: 29

delägarnas allmänna sammankomst samt
revision hos banken och föreningarna
skrivmateriel, tryckningskostnader och dylikt,
porto.....................................................

belysning, städning, inventarier m. m.......

Gåva till Konungens jubileumsfond enligt

bankdelägarnas beslut...............................

Överskott:

till delägarnas disposition ......................................................... „ 276,969: 24

Summa Kr. 535,270: 48

14,804: 59

6,495: 11
10,153: 08

10,000: — n 224,120: 07

— 71 —

Inköpta egna obligationer .................................................... Kr.

På räkningar med in- och utländska banker .................... „

Kassabehållning........................................................................ „

Bankhuset................................................................................ „

Saldo av upplupna, ej förfallna räntor .............................. „

Garantifond: svenska statens3y % obligationer
............................................ Kr. 30,000,000: —

4,744,633: 27
3,160,495: 75
365,859: 23
1,000,000: —
3,491,911: 94

Summa Kr. 429,722,927: 37

Inkomster år 1928:

Iutressekonto.

Ränteinkomster:

av lån till hypoteksföreningarna......... Kr. 15,633,538: 78

diverse räntor .................................. „ 148,803: 38 Kr. 15,782,342: 16

Avgå ränteutgifter:

å bankens obligationslån ..................... Kr. 15,082,054: 79

diverse räntor .................................... „ 207,917: 18 n 15,289,971: 97

Ränteöverskott ......................................................................... Kr. 492,370: 19

Bankhuset................................................................................... „ 42,900: 29

Summa Kr. 535,270: 48

— 72 —

Bankens ställning

Hos hypoteksföreningarna:

Tillgångar:

4 •/• lån:

med 5f % annuitet,	varav 1-| %	amort.	Kr. 2,060,680
>> ^ /• »>	„ 1 *	JJ	„ 13,851,990
	!I T ^	)>	„ 9,907,800
„ 6 %	„ 2 X	n	„ 12,627,600
» ty % „	» Y ^		„ 223,817,915
stående, på högst 25 år, utan	amort.	„ 226,600

Kr. 262,492,585: —

4^- % lån:

med 6 % a
- „ 5S

b% lån:
med 6-J-Jé :
,, 5^-%

stående, pi
förskottslån

1*

,. Kr.	5,973,800: —
n	42,435,450: —	48,409,250:
. Kr.	7,178,150: —
>>	110,309,010: —
• „	15,100: —	117,502,260:
	..........................	1,272,108:
	Kr.	429,676,203:

Inköpta egna obligationer ................................................

På räkningar med in- och utländska banker

Kassabehållning

Bankhuset

Saldo av upplupna, ej förfallna räntor.................................

Garantifond: svenska statens 3^-7. obligationer
............................................. Kr. 30,000,000: —

5,693,202: n
3,045,563: 94
439,950: 20
1,000,000: —
3,694,641: 61

Summa Kr. 443,549,561: 73

— 73 -

den 31 december 1928.

Skulder:

Utelöpande obligationer:

av 1878	års	tyska	4 %	lån.....	.... Kr. 85,825,600	—
„ 1879	ii	franska	4 %	11 .....	----	3,924,720	—
„ 1880	n	svenska	4 %	11 .....	• • • 11	32,099,800	—
„ 1880	ii	11	3f %	)> .....	---- 11	12,239,200	—
„ 1883		11	4 *	11 ----	---- il	20,305,400	—
„ 1883	ii	11	3f %	11 ----		13,391,500	—
„ 1886	n	tyska	H *	11 ----		27,784,533	32
„ 1889	ii	svenska	‘A	11 ----		14,728,600	—
„ 1908	11	franska	4 •/.	11 ----		9,451,800	—
„ 1909	ii	11	4 A	11 ----		9,170,280	-r
„ 1910	ii	svenska	4 %	11 •• • •	11	13,796,000	—
„ 1919	ii	11	5 %	11 ----		15,000,000	•-
„ 1920	ii	11	6 a	11 ----		15,000,000	—
„ 1923	ii	11	5 %	11 ----	---- 11	15,000,000	—
„ 1924	V	11	5 %	11 ----		25,000,000	—
„ 1926	ii	11	5 %	11 ----		5,906,000	—
„ 1926	ii	11	H %	11 ----		15,000,000	—
„ 1927	ii	11	H %	1) ...	---- ii	35,268,500	—

Saldo av obligationslånens annuitetsräkningar (förfallna,
ej inlösta obligationer och kuponger)..............................

Till hypoteks®reningarna:
amorterade beloppet å:

Kr. 368,891,933: 32
„ 744,914: 06

4% lånmedöf# annuitet Kr.	1,829,800:12
4% ,,	n 5 % ,,	11	5,349,831: 54
4% „	„ 4|»/i „	11	5,794,572: 59
4% „	„ 6 %	11	6,102,525: 99
4% „	,, 4\z° „	11	38,498,692: 93 Kr.	57,575,423: 17
4-j % ,,	„ 6 %	Kr.	60,047: 56
4-g- % ,,	„ 5 ”/•	11	146,891: 17 _ 11	206,938: 73
5* „	,, ,,	Kr.	620,490: 74
„	FU o/ ii o7>/0 ii	11	3,240,097: 32 ’ ’ 11	3,860,588: 06 '' ’ ii	61,642,949:	96
Diverse	räkningar........			............. ......... 11	5,381,447:	82
Fond för amortering av ?>\	% överkurs å avstämplade obli-
gationer av 1878 års	lån		....................... 11	312,657:	26

Reservfonden .................

Till delägarnas disposition.

5,000,000: —
1,575,659: 31

Summa Kr. 443,549,561: 73

— 74 —

§ I Bankens

av svenska statens 3-Jr % obligationer bestående grundfond har under
är 1928 icke undergått någon förändring. Ifrågavarande obligationer, vilka år
1916 deponerades i riksgäldskontoret, befinna sig fortfarande därstädes.

§2.

Ej heller reservfonden har under år 1928 till beloppet förändrats; den utgjorde
vid årets början och slut 5,000,000 kronor.

§3.

Av det under år 1927 upplagda obligationslånet å 60,000,000 kronor, löpande
med 4^- procent ränta, försåldes under år 1928 obligationer till nom. belopp
av 23,376,000 kronor; och voro vid samma års slut av lånet utelöpande obligationer
å inalles 35,268,500 kronor.

§4-

A hypoteksbankens rörelse under år 1928 hade uppkommit ett överskott
å 276,969 kronor 24 öre, varjämte till delägarnas disposition förefanns ytterligare
ett belopp av 1,298,690 kronor 7 öre, utgörande odisponerad vinst från
föregående år.

I en till delägarna avlåten skrivelse av den 17 maj 1929 hade bankstyrelsen
hemställt, att delägarna måtte besluta, att förenämnda överskottsmedel,
1,575,659 kronor 31 öre, skulle kvarstå till delägarnas framtida disposition.

Denna hemställan biföllo delägarna vid allmänna ordinarie sammankomsten
den 14 juni 1929.

§ 5-

Bankens fordringar hos hypoteksföreningarna för till dem utlämnade lån

utgjorde vid 1928 års början ............................................. Kr. 416,960,027: 18

och hava under året ökats med ...................................... „ 12,716,176: 68

och utgjorde således vid årets utgång............................... Kr. 429,676,203: 81

Hypoteksföreningarnas tillgodohavanden hos banken för verkställd amortering,
vid 1928 års början utgörande................................... Kr. 60,119,649: 67

hava under året ökats med............................................... „ 1,523,300: 29

och utgjorde således vid årets utgång ................................. Kr. 61,642,949: 96

Nettobeloppet av föreningarnas skuld till banken belöpte sig alltså vid 1928

års slut till ....................................................................... Kr. 368,033,253: 85

men utgjorde vid årets början ........................................... „ 356,840,377: 51

utvisande således en ökning under nämnda år med......... Kr. 11,192,876: 34

— 75 —

§ 6.

Hypoteksbanken obligationsskuld har under år 1928 undergått följande
förändringar.

Av bankens svenska obligationer, varav vid årets början

voro utelöpande..................................................................... Kr. 209,371,800:

avyttrades under året

5 % obligationer.............................. Kr. 1,697,000: —

i. „ ............................... „ 23,376,000: — „ 25,073,000: —

varigenom skulden ökades till............................................. Kr. 234,444,800:

men amorterades däremot

4 % obligationer ................................. Kr. 990,000:

3|-*/. „ „ 426,600: —

3\% „ „ 293,200: — Kr. 1,709,800: -

och återstod alltså vid årets slut ...................................... Kr. 232,735,000:

Av bankens tyska obligationer, varav vid årets början

voro utelöpande........................................................... M. 129,891,300:

har amorterats ett belopp av ............................................... „ 2,079,900:

Vid årets slut återstodo alltså ................................. M. 127,811,400: —

motsvarande i svenskt mynt .............................................. Kr. 113,610,133: 32

Av bankens franska obligationer, varav vid årets början

voro utelöpande................................................................. Frs 32,217,500:

avyttrades under året 4 % obligationer .............................■■ »_2,000:

varigenom skulden ökades till ......................................... Frs 32,219,500:

men amorterades däremot ett belopp av.......................... »_904,oOO:

och återstod alltså vid årets slut......................................... Frs 31,315,000: —

motsvarande i svenskt mynt ............................................. Kr. 22,546,800: —

Totalbeloppet av bankens obligationsskuld utgjorde alltså vid 1928 års

slut:

i svenska obligationer ...................................................... Kr. 232,735,000:

i utländska obligationer:

tyska............... ....................... Kr. 113,610,133: 32

franska...................................... „ 22,546,800: — „ 136,156,933: 32

Summa Kr. 368,891,933: 32

§ 7-

Vid allmänna ordinarie sammankomsten den 14 juni 1929 hava delägarna
i hypoteksbanken, på hemställan av bankens revisorer, beviljat styrelsen full
ansvarsfrihet för hypoteksbankens förvaltning under den tid, senaste revisionen
omfattat.

— 76 —

Konungariket Sveriges

Enligt § 1 i kungl, förordningen angående konungariket Sveriges stadshypoteksverkställas
av tre revisorer, av vilka två utses av Konungen och den tredje av
förste byråinspektören i bank- och fondinspektionen A. Dahlin och förste kontrolriksgäldsfullmäktigen,
f. d. professorn H. Bäckström av fullmäktige i riksgäldsför
år 1928. Vid den av dessa revisorer avgivna berättelsen finnes fogad nedanställning
vid samma års slut, varjämte meddelas följande, från nästföregående

Stadshypotekskassans ställning

Skulder:

av	1883*)	års 4 %	lån .........	......... Kr.	3,494,933	34
u	1888*)	,, 3^ %	>) .........		6,262,600	—
JJ	1902*)	» 4 %	)) .........		6,433,200	—
JJ	1904*)	» 4 %			8,296,400	—
J J	1906*)	» 4 %	JJ .........		4,422,000	—
JJ	1910	,, 3^-%			122,400,000	—
JJ	1913	„ 5 %	>> .........	........ JJ	17,704,000	—
JJ	1914	,, 4^- %	)) .........	........ JJ	16,727,000	—
J)	1914	„ 5 %	>> .........	........ JJ	19,223,000	—
JJ	1915	„ 5 %	n .........	........ JJ	48,056,000	—
j J	1920	,, 5^- %	j» .........	........ JJ	8,743,000	—
j j	1920	„ 6 %			19,191,000	—
j j	1922	n 5 %		• • ..... JJ	150,000,000	—
j j	1926	,, 5 °/o	n .........	........ JJ	53,773,000	—

Utlottade och förfallna, men ej till inlösen företedda

obligationer.............. .............................................

Förfallna, men ej till inlösen företedda kuponger

Icke förfallna kuponger till inlösta utlottade obligationer *)

Diverse .............................................................................

Vinstutdelning på grundfondsobligationer *)

Saldo av upplupna, ej förfallna räntor
Reservfonden ........................

Kr.	484,726,133:	34
JJ	4,350:	—
JJ	3,333:	25
JJ	185,613:	19
JJ	248:	66
JJ	2,581:	59
JJ	5,090-	25
JJ	1,824,396:	15
JJ	3,550,000:	—
Kr.	490,301,746:	43

) Utgivna av allmänna hypotekskassan för Sveriges städer.

— 77 —

stadshypotekskassa.

kassa den 5 juni 1909 skall revisionen av kassans förvaltning och räkenskaper
fullmäktige i riksgäldskontoret. På grund av denna föreskrift hava dåvarande
loren i generalpoststyrelsen V. Rathsman blivit av Kungl. Majit samt dåvarande
kontoret förordnade att granska stadshypotekskassaus förvaltning och räkenskaper
stående redogörelse för kassans inkomster och utgifter under år 1928 samt dess
revisionsberättelse hämtade uppgifter om ställningen vid årets början:

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Till stadshypoteksföreningarna utlämnade lån:

Förskottslån ....................................... Kr. 9,579,234: —

Lån med ^ •/« amortering.................. „ 142,227,407: ll

Lån med 1 % amortering.................. „ 70,199,278: 21

Lån på 10 år utan amortering ...... „ 99,918,344: —

Lån på 20 år utan amortering ...... „ 124,290,180: —

Äldre amorteringslån *) ................. „ 10,011,461: 84

Amorteringslån till kommuner *)

nominellt belopp .............................. Kr. 6,185,865: —

avgår amorterat belopp ............... „ 2,880,749: 98

Lån mot hypotek av inteckningar i fast egendom...........

På räkning med inhemska banker ................................

På räkning med utländska banker.......................................

Fastigheten .................................................................

Återköpta obligationer ....................................................

Inventarier ..............................................................................

Kapitalrabatter att successivt amorteras
genom låntagarnas inbetal

Kr. 456,225,905: 16

3,305,115: 02
254,823: 33
22,682,802: 94
59,569: 82
360,000: —
155,000: —
1: —

nmgar

Kr.

80,000: —
7,024,154: —

Kassabehållning ....................................

Grundfond: svenska statens 3^ % obligationer
.................................

7,104,154: —
154,375: 16

Kr. 80,000,000: —

Summa Kr. 490,301,746: 48

*■) Utlämnade av allmänna hypotekskassan för Sveriges städer.

**) Å de av allmänna hypotekskassan för Sveriges städer utgivna obligationslånen.

— 78

Utgifter år 1928:

Förvaltningskostnader................

Annuitetskostnader ....................

Amortering å kapitalrabatterna

Reservfonden ...........

.............................. Kr. 238,047: 95

....................... „ 32,646: 86

Kr. 80,000: — *)

„ 563,569: 59 „ 643,569: 59

.......................... „ 150,000: -

Summa Kr. 1,064,264: 40

Stadshypotekskassans ställning

Tillgångar:

Till stadshypoteksföreningarna utlämnade lån:

Förskottslån......................................Kr. 21,264,212: —

Lån med \ °/„ amortering ................. „ 155,386,126: 88

Lån med 1 % amortering ................. „ 77,401,296: 30

Lån på 10 år utan amortering......... „ 89,598,514: —

Lån på 20 år utan amortering ........ „ 157,039,335: —

Äldre amorteringslån **)..................... „ 9,100,924: 59

Amorteringslån till kommuner **)

nominellt belopp................................ Kr. 5,940,490: —

avgår amorterat belopp .................. „ 2,834,002: 15

Lån mot hypotek av inteckningar i fast egendom

På räkning med inhemska banker................................

På räkning med utländska banker................................

Fastigheten ............................................................

Återköpta obligationer......................................................

Oguldna annuiteter på lån till föreningarna

Inventarier .......................................................

Diverse ...........................................................................

Kapitalrabatter att successivt amorteras genom låntagarnas
inbetalningar .........................................................

Kassabehållning

Grundfond: svenska statens 3^- % obligationer
............................................... Kr. 80,000,000: —

Kr. 509,790,408: 77

3,106,487: 85
217,652: 87
17,777,381: —
5,904: 50
360,000: —
926,000: —
5,780: —
1: —
3,057: 79

6,460,584: 41
60,466: 65

Summa Kr. 538,713,724: 84

*) Ä de av allmänna hypotekskassan för Sveriges städer utgivna obligationslånen.

**) Utlämnade av allmänna hypotekskassan för Sveriges städer.

— 79

Inkomster år 1928:

Ränteinkomster .......................................... Kr. 24,501,874: 32

Ränteutgifter ....................................... „ 23,437,609: 92 Kr. 1,064,264: 40

Summa Kr. 1,064,264: 40

den 31 december 1928.

Skulder:

Utelöpande obligationer:

1883 *) års 4 •/,	lån ........	......... Kr.	3,149,066	67
1888 *)	n	3-rr °/«	11	--------- jy	5,980,000	—
1902 *)	ii	4 %	11 ........	......... 11	6,324,800	—
1904 *)	n	4 •/.	>> ........	11	8,171,600	—
1906 *)	n	4 %	11 ........	......... 11	4,364,000	—
1910	11	3-j %	11 ........	........ 11	122,400,000	—
1913	11	5 7.	J» ........	---- ... yy	1,804,000	—
1914	n	4	11 ........		19,757,000	—
1914	ii	5 •/.	J) ........		11,486,000	—
1915	ii	5 %	)»	......... 11	47,719,000	—
1920	ii	%	11 ........	......... 11	8,743,000	—
1920	ii	6 %	11 ........		19,191,000	—
1922	ii	5 7o	11 --------		150,000,000	—
1926	ii	5 7.	11 ........		100,000,000	—
1927	ii	4i •/.	)) ........		19,413,000	—
1928	ii	5 7.	11 ........		4,428,000	— Kr. 532,930,466: 67

Utelöpande grundfondsobligationer *) ............................. ,, 4,350: —

Utlottade och förfallna, men ej till inlösen företedda

obligationer ....................................................................*... „ 61,400: —

Förfallna, men ej till inlösen företedda kuponger ... „ 196,691: 28

Icke förfallna kuponger till inlösta utlottade obligationer *) „ 248: 66

Vinstutdelning på grundfondsobligationer *) ................... „ 5,090: 25

Saldo av upplupna, ej förfallna räntor ............................. ,, 1,815,477: 98

Reservfonden .................................................................. ,, 3,700,000: —

Summa Kr. 538,713,724: 84

'') Utgivna av allmänna hypotekskassan för Sveriges städer.

— 80 —

§ 1.

" Ka88ans av svenska statens 3 1/i procent obligationer å 80,000,000 kronor
bestående grundfond har, enligt vad ovan intagna räkenskapsutdrag utvisar,
under år 1928 icke undergått någon förändring. Grundfonden är alltjämt
deponerad i riksgäldskontoret.

§ 2.

Under år 1928 har upplagts ett nytt 5 procent obligationslån å 100,000,000
kronor.

Såsom valuta för lån till stadshypoteksföreningarna hava under år 1928
utlämnats obligationer å tillhopa 73,242,000 kronor, nämligen av 1914 års
4V2 procent lån till belopp av 3,174,000 kronor, av 1926 års 5 procent lån
till belopp av 46,227,000 kronor, av 1927 års 4 */, procent lån till belopp av

19,413,000 kronor och av 1928 års 5 procent lån till belopp av 4,428,000
kronor.

§ 3.

Enligt styrelsens beslut hava under år 1928, utöver de i amorteringsplanen
för resp. lån fastställda beloppen, utlottats obligationer å tillhopa 23,350,000
kronor, nämligen av 1913 års 5 procent lån 15,750,000 kronor och av 1914
års 5 procent lån 7,600,000 kronor.

- 81 -

§4.

Stadshypoteksföreningarnas skuld till hypotekskassan för erhållna lån utgjorde
vid 1928 års början 456,225,905 kronor 16 öre och hade vid årets
slut stigit till 509,790,408 kronor 77 öre. Av sistnämnda belopp utgjorde
9,100,924 kronor 59 öre återstående skulden å de lån, som utlämnats av
allmänna hypotekskassan för Sveriges städer.

§5.

A stadshypotekskassans rörelse under år 1928 har uppkommit ett överskott
av 793,569 kronor 59 öre, varav 643,569 kronor 59 öre använts till amortering
av kapitalrabatter vid upplåning samt återstående 150,000 kronor överförts
till reservfonden.

§ 6.

Jämlikt § 11 i kungl, förordningen angående stadshypotekskassan den 5
juni 1909 tillkommer det Konungen att, sedan fullmäktiges i riksgäldskontoret
yttrande däröver inhämtats, besluta angående ansvarsfrihet för
kassans styrelse; och har Kungl. Maj:t, efter det fullmäktige i avgivet yttrande
förklarat sig icke hava något att däremot erinra, den 20 juni 1929
beviljat styrelsen ansvarsfrihet för kassans förvaltning under år 1928.

Hcv. Ber. 1929 ang. riksgäldskontoret.

C

- 82 —

Strömsholms nya

Såsom riksgäldskontorets ombud har fullmäktigen i riksgäldskontoret, f. d. proskaper
för år 1928. Efter ett i styrelsens förvaltningsberättelse intaget, av bolagets

Skulder:

Bolagets ställning

Aktiekapitalet ...........................	Kr. 323,400: —
Skatter och onera ...................	„ 947: 76
Sotsundets repaiationsfond.......	„ 2,000: —
Hellströms livräntefond ...........	„ 1,845: 33
Hellströms studiefond.........	„ 9,136: 63
Diverse skulder ........................	„ 20,000: —
Tillgångar över skulder:
Reparationsfonden ...............	„ 300,000: —
Dispositionsfonden ................	„ 2,671,978: 31
Vinst och förlust: balanserad vinst för år 1926 jämte 1927
års vinst..............................	„ 20,035: 19

Summa Kr. 3,349,343: 22

Utgifter år 1928:

Kanalens och slussarnas underhåll ............................................. Kr. 64,424: 41

Avlöningar................................................................................ „ 34,254: 64

Diverse utgifter ............................................................................ „ 4,398: 15

Jördersättningar............................................................................. „ 696: 95

Fattigförsörjning.............................................................................. ,, 470: 83

Räntor å lån................................................................................... „ 424: 60

Balanserad vinst från 1927.......................................................... „ 35: 19

Arets vinst................................................................................... „ 6,975: 89

Summa Kr. 111,680: 66

— 83 -

kanalbolag.

fessorn G. Kobb deltagit i granskningen av detta bolags förvaltning och räkenrevisorer
åberopat räkenskapsutdrag meddelas följande uppgifter:

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Strömsholms kanalverk ..............................

Fastigheterna Skantzen, Norrtunbo och

Finntorp......................................................

Bostäder, förrådshus, arkiv m. fl. byggnader

Borgås hamn- och lastageplats .................

Borgås bro ..................................................

Inventarier och materialier........................

Värdepapper:

Obligationer, förvarade i riksgäldskontoret
samt upplupna räntor.................

Obligationer för Sotsundets säkerhetsfond
samt upplupna räntor ..............

Obligationer för Hellströms livräntefond

samt upplupna räntor.........................

Obligationer för Hellströms studiefond

samt upplupna räntor.........................

Diverse fordringar........................................

Kassa..............................................................

Kr. 2,803,528: 56

„ 34,489: 06

„ 72,350: 46

„ 30,512: 22

28,329: 18 Kr. 2,969,209: 48
............................ „ 36,829: 84

Kr. 300,045: 50

„ 2,004: 19

,, 1,002: 10

» 5,511: 33 f| 308,563: 12

............................ „ 32,491: 17

.............................. „ 2,249: 61

Summa Kr. 3,349,343: 22

Inkomster år 1928:

Sluss- och kanalinkomster .................

Diverse inkomster................................

Arrenden och hyror...............................

Borgås bro och hamn .........................

Influtna räntor från riksgäldskontoret
Balanserad vinst från 1927.................

Kr.

5)

>1

>»

>>

82,766: 36
220: —

15,918: 10
503: 13
12,237: 88
35: 19

Summa Kr. 111,680: 66

84 —

Bolagets ställning

Tillgångar:

Strömsholms kanalverk .............................

Fastigheterna Skantzen, Norrtunbo och

Finntorp ................................................

Bostäder, förrådshus, arkiv m. fl, byggnader

Borgås hamn- och lastageplats ................

Borgås bro....................................................

Inventarier och materialier........................

Värdepapper:

Obligationer, förvarade i riksgäldskontoret
samt upplupna räntor ...............

Obligationer för Sotsundets säkerhetsfond
samt upplupna räntor ...............

Obligationer för Hellströms livräntefond

samt upplupna räntor..........................

Obligationer för Hellströms studiefond

samt upplupna räntor......................

Diverse fordringar.................................

Kassa...........................................

Kr. 2,803,528: 56

„ 34,489: 06

„ 72,350: 46

„ 30,512: 22

„ 28,329: 18 Kr. 2,969,209: 48

............................. „ 30,889: 99

Kr. 300,045: 50

„ 2,004: 19

„ 1,002: lo

» 5.511: 38 n 308,563: 12

............................ ,, 48,162: 66

............................. „ 15: 05

Summa Kr. 3,356,840: 30

§ 1.

Den i riksgäldskontoret deponerade, för framtida reparationer å kanalen
avsedda fonden bestod vid 1928 års ingång av värdehandlingar till nom.
belopp av 325,699 kronor 63 öre. Då inga av till fonden hörande obligationer
under året utlottats, ägde någon förändring av fondens sammansättning
därunder ej rum.

§ 2.

Till fortsättning av i föregående berättelser lämnade uppgifter meddelas
här följande tablå över kanal- och slussinkomsterna under vart och ett av
de tio sistförflutna åren:

år 1919 ................................................................................... Kr. 31,227: oi

>, 1920 ........................................................................................ „ 58,423: 74

„ 1921 ........................................................................................ „ 36,224: 76

— 85 —

dea 31 december 1928.

Skulder:

Aktiekapitalet .............................

Skatter och onera.....................

Sotsundets reparationsfond.........

Hellströms livräntefond.............

Hellströms studiefond.................

Diverse skulder ..........................

Tillgångar över skulder:

Reparationsfonden .................

Dispositionsfonden .................

Vinst och förlust: balanserad
års vinst..............................

.......................................... Kr.

......................................... • • n

........................................... i»

... .......................................... n

............................................... j>

.............................................. >>

................................................ n

............................................

vinst för år 1927 jämte 1928

323,400: —
947: 76
2,000: —
1,939: 59
9,563: 56
20,000: —

300,000: —
2,671,978: 31

7,011: 08

Summa Kr. 3,356,840: 30

år 1922 ................................................

„ 1923 ................................................

„ 1924 .............................................

„ 1925 ...............................................

„ 1926 .............................................

„ 1927 ..............................................

„ 1928 .............................................

Under nämnda tio år hava alltså
år 58,888 kronor 55 öre.

....................................... Kr. 43,518: 14

...................................... „ 60,076: 36

....................................... „ 61,957: 34

........................................ „ 65,917: —

........................................ „ 74,772: 63

........................................ „ 74,002: 17

........................................ „ 82,766: 36

dessa inkomster utgjort i medeltal för

§3.

Såsom framgår av ovanintagna rakenskapsutdrag, har bolagets rörelse under
år 1928 utvisat en vinst av 6,975 kronor 89 öre. År 1927 uppgick vinsten till
4,634 kronor 79 öre.

86 -

Kinda kanals

Riksgäldsfullmäktiges ordförande, fil. d:r K. Hildebrand har såsom ombud för
skaper för år 1928. Efter ett i styrelsens förvaltningsberättelse intaget, av bolagets
meddelas följande uppgifter:

Bolagets ställning

Skulder: •

Riksgäldskontoret, kapital ....................................................... Kr. 325,431: 77

„ 20 års ränta 1908—1927 .......................... „ 195,259: —

Aktieägarna ................................................................................ „ 327,600: —

Reparationsfonden ....................................................................... n jqO 000: _

Fonden för Stångebro underhåll ............................................. „ 400:

Tillgång över skulderna, tillkommen genom statsanslag, anslag
av landsting m. m......................................................... „ 516,230: 64

Summa Kr. 1,464,921: 41

Utgifter år 1928:

Trafikomkostnader ..................................................................... Kr. 3,149: 68

Avlöningar och administration .................................................. n 30,905: 83

Kanalens underhåll .............................................................. 15;064: 79

Andra hälften av andelen för ny brobyggnad vid Rimforsa .. „ 5,000: —

Förrådets konto ............................................................................ n 828: 68

Förrådets underhåll ..................................................................... ^ 1,376: 94

Brandförsäkringar ........................................................................ ^ 283: 65

Ett års ränta å statslånet (debiterad) ..................................... „ 9,762: 95

Summa Kr. 66,372: 52

Bolagets ställning

Tillgångar:

Kanalanläggningen .......................................

Behållna förrådseffekter
I bankinrättning innestående

Obligationer .....................................................

Kassabehållning............................................

Kr. 1,313,000: —

„ 24,880: 52

„ 19,507: 76

„ 100,000: —

„ 2,122: 10

Summa Kr. 1,459,510: 38

— 87

aktiebolag.

riksgäldskontoret deltagit i granskningen av detta bolags förvaltning oell raken
revisorer åberopat räkenskapsutdrag samt nästföregående års revisionsberättelse

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Kanalanläggningen ........................................

Behållna förrådseffekter ................................

I bankinrättning innestående ......................

Obligationer .......................................................

Kassabehållning.............................................

Kr. 1,313,000: —

„ 25,623: 85

„ 25,010: 16

„ 100,000: —

„ 1,287: 90

Summa Kr. 1,464,921: 41

Inkomster år 1928:

Ordinarie trafikinkomster .....................................

Diverse inkomster ..............................................

Räntor ....................................................................

Kapitalkonto ..........................................................

Kr. 44,788: 94
„ 892: 07

„ 5,517: 58

„ 15,173: 98

Summa Kr. 66,372: 52

den 31 december 1928.

Skulder:

Riksgäldskontoret, kapital .................................. Kr

„ 21 års ränta 1908—1928 ................ »

Aktieägarna .......................................................................... ■ »

Reparationsfonden ............................................................. »

Fonden för Stångebro underhåll .......................................... »

Tillgång över skulderna, tillkommen genom statsanslag, anslag
av landsting m. m................................. »

Summa Kr.

325,431: 77
205,021: 95
327,600: —
100,000: —
400: —

501,056: 66
1,459,510: 38

— 88 —

§ 1.

Av ovanintagna räkenskapsutdrag framgår, att kostnaden för kanalens underhåll
under år 1928 uppgått till 15,064 kronor 79 öre. Motsvarande belopp år
1927 utgjorde 18,756 kronor 67 öre.

§ 2.

Reparationsfondens bokförda behållning uppgick vid 1928 års slut till samma
belopp som vid årets början, nämligen 100,000 kronor.

Fondens tillgångar utgjordes av svenska statens, allmänna hypoteksbanken
och stadshypotekskassans obligationer.

§ 3.

Trafikinkomsterna å kanalen hava under vart och
åren utgjort:

år 1919 ......................................

„ 1920 .......

„ 1921 .................................................

„ 1922 ................................................

„ 1923 ......................

„ 1924 ..................................................

ett av de tio sistförfluten

.............. Kr. 51,760: 86

............... „ 61,284: 97

.............. „ 47,126: 73

............... „ 64,809: 51

............... „ 71,593: 85

............... „ 57,656: 72

Hjälmare kanal- och

Skulder:

Bolagets ställning

Aktiekapitalet ........................................................ j£r

Reservfonden .......................................................

Pensionsfonden

Reserverade medel för utskylder

Hjälmare kanals reparationskon to ..........................................

Utdelningskonto

Kanalens framtida reparationsfond

Mälareprovinsernas hypoteksförening......................................

Hjälmare kanalbolags arbetares sjuk- och begravningskassa ,,
Egendomarnas understödskassa
Grosshandlare Victor Strokirk m. fl.

'' ‘ .................................. >)

Diverse personer...................................................................

Vinst- och förlustkonto............................................

333,900: —
75,000: —
20,000: —
2,404: 35
39,121: 68
810: —
684,884: 44
28,728: 41
14,235: 30
7,393: 80
45,744: 78
2,150: 98
54,978: 45

Summa Kr. 1,309,352: 19

— 89 —

år 1925 .............................................................

„ 1926 ..........................................................

„ 1927 ........................................................

„ 1928 ............................................................

eller i medeltal för år 53,842 kronor 39 öre.

Kr. 50,273: 24
„ 49,078: 34
„ 40,050: 78
„ 44,788: 94

§4.

Styrelsen meddelar i sin förvaltningsberättelse, att Linköpings stad från
och med den 1 april 1928 övertagit ansvaret för den årliga utprickningen
av farleden Nykvarn—Roxen.

§ 5-

Under år 1928 har bolaget icke verkställt någon inbetalning å skulden för
statslånet. Skulden, som vid årets början utgjorde 520,690 kronor 87 öre,
hade till följd därav vid årets slut ökats till 530,453 kronor 72 öre, vilket
belopp i sin helhet var förfallet till betalning.

Styrelsen meddelar i sin förvaltningsberättelse, att slutbetalandet av bolagets
andel i kostnaden för den nya landsvägsbron över kanalen vid Rimforsa
jämte de genom lastbilarnas konkurrens starkt beskurna trafikinkomsterna
omöjliggjort ränteinbetalning till riksgäldskontoret.

slussverks aktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar;

Hj almare kanal- och slussverk

Lantegendomarna ......................

Slussverkets kvarn....................

Slussverkets såg.........................

Skogarnas konto..........................

Varvets konto............................

Hellby träsliperi........................

Materialförrådet ..........................

Kraftstationen vid Lilla Vallby

Egendomen Arninge .................

Kassakonto.................................

Inteckningskonto........................

Obligationer ..............................

Innestående i banker.................

Diverse personer och firmor.....

....................... Kr. 111,300: —

................... „ 183,607: 88

....................... „ 500: -

....................... „ 2,000: -

........................ „ 7,058: 35

......................... „ 8,160: 93

......................... „ 69,412: 80

......................... „ 1,883: 03

......................... „ 25,000: —

......................... „ 96,101: 33

......................... „ 737: 88

Kr. 22,500: —

......................... „ 672,021: 13

......................... „ 104,579: 70

...................... „ 26,989: 16

Summa Kr. 1,309,352: 19

— 90 —

Utgifter år 1928:

Utdelning till aktieägarna ...................................

Avskrivningar.......................................................

Lantegendomarna: årets förlust...........................

Varvets konto: „ „ .............................

Intressekonto: underskott å räntor .......................

Överskott från år 1927...........................................

Arets vinst................................................................

Kr. 22,260: —

„ 21,512: 26

„ 2,346: 84

„ 10,469: 58

„ 1,376: 19

„ 11,206: 19

„ 40,580: 59

Summa Kr. 109,751: 65

Bolagets ställning

Tillgångar:

Hj almare kanal- och slussverk ..........	................................... Kr.	111,300:	—
Lantegendomarna.....		187,869:	54
Slussverkets kvarn ................		500:	—
Slussverkets såg..............		2,000:	—
Skogarnas konto ...................................		6,440:	38
Varvets konto........................................		7,238:	93
Hellby träsliperi.................................		62,330:	80
Materialförrådet.....................................		11,505:	58
Kraftstationen vid Lilla Vallby...........		15,000:	—
Egendomen Arninge ...........................		96,357:	36
Kassakonto ...........................................		475:	12
Inteckningskonto .................................	.......... Kr. 22,500: -
Obligationer .........................................	.............. ....................	693,261:	24
Innestående i banker. ,	................................... »	106,490:	57
Diverse personer ..................		16,052:	35
	Summa Kr.	1,316,821:	82

— 91 —

Inkomster år 1928:

Kvarstående av föregående års vinst....................................... Kr. 54,978: 45

Vinst å:

Hjälmare kanal- och slussverk .............................................. „ 21,783: 02

Slussverkets kvarn .............................................................. » 1,551: 39

Slussverkets såg........................................................................ » 1,618: 44

Skogarnas konto ....................................................................... » 13,481: 22

Hellby träsliperi ........................................................................ ,, 5,055: 02

Elektriska kraftstationerna....................................................... „ 3,765: 68

Egendomen Arninge....................................... „ 7,518: 43

Summa Kr. 109,751: 65

den 31 december 1928.

Skulder:

Aktiekapitalet .......................................................................... Kr. 333,900: —

Reservfonden ..................:........................................................... „ 75,000: —

Pensionsfonden .......................................................................... „ 20,000: —

Reserverade medel för utskylder ............................................. „ 2,404: 35

Hjälmare kanals reparationskonto............................................ „ 27,761: 33

Utdelningskonto.......................................................................... „ 300: —

Kanalens framtida reparationsfond........................................ „ 707,651: ll

Mälareprovinsernas hypoteksförening...................................... „ 28,245: 30

Hjälmare kanalbolags arbetares sjuk- och begravningskassa „ 14,738: 81

Egendomarnas understödskassa ............................................... „ 7,703: 45

Grosshandlare Victor Strokirk m. fl........................................ „ 46,494: 78

Diverse personer ....................................................................... „ 835: 91

Vinst- och förlustkonto............................................................. „ 51,786: 78

Summa Kr. 1,316,821: 82

— 92 —

§ 1.

Den för kanal- och slussverkets framtida underhåll avsatta, hos riksgäldskontoret
deponerade fonden hade vid 1928 års början en behållning i obligationer
och värdepapper å nom. 684,884 kronor 44 öre. Under året har bolaget
från riksgäldskontoret utbekommit följande utlottade obligationer, nämligen
en Sveriges Allmänna Hypoteksbanks 4 procent obligation av år 1883
å 4,000 kronor, en Stockholms Inteckningsgarantiaktiebolags 3 7» procent
obligation av år 1889 å 500 kronor samt två Sveriges Allmänna Hypoteksbanks
3 Y2 procent obligationer av år 1886 å sammanlagt 6,000 rmk
eller 5,333 kronor 33 öre. Till ersättande av dessa obligationer samt fullgörande
av föreskriven inbetalning till fonden har kanalbolagets direktion
under samma år till riksgäldskontoret avlämnat svenska statens 4 1 2 och 5
procent obligationer å inalles 5,600 kronor samt Sveriges Allmänna Hypoteksbanks
3 72 och 4 72 procent obligationer å sammanlagt 27,000 kronor. Fonden
bestod alltså vid 1928 års slut av värdehandlingar till sammanlagt belopp
av 707,651 kronor 11 öre.

§ 2.

Under år 1928 inflöto i kanalumgälder 66,468 kronor 19 öre mot 73,221
kronor 13 öre år 1927 och 69,328 kronor 92 öre år 1926.

§ 3.

Bolagets revisorer hava meddelat, att de funnit kanalen och slussver ket
jämte bolagets övriga tillhörigheter behörigen vårdade och underhållna.

§4.

Såsom framgår av ovanintagna räkenskapsutdrag, hava till innevarande
års bolagsstämmas förfogande stått 51,786 kronor 78 öre. Av detta belopp
har stämman jämlikt styrelsens av bolagets revisorer biträdda förslag beslutat
använda 13,000 kronor till avskrivningar och 26,712 kronor för utdelning till
aktieägarna med tolv kronor pr aktie ä 150 kronor, varefter återstoden, 12,074
kronor 78 öre, överförts till 1929 års vinst- och förlustkonto.

- 93 -

Med statslån understödda järnvägsaktiebolags räkenskaper.

Från riksgäldskontoret hava revisorerna fått mottaga styrelse- och revisionsberättelser
för år 1928 rörande de enskilda järnvägsaktiebolag, som innehava
statslån för järnvägarnas anläggning.

I likhet med vad under de senare åren ägt rum, komma revisorerna att
meddela redogörelser rörande följande bland dessa järnvägsbolag, nämligen:

l:o) de bolag, till antalet sexton, vilka under år 1928 ej verkställt stadgad
räntelikvid och kapitalavbetalning å sina lån. Bland dessa hava fem bolag,
nämligen Uddevalla—Lelångens, Norra Södermanlands, Ostra Blekinge, Sala—
Gysinge—Gävle nya och Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, efter särskilt
medgivande av riksdagen fått förfallen skuld å sina statslån kapitaliserad
till nya lån;

2:o) nio bolag — Norsholm—Västervik—Hultsfreds, Mellersta Östergötlands,
Hässleholm—-Markaryds, Slite—Roma, Skövde—Axvalls, Falkenbergs, Ölands,
Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag och Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag
— vilkas skuldförhållande till staten reglerats genom de förfallna
skuldbeloppens ombildande till särskilda lån eller genom avskrivning av
större eller mindre delar av skuldbeloppen, men vilka under år 1928 antingen
vederbörligen fullgjort sin betalningsskyldighet till staten eller ock ej baft
skyldighet att under nämnda år verkställa någon inbetalning;

3:o) två bolag — Dal—Västra Värmlands och Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag
— vilka enligt gällande betalningsvillkor ej haft skyldighet att
under år 1928 verkställa kapitalavbetalning å sina statslån.

Redogörelse lämnas därjämte rörande dels Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag,
som tidigare häftat i förfallen skuld för sitt statslån, dels Ostkustbanans
aktiebolag, dels ock Lidköping—Kållands, Väderstad—Skänninge—
Bränninge och Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag, vilka under år 1923
resp. 1926 och 1929 trätt i likvidation.

Beträffande övriga järnvägsbolag, vilka alla fullgjort sin betalningsskyldighet
till riksgäldskontoret, komma i likhet med nästföregående år särskilda redogörelser
ej att inflyta i denna berättelse. I den å sid. 15—28 här ovan intagna
tabellen »Statsverkets fordran för av riksgäldskontoret utgivna lån» lämnas
för varje särskilt järnvägslån uppgift å ursprungliga lånebeloppet, annuitet,
räntefot, under budgetåret 1928—1929 verkställd inbetalning samt statsverkets
fordran vid budgetårets början och slut; oell få revisorerna i vad angår nu
ifrågavarande järnvägsbolag hänvisa till sagda uppgifter.

- 94 -

Aktiebolaget Vetlanda

Statslånet: kapital ..........

ränta ............

överränta.......

anståndsränta.

Aktiekapitalet ................

Reservfonden..................

Obligationslånet...............

A.-B. Sydsvenska banken

Diverse personer..............

Vinst- och förlustkonto ...

Bolagets ställning

Skulder:

Kr. 197,000: 67

„ 55,783: 2 7

„ 13,487: 50

„ 33,985: 62

Kr.

7 J

300,257: o 6
551,950: —
25,000: —
257,000: —
105,162: 04
82,791: 28
8,144: 44

Summa Kr. 1,330,304: 82

Utgifter år 1928:

För trafiken .......................................................

Räntor ...................................................................

Reparations- och förnyelsefond ........................

Arets vinst..................................

............ Kr. 358,956: 78

.............. „ 31,146: 34

............. „ 20,000: —

.............. „ 535: 64

Summa Kr. 410,638: 76

Bolagets ställning

Tillgångar:

J ärn vägsanläggningen

Rullande materiel......

Inventarier..................

Förrådsartiklar.............

Diverse personer..........

Kassabehållning........

Kr. 1,114,000: —

„ 164,375: —

„ 27,812: 74

„ 28,255: 61

„ 6,038: 08

„ 1,530: 38

Summa Kr. 1,342,011: 81

- 95 -

järnvägar.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen............................................................... Kr. 1,114,000: —

Rullande materiel..................................................................... „ 164,375: —

Inventarier .................................................................................. „ 26,504: 84

Förrådsartiklar............................................................................ „ 17,399: 24

Diverse personer.......................................................................... „ 6,918: 86

Kassabehållning........................................................................... „ 1,106: 88

Summa Kr. 1,330,304: 82

Inkomster år 1928:

Av trafiken............................................................................... Kr. 392,667: 64

Diverse inkomster:

Postarvoden................................................................................. „ 16,896: —

Övriga......................................................................................... „ 1,075: 12

Summa Kr. 410,638: 76

den 31 december 1928.

Skulder:

Statslånet: kapital ...............................	......... Kr. 197,000:	67
ränta...............................	........ „ 62,453:	89
överränta............................	......... „ 18,735:	42
anståndsränta...................	....... „ 33,985:	62	Kr.	312,175:	60
Aktiekapitalet .......................................			11	551,950:	—
Reservfonden ........................................			n	25,000:	—
Obligationslånet....................................			n	225,000:	—
A.-B. Sydsvenska banken ..................			ii	106,297:	26
Diverse personer....................................			ii	92,908:	87
Reparations- och förnyelsefond ..........			ii	20,000:	—
Vinst- och förlustkonto......................			ii	8,680:	08

Summa Kr. 1,342,011: 81

- 96 -

§ I -

Statens ombud i bolagets revision, f. d. landskamreraren K. Gislén har avlämnat

Av detta överskott har anväDts

Är.

Överskott
av bruttoinkomst

över trafikkostnad.

Räntor.

1924 .........	20,344	12	20,344	12	_
1925 .........	44,967	69	35,264	37	—
1926	38,626	18	33,872	61	—
1927 ........	42,118	02	37,853	73
1928 .........	51,681	98	31,146	34

Amortering
å statslånet.	å annan skuld.

Utvidgningar.

Reserv fonden.

§2.

Bolaget har under år 1928 icke verkställt någon inbetalning å sitt statslån.
Skulden för lånet, som vid årets början uppgick till 300,257 kronor 6 öre,
bade till följd därav vid årets slut stigit till 312,175 kronor 60 öre, varav
123,735 kronor 42 öre voro förfallna till betalning.

§3.

Såsom revisorerna meddelade i sin år 1928 avgivna berättelse, bade fullmäktige
i riksgäldskontoret i november samma år uppdragit åt en representant
för verket att jämte i järnvägsekonomiska frågor sakkunnig person verkställa
granskning av bolagets förvaltning och ekonomiska ställning. Efter
fullgjort uppdrag avlämnade granskningsmännen under nästlidna juni en
redogörelse, däri de anförde följande.

»Under januari månad år 1925 avgåvo vi till herrar fullmäktige redogörelse
för en enligt lämnat uppdrag verkställd granskning av ifrågavarande bolags
förvaltning och ekonomiska ställning. Av redogörelsen framgick, att de tidigare
fordringsägarna i Vetlanda—Målilla järnvägsaktiebolag blivit tillgodosedda
framför den ende större fordringsägaren i Vetlanda—Sävsjö järnvägsaktiebolag,
i det att Aktiebolaget Vetlanda järnvägar, som framgått genom
en år 1916 genomförd fusion av nämnda två bolag, likviderat samtliga

— 97 -

föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

eller avsatts till:

Utdelning
till
aktieägare.

Disposi tions fonden.

(Kvar stående vinst.

)

Annat

ändamål.

Avskriv ningar.

Överskott,
som överförts
till
vinst- och
förlustkonto.

Summa

20,000

9,703

4,753

4,264

535

20,344

44,967

38,626

42,118

51,681

Anmärkningar.

Förlust..............................

Från föreg, år kvarst. överskott
............Kr. 3,199: 45

Kestituerad skatt „ 1,493:14

Underskott.......................

Kvarstående underskott......

Kvarstående överskott till

nästa år ........................

Kvarstående överskott till

nästa år ........................

Kvarstående överskott till
nästa år ........................

Kr. 15,269: 33

„ 4,692: 59

Kr. 10,576: 74
Kr. 873: 42

Kr. 3,880: 15
Kr. 8.144: 4 4
Kr. 8,680: os

skulder till enskilda i mån som de förfallit, men däremot under då förflutna
senaste fyra år icke verkställt någon mera avsevärd inbetalning av förfallna
annuiteter å statslånet. Under åren 1916—1923 hade bolagets skulder till
enskilda i anledning härav nedbragts med ej mindre än 191,635 kronor,
medan samtidigt skulden till staten något ökats. Vi uttryckte såsom vår
uppfattning, att satslånet med första inteckning i Vetlanda—Sävsjö järnväg
i varje fall borde vara i lika mån berättigat till förräntning och amortering
som det med borgen av Nässjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag försedda
obligationslånet med inteckning i Vetlanda—Målilla järnväg, och att alltså,
örn bolaget icke förmådde erlägga sina annuiteter i deras helhet, annuiteter å
statslånet och obligationslånet borde fullgöras med så stora delar, som svarade
mot de banlängder, vilka utgjorde säkerhet för resp. lån.

Järn vägsledningen hade uttalat, att bolagets ekonomiska svårigheter vore
av övergående natur och beroende af en tillfällig depression. Då detta
'' emellertid syntes oss ovisst, uttalade vi den uppfattningen, att järnvägens
styrelse i sin finans- och driftsförvaltning borde inrätta sig så, som örn en
längre tid med minskad trafik förestode. En reduktion av utgifterna utöver
den redan genomförda vore nödvändig, om bolagets ekonomi icke skulle
undergrävas och en plan till ordnad finansförvaltning borde uppgöras.

Redogörelsen slutade med en hemställan, att fullmäktige ville i skrivelse
till bolagets styrelse anmoda denna att snarast inkomma med dels en redojRev.
Ser. 1929 ang. riksgäldskontoret. 7

— 98

görelse för bolagets behov av nytt kapital såväl för infriande av de förfallna
skulder till statsverket och eventuellt till enskilda, vari bolaget häftade, som
för den modernisering av järnvägsanläggningen med rullande materiel, som
ur synpunkten av driftkostnadernas nedbringande framstode som önskvärd,
och dels en plan till anskaffande av berörda kapital och till beredande av
erforderligt hypotek för detsamma.

Av riksgäldsfullmäktige anmodad att yttra sig över ovan refererade redogörelse
och förslag, anförde bolagets styrelse i april 1925 i huvudsak följande.

Bolagets svävande skulder utgjorde vid årsskiftet 1924—1925 203,933 kronor,
varav

å statslånet............................................. Kr.

å löpande bankräknning........................... ,,

växlar ...................................................... „

till andra järnvägar................................ „

För modernisering fordrades ett belopp av

för rälsutbyte å 14 km ...................... Kr.

för ombyggnad av vissa lok och vagnar „
för verkstaden ........................................... „

55,220

101,148

22,740

24,825

70.160 kronor, varav

37.160

23.000

10.000

Styrelsens till olika banker gjorda förfrågningar örn ökad kredit mot säkerhet
av sådana inteckningar i Vetlanda—Målilla järnväg, som efter verkställda
annuiteter å obligationslånet disponerades av bolaget, hade besvarats nekande,
och någon borgen för nya lån kunde ej anskaffas. Enda utvägen att säkerställa
bolagets fortvaro vore enligt styrelsens mening, att staten beviljade
anstånd med ränta och amortering av statslånet och härutöver lämnade de
försträckningar, som kunde erfordras för avbetalning av bolagets obligationslån.

Det hade varit angeläget att fullgöra de i kontraktet med långivarna för
obligationslånet föreskrivna annuitetslikviderna, enär i annat fall garanten,
som det ålegat att träda emellan, utan tvivel skulle vidtagit åtgärder för indrivande
av sina utlägg, vilket hade kunnat medföra, att bolaget måst träda
i likvidation. Styrelsen hade därför satt likvid av statens fordringar i andra
rummet och även av vissa andra skäl ansett sig kunna så göra, då nämligen
säkerheten för statslånet kunde anses fullt betryggande, och då ett flertal av
styrelsen närmare anförda billighetsskäl talade härför.

Med anledning av vad bolaget sålunda anfört vände sig riksgäldsfullmäktige
till järnvägsstyrelsen med begäran örn utredning, huruvida från statens synpunkt
skulle vara fördelaktigare att övertaga Vetlanda—Sävsjö järnväg och
möjligen även Vetlanda—Målilla järnväg. Enligt järnvägsstyrelsens i september
1925 avgivna utredning skulle ett övertagande av staten av Vetlanda
—Sävsjö järnväg icke behöva befaras medföra några ekonomiska risker.
Den anordning, som av bolagsstyrelsen föreslagits, torde utan tvekan kunna
betecknas som från statsverkets synpunkt mycket ogynnsammare än befogat
vore. Något bärande skäl att låta ett eventuellt inköp av Vetlanda- Sävsjö
järnväg innefatta jämväl järnvägen Vetlanda—Målilla funnes däremot icke.

1925 års statsrevisorer uttalade sig efter besök å platsen för vissa bespa -

— 99 —

ringsåtgärder och gjorde i huvudfrågan rörande bolagets skuldförhållande till
staten följande uttalande:

»Då bolagets håda järnvägar i trafikhänseende utgöra en enhet och, om
möjligt, även för framtiden synas böra bibehållas å en hand, föreligga enligt
revisorernas mening i varje fall ej för närvarande tillräckliga skäl för staten
att för skyddande av sin intecknade fordran övertaga järnvägen Vetlanda
—Sävsjö på sätt kungl, järnvägsstyrelsen ifrågasatt. Det torde ej vara uteslutet,
att järnvägsbolaget efter genomförande av ovan antydda och eljes
möjliga besparingsåtgärder framdeles skall bliva i stånd att förränta och
amortera såväl statslånet som sina enskilda skulder. Därest emellertid den
förfallna ränteskulden å statslånet ej skulle komma att inom den närmaste
framtiden på ett tillfredsställande sätt regleras, synes bolaget böra anmodas
att för det skuldbelopp, som överskjuter den oguldna kapitalskulden jämte
två års ränta därå, till riksgäldskontoret avlämna inteckningssäkerhet i
järnvägen Vetlanda—Målilla, en säkerhet, som efterhand kan förbättras i den
mån inteckningar frigöras genom fortsatt amortering å bolagets obligationslån,
vars hypotek utgöres av inteckningar med bästa förmånsrätt i berörda
järnväg.»

Riksgäldsfullmäktige hava härefter hos bolagets styrelse hemställt om ökad
säkerhet för statslånet genom erhållande av inteckning i Vetlanda—Målilla
järnväg. I denna finnas beviljade tolv på innehavaren ställda inteckningar,
varje å 50,000 kronor, varav år 1926 sex stycken utgjorde säkerhet för återstående
obligationslån, tre voro pantsatta som säkerhet för en bolagets löpande
räkning å 125,000 kronor i aktiebolaget Sydsvenska banken, och tre
voro odisponerade. Av de sistnämnda, till förmånsrätten liggande efter 450,000
kronor, hava två överlämnats till riksgäldskontoret såsom säkerhet för dess genom
uteblivna räntelikvider ökade fordran.

Annuiteter å statslånet hava under senare år icke till någon del blivit fullgjorda.

Efter denna kortfattade översikt av vad i förevarande fråga tidigare förefallit
övergå vi härmed till en granskning av utsikterna för att annuiteterna
å statslånet skola framdeles kunna fullgöras. Närmast följer en sammanställning
av bolagets balansräkningar åren 1916, 1923 och 1928.

Vi 1916 *Vu 1923 «/» 1928

Tillgångar.

Kronor.

Järnvägsanläggningen m. m.

Diverse fordringar................

Kassabehållning ....................

1,503,859 1,347,266 1,334,443
11,072 10,977 6,038

566 563 1,530

Summa 1,515,497 1,358,806 1,342,011

Skulder.

Statslån ...........

Obligationslån .

Bankskulder.....

Diverse skulder

252,996 256,718 312,175

520,000 369,000 225,000

97,024 69,270 106,297

72,050 59,169 92,909

— 100 —

Eget kapital:

Aktiekapital ...............................

Reservfond.................................

Reparations- och förnyelsefond
Balanserad vinst........................

.............. 551,950 551,950 551,950

.............. — 21,000 25,000

.............. — — 20,000

.............. 21,477 31,699 8,680

Summa 1,515,497 1,358,806 1,342,011

Enligt sammanställningen hava följande ändringar inträtt i olika slag av å

skuldsidan upptagna poster.

Statslånet..............................

Övriga skulder......................

Eget kapital .........................

Vi 1916—3I/ia 1923 1923—1928

Ökning eller minskning, kr.

............. + 3,722 + 55,457

............. - 191,635 - 73,233

............. + 31,222 + 981

Summa — 156,691 — 16,795

Under tidsskedet 1916—1923 undergick, såsom härav framgår, bolagets
ekonomiska ställning en stor förbättring, i det att skulderna nedgingo med
187,913 kronor och det egna kapitalet ökades med 31,222 kronor. Under
följande tidsskede till 1928 års slut ha åter skulderna icke blivit nedbragta med
mer än 17,776 kronor och det egna kapitalet har ökats med endast 981 kronor.
Någon nämnvärd förbättring av bolagets ställning har således ej uppnåtts
under den senaste femårsperioden. Den verkställda avbetalningen å enskilda
skulder motsvaras ock av en nära motsvarande ökning av statslånet, vilken
ökning uppkommit genom att förfallna räntor ej blivit likviderade.

Bolagets inkomster, utgifter och överskott hava under vart och ett av de
senaste fem åren utfallit som nedan.

År	Inkomster	Utgifter, utom räntor och av-sättning till förnyelsefond	Driftöver- skott	Avsättning till för-nyelsefond	Räntor	Vinst eller förlust
		K —	r — o —	n — o -	- r
1924 ......	429,866	408,532	21,334	—	35,110	- 13,776
1925 ......	423,029	378,061	44,968	—	35,265	+ 9,703
1926 ......	420,542	381,915	38,627	—	33,873	+ 4,754
1927 .....	414,398	372,280	42,118	—	37,854	+ 4,264
1928 ......	410,639	358,957	51,682	20,000	31,146	+ 536
S:a 1924 —1928	2,098,474	1,899,745	198,729	20,000	173,248	+ 5,481

Av bolagets i balansräkningarna förda tillgångar framgår, att, ehuru några
avskrivningar icke blivit i bolagets styrelseberättelser redovisade, sådana dock
måste hava ägt rum under åren 1924—1927. Det bokförda värdet av den rullande
materiel, som särskilt redovisas för var och en av de två sammanslutna
järnvägarna, har nämligen från 1923 till 1927 års slut minskats med 39,500

— 101 -

kronor. År 1928 redovisas emellertid en avsättning till förnyelsefond av 20,000
kronor, varemot någon avskrivning tydligen ej ägt rum. Till följd av denna
olikhet i bolagets bokföring äro 1928 års utgifter mindre och årets driftöverskott
större än de vid samma bokföring som under tidigare år skulle hava varit.
Tages vederbörlig hänsyn härtill, så framgår av anförda uppgifter, att
bolagets driftöverskott i verkligheten icke förbättrats sedan år 1925. Vinstresultaten
visa en sakta fortgående försämring.

Aven järnvägens bruttoinkomster visa en motsvarande nedgång, nämligen
från 423,000 kronor år 1925 till 410,600 kronor år 1928. En bidragande orsak
härtill har varit den tilltagande automobil trafiken. Tillstånd har mot
bolagets erinringar även lämnats för ett flertal bilföretag, vilkas omnibusar
delvis löpa längs järnvägen, nämligen Vetlanda—Landsbro, Vetlanda—Flugeby—Skede,
Vetlanda—Holsbybrunn och Sävsjö—Lannaskede—Landsbro.

I samband med att ny samtrafikstaxa för gods väntas bliva införd den 1/1
1930, har man vidare att räkna med en betydlig inkomstminskning. Sagda
taxa blir nämligen väsentligt lägre än den nu tillämpade, och därjämte föreligger
risk, att järnvägen som följd av väntade nya bestämmelser angående
samtraflksvägarna kan komma att gå förlustig större delen av den transitotrafik,
som nu framgår över banan. Man har i anledning av nämnda förhållanden
att räkna med en möjlig minskning av järnvägens inkomster med
inalles omkring 30 ä 40,000 kronor, varav 10 ä 20,000 kronor av den förra
och eventuellt omkring 20,000 kronor av den senare anledningen. Ovisst är,
huruvida sådana inkomstminskningar skola kunna till någon avsevärd del
uppvägas genom ökade banavgifter. Redan nu uttagas nämligen i samtrafik
två extra sådana med 10 öre per 100 kg.

För utgifternas begränsning hava under senare år en del åtgärder vidtagits.
Befattningarna som verkställande direktör och trafikchef hava sålunda
sammanslagits. Indragna eller ersatta med billigare arbetskraft äro vidare
en förste stationsskrivare, tre stationsföreståndare och två ordinarie banvakter.
Enmansbemanning har införts på persontågslokomotiven, varigenom frågan
om motorvagnars anskaffande tills vidare förfallit. Materialkontrollen i tågtjänst
och underhållet av bana och rullande materiel här förbättrats. Slutligen
hava statens järnvägar medgivit en väsentlig nedsättning av de förvaltningsbidrag,
som järnvägen har att erlägga för begagnande av Sävsjö station.
De ytterligare besparingar, som eventuellt kunna göras, torde icke medföra
sådana större utgiftsminskningar, att hänsyn i detta sammanhang behöver
tagas till dem.

Enligt den verkställda undersökningen har man således att räkna med en
sannolikt betydande nedgång av inkomsterna, utan att utgifterna skola kunna
i högre grad reduceras. Driftöverskotten få alltså väntas komma att nedgå
och fråga är, huruvida efter ny taxas ikraftträdande under loppet av nästa
år desamma komma att uppgå till sådan storlek, att, även om annuiteterna
å statslånet såsom tidigare innehållas, annuiteter å bolagets obligationslån
och räntebetalningar å bankkreditivet skola kunna erläggas av bolagets egna
medel och samtidigt behövliga avsättningar till en förnyelsefond göras. Man

102 —

synes i själva verket böra räkna med möjligheten av en sådan nedgång
i driftöverskotten, att bolaget kan bliva nödgat upptaga nya lån för obligationslånets
slutamortering, vilken skall äga rum den 15 augusti 1934, och
att medel skola saknas för genomförande av behövliga moderniseringar, för
vilka kostnaden nu beräknas till omkring 90,000 kronor.

I varje fall finnes ingen sannolikhet för, att bolaget nu skall, utöver likviderande
av annuiteter och räntor å enskilda skulder, kunna till riksgäldskontoret
inbetala någon del av förfallande annuiteter å statslånet, innan
bolagets obligationslån blivit till fullo guldet. Tidigare har man kunnat utgå
från, att bolaget därefter skulle utan svårighet kunna fullgöra detsamma
åliggande förpliktelser beträffande statslånet. Med hänsyn till den försämring
av bolagets ekonomi, som de nya taxeförhållandena torde komma att
medföra, är det numera mindre säkert, örn så kan ske. Något mera bestämt
uttalande i denna fråga kan emellertid av naturliga skäl ej nu göras. Skulle
det visa sig, att bolagets skuldförhållande till staten kan behöva regleras,
synes utredning härom böra verkställas under loppet av åren 1933—34, varvid
hänsyn får tagas till de förhållanden, som råda under obligationslånets
båda sista avbetalningsår.

Härnösand—Sollefteå

Bolagets ställning

Skulder:

Statslån: kapital ...........................	..... Kr.	1 ;633,166:	95
ränta .........................	..... ii	53,671:	91
överränta ........................	n	988:	89
anståndsränta.......................	...... i»	266,224:	35	Kr.	1,954,052: 10
Obligationslån .......................................				11	613,000: —
Reversskuld till Härnösands stad.....				11	349,204: 80
,, ,, A.-B. Svenska handelsbanken			11	176,836: 80
Statens järnvägar, samtrafiksmedel ..				11	136,954: 57
Aktiekapitalet .........................				11	2,128,750: —
Reservfonden ........				11	125,000: —
Förnyelsefonden ........................				11	720,777: 82
Skattefonden .....				11	14,627: 78
Nyanskaffningskonto				11	26,047: 54
Vinst- och förlusträkning.....................				11	7,437: 75

Summa Kr. 6,252,689: 16

103

Vad från riksgäldskontorets sida synes kunna för närvarande göras inskränker
sig till att söka erhålla förbättrad säkerhet för statslånet, i mån
som detta ökas och för obligationslånet bundna inteckningar i Vetlanda—
Målilla järnväg vid lånets fortskridande amortering bliva frigjorda. På förfrågan
förklarade sig bolagets verkställande direktör beredd att till riksgäldskontoret
överlämna en numera i bolagets hand befintlig inteckning å 50,000
kronor i järnvägen Vetlanda—Målilla, till förmånsrätten liggande närmast
efter inteckningar å sammanlagt 400,000 kronor. Riksgäldskontoret skulle
därigenom komma att såsom säkerhet för statens genom uteblivna räntelikvider
ökade fordran innehava inalles tre inteckningar i nyssberörda järnväg,
till förmånsrätten liggande mellan 400,000 kronor och 550,000 kronor.»

På anmodan av riksgäldsfullmäktige har bolaget under sistlidna juli till
riksgäldskontoret överlämnat ovannämnda inteckning å 50,000 kronor i Vetlanda—Målilla
järnväg jämte förklaring örn dess pantsättande såsom ytterligare
säkerhet för bolagets skuld för statslånet.

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen..............................................	............... Kr.	4,997,172:	09
Kompletteringsarbeten ............................................	............ 11	94,563:	84
Rullande materiel.......................................................	............... 11	806,709:	35
Inventarier...............................................................	............... 11	17,408:	40
Förråd ..........................................................................	................ 11	149,023:	11
Innestående i bank..................................................	................ n	103,332:	71
Stationernas uppbördskonto ......................................	................ ii	7,309:	36
Aktier i Ostkustbanan å nom. 33,300 kr...........	............... ii	1:	—
Räls och skarvjärn ...................................................	................	36,979:	91
Kassabehållning.........................................................	................ >>	40,189:	39

Summa Kr. 6,252,689: 16

104 —

Utgifter år 1928:

För trafiken .........................................................

Räntor ...................................................................

Avsättning till förnyelsefonden

Arets behållning......................................................

............. Kr. 1,027,837: 98

............. „ 113,590: 99

............. „ 26,508: 74

............ „_892: 45

Summa Kr. 1,168,830: 16

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen....................	.............. Kr. 4,997,172: 09
Kompletteringsarbeten ................................................	................ „ 101,594: 84
Rullande materiel ...................................................	............... „ 806,709: 35
Inventarier..................................................................	............... „ 19,173: 44
Förråd .........................................................................	............... „ 94,151: 74
Innestående i bank ...................................................	................ „ 133,782: 28
Stationernas uppbördskonto .....................................	............... „ 9,821: 53
Aktier i Ostkustbanan å nom. 33,300 kr.................	................ „ 1: —
Räls och skarv] ärn.....................................................	.............. „ 33,758: 08
A.-B. Scania-Vabis ...................................................	................ „ 9,430: —
Diverse fordringar ....................................................	............... „ 718: 72
Kassabehållning.........................................................	.............. „ 30,710: 92

Summa Kr. 6,237,023: 99

- 105 —

Inkomster år 1928:

Kr. 7,437: 75
„ 1,161,392: 41

Behållning från föregående år
Av trafiken..................................

Summa Kr. 1,168,830: 16

den 31 december 1928.

Skulder:

Statslån: kapital...........................	................ Kr.	1,620,503: 91
ränta .............................	............... >>	58,679: 96
överränta........................	............... )»	148: 56
anståndsränta ..............	............... >>	266,224: 35

Obligationslån ............................................................................ » 573,000:

Reversskuld till Härnösands stad ............................................ ,, 361,676: 40

„ „ A.-B. Svenska handelsbanken........................ „ 183,152: 40

Statens järnvägar, samtrafiksmedel ........................................ „ 128,839: 90

Diverse skulder ......................................................................... » 2,194: 18

Aktiekapitalet ........................................................................... » 2,128,750:

Reservfonden............................................................................... » 125,000:

Förnyelsefonden.......................................................................... » 747,286: 56

Skattefonden..........................................................................» 14,627: 78

Nyanskaffningskouto ................................................................ » 26,047: 54

Vinst- och förlusträkning................................ »__892: 45

Summa Kr. 6,237,023: 99

— 106 —

§ I -

Statens ombud i bolagets revision, lanträntmästaren D. Dillner har avlämnat

År.	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnad.
1924 ..	265,006	19
1925	116,637	63
	J) 59,198	52
1926	170,697	11
1927	180,473	84
1928	133,554	43
	7,437	75

Av detta

Räntor.	Amortering
å statslånet.	å annan skuld.
117,564	86	38,563	..	60,720	—
} 98,537	18	40,298	97	37,000	—
90,584	68	42,112	43	38,000	—
114,923	38	—	—	—	—
J 113,590	99	—	—	—	—

*) Från föregående år utbalanserad behållning.

§ 2.

Bolaget har under år 1928 å sitt statslån inbetalat 82,694 kronor 29 öre.
Skulden för lånet, som vid årets början uppgick till 1,954,052 kronor 10
öre, hade vid dess slut nedgått till 1,945,556 kronor 78 öre, varav 118,844
kronor 45 öre voro förfallna till betalning.

Bolaget har i april 1929 till riksgäldskontoret inbetalat 50,000 kronor och
i september s. å. 72,368 kronor 14 öre, varigenom ovannämnda förfallna skuld
jämte därå upplupen överränta till fullo likviderats.

— 107

föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

överskott har använts eller avsatts till:	Svimma.
Utvidgningar och förbätt-ringar av järn-vägen, anskaff-ning av förlag eller inköp av materiel med flera dylika utgifter.	Reserv- fonden.	Utdelning till aktie-ägarna.	Disposi-tions-f onden.	Annat ända-mål, som bör å samman-draget upp-givas. Utbalanserad behållning.
		48,157	72	_ _	—	- -	—	—	—	265,006	19
										175,836	15
				__	_	_ _	_	- -	—	170,697	ll
65,550	46	—	—	—	—	—	—	—	—	180,473	84
26,508	74	—	—	—	—	—	—	892	45	140,992	18

§ 3.

Sedan bolaget anmält sin oförmåga att tills vidare inbetala den 1 sistlidna
oktober förfallen annuitet å statslånet, hava fullmäktige i riksgäldskontoret
under nämnda månad uppdragit åt en representant för verket och en i järnvägsekonomiska
frågor sakkunnig person att verkställa granskning av bolagets
förvaltning och ekonomiska ställning. Enligt vad revisorerna inhämtat,
torde granskningsmännens uppdrag komma att fullgöras inom den närmaste
tiden.

- 108 —

Uddevalla —Lelångens

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånen:

Nr 1: kapital.........................................	.. Kr. 960,750: 73
ränta................................................	.. „ 43,233: 78	Kr. 1,003,984: 51
Nr 2: kapital.............................................	.. Kr. 266,035: 57
ränta................................................	.. „ 13,301: 78	„ 279,337: 35
Nr 3: kapital.............................	.. Kr. 306,982: 03
ränta................................................	.. „ 15,349: io	„ 322,331: 13
Enskilda järnvägarnas pensionskassa ...		„ 230,991: 19
Till Sveriges statsbanor och två enskilda trafikbolag ...	„ 25,017: 98
Fraktrestitutionskonto...............		„ 26,643: 56
Ej lyftade vinstmedel................		„ 148: —
Växlars konto		„ 5,000: -
Diverse kreditorer......................		„ 6,740: 61
Aktiekapitalet ...........................		„ 1,250,800: —
Tillgångar över skulder:
Dispositionsfonden ............		„ 60,179: 75
Reservfonden		„ 126,000: —
Vinst- och förlustkonto..........................		„ 11,644: 49

Summa Kr. 3,348,818: 5 7

För trafiken .....................

Olyckshändelser..............

Hyra för rullande materiel

Räntor ................................

Skatter ..............

Utgifter år 1928:

........... Kr. 603,970: 99

............. „ 512: 78

........... „ 744: 30

............ „ 88,198: 33

............ „_164: 26

Summa Kr. 693,590: 66

- 109

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen................................................................ Kr. 2,606,042: 72

Rullande materiel........................................................................ „ 580,820: 13

Inventarier och materialier....................................................... „ 141,705: 47

Fordran å stationerna................................................................ „ 12,779: 13

Fastigheter.................................................................................. » 4,900: —

Andel i stuveriförening.............................................................. „ 1; —

Fusk. järnv, garantifond........................................................ „ 1’ —

Aktiebolaget Smålägenheter ..................................................... „ 1: —

Fordran å bankräkning............................................................. „ 69: 86

Aktier i Uddevalla trafikaktiebolag................................. „ 1: —

Kassakonto .................................................................................. » 735: 02

Diverse debitorer ...................................................................... „ 1,762: 24

Summa Kr. 3,348,818: 57

Inkomster ur 1928:

Av trafiken.............................................................................. Kr. 619,562: 23

Hyror och arrenden samt extra inkomster................................. „ 6,713: 91

Förlust för året................... „ 67,314: 52

Summa Kr. 693,590: 66

— Ilo —

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen...................................

Rullande materiel...........................................

Inventarier och materialier............................

Fordran å stationerna....................................

Fastigheter........................................................

Andel i stuveriförening.....................................

Ensk. järnv, garantifond................................

Aktiebolaget Smålägenheter ..........................

Fordran å bankräkning...............................

Aktier i Uddevalla trafikaktiebolag.................

Kassakonto..........................................................

Diverse debitorer ...........................................

Vinst- och förlustkonto.........................

Kr. 2,609,431: 15

„ 582,916: 39

„ 151,079: 82

„ 12,724: 49

„ 4,900: —

1: -

„ 1: -

„ 1: -

„ 17: 68

„ 1: -

„ 261: 03

„ 3,275: 98

„ 55,670: 03

Summa Kr. 3,420,280: 57

§ I -

Statens ombud i bolagets revision, länsnotarien A. Samson har avlämnat före -

År.

1924

1925

1926

1927

1928

Av detta

Överskott.	Räntor.	Amortering
å stats-lånet.	å annan skuld.
140,032	_	22,993	51			115,281	29
64,640	—	48,610	06	—	—	- -	—
111,875	75	93,064	01	11,119	91	- -	—
106,011	02	48,677	30	11,631	86	27,524	11
20,883	81	7,215	07	—	—	4,106	32

— lil —

den 31 december 1928.

Skulder:

Statslånen:

Nr 1: kapital.......................................	....... Kr.	960,750:	73
ränta.........................................	......... >>	86,034:	68
överränta ................................	......... >>	2,642:	66	Kr.	1,049,428:	07
Nr 2: kapital.......................................	........ Kr.	266,035:	57
ränta........................................	......... -n	26,544:	41
överränta .................................	......... >>	796:	66	5)	293,376:	64
Nr 3: kapital.......................................	....... Kr.	306,982:	03
ränta........................................	.........	30,629:	95
överränta ...............................	.........	919:	28	»7	338,531:	26
Enskilda järnvägarnas pensionskassa .				r>	232,185:	15
Till Sveriges statsbanor och två enski	Ida trafikbolag.......		n	16,825:	13
Fraktrestitutionskonto............................				5)	32,000:	—
Ej lyftade vinstmedel............................					144:	—
Växlars konto ....................................				y>	2,000:	—
Diverse kreditorer..................................				J5	18,810:	57
Aktiekapitalet ........................................				>>	1,250,800:	—
Tillgångar över skulder:
Dispositionsfonden ..........................				JJ	60,179:	75
Reservfonden ...................................					126,000:	—
		Summa	Kr.	3,420,280:	57

skrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

överskott har använts eller avsatts till:

Utvidgningar.

Reserv fonden.

Utdelning.

Dispositions fonden.

Annat

ändamål.

Summa.

15,857

7,691

18,177

9,562

1,757

172

54

140,031	80
64,639	93
111,875	75
106.011	02
20,883	81

112 —

§ 2.

Bolaget har under år 1928 icke verkställt någon inbetalning å sin skuld
för statslånen. Denna skuld, som vid nämnda års början utgjorde 1,605,652
kronor 99 öre, hade till följd därav vid årets slut stigit till 1,681,335 kronor
97 öre, varav 172,462 kronor 78 öre voro förfallna till betalning.

§3.

Styrelsen har i sin förvaltningsberättelse för år 1928 meddelat, att inkomsterna
av godstrafiken under året utgjort endast 449,916 kronor mot 514,243
kronor år 1927.- Berörda inkomstminskning vore huvudsakligen beroende på
arbetsinställelserna vid trämasse- och pappersindustrierna under tre månader
i början av år 1928 och kunde den därpå beroende minskningen uppskattas
till omkring 40,000 kronor. Utöver vad järnvägen tidigare beräknats hava
förlorat genom tillkomsten av Dal—Västra Värmlands järnväg, nämligen

80,000 kronor, torde under år 1928 ytterligare hava frånhänts järnvägen
trafik, motsvarande en inkomst av omkring 12,000 kronor. Återstoden av
inkomstminskningen hänförde sig till huvudsakligast nödvändiga nedsättningar
för att möta automobilkonkurrensen samt fortsatt minskning i styckegodstrafiken.
Visserligen hade Dal—Västra Värmlands järnväg tillfört Uddevalla—Lelångens
järnväg godstrafik, som givit en ökad inkomst i förhållande
till år 1927 av omkring 43,000 kronor, men ungefär 40,000 kronor därav
folie å gods, som året förut tillförts järnvägen å båt i Billingsfors. Den av
styrelsen i 1927 års berättelse uttalade förhoppningen, att genom öppnande
av trafik å Dal—Västra Värmlands järnväg ovanför Bengtsfors någon ersättning
skulle tillkomma Uddevalla—Lelångens järnväg för vad den i övrigt
genom den nya järnvägen förlorat, hade sålunda i varje fall ännu ej gått i
uppfyllelse.

- 113 -

§ 4.

1

Styrelsen har vidare meddelat i sin förvaltningsberättelse, att styrelsen i
avsikt att draga trafik till järnvägen i slutet av år 1928 inköpt en automobil,
som å järnvägens verkstad påbyggdes till en kombinerad person- och lastbuss
med plats för 8 resande och omkring 800 kg. gods. Avsikten vore att
insätta bussen, som beräknades vara färdig under april 1929, för trafik å
lands vägslinjen Högsäter—Lerdal.

§ 5.

Efter att i sin nästföregående år avgivna revisionsberättelse bava lämnat
en redogörelse för en av 1925 års riksdag medgiven reglering av järnvägsbolagets
skuldförhållande till staten m. m. förklarade sig revisorerna ej hava
kunnat undgå att finna anmärkningsvärt, att bolaget av egna medel och
sålunda utan att taga i anspråk av Uddevalla stad tecknad borgen verkställt
den 15 maj 1928 förfallen inbetalning å bolagets lån å ursprungligen 250,000
kronor hos Enskilda järnvägarnas pensionskassa, oaktat bolaget ej erlagt
1927 års annuitet å bolagets två statslån å ursprungligen 978,764 kronor 91
öre och 268,235 kronor 9 öre, till säkerhet för vilka lån riksgäldskontoret
innehar inteckning i bolagets järnväg med bättre förmånsrätt än de inteckningar,
som äro pantsatta för lånet hos berörda pensionskassa.

Bankoutskottet vid innevarande års riksdag instämde (uti. nr 5) i vad
revisorerna sålunda uttalat och jämväl riksdagen lämnade detta uttalande utan
erinran.

Enligt vad revisorerna inhämtat, bar Uddevalla stad tillhandahållit medel
till under innevarande år verkställda inbetalningar å förenämnda lån bos
Enskilda järnvägarnas pensionskassa.

Bolaget har hittills under innevarande år ej verkställt någon inbetalning
å sin skuld för statslånen.

Itcv. lier. Ilig!) äng. riksgäldskontoret.

8

114

Norra Södermanlands

Bolagets ställning

Skulder:

1891 års statslån:

kapital............

ränta.................

överränta ........

anståndsränta ..

Kr. 1,371,864: 15

„ 252,988: 84

„ 31,450: —

„ 184,022: 50 Kr. 1,840,325: 49

1917 års statslån:

kapital....................................................... Kr. 1,031,582: 47

ränta.......................................................... » 183,854: 69

överränta .............................................. „ 15,900: „

Skandinaviska kreditaktiebolaget ...........................................

Aktiekapitalet ............................................................................. »

Bötesmedel konto........................................................................ »

Sveriges statsbanor ........................... „

Diverse personer........................................................................... »

Skuld till stationer ...................................................... >>

Fonden för underhåll och reparation av bana och materiel „

Summa Kr

1,231,337: 16
86,352: 25
1,803,900: —
6,677: 89
98,442: 53
72,928: 46
4,230: 87
1,000,000:
6,144,194: 15

För trafiken

Skatter .......

Räntor ......

•

Arets vinst

Utgifter år 1928;

Kr

............. n

Summa Kr

993,891: so
408: 65
141,046: 61
115,524: 94
1,250,871: 90

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen.....................................

Rullande materiel............................................

Materialier...........................................................

Fordringar av stationer......................................

Kontant behållning.........................................

Bolagets ställning

Kr. 3,586,085: 61
„ 1,388,061: 04
„ 84,117: io

„ 25,974: 77

„ 2,113: 17

— 115

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Kr. 4,398,161: 04
„ 1,303,948: 27
„ 27,487: 47

„ 68,689: 97

„ 74,517: 08

,, 46,922: 2 7

„ 880: —
„ 223,588: 05

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ....................................

Rullande materiel..............................................

Fordringar av stationer...................................

Ombyggnad av stationshus...............................

Materialförråd ..................................................

Kontant behållning och sparkasseräkning .....
Skand. kreditaktiebolaget, depositionsräkning
Skulder över tillgångar......................

Summa Kr. 6,144,194: 15

Inkomster år 1928:

Av trafiken................................................................................ Kr. 1,223,141: 4 7

Diverse inkomster...................................................................... ;; 27,730: 48

Summa Kr. 1,250,871: 90

den 31 december 1928.

1891 års statslån:

kapital..............

ränta ...............

överränta .........

anståndsräuta

Skulder:

Kr. 1,371,864: 15

„ 308,905: 97

„ 50,562: 50

„ 184,022: 50 Kr. 1,915,355: 12

— 116 —

Sparkasseräkning ...................................................................... Kr. 7,022: 91

Innestående i ökänd, kredit-a.-b. ............................... „ 34,684: 13

Postgiro......................................................................................... „ 2,049: 31

Obligationer ............................................................................. „ 2,000: —

Skulder över tillgångar............................................................ „ 108,063: li

Summa Kr. 5,240,171: 15

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, jägmästaren E. Bager har avlämnat före -

	Överskott
	av brutto-
År.	inkomst
	över trafik-	Räntor.
	kostnad.
1924 ...........................................................................	119,016	87	113,941	38
1925 .........................................................................................	23,157	33	2,952	06
1926 .........................................................................................	59,078	94	3,851	43
1927 ........................................................................................	154,683	55	4,804	68
1928 ..........................................................................................	256,571	45	13,272	44

*) Inköp av obligationer till säkerhet för samtrafikmedel (.dep. hos Kungl, järnvägsstyrelsen.)

§ 2.

Bolaget har under år 1928 ej verkställt någon inbetalning å sina båda
statslån. Skulden för dessa, som vid årets början uppgick till 3,071,662 kronor
65 öre, hade till följd därav vid årets slut stigit till 3.202,446 kronor 95 öre,
varav 792,062 kronor 50 öre voro förfallna till betalning.

§3.

Under nästlidna november ingav bolaget till fullmäktige i riksgäldskontoret
en skrivelse, vari anfördes följande:

»I skrivelse den 17 oktober 1929 har Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag
anmodats att till riksgäldskontoret meddela, huruvida någon avbetalning
å den förfallna statsskulden vore att förvänta inom den närmaste Uden.

— 117 —

1917 års statslån:

kapital....................................

ränta ....................................

överränta ..............................

Aktiekapitalet ..........................

Bötesmedels konto.....................

Sveriges statsbanor, samtrafik

Diverse personer ...................

Pensionsfonden .......................

Kr. 1,031,582: 47

„ 229,009: 36

„ 26,500: — Kr. 1,287,091: 83

............................. „ 1,803,900: —

............................. „ 7,022: 91

........................... „ 93,112: 05

............................. „ 33,689: 24

............................. „ 100,000: —

Summa Kr. 5,240,171: 15

skrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

Av detta överskott har använts eller avsatts till:	Summa.
Amortering	Utvidgningar och förbätt-ringar av järnvägen, ansi affning av förlag eller inköp av materiel m. fl. dylika utgifter.	Reserv- fonden.	Utdelning till aktieägarna.	Disposi- tions- fonden.	Annat ändamål, som bör å samman- draget uppgivas.
å stats-lån.	å annan skuld.
5,075	49									119,016	87
—	—	20,205	27				-			23,157	33
—	—	26,691	28	28,536	23					59,078	94
—	—	93,077	12	55,921	75			880	—	154,683	55
—	—	128,351	62	112,947	39	—		*) 2,000	—	256,571	45

Med anledning härav får Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag anföra
följande.

Genom Kungl. Maj:ts nådiga resolution den 6 november 1891 har Norra
Södermanlands järnvägsaktiebolag beviljats ett statslån å 1,800,000 kronor.
Förfallna, icke inbetalda amorterings- och räntebelopp å ifrågavarande statslån
blevo år 1917 kapitaliserade såsom ett särskilt statslån i enlighet med
Kungl. Maj:ts nådiga resolution den 14 juni 1917.

Järnvägsbolagets skuld till riksgäldskontoret den 31 december 1917 uppgick
till 2,784,078 kronor 62 öre fördelad på nedanstående sätt:

Förfallna belopp:

kapital .............. Kr. 263,937: 84

ränta...................... „ 733,963: 95

anståndsränta........_„ 67,613: 23 Kr. 1,065,515: 02

118 -

Icke förfallna belopp:

kapital................ Kr. 1,517,657: 16

ränta.................... „ 16,883: 94

anståndsränta ....... ,, 184,022: 50 Kr. 1,718,563: 60

Summa Kr. 2,784,078: 62

Det nya statslånet, av år 1917 kom således att lyda å 1,065,515 kronor 2 öre.

De förhoppningar, järnvägsbolagets styrelse hyste år 1917 örn bolagets förmåga
att för framtiden kunna fullgöra annuiteterna å såväl 1891 års som
1917 års statslån, hava beklagligt nog icke infriats.

På grund av uteblivna inbetalningar av förfallna annuiteter uppdrog som
bekant herrar fullmäktige i riksgäldskontoret åt riksgäldssekreteraren J. Hägglund
och dåvarande byrådirektören S. Norrman att verkställa granskning av
Norra Södermanlands järnvägsaktiebolags förvaltning.

De anmodade utredningsmännen avgåvo en den 23 februari 1926 dagtecknad
redogörelse. Av densamma må här i korthet återgivas följande:

»Vi sammanfatta härmed undersökningens huvudresultat i vad dessa röra
järnvägens framtida ekonomi.

Något större och mera trängande behov av nytt kapital för järnvägens
förbättring anses numera icke föreligga. Uppkommande driftöverskott torde
därför kunna till åtminstone största delen inlevereras till riksgäldskontoret,
utan att anspråk ställas på att de skola få tagas i bruk för fyllande av nödvändiga
kapitalbehov vid järnvägen.

Järnvägens affärsresultat undergå emellertid sedan år 1922 en årlig försämring
därhän, att den tidigare regelbundet återkommande vinsten under åren
1924 och 1925 förbytts i förlust, och risk föreligger, att järnvägens inkomster
icke skola räcka till stort mer än driftkostnadernas bestridande.

Järnvägen administreras enligt så sparsamma principer, att den nedpressning
av driftkostnaderna, som kan vinnas enligt utredning, företagen av en opartisk
sakkunnig, är begränsad till endast 35 ä 40.000 kronor.

Taxan ligger på högsta möjliga nivå, varför en inkomstökning icke kan
erhållas genom taxehöjning. Vissa partiella taxesänkningär synas kunna
ifrågasättas, men det torde vara mycket ovisst, om genom sådana kan vinnas
en förbättring av nettoinkomsten.

Driftkostnaderna hava sedan förkrigstiden stigit med 135 procent, huvudsakligen
beroende därpå, att lönekostnaderna på grund av förkortad arbetstid
och höjda löner stigit med närmare 200 procent. Det torde vara i sistnämnda
förhållande, som huvudanledningen till försämringen i bolagets ekonomiska
läge är att söka. Trafiken kan numera icke »bära» de starkt förhöjda avgifter,
som skulle fordras för bestridande av drift- och räntekostnader till
nuvarande storlek. Vid blivande förhandlingar synes därför bolaget böra
söka få järnvägen placerad i en lägre grupp än den (grupp III), enligt vilken
lönerna nu utgå. En sänkning till lönegrupp IV får beräknas innebära en
utgiftsminskning med omkring 35,000 kronor.

— 119 —

Mot bolagets sätt att fullgöra aunuiteterna i statslånen under de senare år,
som vår undersökning egentligen omfattar, anse vi oss icke böra rikta någon
erinran. Annuiterna å statslånet ha under dessa år inbetalats, så länge bolaget
haft möjlighet härtill. Uteblivandet av den under år 1925 förfallna
annuiteten beror tydligen i stort sett på förhållanden, över vilka bolagets
styrelse ej kunnat råda.

Den genomförda granskningen synes icke giva anledning till vidtagande av
någon omedelbar åtgärd från riksgäldskontorets sida.»

Riksgäldskontorets beslut i anledning av den ovannämnda redogörelsen
resulterade i följande skrivelse:

»RIKSGÄLDSKONTORET

Stockholm den 19 mars 1926.
Till

Styrelsen för Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag,
Eskilstuna.

Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret låtit genom riksgäldssekreteraren J.
Hägglund och byrådirektören S. Norrman verkställa undersökning av Norra
Södermanlands järnvägsaktiebolag, hava fullmäktige i anledning av granskningsmännens
redogörelse beslutat meddela Eder, att fullmäktige förvänta,
att dels de i byråchefen G. Englunds promemoria den 10 december 1925 angivna
besparingsåtgärder komma att snarast möjligt genomföras, dels ock
de å järnvägsdriften uppkommande driftöverskotten hädanefter icke annat än
efter fullmäktiges underrättande användas till utvidgningar och förbättringar
å järnvägen utan i stället komma att till riksgäldskontoret inbetalas till
minskande av bolagets skuld till staten.

Avskrift av berörda redogörelse översändes härmed.

RIKSGÄLDSKONTORET

G. Kobb.»

Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag har givetvis ställt sig till efterrättelse
de sålunda av riksgäldskontoret lämnade direktiven.

Bolaget har i anslutning härtill i skrivelser den 15 november 1926 resp.
den 23 mars 1927 genom riksgäldssekreteraren till riksgäldskontoret anmält
vidtagna åtgärder i syfte att för bolaget ernå bättre ekonomisk ställning.

Sedermera har järnvägsbolaget härutöver i enlighet med riksgäldskontorets
ovannämnda skrivelse den 19 mars 1926 hos fullmäktige anmält nödvändiga
utvidgningar och förbättringar å järnvägen och dess rullande materiel.
Järnvägsbolaget får härvid åberopa riksgäldskontorets skrivelser dels den 29
november 1928 angående utvidgning av bolagets verkstad, dels den 8 oktober
1928 angående inköp av motorvagn, dels skrivelse den 11 maj 1929 angående
pensionsfrågan.

— 120

Till komplettering av förut omnämnd granskningsredogörelse av den 23
februari 1926 lämnas efterföljande uppgifter.

År

Från åren 1921 och 1924

1925 .............................

1926 ...........................

1927 ..........................

1928 ..............

Aff årsresultat.

Inkomster

Driftkost nader -

Driftöverskott
eller
driftförlust

Debiterade

räntor

Vinst eller
förlust

K — r — o — n — o — r

----- 65,373

1,286,023 1,262,866 23,157 129,704 -106,547

1,261,102 1,202,023 59,079 130,920 - 71,841

1,258,636 1,103,953 154,683 134,511 + 20,172

1,250,872 994,301 256,571 141,046 + 115,525

5,056,633 4,563,143 493,490 536,181 -108,064

Inbetalning av annuiteterna efter år 1924 bar, som bekant, ej kunnat verkställas.

Efter ingången av år 1925 hava följande större utgiftsposter förekommit:

Kostnad för förstärkning av bron över Eskilstunaån ..... Kr. 64,483: 22

Andel i kostnaderna för ombyggnaden av stationshuset i

Eskilstuna C ................................................ „ 84,120: 75

Inlösning av skulden å löpande räkning i Skandinaviska banken ,, 199,049: 02

Avbetalning på inköpssumman å motorvagnarna................... „ 164,000: —

(Vagnarna kosta sammanlagt 224,000 kronor och beräknas
återstoden komma att inbetalas under första hälften av år

1930).

Spåranläggningar, säkerhetsanordningar vid vägövergångar
(fällbommar) enligt Kungl, kungörelsen 318/1924 m. m.
Kostnad för tillbyggnad av verkstaden
(deposition såsom säkerhet för samtrafiksuppbörd)

37,655: 55
30,000: —
(15,000: —)

Till belysande av den ekonomiska ställningen i övrigt bifogas förvaltningsoch
revisionsberättelserna för åren 1925—1928.

Järnvägsbolagets skuld till riksgäldskontoret den 31 december 1929 beräknas
uppgå till 3,338,494 kronor 46 öre, fördelad på nedanstående sätt:

Förfallna belopp:

kapital.............Kr. 234,049: 45

ränta...................... „ 623,950: 55

överränta ............. 113,925: — Kr. 971,925: —

Icke förfallna belopp:

kapital....................... Kr. 2,169,397: 17

ränta.......................... „ 13,149: 79

anståndsränta...... ... „ 184,022: 50 „ 2,366,569: 46

Kr. 3,338,494: 46

— 121 —

och den 30 juni 1930 enligt efterföljande:

Förfallna belopp:

kapital.................... „ 234,049: 45

ränta..................... „ 623,950: 55

överränta ......... ... „ 135,375: — Kr. 993,375: —

Icke förfallna belopp:

kapital ................. Kr. 2,169,397: 17

ränta................ „ 61,961: 21

anståndsränta ......... ,, 184,022: 50 2,415,380: 88

Kr. 3,408,755: 88

Orsakerna till att järnvägsbolaget nu befinner sig i denna mindre gynnsamma
ekonomiska ställning oell ser sig ur stånd att till statsverket för närvarande
verkställa andra inbetalningar av förfallna annuiteter, än de som ligga i
riksgäldskontorets dispositionsrätt i andra hand av den säkerhet, bolaget nedsatt
och kommer att nedsätta för gäldande av samtrafiksuppbörd, i allt

175.000 kronor, äro att söka i den allmänna konjukturförsämring, som gör
sig gällande för så gott som samtliga järnvägar. Att närmare ingå härpå
torde icke vara erforderligt, då Kungl. Majit genom beslut den 18 november
1927 uppdragit åt särskilda sakkunniga att undersöka hithörande problem.

De ekonomiska svårigheter järnvägsbolaget har att kämpa med bliva
genom införande från och med den 1 juli 1930 av den nya godssamtrafikstaxan
ännu större. Att den sänkta taxan skall komma att tillföra järnvägsbolaget
ökad trafik i sådan omfattning, att minskning i trafikinkomsterna
icke uppstår, torde vara uteslutet. Bolaget beräknar, att den nya godssamtrafikstaxan
kommer att åsamka detsamma en årlig inkomstminskning av

50.000 kronor, eventuellt 75,000 kronor, beroende på den banavgift Kungl.
Majit kommer att fastställa för järnvägen. Den lokala taxan ligger på högsta
möjliga nivå, varför en inkomstökning icke kan erhållas genom höjning av
denna taxa. Trafiken kan numera icke »bära» de starkt förhöjda avgifter,
som skulle fordras för bestridande av drift- och räntekostnaderna till nuvarande
storlek. Järnvägen administreras numera efter så sparsamma principer
att ytterligare nedpressning av driftkostnaderna i nämnvärd grad icke låter
sig göra.

För järnvägsbolagets fortbestånd synes därför enda utvägen vara, att järnvägsbolaget
erhåller stöd av staten på så sätt, att statslånen nedskrivas till
sådan storlek, att järnvägsbolaget blir i stånd dels att hålla en lämpligt avvägd
taxa dels att inbetala förfallande annuiteter.

Med den utveckling transportproblemet numera undergått, är det tydligt,
att debiterandet av transportavgifterna måste ske med hänsyn till de avgifter
som gälla vid konkurrerande transportföretag (bilar och båtar) ävenså att
frakterna icke få sättas så höga, att de inverka hämmande på trafiken för
den trakt, som är hänvisad att uteslutande använda järnvägen.

— 122 —

Enligt bolagets förmenande är det ett allmänt intresse, att trafiken å järnvägen
uppehälles såsom hittills och med sådana transportavgifter, att berörda
orter icke bli lidande — i varje fall icke påläggas avsevärt högre transportavgifter
än orter, där staten själv ombesörjer järnvägstransporterna.

I detta sammanhang torde böra framhållas, att bolagets aktieägare icke
något år erhållit vinstutdelning å sina aktier.

Med en årsannuitet på statslånen av 50,000 kronor torde det, med nuvarande
driftkostnader inkl. avsättning till nödvändig förnyelsefond (bl. a. för rälsutbyte;
nuvarande räls 21,5 kg. pr m. har legat sedan järnvägen öppnades
1895), vara möjligt för bolaget att upprätta och hålla en taxa, som ger sådana
trafikinkomster, att utgifter och inkomster balansera.

Av det anförda torde framgå, att en reglering av statsskulden blir nödvändig.

Järnvägsbolaget har tänkt sig göra en framställning härom till Kungl.

Östra Blekinge

Bolagets ställning

Skulder:

1897 års statslån:

kapital.............................................	.............. Kr.	461,627:	79
ränta .........................................	............... 77	47,109:	61
överränta .....................................	............... 77	24:	98
anståndsränta.................................	............... 77	50,842:	71	Kr.	559,605:	09
1910 års statslån:
kapital ........................................	............... Kr.	96,333:	71
ränta ..........................................	.............. 77	13,102:	68
överränta .......................................	............... 77	7:	32	77	109,443:	71
1916 års statslån:
kapital ......................................	........... Kr.	248,500:	—
ränta ............................................	.............. 77	26,207:	83
överränta ....................................	............... 77	126:	47
anståndsränta ............................	............... >7	22,803:	69	7 i	297,637:	76
Aktiekapitalet .................................				77	898,300:	—
Obetalda aktieutdelningar ..............				5)	2,430:	—
Diverse kreditorer............................				77	1,651:	51
Kungl, järnvägsstyrelsen ...............				77	1,090:	61
Blekinge kustbanor ........................				n	14,154:	72
Reversers konto ................................				77	5,000:	—

— 123 —

Maj:t och att denna framställning om möjligt skulle så förberedas, att ärendet
eventuellt kan föreläggas 1931 års riksdag.

För vinnande av detta syfte får järnvägsbolaget vördsamt hemställa, att
riksgäldskontoret — i likhet med vad som varit fallet, då andra järnvägsbolag
fått sina statslån reglerade — måtte snarast möjligt tillsätta en undersökningsnämnd
med uppdag att verkställa utredning och avgiva förslag till
reglering av Norra Södermanlands järnvägsaktiebolags skuld till staten.»

Enligt vad revisorerna erfarit, hava fullmäktige med anledning av ovanintagna
skrivelse uppdragit åt en representant för verket och en i järnvägsekonomiska
frågor sakkunnig person att verkställa en undersökning av järnvägsbolagets
ekonomiska ställning samt till fullmäktige avgiva det förslag,
vartill undersökningen kunde föranleda.

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ............................................

Rörlig materiel........................................................................

Inventarier och materialier...........................................

Sandhemmanen ...................................................................

Utestående fraktbelopp ....................................................

Stationernas växelkassor .....................................................

Svenska järnvägarnas arbetsgivareförenings garantifond

Torvmossarna ...................................................................

Omnibussarnas växelkassa .................................................

Innestående i bank .........................................................

Kalmar—Torsås järnväg....................................................

Drätselkammaren i Karlskrona ....................................

Kassabehållning..................................................................

Vinst- och förlustkonto.....................................................

Kr. 1,657,443: 49

„ 280,758: 91

„ 64,593: 41

„ 3,121: 62

6,730: 36
„ 365: -

5,010: -

))

■n

300: —
25: —

87: 70

2,367: 29
15,000: -

n

n

827: 2 7
11,302: 26

— 124

Främmande personer

Reservfonden ...........

Förnyelsefonden .......

Arets överskott .........

............. Kr. 2,000: —

.............. „ 93,552: 34

............. „ 36,412: 41

............ „ 26,654: 16

Summa Kr. 2,047,932: 31

Utgifter år 1928:

För trafiken ...............

Räntor å statslånen ...

Materielhyror ............

Skatter .......................

Avskrivningar.............

Årets nettovinst..........

.............. Kr. 350,324: 91

............. ,, 41,366: 27

............. „ 1,862: 25

.............. „ 366: 35

........... „ 43,149: —

............. „ 9,120: 76

Summa Kr. 446,189: 54

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen	.. Kr.	1,632,822:	88
Rörlig materiel.............................		257,040:	94
Inventarier oell materialier . .		45,944:	47
Sandhemmanen		3,121:	62
Utestående fraktbelopp		9,944:	39
Stationernas växelkassor ...........................		365:	—
Svenska järnvägarnas arbetsgivareförenings garantifond	>>	5,010:	—
Torvmossarna ....................		300:	—
Omnibussarnas växelkassor ..........................		25:	_
Innestående i bank .		20,241:	85
Drätselkammaren i Karlskrona ....................		15,000:	—
Kalmar—Torsås järnväg ............................................		2,367:	29
Innestående i två sparbanker .............................................	n	30,487:	98
Kassabehållning...............................................................	n	62:	81

Summa Kr. 2,022,734: 23

— 125 —

Summa Kr. 2,047,932: 31

Inkomster år 1928:

Av trafiken .........

Räntor ..................

Diverse inkomster
Sandhemmanen ..
Kungl, postverket

Kr. 409,959: 31

„ 1,707: 96

„ 10,662: 27

178: -„ 23,682: —

Summa Kr. 446,189: 54

den 31 december 1928.

Skulder:

1897 års statslån:

kapital............................

ränta .............................

överränta .......................

anståndsränta..................

1910 års statslån:

kapital ..........................

ränta ..............................

överränta ........................

1916 års statslån:

kapital ..........................

ränta ..............................

överränta .......................

anståndsränta.................

Aktiekapitalet ...................

Obetalda aktieutdelningar

Diverse kreditorer...........

Kungl, järnvägsstyrelsen .

Blekinge kustbanor..........

Reversers konto ................

Främmande personer.......

Reservfonden ..................

Förnyelsefonden................

1928 års nettovinst ..........

Kr.	461,627:	79
......... JJ	45,115:	98
......... n	348:	66
......... >>	50,842:	71
...... Kr.	96,333:	71
........	9,180:	94
	89:	38
......... Kr.	248,500:
	26,065:	83
	144:	14
.......... >>	22,803:	69

............. n

Summa Kr.

557,935: 14

105,604: 03

297,513: 66
898,300: —
2,334: —
1,651: 51
1,861: 70
12,746: 18
5,000: —
702: 50
93,552: 34
36,412: 41
9,120: 76
2,022,734: 28

— 126 —

§ I Statens

ombud i bolagets revision, landskanslisten V. Håkanson har avlämnat

År.

Överskott
av bruttoinkomst

över trafikkostnad.

Av detta

Räntor.

Amortering
å stats-lån.	å annan skuld.

1924 ..

1925 ..

1926 ..

1927 ..

1928 ..

68,774	41	42,462	22
31,334	27	3,486	68
42,343	91	601	31
68,700	24	42,046	08
93,636	03	41,366	27

27,847

33,889

59

l) Till täckandet av från föregående år balanserad brist.
*) Kvarstå å vinst- och förlustkonto.

§ 2-

Bolaget har under år 1928 å sina statslån inbetalat 47,000 kronor. Skulden
för lånen, som vid 1928 års början uppgick till 966,686 kronor 56 öre, hade
vid årets slut nedgått till 961,052 kronor 83 öre, varav 155,485 kronor 20 öre
voro förfallna till betalning.

I avräkning å den sålunda förfallna skulden har bolaget hittills under
år 1929 inbetalat 40,000 kronor.

föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

överskott har använts eller avsatts till:

Utvidgningar och förbätt-ringar av järn-vägen, an-skaffning av förlag eller in-köp av mate-rialer m. fl. dylika utgifter.	Reserv- fonden.	Utdelning till aktie-ägare.	Disp osi tion s-fonden.	Avskriv-ningar enligt förut tillämpade grunder.	Annat ända-mål, som bör å sam-mandraget uppgivas.	Summa.
								26,312	19	__	_	68,774	41
												31,334	27
7,853	60	—										42,343	91
- -								15,351	90	x) 11,302	26	68,700	24
—							—	43,149	—	2) 9,120	76	93,636	03

§ 3.

Bolagsstyrelsen har i sin förvaltningsberättelse för år 1928 meddelat, att
till förekommande av allt för stor konkurrens beträffande persontrafiken koncession
för omnibustrafik mellan Ramdala och Karlskrona sökts och erhållits
samt att två nya omnibussar anskaffats för trafikens uppehållande»

— 128 -

Markaryd—Veinge

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånet: kapital	................. Kr. 561,000: —
ränta .......	.............. „ 339,831: 26
anståudsränta	................ „ 45,154: 87 Kr.	945,986:	13
Aktiekapitalet ..............................		552,600:	—
Reservfonden.........		4,560:	66
Avskrivningsfonden......		120,474:	77

Summa Kr. 1,623,621: 56

Utgifter år 1928:

För trafiken ................................................................................ Kr. 202,215: 61

Räntor ................................................................................... „ 40,554: —

Skatter ................................................................. „ 57: 39

Summa Kr. 242,827: —

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen......................................

Rullande materiel...............................................

Lavereds mosse .................................................

Trafikfordringar .................................................

Statens järnvägar m. fl...................................

Innestående i bank..........................................

Förrådet ..............................................................

Förskottskassan i Markaryd .............................

Kassabehållning..................................................

Vinst- och förlustkonto....................................

............. Kr. 1,112,203: 39

............. „ 220,702: 33

........... „ 58,986: 03

........... „ 961: 83

............. „ 7,714: 52

............. „ 67,923: 26

............. „ 43,412: 71

............. „ 500: —

............. „ 437: 83

............. „ 153,694: 30

Summa Kr. 1,666,536: 20

— 129 —

j ärnvägsaktiebolag.

dea 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen................................................................ Kr. 1,112,203: 89

Rullande materiel ..................................................................... „ 220,702: 33

La vereda mosse ........................... ...	.................... Ji . vy i. . ................. „ 59,300:	_
Trafikfordringar ...................................	................. „ 324:	24
Statens järnvägar m. fl...........	................. „ 10,441:	01
Innestående i bank........................	................ „ 56,053:	07
Förrådet ................................	.................. „ 41,950:	96
Förskottskassan i Markaryd ...........	..................... „ 500:	—
Kassabehållning ........................	................... „ 2,885:	10
Vinst- och förlustkonto ...................	..................... 119,261:	46

Summa Kr. 1,623,621: 56

Inkomster år 1928:

Av trafiken................................................................................... Kr. 208,207: 84

Vagnhyror o. d......................... „ 186: 32

Förlust för året................................ „ 34,432: 84

Summa Kr. 242,827: —

den 31 december 1928.

Skulder:

Statslånet: kapital .....................

ränta och överränta

anståndsränta ..........

Aktiekapitalet .............................

Reservfonden...............................

Avskrivniugsfonden ...................

Kr. 561,000: —

„ 382,745: 90

» 45,154: 87 Kr. 988,900: 77

............................. 552.600: —

........................... „ 4,560: 66

........................... „ 120,474: 7 7

Summa Kr. 1,666,536: 20
9

Bet). Ber. 1969 mg. riksgäldskontoret.

— 130 —

§ I -

Statens ombud i bolagets revision, landskanslisten J. Palm har avlämnat före -

År.	Överskott av bruttoinkomst över trafik-kostnad.
Kantor.	Amortering
å statslånet.	å annan skuld.
1924 .............................................	52,584	57	38,588	90
1925 ................................	3) 38,335	55	38,266	15	—	—	—	—
1926 .......................................	4) 38,933	70	38,858	15	—	—	—	—
1927 .......................................	5) 23,373	62	23,373	62	—	—	—	—
1928 .................................	6) 6,178	55	6,178	55	—	—	—	—

'') Ersättning för skogsbrand kr. 13,845: 54.\

Skatter........................... „ 150: ls.f

2) Skatter.

§2.

Bolaget har under år 1928 icke verkställt någon inbetalning å statslånet.
Skulden för lånet, som vid årets början uppgick till 945,986 kronor 13 öre,
hade till följd därav vid dess slut nedgått till 988,900 kronor 77 öre, varav
520,332 kronor 53 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

Såsom revisorerna meddelade i sin år 1928 avgivna berättelse, hade bolaget
i april s. å. — under hänvisning till att dess ekonomiska ställning vore sådan,
att styrelsen ej såge någon möjlighet till behörigt fullgörande av betalningsskyldigheten
för statslånet — aphällit, att fullmäktige i riksgäldskontoret
ville föranstalta örn en utredning angående bolagets ekonomiska ställning
för vidtagande av åtgärder till lämplig nedskrivning av skulden till staten.

Med anledning därav uppdrogo fullmäktige i riksgäldskontoret åt en representant
för verket jämte tre i järnvägsfrågor sakkunniga personer att verkställa
undersökning av bolagets ekonomiska ställning och i samband därmed
utreda möjligheten för bolagets sammanslagning med Hässleholm—Markaryds

131 —

skrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

Av detta överskott har använts eller avsatts till:

Utvidgningar
och förbätt -

Annat

ringar av järnvägen,
anskaffning
av förlag
eller inköp av
materiel med
flera dylika
utgifter.

Reserv fonden.

Utdelning

till

aktieägare.

Dispositions fonden.

ändamål,
som bör å
sammandraget
uppgivas.

		x) 13,995	67
—	—	2) 69	40
		2) 75	55

Summa.

52,584

38,335

38,933

23,373

6,178

s) Förlust kr. 13,966: 36.

4) „ ,, 35,617: 26.

6) „ „ 16.401: 72.

4) „ „ 34,432: 84.

järnvägsaktiebolag samt därefter för fullmäktige framlägga det förslag, vartill
undersökningen kunde föranleda.

Sedan en ingående utredning blivit verkställd, därvid järnvägens realisationsvärde
beräknats till 248,000 kronor, framlades i december 1928 ett förslag
till järnvägens övertagande av Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag.
Frågans avgörande drog emellertid ut på tiden, enär det visade sig,
att intresse förefanns inom Halmstads stad för järnvägens bevarande som
självständigt företag med stadens borgen för ett till lämpligt belopp nedskrivet
statslån.

Efter det förberörda förslag till järnvägens övertagande av Hässleholm—
Markaryds järnvägsaktiebolag förfallit, då frågan ej förelädes 1929 års riksdag,
hava anbud å inköp av järnvägen resp. garanti för viss del av dess
statslån under sistlidna oktober ingivits av berörda bolag samt drätselkammaren
i Halmstad. Dessa anbud hava varit föremål för riksgäldsfullmäktiges
prövning, men hava fullmäktige, enligt vad revisorerna erfarit, ännu ej tagit
slutlig ställning i ärendet.

Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag har under april innevarande år å
skulden för statslånet inbetalat 20,000 kronor.

132 —

Klintehamn —Roma

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånet för järnvägen Klintehamn—Roma:

Kapital ...................................................... Kr. 213,250: —

Ränta ........................................................... „ 189,527: 06

Overränta............................................. „ 84,436: 29 Kr.

Statslånet för järnvägen Klintehamn—Hablingbo:

Kapital ........................................................ Kr. 360,000: —

487,213: 35

Ränta

46,408: 20

Överränta . ............................................. >>	2,185: 48 Kr.	408,593:	68
Anståndsränta å statslånen...... Kr. 49,636: 17 Aktiekapitalet ...........................		586,400:
A kreditivräkning.........................		4,535:	53
Balanserade trafikmedel...........		399:	80
I avräkning med främmande banor. ..		4,044:	94
A avskrivningars konto balanserade		37,621:	76
Stämplars konto.................................		3,260:
Till A.-B. Svenska handelsbanken....		115:	49
Dispositionsfonden......................		75,964:	52
Jordlösen och skadeersättningar.............................	................. >>	10:

Summa Kr. 1,608,159: 07

Utgifter år 1928:

För trafiken ..........................................................

Räntor, exel. räntan å statslånen

Utskylder.............................................................

Stämpelbelopp å järnvägens egna aktier......

Överskott..........................

........... Kr. 142,838: 02

............. „ 1,616: 07

............ 3: 14

......... „ 300: —

............. „ 385: 62

Summa Kr. 145,142: 85

— 133 —

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen.......................................................... Kr. 1,066,301: 96

Nya anläggningar.................................................................... „ 9,112: 43

Kallande materiel.................................................................... „ 216,050: 09

Ny transportmateriel ................................................................. „ 13,500: —

Inventarier och materialier........................................................ „ 28,538: 70

Innestående i A.-B. Gotlands bank ......................................... „ 9,570: 54

Aktier i Sydvästra Gotlands järnväg..................................... „ 30,000: —

Andelskapital i Klinte belysningsförening ........................... „ 350: —

Skogsfastigheten 1/128 mantal Snögrinda................................ „ 2,725: —

Kaupe myrs utdikningsförening ............................................ „ 592: 95

Trafikinkomster ........................................................................ „ 293: 14

Slite—Roma järnvägsaktiebolag........................................ „ 1,321: 13

Kontant i kassan ............................................................. „ 2,660: 45

Skulder över tillgångar......................................................... „ 227,142: 68

Summa Kr. 1,608,159: 07

Inkomster år 1928:

Av trafiken........................................................... Kr. 140,128: 82

Extra trafikinkomster.................................................................. „ 762: 55

Diverse inkomster ................................................................ „ 4,251: 48

Summa Kr. 145,142: 85

— 134 —

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen................................................................. Kr. 1,066,301: 96

Nya anläggningar..................................................................... „ 10,313: 88

Rullande materiel ........................................................................ „ 216,050: 09

Ny transportmateriel .............................................................. „ 16,930: —

Inventarier och materialier........................................................ „ 28,027: 14

Innestående i A.-B. Gotlands bank ....................................... „ 887: 06

Aktier i Sydvästra Gotlands järnväg.................................. „ 30,000: —

Andelskapital i Klinte belysningsförening ........................... „ 350: —

Skogsfastigheten 1/li% mantal Snögrinda................................ „ 2,773: —

Diverse fordringar å olika räkningar....................................... „ 493: 22

Kontant i kassan ..................................................................... „ 7,175: 59

Skulder över tillgångar......... „ 266,658: 48

Summa Kr. 1,645,960: 37

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, kamreraren L. Olsson har avlämnat föreskrivet

1924

1925

1926

1927

1928

Överskott av brutto-inkomst >ver trafik-kostnad.	Räntor.	Amortering
å stats-lånet.	a annan skuld.
21,318	76	16,486	86
14,958 ) --	38	14,958	88	- -	—	— —	—
)-- 385	62	- -	—	- -	—	— —	—

*) Specifikation av rubriken “Annat ändamål".

1924

Skatter ........................... Kr. 32: 67

Avskrivning å fraktfordran „ 301; 4i

Avskrivningskonto............... „ 4,497: 82

Vinst- och förlustkonto ...... „--

Kr. 4,831: 9 o

1925 1926 1927 1928

385: 62

385: 62

- 135 —

den 31 december 1928.

Skulder:

Statslånet för järnvägen Klintehamn—Roma:

Kapital ...................................................... Kr. 213,250: —

Ränta ........................................................... „ 196,740: 77

Överränta..................................... „ 96,559: 91 Kr. 506,550: 68

Statslånet för järnvägen Klintehamn—Hablingbo:

Kapital ..................................................... Kr. 360,000: —

Ränta ........................................................ „ 64,292: 31

Överränta............................................ „ 4,865: 41 n 429,157: 72

Auståndsränta å statslånen..... Kr. 49,636: 17

Aktiekapitalet ...................................................

I avräkning med främmande banor .........

Balanserade trafikmedel ...............................

A avskrivningars konto balanserade ..............

Dispositionsfonden .........................................

............. „ 586,400: —

............. „ 3,645: 52

............. „ 6,620: 17

............ „ 37,621: 76

....... „ 75,964: 52

Summa Kr. 1,645,960: 37

sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

Av detta överskott har använts eller avsatts tili:	Summa. i
Utvidgningar eller förbätt-ringar av järnvägen, anskaffning av förlag eller inköp av material med flera dylika utgifter.	Reserv- fonden.	Utdelning till aktieägarna.	Dispositions fonden.	-	Annat ändamål. *)
								4,831	90	21,318	76
										14,958	38
_ _	—	- -	—	- -	—	—	—	385	62	385	62

) Bruttoinkomst har understigit trafikkostnad med Kr. 8,162: 19

'') n n n n >i >1 22,280:

— 136 —

§ 2.

Bolaget har under år 1928 icke verkställt någon inbetalning å sina båda
statslån för järnvägarna Klintehamn—Roma och Klintehamn—Hablingbo.
Skulden för lånen, som vid årets början utgjorde 945,443 kronor 20 öre,
hade till följd därav vid årets slut ökats till 985,344 kronor 57 öre, varav
404,361 kronor 54 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

I nästföregående års revisionsberättelse lämnade revisorerna en redogörelse
för en av en representant för riksgäldskontoret jämte i järnvägsekonomiska
frågor sakkunnig person verkställd undersökning av järnvägsbolagets ekonomiska
ställning, vilken undersökning utmynnade i ett förslag till viss regleling
av bolagets skuldförhållande till staten. Sedan med anledning därav
bolaget hos Kungl. Majit gjort framställning örn dylik reglering samt fullmäktige
i riksgäldskontoret avgivit yttrande i frågan, framlade Kungl. Majit
densamma för 1929 års riksdag i proposition nr 157. Statsutskottet tillstyrkte
propositionen i sitt utlåtande nr 46 och blev densamma av riksdagen bifallen.
I överensstämmelse med riksdagens sålunda fattade beslut har Kungl. Majit
sedermera genom resolution den 10 maj 1929 förklarat sig medgiva, att av
bolagets den 1 juli 1929 beräknade kapital- och ränteskuld, 1,005,709 kronor
21 öre, finge, räknat fr. o. m. nämnda dag,'' ett belopp av 215,000 kronor
bilda två nya lån, det ena å 150,000 kronor och det andra å 65,000 kronor,
samt återstående del, 790,709 kronor 21 öre, avskrivas. För åtnjutande av
denna förmån stadgades bl. a. följande villkor och bestämmelser. Annuiteten
å \ art och ett av de nya lanen skall beräknas till 5 procent å lånebeloppet,
av vilken annuitet först skall gottgöras ränta efter 41/3 procent å lånets
kapitalbelopp och återstoden utgöra avbetalning därå. Ränta skall icke
debiteras och annuitet icke erläggas för tiden till den 1 juli 1939. Annuiteten
å lånet å 150,000 kronor skall till riksgäldskontoret inbetalas första gången

— 137

den 30 juni 1940. Beträffande lånet å 65,000 kronor skola riksgäldsfullmäktige
äga att fr. o. m. den 1 juli 1939 påfordra erläggande av annuitet, om
och i den mån fullmäktige efter företagen prövning finna bolagets ekonomiska
ställning medgiva annuiteternas fullgörande. Därest det sedermera
skulle visa sig, att bolaget ej kan inbetala annuiteterna å sistnämnda lån,
skola fullmäktige äga att, dock endast för viss begränsad tid, befria bolaget
från skyldighet att erlägga sagda annuiteter. Sedan järnvägarna Klintehamn
—Roma och Klintehamn—Hablingbo sammanslagits till en järnvägsenbet,
skall bolaget till riksgäldskontoret avlämna dels till säkerhet för lånet å

150,000 kronor inteckning i nämnda järnvägsenhet, gällande med förmånsrätt
näst efter en inteckning med bästa förmånsrätt å 50,000 kronor jämte
ränta, över vilken bolaget äger att själft förfoga, och dels till säkerhet för
lånet å 65,000 kronor inteckning i samma järnvägsenhet med förmånsrätt
näst efter nyssnämnda två inteckningar. Det skall åligga bolaget att, i den
mån avbetalningar å lånet å 150,000 kronor av bolaget verkställas med egna
medel och motsvarande belopp av den för lånet beviljade inteckningen därigenom
frigöres, ställa det sålunda uppkommande överhypoteket till riksgäldskontorets
förfogande såsom pant för lånet å 65,000 kronor. Därjämte skall
bolaget till ytterligare säkerhet för förräntning och återbetalning av lånet å

150,000 kronor till riksgäldskontoret avlämna borgen av beskaffenhet att
kunna godkännas av fullmäktige i riksgäldskontoret.

I ovannämnda proposition meddelades, att Svenska sockerfabriksaktiebolaget
jämte tolv kommuner på Gotland utfäst sig att teckna borgen för nyssberörda
lån å 150,000 kronor.

Genom resolution den 25 oktober 1929 har Kungl. Maj:t förordnat, att järnvägarna
Klintehamn—Roma och Klintehamn—Hablingbo skola förenas, så
att de med samtliga därtill hörande anläggningar skola anses utgöra en särskild
järnväg.

Enligt vad revisorerna inhämtat, torde inteckningarna för de båda statslånen
samt berörda borgensförbindelser komma att avlämnas till riksgäldsskontoret
inom den närmaste tiden.

138 —

Sala—Gysinge—Gävle

Skulder:

Bolagets ställning

Äldre statslånet: kapital .............................. Kr. 1,284,440: 80

ränta................................. „ 184,340: 65

överränta.......................... „ 14,456: 86

anståndsränta .................. „ 168,961: 43 Kr.

Nya statslånet..................................................................;

Obligationslån ..............................................................................

Aktiekapitalet ............................................................................

Diverse kreditorer......................................................................

Diverse kommuner, för obligationslånen................................ „

Reservfonden.................................................................................

Förnyelsefonden...........................................................................

Dispositionsfonden........................................................................

1,652,199: 74
300,049: 94
211,350: —
1,440,200: —
54,620: 70
20,358: 09
250,000: —
50,000: —
111,163: 66

Summa Kr. 4,089,942: 13

Utgifter år 1928;

För trafiken ............................................................

Saldo av räntor .....................................................

Skatter ........................................................

Avskrivningar å byggnadslånen...........................

Årets nettovinst...................

............. Kr. 526,200: 63

............. „ 76,814: 76

............. ,, 690: 58

........... „ 758: 74

............ „ 13,634: 52

Summa Kr. 618,099: 23

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen......................................

Rullande materiel.............................................

Inventarier... ...............................................

Fastigheter........................................................

Byggnadslån.....................................................

Bankfordringar .................................................

Ej influtna trafikinkomster...............................

Diverse debitorer ...............................

Kr. 3,267,237: 33

„ 489,135: 80

„ 29,782: 79

„ 130,641: 86

„ 23,211: 18

„ 130,848: 6 7

„ 17,265: 14

„ 1,941: 60

— 139 —

nya järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

■ ■ .Järnvägsanläggningen................................................................. Kr. 3,267,742: 88

Rullande materiel........................................................................ » 489,135: 80

Inventarier och materialier......................................................... „ 89,493: 39

Fastigheter.................................................................................... » 130,641: 86

Bankfordringar.............................................................................. » 65,254: 25

Byggnadslån............................................................................... » 25,009: 94

Ej influtna trafikinkomster...................................................... ,, 19,509: 80

Diverse debitorer ........ » 833: 18

Kassabehållning ........................................................................ i. 2,321: 03

Summa Kr. 4,089,942: 13

Inkomster år 1928:

Av trafiken...................................................................................... Kr. 585,570: 81

Diverse inkomster......................................................................... „ 25,136: 19

Hyresinkomst av fastigheter........................................................ „ 7,125: 56

Influtna medel å avskrivet byggnadslån.................................. „ 266: 6 7

Summa Kr. 618,099: 23

den 31 december 1928.

Skulder:

Äldre statslånet: kapital.............................. Kr. 1,284,440: 80

ränta ............................... „ 239,144: 01

överränta......................... „ 27,003: 32

anståndsränta ............. „ 168,961: 43 Kr. 1,719,549: 56

Nya statslånet, kapital ............................................................... „ 300,049: 94

Obligationslån............................................................................. „ 181,275: —

Diverse kreditorer....................................................................... „ 35,650: 46

Diverse kommuner, för obligationslånen................................ „ 61,447: 13

Materialier.........

Kassabehållning

— 140

Kr.

76,433: 12
5,826: 58

n

Summa Kr. 4,172,324: 07

§ I -

Statens ombud i bolagets revision, länsassessorn C. G. Ihrfors har avlämnat före -

	Överskott
	av brutto-
År.	inkomst
	över trafik-
	kostnad.

Av detta

Räntor.

Amortering

å statslån.

a annan
skuld.

1924

1925

1926

1927

1928

101,753

32,088

26,349

10,951

90,449

46,137

10,553

10,253

2,360

18,636

52

36,980

21,535

26,349

698

6,980

*) Reserverat för inbetalning år 1929 å statslånet.

§ 2.

Bolaget har under år 1928 icke verkställt någon inbetalning å sin skuld
för statslånen. Denna skuld, som vid 1928 års början uppgick till 1,952,249
kronor 68 öre, hade till följd därav vid årets slut stigit till 2,019,599 kronor
50 öre, varav 336,103 kronor 32 öre voro förfallna till betalning.

§3.

Såsom revisorerna meddelade i sin år 1928 avgivna berättelse, hade fullmäktige
i riksgäldskontoret i juli samma år uppdragit åt en representant för
verket att jämte i järnvägsekonomiska frågor sakkunnig person verkställa
en av bolagets styrelse begärd undersökning i och för framläggande för riksdagen
av förslag till viss reglering av bolagets skuldförhållande till staten.
Efter fullgjort uppdrag avlämnade granskningsmännen en den 12 januari
1929 dagtecknad redogörelse, varav inhämtades huvudsakligen följande.

Anläggningskostnaden för järnvägen hade på grund av vissa förhållanden
blivit dyrare än som beräknats, nämligen i runt tal 4,156,000 kronor mot

— 141 —

Obetalda trafikräkningar

Aktiekapitalet .................

Reservfonden....................

Dispositionsfouden .......

Förnyelsefonden..............

............. Kr. 9,353: so

............. „ 1,440,200: —

.............. „ 250,000: —

............. „ 111,163: 66

............. „ 63,634: 52

Summa Kr. 4,172,324: 07

skrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

överskott har använts eller avsatts till:	Summa.
Utvidgningar och förbätt-ringar av järn-vägen, an-skaffning av förlag eller inköp av materiel med flera dylika utgifter.	Reserv- fonden.	Förnyelse- fonden.	Dispositions- fonden.	Annat ändamål, som bör å samman- draget uppgivas.
										101,753	75
—										32,088	85
										26,349	46
—										10,951	49
16,722	52	—	—	13,634	52	—	—	x) 50,751	59	90,449	28

beräknade 3,091,000 kronor. För att skaffa medel till järnvägens färdigbyggande
hade järnvägsbolaget under åren 1900—1905 måst upptaga diverse
lån örn tillhopa 940,000 kronor.

Järnvägsrörelsen, som före 1913 års rekonstruktion medfört årliga förluster,
hade därefter lämnat bättre resultat. Under åren 1915—1918 var järnvägen
utarrenderad till Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag,
vars järnvägar då tillhörde den stora sammanslutningen trafikförvaltningen
Göteborg—Stockholm—Gävle, vilken särskilt på grund av tomvagnstransporterna
hade behov av en egen förbindelselänk till Gävle. Under de därefter
följande första efterkrigsåren utvunnos av rörelsen betydande vinster.
De reducerades visserligen från och med år 1922, men järnvägens avkastning
var dock till och med år 1924 tillräcklig för räntornas betalning.

Efter sistnämnda år försämrades emellertid det ekonomiska läget hastigt.
Är 1926 gjorde bolaget framställning om kapitalisering av annuiteterna för
åren 1925—1927 till ett räntefritt lån. Efter verkställd undersökning funno
utredningsmännen anledning föreligga till erinran mot bolagets förvaltning
och avstyrkte nämnda framställning.

— 142

Sedan bolagets revisorer icke funnit sig kunna tillstyrka ansvarsfrihet för
styrelsen för år 1926, hade den 9 juli 1927 valts en helt ny styrelse.

Under den nya styrelsens ledning hade ett flertal åtgärder vidtagits i syfte
att förbättra bolagets ekonomiska läge och undanröja tidigare anledningar
till erinran.

Bolaget hade nu i skrivelse den 22 juni 1928 hemställt dels om avskrivning
av de obetalta annuiteterna för åren 1925—1928 jämte överräntor och dels
om fastställande av annuiteterna för därefter följande år till högst 55,000
kronor. Då av utredningen framginge, att bolaget, såvitt nu kunde bedömas,
icke syntes bliva i stånd att med vidmakthållande i dess fulla värde
av järnvägsanläggningen och dess rullande materiel av förfallande annuiteter
erlägga sistnämnda belopp och då bolagets ekonomiska ställning kunde
komma att framdeles undergå förbättring, syntes det riktigare, att bolaget
för år 1928 inbetalte visst belopp och att inbetalningarna därefter fastställdes
endast för viss tid, förslagsvis åren 1929—1933. I sådant hänseende ansåge
sig utredningsmännen böra tillstyrka, att bolagets inbetalningar å statslånet
för år 1928 och närmast följande fem år fastställdes till sammanlagt

245.000 kronor, varvid ränta å statslånet finge anses gulden, därest för år
1928 inbetaltes 45,000 kronor och för vart och ett av åren 1929—1933 40,000
kronor. De föreslagna inbetalningarna örn sammanlagt 245,000 kronor under
åren 1928—1933 understege summan av för samma tid förfallande räntor
och överräntor, och utgjorde värdet av den oguldna delen av dessa räntor
den 1 oktober 1933 181,018 kronor 83 öre. Vid dylikt förhållande torde
berörda inbetalningar icke böra anses innesluta någon amortering.

Som villkor för att berörda räntenedskrivning skulle medgivas torde
emellertid böra krävas, att bolaget under den tid, uppgörelsen avsåge, bokföringsmässigt
genomförde avsättningar till förnyelsefond med åtminstone

34.000 kronor årligen och icke förr än minst sådan avsättning även kassamässigt
genomförts använde de överskottsmedel, som uppkomme, sedan inbetalning
till riksgäldskontoret blivit verkställd, för fullgörande av annuiteter
å de obligationslån, framför vilka statslånet hade förmånsrätt. Att detta
villkor måste anses berättigat framginge därav, att räntefordiingarna å statslånet
föreslagits sänkta uteslutande i syfte att tillgodose järnvägens krav på
nytt kapital för nödiga ersättningar.

Beträffande inbetalningarna å statslånet efter år 1933 torde några utfästelser
ej böra göras förr än genom riksgäldskontorets försorg förnyad undersökning
under nämnda år verkställts rörande bolagets dåvarande ekonomiska
ställning och framtidsutsikter. Möjligt vore, att härvid förhållandena komme
att visa sig sådana, att en slutlig reglering av bolagets skuldförhållanden
lämpligen då kunde göras.

Härefter återstode att till prövning upptaga bolagets hemställan örn efterskänkande
av de ej inbetalda annuiteterna för åren 1925—1928 jämte debiterade
överräntor. Ifrågavarande belopp utgjorde:

143 —

Å r	Förfallen annuitet kronor	H	ä	rav		Debiterad överränta kronor	Summa kronor
amortering kronor	ränta kronor
Yio 1925 ...........	77,275		19,475	16	57,799	84			77,275
lho 1926 ............	77,275	—	20,351	55	56,923	45	3.863	75	81,138	75
1 10 1927 ...........	77,275	—	21,267	37	56,007	63	7,727	50	85,002	50
Vio 1928 ............	77,275	—	22,224	40	55,050	60	11,591	25	88,866	25
Summa kronor	309,100	—	83,318	48	225,781	52	23,182	50	332,282	50

Av annuiteterna för åren 1925—1928 utgjorde 83,318 kronor 48 öre amortering.
Någon avskrivning av detta belopp kunde utredningsmännen ej tillstyrka,
enär frågan örn i vilken mån det eventuellt kunde bliva nödvändigt
att avskriva viss del av statens kapitalfordran torde böra tills vidare uppskjutas
och behandlas tidigast i samband med den undersökning under år
1933, som ovan föreslagits skola komma till stånd.

Med hänsyn till den i förhållande till järnvägens avkastningsförmåga
stora kapitalskuld, som åvilade bolaget, ävensom till att bolaget, sedan det
ursprungliga statslånet, vid 1928 års slut uppgående till 1,201,122 kronor
32 öre, blivit slutamorterat, hade att fullgöra först inbetalningen å anståndsräntan,
168,961 kronor 43 öre, och därefter bolagets år 1913 kapitaliserade
då förfallna skuld till staten, 300,049 kronor 94 öre, syntes åter skäligt, att
avskrivning medgåves beträffande under åren 1925—1928 å statslånet debiterade
räntor, tillsammans 248,964 kronor 2 öre.

Under hänvisning till det anförda föreslogo utredningsmännen såsom av
järnvägsbolagets ekonomiska förhållanden betingat, att avskrivning medgåves
av bolagets under åren 1925—1928 till inbetalning förfallna annuiteter, i den
mån de utgjordes äv räntor, ävensom av för samma tid debiterade överräntor,
mot det att bolaget senast den 1 juni 1929 till riksgäldskontoret
erlade ett belopp av 45,000 kronor, samt att för vart och ett av åren 1929
—1933 bolagets till riksgäldskontoret förfallande räntor och överräntor finge
anses guldna med ett årligt belopp av 40,000 kronor att inbetalas å dag, som
vore stadgad för låneannuiteternas fullgörande, dock att detta medgivande
förfölle, därest bolaget för sagda år av egna medel helt eller delvis fullgjorde
annuiteter å sina obligationslån, innan avsättning till förnyelsefond även
kassamässigt bliv it verkställd med minst 34,000 kronor per år.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anslöto sig för sin del till det av utredningsmännen
framlagda förslaget, vilket fullmäktige emellertid funno böra
förtydligas och fullständigas i vissa avseenden. Fullmäktige lämnade följande
sammanfattning av de villkor och bestämmelser, vilka i enlighet med vad
fullmäktige anfört borde lända till efterrättelse vid den föreslagna skuldregleringen: -

— 144 —

1) De räntor och överräntor, vilka för tiden 2 oktober 1924—1 oktober
1928 debiterats å Sala—Gysinge—Gävle nya järn vägsaktiebolags statslån av
år 1898, avskrivas mot det att bolaget senast den 1 juni 1929 till riksgäldskontoret
erlägger ett belopp av 45,000 kronor.

2) Anstånd med likviderandet av de kapitalbelopp, som å 1898 års statslån
redan förfallit till betalning under åren 1925—1928 och framdeles förfalla
under perioden 1929—1933, medgives tillsvidare.

3) Såsom ränta å återstående kapitalskulden för sagda lån skall för tiden
2 oktober 1928—1 oktober 1933 endast debiteras ett belopp av 40,000 kronor
årligen, vilket belopp bolaget bar att till riksgäldskontoret inbetala den 1
oktober under vart och ett av åren 1929—1933.

4) Såsom villkor för den eftergift i avseende på ränteberäkningen, som
omförmäles i mom. 3), gäller, att bolaget ej må av egna medel betala de
under åren 1929—1933 förfallande annuiteterna å sina tre obligationslån,
med mindre den i samma mom. stadgade räntelikvid till riksgäldskontoret
behörigen fullgöres och bolaget därjämte årligen kontant reserverar och till
förnyelsefond avsätter ett belopp av minst 34,000 kronor.

5) I händelse ytterligare reglering av bolagets skuldförhållande till staten
icke kommer att genomföras senast den 30 september 1934, åligger det bolaget
att enligt de grunder, som av fullmäktige angivits, förränta och återbetala
1898 års statslån samt återbetala 1913 års statslån.

Fullmäktige hemställde, att till riksdagen måtte avlåtas proposition om
reglering av bolagets skuldförhållande till staten i enlighet med utredningsmännens
förslag med däri av fullmäktige föreslagna jämkningar och tillägg.

I proposition nr 151 till 1929 års riksdag anförde departementschefen följande: »Av

vad i ärendet förekommit framgår, att efter den år 1913 genomförda
rekonstruktionen av järnvägsbolaget och regleringen av skulden å statslånet
det nya bolaget kunnat under en ganska avsevärd tid fullgöra såväl förräntning
som amortering av det ursprungliga statslånet men att detta alltsedan
år 1925 icke varit möjligt. Den försämrade ekonomiska ställning, vari bo -

— 145 —

laget numera befinner sig, är dock icke sådan, att en reglering av bolagets
skuld på grund av statslånet är nödvändig för att undvika likvidation. Emellertid
är den förfallna men oguldna skulden så pass betydande, att det erkännansvärda
arbete på att förbättra företagets ekonomi, som av bolagets
nya ledning igångsatts, vid en ytterligare ökning av skulden sannolikt icke
kommer att medföra avsedd verkan. Den fortsatta ökningen av den förfallna
skulden skulle slutligen kunna leda till att en nedskrivning av skulden
till såväl ränta som kapital bleve nödvändig. Därest åter på sätt nu
föreslagits bolagets förfallna rån teskuld nedsättes och dess förräntningsplikt
under erforderlig tid inskränkes till sådana belopp, som med en god förvaltning
beräknas kunna erhållas, synes det icke osannolikt, att bolaget sedermera
ånyo skall kunna bliva i stånd att helt fullgöra sina förpiktelser på
grund av statslånet. Med hänsyn härtill och då det i betraktande av de
uppoffringar, som gjorts av de i företaget intresserade kommunerna, synes
skäligt, att staren även nu lämnar sin medverkan till företagets fortsatta
verksamhet under mera tryggade ekonomiska betingelser, anser jag mig böra
tillstyrka, att bolagets skuldförhållande till staten regleras i enlighet med
det framlagda, av fullmäktige i riksgäldskontoret slutligt utformade förslaget.
Därvid torde emellertid böra föreskrivas, att, för den händelse bolaget icke
kommer att uppfylla de för skuldregleringen uppställa villkor, fullmäktige
i riksgäldskontoret skola äga att förklara uppgörelsen förfallen.»

Sedan statsutskottet tillstyrkt bifall till Kungl. Maj:ts förslag, blev detsamma
av riksdagen bifallet. (R. D:s skr. nr 98).

Kungl. Majit har sedermera i brev av den 10 maj 1929 i enlighet med
riksdagens beslut meddelat föreskrifter för regleringen av bolagets skuldförhållande
till staten.

I överensstämmelse härmed har bolaget inbetalat till riksgäldskontoret dels
under sistlidna juni 45,000 kronor dels ock den 1 sistlidna oktober 40,000
kronor.

Kev. Ber. 1929 ang. riksgäldskontoret,

10

— 146 —

Östra Centralbanans

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånet av år 1899:

kapital........................................................ Kr. 1,377,088: 43

ränta.......................................................... „ 61,968: 98

anståndsränta................................	........... 55	177,766:	74	Kr.	1,616,824:	15
Statslånet av år 1916:
kapital ............................................				51	1,167,538:	12
Statslånet av år 1906:
kapital............................................	........... Kr.	251,060:	10
ränta..............................................	.......... 55	3,734:	52
anståndsränta................................	........... 5 5	35,898:	88	55	290,693:	50
Statslånet av år 1922:
kapital ............................................				55	117,857:	99
Obligationslån med ränta.................				55	1,345,330:	—
Aktiekapitalet ...................................				55	1,885,000:	—
Reservfonden.....................................				55	240,000:	—
Dispositionsfonden...........................				55	100,000:	—
Nya verkstadsanläggningen ...........				55	200,000:	—
Reverslån.........................................				55	31,123:	23
Diverse kreditorer.............................				55	71,577:	96
Sjuk- och understödskassan ...........				55	9,396:	85
Accepterade växlar ..........................				55	35,269:	76
Vinst- och förlustkonto...................				55	47,881:	94

Summa Kr. 7,158,493: 50

— 147 —

järnvrgsaktiebolag.

deri 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen Linköping—Vimmerby..................... Kr. 4,407,000: —

D:o Vimmerby—Hultsfred ....................... „ 663,000: —

D:o Bjärka—Åtvidaberg.............................. „ 513,000: —

Rullande materiel..................................................................... „ 1,086,000: —

Inventarier och materialier........................................................ „ 215,328: 52

Fastigheter................................................................................ „ 139,487: 31

Växelkassor ......................................... „ 600: —

Kontant.......................................................................................... „ 382: 35

Aktier.......................................................... „ 25: —

Utestående fraktbelopp........................................................... „ 33,346: 32

Nyanskaffningar........................................................................... „ 46,853: 57

Diverse debitorer ..................................................................... „ 1,731: 66

Innestående i Ostergötlands enskilda bank.............................. „ 51,738: 77

Summa Kr. 7,158,493: 50

— 148 —

Utgifter år 1928:

Drift- och underhållskostnader... Förluster..................................... Räntor ......................................... Skatter .........................................	................... Kr. 1,210,024: 33 .................... „ 1,828: 71 ................... „ 204,223: 60 .................... „ 786: 30
Avskrivningar ...............................	.................... „ 130,485: so
Årets vinst ....................................	.................... „ 12,132: 92
	Summa Kr. 1,559,481: 66

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen Linköping—Vimmerby
D:o Vimmerby—Hultsfred

D:o Bjärka—Åtvidaberg

Rullande materiel...............................................

Inventarier och materialier................................

Fastigheter.........................................................

Växelkassor .......................................................

Kontant...............................................................

Aktier...................................................................

Utestående fraktbelopp......................................

Nyanskaffningar .................................................

Diverse debitorer ................................................

Innestående i Östergötlands enskilda bank.....

Bolagets ställning

Kr.	4,423,000:	—
JJ	650,000:	—
n	510,000:	—
»	1,010,000:	—
>>	207,150:	82
>>	134,312:	26
>>	600:	—
>>	2,657:	02
)>	25:	—
j>	16,943:	08
	47,041:	22
>>	2,210:	49
)>	36,911:	65

Summa Kr. 7,040,851: 54

— 149

Inkomster år 1928:

Trafikuppbörd .................................

Diverse inkomster............................

Hyra för rullande materiel.............

Kr. 1,538,271: 96
„ 13,095: 12

„ 8,114: 58

Summa Kr. 1,559,481: 66

den 31 december 1928.

Skulder:

Statslånet av år 1899:
kapital...........................................	........... Kr.	1,353,557:	41
ränta...............................................	........... >1	60,910:	08
anståndsränta.................................	........... n	177,766:	74	Kr.	1,592,234:	28
Statslånet av år 1916:
kapital...........................................				>»	1,147,077:	34
Statslånet av år 1906:
kapital............................................	........... Kr.	247,857:	80
ränta...............................................	........... n	3,686:	88
anståndsränta.................................		35,898:	88		287,443:	56
Statslånet av år 1922:
kapital...........................................				>»	116,450:	89
Obligationslån med ränta ..............				i»	1,300,194:	37
Aktiekapitalet ...................................				»i	1,885,000:	—
Reservfonden ...................................				>»	240,000:	—
Dispositionsfonden .........................				»>	100,000:	—
Nya verkstadsanläggningen ..........				>»	200,000:	—
Reverslån............................................				»»	64,258:	01
Diverse kreditorer.............................					39,490:	93
Sjuk- och understödskassan ..........				77	8,687:	35
Rälsutbyte......................................				»	25,000:	—
Vinst- och förlustkonto..................					35,014:	86
		Summa	Kr.	7,040,851:	54

— 150 —

§ I -

Statens ombud i bolagets revision, länsassessorn A. Jacobson har avlämnat före -

							Av detta
	Överskott			Amortering
	av brutto	-
År.	inkomst
	över trafik-	Räntor.
	kostnad.				å stats-		å annan
					lån.		skuld.
1924.............	310,241	95	l) 89,076	68
1925 ...............	306,877	97	2) 178,890	25	—	—	—	—
1926 .....................	302,529	18	3) 141,614	39	- -	—	- -	—
1927 .........................	319,646	96	4) 140,186	12	—	—	—	—
1928 ......................	346,842	32	5) 136,876	64	—		—	—

Debiterade räntor hava uppgått till ..... .....				. Kr.	212,892:	: 27
varav äro obetalda:
upplupen, förfallen ränta å 1901 års statslån	Kr.	64,879:	85
		55,070:	28
H n )» ?5 Ian till Å. B. J.	n	3,865:	46		123,815:	59
				Kr.	89,076:	68
Debiterade räntor hava uppgått till______				Kr.	214,213:	85
varav vid årsskiftet varit obetalda:
å 1916 års statslån ...................................	Kr.	31,499:	88
„ lån till Å. B. J., ej förfallen ..................	n	3,823:	72		35,323:	60
				Kr.	178,890:	25
Debiterade räntor hava uppgått till ............. varav vid årsskiftet voro obetalda:				Kr.	210,301:	77
å 1901 års statslån ................................	Kr.	62,982:	28
å lån till Å. B. J., ej förfallen .....................		3,780:	10
å obligationslån av 15 nov. 1925.................	n	1,925:	—		68,687:	38
				Kr.	141,614:	39
Debiterade räntor hava uppgått till ........... varav vid årsskiftet voro obetalda:				Kr.	207,814:	62
å 1901 års statslån ....................................	Kr.	61,968:	98
å 1906 „ „ till Å. B. J., ej förfallen		3,734:	52
å obligationslån av 15 nov. 1925.................	W	1,925:	—		67,628:	50
				Kr.	140,186:	12

§ 2.

Bolagets skuld för dess fyra statslån utgjorde den 1 januari 1928 3,192,913
kronor 76 öre, varav 105,960 kronor 78 öre voro förfallna till betalning.
Under år 1928 inbetalade bolaget till riksgäldskontoret inalles 180,004 kronor

151

skrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande

överskott har använts eller avsatts till:

	Summa.
Utvidgningar och förbätt-ringar av järnvägen, an-skaffning av förlag eller inköp av rullande materiel m. fl. dylika utgifter.	Reserv- fonden.	Utdelning till aktie-ägare.	Dispositions- fonden.	Annat ändamål.
123,815	59					__	_	6) 97,349	68	310,241	95!
35,323	60	- -	—	—	—	—	—	7) 92,664	12	306,877	97;
68,687	38	- -	—	- -	—	—	—	8) 92,227	36	302,529	13
67,628	50	- -	—	—	—	—	—	9)111,832	34	319,646	96;
67,346	96	—	—	—	—	—	—	10)142,618	72	346,842	32

Debiterade räntor hava uppgått till..............

varav vid årsskiftet voro obetalda:

å 1901 års statslån.....................................

å 1906 „ till Å. B. J., ej förfallen.,

å obligationslån av 15 nov. 1925 .................

Till avskrivningar.......................•■■■

„ täckande av förlust å arrenderar
,, 1925 års vinst- och förlustkonto

’) Till avskrivningar ........................

„ 1926 års vinst- och förlustkonto

8) Till avskrivningar............................

,, 1927 års Tnnst- och förlustkonto.

°) Till avskrivningar ..........................

,, 1928 års vinst- och förlustkonto

10) Till avskrivningar..........................

„ 1929 års vinst- och förlustkonto

	Kr.	204,223:	60
08
88
	5?	67,346:	96
	Kr.	136,876:	64
	Kr.	81,412:	71
ed		9,807:	72
	V	6,129:	25
	Kr.	97,349:	68
	Kr.	85,406:	63
	V	7,257:	49
	Kr.	92,664:	12
	Kr.	85,959:	50
	n	6,267:	86
	Kr.	92,227:	36
	Kr.	104,800:	91
	r>	7,031:	43
	Kr.	111,832:	34
	Kr.	130,485:	80
	»1	12,132:	92
	Kr.	142,618:	72

6 öre. Sammanhgda skuldbeloppet utgjorde vid årets slut 3,143,206 kronor
2 öre, varav 106,881 kronor 52 öre voro förfallna till betalning.

Det sålunda förfallna beloppet jämte överränta har bolaget sedermera inbetalat
i februari och mars innevarande år.

— 152 -

Ruda—Finsjö—Oskarshamns

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånet: kapital....................................... Kr.

ränta

................................. »

överränta

......................... M

Anståndsränta å statslånet ... Kr. 43,416: 45

Banklån och växlar.....................

Lån av Oskarshamns stad

Lån av Fliseryds kommun..........................

Utestående skulder

Fraktskulder

Aktiekapitalet

483,300: —

389,738: 87

140,096: 43 Kr. 1,013,135 80

................. „ 19,944: 80

................... „ 836,525: 45

................... „ 3,148: 15

.................. „ 21,722: 72

................ „ 23: 80

................. „ 493,200: —

Summa Kr. 2,387,700: 22

För trafiken

Räntor ......

Skatter

Utgifter år 1928:

..................................................... Kr. 168,800: 33

.................................................. „ 76,081: 51

.................................................... „ 3: 64

Summa Kr. 244,885: 48

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen, husbyggnader och
materiel

Ny rullande materiel ......................

Inventarier och förråd

Aktier i Ruda—Älghults järnväg

Deposition ........

Utestående fordringar

Kassabehållning.............

Fraktfordringar

Postgirokonto .............................

Balanserad förlust.............................

1928 års förlust

Bolagets ställning

äldre rullande

...................... Kr. 1,287,915: 11

.................... „ 415,086: 50

................... „ 39,847: 98

.................... „ 55,200: —

................. „ 18,000: —

...................... „ 246,836: 65

.................. ,, 1,517: 79

...................... „ 5,012: 93

.................... „ 5: -

........................ „ 327,274: 59

................. „_1,415: 32

Summa Kr. 2,398,111: 87

— 153 —

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen, husbyggnader och äldre rullande

materiel ................................................................................... Kr. 1,287,853: 75

Ny rullande materiel ...................................... „ 403,494: 71

Inventarier och förråd ............................................................... „ 37,724: 62

Aktier i Buda—Älghults järnväg ............................................. „ 55,200: —

Deposition ............................................................................... „ 18,000: —

Utestående fordringar.................................................................. „ 206,068: 89

Kassabehållning.......................................................................... „ 328: 25

Fraktfordringar ............... „ 4,255: 41

Balanserad förlust..................................................................... „ 327,322: 41

1927 års förlust ............................................................ „ 47,452: 18

Summa Kr. 2,387,700: 22

Inkomster år 1928:

Av trafiken............................................................................... Kr. 171,920: 40

Diverse inkomster...............................................,........................... „ 31,209: 76

Ersättning av postverket............................................................ „ 5,340: —

Avskrivning å lån av Oskarshamns stad.................................... „ 35,000: —

Årets förlust............................................................................... „ 1,415: 32

Summa Kr. 244,885: 48

den 31 december 1928.

Skulder:

Statslånet: kapital ......................................... Kr. 483,300: —

ränta ............................................ „ 408,507: 71

överränta...................................... „ 162,894: il ]£r

Anståndsränta å statslånet .. Kr. 43,416: 45

Banklån och växlar ............................................................... „

Lån av Oskarshamns stad .................................................... „

Lån av Fliseryds kommun........................................... „

Utestående skulder .................................................................... „

Fraktskulder ................................................................... „

Aktiekapitalet .......................................................................... „

1,054,701: 82

20,520: 23
800,766: 9 7
4,023: 15
24,848: 31
51: 39
493,200: —

Summa Kr. 2,398,111: 87

— 154

§ I Statens

ombud i bolagets revision, länsnotarien H. Hultkrantz har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren,
utvisande, att under åren 1924 och 1928 uppstått överskott av bruttoinkomst
över trafikkostnad med resp. 19,256 kronor 26 öre och 39,669 kronor 83 öro,
varemot åren 1925—1927 uppvisat driftunderskott. Överskottet för år 1924
hade använts till räntor. Av överskottet för år 1928 hade 1,512 kronor 5 öre
använts tili räntor, 5,006 kronor 83 öre till utvidgningar och förbättringar av
järnvägen m. m. samt 33,150 kronor 95 öre till bestridande av driftkostnader
å Ruda—Älghults järnväg.

§2.

Bolaget har under år 1928 icke verkställt någon inbetalning å sitt statslån.
Till följd därav hade skulden för lånet, som vid årets början uppgick till
1,056,551 kronor 75 öre, vid dess slut stigit till 1,098,118 kronor 27 öre, varav
637,038 kronor 53 öre voro förfallna till betalning.

§3.

Såsom revisorerna omförmälde i sin nästföregående år avgivna berättelse,
bade fullmäktige i riksgäldskontoret uppdragit åt en representant för verket
samt en i järnvägsekonomiska frågor sakkunnig person att verkställa utredning
angående reglering av Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults
järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten. Efter fullgjort uppdrag avlämnade
utredningsmännen en den 10 januari 1929 dagtecknad redogörelse,
däri de anförde följande:

»Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägar med en spårvidd av
0,891 meter och en banlängd av 32,6 resp. 45,6 kilometer eller tillsammans
78,2 kilometer, ägas av skilda järnvägsbolag. All rullande materiel tillhör
emellertid Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag. Banorna trafikeras
gemensamt enligt ingånget trafikeringsavtal.

Äldst av de två banorna är Ruda—Oskarshamn, vilken öppnades för allmän
trafik år 1907. För järnvägens anläggande har erhållits ett lån ur allmänna
järnvägslånefonden å 483,200 kronor. Aktiekapitalet är bokfört till
493,200 kronor, varav 316,000 kronor tecknats av Oskarshamns stad.

För Ruda—Älghults järnväg erhölls koncession år 1917. I sin helhet öppnades
banan för trafik först år 1923. Banan är byggd under dyrtid och
dess byggnadskostnad är därför jämförelsevis hög. För järnvägsanläggningens
utförande hava erhållits två statslån örn tillsammans 1,749,000 kronor. Aktie
kapitalet utgör 1,525,000 kronor, varav 700,000 kronor tecknats av Oskarshamns
stad. Oskarshamns stad har även på annat sätt möjliggjort tillkomsten
av Ruda—Älghults järnväg, i det att staden tecknat borgen för ett av
Ruda—Oskarshamns järnvägsaktiebolag upptaget lån i enskild bank å 400,000

— 155 —

kronor, avsett för nyanskaffning av den rullande materiel, som erfordrades
för trafikering av järnvägen mellan Ruda och Älghult.

Före tillkomsten av Ruda—Älghults järnväg lämnade trafiken å Ruda—
Oskarshamns järnväg inkomster, som visserligen i allmänhet väl täckte de
egentliga driftkostnaderna, men dock icke medgåvo gäldande av annuiteter
å bolagets samtliga lån. Å statslånet ha inbetalningar, med tillsammans

74,000 kronor, verkställts endast under åren 1917—1919, vilka på grund av
bränslekommissionens stora vedtransporter voro särskilt inkomstgivande. Den
år 1921 inträdande näringskrisen gick emellertid hårt ut över järnvägen.
Årets inkomster understego de egentliga driftkostnaderna med 72,304 kronor,
och även för år 1922 uppkom driftförlust, med 11,340 kronor.

I anledning av dessa dåliga resultat erhöllo undertecknade av herrar fullmäktige
i uppdrag att verkställa granskning av järnvägens förvaltning; redogörelse
över granskningen avgavs den 14 februari 1923. I densamma redogjordes
bland annat för vissa besparingsåtgärder, som planerades i samband
med det förestående öppnandet av Ruda—Älghults järnväg. Som en huvudanledning
till järnvägens svaga ekonomiska resultat anfördes taxans allt för
låga läge. Viss förbättring av bolagets ställning ansågs kunna förväntas,
sedan Ruda—Älghults järnväg blivit öppnad för trafik, dels enär avsevärda
driftkostnadsbesparingar i samband härmed vore planerade, och dels på grund
av den trafikökning, som öppnandet av den nya banan skulle medföra för
Ruda—Oskarshamns järnväg. Emellertid uttalades, att säkerhet icke funnes
för, att inkomsterna å Ruda—Älghults järnväg skulle komma att förslå ens
till bestridande av driftkostnadarna, varför det icke vore helt visst, att järnvägen
skulle komma att bereda väntade fördelar åt Ruda—Oskarshamns
järnväg.

Den sålunda uttalade farhågan har visat sig berättigad. Oaktat järnvägarna
trafikerats efter enklast möjliga grunder och den största sparsamhet i förvaltningen
blivit genomförd, har Ruda—Älghults järnväg hittills icke något
år kunnat trafikeras utan driftförlust. För de sam trafikerade banorna tillsammans
har därför, såsom nedanstående sammanställning för tiden 1923 till
första halvåret 1928 ger vid handen, under vissa år uppkommit driftförlust
och under andra år driftöverskott av blott obetydlig storlek.

			Å r	Inkomster	Driftkost- nader	Driftöver-skott (+) eller under-skott (—)	Räntor	Förlust
R.	O.	J.	1923	.............. 263,084	K r 198,469	o n o + 64,615	r 79,732	15,117
R.	Ä.	J.		. 75,613	122,475	- 46,862	4,236	51,098
				Summa 338,697	321,944	+ 17,753	83,968	66,215
R.	O.	J.	1924	......... 233,503	214,573	+ 18,930	87,055	68,125
R.	Ä.	J.		........ 99,622	187,285	- 87,663	81,939	169,602
				Summa 333,125	401,858	- 68,733	168,994	237,727

156 —

1925

R. R.	O. J. Ä. J.		............... 199,873 ............... 102,711	155,194 150,136	+ 44,679 - 47,425	87,569 90,076	42,890 137,501
			Summa 302,584	305,330	- 2,746	177,645	180,391
R, R.	O. J. Ä. J.	1926	............... 212,876 ............... 122,627	172,013 146,604	+ 40,863 - 23,977	78,022 100,580	37,159 124,557
			Summa 335,503	318,617	+ 16,886	178,602	161,716
R, R.	O. J. . Ä. J.	1927	............... 203,953 .......... 117,176	173,487 146,884	+ 30,466 - 29,708	77,920 113,760	47,454 143,468
			Summa 321,129	320,371	+ 758	191,680	190,922
R. R.	Föräta halvåret 1928 O. J........................ 110,765 Ä. J. ....................... 53,762	86,246 67,361	+ 24,519 -13,599	42,001 51,000	17,482 64,599
			Summa 164,527	153,607	+ 10,920	93,001	82,081

Såsom framgar av nedanstående sammandrag av bolagens balansräkningar
vid 1927 års slut, är ock den ekonomiska ställningen vid båda bolagen synnerligen
svag.

Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnuägsaktiebolag.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen med rullande materiel och inventarier Kr.

Rörelseförlag: förråd, fraktfordringar och kassa ............. „

Deposition ................................................

Aktier i Ruda—Älghults järnväg.............. Kr. 55,200: —

Fordringar (huvudsakligen) av Ruda—Älghults
järnväg............................................... „ 206,068: 89

Förlust..........

1,722,901: 98
10,754: 76
18,000: -

261,268: 89
374,774: 59

Skulder:

Statslånet: kapital ...........

ränta ...........

anståndsränta

Summa kronor 2,387,700: 22

Kr. 483,300: -„ 529,835: 30 Kr.

Andra skulder:

Aktiekapital

Kr. 43,416: 35

banklån och växlar
Oskarshamns stad
Fliseryds kommun
Övriga skulder......

Kr. 19,944: 80

„ 836,525: 45

„ 3,148: 15

„ 21,746: 52

1,013,135: 30
ej utförd

881,364: 92
493,200: -

Summa kronor 2,387,700: 22

— 157 —

Huda—Älghults järnvägsaktiebolag.

Tillgångar:

Järnvägsanläggning och inventarier ............................... Kr. 3,257,769: 95

Fraktfordringar och kassa............................................... „ 4,976: 39

Förlust...................................................... „ 626,225: 83

Summa kronor 3,888,972: 17

Skulder:

Statslån: kapital .............................. Kr. 1,749,000: —

ränta ............................... „ 331,450: 32 Kr. 2,080,450: 32

anståndsränta . Kr. 189,715: 62 ej utförd

Andra skulder: Oskarshamns stad ...... Kr. 45,139: 59

övriga, huvudsakligen till
Ruda—Oskarshamns järnväg
............................. „ 238,382: 26 „ 283,521: 85

Aktiekapitalet ............................................... „ 1,525,000: —

Summa kronor 3,888,072: i?

Skyldighet att träda i likvidation inträder: beträffande Ruda—Finsjö —
Oskarshamns järnvägsaktiebolag, när av aktiekapitalet ett belopp av 328,800
kronor är förbrukat, och beträffande Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag, när
av aktiekapitalet förbrukats 1,016,667 kronor. Det förra bolagets balansräkning
för år 1927 utvisar sådan ställning, att likvidation hade måst inträda,
därest ej Oskarshamns stad, på sätt även tidigare skett, på hemställan av
järnvägsbolagets styrelse medgivit viss avskrivning av stadens fordran. Vid
Ruda—Älghults järnväg får likvidationstvång beräknas inträda efter ytterligare
omkring två år.

Anledningarna till att Ruda—Älghults järnväg icke infriat de vid banans
planläggning och utförande hysta förhoppningarna, utan fastmer blivit en
svår besvikelse, äro flera.

Från bolagsledningens sida göres gällande, att järnvägens dåliga affärsresultat
väsentligen beror, dels på att samtrafiksvägen för gods mellan Oskarshamn
och Alvesta samt stationer söder och väster därom, oaktat vägen över
Älghult erbjuder en kortare och bättre förbindelse, dock alltjämt leder över
Vetlanda, och dels på att Östra Värends järnväg, som utgör föreningslänken
mellan Ruda—Älghults järnväg och Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg,
kommit under den i Växjö sittande förvaltningen för ett flertal Växjöbanor
och icke, såsom angives ursprungligen hava varit avsikten, under samma
förvaltning som Oskarshamnsbanorna. Vi hava närmare undersökt dessa
anledningar och härvid kommit till den uppfattningen, att de i varje fall
icke utgöra huvudanledningarna till trafikens begränsning och ekonomiens
svaghet vid Ruda—Älghults järnväg. Trafiken mellan Oskarshamn och stationer
bortom Alvesta är nämligen ej så betydande, att en omläggning av
samtrafiksvägen kan beräknas i högre grad öka Oskarshamnsbanornas inkomster.
Enligt en för år 1927 verkställd beräkning skulle ifrågavarande

158 —

omläggning av viss trafikväg icke medföra större inkomstökning (brutto-) för
båda de från Ruda utgående banorna än 7,000 kronor. Därest vidare Östra
Värends järnväg lades under samma förvaltning som Oskarshamnsbanorna,
skulle visserligen genom den härav möjliggjorda omläggningen av vissa
taxeförhållanden någon trafik- och inkomstökning kunna vinnas åt de till
Oskarshamn ledande banorna, men särskilt betydande synes denna ökning
icke kunna beräknas bliva. Någon industri, som skulle kunna giva större
trafikinkomster, finnes nämligen icke vid Östra Värends järnväg, och man
torde icke kunna göra räkning på, att en sammanslutning mellan Östra
Värends och de från Älghult till Oskarshamn ledande banorna skulle öka
Oskarshamns trafik från och till de vid Växjö—Klavreströms järnväg belägna
industristationerna.

För vår del finna vi huvudanledningarna till det synnerligt svaga ekonomiska
resultatet vid Ruda—Älghults järnväg vara, dels att järnvägens trafikområde
är snävt begränsat av närliggande järnvägar, och att järnvägen är
utsatt för stark konkurrens från anslutande andra banor, särskilt Mönsterås
och Kalmar—Berga järnvägar, och dels att den ekonomiska utvecklingen
under tiden efter banans planläggning gått i för järnvägsföretaget synnerligen
ogynnsam riktning, i det att en stark bilkonkurrens tillkommit, den
småländska glasindustrien måst till stor del nedläggas och virkestransporterua
från det inre Småland till ostkustens hamnar undergått stark minskning.

Banans järnvägsgeografiska läge är i själva verket så ogynnsamt, och förutsättningarna
för ekonomisk bärighet hava redan från början varit så svaga,
att man synes kunna våga det påståendet, att statslån icke skulle hava
lämnats, därest för dess beviljande krävts sakkunnig ekonomisk utredning
och fullmäktige i riksgäldskontoret beretts tillfälle att avgiva yttrande i frågan.
Det må emellertid erinras, att de ekonomiska förutsättningarna för järnvägen
vid tiden för järnvägens planerande voro betydligt ljusare är nu. Att
det ekonomiska resultatet utfallit så dåligt, som är fallet, beror därför på
nytillkomna förhållanden, av vilka de viktigaste, såsom biltrafikens utveckling
och glasindustriens nedläggairde, tyvärr icke torde vara av övergående
natur.

Såsom av ovan intagna tablå framgår, hava driftsresultaten sedan år 1924
så förbättrats, att sagda års driftförlust för de två järnvägarna tillsammans
av 68,733 kronor förbytts i driftöverskott å 16,886 kronor år 1926, 758 kronor
år 1927 och 10,920 kronor första halvåret 1928. Härvid är emellertid att märka,
att inga avskrivningar eller avsättningar till förnyelsefond blivit gjorda. Det
är under anförda förhållanden och särskilt med hänsyn till den stora sparsamhet,
som iakttages vid järnvägarnas förvaltning, tydligt, att järnvägarna,
så vitt nu kan förutses, i egen regi sakna möjlighet att av egna medel förränta
något kapital. Huruvida deras ekonomiska ställning kan undergå sådan
förbättring, att erforderliga avsättningar till förnyelsefond framdeles skola
kunna göras, beror främst på näringslivets utveckling inom trafikområdet.

Betraktar man åter driftsresultaten särskilt för Ruda—Oskarshamns och
särskilt för Ruda—Älghults järnväg, så befinnes, att den förra järnvägen

- 159 —

lämnar ett relativt gott överskott, medan den senare järnvägen går med förlust.
Man skulle med hänsyn härtill möjligen kunna tänka sig, att nuvavarande
gemensamma trafikering uppsades. Då emellertid Huda—Älghults
järnväg saknar förutsättningar för att i så fall kunna trafikeras, torde i varje
fall staten icke böra ifrågasätta något dylikt. För Oskarshamns stad, som
dels för tecknande av aktier och dels i form av borgen iklätt sig betalningsansvar
för stora dels äv staden och dels av Ruda—Oskarshamns järnväg
tagna lån för möjliggörande av Ruda—Älghults järnvägs byggnad och trafikering,
framstår det givetvis som synnerligen angeläget, att järnvägens drift
upprätthåll es.

Ävenledes är det naturligt, att, såsom fallet synes vara, en allmän önskan
i Oskarshamn förefinnes, att järnvägarnas trafikledning må även framgent
stå under kontroll av en av nuvarande aktieägare utsedd styrelse. Vi hava
under samråd, som hållits med representanter för järnvägarnas styrelser och
Oskarshamns stad, ansett oss böra påpeka, att man skulle kunna förvänta
ett något gynnsammare ekonomiskt resultat, därest banorna trafikerades
gemensamt med Kalmar—Berga och Mönsterås järnvägar, enär härvid viss
konkurrens bortfölle, men tanken på en sådan gemensam trafikering har av
nämnda intressenter icke ansetts väl förenlig med Oskarshamns affärs- och
hamnintressen eller med de stora kostnader, som staden iklätt sig för företagen.
Vid sådant förhållande torde från statens sida icke böra påfordras
gemensam trafikering med eller överlåtelse till ifrågavarande angränsande
banor, för så vitt icke staten skulle bliva lidande på, att dylik fusion ej
kommer till stånd.

I gemensam skrivelse till riksgäldskontoret av den 10 september 1928 hava
Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägar, med biläggande av en
genom styrelsernas försorg verkställd värdering av järnvägarnas sakvärden,
hemställt, att fullmäktige ville söka utverka största möjliga nedskrivning av
banornas skuld till staten.

Enär järnvägarna, sedda tillsammans, sakna allt affärsvärde och så vitt
nu kan bedömas icke heller framdeles kunna förväntas erhålla sådant, synes
skäligt, att statens fordringar under vissa i det följande avhandlade villkor
nedskrivas till det värde, som banorna vid driftens nedläggande och tillgångarnas
realiserande kunna anses äga. Detta värde har enligt av bolagens
styrelser tillkallade värderingsman, domänintendenten Joli. de Neergaard,
maskiningenjören, trafikchef T. G. Betts samt kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren
Y. Hjortsberg beräknats som nedan:

	Enda—	Ruda—
	Oskarshamns	Älghults	Summa
	järnväg	järnväg
	K — r -	-o — n —	o — r
Byggnader och mark ..................	.. 58,960	42,300	101,260
Rullande materiel ............................	........ 206,600	— —	206,600
Överbyggnad och spårmateriel m. m.	....... 86,500	117,500	204,000
Inventarier m. m........	8,400	3,000	11,400
	Summa 660,460	162,800	523,260

— 160 —

Överingenjören vid statens järnvägar, överste Hj. Fogelmarck, som på därom
av fullmäktige verkställd begäran granskat det upprättade värderingsinstrumentet,
har icke funnit sig föranlåten göra någon erinran mot detsamma.

Med hänsyn till att man bortsett från vissa smärre tillgångar torde järnvägarnas
sakvärde böra avrundas till ett belopp av 525,000 kronor.

Som ett första villkor for en nedskrivning av statens fordringar till anförda
belopp torde böra krävas, att säkerhet ställes för det nedskrivna skuldbeloppet
eller åtminstone viss del därav. Till ledning vid bedömandet av frågan,
för hur stort belopp säkerhet skäligen synes kunna fordras, ha vi sökt
bilda oss en uppfattning om affärsvärdet för ifrågavarande järnvägar, därest
desamma trafikerades gemensamt med anslutande andra järnvägar. Av denna
undersökning har framgått, att säkerhet i fråga örn annuiteternas gäldande
synes böra ställas för ett belopp av 350,000 kronor eller två tredjedelar av
det nedskrivna skuldbeloppet.

Därest sådan säkerhet ställes, anse vi oss kunna tillstyrka, att återstående
belopp, eller 175,000 kronor, må stå räntelöst, intill dess riksgäldskontoret
finnér, att järnvägarnas ekonomiska ställning undergått sådan förbättring,
att annuiteterna å ett större statslån än 350,000 kronor kunna av järnvägarnas
egna medel gäldas. Då således ränta å ifrågavarande 175,000 kronor
eller del därav icke skulle komma att debiteras förr än förutsättningar funnes
för dess gäldande — givetvis under beaktande av järnvägarnas skäliga
behov av avsättning till förnyelsefond — så torde någon ökning av järnvägarnas
skuld till staten icke framdeles kunna uppkomma.

Såsom av lämnade sammandrag av bolagens balansräkningar framgår,
finnas emellertid även diverse enskilda skulder, vilka uppgå till stora belopp.
För att ifrågavarande företags ekonomi skall kunna erhålla en varaktigt sund
bas fordras ovillkorligen, att även ifrågavarande skulder bliva reglerade.
Det torde därför böra som villkor för en nedskrivning av statslånen fordras,
att dylik reglering kommer till stånd.

''l ill väsentlig del ha berörda skulder uppkommit därigenom, att järnvägsbolagen
icke förmått utbetala förfallande räntor och att Ruda—Älghults
järnvägsaktiebolag icke kunnat fullgöra de förpliktelser till Ruda—Oskarshamns
järnvägsaktiebolag, som enligt trafikeringskontraktet åvilar bolaget.
Sålunda uppkomna fordringar äro tydligen alldeles värdelösa och böra av
resp. fordringsägare avskrivas. Oskarshamns och Fliseryds kommuner böra
sålunda av sina fordringar på de två järnvägsbolagen avskriva däri ingående
räntefordringar, vare sig dessa uppkommit därigenom, att kommunerna för
fullgörande av dem som borgensmän åliggande betalningsskyldighet för av
järnvägsbolagen tagna lån nödgats förskottera räntelik vider eller de föranletts
av att bolagen ej guldit räntor å lån, som givits eller övertagits av
kommunerna.

I övrigt anse vi oss icke böra ifrågasätta, att järnvägsbolagens skulder till
enskilda skola efterskänkas eller av borgensmännen övertagas under förutsättning
dock att kommuner, vilka iklätt sig borgen för lån, upptagna av
något av ifrågavarande järnvägsaktiebolag, eller själva lia fordringar på

— 161 —

desamma, förbinda sig att icke som fordran uppföra räntebelopp, vilka de
på grund av berörda borgen kunna få utbetala, eller vilka icke till dem bliva
vederbörligen inbetalda, såvida icke företagens ställning skulle komma att
undergå sådan förbättring, att förräntning och amortering å hela det nedskrivna
statslånet kan debiteras och gäldas.

I samband med skuldernas reglering torde vidare böra krävas, att de två
järnvägsbolagen sammanslutas till ett. Deras bibehållande som skilda ekonomiska
företag medför nämligen besvär och kostnader, som icke motsvaras
av någon nämnvärd fördel. Med hänsyn ej mindre till att Ruda—Älghults
järnväg tillkommit under dyrtid med lågt penningvärde än även till järnvägens
ytterst svaga ekonomiska ställnig synes härvid aktieägarna i nämnda
järnvägsbolag böra få lämna ett tämlgen stort antal aktier i utbyte mot en
aktie i det nya bolaget. Rörande såväl denna fråga som övriga i samband med
sammanslutningen uppkommande frågor, vilka torde få anses som en bolagens
inre angelägenhet, sakna vi emellertid anledning ingå på närmare prövning.

Som ett lista villkor torde böra uppställas, att staten erhåller rätt till inlösen
av ifrågavarande järnvägar för en köpesumma, motsvarande statens
nedskrivna fordran med tillägg av framdeles gjorda kapitalinvesteringar.

Ovan föreslagna reglering av järnvägarnas skulder till staten m. m. föreslås
skola träda i kraft vid utgången av år 1929, inon vilken tid de två
järnvägsbolagen torde kunna genomföra sin sammanslutning till ett. Med
hänsyn till vissa nedan angivna förhållanden anse vi oss emellertid böra som
skäligt ifrågasätta, att det nya bolaget beviljas räntefrihet även för statslånet
å 350,000 kronor för åren 1930 och 1931. Bolagen hava i sin förenämnda
skrivelse till fullmäktige hemställt, att vid nedskrivningen av statens fordringar
skälig hänsyn måtte tagas till den omständigheten, att Orskarshamns
stad tecknat borgen för ett lån å 400,000 kronor åt Ruda—Oskarshamns
järnväg för nyanskaffning av rullande materiel. Realisationsvärdet för den
materiel, vilken anskaffats för dessa medel, har beräknats till 171,000 kronor.
Ehuru staten utan tvivel har panträtt för sin fordran även i berörda materiel,
synas dock vissa billighetsskäl tala för, att Oskarshamns stad, vilken
får tänkas komma att bliva den huvudsakliga eller måhända enda borgensmannen
för statslånet, beredes någon lättnad i sina förpliktelser med hänsyn
till den ökning av järnvägarnas realisationsvärde, som uppkommit genom det
sätt, varpå den för Ruda—Älghults järnväg behövliga rullande materielen
blivit anskaffad. Ett annat billighetsskäl, som talar för sådan lättnad, är,
att kommunalskatten i Oskarshamn ännu är mycket hög. Den har under
åren 1926—1928 utgjort kr. 13,50, 13,50 och 12,90 och har för år 1929 fastställts
till kr. 12,40. Kommer skattebördan att ytterligare nedgå, blir det tydligen för
staden lättare att bära de utgifter, som tecknande av ifrågavarande borgen
torde böra beräknas medföra.

Under hänvisning till det anförda få vi föreslå en reorganisation av
Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults järvägsaktiebolag och en
därmed i samband stående reglering av skulderna enligt följande grunder.

Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag övertager Ruda—Älghults

llev. Ber. 19S9 ang. riksgäldskontoret. 11

162 —

järnvägsaktiebolags samtliga tillgångar och skulder och antager härvid lämpligt
nytt namn. Aktieägare i Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag erhålla i
utbyte mot nuvarande aktier sådana i det övertagande bolaget till det antal,
varom parterna må överenskomma.

Staten medger, att de av dess fordringar på Ruda—Finsjö—Oskarshamns och
Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag, som uppkommit på grund av från allmänna
järnvägslånefonden utlämnade lån, nedskrivas till ett belopp av 525,000
kronor, fördelade på två lån, ett å 350,000 kronor och ett å 175,000 kronor.

Fordringsägande kommuner medgiva, att sådana deras fordringar hos de
båda bolagen, som uppkommit genom att dessa icke fullgjort räntelikvider
å lån, för vilka kommunerna tecknat borgen, eller som lämnats eller övertagits
av kommunerna, bliva avskrivna, ävensom att framdeles uppkommande
motsvarande räntefordringar omedelbart avskrivas, intill dess järnvägsbolagets
ekonomi undergått sådan förbättring, att annuiteter av riksgäldskontoret,
på sätt nedan sägs, påfordras för det nedskrivna statslånet i dess helhet.

Som säkerhet för statens nedskrivna fordran lämnas inteckning med bästa
förmånsrätt i hela järnvägen Oskarshamn—Ruda—Älghult. För det första
lånet å 350,000 kronor ställes därjämte borgen, som av riksgäldskontoret
godkäDnes. Ä sistnämnda lån skola annuiteter icke utgå för åren 1930 och
1931, men skola därefter erläggas med 5 procent av lånebeloppet, varav 4,5
procent skall utgöra ränta och återstoden amortering. Ä det andra lånet å

175,000 kronor skall tills vidare ränta eller amortering ej erläggas, ägande
dock riksgäldsfullmäktige framdeles påfordra erläggande av annuitet efter
5 procent, varav 4,5 procent ränta, för ifrågavarande belopp eller del därav,
såvida fullmäktige efter företagen prövning finna bolagets ekonomiska ställning
medgiva annuiteternas fullgörande. Ä förfallen icke likviderad fordran
å statens lån skall överränta debiteras med 5 procent. I övrigt skola beträffande
de nedskrivna lånen i tillämpliga delar gälla de bestämmelser,
som från och med år 1923 gälla vid utlämnande av lån från allmänna
järnvägslånefonden.

Staten förbehåller sig rätt att inlösa Oskarshamn—Ruda—Älghults järnväg
för en köpeskilling av 525,000 kronor, ökad med de belopp, som framdeles
kunna komma att bindas i järnvägens fasta anläggningar och rullande materiel,
men minskad med behörigt avdrag på grund av slitning och annan
teknisk värdeminskning.

Ovan framlagda förslag innebär synnerligen stora medgivanden från statens
sida. Statens fordringar å de två bolagen utgjorde vid 1928 års slut 3,472,697
kronor 62 öre enligt följande specifikation:

Kåda—KinsjöOskarshamns

järnväg

Ruda—Älghults
järnväg

Summa

Statslån: kapital, ej förfallet
„ förfallet ...

ränta

överränta .....

anståndsränta

413,067: 91 1,727,932: 95 2,141,000: 86

70,232: 09 21,067: 05 91,299: u

408,507: 71 393,619: 25 802.126: 96

162,894: 11 42,244: 48 205,138: 59

43,416: 45 189,715: 62 233,132: 07

Summa 1,098,118: 2 7 2,374,579: 35 3,472,697: 62

— 163 —

Frånsett räntorna uppgår statens fordran för utlämnat kapital till 2,232,300
kronor. Av detta belopp skulle staten genom nedskrivningen i kvarstående
fordran erhålla endast 525,000 kronor eller 23,52 procent. Nedskrivningen
torde emellertid få anses befogad, därest staten, på sätt föreslagits, erhåller
tillfredsställande säkerhet för åtminstone två tredjedelar av det nedskrivna
beloppet.

Emellertid sypes förslag från fullmäktige till i reorganisationsplanen ifrågasatta
medgivanden från statens sida icke lämpligen böra till Kungl. Majit
ingivas, innan säkerhet finnes för, att järnvägsbolagen och intresserade kommuner
äro villiga att för sin del medverka till planens genomförande. I
anledning härav få vi såsom närmaste åtgärd föreslå, att herrar fullmäktige
ville till järnvägsbolagens styrelser avlämna preliminärt förslag till reorganisationsplan
under meddelande, att fullmäktige kunna vara beredda att tillstyrka
i denna förutsatta medgivanden från statens sida, därest från bolagens
styrelser tillfredsställande garanti lämnas, dels att bolagens likvidering och
sammanslutning till nytt bolag kommer att genomföras, dels att den i planen
förutsatta säkerheten för viss del av det nedskrivna statslånet kan anskaffas,
och dels att reorganisationsplanen i övrigt kan genomföras, börande sådan
garanti vara till fullmäktige ingiveu föreden 1 nästkommande februari.»

Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret i januari 1929 förklarat sig beredda
att i princip tillstyrka utredningsmännens förslag till reglering av Ruda—
Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags skuldförhållande
till staten, ingåvo bolagen under februari s. å. till riksgäldskontoret en
till Konungen ställd skrivelse, däri de, med förmälan att stadsfullmäktige i
Oskarshamn den 29 januari beslutat teckna garanti för det ifrågasätta beloppet

350,000 kronor, hemställde örn bifall till förslaget. Innan frågan av fullmäktige
hunnit föreläggas Kungl. Maj:t, inkom emellertid till fullmäktige en
skrivelse från ordföranden i Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag, varav
framgick bl. a., att intresse förefunnes för Oskarshamnsbanornas förenande
med nyssnämnda bolags järnväg. Fullmäktige, som ansågo sig ej kunna
underlåta att undersöka detta nya uppslag, föranstaltade örn inledande av
förhandlingar med representanter för samtliga ifrågavarande järnvägar. Dessa
förhandlingar, vilkas syfte var att söka borteliminera den för järnvägarna förlustbringande
inbördes konkurrensen i frakthänseende eller eventuellt att
söka åstadkomma en frivillig överenskommelse örn järnvägarnas sammanförande
till en enhet, hava pågått ända till under sistlidna oktober, då de
strandade på motstånd från Oskarshamnsbanorna.

Fullmäktige, som ansett viss ytterligare utredning behövlig för ett slutligt
ställningstagande i frågan, hava under nästlidna november anhållit om chefens
för kommunikationsdepartementet medverkan för infordrande av yttranden i
ärendet från länsstyrelsen i Kalmar län och järnvägsfusionssakkunniga.
Dessa yttranden hava, enligt vad revisorerna erfarit, ännu ej inkommit.

— 164 —

Uppsala—Enköpin gs

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånet: kapital.............

ränta .............

överränta.......

anståndsränta

Aktiekapitalet .................

Upplands enskilda bank

Lånekonto .......................

Diverse personers konto
Växlars konto.................

Kr. 1,011,552: 81

„ 342,265: 14

„ 60,637: 08

„ 99,063: 62 Kr. 1,513,518: io

.............................. „ 1,104,000: —

.............................. „ 41,083: 77

............................. „ 229,266: 26

.............................. „ 2,045: 62

.............................. „ 9,720: 56

Summa Kr. 2,899,634: 81

Utgifter år 1928:

För trafiken .................................................................................... Kr. 323,940: 04

Räntor ........................................................................................... » 79,184: 26

Skatter .................................................................. »_120: 70

Summa Kr. 403,245: —

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen................................................................ Kr. 2,173,986: oi

Rullande materiel....................................................................... „ 350,884: 08

Förråd ........................................................................................ „ 106,818: 05

Växelkassor ................................................................................ „ 175: —

Trafikens uppbördskonto............................................................ „ 16,949: il

Kassakonto...................................................................... ,, 36: 70

Vinst- och förlustkonto.............................................................. „ 337,118: 95

Summa Kr. 2,985,967: 85

— 165 —

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

lillg ångar:

Järnvägsanläggningen................................................. Kr. 2,173,986: 01

Rullande materiel........................................................................ „ 343,557: 68

Förråd .......................................................................................... „ 99,104: 45

Växelkassor .......... „ 175: —

Trafikens uppbördskonto ........................................................ „ 13,676: 85

Kassakonto................ „ 27: 76

Vinst- och förlustkonto............................................................... „ 269,106: 61

Summa Kr. 2,899,634: 31

Inkomster dr 1928:

Av trafiken...........

Diverse inkomster
1928 års förlust ..

.............. Kr. 328,661: 46

.............. „ 6,571: 20

........... „ 68,012: 34

Summa Kr. 403,245: —

den 31 december 1928.

Statslånet: kapital .........

ränta ............

överränta.......

anståndsränta

Aktiekapitalet .................

Upplands enskilda bank

Lånekonto ......................

Växlars konto.................

Skulder:

.............. Kr. 1,011,552: 31

............. „ 384,808: 96

............. „ 81,056: 98

............. „ 99,063: 62 Kr. 1,576,481: 87

............................................ „ 1,104,000: —

............................................ „ 39,581: 59

............................................. „ 229,018: 21

.................... „ 36,886: 18

Summa Kr. 2,985,967: 85

§1.

Statens ombud i bolagets revision, e. o. länsnotarien Å. Pontén har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper, utvisande för åren
1924—1928 överskott av bruttoinkomst över trafikkostnad med resp. 29,653
kronor 54 öre, 39,177 kronor 38 öre, 3,101 kronor 23 öre, 36,808 kronor 46
öre och 11,292 kronor 62 öre, vilka belopp helt använts till räntor.

§ 2.

Bolaget har under år 1928 icke verkställt någon inbetalnihg å sitt statslån.
Skulden för lånet, som vid årets början uppgick till 1,513,518 kronor 10 öre,
hade till följd därav vid årets slut stigit till 1,576,481 kronor 87 öre, varav
511,267 kronor 14 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

Såsom revisorerna meddelade i sin år 1928 avgivna berättelse, hade fullmäktige
i riksgäldskontoret i oktober samma år uppdragit åt en representant
för verket att jämte två sakkunniga personer verkställa en granskning av
järnvägsbolagets förvaltning och ekonomiska ställning. Sedan den ene av
berörda sakkunniga, byråchefen G. Englund verkställt en trafikteknisk utredning
och framlagt resultatet därav i en promemoria, hava de övriga två
granskningsmännen avlämnat en den 1 juli 1929 dagtecknat redogörelse, vari
de anförde följande.

»I en under mars 1926 till fullmäktige i samma ärende av oss avgiven
redogörelse, till vars detaljer vi tillåta oss hänvisa, redogjordes ingående för
bolagets ekonomiska förhållanden under då förflutna trafikeringstid. Under
det rörelsen tidigare i regel lämnat vinst, hade den från och med år 1920
gått med förlust. Annuiteterna å bolagets statslån hade därför under senare
tid ej kunnat vederbörligen fullgöras. Den till betalning förfallna skulden
till staten hade därför stigit och uppgick vid 1925 års slut till 301,807 kronor,
varav 43,526 kronor utgörande kapitalskuld och 258,281 kronor räntor.

Efter att hava redogjort för järnvägens driftsförhållanden gåvo vi uttryck
för den uppfattningen, att avsevärda kostnadsbesparingar borde kunna uppnås
och förordade en driftsteknisk utredning i frågan. Vidare ifrågasattes
lämpligheten av vissa taxeregleringar.

Vi riktade erinran mot, att bolaget av egna inkomster framför anrjuiteterna
å statslånet fullgjort annuiteterna å vissa för järnvägens byggande upptagna
enskilda lån med inteckning i järnvägen efter statslånet och borgen av diverse
kommuner.

Det ifrågasattes, att bolaget skulle anmodas till prövning upptaga frågan
örn järnvägens förvaltning i en eller annan form av någon av anslutande
järnvägar. Skulle järnvägsbolaget framdeles icke återvinna så pass god ekonomisk
ställning, att dess skulder kunde vederbörligen förräntas och amorteras,
så syntes oss slutligen, för vidtagande av den åtgärd, till vilken förhållandena
kunde giva anledning, utredning böra verkställas örn utsikterna

— 167 —

för statslånets förräntning, därest, efter statens övertagande av banan, kungl,
järnvägsstyrelsen skulle handhava dess förvaltning nied bibehållande av dess
karaktär som enskild järnväg.

På bolagets föranstaltning korn en driftsteknisk utredning av ovan ifrågasatt
slag till stånd. Den verkställdes av två framstående fackmän, som i en
under september 1926 avgiven skrivelse föreslogo vissa besparingsåtgärder,
vilka enligt beräkningen skulle medföra en årlig utgiftsminskning av 35,000
kronor.

Härefter har på uppdrag av fullmäktige byråchefen G. Englund verkställt
ny driftsteknisk utredning, som avgivits i november 1928. Enligt denna utredning
hava de av nyssnämnda sakkunnige föreslagna besparingsåtgärderna
i stort sett kommit till stånd, varjämte vissa andra besparingar vidtagits, med
resultat att åsyftad kostnadsminskning mer än uppnåtts. Härförutom syntes
ej mycket vara att föreslå, därest järnvägen skulle kunna fylla sin förnämsta
uppgift, nämligen som transitoled. Vissa ytterligare besparingsåtgärder föreslogos
dock, och bolagets verkställande direktör har i avgiven skrivelse yttrat
sig över de olika förslagen och i allmänhet uttalat sig beredd att genomföra
dem, när omständigheterna så komme att medgiva.

Vidare framlades av byråchefen Englund en beräkning angående den förbättring
i bolagets inkomster, som synes kunna förväntas för år 1929. Beräkningen
gav följande resultat.

Inkomstökning:

Ökning av sandtransporter till Uppsala......... Kr. 15,000: —

Ökning av transporter från och till Ekebybruk „ 15,250: — Kr. 30,250: —

samt eventuellt

Ökad trafik på Örsundsbro, därest sjötrafiken

komme att nedläggas ..............................; Kr. 6,000: —

Vissa ersättningar från postverket ................. „ 7,000: — n 13,000: —

Utgiftsminskning:

Minskad underhållskostnad, sedan vissa omfattande revisioner

av rullande materiel m. m. slutförts................................ Kr. 19,600: —

Förbättrat resultat:

Säkrare beräkningsbart ............................ „ 49,850: —

Eventuellt............................................................................... „ 62,850: —

En huvudanledning till dittills inträdd nedgång i driftkostnadernas storlek
angavs vara, att ett i oktober 1926 förhyrt motorlok blivit insatt i trafik.
Driftskostnaderna per tågkilometer beräknas nämligen till endast 26 öre vid
användning av sagda lok mot 67 öre, om ånglok användas. Englund förordade
inköp av motorloket, därest det efter verkställd besiktning visade sig
vara i fullt trafikdugligt skick och kunde erhållas för överkomligt pris.

— 168 —

Efter denna redogörelse för vad i ärendet tidigare förevarit skola vi närmast
upptaga till prövning anledningarna till, att annuiteterna å statslånet
under tiden efter vår tidigare undersökning icke blivit till någon del fullgjorda,
för att därefter undersöka, huruvida bättring i nämnda förhållande
kan vara att förvänta.

Bolagets affärsresultat har under åren 1924—1928 utfallit på sätt nedan

anges.

År Inkomster Driftkostnader Driftsresultat Räntor Förlust

Kronor

1924 ................................ 419,248 389,697 29,551 67,469 37,918

1925 .............................. 409,113 370,041 39,072 70,176 31,104

1926 ................................. 390,845 387,856 2,989 71,928 68,939

1927 ................................ 353,549 316,818 36,731 76,015 39,284

1928 ......................... 335,233 324,061 11,172 79,184 68,012

Summa 1924-1928 1,907,988 1,788,473 119,515 364,772 245,257

Såsom av sammanställningen framgår, hava järnvägens inkomster år för
år sjunkit. Minskningen beror mindre på konkurrens från motortrafiken, då
någon stegring i denna under de senaste åren icke framträtt, än på dåliga
konjunkturer för lantbruket, vars varor äro järnvägens huvudartiklar i egen
trafik, samt på nödvändigheten att successivt medgiva nedsättningar i taxorna
såväl i person- som godstrafik.

Driftkostnaderna för år 1927 visa en mycket betydlig nedgång. Minskningen,
som från närmast föregående år uppgår till ej mindre än 71,000
kronor eller över 18 procent, har i det väsentliga föranletts av de omfattande
besparingsåtgärder, som under sagda år kommit till utförande.

Järnvägens driftöverskott har i medeltal för de i tablån augivna fem åren
utgjort omkring 23,900 kronor. För hela femårsperioden stiger driftöverskottet
till 119,515 kronor. Räntorna hava emellertid varit väsentligt större,
så att en samlad förlust av 245,257 kronor uppkommit under de fem åren.

I vilken omfattning driftöverskotten tagits i anspråk för olika ändamål
framgår i stort sett av nedanstående jämförelse mellan huvudposterna i 1924
och 1928 års balansräkningar.

31 decembar 31 december Ökning eller
1924 1928 minskning

Tillgångar. Kronor

Järnvägsanläggningen med rullande materiel,

inventarier och förråd ............................... 2,584,666 2,631,688 + 47,022

Diverse tillgodohavanden ............................. 11,150 17,161 + 6,011

Balanserad förlust ........ 129,779 337,119 +207,340

Summa 2,725,595 2,985,968 + 260,373

Skulder.

Statslån ......................................................... 1,337,853 1,576,482 + 238,629

Kreditiv i Upplands enskilda bank ............... 20,557 39,582 + 19,025

Lånekonto...................................................... 227,180 229,018 + 1,838

169 -

Växlar..................................	..................... 23,355	36,886	+ 13,531
Diverse skulder...................	............................... 12,650	—	- 12,650
Aktiekapital........................	............................... 1,104,000	1,104,000	—
Summa 2,725,595	2,985,968	+ 260,373

Av förenämnda femårsperiods samlade driftöverskott, kronor 119,515, hava
jämlikt förestående tablå 53,133 kronor bundits i järnvägsanläggningen med
förråd och rörelseförlag. Återstoden eller omkring 66,000 kronor synas hava
i huvudsak använts för räntebetalningar. Annuiteter hava härvid i viss utsträckning
utgått å även sådana enskilda byggnadslån, som upptagits mot
borgen av kommuner, och vilka enligt vårt tidigare gjorda uttalande borde
utgå, först sedan annuiteter å statslånet blivit fullgjorda.

Under femårsperioden har icke verkställts någon avskrivning eller avsatts
häremot svarande medel till en förnyelsefond. Då behov får anses föreligga
av sådan avsättning till ett årligt belopp av lägst 20,000 kronor och då driftöverskotten
i medeltal för berörda år icke utgjort mer än omkring 24,000
kronor, kan det kanske försvaras, att några annuiteter å statslånet icke blivit
fullgjorda under perioden 1924—1928.

Under innevarande år torde en väsentlig ljusning komma att inträda i
bolagets ekonomiska förhållanden. Till någon del framgår denna redan av
nedanstående jämförelse mellan erhållna resultat under månaderna januari

april åren 1929 och 1928.
Januari—april	Ökning eller minskning år
	1928	1929	1929
Antal resor.....................................	................. 35,100	39,700	+ 4,600
Ton gods ....................................... Inkomster:	.................... 9,800	11,600	+ 1,800
Person- och posttrafik ................	.............. Kr. 67,700	71,700	+ 4,000
Godstrafik ..................................	............ „ 49,800	52,000	+ 2,200
Summa inkomster .....................	.............. „ 120,200	126,400	+ 6,200
Driftkostnader..................................	.............. „ 100,700	98,700	-2,000
Förbättrat driftresultat ..................	............. 99	—	+ 8,200
För helt år representerar den sålunda inträdda förbättringen en	ökning av
1928 års driftöverskott med omkring 24,600 kronor.	Vissa redan	nu kända

förhållanden, för vilka ej torde vara nödigt att här redogöra, medföra emellertid,
att man för återstående månader av året kan vänta dels en ytterligare
ökning av inkomsterna med omkring 23,000 kronor och dels på grund
av bortfallande reparationskostnader en nedgång i utgifterna med 14,000 kronor.
För året i dess helhet får således beräknas, att driftöverskottet kommer
att stiga från omkring 11,000 kronor år 1928 till över 70,000 kronor år 1929.

Under angivna förhållande bör bolaget under år 1929 kunna till riksgäldskontoret
inbetala åtminstone en väsentlig del av under året till betalning
förfallande annuitet å 52,000 kronor jämte överräntor. Att hela det under
året till betalning förfallande beloppet skulle kunna inbetalas synes emellertid

— 170

ej sannolikt, då den förfallna skulden, såsom av nedanstående sammanställning
framgår, numera vuxit till ett högt belopp.

Statslånets ställning den 1/e 1929:

Kapital Ränta Överränta Anståndsränta Summa

K — r — o — n — o — r

Skuld:

förfallen... 79,029: 38 402,580: 78 90,079: 44 572,289: 60

eJ förfallen 931,922: 93 ---- 99,063: 62 1,030,986: 55

Summa 1,011,552: 31 402,580: 78 90,079: 44 99,063: 62 1,603,276: 15

Förbises må ej heller, att bolaget har vissa smärre, till driften hänförliga
skulder, vilkas förräntning och likvidering skäligen bör gå före inbetalning
till riksgäldskontoret, ävensom att medel erfordras för järnvägens vidmakthållande
och sådana nyförvärv, vilka kunna vara ur järnvägsekonomisk synpunkt
väl motiverade.

Till sådana skulder, vilkas förräntning och skäliga avbetalning böra gå
framför likvidering å statslånet, hör i första rummet bolagets kreditiv å

40.000 kronor, som är upptaget med borgen av styrelsens ledamöter. Å detsamma
var vid 1928 års utgång draget ett belopp av 39,582 kronor, som vid
nuvarande tid nedgått till omkring 35,000 kronor. Hit höra vidare växelskulder,
vid årets slut resp. nuvarande tidpunkt uppgående till 36,886 och

19.000 kronor.

Den under rubrik lånekonto i senaste balansräkning upptagna skulden av
229,018 kronor utgöres åter, åtminstone till allra största delen, av byggnadslån
med kommuners borgen, vilkas förräntning och amortering av järnvägens
egna medel icke synes böra medgivas före fullgörandet av annuiteter å statslånet.
Enligt vad till riksgäldskontoret uppgivits, äger emellertid sådan oberättigad
förtursbetalning sedan år 1927 icke rum, utan resp. kommuner, som
iklätt sig borgensförbindelse för ifrågavarande lån, hava anmodats erlägga
förfallande räntor och avbetalningar och även fullgjort detta. Vi förutsätta,
att något annat förfaringssätt för framtiden icke kan ifrågakomma, förr än
bolaget fullgjort sin betalningsskyldighet till staten i avseende å de skuldbelopp,
varför denna äger pant- och förmånsrätt i järnvägen.

Med hänsyn till det bokförda värdet av järnvägens rullande materiel och
övrigt realkapital synes enligt en verkställd överslagsberäkning en årlig avsättning
till förnyelsefond av 22,000 kronor kunna från riksgäldskontorets
sida medgivas under vanliga förhållanden gå före fullgörande av annuiteter
å statslånet, varvid emellertid förutsattes, att till kapitalökning hänförliga
utgifter ej samtidigt avföras som driftkostnader. Därest, såsom vi tillåta oss
förorda, bolaget efter av fullmäktige erhållet medgivande verkställer dylik
avsättning, så torde härigenom nödiga medel erhållas för en relativt snabb
likvidering av det motorlok, som ifrågasattes till inköp, därest vid slutlig
prövning det erbjudna priset anses motsvara lokets värde. Några andra
mera kostsamma nyanskaffningar eller ersättningar synas, såsom nedan när -

— 171

mare visea, ej vara av nöden. Ovannämnda av bolaget år 1926 tillkallade
särskilda sakkunniga hava lämnat en sammanställning över behövliga nyanskaffningar
oeh nyanläggningar, vilken slutar på en kostnadssUmma av endast
8,200 kronor, vartill komma vissa eventuellt ifrågasatta arbeten för en kostnad
av 5,000 kronor. I betraktande av omfattningen av de reparationer, som
såväl husbyggnader som rullande materiel under de tre senaste åren undergått,
äro vidare bana och materiel i så gott skick, att extraordinära underhållsarbeten
ej behöva under de närmare åren utföras.

Av vad ovan anförts torde få anses framgå, att bolaget för innevarande
år bör till riksgäldskontoret kunna inbetala ett avsevärt belopp, vilket här
approximativt uppskattas till minst 40,000 kronor, förutsatt att bolagets växelskuld
vid årets början och slut uppgår till ungefär enahanda storlek.

Även ett sådant belopp understiger emellertid betydligt det belopp, som
bolaget under år 1929 har att gälda som annuitet å statslånet och i förfallande
överräntor. En avsevärd ökning av bolagets skuld till staten får därför
väntas inträda även under innevarande år.

Sedan bolagets ekonomiska ställning dels på grund av vidtagna besparingsåtgärder
och dels på grund av uppåtgående konjunkturer i näringslivet
numera väsentligt förbättrats, kan man visserligen hysa förhoppning, att
bolaget skall för framtiden bliva i stånd att till riksgäldskontoret fullgöra
förfallande annuiteter å statslånet, men att bolaget härutöver skall kunna
förränta och avveckla hela den uppkomna, till betalning förfallna skulden
å statslånet synes icke sannolikt. Den tidpunkt synes därför närma sig, då
en reglering av bolagets skuldförhållande till staten bör företagas.

En sådan reglering kan tänkas genomförd på flera sätt. Möjligt är, att
nuvarande järnvägsbolag, vilket visat sig vara i stånd att genomföra viss
sanering av bolagets ställning, kan ställa sådan säkerhet för förräntning och
amortering av ett reglerat statslån, att staten som långivare må kunna medgiva,
att järnvägen förbliver i bolagets ägo och under dess fulla ledning. Det
torde emellertid böra beaktas, att ej oväsentliga besparingar kunna uppnås,
därest järnvägens ledning överlåtes åt någon av anslutande järnvägar, och
att någon av dessa därför eventuellt kan befinnas villig att vid övertagande
av järnvägen eller av dess drift ställa bättre säkerhet och garantera förräntning
och amortering av ett större statslån, än vad det ägande bolaget kan
vara i stånd att erbjuda. I viss anslutning till vår år 1926 uttalade uppfattning
få vi därför förorda, att vid en önskvärd förestående reglering av
järnvägens skuldförhållande till staten underhandsförhandlingar må få upptagas
med angränsande järnvägar i ovan berörda fråga.

Under hänvisning till det anförda få vi sålunda föreslå, att herrar fullmäktige
i skrivelse till bolaget anhålla dels örn inbetalning till riksgäldskontoret
under år 1929 av så stor del av under året till betalning förfallande
belopp, om bolaget skäligen kan bliva i stånd att fullgöra, och dels att
bolaget måtte senast den 1 juni 1930 träda i förhandling med riksgäldskontoret
för uppgörande av förslag till reglering av bolagets skuldförhållande
till staten.

172 -

Med anledning av utredningsmännens berörda förslag har riksgäldskontoret
anmodat bolaget lämna uppgift å storleken av det belopp, som kan inbetalas
å statslånet, och örn tiden, då inbetalningen kan ske. Något svar därå
har ännu ej ingått. Frågan örn reglering av bolagets skuldförhållande till
staten hava riksgäldsfullmäktige bordlagt tills vidare.

Eksjö—Österbymo

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånet: kapital............................................	Kr. 629,563: 85
ränta ............................................	„ 120,378: 92
anståndsränta................................	„ 86,805: — Kr.	836,747: 77
Aktiekapitalet .................................................	............................ JJ	707,800: —
Reservfonden.............................		10,000: —
Förnyelsefonden ...............................................	............................ »>	65,400: 87
Svenska järnvägarnas arbetsgivareförening	..........................	2,000: —
Kungl, järnvägsstyrelsen .................................	...........................	754: 95
Diverse personer............................................	............................	3,605: 27
Inköp av materiel...........................................	........................... >1	20,000: —
	Summa Kr.	1,646,308: 86

Utgifter år 1928:

Kr. 93,383: 36
„ 33,001: so

För trafiken
Räntor .......

Summa Kr. 126,384: 66

— 173 -

j ärnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen........................................

Rullande materiel.............................................

Inventarier..........................................................

Förråd ...............................................................

Trafikuppbörd ....................................................

Kamarpsspåret....................................................

Svenska järnvägarnas garantifond ................

I bank och kassa ..............................................

Vinst- och förlustkonto....................................

Kr. 1,247,390: 49

„ 202,452: 54

„ 6,056: 54

„ 5,548: 66

„ 1,526: 51

„ 5,000: —

„ 2,000: -

„ 35,702: 70

„ 140,631: 42

Summa Kr. 1,646,308: 86

Inkomster dr 1928:

............. Kr. 98,701: 41

............ „ 27,683: 25

Summa Kr. 126,384: 66

Av trafiken.......

Förlust för året

- 174 —

Tillgångar:

J ärnvägsanläggningen
Rullande materiel

Inventarier............................

Förråd ....................................

Trafikuppbörd

Kamarpsspåret...............................

Svenska järnvågarnas garantifond

I bank och kassa

Vinst- och förlustkonto........

Bolagets ställning

Kr. 1,247,390: 49

„ 202,452: 54

„ 6,056: 54

„ 3,331: 81

„ 268: 72

„ 5,000: —

„ 2,000: —

„ 46,705: 16

„ 168,314: 67

Summa Kr. 1,681,519: 93

§ I Statens

ombud i bolagets revision, överstelöjtnanten Hj. Stålhammar har
avlämnat föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem
åren, utvisande, att under åren 1924 och 1926—1928 uppkomna driftöverskott
å resp. 6,270 kronor 33 öre, 14,260 kronor 33 öre, 15,137 kronor 38
öre och 5,318 kronor 5 öre använts till likviderande av räntor samt att något
driftöverskott för år 1925 ej uppkommit.

§ 2.

Bolaget har under år 1928 ej verkställt någon inbetalning å sitt statslån.
Skulden for lånet, som vid årets början uppgick till 836,747 kronor 77 öre
hade till följd därav vid årets slut stigit till 871,201 kronor 58 öre, varav
180,488 kronor 76 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret under innevarande år uppdragit åt
en representant för verket att jämte i järnvägsekonomiska frågor sakkunnig
person verkställa undersökning av järnvägsbolagets ekonomiska ställning,
avlämnade granskningsmännen under sistlidna oktober till riksgäldskontoret
en redogörelse, däri de — under hänvisning jämväl till en i juni 1925 avlämnad
promemoria i samma ämne — anförde följande:

»Eksjö—Österbymo, 34,6 km. långa järnväg utgör en smalspårig tillförsel
led till Nässjö—Oskarshamns normalspåriga järnväg. Koncession å järn -

— 175 —

den 31 december 1928.

Skulder:

Statslånet: kapital............................................ Kr. 629,563: 85

ränta ....................... „ 147,768: 97

överränta............................ „ 7,063: 76

anståndsränta ................... „ 86,805: — Kr. 871,201: 58

Aktiekapitalet ............................................................... „ 707,800: —

Reservfonden............................................................................... „ 10,000: —

Förnyelsefonden.......................................................................... „ 65,400: 87

Svenska järnvägarnas arbetsgivareförening.............................. „ 2,000: —

Kungl, järnvägsstyrelsen.......................................................... „ 964: 42

Diverse personer ............................. „ 4,153: 06

Inköp av materiel................................................. „ 20,000: —

Summa Kr. 1,681,519: 98

vägen gavs år 1910 och banan öppnades för allmän trafik i slutet av år 1915.
För järnvägens anläggning har beviljats ett lån ur allmänna järnvägslånefonden
å 643,000 kronor.

Under de första trafikåren till och med år 1920, då trafiken var livlig och
en hög taxa kunde tillämpas, erhöllos relativt goda driftresultat. Förfallande
räntor kunde likvideras och avsättningar till egna fonder kunde göras med
tillsammans 107,400 kronor. Ar 1921 förändrades läget och bolagets rörelse
har därefter årligen gått med förlust. Senaste fem år lia lämnat nedan
angivna resultat.

Ar	Inkomster	Utgifter, utom räntor	Driftöverskott eller drift-förlust (—)	Räntor	Förlust
		K — r -	o — n —	o — r
1924 .	113,088	106,818	6,270	27,914	21,644
1925	107,043	109,134	-2,091	29,390	31,481
1926 .	........................ 109,752	95,491	14,261	30,849	.16,588
1927.	110,460	95,323	15,137	31,706	16,569
1928	... 98,701	93,383	5,318	33,001	27,683
	Summa 1924-1928 539,044	500,149	38,895	152,860	113,965

Bruttoinkomsternas ovan framträdande minskning beror huvudsakligen,
såsom framgår av nedanstående uppgifter, på nedgång i trafiken.

— 176

Antal

resande

1924 ................................. 19,800

1925 ................................ 19,200

1926 ................................ 17,200

1927 ................................ 15,000

1928 ............................. 13,100

Inkomst av	Ton il- och fraktgods	Inkomst av
persontrafik kronor	godstrafik kronor
26,300	18,900	83,300
23,700	18,100	80,100
21,500	19,700	85,100
20,800	20,700	86,400
19,600	18,100	76,400

Persontrafiken visar stadig minskning, givetvis beroende på motortrafikens
stegring. Godstrafiken har i tontal räknat hållit sig bättre, men vissa avgifter
ha måst något sänkas, främst av den anledningen att konkurrens med flottled
till sjön Sommen finnes. 1928 års trafik var särskilt svag.

I driftkostnaderna inträdde år 1926 en betydlig nedgång. Därefter ha de
kunnat endast obetydligt nedbringas. Av den utredning, som byråchefen
G. Englund verkställt och den 16 september 1929 avgivit till riksgäldskontoret,
framgår ock, att nya besparingar i driftkostnaderna icke kunna förväntas.

Skillnaden mellan järnvägens inkomster och utgifter utom räntor har i
medeltal för de tre senaste åren utgjort något över 11,000 kronor. Det senaste
året erhölls emellertid ett driftöverskott av endast 5,318 kronor, och att döma
av resultatet för första halvåret 1929 synes man icke kunna beräkna bättre
resultat för nu löpande år. Några avskrivningar eller häremot svarande
avsättningar till förnyelsefond hava icke gjorts under nämnda år. De ekonomiska
framtidsutsikterna för bolaget äro sålunda föga lovande, och det i
järnvägen nedlagda statskapitalet torde få anses till åtminstone större delen
förlorat.

Balansräkningen visar vid 1928 års utgång följande ställning.

Tillgångar.

Järnvägsanläggningen med rullande materiel och inventarier Kr.	1,455,900	—
Förråd m. m....................			3,600	—
Diverse tillgångar...........			7,000	—
I bank och kassa............			46,705	—
Balanserad förlust.................................		.................... >>	168,315	—
		Summa Kr.	1.681,520	—
Skulder.
Statslånet: kapital, ej förfallet	.......... Kr.	603,908: —
» , förfallet		25,656: —
ränta, förfallen. .		154,833: —
anståndsränta .................		86,805: — Kr.	871,202	—
Diverse skulder			27,117	—
Eget kapital: aktiekapital	.......... Kr.	707,800: —
reservfond......................	.......... n	10,000: —	717,800	—
Förnyelsefond		...................	65,401	—
		Summa Kr.	1,681,520	—

177 —

Annuiteter å statslånet ha fullgjorts till och med år 1922. Den senaste
inbetalningen gjordes år 1927, då bolaget inreverserade 15,150 kronor, utgörande
likvid för överränta och viss mindre avräkning å 1923 års annuitet.

Då bolaget ej är skyldigt att träda i likvidation, förr än förlusten uppgår
till 478,467 kronor och då ifrågavarande förlust vid 1928 års utgång var
bokförd till endast 168,315 kronor (vilken förlust med hänsyn till anståndsräntan
kan reduceras), så är det tydligt, att tvångslikvidation ej skall behöva
inträda på många år, även örn järnvägens ekonomiska resultat ej förbättras.

Under angivna förhållanden synes bolagets skuldförhållande böra örn möjligt
snarast regleras. Ifrågasättas kan, antingen att Nässjö—Oskarshamns
järnväg inlöser banan eller mot arrende övertager banans trafikering eller
ock att statens fordran nedskrives, på villkor att intresserade kommuner och
järnvägsbolag teckna garanti för större eller mindre del av ett nedskrivet
statslån.

Du järnvägen har annan spårvidd än anförda huvudbana och då, enligt
vad av de två järnvägarnas gemensamma trafikchef upplysts, tillförseln av
trafik från Eksjö—Österbymo till Nässjö—Oskarshamns järnväg icke är synnerligt
betydande, synes man icke kunna räkna på större intresse från nämnda
huvudbanas sida för övertagande av ifrågavarande sidolinje.

De av järnvägen berörda landskommunernas intresse för järnvägen uppgives
numera efter motortrafikens tillkomst icke vara lika starkt som förr.
Aven Eksjö stads intresse för järnvägen torde vara minskat. Av aktie -

kapitalet, 707,800 kronor, hava tecknats av:

Eksjö stad................................................................................... Kr. 200,000: —

„ landsförsamling.............................................................. „ 15,000: —

Sunds kommun....................................... „ 90,000: —

Västra Ryds kommun............................................................... „ 105,000: —

Landstinget .............................................................................. „ 8,500: -

Nässjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag.............................. „ 110,000: —

Skånska Cementaktiebolaget........................ „ 60,000: —

Övriga......................................................................................... „ 119,300: —

Det bör för bolagets styrelse vara angeläget att genom en för staten antaglig
uppgörelse om skuldförhållandets reglering få bolagets ställning konsoliderad.
Vid av oss upptagna preliminära förhandlingar i frågan med
bolagets verkställande direktör och järnvägens trafikchef, ha dessa ej heller
ställt sig avvisande mot tanken på en uppgörelse. Angående grunderna för
en sådan kunde emellertid vid berörda preliminära förhandlingar enighet ej
vinnas.

Därest berörda reglering ej nu skulle komma till stånd, utan uppskjutas
till en senare tidpunkt, uppstår emellertid frågan, huruvida det icke kan vara
skäligt, att riksgäldskontoret påfordrar omedelbar inbetalning av viss del av
bolagets kontanta tillgodohavande, vilket vid 1928 års slut var upptaget till
46,705 kronor. Hur stor del därav lämpligen bör krävas, torde böra bliva
beroende av vilken användning bolaget kan visa sig hava för ifrågavarande
Rev. Ber. 1989 ang. riksgäldskontoret,. 12

— 178 —

medel, vilka i sin helhet uppkommit därigenom, att debiterade annuiteter ej
blivit likviderade.

Mot styrelsens förvaltning av Eksjö—Österbymo järnväg hava vi nu liksom
i vår utredning av år 1925 icke någon erinran.»

Sedan jämväl efter uppdrag av fullmäktige i riksgäldskontoret en trafikteknisk
undersökning av järnvägen verkställts av byråchefen i järnvägsstyrelsen
L. G. Englund, har bolaget under nästlidna november till riksgäldskontoret
ingått med framställning örn viss reglering av bolagets skuldför -

Borås—Jönköpings

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånet av år 1917:

kapital ...................

ränta ......................

överränta .................

an stånd sränta...........

Kr. 1,150,309: 35

„ 160,713: 74

„ 9,169: 06

„ 255,355: 88 Kr. 1,575,548: 03

Statslånet av år 1918:

kapital......................................................	.. Kr. 148,108: 50
ränta ....................................................	... „ 22,110: 36
överränta ...............................................	... „ 1,336: 50
anståndsränta..........................................	... „ 23,298: 61 „	194,853: 97
Aktiekapitalet ............................................		1,276,400: —
Svenska handelsbanken .......................	.................................. JJ	44,275: 35
Ulricehamns sparbank ............................	.................................. »	125,000: —
Älvsborgs läns stadshypoteksförening ..		5,816: 19
Kungl, järnvägsstyrelsen.........................		36,291: 15
Diverse personer .....................................	.................................. j»	12,265: 37
Avskrivningsfonden...................................	................................. n	37,329: 26
Reservfonden .........................................	.................................. j*	4,147: 70

Summa Kr. 3,311,927: 02

— 179 —

hållande till staten. Med anledning därav hava fullmäktige förklarat sig
beredda att tillstyrka en mycket betydande nedskrivning av skulden för statslånet
under villkor bl. a. att garanti, som av fullmäktige kunde godkännas,
ställdes för förräntning och amortering av viss del av det nedskrivna statslånet.

Därest pågående underhandlingar med av järnvägen berörda kommuner
om ställande av sådan garanti leda till resultat, torde framställning komma
att göras till Kungl. Maj:t örn proposition till 1930 års riksdag angående
ifrågavarande skuldreglering.

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ................................................ Kr. 2,508,886: 46

Rullande materiel........................................................................ „ 475,791: 74

Inventarier.................................................................................... „ 58,766: 51

Fastighet...................................................................................... „ 55,000: —

Förrådet ..................................................................................... „ 25,004: 44

Fraktfordringar ......................................................................... „ 15,203: 09

Diverse personer.......... „ 40,990: 48

Kassa............................................................................................. „ 2,708: 68

Vinst- och förlustkonto..............................................129,575: 67

Summa Kr. 3,311,927: 02

— 180 —

Utgifter år 1928:

För trafiken .................................................................................... Kr. 313,584: 36

Skatter ............................................................................................ „ 270: 59

Spårhyra.................................................................................. „ 13,500: —

Räntor ........................ „ 71,334: 93

Årets vinst .......................................................... „ 5,778: 67

Summa Kr. 404,468: 55

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen Borås—Ulricehamn ............................. Kr. 2,499,405: 42

Rullande materiel....................................................................... „ 433,791: 74

Inventarier.................................................................................... „ 78,626: lo

Järnvägsbyggnaden Ulricehamn—Jönköping........................... „ 311,416: 04

Innestående i bank..................................................................... „ 1,481,560: 77

Fastigheten Erikshill .................................................................. „ 55,000: —

Förrådet ..................................................................................... „ 16,309: 83

Fraktfordringar ......................................................................... „ 14,018: 70

Diverse personer ........................................................................ „ 22,954: 34

Kassa............................................................................................. „ 1,056: 35

Vinst- och förlustkonto............................................................... „ 123,797: —

Summa Kr. 5,037,936: 29

— 181 —

Inkomster år 1928:

Av trafiken .............................................................

Diverse inkomster....................................................

Kr. 393,174: 28
„ 11,294: 27

Summa Kr. 404,468: 55

den 31 december 1928.

Skulder:

Statslånet av år 1917:

kapital ..................................................... Kr. 1,150,309: 35

ränta ......................................................... „ 164,279: 88

anståndsränta............................................. „ 255,355: 88 Kr.

Statslånet av år 1918:

kapital .................................................... Kr. 148,108: 50

ränta ...................................................... „ 22,000: 87

anståndsränta............................................. „ 23,298: 61

Aktiekapitalet ............... „

Ulricehamns sparbank ............................................................... „

Älvsborgs läns stadshypoteksförening....................................... „

Aktieemissionen för järnvägen Ulricehamn—Jönköping ...... „

Kungl, järnvägsstyrelsen ..... „

Diverse personer........................ „

Avskrivningsfonden.................. „

Reservfonden ........................... „

1,569,945: il

193,407: 98
1,276,400: —
85,000: —
5,352: 76
1,820,118: 45
33,006: 10
13,228: 93
37,329: 26
4,147: 70

Summa Kr. 5,037,936: 29

- 182 —

§ I -

Statens ombud i bolagets revision, länsassessorn E. Lindgren har avlämnat före -

År.	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnad.	Räntor.	Amor å stats-lånet.	Av detta ering å annan skuld.
1924	64 166	S5
Tillkommer amortering	5,799	15	—	—	—	—	— —	—
Summa	69,965	50	81,701	01	5,799	15	—	—
1925 ...........	79,373	97	83,781	15	—	—	—	—
1926 .................	79,301	11	84,100	41	—	—	—	—
1927 ..............	76,156	14	86,848	77	—	—	—	—
1928 .......	90,613	60	71,334	93	2) 5,778	67	_ _	_

’) Spårhyra.

*) Till ovanstående amortering .................. Kr. 5,778; 67

har under året ytterligare amorterats...... „ 1,270: 24

varför hela amorteringen 1928 uppgår till Kr. 7,048: 91

§ 2.

Styrelsen har i sin förvaltningsberättelse för år 1928 meddelat, att, sedan
Kungl. Majit genom resolution den 21 juli 1928 förordnat, att Borås—Ulricehamns
järnvägsaktiebolag skulle benämnas Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag,
den nya firman inregistrerats i augusti samma år.

§ 3.

Bolaget har under år 1928 å sina båda statslån inbetalat sammanlagt
82,121 kronor 10 öre. Skulden för lånen, som vid årets början uppgick till
1,770,402 kronor, hade till följd därav vid dess slut nedgått till 1,763,353
kronor 9 öre, varav 212,525 kronor 56 öre voro förfallna till betalning.

- 183 —

skrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

överskott har använts eller avsatts till:

Utvidgningar och förbätt-ringar av järn-vägen, an-skaffning av förlag eller inköp av materiel med flere dylika utgifter.	Reserv- fonden.	Utdelning till aktie-ägarna.	Disposi- tions- fonden.	Annat ändamål, som bör å samman-draget upp-givas.	Summa.
—	—	—	—	—	—	—	—-	—	—	—	—
								13,500	—	101,100	16
								Avgår förlust för året	31,034	66
						Återst	ir förenämnda överskott	69,965	50
						--	-	x) 13,500	-	97,686	66
								Avgår förlust för året	18,312	69
						Återstår förenämnda överskott	79,373	97
- -								x) 13,500|—	97,600	41
								Avgår förlust för året	18,290	30
						Återstår förenämnda överskott	79,310	11
								*) 13,500	—	100,348	77
								Avgår förlust för året	24,192	63
						Återstår förenämnda överskott	76,156	14
—								:) 13,500	|-	90,613	60

§4.

Styrelsen har i sin förvaltningsberättelse för år 1928 beträffande järnvägsbyggnaden
från Ulricehamn till Jönköping meddelat, att Kungl. Maj:t medgivit,
att statens arbetslöshetskommission finge verkställa arbeten för ett belopp
av 3,2 miljoner kronor, att överenskommelse träffats örn erhållande för
järnvägens fullbordande av ett banklån å 500,000 kronor samt att aktieteckningen
under året uppbringats till 3,1 miljoner kronor. Då därigenom den
för järnvägens anläggande beräknade kostnadssumman 6,8 miljoner kronor
uppnåtts, hade Kungl. Majit genom resolution den 20 april 1928 meddelat
tillstånd till arbetets påbörjande, vilket skett den 1 juni 1928 å den förut

— 184 —

renstakade delen av linjen mellan Ulricehamn och Strängsered. Arbetet hade
sedan pågått oavbrutet jämsides med renstakningen av den övriga delen av
linjen.

A det tecknade nya aktiekapitalet hade under året inbetalats 1,820,118
kronor 45 öre.

Östra Värends

Bolagets ställning

Skulder:

1917 års statslån:

kapital......................................................	..... Kr.	780,000: —
ränta..........................		163,600: 47
överränta ............		15,465: 46
anståndsränta.......................................	..... J»	113,024: 16	Kr. 1,072,090:	09
1921 års statslån:
kapital......................................................	..... Kr.	310,000: —
ränta........................................................		50,574: oi
överränta ............................		3,333: 68
anståndsränta.....................	..... >>	44,915: 56	„ 408,823:	25
Aktiekapitalet ........................			„ 943,688:	78
Reservfonden...........................			„ 125:	—
Kronobergs läns sparbank .......................			„ 246,451:	11
Sveriges statsbanor ....................			„ 12,657:	43
Växjö—Åsheda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag .		„ 51,302:	67
Smålands enskilda bank ..........................			„ 10,000:	—
Växjö—Alvesta järnvägsaktiebolag ......			„ 138,850:	40
Växjö stads m. fl. kommuners konti			42,227:	70
Sjuk- och understödsfonden ...................			„ 34:	52
Diverse kreditorer............			„ 1,943:	72
Syllanskaffningsfonden .............................			„ 3,000:	—

Summa Kr. 2,931,194: 62

— 185 —

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Järnvägsanläggningen........

Rullande materiel...........

Inventarier och förråd ....
Trafikens uppbördskonto .

Innestående i banker.......

Hageskruvs lastplats .......

Diverse debitorer..............

Kassakonto........................

Vinst- och förlustkonto ....

Tillgångar:

............................................ Kr. 2,526,942: 36

................................. „ 26,497: 33

.............................................. „ 14,789: 05

.............................................. „ 5,153: 31

.............................................. „ 35,709: 22

.............................................. „ 181: 45

........................ Kr. 605: 45

.............................................. „ 322: 31

........................ „ 321,599: 59

Summa Kr. 2,931,194: 62

— 186 —

Omkostnadskonto
Räntor .................

Utgifter år 1928:

Kr. 133,728: 02
„ 78,532: 08

Summa Kr. 212,260: 10

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen................................................................. Kr. 2,519,794: 18

Rullande materiel...................................................................... „ 34,007: 66

Inventarier.................................................................................... „ 8,915: 98

Förråd ............................. „ 9,965: 47

Trafikens uppbördskonto........................................................... „ 4,527: 79

Innestående i banker................................................................. „ 18,024: 55

Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag.......................................... „ 51: 77

Hageskruvs lastplats konto........................................................ „ 181: 45

Diverse debitorer ...................................................................... „ 57: —

Kassakonto.................................................................................... „ 404: is

Vinst- och förlustkonto............................................................. „ 407,765: 55

Summa Kr. 3,003,695: 58

— 187 —

Av trafiken ..........

Diverse inkomster

e

Arets förlust.........

Inkomster dr 1928:

......................................................... Kr. 119,477: 66

................. ,, 6,616: 48

........................................................ „ 86,165: 96

Summa Kr. 212,260: 10

den 31 december 1928.

Skulder:

1917 års statslån:

kapital....................................................... Kr. 780,000: —

ränta ............................................ „ 202,266: 81

överränta ......... „ 24,830: 51

anståudsränta........................................ ,, 113,024: 16 Kr. 1,120,121: 48

1921 års statslån:

kapital........................................................... Kr. 310,000: —

ränta.............. „ 65,941: 41

överränta ..................................................... „ 6,261: 12

anståndsränta......................... „ 44,915: 56

Aktiekapitalet ............................................................................

Reservfonden ..........................................................................

Kronobergs läns sparbank.......................................................

Sveriges statsbanor .....................................................................

Växjö—Åsheda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag.....................

Kalmar järnvägar.......................................................................

Smålands enskilda bank.........................................................

Växjö—Alvesta järnvägsaktiebolag..........................................

Växjö stads m. fl. kommuners konti.....................................

Sjuk- och understödsfonden .................................................

Diverse kreditorer......................................................................

Syllanskaffningsfonden ...........................................................

427,118: 09
943,688: 78
125: —
221,957: 39
10,406: 93
44,574: 27
1,409: 71
10,000: —
167,626: 19
50,673: 26
35: 71
2,958: 82
3,000: —

Summa Kr. 3,003,695: 68

— 188 —

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, bankdirektör G. Svenson har avlämnat före -

År.	överskott av brutto-inkomst av trafik-inkomsten.	Räntor.	Amorf å stats-lånet.	Av detta ering å annan skuld.
1924	14,068
1925	21,509	—
1926 ..	30,087	—						—
1927	23,051	—	—	—	—	—	J) 10,713	89
1928	2)					—

*) Debiterad hyra för rullande materiel under år 1923: skuld till Väsjö—Åsheda—Hults freds

järnvägsaktiebolag.

») Driftförlust: Kr. 7,634: -.

§2.

Bolaget har under år 1928 icke verkställt någon inbetalning å sina statslån.
Skulden för lånen, som vid årets början uppgick till 1,480,913 kronor 34
öre, hade till följd därav vid årets slut stigit till 1,547,239 kronor 57 öre,
varav 308,709 kronor 83 öre voro förfallna till betalning.

§ 3.

I sin år 1928 avgivna berättelse lämnade revisorerna en redogörelse för
en av en representant för riksgäldskontoret jämte i järnvägsekonomiska frågor
sakkunnig person verkställd undersökning av järnvägsbolagets förvaltning
och ekonomiska ställning. Sedermera hade berörda utredningsmän utarbetat
förslag till reglering av bolagets skuldförhållande till staten, enligt vilket
statens fordran hos bolaget på grund av två utlämnade lån, uppgående vid
1927 års slut till sammanlagt 1,480,913 kronor 34 öre, skulle nedskrivas till

550,000 kronor, uppdelade å två lån, varav det ena, nr 1, å 250,000 kronor
och det andra, nr 2, å 300,000 kronor. Av dessa båda lån skulle det såsom
nr 1 betecknade förräntas och amorteras enligt i förslaget närmare angivna
grunder fr. o. m. den 1 januari 1930, medan bolaget icke skulle vara skyldigt
att erlägga ränta eller amortering å lånet nr 2, förrän och i den mån
riksgäldskontoret funne, att med hänsyn till bolagets ekonomiska ställning
annuitet enligt samma grunder som för lån nr 1 skäligen borde påfordras.
Såsom säkerhet för lånet nr 1 skulle bolaget till staten överlämna inteck -

— 189 —

skrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

överskott har använts eller avsatts till:

Utvidgningar och förbätt-ringar av järn-vägen, an-skaffande av förlag eller inköp av materiel m. fl. dylika utgifter.	Reserv- fond.	Utdelning till aktie-ägarna.	Dispositions fond.	-	Annat ända-mål, som bör i samman-draget upp-givas.	Summa.
14,068										14,068	—
21,509	—									21,509	—
30,087	—	—	—	—	—	—	—	- -	—	30,087	—
12,337	il	- -								23,051

ningar med bästa förmånsrätt i järnvägen samt ställa den ytterligare säkerhet,
som av riksgäldskontoret kunde godkännas, för behörig förräntning och
amortering av lånet. Såsom säkerhet för lånet nr 2 skulle staten erhålla
inteckningar i järnvägen, liggande efter inteckningar å sammanlagt 500,000
kronor. De mellan inteckningar för lån nr 1 och lån nr 2 liggande inteckningarna
å tillhopa 250,000 kronor skulle bolaget däremot själft under visst,
i förslaget angivet villkor få disponera för att lämnas såsom säkerhet för
bolagets andra skulder.

Sedan berörda förslag underställts järnvägsbolaget, hade bolaget förklarat
sig icke kunna anskaffa i förslaget förutsatt ytterligare säkerhet, med
mindre de kommuner, som på grund av aktieteckning vore intressenter i
järnvägen, iklädde sig borgen såsom för egen skuld för så stor del av lånet,
som motsvarade varje kommuns aktieteckning i förhållande till sammanlagda
beloppet av samtliga kommunala aktieteckningar i järnvägen. Sedan
bolaget för ändamålet hänvänt sig till ifrågavarande kommuner, hade enligt
till riksgäldskontoret sedermera ingånget meddelande stadsfullmäktige i Växjö
under angivna villkor bifallit bolagets framställning, fullmäktige i Dädesjö
kommun för tecknande av borgen krävt avskrivning av bolagets samtliga
skulder utöver lånet nr 1, vid frågans behandling av fullmäktige i Lenhovda
kommun erforderlig majoritet för beslut örn bifall till framställningen ej uppnåtts
samt fullmäktige i Älghults kommun beslutat avslå framställningen. I

I september 1929 inkom till riksgäldskontoret en framställning från järnvägsbolaget,
däri på anförda skäl hemställdes örn sådan modifikation i ovan -

— 190 —

intagna förslag, att lånet nr 1 bleve minskat till om möjligt 200,000 kronor
samt lånet nr 2 eftergivet eller, därest detta ej kunde bifallas, nedsatt till
lägsta möjliga belopp.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava under nästlidna november meddelat
bolagets styrelse, att fullmäktige funnit sig ej kunna bifalla berörda framställning,
men samtidigt förklarat sig antaga som möjligt, att såväl bolaget
som vederbörande kommuner för sin del skulle godkänna det av fullmäk -

Ruda—Älghults

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånet av år 1919:

Kapital ..................................................... Kr. 1,525,000: —

Ränta ........................................................ „ 291,152: 91

Överränta............................................. „ 24,205: 05 Kr.

Anståudsränta å statslånet Kr. 189,715: 62
Statslånet av år 1924:

Kapital ........................................................ Kr. 224,000: —

Ränta ........................................................... „ 15,817: oi

Överränta................ „ 275: 35

Aktiekapitalet ............................................................................. „

Utestående skulder ..................................................................... „

Låu av Oskarshamns stad......................................................... „

Fraktskulder........................................................................... „

1,840,357:

240,092:

1,525,000:

238,307:

45,139:

74:

96

36

72

59

54

Summa Kr. 3,888,972: 17

Utgifter år 1928:

För trafiken .............................................................................. Kr. 108,242: 71

Hyra för rullande materiel......................................................... „ 31,592: 94

Räntor (statslånets anståndsränta Kr. 17,571: 52)..................... „ 121,477: 60

Skatter................................................................................. „ 18: 97

Summa Kr. 261,332: 22

— 191 —

tiges utredningsmän framlagda förslaget samt anhållit örn slutligt besked i
frågan före innevarande månads utgång.

Genom bolagets försorg har järnvägens realisationsvärde uppskattats till
199,530 kronor. Detta belopp har emellertid av överingenjör Hj. Fogelmarck,
som av fullmäktige anmodats granska berörda värdering, blivit höjt till 218,340
kronor. Värdet av verkställd amortering å viss bolagets rullande materiel
hade i intetdera fallet medräknats.

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Banbyggnaden och husbyggnader.................

Inventarier........................................................

Kassabehållning................................................

Fraktfordringar ................................................

Balanserade förluster.......................................

1927 års förlust...............................................

Kr. 3,241,124: 71

„ 16,645: 24

„ 58: 94

„ 4,917: 45

„ 482,757: 80

„ 143,468: 03

Summa Kr. 3,888,972: 17

Inkomster år 1928:

Av trafiken .....................

Diverse inkomster...........

Ersättning av postverket
Arets förlust....................

............ Kr. 100,489: 70

............. „ 240: -

............. „ 5,955: —

............. „ 154,647: 52

Summa Kr. 261,332: 22

— 192 —

Bolagets ställning

Tillgångar:

Banbyggnaden och husbyggnader........................	..................... Kr.	3,241,124:	71
Inventarier...............................................................	•..................... »I	16,830:	14
Kassabehållning......................................................	■..................... n	2,097:	16
Fraktfordringar ......................................................	..................... >>	1,322:	65
Balanserade förluster.............................................	..................... >>	626,225:	83
1928 års förlust......................................................	..................... j»	154,647:	52

Summa Kr. 4,042,248: oi

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, länsnotarien H. Hultkrantz har meddelat,
att något överskott av bruttoinkomst över trafikkostnad ej uppkommit
under något av de senaste fem åren.

§2.

Bolaget har under år 1928 icke verkställt någon inbetalning å sina båda
statslån. Skulden för lånen, som vid 1928 års början utgjorde 2,270,165
kronor 94 öre, hade till följd därav vid årets slut stigit till 2,374,579 kronor
35 öre, varav 427,446 kronor 21 öre voro förfallna till betalning.

193 —

den 31 december 1928.

Skulder:

Statslånet av år 1919:

Kapital .............................................. Kr. 1,525,000: —

llän ta ................................................... „ 366,666: 51

Överränta.......................................... „ 41,028: 50 Kr.

Anståndsränta å statslånet Kr. 189,715: 62
Statslånet av år 1924:

Kapital .................................................. Kr. 224,000: —

Ränta .................................................. „ 26,952: 74

Överränta................................................ „ 1,215: 98

___:_

Aktiekapitalet ........................................................................ „

Utestående skulder ................................................................. „

Lån av Oskarshamns stad ............................................. „

Fraktskulder....................................................................

1,932,695: oi

252,168: 72
1,525,000: —
284,510: 59
47,847: 96
25: 78

Summa Kr. 4,042,248: oi

§ 3.

Järnvägen har även under år 1928 trafikerats av Ruda—Finsjö—Oskarshamns
järnvägsaktiebolag. Såsom av förestående räkenskapsutdrag framgår,
har resultatet av järnvägsdriften jämväl under nämnda år varit mycket otillfredsställande.

§4.

I fråga örn resultatet av en i nästföregående års revisionsberättelse omförmäld
utredning angående reglering av Ruda—Finsjö—Oskarshamns och
Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten samt vad
i följd därav inträffat få revisorerna hänvisa till i denna berättelse lämnade
uppgifter rörande förstnämnda bolag.

Be,v. Ber. 19X9 ang. riksgäldskontoret.

13

— 194 —

Vimmerby—Y dre

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånet: kapital ......................................... Kr. 825,000: —

ränta ............................................ „ 41,801: 97

överränta................................... „ 24: 95

anståndsränta ............................. „ 73,276: 95 Kr. 940,103: 87

Aktiekapitalet ........................................................................... „ 771,200: —

Summa Kr. 1,711,303: 87

Utgifter år 1928:

Räntor.............................................................................................. Kr. 42,650: 70

Administrationskostnader .............................................................. 844: 44

Summa Kr. 43,495: 14

Tillgångar:

Järnvägsbyggnaden..........................................................

Inventarier.........................................................................

Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag..
Skulder över tillgångar.....................................................

Bolagets ställning

Kr. 1,566,939: 62

„ 7,865: 28

„ 20,163: 04

„ 140,824: 70

Summa Kr. 1,735,792: 64

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, landssekreteraren E. T. Lidman har
avlämnat föreskrivet räkenskapssammandrag för de senaste fem åren, utvisande,
att överskottet av bruttoinkomst över trafikkostnad utgjort resp. 7,785
kronor 68 öre, 14,136 kronor 83 öre, 11,472 kronor 94 öre, 15,656 kronor 7 öre
och 19,127 kronor 82 öre samt att dessa belopp använts till räntor.

§ 2.

Bolaget har under år 1928 å sitt statslån inbetalat 18,306 kronor 8 öre.
Skulden för lånet, som vid samma års början utgjorde 940,103 kronor 87 öre,
hade vid årets slut stigit till 964,592 kronor 64 öre, varav 28,644 kronor 81
öre voro förfallna till betalning.

— 195 —

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsbyggnaden................................................................... Kr. 1,567,069: 89

Inventarier ............................................................................... „ 8,626: 08

Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag ......... „ 18,306: 08

Skulder över tillgångar............................................................... „ 117,301: 82

Summa Kr. 1,711,303: 87

Inkomster år 1928:

Trafikinkomster, utgörande 30 procent av totala trafikinkomsterna
............................................................................................ Kr. 18,612: 26

Diverse inkomster ...................................................................... „ 1,360: —

Förlust för året.............................................................................. „ 23,522: 88

Summa Kr. 43,495: 14

den 31 december 1928.

Statslånet: kapital .........

ränta .............

överränta .....

anståndsränta

Aktiekapitalet

Skulder:

............... Kr. 825,000: —

................ „ 65,124: 51

............... „ 1,191: 18

....... „ 73,276: 95 Kr. 964,592: 64

............................................ „ 771,200: -

Summa Kr. 1,735,792: 64

§ 3.

Såsom revisorerna meddelade i sin nästföregående år avgivna berättelse,
hade fullmäktige i riksgäldskontoret i november 1928 uppdragit åt en representant
för verket att jämte i järnvägsekonomiska frågor sakkunnig person
verkställa en granskning av bolagets förvaltning och ekonomiska ställning.
Efter fullgjort uppdrag avlämnade granskningsmännen under sistlidna juni
en redogörelse, däri de anförde följande.

».Järnvägen Vimmerby—Ydre, för vilken koncession meddelades år 1908,
öppnades den 11 oktober 1924 för allmän trafik. Banan är 30 kilometer lång
och har en spårvidd av 0,889 meter. Ägare till järnvägen är Vimmerby—
Ydre järnvägsaktiebolag. Banan trafikeras emellertid enligt en överenskommelse,
för vilken i det följande skall närmare redogöras, av Norsholm—

196 —

Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag. För järnvägsanläggningen hava ur
allmänna järnvägslånefonden beviljats två lån om sammanlagt 825,000 kronor.
Balansräkningen per 31 december 1928 visar följande ställning.

Tillgångar.

Järnvägsanläggning och inventarier ..................................... Kr. 1,574,804: 90

Fordran av Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag.
.......................... „ 20,163: 04

Balanserad förlust ............................................................... „ 140,824: 70

Summa Kr. 1,735,792: 64

Skulder.

Statslån................... Kr. 964,592: 64

Aktiekapital .............................................................................. „ 771,200: —

Summa Kr. 1,735,792: 64

Ett belopp, svarande mot bolagets ovan angivna fordran hos det arrenderande
bolaget, har i februari 1929 blivit inbetalt till riksgäldskontoret i avräkning
på förfallna annuiteter å statslånet.

Järnvägens bruttoinkomster hava under de gångna trafikeringsåren uppgått
till följande belopp:

Ar 1925 ..........................	........................... kronor 47,124 per	km.	kronor 1,571
„ 1926 .......................	......................... „ 49,475 „	99	„ 1,649
„ 1927 .....................	......................... „ 53,555 „	99	„ 1,785
„ 1928 .........................	.......................... » 63,400 „	99	„ 2,113

Inkomsterna å järnvägen hava, som härav framgår, icke varit stora. Utvecklingen
går emellertid i gynnsam riktning; försågningsrörelse har upptagits
längs banan och man kan emotse en väsentlig stegring av trafiken, särskilt
av det skäl att väntade större avverkningar ännu icke kommit till stånd vid
de virkesrika kronoskogar, som järnvägen genomlöper till en tredjedel av
sin längd. Omkring fem sjättedelar av trafikinkomsterna hänföra sig till
godstrafiken, som huvudsakligen omfattar transport av trävaror.

Till grund för järnvägens trafikförhållanden ligger en under järnvägens
byggande med Norsholm—Västervik—Hultfreds järnvägsaktiebolag träffad
överenskommelse, som i avskrift närlägges. *) Överenskommelsen har sedermera
utvidgats till att avse såväl person- som godstrafik och gäller enligt
uppgift tills vidare med 3 månaders uppsägning. Enligt densamma skola
järnvägens driftkostnader av det trafikerande bolaget bestridas med 70 procent
av inflytande trafikinkomster och återstående 30 procent inbetalas till
ägandebolaget, som därmed har att så långt tillgångarna räcka gälda skatter,
styrelse- och revisionskostnader, avgifter till olycksfalls- och assuransföreningar
samt annuiteter å statslånet.

0 Här ej medtagen.

— 197 —

Bolagets vinst- och förlusträkning visar för olika år nedan angivna resultat.

	Trafikinkom-	U t g i	f t e r
År	sfer (netto)	Administra-
och diverse	tionskost-	Räntor	Förlust
	inkomster	noder m. m.
	K	— r — o	— n — o	— r
1925 ...................................	............. 14,977	840	39,214	25,077
1926 ...................................	............ 15,726	4,253	39,992	28,519
1927 ...................................	........... 16,906	1,250	41,447	< 25,791
1928 ................................	............. 19,972	844	42,651	23,523
S:a 1925-1928............	............. 67,581	7,187	163,304	102,910

Då årliga förluster uppkommit, hava annuiteterna å statslånet, 44,550 kronor,
att betalas den 1/1, icke kunnat i sin helhet erläggas. Efter utgången av
den tid, för vilken anståndsränta blivit medgiven, har emellertid till riksgäldskontoret
inbetalts:

den 22/4 1927 kronor 38,270: 83
„ u/8 1928 „ 18,306: — och

„ 22/2 1929 „ 20,163: 04

Summa kronor 76,739: 87

De gjorda inbetalningarna motsvara vad bolaget erhållit i inkomst efter
avdrag av administrationskostnader och med tillägg av värdet för av det
arrenderande bolaget övertagna byggnadsmaterialier.

Järnvägsbolagets skuld å statslånet uppgick den 1 april 1929 till 955,659
kronor 10 öre, fördelade på följande sätt:

Förfallen Icke förfallen

skuld skuld

Kronor

Kapital........................ 6,765: — 818,235:

Ränta......................................................................... 46,842: 99 10,227: 94

Överränta .................................................................. 311: 22

Anståndsränta ............................................................— 73,276: 95

Summa 53,919: 21 901,739: 89

Vad ovan anförts och vad i övrigt framkommit vid vår inspektion av
banan har icke givit anledning till erinran.

Arrendeavtalet, vilket för bolagets långivare är av den största betydelse
och därför kan synas hava bort underställas riksgäldskontorets prövning,
torde få anses för den arrenderade banan förmånligt, enär det är grundat
på en driftkostnadsprocent av 70, medan ungefär motsvarande utgiftsprocent
för enskilda järnvägar år 1927 uppgick till 77,8. Detta innebär emellertid
icke, att banans arrendering enligt träffat avtal behöver medföra förluster
för Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnväg och för denna järnväg vara
oförmånligt. Dels kan nämligen trafikeringen å en ny bana ordnas efter
enklare och mera kostnadsbesparande principer, än som i regel tillämpas vid

— 198 —

äldre järnvägar av motsvarande standard, och dels tillför den nya järnvägen
så avsevärda trafikinkomster till den arrenderande banan, att även en relativt
stor direkt förlust på trafikeringen skulle kunna täckas härav.

I betraktande av arrendevillkorens beskaffenhet hava vi saknat anledning att
ingå på närmare prövning av formerna för banans trafikering och av de i
viss mån härav beroende verkliga driftkostnadernas storlek, men kunna dock
som vår allmänna uppfattning uttala, att nyare principer för vinnande av
driftkostnadsbesparing vid mindre järnvägar äro i stor utsträckning tilläm -

Norsholm—Västervik— Hultsfreds

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånet nr 1, kapital....................................................... Kr. 1,718,828: 72

>. nr 2, „ „ 3,325,974: 29

Kalmar läns norra landsting ......................................... „ 1,395,378: 33

Aktiekapitalet ......................................................................... „ 2,273,765: 90

Diverse kreditorer................................................................. „ 110,296:99

Reservfonden....................................................................... „ 35,000: —

Disponibla medels konto............................................... „ 255,913: 27

Trafiköverskott för år 1927........................................... „ 85,989: 81

Summa Kr. 9,201,147: 31

Utgifter år 1928:

För trafiken ...............................................................................Kr. 1,479,439: 46

Räntor ........................................................................................ „ 247,852: 10

Skatter ........................................................................................ „ 580: 17

Förluster.............................................................................. „ 2,637: 60

Trafiköverskott för år 1928 ........... „ 129,839: 54

Summa Kr. 1,860,348: 87

— 199 -

pade. Mot de administrationskostnader, som ägandebolaget självt har att
bära, är slutligen intet att erinra. Arvoden till styrelseledamöter och revisorer
äro anpassade efter det med uppdragen förbundna relativt obetydliga
arbetet och utgå med 100 resp. 50 kronor till var och en.

Som sammanfattning av det anförda få vi slutligen uttala, att enligt vår
uppfattning nu tillämpat trafikeringsavtal är väl avvägt ur båda parternas
synpunkt och att någon erinran ej skäligen kan göras mot att de för åren
1927 och 1928 förfallna annuiteterna icke blivit till fullo inbetalda.

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen..........

Rörlig materiel ................

Inventarier..........

Förrådseffekter.......................

Aktier i främmande järnväg.

Innestående å bankräkningar

Diverse debitorer ..................

Kassabehållning................

........... Kr. 6,507,685: 97

.............. „ 1,840,983: 98

... ......... „ 156,458: 38

.............. „ 160,047: 42

......... „ 52,500: —

.............. „ 371,223: 03

.............. „ 102,124: 79

.............. „ 10,123: 74

Summa Kr. 9,201,147: 31

Inkomster år 1928:

Av trafiken............

Diverse inkomster

... Kr. 1,811,297: oi
... „ 49,051: 86

Summa Kr. 1,860,348: 87

— 200 -

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen.....................................

Rörlig materiel .............................................

Inventarier...........................................

Förrådseffekter

Aktier i främmande järnväg..........................

Innestående å bankräkningar
Diverse debitorer

Kassabehållning......................................

Bolagets ställning

............. Kr. 6,529,777: 54

........... „ 1,846,203: 98

............. „ 154,839: 80

............. „ 156,396: 46

........... „ 52,500: —

........... 4*8,046: 17

............ „ 93,147: so

............. „ 21,585: 72

Summa Kr. 9,312,497: 47

§ I Statens

ombud i bolagets revision, t. f. länsassessorn J. W. Cederblad har
så lydande:

	Överskott av
År.	bruttoinkomst
	över trafik-
	kostnader.	Räntor.

1924

1925

1926

1927

1928

496,630	17	235,224	16
377,661	55	232,004	45
417,565	68	254,855	66
502,985	41	251,439	94
338,254	51	247,852	10

§ 2.

Statens ombud har meddelat, att bolagets betalningsskyldighet till staten
under år 1928 blivit fullgjord. Bolagets skuld för dess båda statslån, som
vid årets början uppgick till 5,044,803 kronor 1 öre, hade till följd därav
vid samma års slut nedgått till 5,009,161 kronor 99 öre.

— 201 —

den 31 december 1928.

Skulder:

Statslånet nr 1, kapital .........

» nr 2, „ ..........

Kalmar läns norra landsting

Aktiekapitalet ......................

Diverse kreditorer ...............

Reservfonden ........................

Disponibla medels konto.......

Trafiköverskott ........................

............. Kr. 1,699,642: 36

............. „ 3,309,519: 68

............. „ 1,391,025: 43

............. „ 2,273,765: 90

............. „ 131,801: 53

............. „ 45,000: —

............. „ 331,903: 08

......... „ 129,839: 54

Summa Kr. 9,312,497: 47

avlämnat föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren,

Av detta överskott har använts eller avsatts till:

Amor å stats-lån.	tering å annan skuld.	Utvidgningar och förbätt-ringar av järnvägen, an-skaffande av förlag eller inköp av material ier m. m.	Reserv- fond.	Utdelning till aktieägare.	Dispositions- fond.	Summa.
29,626	23	99,928	92	1,500		13,100				117,250	86	496,630	17
31,027	09	5,800	61	66,011	58	9,900	—	—	—	32,917	82	377,661	55
32,494	38	7,989	55	4,481	50	12,000	—	—	—	105,744	59	417,565	68
34,031	25	9,739	17	121,785	24	10,000	—	—	—	75,989	81	502,985	41
35,641	02	4,352	90	27,311	57	15,000	—	—	—	8,090	92	338,254	51

§ 3.

Bolagsstämman har år 1928 beslutat att disponera till stämmans förfogande
stående vinstmedel, 129,839 kronor 54 öre, sålunda, att till reservfonden av
sattes 15,000 kronor, till disponibla medels konto överfördes 8,096 kronor 92
öre samt å järnvägsanläggningen och rörlig materiel avskrevs resp. 29,777
kronor 54 öre och 76,965 kronor 8 öre.

— 202

Mellersta Östergötlands

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, länsnotarien A. Pehardt har avlämnat före -

År.	Överskott av bruttoinkomst över trafik-kostnad.	Räntor.	Av detta Reserv- fonden.
1924 ...............................................	182,414	40	181,055	38
1925 ....................................................	178,599	69	2) 178,599	69	•	—
1926 .........................................................	103,159	32	4) 103,159	32		—
1927 ........................................................	128,217	14	6) 128,217	14		—
7n 1927—3 V12 1928 ...............................	132,262	71	7) 132,262	71		—

*) Till 1925 års vinst- och förlustkonto ................................................... Kr. 1,359: 02

s) Hela räntebeloppet utgör ................................................................. Kr. 183,624: 36

3) Täckes av å vinst- och förlustkonto sedan år 1924 kvarstående vinst.

4) Hela räntebeloppet utgör .................................................................. Kr. 180,833: 89

5) Härav täcka å vinst och förlustkonto kvarstående vinstmedel från 1925 Kr. 60,313: 19

§ 2.

Såsom revisorerna tidigare meddelat, hade bolaget i oktober 1927 beslutat
att träda i likvidation. Sedermera hade Kungl. Majit genom resolution den
24 maj 1928 i enlighet med riksdagens beslut medgivit, att bolagets skuld
på grund av statslånet finge till det belopp, vartill skulden, inberäknat anståndsräntan,
uppginge vid tidpunkten för genomförandet av en planerad
rekonstruktion, bilda ett nytt lån. En förutsättning för berörda medgivande
vore, att rekonstruktionen, innebärande bl. a. rörelsens övertagande av ett
nytt bolag med ett aktiekapital, bildat genom överflyttning till aktier av en
väsentlig del av företagets skulder, genomfördes senast den 31 december 1929.

Ett nytt bolag, benämnt Mellersta Ostergötlands nya järnvägsaktiebolag,
konstituerades den 19 september 1928, varvid godkändes avtal av innehåll,
att det nya bolaget skulle övertaga det gamlas rörelse samt tillgångar och
skulder, räknat från den 1 januari 1929. Kungl. Majit fastställde den 9
november 1928 ordning för det nya bolaget och godkände den skedda överlåtelsen.

Mellersta Ostergötlands nya järnvägsaktiebolag har sedermera till riksgäldskontoret
avlämnat skuldförbindelse å 236,037 kronor 53 öre jämte 4 1/2 pro -

— 203 —

järnvägsaktiebolag.

skrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

överskott har	använts eller avsatts till:
Dispositions- fonden.	Annat ändamål, som bör å samman-draget upp-givas.	Summa.		Å årsrörelsen uppkommet underskott.	Anm.
—	—	*) 1,359	02	182,414	40	3) 5,024	—	[Föreskriven amortering å stats-ioch obligationslån har verk-
- -	—	- -	—	178,599	69	67	(ställts.
—	—	—	—	103,159	32	5) 77,674	27	[Föreskriven amortering å stats-
- -	—	- -	—	128,217	14	29,287	42	< och obligationslånen har icke
—	—	— —	—	132,262	71	54,234	49	(kunnat fullgöras.

®) Hela räntebeloppet utgör .................................................................. Kr. 157,504: 56

7) Hela räntebeloppet utgör .......................................................... ... Kr. 186,497: 20

Anin. Siffrorna för år 1927 avse tiden V1—31/io, alldenstund järnvägsbolaget fr. o. m. Vu 1927
trätt i likvidation. Likvidationen bar pågått t. o. m. 31,12 1928.

cent ränta fr. o. m. den 1 januari 1929. Enligt skuldförbindelsen, som avfattats
i överensstämmelse med av riksdagen och Kungl. Majit för reglering
av skuldförhållandet på grund av statslånet fastställda villkor och bestämmelser,
skall annuitet å det nya lånet tillsvidare erläggas å endast halva
lånebeloppet och första gången inbetalas den 31 december 1929, varemot å
den andra hälvten av lånet annuitet skall utgå först fr. 0. m. början av det
år, av vars inkomst utdelning å preferensaktier i det nya bolaget blivit beslutad,
eller från en tidigare tidpunkt, därest gällande bestämmelser om samtrafiksvägarna
ändras på visst angivet sätt. Till säkerhet för utbekommande
av statens fordran hava pantsatts fem inteckningar, var och en å 50,000
kronor, i bandelen Vadstena—Ödeshög jämte hamnspår till Hästholmen med
förmånsrätt framför varje annan fordran. Sedan samtliga bolaget tillhöriga
bandelar sammanslagits till en järnvägsenhet, må nyssnämnda inteckningar
utbytas mot inteckning i berörda järnvägsenhet med förmånsrätt näst efter
inteckningar för ett obligationslån å högst 1,200,000 kronor; och skola såsom
ytterligare säkerhet för statslånet till riksgäldskontoret avlämnas inteckningarna
för obligationslånet, i den mån de genom avbetalningar å detta bliva
frigjorda.

204 —

Hässleholm—Markaryds

Bolagets ställning

1890 års statslån:

kapital ...........................

ränta ..............................

anståndsränta..................

1919 års statslån: kapital

Aktiekapitalet .....................

Reservfonden ...................

Dispositionsfonden ...........

Avskrivningsfonden ...........

Vinst- och förlusträkning...

Skulder:

................ Kr. 239,376: 80

................ „ 2,663: 07

............ „ 14,464: 55 Kr. 256,504: 42

............................................ „ 382,357: 50

........................................... „ 323,000: —

............................................ „ 64,600: —

.......................................... „ 265,000: —

.......................................... „ 360,438: 96

.................... „ 20,600: 31

Summa Kr. 1,672,501: 19

Utgifter år 1928:

För trafiken .................................................................

Avskrivningar.................................................................

Skatter............................................................................

Räntor ............................................................................

Förlust å automobiltrafiken ........................................

Avskrivning å automobilen ......................................

Nedskrivning å aktier i Markaryd—Veinge järnväg
Arets vinst............................................................

.............. Kr. 283,665: 57

............. „ 25,209: 45

............. „ 1,697: 74

............. „ 25,944: 21

............. „ 1,057: 07

............. „ 340: 13

............. „ 659: 70

............. „ 37,816: 82

Summa Kr. 376,390: 69

Bolagets ställning

Järnvägsanläggningen .....

Rullande materiel................

Inventarier.........................

Automobilen.....................

Aktier i Markaryd—Veinge

järnvägsaktiebolag ...........

Materiali er..........................

Fraktfordringar ...................

Diverse personer ..................

Innestående i banker..........

Förskottskassan ...................

Tillgångar:

............................................... Kr. 1,292,969: 99

.................................................... „ 247,253: 77

..................................................... „ 41,074: 29

................................................ „ 6,373: 75

och Kristianstad—Hässleholms

.................................................... „ 1,695: 85

..................................................... „ 48,824: 85

................................................. „ 1,383: 08

.................................... „ 471: 78

...................................................... „ 83,464: 05

Summa Kr. 1,723,512: 41

- 205 —

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ............................................................... Kr. 1,292,969: 99

Rullande materiel........................................................................ „ 247,253: 77

Inventarier och materialier....................................................... „ 67,232: 59

Innestående i banker.................................................................. „ 60,615: 77

Aktier i Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag ..................... „ 733: —

Förskottskassan .......................................................................... „ 1,200: —■

Diverse personer ....................................................................... „ 1,389: 68

Trafikfordran .............................................................................. „ 1,106: 39

Summa Kr. 1,672,501: 19

Inkomster år 1928:

Av trafiken .................................................................................... Kr. 374,131: 55

Extra inkomster.............................................................................. „ 2,259: 14

Summa Kr. 376,390: 69

den 31 december 1928.

Skulder:

1890 års statslån:

kapital ......................................................... Kr. 229,948: 76

ränta ............................................................ „ 2,558: 18

anståndsränta ..................................... „ 14,464: 55 Kr. 246,971: 49

1919 års statslån: kapital ....................................................... „ 379,875: 38

Aktiekapitalet ............................................................................ ,, 323,000: —

Reservfonden ........................................................................... ,, 64,600: —

Dispositionsfonden ................................................................... „ 275,000: —

Avskrivningsfonden................................................................... „ 385,648: 41

Vinst, överförd från föregående år......................................... „ 10,600: 31

1928 års vinst............................................................................. „ 37,816: 82

Summa Kr. 1,723,512: 41

— 206 —

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, extra länsnotarien S. Sandwall har avlämnat
lydande:

År.

1924 ..............................................

1925 ...............................................

1926 ...............................................

1927 ..............................................

1928 ...............................................

*) Skatter .................. Kr. 1,697: 74

Avskrivningar......... „ 26,209: 28

Årets vinst ....... „ 37,816: 82

Summa Kr. 65,723: 84

Överskott
av brutto -

inkomst
över trafik -

Räntor.

kostnad.

101,067	—	34,538	10
83,638	15	31,226	27
46,411	91	29,147	45
80,872	73	28,096	85
91,668	05	25,944	21

§2.

Statens ombud har meddelat, att bolagets förbindelser mot staten under
år 1928 blivit vederbörligen uppfyllda. Bolagets skuld för båda dess statslån,
som vid årets början uppgick till 638,861 kronor 92 öre, bade till följd
därav vid samma års slut nedgått till 626,846 kronor 87 öre.

— 207 —

föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så

Av detta överskott har använts eller	avsatts till:					Summa.
Amortering	Utvidgning av och förbätt-ringar av järn-vägen, an-skaffning av förlag eller inköp av material m. fl. dylika utgifter.	Reserv- fonden.	Utdelning tili aktie-ägarna.	Disposi- tions- fonden.	Annat ända-mål, som bör å samman-draget upp-givas.
å stats-lånet.	å annan skuld.
Amorteringar å statslånet och annan							66,528	90	101,067
skuld liksom utvidgningar och för-							52,411	88	83,638	15
bättringar m. m. bokföras oberö-
ende av bruttoinkomst över trafik-							17,264	46	46,411	91
	kostnad.	—						52,775	88	80,872	73
			—			—			x) 65,723	84	91,668	05

§ 3.

I enlighet med styrelsens förslag har 1929 års bolagsstämma beslutat fördubbla
aktiekapitalet genom överförande till detsamma av dels dispositionsfonden,
275,000 kronor, dels ock av vinstmedel, 48,000 kronor.

§4.

I fråga om resultatet av en i nästföregående revisionsberättelse omförmäld
undersökning rörande möjligheten för bolagets sammanslagning med Markaryd—Veinge
järnvägsaktiebolag samt vad i följd därav inträffat få revisorerna
hänvisa till i denna berättelse lämnade uppgifter rörande sistnämnda
bolag.

— 208 -

Slite—Roma

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånet: kapital ...

ränta .....

överränta

... Kr. 339,000: —

.... „ 317,076: 91

.. „ 168,583: 09 Kr. 824,660: —

Anståndsränta å statslånet... Kr. 22,812: 74

Aktiekapitalet ..................		.................. „ 340,000: —
Svenska sockerfabriksaktiebolaget	.................. „ 1,000: —
Sveriges statsbanor .........		................. „ 556: 40
		Summa Kr. 1.166.216: 40
	Utgifter år 1928:
Balans från år 1927 .......		................... Kr. 225,890: 76
För trafiken ......................		................... „ 86,335: 12
Balans till år 1929 ..........		.................... „ 400,231: 16
		Summa Kr. 712,457: 04

	Bol	agets ställning
Tillgångar:
Järnvägsanläggningen...............................	..................... Kr.	659,272: 86
Rullande materiel..........................		247,474: 97
Materialier .................................................		7,504: 20
Innestående i Svenska Handelsbanken		15,856: 86
Deposition .......................................		6,000: — ''
Utestående trafikmedel...........		1,004: 83
Diverse personer........................................		3,007: 03
Bäl kommun..........................................................	.................... )t	4,000: —
	Summa Kr.	944,120: 75

— 209 —

j ärnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen.................................................................. Kr. 659,272: 86

Rullande materiel...................................................................... „ 245,248: 25

Materialier .................. „ 15,615: 22

Innestående i Svenska Handelsbanken.................................... „ 14,189: 31

Deposition ................................................................................. „ 6^000: —

Vinst- och förlustkonto.............................................................. t) 225,890: 76

Summa Kr. 1,166,216: 40

Inkomster år 1928:

Av trafiken................................................................................... Kr. 83,472: 52

Riksgäldskontoret, avskrivning ................................................ n 624,660: _

Räntor .......................................................................................... ” 464: 22

Extra inkomster................................................... „ 3,860: 30

Summa Kr. 712,457: 04

den 31 december 1928.

Skulder:

Statslånet, kapital...................................................................... Kr. 50 000: _

Aktiekapitalet ............................................................................ „ 340^000: —

Svenska sockerfabriksaktiebolaget............................................ 1,000: _

Sveriges statsbanor ................................................................... ^ 55^. 95

Diverse personer........................................................................... „ 1 737. 64

Nyteckning av aktier................................................................ ^ 150 600: _

Vinst- och förlustkonto.............................................................. n 400,231: 16

Summa Kr. 944,120: 75

14

Ben. Ber. 1989 äng. riksgäldskontoret.

— 210 —

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, kamrer L. Olsson har avlämnat föreskrivet

			Av detta
År.	Överskott av brutto-			Amortering
inkomst över
	trafik- kostnad.	Räntor.		& stats-lånet.		å annan skuld.
1924 ................................	15,949 3,998 15,990 2)--	78	15,309	59
1925 ................................	33	3,998	33	_ _	—	— —	—
1926 ...........................................	60
1927 .......................................
1928 ..............................................	1,461	92	5,043	75	150,000	—	—	—

'') Specifikation av ruhr. “Annat ändamål11. 1924 1925 1926 1927 1928

Vinst- och förlustkonto ................................. 640: 19 — 15,990: 60 — —

Avskrivning & rullande materiel..................... — — — — 108,958: 70

„ „ järnvägsanläggning.................. — — — — 259,272: 86

Kronor 640: 19 — 15,990:60 — 368,231:5 6

§ 2.

I sin nästföregående år avgivna berättelse erinrade revisorerna om d en
reglering av bolagets skuldförhållande till staten, som medgavs av 1927 års
riksdag. Denna reglering innebar bl. a., att skulden för statslånet skulle nedskrivas
till 50,000 kronor under villkor att bolaget kontant inbetalade ett
belopp av 150,000 kronor; och skulle bolaget åtnjuta frihet från erläggande

211 —

sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

överskott har använts eller avsatts till:

Utvidgningar
och rörbättringar
av järnvägen,
anskaffning
av
förlag eller
inköp av
materiel med
flera dylika
utgifter.

Reserv fonden.

Utdelning
till aktieägarna.

Dispositions fonden.

32,000

Annat
ändamål.'')

Summa.

640	19	15,949	78
		3,998	33
15,990	60	15,990	60
368,231	56	3) 556,737	23

*) Bruttoinkomst har understigit trafikkostnad med kr. 383: 45.

3) Det belopp, varmed summan överstiger “överskott av bruttoinkomst över trafikkostnad11,
har dels anskaffats genom nyteckning av aktier kr. 160,600: —, dels disponerats frän medel, som
balanserats å vinst- och förlustkonto.

av annuitet å det kvarstående lånebeloppet under tio år, räknat från den 1
juli 1927, varefter riksgäldsfullmäktige skulle äga påfordra annuitets erläggande,
örn ock i den män fullmäktige funne bolagets ställning så medgiva.

Bolaget inbetalade i september 1928 förenämnda belopp, 150,000 kronor,
jämte ränta från årets början, 5,043 kronor 75 öre, varefter å statslånet avskrivits
647,472 kronor 74 öre.

Skövde—Axvalls

Bolagets ställning

Skulder:

1901 års statslån: ränta ................................ Kr. 303,955: 36

överränta ....................... „ 196,416: 93

anståndsränta ................. „ 23,791: 27 Kr.

1927 års statslån: kapital

Aktiekapitalet ..................

Reservfonden ..................

i 5 ’

Förnyelsefonden................

Trafikuppbördskonto ......

524,163: 56
394,020: —
517,500: —
2,075: 20
14,624: 23
816: 23

Summa Kr. 1,453,199: 22

Utgifter år 1928:

För trafiken .................................................................................. Kr. 119,657: 32

Räntor ........................................................................................ „ 16,800: 54

Skatter ............................................................................................. „ 19: 63

Vagnhyror...... .................,..?f........................................................ „ 871: il

Avsättning till förnyelsefoncjen................................................ „ 8,962: 97

Debiterad ränta å 1901 års statslån .................. „ 25,018: 61

Vinst för året ........................................................ „ 11,981: 39

Summa Kr. 183,311: 57

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ............................................................... Kr.

Rullande materiel........................................................................ „

Inventarier och materialier ..................................................... „

Gårdar och fastigheter .............................................................. „

Innestående i bank .................................................................... „

Trafikuppbördskonto ................................................................. „

Aktiebolaget Gullhögens bruk................................................. „

Aktier ...................................................................................... „

Kassabehållning ....................................................................... „

Vinst- och förlustkonto............................................................ „

899,388: 29
161,987: 27
33,585: 58
5,800: —
20,135: 63
6,732: 42
331: —
20,000: —
382: 32
298,973: 66

Summa Kr. 1,447,316: 17

— 213 —

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ............................................................ Kr. 899,388: 29

Rullande materiel..................................................................... „ 161,987: 27

Inventarier och materialier......................................................... „ 29,766: 14

Gårdar och fastigheter .............................................................. „ 5,800: —

Tnnestående i bank ............................................................. „ 40,649: 30

Trafikuppbörd skonto .................................................................. „ 1,327: 92

Aktiebolaget Gullhögens bruk................................................. „ 518: 85

Kassabehållning......................................................................... „ 2,806: 40

Vinst- och förlustkonto............................................................. „ 310,955: 05

Summa Kr. 1,453,199: 22

Inkomster år 1928:

Av trafiken ................................................................................... Kr. 143,372: —

Diverse inkomster........................................................................ „ 2,939: 57

Avskrivning å 1901 års statslån.................................................. „ 37,000: —

Summa Kr. 183,311: 57

den 31 december 1928.

Skulder:

1901 års statslån: ränta................................. Kr. 303,955: 36

överränta ....................... „ 184,435: 54

anståndsränta.................. „ 23,791: 27 Kr. 512,182: 17

1927 års statslån: kapital ................................................... „ 391,950: 90

Aktiekapitalet .............................................................................. „ 517,500: —

Reservfonden .......... ,, 2,075: 2o

Förnyelsefonden........................................................................... „ 23,587: 20

Trafikuppbördskonto ................................................................. „ 20: 70

Summa Kr. 1,447,316: 17

— 214 —

§ I Statens

ombud i bolagets revision, länsassessorn E. Johnson har avlämnat före -

			Av detta
År.	Överskott av brutto-			Amortering
inkomst
•	över trafik-kostnad.	Räntor.		& stats-lånet.		å annan skuld.
1924 ..................................................	17,945
1925 ...................................................	29,273	17	—
1926 ..................................................	12,147	93	—
1927 ...................................................	30,844	92	16,220	69
1928 ...................................................	25,763	15	16,800	18	—	—	—	—1

'') Balanserade hyror, vilka gå i avräkning till Skövde stad för av järnvägen disponerade, staden

§ 2.

Statens ombud i bolagets revision har meddelat, att bolagets förbindelser
mot staten, sådana de blivit bestämda av Kungl. Majit i brev av den 6 maj
1927 i enlighet med samma års riksdags beslut, blivit under år 1928 vederbörligen
uppfyllda.

§3.

Bolagsstyrelsen har i sin förvaltningsberättelse för år 1928 bl. a. meddelat
följande.

På sin tid erhöll enskild person koncession att driva automobilbusstrafik å
linjen Falköping—Varnhem—Axvall—Skara, oaktat såväl bolaget som Västergötland—Göteborgs
järnvägsaktiebolag däremot avgåvo protest och slutligen

— 215 —

skrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

överskott har använts eller avsatts till:

Utvidgningar
och förbättringar
avjärnvägen,
anskaffning
av
förlag eller
inköp av
materiel
m. fl. dylika
utgifter.

Reserv fonden.

Utdelning
till aktieägarna.

Dispositions fonden.

Annat ändamål,
som
bör å sammandraget

uppgivas.

Summa.

9,600— --- --- ---*) 8,345

29,273 17
12,147 93
14,624 23
8,962 97

tillhöriga lok och vagnar, som vid hyrestidens slut skola tillfalla järnvägen.

17,945	_
29,273	17
12,147	93
30,844	92
25,763	15

besvärade sig i högsta instans. När i slutet av år 1927 tillfälle yppades att
förvärva sagda busslinje, beslöt styrelsen att försäkra sig örn densamma.
Sedan Kungl. Majit genom resolution den 2 mars 1928 lämnat bolaget rätt
att teckna aktier för 20,000 kronor i ett bolag för övertagande av linjen i
fråga samt för eventuell annan sådan trafik i samband med järnvägsdriften,
beslöts vid extra bolagsstämma den 25 april s. å. att teckna aktier till nämnda
belopp i det under bildning varande »Billingens trafikaktiebolag», vilket sedermera
förvärvade koncession å en del andra linjer, däribland en från Mariestad
över Timmersdala till Varnhem och Skövde. Skövde stad ingick även som
intressent i bolaget. Då föremålet för järnvägsbolagets verksamhet sålunda
utvidgades utöver vad bolagsordningens § 2 bestämde, vidtog styrelsen åtgärder
för ändring av såväl denna som vissa andra paragrafer i bolagsordningen.

Genom resolution den 19 september 1929 bar Kungl. Majit förordnat örn
förändrad lydelse av vissa paragrafer i bolagsordningen.

— 216 —

Falkenbergs

Skulder:

Bolagets ställning

Statslånet: kapital............................................. Kr. 452,520: 26

ränta ............................................ „ 130,481: 81

överränta ..................................... „ 17,931: 88.

anståndsränta................................. „ 44,300: — Kr.

Obligationslån ..........................................................................

Aktiekapitalet ..............................................................................

Reservfonder ..........................

Slitnings- och reparationsfonder................................................

Donationsfonden..........................................................................

Diverse fordringsägare ..............................................................

Från år 1926 kvarstående vinst................................................ „

Vinst å 1927 års rörelse .........................................

645,233: 45
411,060: —
1,151,800: ■''—
100,500: —
147,000:

4,tifil!: 31

22,564: 82
3,014: 18
17,242: 23

Summa Kr. 2,503,064: 99

För trafiken

Räntor ..........

Skatter ...........

Vinst för året

Utgifter år 1928:

...................................................... Kr. 363,213: 36

...................................................... „ 25,746: 96

..................................................... „ 73: 13

............................ „ 17,792: 46

Summa Kr. 406,825: 91

lillg ångar:

Järnvägsanlåggningen ...................................

Hamnspåret i Falkenberg

Rullande materiel..........................................

Motorvagn nr 1

Inventarier och materialier............................

Fastighetskonto .............................................

Värdepappers konto.......................................

Aktier i Borås-Al vesta järnväg

Bolagets ställning

Kr. 1,950,202: 27

„ 19,600: —

„ 425,246: 16

„ 25,000: —

„ 29,907: 74

„ 3,481: 25

„ 1: -

„ 13,500: —

— 217 —

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928^;

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen.................................................................. Kr. 1,951,315: 87

Hamnspåret i Falkenberg ......................................................... „ 19,600: —

Rullande materiel ....................................................................... „ 428,413: 96

Motorvagn nr 1 ........................................................................ „ 30,000: —

Inventarier och materialier....................................................... „ 37,035: 90

Fastighetskonto .......................................................................... „ 3,481: 25

Värdepappers konto ................................................................... „ 1: —

Aktier i Borås-Alvesta järnväg ............................................... „ 13,500: —

Aktier i A.-B. Södra Kinds biltrafik....................................... „ 3,395: —

Diverse tillfälliga räkningar ..................................................... „ 23: 87

Falkenbergs sparbank.................................................................. „ 13,225: 74

Stationernas balanser................................................. „ 1,633: 94

Kassabehållning.................................................................... „ 1,438: 46

Summa Kr. 2,503,064: 99

Inkomster år 1928:

Av trafiken.................................................................................. Kr. 406,825: 91

Summa Kr. 406,825: 91

den 31 december 1928.

Skulder:

Statslånet, kapital.................................................................... Kr. 452,520: 26

Obligationslån............................................................................ „ 388,910: —

Aktiekapitalet ............................................................................ „ 1,151,800: —

Reservfonder............................................................................. „ 103,500: —

Slitnings- och reparationsfonder.............................................. „ 1)339,713: 19

Donationsfonden........................................................................... „ 4,600: 81

Diverse fordringsägare ............................................................... „ 25,038: 87

Stationernas balanser.................................................................. „ 9,339: 57

avskrivits år 1928.

— 218 -

Aktier i A.-B. Södra Kinds biltrafik

Diverse tillfälliga räkningar .............

Falkenbergs sparbank.........................

Kassabehållning.................................

............. Kr. 3,220: —

............ „ 34: 67

............. „ 30,667: 70

............. „ 1,609: 78

Summa Kr. 2,502,470: 57

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, t. f. landsfogden A. Jacobson har avlämnat

År.	Överskott av brutto-inkomsten över trafik-kostnaden.	Räntor.	Av detta Amortering
å statslånet.	å annan skuld.
1924	23,384	93	5,384	93			18,000
1925............	59,827	37	40,327	37	—	—	18,000	—
1926............................	47,117	53	24,115	14	—	—	20,000	—
1927......................	60,852	47	29,852	47	—	—	20,000	—
1928.................................	43,612	55	25,746	96	—	—	17,865	59

*) Avskrivning å motorvagn.
s) „ „ rullande materiel.

§ 2.

Såsom revisorerna meddelade i sin nästföregående år avgivna berättelse,
medgav 1928 års riksdag reglering av bolagets skuldförhållande till staten,
innebärande bl. a., att statens fordran skulle nedskrivas till 452,520 kronor
26 öre, motsvarande bolagets resterande kapitalskuld för statslånet, och att
bolaget för tiden intill 1941 års utgång skulle befrias från erläggande av
annuiteter å statslånet mot det att bolaget förbunde sig att årligen fr. o. m.
år 1928 såsom ränta till riksgäldskontoret inbetala 10,000 kronor.

Berörda belopp har bolaget behörigen erlagt den 31 december 1928.

Från år 1927 kvarstående vinst
Vinst å 1928 års rörelse ...........

— 219 —

Kr. 9,256: 41

,, 17,792: 46 Kr. 27,048: 87

Summa Kr. 2,502,470: 57

föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

överskott har använts eller avsatts till:

Utvidgningar och förbätt-ringar av järn-vägen, anskaff-ning av förlag eller inköp av materiel m. fl. dylika utgifter.	Reserv- fonden.	Utdelning till aktie-ägarna.	Dispositions- fonden.	Annat ändamål, som bör å samman-draget upp-givas.	Summa.
										1 23,38493
- -	—	1,500	—	—	—	—	—	—	—	59,82737
- -	—	1,500	—	—	—	—	—	'') 1,502	89	47,117	53
- -	—	3,000	—	—	—	—	—	2) 8,000	—	60,852	47
—										43,612	55

— 220 —

Ölands järn -

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånet: kapital .............

ränta ................

överränta..........

anståndsränta .

* i\ r#»t»

Aktiekapitalet .....................

Diverse kreditorer,..............

Uppburna samtrafiksmedel

... Kr. 950,500: —

... „ 679,064: —

... „ 250,597: 90

... „ 126,763: 59 Kr. 2,006,925: 49

............... „ 951,600: —

............................... ,, 71,026: 52

............................... „ 23,999: o 5

Summa Kr. 3,053,551: 06

För trafiken .

Räntor............

Avskrivningar

Utgifter år 1928:

........ Kr. 504,642: 22

........... „ 1,391: 73

.......... „ 34,068. 69

Summa Kr. 540,102: 64

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ............................................................... Kr. 1,599,635: 58

Rullande materiel...................................................................... „ 393,415: 41

Förrådet ................................................................................... „ 49,660: 49

Fraktfordringar .......................................................................... „ 18,514: 26

Diverse debitorer ....................................................................... n 5,377: 83

Bankräkning................................................................................. ” 44,587: 96

Samtrafiksmedel, innestående i bank....................................... „ 19,435: 61

Aktier och andelar ...................... n 9,550: —

Summa Kr. 2,140,177: 14

— 221 —

vägsaktiebolag.

elon 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen .............................	............................	..... Kr. 1,811,557: 17
Rullande materiel.....................................		..... „ 600,000: —
Förrådets konto..........................................	.............................	..... „ 7,079: 01
Fraktfordringar .........................................		..... „ 20,007: 12
Diverse debitorer ......................................		..... „ 10,066: 23
Bankräkning...............................................		..... „ 58,552: 35
Samtrafiksmedel, innestående i bank......		..... „ 23,999: 05
Aktier .........................................................		..... „ 5,050: —
Skuld över tillgångar:
Anståndsränta å statslånet ..................	..... Kr. 126,763:	59
Bokförd skuld ........................................	..... „ 390,476:	54 „ 517,240: 13

Summa Kr. 3,053,551: 06

Av trafiken

Inkomster år 1928:

Kr. 540,102: 64

Summa Kr. 540,102: 64

den 31 december 1928.

Skulder:

Kr. 800,000: —

„ 1,198,950: —

„ 87,722: 84

„ 19,435: 61

„ 34,068: 69

Statslånet, kapital...............

Aktiekapitalet ....................

Diverse kreditorer........., ...

Uppburna samtrafiksmedel
Förnyelsefonden.................

Summa Kr. 2,140,177: 14

— 222 —

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, t. f. häradsskrivaren C. Fagerlund har
meddelat, att under år 1928, bolagets första verksamhetsår, uppkommit överskott
av bruttoinkomst över trafikkostnad med 35,460 kronor 42 öre, varav
1,391 kronor 73 öre använts till räntor och återstoden avsatts till en förnyelsefond.

§2.

Såsom revisorerna meddelat i tidigare berättelser, medgav 1927 års riksdag,
att ett nytt bolag, Ölands järnvägsaktiebolag, finge från och med år 1928
övertaga betalningsskyldigheten för de till Södra Ölands järnvägsaktiebolag
och järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda från allmänna järn vägslånefonden

Varb e rg—Ätrans

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånet av år 1908:

Aktiekapitalet ........

Reservfonden .........

Tillfälligt lån............

Depositionskonto......

Obetalda räkningar

kapital.......................................	................. Kr.	1,185,000:	—
ränta...........................................	................. JJ	724,367:	68
överränta ..................................	............... >>	28,908:	71
anståndsränta ..........................		114,925:	24
Statslånet av år 1913:
kapital .. ....................	................ Kr.	65,000:	—
ränta...........................................	................. ))	33,974:	17
överränta .................................	• ............. >7	1,787:	50
anståndsränta...........................	................. JJ	6,316:	62

107,078: 2»
1,196,900: —
2,869: 36
10,000: —
500: —
20,629: 45

Summa Kr. 3,391,178: 68

— 223

lämnade lånen å 950,500 kronor resp. 419,000 kronor och att dessa lån med
därå upplupna räntor finge till de delar, desamma tillhopa överstege 800,000
kronor, avskrivas. Riksdagen medgav därjämte bl. a., dels att annuitet å
det nybildade lånet ej skulle debiteras för åren 1928—1929 och dels att tills
vidare och under minst följande tre år annuitet skulle debiteras å endast

400,000 kronor.

Bolagsstyrelseu har i sin förvaltningsberättelse för år 1928 meddelat bl. a.,
att bolagets aktiekapital efter övertagande av bandelen Borgholm—Böda ökats
med 247,350 kronor. Av järnvägsaktiebolaget Borgholm—Bodas andra skulder
än till järnvägslånefonden bade övertagits ett belopp av 40,000 kronor.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava under nästlidna november beslutat
att i riksgäldskontorets räkenskaper avskriva ovannämnda skulder för utlämnade
statslån i vad desamma överstego 800,000 kronor.

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar

Järnvägsanläggningen.......................................

Rullande materiel ...........................................

Förråd seffekter.................................................

Innestående i bank ........................................

Svenska järnvägarnas arbetsgivareförening

Fordringar .......................................................

Kapitalkonto....................................................

Kr. 2,493,743: 08

„ 331,044: 30

„ 69,516: 76

„ 8,956: 21

„ 1,975: -

„ 13,701: 10

„ 472,242: 23

Summa Kr. 3,391,178: 68

— 224 —

Utgifter år 1928:

För trafiken ................................................................................... Kr. 250,967: 57

Räntor ............................................................................ „ ‘94,434: 57

Inbetalt å överräntan till riksgäldskontoret ............................. „ 10,000: —

Summa Kr. 355,402: 14

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen.......................	............. Kr. 2,493,743: 08
Rullande materiel..................	............ „ 331,044: 30
Förråd seffekter	.............. „ 63,686: 73
Innestående i bank ...	.............. „ 4,001: 69
Svenska järnvägarnas arbetsgivareförening	.............. „ 1,975: —
Fordringar..................................	.............. „ 17,072: 78
Kapitalkonto...................................................................	.............. „ 555,275: 75

Summa Kr. 3,466,799: 33

§ I Av

uppgift, lämnad av statens ombud i bolagets revision, länsassessorn
A. Magnusson framgår, att under de senaste fem åren överskott av bruttoinkomst
över trafikkostnad uppkommit endast under åren 1924,1927 och 1928
med resp. 18,110 kronor 9 öre, 10,860 kronor 82 öre och 11,401 kronor 5 öre.
Av förstnämnda belopp hade 10,000 kronor använts till räntor och 8,110
kronor 9 öre till förbättring av järnvägen, inköp av materiel m. m. Överskotten
för åren 1927 och 1298 hade helt använts till räntor.

§ 2.

I enlighet med en i nästföregående års revisionsberättelse omförmäld provisorisk
reglering av bolagets skuldförhållande till staten har bolaget under
år 1928 till riksgäldskontoret inbetalat 10,000 kronor.

— 225 —

Inkomster dr 1928:

Av trafiken...................................................................................... Kr. 258,380: 62

Ersättning för postavlöningar m. m........................................... „ 3,988: —

Årets förlust................................................................................... „ 93,033: 52

Summa Kr. 355,402: 14

den 31 december 1928.

1908 års statslån:

kapital.....................

ränta.........................

överränta ..............

anståndsränta ........

1913 års statslån:

kapital......................

ränta......................

överränta ................

anståndsränta.........

Aktiekapitalet ............

Reservfonden...............

Depositionskonto.........

Obetalda räkningar ...

Skulder:

Kr. 1,185,000: —

„ 772,605: 08

„ 60,779: 92

„ 114,925: 24 Kr. 2,133,310: 24

Kr. 65,000: —

„ 36,673: 01

„ 3,737: 50

„ 6,316: 62 >f 111,727: 13

............................. „ 1,196,900: —

........................ „ 2,869: 36

............................. „ 500: —

......................... „ 21,492: 60

Summa Kr. 3,466,799: 33

§3.

I sina åren 1927 och 1928 avgivna berättelser meddelade revisorerna, att
1297 års riksdag medgivit en provisorisk reglering av bolagets skuldförhållande
till staten, innebärande, att av bolagets vid 1926 års slut förfallna ränteskuld
till staten finge avskrivas 400,000 kronor under villkor att säkerhet, som av
vederbörande myndighet kunde godkännas, ställdes för behörigt inbetalande
till riksgäldskontoret av minst 10,000 kronor under vart och ett av åren 1927
—1929. Revisorerna meddelade vidare, att till riksgäldskontoret sedermera
överlämnats en av fullmäktige godkänd borgensförbindelse av Varbergs stad
för fullgörandet av berörda inbetalningar, varefter 400,000 kronor avskrivits
å bolagets ränteskuld.

Bolaget har under år 1927 och 1928 i enlighet med berörda uppgörelse till
riksgäldskontoret inbetalat 10,000 kronor.

Efter uppdrag av fullmäktige i riksgäldskontoret hava en representant för
Bev. Ber. 19H9 ang. riksgäldskontoret. 15

— 226 —

verket och i järnvägsekonomiska frågor sakkunnig person efter verkställd
utredning och samråd med bolagets verkställande direktör den 23 sistlidna
oktober framlagt förslag till definitiv reglering av bolagets skuldförhållande
till staten, vari de i huvudsak anförde följande:

På föranstaltande av fullmäktige i riksgäldskontoret verkställdes under år
1926 genom en härför utsedd undersökuingsnämnd utredning av frågan om
Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolags framtid och örn reglerandet av bolagets
mellanhavande med staten. Av den häröver den 16 oktober 1926 avgivna
redogörelsen lämnas efterföljande sammandrag.

I anledning av att förfallande annuiteter å bolagets statslån icke vederbörligen
fullgjorts, hade redan 1923 på fullmäktiges uppdrag verkställts en
granskning av bolagets förvaltning. I den häröver avgivna redogörelsen
påvisades, att huvudanledningen till företagets svårigheter läge i vissa järnvägsgeografiska
förhållanden, över vilka bolagets ledning icke kunde råda.
Vissa besparingsåtgärder syntes dock möjliga, varför en utredning härom
vore önskvärd. En sådan hade ock på bolagets föranstaltande kommit till
stånd. Av de besparingsåtgärder, som föreslogos av utredningsförrättaren,
trafikinspektören H. Malmqvist i Nora, hade bolagets ledning dock funnit
lämpligt att genomföra endast en mindre del. Då den driftkostnadsbesparing,
som härvid ställdes i utsikt, icke syntes tillräcklig att åvägabringa jämvikt i
bolagets ekonomi, hade fullmäktige hos kungl, järnvägsstyrelsen hemställt
örn utredning dels beträffande möjligheten för ytterligare förenklingar i järnvägsdriften,
dels ock av frågan, huruvida banans övertagande av staten
redan före en eventuell likvidation skulle kunna vara för staten ekonomiskt
fördelaktig.

Av den utredning, som i anledning härav verkställdes av järnvägsstyrelsen,
framgick, att utöver redan verkställda eller planerade besparingsåtgärder
vissa i utredningen närmare angivna åtgärder syntes ytterligare böra genomföras.
Det syntes däremot icke fördelaktigt för staten att övertaga banan.
Dennas huvudsakliga uppgift vore ombesörjandet av viss lokaltrafik mellan
Varberg och den vid banau belägna landsbygden. Någon trafikförmedling av
större omfattning mellan statens järnvägar och Varberg—Ätrans järnväg
ägde ej rum. Därtill komme, att statens järnvägar icke vore ägare till
Varbergs station och icke hade någon trafikpersonal där, varför svårigheter
för banans skötsel i statens järnvägars regi torde uppstå. Då banans ledning
skulle komma att läggas under den jämförelsevis avlägsna distriktsförvaltningen
i Göteborg, skulle den dagliga tillsynen och det ständiga övervakandet,
som vore erforderligt vid banor med förenklad drift med dess i trafiktjänst
oövade personal, icke kunna utövas, varvid ett gott ekonomiskt resultat äventyrades.

Efter emottagaudet av berörda utredning föranstaltade fullmäktige om
1926 års undersökning.

Enligt denna hade till och med år 1925 erhållits följande ekonomiska
resultat av bolagets verksamhet.

— 227 —

År	Inkomster	Drift- kostnader	Drift- resnltat	Räntor	Förlust (-)
1912-1915	M	e d e 1 t a 1	per i r,	krono	r
............................. 170,823	141,999	+ 28,824	56,832	28,008
1916-1920	............................ 456,872	419,785	+ 37,087	69,919	32,832
1921-1925	............................. 317,010	328,359	- 11,349	84,030	95,379
Bolagets	verksamhet hade alltså städse gått med förlust.	Till och	med år

1920 hade inkomsterna dock räckt till bestridande av driftkostnaderna, bland
vilka emellertid några avskrivningar eller häremot svarande avsättningar
till förnyelsefond ej vore medräknade. Efter år 1921 och fram till år 1925
hade driftförlust uppkommit under alla åren utom ett.

Anledningen till driftekonomiens försvagande voro att söka dels i taxans
efter år 1920 successivt genomförda sänkning och dels i trafikens nedgång.
Beträffande person- och styckegodstrafiken gjorde sig bilkonkurrensen starkt
kännbar. Vagnslasttrafiken hade nedgått i storlek huvudsakligast av det skäl,
att viss transitotrafik från Halmstad—Nässjö järnvägs stationer, som tidigare
gått över Varberg, överflyttats till att gå över Halmstad f. v. b. sjöledes.
Man ansåg sig emellertid av vissa angivna skäl kunna hysa förhoppning,
att botten med år 1925 vore nådd i fråga örn trafiknedgång och inkomstminskning.
Någon större förbättring kunde dock icke förväntas, förr än
trafikområdets skogar, vilka tidigare varit utsatta för en allt för långt driven
avverkning, efter en beräknad tid av omkring 15 å 20 år åter uppvuxit till
avverkningsbar ålder.

Beträffande utgifterna uttalades, att man genom redan genomförda eller i
utsikt ställda besparingar kunde beräkna en minskning med omkring 30,000
kronor årligen. Sedan bolagets ledning sålunda gjort vad i deras förmåga
stöde för att bringa reda och ordning i företagets ekonomi, förväntades denna
bliva så förbättrad, att driftunderskott ej vidare ansågs behöva uppkomma.
Avsättningar till förnyelsefond, vilka tidigare ej förekommit, syntes böra
göras. Vid tillämpning av vid statens järnvägar tillämpade grunder för
sådan avsättning skulle härför fordras ett årligt belopp av omkring 20,600
kronor. Först längre fram i tiden, när skogarnas tillväxt komme att föranleda
större avverkningar och större trafik, kunde man räkna med överskott av
sådan storlek, att ett mera avsevärt kapital skulle kunna förräntas.

Av bolagets balansräkning vid 1925 års slut framginge, att bolaget inom
kort måste träda i likvidation, därest en nedskrivning av bolagets statslån ej
genomfördes. Vid bedömande av frågan hur stor nedskrivning skäligen borde
ifrågakomma bade man att taga hänsyn till dels järnvägens affärsvärde,
dels dess sakvärde vid realisation och dels värdet för järnvägens större aktieägare
och trafikanter av att järnvägsdriften upprätthölles. Beträffande järnvägens
affärsvärde anfördes följande.

Bedömd efter för den närmaste tiden beräkningsbara årsresultat saknade
järnvägen affärsvärde. Bedömd på längre sikt med tagen hänsyn till sannolik
framtida trafik torde järnvägen däremot få anses lia visst affärsvärde.
Vid bedömande av dettas storlek bade man emellertid att taga hänsyn dels

— 228 —

till ovissheten av beräkningar, som sträckte sig så många år framåt i tiden,
och dels till att järnvägens eventuellt blivande affärsvärde måste vid evalvering
till nutidsvärde diskonteras efter viss räntefot. Vid sådan diskontering
efter 5 procent uppginge nutidsvärdet av 1 miljon kronor till 481,000
kronor, om förräntning beräknades inträda efter 15 år, och till 376,900 kronor,
örn förräntning inträdde efter 20 år. Örn man antoge, att järnvägen efter
20 års förlopp skulle sedermera kunna lämna avkastning på ett kapital av
åtminstone 500,000 kronor, vilket syntes sannolikt, så kunde alltså järnvägens
affärsvärde för det dåvarande knappast uppskattas till högre belopp än omkring

200,000 kronor.

Järnvägens sakvärde vid realisation beräknades till ett belopp av 420,000
kronor.

Att järnvägen tillmätts en stor betydelse för av dem berörda orter framginge
därav, att ett aktiekapital av 1,196,900 kronor blivit inbetalt. Särskilt
stor vore järnvägens betydelse för den störste aktietecknaren, Varbergs stad,
och järnvägens betydelse finge väntas komma att väsentligt ökas, i mån som
trafikområdets ungskogar uppnådde avverkningsbar ålder.

Bolaget hade erhållit två lån ur allmänna järnvägslåuefonden, å ett 1,185,000
och ett å 65,000 kronor eller tillsammans 1,250,000 kronor. Vid 1925 års
slut hade bolagets skuld till staten vuxit till 2,383,737 kronor. En nedskrivning
av denna skuld under järnvägens sakvärde 420,000 kronor, syntes icke
böra ifrågakomma. En höjning av nämnda belopp till 500,000 kronor kunde
med hänsyn till för framtiden möjligen beräkningsbara inkomster vara skälig.
Dock kunde omedelbar annuitet icke skäligen påfördas för hela detta belopp.
Det ifrågasattes, att annuiteter skulle under de första 15 trafikåren utgå å
ett lånebelopp av 200,000 kronor. Å återstående belopp skulle annuiteter
beräknas först efter de 15 årens förlopp. Som villkor för en sådan nedskrivning
av statens fordran borde krävas borgen för annuiteternas fullgörande
av Varbergs stad och eventuellt övriga av järnvägen berörda kommuner.

Undersökningsnämnden fann emellertid dåvarande tidpunkt ej lämplig föi
en slutlig reglering av bolagets skuldförhållande till staten. Visst uppskov
yrkades jämväl av bolagets ledning. Nämnden fann därför lämpligt att
föreslå endast en provisorisk lösning, varigenom järnvägsbolaget kunde utan
reorganisation beredas tillfälle att under viss tid, förslagsvis tre år, fortsätta
sin verksamhet, utan att likvidationstvång skulle behöva inträda.
Bolagets nya styrelse och trafikledning, vilka redan åstadkommit avsevärda
besparingar, skulle härigenom få rådrum att i möjlig utsträckning genomföra
avsedda reformer. Det kunde därefter med större säkerhet av olika partei
bedömas, till vilket belopp statens fordran skäligen borde nedskrivas, och
vilken garanti borde fordras och kunde ställas för fullgörandet av annuiteterna
å det belopp, till vilket statslånen nedskrivas. Och slutligen torde det
ej vara uteslutet, att under en sådan uppskovstid tillfälle skulle kunna uppkomma
till järnvägens sammanslutning på rationellt sätt med någon av de
anslutande banorna.

Då en nedskrivning av statens fordran med ett belopp av 400,000 kronor

— 229 —

syntes erforderlig för beredande av ifrågavarande rådrum, tillstyrktes en
dylik nedskrivning under villkor att säkerhet, som av riksgäldskontoret
godkändes, ställdes för behörigt inbetalande till detsamma av minst 10,000
kronor under vart och ett av åren 1927—1929.

Sedan Varbergs stad tecknat borgen för inbetalning till riksgäldskontoret
av 10,000 kronor under vart och ett av nämnda tre år, framlade Kungl.
Maj:t på förslag av fullmäktige i riksgäldskontoret till 1927 års riksdag
proposition om nedskrivning av bolagets statslån med 400,000 kronor. Vad
sålunda föreslagits blev av riksdagen bifallet.

Efter denna redogörelse för vad i frågan tidigare förevarit, övergingo
utredningsmännen till en granskning av bolagets nuvarande ekonomiska
läge.

De ekonomiska resultaten av bolagets rörelse bade under vart och ett av
åren 1925—1928 utfallit på sätt nedan angåves. I

År	Inkomster	Driftkost- nader	Driftöver-skott eller driftförlust	Räntor	Förlust (-)
		K — r	— o — n —	o — r
1925..................	............... 251,641	277,299	- 25,658	91,200	- 116,858
1926..................	.............. 247,308	259,249	- 11,941	94,143	-106,084
1927.................	............... 261,253	250,393	+10,860	101,810	- 90,950
1928.................	............... 262,369	250,968	+ 11,401	104,435	- 93,034

I järnvägens ledning inträdde personskifte den 1 juli 1926. Från denna
tid framträdde ock en tydlig förbättring av järnvägens driftresultat. Inkomsterna
hade genom en lämplig avvägning av tarifferna bringats att stiga
och utgifterna starkt reducerats. Medan som driftresultat för år 1925 redo
visades en direkt driftförlust av 25,658 kronor, hade man för år 1928 baft
ett driftöverskott av 11,401 kronor, vilket innebure en förbättring av ej mindre
än 37,000 kronor. Förhållandet mellan järnvägens inkomster och utgifter
vore emellertid, även örn man helt bortsåge från räntekostnaderna, alltjämt
otillfredsställande, enär några avskrivningar eller häremot svarande avsätt
ningar till förnyelsefond ej blivit gjorda, och årliga avsättningar för sådana
ändamål rätteligen skulle behövas med över 20,000 kronor årligen.

I taxehänseende hade under den senaste tiden viktiga och enligt vår uppfattning
ändamålsenliga reformer genomförts. I persontrafik hade sålunda
mellan samtliga stationer införts söndags tur- och returbiljetter till pris som
för enkel biljett och dessutom för färd torg- och lördagar till och från Var
berg biljetter till enkelt pris med tillägg av endast 25 procent. I godstrafik
har en starkt förenklad och efter rådande konkurrens med biltrafiken anpassad
taxa trätt i tillämpning den 1 juni 1929. Den nya taxan upptoge endast en
tariff för styckegods och endast två tariffserier för vagnslastgods, en för dyrbarare
gods och en för gods av mindre värde i öppna vagnar. Tariffserierna
upptoge särskilda tariffer för vagnslaster om minst 3, 5 och 10 ton.

Medan de med varandra i viss mån konkurrerande Falkenbergs och Varberg—Ätrans
järnvägar tidigare ej kunnat träffa överenskommelse örn full

— 230 —

inbördes samtrafik, hade nu sådan överenskommelse ingåtts. Avtalet innebure,
att den lokala taxan, som vore densamma vid båda banorna, utan tillägg
skulle tillämpas även i banornas inbördes samtrafik. Sedan denna åtgärd
genomförts, hade tidigare planer på en sammanslagning av de båda banorna
fått förfalla. En sådan sammanslagning mötte ock på grund av järnvägarnas
olika spårvidd mycket stora svårigheter.

Järnvägens drift handhades numera efter möjligast enkla och kostnadsbesparande
principer. De ytterligare utgiftsreduceringar, som i mån av
personalens avgång m. m. kunde bliva möjliga, syntes icke vara av den
storlek, att hänsyn till dem kunde behöva tagas vid nu förevarande undersökning.

För framtiden torde man kunna räkna med något större driftöverskott än
det under år 1928 uppnådda 11,400 kronor. Ett driftöverskott av något över

20.000 kronor syntes för innevarande år sannolikt. Till liknande belopp
uppginge emellertid den avsättning till förnyelsefond, som enligt av järnvägens
trafikchef verkställd beräkning oundgängligt behövde göras. Trafikmedel
till bolagets finansiella utgifter för räntor m. m. syntes sålunda tills
vidare icke kunna påräknas på andra villkor än att otillräcklig avsättning
till förnyelsefond göres. Såsom av 1926 års utredning framginge, hyste man
emellertid förhoppning, att trafiken framdeles, i mån som trafikområdets
skogar uppväxa till avverkningsbar ålder, skulle uppnå sådan storlek, att
visst ej obetydligt kapital skulle kunna vederbörligen förräntas och amorteras
av trafiköverskottsmedel.

Vid en undersökning av bolagets ekonomiska ställning och framtidsutsikter
syntes även böra beaktas, att dess likvida ställning vore svag och att medel
saknades för genomförande av nödvändiga förbättringar.

I första hand erfordrades medel till rörelsekapital och till ställande av
säkerhet för samtrafiksuppbörd m. m. samt vidare för reparation av byggnader
och iståndsättande av räls, rullande materiel m. m., som varit i bruk
under snart 20 år med i vissa fall försummad vård. Vissa av järnvägens
trafikchef angivna förbättringar syntes ej tåla uppskov. Och slutligen framstode
som önskvärt, att vissa moderniseringar och förbättringar skulle kunna
genomföras.

För fyllande av förberörda inedelsbehov hade man inom järnvägens ledning
ansett behövligt att i järnvägen investera nytt kapital till ett belopp av 200,000
kronor, vilket man tänkt sig kunna uppbringa genom lån i enskild bank med
säkerhet: beträffande 50,000 kronor av Varbergs stads borgen och beträffande

150.000 kronor av inteckning med bästa förmånsrätt i Varberg—Ätrans järnväg,
därest från statens sida medgåves, att sådan inteckning finge lämnas.

Under de tre år, som förflutit sedan 1926 års undersökningsnämnd avgav
ett preliminärt förslag till reglering av bolagets statslån, hade järnvägens ledning
energiskt och med framgång arbetat på att rationalisera såväl järnvägens
taxeväsen som dess drift. En väsentlig förbättring av bolagets driftresultat
hade på så sätt vunnits. Vissa förhållanden, över vilka ledningen ej kunde
råda, verkade emellertid i motsatt riktning. En tidigare innehavd transito -

— 231 —

trafik hade ej kunnat återvinnas och landsvägarnas motortrafik utvecklades
alltjämt till förfång för järnvägen. Härtill komme, att förestående allmänna
taxesänkning i samtrafik torde komma att medföra viss inkomstminskning
även för Varberg—Ätrans järnväg. Förutsättningarna för en i framtiden
ekonomiskt lönande järnvägsdrift vore därför nu något mindre än de år
1926 kunde beräknas vara. Med hänsyn härtill och då några utsikter ej
torde föreligga för järnvägens sammanslagning med någon angränsande järnväg
funno utredningsmännen skäligt, att av bolagets ledning framställda
önskemål örn mildring av tidigare ifrågasatta villkor tillmötesginges på s&
sätt, att statslånet nedskreves till ett belopp av 420,000 kronor, motsvarande
järnvägens sakvärde vid realisation i stället för tidigare ifrågasatt belopp av

500,000 kronor, och att den del därav, för vars omedelbart inträdande annuiteter
krävdes särskild borgen, som av riksgäldskontoret godkändes, sänktes
från 200,000 till 150,000 kronor.

Då bolaget vore i starkt behov av rörelsekapital och då några avskrivningar
eller häremot svarande avsättningar till förnyelsefond ej kunnat göras
under järnvägens snart 20-åriga trafikeringstid, framstode vidare som nödvändigt,
att nytt kapital tillfördes bolaget. Sådant torde icke kunna erhållas
på annat satt än genom upplåning. Angående det erforderliga nya kapitalets
storlek kunde olika uppfattningar råda. Utredningsmännen hade ej ansett sig
behöva ingå på en närmare prövning rörande det oundgängliga behovet av
samtliga de nyanskaffningar, vilka av järnvägens trafikchef angivits vara ur
affärsmässig synpunkt motiverade. Till en väsentlig del torde ock medel till
dem kunna erhållas, därest väl avvägda avsättningar till förnyelsefond framdeles
komme att göras. Av de framlagda utredningarna torde emellertid få
anses framgå, att bolagets oundgängliga behov av rörelsemedel och nya
kapitalinvesteringar ej understege ett belopp av 100,000 kronor. Härav syntes
ungefär hälften behövas som rörelsekapital och för oundgängliga arbeten,
medan den andra hälften kunde behövas för ur affärsmässig synpunkt motiverade
förbättringar. Då det för staten i egenskap av långivare torde få
anses vara av vikt, att järnvägens drift kunde upprätthållas medelst sådan
materiel, som ur affärsmässig synpunkt krävdes, och då särskild borgen skulle
ställas för viss del av statslånet, ansåge sig utredningsmännen kunna tillstyrka,
att staten medgåve sådana lånevillkor, som för bolaget kunde möjliggöra
upptagande av lån i bank till belopp av 100,000 kronor. Härför fordrades,
att bolaget som säkerhet för berörda lån kunde ställa inteckningar
med bästa förmånsrätt i järnvägen. Två sådana inteckningar syntes böra
medgivas, en å 50,000 kronor, över vilken bolaget finge fritt förfoga, och en
likaledes å 50,000 kronor, som av bolaget finge under viss begränsad tid och
efter riksgäldsfullmäktiges prövning användas för erhållande av lån till
genomförande av förbättringar. Till den senare inteckningen skulle således
bolaget få endast viss begränsad nyttjanderätt.

Med hänsyn till den kända förekomsten av i uppväxt stadda skogar i järnvägens
trafikområde syntes det sannolikt, att bolaget skulle bliva i tillfälle
att redan efter en tid av något över 10 år av egna inkomster fullgöra ammi -

— 232 —

teterna å en större del av statslånet än det belopp av 150,000 kronor, för
vilket särskild borgen enligt vad ovan anförts ansåges böra ställas. Någon
säkrare beräkning i berörda hänseende kunde emellertid givetvis ej nu göras,
och utsikt ansåges därför ej föreligga, att ifrågakommande kommuner, främst
Varbergs stad, skulle vara villiga att ikläda sig garanti för fullgörande från
och med viss tid av annuiteterna för återstående statslån å 270,000 kronor.
Under anförda förhållande torde, i analogi med vad vid ett flertal andra
statslåneregleringar medgivits, å ifrågavarande återstående lån ej böra krävas
erläggande av ränta och amortering, förrän fullmäktige i riksgäldskontoret
efter företagen undersökning funne järnvägens ekonomiska läge så förbättrat,
att annuitoter å även denna del av lånet borde kunna erläggas.

Med en reglering av bolagets statslån torde böra förbindas villkor örn rätt
till inlösen av järnvägen till pris, motsvarande det nedskrivna statslånets
belopp med tillägg av nyinvesteringar och avdrag för värdeminskning.

Från bolagets sida hade uttalats önskan, att Varbergs stad skulle berättigas
att framdeles inlösa järnvägen till pris, varom överenskommelse med staten
såsom långivare kunde träffas. Sedan från utredningsmännens sida erinrats,
att svårigheter mötte beträffande en förhandsfixering av berörda pris, hade
från bolagets sida anförts som önskligt, att det gjordes ett uttalande med
innehåll att, örn Varbergs stad nu eller framdeles önskade inkomma med
fast köpeanbud, detta komme att upptagas till välvillig behandling i riksgäldskontoret.
Förutsatt att statens rätt till inlösen av järnvägen kvarstode,
syntes någon erinran icke vara att göra mot ett sådant uttalande.

Innan fullmäktige till Kungl. Maj:t avgåve förslag till reglering av
bolagets skuldförhållande till staten, torde säkerhet böra föreligga, att borgen,
som av fullmäktige godkändes, kunde erhållas för viss del av ett nedskrivet
statslån. Till dess förhandlingar i berörda hänseende slutförts med bolagets
styrelse och Varbergs stad, vilken finge i första hand tänkas som borgensman,
torde därför det framlagda förslaget till uppgörelse få anses som preliminärt.

I anslutning till vad ovan anförts föreslogs, att fullmäktige, med preliminärt
godkännande för egen del, ville till bolagets styrelse översända
nedanstående förslag till reglering av ifrågavarande statslån med begäran
om förslagets granskning och införskaffande av den särskilda borgen, som i
förslaget omförmäldes.

Under i det följande angivna villkor medgåve staten, att dess genom två
lån ur allmänna järnvägslånefonden uppkomna fordran hos Varberg—Ätrans
järnvägsaktiebolag nedskreves till ett belopp av 420,000 kronor, fördelade på
två lån, ett å 150,000 kronor och ett å 270,000 kronor.

För lånen skulle ställas säkerhet genom inteckning i Varberg—Ätrans järnväg,
till förmånsrätten liggande närmast efter två inteckningar å vardera

— 233 —

50,000 kronor, över vilka bolaget skulle äga att på vissa i det följande angivna
villkor självt disponera. För det förstnämnda lånet å 150,000 kronor skulle
bolaget därjämte ställa säkerhet, som av riksgäldskontoret godkändes.

Å lånet å 150,000 kronor skulle annuitet erläggas med 5 procent, varav
4,5 procent skulle utgöra ränta.

Å lånet å 270,000 kronor skulle annuitet tills vidare icke beräknas eller
ränta debiteras, ägande dock riksgäldskontoret att framdeles debitera sådan
för beloppet i dess helhet eller del därav, därest riksgäldsfullmäktige efter
företagen undersökning funne järnvägsbolagets ställning hava undergått sådan
förbättring, att bolaget borde vara i stånd att av egna medel bestrida ej
mindre driftsutgifter, med inräkning av skälig avsättning till förnyelsefond,
än även räntor å lån, för vilka lämnats inteckning i järnvägen med förmånsrätt
framför statslånet och å statslån, för vilka annuitet fordrades.

Över en första inteckning i järnvägen å 50,000 kronor skulle bolaget äga
fritt disponera. Över en andra inteckning i järnvägen å likaledes 50,000
kronor finge bolaget disponera som säkerhet för lån, som upptogos under
åren 1930—1935, med villkor att sådant lån uteslutande användes för nybyggnader
eller nyanskaffningar, som finge anses ur affärsmässig synpunkt
fördelaktiga, skolande bolaget i varje fall, med företeende av utredning
genom sakkunnig, inhämta riksgäldsfullmäktiges samtycke till upptagande
av sådant lån. Bolaget borde förbinda sig att till säkerhet för statens fordran
pantsätta sistberörda inteckning å 50,000 kronor, i den mån avbetalning skedde
å den enskilda gäld, för vilken inteckningen finge utgöra säkerhet.

Staten skulle förbehålla sig rätt att inlösa Varberg—Ätrans järnväg till
ett belopp, motsvarande 420,000 kronor, ökat med ue belopp, som framdeles
kunde komma att bindas i järnvägens fasta anläggningar och rullande materiel,
men minskat med behörigt avdrag på grund av slitning och annan
teknisk värdeminskning.

I anledning av viss ovan nämnd hemställan från bolagets sida föreslogs
slutligen, att fullmäktige uttalade sig icke hava någon erinran mot, att Varbergs
stad inlöste Varberg—Ätrans järnväg, och att fullmäktige, därest fråga
härom uppkomme, skulle vara villiga upptaga ett eventuellt inkommande
anbud om inlösen av riksgäldskontorets fordran till välvillig prövning.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava, enligt vad revisorerna inhämtat, förklarat
sig beredda att tillstyrka en framställning om nedskrivning av Varberg—Ätrans
järnvägsaktiebolags skuld för statslånen i enlighet med utredningsmännens
förslag, dock med sådan ändring däri, att skulden nedskreves
till ett belopp av 500,000 kronor. Förslaget har av fullmäktige översänts
till bolaget för övervägande och eventuell framställning till Kungl. Maj:t.

— 234 —

Mjölby—Hästholmens

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånet nr 1, kapital..................................

Statslånet nr 2, kapital

Aktiekapitalet .................................................

Diverse kreditorer...........................................

Avskrivningars konto......................................

Kr. 280,000: —
„ 99,500: —

„ 330,000: —
„ 14,711: 38

„ 11,546: 15

Summa Kr. 735,757: 53

Utgifter år 1928:

För trafiken ................................................................................ Kr. 122,766: 57

Räntor .......................................................................................... „ 4,057: 45

Avskrivningar................................................... „ 6,665: 94

Summa Kr. 133,489: 96

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ............................................................... Kr. 486,478: n

Rullande materiel....................................................................... , lil 900; _

Inventarier................................................................................... ” 6^085: 50

Materialier.................................................................................. „ 9,974; 73

Diverse debitorer ....................................................................... „ 69,116: 24

Aktier i Hjo—Stenstorps järnvägsaktiebolag ........................ „ 57,440: —

Kassabehållning.......................................................................... 44- 13

Summa Kr. 741.038: 71

nya järnvägsaktiebolag.

dea 1 januari 1928.

Tillgångar.

Järnvägsanläggningen .....................................

Rullande materiel..............................................

Inventarier.........................................................

Materialier ........................................................

Diverse debitorer ..............................................

Stationernas balanskonto...........................

Aktier i Hjo—Stenstorps järnvägsaktiebolag
Kassabehållning.................................................

........ Kr. 486,478: n

......... „ 115,000: —

......... „ 5,230: —

.......................... I»	500:	—
—....................... »I	69,666:	33
........................... »»	1,329:	51
......-.................... M	57,440:	—
••••!••?•.....	113:	58

Summa Kr. 735,757: 53

Inkomster år 1928:

Av trafiken .................................................................................... Kr. 133,489: 96

Summa Kr. 133,489: 96

den 31 december 1928.

Skulder:

Statslånet nr 1, kapital
Statslånet nr 2, kapital

Aktiekapitalet ...............

Diverse kreditorer........

Avskrivningars konto

Kr. 280,000: —
„ 98,977: 50

„ 330,000: —
„ 13,849: 12

„ 18,212: 09

Summa Kr. 741,038: 71

— 236 —

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, landsfogden E. Myrin har avlämnat föreskrivet

							Av detta
	av brutto-			Amortering
År.	inkomst
	över trafik-	Räntor.
	kostnad.			å stats-		å annan
					lånet.		skald.
1924 ....	5,199	51	3,539	85
1925 .........	3,276	54	1,143	56	- -	—	- -	—
1926 .......	533	90	533	90	—	—	- -	—
1927 ...................	16,161	50	4,115	35	500	—	- -	—
1928 ..........................	10,723	39	3,534	95	522	50	—	—

*) Avskrivning å bana och materiel.

§ 2.

I enlighet med villkoren för av 1927 års riksdag medgiven reglering av
bolagets skuldförhållande till staten, varför redogörelse lämnades i revisorernas
samma år avgivna berättelse, har bolaget i december 1928 behörigen
inbetalat en annuitet av 5,000 kronor.

— 237 —

sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

överskott har använts eller avsatts till:
Utvidgningar och förbätt-ringar av järnvägen, anskaffning av förlag eller inköp av material m. fl. dylika utgifter.	Reserv- fonden.	Utdelning till aktie-ägarna.	Disposi- tions- fonden.	Annat ändamål, som bör i samman- draget angivas.	Summa.
1,659	66						_	_ ___	_	5,199	51
2,132	98	- -	—	—	—	—	—	—	—	3,276	54
										553	90
_ _	—	- -	—	- -	—	- -	—	11,546	15	16,161	50
— —	—	—	—	—	—	—	—	x) 6,665	94	10,723	39

Dal—Västra Värmlands

Bolagets ställning

Skulder

Statslånen:

För linjen Mellerud—Billingsfors:
Kapital ...........................................

Kr. 1,890,000: —

Överränta.........	..... >>	3,194:	70
Anståndsränta .......		214,555:	98	Kr.	2,207.239: 44
För linjen Billingsfors—Arvika:
Lånet nr 1:
Kapital .....	.. Kr.	5,247,200:	—
Ränta .........		139,722:	22
Överränta........................................		2,739:	82
Anståndsränta ....		487,374:	43		5,877,036: 47
Lånet nr 2:
Kapital .........	..... Kr.	2,813,440:	—
Anståndsränta ............................	..... »	173,345:	78		2,986,785: 78
Skandinaviska kreditaktiebolaget					492,732: 08
Aktiekapitalet .					4,425,150: —
Reservfonden					17.225: —

Summa Kr. 16,006,168: 77

Utgifter år 1928:

Räntesaldo................................................................................ Kr. 433,053: 98

Administration................................................................................ n 13,618: 48

Satter........................................................................................ ” ’ 15; 50

Kostnader för provisorisk trafik å linjen Billingsfors—Arvika 10,736: 21

Summa Kr. 457,424: 12

lillgångar:

Depositioner i statskontoret

„ hos kungl, järnvägsstyrelsen ........

Skandinaviska kreditaktiebolaget, checkräkning
Diverse personers konto......................................

Bolagets ställning

Kr. 170,000: —

„ 50,000: —

„ 78,760: 74

„ 7,000: —

— 239 —

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Deposition i statskontoret....................................................... Kr. 170,000: —

Förskott å kontrakterade arbeten och leveranser................ „ 48,621: 36

Diverse personers konto....................................................... „ 7,000: —

Utförda arbeten för främmande ............................................ „ 18,673: 76

Järnvägsanläggningen Mellerud—Billingsfors........................ „ 4,166,185:22

D:o Billingsfors—Arvika...................... „ 10,852,266: 10

Vinst- och förlustkonto ....................................................... „ 743,422: 33

Summa Kr. 16,006,168: 77

Inkomster år 1928:

Överskott å trafikeringen av linjen Mellerud—Bengtsfors östra

år 1927 ............................................................................. Kr. 17,586: 28

Förlust för år 1928 ................................................................. „ 439,837: 84

Summa Kr. 457,424: 12

den 31 december 1928.

Skulder:

Statslånen:

För linjen Mellerud Kapital

.............

Ränta ...............

-Billingsfors:

Kr. 2,100,000: —
„ 202,447: 09

240 —

Utförda arbeten för främmande
Järnvägsanläggningen Mellerud—Billingsfors
D:o Billingsfors—Arvika

Vinst- och förlustkonto ..............................

Kr. 7,000: —

„ 4,211,505: 59

„ 11,459,737: oi

„ 1,183,260: 17

Summa Kr. 17,167,263: 51

§ I Statens

ombud i bolagets revision, länsassessor N. Björkman har meddelat,
att något överskott av bruttoinkomst över trafikkostnad icke uppkommit
under år 1928.

§ 2.

Av bolagets två lån ur bibanefonden å resp. 5,622,000 kronor och 3,014,400
kronor, avsedda för järnvägsanläggningen Billingsfors—Arvika med bibana
från Järnskog till Skillingsfors, hade t. o. m. budgetåret 1927/1928 utbetalats
inalles resp. 5,247,200 kronor och 2,813,440 kronor. Återstoden av lånen utbetalades
till bolaget i juni 1929 med resp. 374,800 kronor och 200,960 kronor.

Utbetalningen ägde rum, sedan Kungl. Maj:t den 24 maj 1929 förklarat
den omständigheten, att bolagets järnvägsanläggning icke blivit utförd med
eget huvudspår å sträckan från sektionsnummer 157 km. till Arvika, ej utgöra
hinder för densamma.

;§ 3.

Bolaget har under år 1928 ej erlagt förfallen ränta å lånet från allmänna
järnvägslånefonden samt det äldre lånet från bibanelånefonden. Bolagets
sammanlagda skuld för de tre statslånen, som vid 1928 års början utgjorde
11,071,061 kronor 69 öre, hade till följd därav vid årets slut stigit till 11,666,628
kronor 51 öre, varav 378,690 kronor 99 öre voro förfallna till betalning.

§4.

Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret uppdragit åt en representant för
verket att jämte i järnvägsekonomiska frågor sakkunnig person verkställa
undersökning av bolagets förvaltning och ekonomiska ställning, avlämnade

Överränta ............................................. Kr. 8,666: 58

Anståndsränta ..............................		214,555:	98	Kr.	2,525,669:	65
För linjen Billingsfors—Arvika:
Lånet nr 1:
Kapital .......................................	..... Kr.	5,247,200:	—
Ränta ....................		239,722:	22
Överränta ......................................	---- »>	11,188:	48
Anståndsränta .....................	..... 1)	562,281:	09		6,060,391:	74
Lånet nr 2:
Kapital .................................	..... Kr.	2,813,440:	—
Anståndsränta ..............................		267,127:	12		3,080,567:	12
Skandinaviska kreditaktiebolaget ......				l»	745,760:	—
Aktiekapitalet.................				JJ	4,737,650:	—
Reservfonden..................................					17,225:	—

Summa Kr. 17,167,263: 61

granskningsmännen under sistlidna oktober efter fullgjort uppdrag en redogörelse,
däri de anförde följande:

»Dal—Västra Värmlands 177,1 km. långa normalspåriga järnväg omfattar
två skilda koncessionsenheter, nämligen Mellerud—Bengtsfors östra, 43,2 km.,
vilken öppnades för allmän trafik den 30/12 1926, och Bengtsfors östra—
Gilserud, 115,1 km., med grenbana Beted—Skillingsfors, 18,8 km., öppnad
för allmän trafik den Ys 1928. Järnvägen trafikerar även den 4 km. långa
sträckan Gilserud—Arvika enligt med statens järnvägar träffad överenskommelse.

Bolaget har erhållit tre statslån, ett ur den allmänna järnvägslånefonden
mot säkerhet i bandelen Mellerud—Billingsfors till belopp av 2,100,000 kronor,
och två örn 5,622,000 resp. 3,014,400 kronor ur bibanelånefonden mot
säkerhet i övriga bandelar. Bolagets statslån uppgingo vid 1928 års slut till
följande belopp:

Lån nr allmänna
järnvägslånefonden

K — r

Lån ur bibanelånefonden -

Summa

— o — n — o — r

Kapital, lyftat .................................... 2,100,000

„ > ej lyftat..................................

Räntor................................................... 202,447

Överräntor ......................................... 8,667

Anståndsränta ................................... 214,556

Summa, inkl. ej lyftat kapital 2,525,670

8,060,640 10,160,640

575,760 575,760

239,722 442,169

11,188 19,855

829,4081,043,964
9,716,718 12,242,388

Bolagets aktiekapital uppgår till 4,737,650 kronor med den fördelning på
olika ägare, som framgår av bil. A. *) Bolaget blir alltså skyldigt att träda

*) Här utesluten.

Rev. Ber. 1989 ang. riksgäldskontoret.

16

— 242 —

i likvidation, om och när härav omkring 3,158,000 kronor förbrukats. 1928
års balansräkning visar en balanserad förlust av kronor 1,183,260 kronor.
Efter avdrag av anståndsräntan, som vid en kalkyl över bolagets likviditet
endast till en mindre del kan komma i betraktande, återstår likväl en förlust
av 139,296 kronor. Då räntorna per år redan nu överstiga 400,000 kronor
och vid helt eller delvis uteblivande av räntornas fullgörande komma att
snabbt växa, är det tydligt, att bolaget inom helt kort tid måste träda i likvidation,
därest annuiteterna å statslånen ej kunna åtminstone till större delen
fullgöras.

För år 1928 redovisades en förlust å rörelsen av 439,837 kronor, varvid är
att märka, att inga avskrivningar eller häremot svarande avsättningar till
förnyelsefond blivit gjorda. Anledningarna till detta synnerligt svaga resultat
skola nedan undersökas.

Dal—Västra Värmlands järnväg består av två järnvägsenheter med väsentligt
olika ekonomiska förutsättningar. Den nedre delen Mellerud—Billingsfors,
till vars byggande lån lämnats ur allmänna järnvägslånefonden, berör ett
område med högt utvecklad industri, för vilken ett starkt behov förefunnits
att erhålla bättre förbindelser än dem Dalslands kanal erbjöd. För denna
järnvägsdel hava därför förutsättningar ansetts föreligga för ernående av full
bärighet. Den övre och längre delen av järnvägen, nämligen mellan Billingsfors
och Arvika med sidobana till Skillingsfors, till vars byggande lån beviljats
ur bibanelånefonden, går åter till största delen genom områden med
mindre utvecklat näringsliv. Visserligen finnas även norr om Billingsfors
storindustriella anläggningar, men dessa anlita företrädesvis för sina transporter
antingen Uddevalla—Lelångens järnväg, som mellan Bengtsfors och
Billingsfors löper parallellt med Dal—Västra Värmlands järnväg eller kanalleden,
i vissa fall i förbindelse med järnvägen till Uddevalla.

Dal—Västra Värmlands järnväg är ock genom av Kuugl. Majit senast i
resolution av den 30 december 1926 given bestämmelse förhindrad att genom
fraktnedsättningar på Göteborg draga trafiken från Uddevalla. Kungl. Majit
har nämligen förordnat, att Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag skall
vara skyldigt anordna godssamtrafik mellan stationerna vid bolagets järnvägar
och stationerna vid Uddevalla—Lelångens järnväg, under iakttagande
att bolaget skall, i fråga om godssändningar mellan dess stationer och Uddevalla,
ställa till förfogande fraktandelar, beräknade enligt samma grunder
som vid trafik mellan dess stationer och Göteborg, ävensom att, därest nedsättningar
å fraktavgifterna för försändning mellan bolagets stationer och
Göteborg beviljas, bolaget skall vara pliktigt att, om förvaltningen av Uddevalla—Lelångens
järnväg så begär, biträda en procentuellt lika stor nedsättning
för försändningar mellan dess stationer och Uddevalla. Aven järnvägen
till Amål torde, särskilt efter anläggande av djuphamn därstädes, komma att
bliva en konkurrent av viss betydelse. Järnvägen norr om Billingsfors har
av anförda skäl vida sämre förutsättningar för ekonomisk bärighet än järnvägen
Billingsfors—Mellerud.

I administrativt och ekonomiskt hänseende utgör emellertid Dal—Västra

— 243 —

Värmlands järnväg i övrigt en enhet. Järnvägen trafikeras enligt ett den 8
december 1922 ingånget, här som bilaga B1) närlagt kontrakt av Bergslagernas
järnvägsaktiebolag. För de ur ekonomisk synpunkt viktigaste arrendevillkoren
redogöres nedan.

Den arrenderade järnvägen har att av inkomsterna till den arrenderande
banan erlägga:

dels direkta kostnader för drift och underhåll av banan,

dels 5 procents ränta å det på visst sätt beräknade värdet av för järnvägen
använda inventarier, rullande materiel och förråd, samt

dels 2 procents amortering å beräknade värdet av rullande materiel, dock

att förenämnda ersättningar ej få överstiga järnvägens trafik- och extra
inkomster.

Till den direkta kostnaden för driften räknas icke kostnader för den egentliga
administrationen, såsom ifrågakommande löner till högre befäl och befälsexpeditioner
samt centrala kontor, vilka kostnader Dal—Västra Värmlands
järnvägsaktiebolag har att självt direkt bestrida.

Nya byggnader och anläggningar skola jämväl bekostas av sagda bolag.

I taxehänseende skall tillämpas Bergslagernas järnvägstaxa och vid trafik
mellan Bergslagernas och Dal—Västra Värmlands järnvägar skola fraktavgifterna
beräknas såsom för en bana. Fraktnedsättningar beviljas av den
arrenderande banan.

Dal—Västra Värmlands järnvägsbolag bestämmer avlöningen för den ordinarie
personalen efter förslag av styrelsen flir Bergslagernas järnväg eller
dess ombud.

Kontraktet gäller tills vidare i 30 år.

Då ifrågavarande kontrakt är av den allra största betydelse för staten såsom
långivare, skall detsamma nedan underkastas viss principiell granskning.

Man kan urskilja i huvudsak två typer av arrendeavtal mellan järnvägar.
Enligt den ena, som tidigare var den allmänt förekommande, plägade en
äldre järnväg övertaga trafiken av en anslutande mindre järnväg på villkor,
att de direkta kostnaderna för drift och underhåll skulle anses täckta med
viss antingen fast eller varierande procent av järnvägens bruttoinkomster.
Det år 1910 mellan Bergslagernas och Kil—Fryksdalens järnväg ingångna
arrendeavtalet, vilket närlägges som bilaga C1), utgör ett gott exempel på
denna typ. Enligt en andra, först under senare tid tillkommen typ för arrendeavtal,
som exemplifieras genom 1922 års avtal mellan Bergslagernas och Dal
—Västra Värmlands järnväg, skall åter det arrenderade bolaget täcka sina
verkliga, på visst sätt beräknade kostnader och lämna ersättning för nytt
janderätten till den arrenderande banans rullande materiel.

Erfarenheten har visat, att den förstnämnda typen av arrendevillkor är av
natur att i regel kunna tillgodose den arrenderade banans och dennas långivares
intressen. Såvida driftkostnadsprocenten, såsom alltid torde varit
fallet, blir väsentligt under 100, kommer nämligen en större eller mindre

’) Ilar nteslaten.

— 244 -

andel av den arrenderade banans inkomster att bliva övrig för bolagets
utgifter till annuiteter å lån m. m. Däremot har den andra typen av arrendevillkor
som regel lett till, att inga medel blivit övriga till sådana utgifter
och att bolaget inom mycket kort tid fått gå i likvidation.

Anledningen till att resultatet i sistnämnda fall blir det angivna äro ej
svåra att finna. För att en ny järnväg med svag trafik skall kunna bliva
ekonomiskt bärig fordras, icke blott att utgifterna såvitt möjligt begränsas,
utan ock att taxan hålles vid ett som regel relativt högt läge, ägnat att giva
högsta möjliga bruttoinkomst. Dessa förutsättningar kunna emellertid svårligen
i behövlig omfattning vara för handen, därest en järnväg arrenderas
av en annan större järnväg med god ekonomi. Driftsutgifternas storlek påverkas
vid sådan arrendering bland annat av att personalens anspråk på
högre löneskala växer och av att ägare till föreningsstationer ej finna anledning
sänka sina anspråk på förvaltningsbidrag. Av än större betydelse är,
att den arrenderande banan i eget intresse oftast finner lämpligt tillämpa sin
egen, efter en stor trafik anpassade relativt låga taxa även vid den arrenderade
banan och härvid till och med låter banavgifter och dylikt bortfalla i inbördes
samtrafik.

Vad här anförts äger sin fulla tillämpning på Dal—Västra Värmlands
järnväg. Personalen vid denna har uppnått, att lönerna skola utgå enligt
för bangrupp III gällande bestämmelser, vilka eljest icke pläga tillämpas
vig järnvägar med så svag ekonomi som ifrågavarande järnvägs. Såväl
statens järnvägar beträffande Arvika station som Bergslagarnas järnväg
beträffande Melleruds station hava i ingångna överenskommelser förbehållit
sig förvaltningsbidrag utan eljest i dylika fall för järnvägar med svag ekonomi
ofta förekommande rabattering. (Bolagets överenskommelser med skilda
järnvägar närläggas som bilaga D—H)J). Slutligen har Bergslagarnas järnvägsaktiebolag
i själva arrendeavtalet förbehållit sig rätt att tillämpa Bergs
lagernas järnvägs relativt mycket låga taxa utan banavgifter i inbördes
samtrafik och att härunder göra nedsättningar. Den främsta huvudanledningen
till järnvägens svaga ekonomiska resultat är härmed angiven. En
järnväg med obetydlig trafik kan icke med bibehållen ekonomi utbetala
löner och förvaltningsbidrag enligt samma grunder som järnvägar med betydligt
större trafik, och än omöjligare är det att tillämpa Bergslagernas taxa,
som i stort sett ligger lika lågt som statens järnvägars.

Härmed är emellertid icke sagt, att berörda avgiftsbestämmelser m. m. äro
i och för sig oskäliga. De torde få anses vara det, örn Dal—Västra Värmlands
järnvägsaktiebolag betraktas som en särskid ekonomisk enhet; de
behöva däremot icke vara det, om man betraktar Bergslagernas och Dal—
Västra Värmlands järnvägar såsom tillsammans utgörande ett ekonomiskt
intressegemenskap. Det torde vara ett dylikt åskådningssätt, som utgjort
anledningen särskilt till gemensamheten i taxeförhållanden. Om än härvid
hänsyn tagits till rådande konkurrens med bilar och kanalleder, torde dock

x) Här uteslutna.

— 245 —

huvudorsaken till införandet av Bergslagernas järnvägs taxa och till borttagandet
av varje banavgift i samtrafik med Bergslagernas järnväg ba varit
en strävan att upparbeta trafiken till fördel för buvudbanan. Men är så
fallet, kan det icke vara skäligt, att Dal—Västra Värmlands järnväg och
härmed staten som långivare få bära förlusterna, medan Bergslagernas järnväg
skördar vinsten.

Av det anförda synes oss framgå, att det är angeläget, att gällande arrende
avtal mellan Bergslagernas och Dal—Västa Värmlands järnvägsaktiebolag
blir ändrat. Då riksgäldskontoret vid den tid, då lånen till ifrågavarande
järnväg lämnades, icke hade att avge yttrande, innan statsmakterna fattade
beslut i sådana frågor, hava fullmäktige ej varit i tillfälle att yrka, att ett
avtal, som från riksgäldskontorets sida kunde tillstyrkas, borde föreligga,
innan statlån lämnades till byggande av Dal—Västra Värmlands järnväg.
Ej heller har riksgäldskontoret någon del i tillkomsten av gällande avtal.
Då detta emellertid är av avgörande betydelse för frågan, huruvida staten
skall få någon ränta å det stora statskapital, som bundits i ifrågavarande
järnväg, torde avtalets revidering böra genomföras, så snart omständigheterna
medgiva.

Automatiskt inträder tillfälle härtill, när bolaget inom en tid, som synes
kunna beräknas till omkring 5 å 6 år, måste träda i likvidation, men fråga
är, huruvida icke anledning kan förefinnas att redan dessförinnan få en
skälig uppgörelse till stånd med Bergslagernas järnväg, varvid från statens
sida synes kunna uppställas fordran, i främsta rummet att Bergslagernas
järnväg skall svara för annuiteterna å det lån ur allmänna järnvägslånefonden.
som lämnats för byggande av sträckan Mellerud—Billingsfors, och i andia
rummet för så stor del av annuiteterna för lånen ur bibanefonden, som
med hänsyn till förhållandena efter närmare gjord utredning kan synas
skäligt. Skulle Bergslagernas järnväg icke befinnas villig att på för staten
antagliga villkor trafikera banan, så torde man med hänsyn till järnvägens
läge kunna utgå från, att densamma med större fördel för staten kan införlivas
med statens järnvägar.

Den av oss företagna undersökningen rörande utgifts- och driftsförhållanden
vid järnvägen hava icke givit anledning till erinran.

De kostnader för administration, som bolaget har att självt bestrida, äro
obetydliga. Till styrelseledamöter och statens ombud utgå sålunda inga fasta
arvoden, utan endast ersättningar med 25 kronor för rese- och 50 kronor för
förrättningsdag. Revisorerna åtnjuta, utom resedagsersättning, fast arvode
av 100 kronor. Bokföraren uppbär högst 500 kronor. Verkställande direktör
och annan förvaltningspersonal hava hittills icke uppburit någon avlöning av
bolaget.

I järnvägens egen personaluppsättning ingå vidare inga högre befattningar,
utan personal vid järnvägens ledning har utan ersättning tillhandahållits av
Bergslagernas järnväg. Av stationerna förestås endast en av mästare, de
andra av stationsförman eller lägre ställd personal. 14 trafikplatser ombe -

246 —

sörjas av kvinnliga platsvakter. Den fast anställda personalen är i betraktande
av järnvägens längd i det hela fåtalig.

Den 1 juli 1929 funnos följande fast anställda (utom platsvakter):

Ordinarie Extra Summa

Banavdelningen, banmästare................................... 4

arbetare....................................... 36 13 53

Trafikavdelningen, stationsmästare........................... 1

stationsförman.............................. 12

stationskarlar................................ 15 2

konduktörer ................................. 8

bromsare..................................... 5 2 45

Maskinavdelningen, lokförare ...................................... 11

lokeldare ...................................... 11

vagn- och stallkarlar ................. 5 7 35

lokreparatör ................................ 1

Summa 109 24 133

Förvaltningen av järnvägen är även i övrigt ordnad efter de enkla och
kostnadssparande principer, som under senare år kommit till ökad användning
vid järnvägar med svag trafik. Den rullande materielen och förrådseffekter
tillhandahållas av Bergslagernas järnväg på villkor, som äro angivna i arrendeavtalet
och som i och för sig torde få anses för den arrenderade banan billiga.

I tekniskt hänseende ger banan, såvitt vi förstå bedöma frågan, ett synnerligen
gott intryck.

Oaktat alltså järnvägens drift ombesörjes så billigt, som under givna förhållanden
torde vara möjligt, hava inkomsterna under år 1928, det enda år,
under vilket järnvägen i sin helhet varit upplåten för trafik, icke nått upp
till det belopp, som Bergslagernas järnväg enligt arrendeavtalet har rätt att
tillgodoräkna sig som ersättning för drift- och underhållskostnader samt för
tillhandahållande av rullande materiel, inventarier och förråd, utan har
jämlikt bilaga I *) ett underskott uppstått på 67,670 kronor, som Bergslagernas
järnväg enligt avtalets bestämmelser fått avskriva som förlust. 1

1 Här utesluten.

— 247 —

För kommande år lär man väl kunna räkna med trafik- och inkomstökning,
men å andra sidan torde även utgifterna komma att växa, särskilt av den
grund att kostnaderna för banans underhåll pläga vara relativt små under
en järnvägs första trafikeringstid. Att märka är även, att under år 1928
ingen avskrivning eller häremot svarande avsättning till förnyelsefond blivit
gjord beträffande bana och husbyggnader. En sådan är dock för framtiden
erforderlig. Det synes sålunda icke sannolikt, att bolaget, innan ändring av
gällande trafikeringsavtal genomförts, skall bliva i stånd att till någon del
fullgöra annuiteterna å bolagets lån ur järnvägslånefonderna.

Mot förvaltningen av Dal—Västra Värmlands järnväg hava vi alltså ingen
som helst erinran. Såvitt vi kunna bedöma, handhaves järnvägens ledning
på ett synnerligt insiktsfullt och sparsamt sätt.

Däremot synes det oss vara ett trängande behov, att gällande arrendeavtal
snarast bringas ur världen, enär staten dessförinnan icke kan beräkna någon
avkastning på det betydande kapital, som staten beviljat som lån. Att
avvakta den tidpunkt, då bolaget kan bliva skyldigt att träda i likvidation,
synes oss i förevarande fall icke försvarligt. Emellertid torde, enligt vad som
framgick vid en vår förhandling med verkställande direktören i Bergslagernas
järnvägsaktiebolag, detta icke vara benäget att före antingen utgången av
bolagens 30-åriga trafikeringskontrakt eller likvidationstvångs inträde för Dal
—Västra Värmlands järnväg frivilligt gå till en sådan revidering av gällande
trafikeringsavtal, att statens intressen som långivare skulle kunna bliva bättre
tillgodosedda. Den enda framkomliga vägen att trygga statens intressen
synes då vara att lagsöka Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag för
förfallna, ej likviderade annuiteter med syfte att härigenom framtvinga
antingen en omedelbar revidering av arrendeavtalet mellan Bergslagernas
och Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag eller ock, att det senare
bringas i konkurs, varefter frågan örn järnvägens anslutning till Bergslagernas
järnväg efter träffande av nytt avtal eller ock till statens järnvägar skall
kunna upptagas till förutsättningslös prövning.»

Enligt vad revisorerna erfarit, hava fullmäktige i riksgäldskontoret inlett
underhandlingar med Bergslagernas järnvägsaktiebolag angående villkoren
för trafikeringen av Dal—Västra Värmlands järnväg.

— 248 —

Åmål—Årjängs

Bolagets ställning

Skulder:

Statslånen: kapital ........................................ Kr. 4,824,588: 33

ränta .................................... 17,985: 42 Kr. 4,842,568: 75

Anståndsränta å 1916 års statslån Kr. 294,065: 74

Statsanslag.................................................................................. „ 775,416: 67

Aktiekapitalet ............................................................................ „ 1,450,800: —

Arbetsgivarnas ömsesidiga olyeksfallsförsäkringsbolag ......... „ 6,699: 51

Två försäkringsanstalter .......................................................... „ 551: —

Vinst- och förlustkonto:

Räntevinst å disponibelt kapital............... Kr. 566,644: 72

Anståndsränta ............................................. „ 294,065: 74

Provisoriska trafiken.................................... „ 4,558: 27 865,268: 78

Summa Kr. 7,941,304: 66

Utgifter år 1928:

Räntors konto........................................................................... Kr. 88,251: 12

Trafikeringen ............................................................................... „ 28,172: 55

Utgående balanskonto:

Räntevinst å disponibelt kapital.................. Kr. 478,393: 6fO

Anståndsränta .................................... „ 319,387: 96

Provisoriska trafiken................................... „ 3,654: 68 „ 801,436: 24

Summa Kr. 917,859: 89

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ............................................................... Kr. 7,493,622: 94

Arbetsmaterialier .................................................................... „ 285,868: 18

Inventarier............................................................................. „ 17,133: 62

Kassabehållning........................................................ „ 1,229: 15

Aktieägarna, resterande stämpelinbetalning ........................... „ 161: 75

Innestående i Värmlands enskilda bank................................. „ 75,013: 91

— 249 —

järnvägsaktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen..................................................	.............. Kr.	6,293,343:	10
Arbetsmaterialier .........................................................	.............. »»	320,229:	38
Inventarier.....................................................................	.............. )>	16,701:	04
Kassabehållning .............................................................	............ >>	494:	01
Aktieägarna, resterande stämpelinbetalning...............	.............. i>	166:	25
Innestående i banker....................................................	.............. >>	505,000:	—
Riksgäldskontoret ..........................................................	.............. >1	773,334:	—
Värdepappers konto.......................................................	.............. >>	16,100:	—
Diverse personers konto ..............................................	.............. j»	5,277:	65
Tre försäkringsanstalter.................................................	.............. n	9,829:	32
Lastspår vid Svaneholm ..............................................	.............. >>	829:	91

Summa Kr. 7,941,304: 66

Inkomster år 1928:

Ingående balanskonto:

Räntevinst å disponibelt kapital

Auståndsränta ..........................

Provisoriska trafiken...............

Provisoriska trafiken 1928 .............

Anståndsränta 1928.......................

Trafikeringen ............................

Kr. 566,644: 72
„ 294,065: 74
„ 4,558: 27 Kr.

----••••• »

•Summa Kr,

865,268: 78
15,912: 41
25,322: 22
11,356: 53
917,859: 89

den 31 december 1928.

1916 års statslån:

kapital..............

ränta................

överränta .........

1923 års statslån:
kapital..............

Skulder:

Kr. 3,273,750: —

„ 90,735: 42

989: 20 Kr. 3,365,474: 62

............................. „ 1,550,833: 83

250 —

Riksgäldskontoret........................................................................ Kr.

Värdepappers konto.................................................................. „

Lastspår vid Svaneholm ........................................................... „

Förskottsavlöningars konto........................................................ „

Hamnspårsbyggnaden ........................................................... „

Diverse personers konto ........................................... „

Trafikeringen:

Rullande materiel ....................................... Kr. 181,144: 53

Inventarier ................................................. „ 9,645: 83

Förrådet................................................... „ 9,104: 04

Stationernas frakträkningar........................ ,, 516: 55

373,334: —
15,650: —
7,928: 02
830: —
1,121: 21
40,411: so

200,410: 95

Summa Kr. 8,512,714: 98

§ I Statens

ombud i bolagets revision, landsfogden A. Frändén har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för åren 1927 och 1928, utvisande,
att bruttoinkomst över trafikkostnad uppkommit med resp. 4,558
kronor 27 öre och 3,654 kronor 68 öre ävensom att det förra beloppet använts
till utvidgningar och förbättringar av järnvägen m. m. och det senare kvarstår
å vinst- och förlustkontot.

§2.

Styrelsen har i sin förvaltningsberättelse för år 1928 meddelat, att, sedan
trafiktillstånd meddelats den 30 november, järnvägen den 1 december förklarats
öppnad för allmän trafik.

Styrelsen har vidare meddelat, att vid 1928 års slut återstående arbeten å
järnvägsanläggningen hänförde sig huvudsakligen till Åmåls station och särskilt
däri förekommande husbyggnadsanläggningar, beroende på att vederbörlig
fastställelse å linjen vid Åmåls station samt å själva stationsanläggningen
ej före årets slut kunnat vinnas. Sedan bolaget beviljats statsunderstöd
för järnvägens framdragande från Åmåls station till den av Åmåls stad
beslutade djuphamnsanläggningen vid Ornäs och erforderliga överenskommelser
i saken träffats med staden, hade terrasseringsarbetena å denna del
av järnvägen igångsatts i december 1928.

§3.

Av bolaget beviljade fyra särskilda låneunderstöd från bibanelånefonden
hava hittills utbetalats följande belopp: av 1916 års lån å 3,273,750 kronor
inalles 3,055,500 kronor, av 1923 års lån å 2,326,250 kronor inalles 2,171,166
kronor, av 1927 års lån å 183,000 kronor 100,000 kronor, utbetalade i juni
1929, och av 1929 års lån å 175,000 kronor 163,333 kronor, utbetalade i
juli 1929.

- 251 —

Auståndsränta å 1916 års statslån Kr. 319,387: 96

Statsanslag...............................................			Kr.	775,416:	67
Aktiekapitalet .......................................			11	1,523,100:	—
Stämplars konto .................................			11	723:	—
Riksförsäkringsanstalten ......................			11	6,801:	57
Försäkringspremiers konto......................			>>	264:	38
Värmlands enskilda bank ....................			11	276,592:	01
Växlars konto...................................			11	75,587:	30
Diverse personers konto ........................			11	136,485:	91
Vinst- och förlusträkning:
Räntevinst å disponibelt kapital .....	..... Kr. 478,393:	60
Anståndsränta ....................................	....... „ 319,387:	96
Provisoriska trafiken..........................	..... „ 3,654:	68	11	801,436:	24
	Summa	Kr.	8,512,714:	98

Sistnämnda lån, avsett för inköp av rullande materiel, har genom Kungl.
Maj:ts resolution den 31 maj 1929 beviljats bolaget i enlighet med bemyndigande
av innevarande års riksdag.

§4.

Såsom statens ombud i bolagets revision meddelat, har bolaget ej inbetalat
under år 1928 förfallen ränta å 1916 års lån och utgjorde med anledning
därav bolagets förfallna skuld vid 1928 års slut 91,724 kronor 62 öre.

§ 5.

Genom resolution den 19 april 1929 förklarade Kungl. Majit, att järnvägen
Hallanda—Kättilsbyn skulle förenas med järnvägen Amål—Årjäng med
bamnspår till djuphamnen vid Örnäs, i följd varav samtliga anläggningarna
skulle anses såsom en särskild järnväg.

§6.

Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret uppdragit åt en representant för verket
jämte i järnvägsekonomiska frågor sakkunnig person att verkställa undersökning
av bolagets förvaltning och ekonomiska ställning, hava granskning9-männen efter fullgjort uppdrag avlämnat en den 29 juni 1929 dagtecknad
redogörelse, däri de anfört följande.

»Koncession för den normalspåriga järnvägen Åmål—Årjäng gavs år 1914.
Byggnadskostnad^ för järnvägen, utom rullande materiel och utom bamnspår
i Amål, beräknades ursprungligen till 3,890,000 kronor, men kostnadsförslaget
böjdes i samband med den år 1916 verkställda renstakuingen och
fastställdes år 1916 av Kungl. Majit till 4,365,000 kronor, varav tre fjärdedelar
eller 3,273,750 kronor beviljades som statslån ur bibanefonden enligt

— 252 —

för denna då gällande grunder, innebärande bland annat ett en tredjedel av
lånet eller 1,091,250 kronor skulle löpa utan ränta men återbetalas med en
annuitet av 5,4 procent, vars erläggande dock skulle påbörjas först år 1977,
då 60 år förflutit från det första utbetalningen å statslånet ägde rum.

Det visade sig emellertid snart, att järnvägen under rådande prisförhållanden
icke kunde utföras för den sålunda beräknade kostnaden. Nytt kostnadsförslag,
slutande på en summa av 8,160,000 kronor, uppgjordes år 1921.
Kungl. Majit fastställde i slutet av år 1923 kostnadsförslaget till 7,700,000
kronor och beviljade i samband härmed ett nytt statsunderstöd av 2,326,250
kronor, varav i enlighet med de för lån ur bibanefonden då ändrade grunderna
775,416 kronor 67 öre i form av anslag utan återbetalningsskyldighet.

Ett tredje statsunderstöd att utgå ur bibanefonden å 183,000 kronor, utgörande
tre fjärdedelar av beräknade kostnader för anläggning av ett järnvägsspår
från Amål station till en djuphamn i Örnäsviken, har vidare beviljats
år 1927, och slutligen har ett fjärde sådant statsunderstöd som bidrag
för anskaffande av erforderlig rullande materiel år 1929 beviljats till ett
belopp av 175,000 kronor, sedan det visat sig, att uppgörelse på för bolaget
godtagbara villkor örn järnvägens trafikering genom Bergslagernas järnvägsaktiebolag
ej kunnat träffas.

De bolaget beviljade statslånen och statsunderstöden uppgå sammanlagt
till 5,958,000 kronor, varav 894,750 kronor utgöra anslag utan återbetalningsskyldighet,
under det att 5,063,250 kronor skola av bolaget återbetalas. Såsom
ovan meddelats, inträder emellertid skyldigheten att amortera 1,091,250 kronor
av skuldbeloppet först år 1977. Ränta k 5 procent skall av bolaget gäldas
å en summa av inalles 3,972,000 kronor.

Riksgäldskontoret har hittills till bolaget utbetalat nedanstående belopp:
av 1916 års statslån för anläggning av Åmål—Årjängs

järnväg .................................................................................. Kr. 3,055,500: —

av 1923 års statsunderstöd för d:o ..................................... „ 2,171,666: —

av 1927 års statsunderstöd för anläggning av hamnspåret

i Örnäs ............................................................................... „ 100,000: —

Summa Kr. 5,337,166: —

A statsunderstödet för inköp av rullande materiel har däremot någon utbetalning
ännu icke ägt rum.

Såsom ränta å 1916 års lån har bolaget under åren 1924—1927 till riksgäldskontoret
inlevererat inalles 393,068 kronor 46 öre. Sedermera upphörde
emellertid inbetalningarna, i följd varav restantier å lånet uppkommit. Den
förfallna oguldna skulden å ifrågavarande lån uppgick den 30 juni 1929 till
94,219 kronor 84 öre. Vad beträffar den del av 1923 och 1927 års statsunderstöd,
som utgör lån, har någon skyldighet för bolaget att erlägga ränta eller
verkställa kapitalavbetalning ännu icke inträtt.

I jämförelse med bolagets statslån är dess aktiekapital relativt litet. Det
uPPg''c^ vid slutet av år 1928 till endast 1,523,100 kronor. Inräknas även
bolagets räntevinst å disponibelt kapital under den långa byggnadstiden, den

- 253 —

Sl/i2 1^28 angiven till cirka 478,000 kronor, så erhålles ett bolagets egna
kapital av omkring 2 miljoner kronor.

Järnvägen öppnades för allmän trafik den 1 december 1928. Byggnadstidens
längd får sin förklaring främst därav, att byggnadsarbetet igångsattes
under en tid med så starkt stigande priser, att det mycket snart visade sig
nödvändigt att tills vidare starkt begränsa arbetena, därest kostnadsökningen
ej skulle bliva alltför stor. Långvariga arbetskonflikter hava även fördröjt
järnvägsanläggningen. Sålunda nedlades arbetet den 1 april 1920 i samband
med en av svenska arbetsgivareföreningen proklamerad lockout inom byggnadsfacken.
Det återupptogs på grund av rådande dyrtid icke omedelbart
efter konfliktens hävande den 25 november samma år utan först den 14
januari 1922, sedan ett kontrakt, som dock redan följande år blev uppsagt,
avslutats örn utförande av vissa arbeten som nödhjälpsarbeten genom Södra
Sveriges Statsarbetens försorg. Från den 7 juli 1924 till den 5 juni 1925 låg
slutligen arbetet nere på grund av en arbetskouflikt, framkallad av arbetarnas
anspråk på stora löneförhöjningar.

Frånsett dessa särskilda anledningar till en lång byggnadstid är slutligen
att märka, att arbetet i och för sig varit krävande, enär järnvägen är dragen
genom en starkt kuperad terräng med djupa skärningar och än större bankfyllnader
över mossmarkerna. Fullt färdig är järnvägen alltjämt icke. Arbetet
med anläggning av egen station i Amål i omedelbar närhet av Bergslagernas
station och av hamnspåret har sålunda knappt mer än påbörjats.

Med inräkning av det omkring en kilometer långa hamnspåret kommer
järnvägen att erhålla en längd av omkring 75 kilometer, varav 71 kilometer
falla på huvudlinjen Amål—Årjäng och 4 kilometer komma på ett sidospår
från Hallanda till Kättilsbyn i Långseruds socken. Nämnas bör i detta
sammanhang, att en år 1919 beviljad och ej förfallen koncession föreligger
för en 21 kilometer lång järnväg från Kättilsbyn till Högsäter vid Glafsfjordens
södra ände inom Gillberga socken. Avsikten uppgives hava varit
att till Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag överlåta nämnda koncession.

Efter nämnda översikt av de förhållanden, under vilka berörda järnväg
tillkommit, skola vi härefter övergå till en undersökning av, vilka förutsättningar
kunna finnas för fullgörande av annuiteterna å de betydande statsmedel,
som äro bundna i järnvägsföretaget.

Under de fyra månader av år 1929, för vilka driftrapporter föreligga, har

trafiken lämnat nedan Antal resor...................	angivna resultat.		Januari 4,864	Februari 3,703	Mars 5,595	April 4,262
Ton gods.....................			2,879	1,965	2,932	2,268
Inkomst av: persontrafik...............		Kr.	5,343	4,212	6,300	4,377
post .........................		55	444	417	438	427
godstrafik .................		55	10,184	6,345	9,469	7,323
diverse....................		55	189	199	207	157
	Summa	Kr.	16,160	11,173	16,414	12,284

— 254

Utgifter, utom räntor och avsättningar till

förnyelsefond............................................ Kr. 18,997 15,838 21,073 —

Driftförlust .................................................. „ 2,837 4,660 4,659 —

Under denna första trafikeringstid hava de rena driftkostnaderna varje
månad överstigit inkomsterna. Med maj månad uppgives emellertid en ändring
till det bättre hava inträtt och järnvägsledningen anser sig hava skäl
förvänta, att inkomsterna skola efter hand väsentligt ökas. Redan nu har
Svaneholms bruk, den enda vid järnvägen belägna storindustriella anläggningen,
mycket ökat sin produktion, särskilt av trämassa, och en ytterligare
ökning upp till 30,000 ton massa, vartill komma sågade varor, uppgives vara
planerad. Den årliga virkestillväxten inom banans trafikområde har beräknats
till omkring 200,000 kubikmeter, men härav har för året endast en obetydlig
del framforslats till banan. För framtiden räknar man med, att järnvägen
skall i stigande omfattning komma till användning framför de små och besvärliga
flottleder, som finnas. Vidare hyser man förhoppning om tillförsel
av virke från Dal—Västra Värmlands järnväg, särskilt sedan Åmåls nya
hamn blivit öppnad för trafik. Småindustri vid järnvägens olika trafikplatser
torde slutligen komma att växa fram. Den nu gångna korta trafikeringstiden
kan enligt järnvägsledningens uppfattning av anförda skäl ej anses belysande
för den kommande utvecklingen. Driftöverskott av tillräcklig storlek att medgiva
fullgörande av annuiteterna å åtminstone en del av det räntebärande
statslånet anses fastmer komma att uppnås.

Att en betydlig trafik- och inkomstökning skall uppkomma vid ifrågavarande
järnväg är även enligt vår uppfattning sannolikt, enär järnvägen går
genom ett skogrikt trafikområde, som hittills saknat goda kommunikationer.
Utan att nu kunna göra något närmare uttalande angående blivande möjligheter
till fullgörande av annuiteterna å statslånen anse vi oss dock böra som
vår uppfattning ange, att den största sparsamhet är av nöden, därest järnvägen
skall kunna erhålla så pass god ekonomi, att annuiteterna åtminstone
till någon del skola kunna fullgöras och järnvägens trafikerande som särskilt
företag kan förbliva motiverat.

Järnvägens förvaltning handhaves enligt nedan angivna grunder.

Styrelsen utgöres av 8 ledamöter med ett sammanlagt anslag, inklusive
rese- och traktamentsersättningar av 6,000 kronor, ordföranden 800 kronor,
v. ordföranden och ordföranden i arbetsutskottet 1,200 kronor, ledamöter 500
kronor vardera.

Till verkställande direktören, som tillika är arbetschef, utgår avlöning med
sammanlagt 15,000 kronor. Vidare finnas både kamrer (samtidigt förrådsförvaltare)
och kassör med avlöningar av 7,800 resp. 5,400 kronor samt trafikchefsassistent,
tillika kontrollör samt stins å Åmåls station, med en avlöning
av 5,400 kronor.

Vid banavdelningen finnas fast anställda en banmästare samt 9 banvakter
(banvaktssträcka cirka 8 kilometer) samt därjämte i medeltal två arbetare per
banvakt.

— 255 —

Antalet trafikplatser, utom den Dal—Västra Värmlands järnväg tillhöriga
föreningsstationen Årjäng, är 14, varav 10 besörjas av kvinnliga platsvakter
med en månadslön av 25 kronor och 3 (Svanskog, Hallanda och Sillerud)
med underlydande hållplatser förestås av stationsförman utan biträden. Åmåls
station förestås, såsom förut nämnts, av stationsinspektor, under vilken sortera
3 ordinarie och extra kontorsbiträden samt 3 stationskarlar. Åmål tillhandahåller
övriga trafikplatser nödig reservpersonal.

För maskin- och tågtjänsten finnas i ordinarie tjänst anställda 3 lokförare,
varav en tjänstgör som förman och själv även arbetar som reparatör, 2 eldare,
3 konduktörer samt 2 bromsare, vartill kommer erforderlig extra personal.
Tills vidare finnes endast en reparationssmedja. Avsett är att anordna en
mindre verkstad i lokstallet i Åmål.

Bolaget tillhör ej de enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening, men lönerna
till personalen utgå enligt de i denna för bangrupp IV fastställda normerna,
varemot någon erinran ej synes böra göras.

Tidtabellen upptar å hela sträckan 3 tågpar, varav ett är personförande
godståg, samt ett torgtåg på lördagar mellan Hallanda och Åmål.

Bolaget har inköpt diverse vagnmateriel, dels ny och dels sådan, som tidigare
förhyrts. Däremot har avgörande icke träffats angående inköp av lok,
då svårigheter mött att erhålla fullt lämpliga sådana till billigt pris.

De till styrelsen och förvaltningspersonalen utgående arvodena hava fastställts
med hänsyn till arbetets art och omfattning under byggnadstiden. En
reglering nedåt uppgives vara ifrågasatt, sedan byggnaderna blivit slutförda.
Uppenbart är även, att kostnaderna för styrelse och allmän förvaltning i
betraktande av järnvägens ringa längd, trafikens obetydlighet och ekonomiens
svaghet äro väl höga, varför en kraftig beskärning synes böra från riksgäldskontorets
sida påyrkas. Det torde även böra tagas under övervägande, huruvida
icke antingen kamrern eller kassören efter byggnadstidens slut lämpligen
kan indragas.

Antalet vid banavdelningen sysselsatt personal torde, sedan återstående
mindre arbeten å linjen slutförts, kunna reduceras.

Slutligen torde, innan lok anskaffas, böra noga uppmärksammas, huruvida
möjlighet föreligger till inköp av i drift med persontåg billigare maskinkraft
än enbart tunga lok med två mans besättning, antingen alltså motorvagn,
motorlok eller lätt ånglok, avsett för betjäning av en man. Sistnämnda fråga
är så mycket mera betydelsefull som inkomsten av den obetydliga personoch
posttrafiken icke lärer förslå till bestridande av de kostnader, som vid
användning av stora lok äro förbundna med upprätthållande av nuvarande
tidtabell för persontågen.

Sannolikt är, att Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag åtminstone under de
närmaste åren, icke skall bliva i stånd att ens till någon del fullgöra förfallande
annuiteter. Med hänsyn till det egna kapitalets relativa obetydlighet
och de debiterade räntornas storlek kan man därför med säkerhet förutse,
att likvidationstvång inom ganska kort tid kommer att inträda. Fråga örn
en reglering av järnvägens skuldförhållande till staten torde härvid uppkomma.

— 256 —

I samband med denna synes vara lämpligt att återupptaga sådana förhandlingar
med Bergslagernas järnvägsaktiebolag angående järnvägens trafikering,
sorn tidigare förts, men då ej lett till förslag till trafikavtal, som från
Amål—Årjängsbanans sida kunnat godtagas. Sedan järnvägen erhållit egen
rullande materiel och djuphamnen i Amål blivit anlagd, komma enligt vår
uppfattning större förutsättningar än tidigare att finnas för träffande av ett
trafikeringsavtal, som tillgodoser den nya järnvägens intressen och även kan
tillförsäkra staten annuitet å åtminstone någon del av de i företaget nedlagda
statsmedlen. Möjligt kan ju emellertid vara, att de av järnvägens nuvarande
ledning hysta förhoppningarna på en gynnsam utveckling infrias, så att
någon tvingande anledning ej kommer att föreligga att överlåta järnvägen
eller dess trafikering till Bergslagernas järnväg.»

Under sistlidna september uppdrogo fullmäktige i riksgäldskontoret vidare
åt byråchefen L. G. Englund att verkställa en trafikteknisk undersökning av
Amål—Arjängs järnväg samt åt maskininspektören L. V. Ståhle att verkställa
utredning rörande järnvägens rullande materiel, särskilt vad beträffade
dragkraften.

Byråchefen Englund har i en under sistlidna oktober avgiven promemoria
— efter en ingående redogörelse för järnvägens trafikförhållanden m. m. —

— 257 —

såsom sin mening uttalat, att, då linjepersonalens tjänstgöringstid i vissa fall
ej syntes fullt utnyttjad i järnvägens tjänst, underhandlingar syntes böra
inledas med postverket i syfte att få postarbetet överfört till driftplatsema.
Såsom slutomdöme angående banans organisation anföres, att den syntes
vara god och väl avpassad efter det nu föreliggande trafikbehovet, med undantag
möjligen för Hallanda station, där viss förändring borde kunna ske.
Beträffande personaluppsättningen och förhållandena i övrigt vid järnvägens
station i Åmål vore det ej möjligt att göra något uttalande i anledning av
de provisoriska förhållanden, som på grund av stationens ofärdiga skick
rådde å densamma.

Maskininspektören Ståhle har i en promemoria, avlämnad under nästlidna
november, efter redogörelse för bolagets rullande materiel, uttalat, att densamma
syntes tillräcklig för järnvägens nuvarande trafik. Den viktigaste frågan för
maskinavdelningen vore att erhålla en verkstad, som nu vore under uppförande.
Önskvärt syntes vara att erhålla tillgång till ett enbemannat lokomotiv
eller en motorvagn, men syntes åtgärder härför böra något anstå i
avvaktan på trafikens utveckling.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava anmodat bolagets styrelse att avgiva
yttrande över berörda promemorior. Detta yttrande har ännu ej inkommit.

Bev. Ber. 19H9 ang. riksgäldskontoret.

17

— 258 —

Sävsjöström—N assjö

Bolagets ställning

Skulder:

i ‘ -t. '' ''i''--"-- '':

Statslånet: kapital ................................. Kr. 2,460,427: 49

ränta .......................................... „ 75,441: 89

överränta................................... „ 929: 96

anståndsränta .............,,......... „ 273,832: 81 Kr. 2,810,632: 15

Aktiekapitalet ............................................................................. „ 2,581,900: —

Reservfonden .............................................................................. ,, 125,000: —

Avskrivningsfonder:

Bänbyggnaderi......................................... Kr. 366,421: 57

Husbyggnader.......................................... „ 93,683: 82

Rullande materielen............................. „ 311,751: 87 771,856: 76

Vinst- och förlustkonto........................................................ „ 124: 53

Summa Kr. 6,289,513: 44

TJtgifter år 1928:

Avskrivningar ............................................................................. Kr. 89,442: 77

Omkostnader ................................................................................. „ 11,208: 13

Skatter............................................................................................. „ 291: 12

Intressekonto ...................... „ 107,563: 18

Balanskonto ......................................................... „ 4,143: 72

Summa Kr. 212,648: 92

Tillgångar:

Banbyggnaden..................................................

Husbyggnader...................................................

Rullande materiel..............................................

Inventarier..........................................................

Fastighet...........................................................

Bankräkningar....................................................

Aktier i Kalmar verkstadsaktiebolag .............

Kalmar nya järnvägsaktiebolag.....................

Bolagets ställning

Kr. 4,295,270: 35
„ 483,428: 58

„ 1,214,244: 29
„ 6,050: 16

„ 26,683: 12

„ 10,712: 15

„ 71,600: —

„ 212,254: 39

Summa Kr. 6,320,513: 04

— 259

j ärnvägsak tiebolag.

•rrv. ---------------- -...........—......

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Banbyggnaden............... Kr. 4,278,987: 35

Husbyggnader............................................................................. „ 477,924: 24

Rullande materiel...................................................................... „ 1,214,244: 29

Inventarier................................................................................... „ 8,815: 30

Fastighet..................................................................................... „ 28,005: 80

Bankräkningar........................... „ 4,808: 82

Aktier i Kalmar verkstadsaktiebolag....................................... ,. 71,600: —

Kalmar nya järnvägsaktiebolag................................................ „ 205,127: 64

Summa Kr. 6,289,513: 44

rf ,i.i ...

Inkomster år 1928:

i-. i >

Balanskonto ................................................................................... Kr. 124: 58

Trafiköverskott .............................................................................. „ 212,524: 39

Summa Kr. 212,648: 92

den 31 december 1928.

Statslånet: kapital ..........

ränta .............

anståndsränta

Aktiekapitalet ..................

Reservfonden ..................

Avskri vningsfonder:

Banbyggnaden .............

Husbyggnader .............

Rullande materielen.....

Vinst- och förlustkonto ..

Skulder:

............. Kr. 2,422,889: 96

............. „ 54,212: 16

............. » 273,832: 81 Kr. 2,750,934: 93

............................................ „ 2,581,900: —

.......................................... „ 125,000: —

............... Kr. 407,113: 89

................ „ 103,242: 80

............... 348,178: 70 „ 858,534: 89

.................... „ 4,143: 72

Summa Kr. 6,320,513: 04

— 260 —

§ 1.

Statens ombud i bolagets revision, f. d. landskamreraren K. Gislén har avlämnat

			Av detta
År.	Överskott av brutto-			Amortering
inkomst
	över trafik-kostnad.	Räntor.		å statslånet.	å annan skuld.
1924.................................................	164,737	15	115,172	68	__	_	_ _	_
1925 ......................................	174,314 179,744 205,127 212,648	16	112,924 112,528 109,080 107,563	27	_ —	—	- -	—
1926 .............................................	19	26	_ _	_	_ _	—
1927 ...................................	64	75		_	_ _	_
1928..................................................	92	18	—	—	—	—

'') Omkostnader och skatter ............ Kr. 16,193: oi.

Avskrivningar.............................. „ 79,853: 88.

*) Omkostnader och skatter .......... „ 11,499: 25.

Avskrivningar m. m.................. „ 89,442: 77.

— 261 —

föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så lydande:

överskott har använts eller avsatts till:	Summa.
Utvidgningar och förbätt-ringar m. m.	Reserv- fonden.	Utdelning till aktieägare.	Dispositions-f onden.	Annat ända-mål. Avskrivningar m. m.	Överskott, som över-förts till vinst- och förlustkonto.
								49,564	47		_	164,737	15
—								61,389	89	—	—	174,314	16
—								67,215	93	—	—	179,744	19
— —								J) 96,046	89	—	—	205,127	64
—						1,000	—	2)100,942	02	3,143	72	212,648	92

§ 2.

Bolaget har under år 1928 å statslånet inbetalat 169,797 kronor 55 öre,
utgörande årets annuitet jämte ett år 1927 förfallet, då ej erlagt belopp.
Skulden för lånet, som vid 1928 års början utgjorde 2,810,632 kronor 15 öre,
hade till följd därav vid årets slut nedgått till 2,750,934 kronor 93 öre.

— 262 —

Ostkustbanans

Bolagets ställning

Skulder:

1925 års statslån, kapital ................	...... Kr.	11,500,000: —
1926 „ „ nf 1, kapital........		3,000,000: —
•n >) r> .......		1,444,545: —
1927 „ „ nr 1, „ ........		782,180: —
>> )t >» ........		555,095: — Kr.	17,281,820: —
Aktiekapitalet:
Stamaktier, litt. A....................	...... Kr.	12,847,700: —
Preferensaktier, litt. B..................		5,442,400: —
Preferensaktier, litt. C..................		15,000,000: —	33,290,100: —
Reservfonden................................			1,088,757: 28
Dispositionsfonden............................			581,202: 74
Skulder till diverse personer.........			616,314: 57
Vinst- och förlustkonto ....................			211,534: 46
•		Summa Kr.	53,069,729: 05

Utgifter dr 1928:

För trafiken ........................................................... Kr. 3,241,800: 87

Räntor !/*«!:....................................-............................................ „ 162,823: 98

Skatter........................................................................................ „ 794: 70

1928 års behållna inkomst................................................ „ 332,723: 38

Summa Kr. 3,738,142: 88

Bolagets ställning

Tillgångar:

Järnvägen Gävle—Härnösand ............................................... Kr. 50,420,568: 80

Ombyggnad av Norra Hälsinglands järnväg........................ „ 413,143: 26

Norra Hälsinglands järnväg, kvarstående del .................... „ 229,987: 62

Inventarier och förråd............................................................ „ 718,692: n

— 263 —

aktiebolag.

den 1 januari 1928.

Tillgångar:

Järnvägsbyggnaden ............................................................... Kr* 49,591,407: 54

Ombyggnad av Norra Hälsinglands järnväg........................ „ 353,040: 45

Norra Hälsinglands järnväg, kvarstående del ..................... „ 229,987: 62

Förrådet.................................................................................... » 837,436: 12

Fordringar av diverse personer ........................................ n 129,634: 88

Aktier i främmande bolag ............................................... » 475,500:

Innestående i banker ............................................................. » 1,100,150: 60

Mot reverser utlämnade lån.................................................... „ 152,731: il

Trafikmedel...... » 56,192: 68

Trafikförbundet Uppsala—Norrland.................................... „ 143,648: 10

Av trafiken ...........

Diverse inkomster..

Inkomster år 1928:

Summa Kr. 53,069,729: 05

.............. Kr. 3,698,677: 62

............... „ 39,465: 26

Summa Kr. 3,738,142: 88

den 31 december 1928.

Skulder:

1925 års statslån,	kapital............	... Kr.	11,500,000: —
1926 „	nr 1, kapital.....		3,000,000: —
» ii n	nr 2, „ .....		1,444,545: —
1927 „	nr 1, ,, .....		782,180: —
	nr 2, „ .....		552,874: 62 Kr. 17,279,599: 62
Aktiekapitalet:
Stamaktier, litt.	A...................	.......... Kr.	12,897,700: —
Preferensaktier,	litt. B..............	.......... 11	5,392,400: —
Preferensaktier,	litt. C.............		15,000,000: — ti 33,290,100: —
Reservfonden.......			„ 1,246,291: 74

— 264 —

Innestående i banker ............................................................... Kr. 1,015,905: 54

Mot reverser utlämnade lån .................................................. „ 50,000: —

Inbetalning till Bergsjö bredspårsfond ................................ „ 10,818: —

Aktier i främmande bolag ..................................................... „ 475,500: —

Diverse fordringar.................................................................... „ 101,182: 34

Trafikförbundet Uppsala—Norrland ...................................... „ 2,771: 44

Summa Kr. 53,438,568: 61

§ I -

Statens ombud i bolagets revision, t. f. landshövdingen O. Rydin har avlämnat
föreskrivet sammandrag av bolagets räkenskaper för åren 1925—1928
så lydande:

År.	Överskott av brutto-inkomst över trafik-kostnad.	Av detta öv Reserv- fonden.	erskott har ar avsatts till: Utdelning till aktie-ägarna. Vinst- och förlustkonto.	vänts eller Förnyelse- fond.	Summa.
1925 ...............	78,691	07	78,691	07					78,691	07
1926 ........................	34,066	21	34,066	21	—				34,066	21
1927 .......................	211,534	46	157,534	46	—	—	54,000	—	211,534	46
1928 ......................	332,723	33	34,000	—	298,723	33	—	—	332,723	33

— 265 -

Dispositionsfonden......................................

Förnyelsefonden ......................................

Skuldbevis till Norra Hälsinglands järn -

Kr. 581,202: 74
„ 54,000: —

vägsaktiebolag

Kr. 216,360: —

Oreglerade förvaltnings- och underhållsbidrag vid statens

järnvägars föreningsstationer
Fonderade restitutionsmedel ....

Diverse skulder ......................

1928 års behållna inkomst ......

260,000: —
8,151: 22
386,499: 96
332,723: 33

Summa Kr. 53,438,568: 61

§ 2.

Statens ombud har meddelat, att bolaget under år 1928 till statsverket
inbetalat i amortering å lån 2,220 kronor 38 öre samt förfallna räntor å statslån
210,308 kronor 92 öre samt jämväl i övrigt uppfyllt sina förbindelser
mot staten.

Bolagsstyrelsen har i sin förvaltningsberättelse för år 1928 meddelat bl. a.,
att den under vintern nämnda år rådande långvariga arbetskonflikten inom
trävaruindustrien föranlett, att trämassetransporterna från fabrikerna vid
banans stationer till Gävle och Värtan blevo av avsevärt mindre omfattning
än beräknats. Vidare hade konkurrensen från biltrafiken gjort sig starkt
gällande särskilt beträffande styckegods i närtrafik.

Sedan bolaget den 10 juni 1929 erhållit lagfart å järnvägen Gävle—Härnösand,
beviljades den 21 oktober 1929 inteckning med bästa förmånsrätt i
järnvägen för bolagets statslån å 11,500,000 kronor, 3,000,000 kronor, 1,444,545
kronor och 782,180 kronor jämte fem procent ränta.

§3.

§4.

— 266 —

Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag.

Såsom revisorerna omförmält i sina åren 1927 och 1928 avgivna berättelser,
bemyndigade förstnämnda års riksdag med bifall till proposition ri:r
235 Kungl. Majit att med Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag träffa
avtal örn inköp av bolagets järnväg i huvudsaklig överensstämmelse med
ett i propositionen intaget förslag till köpeavtal. Enligt detta skulle det
åligga bolaget bl. a. att enligt fastställd plan fullfölja byggnadsarbetena å
järnvägen, så att densamma senast den 1 januari 1928 kunde öppnas för
allmän trafik. Järnvägen skulle tillträdas av staten med äganderätt, så snart
lagfart därå meddelats för bolaget, med rätt för staten att så snart järnvägen
förklarats kunna öppnas för allmän trafik, övertaga nyttjanderätten till densamma.
Köpeskillingen skulle utgöra 5,580,249 kronor 67 öre och likvideras
sålunda, att bolaget befriades från skyldigheten att återbära uppburet statslån
jämte upplupen ränta samt av staten kontant erhölle 342,666 kronor (d. v. s.
den ännu ej lyftade delen av statslånet), så snart bolaget beviljats lagfart å
järnvägen och till staten överlämnat köpebrev å densamma jämte gravationsbevis,
utvisande, att järnvägen vore gravationsfri.

Genom beslut den 14 juni 1928 godkände Kungl. Majit ett den 31 januari
s. å. dagtecknat, mellan kungl, järnvägsstyrelsen och bolaget uppgjort kontrakt
angående försäljning till svenska staten av bolagets järnväg. Detta kontrakt
innebar bl. a. den ändringen i det för 1927 års riksdag framlagda förslaget,
att ovannämnda innestående del av statslånet, 342,666 kronor, skulle utbetalas
»i den mån så erfordras för järnvägens färdigställande». Kungl. Majit
medgav vidare anstånd med färdigställandet av järnvägsanläggningen sålunda,
att arbetet med densamma skulle så bedrivas, att järnvägen i sin helhet
vore färdig att upplåtas för trafik senast den 1 augusti 1928.

Järnvägen öppnades nyssnämnda dag för allmän trafik, som ombesörjes
av statens järnvägar.

I sin förvaltningsberättelse för år 1928 har bolagsstyrelsen meddelat, att
något beslut i de vid Malungs och Särna tingslags häradsrätter anhängiggjorda
expropriationsmålen, i vilka mål de utsedda expropriationsnämnderna
hållit sammanträden längs hela järnvägslinjen under eftersommaren och
hösten, ännu vid berättelsens avgivande icke meddelats.

Lagfart hade sålunda ej kunnat sökas å järnvägen och någon utbetalning
av den innestående delen av statslånet ej ifrågakomma.

Bolaget har vid ordinarie stämma den 17 november 1928 bekräftat tidigare
bolagsstämmas beslut örn bolagets trädande i likvidation och har detta beslut
vid årsskiftet 1928—1929 trätt i verkställighet.

Vid sammanträde med bolagets styrelse den 17 november 1928 anmäldes,
att fråga uppkommit rörande utdelande av vissa mindre belopp till en del
av bolagets befattningshavare såsom vederlag för det intresse, de var och en
i sin mån visat för järnvägsbyggnadens bringande till fullbordan inom den
tid och den kostnadsram, som fastställts. Efter överläggning i frågan beslöt

— 267 —

styrelsen, att ett belopp av 10,500 kronor skulle ställas till förfogande att av
kassadirektören och arbetschefen fördelas mellan de befattningshavare, som
av dem ansåges förtjänta av sådant vederlag, som nyss angivits, och skulle
kassadirektören och arbetschefen äga bestämma örn grunderna för beloppets
fördelning. Emot styrelsens beslut anmäldes reservation av statens ombud,
landshövdingen S. H. Kvarnzelius, och statens teknisk- ekonomiske kontrollant,
överstelöjtnanten A. Lundström, vilka anhöllo, att till protokollet måtte antecknas,
att de icke ansett berörda utanordning böra beslutas.

Vid ovannämnda sammanträde beslöt styrelsen vidare, att bolagets arbetschef,
sektionsingenjören vid statens järnvägar A. Rönström skulle äga uppbära
ett tilläggsarvode av 12,000 kronor, motsvarande sex månaders kontant
lön från den 15 februari 1929, då han lämnade sin befattning hos järnvägsbolaget.
Såsom skäl för beslutet anfördes, att Rönström under sin anställning
såsom arbetschef icke begagnat sig av honom tillkommande rätt att
under varje år uttaga 45 dagars semester, att Rönström på grund av sin
bortovaro från statens järnvägsbyggnaders tjänst torde få vidkännas något
större minskning i pensionsförmåner, än som tidigare beräknats och kontraktsenligt
gottgjorts honom, samt att Rönström på ett utomordentligt framstående
sätt, som tillvunnit honom erkännande av alla sakkunniga, lett byggnadsarbetena
å bolagets järnväg.

Vid ifrågavarande sammanträde beslöt styrelsen slutligen bevilja bolagets
kassadirektör och ombudsman, direktören Mauritz Carlson ett tilläggsarvode
av 12,000 kronor för de tjänster, han under sitt arbete för bolaget utfört åt
detsamma.

I sin den 7 mars 1929 avgivna revisionsberättelse angående bolagets förvaltning
och räkenskaper för år 1928 gjorde bolagets revisorer, däribland den
av Kungl. Majit utsedde, landstingsmannen J. Beus — efter att hava oinförmält
styrelsens ovanberörda den 17 november 1928 fattade beslut
följande uttalande: »Med hänsyn till det ekonomiska läge, vari bolaget befunnit
sig vid tidpunkten för beslutens fattande, och då det torde kunna ifrågasättas,
huruvida ifrågavarande utgifter kunna utgå av de medel, staten är
skyldig att lämna, i den mån så erfordras för järnvägens färdigställande,
hava revisorerna funnit sig böra bringa förhållandet till stämmans kännedom.»

Vid bolagsstämman den 18 juni 1929 föredrogs revisorernas avgivna berättelse
och beviljades ansvarsfrihet i enlighet med revisorernas tillstyrkan, I
skrivelse till Konungen av den 30 september 1929 har bolaget i likvidation
meddelat, att i anledning av revisorernas ovanintagna påpekande vid stämman
närvarande ledamöter av bolagets förutvarande styrelse muntligen gjorde
vissa klarläggande uttalanden, men då inga yrkanden i särskilda avseenden
framställdes, hade ej ansetts nödigt att upptaga dessa uttalanden i protokollet
över stämman. Bolaget vore emellertid berett att, därest så skulle å statens
sida finnas önskvärt, lämna en fullständig redogörelse för de skäl, som
föranlett de ifrågavarande av bolagets styrelse vidtagna åtgärderna.

På anmodan av statsrevisorerna har en den 8 nästlidna november dag -

— 268 —

tecknad promemoria, innefattande en dylik redogörelse, avgivits av järnvägsaktiebolaget
i likvidaton genom likvidatorn M. Carlson.

Av promemorian framgår, att ovannämnda belopp av 10,500 kronor i
poster örn högst 1,500 kronor och lägst 500 kronor fördelats mellan tre
avdelningsingenjörer, två byggnadskamrerare, en underingenjör, en ritare,
en kontorsskrivare, två schaktmästare och fyra förrådsmästare. I promemorian
anföres, att utdelningen av ifrågavarande gratifikationer icke torde erfordra
någon närmare motivering än att hänvisa därtill, att samtliga ifrågavarande
befattningshavare på ett synnerligen nitiskt och förtjänstfullt sätt skött
sina platser och därigenom yar och en i sin mån medverkat till det tillfredsställande
resultatet av byggnadsarbetet. Det var ock en bestämd önskan hos
bolagets arbetschef, att, örn över huvud taget några gratifikationer skulle
förekomma, hans närmaste underordnade därvid skulle i främsta rummet
ihågkommas.

I fråga om arbetschefen meddelas i promemorian, utöver vad styrelsens
protokoll den 17 november 1928 innehåller, följande:

»Rönström anställdes såsom arbetschef hos bolaget enligt kontrakt den 31
oktober/9 november 1922. Rönström erhöll då tjänstledighet från sin befattning
såsom sektionsingenjör i Satens Järnvägars tjänst. Anställningstiden
beräknades tillsvidare till fyra år, räknat från och med den 1 november 1922.
Rönströms arvode fastställdes till 2,000 kronor per månad jämte vissa förmåner,
däribland semester under 45 dagar varje år. Järnvägsbolaget tillförsäkrade
tillika Rönström, att Rönström skulle fr. o. m. 63 års ålder komma i åtnjutande
av livränta från järnvägsbolaget eller den anstalt bolaget ägde bestämma
till det belopp, som motsvarade den minskning i pensionen från Statens
järnvägstrafiks pensionsinrättning, som bleve en följd därav, att Rönström
under anställningstiden hos järnvägsbolaget icke ägde att i nämnda inrättning
tillgodoräkna sig tjänsteår i pensionshänseende.

I enlighet med sistnämnda utfästelse inköpte järnvägsbolaget i Livförsäkringsaktiebolaget
Thule en livränta för Rönström, utgående fr. o. m. den 8
april 1936 med 600 kronor årligen.

Anställningstiden kom nu för Rönström att utsträckas till den 15 februari
1929, då han återgick till sin befattning såsom sektionsingenjör i Statens
järnvägars tjänst.

Enligt vad som utrönts, utgör beloppet av den pensionsminskning, som
Rönström på grund av sin bortovaro från Statens järnvägars tjänst får vidkännas,
768 kronor per år eller sålunda 168 kronor mera än den för Rönström
inköpta livräntans belopp. Ifrågavarande skillnad torde järnvägsbolaget
enligt grunderna för det med Rönström avslutade avtalet haft skyldighet
att på ett eller annat sätt gottgöra Rönström.

Ävenledes torde Rönström få anses hava varit berättigad att erhålla någon
ersättning för outtagna semestrar. Rönström har varit tillförsäkrad 45 dagars
semester varje år men har icke under hela anställningstiden uttagit en enda
dags semester. Sammanlagt utgör den tid, under vilken Rönströms arbets -

— 269 —

kraft stått till järnvägsbolagets förfogande utan att någon skyldighet härtill
för Rönström förelegat, mera en tre fjärdedelsår.

Bortsett från nu anförda omständigheter, vilka dock torde i och för sig
vara tillräckliga för att förklara större delen av det tilläggsarvode, som Rönström
erhållit, kan detta emellertid mer än till fullo anses motiverat av det
utomordentliga sätt, å vilket Rönström fyllt den ansvarsfulla uppgift, som
ålegat honom. Det är huvudsakligen Rönströms förtjänst icke blott att bolagets
järnvägsbyggnad kan betecknas såsom förstklassigt utförd och att den
programenliga byggnadstiden hållits bättre än vid de flesta andra järnvägsbyggnader,
utan även och framför allt, att byggnadskostnaderna hållits avsevärt
lägre, än som vid byggnadsplanens fastställande beräknats. Järnvägsbyggnaden
beräknades enligt uppgjort kostnadsförslag draga en kostnad av

7,600,000 kronor, och uppgick beloppet av det statslån, som erfordrades och
som för ändamålet beviljades till 5,140,000 kronor. Detta statslån har icke
blott fullt räckt till utan kommer att lämna ett icke obetydligt överskott.
Innan ännu expropriationskostnaderna äro till beloppen fullt kända, kan det
icke exakt angivas, huru stort överskottet blir, men sannolikt kommer det att
röra sig örn ett belopp av omkring 150,000 kronor, och detta även sedan
kostnaden guldits för anordnande av kolbryggor vid olika stationer till belopp
av 25,000 kronor, vilken kostnad icke varit inräknad i kostnadsförslaget. När
så betydande belopp inbesparats för bolaget — och för det allmänna — har
det synts bolagets styrelse vara på sin plats att låta sin erkänsla för detta
komma till det uttryck, som här skett».

I fråga om kassadirektören och ombudsmannen meddelas i promemorian
följande utdrag av styrelsens protokoll den 31 oktober 1922:

»Beslöt styrelsen att till kassadirektör och ombudsman hos bolaget från och
med den 1 instundande november utse direktören Mauritz Carlson, och skulle
det i sådant avseende tillkomma Carlson:

att omhänderhava vården av bolagets värdehandlingar och penningmedel,
därvid i fråga örn bolagets reverser och obligationer borde såsom hittills
gälla, att desamma skulle förvaras i kassafack i Skandinaviska Kreditaktiebolaget
under dubbla lås, till vilka nycklarna skulle innehavas den ena av
styrelsens ordförande och den andra av kassadirektören; att tillhandahålla
de medel, som för byggnadsarbetena vore erforderliga, samt tillse, att dessa
medel behörigen redovisades; att ombesörja och ansvara för bolagets bokföring;
att utöva tillsyn därå, att bolagets förpliktelser i förhållande till Statens
myndigheter behörigen fullgjordes; att biträda arbetsutskottet och arbetschefen
med infordrande av offerter och uppgörande av inköpskontrakt rörande
materialier och annat, som för järnvägsbyggnaden erfordrades; att i övrigt
biträda styrelsen i juridiska och dylika angelägenheter och tillse, att bolagets
rätt och bästa i dylika ärenden behörigen bevakades; samt att tillika fungera
såsom styrelsens sekreterare.

Såsom arvode för de uppdrag, som sålunda anförtrotts direktören Carlson,
beslöt styrelsen tillika fastställa ett belopp av 5,000 kronor per år,----».

— 270 —

I promemorian meddelas vidare följande i fråga örn kassadirektören och
ombudsmannen:

»Redan vid Carlsons anställande meddelades honom av ledamöter i styrelsen,
att arvodet sannolikt icke komme att motsvara det arbete, som hans
uppdrag förväntades medföra, men att man så småningom finge reglera detta.
''Carlson skulle endast hava att säga till’. Någon sådan tillsägelse gjordes
naturligtvis aldrig. ,

Det nu beviljade tilläggsarvodet torde emellertid få anses i någon mån
motiverat av den uppfattningen inom styrelsen, att den avlöning Carlson åtnjutit
under byggnadstiden varit för låg i förhållande till de funktioner, som
åvilat honom och vilka faktiskt kommit att innefatta verkställande direktörs,
ombudsmans och sekreterares uppgifter.

Det lider i allt fall intet tvivel, att styrelsen betydligt övervärderat de tjänster
Carlson gjort bolaget, och det lärer också hava varit med stor tvekan som
arvodet mottagits, en tvekan, som dock uteslutande hänfört sig till nyss antydda
''övervärdering’ men icke i någon mån därtill, att beslutet om arvodets
utanordnande skulle på något sätt vara diskutabelt ur formell synpunkt.»

I promemorian uttalas, att styrelsen i fråga om sin formella behörighet att
bevilja samtliga ifrågavarande tilläggsarvoden torde hava varit fullt enig.
Visserligen hade statens ombud i styrelsen och den teknisk-ekonomiske kontrollanten
reserverat sig i fråga örn ovannämnda arvoden örn sammanlagt
10,500 kronor, men torde denna reservation mera hava gällt frågan om det
ur materiella synpunkter lämpliga uti att utsträcka gratifikationerna även till
ifrågavarande befattningshavare. Att statsrepresentanterna icke reserverat sig
beträffande tilläggsarvodena till Rönström och Carlson visade — fortsätter
promemorian — att de vgrit ense med styrelsens övriga ledamöter därom, att
styrelsen formellt sett varit fullt behörig att bevilja arvoden av ifrågavarande
slag.

Till belysning av frågan örn styrelsens behörighet beträffande arvodestilldelningen
anföres i promemorian ytterligare följande:

»Då frågan örn järnvägens försäljning till Svenska staten först kom upp
i mars månad 1927, upprättades å bolagets sida ett förslag till kontrakt, däri
köpeskillingen för järnvägen bestämdes till exakt kr. 5,580,249:67 och däri
skyldighet stadgades för staten att, då lagfart å järnvägen meddelats, utbetala
det belopp, som resterade å statslånet, kr. 342,666. Det slutliga kontraktet
däremot företedde beträffande köpeskillingen den ändringen, att sistnämnda
belopp kr. 342,666, skulle utgöra maximum och utbetalas ’i den
mån så erfordras för järnvägens färdigställande’.

Initiativet till nyssnämnda förändring i kontraktets formulering kom icke,
såsom man skulle kunna tro, från statens sida utan från bolagets egen. Inom
bolagets styrelse framfördes nämligen under ärendets behandling efter det
ovannämnda första förslagskontrakt upprättats starka betänkligheter emot den
möjligheten, att bolaget skulle efter försäljningens genomförande komma att
sitta med någon som helst behållning, som kunde ifrågasättas skola återbetalas
till bolagets aktieägare. Det var styrelsens ordförande, bankdirektör J.

— 271 —

Oison Kjellberg, som i styrelsen — icke utan ett visst motstånd från aktieägarerepresentanters
sida — genomdrev, att köpevillkoren skulle förändras så,
att möjligheten för bolaget att efter likvidationen få något som helst överskott
skulle avskäras.

Då järnvägsbolagets sålunda ändrade förslag framlades för vederbörande
representanter för statsmyndigheterna, framhölls å bolagets sida, att styrelsen
hade för avsikt att, enär så betydande besparingar av de beräknade kostnaderna
väntades uppkomma, att ett icke obetydligt överskott kunde påräknas,
utdela en del gratifikationer, särskilt till bolagets arbetschef, och att styrelsen
förutsatte, att några erinringar häremot icke komme att resas från statens
sida. Ävenledes förutsattes å bolagets sida, att bolagets förvaltningskostnader
under tiden efter järnvägens färdigställande, däribland inbegripna också kostnaderna
för bolagets likvidation, skulle inbegripas under sådana kostnader,
som erfordrades för järnvägens färdigställande’. Statsmyndigheternas representanter
voro ock i denna sak fullt ense med bolagets representanter. Det
ansågs emellertid fullständigt onödigt att intaga något om dessa förutsättningar
i kontraktet».

Slutligen framhålles i promemorian, att, då vid årets bolagsstämma ansvarsfrihet
för 1928 års förvaltning beviljats styrelsen, det knappast kunde ifrågakomma
att gent emot styrelsen framställa några ersättningsanspråk på grund
av ifrågavarande förment obehöriga utanordningsbeslut. Icke heller torde
någon annan åtgärd kunna påtänkas. Därest den framställning, som inom
kort vore att förvänta från bolaget örn utbekommande av erforderligt belopp
för gäldande av expropriationsersättningar, skulle mötas med förklaringen,
att detta belopp borde minskas med de 34,500 kronor, som utbetalats såsom
tilläggsarvoden, bleve härav endast följden den, att bolaget omedelbart komme
att begära sig i konkurs. Bolaget hade nämligen inga tillgångar, ur vilka
ifrågavarande för bolaget erforderliga belopp skulle kunna täckas, och bolaget
bleve då ur stånd att infria de förbindelser i fråga om ersättningar för jordlösen
m. m., som bolaget förpliktats gälda.

Av handlingarna i ärendet framgår sålunda bl. a., att jämlikt det kontrakt,
som den 31 januari 1928 upprättades mellan kungl, järnvägsstyrelsen och
bolaget samt den 14 juni samma år godkändes av Kungl. Majit, den innestående
delen, 342,666 kronor, av det bolaget beviljade statslånet skall utbetalas
i den mån så erfordras för järnvägens färdigställande, att järnvägen
den 1 augusti 1928 öppnades för allmän trafik, att bolagets styrelse vid sammanträde
den 17 november 1928 beslutat dels ställa ett belopp av 10,500
kronor till förfogande att av kassadirektören och arbetschefen fördelas mellan
de befattningshavare, som av dem ansåges förtjänta av särskilt vederlag,
dels ock bevilja vardera av arbetschefen och kassadirektören ett tilläggsarvode
av 12,000 kronor, alt statens ombud i bolagets styrelse och statens teknisk-ekonomiske
kontrollant reserverat sig mot styrelsens beslut i fråga örn
berörda 10,500 kronor, att bolagets revisorer i sin år 1929 avgivna revisionsberättelse
— under ifrågasättande, huruvida ovannämnda vederlag och till -

— 272 —

Revisorernas

uttalande.

läggsarvoden kunde utgå av de medel, staten vore skyldig att lämna enligt
ovanberörda kontrakt — ansett sig böra bringa styrelsens ifrågavarande beslut
till bolagsstämmans kännedom, samt att bolagsstämman den 18 juni 1929 utan
något protokollfört uttalande i förevarande fråga beviljat styrelsen ansvarsfrihet
i enlighet med revisorernas tillstyrkan.

I betraktande av vad handlingarna innehålla i fråga örn järnvägsbolagets
förpliktelser gent emot arbetschefen finna revisorerna befogat, att denne beretts
ersättning för hela den pensionsminskning, han kommer att få vidkännas
genom sin bortovaro från statens järnvägars tjänst i och för anställningen
hos bolaget. Däremot hava revisorerna i övrigt, oaktat vad som
anförts i styrelsens protokoll för den 17 november 1928 och bolagets i likvidation
under nästlidna november avgivna promemoria, ej kunnat undgå att
finna anmärkningsvärt, att styrelsen efter det järnvägen blivit färdigställd och
öppnad för trafik beslutat utbetalande av ovan omförmälda vederlag ochtillläggsarvoden,
vilket beslut uppenbarligen kommer att medföra, att till bolaget
i likvidation av den ännu innestående delen av statslånet måste utbetalas ett
ej oväsentligt större belopp än eljest behövt ske.

— 273 —

Lidköping—Kållands järnväg.

I tidigare avgivna berättelser hava revisorerna lämnat redogörelse för Lidköping—Kållands
järnvägsaktiebolags likvidation, som började i slutet av år
1923 och pågick till mitten av år 1927. Revisorerna meddelade bl. a., att
riksgäldskontoret å exekutiv auktion den 13 april sistnämnda år för svenska
statens räkning inropat bolagets järnväg för en köpeskilling av 406,700 kronor,
som likviderades genom avskrivning å riksgäldskontorets intecknade fordran
och erläggande av ett mindre belopp kontant, samt att järnvägen sedermera
av riksgäldsfullmäktige utarrenderats till Lidköping—Håkantorps järnvägs
styrelse, som åtog sig att för tiden till 1927 års utgång uppehålla trafiken i
förut vanlig omfattning. Arrendeavtalet hade sedermera förlängts att på
oförändrade villkor gälla t. o. m. den 30 september 1928. — Med bifall till
Kungl. Maj:ts proposition nr 208 hade 1928 års riksdag medgivit, att den
järnvägen tillhörande rullande materielen finge för 45,900 kronor försäljas
till Lidköpings järnvägar samt banan med husbyggnader och inventarier för

50,000 kronor till ett bolag, som i och för inköpet skulle bildas. Såsom villkor
för försäljningen hade uppställts, att garanti, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
ansåges tillfredsställande, lämnades för trafikens uppehållande
under en tid av tio år, räknat från den dag, då köpeskillingen erlades, samt
att detta skulle ske kontant den 30 juni 1928 eller i varje fall senast den 31
december samma år.

Berörda köpeskillingar, tillhopa 95,900 kronor hade av Lidköping—Håkantorps
järnväg inbetalats till riksgäldskontoret i september 1928. Ovannämnda
bolag är numera bildat. Berörda trafikgaranti har emellertid ännu ej blivit
avlämnad.

Ben. Ber. 1929 ang. riksgäldskontoret.

18

274 —

Väderstad—Skänninge—Bränninge järnvä g.

I tidigare avgivna revisionsberättelser hava revisorerna meddelat, att Väderstad—Skänninge—Bränninge
järnvägsaktiebolag år 1926 trätt i likvidation
samt att, då företagen utredning visat, att avsevärda besparingar vore att
vinna genom järnvägsdriftens ombesörjande av kungl, järnvägsstyrelsen, styrelsen
efter bemyndigande av Kungl. Majit fr. o. m. den 1 september 1926
övertagit trafikeringen av järnvägen. Riksgäldskontoret hade åtagit sig att
tillskjuta de medel, som utöver trafikinkomsterna kunde erfordras för driftens
uppehållande under likvidationstiden.

Under den hittills gångna trafikeringstiden hava trafikinkomsterna understigit
driftutgifterna. Krav på ersättning för dessa förluster har emellertid
ännu ej framställts av järnvägsstyrelsen. Några avskrivningar eller avsättningar
till förnyelsefond hava givetvis ej kunnat göras under trafikeringstiden.

Enligt vad revisorerna inhämtat, hava likvidatorerna underhandlat med
ledningarna för övriga smalspåriga järnvägar i Östergötland örn övertagande
av Väderstad—Skänninge—Bränninge järnväg eller uppehållande av driften
å densamma. Dessa underhandlingar hava emellertid ännu ej avslutats.

— 275 —

Avkastningen av statens fordran för lån, utlämnade från allmänna

järnvägslånefonden. I

Ränteinkomsten för budgetåren 1919—1922 samt 1/7 1923—®% 1929 å statsverkets
fordringar hos de enskilda järnvägsaktiebolag, som innebava lån från
allmänna järnyägslånefonden, framgår av nedanstående sammanställning:

Budgetår.	Utestående kapital jämte förfallen ogulden ränta (i medeltal) Kronor	Influtna räntor. Kronor	Avkastning i %
1.	2.	3.	4.
1919 ..............................	58,457,800	2,347,100	4,01 %
1920 ................................	57,798,700	1,802,900	3,11 „
1921 ..................................	57,750,700	1,760,800	3,05 „
1922 .	59,016,100	2,249,600	3,81 „
1923/24 .......................................	60,665,860	1,864,492	3,07 „
1924 25 . .	60,923,430	1,855,898	3,05 „
1925/26...	61,130,820	1,813,964	2,97 „
1926/27....................................	61,347,080	1,764,421	2,88 „
1927/28..	61,812,230	1,777,472	2,88 „
1928/29 ...........	60,329,160	1,628,537	2,70 „

I de uti kolumn 2 angvina beloppen ingår icke kapital, tillhörande sådana
lån, varå under resp. år ingen ränta förfallit.

— 276 -

Uppgift å de järnvägsaktiebolag, vilka vid början och slutet av bud -

Revisorerna få här nedan meddela en översikt, upptagande de järnvägsförfallen
skuld för erhållna statslån från allmänna järnvägslånefonden eller
förfallna delen därav vid nämnda tidpunkter. Till jämförelse härmed finnes
upplupen s. k. anståndsränta (ränta, som enligt lånevillkoren skall erläggas

Låntagare.		Utbetalt lånebelopp jämte anståndsränta.
a) Allmänna järnvägslånefonden
Borgholm—Böda järnvägsaktiebolag .................	Kr.	468,806:	83
Borås—Jönköpings	d:o ................	11	1,593,654:	49
Dal—Västra Värmlands	d:o .................	»1	2,314,555:	98
Eksjö—Österbymo	d:o ................		729,805:	—
Härnösand—Sollefteå	d:o .................	11	2,616,224:	35
Klintehamn—Roma	d:o ................	11	622,886:	17
Markaryd—Veinge	d:o ................	11	606,154:	87
Mellersta Östergötlands nya	d:o .................	11	322,975:	—
Norra Södermanlands	d:o .................	11	3,049,537:	52
Ruda—Finsjö—Oskarshamns	d:o .................	11	526,716:	45
Ruda—Älghults	d:o .................	11	1,714,715:	62
Sala—Gysinge—Gävle nya	d:o .................	11	1,714,461:	43
Skövde—Axvalls	d:o ...............	11	387,291:	27
Slite—Roma	d:o ................	11	361,812:	74
Södra Ölands	d:o .................	11	1,077,263:	59
Uddevalla—Lelångens	d:o ................	11	1,556,520:	10
Uppsala—Enköpings	d:o .................	11	1,139,063:	02
V arbergs—Ätrans	d:o .................	11	1,371,241:	86
Aktiebolaget Vetlanda järnvägar . .		11	333,985:	62
Vimmerby—Ydre	järnvägsaktiebolag........	JJ	898,276:	95
Väderstad—Skänninge—Bränninge	d:o ........	11	768,459:	06
Östra Blekinge	d:o ........	11	967,646:	40
Östra Värends	d:o ........	»)	1,247,939:	72
		Kr.	26,389,994:	04

b) Bibanefonden.

Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag
limedsforsen—Särna d:o

Amål—Arjängs d:o

............. Kr. 9,537,403: 90

............. „ 5,224,231: 81

............. „ 4,903,548: 63

Kr. 19,665,184: 34
Summa Kr. 46,055,178: 38

— 277 —

getåret 1928—1929 häftade i förfallen skuld för erhållna statslån.

bolag, vilka vid början och/eller slutet av budgetåret 1928—1929 häftade i
bibanefonden, med uppgift tillika å beloppet av såväl hela skulden som den
även för varje särskilt bolag angivet det utbetalda lånebeloppet med därå
först sedan all annan skuld för lånet blivit i stadgad ordning inbetald).

Hela skulden Den förfallna delen av skulden

	den 1 juli 1928.	den 30 juni 1929.	den 1 juli 1928		den 30 juni 1929.
Kr.	997,507:	99	Kr.	979,490:	81	Kr.	572,319:	72	Kr.	541,614:	30
11	1,807,938:	10	11	1,801,001:	87	5»	218,081:	11		218,370:	01
)>	2,470,433:	71	11	2,583,736:	94	11	105,419:	40	11	216,680:	96
tt	853,974:	67	11	889,125:	14	11	144,806:	88		184,824:	39
jj	1,940,808:	05	11	1,932,768:	57	11	31,988:	75		71,483:	44
it	965,121:	23	11	1,005,709:	21	11	396,645:	93		442,353:	15
it	967,319:	09	11	990,736:	76	11	480,223:	04		512,746:	54
tt	231,341:	54	11	238,692:	95	11	31,870:	83		—	—
))	3,136,686:	05	11	3,270,110:	41	11	633,650:	—		809,937:	50
11	1,077,215:	35	11	1,119,265:	91	11	601,325:	34		648,892:	14
tt	2,321,551:	70	11	2,428,370:	72	11	323,231:	91		438,039:	26
it	1,685,520:	67	11	1,453,402:	23	ii	252,077:	49		- -	—
tt	939,558:	32	11	925,161:	74	5»	512,881:	60		500,600:	67
tt	847,472:	74	11	50,000:	—	tt	542,922:	42		—	—
j»	2,045,061:	48	11	2,006,925:	49	11	1.046,200:	45		980,242:	90
it	1,643,494:	49	11	1,721,063:	71	'' t	86,231:	39		176,821:	38
ti	1,544.541:	68	11	1,608,596:	61	11	500,511:	89		574,231:	84
n	2,207,559:	18	11	2,293,619:	90	11	924,138:	87	'' 1	1,022,022:	58
it	306,206:	55	11	318,293:	81	11	121,110:	42		141,733:	33
ii	943,295:	17	11	966,502:	31	'' t	27,889:	84		54,648:	13
tt	1,440,130:	03	11	1,498,009:	34	11	649,828:	88		714,654:	G5
tt	967,446:	84	11	966,720:	71	11	132,449:	97		144,373:	16
ti	1,513,955:	75	11	1,581,780:	46	11	243,573:	20	11	316,344:	34
Kr.	32,854,140:	38	Kr.	32,629,085:	60	Kr.	8,579,379:	33	Kr.	8,710,614:	07
Kr	9,002,314:	17	Kr.	9,858,476:	35	Kr.	163,276:	63	Kr.	273,711:	34
	5,237,583:	67	Ii	5,237,583:	67	11	13,351:	86		13,351:	86
ti	4,862,142:	38	11	5,034,143:	47	It	—	—	11	94,219:	84
Kr.	19,102,040:	22	Kr.	20,130,203:	49	Kr.	176,628:	49	Kr.	381,283:	04
Kr.	51,956,180:	60	Kr.	52,759,289:	09	Kr.	8,756,007:	82	Kr.	9,091,897:	71

— 278 —

Såsom förestående tabell utvisar, häftade Mellersta Östergötlands nya järnvägsaktiebolag,
Sala— Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag och Slite—Roma
järnvägsaktiebolag den 30 juni 1929 ej i förfallen skuld för sina statslån;
och är anledningen därtill, att riksdagen, på sätt framgår av förut i denna
berättelse eller i nästföregående års berättelse lämnade redogörelser, medgivit
viss reglering av bolagens skuldförhållande till staten. Amål—Ålsängs järnvägsaktiebolag
häftade ej vid början av budgetåret i förfallen skuld. Borås
—Jönköpings, Härnösand—Sollefteå, Skövde—Axvalls och Östra Blekinge järnvägsaktiebolag
hava under budgetåret genom verkställda inbetalningar något
nedbragt sin skuld till staten och Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag jämväl
den förfallna delen därav. Minskningen av järnvägsaktiebolaget Borgholm
—Bodas och Södra Ölands järnvägsaktiebolags skuld för statslånen sammanhänger
med av riksdagen medgiven reglering av bolagens skuldförhållande
till staten, varför redogörelse lämnats i revisorernas nästföregående år avgivna
berättelse. Skulden för Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolags statslån och
den förfallna delen därav kvarstår vid budgetårets slut vid samma belopp
som vid dess början; såsom revisorerna meddelat förut i denna berättelse
har 1927 års riksdag beslutat för statens räkning inköpa bolagets järnväg.

Det sammanlagda beloppet av statens utestående förfallna fordringar för lån
från allmänna järnvägslånefonden och bibanelånefonden hava under budgetåret
1928—1929 ökats från 8,756,007 kronor 82 öre till 9,091,897 kronor 71
öre eller med 335,889 kronor 89 öre.

Riksgäldskontorets förluster på järnvägslån.

Genom avskrivning eller på annat sätt hava följande förluster uppkommit
å de statslån, som från riksgäldskontoret utlämnats till nedan nämnda järnvägsaktiebolag: Vislanda—Bolmens

järnvägsaktiebolag (år 1905) ............... Kr. 986,198: 22

Länna—Norrtälje	d:o	(år 1905) ...............	77	1,127,872: 81
Svartälvs	d:o	(år 1910) ...............	77	774,693: 83 x)
Siljans	d:o	(år 1911) ...............	77	601,169: 79
Sala—Gysinge—Gävle	d:o	(år 1913) ...............	77	263,000: — 2)
O o o Q	d:o	(år 1929) ...............	77	203,964: 02 3)
Skara—Timmersdala	d:o	(åren 1920 och 1925)	77	436,153: 5 7 4)

l) Detta belopp bör minskas med det värde, Svartälvs järnväg kan anses äga. Se
härom vidare 1910 års revisionsberättelse sid. 326.
s) Se härom 1915 års revisionsberättelse sid. 229.

3) Avskrivet jämlikt medgivande av 1929 års riksdag. Se sid. 140 i denna revisionsberättelse.

4) Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 561,153 kronor 57 öre, minskad med den
köpeskilling, 125,000 kronor, för vilken Skara—Timmersdala järnväg försålts. Se sid. 238 i
1921 års revisionsberättelse och sid. 228 i 1925 års revisionsberättelse.

— 279 —

Lindfors—Bosj öns j arn vägsaktiebolag
Landskrona—Kävlinge—Sjöbo järnvägsaktiebolag
................................

Järnvägsaktiebolaget Trollhättan—

Nossebro ..........................................

Slite—Roma järnvägsaktiebolag

D:o d:o d:o

Varberg—Ätrans d:o

Lidköping—Kållands d:o

Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag
........................................

Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag
Falkenbergs'' d:o

(år 1921) ...............	Kr. 98,249: 92 x)
(år 1924) ..............	„ 2,570,044: 18 2)
(år 1925) ..............	„ 621,021: 75 3)
(år 1926) .............	„ 30,000: — 4)
(år 1928) ...............	„ 647,472: 74 5)
(år 1927) ...............	„ 400,000: — 6)
(år 1927) ..............	„ 681,897: 06 7)
(år 1927) ...............	„ 1,192,486: 74 8)
(åren 1927 och 1928)	„ 74,000: - 9)
(år 1928) .............	„ 192,713: 1910)

Summa Kr. 10,900,937: 77

J) Utgör riksgäldskontorets fordran hos bolaget, 113,249 kronor 92 öre, minskad med den
köpeskilling, 15,000 kronor, för vilken Lindfors—Bosjöns järnväg försålts. Se sid. 239 i 1921
års revisionsberättelse och sid. 220 i 1922 års revisionsberättelse.

а) Detta belopp bör minskas med det värde, Kävlinge—Sjöbo järnväg kan anses äga. Se
vidare sid. 215 i 1924 års revisionsberättelse och sid. 226 i 1925 års revisionsberättelse.

s) Utgör riksgäldskontorets fordran bos bolaget, 846,021 kronor 75 öre, minskad med den
köpeskilling, 225,000 kronor, för vilken Trollhättan—Nossebro järnväg försålts. Se sid. 228 i
1925 års revisionsberättelse. _ . . .

4) Avskrivet jämlikt medgivande av 1926 års riksdag. Se sid. 138 i samma ars revisionsGrättölsc 5)

Avskrivet jämlikt medgivande av 1927 års riksdag. Se sid. 200 och 201 i 1928 års revisionsberättelse.

б) Avskrivet jämlikt medgivande av 1927 års riksdag. Se sid. 172 i samma års revisionsb
er ätt els e

’) Utgör riksgäldskontorets fordran bos bolaget, 777,797 kronor 6 öre, minskad med den
köpeskilling, 95,900 kronor, för vilken Lidköping—Tuns järnväg med rullande materiel och
inventarier blivit försald. Se 1928 års revisionsberättelse sid. 236. . .

8) Avskrivet jämlikt medgivande av 1927 års riksdag. Se sid. 179 i samma års revisionsberättelse.

9) Avskrivet jämlikt medgivande av 1927 års riksdag,
berättelse.

*°) Avskrivet jämlikt medgivande av 1928 års riksdag,
berättelse.

Se sid. 153 i samma års revisionsSe
sid. 150 i samma års revisions -

— 280 —

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige m. m.

Besök

i riksgäldskontoret.

Ordföranden herr Nilsson samt herrar Andersson, Carlsson, Lindgren,
Strömberg och Bengtsson avlade den 2 innevarande december besök i riksgäldskontoret,
varvid de genomgingo verkets lokaler samt togo del av sättet
för förvaring av riksgäldskontorets värdehandlingar.

Därjämte företeddes det under fullmäktiges vård befintliga, förseglade konvolut,
som innehåller riksdagens anordning å den jämlikt föreskriften i 63 §
regeringsformen till lyftning vid infallande krig å riksgäldskontoret anvisade
kreditivsumman.

Besöket har ej föranlett något uttalande från revisorernas sida.

Riksgälds kontorets räkenskaper.

Revisorerna hava vid granskningen av riksgäldskontorets huvudbok för
budgetåret 1928—1929 med därtill hörande verifikationer icke funnit anledning
till någon erinran eller annat uttalande.

fonden^ör Vid den av revisorerna verkställda granskning av den för tiden 1 juli 1928
- och—30 juni 1929 upprättade räkenskapen över byggnadsfonden för riksdagsbankshus.
ocjj riksbankshus har anledning till anmärkning icke förekommit.

^protokoll?*8 Revisorerna hava vid läsningen av fullmäktiges protokoll för tiden efter
den 9 januari 1929 icke funnit anledning till någon erinran eller annat uttalande.

Äfrihet''för™ Til1 fullgörande av föreskriften i 26 § av gällande instruktion få revisorerna
fullmäktige, slutligen anmäla, att revisorerna för sin del tillstyrka, att ansvarsfrihet för
förvaltningen av riksgäldskontoret under den tid, denna revision omfattat,
må fullmäktige i nämnda kontor beviljas.

^Ör riktigheten av ^ denna berättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar
den sekreterare, som under revisorernas granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning varit hos revisorerna anställd.

— 281

Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att tillställas fullmäktige
i riksgäldskontoret.

Stockholm den 15 december 1929.

N. E. NILSSON. EDV. BJÖRNSSON. KARL MAGNUSSON.

M. SVENSSON. SV. BENGTSSON. AD. LINDGREN.

L. J. CARLSSON-FROSTERUD. GUSTAF STRÖMBERG.

C. J. JOHANSSON. C. A. CARLSSON. KARL ANDERSSON.

P. S. HEDLUND.

John Hägglund -

— 282 —

Bilaga.

1929.

4 1

0/
10•

41 °/

’Y /O*

Vili!

BL

41|2 7»

litt. A. Litt. A.

JK 10,000 jK

Kronor

RIKSGÄLDSKONTORET betalar i nedan bestämda ordning till innehavaren av
denna obligation ett kapitalbelopp av

TIO TTTSRN KRONOR

å vilket belopp en årlig ränta av fyra och en halv (4|-) för hundra halvårsvis
den 15 juni och den 15 december erlägges mot avlämnande av den räntekupong,
som för halvåret gäller.

Riksgäldskontoret äger att från och med den 15 december 1939 återbetala denna
obligation till pari efter därom minst tre månader förut verkställd uppsägning.
Sådan uppsägning skall ske genom kungörelse i Sveriges officiella tidning samt
minst tre i Stockholm utkommande dagliga tidningar, vilka Riksgäldskontoret äger
att bestämma, och kan avse vare sig denna emission i dess helhet eller viss del
därav, i vilket senare fall genom utlottning bestämmes, vilka obligationer skola
uppsägas.

Å innehavarens sida är denna obligation ouppsägbar.

Å till betalning uppsagd obligation erlägges ej ränta för längre tid än till och
med obligationens genom uppsägningen bestämda förfallodag.

— 283

Varje obligation är åtföljd av fyrtio räntekuponger och en talong. Obligation
skall, då den företes till inlösen, vara åtföljd av alla till obligationen hörande,
icke förfallna kuponger samt talong, kommande i annat fall värdet av felande
kuponger att vid inlösen avdragas från obligationens kapitalbelopp.

Har denna obligation ej inom trettio år från förfallodagen eller därtill hörande
kupong ej inom tio år från förfallodagen blivit företedd till inlösen, upphör all
rätt att därför erhålla betalning.

Stockholm den 15 december 1929.

RIKSGÄLDSKONTORET.

KARL HILDEBRAND.

G. KOBB.

ERIC HALLIN.
ANDERS ANDERSON.

H. S. TAMM.
CARL EKMAN.

P. ALBIN HANSSON.

John Hägglund.

(KUPONG.)

SVENSK 4^% STATSOBLIGATION

1929 års lån 1929 års lån

— av den 15 december 1929 —.

Litt. A. 1

\ RÄNTEKUPONG

förfallen den 15 juni 1930.

Kronor 225: —.

KARL HILDEBRAND.

John Hägglund.

(å baksidan.)

RÄNTEKUPONG

å tvåhundratjugufem kronor
förfallen den 15 december 1946.
Betalbar bos:

RIKSGÄLDSKONTORET.

Litt. A.

M

— 284 —

1929 års 4|% lån.

TALONG

till

Litt. A. SVENSK 4*% STATSOBLIGATION M............

av den 15 december 1929.

Vid förfallotiden för den till ovannämnda obligation börande kupongen nr 40 (den 15 december 1949)
och inom två år därefter äger innehavaren av denna talong att i utbyte mot talongen hos Riksgäldskontoret
efter därom förut gjord anmälan erhålla nytt kupongark.

Efter nämnda två års förlopp utlämnas nytt kupongark endast mot företeende av själva obligationen.

KARL HILDEBRAND.

John Hägglund.

TABELLBILAGOR

— 287 —

Tab. I.

Riksgäldskontorets obligationsskuld vid slutet av budgetåren
1905—30/6 1929 samt räntan därå under samma år.

Budget- Kapitalskuld vid Räntan för året

år.		årets slut:			utgjorde:
1905 ............................	................. Kr.	380,818,611:	11	Kr.	13,411,234:	42
1906 .............................	................ 77	420,852,244:	44	77	13,301,164:	73
1907 ............................	............... 77	464,359,844:	44	77	14,693,216:	02
1908 ...........................	............ ••• 77	515,375,744:	44	77	17,133,271:	84
1909...........................	................. 77	526,430,110:	22	77	18,594,767:	34
1910...........................	................. 77	537,426,443:	56	77	19,411,167:	25
1911............................	................. 77	606,096,173:	22	77	19,140,398:	40
1912...........................	................. 77	602,199,692:	11	77	21,893,308:	96
1913...........................	................. 77	622,560,572:	11	77	21,754,159:	89
1914............................	................. 77	695,834,630:	44	77	24,961,331:	94
1915...........................	77	.812,608,666:	—	77	30,218,478:	88
1916...........................	................. 77	930,216,811:	56	77	33,733,326:	01
1917..........................	............... 77	997,998,955:	12	77	39,659,765:	22
1918 ...........................	................ 77	1,086,197,180:	34	77	42,419,702:	82
1919..........................	............... 77	1,271,116,263:	89	77	49,561,722:	26
1920............................	................ 77	1,270,440,926:	67	77	53,904,180:	96
1921............................	................. 77	1,423,464,853:	37	77	57,355,193:	73
1922..........................	................. 77	1,455,379,223:	33	77	66,161,520:	99
,923 x4—3%............	................ 77	1,468,940,776:	11	77	32,129,072:	62
1923/24 ....................	................. 77	1,557,615,669:	11	77	72,497,745:	65
1924/25 ......................	77	1,663,048,534:	56	77	73,177,649:	98
1925/26 ......................	.................. 77	1,656,923,347:	90	77	76,402,878:	82
1926/27 ....................	.................. 77	1,702,073,174:	01	77	77,980,460:	06
1927/28 .....................	.................. 77	1,703,205,939:	22	77	80,067,403:	76
1928/29 .....................	.................. 77	1,699,676,061:	44	77	80,133,591:	47
Anm. Denna tabell	avser endast <	de av riksgäldskontoret	upptagna obliga-

tionslånen, men däremot ej de obligationslån, som övertagits av staten

— 288

Tab. II

Verkställd amortering å riksgäldskontorets obligationsskuld
under budgetåren 1905—30/6 1929.

. Ar.	Obligations-skulden vid årets början. Kronor.		Under året verkställd amortering. Kronor.		Det amorte-rade beloppet i förh&liande till skuldens belopp.
1905 .........................................	383,944,088	89	3,141,477	78	0,82 %
1906 .........................................	380,818,611	11	3,167,726	67	0,83 „
1907 .........................................	420,852,244	44	3,292,400	—	• 0,78 „
1908 .......................................	464,359,844	44	3,464,100	—	0,74 „
1909 ..........................................	515,375,744	44	*) 6,775,274	22	1,31 „
1910 ........................................	526,430,110	22	3,766,526	66	0,72 „
1911 ...................................	537,426,443	56	3,780,770	34	0,70 „
1912 ........................................	606,096,173	22	3,957,481	11	0,65 „
1918 .....................................	602,199,692	11	4,119,120	—	0,68 „
1914 ..........................................	622,560,572	11	4,246,941	67	0,68 „
1915 ........................................	695,834,630	44	4,402,964	44	0,63 „
1916 ..........................................	812,608,666	—	**) 6,587,754	44	0,81 „
1917 .......................................	930,216,811	56	4,846,456	44	0,52 „
1918 .........................................	997,998,955	12	5,006,011	78	0,50 „
1919 ..........................................	1,086,197,180	34	5,192,629	45	0,48 „
1920 .........................................	1,271,116,263	89	5,468,787	22	0,43 „
1921 .......................................	1,270,440,926	67	5,669,100	—	0,45 „
1922 ...............................	1,423,464,853	37	5,790,103	34	0,41 „
1923 Vi-8% ........................	1,455,379,223	33	5,571,347	22	0,38 „
1923/24 ..................................	1,468,940,776	11	6,249,107	—	0,43 „
1924/25 ..................................	1,557,615,669	11	6,541,534	55	0,42 „
1925/26 ................................	1,663,048,534	56	6,705,386	66	0,40 „
1926/27 ....................................	1,656,923,347	90	7,024,073	89	0,42 „
1927/28 ..............................	1,702,073,174	01	7,304,434	79	0,43 „
1928/29 ..............................	1,703,205,939	22	7,591,477	78	0,44 „

Anni. Denna tabell avser endast de av riksgäldskontoret upptagna obligationslånen,
men däremot ej de obligationslån, som övertagits av staten. *) **)

*) Ar 1909 amorterades 3,626,022 kr. 22 öre enligt fastställda amorteringsplaner och
3,149,252okr. genom annullering av uppköpta obligationer.

**) År 1916 amorterades 4,680,694 kr. 44 öre enligt fastställda amorteringsplaner och
1,907,160 kr. genom annullering av uppköpta obligationer.

— 289 —

Tab. lil.

Influten valuta för riksgäldskontorets obligationslån samt
effektiv ränta å samma lån (1855—30/6 1929).

			De försålda	För
		Räntefot.	obligationernas belopp.	obligationerna erhållen valuta.	Effektiv ränta.
			Kronor.	Kronor.
		1	2	3	4
1855 års lån ....................	1IV1	279,900	—	273,100	—	4 %
1858 „	» ....................		21,841,333	83	19,703,472	60	5,27 „
1860 „	V .....................	4 Vs >,	21,333,333	88
1860 års lån mot premie-				[25,615,074	70	5,002 „
obligationer	_ _	V 5,333,333 3,000,000	84
1861 års lån .....................	4 V8 %	2,760,650	—	5,167 „
1864 „	yy .....................	4 ll * /2 yy	10,091,512	—	8,790,836	55	5,319 „
1866 „	yy .....................	5 */o	26,486,133	83	23,539,389	62	5,59 „
1868 „	yy .....................	5„	20,884,000	—	17,871,301	44	5,961 „
1870 „	yy .....................	5„	16,170,000	—	15,778,011	50	5,201 „
1872 „	yy ....................	4„	23,117,700	—	20,885,341	—	4,847 „
1875 „	yy .....................	4 V s */•	36,730,666	67	35,271,497	33	4,759 „
1876 „	yy .....................	4 ±li „	36,274,600		34,635,568	06	4,872 „
1878 „	yy ....................	4 „	27,238,184	—	24,233,218	39	4,9 „
1880 „	yy ....................	4 „	118,746,375	—	114,558,769	38	V 4,216,,
1886 „	yy ....................	3 V2 V	64,546,222	22	60,059,661	72	3,862 „
3,6 % lånet	(upplagt år 1887)	3,6 „	85,655,360	—	83,165,623	55	3,709 „
1888 års lån .....................	3 ° yy	26,666,666	67	22,113,041	03	3,794 „
1890 „	yy .....................	3 Vs „	35,555,555	56	35,377,777	78	3,638 „
1894 „	yy ....................	3 „	18,000,000	—	15,840,000	—	3,662 „
1899 „	yy .....................	3 V, „	36,000,000	—	34,290,000	—	3,763 „

*) Obligationernas bokföringsvärde.

*) Efter den år 1895 verkställda konverteringen av 1880 års lån bar den effektiva räntan
å det då återstående skuldbeloppet beräknats utgöra 3,568 %.

Scv. Ber. 1929 ang. riksgäldskontoret.

19

— 290 —

	l	2	1	3		4
1900 års lån ............ 1904 „ „ ............	4 % t. o. m.l 16/s 1910, 1 därefter ( l 3l/s % ) 3 V2 %	36,320,000 36,000,000	—	34,816,299 34,605,000	77	3,821 »/. 3,643 „
1906 „ „ ............	3 V2 ty	43,200,000		41,526,000		3,643 „
	(4 % t. o. m.j
1907 „ „ .......... 1908 „ „ ............	| Vs 1915, { därefter i l 3 Vs*/ I t. o. m.l ) 20/« 1918, [	46.800.000 54.480.000		45.021.600 51.483.600		3.77., 3.87.,
1911 „ „ ........... 1913 „ „ ............	i därefter ( l 3 Vs*/. J |4*4 t. o. m.l 1 V» 1926, 1 | därefter [ ( 3 Vs*/. 1 4 l/2 »/.	72,000,000 72,000,000	—	66,960,000 67,319,340	—	4,005 „ 4,805 „
1914 „ „ ............	5%	163,100,000	—	162,016,723	25	5,033 „
1916 „ „ ...........	ö »	118,430,000	—	116,007,988	36	5,104 „
1917 „ „ .............	5„	68,600,000	—	68,109,044	10	5,036 „
1918 års 5% lån ......	5„	95,010,200	—	88,621,823	38	5,36 „
1918 års premieobli-gationslån ..............	—	100,000,000	—	98,405,527	13	5,437 „
1919 års lån ............	6 •/.	93,250,000	—	J) 89,520,000	—	6,363 „
1921 „ 6»/. lån ......	6 »	94,132,200	—	90,439,303	14	6,245 „
1921 års premieobli-gationslån ..............	—	100,000,000		97,436,028	61	5,566 „
1923 års 4 1/t «/. lån	4 V, %	28,459,800	■ -	27,513,002		4,655 „
1923 års premieobli-gationslån..............	—	120,000,000	—	119,026,272		4,87 „
1923 års 5°/» lån .....	5 %	66,582,400	-	66,160,624	86	5,032 „
1924 års lån ..........	5 1 2 »	111,900,000	—	108,055,880	—	5,745 „
1927 „ „ .........	4 V* »	64,328,000	) —	63,085,802	5C	4,591 „
Summa	—	| 2,218,543,475 451 2,130,892,193|751--

i) 1 detta belopp är ej Oberäknad den kursvinst, som uppkommit vid lane valutans indragning.

— 291 —

Tab. IV.

De av riksgäldskontoret upplanade medlens användning för

produktiva ändamål.

(Omfattande tiden t. o. m. den 30 juni 1929.)

Postverket:

1. Statens affärsdrivande verk.

åren 1917—1929 3%
Inköp och bebyggande av fastigheter........ Inventarier.........	. Kr.	16,155,924: 51 6,375,000: — 3,696,085: 26 26,227,009: 77
bostadshus för tjänstemän vid postverket..	5» Kr.

Telegrafverket-.

åren 1891—1929 3% ..

Fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende .................................... Kr. 243,752,988: 82

Inköp och bebyggande av fastigheter......... 18,840,474:17

Kabel tor riksledningar Stockholm—Göteborg „ 10,000,000: —

-Bostadshus för tjänstemän vid telegrafverket 2,000,907: 76
Radiostation för trafik med Nordamerikas

förenta stater..................................... „ 2,694,000: —

Kr. 277,288,370: 74

Statens järnvågar:

åren 1855—1929 30/6

Anläggning av statens järnvägar, inköp av
enskilda järnvägar, anskaffande av rul lande

materiel m. m. .......................... Kr. 900,528,142: 64

-bostadshus for tjänstemän vid statens järn t

:•••• ................................ „ 5,221,000: —

Angfarjeforbmdelse mellan Sverige och Tysk land

................................................... „ 6,584,904: o 5

Kr. 912,334,046: 5»

Statens vattenkraftsanläggningar m. mahren
1906—1929 3% ......................

Kraftverken vid Göta älv (Vargön, Trollhättan,
Lilla Edet och Inland); fastighetsinköp för

d:o; Vänerns och Göta älvs reglering......

Porjus kraftverk; reglering av Stora Lule älvs

vattensystem.....................

Älvkarleby kraftverk; reglering av Dalälvens
vattensystem; Västerås ångkraftstation ...
Motala kraftverk; reglering av Motala ströms

vattensystem..........................................

Harsprångets kraftverk ..............................

Norrforsens kraftverk................................

Inköp av vattenfall och fastigheter samt ut föi

aude av nyanläggningar.....................

Distributionsanläggningar ...........................

Mörrumsströms reglering ......................

Kr. 62,785,434: 27

„ 32,528,000: —

„ 22,699,140: —

„ 12,700,000: —
„ 8,280,000: —
„ 7,740,(XX): —

„ 16,173,178: 93

„ 75,750,000: —

„ 3,500: -

Kr.

j»

7»

26,227,009: 77

277,288,370: 74

912,334,046: 59

249,886,003: 20

— 292

Central förvaltningsbyggnad för statens vattenfallsverk;
inventarier; bostadshus för

vattenfallsverkens tjänstemän .............. Kr. 7,967,750: —

Rörelsekapital för statens vattenfallsverk och

för samma verks fastighetsförvaltning ... „ 2,635,000: —

Norrbottens elektrifiering........................... „ 624,000: —

Kr. 249,886,003: 20

Statens kanalverk:

åren 1904, 1909—1928 3%............................................. Kr. 46,101,469: 30

Inköp av Trollhätte kanalverk; anläggning av
en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg
med därtill hörande arbeten m. m.... Kr. 30,421,726: 7G
Inköp av Södertälje kanal; utvidgning och ombyggnad
av samma kanal m. m............. „ 15,679,742: 54

'' Kr. 46,101,469: so

Statens reproduktionsanstalt:

år 1927: Ökning av anstaltens maskinutrustning ......... „ 37,400: —

2. Statens utlåningsfonder.

Allmänna järnvägslånefonden och bibanefonden:
åren 1855—1929 8% ......................................

Utbetalda låneunderstöd ...........................

varifrån avgå följande belopp:
till statensjärnvägar överförda kapitalbelopp
av statslån, utlämnade för anläggning av
vissa enskilda järnvägar, vilka sedermera

inköpts av staten .................................

av vissa jämvägsaktiebolag äterbuma statslån
(enl. specifikation å sid. 264 i 1920 års

revisionsberättelse) ..............................

kapitalförluster, täckta av fonden för statsskuldens
amortering..............................

kapitalavbetalningar, vilka disponerats för
nya lånemedelsutgifter..........................

Återstår..................................................

Kr. 122,349,743: is

„ 13,980,651: 64

„ 6,170,274: 37

„ 806,668: —

„ 4,959,565: 22

Kr. 26,917,159: 23
Kr. 96,432,583: 95

> 1

96,432,583: 95

Övriga utlåningsfonder:
åren 1886—1929 3%

1. Odlingslånefonden och statens avdiknings lånefond

........................................... Kr.

2. Industrilånefonden (f. d. torvindustrilåne fonden

................................................ „

3. Rederilånefonden....................................... „

4. Fonden för utlåning till Svenska ostasiatiska

kompaniet............................................ „

5. Egnahemslånefonden ................................. „

6. Trollhättans egnahemslånefond .................. „

7. Fiskerilånefonaen .................................... „

8. Täckdikningslånefonden och dräneringslåne fonden

........................................ „

9. Allmänna nyodlingsfonden ........................ „

10. Norrländska nyodlingsfonden .................... „

11. Jordförmedlingsfonden ............ „

12. Lånefonden för inköp av renar.................. „

13. Hantverkslånefonden ................................. „

14. Mörbyfonden........................................... „

15. Gödselvårdslånefonden .............................. „

19,597,227: 81

4,853,143: 33
19,489,856: 01

2,000,000: —
162,159,782: 72
400,000: —
2,715,402: 52

5,976,737: 28
420,000: —
1,385,768: 44
1,601,586: 57
6,000: —
300,000: —
2,490,000: —
1,350,000: —

248,284,538: 68

— 293 —

16.

17.

18.

19.

20.
21.
22.
23.

Norrländska andelsmejerifonden ...............

Kraftledningsl&nefonden ...........................

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter

Norrbottens nvbyggeslånefond ..................

Kolonisternas kreaturslånefond ..................

Yattenkraftslånef onden..............................

Fonden för räntefria studielån ..................

Luftfartslånefonden .................................

Kr.	300,000	—
	13,100,000	—
	150,000	—
	90,000	—
	49,034	—
	7,800,000	—
	750,000	—
W	1,300,000	—

X jilWjVAA/. ‘

Kr. 248,284,538: 68

3. Låneunderstöd.

Lån utlämnade till:

Svenska diakonissällskapet (1919, 1920)..................... Kr.

Överstyrelsen för svenska föreningen Röda korset
(1921) ............................................ „

Svenska mosskulturföreningen (1922—1924).............. „

Växjö domkyrka (1923)............................................... „

Svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen (1923,1924) „

Föreningen Bergsbyns kalkbruk u. p. a. (1925) ...... „

Ostkustbanans aktiebolag (1925—1927) ..................... „

Föreningen till minne av konung Oscar I och drottning
Josephina (1926)................................. „

Drottning Sophias sjukhem (1925).............................. „

Stockholms stadsmission (1927, 1928) ....................... „

Aktiebolaget Svenska Amerikalinjen (1927, 1928) ... „

Föreningen Nederkalix industri u. p. a. (1928)...........

Samariterhemmet i Uppsala (1927).............................. ,,

Göteborgs diakonissällskap (1929) .............................. „

Stockholms kyrkliga skyddshemsförening (1929)...... „

Seth A. Holmgren, Vilhelmina (1929)........................ „

194,000: -

359,780: —
120,000: —
20,000: —
1,500,000: —
J) 22,222: 22
17,279,599: 62

475,000: —
10,000: —
155,000: —
6,000,000: -1,500,000: —
100,000: —
135,000: —
100,000: —
*) 9,000: —

'') Utgör riksgäldskoutorets kapitalfordran den 30 juni 1929.

— 294

4. Statens aktier.

Aktier i Svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen (1921
-1922) .......................................................................... Kr.

Aktier i Aktiebolaget Jordbrukarbanken (1923, 1928)...... „

Aktier i Ostkustbanans aktiebolag (1924) ....................... „

2,000,000: —
19,779,400: —
15,000,000: —

Diverse ändamål.

Kostnader för införande av tobaksmonopol (1915—1917)

Inköp av vissa aktiebolaget Svappavaara malmfält tillhöriga
gruvor och gruveandelar (1908) ....................

Anordnande av spannmålslagerhus och fryshus (1918,
1920, 1921) ..................................................................

Förlag till statsverket (1918, 1928) ..................................

Inköp av vattenfall, lämpliga för elektrisk drift å statens
järnvägar (1907—1909, 1917, 1921).....................

Varukredit åt vissa nödlidande länder (1921,1923—1925)

Rörelsekapital för hantverksskolan i Kristinehamn för
blinda (1922) ..................................................................

28,646,760: 76

5,000,000: —

1,300,000: —
*) 9,975,841: 68

4,461,962: 96
J) 9,024,611: 80

20,000: —

Summa Kr. 1,979,779,601: 26

'') Utgör rikegäldskontorets kapitalfordran den 30 juni 1929.

— 295 —

Tab. V.

Utbetalningar å av riksdagen anvisade anslag till kapitalökning.

I. Äldre anslag, anvisade på riksstater
och tilläggsstater för
tiden t. o. m. d. 30 juni 1928.

(E. = riksstat; T. = tilläggsstat.)

Postverket.

Posthus i Krylbo (R. 1921)...............

Posthus i Finspång (T. 1920)............

Tillbyggnad av postverkets fastighet

i Västervik (K. 1922)....................

Tomt i Hallsberg (R. 1921)...............

Telegrafverket.

Stationsbyggnad i Alingsås (R. 1927/

28)...............................................

Inköp av tomt för och uppförande
av en telefonstationsbyggnad i
kvarteret Pelarbacken större i

Stockholm (R. 1927/28) ..............

Inköp och bebyggande av fastigheter

(R. 1927/28) ...............................

Fortsatt utveckling av statens telefonoch
telegrafväsende (R. 1927/28)

Statens järnvägar.

Anläggningar vid kol- och vattenstationer
(R. 1922) ........................

Inventarier (R. 1922) .......................

Huvudrangerbangård vid Hallsberg

m. m. (K. 1922)........................

Omläggning av linjen Kållered—

Lindome (R. 1922)........................

Malmvagnsverkstad vid Notviken

(R. 1921)..........................................

Anordningar för förbättrad driftsekonomi
vid vissa lokomotivstationer
(R. 1923/24)........................

Skenfria vägkorsningar (R. 1922)......

Markförvärv (R. 1922, 1926/27) ......

Rullande materiel (R. 1922)...............

Dubbelspår Aneby—Sandsjö (R. 1922) *)

Innestående den 1 juli 1928. Kronor.	Utbetalt under budgetåret 1928/29. Kronor.	Innestående den 30 juni 1929. Kronor.
1	2	3
46,850		x) 7,105	63	39,744.3
5,430	70	*) 5,430	70	- —
95,000	_	_ _	_	95,000-
16,000		x) 16,000
230,000	-	“i —	-	230,000-
179,000	_	— —	_	179,000 -
300,000	-	—	-	300,000-
5,500,000	-	5,500,000	-	—
100,000		100,000
482,000	—	250,600	-	231,400-
335,000	-	135,000	-	200,000 -
110,000	-	110,000	-	—
144,900	-	144,900	-	—
50,000	—			50,000-
250,000	—	150,000	—	100,000-
561,600	-	— —	—	561,600-
2,525,000		1,795,900	—	729,100-
640,000		20,000	-	620,000-

*) Disponerat för 1928/29 års riksstat.

— 296 —

Genomgående tryckluftbroms beträffande
statens järnvägars rullande

materiel (R. 1923/24)....................

Iståndsättande av vissa järnvägshotell
(R. 1925/26) .....................

Gångbroar och gångtunnlar (R. 1927/

28) .............................................

Tillbyggnad av och diverse förbättringar
vid lokomotivstationer (R.

1927/28).........................................

Växel- ocn signalsäkerhetsanlägg ningar

(R. 1927/28)....................

Statsbanan Jörn—Gubblijaure (R.
1927/28)..........................................

Statens vattenfallsverk.

Inköp av vattenfall för elektrisk drift

å statens järnvägar (R. 1907)......

Reglering och upprensning av Motala
ström mellan sjöarna Roxen

och Glan (R. 1921) ....................

Inköp av vattenfall och fastigheter
samt utförande av nyanläggningar
(R. 1922, 1923/24, 1927/28)...........

Gemensamt anslag för postverket,
telegrafverket samt statens järnvägar
och vattenfallsverk.

Bostadshus för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket samt statens
järnvägar och vattenfallsverk (R.
1921)................................................

Statens reproduktions anstalt.

Utökning av maskinutrustningen (R.
1927/28) .........................................

Statens utlånings fonder.

Allmänna järn vägslånefonden (R.

1924/25, 1925/26)...........................

Bibanefonden (R. 1927/28) ...............

Täckdikningslånefonden (R. 1918

m. m.).............................................

1	2	3
401,000		401,000	—
3,500	-	J) 3,500	-	—	-
50,000	-	—	-	50,000	—
50,000		—	—	50,000	—
15,000	_	15,000	_	—	-
80,000	_	80,000	_	—	-
912	05	*) 912	05	—	-
100,000	-	—	-	100,000	-
968,405	48	453,273	25	2) 551,908	23
536,608	50	168,000	-	368,608	50
3,600	-	—	-	3,600	-
1,812,500				1,812,500
1,465,360		675,760	-	789,600	-
3,000,000		300,000	—	2,700,000	— :

'') Disponerat för 1928/29 års riksstat.

!) Kr. 36,776: — återlevererade av vattenfallsstyrelsen.

— 297 —

Torvindustrilånefonden (R. 1919, T.

1921, T. 1922).................................

Norrländska andelsmei erif emden (R.

1920)..............................................

Norrbottens nybyggeslånefond (T.

1919, R. 1921)............................

Allmänna nyodlingsfonden (R. 1920)

Gödselvårdsiånefonden (R. 1920)......

Lånefonden för mindre linberednings anstalter

(R. 1920) .......................

Kolonisternas kreaturslånefond (T.

1920, R. 1921) ..............................

Vattenkraftslånefonden (R. 1923/24,

1924/25, 1925/26, 1926/27,1927/28)
Jordförmedlingsfonden (R.1921 m. m.)
Kraftledningslånefonden (R. 1923/24,
1924/25, 1925/26, 1926/27, 1927/28)

Rederilånefonden (R. 1923/24) .........

Spannmålslagerhusfonden (R. 1924/

25).............................................

Fiskerilånefonden (R. 1922)...............

Statens avdikningslånefond och odlingslånefonden
(R. 1925/26,1926/

27, 1927/28)....................................

Egnahemslånefonden (1927/28).........

Låneunderstöd.

Lån till:

Företag för framställning av jord brukskalk

(R. 1923/24)..............

Föreningen till minne av Konung
Oscar foch Drottning Josephina

(R. 1925/26)....................................

Ostkustbanans aktiebolag (R. 1926/

27) .............................................

Aktiebolaget Svenska Amerikalin jen

(R. 1926/27)........................

Understöd till återupptagande av viss
industriell verksamhet (R. 1927/28)

Säger

II. Anslag, anvisade på riksstaten
för budgetåret 1928—1929.

Postverket.

Inventarier .........................................

Posthus i Umeå .................................

Gäldande av köpeskillingen för fastigheten
nr 12 och 13 i kvarteret
Blåmannen i Stockholm...............

1	2	3
1,200,000		_ _	_	1,200,000	_
100,000		—	-	100,000	-
210,000	_	_ _	_	210,000	_
100,000	—	— —	_	100,000	—
650,000	-	—	-	650,000	-
150,000	-	—	-	150,000	-
100,000	-	—	-	100,000	-
2,800,000	_	800,000		2,000,000	_
2,000,000	-	—	-	2,000,000	-
5,290,000	_	_ _	_	5,290,000	_
1,000,000	—	1,000,000	-	~ —	—
500,000	_	_ _		500,000	_
100,000	—	— —	-	100,000	—
3,390,000		2,300,000		1,090,000
2,400,000		2,400,000	—
25,000	-	9,000	—	16,000	-
75,000	-	- -	—	75,000	-
216,360	-	—	—	216,360	-
6,900,000	-	4,900,000	—	2,000,000	-
121,900	—	121,900	—	— —	—
47,385,926	73	21,863,281	63	25,559,421	10
900,000		900,000
60,000	—	60,000	—	— —	—
650,000	_	650,000	_	_ _	_

— 298 —

Inköp av visst område i kvarteret
Resedan i Stockholm samt uppförande
därå av en posthusbyggnad.
..................................................

Inköp av viss fastighet i Borås m. m.
samt uppförande därå för postverkets
räkning av tillbyggnad
till telegrafhuset i nämnda stad

Telegrafverket.

Telefonstationsbyggnad i kvarteret
Pelarbacken större i Stockholm...
Telefonstationsbyggnad i kvarteret

Adlern mindre i Stockholm.........

Stationsbyggnad i Malmö...............

Fortsatt utveckling av statens telefonoch
telegrafväsende .....................

Statens järnvägar.

Omläggning av västra stambanans
ingångslinje över Hammarby leden
samt förbättrade anordningar vid
Stockholms centralstation m. m.
Ordnande av barngårdsförhållandena

i Göteborg.......................................

Gångbroar och gångtunnlar...............

Ny malmvagnsverkstad vid Notviken
Inköp av fastigheten nr 1 i kvarteret
Pensionären i Stockholm.........

Telegraf- och sektionstelefonlednin gar

samt kabelarbeten..................

Växel- och signalsäkerhetsanläggnin .

gax...................................................

Dispositionsanslag för oförutsedda

och mindre arbeten .....................

Statsbanan Jörn—Arvidsjaur............

Statens vattenfallsverk.

Veckoreglering av Göta älv ..........

Kostnader i samband med domstolsbehandling
av frågan örn Vänerns

reglering ....................................

Förskottsinbetalningar för Öjes jöns

reglering .......................................

Utvidning av ångkraftstationen i

Västerås......................................

Första utbyggnaden av kraftstationen
vid Norrforsen ..............................

1	2	3
667,000	-	667,000	-	—	-
207,000	-	200,000	-	7,000	-
591,000	_	— —	_	591,000	_
340,000	_	_ _	_	340,000	_
500,000	-	— -	-	500,000	-
7,000,000	—	1,000,000	—	6,000,000	—
1,400,000		1,400,000
1,100,000	_	320,000	_	780,000	_
50,000	—	— —	—	50,000	—
425,000	-	425,000	-	—	-
1,550,000	-	1,550,000	-	—	-
100,000	-	50,000	-	50,000
400,000	-	—	-	400,000	_
900,000		127,500		772,500	_
1,650,000		1,070,000		580,000	_
1,400,000	_	500,000	_	900,000	_
300,000	_	300,000	_	—	—
20,350	_	—	-	20,350	_
600,000	_	200,000	_	400,000
1,050,000	_	1,050,000	_	_ _	_

— 299 —

Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk ..................

Fonden för statens aktier.

Förvärv för statsverkets räkning av
aktier i Aktiebolaget Jordbrukarbanken
..........................................

Statens utlåningsfonder.

Vattenkraftslånefonden .........

Statens avdikningslånefond....

Egnahemslånef onden................

Rederilånefonden ..................

Fonden för låneunderstöd.

Understöd åt visst industriföretag
vid upptagande av inhemsk flyg motortnlverkning.

.........................

Lån för anordnande av skyddshem
för flickor m. m............................

Fonden för förlag till statsverket.

Täckande av viss statens järnvägars

fordran hos statsverket ...............

Inlösen av anläggningar i gruvföretaget
vid Granbergsliden samt
Kronans deltagande i gruvarbetet

vid nämnda företag m. m.......

Säger
Summa Kr. *)

1	2	3
1,000,000	-	1,000,000	-	—	-
4,904,400	-	4,904,400	-	—	-
300,000				300,000
455,000	—	— —	—	455,000	—
8,100,000	—	2,500,000	—	5,600,000	—
3,000,000		1,500,000		1,500,000
600,000				600,000
245,000	—	245,000	—	— —	—
8,818,842	-	8,818,841	68	- -	-
70,000				70,000
49,353,592	-	29,437,741	68	19,915,850	-
96,739,518	73	51,301,023	31	45,475,271	10

*) Å detta anslag har uppkommit en besparing av kr. 0: st, som öfverförts till riksstatens
inkomsttitel E II Tillfälliga lånemedel.

— 300 —

Tab. VI.

Från riksgäldskontoret t. o. m. den 30 juni 1929 utlämnade
lån till enskilda järnvägsanläggningar samt återstående kapitalskulden
för dessa lån vid samma tid.

a) från allmänna järnvägslånefonden:

Kristinehamn—Sjöändan ................

Nora—Ervalla ....................................

I):o ....................................

Kärrgruvan—sjön Amänningen ......

D:o D:o .....

Norra Barken—Vessman ..................

D:o ..................

Gävle—Falun.......................................

D:o .....................................

Hudiksvall—Dellen.............................

Söderhamn—Bergviken ...................

Borås—Herrljunga..............................

Ystad—Eslöv.......................................

Hälsingborg—Arup ..........................

Landskrona—Eslöv..............................

Kristianstad—Hässleholm .................

Växjö—Alvesta..................................

Köping—Uttersberg ..........................

U dde valla—V änersborg—Herri j unga

Karl skrona—Vaxjö...............................

Krylbo—Norberg................................

Sundsvall —Torpshammar.................

Uppsala—Gävle...................................

Ludvika—Kil.......................................

Vislanda—Bolmen ...............................

Hultsfred—Västervik .........................

o

Västervik—Åtvidaberg—Bersbo .......

Visby—Hemse ....................................

Bergslagernas järnväg.........................

Varberg—Borås ..................................

Krylbo—Borlänge ...............................

Länna—Norrtälje ..............................

Borlänge—Insjön ...............................

Hälsingborg—Ängelholm—Halmstad
Vetlanda—Sävsjö ...............................

	De utlämna-	Återstående
	de lånens belopp.	kapitalskuld d. 30 juni 1929.
Kr.	100,000	_	_	_
11	150,000	—	—	—
11	75,000	—	—	—
11	150,000	—	— —	—
11	150,000	—	—--	—
11	200,000	—	— —	—
11	200,000	—	— —	—
11	2,400,000	—	—	—
11	600,000	—	— —	—
11	370,000	—	— —	—
11	500,000	—	—	—
11	1,377,055	24	—	—
11	2,450,000	—	—	—
11	1,100,000	■—	— —	—
11	1,200,000	—	---	—
11	720,000	—	—	—
1)	434,000	—	—	—
11	500,000	—	—	—
11	3,840,000	—	1,037,786:	69
11	2,600,000	—	—	—
11	406,000	—	—	—
11	1,494,000	—	—	—
11	500,000	—	—	—
11	5,000,000	—	76,050:	25
11	785,000 1,750,000	—	382,749:	11
11		11,699,642:	36
11	1,865,000	—	J ’ ’
11	500,000	—	115,865:	39
11	6,078,240	—	—	—
11	2,600,000	—	884,707:	08
11	2,375,000	—	808,146:	02
11	746,197	94	415,542:	14
11	950,000	—	666,633:	04
11	1,500,000	—	—	—
11	300,000	—	197,000:	67

- 301 -

Finspång—Norsholm..................................	Kr.	500,000	—	217,883:	22
Stockholm—Rimbo.....................................	77	500,000	—	217,883:	22
Hälsingborg—Ängelholm—Halmstad.......	''* 77	795,500	—	—	—
Borås—Svenljunga ....................................	77	500,000	—	246,338:	88
Halmstad—Falkenberg—Varberg.............	77	1,550,000	—	—	—
Varberg—Göteborg.................................	77	2,068,000	—	—	—
Skara—Kinnekulle - Vänern.....................	77	324,000	—	168,256:	11
Karlsdal—Grythyttehed ...........................	77	341,000	—	—	—
Halmstad—Byholma—Bolmen..................	77	824,915	—	449,408:	06
Vadstena—Ödeshög...........................	77	300,000	—	236,037:	53
Karlshamn—Ronneby—Gullbärna .........	77	1,102,250	—	600,524:	89
Mora strand—Östra Värmlands järnväg	77	1,000,000	—	—	—
Mariestad—Gössäter .................................	77	305,000	—	173,599:	87
Vittsjö—Hässleholm ................................	77	404,000	—	229,948:	76
Björndalsbron—Munkfors .......................	77	90,835	—	—	—
Härnösand—Sollefteå ..............................	77	2,350,000	—	1,613,947:	32
Klippan—Röstånga...............................	77	290,000	—	178,306:	04
U ddevalla—Lelången.................................		1,247,000	—	960,750:	73
Orsa—Sveg ...............................................	77	1,850,000	—	—	—
D:o ................................................	77	2,200,000	—	—	—
Malmö—Tomelilla ....................................	77	1,300,000	—	879,109:	52
Norrköping—Söderköping—Vikbolandet	77	653,000	—	428,804:	71
Nyby—Södertälje....................................	77	1,800,000	—	1,371,864:	15
Gullbärna—Torsås ....................................	77	537,500	—	461,627:	79
Markaryd—Veinge ....................................	77	561,000	—	561,000:	—
Klintehamn—Roma ...............................	77	213,250	—	213,250:	—
Västkinde—Tingstäde ..............................	77	119,000	—	87,647:	82
Sala—Gysinge—Gävle ..............................	77	1,545,500	—	1,284,440:	80
Linköping—Vimmerby..............................	77	1,710,000	—	1,328,967:	49
Slite—Roma..............................................	77	339,000	—	50,000:	—
Borås—Alvesta ...........................................	77	4,795,000	—	3,795,501:	52
Skövde—Axvall...........................................	77	363,500	—	391,950:	90
Holsljunga—Limmared ............................	77	505,000	—	452,520:	26
Enköping—Heby—Enåker.........................	77	1,028,700	—	879,211:	55
Valdemarsvik—Söderköping—Yxningen .	77	591,500	—	491,586:	37
Kävlinge—Sjöbo—Ö vedskloster................	77	1,192,000	—	—	—
Stålboga—Malmköping—Skebokvarn......	77	532,500	—	455,118:	28
Tidaholm—Vartofta ..................................	77	510,000	—	435,887:	94
Bjärka—Åtvidaberg .................................	77	290,000	—	247,857:	80
Borgholm—Böda ....................................	77	419,000	—	419,000:	—
Oskarshamn—Ruda...............................	77	483,300	—	483,300:	—
Borgholm—Näsby.......................................	77	950,500	—	950,500:	—
Lidköping—Tun ..................... ................	77	367,500	—	—	—
Varberg—Ullared—Ätran .......................	77	1,185,000	—	1,185,000:	—
D:o D:o ......................	77	65,000	—	65,000:	—

— 302 -

Skara—Timmersdala	Kr.	352,500	—	122,844	94
Mjölby—Hästholmen	77	799,600	—	378,977	50
Uppsala—Enköping	77	1,040,000	—	1,011,552	31
Kil—Torsby...	77	2,500,000	—	2,326,985	27
Lysekil—Smedberg	77	1,200,000	—	1,107,215	81
Väderstad—Skänninge—Bränninge.	77	788,500	—	788,500	—
Lindfors—Bosjön..............	77	100,000	—	- -	—
Knippboheden—Rättvik ...........	77	1,252,000	—	1,155,195	14
Nässjö—Sävsjöström ....................................	77	2,581,500	—	2,422,889	96
Trollhättan—Nossebro .	77	555,000	—	221,120	89
Eksjö—Österbymo .........	77	643,000	—	629,563	85
(långhester—Ulricehamn.............................	77	1,165,000	—	1,150,309	35
D:o D:o	77	150,000	—	148,108	50
Gullabo—Torsås ..........................	77	248,500	—	248,500	—
Brittatorp—Sävsjöström—Älghult...............	77	780,000	—	780,000	—
l):o D:o ...............	77	310,000	—	310,000	—
Ruda—Älghult ... .	77	1,525,000	—	1,525,000	—
D:o D:o	77	224,000	—	224,000	—
Klintehamn—Haxarve.................	77	360,000	—	360,000	—
Vimmerby—Hällefors ...........................	77	825,000	—	825,000	—
Mellerud—Billingsfors .................................	77	2,100,000	—	2,100,000	—
	Kr.	106,064,343	18	46,331,917	80
b) från bibanefanden:
Dal—Västra Värmlands järnväg ...............	Kr.	5,622,000	—	5,622,000	—
D:o D:o	77	3,014,400	—	3,014,400	—
Åmål—Årjäng .. .	77	3,055,500	—	3,055,500	—
D:o D:o ............................................	77	2,171,166	—	2,171,166	—
Åmål—Örnäsviken......................................	77	100,000	—	100,000	—
Limedsforsen—Särna....................................	77	4,797,334	—	4,797,334	—
	Kr.	18,760,400	—	18,760,400	—
c) lån till Ostkustbanans aktiebolag:
Sundsvall—Härnösand...................	Kr.	*) 3,000,000	_	_ _	_
Gävle—Härnösand ...................................		*) 3,000,000	—	_ _	_
D:o D:o ......................................	77	*) 5,000,000	—	- -	—
D:o D:o ......	77	11,500,000	—	11,500,000	—
D:o D:o ....................................	»>	3,000,000	—	3,000,000	—
Rullande materiel..........................................	77	1,444,545	—	1,444,545	—
D:o D:o ......................................	77	782,180	—	782,180	—
Inlösen av Norra Hälsinglands järnväg
m. m.........................................................	77	555,095	—	552,874	62
	Kr.	28,281,820	—	17,279,599	62
Summa	Kr.	153,106,563	18	82,371,917	42

*) Länets kapitalbelopp överfördes år 1924 till aktier i Ostk nathan aris aktiebolag.

— 303 —

Anm. 1. Av de i denna tabell upptagna järnvägslänen hava sammanlagt
150,631,563 kronor 18 öre utgått av medel, som upplånats av riksgäldskontoret,
och återstående 2,475,000 kronor av andra statsmedel.

Anm. 2. Ovanstående tabell upptager ej de lån, vilka bildats genom kapitalisering
av förfallna belopp å äldre statslån till anläggning av enskilda
järnvägar. Beträffande dessa lån hänvisas till tab. VII.

Tab Vn.

Lån, som bildats genom kapitalisering av förfallna belopp å
äldre statslån till enskilda järnvägsanläggningar, samt återstående
kapitalskulden för dessa lån den 30 juni 1929.

	Ursprungliga lånebeloppet.		Återstående kapitalskuld den 30 juni 1929.
Gullbärna—Torsås (1910) .......................	Kr.	108,000:	—	Kr.	96,333:	71
Sala—Gysinge—Gävle (1914) ..................	11	300,049:	94	}J	300,049:	94
Linköping—Vimmerby (1916) ...............	11	1,342,046:	46	11	1,125,695:	82
Nyby—Södertälje (1918)...........................	11	1,065,515:	02	11	1,031,582:	47
Hässleholm—Markaryd (1919) ...............	11	400,000:	—	11	379,875:	38
Bjärka—Åtvidaberg "(1922) .....................	11	125,000:	—	11	116,450:	89
Hultsfred—Västervik och Västervik—
Åtvidaberg—Bersbo (1924) ..................	11	3,384,321:	69	11	3,309,519:	63
Uddevalla—Lelången (1925).....................	11	268,235:	09	11	266,035:	57
D:o D:o (1925)...................	11	309,520:	10	11	306,982:	03
Summa	Kr.	7,302,688:	30	Kr.	6,932,525:	44

i

304 —

Limedsforsen—Saraa järnväg-saktiebolagS
i likvidation

yttrande.

Till Herrar Riksgäldsfullmäktige.

Med anledning av vad Riksdagens revisorer i sin nyligen avgivna berättelse
anfört beträffande vissa av vårt bolags styrelse under nästlidne år fattade
beslut angående utdelning av gratifikationer åt bolagets befattningshavare,
får Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag i likvidation härmed avgiva
följande yttrande.

Bolaget hänvisar till den promemoria, som bolaget under frågans handläggning
hos revisorerna till dem avgivit. Härutöver anser bolaget annat
icke erfordras än att med några ord beröra anledningen till att ifrågavarande
beslut fattats först efter det järnvägen blivit färdigställd och öppnad för
trafik, å vilken omständighet revisorerna synas hava fästat ett visst avseende,
som bidragit att hos dem förstärka intrycket av, att här förefallit något
anmärkningsvärt.

Järnvägen öppnades visserligen för allmän trafik den 1 augusti 1928, men
detta var icke liktydigt med att järnvägen var färdigställd i den meningen,
att alla arbeten för byggnadsföretaget då voro avslutade och kostnaderna
för järnvägen möjliga att med någon grad av tillförlitlighet överblicka. Hela
avvecklingen av byggnadskontoret med realisering av dess betydande förråd
av olika inventarier återstod, och framför allt var expropriationsnämndens
arbete ännu icke ens påbörjat, utan begynte detta först under senare hälften
av augusti. Att slutsammanträdet i bolagets styrelse nu kom att hållas så
sent som den 17 november — i sammanhang för övrigt med årets ordinarie
bolagsstämma — berodde just på styrelsens önskan att före detta sammanträde
hava fått klarhet om, huru bolagets finanser i verkligheten stöde: huruvida
desamma kunde tillåta dels att något större eller något mindre belopp
disponerades just för de ifrågavarande gratifikationerna, dels ock att medel
ansloges för ett visst annat ändamål, nämligen uppförande av kolbryggor
vid stationerna.

Visserligen var det nu icke ens den 17 november fullt känt till vilka belopp
man kunde beräkna expropriationsersättningarna. Besked härom vanns först
under loppet av augusti 1929. Emellertid hade avvecklingen av byggnads -

— 305 —

kontoret i november 1928 fortskridit så långt och givit sådant resultat, att
man i alla fall hade ganska säkert på känn, att slutresultatet — under förutsättning,
att expropriationsersättningarna icke bleve bestämda till rent orimliga
belopp — kunde förväntas bliva mycket gott och sålunda ett betydande
överskott uppstå å den innestående delen av statslånet.

Det må sålunda enligt bolagets mening snarare räknas bolagets styrelse
till förtjänst, att den väntade så länge som möjligt med beslutet örn ifrågavarande
gratifikationer. Kanhända hade det på sätt och vis legat närmare
till att utdela dem just i sammanhang med järnvägens öppnande, men då
hade styrelsen varit nödgad att handla mera i blindo och utan den säkrare
uppfattning örn slutresultatet av bolagets verksamhet, som styrelsen nu under
höstens lopp erhöll. Det hade kunnat tänkas, att debet och kredit till sist
icke gått ihop, och då hade det med fog kunnat betecknas såsom anmärkningsvärt,
att styrelsen utdelat gratifikationer, som just skulle motiveras med
att järnvägsbyggnaden visat sig hava bragts till fullbordan »inom den kostnadsram,
som fastställts». Det hade onekligen varit för styrelsen mindre tilltalande
att efter ett sådant något förhastat beslut örn gratifikationer nödgas
inkomma med framställning om höjning av den för järnvägen överenskomna
köpeskillingen.

Bolaget vågar till sist uttala förhoppningen, att vad Riksdagens revisorer
i berättelsen anfört icke skall på något sätt till bolagets men påverka herrar
fullmäktiges beslut om utanordnande av de medel, som bolaget efter hand
behöver taga i anspråk av den innestående delen av statslånet.

Stockholm den 30 december 1929.

Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag

i likvidation.

M. CARLSON.

Rev. Ber. 19£9 ang. riksgäldskontoret.

20

— 306 —

Register.

A.

Aktier, statens ................................................................. Sid.

Allmänna byggnadslånef onden ............................................... „

Allmänna järnväg släne/onden, se Järnväg slånefonden, allmänna.

Amerikalinjen, svenska, aktiebolaget, lån till ........................ „

Amortering, statsskuldens, fonden för................................... „

Amortering å statsskulden:

verkställd under budgetåret 1928/29 ........... „

„ „ budgetåren 1905—ao/6 1929 ............... „

Aneby—Sandsjö, ytterligare ett järnvägsspår mellan......... „

Anslag för kapitalökning, utbetalningar å........................... „

Ansvarsfrihet för fullmäktige i riksgäldskontoret............... „

Arméförvaltningen, fordran hos............................................ „

Arvfurstens palats, köpeskillingen för ................................. „

Avdikningslånefond, statens,................................................... „

Avlöningar m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen „

B.

Bergsjö bredspårsfond

Bibanefonden .............

Bibliotek, riksdagens, kostnader för....................................... „

Billingsfors—Arvika, lån till järnvägsanläggning mellan „
Se även Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag.

Borgholm—Böda, järnvägsaktiebolaget, uppgift å bolagets

skuld för statslånet samt den förfallna delen därav...... „

Borgholm—Böda, lån till järnvägsanläggning mellan ...... „

Borgholm—Näsby, lån till järnvägsanläggning mellan...... „

Se även Ölands järnvägsaktiebolag.

>>

30, 299
13, 25, 29, 41

| 27 , 43, 59,
l 293, 297
9, 34

29, 30, 32, 40
288
53
29, 52
280
14
8

57, 292, 297
65

8, 34
13, 25, 41, 57,
291, 296, 302
67
25

276

21

21

— 307 —

Borlänge—Insjön, lån till järnvägsanläggning mellan ...... Sid.

Borås, uppförande av byggnad för postverket i ............. „

Borås—Alvesta, lån till järnvägsanläggning mellan ........ „

Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag, redogörelse för dess

ställning ................................................................

„ uppgift å bolagets skuld för statslånet samt

den förfallna delen därav............................ „

Borås— Svenljunga, lån till järnvägsanläggning mellan ... „
Bostadshus för tjänstemän vid kommunikationsverken ... „

Brittatorp—Älghult, lån till järnvägsanläggning mellan ... „
Se även Ostra Värends järnvägsaktiebolag.

Byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus
Byggnadslånefbudén, allmänna..............................................

16

52

20

178

276

16

57, 291, 296
24

8, 34, 44, 280
13, 25, 29, 41

C.

Centralkassor för jordbrukskredit, grundfondsobligationer
för.......................................................... ..

>>

10, 13, 40, 41

D.

Bal— Vältra Värmlands järnvägsaktiebolag, lån till 57

„ redogörelse för dess ställning.......................... ,, 238

„ uppgift å bolagets skuld för statslånet samt den

förfallna delen därav .......................................... ,, 276

Diakonissällskapet, svenska, lån till.................................. „ 27, 42 293

Distributionsanläggningar för statens kraftverk .................. „ 56, 291

Domänverk, statens, kredit för och insättning av ............ „ 35, 39, 49

Drottning Sophias skyddshem, lån till.................................... „ 27 42 293

Dräneringsfonden................................................................... „ 14, 36 42

E.

Effektiv ränta å de fonderade statslånen........................... „ 289

Egnahemslånefonden ......................................................... ,, 57 292 297

Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag, redogörelse för dess

ställning................................................................. „ 172

„ uppgift å bolagets skuld för statslånet samt den

förfallna delen därav ...................................... „ 276

Eksjö—Österbymo, lån till järnvägsanläggning mellan...... „ 23

Enköping—Enåker, lån till järnvägsanläggning mellan ... „ 20

F.

Falkenbergs järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån ...... „ 279

„ redogörelse för dess ställning............................. ,, 216

— 308 —

Finspång—Norsholm, lån till järnvägsanläggning mellan

Fiskerilånefonden.....................................................................

Fonden för amortering av tillfälliga lånemedel.....................

Fonden för annuitetslikvider .................................................

Fonden för statsskuldens amortering ..................................

Fonden för återlevererade fasta lånemedel............................

Fonder, riksgäldskontorets ...................................................

Fonderade statslån ................................................................

ang. 1927 års procent statslån ...........................

ang. inlösen av 1919 års............................................

ang. influten valuta för de fonderade statslånen (1855

—3% 1929)......................................................................

ang. den effektiva räntan å dito ....................................

Se vidare Amortering, Fonderade statsskulden, Premieobligationslån,
Upplåning.

Fonderade statsskulden:

uppgift å dess kapitalbelopp vid slutet av åren 1905—

so/6 1929 samt å räntan därå under samma år.........

verkställd amortering å den fonderade statsskulden
under budgetåret 1928/29
dito dito under åren 1905-Fordringar, statsverkets:

för byggnadslån ...........................................

„ lån till järnvägsanläggningar .............

„ lån till kanalanläggning ......................

„ tomtregleringslån ...................................

„ Utbetalningar av tillfälliga lånemedel..

Förlag till statsverket..........................

Förluster på järnvägslån, riksgäldskontorets

Förräntade medel, riksgäldskontorets..............

Förskott till banker för inlösen av kuponger
Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret ..

Sid. 16

„ 292

„ 9, 36, 37

,, 9, 35

„ 9, 34, 35, 36

„ 9, 36

„ 8, 9, 32, 34, 35

6, 32

„ 45

„ 45

289

289

-3% 1929

287

32

288

13, 25, 41
13, 15, 41
26
26
14

30,42,43,55,294
278
12, 37
12, 37
61, 65

G.

Giroräkning i riksbanken, riksgäldskontorets ................... 12, 39

„ „ statsverkets, insättningar å och

uttag från................................... „ 29, 31, 39, 40

Grundfondsobligationer, Sveriges allmänna hypoteksbanks „ 10, 12, 41

„ Konungariket Sveriges stadshypo tekskassas

...................................... „ 10, 12, 41

„ centralkassors för jordbrukskredit „ 10, 13, 40, 41

Gullabo—Torsås, lån till järnvägsanläggning mellan......... „ 23

Gullbärna—Torsås, lån till järnvägsanläggning mellan ... „ 19

Se även Östra Blekinge järnvägsaktiebolag.

309 -

Gånghester—Ulricehamn, lån till järnvägsanläggning mellan Sid. 23

Gävle—Härnösand, lån till järnvägsanläggning mellan . . „ 26

Se även Ostkustbanans aktiebolag.

Gödselvårdslånefonden ......................................................... „ 292

Göta kanals underhåll, fond för............................................. „ 8

Göta älv, veckoreglering av................................................... „ 56

Göteborg, ordnande av bangårdsförhållandena i ............... „ 53

Göteborgs diakonissällskap, lån till ..................................... „ 28, 43, 59, 293

H.

Hallsberg, anläggning av huvudrangerbangård vid ......... „ 53

Halmstad—Bolmen, lån till järnvägsanläggning mellan ... ,, 17

Hmnmarbyleden, omläggning av västra stambanans in gångslinje

över................................................................. „ 53, 298

Hantverksskola i Kristinehamn för blinda, rörelsekapital för „ 14, 43, 294

Hemgiftskapital, Konung Karl XIII.s ................................. „ 9

Hjälmare kanal- och slussverks aktiebolag, redogörelse för

dess ställning........................................................................ „ 88

Holsljunga—Limmared, lån till järnvägsanläggning mellan „ 20

Se även Falkenbergs järnvägsaktiebolag.

Hultsfred—Västervik, lån till järnvägsanläggning mellan... „ 15

Huvudbok, riksgäldskontorets ............................................... „ 5

Hypoteksbank, Sveriges allmänna, redogörelse för dess ställning.
.............................. „ 68

Se även Grund/ondsobligationer.

Härnösand—Sollefteå, lån till järnvägsanläggning mellan „ 17

Härnösand—Sollefteå järnvägsaktiebolag, redogörelse för

dess ställning......................................................... „ 102

» uppgift å bolagets skuld för statslånet samt

den förfallna delen därav.................................... „ 276

Hässleholm—Markaryds järnvägsaldiebolag, redogörelse för

dess ställning .................................................................... „ 204

Se även Vittsjö—Hässleholm.

I.

Industrilånefonden .................................................................. 292

Inkomstrester å lånemedelsauslag........................................ „ 12, 37

J.

Jordbrukarbanken, aktiebolaget
Jordbrukskarl, framställning av

Jordbrukskredit, centralkassor för........................................

Jordförmedlings/budén

Justitieombudsmannen och hans expedition, anslagen till

48, 59
60

10, 13, 40, 41
292
67

— 310 —

Järnvägar,	statens anläggningar vid kol- och vattensta-
		tioner ..................................................	Sid	53
11	>)	använda upplånade medel för............	>>	14, 291
11	11	fordran för lån av tillfälliga lånemedel	11	14
11	11	genomgående tryckluftbroms vid.........	11	55
H	11	inköp av vattenfall för elektrisk drift	11	294-
n	11	nya inventarier vid ............................	11	53
n	11	oförutsedda och mindre arbeten vid...	11	54
n	11	rullande materiel vid ..........................	11	55
ii	11	skenfria vägkorsningar vid.................	11	54
11	11	telegraf- och sektionstelefonledningar	11	54
11	11	täckande av viss fordran.....................	11	42, 55
11	11	utgifter för kapitalökning.....................	11	29, 30,2950.följ.
11	11	växel- och signalsäkerhetsanläggningar
		vid.........................................................	11	54

Järnvägsaktiebolag, vilka häfta i förfallen skuld för erhållna

statslån ................................................................................. „ 276

Järnvägsaktiebolag, anslag till låneunderstöd för ............... „ 57

„ från riksgäldskontoret utlämnade lån till.........	11	15, 260
„ redogörelse för deras räkenskaper .....................	11	93
„ utbetalningar av anslag till.................................	11	57, 300
Järnvägsanläggningar, statens, utbetalningar å anslag till	11	53—55
Järnväg slån, riksgäldskon torets förluster å .......................	11	278
		f 9,13,15, 29, 35,
Järnväg slånefonden, allmänna ................................................	11	{ 36, 41, 275, 291
		| 296, 300
Jörn—Arvidsjaur, statsbanan mellan ................................	11	55
K.
Kalix älvs fiottningsförelling, äng. borgen för ett före-
ningens lån...........................................................................	11	11
Kanal- och slussanläggningar, lån till....................................	11	26
Kanalverk, statens, använda upplånade medel för ............	11	292
„ „ förnyelsefonder för ..............................	11	8, 33
Kapitalinkomster och kapitalutgifter, riksgäldskontorets......	11	29, 39
Kupitalisering, lån till järnvägsbolag bildade genom.........	11	303
Kapitalökning, utbetalningar å anslag för...........................	11	29, 30, 42, 52, 295
Karl XIII:s hemgiftskapital.................................................. Karlshamn—Ronneby—Gullbärna, lån till järnvägsanlägg-	11	9
ning mellan ..................................................................... Kassabehållningar, statskontorets, överlämnade till riks-	11	17
gäldskontoret för förvaltning.............................................	11	9, 36, 37, 47
Kil—Torsby, lån till järnvägsanläggning mellan............	11	22
Kinda båtled, lån för utsträckning av ................................	11	26
Kinda kanals aktiebolag, redogörelse för dess ställning......	11	86

— 311 —

Klintehamn—Haxarve, lån till järnvägsanläggning mellan	Sid.	24
Klintehamn—Koma, lån till järnvägsanläggning mellan...	tt	19
Klintehamn—Koma järnvägsaktiebolag, redogörelse för dess
ställning................................................................	11	132
„ uppgift å bolagets skuld för statslånet samt
den förfallna delen därav..................................	11	276
Klippan—Röstånga, lån till järnvägsanläggning mellan ...	tt	18
Knippboheden—Kattvik, lån till järnvägsanläggning mellan	tt	23
Kommunikationsverken, bostadshus för tjänstemännen vid	>>	57, 291, 296
Kontorsexpenser m. m. vid riksgäldskontoret ....................	tt	66
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, redogörelse för
dess ställning .....................................................................	It	76
Se Grundfondsobligationer.
Kraftledningslånefonden............................................................	It	293
Kraftverk, statens, distributionsanläggningar för ...............	ti	56
„ „ förnyelsefonder för................................	ti	8, 33
„ „ inköp av vattenfall för ........................	11	56
Kraftverksanläggningar, statens, anslag till...........................	11	55, 291
Kreditkassan av år 1922, aktiebolaget, fond för förluster å	11	9, 30, 36, 37,48
„ „ „ „ „ fordran hos .........	It	12, 37, 47
„ „ „ „ „ förbindelse till......	11	10, 13, 39
„ „ „ „ garantifond för ...	11	10, 13, 39
Kristinehamn, hantverksskola för blinda i, rörelsekapital för	11	14, 43, 294
Krylbo—Borlänge, lån till järnvägsanläggning mellan......	11	16
Kållered—Lindome, omläggning av statsbanelinjen mellan L. Landskrona—Kävlinge—Sjöbo järnvägsaktiebolag, förlust å	11	54
dess statslån.......................................................................	11	279
Lappmarks ecklesiastikfond...................................................	11	10
Lejonet, köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret...	11	8
Lidköping—Kållands järnvägsaktiebolag, förlust å dess stats-
lån ........................................................................	11	279
„ redogörelse för dess likvidation..........................	11	273
Limedsforsen—Särna, lån till järnvägsanläggning mellan	11	25, 57
Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag, redogörelse för dess
likvidation samt vissa därunder fattade beslut	11	266
„ revisorernas uttalande ang................................	11	272
„ bolagets skrivelse med anledning därav............	11	304
„ uppgift å bolagets skuld för statslånet samt
den förfallna delen därav....................................	ti	276
Lindfors—Bosjöns järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån	11	279
Linköpings domkyrka, lån till...............................................	11	26
Linköping—Vimmerby, lån till järnvägsanläggning mellan	11	19, 20

Se aven Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag.

— 312

Ludvika—Kil, lån till järnvägsanläggning mellan ......... Sid.

Luftj''artslånefonden.................................................................. „

Lule älvs flottningsförening, borgen för ett föreningens lån ,,

Luleå stads tomtregleringslån ............................. ,,

Lysekil — Smedberg, lån till järnvägsanläggning mellan..... „

Låneunderstöd, fonden för.................................................... „

Länna—Norrtälje, lån till järnvägsanläggning mellan . .. „

Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån „

M.

Malmö—Kontinentens järnvägsaktiebolags av staten övertagna
obligationslån............................................ „

Malmö—Tomelilla, lån till järnvägsanläggning mellan..... „

Mariestad—Gössäter, lån till järnvägsanläggning mellan „

Mariestads tomtregleringslån .............................................. „

Markaryd—Veinge, lån till järnvägsanläggning mellan..... „

Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag, redogörelse för dess

ställning........................................................ „

„ uppgift å bolagets skuld för statslånet samt

den förfallna delen därav ................................. „

Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag, redogörelse för

dess ställning................................. „

„ uppgift å bolagets skuld för statslånet samt

den förfallna delen därav......................... „

Mellerud—Billingsfors, lån till järnvägsanläggning mellan „
Se även Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag.
Militieombudsmannen och hans expedition, anslagen till „

Mjölby—Hästholmen, lån till järnvägsanläggning mellan „
Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag, förlust å dess

statslån „

„ redogörelse för dess ställning........................... „

Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags av staten övertagna „

obligationslån .................................................................

Mosskulturföreningen, svenska, lån till ............................. „

Mörby, lånefond till tjänstemannasällskapet vid............... „

15
293

11, 40
26
22

9, 14, 26,
30, 42, 293

16
278

7, 50
18
17
26
19

128

276

202

276

24

67

22

279

234

7, 50
28, 42, 293
292

N.

Nederkalix industri, föreningen, lån till ........................... „ 28, 43, 58, 293

Norra Hälsinglands järnväg, lån för inlösen av ............... ,, 27, 34

Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag, redogörelse för

dess ställning..................................................... „ 114

„ uppgift å bolagets skuld för statslånet samt

den förfallna delen därav.................................... „ 276

Se även Nyby—Södertälje.

313 —

Norrforsens kraftverk, anslag till.......................................... Sid. 55, 291

Norrköping—Söderköping—Vikbolandet, lån till järnvägsanläggning
mellan .............................................................. „ 18

Norsholm— Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag, redogörelse
för dess ställning ................................................ „ 198

Notviken, ny malmvagnsverkstad vid ................................. „ 54

Nyby—Södertälje, lån till järnvägsanläggning mellan ...... „ 18

Se även Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag.

Ny odlings fonden, allmänna...................................................... „ 292

„ norrländska ............................................... „ 292

0.

Obligationslån, av riksgäldskontoret upptagna.....................

Obligationslån, i sammanhang med inköp av enskilda

järnvägar av staten övertagna.........................................

Obligationsskuld, riksgäldskontorets, vid slutet av budgetåren
1905—30/6 1929 samt räntan därå ........................

Odling slånefonden ....................................................

Oscar I och Drottning Josephina, lån till föreningen till
minne av ..........................................................................

Ostkustbanans aktiebolag, lån till och aktier i.................

„ redogörelse för dess ställning ...........................

6, 31, 32
7, 32
287

57, 292, 297

27,42, 293, 297
26, 27, 34, 37,
41, 293, 297, 302
262

P.

Pensionsfond, postverkets, lån från....................................... „ 8, 32, 33

Pensionsfond, riksgäldskontorets ....................................... „ 8, 34

Pensionsfond, telegrafverkets, lån från............................... „ 8, 32, 33

Pensionsförsäkrings fonden, lån från................................. „ 8, 32, 33

Piteå flottning sförening, borgen för ett föreningens lån ... „ 11, 40

Postgirokonto, riksgäldskontorets ....................................... „ 12, 39

Postverket, använda upplånade medel för........................... „ 291

„ inventarier för...................................................... „ 52, 291

„ utbetalningar å anslag till................................ „ 52

„ utgifter för kapitalökning ................................ „ 29, 295 o. följ.

Premieobligationslån, 1918 års............................................... „ 9, 35, 51

„ 1921 „ .............................................. „ 7, 51

1923 „ ................................................ „ 7, 51

Produktiva ändamål, de av riksgäldskontoret upplånade

medlens användning för .................................................. „ 291

Protokoll, fullmäktiges i riksgäldskontoret......................... „ 5, 280

314 —

R.

Rederilånefonden

Sid.

Reproduktionsanstalt, statens.................................................

Revisionens omfattning ...................................................

Revision, 1928 års, kostnader för........................................

Riksdagsbiblioteket, kostnader för
Riksdagshuset, kostnader för

Riksdags- och revisionskostnader m. m................................

Riksdags- och riksbankshus, byggnadsfonden för

Riksdagstrycket, kostnaderna för .....................................

Riksgäldskontoret, förvaltningskostnader vid ......................

Riksgäldskontoret, revisorernas besök i.................................

Riksgäldskontorets fonder
Riksgäldskontorets pensionsfond

Riksgäldskontorets rörelse under budgetåret 1928/29, översikt
av ..............................................................................

Riksgäldskontorets skulder

„ tillgångar................................................

Rik.,statsutgifter, riksgäldskontorets....................................

Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag, redogörelse

för dess ställning.................................................

„ uppgift å bolagets skuld för statslånet samt

den förfallna delen därav...................................

Ruda--Oskarshamn, lån till järnvägsanläggning mellan ...

Ruda—Älghult, lån till järnvägsanläggning mellan............

Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag, redogörelse för dess

ställning .......................................................

„ uppgift å bolagets skuld för statslånet samt

den förfallna delen därav................................

Rullande materiel vid statens järnvägar

Rusdrycksmedel, statsverkets fond av...................................

Räntor å statsskulden m, m..................................................

Röda Korset, lån till..............................................................

Rönninge—Järna, dubbelspår emellan .............................

77

77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77

77

77
77
77

77

77

77

77

77

77

77

77

77

77

77

s.

Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag, förlust å dess

statslån ................................................................................

Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag, redogörelse

för dess ställning ........... ..........................................

Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag, uppgift å
bolagets skuld för statslånet samt den förfallna delen
därav ....................................................................................

36, 58, 292, 297
I 8, 32, 35,
t 291, 296
5
65
67
65
29, 61
8, 34, 44, 280
64
61, 65
280

l, 9, 32, 34, 35
8, 34

31

6, 31, 39
12, 38, 39
31

152

276

21

24

190

276
55
12, 38
29

27, 42, 293
42

278

138

276

— 315 —

Sala—Hagaström, lån till järnvägsanläggning mellan ......	Sid.	19
Samariterhemmet i Uppsala, lån till ................................	77	28, 43, 293
Siljans järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån...............	77	278
Skara domkyrka, lån till dess restaurering ........................ Skara—Kinnekulle—Vänern, lån till järnvägsanläggning	77	26
mellan .........................................................................	77	17
Skara—Timmersdala, lån till järnvägsanläggning mellan Skara—Timmersdala järnvägsaktiebolag, förlust å dess stats-	77	22
lån ................................................................................	77	278
Skattkammar växlar, av riksgäldskontoret utgivna..............	77	8, 33, 35, 46
Skulder, riksgäldskontorets....................................................	77	6, 31
„ inom linjen förda ................................................. Skulder och tillgångar, riksgäldskontorets, vid början och	77	9, 40
slutet av budgetåret 1928/29..........................................	77	39
Skövde—Axvall, lån till järnvägsanläggning mellan ............	77	20
Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån	77	279
„ redogörelse för dess ställning........................... ,, uppgift å bolagets skuld för statslånet samt	77	212
den förfallna delen därav.................................	77	276
Slite —Borna, lån till järnvägsanläggning mellan...............	77	20
Slite—Borna järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån ......	77	279
„ redogörelse för dess ställning ............................. „ uppgift & bolagets skuld för statslånet samt	77	208
den förfallna delen därav....................................	77	276
Spannmålslagerhus och kylhus ............................................	11	9, 36, 294
Sparbanker, stöd till insättare i vissa .............................	77	48
Spetsbergen, svenska stenkolsaktiebolaget, lån till ..................	77	27, 41, 293
„ „ „ statens aktier i ... Stadshypotekskassa, Konungariket Sveriges, redogörelse för	77	294
dess ställning ............................................................ Se även Grund/ondsobligationer.	77	76
Statens pensionsanstalt, lån från ............................. Statens järnvägar, se Järnvägar, statens.	77	8, 32, 33
Statens kraftverk, distributionsanläggningar för.................. Statskontorets kassabehållningar, överlämnade till riksgälds-	77	56, 291
kontoret för förvaltning.................................................... Statslån, fonderade, se Fonderade statslån.	77	9, 36, 37, 47
Statsrevision, 1928 års, kostnader för...................................	77	65
Statsskuldboken, inskrivning i ........................................ Statsskuld, fbuderöd, se Fonderade statsskulden.	77	49
Stockholm, inköp av fastighet för postverkets räkning......	11	52
,, inköp av fastighet för statens järnvägar........	77	55
„ uppförande av posthus i kv. Resedan ............	77	52

— 316 —

Stockholm—Rimbo, lån till järnvägsanläggning mellan...... Sid. 16

Stockholms kyrkliga skyddshems förening, lån till................ „ 28, 42, 59, 293

Stockholms stadsmission, lån till ............................... 27, 43, 59, 293

Strömsholms nya kanalbolag, redogörelse för dess ställning „ 82

Stålboga—Skebokvarn, lån till järnvägsanläggning mellan „ 21

Svappavaara malmfält, aktiebolaget, inköp av gruvor av „ 294

Svartälvs järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån........... „ 278

Svenska Åmerikalinjen, aktiebolaget, lån till................... „ i 27, 43 ’ 59,

Sveriges allmänna hypoteksbank, redogörelse för dess ställning
.................................................................................. „ 68

Se även Gr tind fondsobligationer.

Sydsvenska kraftaktiebolaget, lån till .............................. „ 12,28,39,43,59

SävsjöströmsNässjö järnvägsaktiebolag, redogörelse för

dess ställning ..................................................... n 258

Sävsjöström—Nässjö, lån till järnvägsanläggning mellan ,, 23

T.

Tabellbilagor........................................................................... 287

Telefon- oeh telegrafväsende, statens, fortsatt utveckling av „ 52, 291

Telegrafverket, använda upplånade medel för..................... „ 291

„ kredit i riksgäldskontoret ........................... „ 49

„ utbetalningar å anslag till.......................... „ 52

„ utgifter för kapitalökning ............ „ 29, 295 o. följ.

„ återlevererade anslagsbelopp........................ „ 60

Tidaholm—Vartofta, lån till järnvägsanläggning mellan „ 21

Tillfällig upplåning ......... { 14, 29 ’

i l * ............................................. | 32, 33, 42

Tillgångar, riksgäldskontorets.............................................. „ 12, 38

„ inom linjen förda................................................ „ 12, 40

Tobaksmonopol, kostnader för införande av....................... „ 294

Tomtreglering slån.................................................................... >t 26

Torne och Muonio gränsälvars flottningsförening, ang. borgen
för ett föreningens lån.............................................. „ n

Trollhättan—Nossebro, lån till järnvägsanläggning mellan „ 23

Trollhättan—Nossebro, järnvägsaktiebolaget, förlust å dess
statslån .......................................... „ 279

Täckdikninqslånefenden i *4, 33, 42,

........................................................... ” 158, 292, 296

u.

Uddevalla—Lötängen, lån till järnvägsanläggning mellan „ 18

Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolag, redogörelse för

dess ställning ..................................................... „ 108

„ uppgift å bolagets skuld för statslånen samt

den förfallna delen därav................................... „ 276

— 317

Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga, lån till järn vägsanläggning
mellan ......................................................................■ Sid.

Umeå, uppförande av posthus i ........................................

Umeå stads tomtregleringslån................................................ „

Upplåning, riksgäldskontorets, redogörelse för..................... „

Uppsala—Enköping, lån till järnvägsanläggning mellan... „
Opsala—Enköpings järnvägsaktiebolag, redogörelse för

dess ställning.........................................................

„ uppgift å bolagets skuld för statslånet samt

den förfallna delen därav.................................... „

Utbetalningar å anslag av lånemedel....................................

Utlånings/onder, statens ...............................................

15

52

26

45

22

164

276

52

29, 30, 31,
42, 291, 296

V.

Vadstena—Ödeshög, lån till järnvägsanläggning mellan
Se även Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag.
Valdemarsvik—Söderköping, lån till järnvägsanläggning

mellan ..............................................................................

Valuta, influten, för riksgäldskontorets obligationslån......

Varberg—Borås, lån till järnvägsanläggning mellan.........

Varberg—Ätran, lån till järnvägsanläggning mellan
Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån

„ redogörelse för dess ställning..............................

„ uppgift å bolagets skuld för statslånen samt
den förfallna delen därav..................................

Varukredit åt vissa nödlidande länder................................

Vattenfallsverk, statens, fordringar av tillfälliga lånemedel
hos..........................................

„ „ förnyelsefonder ..............................

„ „ utbetalningar å anslag till............

,, „ utgifter för kapitalökning...........

„. „ återlevererade anslagsbelopp ......

Vattenkraftsanläggningar m. m., statens, använda upplånade

medel för............................................................................

Vattenkraftslånefonden

Vetlanda järnvägar, aktiebolaget, redogörelse för dess ställning
.......................................................................

„ uppgift å bolagets skuld för statslånet samt

den förfallna delen därav....................................

Vetlanda—Sävsjö, lån till järnvägsanläggning mellan......

Vimmerby—Hällefors, lån till järnvägsanläggning mellan

17

20

289

16

21, 22
279
222

276

14, 37, 43,
60, 294

14, 42
8, 33
55, 56
30, 296 o. följ.

60

291

58, 293, 297

94

276

16

24

- 318 —

Vimmerby—Ydre järnvägsaktiebolag, redogörelse för dess

ställning................................................................ Sid. 194

„ uppgift å bolagets skuld för statslånet samt

den förfallna delen därav ............................... „ 276

Visby—Hemse, lån till järnvägsanläggning mellan............ „ 15

Vislanda— Holmen, lån till järnvägsanläggning mellan ... „ 15

Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag, förlust å dess statslån „ 278

Vittsjö—Hässleholm, lån till järnvägsanläggning mellan... „ 17

Se även Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag.

Väderstad—Skänninge—Bränninge, lån till järnvägsanläggning
mellan ..................................................................... „ 22

Väderstad—Skänninge—Bränninge järnvägsaktiebolag, redogörelse
för dess likvidation................................ „ 274

» uppgift å bolagets skuld för statslånet samt

den förfallna delen därav.................................... „ 276

Vänerns reglering, kostnader för domstolsbehandling ...... „ 56

Västervik—Åtvidaberg—Bersbo, lån till järnvägsanläggning

mellan ................................................................................. „ 15

Se även Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag.

Västerås domkyrka, lån till reparation av.......................... „ 25

Västerås ångkraftstation, anslag för utvidgning av............ „ 56

Västkinde—Tingstäde, lån till järnvägsanläggning mellan „ 19

Växjö domkyrka, lån till........................................................ „ 28, 42, 293

i.

Åmåls tomtregleringslån......................................................... ,,

Åmål—Årjäng, lån till järnvägsanläggning mellan ........ „

Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag, redogörelse för dess

ställning ............................................................ „

„ uppgift å bolagets skuld för statslånen samt

den förfallna delen därav................................. „

Återlevereringar å vissa utbetalade anslag........................... „

Åtvidaberg—Bjärka, lån till järnvägsanläggning mellan... „
Se även Ostra Centralbanans järnvägsaktiebolag.

26
25, 57

248

276

60

21

Ölands järnvägsaktiebolag, redogörelse för dess ställning... ,, 220

Se även Borgholm—Böda och Borgholm—Näsby.

Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags av staten övertagna

obligationslån .................................................................... „ 7

Österrike, äng. garanti för ett lån till ................................ „ 10

— 319 —

Östra Blekinge järnvägsaktiebolag, redogörelse för dess

ställning.................................................................. Sid. 122

„ uppgift å bolagets skuld för statslånen samt

den förfallna delen därav.................................... „ 276

Se även Gullbärna—Torsås och Gullabo—Torsås.

Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, redogörelse för dess

ställning .............................................................. „ 146

Se även Linköping—Vimmerby.

Östra Tärenäs järnvägsaktiebolag, redogörelse för dess ställning
........................... „ 184

i) uppgift å bolagets skuld för statslånen samt

den förfallna delen därav ................................... „ 276

Översikt av riksgäldskontorets rörelse under budgetåret
1928/29 samt dess ställning vid årets slut..................... „ 31