TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING (Framställning / redogörelse 1869:RGK)

RIKSDAGENS

år 1808 församlade

REVISORER»

BERÄTTELSE

OM GRANSKNINGEN AF

BIKSGÄLDS-KONTORETS

TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1869,

V -

JAfter fulländad granskning af förvaltningsåtgärderna och räkenskaperna vid Riksgäldskontoret
„ få undertecknade, af Riksdagens Kamrar utsedde Kevisorer, jern likt stadgandet
i 5 ” af nu gällande revisions-instruktion, afgifva nedanstående berättelse om hvad
som under denna granskning förekommit.

Enär sistlidet års Statsrevisorer granskat Riksgälds-kontorets räkenskaper för år Revisionens
1866, och den af Stats-utskottet i dess utlåtande N o 42 tillstyrkta samt af sednast omfailnm9-församlade Riksdag meddelade décharge omfattar Fullmäktiges vidtagna och i deras protokoller
från den 28 Januari sistlidet till och med den 21 Januari innevarande år an
tecknade beslut och åtgärder, hafva nuvarande Revisorer läst de hos Fullmäktige från
sistnämnda dag förda såväl allmänna protokoller som de särskilda protokollerna öfver
låneärenden till och med den 13 nästlidne Augusti, hvilken dag Fullmäktiges till Revisorerne
afgifna och vid deras första sammanträde mottagna berättelse är daterad, hvarjemte
Revisorerne, som vid revisionens början äfven mottagit berättelser af Riksgäldskontorets
Kommissariat och Ombudsman, tagit kännedom om det hos Kommissariatet
förda protokoll »diarium för nämnda tid, äfvensom granskat Riksgälds-kontorets hufvudbok
för år 1S67 med dertill hörande räkenskaper och den för samma år upprättade särskilda
räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortisseinentsfonder,
hvilka alla räkenskaper förut blifvit i Riksgälds-kontorets Revisions-kontor utan anmärkning
granskade.

I afseende på Riksgälds-kontorets räkenskaper fattade sednast församlade Riksdag
det beslut att icke någon särskild räkenskap behöfde för år 1867 eller derefter alslutas
hvarken öfver de medel, som för jernvägsbyggnaderna blifvit upplånta och i egenskap
af anslag eller lån från Riksgälds-kontoret utbetalda, eller öfver de fonderade statslånen,
utan att såväl je.rnvägsbyggnadsmedlen som nämnda statslån skulle i Riksgäldskontoret
s hufvudbok redovisas, för hvilket ändamål särskilda konti för hvart och ett af
dessa lån borde i hufvudboken uppläggas, äfvensom att, med bibehållande af den särskilda
räkenskapen öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortisseinentsfonder,
hufvudboken borde summariskt redovisa dessa fonders ställning vid årets början och slut

samt den förändring desamma under året undergått. Till följd häraf hafva de uti berörda
räkenskaper för år 1866 utbalanserade tillgångar och skulder blifvit såsom en
tillkommen ingående balans öfverflyttade till Riksgälds-kontorets hufvudbok för år 1867,
hvilken redovisar äfven dessa medel, samt således omfattar Kontorets hela penningeförvaltning.

Riksgälds kontorets skulder.

För att fullfölja de uti föregående revisionsberättelser intagna uppgifter om beloppet
och beskaffenheten af hvarje särskild i Riksgälds-kontorets hufvudböcker upptagen
skuld- och tillgångspost, få Revisorerne först meddela följande på de granskade räkenskaperna
grundade uppgift å Kontorets skulder vid början och slutet af sistlidet år, med
den förändring i afseende på deras belopp vid årets ingång, som betingas af ofvanberörde
öfverflyttning till hufvudboken af medel, som förut redovisats i särskilda räkenskap er.

Riksgälds-kontorets utbalanserade Skulder.

Räntebärande:	vid 1866	vid 1867
a) fonderade. Obligationer med 3^ och 4 procents ränta, utfärdade för år 1855 uppslita medel till jernväg sanlägg-	års slut.	års slut.
ningars bekostande eller understödjande,........ » med 4^ dito. utfärdade år 1858 för anskaffande af medel till statens jernväg sbyggnader, i Thlr.	232,300: -	225 300: —
pr. courant,......................................................... a med procents ränta och premieobligationer, utfärdade år 1860 för dito dito, äfvenledes i	19,659,200: -	19,350,400: —
Thaler preussiskt courant,................................... » med procents ränta, utfärdade år 1861 för beredande af tillgång dels för den utländska statsskuldens förvandling till inhemsk, dels för	24,267,644: 44.	23,840,755: 55.
bekostande af större allmänna produktiva företag, » med dito, utfärdade år 1864 för upplånta me-	2.836,700: -	2,798,500:
del för jernväg sbyggnader, i Pund Sterling, ....... » med 5 dito, utfärdade år 1866 för dito dito, i	9,750,840: -	9,693.860: —
Thaler preussiskt courant,.................................. = 76,379,217: 78. 82,287,235: 55. =:'' b) icke fonderade: Obligationer med 5 procents ränta, hvilka, i anseende	19,632,533: 34.	26,370,400: —
till deras ordalydelse, icke kunna uppsägas,........	10,125: —	10,125: —

Transport 76.389,342: 78, 82.297,360: 55.

5 -

Transport	76,389,342: 78.	82,297.360:	55.
Obligationer med 4 procents ränta för medel, upp-mota under åren 1854 och 1855 till utbetalningar å kreditivet för neutralitetens upprätthållande	123,000: —	117,000:
»'' dito dito, utfärdande till Rikets Ständers Bank, af livilka årligen .skall infrias ett antal af 22 stycken å 4,000 R:dr B:ko hvardera, eller å ett sammanlagdt belopp af 88,000 R:dr sagda mynt,	2,376,000; —	2.244,000:
» med 5 dito, utfärdade år 1868 för försvarsver-kets fullständigare ordnande, ...........................	1 554,800-. —	500,000:	_
» med 6 dito för 1865 års temporära statslån, i Mark Hatnb. Banko..............................................	5,400,000: —
(under år 1867 slutbetaldt.) » med 5 dito för 1867 års inhemska statslån________		6,000,000:
Af Riksgälds-kontoret upptagna tillfälliga lån med 4\|, 5, och 6 procents ränta ...........................	400,000: -	3,981,200:	.
Insatt fond till säkerhet för Göta kanals framtida underhållande, mot 5 procents ränta, ...................	140,889: -	140,889:
Beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals under-hållande, mot 5 procents ränta,...........................	45,000: —	45,000:
Innestående lösen för ekar, växande å skattejorden, för hvilka medel Riksgälds-kontoret godtgör 4 procents ränta, ..................................................	306,852: 97.	307,570:	57.
Uti det staten tillhöriga f. d. Ridderstolpeska huset intecknad skuld till Stockholms Borgerskaps Enk-hus, löpande med 4^ procents ränta: hvilken skuld, enligt derför af husets förre egare afgif-ven förbindelse, icke får uppsägas,.......................	17,400: —	17,400:
För framlidne Kommerserådet S. B. Hebbes och dess frus fideikommissinnebafvares räkning deponeradt kapital med 5 procents ränta................................	209,000: —	200,000:
I Riksbanken lyftade medel å Riksgälds-kontorets kas-sakreditiv, emot 4 procents ränta,........................	300,000: —	100,000:	_
Lyftade belopp å Riksgälds-kontorets kredit hos Nord-iska banken i Hamburg, Mark 1.096,000,.........	1,461,333: 33.
Dito dito å dito hos Paul Mendelssohn Bartholdy i Hamburg, Mark 400,000,.....................................		533,333:	33.
12,335,400: 30. 15,096,517: 90. = Transport	88,714.618: 8.	97,383,753:	45,

Transport iiäiitefria: «) deponerade och afsålla medel:	88,714.618: 8. 97,383,753: 45.
För utbekommen ränta å 3:ne Trollhätte slussverks lottsedlar, som för längre tid tillbaka blifvit fr ån innehafvare!! bortstulna,....................................	202: 59, 202: 50.
» behöfvandés undsättning i missväxtår anvisade och, intilldess de för afsedt ändamål behöfva an-vändas, till Riksgälds-kontoret öfverlemnade medel	843,731:66. 19 731:66.
Fond för beredande af tillgång till afskedade Folk-skolelärares framtida pensionerande .................... (utbetald under år 1867.)	180,000: — --- —
Fonden för Hjelmare kanals och slussverks framtida underhållande, hvilken fond utgöres af en i bo-lagets fasta egendomar intecknad skuldförbindelse jemte andra, säkerhetshandlingar ........................ (Skulden för dessa värdepapper har, likasom den bland kontorets tillgångar upptagna fordran å samma belopp, blifvit, jemlikt innevarande års riksdags beslut, ur räkenskaperna afförd). 1,107,936: 94. 19.934: 16.	'' f ce C\1 o oo
b) innestående anslagssummor: Beviljade under 187)0 -185! års riksdag: Utaf anslaget. 53,079 R:dr, för hamnbyggnaden vid Kalmar.......... ................................................ ----- 1,500: — 1 500. - -	1,500: 1,500: —
Beviljade under 1853 1854 års riksdag: Utaf anslaget, 30.000 R:dr. för uppmuddring af hamnen vid Ystad ...............................................	7 500:— 7,500:-
» dito, till utvidgning och förbättring af Göteborgs hospital .............................................................. = 82,500: — 82,500: — =	75,000: - 75,000; -
Beviljade under 1856—1 858 års riksdag: Utaf anslaget, 60,000 R:dr, för utdikningar och af-tappningar af sänka trakter och sjöar till bero-	i
dande åt odlings!öretag .....................................	5,780: — 2,300 —
Transport	89.912,335: 2. 97,489.987; 61.

Transport 89,912,335: 2.
Utaf anslaget. 100,000 Ii:dr, till kostnader för beskattning
svåsendets förenkling samt de nya jorde -

böckernas afsilande och granskning.................... 3,120: 2.

» 1859 och 1860 års anslag, 2,000 R:dr årligen,

till fortsatt utgifning af svenskt diplomatarium . 2,456: 25.

» 1859 och 1860 års anslag, 3.000 R:dr årligen,
till fortsatt utvidgning af äldre för Sveriges historia
och offentliga förhållanden vigtiga skrifter
och handlingar ............................................ 1,9( 0: 1.

» anslaget, 190.000 R:dr, till uppförande af ny

byggnad för Göteborgs hospital ............................ 140,000: —

» 1860 års anslag. 60,000 R:dr. till löneförbättring
vid vissa städspedagogier och dessa skolors
utvidgning............................................................. 3,309: 70.

= 156,625'' 98. 152.370: 77. =

Beviljade under 1859—1860 års riksdag:

Utaf 1863 års anslag, 22,000 R:dr, till anskaffning
af rid- och anspanns- in. fl. persedlar för två
tolfpundiga reservbatterier ..................................

» dito, 50,000 R:dr till befästningar på Rindön
vid Waxholin .........................................................

» dito, 20,000 R:dr, för understödjande af mindre
hamnbyggnadsföretag och årensningar ........

v dito, 24.700 R:dr, för verkställigheten af beskattning
sväsendets förenkling samt de nya jordeböckernas
afsilande och granskning...................

Anslaget till ersättning för upphörande af de s. k.
frisocknarnes tjenstbar heter under Ryka svafvelbruk
samt för afstående af de till samma bruk
anslagne Hålahults och Östra allmänning ar ne
inom Örebro län ...................................................

1861—1863 års anslag, 3,000 R;dr årligen, för
utgifning från trycket af äldre, för Sveriges historia
och offentliga förhållanden vigtiga skrifter
och handlingar ................................................

Anslaget till byggnadsarbeten å den åt Stockholms
veterinär-inrättning upplåtna egendom.................

= 143,958: 93- 110,750: 84. =

5,000: -22,208: 9.
6,000: —

163: 4.

88,587: 80.

9,000: —
13,000: —

Transport 90,207,139: 93.

97,489.987: 61.

2,820: 2.
2,156: 25.

1,900: 1.

140,000: —

2,894: 50.

163: 4.

88,587: 80.

9,000: —
13,000: —

97,750,809: 23.

Transport 90,207,139: 93. 97,750.809: 23.
Beviljade under 1862—1863 års riksdag:

Andra hufvudtiteln:

Återstoden af 1866 års anslag, 50,000 R:dr. till uppförande
af ett straff ar bets fängelse i Karlskrona...

= 20,000: — ---- — =

20,000: —

Fjerde hufvudtiteln:

1865 och 1866 års anslag, 22,000 R:dr årligen, för
anskaffning af 12 stycken
ner samt lavetter med släpor af jern, äfvensom

projektiler............................................................ 44,000: —

Af 1866 års anslag, 200,000 R:dr, för anskaffning

af 16,000 refflade infanterigevär ......................... 189.000: —

Återstoden af 1865 års samt hela 1866 års anslag.

* 12,000 R:dr årligen, för anskaffning af 2.000

ka väller is ablar ........................................................ 13,155:

1866 års anslag för indelta arméens utredning ........ 4,963: 83.

Af 1866 års dito. 35,113 R:dr 78 öre, för förhöjning
i beklädnads-passevolansen vid Svea och Andra
Lifgardes-regementena, Lifgardet till häst,
Husar-regementet Konung Carl XV och Sappör -

kompaniet.............................................................. 8,778: 46,

» dito dito, 26,347 R:dr 70 öre, för ytterligare tillökning
i dito. vid samma regementen ................. 6,586: 94.

» dito dito, 15,187 R:dr 91 öre, till förhöjning i

dito vid Svea och Göta Artilleri-regementen .... 3,797:

» dito dito, 4,335 R:dr 32 öre, för dito i dito vid

Wendes Artilleri-regemente ............... 1,083: 83.

1866 års anslag till understöd åt officerare, som inträda
i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt
förhållande till Sverige stående makt ......... 9,000: —

1865 och 1866 års anslag, 10,000 R:dr årligen, för
kostnader i följd af arreststraffets tillämpning
vid indelta arméen ................ 20,000:

Utaf anslaget, 10,000 R:dr, till anskaffande af s. k.

skyddstält...... ......................................................... 9,323: 13.

1865 och 1866 års anslag, 25,000 R:dr årligen, för
anskaffning af 2,000 refflade infanterigevär, till
ersättande af ett lika, antal sådana, som skola

Transport 90,536,828: 72. 97,750,809: 23.

Transport

från kronans förråd utlemna» til! skarpskytteföreningame
i riket................................................

1866 års anslag till målskjutningspremie.r för skarpsky
tte fören in »arn e ...................................................

Dito dito till utdelning af kostnadsfri ammunition
åt dito ........................................................................

= 369,688: 79. --— =

90,536.828: 72. 97,750.809: 23.

50,000: — —

5,000: — —

Femte liufvudtiteln:

1866 års anslag för Flottans nybyggnad eller anskaffande
af ny krigsfartygsmateriel .................... 600,000: -

1864—1866 års anslag, 50.000 R:dr årligen, för angelägna
arbeten och anskaffningar vid Flottans
stationer .................................................................. 150,000: —

Återstoden af anslaget, 160,000 R:dr, till försök för
utrönande af dels s. k. pansarplåtars af svenskt
jern förmåga att motstå skott, dels ock lämpligaste
konstruktionen af refflade, gjutna jernkanoner
till fartygs bestyckning................................. 50,000: —

= 800.000: -- 200,000: — =

150,000: —

50,000: —

Sjette liufvudtiteln:

1866 års anslag till skiften och afvittringar.............. Anslaget till Alnarps landtbruksinstitut såsom bidrag	87,000: —	—
för tillbyggnad å Lomma församlings kyrka........ 1866 års anslag för utdelande vid landtbruksmöten af prisbelöningar för husdjur, redskap och ladu.	7,500: —	7,500''
gårdsprodukter in. in.................... Af 1866 års anslag, 100,000 R:dr. för uppförande af ny byggnad, för svenska slöjdföreningens söndags-	6,000: —	6.000:
och aftonskola......................................................... » dito dito, 7,000 R:dr, för lärares aflönande och elevers underhåll vid Skeppsbyggeri-institutet i	70,000: —
Karlskrona .......................	4,558: 62.	—

» dito dito, 150,000 R:dr, för anläggning af nya
samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar ......................... 88.099: 67. 35,498: —

u anslaget,253,000 R:dr, för kommunikationsled mellan
Bräcke gästgifvaregård och staden Sundsvall 28,000: — 28,000: —

Transport 91,687,987: 1. 98,027,807: 23.

10 —

Transport	91.687,987: 1.	98,027,807: 23.
Af anslaget, 50,000 K:dr. för anläggning af väg från Öhrtråsk till Fredrika kyrka och vidare till Asele inom Westerbottens län ........................................	3,327: —	3,327: —
» dito, 35,000 Rdr, för dito af dito mellan Öst-marks kyrka och norska gränsen i närheten åt Kai-kelandstorp ...........................................................	7,000: —	---
» dito, 11,000 R:dr. för anläggande af dragväg vid samt verkställande af muddringsarbeten ofvanför Falkenbergs hamn...................................................	2,000: —	2,000: —
» dito, 31,000 R:dr, för Indalsejfvens upp-rensning frän Klingertjärden vid Östersjön till Utanede by i Jemtland............................................	7,000: —	---
» dito, 852,000 R:dr, för verkställande af rensnin-qar i Lule eif samt anläggning af kanaler för-bi Hedens och Ede forssar........................................	352,000: —	352,000: —
Anslaget för anläggning af båtled med slussar mellan sjöarne Kläggen, Flaten och Kilen i Fryksdals härad af YVermlands län ........................................	58,000: —	58.000: —
Återstoden af 1865 och 1866 års anslag, 100,000 R:dr årligen, för understödjande af sådana myrutdik-ningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elf— dals, Fryksdals och Jösse härader åt Werm-lands län, som afse att förminska frostlåndig-heten, ......................................................	121,446:	63.974: —
841,931: 29. 556,299: - Sjunde hufvudtiteln: 1866 års anslag för bestridande af kolonien St. Bar-tlielemys förvaltningskostnader ..............................	16,000: —
Dito dito för vårdande och förökande åt Kamreraren C. Sandbergs samlingar .......................................	500: —	500: —

18,500: —

500: — =

Åttonde hufvudtiteln:

Åt'' 1864—1866 års anslag, 6.000 R:dr årligen, till

understöd för höyre folkskolor................................ 13,000: —

» 1865—1866 års anslag, 75,000 R:dr ärligen,
för folkskoleväsendets utveckling och förbättring
i allmänhet................................................................ 87.009: 21.

Transport 92,357,269: 22. 98.507,608; 23.

Transport

Af 1866 års anslag, 30,000 K:dr, till löneförbättring
utöfver minimilönen, 400 R:dr om året, åt
examinerade folkskolelärare ...............................

» 1865 och 1866 års anslag, 20,000 R:dr årligen,

till understöd åt sådana församlingar, som i följd
af medellöshet icke kunna till erforderligt belopp
bekosta aflöning åt sina folkskolelärare................

» 1866 års anslag, 2,000 R:dr, till understöd för

den af Doktor O. Sandald i hufvudstaden inrättade
mediko-pneumatiska anstalt..........................

» dito, 10,000 R:dr, för bekostande i hufvudstaden
af offentliga vetenskapliga föredrag i sådana ämnen.
som företrädesvis tillhöra allmän bildning,...

i) dito, 3,000 R:dr, för fortsatt utskrifning af riksregistraturet.
............................................................

» anslaget, 167,178 R:dr 84 öre, för verkställande
af åtskilliga ny- och ombyggnader på Gymnastiska
Central-institutets tomt........................................

92.357,269: 22.
68 489: 21.

27,980: —

500: —

7,000: —
2,000: -

17,178: 84.

» dito, 100,000 R:dr, för förändring och tillbygnad
af Kronans egendom N:r 4 på Riddarholmen
för inrymmande derstädes af Riksarkivets samlingar
...................................................................... 72,613: 41.

Anslaget för ny hospitalsbyggnad vid Göteborg

200,000: —

Af anslaget, 15,500 R:dr, till löneförhöjning för lärare
vid elementarläroverken, som, under längre
tid ä,n 5 år före verkställigheten af den vid
1856—1858 års riksdag beslutade reglering af
dessa läroverk, varit anställde såsom vikarier,.... 2,000:

» dito, 540,878 R:dr 35 öre till Nationalmuseibyggnadens
inredning jemte andra i sammanhang
dermed erforderliga kostnader..............................

632,197: 26. 362,183: 91. =

= 2,682,317: 34. 1,118,982: 91. -

134,426: 59.

Beviljade under 1 865—1866 års riksdag:
Andra hufvadtiteln:

Af anslaget, 40,000 R:dr, till uppförande af ny arkivbyggnad
för Göta Hofrätt och ombyggande
den hofrättens hus omgifvnnde kaj.......................

507,608: 23.
2,445: 62.

915: —

6,604: 45.
2,000: -

7,178; 84.

72,613: 41.
200,000: —

2,000: —

68,426: 59.

18,000: —

Transport 92,889 457; 27, 98,887,792; 14.

Transport

Af anslaget, 58,000 R:dr, för uppförande af nytt kronohäkte
i staden Hudiksvall ...................................

51,000: — =

92,889 457: 27. 98,887,792: 14.

33,000: —

Fjerde hufvudtiteln:

Anslaget för anställande af skjutförsök..................... — 20,000: —

Af anslaget, 14/ 00 R:dr, till anskaffande af 4 st.
fåltsmedjor. sjuk- och medicinalvagnar, reservlavetter,
tross- och expeditions- samt fourage, vagnar — 9,600: —

Anslaget till anskaffande af ett positions- och belägringsartilleri
om 15 refflade tackjeruskanoner
med tillbehör, lavetter, föreställare och spetsprojektiler
.................................................................. — 36,750: —

Af anslaget, 15,000 R:dr, till anskaffande af en tjenlig
modell för såväl infanteriets som kavalleriets
skjutvapen, med tändnålsinrättning samt till nödiga
försöks anställande med sådana vapen-------- --- 9,000: —

Anslaget för uppsättning af beklädnads- in. fl. persedlar
för 385 hittills vakanta soldatnummer vid
Norra och Södra Skånska infanteri-regementena,
hvilka under år 1866 bort rekryteras, samt för
denna materiels underhåll under samma år ........ 70,655: 6.

= 76,655: 6. 75,350: -

Femte hufvudtiteln:

Anslaget till anskaffande af ny sjökrig »materiel ........ ...

Dito till ersättande af förskottsvis anvisade medel
till anskaffning af 10 st. nio-tums jernkanoner
med projektiler m. m............................................ 94,200:

Dito till skjutförsök med upprefflade äldre kanoner

samt andra artilleriförsök........................................ ——

= 94,200: — 957,200: — =

818,000:

94,200:

45,000: -

Sjette hufvudtiteln:

Anslaget till fortsättande af storskiftes- och afvitt ringsförråttningarne

i de norra länen................... .... 97,000: —

Dito till betäckande af en för Alnarps landtbruksinstitut
åsamkad skuld ............................................ 50.000:__ ___

Transport 93,110,312: 33. 100,050,342: 14.

Transport 93,110,312: 33 100,050,342: 14.
Anslaget till utdelande vid landtbruksrnöten åt prisbelöningar
för husdjur, redskap och ladugårdsproduk ter

in. in.................................................................. .... — 6,000: —

Dito till befrämjande af en god afvel arbetshästar i

Jernband.............................................................. .....— — 5.000: —

Dito till förbättrande af får af vein i dito .................... ..— 2,500: —

Dito till åvägabringande af eu förbättrad fårskötsel

på Gotland............................................................... ..— 6,000: —

Af dito, 7,000 R:dr, till lärares aflönande och elevers

underhåll vid Skeppsbyggeri-institutet i Karlskrona --— 4,458: 19.

» dito, 60,000 R:dr, för tillökning af Teknologiska
institutets byggnader till inrymmande af bergsläroverket
äfvensom till inredning af laboratorier

och deras förseende med behöfliga inventarier ... — - — 35,000: —

» dito, 150,000 R:dr, till anläggande af nya samt
förbättring eller omläggning af backiga eller eljest

mindre goda vågar ................................................ ..... — 83,500: —

r, dito för år 1867, 20,000 R:dr för anläggning af
väg från Ohrträsk till Fredrika kyrka och vidare

till Åsele inom Westerbottens län ........................ ...— 3,992: 44.

« dito dito, 25,000 R:dr, till anläggning af väg
mellan Letsbo by i Ljusdals socken och Ramsjö

kyrka i Jerntland .................................................... — — — 5,000 —

» anslaget. 20,000 R*.dr, till understödjande af mindre
hamn- och brobyggnader samt upprensning

af åar och farleder ...........................................•••■ --— 7,900: —

» dito, 120,000 R:dr, till understödjande af sådana
myr utdikning ar och vattenaftappning ar inom Norrbottens,
Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands,
Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt
Elfdais, Fryksdals, Jösse- och Nordmarks härader
i Wermlands län, som afse att förminska

frostländigheten........................................................ ..— 75,463:

= 50,000: — 331,813: 63. — =

Sjunde hufvudtiteln .-

Anslaget til) bestridande af kolonien St. Barthelemys

förvaltningskostnader................................................ — 18,000: —

Dito till fortsättande och vårdande af Kamreraren

G. Sandbergs samlingar ....................................... ..— 500: —

=---- 18,500: — =

Transport 93,110,312: 33. 100,303,655: 77.

Transport 93 110.312: 33. 100,303,655:77.

Åttonde hufvud titeln:

Anslaget till löneförbättring utöfver minimilönen, 400
R;dr om året, åt examinerade folkskolelärare ....

Dito till understöd åt sådana församlingar, som i
följd af medellöshet icke kunna till erforderligt belopp
bekosta aflöning åt sina folkskolelärare,........

Dito till undervisning i

lärare-seminarierna ..............................................

Dito till inköp och tillredning af jord för detta ändamål
........................................................................

Dito till folkskolelärares undervisning i gymnastik och
militåröfningar ......................................................

Af anslaget, 2,000 K:dr, till understöd för den af
Doktor O. San däld inrättade mediko-pneumatiska
anstalt .................................................................

» dito, 3.500 R:dr, till arvode och resekostnadsersättning
åt Antiqvitetsintendente.n .....................

Anslaget till fortsatt utgifning af äldre för Sveriges-"
historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter
och handlingar..................................................

1867 års anslag till utvidgande af elementarlåroverksbyggnaden
i Kristianstad........................................

Dito till förändring och tillbyggnad af låroverksbyggnaden
i Skara.............................................................

Anslaget till utvidgning och förbättring af hospitalet
i SI exiö ..................................................................

=--- 99,000: — =

= 3,287,757; 31. 2,998,968: 16. =

trädgårdsskötsel vid folkskole -

30 000:

20,000: —
3 000: -10,000: —
10,000: —

500:
1,500: -

3,000: -10,000: —
7,500: —
3 500:

c) Innestå ende anslag för statens jernvägsbyggnuder:

Beviljade vid 1862—1863 års riksdag ........................ 900,462: —

„ „ 1865 — 1866 års dito............................... 600,000: —

= 1,500,462: — 950,462: — =-

d) Upplupna oguldna räntor å Riksgälds-kontorets

räntebärande skulder................................................ 230,170: 2.

= 230,170: 2. 251,424: 61. =

500,462:
450,000: —

251,424: 61.

e) Diverse skulder:

Oersatta kostnader för de fonderade statslånen ....... 2,453: 79. 6,531: 64-

Transport 94,843,398; 14. 101.611,074; 2-

Transport 94,843,398: 14. 101.611,074: 2.

För sednare halfåret 1866 upplupen, ogulden ränta
å 5 procent å de af Riksbanken öfvertagna obligationer
utaf 1866 års jernvågslån, Thlr
18,750........................................................................

Utaf anslaget för år 1867, 900 R:dr, för bildande af
ett bibliotek inom Riksdagens hus.......................

Till Nordtyska Banken i Hamburg, B;ko M:k
1,361: 2...................................................................

» bankirhuset von Erlanger & Söhne i Frankfurt
am Mayu, Thlr 8,809: 24........................................

» dito H. J. Merck & C:o i Hamburg, B;ko M:k 46
» La Banque des Pays-Bas i Paris, Francs 210: 30.

Förskottsvis bestridda kontors- och rättegångsexpenser
vid Riksgälds-kontoret...........................................

Förskjutna kostnader för tidningsståmplingen ........:...

Af Justitie-Ombudsmannen förskjutna resekostnader...

Från 1866 års redogörelse för utbetalda medel till
jernvägsbyggnader Överflyttad skuld för afRiksgälds-kontoret
förskjutna utbetalningar till jernvägsbyggnader.
.......................................................... 11,434,466: 8.

= 11,510.607: 20. 9,052: 32. =

— 17,636,933: — 4,229,841: 25. =

Inom iinien upptagna skulder:

vid vid

1866 års slut. 1867 års slut.

Till Riksbanken, för
derstädes af Riksgälds-kontoret,
emot
diskontvilkor och 2
procents ränta, till
18''23 års slut begagnade
förskott............ 6,022.278: 51. 6,022,278: 51.

(Denna skuld har
blifvit förd inom linien,
enligt Rikets
Ständers beslut vid
1828—1830 års riksdag.
)

Det. enligt 1779 års
riksdags beslut, till

49,125: —
829: —

23.492: 80
61: 33.
150: 89.

26: 12.
2: 19.

457: 67.
1,814: 83.

248: 18.

Transport 6,022.278: 51. 6,022.278: 51. 106.351,551: 55. 101,613,594: 70.

Transport 6.022.278: 51. 6,022,278: 51. 106,851,551: 55. 101,613,594: 70.
hemgift åt dåvarande
Hertigen af Södermanland,
sedermera
Korning Carl XIII,
anslagna kapital med

5 procents årlig ränta 150,000: — 150,000: —

(Fördt inom linien, enligt
Rikets Ständers
beslut, vidi 840 —1841
års riksdag.)

Lappmarks ecklesiastikverks,
vid Kongl.

Kansli-styrelsens upplösning
år 1834. till
Riksgälds-kontoret öfverlemnade
fond, för
hvilken Kontoret betalar
5 procents årlig
ränta .......................

100.777: 16. 100.777: 16.

(Fördt inom linien, enligt
Rikets Ständers
beslut vid 1840—1841
års riksdag).

Från Landtränterierna
samt Öfverståthållareembetets
Kansli till
Kongl. Stats-kontoret
inlevererade samt derifrån
under åren 1845,
1848, 1851—1867 till
Riksgälds-kontoret öfverlemnade
deposition
smedel ..............

(Upptagna inom linien,
enligt Fullmäktiges
beslut den 8 Maj
1845).

Från Kongl. Postverket
emottagna medel,
som varit inneslutna
i öjverhlifna bref ....

(Öfverlemnade till
Riksgälds-kontoret på
grund af Rikets Ställ -

136,788: 54. 137,975: 46.

4,727: 32. 4,727: 32.

Transport 6.414,571: 53. 6.415,758; 45. 106,351,651: 55. 101,613 594: 70

Transport 0,414,571:53. 6,415,758: 45.106,351551:55. 101,613.594:70.
ders beslut vid 1844—

1845 års riksdag samt
Kong!, brefvet den 10
Mars 1845.)

De af Riksgälds-kontoret,
å statsverkets
vägnar, utfärdade och
till Allmänna Hypoteks-banken,
såsom
grundfond för densamma,
öfverlemnade
4^ procents obligationer
........................ 8,000.000: - 8,000,000: -

(Upptagne inom iinien
enligt Fullmäktiges
beslut den 7 November
1861.)

Af lånet på 100 år
för Trollhätte slussverk,
kapital 1,875
R:dr jemte ränta derå
till 1865 års slut å
9 och 6 procent 3,267

R:dr 18 öre ............ 5,142: 18. 5.142: 18.

(Fördt inom Iinien på
grund af 1867 års
riksdagsbeslut.)

Summa 14,419,713: 71. 14,420,900: 63.

A , , Summa 106,351.551: 55. 101,013,594: 70.

Divan upptagna beloppet af Riksgälds-kontorets skulder vid

1866 ars slut .................................................................R;dr 106,351,551: 55.

of vers tiger det i kontorets hufvudbok för samma år äfvensom uti Riksdagens
år 1867 församlade Revisorers berättelse utbalanserade belopp 17,013,700: 67.

u?,ed. -............."-v.................;.....;;.....:................................ Bidr 89,337,850: 88''.

ellei samman af de skulder, hvilka, jemlikt innevarande års Riksdags här ofvan omnämnda
beslut, ^ blifvit till kontorets hufvudbok såsom en tillkommen ingående balans öfver--flyttade från 1866 ars särskilda redogörelser

dels öfver upplanta och utbetalda medel till jernvägsbyggnader nemligen *

till bankirhuset von Erlanger & Söhne ............ R;dr 23,492: 80

» d:o H. J. Merck & C:o ...................... gj. 33

» La Banque des Pays-Bas ................................... jgQ. gg_

för förskott till jernvägsbygguaders utförande............ H 434,46(0 8

» anslag vid 1862 -1863 års riksdag till statens

jernvägsbyggnader.................................................... 900,462: —

» d-.o vid 1865—1866 års riksdag till komplettering

af jernvägsmateriel .......!.......................-.............. 600,000: - 12,958,633: 10.

Transport 12,958,633: 10.

och dels öfver svenska fonderade statslånen, nemligen:

för 1855 års statslån ......................................... R:dr 232,300: —

» 1858 års jernvägslån .............. 19,659,200: —

» 1860 '' d:o ...........................-............... 24,267,644: 44.

» 1861 års statslån ................ 2,836,700: —

» 1864 års jernvägslån ........................ 9,750,840: —

» 1866 års d:o ............................. 19,632,533: 34. 76,379,217: 78.

Enligt ofvanst.ående utredning, uppgingo Riksgälds-kontorets samtliga skulder vid

1867 års början till ett belopp af ................................... R:dr 106,351,551: Öb.

Vid samma års slut utgjorde dessa skulder ............ » 101,613,594: 70.

utvisande eu minskning af .................................................................. R:dr 4,737,956: 85.

De räntebärande skulderna uppgingo till .......................... » 96,850,420: 12.

hvaraf fonderade .................................................... R:dr 82,287,235: 55.

samt icke fonderade ............................................ » 14,563,184: 57.

R:dr 96,850,420: 12.

nemligen:

emot 3| proc. ränta ............ R:dr 35,200: —

» 4 d:o ............ » 2,858,670: 57.

» 4^ d:o ............ » 55,708,935: 55.

» 5 d:o ............ » 34,266,414: —

» 51 d:o ............ » 3,981,200: —

RtdTö 6*850,420: 12.

Vid årets slut upplupna oguldna räntor å den icke fonderade
skulden utgjorde ........................................................................................ 251,424: Öl.

Öfriga skulder voro: „

a) lyftade belopp å aftalad kredit hos bankirhuset Paul Mendelssohn Bartholdy

i Hamburg, B:ko m:k 400,000..................................

b) under nedannämnda riksdagar beviljade och till utbetalning från
Riksgälds-kontoret anvisade, men icke lyftade anslag utan återbetalningsskyldighet: beviljade

under 1850—51 års riksdag R:dr 1,500:

» »

vid 1862—63
» 1865—66
d) deponerade medel såsom säkerhet
Trollhätte slussverks lottsedlar.......

1853-	-54	»	dito	» 82,500:	—
1856-	-58	))	dito	» 152,370:	78.
1859-	-60	»	dito	» 110,750:	84.
1862-	-63	))	dito	» 1,118,982:	91.
1865-	-66	»	dito	» 1,532,863:	63.	2,998,968: 16.
för statens jern vägs byggnader, deraf bevilj	ade
ars riksdag			.... R:dr 500,462.
>j dito			.... » 450,000.	950,462: —

för lyftad ränta ä förkomna

533,333: 33.

202: SO.

Transport 101,584,810: 72.

101,584,81».: 72.

• Transport

e) af liqvidations- och amortissementsfonderna förskjutna låne-om kostnader

..........................................................................................—

f) till Nordtyska Banken i Hamburg ..................................................

g) innestående spanmålsundsättningsmedel ......................................

h) af anslaget till komplettering af Riksdagens bibliotek....................

ij förskjutna kontorsexpenser vid Riksgälds-kontoret ..............-

R:dr 101,613.594:

6,531:

1,814:

19.731:

457:

248:

83.

66.

67.

18.

70.

Ehuru Riksgälds-kontorets skulder mot fonderade obligationer till deras belopp vid
1867 års början och slut redan här förut finnas angifna, hafva Revisorer^ dock, till fullföljande
af de i föregående berättelser intagna redogörelser öfver kapitalskulderna för
Riksgälds-kontorets fonderade lån, ansett sig böra här meddela en omständligare uppgift
angående dessa skulder och de förändringar, desamma under nämnda ai undeigatt.

Vid 18G6 års slut:

utgjorde återstående kapitalskulden för det under år 1855 till kostnader för statens
samt enskilda jernvägsanläggningar emot dels 3^, dels 4 procents obligationer inom
riket upptagna fonderade statslån, som från början utgjorde 281,900 R;dr, och toi hvi ket
373 st. obligationer utfärdades, ....................................................... Runt 232,300: —

återstod utaf 1858 års jernvägslån, som upptogs mot 24,381 st.
44 procents obligationer å tillsammans 8,190,500 Thaler preussiskt kurant,
ett kapitalbelopp af 7,372,200 Thaler, motsvarande, efter antagen

kursberäkning af 2| R:dr per Thaler, .......................................................

uppgick återstoden af det under år 1860 upptagna jernvägslån
å 10,000,000 Thaler, för hvilken utgåfvos 24,000 st. 4| procents obligationer
och 240,000 st. så kallade premieobligationer, till ett belopp
af 9.100,360§ Thaler, eller efter enahanda kursberäkning ...................

utgjorde kapitalåterstoden af 1861 års inom riket upptagna fonderade
statslån, hvars primitiva belopp utgjorde 3,OOw,000 R:dr, och för
hvilket 5.000 obligationer med procents ränta utfärdades, ................

återstod af den öfvertagna andelen af 1864 års jernvägslån, hvarför
utlemnats 4,207 st. 4£ procents obligationer a tillsammans 555,700 x,
ett kapitalbelopp af 547,800 £. bokförda, efter ett värde af 17 R:dr
80 öre, till ............................................................................... .....................

19.659,200: —

24,267,644: 44.

2,836,700:

9.750.840: ......

hade utaf 1866 års jernvägslån vid nämnda tidpunkt utlemnats
25.042 st. med 5 procents ränta förskrifna obligationer å tillsammans
7,372,300 Thaler, af hvilka dock intill samma tid utlottats 33 st. å ett
belopp af 10,100 Thaler, sä att återstoden uppgick till 25,009 åt. obligationer
ä 7,362,200 Thaler, a 2§ R:dr per Thaler,...........................

Summa fonderad skuld vid 1866 års slut R:mt

19,632,533: 34.
76 379,217: 78.

Denna skuldsumma har under är 1807 blifvit ökad genom utlemnande
af återstoden utaf de för 1866 års jernvägslån utgifna obligationer
utgörande 8,743 st. ä 2,549,000 Thaler, a 2| Rall'',.......

hvarigenom hela den fonderade skulden sålunda uppgick till ...... Kant

6,797,333: 33.
83,176,551: 11.

Genom uppköp af obligationer och utlottning, enligt fastställda araortisationsplaner
har kapitalskulden för ofVannäinnda lån blindt minskad med nedannämnda belopp, nemligen

genom inlösen af 7 st. obligationer af 1855 års lån å tillsammans R:mt 7,000:

» utlottning af 1858 års jernvägslån tillhörande 331 st. obligationer,
lydande å 112,800 Thaler, efter 2^ R:dr för hvarje Thaler, 300,800:

» utlottning af dels 324 st. 44 procents obligationer för 1860 års

jernvägslån .................................................. Thaler 108,000: —

och dels 6,250 st. premieobligationer med ett bok fördt

värde af ........................................................... 52,083: JO.

Thaler 160,083: 10.

utgörande, efter samma kursberäkning, i Riksmynt,....................... 426,888: 89.

inlösen af 382 st. obligationer för 1861 års inhemska lån ........ 38.200; _

utlottning af 24 st. obligationer för 1864 års jernvägslån å tillsammans
3,200 £ i R:mt, efter 17 R:dr 80 öre för^ hvarje £, 56,960: —

dito af 77 st. obligationer, tillhörande 1866 års jernvägslån å

ett sammanlagdt belopp af 22,300 Thaler, å 2§ R:dr, ................. 59,466: 67.

Summa minskad skuld under året R:mt ~"^9^3T5T5R

Då således den summa, hvartill Riksgälds-kontorets skuld mot fonderade obliga tioner

har förut angifvits uppgå, nemligen ..................................... R;mt 83.176,551: 11.

Dumt genom förestående amortering minskad med....................... » 889,315: 56.

utgjorde återstående kapitalskulden för meranämnda lån vid början af

innevarande år en stimma af

nemligen:

för 1855 års inhemska iån, 283 st. obligationer, å tillsammans
......................................................... R:mt

» 1858 års jernvägslån. 21,626 st. dito, å tillsammans
7,259,400 Thaler, i R:mt ...........................

» 1860 års jernvägslån för dels 21.886 st. 44 procents
obligationer ........... Thaler, 7,295,700: —■

och dels 197,350 st. premieobligationer,
bokförda till................ 1,644,583: 10.

Thaler 8,940,283: 10.
i R:mt .....................................................................

» 1861 års inhemska lån, 3,585 st. obligationer, å .

» 1864 års jernvägslån, 4,127 st., obligationer å
544,600 £, i R;mt.................................................

» 1866 års dito, 33,675 st. obligationer, lydande å
9,888,900 Thaler i R;mt........................................

R:mt 82,287,235: 55.

225,300:
19,358,400:

23,840,755: 55.
2,798,500: -

9,693,880: —

26,370,400: —

Oin härifrån afdragas liqvidations- och amortissementsfondernas
vid 1867 års slut egande behållningar, tillsammans.................... R:mt

utgjorde återstoden ...........................•............................... ......

82,287,235: 55.
1.552,067: 66.

Runt 80.735,167; 89.

I afseende på beloppet och beskaffenheten af Riksgälds-kontorets tillgångar och
fordringar vid början och slutet af år 1867 samt de för hvarje lånefordran faststallda
betalningsvilkor, få Revisorerne, under hänvisning till här nedan gjorda utredning åt oirheten
mellan nu upptagna tillgångar vid ifrågavarande års''början och__enahanda tillgångar
enligt förlidet års revisionsberättelse, meddela följande pa nämnda ars hufvud bok grandåde
sammandrag öfver

Riksgälds kontorets tillgångar.

Riksgälds-kontorets utbalanserade Fordringar samt

öfriga Tillgångar.

Fordringar för lån, meddelade under längre
tid och för vissa bestämda ändamål

a) Byggnadslån:

Till Upsala Akademi, å 75,000 R:dr, för biblioteksbyggnad
vid denna Akademi, emot 2 procents
årlig kapitalafbetalning och 3 procents ränta;
utbetaldt under åren 1824 och 1825 ................•••

» Karlstads stifts Domkapitel, å 12,000 R:dr, för
utvidgning af läroverket inom nämnda stad, emot
3 procents årlig kapitalafbetalning och 3 procents
ränta; utbetaldt år 1841........................................

» staden Jönköping, å 120,000 R:dr, för uppförande
af ny, byggnad åt dervarande elementarläroverk,
emot årlig inbetalningsskyldighet af 5
procent å länesumman, sedan detta, år 1861 utbetalda,
lån innehafts under 5 års tid; kommande
räntan att beräknas efter 4 procent ...................

„ uppförande af nytt läroverkshus i Falun, å 40,000
R;dr, emot återbetalning af 5 procent årligen,
med beräkning af 4 procents ränta: hvilken återbetalning
vidtager 5 år efter det lånet år 1864
blifvit utbetaldt ....................................................

» uppförande vid Umeå läroverk af en byggnad för
inrymmande af gymnastik-lokal, åtskilliga lärorum
m. m., å 25,000 R:dr, emot återbetalning
efter 5 års förlopp från lånets lyftning af 5 pro T

rån sport

vid vid

1866 års slut. 1867 års slut

21,005: 75. 19,495: 42.

3 003: 21. 2 377: 6.

120,000: - 116,836: 7.

40.000. 40,000: —

184,008: 96.

178,708: 55.

„ Transport 184,008: 96. 178,708: 55.

cent årligen, med beräkning af 4 procents ränta;

utbetaldt år 1864 .................................................... 25.000: — 25,000: —

Till uppförande af nytt elementarläroverkshus i Sala,
mot återbetalning efter 5 års förlopp från lånets
lyftning af 5 procent årligen, med beräkning
af 4 procents ränta; utbetaldt år 1865 .... 12,000: — 12,000: _

» uppförande af ny byggnad för elementarläroverket
i Halmstad, å 25,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldt
år 1866 ........................................................ 25,000: - 25,000: —

» uppförande vid läroverket i Kalmar af en ny
byggnad för inrymmande af gymnastiklokal, bibliotek
m. m., å 40,000 R;dr, emot dito dito; utbetaldt
år 1866 ............................................... 40.000: — 40,000: —

» dito af ny byggnad för högre elementarläroverket
i Upsala, å 140,000 R;dr, emot enahanda betal ningsvilkor;

år 1867 utbetaldes............................ .....70,000: —

» dito af dito för Wenersbovgs högre elementarläroverk,
å 40.000 R;dr, emot dito dito; under år

1867 utbetaldes ..................................................... ...... 20,000: _

» dito åt dito för Westerviks elementarläroverk, å

20,000 R;dr, hvilket lån bör, efter 5 års förlopp,

på enahanda sätt återbetalas; år 1867 utbetaldes 10,000: —

» Apotekare-soeieteten, å 50,000 R:dr, för uppförande
i hufvudstaden af en byggnad åt Farrnaeeutiska
Institutet; utaf hvilket lån 5 procent årligen
skola inbetalas, med beräkning af 4 procents
ränta för det återstående kapitalbeloppet; utbetaldt
år 1862............................................................ 47,876: 77. 47,286: 52.

» Hernösands stads- och Hemö landsförsamling, för
fullbordande af nya stiftskyrkan i Hernösand, emot
årlig återbetalning af 5 procent utaf lånets hela

belopp, 60,000 R:dr; utbetaldt år 1845 ......... 12,000: — 9,000:

» Kristinehamns stad och Warnums landsförsamling,
å 37,500 R:dr, för uppbyggande af ny kyrka
i Kristinehamn, emot 3 procents ränta och årlig
atbetalning af 2 procent å den under åren 1849

och 1854 lyftade lånesumman, ............................ 26,330: 33. 25.580: 33.

» staden Lidköping, å 24,000 R:dr, för ny kyrkas
uppbyggande; å hvilket låns belopp skall före
hvarje års slut återbetalas 6 procent, deraf 4 procents
ränta beräknas å kapitalåterstoden: utbetaldt
år 1851 ......./.................................................. 14,468: 49. 13,575: 8.

» Knäreds församling i Hallands lån, å 24,000
R;dr, för uppförande af ny kyrka åt denna församling;
hvithet lån, utbetaldt år 1852, bör åter Transport -

386,684: 55.

476,150: 48.

Transport 386,684: 55.

betalas med enahanda årliga belopp och ränteberäkning
................................................................ 17,113: 56.

Till Markaryds församling i Kronobergs lån, å 10,000
R:dr, för uppförande af ny kyrka åt denna församling,
emot samma betalningsvilkor; utbetal dt
år 1854 .................................................................... 7,629: 57.

» Wallentuna församling i Stockholms län, å 20,000
R:dr, för uppförande af ny kyrka, hvilket lån bör
återbetalas med samma årliga belopp och ränteberäkning;
utbetaldt år 1859 ................................ 19,151: 8.

För reparation af Linköpings domkyrka, å 30,000
R;dr, emot enahanda kapital- och ränteinbetalning;
utbetaldt år 1850......................................... 16.612: 89.

s fullbordande af reparations- och utvidgning sarbetena
å Wetciö domkyrka, likaledes å 30,000 R:dr.
emot dito dito; utbetaldt år 1852 ........................ 18.960: 43.

» reparations- och förbättringsarbeten å Skara
domkyrka, å 25.000 R;dr, emot dito dito; utbetaldt
år 1858............................................................ 21,671:54.

» reparationer och åtskilliga, förändringar uti Westerås
domkyrka, å 22,500 R;dr, emot dito dito;
utbetaldt samma år.................................................... 20,317: 56.

Till sistnämnda, domkyrka för flamma ändamål, å
28,000 R:dr, hvilket. under år 1860 utbekomna,
lån bör återbetalas i den mån domkyrkans inkomster
dertill lemna tillgång ........................... 28,000: —

» staden Borås, å 127,500 R:dr. för denna stads
återuppbyggande efter 1827 års eldsvåda-, hvilket
lån skall återbetalas med 2 procent årligen utaf
dess vid slutet af år 1840 återstående belopp,

123,695 R:dr 25 öre, hvarjemte 4 procents ränta
för återstoden skall erläggas; utbetaldt under
åren 1830—1832 ..................................................... 13,985: 88.

» staden Wenersborg. å 225,000 R:dr. för dess återuppbyggande
efter 1834 års eldsvåda; börande å
detta, under åren 1835—1837 utbekomna, lån 6
procent årligen inbetalas, med beräkning af 4 procents
ränta å det oguldna kapitalbeloppet ....... 34,973: 31.

» staden Wexiö, å 150,000 R:dr, för dess nya
reglering och återuppbyggande efter 1838 års
eldsvåda, mot 6 procents årlig inbetalning, hvarvid
beräknas 4 procents ränta å dito. Utaf detta
lån återbetaldes 119,100 R:dr genom den efter

Transport 585,100: 37.

476,150: 48.
16,363: 81.

7,342: 38.

18,746: 91.

15,449 71.
17,923: 6.

21031: 17.

19,816: 38.

28,000: —

6,840: 3.

21,504: 14.

649,168: 7.

Transport 585,100: 37.
1843 års eldsvåda utbekomna brandförsäkringssumma.
..................................................................... 11,949: 5.

Till samma stad, å 360,000 R:dr, för dess återuppbyggande
efter sistnämnda eldsvåda; börande, såsom
ränta och kapitalafbetalning, årligen erläggas
tillsammans 6 procent å det ursprungliga lånebeloppet,
hvarvid 3 procents ränta beräknas för
låneunderstöd till sten- och kalkbruksbyggnader
och med tegel beklädda trähus samt 4 procents
ränta för lån till andra trähus, .........................

» staden Amål, å 45,000 R:dr, för återuppbyggande
af den genom 1846 års eldsvåda ödelagda delen
af denna stad; å hvilket lån 6 procent skola årligen
inbetalas, med beräkning af 4 procents ränta
å kapitalåterstoden ...............................................

» staden Kristianstad, å 150,000 R:dr, för återuppbyggande
af den del af nämnda stad, som nedbrann
i Juni 1847, emot enahanda betalningsvilkor:
lånemedlen utbekommos under åren 1848 — 1850

» staden Lidköping, å 100,000 R;dr, för återuppbyggande
af den under våren 1849 nedbrunna del
af denna stad: utaf hvilket lån dock endast ett
belopp af 63,666 R:dr blifvit år 1852 lyftadt;
skolande å denna lånesumma årligen 6 procent
återbetalas, dervid 4 procents ränta beräknas för
det återstående kapitalet ......................................

» staden Örebro, å 375,000 R:dr, för återuppbyggande
af den i Mars 1854 genom eldsvåda förstörda
delen af sistnämnda stad; hvilket lån skall,
med iakttagande af samma ränteberäkning, återbetalas
genom erläggande af 6 procent å det ursprungliga
lånebeloppet. Lånet utbekoms åren 1854
och 1855 ..................................................................

» staden Jönköping, å 100,000 R:dr, för den derstädes
vid samma tid nedbrunna stadsdelens återuppbyggande)
dito dito; utbetaldes år 1855............

» staden Eksjö, å 200,000 R:dr, för återuppbyggande
af den i November 1856 nedbrunna delen
af denna stad; å hvilket, år 1857 utbekomna lån,
efter 1861 års sint, dels 6 och dels 7 procent
skola årligen inbetalas, dervid räntan beräknas
efter 4 procent för lån till byggnader af sten eller
aunat icke eldfarlig! ämne, samt efter 4| procent

för lån till trähus ....................................................

Transport

197,917: 69.

28,539: 32.

89,908: 53.

46,561: 43.

325,252: 68.

86,734: 4.

180,749: 92.
1,552,713: 3-

649,168: 7.
10,701: 93.

183,135: 63.

26,980: 90.

84,504: 87.

44,603: 89.

315,762: 79.
81,571: 54.

175,410: 94.
1,571,840: 56.

Transport

Till staden Malmö, å 75,000 R:dr, för uppförande af
stall- och kasernbyggnader'' å den derstädes förlagda
garnison; h vilket iån utbetaldes redan åren
1813 1815 och var genom verkställda liqvider
är 1835 minskadt till 32,000 R:dr, deraf 2 procent
jemte 4 procents ränta å den återstående

lånesumman skola årligen inbetalas .............

» dåvarande bruksegaren C. B. Fitinghof. å 45,000
Ridt'', för åter uppför ande af de genom vattenflöde
år 1844 förstörda verkstäder och öfriga byggnader
vid Konradsfors bruk i "Wermland, emot årlig
inbetalning af 6 procent å den ursprungliga
lånesumman, hvarvid beräknas 3 procents ränta

å kapitalåterstoden : utbetaldt år 1845 ..............

» uppförande af saknade byggnader vid häradshöfdingebostället
Mälby i Wester-Fernebo socken af
Westerås län. å 7,000 R:dr, att räntefritt innehafvas
emot återbetalande af Jö. årligen; utbetaldt

är 1864 ................................................................

= 1,588,770: 64. 1,605,138: 43. =

b) Tomtreglering slån''.

Till staden Kristianstad, å 20,000 Ridt-, efter 1847
års eldsvåda, hvarå 7 procent, med beräkning af
4 procents ränta, skola vid slutet af hvarje år

inbetalas. Lånet utanordnades år 1851 ............

» staden Lidköping, å 20,000 R:dr, efter den år
1849 gamla staden öfvergångna eldsvåda; å hvilket
under år 1854 utbekomna lån 6 procent skola,
under iakttagande af enahanda ränteberäkning,

årligen inbetalas...................................................

« staden Örebro, å 37,500 R;dr, efter den år 1854
derstädes timade eldsvåda, emot lika återbetal ningsskyldighet;

utbetaldt år 1854......................

» staden Jönköping, å 15,000 R:dr, efter den samma
år en del af staden öfvergångna eldsvåda, emot
lika återbetalningsskyldighet; utbetaldt år 1855
s> staden Eksjö, å 30,000 R:dr, efter 1856 års eldsvåda,
emot lika återbetalningsskyldighet; utbetaldt
år 1857 ...................................................

» staden Karlstad, å 50,000 R:dr, efter den år
1864 staden öfvergångna eldsvåda, att efter 1870
års slut återbetalas med 6 procent årligen, deraf

4 procent utgöra ränta; utbetaldtår 1867 ............

= 94,931: 63. 140,751: 21. =

c) Lån till Karlskrona stads pastorat, emot

5 procents årlig inbetalning utaf lånets år 1842

Transport

1,552,713: 3.

12,170: 13.

17,587: 48.

6,300: —

9,018: 57.

16,349: 6.
30,594: 51.
12,219: 29.
26,750: 20.

1,683,702: 27.

1.571,840: 56.

11,529: 18.

15,468; 69.

6,300; —

7,979: 31.

15,803: 2.
29,568: 29.
11,380: 38.
26,020; 21.

50,000: —

1,745,889: 64.
4

1,745.889: 64.

Transport 1,683,702: 27.
utbekomna belopp, 18,000 R:dr, med beräkning
af 3 procents ränta å det vid hvarje inbetalning
återstående lånebeloppet, ............................ ......... 6,062: 28.

- -- 6 062; 28. 5,340: 61. =

d) Lån till allmänna Barnhuset i Stockholm,
å 75,000 R:dr, emot återbetalning af 6
procent årligen, hvaraf beräknas 4 procents ränta

för kapitalåterstoden; utbetaldes år 1851 ............ 56,613: 43.

= 56,613: 43. 54,371: 68. =

e) Lån till Jerntlands kommunikations-aktiebolag,
70,000 R:dr, att efter 5 år från lyftningsdagarne
återgäldas med 6 procents kapitalafbetalning
och 5-procents ränta; utbetaldt åren 1864

och 1865 ............................................................ 70 000: —

= 70,t 00: — 70,000: — =

f) Lån till Alnarps landtbruksinstitut för
utförande af nödiga grundförbättringar vid Alnarps
egendom i Malmöhus län, å 30,000 R:dr, att räntefritt
innehafvas emot återbetalande af ^:del årligen
efter 5 år från utbetalningsdagen; utbetaldt år 1864 30,000: -

= 30,000: — “ 30,000: — -

5,340: 61.

54,371: 68.

70,000:

30,000: -

g) Lån för hamn- och brobyggnader samt
å a r s up p r e n s n i n g a r:

Till staden Ystad, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnaden
vid nämnda stad, emot 2 procents årlig kapitalafbetalning
och 3 procents ränta å den återstående
lånesumman; utbetaldt år 1824 ....................

» samma stad, å 60,000 R:dr, för uppmuddring af
stadens hamn, emot årlig inbetalning af 6 procent,
deraf 4 procents ränta beräknas å kapitaiåter stoden;

utbetaldes år 1857 ....................................

» staden Helsingborg, å 230,000 R:dr, för dervarande
hamns förbättring-och utvidgning, emot
återbetalning af 6 procent årligen utaf hela lånesumman,
hvarvid beräknas 4 procents ränta för

kapitalåterstoden; utbetaldt år 1862 ....................

» staden Cimbrishamn, å 37,500 R:dr. för dervarande
hamnbyggnad, emot årlig återbetalning af
5 procent, hvarvid beräknas 3 procents ränta för

kapitalåterstoden; utbetaldes år 1843 ..............

» samma stad, å 7,500 R:dr,. för dito, emot dito af
8 procent, dervid 2 procents ränta å kapitalåterstoden
beräknas; utbetaldes år 1845 ...................

» staden Kristianstad, å 30,000 R:dr. för hamnbyggnad
vid Alius, emot inbetalning af 5 procent år Transport -

4,799: 99.

49.189: 89.

216,541: 86.

29,972: 20.
3,132: 5.

4,200:

47.535: 63.

211,451: 66.

27,991: 20.
2,047: 35.

2,150,013: 97. 2,198.827: 77.

Transport

ligen, hvaraf 3 procent beräknas såsom ränta å det
obetalda kapitalbeloppet. Lånet utbekoms år 1848

Till sistnämnda stad, å 30,000 R:dr, för återstående
hamnbyggnadsarbeten vid Ahus samt Hernesta
kanals fullbordande in. in.; hvilket lån utbekoms
år 1855 och skall återbetalas genom årligt erläggande
af 6 procent å lånesumman, dervid räntan
beräknas efter 4 procent å det obetalda kapitalet
........................................................................

,, staden Sölvesborg, å 15,000 R:dr, för hamnens
uppmuddring och fullbordande af eu hajbyggnad
vid denna stad, emot årlig återbetalning af 8 procent
å sagde summa, dervid räntan beräknas efter
2 procent; utbetaldes år 1847 ........ ...............

» hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorsluuda socken
på Öland, å 12.850 R:dr, emot årlig inbetalning
utaf 6 procent, hvarvid 4 procents ränta beräknas
å återstående kapitalet. Lånet utbetaldes
år 1858 ...................................................................

» staden Falkenberg, å 47,000 R:dr för hamnbyggnad,
emot dito dito: utbetaldes år 1859 ............

» staden Warberg, å 30,000 R:dr, för fullbordande
af hamnanläggningen derstädes, emot årlig inbetalning
af 5 procent å denna summa, hvarvid 3
procents ränta å kapitalåterstoden beräknas; utbetaldes
år 1844 ....................................................

» sistnämnda stad, å 22,500 Rdr, för samma ändamål,
emot dito af 6 procent och beräkning af
4 procents ränta för återstående kapitalbeloppet;

utbetaldes år 1849 ................................................

» Direktionen för Göteborgs hamn- och eif-arbeten,
å 210,000 R:dr, emot årlig återbetalning af 8 procent
utaf hela lånesumman, dervid räntan beräknas
efter 2 procent; utbetaldes under åren 1848—1857
» staden Strömstad, å 15,000 R:dr, för fullbordande
af hamnanläggningen vid nämnda stad; utaf hvilket
lån årligen skola återbetalas 6 procent, hvarvid
beräknas 4 procents ränta; utbetaldes år 1858
■) staden Åmål, å 8,000 11:dr, för hamnbyggnaden
derstädes, emot samma återbetalningsskyldighet;

utbetaldes år 1851 .............................................

» staden Gräma, å 37,500 R:dr, för byggandeaf
hamn vid nämnda stad, emot årlig återbetalning
af 6 procent, hvarvid beräknas 4 procents ränta;

utbetaldes år 1861 ................................-y............

Transport

2,150,013: 97.
21,601: 76.

21,901: 45.

2,950: 46.

10,479: 17.
39,577: 1.

16.941: 42.

11,845: 91.

67,035: 67.

12,773: 55.
7,578: 24.

33,447: 80.
2,396,146: 4L

2,198,827: 77.
20,749: 81.

20,977: 51.

2.950: 46.

10,479: 17.
38,340: 9.

15,959: 55.

10,986: 85.

51,576: 38.

12,543: 57.
7,455: 92.

32.502: 26.
2,423,349: 34.

Transport

Till staden Wadstena, å 48,000 R:dr, för hamnanläggning
derstädes, emot dito dito; utbetaldes år 1850

» samma stad, å 15,000 R:dr, för dess hamns fullbordande,
emot dito dito; utbetaldes år 1855

» staden Linköping, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnadsarbeten
derstädes, emot årlig inbetalning af
5 procent af iånesumman, deraf 3 procents ränta
för kapitalåterstoden beräknas; utbetaldes år 1841

» staden Westerås, å 30,000 R;dr, för utvidgning
och förbättring af stadens hamn, emot årlig afbetalning
af 6 procent å nämnda summa, hvarvid
beräknas 4 procents ränta å återstående kapitalet;
utbetaldes år 1849.............................

» staden Kristinehamn, å 36,000 R:dr, för uppmuddring
af hamnen och segelrännan vid denna
stad, emot enahanda återbetalningsskyldighet; utbetaldes
år 1850 .................................................

» staden Karlstad, å 100,000 R:dr, för anläggning
af hamnbassin vid samma stad samt en kanal
derifrån till Kanikenäset vid Wenern; emot dito
dito; utbetaldes år 1859 .......................................

» samma stad, å 70,000 R:dr, för fortsättning af
hamn- och kanalanläggningen derstädes, emot dito
dito; utbetaldes år 1861 ..............................

» staden Piteå, å 26,000 R:dr, för uppmuddring
af segelleden mellan denna stad och Löfholmen
samt lastbryggas anläggning vid staden, emot G
procents årlig inbetalning, med beräkning af 4 procents
ränta; utbetaldes år 1861 .............................

För byggande af bro öfver Helge å vid Kristianstad,
å 100.000 R;dr, emot dito dito; utbetaldes år 1858

Till Hanekinds och Oullbergs härader i Östergötland,
å 20,000 R:dr, för uppförande af jernbro öfver
Svartån, på landsvägen mellan Linköping och
gästgifvaregården Berg, emot 6 procents årlig återbetalning,
med beräkning af 4 procents ränta; utbetaldes
år 1852 ....................................................

» Gustafs socknemän, å 6,000 R:dr, för brobyggnad
öfver Dalelfven i närheten af nämnda sockens
kyrka, inom Stora Kopparbergs län, emot dito
dito; utbetaldes år 1853 ........................................

» Tliorsångs socknemän, å 10,000 R:dr, för anläggning
af 2:ne flottbroar i närheten af Thorsångs

2,396,146: 41.
27,264: 49.

10,965: 81.

7,691: 46.

15,826: 52.

20,377: 29.

84,170: 80.

62,394; 87.

53,173: 91.
81,591: 22.

13,723: 20.

4,372: 60.

2,423,349: 34.
25,484: 16.

10,499: 57.

6,42:?: 20.

! 4,659: 58.

19,012: 77

81,565: 69.

60.711: 46.

22,543: 44.
78,854: 87.

12,882: 10.

4,192: 36.

Transport 2,747,698: 58. 2,759,677: 54.

Transport

kyrka inom samma län, den ena öfver Dalelfven
och den andra öfver Lillelfven, emot dito dito;
ntbetaldes år 1859 .......................................

För brobyggnad öfver Ume-elf invid staden Umeå, å

56.000 R-.dr. emot dito dito; utbetaldes är 1861 —

» samma brobyggnad, å 20,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 5
procents ränta; utbetaldt år 1864 .......................

Till Ronneby köping, å 10,000 R:dr, för RoUneåns
upprensning och jetée-byggnad vid dess utlopp,
emot 6 procents årlig återbetalning, med beräkning
af 4 procents ränta; utbetaldes år 1861

För Arboga ås upprensning, å 15,000 R:dr, emot
dito dito; utbetaldes år 1855 ............................

» upprensning och fördjupning af Köpings å, å

20.000 Ridt-, emot dito dito; utbetaldes år 1855 —

= 1,012,580: 36. 961,561: 17. =

h) Lån för kanal- och sluss anläggningar:

för slussanläggningen vid Forsliaga i Klara eif inom
Grafva socken i Wermland, å 150,000 R:dr, emot
årlig återbetalning af 6 procent, hvaraf 4 procents
ränta för återstående kapitalbeloppet beräknas;
utbetaldes år 1856 ................... ....................

» utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering
af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn,
å 437,500 R:dr, att efter förloppet af det år,
hvarunder arbetet blifvit fuilbordadt, återbetalas
med 5 procent af det utbekomna lånebeloppet,
deraf 3 procents ränta beräknas å återstående
kapitalbeloppet. Under år 1865 och 1867 utbetaldes
295,000 R:dr...............................................

» segelleds öppnande från Hattefura vid Wenern
förbi Köpmannabro genom sjöarne Akelången, Rogvarpen
m. fl., samt för anläggning af jernväg vid
Häfveruds bruk, å 800,000 R:dr, att från och med
år 1868 på enahanda sätt återbetalas: utbetaldes
åren 1865 och 1867............................................

= 798,945: 64. 1,204,541: 45. =

i) Lån för jernväg sanläggningar:

för anläggande af jernväg mellan Kristinehamn och
lastageplatsen Sjöåndan, å 100,000 R;dr, emot
årlig återbetalning af 6 procent å lånesumman,

2,747,698: 58. 2,759,677: 54.

8,898: 24. 8,659: 12-

48,993: 28. 47,674: 79.

18,739: 92. 18,087: 33.

9,150: 64. 8,673: 60.

10,938: 46. 10,474: 78.

14,539: 22- 13,915: 94.

113,945: 64. 109,541: 45-

235,000:

450,000:

295,000: —

800,000:

Transport 3,657,903: 98. 4,071.704:

Transport

dervid 4 procents ränta beräknas å det återstående
kapitalbeloppet; utbetaldes år 1849.......

för anläggande af jernväg mellan Nora och Ervalla,
å 150,000 R.dr, emot dito dito; utbetaldes år
1854...........................................................................

» sistnämnda jernvågsanlåggning å 75,000 R:dr,
emot 5^ procents ränta och årlig återbetalning af
minst af kapitalet; utbetaldes år 1858............

» jernvågsanlåggning inom Norbergs bergslag till
sjön Arnänningen i Westerns län, å 150,000
R:dr; hvilket lån skall återbetalas med 5 procent
årligen utaf sagda belopp, hvarvid beräknas
4 procents ränta. Detta lån utbetaldes af handels-
och sjöfartsfondens medel under åren 1852
och 1853..................................................................

» fortsättning och fullbordande af samma jernvägsanläggning,
å 150,000 R;dr, emot årlig inbetalning
af 3 procent, hvaraf såsom ränta å det obetalda
kapitalet beräknas 2 procent; utbetaldes
under år 1855 och 1856 .......................................

» anläggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken
och Wessman i Stora Kopparbergs län, å
200,000 R:dr, emot årlig återbetalning af 5 procent
utaf denna summa, hvarvid ränta beräknas
efter 3 procent å det återstående kapitalbeloppet;
utbetaldes under åren 1856 och 1857 ...............

» samma jernvägs fullbordande, ytterligare lån å
200,000 R:dr. emot 6 procents årlig inbetalning
och beräkning af ränta efter 4 procent å återstående
kapitalbeloppet, utbetaldes under år 1858

» anläggning af jernväg mellan städerna Gefle och
Falun, å 2,400,000 R:dr, emot årlig återbetalningsskyldighet
af 3 procent å hela lånesumman,
börande deraf utgå ränta efter 2 för hundra af
det obetalda kapitalet; utbetaldes under åren
1854 och 1859 ...................................................

» fullbordande af sistnämnda jernväg, å 600,000
R:dr, emot erläggande årligen af 5| procents ränta
jemte af ursprungliga lånesumman; utbetaldes
under åren 1858—1859 ........................................

3,657,903: 98.
52,955: 21.

104,896: 63.

22,460: 27.

136,223: 6.

133,236: 6.

164,435: 29.

163,248: 30.

2,221,364: 16.

180,000:

4,071,704: 55.
49,041: 72.

100,104: 15.

14,958: 8.

134,187: 12.

131.341: 56.

164,435: 29.

163,248: 30.

2,193,914: 85.

60.000:

» anläggning af jernväg mellan Hudiksvall och sjöarne
Dellens vattendrag i Norra Helsingland, å
370,000 R:dr, emot återbetalning af 5 procent

Transport 6,836,722: 96. 7,082,935: 62.

- 31

Transport

årligen, hvarvid 4 procents ränta beräknas för
det obetalda kapitalbeloppet; utbetaldes under
åren 1858 och 1859...............................................

för järnvägsanläggning mellan Söderhamn och sjön
Bergviken samt förbi Landaforssen i Ljusne eif, äfvensom
för upprensningar i denna eif och sjön Warpen,
å 500,000 R:dr, emot enahanda återbetalningsskyldighet;
utbetaldes under åren 1858—1860....

» anläggning af jernväg mellan staden Borås och
Herrljunga station å statens vestra stambana
å 1,477,055 R;dr 24 öre, emot återbetalning af
5 procent årligen, hvarvid 4 procents ränta beräknas
för det obetalda kapitalbeloppet. Utaf
detta under åren 1862 och 1863 med 1,436,000
R;dr lyftade lån, hafva under år 1867 återburits
58,944 R:dr 76 öre, utgörande skilnaden mellan
detta belopp och § af kostnaden för jernvägens
anläggning ..............................................................

» jernväg sanläggning till Ystad från trakten af
Eslöfs station på statens södra stambana, å
2,450,000 R;dr, att sedan hvarje derå lyftadt
belopp Satt räntefritt åtnjutas under 3 år, återbetalas
med 5 procent årligen, deraf 4 procents
ränta beräknas å kapitalåterstoden; utbetal dt under
åren 1864—1866 ...........................................

» jernvägsanläggning mellan staden Helsingborg
och Ärups station på Landskrona—Eslöfs-jernbanan,
å 1,100,000 R:dr, emot enahanda återbetalningsskyldighet;
utbetaldt år 1864 och 1865...

» jernvägsanläggning mellan staden Landskrona och
Eslöfs station å södra stambanan, å 1.200,000
R:dr, emot samma vilkor; utbetaldt år 1864 —
1866 .......................................................................

» dito mellan staden Kristianstad och Hessleholms
station å dito, å 720,000 R:dr, att efter 2 års
enahanda räntefrihet på samma sätt återbetalas;
utbetaldt år 1864 och 1865...................................

» dito mellan staden Wexiö och Alfvestads station
å dito, å 434,000 R:dr, emot dito''dito; utbetaldt
år 1864 ........................................................

» dito från hamnen vid Köping till Uttersberg,
med grenbana till sjön Lillsvan, å 500,000 R:dr,
att med samma räntefrihet återbetalas med 7 procent
å lånebeloppet, deraf beräknas 4 procents

6,836,722: 96.
340.728: 73.

466,831: 84.

7,082,935: 62.
335,820: 2.

460,505: 11.

1,406,705: 60. 1,347,760: 84.

2,450,000 —

1,100,000: —

1,200,000: -

717.260: —

432,233: 87.

2,450,000: —

1,096,984: 17.

1,196,814: 45.

710,440: 40.
427,823: 22.

Transport 14,950,483:

15,109,083: 83.

Transport 14,950,483: - 15,109,083: 83.

ränta å kapitaläterstoden; utbetala år 1864

och 1865............................................................... 493.802: 8. 478,741:66.

för anläggning af jernväg från Herrljunga station på
statens vestra stambana öfver Wenersborg till
Uddevalla, å 3.240,000 R:dr, att under 3 år räntefritt
iunehafvas, emot återbetalning derefter af 5
procent årligen med beräkning af 4 procents ränta;

utbetaldt under år 1865—1867 ........................ 3,091.430; — 3 240.000: —

= 14,877,811: 10. 14,756,120: 94.

k) Lån för inlösen af de med åtskilliga
Land shö fdin g e-b e ställning ar förenad e
ackorder, å 232,436 R:dr 32 öre; börande, enligt
Kongl. Stats-kontorets å Landshöfdingeackordsfondens
vägnar utfärdade obligationer, årligen
inbetalas 6 procent utaf de infriade ackordernas
belopp, hvarvid 4 procents ränta för den
vid hvarje liqvid återstående lånesumma beräknas;
dock hafva Rikets åren 1847 och 1848
samt 1853 och 1854 församlade Ständer medgifva
nedsättning i de först bestämda årliga ränteoch
kapitalafbetalningarne för ackords-ersättningsbeloppen
vid Landshöfdinge-beställningarne i Kalmar
och Wermlands län. Utbetaldes under åren

1841 och 1842 med 226,500 R:dr........................ 63,740: 96. 56.280: 48.

= 63,740: 96. 56,280: 48. =

l) Lån till vattenaftappning ar för odlingsf
öre tag:

inom Upsala lån:

för aftappning af Bo- och Gallerå-sjöarne i Elfkarleby
socken af Orbyhus härad, å 5,250 R:dr, emot
återbetalning af 5 procent årligen, hvarvid räntan
beräknas till 3 procent, ...................................

» upprensningen af vattendraget genom Hösa-,
Bild- och Hesslinge sjöar till Ekavik vid Mälaren,
för beredande af aflopp för vattnet i träsket
Blackfjården inom Lillkyrka och Löths socknar,
å 6,000 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna.
.......................................................................

» sänkningen af Granebergs och Hallarby sjöar uti
Litslena socken; å 6,000 R:dr; dito dito................

Transport

2,792: 51.

3,593: 2.
3,899: 69.

2,613: 55.

3,293: 2.
3,599: 69.

18,609,741: 26. 18,893,612: 23.

Transport

för utdikningen af Södra Wisjö mosse på Norunda härads
allmänning, å 5,250 R:dr; dito dito...........

» aftappningen af Bälinge mossar inom Bälinge
socken, å 3,087 R:dr 19 öre, dito dito..............

•» aftappningen af Sandby-sjön i Wesslands socken,

å 4,500 R:dr; dito dito ......................................

» upprensningen af Slada-ån och sänkningen af
Barknåre- eller Griggebosjön i Hållnäs socken, å

5,000 R:dr; dito dito.............................................

» sänkningen af sjön Wiggan i Tierps socken, å
3,071 R:dr 20 öre; dito dito ..............................

» dito af Hufsjön i Ekeby socken, å 900 R:dr;
dito dito .................................................................

» utvidgningen och fördjupningen af Trögdbo dike,
på gränsen mellan Lagunda och Trögds häraderf
å 3,400 R:dr; dito dito...........................................

» utdikningen af Wänge och Läby träsk samt sänkningen
af Ålbo och Ekeby sjöar inom Ulleråkers
och Hagunda härader, emot årlig återbetalning
af 8 procent utaf länets ursprungliga belopp,
hvarvid 4 procents ränta beräknas.....................

18,609,741:	26.	18,893,612:	23.
3,412:	23.	3,149:	73.
2,006:	50.	1,852:	14.
2,924:	77.	2,699:	77.
3,749:	74	3,499:	74.
122:	85.	—	—
397:	78,	325:	78.
1.800.	76.	1,524:	76.

13,000: — 13,000: -

inom Stockholms län:

för utdikningsarbeten vid Wårby egendom i Huddinge

socken, å 1,725 R:dr; återbetalas jemte krono utskylderna.

.............................................. 1,207: 41. 1,121: 16.

» utdikningen af en mosse å egendomen Fullersta

i samma socken, å 2,400 E-.dr; dito dito........... 96: — --—

» utdikningen af Barrsjökårret på Södra Nånö bys

egor i Estuna socken, å 330 R:dr; dito dito .... 66: 1. 39: 61.

Sollentuna, Eds och Fresta socknar, å 6,000 R dr;

dito dito ........................................................ 3,611:89. 3,131:89.

dito af sjön Erken i Estuna socken, å 2,400 R:dr;

dito dito............................................................... 1,828: 75.

dito af Sigridsholms-, Lill- och N eder än g ssjöar ne
inom Lunda, Widbo och Skeptuna socknar, å
6,400 R:dr; återbetalas med 8 procent årligen,
hvarvid räntan beräknas till 3 procent............... 6,150: 40.

1,636: 75.

5 822: 40.

dito af åtskilliga sjöar inom Bro, Estuna och

Söderby Karls socknar, ä 13,000 R:dr, emot åter-____________

Transport 18,650,116: 35. 18,931,415: 96.

Transport 18,050,116: 35. 18,935.415: 96-

betalning af 8 procent årligen derå, hvaraf ränta
beräknas med 5 procent, hvilken återbetalning

vidtager efter 1870 års slut................................... ..— 13,000:

inom Stockholms och Upsala län:

för rensning af Olandsån och dess sidogrenar, å
137,500 R:dr, att efter 1869 års utgång återbetalas
med 8 procent årligen, med beräkning åt

5 procents ränta............ ..... 137,500: — 137,500;

inom Södermanlands lån:

för sänkningen af sjöalne Långhalsen, Yngarn och
Hallhosjön jemte flera mindre sjöar inom Rönö,

Jönåkers och Oppunda härader, å 75,000 R:dr,
emot årlig återbetalning af 8 procent, hvarvid

räntan beräknas till 2 procent........................... 52,123 23. 47,257: 00.

inom Östergötlands län ;

för sänkningen af sjöarue Stora och Lilla Rengen,

Jernlunden, Asunden, Emmern, Striern och Nirnmern
inom Hanekinds och Kinda härader, å

240.000 R;dr, att återbetalas jemte kronout skylderua.

........................................................... 167,014: 10. 163,075: 4.

)> samma sjösänkning sarbete, ytterligare län ä

.150,000 R:dr, dito dito.................................... 128,497: 85. 189,097: 21.

» sänkning af Hallebysjön inom Skärkinds socken

och härad, å 3,480 Rdr; dito dito..................... 2,651: 67. 2,373: 27.

» fortsättningen och fullbordandet af Storåns upprensning
och dermed sammanhängande vattenaftappningsarbeten
inom Tjellmo och Krigsbergs

socknar, å 100,070 R:dr; dito dito................ 111,215: 59. 103,215: 59.

på Gotland:

för utdikningen af Burge myr, å 5,550 R:dr, emot
ärlig inbetalning af 5 procent, dervid räntan be -

räknas till 3 procent .............................	3,665: 96.	3,348: 34.
dito af Mellinys myr inom Ekstads och Sproge socknar, å 4,305 H:dr; återbetalas jemte krono-
utskylderna..................................................	4,520: 25.	4,305:
dito af en Westöö hemman tillhörig myr inom Halls socken, å 3,300 R:dr; dito dito.....	3,630: -	3,465: —
Transport	19,200,9357	19,598,653: 7.

Transport

för utdikningen af JElinyheims myr inom Hangvare,
Tingstäde och Stenkyrka socknar, å 16,350 R:dr,
emot årlig återbetalning af 8 procent, med beräkning
af 2 procents ränta ..................................

» dito af Martebo myr inom Martebo, Lokrume,
Westkinde, Stenkyrka, Tingstäde och Lnnmielunda
socknar, å 37.800 Rdr, emot dito dito ....

19,260,935: — 19,598,653: 7.

2,097: 2. 830: 81.

4,818: 15. 1 920: 84.

inom Kalmar län:

för vattenaftappningar inom Dörby och Kläckeberga
socknar af Norra Möre härad, å 3,975 Rdr; återbetalas
jemte kronoutskylderna ..........................

» utdikning af kärrtrakten Fåne t inom Thorsås,
Wissefjerda och Arby socknar inom Södra Möre
härad, å 8,478 R:dr 75 öre; dito dito ................

» dito af kärrtrakten Mören inom Ljungby socken
af Södra Möre härad, å 6,318 R:dr Ib öre: dito
dito ..........................................................................

159: —

1,735: 9. 1,028: 86.

1,274: 11. 788: 75.

» upprensningen af Emmabuån inom Wissefjerda
socken af dito, å 2,850 Rdr: dito dito ..............

» utdikningen åt Wångerslätts mossar inom Aby
socken af Norra Möre härad, å 1,200 Rdr; dito
dito .....................................................................

» utdikningsarbeten vid Hänaryd, Rydholm och
Knifvingaryd inom Bäckebo socken af samma
härad å 3,600 R:dr; dito dito .......................

798: — 586: —

626: 37. 538: 26.

3,317: 64. 3,091: 22.

» utdikning af sank mark mellan Krokstorps sjö och
Anebo såg i Oscars socken af Södra Möre. härad,
å 7,840 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, med beräkning af 3 procents ränta

» Dito dito vid Björnasjö, Skårf veta, Krokstorps
och Karstorps hemman i samma socken, å 4,500
Rdr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 4 procents ränta....................

» upprensning af Storån inom Lotta socken, å 5,500
R:dr, att återbetalas jemte kronoutskylderna......

» sänkning af sjöarne Solaren och Yxnaren inom
Djursdala in. fl. socknar, å 15,300 Rdr, emot
återbetalning efter 1868 års utgång af 8 procent
årligen, /ned beräkning af 5 procents ränta........

Transport

7,840: —

4,500:
5,500: —

15,300: —
19,308,930: 38.

7.840: —

4,500:
8,846: BO.

1.5,500: -

19.64 3,927:! 4.

Transport 19,308,930: 38-

inom Blekinge lån:

för utdikningen af Malle- och Dafra-sjöarne, Ollegöl,

Stora Mossen och Aborregöl i Asarums socken.

å 1,176 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna 990: 66.

» aftappning af sjön Wesan i Listers härad, å 50,000
R:dr, mot återbetalning af 8 procent årligen, med
beräkning af 5 procents ränta............................... 50,000: -

1 ,643,927: 14.

896: 58.

50,000: —

inom Jönköpings län:

för sänkning af Såbysjön i Säby socken af Norra
Wedbo härad, å 5,496 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna........................................................

» rensningen af Storån i Svartarps och Lekaryds
socknar af Tveta härad, å 9,550 R.dr; dito dito

» sänkningen af sjön Nätaren samt Bruks- och
Rekebo-åame i Barkaryds och Jersnäs socknar af
samma härad, å 3,976 R:dr 33 öre; dito dito .

» aftappningen af Stensjön och Laggarbosjön inom
Lekaryds och Oggesjö socknar af samma härad,
å 4,500 R:dr; dito dito...........................................

» sänkningen af Hökasjön i Forserums och Backaryds
socknar, å 805 R:dr 50 öre; dito dito

» sänkningen af Åneby, Flisby och Wesselda sjöar
samt upprensningen af några dermed sammanhängande
mindre vattendrag inom Bredesta, Lommaryds,
Bälaryds,, Flisby och Solberga socknar
af Norra och Södra Wedbo härader, å 21,090
R;dr, emot återbetalning af 8 procent årligen, med
beräkning af 2 procents ränta .........................

» sänkningen af Klackarps-sjön inom Lekaryds och
Forserums socknar af Tveta härad, å 2,977 R dr
50 öre; återbetalas jemte kronoutskylderna ........

» dito af Kahnsjön i Malm bäcks socken af Westra
härad, å 1,500 R:dr, dito dito ..........................

» dito af sjöarne Stora och Lilla Nörnmen samt
Stensjön jemte upprensning af Källtorps å inom
Ostra och Westra härader, å 10,875 R:dr; dito
dito.......................................................................

» dito af Näsby- eller Flishults-sjön samt upprensningen
af Flishults å inom Näsby socken af Östra
härad, å 5,250 R:dr; dito dito ............................

Transport

3,572: 10.
6,684: 50.

2,783: 30.

3,374: 77.
33: 42.

1,029: 57.

357: 30.
782: 97.

5,254: 8.

3,160: 39.
19 386,953: 44.

3,297: 30.
6,207: -

2,584: 49.

3,149: 77.

210: 83.

119: 10.
662: 97.

4,445: 74.

2,740: 39.
19,718,241: 31.

Transport

för utdikningen af Skifverstads, Bonarps och Lunnagårdens
madängar inom Ekesjö socken af Söiira
Wedbo härad, a 1,747 R:dr 50 öre; dito dito ....

» sänkningen af Bexhedasjön eller Orummeln inom
Eexheda, Näsby, Hvetlanda och Myresjö socknar
af Östra härad, ä 4,800 R:dr; dito dito ............

» dito af Ljungaån in. fl. vattendrag inom Westra
härad, å 22,800 R:dr; dito dito...........................

» dito af Brobyån inom Lannaskede socken af Östra
härad och Fröderyds socken af Westra härad, å
13,360 R:dr, emot årlig återbetalning af 8 procent,
med beräkning af 3 procents ränta ...........

» dito af Höka- och Böle-sjöarne inom Skeda socken
af Östra härad, å 2,300 R;dr. emot årlig
återbetalning efter 1867 års slut af 8 procent,
hvarvid 4 procents ränta beräknas...................

» dito af Wisjön inom Svartarps, Lekaryds och Hakarps
socknar af Tveta härad, å 2,000 R:dr, mot
dito dito ..................................................................

» dito af Svinsjön inom Hjehnseryds socken af Westra
härad, å 3,000 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna.
............................................................

» sänkning af Kanarps-ån samt utdikning af madängar
inom Öggestads och Forserums socknar inom
Tveta härad, å 3,100 R:dr, emot återbetalning
efter 1867 års utgång af 8 procent årligen, med
beräkning af 5 procents ränta..............................

» utdikning och aftappning af sjöarne Tjurken, Nåfvelsjön,
Furusjön och Stensjön m.^fl. vattendrag
inom Myresjö m. fl. socknar af Östra härad, å

42,000 R;dr, emot återbetalning efter 1869 års
slut af 8 procent årligen, med beräkning af 5 procents
ränta ...........................................................

19.386,953: 44.

1,051: 97.

3,657: 50.
20,909: 50.

12,916: 75.

2,300: —
2,000: —
3,000: —

3,100: —

42,000: —

19.718 241: 31.

912: 17.

3, 73: 50.
23,533: 16.

12,159: 3.

2,300: —

2,000:

4,242: 55.

3,100:

42,000: —

» sänkning af sjöarne Solgen, Assjön m. fl. inom
Södra Wedbo härad, mot enahanda efter 1868 års
slut inträdande återbetalning ..............................

» dito af sjöarne Hålången och hunna sjö i Hultsjö
socken, å 3,950 R:dr, emot dito dito efter
1869 års utgång ........................................ ........

» utdikning af madängar utmed Lillan i Lekaryds
socken af Tveta härad å 2,500 R:dr, emot dito
dito efter 1870 års slut .....................................

48,000: — 48,000:

3,950: 3,950:

2,500: -

Transport 19,529,839: 16. 19,866,211: 72.

Transport

inom Jönköpings och Kronobergs lån:

för sänkning af Vidöstern inom Ostbo och Sunnerbo
härader, å 3.885 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna.
..............................................................

» aftappning af sjöarne Drifven och Bolnien inom
Westbo och Sunnerbo härader, å 22,275 R:dr,
emot återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 2 procents ränta ...............................

19,529,839: 16. 19,866,211: 72.

2,913: 31.

2,850: 8.

2,719 3.

1,124: 93.

inom Kronobergs lån:

för aftappning af sjön Klen i Wirestads och Vestra
Thorsås socknar, å 3,992 R:dr 15 öre; återbetalas
jemte kronoutskylderna........................................

w utdikning af kärrmark å Myttinge och Buhults
hemmans egor inom Stenbrohults och Wirestads
socknar af Allbo härad, å 1,2.57 Rdr 50 öre;
dito dito ..............................................................

» utdikningsarbete vid hemmanen Tångarne Faxagård
och Westergård i Stenbrohults socken, å
1,462 R:dr 50 öre; dito dito .............................

» enahanda arbete vid hemmanet Replmlt i samma
socken å 1,677 R:dr; dito dito ...........................

» aftappningen af Stenhults-, Mellan- och Mexarpssjöarne
inom Qvenneberga, Slätthögs och Mistelås
socknar af Allbo härad, ä3000R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna......................................

» sänkningen af sjön Möckeln inom Allbo och Sunnerbo
härader, å 28,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2 procents
ränta ........................................................

» aftappningen af B,inkaby- och Barnesjöarne inom
Konga och Kinnevalds härader, å 4,800 R:dr;
återbetalas jemte kronoutskylderna ................

» dito af Tomsjöarne i Dädesjö och Furuby socknar
af Upp vidinge och Konga härader, å 1,800 R:dr;
dito dito .............................................................

» sänkningen af Långasjön och utdikningen af Galnegöl
samt dervid liggande mossar inom Almunderyds
socken af Kinnevalds härad, å 2,340 Rdr;
dito dito ............................................................

» sänkningen af Madaån inom Äsheda socken af
Uppvidinge härad, å 14,550 Rdr; dito dito

Transport

2,794: 34.

49: 50.

58: 50.

67: 7.

1,566: 19.

13,928: 50.
3,273: 50.

1,514: 82.

2,157: 44.
20,576: 37.

2,594: 74.

1,326: 23.

12,015: 81.

2,889: 50.

1,370: 82.

1,970: 24.
20,576: 37.

19,581,588: 78. 19,912,799: 39-

Transport

för utdikuingen af Agunnarydu- och Falirsjöarne i
Sunuerbo härad, att 3 år räntefritt innehafvas.
emot återbetalning efter 1867 års slut af 8 procent
ärligen, med beräkning af 5 procents ränta

» dito af Skär sjön inom Vestra Thorsås socken af
Allbo härad, emot enahanda återbetalningsvilkor
efter 1870 års utgång ...........................................

19,581,588: 78. 19,912,799: 39.

7.500: — 7,500: —

2,800: —

inom Kristianstads län:

för utdikning af 8 myrar inom Orkeneds socken af
Ostra Göinge härad, å 3,000 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna...........................................

» utdikning af 6 myrar inom Wittsjö socken af
Westra Göinge härad, å 1,650 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna........................................

» dito af myrar vid Hyngarp och Snårshult inom
nämnda socken, ä 525 R:dr; dito dito ................

» rnossutdikningar vid JBjörstorp, Håsthult och
Mörk hult inom samma socken, å 1,680 R:dr;
dito dito ..................................................................

» dylika utdikningar vid Gjörbjörnarp, Mölleröd,
Glimåkra m. fl. byar inom Glimåkra socken af
Östra Göinge härad, å 5,430 R:dr; dito dito ....

» sänkningen af Bohults sjö inom Loushults socken,
ä 3,300 R:dr; dito dito .................................

inom Hallands län:

2,045: 94.

1,125: 27.
358: 4.

1,415: 22.

4,574: 20.
4,666: 81.

1,805: 94.

993: 27.
316: 4.

1,280: 82.

4,139: 80.
4,666: 81.

för Hirnble ås upprensning, å 6,800 R;dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna ..............................

» Tollereds ås dito, å 3,200 R:dr; dito dito............

» upprensningen af Ysby ä inom Walda, Tölö och
Släps socknar af Fjäre härad, å 3,600 R:dr;
dito dito ...............................................................

» sänkningen af Ramsjön och utdikningen af deromkring
belägna vattendränkla egorinom Ljungby,
Winberga, Stafsinge och Morups socknar af Faurås
härad, å 10,800 R:dr; dito dito...........................

» rätnings- och rensningsarbeten i Tvååkers-ån inom
Iliinble härad, å 18,800 R:dr; dito dito ............

» sänkning af Stensån inom Skummeslöfs, Östra
Karups, VVoxtorps och Halslöfs socknar inom

4.759: 65
2,079: 76.

1,879: 13.

8,229: 38.
20.869: 2.

4,419: 65.
1 919: 75.

1,591: 13.

7,365: 38.
19,365: 2.

Transport 19,641,091: 20. 19,970.963:

Transport 19.641,091: 20. 19,970,963: —
Höks härad, å 15,000 R:dr. emot återbetalning
efter 1868 års slut af 8 procent årligen, med beräkning
af 4 procents ränta................................. 15,000: — 15,000: —

inom Elfsborgs och Hallands lån:

för sänkningen af sjön Weselången m. fl. vattendrag
inom Marks härad af Elfsborgs län och Wiske
härad af Hallands län. å 40,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af

3 procents ränta................................................. 40,000: 38,000: —

inom Elfsborgs lån:

för sänkningen af Hasserås-sjön samt upprensningen
af Lerby- och Snapperuds elfvor inom Åmåls och
Mo socknar af Tössbo härad, å 5.400 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna ..........................

» utdikningen af Hössna moder inom Hössna och
Knättle socknar af Redvägs härad, å 12,579 R:dr;

dito dito ...................................................................

» upprensningen af Säfve å inom Kullings härad,
å 5,055 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, med beräkning af 2 procents ränta .......

» upprensningen af Stenebyelfven inom Steneby socken
af Wedbo härad, å 9,750 R:dr; återbetalas

jemte kronoutskylderna..........................................

» dito af Bredångsån i Wäne härad, å 2,640 R:dr;

dito dito ..................................................................

>> utdikningen af Lenghems moder inom Kinds härad,
å 3,600 R:dr; dito dito ..............................

» sänkning af Nåren och Köttsjön inom Holms och
Skålleruds socknar, å 6,000 R:dr; dito dito.......

» utdikning af Hudeneds moder i Gäseneds härad,
å 24,750 R:dr, emot återbetalning efter 1867 års
utgång af 8 procent årligen, med beräkning af 5
procents ränta .........................................................

» dito af madångar vid Bostorps, Björstorps
in. fl. hemman inom Sems och Skölfveneds socknar,
å 5,000 R:dr: emot sistnämnda återbetalningsskyldighet
och ränteberäkning ....................

» dito af Starlanda moder på Dalsland, å
28,860 R:dr; dito dito.........................................

4,589: 72.

2,515: 80.

2,532: 90.

6,649: 29.
2,221: 72.
4,2M: 75
8,485: 10.

24,750: —

5,000: —
28,860: —

4,319: 72.

1,509: 48.

1,890: 52.

5,869: 29.
2,010: 52.
4,003: 75.
8.485: 10.

24,750: —

5,000: —
28,860: —

Transport 19.785,987: 48. 20,110,661: 38.

Transport

för aftappning af sjön Håstefjorden inom HTändefors
socken af Sundals härad, å 100,000 R:dr, emot
samma kapital- och räntebetalning efter 1868 års
utgång ...................................................................

» sänkning af Simmesjön in. fl. sjöar i Kinds härad,
å 18,340 R;dr, emot dito dito efter 1869
års slut .............................................................

inom Eifsborgs och Skaraborgs lån:

för utdikningen af mossar omkring ån Ätran inom
Wartofta härad af Skaraborgs och Redvägs
härad af Elfsborgs län, å 14,640 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent med beräkning af 3 procents
ränta...........................

inom Skaraborgs lån:

för sänkningen af sjön östen inom Wadsbo härad, å
8,329 R:dr 50 öre; återbetalas jemte kronoutskylderna
.............................................................

» kanalanläggningen genom Kottholmsnäset vid Tidaån
samt upprensningen af Sågströrnmen inom
samma härad, å 6,189 R:dr 75 öre; dito dito...

» sänkningen af sjön Lången och upprensningen åt
Kräftan, inom samma härad, å 11,550 R:dr;
dito dito ...........................................................

» utdikningen af Redeberga egendoms andel i Mönarps
mossar inom Marks härad, å 1,500 R:dr;
dito dito ..................................................................

» för utdikningen åt Dagsnäs och Höryda samt
en del af Stora JBjurums mossar inom Gudhems
härad, å 10,200 R:dr; dito dito ........................

» sänkningen af sjön Örlen och ån Orion inom
Ransbergs socken af Wadsbo härad, å 6,800 R;dr;
dito dito .............................................................

» sänkning och upprensning af Lidaån, å 126,000
R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen, med
beräkning af 5 procents ränta efter 3 års förlopp
från slutet af det år, hvarunder hela lånet utbetalts

b utdikning af sänka trakter inom Wedums, Holmestads
och Göteneds socknar af Kinne härad, å
10,200 R:dr, att efter år 1867 återbetalas med
8 procent årligen, med beräkning af 5 procents
ränta ........................................................

Transport

19,785,987: 48.

100,000: —
18,340: —

14,038: 54.

5,413: 70.

3.165: 9

8,084: 32.

180: —

7,772: 19.

8,106: 66.

46,000: —

10,200: —
20,007,287: 98.

20,110,661: 38.

100.000: —

18,340: —

13,289: 67.

4,997: 23.

2,831: 16.

7,506: 81.

60: —

6,956: 19.

7,562: 66.

76 000: —

10,200: —
20,358,405: 10.

Transport 20,007,287: 98. 20,358,405: 10.
för sänkning af Kullesjön och dertill hörande vattendrag
inom Hofva socken af Wadsbo härad, emot

enahanda återbetalningsvilkor ................................ 9,500: — 9,500: —

inom Örebro län:

för sänkningen af Mosjön samt rensningen af Rumla,
Täby och Åby åar inom Örebro, Rumla och Sköllersta
härader, å 30,000 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna ...................................................

» dito af Lindesby-sjön och upprensningen af liastelfven
inom Jernboås socken af Nora bergslag, å
2,175 R:dr, dito dito ..........................................

» dito af Häkla å i Rumla och Hallsbergs socknar,
å 20,400 li:dr; dito dito .....................................

» utdikningen af Oranhammar-kärren inom Winteråsa
socken i Örebro och Rräcklinge socken i
Hardemo härad, å 22,500 R:dr, emot återbetalning
efter 1867 års slut af 8 procent årligen,
dervid räntan beräknas efter 4 procent................

» utdikningen af Mossby-kärren i Rumla och Sköllersta
härader, å 5,900 R:dr emot återbetalning
efter samma å.rs utgång af 8 procent årligen, med
beräkning af 5 procents ränta ...........................

» sänkningen af sjön Tysslingen och Svartån mellan
Bäcks qvarn i Winteråsa socken och Lindbacka
pappersbruk i Anstå socken, å 100.000 R:dr,
emot enahanda återbetalning ............................

22,859: 38.

1,135: 31.
22,687: 98.

22,500: —

5,900:

100,000: —

20,459: 38.

961: 31.
21,055: 98.

22,500: —

5,900:

100,000: -

inom Wermlands län:

för sänkningen af sjön Björklången inom Nyeds bergslag,
å 3,300 R:dr; återbetalas jemte kronoutskyl -

derna ................................................................. 132: —

b ett vat.tenaftappningsarbete å säteriet Agnhammars
egor inom Grums socken och härad, å
2,100 R:dr; dito dito ....................................... 84: .....

» aftappningen af vattendränkta trakten Slödjan i
Huggenäs socken af Näs härad, å 4,710 R;dr,
emot återbetalning af 5 procent årligen, med beräkning
af 3 procents ränta ................................ 2,934: 82.

b vattnets afhållande från ett odlingsbart fält å
säteriet Odenstads egor i Gillberga socken, å
1,305 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna 52: 21.

2,793: 72.

Transport 20,195,073: 68. 20,541,575: 49.

Transport 20,190,073: 68. 20,541,575: 49.

för sänkningen af Hånsjön inom Fryksände socken

af Fryksdals härad, å 12,600 K:dr; dito dito . .. 7,584: 95. 6.576: 95.

» dito af sjöarne Wadljungen och Björklången samt
rensningen af elfven Hinnan inom Nordmarks härad,
å 16,800 R:dr; återbetalas jemte kronout skylderna

............................................................... 15,496: 24, 14,152: 24.

» sänkningen af Säfsjön i Arvika socken af Jösse

härad, å 8,000 R:dr; dito dito ................... 8,897: 25. 8,257: 25.

» utdikningen af Nolby och Skatte mossar inom

Näs härad, å 11,600 R:dr; dito dito.................... 13,829: — 12,901: —

inom Westerås län:

för sänkningen af Frövisjön inom Skultuna socken
af Norrbo härad, å 1,300 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna ....................................................

» utdikningen af myrar vid Julpa gård i Romfartuna
socken af nämnda härad, å 4,674 R:dr; dito
dito..........................................................................

» dito af Bredmossen samt sänkningen af Laggarbooch
Harmsjöarne inom Kolbäcks och Bergs socknar
af Snefringe härad, å 5,010 R:dr; dito dito

» utdikningen af kärr och myrängar, tillhörande byarne
Nesselsta, Holm, Myrkarbo, Kåttbo, och
Nickbo inom Hvittinge socken af Thorstuna härad,
å 1,565 R:dr; dito dito ...............................

» aftappningen af Mursjön i Wester-Wåhla socken
af Norbergs härad, å 3,670 R:dr 50 öre; dito dito

» upprensningen af Altuna å, till förekommande af
öfversvämningar, inom Simtuna och Thorstuna
härader, å 3,000 R:dr; dito dito............................

» aftappningen af Kolbäcks-sjön samt utdikningen
af kringliggande mossar å Arboga stads södra
skog inom Åkerbo härad, å 1,500 R*.dr, emot
återbetalning af 8 procent årligen, med beräkning
af 2 procents ränta ...............................................

» sänkningen af Schedvi- och Westlanda- samt Osteroch
Sundångs-sjöarne inom sistnämnda härad, å

14,000 R:dr, emot återbetalning af 8 procent årligen,
med beräkning af 5 procents ränta............

» sänkningen af Bocksjön och upprensningen af
Tillberga å inom Thorstuna in. fl. socknar å
12,100 R:dr, emot dito dito efter 1867 års slut..

Transport

51: 98.

186: 95.

200: 38.

62: 39.
146: 83.

1,566: 24.

228: 47:

14,000: —

12,100: —
20,269,424: 36.

1,299: 74.

115: 29.

14,000: —

12,100: —
20,610,977: 96,

Transport 20,269,424: 36. 20,610,977: 96.

inom Wester ås och Dpsala län:

för utdikning af sänka ängar, tillhörande byarne Ränna,

Rotbrunna, Bogården samt Norrby inom Hernevi
socken af Thorstuna härad, å 1,409 R:dr 25 öre;

återbetalas jemte kronoutskylderna..................... 58: 28. ---

inom Stora Kopparbergs lån:

för aftappningen af Granu- och Öfversjöarrte samt
utdikningen af Wiganders- och Haraldsmyrarne
inom Sårna socken, å 1,162 R.dr 51 öre; åter -

	betalas jemte kronoutskylderna ........................	513: 80.	420: 80.
»	utdikningen af Romsängsmyren inom Stora Tuna socken, å 600 JR:dr; dito dito............................	505: 19.	457; 19.
	dito af Dalsjön, Igeltjern och Dalängsmyren inom sistnämnda socken, å 1,440 R:dr; dito dito .......	1,212: 44.	1,097: 24.
»	sänkning af Råjsjön inom Rättviks socken, å 375 R:dr; dito dito..........................................................	315: 74.	285: 74.
x>	utdikningen af Somyren, Sällängen och Käll-rnyren m. fl. myrar inom samma socken, å 1,440 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna ............	1.716: 70.	1,601: 50.
»	myrutdikningar inom Folkårna socken, å 720 R:dr; dito dito ....................................................................	743: 15.	685: 55.
»	utdikningen af Stora Flyten inom Mora socken, å 720 R:dr; dito dito ...........................................	800: 75.	743: 15.
»	utdikningen af 7 myrar inom Jerna socken, å 750 R:dr; dito dito ................................................	871: 48.	871: 48.
inom Gefleborgs lån:
för	utdikningen af Baggbo-, Als-, Lop- och Stor-myrarne inom Ljusdals socken i Norra Helsing-land, å 20,700 R:dr; återbetalas jemte kronout-skylderna ..........................................................	10,804: 97.	9.148: 97.
»	dito af Gamsåtersmyren inom Bergsjö socken af samma provins, å 3,000 R:dr; dito dito ............	1,565: 94.	1,325: 94.
»	sänkningen af Gårsjöu inom Oster-Fernebo socken i Gestrikland, å 6,300 R:dr; dito dito ...............	4,296: 47.	3,792: 47.
»	dito af Ostanbräcks- och Wii-sjöar ne inom Tuna socken af Södra Helsingland, å 6,240 R:dr; dito dito..........................................................................	5,256: 53.	4,757: 33.
	dito af Fåbodetjern inom Söderala socken i dito, å 480 R;dr; dito dito .........................................	404: 35.	365: 95.
	Transport	20,298,490: 15.	20.636,531: 27,

Transport

för sänkningen af Ål- och Telgesjöarne i närheten af
Söderhamn, å 27,600 R:dr: dito dito....................

» dito af sjöarne Herten, Håsjön och Hertetjern
inom Bollnäs socken i Westra Helsingland, å

8,000 R:dr; dito dito .........................................

» dito af Bölile-sjön inom Enängers socken, å 12,050
R:dr; dito dito ........................................................

20,298,490: 15. 20,636,53!: 27.

28,487: 52, 26,279: 52.

8,000: - 11,313. 47.

17,040: 91. 17,040: 91.

inom Wester-Norrlands lån:

för sänkningen af Tåsjön inom Tåsjö socken i Södra
Ångermanland, å 6,000 R:dr; återbetalas jemte

kronoutskylderna................................................ 7,632: 94. 7,152: 94.

inom Jemtlands län:

för utdikningen af myrar vid Waplanda, Ökne och
Smedsåsens byar inom Näskotts socken, å 3,440

R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna ........... 4,101: 1. 3,825: 81.

» dito af myrar vid Näsets, Grelsgårds, Jönsgårds,

Gärdes, Bergets, Walla och Risselås byar inom

Ströms socken, å 7,000 R:dr; dito dito................ 9,899: 28. 9,899: 28.

inom Westerbottens lån:

för utdikningen af Svartbergs- och Nybruksrnyrarne
i Säfvars socken, å 2,250 R:dr; återbetalas jemte
kronoutskylderna .............................................

» sänkningen af Degersjön och Lillsjön i Nysätra
socken, å 2,700 R:dr, emot årlig återbetalning af
5 procent, med beräkning af 3 procents ränta

» dito åt Kroksjön i Bygdeå socken, å 2,520 R:dr;
återbetalas jemte kronoutskylderna ....................

» utdikningen af Qvarnmyren, Atjålsmyren och Tattarsrnoran
på Tväråmarks bys ego-område i Säfvars
socken, å 750 R:dr; dito dito........................

» utdikning sarbete vid Byske by inom Skellefteå
socken, å 3,440 R:dr; dito dito............................

» utdikningen af Ratutråsk i Bygdeå socken, å 1,840
R:dr; dito dito ........................................................

» dito af åtskilliga myrar på Wester-Sjulmarks bys
egor i samma socken å 1,660 R:dr, att återbetalas
jemte kronoutskylderna ....................................

Transport

.1.574:	88.	1,462:	38
1,644:	50.	1,557:	74.
2,121:	80.	1,920:	20
691:	48.	631:	48.
4,101:	1.	3 825:	8!.
2,193:	58.	2,046:	38.
2,111:	76.	1,978:	96.
,388,090:	82-	20,725,466:	15.

Transport 20,388,090: 82. 20,725,466: 15.
för utdikningen af Hamptjerns- och Degermyrarne

inom Degerforss socken, ä 7,800 R:dr; dito dito.... 11,030: 63. 10,406: 63.

inom Norrbottens lån:

för utdikningen af det vid Niemisels by i Råneå socken
belägna fYestiträsk, å 906 R:dr; återbetalas

jemte kronoutskylderna............................................ 834: 93. 762: 45.

» dito af Teurajervi-, Lombolo- m. fl. sjöar inom
Öfver Kalix socken, å 7,800 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2

procents ränta.......................................................	6,430: 95.	5,935:	57.
dito af Bälingträsket, Lillträsket, Staftjern m. fl. sjöar i Neder Luleå socken, å 3,320 R:dr; åter-betalas jemte kronoutskylderna ..................1.........	3,128: 29.	2,903:	35.
dito af myrtrakter vid och mellan byarne Tå-rendö, Nivå, Pajala, Kirnujervi och Erkheike inom Pajala socken, å 6,360 R:dr, dito dito ...	8,090: 91.	8,090:	91.
utdikningsarbete vid Kukkola by inom Karl Gu-stafs socken, å 15,000 R:dr; dito dito ................	20,914: 1.	20,914:	1.
= 1,839,064: 50. 1,890,373: 10. =

20,438,520: 54. 20,774,479: 7. =

Fordringar, grundade på Rikets Ständers
särskilt meddelade heslut och stadgande^

Hos Hjelmare kanal- och slussverks bolag, motsvarande
beloppet af den för nämnda kanal och
slussverk afsätta reparationsfond; hvilken fond
ursprungligen bildats genom en i bolagets fasta
egendomar Stora Wallby och Oppeby intecknad
förbindelse å 22,500 R:dr och årligen tillväxer
med 5 procent å det belopp, densamma vid

hvarje års början utgjorde .................................... 84,002: 78. --• —

Denna fordran har tillika med det deremot svarande
bland kontorets skulder upptagna belopp
blifvit ur räkenskaperna afförd, jemlikt sednast
afslutade riksdags beslut.

Allmänna bevillningen för år 1866, upptagen enligt
dess af Rikets Ständer vid 1862''—1863 års riksdag
beräknade belopp......... R:dr 2,600,000: —

Transport 2.600,000: - 20,522,523: 32. 20,774,479: 7.

Transport 2,600,000: — 20,522,523: 32. 20,774,479: 7.

efter afdrag af hvad derå under
förstnämnda år till Riksgälds-kontoret
influtit utöfver
de från detta verk utbetalda
taxerings- och upp bördskostnader.

....................... R:dr 43,466: 41. 2,556,533: 59. ---—

Allmänna bevillningen för år 1867, upptagen enligt
dess af Rikets Ständer vid 1865—-1866 års riksdag
beräknade belopp till .... R:dr 2,600,000: —

efter afdrag af dito dito .... » 22,030: 50.

Köpeskillingen för den vid Regeringsgatan i hufvudstaden
belägna, af Kronan försålda s. k. hofbageri^
endomen ....................................................

Afskrifven på grund af innevarande års riksdags
beslut.

Af statsverkets inkomster anvisadt bidrag för år 1867
till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter ....

» det för år 1865 uppkomna öfverskott samt behållna
besparingar å förslagsanslagen under Riksstatens
hufvudtitlar...................................................

Behållen inkomst af traf,ken å statens jernvägar under
år 1867 .............................................

Utaf salpeterfondens till Riksgälds-kontoret öfverlemnade
behållning .....................................................

= 2,665,536: 37. 6.627.768: 75. =

2,577,969: 50.

25,0(10: —

2,209,740: —

1,250,207: 52.
580,701: 73.
— 9,150: -

Kreditiv-fordringar:

För utbekommet belopp af kreditivet för Arméens
befäls- och tjenstemäns pensionering i öfverensstämmelse
med sednast fastställda förhöjda pen sionsstat.

.................................................................. 5,618: 60. 11,867: 48.

» lyftade medel å det vid 1867 års riksdag anvisade
kreditiv för Rikets försvar eller andra högst

vigtiga ändamål........................................................ — 900,000: —

5,618: 60. 911,867: 48.

Fordringar för oredovisade förskott:

Till kostnader för 1867 års riksdag ..........................

» dito » 1868 års dito....................................

Transport

291: 20.

602: 44.

23,109,966: 71. 28,314,717: 74

Transport

till kostnader vid kortståmplingen ................................

» dito » tidningsstämplingen ........................

» dito för Riksdagens hus.............................

» kontors- och råttegångsexpenser vid Riksgäldskontoret
............................................................

» expenser vid Justitieombudsmannens expedition

» inlösen af förfallna räntekuponer. tillhörande
Riksgälds-koutorets obligationer ..........................

» lånepåkostnader........................................................

» utförande af jernväg sarbeten ...............................

Fordran af liqvidation»- och amortissementsfonderna
för:

af Riksgälds-kontoret förskjutna kostnader vid
vexelförsåljningar .................................................

för mycket utbetald ränta och amortissement för
1866 års jernvägslån .......................................

Dito af Skandinaviska kreditaktiebolaget för af Riksgälds-kontoret
förskjutna diskontering s-kostnader
för en af bolaget utstäld anvisning ....................

= 11,439,068: 57. 7,451: 86. =

23,109,966:	71.	28,314,717-.	74.
48:	27.	7:	43.
883:	12.	—	—
430:	5.	415:	89.
100:	—	623:	32.
17:	82.	132:	2.
1,280;	—	5,670:	76.
1:	50.		—
11,434,466:	8.		_—
205:	—	—	—
190:	11.	_____	_

1,155: 42.

Tillsvidare förräntade medel:

a) genom uppköpta 44 procents obligationer, utfärdade
för 1864 års

jernvägslån ............ 27,000: — --

b) genom lån til åtskilliga
verk och inrättningar
samt enskilda
personer emot
hypotek af obligationer
eller andra
säkerhetshandlingar
med 6 och

5<j procents ränta 50,000: — 265,000: —

= 77,000: — 265,000: — =

Behållningar, tillhörande de fonderade statslånens liqvidations
och amortissementsfonder, neml.:

1855 års statslåns ......................................

1858 års jernvägslån ................................

77,000: —

9,922: 8.
837,916: 81.

265,000:

8,639: 13.
892,361: 59.

Transport 34,473.582: 97. 29.487,567: 88.

Transport

1860 års jern vägslåns..................................

1861 års statslåns .......................................

1864 års jern vägslåns ................................

1866 års dito ................................

= 1,459,124: 97. 1.552.067: 06. =

Rånte för dr ing ar, hvaraf för tillsvidare förräntade medel,
vid 1866 års slut, 1.710 R;dr 80 öre och vid
1867 års slut: 3,395 R:dr 49 öre.....................

= 103,067: 69. 122,311: 38.

35,473,582: 97.
565,000.- 27-37,946: 88.
8.338: 93.

29,487,567: 88.
575,155: 51.
42,473: 46.

9,284: 57.
24,153: 40.

103,067; 69. 122,311: 38

Reh&llningar innestående iios hanker och
bankirlius:

A Riksgälds-kontorets räkning N:r 1 i Riksbanken (eller
den Bankoräkning, som begagnas för alla Riksgälds-kontorets
inkomster och utgifter förutom
dem, som tillhöra de fonderade lånens amortissementsfonder
............................................................

Hos bankirhuset von Erlanger & Söhne i Frankfurt am
Mayn ........................................................................

» Nordtyska Banken i Hamburg ..........................

= 366,432: 45. 436,838: 33:

222.163 51. 435,825: 89.

1,012: 44. 1 012: 44.

143,256: 50.

Inom linie» bokförda tillgångar:

vid

1866 års slut.

Riksdagens hus, beräknadt
efter den för
detsamma af Kilcsgälds-kontoret
betalda
köpesumma............... 49,500: —

(Upptaget inom linien
på grund af Rikets
Ständers beslut
vid 1840-1841 års
riksdag.)

Riksgälds-kontorets
hus ............................ 90,000: -

vid

1867 års slut.

49,500:

90,000: —

(Upptaget inom linien
på grund af Ri —

36,554,369; 19. 30,697,784: 53.

Transport 139,500:

139,500:

Transport hets Ständers vid 1856—1858 års riks-dag fattade beslut.)	139,500: -	139,500:	- 36,554,369:
För lån till Glasmä-staren S. P. Daf-gård i Wenersborg (upptaget inom luden enligt 1867 års Riks-dags beslut)................	674: 92.	674;	92.
Kreditivet för fullstän-digare ordnande af för-svarsverket (dito dito)	3,000,000: —	3,000.000:
För lyftade medel af kreditivet för Rikets försvar eller andra an-gelägna ändamål (dito dito) ............................	379,950: 95.	379,950:	95.
Förskottsvis under åren 1847—1867 utbetal-da medel till bestri-dande af kostnaderna för kolonien St. Bar-thelemys förvaltning, under förbehåll af den framtida . godtgörelse. som genom koloniens ökade afkastning el-ler afträdande till främmande makt kan erhållas .................	387,058: 81:	405,058: 81.
Fordran af Allmänna Hypoteksbanken för de till grundfond åt denna bank aflemnade obligationers kapital-belopp .......................	8,000,000: —	8,000,000;

Summa R:dr 11,907.184: 68. 11,925,184: 68.

Summa R:dr 36,554,369: 19- 30,697.784: 53
Här ofvan uppräknade tillgångar och fordringar vid 1866 års slut R:dr 36,554,369: 19
öfverstiga enahanda tillgångar vid samma tidpunkt, såväl enligt kontorets
hufvudbok för nämnda år som den af Riksdagens revisorer år
1867 afgifna berättelse om Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning
....................................................................................................... 25,466,249: 33.

med.........................................................................................................R;dr 11,088,119: 86,

förut upptagits i särskilda redogörelser,
beslut, lör år 1867 och framgent skola,

R:dr

motsvarande de fordringar och behållningar, som
men hvilka, enligt Riksdagens förut omnämnda
i kontorets hufvudbok redovisas, nemligen:

fordringar enligt redogörelsen för upplånta och utbetalda medel till jern vägsbyggnader:

hos bankirhuset von Erlanger et Söhne ........

» Nordtyska banken ...................................

för lån till Ystad-Eslöfs jernvägen................

» dito till Landskrona-Eslöfs dito ..........

« dito till Helsingborg-Arups dito ...........

» dito till Kristianstad-Hessleholms dito—

» dito till Wexiö-Alfvesta dito...................

» dito till Köping-Uttersbergs dito...........

» dito till Uddevalla-Herrljunga dito.......

1,012: 44.
143,250: 50.
2,450,000: -1,200,000: —
1,100,000: —
717,260: —
432.233: 87.
493,802:
3,091,430:

9,628,994: 89.

behållningen
tions- och

enligt redogörelsen för de fonderade statslånens liqvidaamortissementsfonder,
tillhörande fonden

för 1855 års statslån ....
« 1858 års jernvägslån
» 1860 års dito

» 1861 års statslån ....

» 1864 års jernvägslån

R:dr

9.922: 8.
837.916: 81.
565,000: 27.
37,946: 88.
8,338: 93.

1,450,124: 97.

R.dr 11,088,119: 86.

Riksgälds-kontorets samtliga fordringar och öfriga tillgångar, som, enligt ofvan stående

utredning, vid 1867 års början uppgingo till ........ R:dr 36,554,369: 19.

0 och vid samma års slut utgjorde .................... » 30,697,784: 53.

hade således under året, hufvudsakligen genom afskrifning af förskjutna

oersatta medel till jernvägsbyggnader, minskats med ................ R:dr 5.856,584: 66.

De uti 1867 års hufvudbok utbalanscrade tillgångar utgjordes af:

a) räntebärande fordringar............................................................... R:dr 11,139,038: 54.

nemligen fordringar, bärande:

6	procents ränta.......................	.................. R:dr	9.000: —
ty	dito	dito .....................	................. »	339,958: 8.
5	dito	dito .................	............. ))	798,387: 33.
ty	dito	dito .....................	. ....... ))	88,740: 28.
	dito	dito ..................	........ »	6,961 473: 20.
3	dito	dito .....................	.............. »	488,346: 76.
2	dito	dito ....................	....................... ))	2,453,132: 89.

R:dr 11,139,038: 54.

b) fordringar, för hvilka ränta efter viss tids förlopp kommer att beräknas,
................................................................................................... 8,894,094: 17.

c) å Riksgälds-kontorets räntebärande fordringar upplupna, men icke

betalda eller förfallna räntor.............................................................. 122,311: 38.

d) låneunderstöd för sjösänkningar och myrutdikningar samt andra
vattenaftappningsföretag, hvilka lån skola af vederbörande hem -

Transport 20,155,444: 9.

Jemförelse
mellan Rthsgälds-hontorets

tillgångar &eh
skuld*? ■

Transport 20,155,444: 9.

mansegare återbetalas med sitt i jordeböckerna antecknade årliga
kapital- och räntebelopp samt erläggas i sammanhang med de af

hemmanen utgående kronoutskylder .................................................. 942,046: 36.

e) utgifna lån, för hvilka ränta icke behöfver erläggas................... 73,450: _

f) det vid 1865 och 1866 års riksdag beräknade beloppet af den allmänna
bevillning, som för år 1867 skulle utgöras, efter afdrag af

hvad''deraf redan under samma år till Riksgälds-kontoret influtit,.... 2,577.969; 50.

g) lyftade medel å det vid 1867 års riksdag anvisade kreditiv för

rikets försvar eller andra högst angelägna ändamål ........................ 900,000: _

h) uttagne oredovisade medel utaf kreditivet för pensionering af arméens
befäl och tjensteman ................................................................ 11,867: 48.

i) det i riksstaten för år 1867 anvisade bidrag utaf statsverkets inkomster
till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter.................... 2,209,740: _

k) vid 1867 års slut icke levereradt belopp utaf de enligt 1865 års

rikshufvudbok uppkomna öfverskott och besparingar ........................ 1,250,207: 52.

l) återstoden af behållningen utaf 1867 års trafikinkomst vid statens

jeruvägar................................................................................................... 580,701: 73.

m) behållniugar, tillhörande amortissementsfonderna för fonderade statslånen,
................................:................................................................ 1,552,067: 66.

n) innestående behållning å kontorets räkning N:o 1 i Riksbanken .... 435,825: 89.

o) dito hos bankirhuset von Erlanger & Sölme ................................... 1,012: 44.

p) oredovisade förskott till riksdagsutgifter, räntekuponers inlösen, ex- *

penser vid Justitie-ombudsmannens expedition och till förvaltnings utgifter

vid Riksgälds-kontoret ............................................................ 7,451: 86.

R:dr 30,697,784: 53.

På sätt uti sednast afgifna revisionsberättelse meddelades, uppgingo Riksgäldskontorets
tillgångar utöfver skulder vid 1866 års slut, enligt samma års hufvudbok,

till ...........................................v............................................................... R:dr 8,452,548: 66.

men genom öfverflyttning till kontorets hufvudbok af de uti särskilda
räkenskaper förut redovisade skulder och tillgångar, af hvilka de sednare
vid nämnda tidpunkt understego de förra med ................................ 78,249,731: 2.

utgjorde det belopp, hvarmed Riksgälds-kontorets samtliga skulder öfverstego dess tillgångar,
.................................................................................................... R:dr 69,797,182: 36.

hvilket under år 1867 ytterligare ökats med ........................................... 1,118,627: 81.

så att skuldernas öfvtrtkott utöfver tillgångarne vid sistnämnda års slut

utgjorde ................................................................................................ R:dr 70,915,810: 17.

Denna skuldtillökning visar sig äfven vid jämförelsen mellan de uti
hufvudbokens kapitalräkning anvisade ränte-, amorterings- och extra
statsanslag samt afskrida fordringar m. fl. utgifter R:dr 14,918,739: 48.
och de samma räkning godtgjorda inkomster och besparingar.
........... ...................................................... 13,800,111: 67.

R:dr 1,118,627: 81.

De inom luden förda skulderna, hvilka vid 1867 års början

tippgingo till ........................................................................................... R:dr

både under året ökats med från Kong!. Ståts-kontoret levererade depositionsmedel,
som varit hos landtränterierna och Ofverståthållare-Embetet
mer än 10 år innestående,....................................................................

hvarigenom ifrågavarande skulder vid årets slut utgjorde ............ R:dr 14,420,900: 63.

Riksgälds-kontorets på sistnämnda sätt bokförda tillgångar och fordringar, utgörande
vid räkenskapsårets ingång........................................................ R:dr 11,907,184: 68.

ökades med under året ytterligare förskjutna belopp till kostnader för

kolonien St. Barthelemys förvaltning eller, ............................................ 18,000: —

och uppgingo således vid slutet af år 1867 till............................... R;dr 11,925.184: 68.

14,419,713: 71.

1,186: 92.

Riksgäld:$-kontorets inom
luden Jorde
skulder och tillgångar.

Till upplysning om Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter ä kontorets råk- Riksgälds-konning
N:o 1 i Riksbanken hafva Revisorerne låtit upprätta bilagde sammandrag (Bil. litt. A.)
af den i Riksgälds-kontorets hufvudbok intagna kassaräkning, och få Revisorerne under >n °ut^fter,
hänvisning dertill här meddela en summarisk uppgift öfver Riksgälds-kontorets kassainkomster
och kassa-utgifter år 1867.

Kassa-inkomster år 1867:

Allmän bevillning samt kort- och tidningsstämpel-afgifter jemte observations -

medel ....................................................................................................... 2,826,352: 62.

Skatteköpeskillingar och ekeskogslösen ..................................................... 28,666: 64.

Trafikmedel vid statens jernvägar........................................ 1,200,000: —

* Öfriga till Riksgälds-kontoret för derå anvisade utgifter

öfverlemnade särskilda behållningar och tillgångar.... 4,634,116: 63. 5.834,116: 63.

Ersättning för exproprierad jord samt köpeskilling för Skytteanska lapp skolebostället

i Lycksele ........................................................................ 8,054: 75.

Försålda riksdagshandlingar............................................ 149: 82.

Deponerade undsättningsmedel.................................................................... 60,000: —

Kapital- och ränte-inbetalningar å de till vissa föremål beviljade låneunderstöd
............................ 834,651: 32.

Aterlevererade besparingar å utbetalda extra statsanslag och lyftade

kreditiv-anslag........................................................................................... 54.802: 52.

Influtna medel å 1866 års jernvägslån och 1867 års inhemska statslån 7,860,855: 67.

Upptagna tillfälliga lån ................................ 4,731,200: —

Lyftade belopp å krediter hos Nordtyska Banken och ILrr Paul Men delssohn-Bartholdy

samt å kassa-kreditivet i Riksbanken................ 3,808,350: —

Ersatta och återbekomna förskott ............................................................... 5,529: 19.

Summa R:dr 26,052,729: 16.

Kassa-utgifter är 1867:

Årliga ränteanslaget till H. M. Konungen.................................................... 300,000: —

Under 1844—45 års riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade

extra eller tillfälliga statsutgifter ............ 1,050: —

Transport 301,050: —

Riksgäldskontorets

kassa-inkomster
och utgifter
under förra
hälften af är
1868.

Transport 301,050: —

Under 1847—1848 års riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade

extra eller tillfälliga statsutgifter ............ 7,200: —

» 1856—1858 års riksdag dito dito ............................................... 4,255: 20.

» 1859—1860 års riksdag dito dito ................ 33,208: 9.

» 1862—1863 års riksdag dito dito ............................................ 1,639,305: 5.

» 1865-1866 års riksdag dito dito ...................................... 3.502,857: 16.

» 1867 års riksdag dito dito ................................................ 798,835: 2.

För statens jernvägsbyggnader samt kompletterande af jernvägsmaterielen

vid 1862—1863 samt 1865—1866 årens riksdag beviljade anslag... 2,750,000: —

Afsätta fonden för folkskolelärares pensionerande................ 180,000: ___

Lyftade undsättningsmedel vid missväxter............................................ .. 884,000: _

Lyftadt belopp å kreditivet för rikets försvar eller andra högst vigtiga

ändamål ............................................................................................... 900,000: —

För vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd .............................. 756,870: —

Rånte- och amorteringsanslag för de fonderade statslånen ................... 3,917,459: 30.

Kapital- och räntebetalningar å upptagna tillfälliga lån ........................ 1,195,840: 28.

Betäckning af lyftade belopp å kreditiv hos Nordtyska banken samt å

Kapital- och ränteberäkningar å Riksgälds-kontorets öfriga låneskulder.,. 4,164,258: 7.

Omkostnader för upptagna lån och krediter ............................................... 18,058: 60.

Kostnader för Riksdagen och dess hus samt statsrevisioner äfvensom aflöning
och expenser för Justitieombudsmannen .................................... 577,008: 35.

Förvaltnings- och uppbördskostnader samt pensioner m. in.................... 114,048: 66.

Fromma stiftelsers andelar i kortstämpel-afgiften äfvensom restitutioner 42,399: 90.

Tillsvidare förräntade medel........................................................................... 872,500: —

Förskott till inlösen af räntekuponer .......................................................... 170,000: — *

Summa R:dr 25,839,066: 78.
Inkomsterna å bankoräkningen N:o 1 hade således under sistlidet år öfverstigit

hvarigenom den å samma räkning vid årets början innestående behållning 222,163: 51.

ökats till ..................................................................................................... 435,825: 89.

Utom nu anförda öfversigt af Riksgälds-kontorets inkomster och utbetalningar å
bankoräkningen N:o 1 under år 1867, få Revisorerne äfven meddela nedanstående, på
Fullmäktiges berättelse grundade, uppgifter angående enahanda inkomster och utgifter under
förra hälften af innevarande år:

Kassa-inkomster under Januari—Juni 1868:

Bevillnings- och observationsmedel samt kort- och tiduingsstämpel-afgifter

Vapenskatt ...................................................................................................

Skatteköpeskillingar och ekeskogslösen.................................................

Aflemnade äldre deposition smedel ...............................................................

Utaf behållningen å 7:de hufvudtitelns anslag till omkostnader för myntverket
samt å 8:de hufvudtitelns allmänna besparingar ....................

2,631,457: 65.
946,881: 25.
4,651: 97.
1,247: 27.

140,000: —

Transport 3,724,238: 14.

Utaf behållna trafikinkomsten vid statens jernvägar .......................... 400,000: —

» Riksbankens behållna vinst år 1865................................................. 750,000: —

Lösen för exproprierad jord samt köpeskilling för sålda ödetomter i

Karlskrona....................................... 2,257: 83.

Försålda riksdagshandlingar...................................................................... 51: 66.

Kapital-afbetalningar å de för vissa, särskilt bestämda, föremål beviljade
låneunderstöd ............................................................................... 214,381: 56.

Ränte-inbetalningar å sådana lån ................................................................ 92,188: 36.

Återbetalning af Riksgälds-kontorets tillsvidare förräntade kontanta behållning
jemte räntor derå................................................................ 970.839: 93.

Dito å salpeterfondens utlånta medel jemte ränta .................................. 9^750: .....

Aterbetalde kreditiv- och förskottsmedel........................................... 11,884: 54.

Af Riksgäldskontoret upptagna tillfälliga lån............................ 1,670,000: —

Lyftade medel å kassa-kreditivet i Riksbanken ........ 1,700,000: —

Dito å utländska krediter ................................. 696,904: 40.

Summa. R:dr 10,242,496: 42.

Kassa .-ut filter under Januari—Juni 1868:

Beviljade extra statsanslag utan återbetalningsskyldighet ........................ 1,723,649: 61.

För fortsättande af statens jernvägsbyggnader vid 1867 års'' riksdag

beviljade anslag .............................. 1,055,000: —

Af 1865 1866 samt 1867 årens riksdagar beviljade låneunderstöd....... 293,100: —

Återstoden af deponerade undsättningsmedel ............ 19,731: 66.

Utaf kreditivet för rikets försvar eller andra högst vigtiga föremål........ 130,000: —

» innevarande års rånte- och amorterings-anslag för fonderade stålsten
.............. 825,430: 54.

Återbetalning af upptagna tillfälliga lån jemte räntor ............................ 2,913,793: 77.

Återbetalning af lyftade belopp å kassa-kreditivet i Riksbanken jemte

räntor .................................................................................................... 1,709,716: 67.

Till betäckning af trasseringar å krediter hos utländska banker och

bankirhus ............. 636,464: 20.

Räntebetalningar för Riksgälds-kontorets öfriga låneskulder ,.................. 103,516: 87.

Inlösta riksgäldssedlar................................................................................... 17: _

Kostnader för 1864 och 1866 års jernvägslån......................................... 437: 76.

Dito för riksdagar, statsrevisioner och riksdagens hus äfvensom till aflöning
och expenser för Justitie-ombudsmannen ........ 424,262: 4.

Förvaltnings- och uppbördskostnader......................................................... 53,842: 67.

Fromma stiftelsers andelar i kortstämpel-afgifteu ................................ 9,260: 57.

Tillsvidare förräntade medel ...................................................................... 700,000: —

Förskott till inlösen af räntekuponer samt till tidningsstämpelkostnader

och kontorsexpenser.................................................................. 51,685: 40.

Summa R:dr 10,649,908: 76.

Liqvidation*- Liqvidation»- och amortissements-fonden

och amortisse- behållning vid slutet af år 1866 uppgick till ....
menta-fonderna ener! efter afdrag af obetalda, förfallna räntor,

rade statslånen. a 4 procent ........................................................

och a dito............................................................

till............................................................................

har under år 1867 kommit i åtnjutande af

årets anslag till ränta och amortering ................

samt fondens andel i kapital- och rånte vin steril a
å de för fondernas gemensamma räkning förräntade
tillgångar.............................................

Fondens utgifter hafva varit följande:

ränta för år 1867 å ifrågavarande lån ................

amortering genom inlösen af 7 st. obligationer,
ser. A., å 1,000 R:dr hvardera, efter 90 procent

Behållningen vid årets slut...............................

utgjorde således, efter afdrag af obetalda, förfallna
räntor:

å 4 procent............................ R:mt 1,890: 30.

å 31 » ............................ » 700: —

för 1855 års inhemska statslån, hvars
.............................. R:mt 13,857: 38.

R:mt »	2,696: 30. 1.239: —	»	3,935: 30.
		Runt	9,922: 8.
Runt	13,655: —
))	227: 60.	1)	13,882: 60.
	S:gr	Runt	23,804: 68.
R:mt	8,865: 55.		N
))	6,300: —	» *	15,165: 55.
R:mt	11,229: 43.
»	2,590: 30.	)>	8,639: 13.

För 1858 års jernvägslän bildade liqvidations- och amortissementsfond innehade vid

1867 års början eu tillgång af............................................................ R:mt 841,578: 14.

eller, efter afdrag af skulden för 5 obligationer och 131 räntekuponer,
som icke inom 2 år från förfallodagen blifvit till betalning
företedda, och derefter endast i Riksgälds-kon toret

inlösas ..................................................... R:mt 2,713: 33.

och för 75 utelöpande räntekuponer, tillhörande
redan förfallna och till Riksgälds-kontoret inkomna
obligationer, och hvilka kuponer förfallit
efter obligationerna................................... _»___948: — » 3,661: 33.

en behållning af .................................................................................... »

Under året fonden tillgodoförda inkomster:

anslag till ränta och amortissement............... R:mt 1,166,666: 67.

jemte derå upplupen ränta ............................ » 5,281: 87. „

andel i kapital- och räntevinster å tillsvidare förräntade medel .... »

skilnad emellan det antagna bokföringsvärdet å Thaler och kursen
å uppköpta vexlar för liqviderande af annuiteterna å lånet

837,916: 81.

1,171,948: 54.
66,568: 61.

7,341: 67.

Summa R:mt 2,083,775: 63.

Påförda utgifter:

till inlösen af utlottade obligationer:
förfallna den 1

Juli 1867 .... Thlr 55,800: -förfallna den 2

Januari 1868 » 57,000: — 112,800: —

Transport 112,800: — R mt 2,083,775: 63-

Transport Thlr 112,800: — R:mt 2,083,775: 63.

upplupen ränta å lånets återstående
kapitalbelopp:
för förra balfåret.
..... Thlr 165,866: 20.

» sednare dito » 164,666: 20. 330,533:10. x

Thlr 443,433: 10.

å 2| R:dr per Thaler ............................. Runt 1,182,222: 22.

omkostnader..................... » 9,191: 70.

kursförlust vid inlösen härstädes af förfallna

kuponer ...................................................... »- ----- 12. R:mt 1,191,414: 4.

återstående tillgång vid årets slut .................... » 900,326: 25.

efter afdrag af skulden för 10 obligationer och
154 kuponer, som icke inom 2 år från förfallodagen
blifvit till inlösen
företedda, ............. R:mt 6,968: 66.

samt. för 82 kuponer, som saknats
vid inlösen af obligationer,
och hvilkas belopp
derföre innehållits,... »__996: — » 7,964: 66. w 892,361: 59.

Liqvidationx- och amortissements-fondens för 1860 års jernväg slån tillgång vid

ingången af sistlidet år utgjorde .................................................. Birot 610,294: 63.

hvarifrån afgår dess skuld, dels för 6 st. ^-procents-obligationer och
117 st. räntekupone.'' samt 1,184 st. premie-obligationer, hviika
icke inom 2 år från förfallodagarne blifvit

till inlösen företedda, .............................. R:mt 44,985: 36.

dels för 27 st. räntekuponer, som saknats vid
återställandet af inlösta obligationer, och
hvilkas belopp vid obligationernas infriande

innehållits,... ............................................... » » 45,297: 36.

återstår behållning................................................................................. R:mt 565,006: 27.

hvarjemte följande kapital-inkomster fonden tillgodokommit:

årets rånte- och ainorteringsanslag ............................................... 8 1,466,000:

fondens andel i kapital- och räntevinster genom tillsvidare förräntade
medel ...... “ 12,o39: 6().

kursvinst vid inlösen härstädes af förfallna obligationer och kuponer » 2: 92.

kursvinst vid vexelköp ................... 8 9,251: 25.

Summa R:mt 2,052,594: 4.

Utgifterna hafva utgjorts af:
beloppet, af utlottade 4^-procents-obligationer:
förfallna den 1 Maj 1867... Thlr 53,400: —

» » 1 Nov. » ... » 54,600: —- 108,1100: —

Transport Thlr 108,000: — Bunt 2,052,594: 4.

Transport Th:lr 108,000: — Runt 2,052,594- 4.
bokförda kapilalbeloppet af de efter föregångna
utlottningar den 1 Febr. och den 1 Aug.

förfallna premie-obligationer..................... Thlr 52,083: 10.

Till r 160,083: 10.

efter 2| R:dr per Thaler, .............................. R rot 426,888: 89.

för inlösen af förfallna räntekupouer

å 41- proceuts-obligationerna .... Th:lr 332,000:
skilnaden emellan det i räkenskapen
upptagna kapitalbeloppet, Th:lr
52,083. 10., af de vid 13:de och
14 de utlottningarne utkomna premie-obligationer
och de till dessa
obligationers inlösning anvisade
annuitets-summor, 110,000 Th:lr, » 57,916: 20.

Th:lr 389,916: 20.

utgörande, efter samma kursberäkning, ............... Runt 1,039,777: 78.

omkostnader för ofvannämnda lån ................. » 10,771: 86.

Tillgång vid årets slut.................................... Knut 629,608: 84.

efter afdrag af 8 st. 4\-procent-obligationer och 97 st.
räntekuponer äfvensom 1,421 st. premie-obligationer,
som för mer än 2 år sedan till betalning
förfallit,.................................... Runt 53,985: 33.

samt af kuponer, som saknats vid återställandet
af inlösta obligationer, .............. 468: — 54.453: 33.

1,477,438: 53.

575,155: 51.

Liqvidations- och amortissements-fondem för 1861 års inhemska statslån tillgång

uppgick vid slutet af år 1866 till .................................................... R:mt 59,531: 13.

hvarifrån bör afdragas skulden för oinlösta, förfallna kuponer .......... » 21,584: 25.

Runt 37,946: 88.

Denna fonds inkomster under sistförlidna år bestodo af:

1867 års anslag till ränta och amortissement................ R:mt 165,000: —

jemte derå vid inbetalningen upplupen ränta........ » 5,085; 63. 170,085: 63.

Summa R:mt 208,032: Öl.

De under samma år från denna amortissements-fond utgående utgifter
hafva varit:

för inlösen af 382 st. obligationer åt Ser. C å 100 R:dr, Runt 38,200: —

förfallna räntor å 4J procent .......... » 126,792: —

omkostnader för sistnämnda lån .............................. » 567; 5. 165559. 5

Återstående tillgång vid årets slut.......................... R;mt 44,460: 21.

efter afdrag af skulden för obetalda, förfallna räntor » '' 1,986: 75. 42 473- 46

Räkningen öfver liqvidations- och amortissements-fonden för 1864 års jernvågslån

npptager en tillgång vid början af nästlidna år..................... R:mt 18,236: 75.

och såsom skuld ..........................................................................—___»___9,897: 82.

samt följaktligen eu behållning af .............................. R:mt 8,338: 93.

och hafva i samma räkning följande inkomster blifvit fonden tillgodoförda
:

anslag till ränta och amortissement ............................................... » 496,658: 40.

andel i kapital- och räntevinster å tillsvidare förräntade medel........ »__4,153: 79.

Summa R:mt 509,151: 12.

och såsom utgifter påförts:

ränta och amortering, & St. 27,824, ä 17 R:dr 85 öre

per £, ................................................. R:mt 496,658: 40.

kursskilnad, uppkommen vid inlösen af förfallna obligationer
och kuponer, ....................... »__3,208: 15. 499,866; 55.

Tillgången vid årets slut R:mt 16,411: 18.

lemnar således, efter afdrag af skulden för obetalda förfallna
räntor, ............................................................. »____7,126: 61.

en behållning af.................................................................................. Runt 9,284 57.

Liqvidations- och amortissements- fonden för 1866 års jernvågslån har under år
1867 tillgodonjutit:

anslag till ränta och amortissement.......................... R:mt 1,380,000: —

räntor, upplupna å detta anslag vid dess inbetalning,
............................................................... »________8,808: 33. 1,388,808: 33.

andel i kapital- och räntevinster af tills vid re förräntade medel.... R:mt 8,391: 23.

kursvinst.................................................................................. w__________3,638: 24

Summa R:mt 1,400,837: 80.

men deremot belastats med årets ränta och amortering................... » 1,376,684: 10.

så att tillgången vid början af innevarande år ..........- Runt 38,360: 7.

efter afdrag af skulden för icke infriade kuponer, Th:lr

5,327. 15, å 2| R:dr per Th:lr, ........................ _j>__14,206: 67.

uppgick till ....... R:mt 24,153: 40.

De intill 1867 års slut liqvidations- och amortissements-fonderna tillgodokomna
anslag för bestridande af utgifter till ränta och amortering hafva uppgått till följande

belopp:

för licjvidations- och amortissements-fonden för 1858 års lån Runt 11,666,666: 67.

»	dito	för 1860 års dito ......	» 10,612,150: 62.
»	dito	för 1864 års dito .....	1,746,733: 44.
	dito	för 1866 års dito ......	» 1,804,623: 85.

Summa R:mt 25,830,174: 58.

Utbetalda
rånte- och
amorteringsanslag.

Granskningen
af Riksgäldskontor
ets hufvudbok
och
ränter iför slagen.

De uti Riksgälds-kontorets hufvudbok för sistlidna år redovisade bevillnings- och
andra från iandtränterierna levererade medel hafva blifvit af Revisorerna jemförda med
de till kontoret måuadtligen insända ränteriför slag, utan att någon anledning till anmärkning
dervid förekommit; och hafva Revisorerne icke heller för öfrigt funnit något att
erinra mot hufvudboken, som uti Riksgälds-kontorets Revisions-kontor förut blifvit granskad
utan anmärkning; varande hufvudbokens alla inkomster och utgifter behörigen
verificerade.

I sammanhang med det af innevarande års Riksdag fattade beslut, att i Riksgälds-kontorets
hufvudbok för år 1867 skulle redovisas såväl jernvägsbyggnadsmedlen
som fonderade Statslånen äfvensom att, med bibehållande af särskilda redogörelsen för
liqvidations- och amortissementsfonderna, dessa fonder skulle i hufvudboken summariskt
redovisas, förordnade Riksdagen, att det belopp af 3.329,638 R:dr 21 öre, som uti särskilda
redogörelsen öfver förstnämnda medel vid 1866 års slut upptages såsom skuld utöfver
tillgång, skulle uti 1 67 års räkenskaper afskrifvas. Vid verkställigheten af dessa
beslut hafva, på sätt här ofvan meddelats, de skulder och tillgångar, hvilka vid 1866
års slut utbalanserats uti de 3:ne redogörelserna öfver förenämnda medel, blifvit såsom
tillkommen ingående balans med oförändrade belopp öfverflyttade till hufvudboken. Någon
afskrifning af ofvannämnda saldo har dock i hufvudbokens kapitalkonto ej egt rum.
Deremot har den i 1867 års hufvudbok inbalanserade fordran hos redogörelsen öfver jernvägsbyggnadsmedlen,
11,434,466 R;dr 8 öre, för sådana till jern vägars anläggande kontoret
ålagde utbetalningar, som icke ersatts genom särskilda upplåningar, utgått ur samma
hufvudbok, derigenom att den mot berörda fordran svarande skuld uti nämnda redogörelse
äfven blifvit till hufvudboken öfverflyttad. Ehuru således å ena sidan Riksdagens
beslut om ifrågavarande afskrifning icke formelt verkstälts samt å andra sidan en uteslutning
ur räkenskaperna egt ruin, som uti Riksdagens beslut icke uttalats, så — enär
dels Riksdagen icke föreskrifvit hvilken eller hvilka af de särskilda skuldposter, som ingå
i ofvannämnda saldo, skulle afskrifvas, dels Riksdagens mening, så vidt densamma finnes
uttryckt i Stats-utskottets, af Riksdagen bifallna, hemställan om förevarande afskrifning,
synes hafva åsyftat att, efter sammanförande i en och samma räkenskap af Riksgäldskontorets
samtliga tillgångar och skulder, det icke vidare behöfde genom räkenskaperna
ådagaläggas, huru stor del af'' de för jernvägsbyggnaderna anvisade medel blifvit genom
upplåning anskaffad eller huru mycket för sådant ändamål tilläfventyrs behöfde upplånas,
samt då slutligen härtill kommer, att nu anförda bokföringssätt icke i någon mån
inverkat på saldot af kontorets tillgångar och skulder. — hafva Revisorerne ansett sig
endast böra detta omförmäla.

För vinnande af mera reda och lättare öfversigt af Riksgälds-kontorets ställning,
hafva de uti hufvudbokens kapitalräkning godtgjorda belopp närmare redovisats på 3:ne
konti, nemligen för kapital-inkomster, amortering af fonderade lån och besparingar å extra
statsanslag, samt de samma räkning påförda summor redovisats på 2:ne konti, för
kapital-utgifter och afskrifningar. Derjemte hafva, ungefär på enahanda sätt, som eger
rum vid bokföringen af lånen till vattenaftappningar för odlingsföretag och vissa byggnadslån,
alla från Riksgälds-kontoret till vissa bestämda föremål utgifna låneunderstöd
blifvit uti en gemensam s. k. liggare bokförda samt derföre uti hufvudboken endast summariskt
intagna.

Vid anställd jemförelse mellan Riksgälds-koritorets af Revisorerne granskade räkenskaper
och de, enligt reglementets föreskrift, sammanfattade och med allmänna tidningarne
utdelade utdrag af samma räkenskaper, hafva Revisorerne funnit dessa räkenskapsutdrag.
hvilka innehålla upplysningar om Riksgälds-kontorets samtliga inkomster
och utgifter samt tillgångar och skulder, vara på räkenskaperna grundade och i öfverensstämmelse
dermed upprättade.

1 sammanhang med granskningen af hufvudboken och dertill hörande räkenskaper
hafva Revisorerne jemväl tagit kännedom om uppställningen och innehållet af här
förut omförmälda liggare, hvilken upptager alla Irån Riksgälds-kontoret till vissa bestämda
föremål utgifna låneunderstöd, dock så att deruti endast summariskt bokföras länen
till vattenaftappningar och till åtskilliga staders uppbyggande etter dem öfre) gångna
eldsvådor; hvilka lån fullständigt redovisas uti deröfver förut befintliga och äfven under
år 1867 fortsatta liggare. Derjemte hafva Revisorerne genomgått de särskilda liggare,
hvilka äro upprättade öfver anslagen till väganläggningar och vägförbättringar samt till
myrutdikningar och andra vattenaftappningsföretag.

Enligt hvad sednast afgifna revisionsberättelse (sid. 67) omförmäler, voro vid berättelsens
afgifvande utaf de vid 1862 1863 ars riksdag för fortsättning åt Statens

jernvågtbyggnader beviljade anslag.......................................... R:dr 27,896,000.

under åren 1863 1867 lyftade .....................................................

27,395,538

och således innestående ......................................................................... ®:<*r 500,462.

Vid slutet åt sistlidna September månad hade någon utbetalning å sistnämnda
belopp icke egt rum.

Vid 1865—1866 års riksdag anslogos till utförande af jernvägsarbeten för statens

räkning samt anskaffande af jernvägsmateriel tillsammans ........... R:dr 5,900,000:

hvilka utgått under år 1866 med.................. R:dr 3,100,000: -

» » 1867 » .............. » 2,350,000: —

» » 1868 » .................... •> 450,000: —

R:dr 5,900,000: —

Utaf den vid 1867 års riksdag till fortsättande af arbetena ä nordvestra stambanan
anvisade summa af .............................................................•••■ Rfdr 2,000,000:

har under innevarande år utbetalts:

under Maj månad........................ R:dr 175,000: —

» Juni » » 430,000: —

» Juli » ...''„...................... » 320,000: —

» Augusti » » 225,000: -

o September » » 175,000: _ » 1,325,000: —

och voro således vid sistnämnda månads utgång innestående ............ R:mt 675,000: —

Till upplysning om de till statens och enskilda jernvågsanläggningar från Riksgälds-kontoret
utbetalda belopp samt om de medel, som genom upptagna statslån m. fl,
inkomster för verkställande af dessa utbetalningar till kontoret influtit, hafva Revisorerne,
i likhet med hvad under sistlidet års revision skedde, låtit deröfver uppgöra en beräk -

Tryckta utdragen
af
Riksgälds-kontorets
räkenskaper.

Liggarne öfver
utgifna låneunderstöd

samt anslagen
till vägförbättringar

och vattenok
tappningar,

Utbetalda sutn
mor utaf an
slagen till Statens
jernvägebyggnader.

Beräkning öfver
de till jernväg
s anläggningar
influtna och
utgifna medel.

Angående
upptagandet oj
ett nytt jonderadt
jernvägslån.

ning (iil sigtlinie September månads slut, hvilken finnes denna berättelse bifogad (Bil.
Litt. B.).

Till godtgörande åt'' de utåt Riksgälds-kontoret för jernväg sbygynader redan utbetalda
medel och till bestridande af de för sådana byggnaders fortsättande erforderliga
utgifter, som vid föregående riksmöten äfvensom vid det sednast afslutade blifvit anvisade,
uppdrog Riksdagen åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att genom upplåning mot
statsobligationer, som företrädesvis borde vara fonderade, anskaffa en summa af högst 18
millioner R;dr: dervid åt Fullmäktige öfverlemnades att gå till väga på det sätt, de
funno lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande. Revisorerne,
som utaf -de öfver låneärenden förda protokoll tagit noggrann kännedom om hvad Fullmäktige
i afseende på denna upplåning vidgjort, hafva ansett sig böra derom göra en
kortfattad framställning.

Redan innan Riksdagens beslut blot’ ofticielt meddeladt till kännedom och efterrättelse,
hvilket skedde genom Stats-utskottets skrifvelse af den 8 Maj, som den 12 i samma
månad kom Fullmäktige tillhanda, hade Fullmäktige vid flera sammankomster saintalsvis
diskuterat frågan om sättet för verkställigheten af den upplåning, som skulle komina att
företagas, och med den 14 i nämnda månad började öfverläggningarne inför protokollet,
hvilka öfverläggningar sedermera efter sig företeende förhållanden stundom dag efter annan
fortsattes. Bland utvägar för åvägabringandet af den upplåning, som nu förelåg, framställde
sig för Fullmäktige i främsta rummet användandet af de för 1864 års lån i Pund
Sterling utfärdade, men vid detta låns upptagande icke från Riksgälds-kontoret utlemnade
4| procents obligationer, enär, derest desamma kunde begagnas, den fördel vunnes, att ett
nytt fonderadt statslån icke behöfde upptagas och noteringen af ett sådant på börslistorna
komme att undvikas. Som dock dessa obligationer, enligt deras lydelse, skola inlösas i
London hos det bankirhus, med hvilket detta lån är afslutadt, och alla genom bemälda
bankirhus redan utlemnade obligationer äro med dess påskrift försedda, och således dess
medverkan i afseende på dessa obligationers användande för nu förestående upplåning var
erforderlig, gjorde Fullmäktige uti skrifvelse den 20 Maj hos samma bankirhus framställning
derom, hvarvid Fullmäktige tillika anhöllo om upplysning, huruvida och till hvilket
pris sådana obligationer skulle kunna finna en marknad i England, äfvensom hvad Riksgälds-kontoret
hade att iakttaga, derest en försäljning af ifrågavarande obligationer skulle
befinnas ändamålsenlig. Uti sitt härå den 26 Maj aflåtna svar erinrade bemälda bankirhus
om den ringa bevågenhet från d en engelska allmänhetens sida, som obligationerna
för 1864 års lån vunnit; att detta lån rönte den olägenheten att vara det första, som af
Sverige i England utbjudits, och att detsamma utlemnats till ett pris, som relativt visat
sig alltför högt i jemförelse med andra europeiska statsförbindelser af första klassen.
Det hade således endast funnit köpare bland ett inskränkt antal af dem, som kunde bedöma
de Svenska statsobligationernas verkliga värde. För att derå fästa Engelska afnämares
uppmärksamhet fann således bemälda bankirhus ovilkorligen nödvändigt att erbjuda
obligationerna till ett nedsatt pris, och det högsta, hvartill med något hopp om framgång
desamma ansågos kunna utbjudas, vore 80 procent, deruti inräknad den löpande räntekuponen.
Till följd häraf gjorde bankirhuset intet erbjudande att öfvertaga någon del utaf
ifrågavarande obligationer, utan endast att mot uppgifven provision försälja desamma, samt
erbjöd sig att på 3 månaders tid förskjuta Riksgälds-kontoret 100,000 £ Sterling mot
deposition af obligationer till nämnda pris, hvilket förskott tid efter annan kunde fortsättas,
i den mån obligationerna blefve till faststäldt pris afyttrade. För det fall åter
att Riksgälds-kontorets behof fordrade ökade och större tillgångar, och då det icke kunde

vara någon förhoppning att försäljningen af 4 j procents-obligationer skulle fortgå synnerligen
hastigt, fastades uppmärksamheten på eu annan finansie! operation, som syntes hafva
utsigt för sig att med framgång utföras, nemligen ett sammanslående af den redan varande
svenska statsskulden i England med den beslutade nya upplåningen genom utlemnande!
af ett fem-procents-lån i Pund Sterling, å hvilket lån subskribenterna skulle få
verkställa inbetalningarne med de redan utgifva 4,] procents-obligationerna. Ett sådant
lån kunde framläggas för allmänheten med ett nyhetens behag, som de gamla 4^ procentsobligationerna,
aldrig mera kunde komma att erbjuda. — Då således af skrifvelsen framgick,
att en försäljning på den engelska marknaden af ifrågavarande 4^ procents-obligationer
till ett belopp, som motsvarade det förevarande lånebehofvet, icke med någon säkerhet
kunde påräknas, äfven till så betydligen nedsatt pris som det föreslagna, hvilket med
tillägg af omkostnader icke kunde beräknas lemna större nettobehållning än omkring 77
procent af obligationernas nominella värde, funno Fullmäktige sig föranlåtne att låta frågan
om dessa obligationers användande för den förestående upplåningen alldeles förfalla.
Beträffande åter det framställda förslaget att genom ett fem-procents-lån så väl anskaffa
de nu erforderliga medlen som inlösa de utelöpande 4^-procents-obligationerna, saknade
Fullmäktige bemyndigande att upptaga ett lån till så, betydligt belopp, som härför erfordrades.

Innan Riksdagens beslut meddelades, fingo Fullmäktige mottaga framställningar i
afseende på den förestående upplåningens verkställande och sedermera, under den fortsatta
behandlingen af detta ärende, erhöllo Fullmäktige flera erbjudanden och förslag. Till
följd af1 sålunda erhållna anbud hafva underhandlingar varit förda med högt ansedda och
framstående bankirhus och penningeassociationer i London, Paris, Frankfurt am Mani,
Berlin och Stockholm, dels medelbart, dels omedelbart, dels ock genom ett af Fullmäktige
utsedt och till utrikes ort afsändt ombud. Uti några af dessa anbud förutsattes, att obligationerna
skulle utgifvas med premier. Den föreslagna tiden för amorteringen af det
ifrågavarande lanet varierade mellan 25 och 62^ år. Den annuitet, som fordrades för
ränta och amortering, utgjorde olika belopp i förhållande till de olika amorteringstiderna,
dock alltid utöfver 6§ procent å den lånesumma, som skulle erhållas; och den årliga effektiva
räntan befanns uppgå från 6 till nära 6| procent; endast å ett län mot obligationer
med premier skulle räntan hafva understigit 6 procent.

Med afseende å Riksdagens underdåniga anhållan att Kong!. Maj:t, derest lån
Korn me att upptagas utom riket, täcktes lemna Fullmäktige sin bemedling och medverkan
för den erforderliga lånesummans erhållande mot sä fördelaktiga vilkor för statsverket,
som vid lånetransaktionernas uppgörande kunde beredas, hafva Fullmäktige med Kong!.
Maj:ts i Regeringsformens 67 cj omförmälda ombud öfverlagt angående de meddelanden
och framställningar rörande upplåningen, som blifvit till Fullmäktige gjorda, äfvensom angående
åtskilliga med detta ärende sammanhängande frågor. Kongl. Maj:ts beskickningar
i London och Berlin hafva ock tillhanda gatt Fullmäktige med biträde i afseende på önskade
upplysningar samt förberedande och underlättande af inledda underhandlingar.

Bland de framställningar, som till Fullmäktige inkommit, hafva Fullmäktige funnit
mest fördelaktigt ett af bankirhuset R. Raphael & Sons i London den 20 Juni gjordt
anbud å ett 5-procents-lån, hvaraf bankirhuset erbjöd sig att fixt öfvertaga tre fjérdedelar,
med 87 procents inbetalning och \ procents amortering af nominella beloppet under
62^ år, hvilken amortering skulle i allmänhet verkställas genom uppköp af de för lånet
utgifna obligationerna. Emellertid funno Fullmäktige sig böra söka få räntan å det erbjudna
lanet bestämd till 4 i stället för o procent. Härom gjord framställning besvarades
dock den 22 Juni med den bestämda förklaring, att ett 4-procents-lån icke kunde
öfvertagas. Sedan derefter åtskilliga jemkningar och ändringar medgifvits i det framställda
förslaget, inlemnade hrr Raphael & Sons under den 26 Juni ett rnodifieradt anbud,

gällande dock endast för bestämd, kortare tid. Samtidigt hade underhandling forts med
ett. i Paris varande finansielt bolag, hvilken underhandling i början syntes lofva åtskilliga
fördelar, men ett den 30 Juni ankommet telegram gjorde all beräkning omöjlig och framkallade
den farhåga att, efter erhållna upplysningar om bolagets mening och slutlig beräkning
af lånets verkliga kostnad, det skulle befinnas att genom fortsatta underhandlingar
endast eu dyrbar tid blifvit förspilld. Fullmäktige ansågo sig således oöra antaga
hrr~R. Raphaei å Sons sednaste anbud, hellre än att i Paris fortsätta paböijaae underhandlingar
eller inleda nya, hvarigenom låneanbudet från det engelska bankirhuset skulle

blifvit annulleradt. . ... .... . , ,.

Vid pröfningen af det föreliggande anbudet förbisago fullmäktige icke att lön i
ars Riksdag med anledning af 1866 års jernvägslån uttalat sig på ett sätt, som adagalade
att eu sa hög obligationsränta som 5 %, och eu amorteringstid, öfverstigande bo
år, icke vore öfverensstämmande med Riksdagens önskningar, men ansago att åtskilliga
omständigheter numera förekomme, som härvid måste tagas i betraktande. Sedan annuitet
och amorteringstid blifvit bestämda, vore det nemligen i allmänhet för låntagare!! åt
mindre vigt, hvilken ränta i obligationerna förskrefves, hvarföre bestämmelsen härom
också vanligen öfverlemnades åt långifvaren. För låntagaren vore hufvud sakligast åt
vigt att kapitalrabatten komme i ett efter den öfverenskomna effektiva väntan lampadt
förhållande til! obligationsräntan. De särskilda förhållanden, som måste hafva föränlecft
den af Riksdagen uttalade åsigt, förmenade Fullmäktige således vara att finna dels deruti, att
riksdagen ogerna för så lång tid som 65 år, under hvilken alla finansiella förhallanden aunde
väsendtligen förändras, ville se sig bunden vid en hög obligationsränta, dels i det menHoa
inflytande, bestämmandet af en sådan ränta ansågs kunna utöfva pa afsättlighet^,)
af och kursen å de obligationer, löpande med lägre ränta, som af svenska staten redan
voro eller framdeles kunde blifva i samma myntslag utfärdade. Dessa olägenheter föreställde
sig Fullmäktige likväl icke, eller åtminstone, blott i ringa man galla det åt hrr
Raphaei & Sons inlernnade förslag. Hvad amorteringstiden anginge, vore nemligen den
endast ett maximum af tid, öfver hvilket amorteringen ej finge utsträckas; hvaremot medelst
obligationernas amortering genom uppköp, och ej annars än i visst fall genom ut
lottning, svenska staten egde'' tillfälle att efter eget godtfinnande förkorta densamma.
Beträffande åter den sednare anmärkningen särskild!, måste ihågkomma®, att 18b4 ars
engelska lån mot 4j: procents obligationer upphört att vara på Londons börs noteradt;
att de för detta lån utgifna obligationer utgjorde ett så ringa^ belopp, att de töV den engelska
marknaden äro utan all betydelse, och att äfven det lån, som nu var i fråga, vore
så rinna, att det svårligen skulle kunna förmå att på Londons börs nedtrycka andra
pappers värde. Ett tillförlitligt bevis, att svenska statsobligationer, förskrift^ i it Sterling
med 5 procents ränta, icke skulle verka menligt för innehafvande åt de äldre, iobl ars
lån tillhörande obligationerna, syntes ligga deri, att det Consortium, med hvilket sistnämnda
lån kontraherades, nu erbjudit Riksgälds-kontoret ett nytt lan mot 5-procents-obligationer
i £ Sterling, och detta till och med till dubbelt så stort belopp, som kontoret
var bemyndigadt att upptaga. Deri åsigt, som jemväl blifvit framställd, eller att en sa
hög obligationsränta, som 5 procent, vore för statens kredit menlig, föreställde sig h ulimäktige
icke heller numera vara afgörande, då icke blott svenska staten utan äfven stater
med vida. större tillgångar och med en så stadgad kredit, som t. ex. Preussen,
funnit sig böra i detta hänseende lämpa sig efter långifvärens fordringar.

1''afseende på beskaffenheten af de lånevilkor. hrr Raphaei & Sons anbud innehöll
funno Fullmäktige sig icke kunna underlåta att beakta följande omständigheter och
förhållanden, nemligen: att alla öfriga anbud, som blifvit Riksgälds-kontoret gjorda, voro
antingen dyrare eller alldeles obestämda och, med undantag af tvenne, förutsatte att langifvare,
! skulle fixt öfvertaga endast en till fyllande af Riksgälds-kontorets kända behof

otillräcklig del af lånesumman, med förbehåll af optionsrätt till återstoden; af hvilken
optionsrätt långifvaren naturligtvis dock endast vid de tillfällen, då lånet rönte framgång
och derför utgifna obligationer med lätthet kunde afsättas, sig begagnade; hvaremot,
i annat fall, låntagaren måste mot nedsatt pris sjelf föryttra obligationerna för optionsandelen;
att de vilkor, på hvilka åtskilliga andra länders, särdeles Rysslands, obligationer
nu utbjödos icke lemnade någon anledning att genom ytterligare uppskof och underhandlingar
något väsendtligt skulle kunna vinnas; att det pris för ett lån pa de åt hrr
Raphael et Sons erbjudna vilkor, som nu kunde beräknas, endast vore ett maximum,
hvilket nödvändigt måste i någon man förminskas, emedan obligationerna antingen skulle
komma att hållas vid en kurs under pari, i hvilket fall Riksgälds-kontoret vid uppköp
återfinge en del af kapitalrabatten, eller- skulle stiga till pari, då någon kapitalrabatt å
den Riksgälds-kontoretförbehållna delen icke komme i fråga; —sannolikast komme dock
låneprisets nedsättande att ske på det tvåfaldiga sätt, att Riksgälds-kontoret till eu högre
kurs. än deri i lånekontraktet bestämda, försäljer de kontoret förbehållna 150,000
& Sterling, och derjemte vid hvarje uppköp, särdeles vid tid etter annan inträffande kriser,
återfår en del af deu ursprungliga kapitalrabatten; att riksdagen, genom att till
amortering anslå mera^än £ procent åt det ursprungliga lånebeloppet, kunde efter godtfinnande
förkorta amorteringstiden; och att våra handelsförhållanden till England gjorde
ett lån i ii. Sterling företrädesvis fördelaktigt.

Efter öfvereuskomna jemkningar och meddelade förtydligandet) afslöts den 10 Juli
med hrr Raphael et Sons om öfvertagandet af ett lån a 1,150,000 il Sterling nedanstående
kontrakt, å hvilket Kong!. Maj:t under samma dag meddelade sin nådiga garanti

Kontrakt.

Sedan Sveriges innevarande ar 1868 församlade Riksdag beslutat och åt sina Eulimäktige
i Riksgälds-kontoret uppdragit att, till bestridande åt utgifter för jernvägars
byggande, anskaffa genom upplåning mot statsobligationer en summa af aderton millioner
Riksdaler Riksmynt, och Riksdagens i afseende på denna upplåning fattade beslut blifvit
af Kongl. Maj:t faststäldt, enligt derom i Svensk Författningssamling införd kungörelse
af den °22 nästlidne Maj; sä har. angående upptagningen af ett på samma beslut grundad^
fonderadt amorteringslån å en million etthundrafemtiotusen Pund Sterling, detta
kontrakt afslutats mellan Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, å^ svenska statens vägnar,
på ena sidan, och bankirhuset R. Raphael et Sons i London, på den andra.

§ 1.

Utaf ifrågavarande lån öfvertager, under tillgodonjutande af eu till tretton procent
bestämd kapitalrabatt, bankirhuset R. Raphael et Sons eu million Pund Stel ling.
Återstoden, utgörande etthundrafemtiotusen Pund Sterling, förbehåller sig Riksgäids-koutoret
att sjelft efter godtfinnande disponera.

§ 2.

För detta låns hela belopp utfärdas af Riksgälds-kontoret på innehafvare)! ställda,
den 1 Juli 1868 daterade, med fem procents årlig ränta från sagde dag löpande och, pa
sätt här nedan uppgifves, betalbara obligationer, nemligen:

500 st. obligationer å C 500 hvardera (Ser. A) eller å tillsammans ........ £ 250,000.

9,000 st. obligationer å £ 100 hvardera (Ser. B) eller å tillsammans ... £ 9CO.OOO -

Summa £ 1,150,000

af hvilka obligationer Riksgälds-kontoret, för sin andel i lånet, öfvertager 1,500 st. å
£ 100 hvardera.

Dessa på svenska och engelska språken affattade obligationer skola erhålla den
lydelse, härvid biiagdt formulär visar; och skall hvarje obligation åtföljas af halfårsvis
eller den 1 Januari och 1 Juli hvarje år till betalning förfallande, af Riksgälds-kontoret
likaledes utfärdade och på innehafvare!! ställda räntekuponer.

§ 3.

Utaf det belopp, som efter afdrag af ofvanomförmälda kapitalrabatt skall erläggas
för den af R. Raphael et Sons öfvertagna iåneandelen och hvilket belopp utgör
åttiosju procent af denna låneandel eller åttahundrasjutiotusen Pund Sterling, förbinda
sig Raphael et Sons att oafkortad! ställa till Riksgälds-kontorets disposition i London nu

genast en femtedel, eller.................................................................................... £ Stg 174,000.

den 1 September innevarande år en femtedel, eller.................................... » 174,000.

den 1 December » » en femtedel, eller................................... » 174,009.

den 1 Mars 1869 en femtedel, eller ....................................................... » 174,000.

och den 1 Maj sistnämnda år en femtedel, eller.......................................... » 174,000.

Summa £ Stg 870,000.

Dock förbehålla sig R. Raphael et Sons rättighet att, om de det önska, tidigare
eller före här utsatta terminer för Riksgälds-kontorets räkning verkställa dessa inbetalningar:
börande Riksgälds-kontoret om hvarje tillämnad tidigare inbetalning underrättas
genom^ bref eller telegraf-depesch minst 14 dagar innan den verkställes. Sådan inbetalning
lår icke understiga 10,000 Pund Sterling.

För sålunda, efter föregången anmälan, afräkningsvis inbetalda medel ega R. Raphael
et Sons^ att beräkna ^sig till godo och vid inbetalningens verkställande innehålla
fem procents årlig ränta från inbetalningsdagen till den dag, då samma medel enligt
ofvanståeude tidsbestämmelser skulle ställas till Riksgälds-kontorets disposition.

§ 4.

Lånemedlens indragning till Riksgälds-kontoret kommer att ske genom kontorets
derå utfärdade vexla!- eller invisningar, hvilka, böra af R. Raphael et Sons provisionsfritt
accepteras och inlösas.

§ 5.

Sednast tre månader efter denna dag bör Riksgälds-kontoret till R. Raphael et
Sons aflemna vederbörligen underskrifna obligationer för derförinuan å lånet verkställda
inbetalningar; kommande sedermera, i den man lånemedlen varda för Riksgälds-kontorets
räkning disponibla, obligationer å deremot efter öfverenskommen kapitalrabatt svarande
belopp att ai Riksgälds-kontoret hållas R. Raphael et Sons tillhanda. Dock iakttages
att utaf de obligationer, som R. Raphael et Sons för första inbetalningen böra erhålla,
kolmila, såsom säkerhet för detta kontrakts tullgörande å låneöfvertagarnes sida, obligationer
ä ett belopp af tjngutusen Pund Sterling att hos Riksgälds-kontoret innehållas

till dess hela den öfvertagna låneandelen blifvit på stadgadt sätt till Riksgälds-kontoret
inbetald; hvarefter alla de sålunda innehållna obligationerna R. Raphael et Sons

tillställas. o „

För de medel, som i afräkning å ifrågavarande lan varda af R. Raphael et Sons
vederbörligen inbetaide innan obligationerna hinna förfärdigas, afgifver Riksgälds-kontoret
interimsqvi Rensel’, hvilka sedermera i utbyte mot obligationer för samma belopp
återställas.

§ 6.

Kostnaden för obligationernas och räntekuponernas förfärdigande bestrides afRiksgälds-koutoret,
hvilket jemväl godtgör i England stadgad stämpelafgift; men R. Raphael
et Sons, med hvilkas namnteckning alla för detta lån utfärdade obligationer komma att
förses, ombesörja stämplingens behöriga verkställighet.

§ "•

Intilldess obligationerna blifvit färdiga och aflenmade til! R, Raphael et Sons, står
det dem öppet att å° föryttrade obligationsbelopp i eget namn utgifva interimsförskrifningar,
hvilka dock endast för utgifvarne äro bindande.

§ B.

Obligationerna för den del af lånet, som icke blifvit af R. Raphael et Sons öfvertaget,
få icke, utan deras medgifvande, före innevarande års slut från Riksgälds-kontoret
till köpare utlemnas. , . .

Innan Riksgälds-kontoret derefter företager någon försäljning utom riket af dessa
obligationer, böra desamma emot det pris, som Riksgälds-kontoret eger bestämma, hembjudas
R. Raphael et Sons.

§ ö.

Till liqviderande af räntan för de utfärdade obligationerna och till lånets amortering
inom en tid af högst sextiotvå och ett hallt år, skall en annuitet eller ett årligt
anslag af sextiotusen trehundrasjutiofem Pund Sterling, motsvarande 5J procent af det
nominella lånebeloppet, årligen utaf Riksgälds-kontorets medel afsättas och för sagde ändamål
användas; hvarvid dock iakttages, att, under den tid lånemedlen af Riksgäldskontoret
indragas, detta anslag icke kommer att öfverstiga hvad som motsvarar ränteoch
amorteringsbeloppet för de då influtna lånemedlen.

§ 10.

Amorteringen af lånet, hvilken skall vidtaga så snart ett år af lånetiden, räknadt
frän den i innevarande Juli, tilländagått, bör ske genom derför utfärdade obligationers
uppköpande och annullering, så vida obligationernas allmänna pris understiger det i dem
förskrifna kapitalbelopp. I annat fall och derest tillfälle sig ej erbjuder att under pari
inköpa obligationer å det belopp, hvarmed lånet, enligt den i sådant afseende uppgjorda
plan, skall ”årligen amorteras, bör utlottning af det deruti uppgiga obligationsbeloppet
verkställas inför Fullmäktige i Riksgälds-kontoret sista helgfria dagen i Maj månpd; egande
låneöfvertagarne eller dess ombud att denna utlottning öfvervara. De då utlottade obligationerna
förfalla till betalning den 1 nästföljande Juli.

Skulle Riksgälds-kontoret önska att utöfver det bestämda årliga boloppet amortera
större eller mindre del af lånet, bör, derest obligationer då icke kunna under pari
inköpas, likaledes genom sådan utlottning bestämmas, hvilka obligationer må genom erläggande
af deras hela nominella belopp af Riksgälds-kontoret infrias.

För utlottad obligation upphör räntegodtgörelsen med den dag, då obligationen
förfaller till betalning.

Verkställda obligations-utlottningar skola på Riksgälds-kontorets bekostnad kungöras
i Sveriges officiella tidning samt genom R. Raphael et Sons försorg i två utländska
tidningar.

På enahanda sätt bör upplysning meddelas om antalet och sammanlagda kapitalbeloppet
af de under hvarje år infriade och annullerade obligationerna.

För att bereda tillförlitlig upplysning om obligationernas gångbara pris åtaga sig
R. Raphael et Sons att söka få desamma fortfarande noterade på the Stock Exchange
i London.

Riksgälds-kontoret utfäster sig att på sin bekostnad och risk til) R. Raphael ,et
Sons i London öfversända den för utrikes skeende ränteliqvider vid hvarje halfårs förlopp
erforderliga valuta samt förbinder sig derjemte att, fjorton dagar före räntekuponernas
förfallodag, hålla denna valuta R. Raphael et Sons tillhanda antingen i klingande mynt
eller i vexlar eller invisningar, som sednast 3 månader från deras ntgifuingsdag skola
betalas.

Efter föregången utlottning böra de för inlösningen af utlottade och förfallna
obligationer erforderliga medel på enahanda sätt och inom ofvan bestämda tid tillhandahållas.
Vid utlottad obligations inlösande bör densamma vara åtföljd af alla dertill hörande,
förut ej förfallna räntekuponer; kommande i annat fall afdrag att ske för de saknade
kuponernas belopp.

§ 12.

Obligationsinnehafvare, som det önskar och derom hos Riksgälds-kontoret gör anmälan,
eger att der i svenskt^ mynt lyfta beloppet af förfallen obligation eller räntekupon
sedan en månad förflutit från den dag, sådan anmälan skett. Hvad sålunda kommer
att till obligations- eller kuponinnehafvaren omedelbart från Riksgälds-kontoret utbetalas,
skall vid de för annuitets-liqvidernas fullgörande enligt 11 § afgående remisser afräknas
och innehållas.

§ 13.

Obligationer och räntekuponer, som till betalning förfallit, men icke inom två (2)
år efter deras förfallotid blifvit till inlösen företedda å de utrikes orter, der desamma
enligt deras lydelse infrias, varda derefter endast i Stockholm hos Riksgälds-kontoret inlösta;
skolande, derest de för sådana obligationers och kuponers inlösande afsända medel
icke redan förut blifvit vederbörligen redovisade, desamma då ofördröjligen till Riksgäldskontoret
återställas.

§ 14.

Innehafvare af förfallna obligationer och räntekuponer, hvilka icke blifvit inom
Femton (15) år från deras förfallodag till inlösen hos Riksgälds-kontoret företedda., hafva
förlorat all vidare rätt till betalning.

De för sådana obligationers och kuponers inlösande afsedda medel hemfalla till
Riksgä Ids-kontoret.

§ 15.

De för obligationers och räntekuponers inlösande utrikes från Riksgä,Ids-kontoret
remitterade medel skola af R. Raphael et Sons inom tre månader efter medlens mottagande
redovisas, hvarvid infriade obligationer och räntekuponer böra till Riksgälds-kontoret
återställas; kommande räkningen med Riksgälds-kontoret för oftanämnda lån att å
vederbörande obligationsinnehafvares vägnar föras utaf R, Raphael et Sons.

§ 16.

Såsom vedergällning för bestyret med den inlösning af utlottade obligationer och
''förfallna räntekuponer. hvilken verkställes utom Sverige, samt dessa obligationers och kuponers
före deras återställande till Riksgälds-kontoret nödig ansedda annullering äfvensom
för den i 15 § föreskrifna redovisning erlägger Riksgälds-kontoret till R. Raphael
et Sons ett arvode af en half (£) procent utaf de utlottade eller förfallna obligationernas
och räntekuponernas belopp.

§ 17.

Här ofvan meddelade stadganden få icke af Riksgälds-kontoret offentliggöras före
innevarande års utgång, så vida icke de anses böra intagas uti obligationerna, eller sådant
påkallas antingen af de för låneaffnrens verkställighet erforderliga åtgärder eller af
andra särskilda omständigheter.

§ i«.

Fullmäktige i Riksgälds-kontoret förbinda sig att å detta lånekontrakt ofördröjligen
anhålla om Kongl. Maj:ts nådiga sanktion samt dess garanti å lånet.

§ 19.

Detta kontrakt, som å ömse sidor är på god tro afslutadt. skall, i händelse af
skiljaktiga meningar, på ett billigt och redbart sätt tydas.

Utaf ofvanstående på svenska och engelska språken affattade lånekontrakt, som
i tillkallade vittnens närvaro blifvit undertecknadt, äro två lika lydande exemplar utfärdade.

Stockholm den 10 Juli 1868.

(Underskrifter.)

Den årliga räntan å det enligt förestående kontrakt upptagna lån utgör obetydligt
öfver 6 procent.

Med begagnandet af den dem i kontraktet medgifna rättighet, hafva långifvarne

till inbetalning inom deri 15 Augusti uppsagt hela det af dem öf vertagna

lånebeloppet .......................................................................... £ St. 870,0(10. — —

Efter afdrag af den räntegodtgörelse, som långifvarne vid
sålunda före de i kontraktet bestämda tider skedda inbetalningar,
enligt samma kontrakts 3 §, egde beräkna sig till godo, och hvilken
utgjort .................................................................................................... » 14,730. 8. 3,

har Riksgälds-kontoret sålunda erhållit .............................................. £ St. 855,269 11. 9*

Utaf denna summa har, enligt hvad Revisorerne erfarit, till den 1 innevarande Oktober
ett belopp af £ St. 805,769: 11. 9 blifvit af Riksgälds-kontoret indraget, hvilket. lemna!
i Riksmynt 14,577,765 R:dr 52 öre.

Som uti 17 § af det med hrr R. Raphael et Sons upprättade lånekontrakt finnes
intaget det förbehåll »att icke före innevarande års slut få offentliggöras de i nämnda
kontrakt förekommande stadganden», hafva Revisorerne, i sammanhang med beslutet att
låta redogörelse för denna låneaffär nu inflyta i revisionsberättelsen, till Fullmäktige i
Riksgälds-kontoret aflåtit eu skrifvelse, med anmodan att icke före innevarande års slut
låta verkställa tryckningen eller före samma tid medgifva något meddelande af hvad i
denna berättelse förekommer rörande upptagandet af ett nytt fonderadt jernvägslån.

186!> och 1866 1 afseende å den vid 1865 och 1866 års riksdag till Kong). Maj:ts disposition

års riksdagsår!- ställda summU, 120,000 R:dr, för understödjande af myr utdikning av och vattenaftappninslag
till myr- gar inom rikets norra och nordvestra delar, anse sig Revisorerne böra omnämna, att det
“vatum^/ta ^ ans''a£ a*'' 4,800 R:dr, som af berörda summa, enligt sednaste revisionsberättelse, sid. 74.

V<i vingård beviljats för utdikning afsänka marker vid byarne Jordåsen, Sunnanäs och Grufvetorpet
samt sänkning af sjön Osaren m. fl. vattenaftappningsarbeten inom Wahlbo socken af
Gefleborgs län, till följd af arbetsintressenternas beslut att icke utföra detta arbete, i
stället sålunda disponerats, att deraf anvisats:

^ör utdikning af 19 myrar inom Östmarks socken i Fryksdals härad af

Wermlands län ........ ............................................................................ R:dr 2,500: —

samt för utdikning af myrar vid byn Brännland inom Umeå socken af

Westerbottem län .................................................................................. » 2,300: —

Anslag till väg- Enligt till Fullmäktige under den 22 November 1867 samt den 14 Augusti inne anläggningar

varande år aflåtna nådiga bref, har Kongl. Maj:t, till utgående af den dels för an°rin
cä^°^at‘~ läggning af nya och dels för förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre
jadt^vid 1867 90(^a vägar vid 1867 års riksdag till Kongl. Maj:ts nådiga disposition anvisade summa
ärt riksdag. af 150,000 R:dr, beviljat följande anslag för nedan uppräknade 13 särskilda väganläggnings-
och vägförbättringsföretag, nemligen:

inom Södermanlands län:

för omläggningar och . förbättringar af vägen mellan Eskilstuna och Sparreholms jern vägsstation

inom Öster-Rekarne och Willåttinge härader .......... R:dr 1,776: —

deraf utbetalts 3,000 R:dr; ______

Transport 7,170: —

Transport R:dr

inom Östergötlands fän:

för omläggning af vägen mellan Waldemarsvik och Qusums bruk inom

Hammarkinds härad ........................................................................... »

Häraf äro utbetalde 2,250 R:dr;

inom Jönköpings län:

för omläggning af vägen mellan gästgifvaregården Broby inom Östra

härad och Saf sjö järnvägsstation inom \Vestra härad ............... »

hvaraf utbetalts 3,500 Rdr;

inom Kalmar län:

för omläggning af vägen från Wimmerby genom Frödinge och Lockne.vi

socknar af Sevedes och Södra Tjusts härader ....................... »

af hvilket anslag 10,000 R;dr äro utbetalde;

inom Blekinge län:

för omläggning af vägen vid Tobaksliden på vägen mellan Karlskrona

och Fulirs gästgifvaregård ................................................................ »

hvaraf halfva beloppet 1,900 R:dr är utbetaldt;

» omläggning af vägen förbi Staffansbygdliden inom Medel.stads härad

mellan Karlskrona och nämnda gästgifvaregård................................ »

deraf hälften, 1,250 R:dr, är utbetald;

» vägomläggning vid Gundlatorpsliden inom Fräkne härad på vägen

mellan llonneby och Karlshamn....................................................... »

Häraf äro utbetalde 3,500 R:dr;

inom Kristianstads län:

för omläggning af vägen mellan Wisseltofta i Westra-Gbinge och gränsen
åt Ousby socken i Östra-Göinge härad .................................. »

hvaraf halfva beloppet 6,000 R:dr utbetalts;

inom Göteborgs och Bohus län:

lör omläggning åt vägen mellan Kongelf och gästgifvaregården Kyrkeby

inom Inlands ATordre härad................................................................ s

deraf hälften utbetalts med 13,430 R;dr;

inom IVermlands lån:

för omläggning af vägen förbi Stor-. Transtrands-, Likanå- och Blekhedsbackarne
mellan Näs och Boranqens gästgifvaregårdar inom

Eif dals härad ................................................................................ „

Af detta anslag äro utbetalde 3,500 R:dr;

inom Westerns län:

för anläggning al väg mellan gården Stäfre och byn Ringvalla inom
Femebo, Fläckebo och Kihla socknar af Wagnsbr.o och Öfver Tjurbo

härader ..........................................................................'' „

hvaraf'' halfva beloppet utbetalts med 3,335 R:dr;

Transport H:dr

7.170:

9,000:

22,500:

3,800:

2,500:

7,500:

12,000:

26,860:

7,500:

6,670:

1145ÖÖT

Transport. R:dr 1 f 4,500: —

inom Jemtlands län:

för omläggning af vägen förbi Grubbergs och Gerd backar vid Bisp gårdens

gästgifvaregård inom Fors socken ................................... » 5,860: —

hvilket anslags hela belopp ännu i Riksgäids-kontoret innestår;

samt inom Norrbottens lån:

för anläggning af väg mellan byn Boknäs i Piteå socken och Arvidsjaur
inom Lappmarken ..................................................................» 27,öOÖ: —

hvaraf utbetalts 7,000 R:dr.

Sumlita R:dr 147,360 —

hvadan således ett belopp af 2,640 R:dr ännu finnes odispoueradt af ofvanberörda för

väganläggningar och vägförbättringar vid 1867 års riksdag anvisade medel.

1867 ån Rik»- För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt åars och farleder»

dags anslag till upprensande anvisade 1867 års Riksdag eu anslagssumma af 20,000 R:dr, hvilken summa

mindre hamn- sålunda blifvit af Kong!. Maj:t disponerad, att deraf beviljats:
och brobyggna- a J r J

der samt årens- för anläggning af hamn vid staden Trosa ............................................... R:dr 14,000: —

ningar. hvaraf utbetalts 10,500;

samt såsom ytterligare bidrag för hamnbyggnaden vid fiskläget Wiken

inom Luggude härad af Malmöhus län ................................................ » 6,000: —

hvaraf ett belopp af 3,500 R:dr redan är utbetaldt.

Anslag till myr. Till utgående af den vid 1867 års riksdag till Kongl. Maj:ts disposition ställda

atdikningar och summa, 120,000 R;dr, för understödjande af rnyrutdikningar och vattenaf''tappningar inom
ningar ^‘bevil- sex ,)0rdliguste länen samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader af Werm Jadt^id

1867 lan(ls län, som företrädesvis afse att minska frostländigheten, hafva följande anslag, enligt
års riksdag. Kongl, Brefven den 25 Oktober 1867 samt den 28 Februari, 20 Maj och 14 Augusti detta
år blifvit beviljade för nedanuppräknade 49 sådana arbetsföretags utförande, nemligen:

inom Werrnlands län:

för utdikningar vid hemmanen Takene, Slobyn, Mossviken, Södra Fjell och Löfnäs inom

Magneskogs socken af Jösse härad ........ R:dr 3,000: —

''deraf utbetalts 1,500 R:dr;

inom Stora Kopparbergs län:

för sänkning af Brötjerna sjö inom Gagnefs socken ............................ » 820: —

deraf utbetalts 400 R:dr;

» utdikning af Thorvallsmyren inom Äppelbo socken ........................ »> 615: —

hvaraf 415 R:dr äro utbetalde;

» utdika ingen af frostledande myrar inom Mora socken .................... » 5,000: —

hvaraf halfva beloppet är utbetaldt med 2,500 R:dr;

Transport R:dr 9,435:

Transport R:dr 9,435: —

för utdikning af frostledande myrar inom Elfdals socken .................... » j ggg.

hvaraf halfva beloppet, 650 K:dr, redan är utbetaldt;

» utdikning af Tibergs-, Dås- och Kalfvomyrarne samt Storfiot inom

Wenjans socken ......................................................... „ 1,560* _

inom Gefleborgs lån:

för ett utdikningsarbete vid byarne Backberg och Norberg inom Of vansjö

socken .................... # 7 000* _

'' hvaraf utbetalts 5,250 Rdr;

» sänkning af He,msjön och utdikning af Hemmyren vid byn Hamra

inom Loos socken ............................................................................... * 4 jgQ. _

hvaraf 2,000 R:dr äro utbetalde;

inom Jemtlands län:

för myrutdikningar å byarne Wikens, Westansjös, Ostansjös, Fåsjöns,

Fiolens och Aspans egor inom Ytter-Hogdals socken ................... » 10,900: _

» ett myrutdikningsarbete vid hemmanet Östbacken inom Ovikens

socken ......................................................................................... « ggo; -

hvaraf halfva beloppet, 430 R:dr, redan är utbetaldt;

» ett myrutdikningsarbete vid IFåttne by inom samma socken ........ » 2,520: _

hvaraf hälften utbetalts med 1,260 R:dr;

» utdikning af en myr på byn Kinderåsens egoområde inom samma

socken ........................................................................................ „ 200. —

hvaraf halfva beloppet likaledes utbetalts med 100 R:dr;

» sänkning af Flåsjön inom Alanåsets socken ................ » 7,120: —

hvaraf hälften, 3,560 R:dr, är utbetald;

» myrutdikningar vid Kakuåsens by inom HamrnardaU socken........ » 4,900: _

deraf utbetalts hälften med 2,450 R:dr;

inom Wester-Norrlands lån:

för utdikningar till minskande af frostiändigheten inom Alnö socken a 3,600: _

hvaraf hälften, 1,800 R;dr, redan är utbetald;

» utdikning af Gårdesmyren vid Johannisbergs nybygge inom Skarpsås
socken ............................... & Hg.__

hvaraf 75 Rtdr äro utbetalde;

» sänkning af Djupsjön samt utdikning af Rödjninas- och Sjöhot tens-myrarne

inom samma socken........................................................ * AjOOO: —

hvaraf utbetalts halfva beloppet med 2,000 Rtdr;

inom Westerbottens län:

för ett myrutdikningsarbete vid byn Angersjö inom Nordmalings

socken ............................................................................ 3 1,800: —

hvaraf hälften utbetalts med 900 R:dr;

Transport R:dr 59,460: —
10

Transport R:dr

för myrutdikning vid byn Brännland inom Bjurholms socken ......... »

af hvilket anslag halfva beloppet utbetalts med 950 R:dr;

» myrutdikningen vid byn Ström inom Umeå socken ...................»

hvaraf utbetalts halfva beloppet med 1,075 R:dr;

» myrutdikning vid Kallhögen inom Wännäs socken ....................... B

deraf hälften utbetalts med 600 R:dr;

» myrutdikning vid Järfdalen inom sistberörda socken ................... *

deraf halfva beloppet utbetalts med 230 R:dr;

» utdikning af myrar vid byn Säfvar inom Säfvärs socken .......... »

hvaraf halfva beloppet, 2,250 R:dr, redan utbetalts;

» utdikning af myrar vid byarne Estermark och Brände inom Ny sätra

socken.......................................................................................... ”

deraf hälften, 1,650 R;dr, redan utbetalts;

» utdikning af en myr vid byn Högland inom Deger före socken ... »

hvaraf utbetalts 200 Rdr;

» myrutdikning vid Mårdsele inom sistberörda socken........................ ®

deraf 260 R:dr äro utbetalde;

» myrutdikning vid byn Maltbränna inom samma .socken »

hvaraf 150 R:dr äro utbetalde;

» myrutdikning vid byn Innansjö inom Burträsks socken .............. »

hvaraf utbetalts hälften med 850 R:dr;

» myrutdikning vid hemmanet Söderby inom samma socken ......... »

deraf hälften, med 285 R:dr, redan är utbetald;

» utdikning af myren vid Medlebyn inom Skellefteå socken.............. »

hvaraf 1,000 R:dr utbetalts;

» utdikning af myrar vid byn Hötjern i Löfångers socken.............. »

hvaraf halfva beloppet utbetalts med 1.030 R:dr;

» utdikning af myrar vid byn Wargträsk inom Öhrträsks socken »
deraf utbetalts hälften med 520 R:dr;

» utdikning af myrar vid byn Tallsjö inom Fredrika socken ........... »

af hvilket anslag halfva beloppet är utbetaldt med 250 R:dr;

» utdikning af myrar vid byn Mårdsjö inom Dorothea socken ........ »

deraf hälften utbetalts med 1,350 R:dr;

» myrutdikning vid Öster-Norets by i Åsele socken .................... »

hvaraf utbetalts 600 R:dr;

» myrutdikning vid Forsvik inom Stensele socken............................... »

deraf halfva beloppet är utbetaldt med 350 R:dr;

» myrutdikning vid byn Pauträsk inom sistberörda socken................ »

deraf hälften utbetalts med 1,000 Rdr;

» utdikning af myrar vid byn Flakaträsk inom Lycksele socken .... »

deraf utbetalts halfva beloppet med 1,165 R:dr;

59,460: —
1,900: —

2,150: —

1,200: —

460: —

4,500: —

3,300: —
400: —
520: -200: -1,700: -570: -2,000: —
2,060: —
1,040: —
500: —
2,700: -1,700: -700: —
2,000: —
2,330: -

Transport R:dr 91,390:

	Transport R:dr	91,390: -
	inom Norrbottens lån i
för utdikning af myrar vid byn Lillpite inom Piteå socken....................	))	3,350: —
	deraf hälften, 1,675 R:dr, redan utbetalts;
X>	utdikning af myrar vid byarne Antnås och Skäret inom Neder-	»	3,420: —
	af hvilket anslag hälften är utbetald med 1,710 R:dr;
»	utdikning af myrar vid byn Ersnäs inom sistberörda socken ........ hvaraf halfva beloppet är utbetaldt med 4}475 R.dr;	»	8,950: —
V	utdikning af myrar vid byn Smedsby inom samma socken ...........	»	2,285: -
D	myrutdikning vid byn Boden inom Öfver-Luleå socken ................ hvaraf utbetalts hälften med 200 R:dr;	»	400: -
tf	myrutdikning vid byn Sefvast inom samma socken ........................ af hvilket anslag hälften utbetalts med 425 R:dr;	))	850: —
X)	utdikning af myrar vid byn Hvita inom Råneå socken ................ deraf halfva beloppet, 485 R:dr, redan är utbetaldt;	))	970: -
»	sänkning af Lomträsket inom Öfver-Kalix socken ........................ hvaraf hälften, 2,630 R:dr, redan utbetalts;	»	5,260: -
»	myrutdikning vid byn Karungi inom Karl Gustafs socken ............ deraf hälften utbetalts med 350 R:dr;	»	700: -
))	myrutdikning vid Wittanqi kyrkoby inom Jukkasjårvi socken ....	»	2,425: —

Summa R:dr 120,000. —

Den vid 1867 års riksdag för ofvanberörda ändamål anvisade summa har sålunda
till hela sitt belopp blifvit af Kongl. Maj:t disponerad.

Den vid 1867 års riksdag likaledes till Kongl. Maj:ts disposition ställda summa, Län för be.

50,000 R:dr, för att såsom lån användas till befrämjande af sänka trakters utdikning främjande af
och aftappande af sjöar för beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra utdikningar och
delar, har, enligt Kongl. Maj:ts till Fullmäktige under den 22 November 1867 samt den
14 Augusti innevarande år aflåtna nådiga bref, blifvit pa följande sätt disponerad, ydande a/ 0(J_
nemligen: lingsföretag, be fäl

sänkning af Wi- och Gölsjöarne inom Ljunga och Agunnaryds m. fl. socknar al ^Sö^års^ikt Sunnerbo

härad och Kronobergs län................................................... R:dr 24,200: ^

hvilket låns hela belopp utbetalts;

» upprensning af Applerums och Söderåkra åar inom Thorsås och

Söderåkra socknar af Södra Möre härad af Kalmar län................

Hela detta lån är redan utbetaldt;

» utdikning af Horshults och Stubbelycke mossar i Wirestads socken

af Allbo härad och Kronobergs län ....................................................

hvars hela belopp ännu i Riksgäldskontor innestår;_

8.200: -

1,90b: —

Transport R:dr 34,300: —

... .... , , Transport R:dr 34,300: —

for utdikning af sank mark vid hemmanet Dåfverud i Er temark« socken

af Wedbo härad och Elfsborgs län ................................................... » 1,900: —

hvilket låns hela belopp redan utbetalts ; samt

•> reglering a f flodvattnet i Titla-ån inom Ullervads socken af Wads vo

härad och Skaraborgs län .............................. - ..... Ä 13800 _

hvilket lån likaledes är utbetaldt.

Summa R:dr 50,000. —

Det af 1868
års Riksdag för
samma år särskilt
anvisade
anslag till anläggning
och
förbättring af
vägar och andra
kommunikations-anstalter.

..... tor beredande af arbetsförtjenst åt den, i följd af missväxt och dyr tid, nödställda
befolkningen inom vissa delar af landet anvisade sednast församlade Riksdag, enUgt
43 § i Riksgälds-kontorets reglemente, till Kong!. Maj.-ts disposition för år 1868 ett
saiski dt anslag af 200,000 R:dr, att användas till anläggning'' och förbättring af vägar
och andra kommumkaUonsanstalter ; och har detta belopp, enligt Kongl. Maj:ts till Fullmäktige
den 8 April och 22 Maj innevarande år aflåtna nådiga bref, på följande sätt
disponerats, nemligen:

inom Södermanlands län:

för vägomläggmngar mellan staden Strengnäs och den söder om denna stad framgående

allmänna landsväg inom Åkers härad.................................. R-dr 2180'' _

hvaraf'' äro utbetalde 1,680 R:dr.

inom Blekinge lån:

för omläggning af vägen vid Mostenslid mellan gästgifvaregårdarne Asu rum

och M ödegården inom Bränne härad................. » 4 300'' _

hvaraf'' utbetalts 3,300 R:dr;

för vägomläggning vid Svängestadslid i närheten af Mölleqårdens gästgifvaregård
................................................................................... „ 3,870: —

åt hvilket anslag utbetalts 3,300 R:dr;

för vägens omläggning förbi Långelid mellan sistberörda gästgifvaregård

och gästgifvaregården Tranamåla.......................... » 5 470: —

deraf utbetalts 4,500 R:dr;

för vägomläggning vid Trensumslid på vägen mellan Karlshamn och

Ronneby inom Fräkne härad ............... 8 3 230: _

hvaraf 1,800 R:dr äro utbetalde;

för förbättring af vägen vid Holmsjön inom Sillhöfda socken på vägsträckningen
mellan staden Karlskrona och gästgifvaregården Fukt

i Medelstads härad........................ „ 4000: _

deraf 2,000 R:dr blifvit utbetalde;

för omläggning af vägen förbi Rjelketorpslid mellan gästgifvaregårdarne

Bubbetorp inom Ostra och Kuleryd inom Medelstads härad........ » 1,600:

deraf halfva beloppet utbetalts med 800 R:dr;

för förbättring af vägen vid Brödlösa backe i närheten af sjön Stllhöfden
inom Medelstads härad på vägstiäckningen mellan staden

Karlskrona och gästgifvaregården Fukt......................................... » 1,600: —

af hvilket anslag hälften, 800 R:dr, redan utbetalts;

Transport R:dr 26,250:

Transport R:dr

inom Stora Kopparbergs lön:

för vägoniläggningar och vägförbättringar mellan Komtillmåtta gästgifvaregård
och Svedjebyn inom Gagnefs och Flöda socknar ............ »

deraf utbetalts 6,000 R:dr;

för vägan läggningen mellan Timmergatan och Fuluelf, för beredande af
väg från Transtrands kyrka till gränsen emot Trysils socken i
Norge ............................................................. ................................ *

inom Gefleborgs lån:

för anläggande af väg från Loos kyrkoby till Hamra kapell............... “

hvaraf halfva beloppet utbetalts med 15,000 R:dr;

26,250: —

16,000:

16,000: -

30,000. —

inom IRester-Norrlands län:

för anläggande af väg från Björna kyrka till A spjele vid gränsen af

■ Fredrika socken i Westerbottens län ............................................... » 40,000:

hvaraf utbetalts 24,000 R:dr;

inom Jemt lands län:

för vägomläggning mellan Grirnnäs och Bråcke gästgifvaregårdar inom
Bräcke socken........................................................................................

för anläggning af väg genom Marieby socken mellan Lillviken och

Wallsundet..........................................................................................

deraf 6,000 R:dr redan blifvit utbetalde;

för vägoniläggningar inom Rödöns och Nåskotts socknar .....................

deraf halfva beloppet utbetalts med 11,500 R:dr;

inom Westerbottens lån:

för väganläggning vid Kryckelån inom Degerfors socken........................

för vägomläggning inom Nysätra socken, för undvikande af derå branta

backar mellan Gumboda och Grimsmarks gästgifvaregårdar, ........

deraf hälften, 10,000 R:dr, är utbetald;

3,000:
8,000: —
23,000 —

2,750: -20,000: —

inom Norrbottens län:

för anläggning af väg från Arvidsjaurs kyrkoby till Afvaviken vid sjön

Storafvan..........................................................-.................................. » l5’000: “

hvaraf utbetalts 13,000 R:dr. ........

Summa R:dr 200,000: —

De under år 1867 från Riksgälds-kontoret utbetalda aflöningar och öfriga förvalt- Riksgälds-ko«-ninqskostnader äfvensom pensioner hafva uppgått till följande belopp, nemligen: torets förmlt Fullmäktiges

arvoden...... ............................................................... Rsmt 15,466: 67. n™gskanner.

Resekostnadsersättning till de utom Stockholm bosatte Fullmäktige .... » 760: 64.

Aflöning till kontorets tjensteinän och vaktbetjening................................ a 57,916: 94.

Transport R:mt 74,144: 25.

Gratifikationer och begrafningshjelp

Pensioner...........................................

Redovisade kontors-expenser...........

Dito rättegångs- dito ..........

Postporto och arvoden .................

Transport R:mt 74,144: 25.

.................. » 2,725: —

................. » 2,778: 16.

............... » 7,383: 36.

................. » 137: 19.

................ » 731: 29.

Summa R:dr 87,899: 25.

Kostnader för
18ö7 års

riksdag.

De af Riksgälds-kontoret utbetalda förskott till kostnader för 1867 års riksdag,
hvilka, såsom redovisade, i samma års hufvudbok blifvit afskrifna, uppgå till ett belopp
af ................................................................................................. R:mt 407,788: 98,

och innehåller närliggande bilaga litt. B, en närmare specifikation af dessa kostnader.

Kostnader för De af Riksgälds-kontoret för 1868 års riksdag

sistlidne nies- slut bestridda utgifter hafva varit följande:

dag. * Arvoden åt Andra Kammarens ledamöter....................

Resekostnader dito dito......................................................

intill sistlidna September månads

. R:mt 227,890: —

• _»__ 18,777: 67. 246.667: 67.

Arvoden åt kanslibetjeningen samt diverse utgifter:

för Riksdagens Första Kammare....................................... R:mt 21,966: 48.

» » Andra », ...................................... » 29,532: 91.

» Konstitutions-utskottet .............................................................................

» Stats-utskottet .......................................................................................

» Bevillnings-utskottet .................................................................................

» Banko-utskottet ............................................................................................

» Lag-utskottet ............................................................................................

» Särskilda Utskottet för frågor rörande förvaltningen

» Andra Kammarens Tillfälliga Utskott .......................

» Sammansatta Stats- och Banko-utskottet ...............

» Sammansatta Stats- och Lag-utskottet ....................

» Sammansatta Banko- och Lag-utskottet ....................

» Riksdagens Kansli .......................................................

Trycknings- och häftnings-kostnader....................................

Utgifter för Riksdagens klubb .......................................

Allmänna omkostnader .......................................................

51,499: 39.
3,465: 63.
17,532: 82.
4,227: 67.
3,455: 33.
3,575: 20.
2,298: 26.
158: 61.
3: 52.
3: 84.
208: 97.
12,^53: 5.
36,377: 1.

288: 23.
16,101: 57.

Summa R:mt 398,216: 77.

Kostnader för Enligt den uti sistlidna års revisionsberättelse, sid. 83, intagna redovisning öfver

kompletterings- utgifterna för påbyggnad och förändring af Rikets Ständers och f. d. Hebbeska husen,
arheten i Riks- både kostnaderna härför till den 14 Februari 1867 uppgått till ........ R:mt 228,765: 35.

dagens hus. Efter gagde dag hafva utbetalts;

arvoden för tillsynen å förenämnda arbeten ............................................ » 6,200: —

samt för förbättring af värme- och ventilations-apparaten äfvensom förändring
af läktarne in. fl. arbeten under sistlidna år R:mt 6,676: 29.

och under innevarande år till Juli månads slut....... » 18,278: 88. „ 24,955: 17.

Summa R:mt 259,920: 52.

Det har fästat Revisorernes uppmärksamhet att, sedan Fullmäktige ansett sig höra
till ofvanstående, ingalunda obetydliga belopp tilldela arvoden åt den bland Fullmäktige
och den tjensteman, som haft tillsynen af arbetena för påbyggnaden och förändringen af
Riksdagens hus, Fullmäktige ansett samma personers vidare bestyr med förbättrandet
och förändrandet af de nyligen fullbordade arbetena böra ytterligare med arvoden af
respektive 1,000 R:dr och 300 R:dr ersättas.

Sedan innevarande års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit att, i öfverensstämmelse Angående uppmed
uppgjorda ritningar, gå i författning om utförandet af de byggnadsarbeten, som, till Mandel af nya
följd af upplåtelse till Stockholms stad af vissa delar utaf tomterna till Riksdagens hus,
blefve erforderliga, och för hvilka arbeten kostnaden icke borde öfverstiga den summa, flus

70,000 R:dr, hvartill den beräknats uppgå, hafva Fullmäktige på entreprenad upplåtit
ifrågavarande byggnadsarbeten mot en öfverenskommen summa af 61,500 R:dr.

För meddelande af en sammanfattad utredning af det belopp, hvartill den för
hvart och ett af de sednaste åren till Riksgälds-kontoret influtna allmänna bevillning &

uppgått, hafva Revisorerne låtit uppgöra nedanstående fortsättning af den utredning i
detta hänseende, som sistlidna års revisionsberättelse, sid. 83, 84, innefattar; hvaraf äfven liga belopp.
åskådliggöres det behållna öfverskott, denna inkomst-titel årligen lemnat, utöfver dess
beräknade belopp.

Utöfver det i 1867 års revisionsberättelse uppgiga, före den 1 Juli samma år

Riksgälds-kontoret tillgodokomna belopp af allmänna bevillningen för år 1864,

eller ................................................................................................'' Runt 2,698,183: 31.

har samma verk under sednare hälften af år 1867 uppburit ..... » 134: 60.

iumT^^

Om derifrån afdragas bestridda taxeringskostnader, 18,872 R-.dr

5 öre, och restituerad bevillning 1,125 R:dr, tillsammans ........... 19,997: 5.

Runt 2,678,320: 86.

så uppstår utöfver den beräknade bevillningssumman ............... » 2,600.000: —

ett öfverskott af ........................................................................................ 78.320: 86.

Utaf allmänna bevillningen för år 1865 hade, enligt hvad förra revisions-berättelsen
omförmäler, efter afdrag af taxeringskostnader före den 1 Juli 1867,
influtit ........................... Runt 2,670,823: 31

Lägges härtill den under sistnämnda års sednare hälft levererade

bevillning för år 1865 ...................................................... R:mt 363: 47.

samt dito under första halfåret 1868................................ » 885: 62. 1,249: 9.

R:mt 2,672,072: 40.

men afdrag göres för restituerad bevillning....................................... » 375: —

Runt 2.671,697: 40.

så uppkommer utöfver den förslagsvis beräknade bevillningen för

år 1865 ..................................................................................... » 2,600,000: —

ett öfverskott af

R:mt

71,697: 40.

Enligt ofvan oniförraälda utredning, uppgick det vid slutet af Juni månad 1867
till Riksgälds-kontoret influtna belopp af allmänna bevilloingen för år 1866, efter afdrag

af taxeringskostnaden, 9,811 R:dr48 öre, till ............................... R;mt 2,639,897: 29.

Derefter har såsom bevillning för sistnämnda år till detta verk ytterligare
levererats:

under sednare halfåret 1867 ■ .............;................ Rmit 34,166: 55,

och under förra hälften af innevarande år ......... » 27,391: 97. 61,558: 52.

Tillsammans R:mt 2,701,455: 81-

hvilken summa med........................................................................... 101,455: 81.

öfverskjuter den beräknade bevillningssumman................................. Runt 2,600,000: —

Efter afdrag af taxeringskostnaden, 15,226 R:dr 20 öre, har Riksgälds-kontoret
såsom allmän bevillning för år 1867 intill början af Juli månad innevarande år uppburit
en summa af R:mt 2,550,388: 10.

Yapemkati. Såsom bidrag till betäckande af det anslag, som för anskaffande af tidsenliga va pen

för Arméens behof af 1867 års Riksdag anvisades, beviljade samma Riksdag en
särskild beskattning under benämning »Vapenskatt», att på grund af 1867 årsbevilluingstaxering
utgå. Det belopp, hvarmed samma skatt under första hälften af innevarande
år blifvit till Riksgälds-kontoret levererad, har utgjort ... .......... R mt 946,881: 25.

A Smde Enligt hvad Revisorerne inhemtat, har Riksgälds-kontoret ännu icke till större

Ställverkets öf- eller mindre del kommit i åtnjutande af det belopp, 1,250,207 R:dr 52 öre, som, på sätt
verskott och be- sid. 85 i sednaste revisionsberättelse närmare utvisar, bemälda kontor hade att från Kong!.
sparingar för Stats-kontoret ytterligare erhålla utaf de, enligt den uppgjorda liqviden, under år 1865
Sr 1x6j. uppkomna öfverskott på statsinkomsterna samt besparingar å Riksstatens förslagsanslag.

Liqviden an- Enligt den i Riksboksluts-kontoret upprättade, på 1866 års rikshufvudbok gruu gående

Stats- dåde och under nyssförlidne Augusti månad Riksgälds-kontoret tillställda liqvid angående
verkets öfver- öfverskotten på statsinkomsterna samt besparingarne och bristerna å riksstatens försyn
och be- 8ia2Sans]arr utgjorde de behållna och Riksgälds-kontoret tillgodoförda öfverskotten för
sparmgar^för *..... ...............................................................R:dr 858,700: 49.

samt besparingarne å förslagsanslagen ........................................ 136,122: 34.

Tillsammans R:dr ”994,822: 83-Deremot hade uti samma liqvid blifvit Riksgälds-kontoret påförda
bristerna i förslagsanslagen för är 1866........ R:dr 839,585: 8.

äfvensom följande af Stats-kontoret under berörda
år förskottsvis bestridda utgifter, hvilka till följd
af Riksdagens beslut skola i de årliga liqviderna
mellan Stats- och Riksgälds-kontoren upptagas til!
ersättning af det sednare verket, nemligen:
till räntetagares godtgörande för mistad rättighet

till forsellön ............................................... » 67,213: 98.

samt aftjeuad och af statsverket utbetald begrafningshjelp
till tjenstemäns sterbhus ............... » 27,722: 50. 934,521: 56.

och utgjorde sålunda det Riksgälds-kontoret tillkommande saldo....... R;dr 60,301: 27.

hvilket ännu icke blifvit till Riksgälds-kontoret från Kong!. Stats-koutoret aflemuadt.

1 afseende å de till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter vid 1865 och 1866 Statsverkets Insamt
1867 årens Riksdagar uti då utfärdade riksstater anvisade bidrag af statsverkets drag till be
inkomster, och hvilka bidrag blifvit bestämda till 2,209,740 R;dr för sistnämnda år samt Ridande af
3,318.270 R:dr för år 1868, anse sig Revisorerne böra omnämna, att dessa bidrag, som fårets utgifter
successive, i den mån Kongl. Stats-kontorets tillgångar det medgifva, böra af detta verk s 9

till Riksgälds-kontoret inbetalas, ännu icke till större eller mindre del kommit Riksgäldskontor
till godo.

Uti nådig proposition (n:r 47) till Rikets Ständer den 1 December 1865 föreslog Behållningen ä
Kongl. Maj:t, det Rikets Ständer måtte, till kompletterande af bristande trafikmateriel <rafikinkomsierit
redan anlagda stambanor, anvisa det för detta ändamål nödiga belopp i jemnadt tal na från statens
med två millioner R:dr, mot det att den från och med år 1867 uppkommande behåll- Je''niä9a’■
ningen å trafikinkomsterna från statens jernvägar blefve till Riksgälds-kontoret levererad;
hvilken nådiga framställning Rikets Ständer uti underdånig skrifvelseI(n:o 51) den
23 Maj 1866 anmälde sig hafva bifallit; men som det var af icke ringa vigt. att denna
för bestridandet af Riksgälds-kontorets utgifter påräknade tillgång, i den mån den uppkom,
blefve utan tidsutdrägt Riksgälds-kontoret tillställd, så, jemte meddelande af sitt beslut
derom, att den uppkommande behållningen å trafikinkomsterna från statens jernvägar
skulle till Riksgälds-kontoret ingå, föreskrefvo Rikets Ständer i 193 § af det för
nämnda kontor utfärdade reglemente att, så snart räkenskaperna öfver trafiken för hvarje,
månad hunnit så afslutas, ätt behållningen för månaden kunde uppgirvas, denna behåll-*
ning ofördröjligen skulle till Riksgälds-kontoret levereras, dock under förbehåll att. i händelse
utgifterna för rörelsen å statens jernvägar och desammas underhåll någon månad
icke af inkomsterna betäcktes, den uppkommande bristen finge uppå vederbörlig reqvisition
af Riksgälds-kontorets tillgångar ersättas; hvarjemte Rikets Ständer uti underdånig
skrifvelse (n:r 93) af den 19 påföljde Juni anhöllo, det Kongl, Maj:t täcktes förständiga
vederbörande om denna föreskrifts behöriga iakttagande. Denna underdåniga hemställan
har Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref till Fullmäktige af den 5 Oktober 1866, funnit godt
på det sätt bifalla, att Styrelsen för statens järnvägstrafik blifvit i nåder förständigad
att, jemte det under Januari och Februari månader 1867 skulle till Riksgälds-kontoret
levereras den behållning å trafikinkomsterna, som för år 1866 kunde vara disponibel,

Styrelsen sedermera vid hvarje månads slut och således i Mars för nästföregångna Januari
successive borde öfverlemna till nämnda kontor, i jemna tusental Riksdaler, den
enahanda behållning, som för motsvarande månad förefunnes, med förbehåll att, derest
under någon månad det skulle visa sig att de utgifter, som af Styrelsen skulle bestridas,
icke motsvarades af innehafvande disponibla medel, erforderligt belopp af Riksgälds-kontoret
omedelbart till Styrelsen på dess reqvisition utbetalades.

Åberopande detta Kongl. bref har Styrelsen öfver statens jernvägstrafik till Riksgälds-kontoret
levererat följande belopp utaf behållningen å trafikinkomsten för år 1866:

den	28	Februari	1867 ...................	................... R:dr	200.000: —
»	27	Mars	*> ....................		200,000: —
))	30	April	» ........ .... ... ..		200,060: —
och »	31	Maj	i) ...................		112.120; 11.

712,120: 11,

hvilken summa Styrelsen uti skrifvelse till Fullmäktige af sistnämnda dag förklarat utgöra
sammanräknade behållningen vid 1868 års slut af trafikinkomsterna under samma år.

Utaf behållningen af 1867 års trafikinkomster hafva blifvit till Riksgälds-kontoret
aflemnade:

den 31 Maj 1867
» 16 Oktober »

» 14 November »

» 10 December »

» 31 » »

» 30 Januari 1868
» 29 Februari »

» 28 Mars »

» JO April »

R:dr 87.879: 89.

» 100,000s -

X) 100,000: —

» ioo;ooo: —

» 100,000: —

» 100,000: ..... 887,879: 89.

Enligt ett till Riksgälds-kontoret öfverlemnadt sammandrag af statens jernvägstrafiks
månadtliga bokslut för år 1867, utgjorde — efter afdrag af den vid årets början
ingående och sedermera till Riksgälds-kontoret vid här förut omförmälda tider med tillhopa
712,120 R:dr 11 öre levererade behållning af 1866 års trafikinkomster — den för

år 1867 uppkomna trafikbehållning eu summa af ............................ R:dr 1,068,581: 62.

och då härifrån afgår det till Riksgälds-kontoret dels under sistlidna
dels under innevarande År.levererade beloppet ...................... » 887,879: 89.

återstod utaf 1867 års behållning vid tiden för revisionens början

ett oguldet belopp af ........................................... ...................... R:dr 180,701: 73.

hvarå, dock, enligt hvad Revisorerne inhemtat, afbetalning med 100,000 R:dr den 12 September
detta år blifvit verkställd. Deremot bär utaf behållningen å innevarande års
trafikinkomster icke någon leverering till sagde dag egt rum.

Revisorerne, - som funnit här omförmälda förhållanden särdeles anmärkningsvärda,
hafva ansett sig böra på dem fästa Riksdagens uppmärksamhet och fä i sådant afseende
anföra följande:

Beträffande Ttrafik-styrelsens fullgörande af de genom åberopade Kongl. bref meddelade
föreskrifter angående behållningens öfverlemnande till Riksgälds-kontoret, så, hvad
först angår den under år 1866 uppkomna behållningen, hvilken skolat under Januari och
Februari 1867 aflemna», har, såsom förut blifvit visadt, detta icke skett förr än under
Februari, Mars, April och Maj månader, och ej heller har förrän vid den i sistnämnda
månad skedda slutbetalning någon uppgift blifvit lemnad om det belopp, hvartill sagde
behållning uppgått. Vidkommande derefter behållningen af 1867 års trafikin köms ter,
hvilken det. ålegat Styrelsen att för hvarje månad, sedan två månader förflutit, leverera
till Riksgälds-kontoret, aflemnades den under Januari uppkomna behållningen på samma
gång som behållningen för Februari, eller icke förr än den 31 Maj, hvarefter ail leverering
upphörde till Oktober månad, då den åter vidtog och fortsattes under påföljande
November och December månader samma år samt Januari—April och September månader
innevarande år med sina bär förut angifna belopp. Ehuru vid medlens aflemnande
icke någon upplysning meddelades, under hvilken månad desamma såsom behållning uppkommit,
framgår dock af sedermera lemnade och här nedan anförda uppgifter, att dessa
levereringar skedde långt efter de tider, då desamma bort verkställas. Sedan Styrelsen
först uti skrifvelse till Fullmäktige af den 31 Maj 1867 uppgifvit behållningen för Ja''
nuari och Februari månader samma år, erhöllo Fullmäktige icke något meddelande angående
behållningarne för Mars, April, Maj och Juni månader förr än den 11 September, då ett

sammandrag af statens jernvägstrafiks månadtliga bokslut för årets första hälft aflemnades.
Under den sednare hälften af samma år har ett sådant sammandrag för hvarje
månad regelbundet blifvit Fullmäktige tillstäldt, utvisande beloppet af trafikinkomsterna
samt af drift- och underhållskostnaderna äfvensom d t efter dessas bestridande uppkomna
öfverskott; hvarjemte Styrelsen i sistlidna Mars månad aflemnat sammandrag af
månadtliga bokslutet för hela året 1867 och en kontokurant mellan Riksgälds-kontoret
och statens jernvägstrafik rörande öfverskottet för meranämnda år, upptagande äfven 1866
års behållning. Utaf dessa handlingar inhemtas, att af 1867 års trafiköfverskott blifvit
i detta års räkning öfverfördt Riksgälds-kontoret till godo ett belopp af R;dr 580,701: 73-hvadan, då derifrån afdragas de derå under detta år levererade belopp
med tillsammans ......................................................................... ” 500,000:

Riksgälds-kontoret af sagde öfverskott ännu liar att fordra ................ R:dr 80,701: 73.

Hvad slutligen angår behållningen af trafik-inkomsterna under innevarande år,
har Trafik-styrelsen, såsom ofvan är nämndt, helt och hållet underlåtit all leverering deraf,
ehuru Styrelsen, på sätt inhemtas af här införda tabell, uppgifvit densamma under
första halfåret utgöra 501,711 R:dr 44 öre.

Sammandrag af de till Riksgälds-kontoret aflemnade månadtliga afräkningarne
mellan Jernvägstrafik-styrelsen och nämnda Kontor angående behållningen å trafikinkomsterna
under första halfåret 1868:

Månad

Trafik- och
diverse in-komster.

Utgifter för
underhåll och

drift.

Öfverskott

eller

behållning.

Ökade materia-lier, inventarier
samt nya bygg-nader och an-läggningar.

Riksgälds-kontoret :

till godo. ! till last.

[ •

Januari ....
Februari ....

Mars ........

April ........

1 Maj.... ...

! Juni ........

504,990

509,216

548,626

533,474

501,479

515,516

380,415

328,815

319,375

287,25"

287,722

319,549

124,57446
180,400)97
229,25059
246,217 14
213,75635
195,966)74

63,565

28,574

83,584

129,186

185,398

198,145

61,009

151,826

145,665

117,030

28,358

2,178

Summa

3,113,302

1,923,136

41,190,166|25 688,454|S1

501,711144! - !

Det förhållande, som af denna tabell äfvensom af förut omförmälda sammandrag
af jern vägstrafikens bokslut för år 1867 inhemtas, nemligen att, sedan underhålls- och
driftkostnaderna blifvit utbetalda, en del åt det derefter uppkomna öfverskottet, och den
största andelen deraf, blifvit använd till ökande af materialier och inventarier samt till
nya byggnader och anläggningar, har föranledt Revisorerne, att här framlägga ett sammandrag
af hvad detta öfverskott till slutet af Juni innevarande åt- utgjort-, _ Uti små
till Kong!. Maj:t afgifna underdåniga berättelser uppgifver Trafik-styrelsen kapitalbehållningen
vid 1864 års slut till................................................... R:dr 3,108,599: 15.

och det år 1865 uppkomna öfverskott af inkomster utöfver utgifter till__» 1,802,592: 63-

eller vid 1865 års slut sammanlagdt till............................ ® 4,911,191: 78.

om härifrån afdrages det i förstnämnda summa inbegripna, men till
Riksgälds-kontoret aflemnade och vid 1862 och 1863 års riksdag

för jernvägsbyggnaderna anvisade belopp af........................................

utgjorde således kapitalbehållningen vid 1866 års början ................

700,000: —
4,211,194; 78.

Det under den följande tiden å trafik-inkomsterna uppkomna öfverskott öfver utgifterna
för drift och underhåll uppgifves sålunda:

under år 1866 ........ R:dr 2,054,712: 21.

under år 1867 .................................................... » 2,366,150: 26.

under Januari—Juni 1868 ................................ » 1,190,166: 25.

och om från denna summa afdrages hvad dels redan biifvit til! Riksgälds-kontoret
levereradt, dels i räkning detta verk tillgodofördt, utgörande: för

år 1866 ................................................ R:dr 712,120: 11.

för år 1867 .................................... » 1,068,581: 62.

för Januari—Juni 1868 ............................ » 501,711: 44.

samt det derefter återstående beloppet.............................................

sammanlägges med ofvanstående kapitalbehållning vid 1866 års
början.......................................................................................................

har således utaf årliga öfverskott å trafik-inkomsterna ett sam manlagdt

belopp af ...............................................................................

biifvit af Styrelsen användt utan föregången pröfning af Riksdagen.
Då till denna summa lägges det vid 1865 och 1866 års riksdag
till förökande af trafik-materielen beviljade och från Riksgälds-kon toret

under år 1866 och 1867 utbetalda anslag af...........................

har Trafik-styrelsen till förökande af raaterialier och inventarier
samt till nya byggnader och anläggningar disponerat tillsammans

R:dr 5,611,028: 72.

»> 2,282,413: 17.

R:dr 3,328,615: 55.

_»____4,211,194: 78.

R:dr 7,539,810: 33.

_»__2,000,000: —

R:dr 9,539,810: 33.

På grund af hvad här biifvit anfördt, anse sig Revisorerne böra anmärka, dels
att uppgift å den för hvarje månad uppkomna behållningen icke alltid i vederbörlig ordning
kommit Fullmäktige tillhanda, dels ock att denna behållning icke biifvit inom föreskrifven
tid till Riksgälds-kontoret aflenmad, samt slutligen att till en del all leverering
déraf uteblifvit, hvilket sistnämnda förhållande synts Revisorerne så mycket mera anmärkningsvärde,
som Styrelsen i alla händelser bort aflemna den behållning, hvilken den
sjelf uppgifva komma Riksgälds-kontoret till godo. Revisorerne hafva derjemte funnit
sig böra fästa Riksdagens uppmärksamhet derpå, att, såsom här ofvan biifvit omförmäldt,
Styrelsen, till förökande af materialier och inventarier samt till nya byggnader och anläggningar,
användt största delen af det uppkomna öfverskottet å trafik-inkomsterna. Någon
rättighet dertill hafva Revisorerne icke kunnat finna vara Styrelsen medgifven, hvarken
uti här förut anförda riksdagsbeslut och Kong!, bref af den 5 Oktober 1866 eller i
Kong!. Maj:ts den SO December 1862 aflåtna nådiga skrifvelse till Chefen för Styrelsen
för. statens jernvägstrafik angående Styrelsens organisation och verksamhet, uti hvilken
skrifvelse endast talas om vidmakthållandet, af banorna jemte dertill hörande byggnader
äfvensom ordnandet af trafiken och hvad dermed eger sammanhang. Vid fråga åter om
nybyggnader och nya anskaffningar anse Revisorerne, att; då sådana funnits behöfliga,
framställning derom till Riksdagen bort hafva skett för anvisande af dertill erforderliga
medel. Revisorerne hafva således icke kunnat finna annat än att, då öfverskottet för år

1867 utgjort........................................................ R:dr 2,366,150: 26.

och för Januari—Juni 1868 ................................................................ » 1,190,166: 25.

och från sammanlagda beloppet........................ R:dr 3,556,316: 51.

afdrages hvad deraf biifvit till Riksgälds-kontoret aflemnadt, eller » 987,879: 89.

det derefter återstående beloppet ............. R;dr 2,568,436: 62.

bort, i enlighet med de af Kong!. Maj:t och Riksdagen meddelade föreskrifter, af Styrelsen
till Riksgälds-kontoret levereras.

Slutligen hafva Revisorerne icke kunnat undertrycka den åsigt, att Fullmäktige
bort af här anmärkta förhållanden hafva funnit sig föranlåtna att derom hos Kong!. Maj:t
göra underdånig anmälan.

Efter det sednast församlade Riksdag, för sin del, beslutat att Postverkets från
äldre tider reserverade fond af räntebärande obligationer till ett nominelt värde af 380,950
R:dr skulle till Riksgälds-kontoret öfverlemnas och ingå uti detta verks allmänna rörelse
men bokföras under namn af Post-assuransfonden, samt Kong!. Maj:t, enligt nådigt bref
den 24 sistlidna Juli, med fastställande af detta Riksdagens beslut, förordnat om ifrågavarande
obligationers, jemte dertill hörande, efter 1869 års ingång till betalning.förfallande
räntekuponers aflemnande till Riksgälds-kontoret, hafva dessa obligationer jemte
räntekuponer under den 13 derpå följde Augusti blifvit af Riksgälds-kontoret mottagna;
och få Revisorerne i afseende å oftaberörda obligationer upplysa, att desamma voro för skrifna

till ett belopp af 378,650 R:dr med 4 procents ränta, till ett belopp af 800 R:dr

med 4J procents ränta samt till ett belopp af 1,500 R dr med 5 procents årlig ränta.

Då Revisorerne inhemtat, att ofvanberörda obligationer varit af Postverket inköpta
till ett lägre belopp, än det i dem förskrifna, och i dess räkenskaper efter detta

inköpspris bokförda, anse sig Revisorerne böra hemställa, att samma obligationer må i

Riksgälds-kontorets räkenskaper, i likhet med hvad för andra der befintliga obligationer
eger ram, bokföras såväl till sitt nominella värde som till det pris. för hvilket de blifvit
af Postverket inköpta, eller 348,142 R;dr 50 öre.

Utaf de till Riksgälds-kontoret öfverlemnade, /. d. Säl peter fonden tillhöriga skuldförbindelser
och obligationer återstod vid 1867 års slut ett obetaldt kapitalbelopp af 9,000
R;dr, hvilket under innevarande år äfven blifvit infriadt, hvarefter utaf denna fonds medel
nu mera utestå endast 150 R:dr, utgörande återstoden af ett Salpetersjuderi-direktören
Silfversparre för salpeter-sjuderi-pannors inköp meddeladt län, som återbetalas med ^:del
årligen af dess ursprungliga belopp, 750 R;dr.

Med anledning af hvad sistlidna års Revisorer uti sin berättelse, sid. 68 och 69,
anfört och yttrat med afseende derå, att något ombud å statens sida icke deltagit i revisionerna
af Borås jernväg saktiebolags förvaltning och räkenskaper efter år 1863, ingick
sednast församlade Riksdag till Kongl. Maj:t med en underdånig anmälan derom, på det
att, i enlighet med de vid 1859 och 1860 års riksdag meddelade föreskrifter, ett af Kongl.
Maj:t utsedt ombud dädanefter måtte komma att deltaga i de årliga revisionerna af bolagets
förvaltning och räkenskaper, intilldess det åt allmänna medel erhållna låneunderstöd
för utförandet af jernväg mellan Borås och vestra stambanan vid Herrijunga blifvit
återbetaldt; hvarjemte Riksdagen anhöll, att ombudet måtte få sig ålagdt, dels att tillse,
huruvida de i afseende på detta låneunderstöd meddelade föreskrifter till försvarande af
statens rätt jemväl dittills blifvit efter år 1863 iakttagna, hvarom ombudets yttrande
borde i revisionsberättelsen inflyta, dels att till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret aflemna
ett exemplar af revisionsberättelsen. Under revisionstiden hafva Revisorerne fått mottaga
ett från Kongl. Civil-departementet till Fullmäktige öfverlemnadt exemplar af den berättelse,
som afgifvits om den i Maj månad detta år verkställda granskning af bolagets för -

Postassuramfonden.

Satyr t er fonden

Angående lånet
för Borås —
Herrijunga
jernväg.

vältning och räkenskaper för sistlidna år, uti hvilken berättelse den å statens vägnar i
denna granskning deltagande revisorn särskilt anmält sig hafva utaf räkenskaperna efter
år 1863 funnit, att det af bolaget år 1867 till Riksgälds-kontoret återbetalda belopp,
58,944 R:dr 76 öre, utgjorde skilnaden mellan den i Riksgälds-kontoret lyftadé lånesumman
och två tredjedelar af den verkliga kostnaden för jernvägens anläggning; hvilket,
förhållande ådagalades deraf, att denna kostnad, enligt 1866 års afslutade räkenskaper,
uppgick till 2,065,582 R:dr 87 öre. och, då från den utbekomna låne -

summan .................................................................................................... Rjdr 1,436,000:

afdragas | af denna kostnad................................................................... » 1,377.055: 24.

utgör skilnaden nämnda belopp ............................................................... R:dr 58^944TT6;

varande derjemte af bemälde revisor den upplysning meddelad att, såvidt han kunnat
förnimma, hade de förpligtelse:-, som Rikets Ständer vid 1859 och 1860 års riksdag
ålagt bolaget, blifvit jemväl efter år 1863 med noggrannhet iakttagna med de förändringar
i desamma, som vid 1865 och 1866 års riksdag vidtogos. Utaf nämnda berättelse
inhenitas äfven, att den behållning å bolagets samtliga inkomster, som, enligt sistnämnda
Riksdags beslut, skall till reservfond särskilt afsättas och utan sammanblandning med
bolagets öfriga tillgångar förräntas och redovisas, vid utgången af år 1867 utgjorde
167,214 R;dr 25 öre. Deremot är icke af samma berättelse tydligt, huruvida bolaget
behörigen iakttagit hvad Riksdagen föreskrifvit i afseende på denna fonds särskilda afsättande
samt förräntande och redovisande.

Angående in- Enär bland vilkoren för tillgodonjutande af de lån, Rikets år 1862 och 1863 för teckning

för de samlade Ständer beviljat för anläggande af jernvägar, dels mellan Eslöfs station på statill
enskilda tens södra stambana samt städerna Ystad, Landskrona och Helsingborg, dels mellan KriJläggni!igr>bevii
st>ar>stad och Hessleholms station å nämnda stambana, dels mellan Wexiö och den ä
jaie låne-un- samma stambana belägna Ålfvestads station, dels från hamnen vid Köping till Uttersbergs
derstöd. bruk med grenbana til! sjön Lillsvau, samt dels från Herrljunga station på statens vestra
stambana öfver Wenersborg till staden Uddevalla, blifvit töreskrifvet, att den för dessa
jernvägsanläggningar erforderliga jord, som af vederbörande aktiebolag komme att inlösas
och derefter med eganderätt innehafvas, icke finge för bolagets skuld intecknas, äfvensom
att, ifall jernvägarne icke så underhållas, att de framgent kunna begagnas, eller om betalningsskyldigheten
för ifrågavarande lån icke skulle kunna af bolagen fullgöras, berörda
jernvägar komme att hemfalla till staten, utan rättighet för aktieegarne att till större
eller mindre del utaf det allmänna erhålla ersättning för de tillskott till dessa företag,
som dessförinnan blifvit af dem utgjorda, hafva Fullmäktige lå-tit genom Riksgälds-kontorets
Ombudsman hos domstolarne inom de orter, hvarest den jord är belägen, till hvilken
jernvägsaktiebolagen förvärfvat sig eganderätt, förete behörigen styrkta transumter af
de handlingar, hvarigenom bolagen underkastat sig nämnda vilkor, med begäran om dessa
handlingars införande i samma domstolars inteckningsprotokoller. Enligt hvad Ombudsmannen
i sin till Revisorerne afgifna berättelse omförmält, har ansökan härom blifvit af
Willands häradsrätt utslagen, på den grund att »lagens stadganden i 7 Kap. Rättegångsväsen
icke utvisa, att Rättens inteckningsprotokoll'' är afsedt för andra, än inteeknings»ärenden,
och att särskilt undantag för fall af ifrågavarande beskaffenhet icke heller är
»medgifvet». Detta Utslag, som af Ombudsmannen öfverklagades, fastställdes utaf Hofrätten
öfver Skåne och Blekinge, men har genom underdåniga besvär blifvit draget under
Kongl. Maj:ts pröfning.

Med anledning häraf hafva Revisorerne tagit kännedom om de skuld- och säkerhets-förbindel^er,
hvilka blifvit afgifna för de till jernvägsanläggningar beviljade och från

Riksgälds-kontoret utbetalda lån, och dervid funnit, att jernvägarne med hvad dertill hörer
blifvit förskrifna såsom säkerhet för dessa låns återbetalande och jernvägarnes framtida
underhållande i begagneligt skick; varande bestämmelsen derom, att den för jernvägarnes
anläggande erforderliga jord icke får för bolagens skuld inteckna®, intagen uti de med
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader ingångna kontrakter om jernvägarnes
utförande. Derjemte hafva Revisorerne erfarit, att, med undantag af de för Korbergs
jernväg beviljade lån, hvilka blifvit uti denna jernväg med tillhörigheter intecknade, enahanda
åtgärd, som här ofvan är o.nförmäld. blifvit vidtagen i afseende på alla öfriga från
Riksgälds-kontoret utlemnade jernvägslån, för hvilka de med samma lån utförda jernvägar
skola utgöra säkerhet. Enär, enligt Revisorernes förmenande, genom denna åtgärd,
äfven der den blifvit verkställd, icke erhålles den åsyftade, om ens någon, säkerhet för
ej mindre de meddelade lånens återbetalning än jernvägarnes framtida underhållande,
hafva Revisorerne, till vinnande åt Riksgälds-kontoret af förmånsrätt framför möjligen varande
eller blifvande andra fordringsägare, ansett sig böra hemställa, att, sedan den jord,
som för jernvägarnes anläggning varit erforderlig, blifvit af jernvägsbolagen vederbörligen
exproprierad eller på annat sätt dem lagligen tillvunnen samt befriad från densamma möjligen
förut vidhäftande inteckningar, denna jord med derå varande jern vägar och hvad
dertill hörer intecknas såsom säkerhet för ej mindre uppfyllandet af derom afslutade kontrakter
än ock de från Riksgälds-kontoret erhållna låneunderstöd.

Hänvisande till den mera utförliga redogörelse, som i 1866 års revisionsberättelse,
sid. 88—91, förekommer angående det vid 1862 och 1863 års riksdag såsom anslag utan
återbetaluingsskyldighet beviljade statsbidrag af 852,000 K;dr, för verkställande af nödiga
rensningar i Lille eif samt anläggande af kanaler med lutande planer förbi Hedens och
Ede förnär, till åstadkommande derigenom af eu oafbruten kommunikation från Luleå
til! Storbacken, anse sig Revisorerne deraf böra i korthet anföra följande: Sedan ett,

under benämning »The Geliivara Company limited», i England bildadt bolag, hvars tecknade
aktiekapital utgjorde 500,000 £ St., deraf 50.000 £ voro inbetalda, inköpt de s.
k. Gellivaraverken med derunder lydande jern- och sågverk samt hemman och lägenheter
i Norrbottens län, samt bolagets styrelse, å bolagets vägnar, utfäst. sig att utföra icke
blott ifrågavarande kanaliseririgs- och rensningsarbeten utan ock det i sammanhang dermed
ställda anläggandet af jernväg emellan Geliivara malmberg och Lule eif, medgaf
Kor.gl. Maj t under den 11 Oktober 1864 nämnda bolag att till utförande öfvertaga dessa
arbeten, mot åtnjutande af det derför anvisade statsbidrag, hvarvid Kong!. Maj:t förklarade
att, då bolaget, som redan erhållit, nådigt tillstånd att besitta de med Geliivara
malmfält förenade betydliga egendomor, vore med sitt tecknade belopp, motsvarande nära
9 millioner R dr, ansvarigt för uppfyllandet af alla utaf detsamma åtagna förbindelser,
Kongl. Maj:t ansåg de genom bolagets lagligen befullmäktigade ombud gjorda åtaganden
och utfästelser i och för sig innebära den säkerhet, som Rikets Ständer ansett nödig,
dels för att kanaliseringsarbetenas utförande skulle komma att ske i förening med anläggning
af oinförmälda jernväg, dels för dessa arbetens framtida underhåll samt fullgörandet
af blifvande kontrakt och återbäring af lyftade statsmedel, i fall mot kontraktet
■skulle brytas. Uti det med Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader afslutade
kontrakt, förband sig bolaget att i alla rättsförhållanden mellan bolaget och svenska
Kronan samt enskilda medborgare lyda under svensk domstol och vara underkastadt
svensk lag, samt att fullborda rensnings- och kanaliseringsarbetena inom den 1 Oktober
I8(i7 och hafva anlagt jernvägen inom samma dag 1869: varande sedermera af Kongl.
Maj:t medgifven förlängning af tiden för de förstnämnda arbetena till den 31 December

Angående statsbidraget
för
rensnings- och
kanaliseringsarbeten
i Lule
eif.

innevarande år och för sistnämnda företag till samma, dag 1870. Efter det arbetet blifva
inom föreskrifven tid, år 1864, påbörjadt, fortsattes detsamma till i början af Jpli
månad 1866, efter hvilken tid äet alldeles upphört. Kostnaderna för de å rensningen
och kanaliseringen då nedlagda arbeten uppgingo, enligt arbetschefens till Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen
afgifna rapport, till ett sammanlagdt belopp af 784,473 R.dr 84 öre,
deraf 500,000 R:dr blifvit af statsbidraget från Riksgälds-kontoret utbetalda. Såsom tilllägg
härtill få Revisorerne meddela, att bolaget numera blifvit af Luleå Rådhusrätt i
konkurstillstånd försatt och att Riksgälds-kontorets fordran hos detsamma för det lyftade
beloppet, 500,000 R:dr, blifvit bevakad, dock endast reservationsvis, enär den för arbetets
fullbordande af Kongl. Maj:t medgifna förlängda tid ännu icke tilländagått.

Genom den iuträfiäde konkursen har bolaget förklarat sig nr stånd att fullborda
meranämnda arbeten, hvadan den uti kontraktet med svenska Staten af bolaget ingångna
förbindelse, att till Riksgälds-kontoret återbära hvad af statsmedel blifvit lyftadt inom
den tid Kongl. Maj:t kan finna för godt i nåder bestämma, kommer att tillämpas. Alldenstund
tiden för arbetenas utförande ännu icke tilländagått, skulle dock bolagets i kontraktet
bestämda rättigheter och skyldigheter af konkursinassan kunna öfvertagas, oaktadt
arbetet numera icke lärer hinna fullbordas inom den af Kongl. Maj:t. bestämda tid.
Men da den af Kongl. Maj-.t godkända säkerheten för bolagets åtaganden och förbindelser,
äfven om den vid tiden för kontraktets ingående varit tillfyllestgörande, genom sedermera
inträffadt förhållande icke vidare kan såsom sådan anses, så, för den händelse
att konkursmassan skulle finna med sin fördel förenligt att upptaga de afbrutna arbetena,
torde dock vara nödvändigt att ny säkerhet ställes. Skulle åter, och hvithet synes vara
mera sannolikt, någon fortsättning af arbetena genom konkursmassan icke ifrågakomma,
inträder, såsom nämndt är, statens rätt att af bolaget återbekomma hvad utaf statsbidraget
blifvit lyftadt. En väsendtlig tillgång härtill torde förefinnas i det möjligen icke
inbetalda beloppet af den tecknade aktiesamman, hvadan yrkande borde i konkursen göras
derom, att aktieegarue derutinnan fullgöra sin skyldighet samt nödiga åtgärder vidtagas,
för att förmå dem uppfylla hvad de vid aktieteckningen sig åtagit.

Angående lånet Vid 1862 och 1863 års riksdag beviljade Rikets Ständer ett lån å 70,000 R:dr

70,000 R:dr till Jemtlands komrnunikationsaktiebolag, mot vilkor att bolaget skulle derå frän lyftrid
Jemtlands ningsdagen erlägga 5 procents årlig ränta och, efter 5 år från nämnda dag, å kapitalet
tions^ktie- *noln hvarje års slut afbetala 6 procents af lånets ursprungliga belopp, hvarjemte Rikets
bolag. Ständer öfverlemnade åt Kongl. Maj:t att bestämma den säkerhet, som för lånets återbetalning
borde ställas, innan detsamma finge af bolaget lyftas. Sedan Kongl. Maj:t den
11 December 1863 anbefallt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader att från
vederbörande infordra närmare uppgift på den säkerhet, som kunde erfordras, ingick Direktionen
för bemälda bolag omedelbart till Kongl. Maj:t med underdånig framställning i
detta ärende, och fann Kongl. Maj:t för godt att under den 29 Januari 1864 godkänna
följande af Direktionen för ifrågavarande lån erbjudna säkerhet, nemligen:

aktier i Jemtlands kommunikations-aktiebolag, hvilka blifvit till fullo inbetalda, lydande

ä ett belopp af ............................................................................. R:dr 17,000: —

värdet af åtskilliga, bolaget tillhöriga och för bolagets skuldförbindelse
å berörda 70,000 R:dr intecknade hemman och lägenheter, efter
inköpspris beräknadt till .................................... R:dr 25,490: -

Transport R:dr 25,490: — R:dr 17,000: —

so -

Transport R:dr 25,490: — R:dr 17,000: —
samt brandförsäkringsvärdet å de nybyggnader, som

på tvenne af dessa lägenheter blifvit uppförda... » 24,910: —

hvilka värden i jemnadt tal upptagits till ......................................... „ 50,000: —

samt borgen, som af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlanns län

kunde godkännas, för ett belopp af ................................................. » 3,000:

R:mt R dr 70,000: —

varande vid godkännande af ofvannämnda säkerhet afseende äfven fästadt, derå att, enligt
företedt utdrag ur bolagets räkenskaper, värdet af de för dess verksamhet anskaffade
ångbåtar och andra farkoster uppgick till ett belopp af omkring 135 000 R:dr. Med anledning
deraf, att det dåvarande brandförsäkringsvärdet å de på lägenheterna Melon och Pilgriinstad
uppförda nybyggnader blifvit taget i beräkning vid godkännandet af säkerheten
för det beviljade länet, funno Fullmäktige, vid fråga om utbetalning af den första andelen
deraf, sig böra föreskrifva, att bolaget, för bibehållandet af sagde lån och åtnjutandet
åt rättigheten att genom den i skuldförbindelsen förskrift^ årliga kapital-amortering
återbetala detsamma, skulle genom särskild förbindelse åtaga sig att före slutet af hvarje
år, intilldess lånet blifvit till fullo återbetaldt, hos Riksgälds-kontorets Kommissariat styrka,
att de å dessa lägenheter befintliga byggnader fortfarande vore i svensk, med vederbörligen
faststäldt reglemente försedd brandförsäkrings-inrättning mot brandskada försäkrade
till minst 24,900 R:dr, samt att den handling, som, i händelse af inträffande brandskada,
berättigar till brandförsäkrings-beloppets utbekommande, funnes till Riksgälds-kontorets säkerhet
deponerad hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jemtlands län; och har eu .sådan
förbindelse blifvit af Direktionen, å bolagets vägnar, till Riksgäldskontor afgifven.
Utaf meranämnda lån utbetaldes under år 1864 ett belopp af 67,000 R:dr ocli vill början
af år 1865 återstoden, 3,000 R:dr.

Den årliga ränta, som bolaget förbundit sig att erlägga, har blifvit betald endast
till den 18 Mars 1866, och den ena af de löftesmän, som ingått borgen för återbetalningen
af ofvanberörda 3,000 R:dr, har sedermera gjort konkurs. Under sistlidna år fann
bolaget sig nödsakädt afträda sina tillgångar till borgenärers förnöjande, med anledning
hvaraf Riksgälds-kontorets fordran blifvit i konkursen bevakad. Sedan bolagets Direktion
uti en till Kongl. Maj:t den 20 sistlidna Januari ingifven underdånig ansökning anhållit
om beredandet af ackord för reglering af statsverkets fordran med derå upplupen ränta,
har Kongl. Maj:t till Fullmäktige öfverlemnat denna ansökan med tillhörande handlingar.
Efter pröfning af de förslag, som å bolagets sida blifvit i detta hänseende gjorda,
hafva Fullmäktige ansett sig icke ega skäl att hos Riksdagen göra framställning angående
det erbjudna ackordet, hvilket, enligt stadgandet i 43 § af Riksgälds-kontorets reglemente,
endast kan af Riksdagen beviljas. Revisorerna, Som vid detta Fullmäktiges förfarande
icke haft. något att erinra, anse sig likväl böra för Riksdagen anmäla berörda
förhållanden.

Vid läsningen af Fullmäktiges protokoller hafva Revisorerne inheintat, att, sedan
Kongl. Maj:t, under den 29 November 1867, till bestridande af kostnaden för iståndsättande
af Wisingsborgs kungsgårds hamn, utaf Ekplanteringskansans medel anvisat en
summa af högst 900 R:dr, och denna summa blifvit den 11 sistlidna Juni från Riksgäldskontoret.
utbetald, har, enligt nådigt bref af den 4 derpåföljde Juli, ett belopp af
9,3( 0 R:dr blifvit till utgående af samma kassa anvisadt till Skogs-styrelsens disposition,

Avgående anvisande
af Ekplanterings
kassans
medel för
iståndsättande
aj Wisingsborgs
kungsgårds
hamn.

Hjelmare kanals-
och slusspei''ks
samt
Strömsholms
kanals reparationsfonder.

Riksgälds-kontorets
kreditiv ä
Riksbanken.

för tillbyggnad och förbättring af nämnda hamn. Enär Ekplanteringskassans samtliga
medel-, enligt Rikets Ständers vid riksdagarne åren 1828—1830 samt 1844 och 1845
fattade och i de för Riksgälds-kontoret då och sedermera utfärdade reglementen intagna
beslut, icke blifvit anvisade till annat ändamål än bestridandet af kostnader för ekplanteringars
anläggning och underhåll, hafva Revisorerne ansett sig böra detta förhållande
anmäla.

Sedan, på grund af sednaste Riksdags beslut, den till Hjelmare kanals och slussverks
framtida underhåll afsätta fond icke vidare bokföres uti Riksgälds-kontorets räkenskaper,
hafva Revisorerne ansett sig böra meddela, att denna fond, som ursprungligen
bestått af en i kanalboiagets fastigheter Stora Wallby och Oppeby, intecknad skuldförbindelse
af den 23 Januari 1839 å.................................................. R:dr 22,500: —

förökas genom upplupna räntor å 5 procent på nämnda förbindelse
och på de fonden vid hvarje års början godtgjorda räntor, samt
att de säkerhetshandlingar, hvilka kanalbolagets direktion, såsom
valuta för dessa hittills upplupna räntemedel, aflemnat till Riks -

gälds-kontoret, utgöras af 4 procents obligationer å........................ » 24,000: —

och af 5 procents obligationer å ........................................................ » 43,500: —

så att reparationsfondens ifrågavarande tillgångar nu uppgå till.... R:dr 90,000: —

Angående den fond, som för framtida större reparationer vid Strömsholms kanal
skall bildas genom afsättande årligen utaf kanal-inkomsterna af 4,500 R:dr, intilldess
det från Handels- och Sjöfarts-fonden erhållna räntefria förskott blifvit amorteradt, och
derefter af 7,500 R:dr, få Revisorerne meddela, att bolaget för de sålunda afsätta och
utlånta medlen till Riksgälds-kontoret aflemnat följande fåne- och säkerhetshandlingar,
nemligen:

uti fastigheter intecknade skuldförbindelser med 6 procents ränta R:dr

obligationer med 5£ procents ränta å ............................................ »

och med 5 dito å............................................... »

17,000: —
3,000: —
18,700: —

R:dr 38,700: -

Då ofvannämnöa fonder tillhörande obligationer och skuldförbindelser blifvit till
Riksgälds-kontoret aflemnade, för att derstädes förvaras, och kontoret således för desamma
har redovisningsskyldighet, anse Revisorerne att de belopp, hvartill dessa fonder
uppgå, böra finnas i detta verks räkenskaper inom linien upptagna.

Till upplysning om behofvet och begagnandet af det för bestridande af Riksgäldskontoret
åliggande utgifter anvisade kreditiv å Riksbanken, anse sig Revisorerne böra
meddela nedanstående ur Fullmäktiges berättelse inhemtade uppgifter om de derå lyftade
och inbetalda belopp, särskildt för hvartdera af kreditivåren 1867 och 1868.

Hvad angår kreditivåret 1867, som, enligt hvad sednaste Revisorer uti sin berättelse,
sid. 54, omförmält, beräknats från och med den 1 Juni nämnda år till och med
deu 30 sistlidne April, har samma kreditiv blifvit sålunda begaguadt:

under »	November månad December »	1867........................ )) ...... ...................	Uttagning: ................. 150,000:	Återbetalning: 150,000: —
» »	Januari Februari	)) ))	1868.......................... )) ........................ ..	.................. 100,000: —	200,000: — 400.000: — 500,000: — 600,000: —
»	Mars	))	)) ........ ..................	600 OOO''
»	April	»	» ...o...,...,...,...........

R:mt 1,850.000: — 1,850,000: —
Den under samma år å lyftade kreditivmedel efter [4 procent upplupna ränta
uppgick till 9,710 R:dr 67 öre. ,

Under det med den 1 sistlidna Maj ingångna nya kreditivår. hafva intill tiden för
afgifvandet af Fullmäktiges berättelse följande belopp blifvit å kreditivet

lyftade: återbetalde:

under Maj månad.......................................................... 400,000: —---

» Juni » 600,000: — ---—

» Juli » 50,000: — 1,050,000: —

R:mt 1.050,000: — 1,050,000: —

Enligt hvad Fullmäktige uti sin den 21 sistlidna Januari aflåtna berättelse till
sednast församlade Riksdag (införd uti 4:de samlingen till nämnda Riksdags protokoller)
omförmält, både Fullmäktige för att af Riksgälds-kontoret, när förevarande omständigheter
och förhållanden dertill kunde föranleda, vid kontorets utländska liqvider begagnas,
med utländska bankirhus och bankinrättningar träffat aftal om s. k. krediter, af hvilka
krediter en då varit anlitad till ett belopp af 400,000 Mark tlamburger Banko. Sedermera
hafva tid efter annan vexlar och invisningar å dessa krediter blifvit af Riksgäldskontoret
utfärdade till belopp af 1,186,397 Mark 8 schilling Hamburger Banko samt

68.000 Pund Sterling; varande dock, enligt Revisorerne meddelade upplysningar, samtliga
å krediterna utställda vexlar och invisningsbref under början af sistlidna September månad
till fullo betäckta.

Till följd af de betydliga utbetalningar, Riksgälds-kontoret under nästlidna år
samt isynnerhet förra hälften af innevarande år haft sig ålagdt verkställa, och då de dertill
anvisade inkomster icke i behörig ordning influtit, har, med begagnande af den i 62
§ af 1867 års och 93 § i 1868 års reglemente Fullmäktige lemnade rätt, genom upplåning
mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser blifvit anskaffad en del af de för nämnda
utbetalningar erforderliga medel. Sådana tillfälliga lån hafva till följande belopp uppta -

gits, nemligen:

under lista qvartalet 1867 å ....................................................... R:dr 1,000,000.

» 2:dra » » å........................................................ » 500,000.

» 4:de » » å........................................................ » 3,231,200.

» lista » 1868 å » 1,470,000.

» 2;dra » » å » 200,000.

o 3:dje » » å ...................................................... » 50,000

Summa R:dr 6,451,200.

Angående Riksgälds-kontorets

krediter hos utländska
Banker
och Bankirhus.

Af Riksgäldskontoret
upptagna
tillfälliga
län.

Förräntandet
af Riksgälds ■
kentorets kontanta
behållning
.

Återbetalning a de pa förenäumda sätt

upptagna lan har verkställts:

under l:sta qvartalet 1867 med.................... iv dr 150,000.

m 2:dra » » med................. » 1,000,000.

» lista » 1858 med................... » 1,831,200.

« 2:dra » » med.................. » 1,000,000.

samt » 3;lje » » med................... » 2,350,000.

Summa R-.dr 6,331,200.

Om från denna summa afräkna® hvad
som blifvit utbetaldt för liqviderande af lån,
Indika redan före 1867 års början upptagits,

eller ............................................. » 400,000,

samt öfriga verkställda återbetalningar .......... R;dr 5,931,200

frindragas summan af förberörda under åren 1867
och 1808 upptagna tillfälliga lån, så utgör den
derefter uppkommande återstoden....................... R;dr 520,000

det vid September månads slut obetalda lånebeloppet.

Denna återstående låneskuld har dock redan i Juli månad blilvit till återbetalning
uppsagd, förutom ett belopp af 70,000 R:dr, som, enligt derin) utfärdade skuldförbindelser,
först den 31 nästkommande December till betalning förfaller och är afsedt för
liqviderande af en vid nämnda tid långifvaren åliggande kapital- och räntebetalning till
Riksgälds-kontoret.

Den ränta, som för ifrågavarande lån af Riksgälds-kontoret erlagts, har utgjort
4^ procent för ett belopp af 500,000 R:dr. 5 procent för 200,000 R:dr, 5| procent
för 50,000 R:dr, ."4 procent för 4,201,200 Ridt-, 5f procent för 1,000,000 R:dr samt 6
procent för 500,000 R:dr.

Summan af upplupna och betalda räntor uppgick under är 1867 till 45,840 R;dr
28 öre samt under de 3 första qvartalerna af innevarande år till 142,215 R:dr 99 öre.

Med tillämpning af de i Riksgälds-kontorets 2 seduaste reglementen derom intagna
stadgande)], hafva de till detta verk influtna medel, i den mån desamma icke varit för
dess förestående utgifter erforderliga, gjorts räntebärande, dels genom utlåning mot sådan
säkerhet, som af Fullmäktige blifvit godkänd, dels genom uppköp af obligationer, på sätt
som inhemta® åt nedanstående uppgift, hvilken äfven ådagalägger förhållandet med de
verkställda återbetalniugarne:

under lista qvartalet
» 2:dra »

» 3:dje »

» 4:de «

» lista »

» 2:dra »

» 3:dje »

år 1867 ......

» .....

)) ......

1868 ■ .

» ......

)) ......

Utgifva lån och uppköpta
obligationer.

964,700

427,500

50C.000

65,000

500,000

200,000: —

4,600,000: —

Kapitalåterbe talningar.

288.200: —
289.200: -730,000: —
536,425: —
339,000: —
700,000: —
1,325,000: -

4,207,825: —

Summa 7,257,200

Den under år 1867 genom upplupna räntor och kapitalvinster å obligationer, tillhöriga
de förräntade medlen, uppkomna inkomst utgjorde 101,768 R:dr 79 öre, deraf
5,002 R:dr 33 öre tillfallit Riksgälds-kontorets bankoräkning N:o I och 96,76(5 R:dr 46
öre de fonderade lånens liqvidations— ocli amortissementsfonder. Den ränta, hvaremot lån
blifvit från Riksgälds-kontoret utlemnade, har under berörda år varit 5^ procent.

Vid den af Revisorerne den 12 sistlidna September verkställda inventering af de
läns- och säkerhetshandlingar, som af Riksgälds-kontoret innehafvas, utgjorde sammanlagda
beloppet af tills vidare förräntade medel 6,320,306 R:dr 84 öre, deraf 4,815,000
R:dr voro utlånade mot löpande skuldförbindelser, ställda att återbetalas efter olika uppsägningstider,
från och med 14 dagar till och med 5 månader, samt förskrifna till belopp
af 500,000 R:dr med procents ränta, tillbelopp af 2,350,000 Rsdr med 5procents ränta
samt till belopp af 1,965 000 R:dr med 5>j procents ränta.

Beträffande åter de af Riksgälds-kontoret inköpta räntebärande obligationerna inhemtas
deras beskaffenhet af nedanstående redogörelse:

Det verk eller inrättning, som
utfärdat obligationerna.

Riksgälds-kontoret för 1855 års

inhemska fonderade län.......

Dito för dito dito ...................

Dito för 1858 års jernvägslån...

Dito för 1860 års dito............

Dito för 1861 års inhemska fonderade
lån ...............................

Dito för 1864 års jernvägslån
M älareprovinsernas Hypoteksförening
................................

Östgöta Hypoteksförening...........

Summa

Medium af inköpsproceuten .......

\ 1
! 2- !

i cd

! © !

0 b 1 i g a	t i o n e	r it a s
		3‘	efter inköps- i
	PP	*8 o: O	pris bokförda
		CD ►O	värde i
Thlr Pr. Cour.'' Pund Stort. \| \|	Riksmynt	£■	Riksmynt
	36,000	93,89	33.800 —
	800	87,50	700 1—1
52,200 --		98,20	136 693111''
i 30,600 ! ------		98,56	80,121 151 1
______\|___	89,500	92,50	82,787 150
---\| 46,000	—	93.17	767,449 44
	500	91	455 -
-------	25,500	i 86,47	22,050 \|28
82,800 46,000	152,300		1,124,356 84

92,70

Då härtill komma följande, enligt sednaste Riksdags beslut, från
Postverket till Riksgälds-kontoret öfverlemnade obligationer, hvilka i kontorets
räkenskaper finnas bokförda till sina nominella belopp, nemligen:

Göta kanalbolags 4$ procents ..................................................................... 809:.......

Arméens Ackords-amorteringsfonds 4 procents ............................................ 5,250: —

Östgöta Hypoteksförenings 4 procents ...................................................... 145,900: —

Mälareprovinsernas Hypoteksförenings, 4 procents ...................................... 53,500: —

Smålands Hypoteksförenings, 4 procents ...................................................... 174,000: —

Skånska Hypoteksföreningens 5 procents ..................................................... 1,500: —

utgör sammanlagda beloppet af bokförda värdet utaf de obligationer, som
af Riksgälds-kontoret innehafras i och för förräntandet af kontorets
medel............................................................................................................. 1,505,306: 84.

Anställda

inventeringar.

Riksgäldskontorets
rättegångs-
och utsökning
särenden.

... 1 afseende på ofvanstående procentberäkning torde böra erinras, att vid evalvera^

till Riksmynt Thalern beräknats till 2| R:dr och ett Pund Sterling, i öfverensstämmelse
med det i Riksgalds-kontoret antagna bokföringsvärde, till 17 R;dr 85 öre.

Revisorer, hvilka, såsom här förut omförmälts, anställt den vanliga inventeringen
i Riksgalds-kontoret, hafva dervid funnit förseglingen orubbad å det under Fullmäktiges
egen vard ^förvarade konvolut, som, enligt derå befintlig påskrift, innehåller Riksdagens
anordning a den, enligt Regeringsformens 63 §, till lyftning vid infällande krig å Riksgälds-kontoret
anvisade kreditivsumma.

Undei samma inventering hafva Revisorerne äfven genomgått ofvan omförmälda
under Kommissariatets vård befintliga låne- och säkerhetshandlingar för tills vidare förrantade
medel, och funnit desamma till antal och beskaffenhet med de upprättade förtecknmgarne
öfverensstämmande. _ Jemväl hafva de af Riksgalds-kontoret mottagna skuldoch
borgensförbindelser för beviljade och från Riksgälds-kontoret utbetalda lån för järnvägsanläggningar
samt byggnads- och vattenaftappnings- in. fl. andra låneunderstöd äfvensom
de af Kongl. Maj:t godkända och till Riksgälds-kontoret öfverlemnade säkerhetslagar
för fullgörande åt arbetsföretag, hvilka blifvit med allmänna medel understödda,
vid inventeringen befunnits i god ordning. Likaledes hafva Revisorerne tagit
kännedom af de afgifna ^ borgensförbindelserna, rörande bevillningen för erhållna testamenten
samt det öfver sådana förbindelser förda särskilda diarium, och ei heller funnit
dervid något att erinra.

Vid inventeringen hafva Revisorerne funnit, att uti Kommissariatets kassahvalf
förvaras färdigtryckta blanketter till obligationer och räntekuponer äfvensom obligationer,
af hvilka en del är försedd med alla och eu del med några af de namnteckningar, som
dera skolat anbringas, samt eu del är makulerad; hörande alla dessa obligationer till de
af Riksgälds-kontoret upptagna äldre lån. Enär det synes öfverflödigt att dessa blanketter
och kuponer vidare förvaras, få Revisorerne hemställa, att desamma måtte under
behörig Kontroll varda uppbrända.

I sammanhang härmed få Revisorerne, i enlighet med stadgandet i § 2 mom. d)
af nu gällande revisionsinstruktion, anmäla, att Revisorerne fästat Fullmäktiges uppmärksamhet
på lämpligheten och ändamålsenligheten deraf, att Riksgälds-kontoret tillhöriga
eller till detta verk aflemnade obligationer med tillhörande räntekuponer samt lånehandiingar
af löpande egenskap, och hvilka för Riksgälds-kontorets dagliga rörelse icke behöfva
vara för Kommissariatet att tillgå, ställas under Fullmäktiges egen vård

„ den berättelse, som af Ombudsmannen i Riksgälds-kontoret blifvit afgifven

angående detta verk rörande rättegångs- och utsökning sår enden, hafva Revisorerne erhållit
upplysning om dessa ärenden och deras behandlingssätt. Bland sålunda handlagda mål
hafva Revisoierne särskildt omnämnt förhållandet med lånet till upprensning och kanalisermg
af Lule eif; och synes, såvidt af denna berättelse kunnat inhemtas, Riksgälds-kontorets
rätt och talan, i afseende på öfriga der omförmälda mål och ärenden vara vederbörligen
iakttagna.

Under åberopande af hvad här finnes omförmäldt, få Revisorerne, i enlighet med
5 § i den för dem utfärdade instruktion, för Riksdagen anmäla, att vid Riksgälds-kontorets
förvaltning i öfrigt icke något varit att erinra.

För alla i denna berättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den Sekrets- surrare,
som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper varit uppgifterna.
hos Revisorerne anställd.

Stockholm den 14 Oktober 1868.

Carl Gust. Iiulebetou.
Fredr. Brusewitz.

Ii. Nordenfelt.

Jan Andersson.

V. G jcrl ilig.
Reinhold Charpentier.
G. C. Witt.

Per Nilsson.

It. v. hira''in er.
Gust. Sam. Åkerhielin
C. Th. Svanberg.
Gustaf de Maré.

D. M. Sanduhl.

Bilagan i i 1.1. A. till 1868 års revisionsberättelse, angående Riksgälds-kontoret.

Sammandrag ur Riksgalds-kontorets räken kassa-inkomster

och

Inkomster;:

Allmän bevillning ................

Stämpelafgifter för spelkort
Dito för tidningar
Observationsmedei ...............

Skatteköpeskillingar ..........

Ekeskogslösen .......................

.................................... 2,686,81 i'': 96.

................................. 68,949: 30.

.................................. 68.367: 26.

................... 2,223: 10.

27,949: 4.

......................................... 717:60.

Öfverskott å Statsverkets inkomster samt behållna besparingar å rikssta tens

förslagsanslag, ytterligare för år 1865 ................ 550,000: —

ytaf manufakturdiskontens vinstmedel ............................... 21,000: —

Äldre depositionsmedel......................................................... 1,186:

Utaf behållna trafikinkorasteu vid statens jern vägar:

för åt- 1866 ........................................ 712,120: II.

i afräkning för år 1867 ...................... d87,879: 89.

Riksgalds-kontorets andel uti Riksbankens behållna vinst:

för år 1865 ...........r.............................. 1,700,000:

» » 1866.......................................... 1,800,000: —

Utaf salpeterfondens behållning:

kapital ................................... 532.350: 81.

räntor .................................................... 29,578: 90.

1.200.000:

3,500,000:

Riksmynt.

2,826,352: C>2.
58,666: 64.

92,

561,929: 71.
2,079: 75.

Ersättning för exproprierad staten tillhörig jord................

Köpeskilling för s. k. Skytteanska lappskolebostället i

Lycksele socken ....................................................... 5,975: —

Försålda riksdagshandlingar ......................................................................

Deponerade medel för behöfvandes undsättning vid"missväxter ................

Kapital-afbetalningar å för vissa bestämda föremål beviljade
låneunderstöd............................................. 518,718: 30.

Räntor å dessa lån ................................................................ 315,933: 2.

Återbetalningar å de från Riksgalds-kontoret utbekomna

extra statsanslag .............................................. 49,18?: 92.

Dito å kreditivet för Arméens pensionskassas pensionerings skyldighet,

................................................................. 5,618: 60.

Influtna medel å 1866 års jern vägslån .................... 2,010,606: 82.

Dito för 1867 års statslån ................................. 5,850,248: 85.

Upptagna tillfälliga lån ...............................................................................

•»,834,116: 63.

8,054: 76.

149: 82.
60,000: —

834,651: 32.

54,802: 52.

7,860 855: 67.
................. 4,731,200: —

Transport 22.238,849: 97.

skaper för år 1867, utvisande detta verks
utgifter under nämnda år.

Utgifter:

Årliga anslaget till H. M. Konungen ........................................

Riksmynt.
300,000: —

Under 1844—1845 års riksdag beviljadt extra statsanslag:

För inlösen af 300 exemplar utaf Svenska Fornskrift-säliskapets sam lingar

....................................................... ........................... 1,050: —

Under 1847—1848 års riksdag beviljadt extra statsanslag:

1867 års bidrag för beredande af delaktighet i Civilstatens pensions inrättning

åt kominissions-landtmätare samt deras enkor och barn 7,200: -

Under 1856—1858 års riksdag beviljade extra statsanslag:

För utdikning och aftappning af sänka trakter och sjöar till beredande

af odlingsföretag .......................................... 3.480:

» verkställigheten af beskattningsväsendets förenkling 300: —

Till löneförbättring åt lärare	vid stadspedagogier ............	475: 20.	4,255: 20.
Under 1859—1860 års riksdag beviljade extra statsanslag:
Till anskaffning af rid- och	anspanns- m. fl. persedlar
för 2 tolfpundiga reservbatterier ...................	5,000: —
» befästningar på Rindö vid Waxholm ......................	22,208: 9.
För mindre hamnbyggnadsföretag och årensningar........	6,000: —	33,208: 9.
Under 1862—1863 års riksdag beviljade extra statsanslag:
Utbetalda anslag under 2:dra	hufvudtiteln ........	20.000: —
» » » 4:de	dito	369,688: 79.
» » » 5:te	dito ......................	600,000: —
» » » 6: te	dito ............ .......	325,032: 29.
» » » 7:de	dito ..................	48,000: —
» » » 8:de	dito	270,013: 35.
» » » 9:de	dito .....................	6,570: 62.	1,639,305: 5.
Under 1865 -1866 års riksdag beviljade extra statsanslag:
Utbetalda anslag under lista hufvudtiteln ..............	10,645: —
» o » 2:dra	dito ...........	59,000: —
» »» 4:de	dito .......................	1,741,927: 8.
® » » 5:te	dito ......................	10,000: —
» ® * 6:te	dito	869,319: 70.
» » » 7:de	dito ....................	24,700: —
	Transport 2,715,59]: 78.	1,985,018: 34

Transport 22,238,849: 97.

A Riksgälds-kontorets kassa-kreditiv i Riksbanken lyftade 1,950,000: —

Influtna medel för trasseringar å kredit hos Nordtyska Banken
................................................................. 1,326,950: —

Dito dito å kredit hos herr Paul Mendelssohn-Bartholdy... 531,400: 3 808 350: _

Ersatte och återlemnade förskott.............................................. ................ 5,529: 19.

Transport 26,052,729: 16.

Transport 2,715,591: 78.

Utbetalda anslag under 8''de hufvudtiteln ........................ 407,736: —

» » » 9:de dito .....................— 379,529: 38.

1,985,018: 34.
3,502,857: 16.

Under 1867 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Utbetalda anslag under l:sta hufvudtiteln............

» » » 4:de dito ........

» o » 7:de dito .............

11,500: —

500,000: —

287,335: 2. 798,835: 2.

För statens jernväg sbyggnader utbetalda anslag:

Beviljade vid 1862—1863 års riksdag till utförande af jernvägsarbeten

för statens räkning .................................................... 400,000: —

Beviljade vid 1865—1866 års riksdag:

till fortsättande och afslutande af arbetena å nordvestra
stambanan mellan Arvika och riksgrän sen

............................................. 1,700,000: —

» fortsättande af nämnda stambana

från Kristinehamn till Arvika .... 50,000: —

» kompletterande af trafikmaterielen

å statens jernvägar .................... 600,000: — 2,350,000: — 2,750,000:

Fonden för folkskolelärares pensionerande ............................- .................... 180,000:

Lyftade spanmålsundsättningsmedel................................................—•........ 884,000:

Lyftadt belopp utaf kreditivet för rikets försvar eller andra högst vigtiga

ändamål ................................................................................................. 900,000:

Låneunderstöd:

Till staden Karlstad för reglering af torg, gator och tomter 50,000: —
För segelleds öppnande mellan Hattefura och sjön Stora

Lee .......................................................................... 350,000: —

» utsträckning af Kinda båtled medelst Stångåns ka nalisering

från sjön Rengen till Linköping................ 60,000: —

» befrämjande af utdikning och aftappning af sänka

trakter och sjöar till beredande af odlingstöretag .... 18,300: —

» sänkning och upprensning af Lida-ån i Westergöt land

......................................................................... 30,000: —

o uppförande af nytt läroverkshus i Upsala ................ 70,000: —

» dito » dito i Wenersborg ...... 20,000: —

» dito » dito i Westervik ............ 10,000: —

» anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Wenersborg
till Uddevalla...................................................... 148,570: —

1867 års anslag till ränta och amortissement för 1855 års

inhemska statslån .......................................................... 13,655: —

Dito för 1858 års jernvägslån ....................................... 947,212: 74.

Dito för 1860 » dito ..........-................................ 1,466,000: —

Dito för 1861 års inhemska statslån..,............................... 14,725: —-

Dito för 1864 års jernvägslån.............................. ............... 37,826: 56.

Dito för 1866 års dito ..........................................—• 1,438,040: —

756,870: -

3,917,459: 30.

Transport 15,675,039: 82.

Transport 26,052,729: 16.

- löi

Transport 15,675,039: 82.

Återbetalning af upptagna tillfälliga lån ............................ 1,150,000: —

Räntebetalningar å dito ........ .............................. 45,840: 28. 1,195,840: 28.

Återbetalning af lyftade belopp å kassa-kreditivet i Riksbanken
........................................ 1,250,000: —

Ränta å samma kreditiv ............................ 23,230: 56. 1,273,230: 56.

Till betäckande af trasserade belopp å krediter hos Nordtyska
banken............................................................... 1,736,682: 54. 3,009,913: 10.

Kapitalafbetalningar å Riksgälds-kontorets öfriga låneskulder
....................... 3,970,035: 45.

Räntebetalningar för dito ................. .... 193,961: 29. 4,163,996: 74.

Inlösen af riksgäldssedlar.................................................. 261: 33. 4,164,258: 7.

Omkostnader för 1864 års jernvägslån ............................... 5,531: 94.

Dito för 1866 års dito ............................... 4,254: 65.

Dito för 1865 års temporära lån i Hamb. B:ko 651: 50.

Dito för 1867 års inhemska statslån .................. 7,434: 17.

Dito för Riksgälds-kontorets kredit hos Nordtyska

Banken............................................................ 186: 34. 18,058: 60.

Riksdags- och revisionskostnader:

För 1865—1866 års riksdag ....... ............................. 14,696: 17.

» 1867 års dito ........................................... 408,581: 15.

» 1868 års dito ........................................... 602: 44.

» kompletteringsarbeten å riksdagens hus ................ 108,835: 94.

Förskott till ved, expenser m. m. vid riksdagens hus ...... 6,000: --

För komplettering af riksdags-biblioteket ...................... 1,271: 33.

Till bokhyllor och samlingar af riksdagstrycket för Kam rarnes

kanslilokaler ............... 3,311: 15.

För 1866 års statsrevision ............................ 4,113: 13.

» 1867 års dito ........................................ 12,822: 21.

Aflöning, resekostnader och expenser för Justitie-ombuds mannen

och hans expedition....................................... 16,774: 83.

Förvaltnings- och uppbördskostnader m. in.:

Löner, arvoden, pensioner och expenser vid Riksgälds kontoret

...................................................................... ^89,653: 70.

Understöd till sterbhus efter tjensteman och betjente .... 225: —

Kostnader för stämpling af spelkort ........................... 3,764: 7.

Förskott till kostnader vid tidningsstämplingen. ........ 4,50U: —

Kostnader för Riksgälds-kontorets hus ........................... 150: —

För uttaxering inom Stockholms stad af 1866 års allmänna
bevillning ................................. 9,811: 48.

Förskott till uttaxering inom St. Kopparbergs,
Gefleborgs och Wester-Norrlands

län af 1867 års dito ............... 5,765: 52. 15,577: —

Observations- och indrifningsarvoden åt tjensteman i

Kongl. Kammar-rätten.................................................... 178: 89.

577,008: 35.

114,048: 66.

Transport 24,754,166: 88.

Transport 26,052,729: 16.

Summa 26,052,729: 16.

103

Fromma stiftelsers andelar i kortstämpel-afgiften

Restituerade bevillniugs- och skatterättsmedel.....

Tillsvidare förräntade medel ............................

Förskott till inlösen af räntekuponer ..........

Transport 24,754,166: 88.

........ 41,844: 9.

....... 555: 81. 42,399: 90.

................................ 872,500: —

................................ 170,000: -

= 25,839,066: 78.

Inkomster utöfver utgifter år 1867 å Riksgälds-kontorets bankoräkning

M 1 ..................................................................................................... 213,662: 38.

Summa R:dr 26,052,729: 16.

Stockholm den 14 Oktober 1868.

D. II. Sandalil.

104

Bilaga ljtt. B. till 1868 års Revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret.

Beräkning öfver de till Statens och enskilda jernvägssamt
de medel, hvilka genom upptagna
af dessa utbetalningar, till kontoret

Inkomster genom

Räntefot.

1855 års inhemska lån............................ 3^ och 4 %

1858 års lån................ Thlr 8,190,500: — ty %

1860 års lån................ » 8,000,000: — 4^ %

Dito mot premie-obligationer
å tillhopa

2,400,000 Thlr, bokförda
till endast | af

nominella beloppet.. » 2,000,000: — —

1861 års inhemska lån............................. ty %

1864 års lån......... £ St. 555,700: ty %

1866 års lån........... Thaler 9,932,300: — 5 %

1867 års inhemska lån............................... 5 %

1868 års lån ......... £ St. 1,150,000: 5 %

Häraf har till den 1 innevarande månad indragits ett

belopp af £ St. 806,769: 11: 9:,....... i R:mt

S:gr

Obligationernas

ursprungliga

belopp.

R:mt.

281,900: —
21,841,333:33.

•26,666,666: 67.

3.000. 000: —
9,891,460. -

26,486,133: 33.

6.000. 000: —

20,470.000: -

114,637,493:33.

Räntevinst å statslån fonden, till Riksgälds-kontoret levererad åren

1863- 1865,...........................................;•..................;......................:-

Behållning å inkomsterna genom trafiken å Statens jernvägar, enligt

1862 och 1863 års Riksdags beslut, ..............................................

Kapital-afbetalningar å motstående för enskilda jernvägsanläggningar beviljade
låneunderstöd (intill 1867 års slut)........................................

Ersättning för exproprierad, staten tillhörig jord, äfvensom för bestridda
kostnader för jordexpropriationer ....................................................

För obligationerna
erhållen valuta.

R:mt.

267,688: 94.
19,703,472:60.

25,615,074: 70.

2,760,650: —
8,790,836: 55.
23,539,389: 62.
5,850,248: 85.

14,577,765: 52-101,105,126: 78.

370,000: —
700,000:
1,218,879: 6.
16,924: 5.

Transport 103,410,929: 89.

105

anläggningar från Riksgälds-kontoret utbetalda belopp,
statslån m. fl. inkomster, för verkställande
influtit intill den 1 Oktober 1868.

Utbetala för

Statens jernvågshyggnnder ....

Dito ................................

Dito ...............................

Dito ................................

Dito .............................

Dito ...............................

Dito ................................

Dito ...............................

Dito ...........................

Dito .............................

Dito ...........................

Dito .............................

Komplettering af trafikmate rielen

...............................

Dito ............................. .

Under sökning »kostnader--------

Dito ................................

Dito ...............................

Dito ..............................

Dito ................................

Enskilda jer n vägsanläggningar
:

Kristinehamn—Sjöändan ....

Nora—Ervalla ....... ........

Dito ...............................

Utbetalmngv

året.	Anslag.		Lån.
1855.	1,800,000	_	__„..	_
1856.	4,125,000	—	—	—
1857.	5,945,000	—	—.—	_
1858.	7,810,000	—	___	—
1859.	6,620,000	—	___	—
1860.	7,550,000	—	—	—
1861.	6,750,000	—	___	—
1862.	6,750,000	—	—	—
1863.	9,315,000	—	—	.—
1864.	9,112,000	—	—	—
1865.	8,812,000	—	—	—
1866.	6,576,538	—	_. —	__
1867.	2,150,000	—	—. —	—
1868.	1,775.000	—	—	—
1866.	1,400,000.
1867.	600,000	—	—
1855.	60,000
1856.	30,000	—	—._	—
1857.	19,425: 95.	__	—
1858.	100,000	—	—	—
1859.	50.000	—	—	—
1863.	2.862	59.	—	—

1849.	-----	100,000: —
1854.	75,000:	150.000: —
1855.	22,500: —	----
1862.	15,000: —	----
1858.	—	75,000: —
Transport	112,500: —	325,000: —

S limma.
R:mt.

85,090,538: —

2,000,000: —

*202,288: 54.

87,352,826: 54.

106

Transport 103,410,929: 89.

(Saldo

..................... 189,396: 65.

Summa R:mt 103,600,356: 54.

107

	Utbetalnings-			Summa.
	året.	Anslag.	Lån.	R:mt.
	Transport	112,500: —	325,000: -	87,352,826: 54.
Norbergs jernväg ................	1855 - 1856.	—— —	150,000: —	—	—
Dito ...............................	1858.	--—	150,000: —	---	—
Norra Barken—Wessman ...	1856-1857.	--—	200,000: —	—	—
Dito ................................	1858.	---	200,000: —	—	—
Gefle—-Falun .......................	1855—1859.	—	2,400,000: —	----	—
Dito ...............................	1858—1859.	----	600,000: —	—	—
Hudiksvall—Dellen................	1858—1859.	—	370,000: —	-- -	—
Söderhamn —Bergviken-------	1858-1860.	—	500,000: —	—	—
Borås—Herrljunga................	1862 -1863.	--—	l,43ö,UU0: —	—	—
Ystad— Eslöf .....................	1864—1866	—	2,450,000: —	—
Landskrona—Eslöf...............	1864—1866.	--- —	1.200,000: —	—	—
Helsingborg—Arup...............	1864—1865	—	1,100,000: —	—	—
Kristianstad —Hessleholm .	1864 -1865.	---—	720,000: —	---	—
Wexiö—Alfvesta ................	1864.	--—	434,000: —	—	—
Köping—Uttersberg ...........	1864—1855.	—	500,000: —	--	—
Herrljunga — Wenersborg —
Uddevalla ....................	1865—1867.	-----—	3,240,000: —	- —	—
Örebro —Arboga..................	1866.	160,000: —	---	—	—-
	S;gr	272.500: — V	15,975,000: —	16,247,500:	"
			Summa Runt	103,600,326:	54.

Vid slutet af September månad 1868 iunestodo i Riksgälds-kontoret:
af de vid 1862—1863 årens riksdag till statens jernvägsbyggnader

beviljade anslag .............................................................................. R:mt 500,462:

af den vid 1867 års riksdag till fortsättande af arbetena å nordvestra

stambanan anvisade summa ........................................................... ” 675,000:

Tillsammans R:mt 1,175,462: —

108

Till bestridande af ränta och kapitalafbetalning för de fonderade
statslånen utgå årligen följande belopp:

för 1855 års lån

» 1858 » »

» 1860 » »

» 1861 » »

» 1864 » »

» 1806 » »

................... R:mt	13,655: —
	1,166,666:67.
»	1,466,000: —
	165,000; —
	489,500: —
	1,380,000: -
Summa R:mt	4,680,821:67.

Tabell, utvisande den vid slutet af Juni månad 1868 återstående
kapitalskulden för de fonderade statslånen äfvensom den intill nämnda
tid å desamma verkställda afhetalningar:

Kapital-återstod

Verkställd vid slutet af

amortering. Juni månad.

1868.

1855 års lån.......

1858 » ».......

1860 » » ........

1861 » » ........

1864 » » ........

1866 » » ........

Summa R:mt

56,600: —
2.638,666: 66.
3,036,092: 90.
240,500: —
226,140: —
146,400: —

6,344,399: 56.

225,300: —
19,202,666: 67.
23,630,573: 77.
2,759,560: —
9,665,320: —
26,339,733: 33.

81,823,093: 77.

- 109 —

Tabell, utvisande kapitalåterstoden vid 1867 års slut af de till enskilda
jernvägsanläggningar anvisade låneunderstöd samt beloppet af de
till samma tidpunkt verkställda återbetalningar:

			Deri 31 Decem-
	Verkställd*	ber 1867 åter-
	kapital-	stående kapital-
	afbetaliiingar.	belopp.
Kristinehamn—Sjöändan...............	........................ 50,958:	28.	49,041:	72.
Nora—Ervalla ......................................	..................... 49,895:	85.	100,104:	15.
Dito .................................................	............................ 60,041:	92.	14,958:	8.
Norbergs jernväg...............................	............................ 15,812:	88.	134,187:	12.
Dito ..............................................	............................ 18,658:	41.	131,341:	56.
Norra Barken—Wessman ............ ......	............................. 35,564:	71.	164,435:	29.
Dito .................................................	............................ 36,751:	70.	163,248:	30.
Gefle—Falun .........................................	........................... 206,085:	15.	2,193,914:	85.
Dito ...............................................		- .	60,000:	—
Hudiksvall—Dellen ..............................	........................... 34,179:	98.	335,820:	2.
Söderhamn—Bergviken .......................	............................. 39,494;	89.	460,505:	11.
Borås—Herrljunga...............................	........................... 88,239:	16.	1,347,760:	84.
Ystad—Eslöf .....................................	............................ ..	—	2,450,000:	—
Landskrona—Eslöf ............................	............................ 3,185:	55.	1,196,814:	45.
Helsingborg—Arnp ..............................	........................... 3,015:	83.	1.096,984:	17.
Kristianstad—Hessleholm .................	........................ 9,559:	60.	710,440:	40.
Wexiö—Alfvesta..................................	............................ 6,176:	78.	427,823:	22.
Köping—Uttersberg.............................	....................... 21,258:	34.	478,741:	66.
Herrljunga—Wenersborg—Uddevalla ...	............................ ..	—	3,240,000:	—
	Summa R:mt 1,218,879:	6.	14,756,120:	94.

Stockholm den 14 Oktober 1868.

D. 111. Sandal!L

Bilagan Lätt. C till 1868 års revisionsberät telse. angående Riksgäldsverket.

Sammandrag öfver de af Riksgälds-kontoret bestridda kostnader för 1867 års riksdag.

	Riksdags manna- arvode.		Resekost- nads-ersätt- ningar.	Tjenstemäns och betjentes månadsarvo-den och dag-traktamenten.	Trycknings-och häftnings- kostnader.	Diverse utgifter.	Summa Riksmynt.
För Riksdagens Första Kammare..............................................................................................	—	—	—		20,754	65	3,387	50	1,464	34	25,606	49
» Riksdagens Andra Kammare ................................................................................................	225,380	—	22,712	69	27,214	42	4,223	50	1,890	47	281,421	8
» Konstitutions-utskottet ............................................................................................................	—	—	—	—	3,145	16	—	—	474	45	3,619	61
» Stats-utskottet ........................................................................................................................	—	—	—	—	15,627	16	—	—	1,140	43	16,767	59
» Banko-utskottet ........................................................................................................................		—		—	3,460	56	—	—	35	16	3,495	72
» Bevillnings-utskottet ................................................................................................................	—	—	—	—	5,332	56	—	—	789	23	6,121	79
» Lag-utskottet ............................................................................................................................	—	—	—	—	3,158	7	—	—	456	8	3,614	15
» Riksdagens Särskilda Utskott för frågor rörande försvarsverkets ordnande....................	—	—	—	—	2,025	99	''--	—	136	45	2,162	44
» » » » » » » jordbrukets finansiella angelägenheter	—	—	—	—	1,648	98	__	—	65	9	1,714	7
» » » » » » » folkskolelärare-seminariernas ombildning	—	—	—	—	643	50		—	25	61	669	11
» Riksdagens Kansli....................................................................................................................		—	—	—	11,492	50	29,705	65	951	5	42,149	20
» Riksdagens Klubb ....................................................................................................................		—	—	—		—	—	—	305	5	305	5
Allmänna omkostnader, nemligen :
för papper, pennor och lack m. m......................................................... R:mt 11,816: 33. » ljus och lyshållning .......................................................................... » 3,670: 34. » diverse utgifter........................................ 8 5,156: 1.									20,142	68	20,142	68
		\|
Summa R:mt	225,380		22,712	69	94,503	55	37,316	65	27.876	9	407,788 98

Stockholm den 14 Oktober 1868.

D. I. Sandal!!.

Fullmäktiges i Riksgälds kontoret

utlåtande, angående sednast församlad»
Revisorers berättelse om granskningen
af Riksgälds-kontorets förvaltning och
räkenskaper.

Till 1869 års Riksdag!

Då Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, genom stadgandena i 5 § af nu gällande
instruktion för revisionerna af Riksgälds-kontorets förvaltning och tillstånd, fatt sig alagdt
att, vid tryckningen och utdelningen af Revisorernes berättelse, bifoga densamma de upplysningar,
som af deruti anmärkta förhållanden kunna pakallas, hafva Fullmäktige ansett
sig, i anledning af hvad Riksdagens sednast församlade Revisorer uti sin berättelse
om den under nyssförlidna år förrättade revision af detta verks räkenskaper och förvaltning
anmält och yttrat, böra meddela nedanstående upplysningar och yttranden rörande
några af Revisorerne anförda förhållanden och gjorda framställningar.

Efter anmälan, att Revisorerne icke funnit något att erinra mot Riksgälds-kontorets
af dem granskade hufvudbok för år 1867, och efter anförande af sednaste Riksdags
beslut om jernvägsbyggnads-medlens och de fonderade statslånens redovisande i sagde
hufvudbok, och den i sammanhang dermed meddelade föreskriften att det belopp, 3,629,638
R:dr 21 öre, som i 1866 års särskilda redogörelse öfver jernvägsbyggnads-medlen fanns
upptaget såsom skuld öfver tillgång, skulle uti 1867 års räkenskaper afskrifvas, hafva
Revisorerne (sid. 60 i deras tryckta berättelse) uppgifvit, att någon afskrifning af detta
saldo dock ej egt rum i hufvudbokens kapitalkonto; men deremot hade Riksgälds-kontorets
i 1867 års hufvudbok inbalanserade fordran, 11,4.14,466 R:dr 8 öre, för kontoret,
ålagda, genom de upplånade medlen icke ersatta utbetalningar till jernvägars anläggande,
»utgått ur samma hufvudbok, derigenom att den mot berörda fordran svarande skuld uti
»redogörelsen öfver jernvägsbyggnads-medlen äfven blifvit till hufvudboken Överflyttad.»
Således hade, »å ena sidan, Riksdagens beslut angående omförmälda afskrifning icke for»melt
verkställts samt å andra sidan en uteslutning ur räkenskaperna egt rum, som uti
»Riksdagens beslut icke uttalats»; men då Riksdagen icke foreskrifvit, hvilka bland de i ofvannämnda
saldo ingående särskilda skuldposterna skulle afskrifvas, och Riksdagen synes hafva
åsyftat att, sedan Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder blifvit sammanförda
i en och samma räkning, det icke vidare skulle behöfva genom räkenskaperna ådagaläggas
huru stor del af de för jernvägsbyggnaderna anvisade medlen anskaffats genom
upplåning, samt huru mycket för sadant ändamål kunde behöfva ytterligare upplanas, och da
det iakttagna bokföringssättet icke i någon mån inverkat på saldot åt Riksgälds-kontorets
tillgångar och skulder —* hade Revisorerne ansett sig endast böra detsamma omförmäla.
Till ledning för bedömandet af öfverensstämmelsen mellan den af sednaste Riksdag
meddelade föreskrift i afseende på ofvauberörda, såsom skuld öfver tillgång, vid 1866 års
slut balanserade summas afskrifning och det sätt, hvarpå denna afskrifning skett i Riksgälds-kontorets
hufvudbok för år 1867, få Fullmäktige upplysa, att då, för åstadkommande
af den önskade enkelheten och redan i räkenskapsföringeu inom Riksgälds-kon -

112

törel samt underlättande af Öfversigten öfver Kontorets hela verkliga ställning, vid nämnda
Riksdag beslöts, att de dittills förda särskilda räkenskaperna öfver Riksgälds-kontorets
upptagna fonderade lån och deraf föranledda liqvider samt de för jernvägsanläggningarne
anvisade medel skulle upphöra och Riksgälds-kontorets hufvudbok, från och med år 1867,
jemväl innefatta redovisning för dessa lån samt de derigenom anskaffade medlen och deras
användande, så måste, i anseende till detta förändrade bokföringssätt, åtskilliga förut i
de särskilda redogörelserna såsom skulder eller fordringar upptagna poster derifrån öfverföras
till sjelfva hufvurlboken. Vid verkställigheten häraf ansågs riktigast och lämpligast,
att uti 1867 års hufvudbok tillägga ett nytt konto med benämning »tillkommen
ingående balans», hvilket konto innefattar öfvergången från de särskilda redogörelserna
till hufvudbokens kapitalräkning. Genom detta tillagda konto, hvars slutsummor på såväl
debet- som kreditsidan upptogos i kapitalräkningen, kunde sistnämnda räkning redan
i 1867 års hufvudbok erhålla den uppställning och förenkling, som med beslutet, om det
förändrade bokföringssättet åsyftades, och som, enligt samma beslut, skall för de kommande
åren bibehållas. Då nu den i Riksdagens af R,evisorerne åberopade föreskrift
angifna summan 3,329,638 R:dr 21 öre finnes uti sagde konto under rubriken »kapitalräkningen»
affärd såsom »afskrifning, jemlikt 1868 års Riksdags beslut,» och då denna
sålunda afskrida, summa, enligt hvad i räkenskapen uttryckligen angifves, just utgör
det belopp, som uti särskilda redogörelsen för de upplånta jernvägsbyggnadsmedlen,
vid 1866 års slut upptogs såsom skuld öfver tillgång, har ifrågavarande afskrifning
således äfven »förmäta verkstälts med noggraunt iakttagande af den derom meddelade
föreskriften.

Beträffande åter den i meranänmda särskilda balanskonto bland tillkomna skulder
upptagna summa, 11,434,466 R:dr 8 öre, som i 1866 års hufvudbok utbalanserats såsom
oersatt förskott till utförande af Statens jernvägsarbeten, och hvilken, enligt Revisorernes
yttrande, skulle vara »ur räkenskaperna utesluten», fastän i Riksdagens beslut
någon sådan uteslutning icke vore uttalad, anse sig Fullmäktige endast behöfva tillägga,
att sedan redogörelsen för de medel, som blifvit till jern vägsbyggnaderna upplånta, intagits
i Riksgälds-kontorets hufvudbok, måste deraf blifva en gifven följd, att de förut med
enahanda belopp bland tillgångarne i denna hufvudbok och bland skulderna i den särskilda
redogörelsen uppförda förskotten till Statens jernvägsbyggnader icke vidare skulle
i den sammanslagna räkenskapen upptagas samt der fortfarande in- och uthalanseras både
såsom skuld och tillgång.

Vid uppgifvandet af kostnaderna för påbyggandet och den förändrade inredningen
af Riksdagens tvänne numera sammanbygda bus, hafva Revisorerne (sid. 79) tillagt,
att det fästat deras uppmärksamhet, att den Fullmäktig och tjensteman vid Riksgäldskontoret,
som halt tillsynen öfver dessa byggnads-och inredningsarbeten samt derför tilldelats
särskilda arvoden, äfven blifvit för sina vidare bestyr med förbättrandet och förändrandet
af de nyligen fullbordade arbetena ersatte genom dem ytterligare tillerkända
arvoden.

I anseende till den uppmärksamhet Revisorerne sålunda funnit sig föranlåtne
fästa å dessa af Fullmäktige beviljade ytterligare arvoden, torde det tillhöra Fullmäktige
att närmare upplysa om de omständigheter och förhållanden, som föranledde Fullmäktiges
derom fattade beslut.

Sedan de efter 1865 och 1866 års Riksdag började arbetena för påbyggandet
och förändrandet af ofvannämnda tvänne hus blifvit fullbordade, och framställning till
1867 års Riksdags Stats-utskott skett om eu lämplig vedergällning åt kaptenen O. G.

113

Hierta och Kommissarien O. Aréhn för dem uppdragna bestyr vid dessa arbetens utförande,
förklarade bemälda Utskott, att det tillkomme Fullmäktige att bestämma och i
likhet med andra kostnader för samma arbetens verkställande utbetala den godtgörelse,
hvaraf hrr Hierta och Aréhn till följd af deras erhållna uppdrag gjort sig förtjente. På
grund af detta förklarande blef en sådan vedergällning för dem kort derefter af Fullmäktige
bestämd. Härvid afsågs naturligtvis endast det uppdrag, om hvars godtgörande
fråga då var. Sedermera fiugo sig Fullmäktige, enligt derom vid sistnämnda Riksdag fattade
särskilda beslut, ålagdt att, jemte verkställandet af återstående kompletteringsarbeten
uti sagde hus, låta vidtaga erforderliga och ändamålsenliga ansedda förändringar i afseende
på uppvärmningen och ventilationen samt belysningen inom de lokaler derstädes,
som af Kamrarne begagnas. Enär det vid utförandet af dessa arbeten samt vid de
undersökningar, som enligt Riksdagens föreskrift borde anställas innan desamma företoges,
ansågs nödvändigt, att någon byggnadskunnig person, på hvars erfarenhet och insigter
Fullmäktige kunde förlita sig och under hvars oafbrutoa tillsyn och ledning ifrågavarande
arbeten skulle utföras, fick denna'' tillsyn och ledning samt dermed hörande bestyr
sig uppdragna, och då en sådan person fanns att tillgå bland Fullmäktige, ansågo
sig Fullmäktige desto hellre böra anmoda honom åtaga sig detta uppdrag, som han icke
blott egde fullständig kännedom om både det förut begagnade uppvärmnings- och ventilationssättet
och de dermed förenade olägenheter, som genom de beslutade förändringarne
borde afbjelpas, utan ock städse vore i tillfälle att med öfrige Fullmäktige samråda
och, enligt deras fattade beslut, meddela erforderliga föreskrifter rörande arbetenas
ändamålsenliga utförande. Då de tidsödande särskilda bestyr, hvilka således uppdrogos
åt Kapten Hierta, ingalunda kunde hänföras till hans åliggande såsom Fullmäktig, måste
han, sedan detta uppdrag blifvit omsorgsfullt fullgjordt, anses hafva för detsamma gjort
sig välförtjent af någon särskild vedergällning; hvadan öfrige Fullmäktige alltså funno
sig, i öfverensstämmelse med Stats-utskottets ofvan omförmälda förklarande, böra tilldela
hr Hierta äfvensom Kommissarien Aréhn, hvars biträde han vid det erhållna uppdragets
mottagande sig förbehöll, de arvoden, hvilkas belopp Revisorerne i sin berättelse uppgifvit.

Efter framställandet af åtskilliga anmärkningar mot uraktlåtet fullgörande af
Riksdagens i Riksgälds-kontorets reglemente intagna beslut och stadganden, angående
öfverlemnandet till Riksgälds-kontoret af den genom trafikinkomsterna på Statens jernvägar
uppkomna behållning, hafva Revisorerne (sid. 85) slutat sitt yttrande angående
detta ämne med uttalande af den åsigt, att Fullmäktige af de förhållanden, som af Revisorerne
blifvit anmärkta, bort finna sig föranlåtne att derom hos Kongl. Maj:t göra
underdånig anmälan.

I fråga om Fullmäktiges befogenhet att göra en med denna åsigt öfverensstämmande
framställning till Kongl. Maj:t, anse sig Fullmäktige icke kunna underlåta uttala
sin uppfattning i detta hänseende, enligt hvilken det icke tillkommer Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
att hålla hand deröfver, att de föreskrifter Kongl. Maj:t utfärdat, varda af
vederbörande embetsmyndigheter iakttagna.

Beträffande den reservfond, som Borås jernvägs-aktiebolag, med afseende å dess
utaf allmänna medel erhållna lån för jernvägsanläggningen mellan staden Borås och HerrIjunga
station på vestra stambanan, fått sig ålagdt särskildt afsätta samt, utan samman 15 -

114

blandning med Bolagets öfriga tillgångar, förränta och redovisa, hafva Revisorerne (sid.
86) erinrat, att det af den till Fullmäktige under Revi.sorernes sammanvaro inkomna berättelsen
om revisionen af nämnda Bolags räkenskaper för år 1867 icke visade sig, huruvida
Bolaget behörigen iakttagit hvad Riksdagen i afseende på denna fonds särskilda
afsättande, förräntande och redovisning föreskrifvit.

Då det ombud, som, tilldess omförmälda lån blifvit återbetaldt, bör deltaga i
granskningen af Borås jernvägs-aktiebolags förvaltning och räkenskaper, icke utses af Fullmäktige
och då det således icke tillkommer dem att meddela detta ombud någon föreskrift
eller anmärkning i afseende på fullgörandet af dess erhållna uppdrag eller innehållet
af den derom afgifna berättelsen, hafva Fullmäktige, med anledning af hvad emot
den revisionsberättelse, hvarom nu är fråga, blifvit anmärkt, icke egt vidtaga annan åtgärd
än den till Kongl Maj:t af Fullmäktige, medelst derom aflåten underdånig skrifvelse,
framförda anhållan, att de ombud, som äro utsedda till deltagande i de årliga revisionerna
af meranämnda Bolags räkenskaper, måtte förständigas att hädanefter noga tillse
och i revisionsberättelserna uppgifva, huruvida och på hvad sätt de rörande den särskilda
afsättningen och förräntningen af Bolagets reservfond meddelade föreskrifter blifvit
iakttagna.

Till den Revisorerne, genom Riksgälds-kontorets Ombudsmans till dem afgifna berättelse,
meddelade och i revisionsberättelsen (sid. 86—87) intagna underrättelse om
Willands Häradsrätts fattade och af Kong!. Hof-rätten öfver Skåne och Blekinge fastställda
beslut, hvarigenom afslagits en å Riksgälds-kontorets vägnar hos bemäld a Häradsrätt
gjord ansökan om intagandet i denna domstols inteckningsprotokoller af der företedda
handlingar angående betalningsskyldigheten jemte andra stadgade vilkor och förbehåll
för det lån, som till jernvägsanläggningen mellan Kristianstad och Hessieholm från
Riksgälds-kontoret utbekommits, anse sig Fullmäktige böra tillägga, att Hof-rättens, rörande
detta mål gifna, och. såsom revisionsberättelsen innehåller, Kong], Maj:ts pröfning
underställda utslag blifvit under den 19 sistlidne Oktober af Kongl Maj:t. gilladt.

Med afseende å hvad Revisorerne yttrat och hemställt i fråga om säkerheten
för återbetalningen af de från Riksgäldskontoret till jernvägars anläggande utgifna lån,
för hvilka. några personella borgens- eller ansvarighetsförbindelser icke blifvit aflemnade,
torde Fullmäktige böra upplysa, att följande af Rikets Ständer beviljade jernvägsbyggnadslån,
för hvilkas återbetalning säkerheten, efter de anlagda jernvägarnes fullbordande,
blott utgöres af dessa vägar jemte allt. hvad till dem hörer, blifvit från Riksgäids-kontoret
utbetalda, nemligen:

Ro det vid 1853 och 1854 års Riksdag för Gefle—Dala jeruvägens anläggande beviljade
lån .......................................................................... R:dr 2,400,000:

hvilket låns nu återstående obetalda belopp
i rundt tal uppgår till ........... R:dr 2,142,000: —

2:o det vid 1856—1858 års Riksdag för samma jernvägs fullbordande beviljade ytterligare
lån .................................................................. R:dr 600,000:

Detta Iåns hela belopp är numera återbetaldt;

3;o det vid sistnämnda Riksdag för jernvägsanläggningen mellan Söderhamn och sjön

Bergviken m. m. beviljade lån................................................... R:dr 500,000: —

hvaraf det ännu icke återbetalda beloppet
utgör i rundt tal ................................

R:dr 454,000: —

115

4:o det vid samma Riksdag för anläggande af jernväg mellan Hudiksvall och sjöarne

Dellens vattendrag beviljade län ............................................. R:dr 370,000: —

hvaraf ännu icke återbetalts i rundt tal R:dr 331,000: —

o:o det vid 1859 och 1860 års Riksdag för jernvägsanläggningen mellanBoråsochHerrIjunga
station på vestra stambanan beviljade lån, som utbetalts med R:dr .1,436,000: —
hvilket låns obetalda kapitalbelopp nu utgör
i dito ........................................ R:dr 1,333,000: —

6:o det vid 1862 och 1863 års Riksdag för anläggningen af jernvägen mellan Wexiö

och Alfvestad beviljade lån ....................................................... R dr 434,000: —

hvaraf ännu icke återbetalts i dito ....... R:dr 423,000: —

7:o det vid sistberörda Riksdag för jernvägsanläggningen mellan Kristianstad och Hess leholm

beviljade lån .................................................................. R:dr 720,000: —

hvaraf ännu icke återbetalts i dito ........ R:dr 703,000: —

8:o det vid samma Riksdag för anläggningen af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs

station beviljade lån .............................................................. R:dr 1,200,000: —

hvaraf ännu icke återbetalts i dito ...... R:dr 1,193,000: —

9:o det vid samma Riksdag för jernvägsanläggningen mellan Helsingborg och Landskrona jernvägen

beviljade lån............................................................. R:dr 1,100,000: —

hvaraf ännu icke återbetalts .............. R:dr 1,092,000: —

10:o det vid samma Riksdag för anläggningen af jernvägen mellan Ystad och Eslöf beviljade
lån ................................................................... R:dr 2,450,000: —

å hvilket lån någon kapitalafbetalning ännu icke skett;

11 :o det vid samma Riksdag för anläggningen af jeruvägen mellan Köping och Utters bergs

bruk m. in. beviljade lån ............................................ R:dr 500,000: —

hvaraf det ännu obetalda beloppet utgör

i rundt tal........................................ R:dr 463,000: — och

12:o det vid samma Riksdag för anläggningen af jernväg från Herrljunga till We nersborg

och Uddevalla beviljade lån............................ R:dr 3,240,000: —

å hvilket lån någon afbetalning ännu icke skett;

varande de för alla dessa lån afgifna skuldförbindelser — hvilka utom de stadgade betainingsvilkoren
innehålla: att jernvägen utgör säkerhet för den utbekomna lånesummans
återbetalning samt att, derest den förskrifna återbetalningsskyldigheten icke kan fullgöras,
jernvägen hemfaller till staten utan rättighet för aktieegarne till ersättning för deras
dessförinnan gjorda tillskott — i bestyrkta afskrifter företedda hos domstolarne i de
orter, der jernvägarne äro anlagda; hvarjemte hos samma domstolar likaledes företetts
afskrifter af de med vederbörande jernvägsbolag afslutade kontrakter om jernvägsanläggningarnes
utförande samt dessa bolags ingångna särskilda förbindelser att under all framtid,
utan något ytterligare bidrag utaf allmänna medel, vidmakthålla jernvägen i sådant skick, att
deö kan för allmänna trafiken begagnas, vid äfventyr att jernvägen i motsatt fall kommer
att utan någon ersättning för aktieegarnes tillskott hemfalla till staten; och hafva,
med undantag af Willands Härads-rätt samt Köpings Rådhus-rätt, om hvars beslut underrättelse
ännu icke erhållits, alla öfriga domstolarne, i öfverensstämmelse med Riksgälds-kontorets
vid de ifrågavarande handlingarnes företeende framförda begäran, låtit i
sina inteckningsprotokoller intaga dessa handlingar.

Då vid den jernvägsbolagen, enligt Rikets Ständers beslut samt Kongl. Maj:ts
om jernvägsanläggningarne utfärdade nådiga bref och de afslutade kontrakterna, tillerkända

116

rättighet att efter gällande lag och författningar till sig lösa och med eganderätt besitta
enskilda personer och korporationer tillhörig och för jernvägarnes anläggande erforderlig
jord, uttryckligen fästats det förbehåll: att denna jord ej finge för bolagets skuld inteckna
s, hafva Fullmäktige följaktligen icke haft att till beredande af ytterligare säkerhet för
ifrågavarande lån vidtaga annan åtgärd än att, på sätt som skett, låta förete ofvanberörde handlingar
med begäran om intagandet i protokollerna af så väl dessa handlingar som den i
sammanhang dermed domstolarne meddelade underrättelse om det vid expropriationstillåtelsen
gjorda förbehåll, att den för jernvägsanläggningarne exproprierade jorden icke
finge intecknas.

Vidkommande åter den inteckningssäkerhet, som, på sätt Revisorerne anmält, erhållits
för de 2:ne lånen till fullbordande af Norbergs-jern vägen, så har denna blifvit
fordrad och meddelad till följd af det bland vilkoren för dessa lån vid 1853 och 1854
års riksdag meddelade stadgande, att det nya bolag,''som för nyssnämnda jernvägs utförande
bildade sig, vore skyldigt att sedan jernvägen blifvit färdig låta till Riksgäldskontorets
säkerhet inteckna densamma med hvad dertill hörde af sådan beskaffenhet, att
laga inteckning deruti kunde meddelas. Detta sålunda särskildt i afseende på sistnämnda
lån beslutade stadgande om beredandet af inteckningssäkerhet för desamma står
i öfverensstämmelse med den förut meddelade föreskriften angående intecknandet af det
län, som för samma jernvägsanläggning beviljats och utgått af handels- och sjöfartsfonden
samt enligt Rikets Ständers sedermera fattade beslut skulle af Riksgälds-kontoret
till sagde fond återbetalas.

Enär, oaktadt den af Kong!. Maj:t, på sätt Revisorerne (sid 87, 88) anfört, medgifna
förlängning till slutet af nyssförlidet. år af den tid, inom hvilken rensningsarbetena
i Lule eif samt kanalanläggningarne förbi Hedens och Ede forssar, enligt det derom af
The Gellivara Company limited ingångna kontrakt, skulle vara fullbordade, dessa arbeten
vid den sålunda förlängda arbetstidens förlopp icke voro utförda, hafva Fullmäktige — med
åberopande af det för anslaget till nämnde arbeten stadgade och i kontraktet om desammas
utförande intagna förbehåll: att. derest arbetena icke fullbordades inom derför
bestämd tid, ankomme på Kongl. Maj:t att återfordra hvad af anslaget uppburits —
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att Kong!. Maj:t, i öfverensstämmelse
med det för nu inträffadt fall meddelade stadgande angående de uppburna medlens återbäring
på en gång eller successive inom den tid, som derför af Kongl. Maj:t föreskrefves
måtte bestämma den tid, inom hvilken det af bemälda Bolag lyftade och i Bolagets konkurs,
såsom revisionsberättelsen innehåller, bevakade belopp, 500,000 R:dr utaf ifrågavarande
anslag skall till Riksgälds-kontoret återbetalas. Någon annan eller vidare åtgärd
i det af Revisorerne angifna syftemål lärer det icke tillkomma Fullmäktige att vidtaga,
innan de erhållit underrättelse om Kongl. Maj:ts, i anledning af deras nu omförmälda
framställning, fattade beslut.

I anledning af Revisorernes (sid. 90) yttrade åsigt, att de belopp, hvartill de afsätta
fonderna för Hjelmare kanals- och slussverks framtida underhållande samt större
reparationer å Strömsholms kanal uppgå, borde upptagas inom linien i Riksgälds-kontorets
räkenskaper, anse sig Fullmäktige böra erinra, hurusom sednaste Riksdag, beträffande
förstnämnda kaualverks förut bland Riksgälds-kontorets skulder och tillgångar bokförda
underhållsfond, förordnade, att densamma skulle ur Riksgälds-kontorets räkenskaper
afföras, enär någon kapital- eller räntebetalningsskyldighet för de till Riksgälds-kon -

117

törel öfverlemnade säkerhetshandlingar, hvaraf denna fond består, icke ålåge Riksgäldskontoret
och densamma, icke kan betraktas såsom någon Kontorets tillgång eller
skuld.

Emot det sålunda i fråga om bokföringen hos Riksgälds-kontoret af Hjelmare kanalverks
underhållsfond fattade beslut, och då samma förhållande, som föranledt detta beslut,
förekommer i afseende på den för Strömsholms kanal afsätta reparationsfond samt
ingendera af dessa 2:ne fonder af'' Riksgälds-kontorets Styrelse förvaltas, finna sig Fullmäktige
icke kunna instämma i Revisorernes framställning rörande merauämnde fonders
upptagning i Riksgälds-kontorets räkenskaper bland derstädes, i anseende till särskilda
förhållanden och beslut, tillsvidare inom linien bokförda skulder och fordringar.
Deremot hafva Fullmäktige, för att en möjligen önskad kännedom om ifrågavarande 2:ne
fonders belopp och beskaffenheten af dem tillhöriga och till Riksgälds-kontoret aflemnade
obligationer samt andra handlingar må vid kommande revisioner med lätthet kunna vinnas,
ansett sig böra föreskrifva, att öfver dessa obligationer och handlingar uppgjorda och
vederbörligen fortsatta förteckningar skola hädanefter biläggas Riksgälds-kontorets årliga
hufvudbok.

Som Fullmäktige, lika med Revisorerne, finna ändamålslöst att längre förvara åtskilliga,
såsom i revisionsberättelsen (sid. 94) uppgifves, från Riksgälds-kontoret icke
utlemnade utan under Kommissariatets värd ännu befiutliga obligationer och räntekuponer
samt förfärdigade men icke begagnade obligations- och kuponblanketter, så hafva Fullmäktige.
på sätt förut tid efter annan skett, beslutat att, med iakttagande af dervid vanligen
föreskrifna kontroller, låta ytterligare verkställa en uppbränning ej allenast af sådana
obligationer och kuponer samt blanketter, som Revisorernes härom gjorda hemställan
afser, utan äfven af det till obligationer och räntekuponer för Riksgälds-kontorets
numera upptagna lån tillverkade, men ej begagnade papper,

Efter verkställd inventering af de handlingar, som förvaras i Riksgälds-kontorets
Kommissariats kassahvalf, hafva Revisorerne, enligt hvad de (sid. 94) för Riksdagen anmält,
fästat Fullmäktiges uppmärksamhet på lämpligheten och ändamålsenligheten deraf,
att Riksgälds-kontoret tillhöriga eller hit aflemnade obligationer och lånehandlingar af
löpande egenskap, som för Kontorets dagliga rörelse icke behöfva vara att tillgå för Kommissariatet,
ställdes under Fullmäktiges egen vård. Uti sin härom till Fullmäktige afsina
skrifvelse hafva Revisorerne yttrat: att. ehuru de icke förbisåge hvarken den säkerhet,
som förefunnes deruti, att dels hvar och en af Kommissarierne hade sin särskilda
nyckel till nämnda kassahvalf och dels så väl desse som 2:ne andre Riksgälds-kontorets
tjensteman, nemligen Ombudsmannen och Kassabokhållaren, innehade hvar sin nyckel till
det i samma hvalf befintliga kassaskåp, der obligationer och lånehandlingar af löpande
egenskap finnas förvarade, eller den kontroll som utöfvades genom de af Fullmäktige anställda
inventeringar, syntes det dock Revisorerne lämpligare och ändamålsenligare, att
Fullmäktige hade under sin egen vård alla af Riksgälds-kontoret inköpta eller till detta
verk aflemnade obligationer, likasom de utfärdade men från Riksgälds-kontoret icke utgifna
obligationerna och räntekuponerna för 1864 års med bankirhuset Schröder et Comp.
afslutade jernvägslån samt de lånehandlingar af omförroälda egenskap, hvilka icke
behöfde vara tillgängliga för Kontorets dagliga rörelse.

Derjemte hafva Revisorerne i afseende på verkställigheten af en sålunda förändrad
vård af ifrågavarande obligationer och handlingar föreslagit, att Fullmäktige måtte tillse,

118

huruvida icke lämplig plats för ett brandfritt till dessa obligatiouers och handlingars förvarande
afsedt hvalf kunde beredas inom den af Ful''mäktige begagnade lokal i Riksgälds-kontorets
hus samt anmodat Fullmäktige att i sådant fall foga anstalt om ett dylikt
hvalfs uppförande.

Då en sådan öfverflyttning eller rättare delning af vården öfver de hos Riksgäldskontor
förvarade obligationer samt låne- och säkerhetshandlingar, som Revisorerne förordat,
efter Fullmäktiges öfvertygelse, hvarken skulle vara lämplig eller ändamålsenlig,
anse Fullmäktige, för sin del, den af Revisorerne ifrågaställa förändring uti det hittills
stadgade förfaringssättet vid vårdandet af alla detta verks obligationer och handlingar
icke'' böra vidtagas. Det torde dock, sedan Revisorerne derom väckt fråga, åligga Fullmäktige
att närmare redogöra för dp angående samma sak förut fattade beslut och meddelade
föreskrifter.

Enligt den i 138 § af 1868 års reglemente för Riksgälds-kontoret åberopade tjenstgöringsordning,
har Kontorets Kommissariat sig ålagdt att iakttaga den med vården af
Kontorets låne- och säkerhetshandlingar förenade s. k. »lånevigilans.» Ett sådant åliggande
måste också alltid vara förenadt med skyldigheten att vederbörligen förvara och
värda dylika handlingar. Skulle, såsom Revisorerne föreslagit, Fullmäktige hädanefter
öfvertaga vården af Riksgälds-kontoret tillhöriga lånehandiingar utaf löpande egenskap,
komme följaktligen äfven ansvarigheten för behörigt iakttagande af den i afseende på dessa
handlingar erforderliga »vigilans» att på Fullmäktige öfverflyttas, fastän utöfvandet deraf och
den dermed förenade ansvarsskyldighet synas föga öfverensstämma med naturen och beskaffenheten
af de uppdrag och åligganden, som tillhöra den vid hvarje Riksdag utsedda och således
numera årligen ombytliga Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret. Alltsedan Kommissariatet
inrättades hafva alla skuldförbindelser för de vid Riksdagarne beviljade och från
Riksgälds-kontoret utgifna lån jemte sådana förbindelser tillhörande säkerhetshandlingar,
utan afseende å deras mer eller mindre löpande egenskap, blifvit från Fullmäktige, i den
mån de beviljade lånen utbekommits, öfveriemnade till Kommissariatet, för att under dess
vård förvaras. Likaledes har Kommissariatet för samma ändamål fått mottaga låne- och
säkerhetshandlingarne för alla tid efter annan till Riksgälds-kontoret aflemnande fonder
och medel.

Då vid 1840 och 1841 års Riksdag åt Fullmäktige uppdrogs att genom uppköp
eller belåning af räntebärande obligationer hålla allmänna rörelsen tillhanda och förränta
den för Riksgälds-kontorets förestående utgifter icke erforderliga kontanta behållning, så
biefvo väl under flera år de för dessa ändamål uppköpta eller belånade obligationerna äfvensom
skuldförbindelserna för de utlånade medlen förvarade i samma kassakista, deruti
Rikets Ständers anordning å det s. k. stora kreditivet samt några andra under Fullmäktiges
egen vård befintliga handlingar voro nedlagda; till hvilken kista nycklarne innehades
af 4 bland Fullmäktige jemte Fullmäktiges Sekreterare; men i sammanhang med andra
förslag om förenkling af förvaltningsbestyren vid Riksgälds-kontoret väcktes, i början
af år 1855, fråga och fattades beslut om eft förändradt förvaringssätt för berörde obligationer
och lånehandiingar. Enligt detta beslut samt då meddelade, sedermera tillämpade
föreskrifter, äro dessa handlingar öfveriemnade till de 3 Kommissarierne samt Riksgälds-kontorets
Ombudsman äfvensom Kassabokhållaren för att af dem, under gemensam
ansvarighet för de mottagna obligationernas behöriga vårdande» förvaras i en uti Kommissariatets
brandfria kassahvalf insatt lusta, till hvilken hvar och en af bemälde 5 tjensteman
har sin egen nyckel. Vid hvarje tillfälle, då handlingar framtagas ur eller inläggas
uti sagde kassakista, skal! sådant i ett särskiidt af en bland nyckelvårdarne fördt
protokoll antecknas; hvarförutom Riksgälds-kontorets Sekreterare, på grund af Fullmäktiges
protokoller och Kommissariatets kassarapporter samt andra till Fullmäktige inkomna

119

uppgifter, förer en på Fullmäktiges sessionsbord alltid tillgänglig anteckningslista öfver de
i denna kassakista inlagda obligationer och öfriga handlingar; börande dessa minst en gång
om året af Fullmäktige inventeras. — Till förklarande af anledningarrie till och skälen för
den sålunda beslutade förändringen i det förut iakttagna förvaringssättet för de obligationer
och handlingar, hvarom då var fråga, anförde Fullmäktige uti sitt i anledning af
1855 års revisionsberättelse till Rikets Ständer afgifna utlåtande bland annat; att de
med dessa handlingars vårdande förenade bestyr obestridligen vore så beskaffade, att de
borde räknas till de dagliga förvaltningsåligganden, som det egentligen tillhörde Kommissariatet
att ombesörja; att det uppbördsansvar, som desammas förvarande medförde, också
rätteligen ålåge Kommissariatet; att den vidtagna förändringen medfört enkelhet och
lättnad vid ärendenas behandling, enär derigenom den omväg försvunnit, hvilken var nödvändig,
så länge obligationerna med tillhörande räntekuponer funnes under Fullmäktiges
vård, då dessa obligationer, allt eftersom de förfölle till inlösen, måste af Fullmäktige
öfverlemnas till Kommissarierne, hvilka åter i sin ordning borde uppbära valutan för desamma;
att genom denna förändring äfven den splittring af ansvarigheten''upphört, som
derförinnan förefanns, enär Fullmäktige då ansvarade för sjelfva obligationerna och lånehandlingarne,
men Kommissarierne för desammas kontanta värde så snart realiseringen
af dem försiggått; att efter samma förändring det naturliga och i tjenstgöringsordningen
stadgade förhållande inträda att samme tjensteman, som under solidarisk ansvarighet hade
sig ålagdt att mottaga alla till Riksgälds-kontoret inflytande kontanta medel, hade med enahanda
ansvarsförbindelse under sin vård alla detta verk tillhöriga låne- och säkerhetshandlingar
af hvad namn och beskaffenhet de än vore; samt att, i händelse något skulle
hafva förkommit ur den kassakista, deruti obligationerna och en del af lånehandlingarne
förut förvarats och till hvilken blott några bland Fullmäktige innehade nycklarne, måste,
så framt ej lagligen kunde ådagaläggas hvilken eller hvilka den uppkomna förlusten borde
tillskrifvas, samtlige Fullmäktige komma att för densamma ansvara.

Ehuru nuvarande Fullmäktige på samma skäl, som föranledde ofvanomförmälda
beslut angående förvaringssättet för Riksgälds-kontoret tillhöriga obligationer och skuldförbindelser
jemte öfriga lånehandlingar, anse detta beslut och dermed förenade stadganden
böra fortfarande bibehållas och tillämpas, äro Fullmäktige dock, för att bereda bättre utrymmeinomdet
kassahvalf, hvarest alla under Kommissariatets vård befintliga obligationer och
skuldförbindelser samt säkerhetshandlingar hittills förvarats, och för att underlätta inventeringarne
af dessa förbindelser, sinnade att låta, på sätt Revisorerne föreslagit, inreda ett
brandfritt kassahvalf inom en annan dertill passande lokal i Riksgälds-kontorets hus;
uti hvilket kassahvalf sådana af Kommissariatet till förvar mottagna obligationer komma
att inläggas och framgent förvaras, som utan olägenhet kunna från de öfriga värdepapperna
afskilja^ och hvilka mera sällan eller endast vid särskilda fäll behöfva vara tillgängliga;
viljande Fullmäktige, som redan låtit uppgöra förslag till ett dylikt hvalf»
uppförande, då årstiden blifver dertill tjenlig, gå i författning om dermed förenade arbetens
verkställande. Stockholm den 29 Januari 1869.

HENNING HAMILTON.

L. K INMANSON.

A. A. BERGER.
J. ANDERSSON.

SAM. WARBURG.
A. H. FOCK.

G. G. Stuart.

öfver

Riksdagens år 1868 församlade Revisorers berättelse angående
Riksgälds-verket, jemte Fullmäktiges i Eiksgälds-kontoret
med anledning af samma berättelse afgifha utlåtande.

Ackorder för åtskilliga Landshöfdingebeställningar,
lån för inlösen af ....

Afsätta eller deponerade medel ..........

Bilagan litt. A.............

Aftappningar af sänka trakter och sjöar

Bilagan litt. A..................

Afvittringar och skiften, anslag för ...
Alfvestads station och Wexiö. lån för

jernväg mellan .........................

Allmänna Barnhuset i Stockholm, lån till
Allmänna bevillningens årliga belopp....

Bilagan litt. A...............

Allmänna, Hypoteksbankens grundfonds obligationer

............................ ....

Allmänna protokoller, Fullmäktiges ....
Alnarps landtbruks-institut, anslag och

lån till .........................................

Ammunition åt Skarpskytteföreningarne,

anslag till ......................................

Amorteringsliqviderna för jern vägslånen
Amortissernentsfonder för de fonderade
statslånen ........................................

Andel i Riksbankens vinst, Riksgälds kontorets.

.......................................

Bilagan litt. A....................

Revisionsberättelsen.

Sid.

o.t.

6, 18, 5,1

96.

6, 32— 46.

97.

9-12.

» 31, 51.

» 20.

» 46, 47, 53, 79—80.
» 96.

» 17.

» 3.

» 9, 12, 26.

» 9.

» 56—59.

» t 3, 18, 29, 52,
j 56-59, 60.

» 55.

» 96.

Utlåtandet

Andra hufvudtiteln. anslag å ........Sid.

Bilagan litt. A.................... »

Anläggning af vägar................................ » ]

Anmälan af Revisorerne, angående Riks gälds-kontorets

förvaltning ............ »

Anslag, af Kongl. Maj:t disponerade .... »

Anslagssummor, innestående................ »

Antiqvitets-intendenten, anslag till aflöning
åt ...................................... »

Arbetshästar i Jernband, anslag till befrämjande
af en god afvel af ....... »

Arboga ds upprensning, län till .... ..... »

Arreststraffets tillämpning vid Arméen,
kostnader för ................................... »

Revisionsberättelsen.

8, 11, 12.

97. 1

9, 10, 13, 70 72,
76—77,

95.

70-77.

6 15.

14.

13.

29.

Utlåtandet.

Bankoräkuinge..*N:o''il; derå innestående

kontanta behållning .................... »

Bankovinsten, Riksgälds-kontorets andel,
^.................................. o........ »

Barnhus, Stockholms allmänna, lån till »
Barthélemys (S:t) förvaltning, kostnader
för................... »

Befästningar på Rindön, anslag till .... »

Behållning af inkomsterna genom rörelsen
å^statens jernvägar.................. »

Bilagan litt. A..................... »

Behållningen, kontanta....................... »

» » förräntandet af... »

Behöfvandes undsättning i missväxtår;

dertill anvisade medel ........ »

Bilagan litt. A.......... »

Beklådnadspassevolansen vid vissa regementen,
förhöjning i ............... »

Bergviken—Söderhamn, lån till jernvägs anläggning

mellan ....................... »

Beräkning af räntefoten för 1868 års

fonderade lån.............................. »

Berättelser, afgifna till Revisorerne, ... »

Beskattningsväsendets förenkling, kostnader
för.................................. »

Bilagan litt. A.............. »

Besparingar, statsverkets; liqviden angående
.........*.............................., »

Bevillningen, allmänna ........ »

Bilagan litt. A................... »

49, 52, 54.

55.

26.

10, 13, 50, 53.

47, 53, 55, 81—85.
96.

49, 51 - 52, 53.
92—94.

6, 19.

96.

31.

69.

3, 94.

97.

80.

46, 47, 53, 79—80.
96.

113.

Revisionsberättelsen.

Bidrag från Statsverket till Riksgälds -

kontorets utgifter ........................... Sid. 47, 53, 81.

Bilagan litt. A..................... » 96.

Borgensförbindelser, utfärdade till Riksgälds-kontoret;
inventering af ........ » 94.

Borgerskapets Enkhus, skuld till........ » 5.

Borås stads byggnadslån ....................... » 23.

Borås och Herrljunga, lånet för jern vägsanläggning

mellan ....... » 31, 85 — 86.

Bref, öfve.rblifna; deri inneslutna medel » 16.

Bristerna å riksstatens förslagsanslag,

liqvid angående ............................... » 80.

Brobyggnader, anslag och lån för ........ » 13, 28 29.

Byggnadslån ............................................ » 21—25. 61.

Cimbrishamns stads hamnbyggnadslån » 26.

Civilstatens pensionsinrättning; bidrag
för beredande af delaktighet i
Bilagan litt. A..................... » 97.

Dalelfven, lån till brobyggnad öfver ....

Deponerade eller afsätta medel .........

Bilagan litt. A.....................

Dellen—Hudiksvall, lån till jern vägsanläggning
mellan ............................

Depositionsmedel, öfverlemnade till Riks gälds-kontoret.

..................................

Diplomatarium, svenskt, utgifning af....
Dyka svafvelbruk; anslag för upphörande
af derunder lydande frisocknars tjenstbarhet
...................... ....................

28, 29.

5, 6, 18, 53.
96.

30—31.

16, 54.

Ecklesiastikverk, Lappmarks, fonden för »

Ekeskogslösen, influten ........................•••• » 53,

Bilagan litt. A......... » 96.

» innestående ................... » 5.

Ekesjö stads byggnadslån ............ » 24.

» » tomtregleringslån................ » 25.

Utlåtandet.

113—114.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Eie,mental''läroverken, löneförhöjning åt

lärare vid ........................................

Enkhus, Stockholms Borgerskap,*,, skuld

till ...............................................

Enskilda järnvägsanläggningar, understöd
för ............................,v.............

Bilagan litt. B. ..................

Ervalla -Nora, anslag och lån till jern vägsanläggning

mellan ....................

Eslofs station och Landskrona, lån till
jernväg mellan....

» » » Ystad, lån till jern vägsanläggning mellan

..............

Expenser vid Riksgälds-kontoret............

Extra statsanslag, utan återbetalningsskyldighet
beviljade ........................

Sid. 11.

» 5.

» 29 32, 55, 85—87.
» 105, 107.

» 30.

» 31, 51.

» 15, 19, 48.

i 6—15, 18, 54, 56,

I 76—77,

Falkenbergs hamn................................	))	10, 27.
Falun ~	Gefle, lan till jernväg mellan. ..	))	30.
Farled,et	■, anslag till upprensning af ....	»	13.
Femte hufvudtiteln anslag å................	))	9, 12.
	Bilagan litt. A.	»	97.
Fjerde	dito dito ...................	»	8—9, 12.
	Bilagan litt. A.	))	97, 99
Flottan	och sjökrigsmaterielen, anslag för	))	9.
Folkskolelärares löneförbättring, anslag till		14.
»	pensionerande, fonden för	»	6, 54.
»	undervisning i gymnastik
	och militäröfningar,
	anslag till...............	»	14.
Folkundervisningens befrämjande, anslag
till		))	10, 11, 14.
Fonderade statslånen..............................	»	4, 14, 18, 62-
	Bilagan litt. B. ..................	))	104.
Fördringar, Riksgälds-kontorets ....	»	21—52.
))	för byggnadslån................ ..	))	21—25.
))	» lån till hamn- och bro-
	byggnader samt
	årensningar ....	»	26—29, 72.
»	» » » jernvägsanläggningar	))	29-32.
	Bilagan litt. B.	»	105. 107.
))	» » » kanal- och slussan-
	läggningar........	))	29.
»	» » » tomtregleringar........	»	25.

Revisionsberättelsen

Utlåtandet.

Fordringar, för lån till vattenaftappnin gar

och odlingsföretag Sid. H, 10, 32—46, 72—7b.
» » oredovisade förskott .... » 47.

» » tillsvidare förräntade medel
........................ » 48.

» kreditiv-........................ » 47.

» rånte-........................... >- 49.

» räntebärande....................... » 21—47, 47 — 48, Öl.

» räntefria ......................... » 51 52.

» särskilda............................. » 46—47.

» utbalanserade .............. » 21 - 52.

Forshaga, slussanläsgning vid .............. » 2!).

Fromma stiftelsers andelar i kortstäm pelafgiften

. ........................... » 54, 55.

Bilagan litt A..................... » 103.

Fryksånde—Östmarks båtled, anslag till » 10.

Fullmäktiges berättelse.................... » 3.

» protokoller ................ » 3.

» åtgöranden för anskaffande

af medel till jernvägsbyggnadernas
fortsättande .... » 62—70.

Fårafvel^ anslag till förbättrande åt''.... » 13.

Fårskötsel på Gotland, anslag till förbättring
af....................................... » 13.

Förräntandet af kontanta behållningen.. » 92—94.

Förskott, af Riksgälds-kontoret begagnadt
till 1823 års slut; skuld till Riksbanken
för ................................... » 15.

Försvarsverkets fullständigare ordnande,

kostnader för................................ » 5.

Försäljning af obligationer, tillhörande

1866 års jernvägslån ................. » 54, 55.

Förvaltningskostnader in. m.................... » 54, 55, 77—78.

Bilagan litt. A................ » 101.

Gefle—Falun, lån till jernväg mellan .... »

Gellivara och Lule eif, anläggande af

en jernväg mellan ...................... »

Gevär, anslag till anskaffning af........... »

Grenna, hamnbyggnad vid .................. »

Grund fonds-obligationer, Allmänna Ily poteksbankens.

............... »

Gymnastiska Central-institutets byggnader,
anslag för ................................ »

30.

10.

27.

17, 50,

11.

116.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Göta Hofrätt, anslag till uppförande af

ny arkivbyggnad för ........................Sid. 11.

Göta kanals underhållande, fond för ...
Göteborgs hamn- och elfarbeten, lån till
» hospital, anslag till utvidgning
och förbättring af
» » anslag till ny byggnad
för ........

Halmstads läroverkshus...........................

Hamburg; krediten hos dervarande Nordtyska
Sank........................... ...........

Bilagan litt. A..................

Hamnbyggnader, lån och anslag för ....

Bilagan litt. A....................

Hattefura—Stora Lee, anslag och lån
för segelleds öppnande mellan
Hebbeska husets påbyggnad och förändring.
...................................................

Bilagan litt, A. ....................

Helged, lån till brobyggnad öfver ......

Helsingborg f och Årups station, lån för

jernväg mellan................................

Helsingborgs hamnbyggnadslån................

Hemgift (-kapital, anslaget ...................

Herrlju nga—Borås, lånet för jernvägs arjläggning

mellan ...........................

Herr ljunga — Wener sborg — Uddevalla.,
lån för jernvägsanläggning mellan....

Bilagan litt. A....................

Hessleholm—Kristianstad, dito dito ....
Hjelpare kanals- och slussverks reparationsfond
.......................................

Hospitalsbyggnader, ^kostnader för --------

Hudiksvall och sjöarne Dellen, lån till
jernvägsanläggning mellan
» anslag till uppförande af uytt

kronohäkte i ...................

Hufvudbok, Riksgälds-kontorets ...........

Hufvudtitlar, riksstatens; anslag å........

Bilagan litt. A...................

Hus, Riksdagens.......................................

Bilagan litt. A. ..................

» Riksgälds-kontorets .......................

Bilagan litt. A.....................

Hypoteksbankens grundfonds-o bligationer

27.

))	22.
»	5, 53, 54, 55.
»	98.
»	6, 7, 13, 26—29.
	97.
»	29.
»	78, 79.
»	101.
»	28.
	31, Öl.
»	26.
»	16.
»	31, 85—86.	113—114.
»	32, 51.
»	99.
»	31, 51.
»	6, 46, 90.	116—117.
»	6, 11, 14.
»	30-31.
»	12.
»	3, 60.	111-112.
»	6—15.
»	97, 99.
))	15, 48, 54, 55,78 79.	112—113.
»	101.
»	49.
»	101.
»	17.

Hästefjorden, lån för aftappning af........	Sid.	Revisionsberättelsen. 41.	Utlåtandet.
Högre folkskolor, anslag till..............	»	10.
I. Indalselfvens upprensning........................	»	10.
Infanteri^evä7-, refflade. anslag för an-
skaffning af ..................................	»	8.
Inkomster, Riksgälds-kontorets:
under år 1867 ....	»	53.
Bilagan litt, A.	»	96, 98, 100, 102.
» under förra hälften
af år 1868.........	»	55.
Innestående anslagssummor ..................	»	6, 14.
Inom luden upptagna skulder.............	»	16—17.
» » » tillgångar......	»	49—50.
Intecknad skuld till Stockholms Borger-
skaps Enkhus..............................	»	5.
Inteckning för de till enskilda jern vägars
anläggning beviljade låneunderstöd	»	86-87.	114—116.
Inventeringar, anställda............... ........		94.	117.
J. Jemförelse mellan Riksgälds-kontorets
skulder samt tillgångar och fordringar	»	52.
Jemtlands kommunikationsled, anslag och lån till.........................		10, 26, 88—89.
Jemvägar, statens; komplettering aftra-
fikmaterielen ä ................................	))	54, 61.
Bilagan litt. A. ..................		99.
Bilagan litt. B....................	»	105.
Jernvägsanlåggningar, enskilda; fordrin-
gar för meddelade lån till ............	»	29—32.
Bilagan litt. A.........	»	99.
Bilagan litt. B. .............	»	105, 107.
Jernvägsbyagnader; dertill inplanta eller
utbetalda medel ..........................	» )	14, lö, tf, 18, iy,
Bilagan litt. A.	t »	54, 61, 62—70. 96, 99.
» litt. B.................	»	104 107.
» litt. C. efter...........	»	109.
Jernvägslån, 1866 års............................	»	53.
» 1867 års (inhemska)........	»	53.
» 1868 års...........................		62 -70,
Bilagan litt. B............	))	104, 105, 107.
Jernväg slånen, liqvider för ...................		56—59.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Jernväg dånens liqvidations- och araor tissementsfonder

...............................Sid. 14, 53, 54, 55, 56—59.

Bilagan litt. A..................... » 101.

» litt. B. .................. » 108.

Jernväg srörelse, statens; behållen inkomst
å............................................. » 47, 53, 55, 81—85.

Infanterigevär, refflade; anslag till........ » 8.

Jordeböckerna, (nya); kostnader för .... » 7.

Jönköpings stads byggnadslån .............. » 21, 24

» » tomtregleringslån ........ » 25.

113.

Kalmar, hamnbyggnaden vid ................

Kameraloäsendet rörande samlingar, inlösen
af...........................................

Kanalanlåggrälig ar, lån för ...................

Kanoner, anslag för anskaffande af ....
Kapitalskulderna för de fonderade statslånen.
.................................................

Bilagan litt. B....................

Karlskrona skeppsbyggeri-institut .......

» stads pastorat, lån till ........

» straffarbetsfängelse................

Karlstads hamnbyggnadslån....... .........

n tomtregleringslån ...................

Kassa-inkomster, Riksgälds-kontorets ....

Bilagan litt. A....................

Kavallerisablar, anslag till .................

Kinda båtleds utsträckning, anslag och

lån för ...............................................

Kommissariatets berättelse ....................

Komplettering af trafikmaterielen å statens
jern vägar................................

Bilagan litt. A.....................

» litt. B.....................

Konrads fors bruk i Wermland, lån till

uppförande af byggnader vid...........

Kontanta behållningen ..........................

Kontrakt med Bankirhuset R. Raphael
et Son, om öfvertagande af ett nytt

lån för jernvägsbyggnader...............

Kortstämpel/''giften ..............................

Bilagan litt. A.....................

Krediten hos Nordtyska Banken i Hamburg
................................

Bilagan litt. A....
» » utländska banker och bankirhus
............................

» 10, 13.

» 29.

>, 8, 11.

» 19—20.

» 108.

» 9.

» 25.

» 8.

» 28.

» 25.

» 53, 55.

» 98.

» 8.

» 29.

» 3.

» 54 61.

» 99.

» 105.

24, 25.

» 49,51 — 52,53,92—94.

» 65—69.

» 53, 54, 55.

» 96.

» 5, 49, 54, 55.

» 98, 101.

91.

Revisicmsberätt elsen. Utlåtandet

Kreditiv å Riksbanken ..............	Sid j	5, 49, 53, 54. 90—91.
Bilagan litt. A.................	»	98, 101.
» hos Paul Mendelssohn- Bär-
tlioldy i Hamburg ......	»	5, 18.
Kreditivet för neutralitetens upprätthål-
lande .....................................	»	5.
Kreditiv!''ordringar ...........................	»	47.
Kreditiv summa, anvisad å Riksgälds-
kontoret, till lyftning vid infällande
krig .............................:............	))	47.
Kreditiv summor, lyftade ..........	»	5, 53, 55.
Bilagan litt. A. ...........	»	98.
Krigsmateriel, anslag till ..................	»	8, 9, 12.
Kristianstad, anslag till utvidgande åt
läroverksbyggnaden i ..	»	14
» och Hessleholms station, lån
till jernväg mellan ......	»	31, 51.
Kristianstads byggnadslån ...........	»	24.
» lån för hamnbyggnad vid
Ahus .........................		26. 27.
» tomtregleringslån ...........	»	25.
» hamnbyggnadslån ............	))	26, 27.
Kristinehamn, lån till ...............	))	28.
» och Sjöändan, lån till jern-
väg mellan ..................................	»	29, 30.
Bilagan litt. B. .................	))	105.
Kronohäkte, anslag till uppförande af
nytt sådant i staden Hudiksvall . ..	))	12.
Köping och Utter sberg, lån till jernväg
mellan ....................	»	31. 32, 51
Bilagan litt. B. ..................	»	107, 109.
Köpings ås upprensning, lån för............	»	29.

Landshöfdinge-ackorder, lån för inlösen af » 32.

Landskrona och E gläfs station, lån till

jernväg mellan ................ » 3],

Bilagan litt. B..................... » 107, 109.

Iiandtbruks-institut, Alnarps; anslag och »

_ lån tiH...............;........................... » 9, 12.

Landtbruksmöten, prisbelöningar vid » 9, 13.

Lappmarks ecklesiastikverks fond.......... » 16.

IAda-ån, sänkning af.............................. » 41.

LAdköpinys stads byggnadslån ................ » 22, 24.

» » tomtregleringslån ........ » 25,

Sid.

Liggare, särskilt förda..................

Linköpings hamnbyggnad, lån till ........

Liqvidation»- och amortissernentsfonder

för jernvägslånen............................

Bilagan lätt. A...................

Liqviden angående statsverkets öfverskott,
besparingar och brister för år 1865

Liaviderna för jernvägslånen ..............

Bilagan lätt. B...................

Ljunya-åm sänkning............. 8

Lule-elf, rensnings- och kanaliseringsar beten

i................................. *

b och Oellivara, anläggandet af

eu jernväg mellan ....................... »

Ly flöde kreditiv summor .................... »

Bilagan litt. A..............»

Lån, beviljade till utgående af Riks gälds-kontoret.

............... »

Bilagan litt. A............ »

>, upptagne af Riksgälds-kontoret.... »

Bilaaan litt. A. ......... »

Revisionsberättelsen.

61.

28.

3, 18, 29, 515 59.
99.

47, BO.
56—59.

108.

37.

10, 87—88.

5, 53, 55.

98.

21-46, 54, 55.

99.

3, 53, 55, 62—70.
96.

>, tillfälliga. ..................

Bilagan litt. A...................

Låne- och såkerhetshandlingar, inventering
af .........................................

1 äroverksbyggnaden i Kristianstad, anslag
till........

„ i Skara dito dito..

Lösen för å skattejorden varande ekai

itt. B.		»	104.
1855	års		19, 20.
1858	»	»	19, 20, 56—57, 5
1860	»	»	19, 20, 57—58, 5
1861	»	»	19. 20, 58.
1864		»	19, 20, 59.
1866	»	»	19, 20, 59.
Bil.	litt. A.	»	96.
»	litt. B	»	104.
1867	års ....	»
Bil.	litt. A.	»	96.
1868	års ••••	»	62—70.
Bil.	litt. B.	»	104.
		»	91—92, 53, 55.

Bilagan litt. A.................... »

96.

94.

14.

5, 53, 54.
96.

Utlåtandet.

116.

Hl.

Mada-åm sänkning .............................. »

Malmö städs lån till stall- och kasern- >;
byggnader ..........-......................... »

38, 39.
25.

Manufaktur-diskontens vinstmedel, Riks gälds-kontorets

andel i .................... Sid.

M ediko-pneumatiska anstalten i Stockholm,
anslag till............................. »

Mendelssohn- Bartholdy, Paul, krediten

hos ............................................ »

Bilagan litt A.................... »

Missväxtår, behöfvandes undsättning i... »

Bilagan litt. A.................. »

Myrutdikningar och vattenaftappningar,
anslag eller lån för ............ »

Bilagan litt. A................... »

Målskjutning spremier åt skarpskytteföreningar,
anslag till .................... »

Revisionsberättelsen

96.

11, 14.

18, 53.

98.

6, 19.

96.

6, 13, 32—46, 70.
72—76, 51, 61.

97.

Nationalmwei-byggnadens inredning..,.. »
Neutralitetens upprätthållande; obligationer
för dertill uppslita medel .... »

Nora—JSrwWa-jernvägen, anslag och lån

för anläggande af ......................... »

Bilagan litt. B. ................... »

Norbergs jernväg, lån till.................. >

Bilagan litt. B.................... »

Nordtyska batiken i Hamburg, krediten

hos ................ »

Bilagan litt. A..................... »

Norra Barken och Wessrnan, anläggning

af jernväg mellan ........ »

Bilagan litt. B. ................... »

Nytt fonderadt statslån, upptagande af »

11.

30.

105, 109.

30.

107. 109.

15, 19, 49, 53, 54.

98.

30.

107, 109.
62—70,

Obetalda räntor å Riksgälds-kontorets

skulder..........................................	»	14.
Obligationer, allmänna Hypöteksbankens
grundfonds- ................	»	17.
» ouppsägbara .............	»	4.
» räntebärande......................	1)	4—5.
» tillhörande 1865 års tempo- rära stats-
lån..........	»	5.
» » 1866 års jern-
vägslåu --	»	15
Bil. litt. B.	»	104.

Utlåtandet

Obligationer, uppköpta ........ ...............	Sid.	Revisionsberättelsen. 48.	Utlåtandet
» utfärdade för försvarsverkets fullständigare
ordnande......	»	5
» » » jern vägslånen,
utelöpande	»	58—59
» » » neutralitetens upprätthål-
lande .......	>;	5.
» till Rikets Ställ-
ders Bank ...	))	5.
>• utlottade ......................	»	''56—59.
Observation smedel....... ... . Bilagan litt. A. ..............	»	96
Odlingsföretag och vattenaftappningar, lån eller anslag för ........	» /	6, 10, 13, 32—46,
Bilagan litt. Å, ...................	j ))	61, 70, 72—76. 97.
Officerare, understöd åt........................	»	8.
Olands-ån, lån för sänkning af ...........	»	34.
Ombudsmannens berättelse ........	»	3, 94.
Omläggning af vävar ............................	»	19, 70—72.
Oredovisade förskott, fordringar för	»	47.
I*.
Piteå stads lån ........................	»	28.
Pos!fissur an ef o liden ............................’	x>	85.
Protokoller, Fullmäktiges ...........	»	3.
H.
Redogörelser, särskilda ......................	»	3, 4.
Resekostnader, af Justitie-Ombudsman-
nen förskjutne....................... ..........	»	15.
Reservbatterier, anslag till persedlar för	»	7.
Revisionens omfattning ..........................	»	3.
Revisionsk ostnader....................................	»	54, 55.
Bilagan litt, A.................	»	101.
Ridderstolpeska (f. d.) huset, inteck-
ning i ... ...........................................	»	5.

Revisionsberättelsen .

Utlåtandet.

Riket* Ständers Rank; obligationer, utfärdade
till ................................... Sid.

Riksarkivets nuvarande lins, kostnader
för ........................................ «

Riksbanken, kreditiv å ........................ »

Bilagan litt. A................... »

Riksbankens vinst, Riksgälds-kontorets

andel i........................................... »

Bilagan litt. A..................... »

Riksdagens anordning å det s, k. stora
kreditivet................................... »

11.

5, 41), 53, 54, 55.
98.

55.

96.

94.

Riksdagens hus, kostnader för ............

Bilagan litt. A...................

Riksdag s-arkivet, kostnader för............

Riksdagshandlingar, inkomst för försålda
.........................................*

Bilagan litt. A..................

Riksdagskostnader ............................

Bilagan litt. A.....................

Bilagan litt. C. efter ............

Riksgälds-kontorets andel i Riksbankens

vinst.....

Bilagan litt. A.

» fordringar .............

Bilagan litt. B.

» hufvudbok .....:------

» hus ....................

Bilagan litt. A.

» inkomster .........

Bilagan ditt. A.
» litt. B.

» skulder ...............

Bilagan litt. B.

» tillgångar ...............

Bilagan litt. A.

utgifter ..............

Bilagan litt. A.
Bilagan litt. B.

Riksregistralurets utskrifning. .. .............

JRindön, befästningar på ..................

Rottneåns upprensning, lån till .......

»» 15,48, 54, 55. 78—79.
» 101.

» 15, 19.

» 53, 55.

» 96.

» 47, 54, 55, 78.

» 101.

» 109.

» 55.

» 96.

» 21—52.

» 105, 107.

» 3, 4, 60.

« 49.

» 101.

» 53, 54.

» 96, 98, 100, 102.

» 104, 106.

» 4-20.

» 104—106.

» 21—53.

» 96, 98.

» 53 —54, 55.

» 97, 99, 101, 103.

» 105, 106.

» It.

» 7.

» 29.

in ii2.

112—113.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Räkenskaper, som föras i Riksgälds-kon toret.

.......................................... .... Sid. 3, 4.

Räkenskapen tär ap, tryckta ....................

Räntebärande, fordringar ............

» skulder...........................

Bilagan litt. B.

Räntefoten i de af Riksgälds-kontoret
upptagna lån ..................................

Bilagan litt. B.

Rånte.fria fordringar...............................

» skulder ....................................

Rånte för dr ing ar .....................................

Ränteliqvider för jernvägslånen.........

Rånteriernas månadsförslag ..............

Räntor, upplupna och obetalda................

Rättegångs- och utsökning sår end en .....

» 61.

» 21—47. 48—49, 51.

j 4—5, 14, 15, 18, 52,

>; i 56—59.

» 104. 106.

» 19, 69.

>» 104.

» 47 48, 51—52.

x» 6 15.

» 49.

a 56-59.

» 60.

» 15, 18.

» 94, 95.

Salpeterfonden (t. d.) ............S.............. » 47, 55, 85.

Samlingar om svenska kameralväsendet

inlösen af......................................... „ JO, 13,

Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper
för år 1867, utvisande
detta verks inkomster och utgifter
under nämnde år............................ » 53—54.

Bilagan litt. A. » 96—103

Segelleds öppnande från Hattefura till

Stora Lee, statsbidrag för ........ » 29.

Sifferuppgifterna, ansvarigheten för........ » 95.

Sjette hufvudtiteln, anslag å................... » 9—10, 12—13.

Bilagan litt. A. » 97.

Sjunde dito, anslag å.................... » 10, 13.

Bilagan litt. A. » 97, 99.

Sjökrig »materiel .................................. » 9, 12.

Sjösänkningar och andra vattenaftapp- i 6, 10, 13, 32 46,
ningsarbeten, statsbidrag för.......... » t 51, 61, 72—76

Bilagan litt. A. » 99.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Sjöändan Kristinehamn, lån till jernväg
mellan ................................... Sid. 29—30.

Bilagan litt. B. » 107, 109.

Skara, anslag till förändring och tillbyggnad
af elementarläroverksbyggnaden i » 14.

Skarpskytteföreningame, anslag för........ » 9.

Skatteköpeskillingar, influtna....................

Bilagan litt. A.

Skepp sbyggeri-imtilutet i Karlskrona,
anslag till .................................

Skiften och afvittringar, anslag för.......

Skjutförsök, anslag till anställande af...

Skuld- och borgensförbindelser, inventering
af ......................................

Skräder, Riksgäids-kontorets..................

» för lån till statens jernvägs byggnader

........................

Bilagan litt. B.
» inom luden upptagna.............

» räntebärande ..................

Bilagan litt. A.
» » B.

» räntefria .................. ,. . .....

» utbalanserade .....................

Skyddstält, anslag för anskaffande af ....
Slussanläggningar, lån och anslag för ....

Slöjdföreningen, anslag till nybyggnad
åt......... ........................................

Stadspedagogier, löneförbättring vid vissa

Statens jernvägar, behållen inkomst af
rörelsen å..........................................

Statens jernväg sbyggnader, dertill upplåga
eller utbetalda medel ...........

Bilagan litt, A.

» » B.

» 53, 54.

» 9(1.

9, 13.
9.
12.

94.

4—20, 52—53,
62—70.

» 4,17,18,19,20.

>» 101.

» 15—17, 53.

(4—5, 14—15, 18,52,
0 | 56 59.

» 96, 98.

» 104.

» 6-16, 18—19.

» 4......20.

» 8.

» 29.

» 7.

47, 53, 55, 81-85.

(3, 4, 14, 15, 17. 18.
(19, 54. 61, 62— 70.

99.

104—107.

113.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet

Statsverkets bidrag till Riksgälds-kontorets
utgifter..................................Sid.

Bilagan litt. A. »
Stockholms Allmänna Barnhus, län till »

» Borgerskaps Enkhus, skuld

till ................................ »

» Veterinärinrättning, byggnadsarbeten
å.................... »

Stora kreditiv^, Riksdagens anordning å »

Störa Lee—Wenern, statsbidrag för segelled
mellan .................................. »

Storskiftes- och afvittringsförråttningarne
i de norra länen, anslag till............ »

Storåns upprensning ............................ »

Strömstad, hamnanläggning vid................ »

Städernas byggnadslån ........................ »

» tomte egler ing slån .................... »

Ståmpelafgifter; influtna kort- och tidlångs-
.................... »

Bilagan litt. A. »

Svartån, lån för uppförande af en jernbro
öfver..................................... »

Svenskt diplomatarium, utgifning af........ »

Säkerhetshandlingar, inventering af........ »

Särskilda behållningar och tillgångar,
till Riksgälds-kontoret öfverlenmade »

Särskilda protokoller i låneärenden ........ »

» redogörelser............................ »

Söderhamn och Bergviken, lån till jernvägsanläggning
mellan...................... »

Södertelje kanals underhållande, afsatt
fond för .......... »

Sölvesborgs hamnbyggnadslån ............... »

47, 53, 81.
96.

26.

94.

29.

12.

34.

27.

21 25.

25.

53, 54, 55.
96.

28.

94.

53.

3, 62.

3, 4, 17.

31.

27.

» 47, 54. 55, 79 —80.

101.

Tagering skostnader

Bilagan litt. A.

Teknologiska Institutets byggnader, anslag

för tillökning af.................................

Temporära statslån....................................

Testamentsbevillningen, borgensskrifter för

Tidning sståmpelaf''gifter, influtna..............

Bilagan litt. A. ........................

Tidning »stämpling »kostnader.....................

Bilagan litt. A........................

Tillfälliga lån.............................................

Bilagan litt. A.........................

Tillgångar, Riksgälds-kontorets ..............

Bilagan litt. B.........................

Tillsvidare förräntade medel.....................

Bilagan litt. A.........................

Tomtreglering slån.......................................

Trafikinko,msten från statens jern vägar,

behållning af.......................................

Trafikmaterielen å statens stambanor,
komplettering af ...

Bilagan litt. A.........................

Bilagan litt. B.........................

Trollhåtte slussverks lottsedlar, oinlösta ...

» » lån på 100 år .........

Tryckta räkenskap sutdrag en .....................

	Revisions berättelsen.
sid,	13.
»	5.
»	94.
»	53, 54.
	96.
	15, 48.
»	101.
	5, 53, 54, 55.
»	96.
»	53.
»	104, 106.
»	48, 54, 55.
»	103.
»	25—26.
»	47, 53, 55, 81 - 85.
»	54, 61.
»	99.
»	105.
»	6.
»	17.
	61.

Uddevalla— Wenersborg—Herrljunga, lån

till jernväg mellan..............................

Bilagan litt. A.........................

Ume-elf, lån till brobyggnad öfver .........

Undsättningar vid missväxter ..................

Bilagan litt. A........................

Upphördskostnader ...............................

Bilagan litt. A.........................

Uppmuddring af hamnen vid Ystad., anslag
och lån till .................................

Upprensning af åar och farleder ............

Upsala Akademi, byggnadslån till............

Utbalanserade fordringar och tillgångar

» skulder ..............................

Utdikningar af sänka trakter och sjöar,

anslag eller lån för ...........................

Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper,
tryckta .......................................

» 32, 51, 85—86.

» 99.

» 29.

» 6, 19, 54, 55.

» 96, 99.

» 47. 54, 55, 77—78.
» 101.

» 6.

» 7, 13, 72.

» 21.

» 21—52.

» 4—20.

61.

Utlåtandet.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Utgifter, Riksgälds-kontorets:

» under år 1867............ sid.

Bilagan litt. A. ...... »

» » under förra hälften af

år 1868 .................. »

» » det dertill, enligt riks staten,

anvisade bidrag
........................ »

Bilagan litt. A....... »

Utredning för indelta arméen .................. »

» af allmänna bevillning ens årliga
belopp......................................... »

Uttersberg och Köping, län till jernväg

mellan ............ „

Bilagan litt. B......................... »

53—54.

97, 99, 101, 103.
55.

47, 53, 81.
96.

79—80.

31, 32, Öl.
107, 109.

Vapenskatt ................................................

Vattenaftappning av och odlings företag,

anslag eller lån för ...........................

Bilagan litt. A.........................

Vetenskapliga föredrags hållande, anslag

till ...................................................

Veterinärinrättningen i Stockholm; byggnadsarbeten
å dess egendom ........

Vexlars uppköp, kursskilnad vid...............

Vinst, Riksbankens: Riksgälds-kontorets

andel i ................................................

Bilagan litt. A. ........................

Våganlåggningar och vägförbättringar,
anslag till ....................................

54, 80.

6, 10, 13, 32 46,
61, 70, 72—76.
97.

11.

57, 58, 59.

55.

96.

9, 10. 13, 61,
70—72, 76—77.

Wadstena, anslag till hamnbyggnaden vid » 28.

Warberg, hamnanläggningen vid............... » 27.

Wenersborg, jernväg öfver........................ » 32.

Bilagan litt. A......................... » 99.

Bilagan litt. B......................... » 107, 109.

Wener sborgs stads byggnadslån ............... » 23.

Wesans aftappning................... » 36.

Weselångens sänkning .............................. » 40.

B essman—Norra Barken, jernväg mellan » 30.

Bilagan litt. B........................ » 107, 109.

Utlåtandet.

Revisionsberättelsen.

Westerås hamns utvidgning, lån för......... sid. 28.

Wexiö, anslag till utvidgning af hospitalet i » 14.

» och Alfvestads station, lån till

jernväg mellan.................................... » 31, 51.

Bilagan litt. B......................... » 107, 109.

Wexiö stads byggnadslån........................... » 23—24.

Wisingsborgs kungsgårds hamn, anslag

för iståndsättande af ........................ » 89—90.

¥.

Ystad och Eslöfs station, lån till jernväg
mellan.......................................... »

Bilagan litt. B......................... „

Ystads hamnbyggnad, anslag och lån till »

Yttrande af Revisorerne, angående Riksgälds-kontorets
förvaltning .............. »

31.

107, 109.
6, 26.

94—95.

Åmänningen—Norbergs grufvor, jernväg

mellan ....................................

Amåls byggnadslån....................................

o » hamnbyggnadslån ...........................

Arensningar, lån och anslag för...............

Arliga anslaget till II. Maj:t Konungen

Bilagan litt. A.........................

Arups station och Helsingborg, lån till

jernväg mellan....................................

Bilagan litt. B.........................

Återbetalningar af de till enskilda jernvägsanläggningar
anvisade
låneunderstöd

Bilagan litt. B.......

» af tillfälliga lån...............

Bilagan litt. A.......

» å kreditivräkningen i Riksbanken
.....................

Bilagan litt. A.......

Återstående kapitalskulder för de fonderade
statslånen ...............................

Bilagan litt. B......................

Åttonde hufvudtiteln, anslag å..................

Bilagan litt. A. ........................

))

30.

24.

27.

7, 13, 72.
53.

97.

31, 51.
107, 109.

104.

54, 55.

101.

54, 55.
101.

19—20..

108.

10—11, 14.
97, 99.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Äldre historiska skrifter och handlingar,

utgifning af ....................................... sid.

Bilagan litt. A......................... »

Ätran, mossutdikningar omkring............... »

7, 14.
97.
43.

Ö.

Öfverskott, statsverkets, Riksgälds-konto-
ret tillgodoförda.............................	____ »	47, 80
Bilagan litt, A.....................	____ ))	96.
Örebro stads byggnadslån ....................	_____ »	24.
» » tomtregleringslån ..............	..... »	25.
Östmarks kyrka och Norska gränsen, an-
slag till väganläggning mellan.......	..... »	10.