tillstånd och förvaltning (Framställning / redogörelse 1871:RGK)

RIKSDAGENS

år 1870 församlade

REVISORERS

BERÄTTELSE

om granskningen af

RIKSGÄLDS-KONTORETS

tillstånd och förvaltning.

STOCKHOLM,

Thtckt nos A. Cedergren, mo.

''/•

Undertecknade, af sist församlade Riksdag utsedde Revisorer, få, i öfverensstämmelse
med föreskriften i 5 § af den för Riksdagens Revisorer vid granskningen af
Riksgälds-kontorets tillstånd den 22 Maj 1868 utfärdade förnyade^instruktion, härmedelst
afgifva berättelse om hvad som förekommit under den nu fulländade granskningen
af Riksgälds-kontorets räkenskaper samt de i afseende på Kontorets förvaltning
af Fullmäktige fattade beslut och vidtagna åtgärder under den tid granskningen
omfattat.

Vid sin första sammankomst fingo Revisorerne mottaga den af Fullmäktige
till dem afgifna berättelse angående Riksgälds-kontorets ställning och förvaltning
äfvensom Kommissariatets berättelse angående Kontorets rörelse och ställning under
år 1869 samt berättelse af Riksgälds-kontorets Ombudsman angående de af honom
efter den 2 Augusti samma år handlagda ärenden; och hafva sedermera under
revisionens fortgång till Revisorerne aflemnats såväl Fullmäktiges protokoller som
Riksgälds-kontorets räkenskaper, jemte till desamma hörande handlingar, hvilka utgjort
föremål för nu varande granskning. Enär sist församlade Revisorer, enligt
deras afgifna berättelse, granskat Riksgälds-kontorets för år 1868 afslutade räkenskaper,
samt den af dem verkställda läsning af Fullmäktiges protokoller och granskning
af dess förvaltningsåtgärder blifvit, enligt hvad sednaste Riksdags Stats-Utskott
uti sitt utlåtande N:o 34 för Riksdagen anmält, af Utskottet fortsatt till och med
den 20 Januari 1870, hafva således nuvarande Revisorer läst de hos Fullmäktige
från nämnde dag förda såväl allmänna som öfver låneärenden förda särskilda protokoller
till och med den 11 sistlidne Augusti samt tagit kännedom om det hos
Kommissariatet under sistlidet år förda protokollsdiarium ; hvarjemte Revisorerne
granskat Riksgälds-kontorets hvfvudbok för år 1869 med dertill hörande räkenskaper
och den för samma år upprättade särskilda räkenskap öfver de fonderade statslånens
liqvidations- och amortissementsfonder, hvilka alla räkenskaper förut blifvit
i Riksgälds-kontorets Revisions-kontor utan anmärkning granskade.

Revisorerne hafva ansett sig böra fortsätta de i föregående revisionsberättelse
meddelade uppgifter om beloppet och beskaffenheten af hvarje särskild, i
Riksgälds-kontorets hufvudbok för revisionsåret upptagen skuld- och tillgångspost,
och dervid, till vinnande af lättare öfversigt, användt en mera än förut i tabellform
affattad uppställning af

Revisionens.

omfattning

Riksgäls kontorets skulder.

Riksgälds-kontorets utbalan -

Räntebärande:

a) fonderade.

Obligationer, utfärdade för år 1855 upplånta medel till jernvägsanläggninqars bekostande
eller understödjande ......................

Dito, utfärdade år 1858 för anskaffande af medel till statens jernväqsbqqqnader,

8,190,500 Thaler Fr. Courant............................................... ... . ..

Dito, utfärdade år 1860 för dito dito:

a) räntebärande, Thlr Pr. Cour. 8,000,000 ................................

b) premie-obligationer, Thlr Pr. Cour. 2,400,000, bokförda till Thlr 2,000,000
Dito, utfärdade år 1861 för beredande af tillgång dels för den utländska statsskuld

dens förvandling till inhemsk, dels för bekostande af större allmänna produktiva
företag .......................

Dito, utfärdade år 1864 för upplåning af medel för jernvägsbyggnader, £ St.
555,700

Dito, utfärdade år 1866 för dito dito, 9,932,300 Tlilr Pr. Cour.

Dito, utfärdade år 1868 för dito dito, £ St. 1,150,000 _ .....

b) icke fonderade.

Obligationer, hvilka i anseende till deras ordalydelse icke kunna af Riksgäldskontor
uppsägas, nemligen:

a) till Södertelje stads kyrka ...........................

b) till Skeppare-societeten i Stockholm .......................

Dito, utfärdade till Rikets Ständers Bank för dess förskott till 1808 och 1809 års
krigskostnader.............

Dito, utfärdade år 1867 för godtgörande af förskjutna medel till jernvägsbyggnader

Dito, utfärdade år 1869 för upplåning af medel för statens jernv ägs anläggningar.
Uti det staten tillhöriga f. d. Riddersto/peska huset intecknad skuld till Stockholms
Borgerskap* Enkehus, hvilken skuld, enligt derför af husets förre

egare afgifven förbindelse, icke kan af Riksgälds-kontoret uppsägas ........

För framlidne Kommerserådet S. B. f/ebbes och dess frus Iideikommissionrhafvares
räkning insatt kapital med 2 månaders uppsägningstid ...............

I Riksbanken lyftade medel å Riksgälds-kontorets kasscikreditiv.....................

Insatt fond till säkerhet för Göta kanals framtida underhållande.........................

Af 1828—1830 års Riksdag beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals underhållande
..............

1) Obligationerna kunna endast af Riksgäldskontoret uppsägas, och förfalla till betalning

2) Annuiteten ökas eller minskas dock i män som de till låneöfvertagarne utlemnde obli 3)

Hela lånebeloppet var vid 1869 års slut icke utlemnadt

serade Skulder år 1869.

Ränte-

fot.

Annuitets-

belopp.

Rmt.

4f#

4_^j

4*#

5 %
5

13,655

1,166,666

1,466,000

165.000
2)

495.000
1,380,000
1,086,750

132,000
i kapitalafbetal
ning jemte ränta
å kapital-åter
stoden.

4*#

5 #

4 #

5 %

Primitivt
antal
obligationer.

373

24,381

1 24,000)
(240,000 j

5,000

4,207

33,823

9,500

968

5,700

3,256

Tiden, då
förbindelserna
blifvlt
utfärdade.

1855\°

1858 4

Tiden, under
hvilken lånet
återbetalas.

1859—1898
1860 \ 1860—1898

1861 y

1864V8
1866 f

1868 4

1798$
181lfg

1841V

18673g°

1869?°

11865^1
(1866 V9 i

1833 f ‘

1862-1899

1864—1918

1866—1931

1869—1931

1841—1888

1870-1872

1876—1879

Ursprungligt

belopp.

R mt.

281,900

21.841.333

121.333.333
j 5,333,333

9,891,460

26,486,133

20,700,000

5,808,000

6,000,000

4,000,000

200,000

6 månader efter uppsägning,
gationer varda utlottade.

Transport

Riksgälds-kontorets skuld vid 1869 års slut. Rmt.
7
210,900	—
18,714,933	33
18,839,200 4,100,000	—
2,718,700	—
9,556,820 26,242,933 20,647,800	34
750 9,375	—
1,980,000	—
6,000,000	—
3) 3,319,400	—
17,400	—
200,000	—
400,000 140,889	—
45,000
113,144,100	67

Ursprungligt belopp. Runt.	Vid 1869 års slut. R:mt
	—	113,144,100	67
30,000	—	7,500	—
100,000	—	2,820	2
4,000	—	2,456	25
30,000	—	2,594	50
24,700	—	163	4
9,000	—	8,900	1
160,000	—	50,000	—
253,000	—	28,000	—•
11,000	—	2,000	—
852,000	—	352,000	—
—	—	113,600,534	49

Räntefria:

Transport

a) innestående anslagssummor:

Beviljad under 1853—1854 års riksdag:

1) Utaf anslaget för uppmuddring af liamnen vid

Ystad .....................................

Beviljade under 1856—1858 års riksdag:

2) Utaf anslaget till kostnader för beskattning svä sendets

förenkling samt de nya jordeböckernas
afslutande och granskning ..........

3) „ 1S59 och 1860 års anslag, 2,000 R:dr år ligen,

till fortsatt utgifning af ”Svenskt
diplomatarium” ..........................

4) „ 1860 års anslag till löneförbättring vid

vissa stadspedagogier och dessa skolors
utvidgning ..........................................

Beviljade under 1S59—1860 års riksdag:

5) Utaf 1863 års anslag för verkställigheten af be skattning

sv äsendets förenkling samt de nya
jordeböckernas afslutande och granskning

6) ,, 1861 —1863 års anslag, 3,000 R:dr årligen,

för utgifning från trycket af äldre, för
Sveriges historia ocli offentliga förhållanden
vigtiga skrifter och handlingar _......

Beviljade under 1862—1863 års riksdag:

7) Återstoden af anslaget till försök för utrönan de

af dels s. k. pansarsplåtars af svenskt
jern förmåga att motstå skott, dels ock lämpligaste
konstruktionen af rafflade gjutna
jernkanoner till fartygs bestyckning.........

8) Af anslaget för kommunikationsled, mellan

Bräcke gästgifvaregård och staden Sundsvall
............ ....................................

9) ,, anslaget för anläggande af dragväg vid

samt verkställande af muddring sarbeten

ofvanför Falkenbergs hamn ....................

50) „ anslaget för verkställande af rensningar i

Läte eif samt anläggning af kanaler förbi
Hedens och Ede forssar

11) Återstoden af 1866 års anslag, för understöd.
jande af sådana myr utdikning ar och vattenaftappningar
inom Norrbottens, Westerbot Transport -

	Ursprungligt belopp.	Vid 1869 ärs slut.
	R:mt.		Runt.
Transport tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefle-borgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals och Jösse härader af Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten 12) 1866 års anslag för vårdande och förökande af			113,600,534	49
100,000	—	24,861	—
Kamreraren C. Sandbergs samlinqar 13) Af 1866 års anslag för fortsatt utskrifning af	500	—	590	—
riksreqistratnret ____________________________________ 14) „ anslaget för ny hospitalsbyggnad vid Gö-	3,000	—	2,000	—
teborq 15) ,, dito till nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erfor-	200,000		151,000
derliga kostnader Beviljade under 1865—1866 års riksdag:	540,878	35	35,426	59
16) Anslaget för anställande af skjutförsök 17) Dito till anskaffande af ett positions- och belägring s-artilleri om 15 refflade tackjerns-kanoner med tillbehör, lavetter förställare	20,000		20,000
och spetsprojektiler 18) Af anslaget till anläggande af nya samt för-bättring eller omläggning af backiga eller	36,750		36,750
eljest mindre goda väqar 19) ,, anslaget till understödjande af mindre hamn-och brobyggnader samt upprensning af åar	150,000		6,700
och farleder 20) „ anslag till understödjande af sådana myr-utdikningar och vattenaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norr-lands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands	20,000		1,500
län, som afse att minska frostländigheten 21) Anslaget, till fortsättande och vårdande af Kam-	120,000	—	17,925	—
reraren C. Sandbergs samlinqar 22) Utaf anslaget till löneförbättring utöfver mini- milönen, 400 R:dr om året, åt examinerade folkskolelärare 23) ,, anslaget till undervisning i trädgårdsskötsel	500		500
30,000		200	—
vid folkskolelärare-seminarierna ~............ 24) „ anslaget till inköp och tillredning af jord	3,000		1,900
för detta ändamål __ ....	10,000	—	1,251	45
Transport	1---	1-	113,901,048	\| 53

	Ursprungligt belopp.	Vid 1869 års slut.
	Runt		R:mt.
Transport 25) Anslaget till fortsatt utgifning af äldre för Sveriges historia och offentliga förhållanden			113,901,048	53
vigtiga skrifter och handlingar 26) 1867 års anslag till utvidgande af elementar-	3,000	—	3,000	—
läroverks-byqqnaden i Kristianstad Beviljade under 1867 års riksdag: 27) Af anslaget till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta hofrätt och ombyggnad af den	10,000		10,000
hofrättshusets tomt omgifvande kaj	24,152	—	6,152	_
28) Anslaget för anställande af skjutförsök 29) „ till anskaffning af rid- och anspanns-per-	20,000	—	20,000	—
sedlar för fältartilleriet 30) „ till anskaffning af positions- och belägrings-	38,075	—	38,075	—
artilleri	36,750	--	36,750	—
31) „ till ny sjökriqsn ateriels anskaffande	290,804	—	290,804	—
32) „ till anskaffande af kanoner 33) „ till anskaffande af projektiler för nyssbe-	144,000	—	144,000	—
rörda kanoner 34) „ till bestridande af kostnaderna för dels an- skaffning af lämplig skjutbana för grofva kanoner och dels artilleri för sök äfvensom	48,000		48,000
försök med undervattens-minor 35) Af anslaget till uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeri-afdelningen vid sheppsbi/q-	36,000		36,000
qeri-institutet i Karlskrona 36) „ dito till anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest min-	5,000		658:	19
dre goda väqar 37) „ dito till understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar	150,000		29,075
och farleder 38) „ dito till understödjande af sådana myrut- dikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Wésterbottens, Wester-Norr-lands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att minska frost-ländiqheten 39) „ dito till löneförbättring utöfver minimi-	20,000		1,500
120,000	—	34,430
lönen åt examinerade folkskolelärare	30,000	—	18,847	80
Transport \|	—	—\|	114,618,340	52

	Ursprungligt belopp	Vid 1869 års slut.
	R:mt.		R:mt.
Transport 40) Af anslaget till undervisning i trädgårdsskötsel	—	—	114,618,340	52
vid folksko lelär are-Se rn manet xna Beviljade under 1868 års riksdag: 41) Af anslaget till anläggning af nya samt förbätt-ring eller omläggning af backiga eller el-	3,000 I ::u ‘ A-		1,900
jest, mindre göda vägar 42) „ dito för understödjände af mindre hamn- och biobyggnader samt upprensning af åar	150,000	_	56,825	r
och farleder	20,000	-i—	7,500	_L
43) ,, ditp till utvidgande af hamnen vid Ystad 44) ,, dito till understödjande af sådana myrut- dikningar och vattenaflappningar inom Norrbdtténs, Westerbottens, Wester-Norr-lands, Jfemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, slom företrädesvis afse att förminska	13,000		3,000
frostländig heten 45) „ dito till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr tid nöd-ställda befolkningen inom vissa delar af	120,000		73,198
landef Beviljande! under 1869 års riksdag: 46) Af anslaget för anläggning af väg mellan sjön Bolm&ns strand ocli Wieslanda jernvägs-	200,000	k	13,920 1 •'' '':i
station i Kronobergs läm 47) ,, dito till kanal- och v äg anläggning ar samt vägförbättringar inom Kronobergs ocb Jön-	4) 41,6665	67	3,666 u. . -	67
köpings län _ 48) „ dito till undsättande af de genom 1868 års	123,800	—	3,800	—L
missväxt! nödlidande lånen 49) „ dito till undersöknings kostnader för jern-	340,000	—	3,500	—1"
Vägsanläggningar .... Utaf ofvan uppräknade anslag tillhörde: Andra hufvudtiteln det uuder N:o 27 upptagna med ett belopp af 6,152: —	25,000		22,500
Transport Rdr 6,152: —	—	—	(114,808,150	19

Af det för denna väganläggning vid 1S65 och 1866 års riksdag beviljade anslaget, 150.000 R:dr’
blefvo vid samma och påföljande riksdagar bestämda belopp anvisade att utgå.

	Urspi ungligt belopp.	Vid 1869 års sint.
	Itant.		Runt.
Transport Rdr 6,152: — Fjerde hufvudtiteln de under N:ris 16, 17, 28, 29, 30 upptagna....... 151,575: — Femte hufvudtiteln de under N:ris 7, 31, 32, 33, 34 upptagna........ 568,804: — Sjette hufvudtiteln de under N:ris 1, 8, 9, 10, 11, ''8, 19, 20, 35 36, 37, 38, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49 upptagna 694,058: 86. Sjunde hufvudtiteln de under N:ris			114,808,150	19
„ 2, 5, 12, 21 upptagna .............. 3,983: 6. Åttonde hufvudtiteln de under N:ris
3, 4, 6, 13, 14, 15, 22, 23, 24, 25, 26, 39, 40 upptagna. _ ... 239,476: 60.
R:dr 1,664,049: 52.
b) Upplupna, men ej förfallna, oguldna räntor å			77,752
de icke fonderade räntebärande skulderna ...	—	—	9
c) Diverse sladder:
Lots- och fyrinrätlninqens reservfond Utaf anslaget för år 1869 lör bildande af ett biblio-	—	—	200,000	—
telc inom Rihsdae/ens hus	900	—	231	88
Deponerade medel för lyftad ränta å 3:ne förkomna
Trollhätte slussverks lottsedlar	—	—	202	50
Till liqvidations- och amortissementsfonderna för en
Riksgälds-kontorets skuld till herrar R. Raphael & Sons i London, hvilken skuld blifvit på nämnda fonder Överflyttad, £ 211: 2. 7. å 18 R:dr pr £			3,800	32
Förskjutna kostnader för Riksdaqens hus		_	40	87
,, expenser vid Justitie-ombudsmannnens
expedition		—	21	35
„ kontorsexpenser vid RiksgäIds-kontoret		—	682	61
Summa R:mt R:dr		—	115,090,881	81

Inom linien upptagna skulder:

Vid 1869 ars

Slllt.

a) ännu räntebärande:

Det enligt 1779 års riksdags beslut till hemgift åt dåvarande Hertigen
af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, anslagna
kapital, å livilket Riksgälds-kontoret erlägger 5 procents årlig

ränta ..............................................................................

(Fördt inom linien enligt 1840—1841 års Riksdags beslut.)

Lappmarks ecklesiastikverks vid Kongl. Kansli-styrelsens upplösning
är 1834 till Riksgälds-kontoret öfverlemnade fond, för

hvilken Kontoret betalar 5 procents årlig ränta ..................

(Förd inom linien enligt 1S40 och 1841 års Riksdagsbeslut.)

Af Riksgäldskontorets den 1 Mars 1750 mot s. k. lottsedlar upptagna
lån på 100 år för Trollhätte slussverks byggnad återstående
kapital............................................. Rdr 1,250: —

jemte ränta derå till 1865 års slut å 9 och 6 procent 2,286: 88.

(Fördt inom linien enligt 1867 års Riksdags beslut.)
b) icke räntebärande:

Till Riksbanken för derstädes af Riksgälds-kontoret, emot diskontvilkor
och 2 procents ränta, till 1823 års slut begagnade
förskott .............................................—.........................-

(Förda inom linien enligt 1828—1830 års Riksdags beslut.)

150,000 —

100,777 16

3,536 88

6,022,278

De af Riksgälds-kontoret, å statsverkets vägnar, utfärdade och
till allmänna h yp o t eks b unken, såsom grundfond för densamma,
öfverlemnade 4 £ procents obligationer -------------------------------

(Upptagna inom linien enligt Fullmäktiges beslut den 7
November 1861.)

Från Landtränterierna samt Öfverståthållare-embetets kansli till
Kong!. Stats-kontoret, såsom mer än tioåriga, inlevererade
samt derifrån under åren 1845, 1848, 1851—1869 till Riksgäldskontoret
öfverlemnade depositionsrnedel .......................-......

(Upptagna inom linien enligt Fullmäktiges beslut den 8
Maj 1845.)

Från Kongl. Postverket emottagna medel, som varit inneslutna
i öfverblifna bref ............................................................

(Öfverlemnade till Riksgälds-kontoret på grund af 1844—
1845 års Riksdags beslut samt Kongl. brefvet den 10 Mars 1845.)

Summa Rmt

8,000,000

141,457

4,727

14,422,777

Sammandrag:

Riksgälds-kontorets skulder, oberäknadt inom linien i räkenskaperna
balanserade skuldposter, utgjorde vid 1869 års slut, enligt
ofvanstående utredning, ......................................................

och då de vid samma års början uppgingo till ...........................

hade skulderna under året följaktligen ökats med ............ Rdr

hvilken skuldtillökning till hufvudsaklig del utgöres af de under år
1869 till Riksbanken försålda obligationer för återstoden af 1868
års lån, 147,100 £ St.

De räntebärande skalderna, oberäknadt de inom linien förda,

uppgingo vid slutet af år 1869 till............................................

(fonderade Rdr 101,031,286: 67. — icke fonderade Rdr 12,H2,8U)
nemligen:

emot 3 ^ % räpita .................. Rdr 34,400: —

4 dito ....... „ 2,556,500: —

4 £ dito .................. „ 53,947,053: 33.

5 dito .................. „ 56,606,147: 34.

Rdr 113,144,100: 67.

De räntebärande skulderna, som vid 1868 års

slut utgjorde....................................... Rdr 108,325,601: —

halva under år 1869 ökats genom:
utlemnande af de återstående obligationerna
för 1868 års lån Rdr 2,700,000: —
försålda obligationer för 1869

års statslån--------------------- „ 3,319,400: —

vid årets slut lyftade medel å
Riksgäids-kontorets kreditiv
i Riksbanken ............ „ 400,000: —

med ett sammanlagdt belopp af Rdr 6,419,400: —

Deremot har minsknimj af dessa
skulder under samma år uppstått
genom amortering af de

afbetalning å skulden till Riksbanken
........................

shjitbetahling af 1854 års lån
till utbetalningar å kreditivet
för neutralitetens

upprätthållande ____________

dito af 1863 års hm för försvarsverkets
fullständigare
ordnande ...............

med tillsammans ............... Rdr

Rdr	1,034,246:	66.
i „	309,253:	67.
99	132,000:	—r
99	117,000:	—
99	8,400:	_
Rdr	1,600,900:	33.

Rant.

115,090,881

112.309,400

2,781,481 12

113,144,100

Transport Rdr 10S,325,601: — 1113,144,100

Transport Rmt R:dr
Om skilnaden mellan det belopp,
hvarmed de räntebärande skulderna
ökats.................. Rdr 6,419,400: —

och det belopp, hvarmed desamma
minskats............ „ 1,600,900: 33.

tillägges de vid 1868 års slut utbalanserade skulderna,
visar sig häraf, att de räntebärande
skulderna vid 1869 års slut utgjorde här förut
angifna belopp ................................. Rdr

108,325,601: —

4,818,499: 67.

113,144,10067

113,144,100: 67.

Uti detta belopp äro dock icke inbegripna de inom linien förda,
räntebärande skuldposterna, nemligen:

Konung Carl XIII:s hemgiftskapital ............ Rdr 150,000: —

Lappmarks ecklesiastikverks fond ................ ,, 100,777: 16.

Kapitalbeloppet af utestående Trollhätte slussverks
lottsedlar.......................„ 1,250: —

Rdr 252,027: 16.

Öfriga skulder voro:

a) Vid årets slut upplupna, oguldna räntor å den icke fonderade

skulden ...............................................,—...........—

b) Under nedannämnda riksdagar beviljade och till utbetalning
från Riksgälds-kontoret anvisade, men icke lyftade anslag utan
återbetalningsskyldighet:
beviljade under 1853-

1853—1854	års	riksdag	Rdr	7,500: —
1856—1858		dito	77	7,870: 77.
1859-1860		dito	77	9,063: 5.
1862—1863		dito	77	645,787: 59.
1865—1866		dito	77	99,726: 45.
1867		dito	77	706,191: 99.
1868		dito	77	154,443: —
1869	75	dito	7?	33,466: 67.

c) af anslaget för bildande af ett bibliotek inom Riksdagens
hus ----............................—-.................................

d) Lots- och fyr-inrättningens reservfond ..........-.................

e) deponerade medel, såsom säkerhet för lyftad ränta å förkomna

Trollhätte slussverks lottsedlar ....................................

f) till liqvidations- och amortissementsfonderna för en till dessa

fonder öfverflyttad Riksgälds-kontorets skuld till herrar R. Raphael
& sons i London .....................................................

g) förskjutna kostnader för Riksdagens hus samt förskottvis be stridda

kontorsexpenser vid Riksgälds-kontoret äfvensom expenser
vid Justitie-ombudsmmannens expedition......................

Summa Rmt

77,752

1,664,049

231

200,000

202

3,800

744

115,090,881 81

Kapitalskul- Enligt uppgift i sednast afgifna revisionsberättelse (pag. 19) utgjorde den

fnnÅTnrif återstående fonderade skulden vid 1868 års slut ett belopp af Rdr 99,365,533: 33.
statslånen. Under loppet af år 1869 hafva till Riksbanken blifvit försålda

1,471 st. obligationer, utfärdade för 1868 års lån, till ett belopp
af ..................................................... £ 147,100: —

hvarjemte Riksgälds-kontoret, för verkställande
af den, enligt låne-kontraktet, för år 1869 åliggande
amortering, öfvertagit återstående 29 st.
obligationer å tillsammans ........................... £ 2,900: —

£ 150,000: —

utgörande i Rmt å 18 Rdr för hvarje £ - -................................ 2,700,000: —

hvadan skulden således ökats till ................................... Rdr 102,065,533: 33.

Under sistförflutna år har den fonderade skulden på följande
sätt blifvit minskad:

genom makulering af inköpta 14 st. obligationer

af 1855 års lån____________________________________

„ utlottning af 1858 års lån tillhörande 365
st. obligationer, lydande å 123,300 Thaler,

å 2 | Rdr pr Thaler ___________________________

„ utlottning af 350 st. 4 4 procent obligationer
af 1860 års lån å tillhopa
..................... Thaler 118,000: —

äfvensom af 6,600 st. premieobligationer
med ett

bokfördt värde af ......... „ 55,000: —

Thaler 173^000: —
utgörande i Rmt, efter förenämnde kursberäkning
.............................................

Rdr 12,800: —

328,800: —

461,333: 33.

annullering af inköpta 162 st. obligationer

af 1861 års lån ....................................

utlottning af 27 st. obligationer af 1864
års lån å 4,100 £ St, i Rmt efter 17 Rdr

80 öre för hvarje £ ...........................

utlottning af 67 st. obligationer, tillhörande
1866 års lån, å 24,500 Thaler, å 2 § Rdr

per Thaler ................... .....................

annullering af ofvannämnde, afRiksgäldskontoret
öfvertagna 29 st. obligationer af
1868 års lån å 2,900 £ St., i Rmt efter 18
Rdr pr £ .........................................

40,800: —

72,980: —

65,333: 33.

52,200: —

1,034,246: 66.

Återstående fonderad skuld vid 1869 års slut .................. Rdr 101,031,286: 67.

nemligen:

för 1855 års inhemska lån 266 st. obligationer,

med ett, värde af .............................. Rdr 210,900: —

Transport R:dr 21'' ,9 t: Rdr 1 i, 31,286: 67.

Transport Rdr 21 ,9 (: — 101,031,286: 67.
för 1858 ärs jern vägslån 20,911 st. obligationer å

tillsammans 7,018,100 Thaler, i Rmt ---------- 18,714,933: 33.

„ 1860 års jernvägslån 21,198 st. 4^ procents

obligationer____________ Thaler 7,064,700: —

och 184,500 st. premieobligationer,
bokförda till „ 1,537,500: —

Thaler 8,602,200: —

utgörande i Rmt .............-...................... „ 22,939,200: —

„ 1861 års inhemska lån 3,249 st. obligationer
å ---------------------------...............-------; „ 2,718,700: —

„ 1864 års jernvägslån 4,076 st. obligationer å

536,900 £ St., i Rmt ------------------—-...... „ 9,556,820: —

„ 1866 års jernvägslån 33,535 st. obligationer

å 9,841,100 Thaler, i Rmt ------------------------- „ 26,242,933: 34.

„ 1868 års jernvägslån 9,471 st. obligationer

å 1,147,100 £ St., i Rmt -.....-.............. „ 20,647,800: —

Rdr 101,031,286: 67.

Om härifrån afdragas liqvidations- och amortissements-fon -

dernas vid 1869 års slut egande behållningar, tillhopa ......... Rdr 1,746,870: 41.

utgör återstoden............................................................... Rdr 99,284,416: 26.

Riksgälds-kontorets fordringar och öfriga tillgångar, som vid 1869 års slut,
enligt nu granskade hufvudbok, blifvit utbalanserade, jemte betalningsvilkoren för
hvarje särskild fordran och dess förändring, visas af följande, ur hufvudboken
gjorda sammandrag.

(Se nästa sida.)

‘uiiSHO

Riksgälds kontorets tillgångar.

Riksgäldskontorets utbalanserade Fordrin -

Fordringar för lån, meddelade under längre tid och för vissa bestämda ändamål.

a) Byqgnadslån:

Till Upsala akademi, för biblioteksbyggnad ......................................

,, Karlstads stifts domkapitel, för utvidgande af läroverket inom nämnde stad

„ staden Jönköping, för ny byggnad åt dervarande elementarläroverk_______________

„ uppförande af ett nytt läroverkshus i Falun .......................................

„ dito vid Umeå läroverk af en-byggnad för inrymmande af gymnastiklokal, åtskilliga
lärorum, m. m;............................................__...............

„ dito af nytt elementarläroverkshus1 f Sala ..............................................

» dito af ny byggnad för elementar-läroverket i Halmstad —..............i............

,, dito vid läroverket i Kalmar af ny byggnad för inrymmande af gymnastiklokal,

bibliotek m. m.....................................

„ dito af ny byggnad för högre elementarläroverket i Upsala ......

„ dito af dito för Wenersborgs högre elementarläroverk ............................

„ dito af dito för IVesterviks elementarläroverk ....................................

„ dito af dito för Karlstads högre elementarläroverk............ ............

„ förändring och tillbyggnad af läroverksbyggnaden i Skara
„ Apotekare-societeten, för uppförande i hnfvudstaden af en byggnad åt Far maceutiska

institutet ...................................................

„ Hernösands stads- och Hernö landsförsamling, för fullbordandet af nya stifts -

kyrkan i nämnde stad ................................................................

„ Kristinehamns stads- och Warnums landsförsamling, för uppbyggande af ny
kyrka i Kristinehamn.........................................

„ staden Lidköping, för ny kyrkas uppbyggande...........................................

„ Knäreds församling i Hallands län, för dito ...........................................

„ Markaryds församling i Kronobergs län, för dito
„ Wallentuna församling i Stockholms län, för dito

,, reparation af Linköpings domkyrka ..............................................

„ fullbordande af reparations- och utvidgningsarbetena å Wexiö domkyrka ...

„ reparations- och förbättringsarbeten å Skara domkyrka ............................

„ reparationer och åtskilliga förändringar i Westerås dito ............................

y> dito dito i dito dito ............................

Transport -

Anmärkning. Olikheten i kolumnen 6 och 7 beror af flera orsaker, såsom att resterande belopp
5) Detta lån återbetalas "i den mån domkyrkans inkomster dertill lemna tillgång.”

gar samt öfriga tillgångar år 1869.

Ursprungli. beloppet.		Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-be-talningens början.	Annuitet.	Räntefot.	Kapital- och ränte-inbetal-ning under år 1869	Riksgälds-kon-torets fordran vid 1869 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
1		2	3	4	5	6	7	8
75,000	_	1S24 o. 1825	1826	2 %	3 %	2,248	95	2,085		18,560	39
				jemte ränta.
12,000	—	1841	1847	3 %	3 %	720	—	720	_	1,084	22
				utom ränta.
120,000	—	1861	1S67	5 %	4 %	6,000	—	6,000		114,123	7
40,000	—	1864	1870	5 %	4 %					A II QQ7	*70
25,000		1864	1870	5 %	4 %					■éUjOOi OK KQ£	Jo
12,000	, .	1865	1871	5 %	4 %					JjDyOÖÖ i o rum	il
25,000	_	1866	1872	5 ''%	4 %					1Z,UUU ok nnn
40,000	_	1866	1872	5 %	4 %					40,000
140,000	—	1867, 1868	1873	5 %	4 %					i /innnn
40,000	—	1867, IS68	1873	5 %	4 %	__	_			40,000
20,000	—	1867, 1868	1873	5 %	4 %					OIWUlll
40,000	_	1868	1874	5 ''%	4 %					<6U? uuu m\ nnn
40,000	_	1868, 1869	1874	5 %	4 %					4tUjUUU /in nnn
50,000	—	1862	1863	5 %	4 %	2,500	—	2,500	I	4U,UUU 47,477	68
60,000	—	1845	1851	5 %		3,000	—	3,000	—	3,000	—
37,500	—	1849,1854	1850	2 %	3 %	1,494	91	1,494	91	24,080	33
				jemte ränta.
24,000	—	1851	1852	6 %	4 %	1,440	—	1,440		11,826	76
24,000	—	1852	1858	6 %	4 %	1,440	—	1,440		15,136	20
10,000	—	1854	1S60	6 %	4 %	600	—	600		6,828	90
20,000	—	1859	1865	6 %	4 %	1,200	—	1,200	_	18,514	33
30,000	—	1850	1851	6 %■	4 %	1,800	—	1,800	_	13,480	42
30,000	—	1852	1853	6 %	4 %	1,800	—	1,800	.	16,016
25,000	—	1858	1861	6 %	4 %	1,500	—	1,500	_	19,700	55
22,500	—	1858	1861	6 %	4 %	1,350	:—	1,350	_	17,820	50
28,000	—	1860	•5)	—	—	—	—	—	—	28,000
							—	778,523	24

från föregående år inbetalts, att öfverbetalniugar skett, m. m.

Transport,

Till reparation af Karlstads domkyrka .................:...............-...............................—-

staden Wenersborg, för dess återuppbyggande efter 1S34 års eldsvåda __________________

„ staden Wexiö, för dess nya reglering och återuppbyggande efter 1838 års eldsvåda
...............................................................................................-...............

„ staden Wexiö, för dess återuppbyggande efter 1843 års eldsvåda...........................

„ staden Amål, för återuppbyggande af den genom 1846 års eldsvåda ödelagda delen

af denna stad..................................-........................-........................-----.....-----

„ staden Kristianstad, för återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna delen af nämnde

stad ...............................................................................................................

„ staden Lidköping, för dito af den år 1849 nedbrunna delen af denna stad..............-

„ staden Örebro, för dito af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af denna

stad ..........1.....................................................-.......-....................-................-

„ staden Jönköping, för dito dito_________________________________________-.......................-.......-

„ staden Eksjö, för dito af den år 1856 nedbrunna delen af denna stad ....................-

„ staden Malmö, för uppförande af stall- och kasernbyggnad åt den derstädes förlagda
garnison .........................................................................................................

„ återuppförande af de genom vattenflöde år 1844 förstörda verkstäder och öfriga byggnader''
vid Konrads fors bruk i Wermland -------------------------------------------------------------

,, uppförande af saknade byggnader vid häradshöfdingebostället Mälby i Wester-Fernebo
socken och West eras län _________________________________________________________________________________

b) Tomtregleringslån:

Till staden Kristianstad efter 1847 års eldsvåda___________________________________-........ -..........

„ „ Lidköping efter 1849 års eldsvåda _______________________________—--------------------------

„ „ Örebro efter 1854 års eldsvåda _______________________________________________________________

„ „ Jönköping efter 1854 års eldsvåda _____________________________________________________________

„ „ Eksjö efter 1856 års eldsvåda ___________________________________________________________________

„ „ Karlstad efter 1865 års eldsvåda................................-...............-•.............I

c) Lån till Karlskrona stads pastorat..............................................................-

å) Län till Allmänna Barnhuset i Stockholm ________________________________________________—

e) Lån till Jemtlands kommunikations-aktiebolag .............................................

f) Län till Alnarps landtbruk s-institut, för utförande af nödiga grundförbättringar å

Alnarps egendom ..........................................................................................

__ Transport

6) 3 procent erläggas för lån å tegel-, sten- och kalkbrukshus srtnit tegelbeklädda trähus och 4 procent

7) För lån till byggnader af sten eller annat icke eldfarlig! ämne erlägges en annuitet af 6 procent
procents ränta,

Ursprungliga beloppet.	Tiden då lånet utbetalts. -	Tiden för rånte- eller kapital-be-talningens början.	Annuitet.	Räntefot.	Kapital- och ränte-inbetal-ning under år 1869.	Riksgälds-kon-torets fordran vid 1869 års slut.
Puriiknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
1	2	3	4	5	6	7	8
										778,523	24
23 50(S		1869	1870	6 %	4 %					24 348	61
225,000	—	1835—1837	1841	6 %	4 %	10,400	70	10,536	66	2''009	73
150,000	_	1840	1844	6 %	4 %	1,854	_	2,034	_	7,525	67
360,000	—	1845	1850	6 %	6)3&4 %	21,600	—	22,626	—	152,625	19
45,000	—	1848	1852	6 %	4 %	2,700	—	2,700	—	24,626	51
150,000	_	1848—1850	1852	6 %	4 %	9,000	_	9,000	___	73,040	46
63,666	—	1S52	1855	6 %	4 %	3,820	—	3,820	—	38,248	80
375,000	_	1854, 1855	1860	6 %	4 %	22,500		22,500	''	307,451	19
100,000	—	1855	1860	6 %	4 %	6,000	—	6,000	—	75,987	78
200,000	—	1857	1862	7)6 8il%	4 & 4.] %	13,028	—	13,028	—	171,061	41
75,000	_	1813—1815	1815	2 % å	4 %	1,074	47	1,075	20	10,458	40
				32,000 Rdi
				jemte ränta.
45,000	—	1845	1850	6 %	3 %	2,700	—	—	—	17,854	59
7,000	—	1864	1864	5 %	räntefritt.	350	—	350	—	5,250	—
20,000		1851	1853	7 %	4 %	1,400		1,400		5,774	42
20,000	—	1854	1858	6 %	4 %	1,200	—	1,200	—	14,030	33
37,500	—	1854	1858	6 %	4 %	2,250	—	2,250	—	28,486	70
15,000	—	1855	1858	6 %	4 %	900	—	900	—	10,471	91
30,000	—	1857	1861	6 %	4 %	1,800	—	1,800	—	25,456	76
50,000	—	1867	1871	6 %	4 %			—		50,000	—
18,000	—	1842	1843	5 %	3 %	900	—	900	—	3,936	9
75,000	—	1851	18 7	6 %	4 %	4,500	—	4,500	—	49,647	26
70,000	—	1864, 1865	1865	6 %	5 %	3,500	—	18,314	76	64,790	79
				utom ränta.
30,000	—	1864	1869	10 %	räntefritt.	3,000	—	3,000		27,000	—
	1			--\|---		---1_	1,968,606	84

för lån å trähus.

med beräkning af 4 procents ränta och för lån till trähus en annuitet af 7 procent med beräkning af 4^

g) Lån för hamn- och brobyggnader samt åars upprensning:
Till staden Ystad, för hamnbyggnad ............................................

Transport

37
33
33
3

„ för hamnuppmuddring ..................1...............................................

Helsingborg, för hamnens förbättring och utvidgning _________________________________

Cimbnshamn, för hamnbyggnad______________________________________________________________

11 dito ........--—;-----------------------..............-......-.........

Kristianstad, för hamnbyggnad vid Ahus................................................

„ för återstående hamnbyggnadsarbeten vid Åhus samt Hernesta

kanals fullbordande m. m..................................................... .........:—

hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorslunda socken på Öland ___________________________

staden Falkenberg, för hamnbyggnad_________________._____-..........................................

„ , Warberg, för fullbordande af hamnanläggningen derstädes ...........................

„ „ för samma ändamål ...............................................................

direktionen för Göteborgs hamn- och elf-arbeten................................................4..

staden Strömstad, för fullbordande af hamnanläggning..........................................

,, Amål, föi* hamnbyggnad ________________________________________________________________________

„ Grenna, för dito ..............................................................................

„ Wadsteua, för hamnanläggning....................1.............................................

samma stad, för hamnens fullbordande ...............................................................

staden Linköping, för hamn byggnadsarbeten...................:.....................................

„ Westerås, för utvidgning och förbättring af hamnen .................................

„ Kristinehamn, för uppmuddring af hamnen och segelrännan vid denna

stad...................................................................... ...-------------- i ..........

'' „ Karlstad, för anläggning af hamnbassin vid staden samt kanal derifrån till

Kanikenäset, vid Wenern ........................................................................

samma stad, för fortsättning af hamn- och kanal-anläggningen ...^..........................

staden Piteå, för uppmuddring af segelleden mellan denna stad och Löfholmen samt

lasthryggas anläggning vid staden __________________________________...______________......j

byggande af bro öfver flelge å vid Kristianstad ...................................................

Haneldnds och Gullbergs härader 1 Östergötland, för uppförande af jernbro öfver

Svartån mellan Linköping och gästgifvaregård en Berg__________________________________________

Gustafs socknemän, för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af nämnde sockens

kyrka i Stora Kopparbergs län______________________________________________________________________________

Thorsångs socknemän, för anläggning af 2 flottbroar i närheten af Thorsängs kyrka i

samma län, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven _____________________

brobyggnad öfver Time eif vid staden Umeå__________________________________________________________

samma brobyggnad ...........................................................................................

Transport

						Kapital- och	ränte-inbetal-
Ursprungliga beloppet.	Tid ;n då lånet	rånte- eller kapital-be-talningens	Annuitet.	Räntefot.	ning uuder är 1809.		Kiksgalds-kon-torets fordran
utbetalts.	Påräknadt	Inbetaldt	vid 1869 års slut.
						belopp.		belopp.
1	2	3	4	5	6	7	8
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,968,606	84
30,000	—	1824	1825	2 %	3 %	702	60	708	__	3,074	96
				utom ränta.
60,000	—	1857	1858	6 %	4 %	3,600	—	3,619	—	45,763	21
230,000	—	1862	1863	6 %	4 %	13,800 1,875	—	13,982	10	207,661	2
37,500	—	1843	1853	5 %	3 %	—	1,875	—	25,889	62
7,500	—	1845	1853	8 %	2 %	600	—	600	—	918	7
30,000	—	1848	1854	5 %	3 %	1,500	—	1,500	—	18,967	94
30,000	_	1855	1856	6 %	4 %	1,800 771	_	1,800	.	19,017	27
12,850	—	1858	1859	6 %	4 %	—	775	82	10,156	88
47,000	—	1859	1860	6 %	4 %	2,820 1,500	''-	2,820		35,715	84
30,000	—	1844	1850	5 %	3 %	—	1,500	—	14,172	84
22,500	—	1849	1850	6 %	4 %	1,350	—	1,351	12	9,334	29
210,000		1848—1857	1858	8 %	2 %	16,800	—	16,800	—	19,724	7
15,000	—	1858	1859	6 %	4 %	900	—	922	50	11,935	18
8,000	—	1861	1862	6 %	4 %	480	—	481	—	7,099	49
37,500	—	1801	1862	6 %	4 %	2,250	—	2,250	—	32,849	49
48,000	—	1850	1851	6 %	4 %	2,880 900	—	2,880	—	21,898	88
15,000	—	1855	1856	6 %	4 %	—	900	—-	9,866	61
30,000	—	1841	1842	5 %	3 %	1,500	—	1,500		3,769	9
30,000	—	1849	1850	6 %	4 %	1,800	—	1,800	--	12,22S	65
36,000	—	1850	1851	6 %	4 %	2,160	—	2,161	80	16,793	5
100,000	_	1859	1860	6 %	4 %	6,000	_	6,000	_	75,981 57,097	45
70,000	—	1861	1862	6 %	4 %	4,200	—	4,200	—	52
26,000	_	1861	1862	6 %	4 %	1,560	_		_	22,760	59
100,000	—	1858	1859	6 %	4 %	6,000	—	12,000	—	73,051	9
20,000	—	1852	1853	6 %	4 %	MÖÖ	—	1,200	—	10,962	62
6,000	—	1853	1858	6 %	4 %	360	—	360	—	3,939	41
10,000 55,000	—	1859	1862	6 %	4 %	600	_	600	_	8,270	44
.-	1861	1862	6 %	4 %	3,300	—	3,300	—	44,867	55
20,000	—	1864	1865	8 %	5 %	1,600	—	1,600	—	16,677	28
—	—	—	—	—	i —	—	—	! —■--	—	2,809,051124

Transport''

Till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och jetéebyggnad vid dess utlopp .........

„ Arboga åns upprensning________________________:____________________________________________________________

„ upprensning och fördjupning af Köpings å ............................................................

h) Län för kanal- och sluss-anläggningar:

Till slussanläggning vid Forshaga i Klara eif inom Grava socken i Wermland .........

„ utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering af Stångån från sjön Rengen till
Linköpings hamn _____________________________________________________________________________________________

,, segelleds öppnande från Rattefura vid Wenern förbi Köpmannabro till sjön Stora

Lee samt för anläggning af jernväg vid Båfvernds bruk ....................................

„ kanalanläggning mellan sjöarne Östra och Westra Silen på Dalsland .....................

i) Lån för järnvägsanläggningar:

Till anläggning af jernväg mellan Kristinehamn och lastagepiatsen Sjöändan ...............

„ dito dito mellan Nora och Ervalla ..................................................................

„ jernvägsanläggning inom Norbergs bergslag till sjön Amänningen (utbetaldt från
handels- och sjöfarts-fonden är 1852 och 1853, men öfverflyttadt. till Riksgälds-kontoret

år 1858)_______________________________________________________________________...................).............

„ fortsättning och fullbordande af samma, jernvägsanläggning...................................-

„ anläggning af jernväg mellan sjöarna Norra Barken och Wessman ............—.....

„ samma jernvägs fullbordande______________________________________________________________________________

„ anläggning af jernväg mellan städerna Gefle och Falun .......................................

„ dito af dito mellan Hudiksvall och sjöarne Dellen —

„ dito af dito mellan Söderhamn och sjön Bergviken samt förbi Landaforssen

i Ljusna eif, äfvensom för “upprensningar i denna eif och sjön Barken
„ dito af dito mellan >■ tadel) Borås och Herrljunga station på statens vestra

stambana ____________________________________________________________________________________________

,, dito al dito till Ystad från trakten af Eslöfs station på statens södra stambana

„ diro af dito mellan staden Helsingborg och Arvps station på Landskrona-''

Eslöfsbanan __________________________________________________________________________________

„ dito af dito mellan staden Landskrona och Eslöfs station.... -

„ dito af dito mellan staden Kristianstad och Hessleholms station på statens

södra stambana ---------------------------------------------------------------------------

„ dito af dito mellan staden Wcxiö och Alfvestads station på dito------------------

,, dito af dito från hamnen vid Köping till Utter sberg med grenbana till sjön

Lillsvan .........._____.... ’......_____________''.___________________________________

Transport

8) Lånet var vid 1869 års sint icke tlil fullo utbetaldt.

Ursprungliga	Tiden då lanet	Tiden för •äntc- eller kapita''-be-talningens	Annuitet.	Räntefot.	Kapital- och ränte-inbetal-ning under år 1869.	Riksgälds-kon-torets fordran
beloppet.		utbetalts.	Påräknadt	Inbetaldt	vid Jod vi ars slut.
			början.			belopp.		belopp.
1	2	3	4	5	6	7	8
										2,809,051 8,757 9,504	24
10,000		1861	1862	6 %	4- %	600	_	600	17	36
15,000	_	1855	1856	6 %	4 %	900	—	900	—	83
20,000	—	1855	1856	6 %	4 %	1,200	—	1,200	—	12,643	84
150,000	—	1856	1857	6 %	4 %	9,000	—	9,000	—	100,120	3
8>437,500	—	1865,1867 1888,1869	1872	5 %	3 %	—	—	—	—	405,000	—
800,000		1S65, 1867	1868	5 %	3 %	40,000	__	24,000	—	824,000	—
51,200	—	1868, 1869	1869	6 %	4 %	2,580	—	2,580	—	50,340	—
100,000		1849	1850	6 %	4 %	6,000		6,011	67	41,548	26
150,000	—	1854	1855	6 % ‘	4 %	9,000	—	9,000	—	91,610	76
150,000		1S58	1859	5 %	4 %	7,500		7,500	_	129,867	80
150,000	_	1855, 1858	1857	3 %	2 %	4,500	—	4,500	—	128,900	92
200,000	_	1856, 1857	1859	5 %	3 %	10,000	—	10,143	80	151,293	2
200,000	_	1858	1859	6 %	4 %	12,000	—	12,160	1	151,618	53
2,400,000	_	1S55-1S59	1860	3 %	2 %	72,000	—	98,000	—	2,099,075 326,607	70
''370,000	—	1858,1859	1860	5 %	4 %	18,500	—	18,500	—	51
500,000	—	1858—1860	1861	5 %	4 %	25,000	—	25,000	—	448,131	34
1,377,055	24	1862,1863	1868	5 %	4 %	68,852	76	68,852	76	1,317,278	49
2,450,000	—	1864-1866	1867	5 %	4 %	121,489	81	148,358	4	2,457,025	17
1,100,000		1864,1865	1867	5 %	4 %	55,000	_	55,000		1,075,521 1,173,943	52
1,200,000		1864—1866	1867	5 %	4 %	59,888	89	59,888	89	2
720,001	—	1S64,1865	1866	5 %	4 %	36,000	_	36,001		694,972	34
434,000	—	1864	1866	5 %	4 %	21,700	—	21,700	—	418,465	60
500,000	—	1864,1865	1866	7 %	4 %	35,000	—	35,000		1 446,401	98
----1	-1 —	— 1 —					\| 15,371,684	26

Transport,,

Till anläggning af jernväg frän Herrljunya station på statens vestra stambana öfver Wenersbory
till Uddevalla ..........................................................................................

k) Län för Inlösen af de med åtskilliga 1 andshö f diny e-bestäUniny ar förenade
aek or der_________________________________________________________________________________‘

IJ Lån till vattenaftappninyar för odlinysföretay:

inom Upsala län:

för aftappning af Lo- och Gallerå-sjöarne i Elfkarleby socken....................................

n upprensning af vattendraget genom Mosa, Ruds och Resslinqe sjöar till Ekavik vid
Mälaren, för beredande af aflopp för vattnet i träsket Black fjär den inom Lillkyrka

och Löths socknar____________________________________________ ___________________________________________________

„ sänkning af Graneberys och Hallarby sjöar i Litslena socken ______________________________

„ utdikning al Södra IVisjö mosse pa Norunda härads allmänning.........................

„ aftappning af Bälinqc mossar i Bälinye socken___________________________________________________

„ aftappning af Sandbysjön i Wesslands socken,.............../..................................

„ upprensning af Slada ån och sänkning af Barknäre- eller Griyyebogjön i Hällnäs

socken ........................4..............................................................................

„ sänkning af Hufsjön i Ekeby socken __________________________________________________________________

„ utvidgning och fördjupning af Tröydbo dike mellan Lagunda och Trögds härader_________

„ utdikning af Wänye- och Läby träsk samt sänkning af Albo- och Ekeby sjöar inom
Ulleråkers och Uagunda härader ..... .................................................................

inom Stockholms och Upsala län:

för rensning af Olandsän och dess sidogrenar .........................................................

„ sänkning af Låny-sjön, Elfyärdes-sjön och Käll-sjön samt upprensning vid Länna
bro och i Necksundet inom Rasbo och Närdinghundra härader ..............................

inom Stockholms län:

* • y. ^

för utdikningsarbeten vid IVårby egendom i Huddinge socken.......................................

„ sänkning af sjöarne Norrviken och Ed-sjön i Sollentuna, Eds och Fresta
socknar ............................................................................................................

Transport

9) Enligt Stats-kontorets å landshöfdinge-ackords-fondens vägnar utfärdade obligationer skola årligen
Itiksdag medgifvit nedsättning i de förut bestämda årliga rånte- och kapitalafbetalningarna för ackords-ersätt Åumärkning.

Aled * betecknadt låns kapital har blifvit sammanslaget med derå,under hela lånetiden upplöde
af hemmanen utgående kronoutskylder.

Ursprungliga beloppet.	Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-be-talningens början.	Annuitet.	Räntefot.	Kapital- och ränte-inbetal-ning under år 1869.	Riksgälds-kon-torets fordran vid 1869 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
1		2	3	4	5	6	7	8

										I 0)0/	Jö
3,240,001)	—	1865—1867	1868	5 %	4 %	122,815	64	77,191	46	3,298,677	26
226,500	—	1841—1842	1843	9)--	4 %	11,172	62	11,172	62	37,112	59
5,250	—	1842	1848	5 %	3 %	262	50	262	50	2,304	71
6,000	_	1842	1848	5 %	*3 %	300		300		2,693	2
6,000	—	1843	1849	5 %	* 3 %	300	—	300	_	2,999	69
5,250	—	1843	1849	5 %	*3 %	262	50	262	50	2,624	73
3,087	19	1843	1849	5 %	*3 %	154	36	154	36	1,543	42
4,500	—	1843	1849	5 %	*3 %	225	—	225	—	2,249	77
• 5,000	—	1845	1851	5 %	* 3 %	250		250		2,999	74
900	—	1852	1858	8 %	*2 %	72	_	72	_	181	78
3,450	—	1853	1859	8 %	* 2 %	276	—	276	—	972	76
13,000	—	1861	1867	8 %	4 %	1,040	—	1,040	—	12,444	54
137,500		1864	1870	8 %	5 %					137,500 i Q rinn
18,000		1869	1873	8 %	5 %
1,725	_	1844	1850	5 %	* 3 %	86	25	86	25	löjUUU 948	66
6,000	—	1853	1859	8 %	* 2 %	480	—	480	<9—	2,171	89
—		— 1 — 1---				—	18,897,108	82

inbetalas (i procent utaf de infriade ackordernas belopp; dock har 1847 och 1848 samt 1853 och 1854 års
nings beloppen vid landshöfdinge-bestullningarne i Kalmar och Wermlands län.

pande ränta, hvarefter lånet med sitt i jordeboken antecknade årliga belopp återbetalas i sammanhang med

Transport

för sänkning af sjön Erken i Estuna socken...........................-....................—...........

„ dito af Sigridshatms-, Lill- och Neder äng s-sjöarne i Lunda. Widbo och Skeptuna

socknar_________________________________________________________________________________-__________________________

„ dito af åtskilliga sjöar inom Bro, Estuna och Söderby-Karls socknar .....................

inom Södermanlands län:

för sänkning af sjöarne Länyhalsen, Ynyaren och Hallbo-sjön jemte flera mindre sjöar

inom Rönö, Jönåkers och Oppunda härader _________________________________________________________

„ dito af Snndby, Malma och Eneboga-sjöar i Lilla Malma socken ............................

inom Östergötlands län:

för sänkning af sjöarne Stora och Lilla Rengen, Jernlunden, Asunden, Emmern, Striern

och Nirnrnern inom Hanekinds och Kinda härader ________________________________________________

„ samma sjösänkning sarbete .................................................................................

„ sänkning af Hallebysjön i Skärkinds socken _______________________________________________________

Till fortsättning och fullbordande af Storåns upprensning och dermed sammanhängande
vattenaftappningsarbeten inom Tjellmo och Krigsbergs socknar ______________________________

inom Gotlands län:

för utdikning af Burge myr .......................................................................-----.....-

„ dito af Mellings myr inom Ekstads och Sproge socknar _______________________________________

„ dito af en Westöö hemman tillhörig myr inom Halls socken _________________________________

inom Kalmar län:

för utdikning af kärrtrakten Fänet inom Thorsås, Wissefjerda och Arby socknar .........

„ dito af kärrtrakten Mören inom Ljungby socken ________________________________________________

„ upprensning af Emmaboän inom Wissefjerda socken _____________________________________________

„ utdikning af Wängerslätts mossar inom Åby socken _____________________________________________

„ utdikningsarbeten vid Hänaryd, Rydholm och Knifvingaryd inom Bäckei/b

socken ____________________________________________________________________________________________________________

„ utdikning af sank mark mellan Kro/cstorps sjö och Anebo såg i Oscars socken _________

„ dito dito vid Björnasjö, Skärfvets, Krokstorps och Karstorps hemman i samma

socken ............................................................................................................

„ upprensning af Storån inom Lotta socken____________________________________________________________

„ sänkning af sjöarne Solaren och Yxnaren inom Djursdala m. fl. socknar _______________

„ upprensning af Applerums och Söderåkra åar inom Thorsås och Söderåkra
socknar.............................................................................................................

Transport

Ursprungliga beloppet.	Tiden då lånet utbetalts.	Tiden för rånte- eller kapital-be-talningens början.	Annui- tet.	Räntefot..	Kapital- och ränte-inbetal-ning under år 1869.	Riksgälds-kon-torets fordran vid 1S69 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
1	2	3	4	5	6	7	8
										18,897,108	82
2,400	—	1855	1861	S %	*2 %	192	—	192	—	1,252	75
6,400	_	1859	1865	8 %	3 %	512	_	512	—	5,234	76
13,000	—	1867	1871	8 %	5 %					13,000
75,000		1855	1861	8 %	* 2 %	6,000		8,587	16	36,433	11
11,000	—	1869	1873	8 %	5 %	—		—--		11,000
240,000		1855—1857	1861	8 %	*2 %	19,200		19,200		125,275	4
150,000	—	1858	1858	6 %	* 4 %	9,060	—	9,000	—	171,919	71
3,480	—	1856	1862	8 %	*2 %	278	40	278	40	i,816	47
100,000	—	1858	1864	8 %	* 3 %	8,000	—	8,000	—	87,215	59
5,550		1844	1850	5 %	3 %	277	50	277	50	3,034	14
4,305	—	1850	1856	5 %	*3 %	215	25	215	25	3,874	50
3,300	—	1851	1857	5 %	* 3 %.	165	—	165	—	3,135	—
8,478	75	1848, 49, 53	1854	8 %	* 2 %	378	4	352	66	25	38
6,318	75	1848, 1849	1854	8 %	*2 %	255	26	201	32	53	94
2,850	—	1849	1855	8 %	*2 %	228	—	22S		100	8
1,200	—	1852	1858	8 %	*2 %	96	—	84	67	349	70
3,600		1857	1863	8 %	*2 %	288	_	223	42	2,518	22
7,840	—	1859	1865	8 %	3 %	627	20	767	61	6,728	39
4,500	_	1861	1867	8 %	4 %	360	_	692	—	4,341	55
5,500	—	1864	1868	8 %	5 %	440	—	440	—	8,406	30
15,300	—	186'', 1866	1869	8 %	5 %	1,224	—	—	—	16,065	—
8,200	—	1868	1872	8 %	5 %	—	—	--- -	—	8,200	—
— —		---\| __						—	19,407,088	45

Transport

för utdikning af Långebro mosse inom Ölands norra Mot ..........................................

„ sänkning af Tjuståsa, Sandhults och Skorpetorps sjöar inom Stranda och Handbörds
härader ...................................................................................................

inom Blekinge län:

för utdikning af Malle- och Dafra-sjöarne, Öllegöl, Stora Mossen och Aborregöl i Asa rums

socken ......................................................................,............................

„ aftappning af sjön JVesan i Listers härad .........................................................

inom Jönköpings län:

lör sänkning af Säbysjön i Säby socken ..................................................................

„ rensning af Storån i Svartarps och Lekaryds socknar ..........................................

„ sänkning af sjön Nätaren samt Bruks- och Rekebo-åarne i Barkaryds och Jersnäs

socknar ............................................................................................................

„ aftappning af Stensjön och Laggarbosjön inom Lekaryds och OggesjÖ socknar .........

„ sänkning af Aneby, Flisby och Wesselda sjöar samt upprensning åt några dermed
sammanhängande mindre vattendrag inom Bredesta, Lommaryds, Bälaryds, Flisby och

Solberga socknar .............................................................................................

,, sänkning af Kahnsjön i Malmbäcks socken .........................................................

„ dito af sjöarne Stora och Lilla Nömmen samt Stensjön jemte upprensning af Käll torps

å inom Östra och Westra härader .............................................................

„ dito af Näsby- eller Flishidts-sjön samt upprensning af Flishults å inom Näsby

socken ........................................................................................................

„ utdikning af Skifv er städs, Bonarps och Lunna,gårdens madängar inom Ekesjö

socken .......................—....................................................................................

„ sänkning af Bexhedasjön eller Grummehi inom Bexheda, Näsby, Hvetlanda och Myre sjö

socknar ......................................................................................................

„ dito af Ljungaån m. fl. vattendrag inom Westra härad.........................................{

„ dito af Brobyån inom Lannaskede och Fröderyds socknar ____________________________________

„ dito af Höka- och Bölesjöarne inom Skede socken _____________________________________________

„ dito af Wisjön inom Svartarps, Lekaryds och Hakarps socknar ______________________________

„ dito af Svinsjön inom Hjelmseryds socken __________________________________________________________

„ sänkning af Kanarpsån samt utdikning af madängar inom Öggestads och Forse rums

socknar ...................................................................................................

„ utdikning och aftappning af sjöarne Tjurken, Näfvelsjön, Furusjön och Stensjön m.
fl. vattendrag inom Myresjö m. fl. socknar ..........................................................

Transport

Ursprungliga beloppet.	Tiden, då lånet utbetalts.	Tiden lör rånte- eller kapital-be-talningens början.	Annui- tet.	Räntefot.	Kapital- och ränte-inbetal-ning under år 1869.	Riksgälds-kon-torets fordran vid 1869 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
1	2	3	4	5	6	7	8
										19 407 088	45
12,000	—	1868	1872	8 %	5 %	—	—	—	—	12,000
21,000	—	1869	1873	8 %	5 %	—	—	—	—	21,000	—
1,176		1856	1862	8 %	* 2 %	94	8	94	8	708	42
50,000	—	1864	1868	8 %	5 %	2,500	—	2,500	—	52,500	—
5,496		1843	1849	5 %	* 3 %	274	80	274	80	2,747	70
9,550	—	1844	1850	5 %	*3 %	477	50	477	50	5,252	—
3,976	33	1844	1850	5 %	*3 %	198	82	198	81	2,1 S6	87
4,500	—	1845	1851	5 %	. 3 %	225	—	225	—	2,699	77
21,000		1846	1852	8 %	2 %	221	76			221	76
1,500	—	1852	1858	8 %	* 2 %	120	—	120	—	422	97
10,875	—	1852	1858	8 %	*2 %	808	33	SOS	34	2,829	6
5,250	—	1853	1859	8 %	* 2 %•	420	—	420	—	1,900	39
1,747	50	1853	1859	8 %	*2 %	139	80	139	80	632	57
4,800	_	1855	1881	8 %	2 %	384	_	384	_	2,505	50
22,800		1S58	1864	8 %	* 3 %	1,824	—	1,824	—	19,885	16
13,360	—	1859,1860	1865	8 %	*3 %	1,068	80	1,068	80	12,720	79
2,300	—	1862	i 1868	8 %	4 %	184	—	184	—	2,299	88
2,000	—	1882	1868	8 %	* 4 %	160	—	160	—	2,668	44
3,000	—	1863	1869	8 %	*4 %	240	—	—	—	4,242	55
3,100	—	1864	1868	8 %	5 %	248	—	248	—	3,160	99
42,001		1864	1870	8 %	5 %	—	—	—	—	42,000	—
1---	—	1---1 —	\|		1-1 —	-\| 19,601,673	27

Transport i

lör sänkning af sjöarne Solgen och Ass-sjön m. fl. sjöar inom Södra Wedbo härad _________

„ dito åt sjöarne Rålångeit och hunna, sjö i HultsjÖ socken ____________________________________

„ utdikning af madängar utmed Lillan i Lekaryds socken .......i............................

inom Jönköpings och Kronobergs län:

för sänkning af sjön Widöstern inom Östbo och Sunnerbo härader ______________________________

inom Kronobergs län:

för aftappning af sjön Elen i Wirestads och Westra Thorsås socknar ........................

„ dito af Stenskults-, Mellan- och M exa.rps-sj öar ne inom Quenneberga, Slätthögs och

Mistelås Socknar .............................................................................................

„ sänkning af sjön Möckeln inom Allbo och Sunnerbo härader ..................

„ aftappning af Rinkaby- och Bame-sjöarne inom Konga och Kinnevalds härader .........

„ dito af Torn,sjöa,me i Dädesjö och Furuby socknar ___________________________________________

„ sänkning af Längasjön ocli utdikning af Galnegöl samt dervid liggande mossar inom

Almunderyds socken_______...................................................i............................

„ dito af Mada-ån inom Åsheda socken ...............................................................

,, utdikning af Agunnatyds- och Fahr-sjöafne i Sunnerbo härad ______________________________

,, dito af Skärsjön inom Westra Thorsås socken ...................................................

„ sänkning af Wi- och Göl-sjoarne inom Ljunga, Agunnaryds och Pjetteryds

socknar ............................................................................................................

„ utdikning af Horshults och Stubbalycke niossar i Wirestads socken ........................

inom Kristianstads län:

„ utdikning af 8 myrar inom Örkeneds socken ......................................................

„ dito af 6 myrar inom Witfsjö socken ...............................................................

„ dito af myrar vid Hyngärp och Snär skull inom nämnde socken ................

„ mossutdikningar vid Björstorp, Hästhult och Mörkhult i samma socken ...............

„ dylika utdikningar vid Gjörbjörnarpi Mölleröd, Glimäkra m. fL byar inom Glim åkra

socken .............................................................................................../

„ sänkning af Bohults sjö inom Loushults socken ...................................................

inom Hallands län:

för Himble ås upprensning ............................... ....................................................

„ Tollereds ås dito ........................................................................................

„ upprensning af Ysby ä inom Walda, Tölö och Släps socknar _______________.______________

ti sänkning af Ramsjön och utdikning af deromkring belägna vattendränkta egot

inom Ljungby, Winberga, Stafsinge och Morups Socknar __________________i____________________

„ rätnings- och rensningsarbeten i Tvååkers-ån i Himble härad ______________________________

Transport

Ursprung;!!	£a	Tiden, tia lånet	Tiden för rånte- eller kapital-be-talningens början.	Ånnui-	Räntefot.	Kapital- orh ränte-inbetal-niug under år 1869.	Riksgälds-kon-torets fordran
beloppet.		utbetalts.	tet.	Påräknadt belopp.	lnbetaldt belopp.	vid löby ars slut.
1		9	3	4	5	6		7		8
										19,601,673	27
48,000	—	1865	1869	S %	5 %	3,840	—	—	—	50,400	--
3,950	—	1866	1870	8 %	5 %	—	,-	—	—	3,950	--
2,500	—	1867	1871	8 %	5 %	—	—	—	—	2,500	—T
3,885	—	1844	1850	5 %	*3 %	194	25	194	28	2,330	47
3,992	15	1844	1850	5 %	*3 %	199	61	199	60	2,195	54
3,000	_	1852	1858	8 %	* 2 %	240	_	239	96	846	31
28,000 4,800	—	1852	185S	8 %	* 2 %	2,240	—	2,240	—	7,898	42
—	1854	1860	8 %	*2 %	384	—	384	—	2,121 1,082	50
1,800	—	1856	1862	8 %	* 2 %	144	—	144	—	82
2,340	_	1857	1863	8 %	* 2 %	187	20	187	20	1,595	84
14,550	—	1S62	1868	8 %	* 4 %	1,164 600	—	1,164	—	19,412	37
7,500 2,800	—	1865	1869	8 %	* 5 %	—	—	—	12,063	17
—	1867	1871	8 %	5 %	---	—	—	—	2,800	—
24,200	_	186S	1S72	8 %	5 %	__		__	_	24,200	_
1,900	—	1868	1872	8 %	5 %	—	—	—	—	1,900	—
3,000	.	1854	1860	8 %	* 2 %	240	___	240	_	1,325	94
1,650	—	1854	1860	8 %	* 2 %	132	—	132	—	729	27
525	—	1854	1860	8 %	''• 2 %	42	—	42	—	232	4
1,680	—	1856	1862	8 %	*2 %	134	40	134	40	1,012	2
5.430	_	1S56	1862	8 %	• 2 %	434	40	434	40	3,271	__
3,300	—	1863	1869	8 %	* 4 ^	264	—	—	—	4,666	81
6,800	_	1843	1849	5 %	* 3 ^	340	_	340	—	3,739	65
3,200	—	1843	1849	5 %	A 3 ^	160	1	160	1	1,599	73
3,600	—	1852	1858	8 %	*2 %	288	—	288	—	1,015	13
10,800		1855	1861	8 %	* 2 ^	864		864	_	5,637	38
18,800	-	1858	1864	8 %	* 3 #	1,504	—	1,504	—	16,357	2
	\|-	1--	1--	1 —		1		1	—	l 19,776,555	70

Transport för

sänkning af Stensån inom Skummeslöfs, Östra Kamps, Woxtorps och Halslöfs
socknar .......................................................................................................

inom Hallands och Elfsborgs län:

för sänkning af sjön Weselången m. fl. vattendrag inom Wiske och Marks härader .........

inom Elfsborgs län:

för sänkning af Hasseråssjön samt upprensning af Lerig och Snapperuds elfvar inom

Åmåls ocli Mo socknar __________________________________________...........................................

„ upprensning af Stenebyelfeen inom Steneby socken ...............................................

„ dito af Bredängsån i Wäne härad________________________________________________

„ utdikning af Lenghems muder inom Kinds härad ______________________________________________

„ sänkning af Nä ren ocli Köttsjön inom Holms och Skålleruds socknar.____________________

„ utdikning af Hudeneds mader inom Gäseneds härad _______________________

„ dito af madängar vid Bostorps, Björstorps m. fl. hemman inom Sems och Skölf veneds

socknar _________________________________________________________________________________.............

„ af Starlanda mader pa Dalsland _______________________________________________________________________

„ aftappning af sjön Hästefjorden inom Fräudefors socken _______________________________________

„ sänkning af Simmesjön m. fl. sjöar i Kinds härad ________________________________________________

„ utdikning af sank mark vid hemmanet Dåfverud i Ertemarks socken _____________________

„ sänkning af sjöarne Kalfven och Fegen inom Kinds härad ....................................

inom Elfborgs och Skaraborgs län:

för utdikning af mossar omkring ån Ätran inom Redvägs och Wartofta härader .........

inom Skaraborgs län:

för sänkning af sjön östen inom Wadsbo härad _________________________________________________________

„ kanalanläggning genom Kottholmsnäset vid Tidaån samt upprensning af Sågströmmen

inom samma härad ........................................................................................./

„ sänkning af sjön Lången och upprensning af Kräftan inom samma härad ...............

,, utdikning af JJagsnäs och Hörgda samt en del af Störa Bjurums mossar inom

Gudhems härad ...._____________________________________________________________________________________________

„ sänkning af sjön Örten och ån Örlan inom Ransbergs socken ..............................

„ sänkning och upprensning af Lidaån ...................................................

,, utdikning af sanka trakter inom Wedums, Holmestads och Göteneds socknar .........

„ sänkning af Kullesjön och dertill hörande vattendrag inom Rofva socken .......,.......

reglering af Tidaåns flodvatten inom Ullervads socken ..........................................

Transport

Ursprungliga beloppet.	liden då lånet	Tiden för rånte- eller kapita’-be-talningens början.	Annuitet.	Räntefot.	Kapital- och ränte-inbetai-ning under år 1869.	Kiksgälds-kon-torets fordran
utbetalts.	Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.	vid 1869 års slut.
1		2	3	4	5	6		7		8
> ----									—	19,776,555	70
*15,000	—	1863 i	,1869	8 % .	4 %	1.300	- 4		\	15,600	—
40,000	—	1858—1S60 \	1867 ■	8 £	3 % \	3,200 i	) \	3,200	!	37,050	16
5,400		1846	1852	5 %	* 3 %	270		270		3,779	72
9,750	—	1854	1860	8 %	* 2 %	780	—	780		4,309	29
2,640		1856	1862	8 %	*2 %	211	20	211	20	1,588	12
3,600	—.	1859	1865	8 %	3 %	288	—	288		3,427	75
6,000	—	1863	1869	8 %	*•4 %	.480	—	—		8,485	10
24,750	?	1864-1866	1868	S %	5 %	1,980	—	1,941	78	25,283	22
5,000	_	1864	1868	8 %	5 %	400	—	40Ö	1	5,098 45,493	22
28,860	—	1864-1866	1868	S %	■•‘••5 %	2,308	80	925	19	88
100,000	—	1865	1869	8 %	5 %	8,000	—	8,000		97,000	—
18,340	—	1S66	1870	S %	5 %	—	—	—	—	18,340	—
■1,900	-1	1868	1872	8 %	■5 %	—	—	---1	—	.1,900	—
34,700	1	1868	1872 1	8 %	5 % ■ i	\	\	—	i	34,700	;—
14,640	—	1859	1865	8 % \	* 3 % ''	1,171	20	1,171	21	13,939	52
) 8,329	50	1843	\ 1849	5 %	* 3 %	416	} 47	416	47	4,164	29
, &1S9	75	1843 . re V* r*i ‘	1849	5 " s	• 3 %	333	93	333	93	2,	30
11,550	—	1841	1850	.6 %	*3 %	577	50 ‘V	577	51	6,351	\|79
10,201)		1855	1861	8 %	*2 %	816		S16	—	5,324	19
6,800	___	1860	1866	,8 %	* 3 %	544	—	544	—	6,474 116,000 >><■	66
10)126,000	—	1864, 1867, 1868	1874	8 %	5 %	—	—		—	—
10,200	_	1865	1869	S %	* 5 °/o	816		—	—	16,405	91
9,500	_	1865	1869	8 %	* 5 %	760	—	—	—	15,280	1
13,800	—	1868	1872	8 %	5 %	—	—	—	—	13,800	—
				—	—	—	-	--—		20,278,514	83

10) Länet var vid 1859 års slut icke till fullo utbetaldt.

Transport

inom Örebro län:

för sänkning; af Mosjön samt rensning af Rumla, Täby och Aby åar inom Örebro. Kumla

och Sköllersta härader_______________________________________________________________________________________

„ dito af Linde,sby-sjön och upprensning af Rastelfven inom Jernboås socken............

„ dito af Rahla ä i Kumla och Hallsbergs socknar..................................

„ utdikning af Granhammar-kärren inom Wintrosa och Kräcklinge socknar ...............

„ dito af Mossby-kärren i Kumla och Sköllersta härader..........................................

„ sänkning af sjön Tysslingen och Svartån mellan Bäcks qvarn i Wintrosa socken och
Lindbacka pappersbruk i Ånsta socken ...............................................................

inom Wermlands län.

för aftappning af vattendränkta trakten Slödjan i Huggenäs socken..............................

„ sänkning af Hänsjön inom Fryksände socken ......................................................

„ dito af sjöarne Wadljungen och Björklånyen samt rensning af elfven Rinnan inom

Nordmarks härad ..............................................................................................

„ dito af tSäfsjön i Arvika socken ........................................................................

„ utdikning af Nolby och Skåne mossar inom Näs härad ..........................................

inom Westerås län:

för upprensning af Altuna å till förekommande af öfversvämningar inom Simtuna och

Thorstuna härader .............................................................................................

„ aftappning af Kolbäckssjön samt utdikning af kringliggande mossar å Arboga stads

södra skog ........................................................................................................

„ sänkning af Schedevi- och Westlanda- samt Öster- och Sundängs-sjöarne inom

Åkerbo härad ...................................................................................................

„ dito af Bocksjön och upprensning af Tillberya å inom Thortuna m. fl. socknar

inom Stora Kopparbergs län:

för aftappning af Grann- och Öfver-sjöarne samt utdikning af Wiganders- och Haraldp myrarne

inom Sårna socken .............................................................................

„ utdikning af Romsängs-myren inom Stora Tuna socken .......................................

„ dito af Dalsjön, Igeltjern och Dalängsmyren inom samma socken...........................

„ sänkning af Räjsjön i Rättviks socken -............................................................

„ utdikning af Somyren, Sällängen och Källmyren m. fl. myrar inom samma

„ myrutdikningar iuom Folkärna socken..................................................................

,y utdikning af Stora Flyten inom Mora socken....................................................

„ dito af 7 myrar inom .Terna socken .....................................................................

Transport

Ursprungliga	Tiden då lånet	Tiden för •änte- eller kapital-be-talningens början.	An-	Räntefot.	Kapital- och ränte-inbetal-ning under år 1869.	Riksgälds-kon-torets fordran vid 1869 års slut.
beloppet.		utbetalts.	nuitet.	Påriiknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
i		2	3	4	5	6		7		8
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	20,278,514	83
30,000		1855	1S61	8 %	*2 %	2,400		2,400		15,659	38
2,175	_	1852	1858	8 %	*2 %	174	—	174	—	613	31
20,400	—	1858,1859	1864	8 %	*3 %	1,632	—	1,632	—	17,791	98
22,500	_	1862,1S63	1868	8 %	4 %	1,800 472	—	1,800	—	22,485	5
5,900	—	1864	1868	8 %	5 %	—	472	—	6,015	68
100,000	—	1864	1868	8 %	5 %	8,000	—	8,000	—	101,858	76
4,710		1845	1851	5 %	3 %	235	50	___	_	2,734	34
12,600	—	1853	1859	8 %	2 %	1,008	—	1,591	—	4,560	95
16,800		1857	1863	8 %	* 2 %	1,344	—	1,344	—	11,464	24
8,000	_	1858,1859	1864	8 %	*3 %	640	—	640	—	6,977	25
11,600	—	1859	1865	8 %	* 3 %	928		912	34	11,060	66
3,000	_	1852	1858	8 %	* 2 %	240	—	240	—	816	24
1,500	—	1847	1853	S %	2 %	65	50	—	—	65	50
14,000		1861,1862	1867	8 %	* 4 %	1,120 968	—	1,120	—	17,558	57
12,100	—	1864	1868	8 %	5 %	—	988		12,335	22
1,162	50	1852	1858	8 %	* 2 %	93		93		234	80
600	_	1856	1862	8 %	*2 %	48	—	48		361	19
1,440	_	1856	1862	8 %	*2 %	115	20	115	20	866	84
375		1857	1863	8 %	*2 %	30	—	30	—	225	74
1,441		1859	1865	8 %	*3 %	115	20	115	20	1,371 570	10
720	—	1858	1864	8 %	*3 %	57	61	57	60	35 95
72i		1859	1865	8 %	*3 %	57	60	57	60	627
751		1862	1868	8 %	*2 %	60	—	6(	—	811	48
—		—	—	\|--	1--	1--		—	1-	20,515.611	\|41

Transport

inom Gefleborgs län:

för utdikning af Baggbo-, Als-, Lop- och iStormyrarne inom Ljusdals socken .........

dito af Gamsätefrsmyren inom Bergsjö socken..................................... ...............

sänkning alf Gärsjön inom Öster Fernebö kocken ...............................—.......

„ dito af öitanbråcks- och Wij-sjöame inom Tuna socken_______________________ ___________

„ dito af Fabödetjern inom Söderalä socken c......-____..........________ .......

ditö af Al- oöh Telje-sjöårne i närheten af Söderhamif ..........................................

„ dito af sjöarne Herten, IIåsjön och Hertetjern inom Bollnäs socken .....................

„ dito af Bohle-sjön inom Efiångers socken ____________________........___________

inrim Wester-Norrlands läh:

för sänkning af Tåsjön inom Tåsjö socken ..........................................................

in öm Jemtlands län:

för utdikning af myrar vid Waplanda, ökne och S?nedsåsens byar inom Näskotts

sicken ................................................. ...........>■..................... .........

„ dito af myrar vid byarne Näset, Grelsgård, Jönsgård, Gärde, Berget,, Wålla och
Risselås inoni Ströms socken___________:___:......._.................................

inom Westerbottens län:

för utdikning af ''Svärtberbs- och Nybruks-myrarne i Säfvars socken........-.......- ............

sänkning af Degersjön och Lill sjön i NysStra socken ...........................................

„ dito af Kroksjön i Bygdeå socken...........................................................

„ utdikning af yvammyreh, Atjälsmyren obh Tattarsmoran på Tväråmarks bys egoområde
i Säfvars socken..,....................:............................................................

„ utdikningsarbete vid By$ke by i Skellefteå sockel) ..............................................

„ utdikning åf Ratu-trdsk i Bygdeå socken ...................................................

„ dito af åtskilliga myrar på Wester-Sjulmdrks bys egor i samma socken .................

dito af fjfamptjerns- och Deger-myrånte inom Degerfors sockel) -.........•.•.................

inom Norrbottehs län:

för Utdikning ‘af West i träsk vid NiemiselS by i Råneå Socken .............*..............

„ dito af Teurajärvi-, Lombolo- m. fl. sjöar i Öfver-Kalix socken ..............................

*„ dito af Balintjträsket, Lillträsket, Staftjern m. fl. sjöar i Neder-Luleå socken .........

„ dito af myrtrakter vid och mellan byärhe Tärendö, ‘Nivå, Paj al a, Kivriujervi och

Erkheike i Pajala sockel! s , ...............

utdikningsarbete vid Kukkola by i Karl Gustafs !sockön ....................................

Säger

Ursprungliga beloppet. t*:»- tv.	Tidin då lånet utbetalts.	Tiden för ränte- eller kapital-be-talningens början.	Annui- tet.	Räntefot.	Kapital- och ränte-inbetal-ning under år 1869.	Riksgälds-kon-torets fordran vid 1869 års slut.
Påräknadt belopp.	Inbetaldt belopp.
1	2	3	4	5	6	7	8
											41
										20,515,611
20,700		1852	1858	8 %	*2 %	1,656	_	1,652	49	5,840	48
3,000	J—	1852	1858	8 %	* 2 %	240	—	240	—	845	94
6,300	J—	1854	1860	8 %	*2 %	504	—	504	—	2,784	47
6,240	-L—	1857	1863	8 %	* 2 %	499	20	499	20	3,758	93
480		1857	1863	8 %	*2 %	38	40	38	40	289	15
27,600	-—	1858,1859	1864	8 %	* 3 %	2,20S	—	2,229	92	21,863	52
8,000	J—	1862	1868	8 %	* 4 %	640	—	640	—	10,033	47
12,050	—	1863	1869	8 %	*4 %	964	—	964	--	16,076	91
6,000	—	1860	1866	8 %	*3 %	480	—	480	—	5,712	94
3,440	4-	1859	1865	8 %	*3 %	275	20	275	20	3,275	41
7,000	—	1862	1868	8 %	*4 %	560	—	560	—	9,339	28
2,250		1844	1850	5 %	* 3 %	112	50	112	50	1,237	38
2,700	i—	1845	1851	5 %	Ä3 %	135	—	135	—	1,414	55
2,520	—	1856	1862	8 %	* 2 %	201	60	201	60	1,517	—
750		1857	1863	8 %	*2 %	60	-« -	60	_	511	48
3,440	LLJ	1859	1865	8 %	* 3 %	275	20	275	20	3,275	41
1,840		1859	1865	8 %	* 3 %	147	20	147	20	1,751	98
1,660	t . *	1860	1866	8 %	*3 %	132	80	132	80	1,713	36
7,800		1861	1867	8 %	* 4 %	624	—	624	—	9,158	63
906		1857	1863	8 %	*2 %	72	48	72	48	617	97
7,800	-	1857	1863	8 %	2 %	624	—	624	—	4,974114
3,320	—	1858	1864	8 %	*3 $	224	94	224	94	2,454 41
6,360		1861	1867	8 %	%	508	80	1,017	60	7,073 31
15,000		1862	1868 ,	8 %	%	1,183	10	1,183	10	10,730 91
	" 1		1 —		—1-	\| \| ''20,650,862\| 44

	Riksgälds-konto-
	rets fordran vid
Transport	1869 års slut 20,650,862	44
Fordringar, grundade på Riksdagens särskildt meddelade beslut och stadganden: Allmänna bevillninyen för år 1868, upp-tagen, enligt dess vid 1867 års riksdag beråknade belopp, till .......-............. R:dr 2,600,000: — efter afdrag af hvad derå till Riksgälds-kontoret influtit utöfver de från detta verk utbetalda taxerings- och upp-börds-kostnader ........................... „ 2,581,483: 3.	18,516	97
Allmänna bevillninyen för år 1869, upp-tagen, enligt dess vid 1868 ars riksdag beräknade belopp, til! ..................... „ 2,600,000: — efter afdrag af dito____________________________ „ 13,011: 25.	2,586,988	75
Det till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter vid 1867 års riksdag anvisade bidray af statsverkets inkomster för år 1868.....................................................................	3,318,270
Såsom låneunderstöd till undsättniny åt de genom 1868 års missväxt nödlidande länen anvisadt och utbetaldt belopp ...	210,400	_
Återstoden af dito dito, ytterligare anvisadt och utbetaldt be-lopp af 500,000 R:dr ......_............................................	450,000	—
Kreditivfordran hos statsverket: För lyftade medel å anvisadt kreditiv för rikets försvar eller andra högst vigtiga ändamål ..........................................	1,030,000
Fordringar för oredovisade förskott: Till bestridande af Stats-kontorets utgifter...........................	1,500,000
„ kostnader för 1S69 års riksdag .................—........—	84	84
„ , dito „ 1810 års riksdag .................................	494	70
„ dito vid kortstämplingen ....................................	21	79
„ dito T tidnings stämpling en.................................	64	98
„ rättegångs-expenser vid Riksgälds-kontoret ------------------	9	7
„ inlösen af förfallna räntekuponer, tillhörande Riksgälds-kontorets obligationer, ................................................	7,782	42
Tills vidare förräntade medel: Genom tån med uppsägning och löpande med 5£ procent ränta: kapital........— R:dr 150,000: — Dito ränta ........... ............................ .. 4,354: 17.	154,354	17
Transport	29,927,850	13

Transport

Behållningar, tillhörande fonderade statslånens liqvidationsoch
amortissements-fonder:

Tillhörande	1855 1858	års statslån _________	......... ’R:dr	5,205: 68. 1,023,268: 72. 612,318: 63. 51,878: 7. 10,738: 82. 39,810: 23.
	1860
	1861
	1864
55 55	1866
1868	55 55 ........	.......... 55	3,650: 26.

Behållningar, innestående hos hanker och bankirhus:

A Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i riksbanken (eller den
§§bankoräkning, som begagnas för alla Riksgälds-kontorets
inkomster och utgifter, förutom dem, som tillhöra de fonderade
lånens amortissements-fonder) ___________________________

Hos bankirhuset Mendelsohn-Bartholdy i Hamburg...............

Summa R:dr

Inom linien bokförda tillgångar:

Riksdagens hus, beräknadt efter åsätta brandförsäkringsvärdet
.................................... 105,000: —

(Upptaget inom linien pa grund af 1840—

1841 års Riksdags beslut.)

Riksgälds-kontorets hus ........................ 90,000: —

(Upptaget inom linien på grund af 1856—

1858 års Riksdags beslut.)

För lan till glasmästaren S. P. Dafgård i

Wenersborg .......................................... 674: 92.

(Upptaget inom linien enligt 1867 års Riksdags
beslut.)

Det vid 1862—1863 ars riksdag beviljade särskilda
kreditiv till betäckande af kostnaderna
för försvarsverkets fullständigare ordnande
................................................... 3,000,000: —

(Dito dito.)

Transport 3,195,674: 92.

Riksgälds-kontorets
fordran vid
1869 års slut.

29,927,850

1,746,870

1,105,190

228

411

32,780,138 86

95.

Transport 3,195,674: 92.

Lyftade, oredovisade beloppet af det vid samma riksdag
beviljade kreditiv för rikets försvar eller

andra ''högst vigtiga ändamål.............................. 379,950:

(Upptaget inom linien enligt 1867 års Riksdags
beslut.)

Förskottsvis under åren 1847—1869 utbetalda medel
till bestridande af kostnaderna för kolonien Jji:t
Barthélemys förvaltning, under förbehåll af den
framtida godtgörelse, som genom koloniens ökade
afkastning eller afträdande till främmande makt
kan erhållas ......................................

Fordran af Allmänna Hypoteksbanken för de till grundfond
åt denna bank aflemnade obligationers kapitalbelopp
...................................................... 8,000,000:

(Upptagen inom linien enligt Fullmäktiges beslut
den 7 November 1861.)

452,575:

Summa R:dr 12,028,201: 20

Sammandrag:

Riksgäldsdcontorets samtliga fordringar och öfriga tillgångar (oberäknadt
de inom linien förda), som vid 1869 års början upp gingo

till ,.............,................f-z-tr -.wpr:1»—

och vid samma års slut utgjorde, såsom här förut är visadt

hade således under året, hufvudsakligen genom inbetalningar å
Riksgälds-ikontorets fordringar hos Stats-kontoret samt å de
förräntade medlen, minskats med ....................................

De uti 1869 års hufvudbok utbalanserade tillgångar utgjor -

des af:

räntebärande fordringar .........................t----................... *

nemligen fordringar, bärande:

5 4 procents ränta..................................... R:dr 150,000: t-1

5 dito dito.....................-—.........r- j» 921,472: 70t

4 4 dito dito ....................-................ 82,436: ,25.

4 dito dito -.................-.........—n- 14,144,067: 76

3 dito dito ....................................- ?> il$07$557: rÄ6.

2 dito dito ..........................-.....-— ?? >2,242,204: 22

R:dr 18,747,758: 49

Transport

36,499,087

32,780,138

3,718,949

18,747,758

Transport

b) låneunderstöd för sjösänkningar och myrutdikningar samt andra

vattenaftappningsföretag, hvilka lån skola af vederbörande hemmansegare
återbetalas med sina i jordeböckerna antecknade årliga
kapital- och räntebelopp samt erläggas i sammanhang med de af
hemmanen utgående kronoutskylder .....-.......-.........................

c) fordringar, för hvilka ränta efter viss tids förlopp kommer att

beräknas -.............-...............................................................

d) å Riksgälds-kontorets räntebärande fordringar upplupna räntor

e) utgifna lån, för hvilka ränta icke behöfver erläggas .................

f) det vid 1868 års riksdag beräknade beloppet af den allmänna

bevillning, som för år 1869 skulle utgöras, efter afdrag af hvad
deraf redan under samma år utöfver omkostnader till Riksgäldskontoret
influtit.......................................................................

g) återstoden af den för år 1868 beräknade allmänna bevillning -----

h) det till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bidrag

af statsverkets inkomster för år 1868 ......................................

i) låneunderstöd till undsättning åt de genom 1868 års missväxt

nödlidande länen ..................................................................

k) fordran hos statsverket för lyftade beloppet a anvisadt kreditiv

för rikets försvar eller andra högst vigtiga ändamål ................

l) förskott till bestridande af Stats-kontorets utgifter.............-.......

m) åtskilliga smärre, oredovisade förskott-----------------------------------------

n) behållningar, tillhörande amortissements-fonderna för de fonderade
statslånen----------------------------__________________________________________

o) innestående behållning å Kontorets räkning N:o 1 i Riksbanken

p) dito hos bankirhuset Mendelsohn-Bartholdy i Hamburg .............

Summa R:mt

18,747,758	49
969,125	27
812,000	_
212,014	37
63,250	—
2,586,988	75
18,516	97
3,318,270	—
660,400	—
1,030,000	_
1,500,000	—
9,526	28
1,746,870	41
1,105,190	32
228	—
32,780,138	86

Vid jemförelse mellan Riksgälds-kontorets i hufvudboken
upptagna skulder och tillgångar visar sig, att skulderna

vid sistlidet års slut öfverstego tillgångarne med -..........—...... R:dr 82,310,742: 95.

och vid samma års början med ........................................... „ 75,810,312: 81.

och hade således under samma år skulden utöfver tillgång

ökats med..........—.................................................... R:dr 6,500,430: 14.

eller det belopp, hvarmed de i kapitalräkningen
för året debiterade kapitalutgifter
............................................ R:dr 13,641,661: 53.

tillsammans med afskrifna tillgångar .....— „ 38,535: 17.

R:dr 13,680,196: 70.

Jemförelse
mellan Riksgiilds-kontorets
skulder
och tillgångar.

öfverskjuta summan af
samma räkning tillgodo -

Transport R:dr 13,680,196: 75.

Transport R:dr 13,680,196: 70.

förda kapital-inkomster
......................... Rdr 5,157,960: 64.

amorteradt belopp af fonderade
lån................. „ 1,034,246: 66.

jemte afskrifna skulder,
nemligen:

ekeskogsmedlen, postassurans-fonden
samt

extra statsanslag......- „ 987,559: 26. „ 7,179,766: 56. R:^r 6,500,430: 14.

Riksgäldskontorets

inom luden
förda skulder
och tillgångar -

De inom linien balanserade skulderna, som vid början

af år 1869 uppgingo till.........................-............................ R:mt 14,422,147: 90.

hafva under året ökats genom leverering från

Stats-kontoret af äldre depositionsmedel... Rmt 2,234: 75.
men deremot minskats genom afbetalning å lånet
på 100 år till Trollhätte slussverk...... „ 1,605: 30.

så att skalderna på det hela ökats med __________________________— w 629: 45.

och utgjorde således vid årets slut ------------------------------------ R:mt 14,422,777: 35.

Riksgälds-kontorets inom linien förda tillgångar, hvilka vid årets början

uppgingo till...................................................................... „ 11,998,684: 68.

hafva likaledes ökats i följd af verkställda utbetalningar för

kolonien S:t Barthélemys förvaltningskostnader.............. „_29,516: 52.

och utbalanserades vid 1869 års slut med ett belopp af......... Runt 12,028,201: 20.

Till Riksgäldskontöret
levererade
besparingar.

Till upplysning om de under år 1869 och 1870 intill revisionens början till
Riksgälds-kontoret levererade besparingar å extra statsanslag och andra medel
hafva Revisorerne låtit uppgöra en dels ur räkenskaperna, dels ur Fullmäktiges
protokoller hemtad förteckning å de

till Riksgälds-kontoret levererade besparingar:

under år 1869:

den 7 Maj, genom Kongl. Förvaltningen af sjöärendena, under
åren 1861—1866 uppkommen besparing å den anslagssumma,
som blifvit anvisad till aflöning åt de på indragningsstat qvar stående

civile tjenstemän vid flottan................................. R:dr 5,788: 52.

den 12 Augusti, genom Kongl. Stats kontoret, besparing å det
vid 1862 och 1863 års riksdag beviljade extra anslag af

22,000 R:dr för utförande af åtskilliga arbeten å och invid

Wadstena slott —-.............................-........---.................. » 819: 99.

den 12 Oktober, genom Kongl. Förvaltningen af sjöärendena, enligt
Riksdagens beslut Riksgälds-kontoret tillkommande andel
af de under åren 1867 och 1868 uppkomna besparingar å fyr- och

båkmedlen........ » 200,000: —

Sg:r R:dr 206,608: 51.

Transport R:dr 206,608: 51.

under år 1870:

Transport R:dr 206,608: 51.

flen 15 Februari, genom Kongl. Stats-kontoret, vid Kongl. Flottans
station i Karlskrona uppkommen besparing å det vid 1853
och 1854 års riksdag beviljade särskilda kreditiv af 3,750,000
R:dr för nödiga åtgärders vidtagande till upprätthållande af

rikets neutralitet ----------------------------------------------............... R:dr 5,712: 22.

S. d., genom dito, vid samma station uppkommen besparing å
det vid 1862 och 1863 års riksdag beviljade särskilda kreditiv
af 3,000,000 R:dr för försvarsverkets fullständigare ordnande
........................................................................... „ 2,641: 58.

den 22 Mars, genom Kongl. Förvaltningen af sjöärendena, återstående
behållningen af det vid 1856—1858 års riksdag beviljade
extra anslag å 750,000 R:dr till anskaffning af 6 st. kanon ångslupar.

....................-................................................- „ 49,420: 35.

den 31 Maj, genom Kongl. Stats-kontoret, behållning å det vid
1853 och 1S54 års riksdag anvisade extra statsanslag af

1,074,000 R:dr till anskaffning af beklädnad och utredning

för beväringsmanskapet --------------- „ 475: 96.

S. d., genom dito, besparing å de vid 1865 och 1866 års riksdag
beviljade medel för första uppsättningen af materiel för 385

vakanta soldatnummer vid Skånska infanteri-regementena..... „ 1,281: 66.

den 12 Juli, genom dito, ett i Kongl. Arméförvaltningens räkenskaper
sedan flere är tillbaka under rubrik “ackordsförskott
och ersättningar" balanseradt belopp af.............................. „ 1,640: 12.

Sgr B:dr 61,171: 89.

Summa R:mt R:dr 267,780: 40.

Hänvisande till bilagda sammandrag af den i 1869 års hufvudbok intagna
kassaräkning (Tab. Kitt. A) hafva Revisorerna jemväl, på sätt, i föregående berättelser
skett, låtit upprätta följande summariska uppgift öfver Riksgälds-kontorets
inkomster och utgifter enligt berörda räkning under nämnda år:

Kassa-inkomster under år 1869:

Riksgäldskontorets

kassainkomster
och
kassautgifter
under år
1869.

Allmän bevillning samt kort- och tidnings-stämpelafgifter

jemte observationsmedel ............................ R:dr 2,782,764: 18.

Skatteköposkillingar och ekeskogslösen .............................. „ 4,527: 18.

Kapital- och ränteinbetalningar å de för vissa ändamål beviljade
lån ........................................-........-..... -.......... » 1,120,410: 85.

Återbetalning a de frän Riksgälds-kontoret utbekomna extra

statsanslag samt besparing å ett ordinarie anslag .............. „ 8,108: 51.

Återbetalning å utgifna förskott till bestridande af de å Statskontoret
anvisade utgifter........................ „ 2,000,000: —

Öfriga till Riksgälds-kontoret för derå anvisade utgifter öfver lemnade

särskilda behållningar och tillgångar --------------- „ 5,763,431: 31.

Transport R:dr 11,679,242: 3.

Återbetalning å det till undsättning af de genom 1868 års missväxt
nödlidande länen anvisade belopp af 500,000 R:dr- - „ 50,000: —

Levererad behållen inkomst af trafiken å statens jernvägar för

år 1868 ................ „ 505,964: 53.

Kontant influtna medel å 1868 års fonderade statslån--............ „ 175,366: 30.

Dito dito å 1869 års inhemska jernvägslån......... „ 3,255,278: 23.

Återbetalningar å tills vidare förräntade medel ....... „ 692,660: 8.

Å Riksgälds-kontorets kreditiv i Riksbanken lyftade medel .... „ 4,900,000: —

Af Riksgälds-kontoret upptagna tillfälliga lån ....................... „ 1,150,000: —-

Från liqvidations- och amortissements-fonderna öfverförda

medel ............. „ 551,311: 9.

Försålda vexlar och invisningar............. „ 650,034: 74.

Öfverskott å Strömsholms nya kanal-bolags inkomster .......... „ 2,022: 27.

Återstoden af salpeter-fondens behållning vid 1S66 års slut „ 75: —

Ersättning för exproprierad, staten tillhörig jord ........ „ 271: 50.

Försåldt riksdagstryck ---------- „_1,169: 43.

Summa R:mt R:dr 23,613,395: 20.

Kassa-utgifter under år 1869:

Årliga anslaget till H. M. Konungen -......... ........................ R:dr

Vid 1844—1845 års riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade
extra eller tillfälliga statsutgifter „

1847—1848	yy	jade dito	extr dito
1S56-1858		dito	dito
1859—1860	yy	dito	dito
1862—1863	yy	dito	dito
1865—1866	yy	dito	dito
1867	yy	dito	dito
1S68	yy	dito	dito
1869	yy	dito	dito
statens jernvägsbyggnader utb

För vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd _______________

Rånte- och amorterings-anslag för de fonderade statslånen .....

Till liqvidations- och amortissements-fonderna öfverförda medel

Omkostnader för upptagna län ..............................................

Kapital- och räntebetalningar å. upptagna tillfälliga lån........

Kapital- och räntebetalningar å Riksgälds-kontorets öfriga låneskulder
...... ...............................................................

Återbetalning af lyftade belopp å kassakreditivet i Riksbanken

jemte derå upplupna räntor .......................-.................

Uppköpta vexlar och invisningar ...........................—...........

För inlösen af riksgäldssedlar ...........-..................................

Låneunderstöd åt de genom 1868 års missväxt nödlidande länen

1869 års statsfyllnadssumma________________________________________________

Förskott till bestridande af de å Stats-kontoret anvisade utgifter

300,001!

1,050
7,200
21,000
88,587
9S,207
74,970
606,43S: 53
368,722:
1,010,643
500,462
161,700
1,349,237
263,980
4,441
1,161,619

80.

95.

74.

60.

21.

45.

579,230: 81.

4,517,269: 46.
1,283,236: 80.
219: 75.
500,000: —
2,088,730: —
3,500,000: —

Transport R:dr 18,4S6,947: 16.

Transport R:dr 18,486,947: 16.

Ersättning åt Stats-kontoret för uppkommen brist i dess beräknade
inkomster för år 1867 ........-........ .........-............... „ 3,310,427: 21.

Kostnader för Riksdagen och dess hus samt Statsrevisioner,

äfvensom aflöning och expenser för Justitie-Ombudsmannen „ 494,993: 52.

Kostnader för 1868 års kyrkomöte ................. „ 23,243: 17.

Förvaltnings- och uppbördskostnader samt pensioner m. in_______ „ 116,926: 17.

Fromma stiftelsers andelar i kortstämpelafgiften samt restitutioner „ 34,505: 28.

Tills vidare förräntade medel-..............—.........-.......—---------- „ 310,218: —

y Förskott till inlösen af förfallna räntekuponer .............„ 170,000: —

Förskjutna brandförsäkringsafgifter ......................... „ 712: 32.

Summa K:mt 22,947,972: 83.

De å bankoräkningen N:o 1 insatta medel öfverstego således under år 1869 utgifterna
med ............................................................... R:dr 665,422: 37.

hvarigenom den å samma räkning vid årets början innestående

behållning ..................... „ 439,767: 95.

ökats till........................................................................ R:dr 1,105,190: 32.

Utom nu anförda öfversigt af Riksgälds-kontorets inkomster och utbetalningar
under år 1869, få Revisorerne äfven meddela nedanstående, på Fullmäktiges
berättelse '' grundade, uppgifter angående enahanda inkomster och utgifter under
förra hälften af innevarande år:

Kassa-inkomster under Januari—Juni 1870:

Allmän bevillning ....................................... R:dr 2,601,017: 4.

Vapenskatt_______________________ „ 556: 32.

Kort- och tidningsstämpelafgifter................................ „ 66,088: 64.

Skatteköpeskillingar samt ekeskogs- och observationsmedel „ 5,992: 88.

Kapital- och räntebetalningar å lån för byggnader ochjernvägs anläggningar

samt vattenaftappningar m. fl. företag „ 388,918: 58.

Godtgjord fordran af Stats-kontoret för erhållen försträckning

till dess utgifter under sistlidet års sommar _______________________ „ 1,500,000: —

återbetalning å lån till undsättningar efter 1868 års missväxt „ 200,000: —

Uppkomna och till Riksgälds-kontoret aflemnade besparingar å

derifrån utbetalda anslags- och kreditivsummor ______ „ SO,176: 59.

Aflemnade äldre depositionsmedel _______________ „ 2,311: 58.

Influtna medel å statslånefondens utestående fordringar _________ „ 9,000: —

Utaf Strömsholms nya kanalbolags inkomster för sistlidet år „ 1,035: 52.

Försålda obligationer af 1869 års lån ................................. „ 671,794: 86.

Återbetalning å Riksgälds-kontorets tills vidare förräntade medel

jemte derå upplupna räntor ____________________ „ 558,041: 66.

Återbetalda förskott ............ „ 6,398: 48.

Försålda riksdagshandlingar.................. „ 1,318: 97.

Lyftade medel å kreditivet i Riksbanken ....... „ 200,000: —

Summa Runt R:dr 6,292,651: 12"

Riksgäldskontor
ett
kassainkomster
och
kassautgifter
under
förra hälften
af år
1870.

Kassa-utgifter under Januari—Juni 1870:

Utaf 1870 års rånte- och amorteringsanslag för de fonderade

jernvägslånen...............................................................

Ytterligare kostnader för 1868 och 1869 års statslån ............

Kapital- och räntebetalningar å Riksgälds-kontorets öfriga

skulder .....................................................................

Insättningar å kassakreditivet i Riksbanken...........................

Betald ränta för samma kreditiv ..........................................

Å Riksgälds-kontoret, anvisade statsanslag och lån:
beviljade vid 1865 och 1866 samt före -

gående årens riksdagar ................... R:dr 88,525: —

vid 1867 års riksdag ..... „ 342,047: 99.

„ 1868 års riksdag ..... „ 56,512: —

„ 1869 års riksdag ______ „ 168,045: —

„ 1870 års riksdag .......... „ 98,282: 37.

Utaf den till betäckande af skilnaden mellan statsinkomsterna
och statsutgifterna vid 1869 års riksdag anvisade summa

Kostnader för 1869 och 1870 års riksdagar ...........................

Utgifter för Riksdagens hus och kostnader för byggnadsarbeten

vid samma hus m. m____________________________________________________

Kostnader för 1869 års Statsrevision ....................................

Aflöning för Justitie-Ombudsmannen och hans Expedition jemte

rese- och tryckningskostnader samt expenser ..................

Förvaltningskostnader vid Riksgälds-kontoret samt kontorsex penser

och utgifter för Kontorets hus ___________________________

Taxerings- samt kort- och tidningsstämplingskostnader jemte

anmärkningsarvoden_______________________________________________________

Tills vidare förräntade medel________________________________________________

Köpta vexlar och invisningar för de utländska annuitetsliqviderna

Förskott till ränteliqvider och en brandförsäkringsafgift _________

Till Riksgälds-kontorets räkning N:o 3 i Riksbanken öfverförda
medel ........................................................................

R:dr

Summa R:mt R.dr

1,988,624: 50.
1,149: 41.

142,339: 37.
600,000: —
22,045: 56.

753,412: 36.

900,000: —
393,339: 80.

18,238: 89.
1,592: 4.

9,617: 45.

43,166: 85.

26,575: 7.
1,000,000: —
578,600: —
87,217: 58.

347,600: 1.
6,913,518: 89.

Liqvidations- och amortissenients-fouden för 1855 års inhemska statslån;:

Liqvidations-
och
amortissementsfonderna
för
de fonderade
statslånen.

Enligt hvad räkenskapen öfver liqvidations- och ainortissementsfonderna
utvisar, egde denna fond vid 1868 års slut

en tillgång af.............. R:dr 14,357: 66.

och efter afdrag af fondens skuld ............................... „ 1,874: 30.

en behållning af ..........................................................''... R:dr 12,483: 36.

hvilken behållning under är 1869 ökats genom:

årets anslag till ranta och amortering .................. „ 13,655: —

och fondens andel i kapital- och räntevinsterna å de för fondernas
gemensamma räkning förräntade tillgångar............ „ 639: 32.

R:dr 26,777: 68.

Transport R:dr 26,777: 68.

men deremot minskats med:

beloppet af 12 annullerade obligationer af Ser. A

och 2 dito af Ser. D å tillsammans ......... R:dr 12,800: —

under året upplupna räntor:

ä 4 procent _____________________ R:dr 7,54C: —

å 3 * procent ----------,------- » 1>232: — n 8,772: — „ 21,572: —

Tillgångarne vid 1869 års slut _____________________ R:dr 5,463: 98.

efter afdrag af skulden för obetalda förfallna räntor:

å 4 procent........................ R:dr 174: 30.

å 3| procent .................... „ 84: — R:dr 258: 30-

utgjorde således __________________________________________________________________ R:dr

5,205: 68.

Liqvidations- och amortissements-fonden för 1858 års lån:

Tillgången å nämnde fond vid början af år 1869...................... R:dr 972,688: 48.

efter afdrag af dess skuld för obligationer och
räntekuponer, som icke inom 2 år från förfallodagarne
blifvit till betalning företedda
och derefter endast i Riksgälds-kontoret

inlösas ................................................ B:dr 11,841: 33.

samt för räntekuponer, som saknats vid inlösen
af obligationer, och hvilkas belopp derföre

innehållits ....................................... „ 1,182: — 13,023: 33.

uppgick till........................................................................ R:dr 959,665: 15.

hvarjemte under sistnämnda år fonden kommit i åtnjutande af
följande inkomster:

anslag till ränta och amortissement....................................... »

andel i kapital- och räntevinsterna å fondernas för gemensam

räkning fruktbargjorda behållningar................................. „

kursvinst vid inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna räntekuponer
........................................................................ „

dito vid uppköp af vexlar för remittering af annuiteterna-----— „

Deremot hafva nedanstående utgifter blifvit fonden påförda:
för inlösen af utlottade obligationer,
förfallna den 1

Juli 1869 ..................... Thlr 61,000: —

dito dito den 2 Januari 1870 „ 62,300: — Thlr 123,300: —

den upplupna räntan å lånets återstående kapitalbelopp:

för förra lialfåret,_______________ Thlr 160,666: 20.

„ sednare dito --------------- „ 159,366: 20. Thlr 320,033: 10.

Thlr 443,333: 10.

1,166,666: 66.

78,352: 71.

---18.

9,052: 95.
R:dr 2,213,737: 65.

i Riksmynt, å 2 J R:dr pr Thlr .................. R:dr 1,182,222: 22.

omkostnader --------------------------------------------- „ 8,246: 71.

1,190,468: 93.

R:dr 1,023,278: 72.

Tillgång vid 1869 års slut ........................ R:dr 1,042,521: 39.

elter afdrag af skulden för obligationer
och räntekuponer,
som icke inom 2 år från lörfallodagarne
blifvit till betalning
företedda ............ R:dr 17,908: 67.

och för utelöpande räntekuponer,
tillhörande redan förfallna
och till Riksgäldskontoret
inkomna obligationer,
hvilka kuponer icke förfallit
före eller samtidigt
med de obligationer, till

hvilka de höra - » 1>344: ~ „ 19,252: 67. R:dr 1,023,268: 72.

Liqvidations- och amortissements-fonden för 1860 års jernvägslån

egde vid början af år 1S69 en tillgång af ............... R:dr 660,982: 90.

och efter afdrag af skulden för 41 procents
obligationer och räntekuponer samt premieobligationer,
hvilka icke inom 2 år från förfallodagarne
blifvit till inlösen företedda ... R:dr 75,015: 33.
äfvensom för räntekuponer, som saknats vid

återställandet af inlösta obligationer ...... „ 852: — 75,867: 33.

en behållning af_________________ R:dr 585,115: 57.

hvartill komma följande inkomster för år 1869:

anslag till ränta och amortissement ...... „ 1,466,000: —

andel i kapital- och räntevinster å förräntade medel ........... „ 29,489: 75.

kursvinst vid uppköp af vexlar för remittering af annuiteterna „ 10,183: 47.

dito vid inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna premie-obligationer.
.......................................................................... „ 5: 70.

R:dr 2,090,794: 49.

Utgifterna hafva utgjorts af:

beloppet af utlottade 4| procents-obligationer,

förfallna den 1 Maj 1869________________________ Thlr 58,300: -

dito dito den 1 November 1869 ............ „ 59,700: —

bokförda kapitalbeloppet af de, efter förutgångna
utlottningar, den 1 Februari och 1 Augusti

1869 förfallna premie-obligationer............ „ 55,000: —

Thlr 173,000: —

efter 2| R:dr för hvarje Thlr. ...................... R:dr 461,333: 33.

å 4£ procents-obligationerna

förfallna räntor ............ Thlr 322,000: —

skilnaden mellan det i räkenskapen
upptagna kapitalbeloppet,
Thlr 55,000 af de

vid 17:de och 18:de utlott-________

Transport Thlr 322,000: - R:dr 461,333: 33. R:dr 2,090,794: 49-

Transport Thlr 322,000: — R:dr 461,333: 33. R:dr 2,090,794:49.
ningarne utkomna premieobligationer
och de till
dessa obligationers inlösning
anvisade annuitets „

55,000: —

summor 110,1.00 Thlr

Thlr 377,000:

utgörande efter samma kursberäkning ......... R:dr 1,005,333: 34.

omkostnader för lånet

Fondens tillgångar vid slutet af år 1869...... R:dr

hvarifrån afgår dess skuld dels för 4j procents-obligationer
och räntekuponer samt
premie-obligationer, hvilka icke inom 2
år från förfallodagarne blifvit till inlösen

företedde_____________________ R:dr 82,350: 67.

dels för räntekuponer, som
saknats vid återställandet af
inlösta obligationer, och
hvilkas belopp vid obligationernas
infriande innehållits
........................... „ 906: -

och dels för en i Riksgäldskontoret
till inlösen anmäld,
men ej företedd kupon_2____12^j— b

11,809: 19.

1,478,475: 86.

hvarifrån bör afdragas fondens skuld för obe -

talda förfallna räntor ....................... „

Fonden tillgodoförda inkomster hafva varit:

1S69 års anslag till ränta och amortering ...... „

andel i kapital- och räntevinster å förräntade

medel ------------------------------------------------ „

Såsom utgifter upptagas:

amortering af obligationer ............................. R.dr

förfallen ränta...........................................

omkostnader ___________________________________________

illrl nldCUUC l lllgdil^ V lu IvjUu (IIO OlUl ---------

efter afdrag af skulden för obetalda förfallna
räntor _________________________________________________

: 30.
>: 67- R:dr	612,318: 63.
års inhemska lån
!: 11.
;: 75. R.dr	47,458: 36.
): 96. n	169,040: 96.
R:dr	216,499: 32.
>: — ): 50.
1:75. „	164,261: 25.
): 32.
i- 25. R;dr	51,878: 7.
års jern vägslän:
af år
........ R:dr	16,160: 96.
	6,644: 66.

1S69 af.............................. ......... ....................

och en skuld af_______________________________________________________

hvarigenom uppkommer en behållning af............................... R:dr 9,516: 30.

Transport R:dr 9,516: 30.

Transport R:dr

Under samma år hafva följande poster blifvit fonden godtgjorda:

anslag till ränta och amortissement ........................„

motsvarande de under året förfallna annuiteter, nemligen:
utlottade obligationer,förfallna den 15 April 1869, £ St. 2,600: *—

» „ „ „ 15 Oktober 1869 „ 1,500: -—

räntor, förfallna den 15 April 1869,£St. 12,172:10.
dito den 15 Oktober 1869 ..... „ 12,114: —

£ St. 4,100: —

„ 24,2S6: 10.

£ St. 28,386: 10.

9,516 30.
610,957: —

i R:mt å 18 R:dr för hvarje £ St................ R.dr 510,957: —

andel i kapital- och räntevinsterna å de förräntade medlen ......_j,_7,158: 7.

, , R:dr 527,631: 37.

hvaremot fonden påförts:

i Riksgälds-kontoret inlösta räntekuponer...... £ St. 396: —

af Herrar J. Henry Schröder & Comp. redovisade
obligationer och kuponer ............... „ 24,715: 15.

kontot öfver tills vidare förräntade medel tillhöriga,
förfallna obligationer och kuponer „ 3,047: 10.

vid 1869 års slut utelöpande, under samma år

förfallna kuponer .................................. „ 227: 5.

£ St. 28,386: 10.

i R:mt å 18 R:dr pr £ St. ........................... R:dr 510,957: —

äfvensom kursskilnad ............ R:dr 1,407: 92.

efter afdrag af vid räntekuponers
inlösen i Riksgälds-kontoret
uppkommen kursvinst... „ 9: 90. „ 1,398: 2.

och omkostnader .................................. ” 4^537: 53. R;dr 516,892: 55.

Återstående tillgång vid 1869 års slut............ R:dr 15,234 : 32.

efter afdrag af skulden för utelöpande förfallna

räntekuponer ................................... „ 4,495: 50. R:dr 10,738: 82.

Liqvidations- och amortissements-fonden för 1866 års jernvägslån,

hvars tillgäng vid början af är 1869....................................... R:dr 85,252: 10.

efter afdrag af skulden......................................................... „ 52,076: 42.

lemnade en behållning af................................................... R:dr 33,175: 68.

har under loppet af samma år fått sig tillgodoskrifvet:

anslag till ränta och amortissement ........................................ „ 1,380,000: —

kapital- och räntevinster å de förräntade medlen..................... „ 3,450: 75.

i Riksgälds-kontoret inlösta kuponer och en obligation, för hvilka

valuta remitterats till tyska låneöfvertagarne..................... „ 406: 67.

kursvinst m. m.................... „ 9,027: 95.

R:dr 1,426,061: 5.
Transport Rrdr 1,426,061: 5.

51 —

	men deremot belastats med följande belopp: deri 1 Juli 1869 förfallna obligationer ......... Thlr den 2 Jannari 1870 dito ......................... „	12,100: 12,400:	—
	Thlr	24,500:	—
	den 1 Juli 1869 förfallna ku-
	poner ........................... Thlr 246,640: — den 2 Januari 1870 dito dito „ 246,337: 15. n	492,977:	15.
V	Thlr	517,477:	15.

Transport R:dr 1,426,061: 5.

utgörande i Riksmynt, å 2f R:dr pr Thlr ... R:dr 1,379,940: —
vid 1S69 års sint utelöpande den 2 Januari
1867 förfallna räntekuponer, för hvilka
den härstädes innehållna valutan blifvit
aniortissementsfonden år 1868 godtgjord „ 60: —

omkostnader för lånet..............................— „ 6,250: 82.

1,386,250: 82.

Tillgångarne vid 1869 års slut .................. R''dr 77,643: 56.

efter afdrag af skulden för utelöpande obligationer
och kuponer, som skulle i Riksgälds-kontoret
inlösas... li:dr 37,760: —
samt för utelöpande, inlösta
obligationer tillhörande kuponer,
som icke förfallit
före eller samtidigt med

dessa obligationer ......... „_77: 33. 37,833: 33.

utgjorde således...........................................-................. R:dr 39,810: 23.

Liqvidations- och amortissements-fonden för 1868 års jernTägslån

har under är 1869 erhållit ett anslag till ränta och
amortissement för sednare hälften af samma
år, motsvarande 54 procent för år på primitiva
obligationsskulden, £ St. 1,150,000: — .........£ St. 30,187:10.

efter afdrag af hälften utaf den under året verk -

ställda amortering, £ St. 2,900:

1,450: —

£ St. 28,737: 10.

i Rsmt å 18 R:dr ................................-................■-............. R:dr

hvarjemte fonden tillgodoförts kursvinst till belopp af ........

517,275: -2,570: 26.

oeh har fonden fått sig påförda den 1 Januari 1870 förfallna

R:dr

räntekuponer, £ St. 28,677: lf, å 18 R:dr.......n

519,845: 26.
516,195: —

Fondens tillgångar vid 1869 års slut............... R:dr 36,320: 26.

efter afdrag af dess skuld för i Riksgälds^

kontoret till inlösen förfallna kuponer ...... ,, 32,6/0:

lemnade således en behållning af.......................—............... R;dr 3,650. 26.

Samman af
de till 1869
års slut för
de fonderade
statslånen
utbetalda,
rånte- och
amortering sanslag.

Intill slutet af år 1869 hafva de för bestridande af ränta och amortering för
de fonderade statslånen från Riksgälds-kontoret utgående anslag utgjort följande
belopp:

för 1855 års lån ................................................................ Runt 202,950: —

» 1858 „ „ „ 14,000,000: —

» 1860 „ „ „ 13,544,150: 60.

» 1861 B „ ............................................................... „ 1,371,850: —

v 1864 „ 3 „ 2,758,757: 79.

, 1866 3 » .........................................-................-..... „ 4,564,623: 85.

» 1868 3 » ............................................... -- ............. „ 1,472,555: 65.

Summa Runt 37,914,887: 89.

Angående
tillämpningen
af Riksdagens
medgifvande
af
obligationers
förskrifvande
på
viss person
samt af förfallna
obligationers

och räntelcuponers

omedelbara
inlösen i
Riksgäldskontoret.

Vid genomgåendet af Riksgälds-kontorets reglemente hafva Revisorerne funnit
att dess 2 § innehåller två af sednast församlade Riksdag fattade beslut, nemligen:

a) “att till innehafvare!! ställd obligation må, då derom hos Kommissariatet
göres framställning, på viss namngifven person öfveriåtas, för att endast i dennes
hand vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvare» hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;" och

b) “att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgälds-kontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna obliqagationer
och räntekuponer, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lanekontrakterna böra ä deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket
ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare,
som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.*

1 afseende på tillämpningen af det i mom. a) intagna stadgande hafva Revisorerne
inhemtat, att Fullmäktige, efter Kommissariatets hörande, under den 1 sistlidne
September meddelat följande bestämmelser:

“l:o. Den, som önskar få honom tillhörig, af Riksgälds-kontoret utfärdad och
till innehafvaren ställd obligation öfverlåten på viss namngifven person, i ändamål
att obligationen derefter endast i hans hand skall vara gällande, bör derom hos
Riksgälds-kontorets Kommissariat göra skriftlig anmälan, med företeende af den
obligation, hvarom fråga är, uti hvilken anmälan obligationens utgifningsdag, serie,
nummer och valör böra vara fullständigt uppgifna.

2:o. Obligationen skall då hos Kommissariatet förses med en så lydande
påskrift: “Denna obligation öfverlåtes härmed på N. N. och är i följd deraf endast
i hans hand gällande. Stockholm af Riksgälds-kontorets Kommissariat den .“
Sådan påskrift skall undertecknas af Kommissarierna, hvarjemte dervid skall af
bokslutskamreraren antecknas intyg om den verkställda öfverlåtelsens annotering i
Riksgälds-kontorets räkenskaper.

3:o. Innan obligationen derefter till egaren återställes, skall på obligationens
framsida anbringas en stämpel, innehållande orden: “öfverlåten på viss person.“

4:o. Öfver den sålunda öfverlåtna obligationen skall så väl hos Kommissariatet
som i Boksluts-kontoret föras en fortlöpande förteckning, innefattande upplysning
om tiden, då öfverlätelsen blifvit meddelad och om den person, på hvilken
obligationen öfverlåtits, samt om och när öfverlåtelse!! upphör att vara gällande,

hvarefter således obligationens belopp får till innehafvaren utbetalas; börande dessutom
behöriga anteckningar om dylika öfverlåtelser göras i de uti Boksluts-kontoret
för hvarje län förda afräkningsböcker.

å:o. Önskar vederbörande obligationsegare att på sådant sätt öfverlåten
obligation må ånyo antingen på annan namngifven person öfverlåtas eller blifva
gällande i hvarje innehafvare» hand, bör likaledes skriftlig anmälan derom göras
hos Kommissariatet, såsom här ofvan i lista punkten är föreskrifvet; och bör obligationen
dervid äfven företes, för behörig anteckning i räkenskaperna.

6:o. I fall obligationsegaren eller hans namnteckning icke är af Kommis>
sariatet känd, bör så val då utbetalning af obligationens belopp ifrågakommer, som

då obligationens öfverlåtelse på annan person eller hvarje innehafvare önskas, identiteten
vara på ett sätt, som Kommissariatet finner nöjaktigt, behörigen styrkt.“

Vid genomgåendet af låneprotokollerna hafva Revisorerne funnit, att Fullmäktige,
beträffande medgifvandet i förestående mom. b), den 20 Maj 1S70 förklarat,
att något allmänt beslut eller någon särskild åtgärd för det då varande icke erfordrades
för detta medgifvandes vederbörliga tillämpning, enär vid derom förefallande
frågor det berodde på Fullmäktige att, under behörigt iakttagande af det vid sagde
medgifvande fastade förbehåll, låta härstädes verkställa önskad obligations- och
räntekupoji-inlösen, då sådant läte sig göra, utan att låneöfvertagarnes kontraktsenliga
rättighet till den dem tillerkända inlösningsprovision förnärmades och deras
redovisningsskyldighet för erhållna annuitetssummor rubbades eller att någon afsevärd
ränteförlust lliksgälds-kontoret ådroges. I sedermera under Juni månad förekommet
fall hafva Fullmäktige medgifvit, att såväl räntan å 80 st. för 1858 års
län utgifna 4.} procents-obligationer ä tillsammans 24,400 Thaler Fr. Cour. som äfven
kapitalbeloppet af obligationerna, då de varda utlottade, skulle, så länge de af den
uppgifna egaren innehades, få i Riksgälds-kontoret uppbäras, under vilkor att Riksgälds-kontoret
underrättades, om och när eganderätten till dem upphörde. Den a
dessa obligationer för förra hälften af ar 1870 upplupna ränta har vid förfallotiden
liqviderats i svenskt mynt med beräkning af 2 R:dr 85 öre för Thalern. Med .anledning
af uppkommen fråga om inlösen af 7 st. till betalning den 1 Augusti förfallna,
af Riksgälds-kontoret utgifna premie-obligationer, hvilka utlottats med en
premie af 12 Thaler hvardera, medgåfvo Fullmäktige, att ej mindre dessa än äfven
andra utlottade premie-obligationer, från hviikas förfallodag två år icke förflutit,
skulle, om de före sistlidne September månads utgång hos Riksgälds-kontoret till
inlösen företeddes, få derstädes infrias efter eu kurs af 2 R:dr 62 öre för Thalern.

Revisorerne anse sig böra härjemte upplysningsvis omförmäla att, enligt
kontrakterna om alla al Riksgälds-kontoret i utländskt mynt upptagna lån och lydelsen
af derför utgifna obligationer, skola till dessa lån hörande obligationer och
räntekuponer, sedan två år från deras förfallodag förflutit, endast i Riksgälds-kontoret
inlösas; hvarförutom till inlösen förfallna obligationer och räntekuponer för
1860, 1864, 1866 och 1868 ars lån skola, äfvenledes på grund af lånekontrakten och
obligationernes lydelse, i Riksgälds-kontoret inlösas, derest anmälan derom hos
Riksgälds-kontoret af deras innehafvare göres sednast en månad före obligationernas
och räntekuponernas förfallodag. Enligt Fullmäktiges förut meddelade och tills
vidare gällande föreskrifter inlösas Riksgälds-kontorets år 1858, 1860 och 1866 i
Thaler Pr. Cour. utfärdade obligationer och räntekuponer i Kontoret efter beräkning
af 2 R:dr 65 öre för Thalern, äfvensom 1868 års i Pund Sterling utfärdade obligationer
och räntekuponer inlösas efter kurs af 18 R:dr för ett Pund Sterling, då
fråga om deras infriande i svenskt mynt på grund af ofvan angifna förhållanden

Granskningen
af
Eiksgäldskontorets

hufvudbok
och ränteri
förslagen.

Liggarne
öfver byggnads-
och
vattenaftappningslånen
samt
anslagen till
vägforbättringar
m m.

Utbetalda
summor af
1870 års
anslag för
statens jern■
vågsbyggnader.

förekommer. Deremot har någon bestämmelse icke blifvit af Fullmäktige meddelad
angående den kurs, som bör beräknas vid omedelbar inlösen i Riksgälds-kontoret
af de lör 1864 ars lån i Pund Sterling utfärdade obligationer och räntekuponer.

De till Riksgälds-kontoret ingående och i dess hufvudbok för år 1869 redovisade
bevillnings- och andra frän landtränterierna levererade medel hafva af Revisorerne,
så vidt tiden det medgifvit, blifvit jemförda med de till Riksgälds-kontoret
månadtligen insända ränteriförslag äfvensom med de Irån lands-kontoren insända
summariska räkningar, utan att någon anmärkning dervid förekommit; och hafva
Revisorerne icke heller för öfrigt funnit något att erinra mot hufvudboken, som i
Riksgälds-kontoret» Revisions-kontor blifvit utan anmärkning granskad, dervid de
influtna medlen äfvensom verkställda utbetalningar befunnits behörigen verificerade.

Äfven hafva Revisorerne under hufvudbokens och dertill hörande räkenskapers
granskning tagit kännedom om uppställningen och innehållet af de hos
Riksgälds-kontoret förda särskilda räkenskaper eller liggare öfver de till åtskilliga
städers återuppbyggande efter dem öfvergangna eldsvador beviljade låneunderstöd
samt öfver de till enskilda jernvägsanläggningar, hamn- och brobyggnader, kanaloch
slussanläggningar samt vattenaftappningar och myrutdikningar m. fl. företag
anvisade statsbidrag, äfvensom öfver anslagna medel lör vägförbättringar och väganläggningar;
varande dessa räkenskaper, hvilka äro för flera år upplagda, under
ar 1869 ej allenast behörigen fortsatta, utan äfven fullföljda genom redovisandet
deruti af de under samma ars lopp utbetalda nya låne- och anslagssummor.

Utaf det till fortsättande af arbetena å nordvestra stambanan af Riksdagen
till utgående under ar 1870 å Riksgälds-kontoret anvisade anslag, R:dr 1,600,000: —
hafva uppå vederbörliga reqvisitioner från detta verk utbetalts

under Juli månad ...................	........... R:dr	500,000: —
„ Augusti månad...... .........		350,000: —
„ September mån d .....	............. r>	500,000: —
	R:dr	l,350,0u0: —

Vid läsningen af Fullmäktiges protokoller hafva Revisorerne inhemtat, att
Kongl. Stats-kontoret, under åberopande af Kongl. brefvet den 24 Februari 1865
och med anledning af Styrelsens öfver statens jernvägsbyggnader reqvisition, den <

26 Juli 1870 begärt, att det belopp, 9,000 R;dr, som utaf statslänefondens vinstmedel
kort förut blifvit från Riksbanken till Riksgälds-kontoret aflemnadt, måtte varda
i vanlig ordning till Kongl. Stats-kontoret utbetaldt; men att, enär det uti Riksgälds-kontorets
vid 1869 och föregående års riksmöten utfärdade reglementen intagna
stadgande, att hvad som ytterligare komme att till Riksgälds-kontoret inflyta utaf
omförmälda vinstmedel skulle på vederbörliga reqvisitioner utbetalas, för att enligt
föreskrifterna i 168 § af 1863 års reglemente användas, blifvit uteslutet ur det reglemente,
som 1870 års Riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdat, Fullmäktige ansett
sig icke kunna i strid mot samma reglementes 138 § medgifva utbetalning af
sagda belopp.

För utförande på nordvestra stambanan af förberedande arbeten å sträckan
från riksgränsen till trakten af Arvika beviljades vid 1862 och 1863 års riksdag

600,000 R:dr jemte den blifvande behållningen å statslånefonden, beräknad till omkring
409,000 R:dr, och uti sin nådiga proposition till Rikets Ständer är 1865 om
anslag till jernvägsbyggnaderna upplyste Kongl. Maj:t, att hela kostnaden för nämnde
handel beräknats till 3,893,988 R:dr, hvadan således det belopp, som för de återstående
arbetena derå erfordrades, efter afdrag af förut anvisade 1,000,000 R:dr,
uppgick till 2,893,000 R:dr.

Då statslånefondens vinstmedel, af hvilka under ar 1864 och 1865 till Riksgälds-kontoret
inflöto och derifrån för jernvägsbyggnaderna utbetaldes 370,000 R:dr,
blitvit så val af Kongl. Maj:t som Riksdagen beräknade att användas för arbetena å
förenämnde handel, och då afskrifning af de efter sistnämnda år inflytande dylika
medel hvarken blifvit af Riksdagen beslutad eller ens fråga derom utgjort föremål
för dess pröfning pa annat sätt, än alt det i de frän och med år 1863 till och med
år 1869 för Riksgälds-kontoret utfärdade reglementen intagna stadgandet om dessa
medels tillhandahållande för angifna ändamål blifvit uteslutet ur 1870 års reglemente,
så, ehuru sagde reglemente synes lemna stöd för det beslut Fullmäktige i
saken fattat, men det torde kunna antagas att Riksdagen icke afsett någon förändring
af de rörande dessa medel förut gifna föreskrifter, hafva Revisorerne ansett
sig böra till Riksdagens kännedom meddela nu uppgifna förhållande, för att fästa
Riksdagens uppmärksamhet pa behofvet att meddela förnyade bestämmelser rörande
de redan under året influtna och möjligen framdeles inflytande vinstmedel af statslånefonden.

Till fullföljande af hvad uti sednaste revisionsberättelse (sid. 67 och 68)
finnes intaget angående vilkoren för åtnjutande af det af 1869 års Riksdag beviljade
understöd af 1,000,000 R:dr för anläggning af jernväg mellan Nässjö och
Oscarshamn, anse sig Revisorerne böra omförmäla, att Kongl. Maj:t genom nådigt
bref af den 4 Februari 1870 för Fullmäktige tillkännagifvit att, sedan Styrelsen för
allmänna väg- och vattenbyggnader öfverlemnat ej mindre ett intyg af borgmästaren
L. Dahlström, innefattande att, enligt honom förevisade räkenskaper, direktionen
under är 1S69 för ifrågavarande jernvägsarbete utbetalt tillsammans 1,145,221
R:dr 19 öre, än äfven en af jernvägsbolagets verkställande direktör afgifven rapport
öfver arbetena å jernvägen, tillika med en öfversigt af de ä arbetena nedlagda
kostnader, hvaraf äfvenledes framgick, att sagda kostnader uppgått till nyssnämnda
belopp, Kongl. Maj:t i enlighet med bemälda Styrelses hemställan, funnit godt i
nåder förklara bolaget hafva fullgjort det af Riksdagen för understödets åtnjutande
stadgade vilkor, att under år 1S69 skulle användas en summa för arbetets’bedrifvande,
minst lika stor som det beviljade statsunderstödet.

Angående
det beviljade
understödet
för anläggning
af jernväg
mellan
Nässjö och
Oscarshamn.

Till upplysning om de medel, som genom statslån m. fl. inkomster till Riks- öfverd”''”?//
gälds-kontoret influtit för verkställande af de utaf Riksdagen beslutade utbetalnin- jernvägs~
gar för statens och enskilda jernvägsanläggningar samt om de belopp, som för anlaggninsadana
ändamål blifvit sa väl från Riksgälds-kontoret som Stats-kontoret utbetalda, 9**h ^taifna
hafva Revisorerne, i likhet med hvad under föregående revisioner skett, låtit der- medel.

Angående
det utaf
1870 års
Riksdag beslutade
jernväg
slån å
40 millioner
riksdaler.

öfver uppgöra en beräkning till den 5 innevarande Oktober, hvilken beräkning finnes
denn3 berättelse bifogad. (Bil. Litt. B.)

Enligt 72 § i det för Riksgälds-kontoret af sednast församlade Riksdag utfärdade
reglemente uppdrog Riksdagen åt Fullmäktige att, till bestridande af de utaf
Riksdagen beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader äfvensom för att bereda
tillgång dels för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, dels ock för inlösande af
1867 och 1S69 års för jernvägsbyggnaderna upptagna lån, mot fonderade statsobli- t

gationer i svenskt mynt ä ett sammanräknadt nominelt belopp af högst fyratio millioner
riksdaler samt löpande med högst 5 procents ränta, som halfårsvis förfölle,
upplägga ett lån, att återbetalas genom årlig amortering inom loppet af 40 år; i
hvilket afseende Fullmäktige egde att icke allenast bestämma obligationernas valörer
och försäljningspris, utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvägagä på det sätt,
de funno lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande; dock
att under ar 1870 och 1871 mot förenämnda obligationer icke finge upplänas större
belopp än 8,500,000 R:dr. För öfrigt beslöt Riksdagen: att i afseende å föryttrandet
af återstående obligationsbeloppet kommande Riksdagar skulle ega att för hvarje
gång bestämma det belopp, som för året borde i rörelsen utsläppas; att penningar,
som genom denna upplåning inflöte, icke finge användas till andra än här förut
angifna ändamål; att till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering anvisa ett årligt
anslag, motsvarande det belopp, som hvarje är erfordrades för sagde liqviders
och amorterings verkställande, hvilket anslag, till dess hela skulden blifvit i stadgad
ordning betald, årligen borde af Riksgälds-kontorets medel afsättas; att omförmälda
ränte- och amorteringsanslag skulle ingå till en särskildt redovisad liqvidations-
och amortissements-fond, hvars behållning skulle för det med dessa medel
afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas och användas, så att ränteliqviderna vid
derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i
föreskrifven ordning verkställd; samt att de till liqvidations- och amortissementsfonden
influtna medel skulle, sa vidt ske kunde och denna fond åliggande liqvider
medgåfve, städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande.

Dessa af Riksdagen meddelade beslut och stadganden hafva enligt Riksdagens
begäran blifvit utaf Kongl. Maj:t i nåder fastställda genom kungörelse af den
20 Maj detta år, införd i N:o 25 af Svensk författningssamling, och har Kongl. Maj:t
under den 2 Augusti å lånet meddelat Sin nådiga garanti.

Revisorerne gå nu att bär framlägga en ur Fullmäktiges protokoll öfver
låneärenden hemtad redogörelse för de beshft, Fullmäktige fattat, jemte de för dessa
beslut anförda skäl, äfvensom för de åtgärder, hviika blifvit af Fullmäktige vid- Å

tagna för fullgörandet af det uppdrag, de i afseende å ifrågavarande upplåning af
Riksdagen erhållit.

Uti Fullmäktiges protokoll för den 20 Maj finnes antecknadt, att öfverläggningar
då börjades om upptagningen af det beslutade arnorteringslånet, och uti protokollet
för den 27 samma månad att dessa öfverläggningar nämnde dag blifvit
forisatta. För att erhålla kännedom af de inom Riksdagen uttalade åsigter och
meningar angående vilkoren och återbetalningssättet för detta lån, läto Fullmäktige
den 28 Maj sig föreläsas protokollet hos Första Kammaren för den dag, då dessa
ämnen der behandlades, och den 30 Maj togo Fullmäktige del af den härom inom
Andra Kammaren förda diskussion; hvarjemte protokollet för sistnämnde dag upp -

lyser, att en längre öfverläggning hos Fullmäktige då förekommit angående det af
Herr Friherre Gripenstedt förordade sätt för upplåning mot obligationer med bestämd
förfallotid och fördelade i lika många serier, som antalet af de år, unddr hvilka
återbetalningen af hela lånet skulle verkställas. Den 9 Juni, da öfverläggningarne
om upplåningen ånyo fortsattes, öfverenskornmo Fullmäktige, att några definitiva
beslut i fråga om lånets upptagande icke skulle fattas före den 28 i samma månad,
da samtlige Fullmäktige antogos vara oförhindrade att komma tillstädes. Oaktadt
Iviksgälds-kontoret, efter all sannolikhet, först närmare innevarande års slut
för sina da förestående utgifter vore i behof af den för deras bestridande anvisade
tillgång af de medel, som komme att anskaffas genom den upplåning mot fonderade
statsobligationer, hvilken enligt Riksdagens beslut skulle under detta och
nästa ar verkställas, både emellertid Fullmäktige för afsigt att, i anseende till den
tidsutdrägt, som erfordrades för obligationspapperets tillverkning samt obligationernas
och räntekuponernas tryckning m. m., redan före sagde dag till öfverläggning
företaga frågan om denna upplåning; och då Fullmäktige ansägo tillfälle höra
beredas, att i detta vigtiga ämne rådgöra med Konungens i Regeringsformens 67 §
omförmälda ombud i Riksgälds-kontoret, så och efter det Kongl. Maj:t, uppå gjord
underdånig förfrågan, förklarat sig till detta ombud hafva utsett Chefen fÖT Finansdepartementet,
Ilerr Statsrådet m. m. ( . 1. W;ern, egde den 16 Juni öfverläggnin0,
med honom rum. ^ do o

Föremålen för denna öfverläggning voro: l:o) den ränta, som skulle i obligationerna
förskrifvas; 2:o) frågan om lånets fördelning uti särskilda serier med
olika förfallotider, lämpade efter antalet af de år, hvarunder hela lånet skulle återbetalas;
3:o) sättet för lånets amortering; samt 4:o) tiden för denna amörterihgs
vidtagande. ö

Vid framställningen af dessa frågor meddelades en kort redogörelse af hvad
som under de hos Fullmäktige förut hållna öfverläggningar i dessa ämnen blifvit
anfördt.

Enligt det öfver öfverläggningen förda och jemväl af Herr Statsrådet Waern
godkända protokollet, uttalade han den åsigt att, med afseende å ej mindre upplåningens
säkra framgång än låntagarens, statens, fördel, räntan borde bestämmas till
5 procent, af skäl: att, då upptagandet af statslån alltid måste förutsätta ett behof,
som genom den beslutade upplåningen skall fyllas, borde vid bestämmandet af lånevukoren
i främsta rummet afses att syftemålet med upplåningens företagande vinnes
och att den tillgång, som man derigenom vill anskaffa, ovilkorligen erhålles;
att, da för de lån såväl staten, både inom landet och utrikes, som Allmänna Hypoteksbanken
och Jern-kontoret samt flera större kommuner under sednasté åren upptagit,
utgifvits fem procents-obligati oner, Och da samlade kapitalbehållningar alltså
under dessa år kunnat och sannolikt äfven fortfarande kunde genom befintlig t ill—
gång på fenipr o cents-o bliga ti öfver med full säkerhet göras räntebärande, det vore
att förutse, det statens med lägre ränta löpande obligationer jemförelsevis skulle
bill va mindre begärliga och afsättliga; att, om ock genom medgifvandet af en större
kapitalrabatt långift aren kunde för sitt förräntade kapital påräkna enahanda räntenikomst
genom detsamma* nedläggande i obligationer, deruti eu lägre ränta vore
för skri! ven, han likväl antagligen komme att företrädesvis önska erhålla med högre
ränta löpande obligationer, hvilka, då de af innehafvare)! behöfde föryttra*,
kunde med mindre svårighet och äfventyr för kapitalförlust afsättas; att det vid en
successiv, under liera år fortgående utgifning af obligationer icke kunde undvikas,

att obiigationspriset, som måste lämpas efter då rådande penningeförhållanden,
kom me att förändras och tid efter annan föranleda skiljaktiga, efter förhållandet
mellan den allmänt gångbara penningeräntan och obligationernas räntefot lämpade
rabattbestämmelser, hvarvid en större skilnad mellan obligationsräntan och den allmänna
räntan naturligtvis måste medföra betydligare olikhet i obligationernas temporära
försäljningspris och följaktligen inverka på det allmänna omdömet om obligationernas
egentliga värde; hvilket omdöme vida mera rättade sig efter den lägre
än efter den högre prisbestämmelsen; alt det för befrämjande af obligationernas
afsättlighet och gångbarhet inom landet måste visa sig fördelaktigt och ändamålsenligt,
att den nominella obligationsräntan närmade sig den effektiva, helst mänga ^

enskilda obligations-innehafvare vanligtvis icke beräknade obligationernas ökade värde
genom en tilltagande amortering, och den tillfälliga vinst, som en större skilnad
mellan obligationernas gångbara pris och deras inlösningsbelopp vid skedda utlottningar
medförde, hufvudsakligen endast uppmuntrade det sa kallade börsspelet med
utlottningsbara obligationer; och att låntagaren, ifall under lånetiden inträffade förändrade
finansiella förhållanden föranledde till det upptagna länets uppsägning eller
lånevilkorens förändring, vore i tillfälle att med jemförelsevis ringa kostnad inlösa
obligationer, vid livilkas utgifvande den beviljade kapital-rabatten varit af mindre
betydenhet.

I fråga om lånets fördelning uti särskilda serier med olika förf all o tider,
lämpade efter antalet af de ar, hvarunder hela lånet skulle återbetalas, yttrade Herr
Statsrådet Wa;rn, att med ordalydelsen af Riksdagens beslut, hvilket uttryckligen
innehöll: att ett lån mot fonderade statsobligationer skall uppläggas för att genom
årlig amortering aterbetalas inom loppet af 40 ar och att ett årligt anslag skall anvisas
till ränteliqviderna för sagde lån samt kapitalskuldens amortering, syntes mindre
öfverensstämmande att fördela detta lån uti 40 serier eller egentligen särskilda
lån, som under nämnde tidrymd komme att förfalla till betalning vid slutet af hvart
och ett år; och hvilka låneseriers belopp måste blifva olika, sä vida, på sätt för
de öfriga fonderade statslånen sker, samma annuitet eller årliga rånte- och amorterings-anslag
skall efter hela lånets upptagning utgå, intill dess lånet blifvit till
fullo äterbetaldt.

I afseende å sättet för lånets amortering sade Herr Statsrådet sig tro allmänheten,
hvilken hade mera vana vid obligationer, som skola till pari utlottas,
sätta värde på denna bestämmelse och att den derföre borde bidraga till ett högre
pris och snabbare afsättning af dylika obligationer, än om blott amortering genom
uppköp utlofvades. Men da för lån, som upptoges i obligationer med lägre ränta,
rättigheten att verkställa amorteringen medelst uppköp lör låntagaren medförde en
betydlig fördel, hvars värde den stora allmänheten möjligen ej till fullo uppskattade,
så vore det tänkbart, att en sådan bestämmelse för dylika obligationer kunde ske <

utan motsvarande nedsättning i utgifningspriset. Om derföre obligationsräntan sattes
till 5 procent, vore utlottning lämpligare, men om räntefoten blefve 4 £ procent,
blefve amortering genom uppköp för Riksgälds-kontoret förmånligare.

Angående tiden för amorteringens vidtagande, så enär genom verkställandet
af lånets amortering från och med det år, då upptagningen deraf börjats, den för
förestående stats-utgifter anvisade tillgäng, som borde genom upplåningen, anskaffas,
komme att minskas, i synnerhet om eu hela lånet omfattande amorteringsplan
redan från upplåningens början skulle tillämpas, hade fråga uppstått om uppskjutandet
af den föreskrifna amorteringen af lånet under de första fem åren, eller intilldess
den beslutade successiva upptagningen af detsamma blifvit till eu betydligare

del verkställd; i hvilket fall amorteringsplanen komme att endast omfatta den derefter
återstående tiden af de 40 år, inom hvilkas förlopp lånet skall vara återbetaldt.
Denna fråga hade Fullmäktige, med afseende å Riksdagens beslut angående
anvisningen af ”ett, årligt anslag till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering”,
äfven framställt såsom föremål för denna öfverläggning.

Herr Statsrådet Wasrn ansåg de skäl och förhållanden, som talade för det
ifrågaställda uppskolvet med lånets amortering, fullt giltiga, och syntes det af Riksdagen
meddelade stadgandet angående rånte- och amorterings-liqvidernas fullgörande
destomindre utgöra något hinder deremot, som bland Riksdagens bestämmelser rörande
lånets liqviderande uteslutits den föreskrift angående förhållandet mellan annuitets-ånslaget
samt rånte- och amorterings-beloppet, hvilken fanns intagen i det inom
Stats-Utskottet framställda och dess memorial såsom reservation bifogade förslag
till lånestadganden.

Den 28 Juni fortsattes af Fullmäktige öfverläggningarne rörande lånets upptagning
och företogos till afgörande de flesta dervid förekommande och under föregående
sammankomster diskuterade frågor. Enär det sätt för upplåningens verkställande,
som Ilerr Friherre Gripenstedt uti sitt i Andra Kammarens protokoll för
den 9 Maj intagna yttrande förordat, syntes hafva tillvunnit sig uppmärksamhet,
ingingo Fullmäktige nu i pröfning af detta förslag, enligt hvilket lånet skulle
blifva ett så kalladt serielån, för hvilket olika betalningsterminer skulle på förhand
bestämmas, och deraf hvarje serie komme att förfalla till betalning ett visst, i de
för densamma utgifna obligationer utsatt år.

Såsom en högst vigtig fördel af ett sådant lånesätt hade blifvit framhållet,
att långifvarne på förhand visste när hvarje obligation förfölle till betalning, och
att således hvar och en kunde förskaffa sig sådana obligationer, som bäst lämpade
sig efter hans omständigheter. Att detta vore förhållandet, kunde ej bestridas;
dock kunde deremot anmärkas, att vigten af berörde fördel ytterst berodde deraf,
om det vore antagtigt, att köpare af obligationer i allmänhet kunde veta, på hvilken
dag det under en tidrymd af ända till 40 år vore för dem lämpligast att få
sina innehafvande obligationer infriade. Den erfarenhet, som i detta afseende kunnat
vinnas genom 1S67 och 1869 års tillfälliga lån, vore icke tillfyllestgörande, emedan
återbetalningstiden för dessa lån icke hade utsträckts utöfver 10 år — en tidrymd,
för hvilken man möjligen kunde känna sina behof och förestående utbetalningar,
utan att det derföre vore sannolikt, att beräkningar i detta hänseende med
någon säkerhet kunde, annat än undantagsvis, göras för en så lång tid som 30 till
40 är. Deremot kunde med säkerhet antagas, att hvar och en företrädesvis måste
söka sådana obligationer, som, jemte det de lemna en nöjaktig ränta, äro lätt säljbara
när helst han önskar förvandla dem i reda penningar; och med hänsigt härtill
hafva jemväl obligationer utan bestämd förfallodag, till och med sådana, hvilkas inlösningstid
uteslutande är beroende af låntagarens önskan, under i öfrigt normala förhållanden,
befunnits fullt lämpliga och tillfredsställande, så att något afgjordt företräde
icke kan tillmätas obligationer med bestämd, men långt aflägsen förfallodag.

Ifrågavarande förslag grundade sig till väsendtlig del på den förutsättning,
att obligationer med 5 procents ränta och bestämd förfallodag skulle kunna afsättas
al pari, hvilket likväl Fullmäktige ansågo föga sannolikt och i alla händelser omöjligt
att med visshet beräkna, då ifrågavarande lån skulle upptagas under loppet af

flera år. Den såsom särskild anledning till berörde förutsättning uppgifna omständighet,
att innehafvare af statens vid slutet af detta och nästkommande är förfallande
obligationer gerna skulle utbyta dessa mot nya obligationer med samma ränta, vore
så mycket mindre afgörande, som hela beloppet af de obligationer, hvilka sålunda
kunde mot nya utbytas, endast uppgår till 3,700,000 Rdr och således utgör blott
en ringa del af det lån, som nu skall uppläggas, samt icke eu gång hälften af det
belopp, som före nästkommande ars slut skall upplånas; hvarjemte erinrades, att
vid förstnämnde obligationers utlemnande kapitalrabatt medgafs, så att innehafvarne
i sjelfva verket för sina penningar åtnjutit mer än 5 procents ränta. Riktigheten af
den förutsättning, på hvilken förslaget hvilar, vore således tvifvel underkastad.
Skulle nu rabatt äfven för de nya obligationerna befinnas nödvändig och dessa
obligationer varda fördelade i serier, af hvilka en förfölle till betalning under hvarje
år af hela lånets återbetalningstid, således t. ex. under 35 är, måste, derest hvarje
å samma belopp lydande obligation skulle erhålla samma verkliga värde, kapitalrabatten
blifva olika för hvarje serie. De olägenheter, som häraf oundvikligen måste
följa, voro sa i ögonen fallande, att de endast behöfde antydas.

Emot antagligheten af merberörda förslag förekom vidare, att, huru än amorteringen
al ett lån, upplagdt enligt de i förslaget uppgifna grunder, måtte ordnas,
grundade anmärkningar dervid skulle kunna göras. Vid amorteringen af ett serielån
med dertill anvisadt annuitetsanslag kan man förfära endast på tvänne olika
sätt, nemligen antingen så, att obligationsbeloppet i alla serierna göres lika och
således annuiteten årligen minskas med ett belopp, motsvarande årsräntan för en
serie, eller ock att annuiteten under hela amorteringstiden förblir oförändrad, då
obligationsbeloppet för hvarje år måste ökas med en summa, motsvarande årsräntan
ä den serie, som under nästföregående år till betalning förfallit. I förra fallet uppstode
den obillighet, att återbetalningen af det upptagna lånet blefve mest betungande
för den närmaste framtiden, under det att de jernvägsanläggningar, hvartill de
upplånade medlen blifvit använda, antagligen kornme att gifva en framgent stigande
afkastning. I sednare fallet blefve väl bördan af rånte- och kapitalbetainingarne
jemnt fördelad på hela amorteringstiden, hvaremot den olägenhet uppkomme, att
obligationer måste till största beloppet utgifvas af de serier, för hvilka Riksgäldskontor^
efter all anledning finge vidkännas den högsta kapitalrabatten.

Slutligen anmärktes, att, då det beslut, Riksdagen i afseende på lånets betalning
fattat, innehåller: att lånet skall genom årlig amortering återbetalas inom
loppet af 40 år: att ett ärligt anslag skall anvisas till ränteliqvider och kapitalskuldens
amortering, hvilket anslags belopp bör motsvara hvad som hvarje ar erfordras
för dessa liqviders och amorteringars verkställande, samt att detta anslag
skall årligen af Riksgälds-kontorets medel afsättas, intilldess hela skulden blifvit
i stadgad ordning betald, — det ej syntes med detta beslut; öfverensstämmande,
om dep beslutade upplåningen verkställdes mot obligationer, indelade i ärliga serier,
af hvilka en och annan möjligen kunde blifva helt och hållet osåld, i hvilket fall
ingen amortering ifrågakomme under det eller de år, då dessa serier skulle förfalla
till betalning.

I betraktande af dessa omständigheter, och da ej till stöd för det bär oinhandlade
upplåningssätt några sådana skäl blifvit anförda, som kunde gifva full
tillförsigt i afseende på dess framgång, ansågo sig Fullmäktige så mycket mindre
ega grundad anledning och befogenhet till en sä väsendtlig afvikelse från hvad
hittills vid de fonderade statslånen blifvit iakttaget, som ett dylikt förfaringssätt,
så vidt för Fullmäktige var kändt, icke af någon stat blifvit försökt vid upptagandet

af lån med en ända till 40 år utsträckt amorteringstid, och Riksdagen genom dess
användande vid detta tillfälle skulle betagas rättigheten att före den tid, då de utgifna
serierna förfölle i ill betalning, verkställa en vid inträffade förändrade förhållanden
möjligen för staten fördelaktig konvertering eller liqvid af det upptagna lånet.

Sedan Fullmäktige sålunda ansett sig icke kunna antaga det af Herr Friherre
Gripenstedt föreslagna upplåningssätt, öfvergingo Fullmäktige till bestämmandet af
i den ränta, som borde i obligationerna förskrifvas. Den härom hållna öfverläggning

och deraf föranledda beslut återgifvas i protokollet sålunda:

Uti beslutet om ifrågavarande lån hade Riksdagen, med förklarande att räntan
borde halfårsvis förfalla till betalning, i afseende på densammas belopp endast
föreskrifvit, att obligationerna skulle ”löpa med högst 5 procents ränta’-. Något
minimum för denna ränta var deremot af Riksdagen icke antaget; men då de föremål,
för hvilka medel genom uppläggandet af ett lån å 40,000,000 Rdr, enligt Kongl.
Maj:ts till Riksdagen aflåtna nådiga proposition, skulle beredas, blifvit af Riksdagen
utsträckta äfven till enskilda jernvägsanläggningar, och det derföre syntes
så mycket angelägnare att ej genom en alltför mycket nedsatt ränta föranleda en
sä betydlig kapitalrabatt, att den genom lånet erhållna tillgång blefve alldeles otillräcklig
för dermed åsyftade ändamål, funno Fullmäktige den dem åliggande pröfning
i fråga om räntefoten kunna inskränkas till en jemförelse mellan fördelarne och
olägenheterna af räntans förskrifvande til! antingen 4;j eller 5 procent. Äfven med
denna begränsning syntes det svårligen låta sig göra att med full säkerhet lösa den
föreliggande frågan, emedan den ena eller andra räntesatsens företräde berodde, åtminstone
till en del, af eventualiteter, hvilka endast med större eller mindre sannolikhet
kunde bedömas, hvarföre det äfven visat, sig, att meningarne härom varit särdeles
delade. Sålunda antog Kongl. Maj:f, i sin till sednaste Riksdag angående
anslagen för statens jernvägsbyggnader aflåtna proposition, 5 procents ränta såsom
den lämpligaste, i öfverensstämmelse hvarmed denna räntesats äfven nu blifvit af
Konungens, hufvudsakligen för öfverläggning angående denna fråga tillkallade ombud
tillstyrkt; hvaremot Stats-Utskottet förordade 4f procents ränta, hvilken åsigt
äfven inom Kamrarne af flera ledamöter delades. Riksdagens slutligen meddelade
stadgande, enligt hvilket räntan skulle fa utgöra högst 5 procent, torde också snarast
kunna betraktas såsom en utväg att sammanjemka de olika meningarne och
lemnade icke, utöfver dess ordalydelse, någon ledning för Fullmäktiges beslut.

Då Riksgälds-kontoret å statens vägnar uppträder såsom låntagare, bör ej,
såsom förhållandet vanligast är vid enskilda penningetransaktioner, endast den egna
* fördelen utgöra bestämningsgrunden för de åtgärder, som vidtagas, utan måste Full mäktige

tillse att, såvidt möjligt är, de vilkor, som för statens upplåning stadgas,
jemte det de ur rent pekuniär synpunkt äro fördelaktiga, äfven äro sådana, att de
icke i annat hänseende ställa sig i strid med det allmännas gagn. Af detta skäl
funno Fullmäktige synnerlig uppmärksamhet böra, vid behandlingen af förevarande
fråga, fästas vid det allmänt kända förhållande, att den höga ränta, som under sednare
tider varit gällande, intager ett betydelsefullt rum bland de svårigheter, med
hvilka den svenska industrien har att kämpa. Det lider nemligen intet tvifvel, att,
då förtroendet till låntagaren utöfvar ett inflytande på lånevilkoren, och staten obestridligen
erbjuder den största möjliga säkerhet, om icke för kapitalet — i hvilket
hänseende langifvaren äfven vid andra försträckningar kan betrygga sig genom till -

räckligt hypotek, — så i alla händelser för räntans erläggande på bestämd dag,
bör staten kunna erhålla lån mot lägre ränta än den allmänt gällande. Häraf måste
äter följa, att, om staten förklarar sig hafva för afsigt att, mot en ränta ej understigande
5 procent, under loppet af flera år upptaga en större del af det kapital,
som inom landet kan bilda sig, räntan i den allmänna rörelsen skall komma att.
hålla sig något högre och industrien således förlora den fördel, som en möjligen
ökad penningetillgäng eljest skulle hafva åt densamma beredt. Särdeles måste detta
gälla om jordbruksnäringen, som icke med fördel kan begagna sig af sådana korta
lån, å hvilka räntan periodvis kan nedgå utan allt afseende på den för statens
amorteringslån fastställda räntefot. Med erkännande häraf funno Fullmäktige likväl
detta förhållande icke böra förhindra räntans bestämmande till 5 procent, såvida
detta i öfrigt befunnes fördelaktigast. Det är nemligen uppenbart, att hvarje statslån,
upptaget i riksmynt, och för hvilket medel derföre hufvudsakligen måste sökas
inom landet, alltid måste minska penningetillgången för industrien, åtminstone för
så vidt ej de af staten upplånade medlen omedelbart användas till uppköp af den
inhemska industriens alster; men denna olägenhet har ej sin grund i den ränta, som
uti obligationerna för.skrifves, emedan allt, hvad denna kan verka, äfven kan åstadkommas
genom lägre ränta och deraf föranledd större kapitalrabatt. Det blir alltid
penningens, af låntagaren oberoende pris, som bestämmer den effektiva räntan, hvilken
ingalunda stiger med den förskrifna, hvars belopp således ur industriens synpunkt
är likgiltigt, dä man ej kan förutsätta, att staten betalar högre ränta än omständigheterna
kräfva. Den minskade tillgång för industrien, hvartill det beslutade statslånet
torde föranleda, bar följaktligen sin orsak i sjelfva tillvaron af detta lån och
i förhållanden, hvilka Riksdagen haft att taga i öfvervägande vid beslutet om dess
upptagande, men kan icke uppkomma derigenom att, sedan beslut om dylikt lån
en gång blifvit fattadt, upplåningen sker efter en högre eller lägre räntefot, hvars
bestämmande al’ andra synpunkter betingas. Den omständigheten, att ifrågavarande
upplåning skall ske under loppet af flera år, förändrar icke heller förhållandet härvid,
då det måste antagas, att, derest penningetillgången under upplåningstiden skulle
föranleda räntans fall, utgifvandet af obligationer med en ränta, som visade sig vara
för hög, komme att upphöra, och ett; nytt lån mot obligationer med deri förskrifven
lägre ränta att uppläggas.

Då man likväl måste undvika en sådan ränta, hvars storlek kunde göra
sannolikt eller antagligt, att det skulle blifva nödvändigt att afbryta lånets utgifvande,
hafva Fullmäktige icke kunnat lemna ur sigte, hvad som synes vara att anföra
till stöd för antagandet, att den nu i allmänhet gällande räntefoten, mer eller
mindre öfverstigande 5 procent, under de närmast följande åren skall komma att
undergå någon stadigvarande förändring.

I fråga om sannolikheten af räntans fallande förekomme:

att för icke längre tid tillbaka än 20 är penningar mot företrädesvis god
säkerhet erhöllos till lägre ränta än 5 procent;

att den visserligen långsamt, men under sednaste tiden oafbrutet minskade
depositionsräntan i bankerna — hvilken i Riksbanken nedgått till 3.j procent —
antydde återkomsten af en dylik period;

att det mest synes hafva varit jordbrukarens penningebehof, som hållit räntan
hög, men att detta behof redan i väsendtlig man vore af Hypoteksbankcn fyldt
och småningom komme att vidare fyllas, hvilket äfven det sednaste året skett under
allt gynsammare förhållanden;

att visserligen vid jordbrukets förbättrade ställning ett ökadt lif jemväl i
den öfriga industrien borde inträda, men att erfarenheten ådagalagt den långsamhet,
hvarmed denna lyft sig, hvarföre dess behof af förlag sannolikt ej komme att ökas
i samma förhållande som tillgängen på penningar; samt

att det sistförllutna året visade, hvilket ofantligt inflytande en god skörd
utöfvar på penningetillgången inom landet, i betraktande hvaraf ocli då innevarande
ars skörd lofvade att blifva synnerligen god samt det visat sig ej sällan inträffa,
att flera missväxtår, sådana som 1866, 1867 och 1868, följas af några goda eller åtminstone
bättre år, funnes en ej ogrundad förhoppning, att den närmaste framtiden
y skall blifva gynsam med hänsigt till räntan, särdeles för ett län med den fullstän diga

säkerhet som det, hvilket nu kommer att af staten upptagas, erbjöde.

Emot ett sådant antagande, att den allmänna penningeräntan inom några
års förlopp skulle komma att nedgå under 5 procent, kunde åter följande förhållanden
anföras, nemligen:

att kapitalisten, som under en längre tid med lätthet kunnat betinga sig en
ränta af 6 procent, äfven för närvarande kunde erhålla denna ränta, om han ville
såsom säkerhet mottaga inteckningar, vare sig i stads- eller landtegendom;

att åtskilliga större staters behof af län utan tvifvel komme att hålla räntan
uppe pa den utländska marknaden, hvaraf följden måste blifva, att också svenska
obligationer fortfarande der kunna erhållas till ett pris, som lemnar högre ränta än
5 procent. För den inhemska kapitalisten motväges detta visserligen i någon mån
deraf, att de svenska utom riket spridda obligationerna äro ställda i utländskt mynt,
sä att han icke med noggrannhet kan beräkna det af kursförhallanden beroende belopp,
han för förfallna räntekuponer e''.ler obligationer kan fa uppbära; men att
denna omständighet ingalunda är afgörande, visar det stora antal af svenska statens
i utländskt myntslag utgifna obligationer, som under sednare tider till landet
återkommit, hvilket äfven af Riksgälds-kontorets styrelse befordrats och, i öfverensstämmelse
med Riksdagens i detta hänseende uttalade åsigt, äfven framgent kommer
att befordras genom medgifvandet vid obligationers och kuponers inlösning af
en kursberäkning, hvarmed innehafvarne finna sig tillfredsställde;

att, då det ej kunde bestridas, att den ymnigare penningetillgång, som nu
tidtals visat sig, haft sina väsendtligaste orsaker dels i det tillstånd af förlamning,
som öfvergått de flesta näringar, med deraf löranledt ringa behof af förlag, dels i
bristande förtroende och tillfälle att mot nöjaktig säkerhet utsätta penningar, hvaraf
följt, att kapitalisten hellre ätnöjt sig med lägre ränta för sina i någon bankinrättning
deponerade medel, än han velat mottaga den säkerhet, lanesökande haft att
erbjuda; så torde ock numera, synnerligast med afseende å landets redan erhållna
rikliga skörd och den goda utsigt, åtminstone för den närmaste framtiden, som
< härutinnan visar sig, den förhoppning ej vara grundlös, att tiden är inne för upp hörande

af det förlamande tillstånd, som sträckt sin verkan till all industri, och att
en början skall ske genom återgång till en företagsamhet, mäktig att framkalla både
större behof af rörelsekapital och det förtroende, som bereder tillfälle att medlen
erhålla. Långt ifrån att detta allt i ett land, der kapitaltillgängen i allmänhet icke
är stor, skulle förorsaka räntans nedgående, synes det, om ej oförmodade och störande
händelser inträffa, böra gifva anledning dertill, att densamma under de närmast
stundande åren kommer att på det hela bibehållas någorlunda oförändrad, och
detta desto hellre, som de enskilda jernvägsanläggningar i större omfattning, hvilka
efter all sannolikhet snart förestå, skola framkalla ett behof af penningar, hvilket,

i den mån landets egna tillgångar dertill anlitas, måste bidraga dertill, att räntan
icke väsendtligen faller; samt

att således den allmänna penningeräntan väl ännu är så bög, att gynsamma
förhållanden kunna åstadkomma en nedsättning i densamma, men utan att det derföre
skäligen kan antagas, att obligationer med en till 40 år utsträckt amorteringstid
skulle kunna försäljas till ett pris, hvarigenom den effektiva räntan koinme att
understiga fem procent.

Efter att noga hafva öfvervägt de ofvannämnda förhållanden, som kunde
komma att inverka på den allmänna räntans relativa belopp under närmaste tiden,
ansago Fullmäktige, att deri ingalunda funnes något stöd för antagandet att, denna
ränta under samma tid skulle undergå väsendtlig och stadigvarande förändring eller
nedgå under ä procent, samt att derföre beslutet angående de nya obligationernas
räntefot borde grundas pa nu bestående förhållanden, utan att dervid, under oviss
förmodan om framtida förändring, borde äfventyras någon jemkning i det närvarandes
fordran i afseende pa en fullt lämplig räntefot.

I anseende till den fördel, som tillskyndats landet genom eu under sednare
tider fortgående förhöjning i det pris, hvartill Allmänna Hypoteksbankens obligationer
kunnat försäljas, och : ngelägenheten att, sa vidt utan olägenhet och förlust
för staten kunde ske, undvika hvarje åtgärd, hvarigenom en fortfarande för jordegarne
förmånlig försäljning af dessa obligationer skulle motverkas, ansågo sig Fullmäktige
jemväl böra taga i betraktande det inflytande, bestämmandet af samma ränta
för statens nya obligationer, som den hvarmed Hypoteksbankens äro utfärdade,
kunde utöfva å dessa sednares pris och afsättlighet. Väl vore, på sätt redan blifvit
antydt, den effektiva räntan det, som för köpare sannolikt hufvudsakligen skulle
vara afgörande vid valet mellan obligationer, erbjudande samma säkerhet; men under
det den ene väsendlligast fäster sig vid den ärliga af kastningen af sitt kapital,
eftersträfva!'' den andre att öka detta genom att förr eller sednare göra sig till
godo en åtnjuten kapitalrabatt, och det vore således åtminstone möjligt att, genom
lägre förskrifven ränta och deraf beroende kapitalrabatt, för statens obligationer
kunde sökas en annan publik än den, för hvilken Hypoteksbankens obligationer
visat sig företrädesvis begärliga Vid öfvervägande häraf funno Fullmäktige sig
emellertid icke kunna tillmäta delta i alla händelser ovissa förhållande någon synnerlig
vigt. 11 iksgälds-kontorets åliggande vore att genom upplåning inom viss tid
anskaffa ett bestämdt belopp, under det att Hypoteksbanken, som redan under året
haft eu betydlig afsättning af sina obligationer, kan lämpa sin upplåning efter det
pris, hvartill dessa obligationer kunna försäljas. Ehuru önskvärd! det må vara, att
båda verkens upplåning samtidigt kan fortg:å, hvarföre äfven Fullmäktige ville vid
bestämmandet af öfriga lanevilkor på härtill bidragande förhållanden fästa uppmärksamhet,
ansågo de sig derföre icke befogade att vid afgörandet af en så vigtig
fråga, som den angående räntefoten, låta sig bestämma af något annat, än hvad
som vid sorgfällig pröfning befunnes bäst och på det för Riksgälds-kontoret fördelaktigaste
sätt befordra fullgörandet af deras uppdrag.

Efter denna förberedande öfverläggning öfvergingo Fullmäktige till bestämmandet
af den af ofvannämnda tvänne olika räntesatser, som borde antagas för de
obligationer, hvilka nu skulle af Riksgälds-kontoret utfärdas, och beslöto Fullmäktige,
såsom det i deras protokoll ytterligare heter, efter noggrannt öfvervägande
af de onekligen afsevärda skäl, som för de härutinnan stridiga åsigterna blifvit anförda,
att till Fem procent bestämma meranämnde ränta, till stöd för hvilket beslut
hufvudsakligen anfördes:

l:o att flå det lån, hvarom nu är fråga, skall upptagas i svenskt mynt och
således de för detsamma utgifna obligationers afsättlighet inom landet måste i förestå
rummet afses, den i dem förskrifna ränta icke borde understiga den räntefot,
vid hvilken köpare redan blifvit vande genom de af ej mindre Riksgälds-kontoret,
än Hypoteksbanken jemte landets största kommuner under sednare tider utgifna
obligationer;

2:o att följaktligen, så vida en säker och snar afsättning må kunna påräknas
för de obligationer, som nu skola försäljas, den förskrifna räntan bör lämpas
efter den svenska obligationsmarknaden äfven med afseende derå, att det öfvervägande
antalet köpare ännu icke förvärfvat vana vid iakttagande i köp och liqvider
af de mera invecklade beräkningarne öfver obligationers verkliga, i förhållande
till den redan förflutna lånetiden och den medgifna kapitalrabatten sig årligen ökande
värde; en erinran, som borde ega vigt vid upptagandet af ett större statslån,
dervid obligationernas spridning icke blott till något jemförelsevis mindre antal
kapitalister, utan till den större allmänheten måste anses önskligt;

3:o att äfven för den del af lånet, som möjligen komme att utom landet
upptagas, eller för de obligationer, hvilka tid efter annan kunna komma att till utlandet
försäljas, 5 procents ränta syntes lämpligast, då obligationer med denna
ränta utfärdats för flertalet af de statslån, som der i sednare tider blifvit upptagna,
bland hvilka det af staden Hamburg nyligen gjorda förtjenar synnerlig uppmärksamhet; 4:o

att erfarenheten visade, hurusom obligationer med 4.j procents förskrifven
ränta, vid jemförelse med 5 procents obligationer, allestädes stå i ett i förhållande
till deras verkliga värde lågt pris, hvarföre det är antagligt, att, fastän kapitalrabatt
för närvarande torde behöfva medgifvas jemväl å obligationerna för ett 5
procents lån med längre amorteringstid, ett sådant lån ändock blefve för staten
mindre dyrt, än ett, lån mot lägre förskrifven ränta, enär den med en lägre räntefot
oskiljaktigt förenade större kapitalrabatten sannolikt icke komme att betäckas genom
skilnaden i den förskrifna räntans årliga belopp;

5:o att nödvändigheten af en betydlig kapitalrabatts beviljande naturligtvis
måste minska det belopp, som för den bestämda obligationssuminan kan erhållas,
och således göra densamma mindre tillräcklig för de med lånet åsyftade ändamål;
och

6:o att, om räntans fall eller andra inträffade omständigheter skulle göra
det för staten önskvärdt och fördelaktigt att före amorteringstidens slut återbetala
eller konvertera den då obetalda delen af lånet, sådant befordras och medför ringare
uppoffring, i den mån det belopp, som vid obligationernas afyttring erhållits,
närmar sig det nominella; hvarföre det alltid och särdeles under en tid, dä den
allmänna räntan visat en fällande riktning, måste vara skal att vid upptagande af
ett län, uppsägbar! endast från låntagarens sida, förskrifva en ränta, som påkallar
åtminstone en mindre betydlig kapitalrabatt.

Ordföranden, Herr Grefve Hamilton yttrade, att han för sin del fastade det
största afseende dervid, att Allmänna Hypoteksbankens försäljning af dess obligationer,
så vidt möjligt vore, ej måtte genom Riksgälds-kontorets upplåning afbrytas,
men att han —, då hypoteksföreningarnes behof af penningar för närvarande

ej vore större, än att det under nuvarande rikliga penningetillgång ganska lätt borde
kunna fyllas samtidigt med Riksgälds-kontorets, äfven om båda verkens obligationer
vore af alldeles enahanda beskaffenhet; då af Hypoteks-bankens sednaste lån
ej mera återstod, än att det, så vida ej störande förhållanden inträda, sannolikt
inom två, högst tre år bör vara utsåldt; och då det, i fall erfarenheten skulle ådagalägga
önskvärdheten afen olika räntefot för Riksgälds-kontorets och Hypoteksbankens
obligationer, beror af denna Bank att vid uppläggandet af ett nytt lån i
sina obligationer förskrifva den ränta, som då må anses lämpligast, — ansett sig
böra på i öfrigt anförda skäl instämma i beslutet, att i de obligationer, som nu
skola af Riksgälds-kontoret utgifvas, förskrifva 5 procents ränta.

Herr Hierta, som under föregående öfverläggningar rörande den nu afgjorda
frågan om de nya obligationernas räntefot uttalat den mening, att räntan i dessa
obligationer borde bestämmas till fyra och en half procent, anmälde sin reservation
emot Fullmäktiges i ämnet fattade beslut och yttrade, att han grundade sin frän
öfrige Fullmäktiges skiljaktiga åsigt i fråga om obligationsräntans belopp på följande
skäl och förhållanden:

”Uti Riksdagens beslut, att ”högst 5 %" skulle få förskrifvas, ser jag blott
en yttersta gräns, hvartill Fullmäktige i händelse af behof finge gå, men ett sådant
behof kan jag ej finna nu förefinna*. Tvärtom visa de stora depositioner, som bankerna
till en del mot ganska låg ränta innehafva, att betydliga kapitaler finnas,
som ej fordra så hög ränta, och det förhållande, att depositionsräntan så småningom
fallit under en längre tid, synes bevisa, att räntefotens sänkning ej är tillfällig,
utan grundar sig på fortfarande verkande orsaker, af livilka jag antager, att kapitalbildning
är den kraftigaste. Att 1869 års goda skörd högst betydligt bidragit
att sänka räntefoten, torde icke kunna nekas, och då äfven detta års gröda visar
sig god, så borde jemväl häri ligga ett giltigt skäl att ej anlita den tillåtna yttersta
gränsen för obligationernas räntefot.

Då statens obligationer innebära den största säkerhet, som kan erbjudas,
torde Riksgälds-kontoret icke heller behöfva gifva så hög effektiv ränta, som andra
verk och inrättningar, utan borde den effektiva räntan för statsobligationerna inom
kort, eller åtminstone före den tid, då detta län skall vara slutsåldt, kunna nedbringas
till 5 %, eller derunder, hvilket icke utan en konvertering kan ske, om
obligationerna förskrifvas med 5 % ränta.

Det är sagdt att 5 ^-obligationer nu äro begärligare och derföre lemna
större sannolikhet att lånet skall lyckas. Detta förhållande bör dock icke inverka,
enär detta lån skall försäljas under flera, kanske ända till 8 år, under hvilken långa
tid räntan i allmänhet inom landet kan komma att nedgå under 5 %. Dessutom bör
icke förbises att, om Riksgälds-kontoret genom att bestämma en räntefot, som för
tillfället gör obligationerna mindre begärliga, får vidkännas någon uppoffring vid
försäljningen af lånets forsta del, för att få det i gång, det dock är alldeles gifvet
att begärligheten efter obligationerna under vanliga omständigheter småningom
ökas, hvarvid Kontoret genom höjning af kursen kan skaffa sig ersättning för denna
första uppoffring och derjemte genom effektiva räntans sänkande gifva alla näringar
och isynnerhet jordbruket en väl behöflig hjelp. Den närvarande tidpunkten, då
Riksbanken har en metallisk kassa af närmare 20 millioner och då utsigt förefinnes
till en ymnig skörd samt höga spanmålspriser, anser jag ock vara särdeles
lämplig för försöket att nedsätta obligationsräntan.

En annan olägenhet af 5 % räntefoten är att obligationerna blifva lika med
Hypoteksbankens, hvarigenom en täflan dem emellan uppstår, så mycket svårare
för Riksgälds-kontoref, som dess obligationer blifva utställda på kortare tid än
Hypoteksbankens, och således draga högre effektiv ränta, om de säljas till samma
pris som de sednare. Vore räntan så blefve kapitalrabatten större, hvilket

skulle till en viss grad fördölja detta förhållande och dessutom genom den marginal,
som finnes i en större rabatt, locka spekulanter att af det för hvarje år fixerade
fösäljningsbeloppet köpa större partier, för att under de mellantider, då Riksgäldskontoret
ej sålde, förtjena på kursens stegring, hvilket vore Kontoret till nytta och
läte sig göra, då Kontoret ej kommer att, liksom Hypoteksbanken, sälja kontinuerligt,
tills lånet är slutsåldt, utan så till sägandes intermittent. Att, då Hypoteksbankens
sednast upplagda lån troligen inom 2 å 3 år blir slutsåldt, Banken ej gerna
kan upplägga ett nytt lån med lägre ränta, så länge Riksgälds-kontorets 5 % lån
ej är slutsåldt, är en olägenhet, som visserligen ej direkt rör Kontoret, men sä
mycket mer landet i sin helhet, eller åtminstone jordbruket, som dock är landets
vigtigaste näring.

Slutligen torde vid räntefotens bestämmande icke böra förbises, att Riksdagen
uti sin till Fullmäktige den 27 April 1867 aflatna skrifvelse, angående 1866
års lån, på anförda skäl, hvilka till en del synts mig vara på förevarande fråga
tillämpliga, förklarat ”att det hade varit mera öfverensstämmande med svenska statens
fördel, om den i obligationerna utfästa räntefoten icke blifvit satt högre än
till 4£ %”.

Genom de af Riksdagen meddelade stadganden angående lånets återbetalande
har den tid, vid hvars förlopp hela lånet skall vara återbetald,t eller arnorteradt,
blifvit bestämd och en successiv, årlig amortering deraf föreskrifven; men
någon bestämmelse när denna amortering skall börja, liar icke af Riksdagen
meddelats.

I afseende härå innehåller Fullmäktiges protokoll följande: Vid statsregleringen
och beräkningen öfver Riksgälds-kontorets utgifter under innevarande och
nästkommande år har Riksdagen ej anvisat medel till någon kapitalafbetalning,
utan endast till ränta å det nya fonderade jernvägslånet, af hvilket, enligt Riksdagens
uttryckliga förklarande, under dessa är icke finge upptagas större belopp
än åtta och en half millioner Riksdaler. Det skulle också varit mindre lämpligt
och öfverensstämmande med upplåningens syftemål, om Riksgälds-kontoret blifvit
ålagdt. att samtidigt utlemna och inlösa för ett och samma lån utfärdade obligationer.
Fullmäktige ansågo sig derföre kunna taga lör gifvet, att Riksdagen med
sin föreskrift om årlig amortering af det beslutade lånet ingalunda afsett. denna
amorterings vidtagande från och med det är, hvarunder upplåningen börjat. Ehuru
Fullmäktige således icke egde anledning till tvekan i fråga om amorteringens uppskjutande
under detta och nästa år, föreföll det Fullmäktige likväl tvifvelaktigt,
huruvida det öfverensstämde med Riksdagens åsigt och vore för upplåningens framgång
fördelaktigt att uppskjuta amorteringen till den tid, då med visshet kunde
förutsättas att hela lånet vore upptaget, helst sednaste Riksdags beslut angående det
belopp, inom hvilket upplåningen till en början skulle inskränkas, icke lemnade
någon tillförlitlig ledning för bedömandet af frågan, när denna upplåning, hvars

fortgång under de kommande åren skall bestämmas af då inträffande Riksdagar,
må rara fulländad. Innan obligationernas utgifning börjar, måste emellertid ej
mindre tiden än sättet för deras inlösen vara bestämd och en amorteringsplan för
lånet uppgjord. Då således frågan om amorteringstidens beräkning nu måste af
Fullmäktige afgöras, funno de det med afseende pa den tid, inom hvilken länets
upptagande, om det icke vore fullbordadt, dock sannolikt måste nalkas sitt slut,
lämpligt, att länets amortering vidtoge, sedan Fem år förflutit från den dag, under
hvilken obligationerna utfärdats, och derefter årligen fortginge enligt uppgjord,
hela lånet omfattande amorteringsplan.

Beträffande sättet för lånets amortering förekom hos Fullmäktige fråga derom,
huruvida amorteringen borde ske genom uppköp och annullering af obligationer
eller genom deras inom förloppet af hvarje år efter föregången utlottning skeende
inlösen; och beslöto Fullmäktige, efter öfvervägande af skälen för dessa olika arnorteringssätt,
att lånets årliga amortering skall ske genom uppköp, då obligationerna
kunna erhållas för ett pris, som icke öfverstiger det i dem förskrifna kapital, inen
i annat fäll genom utlottning. Motiverna till detta beslut voro följande:

att återbetalningen såväl af statens, om än till mindre belopp upptagna, inhemska
län, som af flera kommuners blifvit bestämd att ske genom årliga uppköp
och annullering af obligationer, under det att. utlottningen af det större amorteringslån,
som af Allmänna Hypoteksbanken utgifvits, ännu icke tagit sin början, och
det således ingalunda kan antagas, att allmänheten, pa grund af vana vid laneamortering
genom utlottning, företrädesvis önskar ett sådant betalningssätt;

att obligationerna för det lån, hvarom nu är fråga, varda utfärdade med 5
procents ränta och till följd af denna räntefot skilnaden mellan obligationernas
nominella belopp och gångbara värde sannolikt kommer att visa sig föga betydlig;
vid hvilket. förhållande kan antagas, att något pa obligationernas pris och afsättlighet
inverkande afseende icke kunde komma att fästas vid det med utlottningen förenade
premium för de utlottade obligationernas innehafvare;

att i allt fäll ett sådant premium, som gifver åt utlottningsspelet dess egentliga
betydelse, icke synes böra främjas; i hvilket hänseende det ock må uppmärksammas,
att alla de i utlandet upptagna svenska statslån, som amorteras genom
utlottning — bland livilka äfven förekommer det år 1864 med ett bankirbus i London
afslutade lånet — från början måst beräknas för obligationsförsäljning inom
Tyskland, der dylikt amorteringssätt är det allmänt brukliga och önskade, hvaremot
1868 års i England af Riksgälds-kontoret upptagna lan återbetalas medelst
uppköp och annullering;

att kännedomen derom, att obligationer till visst belopp årligen skola uppköpas
för att annulleras, otvifvelaktigt måste underlätta sådana obligationers afsättlighet
och gångbarhet;

att femprocents-obligationer, om hvilkas inlösande mot innehafvarens önskan
fråga ej kunde uppstå, så länge deras allmänt gällande pris icke öfverstege det i
dem förskrifna kapital, antagligen kornnie att för kassör och inrättningar samt för
andra, som påräkna en bestämd och ej lätt föränderlig inkomst, befinnas mera lämp -

liga och begärliga än med enahanda ränta utgifna obligationer, bland hvilka en del
årligen utlottas till betalning och efter lörfallodagen upphöra att vara räntebärande;

att den omständigheten, att, för viss förefallande händelse, obligationsköpet
måste upphöra och öfvergå till utlottning, icke må, der sådant möjligen kunde inträffa,
anses medföra större olägenhet, än om utlottning redan från början varit
fastställd;

att. nödvändigheten att förskaffa sig tillgång till och kännedom om hvarje
utkommen utlottningskungörelse obestridligen medför besvär och tidsförlust för
> obligationsinnehafvaren, som genom förbiseendet af redan verkställd utlottningTaf

en eller annan obligation lätteligen kan ådraga sig förlust af ränta å det i sådan
obligation nedlagda kapital;

att statsobligationers önskade allmännare gångbarhet inom landet samt begagnande
vid liqvider onekligen motverkas genom nödvändigheten att inhemta upplysning,
huruvida den till salu eller i liqvid erbjudna obligationen vore utlottad;

att Riksgälds-kontoret, genom begagnandet af tillfällen till förmånliga obligationsuppköp,
sannolikt skulle kunna, åtminstone under vissa år af amorteringstiden,
återbekomma utlemnade obligationer för samma eller undantagsvis lägre pris än
det, som vid deras försäljning erhållits, och sålunda kunna i stadgad ordning fullgöra
återbetalningen af det upptagna lånet, utan att behöfva utbetala hela det belopp,
hvara obligationer blifvit utfärdade; samt

att amortering genom obligationers uppköp och annullering befordrar, men
amortering genom utlottning kan sägas i viss män motverka införandet af det lånesätt,
som grundar sig på förskrifning af perpetuella räntor och hvilket med fog betraktas
såsom för det allmänna fördelaktigt.

För att nu ifrågavarande lån måtte, om förändringar i penningeställningen
eller andra inträffande förhållanden dertill föranledde, kunna återbetalas före den
vid beslutet om lånets upptagning bestämda tid, så, i likhet med hvad vid upptagningen
af föregående amorteringslån skett, funno Fullmäktige skäl förbehålla
Riksgälds-kontoret rättigheten att, utan inskränkning till det i amorteringsplanen
utsatta årliga belopp, uppsäga och inlösa för samma län utfärdade obligationer.
Pa det att emellertid en sådan rättighet icke måtte, genom osäkerheten för obligationsköparen
att åtminstone någon längre tid vara i åtnjutande af den fördel, obliga*
tionerna erbjöde, menligt inverka på deras afsättlighet, ansago Fullmäktige att, pa

sätt i fråga om ökade afbetalningar å de förra amorteringslånen, utom 1S68 års, är
stadgadt, denna rättighet icke borde vidtaga förr, än sedan en viss bestämd tid
efter lånets upptagande förflutit. Med afseende å lånets successiva upptagning,
till följd hvaraf flera ar komme att förflyta, innan de sista obligationerna varda
från Riksgälds-kontoret utlemnade, ansago Fullmäktige lämpligt att utsätta denna
tid till 15 är efter obligationernas datum.

Herr Beri/er uttalade den häremot skiljaktiga åsigt, att tiden för denna
rättighet till uppsägning icke borde uppskjutas längre än till 10 år från obligationernas
utgifningsdag.

I afseende å verkställigheten af ifrågakommande utlottningar och uppsägningar
beslöto Fullmäktige:

l:o att, då det allmänna priset å de för detta lån utgilha obligationer öfverstiger
pari och det alltså genom utlottning måste bestämmas, hvilka obligationer
skola till lånets amortering för då löpande år inlösas, skall, efter derom genom
tidningarne obligationsinnehafvarne meddelad underrättelse, denna utlottning verkställas
den första helgfria dagen i Juli månad inför Fullmäktige i närvaro af tillkallad
Notarius Publicus; kommande då utlottade obligationer att förfalla till betalning
den 30 September samma år;

2:o att, när obligationer utöfver den för året fastställda amortering skola
uppsägas, och denna uppsägning icke kommer att omfatta alla derförinnan ej inlösta
eller förfallna obligationer, skall likaledes genom utlottning bestämmas, hvilka
obligationer till följd af den beslutade uppsägningen skola sex månader efter utlottningsdagen
såsom uppsagda inlösas;

3:o att uppsägning af hela återstående beloppet af de för lånet utgifna obligationer
skall ske medelst derom sex månader före obligationernas genom denna uppsägning
bestämda förfallodag utfärdad kungörelse; och

4:o att utlottnings- och uppsägnings-kungörelserna samt underrättelserna om
den hvarje år verkställda amorteringen skola införas i rikets officiella tidning
jemte tvänne andra dagliga svenska tidningar.

1 fråga om den tid, efter hvars förlopp all rätt till betalning för förfallna
obligationer och räntekuponer, som derförinnan icke blifvit till inlösen företwdda,
borde upphöra, beslöts att lika läng preskriptionstid, tio år från obligationens eller
räntekuponens förfallodag, som gäller för 1867 och 1869 års statsobligationer, äfven
skulle stadgas uti de obligationer och kuponer, hvarom nu vore fråga.

För att, i likhet med hvad förut medgifvits i afseende på obligationerna för
de under sednare tider i svenskt mynt upptagna statslån, jemväl åt innehafvare af
de obligationer, som lomme att utfärdas för nu ifrågavarande lån, bereda tillfälle
att i landtränterierna erhålla betalning för derå upplupen och förfallen ränta samt
att vid kronoutskyldernas erläggande kunna använda kuponer å sådan ränta, hvarigenom
obligationernas afsättlighet och gångbarhet i landsorten måste ytterligare a

befrämjas, ingingo Fullmäktige till Kongl. Maj:t med underdånig hemställan om
nådigt förordnande att, under förut i sådant hänseende stadgade vilkor och förbehåll,
till dessa obligationer hörande räntekuponer måtte, när de till inlösen förfallit,
med det i dem förskrifna belopp, icke allenast i landtränterierna, med undantag
af Stockholms läns, inlösas i den män ränteriernas kassabehållningar sådant
medgåfve, samt derefter till Stats- och Riksgälds-kontoren vid skeende penningeremisser
insändas, utan ock vid uppbörden af de till ränterierna ingående statsoch
riksgäldsinedel fä emottagas i afräkning a hvad de skattskyldige skola erlägga,
för att sedermera i behörig ordning levereras; äfvensom att de räntekuponer,
hvilka förfalla i Mars månad det år då uppbörden sker, jemväl mätte dervid mot -

tagas, fastän de ännu icke vid uppbördstiden till betalning förfallit. Under den 2
Augusti har Kongl. Maj:t till denna hemställan lemnat sitt nädiga bifall samt för
verkställigheten deraf meddelat erforderliga föreskrifter.

Efter att hafva bestämt tiden för amorteringens början, lat o Fullmäktige uppgöra
en hela lånet omfattande amorteringsplan, hvilken den 21 Juli godkändes och
fastställdes. Enligt denna plan, som skulle tryckas i hvarje obligation, har annuiteten
för lånet blifvit beräknad att under 34 år från den 30 September 1875 utgå med

2,450,000 Ildr, utgörande 6^ procent ai lånets belopp, samt under sista året med
1,805,895 R:dr. 1 sammanhang härmed väcktes fråga att efter amorteringsplanen
tillägga ett bestämdt förklarande, att vid de obligations-uppköp, som för fullgörandet
al lånets amortering komme att företagas, innan samtliga obligationerna blifvit af
Riksdagen disponerade, den summa, med hvilken länet för året skall amorteras,
borde fördelas mellan den del deraf, hvars upptagande vore verkstäldt eller beslutadt,
och den återstående delen, i förhållande till hvarderas belopp, samt att
hvarje utlottning alltid borde omfatta samtliga icke annullerade eller till betalning
förfallna obligationer. Men det förhållande, som genom det ifrågaställda tillägget
skulle angifva*, ansågs vara en så gifven och klar följd af de bestämmelser,
obligationerna innefattade, att något ytterligare förtydligande deraf genom ett sådant
tillägg icke erfordrades; hvilket äfven syntes vara mindre egentligt, enär icke
i sjelfva obligationen kunde förekomma någon antydan derom att amorteringen
komme att börja, innan samtliga obligationerna blifvit försålda.

Emot detta beslut reserverade sig Herrar Hierta och Friherre Fock på följande
skäl: att, då vid detta amorteringslåns upptagande icke något kontrakt med
långifvaren är uppgjordf, utan allmänheten, som köper obligationerna, är långifvare,
sä utgjorde sjelfva obligationen kontraktet mellan långifvare och låntagare, hvadan
det syntes vara af allra största vigt så väl för låntagaren, här Riksgälds-kontoret,
som långifvaren, här allmänheten, att detta kontrakt komme att innehålla så fullständiga
bestämmelser, att hvarken något småaktigt hushållssinne hos blifvande
Fullmäktige måtte kunna skada statens kredit, ej heller någon långifvare, till följd
af obligationernas innehåll, anse sig kunna fordra större amortering, än som varit
ämnad. Om, för att begagna ett exempel, år 1876, da amorteringen skall börjas,
en fjerdedel af lånet ej vore af Riksdagen disponerad, måste dock i enlighet med
obligationernas lydelse amortering ske, och med det i amorteringsplanen bestämda
belopp, enär genom minskning af amorteringsbeloppet tiden för hela lånets slutbetalning
förlänges. Om detta amorteringsbelopp toges utaf den inneliggande osålda
fjerdedelen, så är väl troiigt, att någon liten penningevinst erhölles, men långifvaren,
allmänheten, som fått löfte om amorteringens verkställande genom uppköp, blefve
till skada för statens kredit bedragen och ginge i mistning af den med rätta väntade
stegringen af obligationernas pris. Fortsattes detta förfarande under 5 år, så
komme de af allmänheten inköpta obligationerna att tillhöra ett lån, som amorterades
under 30 år från år 1880, i stället för att, såsom i obligationerna blifvit utfäst,
vara del af ett lån, som skulle amorteras pa 35 är från år 1875. Å andra
sidan skulle, enär amorteringsplanen anger att obligationer till belopp af 450,000
R:dr skola år 1876 amorteras, någon långifvare kunna yrka, det alla dessa obligationer
borde uppköpas af den redan utlemnade andelen af lånet, alldenstund Riks -

gälds-kontoret icke gerna kan köpa af sig sjelf. Kunde på ett eller annat sätt en
sådan tolkning göra sig gällande, så inträffade, i fall hela lånet icke blefve såldt,
att den försålda delen komme att amorteras på kortare tid än i amorteringsplanen
bestämmes, hvilket alltid, der kapitalrabatt blifvit beviljad, är till skada lör låntagaren.
I sednare fallet komme Riksgälds-kontoret att tillskyndas en förlust, men
i det förra fallet att erhålla en vinst, hvars värde dock sannolikt genom minskadt
förtroende och deraf härflytande lägre pris vid försäljning al nästa lån komme att
i mångdubbelt mått förloras.

Vid sammankomsten den 4 Augusti företogs till afgörande frågan om den
kapitalrabatt som vid obligationernas utlemnande från Riksgälds-kontoret skulle
medgifvas, hvarvid, under anförande af de skäl och förhållanden, som syntes tala
för de uppgifna olika rabattbeloppen, ifrågasattes dels 4, dels 4-J och dels 5 procents
kapitalrabatt, och således att tills vidare bestämma obligationernas försäljningspris
antingen till 96 eller 95.j eller 95 procent af deras nominella belopp.

Protokollet för nämnde dag återgifver den härom hållna öfverläggning med
följande ord:

Att genom det mellan tvänne af Europas stormakter utbrutna krig ett afbrott
förorsakats i de för ett låns upptagande gynsamma förhållanden, som ännu för en
månad sedan voro rådande, var uppenbart. Ett uppskof med Riksgälds-kontorets
upplåning i förhoppning om en snart afslutad fred vore likväl icke rådligt, enär de
ofantliga materiella tillgångar, öfver hvilka båda de stridande makterna hafva att
råda, måste sätta dem i tillfälle att ganska länge fortsätta kampen, i hvars djupt
liggande orsaker låg en anledning att den svårligen kunde slutas förr, än krigslyckan
på ett afgörande sätt förklarat sig till den enes eller andres förmån. Det
kunde således ej undvikas, att Riksgälds-kontoret måste underkasta sig den kapitalrabatt,
som af för handen varande förhållanden betingades. A andra sidan
vore det ej fullt skäl, att af farhåga för möjligen kommande ofördelaktigare tider
och för alt påskynda upplåningen, bestämma en större kapitalrabatt, än omständigheterna
nödvändigt fordrade. Riksgälds-kontorets behof af penningar uppstår väsendtligen
först under December månad, och man hade således till dess framför
sig en tid af nära fem månader, under hvilka landet har förhoppning om en mer
än vanligt rik skörd, som, då jemväl en fördelaktig utförsel synes vara att påräkna,
utan tvifvel bör öka penningetfllgången. Riksgälds-kontorets bemödande bör vara
att uppsamla sig bildande, ledigt kapital, men icke att genom en hög effektiv ränta
draga till sig penningar, som i industrien hafva ett för det allmänna gagneligt användande.
Om också kriget ej inom en tid af 3 eller 4 månader vore slutadt,
kunde likväl under denna tid underhandlingar, särdeles genom de neutrala makternas
mellankomst, inträda och inom affärsverlden bereda ett lugn, som åter framkallar
de lediga kapitalerna, men äfven om detta icke skulle blifva förhållandet, är
det antagligt, att åtminstone de små kapitalerna inom ett land, som ej omedelbartal
kriget beröres, ej länge skola blifva hyflande i afvaktan på kommande, ovissa händelser,
och att deras innehafvare, sedan den första rörelsen hunnit lugna sig, skola
vid en fullkomligt betryggande placering finna sig tillfredsställda med en ränta,
som under vanliga förhallanden är nöjaktig. På grund af dessa betraktelser funno
Fullmäktige sig böra taga i öfvervägande, huru kapitalrabatten å de blifvande

obligationerna mätte kunna sä bestämmas, att, upplåningen, utan att öfverdrifvet
påskyndas, likväl skulle kunna någorlunda jemnt, fortgå i afvaktan på de förändringar
i penningemarknaden, som af inträffande förhållanden möjligen kunna föranledas.
Såsom ledning härvid hade man hufvudsakligen förhållandet med Allmänna
Hypoteksbankens obligationer att tillgå Priset å dessa vore nu bestämdt
till 95 procent med * procents provision för större belopp. Med iakttagande af att
Riksgälds-kontorets obligationer få en kortare amorteringstid och att räntan å dem
kommer att halfårsvis erläggas, skulle, enligt verkställd beräkning och utan afseende
på provisionen, dessa obligationer, för att lemna alldeles samma effektiva
ränta, som Hypoteksbankens, betalas med 98,19!) procent, med förutsättning af inlösen
al pari af båda verkens obligationer. Mindre kapitalrabatt än 4 procent kunde
således icke komma i fråga, men äfven denna funno Fullmäktige nog knapp. Den
stora allmänheten kan nemligen icke verkställa de mera invecklade beräkningar,
som fordras, för att under olika förhållanden af amorteringstid m. m. bestämma den
effektiva räntan, och skulle således sannolikt icke åt Riksgälds-kontorets obligationer
gifva något annat företräde än det, som betingas af räntans erläggande halfårsvis.
Man borde dessutom ej förbise, att, om också Allmänna Hypoteksbanken
till en början afyttrat ett ej obetydligt belopp obligationer till ett, pris af 95 procent,
dess försäljning under sednaste tiden aftagit; hvilket måste gifva Fullmäktige
anledning att ej för Riksgälds-kontorets obligationer fastställa den minsta kapitalrabatt,
som möjligen kunde väljas. Att bestämma kapitalrabatten till 5 procent
och följaktligen obligationernas försäljningspris så lågt, som till 95 procent af nominella
beloppet ansågo Fullmäktige å andra sidan icke heller nödigt eller lämpligt.
Detta skulle nemligen motsvara ett pris å Hypoteksbankens obligationer, som understege
94 procent och således tvinga nämnde Bank att nedsätta priset å''sina obligationer,
så vida ej försäljningen af dem alldeles skulle upphöra. Erfarenheten både
dessutom visat, att, då obligationer hafva ett pris, som närmar sig det för tillfället
rätta, deras afsättning befordras vida mer genom att åt köpare, som anmäla sig till
erhållande af större belopp, medgifva en lämplig provision, än genom att med en
motsvarande procent minska obligationernas allmänna pris, hvilket derföre icke
borde sättas så lågt, att, om en provision af \ eller * procent beviljades köpare
af större partier, Riksgälds-kontoret erhölle ett lägre pris, än som skäligen borde
kunna påräknas. — Vid öfvervägande af alla dessa förhållanden och då det vore
antagligt, att hvarken egarne af små kapitaler eller de innehafvare af Riksgäldskontorets
den 30 nästkommande December förfallande obligationer, som kunna önska
deras utbytande mot sådana, som nu komma att utgifvas, skulle fästa afseende vid
l procents större eller mindre kapitalrabatt, hvaremot det från Fullmäktiges sida
måste anses vigtigast att vid afgörandet a! en fråga, som under nuvarande sväfvande
tillstånd ej kunde fullt tillförlitligt besvaras, söka en medelväg mellan det
högsta och lägsta belopp, soin kunde komma i fråga, bestämde Fullmäktige tills
vidare kapitalrabatten för de obligationer, hvilka efter nu ifrågavarande anteckningar
komma att från Riksgälds-kontoret utlemnas, till fyra och eu half procent af dessa
obligationers nominella belopp, och följaktligen obligationernas pris till nitiofem
och en half procent af det i dem förskrifna kapital.

Obligationerna, som komma att för länet utgifvas, äro till antal och valörer
bestämda att utgöra:

5,500 st. obligationer (Litt. A), hvardera å 5,000 R:dr R:mt, motsvarande J,250

R:dr i silfver, och således utgörande tillsammans
___________________________________________ K:mt R:dr 27,500,000: —

12,000 st. obligationer (Litt. 15), hvardera ä 1,000 R:dr
R:mt, motsvarande 250 R:dr i silfver, och

således å ett sammanlagdt belopp af...... „ „ 12,000,000: —

5,000 st. obligationer (Litt. C), hvardera å 100 R:dr
R:mt, motsvarande 25 R:dr i silfver, och

således tillhopa .................................... „ „ 500,000: —

S:a 22,500 st. obligationer ä ett sammanlagdt belopp af... R:dr Runt 40,000,000: —

Derjemte hafva Fullmäktige beslutat att låta derutöfver ytterligare förfärdiga
500 st. af Litt. A, 3,000 st. af Litt. B och 5,000 st. af Litt. C, för att, dock med
bibehållande af den för hela lånet bestämda summa, användas i den händelse det
under försäljningens fortgång skulle visa sig, att obligationer å en eller annan af
dessa valörer vore, för tillfredsställandet af köpares önskningar, erforderliga till
större antal, än det här uppgifna.

Med fästadt afseende på mängden och beloppet af de liqvider, livilka vid
slutet af hvarje kalenderår till betalning hos Riksgälds-kontoret förfalla, äfvensom
å rättigheten att fa till kronoutskyldernas betalande använda vid uppbördstidcn ännu
icke förfallna räntekuponer för dä löpande halfår, hafva Fullmäktige bestämt obligationernas
dateringsdag till den 30 September detta år, från hvilken dag räntan alltså
beräknas och förfaller till betalning den 30 Mars och den 30 September hvarje år,
enligt de hvarje obligation åtföljande SO st. halfårs-räntekuponer. Lydelsen af så
väl obligationerna som räntekuponerna inliemtas af härvid fogade aftryck af en
obligation och en räntekupon: hvilket aftryck äfven visar hvad obligationen i öfrigt
innehåller. Utaf Fullmäktiges under hvarje obligation förekommande namnteckningar
äro, enligt föreskrift, tre handskrifna.

Den 4 Augusti utfärdades kungörelse om länets upptagande, uti hvilken kungörelse
meddelades så väl upplysning om lånevilkoren, som underrättelse om sättet
för anteckning till erhållande al derför utgifna obligationer, hvarjemte föreskrefs,
att sådan anteckning vid skeende försäljning af färdiga obligationer icke, utan
Fullmäktiges derom meddelade beslut, fick utsträckas öfver 5 millioner Riksdaler.
För att befordra obligationernas afsättning beslöts samma dag, att tillsvidare bevilja
den, som antecknade sig för eller köpte på en gång obligationer å minst 50,000
R:dr, en provision af en fjerdedels procent af det tecknade eller köpta beloppet.
I fråga åter att öka denna provision till en half probent, då antecknade eller köpta
obligationernas sammanlagda belopp uppgick till eller öfversteg 100,000 R:dr voro
Fullmäktige af skiljaktiga åsigter. Herrar Friherre Fock, Bert/er och Hohm/ren
ansågo sig icke höra bevilja annan eller högre provision, än den bestämda af en
fjerdedels procent; hvaremot Herr Ordföranden samt Herrar Kinmanson och Wartar
tf förklarade sig bevilja en half procents provision vid anteckning eller köp af
obligationer ä 100,000 R:dr och deröfver; hvilken sistnämnda mening sålunda blef
Fullmäktiges beslut.

Med anledning af derom gjord framställning hafva Fullmäktige medgifvit,
att de obligationer för 1867 års lån, som förfalla till betalning vid innevarande års

.slut, få till sitt nominella belopp mottagas i liqvid vid anteckning eller köp al
obligationer för detta års lån; hvarom särskild kungörelse den 11 Augusti utfärdades.

Till utrönande af effektiva räntan å den nu utbjudna andelen af berörda lån
hafva Revisorerne låtit uppgöra en beräkning. Resultatet af densamma utvisar att
5,31 % utgör den effektiva räntan, hvilken dock enligt en annan uträkning skulle
uppgå till 5,3913 %. öti dessa beräkningar äro icke intagna sådana faktorer, som,
ehuru de bidraga till höjandet eller sänkandet af denna ränta, dock äro af beskaffenhet
att för närvarande icke kunna beräknas, såsom å ena sidan lånekostnader, provision
vid köp af obligationer till större belopp m, m. och å andra sidan den vinst
eller minskning i utgift, som uppkommer derigenom att för lånets amortering obligationer
möjligen kunna uppköpas under pari.

För jemförelse bifogas bär en ur 1870 ars Stats-Utskotts memorial N:o 77
och 1865 års revisionsberättelse heintad uppgift å den effektiva räntan å Riksgäldskontorets
nedan uppräknade, förut upptagna län:

1858 års 4j % lån på 40 år drager en effektiv ränta af...........-......... 5,2700 %

1860 års 4| % lån på 38|- år „ „ „ „ „ ....................- 5,0022 %

1861 ars 4‘ % län på 38j år „ „ „ tv .........-........... 5,1666 %

om obligationerna måste köpas al pari.

1864 års % lån på 54 är drager en effektiv ränta af..................... 5,3190 %

eller efter en annan beräkning af............................................... 5,3487 %

1866 års 5 % lån på 65 är drager en effektiv ränta af---------------------- 5,5902 %

1868 ars 5 % lån på 621 år „ „ „ v v -..............-..... 5,9612 %

i fall obligationerna inäste al pari infrias.

1865 års 6 % län på lä, 2, 2.J och 3 år drog en effektiv ränta af ------ 8,111 %

1867 års 5 % lån pa 3, 4 och 5 år drager en effektiv ränta af ----------5,7586 %

1869 ars 5 % lån på 7, 8, 9 och 10 år „ „ „ v v ...........- &;3560 %

1 de om lånets upplagning af Riksgälds-kontoret utfärdade kungörelser har
underrättelse ej meddelats om den af Riksdagen uti nu gällande reglementes 2 §,
mom. a meddelade tillåtelse, att ar Riksgälds-kontoret till innehafvaren utställd
obligation får, då framställning derom hos Riksgälds-kontorets Kommissariat göres,
öfverlatas pa viss namngifven person, för att endast i dennes hand vara gällande,
samt att densamma, derest egaren sedermera sådant önskar, ånyo kan göras gällande
i hvarje innehafvares hand.

Då Riksdagens beslut om upptagandet af ifrågavarande län, fattadt den 13
sistlidne Maj, redan den 20 i samma manad bl ef af Kongl Maj:t sanktioneradt och
Fullmäktige meddeladt, vid hvilken tidpunkt lånemarknaden var ovanligt gynsam
och dä de åtgärder för lånets upptagande, hvilka på Fullmäktige berodde, icke, så
vidt af hithörande handlingar kunnat utrönas, synas hafva påkallat några lång tid
erfordrande förberedelser, hafva Revisorerne icke kunnat undgå att framhålla, det
dessa åtgärder först den 4 sistlidne Augusti nått den fulländning att lånet dä kunde
till teckning åt allmänheten utbjudas, helst det ingalunda synes afgjordt att icke
detta uppskof kunnat väsendtligen bidraga till Fullmäktiges beslut att, sedan räntan

redan den 28 Juni blifvit^ bestämd iill det, högsta åt Riksdagen derför medgifva
belopp, för den nu utbjudna låneandelen bevilja en större kapitalrabatt än eljest
torde erfordrats, om inbjudningen till teckning för länet tidigare kungjorts.

Enligt Revisorerne tillhandakommen upplysning hafva intill den 13 Oktober
blifvit tecknade och köpta obligationer å ett sammanlagdt belopp af 3,957,100
R:dr, deraf 2,816,500 R:dr dragit en provision af .1 procent och 332,000 R:dr en
provision af } procent.

1869 års
Riksdags
Anslag till
väg anlägg -ningar och
vägförbättringar.

Till utgående af den för anläggning af nya samt fortsättning eller omläggning
af backiga eller eljest mindre godå vägat, vid 1869 ars riksdag till Kong!.
Majrts nådiga disposition anvisade summa af 150,000 R:dr, bar Kongl. Ma:jt, edligt
Dess till Fullmäktige derom aflåtna nadiga bref af den 14 Maj, 9 Juli och 23
Noyember 1869 samt den 22 April och 3 Juni 1870, beviljat följande anslag för
nedan uppräknade 14 särskilda väganläggnings- och vägförbättringsföretag, nemligen: -

inom Jönköpings län:

för Pinläggning af landsvägen vid backarne Dunkahallar samt förbi Pico och Äsen
till Nissastigen i närheten af Axamo mellan Jönköping och ggstgifvaregården

.lära inom Tysta och Mo härader .................................... R:dr 10,000: —

af hvilket anslag utbetalts 7,500 R:dr;

inom Kronobergs län:

fpr omläggningar och förbättringar å landsvägen från staden Wexiö

till gränsen af Uppvidinge härad ........''.............................. 13,000: —

af hvilket anslag 8,000 R:dr äro utbetalda;
för omläggning af landsvägen mellan Öhrs gästgifvaregård och

Moheda järnvägsstation inom Allbo härad ........................... „ 3,01)0: —

inom Blekinge län:

för förbättringar å sockenvägen från JSettraby genom Tvings och

Eringboda socknar i riktning emot Kronobergs lgn ............... „ 8,000: —

deraf 7,000 R:dr redan äro utbetalda;

inom Kristianstads län:

för förbättringar a vägsträckan från Mala by förbi Bjernums gästgifvaregård
till gränsen mot Småland ................................ n 7,430:

inom Elfsborgs län:

för omläggning af vägen mellan Tängelanda gästgifvaregård och

hemmanet Rådeme inom Wahlbo härad .............................. „ 20,000: —

Transport R:dr 61,430: —

■4

Transport R:dr 61,430: —*

af hvilket anslag halfva beloppet, utbetalts med 10,000 R:dr;
för vägomläggningar vid Högelid i Svenljunga socken af Kinds

härad .............................................................................. “ 2,400: —

deraf utbetalts halfva beloppet med 1,200 R:dr;
för omläggning af vägen vid Grankilen i Tranerno socken af sistnämnda
härad ...... „ 1,850: —

för omläggning af vägen vid Skillerås bruk i Mossebo socken af

samma härad ............... „ 2,000: —

inom Wermlands län:

för iståndsättande och förbättring af vägen mellan gästgifvaregården
Slättne i Dahlby socken och hemmanet Höljes inom norra

Finnskoga kapellförsamling ................................................ „ 9,000: —

deraf 7,500 Rdr redan äro utbetalda;

inom Westman/ands län:

för anläggning af väg från Forss öfver Store Mossen, å vägen
mellan Uttersbergs jernvägsstation och Högersnäs bruk i Örebro

län ...... „ 5,000: —

hvaraf halfva beloppet utbetalts med 2,500 R:dr;

inom Stora Kopparbergs län:

för brobyggnad öfver Fulu eif och anläggning af väg derifrån förbi

Gräshedens nybygge i Transtrands socken .......... „ 14,100: —

inom Gefteborgs län:

för vägomläggning jemte uppförande af ny bro öfver Ljusna elfs

mindre gren inom Arbrå socken .................. „ 6,600: —

af hvilket anslag 3,300 R:dr redan utbetalts;

inom Norrbottens län:

för väganläggning mellan Sackas och Gellivara ..... „ 17,000: —

deraf 8,000 R:dr blifvit utbetalda.

Summa R:dr 119,380: —

Om härtill lägges det belopp af............................. „ 30,340: —

som af 1869 års Riksdag, enligt 33 § i det för Riksgälds-kontoret,
då utfärdade reglemente, till utgående från denna fond anvisades

för utförande af 3:ne särskilda vägarbeten inom de småländska

länen, utgör alltså det redan disponerade beloppet af sagde anslag R:dr 149,720: —

hvadan 280 R:dr deraf ännu äro odisponerade.

Den för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensningar
af åar och farleder åt 1869 års Riksdag beviljade anslagssumma, 20,000
R:dr, har al Kongl. Maj:t blifvit sålunda disponerad, att deraf anvisats:

till fullbordande af en påbörjad mindre hamnanläggning vid Bussören
i Hallands län ........................................................ 0 Qpy. __

deraf 4,500 R:dr redan äro utbetalda;
samt till utförande al hamnbyggnad vid Sandvik i Persnäs.socken

På Oland ....................................................................... „ 14,000: -

tillsammans R:dr 20,000: —

Utaf den vid 1862 och 1863 års riksdag beviljade och till Kongl. Maj:ts
v , . . disposition ställda fond af 300,000 R:dr för understödjande äf sådana myrutdikningar

dhpoTitC vat,enaftaPPnir''gar inom rikets sex nordligaste län samt Elfdals, Fryksdals och

nen af 1862 Jösse härader i Wermland, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten,
och 1863 anvisades, enligt Kongl. brefvet den 3 Februari 1865, för utdikning af Westersiön
års Iliks- jemte 25 myrar inom Norra Finnskoga socken af Elfdals härad och Wermländs
till myr-9 lan ett ansla» af 7,500 R:dr, deraf under åren 1865, 1866 och 1867 blifvit lyftade
utdikningar tillsammans 6,250 R:dr. Sedan derefter åtskilliga intressenter i arbetsföretaget föroch
vatten- malt sig vilja vara från detsamma skilda och Finnskoga församlings kommunalaftapp-
nämnd i anledning deraf hos Kongl. Maj:t anhållit om nådig föreskrift, huruvida
rileUnord- antinSen rättegång skulle anställas för att tvinga dessa intressenter att verkställa
ligastedelar. arbeten, som på dem kunde belöpa, eller oip afdrag finge ske å det beviljade
statsunderstödet för de delar af arbetet, hvilka icke komme att verkställas,'' har
Kongl. Maj:t, efter Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens hörande, uti nådigt bref
af den 22 April 1870, förklarat att, jemte det sex särskilda myrar finge från den
primitivt godkända arbetsplanen utgå, den för utdikningen af samma myrar belöpande
kostnad, 85/ R:dr, skulle innehållas och till Riksdagens disposition reserveras.
Den efter detta afdrag återstående summa, 393 R:dr, skulle deremot, sedan
utdikningen af öfriga 19 myrar och af Westersjön blifvit afsynad och godkänd, få
af arbetsdirektionen uti Riksgälds-kontoret lyftas.

Anslag till
mindre
hamn- och
brobyggnader
samt
årensningar.

Vid läsning af Fullmäktiges protokoll hafva Revisorerne inhemtat, att Kongl.
Maj: t genom nådigt bref af flen 22 April 1870 förordnat, att utaf det anslag ä 600
R:dr, som till utgående frän den vid 1865 och 1866 års riksdag anvisade fond till
myrutdikningar och vattenaftappningar inom rikets norra och nordvestra delar blifvit
under den 30 November 1866 beviljadt för utdikning af 4 myrar vid Svartnäs by
i Svärdsjö socken af Stora Kopparbergs län, det icke lyftade beloppet, 150 R:dr,
skulle innehållas och till Riksdagens disposition reserveras, enär sagde myrutdik»ingsarbete
endast omfattat 3:ne af de 4 myrar, som emot erhållande af ofvanuppgifna
statsanslag skulle utdikas.

Sedan Kongl. Maj:t, enligt hvad sednaste revisionsberättelse, sid. 75—79,
utvisar, under den 21 November 1S68, vid fördelning af den för är 1869 af Riksdagen
anvisade fond för utdikningar till frostländighetens förminskande inom de
norra länen, i nåder beviljat, bland annat, följande statsbidrag, nemligen:

inom Stora Kopparbergs län:

för utdikning af Heijsjö- och Dirktjerns-inyrarne vid Wikarbyn i

Rättviks socken____________________________________________________________________ R:dr 2,178:

„ utdikning af Broängarne och en del af Tofåsmyren vid Wikarbyn
i samma socken ..........:.............................................. „ 162:

„ utdikning af Tyskmyren vid Nötts jo by i samma socken ......... „ 45:

inom Wester-Norrlands län:

för myrutdikning vid byarne Bredby och Ortsjö i Njurunda socken „ 1,333

„ myrutdikning vid byn Ramsås i Säbrå socken........................ „ 600

„ utdikning af myrar vid byn Nybäcken i Tåsjö socken ........... „ 869

„ utdikning af myrar vid Tåsjö Östra by i samma socken ......... „ 70(1

„ myrutdikning vid byn Boting i samma socken ..... „ 331

inom Norrbottens län:

för myrutdikning vid Svartby i Öfver-Kalix socken ..................... „ 950

„ myrutdikning vid byn Pallaka i Hictaniemi socken................. „ 310

„ myrutdikning vid byn Kustojärvi i samma socken ........ „ 300

„ myrutdikning vid Saihosjärvi i Korpilombolo socken............... „ 123

„ utdikning af myrar vid byn Lajnio i Jukkasjärvi socken......... „ 1,173

eller tillsammans R:dr 9,104

bar, enligt hvad Revisorerne inhemtat, efter det intressenterne i ofvanberörda utdikningsföretag
afsagt sig de dem beviljade statsbidrag, Kongl. Maj:t, genom nådigt
bref den 10 September 1869, underrättat Fullmäktige, att de till följd af dessa afsägelse!-
sålunda disponibla medel blifvit anvisade för utförandet af nedannämnda
frostafledande utdikningsarbeten, nemligen:

Ändring
i dispositionen
af IS65
och 1S(W års
Riksdags
anslag till
myrutdikningar
och
vattenaftappningar.

Ändring
i dispositionen
af 1868
års Riksdags
anslag
till myrutdikningar

och vattenaftappning
ar.

m -

inom Gefteborgs län:

till utdikning af Buller- och Bo-tjer nar ne i Jerf sb socken H:dr 1,325:

hvaraf redan blifvit utbetalda 400 R:dr;

inom Jemt lands län:

till utdikning- vid Gisselås by i Hammerdals socken ...................... „ 3,449: —

af hvilket anslag utbetalts 862 R:dr;

inom Wermlands län:

till utdikning vid önneby och Ohleby i Fryksände socken ............ „ 4,330: —.

deraf 2,500 R:dr redan blifvit utbetalda __________

Summa R:dr 9,104: —

IS 69 år t
Riksdags
anslag till
myrntdikningar
och
vattenaf
tappningar.

Den vid 1869 års riksdag till Kongl. Maj:ts disposition ställda summa,

60,000 R:dr, för understödjande af myrutdikningar och v attenaft öppning ar inom de
sex nordligaste länen samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i
Wermlands län, som företrädesvis afse att. minska frostländigheten, har, enligt
Kongl. brefvet den 7 December 1S69, blifvit med följande belopp anvisad till nedannämnda
17 arbeten, nemligen:

inom Wermlands län:

för utdikning och strömrälning i Magneskogs socken af Jösse härad R:dr 5,960: —
af hvilket anslag 2,000 R:dr redan utbetalts;

inom Gefleborgs län:

för utdikning af Håkbo och Tefijern i Jerfsö socken .................. „ 1,320: —

deraf blifvit utbetalda 500 R:dr;

inom Wester-Norrlands län:

för sänkning af Nässjö-sjön och utdikning af dertill stötande myrar

i Nätra socken..................................................................

hvaraf 600 R:dr utbetalts;

» sänkning al Kornsjö-s-ön och utdikning vid Sunnansjö, Bjälsta
och Wikens byar i samma socken .......................................

1,580:

4,330: —

inom Jemtlands län:

för utdikning vid Störåsens by i Föllinge socken........................ „ 1,300: —

„ sänkning af sjön Skärvågen och utdikning af kringliggande

myrar inom sistnämnde socken............................................. „ 2,000: —

Transport R:dr 16,490: —

för utdikning af Gåxsjö by i Hammerdafs socken ...... » 14,450: —

af hvilket anslag utbetalts 2,890 Rdr;

utdikning inom Yxskaftkälens by i samma socken.................. » 7,100: —

deraf 1,775 R:dr blifvit utbetalda-,

inom Westei bottens län:

för utdikning inom Böhle, Westertegs m. fl byar i Umeå socken... „ 9,660: —

hvaraf halfva beloppet utbetalts med 4,830 R;dr;

utdikning vid Skråmträsk i Skellefteå socken.......v..... * 2,100: —

utdikning vid Ullsjöberg i Dorcrthea socken........................ „ 1,370: —

” af hvilket anslag 500 R:dr redan utbetalts;

„ utdikning af Stor- och Källmyrarne inom Korssjö by i Bygdeå

socken ..fZ......................................................................... » 2,310: —

deraf 950 R:dr blifvit utbetalda;

inom Norrbottens län:

för

utdikning inom Skatamarks by i Öfver-Luleå socken
hvaraf hälften utbetalts med 480 R:dr;

utdikning vid Skogså by i samma socken.................

af hvilket anslag 400 R:dr blifvit utbetalda;

utdikning vid Svartbjörnsby i samma socken ..........

deraf utbetalts 1,000 R:dr;

för utdikning vid Bredåkers by i samma socken........

utdikning vid Juoxengi by i Öfver-Torneå socken-----

af hvilket anslag utbetalts 320 R:dr.

960: —

830: -

2,470: ~

1,610: —
650: —

Summa R:dr 60,000: —

Utaf den summa, 50,000 R:dr, som af 1869 års Riksdag ställts till Kongl. L(in p)r be.
Maj:ts disposition, för att såsom lån användas till befrämjande af sanka trakters främjande
utdikning och aftappande af sjöar för beredande af odlmgsföretag inom rikets mel- af utdikninlersta
och södra delar, hafva följande lån, enligt Kongl. Maj:ts till Fullmäktige
under den 16 November 1869 och den 16 April samt 22 Juni 1870 aflåtna nadiga tappningar

bref blifvit beviljade för nedannämnde 7 sådana arbetsföretags utförande, nemligen: till bere ’

J dande af

för sänkning äf sjön Ångarn i Wallentuna socken af Stockholms län R:dr 2,000: — odlingshela
detta lån har utbetalts; företag.

„ borttagande af dammen m. m. vid Ny fors jemte utvidgning och
fördjupning dels af Gammelströmmen och dels äf Gudö å,^ hvarigenom
de i Stockholms län belägna sjöarne Flaten, Lanysjön

Och Drefviken skulle sänkas...............-.............. ..... ........... » 12,500:

hela lånet har utbetalts; ___j__

Transport R:dr 14,500. —

För undsättning
af. de
genom 1868
års missväxt
nödlidande
länen utaf
1869 års
Riksdag
anvisade
medel.

Transport R:tlr 14,500: —

för utdikning af vattensjuka egovidder, hörande till Dorkarby,
Rocknö, Ersta och Söderby byar inom Tolfta socken af Up sala

lan ......................................................

detta låns hela belopp är redan utbetaldt;

„ sänkning af Löfäs sjö inom Ramquilla socken och Westra

härad i Jönköpings län ......................................................

„ rensningar i en del af Emm-än mellan Torpeström och Blankan

inom Kalmar län ...............................................................

» upprensning af Alsterån samt afdikningar vid åtskilliga hyar

inom Alems socken af samma län .......................................

detta lån är med hela sitt belopp utbetaldt;

„ sänkning af Lillans vattenyta inom Trökörna socken af Skaraborgs
län.............................................

„ 16,000: —

„ 2,000: -

„ 3,000: —

„ 5,000: —

„ 9,000: —

Summa R:dr 49,500: —

Af ofvanberörde till sjösänkningar och vattenaftappningar vid 1869 års riksdag
anvisade summa finnes sålunda ett belopp af 500 R:dr ännu odisponeradt.

Utaf det särskilda anslag af 340,000 R:dr, som vid 1869 års riksdag till
Kongl. Maj:ts disposition å Riksgälds-kontoret anvisades för undsättningar af de
genom 1868 års missväxt nödlidande länen, att användas dels till räntefria låneunderstöd
med bestämda återbetalningsterminer och dels till understöd utan återbetainingsskyldighet,
har, utöfver de enligt sednaste revisionsberättelse (sid. 81) då
lyftade 332,500 R:dr, ett belopp af tillhopa 4,000 R:dr blifvit under Augusti och
September månader 1869 från Riksgälds-kontoret utbetaldt, så att deraf numera i
nämnda Kontor innestå endast 3,500 R:dr.

Med anledning af det utaf Riksdagen meddelade stadgande, att de medel,
hvilka inflyta i afbetalningar å lån, utgifna från ifrågavarande anslag, skola, utan
sammanblandning med andra inflytande undsättningsmedel, särskildt redovisas och
bokföras samt från Kongl. fstats-kontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, har
Kongl. Stats-kontoret, efter derom af Fullmäktige framställd begäran, underrättat
Fullmäktige, att af berörda frän Riksgälds-kontoret erhållna summa, R:dr 336,500: —
utbetalts såsom anslag utan återbetalningsskyldighet.................. „ 126,100: —

f ^ _77 7---

och att utai den såsom låneunderstöd utbetalda återstoden, ......... R:dr 210,400

jemlikt Kongl. brefvet den 26 Februari 1869 utlemnats:

till Kronobergs län.................................... R;dr 5,400: —

„ Jönköpings län............. „ 80,000: —

» Kalmar län----------------------------------- » 111,000: - R;dr 196,400: -

att, utan ränta, återbetalas med en tredjedel vid hvarje af uppbördsstämmorna
under åren 1871, 1872 och 1873;

och, enligt särskildt nådigt, bref af förenämnde 26 Februari
samt Kongl. brefvet den 23 Mars 1869:

till Kronobergs län ................................ R:dr 8,000: —

och till Kalmar län ...................................... „ 6,000: — 14,000:

varande, i afseende å återbetalningen af sistberörda låneunderstöd, livilka af Kongl.
Stats-kontoret blifvit under den 7 och 9 Maj 1869 anordnade, i nåder stadgadt, att
efter tre års förlopp från slutet af det år, hvarunder medlen från Stats-kontoret
utbekommits, skola årligen betalas 8 procent å den lyftade summan, af hvilken
årliga betalning ränta godtgöres efter 5 för hundra af obetalda kapitalbeloppet och
det öfriga utgör afbetalning derå, äfvensom att, i afseende å sättet och ansvarigheten
för dessa inbetalningars verkställande, Kongl. kungörelserna af den 13 Juni
1845 och den 3 November 1848 skola lända till efterrättelse. Derjemte har Kongl.
Stats-kontoret upplyst, att det belopp, 3,500 R:dr, som af ofvanomförmälda å Riksgälds-kontoret
anvisade anslag derstädes ännu innestår, utgjorde en del af de åtskilliga
län, såsom gåfva anslagna, till väganläggningar och vägförbättringar beviljade
understöd.

Till följd af Riksdagens beslut att, i den mån fordringar för förut meddelade
undsättningslån inflyta, dessa skola användas till godtgörande af den vid 1S69 års
riksmöte å Riksgälds-kortoret anvisade och derifrån af Kongl. Stats-kontoret under
samma år lyftade summa af 500,000 R:dr för undsättning af de genom 1868 års
missväxt nödlidande länen, har, förutom den i föregående revisionsberättelse (sid. SI)
omförmälda återleverering af äldre undsättningsmedel till belopp af R:dr 50,000: —
Kongl. Stats-kontoret, under Juni 1870 ytterligare aflemnat ......... „ 200,000: —

hvarigenom utaf förenämnde summa hittills blifvit återbetaldt hallva

beloppet ........................................................................ R:dr 250,000: —

Återbetalning
å do af
1869 års
Riksdag
anvisade
.500,000
R:dr till
undsättning
i följd af
1868 års
missväxt.

Revisorerne få här nedan meddela en ur Riksgälds-kontorets nu granskade
hufvudbok hemtad uppgift om de belopp, hvartill aflöninr/ar och öfriga förvaltningskostnader
vid Kontoret,! äfvensom derifrån utbetalda pensioner, under år 1869
uppgått:

Fullmäktiges arvoden................. R:dr 12,666: 67.

Resekostnadsersättning till de utom Stockholm bosatte Fullmäktige „ 209: 3S.

Aflöning till Kontorets tjenstemän och vaktbetjening .......... „ 60,920: 95.

Pensioner ..... „ 2,862: 51.

Gratifikationer och begrafningshjelp _____________________________ „ 2,725: —

Redovisade kontorsexpenser---------------- „ 7,558: 27.

„ rättegångsexpenser ______________________________ „ 81: 98.

Postporto och arvoden -------- „_509: 31.

Summa R:dr 87,534: 7.

Riksgäids■
kontorets
förvaltningskostnader.

För bestyren med lånemedels indragning samt verkställigheten af de för
Riksgälds-kontorets räkning erforderliga utländska liqvider under år 1869 hafva
följande arvoden blifvit tillerkända de af Fullmäktige utsedde två Deputerade och

de af dessa antagna biträden, nemligen:

åt Deputerade, hvardera 2,400 R:dr, tillsammans________________________ R:dr 4,800: —

„ Fullmäktiges Sekreterare ................................................. „ 2,400: —

Transport R:dr 7,200: —

Återstående
kostnader
för 1868
års Riksdag.

Kostnader

för 1869
års Riksdag.

Kostnader
i och för
värme- och,
luftvexlingsapparaten

irom Riksdagens
hus.

Transport R:dr 7,200: —

åt hvardera af Kommissarierne 1,000 R:dr, tillsammans.............. 3,000: —

v Kanslisten vid Fullmäktiges expedition ....... „ 600: —

„ en tjensteman i Boksluts-kontoret .................................... „ 75: —

„ 2 extra ordinarie tjensteman.................................... „ 160: —

och åt åtskillige extra ordinarie tjensteman, som biträdt vid ut lottningarne

af 1860 års premie-obligationer .................. „ 300: —

hvarjemte vaktbetjeningen i Riksgälds-kontoret tillagts en särskild
vedergällning af ................................................... „ 160: —

Summa Runt R:ur 11,495: —

Enligt den uti sednaste revisionsberättelse meddelade uppgift både till kostnader
för 186S års Riksdag utbetalts ett sammanlagdt belopp af R:dr 399,702: 67.
Med tillägg af de under är 1869 bestridda trycknings- och

häftningskostnader samt andra utgifter .................................... „ 4,088: 85.

uppgå utgifterna för nämnda Riksdag till.................................... R:dr 403,791: 52.

Såsom stridande mot den uti Riksgälds-kontorets reglementen, § 96 i 1867
års och § 128 i 1868 års, af Riksdagen meddelade föreskrift att för Riksdagens behof
af Riksgälds-kontoret uppköpta och utlemnade qvantiteter tryck- och skrifpapper
samt skrifmaterialier och öfriga effekter skola efter Riksdagensjslutfxeduvisas,
få Revisorerne anmäla att, såsom de af Fullmäktiges protokoll inheintat, sådan
redogörelse för 1867 och 1868 års Riksdagar afgifvits först i Februari månad
1870.

De till bestridande af kostnaderna för 1869 års Riksdag, i egenskap af
förskott, anordnade summor hafva i samma års hufvudbok blifvit redovisade uti en
särskild och i Riksgälds-kontorets revisions-kontor utan anmärkning granskad redogörelse;
och hafva de sålunda redovisade utbetalningarnes sammanräknade belopp,

utgörande ............................................................................ R:dr 407,940: 92

blifvit ur räkenskaperna aifördt.

Till upplysning om beskaffenheten af förenämnda utgifter hafva Revisorerne,
i Rikhet med hvad i föregående berättelser egt rum, låtit upprätta härvid bilagde
tabell (Bil. Litt. C.)

Till fortsättande af den i föregående revisionsberättelse, sid. 83, intagna
uppgift å kostnaderna för förbättring af värme- och luftvexlings-apparaten samt
andra förändringsarbeten i Riksdagens hus, hvilka kostnader vid 1868 års slut utgjorde
--------------------------------------------------------------------------------- R:dr 25,553: 92

få Revisorerne meddela att, enligt 1869 års räkenskaper, för samma

ändamål utgifvits ................................................................... „ 3,605: 20

hvarigenom de till slutet af sistnämnda år bestridda utgifter för

dessa förbättringsarbeten uppgingo till ..............„„„ R:dr 29,159: 12.

Lägges härtill det belopp, som i den till Fullmäktige afgifna och
uti 1867 års revisionsberättelse, sid. 83, intagna redovisning öfver
utgifterna för den år 1866 verkställda påbyggnad och förändring af
Rikets Ständers och f. d. Hebbeska husen finnes upptaget såsom
kostnad för värme- och ventilations-apparaten........................... » 16,394: 54

så visar sig hela kostnaden för nämnde apparat och derå utförda

ändringar vid 1869 års slut utgöra ...............,.................... R:mt R:dr 45,553: 66.

De delar utaf tomterna N:ris 2 och 3 (Riksdagens hus) på Riddarholmen,
hvilka Riksdagen beslutat upplåta åt Stockholms stad, för att användas till hamnoch
upplagsplats, hafva, sedan de till följd häraf erforderliga byggnadsarbeten blifvit
afslutade, samt staden antagit de af Riksdagen vid upplåtelsen fastade vilkor,
blifvit af Fullmäktige den 1 Oktober 1869 åt staden upplåtna.

Enligt 1868 års Riksdags beslut borde kostnaden för förenämnda byggnadsarbeten,
! så vidt sig göra lät, icke öfverstiga den uti deröfver uppgjordt kostnadsförslag
beräknade summa af 70,000 R:dr. Byggnadsföretaget fullbordades under
är 1869, med undantag af de uppförda nya husens affärgning, som under år 1870
verkställdes. Enligt räkenskaperna och Fullmäktiges protokoller, har Riksgäldskontoret
för omförmälda byggnader bestridt följande utgifter:

den enligt kontrakt bestämda entreprenadsumma ----------- R:dr 61,500: —

kostnaden för åtskilliga beslutade arbeten utöfver de i entreprenadkontraktet
bestämda.......................-...............-...............-- „ 2,832: 20

kostnaden för flyttningen af de tryckta riksdagshandlingarne ------ „ 600: 57

arvode för arbetenas besigtning och afsyning ----- „ 25:

arvode för tillsynen öfver arbetenas noggranna utförande........... „ 2,000:

Summa R:dr 66,957: 77.

Upplåtelse,
ttll Stockholms
stad
af en del
utaf tomterna
till Riksdagens
hus
samt kostnaden
för uppförandet
af
nya uthusbyggnader

på dessa
tomter.

Utaf den i 1869 års revisionsberättelse, sid. 83, intagna utredning .öfver den
allmänna bevillning, som för hvart och ett af de sednaste åren influtit, inhemtas.,
att den till Kontoret levererade bevillningen för år 1366 vid slutet af Juni månad

sistlidet år, efter afdrag af taxeringskostnader, utgjorde--------- R:dr 2,7:05,855: 23.

hvartill komma under sednare halfåret 1869 influtna ......... „_320: :93.

tillsammans R:dr 2,706,176: 16.

hvilken summa med ____________ ,» 106,176: i''6.

öfverskjuter den beräknade bevillningssumman --------------------- R:dr 2,600,000:

‘Efter afdrag af taxeringskostnaderna, 15,226 R:dr 20 öre, uppgick det belopp,
bvilket Riksgäld s-kontoret af allmänna bevillningen för är 1867 till och med

Utredning
af allmänna
bevillningens
årliga
belopp.

Angående,

testamenls bevillnings nrenden.

slutet, af Juni månad sistförflutna år uppburit, till ............... R:dr 2,635,837: 32.

och har under Juli—December månader 1869 ytterligare blifvit

samt under Januari—Juni innevarande år ...... „ 797: 56 1,674: 57.

hvilket sammanlagda belopp ....... K:dr 2,637,511: 89.

utöfver 1867 års bevillningssumma....................................... „ 2,600,000: —

utvisar ett öfverskott af ..............,.................................... R:dr 37,511: 89.

Utaf allmänna bevillningen för år 1S6S hade till den 1 Juli 1869, efter afdrag
af taxeringskostnader, 17,841 R:dr 7 öre, levererats......... R:dr 2,510,542: 77.

samt under sednare hälften af sistnämnda år R:dr 70,940: 26

och under förra hälften af innevarande är „ 26,330: 57 97,270: 83.

tillhopa ........ R:dr 2,607,813: 60.

hvarigenom utöfver den förslagsvis beräknade bevillningen______ „ 2,600,000: —

ett öfverskott uppkommer af .......... R:dr 7,813: 60.

Den för år 1S69 intill slutet af nästlidne Juni månad till Riksgälds-kontoret
inlevererade allmänna bevillning utgör, efter afdrag af utbetalda taxeringskostnader,
13,884 R:dr 27 öre, ett belopp af ............. R:dr 2,529,866- 61.

Till hvad i sednaste revisionsberättelse (sid. 99 och 123—124) förekommer
angående bevillningen för de testamenten, som upprättats af Bruksegaren Olof Lennartsson
senior, uti hvilket ärende, så vidt af de årligen ingående testamentsbevillnings-rapporterna
både kunnat inhemtas, någon åtgärd efter år 1838 icke blifvit
vidtagen, få Revisorerne tillägga att, efter föregången skriftvexling mellan Riksgälds-kontorets
Kommissariat och Wermlands läns styrelse, sistnämnde myndighet
genom utslag den 20 Juni 1870, som blifvit understäldt Kongl. Kammar-rättens
pröfning, föikl.irat att — ”alldenstund af tillgängliga handlingar hvarken kan med
någon visshet utredas, hvilka tillgångar Bruksegaren Olof Lennartsson den äldre
efterlemna! och beloppet af desamma eller hvilka hans arfs- och testamentstagare
varit eller äro, deras lagliga arfslotter och hvad de derutöfver i följd af hans testamente
uppburit, samt om än en sådan utredning numera stod att vinna, hvilken
dock icke är möjlig, sedan handlingarne till grund derför äro förkomna, de som
utöfver laglig arfslott åtnjutit fördel af bemälde Lennartssons testamenten, eller
deras arfvingar, numera, efter så lång tids förlopp som förflutit, sedan berörda
testamenten tillgodonjötes, icke kunna hafva laglig förpligtelse att utgifva den bevillning,
som för större eller mindre del af de testamenterade beloppen möjligen
bort erläggas om utredning deraf i behörig tid egt rum” — denna testamentsfråga
i det skick, hvaruti densamma sig befann, borde från all vidare åtgärd afskrifvas;
hvilket Revisorerne ansett sig böra omförmäla.

'' I sammanhang härmed anse sig Revisorerne höra anmäla att, enligt hvad
Revisorerne inhemtat, de på grund af Kongl. kungörelsen den 11 December 1811
till Riksgälds-kontoret insända förteckningar från hofrätterna och''underdomstolarne
på testamenten, gåfvobref, fideikommissförfattningar och bouppteckningar, hvaraf
bevillningsafgift. bör betalas, äfvensom förteckningar eller s. k. testainentsbevillningsrapporter
frän vederbörande uppbördsman, hvilka enligt föreskrift i berörde kungörelse
skola, sedan de i Riksgälds-kontoret erhållit vederbörlig handläggning, till
Kongl. Kammarrätten aflemnas för nödig upplysning vid landsböckernas revision,
från längre tid tillbaka icke blifvit dit afleninade.

Till upplysning om den afgift, som för stämpling af tidningar blifvit under Angående
är 1869 erlagd, de kostnader, som för denna stämpling ''enligt gällande föreskrifter
dels redan blifvit bestridda, dels komma att utgå, äfvensom den inkomst, som, efter afmfUn''
afdrag af kostnaderna, Riksgälds-kontoret tillkommer, hafva Revisorerne låtit ur de år 1869.
till Kontoret inkomna redovisnirigarne för nämnde stämpling upprätta följande sammandrag,
hvaraf framgår att, da sådan afgift erlagts till belopp af 80,228 R dr
47 öre, och omkostnaderna uppgå till 13,788 R:dr 21 öre, den behållna inkomsten
utgör 66,440 R:dr 26 öre, samt att omkostnaderna uppgå till 17,186 % af den erla°-da
afgiften. °

Under

Liqviden
angående
statsverkets
öfverskott,
besparingar
och brister
för år 1868.

— 88 -

Under år 1S69 erlat)d afgift f&r stämpling äf tidningar, kostnaden för denna
stämpling samt behållna inkomsten af den erlagda afgiften.

I landsorten:

Upsala 1 län...........................

Stockholms d:o.......................-...

Södermanlands d:o...........................

Östergötlands d:o--------------------------

Gotlands d:o-----------------------

Kalmar d:o..........................

IRIfikirogri d:o ................_........

Erlagd

afgift.

Stämplings-

kostnad.

Behållen

inkomst.

940

476

1,968

251

827

671

1,042

243

843

4,842

2,278

9,070

413

858

972

387

446

447
948
601
196

242

163

554

250

206

345

307

1,369

420

2,024

122

317

257

132

150

122

272

202

698

312

1,414

165

577

465

696

159

536

3,472

1,857

7,045

290

541

715

255

295

325

676

399

131

Jönköpings d:o...........................

Kronobergs d:o —.—.-.................

Kristianstads d:o...........................

Malmöhits d:o

Hallands d:o ...........................

i Göteborgs och Bohus d:o ............................

Elfsborgs d:o

Skaraborgs d:o...........................

Örebro d:o —.......................

Wermlands d:o ...........................

Westmanlands d:o...........................

Kopparbergs d:o ---------------------------

Gefleborgs d:o...........................

Wester-Norrlands d:o ..........................

Westerbottens d:o ...........................

Jemtlands d:o...........................

Norrbottens d:o---------------------------

Tillkommer remisslage för behållna

R:dr 21,164: 97_______________________________________

28,927

7,762

21,164

Säger

I Stockholms stad ------------------------------------

28,927

51,301

7,788

5,999

21,138

45,301

Summa

80,228

13,788

66,440

Sedan rikshufvudboken för år 1S6S under innevarande års sommar blifvit
afslutad, har Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 27 Juli 1870 till Fullmäktige
öfverlemnat den i Riksboksluts-kontoret upprättade, pä nämnde bok grundade liqvid
mellan Stats- och Riksgälds-kontoren angående statsverkets öfverskott, besparingar
och brister för samma år; enligt hvilken liqvid de å förslagsanslagen

uppkomna besparingarne blifvit Riksgälds-kontoret tillgodoförda

med ........,.................................................................. R:dr 227,180: 61.

hvaremot Riksgälds-kontoret påförts:

bristerna i , de för år 1868 beräknade statsinkomsterna, hviika brister uppgått

till ett saminanlagdt belopp af _______________________________________ R:dr 2,794,652: 28.

och bristerna i förslagsanslagen _________________________________________„ 1,497,904: 75.

äfvensom följande af Kongl. Stats-kontoret under oftanämnda
år förskottsvis bestridda utgifter, hviika till följd af Riksdagens
beslut skola i de arliga liqviderna upptagas till ersättning
af Riksgälds-kontoret, nemligen:

godtgörelse för inistad rätt till forsellön ________________________ „ 67,754: 51.

och aftjenad begrafningshjelp till tjensteman» sterbhus ______ „ 21,226: 74.

Efter afdrag af ofvanstäende, Riksgälds-kontoret tillgodoförda
besparingar ................................................................... „ 227,180: 61.

utvisade sålunda berörde liqvid ett saldo Riksgälds-kontoret

till last af -------------;_________________ ________________________________________ R:i!r 4,154,357: 67.

Enligt hvad Revisorerne inhemtat har detta saldo blifvit Kongl. Stats-kontoret
godtgjordt sålunda, att deraf under Augusti månad 1870 utbetalts R:dr 836,087: 67.
och under påföljde September månad, till qvittning mot det
för år 1868 från statsverket amisade bidrag af 3,318,270
R:dr till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter, utanordnats
.................................................................. „ 3,318,270: —

_ R:dr 4,154,357: 67.

På sätt förestående punkt visar, har det till bestridande af Riksgälds-kontorets
utgifter anvisade bidrag, 3,318,270 R:dr, utaf Statsverkets inkomster för år
1S6S under September månad 1870 kommit Riksgälds-kontoret till godo.

Enligt hvad Fullmäktige uti sin den 20 Januari 1870 aflåtna berättelse till
sednast församlade Riksdag (intagen i Stats-Utskottets memorial N:o 1) omförmält,
hade Kongl. Stats-kontoret, på grund af nådigt bemyndigande, till förstärkning af
dess kontanta kassa under sednare hälften af år 1889 reqvirerat samt från Riks fälds-kontoret

utbekommit 3,500,000 R:dr, hvaraf vid sagde berättelses afgifvande
,000,000 R:dr voro återbetalda. Det derefter återstående beloppet
_______________________________________________________________________________ R:dr 1,500,000: —

har på följande tider blifvit Riksgälds-kontoret af Kongl. Statskontoret
godtgjordt, nemligen:

under Mars månad ar 1870 med ...................... R:dr 800,000:

samt under April „ „ „ ..................... „ 700,000:

R:dr 1,500,000.

Statsverkets
bidrag till
bestridande
af Riksgiilds-kont.
orets
utgifter
för &r\la68.

Kongl.
Statskontorets
behof
under år
i Sfi9 af
kassaförstärkning.

1870 års
statsfyllnadssumma.

Salpeter fonden.

Redogörelse
för de aktiebolags
ställning,
i hvilkas
revisioner
ombud
utses af
Fullmäktige
i Riksgäldskontoret.

Af de hos Fullmäktige förda protokoller hafva Revisorerne inhemtat, att
utaf den vid 1869 års riksdag till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade statsfyllnadssumma,
1,634,700 R:dr, motsvarande den brist, som, enligt då fastställd riksstat,
beräknades uppkomma i Stats-kontorets inkomster för år 1870, hafva intill
tiden för revisionens början följande belopp blifvit uppå vederbörliga reqvisitioner
till Kong]. Stats-kontoret utbetalda, nemligen:

under Januari månad 1870 .................................................. R:dr 400,000: —

„ Mars „ „ ................................................... „ 500,000: —

R:dr 900,000: —

Enligt Revisorerne tillhandakomna upplysningar har det

derefter återstående beloppet ................................................ „ 734,700: —

blifvit från Riksgälds-kontoret utbetaldt under

Augusti månad samma år med ..................... R:dr 500,000: —

och under September månad s. å. med ......... „ 236,700: •—

R:dr 734,700: —___

hvadan berörde statsfyllnadssumma numera blifvit lyftad med

hela sitt belopp.................................................................. R:dr 1,634,700: —

Utaf räkenskaperna hafva Revisorerne inhemtat, att det belopp, 75 R:dr,
som enligt sednaste revisionsberättelse, sid. 88, utestod af de till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade, f. d. salpeter fonden tillhöriga medel, blifvit under år 1869 till
Riksgälds-kontoret inbetaldt.

Enligt 111 § i Riksgälds-kontorets reglemente hafva Fullmäktige till åliggande
att genom af dem utsedda ombud deltaga i granskningen af Strömsholms
nya kanalbolags, Dalslands kanal-aktiebolags och Kinda kanal-aktiebolags förvaltning
och räkenskaper. Utaf de till dem häröfver inkomna berättelser hafva Revisorerne
gjort följande sammandrag af dessa bolags ställning.

Strömsholms nya kanalbolag.

Vid den år 1870 verkställda revision af Strömsholms nya kanalbolags förvaltning
och räkenskaper för åren 1868 och 1869, uti hvilken revision Herr f. d.
Statsrådet m. m. Grefve Henning Hamilton deltagit, såsom utsedd af Fullmäktige i

Riksgälds-kontoret, hafva bolagets tillgångar utöfver skulder, enligt den afgifna

berättelsen, vid 1S69 års slut befunnits uppgå till .................. R:dr 2,023,946: 56.

och således med.................................................................. „ 51,346: 73.

öfverstiga det belopp, hvarmed tillgångarne öfversköto skulderna

vid slutet af 1867 ............................................................... R:dr 1,972,599: 83.

Bolagets skulder, som vid 1867 års slut uppgingo till ...... R:dr 1,027,181: —

utgjorde vid slutet af år 1869................................................ s 1,000,039: —

och hade således minskats med_____________________________________________ R:dr 27,141: 47.

Hvad beträffar de ärliga sluss- och kanalinkomsterna, inhemtas af berättelsen,
att sagde inkomster, hvilkas medelbelopp under de nio föregående åren uppgått
till 90,381 R:dr 21 öre, under år 1868 med 8,169 R:dr 61 öre och under år 1869
med 21,038 R:dr 87 öre öfverskridit berörda medelbelopp.

Dalslands kanal-aktiebolag.

Uti granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper under år
1869 har, å Riksgälds-kontorets vägnar, Fullmäktigen Hr Friherre A. H. Fock deltagit.
Revisionsberättelsen, som endast innehåller uppgift å kassainkomster och
kassautgifter under sagde år, upptager desamma sålunda:

Inkomster:

Behållning vid årets början, kontant .................. R:dr 123: 30.

„ insatt hos Skandinaviska Kredit-aktie holaget

................................................— w 1,900: — R:(]r

Återstoden af statsanslaget för segelled mellan Östra och Westra

Silen.............................................................................. „

Dito af statslånet för dito ...................................................... „

Aktie-egarnes inbetalningar å primitiva aktierna ........................ „

Dito dito å garanti-aktierna ................................................... „

Förskott af vissa garanti-aktieegare........................................ „

Trafikinkomst ................................. „

Influtna räntor.........................................''.................*.............. ,

Inbetaldt af Löjtnanten Werner Ericson till dambyggnad vid Åk lången

och Billingsfors ................................................... „

Reservfondens tillgodohafvande vid 1869 års slut ..... ............... ,

Summa R:dr

Utgifter:

Ökade inventarier ..................................................................

Diverse byggnader och reparationer..........................................

Trafikomkostnader.................................-................................

Saldo af diverse konti............................................................

Återbetalda sedelhalvarelån......................................................

Ränta lör år 1868 å statslånet för Dalslands kanal ..................

Annuitet för 1869 för lånet till segelled mellan Östra och Westra

Silen..............................................................................

Öfriga räntor ........................................................................

Expropriationskostnad ............................................................

Utbetaldt för dambyggnad vid Höljen (den vid 1868 års slut befintliga
reservfond)....................................—.....................

Diverse omkostnader...............................................................

R:dr

Transport R:dr

2,023: 30.

2,750: -8,200: —
11,243: 60.
8,020: 50.
47,025: —
15,969: 75.
257: 66.

1,300: —
287: 88.

97,077: 69.

43: 2.
1,286: 98.
546: 34.
172: 49.
43,500: —
24,000: —

2,580: —
4,130: 64.
200: —

446: 30.
2,099: 68.

79,005: 45.

Transport R:dr 79,005: 45.

Dam- och nybyggnader ........................................................ „ 1,037: 76.

Afsatt till reservfond...................................... .......................... „ 287: 88.

Behållning vid 1869 års slut, kontant _______________ R:dr 246: 60.

„ insatt hos Skandinaviska Kredit-aktie bolaSet

-------- ---------------------------------------- „ 16,500: — w 16,746: 60.

Summa R:dr 97,077: 69.

Vid 1862 och 1863 års riksdag beviljade Rikets Ständer lör segelleds öppnande
från Hattefura vid Wenern till sjön Stora Lee ett anslag af 200,000 R:dr
och ett lån å 800,000 R:dr, hvilket lån enligt sedermera meddelad föreskrift fick
räntefritt innehafvas till 1868 års början, under hvilket år tre procents ränta borde
derå erläggas, hvarefter fem procent å ursprungliga lånesumman skulle årligen till
Riksgälds-kontoret inbetalas, deraf först beräknas tre procent å det återstående
kapitalet och det öfriga utgör afbetalning derå. Bolagsmännens aktieteckning medförde
förbindelse för dem att utaf egna medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade
statsbidraget erfordrades för kommunikationsledens fullbordande, och skulle aktieteckningen
uppgå till minst 400,000 R:dr. Som likväl hälften af denna summa,
eller 200,000 R:dr, var afsedd att utgöra säkerhet för länets återbetalning, voro
aktie-egarne icke pligtige att, derest kommunikationsleden genom bolagets försorg
på föreskrifvet sätt och inom stadgad tid fullbordades, erlägga denna hälft af teckningssumman
i annan händelse, än derest trafikinkomsten icke blef tillräcklig till
att bestrida de arliga rånte- och amorterings-liqviderna, i hvilket fåll, men icke
eljest, bolagets direktion egde att, i mån af hohof, utaf bolagsmännen uttaga så
stor del af det på hvarje aktie obetalda belopp, som i förhållande till hela aktiesumman
erfordrades för den del af rånte- och amorterings-liqviderna, som icke af
trafikinkomsten kunnat bestridas. Hela beloppet af aktieteckningen utgjorde, enligt
Landshöfdinge-embetets i Elfsborgs län den 15 April 1865 meddelade intyg, 413,575
R:dr. Enligt afslutadt entreprenadkontrakt om hela kanal- och slussbyggnadsarbetets
utförande förband sig Dalslands kanal-aktiebolag att derför betala 1,365,000 R:dr.
Efter den ursprungliga planen beräknades kostnaden utgöra 1,208,367 R:dr, men
genom sedermera vid utförandet deruti vidtagna förändringar kom denna kostnad
att uppgå till.angifna beloppet, 1,365,000 B:dr, med afseende hvarå bolaget utöfver
statsbidraget erhöll från handels- och sjöfarts-fonden ett lån af 120,000 R:dr och
ett anslag af 37,000 R:dr.

För åstadkommande, medelst kanal och slussar, af en förening mellan sjöarne
Östra och Westra Silen beviljade Rikets år 1865 och 1866 församlade Ständer
ett statsbidrag af 63,950 R:dr, deraf 12,750 R:dr såsom anslag och 51,200 R:dr såsom
lån, hvilket lån borde på det sätt återbetalas, att efter slutet af det år, hvarunder
lånemedlen lyftats, skulle erläggas 6 procent årligen, deraf 4 procents årlig
ränta beräknades å det oguldna kapitalet och återstoden utgjorde kapitalafbetalning.
Dalslands kanalaktiebolag, som åtagit sig detta arbetes utförande, förband sig, uti
den till Riksgälds-kontoret afgifna skuldförbindelsen för lånet, att aktieteckningen
till detta företag skulle utgöra minst dubbla beloppet af hvad för arbetets fullbordande
enligt kostnadsförslaget erfordrades utöfver statsbidraget, utaf hvilken teekningssumma
hälften skulle utgöra säkerhet för lånets återbetalande och endast
kunna utfordras under enahanda förutsättningar, som finnas omförmälda rörande
lånet för segelled mellan Hattefura och Stora Lee. Enär det uppgjorda kostnads -

förslaget upptog för arbetets utförande en summa af 76,500 R:dr, borde alltså teckningssumman
uppgå till 25,100 R:dr. För utbekommande af lånet företeddes intyg
från Landshöfdinge-embetet i Elfsborgs län af den 22 Juni 1867, att teckningen för
delaktighet i Dalslands kanalaktiebolag då utgjorde 8,594 s k. primitiva och 8,697
s. k. garantiaktier å 25 R:dr st., utgörande således den primitiva aktieteckningen
214,850 R:dr och garanti-aktieteckningen 217,425 R:dr, tillsammans 432,275 R:dr.
Utaf det sednare länet lyftades år 1868 ett belopp af 43,000 R:dr och under år
1869 årerstoden, 8,200 R:dr.

Enär revisionsberättelsen icke angilver bolagets skulder, hafva Revisorerne
ansett sig böra här framlägga uppgift på dess skuld till staten, hvilken vid 1869
års slut utgjorde:

för lånet från Riksgälds-kontoret till segelled mellan Hattefura och Stora Lee

(Dalslands kanal) _______,---------------..... ---...............-......-...... R:dr 800,000:

dito till segelled mellan Östra och Westra Silen R:dr 51,200: —

50,340: -

efter afdrag af amortering......................... »

860:

lån från handels- och sjöfarts-fonden ................................. » 120,000:

hvilket år 1865 beviljade lån fick räntefritt innehafvas till 1868
års slut, hvarefter 3 procents årlig ränta skall erläggas samt
4,000 R:dr årligen under 30 år återbetalas.

Summa R:dr 970,340:

Huruvida och till hvilket belopp bolaget möjligen häftar för andra skulder,
hafva Revisorerne sig ej bekant; dock vill det af revisionsberättelsen synas, som
skulle så vara fallet.

De medel, bolaget haft att för ofvannämnda foretag disponera, hafva varit:
Lånet från Riksgälds-kontoret till segelled mellan Hattefura och
Stora Lee.. .......................................... R:dr 800,000: -

anslaget från dito ....................-................. »

Lånet från handels- och sjöfarts-fonden --------- „

anslaget från dito ..............................-......- »

Lånet till segelleden mellan Östra och Westra

Silen .......... ........................................ >j

anslaget till dito...........—........................_n_

hvartill kommer

primitiva aktieteckningssumman...........................

200,000

120,000

37,000

51,200:

12,750:

R:dr

1,220,950:

214,850:

Summa R:dr 1,435,800: —
De arbeten, som med dessa medel skolat utföras, hafva enligt kostradsförslagen
beräknats:

för segelleden mellan Hattefura och Stora Lee (Dalslands

kanal) till..............................................

och för segelleden mellan Östra och Westra Silen

till

1,365,000: —
76,500: —

R:dr 1,441,500: —

Enligt revisionsberättelsen var vid 1869 års slut å de s. k. garantiaktierna
till bolaget inbetaldt och ”förskotteradt” ett belopp af 55,045 R:dr 50 öre, hvilket
synes stridande mot här förut anförda bestämmelser angående dessa aktier, enär
sammanlagda behållningen af trafikinkomsterna för åren 1868 och 1869 uppgått till

29,772 R:dr 20 öre, under det endast 26,580 R:dr blifvit till staten inbetalda af de
under dessa två år för nämnda lån till betalning förfallna rånte- och kapitalbelopp,

66,580 R:dr. Huruvida de s. k. primitiva aktierna blifvit, såsom vederbort, till
fullo inbetalda, kan icke af revisionsberättelsen inhemtas. Ej heller synes deraf,
huruvida bolagsmännen, enligt sina med staten ingångna förbindelser, af egna medel
tillskjutit allt hvad utöfver statsbidraget erfordrats för kommunikationsledens
fullbordande. Den säkerhet för lånets behöriga liqviderande, staten förbehållit sig
uti garantiaktierna, synes Revisorerne så mycket angelägnare att bibehålla, som
trafikinkomsten åtminstone icke ännu på långt när kunnat betäcka ens räntan på
statslånet; och då ett användande utöfver kontraktets bestämmelser, af sagde ga- <

rantiaktier föranleder dertill att förenämnde säkerhet på ett obehörigt sätt försvinner,
hafva Revisorerne ansett sig böra på ofvananförda omständigheter fästa Riksdagens
uppmärksamhet.

Kinda Kanal-aktiebolag.

Enligt berättelsen öfver verkställd granskning af Kinda kanalbolags
och Kinda båtleds räkenskaper och förvaltning för år 1869, uti hvilken granskning
Fullmäktigen Herr Kapitenen C. G. Hierta varit af Fullmäktige i Riksgäldskontor
utsedd att deltaga, har den kontanta tillgången vid 1868 års slut ut a«rt

-..........................-..................................................... R:dr 59,692: 85.

och de under år 1869 till bolagets kassa influtna belopp upp Sått

tiU ........................................................................... , 209,603: 57.

rT , . R:dr 269,296: 42.

Under sistnämnda år hafva utgifterna stigit till ..................... „ 223,493: 71.

hvadan således en kontant behållning af .............................. R:dr 45,802: 71.

vid årets slut återstod.

Irån arbetets början intill 1869 års utgång till bolaget influtna medel hafva

varit:

Lån af statsverket .................................... R:(]r

Anslag af dito ..........................................

Dito af Östergötlands landsting ..................

Lån af handels- och sjöfarts-fonden ............

Linköpings stads aktieteckning_____________________

Enskilda personers dito, med godtgjorda räntor

Upplupna och godtgjorda räntor ..................

Inkomster af gamla båtleden ........................

Kanal-inkomster..........................................

Diverse inkomster........................

405,000

405.000
60,000
25,000

100.000
128,278

58,399

2,057

1,888

837

65.

39.

72.

41.

68.

R:dr 1,186,461: 85.

Transport Ll:dr 1,186,461: 85.

Transport R:dr 1,186,461: 85.

Enligt 1869 års bokslut hafva kostnaderna för materialier,

redskap och arbeten uppgått till .... R:dr 1,043,672: 27.

för inköp af fastigheter till ..................... „ 28,619: 70.

„ sjukvård, administration och diverse till , 68,367: 17. 1,140,659: 14.

hvarefter behållningen, enligt hvad förut är näinndt, belöper

till ........................................................................... R:dr 45,802: 71.

Angående

Då Allmänna Hypoteks-banken såsom grundfond innehar utaf Riksgälds- Allmänna

kontoret utfärdade 4 J! procents obligationer å tillhopa Åtta millioner Riksdaler och fanken

Fullmäktige årligen utse en revisor för deltagande i granskningen af Hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper, hafva Revisorerne ansett sig ega skäl att

ur den till Fullmäktige öfverlemnade revisionsberättelsen här framlägga följande

sammandrag öfver Hypoteks-bankens tillgångar och skulder vid 1869 års slut:

Tillgångar:

Fordringar hos hypoteksföreningarne, efter afdrag af dessas till -

godohafvanden ......... R:dr 83,316,992: 44.

„ hos banker och bankirhus .......................................... „ 40,454: 1.

„ för lån till enskilde................................................. n 551,472: 22.

„ för öfvertagna fastighetslån från Riksbanken .................. „ 4,033,444: 76.

Inköpta obligationer............................................................ n 222,067: 15.

Vexlar i främmande valuta................................................... „ 598,262: 93.

Amortisationsfond för 1864 års lån ....................................... n 929,330: 71.

Kassabehållning.................................................................. „ 10,409: 65.

Förskjutna lånepåkostnader ................................................ B 3,040: 93.

Inventarier .................................................. B 4,200: —

Upplupna, ej förfallna räntor och förvaltningsbidrag ............... „ 241,752: 72.

Upplupna, ej förfallna räntor å från Riksbanken öfvertagna fastighetslån
.................................................................. .85,808: 64.

R:dr 90,037,236: 16.

Kapitalrabatt å 1861 och 1862 års lån, att samtidigt med lånen

amorteras.......................................... R:dr 4,328,267: 73.

Kapitalrabatt å 1S64 års lån, att, vid utlemnande
af amorteringslån, af dertill af sedda

medel ersättas ........................ „_20,461: 14. 4,348,728: 87.

Summa R:dr 94,385,965: 3.

1861 års amorteringslån

1862 års dito .............

j864 års dito .............

Skulder:

..............R:dr 31,518,933: 33.

.............. „ 28,887,466: 61.

............... „ 27,253,100: —

Transport R:dr 87,659,499: 94.

Angående
statsbidraget
för
rensningsoch
kanaliseringsarbeten
i Lule
eif.

Angående
Borås jernvägs
aktiebolags
reservfond.

Transport R:dr 87,659,499: 94.

1869 års amorteringslån ..................................................... , 586,000: —

Amorteringslån af Riksbanken _________ „ 5,436,130: 54.

Å annuitetsräkning med Riksbanken, 1869 är.s annuitet____________ „ 400,000: —

Till banker och bankirhus ............................................... ... „ 8,856: 20.

Förfallna, oinlösta räntekuponer .......................................... „ 5,601: 69.

R:dr 94,096,088: 37.

Amortisationsfond för 1861 och 1862 års lån ........ „ 181,823: 34.

Reservfond lör de från Riksbanken öfvertagna fastighetslån...... „ 16,557: 18.

Reservfond ........................................................... „ 91,496: 14.

Summa R:dr 94,385,965: 3.

Efter tagen kännedom om ej mindre hvad sednaste Revisorer uti sin afglida
berättelse yttrat, än hvad i öfrigt förekommit, i afseende på återbetalningen
af det belopp, 500,000 R:dr, engelska aktiebolaget “The Gellivara Company liinited“
hos Riksgälds-kontoret lyftat utaf det för rensningar uti och kanalanläggningar
vid Lule eif vid 1862 och 1863 års riksdag beviljade statsbidrag å 852,000 R:dr,
uppdrog 1870 års Riksdag åt Fullmäktige att genom Kongl. Utrikes-departementets
bemedling låta anmoda någon ansedd och opartisk samt för sakens bedömande
fullt lämplig engelsk jurist, att afgifva sitt yttrande, om och hvilka åtgärder
från svenska statens sida kunde vidtagas för att förmå nämnda bolag eller
dess styrelse och delegare att fullgöra sina mot staten åtagna förbindelser.

Till fullgörande af detta uppdrag hafva Fullmäktige anskaffat af Notarius
Publicus till riktigheten bestyrkta öfversättningar eller afskrifter af samtliga härstädes
tillgängliga handlingar af beskaffenhet att på frågans afgörande kunna ega
inverkan, och uti skrifvelse af den 7 Juli 1870 till Herr Statsministern för utrikes
ärendena öfverlemnat dessa afskrifter och öfversättningar samt, jemte meddelandet
af åtskilliga upplysningar rörande sakens beskaffenhet samt tillkomsten och innehållet
af de förbindelser, hvilkas uraktlåtna fullgörande föranledt Riksdagens omförmälda
uppdrag, anhållit om Utrikes-departementets bemedling för erhållande af
det yttrande angående berörda ärende, som Riksdagen ansett böra inhemtas, i
hvilket afseende Fullmäktige förklarade att deraf härflytande kostnader skulle af
Riksgäldskontor godtgöras. Dessutom gåfvo Fullmäktige tillkänna att, i händelse
ytterligare handlingar och upplysningar skulle finnas erforderliga, desamma
skulle, så vidt de för Riksgälds-kontoret vore tillgängliga, efter derom erhållen
underrättelse varda meddelade, men att sådana för öfrigt dock lämpligast och med
minsta omgång torde kunna i London anskaffas genom ombudets egen försorg.

Såsom fortsättning af hvad i sednaste revisionsberättelse, sid. 88, förekommer
angående Borås jernvägs-aktiebolags reservfond få Revisorerne anföra följande: Berättelsen

om den år 1869 förrättade granskning af bolagets förvaltning

och räkenskaper för föregående året, i hvilken t. 1. Kronofogden A. W. Bjursten,
enligt Kongl. Maj:ts förordnande, ä statens vägnar deltog, är daterad den 21 Maj
1869 och inkom till Riksgälds-kontoret den 13 Oktober s. a., åtföljd af bemälde
revisors skrifvelse af deri 25 förutgångne September till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Elfsborgs län, dermed lian, med afseende å infordrad uppgift på sättet,
huru föreskrifterna rörande reservfondens afsättning, redovisning och förräntning
blifvit iakttagna, öfverlemna* utdrag ur räkenskaperna för åren 1865—1868, utvisande
de belopp, soin under hvart och ett af dessa ar blifvit fonden tillgodoförda;
hvarjemte han tillika, beträffande sj elfva fondens förräntning, upplyst, att det s. k.
„vinst- och förlustkonto, i första band blifvit godtgjordt bolagets alla inkomster,
och således äfven räntorna a de utlånade medlen, samt påfördt utgifterna, hvarefter
öfverskottet å detta konto tillgodoförts reservfonden. Enligt detta räkenskapsutdrag
utgjorde denna fond vid 1888 ars slut 172,849 R:dr 97 öre.

Revisionen af bemälda bolags räkenskaper och förvaltning för är 1869 verkställdes
den 27 Maj 1870. Enligt den deröfver atgifna och till Riksgälds-kontoret
i Augusti s. ä. inkomna berättelse, redovisas bolagets ställning under år 1869 på
följande sätt:

Inkomster:

Trafikinkomster ... ............ ..... ........... ......................... R:dr 115,393: 44.

Diverse inkomster, såsom hyror, arrenden, förtjenst ä främmande
arbeten i verkstaden, m. m. _________________________________ ti 4,902: 45.

Räntor å utlånta medel ................................... 12,696: 61.

R:dr 132,992: 50.

Omkostnader:

Aflöningar och arvoden ......._________________________ R:dr 35,252: 13.

Inventarie- och material-förbrukning
Underhåll al rörliga materielen, banan, hus och

anläggningar, samt diverse utgifter _________

Räntor:

ä statslånet ------i................. R:dr 53,312: 74.

„ föregående årets reservfond „ 8,642: 50.

„ tillskott till jernvägspersonalens
sjuk- och uriderstödskassa
___________________ „ 107: 96.

utvisande således eu brist af ... ______________________________________ R:,|r 2,704: 9L

som icke af inkomsterna blifvit betäckt.

14,830: 18.
23,551: 90.

62,063: 20. .. 135.697: <

Vid 1869 års
jande poster:

Jernvägsanläggningen
Dess rörliga materiel

slut utbaianseras bolagets tillgångar och skulder med fö!-Tilly ång ar:

i sin helhet ....._____ ______ ..... R:dr 1,695,073: 62.

.....-........--------------------------- ------------ 277,753: 44.

Transport 1,972,827: 6.

Transport

Inventarier och materialier---------------------------------------------------

Aktier i Uddevalla—Wenersborg—Hervljunga jernväg ------------

Bankdepositioner --------------------------------------------------------------

Fordringar mot revers och säkerhet ..................... ...........

Dito af stationer och personer i löpande räkning &c. ........

Kassa-saldo -......—.................................................-............

R:dr 1,972,827: 6.
„ 88,290: 53.

, 10,2(10: —
81,000: —
106,183: 62.
„ 9,161: 85.

B 6,928: 57.

R:dr 2,274,591: 63.

Skulder:

Återstod af statslånet vid

årets början____________ R dr 1,332,818: 51.

derå afbetald amortering „ __15,540: 2.

utgörande den således vid årets slut ........ R:dr 1,317,278: 49.

Aktie-egarnes delaktighetssumma............... „ 775,600: —

Jernvägspersonalens sjuk- och understöds kassa

............................................. » 2,350: 16.

Obetalda jordersättningar m. m...............- _375: 42. B 2,095,804: 7.

lemnande ett öfverskott af .............................---.......-....... H:<lr 178,787: 56.

hvilket således utgjorde beloppet af bolagets reservfond vid 1869 års slut.

Den af Kongl. Maj:t förordnade revisor, Majoren G. W. Bseckström, har i
revisionsberättelsen anmält, att han af räkenskaperna funnit, att reservfonden, som
vid 1866 års början utgjorde 51,889 R:dr 91 öre, vid samma års slut uppgick till
101,954 R:dr 33 öre, och vid slutet af år 1867 till 167,214 R:dr 25 öre samt vid
1868 års utgång till 172,849 R:dr 77 öre, som utgör 1869 års reservfond, hvilken
skulle ökats med derå efter 5 procent upplupen ränta, 8,642 R:dr 50 Öre, men att,
enär i trafikinkomsterna för året uppstått en brist af 2,704 R:dr 91 öre, hvarmed
förenämnde räntepost minskats, reservfonden den 31 December 1869 uppgick till
178,787 R:dr 56 öre; att räntan å sagde fond icke under något år, med undantag
af 1869, blifvit särskildt uträknad, hvilket dock, när hela behållningen, deri räntorna
äfven ingått, blifvit fonden tillagd, endast utgjorde en formfråga, som, ehuru
icke verkande någon förändring i slutsumman, likväl befinnes grundad på de af
Riksdagen meddelade bestämmelser. Såsom jemväl stridande mot Riksdagens föreskrifter
anmälde äfven revisorn, att reservfonden tillhörande säkerhetshandlingar
icke voro såsom fondens tillhörigheter särskildt redovisade.

Med anledning af förestående anmälan hafva Fullmäktige uti skrifvelse af
den 1 sistlidne September erinrat bolagets styrelse, att 1865 och 1866 års Riksdag,
såsom vilkor för bolaget medgifven befrielse från erläggande af ränta under år 1866
och 1867 å lånet för jernvägens anläggning, föreskrifvit, att den till en reservfond
anvisade återstoden af den behållning utaf bolagets inkomster, som genom minskad
byggnadskostnad eller annorledes uppkommit, skulle särskildt afsättas samt utan
sammanblandning med bolagets öfriga tillgångar förräntas och redovisas, äfvensom
att under tiden till 187U års utgång hela nettobehållningen så väl af trafiken, som
af bolagets öfriga tillhörigheter borde till omförmälda fond ingå; hvarjemte, och
då denna reservfond blifvit bildad till säkerhet för fullgörandet af de föreskrifna
årliga rånte- och kapitalafbetalnings-liqviderna, Fullmäktige anmodade styrelsen att,
i öfverensstämmelse med bolagets förbindelse af den 18 December 18Ö6, låta uti
räkenskaperna för 1870 och följande år, utan sammanblandning med bolagets öfriga

tillgångar, upptaga och redovisa de skuldsedlar och andra säkerhetshandlingar, som
tillhöra reservfonden. Till svar härå har bolagets styrelse den 23 i nämnde månad
tillkännagifvit sig hafva vidtagit den åtgärd, att de kontanta penningar, skuldsedlar
och andra säkerhetshandlingar, som tillhöra reservfonden, från och med detta år
upptagas och redovisas uti särskild räkenskap samt förvaras uti särskildt konvolut i
bolagets kassaskåp.

Efter tagen kännedom om den år 1S70 afgifna berättelsen om granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper hafva Revisorerne funnit sig ega anledning
till följande erinringar.

På sätt af ofvanstående tabell inhemtas, har under år 1869 amortering af
statslånet blifvit verkställd till belopp af 15,540 R:dr 2 öre. Då detta belopp icke
finnes upptaget bland de med årets inkomster betäckta omkostnader, hvaribland
upptages räntan å samma lån, vill det synas som denna amorteringsliqvid blifvit
bestridd af andra för bolaget tillgängliga medel, ehuru revisionsberättelsen icke angifver,
hvilka dessa medel varit.

Då reservfondens behållning uppkommer genom att afdraga beloppet af
skulderna från beloppet af tillgångarna, inverkar en ökning eller minskning i dessa
belopp i samma mån på ökningen eller minskningen af reservfonden. Det är då
af särdeles vigt, att bokföringen är sä uppställd, att icke något obehörigt belopp
upptages. Såsom vilkor för den bolaget under år 1866 och 1867 medgifna befrielse
från erläggandet af ränta och kapitalafbetalning å lånet för jernväg mellan Borås
och Herrljunga, föreskref Riksdagen bland annat att, sedan bolaget, ”i enlighet med
den af dess direktion den 20 Februari 1862 till Riksgälds-kontoret utgifna förbindelse,
återburit skilnaden mellan det belopp, 1,436,000 Riksdaler, som bolaget fått
i nämnda Kontor lyfta, och den summa, som utgör f:delar af verkliga anläggningskostnaden
för ifrågavarande jernväg, återstoden af den genom minskad byggnadskostnad
eller annorledes uppkomna behållning af bolagets samtliga inkomster, hvarå
bestyrkt uppgift bör till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret aflemnas, skall, för bildandet
af en reservfond, särskildt afsättas och, utan sammanblandning med bolagets
öfriga tillgångar, förräntas och redovisas.’ Sedan utrönt blifvit, att den verkliga
kostnaden för jernvägsanläggningen utgjorde 2,065,582 R:dr 87 öre, återbar äfven
bolaget år 1867 till Riksgälds-kontoret hvad utaf de lyftade medlen öfversköt, två
tredjedelar af denna kostnad, hvarigenom bolagets skuld till staten kom att utgöra
1,377,055 R:dr 24 cre. Den återstående tredjedelen, 688,527 R:dr 63 öre, ålåg det
aktie-egarne att bestrida. Då desse inbetalt 775,600 R:dr, borde, enligt Riksdagens
här anförda föreskrift, skilnaden mellan det af dem inbetalda beloppet och hvad
som bort inbetalas, hvilken skilnad utgör S7,072 R:dr 37 öre, hafva ingått till reservfonden,
och till följd deraf "aktie-egarnes delaktighefssumma’'' uti kolumn bland
skulderna upptagas till förenämnda tredjedel, 688,527 R:dr 63 öre; ankommande det
på bolaget att lata inom linien upptaga det derutöfver inbetalda beloppet, 87,072
R:dr 37 öre. Så synes dock icke hafva skett, enär ”aktie-egarnes delaktighetssamma"
i revisionsberättelsen bland skulderna upptages till hela det af dem inbetalda
beloppet, 775,600 R:dr, hvarigenom således reservfonden minskas med förenämnde
skilnad. Ett stöd för denna åsigt hemtas äfven deraf att vid 1868 års slut,
oaktadt statslånet minskats genom 2 års amortering, understeg ändock sammanlagda
beloppet af jernvägsanläggningen i dess helhet, dess rörliga materiel samt inventarier
och inaterialier, 2,061,744 R:dr 72 öre, summan af återstående skulden för

100

statslånet och aktie-egarnes delaktighetssumma, 2,092,878 R:dr 49 öte, med 31,134
U:dr 77 öre. Härvid torde icke heller höra förbises att, oberäknadt de till ett
värde af 10,203 R:dr upptagna aktier i Uddevalla—Wenersborg—Herrljunga jernvägsaktiebolag,
bolaget vid nämnda års slut egde hos bankinrättning deponerade
och mot revers utlånade samt kontanta medel äfvensom fordringar i löpande rakning
till ett belopp af 203,274 R:dr 4 öre och, om derifrån dragas skulderna till
jernvägspersonalens sjuk- och understöds-kassa samt för obetalda jordersättningar
m. m., tillsammans 2,925 R:dr 58 öre, återstår ett belopp af 199,348 R:dr 46 öre,
som utgör bolagets kontanta eller utestående behållning, under det att reservfonden
icke angifves utgöra mera än 178,787 R:dr 56 öre. Skulle, såsom det vill synas,
bokföringen icke öfverensstämma med Riksdagens föreskrift, att hela nettobehålln
ingen så väl al trafiken som af bolagets öfriga tillitörigheter bör till reservfonden
ingå, är en snar rättelse derutinnan sä mycket angelägnare, som från och med 1870
års slut denna föreskrilt upphör och denna fond utgör säkerhet för fullgörandet af
de fastställda annuitefsliqviderna för statslånet.

Revisorerne hafva fästat uppmärksamhet dervid att bland tillgångarne äro upptagna
aktier i Uddevalla—Wenersborg—Herrljunga jernvägsaktiebolag till belopp
ai 1.0,200 R:dr. Då Revisorerne icke hafva sig bekant tiden, då dessa aktier inköptes,
så hafva Revisorerne endast velat uttala den åsigt att, om inköpet verkställts,
sedan Riksdagen meddelat föreskrift om reservfondens bildande, detsamma
varit stridande mot denna föreskrift.

Slutligen kunna Revisorerne icke undgå att påpeka hurusom, efter omförmälande
att såväl låntagaren som borgesman!)en för ett af bolagsstyrelsen utgifvet
lan ä 2,000 R:dr råkat i konkurstillstånd, bolags-revisorerne ansett sig icke böra
göra någon anmärkning vid åt, styrelsen i strid mot bolagsordningens 37 §, enligt
hvilken inflytande medel skola insättas i närmaste enskilda eller filialbank, utlånat
medel mot namnsäkerhet, enär föregående bolagsstämmor alltid gifvit stvrelsen
décharge för ett dylikt utlåningssätt.

Redogörelse
för de jernvägs-aktiebolags
ställning,
i
hvilkas revisioner
staten
genom
ombud
deltager.

Revisorerne, som tagit del af berättelserna om granskningen af förvaltning
och räkenskaper för ar 186!) hus de jernvägs-aktiebolag, hvilka utaf staten erhållit
låneunderstöd för jernvägarnes anläggning och uti hvilkas revisioner staten eger
att genom ombud deltaga, hafva ansett sig höra här framlägga en kort redogörelse
för dessa bolags ställning vid nämnda års slut, så vidt den af revisionsberättelserna
inhemta».

G-efle—Dala jernvägs-aktiel:

Berättelsen öfver granskningen af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning
för ar 1869 redovisar inkomster och utgifter under året samt ställningen vid
årets slut sålunda:

... R:dr 1,476,996: 27.
... „67,117: 8.

Rd:r 1,544,113: 35.

Af trafiken ...
Ränteinkomster

Inkomster:

101

Utgifter:

För trafiken ____________________________________________ R.dr

„ jernvägens och materielens underhåll .... „

Rånte- m. fl. utgifter ... _____________________________ „

Ranta och utdelning ä aktiekapitalet............ „

650,545: 49.
150,794: 61.
382,773: 25.
360,000:

R:dr 1,544,113: 35.

Tillgångar :

.Term ägsanläggningen, upptagen till ____________ R:dr 5,373,343: 29.

Inventarier ............ „ 201,112: 77.

Inlösta preferens-aktier m. m. ....... „ 43,246: —

Diverse fordringar________________________________________..‘..''1...... „ 818,706: 2.

Kassabehållning ______ „ 19,755: 39.

R:dr 6,456,163: 47.

Skulder:

Till Riksgälds-kontoret _____________________________ R;dr 2,088,629: I.

Aktiekapitalet _________________________________________,. „ 2,400,000

Utelöpande obligationer ...... „ 548,100

Innestående ränta och utdelning å aktiekapitalet
............................„................ „ 237,000: —

Diverse skulder ..... „ 25,683: 24.

Fond till jernvägens och materielens ständiga

underhåll .......... „ 1,156,751: 22. R:,]r 6,456,163: 47.

Å statens vägnar har Landssekreteraren Florman, enligt nådigt förordnande,
i granskningsarhetet deltagit.

På Kongl. Majrts afgörande är beroende en af Styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader gjord hemställan om begagnande af den rätt, Kongl. Maj:t
enligt det mellan staten och bolaget ingångna kontrakt eger att, då den årliga
behållningen af jernvägen uppgår till åtta procent å aktieegarnes tillskott, bestämma,
om och med hvad belopp den stadgade amorteringen bör ökas å det lån af 2,400,000
R:dr, som vid 1S53 och 1854 års Riksdag bolaget beviljades mot återbetalning med
tre procent, deraf två procent beräknas som ränta och resten utgör kapitalafbetalning.
Enligt meddelad uppgift utbetaldes a de af aktie-egarne tillskjutna 2,400,000
R:dr ett räntebelopp för år 1869 af 360,000 R:dr, utgörande 15 procent.

-v *K _____ » ih

Söderhamn—Bergvik »jern vägs-aktiebolag .

Berättelsen öfver granskningen af ofvannämnda bolags räkenskaper och förvaltning
upptager:

Inkomster för år 1S69:

Inkomst afårets trafik .. .............. ... R:dr 229,147: 3.

Behållning från år 1868 .......................... „ 28,248: 53.

Från reservfonden öfverförda _____________ ,. 14,915: 90. [{.,|r 272,311: 46.

Transport R:dr 272,311: 46.

102

Transport

Utgifter:

Trafik- och underhållskostnader ___________________ R:dr 103,831

Ränta och amortering ä statslånet ------ „ 25,000

Utdelning till aktieegarne ......—.....------ „ 17,358

öfriga utgifter ........................................... „ 9,457

Afskrifningar..........................................*,•- „ 41,963

Afsatt till reservfonden ....... „ 45,000

R:dr 272,311: 46.

65.

19.

59.

Byggnader, mate

Fordringar .......

Kassabehållning
Undsättningsfonc
Reservfonden ...

Tillgångar:

77	242,610: 48.
... R:dr i:	29,700: 98.
... R:dr	971,265: 11:
	39,416:1 8.
	11,536: 81.
	737: 32.
	79,086: 85.

R:dr 1,102,042: 17.

Skulder :

Till Riksgälds-kontoret. .......________________________ R:dr 447,0S6: 4.

Aktie-egarnes tillgodöhafvanden............,....... „ 358,221: 24.

Ölriga skulder ...... „ 187,209: 74.

Undsättningsfonden .......... „ 737: 32.

Reservfonden „ 79,086: 85.

Behållning ----------------- » 29,700: 98. R:(ir 1,102,042: 17.

Såsom af Kongl. Maj:t förordnad t ombud å statens vägnar har Regementsskrifvaren
J. W. Ahlström uti ifrågavarande revision deltagit.

Hudiksvall—Dellens jernvägs-boläg.

Enligt revisionsberättelsen öfver räkenskaperna och förvaltningen för år
1869 redovisas å vinst- och förlust-konto:

Inkomster till ett belopp af .................................................... R:dr

Utgifter ............................................................................... „

och en behållning af _____________________________________________________________ R:dr

som blifvit föreslagen till utdelning å 5 % å inbetalda aktiekapitalet.

27,696: 13.
11,696: 13.

16,000: —

Tillgångarne upptagas till ................................................ R:dr 703,655: 19.

Skulderna äro följande:

Skuld till Riksgälds-kontoret ......................... R:dr 325,523: 89.

Diverse skulder ......... „ 52: 12.

Aktieegarnes konto....................................... „ 16,000: —

Reservfond för banans underhåll_____________________ „ 1,279: 18.

Dito enl. förordning af d. 6 Oktober 1848 „ 4,900: —

Kapitalkonto ........................................... „ 356,800: — „ 703,655: 19.

103

Den å statens vägnar förordnade revisorn, Kaptenen Theodor Riörck, har
delat de öfriga revisorernes åsigt, att de i kapitalkontot utöfver inbetalda aktiekapitalet
upptagna 36,800 R:dr borde öfverföra» till reservfonden för banans underhåll,
hvilken sedermera skulle benämnas allmänna reservfonden, samt för öfrigt
föreslagit, att den i vinst- och förlust-kontot upptagna, till utdelning åt aktieegarne"
ämnade behållningen, 16,000 R:dr, äfven borde till förenämnde reservfond
afsätta», på det densamma måtte kunna motsvara den förnölning eller lörsäinring
af jernvägen, som vore befintlig.

Uddevalla—Wenersborg—Herrljimga jernvägs-aktiebolag.

Den afgifna revisionsberättelsen angifver inga andra inkomster och utgifter

för år 1869 än:

itrafikinkomst .................................................................. R:dr 233,979: 96.

och omkostnader för trafiken............,................................. ,,_148,827: 24.

utvisande att dessa inkomster öfverstigit utgifterna med ...... R:dr 85,152: 72.

Bolagets vid 1869 års slut utbalanserade tillgångar och skulder angifva»
sålunda:

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen (år 1868 upptagen till 4,131,595

R:dr 88 öre) ......................................................

Rörliga materielen................................................

Materialier och inventarier ..........................................

Aktier, öfvertagna af bolaget.............................-............

Fordringar hos aktie-egare ................... R:dr 64,940: 91.

Dito hos kommuner och enskilda personer „ 28,417: 78.

Kassabehållning_________________________________________—........

R:dr	4,202,386:	65.
	565,443:	71.
	82,942:	32.
T1	36,500:	—
57	93,358:	69.
99''	2(50:	57.

Skulder:

Summa R:dr 4,980,891: 94.

Till Riksgälds-kontoret:

Kapital _______________ R:dr 3,230,793: 3.

Rest å 1869 års ränta „ 67,884: 23. 3,298,677: 26.

Aktiekapitalet .............................-...... 1,620,000: —

Öfriga skulder .................................... 21,064: —

R:dr 4,939,741: 26.

Behållning utöfver skuld ..................... „ 41,150: 68. R:dr 4,980,891: 94.

Häradshöfdingen P. U. Stenberg, som enligt Kongl. Maj:ts förordnande deltagit
i revisionen af bolagets räkenskaper och förvaltning för år 1869, har i en
till revisionsberättelse^ den 5 Juni 1870 fogad anteckning lemnat det vitsord att,
då den annuitetsliqvid, som bolaget bort den 31 December 1869 till Riksgäldskontoret
erlägga, till största delen ingått, och, enligt hvad han både sig^bekant,
bolagets styrelse föranstaltat, att återstoden skulle blifva den 9 Juni 1870 inbetald,
bolaget för öfrigt icke häftade för någon förfallen förbindelse till staten.
Nämnde återstod är äfven enligt Riksgälds-kontorets räkenskaper under sistnämnda

104 -

år erlagd. Armuiteten för år 1870 utgör 158,591 H:<lr 83 öre samt frän och med
ar 1871 årligen 162,000 R:dr.

Ystad—Eslöfs jern vägs-aktiebolag.

Uti berättelsen om granskningen af delta bolags räkenskaper och förvaltning
under år 1869 uppgifvas inkomsterna under sagda är

hafva uppgått till ....... ............. ''.......... R:dr 234.797: 29.

och utgifterna, bestående af:

omkostnader ..............................,....... R;dr 131,043: 8.

räntor -------------------------------------------------- „ 96,367: 8.

xitgjort .. ......... ................. ..... R:dr 227,410: TÖ.

hvadan en behållning uppkommit af_______ „ 7,387: 13. 234,797- 29

De vid 1869 års slut inbalanserade tillgångar oeh skulder voro:

Tillgångar:

Färdiga banan (år 1868 bokförd till 3,653,840: 33)_____________ R:dr 3,665,028: 11.

Materialier och inventarier samt diverse fordringar ____________ ,, 163,292: 90.

R:dr 3,828,321: 1.

Skulder:

till Riksgälds-kontoret, kapital.........

5» It

öfriga skulder ___________

propriekonto, utvisand
na inbetalda belopp
gen från föregående år
samt behållning för år 1869

kapital		R:dr	2,426.762:	80.
rest å 1869
	års ränta	*»9	30,262:	37.
		R:dr	2,457,025:	17.
			16,631:	17.
le det	å aktier-
jemte	behållnin-
			1,347,277:	54.
1869 ....			7,387:	13.

3,828,321: 1.

I revisionen al detta bolags räkenskaper och förvaltning bar såsom ombud
å statens vägnar Professoren P. E. Gellerstedt deltagit.

Landskrona—Eslöfs jernvägs-aktiebolag.

Berättelsen öfver förvaltningen al Landskrona—Eslöfs jernvägs-aktiebolags
angelägenheter under år 1869 upptager på vinst- och förlustkonto såsom inkomster
ett belopp af ................... ........ R:dr 68.449: 83.

och såsom utgifter ______________________________________________ „ 33,549: 82.

bestående af räntor ....................................27,690: 60.

andra utgifter ---------------------------------------------- 5,859: 22.

R:dr 33,549: 82L

hvarigenom uppkommer en behållning för året af ................ R:dr 34,900: 1.

Transport R:dr 34,900: 1.

105

Tilly ångar:

Jernvägen, upptagen til!...................................................

Rörlig materiel, inventarier och materialier .....................

Fordringar och diverse tillgångar ....................................

Skulder:

Till Riksgälds-kontoret, återstående kapital R:dr 1,174,266: 67.

Andra skulder .................................... „ 1,338:67.

Delegarnes aktiekapital........................ „ 600,000: —

Reservfonden .................................... „ 90,000: —

Öfverskott.......................................... „ 117,475: 2.

R:dr

1,268,170: 4.
341,921: 34.
372,988: 98.

1,983,080: 36.

Enligt nådigt förordnande har Häradshöfdingen Ang. Anderberg såsom statens
ombud deltagit i granskningen af förenämnda jernvägsbolags förvaltning och
räkenskaper.

Helsingborg—Billeberga jernvägs-aktiebolag.

Uti berättelsen om granskningen af detta bolags räkenskaper och förvaltning
under är 1869 uppgifvas inkomsterna under sagda är hafva

uppgått till ........................................................................... R:dr 66,007: 5.

samt utgifterna, bestående af:

ränta och amortering a statslånet ..................... R:dr 55,000: —

samt förvaltningskostnader och kostnader för jern vägens

komplettering m. m......................... „ 6,038: 66.

till ............................................................... R:dr 61,038: 66.

hvadan en behållning för ar 1869 uppkommit af „ 4,988: 39. t{;,|r 66,007: 5;

De vid 1889 års slut utbalanserade tillgångar och skulder redovisas sålunda.

Tillgångar:

Jernvägen, upptagen till...................................................... R:dr 1,263,230: 35.

Materialier och inventarier................................................... „ 298,422: 69.

Fordringar hos banker, korporationer och enskilda personer äfvensom
kassabehållning ............................................. „ 108,934: 59.

R:dr 1,670,587: 63.

Skulder:

Till Riksgälds-kontoret, återstående kapital... R:dr 1,075,521: 52.

„ aktie-egarne....................................... „ 462,150: —

Öfriga skulder.......................................... * 448: 72.

R:dr 1,538,120: 24.

Kapitalöfverskott................................-..... » 132,467: 39.K:jr 1,670,587: 63.

Enligt nådigt förordnande har Banko-ombudet T. Lundqvist såsom statens
ombud deltagit i granskningen af förenämnda jernvägsbolags förvaltning och räkenskaper.

— 106 —

Kristianstad-Hessleholms jernvägs-aktiebolag

både under är 1869 eu inkomst af ...............__...................... R:dr 126,793: 85.

och en utgift af''.................................................................. „ 112,319: 25.

hvarigenom således eu behållning under året uppkommit af______ R:dr 14,474: 60.

Bolagets ställning

Tillgångar......................

Skulder, bestående af:
Delegarnes aktiekapital...
Återstoden af statslånet

Reservfond ...................

Öfriga skulder...............

Behållning under året ____

den 31 December 1S69 redovisas på följande sätt:
................................r.................... R:dr 1,706,642: 63.

.......................... R:dr 830,482: —

......................... „ 694,972: 34.

.......................... „ 117,692: 86.

............. „ 49,020: 83.

R:dr 1,692,168: 3.

................. .....- » 14,474: 60. R:f)r 1,706,642: 63.

Landskamreraren A. F. Lychou har å statens vägnar deltagit i granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1869.

Wexiö—Alfvestads jernvägs-aktiebolag.

Uti berättelsen om granskningen af detta bolags räkenskaper och förvaltning
under år 1869 uppgifvas inkomsterna under sagda år hafva

uppgått till........................................................................... R:dr 65,944: 4.

samt utgifterna, bestående af:

drift- och underhållskostnad.............................. R:dr 35,292: 32.

- utbetalda räntor utöfver influtna........................ „ 14,310: 84.

till ........................................................... R:dr 49,603: 16.

hvadan en behållning för är 1869 uppkommit af „ 16,340: 88. r:(j,. 65,944: 4.

De vid 1869 års slut utbalanserade tillgångar och skulder redovi as sålunda:

Till (fångar:

Jern vägsbyggnaden ............................................................... R:dr 723,903: 40.

Materialier och inventarier samt diverse fordringar ..................... 62,046: 67.

R:dr 785,950: 7.

Skulder:

Till Riksgälds-kontoret, återstående kapital ...... R;dr 418,465: 60.

„ aktie-egarne............................................. „ 287,200: —

Öfriga skulder ............................................ „ 9,026: 2.

R:dr 714,691: 62.

Reservfonden . ........................... ....... „ 71,258: 45. R:(]r 785,950: 7. I

I revisionen af detta bolags räkenskaper och förvaltning för år 1869 har
såsom ombud å statens vägnar Friherre C. C:son Rappe deltagit.

107

Köping—Uttersbergs jernvägs-aktiebolag.

Uti berättelsen om granskningen af detta bolags räkenskaper och förvaltning
under är 1869 uppgifvas inkomsterna under sagda år hafva

uppgått till ____________________________________________________________________________ R:dr 88,673: 33.

Utgifterna deremot, bestående af:

omkostnader................................... R:dr 49,272: 81.

samt räntor ....................... „ 21,143: 47.

hade utgjort ......... R:dr 70,416: 28.

hvadan en behållning uppkommit af........... „ 18,257: 5. R;tjr 88,673: 33.

De vid 1869 års slut utbalanserade tillgångar och skulder redovisas sålunda:

Tillgångar :

Jernvägen jemlikt bokförd anläggningskostnad............................ R:dr 784,367: 49.

Inventarier .............................................................,............. „ 31,937: 36.

R:dr 816,304: 85.

Skulder:

till Riksgälds-kontoret______________________________________ R:dr 446,406: 98.

„ aktieegarne ............................................. „ 280,000: —

„ diverse verk och personer, efter afdrag af

bolagets fordringar..... .............................. ,, 62,557: 63.

R:dr 788,964: 61.

Tillgång utöfver skuld....................... ............. „ 27,340: 24. R:dr 816,304: 85.

I revisionen af detta bolags räkenskaper och förvaltning för år 1869 har
såsom ombud å statens vägnar Ryttmästare!! H. Tham deltagit.

Då förestående bolag för sina jernvägsanläggningars utförande från Riksgälds-kontoret
utbekommit dem af Riksdagen beviljade låneunderstöd, hvilka utgöra
en ganska betydlig del af Kontorets fordringar och skola under en längre tid med
sina bestämda annuiteter till Kontoret återbetalas; och då uti de med dessa bolag
afslutade kontrakter staten bland annat förbehållit sig rättighet att i de årliga revisionerna
af bolagens förvaltning och räkenskaper deltaga genom af Kongl. Maj:t
utsedda ombud, samt berättelserna om dessa revisioner till Kongl. Civil-departementet
insändas, hafva Revisorerne velat fästa Riksdagens uppmärksamhet på angelägenheten
att, i likhet med hvad i afseende på Borås jernvägs-aktiebolag redan
skett, hos Kongl. Maj:t anhålla, att ett exemplar af dessa berättelser må till Fullmäktige
aflemnas, på det att dem må beredas tillfälle att öfverväga, huruvida nagra
åtgärder från deras sida erfordras för bevarande af Riksgälds-kontorcts rätt och
säkerhet lör de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

108

Hjelmare
kanals- och
slussverks
samt.

Ströms•
holms kanals
reparationsfonder.

Riksgäldsko
n torets
kreditiv å
Riksbanken.

Till upplysning om beloppet och beskaffenheten af den till Hjelmare kanalsoch
slussverks framtida underhåll afsätta fond äfvensom af fonden för framtida
större reparationer vid Slrömsholms kanal, hvilka fonders säkerhetshandlingar skola
aflemna* till Riksgälds-kontoret för att derstädes förvaras, och hvarå förteckningar
äro Kontorets hufvudbok bilagde, få Revisorerne, som vid inventering af dessa
handlingar funnit dem med förteckningarne öfverensstämmande, meddela följande
uppgift:

Hjelmare kanals- och slussverks-fond, som ursprungligen bestått af en i
kanalbolagets fastigheter Stora Wallby och Oppeby intecknad skuldförbindelse af

den 23 Januari 1839 a .....................''..... ........................... R;rjr 22,500: _

förökas genom upplupna räntor af 5 procent pa nämnda förbindelse
och på de fonden vid hvarje års början godtgjorda räntor.

De säkerhetshandlingar, hvilka kanalholagets direktion, såsom
valuta för dessa hittills upplupna räntemedel, aflemnat till
Riksgälds-kontoret utgöras af Mälareprovinsernas Hypoteks-förenings-
och Allmänna Hypoteksbankens 5-procents-obligationer å

tillsammans ...................................................................... ....... „ 76,500: —

så att reparations-fondens ifrågavarande tillgångar nu uppgå till... R:dr 99,000: —

För Strömsholms kanalverks reparationsfond, som skall bildas genom afsättande
årligen utaf kanalinkomsterna af 4,500 R:dr, intill dess det frän handelsoeh
sjöfart s-fonden erhållna räntefria f örskott, stort 450,000 R:dr, blifvit amorteradt,
och derefter af 7,500 R:dr, har bolaget till Riksgälds-kontoret aflemnat följande
låne- och säkerhetshandlingar, nemligen:

uti fastighet intecknad skuldförbindelse med 6 procents ränta a

Obligationer med 5j procents ränta å........... ...........................

och dito med 5 dito a ......................

R:dr 15,000
„ 3,000

„ 45,000

R:dr 63,000

-t

Enligt hvad Revisorerne af dels räkenskaperna dels Fullmäktiges protokoller
inhemtat, har det kreditiv å Riksbanken, som till belopp af 1,500,000 R:dr anvisats
lör bestridande ai de Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar, varit under kreditivåret
1 Mai 1869—30 April 1870 sålunda begagnadt, att summan af derå såväl
Iyftade soin inbetalda medel uppgått till 3,500,000 R:dr, fördelade på följande tider:

under

Maj, Juni, Juli och Augusti månader 1869, på
sätt sednaste revisionsberättelse (sid. 97) upplyser
................................................

September månad 1869 ........ ......... ...........

Oktober „ r

November „ „ ................................

December „ „ ...............................

Januari „ 1870 ...............................

Uttagning.

2,250,000: —
400,000: —
50,000: —
[((0,000: —
500,000: —

200,000: —

R:dr 3,500,000: —

Återbetalning.

1,200,000: —

700,000: —
400,000: -6011,000: —
400,000: —
200,000; —

3,500,000: —

■k

109

Den ränta, sorn, beräknad efter 4 procent å lyftade kreditivmedel, upplupit
och blifvit af Riksgälds-kontoret erlagd, har utgjort 22,045 R:dr 56 öre.

I afseende å det med den 1 Maj 1870 ingångna nya kreditivår, anse sig
Revisorerne böra omförmäla, att ut.i den af Fullmäktige under den 14 April s. å.
afgifna nya förbindelse angående samma kreditiv® begagnande, i enlighet med Riksdagens
beslut, rättighet medgifvits Riksgälds-kontoret att till ett, följande kreditivår
i ny räkning låta öfverföra befintlig kapitalskuld: samt att intill Augusti månads
slut 1870 följande belopp blifvit å kreditivet

uttagaa återbetalda

under Juli månad 1870 ................................... 200,000: — ---—

„ Augusti „ „ .................................... 950,000: — 200,000: —

R:dr 1,150,000: - 200,000: —

I enlighet med de stadganden, som funnits införda i Riksgälds-kontorets
vid sednaste riksdagar utfärdade reglementen, hafva Fullmäktige, i den mån de till
Riksgälds-kontoret influtna medel icke varit för dess förestående utgifter erforderliga,
sökt göra desamma räntebärande, dels genom utlåning mot antaglig säkerhet,
dels genom uppköp af obligationer. Sålunda hafva från 1869 års början till den
27 September 1870 nedanstående belopp blifvit såsom lån dels utlemnade och dels
återbetalda:

under lusta qvartalet	år
„ 2:dra	77	77
„ 3:dje	7?	75
r	7?	r>
„ lista	77	år
„ 2:dra	»7	77
„ 3:dje	77

1869

1870.

77 ■

Utlemnade lån-,

300,000: —

200,000: —

800,000: -

Kapital återbetalningar 200,

000: —
257,500: —
752,612: 50.
897,387: 50.
250,000: —
400,000: —
700,000: —

Summa R:dr 1,300,000: — 3,457,500: —

hvarförutom genom inköp af Riksgälds-kontorets obligationer å ett sainmanlagdt,
nominelt belopp af 107,000 R:dr R:mt och 6,200 Pund Sterling förräntats ett för
detta inköp utbetaldt belopp af 200,487 R:dr 20 öre.

Förräntandet
af Riksgäld
s-kontoret*
kontanta
behållning.

110

Till upplysning om de tider, hvarunder och den kurs, hvaremot fÖrenämnda
obligationer blifvit inköpta, få Revisorerne meddela följande närmare redogörelse:

								Obligationernas	nominella
liden, da obligat onsupp af Fullmäktige beslöts	ropet	Obligationernas	beskaffenhet.	belopp		Kurs.
								i Riksmynt.	i Pund Sterl.
1869	April	8	1861	års	med 4.1 %	ränta	20,000			85
77	Maj	20	7?					12,000		___	84£
1870	Februari	10	1868	77	77	5 „	77	—		3,000	991
77	Mars	10	1861	77	77	4.j „	7?	39,000		—	88
7?		77	77	77	77	77 77	77	6,000		—	87-\|
77	Juni	16	77	7?	77	77 77	77	10,000		—	87f
7?	Juli	15	77	77	77	77 7?	7?	6,000		—	871
77	7?	77	77	77	77	77 77	77	14,000		—	87
77	77	28	1868	77	77	5 77	77			3,200	941
							S:gr	107,000	6,200	—

Af dessa obligationer hafva de för 1861 års lån, enligt Fullmäktiges beslut,
den S April och 20 Maj 1869, uppköpta obligationer blifvit, såsom inlösta med 1870
ars rånte- och amorteringsanslag för nämnda lån, på föreskrifvet sätt annullerade.
Under den 30 Juni 1870 hafva likaledes de vid samma års början inköpta obligationer
å 3,000 Pund St. för 1868 års lån blifvit annullerade såsom inlösta med 2:dra
arets rånte- och amorteringsanslag för sistberörda lån.

Den ränta, hvaremot lån blifvit från Riksgälds-kontoret utlemnade, har lämpats
efter de för lånen bestämda återbetalningstider, och har utgjort för lån till
ett sammanlagd t belopp af 600,000 R:dr 4 procent, för lån till belopp af 400,000
R:dr 5 procent, samt för ett lån å 300,000 R:dr 51 procent.

Vid

1T1

Vid then af Revisorerne den 27 nästlidne September verkställda inventering
af de låne- och säkerhet,''shandlingar, som af Riksgälds-kontoret innehafva*, utgjorde
sammanlagda beloppet af tills vidare förräntade medel 1,620,116 R:dr 23 öre, deraf
endast 50,000 R:dr voro utlånade mot. skuldförbindelse, förskrifven med 5 procents
ränta, och det öfriga i obligationer, nemligen:

Det verk eller inrättning, som utfärdat obligationerna.			O h 1 i g a	i o ii e r ii a	S
	11 O 111	inrita b e, 1	° p p-	efter inköps-pris bokförda
		i Tlilr Pr. Cour.	i Pund Stor!.	i Riksmynt.	värde i Riksmynt.
Riksgälds-kontorets för 1855 års inhemska fonderade lån ______	4			24,000	22,800
Dito för 1858 års jernvägslån--.	41	51,200	—	—	134,074	47
Dito för 1860 års dito Dito för 1861 års inhemska fon-derade lån	-H	28,500		113,000	74,902 100,940 750,621	40
Dito för 1864 års jernvägslån...	x2 41	___	45,000	4
Dito för 1867 års statslån ______ Dito för 1868 års jernvägslån...	5 5	—	3,200	72,600	71,874 53,923	25
				7,000 800 5,250 160,900	6,825 800 5,950
Göta kanalbolag.................. Arméens ackords-amor terings-fond ____________	4	—	—	—
Östgöta Hypoteksförening ______	4	—	—	146,063	66
Mälareprovinsernas Hypoteks-förening	4			52,600 168,000	47,962 152,880 1,500	41
Smålands Hypoteksförening ...	4	—	—
Skånska Hypoteksförening en ...	5	—---	—	1,500	—
Summa	—	79,700	48,200	605,650	1,570,416	23

Den inkomst, som under är 1869 uppkommit genom upplupna räntor och
kapitalvinster å obligationer, tillhöriga de förräntade medlen, utgjorde 158,152 R:dr
74 öre, deraf 35,021 R:dr 18 öre tillgodoförts Riksgälds-kontorets allmänna kassa och
123,131 R:dr 56 öre de fonderade lånens liqvidations- och amortissements-fonder.

Revisorerne, som anställt den vanliga inventeringen i Riksgälds-kontoret,
hafva dervid funnit förseglingen orubbad å det under Fullmäktiges egen vård förvarade
konvolut, innehållande Riksdagens anordning ä den, pa sätt i Regeringsformens
63 § stadgas, till lyftning vid infallande krig å Riksgälds-kontoret anvisade
kreditivsujnma.

Anställda

inventerin gar.

112

Jemväl hafva Revisorerne vid samma tillfälle, så vidt tiden niedgifvit, genomgått
låne- och säkerhetshandlingarne för tills vidare förräntade medel och funnit
samma handlingar väl förvarade samt till antal och beskaffenhet öfverensstämmande
med de deröfver upprättade förteckningar. Likaledes hafva Revisorerne,
utan. att något dervid förekommit alt anmärka, inventerat de skuld- och borgensförbindelser,
som till Riksgälds-kontoret utfärdats för beviljade och utbetalda lån
för jernvägsanläggningar samt byggnads-, vattenaftappnings-, nt. fl. andra dylika
understöd äfvensom de af Kongl. Maj:t godkända och Riksgälds-kontoret tillställda
säkerhetshandlingar för fullgörandet af arbetslöretag, hvilka med bidrag af allmänna
medel blifvit understödda.

Borgensförbindelserna för stadgade testamentsbevillningsafgifter samt det
öfver sådana förbindelser förda särskilda diarium hafva äfven blifvit af Revisorerne
inventerade.

Angående
de för IS64
års jernvägslån

utfärdade,
icke utlemnade
obligationer.

Sedan Revisorerne vid inventeringen funnit, att uti det nya kassahvalfvet
under Kommissariatets vård förvaras de till i$64 års lån hörande obligationer, som
icke blifvit från Riksgälds-kontoret utlemnade, och att utaf dessa obligationer visserligen
större delen var ounderskrifven men en mindre del, å ett ej obetydligt belopp,
försedd med alla underskrifter och således fullt användbar såsom värdepapper,
hafva Revisorerne uti skrifvelse till Fullmäktige bland annat anhållit om uppgift
på antalet och beskaffenheten af desamma. Till svar härå hafva Fullmäktige
medelst skrifvelse öfverlemnat en frän Kommissariatet infordrad uppgift rörande obligationerna
och räntekuponerna för sagda lån. Enligt denna uppgift hade till Kommissariatets
vård öfverlemnats:

A) fullständigt underskrifna och stämplade obligationer med dertill hörande räntekuponer:
173 st. af Serien A å 1,000 P. St. hvardera, af hvilka dock 150 st. äro
hos Riksbanken deponerade, 394 st. af Serien B. å 500 P. St. hvardera, 99 st. af
Serien C. å 200 P. St. hvardera och 1,0S3 st. af Serien D. å 100 P. St. hvardera,
och således r ett sammanlagdt belopp af 498,100 P. St.;

B) undertecknade, men icke stämplade obligationer: 2,989 st. af Serien D. med
dertill hörande väntekuponer; och

C) icke undertecknade, ostämplade obligationer: 1,900 st. af Serien C. med tillhörande
räntekuponer och 4,861 st. af Serien D.; »

utgörande hela antalet af dessa obligationer 11,499 st.; hvarjemte Fullmäktige upplyst
att å de vederbörligen underskrifna obligationerna saknas ej mindre lånöfvertagarens,
bankirhuset J. Henry Schröder & Comp:s, namnteckning, hvarmed alla
de utlemnade obligationerna blifvit försedda, än den a sistnämnda obligationer anbringade
engelska stämpel.

Då ett fortsatt förvarande af ifrågavarande obligationer svårligen kan antagas
leda till något framtida gagn, men väl deremot någon olägenhet häraf möjligen
kan uppstå, har det synts Revisorerne angeläget att öfverväga väckt fråga
om sagda obligationers vederbörliga annullering. Då härtill kommer att Fullmäktige,
med anledning af Revisorernes förfrågan, i förut omnämnda skrifvelse förklarat
sig “desto hellre böra tillstyrka en framställning derom till Riksdagen, som

113

deras användande för en blifvande upplåning icke hädanefter torde ifrågakomma
och det efter obligationernas annullering icke kunde möta bindor att i de utrikes
offentliggjorda uppgifter öfver svenska statsskulden få detta lån upptaget till dess
verkliga belopp"; äfvensom att, enligt hvad i samma Fullmäktiges skrifvelse namnes,
af de i Kommissariatets förvar lemnade obligationerna 150 st. å 1,000 P. St.
hvardera finnas uttagna och i Banken deponerade; samt vidare att depositionsbeviset
härå fortfarande, enligt samma skrifvelse, hos Fullmäktige förvaras, och då
slutligen detta depositionsbevis, enligt hvad Revisorerne förnummit, af Fullmäktige
användts såsom hypotek för anlitad kredit, hvars begagnande dock numera lärer
hafva upphört, hemta Revisorerne häraf anledning att hos Riksdagen hemställa,
det ifrågavarande obligationer af 1804 års lån måtte få i behörig ordning ann ulleras
och Fullmäktige erhålla uppdrag att vidtaga de åtgärder, som i sammanhang
dermed kunna finnas erforderliga.

Af den till Revisorerne af Ombudsmannen i Riksgälds-kontoret afgifna berättelse
om detta verks rättegångs- och utsöknings-ärenden synes Riksgälds-kontoret,
s rätt och talan i afseende på der ornförmälda mål och ärenden hafva behörigen
iakttagits.

Jeiniikt föreskriften i § 5 af instruktionen för Revisorerne, kommer denna
berättelse att tillställas Fullmäktige för att till trycket befordras och sedermera
enligt gällande föreskrifter utdelas.

Under åberopande af hvad här finnes omförmäldt, fa Revisorerne, i enlighet
med 5 § i den för dem utfärdade instruktion, för Riksdagen anmäla, att vid
Riksgäids-kontorets förvaltning i öfrigt icke varit något att erinra.

För alla i denna berättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den Sekreterare,
som under granskningen af Riksgäids-kontorets förvaltning och räkenskaper
varit hos Revisorerne anställd.

Stockholm den 14 Oktober 1870.

Riksgäldskontorett

rättegångsoch
utsökning
s-ärenden.

Berättelsens

tryckning.

Sifferupp gifterna.

RUST. SAM. ÅKERHEELM.
C. W. LINDER.

ERIK SANDELL.

0. HEDENGREN.

.S. NORDENFALK.
F. W. von OTTER
NILS LARSON.
SVEN NILSSON.

HERM. OTTO FALK.
AXEL E. MÖRNER.

G. C. WITT.

J. F. FREDRIKSON.

D. M. Sandahl.

114

Bilaga, Litt. A, till 1870 års revisionsberättelse, angående Riksgälds-kontoret.

Sammandrag ur Riksgäl ds-kontorets räken kassa-mkomster

och ut -

Inkomster:

Allmän bevillning...................................... 2,633,665: 31.

Dito dito af vapenskatt .............................. 10,562: 89.

Stämpelafgifter för spelkort ......... 61,005: 29.

Dito „ tidningar .................................. 73,065: 40.

Observationsmedel ................................................ 4,465: 29.

Skatteköpeskillingar .............................................. 3,966: 11.

Ekeskogslösen...................................................... 561: 7.

Kapitalafbetalningar å de för vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd
...................................................... 463,911: 12.

Räntor å dessa lån .......................... 656,388: 98.

Lånepåkostnader ............................. 110: 75. 656,499: 73.

Återbetalningar å de från Riksgälds-kontoret utbekomna extra

statsanslag ........................................................................

Återbetalning å utgifna förskott till bestridande af de å Kongl. Statskontoret
anvisade utgifter ...................................................

Anvisadt bidrag af statsverkets inkomster till bestridande af Riks gälds-kontorets

utgifter, för år 1867 ....................................

öfverskott å statsverkets inkomster samt behållna besparingar å
förslagsanslagen under riksstatens hufvudtitlar, återstoden för år

1865 samt i afräkning för år 1866 ........................................

Besparing å ett anslag under riksstatens femte hufvudtitel ............

Reservationer på anslaget till Mynt- och Kontrollverken ................

Af manufaktur-diskontens vinstmedel ..........................................

Äldre depositionsmedel .............................................................

Lots- och fyrinrättningens reservfond ..........................................

Återbetalning å det till undsättning af de genom 1S6S års missväxt

nödlidande länen anvisade belopp af 500,000 R:dr ..................

Behållen inkomst af trafiken å statens jernvägar, återstoden för år

1868 ............. .................... ..........................................

Riksgälds-kontorets andel uti Riksbankens behållna vinst för år 1867

Influtna medel å 1868 års fonderade statslån ...............................

Dito dito å 1869 års inhemska jernvägslån ...........................

Inbetalning å tills vidare förräntade medel ..................................

Å Riksgälds-kontorets kreditiv i Riksbanken lyftade medel ..........

Af Riksgälds-kontoret upptagna tillfälliga lån ..............................

Från liqvidations- och ainortissementsfonderna öfverförda medel ____

Försålda vexlar och invisningar .................................................

Öfverskott å Strömsholms nya kanalbolags inkomster ..................

Riksmynt.

2,782,764: 18.

4,527: 18.

1,120,410: 85.

2,319: 99.
2,000,000: —
2,209,740: —

1,310,508: 79.
5,788: 52.
24,300: —
21,000: —
2,234: 75.
200,000: —

50,000: ■-

505,964: 53.
1,995,647: 77.

175,366: 30.
3,255,278: 23.

692,660: 8.
4,900,000: —
1,150,000: —
551,311: 9
650,034: 74
2,022: 27’

■<

Transport 23,611,879: 27.

115

skaper för år 1869, utvisande detta verks
gifter under nämnda år.

Utgifter:

Årliga anslaget till Hans Maj:t Konungen...................................

Under 1844—1845 åis riksdag beviljadt extra statsanslag:

För inlösen af 300 exemplar af Svenska Fornskrift-sällskapets
samlingar........................................................................

Riksmynt.
300,000: —

1,050: —

Under 1847—1848 års riksdag beviljadt extra statsanslag:

För bidrag till en pensionsfond åt kommissions-landtmätare/jemte
deras enkor och barn ......................................................

7,200: —

Under 1856—1858 års riksdag beviljadt extra statsanslag:
För uppförande af ny byggnad för Göteborgs hospital.....

21,000: —

Under 185S—1860 års riksdag beviljadt extra statsanslag:

För inlösen af de s. k. frisocknarnes tjenstbarhet till Dylta svafvelbruk
samt återbekommande af kronans dispositionsrätt öfver de
åt nämnde bruk anslagna allmänningar, Hålahult och Östra
Allmänningen inom Örebro län..........................................

Under 1862—1S63 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Utbetalda anslag under 6:te hufvudtiteln.................. 24,207: —

„ _ „ 7: de dito .................. 10,000: —

„ „ „ 8:de dito ................. 64,000: —

88,587: 80.

98,207: —

Under 1S65—1866 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Utbetalda anslag under 6:te hufvudtiteln.................. 52,138: 19.

„ „ „ 8:de dito .................. 22,832: 76.

74,970: 95.

Under 1867 års riksdag beviljade extra statsanslag:
Utbetalda anslag ui

4:de	dito .......	............ 367,000: —
6:te	dito _______	............ 184,649: 81.
7:de	dito .......	............ 29,516: 52.
8:de	dito .......	............ 19,272: 20. 606,438: 53.

Under 1868 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Utbetalda anslag under 6:te hufvudtiteln ....................................

Transport

368,722: —
1,566,176: 28.

116

Transport 23,611,879: 27.

Salpeterfondens behållning vid 1866 års slut, återstoden ............... 75: —

Ersättning för exproprierad, staten tillhörig jord _________________________ 271: 50.

Försåldt riksdagstryck ............................................................... 1,169: 43.

Transport 23,613,395: 20.

117

Transport

Under 1869 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Utbetalda	anslag under l:sta	hufvudtiteln---------	...... 198,000: ...... 75,000:
71	n v			...... 529,500:
n v	71 » 71 71	7:de 8: de 9:de	71 .........	...... 118,798: ...... 73,344:
ti 5?	71 71 7) 71	7 .........	...... 16,000:

1,566,176: 28.

1,010,643: 6.

För statens jernvägsbyggnader utbetalda anslag:

Beviljade vid 1862—1863 års riksdag ....................................... 500,462: —

Låneunderstöd:

För kanal- och slussanläggning mellan Westra och Östra Silen på

Dalsland...................................................... 8,200: —

„ utsträckning af Kinda båtled frän sjön Rengen

till Linköping ............-.........................-....... 50,000: —

„ reparation af Domkyrkan i Karlstad ............... 23,500: —

„ fullbordande af läroverksbyggnaden i Skara...... 20,000: —

„ utdikning och aftappning af sanka trakter och

sjöar till beredande af odlingsföretag ......... 60,000: —

1869 års anslag till ränta och amortissement för 1855

års inhemska fonderade statslån ........................ 13,655: —

af dito för 1858 års jernvägslån ---------------------....... 51,737: 49.

„ dito för 1860 års jernvägslån .............................. 385,054: 41.

„ dito för 1861 års fonderade statslån ..................... 30,689: 58.

„ dito för 1866 års jernvägslån ..............-............... 690,175: —

„ dito för 1868 års jernvägslån ........................... 177,926: 26.

Till liqvidations- och amortissements-fonderna öfverförda medel......

Omkostnader för 1867 års inhemska jernvägslån ------ 11: 60.

_ „ 1868 „ fonderade „ ------ 1,413: 89.

„ „ 1869 „ inhemska „ -..... 3,015: 72.

Återbetalning af upptagna tillfälliga lån ................... 1,150,000: —

Räntebetalningar å dito ................... .................... 11,619: 45.

Kapital-afbetalningar å Riksgälds-kontorets öfriga låneskulder
-------------------------------------------------------- 258,025: —

Räntebetalningar för dito ------------------------------------ 321,205: 81.

Återbetalning af lyftade belopp å kassakreditivet i

Riksbanken ....................................-.....-......... 4,500,000: —

Räntebetalningar för dito —................................. 17,269: 46.

Uppköpta vexlar och invisningar ................................................

För inlösen af riksgälds-sedlar............................ ......................

„ låneunderstöd åt de genom 1868 års missväxt nödlidande länen

161,700: -

1,349,237: 74.
263,980: 60.

4,441: 21.
1,161,619: 45.

579,230: 81.

4,517,269: 46.
1,283,236: 80.
219: 75.
500,000: —

Transport 12,898,217: 16.

118

Transport R:dr 23,613,395: 20.

Summa R:dr 23,613,395: 20.

119

Transport 12,898,217

Statsfyllnadssumma för år 1869................................................... 2,088,730

Förskott till bestridande af de å Stats-kontoret. anvisade utgifter ... 3,500,000
Brist i statsverkets inkomster för år 1867 .................................... 3,310,427

16.

21.

Riksdags- och revisions-kostnader m. m.

För 1868 års riksdag........................... 4,088: 85.

„ 1869 „ „ ....................... ... 407,825: 51.

„ 1870 „ „ ........................... 494: 70.

För byggnadsarbeten å riksdagshusets tomter ............

Kostnader för Riksdagens hus samt för förbättring af
uppvärmnings- och luftvexlings-apparaten derstädes

Till komplettering af riksdagsbiblioteket.....................

För 1868 års statsrevision ..................... 2,326: 77.

„ 1869 „ „ ...................13,524: 45.

Aflöning, resekostnader och expenser för Jastitie-om hudsmannen

och hans expedition ........................

Kostnad lör 1868 års kyrkomöte ..............................

412,409: 6:
35,257: 77.

13,688: 20.
1,116: 9.

15,851: 22.

16,671: 18.
23,243: 17.

Förvaltnings- och uppbörds-kostnader m. m.

518,236: 69.

Löner, arvoden, pensioner och expenser vid Riks gälds-kontoret.

............................................... 86,093: 82.

Kostnader för Riksgälds-kontorets hus .................. 934: 50.

Fromma stiftelsers andelar i kortstämpelafgiften ...... 31,668: 61.

Omkostnader vid. kortstämplingen........................... 5,875: 25.

För uttaxering inom Stockholms stad af allmän bevillning
.......................................,................. 9,303: 25.

„ dito dito samt af vapenskatt inom Kronobergs,

Gefleborgs, Hallands, Kristianstads och Wester Norrlands

län ................................................ 6,286: 96.

„ tryckning och häftning af bevillningsstadgan...... 1,692: 25.

Omkostnader vid tidningsstämplingen ..... 6,000: —

Observations- och indrifnings-arvoden åt tjensteman i

Kongl. Kammar-rätten .................................... 740: 14.

Tills vidare förräntade medel......................................................

Restituerade skatterättsmedel......................................................

Förskott till inlösen af förfallna räntekuponer ..............................

Förskjutna brandförsäkringsafgifter för Konradsfors bruk

= 22,947,972: 83.

Inkomster utöfver utgifter år 1869 å Riksgälds-kontorets bankoräkning
N:o 1 ........................................................................

148,594: 78.
310,218: —
2,836: 67.
170,000: —
712: 32.

665,422: 37.

Summa R:dr 23,613,395: 20.

Stockholm den 14 Oktober 1870.

D„ M. Sandahl.

120

Bilaga, Litt. B., till 1870 års revisionsberättelse, angående Riksgalds-kontoret.

Beräkning öfver de till statens och enskilda jern vägs-anlägg
statslån in. fl., inkomster för verkställande af dessa, ntbetalmn -

1855 års
1858 ars
1360 års

Inkomster genom

lån

inhemska

län .......

lan ............

Dito mot premieobligationer
å tillhopa
2,400,000 Thlr, bokförda
till endast f al
nominella beloppet

Thlr

8,190,500:

8,000,000:

Obligationernas
Räntefot. ursprungliga
belopp.

Runt.

31 och 4 % 281,900: —

41 % 21,841,333: 33.

H %

För obligationerna
erhållen valuta.

Runt.

267,688: 94.
19,703,472: 60.

i26,666,666: 67. 25,615,074: 70.

2,000,000: —

1861

1864
1866
1867
i 868
1869

års inhemska län ........... 4| %

års lån............ P:d

års lån____________ Thlr

års inhemska lån .........................

års iån ............P:d St. 1,150,600: —

års inhemska lån ...........................

St. 555,700:
9,932,300: —

3.000. 000
9,891,460

23,486,133

6.000. 000

20,700,000

4,000,000

2,760,650: —
8,790,836: 55.
23,539,389: 62.
5,850,248: 85.
17,871,301: 44.
3,927,073: 9.

R:dr 9,000: —

S:gr 118,867,493: 33.

Räntevinst å statslånefonden, till Riksgalds-kontoret levererad

åren 1863—1865 ............................................................

Behållning å inkomsterna genom trafiken ä statens jernvägar, enligt
1862 och 1863 års Riksdags beslut-______________________________

Härförutom torde möjligen kunna hit hänföras:
år 1870 influtna medel
ä statslånefonden (se sid.

45) -----.............-

ersättning för exproprierad,
staten tillhörig jord,
äfvensom för bestridda
kostnader förjordexpro
priationer, hvilken, ehuru
i föregående revisionsberättelse
upptagen, likväl
icke blifvit af Riksdagen
för jernvägsbyggnaderna
anvisad .........

108,325,735: 79.
370,000: —
700,000: —

20,861: 69.

R:dr 29,861: 69.

Transport 109,395,735: 79.

121

ningar utbetalda belopp, samt de medel, Ii vilka genom upptagna
gar till Riksgälds-kontoret influtit intill den 5 Oktober 1870.

Utbetaldt för	[Ithetalnings- året. Anslag.		Lån.
Statens jernvägsbyqgnader,
från Riksgäld.s-kontoret	1855.	1,800,000	—
Dito _____________d:o ............	1858.	4,125,000	—
Dito ............ d:o ............	1857.	5,945,000	—
Dito _____ d:o .	1858.	7,810,000	—
Dito ____________d:6 ____________	1859.	6,620,000	—
Dito ____________d:o ____________	1869.	7,550,000	—
Dito ____________d:o ____________	1861.	6,750,000	—
Dito ............d:o ... _______	1862.	6,750,000	—
Dito ____________d:o ............	1883.	9,315,000	—
Dito ............d:o ............	1864.	9,112,000	—
Dito ____________d:o ............	1865.	8,812,000	—
Dito ____________d:o ____________	1868.	6,576,538	—
Dito ____________d:o ____________	1867.	2,150,000	—
Dito ____________d:o ________	1868.	2,450,000	—
Dito ____________d:o ............	1869.	500,462	—
Dito ............d:o ............	1870.	1,350,000	—
Dito från Ståts-kontoret-.	1869.	3,090,000	—
Dito ____________d:o____________	1870.	3,100,000	—
Komplettering af trafikmate-vielen, från Riksgälds-kon-
toret..............................	1866.	1,400.000	—
Dito ............d:o ............	1867.	600,000: —
Under söknings kostnader, från
Riksgälds-kontoret _________	1855.	60,000	—
Dito ............d:o ____________	1856.	30,000	—
Dito ____________d:o ............	1857.	19,425	95.
Dito ____________d:o ____________	185S.	100,000	—
Dito ............d:o ............	1859.	50,000	—
Dito ............d:o ____________	1863.	2,862	59.
Dito ............d:o ............	1889.	2,500	—
Dito ............d:o ............	1870.	6,469: 98.
Etisk lida jernvägsanläggnin-gar, från Riksgälds-kon-toret:
Kristinehamn—Sjöändan______	1849.	—	—	100,000: —

100,000: —

Summa.

Runt.

93,800,000: —

2,000,000: —

271,258: 52.

96,077,258:’52.

Transport

Transport 109,395,735: 79.

9,929,022: 73,

Summa R:dr 112,324,758: 52.

123

►

Nora—Erval a ................

Dito.....................;.....

Norbergs jernväg............

Dito...........................

Norra Barken—Wessman

Dito...........................

Gelle—Falun..................

Dito...........................

Hudiksvall—Dellen .........

Söderhamn—Bergviken ...

Borås—Herrljunga .........

Ystad—Eslöf..................

Landskrona—Eslöf .........

Helsingborg—Årup .........

Kristianstad—Hessleholm

Wexiö—Alfvesta ............

Köping—Uttersberg.........

Herrljunga—Wenersborg—

Uddevalla ..............,...

Örebro—Arboga ............

Utbetalnings- Ans\|„g	Lån.
Transport--—	100,000: -
1854. 75,000: —	150,000: —
1855. 22,500: —	---
1862. 15,000: —	---
1858. ---	75,000: —
1855, 1S56.---	150,000: —
1858. ---	150,000: —
1856, 1857.---	200,000: —
1858. ----	200,000: —
1855—1859.---	2,400,000: —
1858,1859. ----	600,000: —
1858,1859.---	370,000: —
185S—1860. ---	500,000: —
1862,1863.---	1,436,000: -
1864—1866.---	2,450,000: —
1864-1866.---	1,200,000: —
1864,1865.---	1,100,000: —
1864,1S65.---	720,000: —
1864. ---	434,000: —
1864,1865. ---	500,000: —
1865-1867.---	3,240,000: —
1S66. 160,000: —	—
S:gr 272,500: —	15,975,000: —

Samma

Kant.

96,077,258: 52.

16,247,500: —

Summa R:dr 112,324,758: 52.

124

Till bestridande af ränta och kapital afbetalning för de fonderade
statslånen utgå ärligen följande belopp:

För 1855 års

1S58 „
1860 „
1861 „
1864 „
1866 „
1868 „

lån__________________________	...................................... K dr	13,655: — 1,166,666: 67
		1''466,000: —
		165''000: —
		* 495J10O: —
		1,380,000: —
		1,086,750: —
	Summa R:dr	5,773,071: 67.

◄

* Till följd af Fullmäktiges beslut afsättes numera det årliga ränte-|och amorterings-anslaget för
detta lån med beräkning af 18 R:dr i ställe! för den förut bestämda kursen af 17 R:dr 80 öre
för ett Pund »Sterling.

Tabell, utvisande den vid slutet af Juni månad 1870 återstående kapitajls;kulden
för de fonderade statslånen äfvensom den intill nämnde tid
å desamma verkställda af betalningar:

Kapital-återstod
Verkställd vid slutet af

amortering. Juni månad

1870.

1855 års län

1858 „
1860 „
1861 „
1864 „
1866 „
1868 „

55
»
t)

71,(SOU
3,296,533
3,955,955
324,000
350,660
277,066
106,200

33.

56.

66.

210,900

18.544.800
22,710,711

2,676,000

9.540.800
26,209,066
20,593,800

11.

67.

Summa It:dr 8,381,415

55. 100,486,077

78.

125

Tabell, utvisande kapitalåterstoden vid 1869 års slut af de till enskilda
jernvägsanläggningar anvisade låneunderstöd samt beloppet af de till samma
tidpunkt verkställda återbetalningar.

	Ifrån höri	an	Den 31 Decem-
	verkställda	her 1869 åter-
	kapital-		stående kapital-
	afbetalnmgar.	belopp.
Kristinehamn—Sjöändan ...................	.................... 59,328:	44.	40,671: 56.
Nora—Ervalla..................................	.................... 60,077:	78.	89,922: 22.
Dito ........................................	.................... 75,000:	—..	---
Norbergs jernväg ............................	.................... 20,132:	20.	129,867: 80.
Dito ........................................	.................... 22,368:	31.	127,631: 69.
Norra Barken—Wessman ..................	.................... 50,942:	84.	149,057: 16.
Dito ........................................	.................... 53,335:	47.	146,664: 53.
Gefle—Falun ..................................	.................... 311,252:	—	2,088,748: -
Dito ......................................	..................... 600,000:	—	----
Hudiksvall—Dellen ..........................	.................... 44,441:	51.	325,558: 49.
Söderhamn—Bergviken ____________________	.................... 52,917:	68.	447,0S2: 32.
Borås—Herrljunga............................	.................... 118,721:	51.	1,317,278: 49.
Ystad—Eslöi’ ..................................	.................... 23,237:	20.	2,426,762: SO.
Landskrona—Eslöf ..........................	.................... 26.056:	98.	1,173,943: 2.
Helsingborg—Årup .........................	____________________ 24,478:	48.	1,075,521: 52.
Kristianstad—Hessleholm .................	.................... 25,027:	66.	694,972: 34.
Wexiö—Alfvesta ............................	15,534:	40.	418,465: 60.
Köping—Uttersberg .........................	.................... 53,593:	2.	446,406: 98.
Herrljunga—Wenersborg—Uddevalla .	.................... 9,206:	97.	3,230,793: 3.
	Summa R:dr 1,645,652:	45.	14,329,347: 55.

Stockholm den 14 Oktober 1870.

B. M. Sandalil,

T -

■4

Bilaga Litt. C., till 1870 års revisionsberättelse, angående Riksgälds-kontoret.
Sammandrag öfver de af Riksgälds-kontoret bestridda kostnader för 1869 års Riksdag.

©I

För Riksdagens Första Kammare
„ Riksdagens Andra Kammare..

„ Konstitutions-utskottet ________

„ Stats-utskottet....................

Bevillnings-utskottet

Banko-utskottet ______

Lag-utskottet .........

„ Sammansatta Stats- och Banko-utskottet
........................^...............

„ Sammansatta Banko- och Lag-utskottet
„ Riksdagens Särskilda Utskott för behandling
af frågan om försvarsverkets

reorganisation ................................

„ Första Kammarens tillfälliga Utskott..
„ Andra Kammarens tillfälliga Utskott...

„ Riksdagens kansli ...........................

„ Riksdagens klubb ...........................

Allmänna omkostnader, nemligen:

tryckningskostnad ............... 30,478: 62.

häftnings- och bindningskost nad.

................................ 11,279: 19.

skrifmaterialier.................. 16,672: 9.

ljus- och lyshållning____________ 3,207: 90.

diverse utgifter ............... 5,510: 87.

Riksdags manna arvoden.

226,310

Summa R:dr 226,310

Resckost nadsersätt ning.

16,379

Tjenstemäns
och ketjentes
månads-arvoden
och dagtraktamenten.

23,10;

27,873

3,315

15,871

3,735

3,307

2,815

322

7
69
18
5S

16,379|S2

300

1,430

11,784

Tryckning*-
och
häftningskosfnacter.

--- 41,757 81

Diverse

utgifter.

1,138

1,276

171

651

333

176

93,536|lö| 41,757 SI

115

150

333

25,390 86

36
33

Summa

Riksmynt.

24,241

271,839

3,486

16,523

4,068

3,403

2,991

310

29,957|13

1,493

115

11,934

333

67,14867

407,940

Stockholm den 14 Oktober 1870.

D. M. SandahL

3MTmi;e

Riksdaler 1000 Riksmynt,

Ojy

utgörande andel af det utaf 1870 års Eiksdag beslutade och
under Kongl. Iaj:ts garanti stälda Amorteringslån af

^iktbtlcr 40,000,000

Jitt. B.

Rdr 1000 Smt

(Yignette, föreställande Svenska Riks-vapnet.)

00000

Rdr 250 Silfver.

motsvarande

Innehafvaren af denna Obligation har nti ofvan nämnda Amorteringslån deltagit för en summa af

Riksdaler Sfi

Riksmynt,

Riksdaler TVÅHUNDRAFEMTIO i Silfver,

och eger. att derå. uppbära Fem (5) procents årlig ränta, hvilken halfårsvis, den 30 Mars och den 30 September,
till betalning förfaller och af Riksgäldskontoret erlägges emot återställande af den bland bifogade
räntekuponer, som för halfåret gäller. 6

Det forskrifna kapitalet godtgöres i enlighet med härvid fogad, för hela lånet upprättad Amorteringsplan,
utvisande det belopp, som från den 30 September 1875 skall årligen af Riksgäldskontoret amorteras så
att samma lån senast Fyratio år härefter blifver till fullo betaldt.

Den. årliga amorteringen sker genom uppköp och annullering af obligationer, då dessa kunna erhållas
u*iFriS ick® öfr^stigande det i dem forskrifna kapital, men'' i annat fall genom utlottning, som inför
fullmäktige i Riksgäldskontoret, i närvaro af Notarius Publicus, verkställes första helgfria da»- i Juli
månad. Dervid utlottade obligationer förfalla till betalning den 30 nästföljande September. ö

Riksgäldskontoret förbehåller sig rätt att efter den 30 September 1885 uppsäga, antingen alla för detta
statslån utgifna, då utelöpande obligationer till betalning Sex månader från nppsägningsdagen eller ock endast
en del af desamma; och skall i senare händelsen genom utlottning bestämmas hvilka obligationer komma
att Sex månader från utlottningsdagen till betalning förfalla.

. Kungörelse om de efter uppköp under året annullerade obligationer samt om verkstäld utlottning eller uppsägning
införes ofördröjligen af Riksgäldskontoret i Sveriges officiela Tidning och i två andra dagliga Tidningar.

Obligation som företes till inlösen, bör vara försedd med alla dertill hörande, icke förfallna räntekuponer
vid påföljd att eljest de felande kuponernas belopp inneliålles.

Ränta å obligation, som är till. inlösen förfallen, godtgöres ej längre än till och med förfall odagen.
Har obhgation eller räntekupon icke inom Tio år från dess förfallodag blifvit till inlösen företedd upphör
all rätt att derför erhålla betalning. ’ ^

Stockholm den 30 September 1870.

|)å Jlifisgätclsårnitofcts tv ägnat’:

Underskrifter.

Räntan å denna obligation utgör för en dag 13,89 öre,

och för en månad 4 Riksdaler 16 2/3 öre.

Kongl. Mcijits nådiga Kungörelse, angående uppläggande af ett
lån å högst Fyratio Millioner Riksdaler mot fonderade Statsobligationer i
Svenskt mynt'', Gifven Stockholms Slott den 20 Maj 1870.

Yl CARL, med Guds udde, Sveriges, Norges, Götlies och Yendes Konung, göre veterlig^ att, sedan senast församlade
Riksdag, i underdånig skrifvelse den 13 innevarande månad, anmält, det Riksdagen beslutat uppläggandet af ett större inhemskt amorteringslan,

och tillika anhållit, det VI måtte å samma lån meddela Vår nådiga garanti; ..... „

så hafve VI, som i fråga om nyss nämnda garanti vilje framdeles, uppå framställning af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, meddela sarskildt nådigt
beslut, funnit godt att, på sätt Riksdagen tillika begärt, i nåder fastställa följande, i afseende på ifrågavarande upplåning, af Riksdagen beslutade

stadganden, nämligen: .... a, ,

a) it Fullmäktige i Rikgäldskontoret uppdrages att, till bestridande af de vid innevarande ars Riksmöte beviljade anslag till {statens jernvagsbyggnader
äfvensom för att bereda tillgång dels för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, dels ock för inlösande af 1867 och 1869 års för je™vägsbyggnaderna
upptagna lån, mot fonderade Statsobligationer i Svenskt mynt å ett sammanräknadt nominelt belopp af högst Fyratio Millioner Riksdaler
samt löpande med högst 5 procent i ränta, som halfårsvis förfaller, upplägga ett lån, att återbetalas genom årlig- amortering inom loppet af 40 ar;
egande Fullmäktige att icke allenast bestämma obligationernas valörer och försäljningspris, utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvägaga pa. det sätt,
de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande; dock må under åren 1870 och 1871 mot förenämnda obligationer icke upp lånas

större belopp än Åtta Millioner Femhundratusen Riksdaler; „

b) I afseende på föryttrandet af återstående obligationsbeloppet ega kommande Riksdagar att för hvarje gång bestämma det belopp, som ior aret

må i rörelsen utsläppas; _ ... ... .... .. , ,,

c) Penningar, som genom ifrågavarande upplåning inflyta, må icke användas för andra än de i mom. a) omformalaa andamal;

d) Till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för sagda liqviders
och amorterings verkställande; börande detta anslag, till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen af Riksgäldskontorets medel

afsattas, samt nägtföregående moment omförmälda ränte- och amorteringsanslag skola ingå till en särskildt redovisad liqvidations- och amortissementsfond
hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas och användas, sa att ranteliqvidema vid derför bestämda
terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkstäld; och skolande till liqvidations- och amortissementsfonden
influtna medel, så vidt ske kan och denna fond åliggande, liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt satt goras fruktbärande.

Det alle som vederbör hafve sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso hafve Vi detta med egen hand underslmfvit och med Vart
Kong! sigill bekräfta låtit. Stockholms Slott den 20 Maj 1870.

CARL.

(L. S.)

Pehr Ehrenheim.

Transsumt af Kong1. Maj:ts nådiga bref till Fullmäktige i Riksgäldskontoret,
angående meddelad garanti å det af 1870 års Riksdag beslutade
amortering slån samt inlösen i Landtränterierna och mottagning i uppbörden
af Räntekuponer, tillhörande Obligationerna för detta lån.

CARL, med Guds nåde, Sveriges, Norges, Götlies och Yendes Konung

Maj, i sammanhang med utfärdande af nådig Kungörelse angående det lån å högst 40 Millioner Rdr, som, f ,,

J ° ’ 1 af Oss faststälda beslut, skall uppläggas emot fonderade statsobligationer i Svenskt mynt, forkla -

Vår ynnest •— — — Sedan Vi den 20 nästlidna
följd af senast församlade Riksdags uti un -

derdånig skrifvelse den 13 i nämnda manad anmälda,
rat Oss vilja uppå Eder framställning meddela särskildt beslut

fråga om den af Riksdagen begärda nådiga garanti å samma lån; så

afseende på

i nåder bifallit,
icke allenast uti

Och hafve Vi dervid funnit godt att å det af Riksdagen beslutade lån, som, under iakttagande af de hos Oss nu anmalda bestämmelser
betalningsvilkoren för lånet och innehållet af de dertill hörande obligationer, kommer att af Eder uppläggas, meddela Var nadrga garanti; hvarjemte Vi
att de till berörda obligationer hörande halfårsräntekuponer, när de till inlösen forfallit, ma, enhvar med det deruti forsknfna e pp,
Landtränterierna, med undantag af Stockholms läns, inlösas i den mån Ränteriernas kassabehallmngar sadant medgifva samt derefter
vid skeende penningeremisser till Stats- eller Riksgäldskontoret insändas, utan ock vid uppbörden af de till Räntenerna ingående stats- och nksgaldsmedlen
emottagas f afräkning å hvad de skattskyldige skola erlägga och sedermera i behörig ordning levereras, , äfvensom att de räntekuponer, lmlka

förfalla den 30 Mars

det år, då uppbörden sker, jemväl må dervid emottagas, fastän de vid uppbördstiden ännu icke förfallit; -

Stockholms Slott den 2 Augusti 1870.

CARL.

C. Fr. Wcern.

AMORTERINGSPLAN

för det enligt 1870 ta Riksdags beslut upplagda Statslån & 40,000,000 Rdr Rmt.

År.	Kanta.	Amortering.	Kapitalåterstod den 30 September.	År.	Eänta.	Amortering.	Kapitalåterstod den 30 September.
					Transport	12,659,500
1876 1	2,000,000	450,000	39,550,000	1894	1,367,025	1,083,000	26,257,500
1877	1,977,500	472,500	39,077,500	1895	1,312,875	1,137,100	25,120,400
1878	1,953,875	496,100	38,581,400	1896	1,256,020	1,194,000	23,926,400
1879	1,929,070	520,900	38,060,500	1897	1,196,320	1,253,700	22,672,700
1880	1,903,025	547,000	37,513,500	1898	1,133,635	1,316,400 ’	21,356,300
1881	1,875,675	574,300	36,939,200	1899	1,067,815	1,382,200	19,974,100
1882	1,846,960	603,000	36,336,200	1900	998,705	1,451,300	18,522,800
1883	1,816,810	633,200	35,703,000	1901	926,140	1,523,900	16,998,900
1884	1,785,150	664,900	35,038,100	1902	849,945	1,600,100	15,398,800
1885	1,751,905	698,100	34,340,000	1903	769,940	1,680,000	13,718,800
1886	1,717,000	733,000 *	33,607,000	1904	685,940	1,764,000	11,954,800
1887	1,680,350	769,700	32,837,300	1905	597,740	1,852,300	10,102,500
1888	1,641,865	808,100	32,029,200	1906	505,125	1,944,900	8,157,600
1889	1,601,460	848,500	31,180,700	1907	407,880	2,042,100	6,115,500
1890	1,559,035	891,000	30,289,700	1908	305,775	2,144,200	3,971,300
1891	1,514,485	935,500	29,354,200	1909	198,565	2,251,400	1,719,900
1892	1,467,710	982,300	28,371,900	1910	85,995	1,719,900
1893	1,418,595	1,031,400	27,340,500		1
	Transport	12,659,500			Summa	40,000,000

Halfårs Eäntekupon N:o 00

till Svensk Stats-Obligation af den 30 September 1870.

Litt. 3E5.

å Riksdaler 1000 Riksmynt.

Förfallen den

Inlöses i Riksgäldskontoret eller .Landträn terierna
med Riksdaler TJUGUFEM Riksmynt.

Underskrifter.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS TRYCKERI, 1871.

127

Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret

utlåtande 1 anledning af jenast iörsamlade Revisorer*
berättelse om granskningen af Riksgälds-kontorets
förvaltning och räkenskaper.

Till 1871 års Riksdag.

Vid tryckningen och utdelningen af den berättelse Riksdagens Revisorer
afgifvifom den under innevarande är verkstälda granskning af förvaltningsåtgärderna
vid Riksgälds-kontoret och derstädes förda räkenskaper, hafva Fullmäktige,
till följd af den i revisions-instruktionens 5 § för Fullmäktige meddelade föreskrift,
ansett sig böra bifoga några upplysningar och infordrade yttranden i anledning
af hvad denna berättelse rörande nedan uppgifna ämnen innehåller

1 afseende på Fullmäktiges åtgärder för upptagande af det af Riksdagen
beslutade amorteringslån hafva Revisorerne (sid 75 och 76 i den tryckta revisionsberättelsen)
yttrat:

“Då Riksdagens beslut om upptagandet af ifrågavarande lån, fattadt den
13 sistlidne Maj, redan den 20 i samma månad blef af Kongl. Maj:t sanktioneradt
och Fullmäktige meddeladt, vid hvilken tidpunkt lånemarknaden var ovanligt gynsam,
och då de åtgärder för lånets upptagande, hvilka på Fullmäktige berodde,
icke, så vidt af hithörande handlingar kunnat utrönas, synas hafva påkallat några
lång tid erfordrande förberedelser, hafva Revisorerne icke kunnat undgå att framhålla,
det dessa åtgärder först den 4 sistlidne Augusti nått den fulländning, att
lånet då kunde till teckning åt allmänheten utbjudas, helst det ingalunda synes afgjordt,
att icke detta uppskof kunnat väsendtligen bidraga till Fullmäktiges beslut
att, sedan räntan redan den 28 Juni blifvit bestämd till det högsta af Riksdagen
derför medgifna belopp, för den nu utbjudna löneandelen bevilja en större kapitalrabatt,
än eljest torde erfordrats, om inbjudningen till teckning för lånet tidigare
kungjorts“.

Att en anmärkning här föreligger, är uppenbart, äfven om en öfver densamma
kastad slöja af tvekan försvårar urskiljandet af dess verkliga innehåll. 1
den mån Fullmäktige djupt känna sitt ansvar, måste det emellertid för dem vara af
vigt att deras åtgärder bedömas på ett sätt, som icke lemnar rum för tvetydighet
eller missförstånd, likasom också aktningen för Riksdagen bjuder dem att icke
med tystnad förbigå en anklagelse, denna må vara framstäld i huru sväfvande
ordalag som helst. Fullmäktige anse sig derför både berättigade och pligtige att
tillse hvilka anmärkningar ur Revisorernes nyss anförda ord framskymta, och att
öfver dem lemna en, såsom Fullmäktige föreställa sig, fullständig förklaring.

För så vidt Revisorernes anmärkning möjligen kan anses gälla Fullmäktiges
beslut att bestämma räntan “till det högsta af Riksdagen derför medgifna belopp",

128

hafva Fullmäktige endast att åberopa hvad deras i revisionsberättelsen anförda
protokoll i detta hänseende innehåller; hvilket också så mycket hellre torde vara
tillfyllest, som Revisorernes yttrande i denna del endast genom det sammanhang,
hvari de citerade orden förekomma, erhålla ett måhända förvillande sken af klander.

Tydligare synes det Fullmäktige framträda, att Revisorerne velat såsom ett
föremål för ogillande “framhålla", att förberedelserna för lånets upptagande “först
den 4 sistlidne Augusti nätt den fulländning att lånet då kunde till teckning åt
allmänheten utbjudas"; hvarjemte Revisorerne, genom begagnande af det på uppgiften
härom följande ordet “helst", tydligen velat uttrycka, att de visserligen funno
detta uppskof redan i och för sig opåkalladt, men att det så mycket hellre borde
framhållas, som det ingalunda syntes Revisorerne afgjordt, att ej uppskofvet “kunnat
väsendtligen bidraga till Fullmäktiges beslut att . ...... lör den nu utbjudna

löneandelen bevilja en större kapitalrabatt än eljest torde erfordrats, om inbjudningen
till teckning för lånet tidigare kungjorts".

''till en början måste Fullmäktige fasta uppmärksamheten derpå, att om det
fel, Fullmäktige förmenas hafva begått, skulle kunna anses försvåradt genom de
politiska tilldragelser, hvilka i senare hälften af Juli, för en kort tid — och märkbarare
på de störa utländska platserna än i Sverige — gjorde länemarknaden mindre
gynsam, så måste med nödvändighet förutsättas, att dessa tilldragelser kunnat
och bort af Fullmäktige förutses, ty i annat fall blifva de uppenbarligen utan allt
inflytande vid bedömandet af Fullmäktiges handlingssätt. Fullmäktige väga likväl
tro, att Riksdagen icke af dem fordrar en sådan aningsförmåga, och icke heller
skall, lika litet i detta som i andra fall, anse saknaden deraf såsom eu försvårande
omständighet, äfven om Riksdagen i öfrigt skulle dela Revisorernes åsigt, att en
försummelse ligger Fullmäktige till last. Det är således endast för fullständighetens
skull, som Fullmäktige här nedan, sedan de först redogjort för de omständigheter,
som föranledde dem att med afsigt icke i vidsträcktare mån, än som skett,
fortskynda åtgärderna för lånets upptagande, jemväl skola ådagalägga, att lånet i
sjelfva verket, på sätt Fullmäktige ock under öfverläggningarne derom antogo, genom
uppskofvet blifvit billigare, än om det redan i Juni månad blifvit till teckning
utbjudet.

Enligt hvad revisionsberättelsen upplyser, började Fullmäktiges öfverläggningar
om upptagandet af det beslutade amorleringslånet redan den 20 Maj, eller sä snart
det nya reglementet för Eiksgälds-kontorel kommit Fullmäktige tillhanda, och de fortsattes
sedermera den 27, 28 och 00 Maj samt den 9 Juni. Af Fullmäktiges protokoll
för sistnämnde dag inhemtas, att de, efter beräkning af Riksgälds-kontorets kassaställning
under den återstående delen af året, funnit behofvet af de medel, som genom
upplåning skulle anskaffas, icke inträffa förr än närmare årets slut, och tlå den för
t ill fälle t varande penningetillgången gjorde det sannolikt, att för lånet inflytande
medel alldeles icke, eller åtminstone icke annorlunda än mot särdeles låg ränta,
skulle kunna på kortare tid utlånas, låg redan häri, enligt Fullmäktiges förmening,
ett giltigt skäl att icke allt för tidigt börja en upplåning, hvarigenom Riksgäldskontoret
underkastades en ränteförlust, som visserligen icke kunde helt och hållet
undvikas, men hvilken måste blifva stor i den man penningar skyndsamt inflöte.
Vidare kunde Fullmäktige ej undgå att taga i betraktande, att eu mer än vanligt
rik skörd nästan öfver hela landet förväntades, hvarför det var antagligt, att, sedan
denna börjat afyttras, tillgången på penningar under höstmånaderna skulle blifva

129

ännu rikligare, och ett uppskof således sätta Fullmäktige i tillfälle att för lånet
bestämma en mindre kapitairabatt, än som i Juni af flera skal var möjlig, så vida
man verkligen åsyftade att redan då åstadkomma en hastigare försäljning af de
utbjudna obligationerna. Slutligen tillkom en omständighet, som visserligen icke
varit algörande, om medlens skyndsamma anskaffande varit af behofvet påkalladt,
men hvilken under för handen varande omständigheter icke borde lemnas utan allt
afseende. Erfarenheten har nemligen ådagalagt, att allmänheten företrädesvis önskar
obligationer, å hvilka räntan betalas den sista dagen i ett qvartal. Fullmäktige
hade bär att välja mellan den 30 Juni och 30 September; men då Riksgälds-kon>
toret förstnämnde dag redan förut har ganska betydliga utbetalningar sig ålagda,

och, äfven om Fullmäktige hunnit fatta alla förberedande beslut i ämnet, Kongl.
Maj :ts garanti å lånet icke med någon visshet kunde påräknas före Juni månads
slut, ansågo Fullmäktige, äfven ur denna synpunkt, lämpligt, att blifvande obligationer
daterades den 30 September, till medlet af hvilken månad de, enligt från
pappersbruk och boktryckare infordrade upplysningar, förväntades blifva färdiga.
Fullmäktige saknade under dessa förhållanden hvarje anledning att i vidsträcktare
mån än som skedde fortskynda länets utbjudande till teckning.

De skäl, på grund hvaraf Fullmäktige, sedan underrättelsen om det fransktyska
krigets utbrott hit ankommit, ansågo sig böra kort derefter börja upplåningen,
finnas hufvudsakligen angifna i revisionsberättelsen, och att Fullmäktige ej, sedan
beslutet var fattadt, fördröjde sina åtgärder, torde vara uppenbart deraf, att då
Kongl. Maj:ts nådiga garanti å det blifvande lånet, hvarom Fullmäktige i skrifvelse
den 15 Juli gjort underdånig framställning, meddelades den 2 Augusti, lånet redan
två dagar derefter, eller den 4 Augusti, utbjöds till anteckning.

Det återstår nu endast för Fullmäktige att ådagalägga, att, oaktadt krigets
mellankomst, de redan försålda obligationerna kunnat afyttras med större fördel,
än som varit möjligt, om priset redan i Juni månad blifvit bestämdt, och att således
Fullmäktiges pa förhand gjorda antagande i detta hänseende blifvit af erfarenheten
bekräftadt. Det lärer ej vara underkastadt något tvifvel, att så länge
Allmänna Hypoteksbanken säljer obligationer, måste priset å Riksgälds-kontorets
obligationer i viss mån lämpas efter det pris, som å de förra är bestämdt, så vida
ej försäljningen af de ena eller andra skall upphöra. Under loppet af Juni månad
var priset å Hypoteksbankens obligationer 94 procent. Efter de grunder, som i
Augusti månad blefvo bestämmande för prisförhållandet mellan Hypoteksbankens
och Riksgälds-kontorets obligationer, hade de sednare således under Juni månad
icke kunnat utbjudas till högre pris än 94* procent, och detta hade sannolikt förtöj
farande blifvit gällande, åtminstone till dess under hösten, om någon del då varit

osåld, den ymnigare penningetillgången gjort en stegring möjlig, emedan täflan med
Riksgälds-kontoret dä skulle hindrat Hypoteksbanken att, såsom nu skedde, redan
den 9 Juli stegra sitt pris till 95 procent. Möjligen hade Riksgälds-kontoret utan
synnerlig förlust kunnat kort derefter börja sin obligalionsförsäljning, emedan en
vackling i penningemarknaden vid krigets utbrott inträdde, så att afsättningen under
den första tiden blifvit obetydlig, men någon fördel hade icke dermed varit vunnen;
hvaremot af hvad här blifvit anfördt obestridligen framgår, att, genom uppskofvet
med lånets utbjudande till allmänheten från Juni till Augusti, en vinst af minst
1 procent å det försålda obligationsbeloppet kommit Riksgälds-kontoret till godo;

130

hvarjemte ränteförlusten å influtna medel blifvit mindre, än om lånel under Juni
och Juli månader upptagits.

Efter meddelad uppgift å kostnaderna för 1868 tårs Riksdag hafva Hevisorerne
(sid. 84 i revisionsberättelsen), såsom stridande mot föreskriften, att för
Riksdagarnas behof uppköpt tryck- och skrifpapper samt upphandlade skrifmaterialier
och andra effekter skola efter Riksdagens slut redovisas, anmält, att sådan
redogörelse för 1867 och 1868 års Riksdagar först afgafs i Februari 1870.

Bland de tifl begagnande vid Riksdagarne anskaffade effekter utgör det för
tryckningen af riksdagsprotokollerna och dertill hörande bihang uppköpta tryckpapper
den både till kostnad och qvantitet väsendtligaste artikeln. Men utlemnandet
och begagnandet af detta papper är så mycket mindre inskränkt inom den för Riksdagarnes
fortvaro bestämda tidrymd, som tryckningen af riksdagshandlingarne icke
kan fullbordas förr än efter Riksdagens slut, och det papper, som uppköpts och
bör redovisas, äfven skall användas för de årliga revisionsberättelserna samt komité-betänkanden
och andra handlingar, hvilka under Riksdagarnes mellantider befordras
till trycket för att bland riksdagsmännen kunna utdelas. Vid sådant förhållande
och då ifrågavarande papper följaktligen måste så väl mellan som under
Riksdagarne vid förefallande tryckningsarbeten tillhandahållas och utlemna» samt
öfverskottet, eller hvad deraf utbekommits men för det afsedda ändamålet icke åtgått,
först kan från vederbörande boktryckare återfordras sedan den icke sällan
långvariga tryckningen af sådana handlingar blifvit fullbordad, har det från längre
tid tillbaka i allmänhet ansetts ändamålsenligast, att den föreskrifna fullständiga
redovisningen för meranämnde papper äfvensom den dermed sammanhängande redogörelsen
för skrifpapperet och de öfriga skrifmaterialierna uppgjordes för fulla
kalenderår, helst som vid de tidpunkter Riksdagarne afslutats, åtminstone hvad
det för riksdagstrycket anskaffade papperet beträffade, någon dylik redovisning då
ännu icke kunde aflomnas. Sålunda omfattade den vid 1845 års utgång afgifna
redovisningen åren 1841—1845; hvarefter en redovisning afgafs för åren 1846—1849
samt 3 särskilda redovisningar för nästpåföljande årtionde. Den i Revisorernes
berättelse omförmälda redovisning, hvilken omfattade åren 1867, 1868 och 1869,
afslutades och blef till granskning al Riksgälds-kontorets Revisions-kontor i början
al innevarande år allemnad. Utom dessa, af dertill hörande fullständiga verifikationer
åtföljda redovisningar hafva, till ledning vid besluten om erforderliga ytterligare
upphandlingar, vanligen före hvarje Riksdag till Fullmäktige inlemnats särskilda
sammandrag, utvisande ej mindre ris- och bok-antalet af de efter nästföregångna
Riksdags början anskaffade och använda olika papperssorter samt de under
samma Riksdag åtgångna skrifmaterialier och effekter, än äfven deraf vid sammandragens
aflemnande befintliga behållningar; och hafva dessa sammandrag ansetts
innefatta en, intill dess tryckpapperet kunde vederbörligen redovisas, tillfyllestgörande
redogörelse för ifrågavarande effekter, helst, med undantag af de till vissa
bestämda qvantiteter uppköpta papperssorterna, de öfriga skrifmaterialierna, enligt
derom afslutade kontrakter, endast i mån af behof upphandlas och efter skedda
reqvisitioner levereras; så att. blott föga betydliga behållningar deraf återstå obegagnade
vid Riksdagarnes slut. Fullmäktige hafva således saknat anledning att,
efter senare Riksdagar tillämpa den af Revisorerne åberopade föreskrift på annat

131

sätt, än den förut under en längre tidsföljd varit utan olägenhet eller anmärkning
iakttagen.

Beträffande de af Hofrätterna och underdomstolarne årligen afgifna och till
Riksgälds-kontoret insända förteckningar öfver bevakade testamenten samt arffallna
tillgångar i sterbhus, för hvilka bevillning skall erläggas, äfvensom vederbörande
uppbördsman» Riksgälds-kontoret tillstälda testamentsbevillningsrapporter, hafva
Revisorerne (sid. 87) anmält, att oaktadt dessa förteckningar och rapporter, enligt
föreskriften i Kongl. Kungörelsen den 11 December 1811, skola, efter deras handläggning
i Riksgälds-kontoret, aflemnas till Kammar-rätten för att vara att tillgå
till nödig upplysning vid landsböckernas granskning, halva dessa handlingar, sedan
längre tid tillbaka, icke blifvit till sistnämnda embetsverk öfverlemnade.

Den af Revisorerne åberopade föreskriften i högstberörde Kongl. kungörelse,
på grund hvaraf redan för 30 år tillbaka fråga af Kammar-rätten väcktes om
samtliga bevillningshandlingarnes för nästföregångna tre år aflemnande från Riksgälds-kontoret
till Kammar-rätten på en gång, har likväl då, såsom både tillförne
och efteråt, ansetts icke kunna tillämpas på det sätt, att alla de från hela riket
till Riksgälds-kontoret rörande arfs- och testamentsbevillningen inkomna rapporter
och öfriga handlingar skulle för ett eller annat ar samtidigt till Kammar-rätten, aflemnas,
emedan derigenom sagde handlingars föreskrifna granskning inom Riksgälds-kontoret
samt vidtagandet och det oafbrutna fullföljandet af de åtgärder,
denna granskning föranledde, komme att förhindras. Men deremot hafva vissa delar
af ifrågavarande handlingar, när de hehöft af vederbörande tjensteman i Kammarrätten
begagnas, blifvit från Riksgälds-kontoret utlemnade samt efter deras begagnande
återställa: och har för Kammar-rätten, genom Fullmäktiges skrivelser af
den 26 Februari 1841 och den 3 Februari 1848, tillkännagivits, att meranämnde
handlingar, dä de vid kronoräkenskapernas granskning behöfde vara att tillgå,
komme'' likasom förut, att af Riksgälds-kontorets Kommissariat fortfarande hållas
vederbörande tillhanda.

öfver hvad Revisorerne, (sid. 93 och 94), anfört och erinrat i afseende på
uppfyllandet af de vilkor och stadganden, emot hvilkas åtagna fullgörande Dalslands
kanal-aktiebolag i föreskriven ordning från Riksgälds-kontoret utbekommit
de statsbidrag, som vid 1862 och 1863 samt 1865 och 1866 års Riksdagar beviljades
för öppnande af segelled från Hattefura vid Wenern och sjön Störa Lee
samt kanal- och sluss-anläggningar mellan sjöarne östra och Vestra Silen, hafva
Fullmäktige ansett sig böra inhemta Styrelsens för nämnda bolag yttrande och förklaring;
och få Fullmäktige härmed till Riksdagen öfverlemna bifogade, till Fullmäktige
nyligen inkomna skrifvelse, deruti bemälde Styrelse afgifvit sitt sålunda
infordrade yttrande.

Likaledes hafva Fullmäktige ansett sig böra infordra och få härigenom till
Riksdagen öfverlemna Styrelsens för Borås jernvägs-aktiebolag förklaring öfver de

132

anmarknmgar Revisorerne, efter tagen kännedom af berättelsen om innevarande års
revismn af nämnda jernvägsbolags förvaltning och räkenskaper, (sid. 99) framställt,
rörande amorteringen af det för Borås-jernvägens anläggande beviljade län utaf
statens medel och redovisningen för den föreskrifna reservfonden samt denna londs
behållning; hvilken förklaring bilagda, af bemälde Styrelse till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Elfsborgs län aflåtna skrifvelse innefattar.

• j till de af Revisorerne (sid. 100—101) meddelade uppgifter an gående

liefle—Dala jernvägs-aktiebolags inkomster och utgifter samt tillgångar
och skulder jemte ärliga återbetalningsskyldighet för det vid 1853 och 1854 års
Riksdag till anläggningen af nämnde jernväg beviljade lån, anse sig Fullmäktige
böra upplysa: b

. i !!'' dfn. arIlSa,. rantan och amorteringen för detta län, hvilken ränta och
kapitalafbetalnmg, enligt bolagets afgifna skuldförbindelse, borde erläggas med 3
procent utaf lånets ursprungliga belopp, 2,400,000 Riksdaler, till följd af föreskriften
i Kongl. brefvet deri 24 Mars 1868, har Irån och med sagde år utgjorts och skall
framdeles utgöras med 4 procent eller 96,000 Riksdaler ärligen, hvarvid räntan å
det obetalda kapitalbeloppet beräknas efter 2 procent, samt att Kongl. Maj:t, genom
nådigt bref al den 13 sistlidne Oktober, förklarat sig icke finna skål bifalla
för allmänna väg- och vattenbyggnader hemställan, att hvad af den behållna
inkomsten af jernvägen, som öfverstege 6 procent a det kapital bolagsmännen
tillskjuta, skulle till jernvägens framtida förbättring eller vidare utsträckmng
alsattas eller oek användas till fortskyndande af det utaf allmänna medel erhallna
länets amortering.

Stockholm den 29 December 1870.

HENNING IIAMILTON.

L. Kinmanson.
Sam. Warburg.

C. G. Hierta.

A. H. Fock.
Hj. Holmgren.

C. G. Stuart.

133

Styrelsens för Dalslands
Kanal-aktiebolag yttrande
ocb förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgälds-kontoret.

Med anledning af Herrar Fullmäktiges anmodan till styrelsen för Dalslands
Kanal-aktiebolag, att inkomma med förklaring och yttrande, i anledning af hvad
Riksdagens Revisorer anfört och erinrat, i afseende å de vilkor och stadganden,
under hvilka berörda Kanal-aktiebolag erhållit de tvenne lån, det ena å 800,000
Riksdaler, och det andra å 51,200 Riksdaler Riksmynt, som af bolaget från Riksgälds-kontoret
utbekommits, får styrelsen för samma bolag vördsamt anföra:

Vid 1862 och 1863 årens Riksdag beviljade Rikets Ständer, för segelleds öppnande
från Hattelura vid Wenern till sjön stora Lee, hvilket arbete beräknades att
kosta 1,20S,367 Riksdaler, dels, såsom anslag utan återbetalningsskyklighet, 200,000
Riksdaler och dels såsom lån, 800,000 Riksdaler Riksmynt; dervid stadgades, bland
annat: “att bolagsmännens aktieteckning skall medföra förbindelse för dem, att af
egna medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade statsbidraget erfordras för kommunikationsledens
fullbordande, och skall aktieteckningen uppgå till minst 400,000
Riksdaler. Som likväl hälften af denna summa, eller tvåhundratusen Riksdaler,
äro afsedda att utgöra säkerhet lör lånesummans återbetalning, sä behöfva aktieegarne,
derest kommunikationsleden genom bolagets försorg varder pa. föreskrifvet
sätt och inom stadgad tid fullbordad,, icke erlägga denna hälft af teckningssumman
i annan händelse, än derest trafikinkomsten icke blir tillräcklig att bestrida de
årliga rånte- och amorteringsliqviderna, i hvilket fall, men icke eljest, bolagets
direktion eger att, i mån af behof, utaf bolagsmännen uttaga så stor del af det på
hvarje aktie obetalda belopp, som i förhållande till hela aktiesumman erfordras
till den del af rånte- och amorteringsliqviderna, som icke af trafikinkomsten kunnat,
bestridas; börande, i följd häraf, den behållna årliga trafikinkomsten först, och innan
någon utdelning må aktieegarne tillgodokomma, användas till den inbetalning
af lånet, som för året bör ega rum, hvaremot, om inkomsterna icke härtill blifva
tillräckliga, aktieegarne frikallas från all skyldighet att i annan ordning än här
blifvit stadgadt utöfver det tecknade aktiebeloppet vidkännas någon utgift*.

Vid 1865—1866 årens Riksdag beviljades till kanalens utsträckande emellan
sjöarne Östra och Vestra Silen, hvilket arbete beräknats att kosta 76,500 Riksdaler,
12,750 Riksdaler såsom anslag och 51,200 Riksdaler såsom lån; och åtog sig kanalbolagets
direktion utförandet af detta arbete på enahanda vilkor som först omförmälde
del deraf.

Af ordalydelsen i ofvan intagne, af Rikets Ständer vid lånets beviljande
meddelade föreskrift, hvilken vid aktieteckningens början, före riksdagen, ännu

134

icke kärn!, vid ett behörigen kungjordt sammanträde med aktieegarne tillkännagafs
och af dem godkändes, samt ordagrannt intagits i den af Kongl. Maj:t för bolaget
fastställda bolagsordning, inhemtas, hvad som ock i Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse uttalas: att aktieteckningen borde uppgå till |:dei af hela den beräknade
kostnaden, dels, för att i likhet med hvad vid län till jernvägsanläggningar blifvit
stadgadt, bereda säkerhet, att arbetet, i fall af oförutsedda, kostnadsforslaget öfverstigande
utgifter, likväl blefvc, utfor dt; dels för att betrygga statens rätt till återbekommande
af lånebidraget; hvarföre också i skrifvelsen säges: att hvad som
deraf icke erfordrades för arbetets bedrifvande sedan hela statsbidraget blifva använda
borde utgöra, säkerhet för länesummans återbekommande. Då, på sätt ofvan
förmäles, kostnadsforslaget för den förstnämnda delen af kanalen, vid beviljande
af anslag hvartill denna föreskrift först meddelades, beräknades till 1 208,367 Riksdaler,
deraf endast en million kunde gäldas genom statsbidraget, synas Rikets
Ständer jemväl hafva förutsett, att åtminstone 8,367 Riksdaler utöfver hälften af
teckningssumman skulle till arbetets utförande användas; så att icke hela den
återstående hälften beräknats såsom säkerhet för lånets återbetalande.

Dä emellertid teckningen af aktier, som indelades i primitiva och garantiaktier,
uppgick till 211,850 Riksdaler af de förra och 217,425 Riksdaler af de sednare
lör begge de nämnda delarne af kanalen, så skulle, derest inbetalningen af de
primitiva aktierna ordentligt ingått, och oförutsedda anledningar till omkostnader
icke inträffat, hela arbetet i det närmaste hafva kunnat utföras med statsbidraget
och beloppet af de primitiva aktierna.

Men, till följd af de ogynsamma år och för jer.nhandteringen menliga
konjunkturer, som drabbat den med nämnde handtering sysselsatta ort, genom hvilken
kanalen framgår, och af denna orsak inträffade fällissementer för en stor mängd
aktietecknare, kunde beloppen af de primitiva aktierna icke på långt när utbekommas.
Då härtill kom att kostnaderna för arbetets utförande, inberäknade expropriation
af jord m. m., öfverstego kostnadsforslaget, nödgades styrelsen, såsom förskott
af dem, hvilka tecknat garanti-aktier, uttaga det belopp, som, enligt ordalagen i den
af Rikets Ständer meddelade föreskrift, “erfordrades för arbetets utförande''1. Styrelsen,
ehuru den ansåg öch fortfarande anser meningen med ofvan omförmälde
föreskrift vara att garanti-aktierna jemväl till en mindre del kunde till arbetets utförande
användas, ansåg sig likväl hellre böra göra för mycket än för litet till
uppfyllande af bolagets förbindelser emot staten; och för att kunna, såsom Rikets
Ständer synas hafva önskat, reservera halfva aktieteckningssumman såsom säkerhet
för lånets återbetalning, beslöt styrelsen derföre, att till återgäldande af de af
garanti-aktierna lemnade belopp, uttaxera dem af de solventa primitiva aktietecknarne.

Flere bland dessa inbetaide de uttaxerade beloppen, en del likväl under förklarande,
att de icke ansågo sig dertill förbundne. Den större delen af de primitiva
aktieegarne deremot har, under åberopande af 10 § i Kongl. förordningen
om aktie-bolag den (i Oktober 1848, samt på grund deraf, — att den aktietecknare
åliggande förbindelse, att af egna medel tillskjuta hvad utöfver statsbidraget erfordrades
för kommunikationsledens fullbordande, af såg alla aktietecknarne, utan undantag,
och att garanti-aktierna just voro ufsedda, i första rummet till arbetets
utförande och derefter till betalande af räntan å statslånet, —- bestridt att utgifva

135

mera än aktiernas belopp. Styrelsen bar derföre vid domstol anhängiggjort påstående
om deras förpliktande dertill, men, genom Nordahls häradsrätts, af Kongl.
Göta Hofrätt, meddelst dom den 4 sistlidne November fastställda utslag, hvari
ändring hos Kongl. Maj:t blifvit, sökt, och hvilken fråga är beroende pä Kongl.
Maj:ls pröfning, har förklarats: att de aktietecknare, som icke bi träd t eller för sin
del godkänt de bolagsstämtnobeslut, som fattats angående uttaxerandet af ett, det
tecknade beloppet Överskjutande tillskott, icke kunna dertill åläggas.

Vid sådant förhållande, och under afvaktande af högsta domaremaktens beslut
i frågan, har styrelsen icke kunnat besluta vidare uttaxering af de primitiva
aktierna.

Wenersborg den 30 November 1870.

Eric Sparre. Alexis Iberg. J. N. Biesert.

Styrelsens för Borå*
jernvägs-aktiebolag
förklaring.

Till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Elfsborgs län.

Till följd af skrifvelsen den 10 i denna månad att inkomma med förklaring
och yttrande öfver de anmärkningar, som, enligt skrifvelsen bilagdt transsumt af
Riksdagens Revisorers berättelse, blifvit framställda i afseende på Borås jernvägsaktieboiags
räkenskaper för år 1869, får styrelsen för nämnda bolag, i hvad på
densamma ankommer, härmed vördsamt anföra följande:

Då betalning eller afbetalning af en skuld, vare sig till staten eller, den
enskilde, enligt styrelsens åsigt icke är en ”omkostnad", — hvilken såsom sådan
alltid ingår uti vinst- och förlusträkning och sålunda inverkar på nettobehållningen,
— utan en utgift, som i mån af tillgängliga medel kan göras när som helst och
till större eller mindre belopp, utan att inverka på kapitalbehållningen, så har ej
heller den under år 1889 verkställda amortering af statslånet kunnat ingå bland
bolagets omkostnader, utan har den blifvit upptagen på sitt vederbörliga konto och
blifvit bestridd dels af nettovinsten och dels af reservfonden. I

I afseende på reservfondens bildande medgifver styrelsen riktigheten af
Revisorernes uppfattning af 1866 och 1867 års Riksdags föreskrift i detta fall, och
har styrelsen fördenskull äfven gått i författning om, att “aktieegarnes delaktighetssumma"
blifver uti innevarande års räkenskaper nedsatt till det belopp, som
utgör ^:del af jernvägens verkliga anläggningskostnad, eller 888,527 R:dr 63 öre,
och att öfverskottet å deras konto godtgöres reservfonden.

Slutligen, beträffande de bland tillgångarne upptagna 102 st.
Uddevalla—Wennersborg—Herrljunga jernväg, uppgående till 10,200
får styrelsen upplysa, att dessa aktier år 1864 togos i liqvid för en del
jernväg* fullbordan öfverflödig arbetsmateriel, såsom skottkärror, spadar
till förstnämnda bolag då öfverlernnades i och för dess jernvägsföretag.

Borås den 28 November 1870.

G. M. Bökman.

A. Hedenlund. P. A. Åkerlund.

O. P. Hallin. A. S. Svensson.

aktier uti
Riksdaler,
vid Borås
o. d., som

Carl Björnvall.

öfver

Riksdagens år 1870 församlade Revisorers berättelse angående
Riksgälds-verket, jemte Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret
med anledning af samma berättelse afgifiia utlåtande.

Revisionsberättelsen. Utlåtandet.

Ackordcr för åtskilliga landshöfdinge beatällningar,

lån för inlösen af Sid. 24.

Aktiebolag, i hvilkas revisioner ombud
utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret;
redogörelse för
deras ställning........................ „ 90 — 107.

Alfvestads station och Wexiö, lån

för jernväg mellan .................. „ 22.

Alnarps landtbruks-institut, anslag

och lån till ............................ „ 18.

Amortissementsfonder för de fonderade
statslånen........................ „ 10, 13, 15, 44.

Anslagssummor, innestående........... „ 6—10.

Arbetsföi tjenst, anslag till ............. „ ''9.

Arboga ås upprensning, lån till ...... „ 22.

Artilleri, positions- och belägrings-;

anslag till anskaffande af.. „ 7, 8.

v fält-, anslag till rid- och an spannspersedlar

för ......... „ 8.

Barnhus, Stockholms allmänna; lån

till ........................................ „ 18.

Barthélemys (S:t) förvaltning, kostnader
för ........ „ 40.

Behållning af inkomsterna genom rörelsen
å statens jernvägar ....... „ 44, 114.

Utlåtandet.

Revisionsberättelsen.

Behållningen, kontanta ................. Sid. 45.

„ „ förräntandet af „ 109—110.

Bcskaltningsväsendets förenkling,

kostnader för ......................... „ 6.

Besparingar, till Riksgälds-kontoret

levererade .............................. „ 42—43.

Bevillningen, allmänna .................. „ 38, 43, 45, 85—86.

8 för testamenten m. m. „ 87.

Bidrag från statsverket till Riks gälds-kont.

orets utgifter ............ „ 38, 89.

Bolmen— Wieslanda, anslag för anläggning
af väg emellan .......... „ 9.

Borås jernväg saktiebolag s reservfond,

angående.............................. „ 96—100.

„ —tlerrljunga, lånet för jern vägsanläggning

mellan........... „ 22.

Bref, öfverblifna; deri inneslutna medel
................... „ 11.

Brobyggnader, anslag och lån för ... „ 7, 8, 9, 20—22, 78.

Byggnadslån............ » 16—18.

Cimbrishamns stads hamnbyggnadslån
....................................... ti 20.

Dalslands kanal-aktiebolag; redogörelse
för dess ställning ............ „ 91—94.

Deponerade eller af salta medel ...... „ 10.

Depositionsmedel, öiverlemnade till

Riksgälds-kontoret .................. „ 11.

Diplomatarium, svenskt; utgifning af „ 6.

Diskontfond, Riksbankens.............. „ H.

131.

131, 135.

131, 133-135.

Ekeskog slösen, influten .................. „ 12, 43, 43.

Ekesjö stads byggnadslån .............. „ 18.

„ v tomtregleringslån ....... „ 18.

Falkenbergs hamnbyggnad, lån till „ 6, 20.

Falun—Gefe, lån till jernväg mellan „ 22.

Folkskolelärares löneförbättring, anslag
till ................................. „ 7, 8.

Folkskolelärare-seminarierna, ansla-get till undervisning i trädgårds-skötsel vid ............................ Sid.	Revisionsberättelsen. 7, 9.
Fordringar, lliksgälds-kontorets —	55	15—41.
„ sammandrag af ............		40—41.
„ för byggnadslån...........		16—18.
„ „ lån till hamn- och bro- byggnader samt årensningar____		20-22.
» * a * jernvägsanlägg- ningar..........	r>	22-24.
„ „ „ „ kanal-och sluss- anläggningar .	n	22.
„ „ „ „ tomtregleringar	55	18.
„ „ „ „ vattenaftappnin- gar och od-lingsföretag...	55	7, 8, 9, 24.
„ oredovisade förskott.		38.
„ „ tillsvidare förräntade medel ..................		38-40, 44, 45.
Förskapa, slussanläggning vid ........	55	22.
Fältartilleri, anslag till rid- och an-spannspersedlar för..................	55	8.
Förskott, oredovisade; fordringar för	55	38.
Försvarsverkets fullständigare ord-nande, kostnader för...............	r>	12.
Förvaltningskostnader m. m...........	M	45.
0. Gefle—Falun, lån till jernväg mellan	55	22.
„ —Dala jernvägs-aktiebolag, an-gående ..................................	»	100—101. .
Grevna, hamnbyggnad vid .............	n	20.
Göta Hof-rätt, anslag till uppförande af ny arkivbyggnad för............	55	8. 4.
Göta kanals underhållande, fond lör	55
Göteborgs hamn- och elfarbetert, lån till ...............................	55	20.
„ hospital, anslag till ny byggnad för .............	»	7.
H. Hamnbyggnader, lån och anslag för.	55	7, 8, 9, 20—22, 1
Haltefura—kstora Lee, anslag och lån för segelleds öppnande mellan ..	5»	22.
Helgeä, lån till brobyggnad öfver ....	55	20.

Utlåtandet.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Helsingborg och Arups station, lån för

jernväg mellan ............ Sid. 22.

„ —Billeberga jernvägs-ak tiebolag,

angående .................. „ 105.

Helsingborgs hamnbyggnadslån ....... „ 20.

Hcrrljunga— Wener sborg— Uddevalla,
lån för jernvägsanläggning mellan
........................................ „ 24.

Hjelmare kanals- och slussverks reparationsfond
......................... „ 108.

Hospitalsbyggnader, kostnader för ... „ 7.

Hudiksvall och sjöarne Velien, lån till
jernvägsanläggning mellan
............................ „ 22.

, —Veliens jernvägs-aktiebolag,
angående .......... „ 102—103.

Hufvudbok, Riksgälds-kontorets...... „ 3, 54.

Hypoteksbankens grundfonds obligationer
.................................... „ 11, 40, 95-96.

Hästcfjorden, lån för aftappning af . „ 32.

Inkomster, Riksgälds-kontorets:

under år 1869 ....... „ 43—44.

Bilagan litt. A.... ,. 114—116.

„ under förra hälften

af år 1870 ......... „ 45.

Inventeringar, anställda.................. „ 111—112.

Jemförelse mellan Riksgälds-kontorets
skulder samt tillgångar och

fordringar............................... „ 41—42.

Jemtlands kommunikationsled, anslag

och lån till............................. „ 18.

Jernv ägs anläggningar, enskilda; fordringar
för meddelade

lån till..................... „ 22—24.

„ anslag till undersöknings kostnader

för .......... „ 9.

Jernvägsbyggnader; dertill influtna

eller utbetalda medel...............

Bilagan litt. B............

22—23, 44, 54, 55.
120—123.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Jönköpings stads byggnadslån......... Sid. 18.

„ tomtregleringslån .. „ 18.

„ elementarläroverk, lån till

ny byggnad för.......... „ 16.

Kameralväsendet rörande samlingar,

inlösen af..............................

Kanalanläggningar, lån för ............

Kanoner, anslag till anskaffande af..

„ relflade, gjutna; anslag till

utrönande af lämpligaste

konstruktionen af............

Kapitalskulden för de fonderade statslånen
....................................

Karlskrona skeppsbyggeri-institut ...
„ stads pastorat, lån till ...

Karlstads hamnbyggnadslån............

g tomtregleringslån............

„ elementarläroverk, lån till

ny byggnad för ...........

Kassainkomster och kassautgifter under
år 1869 och förra hälften af

1870 ......................................

Bil. litt. A............

Kinda båtleds utsträckning, anslag

och lån för ......................

„ kanal-aktiebolag ; redogörelse

för dess ställning...............

Konradsfors bruk i Wermland, lån
till uppförande af byggnader vid

Kortstämplingen, inkomsten af........

Kreditivet å Riksbanken ...............

„ „ „ angående för räntandet

Kreditivfordran hos statsverket......

Kreditiv summa, anvisad å Riksgäldskontor,
till lyftning vid infallande
krig.............''................

Krigsmateriel, anslag till ...............

Kristianstad, anslag till utvidgande af
läroverksbyggnaden i
„ och Hessleholms station,
lån till jernväg mellan

5»

9, 22,

14—15.

18.

20.

18.

16.

4 3—46.

114-119.

22, 26.
94—95.

18.

43, 87-88.
4, 38, 44, 45.

108-109.

38.

40.

6, 7, 8.

22.

		Revisionsberättelsen. Utlåtandet.
Kristianstad— IIessleholms /ernväqs-
aktiebolaq, angående ...............	Sid.	106.
Kristianstads byggnadslån ............		18.
„ län för hamnbyggnad
vid Ahus............		20.
„ tomtregleringslån .......		18.
„ haninbyggnadslån ______		20.
Kristinehamns hämnbyggnadslån .		20.
Kristinehamn—Sjöändan, lån till jern-
väg mellan ..........................		22.
Kyrkomöte, kostnader för 1868 års ..		45.
Köping—Uttersberq, lån till jernväg
mellan....................................		22.
Köping— Utter sbergs jernväg s-aktie-
bolag, angående ......................		107.
Köpings ås upprensning, lån för......		22.
L.
Landskrona—Eslöfs station, lån till
jernväg mellan		22.
„ „ jernvägs-aktie-
bolag, angående		104—105.
Landtbruks-institut, Alnarps; anslag
och lån till ______________________		18.
Lappmarks ecklesiastikverks fond ...		31, 13.
Lida-ån, sänkning af............... Lidköpings stads byggnadslån______		.32.
n	18.
„ „ tomtregleringslån .„		18.
Liggare, särskildt förda.................		54.
Linköpings hamnbyggnad, lån till ...		20.
Liqvidations- och amortissementsfon-
der för jernvägslänen _______________		10, 13, 15,44, 46—51.
Liqviden angående statsverkets öf-verskott, besparingar och brister
år 1868 ..........................		88—89.
Lots- och fyrinrättningens reservfond		10, 13.
Lule-eif, rensnings- och kanaliserings-
arbeten i _________________		6, 96.
Län, beviljade till utgående af Riks-
gälds-kontoret.........		15—41, 44.
„ fonderade jernväqs-: 1855 års	r>	4, 14, 44, 46.
1S58 „		4, 15, 44, 46, 47. 4, 15, 44, 46, 48.
1860 „
1861 „		4, 15, 44, 46.
1864 ,		4, 15, 44, 46, 49.
1866 „		4, 15, 44, 46, 50.
1868 „		4, 15, 44, 46, 51.

Revisionsberättelsen.

Lån, fonderade jernvägs-: 1S69 års Sid. 44, 45, 46.

'' 1870 „ „ 56-76.

„ inbetalningar å ..................... „ 43, 44, 45

„ tillfälliga,.............................. 9 44.

Malmö städs lån till stall- och kasernbyggnader
........................ „ 18.

Mcmvfaktur-diskontens vinstmedel,

Riksgälds-kontorets andel i______ „ 114.

Missväxtår, behöfvandes undsätt -

ning i................................— „ 9, 38, 44, 45, 82—83.

Myr ut dikning ar och vattenaftappnin gar,

ansiag eller lätt för........... „ 6, 7, 8, 9, 78, 79—82.

Nationalmusei-byggnadens inredning. „ 7.

Nora—Ervalla-jernvägen, anslag och

lån för anläggande af....,..—-..... * 22.

Norbergs jernväg, lån till............... „ 22.

Norra Bavhen och Wessman, anläggning
af jernväg mellan............. „ 22.

Nässjö—Oskarshamn, understöd för

anläggning af jernväg mellan .... „ 5, 55.

Obligationer, Allmänna Hypoteksban kens

grundfonds ...... „ 11, 40.

„ för 1864 års jernvägslån,
icke utlemnade; angående
...................— „ 112—113.

Obligationers förskrifvande på viss
person samt inlösen i Riksgäldskontoret,
angående .................. „ 52—54.

Odlingsföretag ochvattenaftappningar,

lån eller anslag lör.................. „ 7, 8, 9, 24, 81.

Olands-ån, lån för sänkning af ...... „ 24.

Ombudsmannens berättelse.............. „ 3, 113.

Oskarshamn—Nässjö, understöd för

anläggning af jernväg mellan ... „ 5, 55.

Pansarplåtar af svenskt jern, anslag

för försök med........................ „ 6.

Utlåtandet.

127—130.

( RavisionsberatteUen. Utlåtandet.

Piteå, lån för uppmuddring af segelleden
till ............................... Sid. 20.

Projektiler, anslag till anskaffande af „ 8.

Protokoller, Fullmäktiges .............. „ 3.

Revisionens omfattning................... „ 20.

Revisionskostnader........................ „ 46.

Ridderstolpeska (f. d.) huset, inteckning
i..................-.................. „ 4.

Riksbankens diskontfond ............... „ 1],

Riksdagens hus, kostnader för......... „ 10.

„ „ kostnader för värme och

luftvexlingsappa raten

inom ......... „ 84.

,» „ kostnader för upp förandet

af nya uthusbyggnader
ä tomterna
till ............. „ 84.

„ bibliotek, anslag till bildande
af................., „ 10, 13.

Riksdagshandlingar, inkomst för försålda
..................................... „ 44, 45.

Riksdagskostnader, 1868 års .......... 38, 45, 84

1869 „ .......... „ 84.

Bilagan litt. C..... „ 126.

1870 års .......... , 84.

Riksgälds-kontorets förvaltningskostnader
............ „ 83—84.

Riksgäldssedlar, inlösen af............ „ 44.

Riksregistraturets utskrifning.......... „ 7.

Räntefoten i de af Riksgälds-konto ret

upptagna lån ..................... „ 75, 111.

Räntor, upplupna och obetalda....... „ 10.

Salpeterfonden (f. d.)..................... „ 90.

Samlingar, Kamreraren C. Sandbergs;
anslag för vårdande och förökande
af.............................. 7.

Sammandrag öfver Riksgälds-konto rets

skulder ............ „ 12, 13.

» öfver Riksgälds-konto rets

fordringar ..... „ 40—41.

130.

Silen, östra och vestra, län til! kanal emellan .................................	Sid.	Revisionsberättelsen. 22.	Utlåtandet.
Stats fyllnadssumma, ifrån Uiksgälds-kontoret anvisad _____________________		90.
Summarisk uppgift öfver Riksgälds-kontorets utgifter under år 1868 och förra hälften af år 1869 _____		43-46.
Sjökrig smater i cl, anslag till anskaff-ning af ny...............................	7!	8.
Skatteköpeskiltinqar, influtna .........	J?	43.
Skjutförsök, anslag till anställande af		7, 8.
Skulder, lliksgälds-kontorets ..........	7	3—15.
„ sammandrag af.................		12—13.
„ fonderade ........................		4, 14.
„ icke fonderade .................		4.
„ lör län till statens jernvägs- byggnader _____________________	v	4.
„ inom linien upptagna ........	93	11.
r räntebärande.....................		4—5, 11, 12.
„ icke räntebärande ............		11.
„ räntefria..........................		6—10.
„ utbalanserade...................		4—15.
„ diverse ___________________________		10.
Slussanläggningar, lån och anslag för	7)	22.
Stadspedar/of/ierj löneförbättring vid vissa ....................................		6.
Stats fyllnadssumma, 1869 års .........	71	44.
Storåns upprensning .....................	>3	26.
Strömsholms nya kanalbolag; redo-görelse för dess ställ-ning........................		90—91.
„ kanals reparationsfond; angående ________________________________		108.
Strömstad, hamnanläggning vid ______		20.
Städernas byggnadslån ..................	7)	16—18.
„ tomtreglering slån............	9	18.
Stämpelafgifter; influtna kort- och tidnings .................................		43, 45, 87—88.
Sundsvall—Bräcke, anslag till kom-munikationsled emellan ............		6.
Svenskt diplomatarium,, utgifning af	71	6.
Sveriges historia, anslag till utgifning af äldre skrifter och handlingar rörande ..................................		6, 8.
Söderhamn och Bergviken, lån till jernvägsanläggning mel-lan ................... ......	i)	22.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet

Söderhamn— B ergviks j er nv ägs -aktiebolag.
angående................... Sid.

Söderte/je kanals underhåll ande, afsats
fond för............................

101—102.

Testamentsbevillningsärenden. angående
......................................

Tidningsstämpling, inkomsten af.....

Tidningsstämpling&kostnader..........:

Tillgångar, Kiksgälds-kontorets......

Tillsvidare förräntade medel...........

Tomtreglering slån..........................

Trafikinkomsten från statens jernvä gar,

behållning af....................

Trol/hälte slussverks lottsedlar, oinlösta
__.........

„ „ lån pa 100 år .

Tysslingen och Svartån, län till sänkning
af .................................

IT.

Uddevalla,— Wenershorg—Herrljunga,

jernvägsanläggning mellan _______

Uddevalla— Wenersborg—Herflj unga,

jernvägs-aktiebolag__________________

Ume-elf, lån till brobyggnad öfver...
Undersökning skostnad för jern vägsanläggningar,
anslag till............

Undervattensminor, anslag till försök
med_______________________________________

86-87.

4.3, 87—88.

88.

15—41.

38—40, 41, 45.
18.

44.

11.

13.

34.

24.

103—104.

20.

Undsättningar vid, missväxter....			9, 38, 44. 45, 82-83.
Uppbörds kostnader___________________		V	45.
Upprensning af åar och farleder			7.
IJpsala Akademi, byggnadslån till bi-bliotek för.....................		16.
„ elementar-Iärovérk, lån * byggnad för ______________________	till		16.
Utdikmngar af sänka trakter sjöar, anslag eller lån för ...	och		24-37.
Utgifter, Riks gälds- kontorets: „ , under år 1869.			44—45.
Bilagan litt.	A..		115, 117, 119.

under förra hälften

af år 1870 .......

det dertill, enligt
riksstafen anvisade
bidrag......

46.

38, 89.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Vattenaftappning ar och odlingsföre tag,

asislag eller Jan för........... Sid. 7,8,9, 24, 7S, 79—S2.

Vinst, Riksbankens; Riksgälds-kon torets

andel i ........................- „ 114.

Väganläggningar och vägförbättrin gar,

anslag till ....................... „ 7, 8, 9, 76—77.

Wadstena, anslag till hamnbyggnaden

vid ...... „ 20.

Warb ‘rg, hamnanläggningen vid ..... „ 20.

TVenersborg, jernväg öfver ............. „ 24.

JVenersborgs stads byggnadslån...... „ 18.

JVesans aftappning-------------- „ 26.

Weselångens sänkning .... „ 32.

Wessmun— Barken, j ern vä gsa n lä gg ning

mellan .........................— „ 22.

Westerås liamns utvidgning, lån för „ 20.

Wexiö—Alfvestads station, lån till

jernväg mellan „ 22.

„ „ jernvägs-aktiebo lag

angående............ „ 106.

„ stads byggnadslån................ „ IS.

Wieslanda,—Bolmen, anslag för väg

emellan.................... „ 9.

Ystad—Eslöfs station, lån till jernväg
mellan...........- „ 22.

„ „ jernvägs-aktiebolag, an gående.

-.................................. „ 104.

Ystads hamnbvqqnad, anslag och lån

till......... .............. ........... „ 6, 9. 20.

Å.

Amåls byggnadslån............-.......... „ IS.

o „ hamnbyggnadslån ............... „ , 20.

Arensningar, lån och anslag lör..... „ 7, 8, 9, 78.

Äldre historiska skrifter och handlingar,
utgifning af..................

ö.

_ Revisionsberättelsen.

Öfverskott, statsverkets, Riksgälds kontoret

tillgodoförda............... Sid. 114.

Örebro stads byggnadslån............... „ 18.

„ „ tomtregleringslån........ „ 18.

Utlåtandet

• V