tillstånd och förvaltning (Framställning / redogörelse 1872:RGK)

RIKSDAGENS

år 1891 församlade

R E VIS 0 li E R S

BERÄTTELSE

om granskningen af

RIKSGÄLDS-KONTORETS

tillstånd och förvaltning.

STOCKHOLM,

TlirCKr 1IOS ISAAC MAHCUS, 1871

Undertecknade, af sednast församlade lagtima Riksdag utsedde Revisorer, fä, i öfverensstämmelse
med föreskriften i 5 § af den för Riksdagens Revisorer vid Granskningen
af Riksgälds-kontorets tillstånd den 22 Maj 1868 utfärdade förnyade instruktion,
härmedelst afgifva berättelse om hvad som förekommit under den nu fulländade
granskningen af Rikgälds-kontorets räkenskaper samt de i afseende på Kontorets
förvaltning af Fullmäktige fattade beslut och vidtagna åtgärder under den tid Granskningen
omfattat.

Vid sin första sammankomst fingo Revisorerne mottaga den af Fullmäktige
till dem afgifna berättelse angående Riksgälds-verkets ställning och förvaltning
äfvensom Kommissariatets berättelse angående Kontorets rörelse och ställning under
år 1870 samt berättelse af Riksgälds-kontorets Ombudsman angående de af honom
efter den 11 Augusti samma år handlagda ärenden; och hafva sedermera under revisionens
fortgång till Revisorerne aflemnats såväl Fullmäktiges protokoll som Riksgälds-kontorets
räkenskaper, jemte till desamma hörande handlingar, hvilka utgjort
föremål för nu varande granskning. Enär sist församlade Revisorer, enligt deras
afgifna berättelse, granskat Riksgälds-kontorets för år 1869 afslutade räkenskaper,
samt den af dem verkställda läsning af Fullmäktiges protokoll och granskning af
deras förvaltningsåtgärder blifvit, enligt hvad sednaste Rikdags Stats-Utskott uti”sitt
utlåtande N:o 21 för Riksdagen anmält, af Utskottet fortsatt till och med protokollet
den 19 Januari 1871, hafva således nuvarande Revisorer läst de hos Fullmäktige
från nämnde dag förda såväl allmänna som öfver låneärenden förda särskilda protokoll
till och med den 10 sistlidne Augusti samt tagit kännedom om det hos Kommissariatet
under sistlidet år förda protolcollsdiarium; hvarjemte Revisorerne «ranskat
Riksgälds-kontorets hufvudbok för år 1870 med dertill hörande räkenskaper ''och den
för samma år upprättade särskilda räkenskap öfver de fonderade, statslånens likvidations-
och amorteringsfonder, hvilka alla räkenskaper förut blifvit i Riks°-äldskontorets
Revisions-kontor utan anmärkning granskade.

Såsom fortsättning af de i föregående revisionsberättelser intagna uppgifter
om beloppet och beskaffenheten af hvarje särskild i Riksgälds-kontorets hufvudbok
för revisionsåret upptagen skuld- och tillgångspost, hafva Revisorerne ansett sig böra
meddela följande på de granskade räkenskaperna grundad uppgift för sednast förflutna
år:

Revisionens

omfattning.

Riksgälds-’

kontorets

skulder.

- 4 —

Riksgälds-kontorets utbalan -

Bäntebärande:

a) fonderade.

Obligationer, utfärdade för år 1855 upplånta medel till jernvägsanläggnmgars bekostande

eller understödjande.........................................

Dito, utfärdade år 1858 för anskaffande af medel till statens jernvägsbyggnader, 8,190,500

Thaler Pr. Courant..........................................

Dito, utfärdade år 1860 för dito dito:

a) räntebärande, TLlr Pr. Cour. 8,000,000 ...........................

b) premie-obligationer, Thlr Pr. Cour. 2,100,000, bokförda till Thlr 2,000,000 .....

Dito, utfärdade år 1861 för beredande af tillgång dels för den utländska statsskuld/n ■; förvandling
till inhemsk, dels för bekostande af större allmänna produktiva företag.....

Dito, utfärdade år 1861 för upplåning af medel för jernvägsbyggnader, P. St. 555,700 , . . .

Dito, utfärdade år 1866 för dito dito, 9.932,300 Thlr Pr. Cour...................

Dito, utfärdade år 1868 för dito dito, P. St. 1,150,000 .......................

Dito, utfärdade år 1870 för dito dito.................................

b) icke fonderade.

Obligationer, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna af Riksgälds-kontoret uppsägas,
nemligen:

a) till Södertelje stads kyrka....................................

b) till Skeppare-societeten i Stockholm..............................

Dito, utfärdade till Rikets Ständers Bank för dess förskott till 1808 och 1809 års krigskostnader
................................................

Dito, utfärdade år 1867 för godtgörande af förskjutna medel till jernvägsbyggnader......

Dito, utfärdade år 1869 för upplåning af medel för statens jernväg sanläggning av.......

Uti det Staten tillhöriga /. d. Ridderstolpeska huset intecknad skuld till Stockholms Borgerskaps
Enkehus, hvilken skuld, enligt derför af husets förre egare afgifven förbindelse,

icke kan af Riksgälds-kontoret uppsägas.............................

För framlidne Kommerserådet S. B. Hebbes och dess frus fideikommissinnehafvares räkning
insatt kapital med 2 månaders uppsägningstid..........................

Insatt fond till säkerhet för Göta kanals framtida underhållande ................•

Åt’ 1828—1830 års Riksdag beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals underhållande . . ■

’) Obligationer kunna endast af Riksgälds-kontoret uppsägas och förfalla till betalning 6 månader efter upp 2)

Annuiteten ökas eller minskas dock i man som de till låneöfvertagarne utlemnade obligationer varda utlot 3)

Lånet upptages successivt med det belopp under året, som Riksdagen bestämmer. Till ränteliqvider samt,

erfordras för sagde liqviders och amorterings verkställande.

serade Skulder år 1870.

Räntefot.	Annuitctsbelopp. R:mt..	Primitivt antal obli-gationer.	Tiden, då för-bindelserna blifvit utfär-dade.	Tiden, under hvilken lånet återbetalas.	Ursprungligt belopp. Klint.	Riksgälds-kontorets skuld vid 1870 års slut. R:mt.
ep	och proc.	13,655		373	1855 V	1)---	281,900		203,000	--
M		1,166,666	67	24,381	1858^	1859—1898	21,841,333	33	18,370,933	33
4*	- i - i	1,466,000	—	tw rf- bO O rf o o o o o o	18601	1860—1898	/ 21,333,333 \ 5,333,333	33 33	18,509,866 3,953,333	67 33
4''		105,000	—	5,000	1861 ¥	1862—1899	3.000,000		2,676,000
4 i	„	2)495,000	—	4,207	1864V	1864—1918	9,891,460	—	9,508,760	_
5		1,380,000	—	38,823	18661	1866—1931	26,486,133	33	26,174,133	34
5		1,086,750	—	9,500	18681	1869-1931	20,700,000	—	20,593,800 7,022,000
5		n\			1870V	1876—1910	40,000,000
	i»	/
5					1798\| 1811f§				750 9,375
5
	n
4	i)	132,000		968	1841V	1841—1888	5,808,000		1,848,000	_
		i kapitalafbetal-ning jemte ränta

		å kapital-åter-
		stoden.
5				5,700	1867V	1870—1872	6,000,000		3,815,100
	ti			—
5	11	—	—	3,256	1869V	1876—1879	4,000,000	—	4,000,000	\| !
41	*								17,400	I
				/ 1865*1		200,000

							200,000
					[1866 VJ			—
5					1833 H				140,889 45,000
5								—
									—
							Transport	117,089,240	67

sugning.

tade.

från och med år 1876, till kapitalskuldens amortering afsättes ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år

— 6

	Ursörunfflifft	Vid 1870 års slut.
! Rä*tcfria: Transport	belopp.		R:mt.
	_	117,089,240’ 67;
a) Innestående anslagssummor: Beviljad under 1853—1854 års riksdag: 1) Utaf anslaget, för uppmuddring af hamnen vid Ystad........................	. 30,000		1 1 1 7.500 — j
Beviljade under 1856—1858 års riksdag: \| 2) Utaf anslaget till kostnader för beskattning sväsen-dets förenkling samt de nya jordeböckernas afslutande och granskning ...........	100,000		! 2,820: 2
3) „ 1859 och 1880 års anslag, 2,000 R:dr år- ligen, till fortsatt utgifning af ‘‘‘Svenskt di-plomatarium ....................	4,000		2,456 25
; 4) „ 1860 års anslag till löneförbättring vid vissa stadspedagogier och dessa skolors utvidgning	30,000	—	2,594! 50

Beviljade under 1859—1860 års riksdag:

I 5) Utaf 1863 års anslag för verkställigheten af be -

skattningsväsendets förenkling samt de nya

jordeböckernas afslutande och granskning . .	24,700	—	1631
6) „ 1861—1863 års anslag, 3,000 R:dr årligen, för utgifning från trycket af äldre, för Sve-riges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar........	9,000		7,900:
Beviljade under 1862—1863 års riksdag: '' 7) Af anslaget för anläggande af dragväg vid samt verkställande af muddringsarbeten ofvanför Falkenbergs hamn.................	11,000		2,000
8) „ anslaget för verkställande af rensningar i Lule eif samt anläggning af kanaler förbi Hedens och Ede forssar.............	852,000		352,000
j 9) Återstoden af 1860 års anslag för understöd-jande af sådana myr utdikning ar och vatten-aftappningar inom Norrbottens, Westerbot-tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefle-borgs och Störa Kopparbergs län samt Elf-dals, Fryksdals och Jösse härader af Werm-lands län, som företrädesvis afse att för-minska fröstländigheten.............	100,000		1 1 8,284
10) 1866 års anslag för vårdande och förökande af Kamereraren C. Sandbergs samlingar ....	O o iO	—	500

Transport |---—j 117,474,958| 6li

— 7

	Ursprungligt belopp. R:mt.	Vid 1870 års R:mt	slut.
Transport 11) Af 1866 års anslag för fortsatt utskrifning af	—	—	117,474,958	61
riksregistraturet................. 12) „ anslaget för ny hospitalsbyggnad vid Göte-	3,000	—	2,000	—
borg........................ 13) „ dito till nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erfor-	200,000		30,000
derliga kostnader............... Beviljade under 1865—1866 års riksdag:	540,878	35	27,426	59
14) Anslaget för anställande af slcjutförsök...... 15) Dito till anskaffande af ett positions- och be- lägringsartilleri om 15 refflade tackjerns-kanoner med tillbehör, lavetter, förställare	20,000		20,000
och spetsprojektiler . . -......,..... 16) Af anslaget till understödjande af mindre hamn-och brobyggnader samt upprensning af åar	36,750		36,750
och farleder................... 17) „ anslaget till understödjande af sådana myr- utdikningar och v attenaftappning ar inom Norr-bottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gfefleborgs och Stora Koppar-bergs län, samt Elfdals, Fryksdals, »Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som	20,000		4,500	i
afse att minska frostländigheten....... 18) Anslaget till fortsättande och vårdande af Kamé-	120,000	—	4,100	_J i
reraren G. Sandbergs samlingar........ 19) Utaf anslaget till undervisning i trädgårdsskötsel	500	—	500	! :
vid folkskolelärare-seminarierna....... 20) ,, anslaget till inköp och tillredning af jord	3,000	—	1,900	1
för detta ändamål............... 21) Anslaget till fortsatt utgifning af äldre för Sve-riges historia och offentliga förhållanden vig-	10,000		1,251	451
tiga skrifter och handlingar.......... 22) 1867 års anslag till utvidgande af elementarläro-	3,000	—	3,000	—
verksbyggnaden i Kristianstad......... Beviljade under 1867 års riksdag: 23) Af anslaget till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta hofrätt och ombyggnad af den hof-	10,000		10,000
rättshusets tomt omgifvande kaj.......	24,152	—	3,152	_
24) Anslaget lör anställande af skjutförsök......	20,000	—	20,000	—\|
Transport		—	U7,637,038\|	65

- 8 —

Ursprungligt

belopp.

R:nit.

Transport

25) Anslaget till anskaffning af positions- och beläg ringsartilleri

...................

26) Dito till anskaffande af projektiler för kanoner

27) Dito till bestridande af kostnaderna för dels

anskaffning af lämplig skjutbana för grofva
kanoner och dels artilleriförsök äfvensom
försök med under vattensminor........

28) Af anslaget till anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre
goda vägar .................

29) „ anslaget till understödjande af mindre harnn och

brobyggnader samt upprensning al åar
och farleder.....................

30) „ anslaget till understödjande af sådana myr utdikningar

och v attenaftappningar inom
Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs
län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse
och Nordmarks härader i Wermlands län,
som företrädesvis afse att minska frostländigheten.
.............•••••;••

31) Af anslaget till löneförbättring utöfver minimi lönen

åt examinerade folkskolelärare . . . .

32) „ anslaget till undervisning i trädgårdsskötsel

vid folkskolelärare-seminarierna.......

36,750 -

48.000 -

36.000 -150,000 -

20.000 -

120,000

30,000

3,000

Beviljade under 18 6 8 års riksdag:

33) Af anslaget till anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre
goda vägar.........._.......

34) „ anslaget för understödjande af mindre hamn och

brobyggnader samt upprensning af åar
och farleder...................

35) „ anslaget till utvidgande af hamnen vid Ystad

36) „ anslaget till understödjande al sådana myr utdikningar

och vattenaftappningar inom
Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs
län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse
och Nordmarks härader < Wermlands län,

Transport

150,000

20,000

13,000

Vid 1870 års slut.
R:mt.

117,637,038 65

36,750 -

48.000 —

36.000 -8,602 —

1.500 -

17,910 —
643 —
1,900 —

19,700 —

3.500 —
3,000 -

i 117,814,543) 65

— 9 —

	Ursprungligt belopp. R:mt.	Vid 1870 års Klint.	slut.
Transport som företrädesvis afse att minska frostländig-	—		r 117,814,541	65
heten.......... 37) Af anslaget till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr tid nöd-ställda befolkningen inom vissa delar af lan-	120,000	—-	42,374
det....... Beviljade under 1869 års riksdag: 38) Af anslaget till anläggning af nya samt för-bättring eller omläggning af backiga eller	200,000		6,500	_
eljest mindre goda vägar...... 39) „ anslaget för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar	150,000		37,980	1
och farleder......... 40) „ anslaget för utsträckning af Kinda båtled	20,000	—	15,500
från sjön Rengen till Linköpings hamn . . 41) „ anslaget till understödjande af sådana myr- utdikningar och v attenaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norr-lands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa Kop-parbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frost-	32.500		10,000
ländigheten........... 42) „ anslaget till undsättande af de genom 1868	60,000	-	40,555	-
års missväxt nödlidande länen........ 43) „ anslaget till under sökning skostnader för jern-	340,000	—	3,500	—
vägsanläggningar........ Be vi ljud t under 18 70 års riksdag: 44) Anslaget till väganläggning mellan Åsele och	25,000		12,180	O
Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län . . Utaf ofvan uppräknade anslag tillhörde: Andra hufvudtiteln det under N:o 23 upptagna med ett belopp af ... . 3,152: — Fjerde hufvudtiteln de under N:is 14,15, 24 och 25 upptagna . •....... 113,500: - Femte hufvudtiteln de under N:is 26 och 27 upptagna.............. 84,000: — Sjette hufvudtiteln de under N:is 1, 7, 8,	5,000		5,000	i
Transport Rall- 200,652: — i Uei;. Ber. 187/ angående Riksgälds-kontoret.	-----\|	—!	117,988,132	67 2

10 —

Transport 200,652: —
9, 16, 17, 28, 29, 00, 33, 34, 35,

36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43 och
44 upptagna......... * 603,185. J+.

Sjunde hufvudtiteln de under N:is 2, 5,

10 och 18 upptagna ......... 3,98o: b.

Åttonde hufvudtiteln de under N:is 3, 4,

6, 11, 12, 13, 19, 20,21,22,31 och
32 upptagna........

1 b) Upplupna räntor.......

91,071: 80.

R:mt 898,892

j c) Diverse skulder:

Lots- och fyrinrättningens reservfond . . • ■ ......

Deponerade medel för lyftad ränta å o:ne förkomna

Trollhätte slussverks lottsedlar.........

Till liqvidations- och amortissements-fonderna.....

Förskjutna kostnader för Riksdagens hus ■

kontors- och rättegångs-expenser vid Rilcs gälds-kontoret.

..............

Utaf anslaget för år 1870 för bildande af ett bibliotek
inom Riksdagens hus...........

Förskjutna expenser vid Justitie-ombud smannens expedition
.............

Summa Runt,

Ursprungligt belopp.: R:mt.	Vid 1870 ars slut. Bunt.
--- —	1 _ ;	117,988,132j 1	67
		95,675	62
_ ____	—	200,000	—
		202	50
	_	5,024	39
—	—	171	75
---	—	426	27
90C	—	58	61
—	—	14	46
t ------- —	118,289,706 27

Vid 1870 års slut. !
R:mt.

Inom linien upptagna skulder:

Det enligt 1779 års Rikdags beslut till hemgift åt dåvarande Hertigen
af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, anslagna
kapital, å hvilket Riksgälds-kontoret erlägger 5 procent årlig

ränta

150,000:

(Fördt inom linien enligt 1840—1841 års Riksdags
beslut.)!

Af Riksgälds-kontorets den 1 Mars 1750
mot s. k. lottsedlar upptagna lån på
100 år för Trollhätte slussverks byggnad,
återstående kapital......... 1,250: —

jemte ränta derå till 1865 års slut å

9 och 6 procent............. 2,286: 88. O.fnJö; gg

(Fördt inom linien enligt 1867 års Riksdags
beslut.)

Lappmarks ecklesiastikverks vid Kongl. Kansli-styrelsens
upplösning år 1834 till Riksgälds-kontoret

öfverlemnade fond................... 100,777: 16.

(Förd inom linien enligt 1840 och 1841 års
Rikdags beslut.)

Till Riksbanken för derstädes af Riksgälds-kontoret
emot diskontvillcor och 2 procent ränta till 1823

års slut begagnade förskott............ 6,022,278: 51.

(Förda inom linien enligt 1828 —1830 års Riksdags
beslut.)

De af Riksgälds-kontoret, å Statsverkets vägnar, utfärdade
och till Allmänna Hgpoteksbanken, såsom
grundfond för densamma, öfverlemnade 4‘

procent- obligationer................. 8,000,000: —

(Upptagna inom linien enligt Fullmäktiges beslut
den 7 Nov. 1861.) „

Från Landtränterierna samt Ofverståthållare-embetets
kansli till Kongl. Stats-kontoret, såsom mer
än tioåriga, inlevererade samt derifrån under
åren 1845, 1848, 1851—1870 till Riksgälds kontoret

öfverlemnade depositionsmedel...... 143,769: 6.

(Upptagna inom linien enligt Fullmäktiges beslut
den 8 Maj 1845.)

Från Kongl. Postverket mottagna medel, som varit

inneslutna i öfverblifna bref............. 4,727: 32.

(Öfverlemnade till Riksgälds-kontoret på grund
af 1844—1845 års Riksdags beslut samt Kong!.

Brefvet den 10 Mars 1845.)

Summa R:mt 14,425,088: 93.

_ 12 —

R:mt.

Sammandrag:

Riksgälds-kontorets skulder, oberäknad! inom linien i räkenskaperna
balanserade skuldposter, utgjorde vid 1870 års slut, enligt
ofvanstående utredning..........................

och då de vid samma års början uppgingo till..............

hade skulderna under året följaktligen ökats med.........Rdr

hvilken skuldtillökning hufvudsakligen uppkommit genom försäljning
af obligationer tillhörande 1870 års lån.

De räntebärande skulderna, oberäknadt de inom linien förda,

uppgingo vid slutet af år 1870 till.....................

(fonderade Rdr 107,012,726: 67. — icke fonderade Rdr 10,076,514: —)
nemligen:

mot 3| % ränta........Rdr 34,400: —

„ 4 dito ........ „ 2,017,500: —

„ 4i dito ........ „ 53,036,293: 33.

„ 5 dito ........ ,,_ 62,001,047: 34.

Rdr 117,089,240: 67.

De räntebärande skulderna, som vid 1869 års

slut utgjorde...................Rdr 113,144,100: 67.

hafva under år 1870 ökats genom:
utlemnande af de återstående obligationerna
för 1869 års lån Rdr 680,600: —
samt försålda obligationer för

1870 års lån......... „ 7,022,000: —

med ett sammanlagdt belopp af Rdr 7,702,600: —

118,289,706

115,090,881

81:

3,198,824:46

117,089,240

Deremot har minskning af dessa
skulder under samma år egt
rum genom:

amortering af de fonderade
lånen till belopp af . Rdr
afbetalning å skulden
till Riksbanken. ... „

inlösen af obligationer
tillhörande 1867 års

lån........... „

inbetalning af lyftade
medel å Riksgäldskontorets
kreditiv i
Riksbanken ...... „

med tillsammans........Rdr

Om skilnaden mellan det belopp,

1,040,560: —
132,000: —

2,184,900: —

400,000: —
3,757,460: —

Transport Rdr

113,144,100: 67. 117,089,240167

— 13

hvarmed de räntebärande skulderna
ökats.........Rdr

och det belopp, hvarmed desamma
minskats...... „

Transport Rdr 113,144,100: 67.
7,702,600: —

3,757,460:— 3,945,140: —

K:mt.

117,089,240

tilläggas de vid 1869 års slut utbalanserade skulderna,
visar sig häraf, att de räntebärande
skulderna vid 1870 års slut utgjorde här förut
angifna belopp.................Rdr 117,089,240: 67.

Ofri ga skulder:

a) vid årets slut upplupna, oguldna räntor . .............

b) under nedannämnda riksdagar beviljade och till utbetalning från
Riksgälds-kontoret anvisade, men icke lyftade anslag utan återbetalningsskyldighet: -

beviljade V	under 1853—1854 års	riksdag	Rdr	7,500:	—
„ 1856—1858 „	dito	55	7,870:	77.
55	„ 1859—1860 „	dito		8,063:	5.
„	., 1862—1863 „	dito		422,210:	71.
55	„ 1865—1866 „	dito		79,001:	45.
55	„ 1867	dito		174,457:	—
55	„ 1868	dito		75,074:	—
	1869	dito		119,715:	2.
55	1870	dito	5)	5,000:	—

c) af anslaget för bildande af ett bibliotek inom Riksdagens hus . .

d) lots- och fyr-inrättningens reservfond.................

e) deponerade medel såsom säkerhet för lyftad ränta å förkomna Troll hätte

slussverks lottsedlar........................

f) till liqvidations- och amortissements-fonderna............

g) förskjutna kostnader för Riksdagens hus samt förskottsvis bestridda

kontors- och rättegångs-expenser vid Riksgälds-kontoret äfvensom
expenser vid Justitie-ombudsmannens expedition..........

Summa Rdr

95,675

898,892
171 75
200,000 —

202:50

5,024,39!

499 34

118,289,706 27

— 14 —

Kapitalskulden
för de
fonderade
statslånen.

Unligt uppgift i sednast afgifna revisionsberättelse (sid. 14) utgjorde den
återstående fonderade skulden vid 1869 års slut ett belopp af. Rdr 101,081,286: 61.

Under loppet af år 1870 har skulden ökats genom försäljning
aflTobligationer, utfärdade för 1870 års lån, nemligen:

921 st. af Ser. A. k 5,000 Rdr....... Rdr 4,605,000: —

2,220 „ „ „ B. å 1,000 „ „ 2,220,000: —

1,970 „ ., „ C. å 100 „ ,..197,000: — 7,022,000: —

Rmt Rdr 108,053,286: 67.

Under samma år har den fonderade skulden på följande sätt
blifvit minskad:

genom annullering af inköpta 7 st. obligationer

af 1855 års lån............. • Rdr 7,000: —

„ utlottning af 1858 års lån tillhörande 387
st. obligationer, lydande å 129,000 Tha p

ler, å 2| Rdr pr Thaler....... ■ • „ 344,000: —

„ utlottning af 375 st. 4| procent-obligationer
af 1860 års lån å

tillhopa.......Thaler 123,500: —

äfvensom af 6,600 st. premie-obligationer
med ett
bokfördt, värde af Thaler 55^000^--

Thaler 178,500: —

utförande i Rmt efter förenämnda kurs beräkning.

............ • • • ■

annullering af inköpta 45 st. obligationer

af 1861 års lån............

utlottning af 25 st. obligationer af 1864
års lån, å 2,700 Pund St., i Rmt efter

17 Rdr 80 öre för hvarje Pund . . . .

utlottning af 72 st. obligationer, tillhörande
1866 års lån,få 25,800 Thaler,
ä 2f Rdr pr Thaler.........

annullering af 30 st. obligationer af 1868
års lån, å 3,000 Pund St., i Rmt efter

18 Rdr per Pund.......-.....

Återstående fonderad skuld vid 1870 års slut
nemligen:

för 1855 års inhemska jernvägslan 251» st.

obligationer å Rmt ........ • •

1858 års jernvägslån 20,524 st. obligationer
å tillsammans 6,889,100 Thaler,

i Rmt...................

1860 års jernvägslån 20,823 st. 4| procentoblifationer
å Thaler 6,941,200: —

och ”177,900 st. pre-___

Transport Thaler 6,941,200: —

Rdr

„ 476,000: —

„ 42,700: --

„ 48,060: —

„ 68,800: —

v -54.000: 1,040,560: -

.......Rdr 107,012,726: 67.

203,900: —

18,370,933: 33.

Rdr 18,574,833: 33. 107,012,726: 67.

15 —

Transport Thaler 6,941,200: — Rdr 18,574,833: 33.
mieobligationer, bokförda
till......„ 1,482,500: —

Thaler 8,423,700: —

utgörande i Rmt.............. „ 22,463,200: —

för 1861 års inhemska jernvägslån 3,204

st. obligationer å............ „ 2,676,000: —

„ 1864 års jernvägslån 4,051 st. obligationer
å 534,200 Pund St., i Rmt ... „ 9,508,760: —

„ 1866 års jernvägslån 33,463 st. obligationer
å 9,815,300 Thaler, i Rmt. . . „ 26,174,133: 34.

„ 1868 års jernvägslån 9,441 st. obligationer
å 1,144,100 Pund St., i Rmt . „ 20,593,800: —

„ 1870 års inhemska jernvägslån 5,111 st.

obligationer å Rmt........... „ 7,022,000: —

107,012,726: 67.

Rdr 107,012,726: 67.
Om härifrån afdragas liqvidations- och amortissements-fonder -

nas vid 1870 års slut egande behållningar, tillhopa......... 1,825,777: 55.

utgör återstoden af den fonderade skulden.............Rdr 105,186,949: 12.

. Till upplysning'' om beloppet och beskaffenheten af Riksgälds-kontorets i dess
hufvudbok upptagna fordringar och öfriga tillgångar vid slutet af år 1870 äfvensom
rörande betalningsvilkoren för hvarje särskild fordran och dess förändring under
samma år hafva Revisorerne ansett sig böra, i hufvudsaklig'' öfverensstämmelse med
den i sednaste revisionsberättelse upptagna tabellariska öfversigt, nu något utvidgad,
lemna följande redogörelse:

Riksgälds

kontorets

tillgångm

Riksgäl cls-kontorets utfoalanserade För

Ursprungliga

beloppet.

Fordringar för lån, meddelade under längre tid och för vissa bestämda
ändamål.

a) B y g g nåd sl ån:

Till TJpsala akademi, för biblioteksbyggnad......................

„ Karlstads stifts domkapitel, för utvidgande af läroverket inom nämnde stad

75.000

12.000

„ staden Jönköping, för ny byggnad åt dervarande elementarläroverk......

„ uppförande af ett nytt läroverkshus i Falun................• • • • •

„ dito vid TJmeå läroverk af en byggnad för inrymmande af gymnastiklokal,

åtskilliga lärorum m. ...................................

,, dito af ett nytt elementarläroverkshus i Sala....................

,, dito af ny byggnad för elementarläroverket i Halmstad.......... • • •

„ dito vid läroverket i Kalmar af ny byggnad för inrymmande af gymnastiklokal,
bibliotek m. ....................................

„ dito af ny byggnad för högre elementarläroverket i Upsala...........

„ dito af dito för Wenersborgs högre elementarläroverk...............

„ dito af dito för Westerviks elementarläroverk....................

„ dito af dito för Karlstads högre elementarläroverk.................

„ förändring och tillbyggnad af läroverksbyggnaden i Skara............

„ Apotekare-societeten, för uppförande i hufvudstaden af en byggnad åt Far maceutiska

institutet...................................

Hernösands stads- och Hemö lands församling, för fullbordande af nya stifts kyrkan

i nämnde stad.................................

„ Kristinehamns stads- och Warnums landsförsamling, för uppbyggande af en
ny kyrka i Kristinehamn..............................

120000

40.000

25.000

12.000

25.000

40.000
140,000

40.000

20.000
40,000
40,000

50.000

60.000 -07,500

„ staden Lidköping, för ny kyrkas uppbyggande.............•......

„ Knäreds församling i Hallands län, för dito.....................

„ Markaryds församling i Kronobergs län, för dito..................

„ ^Vattenhöna församling i Stockholms län, för dito..................

„ reparation af Linköpings domkyrka...........................

„ fullbordande af reparations- och utvidgningsarbetena å Wexiö dito.......

„ reparations- och förbättringsarbeten å Skara dito..................

„ reparationer och åtskilliga förändringar i West er ds dito..............

n dito dito i dito dito..............

„ reparation af Karlstads domkyrka...........................

Transport

24,000

24.000

10.000
20,000
30,000

30.000

25.000

22.500

28.000

23.500

Anmärkning;. Olikheten i kolumnerna 7 och 8 beror af flera orsaker, såsom att resterande belopp från för
4) Detta lån återbetalas «i den mån domkyrkans inkomster dertill lemna tillgång».

(Iringar samt öfriga Tillgångar år 1870.

Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-betalnin-gens början.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1870 års början.	Kapital- och ränte-inbetalning under år 1870.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1870 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
1824, 1825	1826	2	procent	3	procent	18,560	39	2,024	78	2,040		17,022	4
		jemte ränta.
1841	1847	3	procent	3	11	1,084	22	720	—	720	—	379	32
		utom ränta.
1861	1867	5	procent	4	11	114,123	7	6,000	—	6,000	__	112,682	33
1864	1870	5	11	4	19	40,337	78	2,000	—	2,000	—	39,934	32
1864	1870	5	11	4	11	25,53(5	11	1,250	_	1,250		25,280	49
1865	1871	5	19	4	11	12,000	—		—	600	—	11,870	42
1866	1872	5	11	4	1''	25,000	—	—	—	—	-	25,000
1866	1872	5	11	4	11	40,000	—	__	_			40,000
1867, 1868	1873	5		4		140,000	—	—	—	—	_	140,000
1867, 186S	1873	5	11	4		40,000	—	—	—	—	_	40,000
1867, 1868	1873	5	11	4	11	20,000	—	—	—	—	_	20,000
1868	1874	5	11	4		40,000	—	—	—	—	_	40,000
1868, 1869	1874	5	11	4	11	40,000	—	—	—	—	—	40,000	—
1862	1863	5	11	4	1	47,477	68	2,500		2,500	—-	46,799	19
1845	1851	5	11		—	3,000	—	3,000	—	3,000	—	—	—
1849, 1854	1850	2	11	3	11	24,080	33	1,472	41	1,472	41	23,330	33
		jemte ränta.
1851	1852	6	procent	4	,,	11,826	76	1,440	—	1,444	40	10,845	82
1852	1858	6	5*	4		15,136	20	1,440	—	1,440	___	14,263	42
1854	1860	6	11	4		6,828	90	600	—	600	_	6,491	49
1859	1865	6	11	4	11	18,514	33	1,200	—	1,200	_	18,008	91
1850	1851	6	11	4	11	13,480	42	1,800	—	1,800	__	12,176	44
1852	1853	6	11	4	r	16,016	—	1,800	—	1,800	__	14,825	44
1858	1861	6	11	4	,	19,700	55	1,500	—	1,500	_	18,988	57
1858	1861	(*>		4		17,820	50	1,350	_			18,533 <*>q rinn
1860 1	4)				28,000						ÖL
1869 i	1870	6	11	4	11	24,348	61	1,410	—	1,410	—	23,861	64
— — ----				—	802,871 85	---1	—			788,293 49

ående år inbetalts, att öfverbetalningar skett, m. m.

Rev. Ber. 1871 angående Riksgälds-kontoret.

— 18 —

Transport

Till staden Wenersborg, för dess återuppbyggande efter 1834 års eldsvåda.....

„ Wecciö, för dess nya reglering och återuppbyggande efter 183S års

eldsvåda...........................o..........

„ „ Wexiö, för dess återuppbyggande efter 1843 års eldsvåda^........

n „ Åmål, för återuppbyggande af den genom 1846 års eldsvåda ödelagda

delen af denna stad..............................

„ „ Kristianstad, för återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna delen af

denna stad....................................

„ ,, Lidköping, för dito af den år 1849 nedbrunna delen af denna stad . .

,, Örebro, för dito af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af

denna stad....................................

„ „ Jönköping, för dito dito.............................

Eksjö för dito af den år 1856 nedbrunna delen af denna stad.....

” „ Malmö, för uppförande af stall- och kasernbyggnad åt den derstädes

förlagda garnison................................

„ återuppförande af de genom vattenflöde år 1844 förstörda verkstäder och

öfriga byggnader vid Konradsfors bruk i Wermland..........• • • •

„ uppförande af saknade byggnader vid häradshöfdingebostället Mälby i WesterFernebo
socken och Westerås län..........................

b) To in tr eg ler ing slån:

Till staden Kristianstad, efter 1847 års eldsvåda.....................

„ „ Lidköping, efter 1849 års dito.........................

„ „ Örebro, efter 1854 års dito..........................

„ ,, Jönköping, efter 1854 års dito.........................

„ „ Eksjö, efter 1856 års dito.......,....................

„ ,, Karlstad, efter 1865 års dito..........................

c) Lån till Karlskrona stads pastorat.....................

d) Lån till Allmänna Barnhuset i Stockholm...............

e) Lån till Jemtlands kommunikations-aktiebolag............

f) Lån till Alna r p s landtbruks-institut, för utförande af nödiga grundförbättringar
å Alnarps egendom...........................

Ursprungliga

beloppet.

Transport

225.000

150.000

360.000

45.000

150.000
63,666

375.000

100.000
200,000

75.000

45.000
7,000

20.000
20,000
37,500

15.000

30.000

50.000

18.000

75.000

70.000

30,ooo|-

5) 3 procent erläggas för lån å tegel-, sten- och kalkbrukshus samt tegelbeklädda trähus och 4 procent för lå
8) För lån till byggnader af sten eller annat icke eldfarligt ämne erlägges en annuitet af 6 procent med beräk -

19 —

Tiden då lånet	Tiden för ränte- eller kapital-betalnin-gens början.		Räntefot.	Riksgälds-kontorets fordran	Kapital- och ränte-inbetalning under år 1870.	Riksgälds-kontorets fordran
utbetalts.			vid 1870 års böijan.	Påräknadt belopp.	lnbetaldt belopp.	vid 1870 års slut.
2.	3.		4.	5.	6.		7.		8.		9.
					802,871	85					788,293	49
1835—1837	1841	6	procent	4 procent	2,009	73	1,536	38	1,491	80	542	26
1840	1844	6		4 „	7,525	67	1,854	__	1,674	_	6,152	71
1845	1850	6	99	5) 3 & 4 pr.	152,625	19	21,600	—	20,394	—	137,588	84
1848	1852	6	5?	4 procent	24,626	51	2,700	—	2,700	—	22,808	70
1848—1850	1852	6		4 „	73,040	46	9,000	__	9,000	__	66,962	8
1852	1855	6	1?	4 „	38,248	SO	3,820	—	3,820	—	35,958	75
1854—1855	1860	6		4 „	307,454	19	22,500		22,500	_	296,352	36
1855	1860	6		4 „	75,987	78	6,000	—	6,000	—	73,027	29
1857	1862	(i) (i & 7 pr.	4 & 4,} „	171,061	41	13,028	—	13,028	—	164,748	38
1813—1815	1815	2 procent å 32,000 R:dr jemte ränta.	4 „	10,456	40	1,052	34	1,049	53	9,804	27
1845	1850	6	procent	3 „	17,854	59	2,700	—	5,931	59	11,275	61
1864	1864	5	99	rån tefritt	5,250	—	350	—	350	—	4,900	—
1851	L853	7	91	4 procent	5,774	42	1,400		1,400		4,605	40
1854	1858	6		4 „	14,030	33	1,200	—	1,200	—	13.391	54
1854	1858	6		4 „	28,486	70	2,250	—	2,250	—	27,286	17
1855	1858	6		4 „	10,471	91	900	—	900	—	9,990	79
1857	1861	6		4 „	25,456	76	1,800	—	1,800	—	24,603	3
1867	1871	6	99	4 „	50,000	—	—	—	—	—	50,000	—
1842	1843	5	99	3	3,936	9	900	—	900	—	3,130	32
1851	1857	6	91	4 „	49,647	26	4,500	—	4,500	—	47,133	15
1864—1865	1865	utom ränta.	5 „	64,790	79	7,520	—	—	—	67,995	61
1864	1869	10 procent	rån tefritt	27,000	—	3,000	—	3,000	—	24,000	—
•--	—		—		1,968,606	84	—	—	—	—	1,890,550 75

å trähus.

ning af 4 procent ränta och för lån till trähus en annuitet af 7 procent med beräkning af 4i procent ränta

- 20 ---

Till

Transport

g) Lån för hamn- och br ohy g gnader samt åars upprensning:
staden Ystad, för hamnbyggnad............................

„ Ystad, för hamnuppmuddring........................

,, Helsingborg, för hamnens förbättring och utvidgning...........

„ Cimbrishamn, för hamnbyggnad........................

„ „ dito . . %.....................

„ Kristianstad, för hamnbyggnad vid Abus...........o.......

,, „ för återstående hamnbyggnadsarbeten vid Ähus samt

Hernesta kanals fullbordande m. m.....................

hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorslunda socken på Oland..........

staden Falkenberg, för hamnbyggnad .........................

„ Warberg, för fullbordande af hamnanläggningen derstädes........

,, för samma ändamål..........................

direktionen för Göteborgs hamn- och elf-arbeten....................

staden Strömstad, för fullbordande af hamnanläggning..............

„ Amal, för hamnbyggnad.............................j

,, Grenna, för dito..................................

,, Wadstena, för hamnanläggning.........................

samma siad, för hamnens fullbordande........................

staden Linköping, för hamnbyggnadsarbeten.....................

„ Westerås, för utvidgning och förbättring af hamnen...........

,, Kristinehamn, för uppmuddring'' af hamnen och segelrännan vid denna

stad........................................

„ Karlstad, för anläggning af hnmnbassin vid staden samt kanal derifrån
till Kanikenäset vid Wenern.....................

samma stad, för fortsättning af hamn- och kanal-anläggningen.........

staden Piteå, för uppmuddring af segelleden mellan denna stad och Löf holmen

samt lastbryggas anläggning vid staden.................i

byggande af bro ("ifver Helge d vid Kristianstad ..................

Hanekinds och Gullbergs härader i Östergötland, för uppförande af jernbro !

öfver Svartån mellan Linköping och gästgifvaregården Berg.........

Gustafs socknemän, för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af nämnda i

sockens kyrka i Stora Kopparbergs län......................

Tliorsångs socknemän, för anläggande af 2 flottbroar i närheten af Thorsångs
kyrka i samma län, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven
brobyggnad öfver lime eif vid staden Umeå...................

Transport j

Ursprungliga

beloppet.

30,000 —

60,OOo!—

230.000 —

37.500 —

7.500 —
30,000 —

30.000 —
12,850 —

47.000 —

30.000 —

22.500 —

210.000 —

15.000 -

8.500 —

37.000 —

48.000 —

15.000 —

30.000 —

36.000 —

100,000 - •

70,000l—

26,000|—
100.000)—

20,000! —

6,000) --

10.000 —

55,000 —

— 21

Tiden då lånet	i Tiden för ! rånte- eller \| kapital-	1	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets fordrar	Kapital- och i under	änte-inbetalning it 1870.	j Kiksgälds-j kontorets fordran
	i betalnin-gens början			!		vid 1870 ars början.	Påräknadt belopp.	Inbetaldt \| belopp.	t vid 1870 års slut. 1
2.	3.		4.		5.	6.		7.		8.		9.
—	—		—	1	—	j 1,968,606	84		1 !_ !	—	.	1,890,550 75
1824	1825	2	procent	3	procent	3,074	96	687	85	689	84	2,462	40
		utom ränta.
1857	1858	6	procent	4	11	45,763	21	3,600	—	3,615		43,849	74
1862	1863	6	11	4	11	207.661	2	13,800	—	13,809	57	201,613	48
1843	1853	5	11	3	•1	25,889	62	1,875	—	1,875	_	24,791	31
1845	1853	8	*’	2	11	918	7	600	—	600	—	336	43
1848	1854	5		3	11	18,967	94	1,500	—	1,500	—	18,036	3
1855	1856	6	H	4	11	19,017	27	1,800	_	1,800		17,977	96
1858	1859	6	11	4	11	10,156	88	771	—	772	82	9,761	32
1859	1860	6	• -	4	11	35,715	84	2,820	—	2,820		34,324	47
1844	1850	5	11	3	11	14,172	84	1,500	—	1,500	__	13,067	38
1849	1850	6	11	4	J»	9.334	29	1,350	_	1,350	_	8,325	57
1818 -1857	1858	8	»	2	11	19,724	7	16,800	__	16,800	__	3.318	55
1858	1859	6	11	4	11	11,935	18	900	—	925	62	11,476	59
1861	1862	6	. ,	4	il	7,099	49	480	—	481	50	6,884	27
1861	1862	6	11	4		32,849	49	2,250	—	4,502	19	29,572	17
1850	1851	6	11	4		21,898	88	2,880	—	2,891	20	19,860	30
1855	1856	6	11	4	,«	9,866	61	900	—	901	87	9,327	99
1841	1842	5	11	3	11	3,769	9	1,500	—	1,500		2,382	16
1849	1850	6	11	4	11	12,228 ''	65	1,800	—	1,800	—	10,912
1850	1851	6		4	11	16,793	5	2,160	—	2,163	—	15,219	58
1859	1860	6		4	11	75,981	45	6,000		6,000		73,020	71
1861	1862	6	11	4	Ii	57,097,	52	4,200	—	4,200	-	55,181	42]
1861 \|	1862	6	V	4	11	22,760	59	1,560		3,120	87	20,488	61
1858	1859	6	11	4	11	73,051!	9	6,000	—	6,001	67	69,971	40
1852	1853	6	11	4	11	10,962	62	1,200	—	1,200		10,178	32
1853	1858	6	V	4	»	3,939	41	360	i	360	: _1	3,723	99
1859	1862	6		4	11	8,27044	600-		600-	-i	7,992	53
1861 \|	1862	6	» 1	4	1	44,867 55	3,300,-	—- 1	3,300,	i	43,362	25\|
--j	---I		--- 1		_ 1 1	2,792,37396)	\|-	-1	----1	1 i	2,657,969)	68

22 —

Transport

Till brobyggnad öfver Ume eif vid staden Umeå . . ■ • ,.................

„ Ronneby köping, för Eottneåns upprensning och jetéebyggnad vid dess utlopp

„ Arboga-åns upprensning..................................

„ upprensning och fördjupning af Köpings ä......................

h) Län för kanal- och sluss- anläggning:

Till slussanläggning vid Förskapa i Klara eif inom Grava socken i Wermland .
„ utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering af Stångån från sjön Rengen

till Linköpings hamn..................................

segelleds öppnande från Hattefura vid Wenern förbi Köpmannabro till sjön

°Stora Lee, samt för anläggning af jernväg vid Håfveruds bruk.......

„ kanalanläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på Dalsland......

i) Lån för jernvägsanläggningar:

Till anläggning af jernväg mellan Kristinehamn och lastageplatsen Sjöändan . . .

„ dito dito mellan Nora och Ervalla.........._ • • • „• • • ...........

„ jernvägsanläggning inom Norbergs bergslag till sjön Amänningen (utbetaldt
från° handels- och sjöfarts-fonden år 1852 och 1853, men öfverflyttadt till

Riksgälds-kontoret år 1858)..............................

„ fortsättning och fullbordande af samma jernvägsanläggning............

anläggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Wessman.......

„ samma jernvägs fullbordande...............................

„ anläggning af jernväg mellan städerna Gefle och Falun..............

dito af dito mellan Hudiksvall och sjöarne Dellen.............

dito af dito mellan Söderhamn och sjön Bergviken samt förbi Landa forssen

i Ljusne eif, äfvensom för upprensningar i denna eif

och sjön Warpen.............................

i !t dito af dito mellan staden Borås och Herrljunga station på statens

vestra stambana..............................

dito af dito till Ystad från trakten af Eslöfs station på statens södra

stambana.................................

dito ''af dito mellan staden Helsingborg och Billeberga station på

Landskrona—Eslöf sbanan.......................

j ;; dito af dito mellan staden Landskrona och Eslöfs station ........

n dito af dito mellan staden Kristianstad och Hessleholms station på

statens södra stambana........................

Transport

i_____

Ursprungliga

beloppet.

20,000

10,000

15.000

20.000

150.000 •
437,500

800.000 -51,200

100,000

150,000

150.000 -

200.000
200,000

2,400,000

370,000

500.000
1,377,055 2

2.450.000

1.100.000
1,200,000

720.000 -

’) Besterande liqvid fullgjord den 2 Januari 1871.

— 23 -

Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-betalnin-gens början.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1870 års början.	Kapital- och ränte-inbetalning under år 1870. Påräknadt ! Inbetald t belopp. J belopp.	Riksgälds-l.ontorets fordran vid 1870 års slut.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
____	___					2,792,37396					2,657,969	68
1864	1865	8	procent	5	procent	16,677	28	1,600	—	1,600	—	15,911	14
1861	1862	6	>>	4	5 >	8,757	36	600	—	1,200	25	7,883	65
1855	1856	6	>>	4	V	9,504	83	900	—	900	—	8,985	2
1855	1856	6	5>	4	55	12,643	84	1,200	—	1,200	—	11,949	59
1856	1857	6	J5	4	5*	100,120	3	9,000	—	9,000	—	95,124	83
1865,1867-	1872	5		3		405,000		____				437.500
1870
1865, 1867	1868	5		3	5J	824,000	—	40,000	—	40,000	_	808,000	_
1868, 1869	1869	6	5’	4	55	50,340	—	3,072	—	3,072	—	49,281	60
1849	1850	6	5?	4	55	41,548	26	6,000		6,007	50	37,080	85
1854	1855	6	5?	4	55	91,610	76	9,000	—	9,000	—	86,106	19
1858	1859	5	>5	4	5?	129,867	80	7,500				135,062	51
1855, 1856	1857	3	Ji	2	55	128,900	92	4,500	—	4,500	_	126,934	19
1856, 1857	1859	5	v	O	5/	151,293	2	10,000	—	10,107	15	145,681	81
1858	1859	6		4	55	151,618	53	12,000	—	12,156	39	145,277	94
1855—1859	1860	3		2	55	2,099,075	70	96,000	—	96,000	_	2,044,582	54
1858, 1859	1860	5	5»	4	55	326,607	51	18,500	—	18,500	—	321,112	20
1858—1863	1861	5		4	5»	f 448,131	34	25,000	—	25,000	—	442,898	71
1862, 1863	1868	5	55	4	55	1,317,278	49	68,852	76	68,852	76	1,301,116	87
1864—1866	1867	5	* 5	4	15	2,457,025	17	122,500	—	7) 56,656	23	2,497,596	77
1864, 1865	1867	5	15	4	55	1,075,521	52	55,000		55,000		1,063,542	38
1864—1866	1867	5	55	4	55	1,173,943	2	60,000	—	60,000	—	1,160,900	74;
1864, 1865	1866	5		4	55	694,972	34	36,000	—	36,000	—	686,771	23;
—	—		—		—	14,506,811	68	—	—		—	14,287,270 44

24 —

Ursprungliga

beloppet.

Till

anläggning

dito

Transport

af jernväg mellan staden Wexiö och AJfvesta station på statens

södra stambana.............................

af dito från hamnen vid Köping till Utter sberg med gren bana till

sjön Lillavan...............................

af dito från Herrljunga station på statens vestra stambana öfver
Wenersborg till Uddevalla.......................

434.000

500.000
3,240,000

k) Lån för inlösen af de med åtskillig a lands höf dinge-beställning
ar förenade aekor der..............................

226,500

1) Lån till v attenaftappnin gar för odling sf ör etag:

inom Upsala län:

I för aftappning af Bo- och Gallerå-sjöarne i Elfkarleby socken............

i „ upprensning af vattendraget genom Mosa, Buds och Hesslinge sjöar till Ekavik j
vid Mälaren, för beredande af aflopp för vattnet i träsket Blockfjärden inom j

Lillkyrka och Löths socknar..............................j

„ sänkning af Granebergs och Hallarby sjöar i Litslena socken...........

| „ utdikning af Södra Wisjö mosse på Norunda härads allmänning.........

„ aftappning'' af Balinge mossar i Bälinge socken .................

,, aftappning af Sandby-sjön i Wesslands socken ...................

„ upprensning af Slada ån och sänkning af Barknåre- eller Griggebosjön i Hållnäs
socken ......... ............................. • •

„ sänkning af Hufsjön i Ekeby socken......................... •

„ utvidgning och fördjupning af Trögdbo dike mellan Lagunda och Trögds härader ''
„ utdikning af Wiinge och Läby träsk samt sänkning af Albo och Ekeby sjöar

inom Ulleråkers och Hagunda härader.......................

„ utdikning^.* vid JJorkarby, Hocknö, Er sta och Söclerby byar inom Tolfta socken

inom Stockholms och Upsala län:

för rensning af Olandsån och dess sidogrenar......................i

„ sänkning af Lång-sjön, Elf g år des-sjön och KäU-sjön, samt upprensning vid |
Länna bro och i Necksundet inom Rasbo och Närdinghundra härader . . . . j

Transport

5,250 —

6,000 —
6,000 —
5,250 —
3,087 1
4,500

5,000

900

3,450

13,OOoj

16,000

137,500

18,000''

») Resterande liqvid fullgjord under år 1871, se Uddevalla—Wenersborg—Herrljunga jernvägsaktiebolag.

0) Enligt Stats-kontorets å landshöfdinge-ackords-fotidens vägnar utfärdade obligationer skola årligen inbetalas
sättning i de förut bestämda årliga rånte- och kapital-afbetalningarne för ackords-ersättningsbeloppen vid landshöfdinge

Anmärkning''. Med * betecknadt låns kapital har blifvit sammanslaget med dera under hela lanetideu upplöpan
gående kronoutskylder

Tiden då lånet utbetalts.	j Tiden för \| rånte- eller j kapital-I betalnin-jgens början	Annuitet.
2.	j 3.	4. I
1864	1865	5 procent
1864, 1865	1866	7 ” \|
1865—1867	1868	•r> „
1841—1842	3 00	°)
1842	1848	^ » 1

Riksgälds- Kapital- och ränte-inbetalning
intorot.s fnrrlT-an I under 1 n nn

ar 1870.

vid 1870 års

1842

1843
1843
1843
1843

1845

1852

1853

1861

1870

1864

1869

1848

1849
1849
1849
1849

1851

1858 1-8

1859 18

1867

1874

1870 18
1873 18

	början. \|
! 5-	6. 1
	14,506,81168 1
! 4 procent	418,465 60
j 4 „	446,406	''98
4 „	3,298,677	26 1
4 „	37,112	\| 59j
3 „	2,304	71
*3 „	2,693	O Jj
*3	2,999	69
*3	2,624	73
*3	1,543 42
* o	2,249	77
*3	2,999	74
* 9 L 99	181	78
*2 „	972	76
4 „	12,444	54
5 „	——	—
5 „	137,500	—
5 „	18,000

Påräknadt

belopp.

Inbetaldt

belopp.

Riksgäldskontorets
fordran
vid 1870 års
slut.

21,700!-35,000-

21,700
35,000
s) 124,710

— 118,893,988i 27 i —

11,074 3C \|	11,074	30
262 50	2,337	.
300 —	300	''
300t—	300	__
26250	262	50
154 36	154	36
225 — j	225	—
1 250 —	250
72-	72	_
276-	276	—
1,040- 1	1,040	1
1 1 8 p r-H
—__L_	___
—1__ \|	--!	-il

14,287,270

413,504

429,263

3,301,369

27,276

2ö!

2,393
2,699
2,362
1,3891 6
2,02477

2,74974
10978
696 76

11,871

16,000

144,375

18,000

ocent af de infriade ackordenas belonn: dock hafva 18A7 ,___

ställningarne i Kalmar och Wermlands län. '' '' 1848 8amt 1853 och 1854 ars Riksdagar medgifvit ned ta,

hvarefter lånet med sitt i jordeboken antecknade årliga belopp återbetalas i sammanhang med de af h
Re,. Ber. ,87, angående Rihgälds-kontoret. g ^ “f hemmanen

— 26 —

Transport

inom Stockholms län:

för utdikning vid Wårby egendom i Huddinge socken

„ sänkning af sjöarne Norryiken och Edsjön i Sollentuna, Eds och k rosta socknar

, dito af sjön Erken i Estuna socken..........• ■ '' ''

dito af Sigridsholms-, Lill- och Neclerängs-sjöarne 5 Lunda,

''Skeptuna socknar.................; • / • '' : '' ''

dito af åtskilliga sjöar inom Bro, Estuna och Söderby-Karls socknar

dito af sjöarne Flaten, Långsjön och Drefviken.............

dito af sjön Ångarn i Wallentuna socken................

Widbo och

inom Södermanlands län:

för sänkning af sjöarne Långhalsen, Ingaren och Hallbosjön jemte

siöar inom Röne, Jönåkers och Oppunda härader.....• • ■

J ~ ’ 1 ^ 1----i Lilla Malma socken.

flera mindre

dito af Sundby, Malma och Eneboga sjöar

Ursprungliga

beloppet.

inom Östergötlands län:

för sänkning af sjöarne Stora och Lilla Rengen, Jernlunden, Asunden, Emmern, Stn ern

och Nimmern inom Hanekinds och Kinda härader.............

„ samma sjösänkning sarbete.................................

sänkning af Hallebysjön i Skärkinds socken..................• * ’

Till fortsättning och fullbordande af Storåns upprensning och dermed sammanhängande
vattenaftappningsarbeten inom Tjellmo och Kngsbergs socknar ....

inom Gotlands län:

för utdikning af Burge myr.....\ ‘ ö.....j.............

dito af Mellings myr inom Ekstads och Sproge socknar...........

dito af en Westöö hemman tillhörig myr inom Halls socken........

inom Kalm,ar län:

för utdikning af kärrtrakten Fund inom Thorsås, Wissefjerda och Arby socknar .

dito af kärrtrakten Mören inom Ljungby socken...............

” upprensning af Emmaboån inom Wissefjeorda socken................

utdikning af Wångerslätts mossar inom Åby socken

utdikninSsarbeten vid Hänaryd, Rydholm och Knifvingaryd inom Backebo socken
'' utdikning af sank mark mellan Krokstorps sjö och Anebo såg i Oscars socken
” dito Ö vid Björnasjö, Skärfvets, Krokstorps och Karstorps hemman i samma

socken ...........................................

Transport

1,725

6,000

2.400

6.400
13,000
12,500

2,000

75.000

11.000

240.000

150.000
3,480

1.00,000

5,550

4,305

3,300

8,478

6.318

2,850

1,200

3,600

7,840

4,500

— 27 —

Tiden då lånet	Tiden för rånte- eller kapital-			Riksgälds-rontorets fordran	Kapital- oeb ränte-inbetalning under år 1870.	JRiksgälds-iontorets fordran
utbetalts.					vid 1870 års		1			vid 1870 års
betalnin-					början.		Päräknadt 1	Inbetaldt		slut.
	ren8 början.						belopp.		belopp.
2.	3.	4.	5.	(5.	7.	8.	9.
						18,893,988 948	27 66					18,663,354 862	80
1844	1850	5 procent	* 3 procent	86	25	i 86	25	41
1853	1859	8		* 2		2,171	89	480	—	480	—	1,691	89
1855	1861	8	11	* 2	99	1,252	75	192		192	—	1,060	75
1859	1865	8		3		5,234	76	512	—	512	_	4,870	2
1867	1871	8		* f;		13,000						20,909	49
11		19
1870	1874	8		12,500
11		99
1870	1874	8	2,000
11		19
1855	1861	8		* 2		36,433	11	5,583	84	5,583	84	30,849	27
'' 1869	1873	8	11	5	99	11,000				__		11,000
1855—1857	1861	8		* 2		125,275	4	19,200		19,200		106,075	4
1858	1858	6		* 4		171,919	71	9,000	—	9,468	75	153,097	21
1856	1862	8	11	* 2	11	1,816	47	278	40	278	40	1,538	7
1858	1864	8	11	*3	19	87,215	59	8,000	—	8,000	—	79,215	59
1844	1850	5		3		3,034	14	277	50	277	50	2,840	8
1850	1856	5		*3		3,874	50	215	25	215	25	3,659	25
1851	1857	5	99	*3 i 1	11	3,135	—	165	—	165	—	2,970	—
1848, 49, 53	1854	8		* o		25	38	25	38	25	38
99	* 9	11
1848, 1849	1854	8	53	94	53	94	53	94
	11
1849	1855	8		* 2	11	100	8	100	8	100	8		—
1852	1858	8		* 2		349	70	96	—	107	33	242	37
1857	1863	8		* 2	11	2,518	22	288	—	352	58	2,165	64
1859	1865	8	99	3	11	6,728	39	627	20	782	79	6,135	30
1861	1867	8	99	4	11	4,341	55	360	—	350	—	4,157	94
	--\|--			\|19,374,417(15	j--	L_	\| ---	1	-19,111,195 12

c- T Tranport

ror upprensning af Storan inom Lofta socken..................

» sänkning. af sjöarne Solaren och Yxnaren inom Djursdala m. fl. socknar .

” upprensning af Applerums och Söderåkra åar inom Thorsås och Söderåkra
socknar ........................

,, utdikning af Långebro mosse inom Ölands norra Mot................

» sänkning af Tjuståsa, Sandhults och Skorpetorps sjöar inom Stranda och’Handbörds
härader......................

„ upprensning af Alsterån samt afdikningar inom Ålems socken........

inom Blekinge län:

för utdikning af Malle- och Dafra-sjöarne, Öllegöl, Stora Mossen och Aborregöl

i Asarums socken..........................

,, aftappning af sjön Wesan i Listers härad......................

inom Jönköpings län:

för sänkning af Säbysjön i Säby socken..........................

„ rensning af Storån i Svartarps och Lekaryds socknar...............

,, sänkning af sjön, Mätaren samt Bruks- och Rekebo-äarne i Barkaryds och Jersnäs
socknar .........................

„ aftappning af Stensjön och Laggarbosjön inom Lekaryds och Öggesjö socknar
,, sänkning af Anéby, Flisig och Wesselda sjöar samt upprensning af några
dermed sammanhängande mindre vattendrag inom Bredesta, Lommaryds,

Bålaryds, Flisby och Solberga socknar.......................

„ sänkning af Kahnsjön i Malmbäcks socken......................

,, dito af sjöarne Störa och Lilla Nömmen samt Stensjön jemte upprensning

af Källtorps å inom Östra och Westra härader............

„ dito af Näsby- eller Flishults-sjön samt upprensning af Flishults ä inom

Näsby socken ...............................

„ utdikning åt v Skifver stads, Bonarps och Lunnagårdens madängar inom Ekesjö

socken .......................................

„ sänkning af Bexhedasjön eller Grummeln inom Bexheda, Näsby, Hvetlanda och

Myresjö jsocknar...........................

„ dito af Ljungaån m. fl. vattendrag inom Westra härad..............

,, dito af Brobyån inom Lannaskede och Frödenrds socknar............

„ dito af Böka- och Böle-sjöarne inom Skede socken.................

„ dito af Wisjön inom Svartarps, Lekaryds och Hakarps socknar.........

„ dito af Svinsjön inom Hjelmseryds socken......................

Ursprungliga beloppet.
1.

5,500
15,300
8,200	_
12,000	—
21,000	_
5,000	—

50,000
5,496
9,550	—
3,976	33
4,500	—
21,000
1,500	—
10,875	--
5,250	—
1,474	50
4,800	_
22,800
13,360
2,300
2,000
3,000

Transport j

- 29

Tiden då lånet
utbetalts.

1864

1865, 1866

1868

1869

1870

1856

1864

1843

1844

1845

1846

1852

1853

1855

1858

859, 1860
1862
1862
1863

Tiden för rånte- ellei kapital-betalnin-rens början	Annuitet.	Eäntefot.	Eiksgälds-kontdrets fordran vid 1870 års början.	Kapital- och ränte-inbetalning under år 1870.	Riksgälds-kontorets fordran -rid 1870 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt 1 belopp.
3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
__		__		__	19,374,417	15					19,111,195	12
1868	8	procent	* 5 procent	8,406	30	440	_	440	_	7,966	30
1869	8	33	5	33	16,065	—	1,224		1,224		15,600	80
1872	8	3?	5	33	8,200		__				8,200	_
1872	8	33	5	33	12,000	___	—	—	---	—	12,000	.
1873	8	J*	*5	33	21,000	_	___		___		33,776	87
1874	8	33	5	33			—			—	5,000
1862	8	33	* 2	33	708	42	94	8	94	8	614	34
1868	8	33	5	33	52,500	—	2,500	--	2,500	—	52,500	—
1849	5	33	* 3	33	2,747	70	274	80	274	80	2.472	90
1850	5	33	* 3	33	5,252	-—	477	50	477	50	4,774	50
1850	5	33	*3	33	2,186	87	198	82	198	81	1,988	6
1851	5	33	*3	33	2,699	77	225	—	225	—	2,474	77
1852	8		2		221	76
1858	8	33	* 2	33	422	97	120	—	120	—	302	97
1858	8	33	* 2	33	2,829	6	808	33	808	34	2,020	72
1859	8	33	* 2	33	1,900	39	420	—	420	—	1,480	39
1859	8	33	* 2	33	632	57	139	80	139	80	492	77
1861	8	33	*2	33	2,505	50	384		384		2,121	50
1864	8	33	*3	33	19,885	16	1,824		1,824		18,061	16
1865	8	33	* 3	33	12,720	79	1,068	80,	1,068	80	11,651	991
1868	8	33	4	33	2,299	88	184	''	184		2,204	, 51
1868	8	33 ,	* 4	33	2,668	44	160	-i	160	_	2,508	14)
1869	8	33	* 4	33	4,242	55	240	—\|	240	—j	4,002	551
	--\|		—• 19,556,512(28	—	-\|	1	j	19,303,410	20;

- 30 —

Transport

j för sänkning åt Kanarpsån samt utdikning af madäragar inom Öggestorps och

Forserums socknar.................W '' V ‘ '' i '' L '' ''

i utdikning och aftappning af sjöarne . Tjurken, Näfvelsjön, Furusfon och Steni
’ sjön m. fl. vattendrag inom Myresjö m. fl. socknar........ . ■ • • • • • •

sänkning af sjöarne Solgen och Ass-sjön m. fl. sjöar inom Södra Wedbo härad

” dito af sjöarne Rålången och Lunna sjö i Hultsjö socken..........

„ utdikning af madängar utmed Lillan i Lekaryds socken.............

„ sänkning af Löfås sjö i Ramqvilla socken......................

inom Jönköpings och Kronobergs län:

'' för sänkning af sjön Widöstern inom Ostbo och Sunnerbo härader.........

j inom Kronobergs län:

i för aftappning af sjön Klen i Wirestads och Westra Thorsås socknar ......

dito af Stenshults-, Mellan- och Meccarps-sjöarne inom Qvenneberga,

Slätthögs och Mistelås socknar...................

sänkning af sjön Möckeln inom Allbo och Sunnerbo härader. . . ... .... • • •
” aftappning af Rinkaby- och Barne-sjöarne inom Konga och Kinnevalds härader

dito af Tomsjöarne i Dädesjö och Furuby socknar ...............

j ” sänkning af Långasjön och utdikning af Galnegöl samt dervid liggande mossar
inom Almunderyds socken............................

„ dito af Madaån inom Asheda socken..........• • • • •..........

| ;; utdikning af Agunnaryds- och Fahr-sjöarne i Sunnerbo härad..........

” dito ° af Skärsjön inom Westra Thorsås. socken.................

j ’’ sänkning af Wi- och Göl-sjöarne inom Ljunga, Agunnaryds och Pjetteryds

socknar.......................... ••••■••.........

utdikning af Horshults och Stubbalycke mossar i Wirestads socken.......

inom Kristianstads län:

för utdikning af 18 myrar inom (jrkeneds socken............*

„ di|o af 61myrar inom Wittsjö socken ........................

, dito af myrar vid Ilyngarp och Snärshidt inom nämnda socken........

mossutdikningar vid Björstorp, JLästhult och Mörkhult i samma socken ... . .
dylika utdikningar vid Gjörbjörnarp, Mölleröd, Glhnåkra m. fl. byar inom

Glimåkra socken . . .................................

„ sänkning af Bohults sjö inom Loushults socken..................

Transport

Ursprungliga

beloppet.

3,100 —

42.000 —

48.000
3,950
2,500
2,000

3,885

3,992 1

3,000

28,000

4.800

1.800

2,340

14,550

7.500

2,800

24,200

1,900

3,000

1,650

525

1,680

5,430

3,300

— 31 —

Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-betalnin-gens början.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kontorets fordran vid 1870 års början.	Kapital- och ränte-inbetalning under år 1870.	Riksgälds-rontorets fordran vid 1870 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbet.aldt belopp.
2.	3.	,	4.		5.	6.		7.	8.		9.
						19 556 512 28				19 303 410	on
1864	1868	8 procent	* 5 procent	3,160 99	248 —	248	—	4,490	ii
1864	1870	8		5	99	42,000	—	3,360 —	___	_	44,100	__
1865	1869	8	91	5	99	50,400	—	3,840 - -	3,834	6	48,965	94
1866	1870	8	99	5	99	3,950	—	316 —	—	—	4,147	50
1867	1871	8	,,	5	99	2,500	—	—	—	—	2,500	—
1870	1874	8	99	5	99					—	2,000	—
1844	1850	5	n	*3	99	2,330 47	194 25	194 28	2,136	19
1844	1850	5	,,	* 9	99	2,195 54	199 61	199 60	1,995	94
1852	1858	8	99	* 2	99	846 31	240 —	239 96	606	36
1852	1858	8	99	* 2	99	7,898 42	2,240 —	2,763 57	5,134	85
1854	1860	8		*2	99	2,12150	384 —	384	—	1,737	50
1856	1862	8	v	*2	99	1,082 82	144 —	144	—	938	82
1857	1863	8	99	* 2	99	1,595 84	187 20	187	20	1,408	64
1862	1868	8	r	* 4	99	19,412 37	1,164 -	1,164	—	18,248	37
1865	1869	8	99	*5	99	12,06317	600 —	76	43	11,986	74
1867	1871	8	99	5	99	2,800	—■	—	—	—	2,800	—
1868	1872	8	99	5	99	24,200	__	____	__	_	24,200
1868	1872	8		5		1 900					1 QOO
1854	1860	8	99 99	* 2	99	1,325	94	240 —	240		1,085	94
1854	1860	8	99	*2	99	729	27	132 —	132	—	597	27
1854	1860	8		* 2	99	232	4	42 —	42	—	190	4
1856	1862	8	99	*2	99	1,012	2	134 40	134	40	877	62
1856	1862	8	99	* 2	99	3,271	_	434 40	434	40	2,836	60
1863	1869	8	99	* 4	99	4,666	81	264 —	264	—	4,402	81
	—	—		—	19,748,206^79	--1-1	__1	—jl9,492,697143

Transport

inom Hallands län :

för Himble ås upprensning..................................

„ Tollereds ås dito .....................-............

„ upprensning af Ysby å inom Walda, Tölö och Släps socknar..........

„ sänkning af Ramsjön och utdikning af deromkring belägna vattendränkta egor

inom Ljungby, Winberga, Stafsinge och Morups socknar............

„ rätnings- och rensningsarbeten i Tvååkers-ån i Himble härad.........

„ sänkning af Stensån inom Skummeslöfs, Östra Karups, Woxtorps och Halslöfs
socknar.........................................

inom Hallands och Elfsborgs län:

för sänkning af sjön Weselången m. fl. vattendrag inom Wiske och Marks härader
...........................................

inom Elfsborgs län:

för sänkning o af Hasseråssjön samt upprensning af Lerby och Snapperuds eif var

inom Amåls och Mo socknar............................

„ upprensning af Stenébyelfven inom Steneby socken.................

„ dito af Bredängsån i Wäne härad..........................

„ utdikning af Lenghems mader inom Kinds härad..................

„ sänkning af Nären och Köttsjön inom Holms och Skålleruds socknar.....

„ utdikning af Hudeneds mader inom Gäseneds härad.................

„ dito af madängar vid Bostorps, Björstorps m. fi. hemman inom Sems och

Skölfveneds socknar.................................. .

„ dito af Starlanda mader på Dalsland.........................

„ aftappning af sjön Hästefjorden inom Frändefors socken..............

„ sänkning af Simmesjön m. fl. sjöar i Kinds härad..................

„ utdikning af sank mark vid hemmanet Dåfverud i Ertemarks socken.....

„ sänkning af sjöarne Kalfven och Fegen inom Kinds härad.............

inom Elfsborgs och Skaraborgs län:

för utdikning af mossar omkring ån Atran inom Red vägs och Wartofta härader .
inom Skaraborgs län:

för sänkning af sjön Osten inom Wadsbo härad.....................

„ kanalanläggning genom Kottholmsnäset vid Tidaån samt upprensning af Såg strömm,

en inom samma härad..............................

Transport

Ursprungliga

beloppet.

6,800 —
3,200 -3,600 —

10,800 —
18,800 —

15,000 —

40,000 —

5,400 —
9,750 —!
2,640 —!
3,600 —i
6,000 —
24,750 —

5,000 —!
28,860—!
100,000—1
18,340—i
1,900 -34,700 —

14,640 —

8,329 50
6,189 75

Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-be-talningens början.	1 Annuitet.	1 Räntefot.	i Riksgälds-kontorets fordran j vid 1870 åra början.	Kapital- och ränte-inbotaluing under ar 1870.	i Riksgälds-jkontorets fordran vid 1870 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
2.	3.	4. ; 5.	6.		7.		8.	9.
	—		—		—	19,748,206	79	—	—	: i		: 19,462,697 i 93
1843	: 1849	5	procent	*3	procent	3,739	65	340		340		3,399	65
1843	1849	5	>1	*3	r>	1,599	73	160	1	160	1	1,439	72
1852	1858	8	il	*2	"	1,015	13	288	—	288	—	727 i	13
1855	1861	8		*2	ii	5,637	38	864	_	864		4,773	38
1858	1864	8	ii	*3	-	16,357	2	1,504	-	1,504	—	14,853	2
1863	1869	8	-	4	ii	15,600	—	1,200	-	1,200		14,98496
1858-1860	1867	8		O • >	••	37,050	16	3,200		3,148	45	34,955	19 I
1846	1852	5		*3	„	3,779	72	270		270		3,509 72
1854	1860	8	V	*2	V	4,309	29	780	—	780	—	3,529 29
1856	1862	8	„	*2	ii	1,588	12	211	20	211	20	1.376 92
1859	1865	8	V	*3	»	3,427	75	288	—	288	—	3,139	75
1863	1869	8	ii	*4	ii	8,485	10	480	_	480	_	8,005	10
1864—1866	1868	8	ii	*5		25,283	22	1,980	—	7,007	29	28,380	3
1864	1868	8		*5	ii	5,098	22	400		400		7,242	11
1864—1866	1868	8	r -	*5	»''	45,493	88	2,308	SO	3,230	3	42,263	85
1865	1869	8	ii	5	,,	97,000	—	8,000	—	8,000	—	93,850	_
1866	1870	8	„	5	ii	18,340	—	1,467	20	__	___	19,257	_
1868	1872	8	ii	5	ii	1,900	—	—	_	___	__	1,900	_
1868	1872	8	ii	5	11	34,700	—	___	_	i	—	34,700	—
1859	1865	8	ii	*3	ii	13,939	52	1,171	20	1,17121	12,768	31
1843	1849	5	ii	*3	,, i	4,164	29	416	471	416 47,	3,747	82
1843	1849	5	ii	*3		2,163	30	333	93	33393	1,829	17
—	—	--	—		----- 120,098,878271	-----i	-j	—	_\|	19,833,329,75

Rev. Ber. 1871 angående Riksgäl ds-kontor et. 5

— 34 —

Transport

för sänkning af sjön Lången och upprensning af Kräftan inom samma härad . . .
„ utdikning af Dagsnäs och Ilöryda samt en del af Stora Bjurums mossar inom

Gudhems härad......................................

„ sänkning af sjön Orion och ån Örlan inom Ransbergs socken..........

„ sänkning och upprensning af IÅdaån..........,............. .

„ utdikning af sänka trakter inom Wedums, Holmestcids och Göteneds socknar
„ sänkning af Kullesjön och dertill hörande vattendrag inom Hofva socken . . .

„ reglering af Tidaåns flodvatten inom Ullervads socken...............

„ sänkning af Lillan inom Trökörna socken......................

inom Örebro län:

för sänkning af Mosjön samt rensning af Rumla, Täby och Aby åar inom Örebro,

Rumla och Sköllersta härader.............................

„ dito af Lindesby-sjön och upprensning af Bastelfven inom Jernboås socken . .

„ dito af Rahla å i Rumla och Hallsbergs socknar..................

„ utdikning af Granhammar-kärren inom Wintrosa och Rräcklinge socknar . .

„ dito af Mossby-lcärren i Rumla och Sköllersta härader...............

„ sänkning af sjön Tysslingen och Svartån mellan Bäcks qvarn i Wintrosa socken
och Lindbacka pappersbruk i Anstå socken..................

inom Wermlands län:

för aftappning af vattendränkta trakten Slödjan i Huggenäs socken........

„ sänkning af Hänsjön inom Fryksände socken....................

„ dito af sjöarne Wadljungen och Björklången samt rensning af elfven B,innan

inom Nordmarks härad................................

„ dito af Sä/sjön i Arvika socken............................

„ utdikning af Nolby och Skane mossar inom Näs härad..............

inom Westerns län:

för upprensning af Altuna å, till förekommande af öfversvämningar inom Simtuna

och Thorstuna härader................................

» aftappning af Kolbäckssjön samt utdikning af kringliggande mossar å Arboga

stads södra skog....................................

„ sänkning'' af Schedevi- och Westlanda- samt Öster- och Sundängs-sjöarne inom

Åkerbo härad................,.....................

„ dito af Bocksjön och upprensning af Tillberga å inom Tortuna m. fl. socknar

Transport

Ursprungliga

beloppet.

11,550 —

10,200 -6,800 -

126.000 —

10,200 —
9,500 —
13,800 -9,000 —

30,000 —
2,175 —
20,400 —
22,500 —
5,900—i

100,000 —

4,710 —
12,600 —

16,800 —
8,000 —
11,600 —

3,000 -

1,500 —

14,000 —
12,100 —

Tiden då lånet	Tiden för rånte- eller kapital-be-			Riksgälds-kontorets fordran	Kapital- och ränte-inbetalning under år 1870.	j Riksgälds-kontorets fordran
utbetalts.					vid 1870 års			Inbetaldt belopp.	vid 1870 års
tal ningens början.					början.		Räräknadt belopp.	slut.
2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
					20,098,878 6,351	27 79					19,833,329 5,774	75 28
1844	1850	5	procent	*3	procent	577	50	577	51
1855	1861	8		*2		5,324	19	816	—	816	—	4,508	19
1860	1866	8		*3		6,474	66	544	—	544	—	5,930	66
11864, 1867, 11868, 1870	1874	8		5	51	116,000	—	——	—	—	—	126,000	—
1865	1869	8		*5		16,405	91	816	—	816	—	15,589	91
1865	1869	8		*5		15,280	1	760	—	760	—	14,520	1
1868	1872	8		5		13,800	—	—	—	—	—	13,800	—
1870	1874	8		5	11	—						9,000
1855	1861	8		*2		15,659	38	2,400		2,400		13,259	38
1852	1858	8		*2		613	31	174	—	174	—	439	31
1858, 1859	1864	8		*3		17,791	98	1,632	—	1,632	—	16,159	98
1862, 1863	1868	8		4		22,485	5	1,800	—	1,800	—	21,537	89
1864	1868	8	17	5	11	6,015	68	472	—	471	99	5,829	22
1864	1868	8	11	5	V	101,858	76	8,000	—	8,000	—	98,664	50
1845	1851	5		3		2,734	34	235	50	471		2,336	85
1853	1859	8	J»	*2	11	4,560	95	1,008	—	871	16	3,689	79
1857	1863	8		*2		11,464	24	1,344	_	1,344	_	10,120	24
1858, 1859	1864	8	11	*3	51	6,977	25	640	—	640	—	6,337	25
1859	1865	8	11	*3	51	11,060	66	928		943	66	10,117
1852	1858	8	11	*2	51	846	24	240	—	240	—	606	24
1847	1853	8	11	2	11	65	50					—	_
1861, 1862	1867	8				17,558	57	1,120	—	1,120	—	16,438	57
1864	1868	8	„	*5	11	12,335	22	968		968	—	17,525 91
----\|--j--	-	20,510,541)96	--- ---j 20,251,514)93

Transport

inom Stora Kopparbergs län:

för aftappning af Grann- och Öfver-sjöarne samt utdikning af Wiganders- och t

Haralds-myrarne inom Sårna socken........................!

„ utdikning af Komsängs-myren inom Stora Tutia socken.............!

,, dito åt Dalsjön, Igeltjern och Dalängsmyren inom samma socken........|

„ sänkning af Räjsjön i Rättviks socken........................

„ utdikning af Somyren, Sällängen och Kallmyren m. fl. myrar inom samma socken

I „ myrutdikningar inom Folkdrna, socken.......................

„ utdikning af Stora Flyten inom Mora socken....................

| „ dito af 7 myrar inom Jerna socken..........................

| inom Gejleborgs län:

för utdikning af Kaggbo-, Als-, Dop- och Stor-myrarne inom Ljusdals socken

dito af Gamsätersmyren inom Bergsjö socken....................

„ sänkning af Gårsjön inom Oster-Fernebo socken.................

dito af Ostanbräcks- och Wij-sjöarne inom Tunn socken.............

„ dito af Fäbodetjern inom Söderala socken......................

„ dito af Al- och Telje-sjöarne i närheten af Söderhamn........... . ,

„ dito af sjöarne Herten, llåsjön och Bertetjern inom Bollnäs socken
„ dito af Kölxle-sjon inom Enftngers socken.....................

inom Wester-Norrlands län :

för sänkning af Tåsjön inom Tåsjö socken.......................;

inom Jemtlands län.-

för utdikning af myrar vid Waplanda, Ökne och Smedsåsens byar inom Näskotts i

socken ..............................

» dito af myrar vid byarne Näset, Grelsgård, Jönsgård, Gärde, Kerget, Walla |
och Risselås inom Ströms socken......................

inom Westerbottens län:

för utdikning af Svartbergs- och Nybruks-myrarne i Säfvars socken

„ sänkning af Degersjön och Lillsjön i Nysätra socken...............j

„ dito af Kroksjön i Bygdeå socken........................

„ utdikning-, af Qvarnmyren, Åtjälsmyren och Tattarsmoran på Tväråmarks bys j

egoområde i Säfvars socken..........................

„ utdikningsarbete vid Byske by i Skellefteå socken.................

Transport j

Ursprungliga

beloppet.

1,162 50
600 —
1,440;—!

375-!
1,440 —
720!—!
720 —
750 —

20,700 —i

3.000 -0,300 —!
6,240 —

480—!
27,600 —!

8.000 —!

12,050—!

6,000)—

3,440 —
7,000 -

2,250 -2,700 —
2,520 —

750 —
3440L:

— 37 -

Tiden då lånet
utbetalts.

Tiden för
rånte- eller
kapital-be-talningens
början.

Annuitet.

Räntefot.

Riksgälds-kontorets fordran
vid 1870 års
början.

Kapital- och ränte-inbetalning
under år 1870.

Riksgälds-kontoret.s fordran
vid 1870 fira
slut.

Påräknadt j Inbetaldt

belopp. i belopp.

7. 8.

1852

1856

1857
1859

1858

1859
1862

1852

1854

1857

1858, 1859

1862 i

1863 i

1860

1859

1862

1844

1845

1856

1857
1859

1858

1862

1863
1865

1864

1865
1868

1858
1858
1860
1863

1863

1864
1868
1869

1866

1865

1868

1850

1851
1862

1863

1865

1	—	120,510,541	96	—		—		20,251,514	1 93
8 procent	*2 procent	234	80	93		93		141	80
8 „	*2 „	361	19	48	—	48		313	19
8 „	*2 „	866	84	115	20	115	20	751	641
8	*2 ,,	225	74	30	—	30		195	74
B „		1,371	10	115	20	115	20	1,255	90
8 „	4 „	570	35	57	60	57	60	512	75
8 „	*3	627	95	57	60	57	60	570	35
8 „	*2	811	48	60	—	60	—	751	48
i 8 „	*2 „	5,840	48	1,656		1,659	51 4,180	97
8 „	*2 ..	845	94	240	—	240	—	605	94
\|8 „	*2 „	2,784	47	504	—	504	—	2,280	47
8 „	v2	3,758	93	499	20	499	20	3,259	73
8	*2 r	289	15	38	40	38	40	250	75
8 „	*3 )}	21,863	52	2,208	—	2,208	—	19,655	52
8 „	H	10,033	47	640	—	640	—	9,393	47
I8 -	*4 ..	16,076	91	964	—	964	—	15,112	91
8 „	*3	5,712	94	480	__	480	—	5,232	94
8 „	*3	3,275	41	275	20	275	20	O o CO''	21
8 „	*4	9,339	28	560	-	560	—-	8,77928
6 „	*8 ,	1,237	38	112	50	112	50	1,124	88
5	3	1,414	55	135	—	135	—	1,318	45
8 j	*2 „	1,517	—	201	60	201	60	1,315	40
8 , ‘	*2 „	511	48	60	_	60		451	48
8 „ !	*3	3,275	41	275	20	275	2o;	3,000:21
	-----	20,603,387 73	----- \|	-1	__j	—i	20,334,970 39

— m —

Ursprungliga

beloppet.

Transport

för utdikning af Ratu träsk i Bygdeå socken.....................

dito af åtskilliga myrar på Wester-Sjulmarks bys egor i samma socken . . . .
„ dito af Karnpijerns- och Deger-myrarne inom Degerfors socken .........

inom Norrbottens län:

för utdikning af Westi träsk vid Niemisels by, i Raneå socken...........

„ dito af Teurajärvi Lombolo m. fl. sjöar i Ofver-Kalix socken..........

„ dito af B äling träs k et, Lilltr asket, Staftjern m. fl. sjöar i Neder-Lmleå socken .
dito af myrtrakter vid och mellan byarne Tärendö, Nivå, Pajala, Kirnujärvi

och Erkheilce i Pajala socken............................

„ utdikningsarbete vid Kukkola by i Karl Gustafs socken.............


1,840	—
1,660	—
7,800	—
906
7,800
3,320	—
6,360
15,000 —

Fordringar, grundade på Riksdagens särskildt meddelade beslut och stadganden: Allmänna

bevillninyen för år 1868, upptagen, enligt dess vid 1867 års riksdag beräknade
belopp, till .[...................... • R;dr 2,600,000:

efter afdrag af hvad derå till Riksgälds-kontoret influtit
utöfver de från detta verk utbetalda taxerings- och
uppbörds-kostnader....................... » 2,581,483: 3.

Allmänna bevillninyen för år 1869, upptagen enligt dess vid 186b års riksdag be

räknade belopp till 2,000,000 R:dr, efter afdrag af dito..............

Allmänna bevillninyen för år 1870, upptagen, enligt dess vid 1869 års riksdag beräknade
belopp, till ........................R:dr 2,600,000: -

efter afdrag af dito....................... » 6-,096: 46.

De till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter vid 1867 års riksdag anvisade

Indrag af statsverkets inkomster för år 1868 ........0'' '' '' ......; y ''

Såsom låneunderstöd till undsättning åt de genom 1868 års missväxt nödlidande

länen anvisadt och utbetaldt belopp.................... • • • ■ •

Återstoden af dito dito, ytterligare anvisadt och utbetaldt belopp af 500,000 R:dr

Kreditirfordringar hos statsverket:

För lyftnde medel

å vid 1867 års riksdag anvisadt

dito

kreditiv för Rikets försvar

eller andra högst vigtiga ändamål..............

, vid 1870 års riksdag anvisadt kreditiv för dito ■ .....

Transport

— 39 —

Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital -betalnin-gens början	Annuitet.	! Räntefot.	i Riksgälds-i kontorets fordran	Kapital- och ränte-inbetalning under år 1870.	i Riksgälds-kontor^ fordran
	vid 1870 års början.	Påräknadt belopp.	Inbetaidt belopp.	i - vid 1870 års slut. 1
2.	1 3‘	4. 1	I 5.	6.	7.	8.	9.
	i			90 387 7S					20,334,970	39
									—
1859	1865	8 procent	*3 procent	1,751 98	147	20	147	20	1,604	78
1860	18(5(5	8 „	*9	1,713	36	132	80	132	80	1,580	56
18(51	18(57	8 „	*4 „	9,158	63	624	—	624	•—	8,534	63
1857	1863	8	*2	617	97	72	48	72	48	545	49
1857	1863	8 „	*2 " y>	4,974	14	624	—	624	—	4,442	30
1858	1864	8	*3 „	2,454	41	224	94	224	94	2,229	47!
18(51	1867	8 „	*3 „	7,073	31	508	80	508	80	6,564	51
1862	1868	8 „	*4 1 m	19,730 18,516	91 97	1,183	10	1,183	10	18,547	81 1 !

—	—	—		2,586,988	75	——	—	—	--	15,961	6
---—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,537,903	54
				3,318,270 210,400
									210,400
				450,000 1,030,000
			:						1,030,000 460,000

										''
—	---i	___\|	.... —	28,265,038 16!	l		—	_1	24,633,28454

— 40

Fordringar för oredovisade förskott:

Till bestridande af Stats-kontorets utgifter.......

„ kostnader för 1869 urs riksdag..........

,, „ 1870 års riksdag...........

„ ,, „ 1871 års riksdag......... ■ •

„ ,, vid kortstämplingen............

,, ,, ,, tidning sstämpling en.........

,, rättegångs-expenser vid Riksgälds-kontoret ....

„ inlösen af förfallna obligationer och räntekuponer

Tills vidare förräntade medel:

Ursprungliga

beloppet.

Transport

Genom uppköpta obligationer . . .

,, meddelade lån.......

„ öfvertagna depositionsbevis

Upplupna, oguldna räntor.....

Behållningar, tillhörande fonderade statslånens iiqvidations- och arnorterings-f
onder:

Tillhörande

1855 års statslån
1858 „

1860
1861 „

1864 „ „

1866 „

1808 „

5,205: 68.
1,023,268: 72.
012,318: 63.
51,878: 7.
10,738: 82.
39,810: 23.
3,650: 26.

3,774: SO.
1,054,204: 72.
633,819. 55.
55,636: 83.
17,330: 54.
50,787: 6.
10,224: 5.

Behållningar, innestående hos banker och bankirlms:

Å Riksgälds-kontorcts räkning N:o 1 i Riksbanken (eller den bankoräkning, som
begagnas för alla Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter, förutom dem,

som tillhöra de fonderade lånens liqvidations- och amorteringsfonder)......

Hos bankirhuset Mendelsohn-Bartholdy i Hamburg...................

Summa Runt

Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-betalnin-gens början.	Annuitet.	Räntefot.	Riksgälds-kont.orets fordran vid 1870 års början.	Kapital- och ränte-inbetaln under år 1870.	ing	1 Riksgälds-kontorets fordran vid 1870 års slut.
Påraknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
2.	3.	4.	5.	0.		7.		8.	9.
		-	—- -	28,265,038	16	__		—		24,633,284	54
__				1,500,000
				84 84
__	—	— —	—	494 70	—	—	----	_	880	51
—	—	—	—	—	—	—	—	—		2,258	20
	—	—	---	21 79	—	—	—	—	72	63
	—	—	—	64 98 o n	—	—	—	—	598	58
				7,782	42	—	—	—	—	40,900	—
										88.612	50
			__	150 000						9nn non
—		—	—		—	__	_	___		20,000	__
				4,354	17					3,098	61
—				1,746,870	41	---	—	—	—	1,825,777	55
				1,105,190	32					1,664,406	6
—				228	—	......		—	—	——	—
I	—	—	—	32,780,138 86	---	—	;--	—	28,479,889 18

Riksd. Rev. Ber. 1871 angående Riksgäldskontor et. 0

Inom limen bokförda tillgångar:

Riksdagens hus, beräknadt
efter åsätta brandför säkringsvärdet.

....

(Upptaget inom linien
på grund af 1840—
1841 års Riksdags
beslut.)

Riksgälds-ieontorets hus ■
(Upptaget inom linien
på grund af 1856—
1858 års Riksdags
beslut.)

För lån till Glasmästaren
S. P. Dafgård i We nersborg.

......''.

(Upptaget inom linien
enligt 1867 års Riksdags
beslut.)

Det vid 1862—1863 års
riksdag beviljade särskilda
kreditiv till betäckande
af kostnaderna
för försvarsverkets
fullständigare ordnande
..........

Lyftade, oredovisade beloppet
af det vid samma
riksdag beviljade
kreditiv för Rikets försvar
eller andra högst
vigtiga ändamål....
(Upptaget inom linien
enligt 1867 års Riksdags
beslut.)

Förskottsvis under åren
1847—1869 utbetalda
medel till bestridande
af kostnaderna för kolonien
St. Barthélemys
förvaltning, under förbehåll
af den framtida

105,000:— 105,000:

90,000: -

90,000:

674: 92.

Kiksgälds- Riksgälds kontorets

fordranikontorets fordran
Tid 1870 års I vid 1870 års
början. I slut.

3,000,000: — 2,997,358: 42.

379.950: 95. 379,950: 95.

Transport 3,575,625:87. 3,572,984:29.

Riksgälds-	Kiksgälds-
kontorets fordran	kontorets fordran
vid 1870 års	vid 1870 års
början.	slut.

Transport
godtgörelse, som genom
koloniens ökade
afkastning eller afträdande
till främmande
makt kan erhållas . .

Fordran af Allmänna
Hypoteksbanlcen för de
till grundfond åt denna
bank aflemnade obligationers
kapitalbelopp .

3,575,625: 87. 3,572,984: 29.

452,575: 33. 452,575: 33.

8,000,000: — 8,000,000:

Summa R:mt 12,028,201: 20. 12,025,559:62.

Sammandrag-:

Riksgälds-kontorets samtliga fordringar och öfriga tillgångar (oberäknadt
de inom luden förda), som vid 1869 års början upp gingo

till.................................. 32,780,138: 86.

och vid samma års slut utgjorde, såsom här förut är visadt ..... 28,479,889: 18.

hade således under året, hufvudsakligen genom inbetalningar å Riksgälds-kontorets
fordringar hos Stats-kontoret samt å meddelade
undsättningslån, minskats med..................... 4,300,249: 68.

De i 1870 års hufvudbok utbalanserade tillgångarne utgjordes af:

a) räntebärande fordringar:

nemligen fordringar, bärande:
5 procent ränta ........

798,610: 35
178,725: 1
13,903,317: 79
1,173,050: 33
2,168,253: 34

b) låneunderstöd för sjösänkningar och myrutdikningar samt andra
vattenaftappningsföretag, hvilka lån skola af vederbörande hemmansegare
återbetalas med sina i jordeböckerna antecknade årliga
kapital- och räntebelopp samt erläggas i sammanhang med
de af hemmanen utgående kronoutskylder..............

Transport

18,221,956: 82.

977,892: 20.
19,199,849: 2-

— 44

Transport 19,199,849: 2.

c) fordringar, för hvilka ränta efter viss tids förlopp kommer att

beräknas................................... 1,136,000: —

d) å Riksgälds-kontorets räntebärande fordringar upplupna räntor . 297,982: 3.

e) utgifna lån, för hvilka ränta icke behöfver erläggas........ 56,900: —

/'') det vid 1869 års Riksdag beräknade beloppet af den allmänna

bevillning, som för år 1870 skulle utgöras, efter afdrag af hvad
deraf redan under samma år, utöfver omkostnader, till Riksgäldskontoret
influtit.............................. 2,537,903: 54.

g) återstoden af den för år 1869 beräknade allmänna bevillning . . 15,961: 6.

h) låneunderstöd till undsättning åt de genom 1868 års missväxt

nödlidande länen............................. 210,400: —

i) fordran hos statsverket för lyftade medel å anvisade kreditiv för

rikets försvar eller andra högst vigtiga ändamål.......... 1,490,000: —

k) åtskilliga oredovisade förskott ...................... 44,709: 92.

l) behållningar, tillhörande amorteringsfonderna för de fonderade

statslånen.................................. 1,825,777: 55.

m) innestående behållning å Kontorets räkning N:o 1 i Riksbanken 1,664,406: 6.

Summa Runt 28,479,889: 18.

Jemförelse Vid jemförelse mellan Riksgälds-kontorets i hufvudboken upptagna skulder

mellan Riks- och tillgångar visar sig, att, då skulderna vid 1870 års slut öfverstego tillgångarne
ffälds-kontorets med . ................................R:dr 89,809,817: 9.

Stillgångar. och vid årets början med....................... „ 82,310,742: 95.

hade således under samma år skulden utöfver tillgång ökats

med..........................7......R:dr 7,499,074: 14.

utgörande det belopp, hvarmed de i kapitalräkningen för året

debiterade kapitalutgifter.......R:dr 14,761,268: 55.

öfverskjuta summan af samma räkning
tillgodoförda kapital-inkomster
........R:dr 6,217,967: 53.

amorteradt belopp af

fonderade lån . . „ 1,040,560: —

och besparingar å extra
statsanslag . „ 3,666: 88. js 7,262,194: 41.

R:dr 7,499,074: 14.

Vid meddelandet af förestående uppgift, att Riksgälds-kontorets skulder vid
1870 års slut öfverstego tillgångarne med 89,809,817 R:dr 9 öre, torde böra erinras,

att hufvudandelen utaf dessa skulder härleder sig från upptagna lån för statens jernvägsbvggnader,
för hvilkas utförande blifvit, såsom i Bil. Litt. B visas, till samma tid
utbetald en summa af 96,571,108 R:dr 52 öre, således icke mindre än 6,761,291
Rall1 43 öre utöfver det belopp, hvarmed Kontorets skulder öfverskjöto dess tillgångar.

De inom linien balanserade skulderna, som vid början af år
till....................................Bull halva

under året ökats genom leverering från Stats-kontoret af

äldre depositionsmedel...................... „

och utgjorde således vid årets slut.................R:dr 14,425,088: 93.

Riksgälds-kontorets inom linien förda tillgångar, hvilka vid årets början utgjorde
........................‘........R:dr 12,028,201: 20.

hafva minskats genom återleverering å det vid 1862—1863 års
riksdag anvisade särskilda kreditivet för försvarsverkets

fullständigare ordnande af................... „ 2,641: 58.

och utbalanserades vid 1870 års slut med ett belopp af ... . R:dr 12,025,559: 62.

1870 uppgingo Riksgälds 14,

422,777: 35. kontorets inom
linien förda
skulder och

2,311: 58.

tillaånaar.

Till upplysning om Riksgälds-kontorets kassainkomster och kassautgifter -under
år 1870 hafva Revisorerne låtit upprätta härvid bilagda sammandrag af den i
samma års hufvudbok intagna kassaräkning (Bil. Litt. A).

Riksgäldskontorets

kassainkomster
och kassa -

utqifter under
år 1870.

Utom ofvan anförda öfversigt af Riksgälds-kontorets inkomster och utbetalningar
under år 1870, få Revisorerne meddela nedanstående, på Fullmäktiges berättelse
grundade uppgifter angående kassainkomster och utgifter under förra hälften
af innevarande år:

Riksgäldskontorets

kassainkomster
och kassautgifter
under
förra hälften
af innevarande
år.

Kassa-inkomster under Januari—Juni 1871:

Inneståencie å räkningen N:o 1 i Riksbanken vid 1871 års början R:dr 1,664,106: t).

Allmän bevillning, vapenskatt (765 R:dr 64 öre), afgifter för stämpling
af spelkort och tidningar, samt observations-, skatterätts och

ekeskogsmedel.......................... ■ 2,735,728: 77.

Kapital- och ränteinbetalningar å de för vissa bestämda föremål från

Riksgälds-kontoret utbekomna lån.................. 523,246: 11.

Återbetalningar af tills vidare förräntade medel samt å dylika medel ^

upplupna och erlagda räntor..................... 410,326: 39.

Återlevererade undsättningsmedel..................... 450,000:

Utaf öfverskotten å 1870 års statsinkomster............... 1,500,000: —

Dito å 1871 års statsinkomster.................._..... 500,000:

Uppkomna och till Riksgälds-kontoret öfverlemnade behållningar . . 911,676: 28.

Köpeskillingen för en tomt i Karlskrona......... 1,500:

Dito för Svenska Kronans hus i Tanger . . . 37,200: 18. 38,700: 18.

Från Stats-kontoret mottagna äldre depositionsmedel.......... 2,94o: i 1.

Utaf Strömsholms nya kanalbolags inkomster under år 1870 ..... 10: 44.

Expropriationsersättning för Staten tillhörig jord............ . 1,237: 48.

Återburet förskott till inlösen af 1867 års statsobligationer..... 30,900:

Influtna medel å 1870 års jernvägslån.......... 2,468,261: 14.

Åtskilliga tillfälliga inkomster............. 1,283: 91.

Summa Runt R:dr 11,238,720: 47.

Kassa-utgifter under Januari—Juni 1871:

Utaf detta års rånte- och amorteringsanslag för de fonderade jern -

och ränteliqvider för Riksgälds-kontorets öfriga skulder för upplåga
eller deponerade medel..................... 453,555: 3.

Lånekostnader............................ • • ■ • • 9,481: 5.

Utbetalda extra statsanslag, beviljade vid 1853 och 1854, 1856—1858,

1862 och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar 46,150: —
beviljade vid 1867, 1868, 1869 och 1870 års riks -

samt vid innevarande års riksdag......... . 22,041: 36. 259,793: 36.

2:ne utbetalda sjösänkningslån....................... 14,900:

Återstoden utaf det vid 1870 års riksdag anvisade mindre kreditiv 1,040,000: —

Riksdagskostnader och utgifter för Riksdagens hus.......... 403,801: 62.

Kostnader för 1870 års Statsrevision................... 2,623: 47.

Aflöning för Justitie-Ombudsmannen och hans Expedition jemte expenser,
äfvensom resekostnader och tryckningskostnader för Ju stitie-Ombudsmannens

embetsberättelse!-........... • ■ ■__9,620: 11.

Transport R:dr 5,305,229: 32.

Aflöning och expenser jemte andra förvaltningskostnader vid Riks gälds-kontoret.

............................. 43,449: 43.

Taxeringskostnader för allmänna bevillningen samt kostnader för

kort- och tidningsstämplingen äfvensom anmärkningsarvoden m.m. 21,835: 5.

Fromma stiftelsers andelar utaf kortstämpelafgiften........... 7,781. 18.

Genom utlemnade lån samt köpta obligationer och vexlar in. m. tills

vidare förräntade medel.................... . . . . 4,780,259: 75.

Innestående A, räkningen N:o 1 i Riksbanken den 30 Juni 1871 . . 1,080,165: 69.

Summa R:mt Rall- 11,238,720: 47.

liqvidation^-och amorterings/ond
ernå,
för de fonderade
statslånen.

Uti sed näste revisionsberättelse, sid. 46—51. finnes intagen en uppgift om
Revisorerne fä derför här framlägga en pa den särskilda räkenskapen öfver dessa
deras tillgångar och skulder vid årets slut, hvarvid till lättnad för öfversigten deraf

t? O

liqvidation»- och amorterings-fonden

Skuld vid 1870 års början för obetalda förfallna räntor:

ä 4 procent......................K;dr 174: 30.

k Bi „ ...................... ,, 84: - R:dr 258: SO.

Utgifter:

Under året verkställd amortering
Upplupna räntor:

å 4 procent ............

i 31 .............

Tillgång vid 1870 års slut . . .

......... „ 7,000: —

Ridt- 7,060: -

.. 1,204: - .. 8,264: —

•........ 6,256: 10.

Summa R:dr 21,778: 40.

liqvidation»- och amorterings -

Skuld vid 1870 års ingång:

för obligationer och räntekuponer, som icke inom 2 år från förfallodagarne

blifvit, till betalning företedda......Exil- 17.908: 67.

för icke förfallna räntekuponer, som vid
obligationers inlösen icke blifvit företedda
och hvilkas belopp derföre å obligations summan

innehållits............. „ 1,344: —- R:dr 19,252: 67.

Utgifter:

för inlösen af utlottade obligationer, förfallna den 1 Juli

1870 ......... Thlr 63,800: —

,, dito, dito den 2 Januari
1871....... „ 65,200: - Thlr 129,000: —

upplupen ränta a länets återstående kapitalbelopp
:

för förra halfåret .... Thlr 157,866: 20.

sednare dito..... „ 156,466: 20. Thlr 314,333: 10.

i Riksmynt h 2f R:dr pr Thlr

omkostnader ............

Tillgång vid 1870 års slut......

Thlr 443,333: 10.

........R:dr 1.182,222: 22.

. . . „ 7,220: 42.

..... „ 1,089,246: 72.

Summa R:dr 2,297.942: 3.

— 49 —

förhållandet med liqvidations- och amorteringsfonderna för de fonderade statslånen.
fonder grundad redogörelse för fondernas inkomster och utgifter under år 1870 samt
begagnats en mera tabellarisk uppställning.

för 1855 års inhemska jernvägslån.

Tillgång vid 1870 års början.......................Kali- 5,468: 98.

Inkomster:

1870 års anslag till ränta och amortering.............. „ 13,655: _

Andel i kapital- och räntevinsterna å de för liqvidations- och
amorteringsfondernas gemensamma räkning förräntade tillgångar „ 178: 12.

Skuld vid 1870 års slut för obetalda förfallna räntor:

å 4 procent.....................R:dr 2,418: 30.

k 3* ..............................._J>3: ^ „ 2,481: 30.

Summa R:dr 21,778: 40

fonden för 1858 års jernvägslån:

Tillgång vid början af år 1870 ........,...........R:dr 1,012,521: 39.

Inkomster:

1870 års anslag till ränta och amortering........... „ 1,166,666: 67.

andel i kapital- och räntevinsterna å liqvidations- och amorteringsfondernas
för gemensam räkning fruktbargjorda behållningar
. _.....T..................... „ 42,216: 49.

kursvinst vid inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna ränte .

kuponer..... „ 9: 15.

dito vid uppköp af valufor för betalning af annuiteter ... „ 11,486: 33.

Skuld vid slutet af år 1870:

för till inlösen i Riksgälds-kontoret anmälda, den 2 Januari

1871 förfallna räntekuponer.......R:dr 7,106: —

„ obligationer och räntekuponer, som icke
inom 2 år från förfallodagarne blifvit till

betalning företedda............ „ 26,352: —

„ icke förfallna räntekuponer, som vid
obligationers inlösen icke blifvit företedda
och hvilkas belopp derföre å obligationssumman
innehållits........ „ 1,584: —

Summa R:dr 2,297,942: 3.

Rev. Ber. 1871 angående Ri/csgälds-Jcontoret.

50 -

liqvidation»- och amorterings -

Skuld vid 1870 års ingång:

för 4| procent-obligationer och räntekuponer samt premie-obligationer, hvilka
icke inom 2 år från förfallodagarne blifvit till inlösen
företedda.................R:dr 82,350: 67.

icke förfallna räntekuponer, som vid
obligationers inlösen icke blifvit företedda
och hvilkas belopp derföre å
obligationssumman innehållits..... „ 906: - -

eu i Riksgälds-kontoret till inlösen anmäld,
men ej företedd kupon 12: — R;<lr 83,268: 67.

Utgifter:

för inlösen af utlottade 41 procent-obligationer:
förfallna den 1 Maj 1870 Thlr 61,100: —
dito den 1 Nov. 1870 „ 62,400: —

bokförda kapitalbeloppet
af de efter förutgångna
utlottningar den 1 Februari
och 1 Augusti
1870 förfallna premieobligationer
....... „ 55,000: — Thlr 178,500:_

å 4|- procent-obligationer

förfallna räntor.....Thlr 316,000: —

skilnaden mellan det i
räkenskapen upptagna
kapitalbeloppet, Thlr
55,000, af de vid 19:de
och 20:de utlottningarne
utkomna premie-obligationer
och det till dessa
obligationers inlösen anvisade
anuuitetsbelopp,

Thlr 110,000 ...... „ 55,000:— y 371,500:__

Thlr 550,000: —

utgörande i Riksmynt efter 2| R:dr pr Thlr.........R:dr 1,466,666: 67.

omkostnader............................... 8,800: 51.

..... „ 731,715: 55.

Summa R:dr 2,290,451: 40.

Tillgång vid 1870 års utgång

- 51

fonden för 1860 års jernvägslån:

Tillgång vid början af år 1870 ....................R:dr 695,587: 30.

Inkomster under samma år:

anslag till ränta och amortering................. 1,466,000: —

andel i kapital- och räntevinsterna å förräntade medel..... 22,091: 42.

kursvinst vid uppköp af valutor för betalning af annuiteter „ 8,796: 96.

kursvinst vid inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna obligationer
och räntekuponer.................. „ 79; 72.

Skuld vid slutet af år 1870:

för till inlösen i Riksgälds-kontoret anmälda, men ej företedda
kuponer...............Rall- 1,284: —

4J procent-obligationer och räntekuponer
samt premie-obligationer, hvilka icke inom
2 år från förfallodagarne blifvit till

inlösen företedda.............. „ 95,628: -

„ icke förfallna räntekuponer, som vid
obligationers inlösen icke blifvit företedda
och hvilkas belopp derföre å obligationssumman
innehållits........ „ 984: —

Summa R.-dr 2,290,451: 40.

— 52 —

Likvidations- och amorterings-fonden

Skuld vid 1870 års början för obetalda förfallna räntor......R:dr 4,232: 25.

Utgifter under år 1870:

verkställd amortering........................ „ 42,700: —

förfallen ränta............................ „ 121,380: 75.

omkostnader.............................. „ 2: 40.

Tillgång vid slutet af år 1870 ....... „ 57,679: 83.

Summa R:dr 225,995: 23.

Likvidations- och aniorterings -

Skuld vid 1870 års ingång för utelöpande förfallna räntekuponer R:dr 4,495: 50.

Utgifter:

för utlottade obligationer, förfallna den 15 April

1870 .....................P. St. 900: —

för dito dito den 15 Oktober 1870 „ 1,800: —

P. St. 2,700: —

för räntor, förfallna den

15 April 1870 .... P. St. 12,080: 5.
för dito dito den 15 Oktober
1870 ...... „ 12,060: — „ 24,140: 5.

P. St. 26,840: 5.

i Riksmynt efter 18 R:dr för hvarje P. St..........

omkostnader .............................

Tillgång vid 1870 års slut......................

483,124: 50.
3,934: 29.
37,715: 54.

Summa R:dr 529,269: 83.

Likvidations- och amorterings Skuld

vid 1870 års början :

för utelöpande obligationer och kuponer, som skulle i Riksgälds-kontoret inlösas
.....................R:dr 37,760: —

för icke förfallna räntekuponer, som vid
obligationers inlösen icke blifvit företedda
och hvilkas belopp derföre å obligations summan

innehållits............ „_73: 33. — R:c[r 37,833: 33.

Transport R:dr 37,833: 33-

för 1801 års inhemska jernvägslån:

Tillgång vid 1870 års början................... , . . R:dr 56,110: 32.

Inkomster under år 1870:

anslag till ränta och amortering................. n 165,000: —

andel i kapital- och räntevinsterna å förräntade medel .... 2,841: 91.

Skuld vid 1870 års slut för obetalda förfallna räntor....... „ 2,043: —

Summa R:dr 225,995: 23,

fonden för 1864 års jernvägslån.

Tillgång vid början af år 1870 .....................R:dr 15,234: 32.

Inkomster för samma år:

anslag till ränta och amortering....... B 483,124: 50.

andel i kapital- och ränte-vinsterna å de förräntade medlen ” 6*174: 41.

kursvinst vid uppköp af valutor för betalning af annuiteter „ 4,351: 60.

Skuld vid 1870 års slut för utelöpande förfallna räntekuponer . . „ 20,385: —-

Summa R:dr 529,269: 83.

fonden för 1866 års jernvägslån:

Tillgång vid början af år 1870....................R:dr 77,643* 56.

Inkomster under samma år:

anslag till ränta och amortering................ n 1,380,000: —

andel i kapital- och räntevinsterna å förräntade medel . . „ 3,730: 29.

kursvinst vid inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna obligationer
och kuponer...................... 272: 3.

dito vid inköp af utländska valutor............... „ 15,794: 38.

Transport R:dr 1,477,440: 26.

Transport R:dr 37,833: 33.

Utgifter:

den 1 Juli 1870 förfallna obligationer . . Thlr 12,700: —
„ 2 Januari 1871 dito . . „ 13,100: —

Thlr 25,800: —

den 1 Juli 1870 förfallna
kuponer......Thlr 246,027: 15.

den 1 Januari 1871 dito „ 245,710: — H 491,737: 15.

Thlr 517,537: 15.

utgörande i Riksmynt å 2| R:dr pr Thlr........... „

omkostnader............................. >»

Tillgång vid 1870 års utgång..................... «

Summa R:dr

1,380,100 -8,719: 87.
148,280: 39.

1,574,933: 59.

R:dr 32,670: —

Likvidations- och amorterings Skuld

vid 1870 års början för i Riksgälds-kontoret till inlösen
förfallna kuponer.......................

Utgifter:

amortering..................P. St. 3,000:

räntekuponer, förfallna

den 1 Juli 1870 . . P. St. 28,677: 10.
dito dito 1 den Januari
1871....... „ 28,602: 10. „ 57,280:

P. St. 60,280:

i Riksmynt efter 18 R:dr för hvarje P. St........

omkostnader..........................

Tillgång vid 1870 års slut...............

1,085,040

1,433

42,759

Summa R:dr 1,161,902

62.

67.

Skuld vid 1870 års slut

Transport R:dr 1,477,440: 26-...... * 97,493: 33.

Summa R:dr 1,574,933: 59.

fonden för 1868 års jernvägslån:

Tillgångar vid 1870 års början ................R:dr 36.320: 2G.

Inkomster:

anslag till ränta och amortering................ „ 1,086 750: _

andel i kapital- och räntevinsterna å tills vidare förräntade

™edel................................. „ 368: 78.

kursvinst............................... 5 928: 63

Skuld vid 1870 års utgång för utelöpande räntekuponer .... 32^535: —

Summa R:dr 1,161,902: 67.

— Sfi

Granskningen
af Riksgäldskontorets
hufvudbok.

Riksgälds-kontorets för år 1810 upprättade och afsilande samt i dess Revisionskontor
utan anmärkning granskade hufvudbok har, vid deraf nu anställd granskning,
ei heller å Revisorernés sida föranledt någon anmärkning, utan funnits förd med
ordentlighet och noggrannhet, och hafva de till Riksgälds-kontoret influtna medel
äfvensom derifrån verkställda utbetalningar varit behörigen verificerade.

I Riksgäld s-kontorets räkenskaper balanseras år från år inom linien åtskilliga
skulder och fordringar, hvilka äro angifua sid. 11, 42-43. Några _ af dessa torde numera
böra ur räkenskaperna uteslutas, hvaremot andra synas förtjena att an vidare
balanseras. Såsom bidrag till utredande af dessa förhållanden hafva Revisorerne
insamlat och få här framlägga följande upplysningar. . o ......

Rikets Ständer beslöto vid 1778 och 1779 års riksdag att såsom hemgift till
H. K. H. Hertig Carl af Södermanland, till Kong!. Maj:ts disposition, nedsätta ett
kapital af 100,000 R:dr specie, hvilket kapital för framtiden skulle ^blifva oförryckt
och deraf den årliga räntan, efter fem för hundra, borde till H. K. Höghet öfverlemnas;
och genom Bref af den 18 December 1780 föreskref Kong!. Maj:t, att
nämnda kapital skulle genom Riksgälds-direktionens försorg göras fruktbärande, till
följd hvaraf bemälde direktion afgaf förbindelse att till Hertig Carl af Södermanland
årligen utbetala 5,000 R:dr, intilldess Kongl. Maj:t derom annorlunda förordnade.
Då Konung Carl X1Y Johan, efter Konung Carl XIII:s död 1818, såsom adoptivson
och arfvinge gjorde anspråk på nämnda räntas uppbärande och gaf Fullmäktige
i Rikserälds-kontoret sådant tillkänna så, enär berörda hemgiftskapital, efter Konung
Carl XIH:s frånfälle, syntes dem jemlikt gällande grundlagar böra hemfalla till
rikswäldsfonden samt någon ytterligare utbetalning åt räntan således icke ega rum,
anmälde Fullmäktige förhållandet hos Rikets då församlade Ständers Stats-Utskott,
för inhemtande af dess föreskrift. Utskottet hemställde med anledning deraf, att
ifrågavarande hemgiftskapital då och derefter skulle från Riksgälds-kontoret utgå
med 5,000 R:dr banko årligen, samt, efter reqvisition, Kongl. Maj:t tillhandahållas;
hvilken hemställan af alla fyra Riksstånden bifölls. Denna, ränta är af Kongl. Majrt
numera anvisad till förstärkning af armeens enke- och pupillkassa.

Jemte tillkännagifvande af Sitt beslut om Kansli-styrelsens indragning, föreslog
Kong]. Maj:t Rikets år 1834 och 1835 församlade Ständer, att det i ecklesiastikverkets
fond samlade kapital af omkring 00,000 R:dr banko skulle, med vissa vilkor,
till Rikso-älds-kontoret öfverlemnas; med anledning hvaraf Rikets Ständer besloto,
att ecklesiastik fondens kapitaltillgångar skulle till nämnda Kontor aflemna?, mot
skyldighet för Kontoret att derå inbetala 5 procent årlig ränta till Kong]. Statskontoret,
som komme att bestrida de årliga utgifterna för Lappmarks ecklesiastikstat.
Till följd häraf öfverlemnade Direktionen öfver Lappmarks ecklesiastikverk
dessa kapitaltillgångar, utgörande 07,184 R:dr 37 skillingar 2 runstycken banko.
Förutom den häraf med 5,038 R:dr Sfi öre utgående ränta bär Riksdagen till bestridande
af utgifterna för Lappmarks ecklesiastikverk under riksstatens 8:de hufvudtitel
anvisat ett förslagsanslag af 22,700 R:dr, hvilket anslags belopp likväl under
år 1869 icke varit för ändamålet tillräckligt, utan, enligt samma års rikshufvudbok,
öfverskridits med 2,973 R:dr 54 öre.

- 57

K01'' fr?Hhätte flussverks byggnad utfärdades den 1 Mars 1750 s k lott.
sedlar för hvilka, enligt deras lydelse, skulle årligen åtnjutas 6 procent under de
3 forsta aren och sedermera under 100 år 12 procent af det erlao-da tillskottet
Efter sistnämnda tidrymds förlopp anställdes af de flesta da varande innehafvare af
sadana lottsedlar rättegång, med yrkande att det tillskjutna kapitalet jemväl måtte
till dem utbetalas; hvilken rättegång slutligen afgjordes genom Kong], Makts Dom
deri 11 Januari 1859, hvarigenom Kong], MajVt och Kronan förpligta! a» t
samthge innehafvarne af de lottsedlar, hvilkas inlösen sagde rättegång afsåg, betS
löja forsknfna summa jemte 6 procent årlig ränta från den 1 Mars

1853, intilldess betalningen verkställdes. Sedan med anledning af denna dom blifvit
foiklaradt, att ilen deruti stadgade betalnings™» finge tillämpas å alla s. k. Trollhatte
slussverks lottsedlar, ehvad deras innehafvare deltagit i den om inlösningen

?illkännWf < ai ra“eSaThr eller ej blefvo vederbörande lottsedelinnehafvare genom
tlllkannagifvanden i allmänna tidmngarne år 1859 derom underrättade med unn

CI.XrBttTT0fdrdr0j -genifÖI,-liqviil8seri41,ande tiH Riksgälds-kontoret inlemna sina
1 ttsellai Under namnda ar och år 1861 verkställdes inlösen af samtlig ifrågavarande
lottsedlar med undantag af 9 stycken, nemligen 6 å 1,000 och 3 å 500
Daler silfvermynt tillsammans 7,500 Daler, motsvarande i riksmynt 1,875 R-dr
tvil.is.lermei.a fortfarande i Kontorets räkenskaper balanserats, samt, enligt 1867

ränta 3 26? R dr 18 STn® 19°“ ^ tH1 1865 Äre slut upplupen

lama, 3,267 Kali 18 oie. Da 12 ar numera forflutit, sedan Konol. Mai-ts ofvkn namnde

dom full, samt sannolikt är, att dessa 9 lottsedlar under tidens Wd blifvit
foistorda eller förlorade, sa och for den händelse åt t betalningsskyldigheten “för dessa
lottsedlar icke skulle genom berörde dom vara efter förloppet af 10 år från densammas
dato preskriberad, anse Revisorer™, att eu viss tid för deras inlösen bör utsattas,
och att eller dess utgång beloppet af hvad som då kan återstå borde ur
Kontorets räkenskaper uteslutas.

I afseende på det belopp, 6,022,278 Ridt- 51 öre, som inom linie.! balanseras
såsom skuld till Riksbanken för derstädes af Riksgälds-kontoret mot disk Jt-vilkör
och 2 procent ranta till 1823 års slut begagnade förskott, vilja Revisorcrne hä •

aU 7-1 !era“elsen om granskningen af Bankoverket gjort hemställan om
afskrifning ur Riksbankens räkenskaper ej mindre af denna Riksgälds-konto ets skuld

skuld 7 5 539 7S8 Se29’ '' f^äl^-kontorets räkenskaper u .tågna

af o k vid 1823 A: 1 , Tforfen,at i ajlkens medel afsätta fond till inlösen

efter af dr « f ute.loP»nde riksyaUssedlar och koppa,'' skiljemynts poletter,

ettei aldrig af dessa sednares värde. I händelse att förstnämnda hemställan vinner

SÄ)™ “£• "** sk“kl * »—* «• »"

o T‘H af Rikets Ständers vid 1859 och 1860 års riksdag fattade beslut

Riksfred* 9{mffond f°r Alhnänna Hypotek sbanken skulle af Statsverket, genom dess

h g rtn 7''’ "" ?"**!"* 4 »it bärande

»ka stol ranta, som uti andra åt .Statsverket utgifna, inhemska obligationer hörnst

kl\o?etVCdSen riul8 af 7" mil,lionC1'' utfärdades af Riksgälds och

en Alf 1 J 1801 och "1 verlemnadcs till Hypoteksbanken 1,000 stycken fyra
och en half procent obligationer, hvardera å 8,000 R:dr och således tillsammans

Inom iSrLSlhs" bel°PP fS''jd ^ fortfarande

lmdlrinterim„f''lwdf0J''Bl -?™''”1 ** » Oktol,or 1828 Kirardmts, »11 sådan» uti
land»anteneina gjoida depositioner, som redan minst 10 år derstädes innestå» eller

Riksd. Rev. Ber. 1871 angående Riksgälds-kontoret. o

— 58

derefter blefve tio år gamla, skulle uppsägas till återlyftning hos Kong! Maj:ts
Befallningshafvande inom natt och år efter i ämnet utfärdad kungörelse, och att de
af berörda depositioner, till hvilkas utbekommande vederbörlig anmälan inom nämnda
tid icke egt rum, skulle till Stats-kontoret insändas, öfverlät Kongl. Maj:t, i sin proposition
om Statsverkets tillstånd och behof, till Rikets år 1844 församlade Ständer
att förordna om användandet af de till Stats-kontoret sålunda levererade depositionsmedel
och derå genom utlåning influtna räntor. Med anledning häraf och ehuru
sannolikt någon återlyftning af dessa medel icke komme i fråga, så, enär anspråk på
medlens utbekommande, så snart eganderätten dertill styrktes, likväl icke kunde
bestridas, beslöto Rikets Ständer att utaf samma medel ett belopp af 60,000 R:dr
banko skulle till Riksgälds-kontoret inlevereras, samt återstoden, 2,715 R:dr 29
skillingar 1 runstycke banko, för Stats-kontorets räkning i Riksbanken insättas, för
att användas til! godtgörande af framtida fordringsanspråk; dock borde, i händelse
att institutioner af ifrågavarande beskaffenhet, hvilka framdeles funnes böra ega
rum, komme att till beloppet öfverstiga det sålunda dertill afsätta anslag, åserstoden
af Riksgälds-kontoret tillhandahållas Stats-kontoret. Förenämnda belopp, 60,000
R:dr banko, aflemnades till Riksgälds-kontoret den 2 Maj 1845. Någon återbäring
af dylika medel har sedermera" endast två gånger egt ram, nemligen år 1856 af
5,637* R:dr 46 skillingar o runstycken och år 1857 af 535 R:dr, allt banko. Genom
fortsatta levereriugar af dylika medel uppgick summan af dem vid 1870 års slut
till 143,769 R:dr 6 öre. Då en tid af 11 år förflutit från medlens deponerande till
deras aflemnande till Riksgälds-kontoret, anse Revisorerne sig ega skäl föreslå, att
nyssnämnda belopp må ur räkenskaperna uteslutas, och att hädanefter till Riksgäldskontoret
inflytande depositionsmedel icke vidare må föras inom Union; dock med
bibehållen rättighet för den, som sitt anspråk dertill styrker, att sådana medel framgent
utbekomma; i sammanhang hvarmed Revisorerne anse, för vinnande af större
reda och ordning, lämpligt att en preskriptionstid för dylika anspråks framställande
blefve bestämd.

Vid 1844 års riksdag öfverlät Kongl. Maj:t, likaledes uti sin proposition om
Statsverket, till Rikets Ständer att besluta angående dispositionen af en summa å
3,154 R:dr 10 skillingar 4 runstycken banko, som då var på Postverkets räkning i
Banken innestående, såsom behållning åt penningar och effekter, hvilka varit inneslutna
uti på postkontoren öfverblifna, efter viss föreskrifven tid öppnade bref, och
hvartill, efter införd kungörelse i tidningarne, någon egare sig icke anmält. Som
Rikets Ständer meddelade det beslut, att medlen skulle i Riksgälds-kontoret deponeras,
med skyldighet för nämnda Kontor, att deraf tillhandahålla Postverkets Styrelse
det eller de belopp, hvartill vederbörande inför samma Styrelse styrkte sin
eganderätt, blefvo dessa medel den 8 Maj 1845 til! Riksgälds-kontoret öfverlemnade.
Sagde medel, derå sedermera en restitution af 2 R:dr 32 skillingar banko egt rum,
fördes först år 1855 inom linien i Riksgälds-kontorets räkenskaper och hafva allt
hittills deri sålunda upptagits med oförändradt belopp af 4,727 R:dr 32 öre. Detta
belopps uteslutande ur räkenskaperna synes desto mindre böra möta hinder, som
Rikets Ständer redan vid medlens disponerande år 1845 ansågo att någon återbetalnino-
af de kontanta medlen eller ersättning af effekternas värde från Statsverkets
sida1 sannolikt icke komme i fråga, och förenämnde enda restitution af 4 R:dr Runt
skett före år 1853. Icke heller hafva efter år 1845 vidare några medel på denna
räkning i Riksgälds-kontoret influtit. Alltså hemställa Revisorerne om afskrifning
af ifrågavarande belopp, 4,727 R:dr 32 öre.

59 —

Bland Riksgälds-kontorets inom linien upptagna tillgångar förekommer först
Riksdagens hus, efter det derå åsätta brandförsäkringsvärdet beräknadt till 105,000
R:dr, Härvid få Revisorerne upplysa, att f. d. Rikets Ständers hus ända till och
ined år 1867 varit i räkenskaperna bokförd t till ett värde af 49,500 R:dr, beräknadt
efter den för detsamma af Riksgälds-kontoret betalda köpesumma, och hvilket, värde
varit inom limon upptaget på grund af Rikets år 1840 och 1841 församlade Ständers
beslut. År 1865 inköptes Hebbeska fideikommissegendomen för eu summa af 153,000
R:dr och förenades med förstnämnda hus, hvarefter begge husen är 1866 för en
kostnad af 228,765 R:dr 35 öre påbygdes, förändrades och inreddes för Riksdagens
behof. Från och med år 1868 hafva begge husen, som numera kallas Riksdagens
hus, varit bokförda till deras gemensamma brandförsäkringsvärde, 105,000 R:dr,
inom linien upptaget enligt Fullmäktiges beslut den 19 November 1868.

_ Genom försäljning år 1850 af färre Glasmästaren S. P. Da/gårds egendom,
uti hvilken Riksgälds-kontoret hade inteckning för ett byggnadslån, som blifvit meddeladt
efter den eldsvåda, hvilken år 1834 öfvergick staden Wenersborg, blef Riksgälds-kontorets
fordran för detta lån icke fullt, betald, utan återstod deraf ett belopp,
281 R:dr 9 skillingar 10 runstycken banko, som med tillägg af upplupna räntor
vid 1865 års slut uppgick till 674 R:dr 92 öre, hvilken summa 1867 års Riksdag,
uppå hemställan af Fullmäktige, beslöt skola i Riksgälds-kontorets räkenskaper föras
inom linien, dock utan vidare ränteberäkning. Enär, såsom Fullmäktige sjelfve för
Riksdagen upplyst, vid anställda utmätningsförsök, sednast den 6 November 1866,
sig visat att gäldenären och hans hustru saknade utmätningsbar tillgång, och härtill
kommer att, enligt hvad Revisorerne erfarit, lian såväl då som vid föregående utmätningsförsök
år 1856 åtnjöt fattigunderstöd, få Revisorerne föreslå att berörda
fordringspost må varda afskrifven.

1862 och 1863 års Riksdag beviljade till betäckande af kostnaderna för försvarsverkets
fullständigare ordnande ett särskilt kreditiv af 3,000,000 R:dr, som under
år 1864 och 1865 från Riksgälds-kontoret utbetaldes, och hvithet belopp, till
följd af 1867 å,rs Riksdags beslut, skall föras inom linien i Riksgälds-kontorets
räkenskaper, intilldess de för dessa kreditivmedel afgifna redovisningar undergått
föreskrifven granskning. Som, enligt Kong!. Armé-förvaltningens för år 1869 afgifna
ledogöreise för berörda medel, ett belopp åt 121,580 R:dr 6 öre då ännu var oredovisadt,
har någon afskrifning i Riksgälds-kontorets räkenskaper icke kunnat ske, utan
uthalare ras deruti, efter afdrag af en år 1870 med 2,641 R:dr 58 öre verkställd
återleverering, det vid samma års slut återstående beloppet, 2,997,358 R:dr 42 öre.

Utaf det vid 1862 och 186o års Riksdag anvisade kreditiv till rikets försvar
eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål lyftades i November 1865 ett belopp
af 379,950 R:dr 95 öre till ersättande af kostnaderna för truppers sammandragning
samt utgifter för örlogsfartygs hållande i sjön. Då dessa medel blifvit redovisade
i Kongl. Krigs-kollegii räkenskaper för år 1864 och 1865 samt i Kong!.
Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper för år 1865, torde numera intet hinder
möta för desammas afskrifning.

Ersättningen af de för kolonien S:t Barthélemys förvaltning erforderliga utgifter,
som enligt 1845 och 1846 års Riksdags medgifvande fingo utaf Statsverket
förskjutas, skulle derefter årligen af Riksgälds-kontoret efter reqvisition bestridas och
inom linien såsom fordran bokföras, intilldess sig visade, huruvida godtgörelse för
dessa kostnader framdeles kunde beredas genom koloniens afkastning eller afträdande
till någon främmande makt. Sammanlagda beloppet af dessa för åren 1846—1868
af Riksgälds-kontoret under åren 1847—1869 utbetalda ersättningar, utgör 452,575

Landtränteriernas
kassaförslog.

Liggarne öfver
byggnads- och
vattenaftappningslånen

samt anslagen
till väg förbättring
ar
m. m.

U tbetalning
af 1870 års
Riksdags
anslag till
nordvestra
stambanan.

— 60 —

R:dr 33 öre, hvarmed det såväl i 1869 som i 1870 års hufvudbok utbalanseras.
Sedan den extra statslag]eringen med år 1869 blifvit Överflyttad till Stats-kontoret,
har nemligen det inom linien i Riksgälds-kontoret förda fordringsbeloppet icke kunnat
vidare ökas, och i Stats-kontoret hafva de för år 1869 verkställda utbetalningarne
för S:t Barthélemy icke såsom fordran bokförts. För den händelse att Riksdagen
icke skulle finna skäl numera låta afskrifva denna inom linien förda fordran, torde
jemväl de under 1869 och följande år skeende utbetalningar för ön böra uppdebiteras.

Då beloppet af de såsom grundfond till Allmänna Hypoteksbanken öfverlemnade
obligationer bokföres inom linien bland Riksgälds-kontorets skulder, lär samma
belopp fortfarande bland dess tillgångar på enahanda sätt böra framgent upptagas.

Vid granskningen af de från landtränterierna under år 1870 till Riksgälds-kontoret
månadtligen insända ränteriförslag hafva Revisorerne funnit, att kassabehållningar
till större^ belopp, än behofvet kraft, varit flera månader qvarliggande i åtskilliga läns,
särdeles Östergötlands, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus läns ränterier. Oaktadt
af Riksgälds-konforets Kommissariat aflåtna påminnelser om behållningarnes behöriga
leverering, har samma förhållande, ehuru i mindre grad, i Östergötlands läns ränteri
fortfarit; hvithet Revisorerne, då Riksgälds-kontoret tillhöriga medel skola till samma
verk inlevereras i den mån desamma inflyta, ansett sig böra såsom anmärkningsvärdt
omförmäla.

I sammanhang med hufvudbokens och dertill hörande räkenskapers granskning
hafva Revisorerne jemväl genomgått och tagit kännedom af de hos Riksgäldskontoret
förda särskilda räkenskaper eller liggare öfver de till åtskilliga städers återuppbyggande
efter dem öfvergångna eldsvådor beviljade låneunderstöd, samt öfver
de i ill enskilda jernvägsanläggningar samt vattenaftappningar och myrutdikningar
m. fl. företag anvisade statsbidrag, äfvensom öfver anslagna medel till vägförbättringar
och väganläggningar; varande alla dessa räkenskaper, hvilka äro för flera år
upplagda, under år 1870 ej allenast behörigen fortsatta, utan äfven fullföljda genom
redovisandet deruti af de under samma års lopp utbetalda nya låne- och anslagssummor.

Till fortsättande af arbetena å nordvestra stambanan anvisade 1870 års Riksdag
till utgående från Riksgälds-kontoret under samma år ett
anslag af..................................R:dr 1,600,000: —

— 61 -

Enligt uppgift i sednaste revisionsberättelse, sid. 54, hade deraf
utbetalts under Juli—September 1870 . R:dr 1,350,000: —
Såsom tillägg härtill få Revisorerne upplysa,
att under påföljande Oktober och November
månader utbetaldes åtei^stoden . „ 250,000: —

R:dr 1,600,000: —

Sist församlade lagtima Riksdag beviljade, uppå derom af Kong]. Maj:t gjord
framställning, för anskaffning af ny rörlig materiel vid Statens jernvägar ett anslag lc^tima ^s_
af 1,600,000 R:dr, att utgå med 1,000,000 R:dr under innevarande och med 600,000 dag anvisade
R:dr under nästkommande år. Genom nådigt Bref af den 28 Juli, som kom Full- anslag till ny
mäktige tillhanda den 21 Augusti, har Kongl. Maj:t meddelat Fullmäktige känne- rörlig
dom derom att Stats-kontoret erhållit bemyndigande att, uppå Styrelsens för Statens
jernvägstrafik i mån af behof skeende reqvisitioner, i Riksgälds-kontoret lyfta och till
bemälda Styrelse utbetala de för innevarande år anslagna 1,000,000 R:dr, och att
efter nästa års ingång tillhandahålla Styrelsen det belopp, 600,000 R:dr, som för
sistnämnda år är anslaget. Någon lyftning af dessa medel hade, enligt hvad Revisorerne
inhemtat, ännu den 6 innevarande Oktober månad icke egt rum.

Till upplysning om de medel, som genom statslån m. fl. inkomster till Riks- Beräkning </-g älds-kontoret influtit för verkställande af de utaf Riksdagen beslutade utbetalningar
För Statens och enskilda jernvägsanläggningar, samt om de belopp, som för sådana ända- ,jar inflttna
mål blifvit så väl från Riksgälds-kontoret som Stats-kontoret utbetalda, hafva Revi- och utgifna
sorerne, i likhet med hvad under föregående revisioner skett, låtit deröfver uppgöra medel.
en beräkning till den 1 innevarande Oktober, hvilken beräkning finnes denna berättelse
bifogad. (Bil. Lutt. B.)

Så snart Fullmäktige, genom öfverlemnandet till dem af det utaf sednast för- -ingående fortförsamlade
lagtima Riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade reglemente, fått mottaga
det i samma reglementes 77 § Fullmäktige gifna uppdrag att, utöfver de af ZshLutfär1870
års Riksdag till upplåning under åren 1870 och 1871 bestämda 8,500,000 R:dr, dåde obligaytterligare
under 1871 och 1872 upplåna 9,700,000 R:dr, eller tillsammans under Honer.
förenämnda år 18,200,000 R:dr, allt medelst försäljning af 1870 års statsobligationer,
beslöto Fullmäktige den 25 Maj, i betraktande af den inom hela landet rådande

62 —

fördelaktiga penningeställningen, att genast gå i författning’ om denna upplånings
företagande. Yid denna redan följande dag af Riksgälds-kontoret påbörjade och
sedermera oafbrutet fortgående försäljning af dessa obligationer hafva hufvudsakligen
samma förfaringssätt och bestämmelser iakttagits, som under sistförfluten år föreskrefvos
för tillhandahållandet och föryttrandet af de från Riksgälds-kontoret derunder
utgifna obligationerna, med undantag af den rättighet, som då tillerkändes
obligationsköpare, att under föreskrift^ vilkor anteckna sig till att successive erhålla,
och inom derför bestämd tid liqvidera önskade obligationer, hvilken anteckningsrätt
under dåvarande förändrade förhållanden ansågs icke vidare behöfva medgifvas.
Icke heller har den under sistlidet, år medgifna provision af | procent för den, som
köpte obligationer å 100,000 R:dr, och af j procent för den, som köpte obligationer
å 50,000 R:dr, blifvit vid den nu beslutade obligationsförsäljningen beviljad. Deremot
har fortfarande bibehållits och tillämpats förut gällande stadgande att tillerkänna
Riksbankens lånekontor och enskilda bankerna för obligationernas tillhandahållande
och afsättning samt spridande i landsorten ett försäljnings- och redovisnings-arvode
af j procent utaf derstädes för Riksgälds-kontorets räkning sålda
obligationers nominella belopp.

I fråga om det pris, till hvilket. obligationerna vid den beslutade försäljningen
sknlle utbjudas, förekommo, enligt protokollet, hos Fullmäktige två åsigter, den
ena att bestämma priset till 98j procent och den andra att sätta detta pris till 98
procent. Den förra åsigfen framställdes af Herr Hierta på grund deraf, att Riksgälds-kontorets
för detta lån utgifna obligationer under dåvarande vår sålts till ett
pris af 99 procent; att Hypoteksbankens obligationer dagligen försåldes till 97|
procent; att en lika stor obligationsförsäljning skulle komma att verkställas efter
98| som efter 98 procent; och att någon marginal måtte finnas, inom hvilken provision
framdeles kunde beviljas. För den andra åsigten anförde Ordföranden, Herr
Grefve Hamilton: ‘‘Vid bestämmandet af det pris, till hvilket Riksgälds-kontorets

“obligationer nu böra allmänheten erbjudas, synes det mig, som borde ett särdeles
“afseende fästas vid den under sistlidne år vunna erfarenhet, att det just var den
“då beviljade provisionen, som framkallade spekulationen och köpet af de stora be“loppen,
samt derigenom gjorde prisets småningom skeende höjning möjlig. Då nu
“Fullmäktige beslutat att icke bevilja sådan provision, är det, efter min mening,
“nödigt att sätta priset så lågt, att de omedelbara köpen af mindre belopp blifva
“tillräckliga för de närmaste behofvens fyllande, och att först sedan detta är upp“nådt,
priset i någon mån höjes, om dåvarande penningeställning dertill föranleder.
“Lägre än till 98 procent anser jag dock icke nödigt att gå, då Riksgälds-kontorets
“obligationer i sjelfva verket genom räntans erläggande halfårsvis ega ett företräde
“framför Allmänna Hypoteksbankens, som under den sednare tiden betingat 97|
“procent. Skulle de förra utbjudas till det pris, som för de sednare är gällande,
“skulle sådant sannolikt föranleda Hypoteksbankens styrelse att nedsätta kursen å
“dess obligationer till skada både för Hypoteksbanken, Riksgälds-kontoret och industrien.
Att åter till en början fastställa priset å Riksgälds-kontorets obligationer
“högre än till 98 procent, finner jag icke heller rådligt. Väl var skilnaden i priset
“å Riksgälds-kontorets och Hypoteksbankens obligationer, som vid försäljningens
“början bestämdes till | procent, under förlidne höst sedermera större, utan att derföre
Kontorets försäljning alldeles upphörde, men denna skilnad utjemnades till en
“del genom den af Fullmäktige då medgifna provision, och vissheten att Riksgälds“kontorets
behof snart skulle vara fyldt, så att dess försäljning måste upphöra, fram“kallade
då en spekulation, hvartill anledning nu icke förefinnes. Jag anser der -

- 63 —

skäl vara för handen att, å .Riksgälds-kontorets obligationer sätta ett

“före intet ______ ____ ____________ „„„ „

annat pris an det, som motsvarar deras verkliga värde i förhållande till andra i
“marknaden varande obligationer, som erbjuda en lika fullständig säkerhet. Ett
“annat förhållande kan uppstå, sedan Riksgälds-kontorets behof för året blifvit till
“någon väsendtlig del fyldt, och ett nu åsatt pris af 98 procent lemnar då fördelen
“att en höjning kan beslutas, hvilken enligt hvad erfarenheten ådagalagt, ökar
“obligationernas begärlighet, åtminstone så länge utsigt till en ytterligare steorino“kan
finnas. Det är emellertid klart, att denna utsigt förringas i den män det°förs°t
“ bestämma priset närmat sig pari. — Det har blifvit anmärkt, att Riksgälds-kontorets
“obligationer under våren varit sålda till 99 procent, hvaraf man kunde draga den
“slutsats, att, redan en nedsättning af > procent vore tillräckligt lockande. Obestridligt
ar att Kontorets obligationer under vintern varit i allmänna tidningarne utbjudne
till nämnda pris, men detta förhållande kan ej vara afgörande, dels emellan
ett ganska ringa belopp varit i marknaden, dels ock föga sannolikt är, att det
/ tidningarne uppgiga priset blifvit betaldt i andra fall, än då köparen önskat i
“obligationer placera en så ringa summa, att i sjelfva verket en prisskilnad af 1
“eller ,■ procent för honom varit utan betydelse. Ett annat förhållande uppstår, då
■Here millioner måste försäljas mom en bestämd tid: i hvilket fall endast ett väl
“åt vägd t försäljningspris kan åstadkomma en mot bebofvet svarande afsättning —
“Den åsigt har också blifvit framstäf, att J procent skilnad i priset ej skulle hafva
••något inflytande pa försäljningen, och kandi är, att ett eller annat fäll förekommit
“da koparen icke synes hafva fästat afseende vid den medgifna kapitalrabattens
storlek; men utan tvifvel har detta varit sällsynta undantag, som endast inträffat
“vk. köp af små belopp, och vittnar blot! om'' en så, beskaffad egendomlighet hos
koparen som icke kan läggas till grund för Fullmäktiges åtgärder, hvilka måste
^ utgå, från antagandet, att köpare af obligationer — beloppet må vara större eller
• mindre — både kunna och vilja räkna. — För min del röstar jag för den mening,
att priset a Riksgälds-kontorets obligationer för närvarande och vid försäljningens
början bör bestämmas till 98 procent af nominela värdet. “

_ Då öfrige Fullmäktige instämde i de af Ordföranden yttrade åsio-ter blef försäljningspriset
den 25 Maj bestämdt till 98 procent. Sedermera, och då det visade
sig, att den allmänna penningetillgången inom Rikets alla delar och det till oblKationskop
lediga kapital likasom benägenheten att dertill begagna detsamma vört) i
markbart stigande, samt, äfven med afseende å det betydliga belopp, som igenom
upplåningen influtit till Riksgälds-kontoret och kunde användas till de för detta
verk förestående utbetalningar, hafva Fullmäktige den 29 Juni höjt priset å oblidationerna
till 98j procent, den 20 Juli till 99- procent utaf deras nominella belopp,
den 28 Juli till pari eller det belopp, derå hvarje obligation är förskrifven, och den
17 Augusti till | procent derutöfver.

Till upplysning om fortgången af försäljningen hafva Revisorerne trott siabora
meddela följande uppgift, som visar de belopp, hvilka efter de olika, prisen
blifvit försålda sa val i Riksgälds-kontoret som i landsorten genom lånekontor
och enskilda bankerna.

— 64 —

å 98 procent:

från och med den 26 Maj till och med

den 14 Juni ..............

från och med den 15 till och med den
29 Juni .................

S:gr

å 981 procent:

från och med den 30 Juni till och med

den 12 Juli...............

från och med den 12 till och med den
20 Juli.................

S;gr

å 99% procent:

från och med den 20 till och med den
28 Juli.................

å 100 procent:

från och med den 28 Juli till och med

den 9 Augusti.............

från och med den 10 till och med den
17 Augusti...............

S;gr

I Riksgälds-kontoret försålda obligationer.	I landsorten torsål da obligationer.	Summa.
430,900: —	978,300: —	1,409,200: —
653,200: —	689,700: —	1,342,900: —
1,084,100: —	1,668,000: —	2,752,100: —
61,100: —	318,800: —	379,900: —
2,814,600: —	355,800: —	3,170,400: -
2,875,700: —	674,600: —	3,550,300: —
145,900: —	124,200: —	270,100: —
35,900: —	67,700: —	103,600: —
72,000: —	208,200: —	280,200: —
107,900: —	275,900: —	383,800: —

å 100% procent:

och med	med den 18 Augusti till och den 13 September.......	18,600: --	86,200: -■	104,800: —
och med	med den 14 September till och den 4 Oktober.........	84,000: —	170,000: —	254,000: —
	S:gr	102,600: —	256,200: —	358,800: —
	Summa Runt	4,316,200: —	2,998,900: —	7,315,100: —

Om till förestående summa lägges nominella beloppet af de till sistlidet
års slut försålda obligationer................... 7,022,000: —

hafva alltså för det under år 1870 upplagda fonderade statslån obligationer
å ett kapitalbelopp af..................R:dr 14,337,100: —

65 —

till den 5 Oktober blifvit försålda, deraf

1,894 st. utaf serien A å 5,000 R:dr hvardera, tillsammans
å..........R:dr 9,470,000: —

4,525 st. utaf serien B å 1,000 R:dr

hvardera, tillsammans å . . „ 4,525,000:_

3,421 st. utaf serien C å 100 R:dr

___hvardera, tillsammans å . . „ 342,100:_

Summa 9,840 st. obligationer å tillsammans R:dr 14,337,100: —

Detta nominella försäljningsbelopp af............R:(]r 14 337 100'' —

minskas genom kapitalrabatt . . .''.......R:(lr 410,275: 50

Provisionel’....................... 34’,543: 7b.

omkostnader............. 99 917. ko

............ • " ---!■• £0. .. _ 467,066: 75

tlU...................... R:dr 13,870,033: 25

men då härtill lägges den halfva procent hvarmed försäljningspriset
för en de! obligationer öfverstiga pari.......,

utgör således det till Riksgälds-kontoret influtna belonnet

Af a-- fa.. lom 1 om , -0-0 . . It. ’ ■ ■

1,794:

mans .

__________ ___v t # . 13 87.1 827* 25

Af den för 1670, 1871 och 1872 beslutade upplåningen af tillsam "

18,200,000: —
13,871,827: 25

är således genom försäljning af obligationer större delen redan
verkställd med.....................

hvadan till upplåning under qvarvarande delen af nämnda tid

Återstår endast ett belopp af..................R-dr

4,328,172: 75

Intill slutet af år 1870 hafva de för bestridande af
de fonderade statslånen från Riksgälds-kontoret utgående
belopp:

ränta och amortering för
anslag utgjort följande

för 1855
„ 1858
„ 1860
„ 1861
„ 1864
„ 1866
„ 1868

års lån
11 11
» 11
11 11
11 11
ii n
ii ii

.....B:dr 216,605: —

..... „ 15,166,666: 67.

....... 15,010,150: 60.

..... „ 1,536,850: —

..... „ 3,241,882: 29.

..... , 5.944,623: 85.

...... 2,559,305: 65.

Summa R:dr 43,676,084: 6.

. 7®7^ ^rs Riksdag för anläggning af nya samt förbättring eller om läggning

åt backiga eller eljest mindre goda vägar beviljat samt ställt till Kono-l Marts
disposition för år 1871 ett anslag af 150,000 R:dr, deraf Kong! Maj:t skulle ega

Riksd. Rev. Ber. 1871 angående Riksgälds-kontoret. q

Summ an af de
till 1870 års
slut för de
fonderade
statslånen utbetalda
rånteoch
amortering
sanslag.

1870 års riksdags
anslag
till väganläggningar
och
väg förbättringar.

att till utbetalande från Riksgälds-kontoret redan under år 1870 anvisa 10,000 R:dr
till fullbordande af omläggningen utaf allmänna landsvägen mellan livetlanda och
Serarps gästgifvaregårdar inom Östra härad af Jönköpings län, har Kongl. Maj:t,
efter att under den 20 Maj 1870 hafva förordnat om detta sednare anslagsbelopps
utbetalande, enligt till Fullmäktige aflåtet nådigt Bref af den 18 November sagde
år, fördelat återstoden, 140,000 R:dr, mellan nedan uppräknade 15 särskilda väganläggnings-
och vägförbättringsföretag, nemligen:

inom Södermanlands län :

för omläggningar af landsvägen mellan Aspa och Gnesta gästgifvaregårdar förbi

Lötstugu-, Skärslipare- och ^-/.»ak-backarne...........R:dr 6,900: —

deraf 3,000 R:dr blifvit utbetalde;

inom Jönköpings län :

för omläggningar och förbättringar af landsvägen från staden

Jönköping till Dröpshults gästgifvaregård............

för omläggningar och förbättringar af landsvägen mellan Hullaryds
och Högstorps gästgifvaregårdar i Norra Wedbo härad

10,000: -8,475: —

inom Kronobergs län:

för omläggning å allmänna landsvägen mellan Grannkonebro och

Heda by i Nottebäcks socken................... „ 6,400: —-

hvilket anslag till hela sitt belopp redan är utbetaldt;
för omläggningar och förbättringar af landsvägen till staden Wexiö

från Åreda och Tjureda gästgifvaregårdar........... „ 7,500: —•

deraf halfva beloppet utbetalts med 3,750 Rdr;
för anläggningar och förbättringar af vägen mellan jernvägsstatio nen

vid Elmhult och Traheryds gästgifvaregård....... „ 7,200: —

deraf likaledes halfva beloppet utbetalts med 3,600 R:dr ;

inom Kalmar län:

för återstående omläggning å den så kallade Stranda landsvägen
inom Tunaläns härad förbi åtskilliga backar mellan Syserum

och Ishult samt vidare till Misterhult.............. „ 7,100: —

af hvilket anslag 3,000 R:dr redan utbetalts;

inom Göteborgs och Bohus län:

för omläggningar å vägen förbi Jernkle/s och Torps backar inom

Lahne härad............................. ,, 13,400: —

deraf hälften betalts med 6,700 R:dr;

inom Örebro län:

för anläggning af vägsträckan från Stora mossen till Hägernäs

Transport R:dr 66,975: —

— 67

Transport R:dr 66,975: -

bruk å vägen mellan Uttersbergs jernvägsstation till nämnda

bruk . . ................................... 5,000: —

deraf 2,500 R:dr äro utbetalde;

för omläggningar af vägen från staden Askersund till Wretstorpa

gästgifvaregård och jernvägsstation................. 9,000: —

inom Wermlands län:

för iståndsättande och förbättring af vägen mellan gästgifvaregården
Slättne i Dahlby socken och hemmanet Höljes inom

Norra Finnskoga kapellförsamling................ B 6,000: —

af hvilket anslag 4,500 R:dr äro utbetalde;

inom Störa Kopparbergs län:

för väganläggningen från Gräshedens nybygge inom Transtrands

socken till röset N:o 124 på Norska riksgränsen....... ,, 14,400: —

deraf 7,400 R:dr äro utbetalde;

inom Gefieborgs län:

för omläggningar å allmänna landsvägen mellan Hudiksvall och

Ljusdal förbi Snäres-, Kullbergets och Gryckesbo-backarne . . „ 10,000: —

af hvilket anslag hälften utbetalts med 5,000 R:dr;

inom Jemtlands län:

för anläggning af den del utaf den föreslagna nya vägen mellan
Ströms sockens kyrkoby till Ramsele sockens kyrka i [Vester -Norrlands län, hvilken sträcker sig mellan nämnda kyrkoby

och länegränsen mot samma län................‘ ,, 23,900: —

af hvilket anslag 10,000 R:dr äro utbetalde;

inom Westerbottens län:

för förbättring af Rodd- och Djupbäcks-backarne å landsvägen inom

Umeå och Degerfors socknar.................. . „ 4,725: —

deraf 2,225 R:dr äro utbetalde.

Summa R:dr 140,000: —

Utaf den vid 1870 års Riksdag'' till Kongl. Maj:ts disposition ställda anslagssumma
af 20,000 R:dr för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt
åars och farleders upprensande hafva, enligt Kongl. Brefven den 29 Juli och 18

Anslag till
mindre hamnoch
brobyggnader
samt
årensningar.

— 68

Besparingar d
1862 och 1863
års Riksdags
anslag till
myrutdikningar
och vattenaftappningar.

Besparing å
1867 års Riksdags
anslag
till myrutdikningar
och
vattenaftappningar.

November 1870 samt 2 Juni och 28 Juli innevarande år, följande anslag blifvit beviljade,
nemligen:

till utförande af hamnbyggnaden vid Sandvik i Persnäs socken på

Öland..................................R:dr 4,000: —

för öppnande af farled innanför Hjertön i Bohusläns skärgård norr

om Marstrand,............................. „ 4,000: —

för iståndsättande af den under innevarande års vinter förstörda

delen af vågbryt.aren vid Bussörens hamn i Hallands län . . „ 3,000: —

samt till upprensning af Sikforssarne i Pite eif............ 6,900: —

Summa R:dr 17,900: —

Af ofvanberörda anslagssumma fanns sålunda ett belopp af 2,100 Emir ännu
odisponeradt.

Utaf den vid 1862 och 1863 års Riksdag anvisade summa, 300,000 R:dr, för
utdikning^ till frostländighetens förminskande inom de norra länen, anvisade Kongl.
Maj:t enligt nådiga Bref af den 19 Augusti 1864 och 24 Augusti 1866 tvänne särskilda
anslag, det ena å 5,000 E:dr samt det andra å 1,800 R:dr, för utdikning af
åtskilliga myrar inom Lima och Transtrands socknar af Stora Kopparbergs län.
Enligt hvad Revisorerne inhemta!, har Kong], Maj:t, till följd af intressenternas uraktlåtenhet
att utföra dessa myrutdikningsarbeten i den utsträckning, de uppgjorda
arbetsplanerna utvisade, under den 14 Februari detta år förordnat att, jemte det
734 R:dr 50 öre utaf det belopp, 2,000 R:dr, som i afräkning å förstberörda anslagredan
blifvit lyftadt, borde till Riksgälds-kontoret före den 1 nästkommande December
återbetalas, 3,000 R:dr af det förra samt 1,396 R:dr af det sednare anslaget
skulle innehållas samt till Riksdagens disposition reserveras.

Likaledes skola enligt Kong!. Brefvet den 9 December 1870 af samma anledning
innehållas 408 R:dr 88 öre af det anslag å 1,500 R:dr, som till utgående
från samma fond beviljats för utdikning af myrar inom Bjur sås och Kopparbergs
socknar af Stora Kopparbergs län.

Enligt sid. 73 uti den under år 1868 afgifna revisionsberättelsen hade för
utdikning af frostledande myrar inom Elfdals socken af Stora Kopparbergs län anvisats
ett anslag af 1,300 R:dr utaf den vid 1867 års riksdag till Kongl. Maj:ts
disposition ställda summa för understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar
inom de sex nordligaste länen samt fyra hålåder af Wermlands län. Till
följd deraf att arbetet icke blifvit utfördt till den utsträckning arbetsplanen utvisade,

- 69 —

har Kong!. Maj:t genom nådiga Bref den 18 November och 29 December 1870 förordnat,
att den i Riksgälds-kontoret då innestående andelen, 325 R:dr, utaf berörda
anslag skall innehållas och till Riksdagens disposition reserveras.

I fråga om den vid 1868 års riksdag till Kongl. Maj:ts disposition anvisade
fond för utdikningar till frostländighetens förminskande inom de norra länen, anse
sig Revisorerne böra omförmäla att, enligt nådiga Bref den 2 December 1870 och
14 Januari innevarande år, följande i 1869 års revisionsberättelse, sid. 76—79, upptagna
anslag för utförande af nedan omförmälda arbeten, till följd af afsägelse!’ eller
uraktlåtenhet hos arbetsintressenterna att fullgöra dem åliggande förbindelser, icke
komma att utgå, utan till Riksdagens disposition reserveras, nemligen:

till utdikning af myren Flyten vid Wikarbyn i Rättviks socken af Stora Kopparbergs
län..................................R:dr 646: —

Besparingar å
1868 års Riksdags
anslag
till myrutdikning
ar och
vattenaftappgar.

samt inom Norrbottens län:

till myrutdikning vid Björkvattnet i Neder-Kalix socken........ „ 113: —

„ myrutdikning vid Sockneberg och Sockneträsk i Öfver-Kalix socken „ 350: —

„ myrutdikning vid nybygget Flakaträsk i Neder-Kalix socken . . „ 85: —

„ myrutdikning vid Grubbnäsudden m. fl. hemman i samma socken „ 223: —

„ myrutdikning vid Nuoxojärvi i Korpilombolo socken........ „ 102: —

„ myrutdikning vid Böhle i Piteå socken................ „ 766: —

utgörande sammanlagda beloppet af dessa reserverade anslag .... R:dr 2,285: --

Derjemte hafva Revisorerne inhemtat att, sedan arbetsdirektionen för myrutdikningar
vid byarne Äggen och Säljåker i Malungs socken af Stora Kopparbergs
län, till hvilka arbeten anvisats ett anslag af 1,144 R:dr, uppå anförda skäl anhållit
att varda befriade från utförandet af sagde arbeten, så vidt desamma afsågo utdikning
inom Säljåkers by, har Kongl. Maj:t, enligt till Fullmäktige aflåtet nådigt
Bref af den 26 sistlidne Januari, funnit godt att till samma framställning lemna
bifall, emot det att derför belöpande andel, 430 Rall-, af det anvisade statsbidraget
innehålles och till Riksdagens disposition reserveras.

Sedan, på sätt sid. 80 i sednaste revisionsberättelse visar, Kongl. Maj:t vid Ändring i disfördelning
af den för år 1870 af Riksdagen anvisade fond för utdikningar till frost- Podtionen "/
ländighetens förminskande inom de norra länen anvisat ett anslag af 2J)00 R:dr för *"''*
sänkning af sjön Skärvågen och utdikning af kringliggande myrar inom Föllinge Riksdag* ™-socken af Jemtlands län, samt intressenterna i detta företag derefter afsagt sig det- till myrsammas
begagnande, har Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 26 August! 1870 utaf utdihninH"r

° och vattenaf tappningar.

70 —

det sålunda disponibla beloppet anvisat ett anslag af 1,000 R:dr till myrutdikning
vid Utviks by inom Nora socken af Wester-Norrlands län, utaf hvilket anslag halfva
beloppet, 500 R:dr, redan blifvit utbetaldt. I fråga om återstående beloppet, 1,000
R:dr, utaf den genom ofvanberörde afsägelse disponibla summa har Kongl. Maj:t
under den 23 December sagde år förordnat, att detsamma skall till Riksdagens
disposition reserveras

1870 års Riksdags
anslag
till myrutdikningar
ock
vattenaftappningar.

Vid 1870 års riksdag beviljades samt ställdes till Kongl. Maj:ts disposition en
summa af 60,000 R:dr för understödjande af myrutdikning ar och v attenaf tappning ar
inom de sex nordligaste länen samt Elfdals, Fryksdals Jösse och Nordmarks härader i
Wermlands län, som företrädesvis afse att minska frostländigheten. Enligt till Fullmäktige
aflåtet nådigt Bref af den 2 December 1870, har denna summa blifvit med
följande belopp fördelad mellan nedannämnda 11 arbeten, nemligen:

inom Gejleborgs län:

för sänkning af Hallsta ån i Tima och Högs socknar . ,......R:dr 6,860: -—

af hvilket anslag 2,500 R:dr redan utbetalts;

inom Wester-Norrlands län:

för utdikning vid Holmstrands by i Helgums socken......... „ 1,200: —

för utdikning vid Sunnansjö by i Fjällsjö socken........... „ 2,120: —

deraf 600 R:dr utbetalts;

inom Jemtlands län:

för utdikning af Svensjön och myrar i Månsåsen uti Sunne socken
för utdikning vid Orrviken, Högen, Gärde och Torp i samma socken

för utdikning vid Kalmar i samma socken...............

af hvilket anslag 100 R:dr blifvit utbetalde;

för utdikning vid Svedje by i samma socken..............

hvaraf ett belopp af 950 R:dr redan utbetalts;

4,090: —
930: —
400: —

3,770: —

inom Westerbottens län:

för utdikning vid Gumboda by i Nysätra socken........... „ 5,680: —

hvaraf hälften utbetalts med 2,840 R:dr:

för utdikning vid Flarkens by i samma socken............ „ 5,980: —

af hvilket anslag 2,280 R:dr blifvit utbetalde;
för utdikning vid Frostkåge, Drängsmarks, Ostvilcs, Östbäcks och

Östanbäcks byar i Skellefteå socken................ „ 25,000: —

hvaraf utbetalts 6,250 R:dr;

Transport R:dr 56,030: —

— 71 —

Transport R:dr 56,030: —

inom Norrbottens län:

för utdikning vid Rolfs by i Neder-Kalix socken.......... „ 3,970: —

deraf 1,500 R:dr redan äro utbetalde.

Summa R:dr 00,000: —

I afseende å den vid 1869 års riksdag anvisade fond till befrämjande af sänka
trakters utdikning och aftappande af sjöar till beredande af odlingsföreta0, inom
rikets mellersta och södra delar, anse sig Revisorerne böra omförmäla, åt? sedan
intressenterna i arbetsföretaget för rensningar i en del af Emmån mellan Torpeström
och Blankan inom Kalmar län afsagt sig rättigheten till begagnande af det till
berörda företag beviljade låneunderstöd af 3,000 R:dr, har denna summa jemte det
enligt sednaste revisionsberättelse, sid. 82, då ännu odisponerade beloppet, 500 R:dr,
utaf ofvan berörda fond, genom nådigt Bref af den 16 September 1870 blifvit anvisad
föroafdikning å vattenskadade marker vid Tornbo, Karlsbo, Tokebo och Sporrsjö byar
i Aby socken af Kalmar län: varande detta låns hela belopp, 3,500 R:dr, redan från
Riksgälds-kontoret utbetaldt.

För att såsom lån användas till befrämjande af sänka trakters utdikning och
aftappande af sjöar för beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra
delar ställde 1870 års Riksdag likaledes till Kong! Maj:ts disposition en summa af
50,000 Rall-. Under den 25 November nämnda år har Kong! Maj:t häraf beviljat
följande lån, nemligen:

för sänkning af sjön Magelungen och torrläggning af Brännkyrka sjö inom Brännkyrka
socken af Stockholms län........."........... R:dr 11,000: —

hvilket lån redan utbetalts;

för utdikning af Liatorps göl i Stenbrohults socken af Kronobergs

för sänkning af Örsjön, belägen inom Wirestads och Stenbrohults

socknar af samma län........................ 3 9Q0; _

detta lån är med hela sitt belopp redan utbetaldt;

för utdikning af Ekenäs mosse i Frendefors socken af Elfsborgs län „ 4,100: _

hvilket lån redan utbetalts;

för utdikning af vattensjuka mader inom Skjelfvums och Sihls socknar
af Skaraborgs län........................ _ g g()0: _

detta låns hela belopp är redan utbetaldt;

Transport R:dr 29,000: —

Ändring i dispositionen
eif
1869 års Riksdags
bidrag
till utdikningar
och vattenaftappningar
till beredande
eif
0 dlingsf öretag.

Lån för befrämjande
af
utdikningar
och vattenaftappningar

till beredande
af odlingsföretag.

— 72 —

1871 års stats
fyllnadssumma.

Utbetalning af
det utaf 1870
års Riksdag
anvisade mindre
kreditiv.

Återstående
kostnader för
1869 års Riksdag.

Transport R:dr 29,000: -

för sänkning af Sagans vatten mellan Wäsby samt Bispebo ock

Forsbo qvarnar jemte Julbäckens afledande i Westrnanlands län „ 21,000: —

R:dr 50,000: -

Till fyllande af den brist, som vid 1870 års riksdag, enligt då fastställd riksstat,
beräknades uppkomma i Stats-kontorets inkomster för år 1871 och hvilken brist
uppgick till 1,527,000 R:dr, anvisade samma Riksdag eu motsvarande stats/yllnadssumrna
till utgående från Riksgälds-kontoret. Enligt Revisorerne tillhandakomna
upplysningar har under September månad detta år utaf berörde summa blifvit till
Kongl. Stats-kontoret, uppå dess reqvisition, utbetaldt ett belopp af 527,000 R:dr.

Sedan Kong!. Maj:t under den 11 Augusti 1870 funnit det oundvikligen
nödigt att använda det af samma års Riksdag, enligt Regeringsformens 63 §, anvisade
kreditiv till Rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål
och samma dag meddelat Fullmäktige sitt beslut om lyftning af kreditivets belopp,
1,500,000 R:dr, hafva, efter derå gjorda reqvisitioner, till Kongl. Stats-kontoret utbetalts under

Oktober 1870 .................''.......Rall- 100,000:

„ December „ ........................ ,, 360,000

„ April 1871......................... „ 763,000

och den 12 Maj „ ........................ 277,000

R:dr 1,500,000

Uti sednaste revisionsberättelse, sid. 84, upptogos de under år 1869 utbetalda

kostnader för samma års Riksdag till..................R:dr 407,940: 92.

Om härtill läggas de under år 1870 bestridda häftnings kostnader

samt andra utgifter...................... „ 1,918: 46.

utgör sammanlagda beloppet af kostnaderna för nämnde Riksdag Rdr 409,859: 38.

Enligt, särskild, i Riksgälds-kontorets revisions-kontor utan anmärkning granskad
redogörelse för de till bestridande af kostnaderna för ldlO års riksdag, i egenskap
af förskott, anordnade summor, utgjorde sammanlagda beloppet af de sålunda

redovisade utbetalningarne........................R:dr 400,950: 23;

hvilka, blifvit ur räkenskaperna afförda.

Till upplysning om beskaffenheten af förenämnda utgifter hafva Revisorerne,
i likhet med hvad i föregående berättelser egt rum, låtit upprätta bilagde tabell
(Bil. Litt. C.)

Uti sednaste revisionsberättelse, sid. 84 och 85, förekommer uppgift å kostnaderna
för värme- och luftvexling sapparaten i Riksdagens hus samt för de å densamma
verkställda förändringar, hvilka kostnader vid 1809 års slut uppgingo till
ett sammanlagdt belopp af 45,553 R:dr 66 öre. Såsom tillägg härtill få Revisorerne
meddela att, enligt 1870 års räkenskaper, hafva för beredande af ändamålsenlig uppvärmning
och luftvexling i Kamrarnes sessionssalar yttex-ligare utgifvits 15,969 R:dr
65 öre, så att sammanlagda kostnaden för detta ändamål vid 1870 års slut utgjorde
61,523 R:dr 31 öve.

Sednast försandade lagtima Riksdag uppdixxg åt Fullmäktige att, så snart
riksmötet slutade, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda och af Ofverintendents-embetet
granskade och godkända ritningar jemte dertill hörande kostnadsförslag,
låta verkställa ombyggnad åt sydöstra flygeln till f. d. Rikets Ständers hus
och påbyggnad icke allenast af denna flygel, än ock af den sydvestra, jemte förändring
af de båda mindre, mellan flyglarne befintliga byggnader, äfvensom att låta
anbringa en täckt, med nödig värmeledning försedd gång efter hufvudbyggnadens
långsida m. fl. i sammanhang dermed beslutade förändringar inom Riksdagens hus.

Då det ur flera synpunkter ansågs lämpligast och ändamålsenligast att dessa
arbeten blefvo genom Ofver-intendents-embetets försorg på Riksgälds-kontorets bekostnad
utförda, gjorde Fullmäktige den 22 Maj framställning derom till bemälda
Embete, samt anhöll att, i händelse denna framställning bifölles, Öfver-intendentsembetet
jemte meddelande af underrättelse om den arkitekt eller hos Ofver-intendentsembetej;
anställde byggnadskunnige person, hvilken, emot åtnjutande af arvode utaf
Riksgälds-kontorets medel, förordnades att utöfva den närmare och dagliga tillsynen
öfver arbetenas verkställande samt ombesörja dermed förenade bestyr och åligganden,
måtte uppgifva och föreslå ordningen och sättet för de erforderliga kostnadernas
bestridande, för så vidt icke Ofver-intendents-embetet med afseende å härvid förekommande
förhållanden funne lämpligt och ändamålsenligt att arbetena blefve på
entreprenad öfveidåtna. Men till svar härå meddelade Ofver-intendents-embetet redan
samma dag, att Embete!, med stöd af § 7 mom. 6 och 8 i den för Öfver-intendentsRev.
Ber. 1871 angående Riksgälds-kontoret. 10

Kostnader för
1870 års riksdag.

Kostnader
för luftvexlings-
och
värme- apparaten
i riksdagens
hus.

Angående de
af 1871 års
riksdag beslutade
byggnadsarbeten
å riksdagens
hus.

Riksgäldskontorets
förvaltningskostnader.

— 74 —

embetet utfärdade nådiga Instruktion af den 18 Juni 1864, funne sig förhindradt att
med samma arbeten, för egen del, taga omedelbar befattning, hvaremot Ofverintendents-embetet
o till ledare af och tillsyningsman öfver desamma föreslog Förste
Arkitekten J. F. Abom, hvilken haft sig uppdraget att utarbeta ritnings- och kostnadsförlagen
till såväl, nu beslutade som öfriga ifrågaställda förändringar af Riksdagshuset;
hvarjemte Ofver-intendents-embetet, i fråga om de förestående arbetenas
utförande med eller utan entreprenad, uttryckte den mening, att behöfligheten af
arbetenas ofördröjliga påbörjande, jemte arbetenas beskaffenhet i vissa delar, syntes
utgöra giltiga skäl för deras verkställighet utan dylik, tidsutdrägt vållande åtgärd.

Med anledning häraf uppdrogo Fullmäktige åt Arkitekten J. F. Åbom att
utöfva tillsynen öfver samt ansvara för ifrågavarande byggnadsarbetens noggranna
och ordentliga utförande, samt autogo Byggmästaren Carl Hallström att utföra och
verkställa samma ax-beten, mot derför af dem fox-drad godtgörelse, åt Abom af 2,000
R:dr och åt Hallström af 2,500 Rall-. Uti det med dem afslutade kontrakt förbundo
de sig att hafva alla arbetena utförda inom årets slut samt att så ordna sjelfva
arbetet, att intet hinder skulle möta för begagnande under det förväntade urtima
riksmötet af Kamrarnes sessions- och kanslirum samt Stats-Utskottets lokal.

Revisorerne få här nedan meddela en ur Riksgälds-kontorets nu granskade
hufvudbok hemtad uppgift om de belopp, hvartill aflöningar och öfriga förvaltningskostnader
vid Kontoret, äfvensom derifrån utbetalda pensioner, under år 1870
uppgått:

Fullmäktiges arvoden ...........................R:dr 12,800: —

Resekostnadsei-sättning till de utom Stockholm bosatte Fullmäktige „ 159: 90.

Aflöning till Kontorets tjensteman och vaktbetjening....., . . „ 59,197: 92.

Pensioner.................................. „ 3,444: 82.

Gratifikationer och begrafningshjelp................... „ 2,725: —

Redovisade kontorsexpenser........................ „ 7,677: 69.

„ rättegångsexpenser...................... „ 588: 91.

Postporto och arvoden .......................... „ 712: 40.

Lönebesparing, tillkommande Enke- och Pupill-kassan vid Riks gälds-kontoret.

................... „_360: 63.

Summa R:dr 87,667: 27.

För verkställigheten af de för Riksgälds-kontorets l-äkning erforderliga utländska
liqvider under år 1870 har ett arvode af 2,400 R:dr blifvit tillerkändt
hvardera af de utaf Fullmäktige utsedde två Deputerade. Den summa, 6,000 R:dr,
som Fullmäktige egt att under samma år använda dels till godtgörande af de ökade
göromål, som en del tjensteman fått vidkännas i följd af särskilda bestyr med statsskulden,
dels till lämpliga arvoden åt Deputerades biträden, har blifvit sålunda
fördelad, att deraf tillagts:

75 —

Fullmäktiges sekreterare, hvilken i egenskap af sekreterare biträdt

Deputerade................................

hvar och en af de tre kommissarierne 950 R:dr tillsammans.....

kanslisten vid Fullmäktiges expedition, som i nämnda egenskap äfven
tjenstgjort hos Deputerade...................

en tjensteman i Boksluts-kontoret.....................

en extra ordinarie tjensteman.......................

åtskillige extra ordinarie tjensteman för biträde vid utlottningarne

af 1860 års premie-obligationer...................

vaktbetjeningen i Riksgälds-kontoret...................

Rall- 2,100: —
„ 2,850: —

500: —
50: —
75: —

300: —
125: —

Summa R:dr 6,000: —•

Revisorerne, som icke förbisett, att Riksdagen uti 92 § af det år 1870 och
97 § af det år 1871 utfärdade reglemente för Riksgälds-kontoret gifvit Fullmäktige
rättighet att för omförmälda ändamål årligen använda en summa af 6,000 Rdr,
hafva dock trott sig böra fästa Riksdagens uppmärksamhet på åtskilliga hithörande
omständigheter. Uti 229 § af det vid 1856—1858 års riksmöte utfärdade reglemente
intogs följande stadgande: “På Deputerade ankommer att, derest göromålens
behöriga gång sådant fordrar, antaga nödiga biträden, för hvilkas godtgörande lämpliga
arvoden må af Fullmäktige, efter hvarje års förlopp, beviljas11. Detta stadgande
bibehölls lika i de sedermera till och med år 1869 utfärdade reglementen,
dock med tillägg redan uti 1863 års reglemente, att tjensteman, som kommit i åtnjutande
af den högre aflöningen i första graden eller af löneförhöjning till följd
af femårig eller tioårig tjenstgöring inom andra och tredje tjenstegraderna, icke
kunde tilläggas särskildt arvode för det biträde, Deputerade af honom kunde erhålla;
hvilket tillägg borttogs ur 1869 års reglemente. Uti 1870 års reglemente
förändrades stadgandet till följande, i 1871 års reglemente bibehållna lydelse: “På
Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar, antaga
nödiga biträden; och må Fullmäktige, dels till godtgörande af de ökade göromål, som
en del tjensteman få vidkännas i följd af särskilda bestyr med statsskulden, dels
till lämpliga, arvoden åt Deputerades biträden, använda ett årligt belopp af sex
tusen R:dr“.

Utaf här ofvan anförda fördelning inhemtas, att två tjensteman, Fullmäktiges
sekreterare och kanslisten vid Fullmäktiges expedition under år 1870 biträdt Deputerade,
den förre i egenskap af sekreterare med arvode af 2,100 R:dr och den
sednare i egenskap af kanslist med arvode af 500 R:dr, samt att såsom arvode för
ökade göromål till följd af särskilda bestyr med statsskulden tillagts hvar och en af
de tre kommissarierne 950 R:dr och en tjensteman i Boksluts-kontoret 50 R:dr.
Enligt Fullmäktiges protokoller hafva enahanda arvoden, ehuru till något olika belopp,
blifvit under flera föregående år samma tjensteinnehafvare tilldelade; hvarutaf
det velat synas, som desamma antagit egenskapen af permanenta lönetillägg, hvilket
sannolikt icke varit Riksdagens afsigt vid ifrågavarande bestämmelses meddelande.

Revisorerne kunna icke underlåta att erinra om det stadgande, som, första
gången infördt i det af 1856-1858 års riksdag utfärdade reglemente, sedermera bibehållits
och ännu är gällande, nemligen att innehafvarne af de (vid nämnde riksdag) ökade
lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande organisation
af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; hvarvid Revisorerne få

76 —

upplysa, att alla nuvarande tjensteman inom Riksgälds-kontoret befinna sig i denna
kategori. Likaså torde icke böra förbises den fördelning af tjenstegöromålen inom
Fullmäktiges expedition, som genom Fullmäktiges beslut den 23 Februari 1865
blifvit föreskrifven och derefter tillämpad. Och då slutligen, genom den extra statsregleringens
öfverflyttande med år 1869 från Riksgälds-kontoret till Stats-kontoret,
göromålen inom förstnämnda embetsverk blifvit i väsentlig grad minskade, samt
detta verk alltmera återgår till sin ursprungliga uppgift, handhafvande! af Rikets
Såld, anse sig Revisorerne ega anledning fästa Riksdagens uppmärksamhet på den
frågan, huruvida den för ofvan omförmälda ändamål nu anvisade summa, 6,000
R:dr, vidare må vara erforderlig.

Utredning af
allmänna bevillningens
årliga
belopp.

Utaf den i 1870 års revisionsberättelse, sid. 85, intagna utredning öfver den
allmänna, bevillning, som för hvart och ett af de sednaste åren influtit, inhemtas, att
den till Kontoret levererade bevillningen för år 1867 vid slutet af Juni månad 1870,

efter afdrag af taxeringskostnader, 15,226 Ridt- 20 öre, utgjorde R:dr 2,637,511: 89

hvartill komma under sednare halfåret 1870 influtna..........»_____132: 00

tillsammans................................Rall'' 2,637,644: 79

hvilken summa med..........................._•__»___ 37,644: 79

öfverskjuter den beräknade bevillningssumman...........R:dr 2,600,000: —

Efter afdrag af taxeringskostnader, 17,841 R:dr 7 öre, uppgick det belopp,
hvilket Riksgälds-kontoret af allmänna bevillningen för år 1868 till och med slutet åt

Juni månad 1870 uppburit, till....................R:dr 2,607,813: 60

och har under Juli—December månader samma år ytterligare

blifvit inbetaldt.................Rall- 1,237: 73.

samt under Januari—Juni innevarande år . . . „ 4,021: 15. ;i 5.258: 88

hvilket sammanlagda belopp.....................R:dr 2,613,072: 48

utöfver 1868 års bevillningssumma.................. „ 2,600,000: —

utvisar ett öfverskott af.........................R:dr 13,072: 48.

Utaf allmänna bevillningen för år 1869 hade till den 1 Juli 1870, efter afdrag
af taxeringskostnader, 13,884 R:dr 27 öre, levererats . . . R:dr 2,529,866: 61
samt under sednare hälften af sistnämnda år R:dr 54,172: 33.
och under förra hälften af innevarande år ... „ 18,696: 79. .. 72,869: 12

tillhopa R:dr 2h02,7;}5r73

hvarigenom utöfver den förslagvis beräknade bevillningen .... „ 2,600,000: —
ett öfverskott uppkommer af..................... . R:dr 2,735: 73.

Den för år 1870 intill slutet af nästlidne Juni månad till Riksgälds-kontoret
inleverade allmänna bevillning utgör, efter afdrag af utbetalda taxeringskostnader,
19,322 R:dr 32 öre, ett belopp af...................R:dr 2,626,726: 20.

— 77

Enligt här nedan intagna, ur de till Riksgälds-kontoret inkomna redovisningar
för stämpling af tidningar under år 1870 hemtade uppgift, har för denna stämpling
erlagts en afgift af 98,279 R:dr 89 öre, och utgöra derför enligt gällande föreskrifter
dels redan bestridda, dels utgående kostnader 17,384 R:dr 46 öre; samt
kommer följaktligen Riksgälds-kontoret till godo cn behållning af 80,895 R:dr 43
öre; utgörande omkostnaderna 17,687 procent af den erlagda afgiften.

Under år 1870 erlagd afgift för stämpling af tidningar, kostnaden för
denna stämpling samt behållna inkomsten af den erlagda afgiften.

			Erlagd		Stämpling	S-	Behållen
			afgift.		kostnad.		inkomst.
landsorten,:
Upsala	län .		863	4	231	49	631	55
Stockholms	d:o .		45	- -	15	—	30	—
Södermanlands	d:o .		506	50	155	—	351	50
Östergötlands	d:o .		2,415	15	713	28	1,701	87
Gotlands	d:o .		246	65	84	20	162	45
Kalmar	d:o .		1,126	60	365	50	761	10
Blekinge	d:o .		903	50	256	80	646	70
Jönköpings	d:o .		1,264	50	432	15	832	35
Kronobergs	d:o .		299	10	103	10	196	—
Kristianstads	d:o .		891	90	323	95	567	95
Malmöhus	d:o ,		8,086	58	2,389	53	5,697	5
Hallands	d:o .		4,615	50	733	95	3,881	55
Göteborgs och Bohus	d:o .		11,062	42	2,518	98	8.543	44
Elfsborgs	d:o		556	67	168	39	388	28
Skaraborgs	d:o .		849	72	309	7	540	65
Örebro	d:o .		1,405	35	398 95	1,006	40
Wermlands	d:o .		401	90	135 40	266	50
Westmanlands	d:o		380	20	131 18	249	2
Kopparbergs Gefleborgs	d:o		623	33	177 47	445	86
d:o		1,201	26	332 10	869	16
Wester-Norrlands	d:o		745	5	249 36	495	69
Westerbottens	d:o		252	40	82 98	169	42
Jemkande	d:o		90	—	30	—	60	—
Norrbottens	d:o .		133 50	44 50	89	—
		—	38,965	82	10,382	33	28,583	49
Räntmästarnes provision (1	procent af be-
hållna Ridt- 28,583: 49)		——	—	35	73	—
		S:gr	38,965	82	10,418	6	28,547	76
1 Stockholms stad . .			59,314	7	6,966	40	52,347	67
		Summa R:dr	98,279	89	17,384	46	80,895	43

Angående tidningsstämplingsafgiften

år *1870.

Angående

kortstämpel bevillningen.

Angående

testaments bevillningen.

— 78 —

Till fullständigande af här meddelade uppgifter på de till Riksgälds-kontoret
influtna bevillningsmedel hafva Revisorerne låtit upprätta och här införa uppgift på
stämplade kortlekar och derför erlagd bevillning samt den behållning, som, efter
afdrag'' af stämpelkostnader och fromma stiftelsers andelar i den erlagda afgiften,
tillkommit Riksgälds-kontoret åren 1861—1870.''

		Antal stämplade kortlekar.	Erlagd / afgift.	Fromma stiftelsers andelar.	Stämpel- kostnader.	Riksgälds- kontoret tillkommen behållning.
År	1861.............	204,428	76,660	50	35,136	5	6,254	35	35,270	10
M	1862 .............	202,552	75,957	—	34,813	60	6,967	38	34,176	2
Y>	1863 .............	207,912	77,967	—	35,734	87	6,919	—	35,313	13
n	1864 .............	193,448	72,543	—	33,248	85	7,549	48	31,744	67
11	1865 .............	193,156	72,433	50	33,198	68	3,198	26	36,03656
	1866 .............	177,108	(56,415	50	30,440	42	7,534	23	28,44085
”	1867 .............	180,016	67,506	—	30,940	24	3,804	91	32,76085
1 „	1868 .............	127,484	47,806	50	21,911	29	6,059	17	19,836	4
55	1869 .............	163,340	61,252	50	28,074	4	5,829	77	27,348	69
	1870 .............	168,200	63,075	—	28,909	37	1,984	87	32,180	76

Då redogörelse i denna berättelse blifvit lemnad för öfriga till Riksgäldskontoret
influtna bevillningsmedel, hafva Revisorerne låtit upprätta och få här
meddela en uppgift öfver influten bevillning för arf och testamenten; hvilken uppgift
utgår från år 1857, med hvilket år en i det af Bevillnings-komitéen den 2 Juli
1859 afgifna betänkande intagen enahanda uppgift slutar.

— 79

Uppgift på den till Riksgälds-kontoret influtna bevillning för arf och testamenten
under åren 1858—1870.

	R:mt.		R:mt.
År 1858 ............	54,008	48	År 1865		K C
„ 1859 ............	80,576	48	1866	O i ,OU“± /in QAO	DO OK
! „ 1860 ............	69,243	10	„ 1867 ............	25,579	52
„ 1861 ............	80 487	7	1868
„ 1862 ............	91,740	10	,, 1869 ............	lDjOUo 15,571	y ( 26
, 1863 ............	94,207	82	„ 1870	67,319	18
.. 1864 ............	64,679	20

Vid behandling af den i sednaste revisionsberättelse, sid. 87, förekommande
anmälan angående de från hofrätterna och underdomstolarne årligen afgifna och
till Riksgälds-kontoret insända förteckningar öfver bevakade testamenten samt arffallna
tillgångar i sterbhus, hade Stats-Utskottet af Fullmäktiges protokoll inhemtat,
att fråga inom Fullmäktige blifvit väckt, huruvida det icke kunde leda till förenkling
och åstadkommande af enhet i kontrollen samt i öfrigt befinnas lämpligt om
eu sådan åtgärd blefve vidtagen, hvarigenom befattningen med tillsynen och" kontrollen
öfver arfs- och testamentsbevillningen komme att hos Riksgälds-kontoret
upphöra och denna kontroll i stället förflyttas till Rammar-rättens Revisions-departement,
hvilket redan nu har att derutinnan utöfva kontroll i sammanhang
med kronoräkenskapernas granskning; och att denna fråga då ännu var beroende
på utredning hos Riksgälds-kontorets Kommissariat; på grund hvaraf och då förslag
härutinnan vore att förvänta från Fullmäktige, Utskottet hemställde, att dervid
måtte för det då varande få bero; hvilken hemställan äfven af Riksdagen bifölls.

Med anledning häraf anse sig Revisorerne böra meddela att, ”så vidt de af
Fullmäktiges _ protokoll kunnat erfara, något förslag i sådant syfte intill revisionens
början icke till Fullmäktige inkommit.

80 —

10.

Liqmdenangå- Enligt den i Riksgälds-kontoret upprättade, pa 1869 ars rdtshufvudbok grun ende

statur- dade och genom nådigt Bref af den 18 sistlidne Augusti Riksgälds-kontoret tillställda
l:ets öfverskott ^ angående öfverskotten på statsinkomsterna samt besparingame ä och bristerna
"eh b?Pa™- ■ ,.ikR,tatens förslagsanslag, utgjorde de å förslagsanslagen uppkomna besparingar,

"Ä i,vilt b“f“t Ribsgäl.ls-koiitörel tillgodoförda ......K4r 610,370: 33.

hvaremot Riksgälds-kontoret påförts. ...

bristerna i de för 1869 beräknade statsinkomsterna, hvilka brister uppgått till eu

sammanlagdt belopp af.......................Rall

och bristerna i förslagsanslagen.................\ ”

äfvensom följande af Stats-kontoret, under berörda år förskottsvis
bestridda utgifter, hvilka till följd af Riksdagens beslut
skola i de årliga liqviderna upptagas till ersättning af Riksgälds-kontoret,
nemligen:

o-odtcförelse för mistad rätt till forsellön ............... ..

och aftjenad begrafningshjelp till tjenstemäns sterbhus...... „

R:dr 1.889,589: 54.

430,537:

1,350,356:

68,514: 43.
40,182: 1.

Efter afdrag af ofvanstående, Riksgälds-kontoret tillgodoförda
besparingar ............................-

utvisade sålunda berörda liqvid ett saldo Riksgälds-kontoret

till last af............................ '' - ‘ ■

hvarifrån, enligt högstberörda Kongl. Bref, dock borde afräknas

de till belopp af..................• •''■ • ■ ■ • • : :

för år 1868 uppkomna besparingar å reservationsanslaget till
Postverket, hvilka under år 1869 till Stats-kontoret levererats;

utgörande, efter afräkning häraf, det belopp, som borde Statskontoret
tillhandahållas • . .....................

R:dr

610,370: 33.

1,279,219: 21.
184.202: 95.

1,095,016: 26.

uppgifter synes,

att för år 1869 å förslagsanslagen uppstått

........R:dr 610,370: 33.

1,350,356:

Af förestående
öfverskott af......

Detaljerad redogörelse för de särskilda poster, som bilda nyssnämnda summor,
återfinnes i den redogörelse för granskning af Statsverket, som Revisorer^ samtidigt
med denna berättelse afgifva.

Afiemnade
öfverskott å
1870 års statsinkomster.

Vid läsningen
funnit, att i afräknin
efter hvad sig visat,

af de hos Fullmäktige förda protokoller hafva Revisorer^
o- å de öfverskott åt Statsverkets inkomster för år 1870, som,
kunde antagas uppkomma och af hvilka, enligt Fullmäktiges

— 81 —

till sednast» Riksdag afgifna berättelse, under samma år till Riksgälds-kontoret af -

lemnats....................................R:dr 1,500,000: —

har Stats-kontoret ytterligare levererat i April 1871 ....... „ 1,000,000: —

och i Maj 1871............................... „ 500,000: —

hvadan Riksgälds-kontoret utaf sagde öfverskott redan fått emottaga
ett sammanlagdt belopp af..................Rall- 3,000,000: —

Likaledes har i afräkning'' å de öfverskott, som antagas uppkomma å de vid
1870 års riksdag för innevarande år beräknade statsinkomster, till Riksgälds-kontoret
från Kongl. Stats-kontoret aflemnats:

under Maj 1871..............................R:dr 500,000: —

samt under Juli 1871........................... „ 1,000,000: -

tillsammans R:dr 1,500,000: —

vid hvilka medels öfverlemnande Stats-kontoret dock fästat det vilkor att, derest
sådant komme att påfordras under tiden intilldess fullständig liqvid för detta år
mellan Stats- och Riksgälds-kontoren blifvit upprättad, nämnde summa eller större
eller mindre del af densamma skulle till Stats-kontoret återbäras efter derom eu
månad förut skedd tillsägelse.

1 afseende å det vid 1869 års riksdag anvisade och samma år al’ Kongl.
Stats-kontoret lyftade belopp, 500,000 R:dr, för undsättning af de genom 1868 års
missväxt nödlidande länen, hvithet belopp, enligt Riksdagens föreskrift, borde till
Riksgälds-kontoret återbetalas, i den mån fordringar för förut meddelade undsättningslån
inflöto, anse sig Revisorerne böra omförmäla, att förutom den i föregående
revisionsberättelse, sid. 83, omnämnda åtorleverering af äldre undsättningsmedel till

belopp af....................................R:dr 250,000: -—•

Kongl. Stats-kontoret ytterligare aflemna!:

under Oktober månad år 1870 ...................... „ 200,000: —

samt under December samma år..................... „ 50,000: —

Summa R:dr 500,000: —

varande således förenämnde summa med hela sitt belopp till Riksgälds-kontoret
återbetald.

Angående uppkomna
öfverskott
å 1871
års statsinkomster.

Återbetalning
å de af 1860
års Riksdag
anvisade
600,000 R:dr
till undsättning
i följd af 1868
års missväxt.

Rilcsd. Rev. Ber. 1871 angående Riksgälds-kontoret.

- 82

Angående det
vid 1800 arv
Riksdag anvisade
anslag,
340,000 R:dr,
till understöd
af de genom
1808 års missväxt
nödlidande
länen.

Angående försäljning
af
Kronans egendom
i Tanger.

Ti11 Riksg ä ldskontoret
levererade
besparingar
och behållningar.

På sätt sed naste revisionsberättelse, sid. 82, utvisar, blef utaf det särskilda
anslag af 340,000 R:dr, som vid 1869 års riksdag till Kong!. Maj:ts disposition å
Riksgälds-kontoret anvisades till unds ältning ar af de genom 1868 ars missväxt nödlidande
länen, ett belopp af 196,400 R:dr, jemlik!, Kongl. Brefvet den 26 Februari
1869, utlemnadt såsom låneunderstöd till Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län,
att, utan ränta, återbetalas med en tredjedel vid hvarje af uppbördsstämmorna under
åren 1871, 1872 och 1873. Enligt hvad Revisorerne af Fullmäktiges protokoll
inhemta^, har denna återbetalningsskyldighet blifvit för år 1871 behörigen fullgjord
och det influtna beloppet, 65,466 R:dr 67 öre, till Riksgälds-kontoret öfverlemnadt
o-enom Kong!. Ståts-kontorets anordning af den 3 sistlidne Augusti.

O o °

Sedan 1870 års Riksdag, genom bifall till Kong]. Maj:ts derom aflåtna nådiga
Proposition, medgifvit försäljning af Kronans egendom i Tanger mot en köpeskilling
af 10,000 hårda piaster samt förordnat, att sagde köpeskilling, efter afdrag af möjligen
uppkommande kostnader för köpet och medlens hitremitterande, skulle till
Riksgälds-kontoret levereras, har, efter det ifrågavarande egendom under den 28 sistlidne
April blifvit försåld, den derför erhållna köpeskillingen från Kongl. Utrikesdepartementet
till Riksgälds-kontoret öfverlemnats uti vexlar å tillsammans 2,086
Pund 19 sh. 4 d. Sterling, motsvarande, enligt gjord uträkning, det af Riksdagen
bestämda pris, 10,000 pesos fuertes eller bårda piaster. Genom dessa vexlars försäljning,
efter kurs af 17 Rall- 82* öre för ett pund sterling, har till Riksgälds-kontoret
influtit en summa af 37,200 R:dr 18 öre.

Till fullföljande af den i sednaste revisionsberättelse, sid. 42 och 43, intagna
uppgift på de till Riksgälds-kontoret under åren 1869 och 1870 levererade besparingar
å extra statsanslag och andra uppkomna behållningar, hafva Revisorerne låtit uppgöra
nedanstående, dels ur räkenskaperna, dels ur Fulimäktiges protokoll hemtade,
från den tid nämnda uppgift slutar och till nuvarande revisions början fortsatta förteckning
å levereringar:
under år 1870:

den 3 November, genom Kongl. Stats-kontoret, uppkommen besparing å anslaget till
underhåll af beväringsmanskapets beklädnad, till följd af inställandet af 1870
års vapenöfningar med beväringsmanskapet af åréts 2:dra klass R:dr 160,000: —
den 10 samma månad, genom dito, uppkommen behållning för
sålda exemplar af handlingar rörande frågan om revision af

fördraget mellan Sverige och Norge.......R:dr 58: 1.

dito för dito af underdånigt förslag till ecklesiastik
boställsordning.................. „ 10: 55. gg. gg

Transport Rall'' 160,068: 56.

- 83 —

Transport R:dr 160,068: 56.

den 10 November, genom Kong]. Stats-kontoret, uppkommen besparing
å anslaget till underhåll af Natioualmusei-byggnaden

och der förvarade handlingar, för år 1867 . . Rall’ 1,006: 80.

, „ 1868 . . „ 4: 63.

„ „ 1869 . . „ 2,283: 27.

samma dag, genom dito, uppkommen behållning å de till offentliga
föreläsningars hållande i Stockholm år 1868 anvisade

medel.....................■.............

samma dag, genom dito, uppkommen behållning å anslaget, som
under år 1868 utanordnades till prisbelöningar vid 12:te allmänna
svenska landtbruksmötet ..................

den 17 samma månad, genom dito, uppkomna behållningar å följande
vid 1865 och 1866 års riksdag beviljade extra statsanslag
till Kong! Krigsskolan, nemligen:

till 1867 års praktiska öfningar........R:dr---- 39.

„ anskaffning af materiel och hästar nämnda
år ...................... „ 1,090: 12.

„ uppförande af ett exercishus........ „ ------ 42.

S:gr R:dr 164,963: 41.

under år 1871:

den 19 Januari, genom Kongl. Förvaltningen af sjöärendena,
uppkommen behållning af det på riksstat ens 5:te hufvud -

titel uppförda anslag till sjövapnets öfningar.........R:dr 200,000: —

samma dag, genom dito, uppkommen behållning å influtna medel
till uppköp af spanmål.................... „ 468,000: -

den 2 Februari, genom Kongl. Stats-kontoret, uppkommen besparing
å 8:de hufvudtitelns anslag för elementarläroverken
................................... 100,000: —

den 16 samma månad, genom dito, reserverade medel å anslaget

för blesserade öfver- och under-officerare........... „ 42,800: —

den 23 samma månad, genom dito, det belopp, hvarmed reservationerna
å anslaget till Myntverkets drift och underhåll,
enligt 1870 års hufvudbok, i jemna hundratal öfverstiger

75,000 R:dr.....^......................... . „ 5,800: —

den 15 April, genom Kongl. Utrikes-departementet, konsulsfondens
behållning vid 1870 års slut (enligt Kong]. Brefvet

den 15 November 1870)...................... „ 40,000:

den 4 Maj, genom Kongl. Förvaltningen af sjöärendena, uppkommen
behållning å det på riksstatens 5:te hufvudtitel
uppförda anslag till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll.
............................... ,, 95,652: 32.

S:gr R:dr 052,252: 32,

Summa R:mt R:dr 1,117,215: 73.

3,294: 70
251: 7

249: 15.

1,099: 93.

— 84 —

Angående
statsbidraget
för rensningsoch
kanaliseringsarbetet
i
Lule eif.

Till fortsättande af hvad i alla under sednaste år afgifna berättelser blifvit
anförd t i afseende på återbetalningen af det belopp, 500,000 K:dr, engelska aktiebolaget
»The Gellivara Company limited» hos Riksgälds-kontoret lyftat af det för
rensningar uti och kanalanläggningar vid Lule eif utaf 1862 och 1863 års Riksdag
beviljade statsbidrag af 852,000 R:dr, få Revisorer^ meddela följande.

Sedan yttrande af en framstående engelsk jurist erhållits i fråga om giltigheten
af detta fordringsanspråk och sättet för dess utförande, föreslog på grund
deraf 1871 års Siats-utskott i sitt memorial N:o 55, att Fullmäktige i Riksgäldskontoret
måtte få sig uppdraget att vidtaga alla de åtgärder, som kunde finnas af
behofvet påkallade, för att icke allenast bevara statens rätt mot förenämnda bolag,
dess styrelse och delegare, utan ock för att förmå dem att fullgöra sina mot svenska
staten åtagna förbindelser, hvilken hemställan af Riksdagen bifölls. Efter härom
erhållen kännedom och jemte vidtagande af åtgärder för påskyndande af utredning
af bolagets i Sverige anhängiggjorda konkurs, anhöllo Fullmäktige hos Statsministern
för utrikes ärendena om anmodan till svenske Ministern i London att af den förut
anlitade eller annan skicklig jurist söka erhålla svar derpå, huruvida, för bevarande
af svenska statens anspråk och rättighet att utaf bemälda bolag, dess styrelse och
delegare återbekomma de medel, bolaget fått hos Riksgälds-kontoret lyfta, erfordrades
att detta anspråk, innan bolagets konkurs här blefve utredd, reservationsvis anmäldes
hos vederbörlig engelsk domstol, eller att derförinnan någon annan åtgärd i sådant
ändamål inom England vidtoges, samt huruvida, före utredningen af nämnda konkurs
och innan sig derigenom visat beloppet af hvad som utaf denna fordran icke
blifvit betäckt af konkursmassans i Sverige egande tillgångar, talan vid engelsk
domstol eller myndighet kunde och borde anställas mot bolaget, dess styrelse och
delegare, under förbehållen rätt för svenska staten att framdeles få uppgifva och
styrka fordringsanspråkets rätta belopp. Till svar härå fingo Fullmäktige i medlet
af Juli mottaga det yttrande af den förut anlitade juristen, att han icke ansåg nödvändigt
att statens fordrings- eller rättsanspråk anmäldes hos engelsk domstol, innan
liqviden genom bolagets egendom i Sverige skett; att han ville tillråda staten
att fullfölja sitt anspråk vid konkursutredningen i Sverige och att äfven, så snart sig göra
lät, utföra sitt anspråk inom England; att staten borde, så vida det ej redan skett,
uti konkursen styrka sitt fordringsanspråk till dess fulla belopp, utan att, efter hvad
honom syntes, behöfva göra något förbehåll i afseende på sin rätt; och att, så
vidt han dittills blifvit rådfrågad, han fann att de handlingar, som vid öfverlä ggningen
med honom blifvit framlagda, innefattade allt hvad som för ändamålet erfordrades,
åtminstone för den afsedda rättegångens anhängiggörande i England.
Sedermera hafva Fullmäktige i Augusti emottagit, bland andra handlingar, en gemensam
förklaring af bemälde och en annan jurist att, sedan bolaget numera var
lagligen upplöst, staten icke hade någon talan mot dess direktörer eller delegare.

I fråga om de åtgärder, hvilka, såsom här förut omförmälts, blifvit af Fullmäktige
vidtagna för påskyndande af utredningen utaf bolagets konkurs, få Revisorerne
upplysa, att Riksgälds-kontorets Ombudsman, enligt uppdrag af Fullmäktige,
varit närvarande vid konkursmassans sammanträde i Luleå den 20 Juni detta år,
för att bevaka och befordra Riksgälds-kontorets rätt och talan, samt att han efter
återkomsten för Fullmäktige anmält att, ehuru ett första utdelningsförslag i konkursen
till följd af borgenärernas beslut vore att förvänta under Oktober månad,
det likväl vore sannolikt att konkursmassans slutliga utredning på ett lagenligt
sätt ännu fordrade lång tid.

Enär Fullmäktige hafva till åliggande att genom ombud, af dem utsedde,
deltaga i granskningen af Allmänna Hypoteksbankens samt Strömsholms nya kanalbolags,
Dalslands kanalaktiebolags och Kinda kanalaktiebolags förvaltning och räkenskaper,
hafva Revisoverne utaf de under året härom inkomna och till dem öfverlemnade
berättelser gjort följande sammandrag öfver nämnde banks och bolags
ställning, med undantag af Strömsholms nya kanalbolag, hvari revision endast hvartannat
år eger rum och derom berättelse nu icke förelegat.

Allmänna Hypoteksbankeu.

Af berättelsen om granskningen af Allmänna Hypoteksbankens förvaltning
från och med den 3 Maj 1870 till och med den 1 Maj 1871 inhemtas, att beloppet
af de till hypoteksföreningarne utlemnade lånemedel, hvilka vid 1869 års slut utgjorde
...................................R:dr 87,514,836: 11

under år 1870 ökats med....................... „ 13,374,200: 60

eller till..................................RTdr 100,889,036: 7T

och att under Januari—Mars 1871 ytterligare till föreningarne

utgifvits.................................. „ 3,220,562: 46

hvadan sammanräknade beloppet af föreningarne tillhandahållna
låneförlag den 31 Mars 1871 uppgick till.....R:dr 104,109,599: 17.

Intill samma tidpunkt hade af föreningarne amorterats „ 5,427,034: 69.

och utgjorde deras då återstående kapitalskuld till Banken

alltså....................................Rall- 98,682,504: 48.

Ä Hypoteksbankens skuld till Riksbanken för de från samma Bank öfvertagna
fastighetslånen, hvilken vid 1870 års

början uppgick till............Rall- 5,436,130: 54

utgjorde årets kapitalafbetalning......... 182,554: 78

och återstodo vid årets slut alltså....................Rall- 5,253,575: 76.

Hypoteksbankens fordringar hos låntagarne i berörda
fond, hvilka vid årets början utgjorde . . . Rall'' 4,033,444: 76
minskades genom gjorda kapitalafbetalningar

under samma år med........... „ 507,843: 76

och hade alltså vid årets slut nedgått till............. „ 3,525,601: —

Låntagarnes amorteringar öfverstego således Hypoteksbankens
dittills gjorda kapitalafbetalningar till Riksbanken med R:dr 1,727,974: 76
hvilket belopp, enligt bankdelegarnes å en föregående bolagsstämma fattade beslut,
Bankstyrelsen egt att till utlåning åt föreningarne tillsvidare använda.

Under år 1870 försålde Hypoteksbanken af sina svenska femprocent-obligationer
ett belopp af icke mindre än 12,650,400 R:dr och under de tre första månaderna af
år 1871 ytterligare 3,262,100 R:dr. Försäljningspriset1 å desamma höjdes tid
efter annan, så att det från 93 procent, hvarå det stod vid 1870 års början, vid
berättelsens afgifvande uppgick till 97p procent. I samma mån som obligationspriset
steg, nedsattes oek kapitalrabatten för låneförlag, eller från 6| till 2-J procent.

Enligt den vid revisionsberättelsen fogade öfversigt af Hypoteksbankens ställning
efter bokslut den 31 December 1870, voro dess

Angående Allmänna
Hypoteksbankens

och de aktiebolags
ställning,
i hvilkas
revisioner ombud,
utsedde
af Fullmäktige
i Riksgäldskontor
et,
deltaga.

86 —

Tillgångar:

Fordringar hos hypoteksföreningarne, efter afdrag af dessas till godohafvanden.

.....................R:dr 95,586,484: 11.

„ hos banker och bankirhus............... „ 242,136: 67.

,, för lån till enskilde................... ,, 768,465: 40.

„ för öfvertagna fastighetslån från Riksbanken ... „ 3,525,601: —

Inköpta obligationer......................... „ 253,909: 80.

Yexlar i främmande valuta............ „ 740,274: 32.

Amorteringsfond för de inländska lånen............. „ 1,226,034: 60.

Kassabehållning.................. ,, 10,819: 74.

Förskjutna lånepåkostnader...................... „ 2,845: 74.

Inventarier............................... „ 7,000: —

Upplupna, ej förfallna räntor.................... „ 44,816: 77.

„ ej förfallna förvaltningsbidrag............. „ 54,827: 78.

„ ej förfallna räntor å från Riksbanken öfvertagna

fastighetslån........................... „ 73,101: —

Enligt liqvidationsräkningarne med Nordtyaka Banken...... 2,155,494: 66.

Kapitalrabatt å de utländska lånen, att samtidigt med lånen

amorteras............................. ,, 4,318,270: 66.

Summa R:dr 109,010,082: 25.

Vid jemförelse med ställningen under föregående år visar sig, bland annat, att reserv97
öre och Bankens egen reservfond med 80,367 R:dr 63 öre till sina här förut angifna beDen
grundfond af åtta millioner R:dr, Hypoteksbanken innehar uti 4| procent-obligauppdrag
utaf Fullmäktige, har Majoren M. C. Wolffelt deltagit uti ofvannämnda revision.

Dalslands kanal Berättelsen

om granskningen af detta bolags räkenskaper för år 1870, hvilken förrättades
deltagit, inkom, efter derom aflåten påminnelse, till Riksgälds-kontoret den 8 September. Med

“Enligt Garanti -

Inkomster:

Kassabehållning från 1869 .........................

Dito dito hos Kamreraren...............

Girobehållning från 1869 hos Skandinaviska Kredit-aktiebolaget

Garanti-aktieegarne inbetalt under året................

Influtna räntor...............................

Af ångaren “Töckfors“ för en skadad hörnsten............

Försålda materialier.............................

Trafikinkomster ...............................

R:dr 246: 60.

„ 358: 77.

„ 7,192: 2.

„ 32,959: —

„ 173: 48.

” 28,951: 25.''

Transport R:dr 69,889: 65.

— 8? -

Skulder:

1861 års annor teringslån.......................R:dr 31,445,599: 99.

1862 års dito „ 28,821,333: 27.

1864 års dito ....................... „ 28,143,500: —

1869 års dito ....................... „ 12,346,000: —

Amorteringslån från Riksbanken.................. „ 5,253,575: 76.

A annuitetsräkning med Riksbanken, 1870 års annuitet.... „ 400,000: —

Till banker och bankirhus...................... „ 5,729: 86.

Förfallna pantbref och kuponer.................. „ 2,161,075: 36.

Öfverskott af erlagd kapitalrabatt................. „ 27,356: 53.

Amorteringsfond för 1861 och 1862 års lån........... „ 208,240: 56.

Reservfond för de från Riksbanken öfvertagna fastighetslån . „ 25,807: 15.

Reservfond............................... „ 171,863: 77.

Summa R:dr 109,010,082: 25.

fonden för de från Riksbanken öfvertagna fastighetslån under år 1870 ökats med 9,249 R:dr
lopp.

tioner, utfärdade af Riksgälds-kontoret, har icke hittills behöft anlitas. Till följd af erhållet

aktiebolag.

den 1!) Juni detta år och deruti Bruksegaren Kristoffer Sahlin å Riksgälds-kontorets vägnar
uteslutande af ingressen och underskrifterna, lyder revisionsberättelsen fullständigt sålunda:

aktieegarnes bok.

Utgifter:

Till inköp och underhåll af diverse inventarier............R:dr

dito dito af materialier ................

Husreparationer...............................

Kanalens underhåll...........................

Tjcnstemännens aflöning i kontant.........R;dr 6,691: 67.

Vedinköp för dito.................... n 496: 66.

Diverse trafikomkostnader............... 7......

Länsebyggnaden vid Lennartsfors....................

Transport R:dr

65: 3.
226: 86.
62: 41.
932: 81.

7,188: 33.
676: 4.
40: 77.
9,192: 25.

Försålt ett hus vid Köpmannebro

Transport

R:dr 69,889: 65.
98: 50.

Summa R:mt R:dr 69,988: 15.

Enligt Primitiva

Inkomster:

Aktieegarne inbetalt . . ......• ...................

Vissa garanti-aktieegare inbetalt i förskott..............

Influtna räntor ...............................

Dito rättegångskostnader..............••••• • • • : ''

Behållning från 1869 å giroräkningen hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget
...............................

R:dr 16,636:	19.
„ 12,030:	—
„ 694:	63.
86:	—
.. 9,307:	98.

Summa R:dr 38,754: 80.

“Och hafva Rcvisorerne funnit, att:

Kanalverkets inkomster uppgå til! . . . _.....

Kanalverkets utgifter i driftkostnader till . . •

hvadan ett öfverskott uppstår af......._ ■ ■

Kanalverkets behof för att fullgöra sina
tering till staten:

å lånet 800,000 R:dr............

å lånet 51,200 „ ............

samt å lånet af Handels- och Sjöfarts-fonden :
R:dr 120,000, 5 procent ränta å oguldna
årlig kapitalafbetalning..........

R:dr 28,951: 25.
„ 10,219: 38.

.......... . . R:dr 18,731: 87.

förpligtelser är för räntor och amor -

.........R:dr 40,000: ~

............ „ 3,072; -

belopp......... 6,000:

• • » 4,000: ~

Summa R:dr 53,072: —

Transport R:dr

Diverse omkostnader...........................

Utbetalt till Riksgälds-kontoret för 1869 .................

Dito dito för 1870................

Utbetald ränta..............•

Kassabehållning i Göteborg........................

„ hos kamreraren.....................

» hos Direktör Biesert för bestridande af utgifterna

under vintermånaderna 1871....................

Girobehållning till 1871 hos Skandinaviska Kredit-aktiebolaget . . „

Summa R:mt R:dr 69,988: 15.

9,192:

892:

40,000:

11,072:

12:

94:

805:

750:

15,169:

25.

54.

45.

29.

60.

aktieegarnes bok.

Utgifter:

Expropriationskostnader .... Utbetalda räntor......			1,070: —
Diverse omkostnader......		n	9 3/H. «
Omkostnader a inköpt, Iran Andersson vid Haläno’en för räkning utmätt skiffer......	bolagets C?	>1	97: 96. 123- 63
Kassabehållning till år 1871
T.ill Löjtnant P. Laurell, fordran å arbetet vid Krokfors Betalt sedelhafvare-lån . . .		n	500: -
Hos C. Hedstrand innestående.....			352: 42. 1,519: 56. 1,937: 11. 4,678: 98.
Plös J. N. Biesert dito för utgifters bestridande . . Hos G. Berg enligt revers . .		>1 yi
Behållning till 1871 å giroräkningen hos Skandinaviska •aktiebolaget......	Kredit-	v

Summa R:dr 38,754: 80.

Derjemte har Bolaget en skuld till vissa garanti-aktieegare å 3.810 aktier, h
15* R:dr pr aktie, R:dr 59,055.

Som för föregående år anstånd med ränta och afbetalning blifvit med<nfven
lor Gnet af Handels- och Sjöfartsfonden, så minskas föregående års behof med de
derför har ofvan beräknade poster eller 6,000 R:dr och 4,000 R:dr.

Enär räkenskaperna ej gifva anledning till någon anmärkning, få revisorerne
tillstyrka, att decharge för förvaltning under år 1870 måtte Styrelsen meddelas''1.

Riksd. Rev. Ber. 1871 (ingående Riksgälds-kontoret.

— 90 —

Efter tao-en kännedom af denna berättelse och hvad 1870 års Statsrevisorer
uti sin berättelse, sid. 91—94, yttrat, jemte bolagsstyrelsens deröfver afgifna förklarino-
— intagen i samma berättelse sid. 183 och 134 — anse sig nu församlade
Revisorer ega anledning till följande framställning.

Liksom i berättelsen om granskningen af 1869 års räkenskaper saknas äfven
i den nu för år 1870 afgifna all annan uppgift på bolagets tillgångar och skulder,
än här ofvan meddelade om bolagets skuld till vissa garanti-aktietecknare af 59,055
Rall-. Att bolao-et, förutom denna och skulden till staten, häftat för andra förbindelser
framgår af uppgiften om återbetalning af sedelhafvare^ till belopp af
25,500 Ruin Saknaden af uppgifter i berörda afseenden gör det för Revisorerne
omöjligt att här meddela någon öfversigt af bolagets ställning vid 1870 års slut.

°Då, enligt de af Rikets Ständer vid statslånets beviljande meddelade och i
kontraktet mellan staten och bolaget intagna föreskrifter, hälften utaf aktieteckningsbeloppet
är afsedd att utgöra säkerhet för lånesurnmans återbetalning, och aktieeo-arne
icke behöfva erlägga denna hälft af teckningssumman i annan händelse, än
om trafikinkomsten ej skulle blifva tillräcklig till att bestrida de ärliga rånte- och
amorteringsliqviderna, i hvilket fall, men icke eljest, bolagsdirektionen eger att, i
män af behof, utaf bolagsmännen uttaga så stoj- del af det på hvarje aktie obetalda
belopp, som i förhållande till hela aktiesumman erfordras till deri de! af rånte- och
amorteringsliqviderna, som icke åt trafikinkomsterna kan bestridas, hafva Revisorerne
ansett det angeläget att, så vidt af tillgängliga handlingar vant möjligt, söka förskaffa
sig kännedom om det belopp, bolagsstyrelsen må hafva varit berättigad att af garanti-aktietecknarne
upptaga, och hafva Revisorerne för sådant ändamål genomgått
de äldre till Riksgälds-kontoret inkomna revisionsberättelserna samt få här meddela
de förhållanden, som derutaf och med ledning af Kontorets räkenskaper synas framgå,

De rånte- och amorteringsliqvider för statslånen, som styrelsen haft att bestrida,
hafva varit:

n lånet för Dalslands kanal:

år 1868 ränta ...........................

år 1869 ränta och amortering..................

år 1870 dito dito ............... • • •

och å lånet för kanalanläggning mellan Östra och Westra Silen:

år 1869 ränta och amortering.........R:dr 2,580: —

år 1870 dito dito ......... ,, 3,072:

Ruff 24,000: —
„ 40,000: —

„ 40,000: —

Ruff- 104,000: -

5,652:

Summa R.-dr 109,652: —

Härutaf har bolagsstyrelsen till Riksgälds-kontoret inbetalt:
å lånet för Dalslands kanal: '' 4

under år 1869 .............................R:dr 24,000:

„ ., 1870 ................... 40,000: —

i Maj 1871....................... 23,000: —

Uulr 87,000: —

å lånet för kanalanläggningen mellan Ostra och Westra Silen:

under år 1869 ränta och amortering för året R:dr 2,580: —

„ „ 1870 dito dito dito 3,072: — „ 5,652: —

Summa Ruff 92,652: —

— 91

Således återstå för år 1870 17,000 K:dr, genom hvilkas inbetalande liqviderna
till samma års slut skulle vara fullgjorda. Men härvid förekommer den omständigheten,
att, derest i skuldförbindelser för lån, som från Riksgälds-kontoret erhållits,
icke blifvit uttryckligen föreskrifvet att, vid fördröjd rånte- eller kapitalinbetalning,
bestämd ränta skall å det till betalning förfallna beloppet erläggas från förfallodagen
till den dag, då liqvid sker — praxis i Riksgälds-kontoret är att, då en inbetalning
verkställes, beräknas och afdrages först ränta å hela oguldna kapitalbeloppet till den
dag inbetalningen eger rum, och hvad som derefter öfverskjuter denna ränta afföres
å kapitalskulden. Sålunda och till följd deraf, att det för ett år bestämda ränteoch
amorteringsbeloppet å lånet för Dalslands kanal först långt fram på det följande
året blifvit till fullo erlagdt, hafva de till 1870 års slut verkställda inbetalningarne
icke varit tillräckliga till gäldande af den å lånet dittills upplupna räntan, utan
återstod deraf oguldet ett belopp af 8,000 R:dr, och först med den under år 187.1
verkställda inbetalning har, efter liqviderande af dittills upplupen ränta, eu kapitalafbetalning
skett af 6,733 R:dr 33 öre.

Uti revisionsberättelserna uppgifvas (behållna ?) trafikinkomsterna hafva utgjort:
under år 1867 .............................R:dr 326: 55.

„ 1868 ............................... 13,802: 45.

„ „ 1869 ............................. „ 15,969: 75.

och „ „ 1870 ............................... 18,731: 87.

'' K:dr 48,830: 62.

Denna summa har bolagsstyrelsen antagligen haft att använda till ränta och
amortering af statslånet; men då densamma icke varit tillräcklig, har bolagsstyrelsen
således varit berättigad af garantiaktietecknarne infordra hvad derutöfver erfordrats
för de årliga annuitetsliqvidernas fullgörande, och då bolagsstyrelsen i sådana liqvider
till Riksgälds-kontoret inbetalt 92,(552 R:dr, har skilnaden mellan dessa summor,
hvilken skilnad utgör 43,822 R:dr, kunnat å garantiaktierna upptagas. 1 afseende
åter på det belopp, som blifvit å dessa aktier inbetaldt, angifva revisionsberättelserna
för åren 1869 och 1870 bland inkomsterna:

år 1869 “Aktieegarnes inbetalning på garantiaktier".....R:dr

„ 1870 “Garantiaktieegarne inbetalt under året“........

,, 1869 “Förskott af vissa garautiaktieegare“...........

1870 “Vissa garantiaktieegare inbetalt i förskott4''

O o _

8,020

32,959

47,025

12,030

50.

R:dr 100,034: 50.

Sålunda vill det synas, att den till statens säkerhet ställda garantiaktieteckningen
blifvit förminskad till nära hälften af sitt ursprungliga belopp och med vida
mera än som i öfverensstämmelse med ofvan beropade stadganden bort ega rum.

I fråga åter om hvad som af aktieegarne blifvit å de öfriga eller s. k. primitiva
aktierna inbetaldt, upplysa revisionsberättelserna, att

år 1865 inbetaides.........................R:dr 16,355: —

„ 1866 „ „ 39,025: 34.

„ 1867 „ „ 68,964: 5.

„ 1868 ............................ 24,007: 7.

„ 1869 „ „ 11,243: 60.

och „ 1870 „ „ 16,636: 19.

..... R:dr 176,231: 25.

I sin förklaring öfver sistlidet års Revisorers erinringar, anförde bolagets styrelse
(sid. 133—135 af 1870 års revisionsberättelse), bland annat, att, till följd af
uppgifna ogynsamma förhållanden och deraf inträffande fallissementer för en Stor
mängd bland aktietecknarne, beloppen af de primitiva aktierna icke på långt när
kunnat utbekomma^: och att, sedan styrelsen, i ändamål att kunna, såsom Rikets
Ständer syntes hafva önskat, reservera halfva aktiesumman såsom säkerhet för lånets
återbetalning, beslutat att, till återgäldande af de utaf garantiaktierna förskottsvis
lemnade belopp, uttaxera dem af do primitiva aktietecknare, så hade större delen af
dessa bestridt att utgifva mera än aktiernas belopp, till följd hvaraf styrelsen vid
domstol anhängiggjort påståendet om deras förpligtande dertill. Som genom Nordals
häradsrätts af Kong!. Göta Hofrätt genom dom den 4 November 1870 fastställda
utslag, hvari ändring hos Kong). Maj:t blifvit sökt, förklarats att de aktietecknare,
som icke åtagit sist vidsträcktare ansvarighet än den Förordningen den 6 Oktober
1848 bestämmer, eller för det tecknade beloppet, samt icke sedermera biträdt eller
för sin del godkänt de bolagsstämmobeslut, som fattats angående uttaxerandet af
ett nämnda belopp öfverskjutande tillskott, icke kunde dertill förpligtas, hade styrelsen,
under afvaktan af högsta domaremaktens beslut i frågan, icke kunnat verk -

Kimla

Uti den under detta år verkställda granskning af Kinda kanalbolags och Kinda båtleds
gälds-kontorets vägnar, deltagit. Vid den i sammanhang dermed företagna besigtning å kaualseglationstid
trafikerats i hela sin längd — vara till alla delar fullbordad, så att den när som
nikus och det öfriga arbetsbefälet i högsta grad hedrande sätt. Kinda båtled hade vunnit
bygda och förändrade till rörliga. Utaf de vid revisionstiden återstående extra arbeten, som
utföras, antogos Emrneren—Asundens kanal samt åtskilliga mindre muddringsarbeten för kaEnligt
den afgifna revisionsberättelsen hade bolagets inkomster och utgifter under år
nader varit följande:

Inkomster år 1870:

Kontant behållning från år 1869 ....................R:dr 45,802: 71.

Lån från statsverket........................... „ 32,500: —

Anslag från d:o ...................... 22,500: —

Anslag från Handels- och Sjöfartsfonden............... „ 25,000: —

Aktieteckning af Göta Kanalbolag................... „ 16,000: —

Enskilda aktieinbetalningar ....................... „ 3,956: 50.

Räntemedel................................... 4,153: 62.

Från gamla båtleden........................... 55: 92.

Trafikinkomster.............................. „ 3,389: 93.

Diverse inkomster............................. „ 622: 47.

Summa R:dr 153,981: 15.

ställa vidare uttaxering. Vid behandlingen af 1870 års revisionsberättelse angående
Riksgälds-kontoret hemställde sednaste Riksdags Stats-Utskott uti sitt Utlåtande N/o
21, sid. 20, att enär, enligt hvad Utskottet inhemtat, ofvan omförmälda fråga om
bolagsmännens ansvarighet då ännu var beroende på Kong]. Maj:ts nådiga pröfning,
Revisorernes i detta ämne gjorda anmälan för det då varande icke måtte leda till
någon åtgärd från Riksdagens sida ; hvilken hemställan af Riksdagen bifölls.

Jemte det Revisorerne äro i tillfälle upplysa, att Kong], Maj:t under den 1
Augusti detta ar fastställt Hofrättcns öfverklagade dom — hvarigenom sålunda en de!
af aktieegarne befriats från skyldighet att af egna medel tillskjuta på deras aktier
belöpande andelar af hvad som utöfver statsbidraget och teckningssumman erfordrats
för kanalarbetets fullbordande, — få Revisorerne fästa Riksdagens uppmärksamhet.
på hvad så väl i sistlidet års revisionsberättelse som här bli f vi t anfördt i afseende
på lånen till Dalslands kanalaktiebolag, hvarförutan Revisorerne anse sig ega anledning
hemställa, att Fullmäktige måtte anmoda den revisor, som af dem utses för
granskning af bolagets förvaltning och räkenskaper, att i den derom afgifvande revisionsberättelsen,
eller på annat sätt, meddela Fullmäktige eu fullständig upplysning
om bolagets ställning vid slutet af det år, revisionen omfattar.

kanalbolag.

räkenskaper och förvaltning för är 1870 har Fullmäktigen, Kaptenen C. G. Hjerta å Riksarbetet
och gamla båtleden, befanns Kinda kanal — som redan från början af detta års
helst kunde anmälas till slutlig afsyning, och derjemte utförd på ett för bolagets öfvermekaen
väsendtlig förbättring derigenom att åtskilliga öfver densamma anlagda broar blifvit omhlifvit
beslutade att utöfver den ursprungliga och af Kong! Maj:t fastställda arbetsplanen
nålens rfttning komma att under detta års sommar fullbordas."

1870 samt alla från arbetets början till nämnda års slut influtna medel och utbetalda kost -

Utgifter år 1870:

Kanalarbeten .
Sjukvården . .
Administration
Diverse utgifter

Underhållskonto..............................

Behållning vid årets slut:

A räkningar i Östergötlands enskilda bank .... R:dr 8,617: 51.

Två fordringsposter.................. „ 2,728: 90.

Utestående trafikmedel................ „ 628: 45.

Kassabehållning hos verkställande direktören ... „ 1,331: 34.

R:dr 124,195: 57.
„ 1,034: 10.

12,940: 94.
2,299: 34.
„ 205: -

13,306: 20.

Summa R:dr 153,981: 15.

Redogörelse
för de jernvägsaktiebolags
ställning,
i hvilkas revisioner
staten
genom ombud
deltager.

- 94

Influtna medel:

Lån af statsverket...........

Anslag af eko ..........

D:o af Östergötlands landsting. .
Lån af Handels- och Sjöfartsfonden
Anslag från d:o

Linköpings stads aktieteckning . . .
Af Göta Kanalbolags d:o . . .

Enskilda personers d:o . . .

Upplupna och godtgjorda räntor . .
Inkomster af gamla båtleden . . . .

Kanalinkomster............

Diverse inkomster...........

Från arbetets början

.....R:dr 437,500: —

..... „ 427,500: —

..... „ 60,000: —

..... „ 25,000: -

.... „ 25,000: —

100,000: —

..... „ 16,000: —

..... „ 132,235: 15.

..... „ 62,553: 1.

..... ,. 2,113: 64.

5,278: 34.
..... „ 1,460: 15.

Summa R:dr 1,294,640: 29.

Revisorerne, som fått mottaga de till Fullmäktige inkomna berättelser om granskning
erhållit låneunderstöd för jernvägarnes anläggning och uti hvilkas revisioner staten eger att
och ställning vid samma års slut, så vidt den af revisionsberättelserna inhemtas.

B orås—Herrlj unga

Hänvisande till hvad i sednaste revisionsberättelse, sid. 96—100 och 135——136, förekomtill
dem öfverlemnade berättelse om granskningen af bolagets räkenskaper för år 1870:

Inkomster år 1*10:

Af trafiken........... ............

Hyror och arrenden...................

Vinst af främmande arbeten i reparationsverkstaden

Räntor å utlånta medel ................

Diverse inkomster....................

R:dr

127,757:

1,993:

38:

12,755:

184:

35.

75.

15.

92.

Summa R:dr 142,729: 17.

Utbetalde Kostnader:

Kanalarbeten..............................

Befintligt inventarie- och materialförråd..............

Fastigheter...............................

Sjukvården......................R:dr 8,109: 4

Administration . ................... „ 72,510: 90

Diverse utgifter................... „ 4,465: 35

R:dr 1,134,103: 24.
„ 47,145: 56.

„ 15,000: —

85,085: 29.

Behållning, här ofvan specificerad

..... „ 13,306: 20.

Summa R:dr 1,294,640: 29.

af förvaltning och räkenskaper för år 1870 hos de jernvägsaktiebolag, hvilka utaf staten
genom ombud deltaga, få här framlägga en redogörelse för dessa bolags rörelse under året

ernvägs-aktiebolag.

er angående Borås jernvägs-aktiebolags reservfond, få Revisorerne meddela följande ur den

Utgifter år 1870:

Aflöning^ och arvoden..........................R:dr 33,616: 18.

Inventarier och materialförbrukning.................. v 13,879: 23.

Underhåll af banan, rörliga materielen, hus och anläggningar . . „ 13,473: 53.

Diverse utgifter och expeditionskostnader............... 4 4J8: 68,

Räntor:

å statslånet................. .... R:dr 52,691: 14.

å föregående årets reservfond............ „ 8,939: 38.

å jernvägspersonalens sjuk- och understödskassa „ 132: 58. gj ygg. jq

Öfverskott af inkomster utöfver utgifter ............... H 15,578: 45.

Summa R:dr 142,729: 17.

96 —

Tillgångar vid 1870 års slut:

Jernvägsanläggningen i sin helhet..................R:dr 1,625,033: 65.

Dess rörliga materiel......................... . „ 277,903: 44.

Inventarier och materialier efter inventering............ ,. 86,507: 41.

Aktier i Uddevalla—Wenersborg— Herrljunga jernväg ..... „ 200: —

Fordringar hos stationerna å linien ................. „ 2,765: 96.

Insatte å upp- och afskrifning i Borås enskilda bank ...... „ 900: —

D:o å depositionsräkning i samma bank............. „ 122,446: 38.

Fordringar af åtskilliga personer, dels mot säkerhet och dels i

löpande räkning............................ „ 82,439: 18.

Kassa-saldo . .,.............................. »_6,913: 79.

Summa R:dr 2,205,109: 81.

8,939: 38.
15,578: 45.

Reservfonden, som vid 1869 års slut egde en kontant behållning af R:dr 178,787: 50.
förökades under år 1870:

genom upplupen ränta å nämnda behållning............. „

„ årets öfverskott af bolagets inkomster utöfver utgifter ... „

„ skilnaden mellan...............R:dr 87,072: 37.

hvarmed aktieegarnes delaktighetssumma blifvit
nedsatt från 775,000 R:dr till 688,527 R:dr
63 öre,

och ........................... „ 80,252: 52.

som afskrifvits dels å jernvägens förut bokförda

värde med...........R:dr 70,252: 52.

och dels å bolagets förut till
10,200 R:drs värde bokförda
aktier i Uddevalla—Wenersborg-
-Herrljunga jernväg

med............... „ 10,000: —

utgörande denna skilnad......................... „

Vid slutet af år 1870, det sista, hvarunder, i enlighet med Riksdagens
föreskrift, hela nettobehållningen af trafiken och bolagets
öfriga tillhörigheter borde till reservfonden ingå, utgjorde alltså

denna fond................................ „

eller 16,15 procent af den vid 1870 års slut återstående skulden

6,819: 85.

210,125: 24.
till Riksgälds -

— 5)7 —

Skulder vid 1870 års slut:

Kapitalåterstod af statslånet......................R:dr 1,301,116: 87.

Aktieegarnes delaktighetssumrna..................• . „ 688,527: 63.

Obetalda jordersättningar och skulder i löpande räkning .... „ 2,198: 82.

Jernvägspersonaleus sjuk- och understödskassa........• . . „ 3,141: 25.

Behållning, utgörande reservfond................... „ 210,125: 24.

Summa R:dr 2,205,109: 81.

kontoret samt 10,17 procent af kostnaden för jern vägsanläggningen, .2,065,582
R:dr 87 öre.

Majoren G. W. Baeckström, som på grund af nådigt förordnande, å statens
vägnar, deltagit uti innevarande års revision, har särskild! anmält, att reservfondens
säkerhetshandlingar finnas å dess konto upptagna och specificerade, hvadan de af
1865—1866 års Riksdag meddelade föreskrifter rörande ifrågavarande reservfond numera
kunde anses hafva blifvit fullt iakttagna. Då derjemte en stor del af fondens
medel varit utlånade mot namnsäkerhet eller inteckning, har Styrelsen uppsagt desamma,
hvilka, i den mån de inflyta, komma att insättas på deposition i Borås enskilda
bank, der hela reservfonden före innevarande års utgång anses blifva placerad
; hvarigenom jemväl bolagsordningens 37 § kommer att erhålla sin rätta
tillämpning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, vill det synas Revisorerne, att
detta jernvägsföretag numera kommit i en ställning, som ur statens synpunkt är
god och betryggande.

Rev. Ber. 1871 angående Riksgälds-hontoreL

- 98

Söderhamns

Enligt Kongl. Maj:ts förordnande har Regementsskrifvaren J. W. Ahlström så’om staBolagets
rörelse under året och ställning vid årets slut inhemtas af följande ur revisions -

Inkomster:

Af trafiken.................................R:dr 218,719: 92.

Behållning från år 1869 ......................... „ 29,700: 98

Från reservfonden för inköp af nytt lokomotiv öfverförda..... „ 35,000: —''

Summa R:dr 283,420: 90.

Bolagets ställning den

Tillgångar:

Jern vägsanläggningen med rörelsemateriel och inventarier .... R:dr 909,527: 79''

Förråd................................... „ 25,541: 18-

Fordringar................................ „ 73,786: 18-

Inlösta aktier............................... „ 1,921: 40.

Undsättningsfonden.......<................... „ 466: 68.

Reservfonden............................ „ 51,086: 85.

Kassabehållning............................. „ 7,533: 42.

Summa R:dr 1,072,863: 50.

— 99 -

jern vägs-aktiebolag.

tens ombud deltagit i granskningen af detta bolags räkenskaper och förvaltning för år 1870.
berättelsen hemtade uppgift:

Utgifter:

Trafik- och underhållskostnad......................R:dr 103,382: 19.

Ränta och amortering å statslånet................... „ 25,000: —

Amortering å lånet af Söderhamns stad................ „ 3,500: —

Upplupna räntor.............................. „ 5,842: 38.

1869 års utdelning till aktieegarne................... „ 20,252: 13.

Afskrifuingar.................... „ 87,152: 42.

Afsatt till reservfonden.......................... „ 10,000: —

Behållning......................... „ 28,291: 78.

Summa R:dr 283,420: 90.

31 December 1870.

Skulder:

Återstoden af statslånet....................''.....R:dr 439,969: 48.

Aktieegarnes tillgodohafvande från föregående år R:dr 358,221: 24.

D:o genom amortering å statslånet och

o o

å lånet af Söderhamns stad.... „ 10,616: 56. ggg gg^. gQ

Återstående lån af Söderhamns stad................... 155,500: —

Diverse skulder............................. „ 25,710: 91.

Undsättningsfonden........................... „ 466: 68.

Reservfonden............................... „ 54,086; 85.

Behållning af årets trafik........................ „ 28,291: 78.

Summa R:dr 1,072,863: 50.

- 100

Hudiksvall—Dellens

Någon berättelse om granskning af detta bolags förvaltning och räkenskaper år 1870

Uddevalla—W enersborg—

Inkomster:

Af trafiken.................................R:dr 293,923: 41.

Summa R:dr 293,923: 41

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen..........................R:dr 4,211,547: 72.

Rörliga materielen............................

Materialier och inventarier.......................

Aktier, öfvertagna af bolaget.....................

Fordringar:

af diverse aktieegare............R:dr 60,519: 65.

af kommuner och åtskilliga personer ... „ 17,155: 25.

Kassabehållning..............................

Summa R:dr 4,977,038: 96

575,012: 59.
75,176: 89.
36,500: —

77,674: 90.
1,126: 86.

Uti den afgifna revisionsberättelsen uppgifves att, då det såsom behållning
utöfver skuld (“Vinst- och förlustkonto“) upptagna belopp, 51,525 R:dr 61 öre,
som uppkommit genom vinst å rörelsen under tiden från banans öppnande för
trafik, åtgått till kompletteringsarbeten m. m. under så väl föregående som sednaste
räkenskapsår, finnes ej någon behållning disponibel till afsättande af reservfond,
enligt § 17 i bolagsordningen.

Derjemte har Häradshöfdingen P. U. Stenberg, som varit af Kong! Maj:t
förordnad att deltaga i granskningen af bolagets räkenskaper och förvaltning för år
1870, uti en vid revisionsberättelsen den 9 Juni 1871 fogad anteckning upplyst, det
han hos bolagsstyrelsen inhemtat, att den del af bolagets vid 1870 års slut förfallna

101 —

jernvägs-aktiebolag.

både ännu den 10 innevarande Oktober månad icke blifvit till Riksgälds-kontoret öfverlemiiad

Herrljunga jernvägs-aktiebolag.

Utgifter:

För trafik, underhåll af jern vägen, materiel m. m.........R:dr 157,385: 66.

Behållning af årets rörelse....................... g 136,537: 75.

Summa R:dr 293,923: 41.

den 31 December 1870.

Skulder:

Återstoden af statslånet:

icke förfallet kapital...........R:dr 3,172,777: 71.

under året resterande amortering ... „ 33,083: 91.

Rest af räntan å statslånet......................

Aktiekapitalet........................

Jordersättningar m. m........................

Behållning utöfver skuld (“Vinst- och förlust-konto") .''.....

R:dr 3,205,861: 62.
,, 95,507: 92.

„ 1,620,000: -„ 4,143: 81.

„ 51,525: 61.

Summa R:dr 4,977,038: 96.

årsliqvid till Riksgälds-kontoret, som var obetald, komme att med första dit insändas,
äfvensom han vitsordat, att bolaget derefter icke häftade för någon förfallen
förbindelse till statsverket.

Revisorerue hafva utaf Riksgälds-kontorets räkenskaper inhemtat, att den
enligt förestående uppgift för år 1870 resterande så väl kapitalafbetalning, 33,083
R.dr 91 öre, som ränta, 95,507 R:dr 92 öre, blifvit i olika poster under Februari—
Juni 1871 till Riksgälds-kontoret till fullo inbetald.

— 102 —

Ystad- Eslöfs

Granskningen ai detta bolags läkenskaper och förvaltning år 1870 har, å statens
årets inkomster och utgifter samt ställningen vid årets slut sålunda:

Inkomster:

Af trafiken.................................R:dr 23^,804: 94.

Diverse inkomster............................. » 5,696: 10.

Summa R:dr 243,501: 4.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Färdiga banan..............................R;dr

Materialier, inventarier och blanketter............... »

Påbörjade arbeten i verkstaden.................... „

Saldo i liqvid med främmande tolegrafliuier . . R:dr 53: 30.

Diverse fordringar.................. ,, 4,107: 97.

Upplupna oguldna räntor............. „ 275: 93.

Innestående trafikmedel bos stationerna .... „ 5,974: 95.

Kontant i kassan.................. „ 482: 41.

- ))

Summa R:dr

3,652,957: 61.
145,836: 77.
212: 87.

4,437: 20.

6,457: 36.
3,809,901: 81.

Revisorerne hafva ansett sig böra framhålla angelägenheten af att uti blifvande
revisionsberättelser skulden till bolaget för dess inbetalda aktiekapital sär -

lOo —

jern vägs-aktiebolag.

vägnar, verkstälts af Akademi-räntmästaren C. H. Uggla. Revisionsberättelsen uppgifver

Utgifter:

Trafikomkostnader, underhåll af banan m. m.

Saldo af influtna och utbetalda räntor.....

Förluster.......................

Behållning under året...............

.....R:dr 136,824: 69.

..... „ 97,265: 74.

..... , 6,280: -

..... „ 3,130: 61.

Summa R:dr 243,501: 4.

den 31 December 1870.

Åt erstoden af statslånet . . .
Lån af Skånes enskilda bank

Till statens jern vägar.....

Pensionskassan.........

Di verse skulder.........

Proprie konto :

från föregående år ....
behållning under år 1870

Skulder:

................R:dr 2,375,096: 77.

................ „ 60,000: —

................ „ 13,589: 78.

................ „ 1,967: 47.

1,452: 51.

. . . .Rall- 1,354,664: 67.

.... „ 3,130: 6L b 1,357,795: 28.

Summa R:dr 3,809,901: 81.

skildt angifves och sålunda skiljes från öfriga under ofvanståendc rubrik “Proprie
konto''1 upptagna skuldposter.

— 104

Landskrona—Eslöfs

Uti granskningen af detta bolags räkenskaper och förvaltning för år 1870 har Häradstillgångar
och skulder angifvas i en af bolagets styrelse afgifven och af Eevisorerne åberopad
derom, att detta bolag gemensamt med Helsingborg—Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag
hållande delas mellan begge Bolagen.

Behållning från år 1869

R:dr 117,475: 2-

Inkomster:

Andel i behållna inkomsten af den med Helsingborg—Landskrona—Eslöfs
jernvägs-aktiebolag gemensamma trafiken för

år 1870..................................R:dr 82,543: 84.

Utdelning för år 1869 å reserverade aktier.............. „ 396: —

Influtna räntor................................ „ 22,351: 34.

Diverse inkomster.............................. „ 814: 16.

Summa R:dr 223,580: 36.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägsanläggningar...........,................R:dr 1,269,163: 43.

Materiel och inventarier in. m...................... „ 346,128: 23.

Fordran af Landskrona stad...................... ,, 300,000: —

Öfriga fordringar.............................. „ 72,894: 51.

Reserverade aktier............................. „ 10,070: —

Aktier i “John Swartz"......................... „ 8,000: —

Kassabehållning.............................. „ 927: 29.

Summa R:dr 2,007,183: 46.

105 —

jernvägs-aktiebolag.

höfdingen Aug. Anderberg, å statens vägnar, deltagit. Bolagets inkomster och utgifter samt
berättelse, ur hvilken framgå nedanstående uppgifter, vid hvilkas meddelande torde böra erinras
trafikerar bolagens jernvägar och att den behållna trafikinkomsten efter förut bestämdt för -

Utgifter:

Kanta å statslånet..............................R:dr 46,970: 67.

Andra räntebetalningar........................... „ 40: 50.

Underhåll af byggnader in. in....................... „ 9,098: 44.

Afsatt till reservfonden........................... „ 60,000: —

„ till särskilda fonden......................... „ 39,475: 2.

Utdelning lör år 1869 åt aktieegarne.................. „ 18,000: —

Vinst af årets trafik............................. „ 49,995: 73.

Summa R:dr 223,580: 36

deri 31 December 1870.

Skulder:

Återstod af statslånet..........................R:dr 1,160,900: 74.

Aktiekapitalet............................... » 600,000: —

Outtagen utdelning och ränta...................... „ 1,467: 10.

Diverse skulder.......................... „ 2,986: 4.

Reservfonden ............................... „ 150,000: —

Särskilda fonden............................. » 41,833: 85.

Öfverskott för år 1870 ......................... ,, 49,995: 73.

Summa R:ar 2,007,183: 46.

Iliksd. Rev. Ber. 1S7I angående Riksgälds-kontoret.

106 —

Helsingborg Landskrona—Eslöfs (Helsing Granskning

af detta bolags räkenskaper och förvaltning år 1870 har verkstälts i
räkenskaper och förvaltning samma år, och har Banko-ombudet T. Lundqvist, å statens vägnar,
o-ifter om bolagets förhållanden:

O CJ

Inkomster:

Andel i behållna inkomsten af den med Landskrona—Eslöfs jern -

vä°''s-aktiebolag gemensamma trafiken för år 1870........Rall'' 71,184: 93.

Räntemedel.................................. » 8,073: 95.

Diverse inkomster.............................. « 559: 36.

Förökad andel i byggnader, anläggningar och materialförråd .... „ 2,759: 46.

Tillgångar:

Jernvägens anläggningskostnad .........

Materiel och inventarier m. in...........

Fordran af staden Helsingborg..........

Öfriga fordringar...................

Kassabehållning...................

Summa R:dr 82,577: 70.

Bolagets ställning

Ridt- 1,263,546: 64.
300,956: 75.
100,000: -28,257: 45.
,, 154: 50.

Summa R:dr 1,692,915: 34.

Med anledning af den afgifna revisionsberättelsen anse sig Revisorerne ega
skäl till följande erinringar.

Uti 3 § åt det med Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, å
Kongl. Maj:ts och Kronans vägnar, den 24 Mars 1864 afslutade kontrakt om jernväo-ens
utförande förband sig bolaget att genom aktieteckning till minst lika stort
belopp, som den af staten beviljade lånesumman, 1,100,000 R:dr, af egna medel
tillskjuta och bekosta hvad utöfver statslånet kunde erfordras för jernvägens och
dertill hörande anläggningars utförande och fullbordande samt behöflig transportmateriels
anskaffande. Som likväl en del af det sålunda tecknade aktiekapitalet var
afsedd att utgöra säkerhet för arbetets utförande, så behöfde icke aktieegarne erlägga
denna del, och så snart jernvägen blef i enlighet med planen behörigen fullbordad,
försvann aktieegarnes ansvarighet derför. I afseende på det belopp, som af
aktieegarne å de af dem tecknade aktier erlagts, företedde bolagets styrelse för utbekommande
från Riksgälds-kontoret af sista andelen utaf statslånet ett af Notarius
Publicus i Helsingborg A. M. Jacobson den 7 Mars 1865 meddeladt intyg att, enligt
för honom uppvisade räkenskaper öfver bolagets inkomster och utgifter, å de
af aktieegarne i bolaget tecknade aktier voro den 1 November 1864 inbetalda tillsammans
550,000 R:dr. Det här ofvan bland skulderna vid 1870 års slut till belopp
af 462,150 R:dr upptagna aktiekapitalet understiger med 87,850 R:dr den sålunda
kända inbetalda aktiesumman. När och på hvad sätt denna minskning af
aktiekapitalet verkstälts, derom sakna Revisorerne all upplysning.

Ett sådant förfärande, att förminska aktiekapitalet, synes vara stridande mot

107

borg- Kille berga) jernrägs-aktiebolag.

sammanhang med revisionen af den med Landskrona—Eslöf-bolaget gemensamma trafikens
deltagit i denna granskning. Utaf den derom afgifna berättelsen framgå här meddelade upp -

Utgifter:

Ränteutgift på statslånet...........................R:dr 43,020: 86.

Förvaltningskostnader............................. ,, 1,459: 95.

Bidrag till underhåll af ångbåtstrafiken i Sundet........... „ 1,197: 67.

Underhåll af byggnader........................... „ 1,580: 42,

Afskrifven andel af inventarier....................... „ 233: 8.

Diverse omkostnader............................. „ 941: 16.

Under året uppkommet kapitalöfverskott................. ,, 34,144: 56.

Summa R:dr 82,577: 70.

den 31 December 1870.

Skulder:

Återstoden af statslånet.........................R:dr 1,063,542: 38.

Aktiekapitalet ............................... ,, 462,150: —

Diverse skulder ............................. „ 611: 1.

Kapitalöfverskott

. . . . . „ 166,611: 95.

Summa E:dr 1,692,915: 34.

och förnärmande för den rätt, som staten sig förbehållit uti åberopade kontrakts
10 §. hvaruti stadgas att, om den behållna inkomsten, efter afdrag af den årliga inbetalningen
å det af staten erhållna lånet, skulle öfverstiga sex procent å det belopp,
aktieegarne tillskjutit, ankommer det på Kongl. Maj:t att, utan begagnande
af den Kongl. Maj:t förbehållna rätt att pröfva och bestämma de enligt taxa utgående
afgifterna, föreskrifva, huru stor del af detta öfverskott skall afsättas till underhålls-
och ombyggnadsfond, eller ock användas till ökande af den för lånet stadgade
amortering; och då aktieegarne i bolaget, såsom här ofvan blifvit intygadt och i
öfverensstämmelse med 3 § i samma kontrakt, å sina tecknade aktier inbetalt 550,000
R:dr, synes häraf vara obestridligt, att förminskning af det tillskjutna aktiekapitalet
först då får och kan ifrågakomma, sedan hela statslånet blifvit till fullo betaldt.

Bolagets för år 1870 uppkomna kapitalöfverskott af 34,144 R:dr 56 öre uppgifves
i revisionsberättelsen bestå af förjande förökning af tillgångarne:

amortering af statslånet...........................R:dr 11,979: 14.

jernvägens komplettering samt förökad andel i fasta byggnader och

anläggningar jemte materialförråd.................. „ 2,850: 35.

och kontant tillökning under året..................... „ 19,315: 7.

R:dr 34,144: 56.

Med afseende derå förekommer i revisionsberättelsen följande yttrande: “Då af

“räkenskaperna synes, att kontanta tillökningen under året utgjort 19,315 R:dr
“7 öre, deri inberäknade 298 R:dr 10 öre, utgörande ränta på reservfonden, men

108 —

“det, enligt af Direktionen uppsatt och vid extra bolagsstämma den 25 September
“1869 godkändt förslag till underdånig'' skrifvelse till Kong]. Maj:t med anhållan om
“lindring i eller nedsättning af den bolaget åliggande återbetalningsskyldigheten af
“erhållna statslånebidraget, anföres, att “å banor jemförliga med ifrågavarande och
“der jemväl egen materiel användes minst 2 procent af anläggningskapitalet eller för
“denna bana fullt 34,000 E:dr årligen böra reserveras till banans framtida ombyggnad
“och ny materiels anskaffande*, så anse Revisorerne, att då ofvannämnda kontanta
“öfverskott betydligt understiger detta belopp, ingen utdelning på aktierna denna
“gång må ega rum, utan hemställa, att det omförmälda öfverskottet må oafkortadt
“läggas till reservfonden

Huruvida och till hvilket belopp reservfond blifvit afsatt, derom saknas uti

Kristianstad—Hessleliolms

Berättelsen om granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1870,
lemnar följande uppgift om bolagets inkomster och utgifter under året samt ställning vid

Inkomster:

Af trafiken......................Rall'' 122,711: 41.

Räntor.......................... „ 9,643: 64.

Hyror, arrenden m. in................ „ 1,554: 98. ^gg g-pQ. g

Balanseradt belopp för anskaffning af materialier.......... „ 9,830: 62.

Summa R:dr 143,740: 65.

Tillgångar ;

Jern vägsanläggning med rörlig materiel och inventarier.....

Materialier................................

Fordringar:

hos Banker....................R:dr 78,415: 12.

Stationernas vexlingskassor.......... „ 250: —

O redovisade trafikinkomster.......... „ 2,697: 80.

Inköpta 5J-procent-obligationer..................

Bolagets ställning

R:dr 1,558,673: 77.
„ 8,454: 24.

81,362: 92.
85,560: —

Transport R:dr 1,734,050: 93.

— 109 —

den afgifna revisionsberättelsen all annan upplysning, än den af bolagsrevisorerne
bär citerade uppgift om en derå uppkommen ränteinkomst af 298 R:dr 10 öre, utaf
hvilken uppgift skulle kunna dragas den slutsats, att en sådan finnes, dock icke
öfverstigande 6,000 R:dr. Dess bildande är uttryckligen föreskrifvet uti den af
Kong!. Maj:t den 2 Oktober 1862 fastställda bolagsordningen, i hvars 36 § stadgas
att, på det att jernvägen alltid må kunna i lika godt skick bibehållas, skall af bolagets
behållna inkomst årligen afsättas till reservfond ett belopp, motsvarande den
.förnötning eller försämring af jernvägen med hvad dertill hörer, som kan anses
hafva uppkommit.

Oaktadt anförda omständigheter lärer bolaget, enligt hvad Revisorerne under
hand erfarit, beslutat verkställa utdelning till aktieegarne utaf 1870 års behållning.

''ernvägs-aktiebolag.

uti hvilken granskning vice Häradshöfdingen K. Å. Gasslander, å statens vägnar, deltagit,
årets slut:

58,729: 51.

27,798: 89.

8,201: 11.

27,000: —

62:..28: U:dr 121,791: 79.
Disponibel behållning af årets rörelse ............... „ 21,948: 86.

Summa R:dr 143,740: 65.

en 31 December 1870.

Skulder:

Delegarnes aktiekapital..............R:dr 829,300: —

På förverkade aktier inbetalda......... „ 1,182: —

Bolagets tiilgodohafvande derutöfver i jernvägsanläggningen:
ce) tillskott för jernvägsanläggningen och materialier utöfver

statslånet och aktieteckningen.....R:dr 8,191: 77.

b) det belopp, som afbetalts å statslånet . „ 33,228: 77.

Återstoden af statslånet........................ „

Reservfonden............................... „

Outtagen utdelning för år 1869 .................. . „

Transport R:dr 1,703,711: 03.

830,482: —

41,120: 54.
686,771: 23.
144,692: 86.
345: —

Utgifter:

Drift- och underhållskostnad...........R:dr

Ränta å statslånet.................. „

Amortering af dito ................. „

Afsättning till reservfonden, motsvarande förnötning
och försämring af jernvägen och

dess materiel.................. „

Diverse........................ „

Kassabehållning

110 -

Transport R:dr 1,734,050: 93.
......... 1,482: 44.

Summa R:dr 1,735,533: 37.

Wexi ö—Alfvestad

Uti granskningen af detta bolags räkenskaper och förvaltning år 1870 har, å staten
af bolagsdirektionen uppgjord och af Revisorerne bestyrkt uppgift om bolagets inkomster oc

Inkomster:

Af trafiken.....

Räntor.......

Diverse inkomster

R:dr 64,259: 55.
3,034: 39.
„ 495: 22.

Summa R:dr 67,789: 16.

Bolagets ställnin

Tillgångar:

Jernvägsbyggnaden
Inventarier.....

Materialier.....

Värdet af en tomt.

Fordringar.....

Vexlingskassa . . .
Kontant i kassan .

Rall- 732,884: 16.
„ 11,151: 97.

Rall1 100: —
„ 7,064: 12.

R:dr 744,036: 13.
10,566: 38.
„ 312: 25.

33,766: 89.

7,164: 12.

Summa R:dr 795,845: 77.

— in —

Transport R:dr

Kong). Styrelsen för statens järnvägstrafik, trafikliqvid för

December månad ......................... „

Behållning, att af bolaget disponeras:

Besparingsfonden.....•............R:dr 2,035: 10.

Behållningen af årets rörelse.......... „ 21,948: 86.

1,703,711: 63.
7,837: 78.

23,983: 96.

Summa R:dr 1,735,533: 37.

jernviigs-aktiebolag.

vägnar, Friherre C. C:son Rappe deltagit. Vid den derom afgifna berätelsen finnes fogad en
utgifter under året samt ställning vid årets slut, hvilken angifver följande förhållanden:"

Utgifter:

Afgift för begagnande af statens rörelsemateriel R:dr 17,295: 70.
Jernvägens underhåll, uflöningar m. m........ 16,921: 63.

Ränta på återstoden af statslånet......... „ 16,738: 62.

Amortering af samma lån............. „ 4,961: 38.

Afsättning till reservfonden........................,

Summa R:dr

34,217: 33.

21,700: -11,871: 83.

67,789: 16.

deri 31 December 1870.

Skulder:

Återstoden af statslånet..........................R:dr

Delegarnes aktiekapital . . . . ''......................

Till Wexiö domprostegård........................

„ Styrelsen för statens järnvägstrafik................ „

Reservfonden.....................R:dr 31,000: —

hvarifrån till materialier, som inköpts och

till en mindre del förbrukats, afgått ... „ 12,575: 2.

413,504

289,300

547

9,900

22.

92.

67.

hvaremot densamma af årets inkomster tillfölls
......................

Bolagets behållning i jeruvägsbyggnader m. m.
kapitalet......., . . . .............

18,424: 98.

„ 11,871: 83. 30,296: 81.

utöfver aktie .

........ „ 52,296: 15.

Summa R:dr 795,845: 77.

— 112 —

Vid jemförelse med föregående berättelse om granskningen af bolagets räkenskaper,
hafva Revisorerne funnit följande, under år 1870 timade förändringar.

Delegarnes aktiekapital, som för år 1869 uppgifvits utgöra 287,200 R:dr,
upptages vid 1870 års slut till 289,300 R:dr, och har således under året ökats
med 2,100 R:dr.

Berättelsen om granskningen af bolagets räkenskaper och förvaltning år
1869 angifver reservfonden på följande sätt:

“Reservfond, 1867 års................R:dr 12,000: —

1868 års................ „ 9,000: - -

R:dr 21,000: -

föregående års öfriga
behållning.... R:dr 33,917: 57.
1869 års vinst . . „ 16,340: 88.

50,258: 45.

R:dr 71,258: 45.“

Köping—Uttersbergs

Utaf den afgifna berättelsen om granskningen af detta bolags förvaltning och räkentagit,
framgå följande uppgifter:

Inkomster:

Af trafiken.................................R:dr 90,813: 32.

Summa R:dr 90,813: 32.

Bolagets'' ställning

Tillgångar:

Jernvägen, enligt bokförd anläggningskostnad .
Inventarier.......................

R:dr 784,487: 49.
„ 30,475: 53.

Summa R:dr 814,963: 2.

113 —

Deremot upptages nämnda fond vid 1870 [års slut till endast 30,296 R:dr
81 öre, hvarjemte bolaget angifves uti jernvägsbyggnader rn. in. ega utöfver aktiekapitalet
en behållning af 52,290 R:dr 15 öre. Härtill kommer att bolagsrevisorerne,
med hänvisande till direktionens här ofvan intagna uppgifter, föreslagit, att
“årsvinsten för år 1870“ må, “likasom förut har skett, för framtida behof” “oafkortad“
läggas “till reserv- eller reparationsfonden11.

Revisorerne hafva, i saknad af derför erforderliga handlingar, icke varit i
tillfälle att förklara orsakerna till här angifna skiljaktiga uppgifter eller kunnat
ingå i bedömande af desamma, hvilket Revisorerue få för Riksdagen anmäla.

jernvägs-aktieholag.

skaper för år 1871, uti hvilken granskning Rvttmästaren H. Tham å statens vägnar del -

Utgifter:

Trafikomkostnader, underhåll af jeruvägen, materiel m. m. ... R;dr

Ränta å statslånet .....................

Dito till enskilda personer...................

Behållning, hvaraf beräknas:
för slitning af banans öfverbyggnad, 5 procent å

300,000 R:dr......... ..........R:dr 15,000: -

Vlnst.......................... „ 132: 53.

------------------ — v

Summa It:dr

54,718: 93.
17,856: 28.
3,105: 58.

15,132; 53.

90,813: 32.

den 31 December 1871.

Skulder:

Återstoden af statslånet...............R:dr 446,406: 98.

efter afdrag af årets amortering........ v 17,143: 72.

Aktieegarne........................ 280,000: —

hvarifrån under året afförts.......... „ 30,000: _

Extra tillskott af aktieegarne.............

---- *■ lvu HU ... .............

Diverse verk och enskilda personer, efter afdrag af bolagets fordringar
.........................

Tillgång utöfver skuld..........................

R:dr 429,263: 26.

„ 250,000: —

„ 50,000: —

„ 43,226: 99.

„ 42.472: 77.

Riksd. Rev. Ber. 1871 angående Riksgälds-kontoret.

Summa R:dr 814,963: 2
15

— 114 —

Då i revisionsberättelsen uppgifves att, förutom ett extra tillskott, af 20,000
R:dr, som aktieegarne under året erlagt, det belopp af 30,000 R:dr, som afförts
från aktiekapitalet*, blifvit öfverfördt till den sväfvande skulden, hafva Revisorerne
utaf ett för dem företedt utdrag af bolagsståmmoprotokollet den 29 Juni 1867
inhemtat, att bolagsstämman enhälligt beslutat, att ett belopp af 30,0d0 R:dr skulle
under år 1807 med 30 R:dr å hvarje aktie uttaxeras och inbetalas inom November

Gefle—Dala jern Uti

granskningen af detta bolags räkenskaper och förvaltning år 1870 har Landsgå
följande uppgifter:

Inkomster:

Af trafiken..........................

Ränta å inköpta amorterade och osålda obligationer
Ränta och utdelning å bolaget tillhöriga aktier . .

R:dr 1,510,724: 62.
65,386: 67.
„ 5,400: —

Summa R:dr 1,581,511: 29.

Tillgångar :

Jernvägsanläggningen, upptagen till.......

Inventarier......................

Inlösta aktier.....................

Osålda obligationer.................

Rabatt-obligationer................

Inköpta obligationer......._..........

Behållning, innestående i enskilda banker . . .

Kassabehållning...................

Diverse fordringar . . . . ''.............

R:dr 5,205 950; 32.

„ 183.585: 93.

„ 30,000: —

„ 768,700: —

8.590: —
,. 365,500: -

610,159: 72.
48,528: 17.
22,683: 68.

Summa R:dr 7,249,697: 82.

115 —

månad samma år till gäldande af en bolagets skuld. Detta uttaxerade belopp, som
oriktigt blifvit, uppfördt å aktiekapitalet, hade i 1870 års räkenskaper derifrån
öfverförts till den sväfvande skulden.

Enär det för jernvägens anläggning inbetalda aktiekapitalet, enligt till
Riksgälds-kontoret afleinnadt intyg, utgjort 250,000 R:dr, har genom afföring derifrån
af omförmälda 30,000 R:dr någon obehörig förminskning af detta kapital
icke egt rum.

vägs aktie-bolag.

sekreteraren M. Florman, å statens vägnar, deltagit. Ur den derom afgifna berättelsen fram -

Utgifter:

För trafiken................................R:dr

Ett års ränta å obligationer, 1,500,000 R:dr............ „

Ofriga ränteutgifter........................... »

Prisskilnad vid försäljning och återköp af obligationer.....

Afskrifning af 5 procent å jernvägsanläggningens inbalanserade

värde, 5,373,343 R:dr 29 öre...................

Afsatt till fonden för jernvägens och materielens ständiga underhåll
........................R:dr 200,246: 44.

Ränta och utdelning för året, 18 procent å

aktiekapitalet 2,400,000 R:dr....... „ 432,000: —

572,336: 54.
75,000: —
31,997: 15.
1,264: --

268,667: 16.

632,246: 44.

Summa R:dr 1,581,511: 29.

Skulder:

Återstod af statslånet..........................R:dr 2,034,401: 59.

Aktiekapitalet.............................. „ 2,400,000: —

Icke amorterade obligationer.................... „ 1,285,200: —

Innestående ränta och vinst-utdelning å aktiekapitalet...... „ 308,100: —

Diverse skulder............................... 28.918: 33.

Fond för jernvägens och materielens ständiga underhåll..... „ 1,193,077: 90.

Summa R:dr 7,249,697: 82.

— 116 -

/ji Revisorerne anse sig höra omförmäla, att i Riksgälds-kontorets räkenskaper
upptages återstående kapitalskulden för bolagets lån till 2,034,522 R:dr 86 öre, under
det att den i revisionsberättelsen angifves utgöra 2,034,401 R:dr 59 öre.

Sednast församlade Revisorer anmälde i sin berättelse, sid. 101, att på Kongl.
Maj:ts afgörande då var beroende en af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
gjord hemställan om begagnande af den, enligt kontraktet mellan staten
och bolaget, Kong], Maj:t under vissa förutsättningar tillförsäkrade rätt att bestämma,
om och med hvad belopp den stadgade amorteringen bör ökas å det lån af

2,400,000 R:dr, som 1853 och 1854 års Riksdag beviljade bolaget mot årlig återbetalning
med tre procent, deraf ränta beräknas efter 2 procent och resten utgör
kapitalalbetalning.

Nu församlade Revisorer, som med anledning deraf tagit kännedom af dit
hörande handlingar, gå bär att meddela hvad de deraf inhemtat.

Sedan Kongl." Maj:t år 1862 fastställt taxa och reglemente för trafiken å
Gefle—Dala jernväg, med förklarande att taxan skulle gälla till efterrättelse intill
slutet af år 1867, och att jernvägsbolaget genom sin direktion skulle, med bifogande
af sammandrag af bolagets räkenskaper, utvisande årliga beloppet af de under taxans
tillämpning influtna utgifter och bestridda kostnader, vid viss tid under sistnämnda
år i underdånighet anmäla, huruvida och i hvad mån förändring af gällande fraktbestämmelser
då ansågos vara af omständigheterna påkallade, hade direktionen, jemte
öfverlemnande af sammandrag i omförmälda sylte äfvensom af en utredning öfver
ställningen af fonden för jernvägens och mntcrielens ständiga underhåll, utvisande
att bolaget å denna fond egde ett samladt kapital af 915,248 R:dr 50 öre, hvilken
summa direktionen ansåg böra för det då varande motsvara behofvet, till Kong!.
Maj:t, med anhållan om fastställelse derå, ingifvit ett med afseende å befintliga förhållanden
upprättadt förslag till förändrad taxa och reglemente för trafiken å denna
jernväg. Efter det vederbörande trafikanter lemnats tillfälle att öfver det ifrågaställda
taxeförslaget sig yttra och direktionen afgifvit förklaring öfver de mot detsamma
framställda anmärkningar samt Kommers-kollegium med utlåtande i ämnet
inkommit, har Kongl. Maj:t den 24 Mars 1868, vid öfvervägande af hvad i ärendet
förekommit och blifvit anfördt, funnit godt att, på sätt jernvägsbolagets direktion
uti sitt öfver de mot taxeförslaget gjorda anmärkningar afgifna yttrande föreslagit,
förklara, det för jernvägens anläggning vid 1853 och 1854 års Riksdag beviljade lån,

2,400,000 R:dr, skulle från och med sagde år, 1868, afbetalas med 2 procent i stället
för förut bestämda en procent, samt fastställa taxa för trafiken å Gefle-—Dala
jernväg, att lända till efterrättelse till slutet af år 1872; hvarjemte föreskrifter meddelades
angående samlandet af uppgifter för bestämmandet af taxa efter sistnämnda
år. Om detta Kongl. Maj:ts beslut erhöllo Fullmäktige i Riksgälds-kontoret kännedom
först den 28 November 1870 i sammanhang med här nedan omförmälda ärende.

Som 6 § i det mellan Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
å Kong]. Maj:ts och Kronans vägnar, samt bolaget år 1855 afslutade kontrakt om
jernvägens anläggning innehåller: “Skulle behållna inkomsten af jernvägen, efter
afdrag af den årliga inbetalningen å det af staten erhållna lån, öfverstiga sex pro -

— 117 —

cent å det belopp aktieegarne tillskjutit, ankommer på Kong! Maj:t att, utom begagnandet
af den i näst ofvanstående punkt Kong], Maja, förbehållna rätt att pröfva
och bestämma de enligt taxa utgående utgifter, föreskrifva, huru stor del af detta
öfverskott skall afsättas för att framdeles användas till jernvägens förbättring eller
vidare utsträckning. Uppgår den årliga behållningen ändock till åtta procent å
aktieegarnes tillskott, eger Kong!. Maja bestämma, om och med hvad belopp den
stadgade amorteringen å sagde lån bör ökas", har bemälda Styrelse, jemte vitsordande
att icke allenast jern vägsanläggningen blifvit omsorgsfullt underhållen utan
äfven att ganska kostsamma och värdefulla förbättringar blifvit åvägabragta, uti
underdånigt memorial den 15 Februari 1870 fästat Kong!. Maj-ts uppmärksamhet
derå att, enligt hvad försports, aktieegarne under flera år haft mycket höga, ända
till 12 k 15 procent uppgående utdelningar å aktierna, samt hemställt, huruvida
Kong], Maja måhända skulle pröfva nödigt att en utredning derom egde rum vid
den då snart tillstundnnde revisionen af 1869 års förvaltning. Den derom afgifna
berättelsen jemte särskilt infordrad upplysning om bolagets ärliga behållna inkomster
i förhållande till bolagsmännens tillskott under den förflutna tiden remitterades
nf Kongl. Maja till Väg- och vattenbvggnads-styrelsens utlåtande.

Med anledning häraf och enär utaf den utredning rörande bolagets vinstutdelningar,
som i sammanhang med revisionsberättelsen iemnats, sig visade, att väl
under de fem första åren efter det jernvägen delvis blifvit öppnad för trafik, eller
från och med år 1857 till och med år 1802, endast preferensaktierna, utgörande
5,555 st., åtnjutit 6 procent ränta, men att derefter räntan utgått för samtliga 24,000
aktierna, så att behållna vinsten i medeltal hela tiden från år 1857 till och med år
1869 uppgått till 6,78 procent per år å det af aktieegarne tillskjutna kapital, hemställde
ofvanbemälda Styrelse uti memorial deri 17 Juni 1870, huruvida Kongl.
Maja, på g mild af sistnämnda förhållande, kunde pröfva skäligt meddela föreskrift
derom att bolagets behållna inkomst hädanefter till så stor del, som öfverstene 6 procent
å det af bolagsmännen tillskjutna kapital, borde årligen afsättas, att framdeles
begagnas till jernvägens förbättring eller vidare utsträckning, eller ock användas
till fortskyndande af amorteringen af det till jernvägens anläggning erhållna statslånet.

Uti sin häröfver infordrade förklaring anförde direktionen:
att, derest man antog att de förutsatta inkomst bebållningarne afsågo icke medeltalet
af alla de år, jernvägsrörelsen bedrifvits, utan blott det gynsammare förhållandet
under sednare år, både de i kontraktets 6 § omförmälda fall onekligen redan
inträffat, alldenstund jernvägen under sednare år lemna!, behållning först åf sex och
slutligen utöfver åtta procent af aktiekapitalet;

att, då trafiktaxan blifvit särskilda gånger af Kong], Maja nedsatt och en ökad
årlig amortering af lånet genom Kongl. Brefvet den 24 Mars 1868 föreskrifven, det
kunde ifrågasättas, huruvida det ens vore ur rättslig synpunkt kontraktsenligt, att
den ena kontrahenten, utöfver den för olika fall medgifna och en gång redan begagnade
bestämningsrätt, ytterligare toge en sådan rätt i anspråk och alltjemt framställde
nya ökade fordringar, hvarigenom den andra kontrahenten kunde försättas i
ett lika olyckligt som förlamande beroende;

att direktionen äfven vore fullkomligt förvissad att Kongl. Maj:t ej skulle begagna
en sådan rätt, om den ock kunde ur ett från bolagets sida måhända mindre
betänksamt ingånget kontrakt härledas, helst då framgången af ett för siu tid storartadt
företag, som medfört och fortfarande medförde värdefulla fördelar för betydliga
landsdelar och på hvilket många enskilda äfventyrat sina tillgångar, icke syntes

— 118 —

kunna af Kong]. Maj:t annat än med nådigt välbehag betraktas och såsom uppmuntransvärdt
anses;

att, i afseende på sjelfva rättsfrågan, då trafiktaxorna blifvit ånyo nedsatta samt
en ökad amortering påbjuden, det enda dittills icke uttryckligen tillämpade förbehållet,
att under vissa vilkor förordna om inskränkning af bolagets dispositionsrätt
öfver inkomstbehållningen, afsåg bestämmandet åt någon viss andel af öfverskottet
utöfver 6 procent, som borde afsättas för jernvägens framtida förbättring och utsträckning;
— i hvilket fall dock bolaget sjelfmant och af naturlig omtanke för sin
dyrbara egendoms framtida bestånd åt behållningen utsatt och användt vida större
belopp än det, hvartill bolaget för både förbättring och utsträckning tillsammans
kontraktsenligt torde kunnat förpligtas, enär den andel af öfverskottet, till hvars afsättning
för begge dessa ändamål gemensamt bolaget skulle kunna förbindas, icke i
något fall lärer uppgå till mera än skilnaden mellan sex och åtta procent och således
2 procent å aktiekapitalet;

att, om behörig uppmärksamhet fastades vid de åberopade kontraktsvilkoren och
man i dessa ville finna en tanke på ömsesidiga rättsförhållanden nedlagd, denna
tanke svårligen kunde blifva annan, än att det kunde göras till en skyldighet och
måste vara en rättighet för bolaget att använda större eller mindre del af öfverskottet
utöfver 8 procent till skyndsammare amortering af statslånet ; och att om
detta måste ligga i kontraktets förnuftiga mening, deraf uppenbart följde, att bolaget
icke skulle kunna förpligtas att afsätta någon del af ett saoant öfverskott för
jernvägens förbättring eller utsträckning, hvarigenom bolagets rätt att afbörda sin
skuld inskränktes, under det bolaget i stället skulle kunna tvingas till en möjligen
minerande utsträckning’ af ett derförinnan fruktbärande företag;

och att, då Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i detta hänseende
uttalat de för bolaget mest tillfredsställande vitsord, samt bolaget alltjemt
sträf vado att bereda trafiken all möjlig behändighet och trygghet, direktionen ansåge,
att hvarken anledning eller behof vore för handen att, sa länge någon undeilåtenhet
icke kunde längas bolaget till last, å statens sida ingripa med ett reglemente-,
rande i omförmälda afseende, likasom att ytterligare föreskrifter till begränsning af
bolagets dispositionsrätt öfver dess inkomster, oberäknad t den periodvis återkommande
taxepröfningen, hvarken med en rätt tolkning af kontrakt eller med den
billighet, som emellan enskilda kontrahenter plägade iakttagas, vore förenliga.

Slutligen fastade direktionen uppmärksamheten derpå, att ett inskridande från
statens sida loke blott för delegarne i detta företag, af Indika flera under förtroende
till bestående förhållanden inköpt sina aktier till t. o. m. fördubblade pris, kunde
blifva fullkomligt ruinerande, utan ock betänkligt förlama företagsamheten och förtroendet
för framtida enskilda med statsbidrag understödda järnvägsanläggningar.

Efter öfvervägande af hvad i ärendet förekommit, fann Kong], Maj:t, med
afseende å hvad direktionen anfört,, icke skäl att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hemställan lemna bifall; hvilken till Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret
kännedom meddelades genom nådigt Bref af den lo Oktober 1870.

Enligt nu föreliggande revisionsberättelse, som innefattar granskningen af förvaltning
och räkenskaper för 1870, har reservfonden från 915,248 R dr 50 öre, hvil -

119

ket belopp direktionen år 1867 ansåg motsvara behofvet för jernyägens och materielens
ständiga underhåll, blifvit ökad till 1,193,077 R:dr 90 öre, hvilken summa ututgör
22,9 procent af det vid samma års slut upptagna värdet af jernvägsanläggningen.
Utaf berättelsen framgår äfven, att å detta värde under året afskrifvits

5 procent med 268,667 R:dr 16 öre, oaktadt jernvägsanläggningen, enligt hvad såväl
Väg- och vattenbyggnads-styrelsen intygat som af förhållandet med reservfonden
ådagalägges, på ett särdeles omsorgsfullt sätt underhållits. Likaledes upplyser samma
berättelse, att till reservfonden blifvit under år 1870 afsätta 200,246 R:dr 44 öre
äfvensom att till ränta och utdelning för året utgifvits 432,000 R:dr, motsvarande
18 procent å aktiekapitalet. Sammanläggas sistnämnda två poster, uppkommer en
summa af 632,246 R:dr 44 öre, hvilken behållning för året motsvarar 26,3 procent
af aktiekapitalet.

Kontraktets 6 § förutsätter två fall, då Kong!. Maj:t eger rätt att bestämma
öfver användandet af en del utaf den behållna inkomsten af jernvägen, det ena då
denna inkomst öfverstiger 6 procent, och det andra då den årliga behållningen uppgår
till 8 procent å aktieegarnes tillskott; i förra fallet eger nemligen Kong!. Maj:t
att föreskrifva huru stor del af inkomsten utöfver 6 procent skall afmattas i och för
jernvägens förbättring eller vidare utsträckning och i sednare fallet, eller då behållna inkomsten
uppgår till 8 procent, att bestämma, om och med hvad belopp den stadgade
amorteringen å det af staten för jernvägsanläggningen erhållna lån bör ökas.

Om man, såsom direktionen försökt ådagalägga, skulle kunna antaga, att
stadgandet i förstnämnda fallet borde så tolkas, att med den behållna inkomsten afses
icke inkomsten för året, utan inkomsten under alla de år, jernvägen vant ej
blott i sin helhet utan jemväl, såsom under tiden från 1857 till 1862, blott delvis till
trafik upplåten, så ådagalägges af den tablå, som bolagets direktion vid 1869 års
revisionsberättelse lemnat, att för hela tiden från och med år 1857 till och med år

1869 har medeltalet af den erhållna räntan å aktiekapitalet uppgått till 6,78 procent
om året och således har, enligt bolagsdirektionens egen uppgift, det första i
omnämnda § bestämda vilkoret blifvit uppfyldt. Vidkommande åter bestämmelsen i
afseende på det belopp, som af årliga inkomsten borde afsättas till jernvägens förbättring
eller vidare utsträckning, så ''medgifver direktionen, att vida mera än 2
procent af aktiekapitalet blifvit för nämnda ändamål reserveradt, hvaraf ock förklaras
anledningen till att Kongl. Maj:t ej pröfvat nödigt att ett än större belopp
härför afsättes. Efterser man, huru stort det belopp är, som till jernvägens förbättring
eller vidare utsträckning blifvit afsatt, så uppgår detta belopp vid 1869 års slut till
1,156,751 R:dr 22 öre, och fördelar man denna summa lika på åren 1857—1869,
utgör den på hvarje af dessa åt- sig belöpande andel deraf 88,980 Ridt- 77 öre,
eller 3,7 procent af aktiekapitalet, och hela behållna inkomsten utgör, älven med
denna beräkning, således i medeltal per år 6,78 + 3,7 = 10.48 procent. Under år

1870 har, oalsedt en större afskafning å jernvägens bokförda värde, eu utdelning
till aktieegarne skett, motsvarande 18 procent af tillskjutna aktiekapitalet, på samma
gång till jernvägens förbättring eller vidare utsträckning blifvit afsatt ett belopp af
8,3 procent. Af detta framgår alltså, att jemväl det sednare vilkoret i anförda 6 §
blifvit uppfyldt.

Revisorerne, som således med glädje förnummit, att Gfefle—Dala jernväg uppfyllt
och motsvarat den förväntan på trafik och inkomst, som varit afsedd, kunna
dock icke af denna anledning, eller af undseende för bolagets ekonomiska fördel, så
gerna Revisorerne än se den betryggad, tolka lydelsen af kontraktets oftaberörda

6 § på samma sätt som bolagsdirektionen, och torde Revisorernes olika uppfattning''

120

härutinnan vinna stöd genom en närmare belysning af de utaf direktionen ofvan
anförda skäl. Enligt direktionens förmenande skulle en större amortering'' af det
för jernvägsanläggnigen erhållna statslånet icke böra ega rum derföre

att trafiktaxan blifvit särskilda gånger nedsatt;

Då emellertid denna operation icke förorsakat någon minskning i bolagets
inkomster, utan tvärtom beredt bolaget och den trafikerande allmänheten fördelar,
kan denna nedsättning icke förändra vilkoren uti kontraktet mellan staten och bolaget,
ej heller innebära något skäl, som talar för ett uppskof med en ökad amortering
af statslånet.

och att det ej, enligt direktionens förmenande, skulle ur rättslig synpunkt vara
kontrakts enlig t, att den ena kontrahenten, här staten, framställde nya anspråk.

Denna invändning torde kunna bemötas dermed, att anspråken om en större
amortering ingalunda äro nya, utan lika gamla som kontraktet sjelf, hvarför ock
bolaget redan 1868 blef ålagdt att öka amorteringen med 1 procent. Ur rättslig
synpunkt torde det derföre kunna med skäl ifrågasättas, huruvida det med en riktig
tydning af kontraktet kan vara enligt och rättvist, att den andra kontrahenten, här
bolaget, ensam får skörda äfven räntevinsten å ett för en fördelaktig affär erhållet
kapital.

Att denna Revisorernes uppfattning icke saknar stöd utan till och med vitsordas
af direktionen, framgår af dess till Kong!. Kommers-kollegium i fråga om
ändringar i trafiktaxan den 20 December 1867 afgifna förklaring, der det bland
annat heter, att direktionen anser det “i sig sjelf mest rättsenligt att staten tidigare
återfår de emot låg ränta förskjutna medel-4, hvilket också, enligt samma förklaring,
ej bör på bolagets fördel menligt inverka, emedan, i samma män inbetalningen
ökas, minskas också bolagets skuld. Att en annan uppfattning nu borde ega rum
af den anledning, att bolaget, såsom direktionen antyder, från förstone å sin sida
ingått på ett “måhända mindre välbetänkt kontrakt4-, antaga Revisorerne så mycket
mindre, som det stod bolaget fritt att ej ingå på det obetänksamma kontraktet och
att icke mottaga rikliga medel mot 2 procent till ett företag, genom hvars afkastning
bolagets delegare för det af dem tillskjutna belopp år 1870 hade, andra fördelar
oräknade, en vinstutdelning af 18 procent.

Att bolaget, enligt direktionens åsigt, borde undslippa en högre amortering
af det skäl, att bolaget årligen afsätter ett större belopp till reservfonden, än hvad
det är skyldigt göra, torde förtjena desto mindre afseende, som det är påtagligt, att
såväl reservfonden som banan jemte hela årliga vinsten, efter det statslånet blifvit
betaldt, är bolagets egendom. För att närmare kunna bedöma billigheten i direktionens
ofvan anförda anspråk torde följande jemförelse för öfrigt kunna tjena , till
ledning: Ett lån återbetalas under 35 år och 1 dag med erläggande af 4 procent

annuitet, deraf 2 procent beräknas såsom ränta, hvaremot ett lån, för hvilket erlägges
6 procent ränta, återbetalas med en annuitet af 12 procent under 11 år och
327 dagar, med en annuitet af 15 procent under 8 år och 280 dagar samt med en
annuitet af 18 procent under 6 år och 350 dagar. Under antagande att den nu
fastställda amorteringen af statslånet icke förändras och att den behållna inkomsten
af jernvägen medgifver en årlig utdelning af 12, In eller 18 procent, skulle således
bolaget med en årlig behållning af 12 procent hafva dels å sina insatser erhållit
6 procent fortlöpande ränta och dels derutöfver återbekomma sitt aktiekapital nära
3 gånger, med en årlig behållning af 15 procent nära 4 gånger och med en årlig

- 121

behållning af 18 procent mer än 5 gånger, under samma till staten får sitt bidras
till jern vägens anläggning betaldt.

Då, så vidt Revisorerne kunna finna, det måste anses ostridigt, att ordalydelsen
. den ailiga behållningen" i kontraktets 6 § afser behållningen för året, anse
Revisorerne sig ega fog uttala den mening, att, då behållningen öfverstio-er 8 procent,
åtminstone hälften af öiverskottet borde, utöfver ursprungligen stadgade 3 pi-ocent,
ingå till Riksgälds-kontoret för att påskynda amorterandet af ifrågavarande lån.

Till upplysning om beloppet och beskaffenheten af den till HjeJ.mare kanals nymäre
och slussverks'' framtida underhöll afsätta fond äfvensom af fonden för framtida större kttmh och
i eparationer vid Strömsliohns korall, Indika fonders säkerhetshnndlingar skola aflemnas ^''^r^mkohn*
till Riksgälds-kontoret för att derstädes förvaras, och hvarå förteckningar ii ro Kon- i-anaiTr"Paratoiets
hufvudbok bilagde, få Revisorerne, som vid inventering af dessa, handlingar tiomfunder.
funnit, dem med iörteckningarne öfverensstämmande, meddela följande uppgift.

Hjelmare kanals och slussverks fond, som ursprungligen bestått af en i
kanalbolagets fastigheter Störa AVallby och Oppcby in tecknad skuldförbindelse af

den 23 Januari 1839 å................................. g2 500- —

förökas genom upplupna räntor å 5 procent på nämnda förbindelse
och på do fonden vid hvarje års början godtgjorda räntor.

De säkerhetshandlingar, hvilka kanalbolagets direktion, såsom
valuta, för dessa hittills upplupna räntemedeb aflemna! till Riksgälds-kontoret,
utgöras åt Mälareprovinsernas bypoteksförenings
och Allmänna Hypoteksbankens S-procent-obliaationer å tiU -

samrnans ■ ................................. . ■ „ 76,500: —

så att reparationsfondens ifrågavarande tillgångar nu uppgå till . . Rall- 99,000: _

För Strömsholms kanalverks reparationsfond, som skall bildas genom afsättande
årligen utaf kanalinkomsterna af 4,500 R:dr, intill dess det från handelsoch
sjöfartsfonden erhållna rånte fri a förskott, stort 450,000 R:dr, blifvit amorteradt,
och derefter åt 7,500 Rall'', har bolaget till Riksgälds-kontoret aflemnat följande
hane- och säkerhetshandlingar, nemligen:

obligationer med 5| procent ränta å"...................3 000:__

och obligationer med 5 procent ränta å................. ’ 5]’.3()0:

Rall- 54,300: —

Revisorerne anse sig härvid höra upplysa, att då uti sednaste revisionsberättelse,
säl. 108, sammanlagda beloppet af de till bildande af sistberörda fond i

SÄrn!°ret Vdepone1rad? låne- och säkerhetshandlingar uppgifves utgöra
03,000 Rall'', Hetta hårrör deraf, att uti den vid 1869 års hufvudbok iWde förteckning
eu uti fastighet intecknad skuldförbindelse å 15,000 14:dr upptagits till sitt
tulla belopp, ehuru densamma då var deponerad endast för en mindre summa.

It;

Riksd. Rev. Ber. 1871 angående Riksgälds-kontoret.

— 122

Enligt Rongl. Maj:ts förnyade nådiga Reglemente för styrelsen och förvaltningen
af Hjelmare kanal- och slussverks angelägenheter af den 2o Oktober 1861,
är denna styrelse och förvaltning uppdragen åt eu direktion, bestående åt 5 ledamöter,
af hvilka en är statens ombud, förordnad af Kong! Maj:t och åtnjutande
för sin möda arvode af bolaget. Så vidt Revisorerne kunnat erfara, har icke detta
statens ombud afgifvit någon berättelse, hvaraf kunnat inhemta* huruvida de bolaget,
emot åtnjutande af betydliga privilegier och eftergifter, tid efter annan alagda
förbindelser till staten och trafiken behörigen fullgöras. Icke heller har någon revisionsberättelse
rörande detta bolag varit för Revisorerne tillgänglig. Sålunda
hafva Revisorerne icke, såsom de eljest skulle hafva önskat, _ vant i tillfälle underkasta
detta bolags ställning till det allmänna någon granskning.

Riksgäldskontorets
kreditiv
å Riksbanken.

Det till bestridande af Riksgälds-kontoret, åliggande utbetalningar å Riksbanken
anvisade kreditiv af 1,500,000 R:dr har under kreditivåret, som börjades den
1 Mai 1870, varit till större eller mindre del begagnadt endast under Juli U tv to ber
månader 1870. Räntan k 4 procent, som för de lyftade kreditivmedlen upplupit
och blifvit af Riksgälds-kontoret erlagd, har utgjort 5,011 R:dr 10 öre

Under det med den 1 Maj 1871 ingångna nya krediter har icke någon uttagning
å kreditivet egt rum.

Förräntandet I enlighet med de stadgande!!, som funnits införda i Riksgälds-kontorets vid

af Riksgälds- gednaste riksdagar utfärdade reglementen, hafva Fullmäktige, i den man de till
kontorets kon- jjjfcgo-älds-kontoret influtna medel icke varit för dess förestående utgifter er fördel liga,
tant,, behåll. gökt° öra desamma ''räntebärande, dels genom utlåning mot antaglig säkerhet, dels
mwj'' crenom uppköp af obligationer. Sålunda hafva från 1870 års början till den 5 Septern
b er 1871 nedanstående belopp blifvit såsom lån dels utlemnade och dels åtelbetalda: TT

, , Kapital Ulemnadc

bin. PltcrbBtalningar.

under

V
M

lista qvartalet år

2:dra

3:dje

4:de

lista „

2:dra ,, „

3:dje

1870

1871

200,000: —	250,000:
800,000: —	400,000:
----	700,000:
220,000: —	—
1,345,000: —	—--------
3,005,500: —	450,000:
1,620,000: —	1,299,500:

Summa Ridt- 7,190,500: ■ 3,099,500: -

hvarförutom genom inköp af Riksgälds-kontorets obligationer å ett sammanlagdt nominelt
belopp af 337,200 R:dr R:mt och 11,200 Pund Sterling förräntats ett för
detta inköp utbetaldt belopp af 506,109 R:dr 14 öre.

Till upplysning om de tider, hvarunder och den kurs, hvaremot förenämnda
obligationer blifvit inköpta, få Revisorerne meddela följande närmare redogörelse:

Tiden, då obligations-			Obligationernas	Kurs.
uppköpet af Fullmäktige	Obligationernas beskanenhet.
	beslöts.				i Riksmynt.	i Pund Sterling.
1870	Februari	10	1868 års med 5fproc.	ränta		3,000	99.]
	Mars	10	1861 ,. 4,1 „	11	39,000	—	88
		19	19 19 Y! 19 19	11	6,000	——	871
	Juni	16	■n ii n ii ii	11	10,000	—	871
	Juli	15		11	6,000	—	87]
			19 11 ''.1 11 11	11	14,000	—	87
		28	1868 „ „ 5 „	11	—	3,200	94]
19	September	8	1867 “f ^je ’ ii serien n H	11	2,000	---	99
			1 Q(fQ ftf 4:de J.OUt7 • . serien ii n	„	7,000	—	97] !
		15	-JOD7 af 3:dje t ii serien 11 n	V	70,600	—	99 \|
			1855 „ med 4		50,000	—	87 \|
	November	24	1868 „ „ 5 „	1*	—	5,000	98.] J
1871	Mars	6	1861 „ „ 4.1 „		50,000	- —	91 1
		3	11 n 11 ii »	11	4,100	__	91
	April	6	11 ii 11 11 19		42,500	—	91
	d uli	28	1855 „ „ 4 ,.	11	3,000	—	90
19	Augusti	24	1861 „ „ 41	„	33,000	—	94
				S:gr	337,200	11,200	_

Den ränta, hvaremot lån blifvit från Riksgälds-kontoret utlemnade, har utgjort,
för lån till ett sammanlagdt belopp af 520,000 R:dr 5 procent, för lån till
belopp af 849,500 R:dr 4] procent samt för lån till belopp af 5,821,000 R:dr 4 procent.

124

Vid den af Revisorerne den 5 nästlidne September verkställda inventering
af de låne- och säkerhetshandlingar, som af Riksgälds-kontoret innehafvas, utgjorde
sammanlagda beloppet af tills vidare förräntade medel 6,237,832 R:dr 95 öre, deraf
4,491,000 R:dr voro utlånade mot skuldförbindelser eller enskilda penningeverks
depositionsbevis och det öfriga nedlagdt i obligationer, nemligen:

Det verk eller inrättning, som utfärdat obligationerna.	tö 0) -S O	O	bliga o	i o n e	"nas
n o m i	lolla b	e 1 o p p	efter inköpspris bokförda värde i Riksmynt.
i TklrPr. Cour.	i Pund Sterl.	i Riksmynt.
Riksgälds-kontoret för 1855 års
inhemska fonderade lån.....	4	—	—	70,000	62,910	_
Dito för 1858 års jernvägslån . .	4\|	47,200	—	—	128,837	18
Dito för 1860 års dito . .	H	28,500		____	74,902	40
Dito för 1861 års inhemska lön-
derade lån.............	41	—	---	197,000	180,632	87
Dito för 1864 års jernvägslån . .	41	—	45,000	—	750,621	4
Dito för 1867 års statslån.....	5	—	—	72,600	71,874	—
Dito för 1868 års jernvägslån . .	5	—	5,000	___	88,612	50
Dito för 1869 års statslån ....	5	—	—	17,000	16,600	_
Göta kanalbolag.......				KOO	800
Arméens ackords-amorteringsfond	4	__	__	5,250	5,250	_
Östgöta hypoteksförening.....	4	—	—	142,100	135,726	48
Mälareprovinsernas hypoteksföre-
ning.................	4	—	—	52,100	47,506	48
Smålands hypoteksförening ....	it	■--	—	173,500	158,560	—
Skånska hypoteksföreningen . . .	5	___	___	15,000	15.000	___
Jernkontoret.............				9,000	9,000

Summa		75,700	50,000	754,350	1,746,832	95

Don inkomst, som under år 1870 uppkommit genom upplupna räntor samt
kapitalvinster å obligationer, tillhöriga de förräntade medlen, utgjorde 98,848 R:dr
39 öre, deraf 10,445 R:dr 82 öre tillgodoförts Riksgälds-kontorets allmänna kassa
och 88,402 R:dr 57 öre de fonderade lånens liqvidations- och amorteringsfonder.

_ Utöfver dessa betydliga belopp, som förräntats, har Riksgälds-kontoret under
hela innevarande år haft stora summor innestående utan ränta i Riksbanken. Sålunda
funnos der (å räkningen N:o 1) den 28 Juli 1871 ej mindre än 5,144,696
R:dr 66 öre. Veckoslutet näst före den dag, den 15 September, då Revisorerne
förrättade inventering i Riksgälds-kontoret, upptog en sådan behållning af 3,643,070
R:dr 69 öre; och enligt den sednaste rapport, om hvilken Revisorerne varit i tillfälle
taga kännedom, och hvilken är daterad den 5 Oktober, utgjorde behållningen
då 2,624,835 R:dr 60 öre.

Dessa summor, som ökas med behållningar till mindre betydlig belopp å
amortermgslondc.nas räkning fN:o 3) i Riksbanken, blifva, i den män de ej af
luksgälds-kontoret inom de af dess reglemente utstakade gränser kunna göras fruktbärande,
undandragna den allmänna rörelsen, enär Riksbanken mottager desamma
blott att förvaras, icke att i sin utlåning användas och förräntas.

. , Dels uti detta förhållande, dels i den omständighet att Riksgälds-kontoret
icke desto mindre under innevarande års första 9 månader haft att besörja en till
o millioner R:dr uppgående utlåning, hvilket synes vara temligen främmande för
Kontorets ursprungliga syfte, föreligger, enligt Revisorernes uppfattning, anledning
att taga i öfvervägande, huruvida icke, genom förändrade anordningar, ifrågavarande
utlåningar för det allmännas räkning lämpligare kunde verkställas genom Riksbanken,
hvilken, om den sålunda erhölle rätt att i sin rörelse använda dylika mede),
borde å desamma kunna tillgodoföra Riksgälds-kontoret någon räntegodtgörelse.

1 enlighet med det af innevarande års lagtima Riksdag fattade beslut hafva
JJ ul mäktige under sisthdne Juli månad låtit, med iakttagande af nödiga kontroller,
'',y1 f1 .''ämna ne undei Kommissariatets vård förvarade, till 1864 års jernväg slån i
1 und öterhng utfärdade fyra och en half procent-obligationer, som icke blifvit
trän Riksgälds-kontoret utlemnade. Antalet af dessa uppbrända obligationer utgjorde,
enligt det vid tillfället förda protokoll, 11,499 stycken, lydande å tillsammans
1)000,100 Pund bterhng, af hvilka obligationer 9,459 stycken voro försedda
hvardera med tvänne kuponark, hvilka samtidigt med obligationerna unpbrändes.
bom i engelska tidningar förekommit uppgifter, deruti kapitalbeloppet
åt ifrågavarande jernvägslån upptagits till Pund Sterling 2,223,000, oaktadt blott en
fjerdedol af donna summa, eller ett belopp i jemn t hundratal af Pund Sterling 555,700,
bni vi t åt Riksgälds-kontoret upplånad, hafva Fullmäktige, enligt Revisorerne tillliandakomna
upplysningar, jemte öfversändande af handlingar, bestyrkande ofvanberorda
uppbränning, genom sina lånedeputerade anhållit om Herrar J. Hcnrv
boll roder & C:ies medverkan för att få eu med verkliga förhållandet öfverensstämmande
rättelse iakttagen uti de uppgifter angående sagde lån, som hädanefter
Kunna varda i engelska tiduingarne meddelade.

Angående de
för 1864 års
jernvägslån
utfärdade,
icke utlemnade
obligationer.

Revisorerne, som
hafva dervid funnit fö
förvarade konvolut, innehållande Riksd

anställt den vanliga inventeringen i Riksgälds-kontoret, Anställda
rseglingen orubbad å det under Fullmäktiges egen vård inventeringar.
agens anordning å den, på sätt i Regerings anvi -

'' ------------ auvurnuig a ucu, na san i .neger]

formens 03 § stadgas, till lyftning- vid infallande krig å Riksgälds-kontoret a
sade kreditivsumma.

Jemväl hafva
hetshandlingarne för

Revisorerne vid samma tillfälle genomgått
tills vidare förräntade medel och fuDnit

låne- och säkersammu
handlingar

— 126 —

lliksgäldslcontorets

rättegångsoch
utsöJcningsärenden.

Berättelsens

tryckning.

Siffer uppgifterna -

val förvarade samt till antal och beskaffenhet öfverensstämmande med de deröfver
upprättade förteckningar. Likaledes hafva Revisorerne, utan att något dervid
förekommit att anmärka, inventerat de skuld- och borgensförbindelser, som till
Riksgälds-kontoret utfärdats för beviljade och utbetalda lån för jernvägsanläggnin<rar
samt för byggnads-, vattenaftappnings-, m. fl. andra dylika understöd, äfvensom0
de af Kongl. Maj:t godkända och Riksgälds-kontoret tillställda säkerhetshandlingar
för fullgörandet af arbetsföretag, hvilka med bidrag af allmänna medel blif vit

understödda. , , ...

Yid granskningeu af borgensförbindelserna för stadgade testamentsbevill ningsafgifter

samt deröfver sådana förbindelser förda särskilda diarium hafva Revisorerne
ej heller funnit någon anledning till anmäikuing. (

Af den till Revisorerne utaf Ombudsmannen i Riksgälds-kontoret afgifna
berättelse om detta verks rättegångs- och utsökningsärenclen synes Riksgälds-kontorets
rätt och talan i afseende på deri omförmälda mål och ärenden hafva behöngen
iakttagits.

Jemlikt föreskriften i 5 § af Instruktionen för Revisorerne, kommer denna
berättelse att tillställas Fullmäktige i Riksgälds-kontoret för att till tryckning befordras
och sedermera enligt gällande föreskrifter utdelas.

Under åberopande af hvad här tinnes omförmäldt, få Revisorerne i enlighet
med 5 § i den för dem utfärdade instruktion, för Riksdagen anmäla, att vid Riksgälds-kontorets
förvaltning i öfrigt icke varit något att erinra.

För alla i denna berättelse förekommande si/feruppgifter ansvarar den se■
kreterare, som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper
varit hos Revisorerne anställd.

— 127 —

De vid tvenne punkter i denna berättelse afgifva reservationer finnas densamma
bifogade.

Stockholm den 1,4 Oktober 1871.

IIERM. OTTO FALK. J. RUNDBÄCK.

A. M. LINDGREN. GUSTAF LYBECKER,
IT. J. HAMILTON. GUSTAF IEEGGSTRÖM.
ARVID GUMA3LIUS. A. HEDIN.

K. W. GEI JER.

D. E. STIERNCRONA.
ERIK SANDELL.
A. LINDEVALL.

T). M. Sandal.

Hcservatioiwr;

Af Herr Gumwlius: (sid. 61—65 i berättelsen)

“Vid redogörelsen angående fortsatt försäljning af de för 1870 års lån utfärdade
obligationer hade Statsrevisionens 4:de afdelning fogat en framställning, hvilken
icke rönte godkännande af Revisorernes flertal. Denna framställning tillåter jag
mig, såsom särskild mening, vidfoga revisionsberättelsen, lydande sålunda:

Af de upplysningar, Revisorer^ här meddelat, framgår, att detta första större
försök att upptaga inhemskt statslån hittills lyckats bättre, än man i allmänhet vid
lånets uppläggande torde hafva vågat hoppas. Obligationerna hafva varit begärliga
och till stigande pris vunnit afsättning med större hastighet, än beräknadt varit.

Ser man emellertid på redogörelsen för försäljningens gång under innevarande
år från den 26 Maj, då försäljningen började, och intill den 4 Oktober — en tid
af 19 veckor, — kan det ej undfalla uppmärksamheten att, medan Riksgälds-kontoret
under denna tids förra två tredjedelar kunde mot 98 till 100 procents kurs sälja
obligationer till belopp af nära 7 millioner, var \ procents förhöjning öfver parikurs
tillräckligt hämmande för att, såsom också Riksgälds-kontorct med denna sednaste
förhöjning torde halva afsett, högst betydligt inskränka försäljningen, så att den på
sista tredjedelen af nämnda tid, på veckor, inskränkte sig till 358,800 R:dr.

Detta belopp är i och för sig visst icke ringa; men jemför man det med
föregående obligationsförsäljning under året under motsvarande tidslängd, visar det
en nedtryckning nära nog till endast tiondedelen, och jemför man det med statens
upplåningsbehof af måhända 6 till 8 millioner om året, blir en summa af ett par
hundratusen R:dr i månaden alltför otillräcklig.

Reservationer.

128

Alltså synes erfarenheten redan ådagalägga, att obligationsförsäljning öfver
parikurs svårligen har utsigt till att. laga sådan omfattning, soin motsvarar statens
fortfarande, om än för ögonblicket icke känbara lånebehof. Detta är ock naturligt,
då bland lånevilkoren ingår den bestämmelse att — på samma gång Riksgäldskontoret
har förbehållit sig att amortera lånet genom uppköp, då obligationerna stå.
i pris under eller vid pari — utlottning deremot inträder, då obligationernas kurs
öfverstiger 100, hvilket för dem, som til! högre pris inköpt dylika papper, medför
utsigt till kapitalförlust.

Och detta förhållande framstår så tydligt redan nu vid blott | procents öfverkurs.
De svenska statsobligationerna å 5 procent och dertill med halfårsränta
borde eljest — med hänsyn till deras godhet, till räntebetalningens pålitlighet, till
den ymniga penningetillgången, den för vårt land ovanligt låga och härstädes än
ytterligare i sjunkande stadda räntan — kunna, om ej hvarje prisstegring af dylika
obligationer öfver pari vore i viss mån naturvidrig, påräkna ett pris ej obetydligt
högre än det nu gällande. Det är bekant att i Norge har nyligen ett statslån upptagits
till 98ä procents kurs för 4| procents obligationer, och då penningar i allmänhet
visst icke äro billigare i Norge än i Sverige, är det svårt att inse, hvarföre
ej genom klokt tillgodogörande af för handen varande förhållanden ett motsvarande
pris skulle kunna erhållas jemväl vid försäljning af svenska statspapper.

Men detta förutsätter, enligt Kovisorernes mening, såsom ett första vilkor,
att svenska statens obligationer förskrifvas med lägre ränta än 5 procent.

Denna åsigt om lämpligheten af en lägre räntesats är ingalunda ny. Innan
tids- och penningeförhållandena utvecklat sig till sin nuvarande ståndpunkt, uttalade
exempelvis 1867 års Riksdag i en skrifvelse af den 27 April till Fullmäktige i
Riksgälds-kontoret den mening beträffande 1866 års lån, “att det hade varit mera
öfverensstämmande med svenska statens fördel, om den i obligationerna utfästa
räntefoten icke blifvit satt högre än till 4^ procent®; och i fråga om räntefotens
''» bestämmande för 1870 års lån tillåta sig Revisorerne erinra om följande förhållan den.

Kong!. Maj:t hade i en till 1870 års Riksdag afliden Proposition föreslagit
5 procents ränta för statens upplåning under den närmaste tiden; Stats-Utskottct deremot
förordade 4.J procent, för hvilken åsigt flera röster höjde sig inom Riksdagens
Kamrar. Emellertid ville Riksdagen i detta och flera andra fall ej för mycket binda
Fullmäktiges händer, utan inskränkte sig beträffande räntefoten till det beslut, att
obligationerna skulle “löpa med högst 5 procents ränta1''. Då denna fråga förekom
till afgörande hos Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, visade sig meningsskiljaktighet,
för hvilken utförligt redogöres i den år 1870 afgifna revisionsberättelsen rörande
Riksgälds-kontoret (sid. 57, 58, 61—67). Utgången blef den, att Fullmäktiges flertal
bestämde räntan till 5 procent och, med hänsyn till då varande förhållanden,
underkände förslag om räntans bestämmande till procent.

Det tillhör icke nu församlade Revisorer att ingå i pröfning af de skäls giltighet,
på it vilka Fullmäktige vid midten af år 1870 stödde sitt, beslut; men det
torde med fog kunna sägas att, med hänsyn till ändrade förhållanden, skulle numera
de då anförda skälen och motskålen för alternativt 5 eller 4| procents räntesats låta
med motsvarande grad af giltighet använda sig i en öfverläggning, huruvida man
för ett lån, som staten nu ville upptaga, borde ställa räntan till 4-| eller 4 procent.
Endast det vilja Revisorerne ur Fullmäktiges protokoll för den 28 Juni 1870 återgifva,
att Fullmäktige, som ej kunde “förutsätta, att staten betalar högre ränta, än
omständigheterna kräfva", dervid erinrade, “att den höga ränta, som under sednaste
tiden varit gällande, intager ett betydelsefullt rum bland de svårigheter, med

— 129

hvilka den svenska industrien haft att kämpa», äfvensom att särdeles jordbruksnäringen
måste komma att lida för den händelse att staten genom sitt upplånin^ssätt
håller räntan i allmänhet inom landet högre, än skäligt är. Men efter att hafva
mot hvarandra vägt sannolikheterna för och emot räntans fallande nedanför 5 procent
under de närmaste åren, kom Fullmäktiges flertal till den slutsats, att de saknade
giltigt “stöd för antagandet att denna ränta under samma tid skulle undergå
väsendtlig och stadigvarande förändring eller nedgå under 5 procent, samt att derföre
beslutet angående de nya obligationernas räntefot borde grundas på nu bestående
föihallanden, utan att dervid, under oviss förmodan om framtida förändring,
borde, äfventyras någon jemkning i det närvarandes fordran i afseende på en fullt
lämplig räntefot".

Men på samma gång uttalade också Fullmäktiges flertal, soin då icke ville
medgifva lägre räntesats, den mening, att ''‘det måste antagas, att, derest penningetillgången
under upplåning stiden skulle föranleda räntans fall, utgifvandet af obligationer
med en ränta, som visade sig vara för hög, Icomrne att upphöra, och ett nytt lån
mot obligationer med deri förslcrifven lägre ränta att upptåg g as“.

Det förhållande, som Fullmäktiges flertal sålunda förutsåg såsom eu möjlighet,
hvilken dock ej föreföll dem sannolik, har onekligen inträffat. Räntan har här
i landet ställt sig så, att vara statsobligationer, i trots af deras naturliga obenägenhet
att stiga alltför högt, hunnit öfver pari, och Revisorerne finna häruti anledning
vördsamt hemställa, huruvida icke det skulle vara med statens fördel och anseende
enligt att afbryta försäljningen af 1870 års 5 procents lån och att i stället, till ett
belopp, som motsvarar den ännu oupptagna delen deraf, utgifva obligationer mot
lägre ränta14.

Häruti instämde Herr Hedin.

Af Herr Falk: (sid. 74—76 i berättelsen)

»Då Riksdagen, som, enligt hvad den utaf Revisorerne framställda relation af
förhållandet utvisar, under de sednare åren flera gånger tagit frågan om omförmälda
arvoden under ompröfning och dervid funnit dessa böra, på sätt skett, utgå, anser
jag mindre lämpligt, och kanske äfven icke fullt tillständig^ att Revisorerne? som äro
Riksdagens ombud, ingå i vidare undersökning af förhållanden, som Riksdagen,
hvilken derom ingalunda saknat kännedom, pröfvat och afgjord hvadan jag eTnot
det fattade beslutet, ansett mig höra anmäla min reservation41.

Herr Lindgren har instämt uti förestående reservation.

Rev. Iier. angående Riksgålds-kontoret.

130 —

Bilaga, Litt. A, till 1871 års revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret.

Sammandrag in* Riksgälds-kontorets räkenkassa-inkomster
och kassa -

lukomster:

Allmän bevillning...................... 2,679,076: 16.

Dito dito af vapenskatt............. 591: 18.

Stämpelafgifter för spelkort................ 63,203: 1.

Dito för tidningar............... 87,084:

38.

Observatiousmedel

5,656: 54.

462: 86.

Skatteköpeskillingar .................... 2,634: 22.

Ekeskogslösen

Öfverskott å Strömsholms nya
Kapitalafbetalningar å de

Riksmynt,.

2,835,611: 27.

mnalbolags inkomster........

för vissa bestämda föremål beviljade

låneunderstöd...................... 479,854: 42.

Räntor å dessa lån..................... 589,669: 78.

Återbetalning å från Riksgälds-kontoret utbekomna extra statsanslag
och kreditivmedel .......................

Återbetalning å utgifna förskott till bestridande af de å Kongl.

Stats-koDtoret anvisade utgifter....................

Anvisadt bidrag af statsverkets inkomster till bestridande afRiks gälds-kontorets

utgifter, för år 1868 .................

Återbetalning utaf kostnaden för 1870 års Statsrevision.......

Öfverskott å statsverkets inkomster samt behållna besparingar å
förslagsanslagen under riksstatens hufvudtitlar, i afräkning'' för

år 1870 .................................

Besparing å ett i Armé-förvalt,ningens räkenskaper under titel
Ackordsförskotter och ersättningar balanseradt belopp 1,640: 12.
Dito af 1870 års extra anslag till underhåll af beväringsmanskapets
beklädnad............... 160,000:

Af Manufaktur-diskontens vinstmedel...................

Äldre depositionsmedel............................

Ekplanteringskassan .............................

Återbetalning af återstoden å det till undsättning af de genom
1868 års missväxt nödlidande länen anvisade belopp af

500,000 R:dr ...............................

Riksgälds-kontorets andel i Riksbankens behållna vinst för år 1868

Influtna medel å 1869 års inhemska jern vägslån............

Dito dito å 1870 års dito dito ............

Inbetalning å tills vidare föräntade medel................

Å Riksgälds-kontorets kreditiv i Riksbanken lvftade medel.....

3,097: 8.
1,035: 52.

1,069,524: 20.

85,071: 44.

1,500,000: —

3,318,270: —
20: —

1,500,000: —

161,640: 12.
21,000: -2,311: 58.
4,537: 83.

450,000: -1,504,352: 23.

671,794: 86.
6,713,15S: 91.

963,524: 99.
1,800,000: —

Transport 22,604,''.)50: 3.

131 -

skaper för år 1870, utvisande detta verks
utgifter under nämnda år.

Utgifter:

Årliga anslaget till Hans Maj:t Konungen................

Under 1844—1845 års riksdag beviljadt extra statsanslag:

För inlösen af 300 exemplar af Svenska Fornskrift-sällskapets
samlingar................................

Under 1847—1848 års riksdag beviljadt extra statsanslag:

För bidrag till en pensionsfond åt kommissionslandtmätare jemte
deras enkor och barn ........................

Under 1859—1860 års riksdag beviljadt extra statsanslag:

För fortsatt utgifning af äldre, för Sveriges historia och offentliga
förhållanden vigtiga skrifter och handlingar.......

Under 1862—1863 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Utbetalda anslag under 5:te hufvudtiteln....... 50,000: —

„ » „ 6:te dito 43,311: —

„ „ „ 8:de dito 129,300: —

Under 1865—1866 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Utbetalda anslag under 6:te hufvudtiteln....... 20,375: —

« „ 8:de dito 200: —

Under 1867 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Utbetalda anslag under 2:dra hufvudtiteln...... 3,000: —

.. « » 4:de dito ...... 38,075: —

» » „ 5:te dito ...... 434,804: —

» , 6:te dito ...... 37,326: 19.

» 8:de dito ...... 18,204: 80.

Under 1868 års riksdag beviljade extra statsanslag:
Utbetalda anslag under 6:te hufvudtiteln ....

300,000: —

1,050: —

7,200: —

1,000: —

222,611: —

20,575: —

531,409: 99.

78,723:

...... 188,221: 65.

Transport 1,350,790: 64.

Under 1869 års riksdag beviljade extra statsanslag:
Utbetalda anslag under 6:te hufvudtiteln . . . .

— 132 —

Transport 22,604,950: 3.

Inbetald fordran hos utländskt bankirhus................ 228: —

Af statslåuefondens fordringar....................... 9,000: —

Extra inkomster................................ 1,820: 89.

Återbetaldt förskott till inlösen af förfallna obligationer och ränte kuponer.

................................. 11,327: 50.

Återbetalning af förskjutna brandförsäkringsafgifter.......... 6,068: 48.

Transport 22,633,394: 90.

Transport 1,350,790: 64.

Under 1870 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Utbetaldt anslag under 6:te hufvudtiteln....... 10,000: —

„ „ „ 7:de dito ....... 98,282: 37.

För statens jernvägsbyggnader utbetaldt anslag:
bevilja dt vid 1870 års riksdag.......

108,282: 37.
1,600,000; —

Låneunderstöd:

För utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköping
. ..................... 32,500: —

„ utdikning och aftappning af sänka trakter

och sjöar till beredande af odlingsföretag. . 46,500: —

„ sänkning och upprensning af Lida-ån..... 10,000: —

1870 års anslag till ränta och amortering för 1855 års jern vägslån.

......................... 13,655: —

af dito för 1858 års dito.................. 583,333: 33.

„ dito för 1860 års dito.................. 1,466,000; —

„ dito för 1861 års dito.................. 165,000: —

„ dito för 1864 års dito.................. 483,124: 50.

„ dito för 1866 års dito................. 1,380,000: —

r dito för 1868 års dito.................. 887,600: 1.

Till liqvidations- och amorteringsfonderna öfverförda medel.....

Kapital-afbetalningar å 1867 års inhemska jernvägs lån.

.................R:dr 876,821: —

Räntebetalningar å dito....... „ 123,164; 35. 99998g- 35

Dito å 1869 års inhemska jern vägslån......... 131,625:

Omkostnader för 1868 års fonderade jernvägslån .

Dito „ 1869 års inhemska dito......

Dito „ 1870 års inhemska fonderade dito

89,000:

4,978,712: 84.
3,800: 32.

Kapital-afbetalningar å Riksgälds-kontorets öfriga

låneskulder........................

Räntebetalningar å dito..................

Återbetalning af lyftade belopp å kassakreditivet i

Uppköpta vexlar och invisningar..........

För inlösen af riksgäldssedlar............

Statsfyllnadssumman för år 1870 ..........

Brist i statsverkets inkomster för år 1868.....

Utaf det vid 1870 års riksdag anvisade kreditiv för rikets försvar
eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål ........

131,625:	—	1,131.610:	35.
45:	16.
1,143:	25.
12,186:	87.	13,375:	28.
132,000:	_
107,283:	70.	239,283:	70.
2,200,000:	_
22,045:	56.	2,222,045:	56.
		669,670:	27.
		31:	92.
		1,634,700:	—
		4,154,357:	67.

460,000:

Transport 18,655,660: 92.

Transport 22,633,394: 90,

Summa R:dr 22,633,394: 90.

— 135 —

Transport 18,655,660: 92.

Riksdags- och revisions kostnader:

För 1869 års riksdag.......... 600: -—

,, 1870 „ „ .......... 402,569: 66.

” 1871 ” " ,.......... 2,258: 20. 405427: 86.

„ byggnadsarbeten å Riksdagshusets tomter . . . 700: —

Kostnader för Riksdagens hus samt för förbättring
af uppvärmnings- och luftvexlingsapparaten derstädes
.......................... 25,598: 77.

Till komplettering af riksdagsbiblioteket...... 1,073: 27.

För 1869 års Statsrevision....... 1,592: 4.

- 1870 „ „ ....... 12,204: 96. 43797. __

Aflöning, resekostnader och expenser för Justitieombudsmannen
och lians expedition........ 16,667: 45. ...o,™. or

—~ ______________ 463,264: 35.

Förvaltnings- och uppbördskostnader m. m.

Löner, arvoden, pensioner och expenser vid Riks gälds-kontoret.

..................... 87,458: 17.

Fromma stiftelsers andelar i kortstämpelafgiften , 33,273: 27.

Omkostnader vid kortstämplingen........... 2,035: 71.

För uttaxering i Stockholms stad af allmän bevillning
.............. 9,384: 27.

» dito inom Kristianstads och Hallands

län.................. 8,068: 98.

Omkostnader vid tidningsstämplingen........ 7,500: _

Observations- ocli indrifningsarvoden åt tjensteman

i Kongl. Kammar-rätten............... 382:47. 1/)öino qh

lins vidare förräntade medel........................ 1220 344: 44

Extra utgifter............................. ’ ’ gg. _''

Förskott til] inlösen af förfallna obligationer och räntekupouer . . 1,581,717: 58.

Förskjutna brandförsäkringsafgifter................. ’ 5000- —

= 22,074,179: 16. =

Inkomster utöfver utgifter år 1870 å Rikgälds-kontorets banko räkning

N:o 1 .............................. 559,215: 74.

Summa R:dr 22,633,394: 90.

Stockholm den 14 Oktober 1871.

1). M. Sandahl.

136 —

Bilaga Litt. B. till 1871 års revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret.

Beräkning öfver de till statens och enskilda jernvägsanläggtagna
statslån m. fl. inkomster för verkställande

flutit intill den

Räntefot.

Inkomster genom
1855 års inhemska lån...........3;\ och 4 proc.

Thlr 8,190,500:

„ 8,000,000:

1858 års lån . .

1860 års lån.....

Dito mot premieobli gationer

å tillhopa
2,400,000 Thlr, bokförda
till endast f
af nominella beloppet
........

1861 års inhemska lån.........

1864 års lån.....P:d St. 555,700:

1866 års d:o.....Thlr 9,932,300:

1867 års inhemska lån, återstoden . .

1868 års lån .... P:dSt. 1,150,000:

1869 års inhemska lån.........

1870 års d:o d:o.........

4,] proc.

Obligationernas

ursprungliga

belopp.

Klint.

281,900: —
21,841,333: 33.

För obligationerna
erhållen valuta.

R:mt.

267,688: 94.
19,703,472:60.

26,666,666: 67. 25,615,074: 70.

2,000,000: — 4,

41		3,000,000	—	2,760,650:	—
41		9,891,460	—	8,790,836:	55.
5		26,486,133	33.	23,539,389:	62.
5		3,489,400	—	3,374,320:	50.
5		20,700,000	—	17,871,301:	44.
5		4,000,000	—	3,927,073:	9.
5	Yl	14,264,000	—	13,855,153:	—
	S:gr	130,620,893	33.	119,704,960:	44.

Räntevinst å statslånefonden, till Riksgälds-kontoret levererad åren

1863—1865 ................................; • 370,000:

Behållning å inkomsterna genom trafiken å statens jern vägar, enligt

1862 och 1863 års Riksdags beslut.................. 700,000:

Transport 120,774,960: 44. *)

*) Häruti äro dock icke inberäknade de summor, som utaf trafikinkomsterna blifvit, utöfver bär
vägar, och hvilka enligt Trafik-styrelsens sednast afgifna berättelse, sid. 3, vid 1869 ars slut uppgingo

137 —

»ingår utbetalda belopp*) samt de medel, som genom uppåt*
dessa utbetalningar till Riksgälds-kontoret in1
Oktober 1871.

	Utbetalnings	Anslag.	Lån-.
	Utbetala! för	O z. aret.
Statens	jernvägsbyggnader:
från	Ri ksgälds- kontoret	1855.	1,800,000	—
11	.... dito.....	1856.	4,125,000	—
71	.... dito.....	1857.	5,945,000	—
	.... dito.....	1858.	7,810,000	—
71	.... dito.....	1859.	6,620,000	—
	.... dito .....	1860. 1861.	7.550.000 6.750.000
	.... dito.....	__
7’	.... dito.....	1862.	6,750,000	—
7*	.... dito.....	1863.	9,315,000	—
	.... dito.....	1864.	9,112,000	—
71	.... dito.....	1865.	8,812,000	--
11	.... dito.....	1866.	6,576,538	-
,,	.... dito .....	1867.	2,150,000	—
	.... dito .....	1868.	2,450,000 500,462
7*	.... dito.....	1869.	_
11	.... dito .....	1870.	1,600,000	—
	Stats-kontoret . .	1869.	3,090,000	—r-
17	.... dito.....	1870.	3,340,000	—
V	.... dito .....	1871.	2,720,000	—
Komplettering af trafilcma -
terielen, frän Riksgäids- Itonfnret....... . .	1866.	1,400,000 600,000
från	. . . . dito.....	1867.	—
lJndersökninqslcostnader:
från	Ri ksgälds- kontoret	1855.	60,000	—
M	.... dito.....	1856.	30,000	—
	.... dito.....	1857.	19,425	95.
	.... dito .....	1858.	100,000	—-
■7	.... dito.....	1859.	50,000	—.
11	... dito.....	1863.	2,862	59.
	.... dito.....	1869.	2,500	—
71	.... dito.....	1870.	10,319	98.

Transport

Summa.

K;mt.

97,016,000: —

2,000,000:

275,108: 52.
99,201,108: 52.

omförmälda 700,000 K:dr, använda till nya byggnader och anläggningar samt nv materiel å staten* jerntill
6,377,002 R:dr 51 öre.

Milisd. lie,''. Ber. 1871 angående Rihsgälds-kontoret.

Transport 120,774,960: 44.

Stimma R:dr 120,774,900: 44.

Enskilda jernväysanläygningar,
från Riksgäldskontoret: Kristinehamn-

'' Sjöändan .

Nora— Ervalla.......

Dito . ..........

Norbergs jernväg .....

Dito............

Norra Barken—Wessmati

Dito............

Gefle.....Falun........

Dito............

Hudiksvall—Dellen . . . .
Söderhamn—Bergviken .
Borås—Herrljunga . . . .

Ystad—Eslöf. .......

Landskrona—Eslöf ....

Helsingborg—Årup ....

Kristianstad—Hessleholm
Wexiö—Alfvesta ......

Köping—Uttersberg . . .
Herrljunga--Wenersborg--

Uddevalla.........

Arboga.....Köping.....

139 ■

Utbetalniiigs- året..	Anslag.	Lan.
Transport	-------- —
1849.		100,000.
1854.	75,000: —	150,000:
1855.	22,500: -	__
1862.	15,000: —	__
1858.	----	75,000
1855, 1856.	---.	150,000
1858.	---- -	150,000
1856, 1857.	---	200,000
1858.	----	200,000
1855- 1859.	----	2,400,000
1858. 1859.	----	600,000
1858. 1859.	---	370,000
1858- 1860.	---	500,000
1862, 1863.	------	1,436,000
1864-1866.	----	2,450,000
1864- -1866.	---	1,200,000
1864, 1865.	--------	1,100,000
1864, 1865.	------ —	720,000
1864.	--------	434,000
1864, 1865.	------- —	500,000
1865—1867.	______	3,240,000:
1866.	160,000: —	—

Summa.

Knut.

99,291,108: 52.

S:gr

272,500:

15,975,000: —

10,247,500:

5,236,351:

Summa Rall- 120,774,960:

92.

44.

Saldo

140

Till bestridande af ränta och k ap it al afbeta In in g för de fonderade
statslånen utgå årligen följande belopp:

För 1855 års lån
„ 1858 „

1860
„ 1861
„ 1864 ,

1866 „
1868 .. ,,

.....R:dr 13,655: —

....... 1,166,666: 67.

......, 1,466,000: -

....... 165,000: —

....... 495,000: -

......, 1,380,000: —

..... „ 1,080,750: -

Summa R:dr 5,773,071: 67.

Tabell, utvisande den vid slutet af Juni månad 1871 återstående
kapitalskulden för de fonderade statslånen äfvensom den intill nämnda

tid å desamma verkställda af betalningar: Verkställd	Kapital-återstod vid slutet af
	amortering.	Juni månad
1855 års lån............	............ 78,000		1871. 203,900
1858 ................	............. 3,648,266	67.	18,193,066	66.
1860 „ ..............	............. 4,439,155	56.	22,227,511	1J.
1861 ., ..............	............. 368,600	—	2,631,400	—
1864 ................	............. 405,840	—	9,485,620	—
1866 „ ............	............. 347,733	33.	26,138,400	—
1868 „ ..............	............. 163,800	—	20,536,200	—
1870 .. „ ............	..... ...	—	9,517,600	—
	Summa R:dr 9,451,395: 56.	108,933,697	77.

— 141

Tabell, utvisande kapital-återstoden vid 1870 års slut af de till enskilda
jern vägsan läggningar anvisade låneunderstöd samt beloppet af de till
samma tidpunkt verkställda återbetalningar.

Kristinehamn—Sjöäudan.......

Nora—Ervalla..............

Dito..................

Norbergs jernväg ............

Dito..................

Norra Barken—Wessnian.......

Dito.................

Greflc-—Falun..............

Dito..................

Hudiksvall—Dellen...........

Söderhamn—Bergviken’,........

Borås —Hcrrljunga...........

Ystad-— Eslöf..............

Landskrona—Eslöt''...........

Helsingborg—Arup ...........

Kristianstad — Hessleholm........

Wexiö—Alfvesta............

Köping- -Uttersberg..........

Hcrrljunga—Wenersborg—Uddevalla

11''rän början	Den 31 Decern-
verkställda	ber 1870 åter-
kapital	-	stående kapital-
afbetalningar.	belopp.
63,701:	58.	36,298:	42.
65,480:	89.	84,519:	11.
75,000:	—	—	—
20,132:	20.	129,867:	80.
24,315:	67.	125,684:	33.
56,471:	12.	143,528:	88.
59,468:	89.	140,531:	11.
365,477:	4.	2,034,522:	96.
600,000:	—	—	—
49,919:	17.	320,080:	83.
60,034:	39.	439,965:	61.
134,883:	13.	1,301,116:	87.
48,464:	64.	2,401,535:	36.
39,099:	26:	1,160,900:	74.
36,457:	62.	1,063,542:	38.
33,228:	77.	686,771:	23.
20,495:	78.	413,504:	22.
70.736:	74.	429,263:	26.
34,138:	38.	3,205,861:	62.
,857,505:	27.	14,117,494:	73.

Summa R:dr

Stockholm den 14 Oktober 1871.

1). K. Sandahl.

Bilaga, Litt. C., till 1871 års revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret.

Sammandrag öfver de af Riksgälds-kontoret bestridda kostnader för 1870 års Riksdag.

Riksdagsman
naarvodcn.

llesekost nadsersätt ning.

Tjensteman»
och betjentes
man ads-arvoden
och dagtraktamenten.

Tryckningsoch
häftningskost-
!
nåd er.

Diverse

utgifter.

Summa

Riksmynt.

För Riksdagens Första Kammare.....			23,709 92		— 1,561	75	25,331	67
„ Riksdagens Andra Kammare.....	228,850 — 15,825	11	27,375 93		1,984	27	274,035	31
Konstitutions-Utskottet........	---i---	—:	3,178 6	—	—. no	11	3.288	17
„ Stats-Utskottet.............	----1 ----	—	13,859 36	—	— 1,000	40	14,859	76
Bevillnings-Utskoitet..........	---;j ----	— 1	3,673 96	—	531	45	4,205	41
Banko-Utskottet............	---*—\| ----	—	3.23097	—	124	71	3,355	68
Lag-Utskottet..............	---:-1 -----	-''	3,026147	—	— 172	28	3,198	75
Särskilda Utskottet..........	---1--		450\|—I	—	53	651	503	65
Sammansatta Stats- och Bevillnings-
	1 1				2	95	2	95
„ Sammansatta Bevillnings- och Lag-
	_:_1		__	___	— 2	95	2	95
.. Sammansatta Banko- och Lag-Ut-
skottet ................	— — -j---	-i	130 —	—	- 2	63''	132	63
Första Ka lnmarens Tillfälliga Utskott	----1--1--	— i	--1-	—	32	74	32	74
,, Andra Kammarens Tillfälliga Utskott	---j--	—1	--1--	—	158	34	158	34
„ Riksdagens kansli ...........			10,975 —	—	— 105	39	11,080:39
„ Riksdagens klubb .......■ . . .	! .	—	------—	—	391	6;	391	6
Allmänna omkostnader, nemligen:
tryckningskostnad ...... 24,947: 63.
häftning.-;- och bindnings-
kostnad .......... 9,309: 55.	i \|
skrifmaterialier.......17,761: —	i
ljus- och lyshållning .... 2,111: 75.	1
diverse utgifter....... 6,240: 84.	--j-: _ —	i	--:	34,257 18; 26,113 59	60,370j77
Summa R:dr \|	228,850— 15,825 11’	89,669 67	34,257 18 32,348 27\|	4 00,950 23

Stockholm den 14 Oktober 1871.

1). M. HandaM.

- 143 —

Fullmäktigen i Riksgälds-kontoret

utlåtande, i anledning'' af sednast församlade
Revisorers berättelse om granskningen af Itiksgälds-kontorets
förvaltning'' och räkenskaper.

Till 1872 å r a R i k s d a g.

Jemte det P ullmäktige i Riksgälds-kontoret, genast efter mottagandet af
Riksdagens Revisorers berättelser om den under innevarande ;lr förrättade granskning
åt Stats- och Riksgälds-verken, gått i författning om dessa berättelsers utgifvande
trän trycket i och för deras föreskrifna utdelning, hafva Fullmäktige,
till följd åt hvad i sådant hänseende finnes stadgadt uti 5 § af instruktionen för
tevisionerna åt Riksgälds-konforets tillstånd och förvaltning, funnit sig böra bifoga
Revisorernes om detta verk afgifna berättelse några yttranden och upplysningar i
anledning af deruti gjorda framställningar och uttalade åsigter angående nedan
uppgift]a ämnen:

l-°- Angående de för bidrag till byggandet af Trollhäfte slussverk, år 1750,
utfärdade, men hittills icke till inlösen företedda förbindelser eller $. k. Trollhätte
slussverks lottsedlar. (Tryckta revisionsberättelsen sid. 57.)

Sedan alla sådana förbindelser eller lottsedlar, hvilkas innehafvare deltagit i
den rättegång, som i fråga om desammas infriande med hela det tillskjutna kapitalet
sedan mer än 100 år efter deras utgifvande förflutit anställdes emot Kong!.
löfte.1 °C1 ^lonan’ blindt i öfverensstämmelse med Rongl. Maj:ts den 11 Januari
loo. meddelade dom af Riksgälds-kontoret inlösta, och sedan äfven åtskilliga andra
lottsedlar, enligt dåvarande Fullmäktiges med anledning af högstberörda dom fattade
beslut, likaledes blifvit tid efter annan och sednast i April 1.869 inlösta, utgör det
ateistående antalet af hittills icke till inlösen hos Riksgälds-kontoret företedda lottsedlar
endast (i stycken, hvaraf 4 lyda å 1,000 och 2 å 500 Daler Silfvermynt
.valderå, eller tillsammans å 5,000 Daler; och utgör, med tillägg af den till 1865
ars slut beräknade, obetalda räntan, dessa lottsedlars inom linien i Riksgälds-kon torets

räkenskaper förda belopp...................R:dr R:mt 3,536: 88.

ärende således deri i revisionsberättelsen intagna uppgift, enligt hvilken ifrågavaiande
oinlösta lottsedlars antal skulle utgöra 0 och kapitalbelopp 7,500 Daler,
icke med verkliga förhållandet öfverensstämmande.

Beträffande de ännu ej inlösta lottsedlarne, hafva Revisorerne yttrat sig anse,
att en viss tid för deras inlösen borde utsättas och, efter dess utgång, det då åter -

— 144 -

stående beloppet ur Riksgälds-kontorets räkenskaper uteslutas. Uti denna åsigt, så
vidt den afser bestämmandet af en preskriptionstid för lottsedlarnes tnlosbarhet, finna
sig Fullmäktige likväl ej kunna instämma, enär ett beslut derom, för att vara för
lottsedelsinnehafvarne lagligen förbindande, måste i vanlig ordning kungöras, och
det med afseende å beloppet och beskaffenheten af de förbindelser, om hvilka ett
sådant kungörande skulle komma att ske, synes mindre lämpligt att besluta och
hos Kon "I. Magt anhålla om utfärdandet af en särskild presknptionsförtattning för
att i fråo-a om meranämnda lottsedlars inlösning befria Riksgälds-kontoret från den
detta embetsverk i allmänhet åliggande skyldighet att, utan afseende a för öfrigt
gällande stadganden angående tiden för fordringsanspråks anmälande och bevakande,

betala sina förfallna skulder. _ . ....

Vidkommande deremot den af Revisorerne förordade uteslutningen ui !\ikso-älds-kontorets
räkenskaper af de till inlösen icke anmälda lottsedlarnes belopp, så.
enär upphörandet af detta belopps hittills fortsatta upptagning bland Riksgäldskontorets
inom luden förda skulder icke kommer att inverka på den vederbörande
lottsedelsinnehafvaie förut tillerkända betalningsrätt, hafva 1 ullmäktige, som i afseende
på denna fråga få åberopa de vid förflutna riksdagar fattade beslut, angående
sålunda under längre tider balanserade skulders afskrifning dock under fortfarande
skyldighet för Riksgälds-kontoret att sådant oaktadt verkställa derefter möjligen
ifråtuikommande liqvider, ansett sig kunna och böra tillstyrka, att de ännu ej inlösta
Trollhätte slussverks-lottsedlarne må. till både kapital och beraknad ranta,
få ur Riksgälds-kontorets räkenskaper helt och hållet afföras.

2:o. Angående de från Landtränterierna och Öfver ståthallar e-embetets kansli
till Kongl. Ståts-kontoret insända och derifrån till Riksgälds-kontoret öfverlemnade
depositionsmedel. (Revisionsberättelsen sidd. 57 och 58.)

Lika med Revisorerne, anse Fullmäktige att dessa inom linien i Riksgäldskontorets
räkenskaper hittills upptagna medel kunna utan all olägenhet ur räkenskaperna
afföras, samt att depositionsmedel, som hädanefter varda Riksgälds-kontoret
tillställda, icke behöfva bland sålunda bokförda skulder vidare upptagas, helst vid
det fall att återbetalning af större belopp, än som kan bestridas af den bos Kong].
Stats-kontoret befintliga behållningen utaf dylika medel, skulle ett eller annat år
förekomma, Riksgälds-kontoret ändock måste, på enahanda sätt som sker vid godto-örandet,
af andra Kongl. Stats-kontoret tillkommande ersättnipgar, tillhandahålla
det o-enom uppgjorda liqvider bestämda belopp, hvilken ersättningsskyldighet först
när °den skall fullgöras blir synlig i Riksgälds-kontorets räkenskaper. Men i allseende
till beskaffenheten af ifrågavarande medel, hvilka hufvudsakligen utgöras åt
större eller mindre belopp, som till följd af meddelade domstolsbeslut blifva i kronans
kassor nedsatta, finna Fullmäktige sig icke kunna biträda Revisorernes hemställan
om bestämmandet af en preskriptionstid för rättigheten att på grund åt laga
kraft egande domar eller utslag framställa anspråk k utbekommande åt sålunda deponerade
och enskilda personer, bolag eller inrättningar tillhörande medel.

145

4 ;l:0''o Medel* som vant.inneslutna i outtagna rekommenderade bref

sid 5*8) ^°stvercet hllfvlt flU Riksgälds-kontoret öfverlemnade. (Revisionsberättelsen

på efter de under sednaste tiden vidtagna beslut och regleringar rörande
I ostverkets inkomster och utgifter, någon vidare återbetalning från Riksgälds-kon?r.
f a.f. 8a?.de m;:d(;I ,''cke ,lar.eir ku»lna ''åkomma, finna sig Fullmäktige ega allt
atk.,afve" f?r sin dek tillstyrka, att dessa medels inom linien bokförda belopp
ma in liiksgalas-kontoreta räkenskaper få afföra^. 1*

4:o. Angående förre Glasmästaren
byggnadslån. (Revisionsberättelsen sid. 59.)

Dafgards återstående skuld för ett

Till hvad Revisorerne för den föreslagna afskrifningen af Riksgälds-kontorets
jemväl inom limen torda fordran för berörda lån anfört, kunna Fullmäktige tillägga
att, vid nyligen anstalt ytterligare undersökning för denna fordrans laga indrlf;;
i’ !rre, plasmastaren Dafgård och hans hustru, hvilka fortfarande åtnjuta
understöd af fattigvården inom orten, befunnits sakna all utmätningsbar tillgång
amt att, enligt hvad Kougl. Majits Befallningshafvande i länet vid undersökning^
forddlngrö *nsändande /‘rat, lngen utsigt lill erhållande af liqvid för ifrågavarande

SÄ ar ™oi“'' E8vi''°rwnM »-*■» «

5:o. Angående det belopp, som under dr 1865 luftades
försvar och andra vigliga ändamål vid 186.3 och 1863 års''riksdag
(Revisionsberättelsen sid. 59.)

utaf det för rikets
anvisade kreditiv.

’,klet ™ed hvad, sedan afgilna redovisningar för lyftade summor utaf d»
till följd af regeringsformens 63 §, å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv vid statsrevisionerna
undergått foresknfven granskning, tillförne städse skett, torde äfven den

q^f0Tdiafe tknlmngCn, :if den. '' deras berättelse omförmälda kreditivsumma,
379,9o0 riksdaler 95 öre, varda af Riksdagen beviljad.

^ffRndc de till bestridande af kostnaderna för kolonien S.-t Barthélemus
förvaltning utbetalda medel. (Revisionsberättelsen sidd. 59 och 60.)

D/ förvaltningskostnaderna för kolonien S:t Barthélemy numera icke *odtgoras
af Riksgälds-kontorets medel och då hvad för dessa kostnaders bestridande
under sednare aren utbetalts, såsom Revisorerne upplyst, icke finnes bokförd t bland
statsverkets fordringar - vid hvilket förhållande någon fullständig upplysning om hvad

^ försatt unnn Ut?lft6r k°l0n,S förvaltning utgjort, ej kan inhemta genom

tnJ l V 1''Ptagning^ i Riksgälds-kontorets räkenskaper af dessa utgifters sammanlagda
belopp under åren 1847-1868 så och enär den ersättning för dessa utgifter,
som genom koloniens afkastning eller vid dess afträdande möjligen kan be IHM,

lim. Btr. 1871 anyA*ndt Riksgäldt-kontont. Ig

14(5

rwlas lärer i sammanhang med derefter skeende liqvider mellan Stats- och Bikso-äl
fl s-kontoren komma att tillfalla sistnämnda Kontor, äfven om detta verks unde
sa.de
ä lioa räkenskaper balanserad, synes någon olägenhet .eke vara orenad med afförandet
derurP af ifrågavarande inom linie., hittills upptagna ordrans belopp,
452,575 riksdaler 33 öre; hvilket Fullmäktige alltså fa for sm del tillstyrka.

7:o. Angående Riksgälds-kontoret* kassdbeJMningar i Landträntoricrnn. (Revisionsberättelsen
sid. 60.)

hafva såsom anmärkningsvärd;, omförmält, att de vid gransktill
Riksgälds-kontoret insända månadsforslag funnit

de inflyta, skola till

inlevereras, sumlade MMMk» till större belopp än MM
kraf, flora nanader varit qvarligg,nde i Åtskilliga läns »anio os Os otgtflia ds.
’ - ■ Ada Rnhns läns rån ferier; hvilket förhållande, oaktadt

Revisorerne

nino-en af landtränteriernas — <j ... . , »

att utaf Riksgälds-kontoret tillhöriga medel^hvilka, 1;den man

detta verk

Göteborgs

Malmöhus

Ränteriernas månadsförshu

struktion, åligger
och dervid tillse
Fullmäktige, i anledning af
ningsvärdt för Riksdagen anmäldt,
uti

dervarande Kommissarier att granska , „

att innestående behållningar varda skyndsamt levererade, hafva
hvad sålunda blifvit utaf Revisorerne såsom anmarkansett
sig böra inhemta Kommissariatets yttrande ,

''hvill-pf- yttrande Kommissariatet anfört och upplyst.

•F oOm "iidTin-öoa bann härmed eif MW., * Kmmmmn* meddela

, 1 nil • C n:1____ M 1 Kl f Al»ntC! m pH P I son

af Riksgälds-kontorets medel, som vid slutet af

hvarje ^nånaif1 under år” mcfi dhre nämnda länsränferierna innestodo:

Vid Januari månads
„ Februari
,, Mars
, April
•• Maj
,. Juni
.. Juli
„ Augusti
„ September „

.. Oktober
„ November „

„ December ,,

slut

Östergötlands

ränteri.

3,234: 12
64,875: 62
18,007: 28
68,085: 88
10,394: 88
11,137:
12,860:
10,272:
13,550:
12,051:
3,423:

455:

Malmöhus	Göteborgs
ränteri.	ränteri.
44,308:	66.	3,531: 60.
3,791:	52.	56,982: 7
1,010:	62.	6,739: 67.
34,703:	68.	26,371: 85.
33,821:	81.	16,430: 50.
34,385:	51.	18,534: 97.
28,262:	28.	18,172: 83.
29,938:	4.	23,103: 2.
20,934:	93.	5,421: 69.
2,476:	79.	5,146: 25.
4,293:	—	5,121: 75.
22,076:	80.	7,307: 76.

•■Vid iemförelse mellan dessa summor och de till Riksgälds-kontoret veiks
fäll da levereringarne befinna det, att från Östergötlands ränteri remisser skeft:

i Mars månad af
i Maj „ i.

Runt R:dr 160,000:

60,000:

147 —

i Augusti månad af
i November „

i December „

Kant Rall- 7,000: —
12,000: —
6,000:

“Då man tager i betraktande att uppbörden af Riksgälds-kontorets medel
inom nämnda län till ränteriet inflyter förnämligast under Februari, Mars och
April månader, samt att någon tid alltid måste åtgå till penningarnes uppräknande
och ordnande, hvilket under sjelfva uppbördstiden är lörenadt med hvarjehanda
svårigheter, synes något så beskaffadt dröjsmål med penningarnes insändande, som
bort föranleda till någon anmärkning mot nämnda ränteri, icke hafva egt tura.11

“De behållningar, som från och med Maj månad till årets slut innestått,
hafva icke varit större än att de måste anses väl behöflig;! för bestridande af förefallande
utgifter för Riksgälds-kontorets räkning, dels i ill taxeringskostnader och
institutioner och dels till inlösen af räntekuponer.“

“Hvad åter Malmö och Göteborgs ränterier beträffar, så hafva ievereringar

egt rum

i Januari månad
Februari
,, Mars
„ April
, Maj

.. Juli „

Augusti
„ September „

.. Oktober
„ November „

från Ma	Imö.	från Göteborg.
70,842:	7.	129,600: 50.
128,060:	93.	55,000: -
	79.	20,000: -
—	--	20,000: —
1,757:	25.	25,000: —-
6,904:	50.	---
517:	50.	---
10,006:	15.	20,000: —
11,750:	87.	----
1,000:	60.	---- —

“Äfven här ega rum samma förhållanden, som i afseende på Östergötlands
ränteri nyss äro nämnda, hvartill kommer att i flera af ränteriförslagen från Malmöhus
län behofvet af penningarnes qvarstående i ränteriet, för att dermed bestrida
inlösen af räntekuponer, blifvit af Landskontoret bestyrkt. Också hafva i eu stor
del af remisserna till Riksgälds-kontoret från såväl Malmöhus som Göteborgs och
Bohus läns ränteri ingått infriade räntekuponer till ganska betydliga belopp.“

Enär genom de af Riksgälds-kontorets Kommissariat sålunda meddelade upplysningar
det anmälda förhållandet i afseende på Riksgälds-kontorets i Landtränterierna
befintliga behållningar synes nöjaktigt förklaradt och utredt, torde Revisorernes
derom gjorda anmälan finnas icke föranleda någon vidare åtgärd.

8:o. Angående arfvodena för särskilda bestyr med statsskulden samt för Lånedeputerades
biträden. (Revisionsberättelsen sidd. 74—76.)

Under erinran om det första gången i 1856—1858 års Riksdags reglemente
för Riksgälds-kontoret införda och sedermera bibehållna samt ännu gällande stadgandet,
att innehafvarne af de då ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande organisation af detta verk eller eljest kan varda i

- 148 -

allmänhet stadgad, hafva Revisorerne ansett sig ega anledning fästa Riksdagens uppmärksamhet
på. den frågan, huruvida den för ofvan omförmälda ändamål för närvarande
anvisade summa, 6,000 riksdaler, vidare må vara erforderlig.

I afseende på denna fråga, som vid flera föregående riksdagar varit behandlad,
få Fullmäktige hufvudsakligen hänvisa till Stats-utskottets vid 1870 års riksdag
afgifna utlåtande N:o 34 och memorial N:o 94 samt för egen del endast anföra:
att det just var vid samma eller 1856—1858 års riksdag, då aflöningen för
tjenstemännen inom högsta lönegraden vid Riksgälds-kontoret ökades till dess nuvarande
belopp och det åberopade stadgandet om eu vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
tillkom, som det förklarande intogs i Riksgälds-kontorets reglemente, att
Fullmäktige egde att för godtgörande af Lånedeputerades biträden bevilja särskilda
lämpliga arvoden; — att den vid 1862 och 1863 års riksdag beviljade ytterligare
förbättring af lönevilkoren vid Riksgälds-kontoret icke sträckte sig till eller tillerkändes
tjenstemännen inom högsta lönegraden; — att den af Revisorerne omnämnda
fördelning af tjenstegöromålen inom Fullmäktiges Expedition endast utgjorde
den — efter det, enligt Rikets Ständers föreskrift, en “Notarie och Registrator” vid
nämnda Expedition antagits i stället för den förut der anställde “Registratorn och
Arkivarie^* — nödig befinna reglering af Fullmäktiges Sekreterares och Notaries
tjensteåligganden, dervid den sednares skyldighet att hos Fullmäktige föra protokollet
öfver andra ärenden, än dem som rörde jernvägslånen, närmare bestämdes,
hvaremot han befriades från åtskilliga, Registratorn dittills åliggande göromål, såsom
förandet af diarium öfver alla till Fullmäktige inkomna ärenden m. m.; — att då
från och med 1869 års början utbetalningsskyldigheten för en del af de till extra
statsregleringen hörande anslag öfverflyttats från Riksgälds-kontoret till Kong!. Statskontoret,
har följden deraf visserligen blifvit, att göromålen inom förstnämnda embetsverk
äro något mindre än do skulle hafva varit, om hela extra statsregleringen
samt alla till densamma anvisade tillgångar och dervid beviljade utgifter fortfarande
bibehållits vid Riksgälds-kontoret; men att göromålen derstädes ingalunda blifvit,
såsom Revisorerne uppgifvit, “i väsendtlig grad minskade", utan tvärtom, hufvudsakligen
till följd af den mer och mer utsträckta lånerörelsen, icke obetydligt ökats,
ådagalägger bilagda, hos härvarande Kommissariat uppgjorda tabell.

Fullmäktige måste således anse de arfvoden, som vid årets slut, i öfverensstämmelse
med 97 § af det innevarande år för Riksgälds-kontoret utfärdade reglemente,
skola tilldelas Lånedeputerades biträden, endast utgöra en billig och af behofvet
påfordrad ersättning åt dessa tjensteman för ett bestyr, hvilken åtminstone
ursprungligen, ansetts vara för deras innehafvande tjenster främmande, men hvilket
med hvarje år tilltager i omfattning.

Hvad Revisorerne, efter tagen kännedom om de till Fullmäktige inkomna
berättelser om granskningen af åtskilliga med lånebidrag från Riksgälds-kontoret
understödda kanal- och jernvägsbolags räkenskaper, sidcl. 86—93, 102—103,
106—109, 110—113 och 114—121, anmärkt, erinrat och föreslagit, rörande räkenskaperna
för Dalslands kanalaktiebolag samt Ystad—Eslöfs, Helsingborg—Landskrona—Eklöfs,
Wexiö—Alfvesta samt Grefle—Dala jernvägsaktiebolag hafva Full -

mäktige ansett sig böra meddela Styrelserna för dessa bolag, med anmodan att deröfver
till Fullmäktige inkomna med erforderliga upplysningar, utlåtanden och förklaringar,
så att dessa handlingar måtte kunna i sammanhang med Revisorernes
berättelse till trycket befordras och jemte densamma till Riksdagen öfverlemnas;
varande alltså de från bemälda bolagsstyrelser af Fullmäktige mottagna yttranden
och förklaringar härvid bilagda.

Stockholm den 14 December 1871.

HENNING HAMILTÖN.

A. H. FOCK. C. G. HIERTA. SAM. WARBURG.

HJ. HOLMGREN.

C. a. Stuart.

Bilaga till Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret utlåtande i anledning af 1871 års revisionsberättelse

(8:de punkten.)

[

ssariatet |

mål. i

eö W

c3 >

Riksgälds-

ltiksgälds-kontorcts obligat! ons-skuld vid årets slut.

Antalet utelöpande
obligationer vid årets
slut.

År.

B 3

''a M

kontorets

I utländskt j

inländskt ! m^llfc’ i Summa.

: nadt i R:dr i

mynt- i R:mt. |

s |

° s

Af Komi
aflåtna s

inkomster.

utgifter.

Uti in- I ut- |
ländskt ländskt ; Summa,
mynt. ; mynt.

1856	1,175	453	17,325,680	87	17,03 !:>165	71	4,841,025		\| 1 — 1	4.841,025	___	1,758	_____
1857	1,181	424	22,120,545	52	22,626,618	91	4,240,250	—	!	4,240,250	-	1,264	—
1858	1,337	405	27,030,045	16	25,843,005	65	4,113,275	15,786,731	64''	19,900,006	64	1,265 ;	24,158
1859	1,159	408	19,964,058	43	20,887,832	74	3,927,525	21,429,066	66’	25,356,591	66	1,167	23,924
1860	1,153	373	27,941,848	77	25,449,047	85	3,793,650	41,504,000	i	45,297,650	—	1,140	281,062
1861	1,254	454	24,782,578	89	25,892,305	56	6,656,775	45,827,333	33	52,484,108	33	6,110	276,525
1862	1,198	419	22,458,404	85	22,148,329	70	6,486,100	46,599,466	66	53,085,566	66	6,005	275,425
1863	1,189	332	23,611,377	97	24,124,755	93	6,181,250	45,965,555	55	52,146,805	55	5,751	268,521
1864	1,366	470	28,566,610	64	29,984,053	7!	9,014,575	55,170,444	44	64,185,019	44	8,049	265,791
1865	1,401	430	35,588,350	41	35,624,762	67	8,842,925	65,235,219	99:	74,078,144	99	7,678	262,871
1866	1,317	486	30,686,480	84	30,792,883	63	7,132,925	78,710,217	78	85,843,142	78	6,023	278,953
1867	1,705	662	31,763,933	17	31,516,530	29	11,894,925	79,263,435	55	91,158,360	55	10,452	278,664
1868	1,601	533	33,566,495	9	33,523,194	15	11,230,725	96,382,333	33	107,613,058	33	9,832	278,529
1869	1,537	618	26,808,650	32	25,997,465	60	14,239,125	98,101,686	67	112,340,811	67	12,288	.272,691
1870	1,742	921	28,074,039	51	27,456,615	2	19,575,125	97,110,826	67	116,685,951	67	115,907	266,202

1,758
1,264
25,423
25,091
282,202
282,635
281,430
274,272
, 273,840
270,549
284.976
i 289,116
i 288,361
i 284,979
j 282,109

Under året förfallna

Obli- ;	Ränte- l
gatio- ;	kupo- j	Summa, j
ner.	ner.
716	3,756	4,472
499	2,499	2,998
2721	50,697 i	50,969
332	50,078	50,410
393	73,483	73,876
6,084	101,598	107,682,
CO rH ZD	105,463	111,647
7,158	104,216	111,3741
7,164	111,718	118,882
7,393	118,228	125,621
10,710	188,462	199,172
10,354	183,697	194,051]
7,710	189,976	197,686:
7,794	198,698	206,492!
9,560	203,130	212,690*

— 151

Styrelsens för Dalslands kanal-aktiebolag
förklara g.

Till Herrar Fullmäktige i Ri ksgäl ds - ko n t o re t.

l:o.

Med anledning af Riksdagens Herrar Revisorers vid granskning af räkenskaperna
för Dalslands kanal-aktiebolag gjorda och styrelsen för samma bolag delgifna
anmärkningar, får styrelsen vördsamt anföra följande:

Beträffande först anmärkningen att å bolagets ränteskuld för åren 1868, 1869
och 1870, tillsammans utgörande 109,652 R:dr, skulle vara inbetaldt blott 92,652 R:dr
och således återstå oguldna 17,000 R:dr, får styrelsen med Kommissariatets qvitto å
berörda belopp styrka, att detsamma blifvit redan den 6 Oktober inbetaldt.

Vidkommande anmärkningen om den fördröjda ränteliqviden, så föranledes
detta dröjsmål deraf att, först efter det vid afslutandet af årsräkenskaperna sig visat
hvad af nettoinkomsten kan användas till ränteliqviden, uttaxering af felande beloppet
hos tecknare af garantiaktier kan ske; och det är således icke till följd af
någon styrelsens försummelse, som detta dröjsmål uppkommit. Sannolikt är just
nämnda, af vederbörande förutsedda förhållande orsaken dertill, att i kontraktet med
styrelsen ej intagits föreskrift om ränta från förfallodagen å det till betalning förfallna
belopp. På hvad sätt det inbetalda beloppet i Riksgälds-kontorets räkenskaper
tillgodoföres bolaget, synes icke inverka på saken.

Beträffande frågan huruvida större belopp af garanti-aktietecknarne blifvit
uttaxeradt, än som erfordrats till ränteliqviderna, hvarigenom den till statens säkerhet
ställda garanti-aktieteckningen minskats till större belopp än som i öfverensstämmelse
med det af Rikets Ständer vid lånets beviljande meddelade stadgande
bort ega rum, så har detta stadgande icke af Herrar Revisorer blifvit fullt ordagrant
anfördt. Det innehåller nemligen: att aktieegarne “derest kommunikationsleden
blifver på föreskrifvet sätt genom bolagets försorg fullbordad" icke behöfva erlägga
hälften af teckningssumman i annan händelse, än om trafikinkomsten ej blefve
tillräcklig till att dermed bestrida rånte- och amorteringsliqviderna. Nu har till följd
af inträffande ogynsamma förhållanden, ökade kostnader och inträffade fallissementer,
för en mängd aktietecknare, arbetet ej kunnat behörigen fullgöras med statsbidraget
och det å halfva teckningssumman uttaxerade belopp; och styrelsen har
således vait nödsakad och, enligt ordalydelsen i Rikets Ständers beslut, fullt berättigad
att “för arbetets fullgörande" uttaxera något af den återstående halfva teckningssumman.
För att likväl,T såsom''* Rikets Ständer synas hafva väntat, halfva teckningssumman
måtte kunna reserveras såsom säkerhet för lånets återbetalning, har styrelsen, utöfver
hvad den ansåg vara fullt kontraktsenligt, sökt att förmå de primitiva aktietecknarne
att utbetala de å garantiaktierna till arbetets fullgörande uttaxerade belopp; och,
då eu mängd aktietecknare vägrat att fullgöra denna inbetalning, har Styrelsen underställt
frågan domstolarnes pröfning, hvilken så utfallit, att aktietecknarne i alla
instanser frikänts från betalningsskyldighet. Vid alla de företag, till hvilka låneunderstöd
af allmänna medel beviljats, och vid hviiket beviljande garantiaktieteckning
föreskrifvits, har också dermed afsetts säkerhet för arbetets fullgörande, och någon
tvekan kan således icke uppstå, minst vid genomläsandet af ofvan anförda stadgande,
att denna säkerhet för arbetets fullgörande jemväl afsågs med garantiaktieteck -

152 -

ningen för Dalslands kanal. Antoges den motsatta meningen, så skulle staten hafva
saknat all säkerhet för arbetets utförande; och den lemnade räntegarantien af 200,000
R:dr hade, med en årlig utbetalning af 40,000 R:dr, endast räckt för 5 år, hvarefter,
derest arbetet ej blifvit utfördt, all tillgång till rånte- och amorterteringsliqvid
saknats; hvaremot, med afseende å den årliga tillökningen i trafikinkomsten, som
från 28,951 R:dr för år 1870 stigit till omkring 35,000 R:dr för innevarande år,
anledning är för handen att antaga, det dessa liqvider äfven framdeles, sedan garanti-aktiebeloppet
åtgått, skola kunna af trafikinkomsterna till fullo gäldas.

Vid nu uppgifna förhållanden, och då styrelsen således, blott för att betrygga,
fullgörandet af bolagets förbindelser emot staten, till och med öfverskridit sin befogenhet,
samt Riksdagen icke åtminstone förr än sig visat, huruvida någon förlust
för statsverket genom brist i de årliga rånte- och amoteringsliqviderna kommer att
uppstå, lärer finna lämpligt, att ifrågasätta en, såvidt styrelsen förmår inse, emot tydliga
ordalydelsen stridande tolkning af Rikets Ständers berörda föreskrift och det i
öfversstämmelse dermed upprättade kontrakt, hemställer styrelsen, att för närvarande
må vid styrelsens hittills vidtagna åtgärder få bero.

Wenersborg den 22 November 1871.

ERIC SPARRE.

J. N. BIESERT. TH. WOHLFAHRT.

ALEXIS ÅBERG.

fr:m .T. N. Blekeri, enl. fullmakt.

\ftilagd afskrift).

Härmed öfverlemnas bankoattest å R:dr 17,000, utgörande slutliqvid af förra
årets ränta och amortering å det af Dalslands kanal-aktie-bolag erhållna lån, stort
800,000 R:dr.

Stockholm den 6 Oktober 1871.

J. N. BIESERT.

Verkställande direktör.

Sjuttontusen Riksdaler R:mt qvittens.

Stockholm af Riksgälds-kontorets Kommissariat den G Okt. 1871.

G. HÖGLUND.

Annot.

N. .7. Rahmn.

Joh. Wikström*

. Att 1870 års inbetalning å förestående lån blifvit till fullo verkställd, samt
att Riksgälds-kontorets återstående fordran med anledning af samma lån den 6
innevarande månad, jemlikt omstående uträkning, uppgick till ett kapital af R:dr
786,314: 71, intygas. Stockholm och Riksgälds-kontorets Boksluts-kontor den 24
Oktober 1871.

J. A. Bolin.

Likheten med originalet intyga:

J. N. Biesert, Emil Larsson.

Styrelsens för Ystad—Eslöfs
jernvägs-aktiebolag

förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgälds-kontoret.

Till svar å Herrar Fullmäktiges skrifvelse den 19 sistl. Oktober, föranledd
af Riksdagens innevarande år församlade Revisorers anmärkning emot Ystad—Eslöfs
jernvägs-aktiebolags af dem reviderade räkenskaper, får aktiebolagets direktion härmed
tillkännagifva att, uti framdeles aflemnande revisionsberättelser, skall skulden
till bolaget för dess inbetalda aktiebelopp särskilt blifva angifven och skild från
under rubrik “Propriekonto“ upptagna skuldposter.

Ystad den 9 December 1871.

A direktionens vägnar:

O. V. TRÅQÅRDII.

Styrelsens för Helsingborg —
Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgälds-kontoret.

Med anledning af Herrar Fullmäktiges skrifvelse den 19:de sistlidne Oktober,
får direktionen för Helsingborg—Landskrona—Eslöfs jern vägsaktiebolag, med
hänsyn till Riksdagens innevarande år församlade Revisorers anmärkningar, äran afgifva
följande förklaring:

Riksd. Rev. Ber. 1871 angående Riksgälds-kontoret.

•10

— 154

l:o.

Riksdagens Revisorer synas hafva förbisett den del utaf 3:e §:en af det utaf
dem åberopade kontraktet af 24 Mars 1864, hvilken stadgar, “att så snart jernvä“gen
blifvit i enlighet med planen behörigen fullbordad11, skall “banan med allt
“hvad dertill hörer11 “ensam1 utgöra säkerhet för lånesummans återbetalning11.
Det är tydligt att nämnda § 3 innefattar föreskrifter, afsedda att betrygga möjligheten
för statsverket att återbekomma de lyftade lånemedlen, antingen under den
tid som föregick banans afsynande, eller sedan densamma blifvit fullbordad och afsynad.
I förra afseendet bestämdes ett minimum af aktieteckning; i sednare hänseendet
stadgades — ganska naturligt i öfrigt — att statsverket såsom långifvare
skulle i banan ensam ''med tillhörande byggnader och rörlig materiel hafva fullgod
säkerhet eller, rättare sagdt, blifva l:a inteckninghafvare. Helsingborg—Landskrona—Eslöfs
jern vägsaktiebolag har. såsom nämnde Herrar Revisorer sjelfve medgifva,
uppfyllt sina förpligtelse!'' i afseende på. ställande af säkerhet undei byggnadstiden’.
Sedan banan med allt hvad dertill hörer alltsedan December månad 1865
vant fullbordad och behörigen afsynad samt godkänd, kan bolaget icke hafva andra
förpligtelse)- gentemot statsverket såsom långifvare och inteckningsegare, än dem,
livilka innefattas uti eller kunna härledas ifrån oftabemälda bestämmelse uti § 3 —
nemligen att, derest det från statsverket bekomna lån ej återbetalas, öfverlemna

panten till nämnda statsverk. _

Riksdagens Revisorer finna det anmärkningsvärdt att aktiekapitalet, som den
1 November ^1864 utgjorde 550,000 riksdaler Runt, vid 1870 års slut nedgått till
462,150 Rall-, utan att Revisorerne erhållit upplysning “när och på hvad sätt denna
“minskning af aktiekapitalet verkstälts11. Härvid bör först och främst märkas,
att. då Revisorerne såsom grundlag för den af dem afgifna berättelse endast förehaft
vederbörande jernväg^bolags revisorers berättelse öfver detsaminas förvaltning
och räkenskaper för 1870, och aktiekapitalets ofvan angifna storlek, 462,150 Ridt'',
varit konstant, i flera år, är det naturligt att någon upplysning ej af sistbemälda
revisionsberättelse kunnat vinnas. Enär vidare aktiekapitalet är eu skuld, synes
det som om det snarare torde lända bolaget och dess styrelse till beröm än anmärkas
såsom en oriktighet, att de sträfva efter att förminska denna skuld, och bör
härvid dessutom anmärkas att, enär, med stöd af § 5 uti gällande bolagsordning, bolagets
aktier blifvit ställda “till innehafvaren11, har bolaget blifvit hvad man kallar ett
anonymt bolag, till följd hvaraf aktiesummans bibehållande vid en konstant siffra är
hardt nära omöjligt. Innehafvaren af en dylik aktie kan nemligen utan någonsomhelst
kontroll, om han så för godt finner, annullera densamma, hvarjemte ju bolao-et
ej allenast är oförhindradt utan äfven berättigad! att — såsom äfven här
till eu del egt rum — genom inköp af aktier, om det så finner lämpligt, minska
skulden till lottegarne, och detta måste väl såsom ofvan påpekadt blifvit, anses vara
en välbetänkt åtgärd.

Då Riksdagens Herrar Revisorer ytterligare förmena, att en minskning åt
aktiekapitalet skulle vara stridande emot och förnärmande för den rätt som staten
sig förbehållit uti åberopade kontrakts 10 §, hvaruti stadgas att, om den behållna
inkomsten, efter afdrag af den årliga inbetalningen å det af staten erhållna lånet,
skulle öfverstiga 6 procent å det belopp, aktieegarne tillskjutit, ankommer det på
Kong!. Maj:t att föreskrifva huru stor del af detta öfverskott skall afsättas till un -

155 —

derhålls- och ombyggnadsfond, eller ock användas till ökande af den för lånet stadgade
amortering, — så bekänner direktionen sig ej kunna fatta Herrar Revisorers mening!
Det är ju nemligen uppenbart att den Kong!. Maj:t enligt bemälda §
10 förbehållna rätt att bestämma beloppet, som till reservfond skall afsättas o. s. v.,
inträder förr ju lägre aktiekapitalet är, och att således en minskning af detta kapital
surrare har befästat Kong}. Maj:ts rätt än förnärmat densamma. Slutligen bör
direktionen anföra, att hon redan en gång tillförne, till underdånig åtlydnad af
Kongl. Maj:ts genom remiss af'' den 1 November 1867, å Civil-departementets föredragning,
gifna nådiga befallning, ingifvit underdånig förklaring i förevarande fråga
med anledning af en af revisorn å statens vägnar Major Remmer gjord anmärkning,
och att denna underdåniga förklaring, afgifven i December månad nämnda år,
måste väl hafva ansetts tillfyllestgörande, enär densamma ej lent till någon åtgärd
å Kongl. Maj:ts sida.

Året 1869 var det första — sedan banan Helsingborg''—Billeberga öppnades
för allmän trafik — då behållning på trafiken uppstod sedan det föreskrifna amorterings-
och rånte beloppet blifvit inbetaldt. Hela denna behållning, 4,968 Rall39
öre, afsattes till bildande af reservfond. Jernvägens revisorer hafva ej särskild!
upptagit denna reservfond uti sin revisionstablå, af hvad anledning är direktionen
obekant. 1870 års kontanta öfverskott utgjorde 19,315 R:dr 7 öre, häruti inbegripen
ränta å 6 procent å förenämnda reservfond, eller 298 R.dr 10 öre. Af detta
belopp, 19,315: 7 R:mt, utdelades till aktieegarne 2 procent å aktiekapitalet, eller
9,243 Rall-. Återstoden, 10,072 R:dr 7 öre, afsattes till reservfond. Då af årets
löpande trafikinkomster bestrides banans med byggnader och materiel underhåll till
en sådan utsträckning att exempelvis t. o. m. cirka 8,000 st. nya slipers inköpts,
en fullständig anmälning af passagerare och godsvagnar egt rum m. m., så förmenar
direktionen sig hafva tillfyllestgjort bolagsordningens föreskrift om afsättande
till reservfond afÅtt belopp, motsvarande den förnötning eller försämring af jernvägen
med hvad dertill hörer, som kan anses hafva uppkommit, då direktionen, att
afsättas till reservfond, icke föreslagit större belopp än som egt rum, hvilka direktionen,
i betraktande af det fullständiga sätt, hvarpå underhållet af banan bestrides,
ansett hafva varit tillräckliga för mötande af kommande eventualiteter.

Slutligen och i öfrigt bör direktionen icke hafva lemnat oanmärkt att hon
anser bolagets enskilda bolagsordning icke falla inom området för Riksdagens Herrar
Revisorers anmärkningar.

Helsingborg den 18 November 1871.

Å direktionens för Helsingborg—Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag vägnar:

2:o.

R. TORNERHJELM,
Ordförande.

O. Tolk

V. Ordförande och verkställande
direktör.

N. P. Nordin.

Verkställande direktörs
suppleant.

Styrelsens för Wexiö Alfvesta
jernvägsaktiebolag

förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäld s-konto re t.

I anledning. af Herrar Fullmäktiges skrifvelse af den 19 sistlidne Oktober,
angående anmärkningar, som Riksdagens Revisorer i sin nyligen afgifna berättelse
om granskningen af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning framställt i anledning
af revisionsberättelsen angående Wexiö—Alfvesta jernvägsaktiebolags räkenskaper
för år 1870, har bolagets styrelse äran upplysa, dels att delegarnes aktiekapital,
som år 1809 utgjorde 287,200 R:dr, blifvit vid 1870 års slut upptaget till
289,300 R:dr. emedan aktietecknare, hvilka sökt genom rättegång vinna befrielse
från gäldande af 21 utaf dem tecknade aktier, hvardera å 100 R:dr, men, sedan
detta ej lyckats, under år 1870 för dessa aktier slutligen inbetalt 2,100 R:dr, i följd
deraf måst antecknas såsom egande motsvarande aktiefordran, dels ock att revisionsberättelsen
för år 1869 icke, såsom Riksdagens Revisorer förmena, upptager reservfonden
till 71,258 R:dr 45 öre utan allenast till 21,000 R:dr, hvartill, enfjo-t bohmsstämmobeslut
af den 18 Juni 1870, för år 1869 ytterligare lagts 10,000 R:dr; varande
af revisionsberättelsen för år 1870 att inhemta, hurusom reservfonden under
sistnämnda år dels minskats med 12,575 R:dr 2 öre och dels ökats med 11,871
lv:dr 83 öre, så att densamma vid 1870 års slut utgjorde 30,296 Ridt- 81 öre. I
öfrigt torde böra anmärkas, att föregångna årens bolagsrevisioner begagnat uttrycket
“bolagets årsvinst11 i två olika bemärkelser, såsom motsvarande i ena fallet
det belopp, hvarmed bolagets ställning under året förbättrats, bestående i, bland
annat, dels högre värde å jernvägen och dertill hörande inventarier genom ny byggnader
in. in., dels ock minskning i skuld genom amortering å statslånet, samt i andra
fallet den behållning i kontanta medel, hvaröfver bolaget, efter bestridande af
sina utgifter till trafikens underhållande äfvensom till betalning af ränta och amortering
å statslånet, nybyggnader in. in., haft att för året i enlighet med bolagsordningen
disponera; varande årsvinsten i sistberörda bemärkelse icke under nå<mt år
annorledes använd än till ökande af bolagets reservfond.

Wexiö den 6 December 1871.

A styrelsens för Wexiö—Alfvesta jern vägsaktiebolag vägnar:

C. A HOLMBERG.

Wilh. Lindencrona.

Styrelsens för Gefle—Dala
jernvägsaktiebolag

förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgälds-kon toret.

Riksdagens sednast församlade Revisorers framställning i fråga om vilkoren
för återbetalning af det Gefle—-Dala jernvägsaktiebolag beviljade, ännu oguldna
statslån går nämnda bolagsdirektion att härmed vördsamt bemöta.

I sådant hänseende tillåter sig direktionen att i första runnnet lasta uppmärksamheten
på den frågan, huruvida Sveriges konstitutionella rätt kan antao-as medgnfva
riksdagens Revisorer och deras hufvudman, Riksdagen, att inoå i en sådan
pröfning och fatta något sådant beslut, som Herrar Revisorer med sin framställning
asyltat. Riksdagen beviljade det ifrågavarande statslånet och bestämde dervid sjelfva
kardinal vil koren, räntan och amorteringen, men öfverlemnade till Kongl. Makt att
tastställa ölriga lånevilkor och åt t låta å statens vägnar derom med bolaget afsluta
kontrakt. Ofvervakandet af kontraktsvilkorens uppfyllande blef ock ett regeringsmaktens
åliggande, och genom kontraktets 6 § förbebölis Kong]. Maj:t rättighet att
under vissa förutsättningar, bland annat, hvarom nu icke är fråga, föreskrifva en
utotver ursprungliga bestämmelsen ökad amortering. Eu sådan'' ökad amortering
blot också, sedan det derför i kontraktet förutsatta fall inträffat, af Kono-] Makt
ioreskrifven att Irån ocli med år 1868 ega rum; men då Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
anyo väckte anspråk på en än vidare ökad amortering, meddelade Kongl.
Maj:t den 13 Oktober 1870 nådigt, afslag derå. Detta Kong]. Majits nådiga beslut
har redan undergått den enda grundlagsenliga granskning, som Riksdagen tillkommer,
nemligen hos sednaste Riksdags Konstitutions-utskott, och dervid lemnats utan
anmärkning. Hos samma Riksdags Statsutskott bragtes ock, i följd af 1870 års
revisionsberättelse, samma sak under öfverläggning, men befanns naturligen icke
boni eller kunna blifva föremål för någon Riksdagens pröfning. Det är ingalunda
farhåga för utgången af en sådan pröfning, om den kunde ega rum, som föranledt
direktionen att här ifrågasätta Riksdagens Revisorers behörighet till ifråoavarande
framställning; men för hela vårt offentliga lif, likasom för rättsförhållandena emellan
staten och enskilde, på grund af dem emellan ingångna aftal, måste det vara af
yttersta vigt att den ltigbundna gränsen emellan statsmakternas pröfningsrätt strängt
vu inakthålles. Direktionen är också öfvertygad att Revisorernes ifrågavarande framstallning
tillkommit genom förbiseende af nämnda vigtiga grundsats.

.... khuru direktionen således med visshet antager, att den nu väckta frågan måste
förfalla, anser direktionen sig icke böra lemna tillfället obegagnadt, att äfven vidrora
sjelfva saken för att icke på något sätt lemna rum för utbredning af den föreställning,
hvilken hos Herrar Revisorer synes hafva gjort sig gällande, att nemligen
direktionen eller det bolag, hvars rätt ocli talan direktionen har äran bevaka,
skulle hafva sekt att bereda sig någon obehörig fördel på det allmännas bekostnad

eller undandraga sig någon förpligtelse, som af det civilrättsliga kontraktet kunde
harledas. °

]<ör att oväldigt bedöma dessa frågor äi det emellertid af största vigt, att
man noga skiljer emellan aftalets beskaffenhet i och för sig och de resultat ^hvartill
det afsmida företaget i sin utveckling ledt för den ena eller andra kontrahenten:

a180m -KiKsdagen både före och efter representationsförändringen strängt vidhajiit
den gamla grundsatsen att ingångna aftal emellan staten och enskilda bolaomaste
åt dessa sednare punktligt uppfyllas, äfven under de för dem mest ogynsamma
förhållanden, likaså angeläget måste det ock vara att staten åtnöier sm med
bestämmelserna i ett träffadt dylikt aftal, hvaraf det enskilda bolaget sedermera behnne8
hafva stor vinst. Denna vigtiga grundsats synes Revisorerne i förevarande
Daga icke hafva inrymt allt tillbörligt afseende, då de till hufvudsakligt stöd för
sin slutligen uttalade mening uppställt hvarjehanda beräkningar, hvilka skulle ådaga -

i IT 1 . • *,L , •-‘jv.wuviu, wwwttuiugai, il v bilinie dUclPli _

huruledes aktieegarnc i bolaget liera eller färre gånger återfinge sitt uto-ffna
kapital under samma tid, som statsverket en gång återfinge sitt lemnade lån.

Hvad således sjelfva aftalets beskaffenhet angår, så har direktionen i sin åt

Revisorerne omförmälda, till Kongl. Maj:t afgifna förklaring redan sökt fullständigt
ådagalägga, att bolaget samvetsgrant och punktligt fullgjort icke allenast kontraktets
ursprungliga bestämmelser, utan ock de skärpta vilkor och förbindelser, hvilka,
under de för "bolaget lyckliga fall, som i kontraktet förutsattes kunna inträffa och
sedermera inträffat, bolaget ålegat; äfvensom att, sedan taxenedsättningar egt rum,
medel blifvit frivilligt afsätta för jernvägens underhåll och förbättring till vida större
belopp än hvartill bolaget enligt kontraktsbestämmelserna kunde förbindas, samt en
ökad amortering blifvit af Kongl. Maj:t anbefalld, någon vidare rätt att från statens
sida ingripa i bolagets disposition af sina tillgångar icke lagligen eller med billighet
kunde emot bolaget göras gällande. Hvad direktionen sålunda anfört fann
Kongl. Maj:t giltigt och tillfredsställande; hvaremot Revisorerne synes vara af en
annan mening.

Om man, lika med Herrar Revisorer (början af sid. 120 i den tryckta berättelsen)
utgår från den förutsättning, att den Kong]. Maj:t för vissa fall förbehållna
rätt att skärpa kontraktsvilkoren tillkommit i ändamål att minska bolagets
inkomster, så är det visserligen sannt, att ett sådant ändamål lyckligtvis icke blifvit
uppnådt; men direktionen har icke heller föreställt sig och kan svårligen antaga,
att något sådant varit åsyftadt; likasom direktionen ingalunda hyst den mening,
att de "tid efter annan af Kongl. Maj:t vidtagna regleringar af jernvägens trafiktaxa
stodo i något annat sammanhang med eller kunde inverka på frågan om en hastigare
amortering i vidsträcktare mån, än såvidt frakttaxan sattes så låg, att någon behållning,
hvarmed amorteringen kunde verkställas, icke uppkomme. Hvad direktionen
i sin förenämnda förklaring anförde om taxeregleringarne afsåg endast att
erinra derom, att Kongl. Maj:t begagnat sin höga rätt i detta hänseende.

Emot ett kontraktsmessigt beslut att ytterligare påbjuda en ökad amortering
erinrade åter direktionen, att sedan det i kontraktet förutsatta fall, att jernvägen
lemnat mer än 8 procent behållning, inträffat och Kong]. Maj:t derpå redarn grundat
sitt beslut om fördubblad amortering, så kunde, enligt direktionens uppfattning af
rättsförhållandet, en äu vidare ökad amortering icke lagligen åläggas, emedan sådant
vore att göra den ena kontrahenten rättslös gent emot den andra.

Revisorerne vilja icke förstå kontraktsbestämmelsen på detta sätt, utan förmena,
att ett nytt anspråk på än vidare ökad amortering utöfver den, som vid
uppnådd mer än 8 procent behållning redan blifvit påbjuden, ingalunda vore ett
nvtt anspråk, utan lika gammalt som kontraktet sjelf. Direktionen vagai dock
vara förvissad att denna ordlek lika litet hemtar stöd åt kontraktsläran som af
språkets och tankens vanliga region: och då Revisorerne vidare för sin rättsliga
synpunkt vilja hemta stöd af det spörsmålet, om det kunde “med en riktig tydning
af kontraktet vara enligt och rättvist, att den ene kontrahenten, här bolaget, ensam
skördade äfven räntevinsten å ett för er. fördelaktig affär erhållet kapital“, hafva
ju Revisorerne uppenbarligen vändt blicken från rättsfrågan till en synpunkt, ui
hvilken anspråk på egendomsfördelning skulle kunna sträckas vida utöfver all bestående
rätt.

Ingalunda har direktionen genom sm af Revisorerne vidare åberopade förklaring
den 20 December 1867 gifvit ringaste stöd för dylik uppfattning; ty hvad
direktionen i samma förklaring framhöll såsom rättsenlig^ det blef ock af Kong!.
Maj:t såsom sådant godkändt, då Kongl. Maj:t påbjöd den fördubblade amoiteringen
från och med 1868.

Men från rättsfrågan återkomma Revisorerne alltjemt till de brllighetsskäl,
som, betraktade ensidigt"''ur den ene kontrahentens synpunkt, nu borde göra sig

159 —

gällande för affordrande af eu amortering, hvilken nu anses kunna inskränkas till
naltten åt behållningen utöfver 8 procent, men en annan gång, utan hinder af konseqvens,
kunde taga f eller ^ åt denna behållning i anspråk.

Direktionen vågar dock erinra, att äfven från den andra kontrahentens sida
torde kunna häremot åberopas icke mindre giltiga billighetsskäl. Då den ifrågavarande
jern vägen anlades, betraktades företaget så äfventyrlig^ att tillräcklig aktieteckning,
oaktadt ytterliga ansträngningar, icke kunde beredas med mindre, än att
de intresserade orterna och der bosatte personer i hög grad blottställde sin kredit
och medgafvo företrädesrätt åt ett, betydligt antal preferance-aktier. De sålunda
anskaffade medlen, jemte statslånet, befunnos snart otillräckliga, och icke blott ett
nytt. statslån, utan ock stora privata lån på direktionsledamöternes personliga ansvarighet
måste upptagas på dryga vilkor under då inträffade finansiella kris. Aktierna
nedsjönko till 40 procent af inbetaldt kapital. Företaget genomfördes emellertid,
och väl må man erkänna att de, som bidrogo dertill, med fara möjligen af sitt
eget ekonomiska bestånd, kunde ega billiga anspråk att af det slutligen lyckade företaget
fä i fullt mått njuta de fördelar, som kontraktsenligt blifvit dem beviljade. I
förtroende härtill och till den ytterligare försäkran härom, som innefattas i Kon»l.
Majits nadiga beslut den 13 Oktober 1870, hafva aktierna i synnerhet på sednare
tiden blifvit föremål för en ganska liflig och fullkomligt lojal spekulation, samt betaits
med ett pris, hvarå jernvägens utdelningar föga öfverstiga den i landet vani
• [ai,ltefot- Månne icke billigheten bjuder att också den kontrahenten, som utgör
aktiebolaget, ses tillgodo med en osökt tolkning af kontraktet och med ett orubbadt
iakttagande af de nu af Kong!. Maj:t en gång för alla stadgade vilkor? Månne
statsklokheten fordrar, att förtroendet till beståndet af emellan staten och enskilde
ingångna aftal icke någonsin må af den mäktigare kontrahenten undergräfvas
0 ler ens göras i ringaste mån tvifvelaktigt? Direktionen är förvissad att Revisorer^
sjelfve skola vid närmare öfvervägande finna blott ett svar på dessa frågor
möjligt. 1 °

Gefle den 14 December 1871.

Direktionen för Gefle—Dala jernvägsaktiebolag :

P. MUR FN.

C. HVCKERT.

J. W. PETllE.

Rättelse.

Å sid. 113, råd, 11 och 21 uppifrån,
står: 1871
skall vara: 1870

öfver

Riksdagens år 1871 församlade Revisorers berättelse angående
Riksgälds-verket, jemte Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret
med anledning af samma berättelse afgifna utlåtande.

Ackorder för åtskilliga landshöfdinge beställningar,

lån för inlösen af Sid
Akademi, Upsala; lån för biblioteksbyggnad
vid.............„

Aktiebolag, i hvilkas revisioner ombud
utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret;
^redogörelse för deras

ställning;.............

Alf vesta station och Wecciö, lån för jernväg
mellan ............. „

Alnarps land (bruka--institut, anslag och

lån till.............

Amortissementsfonder för de fonderade

statslånen..............n

Anslagssummor, innestående......„

Arbetsförtjenst, anslag till........n

Arboga ds upprensning, lån till .... ;
Artilleri, positions- och belägrings-;
anslag till anskaffande af.....„

Barnhus, Stockholms allmänna; lån

till..................

Barthélemys (S:t) förvaltning, kostnader
för ................

Behållningen, kontanta.........

Rev, Ber. i871 angående Riksgälds-kontoret.

Revisionsberättelsen Utlåtande*.

24.

16.

85—121.

24.

18.

10, 13, 15, 44, 46.

6—''10.

20.

18, 59-60. hö.

42—43.

46.

Revision sbcrltteUen.

Behållningen, kontanta; förräntandet af Sid. 122—123.

Behållningar, innesteånde hos banker

och bankirhus...........„ 40.

Belägring s-artilleri, anslag till anskaffning
af................. 8.

Beskattningsväsendets förenkling, kostnader
för..............n 6.

Besparingar, till Riksgälds-kontoret

influtna................,, 68—70, 82—83.

Bevillningen, allmänna........... 38, 46, 76—77.

„ för testamenten m. in.. . „ 79.

Bidrag från statsverket till Riksgälds kontorets

utgifter.......... „ 38.

Borås—Herrljunga jernvägsaktiebolag,

angående.....„ 94—99.

„ lånet för jernvägs anläggning

mellan.........„ 22.

Bref, öfverblifna ; deri inneslutna medel „ 11, 58.

Brobyggnader, anslag och lån för. . . „ 8, 9, 20 — 21,67 — 68.

Byggnadslån...............„ 16—18.

Oimbrishamns stads hamnbyggnadslån „ 20.

I).

Utaf gård, S. P.; angående dess skuld

till Riksgälds-kontoret....... „

Dalslands kanal-aktiebolag; redogörelse
för dess ställning......„

Deponerade eller afsätta medel.....„

Depositionsmed el, öfverlemnade till

Riksgälds-kontoret...........

Diplomatarium, svenskt; utgifning af „
Diskontfond, Riksbankens .......„

Eksjö stads byggnadslån........„ 18.

„ „ tomtregleringslån.....„ 18.

Falkenbergs hamnbyggnad, lån till . . „ 6, 20.

Falun, lån för uppförande af ett nytt

läroverkshus i........... 16.

„ —Gefle, lån till jernväg mellan „ 22.

Farleder, upprensning af........„ 8, 9.

11, 59.

86-93.
11, 57—58.

11.

Utlåtandet.

145.

151—153.

144.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Folkskolelärares löneförbättring, anslag

till.................? Sid. 8.

Folkskolelärare-seminarierna, anslaget
till undervisning i trädgårdsskötsel
vid ................,, 7, 8.

Fordringar, Riksgälds-kontorets. • . . „ 15—43.

„ sammandrag af......„ 43 44

för byggnadslån....... 16—18.

v » lån till hamn- och bro byggnader

samt

årensningar. . „ 20—22.

„ ,, ,, jernvägsanlägg ningar

.... „ 22—24.

» „ „ „ kanal-och sluss anläggningar

. „ 22.

» „ „ .. tomtregleringar „ 18.

» „ » „ vattenaftappnin gar

och od lingsföretag.

. „ 24—38.

,1 ,, oredovisade förskott . ,, 40.

» * tillsvidare förräntade

medel.......... 40.

Förskapa, slussanläggning vid.....„ 22.

Förskott, oredovisade; fordringar för . „ 40.

Förvaltningskostnader m. m.......„ 74_75

Gefle—Falun, lån till jernväg mellan „ 22.

n —Dala jernvägs-aktiebolag, angå ende,

• ................, 114-121.

Grenna, hamnbyggnad vid.......„ 20.

Göta Hof-rätt, anslag till uppförande

af ny arkivbyggnad för........ 7,

Gata kanals under kältande, fond för . 4.

Göteborgs hamn- och elfarbeten, lån

tiJ1 ;.............„ 20.

„ hospital, anslag till ny byggnad
för................7_

Hamnbyggnader, lån och anslag för . „ 8, 9, 20—21, 67_68''

Hattefura—Stora Lee, anslag och lån

för segelleds öppnande mellan . . „ 22.

Hebbe,T,S. B.; för^dess fideikommissinnehafvares
räkning insatt kapital
.................4.

156—159.

B e x i si o n sb e rä it el s en.

Helgeå, lån till brobyggnad öfver. . . Sid. 20.

Helsingborg och Billeberga station, lån

för jernväg mellan ... 22.

„ —-Landskrona—Eslöfs jernvägs-aktiebolag;
redogörelse för
dess ställning............. 106—108.

Helsingborgs hamnbyggnadslån .... „ 20.

Herrljunga— Wenersborg— Uddevalla,

lån för jernvägsanläggning mellan ,, 24.

Hjelmare kanals- och slussverks reparationsfond
.............. 121—122.

Hospitalsbyggnader, kostnader för ... ,, 7.

Hudiksvall och sjöarne Dellen, lån till

jernvägsanläggning mellan „ 22.

„ —Dellens jernvägs-aktiebo lag,

angående ............„ 100.

Hufvudbok, Eiksgälds-kontorets . „ 3, 56.

Hypoteksbanken; angående dess ställning.
................. ,, 85 — 87.

Hypoteksbankens grundfonds-obligatio ner.

.................. 11—32.

Hästefjorden, lån för aftappning af . . „ 32.

Inkomster, Eiksgälds-kontorets:

under år 1870 .....„ 45.

Bilagan litt. A. . . „ 130 — 135.

under förra hälften af
år 1871 .......... 46-47.

Inventeringar, anställda ......... „ 125—126.

Jemförelse mellan Eiksgälds-kontorets
skulder samt tillgångar och fordringar
............... • n 44—45.

Jemtlands 2kommunikationsled, anslag

och lån till............ •• 18-

Jernvägsanläggningar, enskilda; fordringar
för meddelade

lån till.......... 22. 24.

„ anslag tillundersöknings kostnader

för.....„ 9-

.Jernvägsbyggnader; influtna eller utbetalda
medel till..........„ 6, 22—23, 4

Bilagan litt. B........ 136.

Jönköpings stads byggnadslån.....„ 18.

Utlåta lidet.

153—155.

Re-risionsberättelsaH.

Jönköpings städa tomtregleringslån . . Sid. 18.

„ elementarläroverk, lån till

ny byggnad för ..... . „ 16.

Kameralväsendet rörande samlingar,
anslag för vårdande och förökande
af .................„ 6, 7.

Kanalanläggningar, lån för.......„ 6, 22.

Kapitalskulden för de fonderade statslånen
.................„ 14—15.

Karlskrona städs pastorat, lån till , . „ 18.

Karlstads hainnbyggnadslån......„ 20.

„ tomtregleringslån.......„ 18.

,, elementarläroverk, lån till

ny byggnad för......„ 16.

Kassabehållningar; Riksgälds-kontorets

i landtränterierna innestående . . „ 60.

Kassainkomster och kassautgifter under
år 1869 och förra hälften af

1870 .................„ 45—47.

Bil. litt. A.....„ 130-135.

Kinda båtleds utsträckning, anslag och

lån för..............,. 9, 22, 26.

„ kanal-aktiebolag; redogörelse för

dess ställning..........„ 92—97.

Konradsfors bruk lån till uppförande

af byggnader vid.........,. 18.

Kortstämplingen, angående.......„ 47, 78.

Kreditivet, mindre; angående utbetalningen
af............... 72,

O t!

Kreditiv! or dr an hos statsverket .... „ 38.

Kreditivsumrna, anvisad å Riksgäldskontor,
till lyftning vid infallande
krig..............,, 42.

Krigsmateriel, anslag till........„ 7, 8.

Kristianstad, anslag till utvidgande af

läroverksbyggnaden i . „ 7.

„ och Hessleholms station,

lån till jernväg mellan „ 22.

Kristianstad—Hessleholms jernvägs-aktiebolag
; redogörelse för dess ställning
.................„ 108—-111.

Kristianstads byggnadslån.......r 18.

„ lån för hamnbyggnad vid

Åhus..........„ 20.

„ tomtregleringslån . . . . „ 18.

Ut Infall det.

146—147.

Uti utan det.

Ilo vision sberättelsen.

Kristinehamns hamnbyggnadslån . . . Sid. 20.

Kristinehamn—Sjöändan, lån till jern -

väg mellan.............„

Köping—Uttersherg, lån till jernväg

mellan .................

Köping— Utter sbergs jemn ägs-aktiebolag
; redogörelse för dess ställning „
Köpings ås upprensning, lån för .....

Landskrona—Eslöfs station, lån till

jernväg mellan „
„ „ jernvägs-aktiebo lag;

redogörelse
för dess ställning „

Landtbruks-institut, Alnarps; anslag

och lån till . . . . ■........„

Lappmarks ecklesiastikverks fond . . . ,.

Lida-ån, sänkning af..........„

Lidköpings stads byggnadslån.....„

„ „ tomtregleringslån . . „

Liggare, särskildt förda........„

Linköpings hamnbyggnad, lån till . . „
Liqvidations- och amortissementsfonder

för jernvägslånen..........„

Liqviden angående statsverkets öfverskott,
besparingar och brister år

1869 ....................

Lots- och fyrinrättningens reservfond „
Lule-elf, rensnings- och kanaliserings arbeten

i...............„

Lån, beviljade till utgående af Riks gälds-kontoret.

.........

„ fonderade jernvägs-: 1855 års „

1858 „ .,

1860 „
1861 ,,

1864 „ ,.

1866 „ „

1868 „ „

1870 „

Lånedeputerades arfvoden, angående . „

Malmö stads lån till stall- och kasernbyggnader.
............. „

22.

24.

112—115.

22.

104—105.

18.

11.

34.

18.

60.

20.

11. 13,15,46,48-55.

80.

10, 13.

6, 84.

16—38.

4, 14, 48, 49.

4, 14, 50-51.

4, 15, 52, 53.

4, 15, 52, 53, 54, 55.

4, 15, 54, 55.

4, 15, 61—65.

74-76. 147—148, 150.

18.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

♦

Manufaktur-diskontens vinstmedel, Riks gälds-kontorets

andel i......Sid. 130.

Materiel, rörlig; angående anslaget till
anskaffande af ny sådan vid statens
jernvägar........... r 61.

Missväxtår, behöfvandes undsättning i „ 9, 38, 81.

Myrutdikningar och vattenaftappnin gar,

anslag eller lån för.....„ 6, 8, 9, 24-38.

70—72.

Nora—Urvälla jernväg, anslag och

lån för anläggande af....... 22

Norbergs jernväg, lån till........„ 22.

Nordvestra stambanan, angående utbetalning
af 1870 års Riksdags

anslag till............. . „ 00.

Norra Barken och Wessman, anläggning
af jernväg mellan......„ 22.

Obligationer, Allmänna Hypoteksban kens

grundfonds...... 11, 43.

„ utfärdade till jernvägsanläggningars
bekostande
eller understödjande . . „ 4.

Obligations för säljning, angående .... ,, oi___63.

Odlings företa g och vattenaftappningar,

y,, ellei anslag för . . •.....„ 0, 8, 9, 24-38.

Olands-an, lan för sänkning af ... . 24

Ombudsmannens berättelse......... 3 426

Piteå, lån för uppmuddring af segelleden
till. . ...... ...?..

Positions-artilleri, anslag till anskaffning
af................

Projektiler, anslag till anskaffande af .
Protokoller, Fullmäktiges........

20.

Ileservationer......

Revisionens omfattning
Revisionskostnader . . .

128—129.

46.

♦

Revisionsberättelsen.

Ridderstolpeska (f. d.) huset, inteckning
i................Sid. 4.

Riksbankens diskontfond......... „ 11.

Riksdagms hus, kostnader för...... 10, 4G, 73—74.

„ „ kostnader för värme och

luftvexlingsappa raten

inom....... 73.

„ bibliotek, anslag till bildande
af.......... 10, 13.

Riksdaqskostnader, 1869 års......„ 40, 72.

1870 „ ........ 40, 73.

Bilagan litt. C. ... 142.

„ 1871 års........ 40, 142.

Riksqälds-kontorets förvaltningskostnader
.................... 47, 74-75.

Riksgäldssedlar, inlösen af....... 133.

Riksregistraturets utskrifning......

Rånte- och amorterings-anslag för de
fonderade statslånen; totalbeloppet
af de till 1870 års slut utbetalda
................

Räntefoten i de af Riksgälds-kontoret

upptagna lån............

Ränteriernas kassaförslag; Revisorernes

framställning angående......

Räntor, upplupna och obetalda.....

Samlingar, Kamreraren C. Sandbergs;

anslag för vårdande och förökande
af ................. 6, 7.

Sammandrag öfver Riksgälds-kontorets

skulder.......... 12, 13.

„ öfver Riksgälds-kontorets

fordringar......... 43—44.

Sandberg, C!., Kamrerare; anslag för
vårdande och förökande af dess
samlingar.............. b, Y.

Silen, östra och vestra, lån till kanal

mellan................ 22.

Sjösänkningar, anslag eller lån för . . „ 6,8,9,24—38,70—72.

Skatteköpeskillingar, influtna......„ 130.

Skjutbana för profva kanoner, anslag till

anskaffning af.........„ 8.

Skulder, Riksgälds-kontorets...... 3.

„ sammandrag af......... 12—13.

„ fonderade ............ 4, 14.

Utlåtandet.

Revisionsberättelsen.

Skulder, icke fonderade.........Sid. 4.

n för lån till statens jernvägs byggnader.

........ . „ 4.

„ inom linien upptagna .... „ 11—13, 45.

„ räntebärande .........„ 4—5.

„ räntefria............„ 6 — 10.

„ utbalanserade..........4—5.

„ diverse.............„ 4—5.

Slussanläggningar, lån och anslag för „ 22.

Stadspedagogier, löneförbättring vid

vissa..................( 6.

Statsfyllnadssumma, ifrån Riksgäldskontor
anvisad , 72.

Storåns upprensning........... 28.

Slrömsholms kanals reparationsfond;

angående................ 121—122.

Strömstad, hamnanläggning vid .... „ 20.

Städernas byggnadslån..........„ 16—18.

v tomtregleringslån.......„ 18.

Stämpelafgifter; influtna kort- och

tidnings-................ 46, 77—78

Summarisk uppgift öfver Riksgäldskontorets
inkomster och utgifter
under förra hälften af år 1871 . „ 46—47.

Svenskt diplomatarium, utgifning af . „ 6.

Sveriges historia; anslag till utgifning
af äldre skrifter och handlingar
rörande............... . 6, 7.

Säd,erhamns jernväg saktiebolag; redogörelse
för dess ställning.....„ 98—99.

Söderhamn och Bergviken; lån till jern vägsanläggning

mellan......., 22.

Södertelje kanals underhållande, afsatt

fond för........... 4

............»

Tanger; angående försäljning af Kronans
egendom i...........B 82.

Testamentsbevillningen, angående .... „ 79.

Tidningsstämplingen, uppgifter rörande „ 77.

Tidningsstämplingskostnader........ 47. 77

Tillgångar, Riksgälds-kontorets...... 15—44, 45.

j, inom linien bokförda ..... 42—43.

Tillsvidare förräntade medel......„ 48.

Rifad. Rev. Ber. 1871 angående Riksgdlds-kontoret.

Utlåtandet.

Revisionsberättelsen.

Tomtreglering slån............Sid. 18.

Trafikinkomsten ..från statens jern vägar,

behållning af............„ 136.

Trollhätte slussverks lottsedlar, oinlösta „ 11.

Tysslingen och Svartån, lån till sänkning
af................„ 34.

Uddevalla— Wenersborg—Herrljunga,

jernvägsanläggning mellan .... „ 24.

Uddevalla—- Wenersborg — Herrljunga
jernväg s-aktiebolag ; redogörelse för
dess ställning............„ 100—101.

Ume-elf, lån till brobyggnad öfver . . „ 20, 22.

Undersökning skostnad för jernvägsan läggningar,

anslag till........ 9.

Oö o 7 O 77

Under vattensminor, anslag till försök

med.................... 8.

Undsättningar vid missväxter.....„ 9, 38, 81.

Uppbördskostnader............„ 135.

Upprensning af åar och farleder . . . „ 8.

Upsala Akademi, lån till biblioteksbyggnad
för..........,, 16.

„ elementar-läroverk, lån till
byggnad för.............„ 16.

Utdikningar af sanka trakter och sjöar,

under åt- 1870, Bil.

litt. A........„ 131, 133, 135.

„ ,, under förra hälften

af år 1871 ...... 46—47.

„ .. det dertill, enligt

riksstaten, anvisade
bidrag.......„ 38.

Vattenok tappning ar och odlingsföretag,

Vinst, RUcsbankens; Riksgälds-konto rets

andel i.............. ISO

Väg anläggning ar och vägförbättriugar,

anslag till............... 8, 9, 65—67.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Wadstena, anslag till hamnbyggnaden

vid ..................Sid. 20.

Warberg, hamnanläggning vid . . . . „ 20.

Wenersborg, jenväg öfver........„ 24.

Wenerborgs stads byggnadslån.....„ 18.

Wesans aftappning............„ 28.

Weselångens sänkning..........„ 32.

Westerås hamns utvidgning, lån för . „ 20.

Wexiö—Alfvesta station, lån till jernväg
mellan.....„ 24.

„ ,, jernvägs-aktiebolag;

redogörelse för dess ställning . „ 110—113.

„ stads byggnadslån........„ 18.

Ystad—Eslöfs station, lån till jernväg

mellan.........22.

„ „ jernvägs-aktiebolag; redo görelse

för dess ställning
.......... „ 102—103.

Ystads hamnbyggnad, anslag och lån

till.....''............. „ 6, 8, 20.

Å.

Amåls byggnadslån...........„

„ n hamnbyggnadslån........„

Arensningar, lån och anslag för ... ,, 8, 9,
A.sele— Wilhelmina kyrkoby, anslag till
väganläggning mellan.......„

18.

20.

20—21, 67—68.
9.

• •

Äldre historiska skrifter oeh handlingar,
utgifning af..........

6, 7.

• •

Öfverskott, statsverkets, Riksgälds-kon toret

tillgodoförda........... 80—82.

Örebro stads byggnadslån .......pg,

» „ tomtregleringslån . . . . „ 18.

156.

153.