tillstånd och förvaltning (Framställning / redogörelse 1873:RGK)

RIKSDAGENS

år 18® 2 församlade

R E VIS O R E R S

nKUA TT KLSE

om granskning af

RIKSGÄLDS-KONTORETS

tillstånd och förvaltning.

<XX>^OC9--

STOCKHOLM, 1872.

ASSOCIATION S-BOKTR Y CKERIET,

Skär gårdsgatan N:o 8.

te.- -t ■■

t-f" % ‘ ■ i" ‘ i y1'' / - .5.

xill fullgörande al föreskriften i 5 § af den för granskningen af Riksgäldskontorets
förvaltning och räkenskaper den 22 Maj 1868 utfärdade förnyade instruktion få
undertecknade, af innevarande års Riksdag utsedde Revisorer, härmed afgifva berättelse
om hvad som förekommit under den nu fulländade granskningen af Riksgäldskontorets
räkenskaper samt de i afseende på Kontorets förvaltning af Fullmäktige fattade
beslut och vidtagna åtgärder under den tid granskningen omfattat.

Vid sin första sammankomst fingo Revisorerne mottaga Fullmäktiges till dem
afgifna berättelse angående Riksgäldskontorets ställning och förvaltning äfvensom
Kommissariatets berättelse angående Kontorets rörelse och ställning under år 1871
samt berättelse af Riksgäldskontorets Ombudsman angående de af honom efter den
1 Augusti samma år handlagda ärenden. Enär sistlidet års Revisorer granskat detta
verks räkenskaper för år 1870, och innevarande års Riksdag meddelat Fullmäktige
decharge för beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras protokoll till och
med den 19 Januari 1872, har nuvarande Revisorers granskning omfattat 1871 års
hufvudbok med dertill hörande räkenskaper och den för samma år upprättade särskilda
räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amorteringsfonder,
och har läsning verkställts af Fullmäktiges så väl allmänna som öfver låneärenden
torda särskilda protokoller från nämnde dag till och med den 8 sistlidne Augusti,
hvarjemte kännedom jemväl tagits om det hos Kommissariatet under sistlidet år förda
protokollsdiarium.

Såsom fortsättning af de i föregående revisionsberättelser intagna uppgifter
om beloppet och beskaffenheten af de i Riksgäldskontorets hufvudbok för revisionsåret
upptagne skulder hafva Revisorerne ansett sig böra meddela följande, på de
granskade räkenskaperna grundade uppgift för sednast förflutna år:

Revisionens

omfattning.

Riks gä läskontorets

skulder.

Riksgäids-kontorets utbalan -

Räntebärande:

a) fonderade.

Obligationer, utfärdade för år 1855 upplånta medel till jernvägsanläggningars bekostande
eller understödjande ................................................................................................................

Dito, utfärdade år 1858 för anskaffande af medel till statens jernvägsbyggnader, 8,190,500

Thaler Pr. Courant........................................................................................................................

Dito, utfärdade år 1860 för dito dito:

a) räntebärande, Thlr Pr. Cour. 8,000,000..............................................................................

b) premieobligationer, Thlr Pr. Cour. 2,400,000, bokförda till Thlr 2,000,000 ......................

Dito, utfärdade år 1861 för beredande af tillgång dels för statsskuldens förvandling, dels för

bekostande af större allmänna produktiva företag...................................................................

Dito, utfärdade år 1864 för upplåning af medel för jernvägsbyggnader, P. St. 555,700 ...........

Dito, utfärdade år 1866 för dito dito, 9,932,300 Thlr Pr. Cour...................................................

Dito, utfärdade år 1868 för dito dito, P. St. 1,150,000.................................................................

Dito, utfärdade år 1870 för dito dito ...........................................................................................

b) icke fonderade.

Obligationer, Indika i anseende till sin ordalydelse icke kuuna af Riksgäldskontoret uppsägas,
nemligen:

a) till''Södertelje stads kyrka..................................................................................................

b) till Skeppare-societeten i Stockholm..................................................................................

Dito, utfärdade till Rikets Ständers Bank för dess förskott till 1808 och 1809 års krigskostnader
..................................................................................................................................

Obligationer, utfärdade år 1867 för godtgörande af förskjutna medel till jernvägsbyggnader ...

Dito, utfärdade år 1869 för upplåning af medel för statens jernvägsanläggningar.....................

Uti det staten tillhöriga /. d. Ridder stolpeska liuset intecknad skuld till Stockholms Borgerskaps
Enkehus, hvilken skuld, enligt derför af husets förre egare afgifven förbindelse,

icke kan af Riksgäldskontoret uppsägas ............................................................................••••

För framlidne Kommerserådet S. B. Hebbes och dess frus fideikommissinnehafvares räkning
insatt kapital med 2 månaders uppsägningstid.........................................................................

Insatt fond till säkerhet för Göta kanals framtida underhållande ................................................

Af 1828—-1830 års Riksdag beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals underhållande .........

'') Obligationerna kunna endast af Riksgäldskontoret uppsägas och förfalla till betalning G månader efter upp 2)

Annuiteten ökas eller minskas (tock i mån som de till låneöfvertagarne utlemnade obligationer varda utlot 3)

Lånet upptages successivt med det belopp under året, som Riksdagen bestämmer. Till ränteliqvider samt,

erfordras för sagde liqvidera och amorterings verkställande.

5 —

serade Skulder år 1871.

					Tiden, under hvilken lånet
Räntefot.	Annuitetsbelopp. Rmt	Primitivt antal obli-	bindelserna	Ursprungligt belopp.	Riksgäldskontorets skuld vid 1871 års slut.
			gationer.	dåde.	återbetalas.			R:mt.
]3\| och \4 proc.	13,655	—	373	1855f	b	281,900	—	198,900	—
4^ »	1,166,666	67	24,381	1858''å	1859—1898	21,841,333	33	18,011,466	66
4}, „ 1	1,466,000		1 24,0001	18601	1860-1898	(21,333,333	33	18,165,600
— 1	—	1240,0001	l 5,333,333	33	3,806,666	67
4J „	165.000		5,000	18611"	1862—1899	3,000,000	_	2,631,400	__
41	2)495,000	—	4,207	1864V’	1864—1918	9,891,460	—	9,451.800	—
5 „	1,380,000	—	33,823	1866[	1866—1931	26,486,133	33	26,101,866	67
5 „	1,086,750	—	9,500	1868-4	1869—1931	20,700,000	—	20,536,200	—
5 „	3)--			18704,°	1876—1910	40,000,000		15,192,900
5				17984				750
5 „	—	—	— -	1811?$	—	—	—	9,375	—
4 „	132,000	_	968	18413g»	1841—1888	5,808,000	—	1,716,000	—
	i kapitalafbetal-
1	ning jemte	ränta
	å käpital-åter-
	stoden.
5 „		—	5,700	18673g»	1870—1872	6,000,000	—	1,501,400	—
5 „	—	—	3,256	18693g»	1876—1879	4,000,000	—	4,000,000	—
44 „		__	__					17,400	—
5 „		—	—	j 1865*1 11866V f	—	200,000	—	200,000	—
1 5 „	—	—		1833^4		—	—	140,889	—
1 5 „	—	—	—		—	—	45,000	—
						Transport	121,727,614 \| —

sugning.

tade.

från och med år 187G, till kapitalskuldens amortering afsättes ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år

Räntefria:

Transport

а) Innestående anslagssummor:

Beviljade under 1856 — 1858 års riksdag:

1) Utaf anslaget till kostnader för beskattning sväsen dets

förenkling samt de nya jordeböckernas
afslutande och granskning ..............................

2) „ 1859 och 1860 års anslag, 2,000 R;dr hvart dera

året, till fortsatt utgifning af “Svenskt
diplomatarium“ ...............................................

3) „ 1860 års anslag till löneförbättring vid vissa

stadspedagogier och dessa skolors utvidgning

Beviljade under 1859—1860 års riksdag:

4) Utaf 1863 års anslag för verkställigheten af beskatt ning

sväsendets förenkling samt de nya jordeböckernas
afslutande och granskning ............

5) „ 1861—1863 års anslag, 3,000 R:dr hvartdera

året, för utgifning från trycket af äldre, för
Sveriges historia och offentliga förhållanden
vigtiga skrifter och handlingar.... ..................

Beviljade under 1862 — 1863 års riksdag:

б) Återstoden af 1860 års anslag för understödjande af

sådana myrutdikningar och v attenaftappning ar
inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs
län samt Elfdals, Fryksdals och Jösse
härader af Wermlands län, som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten................

7) 1866 års anslag för vårdande och förökande af

Kamereraren C. Sandbergs samlingar............

8) Utaf 1866 års anslag för fortsatt utskrifning af

riksregistraturet ................................................

9) „ anslaget till nationalmusei-byggnådens inred ning

jemte andra i sammanhang dermed erforderliga
kostnader........................................

Transport

Ursprunglig
belopp,
i Runt,

100,000

4,000

30,000

24,700

9,000

Vid 1871 års slut.
R-.mt.

121,727,614

2,220

'') 2,456
2,594

163 4

7,900 1

100,000	—	3,796	70
500	—	500	—
3,000	—	2) 2,000	—
540,878	35	24,426	59
—	—	121,773,671	11

1 j Beloppet oförändradt kvarstående sedan år 1860,

2) Beloppet oförändradt kvarstående sedan början af år 1867-

1	Ursprungligt belopp.	Vid 1871 års	slut.
	K:mt.		Rjint.
Transport Beviljade under 1865—1866 års riksdag: 10) Utaf anslaget till understödjande af sådana myr-utdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens Westerbottens, Wester-Norr-lands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kop-parbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län,			121,773,671	11
som afse att minska frostländigheten... 11) Anslaget till fortsättande och vårdande af Kamé-	120,000	—	2,700	—
reraren (J. Sandbergs samlingar . \ 12) Utaf anslaget till undervisning i trädgårdsskötsel	500	—	500	—
vid folkskolelärare-seminarierna 13) „ anslaget till inköp och tillredning af jord	3,000	—	1,900	—
för detta ändamål ........... 14) „ anslaget till fortsatt utgifning af äldre för Sveriges historia och offentliga förhållanden	10,000	—	1,251	45
vigtiga skrifter och handlingar......... 15) 1867 års anslag till utvidgande af elementarläro-	3,000	—	1,000	—
verksbgggnaden i Kristianstad . Beviljade under 1867 års riksdag: 16) Af anslaget till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggnad af den hof-	10,000		10,000
rättshusets tomt omgifvande kaj .............. 17) ., anslaget till anläggning af nya samt förbätt-ring eller omläggning af backiga eller eljest	24,152		3,152	—
mindre goda vägar...................................... 18) „ anslaget till understödjande af sådana myr-utdikningar och vattenaftappningar inom Norr-bottens, Westerbottens, Wester-Norrlands,Jemt-lands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis	150,000		5,667 1	;
afse att förminska frostländigheten.................. 19) ,, anslaget till löneförbättring utöfver minimilönen	120,000		13,495	—
åt examinerade folkskolelärare .................... 20) „ anslaget till undervisning i trädgårdsskötsel	30,000	—	643	—
vid folkskolelärare-seminarierna............	3,000		1,900	—
Transport	—	—	121,815,879	56

Transport

Beviljade under 1868 års riksdag:

21) Af anslaget till anläggning al nya samt förbätt ring

eller omläggning af backiga eller eljest
mindre goda vägar............................................

22) , anslaget lör understödjande al mindre hamn och

brobyggnader samt upprensning af åar och
farleder..............................................................

23) „ anslaget till understödjande al sådana myr utdikningar

och v attenaftappning ar inom Norrbottens,
Westerbottens,Wester-Norrlands, Jemtlands,
Gelleborgs och Stora Kopparbergs län
samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
härader i Wermlands län, som företrädesvis
afse att minska frostländigheten ....................

24) „ anslaget till beredande af arbetsförtjenst åt den

i följd af missväxt och dyr tid nödställda befolkningen
inom vissa delar af landet ............

Beviljade under 1869 års riksdag:

25) Af anslaget till anläggning af nya samt förbätt ring

eller omläggning af backiga eller eljest
mindre goda vugar ..........................................

26) „ anslaget för understödjande af mindre hamn och

brobyggnader samt ''upprensning af åar och
farleder.............................................................

27) „ anslaget till understödjande af sådana myr utdikningar

och vattenaftappningar inom Norrbottens,
W esterbottens, Wester-Norrlands, J emtlands,
Gelleborgs och Stora Kopparbergs län
samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
härader i Wermlands län, som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten..................

28) anslaget till undsättande af de genom 1868

års missväxt nödlidande länen ..........._......;......

29) ,, anslaget till under sökning skostnader för jern väg

sanläggningar ................................................

Beviljade under 1870 års riksdag:

30) Af anslaget till anläggning af nya samt förbätt ring

eller omläggning af backiga eller eljest

mindre goda vägar .....................................

Transport

Ursprungligt belopp. R:mt.	Vid 1871 års slut. R:mt.
—	—	121,815,879	56
150,000	—	11,200	—
20,000	—	2,000	—•
120,000	--	23,944	—
200,000	—	2,500	—
150,000	—	7,930	—
20,000	—	5,500
60,000		25,010
340,000	—	3,000	___
25,000	—	12,180	2
150,000		69,425
—	—	121,978,568	58

„ Transport

31) Anslaget till väg anläggning mellan Asele och Wil helmina

kyrkoby i Westerbottens län ............

32) Af anslaget till understödjande af mindre hamn och

brobyggnader samt upprensning af åar och
farleder...............................................................

33) ,, anslaget till understödjande af sådana myr utdikningar

och v attenaftappning ar inom Norrbottens,
Westerbottens, Wester- Norrlands, Jerntlands,
Gefleborgs och Stora Kopparbergs län
samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
härader af Wermlands län, som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten..................

Beviljade under 1871 års riksdag:

34) Af anslaget för fästning sarbeten vid Karlsborg ...

35) ,, anslaget för befästning ar ne uti inloppen till

Stockholm............................................................

36) „ anslaget för befästningar ne AAKeirlskronahamn

och vid Hvita Krog.......................................

37) Anslaget till liqviderande af staden Stettins for- j

dran hos svenska staten..................................j

Utaf ofvan uppräknade anslag tillhörde:

Andra hufvudtiteln det under N:o 16 upptagna
med ett belopp af.................. 3,152: —

I Fjerde hufvudtiteln de under N:is 34, 35

och 36 uppförda................................ 261,900: —

| Sjette hufvudtiteln de under N:is 6, 10,

17, 18, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27,28,

29, 30, 31, 32 och 33 upptagna...... 253,577: 72.

Sjunde hufvudtiteln de under N:is 1, 4,

7 och 11 upptagna........................... 3,383: 6.

Åttonde hufvudtiteln de under Nås 2, 3,

5, 8, 9, 12, 13, 14, 15, 19 och 20

upptagna............................................. 56,071: 80.

i Utom hufvucltitel det under N:o 37 uppförda
anslaget................................... 116,838: —

Bunt 694,922: 58. i

b) Upplupna räntor .......................................................

Transport

Ursprunglig* ; 18n ^ ,i;1.

belopp.

—	—	121,978,568	58
5,000	—	5,000	—
20,000	—	17,750	—
60,000	—	42,480
129,300	—	54,300	—
322,880	—	132.600
150,000	—	75,000
116,838	—	116,838	—

82.168 i 75

122,504,705 j 33;
2

Rev. Ber. 1871 angående Riksgäld skontor et.

	Ursprunglig^ belopp.	Vid 1871 års slut.
	R:mt.		K:mt.
Transport c) Diverse skulder: För undsättning vid missväxter eller felslagna skör-		—	122,504,705	33
dar afsedda medel............................................	—	—	530,000	_
Lots- och fyr-inrättningens reservfond ....	—	—	200.000	_
Förskjutna kostnader för Riksdagens hus..................... Utaf anslaget för år 1871 för bildande af ett bibliotek		—	137	12
inom Riksdagens hus ............................................. Förskjutna kontors- och rättegångs-expenser vid Riks-	900	—	— -	31
gäldslcontoret............................................................ Förskjutna expenser vid Justitie-ombudsmannens expe-	—	—	376	7
dition................................	—	_	12	81
Förskjutna omkostnader vid kortstämplingen...............	—		53	85
Summa Knut	—	—	123,235,285	49

11 —

Inom linien upptagna skulder:

Det enligt 1779 års Riksdags beslut till hemjift åt dåvarande Hertigen
af Södermanland, sedermera Konung Cad XIII, anslagna
kapital, å hvilket Riksgäldskontoret erlägger 5 procent årlig
ränta .................................................................... 150,000: —

3,536: 88.

100,777: 16.

års slut begagnade förskott................................ 6,022,278: 51.

(Förda inom linie» enligt 1828—1830 års Riksdags
beslut, och komma att enligt 1872 års
Riksdags beslut afskrifvas i årets räkenskap.)

De af Riksgäldskontoret, å Statsverkets vägnar, utfärdade
och till Allmänna Hypoteksbanken, såsom
grundfond för densamma, öfverlemnade 4)

procent-obligationer ............................................. 8,000,000: —

(Upptagna inom linien enligt Fullmäktiges beslut
den 7 November 1861.)

Från landtränterierna samt Öfverståthållare-embetets
kansli till Kongl. Statskontoret, såsom mer
än tioåriga, inlevererade samt derifrån under
åren 1845, 1848, 1851—1870 till Riksgäldskon -

toret öfverlemnade depositionsmedel.................... 143,769: 6.

(Upptagna inom linien enligt Fullmäktiges beslut
den 8 Maj 1845, och komma att enligt 1872 års
Riksdags beslut afskrifvas i årets räkenskap.)

Dito dito, levererade under år 1871 ........................ 2,943: 71.

Från Kongl. Postverket mottagna medel, som varit

inneslutna i öfverblifna bref ................................. 4,727: 32.

(Öfverlemnade till Riksgäldskontoret på grund af
1844—1845 års Riksdags beslut samt K.Brefvet
den 10 Mars, och komma att enligt 1872 års
Riksdags beslut afskrifvas i årets räkenskap.) j

Summa Rmt 14,428,032: 64. (

(Fördt inom linien enligt 1840—1841 års Riksdags
beslut).

Af Riksgäidskontorets den 1 Mars 1750 mot s. k.
lottsedlar upptagna län på 100 år för Trollhätte
slussverks byggnad, återstående kapital 1,250: —
jemte ränta derå till 1865 års slut ä
9 och 6 procent ............................... 2,286: 88.

(Fördt inom linien enl. 1867 års Riksdags beslut.)

Lappmarks ecklesiastikverks vid Kongl. Kansli-styrelsens
upplösning år 1834 till Riksgäldskontoret

öfverlemnade fond ...............................................

(Förd inom linien enligt 1840 och 1841 års
Riksdags beslut.)

Till Riksbanken för derstädes af Riksgäldskontoret
emot diskontvilkor och 2 procent ränta till 1823

Vid 1871 års slut.
R:mt.

— 12 —

R-.mt.

4,945,579:22

121,727,614''-

Sammandrag:

( Riksgåldskontorets skulder, oberäknadt inom limen i räkenskaperna
balanserade skuldposter, utgjorde vid 1871 års sint enligt
ofvanstående utredning ............................................... ’

och dä de vid samma års början uppgingo till ........................ {118 ^289,706127

både skulderna, under aret följaktligen ökats med .................... Bdr

hvilken skuldtillökning hufvudsakligen uppkommit genom fortsatt
försäljning af obligationer tillhörande 1870 års lån.

De räntebärande skulderna, oberäknadt de inom limen förda

uppgingo vid slutet af år 1871 till............................................

(fonderade Rdr 114,096,800: —, icke fonderade Rdr 7,630.814: —)
nemligen:

mot 34 % ränta ................ Rdr 34,400: —

,, 4 d:o .................. 1,880,500: —

» 41 d:o ................ „ 52.084,333. 33 *).

» 5 d:o .............. „ 67,728,380: 67.

Rdr 121.727.61 1: —

De räntebärande skulderna, som vid 1870 års

slut utgjorde................................................ Rdr 117,089,240: 6 7,

hafva under år 1871 ökats genom ytterligare försäljning
af obligationer för 1870 års lån till

ett belopp af....''................. Rdr 8,170,900: -

Deremot har minskning af dessa
skulder under samma år egt
rum genom:

amortering af de fonderade

lånen ........................ Rdr 1,086,826: 67,

afbetalning å skulden

till Riksbanken........... 132.000 —

inlösen af obligationer,
tillhörande 1867 års
lån ......................... 2,313,700: —

med tillsammans .................... Rdr 3,532,526; 67,

Om skilnaden mellan det belopp,
hvarmed de räntebärande skulderna
ökats ..................... Rdr 8,170,900: —

och det belopp, hvarmed desamma
minskats.............. „ 3,532,526: 67

tillägges de vid 1870 års slut utbalanserade skulderna,
visar sig häraf, att de räntebärande
skulderna vid 1871 års slut utgjorde bär
förut angifna belopp................................ Rdr

0 Häruti inräknas 1860 års lån mot premio-obli^ationer.

4,638,373: 33.

121,727,614: —

Transport [l21,727,614

— 13 -

Rdr

Transport

Öfrig a skulder:

a) vid årets slut upplupna, oguldua räntor ........................_......

b) under nedannämda riksdagar beviljade och till utbetalning från
Riksgäldskontoret anvisade men icke lyftade anslag utan återbetalningsskyldighet: beviljade

under 1856—1858 års riksdag

„ , 1859-1860 ,

„ 1862—1863 „

„ „ 1865—1866 „ „

1867

1868

1869

1870

1871

7.270

8,063

30,723

17,351

24,857

39.644

53,620

134,655

378,738

77.

29.

45.

K:mt.

121,727,614

82,168

c) af anslaget för bildande af ett bibliotek inom Riksdagens hus

d) för undsättning vid missväxter eller felslagna skördar afsedda

medel ............................................................................................

e) lots- och fyr-inrättningens reservfond..................v......................

f) förskjutna kostnader för Riksdagens hus och vid kortstämp lingen,

förskottsvis bestridda kontors- och rättegångs-expenser
vid Riksgäldskontoret äfvensom expenser vid Justitie-ombudsmannens
expedition ...................................................................

694,922

530.000

200.000

579

85;

Summa Rdr j 123,235,285 491

— 14 -

Kapitalskulden

fonder
statslånen

''.tuhkui- Enligt uppgift i sednast afgifna revisionsberättelse (sid. 14) utgjorde den fort i::,

!: y» i«o hM <« *..........................bJäK.

7°''— Unaei loppet al ar 1871 har skulden ökats genom försäljning
al obligationer, utfärdade för 1870 års lån, nemligen:

1,028 st. af Ser. A. å 5,000 Rdr ...... .................. Rdr 5,140,000: —

v wk/i \ 1 r

2,854 „
1,769

B. ;i 1,000

C. k 100

2,854,000

176,900

8,170,900:

Krut Rdr 115,183,626: 67.

5,000: —
359,466: 67.

490,933; 33.

Under samma år liar den fonderade skulden på följande sätt
bill vit minskad:

genom annullering af inköpta 5 st. obligationer af

1855 års lån ...................................... Ri(jr

„ utlottning af 1858 års lån tillhörande 397
st. obligationer, lydande å 134,800 Tha ler,

å 2j Rdr pr Thaler ............................,

utlottning af 391 st. 4i procent-obligationer
af 1860 års lån" å tillhopa
.......................... Thaler 129,100: —

äfvensom af 6,600 st. premieobligationer
med ett bokfördt

värde af ................................ 55,000. —

Thaler 1 8 1,1 m:

utgörande i Rmt efter förenämnda kursberäkning
....................................

annullering al inköpta 37 st. obligationer
af 1861 års lån

;> utlottning af 26 st. obligationer af 1864 års
lån å 3,200 Pund St., "i Rmt efter 17 Rdr

80 öre för hvarje Pund ..............................,

” utlottning af 85 st. obligationer, tillhörande
1866 års lån, å 27,100 Thaler, å 23 Rdr

pr Thaler.....................................................

» annullering af 32 st. obligationer af 1868 års
lån å 3,200 Pund St., i Rmt efter 18 Rdr

pr J>1Uld .........................................:....... »_ 57 600: - 1,086,826: 67.

Återstående fonderad skuld vid 1871 års slut ........ " Rd7"l"l4 096 800;"-''"

nemligen: ’ ’

för 1855 års. inhemska jernvägslån 254 st. obligationer
å Rmt ........................................ Rdr 198,900:

- 1858 års jernvägslån 20,127 st. obligationer
a tillsammans 6,754,300 Thaler

ic_Rmt ......................................................... „ 18,011,466:66.

» 7860 ars jernvägslån 20,432 st. 4^ procentobligationer
å Thaler 6,812,100: —
och 171,300 st. pre Transport_Thalek

t;,812,TOOT kr^RdriH,21(0566: OiT llloOiVlÖrFTT

44,600:

56,960: —
72,266: 67.

- 15

Transport Thaler 6,812,100: - Rdr 18,210,366: 66
mieobligationer, bok -

Thaler 8,239,600: —

utgörande i Rmt ...................................... „ 21,972,266: 67.

för 1861 års inhemska jernvägslån 3,167 st.

obligationer å........................................... „ 2,631,400: —

„ 1864 års jernvägslån 4,025 st. obligationer

a 531,000 Pund St., i Rmt ..................... 9,451,800: —

„ 1866 års jernvägslån 33,378 st. obligationer

å 9,788,200 Thaler, i Rmt ....................... 26,101,866: 67.

.. 1868 års jernvägslån 9,409 st. obligationer

å 1,140,900 Pund St., i Rmt ................. 20,536,200: -

., 1870 års inhemska jernvägslån 10,762 st.

obligationer å Rmt ............................... „ 15,192,900: —

114,096,800;

Rdr 114,096.800: —

Om härifrån afdragas liqvidations- och amorterings-fondernas

vid 1871 års slut egande behållningar, tillhopa................................ 1,907,326:

utgör återstoden af den fonderade sladden..................................... Rmt 112,189,473;

1.8.

82.

Till upplysning om beloppet och beskaffenheten af Riksgäldskontorets i dess
hufvudbok upptagna fordringar och öfriga tillgångar vid slutet af år 1871 äfvensom
rörande betalningsvilkoren för hvarje särskild fordran och dess förändring under
samma år hafva Revisorerne låtit på grund af räkenskaperna upprätta och, i likhet
med hvad i sistlidet års revisionsberättelse skett, här intaga följande redogörelse:

Riksgäldskontor
el$
tillgångar.

Biksgälds-koiitorets utbalanserade For -

I Fordringar för lån, meddelade under längre tid oeh för vissa bestämda!
ändamål.

a) By g (j nåd slån:

| Till Upsala akademi, för biblioteksbyggnad .....................................................

Karlstads stifts domkapitel, för utvidgande af läroverket inom nämnde stad I

staden Jönköping, för ny byggnad åt dervarande elementarläroverk...............j

i „ uppförande af ett nytt läroverkshus i Falun..................................................'' I

„ dito vid Umeå läroverk af en byggnad för inrymmande af gymnastiklokal,

åtskilliga lärorum m. m......................................................................

[ „ dito af ett nytt elementarläroverkshus i Sala ................................................

dito af ny byggnad för elementarläroverket i Halmstad .................................

„ dito vid läroverket i Kalmar af ny byggnad för inrymmande af gymnastiklokal,
bibliotek m. m........................................................................

dito af ny byggnad för högre elementarläroverket i Upsala, ..........................

„ dito al dito för Wenersborgs högre elementarläroverk

J » dito af dito för Westerviks elementarläroverk ..................................................

j „ dito af dito för Karlstads högre elementarläroverk......................................

„ förändring och tillbyggnad af läroverksbyggnaden i Skara ............................

I ■> Apotekare-societeten, för uppförande i hufvudstaden af en byggnad åt Farrna ceutiska

institutet ..........................................................................

,, Kristinehamns städs- och Warnums landsförsamling, för uppbyggande af en
ny kyrka i Kristinehamn .............................................................................

I I

j ■■ staden Lidköping, för ny kyrkas uppbyggande ...............................................j

Knäreds församling i Hallands län, för dito .......................................’

» Marlcaryds församling i Kronobergs län, för dito ..........................................:

„ Wallentuna församling i Stockholms län, för dito ......................................

„ reparation af Linköpings domkyrka .......................................................

„ fullbordande af reparations- och utvidgningsarbetena å Wexiö dito ...............

,, reparations- och förbättringsarbeten å Skara dito.............................................

reparationer och åtskilliga förändringar i Westerås dito

Transport |

Ursprungliga

beloppet.

75.000

12.000

120,000

40,000

25.000

12.000

25,000

40,000 —
140,000!—
40,000 —
20,000,

40.000

40.000— |

’

50.000-37,50oj 24,

000!—

24.000

10.000
20,000
30,000

30.000

25.000
22,500

Anmärkning*. Olikheten i kolumnerna 7 och 8 beror af flera orsaker, såsom att öfverräntor blifvit erlagda, att

1) b<ånet skulle enligt förbindelsen blifva slutbetaldt år 1875, men genom liqvidernas fördröjda verkställande har
etter den bestämda tiden. Vid sådant förhållande anse Revisorerne, att akademien bör tillhållas så ordna de

2) Inbetalningen verkställd d. 2 Januari 1872.

3) Deraf halfva beloppet för år 1870, hvilket inbetaides den 13 Maj 1871. Annuitetcn för år 1871 erlades den

_ 17 —

öringar samt öfriga Tillgångar år 1871.

Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-betalnin-gens början.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1871 års början.	Kapital- och ränte-inbetalning under år 1871.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1871 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
1824,1825	1826	2 procent	3 procent	17,022	4	t)---		1.995		!) 15,482	3
		jemte ränta.
1841	1847	3	procent	3	n	379	32	381	48	381	48		___.
		utom ränta.
1861	1867	5 procent	4	a	112,682	33	6.000	—	6,000	_	111,184	96
1864	1870	5	n	4	a	39,934	32	2,000	—	2,000	—	39,514	67
1864	1870	5		4	n	25,280	49	1.250		1,250		25,014	67
1865	1871	5		4	a	11,870	42	600	—	600	_	11,744	34
1866	1872	5	»	4		25,000	—		—	—	—	25,808	33
1866	1872	5		4	a	40,000	_					41,173	33
1867,1868	1873	5		4	a	140,000	—	___	—		_	140,000
1867,1868	1873	5	„	4	a	40,000	—		—		_	40,000
1867,1868	1873	5	„	4	ii	20,000	—	—	—	__	_	20,000
1868	1874	5	n	4		40,000	--	__	_		_	40,000
1868,1869	1874	5	"	4	ii	40,000	—		—		—	40,000	—
1862	1863	5	"	4	a	46,799	19	2,500	—	2,500	—	46,093	66
1849,1854	1850	2		3	a	23,330	33	1,449	91	2)		24.030	24
		jemte ränta.
1851	1852	6	procent	4	n	10,845	82	1,440	—	1.452	50	9,827	90
1852	1858	6	»i	4	n	14.263	42	1,440	-.	1,440	_	13,356	66
1854	1860	6	„	4	a	6,491	49	600	—	600	_	6''140	12
1859	1865	6	„	4	ii	18.008	91	1,200	—	1.200	_	17’483	39
1850	1851	6	„	4	ii	12,176	44	1,800	—	1,800	_	10,820	30
1852	1853	6	a	4	ii	14,825	44	1,800	—	1,800	_	13,587	26
1858	1861	6	V	4	n	18,988	57	1,500	—	1,500	_	18^248	11
1858	1861	6	n	4		18,533	32	3) 2,700	—	1,374	94	17,870	65
		— i — \|	736,431 \|85\|	—	—	—	727,380	62

öfVerb etalningar skett, m. m.

iden för slutbetalningen blifvit framskjuten och kommer att med fortsatt afbetalning af 2 procent årligen inträffa först 7 år
erstående inbetalningarne, att lånet blir inom föreskrifven tid slutbetaldt.

16 Maj 1872.

Rev. Ber. 1872 angående RiJcsgäldsJcontoret. g

Transport

Till reparationer och åtskilliga förändringar i Westerås domkyrka ........................

„ reparation af Karlstads domkyrka....................................... ..............-o...............

„ staden Wenersborg, för dess återuppbyggande efter 1834 års eldsvåda............

„ staden Wexiö, för dess nya reglering och återuppbyggande efter 1838 års

eldsvåda ...............................................................................................

„ „ Wexiö, för dess återuppbyggande efter 1843 års eldsvåda .............

„ „ Åmål, för återuppbyggande af den genom 1846 års eldsvåda ödelagda
delen af denna stad ...............................^.................................

Kristianstad, för återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna

delen af denna stad ....................................................•...................

„ „ Lidköping, för dito af den år 1849 nedbrunna delen af denna stad

„ „ Örebro, för dito af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af

denna stad ..........................................................................................

„ „ Jönköping, för dito dito .......................................................................

„ „ Eksjö, för dito af den år 1856 nedbrunna delen af denna stad.........

n „ Malmö, för uppförande af stall- och kasernbyggnad åt den derstädes

förlagda garnison ..............................................................................

„ återuppförande af de genom vattenflöde år 1844 förstörda verkstäder och

öfriga byggnader vid Konradsfors bruk i Wermland .....................

„ uppförande af saknade byggnader vid häradsböfdingebostället Mälby i WesterFernebo
socken och Westerås län ..................................................................

b) Tomtregleringslån:

Till staden Kristianstad, efter 1847 års eldsvåda......................................................

„ „ Lidköping, efter 1849 års dito ..............................................................

„ „ Örebro, efter 1854 års dito .....................................................................

„ „ Jönköping, efter 1854 års dito .................................................................

Transport 1 2 * * 5

Ursprungliga beloppet.
i.

28,000	—
23.500	—
225,000	—
150,000	—
360,000	•—
45,000	—
150,000	—
63,666	—
375,000	_-
100,000	—
200,000	—
75,000	—
45,000	—
7,000	—
20,000
20,000	—
37,500	—
15,000	—

1) Detta lån återbetalas »i den mån domkyrkans inkomster dertill lemna tillgång».

2) 3 procent erläggas för lån å tegel-, sten- och kalkbrukshus, samt tegelbeklädda trähus och 4 procent fö1''

3) Deraf halfva beloppet för år 1870. Annuiteten för år 1871 inbetaides den 23 April 1872.

4) För lån till byggnader af sten eller annat ieke eldfarligt ämne erlägges en annuitet af 6 procent med berak

5) Rikets år 1847—1848 församlade Ständer föreskrefvo dessa vilkor för återbetalning af återstående 32,000 R:dr
«) Kapitalafbetalningen å detta räntefria lån skall verkställas före hvarje års slut, men har under flera år förverkställdes
1871 års liqvid den 27 April 1872.

Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-betalnin-gens början.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1871 års början.	Kapital- och ränte-inbetalning under år 1871.	Riksgalds-koutorets fordran vid 1871 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
2,	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
					736,431	85			__	_	727,380	62
1860	!)		__	räntefritt.	28,000	—		—		—	28,000	-—
1869	1870	6 procent	4 procent	23,861	64	1,410	—	1,410	—	23,355	19
1835-1837	1841	6		4 „	542	26	135	—	135	68	423	46
1840	1844	6		4 „	6,152	71	1,854	—	2,456	99	3,911	72
1845	1850	6	n	-) 3 cfc 4 pr.	137,588	84	21,600	—	22,187	20	120,195	41
1848	1852	6	„	4 procent	22,808	70	3) 5,400	—	2,700	—	20,913	5
1848—1850	1852	6		4	66.962	8	9,000	—	9,000	—	60,640	56
1852	1855	6	..	4 „	35,958	75	3,820	—	3,820	—	33,577	10
1854-1855	1860	6		4	296,352	36	22,500	--	22,500	—	284,845	56
1855	1860	6		4	73,027	29	6,000	—	6,000	—	69,948	38
1857	1862	4)	6 cfc 7 pr.	4 cfc 4 £ pr.	164,748	38	13,028	--	13,028	—	158,190	22
1813-1815	1815	5)	2 pr.	4 procent	9,804	27	1,023	50	1,024	—	9,152	10
		å	32,000 rdr
		jemte ränta.
1845	1850	6 procent	3	11,275	61	2,700	—	5,123	13	6,355	79
1864	1864	5	”	räntefritt.	4,900	—	6) 700	—	350	—	4,550	—
1851	1853	7		4 procent	4,605	40	1,400		1,400		3,389	62
1854	1858	6		4	13,391	54	1,200	—	1,200	—	12,727	20
1854	1858	6		4 „	27,286	17	2,250	—	2,250	—	26,041	53
1855	1858	6	„	4	9,990	79	900	—	900	—	9,490	42
--1 -	—		1,673,688 (64 ---	\| i	, 1,603,087(93

lån å trähus.

ning af 4 procent ränta och, för lån till trähus, en annuitet, af 7 procent med beräkning af 4| procent ränta,
af detta lån.

dröjts från 3 till 9 månader, I påräknade beloppet ingår afbetalningen för år 1870, som inflöt den 16 Oktober 1871; och

— 20 —

	Ursprungliga
	beloppet.
Transport	i.
Till staden Eksjö, efter 1856 års eldsvåda .........................................	30,000	—
„ „ Karlstad, efter 1865 års dito .................................................................	50,000	—
c) Lån till Karlskrona stads pastorat .....................................................	18,000	—
d) Lån till Allmänna Barnhuset i Stockholm........................................	75,000	—
e) Lån till Jemtlands kommunikations-aktiebolag .................................	70,000	—
f) Lån till Alnarps landtbruks-institut, för utförande af nödiga grund-
förbättringar å Alnarps egendom .................................................................	30,000	—
g) Lån för hamn- och brobyggnader, samt åars upprensning:
Till staden Ystad, för hamnbyggnad ..................................................................	30,000	—
„ „ Ystad, för liamnuppmuddring ................................................................	60,000	—
„ „ Helsingborg, för hamnens förbättring och utvidgning ...........................	230,000	—
„ „ Cimbrishamn, för hamnbyggnad...............................................................	37,500	—
» „ dito ........................................	7,500	—
„ „ Kristianstad, för hamnbyggnad vid Ahus ...........................fc.................	30,000	—
„ „ „ för återstående hamnbyggnadsarbeten vid Ahus samt
Hernesta kanals fullbordande m. m.............................	30,000	—
„ hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorslunda socken på Öland ........................	12,850	—
„ staden Falkenberg, för hamnbyggnad .............................................................	47,000	—
„ „ Warberg, för fullbordande af hamnanläggningen derstädes ..................	30,000	—
„ „ „ för samma ändamål ..................................	22,500	—
» direktionen för Göteborgs hamn- och elfarbeten ..................................................	210,000	—
„ staden Strömstad, för fullbordande af hamnanläggning .................................	15,000	—
, „ Amål, för hamnbyggnad ......................................................................	8,500	—
„ „ Grenna, för dito ................................................................................	37,000	—
Transport	—-	—

'') Se härom under rubrik: Lånet till Jemtlands kommunikationsaktiebolag.

2) Deraf halfva beloppet för år 1870. Ånnuiteten under flera år inbetald först under påföljande året; sednast

3) Deraf halfva beloppet för år 1870.

41 Inbetalningen verkställd 9 månader efter förfallodagen.

5) Deraf halfva beloppet för år 1870. Ånnuiteten för år 1871 erlades den 12 Januari 1872.

e) Deraf hälften för år 1870, hvilken hälft inbetaides den 9 Mars 1871. Inbetalningen för år 1871 verkställdes

7) Deraf halfva beloppet för år 1870, hvilket inbetaides den 9 Mars 1871. Ånnuiteten för år 1871 erlades den

21 —

Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-betalnin-gens början.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1871 års början.	Kapital- och rs under å Påräknadt belopp.	nte-inbetalning r 1871. Inbetal dt belopp.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1871 års slut.
2.	3.	4.	5.	6.		7.		8.		9.
				1,673,688	64					1,603,087	93
1857	1861	6 procent 6	4 procent	24,603	3	1,800	—	1,800	•—	23,718	46
1867	1871	4	50,000	—	3,000	—	3,000	—	49,000	—
1842	1843	5	3 „	3,130	32	900	—	900	—	2,302	22
1851	1857	6 „	4	47,133	15	4,500	—	4,500	—	44,518	48
1864—1865	1865	6 „ utom ränta.	5	67,995	61	7,520		*)-	—	71,200	43
1864	1869	10 procent	räntefritt	24,000	—	3,000	—	3,000	-	21,000	—
1824	1825	2 utom ränta.	3 procent	2,462	40	618	8	655	4	1,862	47
1857	1858	6 procent	4	43.849	74	2) 7,200	—	3,608	—	41,859	73
1862	1863	6	4	201,613	48	3) 27,600	--	27,600	—	181,529	85
1843	1853	5	3	24,791	31	1,875	—	1,875	—	23,660	5
1845	1853	8	2	336	43	343	17	34317	—	—
1848	1854	5	3	18,036	3	1,500	—	*) 1,500	—	17,076	75
1855	1856	6	4	17,977	96	1,800	__	1,800	-	16,897	8
1858	1859	6	4	9,761.32	*) 1,542	—	77250	9,349	93
1859	1860	6	4	34,324:47	2,820	—	2,820 —	32,877	45
1844	1850	5	3	13,067''38	1,500	—	1,500	—	11,928	89
1849	1850	6 „	4	8,32557	1,350	--	1,350 94	7,276	49
1848—1857	1858	8	2	3,318 55	3,351	—	3,351		—	—
1858	1859	6	4	11,476	59	«) 1,800		908 62	10,999	65
1861	1862	6	4	6,884	27	J) 960		482 50	6,660	44
1861	1862	6	4	29,572	17	2,250		2,250		28,505	6
—		—	—	2,316,348:42	—	—	——	—	2,205,311 36

betald den 16 Januari 1872 för år 1871.

den 15 Februari 1872.
16 Februari 1872.

	Ursprungliga beloppet.
Transport	i.
Till staden Wadstena, för hamnanläggning ...............................................................	48,000	—
samma stad, för hamnens fullbordande ..............................................................	15,000	—
” staden Linköping, för hamnbyggnadsarbeten ..................................................... Westerås, för utvidgning och förbättring af hamnen..............................	30,000	—
30,000	—
Kristinehamn, för uppmuddring af hamnen och segelrännan vid denna
stad .........................................................................................................	36,000	—
Karlstad, för anläggning af hamnbassin vid staden samt kanal der-
ifrån till Kanikenäset vid Wenern .....................................................	100,000	—
samma stad, för fortsättning af hamn- och kanal-anläggningen .....................	70,000	—
staden Piteå, för uppmuddring af segelleden mellan denna stad och Löf-	26,000
holmen samt lastbryggas anläggning vid staden .............................	—
byggande af bro öfver Ilelge å vid Kristianstad ..........................................	100,000	—
Hanekinds och Gullbergs härad i Östergötland, för uppförande af jernbro	20,000
öfver Svartån mellan Linköping och gästgifvaregården Berg.......................	—
„ Gustafs socknemän, för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af nämnda	6,000
sockens kyrka i Stora Kopparbergs län .......................................................	—
„ Thorsångs socknemän, för anläggande af 2 flottbroar i närheten af Thorsångs kyrka i samma län, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven	10.000
—
„ brobyggnad öfver Ume eif vid staden Umeå ....................................................	55,000	—
dito dito dito .....................................................	20,000	—
„ Ronneby köping, för Kottneåns upprensning och jetéebyggnad vid dess utlopp	10,000	—
,, Arboga-åns upprensning ......................................................................................	15,000	—
„ upprensning och fördjupning af Köpings å........................................................	20,000	—
h) Lån för kanal- och sluss-anläggningar:
Till slussanläggning vid Forshaqa i Klara eif inom Grava socken i Wermland ...	150,000	—
utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering af Stångån från sjön Ben-	437,500
gen till Linköpings hamn ................................................................................	—
„ segelleds öppnande från Hattefura vid Wenern förbi Köpmannabro till sjön	800,000
Stora Lee, samt för anläggning af jernväg vid Håfveruds bruk ..................	—
„ kanalanläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på Dalsland...........	51,200	—
i) Lån för Jernvägsanläggningar:
Till anläggning af jernväg mellan Kristinehamn och lastageplatsen Sjöändan	100,000	—
Transport		—

,) Inbetalningen verkställd den 2 Januari 1872.

2) Se härom under rubrik: Dalslands kanalaktiebolag.

Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-betalnin-gens början.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgalds-kontorets fordran vid 1871 års början.	Kapital- och ränte-inbetalning under år 1871.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1871 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
						2,316,348	42				_	2,205,311	36
1850	1851	6 procent	4	proc en	19,860	30	2,880	—	2,880	—	17,749	75
1855	1856	6		4		9,327	99	900	—	900	—	8,768	bl
1841	1842	5		3		2.382	16	1,500	—	2,453	b2		—
1849	1850	6	»	4	-i	10,912	_	1,800	•-	1,800	—	9,542	68
1850	1851	6	„	4		15,219	58	2,160	—	2,162	10	13,583	16
1859	1860	6		4		73,020	71	6,000	—	6,000	—	69,941	54
1861	1862	6	«	4		55,181	42	4,200	—	4,200	—	53,188	68
1861	1862	6		4		20,488	61	1,560	—	1,560	—	19,748	15
1858	1859	6	-	4		69,971	40	6,000	—	6,000	—	66, i < 0	26
1852	1853	6	»i	4	51	10,178	32	1,200	—	1,200	—	9,362	65
1853	1858	6	ii	4	51	3,723	99	360	—	360	—	3,499	95
1859	1862	6		4		7,992	53	600	—	600	—	7,703	50
1861	1862	6		4		43,362	25	3,300	—	3.300	—	41,796	74
1864	1865	8		5		15,911	14	1,600	—	1,600	—	15,106	70
1861	1862	6		4		7,883	65	600	—	x) -	—	8,199	—
1855	1856	6		4		8,985	2	900	—	900	—	8,444	42
1855	1856	6	”	4	51	11,949	59	1,200	—	1,200		11,227	57
1856	1857	6	11	4	n	95,124	83	9,000	—	9,000	—	89,929	82
1865, 1867	1872	5		3		437,500	—		•—		—	437,500	—
—1870 1865,1867	1868	5		3		808,000		2) 40,000	_	40,000	--	2) 791,818	91
1868,1869	1869	6	»	4	51	49,281	60	3,072	—	3,072		48,180	86
1849	1850	6	n	4	51	37,080	85	6,000	—	6,005	•—•	32,434	75
	—		j 4,129,686 j36		—		—	3,969,809	6

— 24 —

Transport

Till anläggning af jernväg mellan Nora och Ervalla .........o.................................

» jernvägsanläggning inom Norbergs bergslag till sjön Amänningen (utbetaldt
från handels- och sjöfarts-fonden år 1852 och 1853, men öfverflyttadt till liiks gäldskontoret

år 1858) ..................................................................................

„ fortsättning och fullbordande af samma jernvägsanläggning ..........................

„ anläggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Wessman...............

„ samma jernvägs fullbordande ..............................................................................

„ anläggning af jernväg mellan städerna Gefle och Falun ...............................

dito mellan Hudiksvall och sjöarne Dellen ........................

dito mellan Söderhamn och sjön Bergviken samt förbi
Landaforssen i Ljusne eif, äfvensom för upprensningar i denna

eif och sjön Warpen ..................................................................

dito mellan staden Borås och Herrljunga station på statens

vestra stambana ......................................................................

dito till Ystad från trakten af Eslöfs station på statens södra

stambana......................................................................................

dito mellan staden Helsingborg och Billeberga station på

Landskrona—Eslöfsbanan...........................................................

dito mellan staden Landskrona och Eslöfs station ...............

dito mellan staden Kristianstad och Hessleholms station på

statens södra stambana ...............................................................

dito mellan staden Wea-iö och Alfvesta station på statens

södra stambana ...........................................................................

dito från hamnen vid Köping till TJttersberg med grenbana

till sjön Lillsvan ....................................................................

dito från Herrljunga station på statens vestra stambana öfver
Wenersborg till Uddevalla..........................................................

	dito	af
n	dito	af
n	dito	af
	dito	af
	dito	af
	dito	af
*	dito	af
	dito	af
55	dito	af
n	dito	af

Transport

Ursprungliga

beloppet.

1.

150,000	—
150,000
150,000	—
200,000	■-
200,000	--
2,400,000	—
370,000	—
500,000	—
1,377,055	24
2,450,000	—
1,100,000	—
1,200,000	—
720,000	—
434,000	—
500,000	—
3,240,000	—
	—

1) Deraf hälften för år 1870.

2) Stadgade inbetalningen har i allmänhet icke på föreskrifven tid, utan först sednare, influtit.

s) Annuiteten, från början 3 procent, bestämdes af Kongl. Maj:t att från och med år 1868 utgå med 4 procent.

4) Sagde belopp inbetaides för år 1870. Annuiteten för år 1871 erlades den 2 Januari 1872.

6) Inbetalningen verkställdes den 3 Januari 1872.

6) Deraf en del för år 1870. Resterande liqvid för år 1871 fullgjordes under år 1872. Se vidare under rubrik:

Tiden då lånet	Tiden för rånte- eller	1	Annuitet.		Räntefot.	Riksgälds-ko ntorets fordran	Kapital- och rånte inbetalning under år 1871.	Riksgälds-
	kapital-
utbetalls.			vid JLÖ/1 års			I		vid lö/l ars
	betalnin-					början.		Påräknadt	Inbetaldt	slut.
	gens början						belopp.		belopp.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8. 1	9.
						4,129,686	36					: 3,969,809	6
1854	1855	6 procent	4 procent	86,106	19	9,000	—	9,000	—	80,381	43
1858	1859	5		4		135,062	51	J) 15,000		15,002	8	125,165	1
1855*1856	1857	3		2		126,934	19	4,500	—	4,500	—	124,928	13
1856,1857	1859	5		3		145,681	81	10,000	—	2)10,137	50	139,902	26
1858	1859	(i		4		145,277	94	12,000	—	2)12,115	84	138,683	73
1855—1859	1860	3	) 4 ■■	2		2,044,582	54	96,000	—	96,000	—	1,988,999	52
1858,1859	1860	5	4	-	321,112	20	18,500		18,500	—	315,397	8
1858—1863	1861	5	tt	4	„	442,898	71	25,000	—	25,000	—	435,447	99
1862,1863	1868	5	»	4	„	1,301,116	87	68,852	76	68,852 *) 122,540	76	1,284,308	78
1864—1866	1867	5	tt	4	,,	2,497,596	77	245,000	—	83	2,470,100	64
1864,1865	1867	5		4		1,063,542	38	55.000	_	5)----	_	1,106,084	8
1864—1866	1867	5	tt	4	‘3	1,160,900	74	60,000	—	60,000	—	1,147,336	77
1864,1865	1866	5	it	4	n	686,771	23	36,000	—	36,000	—	678,242	8
1864	1865	5	tt	4	tt	413,504	22	21,700	—	5)--	—	430,044	39
1864,1865	1866	7	tt	4	tt	429,263	26	35,000 6) 290,591	—	35,000	—	411,433	79
1865—1867	1868	5	tt	4	n	3,301,369	54	83	171,272	15	3,259,688	82
—	---	--- j		--1	18,431,407 46		—	---	—	18,105,953 j56

Uddevalla—Wenersborg—Herrljunga Jernvägs-aktiebolag.
Rev. Ber. 1871 angående RiksgäldsJcontoret.

— 26 —

	Ursprungliga bel
	i.
Transport		_
k) Lån för inlösen af de med åtskillig a landshöf dinge-beställnin-gar förenade ackorder...............................................................................	226,500	—
1) Lån till v attenaftappningar och odling sföretag: inom Upsala län: för upprensning af vattendraget genom Mosa, Ruds och Hesslinge sjöar till Eka-vik vid Mälaren, för beredande af aflopp för vattnet i träsket Blackfjärden inom Lillkyrka och Löths socknar .................................................................	£ 6,000
„ sänkning af Granebergs och Hallarby sjöar i Litslena socken ........................	6,000	—
„ utdikning af Södra Wisjö mosse på Norunda härads allmänning .................	5,250	—
„ aftappning af Bälinge mossar i Bälinge socken ...............................................	3,087	19
„ aftappning af Sandby-sjön i Wesslands socken...................................................	4,500	—
„ upprensning af Slada-ån och sänkning af Barknåre- eller Griggebosjön i Håll-näs socken ...........................................................................................................	5,000
„ sänkning af Hufsjön i Ekeby socken ..................................................................	900	—
„ utvidgning och fördjupning af Trögdbo dike mellan La grind a och Trögds härader	3,450	—
„ utdikning af Wänge och Läby träsk samt sänkning af Albo och Ekeby sjöar inom Ulleråkers och Hagunda härader ...........................................................	13,000
a utdikningar vid Dorkarby, Rocknö, Ersta och Söderby byar inom Tolfta socken	16,000	—
inom Stockholms och Upsala län: för rensning af Olands-ån och dess sidogrenar........................................................	137,500
„ sänkning af Lång-sjön, Elfgärdes-sjön och Käll-sjön, samt upprensning vid Länna bro och i Necksundet inom Rasbo och Närdinghundra härader.........	18,000	—
inom Stockholms län: för utdikning vid Wårby egendom i Huddinge socken ...................................	1,725
„ sänkning af sjöarne Norrviken och Edsjön i Sollentuna, Eds och Fresta socknar	6,000	—
„ sänkning af sjön Erken i Estuna socken ............................................................	2,400	—
Transport	•--	—

*) Enligt Statskontorets å landshöfdinge-ackords-fondens vägnar utfärdade obligationer skola årligen inbetalas 6
sättning i de förut bestämda årliga rånte- och kapital-afbetalningarne för ackords-ersättningsbeloppen vid landshöfdinge*)
Sålunda betecknadt låns kapital har blifvit sammanslaget med derå under hela lånetiden upplöpande ränta och
pande och i jordeboken antecknade andel af den beräknade summan verkställes i sammanhang med de af hemmanen utgå2)
Deraf halfva beloppet för år 1870. Under år 1872 inbetaides 21;597 R:dr 22 öre med en del den 13 April

- 27 -

Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-betalnin-gens början.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1871 års början.	Kapital- och ränte-inbetalning under år 1871.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1871 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
—	—		—	---	18,431,407	46	---	—	__		18,105,95356
184-1-1842	1843	\)	—	4 proc.	27,276	11	3.326	72	3,326	72	24,953	50
1842	1848	5	procent	* 3	2,393	2	300		300		2,093	2
1843	1849	5		* Q	2,699	69	300	__	300	—	2,399	69
1843	1849	5	V	* 3 V	2,362	23	262	50	26250	2,099	73
1843	1849	T)		* Q	1,389	6	154	36	15436	1,23470
1843	1849	5		* Q u v	2,02477	225	—	225	—	1,799:77
1845	1851	5		* 3	2,749	74	250	_	250	_	2,499	74
1852	1858	8		* <•)	10978	72	—	72	—	37	78
1853	1859	8		*2 „	69676	276	—	276	•—	420	76
1861	1867	8		4 »	11,87118	1,040	_	1,040	__	11,27418
1870	1874	8	V	5 „	16,000	—	—	—	—	—	16,000	--
1864	1870	8	V	-1	144,375 —	2) 22,000		—	—	151,250
1869	1873	8	V	5 ,	18,000	—	—		—	—	18,000	—
1844	1850	5		* 3	862	41	86	25	86	25	77616
1853	1859	8		* 2	1,691	89	480	—	480	—	1,21189
1855	1861	8	V	* 9 L »	1,06075	192	—	192	—	868	75
■--			—	—	18,666,90985!		—	—	18,342,873 23

procent af de infriade ackordenas belopp; dock hafva 1847 och 1848 samt 1853 och 1854 års Riksdagar medgifvit nedbeställningarne
i Kalmar och Wermlands län.

det sålunda sammanslagna beloppet fördeladt på det bestämda antalet år, hvarefter inbetalningen af den på hvarje år beleende
kronoutskylder,
och andra delen den 14 Maj.

— 28 —

Transport

För sänkning af Sigridsholms-, Lill- och Nederängs-sjöarne i Lunda, Widbo och

Skeptuna socknar ...................................................................

„ dito af åtskilliga sjöar inom Bro, Estana och Såderby-Karls socknar

„ dito af sjöarne Flatm, Långsjön och Drefvilcen ......................................

dito af sjön Ångarn i Wallentuna socken .................................................

„ dito af sjön Magelungen och torrläggning af Brännkyrka sjö inom Brännkyrka
socken .............................................................................

inom Södermanlands län:

För sänkning af sjöarne Långhalsen, Yngaren och Hallbo sjön jemte flera mindre

sjöar inom Rönö, Jönåkers och Oppunda härader ......................................

„ dito af Sandby, Malma och Eneboga sjöar i Lilla Malma socken............

inom Östergötlands län :

För sänkning af sjöarne Störa och Lilla Rengen, Jernlunden, Asunden, Emmern,

Striern och Nimmern inom Hanekinds och Kinda härader ........................

„ samma sjösänkning sarbete .................................................................................

„ sänkning af Hallebysjön i Skärkinds socken .....................................................

Till fortsättning och fullbordande af Storåns upprensning och dermed sammanhängande
vattenaftappningsarbeten inom Fjellmo och Krigsbergs socknar

inom Gotlands län:

för utdikning af Burge myr ....................................................................................

„ dito af Mellings myr inom Ekstads och Sproge socknar ......................

„ dito af en Westöö hemman tillhörig myr inom Halls socken .................

inom Kalmar län:

för utdikning af Wång er slätts mossar inom Åby socken..........................................

„ utdikningsarbeten vid Ilänaryd, Rydholm och Knifvingaryd inom Bäckebo

socken ............................................................................................................

„ utdikning af sank mark mellan Krokstorps sjö och Anébo såg i Oscars socken
,, dito vid Björnasjö, Skärfvets, Krokstorps och Karstorps hemman i samma

socken .....................................................................................................

„ upprensning af Storån inom Lofta socken .....................................................

„ sänkning af sjöarne Solaren och Yxnaren inom Djursdala m. fl. socknar

Transport

Ursprungliga

beloppet.

6,400 —

13.000
12,500

2,000

11.000

75.000 —

11.000

240.000 —

150.000
3,480

100.000

5,550-

4,305-

3,300

1,200-

3,600-

7,840-

4.500-

5.500-15,300]-

— 29

Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-betalnin-gens början.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1871 års början.	Kapital- eller ränte-inbetalning under år 1871.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1871 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
—			—		—	18,666,969	85	—	—		—	18,342,873	23
1859	1865	8 procent	3	proc.	4,870	2	512	—	512	—	4.494	59
1867	1871	8		* 5		20,909	49	—	—		—	20,909	49
1870	1874	8		5		12,500	—		—		—	12,500	—
1870	1874	8	ji	5	»	2,000	—	•——	—	—	—	2,000	—
1871	1875	8	”	5	"		—	—	—	—	—	11,000	—
1855	1861	8		*2		30,849	27	5,583	84	5,583	84	25.265	43
1869	1873	8		5		11,000	“					11,000
1855—1857	1861	8		*2		106,075	4	19,200		19,200		86,875	4
1858	1858	6		* 4		153,097	21	9,000	—	9,000	—	144,097	21
1856	1862	8	n	* 2	»	1,538	7	278	40	278	40	1,259	67
1858	1864	8	»	*3	n	79,215	59	8,000	—	8,000	--	71,215	59
1844	1850	5		3		2,840	8	277	50	277	50	2,640	31
1850	1856	5		*3		3,659	25	215	25	215	25	3,444	—
1851	1857	5		*3	”	2,970	—	165	—	165	—	2,805	—
1852	1858	8		* 2	„	242	37	96	—	96	—	146	37
1857	1863	8		*2		2,165	64	288	_	288	_	1,887	64
1859	1865	8	"	* 3	n	6,135	30	627	20	696	65	6,246	88
1861	1867	8		4		4,157	94	360	_	378	_	3,937	44
1864	1868	8		* 5	n	7,966	30	440	—	440	—	7,526	30
1865,1866	1869	8	n	* 5	„	15,600	80	1,224	—	1,224	—	22,160	86
r ~ _	1---\|--	—_	19,134,762 [22	—	—		—	18,784,285	5

— 30

	Ursprungliga
	beloppet.
Transport	1.
För upprensning af Applerums och Söderåkra åar inom Thorsås och Söderåkra
socknar ........................................................................................................	8,200	—
„ utdikning af Långebro mosse inom Olands norra Mot .......................................	12,000	—
„ sänkning af Tjuståsa, SandJmlts och Skorpetorps sjöar inom Stranda och
1 landbörds härader ........................................................................................	21,000	—
„ upprensning af Alster ån samt afdikningar inom Alems socken ........................	5,000	—
„ afdikningar vid Tombo, Karlsbo, Tokebo och Sporrsjö byar i Aby socken	3,500	—
inom Blekinge län:
för utdikning af Malle- och Dafra-sjöarne, Öllegöl, Störa Mossen och Aborregöl
i Asarums socken .........................................................................................	1,170	—
„ aftappning af sjön Wesan i Listers härad ........................................................	50,000	—
inom Jönköpings län:
för sänkning af Säbysjön i Säby socken ................................................................	5,496	—
rensning af Storån i Svartarps och Lekaryds socknar ...................................	9,550	—
., sänkning af sjön Nätaren samt Bruks- och Rekebo-åarne i Barkaryds och
Jersnäs socknar ..............................................................................................	3,976	33
„ aftappning af Stensjön och Laggarbosjön inom Lekaryds och Oggestorps socknar	4,500	—
„ sänkning af Kahnsjön i Malmbäcks socken ......................................................	1,500	—
„ dito af sjöarne Störa och Lilla Nörnmen samt Stensjön jemte upprens-
ning af Källtorps å i Ostra och Westra härader ........................	10,875	—
„ dito af Näsby- eller Fliskults-sjön samt upprensning af Flishults o inom
Näsby socken ..............................................................................	5,250	—
„ utdikning af Skifverstads, Bonarps och Lunnagårdens madängar inom Ekesjö
socken ......................................... .............................	1,474	50
„ sänkning af Bexhedasjön eller Grurnmeln inom Bexhcda, Näsby, Hvetlanda
och Myresjö socknar.......................................................................................	4,800	—
„ dito af Ljungaån m. fl. vattendrag inom Westra härad ...................................	22,800	—
„ dito af Brobyån inom Lannaskede och Fröderyds socknar ..............................	13,360	—
„ sänkning af Haka- och Bölde-sjöarne inom Skede socken ............................	2,300	~~
» dito af Wisjön inom Svartarps, Lekaryds och Hakarps socknar ............	2,000	—
„ dito af Svinsjön inom Hjelmseryds socken ..................................................	3,000	—
, dito af Kanarpsån samt utdikning af madängar inom Oggestorps och
Forserums socknar ..........................................................................................	3,100	—
Transport	1

— 31

Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-betalnin-gens början.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgäl ds-kontorets fordran vid 1871 års början.	Kapital- och ränte-inbetaln under år 1871.	ng	Riksgälds-s kontorets fordran vid 1871 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
				—	19,134,762	22		—	—		18,784,285	5
1868	1872	8 procent	* 5 proc.	8,200	—		—		_	13,189	6
1868	1872	8		5	12,000	—		—	—	—	12,000	—
1869	1873	8		* 5	33,776	87	___	_	—	—	33,776	87
1870	L871	8		* 5	5,000	—	—	—	—	—	8,042	11
1871	1875	8	”	5							3,500
1856	1862	8		* 2	614	34	94	8	94	8	520	26
1861	1868	8		5	52,500	—	4,000	—	2,500	—	52,500	“*
1843	1819	5		* 3 ..	2,472	90	274	80	274	80	2,198	10
1841	1850	5	-	* 3 ,,	4,774	50	477	50	477	50	4,297	—
1814	1850	5		* 3 „	1,988	6,	198	82	198	81	1,789	25
1815	1851	5		3 „	2,474	77	225	—	225	—	2,249	77
1852	1858	8		* 2	302	97	120	—	120	—	182	97
1852	1858	8	„	* 2	2,020	72	808	33	808	34	1,212	38
1853	1859	8	„	* 2	1,480	39	420	—	420	—	1,060	39
1853	1859	8	,,	* 2	492	77	139	80	139	80	352	97
1855	1861	8		* 2 „	2,121	50	384	_	384	__	1,737	50
1858	186 1:	8		* 3	18,061	16	1,824	—	1,821	—	16,237	16
1859,1860	1865	8		* 3 „	11,651	99	1,068	80	1,068	00 o	10,583	19
1862	1868	8			2,204	5	181	—	184		2,700	62
1862	1868	8		1 „	2,508	11	160	—	160	—	2,318	14
1863	1869	8	-	*4	4,002	55	240	—	210	—	3,762	55
1861	1868	8	n		4,490	n	248	—	248	—	1 i C<l 1 -rfT	11
i				—	19,307,900 31		—t---—	18,962,767	\|75

- 32 -

	Ursprungliga beloppet.
Transport För utdikning och aftappning af sjöarne Tjurken, Näfvelsjön, Furusjön och Sten-	i.	—
sjön in. fl. vattendrag inom Myrosjii m. fl. socknar ....................................	42,000	—
„ sänkning åt sjöarne *Sol-gen och Ass-sjön m. fl. sjöar inom Södra Wedbo härad	48,000	—
dito af sjöarne Rälången och Lunna sjö i Hultsjö socken........................	3,950	—
„ utdikning af madängar utmed Lillan i Lekaryds socken ..............................	2,500	—
„ sänkning af Löfas sjö i Ramqvilla socken........................................................	2,000	—
inom Jönköpings och Kronobergs län:
för sänkning af sjön Widöstern inom Östbo och Sunnerbo härader.....................	3,885	—
inom Kronobergs län:
för aftappning af sjön Klen i Wirestads och Westra Thorsås socknar ................. dito af Stenshults-, Mellan- och Mexarps-sjöarne inom Qvenneberga,	3,992	15
Slätthögs och Mistelås socknar ................................................	3,000	—
sänkning af sjön Möckeln inom Allbo och Sunnerbo härader ......................... aftappning af Rinlcaby- och Barne-sjöarne inom Konga och Kinnevalds härader	28,000	—
4,800	—
„ dito af Tomsjöarne i Dädesjö och Furuby socknar ............................... „ sänkning af Långasjön och utdikning af Galnegol samt dervid liggande mossar	4,800
inom Alinunderyds socken .......................................................-...................	2,340	—
dito af Madaån inom Åsheda socken ...........................................................	14,550	—
„ utdikning af Agunnaryds- och Fahr-sjöarne i Sunnerbo härad .......................	7,500	—
„ dito af Skärsjön inom Westra Thorsås socken ......................................... „ sänkning af Wi- och Göl-sjöarne inom Ljunga, Agunnaryds och Pjetteryds	2,800
socknar ..........................................................................................................	24,200	—
„ utdikning af ÖHorshults och Stubbalycke mossar i Wirestads socken..................	1,900	—
sänkning af Örsjön inom Wirestads och Stenbrohults socknar...........................	3,900	—
inom Kristianstads län:
för utdikning af 8 myrar inom Örkeneds socken .....................................................	3,000	—
dito af 6 myrar inom Wittsjö socken ........................................................	1,650	—
dito af myrar vid Hyngarp och Snärshult inom nämnda socken .........	525	—
„ mossutdikningar vid Björstorp, Hästhult och Mörkhult i samma socken ..... dylika utdikningar vid Gjörbjörnarp, Mölleröd, Glimåkra m. fl. byar inom	1,680
Glimåkra socken ...............................................................................................	5,430	—
„ sänkning af Bohults sjö inom Loushults socken.................................................	3,300	—
Transport		—

— 33 —

Tiden då lånet
utbetalts.

Tiden för
rånte- eller
kapitalbetalningens
början

Annuitet.

Räntefot.

Riksgäldskontorets
fordran
vid 1871 års
början.

Kapital- och ränte-inbetalning

under år 1871.

Påräknaat

belopp.

Inbetaldt

belopp.

Riksgäldskontorets
fordran

vid 1871 års

slut.

	—		—		—	19,307,90(	) 3J	L			—	18,962,75''	175
1864	1870	8	proc.	5	proc.	44,10(	)-	3,361	)-	3,361	)-	42,82;	L88
1865	1869	8		5		48,96?	>94	3,841	>\|-	3,84?	>91	47,451	L68
1866	1870	8		*5		4,141	''51	311	—	311		6,03r	7 27
1867	1871	8		* 5		2,501	) —	—				4,02]	6
1870	1874	8		5	V	2,001	> —		—			2,001	) —
1844	1850	5		* 3	V	2,136	15.	194	25	194	28	1,941	91
1844	1850	5		*3	V	1,995	94	199	61	199	60	1,796	34
1852	1858	8		* 2		606	35	240		23996	366	39
1852	1858	8		*2		5,134	85	2,240		1,716	43	3,418	42
1854	1860	8		* 2		1,737	50	384		384	—	1,353	50
1856	1862	8		* 2	V	938	82	144		144	—	794	82
1857	1863	8		* 2		1,408	64	187	20	187	20	1,221	44
1862	1868 !	8		*4		18,248	37	1,164	—	1,164	—	17,084	37
1865	1869	8	v	* 5		11,986	74	600	—	1,123	57	10,863	17
1867	1871	8	yy	5	■>	2,800		224	— I			2,940	—
1868	1872	8				24,200						38,923	82
1868	1872	8		* 5		1,900				—		3,056
1871	1875	8	n	5	V							3,900
1854	1860	8		* 9		1,085	14	240-		240-		845	94
1854	1860	8		* 2		597	27	132-		132-		465	27
1854	1860	8		* 2		190:	4	42-		421-		148	4
1856	1862	8		* 2		877:62	13440 1	134\|40	743 i	22
1856	1862	8		* 2		2,836 60	43440;	43440	2,402 i	20
1863	1869	8		* 4	V	4,402,81	264-	H	264-		4,13881
1	1	^ 1		19,492,697143i \|-	-i	\| \| 19,161,493(30

Rev. Ber. 1871 angående Riksgäldskontoret.

- 34 —

	Ursprungliga beloppet.
Transport	i.
inom Hallands län:
för Himble ås upprensning ......................................................................................	6,800	_
„ Tolkreds ås dito ...........................................................................................	3,200	._
„ upprensning åt Ysby å inom Walda, Tölö och Släps socknar ...................	3,600
„ sänkning af Ramsjön och utdikning af deromkring belägna vattendränkta egor
inom Ljungby, Winberga, Stafsinge och Morups socknar .........	10,800
„ rätnings- och rensningsarbeten i Tvååkers-ån i Himble härad ...........	18,800
„ sänkning af Stensån inom Skummeslöfs, Ostra Karups, Woxtorps och Halslöfs
socknar ...............................................................................................................	15,000	—
inom Hallands och Elfsborgs län:
för sänkning af sjön Weselången m. fl. vattendrag inom Wiske och Marks härader	40,000	—
inom Elfsborgs län:
för sänkning oaf Hasseråssjön samt upprensning af Lerby och Snapperuds eif var	*s
inom Amåls och Mo socknar ............................................................	5,400	—
„ upprensning af Stenebyelfven inom Steneby socken ..................................	9,750	—
„ dito af Bredängsån i Wäne härad ..........................	2,640	—
j „ utdikning af Lengliems mader inom Kinds härad ...........................	3,600	—
„ sänkning af Nttren och Köttsjön inom Holms och Skålleruds socknar	6,000	—
„ utdikning af Hudeneds mader inom Gäseneds härad .....................	24,750	—
„ dito af madängar vid Bostorps, Björstorps m. fl. hemman inom Sems
och Skölfveneds socknar ...........	5,000	—
„ dito af Starlanda mader på Dalsland ...............................	28,860	_
„ aftappning af sjön Hästefjorden inom Frändefors socken ...................	100,000	—
„ sänkning af Simmesjön m. 11 sjöar i Kinds härad .......................	18,340	—
utdikning af sank mark vid hemmanet Dåfverud i Ertemarks socken	1,900	—
„ sänkning af sjöarne Kalfven och Fegen inom Kinds härad ..................	34,700	—
„ utdikning af Ekenäs mosse i Frendefors socken .................	4,100	—
inom Elfsborgs och Skaraborgs län:
för utdikning af mossar omkring ån Ådran inom Redevägs och Wartofta härader	14,640	—
Transport		—

) Deraf 51 Rclr 55 öre utgjorde rest för år 1869 och 3,200 Kdr annuitet för år 1870. Annuiteten för år 1871

- 35 -

Tiden då lånet j	Tiden för rånte- eller kapital-	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1871 års början.	Kapital- och ränte-inbetalning under år 1871.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1871 års slut.
utbetalts.	betalnin-gens början.	Påräknadt belopp.	Inbetal dt belopp.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
—			—	19,492,697	43		j		—	19,161,493	30
1843	1849	5 procent	* 3 proc.	3,399	65	340		340		3,059	65
1843	1849	5	*3	1,439	72	160	1	160	1	1,279	71
1852	1858	8	*2 „	727	13	288	—	288	—	439	13
1855	1861	8	*2 „	4,773	38	864	_	864	_	3,909	38
1858	1864	8 *	*3 „	14,853	2	1,504	—	1,504	—	13,349	2
1863	1869	8	* 4 ^ «	14,984	96	1,200		1,200	—	18,812	75 ,
1858—1860	1867	8	3 „	34,955	19	'') 6,451	55	3,251	55	32,691	63
1846	1852	5 „	*	3,509	72	270		270		3,239	72
1854	1860	8	*2 „	3,52929	780	—	780	—-	2,749	29
1856	1862	8	* 2	1,37692	211	20	211	20	1,165	72
1859	1865	8	*3 „	3,13975	288	—	288	—	2,851	75
1863	1869	8 „	* 4	8,00510	480	—	480	—	7,525	10
1864—1866	1868	8	* 5	28,380	! 3	1,567	50	1,567	50	26,812	53
1864	1868	8	* 5	7,24211	400	_	400		6,842 11
1864—1866	1868	8	* 5	42,26385	2,308	80	2,590	42	39,073	43
1865	1869	8	5	93,851		8,000	—	—	—	! 98,542	50
1866	1870	8	* 5	19,257	l__	1,467	20	1,467	20	28,031''27
1868	1872	8	5 „	1,900	_		—			1,900	''-
1868	1872	8	5 „	34.700 —	__	—			34,700;—
1871	1875	8	5 „			—	—			4,100	i’
1859	1865	8	*3 „	12,768 31	1,171	20	1,171	21	11,597	1 10
—	—	—	—	19,827,752)56	---	\|—	\|---	i-	\| 19,504,705 9

inbetaides i tre olika poster, den 13 Mars, den 16 April och den 16 Maj.

— 36 —

	Ursprungliga
	beloppet.
Transport	i.
inom Skaraborgs län:
för sänkning af sjön Östen inom Wadsbo härad ..................................................	8,32950
kanalanläggning genom Kottholmsnäset vid Ticlaån samt upprensning af		I
Sågströmmen inom samma härad .................................................................	6,189i75
„ sänkning af sjön Lången och upprensning af Kräftan inom samma härad	11,550	—
„ utdikning af JJajsnäs och tlöryda samt en del af Stora Bjurums mossar
inom Gudhems härad .................................................................................	10,200	—
„ sänkning af sjön Örlen och ån Örlan inom Ransbergs socken ....................	0,800	—
,, sänkning och upprensning af IAdaån ...........................................................	126,000	—
„ utdikning af sanka trakter inom Wedums, Ilolmestads och Göteneds socknar	10,200	—
„ sänkning af Kullesjon och dertill hörande vattendrag inom Hofva socken	9,500	—•
„ reglering af Tidaåns flodvatten inom Ullervads socken....................................	13,800	—
„ sänkning af Lillån inom Trökörna socken ......................................................	9,000	—
„ utdikning af mader inom Skjelfvums och Sihls socknar..................................	6,600	—
inom Örebro län:
för sänkning af Mosjön samt rensning af Rumla, Täby och Aby åar inom Örebro,
Rumla och Sköllersta härader .......................	30,000	—
„ dito af Lindesby-sjön och upprensning af Rastelfven inom Jernboås
socken...................	2,175	—
„ dito af Kakla å i Rumla och Hallsbergs socknar .	20,400	—
„ utdikning af Granhammars-kärren inom Wintrosa och Ivräcklinge socknar	22,500	—.
dito af Mossby-Tcärren i Rumla och Sköllersta härader ...............	5,900	—
„ sänkning af sjön Tysslingen och Svartån mellan Bäcks qvarn i Wintrosa
socken och Lindbacka pappersbruk i Anstå socken ....................................	100,000	—
inom Wer inlands län:
för aftapping af vattendränkta trakten Slödjan i Huggenäs socken ....................	4,700	—
„ sänkning af Hänsjön inom Fryksände socken ...................................................	12,600	—
„ dito af sjöarne Wadljungen och Björklången samt rensning af elfven
Hinnan inom Nordmarks härad ...........................................	16,800	—
„ dito af Säfsjön i Arvika socken ................................................................	8,000	—
„ utdikning af Nolby och Skans, mossar inom Näs härad ..................................	11,600	—
Transport	—

37 —

Tiden då lånet
utbetalts.

Tiden för
rånte- eller
kapital -betalningens
början.

Annuitet.

Räntefot.

Riksgäldskontorets
fordran
vid 1871 års
början.

Kapital- och raute-inbetalning
under år 1871.

Påraknadt

belopp.

Inbetaldt

belopp.

Riksgaldskontorets
fordran
vid 1871 års
slut.

2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
					—	19,827,752	56		—		—	19,504,765	9
1843	1849	5	procent	*3	proc.	3,747	82	416	47	416	47	3,331	35
1843	1849	5	V	* 3		1,829	37	33393	333	93	1,495	44
1844	1850	5		* 3	V	5,774	28	577:50	577	51	5,196	77
1855	1861	8		* 2		4,508	19	816		816		3,092	19
18G0	1866	8		* 3		5,930	66	544	_	544	_	5,386	66
j 1864, 1867
i 1868'' 1870	1874	8	V	5		126,000			—		—	126,000	—
1865	1869	8		* 5		15,589	91	816	—	816	_	14,773	91
1865	1869	8		* 5		14,520	1	760	—	760	_	13,760	1
1868	1872	8		5		13,800	—		—	_	_	13,800	_
1870	1874	8		5		9,000	_		—		_	9,000	_
1871	1875	8	V	5								6,000	"
1855	1861	8	n	* 2	99	13,259	38	2,400		2,400		10,859	38
1852	1858	8		* 2		439	31	174		174		265	31
1858, 1850	1864	8		*3		16,159	98	1,032	--	1,632	_	14,527	98
1862, 1863	1868	8	V	* 4		21,537	89	1,800	—	1,800		26,419	13
1864	1868	8		* 5	99	5,829	22	472	—	471	99	8,073	71
1864	1868	8		5	99	98,664	50	8,000	—	8,000	—	95,336	11
1845	1851	5	»	3		2,336	85	235	50	2,129	49
1853	1859	8		* 2	99	3,689\|79	1,008	—	1,144	84	2,544	95
1857	1863	8		* 2		10,120	24	1,344		1,344		8,776	24
1858, 1859	1864	8	V	* 3		6,337	25	640		640	_	5,697	25
1859	1865	8	V	* 3	99	10,117	—	928		928	—\|	9,189	—
	- - 1 ^ i		—	20,216,944(21		-1		I I	19.889,490(48

	Ursprungliga beloppet.
Transport	i.
inom Westerus län: för upprensning af Altuna å till förekommande af ötVersvämningar inom Simtnna
ocli Thorstuna härader ....................................................................................	3,000	—
„ sänkning af Schedevi- och Westlanda- samt Öster- och Sundäng s-sjöar ne inom
Åkerbo härad ................................................................................................	14,000	—
„ sänkning af Booksjön och upprensning af Tillberga å inom ''fortuna m. fl.
socknar ..........................................................................................................	12,100	—
inom Stora Kopparbergs län: för aftappning af Grann- och Öfver-sjöarne samt utdikning af Wiganders- och
Haralds-myrarne inom Särna socken .........................................................	1,162	50
,, utdikning af 1blomsäng s-myren inom Stora Tuna socken .................................	600	•—
„ dito af Dalsjön, lyeltjern och ''Daläng smy ren inom samma socken .........	1,440	—
„ sänkning af Bäjsjön i Rättviks socken ..............................................................	375	—
„ utdikning af Somyren, Sällängen och Källmyren m. fl. myrar inom samma
socken ......	1,440	—
„ myrutdikningar inom Folkurna socken ...............................................................	720	—
utdikning af Stora Fluten inom Mora socken....................................................	720	—■
„ dito af 7 myrar inom Terna socken.........................................................	750	—
inom Gejleborgs län:
för utdikning af Baggbo-, Als-, Log- och Stor-myrarne inom Ljusdals socken......	20,700
„ dito af Gamsätcrs myren inom Bergsjö socken .............................................	3,000 —
„ sänkning af Gårsjön inom Öster-Fernebo socken.............................................	6,300
„ dito af Östanbräcks- och Wij-sjöarne inom Tana socken.............................	6,240	—
„ dito af Fjibodetjern inom Söderala socken ....................................................	480	—
„ dito af Al- och Telge-sjöarne i närheten af Söderhamn ..............................	27,600	“
„ dito af sjöarne ITerten, Håsjön och Hertetjern inom Bollnäs socken .........	8,000
„ dito af Böhle-sjön inom Enångers socken .....................................................	12,050	_
inom Wester-Norrlands län:
för sänkning af Tåsjön inom Tåsjö socken ............................................................	6,000	—
Transport		—

x) Aunuiteterna för år 1870 och 1871 inbetaides i Maj 1872.

Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-\| betalnin-gens början	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1871 års början.	Kapital- och r under	ånte-inbelalning år 1871.	Biksgälds-kontorets fordran vid 1871 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
—			—		20,216,944	21	—	—		—	19,889,490	48
1852	1858	8 procent	* 2 proc.	606	24	240		240	—	366	24
1861, 1862	1867	8		* 4	16,438	57	1,120	—	1,120		15,318	57
1864	1868	8	”	* 5 „	17,525	91	968	—	968		16,557	91
1852	1858	8		* 2 „	141	80	93		93		48	80
1856	1862	8		* o " 51	313	19	48	—	48	--	265	19
1856	1862	8		* 2 „	751	64	115	20	115	20	63644
1857	1863	8	”	* 2	195	74	30	—	30	—	165	74
1859	1865	8		* 3 „	1.255	90	115	20	115	20	1,140	70
1858	1864	8	n	* 3 „	512	75	57	60	57	60	455	15
1859	1865	8	n	* 3	570	35	57	60	57	60	512	75
1862	1868	8	”	* 2	751	48	60	—	60	—	691	48 '' 1
1852	1858	8		* y	4,180	97	1,656		1,656		2,524	97
1852	1858	8	n	* 2	605	94	240	—	240	—	3< 55	94!
1854	1860	8	n	*2 „	2.28( i	47	504		504	—	1.776	47!
1857	1863	8		* 2	3,259	73	499	20	499	20	2,760	53
1857	1863	8	„	* 2	250,75	38	40	38	40	212	35
1858,1859	1864	8	„	* 3 „	19,65552	2.208	—	2,208	—	17,44752
1862	1868	8	„	* 4 „	9,393	47	640	—	640	—	8,75347
1863	1869	8	”	* 4	15,11291	964	—	964		14,148	91
1860	1866	8		* 3 „	5,23294	960		\)-------		5,232	94
—	—		—		20,315,980:48	—	_	—	—	19,978,872 55

— 40 —

Ursprungliga

beloppet.

Transport

inom Jemtlands län:

för utdikning af myrar vid Waplanda, Ökne och Smedsåsens byar inom Näskotts

socken ..........................................................................................................

„ dito af myrar vid byarne Näset, Grelsgård, Jönsgård, Gärde, Berget, Walla
och Riselås inom Ströms socken ......................................................

3,440-7,000 —

inom Westerbottens län:

för utdikning af Svartbergs- och Nybruks-myrarne i Säfvars socken .....................

„ sänkning af Degersjön och Lillsjön i Nysätra socken ...................................

„ dito af Kroksjön i Bygdeå0 socken ..................................................................

„ utdikning af Qvarnmyren, Atjälsmyren och Tattarsmoran på Tväråmarks bys

egoområde i Säfvars socken ...........................................................................

„ utdikningsarbete vid Byske by i Skellefteå socken............................................

„ utdikning af Ratu träsk i Bygdeå socken ........................................................

„ dito af åtskilliga myrar på Wester-Sjulmarks bys egor i samma socken
„ dito åt Ilamptjerns- och Degermyrarne inom Degerfors socken .................

inom Norrbottens län:

för utdikning af Westi träsk vid Niemisels by i Råneå socken ............................

„ dito af Teurajärvi, Lombolo m. fl. sjöar i Ofver-Kalix socken .....................

„ dito af Bälingtrasket, Lillträsket, Staftjern m. fl. sjöar i Neder-Luleå socken
„ dito af myrtrakter vid och mellan byarne Tärendö, Nivå, Pajala, Kirnujärvi

och Erkheike i Pajala socken ............................................................

„ utdikningsarbete vid Kukkola by i Karl Gustafs socken ................................

Fordringar, grundade på Riksdagens särskildt meddelade beslut och stadganden: Allmänna

bevillningen för är 1869, upptagen, enligt dess vid 1868 års riksdag

beräknade belopp, till ........................................................ R:dr 2,600,000: —

efter afdrag af hvad derå till Riksgäldskontoret influtit
utöfver de från detta verk utbetalda taxeringsoch
uppbördskostnader ............................................... „ 2,584,038: 94.

Transport

2,250	—
2,700	\|
2,520	—
750	i
3,440
1,840
1,660
7,800	—
906
7,800	—
3,320	—
6,360
15,000

41 —

Tiden då lånet
utbetalts.

Tiden för rånte- eller kapital-betalnin-gens början.	Annuitet.
3.	4.

Räntefot.

Riksgäldskontorets
fordran
vid 1871 års
början.

Kapital- oeli ränte-inbetalning
under år 1871.

Påräknadt
belopp.

Inbetal dt
belopp.

Riksgäldskontorets
fordran
vid 1871 års
slut.

1859

1862

1844

1845

1856

1857
1859

1859

1860
1861

1857

1858

1861

1862

1865

1868

1850

1851
1862

1863

1865

1866
1867

1863

1864

1867

1868

8 procent

* 3 proc.

* 4

* 2

* 3
*3

* 3

* 4

* 2
2
*3

* 3

* 4

20,315,980

3,000

8,779

1,124
1,318
1.31540

451

3,000

1,604

1,580

8,534

545
4,442
2,229 47

6,56451
18,547 81

15,961 6

27520
560

112

135

201

60
27520
147 20
13280
624!—

7248

624!—

22494

508 80
1,18310

Rev. Ber. 1872 angående Riksgäldslcontoret.

--| 20,394,981 —

275

560

112
135
201 60

275

147

132

624

72 48
6241—
224j94

5081,80

1,18310

19,978,872 55

2,725 1
8,219;28

1,01238

1,219,42

1,113,80

39148
2,725: 1
1,457 58
1,44776
7,910,63

473 1
3,898 37
2,00453

6,055 71
17,364 71

20,036,891

— 42 —

Ursprungliga

beloppet.

Allmänna bevillningen	för år
beräknade belopp,	till ....
efter afdrag af	dito ...
Allmänna bevillningen	för år
beräknade belopp,	till ....
efter afdrag af	dito......

Transport

1870, upptagen, enligt dess vid 1868 års riksdag

..................................................... R:dr 2,600,000: —

.................................................... „ 62,096: 46.

1871, upptagen, enligt dess vid 1870 års riksdag

.................................................... R:dr 2,600,000: —

.................................................. „ 61,563: 96.

Tilläggsbevillning för år 1871, upptagen till dess vid 1871 års riksdag beräknade

belopp .................................................................................... R:dr 900,000: —

med tillägg af utbetalda taxeringskostnader ............... „___912: 4.

Folkskoleafgift för år 1871, upptagen till dess vid samma års riksdag beräknade
belopp .................................................................................................................

Skogsplanteringskassans behållning vid 1869 års slut, öfverlemnad till Riksgälds kontoret

enligt 1871 års Riksdags beslut.............................. R:dr 142,614: 57.

efter afdrag af under år 1871 levererade ...................... „ 140,898: 4.

Fondens för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning behållning vid

1869 års slut............................................................................ K:dr 50,000: —

efter afdrag af under år 1871 levererade ........................... „ 35,568: 51.

Såsom låneunderstöd till undsättning åt de genom 1868 års missväxt nödlidande
länen anvisadt och utbetaldt belopp .................................................................

Kreditivfordringar hos statsverket:

För lyftade medel å vid 1867 års riksdag anvisadt kreditiv för rikets försvar

eller andra högst vigtiga ändamål .......................................

„ dito å vid 1870 års riksdag anvisadt kreditiv för dito..................

Fordringar för oredovisade förskott:

Till rilcsdagskostnader .....................................................

„ kostnader vid tidningsstämplingen ........................

„ „ „ kortstämplingen ...............................

„ „ för Justitie-Ombudsmannens embetsresor

„ inlösen af förfallna obligationer och räntekuponer

Transport

Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-betalnin-jens början.
2.	3.




—	—

Annuitet.

Räntefot.	Kiksgälds-kontorets fordra vid 1871 års början.	n	Kapital- och ränte-inbetalning under år 1871.	Riksgälds-tontorets fordran vid 1871 års slut.
	Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
5.	6.	7.	8.	9.
	20,394,981		—		—	! !	20,036,891	13
—	2,537,903	54	—		—		—
							2,538,436	4
		_	___	—	—	—	900,912	4
		—		—	—	—	575,000	—
		—		—	—	—	1,716	53
							i
		—		—	—-	—	14,431	49
	210,400	—	65,466	67	65,466	67	144,933	33
	1,030,000						1,030,000	.—
—	460,000	■-					1,500,000	—
	3,138	71					9,580	13
	''598	58			—		572	14
	72	62			—			—
							739	96
	40,900	—					14,100 —
\| 24,677,994 46\| -	1-	-1 —		126,767,318 \|89

— 44 —

Tills vidare förräntade medel:

Transport

Genom uppköpta obligationer ..............

„ meddelade lån emot reverser eller depositionsbevis......

Upplupna oguldna räntor ....................................... ...................................

Återbetalning af lyftadt belopp utaf anslag för utdikning af myrar inom Lima och
Transtrands socknar .................

Fordran af liqvidations- och aniorterings-fouderna

Behållningar, tillhörande fonderade statslånens liqvidations- och amorterings-fonder: -

Tillhörande

1855

1858

1860

1861

1864

1866

1868

års statslån

3,774:
1,054,204:
633,819:
55,636:
17,330: 54.
50,787: 6.
10,224: 5.

80.

72.

55.

83.

4,571: 86
1,080,063: 6
654,883: 67
58,520: 28
24,000: 86
62,466: 49
22,819: 96

Behållning, innestående å Riksgäldskontorets räkning N:o 1 i Riksbanken

(eller den bankoräkning, som begagnas för alla Riksgäldskontorets inkomster
och utgiftei förutom dem, som tillhöra de fonderade lånens liqvidations -

oeh amorterings-fonder)

Summa R.rnt

Ursprungliga

beloppet.

- 45 —

Kapital- och ränte-inbetalning
under år 1871.

Riksgälds-kontorets fordran

vid 1871 års

slut.

Påraknadt

belopp.

Inbetaldt

belopp.

Tiden då lånet
utbetalts.

Tiden för
rånte- eller
kapitalbetalningens
början.

Annuitet.

Räntefot.

Riksgäldskontorets
fordran
vid 1871 års

början.

24,677,994

88,61250

220,0001—

3,09861

1,825,777

1,664,406

26,767,318	89
477,165	17
7,310,000	—
63,123	19
734	5
168	—

1,907,326

100,76232

28,479,

18i

— 36,626,59780

46 —

Inom linien bokförda tillgångar:

Riksdagens hus, beräknadt
efter åsätta brandförsäk-ringsvärdet .................. 105,000: — 105,000; —

(Upptaget inomliuienpå
grund af 1840—1841
års Riksdags beslut.)

Riksgäldskontorets hus ... 90,000: — 90,000: —

(Upptaget inom linien på
grund af 1856—1858
års Riksdags beslut.)

För lån till glasmästaren

S. P. D af gård i We-

nersborg ..................... 674-. 92. 674: 92.

(Upptaget inom linien
enligt 1867 års Riks-dags beslut. Kommer
att afskrifvas enligt

1872 års Riksdags be-slut.)

Det vid 1862-—1863 års

Riksdag beviljade sär-skilda kreditiv till be-täckande af kostnader-na för försvarsverkets

fullständigare ordnande 2,997,358: 42. 2,997,358: 42.
(Kommer att afskrifvas
enligt 1872 års Riks-dags beslut.)

Lyftade, oredovisade be-loppet af det vid samma
riksdag beviljade kre-ditiv för Rikets försvar
eller andra högst vig-tiga ändamål............... 379,950: 95. 379,950: 95.

(Upptaget inom linien
enligt 1867 års Riks-dags beslut. Kommer
att afskrifvas enligt
beslut vid 1872 års
riksdag.)

Riksgälds-kontorets fordran
vid 1871 års

början.

Riksgälds-kontorets fordran

vid 1871 års
slut.

Transport 3,572,984: 29. 3,572,984: 29.

— 47 —

Transport 3,572,984:29. 3,572,984:29.

Förskottsvis under åren

1847—1869 utbetalda
medel till bestridande
af kostnaderna för ko-lonien St. Barthélemys
förvaltning, under för-behåll af den framtida
godtgörelse, som genom
koloniens ökade afkast-ning eller afträdande
till främmande makt

kan erhållas ............... 452,575:33. 452,575:33.

(Kommer enligt 1872
års Riksdags beslut
att afskrifvas ur rä-kenskaperna.)

Fordran af Allmänna

Hypotek sbanken för de
till grundfond åt denna
bank aflemnade obliga-tioners kapitalbelopp... 8,000,000: — 8,000,000: —

Riksgälds-kontorets fordran
vid 1871 års
början.

Riksgälds-kontorets fordran

vid 1871 års
slut.

Summa Rmt 12,025,559: 62.12,025,559: 62.

Sammandrag:

Riksgäldskontorets samtliga fordringar ocli öfriga tillgångar (oberäknadt
de inom linien förda), som vid 1871 års slut upp gingo

till.......................................................................................... Rmt 36,626,597: 80.

och vid samma års början utgjorde, såsom här förut är visadt „ 28,479,889: 18.

hade således under året, hufvudsakligen genom uppkomna fordringar
för meddelade lån på kortare tid, ökats med ......... „ 8,146,708: 62.

De i 1871 års hufvudbok utbalanserade tillgångarne utgjordes af:

a) räntebärande fordringar, nemligen bärande

5 procent ränta ............................................................ 717,623: 41.

41 „ ........................................................ 733,211: 60.

4 „ „ 20,683,260: 31.

3 „ „ 1,116,901: 36.

2 » » 2,106,755: 34. 25,357,752: 2.

Transport 25,357,752: 2.

— 48 —

Transport 25,357,752: 2.

b) låneunderstöd för sjösänkningar och myrutdikningar samt andra

vattenaftappningsforetag, hvilka lån skola af vederbörande hemmansegare
återbetalas med sina i jordeböckerna antecknade årliga
kapital- och ränte-belopp samt erläggas i sammanhang med
de af hemmanen utgående kronoutskylder ..................................... 1,066,986: 6.

c) fordringar, för hvilka ränta efter viss tids förlopp kommer att

beräknas............................................................................................. 1,005,500: —

d) å Riksgäldskontorets räntebärande fordringar upplupna räntor...... 403,391: 51.

e) utgifna län, för hvilka ränta icke behöfver erläggas........................ 53,550: —

J) det vid 1870 års riksdag beräknade beloppet af den allmänna

bevillning, som för år 1871 skulle utgöras, efter afdrag af hvad
deraf redan under samma år, utöfver omkostnader, till Riksgälds kontoret

influtit................................................................................ 2,538,436; 4.

g) tilläggsbevillning för år 1871, upptagen till det vid samma års

riksdag beräknade beloppet ....................................... 900,000: —

med tillägg af utbetalda taxeringskostnader ............ 912: 4. 900 912: 4.

k) beloppet af den vid 1871 års riksdag beräknade folkskoleafgift

för samma ar .................................................................................. 575,000: —

i) återstoden af skogsplanteringskassans samt fondens för boställsskogars
indelning till regelbunden hushållning behållningar vid

1869 års slut ...................................................................................

k) återstående fordran för det till undsättande af de genom 1868 års

missväxt nödlidande länen anvisade lånebelopp ...........................

i) fordran hos Statsverket för lyftade medel å anvisade kreditiv för
rikets försvar eller andra högst vigtiga ändamål...........................

m) åtskilliga oredovisade förskott ........................................................

n) behållningar, tillhörande amorteringsfonderna för de fonderade

statslånen .........................................................................................

o) Riksgäldskontorets fordran af nämnda fonder .................................

V) fordran för ett myrutdikningsanslag, som skolat till Riksgälds kontoret

återbetalas .......................................................................

q) innestående behållning å Kontorets räkning N:o 1 i Riksbanken...

16,148: 2.

144,933: 33,

2,530,000: —
24,998: 23.

1,907,326: 18.
168: —

734

100,762

Summa Rmt 36,626,597

32.

“80.

Jemförelse
mellan Riksgäldskontor
ets
skulder och
tillgångar.

Vid jemförelse mellan Riksgäldskontorets i hufvudboken upptagna skulder
och tillgångar visar sig att, då skulderna vid 1871 års början öfverstego tillgångarne

med ........................................................................................ Rdr 89,809,817: 9.

och vid årets slut med ................................................................ ,, 86,608,687: 69.

hade således under samma år skulden utöfver tillgång minskats

3,201,129: 40.

— 49 —

utgörande det belopp, hvarmed de i kapitalräkningen uppförda kapital-inkomster
............................................. It dr 14,226,725: 15.

besparingar å extra statsanslag ........................ „ 359,199: 35.

och amorteradt belopp af fonderade lån ......... „ 1,086,826: 67.

Tillsammans Rdr 15,672,751: 17.
öfverskjuta de i samma räkning debiterade kapitalutgifter.
................................................. „ 12,471,621: 77. 3,201,129: 40.

Vid meddelandet af förestående uppgift, att Riksgäld skontorets skulder vid
1871 års slut öfverstego tillgångarne med 86,608,687 Rdr 69 öre, torde böra erinras,
att hufvudandelen utaf dessa skulder härleder sig från upptagna lån för statens jernvägsbyggnader,
för hvilkas utförande blifvit, såsom i Bil. Litt. B. visas, till samma
tid utbetald eu summa af 100,727,507 Rdr 63 öre, således icke mindre än 14,118,819
Rdr 94 öre utöfver det belopp, hvarmed Kontorets skulder öfversköto dess tillgångar.

De inom Union balanserade skulderna, som vid 1871 års början uppgingo

till ...................................................................... .............................. Rdr 14,425,088: 93.

ökades genom leverering från Statskontoret af äldre depositions medel.

.................... ................................................................_2,943: 71,

och utgjorde således vid årets slut .............................................. Rdr 14,428,032: 64.

Riksgäldskontorets inom Union förda tillgångar undergingo deremot under
årets lopp ingen förändring och balanserades vid dess början och slut med samma
belopp . ...... ............................................................................ Rdr 12,025,559: 62

Till upplysning om Riksgäldskontorets kassainkemster och kassautgifter under
ar 1871 hafva Revisoreme låtit upprätta härvid bilagda sammandrag af den i samma
års hufvudbok intagna kassaräkning (Bil. Litt. A).

Uti den särskilda räkenskapen öfver liqvidations- och amorteringsfonderna för
de af Riksgäldskontor upptagna fonderade lån angifvas dessa fonders inkomster och
utgifter under år 1871 samt tillgångar och skulder vid samma års slut till följande
belopp:

Jiev. Ber. 1S71 angående Jiiksgäldskoiitorel. 7

Riksgäldskontorels
inom
linien förda
skulder och
tillgångar.

Riksgäldskontorets
kassainkomster
cch
kassautgifler
under år 1871.

Liqvidationsoch
amorteringsfonderna

för de fonderade
statslånen.

— 50 -

Liqvidations- och Amorterings-fondernas för de

Utgifter.

Skuld vid 1871 års början.		Tillgång vid 1871 års slut.	Summa.
Annuitet.	Omkostnader.
2,481	30	12,984	—		—	7,075	16	22,540	46
35,042	—	1,182,222	22	6,362	60	1,133,735	73	2,357,362	55
97,896	—	1,466,666	67	7,681	62	781,524	34	2,353,76S	63
2,043	—	164,016	50	1,184	61	60,635	28	227,879	39
20,385	—	489,775	50	4,461	24	32,339	36	546,961	10
97,493	33	1,380,080	—	7,950	5	118,419	82	1,603,943	20
32,535	—■	1,085,850	—	5,652	82	57,559	96	1,181,597	78
--■	—	532,952	50		—	•--		532,952	50
287,875	63	6,314,547	391 33,292	94	2,191,289	65	18,827,005161

Liqvidations och amorteringsårs
lån.............................

Dito dito för 1858 års lån
Dito dito för 1860 års län
Dito dito för 1861 års lån
Dito dito för 1864 års lån
Dito dito för 1866 års lån
Dito dito för 1868 åis lån
Anslag till ränta å 1870 års

Amu. Uppgift om räntefoten för de olika lånen återfinnes sid. 5.

Summan af de
till 1871 års
slut för de
fonderade
statslånen utbetalda
ränteoch
amorterings-anslag.

Rmt

Intill slutet af ar 1871 hafva de för bestridande af ränta och amortering för
(te fonderade statslånen från Riksgäldskontoret utgående anslag utgjort följande

för 1855 års lån ......

1858 „ „ ....................

» 1860 „ ,, ................

, 1861 , „

„ 1864 „ „ .......................... ......................

„ 1866 „ ...................

- 1868 „ ..........................

- 1870 „ ...................

230,260:

16,333,333:

16,476,150:

1,701,850:

3,731,657:

7,324,623:

3,646,055:

413,823:

34.

60.

79.

85.

65.

89.

Summa Rmt 49,857,755: 12.

— 51

fonderade jernvägslånen ställning under år 1871.

	Tillgång vid 1871 års början.	Inkom 1871 års anslag till ränta och amortering.	ster. Andel i amor-teringsfonder-nas kapital-och ränte-vinster.	Kursvinster.	Skuld vid 1871 års slut.	Summa.
fonden för 1855
	6,256	10	13,655	—	126	6		—	2,503	30	22,540	46
	1,089,246	72	1,166,666	67	40,022	81	7,753	68	53,672	67	2,357,362	55
	731,715	55	1,466,000	—	14,070	56	15,341	85	126,640	67	2,353,768	63
	57,679	83	165,000	—	3,084	56		—	2,115	—	227,879	39:
	37,715	54	489,775	50	7,080	63	4,050	93	8,338	50	546,961	10
	148,280	39	1,380,000	—	9,921	35	9,788	13	55,953	33	1,603,943	20 i
	42,759	5	1,086,750	—	10,342	33	7,006	40	34,740	—	1,181,597	78}
lån			532 952	50							(1W	50

Summa Rmt	2,113,653	18	6,300,799	67	84,648	30	43,940	99	283,963	47	8,827,005	61

Det till infriande af den 30 Mars och den 30 September 1871 förfallna räntekuponer^
tillhörande obligationer utfärdade för 1870 års lån, anvisade anslag utgjorde
visserligen ett belopp af 532,952 Rdr 50 öre, men då, vid obligationernas försäljning,
köparne till Riksgäldskontoret inbetalt den ränta som vid hvarje försäljningstilltälle
redan upplupit å kuponen för det då löpande halfåret, hvilka räntor
(efter afdrag af räntan å de vid anteckning till obligationsköp förskottsvis verkställda
inbetalningar) intill den 30 September 1871 uppgått till 119,128 Rdr 61 öre; så har
den kapitalutgift, som förorsakats Kontoret genom lånets förräntning under de två första
balfåren, endast utgjort 413,823 Rdr 89 öre.

— 52

Granskningen
af Riksgäldskontorets
hufvudbok.

Riksgäldskontorets för år 1871 upprättade och afslutade hufvudbok, hvilken
blifVit i Revisionskontoret granskad, har icke å Revisorernes sida föranledt någon
anmärkning, utan funnits förd med ordentlighet och noggrannhet; och hafva de till
Riksgäldskontor^ influtna medel äfvensom derifrån verkställda utbetalningar varit
behörigen verificerade.

Med anledning af sistlidet års Revisorers hemställan beslöt innevarande års
Riksdag, att Riksgäldskontorets för äldre från Statskontoret levererade depositionsmedel
vid 1870 års slut inom linien balanserade skuld skulle ur räkenskaperna afskrifvas
och att depositionsmedel af ifrågavarande beskaffenhet, som hädanefter varda
från Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnade, icke behöfva inom linien i Kontorets
räkenskaper balanseras. Som under tiden från 1870 års slut till den dag, den 20 Mars
1872, då Riksdagen fattade detta beslut, dylika medel till Riksgäldskontoret influtit, nem -ligen 2,943 Rdr 71 öre under år 1871 och 243 Rdr 03 öre i Januari månad 1872, på
hvilka medel sagde beslut i anseende till tiden, hvarunder de levererats, icke torde,
strängt tolkadt, efter ordalydelsen, vara tillämpligt, få Revisorerne hemställa att äfven
berörda belopp må ur räkenskaperna afskrifvas.

Vid genomgåendet af Riksgäldskontorets fordringar för utgifna lån till vissa
bestämda föremål har Revisorernes uppmärksamhet fästats derpå, att årliga återbetalningen
å flere af dessa lån blifvit fördröjd långt utöfver den tid, då den bestämda
räntan och amorteringen skolat erläggas, med anledning hvaraf Revisorerne vid den
här förut intagna tabellariska uppgift öfver Riksgäldskontorets fordringar och öfriga
tillgångar fogat noter, innehållande de anmärkningar, hvartill hvarje särskildt förhållande
synts föranleda; till hvilka noter Revisorerne få i detta afseende hänvisa.

Uti Riksgäldskontorets reglemente har sedan längre tid tillbaka varit intaget
det stadgande, att så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations-
och amorteringsfonderna skola inom den 1 Juli året näst efter det, hvilket
dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande
September behörigen granskade. Då statsrevisiouen hvarje år börjas den 15
Augusti och granskningen af dessa räkenskaper plägar straxt derefter af Revisorerne
företagas, så, och ehuru hufvudboken och den särskilda redovisningen vid nuvarande
revisions början voro i Revisionskontoret granskade, föranlåtas Revisorerne hemställa
att, så vida hinder deremot icke möta, berörda stadgande måtte förändras derhän,
att Riksgäldskontorets räkenskaper skola vara afslutade, renskrifna och granskade
före Statsrevisorernes första sammankomst den 15 Augusti.

Lnndtränte- De under år 1871 från landtränterierna till Riksgäldskontoret månadtligen in riemas

kassa- gänt|a ranterifdrslcuj hafva af Revisorerne blifvit granskade, och om äu kassabehållfoi-siag.
jjingaxnes inlevererande i behörig tid och ordning till Riksgäldskontoret ännu lemnar

— 53 —

något öfrigt att önska, visar sig dock förhållandet i detta afseende afgjordt bättre
än det föregående året, för kvilket Revisorerne funno anledning göra anmärkning.

Äfven hafva Revisorerne under hufvudbokens och dertill hörande räkenskapers
granskning tagit kännedom om uppställningen och innehållet af de hos Riksgäldskontoret
förda särskilda räkenskaper eller liggare öfver de till åtskilliga städers återuppbyggande
efter dem öfvergåugna eldsvådor beviljade låneunderstöd samt öfver de
till enskilda jern vägsanläggningar, hamn- och brobyggnader, kanal- och slussanläggningar
samt vattenaftappningar och myrutdikningar m. fi. företag anvisade statsbidrag,
äfvensom öfver anslagna medel för vägförbättringar och väganläggningar; varande
dessa räkenskaper, hvilka äro för flera år upplagda, under år 1871 ej allenast
behörigen fortsatta, utan äfven fullföljda genom redovisandet deruti af de under
samma års lopp utbetalda nya låne- och anslagssummor.

För anskaffning af ny rörlig ■materiel vid statens jernvägar beviljade 1871 års
lagtima Riksdag 1,600,000 Rdr, deraf 1,000,000 Rdr anvisades att under samma år
från Riksgäldskontoret utgå. Detta sednare belopp har uppå Kongl. Statskontorets

reqvisitioner utbetalts under Oktober 1871 med ........................... Rdr 300,000: —

samt under derpåföljde November med .......................................... „ 700,000: —

Summa Rdr 1,000,000: —

Likaledes har den utaf detta års Riksdag, för anskaffande af en del utaf den
å östra och norra, stambanorna erforderliga materiel, till Kongl. Mäj:ts disposition
ställda samt till utgående från Riksgäldskontoret under innevarande år anvisade
summa af 600,000 Rdr blifvit af Jernvägsbyggnads-styrelsen under sistlidne Juli månad
i Riksgäldskontoret lyftad.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägsanlägguingar beviljade 1871 års lagtima
Riksdag och ställde till Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af tio millioner
riksdaler, att från Riksgäldskontoret utgå med två millioner under hvartdera af
åren 1872—1876; å kvilket anslag Kongl. Maj;t egde att när som helst anvisa af
Kongl. Maj:t beviljade understöd till utgående med högst de för hvarje år bestämda
belopp samt i enlighet med derför af Riksdagen föreskrifna vilkor och bestämmelser.
Enligt till Fullmäktige ankomna nådiga bref har Kongl. Maj:t utaf sagde anslag till
understöd för utförande af nedan uppräknade jernvägsföretag anvisat följande summor.

Jemte meddelandet af stadfästelse å afgifvet förslag till bolagsordning för Karlskrona—Wexiö
jern vägsaktiebolag har Kongl. Maj:t den 15 September 1871 berättigat

Liggarne öfver
byggnads- och
vattenaftappningslånen

samt anslagen
till vägförbättringar
m. m.

Anslagen för
anskaffning af
rörlig materiel
vid statens
jernvägar.

Angående den
af 1871 års
Riksdag till
låneunderstöd
för enskilda
jernväg san*
läggningar an*
slagna summa,
10,000,000
Rdr.

— 54 —

bemålda bolag att anlägga och för allmän trafik begagna jernväg från Karlskrona till
trakten af Lmmaboda och derifrån öfver Lessebo bruk till Weceiö jernvägsstation,
samt fastställt lör jernvägens anläggning med 4,8:5 lots spårvidd uppgjordt kostnadsförslag
och plan, med undantag för ölvergången af vattendraget mellan Brunnsviken
och Lyckebyviken vid Hvita krog. . Till understöd för arbetets utförande har Kongl.
Maj:t beviljat bolaget en försträckning af 2,000,000 Rdr med rättighet för bolaget att
deraf lyfta, en sjettedel eller 400,333.'', Rdr den 1 April och den 1 Oktober 1872 samt
den 1 April och 1 Oktober 1873 och slutligen en tredjedel eller 866,6663- Rdr efter
ingången af Januari månad 1874. Såsom vilkor härför har, bland annat, föreskrifvits:
att arbetet skulle påbörjas före utgången af år 1871; att räntefrihet å hvarje
särskildt belopp af försträckningen finge åtnjutas under tre år från den bestämda
lyftningsdagen, dock icke utöfver ett år från den 1 Oktober 1875, då banan borde
vara färdig och för trafik upplåten; och att kapitalafbetalningen skulle ske första
gången den 1 Oktober 1878, i sammanhang hvarmed derförinnan upplupen, icke betald
ränta borde godtgöras, och sedermera samma dag hvarje år, till dess försträckningen
blifvit till fullo betald. Kontrakt om arbetets utförande bär den 9 December
1871 blifvit af Kongl. Maj;t godkändt. Enligt nådigt bref af den 1 Mars innevarande
år har Kongl. Maj:t fastställt plan och kostnadsförslag för jernvägens dragande öfver
vattendraget mellan Brunnsviken och Lyckebyviken vid Hvita krog.

För anläggning af jernväg med 4,88 fots spårvidd från Krylbo till jernmalmsfålten
vid Norberg har Kongl. Maj:t, som redan den 17 Mars 1871 fastställt bolagsordning
för Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, den 12 Januari innevarande år
fastställt plan med tillhörande kostnadsförslag samt beviljat bolaget en försträckning
af 406,000 Rdr, med rättighet att deraf den 1 Juni innevarande år lyfta 150,000 Rdr,
den 1 Mars 1873 likaledes 150,000 Rdr och den 1 derpå följande Juli återstoden,

106.000 Rdr, under vilkor, bland andra, att arbetet skulle påbörjas före den 1 Juni
innevarande år, att räntefrihet å hvarje särskildt belopp af försträckningen finge åtnjutas
under tre ar frän den bestämda lyftningsdagen, dock icke utöfver ett är från
den .1 Juni 1874, då banan borde vara färdig och för trafik öppnad, samt att kapitalafbetalningen
skulle ske första gången den 1 Juni 1877, i sammanhang hvarmed
derförinnan upplupen, icke betald ränta godtgöres, hvarefter annuiteten skulle samma
dag hvarje år erläggas, till dess försträckningen blifvit till fullo betald. Kontraktet
om arbetets utförande godkändes af Kongl. Maj:t den 17 Maj detta år.

Under den 29 December 1871 fastställde Kongl. Maj:t ordning för ett bolag,
som under benämning Sundsvalls jernvägsaktiebolag bildat sig i ändamål att, till underlättande
af provinserna Medelpads och Jemtlands vägförbindelser med kusterna,
dels anlägga en jernväg från Sundsvalls stad till trakten af Torpshammar vid Ljnngaelf,
dels ock, derest, efter fullbordande af denna del utaf kommunikationsleden mellan
nämnde stad och Trondlijem, eu statsbana för återstående sträckningen deraf å
svenska sidan icke vore beslutad eller snart att emotse, söka, i den mån medel
kunde tillvägabringas, fortsätta nämnda banas anläggning genom Jemtland till norska
gränsen, en norsk jernväg till mötes. Uppå derom af bolaget gjord ansökan
har Kongl. Maj:t den 12 Januari innevarande år berättigat detsamma att anlägga
och för allmän trafik begagna jernväg från Sundsvall till Torpshammar samt fastställt
den för ifrågavarande jernvägsanläggning uppgjorda plan med dertill hörande ritninningar
och kostnadsförslag äfvensom anvisat åt bolaget ett försträckningsbelopp af

1.494.000 Rdr, att deraf lyfta en sjettedel eller 249,000 Rdr den 1 September innevarande
är, eu tredjedel eller 498,000 Rdr den 1 Maj 1873, en sjettedel eller 249,000

— 55 —

Kdr den 1 September^ 1873 och slutligen en tredjedel eller 498,000 Rdr den 1 Maj
1874 under vilkor, bland andra, att arbetet påbörjades före den 1 Augusti innevarande
år; att räntefrihet å hvarje särskildt belopp af försträckningen linge åtnjutas
under tre år_ från den bestämda lyftningsdagen, dock icke utöfver ett år från den 1
Oktober 1875, då banan borde vara färdig och för trafik öppnad; att kapitalavbetalningen
skulle sko törsta gången den 1 Oktober 1878, i sammanhang hvarmed dertörinnan
upplupen, icke betald ränta borde godtgöras, och att annuiteten sedermera
samma dag hvarje år erlägges, till dess försträckningen blifvit till fullo betald.

Sedan Kongl. Maj:t under den 16 December 1870 fastställt ordning för Upsala—
Margretehills jernvägsaktiebolag, bildadt i ändamål att anlägga och med lokomotiv
trafikera jernväg mellan Upsala ocli Margretehill eller annan plats vid Gefic—Dala
jernväg, med ledning öster om Wendelsjön och bibana från Libbarbo bro till Dannemora
gruffält och bolaget anhållit om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition
om beviljande af lån till belopp af 3,226,000 Rdr, motsvarande i rundt tal två tredjedelar
af den för jernbanans byggande med -f,s:i fots spårvidd beräknade kostnaden,
så, och efter det underdånig anmälan blifvit gjord derom att, till följd af de förändrade
förhållanden, som inträdt genom Riksdagens beslut om norra stambanans fortsättande,
bolaget beslutat att, med ledning af bestämmelserna i den fastställda bolagsordningen,
antaga Gefle stad såsom den punkt, hvarest anslutningen till Gefle—Dala
jernväg borde ske, samt alternativa kostnadsförslag och planer öfver jernvägens byggande
med 3,59 och 4,83 fots spårvidd blifvit till Kongl. Maj:t öfverlemnade, har
Kongl. Maj:t under den 12 Januari innevarande år berättigat Upsala—Magretehills
jernvägsaktiebolag att anlägga och för allmän trafik begagna jernväg från Upsala
öster om Wendelsjön öfver Tobo, Elfkarlsön och Härnäs till Gefle med bibanor från
Libbarbo bro till Dannemora och frän Orrskog till Söderfors, samt fastställt den för
jern vägsanläggningen uppgjorda plan med dertill hörande ritningar, som upptog banans
spårvidd till 3,59 fot, äfvensom. beviljat bolaget en försträckning af 500,000 Rdr
att lyftas den Mars 1873 under vilkor, bland andra, att arbetet skulle under innevarande
år påbörjas samt fullbordas och för trafik upplåtas sednast den 1 Oktober
1875; att räntefrihet å försträckningen finge åtnjutas under tre år från den bestämda
lyftningsdagen, dock icke utöfver ett år från ofvannämnda för banans fullbordande
och öppnande för trafik utsatta dag, samt att kapitalafbetalningen skulle ske första
gången den 1 Oktober 1878, i sammanhang hvarmed deriörinnnan upplupen, icke
betald ränta godtgöres, hvarefter annuiteten borde samma dag hvarje år erläggas,
tills försträckningen blifvit till fullo godtgjord. Uppå derom af bolaget sedermera
gjord ansökan har Kongl. Maj:t den 15 Mars innevarande år medgifvit, att ifrågavarande
järnvägsanläggning må utföras med 4,83 fots spårvidd samt fastställt det i sådant
afseende uppgjorda kostnadsförslag; och har af''bolaget upprättadt kontrakt blifvit
den 17 derpåföljde Maj af Kongl. Maj:t godkändt.

Bland gemensamt för alla förenämnda försträckningars åtnjutande stadgade
vilkor förekommer: att annuiteten för försträcknings återgäldande skall beräknas till
sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres
ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
derå; att derest förfallet inbetainingsbelopp icke varder i föreskrifven ordning erlagdt,
skall derå gäldas sex procent årlig ränta, intill dess samma belopp varder vederbörligen
inbetaldt; att i bolagens direktioner en af Kongl. Maja förordnad ledamot eller
suppleant för denne skall ega såte och stämma samt i hvarje revision af bolagens

förvaltning och räkenskaper en af Kong!. Maj:t utsedd revisor skall deltaga, till hvilken
ledamot och revisor arvoden af bolagen böra bekostas.

Utaf ofvannämnde af Riksdagen till låneunderstöd för enskilda jernvägsanläggningar
anslagna 10,000,000 Rdr hafva således af Kongl. Maj:t blifvit anvisade för an -

läggande af jernväg

mellan Karlskrona och Wexiö ................................................ Rdr 2,600,000: —

,, Krylbo och malmfälten vid Norberg .................................... „ , 406,000: —

„ Sundsvall och Torpshammar...................................................... » 1,494,000: —

Upsala och Gefle.............................................................. „ 500,000: —

Summa Rdr 5,000,000

att utgå under år 1872 med................................... Rdr 1,265,666g.

1873 „ ................................... „ 2,369,6661.

1874 .................................. „ 1,364,6661. „ 5,000,000: —

Angående förfogandet öfver återstående 5,000,000 Rdr har till Fullmäktige någon
underrättelse icke ankommit.

Angående an- Med särskildt fästadt afseende derå att, sedan Riksdagen år 1871 beslutat an siag

för jern- visa medel för Karlskronas befästande, frågan om jernvägsförbindelse mellan samma
väg meUan gtad 0ch Wexiö dåmera erhållit den vigt, att de gjorda framställningarne om statsa>
Wexiö“°U'' bidrag, för att genom ett enskildt bolag åstadkomma en sådan förbindelse, borde
komma under särskildt öfvervägande, hemställde Statsutskottet och beslöt Riksdagen
samma år bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett särskildt anslag åt

1,100,000 Rdr, med rättighet för Kongl. Maj:t att utöfver det statsbidrag, som utaf de
till Kongl. Maj:ts disposition för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar anvisade
medel kunde varda beviljadt för anläggning af en enskild jernväg mellan
Wexiö och Karlskrona, utaf detta anslag, i mån af behof, anvisa nödiga medel att
utan återbetalningsskyldighet, med en tredjedel årligen, utgå till det bolag, som förbunde
sig att, med det byggnadssätt, som Kongl. Maj:t funne för godt bestämma,
anlägga berörde jernväg med 4,83 fots spårvidd: hvilket beslut, fattadt den 8 Maj
1871, blef Kong!. Maj:t meddeladt genom skrifvelse af den 17 i samma månad.

1 sammanhang härmed torde böra erinras, att Riksdagen, uppå derom af Kongl.
Maj:t gjord framställning, den 11 Mars 1871 beviljade den af Kongl. Maj:t lör befästningarne
vid Karlskrona hamn och vid Hvita krog äskade summa 3,750,000 Rdr,
äfvensom att detaljerade planer öfver dessa befästningsarbeten, uppgjorda den 27
Februari 1871, fastställdes af Kongl. Maj:t den 26 Juni samma år.

Uppå derom af interimsstyrelsen för Karlskrona—Wexiö jernvägsaktiebolag
gjord och af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med memorial den 25 Juli 1871 insänd
ansökning har Kongl. Maj:t, enligt skrifvelse till Fullmäktige_ af den 15 September
s. a., förutom beviljandet af här förut omförmälda försträckning af 2,600,000
Rdr, tilldelat bolaget sasoni anslag utan återbetalningsskyldighet hela det af Riksda -

— 57

gen anvisade särskilda belopp, 1,100,000 Rdr, att utgå med eu tredjedel eller
366,666| Rdr i början af hvart och ett af åren 1872, 1873 ocli 1874; hvarjemte
Kong-l. Majd vid samma tillfälle fastställt det för ifrågavarande jernvägs anläggning
med 4,83 fots spårvidd uppgjorda kostnadsförslag och plan utom hvad angick det
föreslagna sättet för öfvergång af vattendraget mellan Brunnsviken och Lyckebyviken
vid Hvita krog, i hvilken fråga Kongl. Maj:t, med afseende å betydelsen af
detta vattendrag för staden Karlskronas försvar, ville inhemta yttrande af Befälhafvare11
för Fortifikationen. Uti häröfver infordradt utlåtande anförde bemälde Befälhafvare,
bland annat, att passet vid Hvita krog vore den hufvudsakliga. försvarspositionen
i fråga om Karlskronas betryggande mot landsidan, hvarest befästningarne,
enligt det af Kongl. Maj.-t gillade förslaget till Karlskronas befästande, skulle utgöras
af en öfver näset vid Hvita krog ledande, 6 fot djup och 150 fot bred vattengraf;
att emellertid, enligt den upprättade planen för jernvägsanläggningen, banan vore afsedd
att dragas snedt öfver näset vid Hvita krog med en öppning för vattendraget
mellan Brunns- och Lyckebyvikarne af endast 16 fots bredd, hvilken minskning i
den uti befästningsförslaget upptagna vattengrafvens bredd skulle för en fiende medföra
flera fördelar. Fortifikationsbefälhafvaren hemställde derför att jernvägen borde
i utmålct för den blifvande breda vattengrafven öfver förutnämnda näs byggas på
pålar, så att grafven öfverallt finge sina uti befästningsförslaget bestämda dimensioner
af 150 fots bredd i medelvattenytan och 6 fots djup under lägsta vattenstånd, dels
ock att jernvägsbolaget borde tillförbindas att efter anvisning af Fortifikationsbefälhafvaren
och med en bottenbredd af 10 fot å ömse sidor af jernvägen utgräfva berörda
vattengraf mot den verkliga kostnadens ersättande af fästningsbvggnadsanslaget.
Efter härå erhållen remiss af den 23 Oktober nämnda år öfverlemnade jernvägsaktiebolagets
direktion ett af dess arbetschef upprättadt kostnadsförslag med dertill
hörande ritning och betänkande, uti hvilket andragits att, då en viadukt af trä
utaf tillräcklig styrka för att bära ett jernvägståg skulle medföra en kostnad, som
icke betydligt understege utgiften för viaduktens utförande af varaktigare materiel
och dessutom behöfde icke allenast oftare repareras utan äfven ombyggas ungefär
hvart tolfte ar, vore det för jernvägsbolaget af stor v igt, att nämnde viadukt utfördes
af något annat och mera varaktigt materiel än trä; att då de bestämmande vilkoren
för denna viadukt icke tilläto användandet af sten för konstruktionen i dess helhet,
densamma borde i enlighet med den aflemnade ritningen utföras med öfverbyggnad
af jern balkar af endast 1,34 fots höjd, hvilande på två landfästen och tvä pelare af
sten samt i öfrig! på fjorton pelare af gjutjern; och att, om uti landfästena och pelarne
till en dylik jernbro anbringades borrhål för inläggande af sprängsats, det blefve
möjligt att vid behof nästan ögonblickligen samt till och med hastigare, än om han
vore bygd på träpålar, undanrödja hela bron. På dessa skäl hemställde direktionen,
att viadukten måtte få utföras i enlighet med berörde plan och kostnadsförslag, hvarjemte,
och då jernvägsbolaget icke till sitt förfogande hade några medel för betäckande
af den ökade kostnad, hvilken icke för jernvägsanläggningen i och för sig
utan för ett särskildt statsändamål påkallades, direktionen anhöll, att det belopp,
32,985 Rdr 30 öre, hvarmed kostnaden för verkställandet af de ifrågasatta gräfningarne
och viaduktens utförande på nu föreslagna sätt öfversteg hvad som för ifrågavarande
del af jernvägsanläggningen ursprungligen varit beräknadt, måtte af tillgängliga
medel godtgöras jernvägsbolaget, mot åtagande att till en bottenbredd af 10 fot
å ömse sidor om jernvägens medellinie och till ett djup af 6 fot under lägsta vatten Rev.

Ber. 1871 angående Riksgäldskontor. g

— 58 —

Beräkning
öfver de till
jernvägs anläggningar
influtna
och utgifna
medel.

stånd utgräfva den ifrågasatta vattengrafven och deri uppföra eu jernbro i enlighet
med den uppgjorda ritningen.

Efter det Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader den 22 Februari
innevarande år afgifvit utlåtande i frågan, fann Kongl. Maj:t, enligt till Fullmäktige
aflåtet bref af den 1 derpåföljde Mars, för godt fastställa den af bolagets arbetschef
upprättade plan och kostnadsförslag för jernvägens dragande öfver vattendraget
mellan Brunnsviken och Lyckebyviken vid Hvita Krog, med föreskrift att så väl
landfästena som samtliga sten- och jernpelare till ifrågavarande bro borde förses
med borrhål, uti hvilka sprängsats kunde inläggas; hvarjemte Kongl. Maj:t såsom
bidrag till betäckande af den kostnad, jernvijgsaktiebolaget, utöfver hvad ursprungligen
varit beräknadt, komme att vidkännas derigenom att bolaget, enligt nu. fastställda
planen utförde brobyggnaden och verkställde ifrågasatta gräfningar, beviljade
bolaget 30,000 Rdr, att utgå med ena hälften från handels- och sjöfartsfonden och
med andra hälften från de under fjerde hufvudtitelns anslag till fortifikationsbehof
för befästningarne vid hamnen i Karlskrona och vid Hvita Krog anvisade medel,
under vilkor att bolaget vidkändes samtliga kostnader för expropriation^ af all den
mark, som för arbetets utförande blefve erforderlig, samt att bolaget i fråga om utvidgningen
af vattendraget ställde sig till efterrättelse de anvisningar, vederbörande
fortifikationsbefälhafvare kunde lemna.

Vid omnämnande af dessa sakförhållanden anse sig Revisorerne böra foga
den erinran, att, då Karlskronas befästande utgjorde hufvudmotivet för dryga statsanslags
beviljande till en dit ledande bredspårig jernbana, och då befästningsplaner,
omfattande jemväl trakten vid Hvita Krog, redan voro uppgjorda och anslag till sådana
befästningar blifvit af Riksdagen beviljadt, innan aftal mellan Wexiö-Karlskrona
jernvägsbolag och det allmänna om vilkoren för statsunderstöds erhållande
träffades och innan kostnadsförslag och plan . för jernvägsanläggningen blifvit till
Kongl. Maj:t för fastställelses erhållande insända, jernvägsbolaget ej borde hafva sväfvat
i okunnighet om, hvilka svårigheter kunde behöfva tagas i beräkning med hänsyn
till nödvändigheten att passera dessa befästningar, och ej heller borde ha ansetts
berättigadt till erhållande af ytterligare statsbidrag, om icke för den del af arbetet,
som utgöres af gräfningar i och för fortifikationsändamal. För sådan brobyggnad
m. m., som passerandet af befästningslinien månde föranleda, synes deremot icke
något särskildt och ytterligare anslag hafva bort ifrågakomma. Att fortifikationsmedel
anvisats till brobyggnaden, har synts Revisorerne lika oegentligt, som att ett
redan med betydliga statsanslag och statslån utrustadt jernvägsbyggnadsföretag understödjes
med bidrag från handels- och sjöfarts-fonden.

Till upplysning om de medel, som genom statslån m. fl. inkomster till Riksgäldskontoret
influtit för verkställande af de utaf Riksdagen beslutade utbetalningar
för Statens och enskilda jernväg sanläggningar, samt om de belopp, som för sådana
ändamål blifvit så väl från Riksgäldskontoret som Statskontoret utbetalda, hafva Revisorerne,
i likhet med hvad under föregående revisioner skett, låtit deröfver uppgöra
en beräkning till den 1 innevarande Oktober, hvilken beräkning finnes denna
berättelse bifogad. (Bil. Lit. B.)

Försäljningen af 1870 års förn procent-obligationer, som anyo börjades den 25 Angående fortMaj
1871, fortsattes sedermera oafbrutet till dess den upphörde i medlet af sistlidne satt försäljMars
månad. Sedan, på sätt angifves i sednaste revisionsberättelse, sid. 63, priset g*8™
å obligationerna blifvit höjdt från 98 till 100f procent åt deras nominella belopp, cmt.0bUgahafva
Fullmäktige kunnat ytterligare höja priset den 13 December 1871 till 101 tioner.
procent, den 25 Januari 1872 till 1011- och den 22 derpåtöljde Februari till 102
procent.

Till fullföljande af den i föregående revisionsberättelse, sid. 64, intagna uppgift
om fortgången af försäljningen, få Revisorerne meddela att åt dessa obligationer
såldes:

	i Riksgälds-kontoret.	i landsorten.	Summa.
å 100\ procent:
från den 4 Oktober till den 14 December 1871 .................................................	114,500: —	665,300; —	779,800: —
å 101 procent:
från den 13 December 1871 till den 26 Januari 1872 ......................................	288,500: —	429,800: -	718,300: —
å 101\ procent:
från den 25 Januari till den 22 Februari 1872 ......................................................	145,700: —	111,300: —	257,000: -
å 102 procent:
från den 21 Februari till den 13 Mars 1872 ......................................................	38,000: —	39,800: —	77,800:'' —
Summa R:mt	586,700: —	1,246,200: —	1,832,900: —

Ifrån den dag i Augusti månad 1870, då femprocent-obligationerna till försäljning
utbjödos, hafva sådana blifvit försålda:

under år 1870 till nominelt belopp af .................................... Rdr 7,022,000: —

„ 1871 „ , .................................... 8,170,900: -

och under år 1872 till den 13 Mars, då försäljningen upphörde,
till nominelt belopp af ........................................... » 977,100: —

och således till ett sammanlagdt nominelt belopp af .................. Rdr 16,170,000: —

Om från denna nominella försäljningssumma afdrages skil naden

mellan kapitalrabatten .....................;............. 410,275; 50,

och hvad som för en del obligationer blifvit betaldt

öfver pari ................................................................... 18,287: —

hvilken skilnad utgör...................................................................... „__391,988: 50,

har genom försäljningen af förenämnda obligationer influtit ...... Rdr 15,778,011: 50.

Förutom ofvanstående kapitalrabatter har Riksgäldskontoret haft kostnader,
som synas böra afdragas vid beräkningen af den för obligationerna influtna sum -

— 60 —

Angående uppläggning
af
fondi radt
jernväg slån å
24.000,000 Rdr
mot 4 procent
ränta.

man, nemligen 38,804 Rdr 80 öre i provisioner för försäljning af en del obligationer
och 22,247 Rdr 50 öre i omkostnader för hela lånet, utgörande tillsammans 61,052
Rdr 30 öre.

Till upplysning om huru stor obligationssumma, som blifvit försåld till hvart

och ett al''	de tid efter annan	höjda prisen, och huru mycket som	derför blifvit af
köpare erlag	dt, få Revisorernc lemna följande uppgift:
		Försåldt nominelt
		obligtionsbelopp.	Erlagdt belopp.
efter pris af	951 procent ...........	........................... Rdr 5,305,700: —	5,066,943: 50.
77 77	96 „ ..........	............................ „ 1,038,300: —	996,768: —
» 77	97 „ ...........	........................... „ 678,000: —	657,660: —
» 77	98 „ ..........	............................ „ 2,752,100: -	2,697,058: -
77 77	981 „ ...........	............................ „ 3,550.300: —	3,497,045: 50.
77 77	991 ., ...........	270,100: —	268,749: 50.
» n	10Ö ,, ...........	........................... „ 383,800: —	383,800: —
77 57	1001 „ ...........	............................ „ 1,138,600: —	1,144,293: —
75 77	101 „ ...........	........................... „ 718,300: —	725,483: —
55 77	1011 „ ...........	257,000: —	260,855: —
7? 77	102 „ ...........	............................ „ 77,800: -	79,356: -
		Summa Rdr 16,170,000: —-	15,778,011: 50.

Förestående erlagda belopp utgör 97,576 procent af
summan.

den försålda obligations -

Innevarande års Riksdag uppdrog åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, till
bestridande åt redan beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader, äfvensom för
att bereda tillgång dels för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, dels ock för inlösande
af ännu utelöpande obligationer för 1867 och 1869 års för jern vägsbyggnaderna
upptagna lån, mot fonderade statsobligationer i svenskt mynt å ett sammanräknadt
nominelt belopp af 24,000,000 riksdaler samt löpande med 4 procent ränta,
som halfårsvis förföll, ofördröjligen upplägga ett lån, hvilket skulle, efter hvarje år
verkställd utlottning, amorteras under loppet af 40 år, äfvensom Riksdagen bemyndigade
Fullmäktige att icke allenast bestämma obligationernas valörer och försäljningspris,
utan äfven vid upplåningen tillvägagå på det sätt, de funno lämpligast
och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande. Sedan Kongl. Majd genom
kungörelse den 1 Mars detta år gillat och fastställt de i afseende på detta lån af
Riksdagen meddelade bestämmelser, beslöt sedermera Riksdagen den 14 Maj att,
utöfver det belopp, som erfordrades till fyllande af den utaf 1870 och 1871 års Riksdagar
bestämda upplåningssumma af 18,200,000 Rdr, genom försäljning af obligationer
upplåna ytterligare 7,500,000 Rdr, under iakttagande deraf, att försäljning af
1870 års femprocent-obligationer icke skulle ega rum, derest icke för dem erhölles
en så hög betalning, att den effektiva ränta, Riksgäldskontoret för de upplånta penningarne
komme att erlägga, understeg den effektiva räntan för de fyraprocentobligationer,
som samtidigt af Riksgäldskontoret försåldes. För öfrigt föreskref Riks -

— 61 —

dagen att penningar som genom försäljning af dessa obligationer komme att inflyta
icke tingo anvandas för andra än här ofvan omförmälda ändamål: att ett till ränteliqvider
och kapitalskuldens amortering anvisadt årligt anslag, motsvarande det belopp,
som hvarje ar erfordrades för sagde liqviders och amorterings verkställande
borde till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgälds teringsfondme

°ch ingä tiN en särskildt redovisad liqvfdations- och amor Riksdagens

beslut om lånets uppläggande mot fyraprocent-obligationer, äfven f™,

a;!f dfrat d , Tö7n0rjaii KiT;Skulle föl''ytl:ras mera än som erfordrades till fyl 18

2mOOOdRdrUPfti 187i° °Chf ilb7^ arS Rlk®dagar bestämda upplåningssumma ^af
18,200,000 Rdr efter afdrag af hvad som upplånats eller ytterligare komme att unn SkrifVeRe0taf1

dl° oTf°>,dlgaRoilCi''> meddelades Fullmäktige genom Statsutskottets
skrifvelse af den 22 Februari, och korn samma dag Fullmäktige tillhanda; med anledning
hvaraf åtgärder genast vidtogos för erhållande af erforderligt papper till
tryckning af obligationer och räntekuponer, hvarefter Fullmäktige den 29 Februari
jemte bestammandet af obligationernas form och utseende, beslöto att dessa skulle’

Ilka T®d de 1,°.r ]87r • f? ian u%lfna> Htfärdas å valörer af 5,000 Rdr, 1,000 Rdr
och 100 Rdr, sålunda fördelade, att ’ ’

St'' skulle lyda a 5’°°° Rdr och således tillhopa ä Rdr 15,000,000

, - » - „ 8,400,000

--ch -6’000 ” » 100 „ „ „ •• 600,000
Summa 17,400 obligationer ä ett sammanlagdt belopp af ........... Rdr 24,000,000.

För (ifrigt fattades af Fullmäktige rörande lånets uppläggning följande beslut:
, Med afseende dera att Allmänna Hypoteksbanken bestämt en amorteringstid
a 45 ar for sitt nyss förut beslutade fyraprocent-lån, funno Fullmäktige sig böra
utsträcka amortermgstiden för de nya obligationerna så långt Riksdagen medgifvit,
elle1 till 40 ar, pa det att vid lika effektiv ränta för båda slagen af obligationer den
skilnad i kapitalrabatt, som af den kortare amorteringstiden betingades, måtte blifva
sa liten som möjligt. Obligationerna komme att dateras deii 30 Mars innevarande
ar och rantan enligt dervid fogade 80 st. kuponer förfalla till betalning den 30 September
och 30 Mars. Amorteringen skulle börja den 30 Mars 1873 och verkställas
samma dag hvarje påföljande år, till dess lånet blifvit slutbetaldt, samt utlottningen
af de obligationer, som hvarje år skulle inlösas, förrättas inför Fullmäktige första
helgfria dag i December manad nästföregående år och omfatta alla för lånet utfardadcj,
1°™t icke utlottade obligationer. Derjemte ansågo sig Fullmäktige böra före
alla Riksgaldskontoret rättighet att, för den händelse Riksdagen framdeles skulle
unna dåvarande förhållanden dertill föranleda, kunna, sedan 10 år från obligationernas
datermgsdag förflutit, amortera lånet genom större återbetalning än amorteringsplanen
forutsatte och i sadant fäll låta utaf då utelöpande obligationer till inlösen
utlotta större belopp an i sagde plan finnes angifvet; om hvilken ökade utlottning,
nJn foi™ilandet mellan de ursprungliga obligationsbeloppen af de trenne serierna
alltid skulle iakttagas obligationsinnehavare borde minst sex månader före densarnmas
verkställande underrattas genom särskild kungörelse i de allmänna tidningarne
Kanta a utlottad obligation komme ej att godtgöras längre än till och med obligationens
förfallodag, hor obligation eller räntekupon, som icke inom 10 år efter förfallodagen
bletve till inlösen företedd, skulle all rätt till betalning upphöra. Enär
obligationerna med tillhörande räntekuponer icke kunde väntas blifva till utlemnande

62 —

färdiga förr än i början af Juli månad, och då Fullmäktige, i betraktande af den
närvarande allmänna penningesfällningen och sig visande begärlighet att inköpa
obligationer, icke funno anledning att, såsom förut vid nya Iåns uppläggning, medgifva
obligationsköpare rätt att mot erläggande af en del utaf det tör obligationerna
bestämda pris anteckna sig till önskade obligationers liqviderande och erhållande
efter viss utsatt tid, föreskrefvo Fullmäktige att interimsbevis skulle utlemnas, som
efter Juli månads ingång tingo mot obligationer med tillhörande räntekuponer utbytas.

För att åt obligationerna bereda en önskvärd afsättlighet och gångbarhet i
landsorten anhöllo Fullmäktige hos Kongl. Maj:t att till desamma hörande räntekuponer,
när de till inlösen förfallit, måtte, under de vid sådana medgifvanden tid
efter annan och sednast genom Kongl. brefvet den 2 Augusti 1870 stadgade vilkor
och förbehåll, icke allenast i landtränterierna, med undantag al Stockholms läns,
inlösas i den mån ränteriernas kassabehållningar sådant medgåfve, utan ock motta
gas i den utom Stockholms stad förefallande skatteuppbörden, äfvensom att räntekuponer,
som förfolle den 30 Mars det år då uppbörden sker, likaledes finge dervid mottagas,
fastän de vid uppbördstiden ännu icke till betalning förfallit. Denna af 1 ullmäktige
under den 4 Mars gjorda hemställan bifölls af Kongl. Maj:t den 8 i samma månad,
då Kongl. Maj:t äfven enligt Riksdagens begäran meddelade sin garanti å lånet.

Med afseende å bestämmandet af det pris, hvartill fyraprocent-obligationcrna
vid börjandet af den mot dem skeende upplåning skulle försäljas, hade åt Fullmäktige
uppgjorts särskilda beräkningar öfver den effektiva räntans relativa belopp för
dels 1870 års femprocent-obligationer efter deras till 102 procent bestämda försäljningspris
och Allmänna Hypoteksbankens fyraprocent-obligationer efter deras då
nyligen till 87 procent förhöjda pris samt den effektiva ränta, som i förhållande till
lånens skiljaktiga amorteringstider skulle uppkomma för de fyraprocent-obligationer,
hvilka skulle af Riksgäldskontor utgifvas, i fall samma pris bestämdes för
dem, som för Hypoteksbankens med lika ränta förskrifva obligationer. Såsom ledning
vid bestämmandet af ifrågavarande försäljningspris fastade äfven Fullmäktige
synnerligt afseende å hvad Statsutskottet derom i sitt af Riksdagen bifallna utlåtande
angående fyraprocent-obligationers utgifning yttrat. Med tillämpning af Utskottets
deruti bestämdt uttalade och för Fullmäktige tillkännagifna, åsigt angående
förhållandet mellan den effektiva räntan och det derefter lämpade försäljningspriset
för 1870 års femprocent- och 1872 års fyraprocent-obligationer och med jemväl
fästadt afseende pa det gällande priset för Allmänna Hypoteksbankens fyraprocentobligationer,
samt då anledning icke förefanns till prisförändring för 1870 års obligationer,
beslöto Fullmäktige den 11 Mars att bestämma priset för de nya statsobligationerna
till 87j procent utaf deras nominella belopp. 1 sammanhang hvarmed
Fullmäktige anbefallde Kommissariatet att hvarje dag, då expeditionsgöromålen för
dagen hos Kommissariatet afslutats, meddela Fullmäktiges Ordförande uppgift å nominella
beloppet af såväl fyra- som femprocent-obligationer, hvilka blitvit under
dagens lopp i Riksgäldskontoret försålda. _ ,

Försäljningen af lånet börjades den 12 Mars, då obligationer till nommelt
belopp af 863,000 Rdr köptes i Riksgäldskontoret mot derå utfärdade interimsbevis.
Jemte underrättelse härom meddelade Ordföranden vid Fullmäktiges sammankomst
påföljande dag, den 13 Mars, att köpare tidigt på förmiddagen samma dag anmält
sig till erhållande af obligationer å tillsammans omkring 1,800,000 Rdr och dervid
erlagt den derför belöpande betalning. Då tillika upplystes att utaf den summa,
inom hviken upplåningen mot så väl femprocent- som fyraprocent-obligationer, in -

— 63 —

till dess Riksdagen annorlunda beslutat, borde inskränkas, endast ett belopp af omkring
175,000 Rdr vore oupplånadt. och då från detta återstående belopp borde afdragas
hvad hos lånekontoren och enskilda bankerna, efter deras sednaste redovisningar,
kunde vara försåldt utaf de af dem i kommission mottagna obligationerna,
beslöto Fullmäktige att genast inställa vidare försäljning af obligationerna för såväl
1870 som 1872 års lån. När Riksgäldskontorets Kommissariat, som genast efter
fattandet af detta beslut derom underrättades, på grund deraf upphörde med försäljningen,
hade fyraprocent-obligationer blifvit köpta och betalda å ett sammanlagdt
nominelt belopp af 2,663,700 Rdr. Efter det genom beräkning utrönts, att de genom
obligationsförsäljningarne influtna medel uppgingo till 18,230,040 Rdr 22 öre, och
Fullmäktige med anledning deraf den 14 Mars beslutat att försäljningen af obligationer
utaf begge slagen skulle få fortgå till det af Riksdagen bestämda maximibelopp
af 18,200,000 Rdr, försåldes samma dag inom Riksgäldskontor utaf fyraprocentobligationerna
ett nominelt belopp af 166,300 Rdr, hvarigenom hela försålda nominella
beloppet af dessa obligationer uppgick till 2,830,000 Rdr, för hvilket inflöt en
summa af 2,476,250 Rdr.

Någon försäljning af det genom Riksdagens beslut till upptagning under år
1872 och 1873 bestämda ytterligare belopp af 7,500,000 Rdr har, intill den dag, då
revisionen afslutats, icke egt rum.

Lydelsen af så väl obligationerna som räntekuponerna inhemtas af härvid
fogade aftryck af en obligation och räntekupon, hvilket aftryck äfven visar hvad
obligationen i öfrigt innehåller. Utaf Fullmäktiges namnteckningar under hvarje obligation
äro, enligt föreskrift, tre handskrifna.

Ofvanstående upplysningar äro sammandragna ur Riksdagens och Riksgäldsfullmäktiges
protokoll och handlingar. Ehuruväl, såsom redan är nä.mndt, Fullmäktige
voro af Riksdagen bemyndigade att vid upplåningen tillvägagå på det sätt, de
funne lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande, torde Revisionen
vara befogad och pligtig att rörande Fullmäktiges åtgöranden i denna sak,
deras vigtigaste för året, uttala ett omdöme.

De förberedande åtgärder, som Fullmäktige vidtogo, förefalla Revisorerne på
det hela taget välbetänkta. Obligationernas seriefördelning, amorteringstid, räntebetalningsdagar,
preskriptionstid och ordalydelse synas vara väl afpassade.

Att uppsägningsrätt efter 10 år från obligationernas datum förbehållits låntagaren,
torde väl vara framkalladt mera af obehaglig erfarenhet beträffande motsvarande,
alltför rymliga stadgande i fråga om 1870 års lån, än af någon högre grad
af sannolikhet, att sådan uppsägning och påskyndad utlottning i detta fall kommer
att af omständigheterna påkallas, men vittnar emellertid om en lofvärd förtänksamhet,
som möjligen kan i framtiden blifva till gagns och icke lär skada försäljningen.

Fullmäktiges motiv för att icke, såsom förut i likartade fall egt rum, öppna
teckning för det nya lånet, bekänna sig Revisorerne icke fullt kunna förstå. Fast
heldre synes ett sådant teckningstillfälle här hafva varit på sin plats, ej blott derför
att så tillförene brukats, utan ock derföre att Fullmäktige på giltiga grunder

1871 års Riksdags
anslag
till väganläggningar
och
väg förbättringar.

— 64 —

ville ju förr desto heldre lägga upp det nya lånet, vidare derför att de obligationer,
som skulle utgifvas, ej straxt kunde finnas att tillgå; samt derföre att Riksgäldskontoret,
som vid tiden för lånets bringande i marknaden hade 7,158,000 Rdr utestående
mot lägre ränta, än Kontoret sjelf erbjöd lånegifvare, och 1,227,774 Rdr 47
öre innestående utan all ränta i Riksbanken, sålunda icke allenast icke för tillfället
hade behof af mera penningar, utan måste förutse, att inströmmande lånemedel
skulle för den närmaste framtiden medföra ränteförlust. Då likväl Fullmäktige föredrogo
att genast sälja obligationer och för desamma mottaga full betalning, torde
detta hafva varit under förhoppning, att dessa nya papper skulle hastigt stiga i pris,
sålunda fullt upp godtgörande ränteförlusten.

Det ursprungligen bestämda försäljningspriset, 874 procent, förefaller Revisorerne
att hafva vant, såsom ett begynnelsepris, rätt väl åfvägt i förhållande till täfiande
obligationers pris och med särskild hänsyn dertill, att dessa nya papper, förskinna
med lägre ränta än den i Sverige för dylika tall mera vanliga, borde från
göras begärliga för köpare. Och detta syfte vanns i hög, man kunde säga
alltför hög grad. På en dag och någon timma af den följande såldes också vid
pass 2j millioner Rdr, allt till oförändrad kurs af 874 procent, hvarefter Fullmäktige
funno sig böra, med undantag för en mindre obligationspost, afbryta försäljningen.
Det både utan tvifvel varit särdeles nyttigt, om Fullmäktige, hvilkas Ordförande
dagligen skulle af Kommissariatet underrättas om försäljningens fortgång, blifvit
satte i tillfälle att den 12 Mars pa eftermiddagen eller den 13 på förmiddagen före
försäljningens början sammankomma för att erfara, hurusom på första dagen en försäljning
af obligationer till nominelt belopp af 863,000 Rdr egt rum till pris af 874
procent, och för att taga i öfvervägande, huruvida priset då borde höjas. En vid
sadant extra sammanträde möjligen beslutad prisförhöjning skulle måhända hafva
fördröjt slutförsäljningen af det då utbjudna obiigationsbeloppet, men hade i sådant
lall såsom godtgörelse tillfört Riksgäldskontoret fördelarne af prisskilnaden och af
minskad ränteförlust samt beredt obligationsköpare rymligare tillfälle att förvärfva
sig ifrågavarande obligationer.

Till utgående af den lör anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar vid 1871 års riksdag till Kongl. Maj:ts nådiga
disposition anvisade summa af 150,000 Rdr, har Kongl. Majd, enligt nådiga
bref af den 14 Juli och 0 November 1871, beviljat följande anslag för nedanuppräknade
11 särskilda väganläggnings- och vägförbättringsföretag, nemligen:

inom Södermanlands län:

för omläggningar a allmänna landsvägen mellan Svärta bruk och

Bogsta kyrka ................................................................................. Hdr 16,200: —

åt hvilket anslag utbetalts 8.000 Rdr;

Transport Rdr 16,200:

för

för -

för

— 65 —

Transport Rdr 16.200:

inom Östergötlands län:

omläggningar å väg-en från Hälla gästgifvaregård förbi Häggebo
gästgifvaregård till Solf vedals gästgifvaregård ...................._ n ] ] 3qq.

inom Jönköpings län:

omläggningar å vägen inom Korsberga socken af Östra härad
pa sträckningen till Saf sjö station å södra stambanan 8 000-

deraf utbetalt 4,000 Rdr; ....... ” ’

omläggningar och förbättringar af landsvägen mellan Hullaryds
ocb Högstorps gästgifvaregårdar i Norra Wedbo härad, utöfver
det enligt sednaste revisionsberättelse, sid. 66, af 1870 års vägbyggnadsfond
anvisade anslag af 8,475 Rdr .......................... . _ 2,525: ■

inom Kronobergs län:

omläggningar och förbättringar å vägen från Wieslanda iern vagsstation

till Huseby bruk................................. 17 aka.

af hvilket anslag 8,450 Rdr redan utbetalts;

inom Blekinge län:

vagförbättring vid Nässjön mellan Hoby gästgifvaregård och

Ronneby köping på allmänna landsvägen från Karlshamn till
Karlskrona .........................................

hvaraf 7,000 Rdr redan äro utbetalde;

inom Kristianstads län:

omläggning och förbättring af landsvägen från Hessleholms jern vägsstation

till Kädarps gästgifvaregård ........................ 19 000-

af hvilket anslag utbetalts 9,000 Rdr;

inom Göteborgs och Bohus län:

deraf^t^fTt ^ 000* Rd ^an<^sva£>en 8’enom Sörbygdens härad „ 7,300: -

inom Elfsborgs län:

vägo mläggningar mellan J ästeredssund och Frölanda bro......... 10000- -

af hvilket anslag 4,000 Rdr redan utbetalts;

inom Westernorrlands län:

anläggning af ny väg från Jemtlands läns gräns till landsvägen

vid Krange by i Ramsele socken ........................... 42 000- _

deraf utbetalts 12,000 Rdr; ................ ’

Transport Rdr 148,200: -

Rev. Ber. 1872 angående Riksgäldskontor^. g

Transport Rdr 148,200: —

för omläggningar förbi

inom Westerbottens län:
flera branta backar i närheten af Nordmaling

1,800:

Återstoden af
1870 års Riksdags
anslag
till mindre
hamn- och broby
gnader samt
årensningar.

Enligt den under sistlidet år afgifna revisionsberättelse, sid. 68, var ett belopp
af 2 100 Rdr då ännu odisponeradt af den vid 1870 års riksdag till Kongl. Maj:ts
disposition ställda anslagssumma af 20,000 Rdr för understödjande af mindre bamnoch
brobyggnader samt åars och farleders upprensande. Detta belopp har sedermera,
enligt till Fullmäktige aflåtet nådigt bref af den 29 September 1871 blifvit
anvisadt för anläggning af en mindre hamn vid sjon Bolmen a Bolmstads strand i
Sunnerbo härad af Kronobergs län; genom hvilken anvisning ofvanberorde anslagssumma
sålunda blifvit till sitt hela belopp disponerad.

1871 års Riksdags
anslag
till mindre
hamn- och brobygnader
samt
upprensning
af åar och
farleder.

Uti ingifven och af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Elfsborgs län förordad
underdånig ansökning anhöll Styrelsen Ofor Snäcke kanalaktiebolag att, med afseende
å de stora fördelarne af sjöarne Animmens oeh Wenerns förenande genom kanaioch
slussanläggning vid Snäcke å Dalsland, hvilket arbetsföretag, enligt vid ansökningen
bifogadt samt af plan och karta åtföljdt kostnadsförslag,^

af plan och karta åtföljdt kostnadsförslag, beräknats kunna
utföras för 43,861 riksdaler, Kongl. Maj:t måtte täckas bereda Jolaget af allmänna
medel 7,310 Rdr såsom anslag utan aterbetalnmgsskyldighet och 20,240 Rdr såsom
försträckning. Sedan med anledning häraf Kongl. Maj:t under den 21 November
1871 anbefallt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbygnader att infordra veder
hörandes yttrande, huruvida de ville genom kontrakt förbinda sig att, mot erhållande
af ett statsbidrag utan återbetalningsskyldighet till belopp af 20,000 Rdr, inom viss
lämplig tid utföra ifrågavarande kanal- och slussarbete, enligt upprattade planen och
kostnadsförslaget, öfverlemnade bemälde Styrelse under den 8 MarsE
“utdrag af ett vid bolagsstämma med delegarne i Snacke kanalaktiebolag den 2b
“sistlidne Februari hållet protokoll, enligt hvilket delegarne enhälligt förklarat sig
“vilja emottaga det erbjudna statsbidraget samt genom kontrakt förbinda sig att inom
• viss tid utföra kanal- och slussanläggningen med rättelse efter den upprattade^pla“nen.
“ Vid föredragning af ärendet har Kongl. Maj:t, enligt till Fullmäktige afiatet
bref af den 15 Mars detta år, funnit godt att, jemte fastställandet af den uppgjorda
planen till understödjande af företaget såsom statsbidrag utan aterbetalnmgsskyl lghet
anvisa hela det af Riksdagen för innevarande år till mindre hamn- och brobygnader
samt upprensning af åar och farleder beviljade anslag, 20,000 Rdr.

— 67 -

Under den 13 Maj detta år har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, antagit det om arbetets utförande ingångna
kontrakt, för hvars fullgörande äfvensom för återbäring af lyftade statsmedel,
i fall mot kontraktet brytes, aflemnats med vederhäftighetsbetyg försedd borgen.
Utaf sagde anslag har redan halfva beloppet, 10,000 Rdr, blifvit i Riksgäldskontoret

lyftadt. .

Då Riksdagen beviljat ifrågavarande anslagssumma till understödjande al mindre
hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder, vill det synas
att Kongl. Maj:ts förfogande deröfver på sätt, som här blifvit omförmäldt, icke står
i fullkomlig öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i afseende på de ändamål,
hvartill de anslagna medlen bort användas.

Utaf den vid 1868 års riksdag till Kongl. Maj:ts disposition ställda summa Besparing å
för understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar inom de sex nordligaste dag“rsafJas''
länen samt fyra härader af Wermland hade, enligt sid. 77 uti den ar 1869 afgifna till myrutdikrevisionsberättelsen,
för myrutdikning vid Sölfbacken i Ovikens socken af Jemtlands län ningar och
anvisats'' ett anslag af 833 Rdr, af hvilket anslag 400 Rdr blifvit utbetalde. Till följd vattenaftaPPaf
intressenternes i sagde arbetsföretag gjorda underdåniga] anhållan har Kongl. mngar.
Maj:t, enligt till Fullmäktige aflåtet nådigt bref af den 4 April 1872, medgifvit att
arbetsföretaget icke behöfde utföras, sa vida till Riksgäldskontoret aterbetaldes ofvanberörde
lyftade 400 Rdr, hvarjemte Kongl. Maj:t förordnat, att hela det beviljade
anslaget skulle till Riksdagens disposition reserveras.

Enligt hvad Revisorerne inhemtat, har den sålunda stadgade återbetalningen
blifvit under Juni månad detta år vederbörligen verkställd.

För understödjande af frostafiedande myrutdikningar och vattenaftappningar tsn års rusinom
de sex nordligaste länen samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader dags anslag
i Wermlads län, beviljades vid 1871 års riksdag samt ställdes till Kongl. Maj:ts dispo- t,llnin”^at0fhk''
sition en summa af 60,000 Rdr. Denna summa har, enligt till Fullmäktige aflåtet vattenaftapp.
nådigt bref af den 1 December 1871, blifvit med följande belopp fördelad mellan ningar.
nedannänmda 26 arbeten, nemligen:

inom Wermlands län:

för utdikning af Backatjärnet m. m. i Sunne socken af Fryksdals härad R:dr 6,100:
för utdikning vid Östra Takene och Falken i Brunskogs socken af

Jösse härad .............................................................................:.........«______3,000:

Transport R:dr 9.100: —

Transport R:dr

inom Kopparbergs län:

för utdikning af Mess- och ffliasmyrarne vid Legde, LittdicJca m. fl.

byar i Folkärna socken ................................................................ „

för utdikning af Storsveden, Långängen, Brosveden och Kallkärret i

sistnämnda socken ............................................................................ „

för sänkning af Brovalls- och Kärrsjöarne samt Igeltjärn, för utdikning
af Slätmossarne i samma socken........................................ „

för utdikning af Gunsarfs- och Kostbergsmyrarne inom Kopparbergs

och Sundborns socknar ...................................................................

för utdikning af Hundmyren vid Stumnäs by i Bättviks socken ......

inom Gefieborgs län:

för utdikning vid byarne Sjöbo, Kafven, Åkern och Kolsvedja i Ljusdals
socken........................................................................................

af hvilket anslag 2,200 Rdr blifvit utbetalde;
för utgräfning och reglering af Syltbäckens vattendrag i Ofvansjö
socken ........................................................................................„

inom Westernorrlands län:

för utdikning vid Ödens by i Helgums socken...................................... „

hvaraf ett belopp åt 300 Rdr redan utbetalts;
för sänkning af Slcrängsta sjön jemte åtskilliga utdikningar vid Skedbo,
Ofvansjö, Böhle, Ullbergs, Myre, Slcrängsta och Stångoms byar i

Njurunda socken ............................................................................. „

för sänkning af Solums sjö i och för utdikning å Hemön ................. „

för utdikning af Örmyren vid Lilltersjö by i Barnsele socken ............ „

inom Jemtlands län:

för utdikning vid Mjäla hy i Bödöns socken ....................................... „

hvaraf hälften utbetalts med 500 Rdr;
för utdikning af Kläppe myrar och sänkning af Kläppe sjö i Kyrkas

socken ...............................................................................................

för utdikning vid Stångsvikens och Holmsjöns byar i Föllinge socken „

för utdikning vid Tandsby i Lockne socken.......................................... „

inom Westerbottens län:

för utdikning vid Sötfors by i Umeå socken ......................................

deraf utbetalts 1,500 Rdr;

för utdikning af Norra Långträsk och kringliggande sanka trakter i

Skellefteå socken................................................................................ „

för utdikning vid Wallens by i Löfångers socken............................... „

hvaraf ett belopp af 1,000 Rdr redan utbetalts;

9,100: —

400: —

1,100: —

2,800: —

1,000: —

600: —

4,500: —

1,000: —

3,000: —
700: —
780: —

1,000: -

1,960: —
3,000: -3,300: —

3,150: —

2,230: —
2,920: —

Transport R:dr 47,040: —

iöi utdikning vid Spölands by i Wännäs socken....

deraf 1,700 Rdr redan utbetalts;
föi utdikning vid Lafsjö by i .Dorothea socken
af hvilket anslag 1,000 Rdr blifvit utbetalde;

Transport R;dr 47,040: -..................... „ 3,550: -

...................... „ 2,530: -

inom Norrbottens län:

för utdikning inom Björsby af Neder-Luleå socken
oi utciikning* vid Jemtöafva by i Råneå socken

or utdikning vid Hedens by i Öfver-Luleå socken.........

foi utdikning vid Sunderby i Neder-Luleå socken...........

JSSJ-i OO

''o''o g "g

INI

Summa R:dr 60,000: —

sä

till nedanupprätaiade 10 arbetsfllretag, Hemlig™”” 8 anTlsat foljailde lånebelopp

Tufmi “h *•"■<** I Björkö socken af

.. o . -.vov.akjj 1.1 ii xucu v JL>

Ostra härad och Jönköpings län
för utdikning af Stockaryds göl och deromkring'' belägen'' sank mark
i Stockaryds socken inom Westra härad af samma län

_ Vestra Tlw”''hoch’****•

för sänkning af Bier sjön i S/enbroiudts socken af'' samma'' län.............

foi sänkning af Grytsjön i Mörlunda socken af Kalmar län

hvilket lan redan utbetalts; .............

f01’ Sn?rage\ %™°™.Kroxt°rP\ lngeho’ Lån9^lts,

™f°o ocb Uabbestorps byars kärrmarker inom Fliseryds och

för utdikning af Besmo mosse i Itmno socken pk Öland ................

°r af. 9Ö sjö i WUlands härad inom Kristianstads Y&n......

detta lan ar med hela sitt belopp utbetaldt;

0r Gärdsjön Whig sjön, Ang sjön, Bredsjön, Krok sjon

och Lillpon samt utdikning af Wångs, Kärna och Winas

madei inom O-s- och Redvägs härad af Elfsborgs län ....... J

detta lans nela belopp är redan utbetaldt;
or utdikning af Sdingebäcken och kringliggande sank mark i Fläckebo
Romfartuna, Kila och Harakers socknar i Westmanland,s\M..

K: dr 1,225:

750:

1,300
3,950
4,000

6,000

500

42,000

29.000:

9,500:

eller tillsammans „ 98,225: —
odisponeradt ''Ö1‘de låneSumma finnes ^da ett belopp af 1,775 Rdr ännu

Lån för befrämjande
af
utdikningar
och vattenaftappningar

till beredande
af odlingsföretag.

— 70 —

Angäende in- Sedan 1871 års lagtima Riksdag Ms^e

lösen för sta- ditionsckefen G. F. Meinanders myntsamli g J Pilrsväldskontoret ock med
tens rakning af i,„|j''vn helonnet under nämnda ar utbetalas lian Riksg , *«- • a.

färre Expedi- “ed , S^ nnder nåföliande år från Statskontoret, förordnade Kongl. Maj.t

tionschefen c. återstående till mvntkabinettet atlemnad och hvad till dettas kom *

Meilanders att, efter det samlingen bkivit 1 f fe"” ^ exemplar i kabinettet mot

risa icke behöfliga mynten och medaljerna, utgoran , # i^kiQ Prlr 35 öre

tes

Ml m "SÄ X“»!SÄH

„i„g MM mÄSSning »f den 19 sistlidne Juni nf Statskontoret allemnad hll

Riksgäldskontorct. ^ m vidktom8 f(il. (le tm myntkabinettets kompletterande

Riksdagen godkända äfeärd om enär taÄ

ntttiftslom en obetydÄ i Millfnie till ej mindre antalet än beskaffenheten
al derisenom it myntkabinettet föreärfVade mynt- och medaljer.

Utbetalning af
förlikningssumman
för
staden Stettins
fordran
af svenska
kronan.

Med föranledande åt Kongl. Majds proposition i friga om. »rlgnto
ett åt staden Stmin mot Kongl. Maj,t

ande från försträckningar tran Konung Gall X Gusta s p j?.’ , skulle eea

igtima Riksdag att. teest Kongl Majd &■ P^vade

ederborligen iakttagna, hvarjemte KiKsoag .» aflåtet bref till Fullmäktige

SfCÄT hå! Kongl1 MaM ffcÄ Ä hvad Kammarkollegium
ti infordradt utlåtande anfört, funnit godt, på sätt KonegiethemstaUt antaga ifrig

-JSÄ SffiÄÄÄ ombud mo,

- 71

det att till Fullmäktige aflemnades icke allenast qvitto å stadens fordran utan ock
de handlingar i original, hvarå samma fordran sig grundade. Sedan dessa handlingar
blifvit af Fullmäktige mottagna och af dem öfverlemnade till Kammarkollegium,
med begäran om dess utlåtande öfver deras beskaffenhet, samt bemälde Kollegium
förklarat, att de åt dessa handlingar, som blifvit i original företedda, voro fullständiga
och buro alla kännemärken af äkthet samt öfverensstämmelse med de i den äldre
akten befintliga afskrifter, äfvensom att orsaken, hvarför en del reqvisitioner och qvittenser
endast kunnat i afskrift företes, blifvit i originalqvittenserna nöjaktigt förklarad,
och att Kollegiet således ansåg intet hinder förefinnas för fordringens utbetalande
mot ifrågavande handlingars återfående, blef ofvanberörda summa den 21 Mars
detta år anordnad och såsom liqvid för staden Stettins fordran utbetald till stadens
behörigen befullmäktigade ombud mot derå meddeladt qvitto. De återbekomna fordringsbevisen
hafva derefter blifvit inlagda bland de handlingar, som af Fullmäktige
sjelfve förvaras i särskildt kassaskåp.

Till fyllnad af den brist, som vid 187Q års riksdag, enligt då fastställd riks- mn års statsstat,
beräknades uppkomma i Statskontorets inkomster för år 1871 och hvilken brist fyiinads uppgick

till 1,527,000^ Rdr, anvisade samma Riksdag en motsvarande statsfyllnads- summa summa

till utgående från Riksgäldskontoret. Utaf denna summa var enligt sednaste
revisionsberättelse, sid. 72, vid sagde berättelses afgifvande lyftadt ett belopp af
527,(100 Rdr. Återstoden, 1,000,000 Rdr, har från Riksgäldskontoret utbekommits under
December månad sistlidet år. I

I afräkning a den vid 1871 års lagtima Riksdag för år 1872 anvisade stats- <872 års statsfyllnadssumma,
5,244,839 Rdr 85 öre, hafva efter föregångna reqvisitioner utanord- fyiinadtnats
för att till Kongl. Statskontoret utbetalas summa.

den 27 Juni 1872........................................................... Rdr 744,839: 85.

den 15 Augusti „ ........................................................... „ 1,000,000: —

samt den 5 Sept. „ ................................................... „ 1,000,000: —

eller tillsammans Rdr 2,744,839: 85.

,. x- * Riksgäldskontoret efter sistnämnde anordning ännu innestående beloppet
af förberörde statsfyllnadssumma utgjorde alltså 2,500,000 Rdr.

— 72 —

Återstående De utaf Riksgäldskontor^ utbetalda kostnader för 1870 års Riksdag upptages

kostnader för j sedxiaste revisionsberättelse, sid. 73, till ............................................ Rdr 400,950: 23.

:87o års jjä härtill läggas de under år 1871 bestridda återstående ut 9''

gifter ....................... .................................................................................... „ 728:88.

utgör sammanlagda beloppet af kostnaderna för nämnde Riksdag... Rdr 401,679: 11.

Kostnader för De till bestridande af kostnaderna för 1871 års lagtima och urtima Riksdagar,

mi års lag- ; egenskap af förskott, anordnade summor hafva i samma års hufvudbok blitvit redotima
ochj]c“r'' visade uti särskilda för hvardera Riksdagen upprättade och i Revisionskontoret granhdagar.
S skade redogörelser, och hafva de sålunda redovisade utbetalningarnes belopp blifvit
ur räkenskaperna affärda. Enligt dessa redogörelser utgjorde de till årets slut bestridda
kostnaderna för 1871 års lagtima Riksdag .......................... Rdr 409,470: 39.

och för samma års urtima Riksdag........................................................ „ 75,748: 14.

Till upplysning om beskaffenheten af förenämnde utgifter hafva Revisorerne, i
likhet med hvad i föregående revisionsberättelser egt rum, låtit upprätta härefter
följande två tabeller:

U -

Sammandrag öfver de af Riksgäldskontoret bestridda kostnader för 1871 års lagtima Riksdag.

Föi -

Riksdagens Första Kammare

„ Riksdagens Andra Kammare

„ Konstitutions-Utskottet...............

„ Stats-Utskottet ...........................

» Bevillnings-Utskottet..................

„ Banko-Utskottet ........................

„ Lag-Utskottet...............................

„ Särskilda Utskottet.....................

„ Sammansatta Stats- och Bevill nings-Utskottet.

.......................

» Sammansatta Lag- och Banko Utskottet

.................................

» Första Kammarens Tillfäiiiga

Utskott ........................-...........

„ Andra Kammarens Tillfälliga

Utskott ....................................

» Riksdagens kansli .....................

,, Riksdagens klubb........................

Allmänna omkostnader, nemligen:

tryckningskostnad ...... 35,029: 18.

häftnings- och bind niugskostnad.

........... 11,033: 87.

skrifmaterialier, tryckpapper
m. m.......... 10,323: 97.

ljus- och lyshållning... 2,600: 10.

diverse utgifter............ 3,556: 5.

Riksdags manna arvoden.

1226,370

Summa R:dr

'') Ttä af Riksdagens ledamöter,

Resekostnads
ersättningar.

Tjenstemäns
och betjentes
månads-arvoden
och dagtraktamenten.

Tryckningsoch
häftningskostnader.

Diverse

utgifter.

Summa

Riksmynt.

16,685

24,785 13
28,704 15!
2,9091 26 i
15,450: 98
3,898 29
3,208! 29 |
3,356; 48!

1,862

12,304

65;

—; 46.063; 5

226,370

— i 16,685; 16 | 96,479 98 | 46,063; 5

(Stats-Råd) hafya icke uppburit sina Riksdagsmanna-arroden.

1,921 50
2,079; 49
203; 38
875 68
4971 60
140 43
221 5
153 47

1 20

1 75

102

793

381

16,480 12

26,706 63;

273,838

3,112

16,326

4395

3,348

3,577

2,016

23,872, 20

1 20

1 75

102 ; 40
13,098 | 28
381 ! 90

62,543 i 17

409,470 [ 39!

Rev. Ber. 1871 angående Riksgäldskontoret

Sammandrag öfver de af Riksgäldskontor bestridda kostnader för 1871 års urtima Riksdag.

Riksdags manna arvoden.

Resekostnads ersättning.

Tjenstemäns
och hetjentes
månads-arvoden
och dagtraktamenten.

Iryckningsoch
häftningskostnader.

Diverse

utgifter.

Summa

Riksmynt.

För Riksdagens Första Kammare......	—	—			2,751	—		—	311	64	3,062	64
Riksdagens Andra Kammare ......	51,300	—	12,348	93	3,010	—		—	423	47	67,082	40
Konstitutions-Utskottet..................	—	—		—		—		—	1	58	1	58
					637	50			56	88	694	38
„ Riksdagens kansli ........................	--	_	—	■—	914	25		—	14	56	928	81
Riksdagens klubb ........................		—		—		—	—		103	7	103	7
Allmänna omkostnader, nemligen:
tryckningskostnad ......... 1,738: 49.												1
häftnings- och bindnings-
kostnad ....................... 814: 8.
ljus- och lyshållning ...... 268: 45.
diverse utgifter .............. 1,054: 24.		—		—	—	—	2,552	57	1,322	69	3,875	26
1 Summa R:dr	51,800		12,348	93	7,312	75	2,552	57	2,233	89	75,748	14

J) Två af Riksdagens ledamöter (Stats-Råd) hafva icke upphurit sina riksdagsmanna-arvoden.

- 75

„ jdand de särskilda uppdrag och åligganden, som enligt reglementet tillhöra
bullmaktige, är att före nästkommande riksdags början föranstalta om upphandling
åt det tor tryckningen af Riksdagens protokoller med dertill hörande bihang under
samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende
meddelade föreskrifter, lata upprätta kontrakter angående verkställigheten af
bihangets^trycknmg (se 1871 års reglemente g 115 och 1872 års reglemente § 121).
i i ^''görande al detta, uppdrag hafva Fullmäktige den 4 Januari innevarande år
beslutat, att genom upphandlingsauktion, som borde på vanligt sätt anställas inför
Kommissariatet a den dag i derpå följande vecka, som Kommissariatet egdc bestamma
och hvarom kungörelse borde ofördröjligen införas i de hufvudstadens tidningai,
, 1,*5a sadana underrättelser vanligen af Riksgäldskontor meddelas allmänheten,
skulle uppköpas

1.000 ris tryckpapper af 10/26 tums storlek och 17 skålpunds vigt eller 500 ris af
dubbelt sa stort iormat och vigt, att levereras i midten af påföljande Februari

0 manad samt afsedt att begagnas lör tryckning af Riksdagens protokoller;

2.000 ris tryckpapper af 19/3, tums storlek och 20 skålpunds vigt, att med ena hälften
levereras före midten af Februari och med andra hälften i början af derpå
följande Maj manad samt afsedt att begagnas för tryckning af bihanget till
nämnda protokoller; samt några andra papperssorter att levereras under årets
tre törsta månader.

Derjemte beslöto Fullmäktige, att till nämnde upphandling,sdag skulle, likaledes
genom kungörelse, infordras skriftliga anbud från de boktryckare, som vore hugade
åtaga sig att verkställa tryckning af bihanget till då instundande Riksdags
protokoller. Kungörelse utfärdades samma dag, den 4 Januari, af Kommissariatet
om pappersupphandlingens verkställande den 10 i samma månad och tryekningsanbudens
ingifvande före kl. 12 samma dag.

Det torde svårligen kunna törnekas, att anbud å leverering af så stora qvantiteter,
som i ena fallet 2,500 ris och i det andra 3,000 ris tryckpapper, äro beroende
al (ten tid, inom hvilken leveransen skall fullgöras, och att ju längre rådrum som
löiunnas en hugad spekulant att träffa förberedande åtgärder, för att kunna utföra
den åtagna beställningen, desto större blir möjligheten för honom att lemna och sannolikheten
tor köparen att erhålla det billigaste priset. Enahanda torde äfven förhållandet
vara med anbud a tryckning, enär icke hvarje boktryckare med afseende
pa personal och andra förhallanden torde vara i tillfälle att göra anbud på ett så
vidlyftigt arbete, hyilket skall sa godt som omedelbart derefter taga sin början. Äfven
bär, likasom vid många andra tillfällen, betingas priset af omständigheterna. Af
dessa skal _ och da, hvad särskildt beträffar papperet, det icke lärer vara med synnerlig
svårighet lörenadt att, pa grund af en under flera år vunnen erfarenhet, med
nagoilunda visshet beräkna de qvantiteter, som årligen för Riksdagens behof erfordras,
sa, .och ehuru Revisorerne icke funnit anledning att göra någon anmärkning
vid de pris, till lrnlka aftal gjordes om förenämnda pappers levererande och trycknings
verkställande, anse Revisorerne dock vara önskvärd!, att Fullmäktige ville vid
iii ^Rfållen dels föreskrifva en längre tid, inom hvilken anbud kunna inlemnas,
dels lemna hugade spekulanter ett större rådrum mellan anbudens ingifvande och i
tall de antagas, deras fullgörande.

Kostnader för Enligt den i sednaste revisionsberättelse, sid. 73, intagna uppgift både kostnaderna

luftvexling s- för värme_ ocfb luftvexling sapparaten i Riksdagens hus samt de å densamma verkställda
förändringar till 1870 års slut utgjort ett sammanlagdt belopp af R:dr 61,523: 31.
dagens hus. Då härtill läggas under år 1871 för enahanda ändamål bestridda utgifter,
nemligen:

Återstående kostnader för de år 1870 verkställda förändringar inom Andra

Kammarens sessionsal.............................................. Rall'' 2,851: 62.

för förändring år 1871 af värmledningen inom Första ^

Kammarens sessionsal ............................................. v 3,194: 90.

för värmeledningens utsträckning till sammanbindnings gången

mellan Kamrarnes sessionsrum .................. ,, 1,924: 6o. 7,971: 17.

uppgår den till 1871 års slut utbetalda summan af berörde kostnader

til] .................................................................................... R:dr 69,494: 48.

Angående om- 1871 års lagtima Riksdag uppdrog åt Fullmäktige att, efter riksmötets slut, i

och påiggg- hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda samt af Ofver-intendentsembetet grannadsarbetena
å gkade 0(,h p 0C[kända ritningar samt dertill hörande kostnadsförslag, låta verkställa
ZrS ombyggnad af sydöstra flygeln till f. d. Rikets Ständers hus .och påbyggnad icke
allenast af denna flygel än ock af den sydvestra, jemte förändring af de bada mindre,
mellan Hyglarne befintliga byggnader, äfvensom att låta anbringa en täckt, med
nödig värmeledning försedd gång utefter byggnadens långsida, samt att, sedan dessa
arbeten blifvit utförda, sä att rummen kunde begagnas, låta borttaga trappan i 4 örsta
Kammarens sessionsrum och indela rummen att användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad ritningarue utvisade, dock med rättighet för Fullmäktige
dels att, derest sådant lämpligen kunde ske, låta utvidga deii mindre läktaren i Andra
Kammarens sessionsrum, dels att under arbetets utförande föreskrifva och låta
vidtaga de jemkningar i afseende på rummens inredning m. m., som kunde finnas
lämpliga och ändamålsenliga, utan att medföra någon rubbning, af deri kufvudsakhga
planen för ifrågavarande byggnads- och inredningsarbeten, vid hvilkas utförande i
(ifrigt borde iakttagas att, sä vidt sig göra lät, kostnaden derför inskränktes inom
det beräknade beloppet af 55,000 R:dr. ,

Hänvisande till hvad i sednaste revisionsberättelse, sid. tb och 74, linnés anfördt
i fråga om arbetenas utförande och hvaraf inhemtas att Arkitekten Abom och
Byggmästaren Hallström genom kontrakt förbundit sig att inom arets slut hafva arbetena
fullbordade, få nu församlade Revisorer omförmäla, att besigtning a dessa
om- och påbyggnads- samt inredningsarbeten blifvit, enligt uppdrag af Fullmäktige,
verkställd af Stadsarkitekten L. Hedin den 2 Augusti detta år, vid hvilken besigtning
Fullmäktigen herr 0. G. Hierta var å Fullmäktiges vägnar tillstädes. Uti deiöfver
afgifvet intyg förklarade besigtningsmannen såväl förenämnde arbeten,.med undantag
af ofullbordad målning och tapetsering i östra flygelns öfverstå våning,..som
äfven sådana, hvilka icke finnas i kontraktet med Arkitekten Abom och Byggmästaren
Hallström omnämnda, men likväl blifvit på Fullmäktiges begäran i sammanhang
med det kontraherade arbetet verkställda, vara i öfverensstämmelse med samma
kontrakt och med särdeles omsorg utförda.

Rdr

Enligt till Fullmäktige ingifvet sammandrag Öfver kostnaderna för ber
arbeten, meddelas bär uppgift öfver dessa kostnader under de titlar, hvarmed
sammandraget finnas upptagna:

Aflöningar ........................................................................................

Grundläggning....................................................................................

Mursten ...........................................................................................

Kalk, gips, cement och gipsrör .....................................................

Sand och lera ....................................................................................

Plank, bräder, bjelkar, sparrar ......................................................

Transporter ......................................................................................

Spik och smedsarbete ....................................................................

Snickarearbete ................................................................................

Kakelugnar och kaminer ..................................................................

Stenhuggare- och stensättarearbete ..................................................

Gjutgods till trappor ...........................................................................

Glasmästarearbete.................................................................................

Målarearbete ......................................................................................

Plåtslagarearbete ................................................................................

Gas- och vattenledning .....................................................................

Diverse ................................................................................................

Arvoden enligt kontrakt:

till Arkitekten J. F. Abom, för tillsyn och ansvar för arbetenas

utförande .................................................................. R:dr

till Byggmästaren C. Hallström, för verkställandet och
ombesörjandet af arbetena......................................

16.886:

3,000:

2,763:

1,522:

649:

6,115:

949:

2,385:

7,565:

3.534:

1,099:

4,010:

1,013:

5,200:

5,175:

969:

768:

orda
de i

: 36.

95.

81.

41.

89.

85.

40.

33.

37.

21.

39.

28.

81.

2,000.

2,500.

4,500:

Då härifrån afdrages hvad som influtit för försålda effekter .........

återstå ...............................................................................................

Härtill kommer arvode för besigtningen.............................................

Derjemte har åt den tjensteman i Riksgäldskontoret, som haft i
uppdrag att medela den utsedde arkitekten önskade upplysningar
och underrättelser angående arbetenas utförande samt

R:dr 68,109:
v 115:

50.

18.

R:dr 67,994:
25:

32.

att ombesörja anskaffningen af nya möbler
m.

m., tilldelats ett arvode af

Riksdagens bus,

1,500: -

De för berörda ändamål hittills bestridda utgifter uppgå således till R:dr 69,519: 32.

Såsom orsaker, hvilka föranledt att den i kostnadsförslaget beräknade summa
så betydligt öfverskridits, hafva angifvits: att priset å såväl arbetslöner som byggnadsmaterialier
betydligt stigit efter den tidpunkt, början af år 1870, då kostnadsforslaget
uppgjordes; att i utgiftssumman ingår arvodet, 2,000 R:dr, till Arkitekten
Äbom; att mera arbete blifvit utfördt än som ursprungligen beräknades, hvarpå såsom
exempel anförts att rifning och ombyggnad af östra flygeln måste ega rum i
större utsträckning än som vid kostnadsförslagets uppgörande antogs beköfligt; att
sammanbindningsgången mellan Kammrarnes sessionsrum gjorts nära en aln bredare
än förslaget upptager; att de åt gårdssidan förut befintliga fönster i Kamrarnes sessionsrum
igenmurats, hvilket föranledt målningsarbete i dessa sessionsrum, och att
bland utgifterna ingå en del gas- och vattenledningsarbeten o. s. v.

— 78 —

Äfven med antagande af dessa förklaringar för den beräknade kostnadssummans
öfverskridande, vill det likväl synas Revisorerne, som skulle kostnadsförslaget
icke hafva blifvit med tillbörlig noggrannhet och öfvervägande af dervid förekommande
förhållanden uppgjordt, och Revisorerne finna ett ökadt stöd för denna åsigt i
den omständigheten, att behöfliga gas- och vattenledningsarbetcn samt igenmurande
af fönster icke varit uti förslaget upptagna, ehuru desamma nödvändigt måst verkställas
till följd af och i sammanhang med de föreslagna om- och påbyggnads- samt
förändringsarbetena.

Revisorerne hafva härförutom fästat uppmärksamhet vid att för utförande af
en ombyggnad af detta jemförelsevis ringa omfång erfordrats arkitekt, byggmästare
och särskildt biträde åt arkitekten, alla med arvoden, till ett sammanlagdt belopp
af 6,000 Rdr, eller mera än 81 procent af hela kostnaden för ombyggnaden.

Angående det Angående det af 1872 års Riksdag åt Fullmäktige i Riksbanken och Riks åt.

™l™akt_tge gäldskontoret lemnade uppdrag att vidtaga förberedande undersökningar, rörande
och Rihgäidl- Kongl. hofstallets förflyttning samt uppförande af ett nytt riksdagshus å Helgeandskontoret
lem- holmen, äfvensom Riksbankens och Riksgäldskoutorets förläggande till samma holme,
nade uppdrag hafva Revisorerne redogjort i den berättelse om Riksbanken, som, samtidigt med
* fr,''?a °,m denna, af dem afgifves och till hvilken de således fä hänvisa.

uppförande '' °

på Helgeandsholmen
af ett

nytt riksdags- _______________________________________

hus.

Riksgäldskontorets
förvaltningskostnader.

Ur Riksgäldskoutorets granskade hufvudbok hafva Revisorerne hemtat nedanstående
uppgift om de belopp, hvartill ajlöningar och öfriga förvaltningskostnader vid
Kontoret, äfvensom derifrån utbetalda pensioner, under år 1871 uppgått:

Fullmäktiges arvoden .......................................................................... Rdr 12,666: 67.

Resekostnadsersättningar till de utom Stockholm bosatte Fullmäktige
....................-....................................................................

Aflöning till Kontorets tjensteman och vaktbetjening .......................

Pensioner..................................................................................................

Gratifikationer och begrafningshjelp......................................................

Redovisade kontorsexpenser...................................................................

„ rättegångsexpenser .........................................................

Postporto och arvoden..........................................................................

132:

58,674:

2,778:

60.

16.

77.

2,725:
8,015:

9! >9: 86.
2,478: 65.

Summa Rdr 88,470: 74.

För verkställigheten af de för Riksgäldskoutorets räkning erforderliga utländska
liqvider under år 1871 har ett arvode af 2,400 Rdr blifvit tillerkändt hvardera af de
utaf Fullmäktige utsedde två Deputerade. Den summa, 6,000 Rdr, som Fullmäktige
egt att under samma år använda dels till godtgörande af de ökade göromål, som en

— 79 —

del tjensteman tält ^ vidkännas i följd af särskilda bestyr med statsskulden, dels till

lampliga arvoden åt Deputerades biträden, har blifvit sålunda fördelad, att deraf
tillagts: ’

Fullmäktiges sekreterare, hvilken i egenskap af sekreterare biträdt

Deputerade ......................................................................................... Rdr 2,100: —

Hvar och en ai de tre kommissarierna 950 Rdr, tillsammans ............ „ 2 850: _

Kanslisten vid Fullmäktiges expedition, som i nämnda egenskap äfven
tjenstgjort hos Deputerade ...................................................... ^ 50Q:__

Två extra ordinarie tjensteman, tillsammans ..................................... ” X25: —

Åtskilliga extra ordinarie tjensteman för biträde vid utlottningarne af

1860 års premieobligationer..................................................... i 300- _

Vaktbctjeningen i Riksgäldskontoret..................................................... n {25: _

Summa Rdr ti,000: —

Al den i 1871 års revisionsberättelse, sid. 76, intagna utredning öfver den utredning af
allmänna bevillning, som för hvart och ett af de sednaste åren influtit, inhemtas, att a6männa feden
till Kontoret levererade bevillningen för år J868 vid slutet af Juni månad 1871 villnin9ms «refter
afdrag af de från Riksgäldskontoret utbetalda taxeringskostnader, 17,841 Rdr >3<t e °pp''

7 öre, utgjorde ................................................................................. Rdr 2,613,072: 48,

hvartill komma under sednare halfåret 1871 influtna ..................... „ 50: 13,

T1„ ... „ . . tillsammans Rdr 2,613,122: 61.

Härifrån afgar restifuerad bevillning ................................................ 90; _

hvarefter återstoden
med ett belopp af...

Rdr 2,613,032: 61,
13,032: 61,

öfverskjuter den beräknade bevillningssumman

Rdr 2,600,000: —

, E^er afdrag- af taxeringskostnader, utbetalda från Riksgäldskontoret med 13,884
. 1 27 öre, uppgick det belopp, hvilket Riksgäldskontoret af allmänna bevillningen
Jor ar 186b) till oeli med slutet af Juni månad 1871 uppburit, till Rdr 2,602,735: 73.
och har under Juli—December månader samma år ytterligare blifvit
inbetal,it.................................................... Rdr 611: 92,

samt under Januari—Juni innevarande år................. ,, 868: 21. n j 439. 13

hvilket sammanlagda belopp .......

utöfver 1869 års bevillningssumma

utvisar ett öfverskott af..................

Rdr 2,604,215: 86.
„ 2,600,000: —

4,215: 86.

Utaf allmänna bevillningen för är 1870 både till den 1 Juli 1871, efter
afdrag af de från Riksgäldskontoret utbetalda taxeringskostnader, 19,322 Rdr

— 80 —

AngåendeJcort stämpelbevill ningen.

32 öre, levererats ........................................................................... ®^r 2,626,726. 20.

samt under sednare hälften af sistnämnda år ...... Rdr 44,814: 10.

och under förra hälften af innevarande år .............„ 13,930: 23. b 58,744: 33.

tillhopa Rdr 2,685,470: 53

hvarigenom utöfver den förslagsvis beräknade bevillningen ........ „ 2,600,000: —

ett öfverskott uppkommer af ......................................................... <85,470: 53.

Den för är 1871 intill slutet af nästlidne Juni månad till Riksgäldskontoret
inlevererade allmänna bevillning utgör, etter afdrag åt utbetalda taxeringskostnader,
17,075 Rdr 85 öre, Rdr 2,785,571: 72.

Till upplysning om stämplade kortlekar och derför erlagd bevillning samt den
behållning, som, efter afdrag af stämpelkostnader och fromma stiftelsers andelar i den
erlagda afgiften, tillkommit Riksgäldskontoret åren 1862—1871, meddelas här följande
uppgift:

1 :		Antal stämplade kortlekar.	Erlagd afgift.	Fromma stiftel-sers andelar.	Stämpelkost- nader.	Riksgäldskonto-ret tillkommen behållning.
0 Ar	1862 ....................	202,552	75,957	—	34,813	60	6,967	38	34,176	2
7)	1863 .....................	207,912	77,967	—	35,734	87	6,919	—	35,313	13
n	1864 ....................	193,448	72,543	—	33,248	85	7,549	48	31,744	67
	1865 ..................	193,156	72,433	50	33,198	68	3,198	26	36,036	56
	1866 ....................	177,108	66,415	50	30,440	42	7,534	23	28,440	85
	1867 .....................	180,016	67,506	—	30,940	24	3,804	91	32,760	85
7)	1868 .....................	127,484	47,806	50	21,911	29	6,059	17	19,836	4
57	1869 .....................	163,340	61,252	50	28,074	4	5,829	77	27,348	69
„	1870 ....................	168,200	63,075	—	28,909	37	1,984	87	32,180	76
57	1871 ...................	208,332	78,460	78	30,723	63	6,573	23	41,163	92

— 81 —

I likhet med hvad i sednaste revisionsberättelse skett och med tilläse: af år
1871 meddelas här

Uppgift på den till Eiksgäldskontoret influtna bevillning för arf och
testamenten under åren 1858-1871.

	Riksmynt.		Riksmynt.
År 1858 .............................	54,008	48	År 1865 ........................	57,504	56
1859 !.............	80,576	48	1866 ...................	40,902	95
„ 1860 ..................	69.243	10	1867 ..	05 579	52
„ 1861......................	80,487	7	.. 1868 ..........................	16,508	97
1862 .........	91,740	10	„ 1869 ...................	15,571	26
„ 1863 ...........................	94,207	82	., 1870 .................	67,319	18
„ 1864 ............................	64,679	20	, 1871 .....................	75,725	93 \|

Vid läsningen af Fullmäktiges protokoller hafva Kevisorerne erfarit, att Kongl.
Maj:t genom resolution af den 17 Maj detta år inkallat staden Göteborg från erläggande
af bevillning för Grosshandlaren Sven Renströms testamente, till följd hvaraf
det af staden i sådant afseende inbetalda belopp af 15,000 Rdr blifvit restitueradt.

Med anledning häraf hafva Kevisorerne tagit del af berörde resolution, som
finnes bifogad till Eiksgäldskontoret inkommet ränteriförslag för Juli månad från
Göteborgs och Bohus län, och deraf funnit, att Göteborgs drätselkammare hos Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län fört klagan deröfver, att staden,
som af Grosshandlaren Sven Renström i lifstiden, genom testamentarisk! förordnande
den 117 Maj 1867, med tillägg och ändringar af den 29 Maj 1868, bekommit
ett kapital af en million femhundratusen riksdaler, härför debiterats bevillning
med femtontusen riksdaler, samt yrkat att, enär, enligt bestämmelserna i berörda
testamente, dispositionsrätten öfver nämnda kapital vore inskränkt för vissa ändamål,
till en stor del hänförliga till “fromma stiftelserhvilka enligt § 18 mom. 4
punkten d i Bevillningsförordningen den 18 September 1868 vore från testamentsbevillning
frikallade, och staden följaktligen icke erhållit sådan full eganderätt till
kapitalet, som i 2:a punkten af åberopade § omförmäldes, staden måtte från sagda
bevillning^ erläggande varda befriad, men genom resolution af den 25 Maj 1870
fastställde Kongl. _Maj:ts Befallningshafvande den öfverklagade debiteringen. Häröfver
besvärade sig drätselkammaren hos Kammarrätten, under hufvudsakligt anlörande:
att Göteborgs stad icke erhållit full eganderätt till de testamenterade medlen,
enär. staden ej efter godtfinnande kunde dem använda; att den Renströmska
fonden, till hvars förvaltare, men icke till stadskassa^ det anslagna kapitalet inbe Rev.

Ber. 1872 angående Rilcsgäldskontoret. 11

Angående

iestaments bevillningen.

82 —

talts, borde betraktas såsom en from stiftelse, då, enligt testamentets 14:e punkt,
bland de föremål, för hvilka anslag af fondens medel kunde anvisas, förekomme
välgörenhetsinrättningar, undervisningsanstalter, samt uppförande af kyrkor, museer
och föreläsningssalon, och då de från fonden utgående belopp enligt samma punkt i
testamentet endast kunde anslås till sådana allmänt nyttiga ändamål, som ej ovilkorligen
borde bekostas af allmänna medel; samt att af kapitalet, 1,500,000 Rdr endast
500,000 Rdr finge användas, och att hvad som derefter för de i testamentet
bestämda ändamål skulle begagnas vore upplupna räntor, hvadan stadsfullmäktige
aldrig erhöllo rättighet att besluta om användandet af de en million riksdaler, som
ständigt skulle i fonden innestå; anhållande drätselkammaren att staden Göteborg
måtte varda från utgörande af bevillning för ifrågavarande testamenterade medel frikallad,
eller, om sådant icke kunde bifallas, bevillningen bestämmas till ett belopp
af endast 5,000 riksdaler. Uti utslag af den 7 Mars 1871 utlät sig Kammarrätten,
att som, enligt hvad omförmälda af Grosshandlaren Renström i lifstiden upprättade
testamente uttryckligen innehölle, ifrågavarande 1,500,000 riksdaler vore att betrakta
såsom en till staden Göteborg gifven gåfva, deraf två tredjedelar, eller en million
riksdaler, skulle utgöra en oförytterlig fond, hvilken följaktligen måste anses vara
staden under fideikommissrätt anslagen, och återstoden, som iinge helt och hållet af
staden till dess fördel på de i testamentet bestämda samt af stadsfullmäktige genom
testamentsbevakningen godkända vilkor användas, således innehades af staden med
full eganderätt; alltså och enär stadsfullmäktige i Göteborg, på grund af föreskrifterna
i ofvanberörda testamente, vore oförhindrade att, derest de så för godt funne,
äfven uteslutande begagna ej mindre fondens afkastning än ock förenämnda 500,000
riksdaler till bildande af lånekassor för handelns, industriens eller handtverkens
underlättande äfvensom till upprättande af pantlåneanstalter med flera i testamentets
14:e punkt uppräknade ändamål, hvilka ej vore att jemföra med fromma stiftelser
och andra dylika inrättningar, fann Kammarrätten, jemlikt Bevillningsförordningens
§ 18 mom. 2 och 3, ej skäl att i Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes öfverldagade
resolution göra ändring. Sedan rättelse i berörda utslag blifvit i underdånighet
sökt, har Kongl. Maj:t, på Finansdepartementets föredragning, genom resolution
af den 17 Maj innevarande år undanröjt Kammarrättens utslag och frikalla! staden
Göteborg från utgifvande af staden genom samma utslag ålagda testamentsbevillning,
enär, med afseende å de föreskrifter rörande ifrågavarande medels användande,
åberopade testamente innehåller, desamma icke kunna anses hafva Göteborgs
stadskommuner med full eganderätt eller såsom fideikommiss tillfallit.

1871 års Revisorer omförmälde att, med anledning deraf att en inom Fullmäktige
väckt fråga, huruvida, till åstadkommande af förenkling och enhet i kontrollen,
det vore lämpligt att befattningen med tillsynen och kontrollen öfver arfs- och testamentsbevillningen
från Riksgäldskontoret öfverflyttades till Kammarrätten, då ännu
var beroende på utredning hos Riksgäldskontorets Kommissariat, Riksdagen i afseende
på hvad 1870 års Revisorer i sin berättelse, sid. 87, anfört, i enlighet med
Statsutskottets hemställan, beslutat att dervid finge för det då varande bero; hvar -

- 83 -

jemte 1871 års Revisorer tillika anmälde, att någon sådan utredning icke vid början
åt samma års revision till Fullmäktige inkommit J

t r 10m jbrsamlade Revisorer tå tillägga, att förenämnda fråga väcktes den 28
bos Fullmäktige, som då infordrade Kommissariatets utlåtande deröfver
och att r ullmäktige den 14 December 1871 derom aflåtit påminnelse. Nå^-on utredning
lörande densamma har ännu icke till Fullmäktige inkommit.

Genom nådigt bref af den 28 sistlidne Juni liar Kongl. Makt till Fullmäktige
ofverlemnat den i Riksbokslutskontoret upprättade, på 1870 års rikshufvudbok grundade
liqvid mellan .Statsverket och Riksgäldskontoret angående öfverskotten på statsinkomsterna
samt besparing ar ne å och bristerna i riksstatens förslagsanslag för samma
Sf’, ut§>J°rde, enligt denna liqvid, de behållna och Riksgäldskontoret tillgodo samt

besparingarne å försiagsanslagen........................................... ‘n ’805 105- 23

n , , , . Tillsammans R:dr 4,371,376: 83.

, deremot hade uti samma liqvid blifvit Riksgäldskontoret
påförda bristerna i försiagsanslagen för år 1870 med R:dr 721,253: 42
äfvensom följande af Statskontoret under året förskottsvis
bestridda utgifter, hvilka till följd
åt Riksdagens beslut skola i de årliga liqviderna
upptagas till ersättning af Riksgäldskontoret,
nemligen:

godtgörelse för mistad rätt till forssellön ............

och aftjenad begrafningshjelp till tjenstemäns
sterbhus.............

70,684: 85.
21,566: 11.

813,504: 38.

och utgjorde sålunda det Riksgäldskontoret tillkommande saldo R:dr 3,557,872: 45

an i Yitaf diettaV belopp^ hade Rdcsgäldskontoret, enligt sednaste revisionsberättelse sid.
»U och 81, redan före utgången af Maj månad sistlidet år fått mottaga R:dr 3 000 000''
Återstoden har blifvit af Statskontoret till Riksgäldskontoret aflemnad
under sistlidne Maj månad med...... R:dr 500,000-

och under derpå följde Augusti med

57,872: 45.

557,872: 45.

R:dr 3,557,872: 45.

Af förestående uppgifter synes,
öfverskott af
och brist af....................

att för år 1870 å förslagsanslagen uppstått

........................................ R:dr 805,105: 23.

........................................... „ 721,253: 42.

Liqviden angående
Statsverkets
öfverskott
och besparingar
för år
1870.

Afiemnade
öfverskott å
1871 års statsinkomster.

Angående
öfverskotten å
1872 års statsinkomster.

Angående återlevererade

undsättningsmcdel.

— 84 —

Detaljerad redogörelse för de särskilda poster, som bilda nyssnämnda summor,
återfinnes i den redogörelse för granskning al Statsverket, som Revisorerne samtidigt
med denna berättelse afgifva.

I afräkning a de öfverskott, som antagits uppkomma ä de vid 1870 års riksdag
för år 1871 beräknade statsinkomster, både, enligt sid. 81 i sednast afgifna
revisionsberättelse, under Maj och Juli månader sistnämnda år till Riksgäldskontoret
från Statskontoret aflemnats ............................................................... ^dr 1,500,000:

Sedermera bar från Statskontoret ytterligare levererats:

under November 1871 ................................ Rdr 2,000,000

,, December „ ,, 1,500,000

,, Februari 1872 ............................... „ 1,000,000

samt under April „ .............................■ —_» 1,000,000

5,500,000: —

hvadan Riksgäldskontoret utaf 1871 års öfverskott redan fått
mottaga ett sammanlagdt belopp af ..............................

Rdr 7,000,000: —

Likaledes bar, enligt hvad Revisorerne inhemtat, i afräkning å de öfverskott
på Statsverkets inkomster, som, så vidt sådant nu kan bedömas,. äro att motse äfven
för innevarande år, ett belopp af 1,000,000 Rdr blifvit under sistlidne Apnl mana
från Statskontoret till Riksgäldskontoret aflemnadt; vid hvilka medels aflemnande
Statskontoret dock fästat det vilkor, att under tiden, till dess liqviden för detta ar
mellan Stats- och Riksgäldskontor angående öfverskott, besparingar och brister
blifvit upprättad, denna summa eller större eller mindre del deraf, derest s adan t pafordras,
skulle till Statskontoret återbäras en månad efter derom gjord framställning.

Jemlikt 81 § i Riksgälds kontorets sednast utfärdade reglemente skall allt hvad
som återbetalas å de undsättning slån, som från 1867 års början till den 27 Mars
1868 blifvit meddelade dels af undsättningsfonden, dels af lyftade .medel å mindre
kreditivet, till undsättningsfonden ingå, intill dess den på sådant sätt influtna summan
uppgår till ett sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden
från 1867 års början till samma dag utgifna lån, eller 818,368 Rdr 69 öre, hvarefter
allt som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret
inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet lyftade medel.

Enligt hvad Revisorerne dels af Riksgäldskontorets räkenskaper samt dels . af
de hos Fullmäktige förda protokoller inhemtat, hafva, efter verkställda återbetalningar
å förberörde lån, från Statskontoret till Riksgäldskontoret aflemnats:

— 85 —

under Maj 1871 ..........

„ Juni 1871 ..........

„ December 1871 .
samt under April 1872

............. Rdr 200,000: -

............. „ 250,000: -

............. „ 80,000: —

............. „ 288,368: 69.

Summa Rdr 818,368: 69.

Sedan undsättningsfonden sålunda kommit i åtnjutande af det fonden tillförsäkrade
belopp, hafva, jemlikt stadgandet i ofvanintagna reglementets §, derefter influtna
undsättningsmedel till belopp af 400,000 Rdr blifvit under nästlidne Maj månad
af Statskontoret till Riksgäldskontoret levererade såsom afbetalning å de utaf
mindre kreditivet lyftade medel, utgörande tillsammans 1,030,000 Rdr.

Under hänvisande till sid. 82 och 83 i 1870 och sid. 82 i 1871 års revisions- Återbetalning
berättelse, anse sig Revisorerne böra omförmäla, att det belopp af 65,466 Rdr 67 öre, «det utaf1863
som det ålåge vederbörande att för år 1872 återbetala i ytterligare afräkning å den ?rs R^sdaf
till följd af 1868 års missväxt, enligt Kongl. brefvet den 26 Februari 1869, såsom utbetalda, anlåneunderstöd
till Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län utlemnade summa, 196,400 slag, 340,000
Rdr, blifvit till Riksgäldskontoret öfverlemnadt genom Kongl. Statskontorets anord- Rdr> til{ “™-ning af den 23 sistlidne Maj. derstod åt de

J genom 1868 ars

missväxt nödlidande
länen.

Såsom fortsättning af den i sednaste revisionsberättelse, sid. 82 och 83, in- Till Riksgäldstagna
uppgift på de till Riksgäldskontoret under åren 1870 och 1871 levererade be- kontoret levesparingar
å extra statsanslag och andra uppkomna behållningar, få Revisorerne med- re.rade t"jsp,a~
dela nedanstående, dels ur räkenskaperna, dels ur Fullmäktiges protokoll hemtade, rmhIZninlar
från den tid nämnde uppgift slutar och till nuvarande revisions början fortsatta förteckning
å levereringar:
under år 1871

den 21 September, genom Kongl. Statskontoret, å innestående behållningen för år

1868 å anslaget till Postverket...................................................... Rdr 184,202: 95.

den 28 samma månad, genom dito, å innestående behållning å fonden
för boställsskogarnes indelning till regelbunden hushållning 35,568: 51.
samma dag, genom dito, å innestående behållningen å Skogsplan teringskassans

medel ..................................................................... „ 140,898: 4.

hvaraf obligationer till värde af 69,615 Rdr.
samma dag, genom dito, å innestående behållningen å reserverade

medel af Kristianstads läns Flygsandsplanteringsfond ............ „ 70,763: 19.

hvaraf obligationer till värde af 70,095 Rdr 14 öre.

— S:gr Rdr 431,432: 69.

Transport „ 431,432: 69.

86 -

Transport Rdr 431,432: 69,

under år 1872

den 22 Februari, genom Kongl. Statskontoret, å följande under år
1871 återlevererade extra statsanslagsmedel, nemligen:
för försålda exemplar af betänkandet angående
plan för framtida enskilda jernvägsanläggningar

och sättet för deras utförande.............................. Rdr 113: 32.

besparade å de vid 1862 och 1863 års riksdag
beviljade anslag till förbättringar och tillbyggnader
vid Nyköpings hospital, 1,049: 39 samt

vid Stockholms, 250 Rdr ................................... .. 1,299: 39.

samt öfverskott å det vid 1865 och 1866 års
riksdag beviljade anslag till verkställande af
förbättringar och tillbyggnader vid hospitalet i

Wexiö . ................... .................................... 1: 48. „ 1,414: 19.

den 8 Maj, genom Kongl. Statskontoret, å uppkomna
behållningar å följande vid 1865 och 1866 års
riksdag beviljade anslag, nemligen:
å anslaget för inredning af lokal inom slöjdskolans
nya hus för utställning af landtbruks redskap

och modeller........................................ „ K 46.

samt å anslaget till en ny arkivbyggnad för Göta
Hofrätt och ombyggnad af den hofrättshusets

tomt omgifvande kaj ..................................... . _» 522: 23. „ 523: 69.

den 15 Maj, genom dito, å innestående behållning
af anslaget till undersökningskostnader för jernvägsanläggningar
;.......... v........................................

samma dag, genom dito, å innestående behållning
af anslaget till löneförbättring åt Kongl. Sundhetskollegii
embets- och tjensteman samt vaktbetjente

STgr Rdr 5,680: 15.

Summa Rmt Rdr 437,112: 84.

3,600: 89.
141: 38.

Angående sta- Jemte erinran om sednaste Riksdags, genom Stats-Utskottets skrifvelse den 7 sist tens

fordran lidne Maj Fullmäktige meddelade uppdrag att fortfarande låta noggrannt tillse, det alla
hos the Geiu- wfiga åtgärder varda vidtagna, som må finnas af behofvet påkallade, för att tillförsäkra
\ara Riksgäldskontoret att så skyndsamt som möjligt komma i åtnjutande af den utdel siaget

tui rens- ning i Gellivara-bolagets konkurs, som lagligen bör Kontoret tillkomma, få Revisonings-
och ka- rerne anmäla, att Riksgäldskontorets Ombudsman under den 25 nästlidne September
naiiserings- utj jnfordradt utlåtande lemnat Fullmäktige följande upplysningar om fortgången af
arieten i Lule ålgärderna f9r bestämmandet och erhållandet af den Riksgäldskontoret tillkommande
utdelning i förberörde bolags konkurs samt om hvad i sådant ändamål blifvit ytteiligare
tillgjordt och dervid förekommit, nemligen:

— 87 -

utt \ nämnde konkurs efterbevakningar den 27 December 1871 anställts å tillsammans
113,900 pund st., deraf “the New Gellivara Company limited“ bevakat
73,200 pund st.;

att de fordringsbevis, a hvilka samma etterbevakningar grundades, voro utfärdade
i England, ställda att betalas i England och i engelskt mynt samt af beskaffenhet
att deras giltighet borde af engelsk domstol pröfvas, på grund hvaraf och
då de engelska borgenärerna ensamma användt alla bolagets tillgångar i England samt
bolaget ej kunnat förmås att samma tillgångar uppgifva vid bolagets konkurs i Sverige,
och vid sådant förhållande tillgångarne här i Sverige ej syntes böra användas
till betäckande af de engelska fordringarne, Ombudsmannen mot berörda efterbevakn
in gar framställt anmärkning, som af Bådstufvurätten i Luleå gillats genom särsluldt
öfver hvarje af de anmälda fordringsanspråken meddelade domar af den 6
sistlidne Maj;

att sedan talan hos Kongl. Maj:ts och Likets Svea Hofrätt fullföljts mot berörda
domar, Ombudsmannen å inställelsedagen i Hofrätten den 5 sistlidne Augusti
iakttagit inställelse å Biksgäldskontorets vägnar samt bemött klagandenas påståenden
;

att nämnde tvist ännu var på Kongl. Hofrättens pröfning beroende; samt
att en af sysslomännen i konkursen meddelat Ombudsmannen, att sysslomannen
ej före afgörandet åt omförmälde rättegång kunde uppgöra förslag till utdelning,
hvilken, derest efterbevakningarne komme att godkännas, blefve högst
obetydlig. °

aktiebolag.

Vid 1862 och 1863 års riksdag beviljade ltikeis Ständer JemtUmds kommu- Avgående
nikationsaktiebolag ett lan å <0,000 B:di'', att jemte erläggande årligen af 5 procent •femtiandskomränta
återbetalas med 6 procent af ursprungliga beloppet om året, sedan 5 år för- munihatioilsflntit
från lyftningsdagen, som inträffade den 18 Mars 1864. Pröfningen af den säkerhet,
bolaget härför skulle ställa, uppdrogs åt Kongl. Maj:t, som, på sätt närmare
visas 1.1868 års revisionsberättelse, sid. 88 och 89, i sådant afseende godkände:

inteckningar i åtskilliga hemman till beräknadt värde af ................. E:dr 50,000: —

aktier i bolaget till belopp af........................................................... B 17000; —

och en borgensförbindelse för återstående ..................................... ” 3,000: —

Bdf 70,0007 —

Innan ännu någon amortering å lånet förfallit, gjorde bolaget konkurs, som
började den 22 Juli 1867, och hvarmed de såsom säkerhet antagna aktierna voro
värdelösa. Biksgäldskontorets fordran utgjordes då af hela kapitalet 70,000 B:dr
och derå från den 18 Mars 1866 upplupen ränta.

0 „ köpet. Samtliga öfriga fastigheter

såldes pa utmätmngsauktion den 12 Mars 1869 till köpeskillingar, som efter afdrag

af omkostnader utgjort ...................................................................... B;dr 13 466: 22.

hvilket belopp under år 1869 till Biksgäldskontoret öfverlemnades;

Transport R:dr 13,466: 22.

- 88 -

Transport R:dr 13,466: 22.

hvarförutom till Kontoret under nämnde år inbetalts räntor å köpeskillingen
för hemmanet Upland • . » 2,160:

och utdelning, tillkommande Riksgäldskontoret enligt den 10 Juli
1869 framlagdt utdelningsförslag ...................................................—______»________2,688: 54.

tillsammans under år 1869 inbetalda ................................................ ®:<|r 18,314:

Den tillgång, som till gäldande af Statens fordran kan vidare förväntas,

göres af förenämde borgen å ........................................................... H;dr 3,000:

och köpeskillingen för hemmanet Upland, för hvilken konkursmassans
fordran borgenärerna vid sammanträde den 17 Oktober 1868
medgifvit få öfverlåtas på Riksgäldskontoret .................................... » 18,000:

76.

ut -

Summa R:dr 21,000: —•

hvarutöfver någon ytterligare utdelning i konkursen icke lärer vara att påräkna.

I fråga om hemmanet Upland inkom den, som ensam öfvertagit köpet deraf,
till Fullmäktige den 21 April 1868 med anhållan att få till Riksgäldskontoret liqvidera
köpeskillingen, 18,000 R:dr, på samma vilkor, 5 procent ränta och 6 procent
amortering om året, som blifvit af Rikets Ständer för återbetalning af bolagets hela
lån föreskrifna, och att få på sig transporterad så stor andel af Riksgäldskontorets
fordran hos bolaget, som motsvarade nämnda köpeskilling, samt att, sedan laga uppbud
å hemmanet erhållits, den deruti för hela lånet tagna inteckning måtte varda
dödad till så stort belopp, som öfversköt samma köpeskilling. Denna ansökan remitterades
den 23 April 1868 till Kommisariatets och Ombudsmannens utlåtande.
Den 6 September 1872 ingaf hemmanets egare till Fullmäktige en återkallelse al
berörda ansökan, vid föredragning hvaraf Fullmäktige infordrade upplysning om
anledningen dertill att, oaktadt skedda påminnelser, de öfver förstnämnda ansökan
infordrade utlåtanden icke afgifvits, samt huruvida och med hvad belopp inbetalningar
till Riksgäldskontoret å ifrågavarande intecknade skuld, sedan ansökan inkom,
blifvit verkställda, äfvensom om de åtgärder, som vid uraktlåtet fullgörande af sökandens
betalningsskyldighet vidtagits; med hvilka upplysningar samt af återkallelsen
föranledt yttrande Kommissariatet, efter Ombudsmannens hörande, skulleinkomma
till Fullmäktige derpåföljande sessionsdag. Uti det med anledning häraf den 18
September afgifna utlåtande, angaf Kommissariatet såsom skal för dröjsmålet med
afgifvande af utlåtande öfver försfberörda ansökan, att de deri. gjorda framställningarne
varit så orimliga, att de i deras dåvarande skick omöjligen kunnat leda till
sakens afslutande, för hvilket ändamål erfordrats, att ärendet hlilvit bragt 1 det skick
att Riksgäldskontoret kunde påräkna att i afräkning å sin fordran hos bolaget utbekomma
köpesumman för hemmanet Upland; hvarjemte Kommissariatet, etter att
hafva hört Ombudsmannen, meddelade uppgift hvad å lånet till Jemtlands.kommunikationsaktieholag
efter den inträffade konkursen till Riksgäldskontoret inbetalts,
samt öfverlemnade en ny ansökan af ofvanbemälde egare rörande köpesummans betalande,
hvilken ansökan Kommissariatet under hand anskaffat. Fullmäktige medgåfvo
honom, med anledning häraf, att den 1 nästkommande December å sin redan
förfallna och till 7,611 R:dr nu uppgående skuld inbetala 3,771 R:dr samt då afgifva
förbindelse å det sammanlagda belopp, hans. kapital- och räntesknld samma dag
utgör, med åtagande i samma förbindelse att, jemte 6 procent ränta a den obetalda
skulden, den 1 Mars och den 1 Maj 1873 inbetala återstoden af det till den .1 December
detta år förfallna obetalda belopp samt att derefter samma dag och till full

— 89

betalning skett hvarje är erlägga 6 procent al’ den ursprungliga köpesumman tillika
med 6 procent ränta å oguldet belopp deraf; hvarförutom föreskrefs att denna förbindelse
skulle i hemmanet Upland intecknas, hvarefter och sedan denna intecknade
förbindelse blifvit afgifven och godkänd samt behörigen styrkts, att hemmanet dessutom
icke graveras åt annan inteckning än den Riksgäldskontoret innehar för lånet
till Jemtlands kommunikationsbolag, Fullmäktige ville medgifva sistnämnde intecknings
dödande.

Det har icke kunnat undgå att väcka Kevisorernes uppmärksamhet, att med
afgörandet af ett dylikt ärende kunnat fördröjas så lång tid. Om äfven första framställningen
varit af beskaffenhet att den, i det skick den ingafs, icke kuncle bifallas,
vill det dock synas att, sedan de öfriga hemman, uti hvilka, jemte hemmanet Upland,
Riksgäldskontorets fordran var intecknad, blifvit den 12 ''Mars 1869 försålda på
offentlig auktion i den ordning, som om utmätt fastighet är stadgad, i följd hvaraf
köparne egt att få dödade de i dessa hemman intecknade belopp, som ej kunnat
ur köpeskillingarne gäldas, samt borgenärerne, enligt hvad här förut omiörmälts, på
Riksgäldskontoret öfverlåtit konkursmassans fordran hos köparen af hemmanet Lpland,
något hinder dä icke mera än nu törefunnits för ärendets bringande till slut
på sätt här omförmälts.

Likaledes hafva Revisorerne fästat uppmärksamhet dervid, att till helt nyligen
någon åtgärd icke vidtagits för infordrande af det belopp, 3,000 Rdr, för hvilket
borgen blifvit afgifven, och hvilket belopp, enligt Kongl. brefvet den 29 Januari
1864 angående säkerhetens godkännande, var afsedt till första årets amorteringsliqvid.

Vid det förhållande att hemmanet Upland, enligt hvad uppgifvits, är bevillningstaxeradt
till 14,400 Rdr, hafva Revisorerne icke något att erinra vid den af
Fullmäktige nu vidtagna åtgärd i afseende på uppgörelsen med hemmanets nuvarande
egare.

Rikets Ständer, som med afseende å nyttan, som Höganäs stenkolsverks vid- inf,~ende
makthållande för riket ansågs medföra, samt förlusten vid verkets möjliga upp- wgauas

hörande, tid efter annan derför beviljat betydliga understöd, beslöto vid 1823 års riks- icoi.werk.

dag, dels med anledning af delegarnes hos Kongl. Maj:t gjorda och för Rikets Ständer
anmälda ansökning dels på grund af vid samma riksdag utaf Grefve Jacob de
la Gardie, å stenkolsgrufvebolagets vägnar väckt motion, att den fordran, Statsverket
för beviljade lån i och för stenkolsgrufvedriften egde hos framlidne Excellensen
Grefve Ruuths sterbhus innestående, till ett belopp af 199,560 Rdr banko, med derå
löpande ränta, skulle tå afskrifvas och öfverlåtas på intressenterne i stenkolsverket,
under följande vilkor:

“l:o. Att Höganäs stenkolsgrufvebolag bör ombesörja teckning och uppbörd

åt en fond, stor 200,000 Rdr Banco, hvilken fond ovilkorligen skall användas för

nedsänkningen af Ryds-Schakt, för arbetets bedrifvande på nedre fiötseu, och för
inrättandet af sådana fabrikationer, hvartill i synnerhet den ymniga tillgången af
eldfast lera erbjuder rudimaterier.

Rev. Ber. 1871 angående RiJcsgäldsJcontovet.

— 90 —

2:o. Detta nya Bolag, som inom 2:ne år efter kungörandet af Riksens Ständers
nu fattade beslut, bör vara upprättadt, skall genom ordentliga räkenskaper,
hvilka granskas af Riksens Ständers Revisorer, redovisa, på hvad sätt och till hvad
belopp den tecknade summan blifvit använd.

3:o. Till säkerhet för Staten, att denna summa till förenämnda ändamål användes,
bör afbetalningen å framlidne Hans Excellence, Herr Grefve Ruuths Sterbhus’
skuld till Staten, tills vidare och på vanligt sätt, erläggas till Riksens Ständers
Riksgälds-Contoir; men något å actiebeloppet icke af Bolaget lyftas förr än, genom
räkenskaperna, blifvit styrkt, att hela den tecknade summan är för ändamålet vorden
använd. Derefter skall bolaget vara berättigadt, ej mindre att uttaga hvad, som till
Riksgälds-Contoiret influtit, så väl uti capital-albetalningar, som de, ifrån den dag,
Riksens Ständers beslut i detta ämne blifvit fattadt, upplupna räntor, än äfven att,
i den män lånet, enligt de afgifna skuldebrefven, utgår, detsamma, till hela det återstående
beloppet, så väl i hufvudstol som ränta, uppbära; kommandes från samma
tid Bolaget att frikallas från den i 2:a punkten föreskrifna speciella granskning af
verkets räkenskaper.

4:o. Sedan den nya actie-teckningen skett, bör Bolaget afgifva sin förbindelse,
att, enär stenkols-verket lemnar en vinst af 8 procent, erlägga till Staten 1
procent, och således behålla 7 procent; då denna vinst uppgår till 10 procent likaledes
utgifva 2 procent; och vid 12 procent betala till Staten 3 procent, hvilken
ränta är den högsta, som af Bolaget någonsin kommer att för capitalet erläggas.

5:o. Hvad som, vid 1823 års slut, af Bolagets särskilda skuld till Statsverket,
stor 51,000 Rdr, kan återstå, efter afqvittning emot tillverknings-premierna, stenkolsqvantitetor,
föryttrade under den ifrån och med år 1819 förflutne tid, hvilka premier
vid 1815 års Riksdag bestämdes till 6 sk. för hvarje tunna stenkol, må, i händelse
nya Bolaget kommer i verksamhet, afskrifvas; kommande dessa premier att upphöra
med innevarande års slut, ehvad de af Riksens Ständer Bolaget nu erbjudna
vilkor antagas eller icke.11

Vid anmälan af detta beslut anköllo Rikets Ständer, det “Kongl. Maj:t täcktes
å stenkols-verket fästa Dess nådiga uppmärksamhet, samt låta hvad af Riksens Ständer
sålunda är vordet beslutet komma till verkställighet på ett sätt, att, icke allenast
det dermed åsyftade ändamål, utan ock Statens samt Bolagets fördel må i möjligaste
måtto befordras “.

Detta Rikets Ständers beslut meddelades Fullmäktige genom Statsutskottets
skrifvelse den 16 December 1823.

Vid 1828—1830 års riksmöte anhöll Grefve Jacob de la Gardie, å gamla bolagets
för stenkolsverket vägnar, att, som detta bolag uppfyllt det vilkor, 1823 års
Ständer utfäst för bolagets rätt till statens fordran i Grefve Ruuths sterbhus, intressenterne
måtte utbekomma den del så i kapital som ränta utaf dessa medel, som
redan blifvit af sterbkuset inbetald, samt framdeles få lyfta det öfriga i den mån
det komme att inflyta.

Den af nya bolaget för ifrågavarande stenkolsverk valda direktion inlemnade
äfven till Statsutskottet en den 31 Januari 1828 författad och till Rikets Ständer
ställd berättelse med dervid fogade räkenskapsutdrag samt 5 st. bilagor, bland hvilka
förekom anmälan om vilkoren för ny aktieteckning till deltagande i Höganäs stenkolsverk
och ett af Grufingeniören i Edinburg Robert Båld afgifvet betänkande angående
stenkolsfältet i Skåne och särskildt om det derstädes anlagda stenkolsverket
Höganäs. Nämnde berättelse innehöll dels en fullständig redovisning för stenkols -

— 91 —

verkets förvaltning från och med den 1 Augusti 1825, då det till nya bolaget öfverlemnades,
dels en af direktionen gjord framställning i afseende på statens fordran
hos Grefve Ruuths sterbhus, hvilken fordran under vissa af Rikets Ständer bestämda
vilkor skulle komma att såsom köpeskilling till gamla bolaget öfverlåtas. Af dessa
handlingar framgick, bland annat,

att aktieteckningen i det nya bolaget till den 1 Augusti 1825, då verket af
detsamma mottogs, uppgick till 4285 aktier med eu aktiefond af 214,200 Rdr;

att af de verkställda undersökningarne direktionen, lika med Herr Baki, ansåg
att stenkolsverket icke kunde bestå utan lerfabrikationerna, och att följaktligen stenkolsbrytningen
samt lerans förädling, såsom beroende af hvarandra, måste i oskiljaktig
förening bedrifvas, hvadan arbetsplanen blifvit derefter inrättad;

att behållningen för år 1828 af den eldfasta lerans förädling uppgått till 10,186
Rdr 10 sk. 9 rst banko;

att de af bolaget bestridda kostnader för nya grufveanläggningen vid Ryd och
för den eldfasta lerans förädling uppgått till 140,272 Rdr 25 sk. 1 rst banko;

att för sänkningen vid Ryd till nedre kolflötsen erfordrades en summa af

168.000 Rdr banko;

att aktieteckningen väl uppgått till 433f aktier, hvarje aktie på 500 Rdr, samt
inbetalningsbeloppet utgjort 137,342 Rdr, deri inberäknade hvad som för 161 aktier
blifvit erlagdt utöfver infordrade 70 procent; och att, som 575 aktier blifvit till följd
af försummad inbetalning dödade, verkliga aktiefonden icke vore högre än 191,452
Rdr banko, äfvensom att återstående 30 procent, 54,200 Rdr, icke ens motsvarade
en tredjedel af lörcnämnda kostnadssumma af 168,000 Rdr banko;

att, då till använda 140,272 Rdr 25 sk. 1 rst lägges återstående inbetalningen
på aktierna, 54,200 Rdr, om hvars infordrande direktionen var sinnad att till bolaget
i Februari 1829 göra framställning, bolaget befann sig på den punkt att ofördröjligen
hafva uppfyllt hvad 1823 års Ständer föreskritvit såsom vilkor för köpeskillingens utlemnande
från Riksgäldskontoret.

Direktionen anhöll derför, å bolagets vägnar, att köpeskillingen måtte få till
gamla bolaget utlemnas, hvarigenom nya bolaget i och med detsamma komme att
erhålla en säker och högst nödvändig penningetillgång genom de 67,400 Rdr banko,
som intressenterne i gamla bolaget förbundit sig att af köpeskillingen, när den utföll,
tillskjuta.

Som Rikets Ständer funno, att utaf de vid 1823 års riksdag stadgade vilkor
för medlens utlemnande från Riksgäldskontoret då mera icke återstodo andra, än att
det nya bolaget styrkte, att det belopp, som då brast i den stadgade summan af

200.000 Rdr banko, äfven blifvit till de af Rikets Ständer föreskrifna föremål användt
och att nya bolaget afgaf den i 4:e punkten af 1823 års Rikets Ständers beslut omfönnälda
förbindelse, så ansågo Rikets Ständer sig böra bevilja medlens utlemnande
under sådana vilkor och förbehåll, att, utan någon ny uppoffring, statens rätt och
säkerhet blefve fullkomligen betryggad och nya bolaget jemväl tillförbands att fullfölja
grufvearbetet vid Ryd; och beslöto Rikets Ständer alltså:

“l:o att nya bolaget bör afgifva och till Riksgäldskontoret öfverlemna den i 4:e
punkten af 1823 års Rikets Ständers beslut föreskrifna förbindelse, enligt följande
formulär:

Jemlikt Rikets Höglofliga Ständers beslut vid 1823 års Lagtima Riksdag, förbinda
och utfästa sig, å nya Bolagets för Stenkolsverket vid Höganäs vägnar, undertecknade,
af Bolaget välde styresmän och förvaltare af verket, att, när Stenkols -

— 92 —

verket lemnar en vinstutdelning af åtta procent, erlägga till Rikets Ständers Riksgälds-Contoir,
eller det penningeverk, Rikets Höglofliga Ständer framdeles kunna förordna,
En procent, då således Bolaget får behålla Sju procent; när vinstutdelningen uppgår
till Tio procent, likaledes utgifva Två procent; och när den bestiger sig till Tolf
procent, erlägga Tre procent, såsom den högsta procenten, hvilken från Bolaget kan
komma att till staten utgifvas. Hvilket härmedelst på det kraftigaste försäkras.

—----den — — —

N. N. N. N. N. N.

Direktionen för Stenkolsverket vid Höganäs.

2:o att utaf de till intressenterne i gamla Bolaget anordnade medel, bestående
i framlidne Herr Grefve Ruuths iutecknade skuldsedlar, tillika med alla derå, sedan
den 31 December 1823, influtue eapitalafbetalningar och räntor, innehållas och alsättas,

a) de 07,400 Rdr Banco, som intressenterne uti gamla Bolaget förbundit sig att
utaf nämnde medel till stenkolsverkets understöd tillskjuta; hvilken summa
beräknas af de contanta medel, som på skuldsedlarne influtit;

b) till Statens ytterligare säkerhet innehållas äfven 40,000 Rdr samma mynt,
med hvilka båda summor, tillhopa 107,400 Rdr, kommer att förhållas på sätt
här nedanför stadgas;

3:o att, så snart det nya Bolaget hos Fullmäktige i Rikets Ständers Riksgäldskontor
med qvitterade räkningar styrkt, att utöfver de, enligt afslutade räkenskaper
samt nya Bolagets valda Direktions uppgifter, i verket redan nedlagda 135,677 Rdr
29 sk. ytterligare 64,322 Rdr 19 sk. Banco, till fyllnad i den stadgade summan
af 200,000 Rdr, blifvit uteslutande använda till utgifter i och för nya grufveanläggningen
vid Ryd, och deribland de för vattenuppfordringen nödiga ångmaskiners
anskaffande, skall nya Bolaget vara berätligadt att, emot qvitto samt aflemnande
af den i l:a punkten omförmälda förbindelse, uti Riksgäldskontoret lyfta de
07,400 Rdr, hvilka medel af köpeskillingen skola innehållas och till verkets understöd
tillskjutas;

4:o att de till Statens ytterligare säkerhet inuehållne 40,000 Rdr komma att
qvarstå i Riksgälds-Contoiret, intilldess Rikets Ständers Revisorer öfver Stats-, Bankooch
Riksgäldsverken, efter förrättad granskning af stenkolsverkets räkenskaper, gifvit
Fullmäktige i nämnde Contoir tillkänna, att föreskrifterna i l:a punkten af 1823
års Rikets Ständers beslut blifvit behörigen fullgjorde; och må det ankomma på intressenternes
i gamla Bolaget godtfinnande att bestämma, antingen ofvanberörde
summa af 40,000 Rdr skall afsättas uti resterande capital på de intecknade skuldsedlarne,
eller i contant, då tillgång härpå förefinnes;

5:o att, efter afdrag af de ofvan omförmälda summorna, tillhopa 107,400 Rdr,
skola intressenterne i gamla Bolaget vara berättigade att genast utbekomma allt hvad
som af oftannämnda medel återstår, enligt den liqvidation, hvilken häröfver i Riksgälds-Contoiret
upprättas, emot det att actie-brefven till Riksgälds-Contoiret aflemnas,
för att, såsom eganderätts-handlingar, det nya Bolaget tillhandahållas. Deremot skall
för hvarje actie-bref af Riksgälds-Contoiret utfärdas ett särskildt bevis, innehållande
försäkran, att den andel i de, till Statens ytterligare säkerhet, afsätta 40,000 Rdr,
hvilken på actie-brefven sig belöper, skall bevisets innehafvare i Riksgälds-Contoiret
tillhandahållas, så snart Rikets Ständers Revisorer tillkänuagifvit, att deremot något
hinder icke möter;

93 —

7:o att Rikets Ständers beslut bör, genom Fullmäktiges i Riksgälds-Contoiret
försorg medelst kungörelse i officiella tidningsbladet, båda bolagen tillkännagifvas,
med föreläggande att, vid det sammanträde i Riksgälds-Contoiret med båda Bolagen,
som af Fullmäktige tillika utsattes, yttra sig och bestämdt förklara, huruvida Bolagen,
hvart för sig, vilja i de stadgade vilkoren ingå; och bör hvad som af tillstädeskomne
actie-egare beslutes gälla till efterrättelse för de frånvarande".

Genom den IG April 1829 utfärdad kungörelse, införd i Post- och Inrikes-Tidningar
den 25 i samma månad, tillkännagåfvo Fullmäktige för begge bolagen Rikets
Ständers beslut, och kallade dem till gemensamt sammanträde med Fullmäktige till
den 20 derpåföljde Maj uti Fullmäktiges sessionsrum, hvarförinnan de borde så uppgöra
och besluta,. att deras yttrande, huruvida de hvart för sig ville ingå på de i
kungörelsen uppgillra vilkor, Rikets Ständer lastat för ifrågavarande penningeunderstöds
erhållande, kunde genom ett bestämdt förklarande afgifvas. Och blef ett sådant
uttryckligt förklarande vid detta gemensamma sammanträde inför Fullmäktige till
deras protokoll al intressenterne i gamla och nya bolagen, hvart för sig, afgifvet;
hvarefter intressenterne i gamla bolaget af Fullmäktige förklarades berättigade, att
hos Riksgäldskontorets Kommissariat uppbära de kontanta medel, som, enligt ett i
sådant afseende upprättadt liqvidationsinstrument, vore att för dem tillgå i Riksgäldskontoret.

Sedermera anmälde direktionen för Höganäs stenkolsverks nya bolag, uti en
den 26 April 1830 till Fullmäktige ingifven skrift, att detta bolag fullgjort de af Rikets
Ständer vid 1823 samt 1828, 1829 och 1830 års riksdagar beslutade föreskrifter
och bestämda vilkor för ofvan omförmälda skulds afskrifning och utbekommande
af den till stenkolsverkets slutliga fullbordande i Riksgäldskontoret afsätta summa,
67,400 Rdr Bko, om hvilken summas utbetalande direktionen derför anhöll, hvarvid
direktionen förklarade sig utom andra, till stöd för denna anhållan och till ådagaläggande
på^hvad. sätt Rikets Ständers gifna föreskrifter och stadgade vilkor blifvit
fullgjorda, då ingifna och jemte samma skrift förvarade handlingar, äfven aflemna
direktionens å nya bolagets vägnar förbindelse att till Staten erlägga de afgifter, som
ifrån skånska stenkolsverket framdeles komma att utgå. Uti sitt i anledning af berörde
anmälan och anhållan infordrade utlåtande hemställde Kommissariatet, att, enär
det i 3:dje punkten af Stats-Utskottets protokollsutdrag för den 8 April 1829 i afseende
på dessa medels användande föreskrifna vilkor vore på det af direktionen
uppgifna sätt uppfyldt, den afsätta summan måtte varda från Riksgäldskontoret utbetald
och att, enligt direktionens tillika framställda begäran, gamla bolagets hos
Riksgäldskontoret förvarade aktiebref jemte öfriga nya bolaget dåmera tillhörande
handlingar måtte, när vederbörande till deras mottagande sig anmälde, få utlemnas.
Enligt fullmäktiges protokoll för den 29 April 1830 beslöto Fullmäktige “sedan de
hufvudsakliga uti direktionens skrift åberopade och dervid fogade handlingar blifvit
granskade och med Rikets Ständers Statsutskotts till Fullmäktige under den 28
April 1829 aflåtna protokollsutdrag jemförda, bifalla utbetalningen af den begärda
summan 67,400 Rdr och med godkännande af Kommissariernes utlåtande åt Kornmissarierne
öfverlemna att, på sätt de hemställt, i afseende på det öfriga, verkställigheten
ombesörja", hvadan Fullmäktiges anordning å meranämnda summa utfärdades
och utdrag af protokollet härom till Kommissariatet expedierades.

— 94

Uti siu afgifna berättelse om den år 1832 förrättade granskning af Riksgäldskontor
m. m., anmälde Rikets Ständers Revisorer sig hafva utaf de vid stenkolsverket
för åren 1828, 1829 och 1830 afslutade och till Revisorerne öfverlemnade hufvudböcker
inhemtat, att, oberäknadt andra, efter är 1827, använda ganska betydliga
kostnader i och för sänkningen af Ryds-schaktet samt lerfabrikationen, i afräkning
på kontrakt om leverering och uppsättning vid Ryd af ångmaskiner, enligt förevisade
qvittenser, år 1830 och 1832 utbetalts tillhopa 76,000 Rdr banko, samt att, enär de
på nämnde föremål använda kostnader vida öfverstego den stipulerade summan af

200,000 Rdr banko, Revisorerne, uti afgången skrifvelse, gifvit Fullmäktige tillkänna,
att återstoden af de i Riksgälskontoret qvarstående fordringar hos Grefve Ruuhts
sterbhus af 40,000 Rdr banko kapital, jemte derå upplupna räntor, finge till gamla
bolagets disposition utlemnas.

Med anledning deraf att vid de af nu församlade Revisorer den 31 Augusti hos
Riksgäldskontorets Kommissariat och den 12 September hos Fullmäktige anställda
inventeringar ofvan omförmälda förbindelse af Höganäs stenkolsgrufvebolag icke kunnat
för Revisorerne företes, beslöto Revisorerne den 14 September hos Fullmäktige
anhålla, att forskningar efter denna förbindelse måtte anställas och, om den återfunnes,
densamma måtte tillhandahållas Revisorerne, samt att, i motsatt fall, Fullmäktige
måtte meddela Revisorerne upplysning om dermed sammanhängande förhållanden;
hvarom skrifvelse samma dag uppsattes och till Fullmäktige expedierades.
Till svar härå fingo Revisorerne den 5 Oktober mottaga en den 26 i föregående
månad daterad skrifvelse, deruti Fullmäktige anmälde, “att på sätt både Fullmäktiges
Sekreterare, enligt dervid bifogadt utdrag af Fullmäktiges protokoll för den
19 dennes, och Kommissariatet, i jemväl bilagdt memorial af gårdagen, uppgifvit,
ifrågavarande förbindelse, hvilken skulle åtföljt en af direktionen för Höganäs Stenkolsverks
nya bolag den 26 April 1830 till Riksgäldskontoret ingifven skrift, blifvit
noggrannt eftersökt ej mindre bland de uti Riksgäldskontorets arkiv och Fullmäktiges
kansli befintliga handlingar, än äfven bland de förbindelser och öfriga handlingar,
som af Kommissariatet mottagits för att under dess vård förvaras eller Riksgäldskontorets
räkenskaper biläggas, utan att den kunnat igenfinnas eller någon anteckning
om dess mottagning till förvarande eller något qvitto å densamma anträffats.

Till de upplysningar i fråga om den sålunda saknade förbindelsens beskaffenhet
och lydelse samt aflemnande ocli eftersökande, som i åberopade protokollsutdrag
och memorial meddelats, hafva Fullmäktige ansett sig böra tillägga:

att det synes kunna med full säkerhet antagas, att denna förbindelse icke någonsin
varit inlagd uti den jernkista, der Riksgäldskontorets under Fullmäktiges egen vård
befintliga handlingar vid ofvanberörda skritts inlemnande förvarades, enär hvarken
Fullmäktiges protokoll — deruti, hvarje gång någon handling i denna kista inlades,
anteckning härom, enligt från lång tid tillbaka meddelad och iakttagen föreskrift,
skulle ske — innehåller någon dylik anteckning rörande meranämnde förbindelse
eller samma förbindelse finnes upptagen på den öfver de i “Fullmäktiges jernkista1*
förvarade handlingar då förda förteckning, hvars riktighet och fullständighet blifvit
genom eu, den 23 September 1835, af två bland dåvarande Fullmäktige undertecknad
påskrift bestyrkt;

95 —

att denna förbindelse ej heller tinnes upptagen å den i början af 1840-talet
uppgjorda och hittills fortsatta förteckning öfver de af Kommissariatet till förvarande
i dess kassahvalf mottagna handlingar;

att i afseende på aflemnande! till Kommissariatet af de låne- och säkerhetshandlingar
samt särskilda förbindelser, som, efter deras företeende för och godkännande
af Fullmäktige, borde af Fullmäktiges Sekreterare Kommissariatet tillställas,
icke förr än genom Fullmäktiges beslut den 23 Mars 1865 föreskrefs, att med Kommissariatets
qvitto försedd förteckning å sålunda Kommissariatet tillställda handlingar
skulle till Fullmäktige aflemnas samt åtfölja Kommissariatets kassarapport och alltid,
såsom derefter också iakttagits, i Fullmäktiges protokoll omförmälas;

att enär, efter hvad Kommissariatet anmält, den förteckning öfver dylika handlingar,
hvilken fördes vid den tid då den nu eftersökta, men ej återfunna förbindelsen
skulle hafva blifvit till Riksgäldskontoret inlemnad, tilläfventyrs kunde befinnas
bland en mängd på vinden i Iliksgäldskontorets hus uppflyttade böcker och handlingar,
hafva Fullmäktige ålagt Kommissariatet att bland dessa handlingar söka få,
rätt på berörda förteckning, för att deraf möjligen kunna vinna upplysning, huruvida
den af Höganäs stenkolsgrufvebolag afgifna förbindelsen blifvit på sagda förteckning
uppförd, och i sådant fall när och af hvilken anledning den sedermera blifvit
från samma förteckning afförd; skolande Fullmäktige, derest sådan upplysning
kan under Herrar Revisorers sammanvaro erhållas, derom meddela Herrar Revisorer
kännedom;

samt att, enligt ett från Riksgäldskontorets Ombudsman inhemtadt, på denne
tjenstemans förda diarier grundadt intyg, hvilket Fullmäktige äfven fä till Herrar
Revisorer öfverlemna, har under den tid af mer än 40 år, som förflutit, sedan oftaberörde
förbindelse skall hafva afgifvits och till Riksgäldskontoret inlemnats, denna
förbindelse icke blifvit, i likhet med andra af Riksgäldskontoret mottagna sådana
handlingar, bemälde tjensteman tillställd, för att genom dess försorg förnyas eller i
laga ordning bevakas.“

Sedan förenämnde skrifvelse till Revisorerne aflemnades, har ej något vidare
meddelande från Fullmäktige ingått. Att sålunda den fortsatta efterforskningen ej
ens ledt till återfinnande af den här ofvan omtalade förteckning, som förmodats tilläfventyrs
kunna påträffas, vittnar ingalunda fördelaktigt om den ordning och omsorg,
hvarmed Kontorets äldre handlingar vårdas.

Då åt tillförlitliga handlingar, som för Revisorerne varit tillgängliga, framgår
att bolaget uppnått en så betydlig inkomst, att den vida öfverstiger till och med den
årliga ränteafkomst af 12 procent, vid hvilken den af Rikets Ständer eventuelt föreskrifna
högsta räntebetalning eller 3 procent årligen, skulle inträda, finna sig Revisorerne
föranlåtne att hemställa, att Riksdagen ville åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
uppdraga vidtagande af alla nödiga åtgärder, för att såväl indrifva redan förfallna
räntor, som för framtiden bevaka det allmännas rätt och noggrannt fullgörande
af bolagets förpligtelse!1 mot Staten.

- 96 —

Angående aii- Enär Fullmäktige hafva till åliggande att genom ombud, af dem utsedde,

mmdeltaga i granskning af Allmänna Hypoteksbankens samt Strömsholms nya kanaloll
\:toZs bolags, Dalslands kanalaktiebolags och Kinda kanalaktiebolags förvaltning och räkenstäiining,
i skaper, hafva Revisorerne utaf de under året härom inkomna och till dem öfverlemhviikas
revi- nade berättelser gjort följande sammandrag öfver nämnde banks och bolags ställning.

sioner ombud,
utsedda af
Fullmäktige i
Riksgäldskontörel
deltaga.

Allmänna Hypoteksbanken.

Berättelsen om granskning af Allmänna Hypoteksbankens förvaltning från
och med den 2 Maj 1871 till och med den 22 April 1872 upplyser, att beloppet
åt de till hypoteksföreningarne utlemnade lånemedel vid 1871 års början ut -

Rdr

gjorde

och under samma år ökats med....................................................

till......................................................................................................

samt att under Januari—Mars 1872 ytterligare tillkommit.........

och att således den 31 Mars 1872 sammanräknade beloppet af

hypoteksföreningarne tillhandahållna låneförlag uppgick till Rdr 118,052,468: 87.

100,889,036: 71.
12,591,081: 89.
113,480,118: 60.
4,572,350: 27.

Intill

amorterats
och utgjorde deras
banken alltså ..
Amorteringen
tagna fordringarne

samma tidpunkt hade af hypoteksföreningarne

6,574,761: 96.

då återstående kapitalskuld till Hypoteks .

........................................................................ Rdr 111,477,706: 91.

af Hypoteksbankens skuld till Riksbanken, på grund af de öfvermot
säkerhet af inteckning i jordegendom på landet, fortgick i
öfverensstämmelse med den uppgjorda planen sålunda, att å det vid 1871 års ingång

återstående skuldbeloppet .............................. Rdr 5,253,575: 76.

utgjorde årets kapitalafbetalning..................... „ 189,856: 97.

och återstodo vid årets slut alltså ......................

Hypoteksbankens fordringar hos låntagarne i berörde

fond, h vilka vid årets början utgjorde ......... Rdr 3,525,601:

minskades genom gjorda kapitalafbetalningar

under samma år med .............................. „

och hade alltså vid årets slut nedgått till ..........

Rdr 5,063,718: 79.

456,822: 31.

3,068,778: 69.

Låntagarnes amorteringar öfverstego således Hypoteksbankens
dittills gjorda kapitalafbetalningar till Riksbanken med Rdr 1,994,940: 10.

Utaf Hypoteksbankens svenska femprocent-obligationer försåldes under år
1871 ett belopp af 12,429,500 Rdr. Försäljningspriset å desamma, som vid förra
revisionsberättelsens afgifvande var bestämdt till 971 procent, höjdes tid,efter annan
med en half procent och fastställdes den 21 Augusti 1871 till pari. Under innevarande
år har en ny serie obligationer blifvit upplagd å 20 millioner Rdr; derå räntan
skall halfårsvis betalas efter 4 procent för år och amorteringen ske genom utlottning
under loppet af 45 år. I afseende å försäljningen under innevarande år af Hypoteksbankens
såväl fem procent- som nya fyra procent obligationer har följande uppgift

blifVit Revisorerne'' benäget meddelad, hvaraf inbemtas såväl de olika pris hvartill

S§LtaSn°at dfnTd blifvit-midpr uPPg''ifnatider intiH den 29 Augusti försålda
som beloppen ai de till dessa pris utlemnade obligationer, nemligen:

af femprocent-obligationer:
från den 1 Januari till den 28 s. m. a 100 %

” ” 28 „ ,, „ 20 Februari å 1001, %

20 Februari till den M Mars å 101 % ............

” . ”1A d ^ars den 18 Juni, då vidare försäljning inställdes,
a t(Jl| fa .................. ’

Ildr 5,419,500
„ 766,500

n 67,100;

120,100:

Summa Rdr 6,373 200: —

af fyra procent-obligationer:

från den 28 Februari till och med den 3 Mars å 86* &.................. Rdr 2 744 900- —

” ”4 J ars - - den 18 Mars å 87 %................. „ 213,90(f —

” ” in t^S ” ” den 9 Juli å 87* % ................ n 2 822 400: —

” ” Juli „ „ den 29 Augusti å 88 %............ „ ?109,,100: ____

revision utS rSa9.en a Ia,nef<i,rlaS tdl hypoteksföreningarne, som vid sistlidet års

till i "S J procent och under arets lopp nedsattes först till 1*- och derefter
n 2 Procent, biet ined innevarande ars ingång helt och hållet borttagen

nino- efW l, K-Sm !?? ^““sberättelseQ fogade öfversigt af Hypoteksbankens ställmö
bokslut den 31 December 1871 voro dess

Rev. Ber. 1872 angående Riksgäldskontor et.

Tillgångar:

Fordringar hos liypoteksföreningarne, efter afdrag af dessas till godohafvanden.

........................................................................

Å giroräkningar innestående ......................................................

Lan till enskilde..............................o...........................................

Amorteringsfond för de inländska lanen.....................................

Inköpte obligationer ......................................................................

Vexlar och anvisningar ................................................................

Kassabehållningar ........................................-•..............................

Från Riksbanken öfvertagne landtegendomslan...........................

Förskjutne lånpåkostnader..................................................."•"''•••

Upplupna, ej förfallna räntor å från Riksbanken öfvertagna

landtegendomslan ....................................................................

Upplupna, ej förfallna förvaltningsbidrag......................................

Inventarier .....................................................-............;;........ . ..•

Kapitalrabatt å de utländska 41 procent-lanen, att samtidigt

med lånen amorteras ...............................................................

Rdr 107,159,292:
181,119:
1,365,800:
1,821,200:
657,118:
„ 452,741:

14,088:
„ 3,068,778:

2,573:

65,862

61,871

9,000

4,307,926:

Summa Rmt 119,167,374:

83.

80.

69.

34.

69.

98.

27.

99.

66.

29.

Vid jemförelse med ställningen under föregående året visar sig, bland annat,
att reservfonden för de från Riksbanken öfvertagna fastighetslån under ar 1871 okats,
med 12 487 Rdr 41 öre och Bankens egen fond med 97,312 Rdr 88 ore.

Strömsholms

Granskningen

af detta bolags förvaltning och räkenskaper har omfattat aren 1870 och

Den derom afgifna berättelsen innehåller, bland annat, följande.

Kanal- och slussbyggnader samt de utefter hela segelleden befintliga, kanalverket
tillhöriga andra byggnader befunnos fortfarande i godt skick. Deremot lemnade
den naturliga segelleden ännu mycket öfngt att onsua för dess försättande i
fullgod! stånd, oaktadt icke obetydliga upprensnings- och sprangnmgsarbeten jemväl
under år 1870 och 1871 blitvit verkställda. Dessa arbeten, som uti det af kanalden
12 December 1866 upprättade förslag beräknats komma att
af 74,291 Rdr och, enligt uppgift af den 3 Juli 1870 för da ater kräfde

utgifter till belopp af...............................Rdr 45,901: 20.

år 1870 ........... Rdr 4,214: 83.

.........................., 0,292: 35. „ io,507: is.

så att vid sistnämnde års slut ofullbordade arbeten skulle kunna

.......................... Rdr • i. >.39-1: 2.

verkets mekanikus
uppgå till kostnad
stående rensningar
hade kostat under
och under år 1871

uppskattas till

— 99 —

Skulder:

1861 års amorteringslån.................................................................

1862 års dito ................................................................

1864 års dito .................................................................

1869 års dito ...............................................................

1871 års dito ..................................................................

Amorteringslån af Riksbanken .....................................................

A annuitetsräkning med Riksbanken, 1871 års annuitet ............

Saldo i löpande räkningar............................................................

(kvarstående, odisponerade annuitetsmedel...................................

Upplupna, ej förfallna räntor .....................................................

Öfverskott af erlagd kapitalrabatt ............................................

Amorteringsfond för 1861 och 1862 års lån ................................

Reservfond för de från Riksbanken öfvertagna landtegendoms lånen.

.......................................................................................

Reservfond .................................................................................

Rdr 31,369,333: 32.

„ 28,753,333: 27.

„ 29,139,100: -

„ 19,156,000: —

„ 4,623,900: —

5,063,718: 79.
„ 400.000: —

3,994: 3.
14,952: 94.
83,568: 88.
16,566: 87.
„ 235,434: 98.

„ 38,294: 56.

„ 269,176: 65.

Summa Rmt 119,167,374: 29.

Den grundfond af åtta millioner Rdr, Hypoteksbanken innehar uti procentobligationer,
utfärdade af Riksgäldskontoret, har hittills icke behöft anlitas. Öfverstelöjtnanten
E. G. Klingenstjerna har, enligt uppdrag af Fullmäktige, deltagit uti ofvannämnde
revision.

nya kanalbolag.

1871 och, å Riksgäldskontorets vägnar, verkställts af Fullmäktigen, Kaptenen C. G. Hierta.

hvilket belopp dock på anförda skäl ingalunda ansågs blifva tillräckligt, för att
försätta den naturliga segelleden i det skick, som vederborde.

Enligt sammandrag af räkenskaperna var kanalbolagets ställning vid slutet
af år 1870 och 1871 följande:

— 100

Den 31

Tillgångar:

Kontanta behållningar ....................................................................... Rdr

Fastigheter ............................................................................................ „

Borgås hamn- och lastageplats ...................................................... „

Borgås sunds bro ............................................................................... „

Fasta husbyggnader .......................................................................... ..

Förråds effekter ................................................................................... „

I Riksgäldskontoret deponerade medel för kanalens framtida underhåll
...........................................................................................

Kanalombyggningskostnaden.......................................................... „

4,650: —
37,000: —
26.189: 56.
28^329: 18.
30,115: 50.
42,765: 92

63,601: 70.
2,803,528: 56.

Summa Rdr 3,036,180: 42.

Den 31

Tillgångar:

Kontanta behållningar ....................................................................... Rdr

Fastigheter ....................................................................................... .,

Borgås hamn- och lastageplats ..................................................... „

Borgås sunds bro .............................................................................. „

Fasta husbyggnader.............................................................................. „

FörrådseiVekter ............................................................................... ,,

Räntemedel .......................................................................................... „

1 Riksgäldskontoret deponerade medel för kanalens framtida underhåll
................................................................. „

Kanalomhyggnadskostnaden ............................................................... „

2,410:	—
37,000:	--
27,544:	89.
28,329:	18.
30,565:	50.
46,268;	18.
4:	80.
71,580:	16.
2,803,528:	56.

Summa Rdr 3,047,231: 27.

Bolagets tillgångar utöfver skulder hade således under nämnde två år ökats
med 51,748 Rdr 71 öre.

Reparationsfonden, som är deponerad i Riksgäldskontoret och hvilken vid 1869
års slut uppgick till 55,547 Rdr 44 öre samt vid slutet af år 1871 till 71,580 Rdr
16 öre, hade under sednast förgångna två år förkofrats med 16,032 Rdr 72 öre.

Bolagets skulder hade från 1,000,039 Rdr 53 öre, som de utgjorde vid 1869
års slut, under de två följande åren minskats med 28,503 Rdr 53 öre och således vid
1871 års slut nedgått till 971,536 Rdr. De hufvudsakligaste skuldförminskningarne
voro 18,000 Rdr, som afbetalts å lånet från Handels- och Sjöfartsfonden, ursprungligen
450,000 Rdr, och 9,600 Rdr, som afbetalts å bolagets amorteringslån.

Trafiken å kanalen hade nästan år från år utvidgats i betydande mån, så att
då densamma år 1861 besörjdes af 3 ångbåtar och 65 jakter, hade rörelsen så ökats
att den år 1871 sysselsatte 9 ångbåtar och 120 jakter. Till följd af denna ökade
trafik hade slusspenningarne, oaktadt ganska betydliga nedsättningar i kanaltaxan
från och med början af 1870 års seglation egt rum, under samma och påföljda år

101 -

December 1870.

Skulder:

Till aktieegarne: för inbetalda aktier............

Dit0 . „ innestående aktieutdelning

För amorteringslån ..................................

Förfallne, ej inlöste obligationer och kunoner

Till Handels- och Sjöfartsfonden .........P.„ ''

Offiga skulder ............................

Rdr 323,400: —
„ 77,616: —

206,200: —
1,310: —
„ 378,000: —

1,137: 33.

Tillgång utöfver skuld

.............. „ 2,048,517: 9.

Summa Rdr 3,036,180; 42.

December 1871.

Skulder:

Till aktieegarne, för inbetalda aktier..................

Dito ,, innestående aktieutdelning

För amorteringslån ..............................................

Förfallne, ej inlöste obligationer och kuponer
Till Handels- och Sjöfartsfonden..........................

323,400: —
77,616: —
201,300: —
220: -369,000: —

Tillgång utöfver skuld..................

.............. „ 2,075,695: 27.

Summa Rdr 3,047,231: 27.

lemnatf ordelak tiga resultat. Slussuppbörden, som år 1861 utgjorde 67,699 Rdr, hade
andel ar 1871 uppgått till 108,002 Rdr, hvaraf framgick att den rörelse, som å denna
Kommimikationsansta.lt
blifva ännu lifligare, knappast kunde anas för 10 år sedan.

Daktadt omförmälda nedsättning af slussafgifterna hade bolagets inkomster unoer
aren 1870 och 18/1 vant så betydliga, att, sedan utgifter af alla slag blifvit bejic
aa och det högsta belopp af kanalinkomsterna, som till aktieutdelning får anvanaas,
tor detta ändamål disponerats, såsom öfverskott för år 1870 till Riksgäldskontoret
ofverlemnats 10 Rdr 44 öre och 274 Rdr 26 öre för år 1871.

- 102 -

Nu församlade Statsrevisorer, som under hand förskaffat sig de uti berättelsen
åberopade, ehuru dervid icke bilagda räkenskapsuppgifter, hafva på grund af dem
låtit upprätta här ofvan intagna sammandrag öfver bolagets ställning vid slutet af
hvartdera året 1870 och 1871. 1 afseende på inkomster och utgifter har icke meddelats
annan uppgift än hvad här blifvit omförmäldt angående slussuppbörden för ar
1871 äfvensom upplysning att det högsta tillåtna belopp blifvit utdeladt till aktieegarne
och att ett öfverskott för begge åren af tillsammans 284 Rdr 70 öre kommit
staten till godo, hvilket öfverskott dock för år 1869 uppgick till 2,022 Rdr 27 öre.
Då således Revisorerne äro i saknad af nödiga uppgifter för bedömande _ af det sätt,
på hvilket bolaget fullgjort sina förbindelser till det allmänna, finna Revisorerne, på
grund af 28 § i den 27 Mars 1863 fastställda förnyade reglor för bolaget, sig föranlåta
hemställa, att Fullmäktige måtte anmoda den revisor, som af dem utses, att
i den till dem afgifvande berättelse meddela uppgift öfver så väl inkomster och ut -

Dalslands

Granskningan af bolagets räkenskaper för år 1871 har gemensamt med de af bolagsdelenligt
uppdrag af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Den derom afgifna berättelsen lemnar föl -

Enligt garanti -

Inkomster:

Kassabehållning: hos kamereraren ............................. R:dr

„ i Göteborg ..........................................

,, hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget

„ hos direktören ................................... „

Primitiva aktieegare inbetalt under året .....................

Garanti-aktieegare dito ..................... „

Slussafgifter..........................................................................

Influtna räntor ..................................................................... ..

Försålda materialier...............................................................

„ trafiktaxor ............................................................ »

Erhållna skadeersättningar.................................................. »

Magasinshyror och upplagsafgifter ................................... «

Skuld till P. Stockman............................................................

805: 29.
94: 45.
15,169: 2.

750: 60.
6,727: 89.
6,339: 3.
35,781: 93.
512: 98.
56: 46.
2: —
3: 50.
70: 21.

16,819: 36.

49,494: —
164: 95.

Summa R:dr 66,478 31.

103 —

gifter under de år, revisionen omfattat, som öfver bolagets tillgångar och skulder vid
slutet af hvart och ett af samma år; hvarvid särskild uppmärksamhet borde fästas
Aid det för Revisorerne otydliga, bland skulderna under rubrik “för innestående aktieutdelning11
upptagna belopp af 77,616 Rdr.

1 afseende på reparationsfonden, som skall bildas genom afsättande årligen af
4,500 Rdr utaf kanalinkomsterna, intilldess det från Handels- och Sjöfartsfonden erhållna
räntefria förskott, stort 450,000 Rdr, blifvit amorteradt, och derefter af 7,500
Rdr, har bolaget aflemnat följande låne- och säkerhetshandlingar, Indika vid den af
Revisorerne anställda inventering i Riksgäldskontoret befunnits öfverensstämma med
den öfver dem upprättade och vid Kontorets hufvudbok fogade förteckning, nemligen:

obligationer med 51 procent ränta ä ..................................................... Rdr 3,000: —

och obligationer med 5 procent ränta å ............................................... „ 66,500: —

tillsammans Rdr 69,500: —

Kanalaktiebolag.

egarne valde revisorer verkställts af Kammarskrifvaren i Kongl. Statskontoret P. M. Nilsson,
jande uppgifter:

aktieegarnes bok.

Utgifter:

Tjenstemännens aflöning i kontant ............ R:dr 7,698: 31.

D:o till ved ................ „ 714: 39. 8,412: 70.

Kanalens underhåll ...................................................

Husreparationer

Muddring i Upperuds hamn.......................................

Inköpta materialier ...................................................

„ diverse inventarier ......................................

Diverse omkostnader....................................................

Indrifningsprovisioner och rättegångskostnader ........

Återbetalda slussafgifter .............................................

Reparation å en lyftkran .............................................. „ 42: 65. 14422: 10

Utbetalt till Riksgäldskontoret ............................................................ R:dr 43,072: —

till år 1872: hos direktören ............... „ 103: 1.

„ Skandinaviska Kreditaktiebolaget
............ ,, 8,582: 67.

„ kamereraren .............. „ 298: 53. g 934. 21.

R:dr 2,019: 52.

„ 688: 39.

„ 423: 19.

405: 50.
302: 65.
746: 66.
748: 73.
„ 632: 11.

42: 65.

Kassabehållning

Summa R:dr 66,478: 31.

— 104 —

Enligt primitiva

Inkomster:

Behållning från år 1870: lios Skandinaviska Kreditaktiebolaget
......................................................................

„ C. Hedstrand ....................

i Göteborg ...............................

hos G. Berg, enligt revers ......

„ J. N. Biesert........................

Influtna rättegångskostnader ............................................

Räntor ...................................................................................

Försåld skiffer .................................................................

Aktieegarue inbetalt ...........................................................

4,678:	98.
352:	42.
123:	63.
1,937:	11.
1,519:	56.	8,611:	70.
		374:	75.
		702:	86.
		30:	54.
		3.645:	98.

Summa R:dr 13,365: 83.

Bolagets ställning den

Tillgångar:

Kanalbyggnader .................................................................................

Diverse omkostnader under kanalarbetet samt provision och in drifningsarvoden

m. m. för primitiva aktier ...........................

Inventarier vid kanalen .....................................................................

Materialier ..........................................................................................

Skiffer ................................................................................................

Fordringar: af Kronofogden C. Hedstrand............ R:dr 315: 91.

„ af Kronolänsman G. Bergs konkursmassa
............................... .................................. „ 1,963: 55-

Behållning: bos Skandinaviska Kreditaktiebolaget „ 9,628: —

„ verkställande direktören ............ „ 125: 98.

,, kamereraren ................................. „ 298: 53.

Utgifter utöfver inkomster .............................................................

R:dr	1,449,265:	30.
57	19,987:	2.
	1,518:	96.
55	151:	90.
11	97:	96.
11	2,279:	46.
55	10,052:	51.
55	33,516:	49.

Summa R:dr 1,516,869: 60.

Med anledning deraf att Fullmäktige, i öfverensstämmelse med dem al Riksdagen lembolagets
ställning vid slutet af det år, revisionen omfattat, har bemälde revisor uti särskildt
sionstillfället tillgängliga handlingar i berörda hänseende inhemtats och icke kunnat, utan reberättelsen
intagas.

105 —

aktieegarnes bok.

Utgifter:

Rättegångskostnader ..................................

Indrifningsprovision och omkostnader .......

Garantiaktieegarne bekommit ..................

Behållning till år 1872:

hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget

„ G. Hedstrand ..............................

,, G. Berg .......................................

„ J. N. Biesert..................................

		R:dr	2,557:	88.
			732:	30.
		»	6,727:	89.
R:dr 1,045:	33.
„ 315:	91.
„ 1,963:	55.
22:	97.	3)	3,347:	76.
Summa	R:dr	13,365:	83.

31 December 1871.

Skulder:

Till Riksgäldskontoret å lånet för segelleden från

Hattefura till Störa Lee
D:o D:o mellan Östra och Vestra Silen

Till Handels- och Sjöfartsfonden ..............................

„ primitiva aktieegarne verkställda inbetalningar .......................

„ garanti-aktieegarne: förskott af vissa aktie egare.

...................... . R:dr 59,055: —

inbetalning å 3:ne uttaxeringar
................. ,, 47,318: 53.

Saldo i räkning med Kronolänsman Stockman................................

Till reservfonden för verkställande af möjligen behöflig påbyggnad

vid Håfverud .............................................................................

Reservfond, afsatt enligt 17 § Bolagsordningen..............................

Statsanslag ............................................................................................

Ränteinkomster under byggnadsåren (netto) ...............................

Skänkta verktyg och materialier .....................................................

R:dr 791,818: 91.

„ 48,180: 86. R:dr 839,999: 77

120,000:-

179,877: 23

106,373: 53.
164: 95.

525

1,160

249,750

17.834

i;i84

Summa R:dr 1,516,869

42.

34.

36.

60.

nadt uppdrag, anmodat den af dem utsedde revisorn att meddela fullständig upplysning om
till Fullmäktige afgifven berättelse meddelat hvad som åt räkenskaperna och öfriga vid revivisionsförrättningens
förlängning och deraf för öfrige revisorer föranledd tidsförlust, i revisions Rev.

Ber. 1871 angående Riksgäldskontoret. 14

106

51,200: - K;dl. 851,200: -

120,000:

159,595:

47,025: —
8,020: 50.

denna särskilda berättelse så väl till bedömandet af bolagets ställning som till
fullständigare än de hittills meddelade, anse sig nn församlade Statsrevisorer, endast med utekände
delar, böra här intaga densamma:

“Intill 1869 års slut äro bolagets räkenskaper sammanförda uti en hufvudbok, och iu Slculder:

(härunder inbegripna bolagets alla inkomster och öfriga medel, som böra
redovisas).

Till Riksgäldskontoret:

Lån tor segelleden från Hattefura till StoraLee Ii: dr 800,000; —

D:o för D:o emellan Ostra och Vestra Silen „ -----

Till Handels- och Sjöfartsfonden, lån för aqvedukten
och slussarne vid Håfverud
Till primitiva aktietecknarne, inbetalning å aktier .

Till garanti-aktieegare:

förskott af vissa aktieegare........................... R:dr

verkställda inbetalningar ............................ „

Tillfälligt lån mot reverser ..........................................................

Statsanslag:

för segelleden från Hattefura till Stora Lee R:dr 200,000: —

„ dito mellan Ostra och Vestra Silen ...... „ 12:750: —

„ aqvedukten och slussarne vid Håfverud

ur Handels- och Sjöfartsfonden............ „ 37,000: —

Af byggnadsentreprenören, Löjtnanten W. Ericson skänkta mii terialicr

och verktyg ....................................................

Reservfond för påbyggnad af en dam vid ''Håfverud”(af Löjtnanten
Ericson för ändamålet aflemnade medel).............

Reservfond, afsatt enligt 17 § Bolagsordningen.............................

intressemedel ....................................................................

Behållna inkomster: (öfverskott)

för åren 1867 och 1868 ............................. R:dr 13,526.- 40.

.. ar 1869 ................................................... 14,106: 21.

underhållsomkostnader, tillhörande år 1869 men först efter
årets slut betaide ...............................

55,045: 50.
25,500: —

249,750: —
1,184: 36.

500

287

17,095

88.

93.

För

27,632: 61.
173: 99.

Summa R:dr 1,507,965: 33.

.. . Sedan det visat sig, att bolaget, för att behörigen kunna fullgöra sina förbindelser måböijan.
2.ne särskilda hufvudböcker, den ena kallad Garanti-aktieegarnes bok och den andra
garanti-aktieegarnes bok öfverfördes:

Skulder:

Garanti-aktieegarnes

_ inbetalningar å af dem tecknade aktiebelopp.
Den enligt § 17 i Bolagsordningen afsätta reservfonden

Behållna öfverskottet för åren 1867, 1868 och 1869 ......................

Återstående obetalda utgifter...................................

E:dr

8,020

287

27,632

173

50.

88.

61.

99.

Summa R:dr 36,114 98.

— 107

kännedom om grunden ock sättet för dess bokföring innehåller upplysningar, dels nya dels
lemnande af några mindre väsendtliga och på bedömandet af bolagets förhållanden icke inver -

hemtas af utgående balanskonto för samma år, att bolagets ställning då var följande
Tillgångar: (härunder inbegripna alla utgifter och behållningar)

Kanalbyggnaden:

Entreprenadsumman för segelleden från

Hattefura till Stora Lee ........................ R:dr 1,365,000: —

Diverse husbyggnader, väganläggningar,

lastbryggor m. m.................................... „ 2,296: 42.

Expropriationskostnader ...................................................................

Diverse omkostnader ......................................................................

Räntor å statslånen från Riksgäldskontoret.....................................

Amortering å lånet för kanalen emellan Ostra och Vestra Silen
Förskott å entreprenadsumma för kanalen emellan Ostra och

Vestra Silen ................................................................................

Inventarier .......................................................................................

Kontant behållning .........................................................................

Hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget innestående:

för primitiva aktieegarne ............................... R:dr 9,307; 98.

„ garanti-aktieegarne...................................... „ 7,192: 2.

R:dr 1,367,296: 42.
14,398: 88.
„ 14,847: 7.

25,720: —
860: —

„ 66,000: —

2,096: 36.
„ 246: 60.

16,500: —

Summa R;dr 1,507,965: 33.

ste använda de medel, som under benämning af garantiaktier tecknats, upplades vid 1870 års
Primitiva aktieegarnes, och fördelades då ofvanstående skulder och tillgångar sålunda, att till

och Tillgångar:

Räntebetalningen å statslånen från Riksgäldskontoret ...........................

Amorterade beloppet af lånet för segelleden emellan Ostra och

Vestra Silen ..................................................................................

Kontanta behållningen ..........................................................................

Inventarierna .........................................................................................

Hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget för garanti-aktieegarne innestående
...........................................................................................

R:dr 25,720: —

860: -„ 246: 60,

,, 2,096: 36.

7,192: 2.

Summa R:dr 36,114: 98

108

Öfriga tillgångar och skulder upptogos från 1870 års början till redovisning
uti primitiva aktieegarnes bok, hvarjemte under nämnde år den bokföringsåtgärd
vidtagits, att bolagets skuld för statslånet från Riksgaldskontoret och ur Handelsoch
Sjöfartsfonden, tillsammans 971,200 R:dr, fördes såsom garanti-aktieegarnes skuld,
hvaremot samma belopp upptogs såsom en dessa aktieegares fordran af de primitiva
aktietecknarne. I enlighet med hvad denna på inbördes rättsförhållandet emellan de
primitiva aktie-egarne och garanti-aktieegarne grundade fördelning åt tillgångar
och skulder föranleder, äro räkenskaperna för de följande åren sedermera förda.

Primitiva aktie -

JBalans från år 1870, tillgång ar:

Kontant behållning .......................................................

Fordringar:

hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget

innestående..................................... 4,678: 98.

,. verkställande direktören dito 1,519: 56.

Saldo af afräkningar med 2:ne personer...... 2,289: 53.

Behållning af skiffer .....................................................

Kanalbygnaden ..............................................................

Beloppet af diverse under kanalarbetet bestridda omkostnader
samt provision m. m. för indrifning af
tecknade aktiemedel.......................................

123:	63.
8,488:	7.
97:	96.
1,449,265:	30.
17,102:	13.

1,475,077:

Inkomster:

Intressemedel

702; 86.

Balans till år 1872, skulder:

Till aktieegarne, för influtne medel å primitiva aktier 179,877: 23.
., garanti-aktieegarne för den af dem öfvertagna skyldigheten
af statslåuens amortering och förräntande
........................................ ......................... 964,472: 11.

.. visso garanti-aktieegare för ett å 3,810 aktier förskottsvis
inbetaldt belopp af 15 rdr 50 öre pr

aktie ..................................................................... 59,055: —

„ särskilda reservfonden för en möjligen erforderlig

påbyguad af öfre dammen vid Häfverud............... 525: —

1,203,929: 34.

Transport R:dr 2,679,709: 29.

109

De uti revisionsberättelserna — såväl den för år 1870 afgifna som den nu
för år 1771 öfverlemnade — intagna sifferuppgifter, rörande bolagets inkomster och
utgifter, utvisa väl att särskilda räkenskaper under benämning garanti-aktieegarnes
och primitiva aktieegarnes böcker äro torda, men dessa uppgifter lemna i (ifrigt
icke någon åskådlig öfversigt af ställningen, och den deri innefattade redogörelsen
utgör blott en kassaredovisning utan upplysning om bolagets skulder och tillgångar.
Med anledning deraf har upprättats:

egarnes bok.

Balans från år 1870, skulder:

Till aktieegarne för influtna primitiva aktiemedel......... 176,231: 25.

., garanti-aktieegarne, för det lånebelopp, hvars amortering
och förräntande af dem öfvertagits, nemligen:

Lån från Riksgäldskontor ............. 851,200: —

Dito ur Handels- och Sjöfartsfonden 120,000: — 971,200: —

„ vissa garanti-aktieegare, för förskjutne ..................... 59,055: —

„ särskilda reservfonden för en möjligen erforderlig
påbyggnad af öfre dammen vid Håfverud (af bygnadsentreprenören,
Löjtnanten W. Ericson afsätta
medel) ......................................................................500: —

1,206,986: 25.

Utgifter:

Ränta å förenämnda reservfond.............................................................. 25: —■

Balans till år 1872, tillgångar:

Kontant behållning ........................................................ 22: 97.

Fordringar:

hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget

innestående....................................... 1,045: 33.

saldo af afräkningar med 2:ne personer 2,279: 46. 3,324: 79.

Behållning af skiffer ...................................................... 97: 96.

Kanalbygnaden, derå nedlagda kostnader, nemligen:
Entreprenadsumman för Dalslands

kanal ........................... 1,365,000: —

Dito för kanalen mellan Ostra och
Vestra Silen ................... 66,500: —

Transport R:dr 1,431,500: —

3,445: 72. 1,207,011: 25.

— 110 —

Transport Rdr 2,679,709: 29.

Summa Rdr 2,679,709: 29.

Garanti-aktie -

Balans från år 1870, tillgångar.

Kontant behållning .................................................... 899: 74

Fordringar:

hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget

insatte..................... 15,169: 2.

„ verkställande direktören
iunestående...... 750: 60. 15 979. 02.

af primitiva aktieegarne .................... 971,200: — 987,119: 62.

Inventarier, materialier och ved ........................~......... 1*429: 55.

989,448: 91.

Inkomster:

Trafikinkomster:

SI assa (giller....................................

Magasinshyra och upplagsafgift...

Försålda trafiktaxor ....................

Intressemedel ..........................

35,781: 93.

70: 21.

__2; - 35,854: 14.

.................. 512: 98.

36,367: 12.

Transport Rdr 1,025,816: 3.

— 111

Transport R:dr 1,431,500: — 3,445: 72. 1,207,011: 25.

Expropriationskostnader samt ersättning
till landtmätare för kartläggning
af kanalens område ... 15,468: 88.

Diverse husbyggnader, väganläggningar,
lastbryggor m. m. 3,296: 42.
efter afdrag af ett till dambyggnad
vidBillingsfors
af entreprenören betaldt

belopp........................... 800: —_____2,296: 42. 1,449,265: 30.

Beloppet af diverse under kanalarbetet bestridda kostnader
samt provision m. fl. utgifter för indrifning
af tecknade aktier....................................... 19,987: 2. 1,472,698: 4.

Summa Rdr 2.679,709: 29.

egarnes bok.

Balans från år 1870, skulder.

Till Riksgäldskontoret för derifrån erhållna
lån, bokförda till följande belopp, nemligen:

Lånet för Dalslands kanal ..................... 784,000: —

Dito för kanalen mellan Ostra och Vestra

Silen ...................................................... 50,340: —

Handels- och Sjöfartsfonden ........................................

„ Garanti-aktieegarne, för inbetalning å tecknade aktier
„ Reservfonden, enligt 17 § Bolagsordningen afsatte

medel..........................................................................

„ Diverse personer, för underhållskostnader under år
1870, som först 1871 blifvit godtgjorda ..................

834,340: —
120,000: —
40,979: 50.

665; 75.

107: 57.

996,092: 82.

Utgifter:

Trafik- och underhållskostnader:

Aflöning ................................................... 8,444: 20.

Kanalens underhåll, husreparationer m. m. 3,441: 56.

Diverse omkostnader .............................. 746: 66.

Restituerade slussafgifter ........................ 632: 11. 13,264: 53.

Rättegångskostnader och indrifningsprovision m. m......... 748: 73.

Till reservfonden afsatte medel jemte ränta å 5 % å fondens
behållning vid årets början................................ 494: 67.

Transport R:dr 14,507: 93. 996,092: 82.

112

Transport R-.dr 1,025,816: 3.
Balans till år 1872, skulder:

Till Riksgäldskontoret för

Lånet till Dalslands kanal........... 791,818: 91.

Dito till kanalen emellan Östra och

Vestra Silen ........................... 48,180: 86. 839,999: 77.

„ Handels- och Sjöfartsfonden....................................... 120,000: —

Garanti-aktieegarne för inbetalningar å tecknade

aktier..................................................................... 47,318: 53.

„ Kronolänsmannen P. Stockman................................. 164: 95.

., Reservfonden, enligt 17 § Bolagsordningen afsatte

medel .................................................................. 1-160: 42. 1;008,643: 67.

Summa R:dr 2,034,459: 70.

Anm. Förestående sammandrag är, hvad angår garanti-aktieegarnes bok, så till vida afvibelopp
af 3,072 R:dr, utgörande vid årets början annuitet för år 1870 å det från Riksgäldskontoret
nuitet för år 1871. Enär, vid det förhållande att bolagets räkenskaper vid årsskiftena angifva skulannuiteter
egt rum, omförmälda summa i verkligheten ej utgör någon tillgång för bolaget, har den -

Utaf förestående sammandrag inhemtas, bland annat, att vid 1871 års slut
skulderna utgjorde:

för primitiva aktieegarne ................................................................ Rdr 1,203,929: 34.

„ garanti-aktieegarne .................................................................. „ 1,008,643: 67.

tillsammans Rdr 2,212,573: 1.

.................. Rdr 1,472,698: 4.

.................... , 975,127: 18.

tillsammans Rdr 2,447,825: 22.

och tillgångarne:

för primitiva aktieegarne
„ garanti-aktieegarne

— 113

Transport R:dr 14,507: 93. 996,092: 82.
Räntor å bolagets lån från Riksgäldskontoret:

År 1871 upplupna räntor å
lånet till Dalslands kanal 23,818: 91.

Dito till kanalen mellan
Östra och Vestra Silen ... 1,971: 26. 25,790: 17.

Afskrifning af det belopp, hvarmed
bolagets skuld till Riksgäldskontoret,
utgörande vid
årets början enligt detta verks

räkenskaper ........................... 857,281: 60.

öfverskjuter beloppetaf samma
skuld enligt bolagets räken skaPer

.................................... 834,340: — 22,941: 60- 48,731: 77. 63,239: 70.

Balans till år 1872, tillgångar:

Kontant behållning ............................................................ 401: 54.

Fordringar:

hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget

innestående.......................................... 8,582: 67.

Af primitiva aktieegarne, för den öfvertagna
skyldigheten att förränta och amortera

erhållna statslån....................................... 964,472: 11. 973,054: 78.

Inventarier nch materialier ................................................ 1,670: 86. 975,127: 18.

Summa R:mt 2,034,459: 70.

kande från bolagets räkenskaper, att såsom tillgång uti dessa räkenskaper in- och utbalanseras ett
erhållna lån för kanalanläggningen emellan Östra och Vestra Silen, och vid årets slut enahanda anden
till Riksgäldskontoret för nämnda lån till de belopp, som uppstått sedan liqvid af ifrågavarande
samma uti detta sammandrag uteslutits från tillgångarne såväl vid årets början som vid dess slut.

Som emellertid bland dessa skulder och tillgångar ingår ett belopp af 964,472
Rdr 11 öre, hvilket utgör en tillgång för garanti-aktieegarne men en skuld för de
primitiva aktieegarne, bör detta belopp å båda sidor frånräknas, hvarefter återstår

bolagets skulder.................................................................................. Rdr 1,248,100: 90.

tillgångar ........................................................................................... 1,483,353: 11.

Beloppet hvarmed tillgångarne öfverskjuta skulderna utgör alltså enligt nämnde
sammandrag 235,252 Rdr 21 öre.

Jemföres den summa, som från bolagets början blifvit kapital-kontot i dess
räkenskaper godtgjord, nemligen:

Rev. Ber. 1871 angående Riksgäldskontoret.

— 114 —

Anslag för segelleden från Hattefura till Stora Lee. ..
D:o för segelleden emellan Östra och Vestra Silen

D:o för aqvedukten och slussarne vid Håfverud.....

Ränteinkomster.............................................................

Skänkta materialier och verktyg .................................

Rdr 200,000: —

„ 12,750: —

„ 37,000: —

„ 17,834: 34.

„ 1,184: 36.

tillsammans Rdr 268,768: 70.
med ofvannämnda, skulderna öfverskjutande tillgångsbelopp............ „ 235,252: 21.

så visar sig att intill 1871 års slut en förlust uppstått af ............... Rdr 33,516: 49.

Denna sistnämnda siffra återfinnes under benämning “utgifter utöfver inkomsterna“
uti den i revisionsberättelsen meddelade uppgift öfver bolagets ställning vid
1871 års slut och har sålunda uppkommit, att, enligt räkenskaperna, bolagets utgifter
i upplupna räntor, till reparationer och byggnader m. fi. omkostnader samt till
afsättning af reservfond utgjort följande belopp, nemligen:

Ar	1868 ..	Räntor.	Reparation och byggnad. 446: 30.	Diverse omkostna- der.	Till reserv-fonden afsatte.	Summa. 446:	30.
	1869 .	...........	1,286: 98.	546: 34.	287: 88.	2,121:	20.
	1870 .	....................... 49,720: —	—		377: 87.	50,097:	87.
11	1871 .	...................... 48,731: 77.	——	748: 73.	494: 67.	49^975:	17.
		tillsammans 98,451: 77.	1,733: 28.	1,295: 7.	1,160: 42.	102,640:	54.

hvartill bör läggas ett i
räkenskapen såsom tillgång
balanseradt belopp
å 3,072 Rdr, utgörande
1871 års annuitet för
lånet till kanalen emellan
Östra och Vestra
kSilen, livilket belopp,
enär skulden till Riksgäldskontoret,
i hvars
räkenskap nämnde annuitet
redan före 1871
års slut blifvit bolaget
godtgjord, upptages till
det belopp, hvartill densamma
uppgår efter
annuitetsliqvidens verkställande,
rätteligen bort,
tillika med afskrifna beloppet
22,941 Rdr 60 öre
(se ofvan åberopade sammandrag),
såsom ränteutgift
afföras; och ut föres

här alltså ........ 3,072: — --- - - 3,072: _

Summa 101,523: 77. 1,733: 28. 1,295: 7. 1,160: 42. 105,712 54.

hvaremot de inkomster,
som för dessa utgifters
betäckande influtit, endast
utgjort:

	Räntor.	Behållen trafik- inkomst.	Summa.
År 1867 .......		326. 55.	326: 55.
„ 1868 ..........	............... ..	13,646: 15.	13,646: 15.
„ 1869 ..........	............................. 257: 66	15,969: 75.	16,227: 41.
„ 1870 ................	.............................. 161: 48.	18,731: 87.	18,893: 35.
„ 1871 ................	.............................. 512: 98.	22,589: 61.	23,102: 59.
	Summa 932: 12.	71,263: 93.	72,196: 5

Återstå Rdr 33,516: 49.

Enligt livad den i revisionsberättelsen intagna uppgift öfver bolagets ställning
vid 1871 års slut äfvensom af ofvanåberopade särskilda sammandrag öfver nämnde
års räkenskaper framgår, utgöra bolagets kostnader för kanalarbetets utförande jemte

expropriationer ... .............................................................................. Rdr 1,449,265: 30.

hvartill bör läggas diverse utgifter, provisioner m. m................... „ 19,987: 2.

tillsammans Rdr 1,469,252: 32.

För dessa kostnaders bestridande hafva varit att tillgå:

Statsanslag:

från Riksgäldskontoret........................... Rdr 212,750: —

...... „ 37,000: — 249,750: —

Handels- och Sjöfartsfonden
Statslån: f,

från Riksgäldskontoret...............

„ Handels- och Sjöfartsfonden

Aktiemedel, primitiva .................

Ränteinkomster ...........................

Skänkta materialier och verktyg

hvadan ett belopp af

Rdr 851,200:

„ 120,000:

971,200

179,877

17,834

1,184

23.

34.

36.

Rdr

1,419,845: 93.
49,406: 39

mast användas af andra medel, än de för kanalarbetets verkställande ursprungligen
afsedda. 1 ö

Om nu från beloppet af de medel, som å garanti-aktierna till bolaget influtit, eller:

Förskott af visse garanti-aktieegare ................................... Rdr 59,055:_

Inbetalda uttaxerade aktiemedel......................................... n 47,318: 53.106 373- 53

afräkna» ofvanstående i tillgångarne för kanalarbetet uppkomna brist...... 49,406: 39.

så återstår ............................................................................................... Rdr 56.967: 14.

motsvarande:

Bolagets förlust intill 1871 års slut....................................

Dess behållning i kontanta medel, materialier,

inventarier och fordringar ........................ 14,100: 79

efter afdrag af skulder till 2:ne reservfonder
och till Kronolänsman Stockman...............

33,516: 49.

Å850: 37. 12,250: 42.

Transport Rdr 45,766: 91.

116

Transport Rdr 45,766: 9l.
Amortering å statslånen, nemligen: lånet för

Dalslands kanal........................................ 8,181: 9.

Dito för kanalen emellan Östra och Vestra

Silen............................................................ 3,019: 14. 11,200: 23.

Rdr 56,967: 14

1 afseende å aktieteckningens belopp i förhållande till infiutne aktiemedel hör
omförnnilas:

att antalet primitiva aktier, enligt en i registerboken befintlig anteckning, utgör
8,606 stycken, motsvarande, å 25 Rdr, eller tecknade beloppet, 215,150 Rdr;

att å dessa aktier uttaxerats 30 Rdr per aktie, att vid 12 särskilda betalningsterminer
erläggas, motsvarande alltså det uttaxerade beloppet 258,180 Rdr;

att det i följd häraf intill 1871 års slut influtna beloppet, på sätt ofvan åberopade
sammandrag af räkenskaperna gifver vid handen, utgör 179,877 Rdr 23 öre;

att antalet tecknade garanti-aktier, enligt jemväl i registerboken befintlig anteckning,
utgör 8,707 stycken, motsvarande, etter 25 Rdr per aktie, ett kapital af
217,675 Rdr Rmt;

att å dessa aktier intill 1871 års slut uttaxerats 9 Rdr 50 öre per aktie, att
vid 3:ne särskilda betalningsterminer erläggas, utgörande alltså det uttaxerade beloppet
82,716 Rdr 50 öre;

att. enligt hvad nyssberörda sammandrag af räkenskaperna utvisar, det i följd
af denna uttaxering influtna belopp vid 1871 års utgång uppgick till 47,318 Rdr
53 öre;

att ä 3,810 aktier, oberäknadt hvad som till följd af förenämnda taxering influtit,
i förskott blifvit inbetaldt 15 Rdr 50 öre per aktie, eller 59,055 Rdr; samt

att, enligt Bolagsstyrelsens beslut, fjerde inbetalningen å garanti-aktierna bör
ega rum den 15 Juli innevarande år med 6 Rdr 50 öre för hvarje aktie.

Såsom af ofta åberopade sammandrag af räkenskaperna inhemtas, är ränta icke
erlagd eller beräknad å det lan till belopp af 120,000 Rdr, som Kongl. Maj:t, förutom
ett anslag å 37,000 Rdr, jemlikt nådigt beslut den 24 Februari 1865 ur Handels- och
Sjöfartsfonden beviljat bolaget för anläggande af aqvedukten och slussarne vid Håfverud.
Bland vilkoren för nämnde lån ingår likväl, att efter 1868 års slut ränta,
beräknad till 3 procent om året ä det belopp, som för hvarje år återstode oguldet,
skulle erläggas och kapitalet återbetalas med 4,000 Rdr vid utgången af hvarje utaf
de nästpåföljande 30 åren. Uppå gjorda underdåniga framställningar har Kongl.
Maj:t sedermera, enligt nådiga bref af den 7 Januari och den 29 December 1871,
medgifvit anstånd till den 31 December innevarande år med erläggande af den ränta,
och de kapital-afbetalningar för åren 1869, 1870 och 1871, som före utgången af
sistnämnda är bort vara till Handels- och Sjöfartsfonden inlevererade, men åligger
det, jemlikt sistberörda nådiga bref, bolaget att sednast den 31 December 1872 inbetala
ej mindre ränta för åren 1869, 1870, 1871 och 1872 med tillsammans 14,400
Rdr än äfven de för samma är bestämda kapital-afbetalningar med 16,000 Rdr.
Då den intill 1871 års slut ä ifrågavarande lån upplupna och i Handels- och Sjöfartsfondens
räkenskaper bolaget påförda ränta utgör 10,800 Rdr, uppgå bolagets skulder
i verkligheten till 10,800 Rdr högre belopp, än dess räkenskaper utvisa, likasom den
intill 1871 års slut uppkomna förlusten jemväl bör med enahanda belopp ökas eller
till 44,316 Rdr 49 öre.“

- 117

För närmare kännedom om förhållandet med den till statens säkerhet för
återbetalningen af lånen ställda s. k. garantiaktieteckningen hafva Fullmäktige genom
skrifvelse af den 8 Augusti detta år hos bolagets styrelse anhållit, att den måtte tillställa
Fullmäktige en fullständig förteckning på de personer, som i berörda bolag
tecknat sådana aktier, hvarå erforderliga inbetalningar, enligt 2:dra punkten af Bolagsordningens
3 §, endast vore afsedda att utgöra säkerhet för de årliga rånte- och
amorteringsliqviderna för nämnde lån, äfvensom en uppgift å det antal dylika s. k.
garantiaktier, hvar och eu bland dessa personer innehade, samt det belopp, som
före 1871 års utgång blifvit af hvarje sådan aktieegare infordradt och erlagdt; hvarjemte
Fullmäktige begärt upplysning om beloppet af de garantiaktier, hvilkas innehafvare
vid hittills anställda utsökningar befunnits oförmögne att utgöra för deras
aktier belöpande och till omförmälda liqviders fullgörande uttaxerade samt dem affordrade
tillskott; om de bestämmelser, som vid innehafvarnes af aktier i Dalslands
kanalaktiebolag fördelning i “primitiva11 och “garanti-aktieegare" antagits i afseende
på de till hvardera kategorien hörande aktieegarnes särskilda åligganden och förbindelser;
samt om förhållandet med och betalningsvilkoren för bolagets i revisionsberättelserna
under titel “förskott af vissa aktieegare11 upptagna skuld till garantiaktie
egarne.

Dessa upplysningar hade dock den 7 innevarande Oktober icke kommit Fullmäktige
tillhanda.

Trafikinkomsterna, som under är 1869 utgjorde 15,969 Rdr 75 öre och under
år 1870 uppgingo till 28,951 Rdr 25 öre, hade under år 1871 stigit till 35,781 Rdr
98 öre, och visa således eu icke obetydlig tillväxt. Afbetalniugen å lånet till kanalen
mellan Östra och Vestra Silen har i föreskrifven ordning blifvit till Riksgäldskontor
verkställd. Deremot har annuiteten för lånet till segelleden mellan Hattefura
och Stora Lee, den s. k. Dalslands kanal och hvilken annuitet utgör 40,000 Rdr
icke under något år blifvit inom föreskrifven tid inbetald. Så, t. ex., inbetaides 1870
års annuitet i två poster, den 4 Maj och 6 Oktober 1871, och å annuiteten för år
1871 har den 17 Februari innevarande år afräkningsvis inbetalts 8,000 Rdr. Efter
hvilken dag och intill tiden för denna berättelses afgifvande någon ytterligare inbetalning
icke egt rum. Derigenom att annuitetsliqviderna blifvit inbetalda efter den
tid, då de bort erläggas, har följden blifvit, att till 1871 års slut å lånet amorterats
endast ett belopp af 13,685 Rdr 29 öre, då detsamma med annuitetens inbetalande i
behörig tid bort uppgå till 49,454 Rdr 40 öre.

— 118 —

Kinda

Granskningen af Kinda kanalbolags och Kinda båtleds förvaltning och räkenskaper för
Den derom afgifna berättelsen lemnar nedanstående uppgifter:

Inkomster:

Kontant behållning från år 1870 ................................		Rdr 8,131:	34.
Anslag af Statsverket...................................................		., 10,000:	—
Af Göta kanals aktieteckning ...................................		„ 52,729:	75.
Aktieegares inbetalningar ............................................		422:	18.
Af Linköpings stad: i afräkning på Stångåns upp-
muddring ....................................	Rdr 2,400: —
D:o för underhåll af farleden Roxen—
Nyqvarn.......................................	800: —
D:o för Stångebro ..............................	200: —	„ 3,400:	—
Trafikmedel, utestående från år 1870 ........................	„ 628: 45.
Trafikinkomster 1871: af kanalen ..............................	., 12,232: 98.
D:o af gamla båtleden ..................	„ 249: 72.	„ 13,111:	15.
Räntemedel ...................................................................		„ 2,401:	11.
Arrendemedel...............................................................		„ 980:	—
Försålda effekter .........................................................		„ 2,309:	45.
Diverse inkomster.......................................................		135:	74.
	Summa Rdr 93,620: 72.

Bolagets ställning den

Tillgångar:

Alla af bolaget utförda arbeten ......................................................

Inventarier..........................................................................................

Fastigheter till ett ansedt värde af ................................................

Fordran af Linköpings stad, att under följande år

liqvideras................................................... Rdr 8,894: 27.

D:o hos Göta kanal, afsedd till amortering
af skulden till Handels- och Sjöfartsfonden
...................................................... ,, 24,000: —

Disponibel behållning.......................................................................

Rdr 1.286,132: 64.
„ 30,662: 11.

„ 15,000: —

32,894: 27.
31,129: 27.

Summa Rdr 1,395,818: 29.

119 —

kanalbolag.

år 1871 har, å Riksgäldskontorets vägnar, verkstälts af Fullmäktigen, Kaptenen C. G. Hierta.

Utgifter:

Kanalarbeten....................................................................

■Matcrialier .............................................................................

Administration ......................................................................

Sjukvård ......................................................................

Diverse utgifter .....................................................................

Kanalens underhåll ..................................................................

Trafikomkostnader.....................................................................

Behållning:

På löpande räkning i Ötergötlands Enskilda Bank Rdr 29,930: —

Kontant i kassan .................................................... b 1,199: 27.

Rdr 36,563: 30.

„ 1,368: 69.

,, 15,677: 48.

„ 175: 86.

„ 2,944: 3.

„ 2,752: 60.

„ 3,009: 49.

„ 31,129: 27.

Summa Rdr 93,620: 72

31 December 1871.

Skulder:

Statslån.................................................................. Rdr 437,500: —

Lån från Handels- och Sjöfartsfonden............... „ 24,000: —

Fond för underhåll af farieden Roxen—Nyqvarn „ 816: —

Till aktieegarne för inbetalda......................... „ 327,500: — Rdr 789.816: —

Tillgång utöfver skuld, tillgodokommen bolaget genom statsanslag,
ränteinkomster m. m................................................. n 606,002: 29.

Summa Rdr 1,395,818: 29.

— 120

Föreliggande rvisionsberättelse upptager den från år 1870 ingående behållningen
till endast 8,131 Rdr 34 öre, under det samma behållning i föregående revisionsberättelse
angifves vara 13,306 Rdr 20 öre. Skiljaktigheten mellan dessa siffror
förklaras sålunda, att utaf sistnämnde summa ett belopp af 5,174 Edr 86 öre utgjort
fordringar, så att kontanta tillgången endast bestod al här ofvan upptagna 8,131
Rdr 34 öre.

För utsträckning af Kinda båtled, medelst kanalisering af Stångån från sjön
Stora Eengen till Linköpings hamn vid Nyqvarn beviljades bolaget af 1862 och 1863
års riksdag ett låneunderstöd af 437,500 Edr och ett anslag utan återbetalningsskyldighet
till lika belopp. Företaget afsåg att i föreningomed nämnde båtled öppna en
oafbruten kommunikationsled från Nyqvarn till sjön Åsunden genom sjöarne Erlången,
Stora och Lilla Eengen samt Jernlunden. Bolaget har härförutom obeslutat och
verkställt åtskilliga andra arbeten, deribland en kanal mellan sjöarne Åsunden och

Redogörelse Revisorerne, som fått mottaga de till Fullmäktige inkomna berättelser om granskning af

vä saktiebo- låneunderstöd för jernvägarnes anläggning och uti hvilkas revision staten eger att genom omiag>
ställning, i vid samma års slut, så vidt den af revisionsberättelserna inhemtas.

hvilkas revisioner
staten
genom ombud
deltager.

Gefle—Dala

Å statens vägnar har Landssekreteraren M. Florman deltagit uti granskningen af bolauppgifter: Inkomster: Af

trafiken ...................................................................................... Rdr 1,458,737: 1.

Ränta och utdelning å bolaget tillhöriga aktier ............................. „ 6,000: —

Ränta å återköpta, amorterade och osålda obligationer .................. „ 67,921: 11.

Summa Rdr 1,532,658: 12.

— 121 —

Emmern. Arbetet, som i förra årets revisionsberättelse uppgafs vara fullbordadt, afsynades
den 21 September samma år af Chefen i Kongl. Styrelsen lör allmänna vägoch
vattenbyggnader, som i det meddelade alsyningsbeviset yttrade “att kanalarbetet
blifvit verkstäldt med den största omsorg och fulländning i alla arbetsdetaljer" samt
att Kinda kanal “numera* är med slussar, broar och dertill hörande arbeten på ett i
alla afseenden högst förtjensttullt sätt fullbordad, med flera tillägg uti och tekniska
förbättringar af anläggningarue", på grund af hvilket bevis arbetet godkändes af bemälda
Styrelse.

Med innevarande år vidtager återbetalningen af det beviljade statslånet, hvilken
skall årligen verkställas omed 5 procent af lånets ursprungliga belopp, dervid
ränta beräknas å 3 procent. A lånet, 25,000 Rdr, från Handels- och Sjöfartsfonden
afbetalas årligen från och med år 1871 ett belopp af 1,000 Rdr samt erlägges ränta
å 3 procent å återstående kapitalet.

förvaltning och räkenskaper för år 1871 hos de jernvägsaktiebolag, hvilka utaf staten erhållit
bud deltaga, få här framlägga en redogörelse för dessa bolags rörelse under året och ställning

jernvägs-aktiebolag.

gets räkenskaper och förvaltning år 1871. Ur den derom afgifna berättelsen framgå följande

Utgifter:

För trafiken...................................................................................... ft^r

Ett års ränta å obligationer, 1,500,000 Rdr ..................................

Ofriga ränteutgifter............................................................................

Diverse utgifter..............................................................................

Afskrifning af 3 procent å jernvägsanläggningens inbalanserade

värde 5,205,950 Rdr 32 öre........................................................ ,,

Afsatt till fonden för jernvägens och materielens ständiga underhåll
..................................................................................................

Ränta och utdelning för året, 20 procent å aktiekapitalet, 2,400,000
Rdr...............................

617,658: 85.
75,000: —
22,906: 85.
7,058: 65.

156,178: 50.

173,855: 27.

480,000: -

Summa Rdr 1,532,658: 12.

Rev. Ber. 1871 angående RiksgäldsJcontoret.

— 122 —

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen, upptagen till .......

Inventarier....................................................

Inlösta aktier ..............................................

Osålda obligationer.....................................

Rabatt-obligationer ...................................

Inköpta obligationer ..................................

Behållning innestående i enskilda banker

Kassabehållning ...........................................

Diverse fordringar.......................................

Rdr 5,085,355: 6.

„ 233,209: 98.

4, 30,000: —

768,700: —
8,390: —

„ 407,300: —

„ 713,889: 93.

„ 19,842: 10.

20,375: 60.

Summa Rdr 7,287,062: 67.

Sistlidet års Revisorer omförmälde i sin berättelse, sid. 116—118, hurusom
Kongl. Maj.t, med bifall till direktionens för Gefle—Dala jernvägsaktiebolag gjorda
förslag, under den 24 Mars 1868 förklarat, att årliga afbetalningen å bolagets utaf
statsmedel erhållna lån skulle från och med sagde år ökas med 1 procent, men deremot
den 13 Oktober 1870 afslagit Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
på anförda skäl gjorda framställning, att så stor del af bolagets behållna inkomst,
som öfversteg 6 procent å det af bolagsmännen tillskjutna kapital, borde årligen afsättas
till jernvägens förbättring eller vidare utsträckning, eller ock användas till
fortskyndande af statslånets amortering. Sedan derefter sid. 118—121, uppgift blifvit
meddelad öfver behållna inkomsten af denna jernväg äfvensom en omständlig utredning
lemnad, huruvida de i 6 § af kontraktet mellan staten och bolaget gjorda
förutsättningar för Kong]. Maj:ts rätt att bestämma öfver användandet af en del utaf
denna inkomst inträffat, uttalade Revisorerne den åsigt att, då behållningen öfverstege
8 procent, åtminstone hälften af öfverskottet borde, utöfver ursprungligen stadgade 3
procent, ingå till Riksgäldskontoret för att påskynda lånets amortering. Uti den förklaring
bolagets direktion med anledning af Revisorernes framställning afgaf, och
hvilken förklaring finnes bifogad revisionsberättelsen, sid. 156—159, ifrågasatte direktionen,
huruvida Riksdagens Revisorer och Riksdagen egde att ingå i en sådan
pröfning och fatta ett sådant beslut, som Revisorerne med sin framställning åsyftat,
enär det blifvit öfverlemnadt åt Kongl. Maj:t att, med undantag af bestämmandet af
räntan och amorteringen, fastställa öfriga lånevilkor och att låta å statens vägnar
derom afsluta kontrakt, äfvensom öfvervakandet af kontraktsvilkorens uppfyllande
vore ett regeringsmaktens åliggande. I afseende åter på sjelfva saken erinrade direktionen
sig hafva i sin af Revisorerne omförmälda, till Kongl. Maj:t afgifna förklaring
sökt fullständigt ådagalägga att, sedan taxenedsättningar egt rum och medel blifvit
frivilligt afsätta för jernvägens underhåll och förbättring till vida större belopp, än
hvartill bolaget enligt kontraktsbestämmelserna kunde förbindas, samt en ökad amortering
blifvit af Kongl. Maj:t anbefalld, någon vidare rätt att från statens sida ingripa
i bolagets disposition af sina tillgångar icke lagligen eller med billighet kunde mot
bolaget göras gällande.

1872 års Riksdags Statsutskott godkände icke den af direktionen sålunda
yttrade åsigt, att Kongl. Maj:t skulle vara förhindrad att, efter den år 1868 beslutade

— 123

Skulder:

Återstod af statslånet........................................................................ Rdr 1,979,213: 41.

Aktiekapitalet.................................................................................. „ 2,400,000: —

Icke amorterade obligationer.............................................................. ,, 1,252,000: —

Fond för jernvägens och materielens ständiga underhåll ........ „ 1,269,453: 86.

Innestående ränta och vinstutdelning å aktiekapitalet..................... „ 355,500: —

Diverse skulder................................................................................... „ 30,895: 40.

Summa Rdr 7,287,062: 67.

förhöjning af det årliga inbetalningsbeloppet, derest omständigheterna dertill föranledde,
besluta och påbjuda en ytterligare förhöjning deraf, hvilket Utskottet för sin
del fann vara fullt öfverensstämmande icke blott med billighet utan ock med innehållet
af de i kontraktet meddelade stadganden. Men vid det förhållande att Riksdagen
öfverlemnat åt Kongl. Maj:t att pröfva om och med hvad belopp den stadgade
amorteringen å ifrågavarande lån skall ökas, samt att Kongl. Maj:t redan innevarande
år komme att taga under pröfning frågan om tillämpning af de i 6 § af kontraktet
intagna bestämmelser och dervid sannolikt icke underläte tillse att statens rätt
och fördel blefve behörigen iakttagen, ansåg Utskottet någon framställning i ämnet
icke vara af behofvet påkallad; hvilket Utskottets uttalande af Första Kammaren godkändes,
hvaremot Andra Kammaren ville att Riksdagen skulle genom särskild skrifvelse
till Kongl. Maj:t uttala sin önskan och förhoppning om amorteringens påskyndande,
hvilken skrifvelse dock, såsom blott af ena Kammaren beslutad, icke blef
aflåten.

Sedermera har direktionen till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlemnat ett
af bolaget vid bolagsstämma antaget förslag till taxa för trafiken å jernvägen, att
tillämpas från och med nästkommande år i stället för den, som under den 24 Mars
1868 fastställdes, hvarjemte direktionen anmält, att, sedan bolagets finansiela ställning
numera så förbättrats att, oaktadt det lån å 600,000 Rdr, som sednast beviljades
bolaget för jernvägsanläggningen, redan i April 1868 blifvit till fullo inbetaldt
samt den genom kontrakt bestämda årliga amorteringen af det vid 1853 och
1854 års riksdag anvisade försträckningsbeloppet af 2,400,000 Rdr, enligt Kongl.
brefvet af ofvanberörde dag, blifvit fördubblad, bolagets ställning synts medgifva, att
sistnämnda amortering än ytterligare förhöjdes, direktionen, som i sådan syftning till
bolagsstämman gjort framställning, blifvit af densamma bemyndigad att öka omförmälda
amortering med högst två procent; i anledning hvaraf direktionen hemställt,
att amorteringen af sist omförmälda lån finge från hittills utgående två procent ökas
till fyra procent, hvarigenom annuiteten skulle komma att utgöra 144,000 Rdr. Sedan
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader afgifvit infordradt utlåtande i sist
berörde ämne, har Kongl. Maj:t, med afseende å hvad om påskyndande af amorteringen
utaf ifrågavarande försträckningsbelopp, 2,400,000 Rdr förekommit, funnit godt
den 6 September detta år förordna, att den annuitet, bolaget har att erlägga, skall

124

vid nästinstundande inbetalning och vidare framgent beräknas till sex procent å ursprungliga
försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter två
för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå. Hvad åter
angick frågan om ny trafiktaxa, så enär vederbörande icke fullgjort hvad genom
ofvanberörde Kongl. bref föreskrifvits till iakttagande vid afgifvande af förslag till
de taxebestämmelser, som borde efter innevarande års slut blifva gällande, har Kongl.
Maj:t genom sin Befallningshafvande i Gefleborgs län från bolagets direktion infordrat
sammandrag af bolagets räkenskaper öfver de med tillämpning af 1868 års taxa
influtna inkomster och dermed bestridda utgifter, äfvensom redogörelse för bolagets
ställning i öfrigt.

Utaf den afgifna revisionsberättelsen framgår att reservfonden, som år 1870
utgjorde 1,193,077 Rdr 90 öre, blifvit ökad till 1,269,453 Rdr 86 öre; att å jernvä -

Borås —Herrlj unga

Enligt den afgifna berättelsen om granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper

följande:

Inkomster:

Af trafiken...................................................................

Hyror och arrenden.....................................................

Vinst å främmande arbeten i reparationsverkstaden

Diverse inkomster......................................................

Räntor å utlåuta medel...............................................

. Rdr 142,854: 96.

6,095: 38.
152: 30.
358; 43.

12,538: 47.

Summa Rdr 161,999: 54.

— 125

gens värde afskrifvits 156,178 Rdr 50 öre; att till reservfonden blifvit afsätta 173,855
Rdr 27 öre, deraf 97,479 Rdr 31 öre användts till rörelsemateriel, samt till ränta och
utdelning för året upptagits 480,000 Rdr, motsvarande 20 procent på aktiekapitalet.
Summan af sistnämnde två poster, 653,855 Rdr 27 öre, utvisar den behållna inkomsten
under år 1871, uppgående till 27,24 procent å aktiekapitalet, och till 1,21 procent
mera än hvartill den under föregående året uppgick. Inräknas åter i vinstsumman
de 156,178 Rdr 50 öre, som blifvit å den väl underhållna jern vägen under året afskrifna,
motsvarar årets hela vinst 33,7a procent å aktiekapitalet.

Vid det förhållande, att annuiteten å bolagets skuld till staten nyss något ökats,
och under förutsättning att Kongl. Maj:t, efter tagen kännedom af de infordrade uppgifterna
rörande bolagets inkomster och utgifter under de år, nu gällande trafiktaxa
tillämpats, äfvensom rörande bolagets ställning i öfrigt, torde finna anledning att ytterligare
utöfva sin i kontraktets 6 § medgifna rätt att årligen bestämma i fråga om
användandet af det belopp, hvarmed behållna inkomsten för året öfverstigit 8 procent
af aktiekapitalet, finna sig Revisorerne, som dela 1871 års Revisorers i detta ämne
uttalade åsigter, böra afstå från att framställa något yrkande.

Jernvägs-aktiebolag.

för år 1871 voro bolagets inkomster och utgifter under samma år och ställning vid årets slut

Utgifter:

Åfiöningar och arvoden........................................................................ Rdr

Inventarier och materialförbrukning................................................... „

Underhåll af banan, rörliga materielen, hus och anläggningar ...... „

Diverse utgifter......................................................................................

Amortering å statslånet .............. „

Räntor å statslånet ................................................... Rdr 52,044, 67.

„ å föregående arets reservfond..................... ,, 10,577: 9.

„ å jernvägspersonaleus sjuk- och understöds kassa

........................................................ „ 162: 4. n

Öfverskott åt inkomster öfver utgifter................................................ ,,

Summa Rdr

35,858: 72.
14,111: 71.
14,709: 95.
5,432: 64.
16,808: 9.

62,783: 80.
12,294: 63.

161,999: 54.

Tillgångar:

Bolagets ställning den

Jernvägsanläggningen i sin helhet......................................................

Dess rörliga materiel.........................................................................

Inventarier och materialier efter inventering ....................................

Aktier i Uddevalla—Wenersborg—Herrljunga jernväg ..................

Fordringar hos stationerna å limen...................................................

Dito, dels mot revers, dels i löpande räkning........................

Medel, deponerade i Borås Enskilda Bank......................................

Allmänna Hypoteksbankens obligationer med derå upplupen ränta

Rdr 1,599,138: 70.

„ 277,903: 44.

„ 88,250: 57.

„ 200: —

„ 12,976: 55.

„ 7’848: 75.

172,578: 28.
„ 51,270: 83.

Summa Rdr 2,210,167: 12.

Angående reservfonden har den å statens vägnar i granskningen deltagande
revisorn, Majoren G. W. Baeckström, meddelat, att fonden, som vid årets början utgjorde
210,125 Rdr 24 öre, under året ökats med köpeskillingen för det försålda
Fristads hotell, 3,000 Rdr, och med upplupna räntor skolat vid räkenskapsårets slut
uppgå till 223,702 Rdr 23 öre *), så vida full liqvid kunnat erhållas för den fordran
af 2,000 Rdr, som omförmäles i 1870 års revisionsberättelse angående Riksgäldskontoret,
sid. 100. Men som vid slututredning af så väl låntagarens som löftesmannens
konkurser tillgång saknats till gäldande af återstoden, 1,079 Rdr 16 öre,

*) Denna sifferuppgift »223,702 Rdr 23 öre» synes vara misskrifning, och i stället böra
vara 223,702 Rdr 33 öre.

Söderhamns

I granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1871 har Regementsning
meddelas följande ur revisionsberättelsen hemtade uppgifter:

Inkomster:

................ Rdr 184,359: 10.

............... „ 28,291: 78.

Transport Rdr 212,650: 88.

Af trafiken ...................

Behållning från år 1870

— 127 —

31 December 1871.

Skulder:

Kapitalåterstod af statslånet.............................................................. Rdr 1,284,308: 78.

Aktieegarnes delaktigketssumma ............................................ „ 688,527: 63.

Obetalde jordersättningar och skulder i löpande räkning............... „ 9,025: 85.

Jernvägspersonalens sjuk- ock understödskassa .............................. „ 3,772: 79.

Reservfonden ....................................................................................... „ 222,623: 17.

Behållning till framtida disposition .................................................. „ 1,908: 90.

Summa Rdr 2,210,167: 12.

af denna fordran, kar sagde belopp blifvit afskrifvet, till följd hvaraf reservfondens
behållning vid 1871 års slut besteg sig till 222,623 Rdr 17 öre.

Under kand hafva Revisorerne erfarit, att, vid årets bolagsstämma i Borås
den 1 sistlidne Juni fråga väckts om en sådan ändring af bokslutet för nästlidna år,
att en första liten utdelning å de tecknade aktierna skulle kunna verkställas; men
att förslaget härom blifvit efter omröstning förkastadt, hvilken återhållsamhet måste
under förevarande förhållanden anses välbetänkt.

Jernvägs-aktieholag.

skrifvaren J. W. Ahlström såsom statens ombud deltagit. Till upplysning om bolagets ställ -

Utgifter:

................ Rdr 104,552: 59.

................. „ 25,000: —

Transport Rdr 129,552: 59.

Trafik- och underhållskostnad.......

Ränta och amortering å statslånet

— 128

Transport Rdr 212,650: 88.

Summa Rdr 212,650: 88.

Bolagets ställning den

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen med rörelsemateriel och inventarier ....	..... Rdr 901,062:	33.
Förråd..............................................................................................	..... „ 25,382:	51.
Fordringar......................................................................................	..... „ 76,582:	37.
Inlösta aktier ...............................................................................	..... „ 1,786:	90.
Undsättningsfonden........................................................................	439;	68.
Reservfonden ..................................................................................	..... „ 64,086:	85.
Kassabehållning...............................................................................	.... „ 4,699:	68.

Summa Rdr 1,074,040: 32.

Hudiksvalls

Revisionsberättelsen angående Hudiksvalls jernvägs och ångbåten Dellens räkenskaper
Statsrevisorer icke voro i tillfälle att taga del af densamma, har vid innevarande års riksdag
till nu församlade Statsrevisorer öfverlemnade berättelse om granskning af räkenskaper oeh <
toren D. Silén. framgå följande uppgifter:

— 129 —

Amortering å lånet af Söderhamns stad

Upplupna räntor ....................................

1870 ars utdelning till aktieegarne.......

Ersättningar...............................................

Afskrifningar ...........................................

A (satt till reservfonden............................

Behållning.................................................

Transport Rdr 129,652; 59.

................ „ 3,500: —•

4,996: 27.

.................. 20.239; 66,

........ .. 114: —

.............. „ 20,368: 87.

.............. „ 10,000: —

............... „ 23,879: 49.

Summa Rdr 212,650: 88.

31 December 1871.

Skulder:

Återstoden af statslånet.................................................

Aktieegarnes tillgodohafvande från föregående år Rdr
„ „ genom amortering

ä statslånet......... ,,

„ „ genom amortering

å lånet af Söderhamns
stad ......... „

Återstående lån af Söderhamns stad ...........................

Diverse skulder................................................................

Undsättningsfonden.........................................................

Reservfonden .................................................................

Behållning af årets trafik......................................

.................... Rdr 432,568: 26.

368,837; 80.

7,401: 22.

3,500: — b 379,739: 2.

............... , 152,000: —

................ „ 21,327: 2.

................ 439: 68.

................. 64,086: 85.

............... „ 23,879: 49.

Summa Rdr 1,074,040: 32-

Jernvägs-aktiebolag.

och förvaltning under år 1870, hvilken inkom till Riksgäldskontor^ så sent, att sistlidet års
blifvit granskad af Statsutskottet, som fann dess innehåll icke påkalla någon åtgärd. Utaf den
förvaltning för år 1871, och hvilken granskning å statens vägnar verkställts af Bruksinspek -

Rev. Ber. 1872 angående Riksgäldskontor et.

— 130 -

Inkomster:

Trafikinkomster.................................

Provisioner ........................................

Af trafiken med ångbåten Dellen.....

Utdelning å bolaget tillhöriga aktier

Rdr 85,111: 22.
„ 2,072: 60.

„ 13,605: 57.

120: —

Summa Rdr 100,909: 39.

Tillgångar:

Jernvägen, upptagen till .......................................

Rörelsemateriel ..............................................

Stationer, materialier, inventarier och byggnader

Ångbåt och pråmar................................................

Bolaget tillhöriga aktier.....................................

Innestående i Filialbanken i Hudiksvall 7Å Å

Diverse fordringar .................................................

Kassabehållning................................................

Bolagets ställning

........... Rdr 460,000	—
............. „ 80,000	—
............. „ 93,289	57.
............. ., 9,934	56.
............... 2,400	—
............ „ 45,919	98.
............. „ 6,102	38.
............. „ 543	79.
Summa Rdr 698,190	28.

Reservfonden, som vid 1871 års början utgjorde 52,079 Rdr 18 öre, har visserligen
al årets vinst fått sig tillgodofördt ett belopp af 10,000 Rdr, men då af
denna fond användts 14,291 Rdr 21 öre till inköp af ett lokomotiv, har fonden vid

— 131 -

Utgifter:

Trafik- och administrations-kostnader................................................... Rdr 23,834: 57.

Underhåll af lokomotiv, vagnar och inventarier ................................. „ 4,611: 25.

Banans, stationers och bjelkmagasinets underhåll............................. „ 6,294: 2.

Amortering å banan, stationer jemte rörelsematerielen ..................... „ 10,269: 97.

Lastning af trävaror i Forssa ............................................................ „ 7,468: 55.

För trafiken med ångbåten Dellen ................................................... „ 10,105: 57.

Ränteskilnad...................... „ 10,896: 56.

Diverse utgifter........................................ „ 1,428: 90.

Behållen vinst......................................................................................... „ 26,000: —

och utdelas till aktieegarne 5 procent å aktie -

Summa Rdr 100,909: 39.

den 31 December 1871.

Skulder:

Till Riksgäldskontor^ ............................................................................. Rdr 314,346: 63.

Inbetalda aktiekapitalet ........................................................................... „ 320,000: —

Innestående utdelning till aktieegarne................................. „ 16,000: —

Diverse skulder ........................................................................................ „ 55: 68.

Allmänna reservfonden....................................................................... „ 47,787: 97.

Summa Rdr 698,190: 28

årets slut nedgått till en summa af 47,787 Rdr 97 öre; hvilket Revisorerne anse sig
böra anmärka, enär reservfonden icke synes vara afsedd att användas för utgifter af
dylik beskaffenhet, som den omförmälda.

132 —

Uddevalla—Wenersborg—Herr Granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1871 har å statens vägnar
följande uppgifter:

Inkomster:

Af trafiken ......................................................................................... Rdr 342,740: 87.

Summa Rdr 342,740: 87.

Bolagets ställning den

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen .................................

Rörliga materielen........................................

Materialier och inventarier ........................

Aktier, öfvertagna af bolaget .......................

Fordringar:

af åtkilliga aktieegare ..........................

af kommuner och åtskilliga personer

å giroräkuing ...........................................

Kassabehållning................................................

.................... Rdr 4,216,748: 27.

...................................... „ 576,553: 85.

69,905: 29.

........................................ „ 36,500: —

........... Rdr 57,992: 2.

........... „ 7,878: 23.

........... * 6,000: — „ 71,870: 25.

.................... „ 69: 25.

Summa Rdr 4,971,646: 91.

Rörande förenämnde behållning vid 1871 års slut af 89,890 Rdr 96 öre upplyser
revisionsberättelsen, att detta belopp, som uppkommit genom vinst å rörelsen
allt ifrån banans öppnande för trafik och vid årets början utgjorde 51,525 Rdr 61
öre, fortfarande redovisades i “Vinst- och förlustkonto“, oaktadt detsamma icke vore
disponibelt, enär det redan blifvit användt för åtskilliga bolagets ändamål; med anledning
hvaraf framhållits angelägenheten af dess afskrifning eller redovisande på
annat lämpligt sätt.

Några medel hade i saknad af tillgång icke kunnat afsättas till eu för banans
framtida underhåll väl behöflig reservfond.

— 133

ljunga Jernvägs-aktiebolag.

verkstälts af Häradshöfdingen P. 1J. Stenberg. Utaf den afgifna revisionsberättelsen framgå

Utgifter:

För trafik, underhåll af jern vägen, materiel m. m............................. Rdr 173,182: 65.

Behållning af årets rörelse..................................................................... n 169,558: 22.

Summa Rdr 342,740: 87.

31 December 1871.

Skulder:

Återstoden af statslånet:

icke förfallet kapital ..........................

för året förfallet amorteringsbelopp

Resterande ränta å statslånet .................

efter afdrag af inbetalda......................

Aktiekapitalet.................................................

Skulder till åtskilliga personer.................

Behållning (“Vinst- och förlustkonto") ...

Rdr 3,137,688: 82.

„ 35,088: 89. Rdr 3,172,777: 71.

126,911: 11.

40,000: — b 86,911: 11.

................................ „ 1,620,000: -

................................ „ 2,067: 13.

............................... „ 89,890: 96.

Summa Rdr 4,971,646: 91.

Sednaste Statsrevisorer meddelade den upplysning, att den bestämda kapitalafbetalningen,
33,083 Rdr 91 öre, å statslånet äfvensom återstående 95,507 Rdr 92
öre af räntan derå, hvilka begge belopp det ålegat bolaget att inom 1870 års utgång
till Riksgäldskontoret inbetala, blifvit först under Juni månad 1871 fullt liqviderade.
Ett likartadt förhållande visar sig beträffande ränte- och amorteringsbetalningen för
ar 1871. Innevarande års Revisorer hafva nemligen af Riksgäldskontorets räkenskaper
inhemtat, att här ofvan från år 1871 resterande kapitalafbetalning, 35,088 Rdr
89 öre, och ränta, 86,911 Rdr 11 öre, blifvit i olika poster under Januari—Juni 1872
till fullo betald jemte derå upplupen öfverränta.

— 134 —

Ystad —Eslöfs

Berättelsen om granskningen ai detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1871,
följande uppgift om bolagets inkomster och utgifter under året samt ställning vid dess slut:

Inkomster:

Af trafiken ..........

Diverse inkomster

R:dr 254,300: 29.
5,820: 12.

Summa R:dr 260,120: 41.

Bolagets ställning den

Tillgångar:

Färdiga banan ..............................................................................

Materialier, inventarier och blanketter ........................................

Påbörjade arbeten i verkstaden ...........................................

Saldo i liqvid med främmande telegraflinier ..... R:dr 89: 80.

Diverse fordringar .............................................. „ 2,957: 60.

Upplupna, oguldna räntor .................................... „__506: 31.

Innestående trafikmedel hos stationerna ......................................

Kontant i kassan ............................................................................

R:dr 3,653,305: 97.
141,224: 65.
287: 70.

3,553: 71.
5,968: 8.
38: 89.

Summa R:dr 3,804,379: —

Sednast församlade Statsrevisorer framhöllo angelägenheten af att skulden till
bolagsdelegare för deras inbetalda aktiekapital uti blifvande revisionsberättelser slciljdes
från öfriga under rubrik “Proprie konto" upptagna skuldposter. Denna erinran
har blifvit iakttagen uti den under detta år inkomna revisionsberättelsen, uti hvilken
proprie konto finnes fördeladt, på sätt förestående tabell visar. Utaf denna fördelning
synes, att bolaget eger en från föregående år samlad behållning af 120,001
R:dr 7 öre, hvartill kommer vinsten för år 1871 med 18,030 R:dr 64 öre; men, så
vidt af revisionsberättelsen kan inhemtas, har någon reservfond för jernvägens fram -

- 135 —

Jernvägs-aktielbolag.

uti hvilken granskning Akademi-räntmästaren C. H. Uggla å Statens vägnar deltagit, lemnar

Utgifter:

Trafikomkostnader, underhåll af banan m. nr................................. E:dr 146,196: 5

Saldo af influtna och utbetalda räntor 95 8Q8- 79

Behållning under året............................;; iS; el

Summa R:dr 260,120: 41-

31 December 1871.

Skulder:

Återstående skuld å statslånet................................................

Lån af Skånes Enskilda Bank ......................................

Skuld till statens järnvägstrafik.....................................................

Pensionskassan ...........................................................................

Diverse skulder...............................................

Propriekonto:

Aktieegarnes inbetalningar .................. E:dr 1,237,794: 21.

Räntor m. m. samt behållning af trafiken
under föregående år ................. „ 120,001: 7.

Behållningen under året....................... „ 18,030: 64.

Summa R:dr 3,804,379: —

R:dr 2,347,600: 64.
57,500: —
„ 17,658: 21.

2,220: 62.
„ 3,573: 61.

1,375,825: 92.

tida underhåll icke blifvit, bildad, oaktadt i den af Kongl. Maj:t fastställda Polagfordmngens
40 § stadgas, att, på det jernvägen alltid må kunna i lika godt skick
mbehallas, skall af bolagets behållna inkomst årligen afsättas till reservfond ett belopp,
motsvarande den förnötning eller försämring af jernvägen, med hvad dertill
hörer, som kan anses hafva uppkommit. Revisorerne anse sig böra härvid upplysningsvis
omförmäla, att Ystad—Eslöfs jernväg fullbordades år 1866 och således varit
trafikerad under 5 år.

— 136

Landskrona—E slöfs

Vid granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1871 har Häradshöfsknlder
angifvas i en af bolagets direktion afgifven, med Revisorernes yttrande försedd berätras
derom, att detta bolag gemensamt med Helsingborg—Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolagen
efter förut bestämdt förhållande:

Behållning från år 1870

Rdr 49,995: 73.

Inkomster:

Andel i behållna inkomsten af den med Helsingborg—Landskrona—
Eslöfs jernvägsaktiebolag gemensamma trafiken för år 1871...

D:o i tillökning af värde å byggnader m. m..................................

Utdelning ä 5 procent å öfvertagna aktier i jernvägen ..................

D:o å aktier i “John Swartz"....................................................

Inflntne räntor....................................................................................

Diverse inkomster .............................................................................

87,950: 36.
1,198: 41.
660: —
400: —
21,457: 67.
647: 56.

Summa Rdr 162,309: 73

Bolagets ställning den

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen.........................

Andel i rörliga materielen...................

D:o i inventarier, materialier m. m.

Fordran af Landskrona stad.....................

D:o af Skånes Enskilda Bank ...

Öfriga fordringar.........................................

Reserverade aktier ...............................

Aktier i Landskrona ångbåtsbolag.......

Arbetsredskap........................................

Kassabehållning....................................

........ Rdr 1,272,089: 92.

............... 300,742: 9.

45,287: 64.

Rdr 318,000: —

„ 58,799: 32.

1,626: 69. 378,426: 1.

10,070: —

....... „ 8,000: —

........ „ 1,195: 57.

........................ „ 1,013: 95.

Summa Rdr 2,016,825: 18.

— 137

jernvägsaktiebolag.

dingen Aug. Anderberg å statens vägnar deltagit. Inkomster och utgifter samt tillgångar och
telse, ur hvilken framgå nedanstående uppgifter, vid meddelande hvaraf dock torde böra erinbolag
trafikerar bolagens jern vägar, och att den behållna inkomsten af trafiken delas mellan

Utgifter:

Amortering å statslånet .........................................	............................... Rdr	13,563	97.
Ränta å dito ......................................		46,436	3.
Andra räntebetalningar..........................................	............................... „	162	41.
Underhåll af byggnader, broar m. m....................	............................... „	9,819	33.
Utdelning för ar 1870 till aktieegarne ...............	.............................. »	30,000	—
Afsätta till Särskilda fonden..................................	..............	19,995	73.
Vinst af årets trafik....................................................	................................... 55	42,332	26.
	Summa Rdr	162,309	73.

31 December 1871.

Skulder:

Återstod af statslånet..............

Aktiekapitalet.......................

Outtagen utdelning och ränta

Reservfonden ......................

Särskilda fonden .................

Statslånets amorteringsfond .

Öfverskott för år 1871

Rdr 1,147,336: 77.
600,000: —
1,762: 60.
150,000: —
22,730: 32.
52,663: 23.

............ „ 42,332: 26.

Summa Rdr 2,016,825: 18.

Rev. Ber. 1872 angående Riksgäldskontor et.

138

Härförutom meddelas i den afgifna berättelsen följande upplysningar:
att, enligt beslut af bolagsstämman, utaf det å “Vinst- och förlustkonto11 från
år 1870 upptagna öfverskott, utgörande 49,995 Rdr 73 öre, användts till utdelning

för nämnda år af 5 procent å aktierna ................................................ Rdr 30,000: —

och till Särskilda fonden öfverförts återstoden .................................... » 19,995: 73.

Rdr 49,995: 73.

att den Särskilda fonden, som vid 1870 års slut utgjorde 41,833 Rdr 85 öre,

genom berörde öfverföring åt 19,995 Rdr 73 öre, ökats till ............... Rdr 61,829: 58.

men att, enligt samma bolagsstämmobeslut, derifrån till fond för
statslånets amortering aftorts det intill den 31 December 1870

å sagde lån amorterade belopp ..............................................„ 39,099: 26.

hvadan vid 1871 års utgång återstod å Särskilda fonden till bolagets

disposition ett belopp åt ................................................................ Rdr 22,730: 32.

samt att, likaledes enligt åberopade bolagsstämmobeslut, en ny fond bildats,
Fonden för statslånets amortering, till hvilken öfverförts från Särskilda fonden ofvan

angifna ....................................................................................................... Rdr 39,099: 26.

och hvartill, i öfverensstämmelse dermed, blifvit lagdt det belopp,

hvarmed statslånet under år 1871 amorterats ............................ „ 13,563^97,

så att statslånets amorteringsfond vid 1871 års slut utgjorde............ Rdr 52,663: 23.

Genom vidtagandet af dessa bokföringsåtgärder har bolaget, som under år

1870 uti Särskilda fonden egde en besparingsfond, under år 1871 förskaffat sig en ny
sådan genom bildandet af statslånets amorteringsfond. Bolaget egde således vid

1871 års utgång icke mindre än 2 besparingsfonder, hvilkas sammanlagda belopp
uppgick till 75,393 Rdr 55 öre, samt dessutom en reservfond af 150,000 Rdr, hvars
från år 1870 utbalanserade belopp dock icke undergått förändring.

Helsingborg—Landskrona— Eslöfs (Helsing Bankoombudet

T. Bandqvist har, å statens vägnar, deltagit i granskningen af detta boaf
den med Landskrona—Eslöfs-bolaget gemensamma trafikens räkenskaper och förvaltning

Inkomster:

Andel i behållna inkomsten af den med Landskrona—Eslöfs jern vägs-aktiebolag

gemensamma trafiken för år 1871 .................

Räntemedel...........................................................................................

Diverse inkomster................................................................................

Ökad andel i materialier, inventarier m. m..................................

Rdr 76,357: 30.
„ 8,469: 11.

593: 95.
„ 1,040: 44.

Summa Rdr 86,460: 80.

- 139 —

Det skulle kunna antagas, att bolaget, då det fattade beslut om afsättning af
en särskild fond för statslånets amortering, insett att tidpunkten var inne att till
staten erlägga större årlig inbetalning än ursprungligen bestämda 5 procent af lån esumman,
och att tanken på en förväntad föreskrift derom föranledt det förutseende
beslutet om fondens inrättande. Ett sådant antagande torde icke vara obelogadt, då
man erinrar sig, att uti § 9 af det mellan staten och bolaget afslutade kontrakt stadgas
att, om behållna inkomsten af jernvägen, efter afdrag af den årliga inbetalningen
ä det af staten erhållna lånet, skulle öfverstiga G procent å det belopp, aktieegarne
tillskjutit, det ankommer på Kongl. Maj:t att, utom begagnande af Kongl. Maj t i
samma kontrakts § 8 förbehållen rätt att pröfva och bestämma de enligt taxa utgående
afgifterna, föreskrifva, huru stor del af detta öfverskott skall afsättas till underhålls-
och ombyggnadsfond eller ock användas till ökande af den för lanet stadgade
amortering. Enligt Direktionens egen uppgift hade bolaget af 1870 års rörelse eu
behållen inkomst af 49,995 Rdr 73 öre, hvilken behållning utgör 8,53 procent af
aktiekapitalet, och under år 1871, då inkomsterna voro större än under föregående
år, har bolaget, oaktadt alla här förut omförmälda af- och påföringar, haft ett öfverskott
af 42,332 Rdr 26 öre, utgörande något mer än 7 procent å det belopp, aktieegarne
tillskjutit.

Ibland bolagets inkomster under år 1871 förekommer en såsom "utdelning af 5
procent å af bolaget Öfvertagna aktier i jernvägen" vipptagen post å 660 Rdr, undei
det att bland tillgångarne vid såväl 1870 som 1871 års slut uppgifvas “reserverade
aktier11 å ett belopp af 10,070 Rdr, på hvilka förenämnde utdelning sannolikt icke
kan hafva skett.

Enligt Revisorerne tillhandakommet meddelande har bolaget beslutat, att utaf
öfverskottet för år 1871 utdela 5 procent å hvarje aktie.

borg -Billeberga) jernvägs-aktiebolag.

lao-s förvaltning och räkenskaper för år 1871, hvilken verkstälts i sammanhang med revisionen
samma år. Utaf deii derom afgifna berättelsen framgå här meddelade uppgifter:

Utgifter:

Ränteutgift på statslånet .......................................

Annan ränteutgift ..................................................

Förvaltningskostnader ................................................

Underhåll af byggnader ..........................................

Bidrag till underhåll af ångbåtstrafiken i Sundet

Utskylder m. .........................................................

Utdelning för år 1870, 2 procent å aktiekapitalet
Under året uppkommet kapitalöfverskott ............

........... Rdr 42,541: 70.

23: 70.

.............. „ M47: 11.

............. „ 2,106: 8.

............. „ 1,044: 1.

. ., 1,697: 61.

........... „ 9,243: -

........... „ 28,357: 59,

Summa Rdr 86,460: 80.

- 140

Tillgångar:

Jernvägens anläggningskostnad ...........................

Materiel och inventarier.........................................

Fordran af staden Helsingborg .........................

Öfriga fordringar ......................................................

Kassabehållning ...........................................

Bolagets ställning den

Rdr 1,265,499: 79-

„ 301,997: 19-

„ 100,000: —

, 40,945: 16.

270: 48.

Summa R:dr 1,708,712: 62.

Jernvägens revisorer för räkenskapsåret 1870 hemställde (se 1871 års Statsrevisorers
berättelse sid. 107 och 108) att, då den under året uppkomna kontanta
behållning'', 19,315 R:dr 7. öre, betydligt understeg det belopp, som borde årligen reserveras
till banans framtida ombyggnad samt ny materiels anskaffande, och hvilket
Direktionen på ° anförda skäl ar 1869 uppgifvit till 34,000 R:dr, någon utdelning på
aktierna icke måtte ega rum, utan behållningen oafkortad läggas till reservfonden. Uti
den förklaring, som Direktionen med anledning af sednaste Statsrevisorers anmärkningar
afgaf och hvilken finnes bifogad 1871 års revisionsberättelse sid. 153—155,
upplyste Direktionen, såsom äfven synes af förestående räkenskapsuppgift, att af
förenämnde behållning utdelats till aktieegarne 9,243 R:dr, motsvarande 2 procent af
aktiekapitalet, och att återstoden, 10,072 R:dr 7 öre, blifvit lagd till reservfonden,
som bildats genom afsättning af hela den för år 1869 uppkomna behållningen, 4,968
R:dr 39 öre.

Nu föreliggande revisionsberättelse innehåller följande framställning af jernvägsrevisorerne:
“Som af ofvanstående tablå synes, beräknas reservfonden från 1871
“ars början till omkring 15,000 R:dr eller omkring 3,000 Il:dr för år räknadt, sedan
“banan började trafikeras. Då nu enligt verkställande direktörens och trafikchefens
beräkning 26,000 R:dr behöfva årligen dertill afsättas, så, oaktadt anskaffning af
“s.leepers blifvit med årets inkomster för 6,500 R:dr bekostad, anse sig revisorerne
“likväl böra hemställa, att denna gång kontanta behållningen jemte en kontant
“odisponerad tillgång från år 1867, R:dr 3,517: 48, må till reservfond afsättas, eller ock
“i motsatt fall den summa af 100,000 R:dr, hvilken nu bokföres såsom “Byggnadens
“besparingsfond,“ öfverföres på reservfonden, hvarigenom denna genast skulle erhålla

— 141

31 December 1871.

Skulder:

Återstoden af statslånet.........................................

Aktiekapitalet............................................................

Innestående utdelning för år 1870 ......................

Till diverse personer ..............................................

Kapitalöfverskott ....................................................

bestående af:

Byggnadens besparingsfond ...........................

Reservfond............................. Rdr 15,040: 46.

6 procent ränta derå för året „ 902: 43.

I jernvägen nedlagde genom ökadt värde ...
Dito dito genom förminskad skuld för statslånet
..............................................................

Odisponeradt öfverskott sedan år 1867 .........

Kontant öfverskott för år 1871 ....................

Rdr 100,000: —

„ 15,942: 89.

„ 5,346: 98.

„ 48,915: 92.

3,517: 48.
„ 21,246: 27.

Rdr 194,969: 54.

Rdr 1,051,084: 8.
„ 462,150: —

491: —
18: -194,969: 54.

Summa Rdr 1,708,712: 62.

“vederbörlig styrka.“ Beträffande detta sednare alternativ bar dock en af bemälde
revisorer yttrat den skiljaktiga mening att, om utdelning på aktierna af 1871 års
vinst skulle beslutas, det derför icke vore skäl, att bolaget, genom att till reservfond
afsätta hela byggnadens besparingsfond, frånsade sig rättigheten att öfver densamma
och dess ränteafkastning framdeles disponera, utan att, i större öfverensstämmelse
med det förra alternativet, deraf endast ett belopp, motsvarande möjligen beslutad
utdelning, afsättes till reservfond.

För vinnande af kännedom om det beslut, hvartill förestående hemställan föranleda
hafva Riksdagens nu församlade Revisorer förskaffat sig del af det vid ordinarie
bolagsstämman den 3 Juni innevarande år förda protokoll, och af detsamma
inhemtat,

att det af flertalet bland jernvägsrevisorerne framställda förslag, att, derest
utdelning beslutades, den under titel “Byggnadens besparingsfond“ bokförda summa
af 100,000 R:dr borde öfverföras till reservfonden, blifvit af bolagsstämman förkastadt;

att Direktionen tillstyrkt en utdelning af 4 procent, hvaremot förnämligast af
staden Helsingborgs ombud framhållits, att, genom utdelningens bestämmande till
nämnde procent, stadgandet i sista momentet af Bolagsordningens 36 § icke efterlefdes,
enär den redan 1867 odisponerade tillgången, som rätteligen bort samma år
vara till reservfond afsatt, icke kunde anses hänförlig till öfverskottet enligt sista
årets bokslut;

att bolagsstämman beslutat, att utaf 1871 års vinst 3 procent skulle till aktieegarne
utdelas och återstoden afsättas till reservfonden;

— 142

samt att öfverskottet från år 1867, utgörande 3,517 Rdr 48 öre, skulle såsom
en särskild fond bokföras.

Enligt sagde beslut kommer således af den för år 1871 uppgifna vinsten åtta
aktierna utdelas ett belopp af 12,864 Rdr 50 öre och återstoden, 8,381 Rdr 77 öre,
att afsättas till reservfonden. Denna fond kommer likväl derigenom efter fem års
förlopp, sedan banan börjat trafikeras, att uppgå till endast 24,324 Rdr 66 öre eller
icke ens till det belopp, 26,000 Rdr, som verkställande direktören och trafikchefen
nu sammanstämmande beräknat vara erforderligt att för ett år dertill afsättas, än
mindre till det belopp, 34,000 Rdr, som Direktionen i September 1869 inför Kongl.
Maj:t förklarade böra årligen reserveras till banans framtida ombyggnad och ny materiels
anskaffande.

Nu församlade Revisorer, som önskat vinna kännedom om tillkomsten af här
ofvan omförmälda, under titel “Byggnadens besparingsfond11 upptagna tillgång af

100.000 Rdr, hafva i sådant ändamål förskaffat sig del af de till Kongl. Maj:t ingifna
äldre revisionsberättelser och andra handlingar, samt deraf funnit, att bolagsstämman
den 30 Juni 1866 beslutat, att under titel “Byggnadens besparingsfond11
skulle afsättas 100,000 Rdr, hvilken summa icke utan bolagets hörande finge
disponeras.

I sammanhang härmed hafva äfven Revisorerne sökt af tillgängliga handlingar
inhemta när och på hvad sätt den af sistlidet års Revisorer uti deras berättelse sid.
106 anmärkta minskning i bolagets aktiekapital verkstälts, samt ansett] sig böra här
framlägga det dervid vunna resultat. Enligt det mellan staten och bolaget afslutade
kontrakt åtog sig bolaget att verkställa aktieteckning till minst lika stort belopp,
som det af staten beviljade lånet, 1,100,000 Rdr. Som likväl eu del af den tecknade
aktiesummau var afsedd att utgöra säkerhet derför, dels att arbetet blefve behörigen
fullbordadt, dels att statsverket, i motsatt fäll, skulle återbekomma de lyftade lånemedlen,
beköfde aktieegarne, derest jernvägen genom bolagets försorg på föreskrifvet
sätt och inom stadgad tid fullbordades, icke erlägga denna del af teckningssumman.
Enligt Rikets Ständers af Kongl. Maj:t fastställda beslut utgjorde denna
del hälften, 550,000 Rdr, af teckningssumman. Den andra hälften, likaledes 550,000
Rdr, skulle till bolaget inbetalas till fullo och innan sista andelen af lånesumman
fick lyftas. För utbekommande af denna sista andel företeddes ock hos Riksgäldskontoret
ett den 7 Mars 1865 utfärdadt notarialintyg, att å de i bolaget tecknade
aktier voro, enligt förevisade räkenskaper, den 1 November 1864 af aktieegarne inbetalda
tillsammans 550,000 Rdr. Uti revisionsberättelsen rörande 1865 års räkenskaper
upptages bland skulderna vid årets slut ‘''aktiekonto, beloppet af tecknade
aktier 550,500 Rdr“, hvilket visar en genom inbetalning efter den 1 November 1864
skedd ökning af 500 Rdr; och bland tillgångarne upptages en räntefri fordran af
staden Helsingborg ä 90,000 Rdr förutom en räntebärande fordran af samma stad å

156.000 Rdr. I berättelsen om granskningen af 1866 års räkenskaper förtydligas
föthållandena något mera.

Bland tillgångarne vid årets början uppgifvas nemligen:

“Lån till staden Helsingborg mot 6 % ränta .................................... Rdr 156,000:

‘‘Dito dito, utgörande fyllnadsteckningen, räntefritt........................ 90,000: —■“

och bland skulderna upptages aktiebeloppet sålunda:

“Staden Helsingborgs aktiebelopp ........................ Rdr 390,000: —

“Enskildes dito ........................................................... „ 160,500: — Rdr 550,500.“

— 143 —

Deremot finnes i uppgiften om ställningen den 31 December 1866 den förändring,
att bland tillgångarnc upptages:

“Lån till staden (obs. förbindelsen å 90,000 Rdr, utgörande fyllnadsteckningen, är

“enligt bolagsstämmobeslut återlemnad till staden) ................. Rdr 100,000: — “

och att bland skulderna angifves aktiebeloppet sålunda:

“Staden Helsingborgs aktiebelopp ....................... Rdr 300,000 —

“Enskildes dito........................................................» 162,650 — ,, 462,650: —“

Under sagde år har således åter inbetalning af 2,150 Rdr skett å aktiebeloppet,
hvilket å andra sidan minskats med 90,000 Rdr genom återlemnande till staden
Helsingborg af dess förbindelse för tecknade 1,800 st. aktier, utan att derför någon
motsvarande valuta erhållits. Revisionsberättelsen angående 1867 års räkenskaper
angitver, utan närmare upplysning, en under året skedd förminskning af aktiekapitalet
med 500 Rdr, hvarigenom det vid årets slut nedgått till 462,150 Rdr, vid hvilken
siffra det sedermera varit bibehållet enligt derefter afgifna revisionsberättelsen,
utvisande således en minskning på det hela åt 87,850 Rdr.

Sökes nu en förklaringsgrund, huru det varit möjligt, att bolaget, på sätt här
ofvan blifvit visadt, kunnat hafva tillgångar att under samma år, då till staden Helsingborg
återlemnades 90,000 Rdr, äfven afsätta en besparingsfond å 100,000 Rdr,
eller tillsammans 190,000 Rdr, så torde böra ihågkommas, att statslånet

utgjorde .................................................................................................. R<R 1,100,000.

och aktieteckningen........................................................................ « 550,000,

således ett sammanlagdt belopp af...................................................... Rdr 1,650,000.

I revisionsberättelsen för år 1866 — det år då jernvägen antogs och godkändes
såsom i enlighet med den derför fastställda planen fullbordad — angifves kost.
naden för jernvägens anläggning och underhall vid arets slut till Rdr l,243,ol6: 61

utredning af rörlig materiel för trafiken till .................................... » 239,974: 37

och uppsättning af inventarier för dito till................................. „_16,643: 58

Följaktligen utgjorde kostnaden för den färdiga jernvägen, med

stationer, byggnader m. m. jemte rörlig materiel och inventarier, Rdr 1,500,134: 56,
Dragés sistnämnda summa från summan af statslånet och aktieteckningen, så
uppkommer en behållning af 149,865 Rdr 44 öre. För att fylla hvad som i denna
behållning fattats, för att erhålla här förut angifna 190,000 Rdr, har erfordrats att
genom räntor och andra inkomster till bolaget influtit 40,134 Rdr 56 öre, och att sä
skett synes icke osannolikt, särdeles då i betraktande tagas de betydliga belopp,
bolaget haft till sitt förfogande och på hvilka ränta kunnat dragas. Bolaget har ock
i en till Kongl. Maj:t ingifven handling erkänt besparade räntor vid 1866 års slut
till belopp åt 42,009 Rdr 51 öre.

Uti 7 § af det mellan staten och bolaget upprättade kontrakt stadgas “att
“förvaltningen af bolagets angelägenheter äfvensom de afslutade räkenskaperna böra
“vid årligen skeende revisioner granskas, uti hvilka revisioner staten må genom om“bud,
som Kongl. Maj:t utser, deltaga, intill dess det af allmänna medel erhållna
“låneunderstödet blifvit återbetaldt." Genom detta stadgande har staten förbehållit
sig rätt att kontrollera bolagets förvaltning. Då nu denna förvaltning grundar sig
på och bör stå i öfverensstämmelse med den af Kongl. Maj:t stadfästade bolagsordningen,
måste för dess kontrollerande staten genom sitt ombud tillse, huruvida bolagsordningens
föreskrifter blifvit behörigen iakttagna. Uti 8 § af nämnde bolagsordning
stadgas, att 10 procent af tecknadt aktiebelopp skulle inom derför bestämd

— 144 —

tid inbetalas och för inbetalning af återstående 90 procent afgifvas författningsenlig
förbindelse, hvilken förbindelse enligt bolagsordningens 9 § icke tick till utgifvaren
återställas förr, än antingen hela det belopp, hvarå den lydde, blifvit inbetaldt, eller
bolaget dessförinnan, på sätt § 37 bestämmer, upplösts. Bolagets beslut att till staden
Helsingborg återlemna dess förbindelse å inbetalning för tecknade 1,800 aktier,
motsvarande 90,000 Edr, står således i uppenbar strid mot bolagsordningens föreskrift.

Det bör beaktas, att det tecknade aktiekapitalet, som antingen blifvit inbetaldt
eller i öfverensstämmelse med kontrakt och bolagsordning skulle enligt afgifna
förbindelser inbetalas — icke den hälft af teckningen, som under arbetstiden varit
till statens säkerhet deponerad och efter jernvägens fullbordande skolat återställas
— är genom sin tillvaro å ena sidan en tillgång, som antingen blifvit nedlagd i jernvägen
eller kan och bör göras fruktbärande, och således i begge fallen tillför bolaget
en årlig inkomst; men å andra sidan är äfven samma aktiekapital en bolagets skuld
till aktieegarne, dock af beskaffenhet att vara ouppsägbar, och att bolaget, i enlighet
nied bolagsordningens 36 §, har att derå erlägga ränta (verkställa utdelning) endast
i det fall, att bolagets behållna inkomst dertill lemnar tillgång, sedan stadgad årlig
inbetalning till staten och föreskrifven afsättning till reservfond blifvit fullgjorda.
Att, med förbiseende af dessa förpligtelser, innan åtminstone det ena vilkoret blifvit
ens tillnärmelsevis uppfyldt, medgifva en betydlig minskning af aktiekapitalet lärer
obestridligen innebära ett förnärmande af statens, den största och hufvudsakliga fordringsegarens
rätt.

Bibehållandet af aktiekapitalet vid det belopp, hvartill detsamma genom verkställda
inbetalningar och aflemnade förbindelser för tecknade aktiebelopps inbetalande
bör uppgå, eller 550,000 Rdr, kan, enligt Revisorernes åsigt, med användande af en
ordentlig bokföring och tillämpning af riktiga grunder derför, icke medföra någon
svårighet. Bolagsordningens 6, 10 och 11 paragrafer innehålla i fråga om registerbok,
försummad inbetalning å aktier, aktiers ötverlåtelse och förkomna aktiebref, såsom
det synes, tillfyllestgörande föreskrifter, genom hvilkas noggranna iakttagande minskning
af aktiekapitalet blifvit förebygd. Skulle den mindre vanliga händelse inträffa,
att aktieegare annullerade sin aktie, blefve deraf den enda följd att, då utdelning på
aktierna ifrågakommer, det, som belöper på en annullera! aktie, bokföres såsom icke
uttagen utdelning och i sinom tid faller bolaget till godo. För den händelse åter
att bolaget af medel, öfver hvilka det eger att för sin del förfoga, inköper aktier,
så kan deraf endast följa, att de inköpta aktierna upptagas och bokföras bland bolagets
tillgångar och att den å dem fallande utdelning blir en bolagets inkomst under
det är, utdelning skett. Att uti intetdera af dessa fall aktiekapitalet kan eller
bör till följd deraf ändras, lärer vara påtagligt. Ett ordande härom hade derföre
kunnat vara öfverflödigt, derest icke förekomna förhållanden dertill föranledt.

Förutom den stadgade inbetalningen å statslånet har bolaget en annan förpligtelse
till staten, nemligen jernvägens framtida underhåll. Bolagsordningens 36 §
stadgar derom att, på det jernvägen alltid må kunna i lika godt skick bibehållas,
skall af bolagets behållna inkomst årligen afsättas till reservfond ett belopp, motsvarande
den förnötning eller försämring af jernvägen med hvad dertill hörer, som
kan anses hafva uppkommit. Vidare har, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers
vid statslånets beviljande meddelade föreskrift, bolagets Direktion den 12 April 1864
å bolagets vägnar afgifvit och till Riksgäldskontoret aflemnat förbindelse att under
all framtid, utan något ytterligare bidrag af allmänna medel, vidmakthålla jernvägen
jemte allt hvad till densamma hörer i sådant skick, att den kan för allmänna trafi -

145 -

ken begagnas. Dessutom tillförsäkrar kontraktets 10 § Kong!. Maj.t rätt att, om den
behållna inkomsten af jernväg en, efter afdrag af den årliga inbetalningen å statslånet,
öfverstiger 6 procent af det utåt aktieegarne tillskjutna belopp, förutom pröfning
och bestämmande af de enligt taxa utgående afgifter föreskrifva, huru stor del
af detta öfverskott skail afsätta® till underhålls- och ombyggnadsfond, eller ock användas
till ökande af den för lånet stadgade amortering; och slutligen stadgas i kontraktets
13 § att, i fråga om begagnande och underhållande åt jernväg en med hvad
dertill hörer, skola de föreskrifter och stadgar, son; Kongl. Maj:t kan finna för godt
meddela, tjena till ovilkorlig efterrättelse. Häraf synes, att så väl Kongl. Maj:t som
Rikets Ständer låtit sig angeläget vara att söka betrygga jernvägens underhållande,
hvilket varit så mycket angelägnare, som jeinvägen, efter dess fullbordan, utgör säkerheten
för statslånet. Huru bolaget, oaktadt jernvägsrevisorernes derom flera gånger gjorda
framställningar, ställt sig dessa föreskrifter till efterrättelse, har här förut blitvit visadt.

Revisorerne kunna icke förbigå att i sammanhang härmed omförmäla, hurusom
bolagets Direktion, uti sin under den 12 December 1867 till Kongl. Maj:t afgifna
och af Direktionens ordförande undertecknade förklaring i anledning åt de utåt statens
ombud i samma års revisionsberättelse framställda anmärkningar, anfört att
“bolaget redan eger en i räkenskaperna särskildt redovisad reservfond stor 100,000
“rdr afsatt för att i enlighet med 36 § uti hemälda bolagsordning motsvara den för“nötning
eller försämring af jernvägen med hvad dertill hörer, som kan anses hafva
uppkommit11. Denna till Kongl. Maj:t lemnade uppgift öfverensstämmer icke med
här ofvan meddelade bolagsstämmobeslut af den 30 Juni 1866 angående afsättande af
“Byggnadens besparingsfond", hvilket beslut icke kunnat vara för Direktionen obekant.
Om Direktionens citerade uppgift varit med sakförhållandet.öfverensstämmande,
så hade icke jernvägens revisorer detta år behöft föreslå afsättning till reservfonden
af just samma 100,000 rdr, ej heller årets bolagsstämma förkasta detta förslag.

Nu församlade Revisorer anse sig, på grund af hvad ofvan blitvit anfördt, ega
skäl anmärka, _ 0

att en mot bolagsordningen stridande minskning af aktiekapitalet och pa
samma gång af tillgångarne egt rum; .

att bolaget, i stället för att till reservfond öfverföra det belopp, hvarmed.kostnaden
för den färdiga jernvägen understeg summan åt statslånet och aktiekapitalet,
derutaf afsatt en särskild fond under benämning: Byggnadens.besparingsfond;

att deri under år 1867 uppkomna behållning icke blitvit reservfonden tillagd,
utan förd till särskild fond; . o

att så ringa belopp blifvit till reservfond afsatt, att detsamma pa långt när
icke motsvarar behofvet, såsom ej mindre Direktionen, verkställande direktören och
trafikchefen, enligt hvad ofvan är omnämndt, uttalat, än äfven den a andra, med
denna jemförliga jernbanor vunna erfarenhet ådagalagt.

Med anledning häraf hemställa Revisorerne, att Riksdagen måtte hos Kongl.
Maj: t anhålla om åtgärders vidtagande, för att förmå Helsingborg--Landskrona—
Eslöfs jern vägsaktiebolag, som beslutat utdelning till aktieegarne åt 1870 och 1871
års inkomster, oaktadt dessa intetdera året uppgått till. det belopp,^ som ansetts jnotsvara
banans och materielens slitning, att antingen till reservfonden afsätta sa. väl
behållningen från år 1867 som ett mot aktieutdelningarne för åren 1870 och 18.71
svarande belopp, jemte ränta derå; eller ock att, i öfverensstämmelse med Direktionens
till Kongl. Maj:t ingifna förklaring och flertalets åt sednaste jernvägsrevisorer
yrkande, den s. k. byggnadsbesparingsfonden må till reservfonden ötverföras.

Rev. Ber. 1871 angående Riksgäldskontoret. Jl''

146

Kristianstad—Hessleliolms

Enligt Kongl. Maj:ts förordnande har vice Häradshöfdingen A. K. Gasslander deltagit i
lem nar följande uppgift om inkomster och utgifter under året samt om bolagets ställning vid

Inkomster:

Af trafiken...................

Kantor ..........................

Hyror, arrenden m. m.

Rdr 134,356: 15-„ 10,222: 66-„ 1,513: 46.

Summa Rdr 146,092: 27.

Tillgångar:

Bolagets ställning den

Jernvägsanläggning med rörlig

Materialier....................................

Fordringar:

hos banker ..........................

„ enskilda.........................

stationernas vexlingskassor
oredovisade trafikinkomster
54 procent obligationer, efter 93
Kassabehållning........................

materiel och inventarier ............... Rdr 1,507,542: 8.

......................................................... „ 10,744: 86.

............................ Rdr 109,470: 96.

............................. „ 845: 60.

........................... * 250: -

........................... „ 4,195: 32. „ 114,761: 88.

proc. inköpspris ........................... „ 85,095: —

...................................................... „ 146: 87.

Summa Rdr 1,718,290: 69.

147 —

Jernvägs-aktiebolag.

franskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1871. Berättelsen derom
rets slut:

Utgifter:

Drift- och underhållskostnad............................................................... Rdr 60.559: 2.

Ränta å statslånet ................................................. Rdr 27,470: 85.

Amortering af dito................................................... „ 8,529: 15. n 36,000: —

Afsättning till reservfonden, motsvarande förnötning och försämring

af jernvägen och dess materiel...................................................

Expropriationskostnader .....................................................................

Öfverskott af årets rörelse..................................................................

27,000: —
347: 70.
22,185: 55.

31 December 1871.

Skulder:

Återstoden af statslånet............................

Delegarnes aktiekapital...............................

Reservfonden ...........................................

Outtagen utdelning för år 1869 och 1870

Trafikliqvid för December ........................

Disponibel behållning:

Besparingsfonden...............................

Öfverskott af årets rörelse.................

Summa Rdr	146,092: 27.
...................... Rdr	678,242: 8.
...................... 55	829,300: —
	166.175: 67.
...................... 55	808: —
...................... H	14,181: 43.
dr 7,397: 96.
„ 22,185: 55.	29,583: 51.

Summa Rdr 1,718,290: 69.

148

W exiö—Alfvestad s

Å statens vägnar har Majoren M. von Krusenstierna deltagit i granskningen af bolagets
görelse:

Inkomster:

Af trafiken .........

Räntor .................

Diverse inkomster

Rdr 71,792: 41.
„ 2,741: 15.

460: 1.

Summa Rdr 74,993: 57.

Bolagets ställning den

Tillgångar:

Jernvägsbyggnaden ............................................... Rdr 736,817: 62.

Inventarier, efter afskrifning enligt bolagsstämmo beslut.

............................................................... „ 10,193: 91. Rdr 747.011: 53.

Materialier................................

Värdet af en tomt .................

Fordringar...............................

Vexlingskassa vid stationerna
Kontant i kassan ..................

. . „ 14,124; 93.

........ „ 312: 25.

......... ,, 46,949: 24.

Rdr 100: —

„ 1,291: 31. h 1,394: 31.

Summa Rdr 809,792: 26.

— 149 —

bolag.

rvaltning och räkenskaper för år 1871. Den derom afgifna berättelsen lemnar följande redo -

Utgifter:

Afgift för begagnande af statens rörliga

teriel m. m..............................................

Jernvägens underhåll, aflöningar m. m............

Ränta på återstoden af statslånet ..................

Öfverskott:

deraf afsätta till reservfond ...................

och återstå .................................................

ma .

...... Rdr 17,790: 1.

....... „ 21,900: 67. Rdr 39,690: 68.

.................................. „ 16,551: 2.

... Rdr 14,619: 6.

....... „ 4,132: 81. g 18,751; 87.

Summa Rdr 74,993: 57.

31 December 1871.

Skulder:

Statslånet ................................................................. Rdr 434,000: —

efter afdrag af derå verkställd amortering ,, 25,655: 61. R<jr 408 344: 39.

Delegarnes aktiekapital......................................................................... „ 289,300: —

Till Styrelsen för statens jernvägstrafik ........................................... „ 11,370: 32.

„ Wexiö domprostgård....................................................................... „ 547: 92.

Reparations- eller reservfonden .......................................................... „ 50,482: 51.

Bolagets behållning utöfver aktiekapitalet och skulder .................. „ 49,747: 12.

Summa Rdr 809,792: 26.

— 150

Berättelsen om granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1871, uti

Inkomster:
Af trafiken ........................................................................	.................... Rdr 86,182: 34.

	Summa Rdr 86,182: 34. Bolagets ställning den
Tillgångar:
Jernvägen, enligt bokförd anläggningskostnad............... Inventarier ........................................................................ Materialier och arbete till 2 nya passagerarevagnar.......	........... Rdr 790,455: 98. ........ ,. 31,902: 63. .................... 1,115: 38.
	Summa Rdr 823,473: 99.

Ehuru trafiken lemnat ett öfverskott af 18,168 Rdr 24 öre, hvaraf 15,000 Rdr
bokförts för slitning af banans öfverbyggnad och 3,168 Rdr 24 öre såsom vinst, hafva
dock bolagsmännen, enligt revisionsberättelsen, under året inbetalt ett tillskott af

151

vägsaktiebolag.

hvilken granskning Hyttmästare!! H. Tham å statens vägnar deltagit, lemnar följande uppgifter:

Utgifter:

Trafikomkostnader, underhåll af jernvägen, materiel m. m................ Rdr 48 610: 67.

Ränta å statslånet ..................................................... 17170- 53*

Dito till enskilda personer............................................................. ” 9 212- 00

Behållning, hvaraf beräknas: "

för slitning af banans öfverbyggnad, 5 procent å

300,000 Rdr........................................................ Rdr 15,000: —

nst .............................................................. „ 3,168: 24. „ 18,i68: 24.

Summa Rdr 86,182: 34.

31 December 1871.

Skulder:

Återstoden af statslånet

Aktiekapitalet.........................................

Extra tillskott afaktieegarne...............

Diverse verk och enskilda personer,

dringar ........................................

Tillgång utöfver skuld ..........................

.......................................... Rdr 411,433: 79.

........................................... 250,000: —

■......................................... „ 65,000: —

efter afdrag af bolagets for .

............................................ „ 36,399: 19.

....................................... „ 60,641: 1.

Summa Rdr 823,473: 99.

15,000 Rdr för fyllande af behof för banans och materielens förbättring samt för betalande
af skuld till staten och enskilde.

152

K arlskron a—Wexi

I granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för 1871, det första aret a
derom angifver följande förhållanden:

Inkomster:

Tecknare af aktier Ser. A inbetalt J(T af tecknade kontanta bidrag,

eller 10 procent af 5,007 aktier, med............................................ Kdr 50,070: —

Summa Kdr 50,070: —

Bolagets ställning de

Tillgångar:

528 aktieegares förbindelser å A af tecknade 5,007

aktier ................................................................ Rdr 450,630: -

Lessebo bruks dito å materialier m. m. för 1,511

aktier .................................................................. » 151,100: —-

Kosta bruks dito för 100 aktier............................. » 10,000: Rdr 611,730: —

Inventarier, arbetsredskap och materialier.........

Verkställda arbeten, motsvarande följande bestridda utgifter:

Förvaltningskostnader ......................................... Kdr 3,724

Frakt- och transportkostnader.............................. „ 130

Aflöning m. m. till ingeniörer .............................. „ 2,648

Jordarbeten.......................................................-_»_ 623

Innestående på giro i filialbanken ...............................................

Kontant i kassan............................................................................

65.

66.

24. Rdr

3,352: 76.

7.126: 63.
40^180: —
128: 81.

Summa Rdr 662,518: 20.

Jernvägs-aktiebolag.

bolagets verksamhet, har Landskamererare!! O. Hammar, å statens vägnar, deltagit. Berättelsen

Utgifter:

Byrå-inventarier och möbler ........................................ Rdr 692: 86.

Arbetsredskap och materialier ...................................... „ 1,941: 70.

Skrifmaterialier, tryckningskostnad jemte reseersättning
och arvoden till direktionsledamöter, m. fl. förvaltningskostnader
................................................... „ 3,724: 8.

Frakt- och transportkostnader....................................... ., 130: 65.

Arvoden och reseersättning till ingeniörer .................. „ 2,648: 66.

Verkställda jordarbeten................................................... , 623: 24. Rdr 9;761: 19.

Innestående på giro i Karlskrona filialbank......................................... ,, 40,180: —

Kontant i kassan....................................................................................... „ 128: 81.

Summa Rdr 50,070: —

31 December 1871.

Skulder:

6,618 aktier å 100 Rdr ...................................................... Rdr 661,800: —

Till Jäders bruk ................................................................................ „ 718; 20

Summa Rdr 662,518: 20-

Rev. Ber. 1871 angående Riksgäldskontoret.

- 154 —

Bje.hna.re
nals och slussverks
reparationsfond.

Alldenstund erfarenheten ådagalagt, att den vid jernvägar anställda personal,
jemförd med annan i civil tjenst, i allmänhet tidigare blir otjenstbar, har derutaf
uppstått ett behof att söka bereda tillfälle till pensionering af denna personal och
dess efterlemnade enkor och barn. Ordnandet af denna angelägenhet, i flera andra
länder redan utfördt, har, hvad beträffar den vid statens järnvägstrafik anställda
personal, blifvit åvägabragt genom de af Kongl. Maj:t den 6 September innevarande
år i detta afseende utfärdade reglementen. Då alhjelpandet af detta behof ieke är
mindre angeläget vid enskilda än statens jernvägar, hafva Revisorerne ansett sig
böra här omförmäla hvad de enskilda jernvägsbolagen härutinnan vidgjort, så vidt
detsamma kunnat af de föreliggande revisionsberättelserna inhemtas. Sålunda angifva
dessa berättelser, att vid Borås—Herrljunga jernväg finnes en jernvägspersonalens
sjuk- och understödskassa af 3,772 Rdr 79 öre, vid Söderhamns jernväg en
undsättningsfond till belopp af 439 Rdr 68 öre, vid Uddevalla—Wenersborg—lierrIjunga
jernväg en pensionsförening och sjukkassa för jernvägens tjenstemän och betjente,
hvilken hade en behållning af 4,916 Rdr 71 öre; vid Ystad—Eslöfs jernväg
én pensionskassa af 2,220 Rdr 62 öre, och vid Köping— Uttersbergs jernväg en sjukkassa
till belopp af 560 Rdr.

Den till Hjelmare kanals och shissverks framtida underhåll afsätta fond, som
ursprungligen bestått af en i bolagets fastigheter Stora Wallbv och Oppeby i Äkerbo
härad af Westmanlands län den 23 Januari 1839 intecknad skuldförbindelse å 15,000
Rdr banko med derå löpande 5 procent årlig ränta, skall, i enlighet med de af Rikets
Ständer vid 1840 och 1841 års riksdag meddelade samt i 20 § af 1866 års
reglemente för Riksgäldskontoret sednast intagna bestämmelser och föreskrifter, ökas
med räntan å sagde förskrifning och de genom utlåning af denna räntas årliga belopp
ytterligare uppkommande ränfemedel äfvensom de smärre kontanta tillskott,
direktionen, enligt den till Riksgäldskontoret ingifna plan för reparationsfondens bildande,
å bolagets vägnar, erbjudit, hvilka medel skola vid hvarje års slut genom
direktionens försorg göras fruktbärande efter en tills vidare bestämd räntefot af 5
procent, och säkerhetshandlingarne för dessa medel aflemnas till Riksgäldskontoret,
för att derstädes förvaras. Fonden tillhöriga låne- och säkerhetshandlingar, å hvilka
fört eckning är Riksgäld skontorets hufvudbok bilagd, befunnos vid inventeringen i
öfverensstämmelse dermed bestå af ofvannämnde skuldförbindelse å Rdr 22,500: —
samt Mälarcprovinsernas Hypoteksförenings och Allmänna Ilypoteks bankens

5 procent-obligationer å tillsammans .............................. » 87,000: —

så att reparationsfondens ifrågavarande tillgångar nu uppgå till...... Rdr 109,500: —

Då Hjelmare kanals och slussverks styrelse och förvaltning, enligt Kongl.
Maj:ts förnyade nådiga reglemente af den 25 Oktober 1861, är uppdragen åt en direktion,
bestående af 5 ledamöter, af hvilka en är statens ombud, förordnad af Kongl.
Maj:t och åtnjutande arvode af bolaget, och detta ombud, så vidt Revisorerne kunnat
erfara,, icke afgifvit någon berättelse, hvaraf kunnat inhemtas, huruvida de förbindelser
till staten och trafiken behörigen fullgöras, som, mot åtnjutande af betydliga

— 155 —

privilegier och eftergifter, blifvit bolaget tid efter annan ålagda, samt då någon revisionsberättelse
rörande detta bolag icke varit för Revisorerne tillgänglig, synes det
Revisorerne vara önskligt, att Kongl. Maj:t täcktes genom instruktion ålägga statens
ombud i direktionen att årligen afgifva sådan berättelse, att deraf kan inhemtas bolagets
ställning samt huruvida bolaget fullgör sina förbindelser till det allmänna,
äfvensom att ett exemplar af denna berättelse måtte öfverlemnas till Fullmäktige i
Riksgäldskontoret, för att vara för Riksdagens Revisorer tillgängligt.

I afseende å det till bestridande åt Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
å Riksbanken anvisade kreditiv af 1,500,000 Rdr anse sig Revisorerne böra omförmäla,
att detsamma icke behöft af Riksgäldskontoret anlitas, hvarken under sednast
förlidna kreditivår eller den vid revisionens början tilländalupna tiden af det nya
kreditivår, »om ingick med den 1 sistlidne Maj.

I enlighet med de stadganden, som funnits införda i Riksgäldskontoret; vid
sednaste riksdagar utfärdade reglementen, hafva Fullmäktige, i den mån de till Riksgäldskontoret
influtna medel icke varit för dess förestående utgifter erforderliga, sökt
göra desamma räntebärande, dels genom utlåning mot antaglig säkerhet, dels genom
uppköp af obligationer. Sålunda hafva från 1871 års början till den 31 Augusti
innevarande år nedanstående belopp blifvit såsom lån dels utlemnade och dels återbetalda: -

la	qvartalet år 1871	1,345,000	Utlemnade lån.	Kapital- återbetalningar.
2:a		3,005,500	— 450,000: -
3:e		2,120,030	- 1,299,500: —
4:e	r> ■>) n	4,641,000	— 2,002,000: - 11,111,500:	3,751,500: —
l:a	„ 1872	4,757,000	— 3,280,000: —
2 a		2,440,000	— 2,300,000: .....
3:e	till den 31 Augusti	224,000: - 1,145,000: - 7,421,000: —	6,725,000: —
			Summa Rdr 18,532,500: —	10,476,500: —

Den ränta, hvaremot lån blifvit från Riksgäldskontoret utlemnade, har utgjort,
för lån till ett sammanlagdt belopp af 1,089,500 Rdr, 4f procent och för lån till belopp
af 17,463,000 Rdr 4 procent. De för lånen utfärdade skuldförbindelser hafva i
allmänhet varit ställda att återbetalas viss tid efter uppsägning från och med 8 dagar
till och med 3 månader.

Riksgäldskontor
el s kreditiv
å Riksbanken.

Förräntandet
af Riksgäldskontorets
kontanta
behållning.

156

Genom inköp af obligationer å ett sammanlagdt nominelt belopp af 604,700
Rdr Rmt och 40,020 Thlr Pr. Courant har dessutom förräntats ett för detta inköp
utbetaldt belopp af 667,747 Rdr 41 öre. Till upplysning om de tider, hvarunder
och den kurs, hvaremot förenämnda obligationer blifvit inköpta, få Revisorerne meddela
följande närmare redogörelse:

Tiden, då obligations* uppköpet af Fullmäktige	Obligationernas beskaffenhet.	Obligationernas nominella belopp.	Pris.
	beslöts.			i Riks-mynt.	i Thlr Pr. Courant.	Proc.
1871	Mars	16	Riksgäldskontorets, af år 1861 med 41 % ränta	50,000		91
„	„	31	55 11 » 11 11 15 55 *1	4,100		91
11	April	6		42,500		91
V	Juli	28	„ „ „ 1855 „ 4 „ „	3,000	—	90
11	Augusti	24	„ „ „ 1861 „ 4* ., „	33,000		94
„	Oktober	19		15,800		94
„	November	2		90,000		94
„	>5	23	- , 1858 „ „ „	13,000	95
11	5»	„	„ „ 1860 „ „ „ „		1,000	95
)’	December	14	55 55 55 1858 „ „ ,, 77		1,000	100
1872	Januari	4	(förfallen den 1 Juli 1872) Wermlands Hypoteksförenings, med 4 % ränta	100,000	90
li	Februari	1	Riksgäldskontorets, af år 1861 med 4( % ränta	7,400		95
11	April	18	55 a » 1858 „ „ „	4,100	951
11	55	ii	„ >, n 1860 „ „ „ „		20,900	951
„	v	25		78,300	—	951
ff »	Maj Juni	15 27	„ „ „ 1860 (premieobliga- tioner) ,, „ „ 1861 med ty% ränta	100,000	20	96
	Juli	11		75,400		96
11	11	25	” W *7 75 77 „ >1 n	5,200		96
			Sgr Om tilldennaRiksmynt-summa Rdr 604,700: — lägges värdet af förestående obligationer ä 40,020 Tha-ler, beräknadt efter 2§ Rdr för hvarje Thaler............... „ 106,720: — utgör nominella beloppet af alla de uppköpta obliga-tionerna ..................... Rmt Rdr 711,420: —	604,700	40,020	1

Förutom ofvanberörde obligationer hafva enligt Fullmäktiges beslut Riks gäldskontorets
år 1867 utfärdade 5 procent-obligationer 3:e Serien, hvilka förfalla till inlösen
den 31 December 1872, blifvit under tiden från den 19 Oktober 1871 till och
med den 1 Juli 1872 inköpta å ett nominelt belopp af 358,000 Rdr till ett pris, som

— 157 -

efter tidsförhållandena vexlat från 100| till lOOf procent af förskrifna beloppet.
Dessa obligationer hafva enligt Fullmäktiges under den 21 December 1871 fattade
beslut blifvit såsom inlösta på föreskrifvet sätt annullerade.

För att göra fruktbärande en del af den behållning, som icke kunnat genom
utlåning eller uppköp af obligationer förräntas, hafva Fullmäktige till de på utrikes
orter förestående ränte- och amorteringsliqvider företrädesvis sökt inköpa vexlar med
längre löpningstid, äfvensom, efter aftal om godtgörelse af 3 procent ränta, hos bankirhusen
von Erlanger & Söhne samt Raphael & Sons flera månader före förfallotiderna
deponerat halfårs-annuiteter för de utländska jern vägslånen.

Vid den af Revisorerne den 31 nästlidne Augusti verkställda inventering af
de låne- och säkerhetshandlingar, som af Riksgäldskontoret innehafvas, utgjorde
sammanlagda beloppet af tills vidare förräntade medel 10,625,327 Rdr 27 öre, deraf

8,326,000 Rdr voro utlånade mot skuldförbindelser eller enskilda penningeverks depositionsbevis
och det öfriga nedlagdt i obligationer, nemligen:

Det verk eller inrättning, som
utfärdat obligationerna.

tÖ p:	Obligat	i o n e r	nas
B
e-r- a>	n o m i	nolla b	1 o p p	efter inköpspris

o ert-		i	i	i Riksmynt.
	Thlr Pr. Cour. jPund Sterling.	Riksmynt.		3
4			65,000	58,560
4*	63,300			164,293	88
4*	48,700			126,053	86
—	20			66	—
41			523,500	493,406	75
41		45,000		750,621	4
5			72,600	71,784	—
5		1,700		30,128	25
5			17,000	16,600	—
41			800	800	—
4		_	5,250	5,250	__
5			18,600	17,675	—
4	_		71,100	64,789	8
4			124,000	111,840	—
4			181,100	164,459	41
4			201,000	182,910	—
5			15,000	15,000	—
5		—	15,000	15,000	—
5	—		10,000	10,000	—
_	112,020	46,700	1,319,950	2,299,327	27

Riksgäldskontoret för 1855 års

inhemska fonderade lån.........

Dito för 1858 års jernvägslån...

Dito för 1860 års dito...............

Dito dito (premieobligationer)...
Dito för 1861 års inhemska fonderade
lån ..............................

Dito för 1864 års jernvägslån...

Dito för 1867 års statslån.........

Dito för 1868 års jernvägslån...

Dito för 1869 års statslån.........

Göta kanalbolag ........................

Arméens ackords-amorterings fond.

.........................................

Allmänna Hypoteks banken ......

Mälareprovinsernas Hypoteksförening.
...................................

Wermlauds Hypoteksförening ...

Ostgöta Hypoteksförening.........

Smålands Hypoteksförening......

Dito dito ......

Skånska Hypoteksföreningen ...
Jernkontoret .............................

Summa1

Upplysningsvis tordé böra erinras, att bland förestående äro äfven de obligationer
upptagna, som aflemnats såsom del af behållningarne å Skogsplanferingskassans
medel och å reserverade medel åf Kristianstads läns flygsandsplanteringsfond.

Den inkomst, som under år 1871 uppkommit genom upplupna räntor samt
kapitalvinster å obligationer, tillhöriga de förräntade medlen, utgjorde 246,312 Rdr
54 öre, deraf 157,573 Rdr 90 öre tillgodoförts Riksgäldskontorets allmänna kassa och
88,738 Rdr 64 öre de fonderade lånens liqvidations- och amorteringsfonder.

I afseende å de behållningar, som under tiden från den 17 Augusti sistlidet till
den 8 Augusti innevarande år vid ungefärligen midten af hvarje månad innestått å
Riksgäldskontorets tvänne räkningar i Riksbanken, få Revisorerne meddela nedanstående
ur Kommissariatets till Fullmäktige afgifna’ kassarapporter hemtade uppgifter
:

Behållning
rälrninÉrfln ''K-n 1.

Behållning

«å valrnincrp.n TSTt»

1871 den 17 Augusti

„ den 14 September .
,, den 12 Oktober
„ den 16 November .
„ den 14 December *)

1872 den 18 Januari

, den 15 Februari
den 14 Mars
den 18 April
„ den 15 Maj
,, den 13 Juni
„ den 18 Juli
,, den 8 Augusti

4,238,296: 7
3,475,714: 82
2,260,971: 98
2,849,668: 33
1,349,967: 79
1,139,631: 11
1,924,227: 50
2,673,639; 9
3,845,407: 5
4,212,990: 10
5,354,917: 28
3,688,565: 24
2,649,839: 39

377,147: 39.
265,525: 14.
350,901: 49.
275,032: 52.
349,585: 29.
95,395: 58.
465,212: 52.
422,041; 83.
304,010: 51.
550,395: 72.
33,372: 84.
376,230: 75.
236,877: 25.

I medeltal hafva således under här ofvan upptagne tid mer än 3 millioner Rdr
innestått å bankoräkningen N:o 1 och mer än 300,000 Rdr å räkningen N:o 3; och

•) Vid räkenskapsårets slut, den 31 December 1871, hade, efter utlemnande af förskott å 1,245,300
Kdr för inlösen af 1867-års obligationers 2:a serie jemte räntor, dessa behållningar nedgått till 100,102 Rdr
32 öre å räkningen N:o 1 och 241,281 Rdr 37 öre å räkningen N :o 3.

— 159 —

hafva, enligt gällande bankoreglemente, de å dessa räkningar innestående behållningar
icke lått i Riksbankens rörelse användas och således icke lemnat någon ränteafkomst.

Revisorerne, som anställt den vanliga inventeringen i Riksgäldskontoret, hafva Anställda
dervid funnit förseglingen orubbad å det under Fullmäktiges egen vård förvarade inventeringar.
konvolut, innehållande Riksdagens anordning å den, på sätt i Regeringsformens 63 §
stadgas, till lyftning vid infallande krig å Riksgäldskontoret anvisade kreditivsumma.

Jemväl hafva Revisorerne vid samma tillfälle, så vidt tiden medgifvit, genomgått
låne-, och säkerhetshandlingarne för tills vidare förräntade medel och funnit samma
handlingar väl förvarade samt till antal och beskaffenhet öfverensstämmande med de
deröfver upprättade förteckningar. Likaledes hafva Revisorerne inventerat de skuldoch
borgensförbindelser, som till Riksgäldskontoret utfärdats för beviljade och utbetalda
lån för jernvägsanläggningar samt byggnads-, vattenaftappnings-, m. fl. andra
dylika understöd, äfvensom de af Kongl. Maj:t godkända och Riksgäldskontoret tillställda
säkerhetshandlingar för fullgörandet af arbetsföretag, hvilka med bidrag af
allmänna medel blifvit understödda, och har dervid annan anmärkning icke förekommit,
an hvad här ofvan nämnts angående den förbindelse, som, enligt mom. 13 punkt
4 uti Rikets Ständers Statsutskotts skrifvelse till Fullmäktige af den 16 December
1823, skolat af Höganäs stenkolsgrufveholag till Riksgäldskontoret aflemnas.

Borgensförbindelserna för stadgade testamentsbevillningsafgifter samt det öfver
sådana förbindelser torda särskilda diarium hafva äfven blifvit af Revisorerne inventerade.

1 afseende å de utfärdade, men från Riksgäldskontoret icke utlemnade obligationerna
för 1870 års statslån anse sig Revisorerne böra omförmäla, att desamma till
ett antal af 24,446. st. å tillsammans 30,330,000 Rdr vid inventeringen funnits inlagda
uti 24 st. i Kommissariatets kassahvalf förvarade och med Notarii Publici sigill förseglade
papplådor, hvarå voro f astade å Kommissarierne underskrifna uppgifter öfver
hvarje lådas innehåll; varande dessa uppgifters riktighet bestyrkt af ej mindre Notarius
Publicus än Kamererare!! i Riksgäldskontorets revisionskontor.

Af den till Revisorerne af Ombudsmannen i Riksgäldskontoret afgifna berät- Riksgäidsiontelse
om detta verks rättegångs- och utsökning särenden synes Riksgäldskontorets tonts rmterätt
och talan i afseende på der omförmälda mål och ärenden hafva behörigen iakt- 9^- och

‘as**- «-;r:

— 160 —

Berättelsens

tryckning.

Sifferupp gifterna.

Reservationer.

Under åberopande af hvad bär finnes omförmäldt, fa Revisorerne, i enlighet
med 5 § i den för dem utfärdade instruktion, för Riksdagen anmäla, att vid Riksgäldskontorets
förvaltning i öfrigt icke varit något att erinra.

Jemlikt föreskriften i § 5 af instruktionen för Revisorerne, kommer denna berättelse
att tillställas Fullmäktige för att till trycket befordras och sedermera enligt
gällande föreskrifter utdelas.

För alla i denna berättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den Sekreterare,
som under granskningen af Riksgäldskontorets förvaltning och räkenskaper
varit hos Revisorerne anställd.

De vid trenne punkter i denna berättelse afgifna reservationer finnas densamma
bifogade.

Stockholm den 14 Oktober 1872.

GUSTAF LYBECKER.
CARL RIBBUNG.
FREDRIK HEDERSTJERNA.
O. B. OLSSON.

J. RUNDBACK.

FR. v. ROSEN.
GUSTAF HiEGGSTRÖM.
AD. HEDIN.

NILS v. HOFSTEN.
A. M. LINDGREN.
ARVID GUM/ELIUS.
J. F. FREDRIKSSON.

D. M. Sandahl.

Reservatiouei’:

Vid punkten: Angående anslag till jernväg mellan Karlskrona och Wexiö, (sid.
56 i berättelsen).

Af Herr Grefve von Rosm: “Uti det af Statsrevisionens pluralitet uttalade omdöme
öfver Kongl. Maj:ts beslut att tilldela Karlskrona—Wexiö jernvägsaktiebolag

30.000 R:dr till betäckande af kostnader utöfver ursprungligen beräknade för jernvägens
framdragande öfver passet mellan Lyckeby oeb Brunnsvikarne, hav jag icke kunnat
instämma. Iledan i April 1869 inlemnade det för denna jernväg bildade bolag
till Kongl. Maj:t ansökning om medel till jernvägens byggande lika med stambanorna
enligt uppgjord plan och kostnadsförslag. Men till följd af Kong]. Brefvet den
25 Maj samma år, afseende en komités nedsättande för jernvägsfrågors behandling,
blef dock nödvändigt att derom göra ny anmälan. På grund af väckt motion vid
1871 års riksdag, antingen att staten skulle bygga en stambana mellan Karlskrona
och Wexiö eller ock att Riksdagen måtte anslå en fjerdedel af den beräknade kostnaden
för smalspårig bana samt derutöfver, i den händelse strategiska skäl gjorde
nödvändigt att banan bygdes med samma spårvidd som statens, hela skilnaden,

1.100.000 R:dr, mellan den smalspåriga och bredspåriga banans beräknade anläggningskostnad,
anslog Riksdagen nämnde 1,100,000 R:dr med vilkor att banan skulle
göras bredspårig och under förutsättning att låneunderstöd dessutom kunde komma
att lemnas. Då detta beviljande skedde med kännedom om den redan uppgjorda
planen och kostnadstorslaget, hade således hvarken bolaget eller Riksdagen tagit i
beräkning en sedermera till följd af befästningarne vid Hvita Krog föranledd ökad
kostnad för jernvägens framdragande öfver ofvannämnde pass. Tiderna för befästningsplanernas
fastställelse och ingifvandet af bolagets anhållan om godkännande
af planen för den bredspåriga jernvägsanläggningen ligga så nära hvarandra att det
icke kan antagas att bolaget kunde om beskaffenheten af dessa befästningar hafva
kännedom, ännu mindre inse hvilken inverkan desamma kunde hafva på kostnaden
för jernvägen. Jag kan ej heller dela den meningen, att det vore oegentligt att till
bestridande af dessa kostnader användes fortifikationsmedel, enär en del af de omnämnda
arbetena tillkommit i och för Karlskronas befästande."

Af Herr Friherre Lybecker samt Herrar Ribbing, Lindgren och Heder stjerna,
hvilka instämt i förestående reservation.

Vid punkten: 1871 års Riksdags anslag till mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensning af åar och farleder, (sid. 66 i berättelsen).

Åt Herr Friherre Lybecker: “En bokstafstolkning, som den, hvilken föranledt
anmärkning emot understödjande af Snäcke kanalarbete från anslaget till “mindre
hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder", anser jag icke böra
ega rum vid anslag af ifrågavarande natur, då det lärer blifva svårt uppställa titlar,
hvilka tolkade efter ordalydelsen kunna innefatta allt hvad med dem åsyftas — och
då härtill kommer att under revisionsåret intet annat arbetsföretag till understöd blif Rev.

Ber. 1871 angående Riksgäldskontor et. 21

162 —

vit anmäldt, hvilket närmare än det ifrågavarande kunnat hänföras under anslågsrubriken,
har jag saknat anledning biträda majoritetens beslut.11

Af Herrar Ribbing, Lindgren och Heder stjerna: “Mot den uti denna punkt uttalade
åsigt, att den användning af anslaget till mindre hamn- och brobyggnader samt
upprensning af åar och farleder, hvarför uti nämnde punkt närmare redogöres, “icke
“står i fullkomlig öfverensstämmelse med Eiksdagens beslut i afseende på de ända“mål,
hvartill de anslagne medlen bort användas11 få undertecknade anföra vår reservation.

Ifrågavarande anslag, hvilket sedan lång tid tillbaka utgått, är såsom kan inhemtas
af t. ex. det vid Kongl. Maj:ts nåd. Proposition vid 1865—1866 års riksdag
fogade statsrådsprotokoll afsedt att vara en fond “till understöd för smärre hamnanläggningar,
brobyggnader samt mindre årensningsarbeten till bildande af flott“eller
farleder.“ För vår del finna vi intet skäl, hvarför anslagets rubrik skulle
tolkas så strängt efter ordalydelsen, att medlen väl skulle fä användas till bildande
af farled genom upprensning eller kanalisering af en å i dess gamla fåra, men deremot
ej böra såsom nu skett disponeras till farleds bildande på sådant sätt, att densamma
för större beqvämlighets skull och till vinnande af minskad kostnad upptoges
å ny mark i närheten af den gamla strömfåran. Utomdess har Chefen för Kong!
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader upplyst, att intet annat arbete af
beskaffenhet att ifrågakomma till erhållande af understöd från berörde fond varit
under året anmäldt. Vid sådant förhållande finna vi den af Revisorerne omförmälda
dispositionen af anslaget för 1872 icke hafva bort föranleda anmärkning/1

Herr Grefve von Rosen har anmält, att han icke i beslutet deltagit.

Vid punkten: Dalslands kanal-aktiebolag, (sid. 102 i berättelsen).

Af Herrar Haygstrorn och Hedin: “1 anledning af förestående utredning hafva
vi ansett att punkten bort bilogas en så lydande erinran:

V id beviljandet al de statsbidrag bolaget erhållit, hafva Rikets Ständer föreskrifvit
att bolagsmännens aktieteckning skulle medföra förbindelse för dem att utaf
egna medel tillskjuta hvad utöfver de beviljade statsbidragen erfordrades för kommunikationsledens
fullbordande, hvarjemte Rikets Ständer bestämde ett lägsta belopp,
hvartill aktieteckningen borde uppgå. Som likväl hälften af detta belopp var afsedt
att utgöra säkerhet för lånesummans återbetalning, så behöfde aktieegarne, derest
kommunikationsleden genom bolagets försorg blefve på föreskrifvet sätt och inom
stadgad tid fullbordad, icke erlägga denna hälft af teckningssumman i annan händelse,
än derest tralikinkomsfen icke blefve tillräcklig till att bestrida de årliga
rånte- och amorteringsliqviderna, i hvilket fäll, men icke eljest, bolagets Direktion
skulle ega att, i män af behof, utaf bolagsmännen uttaga så stor del af det på hvarje
aktie obetalda belopp, som i förhållande till hela aktiesumman erfordrades för den
del af rånte- och amorteringsliqviderna, som icke af trafikinkomsten kunnat bestridas.
Af dessa stadganden framgår, enligt Revisorernes åsigt, att de af staten erhållna bidrag
och ena hälften af bolagsmännens teckningssumma varit i främsta rummet att
använda för kommunikationsledens utförande, och att, i den händelse dessa medel
icke blefve derför tillräckliga, voro alla de, som i bolaget tecknat aktier, de må benämnas
primitiva eller garanti-aktietecknare, pligtige att, i förhållande till de af dem
tecknade belopp, tillskjuta hvad derutöfver erfordrades. Hvad åter angår den andra
hälften af aktieteckningen, så var den af Rikets Ständer afsedd att utgöra säkerhet
för statslånens återbetalning, hvadan derför afgifna förbindelser således icke fingo,
så snart kommunikationsleden blifvit fullbordad, till aktietecknarne återlemna#, utan

— 163 —

qvarstodo äfven derefter, för att i händelse af behof på föreskrifvet sätt användas.
Denna s. k. garantiaktieteckning afsåg således ett helt annat och olika ändamål, än
den garantiaktieteckning, som vid andra med statsbidrag understödda företag föreskrifvits
såsom säkerhet för arbetenas utförande och för hvilken sistnämnde teckning
förbindelserna efter hvarje arbetes .fullbordan blifva till aktieegarne återställda.

Revisorerne få på grund häraf uttala den mening, att uttaxering af garantiaktieegarne
är enligt 4 § af det mellan staten och bolaget upprättade kontrakt obehörig,
då den icke sker för att fylla hvad som i trafikinkomsten brister till ränta och amortering
å statslånet, äfvensom att de af vissa garantiaktietecknare gjorda förskott
måste betraktas såsom en enskild affär mellan dem och bolaget, hvilken i ingen händelse
får eller kan minska statens rätt att, vid här förut angifna fall, utbekomma
hvad till säkerhet för statslånets betalning blifvit af dem tecknadt.“

- 164

Bilaga, Litt. A,, till l(87ä års Revisionsberättelse angående Riksgäldsverket.

Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räken
kassa-inkomster och kassa

Inkomster:

Allmän bevillning................ 2,722,716: 98.

Dito dito af vapenskatt ................................. 774: 51.

Stämpelafgifter för spelkort ......................................... 78,460: 78.

Dito för tidningar........................... 95,668: 62.

Observationsmedel .......................................................... 5,916: 77. 2,903,537: 66.

Skatteköpeskilliugar....................................................... 4,515: 72.

Ekeskogsmedel ............................................................... 897: 9. 5,412: 81.

Öfverskott å Strömsholms nya kanalbolags inkomster........................ 10: 44.

Kapitalafbetalningar å de för vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd
................................................................ 480,812: 83.

Räntor å dessa lån........................................................ 617,057: 46. 1,097,870: 29.

Återbetalning af utanordnadt fullmäktigs-arvode.................................... 133: 33.

Köpeskilling för en kronans tomt i Karlskrona samt för svenska

kronans hus i Tanger ..................................................................... 38,700: 18.

Ersättning för exproprierad, staten tillhörig mark ............................. 1,237: 48.

Öfverskott å Statsverkets inkomster samt behållna besparingar å

förslagsanslagen under Riksstatens liufvudtitlar ........................... 6,500,000: —

Behållning å Riksstatens 5:te hufvudtitels reservations-anslag till

sjövapnets öfningar.......................................................................... 200,000: —

Tillgång å Riksstatens 5:te lmfvudtitel under rubrik: influtna medel

till uppköp af spanmål ................................................................. 468,000: —

Behållning ä Riksstatens 5:te hufvudtitels anslag till gemenskapens

vid sjöförsvaret natura-underhåll ................................................... 95,652: 32.

Behållning å Riksstatens 7:de hufvudtitels anslag för Mynt- och

Kontrollverken ................................................................................ 5,800: —

Behållning å Riksstatens 7:de hufvudtitels anslag för Postverket...... 184,202: 95.

Dito å Riksstatens 8:de hufvudtitels anslag till elementarläroverken.
.............................................................................................. 100,000: —

Utaf reservation å Riksstatens 9:de hufvudtitels anslag till blesserade

öfver- och underofficerare ............................................................. 2,223: 96.

Behållning å Konsulsfonden ................................................................ 40,000: —

Äldre depositionsmedel .......................................................................... 2,943: 71.

Utaf Skogsplanteringskassans behållning vid 1869 års slut ............... 71,283: 4.

Utaf Kristianstads läns flygsands-planteringsfonds dito ..................... 668: 5.

Utaf fondens för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning
dito ......................................................................................... 35,568: 51.

Transport 11,753,244: 73.

— 165

skaper för år 1871, utvisande detta verks
utgifter under nämnda år.

Utgifter:

virliga anslaget till Hans Maj:t Konungen ..........................................

Under 1853-—1854 års riksdag beviljadt extra statsanslag:

För uppmuddring af hamnen vid Ystad ........................................

Under 1856—1858 års riksdag beviljadt extra statsanslag:

För beskattningsväsendets förenkling samt de nya jordeböckernas
afslutande och granskning...........................................................

Under 1862—1863 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Under 6:te hufvudtiteln ................................................. 2,091: 12.

„ 7:de dito ..... 5,000: —

„ 8: de dito ................................................... 33,000: —

300,000: —

7,500: —

600: —

40,091: 12.

Under 1865—1866 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Under 4:de hufvudtiteln................................................... 56,750: —

„ 6:te dito ................................................... 2,900: —

„ 8:de dito ............................................ 2,000: — 61,650: —

Under 1867 års riksdag beviljade extra statsanslag: Under 4:de hufvudtiteln............................................... „ öde dito .............................................. „ 6:te dito ...............................................	... 56,750: — ... 84,000: — ... 8,850: —	149,600: —
Under 1868 års riksdag beviljade extra statsanslag: Under öde hufvudtiteln..............................................		33,361: —
Under 1869 års riksdag beviljade extra statsanslag: Under Öde hufvudtiteln..............................................		66,095: —
Under 1870 års riksdag beviljade extra statsanslag: Under 6:te hufvudtiteln..............................................		125,345: —
	Transport	784,242: 12.

— 166 —

Transport 11,753,244: 73.

Till undsättningar vid missväxter och felslagna skördar deponerade

medel ...................................................................................._•.......... 530,000: —

Återbetalning å det till undsättande af de genom 1868 års missväxt

nödlidande länen anvisade lånebelopp 210,400 Rdr..................... 65,466: 67.

Riksgäldskontorets andel i Riksbankens för år 1869 upplupna vinst 1,500,000: —

Influtna medel å 1870 års fonderade jernvägslån................................ 8,163,542: 47.

Inbetalningar å tills vidare förräntade medel...................................... 3,810,148: 45.

Försåldt riksdagstryck ........................................................................... 1,274: 8.

Extra inkomster........................................................................................ 42: 83.

Återbetaldt förskott till inlösen af förfallne obligationer och ränte kuponer.

........................................................................................ 32,955: —

= 25,856,674: 23.

Transport 25,856,674: 23.

— 167

Transport

Under 1871 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Under 4:de liufvudtiteln ............................................ 617,215: 40.

„ 7: de dito .............................. 22,041: 36.

„ 8:de dito ........................................... 100,000: —

Under 1871 års riksdag beviljadt anslag till anskaffning af ny rörlig
materiel vid statens jernvägar ...............................................

784,242: 12.

739,256: 76
1,000,000; —

Låneunderstöd:

För utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar till beredande
af odlingsföretag..............................................................

1871 års anslag till ränta och amortering för 1855 års

jernvägslån ......... 13,655: —

Af dito för 1858 års dito ............................................... 692,810: 59.

„ dito för 1860 års dito................................................ 522,840: 63.

1871 års anslag till ränta och amortering för 1861 års dito 165,000: —

Dito för 1864 års dito................................................... 489,775: 50.

Dito för 1866 års dito.....................................................1,380,000: —

Dito för 1868 års dito...................................................... 1,086,750: —

1871 års anslag till ränta för 1870 års dito.................. 532,952: 50.

Till liqvidations- och amorterings-fonderna öfverförda medel, utgörande
nämnde fonders fordran vid 1870 års slut ........................

Kapitalafbetalningar å 1867 års inhemska jernvägslån 913,920: —

räntebetalningar & dito................................................... 27,558: 7.

Dito å 1869 års inhemska jernvägslån ................................................

Omkostnader för 1867 års lån ....................................... 186: 55.

Dito för 1870 års dito...................................................... 9,905: 47.

Kapitalafbetalningar å Riksgäldskontorets öfriga låneskulder.
....................................................................... 132,000: —

Räntebetalningar å dito.................................................. 102,003: 71.

Ränta för lyftade belopp å kassakreditivet i Riksbanken..................

Återbetalning af medel, deponerade såsom säkerhet för lyftad ränta

å Trollhätte slussverks lottsedlar...................................................

Uppköpta vexlar och in visningar .........................................................

Statsfyllnadssumman för år 1871...........................................................

Brist i Statsverkets inkomster för år 1869 ..........................................

Utaf det vid 1870 års riksdag anvisade kreditiv för Rikets försvar
eller a ndra högst vigtiga och angelägna ändamål ..................

29,100: —

4,883,784: 22

5,024: 39.

941,478: 7.
197,675: —

10,092: 2.

234,003: 71.
5,011: 10.

202: 50.
1,410,151; 80
1,527,000: —
1,279,219: 21.

1,040,000: —

Riksdags- och revisions-kostnader:

För 1870 års riksdag.................

„ 1871 års dito .................

., 1872 års dito ................

Förskott till riksdagskostnader.

................ 600: —

............... 1,194: 83.

................ 490,000: -

492,394: 83.
Transport 492,394: 83 14,086,240: 90.

Transport 25,856,674: 23.

Utgifter utöfver inkomster år 1871 å Riksgäldskontorets bankoräkning
N:o 1 .................................................................. 1,563,643: 74.

Summa Rmt 27,420,317: 97.

— 169

Transport

Kostnader för Riksdagens hus ............... 14,871: 50.

Dito för byggnadsarbeten m. m. å Riksdagens
hus.......................................... 53,772: 47.

Dito för förbättring af uppvärmnings- och

luftvexlings-apparaten derstädes...... 7,971: 17.

Till komplettering af riksdagsbiblioteket .........7.......

För 1870 års statsrevision........................ 2,623: 47.

„ 1871 års dito ........................ 12,328: 71.

Aflöning, resekostnader och expenser för Justitieombudsmannen
och hans expedition ..................

492,394: 83.

76,615: 14.
958: 30.

14,952: 18.

16,670: 11.

14,086,240: 90.

601,590: 56

Förvaltnings- och upphör ds-kostnader m. m.

Löner, arvoden, pensioner och expenser vid Riks gäldskontoret.

........................................................ 88,654: 27.

Fromma stiftelsers andelar i kortstämpelafgiften...... 30,723: 63.

Omkostnader vid kortstämplingen.............................. 6,446: 75.

För uttaxering i Stockholms stad af allmän bevillning.
..................................................................... 20,293: 91.

„ dito inom Kristianstads, Hallands, Stora Kopparbergs
och Norrbottens län.................................... 8,947: 32.

Restitution af allmän bevillning ................................. 90: —

Omkostnader vid tidningsstämplingen........................ 7,500: —

Observations- och indrifnings-arvoden åt tjenstemän

i Kongl. Kammarrätten ...................................... 1,310: 1.

Tills vidare förräntade medel..............................................................

Förskott till inlösen af förfallne obligationer och räntekuponer.........

Summa Rdr

163,965: 89.
11,193,220: 62.
1,375,300: —

27,420,317: 97.

Stockholm den 14 Oktober 1872.

D. M. Sandahl.

itev. Ber. 1872 angående Riksgäldskonlorei.

Bilaga Litt. B. till 1872 års revisionsberättelse angående Riksgäldsverke t.

Beräkning öfver de till statens ock enskilda jern vägs anläggningar utinkomster
för verkställande af* dessa utbetalningar till

Inkomster genom

1855 års inhemska lån..........

1858 års lån.........Thlr 8,190,500.

Räntefot.

1860 års lån......... „ 8,000,000.

D:o mot premieobligationer
å tillhopa

2,400.000 Thaler,
bokförda till endast
| af nominella
beloppet ............... „ 2,000,000.

1861 års inhemska lån..................

1864 års lån ...... Pd St. 555,700.

1866 års d:o......... Thlr 9,932,300.

1867 års inhemska lån, återstoden

1868 årslån...... Pd St. 1,150,000.

1869 års inhemska lån.................

1870 års d:o d:o.................

1872 års d:o d:o................

Räntevinst å statslånefonden, till

1863—1865 ...........................

Behållning å inkomsterna genom
1862 och 1863 års Riksdags

3.| och 4 procent.
44 procent
44

Obligationernas ursprungliga
belopp.

R:mt.

281,900: —
21,841,333: 33.

För obligationerna
erhållen valuta.

R:mt.

267,688: 94.
19,703,472: 60.

26,666,666: 67. 25,615,074: 70.

3.000. 000: —
9,891,460: —

26,486,133: 33.
1,324,700: —
20,700,000: —

4.000. 000: —
16,170,000: —

2,830,000: —

2,760,650: —
8,790,836: 55.
23,539,389: 62.
1,278,355: 50.
17,871,301: 44.
3,927,073: 9.
15,778,011: 50.
2,476,250: —

S:gr 133,192,193: 33. 122,008,103: 94.

Riksgäldskontoret levererad åren

trafiken å statens jernvägar, enligt
beslut...............................................

370,000:

700,000:

Transport 123,078,103: 94.

*) Häruti Uro dock icke inberäknade de summor, som utaf trafikinkomsterna blifvit, utöfver hat omoch
livilka enligt Trafikstyrelsens sednast afgifna berättelse, sid. 3, vid 1870 års slut uppgingo till 7,090,000

171 -

betalda belopp *) samt de medel, som genom upptagna statslån m. fl.
Riksgäldskontoret influtit intill den 1 Oktober 1812.

Utbetaldt för Utbetalnings aret.	Anslag.
Statens jernväg sbyggnader:	1855.	1,800,000
från	Biksgäldskontoret	—
	dito	1856.	4,125,000	—
	dito	1857.	5,945,000	—
	dito	1858.	7,810,000	—
	dito	1859.	6,620,000	—
	dito	1860.	7,550,000	—
	dito	1861.	6,750,000	—
	dito	1862.	6,750,000	—
	dito	1863.	9,315,000	—
	dito	1864.	9,112,000	—
	dito	1865.	8,812,000	—
	dito	1866.	6,576,538	—
	dito	1867.	2,150,000	---
	dito	1868.	2,450,000	—
	dito	1869.	500,462	—
	dito	1870.	1,600,000	—
	Statskontoret	1869.	3,090,000	—
	dito	1870.	3.340,000	—
	dito	1871.	3,160,000	—
0	dito	1872.	3,700,000	—
Komplettering af trafikmaterielen,	1.400,000
från	Riksgäldskontoret	1866.	—
	dito	1867.	600,000	—
	dito	1871.	1,000,000	—
	dito	1872.	600,000	—
	Statskontoret	1872.	600,000	—
Under sökning skostnader:	1855.	60,000
från	Riksgäldskontoret	—
	dito	1856.	30,000	—
	dito	1857.	19,425	95.
	dito	1858.	100,000	—
	dito	1859.	50,000	—
	dito	1863.	2,862	59.
	dito	1869.	2,500	—

„ dito (efter af drag

af år 1872 åter betaide
Rdr 3,600: 89.)...... 1870. 6,719: 9.

Transport

Summa

R:mt.

101,156,000: —

4,200,000: —

271,507: 63.
105,627,507: 63.

förmälda 700,000 Rdr, använda till nya byggnader och anläggningar samt ny materiel å statens jernvägar,
Rdr 31 öre.

172

Transport 123,078,103: 94. J

Summa Rdr 123,078,103: 94.

— 173

Enskilda jernvägsanläggningar:
från Eiksgäldskontoret: Kristinehamn—Sjöändan Nora—Ervalla.

.................

Dito ..................

Norbergs jernväg ............

Dito ............

Norra Barken—Wessman

Dito ..................

Gefle—Falun .................

Dito ..................

Hudiksvall—Dellen .........

Söderhamn—Bergviken ...

Borås—Herrljunga .........

Ystad—Eslöf.....................

Landskrona—Eslöf .........

Helsingborg—Årup .........

K ristianstad—Hessleholm

Woxiö—Alfvesta...............

Köping—Uttersberg.........

Uddevalla—Wenersborg Herrljunga

..................

Arboga—Köping...............

Wexiö—Karlskrona.........

Krylbo—Norberg ............

Sundsvall—Torpshammar

Saldo ................................

Utbetalnings året.

Transport

Anslag.

Lån.

Summa

R:mt.

105,627,507: 63.

1849.		—	1(X),000: —
( 1854.	75,000:	—	150,000: —
\ 1855.	22,500:	—	- -
1 1862.	15,000:	—	- -
1858.		—	75,000: —
1855, 1856.		—	150,000: —
1858.	--	—	150,000: —
1856, 1857.	—	—	200,000: —
1858.	—	--	200,000: —
1855—1859.	---	—	2,400,000: —
1858, 1859.		—	600,000: —
1858, 1859.		—	370,000: —
1858—1860.	—--	—	500,000: -
1862, 1863.	—	—	1,436,000: —
1864—1866.	—	—	2,450,000: -
1864—1866.	—	—	1,200,000: —
1864, 1865.		—	1.100,000: —
1864, 1865.	—	—	720,000: -
1864.	—	—	434,000: —
1864, 1865.		—	500,000: —
1865—1867.	_	_	3,240.000: —
1866.	160,000:	—
1872.	366,666:	66.	433,333: 33.
1872.	—	—	150,000: —
1872.	—	—	249,000: —
S:gr	639,166:	66.	16,807,333: 33-

Summa Rdr

17,446,499: 99.
4,096: 32.

123,078,103: 94.

Till bestridande af ränta och kapitaJafbetalning för de fonderade
statslånen utgå årligen följande belopp:

För 1855

1858

1860

1861

1864

1866

1868

1870

års lån

» i

1872

....................................... Rdr 13,655: —

1,166,666: 67.
. „ 1,466,000: —

.......... „ 165,000: —

„ 495,000: —

. „ 1,380,000: —

;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;........................ „ 1,086,750: —

(1 års ränta å utelöpande obligationer 16,170,000

Rdr) ................................................................ », 808,500: —

(1 års ränta för utlemnade obligationer 2,830,000

Rdr) ........................................................... „ 56,600: —

Summa Rdr 6,638,171: 67.

Tabell, utvisande den vid slutet af Juni månad 1872 återstående kapitalskulden
för de fonderade statslånen äfvensom de intill nämnda tid å
desamma verkställda af betalningar:

1855 års lån
1858 „ „

1860 „
1861 „ „

1864 „ „

1866 , „

1868 „ „

1870 „ „

1872 „ „

Kapital-återstod

Verkställd vid slutet af

amortering. Juni månad

1872.

83,000: —
4,015,733: 33.
4.941,155: 56.
415,200: —
464,580: —
421.600: —
223,200: —

Summa Rdr 10,564,468: 89.

198,900: —
17,825,600: —
21,725,511: 11.
2,584,800: —
9,426.880: —
26,064,533: 34.
20,476,800: —-16,170,000: —
2,830,000: -

117,303,024: 45.

— 175

Tabell, utvisande kapital-återstoden vid 1871 års slut af de till enskilda
jernvägsanläggningar anvisade låneunderstöd samt beloppet af de till samma

tidpunkt verkställda återbetalningar.		Ifrån början yerkställda kapital-afbetalningar.	Den 31 Decem-ber 1871 åter-stående kapital-belopp.
Kristinehamn—Sjöändan..........................................	Rdr	68,249:	65.	31,750: 35.
Nora—Knalla ........................................................	„	71,100:	13.	78,899: 87.
Dito ........................................................	„	75,000:	—
Norbergs jernväg..................................................		24,834:	99.	125,165: 1.
Dito .........................................................	n	26,301:	98.	123,698: 2.
Norra Barken—Wessman .......................................		62,165:	26.	137,834: 74.
Dito ....................................	n	65,847:	64.	134,152: 36.
Gefle—Falun .............................................................		420,786:	59.	1,979,213: 41.
Dito ...........................................................		600.000:	—
Hudiksvall—Dellen...............................................		55,615:	94.	314,384: 6.
Söderhamn Bergviken ...........................................		67,435:	77.	432,564: 23.
Borås—Herrljunga ..................................................	n	151,691:	22.	1,284,308: 78.
Ystad—Eslöf ..........................................................	„	74,903:	23.	2,375,096: 77.
Landskrona —Eslöf...................................................	55	52,663:	23.	1,147,336: 77.
Helsingborg—Årup..................................................	„	36,457:	62.	1,063,542: 38.
Kristianstad—Hessleliolm ..................................		41,757:	92.	678,242: 8.
Wexiii—Alfvesta ......................................................		20,495:	78.	413,504: 22.
Köping—Uttersberg ..............................................		88,566:	21.	411,433: 79.
Herrljunga—''Wenersborg—Uddevalla....................	»5	67,222:	29,	3,172,777: 71.
Summa Stockholm den 14 Oktober 1872.	Rdr	2,071,095:	45.	13,903,904: 55.

D. M. Sandahl,

— 177 —

SVENSK STATS-OBLIGATION

Riksdaler 1000 Riksmynt,

utgörande andel af det utaf 1872 års Riksdag beslutade och
under Kong]. Maj:ts garanti stälda amorteringslån af
Riksdaler 24,000,000 Riksmynt
Litt B me(l fyra procents ränta.

Rdr 1000 Rmt (Vignette, föreställande Svenska Riksvapnet.)

t , , '' Rdr 260 Silfver

nnehafvaren af denna Obligation har uti ofvannämnda amorteringslån deltagit för en summa af

Riksdaler ETT TUSEN Riksmynt,

motsvarande

Riksdaler TVÅHUNDRAFEMTIO i Silfver

6 eniot ateisUllaude af den bland bifogade räntekuponer, som för halfåret rräller

iiilösas^så att lånet .enas, Fyratio Jr bk,X iS .M S

f Riksgaldskontoret förbehåller sig rätt att efter den 30 Mars 1882 låta utaf då’
nes angifvet; ]t=m=dPså=f öS^^utlottnhlg)6 vidTvilken'' förbållaudef mellan nr"

=55

o()inl,oil!!h?‘l'',Sf0nll,re!f‘ “fSäencle utlottade obligationer utfärdade ktmsörelser böra

SftSÄäÄ “ning odli“-*■

a?®

asliiss?as

På Riksgäldskontorets vägnar:

(Underskrifter).

Bantan å denna Obligation utgör för en dag n öre, „ , ...

S ’ ouh för en månad 3 Riksdaler 3313 orc.

Rev. Ber. 1872 angående Riksgäldskonturet.

— 178 —

Konal. Maj:ts nådiga Kungörelse, angående uppläggande af ett
lån å Tjugufyra Millioner Riksdaler mot fonderade Statsobligationer, löpande me
4 procents ränta; Gifven Stockholms Slott den 1 Mars 1872.

VI CARL, med Guds nåde, Sveriges, Norges, Götes och Vendes Konung göre- jeterlio-t-
att sedan med anledning deraf att priset a obligationerna loi det till följd
ai?1870 \S ffiksdTgs beslut, upplagda lå/å tillhopa « Millioner Riksdaler under

sä. r&rÄtÄ &“« s&

begärt, i’nåder fastställa följande, i afseende på ifrågavarande upplåning, af Riksdagen
beslutade bestämmelser, nemligen. . ,, ppl,t1.;r]nr,ue af re b

a) Åt Fullmäktige i Riksgäldskontor uppdrages att, till e.,fo

i u •!* nmiinn- till i orn vii^sb v£r£ii<idcr äfvensom töi att beieda. tiilöäng

dels «. »ek f»r inlösande af anm, ute ?8„

‘dé obligationer tindrande 1867 oeh 1869 års för jernvägsbyggnaderna upptagna
af mot fonderade Statsobligationer i Svenskt mynt å ett sammanraknadt nommelt
b el onn af Tjugufyra Millioner Riksdaler samt löpande med Fyra procents ranta,
ÄÄ.;Ofördröjligen upplugga ett lan, hvithet skal eter knjg»
vorkställd utlottning, amorteras under loppet af högst fyratio ai, eganae ruuma
tjo,e att allenast bestämma obligationernas valörer och försäljningspris, utan

i?en ?öfrig? vid upplåningen tillvägSgå på det sått de finna lämpligast oeb med

det allmännas fördel mest öfverensstämmande. ,. □ • .jui . Riksdagen

b) Af de i förestående punkt omformalda obligationer ma, i“tllldef ™fg.
annorlunda beslutar, icke föryttras mera än som erfordras . yl ande at den utaf
187D och 1871 års Riksdag bestämda upplaningssumma af tillhopa Aaei ton miino
ÄÄ. ÉiÄrf efter afdrag1* hvad som redan upplånats eller ytterligare

Un ^7"“ eld^SfåLrden8™ bige^“''obligationer kommer Riksdagen
at. framdel SJarf gång bestämma det belopp, som genom obligat,oners tor •ntrÄ*--

lån blifvit ufddagdt, måJötsäljning

Sugare“ me? all eSgga, understiger den effektiva räntan för de Fyraprocents
obligat^cy^smn samUdigt geimm^örsäljtiing1 af FyTaprocents-obligationerna inflyta,
må ‘7, kapitals^Mden^amorteiU^anvis^ett årligt anslag,

asS-isps.ÄWÄttflJSsss

betald, åriigen utaf R^ldsk— m****»^ oct a t teringsanslag »kola

ingå till en sårskildt redovisad «*

skall för det med dessa medel afsedda andamal ofonyckt tillhamlahallas

— 179 —

vändas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda
och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd; och skola de till
liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan och denna
fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras
fruktbärande.

Det alla som vederbör hafva sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera
visso, hafve vi detta med Egen hand underskrifvit och med Vårt Kongl. Sigill bekräfta
låtit. Stockholms Slott den 1 Mars 1872.

CARL.

(L. S.)

G. Fr. Wcern.

Transsumt af Kongl. MajttS nådiga bref till Fullmäktige i Riksgäldskontoret,
angående meddelad garanti ä det af 1872 ars Riksdag beslutade
fonderade Statslån samt inlösen i Landtränterievna och mottagning i uppbörden af
RänteJcuponer, tillhörande Obligationerna för detta lån.

CARL, med Guds nåde, Sveriges, Norges, Götes och Vendes Konung. Vår ynnest

----Sedan Vi den 1 innevarande månad, i sammanhang med utfärdande af

nådig Kungörelse angående det lån å 24 Millioner Riksdaler, som, i följd af nu
församlade Riksdags under nästlidne Februari månad anmälda och af Oss fastställda
beslut, skall uppläggas mot fonderade Fyraprocents-obligationer i Svenskt mynt, förklarat
Oss vilja, uppå Eder framställning, meddela särskildt beslut i fråga om den
af Riksdagen begärda nådiga garanti å samma lån; så--- ----------

Detta ärende hafve Vi till pröfning förehaft och dervid funnit godt att å det
af Riksdagen beslutade lån, som under iakttagande af derför föreskrifna bestämmelser
kommer att af Eder uppläggas, meddela Vår nådiga^ garanti; hvarjemte Vi i
nåder bifallit, att de till berörda obligationer hörande halfårs-räntekuponer, när de
till inlösen förfallit, må, en hvar med det deruti förskrifua belopp, icke allenast uti
Landtränterierna, med undantag af Stockholms läns, inlösas, i den mån Ränteriernas
kassabehållningar sådant medgifva, samt derefter vid skeende penningeremisser
till Stats- eller Riksgäldskontoret insändas, utan ock vid den utom Stockholms stad
förefallande uppbörd af de till Ränterierna ingående stats- och riksgäldsmedlen
emottagas i afräkning å hvad de skattskyldige skola erlägga, och sedermera i behörig
ordning levereras, äfvensom att de räntekuponer, hvilka förfalla den 30 Mars
det år, då uppbörden sker, jemväl må dervid emottagas, fastän de vid uppbördstiden
ännu icke till betalning förfallit;----------------------

Stockholms Slott den 8 Mars 1872.

CARL.

G. Fr. Wcern.

AMORTERINGSPLAN

får det eHllgt 1872 års Riksdags beslut upplagda Fyraprocents Statslån å 24,000,000 Rdr Rmt.

Är.

Återstående

kapital.

Ränta för
2:ne halfår.

Amortering
den 30
Mars.

Antal obligationer.

1873

1874

1875

1876

1877

1878

1879

1880
1881
1882
1883!
1884!

1885

1886 |
1887|
1888!
1889
1890!

1891 [

1892

124,000,000
23,747,400

23.484.700
23,211,600
22,927,500

22.632.000

22.324.700
22,005,100

21.672.800

21.327.200

20.967.700

20.593.800

20.205.000

19.800.700

19.380.200

18.942.800

18.487.900

18.014.900

17.522.900
17,011,300

1960,000
949,896
939,388
928,464
917,100
905,280
892,988
880,204
866,912
853,088
838,708
823,752
808,200
792,028
775,208
757,712
739,516
720,596
700,916
680,452

Transport

252.600
262,700

273.100

284.100

295.500

307.300

319.600

332.300

345.600

359.500

373.900
388,800

404.300

420.500
437,400

454.900

473.000

492.000

511.600

532.100

Litt.A å 5,000 Rdr.	Litt. B å 1,000 Rdr.	Litt. C å 100 Rdr.
32	86	66
32	96	67
34	97	61
36	97	71
37	103	75
38	109	83

7,520,800

401 112
42 114

50
52
55
57
59
62
64
66

122!

125!

130

134

144

150

152

158

166

170

179

189

940 2,633

103
105

104

119

120
120
126
131

1,878

Är.

1893

1894

1895

1896

1897

1898

1899

1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1910

1911

1912

Återstående

kapital.

Ränta för
2:ne halfår.

Amortering
den 30
Mars.

Antal obligationer.

16.479.200

15.925.800

15.350.300

14.751.700

14.129.200

13.481.800

12.808.500

12.108.300

11.380.100

10.622.700

9.835.000

9.015.800

8.163.900

7.277.900
6,356,400

5.398.100

4.401.500

3.365.000

2.287.000

1.165.900

Transport

I 659,168
637,032
! 614.012
590.068
565,168
539,272
512,340
484,332
455,204
424,908
393,400
360,632 i
326,556!
291,1161
254,256!
215,9241
176,060,
134,600
91,480
46,636

7,520,800

553.400

575.500
598,600

622.500

647.400
673,300

700.200

728.200

757.400
787,700

819.200
851,900
886,000
921,500!
958,300!
996,600!

1,036,500!
1,078,000!
1,121,1001
1,165,9001

Litt. A å 5,000 Rdr.	1 Litt. B å 1,000 1 Rdr.	, Litt. C å 100 1 Rdr
940	2,633	1,878
69	194	144
72	201	145
75	209	146
78	217	155
81	226	164
84	237	163
87	248	172
91	255	182
95	263	194
99	273	197
102	289	202
106	300	219
111	309	220
115	323	235
120!	335	233
125 ^	347	246
129!	365	265
135	376	270
140	393	281
146!	407	289

Summa 124,000,000 j3,000 8,400 6,000

181

Fullmäktiges i Rlksgälds-kontoret

utlåtande, angående några i sednast församlade
Revisorers berättelse om Riksgäldskontor
anmälda förhållanden och gjorda
framställningar.

Till 1873 års Riksdag.

Enligt den iöi Iievisorerne ai Riksgäldskontorets förvaltning och räkenskaper
utfärdade instruktion, skola de om dessa revisioner afgifna berättelser, vid deras föreskrifna
tryckning och utdelning, åtföljas af de upplysningar, som af deruti anmärkta
eller omförmälda förhållanden kunna påkallas. Till följd af detta stadgande hafva
Fullmäktige i Riksgäldskontor ansett sig böra meddela och bifoga Riksdagens innevarande
ar församlade Revisorers berättelse de närmare upplysningar och den ytterligare
utredning, som torde erfordras för bedömande af ej mindre de frågor och förhållanden
Revisorerne uti sagde berättelse för Riksdagen anmält, än de framställningar
samma berättelse för öfrigt innehåller.

Uti *len vidlyftiga, på sid. 16 —47 tryckta, från 1871 års revisionsberättelse
öfverflyttade tabellen öfver de i Riksgälds-kontorets hufvudböcker utbalanserade fordringar
samt öfriga tillgångar, hafva Revisorerne i tillagda noter dels anmärkt, att
förfallna ränte- och kapital-betalningar för erhållna lån icke blifvit inom den bestämda
förfallotiden fullgjorda, dels uppgitvit de dagar, då sådana fördröjda inbetalningar
verkställts, och hafva Revisorerne, “hvilkas uppmärksamhetenligt hvad de på sid.
52 anfört, ^ “vid genomgåendet af Riksgälds-kontorets fordringar för utgifna lån till
vissa bestämda föremål fästats derpå, att årliga återbetalningen å flera af dessa lån
blifvit fördröjd långt utöfver den tid då den bestämda räntan och amorteringen skoJat
läggas, hänvisat till berörde noter, såsom innehållande de anmärkningar, hvar“till
hvarje särskildt förhållande synts föranleda.“

aiseend6 å denna allmänna anmärkning emot det sätt, hvarpå återbetalmngsskyldigheten
för omförmälda lan blifvit fullgjord, hafva Fullmäktige funnit sig
föranlatne upplysa och erinra att, såsom de stadgade lånevilkoren ådagalägga, redan
vid dessa låns beviljande förutsattes och antogs, att det bestämda årliga ränte- och
amortenngsbeloppet för ett annat lån icke skulle komma att på förfallodagen till Riksgäldskontor
i iöreskrifven ordning inbetalas, enär, med undantag af de för nedbrunna
staders återuppbyggande samt vattenaftappningsföretag beviljade låneunderstöd, ut1^en
stadgats, att om förfallen ränte- och amorteringsliqvid icke blefve inom
derför bestämd tid fullgjord, är låneinnehafvaren skyldig att för det till betalning

Rev. Ber. IS72 angående Riksgäldskontoret. 24

- 182

förfallna men icke erlagda beloppet godtgöra Biksgäldskontoret ytterligare ränta från
förfallodagen intilldess detta belopp varder vederbörligen inbetaldt. Då nu den för
sådant fall stadgade och i skuldförbindelserna förskrifna ytterligare ränteberäkning
öfverstiger den för sjelfva lånen bestämda ränta, uppkommer följaktligen genom annuitets-liqvidernas
under några dagar eller veckor fördröjda verkställighet ingen förlust
för Biksgäldskontoret eller minskning i dess af dylika liqvider påräknade tillgång;
och då till följd af de i afseende på beräknandet och bokföringen af räntan å
sagde annuiteter meddelade allmänna bestämmelser, den för lånet stadgade och i
annuiteten eller det årliga inbetalningsbeloppet ingående ränta alltid beräknas till annuitetens
förfallodag utan afseende ä denna räntebetalnings verkställighet före eller
efter sagde dag, och den vid fördröjd inbetalning tillkomna ytterligare ränta bokföres
och redovisas utan sammanblandning med annuitetsbeloppet, så uppkommer
följaktligen genom ränteliqvidernas och kapitalamorteringarnes tillfälliga fördröjda
fullgörande ej heller någon förlängning af den för hvarje låns fulla återbetalningerforderliga
af annuitetens belopp beroende och derefter beräknade tid.

Enligt hvad de i revisionsberättelsen åberopade noter till den tabellariska uppgifte
n å Biksgäldskontorets fordringar och öfriga tillgångar innehålla, hafva Herrar Bevisorer
i fråga om inbetalningarne för nedannämnde särskilda lån anmärkt:

l:o. att lånet för biblioteksbyggnadm vid TJpsala Akademi -‘skulle enligt förbindelsen
blifva slutbetaldt år 1875, men genom liqvidernas fördröjda verkställande
“har tiden för slutbetalningen blifvit framskjuten och kommer att med fortsatt afbetalning
af 2 procent årligen inträffa först 7 år efter den bestämda tiden“, hvarföre
Herrar Bevisorer “vid sådant förhållande ansåge att Akademien bör tillhållas så ordna
“de återstående inbetalningarne, att lånet blifver inom föreskrifven tid slutbetaldt."

2:o. att 1871 års inbetalning å lånet för uppbyggandet af ny kyrka i Kristinehamn
verkställdes den 2 Januari 1872;

3:o. att halfva beloppet af räntan och kapitalamorteringen för år 1870 å lånet
till reparation och förändringar i Westerås domkyrka inbetaides den 13 Maj 1871,
och att annuiteten för 1871 erlades den 16 Maj 1872;

4:o. att annuiteten för 1871 å byggnadslånet till staden Amål inbetaides den
23 April 1872;

5:0. att den före hvarje års slut förfallna årliga kapitalinbetalningen å räntefria
lånet för saknade byggnaders uppförande på häradshöfdingebostället Mälby i Westmanland,
“under flera år fördröjts från 3 till 9 månader, samt att aibetalningen för
år 1870 verkställdes den 16 Oktober 1871 och 1871 års liqvid den 27 April 1872“;

6:o. att annuiteten å lånet för uppmuddring af hamnen vid Ystad under flera
år först blef inbetald under det påföljande året och att sednast den för år 1871 inbetaides
den 16 Januari 1872;

7:o. att inbetalningen af annuiteten å lånet för hamnbyggnaden vid Ahus
ställdes 9 månader efter förfallodagen;

8:o. att annuiteten för 1871 å lånet till hamnbyggnaden vid Färjestaden på
Öland erlades den 12 Januari 1872;

9:o. att sednare hälften af annuiteten å lånet till hamnanläggningen vid Strömstad
för 1870 inbetaides den 9 Mars 1871, och att inbetalningen för sistnämnda år
verkställdes den 15 Februari 1872;

„ 10:o. att sednare hälften af annuiteten för 1870 å lånet till hamnbyggnaden
vid Amål inbetaides den 5 Mars 1871, och att annuiteten för 1871 erlades den 16
Februari 1872;

183 —

ll:o. att 1871 års rånte- och kapitalinbetalning å lånet för Bottneåns upprensning
verkställdes den 2 Januari 1872;

12:o. att stadgade inbetalningar å lånen för anläggning af jernvägen mellan
sjöarne Norra Barken och Wessman i allmänhet icke inom föreskrifven tid utan först
sednare influtit;

13.0. att annuiteten föl 1871 a lanet till Ystad—Lslöfs-jemvciaens anleiaanina
erlades den 2 Januari 1872; samt ‘ J J

o 14.o. att annuiteterna lör samma, ar a länen till anläggningen af jernvägarne
från Helsingborg till Landskrona -Lslöfsbanan samt mellan Wexiö och Alfvestad erlades
den 3 Januari 1872.

1 anledning af hvad sålunda blifvit anmärkt hafva Fullmäktige ansett sig till
utredning af rätta, förhållandet med de rånte- och kapitalbetalningar, emot hvilkas
uiaktlåtna fullgörande inom derför föreskrifven tid här anförda anmärkningar blifvit
af IIeirar Revisoiei för Riksdagen anmälda, böra meddela följande för hvart och ett
särskildt lån sammanfattade upplysningar och ur Biksgälds-kontorets räkenskaper
hemtade uppgifter: 1

l.o. Angående land för bibliotek sbyggnaden vid Upsala Akademi.

Med den då detta lån, som utbetaldes under åren 1824 och 1825, beviljades föreskrifna
och till 2 procent af lånets ursprungliga belopp bestämda årliga kåpitalafbetalning
medgafs vid 1834 och 1835 års riksdag, enligt 47 § af det för Riksgäldskontoret
då utfärdade reglemente, anstånd till och med den 31 December 1838 Enligt
den afgifna skuldförbindelsen — deruti det år då lånet borde vara slutbetaldt
icke finnes utsatt — skulle, jemte nyssberörde kapitalafbetalning, erläggas 3 procent
årlig ränta för det obetalda lånebeloppet. Till följd af det medgifna anståndet under
5 år med kapitalets amortering inträffar slutbetalningstiden för lånet först år 1880
derunder hela lånet, hvars återstående kapitalbelopp efter den sednaste innevarande
månad verkställda inbetalningen endast utgör 11,993 B:dr 79 öre bör genom
fortsatt årlig afbetalning af 2 procent eller 1,500 R:dr utaf den utbekomna lånesumman
under åren 1873—1880, blifva till hela sitt belopp amorteradt; hvarföre ingen
anledning lärer förefinnas att vidtaga den af Revisorerne föreslagna åtgärd.

2:o. Angående Kristinehamns kyrkobyggnadslån.

De årliga inbetalningarne å detta lån hafva för 1870 och flera föregående år
blifvit verkställda före deras förfallodag. Att 1871 årspnbetalning icke fullgjordes förr
än efter ingången af 1872 föranleddes antagligen deraf, att den 31 December 1871
inträffade på söndag och att derför de med posten den 30 i samma månad till Stockh°lm
ankomna medel ej förr än nästpåföljde söckendag kunde på Riksgäldskontorets
räkning i Riksbanken insättas.

3:o. Angående lånet för reparationer i Westerås domkyrka.

Berörde lån skall återbetalas genom erläggande före hvarje års slut af 6 procent
utaf ursprungliga lånesumman, dervid först beräknas 4 procent ränta å det återstående
kapitalbeloppet, och öfverskottet utgör afbetalning å detta belopp; börande
dessutom, då betalningsskyldigheten icke inom den föreskrifna tiden fullgöres fem
procent årlig ränta å det förfallna beloppet intill detsammas inbetalning erläggas;

184

hvilken särskilda ränta tillika med den bestämda annuiteten äfven inbetaides på den
i revisionsberättelsen uppgifna betalningsdagen.

4:o. Angående lånet för återuppbygg and# af den år 1846 nedbrunna del

af staden Amål.

Den uppgift anmärkningen rörande detta lån innehåller öfverenstämmer icke
med verkliga förhållandet. Rånte- och kapitalinbetalningen för år 1871 verkställdes
nemligen icke den 23 April utan den 16 Januari 1872, då denna inbetalnings belopp
2,700 R:dr insattes på Riksgäldskontorets räkning i Riksbanken. Den i revisionsberättelsen
såsom annuitet uppgifna, förstberörde dag verkställda inbetalningen af
3,195 R:dr 30 öre utgjorde liqvid för det en tomtegare inom nämnde stad meddelade,
då till sitt hela belopp inbetalda byggnadslån. Beträffande betalningstiden för räntor
och kapitalamorteringar å de lån, som blifvit beviljade för återuppbyggande af städer,
der större eldsvådor inträffat, anse sig Fullmäktige derjemte böra tillägga den
upplysning, att, enligt Rikets Ständers derom tattade och i Riksgäldskontorets reglementen
införda beslut, skola de årliga inbetalningarne å sådana lån, så vida de verkställas
före den 16 Januari nästföljande år, anses fullgjorda inom behörig tid.

5:o. Angående lånet för uppförande af byggnader på häradshöfdingebostället Mälby.

För detta utan ränta erhållna lån åligger det boställshafvaren att årligen inbetala
en tjugondedel eller 350 R:dr af länets hela belopp. Enligt hvad Kommissariatet
uti sitt i anledning af förevarande anmärkningar infordrade yttrande förklarat,
har Kommissariatet, med jemväl fästadt afseende å det årliga inbetalningsbeloppets
obetydlighet, föredragit att heldre medelst under hand skedda påminnelser indrifva
det förfallna beloppet än att i sådant ändamål låta anställa lagsökning, hvarigenom
inbetalningens verkställande antagligen icke synnerligen påskyndats.

6:o. Angående lånet för uppmuddring af Ystads hamn.

Inbetalningen af annuiteten å detta lån verkställdes för år 1869 den 31 Januari
1870 samt för åren 1870 och 1871 den 16 Januari nästpåföljde år, hvarvid äfven den
å annuiteterna efter deras förfallodag upplupna ränta hvarje gång erlades.

7:o. Angående det staden Kristianstad för hamnbyggnad vid Ahus beviljade lån.

Den i anmärkningen rörande detta lån meddelade uppgift, att inbetalningen ej
blifvit verkställd förr än 9 månader efter förfallodagen, strider mot det af Riksgäldskontorets
räkenskaper sig visande förhållande, att de årliga ränte- och amorteringsliqviderna
för berörde lån städse eller från och med 1854 och allt hittintills blifvit
under December månad och således innan förfallotiden förflutit i föreskrifven ordning
fullgjorda.

8:o—ll:o. Angående länen för hamnbyggnaderna vid Färjestaden, Strömstad
och Amål samt Rottneåns upprensning.

Vid de under Januari och Februari 1872 för år 1871 verkställda inbetalningar
å dessa lån har den föreskrifna räntan å annuiteten från årets början tillika blifvit
erlagd; anseende sig Fullmäktige rörande annuitetsliqviden för lånet till Rottneåns

— 185

upprensning, hvilken fullgjordes redan den 2 Januari 1872, förnya sin förut gjorda
erinran, att den 31 December 1871 inföll på en söndag.

12:o. Angående lånen för jernvägsanlciggningen mellan sjöarne Norra
Barken och Wessman.

o”*en anmärkta tidsutdrägten med de föreskrifna årliga inbetalningarne å berörde_
2:ne län har, enligt hvad vid skedda påminnelser om dessa inbetalningars
behöriga verkställande äfvensom vid anlitandet i sådant ändamål af Kongl Mavts
Betallningshafvandes embetsåtgärder blifvit upplyst, hufvudsakligen föranledts af särskilda
förhallanden, som under flera år medfört svårigheter för jernvägsbolaget att
moin stadgad tid fullgöra sin betalningsskyldighet. Under tiden ''bär dock den s. k.
annuitetsränta, som derigenom uppkommit och hvilken i Rikgäldskontorets räkenskaper
bolaget påförts, blifvit på föreskrift sätt inbetald.

. . Msd anledning af den vid det ena lanet för Norbergs-jernvägens anläggning i
revisionsberättelsen tillagda uppgift, att hälften af 1871 års inbetalning å detta lån
skeft för år 1870, torde böra upplysas, att annuiteten för sagde lån beräknas från
den uO Juni till den 1 Juli och att således inbetalningen för sednare hälften af ett
kalenueiar icke förfaller förr än i medlet af det nästföljande året, då denna annuitetsmbetalnmg
också blifvit behörigen fullgjord.

13:o. Angående lånet för Ystad—-Edöfs-jemvägens anläggande.

Q 1 anseende till helgdag den sista December 1871, kunde sagde års inbetalmi''8j
a cletta hjn icke då och ej förr än första söcknedagen af år 1872 verkställas
vid hydket förhållande Fullmäktige funno sig böra medgifva, att den jernvägsbolaget
påförda och till Kiksgäldskontoret äfven erlagda, men kort derefter återfordrade
ranta tör annmtetens fördröjda inbetalning bolaget godtgjordes.

14.o, Angående lanet för järnvägsanläggningen mellan, Helsingborg och
Landskrona — Eslefs-j er nb anan,

. annuiteten för 1871 å detta lån före årets slut blifvit till Riksgäldskontoret
insänd, fastän^ den af samma anledning som hindrat verkställandet af annuitetsmbetalmngarne
a lånen för Ystad -Eslöfs och Wexiö—Alfvestads-jernvägarne ej kunnat
torr än efter 1872 års ingång insättas på Riksgäldskontorets räkning i Riksbanken,
nai den uppdebiterade räntan å denna annuitet, enligt jernvägsbolagets styrelses
yrkande, blifvit ur Riksgäldskontorets räkenskaper afförd.

Lika med Revisorerne, få Fullmäktige i afseende på den anmärkta tidsutdrägten
med rånte- och kapitalinbetalningarne å lånet för Uddevalla—Herrljunga jernväg
ens anläggande hänvisa till de uppgifter angående det för denna jernvägsanläggning
bildade bolags ställning m. m., som förekomma på sid. 132 och 133 af revisionsberättelsen.

. Under åberopande af ej mindre här ofvan meddelade upplysningar än de förhållanden
Riksgäldskontorets räkenskaper för öfrigt ådagalägga, anse sig Fullmäktige
kunna och i anledning af hvad Revisorerne yttrat böra uttala det omdöme att
med undantag för några få lån, hvarå inbetalningarne af särskilda orsaker icke''kunnat
fullgöras å de lider, som vid lånens beviljande töreskrifvits, hafva både ränteoch
amorteringsliqviderna för de mångfaldiga låneunderstöd, som från Riksgälds Ren.

Ber. 1872 angående Riksgäldshonforet. 2r)

186 —

kontoret utbekommits för nedbrunna städers återuppbyggande, uppförande af kyrkoocb
läroverks samt andra byggnader, tomtregleringars verkställande, hamn- och kanalsamt
jernvägsanläggningars jemte andra kommunikationsföretags utförande, under
sednare åren° i allmänhet blifvit på ett tillfredsställande och med derför afgifna skuldförbindelser
ötverensstämmande sätt verkställda.

Vidkommande åter lånen för sjösänkningar och myrutdikningar samt andra
vattenaftappningsföretag, så måste inbetalningarne deraf komma att fördröjas i anseende
till betalningsskyldighetens föreskrifna fördelning mellan samtliga egarne till
den genom dylika företag förbättrade eller tillkomna jord och de årliga iubetalningarnes
uppbärande samt levererande och redovisande i sammanhang med allmänna
utskylderna. Då Revisorerne, enligt ofvan omförmälda, på tabehen öfver Riksgäldskontorets
fordringar tillagda noter, fästat uppmärksamheten på återbetalningarne för
3:ne särskilda sådana lån (sid. 26—27, 34-35 och 33—39) hafva Fullmäktige trott
sig böra här intaga hvad Kommissariatets infordrade yttrande angående dessa 3
lån innehåller:

“Lånet för rensning af Olandsån inom Stockholms och Upsala län.“

“I anledning af Herrar Revisorers anmärkning (i noten 2 sid. 26), att utaf det
“belopp, 22,000 Rdr, som under åren 1870 och 1871 bort inflyta år 1872, inbetalts
“21,597 Rdr 22 öre, med en del den 13 April och den andra delen den 14 Maj, få
“Kommissarierne meddela följande upplysningar. Sedan Kommissarierne, uti skrifvelse
af den 31 Oktober 1867, anmodat Konungens Befallningshafvande i Stockholms
och Upsala län att vidtaga de uti Kongl. kungörelserna den 13 Juni 1845
“och den 3 November 1848 föreskrifna åtgärder för betalningsskyldighetens fördelning
mellan delegarne i rensningsarbetet samt fastställa den årliga afgift, som på
‘''grund deraf borde af hvarje betalningsskyldigt hemman eller hemmansdel utgöras,
“hafva Kommissarierne, då hvarken beslut om lånets fördelning inkommit eller den
“för år 1870 belöpande inbetalningen, hvilken, derest återbetalningen skedde i sam“manhang
med kronoutskylderna, bort i Maj manad 1871 levereras, till Riksgälds“kontoret
inkommit, uti skrifvelse af den 7 Juli sistnämnda år, anmodat Konungens
“Befallningshafvande att draga försorg om inbetalning af det förfallna beloppet,
“11,000 Rdr, samt upplysa om och hvilka hinder fortfarande mötte för meddelande
“af''beslut om lånets fördelning m. m. Till svar härå meddelade Konungens Befallningshafvande
i Upsala län, att som arbetet först under år 1871 blifvit fullbordadt,
uafsynadt och godkändt, samt landtmätare med gode män derefter föietagit uppmätning
och gradering af den genom sänkningen vunna jorden för fånets fördelning,
“men handliogarne deröfver ännu icke inkommit, Konungens Befallningshafvande då
ännu icke kommit i tillfälle att i frågan meddela utslag; dock hade Konungens
afvande vidtagit åtgärd för infordrande af det å lånet för år 1870 för -

“ Befallningshafvande vidtagit ^ _ .

“fallna beloppet. Konungens Befallningshafvande har sedermera insändt.

“dels i April 1872 hela beloppet för år 1870 ..........................—......•••■• Rdr 11,000:

“samt i afräkning för år 1871 ................................... Rdr 329: 32.

“dels i Maj 1872 ytterligare för år 1871 .................. „ 10,267: 90.

“samt, efter af Kommissarierne den 27 sistlidne Maj
“aflåten påminnelse om inbetalning af återstående
“beloppet, 402 Rdr 78 öre, nyligen remitterat ... „ 351: 48.

“å detta lån återstår således ännu obetaldt belopp för år 1871.
“om hvars indrifvande Kommissarierne gjort ny påminnelse. “

10,946: 70.
51: 48,

— 187 -

“Lånet för sänkning af sjön Wcselångcn i Hallands och Elfsborgs län.“

“Den af Herrar Kevisorer (i noten 1 sid. 34) anmärkta omständigheten, att
“inbetalningen för detta lån för år 1870 till Riksgäldskontor inkommit år 1871 och
“för år 1871 influtit under innevarande år, har sin grund i den omständigheten, att
“återbetalningen verkstälts i sammanhang med kronoutskylderna samt genom Hallands
och Elfsborgs läns landtränteri till Riksgäldskontoret levererats jemte Kontorets
öfriga medel. Konungens Befallningshafvandes utslag om lånets fördelning
“har dock först helt nyligen till Kontoret inkommit, så att räntans kapitalisering i
“Eiksgäldskontorets räkenskaper ännu icke kunnat ega rum.“j

“ Lånet för sänkning af Tåsjön mom Tåsjö socken.11

“I afseende på detta lån hafva Herrar Revisorer (uti kolumnen N:o 7 sid.
“39) uppgifvit, att den kapital- och ränteinbetalning, som för detta lån under år
“1871 vore att påräkna, skulle utgöra 960 Rdr; och i noten 1 sid. 38 anmärkes, att
“annuiteterna för åren 1870 och 1871 inbetaides i Maj 1872. Dessa uppgifter grunda
“sig på misstag. Lånet till sänkning af Tåsjön utbetaldes den 25 Maj 1860 med
“6,000 Rdr, sedan vederbörande aflemna! sin skuldförbindelse, deri de åtogo sig att
“efter fem års förlopp från slutet af det år, hvarunder första delen af lånet från
“Riksgäldskontoret utbekommits, årligen till Riksgäldskontoret eller ordres betala 8
“procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter tre för hundra
“af obetalda kapitalbeloppet samt det öfriga utgör afbetalning derå."

“Sedan Kommissarierne, uti skrifvelse af den 30 Maj 1861, anmodat Konun“gens
Befallningshafvande att, i enlighet med Kong! kungörelserna den 13 Juni
“1845 och den 3 November 1848, meddela nödiga föreskrifter om lånets fördelning
“och återbetalning i sammanhang med kronoutskylderna samt dervid ölversändt en
“i härvarande Bokslutskontor uppgjord uträkning, utvisande att den årliga inbetalningen
för första gången borde å debetsedeln upptagas år 1866 och sista gången
“år 1881 med 480 Rdr hvarje gång, med undantag af sista året (1881), då inbetalningen
utgjorde blott 432 Rdr 94 öre, blef den årliga inbetalningen af Konungens
“Befallningshafvande fastställd och mellan delegarne fördelad, att under 16 års tid
“från och med år 1866 till och med 1880 utbetalas med tillhopa 480 Rdr och under
“år 1881 med 432 Rdr 94 öre. Som likväl dessa inbetalningar icke till Riksgäldskontor
inflyta förr än med kronoutskylderna det näst derpå följande året, har
“Riksgäldskontoret för detta lån bort erhålla följande inbetalningar, nemligen:

“på våren 1867 ............................................................... Rdr 480.

„ 1868 .............................................................. „ 480.

“„ „ 1869 ............................................................... „ 480.

\ „ 1870............................................................... „ 480.

„ 1871 .............................................................. .. 480.

Rdr 2,400.

“Till Riksgäldskontoret har deremot blifvit inbetaldt:

“den 31 Maj 1867 för år 1866 .................................. Rdr 480.

“den 14 Maj 1868 för åren 1867 och 1868................. „ 960.

“den 18 Maj 1869 för år 1869....................................... 480.

“den 17 Maj 1870 för år 1870....................................._ 480. _

Rdr 2,400.“

— 188 —

“Inbetalningen för år 1871 kunde, om den ock var förfallen vid slutet af
“samma år. icke påräknas inflyta förr än med kronoutskylderna år 1872, och följaktligen
borde någon sådan inbetalning icke påräknas till Riksgäldskontoret inflyta
“under år 1871. Den kunde, under alla förhållanden, icke utgöra mera än 480 R dr,
“eller hälften af det utaf Herrar Revisorer uppgillra belopp.“H -

Uti den i meranämnde j tabell intagna Hörteckning öfver Riksgäldskontorets
inom Union bokförda tillgångar har nedanstående rättelse blifvit för Fullmäktige
skriftligen anmäld af den sekreterare, som under granskningen af Riksgäldskontorets
förvaltning och räkenskaper, varit hos Revisorerne anställd:

“På sid. 46 har genom förbiseende af mig influtit den oriktiga uppgift, i afseende
på det vid 1862—1863 års riksdag beviljade särskilda kreditiv till betäckande
af kostnaderna för försvarsverkets fullständigare ordnande, att dess belopp,
“2,997,358 Rdr 42 öre, “kommer att afskrifvas enligt 1872 års Riksdags beslut",
“hvilken uppgift bör utgå."

Den af Revisorerne (sid. 52 af revisionsberättelsen) gjorda framställning om
en efter den numera föreskrifna tiden för statsrevisionernas början lämpad sådan
förändring af det, sedan längre tid tillbaka, i Riksgäldskontorets reglemente intagna
stadgande, angående Kontorets hufvudboks afslutande och renskrifning inom den 1
Juli året näst efter det som densamma omfattar samt granskning före den 1 derpå
följande September: att Riksgäldskontorets räkenskaper hädanefter varda afslutade,
renskrifna och granskade före Statsrevisorernes törsta sammankomst, den 15 Augusti,
anse sig Fullmäktige böra förorda till Riksdagens bifall, helst under närvarande förhållanden
något hinder mot hittills gällande stadgandens förändrande för det med
denna framställning åsyftade ändamål icke förekommer då den för hufvudbokens och
dertill hörande räkenskapers afslutande och renskrifning hittills medgifna tid af 6
månader efter redovisningsårets förlopp synes utan olägenhet kunna förkortas till
5f månader och således bestämmas till den 15 Juni, i hvilket fall den för de afslutade
räkenskapernas granskning i Riksgäldskontorets Revisionskontor förut afsedda
tid af 2 månader kommer att fortfarande bibehållas; och skola Fullmäktige derföre iförslag
till nytt reglemente för Riksgäldskontoret, som Fullmäktige af sednaste Riksdags
Stats-utskott fått sig ålagdt uppgöra, föreslå en dessa förändrade tidsbestämmelser innehållande
§ i stället för Riksgäldskontorets sednast utfärdade reglementes 94 §.

Enligt hvad Revisorerne, sid. 52- 53, på grund af deras verkställda granskning
af de till Riksgäldskontoret månadtligen insända ränteriförslag, förklarat skulle “om
“än kassabehållningarnes inlevererande i behörig tid och ordning till Riksgäldskon -

— 189 —

“toret ännu lemnar något (ifrigt att önska, dock förhållandet i detta afseende visa sig
“afgjordt bättre än det föregående året, för hvilket Bevisorerne funno anledning göra
“anmärkning." ö

I anledning af detta yttrande kunna Fullmäktige icke underlåta erinra, hurusom
den deruti åberopade anmärkningen af 1871 års Revisorer, vid sednäste riksdag
enligt Stats-utskottets bifallna utlåtande N-.o 37, sid. 6, ansågs “nöjaktigt förklarad”
genom Riksgäldskontorets då lemnade utredning, hvartill Fullmäktige måste inskränka
sig, enär innevarande års Revisorer icke uppgifvit det förhållande, som, oaktadt denna
såsom nöjaktig af Riksdagen godkända utredning, föranledt dem att återupptaga
samma ämne, och Fullmäktige således icke äro i tillfälle att meddela den ytterhgare
utredning eller förklaring, som den förnyade anmärkningen skulle kunna anses
påkalla.

1 sammanhang med det omdöme Bevisorerne funnit sig (sid. 63) böra uttala
om Fullmäktiges åtgärder i och för verkställigheten af den vid sednasfe riksdag
beslutade upplåning samt uppläggandet af ett nytt lån mot 4 procent-obligationer
halva Revisorerne förklarat att de icke k ande fullt förstå Fullmäktiges motiv för att
icke i likhet med hvad förut skett öppna teckning för det nya lånet.

I anledning häraf anse sig Fullmäktige böra meddela, att då anteckning till
ett . framtida erhållande af Riksgäldskontorets obligationer vid föregående tillfällen
varit medgifven, sådant, oaktadt dermed förenade besvär och olägenheter, bort ske
lör att befrämja afsättningen af ett inom viss, ehuru ej allt för kort tid erforderligt
större belopp. Det har nemligen då icke varit för Riksgäldskontor tillräckligt att
uppsamla sadana medel, som tör tillfället voro ofruktbara eller åtminstone skyndsamt
tillgängliga, utan måste åt kapitalisten tillfälle beredas att, genom anteckning och
en mindre inbetalning, förvissa sig om obligationers erhållande just vid den tid då
hans penningar blefve tillgängliga. Sådant var nu icke förhållandet. Fullmäktige
kunde med befintliga och med visshet beräkneliga tillgångar bestrida alla till nära
slutet af aret förekommande utgifter, och den ymniga tillgången på lösa kapitaler
gjoide mer än sannolikt, att obligationer tör det obetydliga belopp, som under året
återstod att upplåna, skulle, utan annan åtgärd än deras utbjudande, finna en lätt
afsättning. Om Fullmäktige det oaktadt redan vid medlet af Mars månad utbjödo
det nya 4-procentlånet, skedde det dels för att icke låta en särdeles gynsam konjunktur
mojhgen blifva obegagnad, dels ock för att, då det efter all anledning utan
väsendtlig förlust kunde ske, gå till mötes en allmänt uttalad önskan om det nyss
beslutade länets utsläppande i marknaden under den tid, då Riksdagen ännu var
samlad. Att då medgifva anteckning i stället för omedelbart köp, hade visserligen
Xiär]lt. meib efter Fullmäktiges uppfattning, utan ändamål, och sannolikt utan

lordel tör Riksgäldskontoret. Vid anteckning bestämma nemligen Fullmäktige med
afseende på Riksgäldskontorets behof, den tid inom hvilken det tecknade beloppet’skall
vara mbetaldt, hvaremot det åt hvarje tecknande måste öfverlemnas att efter sin beqvämlighet
vid anteckningen uppgifva den dag inom nämnde tid, då han vill förbinda
sig att hafva inbetalningen fullgjort. Sålunda beslöto Fullmäktige den 29 Juli

— 190

1870 att anteckning för erhållande af obligationer tillhörande det då upplagda lånet
skulle tå ske, och att full inbetalning af det tecknade beloppet skulle verkställas
inom November månads utgång, men före denna tid kunde inbetalningen ske å den
dag, som vid teckningen uppgafs, hvarföre man äfven finner, att större eller mindre
belopp under hela anteckningstiden nästan dagligen inflöto. Hade en likartad åtgärd
af Fullmäktige blifvit vidtagen i sistlidue Mars månad, skulle man med visshet kunnat
förutse, att den tid långifvarne velat fördröja inbetalningen blifvit ganska kort,
möjligen alldeles ingen, och den obetydliga ränteförlust, som nu uppstått, — utgörande
skilnaden mellan den ränta, Riksgäldskontor et för influtna lånemedel måste
betala, och den, hvartill de upplånade medlen åter kunnat af Fullmäktige utlånas, —
hade således icke kunnat undvikas.

Herrar Revisorer hafva jemväl anmärkt, att, dä försäljningen åt obligationer
redan första dagen uppgått till 803,000 E:dr, Fullmäktige bort samlas innan försäljningen
följande dagen åter började, för att vidtaga de åtgärder, hvartill omständigheterna
ansågos föranleda. Fullmäktige torde, till besvarande af denna anmärkning,
få fästa uppmärksamheten derpå, att om man ock kunde förutse, att under god penningetillgång
försäljningen af ett länge väntadt lån första dagen skulle gå raskt, man
likväl icke med visshet kunde deraf draga den slutsats, att den följande dagens försäljning
skulle blifva lika eller än mera brådstörtad. Så vidt Fullmäktige inse, hade
också endast tvänne åtgärder i anledning af obligationernas hastiga afsättning kunnat
komma i fråga, nemligen att höja obligationspriset eller inställa försäljningen. Hvad
beträffar den förstnämnda af dessa åtgärder, så, enär obligationernas pris, — hvilket
af Herrar Revisorer blifvit bedömdt såsom väl afvägdt, — blifvit bestämdt med afseende
på andra likartade obligationers för tillfället gällande värde, skulle en oväntad
höjning deraf kunnat verka ett, från Riksgäldskontorets sida ofrivilligt, afbrott i
försäljningen, som af lätt insedda skäl borde undvikas. Försäljningens inställande
hade åter utan tvifvel hos allmänheten framkallat ett missnöje, som, då försäljningen
endast fortgått under fyra timmar, icke saknat grund, och hvilket Fullmäktige så
mycket heldre borde taga sig i akt att framkalla, som framgången af den omfattande
lånerörelse, Riksgäldskontor t har att bedrifva, i ej ringa mån är beroende deraf, att
allmänheten vet sig der blifva behandlad med uppmärksamhet och tillmötesgående. I

I öfverensstämmelse med Revisorernes, sid. 75, yttrade åsigt, angående beredande
af en längre tid åt hugade spekulanter för inlemnande af anbud å och levereringen
af det för riksdagarne erforderliga tryck- och skrifpapper meddelade Fullmäktige
redan i medlet af sistlidne November sina beslut och föreskrifter om upphandlingen
af det papper jemte de skrifmaterialier och andra vanliga effekter, som komma
att erfordras till begagnande under nästa riksdag, hvarjemte Fullmäktige vid samma
tillfälle bestämde de efter behållningen af förut uppköpt papper och den motsedda
åtgången under riksdagens fortvaro lämpade terminer då det nu upphandlade papperet
borde för Riksdagens räkning härstädes aflemna».

- 191 -

Efter att hafva uppgifvit de kostnader, som verkställandet af de vid 1871 års
riksdag beslutade om- och ''påbyggnader samt förändrade inredningar och andra arbeten
vid Riksdagens^ hus, enligt derför afgifna och betalda räkningar, medfört, samt angifvit
åtskilliga förhållanden, hvilka förorsakat att dessa kostnader kommit att betydligt
öfverstiga . deras i det uppgjorda och för nämnde Riksdag företedda kostnadsförslag,
hafva Revisorerne (sid. 78) yttrat, att detta kostnadsförslag “syntes icke hafva blifvit
‘‘med tillbörlig noggrannhet och öfvervägande af dervid förekommande förhållanden
uppgjordt1-, för hvilken åsigt “Revisorerne funno ett ökadt stöd i den omständigheten
“ätt behöniga gas- och vattenledningsarbeten samt igenmurande af fönster icke varit
“i förslaget upptagna11, och hafva Revisorerne dessutom fästat uppmärksamheten dervid,
att för den verkställda ombyggnadens utförande erfordrats både arkitekt och
byggmästare samt särskildt biträde åt arkitekten, hvilkas arvoden uppgått till ett
sammanlagdt belopp af 6,000 R:dr, eller till mer än 81 procent af hela byggnadskostnaden.
Jö&

Till förklarande af den anmärkta skilnaden mellan de beräknade och de bestridda
kostnadernas belopp anse sig Fullmäktige, under åberopande af dertill uti
revisionsberättelsen angifna orsaker och under erinran om Öfver-intendentsembetets
yttrande emot ifrågavarande arbetens utförande på entreprenad, böra upplysningsvis
tillägga, att då kostnadsförslaget uppgjordes afsågs med sammanbindningsgången
utanför Riksdagshusets södra sida endast att bereda möjlighet för Kamrarnes ledamöter
att utan omvägen genom husets trappor och förstugor kunna gå från den ena
till den andra Kammarens sessionssal, hvarefter beräkningen af sammanbindningsgangens
dimensioner då lämpades. Derföre ansågos då hvarken den i revisionsberättelsen
omnämnda igenmurningen af de innanför denna gång befintliga fönster
behöfva verkställas eller en så betydlig och kostsam förändring och utsträckning af
gas- och vattenledningarne, som sedermera vidtagits, vara erforderlig. Dessutom måste
det hinder och afbrott i byggnads- och inredningsarbetenas fortsättning och utförande,
som uppkom genom och under 1871 års urtima Riksdag jemte nödvändigheten
att derförinnan provisoriskt i ordning ställa en del lokaler, ''obestridligen öka
de förslagsvis beräknade kostnaderna för berörde arbetens utförande. Hvad de utbetalda
arvodena beträffar få Fullmäktige äfven åberopa den af 1871 års Revisorer afgitna
berättelse, deruti för Riksdagen anmäldes att Byggmästaren Hallström fordrat en
godtgörelse af 2,500 Rdr för de åt honom uppdragna åligganden och Arkitekten
Abom äskat en vedergällning af 2,000 Rdr för ritningarnes och kostnadsförslagens
uppgörande samt tillsynen och ansvaret för arbetenas noggranna utförande, hvilka
belopp, såsom berättelsen, sid. 74, innehåller, blefvo bemälde personer i de med dem
afslutade kontrakt tillerkända. Vidkommande det särskilda arvode af 1,500 Rdr,
som under seduaste Revisorers sammanvaro tillerkändes den tjensteman vid Riksgäldskontoret,
hvilken under hela arbetstiden till banda gått med önskade upplysningar
och underrättelser i afseende på arbetenas utförande och haft sig ålagdt att
för Fullmäktige anmäla derunder förekommande frågor och framställningar samt egt
tillsyn öfver häraf föranledda besluts och föreskrifters behöriga iakttagande, så anse
sig Fullmäktige endast behöfva hänvisa till hvad deras protokoll för den 5 nästlidna
September § 17 rörande detta arvodes beviljande innehåller.

192 —

Efter erhållen förnyad påminnelse om afgifvandet af den utredning, som blifvit
från Kommissariatet infordrad i anledning af den inom Fullmäktige väckta och i Revisorernes
berättelse, sid. 82 och 83, omnämnda fråga angående öfverflyttning från Riksgäldskontoret
till Kammar-rätten af befattningen med tillsynen och hontrollen öfver
arfs- och testaments-bevillningsaf''giftens författningsenliga erläggande och redovisande,
hafva Fullmäktige nu från Kommissariatet erhållit ett derom afgifvet yttrande; men
då detta yttrande icke innefattade den utredning i ämnet, som Fullmäktige före sagde
frågas behandling önskade från Kommissariatet inhemta, hafva Fullmäktige förelagt
Kommissariatet att, så fort ske kunde och sednast före den 1 Mars nästa år, inkomma
till Fullmäktige med en sådan fullständig utredning af nuvarande förhållanden och
gällande stadganden i afseende på uppbörden och redovisningen af samt tillsynen
och kontrollen öfver arfs- och testamensbevillningen.

Såsom tillägg till underrättelsen angående utredningen af engelska Aktiebolagets
the Q-ellimra Company limited inom Sverige gjorda konkurs, sid. 86 och 87
af revisionsberättelsen, kunna Fullmäktige nu upplysa, att Svea Hof-rätt medelst dess
nyligen utfärdade dom den 14 sednast förlidna manad, som vunnit laga kraft, förklarat
att Gol-rätten icke funnit skäl göra ändring i den dom, Luleå Rådstufvurätt
meddelat i fråga om de i konkursen af the New Geilivara Company limited
samt åtskilliga engelska undersåter såsom efterbevakningar anmälda fordringsanspråk,
hvilka fordringsanspråk, uppgående till ett sammanlagdt belopp af ej mindre
än 111,400 Pund Sterling, således blifvit ogdlade.

Enligt hvad ej mindre Riksgäldskontorets Ombudsman än Kommissariatet anmält,
har den del, utgörande 3,000 Rdr utaf lånet till Jemtlands kommunikationsaktiebolag,
för hvilken, såsom i revisionsberättelsen, sid. 89, uppgifves, särskild borgen
aflemnats, blifvit till följd af Ombudsmannens vidtagna åtgärder i dessa dagar till
Riksgäldskontoret inbetald med sagde kapitalbelopp samt derå upplupen ränta, 691
Rdr 26 öre. I ytterligare afbetalning å nämnda lan har Riksgäldskontoret dessutom
i början af innevarande månad erhållit genom egareu af det i revisionsberättelsen
äfven omförmälda hemmanet Uplaud 3,771 Rdr, eller det då förfallna beloppet af den
skuld han öfvertagit; hvarjemte till Riksgäldskontoret inlemuats en för hans derefter
återstående skuld afgifven, med borgen och inteckningssäkerhet försedd förbindelse,
som af Fullmäktige blifvit godkänd.

Efter fullständigt anförande af de beslut Rikets Ständer vid 1823 samt 1828,
1829 och 1830 års riksdagar fattade angående afskrifning och öfverlåtelse på intressenterne
i Höganäs stenkolsverk af Riksgäldskontorets fordringar utaf framlidne
General-guvernören Grefve Erik Ruuths sterbhusdelegare samt meddelandet af de
upplysningar Revisorerne genom, fullmäktige erhållit om det sätt, hvarpå de vilkor
Rikets Ständer för dessa fordringars afskrifning och ölverlåtelse föreskrifvit, blifvit

— 193

af Höganäs stenkolsverks bolag fullgjorda, hafva Revisorerne, sid. 94, anmält, att den
förbindelse, hvarigenom nya bolaget för nämnde stenkolsverk enligt Rikets Ständers
beslut skulle åtaga och utfästa sig att när stenkolsverket lemnade en utdelningsvinst
af åtta procent och deröfver erlägga till staten en viss, efter denna vinstutdelnings
belopp lämpad andel deraf, icke kunnat för Revisorerne företes vid de af dem hos
Fullmäktige och Riksgäldskontorets Kommissariat anställda inventeringar, samt att
berörde förbindelse ej heller sedermera, oaktadt företagna efterforskningar, kunnat
tillrättafäs och, på sätt i härom till Fullmäktige aflåten skrifvelse begärts, Revisorerne
tillhandahållas.

Såsom revisionsberättelsen innehåller stadgades — bland flera andra föreskrifna
vilkor för den under Riksdagen år 1823 medgifna afskrifning och öfverlåtelse af
Riksgäldskontorets då egande fordringar å ett obetaldt kapitalbelopp af 199,560 Rdr
Bko för de lån General-guvernören Grefve Ruuth för stenkolsgrufvedriften vid Höganäs
erhållit, nemligen:

ett år 1806 honom emot lemnade inteckningar meddeladt lån å Rdr Bko 93,600: —
och det utaf “Wismarska pantskillingen11 bemälde Grefve, emot
säkerhetshandlingar, som i slutet af år 1811 från Statskontoret
till Riksgälds-kontoret öfverlemnades, tilldelade lån ä „ 120,000: —

— att det nya stenkolsgrufvebolaget skulle afgifva sinjförbindelse att, “när stenkolsverket
lemnade en vinst af minst 8 procent, erlägga till staten 1 procent och, då denna
“vinst uppginge till 10 procent, betala till staten 2 procent och vid 12 procent vinstutdelning
3 procent1-, hvilken “ränta vore den högsta, som af bolaget någonsin
“komme att för kapitalet erläggas För denna förbindelse fastställdes vid riksdagen
åren 1828, 1829 och 1830 det genom utdrag af dåvarande Stats-utskotts protokoll
för den 8 April 1829 Fullmäktige i Riksgälds-kontoret meddelade, i revisionsberättelsen
intagna formulär, om hvars lydelse delegarne i stenkolsverket blefvo, på sätt i revisionsberättelsen
uppgifvits, underrättade. Derefter aflemnades också, enligt stenkolsverkets
direktions till Fullmäktige den 26 April 1830 ingifna skrift, som jemte ötriga
dertill hörande bilagor finnes inbunden bland de under berörde år till Riksgäldskontoret
inkomna handlingar, “direktionens å nya bolagets vägnar afgifna förbindelse
“att till staten erlägga de algifter, som ifrån skånska stenkolsverket framdeles
“komme att utgå1*; men hvarken det protokoll, hvaruti denna skrift är intagen, eller
sedermera hos Fullmäktige förda protokoll innehålla något förklarande eller beslut
angående sagde förbindelses afgifvande eller förvarande. Att denna förbindelse, med
anledning af dess efterfrågande, under Revisorernes sammanvaro blifvit noga eftersökt
men icke påträffats eller funnits upptagen på de från längre tid tillbaka inom
Riksgäldskontoret torda, ännu förvarade särskilda förteckningar öfver mottagna förbindelser
och andra vigtiga handlingar, hafva Fullmäktige redan för Revisorerne
anmält. Jemte fortsättande af de i revisionsberättelsen omnämnda efterforskningarne,
ansågo sig Fullmäktige, efter revisionsberättelsens mottagande och inhemtad kännedom
derom, att den bolaget för Höganäs stenkolsverk vid 1823 års Riksdagålagda
skyldighet att, då dess vinst uppgick till visst belopp, erlägga till staten
en viss del deraf samt den i sådant afseende föreskrifna förbindelse icke någonsin
upptagits eller ens omförmälts i Riksgäldskontorets reglementen eller räkenskaper,
böra vända sig till nämnde bolags nuvarande direktion med anhållan, att direktionen
måtte meddela Fullmäktige de underrättelser och upplysningar angående ifrågava Rev.

Ber. 187''4 angående Riksgäldskontoret. 26

— 194 —

rande förbindelses utfärdande och de rörande densamma af bolaget eller dess styrelse
fattade beslut, som af Höganäs stenkolsverks protokoller och räkenskaper samt andra
för direktionen tillgängliga handlingar kunde inhemtas. Pa denna framställning
meddelade styrelsen för Höganäs stenkolsverk, genom skrifvelse af den 12 i sednast
förlidna månad, ett så lydande svar: “af här (vid stenkolsverket) befintliga handlingar
“synes som skulle under år 1830 dåvarande styrelsen, efter bemyndigande af bolaget,
“utfärdat och till Riksgäldskontoret öfverlemnat en förbindelse om erläggande af viss
“afgift till staten af bolagets framtida vinst, men någon bestämd upplysning om beMrörde
förbindelses innehåll har ej kunnat ai tillgängliga handlingar erhållas; och de
“vid verket förda räkenskaper innehålla ej någon anteckning om en dylik bolagets
“eventuela skuld ^

Till hvad revisionsberättelsen innehåller angående de inom Riksgäldskontoret
förgäfves skedda undersökningar för tillrättaskaffande af merberörda förbindelse eller
vinnande af närmare upplysning om dermed gemenskap egande förhållanden samt
den Höganäs stenkolsverksbolag ålagda vilkorliga återbetalningsskyldighet för de
understöd bolaget utaf Riksgäldskontoret tillhörande medel erhållit, hafva Fullmäktige
endast att tillägga, att Fullmäktige, likaledes utan dermed åsyftadt resultat, under
hand låtit jemväl i andra embetsverk och bland de i Riksarkivet förvarade handlingar
derom anställa efterforskningar hvarvid det anmärkningsvärda förhållande förekommit
att, så vidt af de tryckta riksdagshandlingarne kunnat finnas, den saknade
förbindelsen, lika litet som den återbetalningsskyldighet Höganäs bolag derigenom sig
åtagit, blifvit med ett enda ord omförmäld eller åberopad i de flerfaldiga framställningar
om ytterligare understöd för stenkolsverket samt deröfver afgifna yttranden,
som protokollerna och bihanget vid de efter år 1830 hållna riksdagar innehålla. Men
under dessa efterforskningar har upplysning vunnits angående ett annat emot enahanda
återbetalningsskyldighet, innan de till utgående från Riksgäldskontoret anvisade
bidrag kunnat i föreskrifven ordning till hela sitt belopp utbekommas,. merbemälda
bolag äfven af allmänna medel tillerkändt understöd, hvarom Fullmäktige, med
afseende å de härvid sig visande likartade förhållanden med ej mindre den stadgade
återbetalningsskyldighetens fullgörande än den föreskrifna och afgifna förbindelsen,
trott sig ej böra underlåta att i sammanhang med de af sednast församlade Revisorers
framställningar föranledda yttranden och upplysningar meddela Riksdagen kännedom
för den händelse, att meddelandet häraf möjligen skulle kunna lemna någon ledningvid
utredningen af det förhållande, hvari Höganäs stenkolsverk, med afseende på atgifna
förbindelser, kan anses stå till statsverket i dess helhet. .

Uppå direktionens för stenkolsverket, å bolagets vägnar, i underdånighet gjorda
anhållan om antingen ett lån å 120,000 R:dr Banko eller om anvisandet af tillgång
till räntan för ett sådant lån tilldess detsamma blifvit betaldt tillförsäkrades, under
dervid stadgade vilkor och förbehåll, bolaget genom Kongl. brefvet den 24 Mars
1832, att å berörde summa, hvilken bolaget egde att genom egen försorg uppfana,
erhålla af riksstatens nionde hufvudtitel fem procent årlig ränta; hvaremot bolaget
skulle, utom iakttagandet af andra då meddelade bestämmelser, genom sm direktion
förbinda sig att årligen från och med år 1835 till af betalningar å ifrågavarande lan
använda hela behållningen af stenkolsverket med alla dertill hörande anläggningar,
så att minst 10,000 R:dr hvarje år å lånet afbetaldes, hvadan räntebidraget komme
att i samma mån minskas; och skulle, om stenkolsverket framdeles lemnade bolaget
en behållen vinst utöfver 5 procent ä aktiekapitalet, det öfverstigande beloppet med

195

högst 2 procent årligen användas för godtgörande af det erhållna räntebidraget, till
dess detsamma blifvit till fullo återbetaldt.

Sedan direktionen genast efter erhållen kännedom om de för berörde understöds
åtnjutande sålunda föreskrifna vilkor i underdånighet anhållit om förändring i
det deribland förekommande stadgandet, att, i händelse arbetet vid stenkolsverket
måst inställas eller det med lånet åsyftade ändamål icke kunde inom derför beräknad
tid uppnås, skulle räntebidraget med det då löpande året upphöra, medgafs genom
Kongl. brefvet den 14 April samma år, att i sådant fall finge räntebetalningen
från statsverket fortfara intilldess, efter utredning och försäljning af stenkolsverkets
tillgångar, lånet blefve till fullo återbetaldt, dock med vilkor att direktionen afgåfve
gemensam och personlig förbindelse att då återgälda den ränta, som statsverket
komme att under utredningstiden för mer än ett år erlägga. Denna äfvensom den
förut vid beviljandet af det sedermera under eu längre tid åtnjutna årliga räntebidraget
afgifna förbindelsen öfverlemnades genom Kongl. brefvet den 14 Maj
1832 till Statskontoret, der likväl, vid nu gjord efterfrågan angående berörda förbindelser,
någon upplysning om dem eller deras återställande icke kunnat erhållas.

Enligt hvad af 1841 och 1843 års Revisorers om granskningen af statsverket
afgifna berättelser inhemtas, hade den stadgade årliga kapitalafbetalningen å bolagets
skuld endast fullgjorts till år 1836, då det upptagna lånets återstående kapitalbelopp
utgjorde 100,000 Rdr, för hvilket, oaktadt de stadgade afbetalningarne icke fortsattes,
ränta under åren 1837—1840 till följd af Kongl. brefvet den 27 April 1838 af statsverket
utbetaldes med oförminskadt belopp af 5,000 Rdr årligen. En af direktionen
förnyad underdånig ansökning om ytterligare anstånd med kapitalafbetalningarnes
verkställighet förklarades genom Kongl. brefvet den 26 Juni 1840 icke kunna annorlunda
bifallas, än att det sökta anståndet ej komme att föranleda till högre ränteutgift
än som efter förut stadgade grunder borde utgå vid kapitalafbetalningarnes
verkställighet i föreskrifven ordning, hvarjemte förordnades, att från och med år
1841 borde en successiv årlig minskning af 500 Rdr uti statsverkets bidrag till de
årliga ränteliqviderna iakttagas. I öfverensstämmelse med detta förordnande och till
följd af räntebidragets sålunda föreskrifna förminskning med hvarje år, upphörde detsamma
med den under är 1849 verkställda och endast till sistnämnda belopp uppgående
utbetalningen deraf.

Enligt hvad för Fullmäktige uppgifvits, lärer afgifvandet till Kong]. Maj:t af
de i 1832 års Kongl. bref föreskrifna årliga berättelser om arbetenas vid stenkolsverket
fortgång och verkets tillstånd i alla dess delar hafva upphört med insändandet
af den för är 1839 afgifna, till trycket befordrade berättelsen.

Oaktadt den genom Kongl. brefvet den 24 Mars 1832 bolaget för Höganäs stenkolsverk
ålagda skyldighet att genom årligen skeende afbetalningar, så snart stenkolsverket
lemnade en behållen vinst af mer än 5 procent å aktiekapitalet, godtgöra
det erhållna räntebidraget, har, efter de upplysningar Fullmäktige varit i tillfälle inhemta
af de om statsverket afgifna revisionsberättelser och offentliggjorda utdrag af
statsverkets räkenskaper, någon sådan afbetalning hittills icke skett; anseende
sig Fullmäktige i fråga om denna återbetalningsskyldighet böra erinra, att densamma,
såsom nyss nämndt är, skulle vidtaga dä bolagets behållna vinst öfversteg fem procent
och således innan fråga kunde förekomma om tillämpning af den vid 1823 års
riksdag stadgade årliga betalningsskyldighet för det till stenkolsverkets vidmakthållande
då från Riksgäldskontoret anvisade understöd, helst något anspråk på detta

- 196 —

understöds återbetalande till staten, enligt uttryckliga ordalydelsen af Riksdagens
beslut, ej kunde komma att väckas förr än stenkolsverket lemnade en vinst af åtta,
procent.

De anmärkningar, som Revisorerne funnit till dem öfverlemnade berättelser
angående granskningen af Hudiksvalls, Ystad—Eslöfs och Helsingborg ^-Landskrona—
Eslöfs jernvägsaktiebolags räkenskaper för år 1871 föranleda, hafva genom Fullmäktige
blifvit direktionerna för dessa bolag delgifna för att bereda dem tillfälle att i anledning
af de gjorda anmärkningarne afgifva sina yttranden och meddela erforderliga
ansedda upplysningar; och hafva bemälde direktioner derefter till Fullmäktige
inkommit med de utlåtanden och förklaringar, som finnas denna berättelse bifogade.

Stockholm den 27 December 1872.

HENNING HAMILTON.

SAM. WARBURG.

C. G. HIERTA.
HJ. HOLMGREN.

A. H. FOCK.
P. SAMZELIUS.

C. G. Stiiart.

Styrelsens för Ystad—Eslöfs
jernvägs-aktiebolag

förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Till svar å Herrar Fullmäktiges skrifvelse den 24 sistlidne Oktober, föranledd
och åtföljd af Riksdagens innevarande år församlade Revisorers gjorda anmärkning
deröfver att, oaktadt berättelserna öfver granskningen af Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolags
förvaltning och räkenskaper intill och med år 1871 utvisade en be -

— 197 —

hållning af 138,031 Kdr 71 öre Rmt, ingen reservfond för jern vägens framtida underhåll
blifvit bildad; får bolagets direktion meddela nedanstående uppgifter öfver dess
disponibla tillgångar från trafikens början samt de förbindelser, som dermed skolat
uppfyllas.

Enligt direktionens till bolaget vid extra bolagsstämma den 21 December 1866,
då banbyggnaden ansågs afslutad, aflåtna redogörelse för byggnadsmedlens förvaltning
inhemtas, att desamma i statslån och inbetalda aktier understigit det erforderliga
behofvet med ................................................................................ Kmt

som direktionen upplånt.

Af bolagets, äfvensom Riksgäldskontorets, räkenskaper inhemtas,
att bolaget haft att till nämnde Kontor, såsom ränta och
amortering å erhållet statslån, utbetala

1867.. ..

1868.. .

92,920:

1869..
1870.

1871..

34,511

80,293

121,489

122,500

Rmt 574,215: 76.

97.

98.
81.

Af revisionsberättelserna för åren 1865—1871 framgår, att
det belopp, hvarmed trafikens inkomster öfverskjutit dess driftoch
underhållskostnad, utgjort:

1865 ............................................................ Rmt 1,537: 66.

1866 .............................................................. 37,260: 57.

1867 ............................................................ „ 60,356: 65.

1868 ........................................................... „ 76,360: 87.

1869 ............................................................ „ 103,754: 21.

1870 ............................................................ „ 106,676: 35.

1871 ................................................... » 113,924: 36. „ . 499,870: 67

Brist Rmt 74,345: 9

Häråt synes, att de inkomster trafiken sedan dess början gifvit, icke något
år uppgått till det belopp, som varit erforderligt både för banans drift och underhåll
och för betäckande, dels af den löpande skuld, som vid byggnadens afslutande förefans
och dels af bolagets förbindelser till staten, samt således ännu mindre lemnat
något disponibelt öfverskott, som kunnat till reservfond öfverföras.

. bokslutet ändock visar behållning för hvarje år, har sin grund deri, att
den siffra, hvarmed tillgångarne, i såväl löst som fast, öfverskjuta ansvarigheten,
bör, enligt reglerna för bokföring, få denna benämning; men behöfver derföre icke
alltid vara ett vid årets slut disponibelt kapital. Något sådant kan den i förevarande
fall icke blifva, utan för den händelse banan skulle säljas och för densamma, såväl
i löst som fäst, erhölles just det belopp, hvartill den blifvit bokförd.

Ystad den 5 December 1872.

O. V Trägårdh.
Magn. Helge Areskoug.

ARV. FR;SON POSSE.
Carl Gran.

J. Rob. Lundgren.
I. G. Smith.

198 —

Styrelsens för Hudiksvalls
jernvägsaktiebolag

förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontor.

Med anledning af Ilerrar Fullmäktiges skrifvelse till direktionen för Hudiksvalls
jernvägsaktiebolag af den 24 sistlidne Oktober, utbeder sig direktionen att få
öfver den af Riksdagens Herrar Revisorers, i anledning af berättelsen om granskning
af jernvägsbolagets räkenskaper ocli förvaltning för år 1871, framställda anmärkning
öfverlemna hosföljande yttrande, för att jemte revisionsberättelsen tryckas.

Hudiksvall å Jernvägsstationen den 28 November 1872.

N. IL O. Schmidt. Jak. Hallgren. Edvard Frisk.

Direktionen för Hudiksvalls jernvägsaktiebolag, som erhållit tillfälle att afgifva
yttrande öfver den af Riksdagens Herrar Revisorer, uti berättelsen om granskning
af Riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning, jemte omförmälandet, att jernvägsbolagets
reservfond, som vid 1871 års början utgjorde 52,079 riksdaler 18° öre,
af 1871 års vinst fått sig tillgodofördt ett belopp af 10,000 riksdaler, men vid årets
slut, enär af fonden användts 14,291 riksdaler 21 öre till inköp af ett lokomotiv,
nedgått till en summa af 47,787 riksdaler 97 öre, framställda anmärkning, att reservfonden
syntes icke vara afsedd att användas för utgifter af dylik beskaffenhet, kan
icke undgå att deremot erinra, att jernvägsbolagets af Kongl. Maj:t under den 23
April 1858 fastställda bolagsordning uti § 38 innehåller, att af de inkomster, jernvägsrörelsen
lemnar, till reservfond årligen skall afsättas ett belopp, motsvarande
den förnötning/eller försämring af jernvägen med hvad dertill hörer, som kan anses
hafva uppkommit, på det att jernvägen alltid må kunna i lika godt skick bibehållas;
att till jernvägen äfven hörer den rörliga materielen och deribland lokomotiven,
som det således ovilkorligen åligger jernvägsbolaget att, med användande af den
just för detta, bland andra, ändamål samlade reservfonden, i lika godt skick behålla;
att de 2:ne lokomotiv, som tillhörde jernvägens första anläggning, derefter, ifrån
och njéd år 1860, då jernvägen till allmän trafik blef upplåten, till och med år 1871
och Sålunda öfver li år oafbrutet den tid af året, då detta lämpligen kunnat ske,
vayft begagnade och derigenom måste anses varit underkastade sådan nötning och
försämring, att tiden måste anses varit inne att, jemte deras bästa möjliga underhållande
och förbättrande, dessutom äfven anskaffa ett nytt lokomotiv, att detta en/
dast innefattar jernvägens bibehållande i lika godt skick, hvartill hela det för lokomotivets
inköpande erforderliga belopp, utan att skäligen föranleda anmärkning, bort
kunna tagas af reservfonden, under det deraf till detta ändamål nu endast tagits
något mer än hälften af hela kostnaden för detta nya lokomotiv; och att Herrar
Revisorer, som synas förbisett det för reservfondens samlande uti bolagsordningen
bestämda ändamål, till följd deraf äfven framställt en anmärkning, hvartill de, enligt
/ direktionens förmenande, saknat allt fog. Hudiksvall å Jernvägsstationen den 28

November 1872.

N. H. O. Schmidt.

Jak. Hallgren.

Edvard Frisk.

- 199 —

Styrelsens för Helsingborg1—Landskrona—Eslöfs
jernviigsaktiebolag

förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontor^

Med anledning af Fullmäktiges skrifvelse den 24 sistlidne Oktober och dervid
fogade transsumt åt Riksdagens innevarande år församlade Revisorers afgifna och
Herrar Fullmäktige tillställda berättelse om Riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning,
uti hvilkeij berättelse anmärkningar hlifvit af bemälde Revisorer gjorda rörande
Helsingborg—Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolags förvaltning och räkenskaper,
får direktionen för detta bolag härmed afgifva följande yttrande.

Sedan Herrar Revisorer lemnat “med ledning af till Kongl. Maj:t ingifna
äldre revisionsberättelser och andra handlingar" affattad historisk framställning öfver
förvaltningen af bolagets angelägenheter, omfattande tiden från den 1 November 1864
intill bolagsstämman den 3 Juni 1872, af hvars protokoll Revisorerne "förskaffat sig
del“, komma Revisorerne såsom slutresultat till fyra anmärkningar, hvilka direktionen
nu skall hvar för sig söka bemöta i den ordning de af Revisorerne blifvit uppställda.
Direktionen anser sig dock ej kunna underlåta att anföra, att, enligt dess förmenande,
skulle direktionen kunna inskränka sig till att förklara, enär 1872 års lagtima
Riksdag ej funnit den af 1871 års församlade Revisorer i samma punkter,
hvarom nu är fråga, gjorda anmärkning föranleda till någon Riksdagens åtgärd, att
direktionen anser sig ej behöfva ingå på någon ytterligare förklaring utöfver den
som under den 28 November 1871 häröfver af direktionen afgifvits och hvilken förklaring
föranledt Riksdagens ofvannämnde beslut; men då det är af vigt att fullständigt
söka belysa rätta balten af Herrar Revisorers anmärkningar, har direktionen
ansett sig böra afgifva ett så fullständigt yttrande som möjligt och börjar då med
bemötande af Revisorernes lista anmärkningspunkt, så lydande: “Att en mot bolagsordningen
stridande minskning af aktiekapitalet och på samma gång af tillgångarna
egt ruin." Först och främst bör härvid påpekas, att Revisorerne väl uti inledningen
antyda en minskning af aktiekapitalet såsom stridande emot det emellan Kongl.
Maj:t och Kronan samt bolaget under den 24 Mars och den 29 April 1864 ingångna
kontrakt, men uti sjelfva anmärkningspunkten deremot anföra ifrågavarande minskning
såsom stridande emot “Bolagsordningen." Om det äfven förekommer besynnerligt,
att Herrar Revisorer, som ju skulle bevaka statens rätt gent emot bolaget,
åberopa en handling, som blott omtalar statens rätt att genom ombud deltaga uti
den årliga granskningen af bolagets räkenskaper och förvaltning och att af bolagets
behållna inkomst erhålla jemte andra långifvare i främsta rummet liqvid för gjorda
försträckningar, och hvilket dessutom var af Kongl. Maj:t faststäldt innan statsbidrag
till jernvägsanläggningen af bolaget erhölls, i stället för att åberopa den
handling som ensamt innefattar de bestämmelser, hvilka hafva afseende på bolagets
ställning, såsom låntagare, till staten såsom långifvare, så vill direktionen dock ej
fästa afseende vid denna omständighet, utan i stället undersöka, om verkligen bolagsordningen
i någon enda af dess 39 §§ föreskrifver att aktiekapitalet, sedan banan
blifvit fullbordad och vederbörligen godkänd, skall bibehållas vid en konstant siffra.
De af Herrar Revisorer sjelfve åberopade 8 och 9 §§ uti bolagsordningen innefatta
endast bestämmelser rörande inbetalningen å aktier, samt att förbindelsen å 90 proc.
af tecknade aktiebeloppet icke får till utgifvarne återlemnas förr än hela beloppet

- 200 -

hvarå den lyder blifvit inbetaldt, och är det för direktionen alldeles omöjligt att tätta,
huru Herrar Revisorer kunnat ur bolagsordningen draga den slutföljd hvartill de
kommit. Uti § 5 af bolagsordningen säges, att bolaget är grundadt på minst 20,000
aktier, lydande å 50 Rdr hvardera, samt att bolaget ej kan anses behörigen konstitueradt
innan aktieteckning skett för ett belopp, som åtminstone motsvarar § af den
föreskrifna teckningssumman eller 400,000 Rdr. Mot dessa föreskrifter har, såsom
Herrar Revisorer väl veta, icke brutits. Om en minskning uti aktiekapitalet egt rum
till sådan storlek, att det nedgått till eu siffra understigande den för bolagets konstituerande
föreskrifna minimisiffran, så skulle Revisorerne möjligen hatt skäl för
den gjorda anmärkningen, om brott emot bolagsordningen. I öfrigt kunde, så mycket
mindre, enligt direktionens förmenande, någon bestämmelse rörande aktiekapitalets
bibehållande vid en konstant siffra intagas i bolagsordningen, som denna urkund
författades och erhöll konglig stadfästelse, innan de vilkor blifvit bestämda, emot
kvilka ett möjligen utfallande lånebidrag af allmänna medel skulle kunna tilldelas
bolaget. I motsats till hvad Herrar Revisorer synas förutsätta, får direktionen i
sammanhang härmed och med stöd af bolagets ordentligt förda såväl registerbok som
öfriga räkenskapshandlingar anföra, att alla aktietecknare fullgjort de i 8 § af bolagsordningen
dem åliggande förpligtelser, deribland äfven staden för tecknade 390,000
Rdr och att de i 9 § omnämnda 90 procents skuldförbindelserna återlemnats, sedan
beloppet af tecknade aktier blifvit till fullo inbetaldt. Om bolaget tagit stadens
skuldsedlar i stället för kontant som fullgod liqvid vid inbetalningen af 90,000 Rdr tecknadt
aktiebelonp, lärer otvifvelaktigt hafva varit bolagets ensak. — Faktum är, att
liaviden fullgjorts, hvarom ock utfärdadt notariatsbevis bär ett alldeles ojäfaktigt
vittnesbörd. Direktionen öfvergår nu till undersökning, huruvida en minskning af
aktiekapitalet strider emot här ofvan åberopade kontrakt emellan Kongl. Maj:t och
Kronan samt bolaget af den 24 Mars och 29 April 1864..

Vid en följdriktig och samvetsgrann tolkning af detta kontrakt måste man
noga fasthålla, att bolaget, såsom låntagare af ett penningebelopp af allmänna medel,
för att med tillhjelp deraf utföra jernvägsbyggnaden, måste lemna staten såsom långifvare
säkerhet för återbetalningen

l:o under den tid byggnaden af jernvägen pågick, och 2:o under tiden efter
jernvägens fullbordande och godkännande utaf statens ombud.

Till den första kategorien måste ogenstridigt räknas de uti l:a punkten af § 3
af förrbemälda kontrakt införda bestämmelser. Der säges: “bolaget förbinder sig
att genom aktieteckning till minst lika stort belopp som den beviljade lånesumman
af egna medel tillskjuta och bekosta hvad utöfver statslånet kan erfordras för jernvägens
och dertill hörande anläggningars utförande och fullbordande, samt behöflig
transportmateriels anskaffande, allt i öfverensstämmelse med den fastställda planen
och med iakttagande af de för arbetets utförande för öfrigt meddelade föreskrifter."

Dessa förpligtelser fullgjordes. Bolaget bekostade af egna medel hvad som
utöfver statslånet erfordrades för jernvägens med tillbehör af rörelsemateriel åvägabringande.
Till ifrågavarande kategori måste också räknas bestämmelserna uti 2:dra
punkten af nyssnämnde § 3, så lydande: "Som likväl eu del af det sålunda tecknade
aktiebeloppet är afsedd att utgöra säkerhet derför, dels att arbetet varder behörigen
fullbordadt, dels att statsverket i motsatt fall skall återbekomma de lyftade lånemedlen,
så behöfva aktieegarne icke erlägga denna del af teckningssumman; kommande
följaktligen aktieegarnes ansvarighet för densamma att försvinna, så snart
jernvägen blifvit i enlighet med planen behörigen fullbordad.i;

-201 -

Direktionen kan alldeles icke inse, huru Revisorerne kunnat åt dessa bestämmelser
gifva annan tolkning än den enkla, som ordalydelsen gifver vid handen.

Kongl Maj:t vill härmed ej säga annat än att, så länge byggnadsarbetet pågar,
och innan detsamma med tillbehör blifvit af behörigt ombud för Statens räkning
afsynadt och godkändt, maste staten hafva säkerhet för att återbekomma de lånade
medlen tor den möjliga händelse att byggnadsföretaget öfvergifves, och för detta
andarna! maste aktieegarne ansvara för ett teckuadt aktiekapital till minst lika stort
belopp som lanebidraget. Hade någon minskning uti aktiekapitalet egt rum innan
jern vagen var fullbordad och godkänd för statens räkning, sa skulle en sådan åtgai
d med^ fullt skal kunnat anmärkas, såsom stridande mot ifrågavarande kontrakt,
men att sådant ej skett, är för Herrar Revisorer bekant.

, .P1 den andra kategorien af bestämmelser, nemligen de livilka innefatta sta tens

säkerhet tor lånebeloppets återbekommande efter jernvägens behöriga fullbordande,
horer deremot den och ensamt den uti sist åberopade 2:dra punkt af S 3 i
kontraktet följande slutmening, så lydande: 1 8

i j -7.11hv,arefter (sedan j em vägen blifvit behörigen fullbordad) banan med allt
Hvad dertill horer ensam utgör säkerhet för lånesummans återbetalning11.

Herrar Revisorer hafva uppenbart med allt för lätt hand berört denna vigtiga
bestämmelse, hvilken utgör granden för bolagets rättsliga förhållande till staten, ty
denna bestämmelse säger helt enkelt och fullkomligen oförtydbart, att staten eger
såsom pant för förskritna lanesumman endast och allenast jern vägen med allt dess
tillbehör, och att staten ej fordrar annan säkerhet utöfver och vid sidan af denna
pant an den, att staten eger rättighet tillse huru panten vårdas, hvilket också närmare
förtydligas uti §§ 4, Ö och 13 af kontraktet och föreskrifves uti Kongl. kungörelsen
deni 21 Oktober 1864 “angående vissa bestämmelser i fråga om begagnande
och underhåll a t enskilda bolags för allmän trafik upplåtna j ern vägar Att jernvägen
med allt hvad dertill hörer ensam utgör statens säkerhet för statslånets återbekommande
framgår älven tydligt af 2:dra punkten uti nyssberörde § 6 uti kontrakte
, der det sages att “skulle jernvägen efter dess fullbordande icke så underhållas,
att den framgent kan begagnas, eller om betalningsskyldigheten för det erhållna lånet
icke skulle kunna af bolaget fullgöras, kommer jernvägen att hemfalla till staten*,
i? na&°H annan säkerhet, än sjelfva den pantförskrifna jernvägen med tillbehör,
åberopade punkt1 6 0“ deUna ‘''audra“ säkerhet naturligtvis hafva omförmälts i nyss

Direktionen förmenar sig, med stöd af hvad ofvan anförts, hafva ådagalagt,
att den åt Revisorerne omnämnda minskning af aktiekapitalet hvarken strider eller
kan s rida mot bolagsordningen, och att den lika litet strider eller kan strida emot
kontraktet af den 24 Mars och 29 April 1864.

Direktionen anser bolaget fastmer hafva varit uti sin fulla och kontraktsenliga
ratt, da det vid ordinarie bolagsstämma den 30 Juni 1866 (se § 5 uti det dervid
torda protokoll) beslöt att, sedan alla förbindelser till staten för statslånets erhållande
blifvit uppfyllda, genom anskaffandet af 4 st. täckta godsvagnar, hvilka vid afsyningen
af jernvägen den 15 December 1865 af statens ombud fattades uti det enligt
den faststallda arbetsplanen bestämda antalet, till staden Helsingborg återlemna de
af densamma tecknade 90,000 Rdr, hvilket återlemnande egde rum, jemte återlemnande
af de s. k. garanti-förbmdelserna, mot slutet af år 1866.

Rev. Ber. 1872 angående Riksgäldskontor et. 27

202 —

Direktionen anser sig ej behöfva här ingå uti någon redogörelse för gången
af de operationer, hvarigenom aktiekapitalet, som vid tidpunkten för lyftandet af
statslånet utgjorde 550,000 Rdr och sedan ökats till 550,500 Rdr, derefter hufvudsakligen
genom återlemnandet af merberörde 90,000 Rdr. till. staden nedbringats till
462,150 l!dr, vid hvilken siffra det under en följd af år förblifvit. Dessa operationer
tydliggöras genom räkenskaper och revisionsberättelser, och hafva sa mycket mindre
behöft° döljas, som de hafva företagits helt och hållet för att genom minskning af
skulden förbättra bolagets ställning. . TT -n

Med hänsyn härtill, anser direktionen sig böra något dröja vid Herrar Revisorers
påstående, att en minskning af aktiekapitalet på samma gång är en minskning
af tillg*ånganie, samt att (let tecknade aktiekapitalet är genom sin tillvaio. a
ena sidan en tillgång, men å andra sidan en bolagets skuld till aktieegarne! Det är
ej nog med att Herrar Revisorer hafva framkastat dessa påståenden; de hafva derjemte
genom slutstrofen “ett ordande härom, hade derför kunnat vara öfverflödigt,
derest icke förekomna förhållanden dertill föranleda sökt förhindra all diskussion a
ena partens sida rörande ett af den andra parten såsom axiomatisk! framstäldt påstående.
Men det oaktadt bör direktionen icke låta afhålla sig från att besvara, ätven
denna del utaf anmärkningspunkten. Så länge det teknade aktiekapitalet icke
var tillfullo iubetaldt, och så länge det företag var under utförande, utihvilket tecknare
af aktier insatt eller förbundit sig att insätta penningar, så kunde och borde
summan af dessa insättningar, eller med andra ord aktiekapitalet, anses såsom en tillgång
till utförande af anläggningen, och leunde ej på samma gång anses vara en skuld.
Men sedan jernvägsanläggningen blifvit fullbordad, maste aktiekapitalet uteslutande vara
en skuld. Att förminska en skuld lärer ej kunna anses vara annat än en riktig och
loflig åtgärd å bolagets sida, och statens rätt kan icke vara förnärmad derigenom
att, sedan jernvägen med hvad dertill hörer fullbordats och af statens ombud godkänts,
bolaget sökt förminska sin skuld till dess öfrige fördringsegare, jemte det att
bolaget amorterar skulden till hufvudfordringsegaren staten, hvars enda säkerhet ar
den fullbordade jernvägen. Ju mindre aktiekapitalet är, desto mindre blir det absoluta
penningebeloppet af en beslutad procentutdelning, och desto större kan ock en
afsättning till reservfond blifva, hvadan staten, derest densamma hade förbehållit sig
(hvilket nu ej är förhållandet) någon som helst annan säkerhet för den stadgade aterbetalningsskyldigheten
å bolagets sida, än den som utgöres af Bjellra jernvägen med
hvad dertill hörer, ensam, långt ifrån att klandra en åtgärd a bolagets sida, hvarigenom
skulden till aktieegarne förminskats, snarare hatt anledning att uti en sådan
åtgärd se ett förökande af en dylik säkerhet. Man bör dessutom ihågkomma att,
enligt 13 § uti bolagsordningen, “aktieegare icke äro skyldige till någon betalning
utöfver beloppet af sina aktier eller förbundne till ansvarighet för bolagets skuldei,
med mera än en hvar insatt eller atagit sig insätta o

derest de icke uttryckligen och särskildt hvar och en å egna vägnar till vidare
ansvarighet sig utfäst“, . .. ,

samt att aktierna med stöd af § 5 uti bolagsordningen, efter jernvagsbyggnadens
fullbordande, blifvit ställda till “Innehafvaren“. Under sadana förhallanden
blir det än mera uppenbart att statens rätt icke kunnat förnärmas genom en
minskning af aktiekapitalet, enär det är i praktiken omöjligt att i erforderligt
fall förmå ett bolag, sålunda sammansatt af okända delegare (annonymt bolag), att
ikläda sig någon förbindelse utöfver don en gång fullgjorda, den nemligen, att inbetala
beloppet af tecknade aktier. Det är nemligen att förutse, det aktieinneliat -

- 203 —

vare, skyddade af bemälde § 13, antingen ej infinna sig vid en bolagsstämma, der
ett åtagande af ytterligare förbindelser ifrågakommer, eller ock, tillstädeskomne,
vägra att åtaga sig en förbindelse, som skulle kunna föranleda till ytterligare inbetalningar.

Om i öfrigt någon skulle hafva blifvit lidande genom en minskning af aktiekapitalet,
förutsatt att detta sednare vore en tillgång älven efter jernvägens fullbordande,
så vore det väl först och sist bolaget sjelf, men då bolaget sjelf beslutat
denna förminskning genom att till staden återlemna 90,000 Rdr, så lärer det väl ock
uteslutande hafva varit och vara bolagets ensak att så handla som skett.

Direktionen öfvergår nu till Herrar Revisorers anmärkning N:o 2, så lydande:
“Att bolaget, i stället för att till reservfond öfverföra det belopp, hvarmed kostnaden
för den färdiga jernvägen understeg summan af statslånet och aktiekapitalet, derutaf
afsatt en särskild fond, under benämning “Byggnadens besparingsfond".

Direktionen har förgäfves sökt efterforska på hvilket stadgande Herrar Revisorer
kunna grunda denna anmärkning, men saken är den, att Herrar Revisorer ingenstädes
kunna finna ett dylikt lagrum — och huru skulle det kunna vara tänkbart,
att bolaget kunde hafva blifvit ålagdt att afsätta till reservfond ett vid jernvägens
fullbordande befintligt öfverskott å byggnadskapitalet, då bolaget ju var alldeles
oförhindradt att använda äfven denna öfverblifna summa, vare sig på en eller annan
byggnad, eller anskaffande af ytterligare rörelsemateriel eller dylikt, om det så funnit
för godt? Enligt bolagsordningens 36 § bildas “Reservfond“ af de belopp, som
af bolagets “behållna inkomst“ årligen afsättas, men ett öfverskott å byggnadskapital
är ingalunda liktydigt med “behållen inkomst", och då bolaget har till ändamål,
sedan jernvägen blifvit färdig, att å densamma underhålla regelbunden fart med lokomotiv
till personers och varors fortskaffande, och dess inkomster ej kunna bestå
uti annat än hufvudsakligen inkomster af och genom trafiken, så kan till följd af sakens
natur bolaget alldeles icke hafva varit eller vara förpligtadt att till reservfond
afsätta andra belopp, än sådana som innefattas uti den årliga “behållna inkomst1’,
d. v. s. trafikinkomster.

Det bör bemärkas att bolaget, som vid 1866 års den 30 Juni hållna ordinarie
bolagsstämma beslöt afsättande af en byggnads-besparingsfond af 100,000 Rdr, dock
dervid fästade det vilkor, att alla kompletteringsarbeten å jernvägen först skulle vara
slutligen fullbordade innan denna afsättning finge ega rum, hvilken omständighet visar,
att bolaget ville hafva jernvägen, som likväl redan var den 15 December 1865
af statens ombud afsynad och godkänd, i det fullständigaste skick kompletterad
innan något kapitalöfverskott finge afsättas.

Herrar Revisorer åberopa direktionens under den 12 December 1867 till Kongl.
Maj:t afgifna förklaring, deruti anföres, att “bolaget redan eger en i räkenskaperna
särskild! redovisad reservfond, stor 100,000 Rdr, afsatt för att i enlighet med 36 §
uti bemälde bolagsordning motsvara den förnötning eller försämring af jernvägen
med hvad dertill hörer, som kan anses hafva uppkommit”, och betonar med en viss
skärpa denna förklarings bristande öfverensstämmelse med sedermera fattade bolagsstämmobeslut.
Saken är dock helt enkel. “Reservfond”, så som detta ord eller
bcprepp förstås uti § 36 af bolagsordningen, bildas genom afsättning af en del utaf
den årliga behållna inkomsten, men då uti bolagsordningen ingenstädes finnes stadgadt,
hvilken myndighet det tillkommer att öfver denna sålunda bildade och årligen
växande fond förfoga, synes det vara ganska klart, att direktionen måste anses ega
ensam makt att utöfva detta förfogande utan bolagets hörande, för att dermed be -

204 —

strida sådana kostnader, som ej anses böra drabba de löpande inkomsterna. Annat
är förhållandet med den i “räkenskaperna särskildt redovisade reservfond" af

100,000 Edr, utgörande ett kapitalöfverskott. Öfver denna “reserverade fond11 har bolaget
förbehållit sig att ensamt förfoga; och det är ju i fullständig konseqvens härmed
som bolaget vid innevarande års ordinarie bolagsstämma afslog dess revisorers samt
statens uti revisionen deltagande ombuds förslag att denna speciella reserverade fond
finge till “Reservfonden" öfverföras. Genom ett sådant öfverförande, skulle äfven
denna fond kommit in bland de penningebelopp, hvilka kunde användas till banans
med tillbehör underhåll, och bolaget har med skal funnit det vara nyttigt och fördelaktigt,
för tryggande af dess ekonomiska ställning, att fortfarande reservera denna
fond för sådana alldeles oförutsedda händelser, som icke stode med banans underhåll
uti närmare gemenskap. Riksdagens Herrar Revisorer hafva fästat sig uteslutande
vid uttrycket “Reservfond", sådant som det begagnas uti § 36 af bolagsordningen,
och icke påaktat betydelsen af de i direktionens ofvan omförmälda förklaring begagnade
orden — i räkenskaperna särskildt redovisad — hvilka tillräckligt antyda meningen
med denna “fond11. Det förekommer direktionen dessutom, som om Herrar Revisorer
hade bort, med användande af en opartisk granskning af förhållandena, långt ifrån att
finna bolagets förfaringssätt anmärkningsvärdt, snarare anse det bära vittne om ett
klokt påaktande af framtida eventualiteter. Ty att nämnde förfaringssätt icke är
författnings- eller kontraktsvidrigt, lärer af hvar och en kunna inses.

Direktionen kommer nu vidare till Herrar Revisorers 3:dje anmärkning, så
lydande: “att den nu under år 1867 uppkomna behållning icke blifvit reservfonden
tillagd, utan förd till särskild fond.11

Till bemötande af denna anmärkning anser direktionen sig böra anföra:

År 1867 den 31 December utgjorde bolagets kontanta behållning, utom oftanämnda
såsom byggnads-besparingsfond afsätta kapital-öfverskottssumma, 8,636 Rdr
58 öre, hvilket belopp under loppet af 1868 minskades med 5,119 Rdr 10 öre, så att
den vid sistnämnda års slut endast utgjorde 3,517 Rdr 48 öre. Detta obetydliga
belopp lemnades odisponeradt, emedan bolagets ställning ännu var sväfvande och erfarenheten
ännu var ringa rörande jernvägstrafikens bedrifvande och de resultater i
ekonomiskt hänseende, som deraf kunde skördas för bolaget, samt — och förnämligast
— emedan det ej kunde förutses, huruvida ej ytterligare kompletteringsarbeten
kunde blifva erforderliga. Bolagets revisorer och statens uti revisionen deltagande
ombud yrkade derför ej heller vid 1869 års bolagsstämma afsättande till reservfond
af detta belopp, liksom ej heller någon fråga om en sådan fonds bildande
ens vid sistnämnda stämma förekom. Direktionen ansåg sig ej heller, uppå ofvan
anförda skäl, böra ens föreslå beloppets disponerande på sätt nyss nämndt blifvit.

Det bör dessutom märkas, att bolaget till efterföljd af den, enligt § 7 af kontraktet
den 5 April 1864 emellan bolaget och Landskrona—Eslöfs-bolaget tillsatta
besigtnings-kommissionens beslut, gifvet i Maj 1866, nödsakats låta verkställa ej obetydliga
extra kompletteringsarbeten, hvilka till en del ännu pågå, till följd hvaraf ock
under de första åren efter trafikens öppnande, d. v. s. åren 1866, 1867, 1868 och
1869, någon afsättning till reservfond eller ränteutdelning till aktieegarne icke kunde
ifrågasättas hvarken af revisorer, statens ombud, direktionen eller bolaget sjelf. Vid
1869 års början utgjorde kontanta behållningen, som ofvan blifvit nämndt, 3,517 Rdr
48 öre (med afdrag af ofta omskrifna 100,000 Rdr) och vid 1869 års slut 8,485 Rdr
87 öre, hvadan under år 1869 en kontant tillökning egt rum af 4,968 Rdr 39 öre.
Uti revisionsberättelsen för nämnde år — daterad den 17 Juni 1870 — 4:e punkten,

— 205

yttra sig herrar revisorer sålunda: “Då år 1869 är det första året som utöfver det
normala amortenngsbeloppet lemnat ett öfverskott af trafikens nettobehållning, och 8
36 af bolagets reglemente foreskrifver bildandet af en reservfond, föreslå revisorerne,
att detta öfverskott under namn ai reservfond särskild! bokföres. “ 1 öfverensstämmelse
härmed beslutade ock bolagsstämman (§ 3 uti dess protokoll den 30 Juni 1870)
att nyssnämnde belopp skulle under namn af reservfond särskildt bokföras. Direktmnen
bor här fästa uppmärksamheten derpå, att året 1869 var det första då bolaget
erhöll någon nettobehållning å trafiken, eller “behållen inkomst», såsom bolagsoianingens
§ 36 uttrycker sig, och då försummades ej heller afsättning till reservond.
Otvifvelaktigt hade vid sistberörde tillfälle nämnde 3,517 Kdr 48 öre äfven
kunnat aisättas till reservfond, men enär dessa medel af revisorerne och bolaget
betraktades . såsom ep tillgång, hvilken för en af och genom trafiken uppkommen
nettobehalining var främmande, ansågo revisorerne, såväl som bolaget, med skäl sig
icke behöfva eller ens böra yttra sig eller besluta rörande andra belopp än dem, som
egentligen tillhörde förvaltningen under året 1869.

, pä bolagets innevarande år församlade revisorer hemställt att den kontanta
r^ln^gen oiör ^afikåret. 187P jemte en odisponerad tillgång från år 1867, Rdr
OjOl /. 4o, matte till reservfond afsätlas, men bolaget beslutat att sistnämnda belopp
skulle såsom, “en särskild fond bokföras", så lärer det väl hafva varit bolagets ogenstrimga
rättighet att, synnerligast då fråga var om en behållning som var alldeles
främmande för trafikåret 1871, besluta såsom skett, och direktionen förmår ei inse
det befogade uti Riksdagens Herrar Revisorers anmärkning, varande direktionen
tvärtom af den åsigt, att. bolaget handlat i större öfverensstämmelse med bolagsordningens
föreskrift och rätta mening vid fattandet af nyssnämnda beslut, än om bola
gsrevisorernes hemställan blifvit tagen till efterföljd.

lydande011^11011611 Öfvergår nu slut%en tm Herrar Revisorers 4:de anmärkning, så

“Att sa ringa belopp blifvit till reservfond afsatt, att detsamma på långt när
ick® motsvarar behofvet, såsom ej mindre direktionen, verkställande direktören och
trafikchefen, enligt hvad ofvan är omnämndt, uttalat, än äfven den å andra, med
denna jemförliga, jernbanor vunna erfarenhet ådagalagt.»

Direktionen bör härvid först och främst erinra derom, att § 36 uti bolagsordningen
stadgai, att af bolagets behallna inkomst årligen skall afsättas till reservfond
ett belopp motsvarande den .förnötning eller försämring af jernvägen med hvad dertill
hörei, som han anses hafva uppkommit. Genom detta uttryck “kan ansesw menas
naturligtvis icke. annat än att direktionen, med ledning af den erfarenhet densamma
förvärfvat, ej rörande andra med Helsingborg—Billeberga-banan jemförliga
jernbanor, utan ensamt och uteslutande rörande den egna banan, samt med hänsyn
till beskaffenheten och mängden af det underhållsarbete, som, bekostadt direkte af
ett trafik-ars löpande, inkomster, under loppet af ett sådant år nedlagts på banan
föreslår bolaget, att afsätta till reservfond det belopp, som direktionen anser varabe -

... . Bolagets revisorer lära icke kunna vara i tillfälle att bedöma huru stor den

fornötning eller försämring å jernvägen med hvad dertill hörer är, som under ett
trafik-ar uppkommit, ännu mindre lärer bolaget ensamt kunna det. Det är och kan
ej vara någon eller några andra, vare sig personer eller myndigheter, som ega den
detalj- och sakkännedom i denna fråga, som fordras för att bedöma förnötningse
ler lorsämringsgraden, än direktionen, och då direktionen jemte bolaget icke anse

— 206

att större förn öfning eller försämring under ett trafik-ar uppkommit, an som motsvaras
af ungefärligen så ock så stort penningebelopp, och ett dylikt belopp atsattes
till reservfond, så torde ingen kunna påstå att bolagsordningen blifvit ofvertradd.

Uttrycket “kan anses“ är otvifvelaktigt sväfvande, men detta synes vara ganska
välbetänkt. “Latitud11 för olika åsigter är härigenom lemnad, men både bolagsordningen
bestämdt föreskrifvit afsättandet af ett visst procentbelopp till reservfond,
om behållna inkomsten sådant medgåfve, sä hade skäl till anmärkning- forefunnits,
derest en dylik bestämd föreskrift blifvit öfverträdd. Herrar Revisorer hafva såsom
stöd för nu ifrågavarande anmärkning åberopat dels direktionens eget yttrande uti
en till Kongl. Makt i September 1869 ingifven underdånig skrift, uti hvilken Mand
annat uttalas såsom direktionens åsigt, att ett belopp åt 34,000 R:dr borde årligen
afsättas till reservfond för en jernväg sådan som Helsingbors—Billeberga jernväg,
dels en af verkställande direktören och trafik-chefen utarbetad beräkning, enligt
hvilken 1,000 B:dr för hvarje J, mil borde för nämnde bana årligen alsattas till reservfond.
Hvad nu förutnämnde yttrande beträffar, så far direktionen blott genmäla,
att den år 1869 vunna erfarenheten syntes gifva vid handen, att banans med tillbehör
underhåll ingalunda skulle kunna af löpande trafikinkomster bestridas till sådan
utsträckning, som man hade hoppats, med all säkerhet, åtminstone icke till den utsträckning,
som man nu trenne år sednare erfarit. Långt ifrån att inkomsterna okats,
hade de tvärtom då minskats, och året 1868 hade särskildt lemna! ett särdeles klent
resultat. Det var naturligt att direktionen skulle hysa oro för framtiden, och denna
oro fick uttryck uti ofvanberörda underdåniga skrift, deruti lindring uti aterbetalningsvilkoren
för det erhållna statslånebidraget af direktionen a bolagets vagnar dragaställdes Man

kunde då ej förutse, att trafiken skulle få en sådan tillväxt att, såsom
exempelvis här må anföras, sammanräknade bruttoinkomsterna under 1872 ars 9 forsta
månader skulle komma att med 26,018 E:dr och 96 öre öfverstiga fofaJaftrMftotwfcomsten
året 1868, — och att genom denna tillväxt i inkomster undei hållet af banan
med tillbehör .kulle kunna i så fullständig grad bestridas af löpande inkomster
som verkligen egt rum, hvarigenom äfven afsättning till reservfond kunnat verkställas
till betydligt mindre belopp. Hvad åter verkställande direktörens och trafikchefens
af Herrar Revisorer åberopade beräkning angar, sa far direktionen anföra,
att denna beräkning förutsätter, det anskaffning af sliper, upptagen till enradig kostnad
af .......................................................................................................... äng.

samt af lokomotivaxlar ..........................................................................—

skulle^af”rSmtZcn bestridas" Men då, enligt hvad här nedan skall visas, löpande
inkomsterna bestridt ej allenast dessa utgifter utan äfven kostnaden for åtskillig»
nybyggnader och anläggningar, äfvensom reservräler, skarfpulto m. m., allt ti j
obetydliga kostnadsbelopp, hvarigenom den summa, som enligt ifrågavarande kalkyl
årligen borde till reservfond afsättas, utan fara för misstag kunde antagas icke behöfva
under sådana förhållanden uppgå till mera än 10 å 11,000 R:dr, sa anser direktionen
sig, lika litet som bolaget, kunna i detta hänseende med fog förebrås inkonseqvens,
eller ett mot bolagsordning eller gällande kontrakt stridande förfaringssätt.

Såsom bevis på det i direktionens tanke fullständiga sätt, hvarpå underhållet
af banan med tillbehör verkligen bestrides med löpande inkomster, ma har anföras.

- 207 —

Att dessa inkomster direkte bekostat eller bidragit gemensamt med Landskronab
olaget att bekosta intill denna dag
Lastkajer å 3 stationer,

2 nya trädgårdsanläggningar,

1 Banvaktsstuga,

1 Väganläggning,

1 Vattenledning,

2 Kolbryggor,

7 par Dragtågsbommar,

1 Målareverkstadshus,

1 Kolbod och andra mindre byggnader,

Nya stationsspår å en station,

Reservdelar till rörelsematerielen — 5,953 R:dr,

300 st. Reservräler,

Skrufbultar,

Spårkorsningar,

15,000 st. Sliper,

Fullständig ommålning och lakering af passagerarevagnar,

Betydlig tillökning af inventarieförrådet,

Ommålning och förändring af godsvagnar,

Uppvärmuingsapparater i vagnar,

hvarför den Helsingborg —Billeberga-bolaget drabbande andel i kostnad uppgår till
32,537 R:dr och 3 öre. Obestridligt är, att enligt vanlig praxis utgifterna för sådana
arbeten som de här specificerade rätteligen böra bestridas af reservfonds medel och
ej gerna böra drabba det “löpande underhållet." Om man således till den f. n. befintliga
enligt § 36 bildade reservfonden, som uppgår till 23,324 R:dr och 66 öre (icke
24,324 R:dr 66 öre, som Herrar Riksdags-revisorer uppgifva), lägger nyssberörda
32,537 R:dr och 3 öre, så uppstår en summa stor 55,861 R:dr och 69 öre, motsvarande
det belopp hvartill, med iakttagande af här ofvannämnda, men vid Helsingborgs
—Billeberga-banan icke följda förvaltningssystem, reservfonden kunde hafva uppgått
i närvarande stund.

Till ytterligare bestyrkande af det sätt, hvarpå Helsingborgs—Billeberga jernväg,
till efterföljd af gällande kontraktsbestämmelser samt direktionens å bolagets
vägnar afgifna särskilda förbindelse

“att vidmakthålla hela jernvägen med allt hvad dertill hörer uti sådant skick,
att den kan för allmänna trafiken begagnas verkligen hittills underhållits under
kontroll af de myndigheter eller personer, som författningsenligt utöfva den staten
tillkommande vård om jernbanan och tillsyn öfver trafiken derpå, får direktionen
härjemte bifoga såväl ett af Kongl. Styrelsen för statens jernvägstrafik, med hänsyn
till Kongl. kungörelsen den 21 Oktober 1864, 5 punkten mom. g, utfärdadt intyg,

som ock utdrag utur chefens i södra väg- och vattenbyggnads-distriktet till vederbörande
Syrelse afgifna rapporter öfver verkställda inspektioner inom nämnde distrikt
åren 1867—1871, af hvilka officiella intyg ovedersägligen framgår, att jernvägen med
tillbehör underhålles i fullgodt skick.

Direktionen bör i sammanhang härmed ej underlåta att påpeka, att, enligt vederbörande
af Kongl. Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen dertill förordnade besigtningsmäns
under den 15 December 1865 utfärdade afsyningsintyg, “Helsingborg—Bitte -

- 208 —

berga jernvägsanläggning är väl och “ändamålsenligt utförd i enlighet med nådigst gillade
arbetsplan och kostnadsförslag11;

att, enligt direktionens i April 1868 till trycket befordrade berättelse om jernvägsbyggnaden
1864—1867, å denna byggnad arbeten blifVit utförda och kostnader
blifvit bestridda, som betydligt öfverskridit hvad som enligt det upprättade och af
Kongl. Maj:t fastställda kostnadsförslaget ålegat bolaget;

att enligt samma berättelse de utbetalningar, som skulle kunnat vara ogjorda,
utan att derföre jern vägsarbetet blifvit mindre antagligt för statens besigtningsmän,
hvilka haft att kontrollera dess öfverensstämmelse med fastställda förslaget, uppgå
till ej mindre än sammanräknadt 173,182 R:dr 70 öre, hvilken summa hade kunnat
vara inbesparad utan att jern vägsbyggnaden derföre vid slutliga afsyningen kunnat
underkännas från statens sida, samt;

att jernvägen med tillbehör af rörelsemateriel och inventarier, som den 31 December
1867 kostat 1,532,345 R:dr och 89 öre, underåren 1868—1871 blifvit ytterligare
kompletterad och förbättrad, så att dess värde den 31 December sistnämnde år utgör
enligt revisionsberättelsen 1,565,918 R:dr och 5 öre. Dessa summor, med hvarandra
jemtorda, visa, att jernvägen med tillbehör (panten för statslånet) förbättrats under 4
•år för en sammanräknad kostnad af 33,572 R:dr och 16 öre. Dessa uppgifter hafva
endast meddelats i afsigt att ådagalägga att, om direktionen så må få uttrycka sig,
den till statens säkerhet inteckuade fastigheten — jernvägen med tillbehör — ej allenast,
som ofvan styrkt blifvit, väl underhållits, utan äfven i betydlig grad förbättrats.

Sedan Riksdagens Herrar Revisorer sålunda uti 4 anmärkningspunkten samlat
och hopfört resultaterna af den granskning de underkastat bolagets räkenskaper
och förvaltning ej endast under året 1871, utan äfven under de föregående åren,
“hemställa11 de, att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla om åtgärders vidtagande
för att “förmå" bolaget, “som beslutat utdelning till aktieegarne af 1870 och
1871 års inkomster, oaktadt dessa intetdera året uppgått till det belopp, som ansetts
motsvara banans och materielens slitning, att antingen till reservfonden afsätta såväl
behållningen från år 1867, som ett mot aktieutdelningarne för åren 1870 och 1871
svarande belopp, jemte ränta derå, eller ock att, i öfverensstämmelse med direktionens
till Kongl. Maj:t ingifna förklaring och flertalets af sednaste jern vägsrevisorers
yrkande, den så kallade byggnads-besparingsfonden må till reservfonden öfverföras."

Då emellertid direktionen till fullo styrkt och ådagalagt, att en minskning uti
aktiekapitalet efter det jernvägen, med allt hvad dertill hörer, blifvit fullbordad och
för statens räkning afsynad, icke är en minskning uti tillgångar, utan en minskning
uti skuld, och varit fullt befogad, att öfverskottet å byggnadskapitalet cj kan hafva
något gemensamt med reservfond bildad på sätt § 36 uti bolagsordningen stadgar,
att underhållet af jernvägen med tillbehör bestridits och bestrides till sådan utsträckning,
direkte af löpande inkomster, att direktionen och bolaget gemensamt ansett större
belopp ej behöfva afsättas till reservfond, än som skett,

att jernvägen med tillbehör underhålles i ständigt fullgodt skick, såsom de
myndigheter samstämmande hafva intygat, hvilka det åligger att häröfver utöfva
tillsyn,

att bolaget vid innevarande års bolagsstämma handlat i full öfverensstämmelse
med bolagsordningens föreskrift, då det till en “särskild fond" afsatt det från år 1867
odisponerade öfverskottsbeloppet af 3,517 R:dr och 48 öre, och ej till reservfonden,
och då bolaget sålunda till alla delar fullgjort och fullgör hvad detsamma såsom
låntagare hos staten ålegat och åligger, på grund af kontrakt och särskildt afgifna

- 209 -

förbindelser, samt enär jemväl de årliga inbetalningarna till Riksgäldskontoret ordentligt
verkställas, så byser Direktionen den fasta tilliorsigten, att Riksdagen skall, med
fästadt afseende å det vådliga uti att ett förmynderskap, sådant som det Herrar Revisorer
synbarligen anse vara eftersträfvansvärdt och som snarare verkar hämmande
än befrämjande, utöfvas öfver ett bolag, hvilket i allo uppfyller såsom låntagare af
statsmedel de detsamma lagligen åliggande skyldigheter, lemna utan afseende, hvad
Riksdagens Herrar Revisorer hemställt.

Helsingborg den 7 December 1872.

A direktionens för Helsingborg—Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolags vägnar:

R. TORNERHJELM,

Ordförande.

Styrelsens för Statens jernvägstraflk yttrande.

Då Kongl. Styrelsen för statens jernvägstrafik enligt föreskrift i Kongl. Maj:ts
nådiga kungörelse af den 21 Oktober 1864 angående vissa bestämmelser i fråga om
begagnande och underhåll af enskilda bolags för allmän trafik upplåtne jernvägar,
må utöfva tillsyn och kontroll deröfver, att vid sådana bibanor, som hafva lika spårvidd
med stambanorna, så väl sjelfva bibanan som de till densamma hörande vagnar
underhållas i behörigt skick, och då verkställande direktören för Helsingborg—
Billeberga-banan Herr Öfverstlöjtnanten och Riddaren O. Toll begärt Kongl. Trafikstyrelsens
yttrande om det tillstånd, hvaruti denna bana vid dylik tillsyn och kontroll
befunnits, får Styrelsen härmed intyga, att vid de besigtningar, hon under de förflutna
åren låtit verkställa, ingen anmärkning blifvit gjord, och att efter den sist
hållna besigtningen i sistlidna Juli månad Styrelsens inspektör anmält denna bana
vara “väl underhållen och i godt stånd". Stockholm den 10 December 1872.

C. O. TROILIUS.

Hj. Elworth.

Utdrag af undertecknads rapport öfver verkställda
inspektioner inom Södra Väg- och
Vattenbyggnadsdistriktet år 1867.

JVs. 16. Helsingborg—Billeberga och Landskrona—Eslöfs jernvägar.

A) Sektionen Helsingborg -Billeberga.

Till följd af flera gånger hastigt påkommande källossning under förflutna
vintern, hafva flera betydliga jordras å dosseringarne i Wallåkra-daleu inträffat. Den

Rev. Ber. 18V2 angående Riksgäldskontoret. 28

8:de Februari förmärktes ett dylikt ras i den mot ån vettande dosseringen vid S-kurvan
midtför Gantofta, hvilket så tilltog, att trafiken å jernvägen deröfver var afbruten
hela dagen den 9;de. Banken reparerades provisionel medelst stenfyllning och med
största skyndsamhet, så att tågen ånyo obehindradt kunde framgå påföljande dag.
Sedermera har detta arbete blifvit rationelt samt med största omsorg fulländad!; under
loppet af förflutna sommaren. Kostnaden uppgick till 375 Rdr 24 öre Rmt.

För öfrigt äro i samma dalgång 1,392 sträckfot stödjemurar upplagda, hvarförutom
18,569,88 qvadratfot stenskoningar och 1,189 sträckfot draineringar jemte
vallarnes besående med gräsfrö derstädes utförts.

. A Raus bro har ej vidare förmärkts den minsta sättning under året, hvadan
de förlidet år vidtagna åtgärderna synas vara tillfyllestgörande. Kostnaden för desamma
upgick till 999 Rdr 15 öre Rmt.

Trummorna hafva rensats, och vid vägöfvergångarne är stensättning anbringad.

Ingen ballast har behöft påföras linien, utom å raset vid Gantofta. Till bangårdarne
äro 1,280 kubikfot grus inköpta.

Inga rails hafva under årets lopp behöft utbytas eller vändas.

Mot ståltrådsstängslet klagas allmänt, såväl af jordegarne, som af baningeniören.

Banvaktarestugorna förses nu med nya jernugnar, emedan de förutvarande
med tegel upsatta blifvit, till följd af skakning vid bantågens passage, odugliga. 12
st. nya postkurar äro anskaffade.

Stationshusen äro nödtorftigt underhållna. Vid Raus har en större reparation
varit af nöden. Sidospåret derstädes har förlängts och är numera genomgående.

Vid Ramlösa är ett biljettkontor bygdt intill stationshuset, Och träplatformen
har blifvit upptagen och ny, förlängd grusplatform anlagd.

I Helsingborgs stationshus inredes ett rum för kontrollören. Ett ekonomihus
har derstädes blifvit upfördt på grund af biton.

Vid Raus station är telegrafapparat insatt. 300 st. reserv-rails äro från England
anskaffade.

B) Sektionen Landskrona—Eslöf.

Mot underhållet af bägge dessa banor finnes inga skäl till anmärkningar.

Engelholm den 16 November 1867.

Ant. jRemmer.

Rätteligen utdraget intygar,

ex officio,

Ant. Hemmer.

— 211 -

Utdrag af undertecknads rapport öfver verkställda
inspektioner inom Södra Väg- och
vattenbyggnadsdistriktet år 1868.

M 15. Landskrona —Eslöfs och Helsingborg—Bi Ilek erga jernrägar.

B) Sektionen Helsingborg—Billeberga.

a) Underbyggnaden.

Banvallens slänter äro å liera ställen besådda med nytt gräsfrö. 174 fot
ny stödjemur är uppförd vid kurvan midt för Bälteberga, i stället för den primitiva,
som rasade vid källossningen.

Raus bro har godt emotstått den häftiga isgången, och endast en sten i vestra
land lästets spetsiga hörn blef af ett större isstycke rubbad, men återinsattes genast
och fastades med jernkrampor. Man har allt skäl antaga, att någon tära för brons
bestånd numera icke är för handen, da den kunnat trotsa sednaste högst valdsamma

isgång. . , , ....

Vid 2:ne trummor trängde källossningsvattnet sig bakom murarne, men atven

dessa skador observerades och botades genast.

b) Öfverbyggnaden.

8 kubikstänger ballast äro påförda å linien. Behofvet af riktning och stoppning
har varit högst obetydligt, och arbetet är verkstäldt åt banvaktare, utan hjelp

åt extra daglönare. . „ . ,

9 st. rails äro utbytta och 9 st. omvända, och detta ar den törsta åtgärd i
detta afseende sedan banan öppnades för trafik, hvilket visar, att denna materiel är
af utmärkt beskaffenhet.

Ståltrådsstängslet vidlåder samma fel, som a Landskrona—Elofs-sektionen, och
har ständigt tarfvat reparationer.

c) Stations- och öfriga byggnader.

Å stationshusen i Helsingborg äro de förut oinredda rummen nu komplett

fardigaVid stationshusen i Tågarp, Wallåkra och Raus pågingo reparationer i slutet
af Oktober.

d) Snöskottningen.

Under förflutna vintern kostade för bägge sektionerna sammanlagdt 1,126 Rdr
7 öre Rnit under December 1867? men under Januari manad detta ai uppgick den

212

blott till omkring halfva denna summa. Vattuflödena deremot orsakade dryga
Kostnader.

.. . Jotalomdömet rörande underhållet af bägge dessa banor blir, att detsamma

ar utmärkt godt.

— — Engelholm den 14:de November 1868.

, , . Ant. Hummer.

lätteligen utdraget intygar,

ex offieio,

Ant. Remmer.

Utdrag af undertecknade rapport öfver verkställda
inspektioner inom Södra Väg- och
Vattenbyggnadsdistriktet år 1869.

Landskrona—Eslöfs och Helsingborg—Billeberga jernvägar.

B) .Sektionen Helsingborg—Billeberga.

a) Underbyggnaden.

. . . ^nSa jordras å slänterna i Wallåkra-dalen hafva under året inträffat utan stå
rensning™11121 Utmärkt godt; llvarför underhållet af banvallen inskränkt sig till dikes Kaus

bro har sedan reparationen år 1866 bibehållit sig synbart alldeles oförändrad,
och de öfnga småbroarne likaledes. * s oioi

.i '' *drra ,raPP01''ten anmärkta bristerna å tvänne afloppstrummor hafva efter

verkställd reparation icke återkommit, utan befinnas alla trummorna i fullgodt skick.

b) Öfverbyggnaden.

Ej heller å denna handel har någon ballast behöft påföras.

.faktning af sleepers och rails har verkstälts utan biträde af extra arbetare.

1 n urf k raU ar1under aret) såsom oduglig, utbytt emot en ny, hvariemte 4 st
dyhka blifvit omvända, och 2 st. blifvit inflyttade till stationerna. '' J

vid de nvo SiaSifmfrS ar? ,eil\ot n/a a%tta> deraf en del skarfsleepers affuru,hvarv
d de nya skaifsleepers inlagts sa, att skarfven blifvit »sväfvande», d. v. s. liggande

- 213 —

midt emellan 2:ne sleepers, hvilka sednare erhållit blott 1 fots afstånd från hvarandra
Skarf)ernet hvilar sålunda med ungefär 1 tum på hvardera sleepern, hvilket visat
sig vara betydligt bättre, än såsom förut med skarfven midt öfver sleepern, ity att
railernas fjedring genom den nya metoden betydligt förminskats.

Stängslet af jerntråd mellan trädstolparne tarfvar ständiga reparationer.

c) Stationer och öfriga byggnader.

Stationshusen och byggnaderna äro nödtorftigt underhållna.

A Ramlösa stationshus har ett af svampröta angripet fotträd blifvit ersatt med
ett nytt.

En ny banvaktarestuga är uppförd vid Pålstorp i Raus socken emot en ackorderad
summa åt 1,950 R:dr R:mt.

Till följd a,f att det vatten, som i Landskrona och Helsingborg begagnats till
lokomotiven, funnits mycket pannstensbildande, har Landskrona vattenstation blifvit
stängd, och i Helsingborg är annat vatten anskaffadt genom en ny ledning. Från
en, öster om bangården, gräfd bassin ledes vattnet nu i 2 tums tackjernsrör till vattentornet,
der en i cement reservoir emottager detsamma, innan det med pumpverk
uppfordras i plåtcisternen.

Denna anläggning har kostat 1,234 R:dr 32 öre R:mt.

Numera tages vatten till lokomotiven endast i Eslöf, Biileberga och Helsingborg.

d) Telegrafer och signaler.

Nya inledningar äro i år gjorda å samtliga stationerna.

e) Snöskottning

har i följd af den blida vintern ännu icke förekommit detta år.

Något skäl till anmärkning emot underhållet af dessa begge banor har icke
förekommit, utan anser jag detsamma vara utmärkt godt.

Alfvestad den 30 November 1869.

Rätteligen utdraget intygar,

ex officio:

Ant. Remnier.

Ant. Remmer.

— 214

Utdrag af undertecknads rapport öfver verkställda
inspektioner inom Södra Väg- och
Vattenbyggnadsdistriktet är 1870.

Landskrona -Eslöfs och Helsingborg—Eilteherga jern vägar.

B) Sektionen Helsingborg—Billeberga.

a) Underbyggnaden.

Banvallen antages nu hafva i det närmaste satt sig. Inga jordras hafva i år
inträffat, och endast dikesrensning varit behöflig att företaga.

Raus bro befans vara i oförändradt skick sedan reparationen är 1866.
Reglarne äro nymålade med jernmönja och tvärstockarne bestrukna med kreosotolja.

Afloppstrummorna hafva icke tarfvat något underhåll, utan endast bortrensning
af influten dy.

b) Öfverbyggnaden.

Å Wallåkra och Helsingborgs bangårdar samt å banken vid Raus påfördes
(under inspektionen i denna månad) behöflig ballast. 5 st. rails hafva blifvit ersatta
med nya och åter inlagda i ett nytt spår vid Helsingborgs bangård. 4 st. rails
äro vända.

249 st. nya eksleepers och 857 st. af furu äro i stället för af röta skadade
inlagda å banan.

De s. k. “sväfvande11 skarfvarne visa sig fortfarande ega företräde framför
de på endast ett stöd hvilande.

Jerntrådsstängslet tarfvar ständiga reparationer.

c) Stations- och öfriga byggnader.

Sedan 1868 års reparation hafva inga underhållsarbeten varit behöfliga att
vidtagas med husbyggnaderna å landtstationerna. Yäntsalar och vestibul å Helsingborgs
stationshus äro nymålade, hvarjemte flera andra målarearbeten varit nödvändiga
att vidtagas. Bjelklaget i nämnda stationshus’ källare är bestruket med kreosotolja,
hvarförutom fullständig luftvexling är derstädes beredd, allt för att hindra svampröta
att sprida sig.

Ekonomihuset å denna station är nu kompletteradt med fogstrykning och
utvändig oljemålning.

Ett i Eslöf uppsatt provisionelt lokomotivstall har förflyttats till Helsingborg
och blifvit placeradt i närheten af stora vändskifvan, hvarifrån spår af utbytta rails
blifvit inledt. Detta hus är alsedt till målareverkstad för personvagnar.

- 815 -

Å Tågarps och Helsingborgs stationer hafva lastkajer, lika med Landskronahanans,
blifvit uppförda.

1 st. stockrail är i en spårvexel å Helsingborgs bangård utbytt emot en ny.

I samtliga byggnaderna förändras jernugnarne till s. k. magasinsugnar.

Plantering af s. k. stormträd verkställes nu å Helsingborgs och Raus bangårdar.

Den nya vattenledningen vid Helsingborgs bangård har visat sig lemna tillräckligt
och godt vatten till lokomotiven.

d) Snö- och vattensamlingar.

Snöskottning bar å denna handel under förflutna vintern endast varit behöflig
vid stationerna.

14 st. korsningar och 2,000 st. skarfbultar äro anskaffade i reserv. 244 st.
obrukbara engelska rails finnas ännu i behåll vid förrådet.

Något skäl till anmärkning emot underhållet af bägge dessa banor har icke
ifrågakommit, utan anser jag detsamma vara utmärkt godt.

Rätteligen utdraget intygar,

ex officio:

Ant. Remm .er.

Alfvestad den 15 November 1872.

Ant. Remrner.

Utdrag af undertecknads rapport öfver verkställda
inspektioner inom Södra Väg- och
Vattenbyggnadsdistriktet år 1871.

Landskrona—Eslöfs ock Helsingborg—Billeberga jernvägar.

B) Sektionen Helsingborg—Billeberga.

a) Underbyggnaden.

Inga ras å slänterna hafva under året hittills uppstått, och underhållet således
inskränkt till dikesrensning.

Hvarken Raus bro eller någon af de öfriga större eller mindre afloppstrummorna
hafva tarfvat något särskildt underhåll; blott bortrensning af dy och sand.

— 216 -

b) Öfverbyggnaden.

Å banan är en massa af 9,200 kubikstänger ballast i år påförd.

631 st. . sleepers af 9 fots längd äro detta år inlagda på banan. Inga nya
rails hafva hittills i år behöft hvarken att utläggas eller omflyttas, hvilket ytterligare
bevisar att denna handel har betydligt varaktigare rails än å Landskrona Eslöfslinien.

Reparationerna å stängslet hafva hufvudsakligen gällt jerntrådarne.

c) Stations- och öfriga byggnader.

Ekonomihuset vid Tågarp brädfodras.

Dito vid Wallåkra är repareradt och fogstruket utvändigt.

I Helsingborg har smygen mellan stationshuset och banhallen blifvit belagd
med jernplåt och väggen utmed platformen i banhallen är i år oljemålad.

d) Telegrafer och signaler

befunnos i fullgodt skick.

e) Snö- och vattensamlingar.

Äfven å denna handel vållade snösamlingarne under sistförflutna Januari och
Februari månader flera hinder för trafiken, och snöskottningarne kostade under samma
månader 905 R:dr 74 öre R:mt.

Landskrona- Eslöf och Helsingborg—Billeberga jernvägar underhållas så väl,
att ej ringaste skäl till anmärkning deremot kunde uppstå.

Alfvestad den 15 November 1871.

Rätteligen utdraget intygar,

ex officio;

Ant. Memmer.

Ant. JRemmer.

Aclcorder för åtskilliga landshöfdingebeställningar,
lån för inlösen af Sid.
Akademi, Upsala; lån för biblioteksbyggnad
vid........„

Aktiebolag, i hvilkas revisioner ombud
utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret;
redogörelse för deras

ställning.........„

Alfvestads station och Wexiö, lån för

jernväg mellan........

Alnarps landtbruks-institut, anslag och

lån till...........

Amortissementsfonder för de fonderade

statslånen...........

Anslagssummor, innestående . . . „

Arbetsförtjenst, anslag till.....„

Arboga ås upprensning, lån till . . . „

Barnhus, Stockholms allmänna; lån

till...........„

Barthélemys (S:t) förvaltning, kostnader
för..........„

Behållningen, kontanta......„

„ ,, förräntandet af „

Eevisionajierättelsen.

26.

16.

96—154.

24.

20.

15, 40, 48, 49-51.
6-9.

22.

20.

47.

44, 85—86.
155—158.

Riksd. Rev. Ber. 1872 angående Riksgäldskontor et.

Revisionsberättelse!!.

Utlåtandet.

Beslcattningsväsendets förenkling, kostnader
för.........Sid.

Besparingar, till Riksgäldskontoret influtna
...........

Bevillningen, allmänna.......

„ för testamenten m. m. • „

Borås—Herrljunga jernväg saktiebolag,

angående . . . „

„ lånet för jernvägs anläggning

mellan.......

Bref, öfverblifna; deri inneslutna medel „
Brobyggnader, anslag ock lån för . • „

Byggnadslån.........»

67, 83, 85.
40-42, 79—80..
81-82.

124—127.

24.

11.

8, 9, 20-22, 66-67.
16—18.

Cimbrishamns stads hamnbyggnadslån

20.

I).

Dafgård, S. P.; angående dess skuld

till Riksgäldskontoret......

Dalelfven, län till anläggande af flottbroar
öfver.........

Dalslands kanal-aktiebolag; redogörelse

för dess ställning......„

Deponerade eller afsätta medel . . . »

J)eposifAonsmedel,''oBcdmuradc till Riksgäldskontoret
......... n

Diplomatarium, svenskt; utgifning af „
Diskontfond, Riksbankens ......

46.

22.

102—117.

11.

Elcsjö stads byggnadslån . ■

„ „ tomtregleringslån

18.

20.

Falkenbergs hamnbyggnad, lån till . . „ 20.

Falun, lån för uppförande af ett nytt

läroverkshus i......„ 16.

„ —Gefle, lån till jernväg mellan „ 24.

Farleder, upprensning af . • . . » 8, 9.

Folkskoleafgiften för är 1871 . . . . „ 42.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Folkskolelärares löneförbättring, anslag
till...........Sid

Folkskolelärare-seminarierna, anslaget

till undervisning i trädgårdssköt-sel vid . . . , ......		7.
Fordringar, Riksgäldskontorets. . .	5)	15-48.
„ sammandrag af ... .	11	47-48.
„ för byggnadslån....	„	16—18.
„ ., lån till hamn- och bro- byggnader samt åi ensningar .	11	20—22.
» „ „ „ jervägsaelägg- ningar . . .	11	22.
„ „ „ ,. kanal- och sluss- anläggningar .	11	22-25.
„ „ „ „ tomt regleringar	11	18-20.
.„ „ „ vattenaftappnin- gar och odlings-företag . . .		26—40.
„ „ oredovisade förskott .		42.
„ „ tillsvidare förräntade medel.....		44.
Forshaga, slussanläggning vid . . . Fullmäktige i Riksgäldskontor^. . .	r>	22.
„	—
Förskott, oredovisade; fordringar för .		42.
Förvaltningskostnader m. m.....	»	78-79.
0. Gefle—Falun, lån till jernväg mellan		24.
„ —Dala jernvägs-ahtiebolag, angå-ende ...........		120—125.
Gellivara Company limited, angående statens fordran hos.....		86—87.
Grenna, hamnbyggnad vid ....	n	20.
Göta Hofrätt, anslag till uppförande af ny arkivbyggnad för ....		7.
Göta kanals underhållande, fond för .		4.
Göteborgs hamn- och elfarbeten, lån till		20.
H. Hamnbyggnader, lån och anslag för .		8, 9, 20—22, 66-
Hattefura—Stora Lee, anslag och lån för segelleds öppnande mellan	n	22.
Hebbe, S. B.; för dess fideikommiss-innehafvares räkning insatt kapital	ii	4.
Helgeå, lån till brobyggnad öfver . .	»	22

67.

181.

192.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Helsingborg och Billeberga station, lån

för jernväg mellan . . . Sid.
„ —Landskrona—lisl&fs jern väg

s-aktiebolag; redogörelse för

dess ställning........

Helsingborgs hamnbyggnadslån . . . „

Herrljunga— Wener sborg— Uddevalla,
lån för jern vägsanläggning mellan „
Hjelmare kanals och slussverks reparationsfond
.........

Hudiksvall och sjöarne Dellen, lån till

jernvägsanläggning mellan .
t, —Hudiksalls jernvägs-aktie bolag,

angående......

Hufvudbok, Riksgäldskontorets . . . „
Hvita Krog, anslag för befästningarne

Hypoteksbanken, angående dess ställning
......., • • •

Hypoteksbankens grundfonds-obligatio ner.

..........

Hästej''jorden, lån för aftappning af
Höganäs, stenkolsverk, angående . .

24.

138—145.

20.

24.

154—155.

24.

128—131.
3, 52.

96-99.

11.

34.

89-95.

Inkomster, Riksgäldskontorets
Inventeringar anställda . . .

164—165.

159.

Jemförelse mellan Riksgäldskontorets
skulder samt tillgångar och fordringar
............ 48—49.

Jemtlands kommunikationsled, angående „ 20, 87—89.

Jernvågsanläggningar, enskilda; fordringar
för meddelade

lån till....... 22—24, 53—56.

„ anslag till undersöknings kostnader

för . . . „ 8.

Jernvägsbyggnader, influtna eller utbetalda
medel till......„ 58.

Bilagan litt. B. 170—173.

Jönköpings stads byggnadslån . . . „ 18.

„ „ tomtregleringslån . . „ 18.

„ elementarläroverk, lån till

ny byggnad för..... 16.

199.

198.

188.

192.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Kameralväsendet rörande samling ar,anslag
för vårdande och förökande af
Kanalanläggningar, lån för . . . .

Kapitalskulden för de fonderade statslånen
..........

Karlsborg, anslag till fästningsarbeten

vid........

Karlskrona stads pastorat, lån till
„ anslag för befastningarne

vid........

„ —Wexiö, anslag för jernväg

mellan . . . .

„ „ jernv ägs aktiebolag,

redogörelse för dess ställning . .
Karlstads hamnbyggnadslån ....
» elementarläroverk, lån till
ny byggnad för ....
Kassabehållningar, Riksgäldskontorets
i landtränterierna innestående . .
Kassainkomster och kassautgifter under
år 1871 ........

Bil. iitt. A......

Kinda båtleds utsträckning, anslag och

lån för . . ,.....

„ kanal-aktiebolag, redogörelse för

dess ställning......

Konradsfors bruk, lån till uppförande

af byggnader vid......

Kortstämplingen, angående ....
Kreditivfordran bos statsverket . . .

Kreditivsumma, anvisad å Riksgäldskontoret,
till lyftning vid infallande

.krig...........

Kristianstad, anslag till utvidgande af
läroverksbyggnaden i .
„ och Hessleholms station,

lån till jernväg mellan
„ —Hessleholms jernvägs-ak tiebolag,

redogörelse för
dess ställning....
„ byggnadslån ....
„ lån för hamnbyggnad vid

Åhus.......

Sid.

22.

14—15.

20.

56—58.

152—153.

22.

16.

52.

49.

164—169.

22.

118—121.

18.

80.

42.

46.

24.

146—147.

18.

20.

Kristianstads tomtregleringslån . . . Sid.

Kristinehamns hamnbyggnadslån • . „
Kristinehamn—Sjöändan, lån till jernväg
mellan..........

Köping—Utter sberg, lån till jernväg

mellan...........

Köping— Utter sbergs jernvägs-aktiebolag,
redogörelse för dess ställning
Köpings ås upprensning, lån för . . „

R evisioDsberättelsen.

18.

22.

24.

150 151.

22.

Landskrona—JEslöfs station, lån till

jernväg mellan .		24.
„ „ jernvägs-aktiebolag, redogörelse för dess ställning.		136—139.
Landtbruks-institut, Alnarps, anslag och lån till........		20.
Landtränteriernas kassaförslag, angå-ende ........... Lappmarks ecklesiastikverks fond , .		52—53. 11.
Lida-ån, sänkning af......		34.
Lidköpings stads byggnadslån . . .	v	18.
„ „ tomtregleringslån		18.
Liggare, särskild! förda : . . . .		53.
Linköpings hamnbyggnad, lån till . .	„	22.
Liqvidations- och amortissementsf''onder för jernvägslånen......	”	44, 49—51
Liqviden angående statsverkets öfver-skott, besparingar och brister år 1870 .....".......		83.
Lots- och fyrinrättningens reservfond.		10, 13.
Lule-elf, rensnings- och kanaliserings-arbeten i.........		86—87.
Lån, beviljade till utgående al Kiks-gäldskontoret ......	V)	16—40.

fonderade jernvägs-: 1855 års
1858
1860
1861
1864
1866
1868
1870
1872

4, 14, 50-51.

Utlåtandet.

60—64.

189.

ftevisionberätt elsen.

Utlåtandet.

Långhalsen m. fl, sjöar i Södermanland,

lån för sänkning af.....Sid. 28.

Malmö stads lån till stall- och kasernbyggnader
.......... 18.

Materiel, rörlig; angående anslaget till
anskaffande af ny sådan vid statens
jernvägar....... 53.

Meinanders myntsamling, angående inlösen
af........... 70.

Missväxtår, beköfvandes undsättning i „ 8, 10, 13, 42.

Myr utdikning ar och vattenaftappnin gar,

anslag eller lån för...... 6, 7, 9, 67—69.

Nationalmuseibyggnadens inredning, anslag
till.......... 6.

Nora—Ervalla jernväg, anslag och lån

för anläggande af......„ 24.

Norbergs jernväg, lån till..... 24.

Norra Barken och Wessman, anläggning
af jernväg mellan . . . . „ 24.

Obligationer, Allmänna Hypoteksban kens

grundfonds . . „ 11, 47.

„ utfärdade till jern vägsan läggningars

bekostande
eller understödjande . „ 4.

Obligationsförsäljning, angående . . „ 59—60.

Odlingsföretag och vattenaftappniugar,

län eller anslag för.....„ 6, 7, 9, 26, 69.

Olands-ån, lån för sänkning af . . . „ 26.

Ombudsmannens berättelse . . . . „ 3, 159.

Piteå, lån för uppmudring af segelleden
till.......... 22.

Protokoller, Fullmäktiges.....„ 3.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Reservationer.........	Sid.	161-163.
Revisionens omfattning......	11	3.
Rengen, Stora och Lilla m. fl. sjöar i Södermanland, lån för sänkning af	n	28.
Ridderstolpeska (f. d.) huset, inteck-ning i .... ......	ii	4.
Rikets Ständers Bank, obligationer ut-färdade till........	il	4.
Riksbankens diskontfond.....	ii	11.
Riksdagens hus, kostnader för . . .	n	10, 13, 76—78.
„ „ kostnader för värrne- och luftvexlingsappa-raten inom ....		76.
„ bibliotek, anslag till bil-dande af.....	ii	10.
Riksdag skostnader, 1870 års ....	ii	72.
1871 „ . . . •	ii	72—74.
Riksgäldskontor ds förvaltningskostna-der ...........	ii	78—79.
Riksregistraturets utskrifning	ii	6.
Rottne-åns upprensning, lån till. . . Rånte- och amortering s-anslag för de fonderade statslånen; totalbeloppet af de till 1871 års slut utbetalda	n	22.
11	50—51.
Räntefoten i de af Riksgäldskontor upptagna lån........		5.
Ränteriernas kassaförslag, Revisorernes framställning angående ....	11	52.
Räntor, upplupna och obetalda . . .	"	9.
s. Samlingar, Kamreraren C. Sandbergs; anslag för vårdande och förökande af............		6, 7.
Sammandrag öfver Riksgäldskontorets skulder.....	11	12-13.
„ öfver Riksgäldskontorets fordringar . . . .		47-48.
Sandberg, C., Kamrerare; anslag för vårdande och förökande af dess samlingar.........		6, 7.
Silen, östra och vestra; lån till kanal mellan..........		22.
Sjösänkningar, anslag eller lån för	ii	6. 7, 9, 26.

191.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Skeppare-societeten i Stockholm, skuld

Skulder,	Riksgäldskontorets .
	sammandrag af . . .
	fonderade ....
	icke fonderade . .
n	för lån till statens jernvägs-
	byggnader ....
	inom linien upptagna . . .
5)	räntebärande . .
>«	räntefria.......
W	diverse ....

Slussanläggningar, lån och anslag för „
Snäcke, anslag till kanal- och slussanläggning
vid........

Stadspedagogier, löneförbättring vid

vissa...........

Statsfyllnadssumma, ifrån Riksgälds kontoret

anvisad.......

Statsskuldens förvandling, lån för beredande
af tillgång till.....

Stettins fordran hos svenska staten, anslag
till liqviderande af......

Stockholm, anslag för befästningarne

vid inloppen till.......n

Storåns upprensning.......„

Strömsholms nya kanalbolag, redogörelse
för dess ställning . . . : „

Strömstad, hamnanläggning vid. . . „

Städernas byggnadslån......

„ tomtreglering slån . „

Svartån, lån för brobyggnad öfver. . „

Svenskt diplomatarium, utgifning af . „

Sveriges historia, anslag till utgifning
af äldre skrifter och handlingar

rörande ..........

Söderhamns jernväg saktiebolag, redogörelse
för dess ställning . . . „
Söderhamn och Hergviken, lån till jern vägsanläggning

mellan......

Södertelje kanals underhållande, afsatt

fond för.......„

„ stads kyrka, skuld till . . „

3—15.
12—13.
4, 14—15.
4.

11, 49.
4—6, 12.
6-10.
10.

22.

66—67.

71.

9, 70—71.

28.

98—103.

20.

16—18.

18-20.

22.

6, 7.

126—129.

24.

Riksd. Rev. Ber. 1872 angående Riksgäldskontor et.

^Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Testamentsbevillningen, angående . . Sid. 81—82.

Tillgångar, Riksgäldskontorets . . . „ 15—48.

„ inom linien bokförda . . „ 46—47.

Tillsvidare förräntade medel . ... „ 44.

Tilläggsbevillningen för år 1871 . . . „ 42.

Tomtreglering slån........„ 18—20.

Trafikinkomsten från statens jernvägar,

behållning af........„ 170.

Trollhätte slussverks lottsedlar, oinlösta „ 11.

Trädgårdsskötsel vid folkskollärareseminarierna,
anslag till . ... „ 7.

Tysslingen och Svartån, lån till sänkning
af........... 36.

Uddevalla— Wenersborg—Herrljunga,

jernvägsanläggning mellan . . . „ 24.

Uddevalla—Wenersborg—Herrljunga
jernvägs-aktiebolag, redogörelse för
dess ställning........ 132—133.

Ume-elf, lån till brobyggnad öfver . . „ 22.

Umeå läroverk, lån till ny byggnad vid „ 16.

Undersökning skostnad för jernvägsan läggningar,

anslag till . . . . „ 8.

Undsättningar vid missväxter . . . „ 8, 10, 13, 42, 84, 85.

Uppbördsko stnader.......„ 169.

Upprensning af åar och farleder . . „ 8, 9, 20—22.

Upsala Akademi, lån till biblioteksbyggnad
för...... . „ 16.

„ elementarläroverk, lån till
byggnad för . . ■ . . • ■ . „ 16.

Utdikningar af sanka trakter och sjöar,

anslag eller lån för.....„ 6, 7, 9, 26.

Utgifter, Riksgäldskontorets . . . . „ 165, 167, 169.

Uttersberg—Köping, lån till jernväg

mellan........... 24.

Vattenaftappninqar och odlingsföretag,

anslag eller län för.....v 6, 7, 9, 26.

Väganläggningar och vägförbättringar,

anslag till ........ 7; 64—-66.

188.

Eevisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Wadstena, anslag till hamnbyggnaden

vid...........Sid. 22.

Warberg, hamnanläggning vid . . . „ 20.

Wenersborg, jernväg öfver . . . . „ 24.

Wenersborgs stads hyggnadslån. . . „ 18.

Wesans aftappning....... 30.

Wessman—Norra Barken, anläggning

af jernväg mellan...... 24.

Weselängens sänkning......„ 34.

Westerås hamns utvidgning, lån för . „ 22.

Wexiö—Alfvestads station, lån till jernväg
mellan . . . „ 24.

„ „ jernvägs-aktiebolag, 148—149.

redogörelse för dess ställning „

„ stads byggnadslån..... 18.

Ystad—Eslöfs station, lan till jernväg

mellan..... 24.

„ „ jernvägs-aktiebolag, redo görelse

för dess ställning
..........o • ” 134—135.

Ystads hamnbyggnad, anslag och lån

till........... 20.

Å.

Amåls byggnadslån.......„ 18.

„ hamnbyggnadslån..... 20.

Arensningar, lån och anslag för . . „ 20—22, 66—67.

Asele—Wilhelmina kyrkoby, anslag till

väganläggning mellan . ... „ 9.

• •

Äldre historiska skrifter och handlingar,
utgifning af....... 6, 7.

• •

öfverskott, statsverkets, Riksgäldskontor
tillgodoförda....... 67, 83, 84.

Örebro stads byggnadslån....... 18.

„ „ tomtregleringslån . . . „ 18.

196.