till 1970 års riksdag om vad i rikets styrelse
Framställning / redogörelse 1970:Rber
BERÄTTELSE
till 1970 års riksdag om vad i rikets styrelse
En ingående redogörelse för de förhållanden som sammanhänger med den
ekonomiska utvecklingen lämnas vid anmälan av finansplanen och nationalbudgeten
i 1970 års statsverksproposition, till vilken torde få hänvisas.
Efterfrågan på arbetskraft har stigit snabbt år 1969 och i de södra och
mellersta delarna av landet har inom vissa sektorer av näringslivet svårigheter
förelegat att täcka rekryteringsbehoven. Den hos arbetsförmedlingen
registrerade arbetslösheten har emellertid legat kvar på en förhållandevis
hög nivå. Arbetslösheten har dock hela året varit lägre än året innan.
Regionalt har uppgången i efterfrågan varit tämligen jämnt fördelad.
Under senare delen av året har dock skogslänens andel av efterfrågan tenderat
att stiga. Deras andel av arbetslösheten har inte påverkats härav
utan har tvärtom ökat något i förhållande till år 1968.
Trots det ökade behovet av arbetskraft har det liksom tidigare varit svårt
att finna nytt arbete för äldre arbetstagare som berörts av företagsnedläggningar
och driftinskränkningar. En allt större andel av de arbetslösa har
under året kommit att utgöras av personer i de högre åldersgrupperna.
Samtidigt har arbetslöshetstidens längd ökat i dessa åldersgrupper.
Den snabbt stigande efterfrågan och den därav föranledda bristen på
arbetskraft har nödvändiggjort åtgärder för att förhindra balansrubbningar
på arbetsmarknaden. Åtgärder har sålunda vidtagits för att öka
genomströmningen i omskolningskurserna och för att bringa ned sysselsättningen
i beredskapsarbeten i de syd- och mellansvenska länen. Den
redan tidigare restriktiva tillståndsgivningen för oprioriterat byggande i
de syd- och mellansvenska länen har skärpts, samtidigt som åtgärder
satts in för att begränsa det statliga byggandet under sommarhalvåret och
förskjuta det mot vintern. Vidare har statliga myndigheter och affärsverk
anmodats att bevilja uppskov med sådana leveranser som inte oundgängligen
behövts vid ursprungligen bestämd tidpunkt.
given Stockholms slott den 2 januari 1970.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
1
Rilcsdagsberättelsen år 1970
Bostadsbyggandet låg under år 1969 på i stort sett samma höga nivå
som under det närmast föregående året. Antalet färdigställda lägenheter
beräknas ha uppgått till ca 110 000 och påbörjandet omfattade byggen
med ca 104 000 lägenheter.
Den 1 januari 1970 bildades ett statligt förvaltningsbolag med uppgift
att utöva ägarefunktionen för vissa statliga aktiebolag. Vidare inrättades
en affärsverksdelegation för samordning på affärsverkssidan.
Det omfattande projektet att med utnyttjande av ADB-teknik bygga upp
ett integrerat informationssystem för rättsväsendet (RI) börjar avkasta
resultat genom att flera delprojekt går i produktion.
Viktiga ändringar i giftermålsbalken och ärvdabalken har trätt i kraft
den 1 januari 1970. Därigenom har bl. a. frågan om arvsrätt för utomäktenskapliga
barn fått sin lösning. Lagrådet har i november 1969 förelagts
förslag till lag om otillbörlig marknadsföring.
Den 1 januari 1970 har ett särskilt olycksfallsskydd trätt i kraft för värnpliktiga
m. fl. som skadas under värnpliktstjänstgöring och motsvarande
tjänstgöring. Reformen avser även skador som inträffat under år 1969.
En ny, samlad lagstiftning till skydd mot vattenförorening, luftförorening,
buller och andra störningar •— miljöskyddslagen — har trätt i kraft
den 1 juli 1969. Samtidigt har koncessionsnämnden för miljöskydd inrättats.
Statligt stöd till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin har införts.
FN :s generalförsamling har beslutat att en internationell konferens om människans
miljö skall äga rum i Sverige år 1972.
Vidare har beslut fattats om prissättningen på jordbrukets produkter
för tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1971. En jordhävdslag har antagits,
som ersatt 1947 års lag om uppsikt å jordbruk. Åtgärder har vidtagits för
att lindra verkningarna av inträffade stormskador på skog.
Särskilt stöd har lämnats yrkesfisket bl. a. i form av konsolideringslån
och omställningsbidrag. Åtgärder i form av bl. a. statliga kreditgarantier
har vidtagits för att förbättra och öka tillgången på fiskevatten för fritidsfisket.
Beslut har fattats om avveckling av statens skogsskolor och om inrättande
av två skogsinstitut, som förläggs till Värnamo och Sollefteå.
Nya bostadstillägg med syfte att öka barnfamiljernas möjligheter att förbättra
sin bostadsstandard har börjat utgå fr. o. m. januari 1969. Utbyggnaden
av samhällets barntillsynsverksamhet har fortsatt i ökad takt.
Beslut har fattats om ett nytt program för årliga folkpensionshöjningar
fr. o. m. år 1969. Resurserna för vård och service åt åldringar och handikappade
har byggts ut väsentligt.
En reformering av läkarutbildningen har beslutats. Den plan för fördelningen
av våra ökande läkarresurser, som har upprättats i anslutning till
reformeringen av läkarutbildningen, innebär en prioritering av den offentliga
2
Riksdag sberättelsen år 1970
öppna läkarvården, långtidsvården och den psykiatriska vården.
Ett radikalt förenklat och förbättrat sjukförsäkringssystem för läkarvård
har beslutats. De nya reglerna innebär att en enhetlig avgift införts för all
den öppna vård som tillhandahålls genom de offentliga sjukvårdshuvudmännens
försorg. Genom det nya ersättningssystemet förstärks försäkringsskyddet
främst för patienter som behöver omfattande och dyrbar läkarvård.
Samhällets åtgärder mot narkotikamissbruket har intensifierats. Åtgärderna
har inneburit en skärpt kamp mot narkotikabranschens profitörer,
samtidigt som de förebyggande insatserna ökats och vårdinsatserna förstärkts.
Rikskonsertverksamheten har byggts ut väsentligt. Stödet till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet och till ungdomsledarutbildningen
har förstärkts.
Inom hela utbildningsväsendet pågår försök med nya former för samverkan
mellan elever, lärare och övriga anställda.
Inom skolväsendet och lärarutbildningen pågår en successiv utbyggnad.
En ny läroplan för grundskolan har utfärdats. Vuxenutbildningen har getts
ökade resurser. En särskild lärarutbildning för folkhögskola och annan
folkbildningsverksamhet har beslutats. Det studiesociala stödet har förstärkts,
främst för vuxenstuderande och för lägre inkomsttagares barn.
Utbyggnaden av universitet och högskolor har fortsatt. Som en följd av
den pågående expansionen ligger byggnadsverksamheten fortsatt på hög
nivå. Möjligheterna att få tillträde till universitetsstudier har vidgats för
dem som inte fyller alla krav på förutbildning. Nya riktlinjer för utbildningens
organisation vid filosofisk fakultet och för forskarutbildning tilllämpas
sedan den 1 juli 1969.
Invandringen har ökat kraftigt under år 1969 till följd av utvecklingen
på arbetsmarknaden. Antalet arbetsanmälda utlänningar uppgick den 1 oktober
1969 till ca 192 000 — det högsta antal som någonsin förekommit —
mot ca 173 000 vid samma tid år 1968. Av dessa var ca 120 300 resp. ca
106 100 nordbor. Antalet icke-nordbor som den 1 oktober 1969 innehade
gällande uppehållstillstånd utgjorde ca 82 900 mot ca 81 800 ett år tidigare.
Under de tre första kvartalen 1969 beviljades ca 44 100 viseringar för inresa
i Sverige mot ca 36 800 under motsvarande tid år 1968. Till svenska
medborgare har under de tre första kvartalen 1969 upptagits ca 8 000 personer.
FN:s generalförsamlings tjugofjärde ordinarie möte öppnades i NewYork
den 16 september 1969. Ombud för Sverige deltog i mötet.
Ministerrådet i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) har
hållit två möten under år 1969, nämligen den 8 och 9 maj samt den 6 och 7
november i Geneve. Dessa möten har huvudsakligen ägnats möjligheterna
att åstadkomma en närmare kontakt mellan EFTA och den Europeiska
3
Riksdag sberättelsen år 1970
ekonomiska gemenskapen (EEC) samt olika åtgärder för att stärka EFTAsamarbetet.
Det ministerråd som tillsatts enligt överenskommelsen om Finlands association
till frihandelssammanslutningen (FINEFTA) har sammanträtt två
gånger i anslutning till EFTA:s ministermöten.
Inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
hölls ett ministerrådsmöte den 13 och 14 februari.
Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Strasbourg och en gång i Paris, varvid Sverige var representerat. Sista
delen av rådgivande församlingens tjugonde ordinarie möte ägde rum i januari,
medan första och andra delarna av det tjugoförsta mötet ägde rum i
maj och september/oktober. Vid sistnämnda tillfälle hölls även det sextonde
gemensamma mötet mellan församlingen och den europeiska ekonomiska
gemenskapens s. k. Europaparlament.
Inför europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna har Sverige
tillsammans med Danmark, Norge och Nederländerna fört talan mot
Grekland för brott mot europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna. Förfarandet inför kommissionen har avslutats genom
att kommissionen till Europarådets ministerkommitté överlämnat sin
rapport i frågan.
Nordiska rådet höll sin sjuttonde session i Stockholm under tiden 1—6
mars 1969. Redogörelse för de frågor som avhandlats har lämnats i skrivelse
till riksdagen (skr 1969: 71).
Sveriges uppdrag att vara medlem i den neutrala kommissionen för övervakande
av vapenstilleståndet i Korea består alltjämt. Svenska officerare
ingår i FN:s övervakningskommissioner i Palestinaområdet och i Kashmir.
Sedan sexdagarskriget i juni 1967 har svenska observatörer tillhörande övervakningskommissionen
i Palestina även varit placerade i Suezkanalzonen
f. n. tillsammans med observatörer från Argentina, Chile, Finland, Frankrike,
Irland och Österrike. Efter ett enhälligt beslut av FN :s säkerhetsråd
den 22 november 1967 har vidare en svensk diplomat innehaft uppdraget
att vara generalsekreterarens specielle representant i Främre Orienten.
Sverige deltar sedan mars 1964 i FN:s fredsstyrka på Cypern. Den svenska
militära kontingenten består av en bataljon och uppgår f. n. till omkring 400
man. Därutöver tjänstgör en svensk civil polisgrupp om 40 man på Cypern.
Härefter följer
en förteckning över de överenskommelser med främmande makter m. in.
som har slutits under tiden december 1968—november 1969.
en redogörelse för de garantier för exportkrediter som exportkreditnämnden
har meddelat på statens vägnar,
sammanställningar angående de bidrag, som har beviljats ur behållning -
4
Överenskommelser med främmande makter in. in.
en av de särskilda lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och
andra kulturella ändamål samt från fonderna för idrottens och friluftslivets
främjande, jaktvårdsfonden och statens lappfond,
en sammanställning angående beviljade understöd ur allmänna arvsfonden,
en sammanställning angående utbetalningar från handels- och sjöfartsfonden,
en redogörelse för kommittéernas verksamhet.
Förteckningar över kommittékostnader och över betänkanden, som har
utkommit från trycket eller avlämnats i stencilerat skick under år 1969,
fogas till berättelsen som bilaga.
Överenskommelser med främmande makter in. m. under tiden
december 1968—november 1969
Den 3 december 1968 framlades i New York för undertecknande internationella
sockeravtalet, 1968. Sverige undertecknade avtalet den 20 december.
Den 10 januari 1969 beslöt Kungl. Maj :t provisoriskt tillämpa avtalet
från den 1 januari, varefter det ratificerades den 13 juni. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i New York den 23 juli.
Den 5 december 1968 undertecknades i Oslo en överenskommelse med
Danmark, Finland och Norge om gemensam nordisk arbetsmarknad för
sjuksköterskor. Kungl. Maj:t beslöt den 17 januari 1969 att ratificera överenskommelsen.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Oslo den 31 januari.
Den 5 december 1968 undertecknades i Oslo en överenskommelse med
Danmark, Finland, Island och Norge om folkbokföring. Kungl. Maj :t beslöt
den 10 januari 1969 att ratificera överenskommelsen. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Oslo den 31 januari.
Den 5 december 1968 undertecknades i Islamabad en överenskommelse
med Pakistan rörande tekniskt samarbete för yrkesundervisning i Kaptai,
Östpakistan.
Den 16 december 1968 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Frankrike rörande internationella vägtransporter.
Den 16 december 1968 utväxlades i Stockholm ratifikationsinstrumenten
till avtalet med Nederländerna den 12 mars 1968 för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning
beträffande skatter på inkomst och förmögenhet.
Den 18 december 1968 växlades i London ministeriella noter med Manritius
rörande upphävande av passviseringstvånget.
5
Riksdagsberättelsen år 1970
Den 19 december 1968 beslöt Kungl .Maj :t godkänna ändringar i och
tillägg till Internationella valutafondens stadga av den 27 december 1945.
Den 19 december 1968 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Polen rörande förlängning av tilläggsprotokollet till långtidsprotokollet av
den 16 september 1968 rörande varuutbytet.
Den 10 och 20 december 1968 växlades i London ministeriella noter med
Barbados rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 3 januari 1969 beslöt Kungl. Maj:t Sveriges anslutning till konventionen
i New York den 30 augusti 1961 om begränsning av statslöshet.
Anslutningsinstrumentet deponerades i New York den 19 februari.
Den 3 januari 1969 beslöt Kungl. Maj :t ratificera Europarådets konvention
den 6 maj 1963 angående begränsning av fall av flerfaldigt medborgarskap
och angående militära förpliktelser i fall av flerfaldigt medborgarskap.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Strasbourg den 5 mars.
Den 3 januari 1969 beslöt Kungl. Maj:t ratificera avtalet med Singapore
den 17 juni 1968 för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande skatter å inkomst och förmögenhet. Avtalet sattes
i kraft genom en noteväxling den 23 januari och 21 mars.
Den 14 januari 1969 undertecknades i Rom en överenskommelse med
FN:s livsmedels - och jordbruksorganisation (FAO) om biståndssamarbete.
Den 15 januari 1969 undertecknades i Köpenhamn en överenskommelse
med Danmark, Finland och Norge om genomförande av vissa bestämmelser
om medborgarskap.
Den 16 januari 1969 utväxlades i Stockholm ratifikationsinstrumenten
till avtalet med Schweiz den 14 februari 1968 om samarbete rörande atomenergiens
fredliga utnyttjande.
Den 16 januari 1969 undertecknades i Washington en överenskommelse
med Tunisien och Internationella utvecklingsfonden (IDA) om utvecklingskredit
(vattenförsörjningsprojekt).
Den 23 januari 1969 undertecknades i Nairobi en överenskommelse med
Kenya angående tekniskt samarbete.
Den 24 januari 1969 beslöt Kungl. Maj :t ratificera överenskommelsen
med Norge den 24 juli 1968 om avgränsning av kontinentalsockeln. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Oslo den 18 mars.
Den 29 januari 1969 undertecknades i Lusaka en överenskommelse med
Zambia om tekniskt samarbete.
Den 31 januari 1969 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen i Geneve
den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell godsbefordran å
väg (CMR). Ratifikationsinstrumentet deponerades i New York den 2 april.
Den 4 februari 1969 undertecknades för Sveriges vidkommande konventionen
i Haag den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar
6
Överenskommelser med främmande makter in. in.
i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Kungl. Maj :t beslöt den
13 juni att ratificera konventionen. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i Haag den 2 augusti, varvid vissa förbehåll gjordes.
Den 5 februari 1969 undertecknades i Paris en överenskommelse mellan
vissa medlemsstater i Europeiska telesatellitkonferensen (GETS) och Europeiska
raketutvecklingsorganisationen (ELDO) rörande det s. k. F9-pro-.
jektet.
Den 3 och 7 februari 1969 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Belgien angående ömsesidigt godkännande av körkort.
Den 12 februari 1969 växlades i Stockholm ministeriella noter med Rumänien
rörande varuutbytet.
Den 13 februari 1969 undertecknades i Geneve en överenskommelse om
uprättande av den europeiska molekylärbiologiska konferensen.
Den 14 februari 1969 växlades i Tunis ministeriella noter med Tunisien
rörande ändring av artikel 3 i låneöverenskommelsen den 29 mars 1963.
Den 21 februari 1969 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse med Polen rörande ekonomiskt, industriellt
och tekniskt samarbete.
Den 22 februari 1969 undertecknades i Islamabad en överenskommelse
med Pakistan rörande ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker
för skolor i Pakistan.
Den 14 och 24 februari 1969 växlades i Hongkong ministeriella noter
rörande begränsning av Hongkongs export av bomullstextilvaror m. in.
till Sverige.
Den 24 februari undertecknades i Washington en överenskommelse med
Tanzania om utvecklingskredit (Tan-Zam vägprojekt).
Den 7 mars 1969 undertecknades i Stockholm ett tilläggsprotokoll med
Bulgarien till handelsavtalet av den 13 juni 1966.
Den 18 mars 1969 undertecknades i Rio de Janeiro en luftfartsöverenskommelse
med Brasilien, överenskommelsen sattes i kraft genom en ministeriell
noteväxling i Rio de Janeiro den 4 september och 8 oktober.
Den 20 mars 1969 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Finland angående färjeförbindelse över Muonio älv.
Den 31 mars 1969 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Ungern
rörande varuutbytet.
Den 1 april 1969 växlades i London ministeriella noter med Jamaica
rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 11 april 1969 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen med Jugoslavien
den 5 juli 1968 rörande social trygghet. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Belgrad den 30 maj.
Den 23 april 1969 undertecknades i Tunis en överenskommelse med
Tunisien om rättsligt samarbete.
7
Riksdagsberättelsen år 1970
Den 25 april 1969 växlades i Nairobi ministeriella noter med Kenya om
utvidgning av lärarhögskolan i Nairobi (KSTS).
Den 29 april 1969 undertecknades i Stockholm ett avtal med Liberia för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet.
Kungl. Maj :t beslöt den 13 juni att ratificera avtalet. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Monrovia den 2 augusti.
Den 5 maj 1969 växlades i Dar es Salaam ministeriella noter med Tanzania
rörande förberedande undersökningar för det planerade vattenkraftsprojektet
vid Kidatu i Great Ruaha River.
Den 5 maj 1969 växlades i Dar es Salaam ministeriella noter med Tanzania
rörande förlängning av dragningstiden i avtalet den 11 februari 1967
rörande utvecklingskredit (projekt om expertbostäder).
Den 6 maj 1969 undertecknades i London med förbehåll för ratifikation
en europeisk överenskommelse avseende personer, som deltager i förfarande
inför Europarådets kommission och domstol för de mänskliga rättigheterna.
Den 6 maj 1969 undertecknades i London med förbehåll för ratifikation
en europeisk överenskommelse om skydd för fornminnen.
Den 6 maj 1969 undertecknades i London en luf tf artsöverenskommelse
med Malta.
Den 8 maj 1969 undertecknades i Oslo en luftfartsöverenskommelse med
Filippinerna. Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Manila den 30 maj.
Den 12 maj 1969 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse med Ungern om ekonomiskt, industriellt och tekniskt
samarbete.
Den 16 maj 1969 undertecknades i Islamabad en överenskommelse med
Pakistan om en svensk gåva av konstgödsel.
Den 19 maj 1969 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse
med Etiopien om samarbete angående vattenförsörjning.
Den 19 maj 1969 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Norge rörande visst utbyte av militära informationer och materiel.
Den 20 maj 1969 undertecknades i Köpenhamn ett protokoll med Danmark,
Finland, Island och Norge om ändring av artikel 5 i överenskommelsen
den 3 oktober 1966 om Nordiska kulturfonden.
Den 23 maj 1969 beslöt Kungl. Maj :t ratificera överenskommelsen i Paris
den 9 oktober 1968 mellan Europeiska rymdforskningsorganisationen
(ESRO) och vissa medlemsländer rörande ett vetenskapligt satellitprojekt
(TD-projektet). Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris den 19 juni.
Den 23 maj 1969 beslöt Kungl. Maj :t ratificera 1964 års ILO-konvention
(nr 121) om förmåner vid yrkesskada. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i Geneve den 17 juni.
Den 23 maj 1969 undertecknades i Stockholm ett tilläggsprotokoll med
8
Överenskommelser med främmande makter m. in.
Polen till långtidsprotokollet av den 16 september 1968 rörande varuutbytet.
Den 29 maj 1969 växlades i Stockholm ministeriella noter med Sovjetunionen
rörande den sovjetiska handelsdelegationens i Stockholm rättigheter
och skyldigheter.
Den 18 mars och 30 maj 1969 växlades i London ministeriella noter med
Botswana rörande fortsatt giltighet av avtalet med Storbritannien den 28
juli 1960 för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt
beträffande inkomstskatter.
Den 30 maj 1969 undertecknades i Belgrad en överenskommelse med
Jugoslavien om tillämpning av konventionen den 5 juli 1968 rörande social
trygghet.
Den 2 juni 1969 undertecknades för Sveriges vidkommande med förbehåll
för ratifikation överenskommelsen i Locarno den 8 oktober 1968 om
internationell klassificering av mönster.
Den 27 maj och 2 juni 1969 växlades i Stockholm ministeriella noter
med Amerikas Förenta Stater angående radioamatörverksamhet.
Den 3 juni 1969 undertecknades i Washington en överenskommelse med
Etiopien, Världsbanken och Internationella utvecklingsfonden (IDA) om
utvecklingskredit (fjärde telekommunikationsprojektet).
Den 3 juni 1969 växlades i New Delhi ministeriella noter med Indien
rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 5 juni 1969 undertecknades i Paris en överenskommelse med FN:s
organisation för uppfostran, vetenskap och kultur (UNESCO) rörande tekniskt
samarbete.
Den 5 juni 1969 undertecknades i Paris en överenskommelse med FN:s
organisation för uppfostran, vetenskap och kultur (UNESCO) rörande bistånd
till skolor i Nabeul och Béjå i Tunisien.
Den 9 juni 1969 undertecknades i Bonn en överenskommelse om samarbete
vid oljeförorening i Nordsjöområdet.
Den 11 juni 1969 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Bulgarien angående internationell person- och godsbefordran å väg.
Den 11 juni 1969 växlades i Ankara ministeriella noter med Turkiet rörande
ändring av bestämmelserna i art. IV: 1 i avtalet den 2 november 1963
om svensk utvecklingskredit.
Den 12 juni 1969 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Tunisien om tekniskt samarbete.
Den 13 juni 1969 beslöt Kungl. Maj :t ratificera europeiska konventionen
den 20 april 1959 om obligatorisk försäkring mot skadeståndsansvar i fråga
om motorfordon. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Strasbourg
den 26 juni varvid en förklaring avgavs.
Den 17 juni 1969 uppsades i Geneve för Sveriges vidkommande ILO -
1-f Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 samt.
Riksdagsberättelsen
9
Riksdagsberättelsen år 1970
konventionen (nr 17) av den 10 juni 1925 angående ersättning för olycksfall
i arbete.
Den 23 juni 1969 växlades i Gaberones ministeriella noter med Botswana
rörande ett svenskt bidrag till en hydrologisk undersökning i Botswana.
Den 27 juni 1969 beslöt Ivungl. Maj :t Sveriges anslutning till avtalet den
22 april 1968 om räddning och återsändande av rymdfarare samt återlämnande
av föremål som sänts ut i yttre rymden. Anslutningsdokumentet deponerades
i London, Moskva och Washington den 21 juli.
Den 27 juni 1969 beslöt Kungl. Maj :t Sveriges anslutning till överenskommelse
i Madrid den 14 april 1891 angående undertryckande av oriktiga
ursprungsbeteckningar å handelsvaror, reviderad i Washington den 2 juni
1911, i Haag den 6 november 1925, i London den 2 juni 1934 och i Lissabon
den 31 oktober 1958. Anslutningsinstrumentet deponerades i Bern den 14
augusti.
Den 27 juni 1969 beslöt Kungl. Maj :t dels ratificera den i Stockholm den
14 juli 1967 undertecknade konventionen om upprättande av världsorganisationen
för den intellektuella äganderätten, den i Stockholm den 14 juli
1967 reviderade Pariskonventionen den 20 mars 1883 för industriellt rättsskydd
med undantag av artiklarna 1—12, den i Stockholm den 14 juli 1967
reviderade Bernkonventionen den 9 september 1886 för skydd av litterära
och konstnärliga verk med undantag av artiklarna 1—20, den i Stockholm
den 14 juli 1967 undertecknade tilläggsakten till Madridöverenskommelsen
den 14 april 1891 angående undertryckande av oriktiga ursprungsbeteckningar
på handelsvaror och den i Stockholm den 14 juli 1967 reviderade
Niceöverenskommelsen den 15 juni 1957 om den internationella klassificeringen
av varor och tjänster för vilka varumärken gäller dels att Sverige
skulle ansluta sig till den i Lissabon den 31 oktober 1958 reviderade Madridöverenskommelsen
den 14 april 1891 angående undertryckande av oriktiga
ursprungsbeteckningar på handelsvaror, dels ock att Sverige skulle avge
sådan särskild förklaring som avses i art. 5.1.b i det i Stockholm den 14
juli 1967 avslutade till Bernkonventionen fogade tilläggsprotokollet rörande
utvecklingsländerna. Ratifikations- och anslutningsinstrumenten deponerades
i Bern den 12 augusti. Samtidigt avgavs förklaring enligt artikel 5.1.b
i det till Bernkonventionen fogade tilläggsprotokollet.
Den 27 juni 1969 undertecknades i Geneve en överenskommelse med International
Trade Centre UNCTAD/GATT rörande tekniskt samarbete.
Den 27 juni 1969 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Tjeckoslovakien rörande internationella vägtransporter.
Den 2 juli 1969 växlades i New Delhi ministeriella noter med Indien
rörande ändring av överenskommelsen den 28 juni 1968 om utvecklingskredit
(inköp av kapitalvaror 1968) och (svensk-indiska företag 1968).
Den 4 juli 1969 undertecknades i Hongkong ett protokoll rörande begränsning
av Hongkongs export av bomullstextilvaror m. m. till Sverige.
10
Överenskommelser med främmande makter in. m.
Den 10 juli 1969 undertecknades i Geneve en överenskommelse med Internationella
arbetsorganisationen (ILO) rörande tekniskt samarbete.
Den 22 juli 1969 växlades i Stockholm ministeriella noter med Norge.
rörande vänernlaxens fria gång.
Den 18 juni och 29 juli 1969 växlades i Rawalpindi ministeriella noter
med Pakistan rörande ändring av artikel V mom. 2 i överenskommelsen
den 12 maj 1967 om utvecklingskredit (vatten- och avloppssystem i Lahore).
Den 3 och 29 juli 1969 växlades i Rawalpindi ministeriella noter med
Pakistan rörande ändring av artikel III mom. 2 i avtalet den 10 februari
1966 rörande utvecklingskredit (spannmålslagringsprojekt).
Den 7 augusti 1969 växlades( i Dar es Salaam ministeriella noter med
Tanzania rörande ändring av artikel II mom. 2 i avlalel den 24 september
1965 rörande utvecklingskredit, rörande ändring av artikel V mom. 2 i överenskommelsen
den 30 juni 1967 om utvecklingskredit samt rörande ändring
av bilagor till överenskommelsen den 30 juni 1967 om utvecklingskredit.
Den 15 augusti 1969 beslöt Kungl. Maj :t Sveriges anslutning till ”The
International Centre for the Stu dy of the Preservation and Restoration of
Ciiltural Property”. Anslutningsinstrumentet deponerades i Paris hos
UNESCO :s generalsekreterare den 1 september.
Den 2 september 1969 undertecknades i Tunis en tilläggsöverenskommelse
med Tunisien rörande fiskeskolan i Kelibia.
Den 3 september 1969 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse
med Etiopien om samarbete på näringsforskningens område.
Den 5 september 1959 växlades i Seoul ministeriella noter med Republiken
Korea rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 11 september 1969 utväxlades i Manila ratifikationsinstrumenten till
avtalet den 12 april 1966 med Filippinerna för undvikande av dubbelbeskattning
och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet.
Den 24 september 1969 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Danmark, Finland och Norge om Nordiska institutet för samhällsplanering.
Den 26 september 1969 beslöt Kungl. Maj :t ratificera europeiska konventionen
den 7 juni 1968 om upplysningar rörande innehållet i utländsk
rätt. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Strasbourg den 30 oktober,
varvid en förklaring avgavs.
Den 8 augusti och 30 september 1969 växlades i Rawalpindi och Islamabad
ministeriella noter med Pakistan rörande ett svenskt bidrag till en
privat yrkesskola (I. T. I.) i Lahore.
Den 25 och 30 september 1969 växlades i London ministeriella noter
med Swaziland rörande upphävande av passviseringstvånget.
11
Riksdagsberättelsen år 1970
Den 14 oktober 1969 undertecknades i Oslo med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse med Danmark, Finland och Norge om upprättande av
ett nordiskt institut för odontologisk materialprovning.
Den 15 oktober 1969 växlades i Stockholm ministeriella noter med Frankrike
avseende kontroll av import av atområbränsle.
Den 17 oktober 1969 undertecknades i Bukarest ett protokoll med Rumänien
rörande varuutbytet.
Den 28 oktober 1969 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
ett tilläggsavtal med Canada rörande ändring i det i Ottawa den
6 april 1951 undertecknade avtalet för undvikande av dubbelbeskattning
samt fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning i
fråga om inkomstskatter, i dess ändrade lydelse enligt det tilläggsavtal,
som undertecknades i Stockholm den 21 januari 1966.
Den 3 november 1969 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse med Danmark, Finland, Island och Norge
om ändring av den nordiska konventionen den 6 februari 1931 innehållande
internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och
förmynderskap.
Av exportkreditnämnden på statens vägnar meddelade garantier
för exportkrediter
Under budgetåret 1968/69 har exportkreditnämnden utfärdat statsgarantier
för exportkredit (garantiförbindelser) för ett belopp av 1 040 milj. kr.,
vilket innebär en ökning sedan närmast föregående budgetår med 212 milj.
kr. eller med 20 %. Därutöver har garantier ställts i utsikt (garantiutfästelser)
för ett belopp av 2 066 milj. kr. mot 3 231 milj. kr. föregående budgetår.
Av nämndens engagemang den 30 juni 1969 avsåg 1 496 milj. kr. garantiförbindelser.
Härav utgjorde 142 milj. kr. garantier på särskilt gynnsamma
villkor vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling, ugarantier.
Totalbeloppet för garantiutfästelser uppgick till 2 165 milj. kr.,
därav 123 milj. kr. för u-garantier. Utvecklingen under det senaste budgetåret
karaktäriseras av en ökning av garantiförbindelserna med 38 % och
en minskning av garantiutfästelserna med 32 %.
Av de utestående garantiförbindelserna belöper 565 milj. kr. på u-länderna,
561 milj. kr. på öststaterna och 370 milj. kr. på övriga länder.
Vid sammanräkning av garantiåtaganden tas — enligt beslut av Kungl.
Maj :t den 19 april 1968 —garantiutfästelser upp till 75 % av sitt belopp
eftersom erfarenheten visat att endast en del av lämnade utfästelser utnytt
-
12
jas. Nämndens sammanlagda engagemang beräknat på detta sätt uppgick
den 30 juni 1969 till 3 120 milj. kr., vilket innebär en minskning under det
senaste budgetåret med 369 milj. kr. eller med 11 %.
Under våren 1968 beslöt riksdagen att införa garantier för täckning av
förlust i ^amband med investering i u-iand, s. k. investeringsgarantier. Dessa
skall administreras av exportkreditnämnden. Riktlinjer som skall gälla
för dessa investeringsgarantier har utarbetats av nämnden. Någon ansökan
om investeringsgaranti har under budgetåret inte kommit in till nämnden.
Nämndens inkomster under budgetåret 1968/69 uppgick till 30,4 milj. kr.
mot 19,3 milj. kr. föregående budgetår. Av intäkterna utgjordes 20,9 milj.
kr. av premier, 5,4 milj. kr. av räntor och 4,1 milj. kr. av återbäring på
skador.
Med anledning av skadefall har under budgetåret 1968/69 betalats ut ersättningar
med 2,6 milj. kr. Nämndens administrationskostnader uppgick
till 1,8 milj. kr. Ersättningsreserven, som skall bestrida kostnaderna för
under budgetåret inträffade men ej slutreglerade skadefall är oförändrad i
förhållande till föregående bokslut. Till premiereserver har satts av 14,1
milj. kr. för n-garantier, d. v. s. andra garantier än u-garantier, och 245 000
kr. för u-garantier. Resultatet av verksamheten har möjliggjort en ökning
av nämndens säkerhetsreserv för n-garantier med 11 milj. kr. och för ugarantier
med 1 milj. kr. Efter årets avsättning uppgår dessa säkerhetsresever
till resp. 72 milj. kr. och 3 milj. kr. Säkerhetsreservernas relativa
storlek i förhållande till utestående garantiförbindelser vid samma tidpunkt
har för n-garantier minskat från 6,5 % ett år tidigare till 5,3 %. För
u-garantier har motsvarande relation minskat från 2,3 % till 1,4 %.
En närmare redogörelse för exportkreditnämndens verksamhet under
budgetåret finns i nämndens verksamhetsberättelse som lämnats till riksdagens
ledamöter.
13
Riksdagsberättelsen år 1970
Under år 1969 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier
som anordnats till förmån för konst, teater och andra
kulturella ändamål
Ändamål | Beslutets dag | Belopp kr. |
Stiftelsen Skådebanan (inköp av en fastighet)................. Hallwylska museet (för installation av takbelysning och utförande | 3/1 | 500 000 |
av vissa konserveringsarbeten)............................ Skånes konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd | 24/1 | 7 100 |
närscentrum i Skåne).................................... | 24/1 | 50 000 |
Konstakademien (inköp av viss utrustning vid konsthögskolan) | 28/3 | 14 000 |
för arkivets fonogramavdelning m. m.)..................... Föreningen Fylkingen (inköp av 16 st. högtalare för utomhuskon- | 11/4 | 22 500 |
serter) ................................................. Musikaliska akademiens styrelse (inköp av eu videobandspelare | 29/5 | 32 000 |
med tillbehör åt Koreografiska institutet).................. Sveriges orkesterföreningars riksförbund (inköp av instrument, | 29/5 | 15 000 |
ljudåtergivningsapparatur, musikmateriel o. d.).............. Stadsteatern Norrköping-Linköping (upprustning av de ljudtek- | 29/5 | no 000 |
nislca anläggningarna vid teatrarna i Norrköping och Linköping) | 29/5 | 75 000 |
teatern i Stockholm) .................................... | 13/6 | 800 000 |
Ariiatörföreningen Frösö-spelen (upprustning av scenen på Frösön) | 27/6 | 15 000 |
och biblioteket)......................................... Jönköpings läns hembygdsförbund (installation av hiss och tät- | 27/6 | 200 000 |
ning av glastak)........................................ Stiftelsen Thielska galleriet (reparation av tre taklanterniner och | 27/6 | 40 000 |
slutlig renovering av muren).............................. Nederluleå kommun (inköp av utrustning till ateljélokaler i Gam- | 27/6 | 50 000 |
melstad)............................................... | 27/6 | 75 000 |
Styrelsen för Skoklosters slott (konservering av slottets samlingar) | 27/6 | 600 000 |
och tio monterbord)..................................... | 27/6 | 35 000 |
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum......... 1. restaurering av Forsa gillestuga, Hälsingland, (högst 12 000 kr.) 2. restaurering av Södra Råda gamla kyrka och kyrkogård, Värm-land (högst 100 000 kr.) 3. inköp för statens räkning av tomten nr 6 i kv. S:t Hans inom 4. inköp för statens räkning av ett fornminnesområde i Greby, 5. inköp för statens räkning av fornminnesoinrådet Ängakåsen, | 27/6 | 339 000 |
Byggnadsstyrelsen (inredning m. m. av Hotel de Marie i Paris) | 27/6 | 1 500 000 |
projekt rörande samlingslokaler).......................... Musikaliska akademiens styrelse (anskaffande av en datamaskin | 27/6 | 190 000 |
elektronmusikstudio vid musikhögskolan).................. Stiftelsen Drottningholms teatermuseum (skydds- och konserve- | 27/6 | 2 100 000 |
ringsåtgärder vid Drottningholms slottsteater).............. | 10/7 | 75 000 |
14
Bidrag av lotterimedel
Ändamål | Beslutets dag | Belopp kr. |
Stiftelsen Västerbottens museum (inredning och utrustning av Västerbottens museum)............................. Konstnärernas riksorganisation (om- och tillbyggnad av konst- | 10/7 | 175 000 |
närshuset i Svolvser, Norge) .............................. 1965 års musei- och utställningssakkunniga (serietillverkning av | 10/7 | 42 000 |
utställningar)................................... Konstnärernas riksorganisation (inventarier och kontorsutrustning | 26/9 | 485 000 |
vid ett »Konstnärscentrum»).......................... Bruno Liljefors Stiftelse (renovering av Österby herrgård i Danne- | 9/10 | 35 000 |
mora kommun)............................... Göteborgs stad för iordningställande av barnteaterscen i Stenham- | 17/10 | 200 000 |
marsalen i konserthuset.......................... | 21/11 | 75 000 |
Varbergs stad för ombyggnad och restaurering av Varbergs teater | 21/11 | 200 000 |
beten i museet..................................... | 21/11 | 50 000 |
Etnografiska museet för anskaffande av utrustning för utställnings- |
|
|
ändamål ............................... | 21/11 | 50 000 |
Livrustkammaren för anskaffande av utrustning för konserverings- | ||
verksamhet ............................. | 21/11 | 20 000 |
1965 års musei- och utställningssakkunniga för upprättande av ett informationscentrum för offentlig konst.................... Föreningen Folkets Hus i Lund för bevarande och restaurering av | 21/11 | 150 000 |
en medeltida byggnad .............................. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum för konser- | 21/11 | 45 000 |
vering av målningar i det s. k. Gamla residenset i Visby...... Ystads stad för restaurering av bebyggelsen på inom kv. Qvist i | 21/11 | 43 000 |
Ystad ..................................... | 21/11 | 150 000 |
Malmö stad för inköp av fastigheten Carnegiegården i Malmö .. | 21/11 | 100 000 |
vid Linnean Society i London ............................ | 21/11 | 100 000 |
Svenskt visarkiv för anskaffande av viss kontorsutrustning in. m. | 28/11 | 16 000 |
Summa kr. |
| 8 780 600 |
15
Riksdagsberättelsen år 1970
Under år 1969 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kr. |
I. Skolöverstyrelsen |
| 280 000 |
Kursverksamhet............................ | 29/5 | |
II. Sveriges riksidrottsförbund |
| |
Central förvaltning och administration........ | 29/5 | 534 000 |
Central idrottslig verksamhet: |
|
|
a) administration........................... | 29/5 | 445 000 |
b) kursverksamhet.......................... | 29/5 | 450 000 |
c) instruktionsverksamhet bland ungdom (konsu- |
|
|
lentverksamhet)......................... | 29/5 | 2 550 000 |
d) övrigt.................................. | 29/5 | 550 000 |
Specialförbundens verksamhet................ | 29/5 | 14 680 000 |
» » ................ | 29/5 | 1 015 000 |
Distriktsförbundens verksamhet.............. | 29/5 | 1 300 000 |
Föreningars verksamhet och kollektiv försäkring | 29/5 | 700 000 |
Ungdomsidrott............................. | 18/4 | 796 000 |
Idrottsplatskommittén...................... | 29/5 | 415 000 |
Simbaddelegationen......................... | 29/5 | 120 000 |
Poliklinikkommittén........................ | 29/5 | 340 000 |
Riksidrottsförbundets idrottsinstitut (Bosön) . . . | 29/5 | 360 000 |
Planering m. m. för riksanläggningar.......... | 29/5 | 300 000 |
Övriga ändamål............................ | 29/5 | 206 000 |
Hl. Sveriges olympiska kommitté | 500 000 | |
Förberedelser för olympiska spel.............. | 29/5 | |
IV. Svenska korporationsidrottsförbundet | 1 500 000 | |
Central verksamhet......................... | 29/5 | |
Lokalförbunden............................ | 29/5 | 495 000 |
Kursverksamhet............................ | 29/5 | 235 000 |
Ungdomsidrott............................. | 18/4 | 70 000 |
Information, upplysningsverksamhet m. m..... | 29/5 | 150 000 |
Pausgymnastik............................. | 29/5 | 25 000 |
Idrottsmateriel............................. | 29/5 | 75 000 |
Anslag till korporationerna................... | 29/5 | 35 000 |
Internationella kontakter.................... | 29/5 | 10 000 |
Motionsverksamhet för pensionärer........... | 29/5 | 150 000 |
V. Skid- och friluftsfrämjandet |
| |
Främjandets verksamhet.................... | 29/5 | 390 000 |
Kursverksamhet (gemensamt med Medicinska |
|
|
föreningen i Stockholm)..................... | 29/5 | 7 500 |
Ungdomsidrott............................. | 18/4 | 84 000 |
VI. Ridsport Riksföreningen för ridningens främjande, rid- |
| |
främjandet................................. | 29/5 | 480 000 |
De svenska lantliga ryttarföreningarnas central- |
|
|
förbund................................... | 29/5 | 75 000 |
Svenska ponnyföreningen.................... | 29/5 | 30 000 |
VII. Övriga organisationer a) Bidrag till ungdomsidrott |
| |
Förbundet Vi unga......................... | 18/4 | 13 000 |
KFUK:s och KFUM:s riksförbund............ | 18/4 | 8 000 |
Nationaltemplarordens ungdomsförbund....... | 18/4 | 15 000 |
280 000
24 761 000
500 000
2 745 000
481 500
585 000
16
Bidrag ur fonden för idrottens främjande
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kr. |
|
Riksförbundet Sveriges 4 H.................. | 18/4 | 54 000 |
|
Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar | 18/ 4 | 16 000 |
|
Svenska frisksportförbundet.................. | 18/4 | 6 000 |
|
Svenska missionsförbundets ungdom.......... | 18/4 | 24 000 |
|
Svenska scoutförbundet..................... | 18/4 | 11 000 |
|
Sveriges storloge av IOGT................... | 18/4 | 21 000 | 250 000 |
Unga örnars riksförbund..................... | 18/4 | 82 000 | |
b) Bidrag till organisationers allmänna verksam-het m. m.\ Svenska gymnastikförbundets gymnastikfolkhög-skola (Lillsved)............................. | 29/5 | 90 000 |
|
Riksföreningen för simningens främjande...... | 29/5 | 95 000 |
|
Svenska livräddningssällskapet............... | 29/5 | 40 000 |
|
Svenska turistföreningens skolresetjänst....... | 31/1 | 26 000 |
|
Sveriges dövas idrottsorganisation (deltagande i | 18/4 | 90 000 |
|
Gösta och Olga Öländers Vålådalsstiftelse...... | 7/2 | 1 000 000 |
|
» » » » » ...... | 29/5 | 30 000 | 1 371 000 |
VHI. Idrottsanläggningar a) Större och medelstora anläggningar (bidragen Ridhusanläggning...................... | 23/5 | 44 000 |
|
Övriga anläggningar.................... | 17/10 | 920 000 |
|
b) Mindre anläggningar m. m. (bidragen fördela-de av riksidrottsförbundet)................ | 29/5 | 2 350 000 |
|
c) Bastuanläggningar (bidragen fördelade av | 29/5 | 160 000 | 3 474 000 |
|
| 34 447 500 |
17
Riksdag sberättelsen år 1970
Under år 1969 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kr. |
|
A. Bidrag beviljade av Kungl. Maj: t |
|
|
|
1. Anläggningar m. in. |
|
|
|
Alsternio idrottsförening, Alstermo......... | 25/4 | 4 000 |
|
Arboga stad........................ | 25/4 | 50 000 |
|
Arbrå kommun.......................... | 25/4 | 24 000 |
|
Arne och Maja Sandbergs stiftelse, Skövde . . | 25/4 | 50 000 |
|
Björna idrottsförening, Björna............. | 24/1 | 6 500 |
|
Borås stad........................ | 25/4 | 160 000 |
|
Båstads köping..................... | 25/4 | 200 000 |
|
Edefors kommun..................... | 24/1 | 5 500 |
|
Ekerö kommun.......................... | 24/1 | 35 000 |
|
Ekshärads kommun..................... | 24/1 | 15 000 |
|
Enhörna idrottsförening, Enhörna.......... | 25/4 | 8 000 |
|
Erikslunds skidklubb, Erikslund........ | 24/1 | 8 500 |
|
Flens stad..................... | 25/4 | 4 500 |
|
Floby idrottsförening, Floby.............. | 24/1 | 7 500 |
|
Floda kommun....................... | 25/4 | 50 000 |
|
Frinnaryds idrottsförening, Frinnaryd...... | 24/1 | 9 000 |
|
Fritsla kommun................ | 25/4 | 50 000 |
|
Fritsla vinteridrottsklubb, Fritsla....... | 24/1 | 8 000 |
|
Gamleby kommun................. | 25/4 | 20 000 |
|
Gislaveds köping...................... | 25/4 | 100 000 |
|
Glava kommun...................... | 25/4 | 340 000 |
|
Gnosjö kommun..................... | 24/1 | 6 500 |
|
Gustafsbergs kommun............... | 24/1 | 12 000 |
|
Hackås idrottsförening, Hackås........ | 25/4 | 5 500 |
|
Hallens sportklubb, Hallen............ | 25/4 | 5 500 |
|
Halmstads stads fritidsnämnd........... | 24/1 | 3 000 |
|
Harmångers idrottsförening, Harmånger____ | 24/1 | 5 600 |
|
Hede kommun................ | 3/7 | 210 000 |
|
Huskvarna stad................. | 25/4 | 50 000 |
|
Håfreströms idrottsförening, Åsensbruk..... | 24/1 | 7 000 |
|
Hällefors slalomklubb, Hällefors........... | 25/4 | 15 000 |
|
Idrottsföreningen Kamraterna, Åkullsjön, | 24/1 | 11 000 |
|
Idrottsföreningen Vulcanus, Blötberget..... | 25/4 | 4 500 |
|
Idrottsklubben Segro, Borlänge............ | 25/4 | 6 000 |
|
Indals idrottsförening, Indal............ | 24/1 | 7 500 |
|
Junsele kommun............... | 25/4 | 100 000 |
|
Jäderfors sportklubb, Jäderfors.......... | 25/4 | 10 000 |
|
Karlshamns stad............... | 25/4 | 20 000 |
|
Karlshamns stad............ | 25/4 | 50 000 |
|
Kinna idrottsförening, Kinna............ | 25/4 | 32 000 |
|
Kommittén för Grästorps elljusspår, Grästorp | 25/4 | 4 000 |
|
Kopparbergs idrottsförening, Kopparberg ... | 25/4 | 7 500 |
|
Kågedalens lokalavdelning av Skid- och fri-luftsfrämjandet, Ersmark........ | 25/4 | 6 000 |
|
Kälarne idrottsklubb, Kälarne.......... | 24/1 | 3 500 |
|
Laxå köping................. | 24/1 | 6 000 |
|
Lekebergs kommun............. | 25/4 | 100 000 |
|
Lenhovda köping................ | 24/1 | 9 000 |
|
Lennartsfors idrottsförening, Lennartsfors ... | 24/1 | 10 000 |
|
18
Bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kr. |
|
Lidköpings stad......................... | 25/4 | 10 000 |
|
Lindome idrotts- och fritidsnämnd, Lindome | 25/4 | 5 000 |
|
Lugnviks idrottsförening, Lugnvik......... | 24/1 | 8 500 |
|
Långviksmons sportklubb, Långviksmon .... | 25/4 | 7 000 |
|
Mariefreds stad.......................... | 25/4 | 45 000 |
|
Mariestads stad.......................... | 25/4 | 50 000 |
|
Medåkers idrottsförening, Arboga.......... | 25/4 | 6 500 |
|
Mellansels idrottsförening, Mellansel........ | 24/1 | 11 000 |
|
Mellösa kommun......................... | 24/1 | 11 000 |
|
Mjällby kommun........................ | 25/4 | 13 000 |
|
Mjölby stad............................. Moheda kommuns idrotts- och fritidsnämnd, | 25/4 | 50 000 |
|
Moheda............................... | 25/4 | 5 500 |
|
Mora köping............................ | 24/1 | 22 000 |
|
Murjeks bollklubb, Murjek................ | 25/4 | 8 000 |
|
Navåsens friluftsklubb, Björketorp......... Neistenkangas-Pello idrottsförening, Övertor- | 25/4 | 2 500 |
|
neå.................................. | 24/1 | 6 000 |
|
Njutångers idrottsförening, Njutånger...... | 25/4 | 8 000 |
|
Norrköpings skidklubb, Norrköping........ | 25/4 | 50 000 |
|
Nyköpings stad.......................... | 25/4 | 100 000 |
|
Näldens idrottsförening, Nälden........... | 24/1 | 6 000 |
|
Olofströms köping....................... | 24/1 | 260 000 |
|
Orienteringsklubben Skogsvargarna, Vargön | 24/1 | 10 000 |
|
Ryssby kommun......................... Samarbetskommittén för Söderhamns idrotts- | 25/4 | 3 000 |
|
föreningar, Söderhamn.................. Samarbetsorganisationen för Idrottsföreningen | 25/4 | 3 000 |
|
Alfa-Laval, Tumba..................... | 25/4 | 15 000 |
|
Sandsele sportklubb, Sandsele............. | 24/1 | 5 500 |
|
Skidklubben Hylte, Hyltebruk............. Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i | 24/1 | 7 500 |
|
Nordmaling........................... Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i | 24/1 | 25 000 |
|
Nyland............................... | 24/1 | 10 000 |
|
Skillingaryds frisksportklubb, Skillingaryd . . | 25/4 | 8 500 |
|
Skövde stad............................. | 25/4 | 50 000 |
|
Sollentuna köping........................ | 25/4 | 8 000 |
|
Sollerö kommun......................... | 25/4 | 25 000 |
|
Sommen-Bygdens skidklubb, Sömmen...... | 24/1 | 15 000 |
|
Sportklubben Graal, Strömsnäsbruk........ Stiftelsen Bollebergets fritidsanläggning, Boll- | 24/1 | 7 000 |
|
näs................................... Stiftelsen Norrlandsportens fritidsområde, Ki- | 25/4 | 50 000 |
|
lafors ................................. Stiftelsen Skid- och friluftsfrämjandets fri- | 3/10 | 200 000 |
|
luftsanläggning Stora Kornö, Lysekil..... | 25/4 | 35 000 |
|
Stiftelsen Tranvikens fritidsområde, Sundsvall | 25/4 | 285 000 |
|
Storviks idrotts- och fritidsnämnd, Storvik . . | 24/1 | 4 500 |
|
Svenljunga köping....................... | 24/1 | 11 000 |
|
Säbrå kommun.......................... | 25/4 | 50 000 |
|
Svenska Turistföreningen................. | 25/4 | 35 500 |
|
Svenska Turistföreningen................. | 25/4 | 98 000 |
|
Söderala kommun........................ | 25/4 | 8 000 |
|
Söderköpings stad........................ | 24/1 | 7 500 |
|
Södra Mo kommun....................... | 24/1 | 100 000 |
|
Södra Sandby kommun................... | 25/4 | 100 000 |
|
Södra Sandsjö kommun................... | 25/4 | 18 000 |
|
19
Riksdagsberättelsen år 1970
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kr. |
|
Södra Sotenäs kommun................... | 25/4 | 8 500 |
|
Trehörningsjö kommun .................. | 3/10 | 140 000 |
|
Trångsvikens idrottsförening, Trångsviken . . | 24/1 | 6 000 |
|
Tärna kommun.......................... | 25/4 | 100 000 |
|
Töre sportklubb, Töre.................... | 24/1 | 8 000 |
|
Umeå stads idrotts- och fritidsnämnd....... | 24/1 | 75 000 |
|
Urshults kommun........................ | 25/4 | 11 500 |
|
Valbo allmänna idrottsförening, Valbo...... | 24/1 | 11 000 |
|
Vaxholms stad.......................... | 25/4 | 5 000 |
|
Vemdalens idrottsförening, Vemdalen....... | 25/4 | 7 000 |
|
Via gymnastik- och motionsförening, Hudiks- |
|
|
|
vall.................................. | 24/1 | 6 500 |
|
Vibyggerå sportklubb, Docksta............ | 24/1 | 7 500 |
|
Visborgs orienteringsklubb, Visbv.......... | 24/1 | 2 000 |
|
Voullerims sportklubb, Voullerim.......... | 24/1 | 10 000 |
|
Våmhus kommun........................ | 25/4 | 30 000 |
|
Vänersborgs stad........................ | 25/4 | 100 000 |
|
Värmlands skogsbruksskolors idrottsförening, |
|
|
|
Karlstad.............................. | 24/1 | 7 000 |
|
Värnamo stad........................... | 24/1 | 10 000 |
|
Västerås stads park- och idrottsstyrelse..... | 24/1 | 7 500 |
|
Västerås stads park- och idrottsstyrelse..... | 25/4 | 9 000 |
|
Västra Ämterviks idrottsförening, Västra Äm- |
|
|
|
tervik................................ | 25/4 | 7 350 |
|
Åmots elspårskommitté, Ämotsbruk........ | 25/4 | 5 000 |
|
Åmotsfors idrottsförening, Åmotfors ....... | 25/4 | 8 000 |
|
Åseda idrottsförening och Kexholms sport- |
|
|
|
klubb, Åseda.......................... | 24/1 | 6 000 |
|
Åtvidabergs köpings fritidsnämnd, Åtvidaberg | 25/4 | 9 000 |
|
Ätrans idrottsförening, Ätran.............. | 25/4 | 4 500 | 4 349 450 |
Överums fritidsnämnd, Överum............ | 25/4 | 5 500 |
|
II. Administration, in. m. |
|
|
|
Svenska turistföreningen.................. | 24/1 | 160 000 |
|
Reso................................... | 21/3 | 85 000 |
|
Sveriges Motorbåts Union................. | 21/3 | 10 000 |
|
Skid- och friluftsfrämjandet............... | 30/10 | 260 000 |
|
Fiskefrämjandet......................... | 30/10 | 50 000 |
|
Riksorganisationernas campingkommitté .... | 30/10 | 70 000 |
|
Reso................................... | 30/10 | 110 000 |
|
Svenska turistföreningen.................. | 30/10 | 180 000 | 935 000 |
Sveriges Motorbåts Union................. | 30/10 | 10 000 | 5 284 450 |
Summa kr. |
|
|
|
B. Bidrag beviljade av statens naturvårdsverk: |
|
|
|
1. Anläggningar m. m. |
|
|
|
Alvesta köping.......................... | 1/7 | 31 000 |
|
Anderstorps köping...................... | 5/9 | 10 000 |
|
Arjeplogs kommun....................... | 12/11 | 10 000 |
|
Arvidsjaurs kommun..................... | 12/11 | 43 000 |
|
Bankeryds kommun...................... | 12/11 | 50 000 |
|
Billingsfors IK.......................... | 12/11 | 11 000 |
|
Björkehovs Idrottssällskap................ | 12/11 | 8 000 |
|
Bodafors OK............................ | 12/11 | 10 000 |
|
Boteå kommun.......................... | 12/11 | 10 000 |
|
Blattnicksele IF......................... | 12/11 | 7 000 |
|
Bråbo OK, Kvillinge..................... | 12/11 | 6 000 |
|
Bråtens IK, Karlskoga................... | 12/11 | 3 000 |
|
20
Bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kr. |
|
Bullarens kommun....................... | 5/9 | 8 000 |
|
Bygdeå Gymnastik och Idrottsförening..... Bystyrelsen för Eknö hemman nr 1, Djurö | 5/9 | 9 000 |
|
kommun.............................. | 5/9 | 50 000 |
|
Dalarnas distriktsloge av IOGT, Ludvika____ | 5/9 | 13 000 |
|
Dalsjöfors G. o. IF:s Elljusspårskommitté .. . | 12/11 | 10 000 |
|
Dalstorps IF............................ | 1/7 | 10 000 |
|
Evertsbergs sportklubb................... | 5/9 | 10 000 |
|
Finnskoga-Dalby kommun................ | 1/7 | 50 000 |
|
Finnskogarnas SK, Årjäng................ | 5/9 | 8 000 |
|
Flens stad.............................. | 5/9 | 3 500 |
|
Forsheda kommun....................... | 1/7 | 100 000 |
|
Forsheda kommun....................... | 12/11 | 10 000 |
|
Frövi köping............................ | 5/9 | 9 000 |
|
Fårösunds kommun...................... | 12/11 | 100 000 |
|
Glava skidförening....................... | 12/11 | 8 000 |
|
Gnosjö kommun......................... | 5/9 | 3 000 |
|
Godegårds kommun...................... | 5/9 | 7 500 |
|
Gränna stad............................. | 5/9 | 32 000 |
|
Grästorps kommun....................... | 5/9 | 100 000 |
|
Grönahögs IK........................... | 12/11 | 9 000 |
|
Gustaf Adolfs kommun................... | 5/9 | 4 500 |
|
Gävle stad.............................. | 5/9 | 11 000 |
|
Gävle stad.............................. | 5/9 | 25 000 |
|
Hammerdals kommun.................... | 12/11 | 35 000 |
|
Harmångers kommun.................... | 12/11 | 50 000 |
|
Högdals kommun........................ | 12/11 | 3 500 |
|
Holmedals kommun...................... | 5/9 | 12 000 |
|
Holmedals allmänna Idrottssällskap........ | 5/9 | 5 500 |
|
Holmsunds köping....................... | 5/9 | 10 000 |
|
Hovslätts IK............................ | 1/7 | 7 500 |
|
Häggenås SK............................ | 12/11 | 10 000 |
|
Härnösands stad......................... | 5/9 | 11 000 |
|
Hässleholms stad........................ | 1/7 | 10 000 |
|
Hästbo skidklubb........................ | 12/11 | 8 900 |
|
Högsjö kommun......................... | 1/7 | 7 500 |
|
Hölö kommun........................... IKO Kabelfabrik AB:s Personalstiftelse, | 1/7 | 14 000 |
|
Grimsås.............................. | 12/11 | 10 000 |
|
Junsele kommun......................... | 1/7 | 8 000 |
|
Järna kommun.......................... | 5/9 | 21 000 |
|
Järvebyns IF............................ | 12/11 | 9 500 |
|
Jättendals IF........................... | 12/11 | 7 000 |
|
Kainulasjärvi elljusspårkommitté.......... | 5/9 | 3 500 |
|
Karlsborgs kommun...................... | 1/7 | 39 000 |
|
Kramfors stad........................... | 1/7 | 85 000 |
|
Kristinehamns stad...................... | 5/9 | 6 000 |
|
Kvillinge kommun....................... | 5/9 | 8 500 |
|
Laholms IF............................. | 12/11 | 5 500 |
|
Leksands kommun....................... | 1/7 | 50 000 |
|
Lillpite IF.............................. | 5/9 | 1 250 |
|
Lima kommun........................... | 12/11 | 6 500 |
|
Lindome kommun....................... | 5/9 | 13 000 |
|
Ljungarps IF............................ | 12/11 | 6 500 |
|
Ljusfallshammars SK..................... | 12/11 | 5 000 |
|
Ljusnarsbergs köping..................... | 12/11 | 25 000 |
|
Luleå stad.............................. | 1/7 | 6 500 |
|
Luleå stad,.............................. | 1/7 | 8 500 |
|
Lysjö kommun.......................... | 5/9 | 4 000 |
|
21
Riksdagsberättelsen år 1970
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kr. |
|
Lödöse kommun......................... | 5/9 | 45 000 |
|
Malmbergets AIF........................ | 1/7 | 10 000 |
|
Malmö stad............................. | 5/9 | 30 000 |
|
Marhults Sport- och Fritidsklubb.......... | 12/11 | 7 000 |
|
Molidens Idrottsklubb.................... | 1/7 | 7 500 |
|
Möklinta kommun....................... | 12/11 | 7 500 |
|
Nora kommun........................... | 12/11 | 10 000 |
|
Norabygdens IK......................... | 5/9 | 8 500 |
|
Norra Valkebo kommun.................. | 5/9 | 100 000 |
|
Norrfjärdens IF......................... | 12/11 | 10 000 |
|
Norrahammars köping.................... | 12/11 | 10 000 |
|
Nybyns IK............................. | 5/9 | 7 000 |
|
Nynäs IK, Tystberga..................... | 5/9 | 11 500 |
|
Nödinge kommun........................ | 1/7 | 6 500 |
|
Nödinge kommun........................ | 1/7 | 5 000 |
|
Revsunds kommun....................... | 12/11 | 7 500 |
|
Rimbo kommun......................... | 1/7 | 17 500 |
|
Ringarums kommun...................... | 5/9 | 34 000 |
|
Rockhammars IK, Frövi.................. | 12/11 | 9 000 |
|
Rydaholms G o. IF...................... | 12/11 | 9 000 |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i | 12/11 | 25 000 |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i | 5/9 | 13 000 |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i | 5/9 | 10 000 |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i | 12/11 | 10 000 |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i | 12/11 | 17 500 |
|
Skogs Idrottsförening..................... | 5/9 | 8 500 |
|
Skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län | 1/7 | 15 000 |
|
Skärblacka kommun..................... | 1/7 | 95 000 |
|
Slagsnäs IF............................. | 1/7 | 7 000 |
|
Slussfors IK............................. | 5/9 | 7 000 |
|
Snesuddens SK.......................... | 1/7 | 8 000 |
|
Sollentuna köping........................ | 12/11 | 10 000 |
|
Sollerö kommun......................... | 1/7 | 54 000 |
|
Stenkumla kommun...................... | 1/7 | 72 000 |
|
Stiftelsen Hagaparks Semesterby, Mörby-långa................................. | 5/9 | 78 000 |
|
Stiftelsen Skid- och friluftsfrämjandets fri-luftsgård, Granstandastugan, Storvik..... | 1/7 | 6 500 |
|
Stora Kils kommun...................... | 1/7 | 7 500 |
|
Storfors köping.......................... | 5/9 | 10 000 |
|
Söderfors kommun....................... | 5/9 | 50 000 |
|
Söderköpings stad........................ | 12/11 | 9 000 |
|
Söderåkra kommun...................... | 1/7 | 35 000 |
|
Södra Mo kommun....................... | 1/7 | 15 000 |
|
Södra Trögds IK och Uppl. Vallby B o. IF | 5/9 | 2 500 |
|
Södra Trögds kommun................... | 12/11 | 4 500 |
|
Sörbygdens IF ........................... | 12/11 | 7 000 |
|
Tandsjöborgs IF......................... | 12/11 | 6 500 |
|
Tanums kommun........................ | 5/9 | 55 000 |
|
Tidaliolms stad.......................... | 12/11 | 100 000 |
|
Tidans kommun......................... | 1/7 | 46 000 |
|
Torsåkers idrottsklubb.................... | 12/11 | 8 900 |
|
Turist- och Fritidsföreningen Rödvattnet Y-län................................... | 1/7 | 58 000 |
|
22
Bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kr. |
|
Tväråselets AIF, Vidsel............... | 5/9 | 8 500 |
|
Vadstena stad................. | 1/7 | 7 000 |
|
Vadstena stad..................... | 1/7 | 8 500 |
|
Varbergs stad................... | 12/11 | 20 000 |
|
Varbergs stad..................... | 12/11 | 32 000 |
|
Vara köping....................... | 1/7 | 6 500 |
|
Vilske kommun..................... | 1/7 | 100 000 |
|
Vreta skid- och motionsklubb, Ljungsbro . . . | 1/7 | 14 000 |
|
Vreta skid- och motionsklubb, Ljungsbro . . | 5/9 | 6 000 |
|
Vårfruberga kommun.................. | 5/9 | 3 500 |
|
Vännäs kommun.............. | 5/9 | 7 000 |
|
Västerås stad................... | 12/11 | 50 000 |
|
Årjängs köping.................. | 1/7 | 35 000 |
|
Ås IF..................... | 12/11 | 10 000 |
|
Åsarnas IK..................... | 5/9 | 10 000 |
|
Äppelbo AIK.................... | 1/7 | 5 000 |
|
Örträsks kommun................. | 12/11 | 9 000 |
|
Österfärnebo kommun.............. | 5/9 | 10 000 |
|
Östmarks IF.................. | 12/11 | 9 000 |
|
Östra Ljungby kommun.................. | 12/11 | 95 000 2 953 550 |
|
23
Riksdagsberättelsen år 1970
Under budgteåret 1968/69 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden
Ändamål | Belopp kr. |
| 3 365 000 |
| 1 106 500 |
| 486 100 |
| 130 000 |
| 218 700 |
Summa kr. | 5 306 300 |
Under budgetåret 1968/69 influtna medel och anvisade belopp
ur statens lappfond
Inkomster:
Belopp
A. Räntemedel..............................................? •
B. I anledning av markförsäljningar influtna köpeskillingar.........
G. I anledning av vattenregleringar influtna ersättningar för skada å
fiske m. .................................................
D. I anledning av vattenregleringar influtna ersättningar, avsedda för
vissa ändamål............................................
E. Arrendemedel..............................................
F. Vissa hyresersättningar, m. ..................................
G. Diverse....................................................
187
261
82
918
5
51
Summa kr. 1 506
Anvisade belopp kr.:
A. Direkta åtgärder för renskötselns främjande
1. Jämtlands län........................ 184 385
2. Västerbottens län..................... 224 000 (75 000)
3. Norrbottens län....................... 561 019 (12 000)
B. Åtgärder för främjande av jakt och fiske.......................
C. Åtgärder för underlättande av bostadsbyggen m. m..............
D. Renforskning m. ...........................................
E. Särskilda åtgärder för understödjande av organisationsarbete m. m.
Summa kr.
969
128
42
1 057
141
2 339
kr.
719
429
703
093
577
277
798
404
000
203
800
750
157
(87 000)
(83 000)
(30 000)
(1 020 600)
(1 220 600)
Anm. De inom parentes angivna beloppen utvisar hur stor del av bidragen, som har utgått från
s. k. villkorsmedel som är avsatta för särskilda ändamål under statens lappfond.
24
Bidrag ur allmänna arvsfonden m. m.
Under budgetåret 1968/69 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden
Under budgetåret 1968/69 har 299 understöd om sammanlagt ca 8,1 milj.
kr. delats ut ur arvsfonden. Hur understöden fördelas på olika ändamål
framgår av nedanstående tablå.
Ändamål Belopp kr.
Barnstugor.............................................................. 4 299 100
Barnkolonier............................................................ 452 100
Ungdomslokaler:
Scoutorganisationer.......................................... 748 000
Svenska kyrkan samt till denna knutna sammanslutningar........ 370 000
Religiösa sammanslutningar tillhörande annat samfund........... 401 000
Kommuner och ungdomsråd................................... 969 000
Nykterhetsorganisationer..................................... 23 000
Annan huvudman........................................... 400 500 2 911 500
Diverse................................................................. 756 500
Summa kr. 8 119 200
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden
under budgetåret 1968/69
Ändamål Belopp kr.
Sveriges allm exportförening, bidrag till exportfrämjande projekt i Amerikas förenta
stater och Canada (kungl brev 13.9.1968)............................. 120 000: —
Sveriges allm exportförening, bidrag till exportfrämjande projekt i Amerikas förenta
stater och Canada (kungl brev 7.2.1969).............................. 30 000: —-
Sveriges allm exportförening, bidrag till småindustrins exportbyrå för marknadsundersökningar
(kungl brev 18.4.1969).................................... 60 000: —
Sv Turisttrafikförbundet, bidrag till kostnaden för administrationen av en med
kommersiella intressenter samordnad inrikeskampanj under 1970 (kungl brev
28.3. 1969)............................................................ 100 000: —-
Summa kr. 310 000: —
25
Ju: 1
Riksdagsberättelsen år 1970
Kommittéer
Justitiedepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1969
1. Familjerättskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1956 för
översyn av äktenskapslagstiftningen och därmed sammanhängande frågor
*(se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1957):
Walin, A. Gösta, f. d. justitieråd, ordf. i lagberedningen, ordförande
Fischler, Josef, advokat
Hamrin-Thorell, Ruth, redaktör, led. av I kamm.
Malmström, P. F. Åke, professor
Svedberg, Erik D., hemmansägare, led. av I lcamm.
Tscherning, Tom G. R., departementssekreterare
Sekreterare:
Vängby, Staffan O. S., hovrättsassessor
Direktiven för kommittén, se 1957:1 Ju 44 och 1960:1 Ju 31.
Under tiden den 1 november 1968—den 3 november 1969 har tre sammanträden
hållits med kommittén i dess helhet. Vidare har representanter för
kommittén den 13—15 januari 1969 haft överläggningar i Stockholm med
finska sakkunniga.
Kommittén har överlämnat en den 3 november 1969 dagtecknad skrivelse
till chefen för justitiedepartementet angående ratifikation av Haagkonventionen
om testamentes form m. m. med promemoria i ämnet (Stencil
Ju 1969: 26).
Vid sammanträde den 3 november 1969 har kommittén slutjusterat betänkandet
»Internationell äktenskaps- och arvsrätt» (SOU 1969:60).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Expropriationsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1960 för
översyn av expropriationslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 5
januari 1961):
Körlof, A. H. Voldmar, regeringsråd, ordförande
26
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 3
Ekström, Sven E. A., förvaltningschef, led. av II kamm.
Garpe, D. A. Joakim, fil. dr
Grebäck, Erik H., agronom, led. av II kamm.
Hansson, Gustaf Henry, civilingenjör, f. d. riksdagsman
Johansson, Knut B. M., förbundsordförande, led. av I kamin.
Lundström, N. Birger, redaktör, led. av I kamm.
Experter:
Hernmarck, A. G. Michael, jur. dr, advokat
Johansson, Sven-Erik, professor
Lindh, Åke H., andre förbundsordförande
Löfgren, Å. Sigurd, auktoriserad revisor
Westin, J. Olle, civilingenjör
Westman, Erik Gustaf, stadsjurist
Sekreterare:
Landh, Lars V., hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Sterzel, Georg F., hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 49.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 sammanträtt
tio dagar. Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med särskilda
arbetsgrupper inom utredningen.
Utredningen har avlämnat ett i november 1969 dagtecknat betänkande,
benämnt »Expropriationsändamål och expropriationsersättning in. m.»
(SOU 1969: 50 och Öl).
Kungl. Maj :t har den 19 december 1969 förordnat att kommitténs arbete
skall upphöra.
3. Sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbetsutskott rörande den
nordiska rättsgemenskapen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1962 för
att i nordiskt samråd utreda förutsättningarna för att bevara och utveckla
den nordiska rättsgemenskapen för den händelse ett eller flera av de nordiska
länderna blir medlemmar av eller på annat sätt tillträder EEC (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1962):
Myrsten, J. Lennart, bitr. utrikesråd
Rainer, A. Ove, statssekreterare
Direktiven för de sakkunniga, se 1963:1 Ju 58.
De sakkunniga har fortlöpande följt lagstiftningsarbetet inom EEC i de
ämnen som är av intresse för den samnordiska lagstiftningen.
27
Ju: 3 Riksdagsberättelsen år 1970
Kungl. Maj :t har genom beslut den 5 december 1969 förordnat att det utredningsarbete
som avsågs med bemyndigandet den 9 november 1962 skall
upphöra.
4. Utredningen rörande internationell adoptionsrätt
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 för översyn
av den internationellrättsliga regleringen rörande adoption (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 september 1965):
Walin, A. Gösta, f. d. justitieråd, ordf. i lagberedningen
Experter:
Hellners, K. Vidar, chargé d’affaires
Lindh, Gunnar B. T., advokat
Sekreterare:
Vängby, Staffan O. S., hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 65.
Utredningen har i juni 1969 avlämnat betänkandet »Internationell adoptionsrätt»
(SOU 1969: 11).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Inskrivningskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1965 för
att utreda frågan om automatisk databehandling på inskrivningsväsendets
område (se Post- och Inrikes tidn. den 14 januari 1966):
Engqvist, Carl Olof, f. d. lagman, ordförande
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Tillinger, Lars-Erik, departementsråd
Experter:
Gullnäs, S. Ingvar, expeditionschef
Stark, Hans-Olov, t. f. rättschef
Sekreterare:
Sönnerhed, N. Gunnar, hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Melin, Bo Olof, hovrättsassessor
Direktiven för kommittén, se 1966: Ju 69.
Kommittén har under tiden november 1968—april 1969 hållit åtta sammanträden.
Kungl. Maj :t har den 25 april 1969 förordnat att kommitténs arbete skall
upphöra i och med att dess principbetänkande avlämnas, att den försöksverksamhet
på fastighetsregistreringens område som centralnämnden för
28
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 7
fastighetsdata avser att inleda i Uppsala län skall omfatta även inskrivningsväsendet
och att nämnden skall utarbeta behövliga system och program
m. m. som fordras för ändamålet.
Kommittén har i maj 1969 avlämnat principbetänkandet »ADB inom inskrivningsväsendet»
(SOU 1969:9).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredningen om rättssociologisk undersökning inom skadeståndsrätten
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 juli 1966 för att undersöka
möjligheterna att genomföra en rättssociologisk undersökning av
försäkrings inverkan på skadeståndslagstiftningen och söka utarbeta riktlinjer
för en sådan undersökning:
Hellner, Jan E., professor
Expert:
Jung, Jan E., fil. lic.
Den sakkunnige har i december 1969 avgett rapporten »Rättssociologisk
undersökning av skadeståndsrätten. Förberedande utredning» (SOU
1969:58).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Nordiska kommittén för utredning av formerna för de självstyrande
områdenas representation i Nordiska rådet
Genom beslut den 20 oktober 1967 har Kungl. Maj :t utsett dåvarande
statsrådet Kling att vara svenska regeringens representant i den nordiska
kommittén för utredning av formerna för de självstyrande områdenas representation
i Nordiska rådet. Samma dag har chefen för justitiedepartementet
bemyndigats att utse sekreterare och experter för arbetet i kommittén.
Huvudsekreterare:
Leifland, Leif, departementssekreterare
Experter:
Perch Nielsen, Ole, fuldmaegtig i danska justitieministeriet
Ådahl, Henry, lagstiftningsråd i finländska justitieministeriet
Direktiven för kommittén, se 1968: Ju 64.
Kommittén har under tiden november 1968—augusti 1969 hållit två sammanträden.
Kommittén har den 14 augusti 1969 tillställt de nordiska ländernas statsministrar
samt Nordiska rådets presidium en rapport med förslag till lösning
av frågan om de självstyrande områdenas representation i Nordiska
rådet.
Uppdraget är därmed slutfört.
29
Ju: 8
Riksdagsberättelsen år 1970
8. Valinformationsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 3 oktober 1969 med
uppdrag att verkställa utredning om information kring författningsreformen
och den gemensamma valdagen (se Post- och Inrikes tidn. den 28 oktober
1969):
Edberg, Rolf F., landshövding, ordförande
Andersson, Sten S., partisekreterare, led. av I kamm.
Jonsson, Olof E., sekreterare
Romanus, L. Gabriel, led. av II kamm.
af Ugglas, Bertil, partisekreterare
Sekreterare:
Andersson, Leif G., kansliråd
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 3
oktober 1969):
I två motioner (1:231 och 11:287) till årets vårriksdag hemställdes att
riksdagen i anslutning till beslutet om den partiella författningsreformen
skulle ta initiativ till en bred informationsverksamhet eller andra åtgärder
i syfte att fördjupa författningens medborgerliga förankring. Konstitutionsutskottet
(1969: 22) anslöt sig till huvudtanken i motionerna, att statsmakterna
bör vidta särskilda åtgärder för att åstadkomma en god information
till medborgarna om de reformer inom författningen som träder i tillämpning
genom 1970 års val. Utskottet framhöll att ett särskilt informationsbehov
uppkommer på grund av ändringarna i valordningen. Till följd av
den gemensamma valdagen och de tekniska ändringar i valförfarandet som
förväntades bli beslutade under höstriksdagen, kommer, betonade utskottet,
valförrättningen 1970 att väsentligt avvika från den hittillsvarande ordningen.
Det är därför av uppenbar betydelse att medborgarna ges en god
information om ändringarna i statsskickets grunder och teknik. Hur informationsverksamheten
borde bedrivas ville utskottet emellertid inte gå närmare
in på. Utskottet menade att regeringen borde överväga den närmare
utformningen av de konkreta åtgärder som borde vidtas. Riksdagen följde
utskottet (rskr 195).
Jag delar riksdagens uppfattning om behovet av en bred information om
de ändringar i vår författning som träder i kraft 1.1.1971. På grund av
produktionstekniska vanskligheter kommer det visserligen inte att bli möjligt
att, som tidigare har förutsatts, övergå till ett mekaniserat valförfarande
redan nästa år. Ändringarna både i författningen och valordningen är
emellertid ändå så betydelsefulla att önskemålet om information till allmänheten
kvarstår med oförändrad styrka. Det är ett allmänt intresse i en
demokrati att medborgarna känner till de grundläggande reglerna för statsskicket.
År 1970 skall väljarna för första gången välja en helt ny riksdag
och det blir också första gången som val samtidigt förrättas i hela landet
till både riksdag och kommunala församlingar.
Ordningen med samtidiga riksdags- och kommunalval förutsätter en
smidig och effektiv valorganisation. Den utbildnings- och informationsverksamhet
som riktar sig till valförrättarna handhas av den centrala val
-
30
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 10
myndigheten, CFU. Omfattningen och inriktningen av CFU:s verksamhet
kommer att tas upp i annat sammanhang. Vad det här är frågan om är den
utåtriktade informationen till väljarna. Uppgiften att lägga upp denna
information kräver ingående kännedom om modern informationsteknik.
Jag vill här föreslå att särskilda sakkunniga tillkallas för att förbereda
frågan. Dessa sakkunniga bör i samråd med expertis dra upp riktlinjerna
för och samordna informationsverksamheten så att den kan nå största
möjliga genomslagseffekt. En given utgångspunkt är att informationen
måste bygga på insatser både av massmedia och folkrörelser.
Det återstår knappt ett år till 1970 års val. För att det skall bli tillräcklig
tid för det praktiska genomförandet av informationen måste de sakkunniga
redovisa resultat inom loppet av någon månad.
Utredningen har den 25 november 1969 avgett betänkandet »Valinformation
70» (Stencil Ju 1969: 29).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1970
9. Utredning rörande specialstraffrätten
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1955 för
förberedande undersökning för reformering av specialstraffrätten (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 december 1955):
Thornstedt, Hans G., professor
Expert:
Danelius, Hans C. Y., hovrättsassessor
Sekreterare:
Widlund, Jan B., jur. kand.
Lokal: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2, Box 6801, 113 86 Stockholm,
tel. växel 34 08 60 ankn. 139 eller 37 24 43
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 34.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
10. Fångvårdens byggnadskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1956 för att
handha nybyggnadsverksamheten inom kriminalvården (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 maj 1956):
Andersson, A. G. Birger, redaktör, led. av I kamm., ordförande
Bunner, Tor Å. G., byggnadsråd
Ericsson, Carl Henrik, avdelningschef
Eriksson, G. Torsten, generaldirektör
Evers, G. Tage, överintendent, verkställande ledamot
31
Ju: 10 Riksdagsberättelsen år 1970
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av I kamm.
Jacobsson, Per, socialvårdsassistent, led. av I kamm.
Ljungberg, Blenda M., adjunkt, led. av II kamm.
Karlström, Vilhelm H., avdelningsdirektör
Marknäs, N. Sigurd V., byggnadsråd (fr. o. m. den 24 juni 1969)
Rinman, Olle A. F., byggnadschef (t. o. m. den 3 mars 1969)
Selin, Sven, ombudsman
Sjöstrand, B. H. Wilhelm, professor
Sälde, K. A. Henry, avdelningschef
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Törnqvist, Karl-Erik, docent
Experter:
Amilon, Clas O., avdelningschef
Andersson, Hans E., avdelningsdirektör
Bengtsson, Folke L., byrådirektör (fr. o. m. den 1 maj 1969)
Fornander, J. Nils-Uno, byråchef
Forsberg, Tage O. A., f. d. avdelningsdirektör (t. o. m. den 14 april 1969)
Hall-Miltaelsson, Barbro M., kriminalvårdsdirektör
Hultin, C. O. Gunnar, byrådirektör (t. o. m. den 30 juni 1969)
Johnsson, N. Olle, byråchef
Larsson, S. Gunnar M., avdelningsdirektör
Lindberg, Erik G., kriminalvårdsdirektör
Marnell, K. Gunnar, kriminalvårdsdirektör
Olsson, Curt I., avdelningsdirektör
Ringius, Gösta, kriminalvårdsdirektör
Rudstedt, K. Gunnar, kriminalvårdsdirektör
Schiöld, K. Gösta A., bevakningsinspektör
Thurén, Gunnar C. O., kriminalvårdsdirektör
Traung, Brita, förste byråsekreterare
Sekreterare:
Hane-Weijman, Åke H„ hovrättsfislcal (t. o. m. den 28 februari 1969)
Harlén, Anders L., förste byråsekreterare (fr. o. in. den 17 mars t. o. in. den
30 september 1969)
Leche, Johan H., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 oktober 1969)
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 60, 115 32 Stockholm, tel. 61 96 39 (verkställande
ledamot), 67 42 17 (sekreterare), 61 98 66 (kansli), 6196 19,
61 14 08, 61 97 44 (experter)
Direktiven för kommittén, se 1957: I Ju 39.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 14 protokollförda
sammanträden varav tre plenarsammanträden.
Den 1 april 1969 har kommittén redovisat reviderat byggnadsprogram
för ny centralanstalt inom ungdomsräjongen. Den 18 april 1969 har kom
-
32
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:
mitten underställt Kungl. Maj :t förslag till om- och tillbyggnad av värmecentral
vid centralanstalten Hall. Genom byggnadsstyrelsen har den 18
augusti 1969 överlämnats huvudhandlingar för ytterligare en etapp för en
öppen sidoanstalt i Viskan.
Under år 1969 har första utbyggnadsetappen av centralanstalten Österåker,
omfattande administration, specialavdelningar, centralkök m. m„
successivt tagits i bruk.
I enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 17 maj och den 11 oktober 1968
har kommitténs planeringsarbete under det gångna året i första hand varit
inriktat på två huvuduppgifter, nämligen projektering fram till och med
huvudhandlingar av ny centralanstalt inom ungdomsräjongen (41 protokollförda
projekteringssammanträden) resp. planering av norra kriminalvårdsräjongens
anstaltssystem.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1970.
11. 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för en
undersökning av ungdomsbrottsklientelet (se Post- och Inrikes tidn. den
13 juli 1956):
Bergsten, Per G., justitieråd, ordförande
Ahnsjö, Sven O. R., professor
Blomberg, Richard (Dick) A., rektor
Carlsson, N. Gösta, professor
Gerle, Bo O., docent, chefsläkare
Husén, Torsten, professor
Jonsson, Gustav A., docent, överläkare
Malmquist, Sten G., professor
Experter:
Bolin, Lars A., byråchef
Brandt-Humble, Kristina, psykolog
Elmhorn, Kerstin, fil. lic.
Kinell, Erik, förste socialinspektör
Kirstein, Lennart, docent, överläkare
Lövegren, Marianne, bitr. psykolog
Mattson, Sten F. I. H., f. d. chefsåklagare
Settergren, Gitte, fil. lic.
Svahn, Iba, socionom
Sekreterare:
Hellberg, Olle A. 0:son, departementssekx-eterare
Lokal: Norrbackagatan 80, 113 41 Stockholm, tel. 31 59 34, 31 59 37,
2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
33
Ju: 11 Riksdagsberättelsen år 1970
31 59 39, 31 59 84, 30 52 70 (experter), Justitiedepartementet, Fack, 103 10
Stockholm 2, tel. 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven för undersökningen, se 1957:1 Ju 40.
De sakkunniga har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fyra
protokollförda sammanträden. Därutöver har ett arbetsutskott sammanträtt
20 gånger. Under det gångna året har undersökningsmaterialet bedömts
och successivt blivit föremål för statistisk databehandling. Parallellt
härmed har follow-up-undersökningen fortsatt och sociala registerdata rörande
undersökningsklientelet kompletterats. I januari 1969 publicerades
en av fil. lic. Kerstin Elmhorn utförd Enkätundersökning av faktisk brottslighet
bland skolbarn (SOU 1969: 1). Arbetet med redovisningen av de
sakkunnigas uppdrag har planlagts och påbörjats. Vid årsskiftet 1969/70
föreligger i manuskript delar av betänkanden som klientelundersökningen
kommer att offentliggöra fr. o. m. år 1970 efter hand som de färdigställs.
Undersökningens arbete beräknas pågå under hela år 1970.
12. Sjölagskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1958 för
översyn av sjölagstiftningen och därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 mars 1958):
Hagbergh, C. Erik, f. d. justitieråd, ordförande
Bååw, Hjalmar H. W., redaktör
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Hedborg, Per Erik, direktör
Lindencrona, Gustaf, sjöfartsråd
Thore, Johan S., förbundsordförande
Experter:
Hagberg, Lennart P. M., advokat
Hedén, E. Ragnar, advokat
Pinéus, Kaj L. A., dispaschör
Zetterman, J. Lorenz, direktör, jur. lic.
Sekreterare:
Rune, Christer L., hovrättsassessor
Lokal: Stenkullavägen 6, 112 65 Stockholm, tel. 56 30 90 eller 56 30 20
(sekreteraren), Apelbergsgatan 50, 111 37 Stockholm, tel. 10 79 63 eller
Liitzengatan 5 A, 115 23 Stockholm, tel. 60 63 94 (ordföranden)
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1959:1 Ju 39. Tilläggsdirektiv,
se 1969: Ju 16.
Sjölagskommittén har genom en promemoria i juni 1969 avlämnat ett
av den nya allmänna underrättsorganisationen betingat lagförslag om laga
domstol och forum i allmänna sjörättsmål (Stencil Ju 1969: 18).
34
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 13
Efter en nordisk konferens, som hölls i Stockholm den 4—8 november
1968, har kommitténs arbete varit inriktat på att bereda lagförslag till revision
av sjölagens 1 kap. om fartyg, 2 kap. om redande i fartyg och 11 kap.
om sjöpanträtt och om preskription av fordran i vissa fall samt av bestämmelserna
om registrering av och inteckning i fartyg. Förslaget kommer
även att omfatta bestämmelser om inskrivning av rätt till skeppsbyggen.
Betänkande beräknas komma att avlämnas under våren 1970. I övrigt fortsätter
kommittén arbetet på revision av frakträtten, främst betingat av
1968 års till kommittén överlämnade tilläggsprotokoll till 1924 års internationella
konvention om konossement (de s. k. Haag-Visby-reglerna).
Kommittén har sammanträtt vid två tillfällen under 1969, varjämte flera
sammanträden hållits med kommitténs experter m. fl.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
13. Aktiebolagsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 12 februari 1960 och
den 2 november 1962 för att i samråd med motsvarande utredningar i de
övriga nordiska länderna utarbeta en enhetlig nordisk aktiebolagslagstiftning
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1960 och den 10 december
1962):
Nial, S. Håkan, f. d. professor, f. d. rektor vid Stockholms universitet
Särskilda sakkunniga att på kallelse av utredningsmannen biträda vid
utredningen:
Bolin, A. Bertil, bitr. generaldirektör i ILO
Borgström, Carl, direktör
Gabrielson, Lars, disponent
Gustafsson, Stig G., förbundsjurist
Hanner, Per V. A., docent, auktoriserad revisor
Köhler, Nils G., advokat
Pehrsson, Wilhelm P., advokat
Stiernstedt, Stefan W. O., byråchef
Expert:
Glaumann, Harry M., byrådirektör
Förordnad att biträda utredningen:
Hedström, Anders, hovrättsråd (t. o. m. den 30 juni 1969)
Sekreterare:
Loheman, Arne, hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Hemström, Carl J. F., jur. kand.
Zetterquist, Göran F., hovrättsassessor
35
Ju: 13 Riksdagsberättelsen år 1970
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, 115 32 Stockholm,
tel. växel 63 57 60
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Ju 39 och 1963:1 Ju 31.
Sammanträden har hållits med delegerade från de övriga nordiska länderna
i Bergen den 11—16 november 1968 och i Stockholm den 22—26
april 1969. Överläggningar har härjämte ägt rum mellan utredningsmannen
och den finska utredningens ordförande i Helsingfors den 24—26
februari 1969 samt mellan sekreterarna i utredningarna i Köpenhamn den
15—17 januari 1969. De sakkunniga och utredningsmannen har sammanträtt
den 20 mars 1969.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
14. Utredningen angående fraktavtalet vid godsbefordran på väg
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 november 1960 för
att utreda frågan om lagstiftning i anledning av svensk anslutning till
konventionen om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1960):
Sidenbladh, Karl J. E., hovrättspresident, ordförande
Andersson, Torsten C., direktör
Nordström, Clas G., departementsråd
Expert:
Thorell, K. Arne B., direktör
Sekreterare:
Weidstam, Åke, hovrättsråd
Lokal: Hovrätten för Övre Norrland, Fack, 901 01 Umeå 1, tel. 090/
11 82 70
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Ju 47.
Under tiden november 1968—oktober 1969 har en arbetsgrupp ur utredningen
sammanträtt med motsvarande arbetsgrupper från Danmark,
Finland och Norge under tre dagar. Därjämte har särskilda överläggningar
förts mellan sekreterarna i de svenska och norska utredningarna under två
dagar.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
15. Utredningen av frågan om verkställighet av utländsk dom i tvistemål
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1960 för
att utreda frågan om verkställighet här i riket av utländsk dom i tvistemål
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 14
december 1960):
36
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 16
Welamson, Lars T., justitieråd
Expert:
Eek, Hilding, professor
Sekreterare:
Holstad, B. Sigvard, hovrättsassessor
Lokal: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2, 113 29 Stockholm, tel.
34 59 11 (Welamson)
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 48.
För arbetet med revision av 1932 års konvention med Danmark, Finland,
Island och Norge om erkännande och verkställighet av domar har utredningsmannen
och sekreteraren deltagit i överläggningar med sakkunniga
från Danmark, Finland och Norge i Helsingfors den 19—20 maj 1969.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1970.
16. Domstolskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndiganden den 23 mars och den 29
december 1961 för översyn av domstolsväsendet (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 april 1961 och den 22 februari 1962):
Elliot, Knut E., f. d. hovrättspresident, ordförande
Brandt, H. Birger D., f. d. rådman
Engqvist, Carl Olof, f. d. lagman
Hult, Bengt V., f. d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen
Stangenberg, Eric G., häradshövding
Stangenberg, Harriet S. T., departementsråd
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Experter:
Brundin, S. A. Torleif (Leif), justitieråd
Henkow, K. G. Ingvar, hovrättsråd
Kilander, B. Ingemar, rådman
Lyberg, Folke, lönedirektör
Petrén, G. Otto E., justitieråd
Sandström, Bengt G. T., lagman
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Rådgivande nämnden:
Andersson, A. G. Birger, redaktör, led. av I kamm.
Bergh, K. Ragnar, f. d. folkskoleinspektör, f. d. riksdagsman
Kristensson, Astrid M., jur.kand., förbundsdirektör, led. av II kamm.
Larsson, Erik, i Norderön, hemmansägare (avliden den 6 oktober 1969)
Nelander, Eric M., landstingsman, led. av II kamm.
Nyberg, J. Olaus, redaktör, f. d. riksdagsman
Svedberg, Erik D., hemmansägare, led. av I kamm.
37
Ju: 16 Riksdagsberättelsen år 1970
Svensson, Gustaf L., hemmansägare, f. d. riksdagsman
Ekelöf, Per Olof, professor
von Feilitzen, Styrbjörn, direktör
Gamstedt, Eric V., överåklagare
Wiklund, Holger D. E., advokat
Sekreterare :
Malmström, Bengt G. V., hovrättsassessor
Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 67 85 96
De ursprungliga direktiven för kommittén, se 1962:1 Ju 45 och 1963:1
Ju 40. Ändrade direktiv se 1969: Ju 21.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 17 sammanträden.
Kommittén har den 15 oktober 1969 avgett betänkandet »Domstolsväsendet
III: Fullföljd avtalan m. m.» (SOU 1969: 41).
Kommitténs arbete med återstående uppgifter, domarutbildningen och
domarkårens utformning samt tillskapandet av ett alternativ till skilj emannaförfarandet,
beräknas pågå under hela år 1970.
17. Trafikmålskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 mars 1961 för att
undersöka möjligheterna att förenkla handläggningen av trafiköverträdelser
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1961):
Kristensson, A. Yngve S., f. d. borgmästare, ordförande
Agvald, Sten R., advokat
Berndtsson, Berndt-Erik, överåklagare
Fröding, Nils G. O., häradshövding, f. d. riksdagsman
Holmquist, Bertil G., rättschef
Lindroth, Kurt J. H., överdirektör
Lindstrand, E. Lennart, jur. kand., direktör
Experter:
Berntsen, Jan H. G. V., länsassessor (fr. o. m. den 7 februari 1969)
Dureman, E. Ingmar, bitr. professor
Elwing, Carl Magnus, bitr. professor
Hjelmqwist, Karl Gustaf H., landssekreterare
Johansson, K. Gunnar E., professor
Settergren, Erik H., poliskommissarie
Sveri, Knut O., professor
Sekreterare:
Cosmo, Carl-Johan O., hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Iversen, Stig G. L., hovrättsassessor
38
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 19
Kommittén har biträtts av kanslirådet jur. dr G. Simson med vissa undersökningar
om utländsk rätt.
Lokal: Apelbergsgatan 50, 2 tr., 111 37 Stockholm, tel. 10 51 36 (ordföranden),
10 96 36 (Cosmo), 10 93 85 (Iversen) och 10 79 34 (expedition)
Direktiven för kommittén, se 1962: I Ju 46.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sammanträden
under 13 dagar.
Återstående utredningsarbete beräknas pågå under hela år 1970.
18. Militärstraff sakkunniga
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961 för
att utreda frågan rörande straff- och disciplinmedel mot krigsmän m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1962):
Thyresson, Gunnar, justitieombudsman, ordförande
Jacobsson, Per, socialvårdsassistent, led. av I kamm.
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av I kamm.
Experter:
Friberg, Hans, förvaltare
Magnusson, Erik I., rustmästare
Marcus, Stig, rättschef
Virgin, Fritz-Ivar G., överste
Sekreterare:
Boström, Fredrik, V. E., rådman
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 4, 2 tr., 111 53 Stockholm, tel. växel
24 59 50
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Ju 45.
De sakkunniga beräknas kunna avlämna sitt betänkande i januari 1970.
19. Sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös egendom
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har uppdrag att utarbeta
förslag till lag om köp av lös egendom, samt att, under beaktande av pågående
arbete att åstadkomma en internationell köplag, överväga om anledning
föreligger att föreslå ändringar i den svenska köplagen (se Postoch
Inrikes tidn. den 18 juli 1962).
Genom beslut den 25 maj 1967 har Kungl. Maj :t vidgat uppdraget till
att avse en begränsad översyn av den svenska köplagen (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 juni 1967):
Karlgren, G. Hjalmar T., f. d. justitieråd
Hellner, Jan E„ professor
39
Ju: 19
Riksdagsberättelsen år 1970
Experter:
Bergman, S. Christer, avdelningsdirektör
Cedercrantz, Bror O. C., direktör
Erlander, E. Lillemor E., civilekonom (fr. o. m. den 13 mars 1969)
Grubbe, S. Tage V., förbundsjurist (t. o. m. den 14 september 1969)
Köhler, Nils G., advokat
Pettersson, Eric B., planeringschef (t. o. in. den 12 mars 1969)
Siljeström, Sten G. L., direktör
Telerud, Gunnar, förbundsjurist (fr. o. m. den 15 september 1969)
Wiberg, G. Lennart E:son, direktör
Sekreterare:
Ekström, Allan, hovrättsassessor
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, 115 32 Stockholm,
tel. växel 63 57 60 (sekreteraren)
De ursprungliga direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 51 och 1968:
Ju 30. Tilläggsdirektiv, se 1969: Ju 24.
De sakkunniga har hållit sex sammanträden med experterna och haft
rådplägningar vid två tillfällen med företrädare för olika organisationer
inom näringslivet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
20. Sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, handelsagentur och
handelsresande
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har uppdrag att utarbeta
förslag till lagstiftning om kommission, handelsagentur och handelsresande,
samt att, med uppmärksamhet på vissa inom Nordiska rådet framförda
önskemål, överväga om anledning föreligger att föreslå ändringar i den
svenska kommissionslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli
1962):
Karlgren, G. Hjalmar T., f. d. justitieråd
Grönfors, Kurt G. W., professor
Sekreterare:
Stendahl, Anders, hovrättsassessor
Lokal: Styrmansgatan 17, 114 54 Stockholm, tel. 60 62 88 (Karlgren),
Statsdepartementens kommittéer, Lilla Badhusgatan 4, 411 21 Göteborg,
tel. 13 72 38 (sekreteraren)
Direktiven för de sakkunniga, se 1963:1 Ju 52.
Nordiska överläggningar har under tiden november 1968—oktober 1969
ägt rum vid sammanträden i Köpenhamn, Göteborg och Helsingfors.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1970.
40
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 22
21. Sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa det arbete, som bedrivs av en i Danmark tillsatt kommitté för utredning
av lagstiftning om skiljedom, och att, under beaktande även av viss
internationell reglering, överväga om anledning föreligger att föreslå ändringar
i den svenska lagstiftningen om skiljedom (se Post- och Inrikes tidn.
den 18 juli 1962):
Brnndin, S. A., Torleif (Leif), justitieråd
Hellners, K. Vidar, chargé d’affaires
Expert:
Holstad, B. Sigvard, hovrättsassessor (fr. o. m. den 7 februari 1969)
Lokal: Högsta domstolen, Box 2066, 103 12 Stockholm 2, tel. växel 23 67 20
Direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 53.
Utredningsarbetet har inriktats på att förbereda förslag till de ändringar
i den svenska lagstiftningen om skiljedom som kan föranledas av vissa internationella
konventioner på området.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
22. Departementsutredningen
Sedan Kungl. Maj :t beviljat förutvarande utredningsmannen entledigande
från det uppdrag att utreda statsdepartementens organisation och arbetsformer
som meddelats honom av Kungl. Maj :t den 5 juni 1963, har för
uppdragets fullgörande en utredningsman tillkallats enligt bemyndigande
av Kungl. Maj :t den 3 februari 1967:
Berggren, Erik G. G., kansliråd
Expert:
Edelsvärd, Olle A., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Hammar, Lars G. A., byrådirektör
Rundqvist, D. Enar, lönesekreterare
Sanmark, P. Arvid L., hovrättsassessor
Lokal: Sveavägen 24—26, 3 tr., 11157 Stockholm, tel. 10 28 06 (Berggren),
10 30 17 (Edelsvärd), 10 30 68 (Hammar), 10 28 07 (kansli)
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Ju 58.
I fråga om decentralisering av ärenden har utredningen t. o. m. oktober
1969 lagt fram 112 promemorior (stencilerade). I denna del beräknas den
fortsatta utredningen — som har avslutats i övriga delar (se 1966: Ju 48)
— pågå under hela år 1970.
2f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
41
Ju: 23
Iiiksdagsberättelsen år 1970
23. Gruvrättsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för en
allmän översyn av gruvlagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 20
juli 1963):
af Geijerstam, Sven O., landshövding, ordförande
Bolding, Lars Erik, direktör
Lindbergson, Karl Albert, generaldirektör
Lindell, Nils, förbundsordförande
Nordmark, Hans A., direktör
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Expert:
Fröman, K. Gösta L., f. d. bergmästare
Sekreterare:
Delin, Lars A., hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Gullberg, Hans E., revisionssekreterare
Lokal: St. Nygatan 2 B, 2 tr„ 111 27 Stockholm, tel. växel 23 66 60 (sekreteraren),
Högsta domstolen, 103 12 Stockholm 2, tel. växel 23 67 20 ankn. 81
(biträdande sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Ju 62.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 20
sammanträden.
Utredningen har den 14 maj 1969 avgett sitt huvudbetänkande, benämnt
»Ny Gruvlag» (SOU 1969: 10).
Återstående utredningsarbete beräknas bli slutfört under år 1970.
24. Sakkunnig angående lagstiftningen om skifte av dödsbo
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1964 för
att följa arbetet i en i Danmark tillsatt kommitté för revision av den danska
lagstiftningen om skifte av dödsbo samt att lämna upplysningar om svensk
rätt på området och vidare överväga, om anledning föreligger att föreslå
ändringar i den svenska lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 23
januari 1964):
Höglund, Olof A., justitieråd
Lokal: Högsta Domstolen, Box 2066, 103 12 Stockholm 2, tel. växel
23 67 20
Direktiven för utredningen, se 1965: I Ju 62.
Utredningsarbetet — i vilket gjorts uppehåll i enlighet med den danska
kommitténs beslut att avvakta pågående lagstiftningsarbete i Danmark be
-
42
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 25
träffande bl. a. arvsbeskattningen — beräknas fortsätta under hela år
1970.
25. Samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 oktober 1964 för
behandling av frågor angående åtgärder mot ungdomsbrottsligheten (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 december 1964):
Romander, Holger A. G., riksåklagare, ordförande
Steen, Bengt A. B., bitr. riksåklagare (suppl.)
Eriksson, G. Torsten, generaldirektör, vice ordförande
Nyman, Erik O., överdirektör (suppl.)
Rexed, Bror A., generaldirektör
Rosén, Göta M., avdelningschef (suppl.)
Grunewald, Karl R., medicinalråd (suppl.)
Löwbeer, Hans, universitetskansler (t. o. m. den 9 september 1969)
Orring, Jonas A., generaldirektör (fr. o. m. den 10 september 1969)
Eek, Karin, bitr. skolöverläkare (suppl. t. o. m. den 26 september 1969)
Lindblad, Sven, undervisningsråd (suppl. fr. o. m. den 27 september 1969)
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör
Bergh, E. Albert, byråchef (suppl.)
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Lindroth, Kurt J. H., överdirektör (suppl.)
Carlstein, Rune A., ordförande i statens ungdomsråd, led. av II kamm.
Gråby, Lars G. L., lektor (suppl.)
Ågren, G. Ingvar, rådman
Adde, Ragnar A. V., bitr. häradshövding (suppl.)
Granath, Karl-Erik, barnavårdsdirektör
Wickberg, J. Algot, barnavårdsdirektör (suppl.)
Experter:
Sveri, Knut O., professor
Aspelin, L. B. Erland, hovrättsassessor
Sekreterare :
Larsson, Ulla, departementssekreterare
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel växel
22 45 00
Direktiven för samarbetsorganet, se 1966: Ju 58.
Under tiden november 1968—oktober 1969 har samarbetsorganet hållit
sex sammanträden. Dessutom har arbetsgrupper för vissa frågor sammanträtt
ett flertal gånger.
Samarbetsorganet har den 25 februari 1969 avlämnat promemorian »Samarbete
i brottsförebyggande syfte» (Stencil Ju 1969: 2).
43
Ju: 26
Riksdagsberättelscn år 1970
26. Förmynderskapsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1964 för
översyn av förmynderskapslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den
18 februari 1965):
Laurin, Joel, f. d. hovrättspresident, ordförande
Bergegren, Astrid, kontorist, led. av II kamm.
Gustafsson, G. Einar, landstingsråd, f. d. riksdagsman
Hejdeman, Gunnar, kommunalråd
Hilding, Per, pol.mag., huvudredaktör, f. d. riksdagsman
Lindahl, Magnus, advokat
Lundgren, Tuve, jur.kand., kanslichef
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm.
Expert:
Nordqvist, Björn, jur.kand., kanslichef
Sekreterare:
Sjögreen, E. Lennart A. A:son, rådman
Biträdande sekreterare:
Stigenberg, Göran O., hovrättsassessor (fr. o. m. den 24 februari 1969)
Lokal: Göta hovrätt, Box 422, 551 02 Jönköping 1, tel. växel 036/11 94 30
(sekreterarna)
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 60.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fem
sammanträden om sammanlagt åtta sammanträdesdagar.
Ordföranden och sekreterarna har deltagit i nordiska överläggningar den
28 oktober 1969 i Stockholm.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
27. 1965 års valtekniska utredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 januari 1965 for
att utreda vissa tekniska valfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars
1965):
Widegren, Björn G., borgmästare, ordförande
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av I kamm.
Lundgren, Stig H. E., byrådirektör
Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av I kamm.
Nyberg, J. Olaus, redaktör, f. d. riksdagsman
Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Carlsson, Ulf V., organisationsdirektör
Ekstam, Gunnar E., avdelningschef
44
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 27
Larson, Brita, byrådirektör (t. o. in. den 7 november 1969)
Larsson, R. Per-Ola, byrådirektör (fr. o. m. den 27 mars t. o. in. den 10 november
1969)
Nilsson, N. Per-Erik, hovrättsassessor (fr. o. m. den 11 november 1969)
Thärnström, Kenny U. H„ byrådirektör (fr. o. in. den 27 mars 1969)
Wentz, Nils Olof, t. f. departementsråd
Sekreterare:
Larsson, R. Per-Ola, byrådirektör (fr. o. in. den 11 november 1969)
Nilsson, N. Per-Erik, hovrättsassessor (t. o. m. den 10 november 1969)
Lokal: Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, Fack, 102 70
Stockholm 9, tel. växel 18 Öl 00
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 61 och 1969: Ju 33.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet
den 24 oktober 1969):
1965 års valtekniska utredning har i sitt betänkande III »Ny valteknik»
(SOU 1969: 19) lagt fram förslag om övergång till ett valförfarande som
bygger på användning av maskinella hjälpmedel. I korthet innebär förslaget
följ ande.
Valsedlarna får formen av hålkort, som skall räknas maskinellt. Vid röstningen
ersätts valkuverten av specialkonstruerade kassetter. Sedan väljaren
stoppat in sin valsedel i en kassett, överlämnar han kassetten till valtörrättaren,
som skjuter in kassetten i en likaledes specialkonstruerad valbox.
Valförrättaren trycker därefter ned en manöverarm på valboxen, varvid
valsedeln förs över från kassetten till valboxen utan att valhemligheten
röjs. Kassetten kan därefter användas av en ny röstande. Räkningen av rösterna
koncentreras till räkningscentraler, dit valmaterialet förs omedelbart
efter röstningens slut. Transporten av valsedlarna sker direkt i valboxen.
Förfarandet används även vid röstning på postanstalt.
Enligt utredningens förslag skall det nya systemet tillämpas första gången
vid riksdagsvalet år 1970. Beträffande de samtidiga kommunalvalen föreslår
utredningen att röstavgivningen skall äga rum i samma former som vid
riksdagsvalet men att röstsammanräkningen liksom hittills skall ske manuellt.
Utredningen fortsätter sitt arbete och har som nästa punkt på sitt
program att utarbeta ett system för maskinell sammanräkning även av de
kommunala valen.
Utredningens betänkande har remissbeliandlats och därvid i det stora
hela fått ett gynnsamt mottagande. Inom justitiedepartementet har arbetet
fortsatts med sikte på att en proposition i huvudsaklig överensstämmelse
med utredningens förslag skulle läggas fram för riksdagen under hösten
1969. Emellertid har det nyligen visat sig att Facit AB, som skulle tillverka
den specialkonstruerade valapparaturen, inte längre kan garantera leverans
av tillräckligt antal valboxar och kassetter till 1970 års val. I detta läge har
övergången till den nya tekniken måst skjutas upp till år 1973.
Uppskovet bör utnyttjas till att låta valtekniska utredningen vidareutveckla
det föreslagna systemet och för att ytterligare förbereda övergången
till detta. Det kan härvid bli aktuellt att företa jämkningar i de lösningar
som utredningen har föreslagit när systemet byggs ut till att omfatta maski
-
45
Riks dag sb er ätt elsen år 1970
Ju: 27
nell sammanräkning även av de kommunala valen. I det fortsatta utvecklingsarbetet
bör vidare beaktas synpunkter och uppslag som har kommit
fram vid remissbehandlingen. Det är framför allt i två hänseenden som
kritik har riktats mot utredningens förslag. Dels har det ansetts vara en
brist att förslaget inte innebär redovisning av valresultatet valdistriktsvis.
Dels har det framställts önskemål om att resultat från de kommunala valen
skall kunna lämnas redan på valdagens kväll. Det sistnämnda önskemålet
bör bli tillgodosett i och med att man genomför maskinell sammanräkning
av de kommunala valen. Vad beträffar den valdistriktsvisa redovisningen av
valresultatet visar undersökningar som gjorts inom justitiedepartementet
att man bör kunna åstadkomma en sådan redovisning genom att i större utsträckning
än utredningen har tänkt sig använda datamaskiner för sammanräkningen.
Undersökningarna visar dessutom att man i det föreslagna
systemet inte behöver avsluta poströstningen redan på fredagen före valdagen
utan kan låta den pågå t. o. m. valdagen utan att man därigenom äventyrar
möjligheterna till snabba och rättvisande besked om valresultatet. Jag
vill dessutom inte hålla för uteslutet att den snabba utvecklingen bl. a. på
datateknikens område kan erbjuda möjligheter att ytterligare utveckla och
förbättra det föreslagna systemet. Givetvis bör sådana möjligheter tas till
vara i det fortsatta arbetet.
En fråga som bör särskilt undersökas vid det fortsatta utredningsarbetet
gäller möjligheterna att minska antalet valsedlar som framställs till valen.
De nuvarande formerna för distribution av valsedlar till väljarna leder till
att åtgången på valsedlar blir mångdubbelt större än som behövs för själva
röstningen. Det torde inte vara en överdrift att räkna med att det vid tre
samtidiga val kommer att framställas mer än 500 milj. valsedlar, om inte
distributionsformerna ändras. Detta antal bör jämföras med att själva
röstningen i de tre valen inte kräver mer än ca 15 milj. valsedlar. För
framställningen av de hålkortsvalsedlar som skall användas i det nya
systemet finns endast ett mycket begränsat antal tillverkare, och valsedelsupplagorna
får därför stor betydelse för den tid som går åt för att få fram
valsedlarna. Ju större valsedelsupplagorna blir, desto tidigare måste valsedlarna
beställas. Härtill kommer att hålkortsvalsedlarna ställer sig dyigare
i framställning än de nu använda typerna av valsedlar och att en begränsning
av valsedelsupplagorna kan innebära en besparing både för staten
och för partierna. Det är därför önskvärt att finna sådana former för
distribution av valsedlar att valsedelsupplagorna minskar utan att vare sig
väljarnas möjligheter att få tag i önskad valsedel eller partiernas möjligheter
att sprida information om sina valsedlar försämras.
Utredningens förslag till valtekniskt system bör läggas fram före mitten
av år 1971.
Ett grundvillkor för det nya valtekniska systemet är att kassetterna och
valboxarna fungerar på ett fullt tillfredsställande sätt. De prototyper som
den tilltänkte tillverkaren har konstruerat innefattar i och för sig en bra
lösning av de rent tekniska delarna av systemet. Emellertid måste man
även när det såsom här är fråga om relativt okomplicerade tekniska apparater
räkna med att konstruktionens tillförlitlighet inte kan absolut garanteras
förrän man har varit i tillfälle att i praktiska prov testa apparater
som framställts i serieproduktion. Det rådrum som nu har uppstått bör
därför utnyttjas för att på ett så realistiskt sätt som möjligt prova ut serie
-
46
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 28
producerade kassetter och valboxar. En sådan utprovning bör också utnyttjas
för att ge administrativa erfarenheter av det nya systemet inför 1973
års val. Valtekniska utredningen bör i samråd med centrala valmyndigheten
utarbeta planer för en sådan utprovning. Tidsmässigt bör utprovningen
förläggas så att dess resultat kan beaktas när statsmakterna skall
ta ställning till den nya valtekniken, vilket bör ske under våren 1972.
I valtekniska utredningens uppgifter ingår en lagteknisk modernisering
av vallagstiftningen. Ett stort steg i denna riktning har tagits genom det
förslag till lag om val till riksdagen som utredningen har utarbetat. Den
omständigheten att den nya tekniken redan från början kommer att tilllämpas
på alla de tre samtidiga valen talar emellertid för att man nu går
in för att åstadkomma en gemensam vallag för riksdagsvalen och de kommunala
valen.
En mera systematisk fördelning av lagreglerna beträffande val än som
nu gäller bör därvid kunna åstadkommas. Det torde sålunda vara lämpligt
att en ny vallag begränsas till att omfatta de rent valtekniska reglerna rörande
riksdagsval samt stads- och kommunalfullmäktigval. De materiella
reglerna om mandatfördelning, inbegripet reglerna om utseende av representanter
på partiernas mandat, bör i så fall tas in i den författning som
närmast innehåller reglerna för ifrågavarande representation, d. v. s. i resp.
riksdagsordningen, landstingslagen samt kommunallagen och kommunallagen
för Stockholm.
Även inom andra utredningar än valtekniska utredningen, såsom grundlagberedningen
och kommunalvalskommittén, behandlas frågor som kan
få betydelse för det fortsatta reformarbetet på den lagtekniska sidan av
vallagstiftningen. Det synes därför mest ändamålsenligt att arbetet på modernisering
av vallagstiftningen fortsätts inom justitiedepartementet och
där bedrivs i nära kontakt med de olika utredningarna. Valtekniska utredningens
uppdrag bör således inte omfatta den fortsatta lagtekniska moderniseringen
av vallagstiftningen. Min avsikt är att arbetet inom departementet
skall bedrivas så att förslag till ny lagstiftning på valområdet kan
läggas fram samtidigt som valtekniska utredningen presenterar sina slutliga
förslag beträffande valsystemet.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 17 sammanträden.
Utredningens experter har dessutom sammanträtt vid 6 tillfällen.
Utredningen har den 9 juni 1969 avlämnat betänkandet »Ny valteknik»
(SOU 1969: 19).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
28. 1965 års abortkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 mars 1965 för utredning
om abortlagens tillämpning och därmed sammanhängande spörsmål
samt en allmän översyn av abortlagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 mars 1965):
47
Ju: 28 Riksdagsberättelsen år 1970
Hult, Bengt V., f. d. justitieråd, ordf. i arbetsdomstolen, ordförande
Alm, Görel G. M., fil. kand., amanuens
Hamrin-Thorell, Ruth L., redaktör, led. av I kamm.
Holmqvist, A. Mary S., barnavårdsman, led. av II kamm.
Kristensson, Astrid M., jur. kand., förbundsdirektör, led. av II kamm.
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm.
Olsson, Elvy E., led. av I kamm.
Westberg, S. Verner, med. dr, f. d. överläkare
Experter:
Englund, Sven E., med. dr, bitr. överläkare
af Geij erstam, K. Gunnar, med. lic., bitr. överläkare
Jonsson, R. A. Margit, kurator
Odquist, Gudrun I., kurator
Sjövall, Elisabet, med. lic., f. d. riksdagsledamot
Swensson, Dag C. W., byrådirektör
Öhrberg, Kjell O., med. lic.
Sekreterare:
Bergström, S. Gunvor M., kansliråd
Rengby, Sven F. N., byrådirektör
Kanslirådet jur. dr Gerhard Simson biträder kommittén med vissa undersökningar
rörande utländsk rätt.
Lokal: St. Nygatan 2 A, 4 tr., 111 27 Stockholm, tel. växel 23 66 60 eller
21 31 73.
Direktiven för kommittén, se 1966: Ju 62.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit två sammanträden
under sammanlagt sex dagar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
29. Kommittén för lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för
översyn i vissa avseenden av lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihet
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1965):
Romanus, Sven E., justitieråd, ordförande
Dockered, G. Robert, lantbrukare, led. av II kamm.
Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, led. av I kamm.
Ljungberg, Blenda M., adjunkt, led. av II kamm.
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm.
Mattson, Lisa, redaktör, led. av I kamm.
Sekreterare:
Sandström, Per T. M., hovrättsassessor
48
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 31
Lokal: Göta hovrätt, Box 422, 551 02 Jönköping 1, tel. växel 036/11 94 30
(sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1966: Ju 66 och 1968: Ju 45.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 15 interna
sammanträden. Ordföranden och sekreteraren har dessutom haft överläggningar
med filmcensurutredningens ordförande och huvudsekreterare.
Kommittén har den 19 juni 1969 avgett betänkande angående uppvigling
(Stencil Ju 1969: 16) och den 21 oktober 1969 betänkandet »Yttrandefrihetens
gränser» angående sårande av tukt och sedlighet och brott mot trosfrid
(SOU 1969: 38).
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1970.
30. Förpassningsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1965 för
att utreda frågan om hur kostnaderna skall kunna nedbringas för transporter
inom kriminalvården m. m.:
Wihlborg, Hans H., organisationsdirektör
Experter:
Brytting, O. Evert, byrådirektör
Felin, Dag G. V., polismästare
Gordan, Kurt, fil. lic.
Grönberg, Arvid R. A., kriminalvårdsinspektör
Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 67 89 07 (Wihlborg),
67 83 22 (experter)
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 68.
Försöken att genom samordning begränsa kriminalvårdens kostnader för
transporter av intagna fortsätter. Undersökning pågår angående möjligheterna
att överföra ytterligare transporter till kriminalvården och att i viss omfattning
övergå till flygtransporter. I syfte att begränsa tillsynspersonalens
övertidsarbete vid de allmänna häktena och vissa fångvårdsanstalter har utredningen
den 22 augusti 1969 föreslagit inrättande av ytterligare tjänster för
transportverksamheten.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas år 1970.
31. Kommittén för lagstiftningen angående trafikngkterhetsbrott
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1966 för
utredning angående lagstiftningen om trafiknykterhetsbrott (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 mars 1966):
Heuman, C. H. Maths, f. d. hovrättspresident, ordförande
Bengtsson, Hugo V., plåtslagare, led. av II kamm.
49
Ju: 31 Riksdagsberättelsen år 1970
Hedlund, A. Rune, assistent, led. av I kamm.
Larsson, Erik, i Öskeviksby, lantbrukare, led. av II kamm.
Lothigius, Carl-Wilhelm, direktör, led. av II kamm.
Peterson, Eric Gustaf H., fastighetsförvaltare, led. av I kamm.
Experter:
Bjerver, Kjell, överläkare (fr. o. m. den 12 november 1969)
Bonnichsen, Roger K., professor
Goldberg, Leonard, professor
Klette, Hans G., universitetslektor
Lundquist, Gunnar A. R., överläkare, professor (fr. o. in. den 12 november
1969)
Sveri, Knut O., professor
Thornstedt, Hans G., professor
Sekreterare:
Ihrfelt, Åke N. A., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens kommittéer, Lilla Badhusgatan 4, 411 21 Göteborg,
tel. 031/11 49 08 (ordföranden), 031/20 21 39 (ordförandens bostad)
och 031/13 72 65 (sekreterare)
Direktiven för kommittén, se 1967: Ju 57.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit nio sammanträden.
Dessutom har under 15 dagar sammanträden hållits med experterna.
Överläggningar har vidare ägt rum med trafikmålskommittén
samt med åtskillig socialmedicinsk expertis och med företrädare för nykterhetsvård
och kriminalvård.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
32. FN-lagkommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 februari 1966 för
utredning om lagstiftning för genomförande av Förenta Nationernas säkerhetsråds
beslut och rekommendationer (se Post- och Inrikes tidn. den 25
mars 1966):
Hellner, Eskil M., expeditionschef, ordförande
Hernelius, Allan J., led. av I kamm.
Möller, Yngve A., chefredaktör, led. av I kamm.
Expert:
Blix, Hans M., utrikesråd
Sekreterare:
Olsson, Hans G., hovrättsassessor
Lokal: Kommendörsgatan 28, 5 tr., 114 48 Stockholm, tel. 63 67 97
Direktiven för kommittén, se 1967: Ju 59.
50
Kommittéer: Justitiedepartementet Jus 33
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fyra
sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1970.
33. Grundlagberedningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 april 1966 för fortsatt
utredning av författningsfrågan (se Post- och Inrikes tidn. den 1 april
1966):
Åman, O. Valter, landshövding, ordförande
Gadd, Arne, revisionsdirektör, led. av II. kamm. (fr. o. m. den 15 april 1969)
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av II kamm.
Hernelius, Allan, led. av I kamm.
Lundström, Birger, redaktör, led. av I kamm.
Pettersson, Georg, skyddskonsulent, led. av I kamm.
Wahlund, Sten, f. d. professor, led. av II kamm.
Experter med huvuduppgift att fungera som suppleanter:
Antonsson, Johannes, hemmansägare, led. av II kamm.
Björkman, Folke, redaktör, led. av II kamm.
Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, led. av I kamm.
Lundgren, Stig H. E., byrådirektör
Övriga experter:
Andersson, Hans G., fil. lic.
Andersson, Leif, kansliråd (fr. o. m. den 25 oktober 1969)
Blix, Hans M., utrikesråd
Blomqvist, O. Rune, departementsråd
Johansson, Sune K., jur. kand., sekreterare i II kamm.
Lidbom, Carl G., statsråd (t. o. m. den 24 oktober 1969)
Sanell, Åke, kansliråd
Sköld, Lars G., överdirektör
Sterzel, Fredrik, preceptor, sekreterare i KU
Stjernquist, Nils, professor
Huvudsekreterare:
Holmberg, Erik G., hovrättsråd
Övriga sekreterare:
Bergh, Carl Herman, hovrättsassessor
Broomé, Bo, hovrättsfiskal (fr. o. m. den 1 juni 1969)
Gråberg, O. Gunnar, rådman (t. o. m. den 31 oktober 1969)
Weidstam, Åke, hovrättsråd
Lokal: Apelbergsgatan 50, 4 tr., 111 37 Stockholm, tel. 10 79 63 (ordföranden),
10 76 44 (Holmberg), 10 70 81 (Bergh), 10 77 59 (expeditionen), 090/
11 82 70 (Weidstam), 040/749 50 (Broomé)
51
Ju: 33 Riksdagsberättelsen år 1970
Direktiven för beredningen, se 1967: Ju 61.
Beredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit nio
sammanträden, därav ett tvådagarssammanträde. Dessutom har arbetsgrupper
inom beredningen hållit elva sammanträden.
Beredningen företog i februari 1969 två resor, en till stortinget i Oslo och
en till folketinget i Köpenhamn, för studium av deras arbetsformer samt
vissa budget- och valfrågor.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
34. Integritetsskyddskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1966 för att
utreda frågor om förstärkt integritetsskydd på personrättens område (se
Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1966):
Lännergren, E. Bengt, justitiekansler, ordförande
Björk, Kaj Å., redaktör, led. av I kamm.
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av I kamm.
Larsson, Gunnar K. V., lantbrukare, led. av II kamm.
Lindqvist, Olle O. G., kommerseråd
Litzén, Anders G., revisionssekreterare
Åkerlund, Henrik, docent, led. av I kamm.
Experter:
Lindgren, Alf T., laborator
Wahren, J. Patrik, tekn. lic.
Sekreterare:
Ljungberg, Göran L. D., hovrättsassessor
Lokal: St. Nygatan 2 A, 4 tr., 111 27 Stockholm, tel. växel 23 66 60 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1967: Ju 62.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tio sammanträden.
Dessutom har en särskild arbetsgrupp inom kommittén hållit
ett stort antal sammanträden. Kommittén avser att våren 1970 avge delbetänkande
rörande de s. k. avlyssningsapparaterna och med dem jämställda
tekniska apparater.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
35. Ämbetsansvarskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att
utreda frågan om ämbetsansvar och disciplinärt ansvar i offentlig tjänst
(se Post- och Inrikes tidn. den 4 juli 1966):
Rudholm, Sten, J. G., hovrättspresident, ordförande
52
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 36
Strahl, Ivar, professor emeritus
Söderberg, Sten, T. R., landstingsråd, f. d. riksdagsman
Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, led. av II kamm.
Wisén, Thore G. I., kansliråd
Experter:
Berglund, Erik, sekreterare
Edgardh, Claes H. H., t. f. rättschef
von Feilitzen, Styrbjörn O., direktör
Gustafsson, Stig G., förbundsjurist
Ncumuller, Jan F., ombudsman
Romson, Rolf, direktör
Sjöström, Lars-Erik, överstelöjtnant
Sekreterare:
Ljungar, Jan A. B., revisionssekreterare
Kommittén biträds av kanslirådet jur. dr Gerhard Simson med vissa undersökningar
rörande utländsk rätt.
Lokal: St. Nygatan 2 B, 2 tr., 111 27 Stockholm, tel. växel 23 66 60 (kanslirådet
Wisén), St. Nygatan 2 A, 4 tr., 111 27 Stockholm 2 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1967: Ju 63.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sammanträden
under tre dagar. Härjämte har en särskild arbetsgrupp inom
kommittén sammanträtt vid ett flertal tillfällen.
Kommittén har den 1 juli 1969 avgett ett principbetänkande, benämnt
»Ämbetsansvaret» (SOU 1969: 20).
Återstående utredningsarbete beräknas pågå under hela år 1970.
36. Utredningen angående nordiskt institut för komparativ rätt
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 september 1966 för
att i samarbete med motsvarande sakkunniga i övriga nordiska länder undersöka
lämpligheten av och möjligheterna för att inrätta ett nordiskt institut
för komparativ rätt:
Malmström, P. F. Åke, professor
Essén, Eric V., rådman
Lokal: Stockholms rådhusrätt, Fack, 104 20 Stockholm 8, tel. växel
22 20 60 (Essén).
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit åtta
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
53
Ju: 37
Riks dag sb er ätt elsen år 1970
37. Skadeståndskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 november 1966 för
att tillsammans med sakkunniga i övriga nordiska länder utreda frågor om
skadestånd för framtida förlust av arbetsinkomst och om efterlevandes rätt
till skadestånd (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1966):
Conradi, Erland G. F., justitieråd, ordförande
Bengtsson, Bertil T., professor
Lindahl, Carl Erik T., advokat
Experter:
Ahlgren, Bert, förbundsjurist (fr. o. m. den 29 april 1969)
Brundin, Gerdt G., fil. dr, f. d. byråchef
Eriksson, Sten, försäkringsdirektör (t. o. m. den 29 september 1969)
Forstadius, Erik L. W., direktör
Land, Johan, kanslichef
Lindstedt, Hans G., direktör
Nilsonne, Ulf T., docent
Nilsson, Harald S., förbundssekreterare (t. o. m. den 12 mars 1969)
Petri, Carl Axel H., försäkringsdomare
Rydberg, Olle, försäkringsdirektör (fr. o. m. den 30 september 1969)
Svensson, Åke E. F., byrådirektör
Wentz, Nils Olof, t. f. departementsråd
Widding, N. Åke W., hovrättsråd
Sekreterare:
Strömbäck, Erland H. D:son, hovrättsassessor
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
(sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1967: Ju 68.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit elva
sammanträden, varav ett med de övriga nordiska skadeståndskommittéerna.
Därutöver har fyra sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp
för frågan om värdesäkring av skadeståndslivräntor.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
38. Tillsgnsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1966 för
att utreda behovet av tillsynspersonal vid fångvårdsanstalter m. m.:
Wihlborg, Hans H., organisationsdirektör
Experter:
Brytting, O. Evert, byrådirektör
Carlsson, Arthur G., byråinspektör (fr. o. m. den 1 september 1969)
54
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 39
Hjalmarsson, S. Ingemar, byråassistent (fr. o. m. den 1 januari 1969)
Holmgren, E. Ivar, f. d. övertillsynsman
Lundahl, R. Rune G., anstaltsdirektör
Monie, G. Yngve, direktör
Rigbäck, Berndt G., direktör
Stargård, E. Hugo, rektor
Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 67 89 07 (Wihlborg),
67 83 22 (Carlsson), 67 84 55 (Hjalmarsson)
Direktiven för utredningen, se 1967: Ju 69.
Sedan Kungl. Maj:t den 17 maj 1968 föreskrivit att samråd skall ske med
utredningen i fråga om bostadsavdelningarna vid den nya centralanstalten
för ungdomsräjongen har utredningen i skrivelse den 12 december 1968 till
fångvårdens byggnadskommitté framfört vissa synpunkter och även deltagit
i projekteringen. Utredningen har framlagt förslag den 28 februari 1969
till ny personalplan för fångvårdsanstalten Långholmen sedan fångvårdsanstalten
österåker tagits i bruk och den 12 mars 1969 angående tillsynspersonalen
vid den senare anstalten. I skrivelse den 3 oktober 1969 har utredningen
framlagt synpunkter på behovet av tillsynspersonal och på personalsäkerheten
vid ungdomsvårdsskolorna. Efter remiss har utredningen
den 6 oktober 1969 avgett yttrande över kriminalvårdsstyrelsens anslagsframställning
i fråga om tillsynspersonal vid fångvårdsanstalterna.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
39. Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 30 december 1966 för
att bereda fråga om omläggning av rutiner inom rättsväsendet för automatisk
databehandling och därmed sammanhängande frågor:
Rainer, A. Ove, statssekreterare, ordförande (t. o. m. den 14 december 1969)
Gullnäs, S. Ingvar, expeditionschef, ordförande (fr. o. m. den 15 december
1969)
Gustafsson, Åke G., avdelningschef (t. o. m. den 12 februari 1969)
Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef
Nyman, Erik O., överdirektör
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Rudholm, Sten J. G., hovrättspresident
Spak, Carl-Anton, borgmästare (t. o. m. den 10 januari 1969)
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef
Winther, Otto W. G., departementssekreterare (fr. o. m. den 13 februari
1969)
55
Riksdagsberättelsen år 1970
Ju: 39
Sekreterare:
Alpsten, A. Börje, departementsråd
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 45 00.
Myndigheter och andra som berörs av samarbetsorganets verksamhet har
utsett arbetsgrupper eller kontaktmän. Kontaktman eller ordförande i resp.
grupp är följande:
domst olsberedningen
Persson, Lennart J., vattenrättsdomare
exekutionsväsendets organisationsnämnd
Robertsson, Sören, avdelningsdirektör
försvarsstaben
Axelsson, A. Otto W., major
generaltullstyrelsen
Engdahl, O. Roland, gränschef
kontrollstyrelsen
Hillbo, Arne O., byråchef
kriminalvårdsstyrelsen
Ericsson, Carl-Henrik, avdelningschef
riksarkivet
Grage, Elsa-Britta, 1 :e arkivarie
rikspolisstyrelsen
Holmér, Hans G. Å., byråchef
riksrevisionsverket
Ringström, Björn M., revisionsdirektör
riksåklagaren
de Woul, Bert T., länsåklagare
socialstyrelsen
Stenberg, Tage U., byrådirektör
statens invandrarverk
Ivällberg, K. N. Ingemar, avdelningschef
statistiska centralbyrån
Hammarberg, J. Cecil, byråchef
statskontoret
Carlsson, Ulf V., organisationsdirektör
Under tiden november 1968—oktober 1969 har samarbetsorganet hållit tre
sammanträden. Arbetet har huvudsakligen varit inriktat på ADB-system för
brottmålsprocessen hos polis, åklagare, domstolar och kriminalvård.
Samarbetsorganets verksamhet beräknas pågå under hela år 1970.
56
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 41
40. Kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 januari 1967 för
översyn av lagstiftningen om behandling i fångvårdsanstalt m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 31 januari 1967):
Gärde Widemar, Ingrid, justitieråd, ordförande
Eriksson, G. Torsten, generaldirektör
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av I kamm.
Hedlund, A. Rune, assistent, led. av I kamm.
Kaijser, Rolf G. S., f. d. överläkare, led. av I kamm.
Nilsson, K. Börje, socionom, led. av II kamm.
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Experter:
Bufvers, M. Arne, skyddskonsulent (fr. o. m. den 8 november 1969)
Danielsson, Åke H., kriminalvårdsdirektör (fr. o. m. den 8 november 1969)
Eriksson, Nils, ingenjör (fr. o. m. den 8 november 1969)
Forsström, Karl-Erik, byrådirektör
Holmstedt, Yngve D., överläkare
Ruda, K. Einar, f. d. avdelningsdirektör
Tibbling, J. Harry, byrådirektör
Wallström, Sven, tillsynsman (fr. o. m. den 8 november 1969)
Wigelius, Anders O., lagman
Sekreterare:
Paulsen, Margareta M., hovrättsassessor
Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 67 86 31
Direktiven för kommittén, se 1968: Ju 60.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tolv sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
41. Informationsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1967 för att
utreda frågan om vidgad samhällsinformation m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 juni 1967):
Eckerberg, Per A., landshövding, ordförande
Braunerhielm, G. Erik E., direktör
Dennis, Bengt, departementsråd
Fors, Åke Hj., kansliråd
Nilsson, A. Manfred, pressombudsman
Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av II kamm.
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
57
Ju: 41
Riksdagsberättelsen år 1970
Experter:
Bauer, Anders F. H., byrådirektör
Edström, Lennart J., informationschef
Montell, J. Erik O., f. d. överdirektör
Huvudsekreterare:
Brade, James E. U. G., direktör
Förordnad att biträda utredningen:
Jargenius, N. Carl-Johan, fil. kand.
Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 67 87 16 (huvudsekreteraren),
67 86 46 (Jargenius), 67 86 37 (Montell) 67 85 36 (kansliexp.)
Direktiven för utredningen, se 1968: Ju 61.
Utredningen har den 20 mars 1969 avgett betänkandet »Kungörelseannonsering»
(SOU 1969: 7) och den 27 november 1969 betänkandet »Vidgad
samhällsinformation» (SOU 1969:48).
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tio sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av 1970 i och med att
utredningen avger betänkande över Post- och Inrikes tidningars framtida
ställning och utformning.
42. Utredningen om författnings public er ing m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 25 maj 1967 med
uppdrag att utreda frågan om publicering av författningar m. m. och den 7
februari 1969 med uppdrag att utreda frågan om internationella överenskommelsers
införlivande med svensk rätt (se Post- och Inrikes tidn. den
2 juni 1967 och den 19 mars 1969):
Ericsson, K. Georg E., borgmästare, ordförande
Myrsten, J. Lennart, bitr. utrikesråd, fr. o. m. den 28 juni 1969
Nordenson, Ulf K., rättschef, fr. o. in. den 28 juni 1969
Expert:
Myrsten, se ovan (t. o. m. den 27 juni 1969)
Sekreterare:
Huldén, K. O. Tomas, liovrättsfiskal (frågan om publicering av författningar)
Ericsson,
Brit-Marie L., revisionssekreterare, fr. o. m. den 28 juni 1969 (frågan
om internationella överenskommelsers införlivande med svensk rätt)
Lokal: Statsdepartementens kommittéer, Lilla Badhusgatan 4, 41121
Göteborg, tel. 031/13 72 14 (Huldén), St. Nygatan 2 A, 4 tr., 11127 Stockholm,
tel. växel 23 66 60 (Ericsson)
Direktiven för utredningen, se 1968: Ju 63.
58
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 42
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet
den 7 februari 1969):
I vår interna lagstiftning finns inte några bestämmelser om hur föreskrifterna
i en internationell överenskommelse skall införlivas med vår
rättsordning. Beträffande sådana för Sverige bindande internationella
överenskommelser som medför rättigheter och skyldigheter för myndigheter
eller enskilda tillämpas sedan länge i praxis den metoden att en lag eller
annan författning utfärdas varigenom bestämmelserna i överenskommelsen
— till den del de saknar motsvarighet i eller strider mot våra interna
rättsregler — införlivas med vår rättsordning.
Valet av konstitutionell metod för införlivande av överenskommelsens
bestämmelser med den interna rätten beror på huruvida de ämnen som
berörs tillhör de områden, som enligt regeringsformen fordrar samfällda
beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen eller de områden där Kungl. Maj :t
beslutar ensam. Inom denna konstitutionella ram varierar de legislativa
metoderna att införliva de internationella överenskommelserna med den
svenska rätten. I vissa fall har i en författning förordnats, att överenskommelsens
bestämmelser skall lända till efterrättelse här i landet. Förordnandet
har ibland kompletterats med särskilda föreskrifter i sådana frågor,
som i överenskommelsen uttryckligen överlämnats till nationell reglering
liksom med bestämmelser som upphäver eller ändrar äldre bestämmelser
som strider mot överenskommelsen. I andra fall har överenskommelsens
bestämmelser till den del de inte redan har motsvarighet i vår lagstiftning
eller sedvanerätt omarbetats till författning, varvid samma principer
använts som brukar begagnas i vår interna lagstiftning i fråga om
systematik, lagteknik och språkbruk.
Den sistnämnda metoden har använts framför allt på privaträttens,
straffrättens och processrättens områden, där överenskommelsernas införlivande
med svensk rätt som regel kräver av Kungl. Maj:t och riksdagen
gemensamt stiftad lag. Det finns emellertid exempel på att man också på
dessa områden har använt den enklare metoden att i den författning som
antagits hänvisa till bestämmelserna i överenskommelsen. När denna metod
använts, har i allmänhet de rättsligt betydelsefulla avsnitten av överenskommelsen
tagits in i själva författningen eller i bilaga till denna. Att
överenskommelsen återges i bilaga till författningen torde därvid vara det
vanligaste och detta förfaringssätt har nära nog undantagslöst tillämpats
när överenskommelsen saknar auktoritativ svensk text. Bilagan omfattar
då en eller flera av de utländska texterna jämte översättning till svenska.
Det framgår av vad jag nu har anfört att något systematiskt uppbyggt
system inte tillämpas hos oss när det gäller metoderna för att införliva
internationella överenskommelser med den svenska rätten. Bristen på enhetlighet
skapar osäkerhet och vållar svårigheter för de lagstiftande myndigheterna
och i rättstillämpningen. Den metod som på vissa områden företrädesvis
har använts för införlivandet, nämligen att omarbeta den internationella
överenskommelsens bestämmelser till intern författning, innebär
från lagteknisk synpunkt åtskilliga fördelar men är arbetskrävande
och tidsödande. Detta förhållande har medfört att vi inte alltid har kunnat
tillträda internationella överenskommelser i den takt som varit önskvärd.
De olägenheter som är förenade med sakernas nuvarande tillstånd blir
59
Ju: 42 Riksdagsberättelsen år 1970
alltmer framträdande. Det internationella samarbetet har successivt vidgats
i snabb takt under de senaste decennierna. Inte minst gäller detta lagharmoniseringsarbetet.
Detta har resulterat i ett stort antal internationella
överenskommelser på skilda rättsområden. Utvecklingen kan väntas fortsätta
i samma riktning och troligen i ökad takt. Särskilt i ett land som
Sverige som i så hög grad är engagerat i internationellt samarbete och har
ett omfattande lagstiftningsprogram men begränsade personella och administrativa
resurser är det en förutsättning för att vi skall kunna hålla
jämna steg med utvecklingen att vi får ett någotsånär enhetligt och smidigt
system efter vilket de internationella överenskommelserna införlivas
med den interna rätten.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört ter det sig angeläget att frågan
om metoderna för internationella överenskommelsers införlivande med
svensk rätt övervägs. Jag har nyligen haft anledning att i ett konkret fall
något beröra denna fråga. I propositionen 1968: 132 med förslag till lag
med anledning av Sveriges tillträde till konventionen om fraktavtalet vid
internationell godsbefordran på väg (CMR) uttalade jag som min mening
att frågan om att helt eller delvis ersätta den gängse transformeringsmetoden
med enklare och snabbare metoder bör tas upp till prövning i hela
dess omfattning och bli föremål för ett principiellt ställningstagande av
allmän räckvidd. Jag uttalade emellertid också att ett sådant ställningstagande
förutsätter en föregående allsidig bedömning av olika alternativa lösningar
och att samråd bör ske med de övriga nordiska länderna, eftersom
en omläggning av det nu tillämpade systemet skulle få omedelbara återverkningar
på det nordiska lagsamarbetet (prop. s 133 f).
I Danmark tillsattes redan år 1965 en kommitté med uppgift bl. a. att
överväga en revision av loven om Lov- og Ministerialtidende och att utreda
vilken ordning som bör följas vid kungörelse och genomförande av
traktater. Under år 1967 tillkallades i Finland en sakkunnig för att utreda
frågor om transformering till finsk rätt av internationella fördrag samt
offentliggörande av lagar och andra rättsliga föreskrifter. När frågan togs
upp från svensk sida vid ett möte med kontaktmännen för nordiskt lagsamarbete
i november 1968 förklarade man från norsk sida att man också
i Norge avser att utreda frågan om internationella överenskommelsers införlivande
med den nationella rätten.
Under dessa förhållanden anser jag att ett motsvarande utredningsarbete
nu bör komma till stånd också hos oss. Utredningsuppdraget bör lämpligen
lämnas till den år 1967 tillsatta utredningen om författningspublicering
m. m. (beträffande direktiven för utredningen se 1968 års riksdagsberättelse
Ju: 63).
Utredningen bör för olika slag av internationella överenskommelser belysa
och analysera de folkrättsliga samt konstitutionella och övriga internrättsliga
aspekterna på olika metoder för införlivande av internationella
överenskommelser med svensk rätt. Härvid bör utredningen undersöka
vilka erfarenheter man har haft av de olika system som används i främmande,
med Sverige jämförliga länder. Olika möjligheter att förenkla och
förbättra det nuvarande tillvägagångssättet bör övervägas. Särskilt bör undersökas
i vilken omfattning metoden att omarbeta internationella överenskommelser
till intern lagstiftning kan överges och ersättas av enklare
metoder, som medger att internationella överenskommelser kan införlivas
60
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 42
med den svenska rätten utan alltför omfattande arbetsinsatser och onödig
tidsutdräkt. Det är sannolikt att någon enhetlig metod som kan tillämpas
på alla olika slag av överenskommelser inte kan anvisas, men utredningen
bör då lägga fram förslag till lämpliga lösningar för olika typer av överenskommelser,
grupperade efter någotsånär entydiga kriterier.
Utredningen bör också uppmärksamma de problem som är förknippade
med genomförandet i vårt land av sådana beslut av mellanstatliga organisationer,
i vilka Sverige är medlem, som ålägger medlemsstaterna att
genomföra rättslig reglering av viss innebörd. Även hithörande problem bör
undersökas. Såvitt avser beslut av FN:s säkerhetsråd bör samråd ske med
FN-lagkommittén.
Utredningen bör särskilt undersöka vilken legislativ form som bör väljas
för genomförandet i vår lagstiftning av överenskommelser av samma art
som Romfördraget och av sådana bindande beslut som fattas av organ som
bildats genom överenskommelsen. Arbetet bör i denna del utmynna i förslag
till lösningar av de särskilda problem som överstatlighetsprincipen i
eu sådan överenskommelse skulle kunna skapa.
Inom flera mellanstatliga organisationer såsom FN och Europarådet förekommer
det att medlemsstaterna i rekommendationer eller resolutioner anmodas
att vidta viss lagstiftningsåtgärd. Fastän dessa rekommendationer
och resolutioner inte är bindande för regeringarna och därigenom skiljer sig
från de internationella överenskommelser och beslut som tidigare har berörts
uppkommer delvis motsvarande problem i den mån vårt land önskar
vidta den rekommenderade åtgärden. Utredningen bör i sitt arbete överväga
vilken form som bör användas när sådana icke bindande rekommendationer
och resolutioner skall införlivas med vårt rättssystem.
Om man för alla eller vissa grupper av överenskommelser eller andra
internationella instrument går in för att de skall vara direkt tillämpliga här
i landet, måste frågan om översättning till svenska av sådana överenskommelser
som saknar auktoritativ svensk text och om den svenska översättningens
ställning särskilt uppmärksammas. Utredningen bör mot bakgrund
av hittillsvarande erfarenheter hos oss och i andra länder med likartade
problem överväga om eller under vilka förutsättningar en översättning kan
ges internrättsligt bindande verkan — eventuellt vid sidan av auktoritativ
utländsk text — eller om översättningen endast bör anses ha karaktär av
hjälpmedel vid tolkningen av den eller de auktoritativa texterna. Oavsett
resultatet av dessa överväganden bör utredningen föreslå lämpliga åtgärder
i syfte att skapa bättre garantier än f. n. för att översättningarna korrekt
återspeglar sakinnehållet i de internationella överenskommelserna.
Utredningsarbetet bör bedrivas förutsättningslöst. Under arbetet på att
utforma regler eller riktlinjer för internationella överenskommelsers införlivande
med den svenska rätten bör utredningen dock eftersträva att det i
de nordiska länderna nås en enhetlig syn på dessa frågor. Utredningen bör
därför samarbeta med motsvarande utredningar i de övriga nordiska länderna.
I samband med att uppdraget för utredningen om författningspublicering
utvidgas att omfatta också de nu berörda frågorna bör antalet sakkunniga
ökas till tre.
61
Ju: 42 Riksdag sb er ätt elsen år 1970
Utredningen har sammanträtt i dess helhet två gånger. Därjämte har
utredningens ordförande hållit ett flertal sammanträden med olika personer
med anknytning till utredningsarbetet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
43. 1967 års polisutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 10 november 1967
och den 22 mars 1968 för en översyn av indelningen i polis- och åklagardistrikt
och av den regionala polisorganisationen (se Post- och Inrikes tidn.
den 27 november 1967):
Rainer, A. Ove, statssekreterare, ordförande
Bergman, Per R., direktör, led. av II kamm.
Ekström, Sven E. A., förvaltningschef, led. av II kamm.
Gärde Widemar, Ingrid, justitieråd, f. d. riksdagsledamot
Schött, Lars E., fögderidirektör, led. av I kamm.
Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Börjesson, Mats, direktör
Fröjd, S. Arne, landssekreterare
Lindell, Malte, ombudsman
Olsson, Karl Gustaf, länsåklagare
Printz, Å. Lennart, polismästare
Ståhl, Karl-Gustaf L., länspolischef
Sekreterare:
Alpsten, A. Börje, departementsråd
Biträdande sekreterare:
Åhlén, Lars, hovrättsfiskal
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
(sekreteraren) 036/11 94 30 (biträdande sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: Ju 65.
Kungl. Maj :t har den 3 oktober 1969 till utredningen för beaktande överlämnat
skrivelse från Stockholms socialdemokratiska ungdomsdistrikt, vari
begärts en översyn av polisnämndernas kompetens, arbetsformer och ekonomiska
resurser.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 15 sammanträden
samt haft ett flertal överläggningar med myndigheter och organisationer
bl. a. i samband med resor till Malmö och Göteborg.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
62
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 45
44. 1968 års brottmålsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 februari 1968 med
uppdrag att utreda frågan om formerna för handläggning av mål angående
vissa lindrigare brott m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari
1968):
Kristensson, A. Yngve S., f. d. borgmästare
Experter:
Bolding, Per Olof, professor
Cosmo, Carl-Johan O., hovrättsassessor
Friberg, K. Göte, polismästare (fr. o. m. den 10 februari 1969)
Lindahl, Carl Erik T., advokat
Morath, B. Axel, t. f. byråchef (fr. o. m. den 10 februari 1969)
Sveri, Knut O., professor
Sekreterare:
Aspelin, Erland L. B., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17,
211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969: Ju 54.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sex
sammanträden samt haft ett flertal överläggningar med myndigheter, organisationer
och andra som berörs av utredningens arbete, bl. a. i samband
med resor till Danmark och Norge.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
45. Sakkunniga angående frågan om rätt för köpare att i visst fall
frånträda avtal
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1968 för
att följa ett i Danmark och Norge pågående lagstiftningsarbete, innefattande
fråga om köpares rätt att i visst fall frånträda avtal, och att överväga, om
anledning föreligger att föreslå ändringar i den svenska lagstiftningen:
Lidbom, Carl G., statsråd (t. o. m. den 23 oktober 1969)
Nordenson, Ulf K., rättschef (fr. o. m. den 24 oktober 1969)
Ekström, Allan, hovrättsassessor
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
(Nordenson) och Erik Dahlbergsgatan 60, 115 32 Stockholm, tel. växel
63 57 60 (Ekström)
Direktiven för de sakkunniga: se 1969: Ju 55.
De sakkunniga har deltagit i nordiska överläggningar, den 8 maj 1969 i
Oslo och den 3 november 1969 i Stockholm.
Arbetet beräknas bli slutfört under början av år 1970.
63
Ju: 46
Riks dag sb er ätt elsen år 1970
46. Utredningen om rättshjälp i förvaltningsärenden
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 mars 1968 för utredning
av frågorna om kostnaderna i förvaltningsförfarandet, om rättshjälp
i förvaltningsärenden och om offentligt biträde åt part i sådana ärenden
(se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1968):
Wilkens, Sten P. A., regeringsråd, ordförande
Vogel, Lorentz W., byråchef
Expert:
Berggren, C. Arvid, advokat (fr. o. m. den 31 januari 1969)
Sekreterare:
Sacklén, N. Anders O., t. f. förste länsassessor
Lokal: Kommendörsgatan 28, 5 tr., 114 48 Stockholm, tel. 62 64 78 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1969: Ju 56.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fyra
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
47. Utredningen om ledningsrätt
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1968 för
att utreda frågan om sakrättsligt skydd för rätt att dra fram och behålla
vissa ledningar (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1968):
Petrén, G. Otto E., justitieråd (ordförande t. o. in. den 31 oktober 1969)
Fallenius, Bertil A:son, f. d. landshövding, ordförande (fr. o. m. den 1 november
1969)
André, Bertil, avdelningsdirektör
Annevall, Sture, direktör
Blommé, S. Erling, departementssekreterare
Boström, Hans, civilingenjör
Romson, Rolf, direktör
Expert:
Petrén, G. Otto E., justitieråd (fr. o. m. den 1 november 1969)
Sekreterare:
Baagpe, N. Peder H., hovrättsassessor
Lokal: St. Nygatan 2 B, 1 tr., 111 27 Stockholm, tel. 23 66 60
Direktiven för utredningen, se 1969: Ju 57.
Utredningen har t. o. m. oktober 1969 hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
64
Kommittéer: Justitiedepartementet
48. Vattenlagsutredningen
Ju: 49
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1968 för
att se över vattenlagen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1968):
Dyrssen, Gösta P. T., hovrättsråd, f. d. ledamot av lagberedningen, ordförande
Andersson, Sven G. V., överinspektör
Annevall, Sture, direktör
Hult, N. E. Jöran, överdirektör
Karlsson, F. Göran, redaktör, led av I kamm.
Sterne, Bengt G., direktör
Turesson, Bo, distriktslantmätare, f. d. riksdagsman
Experter:
Bouvin, J. Åke, hovrättsassessor
Brunfelter, Ulf, jur. lic.
Holm, J. Lennart, generaldirektör, professor
Lorichs, Ludvig, f. d. landssekreterare
Sjölander, J. Bertil, civilingenjör
Wetterhall, Sven C. E., länsingenjör
Sekreterare:
von Möller, C. G. Peter, hovrättsassessor
Lokal: Justitiedepartementets kommittélokaler, Kommendörsgatan 28,
5 tr., 114 48 Stockholm, tel. 60 79 56 (Dyrssen), 63 27 48 (Sjölander), 60 28 45
(von Möller)
Direktiven för utredningen, se 1969: Ju 58.
Utredningen har t. o. in. oktober 1969 hållit fem sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
49. Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1969 för att
utreda frågor om offentlighet och sekretess beträffande allmänna handlingar
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 maj 1969):
Hermansson, Rune, direktör, ordförande
Adamsson, Erik S. J., expeditör, led. av II kamm.
Eriksson, B. Allan, presidiesekreterare
Hugosson, Kurt I., byråchef, led. av II kamm.
Larsson, Sven-Erik, chefredaktör
Polstam, K. Åke S., polisinspektör, led. av II kamm.
Svedberg, Erik D., hemmansägare, led. av I kamm.
Experter:
Rapaport, Edmund, byråchef (fr. o. m. den 18 juni 1969)
Svenonius, Per PL, avdelningschef (fr. o. m. den 18 juni 1969)
3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
65
Ju: 49
Riks dag sb er ätt elsen år 1970
Sekreterare:
Lidin, Karl-Olof, assessor (fr. o. in. den 1 augusti 1989)
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20
Malmö, tel. 040/749 50
Direktiv (anförande av statsrådet Iiling till statsrådsprotokollet den 11
april 1969):
En vidsträckt insyn i myndigheternas verksamhet är en av förutsättningarna
både för en väl fungerande demokrati och för enskildas rättssäkerhet.
Inte bara myndigheternas beslut utan också handlingar av olika slag som
myndigheterna bygger sina beslut och bedömanden på bör därför vara offentliga
i så stor utsträckning som möjligt. Hos oss är principen om allmänna
handlingars offentlighet grundlagsfäst. I tryckfrihetsförordningen (TF)
finns ett särskilt kapitel i ämnet (2 kap.), som innehåller, förutom en bestämmelse
vari själva offentlighetsprincipen slås fast, bl. a. bestämmelser
om vad som skall förstås med allmän handling, om den ordning i vilken
framställningar om utfående av allmänna handlingar skall prövas och om
besvär över avslagsbeslut i sådana frågor.
Enligt 2 kap. 1 § TF skall varje svensk medborgare äga fri tillgång till
allmänna handlingar. Denna rätt får dock enligt samma paragraf inskränkas
om det är påkallat »antingen av hänsyn till rikets säkerhet och dess förhållande
till främmande makt eller i anledning av myndighets verksamhet
för inspektion, kontroll och annan tillsyn eller för brotts förekommande och
beivrande eller till skydd för statens, menigheters och enskildas behöriga
ekonomiska intresse eller av hänsyn till privatlivets helgd, personlig säkerhet,
anständighet och sedlighet». De sekretessregler som TF sålunda förutsätter
finns inte i själva förordningen utan i lagen den 28 maj 1937 (nr 249)
om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen).
Sekretesslagen innehåller ingående bestämmelser för olika förvaltningsområden
och för olika slag av handlingar.
1937 års sekretesslagstiftning berördes inte av det reformarbete beträffande
tryckfrihetsrätten som ledde fram till antagandet år 1949 av den nu
gällande TF. Det har länge stått klart att både TF:s bestämmelser om allmänna
handlingar och de med stöd av TF utfärdade sekretessreglerna är i
behov av en allmän översyn. Offentlighetskommittén har i sitt betänkande
»Offentlighet och sekretess» (SOU 1966: 60) lagt fram förslag till en genomgripande
revision av lagstiftningen på området. I kommitténs förslag har de
grundläggande bestämmelserna om sekretess tagits in i TF och sekretesslagen
ersatts med tillämpningsförteckningar — av lags karaktär — till TF:s
olika bestämmelser om sekretess. I sak innehåller förslaget åtskilliga nyheter.
Den omprövning kommittén företagit av sekretessreglerna innebär i
flera fall en vidgad offentlighet, men exempel finns också på att förslaget
leder till sekretess i fall där offentlighet nu råder. Bland nyheterna märks
ändrade regler om förhållandet mellan å ena sidan handlingssekretess och
tystnadsplikt och å andra sidan TF:s regler om meddelarskydd vid information
till press och nyhetsbyråer.
Offentlighetskommitténs betänkande har remissbehandlats. Därvid har
allmänt vitsordats att kommitténs förslag har stora förtjänster från principiella
och teoretiska synpunkter. Flera remissinstanser med särskild sakkunskap
beträffande sekretessfrågor, däribland justitiekanslern (JK) och
66
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 49
justitieombudsmannen (JO), har emellertid kritiserat den lagtekniska uppläggningen
och uttalat starka tvivel beträffande de tillämpande organens
praktiska möjligheter att hantera en sekretesslagstiftning konstruerad på det
sätt som kommittén har förordat. Även i flera sakfrågor har under remissbehandlingen
framförts åtskilliga vägande invändningar mot kommitténs
lösningar. Mot denna bakgrund anser jag, som jag har uttalat i prop. 1968:
126, att ytterligare utredning behövs innan förslag till ny sekretesslagstiftning
kan föreläggas riksdagen. Detta utredningsarbete bör nu påbörjas.
Det material som har redovisats i offentlighetskommitténs betänkande
och i remissyttrandena över betänkandet utgör en värdefull grund för det
fortsatta arbetet på eu revision av lagstiftningen om offentlighet och sekretess.
En förnyad genomgång av de frågor som offentlighetskommittén har
behandlat bör ske under beaktande av synpunkterna i remissmaterialet. 1
sak bör riktmärket för en reform alltjämt vara att undantag från offentlighetsprincipen
skall ske endast i den utsträckning som är nödvändig av
hänsyn till viktiga allmänna eller enskilda intressen. Det bör undersökas
närmare i ljuset av remisskritiken om kommittén har träffat rätt i sina avvägningar
i olika sakfrågor. I formellt hänseende bör prövas på nytt hur
sekretessreglerna lämpligen skall fördelas på grundlag resp. annan lag
eller författning av lägre statsrättslig valör och hur lagstiftningen bör vara
utformad för att tillgodose både anspråken på stadga i principerna och kraven
på lättillämplighet. Härvid är bl. a. att beakta de behov som kan uppkomma
av att utan omgång kunna jämka lagstiftningen med hänsyn till
den snabba utvecklingen i samhället. Vissa problem behöver också undersökas
mer ingående än som har skett i kommitténs betänkande. Slutligen
bör vid den fortsatta översynen av offentlighets- och sekretesslagstiftningen
tas upp även det hittills i stort sett olösta problemkomplexet om sekretess
mellan myndigheter.
Det nu förestående utredningsarbetet bör inte bindas av detaljerade direktiv.
Beträffande ett par särskilda frågor vill jag emellertid här utveckla
några synpunkter till ledning för utredningsarbetet.
Offentlighetskommittén har valt den metoden för utformningen av sekretesslagstiftningen
att sekretessreglerna delas in efter de olika sekretessintressena
— enskilds personliga förhållanden, enskilds ekonomiska förhållanden,
statens och kommunernas ekonomiska intressen osv. Sekretesslagen
bygger däremot i princip på en indelning efter olika myndigheters verksamhetsområden
och olika typer av handlingar. Skillnaden visar sig bl. a.
däri, att enligt den föreslagna metoden ett flertal bestämmelser kan tänkas
bli tillämpliga på en och samma handling, medan enligt gällande ordning
i regel endast en bestämmelse i sekretesslagen är aktuell att tillämpa på
en handling. Vidare är det f. n. i många fall så, att en myndighet har endast
en bestämmelse att rätta sig efter i sekretesshänseende, något som bara
undantagsvis torde bli fallet vid en lagstiftning enligt den föreslagna metoden.
Den av kommittén valda metoden är avsedd att motverka hemlighållande
i andra fall än då de i lagstiftningen angivna sekretessintressena kräver
det.
I och för sig är kommitténs uppläggning tilltalande från teoretiska utgångspunkter.
Den har emellertid avstyrkts från flera håll, bl. a. av JK och
JO. Man har därvid invänt att en lagstiftning enligt den metod kommittén
67
Ju: 49 Riksdagsberättelsen år 1970
har förordat skulle bli svårtillgänglig och ställa alltför stora krav på den
talrika skara av statliga och kommunala tjänstemän som dagligen har att
handskas med sekretessfrågor. Detta är förvisso en viktig synpunkt. Enligt
min mening kan emellertid inte heller den nu gällande sekretesslagstiftningen
anses fylla berättigade anspråk på lättiilämplighet. Sekretesslagens uppräkningar
av handlingar och handlingstyper hos olika myndigheter eller i
olika slag av offentlig verksamhet är svåröverskådliga. Överblicken försvåras
av att lagen på flera punkter kompletteras av vidlyftiga sekretesskungörelser,
olika för olika förvaltningsområden. Mycket talar för att också
en ny sekretesslag bör bygga på en uppräkningsteknik med indelning
efter förvaltningsområden men det bör undersökas om det är möjligt att
begränsa antalet författningar på sekretessområdet och få en bättre systematisk
behandling av stoffet.
Ett ämne inom tryckfrihets- och sekretesslagstiftningens område som
länge har berett lagstiftaren svårigheter är avvägningen mellan behovet av
sekretess inom offentlig verksamhet och intresset av skydd för massmedias
informationskällor. Enligt gällande bestämmelser kan en tjänsteman som i
strid mot sin tystnadsplikt lämnar ut en hemlig uppgift till en tidning, till
radion eller till en nyhetsbyrå ställas till ansvar endast om tystnadsplikten
är föreskriven i lag. Utanför området för lagbundna tystnadsplikter finns
påtagliga luckor i skyddet för hemliga uppgifter. Är uppgiften intagen i en
handling som är hemlig enligt sekretesslagen får tjänstemannen visserligen
inte lämna ut själva handlingen, men han kan ostraffat röja hemligheten
genom att muntligen referera innehållet för en journalist.
Det är uppenbart att denna ordning inte är tillfredsställande. Offentlighetskommittén
har i sitt förslag gått fram efter nya linjer. Kommittén har
bl. a. velat ersätta det nuvarande sambandet mellan lagbundna tystnadsplikter
och meddelarskydd med ett samband mellan vittnesplikt och meddelarskydd.
Samtidigt har kommittén förordat att vittnesplikten skall få
ett delvis ändrat innehåll. Huvudprincipen i förslaget är att en sekretessföreskrift
som viker för vittnesplikten också skall vika för massmedias informationsintresse.
Vid remissbehandlingen har kommitténs förslag i denna
del utsatts för åtskillig kritik. Bl. a. har framhållits att förslaget inte tillräckligt
beaktar behovet av sekretessskydd för viktiga enskilda och allmänna
intressen. Det torde inte kunna bestridas att denna kritik till stor
del är befogad.
Jag är inte beredd att på det föreliggande materialet ta ställning till hur
avvägningen bör göras mellan sekretessintressena och massmedias intresse
av skydd för sina informationskällor. Men jag tror att man redan nu kan
säga att den riktiga vägen är att söka sig fram till en bättre samordning än
f. n. av anonymitetsskyddet och ansvarsfriheten för dem som lämnar meddelanden
till press, radio och nyhetsbyråer med handlingssekretessen och
reglerna om tystnadsplikt för tjänstemän. Inom ramen för en reviderad,
modern lagstiftning om offentlighet och sekretess bör det vara möjligt att
åstadkomma en tillfredsställande samordning. Principiellt bör även massmedias
intresse av insyn i offentlig verksamhet så långt det är möjligt tillgodoses
genom en lämplig avgränsning av de materiella sekretessreglerna
och inte genom specialbestämmelser.
En fråga som har fått allt större aktualitet under senare år är i vilken
utsträckning och på vilket sätt offentlighetsprincipen bör tillämpas på in
68
-
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 49
formati onsmaterial som tagits upp i annan form än som text eller bild.
TF:s regler är utformade utifrån den förutsättningen att myndigheternas
dokumenterade information utgörs av handlingar. När det gäller andra
former av informationslagring, såsom ljudupptagningar och upptagningar
vid automatisk databehandling (ADB), har det därför rått tvekan om vilken
ställning upptagningarna skall anses inta i offentlighetshänseende.
Offentlighetskommittén har framhållit att det är otillfredsställande om allmänhetens
rätt att få del av upplysningar, som är samlade hos myndigheterna,
skall bero på vilket medel som begagnats för att lagra upplysningarna.
Kommittén har som en förtydligande regel föreslagit att som handling
skall anses inte bara framställning i skrift eller bild utan också upptagning
som måste återges för att kunna läsas eller avlyssnas.
Remissyttranden från myndigheter med särskilda erfarenheter av ADBteknik,
såsom statskontoret, statistiska centralbyrån och centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden, ger vid handen att denna teknik inrymmer
en rad problem från offenlighets- och sekretessynpunkt, vilka i allt väsentligt
skulle kvarstå olösta även med den av offentlighetskommittén föreslagna
förtydligande regeln. Sålunda uppstår svårigheter redan när det gäller
att applicera begreppet allmän handling i TF på informationsmaterial som
lagrats på ADB-väg. Enligt TF faller en handling under offentlighetsprincipen
först i och med att den har karaktären av allmän handling. Allmänna
handlingar är dels alla till myndighet inkomna handlingar, dels alla hos
myndighet upprättade handlingar. TF innehåller särskilda regler om när
en handling skall anses upprättad. Regierna delar upp handlingarna i tre
kategorier. Diarier, journaler, register och andra sådana förteckningar anses
upprättade och därmed som allmänna handlingar när de färdigställts
för anteckning eller införing, medan protokoll och därmed jämförliga anteckningar
får denna karaktär när de justerats av myndigheten eller eljest
blivit färdigställda. Andra handlingar, som hänför sig till visst mål eller
ärende, anses som upprättade och därmed som allmänna handlingar först
när de expedierats eller, om expedition inte äger rum, när målet eller ärendet
slutbehandlats av myndigheten.
Vid ADB-teknik lagras uppgifterna på maskinell väg t. ex. genom magnetisering
av magnetband eller genom hålstansning på hålkort eller hålremsa.
Sedan uppgifterna väl lagrats kan de bilda underlag för olika bearbetningar
i datamaskinen, t. ex. ingå i räkneoperationer eller i sorteringar. Vilka bearbetningar
som skall ske och vilken eller vilka delar av den lagrade informationen
som skall användas vid bearbetningen bestäms genom program
som tillförs maskinen. I regel innebär ett program (eller en kedja av program)
att maskinen levererar resultatet av bearbetningen i läsbar form. Det
förekommer emellertid också program som ger endast delresultat avsedda
för ytterligare bearbetningar. Sådana delresultat tas normalt inte fram i läsbar
form. Ett delresultat kan lagras på ett särskilt ADB-medium, t. ex. ett
magnetband eller en hålremsa, som sedan kan användas i samma eller i eu
annan dataanläggning för ytterligare bearbetningar. ADB-tekniken erbjuder
utomordentliga möjligheter att göra sammanställningar, t. ex. register,
på grundval av lagrade uppgifter. Teoretiskt är dessa möjligheter obegränsade,
men rent praktiskt ligger det betydande begränsningar i det förhållandet
att maskinen utför endast de bearbetningar som den programmerats för.
Visserligen är det i stort sett möjligt att sätta samman vilka program som
69
Ju: 49 Riksdagsberättelsen år 1970
helst, men detta är regelmässigt en omfattande uppgift som kräver högt
kvalificerad personal under avsevärd tid.
Den grundläggande frågan när det gäller hur ADB-lagrat informationsmaterial
skall betraktas i offentlighets- och sekretesshänseende är om man
över huvud taget bör likställa sådant material med handling. Ett nekande
svar på denna fråga innebär att offentlighetsprincipen inte blir tillämplig
vid informationsupptagning med ADB-teknik förrän upptagningarna materialiserats
i handlingsform. Om frågan däremot besvaras jakande, uppstår
i sin tur en rad delfrågor, bl. a. om i vilken fas eller vilket stadium av
den maskinella bearbetningen som den upptagna informationen skall likställas
med handling och när den skall anses ha karaktär av allmän handling.
Olika synsätt är här tänkbara. En möjlighet är att anse att det har
uppkommit något som skall likställas med handling redan i och med att
en uppgift genom magnetisering lagrats på ett datamedium, men man kan
också tänka sig att man har att göra med en handling först i och med att
myndigheten har program som gör det möjligt att få ut de lagrade uppgifterna
i läsbar eller på annat sätt uppfattbar form. Om man finner sig böra
utgå från det förstnämnda synsättet, torde det finnas anledning att också
pröva, om det inte skulle ställa sig mera ändamålsenligt att i fråga om
ADB-lagrat material bygga reglerna om offentlighet och sekretess på ett
annat grundbegrepp än handling, t. ex. den magnetiskt lagrade uppgiften.
Det sistnämnda synsättet innebär däremot att den ADB-information som
blir av intresse i offentlighetssammanhang har stora likheter med den
konventionella handlingen. I så fall torde frågan om några mera genomgripande
förändringar i de nuvarande grundbegreppen inte aktualiseras.
Det finns både principiella och praktiska aspekter att lägga på frågan
i vilken utsträckning ADB-lagrat material skall likställas med allmän handling
i offentlighetshänseende. Från principiell synpunkt är det viktigt att
nå en lösning som står i samklang med de syften och värderingar som
ligger till grund för offentlighetsprincipen. Målet bör vara att intresset av
insyn i myndigheternas verksamhet blir tillfredsställande tillgodosett vare
sig informationsbehandlingen sker med ADB-teknik eller i konventionella
former. På det praktiska planet bör beaktas att offentligt material också i
praktiken skall kunna tillhandahållas allmänheten. Att teoretiskt behandla
ett informationsmaterial som offentligt men samtidigt tillåta myndigheten
att vägra allmänheten att ta del av materialet av kostnads- eller tidsskäl
är föga tilltalande.
Problemen kring offentlighetsprincipen och datatekniken består inte
bara i hur man skall kunna finna ändamålsenliga grundbegrepp för principens
tillämpning på ADB-lagrat material och i hur man rent praktiskt
skall kunna göra det offentliga materialet tillgängligt för insyn. Vad som
kanske har tilldragit sig mest uppmärksamhet är frågorna om vilka speciella
behov av sekretesskydd som ADB-tekniken för med sig. Möjligheterna
att med denna teknik föra samman stora mängder av information i en
enda enhet och att därur göra olika sammanställningar och analyser har
väckt oro för att övergången till ADB inom den offentliga förvaltningen
skulle kunna bringa i (lagen förhållanden som med konventionell teknik i
praktiken är fördolda och som också anses böra vara det. Framför allt har
oron gällt riskerna för opåkallade ingrepp i den personliga integriteten. Det
är sedan länge erkänt att det kan finnas skäl att hemligstämpla samrnan
-
70
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 49
ställningar av i och för sig offentligt material rörande enskilda personers
förhållanden. Ett exempel härpå är kriminalregistret, som är föremål för
sekretess trots att det bygger på offentliga domar. Det är antagligt att
ADB-tekniken kan ge upphov till andra sammanställningar som av samma
skäl kan behöva bli föremål för sekretess. Riskerna för menliga avslöjanden
vid användning av ADB-teknik gäller emellertid inte bara den personliga
integriteten. Man kan också tänka sig fall där sammanställningar och
analyser av i och för sig offentligt material kan bringa i dagen t. ex. upplysningar
som bör hållas hemliga av försvarspolitiska skäl.
Behovet av sekretessregler för ADB-området torde ställa sig olika beroende
på hur man ser på offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-lagrat
material. Sålunda kan det förutsättas att behovet blir större, om man utgår
från att det föreligger ett i princip offentligt informationsmaterial så
snart en uppgift lagrats på ADB-medium. I så fall torde det också vara
nödvändigt att genom sekretessregler hindra att den i och för sig offentliga
informationen lämnas ut i form av t. ex. magnetband som kan ligga till
grund för ytterligare bearbetningar hos mottagaren, eftersom denne då
kan tänkas själv göra de sammanställningar eller analyser som skall hållas
hemliga.
Det är inte bara inom den offentliga förvaltningen som användningen av
ADB-teknik kan medföra risker för ingrepp i den personliga integriteten.
Under senare tid har uppmärksamheten riktats också mot att enskilda
genom insamling av offentligt material och bearbetning av detta med hjälp
av datamaskin kan skaffa sig ingående kännedom om andra människors
förhållanden. I vad mån enskilda skall tillåtas att med hjälp av ADB-teknik
göra sammanställningar och analyser på grundval av offentliga uppgifter
kan emellertid inte lösas genom sekretessregler för offentlig verksamhet.
Denna fråga bör prövas i annat sammanhang. Jag avser att senare i dag
begära bemyndigande att tillkalla sakkunniga för att utreda formerna för
kreditupplysningsverksamheten. Inom ramen för den utredningen bör
närmare undersökas under vilka förutsättningar enskilda skall få göra sammanställningar
och analyser på grundval av offentligt material med hjälp
av ADB-teknik.
Problemkomplexet offentligheten och datatekniken har också anknytning
till utredningsarbete som redan pågår på andra områden. Dataarkiveringskommittén
utreder bl. a. frågorna om allmänhetens tillgång till arkiverat
ADB-material. Vidare är samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet sedan
ett par år sysselsatt med att bygga upp ett omfattande ADB-tekniskt informationssystem
på rättsväsendets område. Det utredningsarbete som nu
skall sättas i gång bör bedrivas i kontakt med redan pågående utredningar
på närliggande områden.
Kommitténs första sammanträde hölls den 15 oktober 1969.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
71
Ju: 50
Riksdagsberättelsen år 1970
50. Kreditupplysningsiitredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1969 med uppdrag
att verkställa utredning angående kreditupplysningsverksamhet m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 maj 1969):
Westerlind, Erik A., landshövding, ordförande
Bolin, Per Eric V., direktör
Hugosson, Kurt L, byråchef, led. av II kamm.
Malmgren, Kurt K.-G., kansliråd
Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led av II kamm.
Svenson, Sven G., fil. dr
Experter:
Lindström, Hans-Gunnar, ombudsman
Svenonius, Per H., avdelningschef
Åvall, Sven K., direktör
Sekreterare:
Håkansson, E. Kuno, hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Jönsson, Sune O., förste byråsekreterare
Biträde:
Hagnér, F. Gunnar, civilekonom
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 21120
Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren) och 040/782 50 (bitr. sekreteraren)
Direktiv
(anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 11
april 1969):
Under senare år har utvecklingen på den automatiska databehandlingens
(ADB) område skapat helt nya möjligheter att insamla, systematisera och
sammanställa information av olika slag. Härigenom har skyddet för enskilda
personers integritet fått allt större aktualitet. I denna problematik intar den
kommersiella kreditupplysningsverksamheten en central plats. Det finns
utöver vad som föranleds av integritetsskyddsintresset skäl att också från
andra utgångspunkter undersöka denna verksamhet. Jag vill därför inledningsvis
lämna en del uppgifter om och synpunkter på kreditupplysningsverksamheten
som den nu bedrivs.
Kreditupplysningsrörelse drivs i vårt land av ett flertal privata företag av
olika storlek. Traditionellt skiljer man i branschen mellan allmänna och speciella
kreditupplysningsföretag. Företag av förstnämnda typ insamlar och
sammanställer information av allehanda slag, som kan vara av intresse från
kreditvärderingssynpunkt, om privatpersoner och företag av olika kategorier.
De speciella kreditupplysningsföretagens rörelse begränsas däremot som
regel till vissa slag av uppgifter, främst sådana som kan hämtas ur myndigheters
register och andra offentliga handlingar. Det finns också företag som
koncentrerar sig på en eller ett par branscher.
72
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: SO
Den information om enskilda personer och företag som insamlas av olika
kreditupplysningsföretag spänner över ett mycket "brett fält. Det är bl. a.
fråga om uppgifter rörande lagsökningar och betalningsförelägganden — i
vissa fall även ansökningar i sådana ärenden — konkurser och konkursansökningar,
utmätningar och restförda skatter, taxeringsuppgifter, uppgifter
om äktenskapsförord och boskillnader samt registreringsuppgifter och upplysningar
ur årsredovisningarna för olika slag av företag. Bland information
som inte härrör från offentliga källor kan nämnas uppgifter om inkassoärenden
som inte har prövats av domstol, avbetalningsskulder och
varukrediter. Sådan information lämnas av privata företag. Slutligen kan
nämnas att det förekommer att kreditupplysningsföretag systematiskt samlar
in upplysningar om alkoholbesvär och sociala belastningar av annat slag
samt regelbundet gör förfrågningar hos personer i det s. k. kreditobjektets
omgivning.
Splittringen av kreditupplysningsverksamheten på ett flertal olika företag
kan möjligen anses värdefull genom att konkurrensen skulle stimulera
företagen att förbättra sin service mot kunderna dvs. köparna av kreditinformation.
Eftersom verksamheten till stor del består i insamling av information
från samma uppgiftslämnare leder emellertid den nuvarande
branschstrukturen till betydande dubbelarbete.
De senaste årens utveckling på ADB-området har som jag tidigare nämnde
skapat starkt ökade möjligheter att samla och systematisera stora mängder
information. Särskilt kreditupplysningsföretag som begränsar sig till att
registrera vissa slag av data, exempelvis vad som finns tillgängligt hos
myndigheter, kan utnyttja denna teknik till att avsevärt öka effektiviteten i
sin verksamhet. En övergång fullt ut till ADB-teknik kräver emellertid stora
investeringar och om verksamheten skall bli lönsam får den inte ha alltför
begränsad omfattning.
Det anförda talar för att den nuvarande branschstrukturen inte är den
lämpligaste. Det är knappast någon tvekan om att kreditupplysningsbranschen
inrymmer betydande potentiella stordrifts- och samordningsfördelar,
som med nuvarande branschstruktur inte kan tas till vara. Eu koncentration
av verksamheten skulle medföra stora rationaliseringsvinster.
På senare tid har man vidare kunnit iaktta ett ökat intresse för branschen
från utländskt håll. Sålunda har ett av de största företagen nyligen förvärvats
av ett ledande amerikanskt bolag som har omfattande intressen i branschen
i både Amerika och Europa.
En effektivt fungerande kreditupplysningsverksamhet fyller otvivelaktigt
en funktion i samhället. Tillförlitliga upplysningar av sådant slag är av betydelse
inte bara för kreditgivarna, som därigenom kan minska risken för
förluster. Indirekt har även kredittagarna nytta härav, eftersom kreditkostnaderna
kan bli lägre om denna risk nedbringas.
Samhället har emellertid anledning att ägna kreditupplysningsverksamheten
uppmärksamhet främst från integritetsskyddssynpunkt. Förmedling av
sådan information som det här är fråga om innebär spridande av upplysningar
om enskildas förhållanden, och verksamheten kan därigenom komma
i konflikt med vad hänsynen till enskilda personers integritet kräver. Vid insamling
och förmedling av information måste en avvägning göras mellan å
ena sidan kundens intresse av att få tillgång till alla i sammanhanget betydelsefulla
upplysningar och å andra sidan intresset av skydd för den personal
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt, -o
Riksdagsberättelsen
Ju: 50 Riksdagsbercittelsen år 1970
liga integriteten hos den som upplysningarna avser. Med de metoder för insamling
och registrering av information som hittills har tillämpats har möjligheterna
att sammanställa så stora mängder upplysningar att den personliga
integriteten lider intrång i realiteten varit relativt begränsade. Den moderna
ADB-tekniken öppnar emellertid betydligt större möjligheter i detta
hänseende.
Vad nu har sagts aktualiserar frågan om behovet av särskilda garantier
mot att ADB-tekniken används på ett sätt som åsidosätter skälig hänsyn till
den personliga integriteten, särskilt som det nu synes föreligga planer från
flera håll att på allvar utnyttja datatekniken för att effektivisera insamling
och sammanställning av olika uppgifter om enskilda personer och företag.
Problemet får särskild betydelse i ett land som Sverige som tillämpar en
offentlighetsprincip vilken möjliggör en mycket långt gående insyn i de
uppgifter som finns hos olika myndigheter. Den nuvarande utvecklingen innebär
dessutom att, allteftersom olika statliga myndigheter förbättrar sin
insamling och registrering av olika uppgifter — bl. a. med hjälp av ADBteknik
— för att skapa en bättre grundval för samhällets aktivitet och reformverksamhet
på olika fält, risk föreligger för att också ytterligare information
om enskilda personer kan komma att finnas offentligt tillgänglig.
I direktiven för de sakkunniga för utredning rörande offentlighet och
sekretess som jag tidigare i dag har fått bemyndigande att tillkalla har jag
pekat på att utnyttjandet av ADB-teknik inom den offentliga förvaltningen
kan medföra behov av nya sekretessregler på detta område. Det kan sålunda
finnas anledning att, exempelvis av hänsyn till enskildas personliga integritet,
hemligstämpla sammanställningar som har upprättats med anlitande av
ADB-teknik, även om de sammanställda uppgifterna var för sig är offentliga.
Sekretessregler av detta slag löser emellertid inte problemet om garantier
för integritetsskydd inom kreditupplysningsverksamheten. Genom sådana
regler kan man nämligen inte hindra enskilda företag från att själva
samla in de offentliga primäruppgifterna och ADB-behandla dem. Lika litet
kan man motverka insamlande och registrering av upplysningar från privat
håll, exempelvis från avbetalningssäljare och inkassoföretag. Härtill kommer
att i en marknad, där kreditupplysningsverksamhet bedrivs i fri konkurrens
mellan olika privata företag, riskerna är stora för att kundernas krav på
en allt utförligare information kommer att driva utvecklingen mot en situation
där allt mindre utrymme lämnas för hänsyn till den personliga integriteten
hos dem som upplysningarna avser. Det är angeläget att motverka
en sådan utveckling. Detta kan ske endast genom ett långtgående samhällsinflytande
över den kommersiella kreditupplysningsverksamheten.
Vissa frågor om skydd för enskildas privatliv utreds f. n. av integritetsskyddskommittén.
Denna har framför allt att överväga de problem som moderna
ljudupptagnings- och fotograferingsmetoder skapar, och kommitténs
arbete är inte inriktat på sådana frågor som jag nu har berört.
Mot bakgrund av vad som nu bär sagts om behovet av skydd för den personliga
integriteten och om branschstrukturen förordar jag, efter samråd
med chefen för industridepartementet, att särskilda sakkunniga tillkallas för
att verkställa utredning om kreditupplysningsverksamhetens former och
framtida organisation.
De sakkunniga bör i första hand pröva två alternativ för reglering av kreditupplysningsverksamheten,
nämligen dels ett monopolsystem och dels ett
74
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 50
koncessionssystem. Det förra alternativet innebär att staten eller ett av staten
helt eller delvis ägt företag får ensamrätt att bedriva kommersiell kreditupplysningsverksamhet
av närmare angivet slag. Enligt det andra systemet
bibehålls rätten för enskilda att ägna sig åt sådan verksamhet. Denna
rätt blir emellertid beroende av offentlig myndighets koncession och verksamheten
ställs under viss tillsyn av sådan myndighet.
Vilketdera systemet som än föredras gäller det att precisera den typ av
verksamhet som skall omfattas av monopolet resp. kräva koncession. Det
kan givetvis inte komma i fråga att förbjuda varje utlämnande av upplysning
som är av betydelse för kreditbedömning. Utredningen bör i första
hand avse kreditupplysningsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt.
Ett kommersiellt monopol kan som jag har antytt utövas av statlig myndighet
eller av ett särskilt företag, helt eller delvis ägt av staten. De sakkunniga
bör närmare överväga vilken organisationsform som är den lämpligaste.
Med hänsyn till att kreditupplysningsverksamheten för att fylla erforderliga
krav på utförlighet bör omfatta uppgifter inte bara från offentligt
utan också från privat håll är ett samarbete mellan det organ som utövar
monopolet och näringslivet naturligt. Ett ömsesidigt intresse för ett sådant
samarbete bör också finnas. Eventuellt kan det komma i fråga att ge enskilda
företag och organisationer delägarskap i monopolföretaget eller representation
i dess styrelse. Staten bör emellertid, med hänsyn till verksamhetens
betydelse från integritetsskyddssynpunkt, ha det bestämmande
inflytandet. Det synes vidare vara angeläget att principerna för urvalet av
uppgifter som tillhandahålls av det statliga monopolföretaget för kreditupplysningsändamål
samt bearbetningen av dessa är allmänt kända. Vissa
riktlinjer bör därför fastläggas i författningsform. Eventuellt kan det vara
motiverat att skapa en särskild rådgivande nämnd med uppgift att vaka
över att integritetsskyddsintressena blir tillräckligt beaktade. De sakkunniga
bör också överväga frågan om rätt för enskilda att få insyn i de uppgifter
som har registrerats beträffande dem.
Ett monopolsystem skapar goda möjligheter att reglera insamlingen och
redovisningen av data på ett från integritetsskyddssynpunkt tillfredsställande
sätt. Det möjliggör den rationalisering och koncentration av verksamheten
som enligt vad jag tidigare framhållit synes önskvärd. Risken för utländsk
dominans, vilken kan vara betänklig med hänsyn till verksamhetens
art, elimineras. Mot dessa fördelar får vägas de invändningar som alltid
kan resas mot monopol.
Ett system som bygger på koncession är inte lika genomgripande som
monopolsystemet. Det kan införas relativt snabbt och utan större kostnader,
bortsett från vad som kan föranledas av att staten själv engagerar sig
i verksamhet på området. Å andra sidan medför ett koncessionssystem inte
de betydande rationaliseringsvinster som monopolsystemet skulle innebära.
Ett koncessionssystem kräver särskilda garantier för den enskildes integritetsskydd.
Ett beslut om koncession bör därför förenas med vissa föreskrifter
i detta hänseende, och möjlighet bör finnas att upphäva koncessionen
om föreskrifterna inte följs. Det kan vidare vara lämpligt att begränsa koncessionstiden
för att tillfälle skall ges att modifiera föreskrifterna med hänsyn
till utvecklingen på kreditupplysningsområdet. Den koncessionsbundna
verksamheten bör stå under tillsyn av offentlig myndighet. De sakkunniga
bör överväga dessa och andra administrativa frågor och göra en beräkning
75
Ju: SO Riksdagsberättelsen år 1970
av vilka kostnader koncessionssystemet skulle medföra samt ta ställning
till uppkommande finansieringsfrågor.
Även inom ramen för ett koncessionssystem finns anledning att överväga
statligt företagande. Ett statligt engagemang inom kreditupplysningsbranschen
ger insyn och inflytande i en bransch där allmänna intressen är
framträdande. Den rationalisering av verksamheten som den nuvarande utvecklingen
inom branschen gör önskvärd skulle kunna främjas genom aktiv
medverkan av staten. Att staten engagerar sig i verksamhet av detta slagsynes
f. ö. naturligt mot bakgrund av att en stor del av den information
som kreditupplysningsföretagen sammanställer och förmedlar härrör från
statliga myndigheter. En statlig etablering kan ske antingen i statens egen
regi eller i samarbete med andra företag, exempelvis inom kreditväsendet.
De sakkunniga bör undersöka olika tänkbara alternativ och uttala sig om
vilken lösning som lämpligen bör väljas.
De frågor jag hittills har uppehållit mig vid rör i huvudsak sådan verksamhet
som går ut på att samla information om enskilda personer och företag
i syfte att tillhandahålla den åt annan. Ett företag kan givetvis också
samla sådan information för eget bruk utan avsikt att ställa den till andras
förfogande. Att helt förbjuda sådan verksamhet synes inte nödvändigt.
Emellertid kan ett stort företag ha anledning att för internt bruk lägga upp
en mycket omfattande samling av data från offentliga och privata källor
och registrera dessa data med ADB-teknik. Eventuellt kan flera företag
samarbeta härom utan att upprätta något särskilt företag för ändamålet.
Ett sådant förfarande kan vara ägnat att inge samma betänkligheter från
integritetsskyddssynpunkt som en motsvarande sammanställning av data
i syfte att sälja informationen till utomstående. De sakkunniga bör undersöka
hithörande problem och överväga om särskilda åtgärder påkallas. En
lösning som kan förtjäna att prövas är att rätten att sammanställa kreditinformation
med utnyttjande av ADB-teknik görs beroende av särskilt tillstånd,
även om sammanställningen bara är avsedd för internt bruk.
De nuvarande kreditupplysningsföretagen ägnar sig ofta också åt inkasseringsrörelse.
Sådan verksamhet bedrivs emellertid även av en råd
andra företag, av vilka många är helt små. Under senare år har det vid
olika tillfällen påtalats att vissa inkasseringsföretag använder metoder som
ter sig stötande eller otillbörliga mot gäldenären. De sakkunniga bör undersöka
i vilken mån detta förekommer och överväga vilka åtgärder som krävs
för att få en bättring till stånd.
De sakkunniga bör samråda med integritetsskyddskommittén och med de
sakkunniga som jag tidigare i dag har fått bemyndigande att tillkalla för
utredning rörande offentlighet och sekretess. De bör bedriva sitt arbete
skyndsamt.
Utredningen har t. o. in. oktober 1969 hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
76
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 51
51. Grustäktskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1969 för att
utreda frågan om samfälligheter för täkt av grus m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 juni 1969):
Hedström, Anders, hovrättsråd, ordförande
Hamrin, Mac T. P., överlantmätare, f. d. riksdagsman
Hjorth, Nils T., förrådsförvaltare, led. av I kamm.
Experter:
Bergström, Erik G., avdelningsdirektör
Littorin, Rolf, advokat
Svensson, Sven-Rune, agronom, jur.kand.
Lokal: Kommendörsgatan 28, 5 tr., 114 48 Stockholm, tel. 67 66 53 (Hedström)
Direktiv
(anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 23
maj 1969):
Naturvårdslagen den 11 december 1964 (nr 822) trädde i kraft den 1 januari
1965 (prop. 1964:148, 3LU 1964:41, rskr 371). Genom lagen infördes
bl. a. bestämmelser om tillståndstvång för täkt av sten, grus, sand och lera
för annat ändamål än markinnehavares husbehov. Tillståndsmyndighet är
länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan förelägga den som söker täkttillstånd att
förete en s. k. täktplan. Sådan plan skall medge en samlad bedömning från
naturvårdssynpunkt av den tekniskt och ekonomiskt mest rationella exploateringen
av fyndigheten. Som följd härav kan skyldigheten för sökanden att
lägga fram plan även gälla andra fastigheter än sökandens. Planen skall vara
vägledande och utgöra det utredningsmaterial, på vilket länsstyrelsen kan
grunda sitt beslut. I samband med att tillstånd lämnas, får länsstyrelsen
meddela sådana föreskrifter att företagets menliga inverkan på landskapsbilden
såvitt möjligt begränsas eller motverkas.
Har täkttillstånd vägrats eller förenats med föreskrifter och kan marken
därför användas endast på sätt som står i uppenbart missförhållande till dess
värde vid tiden för lagens ikraftträdande är ägaren berättigad till ersättning
av staten för den skada han lider.
Syftet med dessa bestämmelser om täktreglering är att hindra att grus
och annat material tas ut planlöst och på ett för landskapsbilden ogynnsamt
sätt.
Vid riksdagsbehandlingen av naturvårdslagen framhöll tredje lagutskottet
i sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande (1964: 41) att de framtida
ersättningsbeloppen för hindrad täktverksamhet kunde väntas bli avsevärda.
Utskottet ansåg därför att särskilda överväganden måste göras, så att
täktregleringen inte äventyrades av finansiella skäl. Utskottet pekade därvid
bl. a. på det fall att en fyndighet berör flera fastigheter och att en enstaka
fastighetsägares tillståndsansökan måste avslås, fastän från naturvårdssynpunkt
hinder inte skulle möta mot ett gemensamt uttag ur fyndigheten. Enligt
utskottet skulle ersättningsanspråk mot det allmänna kunna tänkas utebli,
om förutsättningar tillskapades för att tvångsvis genomdriva ett gemen
-
77
Ja: 51 Riksdagsberättelsen år 1970
samt uttag. Mot bakgrund av det anförda beslöt riksdagen att i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla om utredning av frågan om bildande av tvångssamfälligheter
för täktverksamhet (rskr 371).
Frågan om täktsamfällighet har därefter ägnats uppmärksamhet i riksdagen
vid ett par tillfällen. Av särskilt intresse är de motioner som förekom
vid 1968 års riksdag (I: 427 och II: 521). I motionerna föreslogs en effektivare
reglering av täktverksamheten och ifrågasattes om inte täktplanerna
måste förbindas med en stramare rättsverkan. Detta skulle enligt motionärerna
kunna ske genom att planerna fastställdes eller efter utställning fick
vinna laga kraft. Riksdagen ansåg det lämpligt att motionsförslaget togs upp
till närmare granskning i samband med den begärda utredningen.
Erfarenheterna under den tid naturvårdslagen tillämpats visar, att det vid
exploatering av fyndigheter inom en enda fastighet eller ett samägt komplex
av fastigheter finns förutsättningar att uppnå ett från landskapsvårdssynpunkt
acceptabelt resultat beträffande utformningen av täktområdet såväl
under pågående som efter avslutad brytning. Däremot har, såsom statens naturvårdsverk
i flera sammanhang framhållit, motsvarande resultat inte kunnat
uppnås när fyndigheten är uppdelad på flera markägare. Visserligen kan
länsstyrelsen kräva en gemensam täktplan och med denna som underlag
skapa garantier för att täktområdet på lång sikt får en godtagbar terrängutformning.
Genom ett sådant förfarande är det emellertid inte möjligt att
utan att staten ådrar sig ett alltför betungande ersättningsansvar åstadkomma
en från naturvårdssynpunkt önskvärd koncentrering av brytningen. I
stället sker denna ofta i ett flertal små täkter under lång tid. Naturvårdsintresset
kan visserligen beaktas inom varje fastighet som ingår i planen
men däremot inte med utgångspunkt från en samlad bedömning av planområdet
som helhet. Detta är otillfredsställande med hänsyn till landskapsvården.
Som framgår av det anförda är de rättsliga medel som nu står till förfogande
inte tillräckliga för att i fråga om fyndigheter som sträcker sig över
flera fastigheter genomföra en från naturvårdssynpunkt lämplig lokalisering
och samordning av täktverksamheten. Jag anser därför att frågan om den
reglering som behövs på området bör utredas närmare.
För att tillgodose syftet med en sådan reform är olika lösningar möjliga.
En föreslagen utväg är att inom byggnadslagens ram tillskapa ett med rättsverkningar
förenat planinstitut för täktreglering. Mot en sådan lösning talar
dock det förhållandet att reglerna om ersättning vid exempelvis vägrad eller
fördröjd täktverksamhet och vid inlösen kan bli komplicerade. Tanken på
att konstruera täktplaner som skall fastställas har vidare prövats så sent som
i samband med naturvårdslagens tillkomst men avvisats. En annan lösning
kunde tänkas bestå däri att särbestämmelser för täktsamfälligheter intas i
den kommande nya fastighetsbildningslagen som komplettering till reglerna
där om samfälligheter. Eftersom täktverksamhet i regel är inriktad på brytning
under begränsad tid och fastighetsbildningslagen i princip tar sikte på
fastighetsreglering för mera stadigvarande ändamål är inte heller en lösning
av detta slag invändningsfri.
I första hand bör i stället övervägas om frågan kan lösas genom att möjligheter
öppnas att skapa samfälligheter för gemensamt uttag från fyndigheter
som sträcker sig över flera fastigheter. En sådan lösning innefattar visserligen
en rad rättsliga problem av komplicerad natur men innebär å andra
78
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 52
sidan att man sannolikt får ett verksamt instrument för reglering av täktverksamheten.
Huvuddragen i en lagstiftning med denna inriktning skulle kunna utformas
på följande sätt. En grundläggande regel bör vara att länsstyrelsen får
ställa som villkor för täktverksamhet att täktsamfällighet bildas för ett samfällt
bedrivande av verksamheten inom ett på lämpligt sätt avgränsat område.
Med ledning av en upprättad täktplan bör länsstyrelsen besluta om
täktens lokalisering och omfattning samt om behövliga återställningsarbeten.
De regler som behövs därvid bör utformas så att några kostnader i regel inte
uppkommer för det allmänna. För att ett samfällt bedrivande av täktverksamheten
alltid skall kunna komma till stånd bör vidare bestämmelser finnas
om rätt att exploatera fyndighet på annans mark inom samfälligheten.
Regler om gemensam förvaltning av täktverksamheten m. m. och om tvångsanslutning
bör slutligen kunna utformas med ledning av sådana lagar som
reglerar frågor om samverkan mellan olika fastighetsägare för särskilda
ändamål och som medger möjlighet att under vissa förutsättningar tvångsansluta
fastighet till ett gemensamt företag eller i visst avseende utnyttja
den för annan fastighet. En redogörelse för sådan lagstiftning finns i prop.
1966: 128 s. 30 med förslag till lag om vissa gemensamhetsanläggningar
m. m.
Utredningen bör bedrivas skyndsamt.
Kommittén har t. o. m. oktober 1969 hållit fyra sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
52. Utredning angående den familjerättsliga lagstiftningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1969 med
uppdrag att verkställa utredning angående den familjerättsliga lagstiftningen
(se Post- och Inrikes tiön. den 27 augusti 1969):
Hellner, Eskil M., expeditionschef, ordförande
Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av II kamm.
Hjelm-Wallén, Lena B., fil. mag., led av II kamm.
Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av I kamm.
Romanus, L. Gabriel, informationschef, led. av II kamm.
Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av II kamm.
Zachrisson, Bertil J., chefredaktör, led. av II kamm.
Expert:
Lind, Johan A. L., hovrättsassessor
Sekreterare:
Tottie, Lars W., hovrättsassessor
Lokal: Apelbergsgatan 50, 2 tr., 111 37 Stockholm, tel. 11 66 29 (ordföranden),
21 50 29 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 15
augusti 1969):
79
in: 52 Riks dag sb er ätt elsen år 1970
Vår familjerättsliga lagstiftning har i sina huvuddrag kommit till i en tid
då de rättigheter och skyldigheter som följer med äktenskapet och släktbanden
för flertalet människor var den viktigaste garantin för social och
ekonomisk trygghet. Lagen utgår från att äktenskapet i princip är livsvarigt.
Enligt lagens bokstav är makarna likställda, men det är tydligt att lagstiftaren
förutsatt som det normala en fast rollfördelning mellan makarna
med mannen som förvärvsarbetande familjeförsörjare och hustrun bunden
till sysslor i hemmet. Makarna är gemensamt ansvariga för barnens uppfostran
och utbildning. I princip är barnen i sin tur skyldiga att vid behov
lämna bidrag till föräldrarnas försörjning på deras ålderdom. Giftermålsbalkens
och föräldrabalkens regler om egendomsgemenskap mellan makar
och om underhållsskyldighet kompletteras av ärvdabalkens regler om arvsrätt,
om laglott och om rätt till underhållsbidrag ur kvarlåtenskap.
Äktenskapet är fortfarande den dominerande formen för familjebildning,
och även om skilsmässorna är mångfalt fler i dag än vid giftermålsbalkens
tillkomst år 1920 är flertalet äktenskap fortfarande livsvariga. Familjerelationerna
och familjebandens betydelse som trygghetsfaktor förändras
emellertid successivt under inflytande av samhällsutvecklingen i stort. Det
blir allt vanligare med äktenskap där båda makarna har förvärvsarbete.
Ingen betraktar längre jämlikhet mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden
som en utopi, även om man allmänt inser att det krävs målmedvetna
politiska och fackliga ansträngningar och kommer att ta åtskillig tid innan
jämlikhetstanken fått full täckning i verkligheten. Samhället har övertagit
eu väsentlig del av kostnaderna för barnen under uppväxttiden, och barnens
utbildningsmöjligheter är inte längre på samma sätt som tidigare beroende
av föräldrarnas ekonomi. Socialförsäkringar och andra trygghetsanordningar
ger skydd mot inkomstbortfall vid arbetslöshet, vid sjukdom
och invaliditet, efter familjeförsörjares död och på ålderdomen. Allt färre
är beroende av underhåll från anhöriga. Sin väsentliga betydelse har den
familj erättsliga underhållsskyldigheten numera i förhållande till minderåriga
barn. Arvsrätten är fortfarande ett betydelsefullt rättsinstitut, men
efterlevande är sällan beroende av arvet för sin försörjning. Sett från de enskilda
människornas synpunkt innebär samhällsomdaningen fortgående
frigörelse och växande trygghet.
Utvecklingen mot nya förutsättningar för familjegemenskapen är ännu
långtifrån avslutad. Det finns också stora skillnader mellan olika generationer
och mellan olika delar av landet. För det uppväxande släktet är det
naturligt att flickor skaffar sig lika god yrkesutbildning som pojkar, och
de flickor som nu lämnar skolan torde allmänt vara inställda på att ha
förvärvsarbete under större delen av sitt vuxna liv. Bland de nu vuxna generationerna
finns emellertid många familjer som inrättat sig efter att hustrun
skall ägna sin arbetskraft uteslutande åt hemmet. I vissa delar av landet
är arbetstillfällena för få och näringslivet för ensidigt för att man skall
kunna bereda sysselsättning åt alla kvinnor som vill gå ut i förvärvsarbete.
Familjens valmöjligheter begränsas också ofta av bristen på daghem och
barnstugor.
Man kan ha olika meningar om när den lämpliga tidpunkten skall anses
ha kommit för att dra konsekvenserna av nya samhällsförhållanden på familjerättens
område. Som framgår av prop. 1968: 136 med förslag till -sussa
ändringar i giftermålsbalken anser jag för min del att en genomgripande
80
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju; 52
revision av bl. a. äktenskapsrätten bör genomföras inom en inte alltför avlägsen
framtid. Åtskilligt i gällande lagstiftning ter sig redan nu gammalt
och förlegat. Det finns på flera punkter stora spänningar mellan de värderingar
som lagstiftningen bygger på och den syn på rollfördelningen mellan
makarna i ett äktenskap och på familjebanden som omfattas av växande
grupper av vårt folk, framför allt av ungdomen. Familjegemenskap inom
äktenskapets ram är fortfarande den naturliga samlevnadsformen för det
helt övervägande flertalet människor, men nya rättsregler behövs om äktenskapet
skall kunna fylla sin funktion också i framtiden. På detta område
liksom på andra gäller f. ö. att lagstiftningen är ett av de viktigaste instrument
som samhället förfogar över när det gäller att möta människornas
önskningar eller att länka in utvecklingen i nya banor. Jag är medveten om
att djupgående reformer inom familjerätten kommer att ge upphov till stora
övergångsproblem, men enligt min mening är detta inte något skäl för
overksamhet. Övergången från gammalt till nytt bör göras med varsamhet
och omtanke om de enskilda människorna, men det finns ingen anledning
att avstå från att använda lagstiftningen om äktenskapet och familjen som
ett av flera instrument i reformsträvandena mot ett samhälle där varje
vuxen individ kan ta ansvar för sig själv utan att vara ekonomiskt beroende
av anhöriga och där jämlikhet mellan män och kvinnor är en realitet. Jag
föreslår att särskilda sakkunniga nu tillkallas för att företa en allmän
översyn av den familj erättsliga lagstiftningen i enlighet med vad som förutskickades
i 1968 års proposition.
Det är utan tvekan inom äktenskapsrätten som man finner de mest påtagliga
reformbehoven. En revision av äktenskapslagstiftningen måste beröra
både reglerna om ingående och upplösning av äktenskap och reglerna
om äktenskapets ekonomiska rättsverkningar. I anslutning till ändringar
beträffande giftorättsinstitutet kommer man med nödvändighet också in
på efterlevande makes arvsrätt och intressekollisioner mellan make och
barn. Men även oberoende av detta finns det anledning att ompröva vissa
grundläggande arvsrättsliga frågor, bl. a. frågan om hur vidsträckt kretsen
av arvsberättigade bör vara. På föräldrabalkens område pågår visst utredningsarbete,
och de reformer som bör aktualiseras på det området gäller
främst vissa avgränsade frågor. Bl. a. behöver reglerna om förhållandet
mellan utomäktenskapliga barn och deras föräldrar modifieras.
Innan jag går in mera i detalj på olika ämnen som bör tas upp av de
sakkunniga skall jag i korthet ange vissa allmänna riktlinjer för reformarbetet.
En ny lagstiftning bör enligt min mening så långt möjligt vara
neutral i förhållande till olika samlevnadsformer och olika moraluppfattningar.
Äktenskapet har och bör ha en central plats inom familjerätten,
men man bör försöka se till att den familj erättsliga lagstiftningen inte innehåller
några bestämmelser som skapar onödiga svårigheter eller olägenheter
för dem som skaffar sig barn och bildar familj utan att gifta sig. Jag
skall strax i annat sammanhang återkomma med exempel på bestämmelser
i gällande lagstiftning som inte är tillfredsställande i detta hänseende och
som med fördel kan ändras. Beträffande gifta bör generellt gälla att reglerna
skall vara utformade så att makarna kan behålla ett stort mått av självständighet
under äktenskapet. Formerna för ingående och upplösning av
äktenskap bör förenklas. Det minskade ömsesidiga beroende mellan makarna
som är en följd av nutida utbildnings-, arbetsmarknads- och social -
81
Ju: 52
Riksdagsberättelsen år 1970
politik måste resultera i att äktenskapets ekonomiska rättsverkningar begränsas
i skilda hänseenden. Makarnas rättigheter och skyldigheter i samband
med ev. skilsmässa bör inte få påverkas av moraliskt grundade bedömningar
av deras personliga relationer till varandra och uppträdande i
äktenskapet. Äktenskapet bör, som jag framhöll i prop. 1968: 136, vara en
t orm för frivillig samlevnad mellan självständiga personer. Lagstiftningens
funktion i sammanhanget är att lösa praktiska problem, inte att privilegiera
en samlevnadsform framför andra.
Giftermålsbalken inleds med bestämmelser om trolovning, äktenskapshinder
och vigsel. Trolovningens rättsliga betydelse är redan nu snävt begränsad,
och om riksdagen godtar det förslag om likställighet i arvsrättsligt
hänseende mellan barn utom äktenskap och barn i äktenskap som nyligen
remitterats till lagrådet återstår mycket få rättsverkningar av trolovningen.
Det är i huvudsak lråga om vissa bestämmelser om återlämnande av gåvor
och om skadestånd vid bruten trolovning. Skadeståndsbestämmelserna kan
knappast stå kvar i en ny lag. De sakkunniga bör överväga om institutet
trolovning kan utmönstras ur lagstiftningen.
De ändringar i giftermålsbalken som beslöts med anledning av prop.
1968: 136 innebär bl. a. att antalet äktenskapshinder reducerats. Bl. a. skall
epilepsi eller könssjukdom hos någon av kontrahenterna inte längre stå i
vägen för giftermål. Som jag framhöll i propositionen bör man under det
nu förestående utredningsarbetet undersöka om man också kan undvara
bestämmelserna i giftermålsbalken om sinnessjukdom och sinnesslöhet som
särskilda äktenskapshinder. Även utan dessa bestämmelser gäller på grund
av allmänna rättsgrundsatser att den som är så svårt mentalt sjuk eller
handikappad att han inte kan förstå innebörden i ett giftermål inte kan
ingå äktenskap. Jag vill också i detta sammanhang påpeka att det bör vara
möjligt att uppmjuka vissa av de hinder mot äktenskap som har sin grund i
att kontrahenterna är släkt eller besvågrade med varandra.
Frågan om införande av obligatoriskt civiläktenskap har behandlats av
riksdagen vid flera tillfällen under senare år. Förslagsställarna har därvid i
allmänhet närmast tänkt sig att den borgerliga vigseln skulle vara obligatorisk
för alla. För dem som vill ha kyrklig vigsel skulle det i så fall behövas
dubbla ceremonier. Jag är inte övertygad om att detta är en lycklig lösning.
För min del är jag benägen att principiellt se det så att själva registreringen
hos vederbörande folkbokföringsmyndighet bör vara det konstitutiva
momentet för äktenskapets tillkomst. Registreringen måste föregås av prövning
av förekomsten av ev. äktenskapshinder, men i övrigt synes inte behöva
krävas mer än ett anmälningsförfarande. Om de sakkunniga stannar för
ett sådant system, bör det givetvis stå makarna fritt att komplettera registreringen
med vigsel. Den kyrkliga vigseln blir — liksom numera lysningen
— en frivillig personlig angelägenhet som har sitt stöd i traditionen och inte
i lagstiftningen, och kyrkan får själv bestämma i vilken omfattning och under
vilka villkor prästerna skall medverka i vigselakter. Det system som jag
antytt lämnar också utrymme för att behålla en civil vigsel såsom en frivillig
ceremoni. I så fall bör man undersöka möjligheterna att göra den civila
vigseln till ett likvärdigt alternativ för dem som önskar en högtidlighet
utan kyrklig medverkan i samband med äktenskapets ingående.
Enligt gällande bestämmelser är möjligheterna till skilsmässa begränsade
på olika sätt. Makar som är ense om att skiljas kan göra detta men först
82
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 52
efter en ganska omständlig procedur med medling, hemskillnadsdom och ett
års särlevnad som etapper på vägen mot äktenskapsskillnad. Om bara den
ena av makarna vill skiljas är principen att han eller hon inte har obetingad
rätt till skilsmässa. Det vanliga är dock att vederbörande kan få hemskillnad.
Omedelbar äktenskapsskillnad kan utverkas bara på vissa i lagen angivna
grunder. För tillämpningen av skilsmässoreglerna är det i åtskilliga
fall av betydelse vem av makarna som skall anses ha skulden till söndringen
i äktenskapet.
Det är uppenbart att regler av denna konstruktion inte står i överensstämmelse
med tanken på äktenskapet som en form för frivillig samlevnad
mellan självständiga personer. En konsekvent tillämpning av denna tanke
kräver att lagstiftningen inte i någon situation tvingar eu person att fortsätta
att leva i ett äktenskap som han vill frigöra sig från. Det torde emellertid
finnas skäl att ha kvar bestämmelser om ett hemskillnadsår som ett
medel att förebygga förhastade skilsmässor. En lämplig ordning skulle kunna
vara att öppna möjlighet till omedelbar äktenskapsskillnad när makarna
är ense om att upplösa äktenskapet men i övrigt ha omgången över hemskillnad
som huvudregel. I så fall måste dock huvudregeln kompletteras
med en möjlighet till omedelbar äktenskapsskillnad på yrkande av bara den
ena maken när omständigheterna visar att söndringen mellan makarna är
så djupgående att äktenskapet är definitivt spolierat och en betänketid därför
meningslös. Make som inte har rätt till omedelbar äktenskapsskillnad
bör alltid kunna få hemskillnad även mot andra makens bestridande. Vad
jag nu har sagt innefattar emellertid bara en av flera tänkbara lösningar.
De sakkunniga bör vara oförhindrade att pröva också andra alternativ. Så
mycket står emellertid redan nu klart som att nya skilsmässoregler måste
innebära vidgad frihet för makar att själva bestämma över sina levnadsförhållanden.
Skilsmässoreglerna torde vidare böra förenklas betydligt. Man
behöver inte som nu, utöver vissa grundläggande bestämmelser i ämnet, ha
»privilegierade» skilsmässogrunder av typen otrohet, misshandel eller alkoholmissbruk.
Frågan om vem som har skuld till att söndring har uppstått
i äktenskapet bör i enlighet med vad jag tidigare anfört i annat sammanhang
vara ovidkommande för bedömningen av skilsmässofrågan. I konsekvens
härmed bör också nuvarande bestämmelser om skadestånd på grund
av otrohet m. m. slopas.
Det är en utbredd åsikt att samhället bör medverka till att förebygga förhastade
skilsmässor. Jag delar denna åsikt. Jag anser emellertid i princip
att det bör ske med andra medel än restriktiva skilsmässoregler som ibland
tvingar makar att fortsätta ett äktenskap som den ena eller båda anser tillspillogivet.
Ett institut som står till buds för att motverka onödiga skilsmässor
är medlingen. F. n. gäller att medling är processförutsättning i hemskillnadsmål,
d. v. s. det får inte dömas till hemskillnad innan medling har
ägt rum eller åtminstone ett medlingsförsök har gjorts. Som jag anförde
under förarbetena till 1968 års lagstiftning tror jag att medlingen kan vara
värdefull i vissa fall. Men jag är tveksam till det ändamålsenliga i medlingens
nuvarande konstruktion. Jag tror att en frivillig medling till förfogande
för makar som önskar hjälp med att reda ut tvister och misshäiligheter
med eller utan samband med förestående skilsmässa kan vara ett effektivare
familjepolitiskt instrument än en medling som huvudsakligen är knuten
till processer i skilsmässomål och lätt kan uppfattas som en tom forma
-
83
Ju: 52 Riksdagsberuttelsen år 1970
litet just därför att den är obligatorisk. Beträffande medlingsverksamhetens
organisatoriska uppbyggnad bör övervägas eu anknytning till den statsunderstödda
familjerådgivningen. I varje fall bör en ny organisation bygga på
personal vars utbildning är särskilt inriktad på sådant som har betydelse
för rådgivning och medling i familj efrågor. Den nuvarande ordningen med
kyrkan som i första hand ansvarig för verksamheten är inte lämplig.
I 10 kap. giftermålsbalken regleras en speciell form för upplösning av
äktenskap, återgång av äktenskap. Det i praktiken sällan tillämpade återgångsinstitutet
används bl. a. om äktenskap ingåtts trots att hinder av visst
slag förelegat för äktenskapet. De sakkunniga bör överväga, om det finns
behov av att behålla detta speciella institut.
Äktenskapet ger upphov till vittgående ekonomiska rättsverkningar. Det
gäller både för bestående äktenskap och vid upplösning av äktenskap.
I 5 kap. giftermålsbalken finns vissa allmänna bestämmelser om makars
personliga och ekonomiska förpliktelser gentemot varandra under äktenskapets
bestånd. Det är mycket ovanligt att dessa bestämmelser åberopas i
rättegång mellan makar utan att det är aktuellt att upplösa äktenskapet.
Det händer visserligen någon gång att makar som lever åtskilda på grund
av söndring utan att ha begärt hemskillnad eller äktenskapsskillnad processar
om rätt till underhåll. Även sådana processer är dock sällsynta. Det
kan ifrågasättas, om det finns anledning att i lagen behålla regler som endast
i rena undantagsfall ligger till grund för rättsliga avgöranden och bedömningar.
Av större betydelse är de s. k. rådighetsinskränkningarna, d. v. s.
de regler i giftermålsbalken som begränsar makes rätt att förfoga över egendom,
bl. a. fast egendom, utan den andra makens samtycke. Rådighetsinskränkningarna
står emellertid åtminstone delvis i mindre god överensstämmelse
med önskemålet om självständighet för makarna. Jag finner det
naturligt att en make inte utan den andra makens samtycke skall kunna
förfoga över den gemensamma bostaden eller det gemensamma bohaget.
Däremot är jag inte säker på att det utöver detta behövs andra begränsningar
i makes rätt att fritt förfoga över sin egendom. De sakkunniga bör närmare
undersöka de nu berörda frågorna.
När äktenskapet upplöses genom skilsmässa kan den ena maken bli ålagd
att utge bidrag till den andras underhåll. Enligt gällande rätt skall underhållsbidrag
ofta utgå under hemskillnadstiden. Principen är att makar under
hemskillnad skall leva på i huvudsak samma standard. Ibland utdöms
underhållsbidrag också för tid efter äktenskapsskillnad. Detta förekommer
främst om den ena maken på grund av sjukdom eller invaliditet har särskilt
behov av underhållsbidrag eller om äktenskapet varat lång tid. Det
förekommer emellertid även annars att en frånskild hustru får underhållsbidrag
av mannen efter äktenskapsskillnad om hon har vårdnaden om små
barn och inte kan ta förvärvsarbete på grund av att tillfredsställande tillsyn
över barnen inte kan ordnas.
Frågan om underhållsbidrag efter skilsmässa måste ses i samband med
frågan om rätt till upplösning av äktenskapet. Skyldighet för en make att
utge underhållsbidrag till den andra maken kan i praktiken innebära att
han hindras från att begära skilsmässa därför att han inte kan klara av
underhållsbördan. Enligt min uppfattning bör utgångspunkten för utredningsarbetet
vara, att underhållsbidrag mellan makar inte skall komma i
fråga efter upplösning av äktenskapet. Det kan dock vara svårt att genom
-
84
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 52
föra denna princip fullt ut. Jag vill erinra om vad jag inledningsvis anförde
om att utvecklingen i fråga om makars försörjningsmöjligheter gått olika
fort i skilda delar av landet och att det finns stora skillnader mellan olika
generationer. Praxis beträffande rätt till underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad
är redan nu jämförelsevis restriktiv. Utvecklingen mot allt större
återhållsamhet kommer sannolikt att fortsätta och den bör kunna få stöd
i en ny lagstiftning. Men jag räknar knappast med att det skall bli möjligt
att helt utesluta rätt till underhållsbidrag för frånskild make. Detta skulle
i vissa fall kunna leda till obilliga konsekvenser. Om makarna har små barn
är det visserligen naturligt att knyta underhållsbidragen enbart till barnen.
Men det kan förekomma fall där barnen är vuxna när skilsmässan äger rum
och frånskild make ändå rimligen bör få ett visst underhåll under kortare
eller längre tid. Ett exempel kan vara att han eller hon saknar yrkesutbildning
och av en eller annan anledning har särskilda svårigheter att få förvärvsarbete.
Giftermålsbalkens regler om giftorättsgemenskap mellan makar går ut
på att all egendom som make hade då äktenskapet ingicks eller som han
senare förvärvat i princip är underkastad giftorätt. Då äktenskapet upplöses
genom skilsmässa eller den ena makens död sker som regel en hälftendelning
mellan makarna av deras sammanlagda giftorättsgods. Egendom
kan undantas från giftorätt genom äktenskapsförord, testamente eller villkor
som är förknippat med gåva.
En begränsning av giftorättsinstitutet ligger i linje med den principiella
uppfattning om äktenskapet i det framtida samhället som jag gett uttryck
åt. Det är emellertid här frågan om ett utomordentligt invecklat problemkomplex.
Jag skall nöja mig med att peka på ett par lösningar som kan
övervägas och ev. kan kombineras på ett eller annat sätt. Jag vill då först
erinra om det system som f. n. förekommer vid återgång av äktenskap, s. k.
återgångsdeining. Det innebär att egendom som make hade före äktenskapet
eller förvärvat under äktenskapet genom arv, gåva eller testamente inte
ingår i någon delning mellan makarna. Däremot tillämpas även vid återgångsdeining
giftorätt i besparingar och i allmänhet i det gemensamma bohaget.
En liknande ordning förekommer på många håll utomlands. Den
har bl. a. den fördelen att den gör det möjligt att komma till rätta med en
av det nuvarande giftorättsinstitutets ofta påpekade avigsidor, att make kan
»skilja sig till pengar». Detta är en tänkbar lösning. En annan är att begränsa
giftorätten till att gälla bara den gemensamma bostaden och bohaget.
För min del tror jag att det skulle vara att gå för långt om man tilllämpade
den principen generellt. Men en mycket stark begränsning av
giftorätten kan vara rimlig när äktenskapet upplöses efter kort tid. De
sakkunniga bör ha full frihet att pröva olika alternativ som harmonierar
med den principiella målsättningen för utredningsarbetet. Jag vill bara
tillägga att de sakkunniga just i detta sammanhang bör ägna särskild uppmärksamhet
åt övergångsproblemen. Om genomgripande reformer skall
genomföras beträffande giftorätten kan man kanske inte undgå att få
olika förmögenhetsordningar för olika familjer beroende på när äktenskapet
ingåtts. Detta är i och för sig inte lyckligt och utredningen bör pröva
vilka möjligheter som kan finnas att undvika en sådan ordning. Övergångsbestämmelser
i ämnet måste under alla förhållanden utformas så att det
inte uppstår brutala och oväntade konsekvenser för personer som har in
-
85
Ju: 52
Riksdagsb er ätt elsen år 1970
rättat sig efter den nuvarande lagstiftningen.
Mot bakgrunden av de nya giftorättsregler de sakkunniga kommer att
föreslå bör också nuvarande regler om bodelning och äktenskapsförord ses
över.
Vid en reform av giftorä tf sinstitutet kommer man med nödvändighet in
på frågan om makes ställning i arvsrättsligt hänseende. Till en början
kan konstateras, att den nuvarande ordningen med en kombination av giftorätt
och arvsrätt för efterlevande make inte är alldeles självklar. Reduceras
giftorättsinstitutets betydelse, skulle det kunna vara tänkbart att slopa bodelningen
vid dödsfall och kompensera efterlevande make genom arvsrätt.
Därmed ar man inne på frågan om man bör ändra den nuvarande ordningen
enligt vilken bröstarvingar ärver före efterlevande make.
Normalt sett har efterlevande make stått den döde minst lika nära som
den dödes bröstarvingar. Efterlevande maken är ofta gammal då dödsfallet
inträffar. Hans eller hennes behov av att få tillgodogöra sig kvarlåtenskapen
är i allmänhet större än barnens, eftersom barnen regelmässigt är vuxna
och kan försörja sig själva. I de flesta fall betyder arvet inte mycket för
barnens försörjning. En undersökning av de under år 1967 inregistrerade
bouppteckningarna har sålunda visat, att 60 % av de dödsbon där efterlevande
make finns har en behållning som understiger 40 000 kr. Även om kvarlåtenskapen
inte är stor kan det dock betyda mycket för den efterlevande
maken, om han får överta kvarlåtenskapen, eftersom han därmed kan sitta
i orubbat bo. Redan nu torde det f. ö. ganska ofta förekomma, att barnen
avstår från att ta ut sina arvslotter så att den efterlevande maken skall kunna
komma i åtnjutande av denna förmån. Även om många skäl talar för att
efterlevande makes ställning bör förstärkas i arvsrättsligt hänseende kan
man knappast gå hur långt som helst härvidlag. En utväg att lösa intressekollisionen
mellan make och barn kan vara att bygga vidare på den bodelningsregel
som finns i det förslag om arvsrätt för utomäktenskapliga barn
som nyligen remitterats till lagrådet. Bodelningsregeln i förslaget innebär
att efterlevande make i allmänhet är garanterad att i den mån boet förslår
få egendom till ett värde motsvarande fyra basbelopp (f. n. 24 000 kr.). Vid
bestämmande av beloppsgränsen hade jag sympatier för att garantera efterlevande
make en större andel, men jag ansåg mig av hänsyn till arvsordningen
inte kunna gå längre inom ramen för en så begränsad reform som
det då var fråga om. I det sammanhang som nu är aktuellt möter inget hinder
att ompröva vare sig beloppet eller andra moment i bodelningsregeln.
Många gånger tar makarna själva genom inbördes testamente ställning
till hur egendomen skall fördelas vid den ena makens död. Inbördes testamenten
ger större möjligheter att komma fram till en lämplig fördelning
av kvarlåtenskapen i det särskilda fallet än arvsrättsliga regler som naturligen
måste vara ganska schematiska. Det finns all anledning för samhället
att främja ordningen med inbördes testamenten. Emellertid stöter man på
en svårighet om makarna har barn. Enligt gällande lag har nämligen bröstarvingar
rätt till laglott motsvarande halva arvslotten. Innebörden av laglottsrätten
är främst att den laglottsberättigade inte behöver finna sig i att
hans laglott kränks genom testamentariska förordnanden. Laglotten kan
alltså lägga hinder i vägen för ett fullständigt genomförande av ett inbördes
testamente. Vid en reform av laglottsinstitutet måste emellertid ett speciellt
problem beaktas. Har den döde minderårigt barn eller vuxet barn som är
86
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 52
handikappat bör barnets anspråk på bidrag till kostnader för uppfostran
eller uppehälle inte behöva vika för efterlevande makes intressen. De antörda
synpunkterna leder till att de sakkunniga bör överväga om man
lämpligen kan ersätta laglottsinstitutet med en rätt för vissa kategorier av
barn till underhållsbidrag ur kvarlåt en skapen. Sådant underhållsbidrag
måste i så fall få en schematisk konstruktion.
Vid behandlingen av frågan om makes arvsrätt måste de sakkunniga
även granska det nuvarande systemet med sekundosuccession, d. v. s. rätten
för vissa av den först avlidne makens arvingar, de s. k. sekundosuccessorerna,
att få del i den sist avlidne makens kvarlåt enskap. Systemet är relativt
invecklat och leder dessutom inte alltid till det åsyftade resultatet, att trygga
sekundosuccessorernas rätt, eftersom den efterlevande maken kan förbruka
sitt arv. Mycket talar för att systemet bör utmönstras ur den arvsrättsliga
lagstiftningen. De sakkunniga bör vidare undersöka om reglerna
om den s. k. istadarätten kan jämkas så att man undgår sådana från rättvisesynpunkt
mindre tilltalande effekter som att exempelvis barnbarn får
olika stora arvslotter.
Tidigare framhöll jag att det finns anledning att ompröva även andra
grundläggande arvsrättsliga frågor än förhållandet mellan efterlevande
makes och bröstarvingars arvsrätt. — -- •—-
Arvsrätten för släktingar i tredje parentelen torde inte längre ha tillräcklig
förankring i det allmänna rättsmedvetandet och den bör därför slopas. I vad
mån ytterligare begränsningar kan vara befogade får prövas förutsättningslöst
av de sakkunniga. Vid bedömningen av reformbehovet måste man hålla
i minnet bl. a. att det här är fråga endast om att begränsa den lagstadgade
arvsrätten och inte om att inskränka arvlåtarens frihet att förfoga över sin
egendom genom testamente.
Enligt föräldrabalken har modern ensam vårdnaden om barn utom äktenskap.
Fadern har i praktiken knappast några möjligheter att få vårdnaden
om barnet. I många fall är fadern inte heller intresserad av att ta hand om
barnet. Det är emellertid en brist att gällande bestämmelser inte tar hänsyn
till att det finns utomäktenskapliga barn som växer upp hos båda föräldrarna
fastän dessa inte är gifta. I och för sig kan det finnas vissa skäl som talar
för att föräldrarna i sådana fall borde ha vårdnaden om barnet gemensamt.
Det praktiska behovet av en sådan ordning torde dock inte vara stort eftersom
föräldrarna i allmänhet är ense om att uppfostra barnet tillsammans.
Däremot är det enligt min mening av betydelse att man liksom vid skilsmässa
kan avgöra vårdnadsfrågan fritt utifrån barnets bästa, när en sådan
familj splittras. Detta är en av de punkter där jag finner en lagändring påkallad
av hänsyn till de s. k. samvetsäktenskapen. En annan punkt gäller rätten
till bostad. Vid fast samlevnad utanför äktenskapet finns det inget skydd
för den som bäst behöver bostaden, om den fasta samlevnaden upphör. Vid
upplösning av samlevnaden bör den gemensamma bostaden i princip kunna
tilldelas den av kontrahenterna som har störst behov av bostaden enligt i
stort sett samma principer som gäller vid skilsmässa.
Som jag förut nämnde innebär gällande rätt att barn kan åläggas att bidra
till sina föräldrars underhåll om dessa är ur stånd att försörja sig. Tilläggspensioneringen
och de förbättrade folkpensionerna har avsevärt reducerat
behovet av en sådan underhållsskyldighet. Processer om barns skyldighet
87
Ju: 52 Riksdagsberältelsen år 1970
att utge bidrag till föräldrarnas underhåll är mycket sällsynta. Mot bakgrund
härav synes de sakkunniga böra överväga om det finns något behov av att
behålla lagregler om barns skyldighet att bidra till föräldrarnas underhåll.
I fråga om omfattningen av föräldrars skyldighet att bidra till barns underhåll
råder en viss oklarhet med hänsyn till den kraftiga utbyggnaden under
senare år av det statliga studiestödet. Vid utformningen av nya regler
i ämnet bör de sakkunniga ta hänsyn till att barns behov av bidrag från föräldrar
för högre studier reducerats genom åtgärder från samhällets sida. En
detalj i det nuvarande regelsystemet som också bör uppmärksammas är den
särreglering som finns i fråga om underhållsbidrag till utomäktenskapliga
barn. Avtal om framtida underhållsbidrag till barn utom äktenskap kan under
vissa förutsättningar bli bindande för barnet, medan för barn i äktenskap
gäller, att sådana avtal aldrig utgör hinder för barnet att senare göra gällande
rätt till högre underhållsbidrag. Denna särreglering kan medföra en
viss risk för att det utomäktenskapliga barnets intressen blir lidande. Det
finns knappast någon anledning att behålla den. I sammanhanget vill jag
beröra ytterligare en underhållsfråga. Den gäller bestämmelserna om underhållsbidrag
till utomäktenskapligt barns moder för tiden vid nedkomsten.
Numera utgår ekonomiskt stöd från det allmänna i samband med nedkomsten.
Det kan ifrågasättas om ogifta mödrars situation verkligen är sådan att
barnets fader bör åläggas att utge underhållsbidrag till modern i samband
med nedkomsten. De sakkunniga bör överväga den frågan.
Barnavårdsmannainstitutionen har för några år sedan granskats av familj
eberedningen, som år 1987 avlämnade betänkandet »Barnstugor. Barnavårdsmannaskap.
Barnolycksfall» (SOU 1967: 8). Familj eberedningen tog då
upp frågan om det obligatoriska förordnandet av barnavårdsman för barn
utom äktenskap kunde anses innebära en opåkallad särbehandling av barn
utom äktenskap. Familj eberedningen stannade dock för att rådande ordning
borde bibehållas. Själv anser jag att goda skäl talar för den ståndpunkten.
Mödrar till barn utom äktenskap är ofta mycket unga. Erfarenheten visar att
de många månger har svårt att utan bistånd tillvarata barnets rätt. I de
flesta fali torde mödrarna uppskatta, att samhället automatiskt tillhandahåller
den hjälp en barnavårdsman kan ge. Jag vill också erinra om att det
till lagrådet nyligen remitterade förslaget till nya regler om fastställande av
faderskap till barn utom äktenskap bygger på att barnavårdsman automatiskt
förordnas för barn utom äktenskap. De sakkunniga bör därför i sitt
arbete utgå från att denna ordning skall bestå. En annan sak är att det i
regel inte är nödvändigt att låta barnavårdsmannaförordnandet bestå under
barnets hela uppväxttid. För att barnavårdsmannainstitutionen inte skall
uppfattas som en diskriminerande kontroll av ogifta mödrars sätt att sköta
sina barn bör man överväga att utforma bestämmelserna så att modern i allmänhet
kan avstå från barnavårdsman om hon så önskar.
I det föregående har jag i första hand tagit upp stora och principiellt betydelsefulla
problem som måste granskas av de sakkunniga. Jag vill emellertid
understryka att redogörelsen inte är fullständig. De sakkunniga bör ha
fria händer att inom ramen för de allmänna riktlinjerna för utredningsarbetet
ta upp även andra familj erättsliga frågor till övervägande. De sakkunniga
bör samråda med andra utredningar i den mån det kan ha betydelse för deras
arbete. Samråd bör äga rum bl. a. med familjepolitiska kommittén, social
-
88
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 53
utredningen, pensionsförsäkringskommittén, kapitalskatteberedningen, utredningen
om periodiska understöd och förmynderskapsutredningen.
Reformarbete på familjerättens område har tidigare i stor utsträckning bedrivits
i nordiskt samarbete. Det danska folketinget har nyligen anslutit sig
till en förklaring av den danske justitieministern att man bör undersöka
behovet av djupgående reformer av äktenskapslagstiftningen. Beträffande de
övriga nordiska länderna är läget mera oklart. Men det finns anledning att
räkna med att de vill följa det utredningsarbete som kommer att bedrivas i
Danmark och Sverige antingen genom observatörer eller genom egna kommittéer.
Även om det visar sig svårt att på nuvarande stadium nå fram till
ökad rättslikhet mellan de nordiska länderna, anser jag för min del att det
är av vikt att man bevarar kontakterna och tillvaratar möjligheterna att
fortsätta det nordiska samarbetet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
53. Förvandlingsstraffutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1969 med
uppdrag att utreda frågan om avskaffande av förvandlingsstraff för böter
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 augusti 1969):
Mannerfelt, Nils O. G., justitieråd
Lokal: Högsta domstolen, Box 2066, 103 12 Stockholm 2, tel. växel 23 67 20
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 15
augusti 1969):
Reglerna om verkställighet av bötesstraff har utan några mera genomgripande
ändringar gällt sedan år 1937. Då genomfördes författningsändringar
som ledde till att antalet ovillkorliga förvandlingsstraff nedbringades högst
avsevärt. Detta skedde dels genom nya bestämmelser om betalning och
indrivning — bl. a. öppnades införselinstitutet för uttagande av böter — dels
genom föreskrift om att anstånd kunde beviljas med verkställighet av förvandlingsstraff.
Reglerna om bötesverkställigheten, som nu finns i lagen den 20 mars 1964
(nr 168) om verkställighet av bötesstraff (bötesverkstL), innebär i huvudsak
följande. Böter som är förfallna till betalning skall genast erläggas. Om
böterna inte erläggs, skall de drivas in. Indrivningen ombesörjs av kronofogdemyndigheten
genom utmätning eller införsel. Har indrivningen slutförts
utan att böterna har blivit till fullo betalda, skall kronofogdemyndigheten
överlämna ärendet till åklagare som efter viss utredning har att föra
talan om böternas förvandling till fängelse. Mål om förvandling av böter tas
upp av allmän underrätt. Böterna förvandlas enligt vissa normer till lägst
tio och högst nittio dagars fängelse. I särskilda fall kan förvandlingsstraffet
dock sättas lägre än vad som följer av dessa normer eller helt efterges. Rätten
får, när förvandlingsstraff åläggs, bevilja anstånd med verkställigheten,
om det inte kan antas att den bötfällde av tredska eller uppenbar vårdslöshet
har underlåtit betala böterna eller att straffets verkställighet fordras för
hans tillrättaförande. När anstånd beviljas, gäller en prövotid av två år.
I samband med reformen år 1937 uttalades farhågor för att denna skulle
89
Ju: 53 Riksdagsberättelsen år 1970
leda till minskad effektivitet i fråga om betalningen av böter. Dessa farhågor
har inte besannats. Bötesbetalning måste i stället anses vara mycket god.
Av de bötesmedel som under år 1965 överlämnats för indrivning har sålunda
till utgången av år 1968 betalts 93 %. Indrivningen beträffande 1965 års bötesmedel
får numera anses avslutad. Motsvarande siffror för bötesmedel som
överlämnats för indrivning åren 1966 och 1967 är 90 % resp. 82 %. Indrivningen
av dessa bötesmedel är ännu inte avslutad. Det bör framhållas att
inget system kan garantera betalning från alla bötfällda som i och för sig är
i stånd att betala. En bötfälld kan exempelvis genom att under viss tid bege
sig till land utom Norden helt undandra sig all verkställighet av bötesstraffet.
Antalet mål om bötesförvandling som handläggs vid underrätterna varje
år utgör inemot 2 000. Handläggningen resulterar i förvandlingsstraff eller —
sannolikt till ett mindre antal — återförvisning till utmätningsman för fortsatt
indrivning (14 § bötesverkstL). Beträffande det helt övervägande antalet
förvandlingsstraff beviljas anstånd med verkställigheten. Antalet bötesfångar
som under åren 1963—1967 har tagits in i tangvårdsanstalt utgör sålunda
genomsnittligt endast 228 per år och de allra flesta av dessa har sannolikt
från början meddelats ovillkorliga förvandlingsstraff. Vissa har fått
anstånd med verkställigheten förverkat. Bötesfångarna, som i allmänhet
tillhör det äldre klientelet, har ofta förut ådömts frihetsstraff.
I samband med 1937 års reform uttalade dåvarande justitieministern Karl
Schlyter att det är principiellt oriktigt att låta en person undergå frihetsstraff
för ett brott som domstolen funnit böra sonas med böter. Han framhöll
i sammanhanget att anledningen till frihetsstraffet inte är det begångna brottets
beskaffenhet utan underlåtenheten att betala böterna. Det avgörande argumentet
för att förvandlingsstraff dock bibehölls vid reformen var att man
ansåg sig inte kunna undvara ett kraftigt påtryckningsmedel för att upprätthålla
en god betalningsfrekvens.
Enligt min mening kan det starkt ifrågasättas, om det är nödvändigt med
förvandlingsstraff för att bötesindrivningen skall vara effektiv. Innan jag
berör andra medel att åstadkomma effektivitet i indrivningen, vill jag påpeka
de nackdelar varmed förvandlingsstraffet är förenat. Från principiella
synpunkter kan med rätta kritiseras att frihetsstraff kan följa trots att domstolen
funnit böter vara den adekvata påföljden. En särskild olägenhet med
förvandlingsstraffet är vidare att det i allmänhet utdöms först omkring tre
år sedan bötesdomen meddelades och kanske fyra—fem år sedan brottet begicks.
Förvandlingsstraffet är dessutom så kort att det inte ger större möjligheter
till effektiv behandling och dess resocialiseringseffekt är därför
ringa. Tvärtom kan effekten bli att den dömde kan ryckas bort från sitt arbete
och få sina möjligheter att försörja sig själv och sin familj minskade.
Ordningen med förvandlingsstraff för med sig ett omfattande administrativt
arbete, även när resultatet blir att den bötfällde beviljas anstånd med
verkställigheten av straffet. I detta arbete är kronofogdemyndigheter, åklagar-
och polismyndigheter samt domstolar inkopplade. Beträffande kronofogdemyndigheter,
å ena, samt polis- och åklagarmyndigheter, å andra sidan,
torde f. ö. visst dubbelarbete förekomma. I den mån ovillkorligt förvandlingsstraff
utdöms kommer även fångvårdsanstalterna med i bilden. Kostnaderna
för det allmänna är betydande.
Mot bakgrunden av de principiella och praktiska invändningar som enligt
90
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 53
det anförda kan riktas mot systemet med förvandlingsstraff anser jag att
frågan om möjligheterna att slopa sådant straff nu bör tas upp till behandling,
varvid samtidigt bör utredas möjligheterna att på annat sätt åstadkomma
att bötesindrivningen blir lika effektiv som hittills. Jag föreslår därför
att en sakkunnig tillkallas för att överse reglerna om verkställighet av
bötesstraff med sikte på att slopa förvandlingsstraffet.
Som exempel på ändringar som den sakkunnige bör överväga i fråga om
bötesindrivningen viil jag nämna följande.
Ådönida böter bortfaller f. n. i regel efter tre år (35: 7 brottsbalken). Återförvisas
mål om förvandling till utmätningsman för fortsatt indrivning börjar
emellertid en ny treårstid att löpa (25 § bötesverkstL). På så sätt kan
alltså preskriptionstiden bli sex år och — åtminstone teoretiskt vid upprepade
återförvisningar — ännu längre. Prövotiden är två år när anstånd beviljas
med verkställigheten av förvandlingsstraff. Denna kan under vissa förutsättningar
förlängas (19 § bötesverkstL). Ovillkorligt förvandlingsstraff
bortfaller om det inte har börjat verkställas inom tre år (26 § bötesverkstL).
Bötesstraff kan alltså — om förvandlingsstraffet inbegrips —■ ha mycket
olika preskriptionstider. Ser man på maximitiderna är dessa längre än
preskriptionstiden för fängelsestraff som understiger sex månader (fem år,
35: 8 brottsbalken). Den sakkunnige bör överväga lämpligheten av en enda
preskriptionstid för böter. Det kan anmärkas att den nya införsellagen inte
har någon motsvarighet till äldre bestämmelser om att införsel inte får beviljas
eller meddelat beslut om införsel tillämpas sedan tre år förflutit från
bötesdomen. Om indrivningsförsök regelmässigt skall behöva förekomma
under så lång tid som fem år efter bötesbeslutet är dock tveksamt. Man kan
tänka sig att frågan om avskrivning av böterna skall tas upp efter exempelvis
tre år och att det därvid skall beslutas om fortsatta indrivningsförsök
endast i fall av tredska, alltså för sådana bötfällda som nu får ovillkorliga
förvandlingsstraff.
Böter kan f. n. avskrivas bl. a. då bötfälld saknar utmätningsbara tillgångar
och införsel inte kan äga rum samt förvandling inte skall ske (14 § 1
mom. 1 förordningen den 14 december 1917, nr 915, angående indrivning och
redovisning av böter, bötesindrF). Avkortning sker bl. a. då böter har förvandlats
(14 § 2 mom. bötesindrF). Åtskilliga slags ändringar torde här kunna
övervägas. En möjlighet nämndes nyss. Ett alternativ som den sakkunnige
bör överväga är att avskrivning skall få ske först sedan tre försök har
gjorts med införsel och utmätning med åtminstone ett års uppehåll mellan
varje försök. Detta kräver bevakning av bötesmålen under längre tid av
kronofogdemyndigheterna. En sådan bevakning skulle inte behöva bli betungande
om automatisk databehandling används vid indrivningen i de allmänna
målen.
F. n. berättigar en bötesfordran i och för sig till utdelning i konkurs låt
vara att böterna har minsta rätt (17 kap. 18 § handelsbalken). Däremot grundar
bötesfordran inte behörighet att söka gäldenär en i konkurs (3 § bötesverkstL
och 6 § bötesindrF). Denna ordning har motiverats med att indrivningen
av böterna bör ses som en form av straffverkställighet och därför
inte bör få ge upphov till generalexekution. Det har också ansetts att en bötesfordran
inte bör få göras gällande på andra borgenärers bekostnad. 1 själva
verket torde dock bötesfordringen på grund av att den får tas ut genom
införsel tvångsvis kunna drivas in bättre än flertalet civilrättsliga fordringar.
91
Ju: 53
Riksdagsbercittelsen år 1970
I sammanhanget kan påpekas att införsel för böter enligt den nya införsellagstiftningen
får äga rum utan hinder av gäldenärens konkurs. Det bör enligt
min mening inte anses uteslutet att låta staten få behörighet att söka
gäldenären i konkurs på grund av bötesfordran. Behörigheten bör naturligtvis
i så fall användas endast undantagsvis och i sådana fall där utdelning —
trots att bötesfordringen i konkursen är ställd efter övriga prioriterade fordringar
— inte ter sig helt osannolik. Den sakkunnige bör överväga om det
är lämpligt att under indrivningen ha konkursansökan som ett yttersta påtryckningsmedel.
Han bör därvid beakta att den effekt man når genom påtryckningsmedlet
måste uppväga besväret och övriga olägenheter med konkurserna.
Enligt särskild bestämmelse (3 § andra stycket bötesverkstL) gäller att
utom egendom som enligt 65 § utsökningslagen skall undantas från utmätning
får för böter inte heller utmätas fast eller lös egendom, som fordras i
den bötfälldes näring för att åt honom, hans maka och oförsörjda barn
eller adoptivbarn bereda nödig bärgning, och inte heller nödig bostad. I enkelhetens
intresse skulle man kunna tänka sig att nöja sig med de numera
ganska generösa allmänna beneficiumreglerna i 65 § utsökningslagen och
helt bortse från exekutionsfordringens karaktär.
Den sakkunnige bör under fullgörandet av sitt uppdrag uppmärksamma
det arbete beträffande bötesstraffets utformning som pågår inom ramen
för det nordiska lagstiftningssamarbetet. Vidare bör vid utarbetandet av
förslag i olika avseenden dessas förhållande till reglerna om internordisk
straffverkställighet beaktas. Dessutom kan det finnas anledning att beakta
det europeiska samarbete i fråga om verkställighet av utländska brottmålsdomar,
däribland bötesdomar, som snart avslutas inom Europarådet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
54. Kommittén för kriminologisk behandlings forskning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 augusti 1969:
Rainer, A. Ove, statssekreterare, ordförande
Eriksson, G. Torsten, generaldirektör
Fischier, Sven G. O. M., kansliråd
Forslund, E. Birger, kansliråd
Jansson, Carl-Gunnar, professor
Sjöstrand, B. H. Wilhelm, professor
Sveri, Knut O., professor
Törnqvist, Karl-Erik, överläkare
Experter:
Blomberg, Richard (Dick) A., fil. lic.
Elmhorn, Kerstin, fil. lic.
Larsson, Ulla, departementssekreterare
Sekreterare:
Blomberg (se ovan)
92
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 54
Lokal: Skeppargatan 51, 1 tr., 114 58 Stockholm, tel. 67 23 35
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut den 28 augusti 1969):
Kungl. Maj :t bemyndigar---sakkunniga för en systematisk forsk
ningsplanering
på kriminalvårdens område.
Planeringen skall inriktas på forskningsprojekt som syftar till att söka
mäta rehabiliteringseffekten av olika behandlingsåtgärder. Därvid skall i
första hand sådana undersökningar komma i fråga som kan ge underlag
för ställningstaganden i fråga om kriminalvårdens praktiska utformning
under den närmaste tiden.
Samtidigt bör de sakkunniga eftersträva att sätta in sitt planeringsarbete
i ett större kriminalpolitiskt perspektiv. De mer näraliggande projekten bör
efterhand kunna infogas i en vidare planering av forskningen inom kriminologin
och angränsande fält.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
93
UD: 1
Riksdagsberättelsen år 1970
Utrikesdepar temen tet
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1970
1. 1966 års utredning om Svenska institutet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1966 för att
utreda Svenska institutet som organ för utlandsinformation och kulturutbyte
samt frågan om lämplig mottagarapparat för de multilaterala studenterna
i Sverige:
Helén, N. Gunnar, landshövding, led. av I kamm., ordförande
Alemvr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av II kam.
Björk, Kaj Å., redaktör, led. av I kamm.
Dahlman, Sven W., ambassadör
Sekreterare:
Leifland, Leif, departementssekreterare
Lokal: Utrikesdepartementet, Fack, 103 23 Stockholm 16, tel. växel
22 40 70/135
Direktiven för utredningen, se 1967: U 6.
De sakkunniga avlämnade den 19 oktober 1967 ett betänkande, benämnt
»Svenska institutet. Principbetänkande om utlandsinformation och internationellt
utbyte» (SOU 1967: 56). De delar av utredningsuppdraget, som avser
Svenska institutets interna organisation och lämplig mottagarapparat för
multilaterala stipendiater, kommer att behandlas sedan principbetänkandet
varit föremål för Kungl. Maj :ts prövning.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
2. Nordiska organisationskommittén
Utsedd genom Kungl. Maj :ts beslut den 24 november 1967 att vara svenska
regeringens representant i en kommitté, tillsatt enligt beslut av de nordiska
ländernas statsministrar och Nordiska rådets presidium, för utredning av
det nordiska samarbetets former:
Rainer, A. Ove, statssekreterare
Sakkunnig:
Kettis, Pär A., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Danelius, Hans C. Y., hovrättsassessor
94
Kommittéer: Utrikesdepartementet UD: 3
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
Direktiven för kommittén, se 1969: UD 6.
Kommittén har under tiden december 1968—november 1969 haft sju
sammanträden.
Kommittén heräknas avsluta sitt arbete under år 1970.
3. Nationalkommittén för FN:s 25-årsjubileum
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 7 november 1969 skall en nationalkommitté
för FN:s 25-årsjubileum tillsättas med uppgift att sammanställa material
rörande FN:s ställning och uppgifter, organisera sådan informationsoch
kursverksamhet och andra åtgärder under jubileumsåret som främjar
kännedomen om och förståelsen för FN:s verksamhet samt beakta möjligheterna
till samnordiska arrangemang:
Ministern för utrikes ärendena, ordförande.
95
Fö: 1
Riksdagsberättelsen år 1970
F örsvarsdepartementet
Å. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1969
1. 1954 års värnpliktsavlöningsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1954 för
att verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1954):
Söderberg, Gustaf, expeditionschef, ordförande
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av II kamm.
Rosenblad, Urban S., direktör
Sundelin, Gustaf V., lantbrukare, f. d. talman i I kamm.
Experter:
Aldestam, N. Arne, utredningsdirektör
Borgquist, Frithiof, byråchef
Löwenadler, Stellan, kapten
Nyström, E. P. Sune, major
Sörensen, Eric, ryttmästare
Wernstedt, Lage G. L:son, överste
Sekreterare:
Tännérus, Lars A., lönedirektör
Biträdande sekreterare:
Grimlund, Hugo A. O., t. f. avdelningsdirektör
Albrektson, Hans B., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1955: Fö 16 och 1959: Fö 9.
Beträffande ytterligare utredningsuppdrag, se 1961: Fö 8.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fyra
sammanträden, varjämte förekommit ett flertal sammanträden inom utredningens
arbetsgrupp.
Utredningen har färdigställt betänkandet »Värnpliktstjänstgöringens civila
meritvärde», som beräknas föreligga i tryck under januari 1970.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredningen rörande den framtida användningen av Skeppsholmen m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 september 1959 för
att verkställa utredning rörande den framtida användningen av de nu av
marinens regionala och lokala organ disponerade markområdena, byggnaderna
och anläggningarna på Skepps- och Kastellholmarna samt på Djur
-
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 3
gården och Beckholmen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1959):
Sehlstedt, Ossian A., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Larsson, Sixten, generaldirektör
Wallén, G. Birger, generaldirektör
Sekreterare:
Berglund, Sven F., kansliråd
Holmström, Erik W., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1960: Fö 21.
Utredningen har under tiden november 1968—mars 1969 hållit sex sammanträden.
Dessutom har förekommit ett flertal sammanträden med arbetsutskott.
Under utredningsarbetet har förekommit överläggningar med Galärvarvsutredningen
samt med representanter för Stockholms stad, sjöfartsstyrelsen
och varvsnäringen m. fl.
Utredningen har i mars 1969 avlämnat en promemoria angående Beckholmens
framtida användning (Stencil Fö 1969: 2).
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 april 1969 har statsrådet
och chefen för försvarsdepartementet genom beslut samma dag på begäran
befriat utredningen från det lämnade uppdraget i vad avser utredning
och förslag rörande den framtida användningen av Galärvarvsområdena
på Djurgården.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1964 års försvarskostnadsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1963 för
alt verkställa utredning rörande kostnadsredovisning inom försvaret (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1964):
Henrikson, G. Arne, direktör, ordförande
Ivarsson, Sven-Ivar, avdelningschef
Larsson, Ceve, förbundssekreterare
Nordlöf, Gunnar, överste
Palm, N. Sture, redaktör, led. av I kamm.
Sparr, Jan, direktör
Experter:
Edgren, Claes A. W., överstelöjtnant
Ehrling, G. O. Ingvar, major
Ekehorn, Nils, kamrer
Engdahl, Gunnar V., överste
Frank, Aage, avdelningsdirektör
Nyman, K. Gunnar, lönesekreterare
af Petersens, C. Jan L., kommendör
Ståhl, Ingemar O. L., docent
4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
97
Fö: 3
Riksdagsberättelsen år 1970
Wahlström, J. Klas E., t. f. kansliråd
Wester ström, Karl-H enrik, överstelöjtnant
Huvudsekreterare:
Palm, Tore, organisationsdirektör
Biträdande sekreterare:
Hårderup, P. Göran, byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1965: Fö 24.
Kommittén har under tiden november 1968—juni 1969 hållit sju sammanträden
samt varit verksam i olika arbetsgrupper.
Utredningen har den 18 juni 1969 avlämnat sitt andra betänkande »Ekonomisystem
för försvaret 2» (SOU 1969: 24).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 196b års inskrivnings- och personalredovisningsntredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 mars 1964 för att
verkställa utredning rörande inskrivnings- och personalredovisningssystemen
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1964):
Creutzer, Bertil R., överste
Experter:
Andrae, Håkan, överstelöjtnant
Bran, Olle B. Y., avdelningsdirektör
Carlson, Lars H., byrådirektör
Hallman, Eric R., byråchef
Johansson, Elvy H. K., förste militärpsykolog
Linroth, Klas O., med. doktor
Ryttinger, Lennart K. A., överstelöjtnant
Sandmark, Bo A., överste
Smedler, Jan-Eric G., överste
Torfgård, Sven H., överstelöjtnant
Trotzig, Fredrik C. J., avdelningschef
Wigur, Rolf J. T., major
Sekreterare:
Skoglund, Lars M., avdelningsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1965: Fö 27.
Utredningen har medverkat vid utarbetandet av nya inskrivningsförfattningar.
Detta arbete avslutades under juni månad 1969.
Uppdraget är därmed slutfört.
98
Kommittéer: Försvarsdepartementet
5. 1966 års verkstadsutredning
Fö: 6
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1966 för att utreda
samordning av försvarets verkstadsresurser för underhåll av tygmateriel
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1966):
Skoglund, B. E. Folke, överdirektör
Experter:
Beijner, K. S. Olof, byrådirektör
Cannberg, Göran M. L., verkstadsdirektör
Göransson, J. Olle, led. av II kamm.
Jacobsson, Folke, verkstadsdirektör
Thorsén, Åke H. T., överingenjör
Tronét, Bertil, direktör
Sekreterare:
Johansson, Gösta O., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1967: Fö 25 och 1969: Fö 13.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 35 sammanträden.
Utredningens andra delbetänkande (slutbetänkande) har avgetts den 17
november 1969.
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Personaldelegationen för militärsjukvårdens ledning
Tillkallade av Kungl. Maj :t enligt beslut den 18 april 1969 för vissa personalfrågor
i samband med omorganisationen av militärsjukvårdens ledning
på central och högre regional nivå enligt de i propositionen 1969: 110
angivna riktlinjerna:
Lundberg, N. Ragnar W., f. d. generaldirektör, ordförande
Ogner, Stig V., kansliråd
Ström, Gunnar O. F., professor
Experter:
Wassén, Brita E., avdelningsdirektör
Winéus, Bengt G., departementssekreterare
Sekreterare:
Liedström, Göran, departementssekreterare
Särskilda direktiv har inte meddelats. För delegationen gäller enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 18 april 1969 bl. a. följande.
Delegationen skall ha till uppgift att med beaktande av vad som har anförts
i propositionen 1969: 110 under tiden maj—oktober 1969
tillsätta sådana tjänster vid militärsjukvårdens ledning på central och
högre regional nivå som inrättas 1.7.1969 med undantag av tjänsterna vid
sjukvårdsstyrelsen för chef för centralplanering, hälsovårdsbyrå, sjukvårds
-
99
Fö: 6 Riksdagsberättelsen år 1970
byrå, specialmedicinsk sektion, administrativ sektion och medicinalkårexpedition,
i förekommande fall säga upp tjänstemän vid organisationsenhet inom
delegationens verksamhetsområde,
avge yttrande till Kungl. Maj :t i ärenden rörande besvär över tillsättningsbeslut
som har fattats av delegationen.
Delegationen skall arbeta i nära samverkan med försvarets personalnämnd.
Kungl. Maj :ts föreskrifter 12.1.1968 rörande tillsättning av tjänster
vid försvaret m. in. skall inte tillämpas inom delegationens verksamhetsområde.
Innan militär tjänst tillsätts, skall delegationen inhämta yttrande från
överbefälhavaren eller efter samråd med denne från den myndighet som
eljest skulle ha tillsatt tjänsten.
Tillsättningsärende som inte hunnit slutbehandlas av delegationen före
utgången av oktober 1969 skall för vidare handläggning överlämnas till den
myndighet som äger tillsätta tjänsten.
Delegationen skall i samarbete med försvarets personalnämnd och arbetsmarknadsmyndigheter
verka för att personal som blir övertalig till följd
av omorganisationen placeras hos annan statlig myndighet eller i kommunal
eller enskild tjänst. Om fråga uppkommer om ekonomisk gottgörelse till
övertalig personal, skall ärendet underställas Kungl. Maj ds prövning.
Delegationen har under tiden maj—oktober 1969 hållit tolv sammanträden.
Därutöver har arbetet bedrivits i arbetsgrupper med växlande sammansättning.
överläggningar har ägt rum med berörda personalorganisationer
m. fl.
Delegationen har medverkat vid tillsättningen av de 97 tjänster som varit
aktuella i sammanhanget.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1970
7. Militära tjänstgöringsåldersutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 6 december 1963 för
prövning av vissa frågor rörande användandet av äldre militär och civilmilitär
personal (se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1963):
Resare, Alf C. R., överdirektör, ordförande
Borgquist, Frithiof, byråchef
Lundberg, Lars H:son, kommendör
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Winther, Otto W. G., departementssekreterare
Experter:
Ahrens, J. Ragnar H., kapten (t. o. m. den 16 oktober 1969)
Andersson, Holger G. F., krigsråd (t. o. m. den 16 oktober 1969)
Back, K. Gunnar, kommendörkapten av 1. graden (t. o. m. den 16 oktober
1969)
100
Kommittéer: Försvarsdepartementet pg. 8
Brantberger, Per-Gunnar, överstelöjtnant (t. o. m. den 16 oktober 1969)
Göranson, N. Gunnar, överstelöjtnant (t. o. m. den 16 oktober 1969)
Jacobsson, Folke, armédirektör (t. o. m. den 16 oktober 1969)
Junger, Tage G., överste (fr. o. m. den 10 juni 1969)
Jägerstedt, J. E. Rune, kapten
Kalén, Olof, lönedirektör (t. o. m. den 16 oktober 1969)
Larsson, S. Rune W., överste
Lindberg, R. Greger, överstelöjtnant (t. o. m. den 16 oktober 1969)
Lundgren, Carl-Ulrik, överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 oktober 1969)
Sjöstrand, Arne F. A., förvaltare
Söderberg, N. Olof, byrådirektör (t. o. m. den 16 oktober 1969)
Wahlstedt, J. Helge, byråchef (t. o. m. den 17 februari 1969)
Huvudsekreterare:
Lindahl, Carl-Fredrik H., major
Biträdande sekreterare:
Lockne, Lars-Olof, pol. stud. (t. o. m. den 15 september 1969)
Lokal: Tetragon, Sveavägen 166, 1 tr., 113 46 Stockholm, tel. 32 96 48
(sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965: Fö 22. Härutöver har utredningen
den 12 maj 1966 ålagts att verkställa översyn av behovet av befälspersonal
inom flygvapnets krigs- och fredsorganisationer.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 39 sammanträden
samt företagit studiebesök vid staber och förband i Schweiz och
vid U.S.A.F.E. inom Förbundsrepubliken Tyskland.
Utredningen har i oktober 1969 avgett ett betänkande, benämnt »Militära
tjänstgöringsåldrar» (SOU 1969:33) med bilagshäfte benämnt »Medicinska
och psykologiska aspekter på åldrande m. m.» (SOU 1969: 34). Utredningens
huvuduppdrag är därmed slutfört.
Arbetet rörande befälsordningen vid flygvapnet beräknas fortgå under år
1970.
8. Marinens befälsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 december 1963 för
att verkställa utredning rörande befälssystemet vid marinen m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 januari 1964):
Borgquist, Frithiof, byråchef
Experter:
Algernon, Carl-Fredrik R., kommendörkapten av 1. graden (fr. o. m. den 15
oktober 1969)
Egerstad, Torbjörn, överstelöjtnant
Hallerdt, Hans B., kommendörkapten av 1. graden
101
Fö: 8
Riksdagsberättelsen år 1970
Hedén, Carl-Olof, överstelöjtnant (fr. o. m. den 26 november 1969)
Heiroth, Ulf O., kommendörkapten av 1. graden
Lyth, K. Erik, överste
Rudberg, Per Y., kommendör
Skeppstedt, Sven H., överstelöjtnant
Sekreterare:
Heiroth, Ulf O., kommendörkapten av 1. graden
Lokal: Långa Raden 2, Fack, 100 14 Stockholm 100, tel. 21 04 31, växel
23 27 85 ankn. 168 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965: Fö 23.
Utredningen har följt verksamheten vid flottans och kustartilleriets utbildningsanstalter
och förbandsenheter samt utbildningen vid krigsorganiserade
staber och förband inom marinen under krigsförbandsövningar och
särskilda övningar.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1970.
9. 1966 års värnpliktskommitté
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1966 för att
utreda den närmare utformningen av utbildningen för värnpliktiga i specialtjänst
och vissa frågor rörande den frivilliga befälsutbildningen in. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1966):
Gustavsson, Bengt T., led. av I kamm.
Experter:
Bennegård, E. B. Hilding, major
Benskiöld, Torsten E. A., byrådirektör
Borgquist, Frithiof, byråchef
Brissman, Per-Gunnar, överstelöjtnant
Kesselmark, Leif Å., kapten (fr. o. m. den 17 december 1969)
Lindén, Sven, kommendörkapten av 1. graden
Lugn, Robert P. E., överstelöjtnant
Månsson, Arne S., överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 november 1969)
Nystedt, Stig H., byrådirektör (t. o. m. den 31 oktober 1969)
Olsson, S. Olof, major
Reuterswärd, Wilhelm G., överste
Rosenius, Carl Olof, överstelöjtnant
Skarstedt, Carl-Ivar S., hovrättsassessor
Smedler, Jan-Eric G., överste
Sekreterare:
Månsson, Arne S., överstelöjtnant (t. o. m. den 31 oktober 1969)
Nystedt, Stig H., byrådirektör (fr. o. m. den 1 november 1969)
102
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 9
Biträdande sekreterare:
Jansson, Eric K., förste byråintendent
Kesselmark, Leif Å., kapten (t. o. m. den 16 december 1969)
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 9, 115 28
Stockholm, tel. 61 35 03 (sekreteraren Nystedt), 67 18 08 (bitr. sekreteraren
Jansson).
Direktiven för kommittén, se 1967: Fö 23. Tilläggsdirektiv, se 1969: Fö 11.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet
den 7 november 1969):
Totalförsvaret bygger på vissa lagar om tjänstgöringsplikt. För det militära
försvaret gäller värnpliktslagen (1941:967) som avser allmän värnplikt
för män. För vapenfria tjänstepliktiga gäller lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst. Inom totalförsvaret i övrigt förekommer för män och kvinnor
i huvudsak lika tjänstgöringsplikt genom civilförsvarslagen (1960: 74),
allmänna tjänstepliktslagen (1959:83) samt krigssjukvårdslagen (1953:
688), som stadgar om tjänsteplikt för medicinalpersonal.
I sak kan sålunda sägas att för totalförsvaret, med undantag av det militära
försvaret och den vapenfria tjänsten, föreligger en allmän tjänstgöringsplikt
för både män och kvinnor. Pliktmässig utbildning i fred förekommer
härvid inom de områden som omfattas av civilförsvarslagen och
krigssjukvårdslagen. Utbildningen är starkt differentierad efter de krav
krigsuppgifterna ställer.
Ett viktigt komplement till tjänstgöringsplikten är den frivilliga tjänstgöringen.
Redan i fred kvalificerar sig inom ramen för denna bl. a. många
kvinnor till viktiga poster i krigsorganisationen för det militära försvaret.
I totalförsvarets krigsorganisation skall f. ö. många uppgifter skötas av redan
i fred anställd personal, varav många är kvinnor.
Under senare tid har frågan om en utvidgad utbildningsplikt i fred för
kvinnor aktualiserats. Krav om värnpliktsutbildning för kvinnor motsvarande
den som ges män har framförts i debatten, i uppvaktning inför chefen
för försvarsdepartementet m. m. Frågan om utredning av möjligheterna
att genomföra en allmän försvarsplikt för både män och kvinnor har vidare
tagits upp i en interpellation i riksdagen (AK 1969 nr 72).
I den allmänna debatten har också berörts frågan om frivillig militärtjänstgöring
för kvinnor för att bl. a. öka möjligheterna för dessa att vinna
anställning inom det militära försvaret.
Det synes lämpligt att, mot bakgrund av framförda förslag, belysa konsekvenserna
i olika hänseenden av att låta den utbildningsplikt inom totalförsvaret
som nu hänför sig enbart till män avse även kvinnor.
Som bakgrund härtill bör kartläggas i vilken utsträckning befattningar
inom det militära försvarets krigsorganisation som nu besätts av män utbildade
med stöd av värnpliktslagen lämpligen kan avses även för kvinnor.
Förutsättningarna för att med stöd av utbildningsplikt utbilda personal för
sådana krigsbefattningar inom totalförsvaret som nu rekryteras med frivilligt
utbildade bör också studeras.
I samband med utredningsarbetet bör även närmare undersökas frågan
om att ge erforderlig militärutbildning åt de kvinnor som vill skaffa sig
103
Fös 9
Riksdagsberättelsen år 1970
kompetens för anställning som befäl inom försvaret. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att Kungl. Maj :t denna dag i anledning av en framställning
från chefen för flygvapnet uppdragit åt överbefälhavaren att utreda
frågan om ökade anställningsmöjligheter för kvinnlig personal inom det
militära försvaret och att inkomma med förslag härom före den 1 december
1970.
Det utredningsarbete som här föreslagits bör ha karaktären av en översiktlig
studie som kan ligga till grund för fortsatta överväganden.
Utredningsuppdraget bör anförtros åt 1966 års värnpliktskommitté, som
också haft att överväga frågan om rationalisering av värnpliktsutbildningen
och samordning av denna med övrig totalförsvarsutbildning.
På grund av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t utvidgar uppdraget
för 1966 års värnpliktskommitté att omfatta utredning om konsekvenserna
av en utvidgad utbildningsplikt i fred för kvinnor.
Kommittén har under november 1968—oktober 1969 hållit 76 sammanträden.
Härjämte har arbetsgrupper inom kommittén hållit ett flertal sammanträden
med representanter för militära och civila myndigheter och organisationer.
Utbildning av hemvärnspersonal och värnpliktiga har studerats
vid ett stort antal förband och kurser.
Delbetänkanden har avlämnats den 9 november 1968 om frivilligförsvaret
(SOU 1968: 54), den 11 november 1969 om hemvärnet (SOU 1969: 40), den
17 december 1969 om samordning av vissa delar av totalförsvarets utbildning
(Stencil Fö 1969: 3).
Beträffande värnpliktiga uttagna för utbildning i specialtjänst och beträffande
översyn av värnpliktssystemet beräknas delbetänkanden kunna läggas
fram under våren 1970.
Kommitténs arbete beräknas pågå under år 1970.
10. Utredningen om handräckningsvärnpliktiga
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1966 för att
verkställa utredning angående utbildningstiden för värnpliktiga med begränsad
militär användbarhet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juli
1966):
Nihlfors, Folke U., organisationsdirektör, f. d. riksdagsman
Experter:
Börjesson, Paul D., kapten
Ericson, Rune P. R., kapten (fr. o. m. den 29 november 1969)
Flodén, Bengt T., kapten (t. o. m. den 21 april 1969)
Franzén, Nils P., organisationsdirektör (fr. o. in. den 18 juni 1969)
Hallgren, Lars-Olof, organisationsdirektör (t. o. m. den 17 juni 1969)
Hammar, Bengt J. H. L., major (fr. o. m. den 29 november 1969)
Karlsson, E. Thore A., major (fr. o. in. den 1 januari 1969)
104
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 11
Knutsson-Hall, Torsten K., organisationsdirektör
Norrmo, Sten E., major (fr. o. m. den 22 april 1969)
Nyström, Bror-Oskar, major
Renberg, Holger V., rektor
Sjöberg, Bengt O. H. R., överstelöjtnant
Ysander, B. Christer A., kansliråd
Sekreterare:
Kourtzman, Per E., departementssekreterare
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 9, 115 28
Stockholm, tel. 60 25 35, 67 66 44.
Direktiven för utredningen, se 1967: Fö 24.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 43 sammanträden.
Dessutom har olika arbetsgrupper inom utredningen hållit ett
flertal sammanträden. Utredningen har gjort tio studie- och informationsbesök
vid förband, skolor, staber m. m. Utredningen har även under tiden
den 5—8 maj 1969 företagit tjänsteresa till Finland för att bl. a. studera
bemanningsfrågor vid isbrytning och sjömätning.
Utredningen har den 19 juni 1968 avgett delbetänkandet »Vissa personaloch
driftfrågor vid militära matinrättningar och mässar» (Stencil Fö
1968: 2).
Efter framställning från utredningen har Kungl. Maj :t den 20 september
1968 medgivit att under budgetåret 1968/69 vissa försök får anordnas vid
förbanden inom Gotlands militärkommando syftande till att i viss omfattning
ersätta handräckningsvärnpliktiga med civil personal. Försöksverksamheten
har påbörjats i oktober 1968. Kungl. Maj :t har den 9 maj 1969
medgivit att försöken får bedrivas även under budgetåret 1969/70.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
11. 1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 januari 1967 för att
överse rekvisitions- och förfogandelagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 februari 1967):
Lundberg, N. Ragnar W., f. d. generaldirektör
Sekreterare:
Skarstedt, Carl-Ivar S., hovrättsassessor
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1, Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. 22 40 70.
Direktiven för utredningen, se 1967: Fö 19.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1970.
4f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
105
Fö: 12
Riksdagsberättelsen år 1970
12. Försvarets fredsorganisationsiitredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 3 februari 1967 för att
utreda frågan om vissa ändringar i krigsmaktens fredsorganisation (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1967):
Wesström, Eric A., f. d. landshövding
Experter:
Betzfeldt, Karl-Hugo, överstelöjtnant
Dahlberg, Benkt C. I., generalmajor (fr. o. in. den 3 februari 1969)
Franzén, Nils P., organisationsdirektör
Höijer, Gunnar, krigsråd
Johnson, J. Åke, kommendörkapten av 1. graden
Larsson, Sven E., kansliråd
Lindén, Sven, kommendörkapten av 1. graden (t. o. m. den 3 februari 1969)
Lugn, Robert, överstelöjtnant
Pettersson, Per-Arne, t. f. kansliråd (t. o. in. den 3 februari 1969)
Varenius, Bo G. O., överste
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Sekreterare:
Andersson, Lars A., överstelöjtnant (t. o. in. den 30 september 1969)
Wigardt, Hans G. T., organisationsdirektör (fr. o. in. den 1 oktober 1969)
Biträdande sekreterare:
Jonsson, Kenny D. A., kanslisekreterare (fr. o. in. den 4 november 1969)
Ullbrant, Ivan H., förvaltare (fr. o. in. den 15 november 1969)
Wigardt, Hans G. T., organisationsdirektör (t. o. m. den 30 september 1969)
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1, Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. 22 40 70 ankn. 555 (sekreteraren).
Direktiv för utredningen, se 1968: Fö 20.
Utredningen har den 27 juni 1969 fått i uppdrag att som ett led i lokaliserings-
och arbetsmarknadspolitiken utreda förutsättningarna för att förlägga
ett nytt fredsförband till ort i det inre av övre Norrland.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 21 sammanträden
samt besökt två arméförband, fem marina förband, ett flygförband,
åtta kommuner samt länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens
län. Översiktlig rekognoscering av orter i det inre av övre Norrland har
utförts under en vecka.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1970.
13. 1968 års personalkategoriutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1968 för att
verkställa utredning rörande vissa personalfrågor vid försvarets materielverk
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 juli 1968):
106
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö:14<
Curtman, Curt W., f. d. överdirektör, ordförande
Blomqvist, O. Rune, departementsråd
Skoglund, B. E. Folke, överdirektör
Experter:
Elg, Gösta R., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 17 februari 1969)
Engdahl, Gunnar V., överste (fr. o. m. den 17 februari 1969)
Sölve, Torkel W :son, marindirektör av 2. graden (fr. o. m. den 10 oktober
1969)
Wedin, R. Folke, amiralitetsråd
Ålander, Olof G., byrådirektör (fr. o. m. den 17 februari 1969)
Åsgård, Bo H., marindirektör av 1. graden (fr. o. m. den 17 februari 1969)
Sekreterare:
Augustinsson, Curt W., byrådirektör
Lokal: Luntmakargatan 13, 111 37 Stockholm, tel. 10 72 73.
Direktiven för utredningen, se 1969: Fö 16.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 63 sammanträden
och sedan september 1969 varit verksam i olika arbetsgrupper.
Utredningen har vidare bl. a. gjort 17 studiebesök vid centrala, regionala
och lokala staber och förvaltningar inom krigsmakten.
Utredningen beräknas avge delbetänkande beträffande central instans
under senare delen av 1970. Arbetet beräknas i övrigt fortgå under år 1970.
14. Försvarets materielanskaffningsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1968 med
uppdrag att utreda organisationen av anskaffningsverksamheten och därmed
sammanhängande funktioner m. m. inom försvarets materielverk (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 juli 1968):
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led av II kamm., ordförande
Eklund, C. Gunnar, överste
Nilsson, Jan H., departementsråd
Sebardt, Carl E. W., bruksdisponent
Sundén, U:son Åke, generaldirektör
Experter:
Arman, Jan-Olof, överingenjör (fr. o. m. den 17 juni 1969)
Björnson, Lars-Eric, departementssekreterare (fr. o. m. den 21 november
1969)
Grandin, Gunnar E., kommendör (fr. o. m. den 17 juni 1969)
Grenander, P. Gunnar R. G., överste (fr. o. m. den 17 juni 1969)
Holmberg, Gunnar E., planeringsdirektör (fr. o. m. den 18 oktober 1969)
Härlin, Olof C. A., överingenjör (fr. o. m. den 18 oktober 1969)
Kihlberg, Anders, byrådirektör (fr. o. m. den 18 oktober 1969)
107
Fö: 14 Riksdagsberättelsen år 1970
Lindgren, Henrik G. A., avdelningschef (fr. o. m. den 17 juni 1969)
Ludvik, Klaus, organisationsdirektör
Nilsson, Björn, direktör (fr. o. m. den 1 oktober 1969)
Silvén, Ernst E., överste (fr. o. in. den 18 oktober 1969)
Sölve, Torkel W:son, marindirektör av 2. graden (fr. o. m. den 4 november
1969)
Sekreterare:
Nilsson, Sten Börje R., avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Strokirk, Lennart B. G., överstelöjtnant (fr. o. in. den 17 oktober 1969)
Tibell, S. Olof G., flygdirektör (fr. o. m. den 17 oktober 1969)
Lokal: Banérgatan 62, 104 50 Stockholm 80, tel. 67 95 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1969: Fö 17.
Utredningen har den 17 oktober 1969 fått i uppdrag att i samband med den
pågående organisationsöversynen ingående pröva vilka delar av försvarets
materielverk som kan komma i fråga att förläggas utanför storstockholmsområdet.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 26 sammanträden,
deltagit i sex orienteringar inom försvarets materielverk samt
besökt fem större leverantörer till försvaret och två konsultföretag.
Utredningen beräknas under hösten 1970 avge delbetänkande angaende
främst organisation i stort och riktlinjer för organisationsutvecklingen pa
sikt inom försvarets materielverk.
Utredningsarbetet i övrigt beräknas pågå under år 1970.
15. 1968 års utredning om biståndsutbildning
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 11 oktober 1968 för att
utreda frågan om utbildning av vapenfria tjänsteplikt^ och andra värnpliktiga
för internationell biståndsverksamhet m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 oktober 1968):
Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av II kamm.
Experter:
Creutzer, Bertil R., överste
Elmqvist, Karl-Axel, förbundssekreterare
Lindow, M.-W. Styrbjörn R. A. R:son, t. f. kansliråd (fr. o. m. den 14 april
1969)
Ringholm, Bosse, förbundsordförande
Ringmar, R. Torgil, t. f. byråchef
Sekreterare:
Lindow, M.-W. Styrbjörn R. A. R:son, t. f. kansliråd (t. o. m. den 13 april
1969)
108
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 16
Engman, O. Ingemar, departementssekreterare (fr. o. m. den 14 april 1969)
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1, Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. 22 40 70 ankn. 591 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1969: Fö 18.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 15
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1970.
16. Utredningen om befordringsförfarandet m. in. inom krigsmakten
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1968 för
att utreda befordringsförfarandet m. m. inom krigsmakten.
Lundberg, N. Ragnar W., f. d. generaldirektör
Experter:
Holmstedt, Nils G., överste
Igelstam, Rutger M., major
Ogner, Stig V., kansliråd
Werner, Ulf C. L., departementssekreterare
Sekreterare:
Olsson, Jan O., kanslisekreterare
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1, Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. 2240 70.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
19 december 1968):
De förutsättningar som befordrings- och tjänstetillsättningssystemet inom
krigsmakten vilar på har under senare år i vissa avseenden ändrats. Sålunda
har genom omorganisationen av krigsmaktens högsta ledning och genom
inrättandet av för försvarsgrenarna gemensamma regionala staber behovet
av enhetlighet inom krigsmakten ökat i fråga om både vitsordsgivning
och verksamheten inom befordringsberedningarna. Det är vidare angeläget
att befordran inom skilda personalkårer så långt möjligt sker efter
enhetliga grunder. Tillkomsten av för krigsmakten gemensamma personalkårer
skapar särskilda problem. Refordran till högre militär eller civilmilitär
tjänstegrad bär vidare tidigare som regel skett i samband med att ledig
tjänst tillsätts. En tendens föreligger emellertid att betrakta uppflyttning
till högre tjänst och uppflyttning till högre tjänstegrad som formellt två skilda
företeelser. Detta har blivit en följd av att antalet tjänster med beteckningen
r ~—i fråga om vilka tjänster befordringsberedning som nämnts inte
skall medverka — ökat påtagligt under senare år. Refordringsberedningarnas
uppgifter har härigenom i allt större utsträckning kommit att avse endast
befordringskandidats lämplighet för befordran till högre tjänstegrad
oberoende av hur hans innehavda eller tilltänkta tjänst är lönegradsplacerad
eller betecknad. Härigenom har förutsättningarna för befordringsberedningarnas
verksamhet i viss mån ändrats. Den frågan uppställer sig vidare
109
Fö: 16
Riksdagsberättelsen år 1970
om området för beredningarnas verksamhet är lämpligt avgränsat. Urvalsbefordran
förekommer sålunda icke blott på regementsofficersnivån utan
även på underofficers- och underbefälsnivån.
En översyn av det nuvarande befordringssystemet bör ske. Utredningsuppdraget
bör anförtros en särskilt tillkallad sakkunnig.
Utredningsmannen skall främst pröva, om gällande system i allo skapar
fullgoda garantier för att befordran sker på objektiva och rättvisa grunder.
Särskild hänsyn måste därvid tas till de speciella förhållandena inom krigsmakten
där krigsorganisationen är det väsentliga och varje befordran i fred
måste bedömas mot bakgrund av vederbörandes lämplighet för tjänstgöring
i krig. Samtidigt måste givetvis användbarhet för utbildningsuppgifter och
för fredsadministrativa uppgifter tillmätas sin betydelse.
Uppmärksamhet måste vidare fästas vid de speciella svårigheter som
uppkommer då personal från olika personalkårer skall jämföras med varandra.
Utredningsmannen bör utgå från nuvarande personalkårindelning
men bör därjämte söka belysa hur olika system för uppbyggnad av personalkårerna
inverkar på utformningen och tillämpningen av befordrings- och
tjänstetillsättningssystemet. Utredningsmannen bör i detta sammanhang samråda
med personalkategoriutredningen.
Systemet för vitsordsgivning för militär och civilmilitär personal inom
krigsmakten har närmast karaktären av en kontinuerlig personbedömning.
Utredningsmannen bör överväga om detta system är ändamålsenligt. Samråd
bör härvid äga rum med den av chefen för civildepartementet med stöd
av Kungl. Maj :ts beslut den 16 juni 1966 tillkallade utredningen rörande
normer för betyg och intyg över anställning inom den statligt reglerade offentliga
förvaltningen (betygsutredningen).
Det nuvarande systemet med befordringsberedningar bör granskas förutsättningslöst.
Härvid bör undersökas om urvalssystemet inom krigsmakten
gör det nödvändigt att ha befordringsberedningar i en eller annan form. Utredningsmannen
bör undersöka befordringsberedningarnas nuvarande verksamhet
och, med hänsyn till verksamhetens syfte, avge de förslag han finner
påkallade. I samband härmed bör utredningsmannen i anslutning till
tjänsteställningsutredningens förslag (SOU 1967: 15) pröva behovet av att i
vidgad utsträckning inrätta organ liknande befordringsberedningarna för
bedömning av underofficerares och underbefäls lämplighet för sådan uppflyttning
till högre tjänstegrad som grundas på urval. Behovet av särskilda
befordringsorgan för befordran till civilmilitär tjänst bör även övervägas.
Om utredningsmannen finner att befordringsberedningar behövs bör eftersträvas
att deras verksamhet blir enhetlig.
Utredningsmannen bör också ta ställning till i vilken utsträckning ansökningsförfarande
skall förekomma vid tjänstetillsättning. Denna fråga har
tidigare diskuterats, varvid de militära myndigheterna hävdat att ansökningsförfarande
inte är lämpligt för krigsmakten, bl. a. med hänsyn till det
förhållandevis stora antalet omplaceringar mellan olika tjänster som måste
ske inom försvaret, det begränsade urval som följer av ett ansökningssystem
in. m. För att personalplaneringen skall vara effektiv och en successiv förändring
av individens uppgifter i freds- och krigsorganisationen kunna genomföras
måste troligen ett ansökningsförfarande begränsas. Även om förutsättningar
kan skapas för att rättssäkerhetssynpunkterna blir tillgodosedda
utan ansökningsförfarande, kan det å andra sidan finnas fog för att det
no
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 17
militära och civilmilitära tillsättningsförfarandet så långt möjligt stämmer
överens med det civila, där som huvudregel gäller att lediga tjänster tillsätts
efter ansökningsförfarande.
Utredningsmannen bör slutligen behandla de övriga frågor angående befordrings-
och tjänstetillsättningssystemet som utredningsarbetet kan ge anledning
till.
Frågan om arbetsmetodiken i befordringsberedningarna in. m. behandlas
sedan början av år 1967 i en arbetsgrupp vid försvarsstaben. I denna ingår
företrädare för försvarsgrensstaberna. Det arbete som bedrivs av arbetsgruppen
bör fortsätta och resultatet bör successivt ställas till utredningsmannens
förfogande.
Utredningen har under tiden december 1968—oktober 1969 hållit åtta
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1970.
17. 1969 års försvarsforskningsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1969 för
översyn av försvarsforskningens framtida inriktning, ledning, organisation,
samordning och ansvarsförhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 27
februari 1969):
Engström, Arne V., professor, ordförande
Borg, L. Göran, professor
Lindström, B. E. Gunnar, direktör
Lundberg, P. Lennart, forskningschef (avliden den 18 oktober 1969)
Landquist, Nils Henrik, avdelningschef (fr. o. m. den 1 november 1969)
Sköld, Nils G., generalmajor
Experter:
Grape, S. Lennart, kansliråd (fr. o. m. den 26 november 1969)
Gustafsson, Bengt E., professor (fr. o. m. den 4 oktober 1969)
Oscarsson, Bo S. I., departementssekreterare (fr. o. m. den 4 oktober 1969)
Sekreterare:
Wahlström, J. Klas E., t. f. kansliråd
Biträdande sekreterare:
Högberg, Lars G., fil. lic.
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1, Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. 22 40 70 ankn. 514 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
14 februari 1969):
Underlag för att utforma och genomföra vår säkerhets- och försvarspolitik
och dess olika medel erhålls bl. a. genom försvarsforskning. Ansvaret
111
Fö: 17
Riksdagsberättelsen år 1970
för denna forskning är i dag delat. Den teknisk-naturvetenskapliga forskningen
bedrivs huvudsakligen vid försvarets forskningsanstalt enligt allmänna
bestämmelser i anstaltens instruktion. Anstalten skall vid sin planläggning
av forskningsverksamheten samråda med överbefälhavaren om
verksamhetens huvudsakliga inriktning. Försvarets materielverk disponerar
årligen medel avsedda dels för allmän flygteknisk forskning och utveckling,
som bl. a. i stor utsträckning finansierar verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten,
dels för allmän robotforskning som i huvudsak används för
icke typbundna forskningsuppgifter vid försvarets forskningsanstalt och industrier.
Materielverket initierar också allmän och grundläggande skeppsteknisk
forskning, som bedrivs vid statens skeppsprovningsanstalt och högskoleinstitutioner.
Fortifikationsförvaltningen ansvarar för fortifikatorisk
forskning genom sin egen forskningsbyrå, genom samverkan med försvarets
forskningsanstalt och genom utlagda uppdrag. För försvarsinriktad medicinsk
och psykologisk forskning gäller särskilda bestämmelser, grundade
på förslag av den försvarsmedicinska forskningsutredningen (SOU 1962:
34) resp. försvarets personalbehandlingsutredning (SOU 1952:40).
Frågan om vår säkerhets- och försvarspolitiks utformning har blivit alltmer
komplicerad och samtidigt i allt större utsträckning en totalförsvarsfråga.
Detta är bl. a. en följd av tillkomsten av uran- och vätevapen, biologiska
och kemiska stridsmedel, den snabba utvecklingen av vapenbärare
och av teletekniken, de allt högre kostnaderna för utveckling, anskaffning,
drift och underhåll av modern krigsmateriel samt metodutvecklingen på den
psykologiska krigföringens område. Utvecklingen har också lett till en breddning
av försvarsforskningen mot andra forskningsområden än de teknisknaturvetenskapliga.
De nya forskningsområdena har dock i vissa fall inte
fått fasta former inom försvaret. Försvarsforskningens vidgning mot totalförsvaret
och mot nya områden aktualiserar en översyn av forskningsverksamheten
vid olika forskningsorgan.
Underlag för beslut om försvarets framtida utformning tas f, n. fram
genom studier och utredningar samt utveckling av materiel och metoder.
Erfarenheten visar att forskningsinsatser behövs som grund för samtliga
dessa områden. Frågan om försvarsforskningens inriktning och organisation
måste bedömas med hänsyn till den totala aktivitet som behövs för den successiva
utvecklingen av vårt totalförsvar. Ett viktigt problem är därvid att
åstadkomma en lämplig uppgifts- och ansvarsfördelning mellan olika försvarsmyndigheter
och forskningsorgan samt eu samordning av verksamheten
som medför att största effekt kan vinnas ur tillgängliga resurser inom
och utom försvaret.
Behovet att effektivt utnyttja samhällets forskningsresurser gäller hela
den statliga sektorn. Samhällets engagemang inom främst teknisk forskning
och utveckling kännetecknas av en växande ekonomisk insats. I den
takt resurserna ökar och verksamhetens omfattning växer ställs också
större krav på samordningsåtgärder i skilda avseenden. Med inrättandet
av styrelsen för teknisk utveckling (prop. 1968: 68, SU 131, rskr 403) avsåg
statsmakterna att i första hand samordna finansieringen av viss forsknings-
och utvecklingsverksamhet. I propositionen härom berördes även
frågan om en översyn av den organisatoriska ramen för vissa statliga tekniska
forskningsinstitutioner utanför universitet och högskolor. Kungl. Maj :t
har den 24 januari 1969 bemyndigat chefen för industridepartementet att
112
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 17
tillkalla sakkunniga för utredning rörande samordning av viss statlig forskningsverksamhet.
Denna utredning är avsedd att utgöra ett första led i en
vidare översyn. Även försvarsforskningen berörs av utredningen.
Mot bakgrund av vad jag har anfört bör en översyn ske av försvarsforskningens
inriktning, ledning, organisation, samordning och ansvarsförhållanden.
Översynen bör delvis bedrivas parallellt med nämnda utredning
rörande samordning av viss statlig forskningsverksamhet. Översynen bör
uppdras åt särskilda sakkunniga.
En utgångspunkt för översynen bör vara att forskningen i hög grad skall
målinriktas och prioriteras utifrån dess bedömda värde för totalförsvaret i
relation till forskningens resurskrav. Härvid bör beaktas det system för långsiktsplanering
som nu prövas för det militära försvaret och civilförsvaret.
Övriga faktorer som i väsentlig grad kan påverka försvarsforskningens inriktning
och organisation bör anges och beaktas av de sakkunniga. Som
grund för rekommendationer i olika avseenden bör alternativa lösningar
presenteras och diskuteras.
Det är angeläget att de sakkunniga överväger olika ambitioner i fråga
om forskningens inriktning och omfattning. Det bör bl. a. gälla den relativa
prioritering som utifrån ett litet lands begränsade resurser bör ges olika
forskningsområden under hänsyn till de krav på forskningens bredd, som
vår alliansfria politik medför. Det kan även gälla olika ambitioner att tilllämpa
den grundläggande forskningens resultat i följande avseenden.
(a) Forskning rörande grundläggande fysikaliska, kemiska, biologiska
och medicinska samt andra fenomen som är eller bedöms bli av betydelse
för totalförsvarets utformning.
(b) Forskning, studier och utredningar beträffande den principiella uppbyggnaden
och värdet av vapen- och hjälpmedelssystem eller andra för totalförsvaret
intressanta objekt av systemkaraktär som kan komma i fråga
för anskaffning eller som behövs som underlag för strategiska och taktiska
bedömanden. Människans roll och kapacitet som komponent i sådana system
skall därvid särskilt beaktas.
(c) Allmänt tekniskt utvecklingsarbete i fråga om komponenter och utrustningar*
av intresse för totalförsvaret.
Översynen bör avse verksamheten vid etablerade forskningsorgan inom
försvaret liksom utnyttjandet av näringslivet, andra statliga forskningsinstitutioner
samt universitet och högskolor för forsknings- och utvecklingsuppgifter
för försvaret. Frågan om och i vilken utsträckning försvarets
forskningsorgan skall kunna motta forsknings- och utvecklingsuppdrag från
andra statliga myndigheter och forskningsinstitutioner samt från icke
statliga beställare bör utredas.
Det är vidare angeläget att forskningen kring totalförsvarets planeringsproblem
och systemanalytiska metodfrågor ses över liksom denna forsknings
anknytning till den praktiska planeringsverksamheten. Bl. a. bör som
alternativ övervägas en starkare sammanhållning av resurserna än i dag
och vilken organisationsform som därvid skulle vara lämpligast.
Vid granskning av försvarsforskningens ledning, samordning och ansvarsförhållanden
bör beaktas formerna och resurserna för olika intressenters
medverkan rid bestämmandet av forskningens inriktning i stort över viss
tidsperiod och vid uppgörandet av skilda forskningsprogram. Särskilt bör
uppmärksammas olika möjligheter att skapa överblick över och samordning
113
Fö: 17
Riksdagsberättelsen år 1970
av försvarsforskningen oberoende av vilken myndighet, som initierat skilda
forskningsuppdrag, och under vilka former dessa utförs. Försvarsforskningens
finansiering bör uppmärksammas. Bl. a. bör som alternativ övervägas
ett förfarande där viss grundläggande forskning bekostas genom, direkta anslag
över försvar sbudget en medan annan forskning som läggs ut på olika
forskningsorgan betalas av beställaren.
Översynen av den framtida försvarsforskningen kommer att starkt beröra
försvarets forskningsanstalt. Det kan uppstå skäl att överväga andra organisationsformer
för forskningsanstalten såsom stiftelse eller bolag. Särskild
uppmärksamhet kan beroende på uppdragsverksamhetens omfattning behöva
ägnas åt personalens rekrytering m. in. i syfte att skapa ett flexibelt
system.
I fråga om forskningsanstaltens interna organisation bör de olika principiella
krav definieras, som verksamhetens alternativa inriktning, ledning
och ansvarsförhållanden ställer. En utgångspunkt bör därvid vara att organisationen
bör medge stor flexibilitet och effektivitet med avseende på
de befintliga materiella och personella resursernas användning och anpassning
till gällande forskningsprogram. Organisationen bör också medge en
smidig anpassning till forskningens möjliga inriktning och omfattning i
framtiden.
Utredningsarbetet bör bedrivas så att delresultat avseende försvarsforskningens
framtida inriktning, ledning, samordning, ansvarsförhållanden och
finansiering kan insändas till Kungl. Maj:t senast under andra kvartalet
1970 och delresultat avseende de skilda forskningsorganens verksamhet och
organisation senast under första kvartalet 1971.
Under utredningsarbetets gång bör samråd ske med utredningen rörande
samordning av viss statlig forskningsverksamhet. Vidare bör kontakt hållas
med kommittén för internationell politik och utredningen rörande organisation
av anskaffningsverksamheten och därmed sammanhängande funktioner
m. m. inom försvarets materielverk.
Utredningen har under tiden maj—oktober 1969 hållit nio sammanträden,
vilka delvis kombinerats med besök vid berörda myndigheter. Samrådskontakter
har tagits med 1969 års utredning för samordnad forskning.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1970.
18. 1969 års Skeppsholmsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 april 1969 med
uppgift att upprätta utbyggnadsplan för Skepps- och Kastellholmarna.
Pålsson, E. Roland, departementsråd, ordförande
Morling, Bertil J. A., departementssekreterare
Rosén, Nils-Arne, avdelningsdirektör
Wilborg, Nils, avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Forsell, L. O. Torbjörn, departementssekreterare
114
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 18
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
18 april 1969):
Uppdraget till de sakkunniga skall gälla att på grundval av den av Skeppsholmsutredningen
framlagda principskissen samt med hänsynstagande till
utredningens motiveringar och de synpunkter som framförts i yttrandena
över utredningens förslag, i samråd med överbefälhavaren, fortifikationsförvaltningen,
byggnadsstyrelsen, Stockholms stad, 1965 års musei- och utställningssakkunniga,
1967 års konstnärsutbildningssakkunniga samt övriga
berörda myndigheter, institutioner, utredningar m. m. upprätta en utbyggnadsplan
för Skepps- och Kastellholmarna och därpå befintliga byggnader.
Holmarna och byggnaderna bör användas för i huvudsak kulturella
och konstnärliga ändamål samt för turister och fritidsverksamhet. Utbyggnadsplanen
bör innefatta förslag angående
holmarnas disposition i stort och principer för utnyttjande och miljögestalt
ning
dimensioneringsgrunder
samt områden för biltrafik och parkering
kollektiv trafikförsörjning
gångtrafik
parkområden och områden för allmänhetens fritidsverksamhet
teknisk försörjning
behandling av befintlig bebyggelse (ombyggnad, rivning m. m.)
nybyggnader (läge, dimensioner)
framtida disposition av byggnader
förvaltning av mark och byggnader samt väghållning och parkskötsel sedan
Ostkustens örlogsbas flyttat från holmarna
samarbetsformer för administration av sådana anordningar m. in., som är
att betrakta som en gemensam angelägenhet för staten och staden
investerings- och tidsplan för föreslagna åtgärder.
Vid upprättande av utbyggnadsplanen skall som förutsättning gälla att
amiralitetshuset (nr 18) med annex (nr 9, f. d. 18 A), östra boställshuset
(nr 34) och kastellet (nr 204) kommer att disponeras av försvaret samt
att försvaret därutöver skall ha rätt att vid behov fritt använda östra brobänken,
högvaktstrappan, kajen vid proviantförrådet, Britanniabryggan,
salutbatterierna och ett utrymme om cirka 200 kvadratmeter av skyddsrummet
under Skeppsholmskyrkan.
Efter örlogsbasens utflyttning kommer försvaret t. v. att behöva vissa av
de genom utflyttningen friställda byggnaderna. Såväl för dessa som för övriga
av försvaret övergångsvis disponerade byggnader, som icke berörs av
örlogsbasens utflyttning, gäller att de kan utrymmas endast under förutsättning
att ersättningslokaler kan ställas till förfogande. I samråd med
vederbörande militära myndigheter bör upprättas en preliminär flyttningsplan,
till vilken utbyggnadsplanen för holmarna kan anpassas.
Utbyggnadsplanen skall upprättas med utgångspunkt i att förverkligandet
av planen skall ske på lång sikt och i etapper. Med hänsyn till den huvudsakliga
belägenheten av de byggnader, som försvaret kommer att behålla,
bör en första etapp begränsas till den del av Skeppsholmen, som frigörs
115
Fö: 18
Riksdagsberättelsen år 1970
genom bortflyttningen av örlogsbasens tekniska förvaltning (f. d. Stockholms
örlogsvarv) eller i vart fall till området norr och öster om Svensksundsvägen.
Vid fullgörandet av uppdraget bör de sakkunniga tidsmässigt i första
hand beakta frågan om anordnande av erforderliga lokaler åt Akademien
för de fria konsterna med konsthögskolan samt frågan om ökade lokalresurser
för moderna museet.
I den mån de sakkunniga finner det lämpligt bör delförslag kunna läggas
fram.
Kommittén har under tiden fram till den 1 november 1969 hållit fem sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1970.
19. 1969 års skyddsrumsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1969 för att
verkställa utredning angående skyddsrumsbyggande! (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 november 1969):
Swanstein, Stig N. S., landssekreterare
Experter:
Nordbeck, Lennart V., länsassessor
Schwartz, Brita E., byråchef (fr. o. in. den 13 december 1969)
Terstad, I. Gösta A., kansliråd
Westin, J. Olle, civilingenjör
Sekreterare:
Edmén, Lars H., civilförsvarsdirektör
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1, Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. 22 40 70 ankn. 615 (Terstad), länsstyrelsen i Västmanlands
län, Fack, 721 86 Västerås, tel. 021/11 02 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
17 oktober 1969):
De nuvarande bestämmelserna om skyddsrumsplikt m. m. grundar sig i
väsentliga delar på principer som var förhärskande i början av fyrtiotalet.
Bestämmelserna har setts över dels år 1951 (prop. 1951: 176, 1LU 30, rskr
279) och dels år 1956 (prop. 1956: 185, SU 52, rskr 376). Vid sistnämnda
tillfälle antogs de nu gällande riktlinjerna för skyddsrumsbyggandet.
Sedan skyddsrumsbyggnadsskyldigheten infördes har skyddsrumsfrågorna
övervägts vid olika tillfällen såväl med hänsyn till de säkerhetspolitiska
bedömningarna som på grund av samhällsbyggandets utveckling. Senast
har inom försvarsdepartementet gjorts ett försök att kartlägga de förhållanden
som på kortare eller längre sikt inverkar på skyddsrumsbyggandet.
Förutom de säkerhetspolitiska synpunkterna och vissa alternativa skydds
-
116
Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö: 19
rumsåtgärder har diskuterats finansieringen av skyddsrumsbyggandet och
den nuvarande lagstiftningen och organisationen för byggandet. Man har
därvid bl. a. funnit att samordningen med planverkets byggnadsbestämmelser
och byggnadslagstiftningen bör granskas särskilt.
De frågor som rör de säkerhetspolitiska utgångspunkterna för skyddsrumsbyggandet
och utformandet av olika alternativ för civilbefolkningens
skydd kommer att behandlas inom ramen för perspektivplaneringen för
civilförsvaret. Grundläggande anvisningar för denna planering har meddelats
civilförsvarsstyrelsen, som utför arbetet i samverkan med berörda
militära och civila myndigheter. Försvarsdepartementet kommer att under
våren 1970 meddela ytterligare anvisningar för perspektivplanens utformning.
Skyddsrumsbyggandet kommer härigenom att avvägas inom ramen
för ett långsiktigt program för befolkningsskyddet, baserat på de allmänna
säkerhetspolitiska bedömningarna. Efter hand som programplaner utformas
för civilförsvarets utveckling under sjuttiotalet och framåt kommer
skyddsrumsbyggandet att behovsprövas mot denna bakgrund.
En annan lokalisering av skyddsrumsbyggandet än den nuvarande kan
mot den här angivna bakgrunden komma att framstå som motiverad. Det
kan inte uteslutas att bebyggelseområden som f. n. helt eller delvis saknar
skyddsrum, beroende av bl. a. nuvarande bestämmelsers utformning, kan
behöva kompletteras med skydd av något slag. Skyddsrummen byggs f. n.
i anslutning till att viss anläggning eller byggnad uppförs. Det är helt
byggnadens art som jämte den geografiska bestämningen styr skyddsrumsproduktionen
och blir avgörande för om skyddsrum skall anordnas och
storleken av det. Någon egentlig prövning av behovet på platsen med hänsyn
till kringliggande skyddstillgångar förekommer inte. Det ges inte tillfälle
till prövning om skyddsrummet får den för området mest angelägna
lokaliseringen eller om storleken är rätt avpassad till det kringliggande områdets
hela behov. Det kan mot denna bakgrund ifrågasättas om de regler
som f. n. styr skyddsrumsbyggandet är lämpliga.
Det är vidare av betydelse att skyddsrumsprogrammen anpassas till utvecklingstendenserna
beträffande planering och produktion av nya bostads«ch
bebyggelseområden. Bostadsbyggandet är starkt koncentrerat till storstadsområdena
och de större tätorterna. I stor utsträckning exploateras
markområden som byggs ut i ett sammanhang till färdiga stadsdelar. Byggandet
industrialiseras och förutsätter för att minska kostnaderna bl. a. en
långtgående standardisering. Det är en strävan att områdesvis genomföra
en enhetlig utformning av bebyggelsen med så få varianter som möjligt i
hustyper, lägenhetslösningar osv. Ofta ges centralt godkännande på lämpliga
typlösningar för att förenkla den lokala granskningen. Standardiseringen
leder till att bostadshusens innehåll renodlas och att källare undviks.
I produktionstekniskt avseende bryter källarvåningarna den förenkling som
eftersträvas. I synnerhet vid lägre bebyggelse (2—3 vån.) strävar man efter
att förlägga förråd, tvättstugor, skyddsrum m. m. till särskilda byggnader,
som kan uppföras oberoende av det seriemässiga arbetet med bostadshusen.
De bestämmelser som gäller för normalskyddsrum kan behöva anpassas
till denna utveckling av byggandet. Övergången till källarlösa hus och bostadskomplement
i friliggande anläggningar gör att nya lösningar för
skyddsrummen måste prövas och att författningar och administrativa reg
-
117
Fö: 19 Riksdagsberättelsen år 1970
ler anpassas efter sådana behov av lösningar. Bl. a. bör prövas lämpligheten
av att samordna skyddsrumsbyggandet med planverkets typgodkännande
verksamhet. Behovet av regler härför bör studeras.
För att statsmakterna skall få ett tillräckligt underlag för att ta ställning
till skyddsrumsbyggandet i framtiden krävs att parallellt med perspektivplanearbetet,
vissa författningsmässiga och administrativa frågor i samband
härmed utreds. Det gäller bl. a. frågor om byggansvar, finansieringsformer
och olika myndigheters medverkan.
I sammanhanget bör också undersökas om ytterligare bestämmelser och
riktlinjer behövs för att främja sltyddsrumslösningar som innebär att lokalerna
i ökad utsträckning kan ges ett ekonomiskt bärkraftigt utnyttjande
i fred. Vidare bör beaktas frågor som har samband med skyddsrummens
användning under olika betingelser under krig och krigsfara. Så kan t. ex.
ändrade förutsättningar konnna att gälla i fråga om förflyttningsavståndet
mellan skyddsrum och bostad resp. arbetsplats. Sådana förhållanden kan ge
möjlighet till mindre bundna skyddsrumslösningar än vad som medges f. n.
De här behandlade frågorna angående författningsmässiga förutsättningar
och regler för skyddsrumsbyggandet under olika förutsättningar bör utredas
av en särskilt tillkallad sakkunnig.
Utredningsmannen bör utgå från att fastighetsägarna alltjämt skall
vara skyldiga att medverka vid skyddsrumsbyggandet. Det bör beaktas att
kompletterande skyddsrum kan behöva anordnas utan direkt samband med
den löpande byggnadsproduktionen och att byggnadsåtgärder också kan
vara aktuella för att göra befintliga skyddstillgångar i tunnlar och källare
och andra underjordiska utrymmen lämpade som skyddsplatser i krigstid.
Uppmärksamhet bör ägnas åt sambandet mellan skyddsrumsbyggandet
och bebyggelseplaneringen i allmänhet. Utredningsmannen bör utgå från
att skyddsrumsplaner upprättas såväl för hela landet och regionalt som
för de orter som berörs av skyddsrumsbyggandet. Skyddsrumsplanerna
skall vara samordnade med de planer för markdisposition och utbyggnadsplaner
som gäller för orten. Av planerna skall framgå befintliga skyddstillgångar
och planerade utbyggnadsbehov. Formerna för att på ett tillräckligt
tidigt stadium planera in skyddsrumsbyggandet i bebyggelseplaneringen
för att härigenom få förutsättningar för bästa möjliga resursutnyttjande
bör utredas.
Förslag bör läggas fram om de ändringar i författningar och administrativa
bestämmelser som behövs som underlag för de beslut beträffande
skyddsrumsbyggandet, som statsmakterna kommer att fatta på grundval
av perspektivplaneringen inom civilförsvaret. Utredningsmannen bör fortlöpande
ha nära kontakt med denna planeringsverksamhet. Han bör också
överväga frågor om olika myndigheters befattning med skyddsrumsfrågor.
Utredningsmannen bör slutligen vara oförhindrad att behandla de övriga
frågor av författningsmässig och administrativ natur rörande skyddsrumsbyggandet
som han under utredningsarbetet finner anledning ta upp till
övervägande.
Utredningsarbetet bör bedrivas så, att förslag kan avlämnas successivt
allt eftersom arbetet med perspektivplaneringen ger förutsättning härför.
118
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 2
Socialdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1969
1. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 24 september 1943.
Dahlberg, Gösta, f. d. överdirektör, ordförande
Bunner, Tor Å. G., byggnadsråd
Einhorn, Jerzy, professor
Hellerström, Sven C. A., professor
Pehrson, C. Gösta, sjukvårdsdirektör
Sjögren, N. Tore, f. d. byråchef
Walstam, Rnne, professor
Sekreterare:
Jeppsson, J. Torsten, t. f. avdelningsdirektör
Direktiven för kommittén, se 1944:1 E 24.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sju
sammanträden in pleno, varjämte arbetsutskottet sammanträtt vid ett flertal
tillfällen.
Andra etappen av isotoplaboratoriets ombyggnad har slutförts under
sommaren 1969. En del arbeten med förbättring av ventilationen samt vissa
andra kompletteringsarbeten i högvoltstationen pågår.
Kommittén upphör den 1 januari 1970.
Kungl. Maj :t har den 31 oktober 1968 uppdragit åt direktionen för karolinska
sjukhuset att fr. o. in. den 1 februari 1969 ha det samlade ansvaret
för planering, programmering och genomförande av byggnads- och utrustningsverksamheten
vid sjukhuset. Vidare har Kungl. Maj:t den 13 juni
1969 uppdragit åt f. d. överdirektören G. Dahlberg att under tiden 1 januari
1970—30 juni 1971 fullgöra återstående uppgifter — i huvudsak att övervaka
justeringsarbeten och ombesörja slutbesiktningar — som eljest skulle
ha utförts av kommittén.
2. Läkemedelsförsörjningsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1963 för att
verkställa utredning om läkemedelsförsörjningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 30 maj 1963):
Lönngren, D. Rune, apotekare
119
S: 2
Riksdagsberättelsen år 1970
Experter:
Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör
Eklund, Sven R. A., apotekare
Eskel, Arvid N., länsarbetsdirektör, led. av II kamm.
Lindgren, Gunnar O. A., professor
Sjöberg, Bengt E., chef för militärapoteket (avliden den 17 augusti 1989)
Sekreterare:
Andersson, Lars-Erik E., departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Swarén, Kerstin, E., fil. kand.
Direktiven för utredningen, se 1964: I S 43.
Genom beslut den 11 april 1969 uppdrog Kungl. Maj :t åt utredningsmannen
samt kanslirådet i industridepartementet Tony Hagström, budgetchefen
i finansdepartementet Bo Jonas Sjönander och expeditionschefen i socialdepartementet
Bengt Söderqvist att i anslutning till utredningen om
läkemedelsförsörjningen uppta de förhandlingar rörande organisationen
m. in. av läkemedelsförsörjningen som kunde påkallas med anledning av
utredningens arbete. Till följd av detta beslut har förhandlingar ägt rum
med apotelcarsocieteten. Förhandlingarna resulterade i en den 17 september
1969 dagtecknad under vissa förbehåll gjord överenskommelse mellan staten
och apotekarsocieteten om formerna för avlösning av nuvarande apotekssystem.
Utredningen har avgett ett den 31 oktober 1969 dagtecknat betänkande,
benämnt »Läkemedelsförsörjning i samverkan» (SOU 1969: 46).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Lokal- och ntrustningsprogramkommittén för karolinska
sjukhuset (LUP-kommittén)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 med
uppgift att — med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört
i propositionen 1965: 59 och efter samråd med lokal- och utrustningsprogramkommittén
för universitetet och högskolorna i Stockholm -— upprätta
lokalprogram och utrustningsförslag på grundval av de av statsmakterna
godtagna riktlinjerna för den fortsatta planeringen av karolinska sjukhusets
utbyggande:
Rexed, Bror A., generaldirektör, ordförande
Dahlström, Erik, avdelningsdirektör
Hamberger, Carl-Axel, professor
Karlén, Göran H., sjukhusdirektör
Lindberg, Ulf G., planeringsdirektör
Zetterblad, Ulf F., planeringsdirektör
120
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 5
Experter:
Elfvén, Jan, byrådirektör
Johansson, Olof F., avdelningsdirektör
Linneroth, Anna O., förste byråsekreterare
Nyström, Bertil, bitr. överläkare
Sekreterare:
Bildt, Hugo G., jur kand.
Danarö, Lars G. O., organisationsdirektör
Kommittén har i enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 31 oktober 1968
upphört fr. o. m. den 1 februari 1969. (Se under 1.)
4. Nordisk receptkommitté
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 15 oktober 1965 att vara svensk ledamot i
en nordisk arbetsgrupp för utredning av frågan om internordisk giltighet
för recept föranledd av Nordiska rådets rekommendation nr 22/1965:
Linder, Karl-Eric E., f. medicinalråd
Kommittén har avgett betänkandet »Internordisk gyldighet av resepter»
(NU 1969: 18).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Kommittén för ett renare samhälle
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1967 för att
utreda frågor om åtgärder mot nedskräpning (se Post- och Inrikes tidn. den
10 maj 1967):
Netzén, Gösta, landshövding, ordförande
Brundin, Paul, direktör, led. av I kamm.
Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare, led. av II kamm.
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa, led. av II kamm.
Skärman, Bo A. W., distriktslantmätare, led. av I kamm.
Sundström, E. Thorsten, borgarråd
Svenning, Eric, redaktör, led. av II kamm.
Tengroth, Karl-Erik, direktör
Wilander, Sven, ordförande i Jönköpings läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse
Experter:
Adolfsson, Göran, civilingenjör
Arnman, Göran, konsult
Lindberg, Jens, universitetslektor
Åhrell, Lars, universitetslektor
121
S: 5
Riksdagsberättelsen år 1970
Sekreterare:
Nilson, Erland R., länsassessor
Direktiven för utredningen, se 1968: S 34.
Kommittén, som under tiden november 1968—juni 1969 hållit elva sammanträden,
har den 26 juni 1969 avlämnat betänkandet »Ett renare samhälle»
(SOU 1969: 18).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Socialstyrelsens narkomanvårdskommitté
Tillkallade av medicinalstyrelsen enligt Kungl. Maj :ts medgivande den 15
oktober 1965, den 18 mars 1966 och den 30 juni 1967 för att kartlägga
narkotikamissbruket och föreslå erforderliga åtgärder:
Engel, Arthur G. W., f. d. generaldirektör, ordförande
Elowson, Anders E., hovrättsråd
Ettlinger, Ruth W., bitr. överläkare
Friberg, Hjalmar B., polisintendent
Frostner, Ivar, f. d. medicinalråd
Goldberg, Leonard, professor
Inghe, Gunnar P., professor
Krook, Gunnar V. E., hovapotekare
Ljungberg, E. G. Lennart E:son, docent
Sälde, K. A. Henry, avdelningschef
Expert:
Edfeldt, Åke, professor
Sekreterare:
Rexed, G. G. Ingemar, hovrättsfiskal
Biträdande sekreterare:
W i ekberg, Nils, forskningsassistent
Teknisk-diagnostiska arbetsgruppen:
Goldberg, ordförande
Allgén, Lars-Göran, docent
Bonnichsen, Roger K., professor
Arbetsgruppen för preventionsfrågor:
Inghe, ordförande
Blomberg, Rickard (Dick) A., rektor
Gabrielson, Märta, byrådirektör
Hirschfeldt, Frank, förlagsredaktör
Kihlbom, J. Magnus, leg. läkare
Ljungberg (se ovan)
Normark, Sören, skolkonsulent
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 35 sam -
122
Kommittéer: Socialdepartementet S: 7
man träden. Dessutom har arbetsgrupperna hållit sammanträden och arbetat
med samråd under hand.
Kommittén har i december 1969 avlämnat betänkandet »Narkotikaproblemet.
Del III. Samordnade åtgärder» (SOU 1969: 52) jämte undersökningsdel
(SOU 1969: 53).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1970
7. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 30 juni 1952.
Av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter:
Boman, Rudolf E. K., lantbrukare, f. d. riksdagsman
Grönwall, Anders J. T., professor, styresman för akademiska sjukhuset i
Uppsala, vice ordförande
Bunner, Tor Å. G., byggnadsråd
Löfberg, Jan-Harald, akademiräntmästare
Av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott utsedda ledamöter:
Carlsson, A. G. A., landstingsman, ordförande
Bergman, Åke, landstingsman
Hillerdal, Olle, docent
Nordlander, Nils-Brage, överläkare, landstingsman
Adjungerad ledamot:
Åberg, Lennart, landstingsdirektör
Experter:
Dahlström, Gunnar, docent (fr. o. m. den 16 oktober 1968)
Fors, Sixten R., byråchef
Pehr son, Gösta IT, sjukvårdsdirektör
Roempke, Sten O., arkitekt
Silén, Per Olof, förste sjukhusassistent
Stenbom, Åke, chefsingenjör
Ström, Gunnar O. F., professor
Thyresson, Nils, professor (t. o. m. den 15 oktober 1968)
Tynelius, Erik G. A., intendent
Planeringschef:
Trapp, A. A. Lennart
Kanslichef och sekreterare:
Carlsson, Ingrid G., t. f„ (t. o. m. den 30 november 1968)
Larsén, E. J. Lennart (fr. o. in. den 1 december 1968)
Adresser: Kansli, Slottsgränd 1, 752 20 Uppsala, tel. 018/10 04 60
Ordförande: Uppsala läns landsting, 752 20 Uppsala, tel. 018/10 22 00
123
S: 7 Riksdagsberättelsen år 1970
Instruktionen för kommittén är utfärdad av Kungl. Maj :t den 30 januari
1953 med ändringar den 10 oktober 1957 och den 15 februari 1963. Kungl.
Maj :t har den 10 april 1959 förordat, att kommitténs uppdrag skall omfatta
även utrustningsfrågor i samband med akademiska sjukhusets utbyggande.
Kommittén har under året fortsatt arbetet med sjukhusets utbyggande
enligt av Kungl. Maj:t den 28 juli 1958 godkänt förslag till reviderad generalplan
samt den översyn av generalplanen med förslag till fortsatt utbyggnad,
som våren 1965 framlades för huvudmännen. Den första etappen av
sjukhusets utbyggnad enligt nämnda generalplan är avslutad.
Verksamheten under innevarande och närmast följande budgetår berör
främst pågående byggnadsåtgärder för etappen 2, som bl. a. omfattar kliniker
och mottagningsavdelningar för allmän-kirurgi, ortopedi och kirurgisk
urologi samt del av centraloperationsavdelning och röntgendiagnostikavdelning
för hela sjukhuset. Dessa delar jämte en aulabyggnad och en parkeringsanläggning
beräknas kunna tas i bruk under budgetåret 1971/72.
Kungl. Maj :t har den 26 september 1969 uppdragit åt kommittén att utföra
etappen 3 av sjukhusets utbyggande. Etappen omfattar ett block för
neurologi, neurokirurgi och neurofysiologiskt centrallaboratorium, hud- och
ögonkliniker samt en rehabiliteringsklinik. Blocket beräknas kunna tas i
bruk år 1973.
Inom kommittén sker en förnyad översyn av generalplanen för sjukhusets
fortsatta utbyggnad efter etapp 3. Resultat härav beräknas föreligga
under år 1970.
8. Utredning rörande driftbokföring vid karolinska sjukhuset m.m.
Tillkallad den 13 februari 1963 jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
30 juni 1961 för utredning rörande driftbokföring vid karolinska sjukhuset:
Öberg, Per-Erik, finansdirektör
Experter:
Björk, Bertil E., konsulent
Danarö, Lars G. O., organisationsdirektör (t. o. m. den 31 januari 1969)
Duke, Karl-Erik Å., revisionsdirektör
Forthuber, Bela T., organisationsdirektör
Greberg, Kurt G., företagsekonom (t. o. m. den 28 februari 1969)
Unelius, Nils V., byrådirektör (t. o. m. den 31 december 1968)
Larsson, U. Lennart, kamrer (fr. o. in. 1 april t. o. in. den 31 oktober 1969)
Sekretariat: LUP 115, Karolinska sjukhuset, 104 01 Stockholm, tel.
34 05 00/2209
Tilläggsdirektiv, se 1967: S 13.
Under år 1969 har utredningen hållit tio sammanträden. Utredningens
arbete har under året huvudsakligen varit inriktat på att utveckla kostnads
-
124
Kommittéer: Socialdepartementet S: 9
redovisningen vid sjukhuset på basis av S-systemets kontoplan och datorsystem.
Detta arbete har skett i samråd med riksrevisionsverket och har i
ett törsta skede utförts i anslutning till en av organisationsutredningen
inom sjukhuset (PROKS) etablerad utredning om ett provisoriskt ekonomiprojekt
för åstadkommande av en utgiftsregistrering på kostnadsställen
inom de i försöket med blockadministration ingående klinikerna. Upprättat
förslag till redovisningssystem skall tillämpas successivt fr. o. m. den
1 januari 1970. I samband därmed pågår utveckling av rutiner för interndebitering
av laboratorietjänster.
Samtidigt med arbete på nämnda provisoriska ekonomisystem har även
de allmänna principerna för ett totalintegrerat ekonomisystem bearbetats.
Utredningen ingår som medlem i Storsjukhusens samarbetsgrupp för redovisningsfrågor.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1970.
9. 1961 års sjukförsäkringsiitredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1961 för
översyn av sjukförsäkringslagen m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 4
januari 1962):
Persson, E. Yngve, förbundsordförande, led. av I kamm., ordförande
Edström, Gunnar O., professor, f. d. riksdagsman
Kaijser, Rolf G. S., f. d. överläkare, led. av I kamm.
Olofsson, Gunnar E., planeringschef
Pettersson, Harald A. I., lantbrukare, led. av I kamm.
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm.
Blom, Åke M., byråchef
Expert:
Bolling, G. Hugo, direktör
Sekreterare:
Edvardsson, P. Einar, byrådirektör
Winblad, Ulf A. A., byrådirektör
Lokal: Kungsgatan 55, 5 tr., 111 22 Stockholm, tel. 20 51 79
Direktiven för utredningen, se 1963:1 S 17 och 1967: S 14.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tolv
sammanträden. Utredningen har den 19 mars 1969 avgett betänkandet
»Sjukförsäkringsförmåner vid vissa former av anstaltsvård» (stencil S
1969: 3) samt den 26 juni 1969 promemorian »Ersättning till givare i samband
med transplantation».
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
125
S: 10
Riksdagsberättelsen år 1970
10. Pensionsförsäkringskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1962 för
att utreda vissa frågor rörande den allmänna pensioneringen (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 januari 1963, den 17 juli 1965 och den 8 november
1967):
Granqvist, Liss M., president, ordförande
Danielson, Gunnar H., rättschef
Ekendahl, Sigrid H. E., f. d. riksdagsledamot
Gustafsson, G. Henning, f. d. kommunalarbetare, f. d. riksdagsman
Gustavsson, K. Rune, ombudsman, led. av II kamm.
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av I kamm.
Magnusson, A. Tage, disponent, led. av II kamm.
Bratt, Lennart, direktör (fr. o. m. den 4 februari 1969 t. o. in. den 9 september
1969)
Vilhelmsson, Edvard, f. d. andre ordförande i LO (fr. o. m. den 4 februari
1969 t. o. m. den 9 september 1969)
Experter:
Fridh, K. Göte, statssekreterare
Petri, Carl Axel H., försäkringsdomare
Kjellström, S. Åke, byråchef
Sekreterare:
Wilhelmsson, A. Börje, hovrättsassessor
Trygve, Jan S., byrådirektör
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20
Malmö, tel. 040/749 50 (Wilhelmsson), Försäkringsdomstolen, Fack 103 40
Stockholm, tel. 24 48 10 (Trygve)
Direktiven för utredningen, se 1964:1 S 38, 1966: S 24 och 1968: S 16.
Kommittén har under november 1968—oktober 1969 sammanträtt under
sammanlagt elva dagar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under andra halvåret 1970.
11. Nordisk utredning om samarbetet beträffande lagstiftning och kontroll
på livsmedelsområdet
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 15 februari 1963 att delta som ledamöter
i en svensk delegation i en nordisk utredning om samarbete beträffande lagstiftning
och kontroll på livsmedelsområdet, föranledd av nordiska rådets
rekommendation nr 11/1962:
Rahm, A. Håkan B., överdirektör, ordförande
Blom, O. Torsten, f. d. veterinärråd
Jenning, Wolfgang C. E., avdelningsdirektör
126
Kommittéer: Socialdepartementet S: 12
Wretlind, K. Arvid J., professor
Expert:
Sjölin, Stig, professor
Lokal: Socialstyrelsen, Fack, 105 30 Stockholm 3, tel. 22 67 00
Den svenska delegationen har under tiden december 1968—november
1969 hållit tre sammanträden.
Delegationen har i augusti 1968 utarbetat ett förslag till gemensamma
nordiska regler beträffande tillsatser till livsmedel. Förslaget är föremål
för remissbehandling. Arbetet beräknas fortsätta under hela år 1970.
12. Livsmedelsstadgekommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 19 april och den 6
december 1963 för översyn av livsmedelslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 maj 1963):
Wretlind, K. Arvid J., professor, ordförande
Kämpe, Åke, bitr. förste stadsveterinär, vice ordförande
Englund, Ingegerd, fru
Fitger, N. F. Peter, fil. dr.
Lindskog, Carl P. F., f. d. direktör
Lund, Gunnar, direktör
Nybom, Arne, förbundssekreterare (fr. o. m. den 8 september 1969)
Sandberg, Gunnar, direktör
Ögersten, Stig, förbundsordförande (avliden den 27 augusti 1969)
Experter:
Birgersson, Torsten B. A., byråchef
Björkman, Henning N. M., överste
Ekman, Jacob, agron. lic.
Hellström, J. Vidar, laborator
Jenning, Wolfgang C. E., avdelningsdirektör
Mattsson, Bengt, direktör
Svensson, Sven Erik, länsveterinär
von Sydow, C. F. Erik, professor
Wikner, A. Åke, tingsdomare
Sekreterare:
Augustinsson, Bengt J. E., regeringsrättssekreterare
Biträdande sekreterare:
Arwidsson, H. A. Ingmar, byrådirektör
Ågren, Olof, byrådirektör
Lokal: Svartmangatan 9, 4 tr., 111 29 Stockholm C, tel. 10 22 49 (Augustinsson)
och 11 80 01 (kansli)
Direktiven för kommittén, se 1964:1 S 42.
127
S: 12 Riksdagsberättelsen år 1970
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 20 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1970.
13. Familjepolitiska kommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
utredning av frågan om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1965):
Åström, Lars-Åke E., generaldirektör, ordförande
Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av II kamm.
Hilding, Ingrid, t. f. expeditionschef
Hörnlund, Gördis, led. av II kamm.
Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av II kamm.
Larsson, Lars E., typograf, led. av I kamm.
Mundebo, Iv. A. Ingemar, avdelningsdirektör, led. av II kamm.
Experter:
Björhammar, Carl A., försäkringsdomare
Björne, B. Gunnar, departementssekreterare
Fridh, K. Göte, statssekreterare
Jönsson, E. Gustav, departementsråd
Larsson, Ulf O., departementsråd
Olsson, Peter, kanslisekreterare
Sekreterare:
Lindberg, S. Ingemar, departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Kindlund, A. Sören, pol. mag.
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 22 45 00 (Lindberg),
11 22 76 (Kindlund)
Direktiven för utredningen, se 1965: I S 36.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tio sammanträden.
Kommittén har i september 1969 avlämnat en promemoria om
jämställdhet mellan män och kvinnor inom sjukförsäkringen (Stencil S
1969:7).
Utredningsarbetet beräknas fortsätta under hela år 1970.
14. Statens handikappråd
Inrättat enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 mars 1965. Rådets verksamhet
utövas av en styrelse och ett representantskap.
Styrelse:
Sterner, Richard M. E., fil. dr., ordförande
128
Kommittéer: Socialdepartementet S: 14
Hedkvist, Charles K. G., direktör
Wallin, Nils G. M., ombudsman
Jacobson, Gustaf A., f. d. häradsskrivare
Hiller, Einar O., kamrer
Gard, Sven, professor
Johannesson, Evald G. V., direktör
Suppleanter:
Eriksson, Nancy M., led. av It kamm.
Edström, Gunnar O., professor
Mellqvist, Sven A., led. av II kamm.
Dahl, Helena, fru
Karlsson, Gösta A., rektor
Representantskapet består av styrelsens ordförande samt två representanter
för var och en av följande organisationer:
De Handikappades Riksförbund,
Riksföreningen mot Reumatism,
Riksföreningen mot Polio,
Riksförbundet mot Allergi,
Svenska Diabetesförbundet,
Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka,
Hörselfrämjandets Riksförbund,
De Rlindas Förening,
Sveriges Dövas Riksförbund,
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn,
Riksförbundet för CP-barn,
Svenska Multipel Skleros-Föreningarnas Riksförbund,
Riksförbundet för Svensk Epileptikervård,
Svenska Föreningen för Psykisk Hälsovård,
Föreningen för de Neurosedynskadade,
Svenska Psoriasisförbundet,
Riksorganisationen för Mental Hälsa,
Svensk Förening för Ileo- och colostomiopererade (fr. o. m. maj 1969).
Sekreterare:
Gardeström, Linnéa, socionom
Biträdande sekreterare:
Carlsson, Rolf V., socionom
Lokal: David Bagares gata 3, 111 38 Stockholm, tel. 20 60 27, 20 60 28
Direktiven för rådet, se 1966: S 37
Styrelsen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit elva sammanträden
och representantskapet två sammanträden.
Yttranden har avgetts över följande betänkanden in. in., nämligen läromedel
för specialundervisning, De Blindas Förenings begäran ang. ändra
-
5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.
Riksdags berättelsen
129
S: 14
Riksdagsberättelsen år 1970
de bestämmelser om invalidbostadsbidrag, förslag till tillämpningsföreskrifter
till 42 a § byggnadsstadgan om byggnads tillgänglighet för personer med
nedsatt rörelseförmåga, företagshälsovård, vidareutbildning av arbetsterapevter
med speciell inriktning på socioterapi, förslag till ändringar av sjukvårdsförmånerna
inom sjukförsäkringen, arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadspolitiken,
förslag till studieplaner för talpedagogutbildning vid lärarhögskola,
idrott åt alla, den framtida hemkonsulentverksamheten samt
bättre utbildning för handikappade.
15. Handikapputredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att
utreda frågan angående omvårdnaden av handikappade (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 juli 1965):
Bengtsson, S. B. Ingemund, statsråd, led. av II kamm., ordförande (t. o. m.
den 2 februari 1969)
Slcantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm., ordförande (fr. o. m.
den 3 februari 1969)
Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av II kamm.
Fors, Åke Hj., kansliråd (fr. o. m. den 3 februari 1969)
Forslund, E. Birger, kansliråd (t. o. in. den 2 februari 1969)
Gustafsson, Åke G., avdelningschef
Magnusson, Erik O. B., hemmansägare, f. d. riksdagsman
Nilsson, K. Börje, socionom, led. av II kamm. (fr. o. m. den 3 februari 1969)
Sörenson, Joel, pastor, led. av I kamm.
Experter:
Brattgård, Sven-Olof, bitr. professor
Eriksson, I. Seved, byrådirektör
Gardeström, Linnéa, socionom
Lundström, Karin E., undervisningsråd
Sköldvall, Johnny G., departementssekreterare
Sundmark, Bo V., avdelningsdirektör
Svenzén, K. G. Sven, kamrer (fr. o. m. den 1 september 1969)
Utbult, K. A. Bruno, byrådirektör
Sekreterare:
Mattsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Hammerin, Karl-Erik A., socionom (fr. o. m. den 1 juni 1969)
Thorell, Rune, förste inspektör (t. o. m. den 30 april 1969)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamtal
växel 22 45 00, rikssamtal växel 23 62 00 (sekreteraren), Storkyrkobrinlcen
9, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. 11 10 97 (bitr. sekreteraren)
130
Kommittéer: Socialdepartementet §.
Direktiven för utredningen, se 1966: S 38.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit nio
sammanträden.
Utredningen har den 12 september 1969 avgett betänkandet »Bättre utbildning
för handikappade» (SOU 1969:35). Rapporter har överlämnats
dels den 21 januari 1969 om en av utredningen i samarbete med Svenska
kommunförbundet utförd undersökning om färdtjänst, dels den 23 maj
1969 om en av utredningen gjord yrkesskolundersökning.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela året 1970.
16. Socialdepartementets sjukvårdsdelegation
Inrättad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1965 för att som
socialdepartementet knuten delegation
resurserna i landet och verka för en samordning
Ledamöter:
Fridh, K. Göte, statssekreterare, ordförande
Söderqvist,
Bengt O. A., expeditionschef
Alsén,
Hans O., statssekreterare
Höök, Erik S. V., t.f. planeringschef
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
Tilert,
C. Reidar, statssekreterare
Rexed, Bror A., generaldirektör
Orring, Jonas A., generaldirektör
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör
Thapper, G. Fridolf, landstingsråd,
f. d. talman i II kamm.
Johansson, Sven, borgarråd
Experter:
Jönsson, E. Gustav, departementsråd
Lindgren, S. Åke, avdelningschef
Petersson, Olof H. E., kansliråd
Sjöström, Åke B., byråchef
en till
följa utbyggnaden av sjukvårdsav
sjukvårdsplaneringen:
Ersättare:
Hedengren, Sven-Olof G., departementsråd
Nelander,
Olle M. V., direktör
Lindh, Tore B. E., direktör
Vinde, Pierre, departementsråd
Ribbing, E. Manfred, departementsråd
Fröjd,
S. Arne, landssekreterare
Lindgren, Stig, avdelningschef
Gårdstedt, H Birger, skolråd
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Romberg, N. Wilhelm A., sjukvårdsdirektör -
Wennström, K. Gunnar, medicinalråd
Sekreterare:
Wikman, C. Gunnar, departementssekreterare
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00
131
S: 16 Riksdagsberättelsen år 1970
Delegationen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit två
plenarsammanträden.
Genom beslut den 11 februari 1969 har delegationen utfärdat en rekommendation
angående inrättande av nya läkartjänster. Vidare har delegationen
angett riktlinjer för prioritering av nya byggnadsinvesteringar inom
sjukvårdssektorn under år 1970.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1970.
17. Nordisk arbetsgrupp för utredning om enhetliga regler för märkning
av brand- och hälsofarliga ämnen
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 14 januari 1966 att vara svenska ledamöter
i en nordisk arbetsgrupp för utredning av frågan om enhetliga regler
för märkning av brand- och hälsofarliga ämnen, föranledd av Nordiska
rådets rekommendation nr 17/1965:
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Lönngren, D. Rune, apotekare, ordförande i giftnämnden
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5, 111 28 Stockholm, tel.
22 36 00 (Lindstedt) och Giftnämnden, Rosenlundsgatan 3 B, 116 53 Stockholm,
tel. 68 84 64 (Lönngren)
Ett plenarsammanträde har hållits. Vidare har mindre arbetsgrupper
för behandling av delfrågor på området haft två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1970.
18. Nordisk medicinalstatistikkommitté (NOMESKO)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 21 januari 1966 för att deltaga som
svenska ledamöter i en nordisk kommitté för utredning av förutsättningarna
för en likartad medicinalstatistik i de nordiska länderna, föranledd av
Nordiska rådets rekommendation nr 32/1965:
Hall, Paul F. L., docent, överläkare
Jönsson, E. Gustav, departementsråd
Sjöström, Åke B., byråchef
Widén, Lars A., avdelningsdirektör
Lokal: Socialstyrelsen, Fack, 105 30 Stockholm, tel. 22 67 00 (Sjöström)
Kommitténs huvudsekretariat har tidigare varit förlagt till Finland men
har i september 1969 övertagits av Sverige.
Ett plenarsammanträde har hållits under året. Kommitténs arbete utförs
huvudsakligen inom olika subkommittéer.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
132
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 20
19. Nordisk utredning av frågan om enhetliga regler för auktorisation av
glasögonoptiker m. m.
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 25 februari 1966 att vara svenska ledamöter
i ett nordiskt utskott för utredning av frågan om enhetliga regler
för auktorisation av glasögonoptiker m. m.:
Frostner, Ivar, medicinalråd
Langton, Börje, byråchef
Burman, Svante, leg. optiker
Lokal: Socialstyrelsen, 105 30 Stockholm, tel. 22 67 00
Utskottet har hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1970.
20. 1967 års folktandvårdsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1966 med
uppdrag att utreda frågan angående folktandvårdens ställning och organisation
in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1967):
Björkquist, Erik G. A., f. d. överdirektör, ordförande
Ahlberg, Jan Erik, förbundsdirektör
Allard, K. Å. Henry, f. d. försäljningschef, talman i II kanim.
Bergh, Carl Herman, hovrättsassessor
Berglund, O. Matteus, disponent, f. d. riksdagsman
Eriksson, John E., f. d. ombudsman, led. av II kamm.
Eskel, Arvid N., länsarbetsdirektör, led. av II kamm.
Krönmark, Eric A., lantbrukare, led. av II kamm.
Lindvall, Harald, f. d. kommunalråd
Experter:
Eklund, K. O. Jöran, tandvårdschef
Karlsson, Bertil H., tandvårdschef
Sundin, Bengt R., cheftandläkare
Sekreterare:
Carlsson, S. Lennart, byrådirektör
Lokal: Storkyrkobrinken 9, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. 21 44 70
Direktiven för utredningen, se 1968: S 33 och 1969: S 24.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sex sammanträden.
Utredningens arbetsutskott har under samma tid hållit 14 sammanträden,
dess utbildningsutskott två sammanträden samt en för tandvårdstaxefrågor
speciellt tillsatt arbetsgrupp två sammanträdem
Utredningen har under året företagit en studieresa till Norrbottens och
Jämtlands län.
133
S: 20
Riksdagsberättelsen år 1970
Utredningen kommer att i början av år 1970 avge ett betänkande om
folktandvårdens utbyggande.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
21. Fluorkommittén
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 18 maj 1967.
Ledamöter:
Ericsson, S. Yngve, professor, ordförande
Liljequist, Erik O., byrådirektör
Ljungholm, S. Elof, laborator
Osvald, Olof K., medicinalråd
Rylander, Ragnar, bitr. avdelningsföreståndare
Wingren, Josef Emanuel, länsläkare
Sekreterare:
Brown, Carl O., avdelningsdirektör
Lokal: Socialstyrelsen, Tegnérgatan 15, 1 tr., 11140 Stockholm, tel. 22 6700
Direktiven för utredningen, se 1968: S 35.
Fluorkommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit två
sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1970.
22. Utredning angående yrkesskadeförsäkringens finansiering m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
utreda yrkesskadeförsäkringens finansiering m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juli 1967):
Samuelsson, Yngve, generaldirektör
Experter:
Bengtson, Sven F., socionom (fr. o. m. den 30 oktober 1969)
Forssman, Sven, överdirektör
Gunnarsson, Olle, ombudsman (t. o. m. den 29 oktober 1969)
Jönhagen, Sven, avdelningsdirektör
Lindstål, Ingvar, byrådirektör, tillika sekreterare (t. o. m. den 30 juni 1969)
Norman, Ilmar, byrådirektör (fr. o. m. den 1 juni 1969)
Svensson, Inge, direktörsassistent
Wedler, Rolf, byråchef
Werner, Gunnar, direktör
Sekreterare:
Wallenberg, Jarl-Erik, byrådirektör (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Lokal: Försäkringsrådet, Nybrogatan 57 A, Box 5087, 102 42 Stockholm 5,
tel. 60 94 59 (utredningsmannen) och Riksförsäkringsverket, Adolf Fredriks
kyrkogata 8, Fack, 103 60 Stockholm 3, tel. 20 66 02 (sekreteraren)
134
Kommittéer: Socialdepartementet S: 24
Direktiven för utredningen, se 1968: S 36.
Utredningsmannen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit
en konferens om yrkesskadestatistik och tolv sammanträden med experterna.
Ulredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1970.
23. Utredning angående sjukhusorganisationen m.m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1967 föi
att utreda vissa frågor angående sjukhusorganisationen m. in.:
Rahm, A. Håkan B., överdirektör
Experter:
Nygren, Ingemar, sjukhusdirektör
Fogelberg, Bengt Erland, planeringschef (fr. o. m. den 27 juni 1969)
Sekreterare:
Westerberg, Bengt, hovrättsassessor
Lokal: Socialstyrelsen, Fack, 105 30 Stockholm 3, tel. 22 67 00
Direktiven för utredningen, se 1968: S 37.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 29 maj 1969 har utredningsmannen fått
följande tilläggsdirektiv:
Kungl. Maj :t uppdrar åt den sakkunnige för utredning av vissa frågor
angående sjukhusorganisationen m. m. att — efter det samråd som befinns
erforderligt med socialstyrelsen, sjukvårdens och socialvårdens planeringsoch
rationaliseringsinstitut, Svenska landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet
samt Sveriges läkarförbund —- verkställa utredning om och lägga
fram förslag beträffande de författningsändringar och eventuella övriga åtgärder
som — utöver vad den sakkunnige tidigare föreslagit — erfordras
från statsmakternas sida för att möjliggöra ett genomförande av en organisation
av den öppna vården utanför sjukhusen, vilken i huvudsak grundar
sig på av socialstyrelsen i juni 1968 framlagt principprogram och styrelsens
promemoria den 18 april 1969. Den sakkunnige skall därvid särskilt överväga
en författningsreglering, varigenom provinsialläkar- och stadsdistriktsläkarväsendet
anpassas till en framtida öppenvårdsorganisation.
Utredningen har den 29 januari 1969 avlämnat förslag till ändringar i
sjukvårdslagstiftningen (Stencil S 1969: 1) och den 10 december 1969 förslag
till bestämmelser för kommunala undervisningssjukhus (Stencil S 1969: 10).
Utredningsarbetet avseende den öppna vårdens organisation beräknas bli
slutfört under år 1970.
24. Socialutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1967 för
allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 februari 1968) :
Andersson, Thure G., landshövding, ordförande
135
S: 24
Riksdagsberättelsen år 1970
Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör
Andersson, G. Ingemar, byråchef
Henriksson, Lars G., led. av II kamm.
Holmqvist, A. Mary S., led. av II kamm.
Krantz, P. Gunnar, direktör
Larsson, Erik i Öskeviksby, led. av II kamm.
Mangård, Nils, hovrättsråd
Troedsson, Ingegerd, pol. mag.
Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, led. av II kamm.
Experter:
Carlson, Iv. Sören, borgarråd
Forslund, E. Birger, kansliråd (fr. o. m. den 29 maj 1969)
Fridh, K. Göte, statssekreterare (fr. o. m. den 17 oktober 1969)
Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd
Inghe, P. Gunnar, professor
Lindblom, Paul, direktör (fr. o. m. den 17 oktober 1969)
Stark, K. Birger, socialchef
Sturkell, Carl-Edvard, hovrättsassessor
Sverne, Tor E., bitr. häradshövding
Huvudsekreterare:
Mangård, Nils, hovrättsråd
Sekreterare:
Bengtson, Bengt-Olof, socialsekreterare (t. o. m. den 31 oktober 1969)
Holmberg, Sten E., byrådirektör
Nasenius, B. Jan, departementssekreterare (fr. o. m. den 1 september 1969)
Lokal: Storkyrkobrinken 9, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. 20 22 84, 21 44 71,
21 44 77,21 44 79
Direktiven för utredningen, se 1969: S 29.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tio sammanträden
samt dels besökt ett stort antal sociala förvaltningar och institutioner
inom landet, dels företagit en studieresa till Danmark.
Utredningen har den 29 december 1969 överlämnat delbetänkandet »Lagstiftning
om sociala nämnder i kommunerna» (Stencil S 1969: 11).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
25. Utredning om vissa sjukhusfonder m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 mars 1968 för att
föreslå ändrade ändamålsbestämmelser för vissa av direktionen för karolinska
sjukhuset förvaltade fonder m. m.:
Uhlin, Karl-Erik, byråchef
Expert:
Sjöstrand, O. Torgny, professor
136
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 26
Sekreterare:
Nilsson, S. Ingvar, departementssekreterare
Lokal: Riddarhuskajen 5 Y, Riddarhusflygeln, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. 10 29 89 (utredningsmannen) och socialdepartementet, Fack, 103 10
Stockholm 2, tel. 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969: S 30.
Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört under år 1970.
26. 1968 års barnstugeutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1968 för utredning
om barnstugeverksamheten närmast före och under de första skolåren
(se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1968):
Carlsson, G. Ingvar, statsråd, led. av II kamm., ordförande (t. o. in. 31 december
1969)
Hellström, Mats J., fil. kand., led. av II kamm., ordförande (fr. o. m. 1 januari
1970)
Granath, Karl-Erik, barnavårdsdirektör
Gruda-Skard, Åse, docent
Ljungberg, Blenda M., led. av II kamm.
Mossberg, Elin K. E., ombudsman
Orehag, N. Lennart H., skoldirektör
Sandblad, Carl-Eric, utbildningssekreterare
Experter:
Carlsson, Gunnel E., förskollärare
Jönsson, E. Gustav, departementsråd
Sigurdsen, Gertrud C., sekreterare, led. av II kamm. (fr. o. m. 21 november
1969)
Sekreterare:
Thorsell, Siv M., fil. kand.
Biträdande sekreterare:
Hallendorff, Jan G., fil. kand.
Malmkvist, Stig G., socionom
Schyl-Bjurman, Gertrud S., fil. kand.
Lokal: Storkyrkobrinken 9, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. 20 78 31, 21 61 04,
11 10 84
Direktiven för utredningen, se 1969: S 31.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 21 november 1969 har utredningen fått
följande tilläggsdirektiv:
Kungl. Maj :t uppdrar åt 1968 års barnstugeutredning att utforma riktlinjer
för utarbetande av kommunala barntillsynsplaner. Utredningen bör
söka finna en planeringsmetodik för utbyggnad av en barntillsyn som tillgodoser
efterfrågan från förvärvsarbetande eller studerande föräldrar m. fl.
och som genom utnyttjande av permanenta och tillfälliga barnstugelokaler
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. 137
Kiksdagsberättelsen
S: 26
Riksdagsberättelsen år 1970
samt familjedaghem kan smidigt anpassas till förändringar i efterfrågan.
Bl. a. bör uppmärksammas möjligheterna att genom omdisponering av befintliga
lokaler tillgodose behovet av barntillsyn i äldre bostadsområden.
Utredningsarbetet bör vidare inriktas på att finna lämpliga vägar att skapa
garantier för att den fysiska planeringen utformas så att tillfredsställande
mark- och lokalutrymmen reserveras för barnaktiviteter samt fritidsverksamhet
för ungdomar och vuxna. Vidare bör utredningen undersöka förutsättningarna
för en lokalmässig samordning av barnstugan och lågstadieskolan.
Utredningen bör i dessa frågor samråda med socialstyrelsen, skolöverstyrelsen,
bostadsstyrelsen, statens planverk och kommunförbundet samt
med servicekommittén och bygglagutredningen.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1989 hållit fem
sammanträden.
Två undersökningar har verkställts, en om daghem och lekskolor och en
om bibliotekens speciella barnverksamhet. .
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
27. Arbetsgruppen för social informationsbroschyr
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1968 med
uppgift att utarbeta en social informationsbroschyr för allmänheten:
Fors, Åke Hj., kansliråd, ordförande
Classon, Sigvard, pressombudsman
Dahl, Martin, byrådirektör
Janzon, Bengt, informationschef
Sekreterare:
Åkerblom, Örjan, förbundssekreterare
Lokal: Försäkringsanställdas förbund, Barnhusgatan 16, 111 23 Stockholm,
tel. 23 59 00
1969 års riksdag har anvisat medel för en social informationsbroschyr.
Arbetsgruppen har i kontakt med olika expertis utarbetat förslag till broschyrens
utformning och innehåll.
Gruppens arbete beräknas bli avslutat i början av år 1970.
28. Utredning rörande yrkesskadeförsäkringens administration
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 6 december 1968 för
utredning av frågan om yrkesskadeförsäkringens administration (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 december 1968):
Broberg, Rolf H. J., f. d. generaldirektör
Experter:
Ahlgren, Bert S., förbundsjurist
138
Kommittéer: Socialdepartementet S; 28
Engström, E. Martin, avdelningschef
Svensson, Inge G., direktörsassistent
Sekreterare:
Smedmark, Göran G:son, byrådirektör
Lokal: Riksförsäkringsverket, Fack, 103 80 Stockholm 7, tel. 11 58 22,
22 11 00
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet den 6
december 1968):
Jag föreslår nu att en särskild sakkunnig tillkallas för att utreda frågan
om instansordningen inom yrkesskadeförsäkringen. I samband därmed bör
även vissa organisatoriska spörsmål som har anknytning till denna fråga tas
upp till bedömande.
Om man jämför instansordningen inom yrkesskadeförsäkringen med den
som gäller inom den allmänna försäkringen, finner man väsentliga olikheter.
Inom den allmänna försäkringen är de allmänna försäkringskassorna första
instans. Deras beslut kan överklagas till riksförsäkringsverket, som tillika
är tillsynsmyndighet, över verkets beslut föres talan hos försäkringsdomstolen.
Någon instans mellan riksförsäkringsverket och försäkringsdomstolen
finns inte.
Frågan kan ställas om de skillnader som nu berörts är motiverade sedan
den senaste yrkesskadeförsäkringsreformen genomförts. Som framgår av det
anförda är riksförsäkringsverket fr. o. in. nästa år första instans i samtliga
yrkesskadeärenden. Det naturliga synes vara att man i stället har riksförsäkringsverket
— då närmast representerat av dess besvärsavdelning — som
näst sista instans liksom inom den allmänna försäkringen. Inte minst talar
härför samordningssynpunkter och det samband som finns mellan de olika
försäkringsgrenarna inom socialförsäkringssystemet. Den sakkunnige bör
undersöka möjligheterna att göra riksförsäkringsverket till sådan besvär sinstans.
Skall riksförsäkringsverket vara besvärsinslans även i yrkesskadeförsäkringsärenden,
förutsätter detta en ändring i verkets funktion att i första
instans pröva frågor om yrkesskadeförmåner. Även om å ena sidan verkets
besvärsavdelning och å andra sidan dess skaderegleringsbyråer — som beslutar
om förmåner från yrkesskadeförsäkringen — representerar två från
varandra avskilda funktioner, torde det inte böra komma i fråga att beslut
som fattats på en skaderegleringsbyrå får överklagas hos besvärsavdelningen.
Båda enheterna fullgör nämligen verksuppgifter och handlar i verkets
namn.
Den naturliga lösningen synes vara att bryta ut verkets funktion i fråga
om skadereglering och lägga den hos någon annan organisatorisk enhet. En
utväg som därvid ligger nära till hands att överväga är att decentralisera yrkesskadeförsäkringen
och flytta över ansvaret för denna på de allmänna
försäkringskassorna. Jag anser dock att tiden inte ännu är mogen för en sådan
lösning, som också avvisades i prop. 1967: 147. I stället bör nu i första
hand undersökas möjligheten att med verkets skaderegleringsbyråer som bas
skapa en fristående försäkringsinrättning för yrkesskadeförsäkringen. Det
139
S: 28
Riksdagsberättelsen år 1970
nya organet skulle då administrera yrkesskadeförsäkringen i första instans.
I vad män därvid de allmänna försäkringskassorna skall kunna utnyttjas vid
handläggning av yrkesskadeärenden är en fråga som den sakkunnige bör ta
ställning till.
Det nya administrativa organ som skapas bör stå under ledning av en särskild
styrelse. I denna bör ingå representanter för arbetsgivare och arbetstagare.
Denna anordning skulle ge arbetsmarknadsparterna möjlighet till en
vidgad och närmare anknytning till förvaltningen av yrkesskadeförsäkringen.
Den sakkunnige bör ägna uppmärksamhet åt frågan om möjligheterna för
arbetsmarknadens parter att följa rättstillämpningen i yrkesskadeärenden.
Riksförsäkringsverket bör vara tillsynsmyndighet för det nya organet för
yrkesskadeförsäkringen på samma sätt som verket nu gentemot försäkringskassorna
svarar för den allmänna försäkringen.
Debitering och uppbörd av avgifter till yrkesskadeförsäkringen torde tills
vidare — i likhet med vad som sker i fråga om arbetsgivaravgifter till sjukförsäkringen
och den allmänna tilläggspensioneringen — få ske genom riksförsäkringsverkets
försorg. Vidare torde yrkesskadeförsäkringens fondförvaltning
såsom hittills böra vara knuten till riksförsäkringsverket. Den sakkunnige
bör här hålla kontakt med den förra året tillkallade sakkunnige för
utredning av yrkesskadeförsäkringens finansiering och beakta de förslag
denna utredning kan komma att leda till.
I samband med översynen bör den sakkunnige även ta upp frågan om hur
de olika ersättningar av statsmedel, som f. n. administreras av riksförsäkringsverket
i anslutning till yrkesskadeförsäkringen, i fortsättningen skall
handhas.
Försäkringsdomstolen bör även i fortsättningen vara högsta instans i yrkesskadeförsäkringsärenden.
Med en särskild yrkesskadeförsäkringskassa i
första instans, riksförsäkringsverket i andra och försäkringsdomstolen i
tredje instans får man i princip samma instansordning som inom den allmänna
försäkringen. Försäkringsrådet blir därvid obehövligt och bör upphöra.
Den sakkunnige bör utarbeta förslag rörande de organisatoriska förändringar
som följer av de lösningar utredningen leder till. Det skall därvid stå
den sakkunnige fritt att ta upp andra frågor av administrativ art som berör
yrkesskadeförsäkringen. Den sakkunnige skall även utarbeta förslag till
erforderliga författningsändringar på grundval av sina ställningstaganden.
Utredningen har under tiden februari—oktober 1969 hållit 16 sammanträden
samt företagit en studieresa till Oslo.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1970.
29. Samarbetsorgan för bekämpande av narkotikamissbruk
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 3 januari 1969 för att följa utvecklingen
på narkotikaområdet m. m.:
Lidbom, Carl G., statsråd, ordförande
Romander, Holger A. G., riksåklagare
140
Kommittéer: Socialdepartementet S: 29
Eriksson, G. Torsten, generaldirektör
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Rexed, Bror A., generaldirektör
Eriksson, G. Lennart, generaltulldirektör
Löwbeer, Hans, universitetskansler
Rosén, Nils Gustav K. G., universitetskansler (t. o. m. den 31 maj 1969)
Orring, Jonas A., generaldirektör (fr. o. m. den 1 juni 1969)
Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Experter, ingående i en arbetsgrupp för narkotikainformation:
Brade, James E. U. G., direktör (fr. o. m. den 21 februari 1969)
Falkenstam, Curt E. L„ byråchef (fr. o. m. den 21 februari 1969)
Karlsson, Jan O., sakkunnig i statsrådsberedningen, ordförande i arbetsgruppen
(fr. o. m. den 11 februari 1969)
Mårtens, Sten G. R., överläkare (fr. o. m. den 11 februari 1969)
Normark, K. Sören, skolkonsulent (fr. o. m. den 11 februari 1969)
Riigheimer, Gunnar, bitr. chef för nyhetsredaktionen vid Sveriges Radio
(fr. o. m. den 11 februari 1969)
Toresson, Bo T. A., sakkunnig i statsrådsberedningen (fr. o. m. den 21 februari
1969 t. o. m. den 29 maj 1969)
Tottie, Malcolm P. V., medicinalråd (fr. o. m. den 21 februari 1969)
Wirsén, K. Claes O., docent (fr. o. m. den 11 februari 1969)
Östby, Nils E., byrådirektör (fr. o. m. den 21 februari 1969)
Palmgren, Leif I. A., studieombudsman (fr. o. m. den 29 maj 1969)
Lindberg, Bertil N. L., informationssekreterare (fr. o. m. den 29 maj 1969)
Mattsson, Bengt-Olof, departementssekreterare, kontaktman mellan socialdepartementet
och arbetsgruppen (fr. o. m. den 5 mars 1969)
Sekreterare:
Sturkell, Carl-Edvard, hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Ringberg, Karin M., hovrättsassessor
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet den
3 januari 1969):
Med anledning av missbruket av narkotika och andra beroendeframkallande
medel framlades till 1968 års vårriksdag (prop. 7, 2LU 1, rskr 81) förslag
om olika åtgärder från samhällets sida mot narkotikamissbruk. I propositionen
drogs upp riktlinjer för dessa åtgärder. Propositionen bifölls av riksdagen.
Den illegala handeln med narkotika och narkotikamissbruket har fått sådan
omfattning att samhällets ansträngningar nu måste ytterligare intensifieras
och samordnas till en offensiv på bred front.
De åtgärder som bör vidtas innebär skärpt kamp mot narkotikabranschens
141
S :29
Riksdagsberätielsen år 1970
profitörer, ökade förebyggande insatser och förstärkta vårdinsatser. Vidare
bör ett särskilt samarbetsorgan skapas för att noga följa utvecklingen på
narkotikaområdet, verka för samordning av myndigheternas insatser och ta
initiativ till de övriga åtgärder som kan erfordras. Detta organ bör bestå av
en tjänsteman i Kungl. Maj :ts kansli som ordförande, riksåklagaren, cheferna
för kriminalvårdsstyrelsen, rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, generaltullstyrelsen
och skolöverstyrelsen, universitetskanslern samt representanter
för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet.
Under tiden januari 1969—oktober 1969 har samarbetsorganet hållit tolv
sammanträden. Dessutom har arbetsgruppen under våren 1969 hållit återkommande
sammanträden för att utarbeta dels en broschyr kallad »Fakta
om narkotika och narkomani», dels material för en annonskampanj.
Samarbetsorganet behandlar f. n. frågan om hur det lokala samarbetet
mellan olika myndigheter och organisationer bör bedrivas på narkotikaområdet.
Arbetsgruppen för narkotikainformation fortsätter sitt arbete och avser
att successivt komplettera broschyren »Fakta om narkotika och narkomani»
allteftersom informationer finns tillgängliga.
30. Fosterbarnsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 mars 1969 med
uppdrag att utreda vissa frågor beträffande vården av barn och ungdomar
i fosterhem, barnhem och andra barnavårdande institutioner:
Hörnlund, Gördis K., led. av II kamm.
Experter:
Wallin, M. Margareta (Greta), avdelningsdirektör
Larsson, Karl-Gotthard, sekreterare
Sekreterare:
Thorstenson, R. Billy, departementssekreterare
Sjöberg, Tage B., departementssekreterare
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut den 21 mars 1969):
Utredningen skall bl. a. ta upp frågor rörande vård i enskilda hem jämfört
med vård på barnavårdande institutioner. Nuvarande former för och
omfattningen av fosterhemsverksamheten skall kartläggas. Utredningen
skall i samband härmed bl. a. pröva frågor som rör upplysning om denna
verksamhet och stöd i olika former till fosterföräldrar.
Utredningen skall vid behandlingen av frågor som gäller vård på olika
barnavårdande institutioner särskilt beakta betydelsen av pedagogiska och
andra insatser för barnens utveckling.
Om utredningen ger anledning därtill skall även frågor rörande allmänna
barnhusets samt sociala barna- och ungdomsvårdsseminariets uppgifter
och organisation m. m. behandlas.
142
Kommittéer: Socialdepartementet S: 31
Utredningsmannen har under tiden april—oktober 1969 tillsammans med
sekretariatet haft ca 15 överläggningar med representanter för myndigheter
m. m.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
31. Samarbetskommittén för social forskning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 april 1969 med uppgift
alt ta upp frågor om undersökningar av allmänt intresse som aktualiseras
i det socialpolitiska arbetet och främja samarbete i sådana frågor mellan
förvaltningen och den vetenskapliga forskningen.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, leder som ordförande
kommitténs arbete. Vidare deltar statsrådet Odhnoff i arbetet.
Ledamöter:
Carlson, Sören, borgarråd
Flemström, Carin, soc. stud.
Fridh, K. Göte, statssekreterare
Hedlén, Bengt, socialdirektör
Lindblom, Paul, direktör
Nelander, Olle, direktör
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Poppius, Hans D., byråchef
Rexed, Bror, generaldirektör
Sandgren, Lennart, statssekreterare
Segerstedt, Torgny, professor
Åström, Lars-Åke, generaldirektör
Experter:
Ivonnander, Benkt, departementsråd
Börjeson, Bengt O., rektor
Larsson, Karl-Gotthard, sekreterare
Sekreterare:
Forslund, E. Birger, kansliråd
Biträdande sekreterare:
Holgersson, Leif, sekreterare
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00
Kommittén har under tiden april—oktober 1969 hållit två sammanträden
och gjort en enkät för kartläggning av aktuella forskningsprojekt på
det sociala området.
Arbetet beräknas fortsätta under hela år 1970.
143
S: 32
Riksdagsberättelsen år 1970
32. S jukvårdskostnadsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1969 för att
utreda vissa frågor rörande sjukvårdskostnaderna, innefattande dels en
samhällsekonomisk analys rörande sjukvårdskostnadernas utveckling och
dels en teknisk undersökning rörande verkningar individuellt och kollektivt
av nuvarande metoder för sjukvårdskostnadernas finansiering:
Höök, Erik S. V., t.f. planeringschef
Experter:
Ericsson, Kjell, finanssekreterare
Lindgren, S. Åke, avdelningschef
Skogsberg, P. Gösta, avdelningschef
Stenfors, Bo I. L., departementssekreterare
Svenonius, Rolf, ekonomichef
Sekreterare:
Hjorth, Lars E. A., kanslisekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 22 45 00
Utredningen har t. o. m. oktober 1969 hållit två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
144
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 1
Kommunikationsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1969
1. Vägplaneutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1984 att
verkställa utredning rörande den översiktliga vägplaneringen och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni 1964):
Skoglund, Gösta T., led. av II kamm., f. d. statsråd, ordförande
Gerentz, Sven T., chefredaktör
Höök, Erik S. V., t.f. planeringschef
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd
Tjällgren, Per Olov L., teknisk direktör
Experter:
Dahlberg, A. Bertil, förste byråsekreterare
Eriksson, Tor E., avdelningsdirektör
Ewerdahl, E. Sune, vägdirektör
Milstam, K. Östen, departementssekreterare
Nordqvist, Stig R., professor
Olsson, Rune I., kansliråd
Thunberg, Börje, avdelningsdirektör
Arbetsgruppen för vissa tekniska frågor
Hjelmér, Anders vägdirektör
Edholm, K. Stig, överingenjör
Granberg, Frank O., avdelningsdirektör
Gustafson, Carl-Erik, överingenjör
Sundström, Helge A., civilingenjör
Torell, Arnold S., direktör
Sekreterare:
Carlsund, H. Bo, civilekonom
Biträdande sekreterare:
Lindahl, Lars O. H., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 39.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 20
sammanträden. Vidare har arbetsgruppen för vissa tekniska frågor in. in.
under samma tid hållit 13 sammanträden. Särskilda arbetsgrupper för beredning
av vissa frågor rörande trafikledsplanering och trafikledsbyggande
145
K: 1 Riksdag sberättelsen år 1970
i tätorter och för vissa trafikprognosfrågor har hållit sammanlagt 16 sammanträden.
De sakkunniga har i december 1969 avgett betänkandet »Vägplan 1970»
(SOU 1969: 56) och redovisar i särskild bilagedel till betänkandet bl. a. arbetsgruppernas
arbete (SOU 1969:57).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 196b års sjöarbetstidsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1964 för
översyn av sjöarbetstidslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 oktober
1964):
Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd
Experter:
Ekberg, Leif, hovrättsassessor
Forssblad, N. Douglas, direktör
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Hadrup, Knut E. H., direktör
Karlbjörn, H. Sigvard, förbundsordförande
Thore, Johan S., förbundsordförande
Wiebe, Stig W. O., direktör
Wikström, Karl-Johan, ombudsman
Sekreterare:
Rittri, Bror S., hyresråd
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 45.
Utredningen har under tiden november 1968—februari 1969 hållit fyra
sammanträden.
Utredningen har den 28 februari 1969 avgett betänkandet »Ny sjöarbetstidslag»
(SOU 1969: 3).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1965 års småskeppsfartsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1965 för att
verkställa utredning rörande lånefonden för den mindre skeppsfarten:
Rickard, A. Bengt O., ekonomidirektör
Direktiven för utredningen, se 1966: K 38.
Utredningen har den 1 juli 1969 avgett betänkandet »Framtida stöd till
den mindre skeppsfarten» (Stencil K 1969: 11).
Uppdraget är därmed slutfört.
146
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 6
4. Utredning om taxorna i Postverkets tidningsrörelse
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1966 för att — i samarbete
med företrädare för postverket, Svenska Tidningsutgivareföreningen
(TU) samt Fack- och Konsumentpressens Postkommitté (FKP) — överse
avgiftssättningen inom Postverkets tidningsrörelse:
Renlund, Gösta R., bankdirektör
Sekreterare:
Rergling, N. Olof, byrådirektör
Direktiv: Kungl. Maj :ts brev till postverket den 29 juni 1966 samt bevillningsutskottets
betänkande 1966:27.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit ett sammanträde
i plenum. En inom utredningen tillsatt arbetsgrupp har under
samma tid hållit fem sammanträden. Utredningsmannen har haft särskilda
överläggningar med de tre parterna TU, FKP och Postverket vid sammanlagt
15 tillfällen.
Kommittén har den 17 oktober 1969 avgett betänkandet »Taxesystemet i
Postverkets tidningsrörelse» (SOU 1969:39).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Skolskjutsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 februari 1968 för att
se över frågor rörande skolskjutsarnas trafiksäkerhet m. m.:
Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av II kamm.
Experter:
Dahlström, Åke, avdelningsdirektör
Forsberg, John F., länsskolinspektör
Sekreterare:
Rjörkman, A. Fredrik M., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1969: K 53.
Utredningen har den 25 juni 1969 avgett betänkande »Skolskjutsarna
och trafiksäkerheten» (SOU 1969: 26).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Sakkunniga för granskning av 1969 års separatredovisning av
statens järnvägars trafiksvaga bannät
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 mars 1969 för att
inom kommunikationsdepartementet granska de redovisnings- och beräkningsprinciper,
som tillämpats vid den av statens järnvägar för år 1968 ut
-
147
K: 6
Riksdagsberättelsen år 1970
förda redovisningen av driftunderskottet på trafiksvaga järnvägslinjer
(1969 års separatredovisning):
Blidfors, T. E. Johannes, seminarielärare, f. d. riksdagsman
Pellijeff, F. H. Alexej, direktör
Sekreterare:
Berg, Hans E., kanslisekreterare
De sakkunniga har hållit 18 sammanträden och den 10 oktober 1969 avgett
redogörelse över granskningen av 1969 års separatredovisning av statens
järnvägars trafiksvagabannät (Stencil K 1969: 16).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1970
7. Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1960 att
såsom svenska ledamöter ingå i en nordisk kommitté med uppgift att utarbeta
förslag till gemensam vägtrafiklagstiftning för Danmark, Finland,
Norge och Sverige:
Holmquist, Bertil G., rättschef
Stoltz, A. Wilhelm, häradshövding
Experter:
Ahlström, Olle G., civilingenjör
Burén, Carl-David E., teknisk direktör
Hagardt, Sten A. O., direktör
Tornberg, E. A. Gunnar, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Egedal, NilsHj., avdelningsdirektör
Voss, Bertil G. P., kansliråd
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Egedal och Voss)
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fyra
sammanträden.
Kommittén räknar med att under år 1970 lägga fram ett reviderat förslag
till trafikregler och förslag till bestämmelser om trafiksignaler. Arbetet
med kvarstående uppgifter beräknas därefter fortgå under år 1970.
8. Bilregisterutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 april 1964 för att
verkställa utredning om fordonsregistreringen och därmed sammanhängande
spörsmål:
148
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 9
Swanstein, Stig N. S., landssekreterare
Experter:
Dahlström, Åke, avdelningsdirektör
Gullnäs, S. Ingvar, expeditionschef
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Palm, Böret, t. f. expeditionschef
Pernelid, W. Åke E., t. f. överdirektör
Rällfors, Hans L., ADB-direktör
Sekreterare:
Rova, O. Eino, organisationsdirektör
Biträdande sekreterare:
Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor
Lokal: Grev Turegatan 38, 4 tr., 114 38 Stockholm, tel. 63 24 39 (Rova)
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 36.
Utredningsmannen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit
nio sammanträden med experterna.
Utredningen beräknar avlämna betänkande med detaljerade förslag till
nytt bilregistreringssystem under år 1970.
9. Trafikpolitiska delegationen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1964 att
ingå i en delegation med uppgift att som rådgivande organ inom kommunikationsdepartementet
följa upp genomförandet av det av statsmakterna beslutade
trafikpolitiska reformprogrammet:
Peterson, Lars E., generaldirektör, ordförande (t. o. m. den 31 augusti 1969)
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare, ordförande (fr. o. m. den 1 september
1969)
Björkman, Folke, redaktör, led. av II kamm.
Blidfors, T. E. Johannes, seminarielärare, f. d. riksdagsman
Ericson, Hans E., förbundsordförande
Ericsson, Axel K. G., disponent
Grebäck, Erik H., agronom, led. av II kamm.
Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör
Högberg, Mats J. G., ekonomidirektör
Kolare, Gustav C. K., förste förbundsordförande
Odén, C. Åke, kanslichef
Sterne, Gösta E. V., disponent, led av II kamm.
Sundblad, Lars G., disponent
Thorell, K. Arne B., direktör
öhrn, J. Bruno, kansliråd
149
Riksdagsberättelsen år 1970
Ks 9
Experter:
Kritz, Lars O., fil. lic.
Sjökvist, Stig A. R., ingenjör
Ranhem, Lars H., civilingenjör
Sjöberg, E. Arne, direktör
Sekreterare:
Appelgren, L. Göran S., departementsråd (t. o. in. den 30 juni 1969)
Norrbom, N. Claes-Eric, kansliråd (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. 11 73 34 (Norrbom)
Delegationen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit två
sammanträden.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1970.
10. Utredning angående befordran av farligt gods på väg m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för utredning
av frågan om befordran av farligt gods på väg m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 20 november 1964):
Mangård, Nils, hovrättsråd, ordförande
Davidsson, G. Ingvar, avdelningsdirektör (fr. o. in. 6 oktober 1969)
Ericson, Hans E., förbundsordförande
Fredenmark, Gunnar, direktör
Gätje, F. Eric N., f. d. avdelningsdirektör (t. o. in. 5 oktober 1969)
Jönsson, Allan, avdelningsdirektör
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Thorell, K. Arne B., direktör
Experter:
Ekberg, K. Gustav, byråchef
Helmerson, Bo I. H., direktör
Åberg, G. Bertil, professor
Sekreterare:
Bj örkman, A. Fredrik M., departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Lagerbielke, Gustaf M. J., kammaråklagare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 10310 Stockholm 2, tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Björkman)
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 43.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit två
sammanträden. En inom utredningen verksam redaktionskommitté har
under samma tid hållit ett flertal sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
150
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 12
11. 1964 års sjömanslagskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1964 för
översyn av sjömanslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 oktober 1964):
Borggård, Göran R., generaldirektör, ordförande
Edqvist, Rolf J:son, advokat
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Hadrup, Knut E. H., direktör
Thore, Johan S., förbundsordförande
Wiebe, Stig W. O., direktör
Experter:
Forssblad, N. Douglas, direktör
Karlbjörn, H. Sigvard, förbundsordförande
Sköld, Hans, ambassadör
Sekreterare:
Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsassessor
Lokal: Kungsbroplan 2, 1 tr., 112 27 Stockholm, tel. 54 39 51
Direktiven för utredningen, se 1964: I K 44.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fem sammanträden.
Härutöver bar hållits ett sammanträde med företrädare för
motsvarande kommittéer i övriga nordiska länder.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första hälften av år 1970.
12. Vägkostnadsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1965 för
att utreda frågan om vägtrafikens kostnadsansvar och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1965):
Hörj el, Nils J., generaldirektör, ordförande
Dahmén, Erik V. H., professor
Godlund, Sven A. I., professor
Appelgren, L. Göran S., departementsråd (t. o. in. den 30 juni 1969)
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Experter:
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Grahn, F. Ture, byrådirektör
Lindhagen, C. Gösta, docent
Milstam, K. östen, departementssekreterare
Sekreterare:
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00, ankn. 1242 (Öhrn)
151
K: 12
Riksdagsberättelsen år 1970
Direktiven för utredningen, se 1966: K 41.
Kommittén har under tiden januari—oktober 1969 hållit sju sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
13. Hamnutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1965 för
att utreda spörsmålet om det svenska hamnväsendets framtida utformning
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1965):
Severin, Erik J., generaldirektör, ordförande
Agrenius, Gösta B., borgarråd
Christoffersen, Torgeir, direktör
Gustafsson, Gunnar B., ombudsman
Hellner, Eskil M., expeditionschef
Lasson, Knut-Inge L., driftdirektör
Nordenfalk, S. R. E. Johan, direktör (t. o. m. den 28 februari 1969)
Westerberg, Sten B., departementssekreterare (fr. o. m. den 1 mars 1969)
Experter:
Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör
Samuelson, Stig J. E., överingenjör, tillika sekreterare
Gabrielson, Lars, disponent
Ericsson, Inger-Britt, avdelningsdirektör
Linder, Helge, f. d. hamndirektör
Wickbom, Sten G., rättschef (fr. o. m. den 31 januari 1969)
Sekreterare:
Samuelson, Stig J. E., överingenjör
Biträdande sekreterare:
Ekberg, Hans G., departementssekreterare
Arbetsbiträde:
Orrsten, Henning
Lokal: Grev Turegatan 38, 114 38 Stockholm, tel 63 26 83 och 63 79 76
Direktiven för utredningen, se 1966: K 40.
Utredningen bär under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fyra
sammanträden.
Utredningen har den 16 juni 1969 avgett principbetänkandet »De svenska
hamnarna» (SOU 1969: 22 och 23).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1970.
14. Expertgruppen för att leda ett utvecklingsarbete på bilavgasområdet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 november 1965
för att genomföra ett utvecklingsarbete på bilavgasområdet:
152
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 15
Gerhardsson, Gideon, professor, ordförande
Ekberg, K. Gustav, överingenjör
Hedlund, Folke, överingenjör
Larborn, Åke, överingenjör
Persson, Göran A., teknologie licentiat
Svenke, J. Erik K., teknologie licentiat
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Åslander, A. N. Olof, civilingenjör, tillika sekreterare
Sekreterare:
Persson, Göran A. (t. o. m. den 28 februari 1969; se ovan)
Åslander, A. N. Olof (fr. o. m. den 1 mars 1969; se ovan)
Biträdande sekreterare:
Åslander, A. N. Olof (t. o. m. den 28 februari 1969; se ovan)
Arbell, Leif G., länsassessor (fr. o. m. den 1 mars 1969)
Lind af Hageby, Gösta K. L., hovrättsassessor (fr. o. m. den 16 maj 1969)
Lokal: Svenska Arbetsgivareföreningen, S. Blasieholmshamnen 4 A, Box
16120, 103 23 Stockholm 16, tel 22 56 00 (Gerhardsson),
Statens naturvårdsverk, Smidesvägen 5, Fack, 171 20 Solna 1, tel. 98 18 00
(Åslander),
Civildepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00, ankn. 1501 (Arbell),
Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00, ankn. 1233 (Lind af Hageby)
Direktiven för expertgruppen, se 1966: K 42.
Enligt Kungl. Maj :ts nämnda bemyndigande har chefen för kommunikationsdepartementet
uppdragit åt AB Atomenergi att bedriva utvecklingsarbetet
under expertgruppens ledning. Utvecklingsarbetet utföres vid bolagets
anläggningar i Studsvik.
Expertgruppen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit elva
sammanträden. Gruppen har den 20 april 1969 avgett en PM om kontroll
av koloxidhalten i avgaserna från äldre bilar (Stencil K 1969: 8).
Expertgruppens arbete beräknas pågå under större delen av år 1970.
15. Svävarfartsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1966 för att
utreda frågor rörande trafik med luftkuddefarkoster (svävare); (se Postoch
Inrikes tidn. den 13 april 1966):
Wilkens, O. Gösta P., borgmästare, ordförande
Uggla, Hans G. O. C:son, konteramiral
Falkemo, Curt C. H., professor
153
K: 15
Riksdagsberättelsen år 1970
Experter:
Grönfors, Kurt G. W., professor (fr. o. in. den 3 december 1968)
Lagerwall, Hans E., lotsdirektör
Weimar, Åke J. H. K., civilingenjör
Sekreterare:
Ligner, Anders V., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens kommittéer, Lilla Badhusgatan 4, 411 21 Göteborg,
tel 031/11 49 06 (ordföranden) och 031/13 72 41 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1967: K 35.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fyra
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1970.
16. Utredning om beredskapslagstiftning på luftfartens område
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 april 1966 för att
verkställa utredning om beredskapslagstiftning på luftfartens område:
Isacson, Bertil I., e. rådman
Lokal: Rådhuset, Fack, 104 20 Stockholm 8, tel. 22 20 60
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
17. Svenska sakkunniga inom Nordisk kommitté för trafiksäkerhetsforslcning
(NKT)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1966 att såsom
svenska ledamöter ingå i ett nordiskt samarbetsorgan för trafiksäkerhetsforskning:
Backman,
Gösta B., kansliråd, ordförande
Hansson, Hans O. G., kanslichef
Expert:
Backlund, Fredrik A., fil. lic.
Sekreterare:
Hedqvist, Sven A., byrådirektör (t. o. m. den 16 oktober 1969)
Backlund, Fredrik A., fil. lic. (fr. o. m. den 17 oktober 1969)
Lokal: Sveavägen 166, 14 tr., 113 46 Stockholm tel. 30 90 00
Särskilda direktiv har ej lämnats.
De sakkunniga har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 18
sammanträden, varav två varit gemensamma med kommitténs övriga ledamöter
från Danmark, Finland och Norge. Kommittén har i januari 1969
framlagt dels en katalog över pågående och planerade nordiska projekt på
trafiksäkerhetens område dels en bibliografi över nordisk litteratur på
154
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 19
trafiksäkerhetens område. Sverige har svarat för sammanställningen och
redigeringen av de två publikationerna. Norge svarar sedan den 1 januari
1969 för ordförandeskapet i kommittén.
Arbetet beräknas fortgå under hela år 1970.
18. Nordisk kommitté för transportekonomisk forskning (NKTF)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 21 april 1966 att ingå
som svenska ledamöter i ett nordiskt samarbetsorgan för transportekonomisk
forskning:
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd, ordförande
Samuelson, Stig J. E., överingenjör
Sekreterare:
Carlsund, H. Bo, civilekonom
Lokal: Grev Turegatan 38, 114 38 Stockholm, tel. 61 68 29 (Carlsund) och
63 26 58 (exp.)
Kommittén, som består av två ledamöter från vardera Danmark, Finland,
Norge och Sverige, har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fyra
sammanträden.
Kommittén har anordnat en nordisk forskarkonferens om parkeringsfrågor
och ett seminarium om järnvägarnas konkurrenssituation. Vidare
har tillsatts en arbetsgrupp för sammanställning och värdering av data rörande
person- och godstransportarbetets omfattning och utveckling i Norden.
Denna har hållit tre sammanträden.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1970.
19. Utredningen om oljeledningar
Tillkallad enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 13 maj 1966 för att
utreda behovet av lagstiftning om anläggande och utnyttjande av rörledningar
för transport av olja m. m., och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 augusti 1966):
Petrén, G. Otto E., justitieråd (t. o. m. den 31 oktober 1969)
Fallenius, Bertil, f. d. landshövding (fr. o. m. den 1 november 1969)
Experter:
Danielsson, G. Åke D., major
Ekberg, Hans G., departementssekreterare
af Klintberg, Rolf H. F., direktör
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Ljungberger, A. Torsten, f. d. fastighetsdirektör
Petrén, G. Otto E., justitieråd (fr. o. m. den 1 november 1969)
155
K: 19
Riksdagsberättelsen år 1970
Sekreterare:
Wängberg, Hans-Åke, hovrättsassessor
Lokal: Statens Hyresråd, Fack, 100 55 Stockholm 10, tel. 67 04 70
Direktiven för utredningen, se 1967: K 40.
Utredningsmannen och experterna har under tiden november 1968—
oktober 1969 hållit fyra sammanträden.
Utredningen har avgett yttrande över en av Europarådets rådgivande församling
antagen rekommendation till rådets ministerkommitté »on the
drawing up of uniform regulations on oil and gas pipelines», Recommendation
552 (1969).
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1970.
20. Flygtrafikledningskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 november 1966
för utredning angående flygtrafikledningens organisation och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november 1966):
Netzén, K. Gösta, landshövding, ordförande
Görs, L. Folke, driftdirektör
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd
Nilsson, Jan H., departementsråd
Wagner, G. F. Wilhelm, överste
Experter:
Johansson, Caj-Aage, avdelningsdirektör
Olsson, Carl Olov, civilingenjör
Morales, H. Christofer, t. f. avdelningsdirektör
Sekreterare:
Nordström, Lars-Erik, civilingenjör
Lokal: c/o LUTAB, Nybrogatan 60, 1 tr., 114 40 Stockholm, tel. 60 30 99
Direktiven för utredningen, se 1967: K 44.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sju plenarsammanträden.
Efter framställning av kommittén har experter ställts
till förfogande av flygvapnet, flygmaterielförvaltningen, luftfartsverket och
SMHI för särskild beredning av vissa arbetsuppgifter inom ramen för utredningsuppdraget.
Experterna har organiserats i tre grupper:
ATS-gruppen, för beredning av frågor rörande trafikledningssystem, luftrumsorganisation,
automation samt behov av personal och utrustning
Utbildningsgruppen, för beredning av frågor rörande utbildning av trafikledningspersonal
Meteorologigruppen,
för beredning av frågor rörande organisationen av
flygväderlekstjänsten.
Utbildningsgruppens arbete avslutades i februari 1969.
156
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:21
Kommittén har den 13 februari 1969 avgett delbetänkande rörande utbildning
av flygtrafikledningspersonal (Stencil K 1968: 2).
Ledamöterna Görs och Wagner, experten Olsson samt sekreteraren Nordström
har med Kungl. Maj :ts medgivande företagit en resa till USA för att
studera förhållanden inom amerikansk flygtrafikledning.
Under året har kommittén erhållit slutrapport över den analys av flygtrafiken
i svenskt luftrum som kommittén lät utföra 1968. Vidare har på
kommitténs uppdrag färdigställts en prognos över den framtida utvecklingen
av civilflyget över svenskt territorium. Specialutredningar pågår rörande
bl. a. samfunktionerna mellan flygtrafikledningen och de militära stridslednings-
och luftbevakningsorganen.
Under år 1970 beräknar kommittén kunna avge sitt huvudbetänkande
rörande flygtrafikledningssystem, luftrumsorganisation samt flygtrafikledningens
framtida organisation.
Kommittén beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1971 med de delar,
som avser organisationen av flygväderlekstjänsten.
21. Flygarbetstidsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1968 för
att ingå i en skandinavisk kommitté för utredning av den flygande personalens
arbetstider m. m.:
Hjern, Bengt K. L., regeringsråd, ordförande
Jensen, Povl, driftschef
Jeppson, Jan K. V., förbundssekreterare
Lager, Carl-Gustav, fil. lic.
Leibing, Arne, flygkapten (t. o. m. 14 mars 1969)
Norlander, Carl-Oscar, flygchef
Perback, Björn C. L., flygstyrman (fr. o. in. 14 mars 1969)
Sekreterare:
Odhammar, J. E. Ivan, hovrättsassessor
Utredningen består dessutom av fem danska och fyra norska ledamöter
jämte en dansk och en norsk sekreterare.
Lokal: Stockholms rådhus, Fack, 104 20 Stockholm 8, tel 22 20 60, ankn.
251 (Odhammar)
Direktiven för utredningen, se 1968: K 49.
Den inom utredningen tillsatta arbetsgruppen har under tiden november
1968—oktober 1969 sammanträtt under sammanlagt 19 dagar, varvid ett
inom utredningen utarbetat utkast till flygarbetstidslag överarbetats, överläggningar
har under året förts mellan arbetsgruppen eller representanter
för denna, å ena, samt representanter för flygföretag och arbetstagarorgani
-
157
K: 21 Riksdagsberättelsen år 1970
sationer, å andra sidan. Viss försöksverksamhet har under sommaren 1969
bedrivits i samarbete med Transair Sweden Aktiebolag.
Utredningsarbetet beräknas pågå hela år 1970.
22. Motorredskapsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1967 för översyn
av reglerna om motorredskap samt utredning av vissa närliggande frågor:
Odén,
C. Åke, kanslichef
Experter:
Adolfsson, Bo, förhandlingsombudsman
Bäckström, Bo, överingenjör
Ekberg, K. Gustav, överingenjör
Strömbäck, Erland H. D. D:son, hovrättsassessor
Thalén, Bo D:son, major
Sekreterare:
Holmquist, Bo, departementssekreterare
Lokal: Järntorget 84, 1 tr., 11129 Stockholm, tel 24 62 90 (Odén),
22 45 00 (Holmquist)
Direktiven för utredningen, se 1968: K 53 och 1969: K 45.
Utredningsmannen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit
ett tiotal sammanträden med experterna samt ett flertal gruppsammanträden
för beredande av särskilda frågor m. m.
Utredningen beräknas avlämna särskilt betänkande rörande översnöfordonens
rättsliga ställning m. m. i början av år 1970. Återstående utredningsarbete
beräknas pågå under hela år 1970.
23. Körkort sutredning en
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1967 för att
utreda frågan rörande centralt körkortsregister m. m. och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 6 maj 1967):
Hermansson, Rune, direktör
Experter:
Alpsten, Börje A., departementsråd
Blomquist, Bo G., förste länsassessor
Lindqvist, S. Olof K., byrådirektör (fr. o. m. den 1 juni 1969)
Raud, Jaan, byrådirektör
Sahlin, Martin, chefredaktör
Trotzig, Fredrik C. J., avdelningsdirektör
Wahlström, Karl-Erik A., byrådirektör
158
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 25
Sekreterare:
Öhlin, Göran B. G., byrådirektör
Lokal: Storkyrkobrinken 11, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. 10 51 41
Direktiven för utredningen, se 1968: K 54.
Utredningsmannen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit
14 sammanträden med experterna.
Utredningen beräknas avlämna principbetänkande under första halvåret
1970. Återstående utredningsarbete beräknas pågå under hela år 1970.
24. Utredning om stängselskyldighet vid järnväg
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1967 för
att utreda de frågor rörande stängselskyldighet vid järnväg, som riksdagens
tredje lagutskott behandlat i sitt utlåtande nr 27 år 1964:
Thuresson, Arne V. U. W., hovrättsråd
Lokal: Lutzengatan 9, 115 23 Stockholm, tel. 60 45 17 (bostad)
Utredningen beräknas pågå under år 1970.
25. Sjömanspensionskommittén
1 illkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1967 för
att utreda sjömanspensioneringen och dess administration m. m.(se Postoch
Inrikes tidn. den 5 januari 1968):
Hamdahl, Bengt O., regeringsråd, ordförande
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Thore, Johan S., förbundsordförande
Expert:
Kjellström, S. Åke, byråchef
Sekreterare:
Hävermark, K. Gunnar J :son, organisationsdirektör
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Hävermark)
Direktiven för utredningen, se 1969: K 52.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tre sammanträden.
Det har enligt direktiven ålegat kommittén att företa den i instruktionen
för handelsflottans pensionsanstalt föreskrivna s. k. femårsundersökningen.
Den utförs bl. a. på grundval av ett omfattande statistiskt material och avslutas
före utgången av år 1969.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
159
K: 26
Riksdag sberättelsen år 1970
26. 1968 års svenska öresundsdelegation
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1968 för
att i samarbete med en motsvarande dansk delegation förbereda regeringsöverläggningar
i för Sverige och Danmark gemensamma frågor rörande fast
förbindelse över Öresund och storflygplats i Öresundsregionen:
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare, ordförande (fr. o. m. den 5 september
1969)
Johansson, Caj-Aage, avdelningsdirektör
Peterson, Lars E., generaldirektör
Sjönander, Bo Jonas, budgetchef
Ström, H. Bertil, teknisk direktör
Upmark, Erik G. J., generaldirektör (t. o. m. den 4 september 1969)
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd, tillika sekreterare
Sekreterare:
Wennerhorn, Karl Otto L. (se ovan)
Biträdande sekreterare:
Torgils, A. Gunnar, hovrättsassessor
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Wennerhorn och Torgils)
Särskilda
direktiv har ej lämnats.
Delegationen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit nio
sammanträden, varav två varit gemensamma med den danska delegationen.
Efter det att regeringsöverläggningarna om öresundsfrågorna började i
april 1969 har delegationen inte haft något sammanträde. Då det under överläggningarna
kan uppkomma frågor som kräver delegationens medverkan
har det dock ansetts motiverat att behålla delegationen tills vidare.
27. Bussbidragsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 augusti 1968 för att
utreda frågan om det statliga stödet till drift av icke lönsamma busslinjer på
landsbygden och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 9 september 1968):
Johansson, Erik V., arbetsförmedlingsföreståndare, led. av II kamm.
Experter:
Pellijeff, F. H. Alexej, direktör (fr. o. m. den 26 mars 1969)
Granebeck, Karl Sigurd, byrådirektör (fr. o. m. den 27 maj 1969)
Sekreterare:
Uhnbom, C. Bengt I., departementssekreterare
160
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 29
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00, ankn 1520 (Uhnbom)
Direktiven för utredningen, se 1969: K 59.
Utredningen har under tiden november 1968—november 1969 hållit 25
sammanträden samt avlagt studiebesök i Norge, i Östersund samt på Gotland.
Två enkätundersökningar har genomförts.
Utredningen beräknar slutföra arbetet under år 1970.
28. Arbetsgruppen för översyn av bestämmelserna angående typ- och
registrering sbesiktning av fordon
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 18 oktober 1968 för
att se över bestämmelserna angående typ- och registreringsbesiktning av
fordon:
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare, ordförande (t. o. m. den 18 augusti
1969)
Backman, Gösta B., kansliråd, ordförande (fr. o. in. den 19 augusti 1969)
Jönsson, Carl-Arne, byrådirektör
Nordström, Olle, överingenjör (fr. o. m. den 6 oktober 1969)
Pellijeff, F. H. Alexej, direktör
Sekreterare:
Järmark, Bo L., administrativ direktör (t. o. in. den 18 augusti 1969)
Berg, Hans E., kanslisekreterare (fr. o. m. den 19 augusti 1969)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 ankn. 1525 (Berg)
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Ivungl. Maj :t har den 5 juni 1969 uppdragit åt arbetsgruppen att även utreda
frågan om skärpningar i besiktningskraven rörande dynamisk stabilitet
för tunga fordonskombinationer.
Arbetsgruppen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tolv
sammanträden.
Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete före utgången av år 1970.
29. B ef älsbemanning sutredning en
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1969 för översyn
av behörighetskraven för sjöbefäl (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juni
1969):
Borggård, Göran R., generaldirektör
Experter:
Colldahl, Gunnar, rektor
Forssblad, N. Douglas, direktör
6 Dihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. jgj
Riksdags berättelsen
K: 29
Riksdagsberättelsen år 1970
Hadrup, Knut E. H., direktör
Karlsson, Gunnar, ombudsman
Wiebe, Stig W. O., direktör
Sekreterare:
Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsassessor
Lokal: Kungsbroplan 2, 1 tr., 112 27 Stockholm, tel. 54 39 51 el. 54 41 63
Direktiv: (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet den
23 maj 1969):
Utvecklingen inom den svenska handelsflottan har särskilt under senare
år lett bl. a. till allt större fartyg och effektivare framdrivningsmaskinerier
och till arbetsbesparande anordningar av skilda slag. Fartygen har i stor utsträckning
utrustats med tekniska navigeringshjälpmedel och automatiska
styrinrättningar. Maskiner har automatiserats eller försetts med hel- eller
halvautomatiska regler- och kontrollanordningar. Förtöjningsarbetet, som
tidigare hört till de mest arbetskrävande momenten i fartygens drift, har
förenklats genom nya typer av förtöjningsvinschar m. m. Särskilda anordningar
har vidtagits för att underlätta lasthanteringen.
Dessa förändringar har medfört att nya eller moderniserade fartyg inte
behöver lika stor besättning som äldre eller omoderna fartyg och att kraven
på de anställdas kunskaper har ändrats. Åtskilliga arbetsuppgifter har förenklats
samtidigt som komplicerad utrustning i vässa hänseenden kräver
specialutbildad personal. Utvecklingen har inte medfört att kraven på säkerhet
för besättning och fartyg minskat. Lagstiftningen om säkerheten på fartyg
och de förbättringar av arbetarskyddet ombord som förordats i anslutning
till sjöfartsverkets omorganisation syftar bl. a. till att nedbringa den
relativt höga frekvensen av yrkesskador på detta område. Kraven på säkerhet
är främst vid transport av större kvantiteter olja eller annan farlig last
av stor vikt även för att förebygga olj eföroreningar och liknande skador.
Av ålder har minimikrav för behörighet till vissa befattningar i fartyg
ställts upp av säkerhetsskäl. För befäl regleras behörighetskraven i sjöbefälskungörelsen
den 3 juni 1960 (nr 487).
Sjöbefälskungörelsen, som i väsentliga delar bygger på förordningen den
12 juni 1936 (nr 315) angående befäl å svenska handelsfartyg m. in., innehåller
mycket detaljerade bestämmelser. För vart och ett av fyra fartområden
indelas fartygen i flera grupper. Indelningen bygger i fråga om fartygsbefälet
på fartygens storlek (bruttodräktighet) och i fråga om maskinbefälet på
maskinstyrkan. I kungörelsen skiljs vidare mellan passagerarfartyg och
andra fartyg. Det allt större antalet fartyg med en bruttodräktighet över
2 000 ton — för passagerarfartyg över 1 500 ton — resp. en maskinstyrka
över 3 000 hästkrafter utgör en enda grupp.
Den snabba utvecklingen inom handelssjöfarten har medfört att bestämmelserna
i sjöbefälskungörelsen blivit föråldrade. Många moderna specialfartyg
med relativt ringa bruttodräktighet och maskinstyrka kan i tekniskt
avseende vara väl så utvecklade som väsentligt större äldre fartyg. Vidare
behöver en ny maskin inte vara mer komplicerad att sköta än en äldre maskin
fastän dess hästkraftsantal är betydligt större.
Behörighetskraven för sjöbefäl bör ses över. En sådan översyn bör uppdras
åt en särskild sakkunnig.
162
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 30
På grundval av en analys av arbetsuppgifterna ombord bör den sakkunnige
i första hand överväga behörighetskrav för sjöbefäl vilkas arbete är av särskild
betydelse för fartygets säkra framförande och handhavande. Det bör
övervägas om andra grunder än fartygens bruttodräktighet och maskinstyrka,
så som skett i en del länder, bör användas som utgångspunkter för
behörighetskrav. De särskilda säkerhetskrav som följer av gällande internationella
oljeskyddsbestämmelser skall självfallet också beaktas. Behörighetskraven
bör ansluta till de allmänna regler om fartygs bemanning som
finns angivna i lagen den 19 november 1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg
och i så stor utsträckning som möjligt utformas så, att de kan få generell
tillämpning. Frågan i vad mån andra behörighetskrav än de som regleras
genom författning bör ställas upp får bedömas av de därav berörda parterna
och vid behov regleras i annan ordning, exempelvis genom avtal mellan redarnas
och de ombordanställdas organisationer.
Den sakkunnige bör samråda med skolöverstyrelsen i frågor av betydelse
för utbildningen vid sjöbefälsskolor.
Den sakkunnige bör utarbeta förslag till författningsbestämmelser.
Kommittén har under tiden maj—-oktober 1969 hållit ett sammanträde.
Kommittén beräknas fortsätta sitt arbete under år 1970.
30. Trafikolycksstatistikkommittén
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 maj 1969 för översyn
av trafikolycksstatistiken in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 17 juni
1969):
W ester lind, Erik A., landshövding
Experter:
Englund, S. Anders J., byråchef
Erlander, Sven B., docent
Imre, M. Erdem, avdelningsdirektör
Kappelin, Carl-Erik, byråchef
Lindgren, Stig, avdelningschef
Sande, Jens, byrådirektör
Sekreterare:
Sjögren, G. Inge G., byrådirektör
Lokal: Statistiska centralbyrån, Tegeluddsvägen 90, Fack, 102 50 Stockholm
27, tel. 67 99 60
Direktiv: (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet den
29 maj 1969):
Under senare år har betydande insatser gjorts för att öka trafiksäkerheten
på vägarna. Förutom att åtgärder vidtagits för en bättre organisation
och samordning av verksamheten på trafiksäkerhetsområdet har sålunda
förutsättningar skapats för en såväl kvantitativ som kvalitativ utveckling
av denna. Med de successivt ökade resurser som ställts till förfogande och
med de efter hand vidgade val- och kombinationsmöjligheterna i fråga om
163
K: 30
Riksdagsberättelsen år 1970
sättet att angripa trafiksäkerhetsproblemen ökas också behovet av statistisk
information. Sådan krävs för att man kontinuerligt skall kunna följa
upp trafiksäkerhetsläget, bedöma effekten av vidtagna åtgärder och få underlag
för planeringen av fortsatta insatser.
Den information som behövs för att karakterisera eller mäta trafiksäkerhetsläget
erhålls väsentligen genom en uppföljning av trafikolycksutvecklingen.
En sådan uppföljning sker f. n. främst i anslutning till den rapportering,
som de lokala polismyndigheterna svarar för.
Enligt en år 1965 utfärdad kungörelse om statistiska uppgifter angående
vägtrafikolyckor (nr 561) skall polismyndighet i polisdistrikt, där vägtrafikolycka
med personskada inträffat, inom 48 timmar från det polisen fått
kännedom om olyckan lämna uppgifter om den till statistiska centralbyrån
och den vägförvaltning eller motsvarande, som har hand om väghållningen
på olycksplatsen. Om någon blivit svårt skadad vid olyckan skall polismyndigheten
inom viss ytterligare tid lämna kompletterande uppgifter till centralbyrån.
Det uppgiftsmaterial, som denna på så sätt erhåller, ligger till
grund för centralbyråns trafikolycksstatistik, vilken redovisas i dels preliminära
månadsrapporter, dels preliminära och definitiva årsrapporter. Den i
kungörelsen föreskrivna uppgiftsskyldigheten innefattar inte egendomsskador.
Enligt en år 1965 träffad överenskommelse mellan rikspolisstyrelsen
och vägmyndigheterna erhåller emellertid dessa — utöver de nyssnämnda
personskadeuppgifterna — i särskild ordning även uppgifter om de vägtrafikolyckor
med enbart egendomsskada som föranlett åtgärd från polisens
sida. Det uppgiftsmaterial som sålunda tillhandahålls de lokala vägförvaltningarna
och som i första hand utnyttjas i dessas verksamhet vidarebefordras
efter viss komplettering till vägverkets centralförvaltning och används
där för framställning av statistik, som bl. a. belyser trafikolyckornas vägoch
trafiksamband.
Förutom den angivna på polisrapporteringen grundade statistiken finns
vissa andra källor för information om vägtrafikolyckorna. Det gäller främst
försäkringsbolagens statistik över försäkringsskador, vilken täcker en betydande
del av olycksfallen. Vidare kan nämnas statistiska centralbyråns
dödsorsaksstatistik, som ger en relativt säker information om antalet i trafiken
dödade personer, samt socialstyrelsens patientstatistik, som ännu endast
täcker delar av landet men som successivt utvidgas med sikte på total
täckning.
För att kunna bestämma och värdera de faktorer som påverkar olycksfallsfrekvensen
krävs bl. a. tillgång till en trafikstatistik, som gör det möjligt
att ställa olycksdata i relation till exempelvis trafikens intensitet och
sammansättning. Underlaget till en sådan statistik erhålls genom de trafikräkningar,
som på landsbygden utförs av vägverket och i städerna av berörda
lokala myndigheter. Vägverket har sålunda med femårsintervaller
företagit maskinella räkningar, som resulterat i bl. a. flödeskartor över trafiken
på det allmänna vägnätet med uppgifter om storleken av årsmedeldygns-
och sommarmedeldygnstrafiken. Under de senaste åren har inom
vägverket bedrivits ett utvecklingsarbete i syfte att få till stånd ett nytt
system för trafikräkningar, som bättre lämpar sig för statistisk bearbetning.
Systemet, som kommer att genomföras under åren 1969—1970, innebär att
man kontinuerligt genom ett nät av fasta mätpunkter kartlägger trafikutvecklingen
i stort inom landet. Det innebär vidare, att man — utifrån den
164
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 30
referensram som den kontinuerliga trafikräkningen ger — med treårsinterråde
mCia * ma,er trafikvariationerna inom specifika planeringsom
Statistisk
information om trafikolyckor och trafik finner användning i
en rad statliga, kommunala och enskilda verksamheter. För statens trafiksäkerhetsverk
är trafikolycksstatistiken ett väsentligt hjälpmedel i dess planermg
och effektbedömning av olika trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder
bor statens trafiksäkerhetsråd, som har att självt bedriva eller genom olika
vetenskapliga institutioner låta bedriva trafiksäkerhetsforskning, ger trafikolycksmaterialet
underlag för exempelvis undersökningar om trafikolyckornas
orsaker och om de olika orsaksfaktorernas relativa betydelse,
bör statens vagverk och de kommunala vägförvaltande och samhällsplanerande
organen gäller det att genom trafik- och trafikolycksstatistiken finna
samband mellan olycka, väg och trafikmiljö samt trafik och därigenom få
vägledning för en trafiksäker utformning av vägar och trafikanordningar.
Inom polisväsendet föreligger behov av information om trafiksäkerhetsläget
som underlag för dels mera allmänna överväganden om prioritering av
uppgifter och disposition av resurser, dels överväganden i fråga om mera
specifika trafikövervakningsaktiviteter etc. Även olika organisationer med
uppgifter inom trafiksäkerhetsområdet är avnämare av olycksfallsstatistiken.
Ytterligare kan nämnas bilindustrin, som har behov av trafikolycksdata
i sitt arbete med utveckling av nya trafiksäkra fordonskonstruktioner.
Det synes vara en allmänt utbredd uppfattning att trafikolycksstatistiken
1. n. mte motsvarar de krav som bör kunna ställas på den. En rad kritiska
synpunkter framfördes sålunda vid den konferens angående trafikolycksstatistiken,
som anordnades av kommunikationsdepartementet för en tid
oc^ so.m syftade till att med berörda statistikintressenter diskutera
möjligheter till förbättringar i statistikarbetet såväl i insamlings- som i bearbetnings-
och analyshänseende.
I fråga om bristerna har bl. a. påtalats de olägenheter, som följer av att
den på polisrapporteringen grundade statistiken endast täcker en del av de
intiäffade olycksfallen. Statens väginstitut har redovisat resultatet av en
intervjuundersökning, som syftat till att för år 1964 bl. a. skatta antalet
trafikolyckor och de polisrapporterade olyckornas representativitet. Undersökningen
tyder på att endast ca 50 % av inträffade vägtrafikolyckor med
personskada kommer med i polisens rapportering. Liknande indikationer
pa bristande täckning erhålls, när man gör jämförelser med försäkringsbolagens
statistik över anmälda trafikskador eller med socialstyrelsens patientstatistik.
Särskilt dålig synes täckningen vara i fråga om trafikolyckor
med enbart egendomsskada där vissa skattningar tyder på att mindre än
20 % av fallen kommer till polisens kännedom.
Det har också framhållits, att det vid studiet av de olika faktorer som
påverkar olycksfrekvensen i regel inte är avgörande, om en trafikolycka
innefattar svår eller lindrig personskada eller enbart egendomsskada. Det
primära äi att en olyckssituation uppkommit, varav följer att behovet av
information i princip är lika stort oavsett vilken av angivna skadetyper det
är fråga om. Från denna synpunkt har det anmärkts på förhållandet, att
olyckorna — beroende på till vilken skadetyp de hänförs — skall rapporteras
med olika utförlighet. Särskilt gäller detta i förhållandet mellan person-
och egendomsskador. Det har också hävdats, att den oklara gränsdrag
-
165
K: 30
Riksdagsberättelsen år 1970
ningen mellan de olika olyckstyperna i förening med de skilda krav som
dessa ställer i rapporteringshänseende tenderar att medföra geografiska och
tidsmässiga variationer i klassificeringen och därmed leda till bristande stabilitet
i det insamlade materialet. — Från olika statistikkonsumenters sida
har anförts synpunkter på olycksfallsstatistiken i fråga om den grad av
täckning, representativitet, precision och okänslighet för yttre förhållanden,
som med hänsyn till den fortsatta bearbetningen bör känneteckna insamlade
data.
Synpunkter har även anförts på behovet av att bättre kunna utnyttja den
på främst vägverkets trafikräkningar baserade trafikstatistiken för olika
utrednings- och forskningsuppgifter inom trafiksäkerhetsområdet, vilket
förutsätter en närmare samordning med olycksfallsstatistiken. Beträffande
denna har vidare påtalats de olägenheter, som följer med den bristfälliga
samordningen mellan den på polisrapporteringen grundade statistiken och
andra statistiska informationskällor, såsom försäkringsbolagens statistik
över försäkringsskador och socialstyrelsens patientstatistik. Med den nuvarande
ordningen saknas exempelvis underlag för en grundläggande bestämning
av hur stor del av trafikolyckorna som täcks av de olika berörda
dataproducenterna.
I fråga om omfattningen av olycksfallsstatistiken och det primärmaterial
denna grundar sig på kan konstateras att det vid den nyssnämnda av kommunikationsdepartementet
anordnade konferensen framfördes en rad önskemål
om insamling och bearbetning av ytterligare data, som kunde ge ökad
kunskap om olycksförlopp och olycksföljd samt de därvid inverkande faktorerna.
Av det föregående framgår den betydelse trafikolycksstatistiken har för
olika slags planerings-, forsknings- och informationsaktiviteter inom ramen
för en successivt utbyggd trafiksäkerhetsverksamhet. Det är från denna
synpunkt i hög grad angeläget, att statistiken är ändamålsenligt utformad
och att de resurser som på olika håll disponeras för insamling och bearbetning
av trafikolycks- och trafikdata blir effektivt utnyttjade. Nuvarande
ordning synes inte i tillräcklig utsträckning tillgodose de krav i angivna
hänseenden som följer med utvecklingen på trafiksäkerhetsområdet och de
berörda myndigheternas och organisationernas behov av ett säkrare och
överhuvud mera kvalificerat statistiskt informationsunderlag. Med hänsyn
härtill förordar jag, att en särskild sakkunnig tillkallas med uppgift att
verkställa en översyn av trafikolycksstatistiken.
Den utformning som ges trafikolycksstatistiken är givetvis beroende av
vad denna skall tjäna för syfte. Såsom nämnts finns det en rad statliga,
kommunala och enskilda organ som behöver information om inträffade
olycksfall. Omfattningen och arten av de data som krävs varierar starkt
med hänsyn till användningsområde. I en del fall är man intresserad av
mera allmän information om förändringarna i trafiksäkerhetsläget. 1 andra
fall krävs en mera ingående information för genomförandet av undersökningar
och forskningsprojekt, som spänner över skilda problemställningar.
Med undersökningarnas olika inriktning följer särskilda behov av statistiska
data. Det är givet, att det inte går att inom ramen för en kontinuerlig
olycksfallsstatistik täcka alla dessa varierande och sammantaget mycket
omfattande behov av information. Med hänsyn till vad som ter sig ekonomiskt
och praktiskt möjligt måste en koncentration ske till vad som från
166
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 30
statistikkonsumenternas synpunkt framstår som väsentlig grundinformation.
Samtidigt bör uppläggningen av olycksfallsstatistiken vara sådan att
den genom utformningen av primärmaterialet, genom lämplig samordning
med andra statistiska informationskällor och register etc. _ under
lättar
de särskilda utrednings- och forskningsinsatser som görs på olika
nall.
Vid sina överväganden av trafikolycksstatistiken bör den sakkunnige ut8a_™
denna även i fortsättningen knyts till statistiska centralbyrån
och främst grundas på polisens rapportering av vägtrafikolyckor. För detla
talar närmast praktiska skäl. För statistiken erforderliga data kan sålunda
i huvudsak hämtas från de! uppgiftsmaterial avseende trafikolyckor, som
polisen samlar in i anslutning till sin ordinarie trafikövervakande och uti
edande vei ksamhet. I sammanhanget bör närmare övervägas de olyckstyper
som bör omfattas av rapporteringen, de data som bör insamlas om
olycksfallen, de rutiner som bör tillämpas vid insamlingen och bearbetning^a^a
e^c- Av vikt är att härvidlag eftersträvas lösningar, som inte medför
okad belastning för polisen utan som naturligt kan anpassas till polisens
arbetsrutiner och framför allt innebär att den kunskap och det uppgiftsmaterial
som polisen förfogar över kan utnyttjas mer effektivt.
Särskilda problem följer av det förhållandet att man genom den på polisrapporteringen
grundade statistiken sannolikt även i framtiden endast kan
täcka viss del av de inträffade olycksfallen. För att såvitt möjligt minska
de härmed sammanhängande olägenheterna bör särskilda arrangemang
övervägas. Väsentliga fördelar synes kunna vinnas genom en samordning
med det omfattande uppgiftsmaterial avseende trafikolyckor, som försäkringsbolagen
förfogar över men som givetvis är upplagt i första hand för
att belysa försäkringsskador. En sådan samordning förutsätter, att försäkringsbolagens
rutiner i viss mån anpassas. Det är sålunda ett önskemål,
att olycksfallen kan redovisas på ett sådant sätt att det kan bestämmas i
vad mån de täcks även av polisrapporteringen. Försäkringsbolagens uppgiftsformulär
bör om möjligt utformas så att de innefattar samma data om
olycksfallen som ingår i denna osv. Jag är medveten om att samordningen
innefattar en råd tekniska och praktiska problem. Jag tror mig emellertid
kunna påräkna ett positivt intresse från försäkringsbranschens sida med
hänsyn till den betydelse som en effektiviserad olycksfallsstatistik har för
trafiksäkerhetsarbetet och olycksbekämpningen. Det ankommer på den sakkunnige
att med företrädare för branschen närmare överväga förutsättningarna
och formerna för en sådan samordning och sättet för bearbetningen
och redovisningen av ett sålunda tillkommande statistiskt material.
Även andra arrangemang kan länkas som är ägnade att komplettera den
allmänna olycksfallsstatistiken. Exempelvis kan man tänka sig en ordning,
som innebär att man med bestämda tidsintervaller och med tillämpning av
urvalsmetodik genomför enkäter, som belyser olycksfrekvensen under viss
tidsperiod, olycksfallens fördelning i tid och rum och på olyckstyper, trafikantgrupper
etc. Sådana enkäter skulle på en gång ha ett självständigt
statistiskt informationsvärde och samtidigt ge mått på precisionen hos den
ordinarie olycksfallsstatistiken. Även andra arrangemang kan tänkas, som
gör det möjligt att komplettera och kvalificera den bild av trafiksäkerhetsläget
som olycksfallsstatistiken ger. Exempelvis kan man i sådant syfte för
något eller några geografiskt avgränsade områden låta samla in ett för sta
-
167
K: 30 Riksdagsberättelsen år 1970
tistislc bearbetning lämpligt olycksfallsmaterial genom någon myndighet
med regionalt utbyggd organisation och med uppgifter på trafik-, väg- eller
statistikområdet. Förutsättningarna och i förekommande fall de tekniska
och organisatoriska formerna för sådana kompletterande lösningar bör närmare
prövas av den sakkunnige.
I det föregående har talats om behovet av att samordna statistiska centralbyråns
olycksfallsstatistik och försäkringsbolagens statistik och uppgiftsmaterial
avseende försäkringsskador. Samordning bör givetvis även
eftersträvas med annan statistik -— exempelvis socialstyrelsens patientstatistik
— samt med olika slags register, såsom bil- och körkortsregistren,
statens vägverks planerade vägregister etc.
En fråga som bör ägnas uppmärksamhet är möjligheterna att bättre samordna
olycksfallsstatistiken och den på vägverkets och kommunernas trafikräkningar
baserade trafikstatistiken. Förutsättningarna bör härvidlag
prövas att i större utsträckning kunna relatera olycks- och trafikdata på ett
sådant sätt att trafiksäkerhetsläget på olika delar av vägnätet — med eller
utan samband med vidtagna trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder — säkrare
kan kartläggas. Överhuvud är det angeläget att genom en sådan samordning
få större möjligheter att studera olyckornas trafik-, väg- och miljöberoende.
I fråga om trafikstatistiken bör vidare övervägas vad som kan göras
för att samordna vägverkets och de berörda kommunernas verksamhet såväl
i vad avser sättet för insamlingen av data som metoderna för bearbetningen
av dessa.
Den sakkunnige bör bedriva sitt utredningsarbete i nära kontakt med
statistiska centralbyrån även som med de myndigheter, institutioner etc.
som i verksamhet är mera direkt beroende av trafikolycksstatistiken.
Kommittén har under tiden augusti—oktober 1969 hållit fyra sammanträden.
Kommittén beräknas fortsätta sitt arbete under hela år 1970.
31. Utredning rörande företagsstrukturen inom den yrkesmässiga
vägtrafiken
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 maj 1969 för att
utreda frågan om företagsstrukturen inom den yrkesmässiga vägtrafiken
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 11
juni 1969):
Severin, Erik J., generaldirektör
Experter:
Uhnbom, C. Bengt I:son, departementssekreterare
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Sekreterare:
Björkman, A. Fredrik M., departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Björkman)
Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet den
29 maj 1969):
168
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: Bl
En väsentlig fråga vid bedömning av de ytterligare åtgärder som behövs
för att fullfölja de trafikpolitiska riktlinjerna är utvecklingen i fråga om
företagsstrukturen inom vägtransportsektorn. Rådande förhållande samt
utvecklingen i fråga om verksamhetsform och företagsstorlek är av betydelse
inte bara i fråga om den yrkesmässiga biltrafikens möjligheter att hävda
sin ställning i förhållande till firmabilar och privatbilism utan också för
strävandena att nå en samhällsekonomiskt riktig uppdelning av trafiken.
Frågor rörande företagsstrukturen inom den yrkesmässiga vägtrafiken bör
därvid bedömas i ett sammanhang, dvs. bedömningen bör innefatta såväl
lastbilstrafik som busstrafik och taxitrafik.
Vägtrafiken präglas framför allt av den stora ökningen av antalet personbilar.
Från år 1950 till år 1968 ökade antalet personbilar från 250 000
till över 2 000 000. Under samma tid ökade antalet lastbilar från 85 000
till inte fullt 140 000. Av det totala antalet lastbilar år 1968 hade ca 22 600
eller drygt 16 % en lastkapacitet på 8 ton eller däröver. Ca 17 000 släpvagnar
hade en maximilast över 10 ton. Tillgängliga uppgifter visar att av lastbilar
i yrkesmässig trafik över 40 % har en lastkapacitet på minst 8 ton
och att inte mindre än 76 % av de släpvagnar som används i yrkesmässig
trafik har en maximilast över 8 ton. Av lastbilstrafiken svarade den yrkesmässiga
trafiken år 1966 för 37 % av den totala körsträckan, för 51 % av
godsmängden (ton) och för 64 % av transportarbetet (ton-km). 80 % av
lastbilarnas totala transportarbete utgörs av transporter på avstånd om
högst 100 km. Företagsstrukturen inom den yrkesmässiga lastbilstrafiken
har inte förändrats i någon större utsträckning under senare år. Det finns
i runt tal 18 000 åkeriföretag. Andelen enbilsåkerier utgör inemot 70 % av
hela antalet. En fördelning efter antal bilar per åkeri visar en viss förskjutning
mot större företagsenheter. Det bör emellertid uppmärksammas, att
den alldeles övervägande delen av enbilsåkerierna tillhör någon lastbilscentral
eller kör för något transportförmedlingsföretag.
Den stora ökningen av antalet privata personbilar bär i hög grad förändrat
förutsättningarna för den yrkesmässiga persontrafiken. Inom busslinjetrafiken
finns 527 företag. Av dessa är tre statliga med 2 540 bussar,
32 kommunala med 1 930 bussar och 492 enskilda med 2 825 bussar. Omkring
hälften av de enskilda företagen är enbussföretag. Taxitrafiken bedrivs
nästan uteslutande som enbilsföretag. Endast ett fåtal större enheter
förekommer och då främst inom vissa tätorter. Det finns i runt tal 8 000
taxiföretag med sammanlagt drygt 9 000 bilar. I regel driver taxiföretagen
sin verksamhet i samverkan inom lokala taxiföreningar.
Företagsstrukturen inom den yrkesmässiga vägtrafiken är till stor del
historiskt betingad. Åkeri- och skjutsverksamheten präglades av enmansföretag
redan före övergången till bilar och bussar. De bestämmelser som
därefter införts för den yrkesmässiga biltrafiken har i sin tur i väsentliga
hänseenden formaliserat detta förhållande inte bara för taxitrafiken utan
också för yrkesmässig trafik med bussar och lastbilar. Utformningen av bestämmelserna
för den yrkesmässiga vägtrafiken och den praxis som utveckats
vid tillståndsgivningen torde i hög grad ha verkat''konserverande
på företagsstrukturen. I den utsträckning tillståndsgivningen lokalt eller i
enskilda fall skett på ett sätt som medverkat till en förändring av den gamla
företagsstrukturen har det ofta ifrågasatts om det varit förenligt med
gällande yrkestrafikförordning. JO har anfört att den nuvarande ordning
O
6+
Bihang till riksdagens protokoll 1970. i samt. jgg
Rikadagsberättelaen
K: 31
Riksdagsberåttelsen år 1970
en i Stockholm, där trafiktillstånd beviljas drosktrafikföreningen, är otillfredsställande
med hänsyn till yrkestrafikförordningens bestämmelser. Det
kan vidare ifrågasättas om det är förenligt med förordningens bestämmelser
att innehavare av trafiktillstånd i så hög grad som sker genom anslutning
till lastbilcentraler och vissa andra förenings- och bolagsbildningar faktiskt
avhänder sig möjligheten att själva bestämma om den verksamhet
tillståndet avser.
Bestämmelser som har betydelse för utvecklingen av företagsstrukturen
upptogs i det förslag till ny förordning om yrkesmässig biltrafik som upprättats
inom kommunikationsdepartementet (Stencil K 1967: 6). Enligt förslaget
skulle sålunda i fråga om trafiktillstånd samma bestämmelser gälla
för juridisk och fysisk person och trafiktillstånden i större utsträckning
än f. n. möjliggöra kombination av person- och godstrafik. Remissbehandlingen
av förslaget visar att meningarna härom är delade. För ställningstaganden
i dessa och andra frågor av betydelse för företagsstrukturen inom
den yrkesmässiga vägtrafiken behövs enligt min mening bättre underlag
än det som nu står till buds. Den yrkesmässiga vägtrafikens betydelse för
näringslivet i övrigt och för samhället som helhet bör beaktas i större utsträckning
än som tidigare skett.
Jag förordar att en sakkunnig tillkallas med uppgift att närmare utreda
företagsstrukturen inom hela den yrkesmässiga vägtrafiken och framlägga
de förslag av betydelse för fullföljandet av de trafikpolitiska riktlinjerna utredningen
kan ge anledning till.
Utredningsarbetet skall avse åtgärder som kan främja en från samhällsekonomisk
synpunkt förbättrad företagsstruktur, innebärande bl. a. att rationella
transporter kan utföras med ett fullgott arbetarskydd. Utredningen
bör bedrivas så att underlag för ställningstaganden kan redovisas så snart
som möjligt. Det innebär att redovisningen och bedömningen av den nuvarande
företagsstrukturen i huvudsak får grundas på tillgängligt material
och de särskilda undersökningar som därutöver behövs får läggas upp
så att de kan slutföras inom relativt kort tid. I fråga om gällande bestämmelser
och praxis bör utredningsarbetet i detta sammanhang begränsas till
vad som bedöms vara av direkt betydelse för företagsstrukturen. Det bör
därvid beaktas att innebörden av gällande riktlinjer är att sådana bestämmelser
vare sig formellt eller reellt får innebära nyetableringskontroll. I
den mån nuvarande förhållanden motiverar ändrade eller nya bestämmelser
bör sådana bestämmelser för att ge effekt inom rimlig tid gälla även
för de redan etablerade företagen såvida inte alldeles särskilda skäl motiverar
undantag.
Den sakkunnige bör närmare analysera och redovisa bl. a. i vilken utsträckning
enbilsföretagen genom lastbilcentraler, Iran spor tf örmedlingsföretag,
taxiföreningar och liknande samverkan ingår i större enheter. Därvid
bör särskilt uppmärksammas i vilken grad förekommande samverkan i
förenings- och bolagsbildningar innebär att de som innehar trafiktillstånden
väsentligen kommit att bli delägare eller anställda i den verksamhet
trafiktillstånden avser. Bestämmelser bör utformas så att trafiktillstånd
innehas av det företag eller den organisation som faktiskt utövar de företagarfunktioner
trafiktillståndet avser. Utvecklingen har medfört att motiven
för enmansföretag som det normerande inom den yrkesmässiga trafiken
har försvagats. Inte minst i fråga om inköp, underhåll och repara
-
170
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 31
tion av fordon torde utvecklingen motivera företagsenheter av annan storlek.
Detsamma torde gälla möjligheterna att förena kraven enligt de för
förarna gällande arbetstidsbestämmelserna med ett rationellt utnyttjande
av investeringarna i fordon och annat som behövs för verksamheten.
I det förslag till ny yrkestrafikförordning som utarbetats inom kommunikationsdepartementet
har den allmänna bestämmelsen om tillstånd till
yrkesmässig trafik utformats sa, att trafiktillstånd inte får meddelas om
det finns anledning anta att sökanden inte kommer att iaktta trafikanternas
berättigade intressen eller bestämmelser i yrkestrafikförordningen.
I dessa föreslås bl. a. ingå ett straffsanldionerat stadgande om att gällande
föreskrifter om högsta färdhastighet skall beaktas vid upprättande av turlista.
Liknande bestämmelser om högsta färdhastigheter för övrig förvärvsmässig
vägtrafik bör övervägas.
Överträdelser av bestämmelser om axel- och boggitryck, bruttovikt, arbetstid
m. m. är straffbelagda i vägtrafikförordningen. I fråga om överlaster
är även medverkan straffbelagd. Det synes finnas goda skäl att straffbelägga
medverkan också när det gäller brott mot arbetstidsregler. Redan
avtal om transporter kan tyda på avsikt från beställarens sida att medverka
till brott mot gällande bestämmelser. Nuvarande möjligheter att undgå ansvar
genom att låta transporterna utföras av formellt fristående trafikutövare
skulle begränsas med ett utökat medverkansansvar. Den sakkunnige
bör också överväga möjligheterna att utforma påföljderna för överträdelse
av bestämmelserna på sådant sätt att straffbestämmelsen blir effektivare
än de nuvarande reglerna och i största möjliga utsträckning neutraliserar
den ekonomiska vinsten av de överträdelser som sker.
En särskild fråga av betydelse för företagsstrukturen inom den yrkesmässiga
trafiken är villkoren vid köp av fordon. Trots frivilliga överenskommelser
mellan lastbilsföretagarens och bilhandelns organisationer torde
avbetalningsköp av lastfordon innebära att investeringar inom den yrkesmässiga
trafiken i stor utsträckning sker utan en kreditvärdighetsprövning
av det slag som i allmänhet tillämpas inom andra näringsgrenar. För
att åstadkomma större överensstämmelse med de faktiska förhållanden
som i allmänhet gäller för motsvarande investeringar inom andra branscher
bör den sakkunnige undersöka möjligheterna att motverka försäljning
av lastbilar och andra tunga fordon till personer för vilka en sådan
investering står i uppenbart missförhållande till deras ekonomiska förutsättningar.
Det angivna syftet bör kunna nås exempelvis genom bestämmelser
som inskränker eller föreskriver särskilda villkor för de avbetalningsköp
det här är fråga om. En sådan reglering kan ske genom en ändring
av förordningen den 11 december 1959 (nr 575) med föreskrifter om
vissa betalningsvillkor vid yrkesmässig försäljning av bilar. För att inte
konkurrensförhållandena skall rubbas bör sådana bestämmelser gälla även
för s. k. firmabilar.
Utredningen har under tiden juli—oktober 1969 företagit flera studieresor
inom landet och sammanträffat med företrädare för av utredningsarbetet
berörda intressen.
Utredningen beräknas fortsätta sitt arbete under hela år 1970.
171
K: 32 Riksdagsberättelsen år 1970
32. Arbetsgruppen för undersökning av behovet av väderleksinformation.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 27 juni 1969 för att — med
anlitande av lämplig konsult — genomföra en undersökning av behovet av
allmän och mera kundanpassad väderleksinformation och hydrologisk information,
av de kostnader som för Sveriges meteorologiska och hydrologiska
instituts del är förenade med tillhandahållande av sådan information och av
institutets möjligheter att genom avgiftsdebitering uppnå täckning av kostnaderna:
Bruno,
Gösta F., t. f. överdirektör, ordförande
Magnander, Ebbe E. A., avdelningsschef
Lönnqvist, Olov, byråchef
Lokal: Statskontoret, Box 2106, 103 13 Stockholm 2, tel. 22 08 60
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen har under tiden juni—oktober 1969 hållit tre sammanträden.
Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under senare delen av år
1970.
33. Trafikbullerutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1969 för utredning
om normer för trafikbuller (Se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli
1969):
Johansson, N. Rune, ombudsman, led av II kamm., ordförande
Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av II kamm.
Björck, Anders P.-A., förbundsordförande, led. av II kamm.
Hansson, Torsten B. G., arkitekt SAR, led. av I kamm.
Jönsson, Eric L., ombudsman, led. av II kamm.
Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led av II kamm.
Sigurdsen, Gertrud C., fru, sekreterare, led. av II kamm.
Experter:
Blucher, Gösta E. O., avdelningsdirektör
Boheman, H. C. Fredrik, överstelöjtnant
Ekberg, K. Gustav, överingenjör
Fladvad, J. Arne, direktör
Köhlmark, Bo R., civilingenjör
Leine, N. Erik, avdelningsdirektör
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Åkerrén, Bo Y., medicinalråd
Sekreterare:
Jonsson, A. Ingemar G., arkitekt
172
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 33
Bitr. sekreterare:
Ljungström, Claes G., hovrättsassessor
Lokal: Storkyrkobrinken 11, 3 tr„ 111 28 Stockholm, tel 10 73 11
Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet den
27 juni 1969):
Den snabba utvecklingen på trafikområdet har medfört att trafikbullret
blivit ett allt större problem som också kommit att uppmärksammas mer
och mer under senare år. Behovet av normer för högsta tillåtet buller har
i samband härmed blivit alltmer uppenbart.
Till trafikens bullerkällor räknas bl. a. luftfartyg, vägfordon, spårbundna
fordon, fartyg och båtar samt markeffektfarkoster (svävare). Av dessa tilldrar
sig från störningssynpunkt luftfartyg och motordrivna vägfordon samt
vissa fritidsbåtar f. n. det största intresset.
På grund av trafikens internationella karaktär har ett internationellt
samarbete om bullerfrågorna etablerats. I fråga om både flyg och motorfordon
pågår arbete för att minska bullerstörningarna. Internationella civila
luftfartsorganisationen (ICAO), som samarbetar med Internationella
standardiseringsorganisationen (ISO) om normer för bullermätningar, har
sedan länge intresserat sig för frågor om buller i samband med civil luftfart.
Även inom OECD och världshälsoorganisationen (WHO) behandlas
frågor om flygbuller. På motorfordonsområdet är FN:s Europakommission
(ECE) ett samlande organ. Olika länder bedriver dessutom egna utredningar
i bullerfrågor på trafikområdet.
I Sverige har man vid bedömningen av frågan i vad mån flygbuller utgör
sanitär olägenhet hittills haft ledning av de riktlinjer som föreslagits
av 1956 års flygbullerutredning (SOU 1961:25). Utredningen har angett
riktvärden för bestämmandet av gränsen för tolerabelt buller inom bostadsområden.
Gränsen anges som kritisk bullergräns. Underlaget för vissa
av de beräkningar som gjorts av utredningen är mycket begränsat och är
dessutom till stor del föråldrat. Den svenska metoden att beskriva flygbullerstörningar
skiljer sig i flera avseenden från de metoder som tillämpas
i andra länder.
Föreskrifter för begränsning av skadeverkningar från överljudsflygning
med militära flygplan har utarbetats genom chefens för flygvapnet försorg.
Dessa föreskrifter bearbetas kontinuerligt i samarbete med bl. a. flygtekniska
försöksanstalten, Chalmers tekniska högskola och flygmedicinsk
expertis. Efterlevnaden av föreskrifterna övervakas av chefen för flygvapnet.
I fråga om motorfordonsbuller har i Sverige under 1950- och 1960-talen
pågått visst arbete för att få fram normer. Olika myndigheter har gjort
utredningar och lagt fram förslag till normer avsedda att komma till användning
vid tillämpning av gällande lagstiftning. I slutet av år 1968 presenterade
statens institut för byggnadsforskning och statens institut för
folkhälsan en trafikbullerutredning, som under åren 1966 och 1967 utförts
på uppdrag av dåvarande byggnadsstyrelsen, medicinalstyrelsen samt vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen. Det primära syftet med denna utredning var
att ge empiriskt underlag för normer beträffande trafikbuller i bostadsområden
(immissionsnormer). Utredningen bearbetas f. n. inom statens
planverk i samarbete med socialstyrelsen och statens vägverk. Avsikten
173
K; 33
Riksdag sberättelsen år 1970
är att planverket på grundval av resultaten av bearbetningen skall, som
ett led i sina uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, utarbeta råd och
anvisningar för planläggningen.
Trafikbullerproblem kan vidare angripas genom åtgärder för att begränsa
bullret vid själva källan. Genom konstruktionsändringar eller andra
tekniska åtgärder kan i många fall buller förebyggas. Genom att införa
bestämmelser om maximigränser för ljudnivån vid själva bullerkällan
(dvs. emissionsnormer) främjas strävandena att åstadkomma konstruktioner
med lägre bullernivå. Frågan om högsta tillåtna bullernivåer för
olika slag av motorfordon övervägs f. n. inom statens trafiksäkerhetsverk.
Härvid beaktas bl. a. de bestämmelser om mätmetoder och tillåtna emissionsvärden
som ingår i ett inom ECE under år 1968 godkänt förslag till
bestämmelser om motorfordonsbuller. Förslaget har sedermera godtagits
som reglemente av vissa stater. I USA har luftfartsmyndigheten under år
1968 utarbetat preliminära föreskrifter om högsta tillåtna nivåer för bulleremission
från civila underljudsflygplan. Inom kommunikationsdepartementet
övervägs föreskrifter av liknande art för Sverige.
I och med miljöskyddslagens tillkomst får naturvårdsverket fr. o. in.
den 1 juli 1969 ställning som central tillsynsmyndighet även vad gäller
bullerfrågor. I verkets uppgifter kommer att ingå att samordna arbetet
med att utarbeta riktvärden och rekommendationer i fråga om bl. a. buller.
Såsom framgår av det anförda ingår frågor om trafikbuller bland arbetsuppgifterna
för ett flertal myndigheter och organisationer. Härvid behandlas
ofta endast en del av de problem som hänger samman med bullerstörningarna.
I vissa sammanhang behandlas exempelvis inte frågor om
åtgärder mot själva bullerkällan, i andra ingår de medicinska aspekterna
inte direkt i bedömningarna. Det är angeläget att få en samlad bild av de
problem som rör trafikbullret och att få underlag för normer för olika
bullersituationer. Genom det forsknings- och utredningsarbete som utförts
på bullerområdet inom och utom landet torde en väsentlig del av det underlag
som behövs för att fastlägga normer vara tillgängligt.
Jag förordar att särskilda sakkunniga tillkallas för att utarbeta förslag
till normer för buller från civila och militära luftfartyg samt från motordrivna
vägfordon och fritidsbåtar.
De sakkunniga bör inledningsvis inventera de resultat som framkommit
vid undersökningar på trafikbullerområdet inom och utom landet och som
kan tjäna som underlag för normer i ämnet.
Genom studium av resultaten och genom kompletterande utredningar
bör de sakkunniga söka klarlägga innebörden av och samspelet mellan de
faktorer av medicinsk-hygienisk, teknisk, ekonomisk och social natur som
bör ligga till grund för normerna.
I fråga om flygbuller bör de sakkunniga med ledning av tillgängligt material
utreda och närmare ange hur beräkning av de totala bullerstörningarna
omkring flygplatser bör ske. Härvid bör övervägas bl. a. om den av
1956 års flygbullerutredning föreslagna metoden bör vidareutvecklas. Vid
beräkning av nämnda störningar bör beaktas bl. a. de bullerstörningar som
uppkommer från luftfartyg vid överflygning, från luftfartyg på marken i
samband med start och landning samt de störningar som härrör från annat
trafikbuller i samhället. Vid bedömningen av olika beräkningsmetoder
174
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 33
bör stor vikt läggas vid att beräkningarna skall kunna genomföras enkelt
och snabbt. De sakkunniga bör belysa olika beräkningsmetoder genom
exempel baserade på trafikförhållanden vid olika flygplatser i Sverige.
I fråga om de bullerstörningar som uppkommer i samband med överljudsflygning
bör de sakkunnigas arbete begränsas till civila plan och till
eu belysning av problemet med ledning av erfarenheter och tillgängliga
uppgifter från bl. a. de internationella organisationer som är engagerade
på området.
Utredningarna om vägtrafikbullret bör omfatta bl. a. överväganden rörande
olika bullerbekämpande åtgärder. De sakkunniga bör studera bl. a.
olika fysiska åtgärder, såsom skyddszoner, bullerskärmar m. m., och väga
effekten av sådana åtgärder mot uppkommande kostnader. Möjligheterna
att begränsa bullerstörningarna från de enskilda fordonen bör även övervägas.
De sakkunniga bör, bl. a. för att undvika onödigt dubbelarbete eller fördröjning
av åtgärder mot bullerstörningar, under utredningens gång samråda
med myndigheter i vars arbetsuppgifter ingår frågor rörande trafikbuller.
Utredningen bör utmynna i konkreta förslag till normer för flygbuller
samt för buller från motordrivna vägfordon och fritidsbåtar. Normerna
bör omfatta gränsvärden för såväl emission som immission. I fråga om
emissionsnormerna — som beträffande luftfartyg bör begränsas till att
avse civila flygplan — bör de sakkunniga beakta bl. a. de bestämmelser
om mätmetoder och högsta tillåtna bullernivåer som framlagts inom ECE
och i USA. Immissionsnormernas gränsvärden bör i första hand vara baserade
på medicinsk-hygieniska överväganden men även tekniska, ekonomiska
och allmänt sociala faktorer bör beaktas vid normernas utformning.
Därvid bör sålunda hänsyn tas till bl. a. gamla och sjuka, dvs.
människor som kan vara speciellt känsliga för bullerstörningar. De sakkunniga
bör även överväga i vad mån föreslagna normer bör göras rättsligt
bindande. Vidare bör de sakkunniga lägga fram förslag till åtgärder,
i fråga om bl. a. den fysiska planeringen, som blir nödvändiga som en följd
av de föreslagna gränsvärdena. De sakkunniga bör vidare redovisa olika
sätt att kontrollera den praktiska tillämpningen av föreslagna normer.
Slutligen bör de sakkunniga redovisa förslag till de författningsändringar
som eventuellt behövs för att genomföra förslagen samt söka bedöma den
samhällsekonomiska innebörden av föreslagna normer samt de fördelar
och nackdelar från även andra än samhällsekonomiska synpunkter som
en tillämpning av normerna beräknas medföra.
De sakkunniga bör vara oförhindrade att ta upp även andra, med de
redan nämnda sammanhängande frågor som kan aktualiseras under utredningsarbetets
gång.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Resultatet av utredningsarbetet
bör redovisas i form av delförslag om det är lämpligt.
Utredningen har t. o. m. oktober 1969 hållit två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
175
K: 34
Riksdagsberättelsen år 1970
34. Arbetsgruppen för upprättande av dispositionsplan för viss del av Nedre
Norrmalm i Stockholm
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1969 för
att utarbeta en dispositionsplan för kvarteren Pensionären och Pennfäktaren
samt angränsande områden väster om kvarteren inom Nedre Norrmalm
i Stockholm:
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd, ordförande
Carlsson, G. Rune, kanslidirektör
Carlstedt, Arne R., teknisk direktör
Hedtjäm, Åke G., teknisk direktör
Svanberg, Sven-Erik, direktör
Wessel, Jan, överingenjör
Wickberg, Arne W., direktör
Åmark, Sven O. F., kansliråd
Sekreterare:
Gustafsson, K. Börje, departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00, ankn 1513 (Gustafsson)
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Arbetsgruppen har t. o. m. oktober 1969 hållit ett sammanträde.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1970.
176
Kommittéer: Finansdepartementet
Fi: 2
F inansdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1969
1. Uppbördsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för utredning
av vissa uppbördsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10 september
1959):
Reuterswärd, Erik A. P., regeringsråd, ordförande
Ehnborn, E. Bertil A., avdelningschef
Lindqvist, Rolf L. A., landskamrerare
Åhström, Gustaf O., f. d. länsassessor
Experter:
Langborn, Nils E., avdelningsdirektör
Öberg, B. Axel, rådman
Sekreterare:
Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1960:1 Fi 41.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 23 sammanträden.
Utredningen har den 19 december 1969 avgett sitt tredje betänkande
»Skattskyldighet under konkurs» (Stencil Fi 1969: 13).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Sakkunnig för ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser
för apoteksinnehavare och apoteksanställda m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1962 för att
verkställa ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser för
apoteksinnehavare och apoteksanställda samt därmed sammanhängande
spörsmål:
Broomé, J. T. Allan, generaldirektör
Experter:
Eklund, Sven R. A., apotekare
Gunnarsson, N. G. Arne, byråchef
Kalén, Olof H., lönedirektör
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Wester, Sven V., apotekare
177
Fi: 2
Riksdagsberättelsen år 1970
Åkerlund, Mimmi T., f. d. ombudsman
Östensson, C. Magnus, apotekare
Sekreterare:
Regen, J. Gunnar, departementssekreterare
Utredningens arbete har vilat under år 1969 i avvaktan på resultatet av
läkemedelsförsörjningsutredningen.
Sedan överenskommelse träffats den 17 september 1969 mellan staten och
apotekarsocieteten om formerna för avlösning av nuvarande apotekssystem
och läkemedelsförsörjningsutredningen den 31 oktober 1969 avlämnat betänkandet
»Läkemedelsförsörjning i samverkan» har statsrådet Löfberg den
17 november 1969, efter framställning av utredningen, förklarat att utredningsarbetet
skall anses slutfört.
3. Aktiefondsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 februari 1963 för
utredning rörande vissa former av handeln med värdepapper samt översyn
av bestämmelserna angående stämpelavgift för fondpapper:
Martenius, Åke B. A., regeringsråd, ordförande
Dinkelspiel, Max, fondhandlare
Oredsson, S. Malte, generaldirektör
Strömberg, Sven J. M., direktör, f. d. regeringsråd
Wernlund, Stig A., kansliråd
Sekreterare:
Ihrfelt, Per F., hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Warholm, M. Birgit, departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1964: I Fi 26.
Utredningen har under tiden november 1968—maj 1969 hållit fem sammanträden.
Utredningen har den 23 maj 1969 avgett betänkandet »Lagstiftning om
värdepappersfonder in. m. och om stämpelskatt på värdepapper» (SOU
1969:16).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Arbetstidsnämnden för personal inom sjömätning sverksamheten
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
handlägga arbetstidsfrågor för personal inom sjömätningsverksamheten:
Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör, ordförande
Bergdahl, Carl E., förste ombudsman
Thunberg, K. I. Anders, t. f. sjöfartsråd
178
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 6
Arbetstidsfrågor beträffande personal inom sjömätningsverksamheten
handläggs fr. o. in. den 1 januari 1969 av arbetstidsnämnden hos sjöfartsverket.
I samband därmed har förevarande nämnds arbete upphört.
5. Skogsskattekommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 maj 1964 för översyn
av bestämmelserna rörande skogsbeskattningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 juni 1964):
Björne, F. Hilding, f. d. regeringsråd, ordförande
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd
Svensson, Sven V., landskamrerare
Direktiven för kommittén, se 1965: I Fi 24.
Kommittén har under tiden november 1968—augusti 1969 sammanträtt
23 dagar.
Kommittén har den 21 augusti 1969 avgett betänkandet »Skogsbeskattningen»
(SOU 1969: 30).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Familjeskatteberedningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 januari 1965 för att
överse familjebeskattningen och därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 19 mars 1965):
Reuterswärd, Erik A. P., regeringsråd
Experter:
Björne, B. Gunnar, departementssekreterare
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Eriksson, Nancy M., fru, led. av II kamm.
Mutén, Leif I., professor
Nettelbrandt, A. Cecilia, fru, led. av II kamm.
Sandlund, Maj-Britt L., byrådirektör
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Beredningen har under tiden november 1968—februari 1969 hållit 14 plenarsammanträden.
Ett flertal sammanträden har också hållits med en arbetsgrupp
inom beredningen.
Beredningen har den 14 februari 1969 avgett betänkandet »Individuell beskattning»
1 och 2 (Stencil Fi 1969: 4 och 5).
Uppdraget är därmed slutfört.
179
Fi: 7
Riksdagsberättelsen år 1970
7. Obligationsteknikkommittén
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att utreda frågan om rationalisering av svensk obligationsteknik (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 februari 1965):
Ringström, K. Georg, riksgäldsdirektör, ordförande
Dahlström, Lennart E. R., direktör
Forssberg, Gunnar E., direktör
Haraldsson, Harald, bankokommissarie
Hägerstedt, Sven E., bankdirektör
Johnselius, Ingvar M., bankdirektör
Lönnquist, Birger C., bankdirektör
Experter:
Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Hessler, S. Henrik, professor
Stern, Torkel E., bankdirektör
Steneborn, H. Arne, landskamrerare
Sekreterare:
Söderblom, H. Robert, hyresråd
Biträdande sekreterare:
Norell, S. Olof, avdelningsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 31.
Kommittén har under tiden november 1968—april 1969 hållit tio sammanträden.
Kommittén har den 21 april 1969 avgett betänkandet »Förenklad obligationshantering»
(SOU 1969: 13).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. 1965 års anställningsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1965 för
att utreda frågan om avgränsningen mellan statliga arbetstagare med tjänstemannaställning
och sådana utan ställning som tjänstemän (se Post- och Inrikes
tidn. den 30 september 1965):
Söderberg, Gustaf, expeditionschef, ordförande
Bladh, Carl G., ombudsman
Johansson, Kjell Å. M., förhandlingsdirektör
Experter:
Larsson, Ceve, förbundssekreterare
Nannvik, Charles, byrådirektör
Sekreterare:
Nyström, A. Martin, avdelningsdirektör
180
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 9
Direktiven för utredningen, se 1966: Ci 14.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 17 sammanträden.
Utredningen har den 14 oktober 1969 avlämnat en skrivelse med förslag
som innefattar att ett antal anställningar utan tjänstemannastälining byts
ut mot anställningar för tjänstemän (Stencil Fi 1969: 11).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Representanter för statsverket i mentalsjukvårdens löneförhand
lingsdelegation
Förordnade
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 mars 1966 att t. v. ingå
som företrädare för statsverket i en delegation med representanter för staten
och Svenska landstingsförbundet med uppgift att föra förhandlingar och
sluta kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt reglera dels anställningsoch
arbetsvillkor, som må bestämmas genom avtal, för sådana personalgrupper
vid statens mentalsjukhus m. m. som berörs av landstingens övertagande
av mentalsjukvården dels de övergångsanordningar för berörd personal
som kan finnas erforderliga i samband med övertagandet:
Stiernstedt, Lars J. T., förhandlingsdirektör
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Tännérus, Lars A., lönedirektör
Experter:
Nilsson, A. Erik, direktörsassistent
Strandlund, K. Bertil, avdelningsdirektör
Welin, Thorild J. M., avtalsjurist
Wistrand, Anders W. H., direktörsassistent
Sekreterare:
Lindroth, C. E. Gunnar Hj :son, lönesekreterare
Direktiven för delegationen, se 1967: Ci 12 och 1968: Ci 13.
Mellan mentalsjukvårdens löneförhandlingsdelegation, å ena, samt Statstjänarkartellen,
Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation
och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion,
å andra sidan, slöts den 9 december 1968 — under förbehåll om
Kungl. Maj :ts godkännande — avtal om förlängd giltighet av vissa avtalsbestämmelser
för sådana personalgrupper som berörs av landstingens övertagande
av mentalsjukvården. Avtalet har godkänts av riksdagens lönedelegation
den 13 december 1968 och av Kungl. Maj :t samma dag.
Mellan nyssnämnda parter och under samma förbehåll slöts vidare den
15 juli 1969 avtal för tiden 1 januari—31 december 1969 om anställningsoch
arbetsvillkor för sådana personalgrupper som berörs av landstingens
181
Fi: 9 Riksdagsberättelsen år 1970
övertagande av mentalsjukvården. Detta avtal har godkänts av riksdagens
lönedelegation den 17 juli 1969 och av Kungl. Maj:t den 18 i samma månad.
Under samma förbehåll träffades mellan parterna den 30 september 1969
avtal om ändring av vissa bestämmelser om beredskapstillägg vid Vipeholms
sjukhus. Avtalet som gäller för tiden den 1 juli—den 31 december 1969 har
godkänts av riksdagens lönedelegation den 16 oktober 1969 och av Kungl.
Maj :t den 17 i samma månad.
Den 1 januari 1970 har huvudmannaskapet för det sista statliga sjukhuset
för psykiatrisk sjukhusvård, nämligen Vipeholms sjukhus, övergått från
staten till Malmöhus läns landsting. Avtal har slutits mellan vederbörande
parter om anställnings- och avlöningsvillkor för personalen vid nämnda
sjukhus i samband med övergången till landstingstjänst.
Med anledning av en av delegationen gjord framställning har Kungl. Maj :t
den 7 november 1969 förklarat att delegationens arbete skall upphöra med
utgången av år 1969.
10. Bisgssleutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1966 för att
se över de offentligrättsliga bestämmelser, som reglerar rätten för statstjänstemän
och vissa andra offentliga tjänstemän att inneha bisysslor (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1966):
Löfqvist, Ivar, generaldirektör
Experter:
Ericsson, K. Georg V., borgmästare
Lidbeck, P. Ingmar, regeringsråd
Sekreterare:
Andersson, Anders H., assessor
Direktiven för utredningen, se 1967: Ci 13.
Utredningen har under tiden november 1968—februari 1969 hållit tio
sammanträden. Tre sammanträden har hållits med utredningens kontaktmän
från tjänstemannaorganisationer.
Utredningen har den 6 maj 1969 avgett betänkandet »Offentliga tjänstemäns
bisysslor» (SOU 1969: 6).
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Representanter för statsverket i läkarförhandlingsdelegationen
Förordnade genom Kungl. Maj :ts beslut den 13 maj 1966 att ingå som
representanter för statsverket i läkarförhandlingsdelegationen:
Samuelson, Karl G., landshövding, ordförande i delegationen
Tännérus, Lars A., lönedirektör
182
Kommittéer: Finansdepartementet
Fi: 12
Experter:
Borgström, Mats E., avtalsjurist
Eriksson, K. Arvid, byrådirektör
Uggla, Karl-Lennart, statssekreterare (t. o. m. den 29 januari 1969)
Sekreterare:
Andersson, Lars I., lönesekreterare
Delegationens ursprungliga uppdrag, se 1961:1 C 11.
Mellan läkarförhandlingsdelegationen och Sveriges läkarförbund träffades
den 6 december 1968 avtal om förlängning av vissa avtal rörande sjukhusläkare
m. fl. Avtalet har godkänts av riksdagens lönedelegation den 13
december 1968 och av Kungl. Maj :t samma dag.
I samråd mellan läkarförhandlingsdelegationen och Sveriges läkarförbund
har genomförts en undersökning av vissa sjukhusanställda läkares arbetstidsförhållanden.
Undersökningens resultat föreligger i form av skriftlig redogörelse
med tabellverk.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 januari 1969 har delegationens verksamhet
fr. o. m. den 1 februari 1969 ersatts av ett förhandlingssamarbete
mellan Statens läkarförhandlingsdelegation, Svenska landstingsförbundet
och Svenska kommunförbundet.
12. 1966 års myntkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1966 för
att slutföra översynen av myntlagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 16 december 1966):
Lindberg, N. Olof, t.f. departementsråd, ordförande
Gustafsson, G. Åke, bankdirektör
Ulvfot, Benkt H., myntdirektör
Expert:
Malmgren, Kurt K.-G., kansliråd
Sekreterare:
Westling, Klas V., t.f. kammarrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1967: Fi 36.
Kommittén har under tiden november 1968—maj 1969 hållit 17 sammanträden.
Kommittén har den 12 juni 1969 avgett betänkandet »Nya mynt» (SOU
1969:17).
Uppdraget är därmed slutfört.
183
Fi: 13
Riksdag sberättelsen år 1970
13. 1967 års sj ömans skatt ekommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1967 för att
överse de bestämmelser som gäller för beskattningen av sjömän och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 22 juni 1967):
Ekman, S. Gösta, rättschef, ordförande
Bååw, Hjalmar H. W., redaktör
Forssblad, N. Douglas, direktör
Hallin, Yngve Hj., kansliråd
Uhlin, P. Georg, ombudsman
Wolgast, Hans H. B., kontorsföreståndare
Sekreterare:
Johnsson, Gunnar I., förste länsassistent
Direktiven för utredningen, se 1968: Fi 48.
Kommittén har under tiden november 1968—november 1969 sammanträtt
tolv dagar.
Kommittén har den 19 december 1969 avgett betänkandet »Sjömansbeskattningen»
(SOU 1969: 55).
Uppdraget är därmed slutfört.
14. Arbetsgruppen för Allmänna Förlaget
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1968 med uppdrag
att förbereda bildandet av ett statligt aktiebolag för allmän förlagsverksamhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 juni 1968):
Ericsson, John A., verkställande direktör, led. av I kamm., ordförande
Gustafsson, Åke G., avdelningschef
Sjölin, Nils A., direktör
Sekreterare:
Gustafsson, L. Börje, utredningschef
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Arbetsgruppen har under tiden november 1968—januari 1969 hållit sammanträden,
överläggningar och samrådskontakter under 21 dagar.
I skrivelse den 29 januari 1969 till chefen för finansdepartementet har
anmälts att styrelseordförande och verkställande direktör i Aktiebolaget
Allmänna Förlaget utsetts vid styrelsesammanträde den 24 i samma månad.
Uppdraget är därmed slutfört.
15. Hgpoteksutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 april 1969 för att se
över vissa bestämmelser i de förordningar som reglerar stadshypoteks- och
184
Kommittéer: Finansdepartementet pj. ]7
landshypoteksinstitutionernas verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den
8 maj 1969):
Malmgren, Kurt K.-G., kansliråd
Experter:
Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör
Hanström, Torsten V., f. d. bankinspektör
Lindström, Stig S. G., bankdirektör
Rönnberg, Mats O. F., ombudsman
Sekreterare:
Gabrielsson, A. Edmund B., hovrättsassessor
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Utredningen har den 30 september 1969 avlämnat en promemoria med
förslag till ändrade regler för stadshypoteks- och landshypoteksinstitutionerna
(Stencil Fi 1969: 10).
Uppdraget är därmed slutfört.
16. Organisationskommittén för det statliga konsultbolaget
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juli 1969 med uppdrag
att förbereda bildandet av ett statligt aktiebolag för konsultverksamhet
inom rationaliseringsområdet:
Rosén, Nils Gustav K. G., f. d. universitetskansler, ordförande
Pernelid, W. Åke E., överdirektör
Ramström, Dick O., professor
Sjönander, Bo Jonas, budgetchef
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Organisationskommittén har under tiden juli—oktober 1969 hållit sammanträden,
överläggningar och samrådskontakter under tio dagar.
Bolaget har bildats den 23 oktober 1969 med firmabeteckningen Statskonsult
AB.
Organisationskommitténs uppdrag är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1970
17. Markdelegationen
Tillkallade enligt Kungl Maj :ts beslut den 23 november 1956 för att ingå
i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar med
Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande byggnads-
och markfrågor samt inkomma med de förslag som förhandlingarna
kan föranleda:
185
Fi: 17
Riksdagsberättelsen år 1970
Johansson, J. Henry, kanslidirektör, f. d. överlantmätare
Larsson, Sixten, generaldirektör
Renlund, R. Gösta, bankdirektör
Experter:
Elghufvud, E. Gösta, avdelningsdirektör
Stagg, A. Ivan E., byrådirektör
Sekreterare:
Arrhenius, Karl G. H., kanslichef
Biträdande sekreterare:
Elof sson, Axel F., byrådirektör
Lokal: Blasiehohnstorg It C, 111 48 Stockholm, tel. 10 55 91 och 11 46 88
Direktiven för delegationen, se 1957:1 K 30 och 1965:1 K 11.
Delegationen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 20 sammanträden.
Härjämte bär fortlöpande överläggningar ägt rum med experter
och expertorgan hos kommuner samt förhandlingar förts med vissa enskilda.
Delegationen har för Kungl. Maj :ts prövning överlämnat ett med Stockholms
stad den 24 mars 1969 träffat avtal om upplåtelse till staden av vissa
delar av kv. Fyrmörsaren på Nedre Norrmalm för byggnadsåtgärder i anslutning
till riksdagshusprovisoriet. Avtalet har därefter godkänts av
Kungl. Maj :t. I anslutning till nämnda avtal och till ett år 1963 träffat avtal
mellan staten och staden om bland annat nybyggnadsfrågor i kv. Fyrmörsaren,
för statens del en nybyggnad för riksbanken och för stadens
del en tunnel för allmän trafik, har efter förhandlingar genom delegationen
ett särskilt avtal träffats mellan å ena sidan byggnadsstyrelsen och
telestyrelsen, såsom markförvaltande myndighet, och å andra sidan stadens
fastighetsnämnd om upplåtelse till staden av berörda delar av kvarteret
för vissa förberedande åtgärder för ett samordnat utförande av byggnadsföretagen.
I husbyggnadsfrågan har samråd kontinuerligt skett med
företrädare för riksbanken. Härjämte har förhandlingar förts med staden
om en markreglering i kv. Fyrmörsaren på grundval av en år 1969 fastställd
ändrad stadsplan för kvarteret m. m. Delegationen har också förhandlat
om reglering av ekonomiska mellanhavanden med hänsyn till föreliggande
förslag om större utnyttjande för staten av kv. Kronoberg på
Kungsholmen än vad som förutsatts i tidigare markbytesavtal mellan parterna.
I samråd med byggnadsstyrelsen har utredningar och överläggningar
förevarit i statliga markfrågor inom Södra Klara.
I fråga om fullföljandet av det år 1966 träffade principavtalet om upplåtelser
av vissa delar av Järvafältet till Stockholms stad och vissa andra
kommuner har förhandlingar förts med representanter för berörda kommuner
om bl. a. villkoren för ett förtida tillträde till Rissneområdet inom
186
Kommittéer: Finansdepartementet pj. 19
Sundbybergs stad. I samråd med fortifikationsförvaltningen har mark
upplåtits för framdragande av tunnelbana genom Rissne samt för anläggning
av Ulvsundaleden genom Rissne- och Solvallaområdet.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1970.
18. Utredningen om universitetens egendomsförvaltning
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 7 mars 1958 för utredning
rörande universitetens egendomsförvaltning in. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 13 mars 1958):
Hörjel, Nils J., generaldirektör, ordförande
Lindblad, Sven J. H., bankdirektör
Resare, Bengt C. M., överdirektör
Welinder, P. E. Carsten, professor
Experter:
Uhlin, Karl-Erik, byråchef
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Sekreterare:
Jacobsson, A. Torvald, avdelningsdirektör
Lokal: Riksarkivet, Fack, 100 26 Stockholm 34, tel. 54 02 00
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Fi 37.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1970.
19. Koncentrationsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 10 november 1961
för utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen i det
privata näringslivet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 december 1961):
Arvidsson, Guy N. A., professor, ordförande
Faxén, Karl-Olof, docent
Hagnell, Hans, fil. lic., led. av II kamm.
Lindberger, Lars, t. f. planeringschef
Olsson, K. Helmer, generaldirektör
Tidefelt, J. Sune, ombudsman
Experter:
Arvidsson, Marianne E., fil. kand.
Carling, Alf G., fil. dr.
Gustafsson, Stig G. V., docent
Johansson, K. Göran, pol. mag.
Lindgren, J. Gunnar, universitetslektor
Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led av II kamm.
187
Fi: 19
Riksdagsberättelsen år 1970
Ribrant, Gunnar C. H., fil. lic.
Wikström, Solveig R., ekon. lic.
Sekreterare:
Hagström, Tony G., kansliråd
Hjorth, Lars E. A., kanslisekreterare
Isacsson, Göthe I. G., kanslisekreterare
Biträdande sekreterare:
Sundström, Monica E., departementssekreterare
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamtal
22 45 00, rikssamtal 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Fi 37.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit elva
sammanträden.
Utredningen har den 1 september 1969 avgett betänkandet »Läkemedelsindustrin»
(SOU 1969: 36).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
20. Utredningen om metrologiska enheter
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för
översyn av gällande lagstiftning rörande metrologiska enheter m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1962):
Lännergren, E. Bengt, justitiekansler, ordförande
Edstrand, Ivarl-Ingmar, departementsråd
Åhström, N. Åke A., hovrättsråd
Experter:
Laurell, Karl Fredrik, avdelningsdirektör
Malmgren, Kurt K.-G., kansliråd
Neymark, Marit H. E., laboratoriechef
Rudberg, Erik G., professor
Ulvfot, Benkt H., myntdirektör (fr. o. m. den 14 maj 1969)
Sekreterare:
Personne, Jon M., byrådirektör
Lokal: Birger Jarls torg 5, 4 tr., 11128 Stockholm, tel. 22 36 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1963:1 Fi 34.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 17 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1970.
188
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 22
21. Krigsavlöningsberedningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1963 för att
inom dåvarande civildepartementet biträda med utformningen av avlöningsföreskrifter
m. m. för tillämpning under beredskap och krig:
Edgardh, Claes H. H., t. f. rättschef, ordförande
Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör
Kollind, Hans O., krigsråd
Lindberg, N. Olof, t. f. departementsråd
Ogner, Stig V., kansliråd
Experter:
Stiernstedt, Lars J. T., förhandlingsdirektör
Tell, Anna Greta, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Winéus, Bengt G., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 10310 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren)
Beredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit ett flertal
sammanträden inom en särskild arbetsgrupp.
Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
22. Utredningen rörande hälsokontroll för de statsanställda m. fl.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande hälsokontroll för de statsanställda m. fl. (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1963):
Aldestam, N. Arne, utredningsdirektör
Experter:
Hall, Paul F. L., docent, överläkare
Edström, Ricardo F. S., chefsläkare
Sekreterare:
Ström, Evert R., avdelningsdirektör
Lokal: Statens personalvårdsnämnd, Mäster Samuelsgatan 6, Box 7265,
103 85 Stockholm 7, tel. 24 36 85 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ci 14.
Under året har pågått arbete med vissa detaljanalyser av delaktiviteter i
utredningens försöksverksamhet med hälsoundersökning av statsanställda
m. fl.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1970.
189
Fi: 23
Riksdag sb er ätt elsen år 1970
23. Fondbyråutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att utreda
frågan om den framlida förläggningen av de arbetsuppgifter som nu
ankommer på statskontorets fondbyrå:
Ivarsson, Sven-Ivar, avdelningschef
Experter:
Kull, Börje, byråchef
Nordström, Lennart W., organisationsdirektör
Säfström, Stig O., revisionsdirektör
Sekreterare:
Duke, Karl Erik Å., revisionsdirektör
Lokal: Riksrevisionsverket, Fack, 100 26 Stockholm 34, tel. växel 54 15 80.
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Utredningens arbete påverkas i väsentlig utsträckning av det utvecklingsoch
genomförandearbete som bedrivs av riksrevisionsverket rörande nytt redovisnings-
och revisionssystem för statsförvaltningen (SEA-systemet).
Under utredningens gång påbörjades detaljplanering av detta arbete och
i avvaktan på resultatet härav har fondbyråutredningens verksamhet vilat
under en längre period.
Efter förslag från riksrevisionsverket i skrivelse den 24 februari 1989 till
chefen för finansdepartementet jämte bilagd promemoria har Kungl. Maj:t
genom beslut den 27 juni 1969 föreskrivit att den fortsatta planeringen för
omorganisationen av redovisnings- och revisionsverksamheten skall ske på
grundval av de i riksrevisionsverkets promemoria redovisade principerna.
Ett nytt utredningsutkast har utarbetats. Bearbetning av detta förslag pågår.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1970.
24. Utredningen om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet i fartygsinteckning
av vissa fondmedel
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1964 för att
utreda frågan om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet i fartygsinteckning
av fondmedel, som avses i 274 § lagen om försäkringsrörelse och
19 § lagen om understödsföreningar samt därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1964):
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Sekreterare:
Reuterskiöld, Bo H. C., byrådirektör
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5, Box 1209, 111 82 Stockholm,
tel. växel 22 36 00
190
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 26
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under andra halvåret 1970.
25. Sakkunnig för översyn av lagen om understödsföreningar
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1964 för
översyn av lagen (1938:96) om understödsföreningar huvudsakligen med
utgångspunkt från de synpunkter som upptagits i en av försäkringsinspektionen
med skrivelse den 1 juli 1964 till finansdepartementet överlämnad
promemoria (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1964):
Wallén, Axel O. A., expeditionschef
Experter:
Wenner, Brita M., avdelningsdirektör
Bergsmark, Henry R., direktör
Brink, O. J. Thage, direktör
Carlson, C. G. Torsten, aktuarie
Sekreterare:
Jermsten, Per L., hovrättsassessor
Lokal: Justitiedepartementet, Mynttorget 2, 111 28 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Den sakkunnige har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sex
sammanträden med experterna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet år 1970.
26. Utredningen om definitiv källskatt
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att utreda frågan om att införa en definitiv källskatt samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1965):
Hedborg, Gustaf T., kammarrättspresident
Experter:
Arnklint, Helmer S. E., byrådirektör
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Ekman, S. Gösta, rättschef
Hallman, Eric R., byråchef
Lindqvist, Rolf L. A., landskamrerare
Magnusson, A. Tage, disponent, led. av II kamm.
Wärnberg, Erik G., trävaruhandlare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Gustafson, G. Arne, bitr. taxeringsintendent
191
Fi: 26
Riksdagsberättelsen år 1970
Lokal: Birger Jarls torg 11. Postadress: Kammarrätten, Box 2034, 103 11
Stockholm 2, tel. växel 22 41 80
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 28 samt skattesystemutredningens
direktiv 1961: Fi 36.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 20 sammanträden,
varav fyra med samtliga experter.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
27. Bilskatteutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
översyn av vägtrafikbeskattningen och därmed sammanhängande frågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 april 1965):
Hörj el, Nils J., generaldirektör, ordförande
Abelin, Hans Henrik G. Z., hovrättsassessor
Björkman, Folke, redaktör, led. av II kamm.
Blidfors, T. E. Johannes, seminarielärare, f. d. riksdagsman
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av I kamm.
Palm, Böret, t.f. expeditionschef
Steme, Gösta E. V., disponent, led. av II kamm.
Experter:
Grahn, F. Ture, byrådirektör
Jansson, Jan Owen, civilekonom
Milstam, K. Östen, departementssekreterare
Odén, C. Åke, kanslichef
Thulin, Einar E:son, byråchef
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Sekreterare:
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Rignell, Sven Å., kammaråklagare (fr. o. m. den 14 april 1969)
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17,
211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 29.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 16 sammanträden.
Dessutom har ett arbetsutskott inom utredningen sammanträtt
sex gånger.
Utredningen har den 9 oktober 1968 avgett en statistisk redogörelse, »Lastbilar
och lastbilstrafik m. m.» (Stencil Fi 1969:1), samt den 28 oktober
1969 betänkandet »Fordonsbeskattningen» (SOU 1969: 46).
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1970.
192
Kommittéer: Finansdepartementet
28. Tullagstiftningskommittén
Fi: 29
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 mars 1965 för översyn
av bestämmelserna om tullklarering och tullkontroll samt därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1965):
Fahlander, Yidar M. J., f. d. generaltulldirektör, ordförande
Bergstrand, Sten-Erik, expeditionschef
Blom, S. T. Lennart, direktör
Croneborg, Iv. O. Rutger, kommerseråd
Hartler, Hans M. S., tullråd
Nyström, Holger R. B., direktör
Willart, N. Bo, departementssekreterare
Experter:
Abelin, Hans Henrik G. Z., hovrättsassessor
Bose, Curt E„ direktör
Brindner, Per E., direktör
Kristensson, Bengt A., direktör
Linder, Helge, f. d. hamndirektör
Myrsten, J. Lennart, bitr. utrikesråd
Nyrén, Bengt, direktör
Olsson, N. Bertil, direktör
Wennergren, C. Bertil O., ställföreträdande justitieombudsman
Åkerlund, K. A. Lars, direktör
Sekreterare:
Jansson, N. Lennart, regeringsrättssekreterare
Biträdande sekreterare:
Erixon, Ragnar W., t.f. byrådirektör
Resele-Tidén, C. O. Åke, byråinspektör (fr. o. m. den 1 oktober 1969)
Lokal: Generaltullstyrelsen, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 24 00 00
Direktiven för kommittén, se 1966: Fi 32.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sex sammanträden.
Dessutom har kommittén företagit en studieresa till Helsingfors
och Hangö.
Ett delbetänkande beräknas komma att avges i början av år 1970. Utredningsarbetet
i övrigt beräknas pågå under år 1970.
29. Alkoholpolitiska utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1965 för
översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken:
Lindholm, P. Sigurd, f. d. statsråd, led. av II kamm., ordförande
Bergegren, Astrid, kontorist, led. av II kamm.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 samt. 193
Riksdagsberättelsen
Fi: 29
Riksdag sberättelsen år 1970
Boo, Karl G. H., assistent, led. av II kamm.
Burman, Olof, direktör
Erbacke, K. Gunnar, direktör
Hermansson, Rune, f. d. statsråd, direktör
Hillbo, Arne O., byråchef
Jungefors, Stig L. S., lagman
Nyberg, Olaus, redaktör, f. d. riksdagsman
Wennerfors, Alf A:son, studierektor, led. av II kamm.
Experter:
Collett, John P. E., byrådirektör
Englund, Anders, byråchef (fr. o. m. den 13 november 1969)
Jonsson, K. Erland, docent
Larsson, Karl-Gotthard, sekreterare
Ragnarsson, Lennart, intendent
Sundgren, Lars J., lektor
Sekreterare:
Carlsson, Sven-Gunnar, konsulent
Biträdande sekreterare:
Stendahl, Anders L:son, hovrättsassessor
Lokal: österlånggatan 14, 11131 Stockholm, tel. 21 23 09
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 33.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tolv
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
30. A vtalsstatistikntredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för
att utreda frågan om uppläggningen av det för de statliga löneförhandlingarna
erforderliga utrednings- och statistikarbetet (se Post- och Inrikes tidn.
den 30 oktober 1965):
Höök, Erik S. V., t. f. planeringschef, ordförande
Aldestam, N. Arne, utredningsdirektör
Fastbom, E. Lennart, planeringschef
Odéen, Bengt O. G., direktör
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Expert:
Lindahl, K. Olof R., lönedirektör
Sekreterare:
Åberg, Per I., lönedirektör
Biträdande sekreterare:
Aabye-Nielsen, Hans, departementssekreterare
194
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 31
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
22 59 60 ankn. 108 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: Ci 15.
Utredningsarbetet har i avvaktan på resultat från igångsatt statistiksamarbete
och vissa specialundersökningar varit vilande under en stor del av
år 1969.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
31. Skattestrafflagutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1965 för
översyn av skattestrafflagstiftningen och därmed jämförlig lagstiftning (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 februari 1966):
Jungefors, Stig L. S., lagman, ordförande
Alexanderson, K. Erik, häradshövding, led. av I kamm.
Johansson, A. Erik M., taxeringsdirektör
Kristenson, E. Valter, metallarbetare, led. av II kamm.
Thornstedt, Hans G., professor
Experter:
Asplund, G. Lennart, chefsåklagare
Börjeson, C. Olof A., departementsråd (fr. o. m. den 8 juli 1969)
Engman, James, redaktör
Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Gunnarsson, Sven, t. f. kansliråd
Järnbrink, Hans G., avdelningschef
Lidbom, Carl G., statsråd (t. o. m. den 7 juli 1969)
Thelander, N. Erik, avdelningsdirektör
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd
Sekreterare:
Nordenadler, Anders, hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Bergh, Sten, regeringsrättssekreterare
Weländer, Gösta, kammaråklagare
Lokal: Finansdepartementets kommittéer, Skeppsbron 10, 1 tr., 111 30
Stockholm, tel. 20 42 43, 031/13 06 20 (Welander)
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 34.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 31 sammanträden.
Utredningen har den 5 november 1969 avgett betänkandet »Skattebrotten»
(SOU 1969: 42).
Av utredningsarbetet återstår att lägga fram resultaten av en sociologisk
195
pj. 31 Riksdagsberättelsen år 1970
intervjuundersökning om skattestrafflagstiftningens ställning och funktion
i allmänhetens medvetande, m. m.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1970.
32. Fondbörsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 februari 1966 för
översyn av börslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari
1966):
Wulff, Kurt E., generaldirektör, ordförande
Algott, Stig A., börschef
Aronson, S. Albert, direktör
Dahlström, Gösta E., fil. lic.
Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör
Hessler, S. Henrik, professor
Langenskiöld, Carl G. L., direktör
Lindencrona, Alvar, direktör (fr. o. m. den 4 februari 1969)
Philipson, P. Göran, direktör (t. o. in. den 3 februari 1969)
Wahlgren, E. Göran, departementsråd
Wikander, Sten J. O., bankdirektör
Åhström, N. Åke A:son, hovrättsråd
Experter:
Hanner, Per V. A., auktoriserad revisor
Johnselius, Ingvar M., bankdirektör (t. o. m. den 31 december 1968)
Loheman, Arne, hovrättsråd
Stern, Torkel E., bankdirektör
Sekreterare:
Johanson, Lars R., t. f. byråchef
Lokal: Bankinspektionen, Drottninggatan 50—52, Box 40024, 103 41 Stockholm
40, tel. växel 24 21 20 (ordf. och sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1967: Fi 32.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit åtta
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under större delen av år 1970.
33. Utredning om städningen vid statliga myndigheter
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 mars 1966 för att
verkställa en översyn av den statliga städningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 13 april 1966):
Johansson, Kjell Å. M., förhandlingsdirektör, ordförande
Stime, Per-Erik W., avdelningsdirektör
196
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 35
Wallén, Åke, byrådirektör
Experter:
Höök, S. Rune, lönesekreterare
Stare, K. J. Peter, avdelningsdirektör
Svantesson, K. Gösta H., byrådirektör
Sekreterare:
Olson, O. Lennart, t. f. byråchef
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
22 59 60 (Höök)
Direktiven för utredningen, se 1967: Ci 11.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit åtta
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
34. Utredningen om det skatterättsliga fastighetsbegreppet
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 15 april 1966 för att
överse reglerna för det skatterättsliga fastighetsbegreppet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1966):
Villner, Sven V., landskamrerare
Experter:
Farman, J. Hugo, intendent
Jacobsson, L. Ebbe, f. d. direktör
Modigh, Pontus, bankdirektör
Sekreterare:
Granath, Nils O., t. f. departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sex sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
35. Fastighetstaxeringskommittéerna
Tillkallade enligt Kungl. Maj:Is bemyndigande den 13 maj 1966 för undersökning
av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet respektive annan
fastighet vid 1965 års fastighetstaxering ävensom av behovet av ändrade bestämmelser
för fastighetstaxering.
Kommitté I, jordbruksfastighet:
Hagberg, A. Erik, professor, ordförande
Sköld, E. Tage, lantbruksdirektör
197
Fi: 35
Riksdagsberättelsen år 1970
Experter:
Bergström, Carl Fredrik A., avdelningsdirektör
Eriksson, L. Valter, lantmätare
Gunnarsson, A. Birger, byrådirektör
Hall, A. Bertil, överingenjör
Hallman, Eric R., byråchef
Hjort, Ragnar, byråchef (fr. o. m. den 13 juni t. o. m. den 31 december 1969)
Lindholm, Gösta, förste taxeringsintendent
Nilsson, Nils-Erik, professor (fr. o. m. den 13 juni t. o. m. den 31 december
1969)
Wadell, Ulla, regeringsrättssekreterare (fr. o. m. den 27 juni 1969)
Sekreterare:
Thorselius, Ulf T., kansliråd
Kommitté II, annan fastighet:
Carlegrim, N. Erik A., professor, ordförande
Manhem, B. T. Seth, landskamrerare
Thorselius, Ulf T., kansliråd
Experter:
Samma som åt kommitté I
Lokal: Wenner-Gren Center. Postadress: Sveavägen 166, 1 tr., 113 46
Stockholm, tel. 30 82 76
Direktiven för kommittéerna, se 1967: Fi 35.
Kommittéerna har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 24 gemensamma
sammanträden, varjämte arbetsgrupper inom kommittéerna
sammanträtt varj e vecka.
Kommittéerna har under år 1969
dels utarbetat förslag till anvisningar till ledning för 1970 års allmänna
fastighetstaxering,
dels gemensamt med riksskattenämnden sammanställt en handledning för
denna taxering,
dels utarbetat förslag till deklarations- och andra blanketter samt längder
att användas i samband med taxeringen,
dels utarbetat tabeller för värdering av villabyggnader,
dels anordnat kurser för fastighetstaxeringsfunktionärer hos länsstyrelserna
och för fastighetstaxeringsombuden,
dels framställt material för av länsstyrelserna anordnade kurser för ordförandena
och vissa ledamöter i fastighetstaxeringsnämnderna,
dels i övrigt medverkat i förberedelserna inför 1970 års allmänna fastighetstaxering.
Kommitté I har den 8 september 1969 avlämnat promemoria med analys av
sambandet mellan ändringar i skogliga primärfaktorer och taxeringsutfallet
vid 1965 års allmänna fastighetstaxering i förhållande till 1957 års taxering.
198
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 37
I nuvarande form beräknas kommittéarbetet vara avslutat i början av år
1970.
36. Betijgsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att utreda
frågan om normer för betyg och intyg över anställning inom den
statligt reglerade offentliga förvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den
3 augusti 1966):
Broomé, J. T. Allan, generaldirektör
Expert:
Werner, Ulf C. L., departementssekreterare
Sekreterare och expert:
Fjellström, Carl Gustaf F., byråchef
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 ankn. 1901
Direktiven för utredningen, se 1967: Ci 14.
Utredningsmannen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit
ett flertal sammanträden med experterna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1970.
37. Byggnadsindexkommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 mars 1967 för utredning
om konstruktion av prisindex på byggnads- och anläggningsområdet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):
Fastbom, Lennart E., planeringschef, ordförande
Carlsson, G. Arne V., länsbostadsdirektör
Hinno, Rein, departementssekreterare
Ivjessel, Bo, byggnadsråd
Mildner, Erwin A., fil. lic.
Ruist, Erik H., professor
Experter:
Fredriksson, Georg N., l:e aktuarie (fr. o. m. den 17 februari 1969)
Ivarsson, Holger I., avdelningsdirektör
Lindén, Yngve T., byrådirektör
Sekreterare:
Hahr, Anders L. H. A., civilingenjör
Lokal: Byggandets Samordning AB, Fleminggatan 77, 112 32 Stockholm,
tel. 52 04 80 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1968: Fi 43.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sju sammanträden.
Arbetet har varit koncentrerat på frågor om utformning av
199
Fi: 37 Riksdagsberättelsen år 1970
byggnadsindex för bostäder, varvid bl. a. fortsatta försöksvisa beräkningar
av byggnadsprisindex för statsbelånade flerfamiljshus utförts med olika
metodik.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
38. Byggnadsupphandlingsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 mars 1967 för översyn
av formerna för avtal om husbyggande för statens räkning m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):
Ödeen, Stig A. E., f. d. generaldirektör
Experter:
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd
Fridman, Bo A., auktoriserad revisor
Lindholm, Martin, avdelningschef
Marknäs, N. Sigurd V., byggnadsråd
Ramnek, J. Lennart, direktör
Ström, Per G. A., kommunalråd
Sundell, C. E. Yngve, direktör
Söderström, Olle, direktör
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Vogt, Victor L., l:e arkitekt (fr. o. in. den 15 juli 1969)
Sekreterare:
Engebeck, Lars R., civilingenjör (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Nuder, Ants, tekn. lic. (t. o. m. den 15 mars 1969)
Lokal: Österlånggatan 14, 111 31 Stockholm, tel. 21 29 11
Direktiven för utredningen, se 1968: Fi 44.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 13 sammanträden.
Vidare har utredningen haft överläggningar med representanter
för landsting och kommuner i Norrbottens och Östergötlands län.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1970.
39. Förhandlingsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 april 1967 för att
utreda vissa frågor i förhandlingsrättssystemet för de offentliga tjänstemännen
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 april 1967):
Löfberg, Bertil A. F., statsråd, ordförande (t. o. m. den 30 juni 1969)
Uggla, Karl-Lennart, statssekreterare, ordförande (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Ericsson, K. Georg V., borgmästare
Gustafsson, Åke G., avdelningschef
200
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 39
Lannefjord, Sture E. U., direktör (avliden den 27 september 1969)
Mannerfelt, Nils O. G., justitieråd
Montelius, Jan-Christian O. A., departementsråd
Experter:
Björkman, K. Eugen, direktör (fr. o. m. den 1 september 1969)
Groll, Lennart E. O., hovrättsassessor (fr. o. in. den 6 oktober 1969)
Johansson, Eric G. E., direktör (fr. o. m. den 1 september 1969)
Sekreterare:
Hårdefelt, S. Börje, hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Andersson, Anders H., assessor (fr. o. m. den 1 april 1969)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: Ci 16.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Löfberg till statsrådsprotokollet
den 18 juli 1969):
Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t den 7 april 1967 tillkallade dåvarande
chefen för civildepartementet sex sakkunniga med uppdrag att undersöka
hur förhandlingsrättssystemets olika delar fungerar i praktiken och
att lägga fram de förslag till ändring i systemet som undersökningen kan
ge anledning till. De sakkunniga arbetar under namnet förhandlingsutredningen.
Utredningen skall enligt sina direktiv bl. a. överväga frågan om
relationerna på arbetsgivarsidan mellan avtalsverket, regeringen, riksdagens
lönedelegation och riksdagen och därvid främst undersöka hur de olika
organen på arbetsgivarsidan fungerar samt överväga om någon ändring bör
göras. Vidare skall de sakkunniga undersöka hur relationerna mellan avtalsverket
och övriga myndigheter fungerat och överväga om ändring bör
göras av nuvarande praxis när det gäller myndigheternas medverkan i förhandlingsarbetet.
I den proposition som ligger till grund för nuvarande organisation av statens
avtalsverk (1965: 77) framhöll departementschefen att verkets organisation
måste vara flexibel och att verksledningen måste ha befogenhet att
av arbetstekniska skäl göra ändring i arbetsenheternas indelning i arbetsgrupper
och omfördela arbetsuppgifter mellan arbetsenheter och arbetsgrupper.
Vidare framhöll departementschefen att organisationen borde ses
över i samråd med statskontoret sedan arbetet i verket kommit i gång. Personalorganisationen
för verket borde tills vidare, i avvaktan på översynen,
vara provisorisk utom för den personal som var erforderlig för ledningsfunktionerna.
Härutöver föreslog departementschefen att extra ordinarie
tjänster skulle inrättas för vissa tjänstemän som övergick från civildepartementet,
statens lönenämnd och statens avtalsnämnd. Behovet av arbetskraft
i övrigt borde i huvudsak täckas med anlitande av extra tjänstemän
och experter. Tjänsterna borde inte bindas till någon bestämd arbetsenhet
frånsett tjänsterna som chef för arbetsenhet. Verksledningen borde ha befogenhet
att göra de omdispositioner som kunde erfordras för att verket
effektivt skulle kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Riksdagen lämnade
utan erinran vad departementschefen föreslagit (SU 1965: 106, rskr 296).
7-f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
201
Fi: 39
Riksdagsberättelsen år 1970
På hemställan av avtalsverket har statskontoret i en promemoria den 13
juni 1967 redovisat en översyn av organisation och arbetsuppgifter vid
avtalsverket. Översynen har dock begränsats till verkets avdelning för administrativa
frågor.
Enligt prop. 1969: 1 bil. 14 har dåvarande chefen för civildepartementet
räknat medel för 10 extra ordinarie tjänster i utbyte mot samma antal extra
tjänster hos avtalsverket. Fortfarande är dock ett stort antal av tjänsterna
i avtalsverket extra i avvaktan på en fullständig översyn av verkets organisation.
Arbetet i avtalsverket har nu varit i gång så länge att en mera omfattande
översyn av verkets organisation bör komma till stånd. Härvid bör undersökas
hur verkets organisation fungerat i praktiken och om det finns skäl
att göra ändringar på grundval av erfarenheterna under den gångna tiden.
Översynen bör göras av särskilda sakkunniga. Eftersom förhandiingsutredningen
har att utreda bl. a. verkets relationer utåt till andra organ är det
lämpligt att även översynen av verkets organisation överlämnas till denna
utredning. Utredningen bör förutsättningslöst överväga frågan om uppdelning
i arbetsenheter inom avtalsverket, fördelning av arbetsuppgifter mellan
arbetsenheterna och samordningen mellan enheterna samt se över tjänsteorganisationen.
Utredningen bör mot bakgrund av vad som framkommer
vid dessa överväganden lägga fram förslag till eventuella ändringar i avtalsverkets
organisation.
De offentliga arbetsgivarnas samarbete i förhandlingsfrågor sker f. n.
genom en särskild nämnd, statens och kommunernas samarbetsnämnd i
lönefrågor. Nämnden, som inrättades efter beslut av 1950 års riksdag (prop.
1950: 1 bil. 2, SU 13, rskr 26), utgör ett organ för samråd på ett förberedande
stadium i lönefrågor av gemensamt intresse för resp. huvudmän.
Nämnden består av företrädare för statsförvaltningen, Svenska kommunförbundet
och Svenska landstingsförbundet. Erfarenheterna från de år under
vilka nämnden arbetat i hittillsvarande former kan enligt min mening
föranleda förnyade överväganden i fråga om formerna för de offentliga arbetsgivarnas
samarbete i förhandlingsfrågor. Ämnet hänger nära samman
med den fråga om avtalsverkets relationer med andra organ som förhandlingsutredningen
har att utreda. Det är därför lämpligt att förhandlingsutredningen
även får i uppdrag att i samråd med företrädare för kommunförbundet
och landstingsförbundet undersöka hur statens och förbundens samarbete
i förhandlingsfrågor fungerat och att överväga om nuvarande samarbetsformer
bör ändras. I samband därmed bör utredningen också pröva
om anledning finns att ändra formerna för de offentliga arbetsgivarnas
samarbete i läkarförhandlingsfrågor.
Utredningen bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor som
hänger samman med de nu nämnda och lägga fram förslag successivt under
utredningsarbetets gång. Utredningsarbetet bör bedrivas så skyndsamt
som möjligt.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tolv
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
202
Kommittéer: Finansdepartementet
40. Betalningsbalansutredningen
Fi: 41
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 juni 1967 för att
utreda frågan om förbättrad betalningsbalansstatistik (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 juli 1967):
Metelius, Bengt E., docent
Experter:
Lemne, Carl-Göran, bankokommissarie
Nyström, Lars A, bankkamrer
Sekreterare:
Grassman, Sven H. W., fil. mag.
Lokal: Munkbron 17, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00, ankn. 1467. Postadress: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
2
Direktiven för utredningen, se 1968: Fi 46.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fem
sammanträden. Därutöver har överläggningar ägt rum med representanter
för olika myndigheter och organisationer. Utredningen har företagit en
studieresa till Amsterdam.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
41. Kapitalskatteberedningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 juni 1967 för översyn
av förmögenhets- samt arvs- och gåvobeskattningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 juni 1967):
Walberg, Sten S., regeringsråd, ordförande
Abelin, Hans Henrik G. Z., hovrättsassessor
Alemyr, Stig R., rektor, led. av II kamm.
Brandt, Erik R., f. d. ombudsman, led. av II kamm.
Hermansson, Herbert E., lantbrukare, led. av I kamm.
Ottosson, C. E. Holge, direktör, led. av I kamm.
Tistad, Eskil G. D., tulldirektör, led. av I kamm.
Experter:
Edlund, C. Bertil, kansliråd
af Klercker, E. Bertil T:son, jur. dr.
Larsson, Tage K. L., försäkringsdirektör, med. dr.
Lindberg, Lars G. B., advokatfiskal
Rönquist, Karl-Axel, förste taxeringsintendent
Stahl, Ivar, byråassistent
Steneborn, H. Arne, landskamrerare
203
Fi: 41
Riksdagsberättelsen år 1970
Sekreterare:
Anclow, Per R., kammarrättsfiskal
Lokal: Rosenbad 2, 3 tr., Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00, ankn. 2056 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: Fi 47.
Beredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 29
sammanträden. Dessutom har arbetsgrupper inom beredningen sammanträtt
vid skilda tillfällen.
Beredningen har den 10 december 1969 avgett betänkandet »Kapitalbeskattningen»
(SOU 1969:54).
Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under hösten 1970.
42. Lönesystemutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1967
med uppgift att utreda frågan om ändringar i det statliga tjänste- och
lönesystemet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1967):
Ericson, Folke C. W., generaldirektör, ordförande
Aldestam, N. Arne, utredningsdirektör
Bertman, Harry, byggnadsråd
Gustafsson, Åke G., avdelningschef
Hårdefelt, S. Börje, hovrättsassessor (fr. o. m. den 11 september 1969)
Montelius, Jan-Christian O. A., departementsråd (t. o. m. den 10 september
1969)
Nyrén, A. Per-Elof, organisationsdirektör
Ragnå, Nils E. A., personaldirektör
Salomonson, C. Stig R., byråchef
Experter:
Bäckström, N. Birger, lönesekreterare (fr. o. m. den 20 mars 1969)
Lindahl, K. Olof R., lönedirektör (fr. o. m. den 15 juli 1969)
Steen, Göran A., hovrättsråd (t. o. m. den 9 oktober 1969)
Uggla, Karl-Lennart, statssekreterare (under tiden den 1 mars—den 14
juli 1969)
Sekreterare:
Rudén, Allan N., personaldirektör
Lokal: Swedish Telecommunication Consulting AB, Farstagången 22,
Farsta, Stockholm; postadress c/o Swedtel, Box 25, 123 21 Farsta, tel.
713 29 16 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: Ci 17.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 31
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
204
Kommittéer: Finansdepartementet
43. 1967 års kommunatskattekommitté
Fi: 44
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1967 för
att utreda frågor angående reglerna för utbetalning av kommunalskattemedel
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 november 1967):
Oredsson, S. Malte, generaldirektör, ordförande
Boo, Karl G. H., assistent, led. av II kamm.
Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör
Lindström, Harry I., direktör
Palm, N. Sture, redaktör, led. av I kamm.
Sanell, P. Åke, kansliråd
Thufvesson, Bengt E., kansliråd
Expert:
Gadd, P. Arne E., revisionsdirektör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Werbell, Bror I., byrådirektör
Lokal: Riksrevisionsverket, Fack, 100 26 Stockholm 34, tel. växel 54 15 80
(sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1968: Fi 51.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit nio
sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
44. Beredningen för regional planering
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1967
med uppgift att undersöka möjligheterna för en ökad samordning och utveckling
av prognoser och planer inom den offentliga sektorn och inom det
enskilda näringslivet med sikte på att skapa bästa möjliga underlag för en
regional utvecklingsplanering (se Post- och Inrikes tidn. den 9 februari
1968):
Feldt, Kjell-Olof, statssekreterare, ordförande
Edgren, Gösta A., byråchef (t. o. m. den 23 oktober 1969)
Ekström, Bert O., sekreterare
Fröjd, S. Arne, landssekreterare
Göransson, F. O. Bo, utredningssekreterare (fr. o. m. den 24 oktober 1969)
Höök, Erik S. V., t. f. planeringschef
Ivarsson, Kjell, sekreterare (t. o. in. den 31 oktober 1969)
Kahlin, Tage H., direktör
Svensson, S. Göte, statssekreterare (t. o. m. 18 september 1969)
Ter sman, Rune F. B., direktör
Thufvesson, Bengt E., kansliråd (fr. o. m. den 19 september 1969)
205
Fi: 44
Riksdag sberättelsen år 1970
Ågren, Lars O., direktör (fr. o. m. den 1 november 1969)
Suppleanter:
Göransson, F. O. Bo, utredningssekreterare (för Edgren, t. o. m. den 23 oktober
1969)
Pettersson, Eric B., planeringschef (för Ekström, t. o. in. den 31 oktober
1969).
Sundström, Olof G., utredningschef (för Göransson, fr. o. m. den 24 oktober
1969)
Petzäll, Ingvar A., direktör (för Kahlin)
Ericsson, Kjell, finanssekreterare (för Tersman)
Nordberg, Anders E., direktör (för Ågren)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Särskilda direktiv har inte lämnats.
Beredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tre
sammanträden.
Beredningens verksamhet beräknas pågå under hela år 1970.
45. Checklöneutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 mars 1968 för att
utreda frågan om checklön och därmed sammanhängande problem (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 mars 1968):
Lundell, Sture V., regeringsråd
Lokal: Regeringsrätten, Kungl. Slottet, V. valvet, Fack, 103 10 Stockholm
2, tel. 11 30 67
Direktiven för utredningen, se 1969: Fi 51.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
46. Testutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1968 för att
utreda frågan om förutsättningarna och formerna för psykologiska undersökningar
inom statsförvaltningen m. m. (se Post och Inrikes tidn. den 17
april 1968):
Gars, Gunnar F. O., regeringsråd, ordförande
Berglund, Erik, sekreterare
Björk, Kaj Å., led. av I kamm.
Holm, Thorsten, ombudsman
Larsson, Sven O., psykolog, tillika sekreterare
Magnusson, David N., professor
Ström, K. Fingal, kansliråd
206
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 48
Ulf, Bo L., administrativ direktör
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00, ankn. 1911 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969: Ci 16.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 21 sammanträden
och företagit en studieresa till Holland.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första delen av år 1970.
47. Traktamentsbeskattningsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 april 1968 för att
utreda frågan om traktamentsbeskattningen och därmed sammanhängande
uppgiftsskyldighet (se Post- och Inrikes tidn. den 31 augusti 1968):
Elfving, Folke R. A., landskamrerare
Experter:
Birkenstedt, F. Harry, ekonomichef
Eklund, Erik G., direktör
Näsholm, Birger, byråchef
Schärman, S. Olof, kanslichef
Sekreterare:
Koch, Göran E. M., förste länsnotarie
Lokal: Länsstyrelsen, Fack, 403 10 Göteborg 2, tel. 031/17 81 00
Direktiven för utredningen, se 1969: Fi 53.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tio sammanträden
med experterna. Därutöver har överläggningar ägt rum med
representanter för olika myndigheter.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
48. Utredningen för utveckling av sgstem med differentierade
lönekostnadspålägg
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1968 med uppdrag
att utveckla system med differentierade lönekostnadspålägg (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juni 1968):
Kalén, Olof H., lönedirektör
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
22 59 60
Särskilda direktiv har inte lämnats.
Utredningen har den 10 december 1969 avlämnat promemoria med förslag
till differentierade lönekostnadspålägg inom den statliga verksamheten
m. m. (Stencil Fi 1969: 12). Förslaget avser inte lönekostnadspålägg på lön
som utgår av gåvomedel. Denna fråga liksom frågan om finansieringen av
207
Fi: 48 Riksdag sb er ätt elsen år 1970
statens kostnader för pensionering av vissa grupper icke statsanställd personal
återstår.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
49. Utredning rörande fullföljdsordningen i vissa mål om avlöning m. in.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1968 för att
utreda frågan om fullföljdsordningen i vissa mål om avlöningar m. in. (se
Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1968):
Lidbeck, P. Ingmar, regeringsråd
Expert:
Normark, Georg R., hovrättsråd, chefsjurist
Sekreterare:
Walder, Bengt, direktörsassistent
Lokal: Statens avtalsverk, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 59 60
Direktiven för utredningen, se 1969: Ci 17.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tio sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1970.
50. 1968 års kapitalmarknad sutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 september 1968 för
översyn av kapitalmarknadens struktur och funktionssätt (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 oktober 1968):
Åsbrink, Per V-, riksbankschef, ordförande
Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av II kamm.
Apelqvist, K. A. Seved, direktör
Browaldh, Tore, bankdirektör
Höök, Erik S. V., t. f. planeringschef
Iveroth, C. Axel, direktör
Johansson, Knut B. M., förbundsordförande, led. av I kamm.
Lindblad, Sven J. H., bankdirektör
Mehr, Hjalmar L., borgarråd
Nordenskiöld, E. Otto E., ordförande i TCO
Expert:
van der Hoeven, Willem, byrådirektör (fr. o. m. den 18 juni 1969)
Sekreterare:
Hansson, Lars R., bankokommissarie
Lokal: Sveriges Riksbank, Helgeandsholmen, Box 2119, 103 13 Stockholm
2, tel. 22 82 00
Direktiven för utredningen, se 1969: Fi 59.
208
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 52
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sjn
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
51. Upphandlingskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 oktober 1968 för
att utreda frågor rörande statlig upphandling m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 november 1968):
Lindmark, A. Lars G., generaldirektör, ordförande
Adamsson, Erik S. J., expeditör, led. av II kamm.
Fransson, Bo-Gunnar L., departmentssekreterare (fr. o. m. den 11 februari
1969)
Granström, Stig E., överintendent
Hagström, Tony G., kansliråd (t. o. m. den 10 februari 1969)
Larsson, Lars-Olov H., fastighetsdirektör
Skårman, Bo A. W., distriktslantmätare, led. av I kamm.
Sohlman, Ragnar W. A. R:son, kansliråd
Winberg, O. Bertil, planeringsdirektör
Experter:
Eriksson, Sven A., byrådirektör (fr. o. m. den 21 februari 1969)
Gustafsson, Åke G., avdelningschef (fr. o. m. den 23 april 1969)
Nissback, Nils E., revisionsdirektör (fr. o. m. den 21 februari 1969)
Sekreterare:
Wettergren, Lars J. B., departementssekreterare
Lokal: Riksrevisionsverket, Fack, 100 26 Stockholm 34, tel. 54 15 80
Direktiven för utredningen, se 1969: Fi 60.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
52. Utredningen angående avdragsrätt för forskningskostnader
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 november 1968 med
uppdrag att överse frågan om avdrag vid beskattningen för forskningsverksamhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 december 1968):
Lundell, Sture V., regeringsråd
Experter:
Helmers, Dag, docent (fr. o. m. den 26 mars 1969)
af Klercker, E. Bertil T:son, jur. dr. (fr. o. m. den 5 mars 1969)
Sandström, Carl Olof, kammarrättsråd (fr. o. m. den 5 mars 1969)
209
Fi: 52
Riksdagsberättelsen år 1970
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tio sammanträden.
Utredningen avlämnar sitt betänkande i början av år 1970.
53. Jordbruksbeskattningskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 november 1968 för
att överse nu gällande bestämmelser för inkomstbeskattning av jordbruk
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1968):
Eckersten, Ivan E., statssekreterare, ordförande
Adolfsson, Tage V. A., landstingsman, f. d. riksdagsman
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av II kamm.
Andersson, Karl Olov, direktör
Brodén, Sven E., departementsråd
Svedberg, Erik D., hemmansägare, led. av I kamm.
Wärnberg, Erik G., trävaruhandlare, led. av I kamm.
Experter:
Ericson, Filip L., byråchef (fr. o. m. den 21 januari 1969)
Sagnert, Stig E., byråchef (fr. o. m. den 21 januari 1969)
Sekreterare:
Hillerbrand, Carl-Henrik S., bitr. taxeringsintendent (fr. o. m. den 21 januari
1969)
Biträdande sekreterare:
Wallin, Alf G., byrådirektör (fr. o. in. den 21 januari 1969)
Lokal: Länsstyrelsen, Box 901, 701 21 Örebro 1, tel. 019/12 14 29, rikssamt.
även växel 019/13 60 00 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1969: Fi 63.
Kommittén har under tiden december 1968—oktober 1969 hållit åtta sammanträden.
Dessutom har kommittén under året företagit en studieresa
inom Uppsala och Södermanlands län.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
54. Ledningsgruppen för översyn av den statliga personaladministrationen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1969 för att
lämna riktlinjer och anvisningar för statskontorets översyn av den statliga
personaladministrationen:
Löfberg, Bertil A. F., statsråd, ordförande (t. o. m. den 30 juni 1969)
Uggla, Karl-Lennart, statssekreterare, ordförande (fr. o. m. den 1 juli 1969)
210
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 55
Bjurel, A. Bertil E., generaldirektör
Lindmark, A. Lars G., generaldirektör
Löfqvist, Ivar, generaldirektör
Ryman, Sven-Hugo G., utbildningschef
Sanell, P. Åke, kansliråd
Sekreterare:
Fjellström, Carl Gustaf F., byråchef
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har inte lämnats.
Ledningsgruppen har under tiden mars—oktober 1969 hållit sju sammanträden.
Ledningsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1970.
55. Statens läkarförhandlingsdelegation
Förordnade genom Kungl. Maj :ts beslut den 31 januari resp. den 9 oktober
1969 att ingå i statens läkarförhandlingsdelegation och vara statsverkets
representant i en med Svenska landstingsförbundet och Svenska
kommunförbundet gemensam särskild förhandlingsdelegation:
Lannefjord, Sture E. U., direktör (avliden den 27 september 1969)
Sandberg, A. Birger, t. f. förhandlingsdirelctör (fr. o. m. den 10 oktober 1969)
Ersättare:
Tännérus, Lars A., lönedirektör
Experter:
Borgström, Mats E., avtalsjurist
Eriksson, K. Arvid, byrådirektör
Sekreterare:
Andersson, Lars I., lönesekreterare
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
22 59 60 (Sandberg och Tännérus), tel. 54 00 20 (sekreteraren)
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut den 31 januari 1969):
Från och med den 1 februari 1969 skall finnas en särskild delegation,
statens läkarförhandlingsdelegation.
Läkarförhandlingsdelegationen skall handlägga frågor som enligt lagen
den 3 december 1965 (nr 576) om ställföreträdare för kommun vid vissa
avtalsförhandlingar m. in. eller 2, 6 och 10 §§ kungörelsen den 30 juni 1965
(nr 465) om vissa statliga kollektivavtal m. m. ankommer på statens avtalsverk
i fråga om
a) läkare inom kriminalvården, socialstyrelsens skärmbildscentral, karolinska
sjukhuset, akademiska sjukhuset i Uppsala, rättspsykiatrisk sta
-
211
Fi: 55
Riksdagsberättelsen år 1970
tion eller klinik, ungdomsvårdsskola, statlig vårdanstalt för alkoholmissbrukare
och statens arbetsklinik i Stockholm,
b) kliniska lärare och kliniska amanuenser vid universitet eller karolinska
medikokirurgiska institutet,
c) statligt anställda överlärare vid barnmorskeläroanstalterna i Stockholm
och Göteborg,
d) statligt anställda läkare vid serafimerlasarettet, Sabbatsbergs sjukhus,
S:t Görans sjukhus och Vipeholms sjukhus, samt
e) icke-statligt anställda läkare vid vanföreanstalten i Stockholm och
Eugeniahemmet.
Bestämmelserna i 5 §, 7 § andra punkten, 8 och 9 §§ nämnda kungörelse
skall inte tillämpas beträffande kollektivavtal som slutits av statens läkarförhandlingsdelegation
eller avtal om anställnings- eller arbetsvillkor i
överensstämmese med sådant kollektivavtal.
Det ankommer på delegationen att meddela de föreskrifter och anvisningar
som behövs för tillämpningen av kollektivavtal som delegationen
slutit eller avtal om anställnings- eller arbetsvillkor i överensstämmelse
med sådant kollektivavtal. Statlig myndighet skall vid tillämpning av sådant
avtal följa delegationens föreskrifter och anvisningar.
Saknas föreskrifter och anvisningar, skall myndigheten inhämta sådana
från delegationen.
Efter förhandlingssamarbete på arbetsgivarsidan med Svenska landstingsförbundet
och Svenska kommunförbundet träffades mellan statens
läkarförhandlingsdelegation och Sveriges läkarförbund den 12 juli 1969
avtal om löner 1969—1970 för vissa statliga läkare m. fl. Avtalet har godkänts
av riksdagens lönedelegation den 17 juli 1969 och av Kungl. Maj:t
den 18 juli 1969. Den 19 september 1969 slöts avtal mellan parterna om
ändring av tjänsteförteckningsavtalet för statliga läkare m. fl. (TFL). Avtalet
godkändes den 16 oktober 1969 av riksdagens lönedelegation och av
Kungl. Maj :t den 17 i samma månad.
Delegationens arbete beräknas pågå under år 1970.
56. 1969 års personalvårdsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1969 för
översyn av frågor om personalvård, hälsovård och hälsokontroll för arbetstagare
inom statsförvaltningen och annan statligt reglerad verksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 februari 1969):
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Sekreterare:
Sohlberg, Norah I., byrådirektör
Lokal: Munkbron 17, 2 tr., 111 28 Stockholm, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00, ankn. 1461 och 1462
212
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 56
Direktiv (anförande av statsrådet Gustafsson till statsrådsprotokollet den
31 januari 1969):
I föreliggande utredningsmaterial rörande personalvård, hälsovård och
hälsokontroll för arbetstagare inom statsförvaltningen m. fl. har flera frågor
aktualiserats som nära berör den anställdes personliga intressen och
som från arbetsgivarens synpunkt är väsentliga för både arbetseffektiviteten
och en god personalhushållning. Även inom övriga sektorer av arbetsmarknaden
har uppmärksamheten på den anställdes hälsa och anpassning
i arbetet ökat. Arbetarskyddsstyrelsens betänkande avser arbetsmarknaden
i dess helhet.
Det nu aktuella utredningsmaterialet om statlig personalvård och hälsokontroll
är relativt omfattande och delvis vittsyftande. Det är angeläget att
de betydelsefulla frågor inom den statliga personaladministrationen som
där berörs får en mera långsiktig lösning. Härför torde krävas en analys
och överarbetning av materialet tidigare än som skulle bli möjligt om man
följde förslagen i betänkandena.
Jag föreslår därför att frågorna om personalvård, hälsovård och hälsokontroll
för arbetstagare inom statsförvaltningen och annan statligt reglerad
verksamhet överses av särskild sakkunnig.
Den sakkunnige bör pröva frågorna om innehåll i och omfattning av
personalvård, hälsovård och hälsokontroll för arbetstagare inom statsförvaltningen
m. fl. och i anslutning härtill lägga fram förslag till lösning av
de organisatoriska frågorna. Bl. a. bör den sakkunnige föreslå lämplig
gränsdragning mellan centralt och av myndigheterna själva organiserad
verksamhet. Överarbetningen bör såvitt avser frågor om hälsovård ske mot
bakgrund av bl. a. tankegångar och förslag som förs fram i arbetarskyddsstyrelsens
betänkande och vid remissbehandlingen av detta. Även i övrigt
bör den sakkunnige överväga lämpligheten av samordning mellan personalvårds-,
hälsovårds- och hälsokontrollåtgärder för statsanställda m. fl.
och motsvarande verksamhet inom de kommunala och enskilda sektorerna
av arbetsmarknaden. Vidare bör den sakkunnige pröva frågan om samordning
mellan sådana åtgärder och systemet med anvisningsläkare. Behovet
av fortsatt försöksverksamhet bör övervägas.
Den sakkunnige bör även pröva frågan om handläggning av ärenden om
partiellt arbetsföra. Därvid bör beaktas bl. a. frågan om hur medel för kostnader
vid omskolning och omplacering av partiellt arbetsföra (partiell
tjänstebefrielse, särskilt löneanslag, personliga tjänster m. m.) lämpligen
bör anvisas.
Justitieombudsmannen har i yttrande över betänkandet om statlig hälsokontroll
framhållit vikten av att en allmän hälsokontroll inte införs utan att
sekretessfrågorna utretts. Den sakkunnige bör utreda dessa frågor.
Samråd bör äga rum med ledningsgruppen för översyn av den statliga
personaladministrationen.
Kontakt bör hållas med personalvårdsnämnden samt de statsanställdas
huvudorganisationer.
Den sakkunnige skall vara oförhindrad att behandla också andra frågor
inom ämnesområdet än de förut berörda. Förslag till åtgärder skall kunna
läggas fram efter hand under utredningsarbetets gång.
213
Fi: 56
Riksdagsberättelsen år 1970
Utredningen har bearbetat överlämnat material, studerat olika organisationer
för hälsovård och annan personalvård samt haft kontakter med företrädare
för bl. a. personalorganisationerna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1970.
57. 1969 års punktskatteutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 mars 1969 för att se
över gällande bestämmelser på punktskatteområdet i de delar som inte nu
ses över i annat sammanhang eller som nyligen varit föremål för översyn (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1969):
Fridolin, Hans R., departementsråd, ordförande
Thulin, Einar E:son, byråchef
Willart, N. Bo, departementssekreterare
Expert:
Schultz, J. Allan S., byråchef
Sekreterare:
Andersson, Fritz A. R., byrådirektör
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Utredningen har intill utgången av oktober 1969 hållit nio sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
58. Arbetsgrupp för utredning av vissa frågor rörande tullpackhuskarlslagen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 mars 1969 för att
dels utreda konsekvenserna för tullpackhuskarlslagen, om deras ensamrätt
till vissa handräckningsgöromål avvecklas, dels efter överläggningar med
företrädare för tullpackhuskarlslagen framlägga de förslag vartill utredningen
kan föranleda (se Post- och Inrikes tidn. den 14 april 1969):
Johansson, Kjell Å. M., förhandlingsdirektör, ordförande
Jansson, N. Lennart, regeringsrättssekreterare, tillika sekreterare
Lundh, K. Gunnar, tullråd
Sjönell, I. Marianne, byråchef
Lokal: Generaltullstyrelsen, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 24 00 00
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Arbetsgruppen har under tiden april—oktober 1969 hållit tre sammanträden.
Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1970.
214
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 59
59. 1969 års översyn av Jdassificeringsgrunder för fast maskinanläggning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1969 med uppdrag
att utreda frågor om grunderna för klassificering av statens fasta maskinanläggningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1969):
Hallin, G. Erik, krigsråd, ordförande
Troedsson, Sten, byråchef
Erlandsson, Sten, civilingenjör (fr. o. m. 22 september 1969)
Sekreterare:
Erichson, Bo-Lennart, t. f. organisationsdirektör
Lokal: Timmermansgatan 34, 116 49 Stockholm, tel. 84 03 85. Postadress:
Box 608, 101 28 Stockholm 1
Direktiv (anförande av statsrådet Gustafsson till statsrådsprotokollet
den 23 maj 1969):
Inom statsförvaltningen brukar man med fast maskinanläggning avse utrustning
för uppvärmning, el- och vattenförsörjning, sanitära anläggningar,
ventilationssystem m. in. och därtill hörande anordningar och ledningar.
För skötsel och tillsyn av maskinanläggning finns inrättade tjänster för
ansvarsman samt, i förekommande fall, biträdande ansvarsman, reparalör
och värmeskötare.
Verksamheten inom en fast maskinanläggning brukar benämnas fast maskintjänst.
Den omfattar normalt drift samt löpande dagligt underhåll och
förebyggande underhåll m. m. av värmeanläggning, el-, vatten-, avlopps-,
ventilations-, gas- och kylsystem med därtill hörande verk, ledningar, regleringsorgan
och övriga anordningar ävensom köks- och tvättutrustningar,
hissar, signalanordningar, brandattiralj m. m. Till den fasta maskintjänsten
räknas också installationsarbeten och arbetsledande funktioner.
För att skapa ett enhetligt underlag för lönesättning och kompetenskrav
för ansvarsmannapersonalen vid de olika myndigheternas fasta maskintjänst
meddelade Kungl. Maj :t — med stöd av riksdagens bemyndigande — den 31
december 1959 bestämmelser om klassificering av vissa fasta maskinanläggningar
m. m. Enligt riktlinjerna i dessa bestämmelser, som alltjämt gäller,
har de statliga fasta maskinanläggningarna placerats in i s. k. klassificeringsgrupper
(1—7) efter en fastställd poängskala. Den poängsumma som
gäller för en anläggning utgörs av produkten av det betjänade fastighetsbeståndets
uppvärmbara byggnadsvolym, uttryckt i kubikmeter, och en särskild
koefficient. Denna koefficient differentieras med hänsyn till arten av
verksamheten i det byggnadsbestånd som den fasta maskintjänsten betjänar,
t. ex. sjukhus, militärförband, specialskolor och kriminalvårdsanstalter. Det
förekommer också specialklassificering efter individuell bedömning.
Sedan den 1 juli 1966 åligger det vederbörande myndighet att besluta om
klassificering av fasta maskinanläggningar och om dispens från fastställda
kompetenskrav för tjänst för ansvarsman eller biträdande ansvarsman. Myndigheten
är emellertid skyldig att inhämta yttrande från en särskilt inrättad
nämnd, statens maskinpersonalnämnd. Skulle myndigheten och nämnden
inte vara överens i sina bedömningar skall ärendet underställas Kungl.
Maj: t.
215
Fi: 59 Riksdagsberättelsen år 1970
Det primära syftet med det klassificeringssystem som nu tillämpas har
som nämnts varit att skapa ett enhetligt underlag för lönesättning och kompetenskrav
för ansvarsmannapersonalen vid avsedda maskinanläggningar.
Efter hand har emellertid klassificeringen kommit att få ett vidgat användningsområde
bl. a. för bedömningen av lönefrågor för annan personal vid
anläggningarna än ansvarsmannapersonalen.
De statliga klassificeringsgrunderna har också kommit till användning
hos andra huvudmän vid klassificeringen av maskinanläggningar vid sjukhus,
ålderdomshem m. in.
Nuvarande klassificeringssystem har tillämpats under en tioårsperiod.
Såväl myndigheter som berörda personalorganisationer har funnit att systemet
i allt väsentligt har fungerat väl.
Även om några större anmärkningar inte har kommit fram mot nuvarande
system är det dock motiverat att systemet ses över med vissa intervaller
eftersom maskintjänsten ändrar karaktär, bl. a. på grund av den snabba
tekniska utvecklingen. Denna har bl. a. möjliggjort produktion av värme
i stora automatiserade värmecentraler. Genom moderna värmedistributionsmetoder
kan värmen i form av hetvatten distribueras från dessa via omfattande
kulvertsystem till stora byggnadsområden. Ventilationen är i moderna
och moderniserade anläggningar genomgående mekaniserad och för sin funktion
beroende av komplicerad regleringsutrustning. Speciella installationer
för larm och för övervakning av personer och processer in. m. har kommit
till ökad användning. Kraven på belysning har ökat liksom behovet av hissar,
reservkraft för vitala verksamhetsområden, frys- och kylanläggningar m. in.
Även när det gäller vattenförsörjning, avloppsrening, stoftavskiljning m. m.
ställs numera helt andra krav än tidigare. Rationellare driftsförhållanden
kan uppnås, förutom genom att stora byggnadsområden försörjs av enstaka
maskinanläggningar, också genom att maskintjänsten vid flera mindre anläggningar
samordnas.
Maskinpersonalens arbetsuppgifter påverkas givetvis, både när det gäller
den dagliga driften och det periodiska underhållet, av att installationerna
ökar i antal och att maskinanläggningarna blir tekniskt mera komplicerade.
Det egentliga eldningsarhetet har reducerats i de fall när man övergått från
manuell eldning till automatiserade värmecentraler. I vissa fall har den moderna
utrustningen och övergången från högtrycks- till lågtrycksanläggningar
minskat kraven på jourtjänst och medfört förenklingar i övervakningsarbetet.
Den nu antydda utvecklingen inom maskintjänsten gör det angeläget att
det nuvarande klassificeringssystemet ses över. Jag anser att särskilda sakkunniga
bör tillkallas för en sådan översyn. De sakkunniga bör i första hand
undersöka om man kan anpassa gällande system till den utveckling som
skett och alltjämt sker på maskintjänstens område. De sakkunniga bör dock
vara oförhindrade att lägga fram förslag till ett helt nytt system, om de
skulle finna ett sådant mera ändamålsenligt.
De sakkunniga bör hålla kontakt med den arbetsgrupp för klassificering
av värmekraftverk som bildats av företrädare för statens vattenfall sverk,
Svenska kommunförbundet och Elektriska arbetsgivareföreningen.
Utredningen har t. o. m. november 1969 hållit sju sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1970.
216
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 60
60. Utredning om medverkan vid statlig personalutbildning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 maj 1969 med uppdrag
att lägga fram förslag till enhetliga riktlinjer för ersättning till tjänstemän
som medverkar vid personalutbildning i statsförvaltningen, m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1969):
Ryman, Sven-Hugo, utbildningschef
Experter:
Ahrfelt, Bengt, organisationsdirektör
Näsholm, Birger, byråchef, tillika sekreterare
Sahlin, John E„ direktörsassistent
Tell, Anna Greta, avdelningsdirektör
Lokal: Statens personalutbildningsnämnd, Döbelnsgatan 11, Fack, 103 60
Stockholm 3, tel. växel 23 47 70
Direktiv (anförande av statsrådet Gustafsson till statsrådsprotokollet den
29 maj 1969):
Personalutbildningen har under senare år fått en allt större betydelse
inom statsförvaltningen. Allt fler myndigheter har insett vikten av sådan
utbildning. Den bedrivs huvudsakligen i form av centralt anordnad utbildning
och inomverksutbildning. Den senare utbildningsformen avser utbildning
av anställda vid myndigheten för myndighetens eget behov. Inomverksutbildningen
dominerar men båda utbildningsformerna har alltmer
ökat i omfattning. Den mest omfattande inomverksutbildningen äger rum
inom affärsverken och försvaret och är där i huvudsak inriktad på grundläggande
fackutbildning. Inom andra förvaltningsområden utgör den komplement
till den yrkesutbildning som tjänstemannen fått före anställningen.
En särskild statlig myndighet, statens personalutbildningsnämnd, är centralt
organ för sådan statlig personalutbildning som inte ankommer på annan
myndighet. Central statlig personalutbildning bedrivs även bl. a. av utrikesdepartementet,
riksrevisionsverket och statskontoret. Inomverksutbildningen
ombesörjs i allmänhet av de enskilda myndigheterna.
Några centralt utfärdade föreskrifter för inomverksutbildningen finns
inte. Varje myndighet har möjlighet att inom ramen för tillgängliga medel
planera och genomföra utbildningen på det sätt som är mest lämpat för
verksamheten.
Inomverksutbildningen anordnas vanligtvis med myndighetens egna
tjänstemän som föreläsare, lärare eller instruktörer. Vid vissa myndigheter
finns särskild utbildningsenhet som svarar för uppläggning, ledning m. m.
av utbildningen inom myndigheten. Det förekommer också att tjänsteman
vid annan myndighet eller ej statsanställd person tas i anspråk för utbildningsuppgifter.
När myndigheterna anlitar egna tjänstemän vid inomverksutbildning tilllämpar
de varierande normer och praxis när det gäller att avgöra om uppgiften
skall anses utgöra ett åliggande i tjänsten eller inte.
I den utsträckning en tjänstemans arbetsuppgifter inte regleras i instruktion
eller andra av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter ankommer det på
vederbörande myndighet att bestämma vilka uppgifter som utgör åliggande
217
Fi: 60
Riksdagsberättelsen år 1970
i tjänsten. Det föreligger därför inte något hinder mot att tjänsteman i
tjänsten åläggs utföra undervisningsuppgifter inom ramen för sin tjänst.
I viss utsträckning torde varje tjänsteman i förmansställning ha att svara
för att den personal som är närmast underställd honom får erforderlig utbildning
och information. Några regler om detta finns dock inte. Frågan
behöver därför klarläggas. Härvid bör också undersökas om det är möjligt
att utforma regler som klarlägger i vilken utsträckning viss tjänsteman kan
åläggas undervisningsuppgifter utan att tjänstens karaktär förändras.
I viss mån kan den faktiska möjligheten att låta inomverksutbildningen
bedrivas som tjänsteåliggande vara beroende av arbetsläget i stort och tillgången
på lämplig personal för utbildningsverksamheten. Möjligheten kan
också vara beroende av den omfattning i vilken tjänsteman som anlitas för
utbildningen kan beredas lättnad i sina övriga arbetsuppgifter.
Även när myndighet anlitar tjänstemän från annan statlig myndighet
som lärare vid sin inomverksutbildning varierar praxis vid bedömningen
av frågan om läraruppgiften skall anses ingå i vederbörandes tjänst eller
inte. I vissa fall anses tjänstemannen fullgöra undervisningen som tjänsteåliggande
medan det i andra fall betraktas som särskilt uppdrag utanför
tjänsten. Vissa myndigheter medger sina tjänstemän att fullgöra sådana
uppdrag utan att de har tjänstledighet från sin egen tjänst medan andra
myndigheter förutsätter att tjänstemännen har tjänstledighet med C-avdrag.
Nära inomverksutbildningen ligger fall där personalutbildningsnämnden
eller annan myndighet anordnar utbildning som i första hand främjar viss
myndighets intressen. Det kan t. ex. röra sig om utbildning som innehållsmässigt
hänför sig till viss myndighets område men som av praktiska skäl
administreras av annan myndighet. Även här uppkommer tvekan i vad mån
läraruppgiften är ett tjänsteåliggande för tjänstemän vid den myndighet
som annars skulle administrerat utbildningen.
Samma problem uppstår, om också i mindre omfattning, vid annan centralt
anordnad utbildningsverksamhet. Även vid sådan utbildning anses
vissa tjänstemän fullgöra undervisningsuppgifter inom ramen för sina
tjänsteuppgifter. Detta gäller framför allt tjänstemän som är anställda
vid centrala utbildningsmyndigheter av typen personalutbildningsnämnden.
I flertalet fall anses dock tjänstemän som medverkar i centralt anordnad
utbildningsverksamhet fullgöra undervisningen vid sidan om sina tjänsteåligganden.
Det kan ifrågasättas om det är lämpligt att statstjänstemän som medverkar
i statlig personalutbildning behandlas olika beroende på vilken myndighet
som planerar och genomför utbildningen. Det bör klarläggas när sådan
utbildning utgör tjänsteåliggande för statstjänsteman och när det inte gör
det. Enhetliga regler bör vidare tillskapas beträffande tjänstledighet för den
som medverkar i personalutbildning.
Om ersättning kan utgå till tjänsteman för utbildningsuppgifter blir beroende
av frågan om uppgiften är tjänsteåliggande eller inte. Gällande allmänt
avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) innehåller
bestämmelser om de förmåner tjänsteman har rätt till på grund av sin
tjänst. Om uppgifterna utgör tjänsteåligganden får särskild ersättning inte
betalas ut om inte AST innehåller regler om särskilda förmåner på grund
av sådana arbetsuppgifter. Förmåner på grund av prestationer vid sidan av
tjänsten regleras däremot regelmässigt inte i AST. Ersättning för utbild
-
218
Kommittéer: Finansdepartementet Fj; gf)
ningsuppgifter kan därför medges när dessa utförs av tjänstemän utom
ramen för deras tjänsteåliggande.
Praxis i fråga om ersättning till tjänsteman som tjänstgör som lärare etc.
vid personalutbildning växlar hos olika myndigheter. Vissa myndigheter betalar
över huvud taget inte arvoden till egen personal medan andra myndigheter
ersätter sina tjänstemän för varje utbildningsuppgift. Andra myndigheter
åter intar en mellanställning genom att betala ut ersättning för vissa
läraruppgifter. Storleken av arvode för dessa uppgifter varierar också i de
fall när ersättning utgår.
Några sakliga skäl för sådana variationer beträffande ersättningspraxis
torde inte finnas. För många myndigheter utgör den här aktualiserade ersättningsfrågan
uppenbarligen ett problem.
De förut berörda frågorna bör utredas närmare. Utredningen bör uppdras
åt en särskild sakkunnig. Den sakkunnige bör därvid undersöka i vilken
mån medverkan som lärare etc. i utbildning kan anses utgöra tjänsteåliggande.
Den sakkunnige bör vidare kartlägga myndigheternas praxis i fråga
om ersättning vid personalutbildning. Mot bakgrund härav bör den sakkunnige
lägga fram förslag till enhetliga riktlinjer i fråga om ersättning vid sådan
utbildning utan att dock gå in på frågan om ersättningarnas storlek.
Statens personalutbildningsnämnd är, som nämnts, centralt organ för
statlig personalutbildning, i den mån sådan utbildning ej ankommer på annan
myndighet. Det åligger nämnden bl. a. att bistå statliga myndigheter
vid utformningen av deras inomverksutbildning samt att främja samordningen
av statlig personalutbildning och verka för att utbildningen bedrivs
på ett ändamålsenligt sätt.
Nämndens arbete har sedan dess tillkomst som självständig myndighet
i stor utsträckning varit inriktat på huvuduppgiften att planera och genomföra
sådan personalutbildning som är gemensam för flera myndigheter samt
att främja samordningen av den statliga personalutbildningen. Endast i begränsad
omfattning har nämnden hittills haft resurser att lämna myndigheterna
bistånd vid utformningen av deras inomverksutbildning samt att i detalj
verka för att utbildningen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Fr. o. in.
budgetåret 1969/70 kommer nämnden att ha sådana personella resurser
att den kan fullgöra också dessa uppgifter.
Med hänsyn härtill ligger det nära till hands att övriga myndigheter skall
kunna vända sig till nämnden i frågor om ersättning vid inomverksutbildning
och annan personalutbildning. Den sakkunnige bör överväga om det är
lämpligt att nämnden får i uppgift att vara rådgivande eller direktivgivande
instans i förhållande till andra myndigheter eller om ett ev. behov av samordning
bör lösas på annat sätt.
Den sakkunnige bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor som
hänger samman med de nu nämnda.
Den sakkunnige bör under utredningsarbetet hålla kontakt med statens
avtalsverk och de statsanställdas huvudorganisationer.
Utredningen har t. o. m. oktober 1969 hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
219
Fi: 61
Riksdagsbercittelsen år i970
61. Skatteutredningen om periodiskt understöd
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 maj 1969 för översyn
av skattereglerna rörande periodiskt understöd (se Post- och Inrikes
tidn. den 26 juli 1969):
Reuterswärd, Erik A. P., regeringsråd, ordförande
Lind, Johan A. L., hovrättsassessor
Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av I kamm.
Wirmark, O. Fridolf J., överförmyndare, led. av I kamm.
Expert:
Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Sekreterare:
Eriksson, Bo G., kammarrättsfiskal
Lokal: Österlånggatan 14, 11131 Stockholm, tel. 21 24 07 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 29
maj 1969):
Periodiskt understöd intar så till vida en särställning bland avdrag som
medges i skattehänseende att ändamålet med utbetalningen i princip spelar
helt underordnad roll för avdragsrätten. Högst olika slag av utgifter kan
således döljas bakom beteckningen periodiskt understöd. Detta i förening
med förhållandet att avdragsrätten inte är maximerad är ägnat att inbjuda
till missbruk av avdragsreglerna.
Innevarande års riksdag har uppmärksammat att det förekommer obehörigt
utnyttjande av rätten till avdrag för periodiskt understöd. I rskr
1969: 97 har begärts utredning om möjligheterna att begränsa denna rätt.
Gällande bestämmelser för beskattning av periodiskt understöd har redan
behandlats i flera utredningssammanhang. Här kan hänvisas till SOU 1950:
21, 1951: 13 och 1960: 6 samt en promemoria avgiven av skattelagssakkunniga
den 20 december 1956. Frågan har i sina internationella aspekter prövats
av dubbelbeskattningssakkunniga (SOU 1962: 59). Utredningsresultaten
har emellertid hittills inte lett till ändring av bestämmelserna.
I BeU 1969: 8, som legat till grund för riksdagens nyssnämnda begäran
om utredning, har bevillningsutskottet uttryckt uppfattningen att man bör
spärra möjligheterna till uppenbara missbruk av avdragsrätten. Jag delar
denna uppfattning till fullo. Jag finner det lämpligt att nu aktuella skatteregler
på nytt ses över av en särskild utredning. Det är önskvärt med ett
klarläggande av de olika slag av periodiska understöd som förekommer och
framför allt en samlad bedömning av de förutsättningar som bör gälla för
avdragsrätten. Här måste ske en avvägning mellan skilda intressen. Man
bör, som utskottet framhållit, inte onödigtvis ställa hinder i vägen för utgivande
av periodiska understöd. Skatteförmågeprincipen har stor betydelse
i sammanhanget. Vidare medför redan ingångna förpliktelser svårlösta problem,
inte minst med hänsyn till den olikhet och ofta osäkerhet som råder
på det civilrättsliga området i fråga om möjligheter att ändra avtal med
hänsyn till ändrade förutsättningar. För att tillgodose synpunkten att förhindra
skatteflykt torde, allmänt sett, en restriktivare inställning till av
-
220
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 62
dragsrätten än f. n. vara motiverad. I konsekvens härmed bör det inte komma
i fråga att mjuka upp det nuvarande förbudet mot avdragsrätt för understöd
till annans undervisning och uppfostran eller till person som tillhör
givarens hushåll.
Några riktlinjer för utredningsarbetets bedrivande utöver det nämnda
t°r(le inte vara erforderliga. Jag vill dock tillägga att utredningen inte bör
ingå på en principiell prövning av det speciella avdrag som f. n. medges för
underhåll av barn med bostad hos annan än givaren. Detta avdrag, som
uppgår till högst 1 000 kr. per barn och år, har tillkommit av särskilda skäl.
Utredningen är dock oförhindrad att pröva avdragsbeloppets skälighet med
hänsyn till penningvärdeutvecklingen och liknande faktorer. Ytterligare bör
erinras om att de bestämmelser, som vid inkomstbeskattningen gäller beträffande
periodiskt understöd, har viss betydelse för gåvobeskattningen
som f. n. utreds av kapitalskatteberedningen. Samråd med denna utredning
torde därför böra ske.
Utredningen bar t. o. m. oktober 1969 hållit två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
62. Utredningen om meritvärdet av anställning inom biståndsverksamheten
i u-länder, m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1969 för att
utreda frågan om meritvärdet av anställning inom biståndsverksamheten
i u-länder, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juli 1969):
Cars, Gunnar F. O., regeringsråd, ordförande (t. o. m. den 11 november
1969)
Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd, ordförande (fr. o. m. den 12 november
1969)
Huss, Magnus P. I., t. f. direktör
Ringmar, Torgil R., byråchef
Sekreterare:
Sandell, Bo V., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till regeringsprotokollet den
5 juni 1969):
Enligt de allmänna riktlinjer som gäller för det statliga svenska utvecklingsbiståndet
tillmäts personalbiståndet stor betydelse. Särskild vikt läggs
vid stödet till FN:s skilda program. Rekryteringen av svensk personal har
ökat såväl inom den bilaterala som den multilaterala biståndsverksamheten.
Budgetåret 1963/64 rekryterades 105 personer. För 1968/69 bedöms siffran
öka till c:a 400. I siffrorna inräknas också svenskar som anställts inom nordiska
biståndsprojekt. Den av 1968 års riksdag antagna långtidsplanen för
det svenska utvecklingsbiståndet (prop. 1968: 101, SU 128, rskr 302) kom
-
221
Fi: 62
Riksdag sberättelsen år 1970
mer att medföra ytterligare rekryteringsbehov. SIDA uppskattar det årliga
rekryteringsbehovet om 5 år till c:a 700 personer. Särskilda ansträngningar
har gjorts för att förstärka insatsen av personal. Långtidsplanen innebär en
förstärkning av SIDA:s resurser för rekrytering och kompletteringsutbildning
av personalen. Bl. a. arbetsmarknadsläget i Sverige anses emellertid ha
begränsat möjligheterna att utvidga det prioriterade personella biståndet.
I motioner till 1968 års riksdag (I: 864 och II: 1124) framhölls att det
i dag föreligger vissa svårigheter att rekrytera fältpersonal till biståndsverksamheten.
Som en av orsakerna angavs, att ungdomen uppfattar
u-landstjänstgöringen som otrygg på det sättet att man inte vet något om
utsikterna på den svenska arbetsmarknaden efter hemkomsten. Tjänstgöringen
uppfattas som ett avbrott i karriären på grund av att tjänstgöringen
inte meritvärderas i befordringsgång. I motionerna yrkades att Iiungl. Maj :t
skulle meddela bestämmelser om meritvärdering av u-landstjänstgöring i
enlighet med vad som anförts i motionerna. I två andra motioner till 1968
års riksdag (1:522 och 11:653) föreslogs att riksdagen hos Kungl. Maj :t
skulle anhålla om utredning och förslag angående tjänstgöringen och meritvärderingen
för n-landsarbetare.
Statsutskottet, som inhämtade yttrande av SIDA, framhöll i utlåtande
över motionerna (SU 165) att u-landsuppdragets meritvärde är ett väsentligt
problem. Fastare regler och principer skulle vara av betydelse för att
underlätta rekryteringen. Många i och för sig kvalificerade personer drar
sig för att ta sådana uppdrag på grund av osäkerheten om meritvärderingen.
Utskottet fann visserligen att enhetliga normer för meritvärdering knappast
är tänkbara eller önskvärda men ansåg det med tanke på Sveriges
ökade engagemang i internationellt arbete angeläget att ta till vara möjligheterna
att göra biståndsuppdragen attraktiva. Utskottet, som inte fann anledning
till erinran mot att utredning gjordes om meritvärdering av tjänstgöring
inom biståndsverksamhet, tillstyrkte därför motionsyrkandena härom.
Utskottet tog vidare upp frågan om rätt att i löne- och pensionshänseende
få tillgodoräkna tid för anställning inom biståndsverksamheten. Utskottet
ansåg att det är lämpligt att man i samband med den föreslagna utredningen
går igenom och analyserar gällande bestämmelser och tillämpad praxis.
Särskilda åtgärder och initiativ i berört avseende syntes enligt utskottets
mening vara aktuella såvitt gäller anställningstid inom enskilda organisationers
biståndsverksamhet.
Som framgår av SIDA:s yttrande över motionerna föreligger vissa svårigheter
att fylla rekryteringsbehovet av personal till anställning inom biståndsverksamheten.
En av orsakerna till svårigheterna uppges vara att det
råder oklarhet om meritvärderingen av tjänstgöringen.
I prop. 1964: 145 angående riktlinjer för biståndsexperters anställningsvillkor
m. m. uttalade föredragande statsrådet som sin åsikt att det meritvärde
som tillmäts en internationell tjänstgöring borde motsvara minst
meritvärdet av jämförlig tjänst i Sverige. Detta uttalande lämnades utan
erinran av riksdagen (SU 118, rskr 253).
Några särskilda bestämmelser om meritvärdering av u-landstjänstgöring
finns inte. När det gäller tillgodoräkning av sådan tjänstgöring för statlig
tjänst är läget olika om u-landstjänstgöringen fullgjorts inom bilateral bi
-
222
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 62
ståndsverksamhet eller inom multilateral biståndsverksamhet eller enskild
organisations biståndsverksamhet. I förstnämnda fall innehas statlig anställning
hos SIDA. Sådan tjänstgöring jämställs därför vid tillämpning av
28 § regeringsformen i fråga om »förtjänst» med annan statlig tjänstgöring.
För bl. a. läkare, veterinärer och lärare tas vid tjänstetillsättning hänsyn
främst till tjänstår inom karriären. I sådana fall jämställs i allmänhet anställning
hos SIDA med annan likartad tjänstgöring enligt anvisningar som
utfärdats av vederbörande myndighet eller enligt utbildad praxis. Besluten
fattas emellertid regelmässigt i efterhand. Vid anställning inom multilateral
biståndsverksamhet eller enskild organisations biståndsverksamhet kan
man sällan få någon upplysning om meritvärdet före anställningen.
Meritvärdet av all u-landstjänstgöring för kommunal tjänst avgörs från
fall till fall. Inte heller här torde man kunna få något förhandsuttalande om
meritvärdet av viss u-landstjänstgöring.
Tillgodoräkning för enskild tjänst beror på den enskilde arbetsgivarens
bedömning av den aktuella u-landstjänstgöringens meritvärde och torde
vara helt individuell och skiftande.
Enligt min mening är det angeläget att man tar till vara alla möjligheter
att underlätta rekryteringen till biståndsverksamhet. En viktig faktor är
härvid tjänstgöringens meritvärde. Det bör därför prövas om man på den
punkten kan vidta några åtgärder som kan öka intresset för u-landstjänstgöring.
Redan förhandskännedom om värderingen av sådan tjänstgöring
inom olika sektorer av arbetsmarknaden kan i och för sig vara av stort
värde. En kartläggning bör därför göras av praxis på området inom olika
sektorer av arbetsmarknaden. En sådan kartläggning skulle göra det möjligt
för den som är intresserad av u-landsanställning att överblicka meritvärdet
av den aktuella tjänstgöringen. Mot bakgrund av denna inventering
bör övervägas om meritvärderingen i rekryteringsfrämjande syfte kan och
bör ges ett ändrat innehåll. Det torde i så fall inte vara möjligt att reglera
u-landstjänstgöringens meritvärde genom generella bestämmelser som rör
alla sektorer av arbetsmarknaden. I administrativ ordning skulle f. ö. endast
kunna meddelas föreskrifter för tillämpning inom det statligt reglerade
området. Inom detta område är det tänkbart att man kan utarbeta meritvärderingsregler
för åtminstone sådana områden där tjänstgöring i u-landet
har samma karaktär som tjänstgöring i Sverige.
De här berörda frågorna bör utredas närmare. Utredningen bör uppdras
åt särskilda sakkunniga. De sakkunniga bör kartlägga praxis i fråga om
meritvärdering av u-landstjänstgöring inom olika sektorer av arbetsmarknaden.
De sakkunniga bör mot bakgrund härav i första hand överväga i
vilken utsträckning man bör utforma regler i fråga om meritvärdering inom
det statligt reglerade området. Skulle de sakkunniga finna förutsättningar
för särskilda normer för meritvärdering inom vissa områden bör de sakkunniga
vidare undersöka möjligheterna att åstadkomma motsvarande meritvärdering
även inom andra sektorer av arbetsmarknaden.
Vid frågans riksdagsbehandling har det, som nämnts, ansetts lämpligt att
man i samband med den föreslagna utredningen också går igenom och analyserar
gällande bestämmelser och tillämpad praxis beträffande den speciella
frågan om rätt att i löne- och pensionshänseende få tillgodoräkna anställning
inom biståndsverksamhet.
223
Fi: 62
Riksdagsberättelsen år 1970
Det torde vara lämpligt att de sakkunniga i samband med utredningen
går igenom och analyserar gällande bestämmelser och praxis beträffande
möjligheten att i löne- och pensionshänseende få tillgodoräkna tid för anställning
inom biståndsverksamheten. Särskild uppmärksamhet bör härvid
ägnas praxis beträffande tillgodoräkning av anställning inom enskild organisations
biståndsverksamhet.
Skulle denna kartläggning ge vid handen att nuvarande system inte fungerar
tillfredsställande, bör de sakkunniga lägga fram förslag till de ändringar
och kompletteringar som kan behövas.
De sakkunniga bör vara oförhindrade att ta upp även andra frågor som
hänger samman med de nu nämnda.
De sakkunniga bör under utredningsarbetet hålla kontakt med personalens
huvudorganisationer.
Utredningen, som påbörjade sitt arbete i september 1969, har fram till
den 1 november 1969 hållit fyra sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
63. Delegationen för lokalisering av statlig verksamhet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1969 med uppdrag
att inkomma med förslag om vilken statlig verksamhet som bör flyttas
från stor stockholmsområdet och till vilka orter lokalisering bör ske (se Postoch
Inrikes tidn. den 24 juli 1969):
Sjönander, Bo Jonas, budgetchef, ordförande
Smith, A. Åke, planeringsdirektör
Canarp, Curt S. T., byråchef
Larsson, Sven E., kansliråd
Thufvesson, Bengt E., kansliråd
Sekreterare:
Hedström, Bo S., kansliråd
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Delegationen har under tiden augusti—oktober 1969 hållit åtta sammanträden.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1970.
64. Budgetutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1969 för översyn
av det statliga budgetsystemet (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli
1969):
224
Kommittéer: Finansdepartementet Jpj. ^4
Feldt, Kjell-Olof, statssekreterare, ordförande
Bohman, B. Gösta, direktör, led. av I kamm.
Gadd, P. Arne E., revisionsdirektör, led. av II kamm.
Lindmark, A. Lars G., generaldirektör
Werin, Lars II. V., professor
Experter:
Bergh, Carl Herman, hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 oktober 1969)
Lindbeck, C. Assar E., professor (fr. o. m. den 1 oktober 1969)
Nabseth, Lars G., ekon. dr. (fr. o. m. den 1 oktober 1969)
Sekreterare:
Westerberg, Sten B. B., departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Lagerblad, J. Peter, fil. kand. (fr. o. m. den 15 oktober 1969)
Wandén, Stig A., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 13
juni 1969):
Det nuvarande statliga budgetsystemet skapades i allt väsentligt genom
1937 års budgetreform. Vissa regler rörande kapitalbudgeten tillkom år 1944.
Sedan dess har mycket få förändringar vidtagits. År 1956 introducerades
dock ett totalbudgetbegrepp. Skälet härtill redovisade jag i det årets finansplan,
nämligen att uppdelningen av statsbudgeten på en driftbudget och en
kapitalbudget endast hänför sig till den konjunkturpolitiskt mindre betydelsefulla
redovisningen av statens förmögenhetsställning och att det inte finns
någon anledning att skilja på dessa två utgiftskategorier, då det gäller att bedöma
i hur stor omfattning statsutgifterna i ett visst läge bör täckas med
skatter eller lån.
I anslutning härtill intogs i 1956 års finansplan en uppställning över totalbudgeten.
Från denna tid har kommentarerna till budgetpolitiken regelmässigt
knutits till detta begrepp. År 1966 beslöt statsmakterna att riksstaten
även formellt skulle kompletteras med en uppställning över totalbudgeten.
Tillkomsten av totalbudgeten rubbade dock inte de genom 1937 års reform
fastlagda principerna för budgetsystemet.
Med hänsyn till den utveckling som ägt rum på snart sagt alla områden
sedan slutet av 1930-talet är det naturligt, att det statliga budgetsystemet i
dag framstår som föråldrat i en rad avseenden.
Under senare år har såväl i den finansteoretiska litteraturen som i vissa
offentliga utredningar utvecklats en rad, delvis nya synsätt på finanspolitikens
metoder och därmed också statsbudgetens konstruktion och funktionssätt.
De huvudtankegångar, som präglat denna diskussion och som i det här
sammanhanget främst är av intresse, har följande innehåll.
En tankegång gäller möjligheterna att utveckla finanspolitiken till ett
instrument som med ökad precision och snabbhet kan användas för styrning
av efterfrågan och resursanvändning i samhällsekonomin. Man har därvid
framför allt tagit sikte på de skiljaktiga effekterna i dessa hänseenden av
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
225
Fi: 64
Riksdagsberättelsen år 1970
budgetens många delkomponenter. Både för de finanspolitiska besluten och
för analys och presentation av budgeten är det sålunda av stor vikt att
skillnaden i samhällsekonomisk effekt klarläggs mellan exempelvis investeringar
och transfereringar till vissa grupper. Dessutom har betonats att allteftersom
de mål som uppställs för den ekonomiska politiken ökar i antal och
även i fråga om ambitionsnivå bör också antalet medel i denna politik liksom
deras effektivitet höjas. Detta gäller såväl skattesystemets konstruktion och
användbarhet i den ekonomiska politiken som möjligheterna att utnyttja de
olika komponenterna på utgiftssidan som styrmedel. Men det bör också återspeglas
i budgetpresentationen, så att av denna framgår vilka samband eller
motsättningar som föreligger mellan de uppställda målen och de valda medlen.
I och för sig har en stor del av dessa teoretiska synpunkter redan omsatts
i praktisk politik i vårt land. Den viktigaste förändringen är det kraftigt
ökande inslaget av selektiva medel i finanspolitiken. Den moderna arbetsmarknadspolitiken
är det mest påtagliga uttrycket för detta. Samtidigt är
det en ofrånkomlig följd av den ekonomiska utvecklingen och de ständigt
växande kraven på den ekonomiska politiken att dess medel fortlöpande
byggs ut och förfinas. Denna utveckling bör också, så långt det är möjligt,
återspeglas i budgetens uppställning och presentation. Av särskild betydelse
är därvid olika frågor som sammanhänger med budgetens resursfördelande
funktion. Inte minst för redovisningen av det kapital som används i olika
verksamheter, av investeringar, avskrivningar etc. bör klarare och till de
ekonomisk-politiska målen bättre anpassade indelningsgrunder och kalkylmetoder
eftersträvas.
Dessa frågor anknyter till det arbete som under senare år inletts på en ny
budgeteringsteknik inom statsverksamheten, som fått benämningen programbudgetering.
Detta arbete har hittills i första hand tagit sikte på att
utveckla ett ekonomiskt-administrativt system för myndighetsnivån, som
syftar till att få till stånd ett effektivt utnytjande av tillgängliga resurser och
möjliggöra rationella val mellan olika handlingsalternativ. Jag har för årets
riksdag lämnat en redogörelse för hur långt arbetet med programbudgeteringen
fortskridit (prop. 1969: 1 bil. 2 s. 29).
Det hittillsvarande arbetet med programbudgetering har sålunda främst
bestått i utredningsarbete och försöksverksamhet rörande programbudgetering
på myndighetsnivå. I fråga om försvarsdepartementets verksamhetsområde
har dessutom bedrivits ett utredningsarbete om ett övergripande planerings-
och programbudgetsystem för hela området. Däremot har inte sambandet
mellan programbudgetering och utformningen av statsbudgeten hittills
blivit föremål för några närmare analyser och överväganden.
Riksdagens revisorer har i en år 1968 upprättad granskningspromemoria
föreslagit en ändrad uppställning av riksstaten. De föreslagna ändringarna
är emellertid enbart av formell natur. Jag delar riksdagens revisorers uppfattning
att en översyn av riksstatens uppställning bör komma till stånd.
Det råder emellertid ett nära samband mellan riksstatens uppställning och
de grundläggande budgetprinciperna. En omläggning av riksstatens uppställning
bör därför framkomma som ett resultat av en prövning av dessa principer.
Av det anförda torde framgå att starka skäl talar för en bred översyn av
det statliga budgetsystemet. Redan i den tidigare nämnda redogörelsen för
226
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 64
riksdagen aviserade jag min avsikt att begära Kungl. Maj :ts bemyndigande
att låta se över gällande budgetprinciper.
Jag förordar att denna översyn av det statliga budgetsystemet och därmed
sammanhängande frågor nu kommer till stånd och att översynen utförs
av en särskild utredning. Utredningens huvuduppgift bör vara att pröva vilka
förändringar som bör vidtas i det statliga budgetsystemet för att det skall
bli elt så effektivt instrument som möjligt för att styra användningen av de
ekonomiska resurserna och för stabiliseringspolitiken.
I den nu arbetande grundlagberedningens uppgifter ingår vissa frågor
rörande statens budget. Grundlagberedningens huvuduppgift är att utarbeta
och framlägga förslag till en ny grundlag. Enligt direktiven skall beredningen
i samband härmed även pröva om bestämmelser på budgeträttens område
bör meddelas i annan lag än grundlag, samt, om så befinnes lämpligt, även
utarbeta förslag till sådan lag. De frågor som beredningen enligt direktiven
härvid skall behandla gäller t. ex. budgetens uppställning och utformning,
anslagstyperna, investeringsstater och investeringsplaner, avskrivning och
redovisning samt budgetutjämningsfonden.
Efter samråd med chefen för justitiedepartementet får jag framhålla
följande beträffande de i grundlagberedningens direktiv behandlade frågorna
om en rättslig reglering av budgeten. Liksom är fallet i våra nuvarande
grundlagar, bör frågor rörande statsbudgeten grundlagfästas endast i den
mån de har direkt samband med regeringens och riksdagens befogenheter.
Vid utarbetandet av förslag till sådana grundlagbestämmelser bör beredningen
och den nu förordade utredningen samråda. Spörsmålet om en rättslig
reglering i annan form av vissa budgetfrågor bör naturligen anstå tills
dessa frågor prövats i sitt budgetpolitiska sammanhang i det nu förordade
utredningsarbetet. Dessa frågor bör därför undantas från grundlagberedningens
arbete.
I detta sammanhang vill jag beröra en särskild fråga, som tagits upp i
grundlagberedningens direktiv. Jag åsyftar frågan om budgetårets förläggning,
som grundlagberedningen skall pröva mot bakgrunden av en eventuell
omläggning av riksdagens sessionstider. Jag vill beträffande denna fråga
anföra följande. Den ekonomiska politiken bör självfallet utformas mot
bakgrund av så tillförlitliga ekonomiska prognoser som möjligt. Det är ett
angeläget krav att dessa prognoser täcker hela den framförliggande budgetperioden.
Genom att de samhällsekonomiska prognoserna av praktiska skäl
har en bindning till kalenderåret och då tillförlitligheten i hög grad avtar
med prognosperiodens längd, medför budgetårets nuvarande förläggning att
prognoser för senare hälften av budgetåret i huvudsak saknas. Dessa och
andra skäl, t. ex. samordning med den kommunala budgetperioden, talar
därför för en omläggning av budgetåret till kalenderår. Det bör ankomma
på utredningen, som vid prövningen av denna fråga bör samråda med grundlagberedningen,
att bl. a. analysera de administrativa konsekvenserna av en
sådan omläggning.
I det följande kommer jag att utveckla några synpunkter till ledning för
utredningsarbetet och vill då först beröra vissa ekonomisk-politiska krav på
budgetsystemet.
Målen för den ekonomiska politiken brukar sammanfattas i full sysselsättning,
snabb ekonomisk tillväxt, jämnare fördelning av välståndet samt yttre
och inre balans i samhällsekonomin. För förverkligandet av alla dessa mål
227
Fi: 64
Rilcsdagsberättelsen år 1970
utgör statsbudgeten ett av de viktigaste medlen. Målsättningarna är emellertid
mycket komplexa och kan dessutom stå i konflikt med varandra.
Den praktiska budgetpolitiken blir till följd härav nödvändigtvis en fråga
om avvägning mellan de olika målen. Vid utformningen av ett nytt budgetsystem
måste därför beaktas att det kan utgöra ramen för en sammansatt
och med hänsyn till det existerande målen avvägd budgetpolitik.
Möjligheterna att säkert bedöma budgetpolitikens inverkan på samhällsekonomin
är begränsade. Till viss del hänger detta samman med att budgeten
i princip är en redovisning av kassatransaktioner. Det är av vikt att denna
redovisning utformas och på olika sätt kompletteras på ett sådant sätt att
budgetens reala samhällsekonomiska effekter klart belyses. Utredningens
arbete med dessa frågor kan lämpligen förenas med särskilda studier i syfte
att skapa ett bättre underlag för att fortlöpande bedöma olika budgetpolitiska
åtgärders samhällsekonomiska effekter. Mot bakgrund av resultatet av sådana
studier bör utredningen överväga vilka presentationsformer som på ett
lämpligt sätt kan åskådliggöra den samhällsekonomiska innebörden av ett
budgetförslag.
Av största betydelse för en effektiv ekonomisk politik är att insatserna
vid behov kan sättas in snabbt. Den snabbhet med vilken ekonomisk-politiska
åtgärder kan genomföras är ofta avgörande för om åtgärden överhuvud får
den åsyftade effekten. I det nuvarande budgetsystemet finns på budgetens
utgiftssida olika instrument som medger viss flexibilitet i utgiftshöjande
riktning, bl. a. förekomsten av förslagsanslag och konjunkturreserven på
affärsverkens investeringsanslag samt under tider när riksdagen är samlad
tilläggsstater. Dessutom är Kungl. Maj:ts möjligheter att ingripa i utgiftsbegränsande
riktning formellt sett mycket stora.
När det gäller budgetens inkomstsida är möjligheterna att åstadkomma
snabba förändringar i praktiken mycket begränsade. Under tider när riksdagen
är samlad finns det formellt möjlighet att snabbt fatta beslut om
ändringar. Praxis har emellertid med vissa undantag tenderat mot en betydande
stelhet i beslutsprocessen. Under tider när riksdagen inte är samlad
saknar Kungl. Maj:t möjlighet att åstadkomma ändringar på budgetens
inkomstsida.
När man diskuterar flexibilitet i budgetbesluten måste man också beakta
skillnaden mellan olika slag av beslut och deras reala samhällsekonomiska
effekter. Dessa effekter är sålunda i många fall förbundna med beslut om
beställningar, kontrakt in. in., medan själva utbetalningen av budgetmedel
enbart påverkar likviditetsläget. Dessutom har erfarenheten visat att försök
att av konjunkturskäl snabbt expandera eller inskränka offentliga verksamheter
i allmänhet ger kvantitativt sett små resultat. Det väsentliga är dock
deras marginella effekter på efterfråge- och utbudssituationen inom olika
delmarknader.
Utredningen bör närmare överväga i vilken utsträckning åtgärder kan
vidtas för att förbättra den budgetmässiga flexibiliteten såväl på inkomstsom
utgiftssidan och vilka instrument som är bäst avpassade för detta syfte.
Vid prövningen av dessa frågor bör utredningen samråda med grundlagberedningen.
Stabiliseringspolitikens uppgift är att upprätthålla en nivå på efterfrågan
som säkrar full sysselsättning och ekonomisk tillväxt i en takt som är förenlig
med intern och extern balans i ekonomin. Även en allmänt sett fram
-
228
Kommittéer: Finansdepartementet pj. 54
gångsrik stabiliseringspolitik kan emellertid vara otillräcklig för att möta
balansrubbningar i delar av ekonomin, såsom särskilda regioner, näringsgrenar
eller efterfrågan och utbud för olika kategorier av arbetskraft. Under
senare år har dessa problem accentuerats i samband med den snabba strukturomvandlingen
inom näringslivet. För att lösa den kommer stabiliseringspolitiken
i ökad utsträckning att behöva kompletteras med selektiva ekonomisk-politiska
medel. Utredningen bör i sitt arbete med utarbetandet av ett
nytt budgetsystem beakta detta behov.
Den kommunala sektorn har fått en växande betydelse inom samhällsekonomin,
och den svarar i dag för en större andel av nationalprodukten
än den statliga sektorn. För att stabiliseringspolitiken skall bli effektiv
måste den kunna påverka även kommunernas politik. Ett minimikrav torde
vara att en samordning åstadkommes mellan kommunernas ekonomiska
aktivitet och stabiliseringspolitiken. Genom olika inslag i statsbudgeten
förfogar staten redan nu över medel att påverka kommunernas ekonomi.
I första hand gäller detta de betydande statliga transfereringarna till kommunerna.
Utredningen bör i sitt arbete söka finna vägar att utnyttja statsbudgeten
i syfte att få den nämnda samordningen till stånd.
Flertalet budgetbeslut har verkningar på lång sikt. Samtidigt är möjligheterna
till förändringar i olika verksamheter relativt begränsade på kort
sikt. Utvecklingen har accentuerat betydelsen av dessa förhållanden, vilket
har medfört krav på ökad långsiktighet i den statliga planeringen. Detta
gäller både den övergripande planeringen för hela verksamhetsområden
och de enskilda myndigheternas planering. Utredningen bör beakta de krav
på budgetsystemet som följer av en ökad långsiktighet i beslutsprocessen.
Utredningen bör vidare — bl. a. mot bakgrund av erfarenheterna av den
långtidsbudget som f. n. upprättas årligen — överväga metoder för en förbättrad
finansiell planering.
I samband med programbudgetarbetet har behovet av kalkylmetoder för
offentlig verksamhet accentuerats. Utredningen bör redovisa olika tänkbara
metoder. I sammanhanget bör särskilt uppmärksammas möjligheterna att
beakta samhällsekonomiska aspekter i kalkylförfarandena.
Mot bakgrund av de krav på budgetsystemet som följer av vad jag tidigare
anfört bör utredningen förutsättningslöst se över den statliga förmögenhetsredovisningen
och föreslå principer för värdering av kapitaltillgångar samt
avskrivningsregler.
En särskild fråga som bör prövas inom ramen för en översyn av budgetsystemet
gäller den statliga normalräntan. Normalräntan är ett begrepp
som hänför sig till lån från statens utlåningsfonder. När denna ränta infördes
år 1943 var avsikten att den skulle användas vid all statlig utlåning från
dessa fonder. Vid sidan av denna huvudfunktion har normalräntan fått två
andra funktioner, nämligen dels när det gäller bestämmandet av den del av
nya kapitalinvesteringar som skall avskrivas, dels att utgöra avkastningsnorm
för statens affärsverk.
Beträffande den sistnämnda funktionen har affärsverksutredningen i sitt
betänkande Affärsverken — ekonomi, konkurrens och effektivitet (SOU
1968:45) föreslagit att normalräntan skall frångås som avkastningsnorm
för affärsverken. Om normalräntan skall ha någon funktion i avskrivningssystemet
bör övervägas av utredningen. Beträffande normalräntans huvudfunktion
gäller, att den numera tillämpas endast för en mindre del av sta
-
229
Fi: 64
Riksdagsberättelsen år 1970
tens utlåningsverksamhet. Även om dess roll således har minskat, finns skäl
att ompröva de grunder efter vilka den i dag fastställs. Riksdagens revisorer
har också vid ett par tillfällen föreslagit detta (1960 års revisionsberättelse,
punkt 23, samt granskningspromemoria nr 3 år 1968). Översynen bör sikta
till att det nuvarande sambandet mellan normalräntan och statens kapitalanskaffningskostnader
skall upphöra, och att räntesättningen i stället skall
ske med hänsyn till — förutom syftet med utlåningsverksamheten — den
allmänna lånemarknadens ränta för lån av motsvarande slag.
Enligt nuvarande regler anvisas medel under fyra typer av anslag, nämligen
på driftbudgeten som förslagsanslag, reservationsanslag och obetecknade
anslag samt på kapitalbudgeten som investeringsanslag. En översyn
av dessa anslagstyper aktualiseras av bl. a. programbudgeteringen. Under ett
programanslag kommer nämligen behov att föreligga att sammanföra medel
som nu anvisas från i första hand förslagsanslag och reservationsanslag.
Utredningen bör pröva om de nuvarande anslagstyperna kan tillämpas i ett
programbudgetsystem, eller om någon ny anslagstyp bör tillskapas. Vid
denna prövning bör utredningen även uppmärksamma de olika former av
beställningsbemyndiganden eller liknande som nu används samt de i samband
med programbudgetarbetet inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
aktualiserade »uppdragen», vilka skulle kunna göras fleråriga eller
eljest sträcka sig över budgetårsgränsen.
Enligt gällande budgetprinciper skall alla utgifter redovisas brutto i budgeten.
Syftet härmed är främst att budgeten skall ge en så fullständig redovisning
som möjligt av statens verksamhet. Undantagen från denna princip
är dock betydande, bl. a. redovisas för driften av statens affärsverk endast
deras nettoresultat. Även för verksamheter av annat slag som helt eller delvis
finansieras med avgifter, s. k. uppdragsverksamhet, har nettoredovisning
i vissa fall kommit att användas. Utredningen bör bedöma fördelar och
nackdelar med en ökad övergång till nettoredovisning.
Ett annat problem som utredningen bör behandla är tekniken för kompensation
av kostnadsstegringar som inträffat efter det att budgetarbetet
avslutats. F. n. förekommer automatisk anslagsuppräkning t. ex. för folkpensionsanslaget.
Ramen för det militära försvaret får kompensation i särskild
ordning för samtliga anslag. Förslagsvis betecknade anslag till förvaltningskostnader
brukar automatiskt få överskridas för merkostnader på
grund av lönerörelser medan motsvarande kompensation endast undantagsvis
utgår i fråga om avlöningar som bestrids från reservationsanslag. Byggnadsanslag
får i praxis automatiskt kompensation för inträffade kostnadsstegringar.
Detta gäller däremot i regel inte för s. k. sakanslag. Vidare har
frågan om generell priskompensation aktualiserats i samband med försöksverksamheten
med programbudgetering. Utredningen bör även granska nu
tillämpade principer och överväga för- och nackdelar med automatisk kompensation
för inträffade prisstegringar. Vid denna bedömning bör också
kraven på att myndigheterna stimuleras till produktivitetsökning beaktas.
Specialdestination har tidvis förekommit i stor utsträckning i riksstaten.
Systemet tillämpas numera endast för automobilskattemedlen samt för bidrag
till bankinspektionens och försäkringsinspektionens verksamhet. Av
dessa medel utgör automobilskattebudgeten den enda av någon väsentlig
ekonomisk betydelse. Riksdagens revisorer har ifrågasatt om tillräckliga
skäl numera föreligger att behålla systemet med en särskild stat för auto
-
230
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 66
mobilskattemedlen (1964 års revisionsberättelse, punkt 17). Utredningen
bör pröva frågan om behovet av specialdestination.
Jag vill avslutningsvis peka på att det föreligger ett starkt behov av att
informationen om budgeten förbättras. Statens budget är ett centralt politiskt
dokument. Varje budget innehåller förslag som påverkar stora grupper
av medborgare i vårt land. Det är därför angeläget att budgeten skall
kunna presenteras på ett även för allmänheten lättillgängligt sätt.
Utöver de frågor jag här behandlat bör det stå utredningen fritt att ta
upp övriga spörsmål som sammanhänger med det statliga budgetsystemet.
Utredningen har t. o. m. oktober 1969 hållit två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
65. Valutakommissionen
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 21 augusti 1969 för att som undersökningskommission
skyndsamt dels utreda huruvida de bankaktiebolag, som
fått riksbankens bemyndigande att vara valutabank, lojalt tillämpat valutaregleringen,
dels, i den mån utredningsresultatet föranleder detta, föreslå
lämpliga åtgärder för att hindra att valutaregleringen kringgås:
Åbj örnsson, Carl V., regeringsråd, ordförande
Strand, Axel W., riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.
Alexanderson, K. Erik, häradshövding, led av I kamm.
Wärn, Tage G., f. d. statssekreterare
Joge, Sven F., vice riksbankschef
Expert:
Gustafsson, G. Åke, bankdirektör
Sekreterare:
Mollstedt, S. R. Bo, hovrättsråd
Lokal: Stora Nygatan 2 A, n. b., Box 2018, 103 11 Stockholm 2, tel.
23 66 60
Kommissionen har t. o. in. oktober 1969 hållit tre sammanträden.
Kommissionen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
66. Riks skatt eu erkskommittén (RSV-kommittén)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 september 1969
med uppdrag att framlägga förslag om riksskatteverkets organisation och i
övrigt förbereda omorganisationen av den centrala skatteförvaltningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 oktober 1969):
Ekman, S. Gösta, rättschef, ordförande
Andersson, J. Sven G., kansliråd
Appelgren, L. Göran S., departementsråd
Bruno, Gösta F., t.f. överdirektör
231
Fi: 66
Riksdagsberättelsen år 1970
Sekreterare:
Rönquist, Karl-Axel, förste taxeringsintendent
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Kommittén har t. o. m. november 1969 hållit fem sammanträden.
Kommitténs arbete kommer att avslutas i och med att riksskatteverket
träder i funktion den 1 januari 1971.
67. Utredning angående försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati
inom statsförvaltningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1969 för
att utreda frågor angående försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati
inom statsförvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november
1969):
Uggla, Karl-Lennart, statssekreterare, ordförande
Arsell, J. C. O. Göran, sekreterare
Holm, Thorsten H., ombudsman
Johansson, Arne G., förbundsordförande
Palvall, Berne E., förste ombudsman
Qvarnström, Björn O., administrativ direktör
Rosenblad, Urban S., direktör
Rydén, Jan E., avdelningschef
Sekreterare:
Ström, K. Fingal, kansliråd
Lokal: Finansdepartementet, Lilla Nygatan 1, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Löfberg till statsrådsprotokollet den 19
september 1969):
Gällande bestämmelser om företagsnämnder inom statsförvaltningen, genom
vilka företagsnämnden tilldelats beslutanderätt i vissa avgränsande
frågor, finns i kungörelsen den 29 mars 1968 (nr 104).
Enligt kungörelsen har företagsnämnd till uppgift att som organ för samråd
och information mellan myndigheten och de anställda verka för bästa
möjliga arbetsresultat och arbetstillfredsställelse. Det åligger nämnden särskilt
bl. a. att upprätthålla fortlöpande samverkan mellan myndigheten och
de anställda, ge de anställda upplysning om mål och förutsättningar för
myndighetens verksamhet samt verka för effektivitet i arbetet, ett gott förhållande
mellan arbetsledning och övriga anställda och trygghet i anställningen.
Vidare skall nämnden främja personalutbildning och förslagsverksamhet.
Beslutanderätt har företagsnämnd i fråga om ersättning och belöning i
232
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 67
vissa förslagsärenden och om användningen av dels medel som myndigheten
disponerar för åtgärder som avses i Kungl. Maj :ts cirkulär (1966: 381)
om bestridande av kostnader för vissa personalvårdande åtgärder m. m. dels
medel som Kungl. Maj :t eller myndighet i annat fall beslutat skola användas
för personalvårdande verksamhet av jämförlig natur.
Genom beslut den 29 november 1968 bemyndigande Kungl. Maj :t statsrådet
Wickman att tillkalla en delegation för försöksverksamhet med företagsdemokrati
i de statliga aktiebolagen. Den 13 december 1968 tillkallades
sju personer som ledamöter i delegationen.
I skrivelse den 6 mars 1969 till chefen för civildepartementet har statstjänarkarteilen
(SK) föreslagit att åtgärder som påbörjats på de statliga
bolagens område genomförs även inom den del av den statliga verksamheten
som ej drivs i bolagsform. Den föreslagna försöksverksamheten bör enligt
SK bedrivas inom ett representativt område där såväl affärsverk som
administrativa myndigheter ingår och i intimt samarbete med den av statsrådet
Wickman tillkallade delegationen.
I direktiven för delegationen för försöksverksamhet med företagsdemokrati
i de statliga aktiebolagen anförde statsrådet Wickman bl. a. följande.
»Företagsdemokratin avser de anställdas möjlighet att påverka det egna
företagets allmänna politik och de förhållanden som råder på den egna arbetsplatsen.
Detta inflytande är f. n. begränsat både i fråga om grad och
omfattning. När det gäller sådana arbetsvillkor som lön, arbetstid etc.
finns emellertid ett utvecklat system för förhandlingar mellan arbetsmarknadens
parter genom vilket de anställdas intressen bevakas. När det gäller
en rad andra frågor av stor betydelse för de anställda finns andra organ,
t. ex. företagsnämnderna, genom vilka de anställda kan utöva visst inflytande
genom informationsutbyte och samråd.
Skall de anställda kunna aktivt delta i en fördjupad företagsdemokrati
med förbättrat samarbete på alla nivåer i företaget måste flera olika förut
sättningar uppfyllas. För det första måste de anställda få nödvändig information
om frågor av intresse i sammanhanget och ges reella möjligheter att
tillgodogöra sig denna information. Detta kräver både en lämplig presentation
och i vissa fall en omfattande utbildningsverksamhet. För det andra
krävs att rätten till och graden av inflytande över olika typer av frågor
preciseras. För det tredje krävs att organisatoriska, praktiska och rättsliga
förutsättningar skapas för ett aktivt deltagande i beslutsfattande i de frågor
som skall bli föremål för de anställdas medinflytande. Möjligheten att
genomföra sådana förändringar och skapa en effektivare företagsdemokrati
är vidare beroende av att såväl de anställda som företagsledningen bar
ett positivt och aktivt intresse av dessa frågor.»
I direktiven understryks att företagsdemokratin i princip bör innebära
medverkan av de anställda på alla beslutsnivåer i företaget. Olika grader
av inflytande framhålls dock som tänkbara, från information och samråd
till medbestämmande. Direktiven anger vidare som en naturlig utgångspunkt
att inflytande i första hand är av intresse när det gäller frågor med
mer direkta återverkningar på förhållandena för den enskilda individen,
som t. ex. frågor om arbetets organisation och uppläggning och om arbetsmiljön
i vidare mening samt personalfrågor som ej reglerats i kollektivavtal
om löner och andra anställningsvillkor.
Dessa allmänna utgångspunkter för en försöksverksamhet om en vidg -
8f Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 saml.
Riksdags berättelsen
233
Fi: 67 Riksdagsberättelsen år 1970
ning av företagsdemokratin anser jag böra gälla inte endast för de statliga
bolagen utan även inom den statliga förvaltningen. Det bör undersökas om
de anställdas inflytande på verksamheten inom den egna myndigheten och
de förhållanden som där råder kan ökas. Utrymme bör ges åt sådan medverkan
från de anställdas sida att demokratiska arbetsformer främjas och
att deras ställning som aktiva medarbetare inom myndighetens verksamhetsområde
stärks.
Förvaltningsverksamheten skiljer sig emellertid i åtskilliga hänseenden
från den statliga verksamhet som drivs i bolagsform. Förvaltningsverksamhetens
inriktning, dess kostnadsramar m. m. är bestämda av riksdagen
och Kungl. Maj :t. Formerna för verksamhetens bedrivande regleras i vissa
hänseenden i grundlag eller annan lag och i övrigt genom allmänna verksstadgan,
verksinstruktioner m. m. De affärsdrivande verkens betingelser närmar
sig de statliga bolagens, dock med i vissa principiellt viktiga avseenden
väsentliga skillnader. Det erfordras därför en särskild försöksverksamhet
rörande företagsdemokrati i statsförvaltningen. En sådan försöksverksamhet
bör nu påbörjas. Försöksverksamheten bör organiseras genom särskilda
sakkunniga.
De sakkunniga bör förutsättningslöst ta upp överläggningar med lämpliga
och intresserade myndigheter om vilka förändringar i rådande ansvarsoch
befogenhetsfördelning som bör prövas.
I försöksverksamheten bör prövas förutsättningarna för och resultaten
av bl. a. viss omfördelning av beslutsbefogenheten från nuvarande organ
eller nivåer till andra organ eller nivåer inom myndigheten, där de anställdas
erfarenheter och synpunkter kan få göra sig gällande i högre grad än
nu. Försöken bör avse varierande grader av inflytande för de anställdas intressen
i skilda delar av beslutsprocessen.
Sådana frågor rörande verksamhetens allmänna inriktning, ekonomiska
och organisatoriska förutsättningar m. m., vilka nu avgörs av myndighetens
styrelse eller motsvarande ledningsorgan, bör inte principiellt undandras
försöksverksamhet. Det bör sålunda kunna prövas om t. ex. kortsiktig och
långsiktig planering, beslut om anslagsframställning, aktuella verksamhetsplaner
o. d. kan ske under utvidgat representativt inflytande från personalen.
Principiella frågor av personalpolitisk art bör vidare kunna omfattas av
försöksverksamheten.
För den löpande verksamheten i den mån denna väsentligen innebär
tillämpning av givna riktlinjer synes försöken inom en myndighet böra begränsas
till ökad delegering, arbete i grupper, omfördelning av arbetsuppgifter
o. d. i syfte att öka det personliga engagemanget i arbetet och därmed
effektiviteten. Försöken bör avse olika typer av förvaltningsverksamhet.
Försöksverksamheten bör omfatta endast befogenheter som klart tillhör
myndigheten ensam. De sakkunniga skall även klarlägga formerna för ett
ökat personalinflytande, t. ex. i vilken utsträckning nuvarande företagsnämnder
kan ges ökade befogenheter eller om andra institutionella verksamhetsformer
bör införas som ger de anställda ökad medbestämmanderätt
eller medinflytande.
Försöken bör vila på frivillighet från såväl verksledningarnas som de
anställdas sida och komma till stånd efter överläggningar varigenom verksledning
och personal förklarat sig villiga att medverka vid försökens genomförande.
Det praktiska genomförandet av varje försöksprojekt bör i
234
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 68
samförstånd med de sakkunniga ske genom verksledningen i nära samarbete
med personalen.
All verksamhet inom myndigheten som krävs för att planlägga, genomföra
och utvärdera försöksprojekt bör självfallet utgöra tjänstgöring för
berörd personal, vare sig verksamheten bedrivs i myndighetens ordinarie
arbetsformer eller i särskild arbetsgrupp, sammansatt av företrädare för
verksledningen och övrig personal samt eventuellt av representanter för de
sakkunniga.
På de sakkunniga ankommer att gemensamt med företrädare för verksledningen
och representanter för övrig personal bedöma resultaten av varje
försök och ta initiativ till de förändringar i försökens fortsatta uppläggning
som erfarenheterna kan föranleda.
På de sakkunniga ankommer vidare att inhämta Kungl. Maj :ts eller
annan myndighets medgivande till de avvikelser från gällande bestämmelser
som kan behövas för försöksverksamheten.
Nära samarbete bör ske med företagsdemokratidelegationen och kontakt
hållas med statsförvaltningens centrala samarbetsråd för personalfrågor
m. m. och utvecklingsråden inom de kommunala och privata sektorerna.
De sakkunniga bör successivt anmäla resultatet av försöksverksamheten.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
68. Sakkunniga med uppdrag att överse frågan om beskattningen
av bostadsföreningar och deras medlemmar
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 oktober 1969 för
översyn av beskattningen av bostadsföreningar och deras medlemmar m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 november 1969):
Wahlgren, E. Göran, departementsråd, ordförande
Eriksson, J. Einar, direktör, led. av I kamm.
Enarsson, J. O. Arvid, skogsbruksägare, led. av II kamm.
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 24
oktober 1969):
Enligt gällande beskattningsregler tillämpas en schablonmässig inkomstberäkning
vid taxering av inkomst av vissa fastigheter. Sålunda gäller för
en- och tvåfamilj sfastigheter (villor) att ägaren skall ta upp som intäkt ett
belopp motsvarande 2 % av fastighetens taxeringsvärde upp till 100 000 kr.,
4 % av den del av taxeringsvärdet som ligger mellan 100 000 och 200 000 kr.
och 8 % av den del av taxeringsvärdet som överstiger 200 000 kr. Från den
så beräknade intäkten medges avdrag bara för ränta på lånat kapital som
lagts ned i fastigheten och för tomträttsavgäld. Om intäkten överstiger avdragen
uppkommer s. k. nettointäkt som i princip beskattas hos villaägaren
på samma sätt som hans vanliga inkomster. Om däremot avdragen överstiger
intäkten behandlas skillnaden som s. k. underskott vilket villaägaren
kan dra av mot sina andra inkomster. I fråga om inkomstbeskattningen av
235
Fi: 68
Riksdagsber ätt elsen år 1970
fastighet som tillhör bostadsförening tillämpas en liknande schablonmetod
men utan differentierad procentsats. Bostadsföreningen skall i egenskap av
fastighetens ägare som intäkt ta upp ett belopp motsvarande 3 % av fastighetens
taxeringsvärde. På avdragssidan gäller samma bestämmelser som enligt
villaschablonen, nämligen att avdrag får göras endast för gäldränta och
tomträttsavgäld. Eventuell nettointäkt beskattas hos bostadsföreningen vilket
innebär bl. a. att statlig inkomstskatt utgår efter en proportionell skattesats,
32 %. Underskott är avdragsgillt också för bostadsförening men kan
vanligen inte utnyttjas till någon väsentlig del eftersom bostadsföreningarna
i allmänhet saknar andra inkomstkällor av betydelse än bostadsfastigheten.
Anledningen till att man för nu nämnda kategorier av fastigheter ansett
sig kunna avvika från den mer noggranna inkomstberäkning, som regelmässigt
gäller vid inkomstbeskattningen, är att hithörande fastigheter inte
ansetts vara förvärvskällor i egentlig mening. Genom att äga en villa eller
vara medlem i bostadsförening syftar den enskilde i allmänhet främst till
att tillgodose sitt behov av bostad. Schablonmetoden har vidare förtjänsten
att vara enkel i tillämpningen.
I den allmänna diskussionen har påtalats alt medlem i bostadsförening
vanligen är i ett sämre läge än en villaägare när det gäller inkomstbeskattning
av bostadsförmånen. Villaägaren kan så gott som alltid dra av det underskott
som ofta uppkommer vid inkomstberäkningen av villan från andra
inkomster och därigenom minska sin beskattning (här bortses från den vid
den kommunala inkomstbeskattningen gällande begränsningen att villan
måste ligga i villaägarens hemortskommun för att underskottsavdrag skall
kunna medges). Ett underskott som uppkommer vid inkomstberäkningen
för bostadsförening kan däremot, som förut nämnts, nästan aldrig utnyttjas
mot andra inkomster. Någon rätt för medlemmar att dra av den del av
bostadsföreningens underskott, som föreningen inte kunnat tillgodoföra sig,
finns inte. De båda bostadsformerna är därför inte skattemässigt likställda.
När schablonmetoden för inkomstbeskattningen av fastigheter infördes i
mitten av 1950-talet var den en ganska radikal lösning av ett besvärligt
beskattningsproblem. Tidigare beskattningsmetod för villaägare och bostadsföreningarnas
medlemmar följde de allmänna reglerna vilket bl. a. medförde
omfattande deklarationsbestyr och stora kontrollsvårigheter. De äldre bestämmelserna
innebar för bostadsföreningarna att medlemmarna i stället
för föreningen beskattades för värdet av bostadsförmånen. Genom schablonmetoden
överfördes således i förenklingssyfte medlemmarnas skattskyldighet
till inkomstskatt principiellt på föreningen. Ursprungligen tillämpades
samma procentsats för inkomstberäkningen vid de båda schablonberäkningarna.
Villaschablonen har senare ändrats på intäktssidan vid flera tillfällen
medan den för bostadsföreningarna gällande schablonmetoden behållits
oförändrad.
Med det ränteläge som gällde i mitten av 1950-talet avsågs schablonmetoden
på sikt skola medföra en i stort sett oförändrad beskattning för berörda
skattskyldiga. Underskott förutsattes mera sällan förekomma särskilt när
det gällde bostadsföreningarna.
I dagens ränteläge är situationen annorlunda. Ett flertal bostadsföreningar
har regelmässigt underskott och frågan kan ställas om medlemmar i
bostadsföreningarna i längden får en skälig beskattning i jämförelse med
villaägare om dessa underskott står outnyttjade vid beskattningen år efter
236
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 69
år. Det kan i varje fall inte bortses från att en tendens gör sig gällande att
upplösa särskilt sådana bostadsföreningar som äger ett antal radhus och
överföra fastigheterna i delägarnas enskilda ägo. En sådan utveckling som
en följd av beskattningsreglerna är inte avsedd eftersom bostadsrätt är en
boendeform som från allmänna synpunkter synes vara förenad med vissa
fördelar. Det bör tillses att inte skattesystemet stimulerar till en utveckling
i den antydda riktningen.
Jag vill under åberopande av vad jag nu anfört förorda att en utredning
tillsätts med uppgift att undersöka möjligheterna att ändra bestämmelserna
om beskattning av bostadsförenings fastighet så att liknande skatteeffekter
uppkommer för föreningens medlemmar som för villaägare. En ändring i
denna riktning kan i viss utsträckning förutsätta en återgång till den äldre
beskatlningsmetoden. Eftersom denna metod övergavs bl. a. på grund av
de praktiska tillämpningssvårigheterna är det angeläget att utredningen
söker komma fram till enkla lösningar. Utredningens överväganden bör
grundas på att schablonmetoden i princip kommer att behållas oförändrad.
Givetvis bör prövas vilken procentsats som bör tillämpas för intäktsberäkningen
för bostadsförenings fastighet. Såvitt möjligt bör nuvarande
system att beräkna fastighetens nettointäkt eller underskott i föreningens
hand behållas och en eventuell uppdelning på delägarna göras endast av
nettointäkten resp. underskottet. Det bör dock beaktas att schablonmetoden
för villor numera har en graderad procentskala på intäktssidan. Utredningen
bör undersöka huruvida motsvarighet härtill behövs för bostadsföreningarnas
beskattning i ett nytt system med den angivna målsättningen.
I vad jag nyss uttalade ligger att utredningen skall räkna med att avdragsrätten
för gäldränta inte kommer att begränsas vid inkomstbeskattningen.
I övrigt är utredningen oförhindrad att ta upp till prövning andra
frågor rörande bostadsföreningarnas beskattning än de jag uttryckligen
nämnt i det föregående i den mån de aktualiseras under utredningsarbetet.
Särskilt bör utredningen pröva frågan om utformningen av realisationsvinstbeskattningen
för andel i bostadsförening.
Samma schablonmetod som gäller för bostadsförenings fastighet tillämpas
också för fastighet som tillhör s. k. bostadsaktiebolag. Utredningens uppdrag
omfattar också inkomstberäkningen för sådan fastighet. Utredningen
bör vidare pröva i vad mån de regler, som utredningen kan komma att föreslå,
bör gälla också för sådana bostadsföreningar och bostadsaktiebolag som
godkänts som de allmännyttiga.
De sakkunniga har t. o. m. november 1969 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
69. Utredning angående företagens uppgifts- och uppbördsskyldighet, m.m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 december 1969 för
att överse bestämmelserna om företagens och andra arbetsgivares uppgiftsoch
uppbördsskyldighet, in. m.:
Järnbrink, Hans G., avdelningschef, ordförande
Eklund, Erik G., direktör
237
Fi: 69
Riksdagsberättelsen år 1970
Kjellgren, Ove I., förbundsjurist
Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör, tillika sekreterare
Lokal: Skattehuset, Götgatan 76, 116 62 Stockholm, tel. lokalsamt. växel
24 15 00, rikssaint. växel 24 18 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 12
december 1969):
Samhällsutvecklingen har medfört att företagen och andra arbetsgivare
fått allt mer vidgade åligganden att förse myndigheterna med uppgifter av
olika slag och att medverka vid uppbörd av skatt. Detta sammanhänger
bl. a. med taxeringsmyndigheternas behov av att erhålla uppgifter till ledning
för de anställdas taxering, skyldighet att erlägga mervärdeskatt och
andra indirekta skatter samt avgiftsskyldigheten till försäkringen för tilläggspension
och sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna. Arbetsgivarnas medverkan
vid uppbörd av skatt ingår i källskattesystemet. Rörelseidkarnas och
jordbrukarnas uppgiftsskyldighet har utsträckts på grund av ett växande
behov av information för statistisk bearbetning.
Bestämmelser om uppgiftslämnande till ledning vid taxeringen finns i
taxeringsförordningen (1956:623). Här ges utförliga regler om vad som i
detta hänseende är att iaktta allt efter uppgiftslämnarens egenskap av fysisk
eller juridisk person och arten av den verksamhet som bedrivs. I praktiken
medför dessa regler att flertalet arbetsgivare har att avge s. k. kontrolluppgift
om vad som utgetts till anställd eller annan i form av avlöning, arvode,
annan ersättning eller förmån, antingen denna utgått kontant eller såsom
naturaförmån. Har royalty eller periodiskt utgående avgift för rättighet av
goodwills natur utbetalts skall också detta anges. Försäkringsbolag och understödsföreningar
har skyldighet att i viss omfattning uppge utbetalade
försäkringsbelopp. Uppgift om vad som erlagts i vederlag skall vidare lämnas
av den som bedrivit verksamhet vari ingått inköp av jordbruks- eller
trädgårdsprodukter. Som ett ytterligare exempel kan nämnas skyldigheten
att uppge ersättning eller vederlag som betalats vid förmedlingsverksamhet.
Från skyldigheten att lämna kontrolluppgift finns åtskilliga undantag.
Härigenom fritas vissa inkomster helt från uppgiftsskyldighet, t. ex. folkpension
när inte tilläggspension samtidigt utgår. Utbetalningar till bokföringsskyldig
rörelseidkare är i allmänhet också fritagna. I övrigt består undantagen
huvudsakligen i begränsningar av uppgiftsskyldigheten med hänsyn
till beloppsstorlek. Bestämmelse av detta slag finns t. ex. beträffande
resekostnads- och traktamentsersättning.
Vad som här berörts är den årligen återkommande uppgiftsskyldigheten,
som skall fullgöras utan anmaning. Skyldighet att lämna kontrolluppgift föreligger
emellertid också efter anmaning''. Genom sådan avkrävs vanligen
uppgift om namngiven skattskyldigs inkomst men den kan också vara mer
allmänt hållen och avse t. ex. den eller de som mot ersättning utfört arbete
åt den uppgiftsskyldige.
Enligt förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt skall deklaration för
sådan skatt i allmänhet lämnas för en redovisningsperiod av två månader.
För andra indirekta skatter som beräknas på omsättning och påförs av kontrollstyrelsen
är redovisningsperioden vanligen ett kalenderkvartal. Belopp
238
Kommittéer: Finansdepartementet fj. 59
som avser indirekt skatt skall inbetalas inom den tid som bestämts för avgivande
av deklaration eller erläggas samtidigt med att denna inges.
Skyldighet att lämna uppgift för beräkning av arbetsgivares avgift till försäkringen
för tilläggspension, sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna m. m. regleras
i förordningen (1959:552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m. och åligger den som under året utgett lön
till anställd med minst 300 kr. Arbetsgivaruppgiften skall lämnas senast den
31 januari året efter det som avgiften avser. Vid uppgiften skall fogas ett
exemplar av den kontrolluppgift som upprättats för den anställdes taxering.
Befrielse från skyldighet att bifoga kontrolluppgift kan i vissa fall medges av
riksförsäkringsverket. Redare, som har att redovisa sjömansskatt, skall lämna
arbetsgivaruppgift före februari månads utgång. Arbetsgivaravgift erläggs
i form av preliminär och slutlig avgift enligt ett särskilt avräkningsförfarande
och betalningen är uppdelad på varannan av årets månader med början i
februari. I vissa fall påförs avgiften i samband med debitering av slutlig
skatt enligt uppbördsförordningen (1953: 272).
Arbetsgivare är skyldig att på anmaning lämna uppgift angående namngiven
persons förhållande, som är av betydelse för tillämpning av lagen (1962:
381) om allmän försäkring. Dessa anmaningar avser framför allt kontroll
av arbetstagarens inkomstförhållanden och frånvaro från arbetet på grund
av sjukdom. Nämnas kan också att arbetsgivare skall göra anmälan till försäkringskassa
när arbetstagare anställs för längre tid än fyra veckor och när
sådan anställning upphör. Arbetsgivare är vidare skyldig att anmäla inträffat
fall av yrkesskada till kassan.
I källskatteuppbörden medverkar arbetsgivare av alla kategorier genom
att verkställa avdrag på de anställdas löner för betalning av preliminär Askatt
och kvarstående skatt. De innehållna skattebeloppen skall inbetalas
under sex uppbördsterminer som infaller varannan månad med början i
mitten av mars. Med uppbörden av källskatt är också förenad skyldighet att
ha bokföring eller anteckningar så ordnade att kontroll kan ske av gjorda
skatteavdrag.
Skyldighet att lämna uppgifter för bl. a. statistisk bearbetning föreligger
enligt åtskilliga författningar. Föreskrifter om uppgiftsskyldighet till statistiska
centralbyrån finns sålunda i kungörelsen (1966:37) om statistiska
uppgifter från rörelseidkare och ägare till flerfamiljshus. Vidare kan nämnas
kungörelsen (1967: 418) om uppgifter till lantarbetarstatistiken och kungörelsen
(1968: 111) om uppgifter för lantbruksstatistiken, lantbrukets företagsregister
och skördeskadeskyddet. Uppgifter som begärs för statistisk
bearbetning skall i allmänhet lämnas års-, kvartals- eller månadsvis.
Den uppgifts- och uppbördsskyldighet som här redogjorts för har kommit
till och utformats successivt under de senaste decennierna utan att mer ingående
överväganden gjorts om eventuella möjligheter till samordning. På
vissa punkter har man å andra sidan kunnat vidta åtgärder i förenklingssyfte.
Företag och andra arbetsgivare kan sålunda numera exempelvis få tillstånd
att med magnetband inhämta uppgift om arbetstagares preliminära
och kvarstående skatt samt att vid redovisning av källskatt sända magnetband
i stället för skatteanvisningar eller förteckningar. Ett annat exempel
är den förenkling av uppgiftsskyldigheten beträffande traktamentsersättning
som infördes år 1967 och som innebär att förste taxeringsintendenten
239
Fi: 69 Riksdagsberättelsen år 1970
kan medge att arbetsgivaren endast behöver anmärka i kontrolluppgiften att
sådan ersättning utgått.
Vid åtskilliga tillfällen har framställts motioner i riksdagen med yrkande
om utredning i syfte att uppnå en förenkling av företagens uppgifts- och
uppbördsskyldighet. I motioner till 1965 års riksdag (1:346 och 11:416)
hemställdes sålunda att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle anhålla
om utredning och förslag beträffande samordning och förenkling av de uppgifts-
och uppbördsskyldigheter som av det allmänna åläggs företagen. Allmänna
beredningsutskottet vitsordade i sitt utlåtande (ABU 30), att den företagarna
åliggande skyldigheten att årligen lämna en rad uppgifter till olika
myndigheter medförde vissa besvärligheter inte minst för de mindre företagare,
vilka ej hade möjlighet att anställa särskild arbetskraft för detta arbete.
I den mån uppgiftslämnandet kunde förenklas och rationaliseras borde
det också ske. Det syntes utskottet inte uteslutet, att man i sådant syfte med
användande av datamaskiner skulle kunna samordna åtskilliga uppgifter. 1
vilken utsträckning det kunde tänkas ske undandrog sig utskottets bedömande,
men utskottet delade riksskattenämndens uppfattning, att uppgiftslämnandet
borde göras så enkelt och ralionellt som möjligt och tillstyrkte
därför en utredning av problemet. Huruvida även företagarnas skyldighet
att verkställa uppbörd kunde rationaliseras föreföll utskottet mera tveksamt,
men en undersökning även av detta spörsmål syntes dock motiverad.
Utskottet hemställde att riksdagen i anledning av motionerna i skrivelse
till Kungl. Maj :t skulle anhålla om utredning beträffande samordning och
förenkling av de uppgifts- och uppbördsskyldigheter som av det allmänna
åläggs företagen. Riksdagen fattade beslut i överensstämmelse med utskottets
hemställan (rskr 261).
Den av riksdagen begärda utredningen angående företagens och andra
arbetsgivares uppgifts- och uppbördsskyldighet bör enligt min mening nu
komma till stånd. För uppgiften bör särskilda sakkunniga tillkallas.
De sakkunniga bör beakta de synpunkter som framförts av utskottet i
dess utlåtande. Syftet med utredningen bör i första hand vara att efter genomgång
av rutinerna på varje område överväga vad som kan göras för att
åliggandena skall bli så litet betungande som möjligt. Härvid bör beaktas
att också myndigheterna har ett starkt intresse av att bestämmelserna är utformade
så att företagen och andra kan fullgöra sina skyldigheter på ett
enkelt och rationellt sätt. En reform som medför en sammanjämkning av de
nu i olika avseenden tillämpade tidsintervallerna och tidpunkterna och som
vidgar möjligheterna att använda ett och samma grundmaterial för skilda
ändamål skulle säkerligen verka i sådan riktning. Möjligheterna till en dylik
samordning bör därför undersökas. När det framstår som praktiskt och effektivt
bör förfarandet utformas så att detta kan anslutas till företagens och
myndigheternas datamaskinella resurser.
Översynen bör ha en i huvudsak teknisk karaktär och således inte avse
t. ex. frågan om ersättning för uppgifts- och uppbördsskyldighetens fullgörande.
De sakkunniga bör vara oförhindrade att undersöka i vilken mån ändringar
av det sakliga innehållet i gällande bestämmelser på förevarande områden
kan vara av betydelse för en förenkling och rationalisering. De sakkunniga
bör samråda med bl. a. traktamentsbeskattningsutredningen.
240
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 69
I detta sammanhang vill jag beröra vissa bestämmelser i uppbördsförordningen
som emellertid inte har direkt samband med det förut nämnda. Jag
avser förordningens bestämmelser om ränta, restavgift och tilläggsavgift
som i huvudsak innehåller följande.
Ränta utgår enligt uppbördsförordningen dels på kvarstående skatt och
överskjutande preliminär skatt — som framkommer vid avräkningen mellan
preliminär skatt och den slutligt debiterade skatten — dels vid återbetalning
(restitution) av skatt i andra fall än i samband med avräkning av
nämnda slag och dels på skattebelopp som skall inbetalas efter meddelat anstånd
med betalning i samband med taxeringsbesvär.
Ränta utgår på kvarstående skatt om den utgör minst en femtedel av den
slutliga skatten eller minst 10 000 kr. Räntan utgör 9 %, beräknad för en tid
av ett år, av den del av den kvarstående skatten som överstiger 1 000 kr.
Vissa skatter och avgifter inräknas inte i den slutliga skatten vid ränteberäkningen.
Inte heller tas hänsyn till preliminär skatt som den skattskyldige
erlagt efter den 30 april året näst efter inkomståret. Ränta på överskjutande
preliminär skatt utgår med 5 % för en beräknad tid av ett år på den del
av beloppet som överstiger 1 000 kr. Räntebeloppet är maximerat till 100 000
kr. Inte heller vid denna beräkning tas hänsyn till preliminär skatt som erlagts
efter den 30 april året näst efter inkomståret.
Restitutionsränta utgår med 5 % för år bl. a. i de fall då skatt återbetalas
på grund av nedsättning i eller befrielse från slutlig, kvarstående eller tillkommande
skatt eller skattskyldig äger återfå överskjutande skatt utöver
vad som återbetalts vid avräkning mot slutlig skatt. Denna ränta beräknas
för viss tid, i motsats till den i det föregående nämnda räntan på kvarstående
skatt eller överskjutande preliminär skatt. I uppbördsförordningen finns
därför bestämmelser om den tidpunkt från vilken restitutionsränta skall beräknas.
Den utgår till och med den dag då beloppet återbetalas. När arbetsgivare,
som erlagt skatt motsvarande underlätet skatteavdrag, sedermera berättigas
återfå den erlagda skatten, utgår ränta på beloppet med 5 % för år.
Även räntesatsen på skattebelopp som skall inbetalas efter meddelat anstånd
utgör 5 %. Räntan löper från utgången av det uppbördsår då skatten
skulle ha crlagts om anstånd inte medgetts och till dess den erläggs.
Restavgift utgår när skatt, inberäknat källskatt, inte inbetalas i rätt tid
och ordning samt när vid löneutbetalning föreskrivet skatteavdrag inte har
gjorts. Avgiften utgår med fyra öre för hel krona skatt som sålunda inte erlagts
eller innehållits. Även här är det alltså fråga om en fast avgift. En något
annorlunda karaktär har den tilläggsavgift som arbetsgivare skall erlägga
enligt uppbördsförordningen om innehållen källskatt inte erläggs i behörig
ordning. Tilläggsavgiften skall erläggas för varje påbörjad tidrymd av
sex månader, utöver den första, efter utgången av den uppbördsmånad under
vilken skatten skulle ha erlagts intill dess den inbetalas eller fastställs
till betalning. För varje sådan påbörjad tidrymd påförs tilläggsavgift med
fyra öre för varje krona skatt. Avgiften är dock maximerad till tolv öre för
varje krona.
Frågan om ränta på skattebelopp som restitueras har varit föremål för en
motion vid 1969 års riksdag (1:380). Motionärerna påpekade särskilt att
ränta inte utgår på restituerat belopp som utgjort ränta på kvarstående skatt
och vidare att restitutionsränta beräknas från senare dag än den då skatten
erlagts. Vidare framhölls att räntefoten inte motsvarar dagens ränteläge.
241
Fi: 69
Riks dag sb er ätt el sen år 1970
Motionärerna hemställde att riksdagen skulle begära förslag till ändring av
reglerna om restitution av skatt i uppbördsförordningen i överensstämmelse
med vad som anförts i motionen. Bevillningsutskottet (Bell 1969: 55) uttalade
bl. a. att med hänsyn till en effektiv skatteuppbörd räntan på kvarstående
skatt är den från statsverkets synpunkt primära frågan och räntan på
överskjutande skatt närmast en konsekvens härav. Om man med utgångspunkt
från dagens höga ränteläge vill höja återbäringsräntan borde det alltså,
uttalade utskottet, finnas anledning att först överväga en höjning av
kvarskatteräntan. Utskottet, som anlade ett flertal synpunkter på dessa räntefrågor,
hemställde att riksdagen skulle avslå motionen. Riksdagen beslöt i
enlighet härmed.
I samband med den utredning jag nu förordat bör även uppbördsförordningens
bestämmelser om ränta, restavgift och tilläggsavgift ses över. De
räntor som det här är fråga om har huvudsakligen till syfte att kompensera
statsverket eller den enskilde för ränteförluster i samband med uppbörden.
Beträffande ränta på kvarstående skatt kan dessutom anföras att den bör
vara ett medel för att effektivisera skatteuppbörden. Detta gäller i ännu
högre grad restavgift och tilläggsavgift, där dock räntesynpunkten inte är
oväsentlig.
De sakkunniga bör söka åstadkomma ett system, varigenom de angivna
räntorna och avgifterna på ett smidigt sätt kan anpassas till förändringarna i
diskontot. Möjligheten att införa bestämmelse om att räntornas och avgifternas
storlek skall bestämmas i administrativ ordning i anknytning till
diskontot bör utredas. Vad särskilt beträffar ränta på kvarstående skatt bör
beaktas dess nyss antydda uppgift från uppbördssynpunkt och huruvida
därmed är helt förenligt, att denna ränta är avdragsgill vid inkomsttaxeringen.
Principen att dröjsmål med betalning av skatt som är föremål för
indrivning inte påverkar storleken av restavgift eller tilläggsavgift bör tas
upp till bedömande. De sakkunniga bör undersöka om systemet med tilläggsavgift,
som f. n. är tillämpligt endast i fråga om innehållen källskatt, kan
vara ett medel att effektivisera uppbörden på andra skatteområden, såsom
för mervärdeskatt och punktskatter. De sakkunniga bör uppmärksamma att
frågor om ränta och restavgift kan bli aktuella också i samband med uppbörden
av arbetsgivaravgifter. Även i andra avseenden än de nämnda bör de
sakkunniga, i den mån de finner det påkallat, utreda möjligheterna att förbättra
gällande ordning i förevarande hänseenden och lägga fram förslag.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
242
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
U: 2
Utbildningsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1969
1. Utredningen rörande den försvarsmedicinska forskningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda den försvarsmedicinska forskningen:
Rexed, Bror A., generaldirektör
Experter:
Clemedson, Carl-Johan, generalläkare
Engström, Arne V., professor
Fehrm, E. Martin, generaldirektör
Hesselblad, Gustav, arméöverläkare
Schmidt, Torsten, överste
Ström, Gunnar O. F., professor
Troell, Lars, marinöverläkare
Uvnäs, Börj e, professor
Sekreterare:
Blomquist, Bernt E. L., byråöverläkare
Biträdande sekreterare:
Bergsten, Nils G., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1960:1 E 45.
Utredningen har — efter särskild framställning — den 18 november 1969
befriats från sitt utredningsuppdrag.
2. Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
verkställa närmare utredningar och avge förslag angående anordnande av
högre teknisk utbildning och forskning i Lund (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 juni 1960):
Olson, O. Hjalmar, direktör, ordförande
Broberg, K. Bertram, professor
von Friesen, Sten, professor
Gralén, Nils G. J., professor, rektor
Gustafson, Torsten V., professor
Johansson, Sven A. E., professor
Laudon, Axel, disponent
243
U: 2 Riksdagsberättelsen år 1970
Pettersson, N. Ove, professor
Pleijel, Åke V. C., professor
Sekreterare:
Ingvar, Lars O. A. H., byråchef
Vid uppdragets fullgörande har kommittén haft att beakta innehållet i en
inom numera utbildningsdepartementet upprättad promemoria rörande högre
teknisk utbildning och forskning i Lund, se 1961:1 E 40.
Kommittén har under tiden november 1968—juni 1969 hållit två plenarsammanträden.
Löpande ärenden har handlagts av tekniska fakultetens
dekanus jämte kommitténs sekreterare såsom högskolans verkställande organ.
Kungl. Maj :t har den 28 maj 1968 föreskrivit att universitetet och den
tekniska högskolan i Lund skall utgöra en organisatorisk enhet från och
med den 1 juli 1969.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Samarbetskommittén för behandling av frågan om utbildning av
viss sjukvårdspersonal
Kungl. Maj :t har den 30 juni 1961 uppdragit åt medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning att i samråd
med vederbörande kommunförbund snarast möjligt anordna utbildning eller
i förekommande fall utöka befintlig utbildning för laboratorieperisonal,
röntgenpersonal och annan sjukvårdspersonal, som kan avlasta eller ersätta
personal med sjuksköterskeutbildning.
Ämbetsverken har för uppdragets fullgörande tillsatt en samarbetskommitté,
till vilken också tillfälliga experter har knutits. Samarbetskommittén
består f. n. av företrädare för socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
skolöverstyrelsen, Svenska landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet,
yrkesutbildningsberedningen och statens institut för högre utbildning
av sjuksköterskor.
Sekreterare:
Hagstedt, Hedvig M., förste byråsekreterare
Enligt anmälan till utbildningsdepartementet den 10 mars 1969 från socialstyrelsen,
skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen har samarbetskommittén
för behandling av frågan om utbildning av viss sjukvårdspersonal
slutfört sitt uppdrag.
4. 1963 års bibelkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 1 februari och den
5 april 1963 för att utreda förutsättningarna för en ny bibelöversättning
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 mars 1963):
244
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 6
Quensel, Nils J. E., f. d. president, ordförande
Diiring, H. Ingemar, professor
Edlund, Conny A. E., domprost
Eeg-Olofsson, Ansgar O. C., f. d. lektor
Gierow, Karl Ragnar K., författare, Svenska akademiens ständige sekreterare
Riesenfeld,
E. Harald, professor
Ståhle, Carl Ivar, professor
Sekreterare:
Olsson, Birger O., teol. lic. och fil. mag.
Biträdande sekreterare:
Lindahl, Jan-Mats, departementssekreterare (vissa sekreterargöromål)
Direktiven för utredningen, se 1964: I E 49.
Kommittén har under tiden november 1968—februari 1969 hållit ett sammanträde.
Kommittén har avgett ett den 6 juni 1968 dagtecknat betänkande, benämnt
”Nyöversättning av Nya testamentet, behov och principer” (SOU
1968:65).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredningen om svenska ortnamnsarkivets och landsmålsarkivens
verksamhet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1963 för
att utreda svenska ortnamnsarkivets, landsmåls- och folkminnesarkivets i
Uppsala samt landsmålsarkivets i Lund framtida ställning och organisation:
Meyerson, K. Åke W., överintendent, ordförande
Moberg, Lennart A., professor
Munthe, Richard E. L., avdelningsdirektör, tillika sekreterare
Direktiven för utredningen, se 1965:1 E 49.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit åtta
sammanträden.
Utredningen har den 31 oktober 1969 avlämnat betänkandet ”Dialektoch
ortnamnsarkiven” (Stencil U 1969: 5).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Filmcensurutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1964 för att
utreda den statliga filmcensurens ställning jämte därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 4 november 1964):
245
U: 6 Riksdagsberättelsen år 1970
Ekblad, S. Gunnar, lagman, ordförande
Gustavsson, K. Rune, ombudsman, led. av II kamm.
Gärde Widemar, Ingrid, justitieråd, f. d. riksdagsledamot
Möller, Yngve A., chefredaktör, led. av I kamm.
Peterson, Thage E. G., direktör
Wennerfors, Alf A:son, utbildningschef, led. av II kamm.
Experter:
Börjeson, Bengt, docent, rektor
Furhammar, Leif, fil. lic.
Sveri, Knut O., professor
Sekreterare:
Ekman, Gunnar O. S., hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Johnson, Olle P., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1965: I E 56.
Utredningen har under tiden november 1968—juni 1969 hållit sjutton
sammanträden.
Utredningen har den 13 juni 1969 avgett delbetänkande II, ”Filmen —-censur och ansvar” (SOU 1969: 14).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredningen rörande utbildning av bibliotekspersonal m. m. (BU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1965 för
att utreda frågan om utbildning av personal vid bibliotek, arkiv och dokumentationsenheter
samt av patentingenjörer (se Post- och Inrikes tidn.
den 10 januari 1966):
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm., ordförande
Backelin, Måns V., förste bibliotekarie
Baude, Hans S:son, överbibliotekarie
Broomé, J. R. Bertil, krigsarkivarie
Hellström, Kajsa M., bibliotekarie
Hjelmqvist, Bengt O., f. d. avdelningsdirektör
Holmström, Bengt I., stadsbibliotekarie
Jacobson, A. T. Thord I. P., länsbibliotekarie
Karlström, Hans Åke, avdelningsdirektör
Paul, Lars A., sektionschef
Experter:
Hornwall, Gert H. D., överbibliotekarie
Ingman, Gunnar C., förste aktuarie
Nilsson, Nils H. I., arkivråd
246
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 9
Nilsson, A. Thaly B., byrådirektör (fr. o. m. den 1 februari 1969)
Samuelson, Kjell A. H. W., leg. läk.
Taranger, B. Anton, förste skolbibliotekarie (fr. o. in. den 9 december 1968)
Sekreterare:
Åkerstedt, Jonas R. A., bibliotekarie
Biträdande sekreterare:
Larson, Leif E., kanslisekreterare
Direktiven för utredningen, se 1967: E 45.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit femton
sammanträden. Vidare har sammanträden hållits med arbetsgrupper inom
kommittén.
Kommittén har den 7 oktober 1969 avgett betänkandet ”Utbildning för
bibliotek, arkiv och informatik” (SOU 1969: 37).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utredningen beträffande vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien samt riksantikvarieämbetet
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 18 februari 1966 för att utreda i 1966 års
statsverksproposition, bilagan 10 (punkt B 34), ecklesiastikdepartementet,
angivna spörsmål av betydelse för bedömande av hur frågan om sambandet
mellan vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien samt riksantikvarieämbetet
bör lösas:
Häggqvist, Lennart, f. d. expeditionschef
Experter:
Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör
Odelberg, C. V. Wilhelm, överbibliotekarie
Sekreterare:
Ambrosiani, Björn F., förste antikvarie
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Under tiden november 1968—juni 1969 har tre sammanträden hållits.
Utredningen har den 16 juni 1969 avgett betänkandet ”Sambandet mellan
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien samt riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum” (Stencil U 1969: 2).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Studentbostadskommittén
Tillkallad enligt Kungl. Maj :t-s bemyndigande den 29 juni 1966 såsom
studentbostadskommitté (se Post- och Inrikes tidn. den 11 augusti 1966):
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Bergström, Hans A. H., departementsråd
247
U: 9 Riksdagsberättelsen år 1970
Bernhard, Harry B., överingenjör
Dahlsten, Ulf L., teknolog
Hörlén, S. Ingemar, direktör
Larsson, K. Göran, förste byråsekreterare
Moll, Olof G., byråchef
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Experter:
Boalt, Carin M., professor
Holm, J. Lennart, Professor
Sekreterare:
Lundblad, E. A. J. Thomas, fil. kand.
Direktiven för utredningen, se 1967: E 56.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tre sammanträden.
Kommittén har i skrivelse den 17 september 1969 förklarat arbetet avslutat
och hemställt om att kommittén upplöses.
Kungl. Maj :t har den 30 december 1969 uppdragit åt lokal- och utrustningsprogramkommittéerna
för universitet och högskolor och samarbetsnämnden
för kommittéerna att tills vidare svara för att berörda kommuner
och myndigheter erhåller de uppgifter rörande utbyggnaden av universitet
och högskolor m. m. som erfordras för bostadsplaneringen.
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Sakkunniga för utarbetande av förslag till en ng finskspråkig
psalmbok
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 21 oktober 1966 för att utarbeta
förslag till en ny finskspråkig psalmbok:
Haapaniemi, Oskar V., kyrkoherde, ordförande
Gripenstad, Georg, kyrkoherde
Huhtasaari, Johannes, kyrkoherde
Snell, William, f. d. skolinspektör
De sakkunniga har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit ett
sammanträde.
De sakkunniga har den 17 juni 1969 avlämnat sitt förslag till ny finskspråkig
psalmbok kallat ”Ruotsin Suomenkielinen Virsikirja” (Stencil).
Uppdraget är därmed slutfört.
11. 1967 års kommitté för internationell politik
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 mars 1967 för utredning
rörande formerna för forskning och utbildning vid universitet och
248
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 12
högkolor i internationell politik med särskild hänsyn till säkerhetspolitiska
studier samt freds- och konfliktsforskning (se Post- och Inrikes tidn.
den 13 mars 1967):
Eek, Hilding, professor, ordförande
Dahlström, Edmund, professor
Gerholm, Tor Ragnar, biträdande professor
Petersson, Hans F., biträdande professor
Ysander, Bengt Christer, docent.
Expert:
Lange, Christian, sekreterare
Sekreterare:
Pålsson, Inger, fil.lic.
Biträdande sekreterare:
Thorén, Marianne, kanslisekreterare
Direktiven för utredningen, se 1968: U 46.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fem
sammanträden.
Kommittén har den 19 december 1969 avlämnat sitt betänkande ”Studier
i internationella relationer” (SOU 1969: 61).
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Kommittén för utländska studerande
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 mars 1968 med
uppdrag att se över bestämmelserna om studiesocialt stöd till utländska
studerande m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 april 1968):
Wentz, Nils O., t. f. departementsråd, ordförande
Sandberg, Elisabet, pol. mag.
Storm, David, t. f. byråchef
Experter:
Brodda, Elizabeth, fil. mag.
Nilsson, N. Per Erik, hovrättsassessor
Sekreterare:
Griiting, Britt M., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1968: U 45.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit åtta
sammanträden.
Kommittén har avgett ett den 18 december 1969 dagtecknat betänkande,
benämnt ”Studiesocialt stöd till utländska studerande m. m.” (Stencil U
1969:9).
Uppdraget är därmed slutfört.
249
U: 13
Riksdagsberättelsen år 1970
13. 1968 års musikkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 april 1968 med uppdrag
att utföra det ytterligare utredningsarbete som fordras för att slutliga
förslag skall kunna läggas fram om militärmusikkårernas omorganisation
och utnyttjande inom rikskonsertverksamheten:
Rosenblad, Urban, direktör, ordförande
Wallin, Nils L., direktör
Ogner, Stig, kansliråd
Virdebrant, Carl-Erik, kansliråd
Experter:
Hallin, Erik, krigsråd
Larsson, Carl-Rune, director musices
Wiklander, Bertil, militär musikinspektör
Werner, Finn, kapten
Hanström, Carl, byrådirektör
Magnusson, Karl-Gustav, överste
Wirén, Karl-Gunnar, intendent
Sekreterare:
Strand, Sigfrid, rektor
Biträdande sekreterare:
Brilioth, Erik-Gustaf, kanslisekreterare
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit trettiofem
sammanträden.
Kommittén har den 31 mars 1969 avgett betänkandet ”Regionmusik”
(SOU 1969: 12). Vidare har kommittén den 14 oktober 1969 avgett förslag
till anslagsframställning för statens regionmusik m. m. avseende budgetåret
1970/71 samt den 23 december 1969, tillsammans med teater- och orkesterrådet,
förslag till ensembleskolning för blivande musiker i regionmusik
och orkestrar.
Uppdraget är därmed slutfört.
14. Organisationskommittén för statens ungdomsråd
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1969 för att
utföra det utredningsarbete som fordras som förberedelse för omorganisation
av statens ungdomsråd m. m.:
Sandlund, Maj-Britt L., byrådirektör, ordförande
Eriksson, B. Sune, direkfionssekreterare (fr. o. m. 30.10. 1969)
Jussil, Ingrid S., arkitekt
250
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 14
Nyberg, Karin M., sekreterare (fr. o. m. 9.9. 1969)
Palmgren, Leif I. A., studieombudsman
Pettersson, S. G. Roland, förbundssekreterare
Vestlund, A. Gösta, undervisningsråd
Virdebrant, Carl-Erik, kansliråd (fr. o. m. 9.9. 1969)
Experter:
Dahlgren, Anita, fil kand. (fr. o. m. 1.11.1969)
Persson, Rune, universitetslektor (fr. o. in. 1.11.1969)
Sekreterare:
Svensson, L. G. Roland, kanslisekreterare
Direktiv (promemoria upprättad inom utbildningsdepartementet ):
1. 1969 års statsverksproposition
I 1969 års statsverksproposition (bil. 10, s. 105—112) har närmare redovisats
motiv och bakgrund för fortsatta statliga initiativ på ungdomsområdet.
Ett fortsatt utredningsarbete fordras för att undersöka olika vägar för
att tillgodose ungdomens verksamhet sbehov, sociala kontaktbehov och behov
av kulturellt stimulerande miljöer.
Av de gjorda uttalandena framgår att bl. a. följande frågor avses bli inbegripna
i utredningsarbetet, nämligen:
a) en vidareutveckling av grunderna för statsmakternas stöd åt den organiserade
ungdomsverksamheten,
b) ställningstagande till stödet till fritidsgruppsverksamheten mot bakgrund
bl. a. av väntade förslag från 1965 års idrottsutredning,
c) de allmänna förutsättningarna för och utformningen av en försöksverksamhet
av det slag som skolöverstyrelsen berört i remissyttrandet över
ungdomsutredningens förslag,
d) planeringen av den fysiska miljön med hänsyn till ungdomens behov.
2. Ändrade uppgifter för statens ungdomsråd
Statens ungdomsråd kan betraktas som ett permanent organ. Den utrednings-
och försöksverksamhet som behövs inom ungdomspolitikens område
bör vara långsiktig, och den lämpligaste vägen att främja utvecklingen
på området är att ungdomsrådet får till uppgift att vara utrednings- och
planeringsorgan inom området. Rådet bör i samband därmed få ändrad organisation
för att på ett effektivt sätt kunna lösa de nya uppgifterna.
Statens ungdomsråd bör även framdeles i huvudsak svara för de uppgifter
som nu handhas av rådet.
3. Ändrad organisation
Den 1 januari 1970, då förordnandetiden för nuvarande ledamöter utgår,
skall statens ungdomsråd omorganiseras och få i uppdrag att fungera som
statligt utredningsorgan i ungdomsfrågor.
Statens ungdomsråd skall efter omorganisation bestå av 12 av Kungl.
Maj :t ntsedda ledamöter, varav 6 skall ha direkt erfarenhet av organiserat
ungdomsarbete.
För rådslag och kontakt med de ungdomsorganisationer, som erhåller bi -
251
U: 14 Riksdagsberättelsen år 1970
drag till central verksamhet skall finnas ett representantskap. Kontakterna
med ungdomsverksamheten skall därjämte utvecklas och intensifieras
genom större och mindre konferenser i de frågor som successivt blir aktuella.
4. Uppgifter för organisationskommittén
Mot bakgrunden av vad som angivits under punkterna 1—3 skall organisationskommittén
förbereda den verksamhet som skall bedrivas av statens
ungdomsråd fr. o. in. den 1 januari 1970.
Därvid skall särskilt beaktas att utredning och förslag föreläggs Kungl.
Maj :t i vad avser
a) statens ungdomsråds närmare organisation och arbetsformer,
b) grunder för representantskapets sammansättning och uppgifter,
c) allmän utformning av konferensverksamheten t. o. m. budgetåret
1970/71,
d) planering för nämnda tid av utrednings- och försöksverksamhet med
beaktande av skolöverstyrelsens, i 1969 års statsverksproposition omnämnda
förslag rörande försöksverksamhet,
e) utformningen av fortsatt verksamhet på statens ungdomsråds nuvarande
arbetsområde,
f) medelsbehov för verksamhet dels första halvåret 1970, dels budgetåret
1970/71.
Organisationskommittén har under tiden intill november 1969 hållit tre
sammanträden.
Kommittén har avgett en den 17 december 1969 dagtecknad promemoria
”Utredning och planering på ungdomsområdet” (Stencil U 1969: 12).
Kommittén har därmed slutfört sitt uppdrag.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1970
15. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 augusti 1944:
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Ahrbom, Nils O., f. d. professor
Alexanderson, K. Erik, häradshövding, led. av I kamm.
Borg, L. Göran, professor, rektor
Näsström, Emil E., f. d. kommunaldirektör, f. d. riksdagsman
Smith, A. Åke, planeringsdirektör
Österberg, David V., professor
Arkitekt:
Henriksson, Gunnar A., f. d. professor
Sekreterare och kassaförvaltare:
Norrman, Lars-Olof, avdelningsdirektör
252
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 17
Lokal: Tekniska högskolan i Stockholm, Fack, 100 44 Stockholm 70, tel,
växel 23 65 20
Direktiven för kommittén, se 1945:1 E 30 och 1947:1 E 21: instruktion
den 20 juni 1946.
Under året har byggnads- och installationsarbeten blivit färdigställda för
ombyggnad av högskolans huvudbyggnad för sektionen för elektroteknik
och högskolans gemensamma AV-central samt ombyggnad för högskolans
centralverkstad och institutionen för regleringsteknik. Vidare pågår byggnads-
och installationsarbeten för nybyggnaden för sektionen för arkitektur,
tillbyggnad för sektionen för lantmäteri samt ombyggnad för institutionen
för fluidteknologi.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tre sammanträden.
Kommittén beräknas fortsätta sitt arbete under hela år 1970.
16. Utredning rörande sjiikggmnastntbildningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 februari 1961 för
att verkställa utredning rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 22 mars
1961).
Sjöstrand, O. Torgny, professor
Lokal: Kliniskt fysiologiska avdelningen, Karolinska sjukhuset, Stockholm,
tel. växel lokalsamtal 34 05 00, rikssamt. 34 06 50, ank. 1947
Direktiven för utredningen, se 1962: I E 41 och 1965: I E 37.
För att utredningen skall kunna fullföljas krävs erfarenhet av sjukgymnastutbildning
av synsvaga.
Kungl. Maj:t har den 12 december 1969 medgivit att försöksverksamhet
med utbildning av synskadade studerande får bedrivas vid sjukgymnastinstitutet
i Stockholm. Vårterminen 1970 reserveras fyra platser för synskadade,
vilka väljs ut bland behöriga sökande till utbildningen. De synskadade skall
följa den ordinarie undervisningen vid institutet men får genom arbetsmarknadsstyrelsens
försorg en handledare till sitt förfogande.
I avvaktan på resultatet av ifrågavarande utbildning vilar utredningen.
17. Konsertbgråutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 maj 1962 med
uppdrag att verkställa utredning angående inrättande av en statlig konsertbyrå
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 juni 1962):
253
U: 17
Riksdagsberättelsen år 1970
Nordmark, Hans A., direktör, ordförande
Andersson, Freddy V. E., förbundsordförande
Hahn, Gunnar A., kapellmästare
Malmgren, Allan B., studieombudsman
Poppius, Hans D., byråchef
Tegen, Martin, docent
Experter:
Bauer, Sven Harald, advokat
Brandel, Åke, redaktör
Forsström, Gösta E. A., sekreterare
Hellquist, Per-Anders, redaktör
Hähnel, Folke, redaktör
Lj ungberg, Lennart, civilingenj ör
Ljungman, Seve K. B., professor
Reimers, Lennart, direktör
Wallin, Nils L., direktör
Wallner, Bo, lektor
Wirén, Karl-Gunnar, intendent
Sekreterare:
Strand, Sigfrid, rektor (t. o. m. den 14 november 1969)
Johansson, Nils, fil. kand. (fr. o. m. den 15 november 1969)
Lokal: Svartmangatan 93, 111 29 Stockholm, tel. 10 73 32 (sekreterare
Göran Lannegren)
Direktiven för utredningen, se 1963:1 E 45.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tjugotre
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
18. Yrkesutbildningsberedningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
utreda yrkesutbildningens uppgifter, innehåll och organisation (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 oktober 1963):
Öhman, G. Birger, överdirektör, ordförande
Gårdstedt, H. Birger, skolråd
Haidén, J. O. Folke, direktör
Hallbeck, Oscar A., f. d. kommunalråd
Isling, B. Åke J., utbildningschef
Karlson, Tore E., ombudsman
Kellgren, Nils E., fil. kand., f. d. riksdagsman
Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av II kamm.
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
254
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
Stefanson, R. Stig S., optikermästare, led. av I kamm.
Stålnacke, Erik O., skolinspektör
Wetterström, Karin H., kamrer, led. av II kamm.
Experter:
Ager, Ruth M., undervisningsråd
Alfort, Axel M., direktör
Andersson, Karin, förbundssekreterare
Assarsson, Axe! A., utredningsman
Binett, Einar, förbundssekreterare
Bj örnegård, Gudrun, rektor
Blix, Erik O., rektor
Blomberg, Erik, personaldirektör
Bohman, Karl Erik, direktör
Brandgård, Evert, sekreterare
Bråland, Ingrid, studierektor
Bäckström, Sixten, förbundsordförande
Caping, Bengt R„ byrådirektör
Carlström, Stig, rektor
Dahlander, E. Gunnar, rektor
Darpö, Börje, ombudsman
Ekholm, Herbert, rektor
Eländer, Kurt O., direktör
Eliasson, H. Torsten Y., lektor
Engström, Stina, civilekonom
Ericsson, K. Gösta, byråchef
Ernest, N. K. E. Gunnar, rektor
Falk, Eric G. R., länsjägmästare
Folkmarson, James A., länsskolinspektör
Forsberg, Birger, rektor
Forsberg, N. Uno, rektor
Forssell, Einar E., förste skolinspektör
Fredriksson, Bert, avdelningsdirektör
Fridén, Gunvor A. B., rektor
Fäktenmark, Erik, ingenjör
Gerhardsson, Gideon, professor
Grabö, Paul E., direktör
Grönberg, Ann-Margret, lab.ass.
Gumselius, Herman, rektor
Gustafson, Birgitta, avdelningsdirektör
Gustafsson, Birger, rektor
Hagander, Sten I., avdelningsdirektör
Hallberg, Rolf Sage, skolinspektör
U: 18
255
U: 18
Riksdagsberättelsen år 1970
Hallgren, E. Susanne, fortbildningskonsulent
Hansson, Karin, barnavårdslärare
Helling, Olle, rektor
Helte, G. Verner, direktör
Hjortzberg, Agneta, seminarielärare
Holmberg, Sten, ombudsman
Hurtig, Folke, skolinspektör
Husén, Torsten, professor
Högberg, Hans, byråchef
Jacobsson, Bengt A., länsskolinspektör
Johansson, Erik, ingenjör
Johansson, Gotthard, rektor
Johansson, K. Inge, studierektor
Johansson, John, förste skötare
Jonsson, Kjell I., byrådirektör
Jungqvist, Anna-Brita, konsulent
Jönsson, Börje, ombudsman
Jönsson, E. Gustav, departementsråd
Kaby, Nils A., t. f. skolinspektör
Karlsson, Einar I., ombudsman
Karlsson, Erik, skolchef
Landahl, K. Lennart, byrådirektör
Larsson, Matts Bergom-, direktör
Larsson, Rune, rektor
Lindberg, Gösta, studierektor
Lindblom, Helena, barnhemskonsulent
Lindgren, Stig, medicinalråd
Lindman, Per O. G., ingenjör
Ljungberg, Leif, civilingenjör
Ljunghill, Karl Gustav, skoldirektör
Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd
Lundgren, Nils P. V., professor
Luterkort, Ingrid, regissör
Löfgren, Anne-Marie, rektor
Magnusson, Alice, sekreterare
Malmgren, Helge, fil. kand.
Mj örnberg, Agne, studierektor
Nilsson, Allan, rektor
Nilsson, Thora I.-L., byråchef
Nordenskjöld, Gustaf, direktör
Nordström, Gert Z., teckningslärare, rektor
Nybom, P. P. Arne, ombudsman
256
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
Odebäck, S. Paul, skolkonsulent
Olderin, Gunnar O., byråchef
Oldgren, Erik, byrådirektör
Olsson, Marianne, studiesekreterare
Olsson, A. E. Osborn, undervisningsråd
Persson, Arne, konsulent
Persson, Stig E., bitr. skoldirektör
Petri, Ingemar, byrådirektör
Ringdal, Harry, rektor
Rundqvist, Barbro, sjuksköterska
Rudhmer, Gustav, överingenjör
Sandberg, Per, studierektor
Sandblad, Carl-Eric, utbildningssekreterare
Simlund, Ernst-Olof, apotekare
Sjunnesson, Georg, rektor
Sjöbeck, J. Christian, direktör
Sjöberg, Hilding, ombudsman
Stat, Karl-Rune, ingenjör
Stetler, Emil F., avdelningsdirektör
Ström, B. O. Gunne, skolkonsulent
Strömgren, Holger, yrkeslärare
Sätre, Gunnar, utbildningschef
Tegman, Olle, ingenjör, konsulent
Tegner, Göran, direktör
Thorvinger, Hjördis, rektor
Wahlström, Lars, ombudsman
Wernlund, Brita K., byrådirektör
Vestin, F. E. Margareta, avdelningsdirektör
Westman, Eric, ingenjör
Wikstrand, Rolf, skolsekreterare
Wikström, Hans F., rektor
Virdebrant, Carl-Erik B., kansliråd
%
Wohrne, Vulf, överingenjör
Vrethammar, K. Harald, undervisningsråd
Zachrisson, Birgit, skolkonsulent
Åhlén, Knut, rektor
Åmark-Wintzer, Lucia A. S., skolkonsulent
Ängquist, Bror, rektor
Sekreterare:
Dahl, Åke K. G., skolkonsulent
Lokal: Sandelsgatan 12, 115 33 Stockholm, tel. 34 95 80
67 87 32 (sekreteraren), 61 89 44 (kansliet).
9 Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 samt.
Riksdagsberättelsen
U: 18
(ordföranden),
257
U: 18 Riksdagsberättelsen år 1970
Direktiven för utredningen, se 1964: I E 57 och 1967: E 31.
Beredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sjutton
sammanträden om sammanlagt sjutton sammanträdesdagar .Dessutom har
expertgrupperna sammanträtt ett stort antal gånger.
Av beredningens arbete återstår nu att lägga fram följande förslag, nämligen
A.
förslag om utbildning och fortbildning in. m. av lärare för yrkesutbildningen
;
B. förslag angående yrkesteknisk högskoleutbildning;
C. förslag om utbildning av receptarier, laboratorieassistenter, apotekstekniker
m. fl.; och
D. förslag angående samverkan och ansvarsfördelning mellan skola och
arbetsliv.
Beredningen räknar med att lämna de båda förstnämnda betänkandena
under första kvartalet 1970 och de två senare betänkandena före den 1 juli
1970.
Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
19. Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden
Tillkallade enligt Kungl. Maj :t.s bemyndigande den 3 april 1964 för att
verkställa utredning rörande lärarnas arbetsförhållanden m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 april 1964):
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör, ordförande
Alfredsson, Karl-Erik N., förbundsjurist
Björinder, Henry K. E., sekreterare
Bodell, Karl G., skolinspektör, tillika sekreterare
Eriksson, B. Sune, sekreterare
Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande
Nord, B. Ingemar, avdelningschef
Sandberg, A. Birger, t. f. förhandlingsdirektör
Tylén, Halward, rektor
Experter:
Almefelt, Paul V., byråchef
Björk, John, G. T., rektor (fr. o. m. 16.4. 1969)
Heimklo, K. Julius M., rektor
Karlin, Bengt G., organisationsdirektör
Rapaport, Edmund, byråchef
Svensson, Nils-Eric, byråchef
Lokal: Statistiska centralbyrån, Fack, 102 50 Stockholm 27, tel. 63 05 60
ankn. 571, 653.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 E 51.
258
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 21
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit åtta
sammanträden samt gruppsammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå hela år 1970.
20. Svenska ESRO-kommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 april 1964 för att
vara svenskt kontaktorgan med Organisationen för europeisk rymdforskning
(ESRO) in. in.:
Stiernstedt, Jan, expeditionschef, ordförande
Bolin, Bert, professor (fr. o. m. den 1 september 1969)
Eckerberg, Lennart, departementssekreterare
Engström, Arne, professor
Hultqvist, Bengt, professor
Håkansson, Hans, departementsråd
Jacobaeus, Christian, tekn. dr
Experter:
Aldestam, Arne, utredningsdirektör
Erstam, Sven-Erik, länspolischef
Granström, Folke, stadsoinbudsman
Lewin, Saul, överingenjör
Mueller, Jöran, rättschef
Rey, Lars, civilingenjör (fr. o. m. den 1 september 1969)
Sekreterare:
Holmberg, Bo, civilekonom
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sex sammanträden.
Därjämte har kommitténs arbetsgrupper hållit tolv sammanträden.
Vidare har vissa av kommitténs ledamöter och experter deltagit i
sammanträden med ESRO:s råd, kommittéer för administrativa och finansiella
frågor, vetenskapliga och tekniska frågor samt vissa ad hoc kommittéer,
sammanlagt tjugoen sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1970.
21. Lokal- och utrustnings programkommittéer för universitet och
högskolor (LUP-kommittéerna)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för universitet och högskolor
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1964):
259
U: 21 Riksdagsberättelsen är 1970
LUP-kommittén för Uppsala
Wijkman, E. Gunnar B., universitet sråd, ordförande
Eriksson, Gunnar S. I., förste fotograf (fr. o. m. den 5 september 1969)
Johansson, Inger, fil. stud. (t. o. m. den 13 november 1969)
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Lindstrand, Leif, byggnadsråd
Moll, Olof G., byråchef, tillika huvudsekreterare
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef
Vindevåg, Leif A. S., pol. stud. (fr. o. m. den 14 november 1969)
Experter:
Dahlbom, J. Rickard, professor
Öbrink, Karl Johan, biträdande professor
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sex sammanträden.
LUP-kommittén för Lund
Hammar, Stig H., universitetsråd, ordförande
Broberg, K. Bertram, professor
Fagerholm, Per Anders L., fil kand (fr. o. m den 5 september 1969)
Hellgren, Bertil G., maskinist (fr. o. m. den 5 september 1969)
Juthagen, Leif R., byrådirektör (fr. o. m. den 10 oktober 1969)
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Moll, Olof G., byråchef, tillika huvudsekreterare
Olrog, O. Christer, byggnadsråd (t. o. in. den 9 oktober 1969)
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef
Experter:
Borgström, E. Bengt G., professor
Fronaeus, Sture A., professor
Gralén, Nils G. J., professor, rektor
Sunner, Stig A., professor
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fem
sammanträden.
LUP-kommittén för Göteborg
Ingelmark, Bo E., professor, rektor, ordförande
Juthagen, Leif R., byrådirektör (fr. o. m. den 10 oktober 1969)
Lindquist, R. Rune L., byråchef
Moll, Olof G., byråchef, tillika huvudsekreterare
Olrog, O. Christer, byggnadsråd (t. o. in. den 9 oktober 1969)
Ottosson, Karl-Göran, fil. stud. (fr. o. m. den 5 september 1969)
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef
Thun, K. Ragnar, byråchef
Wemminger, Lars V., forskningsingenjör (fr. o. in. den 5 september 1969)
260
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
U: 21
Experter:
Careborg, Lars-Olof, byrådirektör
Grönfors, Kurt G. W., professor, rektor
Kihlman, K. Herbert, byrådirektör
Lysell, E. G. S. Lennart, professor
Markén, Karl-Erik, biträdande professor
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sex sammanträden.
LUP-kommittén för Stockholm
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Bergström, K. Sune D., professor
Henriksson, Gunnar A., f. d. professor
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Lindstrand, Leif, byggnadsråd
Moll, Olof G., byråchef, tillika huvudsekreterare
Norberg, Dag L., professor, rektor
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef
Sundqvist, Gustaf Adolf, intendent (fr. o. in. den 5 september 1969)
Wolrath, Björn G., fil. kand. (fr. o. m. den 5 september 1969)
Experter:
Brommesson, Per-Axel, direktör (t. o. m. den 16 mars 1969)
Hagbergh, Göran G. E., avdelningsdirektör (t. o. m. den 16 mars 1969)
Ingvar, Lars O. A. H„ byråchef (t. o. m. den 16 mars 1969)
Ivierkegaard, C. Peder J. H., docent
Laurin, Kjell, byrådirektör (t. o. m. den 16 mars 1969)
Sköld, Lars G., överdirektör (t. o. m. den 16 mars 1969)
Törnlund, Sven G., rådman (t. o. m. den 16 mars 1969)
Weibull, Martin C., docent (t. o. m. den 16 mars 1969)
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sju sammanträden.
LUP-kommittén för Umeå
Larsson, Lars-Gunnar, professor, ordförande (t. o. m. den 30 juni 1969)
Paul, Karl-Gustav, professor, rektor, ordförande (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Fors, Sixten R., byråchef
Hjalmarsson, Leif R., pol. stud. (fr. o. m. den 5 september 1969)
Lindstrand, Leif, byggnadsråd
Moll, Olof G., byråchef, tillika huvudsekreterare
Nordlander, N. Arne, universitetslektor (fr. o. m. den 5 september 1969)
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef
261
U: 21 Riksdagsberättelsen år 1970
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fem
sammanträden.
Samarbetsnämnden för LUP-kommittéerna
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Berg, Christer G., teknolog (fr. o. m. den 5 september 1969)
Hammar, Stig H., universitetsråd
Hultin, S. Erland V., forskningsassistent (fr. o. m. den 5 september 1969)
Ingelmark, Bo E., professor, rektor
Larsson, Lars-Gunnar, professor (t. o. m. den 30 juni 1969)
Paul, Karl-Gustav, professor, rektor (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Experter:
Andersson, A. Owen, tekn. lic.
Dahlin, N. Åke S., överingenjör
Ekblad, Carl-Rickard E., verkstadsöveringenjör
Fors, Sixten R., byråchef
Kull, Karl-Erik, veterinär
Liining, Karl Gustav T. G., professor
Wiklund, Oscar E., byrådirektör
Sekreterare:
Moll, Olof G., byråchef
Biträdande sekreterare åt kommittéerna och samarbetsnämnden:
Johnsson, Roland G., byrådirektör
Lundblad, E. A. J. Thomas, byrådirektör
Nygren, Jan B., avdelningsdirektör
Tsai, Helve, byråsekreterare
Lokal: Wenner-Gren Center, Box 23025, 104 35 Stockholm 23, tel. växel
15 04 45.
Direktiven för utredningen, se 1965: 54.
Samarbetsnämnden har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit
tre sammanträden.
Kommittéernas och nämndens arbete beräknas pågå under hela år 1970.
22. Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings
och
upplysningsarbetet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 9 oktober 1964 för att överväga
och framlägga förslag rörande dels sexualundervisningens och sexualupplysningens
omfattning, innehåll och mål, dels åtgärder till förbättrande
av undervisningen och upplysningsverksamheten på ifrågavarande område:
-
262
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 23
Lund, Ragnar F., f. d. undervisningsråd, ordförande
Bergström-Walan, Maj-Briht, fil. lic.
Boéthius, Carl Gustaf, fil. mag., tillika huvudsekreterare
Granstrand, Rolf, fil. stud.
Heeger, Birgitte, fil. kand.
Ottersen, J. Ottar, studierektor
Rodhe, Gösta, skolöverläkare
Sj övall, Thor »ten, leg. läkare
Wickbom, Torsten A., rektor
Experter:
Aronsson, Harry, docent (fr. o. m. den 16 december 1968)
Broms jo, Birger, docent
Granér, Rolf, studerande (fr. o. m. den 30 juni 1969)
Göransson, Ulf, studerande (t. o. m. den 29 juni 1969)
du Rietz, Lars, studierektor (fr. o. m. den 27 juni 1969)
Meurling, Karl, studierektor
Ronnås, John G. B. (t. o. m. den 15 december 1968)
Svensson, Sven, lektor
Åberg, Gertrud, småskollärare (fr. o. m. den 27 juni 1969)
Biträdande sekreterare:
Johnson, A. Inez M., förste byråsekreterare (t. o. m. den 27 mars 1969)
Svensson, Roland, kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 mars t. o. m. den 31
augusti 1969)
Lokal: Svartmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel. 21 59 27, 21 56 24
Direktiven för utredningen har angetts i kungl. brev den 9 oktober 1964.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tjugofem
sammanträden.
Under år 1969 har följande delundersökningar färdigställts :
”Om sexuallivet i Sverige” (SOU 1969: 2);
”Sexualkunskapen på grundskolans högstadium I Elevenkät” (SOU 1969:
8);
”Sexualkunskapen i gymnasiet Elevenkät” (SOU 1969: 28);
”Sexualkunskapen på grundskolans högstadium II Lärarenkät” (SOU
1969:44);
”Konfirmandundervisning och sexualkunskap. Enkät bland lconfirmationsoch
bibelskolelärare och motsvarande” (Offsettryck, U 1939: 1).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
23. 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 mars 1965 för
att verkställa utredning rörande museiväsendet och verksamhet med riks
-
263
U: 23 Riksdag sberättelsen år 1970
utställningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1965 och den
30 mars 1967):
Holm, J. Lennart, generaldirektör, ordförande
Biörnstad, Margareta, antikvarie
Hubendick, Bengt L., museichef
Hultén, Karl Gunnar, museidirektör (fr. o. in. den 1 januari 1969)
Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör
Lagercrantz, Bo U., stadsantikvarie
Meyerson, K. Åke W., överintendent, tillika huvudsekreterare
Nordenfalk, Carl A. J., professor, (t. o. m. den 31 december 1968)
Noreen, Sven E., landsantikvarie
Ullberger, Kurt, konstnär
Westin, Gunnar A. E., chef för riksutställningar, landsantikvarie
Experter:
Bergengren, Bengt Göran, intendent
Ekblad, S. Gunnar, lagman
Linn, Björn G., avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Hedqvist, Eric H., intendent
Hjorth, Jan L. S., byrådirektör
Holmquist, Bengt M., l:e intendent (fr. o. m. den 1 januari 1969)
Unnerbäck, K. E. Eyvind, antikvarie
Lokal: Livrustkammaren, 115 21 Stockholm, tel. 62 01 16 (Meyerson),
Gumshornsgatan 6, 1 tr., 114 60 Stockholm, tel. 61 83 48 (Hedqvist), 61 83 09
(Unnerbäck), Riksutställningar, Sandhamnsgatan 63, 115 28 Stockholm, tel.
växel 63 51 80 (Westin, Hjort och Holmquist)
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1966 :E 52. Tilläggsdirektiv,
se 1968: 30.
De sakkunniga har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit elva
sammanträden. Dessutom har särskilda expertgrupper inom utredningen
sammanträtt sammanlagt 29 gånger.
Försöksverksamheten med riksutställningar av konst och kultur- och naturhistoriska
föremål har fortsatt och utbytts. Budgetåret 1969/70 disponerar
de saltkunniga totalt 3 950 000 kronor för ändamålet ur riksstatsanslaget
Bidrag till särskilda kulturella ändamål.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
24. Kompetensutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1965 för
att utreda gymnasie- och fackskoleutbildningens kompetensvärde m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 november 1965):
264
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 24
Orring, Jonas A., generaldirektör, ordförande
Berg, C. G. Håkan, byråchef
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av I kamm.
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa, led. av II kamm.
Mattsson, S. M. Lennart, distriktsstudieledare, led. av II kamm.
Mundebo, K. A. Ingemar, avdelningsdirektör, led. av II kamm.
Neymark, N. G. Ej nar, byråchef
Sandberg, A. Birger, t. f. förhandlingsdirektör
Wallmark, Gunnar S., intendent, led. av I kamm.
Experter:
Ager, Ruth, undervisningsråd (fr. o. in. den 20 mars 1969)
Almefelt, Paul, byråchef (fr. o. m den 1 april 1969)
Berg, Christer, teknolog (fr. o. m. den 1 maj 1969)
Billig, Ragnhild, rektor (fr. o. m. den 1 april 1969)
Bongenhielm, Per, skolkonsulent (fr. o. m. den 1 april 1969)
Bystedt, Britt-Marie, direktör (fr. o. m. den 1 augusti 1969)
Chytraeus, Inger, byrådirektör (fr. o. m. den 1 april 1969)
Dahlheim, Göran, ingenjör (fr. o. m. den 20 mars 1969)
Dahllöf, Urban, docent
Eketorp, Sven, professor (fr. o. m. den 1 maj 1969)
Elgqvist-Saltzman, Inga, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Göthberg, Bo, folkhögskolinspektör (fr. o. m. den 1 april 1969)
Hammarbäck, Sven Arne, byråsekreterare (fr. o. m. den 15 april 1969)
Henrysson, Sten, professor
Jansson, Torbjörn, byrådirektör (fr. o. m. den 1 april 1969)
Johansson, Ingvar, rektor (fr. o m. den 1 april 1969)
Jonsson, Benny, byrådirektör (fr. o. m. den 1 april 1969)
Karlsson, Jan-Sture, generalsekreterare i SFS (fr .o. in. den 15 april 1969)
Karlström, Hans Åke, avdelningsdirektör
Krantz, Gösta, studierektor (fr. o. m. den 20 mars 1969)
Kuylenstierna, Gun, byrådirektör (fr. o. in. den 1 april 1969)
Lejbrant, Thure, byrådirektör
Lindqvist, Ingvar, professor (fr. o. m. den 1 maj 1969)
Lyckman, Ingvar, organisationskonsulent (fr. o. m. den 1 september 1969)
Magnusson, Göran, byrådirektör (fr. o. m. den 1 maj 1969)
Marklund, O. Sixten A., undervisningsråd
Nilsson, Allan, rektor
Nilsson, Ann-Marie, organisationskonsulent (t. o. m. den 31 augusti 1969)
Ohlin, Mats, teknolog (fr. o. m. den 20 november 1969)
Olderin, Gunnar O., tf byråchef
Oliw, Börje, rektor (fr. o in. den 20 mars 1969)
Olsson, Margareta, förste byråsekr. (fr. o. in. den 15 september 1969)
9f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
265
U: 24
Riksdagsberättelsen år 1970
Olsson, A. E Osborn, undervisningsråd
Persson, Henry, sekreterare (fr. o. in. den 15 april 1969)
Ringborg, Erland, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 augusti 1969)
Ringgren, Helmer, professor (fr. o. m. den 1 maj 1969)
Sandberg, Per, studierektor (fr. o. m. den 15 april 1969)
Sjödin, Ulla, byrådirektör (fr. o. m. den 1 april 1969)
Sjöström, Birger, byrådirektör (fr. o. m. den 20 mars 1969)
Skoglund, Sten, professor (fr. o. m. den 1 maj 1969)
Stetler, Emil F., avdelningsdirektör
Storm, P. David G., tf byråchef
Ström, Fingal, kansliråd (fr. o. m. den 1 juni 1969)
Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör
Söderström, Göran, intendent (fr. o. m. den 18 augusti 1969)
Vestin, Margareta, avdelningsdirektör
Wetter, Gunilla, byrådirektör (fr. o. m. den 1 april 1969)
Wilken-Ferm, Birgit, amanuens
Östlundh, Hans-Erik, undervisningsråd (fr. o. m. den 20 mars 1969)
Sekreterare:
Larsson, Helmer, E., utredningschef
Biträdande sekreterare:
Ericsson, Britta, M., byrådirektör
Hjorth, K. Gunilla, förste byråsekreterare
Lokal: Norr Mälarstrand 22, 5 tr., 112 20 Stockholm, tel 51 06 09,
52 23 72 (expedition), 52 19 28 (Ericsson), 51 49 32 (Hjorth), 51 45 84
(Larsson)
Direktiven för utredningen, se 1966: E 56.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit elva
sammanträden.
Kommittén har den 22 januari 1969 avgett rapporten ”Amerikanska kompetensfrågor”
(Stencil U 1968: 10).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
25. Läromedelsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 januari 1966 för
att utreda frågan om produktion och granskning av läroböcker och andra
pedagogiska hjälpmedel m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 april 1966):
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av II kamm., ordförande
Beckman, K. Birger, direktör
Dahlbom, Bengt S., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 27 december 1968)
Furubo, Jan-Eric, fil. stud.
Kärnek, Ruth I. C., landstingsråd
266
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 26
Ringborg, S. Erland, avdelningsdirektör
Storm, C. Olof, undervisningsråd (t. o. m. den 27 december 1968)
Experter:
Bengtsson, Sture Ch., biträdande skoldirektör
Henrysson, Sten, professor
Holmström, Lars-Gunnar, docent
Härnqvist, Kjell, professor
Höglund, E. Olov, byrådirektör (fr. o. m. den 10 juli 1969)
Svensson, Nils-Eric, byråchef
Wallin, Erik G., docent (fr. o. m. den 17 januari 1969)
Sekreterare:
Hölne, Karl-Vilhelm, redaktör
Biträdande sekreterare:
Furestedt, Karl E., fil .kand.
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr., 11129 Stockholm, tel. 20 97 94 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1967: E 50.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tolv
sammanträden.
Återstående uppgifter för kommittén är främst frågan om införande av
helt fria läromedel för studerande, frågor rörande granskning, utprövning
och utveckling på läromedelsområdet samt frågor rörande produktion, distribution
och inköp av läromedel.
På Kungl. Maj :ts uppdrag undersöker statens pris- och kartellnämnd läromedelsmarknaden
åt utredningen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
26. Sakkunniga för beredning av frågor rörande upprättande av
storaccelerator
Tillkallade enligt Kungl .Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att
bereda frågor rörande upprättande av storaccelerator:
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare, ordförande
Brising, Lars H., direktör
Ekspong, A. Gösta, professor
Engström, Arne V., professor
Funke, Gösta W., fil. dr
Lemne, Mats H., landshövding
Sanell, P. Åke, kansliråd
Stiernstedt, K. Jan T., expeditionschef
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
267
U: 26 Riksdagsberättelsen år 1970
De sakkunniga har under tiden november 1968—oktober 1969 inte hållit
något sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå tills vidare.
27. Sakkunniga med uppdrag att följa frågan om högre teknisk
utbildning i Norrland
Uppdrag enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1966 åt fakultetsberedningen
för de tekniska vetenskaperna att jämte nedannämnda ledamöter
av riksdagens första respektive andra kammare kontinuerligt följa frågan
om högre teknisk utbildning i Norrland och när så befinns möjligt framlägga
förslag rörande fortsatt utbyggnad av nämnda utbildning:
Holm, J. Lennart, generaldirektör, ordförande
Berglund, Carl-Bertil, direktör
Borg, L. Göran, professor, rektor
Hellestam, Sigvard, direktör
Johansson, Sven A. E., professor
Jönsson, Elias I., hemmansägare, led. av II kamm.
Lindberg, O. Arne, kyrkoherde, f d riksdagsman
Lindström, Olle, professor
Nordström, Lars V., professor
Näsström, Emil E., f. d. kommunaldirektör, f. d. riksdagsman
Olson, O. Hjalmar, direktör
Olving, Sven, professor
Stenberg, Gunvor, speciallärare, led. av I kamm.
Svanberg, U. Ingvar, skoldirektör, led. av II kamm.
Genom Kungl. Maj :ts beslut 5.9.1969 utvidgades fakultetsberedningen
för de tekniska vetenskaperna med fyra ledamöter. Därmed tillfördes även
kommittén ytterligare fyra sakkunniga nämligen
Blixell, Anders, teknolog
Karlsson, Karl Gustav, ingenjör
Niblaeus, Kerstin, teknolog
Sjögren, Håkan, universitetslektor
Lokal: Universitetskanslersämbetet, Box 16 334, 103 26 Stockholm 16, tel.
växel 24 85 60 (fakultetsberedningens sekreterare, avdelningsdirektör
Johnny Andersson, kommitténs biträdande sekreterare, fil. kand. Karin
Odencrants).
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 dels hållit fyra
sammanträden, dels gjort en resa till vissa norrländska städer, där kommittén
sammanträffat med representanter för regionala och lokala myndigheter,
näringsliv m. in., dels gjort en resa till Finland, där den samman
-
268
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 28
träffat med representanter för utbildningsministeriet och de tekniska högskolorna
i Otnäs och Tammerfors.
Kommittén har den 16 december 1969 avgett betänkandet ”Högre teknisk
utbildning i Norrland (Stencil U 1969: 11).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
28. Reklamutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1966 för
att utreda reklamens verkningar med särskild hänsyn till reklamsändningar
i televisionen (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1966):
Hörjel, Nils J., generaldirektör, ordförande
Andersson, Karin, förbundssekreterare
Blidfors, T. E .Johannes, seminarielärare, f. d. riksdagsman
Gerentz, Sven T., chefredaktör
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
Hellsten, Sven T., direktör
Lindqvist, Sven O., författare, fil.dr.
Pagmar, Sten G. D., direktör
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Winqwist, Carl-Henrik, direktör
Wärneryd, Karl-Erik, professor
Experter:
Albinsson, N. Göran, direktör
Elm, Torsten J. W., byrådirektör
Friberg, Karl-Erik B., aktuarie
Gustafsson, Karl-Erik, civilekonom
Hagberg, Carl-Lennart, kammarrättsassessor
Lindhoff, B. Håkan, civilekonom (fr. o. m. den 20 januari 1969)
Lindskog, Nils-Petter, direktör
Ortmark, Åke H., civilekonom
Sundström, S. Åke A., fil kand (fr. o. m. den 20 januari 1969)
Tengelin, Sten E., direktör (fr. o. in. den 20 januari 1969)
Åberg, Carl Johan, byråchef
Sekreterare:
Sarman, Arthur H., fil. lic.
Lokal: Postbanken, Drottninggatan 89, 105 05 Stockholm, tel. växel
23 65 00 ankn. 145
Direktiven för utredningen, se 1967: K 43.
Under tiden januari—oktober 1969 har utredningen haft tio sammanträden
och de åtta arbetsgrupperna trettioåtta sammanträden. En av utredning
-
269
U: 28
Riksdagsberättelsen år 1970
en tillsatt arbetsgrupp har publicerat en promemoria rubricerad ”Undersökning
om press- och filmreklamens vederhäftighet” (Stencil).
Utredningsarbetet beräknas bli avslutat under år 1970.
29. Kommittén för television och radio i utbildningen
( TRU-kommittén)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 februari 1967 för
försöksverksamhet med television och radio i utbildningsväsendet (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 mars 1967):
Edenman, Ragnar H. L., landshövding, ordförande
Ag, Lars, direktör (t. o. m. den 19 februari 1969)
Borg, L. Göran, professor
Holmström, Lars-Gunnar, docent
Lundgren, Rolf, A., direktör (fr. o. m. den 20 februari 1969)
Lundgren, Stig G., byrådirektör
Orring, Jonas O., generaldirektör
Persson, Henry, A., sekreterare (fr. o. m. den 20 februari 1969)
Sohlman, Ragnar W. A. R., kansliråd
Experter:
Ag, Lars E., direktör (fr. o. m. den 2 juni 1969)
Ahlström, Bengt, avdelningsdirektör
Ahlström, Karl-Georg J., professor
Alm, Jan, med. kand. (fr. o. m. den 9 december 1969)
Almqvist, Gert, tekn. lic.
Andersson, Bengt Joel, professor
Bergström, Willy, universitetslektor
Block, Eskil, tekn. lic.
Broberg, K. Bertram, professor
Bylund, B. Erik M., professor
Brunzell, Frans-Olof, studierektor, försöksledare
Bottiger, Lars-Erik, docent
Carlsson, A. Janne, professor
Cedergren, Ebba L. C., professor
Colding, Bertil, professor
Eliasson, H. Torsten Y., lektor
Enander, Bengt N., professor
Fris, Ann-Margret, studierektor (fr. o. m. den 9 december 1969)
Furumark, Ann-Mari, avdelningschef (t. o. m. den 8 december 1969)
Grant, N. Gunnar, docent
Gruting, Britt M., departementssekreterare
270
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 29
Gustavsson, Kurt, ingenjör (fr. o. m. den 11 april 1969)
Hagander, Sten I., avdelningsdirektör
Hallendorff, C. J. Herman, professor
Hammar, Thomas, docent
Hammarberg, Peter, rektor
Hellström, Emil, undervisningsråd
Henrysson, Sten, professor (fr. o. m. den 11 april 1969)
Hermansson, Hartwig V., rektor
Holmberg, Bengt R., professor
Hägg, Ingemund, universitetslektor
Ingelstam, Erik P. G., professor
Ingelstam, Lars E., bitr. professor
Johansson, K. Gunnar E., professor
Johansson, K. Inge, studierektor
Krantz, Paul Olof, byrådirektör
Körner, Lars M., medicine kandidat (fr. o. m. den 11 april 1969 t. o. m.
den 8 december 1969)
Lagerwall, S. Y. Torbjörn, universitetslektor
Lindquist, C. Bertil J., professor
Lundh, Jan-Henrik, studierektor, chef för produktionsenheten (fr. o. m.
den 1 februari 1969)
Markesjö, A. Gunnar, universitetslektor
Molander, Stig, förste byråingenjör
Nauckhoff, Per, fil. kand. (fr. o. m. den 9 december 1969)
Nilsson, Jan, civilingenjör (fr. o. m. den 9 december 1969)
Otteblad, S. I. Arne, universitetslektor
Petri, Ingemar, byrådirektör (fr. o. m. den 9 december 1969)
Regalo, Margit, redaktör (fr. o. in. den 9 december 1969)
von Rosen, Erik, överläkare
Rådström, Hans V., professor
Schedvin, Sven-Olof, lektor
Schyl-Bjurman, Gertrud, fil. kand. (fr. o. m. den 9 december 1969)
Stenbäck, Manne, redaktör
Stoye, Peter C. J., civilingenj ör och civilekonom
Ström, Gunnar O. F., professor
Sundqvist, Allan, skolkonsulent
Svahn, Olov E., professor
Svensson, Nils-Eric, byråchef
Thorsell, Siv, fil. kand. (fr. o. m. den 9 december 1969)
Törnqvist, Gunnar, professor
Vestlund, A. Gösta, undervisningsråd
Wennström, Gunnar, medicinalråd
271
U: 29
Riksdagsberättelsen år 1970
Wikstrand, Rolf, skolsekreterare (fr. o. m. den 7 september 1969)
Wretmark, Gerdt, överläkare
Zackrisson, Uno, universitetslektor
Åkerlind, Lars E. K., universitetslektor
Åström, Karl Johan, professor
Huvudsekreterare:
Hammar, Carl-Filip, departementssekreterare (fr. o. m. den 1 februari 1969)
Lundh, Jan Henrik, studierektor (t. o. m. den 31 januari 1969)
Lokal: Stockholmsvägen 30, 182 74 Stocksund, tel. växel 85 04 20
Direktiven för utredningen, se 1967: E 44.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit åtta sammanträden.
Därjämte har kommitténs expertgrupper hållit 19 sammanträden.
Vidare har ett stort antal sammanträden hållits med tillfälligt anlitad
expertis i planeringsgrupper m. m.
Kommitténs arbete har avsett planering, produktion av program och annat
kursmaterial och försöksverksamhet med viss del av det producerade
materialet i enlighet med av Kungl. Maj :t fastställd produktionsplan. Studiekapaciteten
vid kommitténs produktionsenhet i Stocksund medger inspelning
av bl. a. ca 400 tv-program per år. Budgetåret 1969/70 disponerar
kommittén för sin verksamhet 14 477 000 kronor av reservationsanslaget
Viss utbildning via radio och television m. m. Kungl. Maj :t har den 19 september
1969 fastställt produktionsplan för budgetåret 1969/70.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1970.
30. Pedagogikutredningen (PU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1967 för att
utreda frågan om samordning och arbetsfördelning mellan pedagogiska institutioner
inom lärarhögskolor och universitet m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 maj 1967):
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare, ordförande
Berg, C. G. Håkan, byråchef
Härnqvist, Kjell, professor
Stukåt, Karl-Gustaf, professor
Svensson, Nils-Eric, byråchef
Experter:
Ardö, Paul A. E., lektor
Askling, Berit, fil. lic.
Dahllöf, Urban S., docent
Ekman, Elin, bibliotekarie
Eliasson, H. Torsten Y., lektor
Ellegård, H. Älvar, professor
272
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 31
Gjöthlén, Alf, byråchef
Höglund, Bengt A., assistent
Lalander, Nils, redaktör
Lindell, N. J. Ebbe, e. laborator
Wallin, Erik, docent
Sekreterare:
Gran, J. Bertil, lektor
Lokal: Lärarhögskolan, Munkhättegatan 3, 200 45 Malmö 23, tel. 040/
96 20 40, växel 040/867 00
Direktiven för utredningen, se 1968: 47.
Utredningen har sedermera genom Kungl. Maj :ts beslut den 17 maj 1968
anbefallts att inkomma med förslag beträffande den barnpsykologiska
forskningens organisation.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fjorton
sammanträden.
Utredningen räknar med att kunna avlämna sitt huvudbetänkande i början
av år 1970.
Utredningen kommer att fortsätta sitt arbete i vad avser vuxenpedagogiska
frågor.
31. Dataarkiveringskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1967 att utreda
arkivfrågorna för den moderna informationsbehandlingens databärare
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1967):
Kromnow, E. Åke, riksarkivarie, ordförande
Berglund, K. Gustaf, produktionschef
Frank, S. Torsten, organisationsdirektör
Holmberg, Erik G., hovrättsråd
Experter:
Cnattingius, Claes M., bibliotekarie
Grage, Elsa-Britta, förste arkivarie
Lagerqvist, Åke, byrådirektör
Sekreterare:
Haverling, Sven G. I., förste arkivarie
Biträdande sekreterare:
Brunnberg, R. K. Charlotte, kanslisekreterare
Lokal: Riksarkivet, Fyrverkarbacken 13—17, 112 60 Stockholm, tel.
54 02 00
Direktiven för utredningen, se 1968: U 42.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tio sammanträden.
273
U: 31
Riksdagsberättelsen år 1970
Kommittén har avgett ett delbetänkande, dagtecknat den 13 november
1969, ”Förslag till gallringsbestämmelser om utgallring hos statliga myndigheter
av information på elektromagnetiska databärare m. m.” Stencil U
1969: 8). Kommittén räknar med att under år 1970 avge ett delbetänkande
om arkivering av bild- och ljudupptagningar hos Sveriges Radio m. fl. institutioner.
Kommittén har under år 1969 utrett i vad mån prövning av mikrofilm och
magnetband hos statens provningsanstalt är nödvändig för den fortsatta
verksamheten.
Utredningsarbetet beräknas fortsätta under hela år 1970.
32. Sakkunniga för förhandling om avtalsreglering av upphovsrättsliga
frågor på undervisningsområdet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1967 med uppgift att
förhandla om en avtalsreglering av de upphovsrättsliga frågorna på undervisningsområdet
:
Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd, ordförande
Bergström, Svante B., professor
Experter:
Ahlström, Bengt, avdelningsdirektör
Dahlbom, Bengt S., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 27 december 1968)
Landström, Sten-Sture, direktör
Sandberg, A. Birger, t.f. förhandlingsdirektör
Storm, C. Olof, undervisningsråd (t. o. m. den 26 december 1968)
Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8, 111 28 Stockholm 2, tel.
23 67 20 (ordföranden)
Direktiv för de sakkunniga har icke utfärdats.
De sakkunniga har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fyra
sammanträden.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1970.
33. Skolledarutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 september 1967 för
att verkställa utredning rörande organisationen av skolledningen vid större
gymnasiala skolenheter m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober
1967):
Sönnerlind, Arne S., skolråd, ordförande
Björinder, Henry K. E., sekreterare
Krook, Sven, rektor (fr. o. m. den 20 december 1969)
Lindgren, Göte, sekreterare
274
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 34
Nordell, Erik H., rektor (t. o. m. den 19 december 1969)
Olsson, Olof, rektor (fr. o. m. den 20 december 1969)
Orehag, N. Lennart H., skoldirektör
Sandberg, A. Birger, tf. förhandlingsdirektör
Experter:
Backström, Gösta, skolchef (fr. o. in. den 14 mars 1969)
Jonsson, K. Göte, sekreterare
Karlin, Bengt G., organisationsdirektör
Sjöholm, Bert, rektor (fr. o. in. den 10 juni 1969)
Sundh, Karl Olof, skolinspektör
Sekreterare:
Elfving, Lars S., biträdande skoldirektör (t. o. m. den 31 december 1969)
Sjöholm, Bert, rektor (fr. o. in. den 1 januari 1970)
Biträdande sekreterare:
✓
Åkerberg, Karl-Axel I., byrådirektör
Lokal: Skolöverstyrelsen, Fack, 104 22 Stockholm 22, tel. växel lokalsamtal
22 70 00, rikssamtal 22 41 20 (ordföranden)
Direktiven för utredningen, se 1968: U 51.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fjorton
sammanträden, varvid den vid två tillfällen under längre sammanhängande
tid förlagt arbetet till ort utanför Stockholm.
Utredningen har den 2 december 1969 avgett betänkandet ”Mellanskolans
ledning” (SOU 1969:47).
Genom beslut den 10 juni 1969 har utredningen bemyndigats att till prövning
uppta även grundskolans ledningsformer.
Med stöd av nämnda beslut har utredningen under hösten 1969 genomfört
en organisationsundersökning som berört skolledningen samt till skolledningen
knuten personal vid ca 150 rektorsområden inom det obligatoriska
skolväsendet.
Utredningsarbetet rörande grundskolans ledningsformer bedömer utredningen
vara genomförd under slutet av år 1971.
34. Konstnärsutbildningssakkunniga (KUS)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 september 1967
för utredning av konstnärsutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 12 september 1967):
Lindblom, Paul, direktör, ordförande
Acking, Carl-Axel, professor
Bergman, Hans R., studerande
Brunnberg, Hans A., professor
Larsson, Mårten J., arkitekt SAR
Linde, Ulf H., professor
275
U: 34
Riksdagsberättelsen år 1970
Meyerson, K. Åke W., överintendent
Nemes, Endre, professor
Persson, Sigurd F., ädelsmed
von Schantz, K. Philip G., professor
Experter:
Bohman, Jan A., grafiker (fr. o. m. den 1 december 1968)
Hallström, Björn H,. fil. lic. (fr. o. m. den 1 december 1968)
Lindgren-Fridell, A, Marita G., fil. lic., l:e intendent (fr. o. m. den 1 juli
1969)
Myrenberg, Bo K. M., arkitekt SAR (fr. o. m. den 21 oktober 1969)
Myrenberg, Lars E. T. arkitekt SAR (fr. o. m. den 21 oktober 1969)
Nilsson, I. Pål-Nils, fotograf (fr. o. m. den 1 december 1968)
Wahrby, Hans (Hasse) O., skolkonsulent
Sekreterare:
Johansson, Nils J. O., fil. kand.
Biträdande sekreterare:
Erikson, M. Birgitta, kanslist
Jansson, Björn S., fil. kand.
Lokal: Svartmangatan 9, 4 tr., 111 29 Stockholm, tel. 21 17 76 (sekreterare),
10 53 52 (bitr. sekreterare).
Utredningens ursprungliga direktiv, se 1968: U 52.
Tilläggsdirektiv, se 1969: U 41.
De sakkunniga har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit nitton
sammanträden. Dessutom har ett tjugotal sammanträden hållits av arbetsgrupper
inom de sakkunniga.
De sakkunniga avser att avlämna sitt huvudbetänkande under år 1970.
Utredningsarbetet beräknas fortsätta under hela år 1970.
35. Organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande
jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1967 med
uppdrag dels att överväga de organisatoriska m. fl. frågor, som sammanhänger
med ett införande av jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens
yrkesskolor under skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas insyn,
dels att i avvaktan på beslut i tillsynsfrågan fungera som samordnande
organ vad gäller skolöverstyrelsens, lantbruksstyrelsens och skogsstyrelsens
planering främst i frågor som gäller läroplansarbetet och skolbyggandet:
Gårdstedt,
H. Birger, skolråd, ordförande
Arnell, Anders, avdelningsdirektör
Ericsson, K. Gösta, byråchef
276
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
U: 36
Experter:
Folkmarson, James, länsskolinspektör
Nordin, Gösta, undervisningsråd
Enander, Karl-Göran, rektor
Sekreterare:
Jonsson, Kjell I., byrådirektör
Lokal: Skolöverstyrelsen, Fack, 104 22 Stockholm 22, tel. växel lokalsamtal
22 70 00, rikssamtal 22 41 20.
Kungl. Maj :t har genom skrivelse den 25 april 1969 uppdragit åt kommittén
att lägga fram förslag rörande den närmare utformningen av organisationen,
utbildningens utformning och resursbehovet för skogsinstituten
samt de övriga förslag som kunde föranledas av riksdagens beslut (rskr
1969: 9). Vidare har kommittén genom skrivelse den 9 maj 1969 fått i uppdrag
att, i anledning av riksdagens beslut rörande mellanskolan (rskr
1968:404),
dels till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till läroplan för de av reformen
berörda skolorna på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens
områden (prop 1968: 140 s. 147—148),
dels undersöka vilka skogsbruksskolor och skolor inom lantbrukets yrkesutbildning
som med hänsyn till utbildningsbehovet kan komma i fråga
för nedläggning samt till Kungl. Maj:t inkomma med förslag härom
(prop. 1968: 140 s. 147) samt
dels överväga framlagda förslag dels om förändringar av ledningen för
skogsbruksskolorna, dels om lärarkategorin instruktörer, dels ock om övriga
personalproblem som uppkommer vid rationalisering av skogsbruksskolorna
samt till Kungl. Maj :t inkomma med förslag härom (prop.
1968: 140 s. 148).
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit femton
sammanträden.
Kommittén har under år 1969 avlämnat förslag om dels skogsinstitutens
verksamhet och organisation, dels utbildningskomplettering för instruktörerna
vid skogsbruksskolorna. I början av år 1970 beräknas kommittén
avlämna ett betänkande rörande läroplaner m. m. och därefter ett betänkande
om organisation in. m. av jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens
yrkesskolor.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
36. Utredningen rörande förbättrad konfirmationsundervisning m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 januari 1968 för att som
sakkunnig dels utreda frågan om genom inrättande av konsulenttjänster
eller på annat sätt särskilda åtgärder bör vidtagas för förbättring av konfir
-
277
U: 36
Riksdagsberättelsen år 1970
mandundervisningen samt att, om dylika åtgärder finnes erforderliga, avge
förslag om hur kostnaderna skall bestridas, dels undersöka möjligheterna
att i ökad utsträckning använda icke prästvigda tjänstebiträden åt präst:
Åberg, Erik V. R., f. d. kammarråd
Expert:
Ekman, Olle, komminister
Sekreterare:
Nykvist, Gösta N., kammarråd
Lokal: Kammarkollegiet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 23 45 60
(sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har den 27 oktober 1969 avgett betänkandet ”Åtgärder för
förbättrad konfirmationsundervisning” (Stencil U 1969: 6).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
37. 1968 års kyrkohandbokskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 mars 1968 för att
inom utbildningsdepartementet biträda med revidering av den Svenska kyrkohandboken
och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en
handboksrevision:
Askmark, K. F. Ragnar, biskop, ordförande
Andrén, Åke, professor
Edwall, Pehr A. R., kontraktsprost
Göransson, Harald O., musikdirektör
Hallqvist, Rritt G., författare
Expert:
Eckerdal, Lars, teol. lic. (fr. o. m. den 17 november 1969)
Holte, K. Ragnar, professor (fr. o. m. den 11 april 1969)
Simonsson, Tord, kyrkoherde (fr. o. m. den 17 november 1969)
Sekreterare:
Weman, N. Gunnar L., kyrkoherde (t. o. m. den 31 dec. 1968)
Ahrén, Per-Olov A., docent (fr. o. m. den 1 jan. 1969)
Lokal: Trastvägen 22, Uppåkra, 222 48 Lund, tel. 040/46 48 60 (sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sju sammanträden,
företagit en studieresa till Italien och anordnat tre tvådagarskonferenser
om den liturgiska försöksverksamheten.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
278
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
U: 38
38. 1968 års utbildning sutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1968 för utredning
rörande den fortsatta planeringen av det eftergymnasiala utbildningssystemet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 maj 1968):
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare, ordförande
Löwbeer, Hans, universitetskansler
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör
Orring, Jonas A., generaldirektör (fr. o .m. den 19 maj 1969)
Rosén, Nils Gustav K. G., f. d. universitetskansler (t. o. m. den 18 maj 1969)
Experter:
Referensgrupper:
Företrädare för de politiska partierna
Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av II kamm.
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av I kamm.
Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led. av I kamm.
Nordstrandh, Ove H., lektor, led. av II kamm.
Svensson, J. Erik O., disponent, led. av I kamm.
Tham, Carl C. W., partisekreterare
Företrädare för utbildningsväsendet
Gralén, Nils G .J., professor, rektor
Göransson, Ulf I. G., studerande (t. o. in. den 31 maj 1969)
Hallberg, Per Åke, jur. stud.
Jacobson, Bengt A., länsskolinspektör
Johansson, K. Inge, studierektor
Ivolk, Jaan, studerande, (fr. o .m. den 1 juni 1969)
Sköld, Lars G., överdirektör
Stjernquist, Per Nilsson-, professor, rektor
Företrädare för arbetsmarknadsorganisationerna m m
Cronqvi^t, Sven-Olof H., ombudsman
Curman, S. Johan H., intendent
Eriksson, Sune B., sekreterare
Haldén, J. O. Folke, direktör
Isling, B. Åke J., utbildningschef
Karlson, Tore E., ombudsman
Linderoth, Karl Axel, direktör
Ström, K. Fingal, kansliråd
Tobisson, Lars F., direktör
Wikstrand, Rolf A. I., sekreterare
Experter:
Andersson, Johnny, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 15 september 1969)
279
Us 38
Riksdagsberättelsen år i970
Attehag, Gösta, byrådirektör
Axelsson, Karl-Axel, undervisningsråd (fr. o. m. den 1 oktober 1969)
Bengtsson, Jarl, fil. lic.
Bentzel, Ragnar H., professor
Berg, C. G. Håkan, byråchef (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Block, Eskil, tekn. lic. (fr. o. m. den 15 februari 1969)
Ericsson, Britta M,. byrådirektör
Eriksson, Hans, byrådirektör
Fornstedt, Ulf, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 januari 1969)
Gesser, Bengt A., fil. lic.
Gårdstedt, H. Birger, skolråd
v. Heland, Björn E., avdelningsdirektör (fr .o. m. den 1 oktober 1969)
Härnqvist, Kjell, professor
Kim, Lillemor, A. B., byrådirektör
Lindbeck, C. Assar E., px-ofessor
Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Magnusson, Leif R., pol. mag.
Nilsson, Thora I.-L., byråchef
Näswall, Björn, kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1969)
Olderin, Gunnar O., byråchef
Olsson, A. E. Osborn, undervisningsråd
Poppius, Hans O., byråchef
Rehnberg, Bertil, överdirektör
Ringborg, S. Erland, avdelningsdirektör
Rydh, Olof G. G., pol. mag.
Silenstam, Per, byrådirektör
Sjöstrand, Per, fil. lic.
Ståhl, Ingemar, docent (fr. o. m. den 15 maj 1969)
Sundgren, Magnus, soc. stud.
Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör
Svensson, L. G. Roland, kanslisekreterare (fr. o. in. den 15 oktober 1969)
Österberg, Gunnar, universitetslektor
Östlundh, Hans-Erik, undervisningsråd (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Sekreterare:
Bergendal, Gunnar S., byråchef
Biträdande sekreterare:
Henrikson, Ulf T. A., förste byråsekreterare
Hökerberg, Annika, S. O., fil. kand. (fr. o. m. den 20 oktober 1969)
Oscarsson, Gösta H., pol. mag. (fr. o. m. den 17 september 1969)
Sjöström, S. Birger, förste konsulent (fr. o. m. den 1 september 1969)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack 103 10 Stockholm 2, tel. växel
lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
280
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 40
Direktiven för utredningen, se 1969: U 47.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit nio protokollförda
sammanträden och fem sammanträden med referensgrupperna.
Utredningen har under år 1969 publicerat bl. a. två tryckta promemorior,
dels, ”Mål för högre utbildning” dels ”Högre utbildning. Funktion och
struktur”.
Utredningsarbetet beräknas fortsätta under hela år 1970.
39. 1968 års studiemedelsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 maj 1968 för översyn
av studiemedelssystemet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni
1968):
Nilsson, K. Börje, socionom, led. av II kamm. ordförande
Andersson, Stig K. A., rektor
Mattsson, B. G. Stig, byråchef
Oberger, Bengt, civilekonom
Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av II kamm.
Experter:
Göransson, Lars O., byrådirektör
Lindfors, Leif V., fil. kand. (fr .o. m. den 15 september 1969)
Sekreterare:
Lindell, Lars-Olof A., fil. kand.
Biträdande sekreterare:
Lundquist, Olof F., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 25 april 1969)
Lokal: Järntorget 84, 1 tr, 111 29 Stockholm, tel. 11 77 34.
Direktiven för utredningen, se 1969: U 48.
Kungl. Maj:t har den 28 mars 1969 uppdragit åt utredningen att med
beaktande av en inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria utreda
frågan om studiemedel till deltidsstuderande.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fjorton
sammanträden. Utredningen har den 19 november 1968 avlämnat en promemoria
med förslag till ändring av 4 § studiehjälpsreglementet. Utredningen
har vidare den 17 december 1969 avgett ett delbetänkande, »Studiemedel vid
filosofisk fakultet» (Stencil U 1969: 10), vilket behandlar bl. a. studiemeriter
för studiemedel åt studerande vid filosofisk fakultet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
40. 1968 års litteraturiitredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1968 för att utreda
frågan om litteraturstöd m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli
1968):
281
U: 40
Riksdagsberättelsen år 1970
Björk, Kaj, redaktör, led. av I kamm. ordförande
Ahlmark, Per, fil. kand., led av II kamm.
Arvidsson, Stellan, rektor, f. d. riksdagsman
Sundman, Per-Olof, författare, led. av II kamm.
Wästberg, Per, författare
Experter:
Hjelmqvist, Bengt, f. d. avdelningsdirektör
Swedner, Harald, bitr. professor
Sekreterare:
Löfdahl, Göran, fil. mag.
Biträdande sekreterare:
Lannegren, Göran, fil. kand.
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr., 11129 Stockholm, tel. 20 87 69 (kansli),
10 73 32 (Lannegren)
Direktiven för utredningen, se 1968: U 49.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tio sammanträden.
En konferens om utredningens biblioteksexperimentella verksamhet
anordnades i Stockholm den 24-—25 september 1969. En studieresa
avseende i första hand biblioteken företogs den 10—13 juni 1969 till Örebro,
Göteborg, Lund och Malmö.
Utredningen har i skrivelser till departementschefen den 3 juli 1969 behandlat
biblioteksersättningsfrågan och den 30 september 1969 frågan om
grundandet av ett författarförlag.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
41. 1968 års beredning om stat och kyrka
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 för
fortsatt utredning rörande förhållandet mellan staten och svenska kyrkan
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1968):
Myrdal, Alva, statsråd, led. av I kamm., ordförande
Blomquist, Per A. B., kyrkoadjunkt, led. av I kamm.
Bolin, A. Bertil, bitr. generaldirektör
Dahlén, P. Olle R., pol. mag., led. av I kamm.
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av II kamm.
Hjelm-Wallén, Lena B., adjunkt, led. av II kamm.
Larsson, Gunnar K. V., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Garke, Hans, avdelningsdirektör
Wallin, Göte, konsulent
Zachrisson, Bertil J., chefredaktör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Söderberg, N. Olof, byrådirektör
282
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 43
Biträdande sekreterare:
Öjner, N. Folke, fil. kand.
Lokal: Järntorget 84, 2 tr., 111 29 Stockholm, tel. 11 77 28 (kansli),
11 77 29 (Söderberg), 11 77 31 (Öjner)
Direktiven för beredningen, se 1968: U 50.
Beredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sju
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
42. Kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1968 för att
utreda studiefinansieringen inom vuxenutbildningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 juli 1968):
Larsson, Lars E., typograf, led. av I kamm. ordförande
Dahlgren, Margareta B., direktörsassistent
Karlson, Tore E., ombudsman
Källstad, Thorvald E., rektor led. av II kamm.
Larsson, Lennart, ombudsman
Larsson, Ulf O., departementsråd
Tobisson, Lars F., direktör
Sekreterare:
Göransson, Lars O., byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Jacobsson, Eva B., kanslisekreterare
Stagh, Marina, pol. mag. (fr. o. m. 15.3. 1969).
Lokal: Järntorget 84 1 tr., 111 29 Stockholm, tel. 11 77 35, 11 54 60.
Direktiven för utredningen, se 1969: U 51.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit åtta
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
43. Filmutredningen 1968
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1968 för att
utreda frågan om filmbranschens ekonomiska struktur och villkor m. in.
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli 1968):
Åqvist, N. Erik, hovrättspresident, ordförande
Bengtson, Torsten S., redaktör, led. av I kamm.
Ellwyn, Carl-Olof, advokat
Grede, Kjell, regissör (fr. o. in. den 20 mars 1969)
Palm, N. Sture, redaktör, led. av I kamm.
283
U: 43
Riksdagsberättelsen år 1970
Peterson, Thage G., direktör
Schein, Harry, direktör
Troell, Jan, regissör (t. o. m. den 20 mars 1969)
Experter:
Eklund, Bo L., civilekonom (fr. o. m. den 10 februari 1969)
Stening, F. Birger, kammarrättsassessor (fr. o. m. den 2 december 1968)
Sekreterare:
Ekman, Gunnar O .S., hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Larson, Leif E., kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 september 1969)
Lokal: Svartmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel. 11 42 17 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1968: U 52.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fjorton
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
44. Lärarutbildningskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 november 1968 för
att utreda frågan om utbildning av lärare i s. k. övningsämnen m. in. (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1969):
Alemyr, Stig R., rektor, led. av II kamm., ordförande
Edam, Carl Tomas H:son, utbildningssekreterare
Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av II kamm.
Högberg, J. Paul, rektor
Junel, K. Bertil, skolråd
Olsson, Ernst W., f. d. lantbrukare, led. av I kamm.
Olsson, Jan-Olof, utbildningssekreterare
Persson, A. Henry, sekreterare
Stenholm, I. Britta, skoldirektör
Experter:
Amylong, Tora, skolkonsulcnt
Bengtsson, Rune, rektor (fr. o. m. den 12 december 1969)
Blixt, Ewa H., hushållslärare
Dahl, Karin I., lektor
Englund, Georg, fortbildningskonsulent
Fridén, Gunvor A. B., rektor
Fridén-Abelson, Ingrid A. S., rektor
Fry, Agneta M., barnavårdslärare
Hallgren, E. Susanne, fortbildningskonsulent
Littorin, Anne-Britt M., hushållslärare
Lundberg, P. J. Thorsten, rektor
584
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 44
Malmgren, Sture, gymnastikdirektör
Nordin, Anna-Greta, seminarielärare
Nordström, Gert Z., rektor
Olsson, A. E. Osborn, undervisningsråd
Quennerstedt, K. Ella Brita, seminarielärare
Romilson, Christer H., teckningslärare
Söderberg, E. Bo, t. f. teckningsinspektör
Vrethammar, K. Harald, undervisningsråd
Ågren, Bengt O., gymnastikinspektör
Åkerström, E. Göran, slöjdlärare
Åryd, I. Birgitta, fortbildningslconsulent
Sekreterare:
Lindén, Lars G., departementssekreterare
Nordkvist, Gunilla, yrkesvalslärare
Lokal: Järntorget 84, 2 tr., 111 29 Stockholm, tel. 11 77 32
Direktiv (anförande av statsrådet Moberg till statsrådsprotokollet den 8
november 1968):
1. Under 1950- och 1960-talen har stora förändringar genomförts inom
skolväsendet. Detta gäller såväl den obligatoriska skolan som de frivilliga
skolformerna. Arbetet med förnyelse av vårt skolväsen måste ständigt fortgå.
Innevarande år har riksdagen underställts förslag angående revidering
av grundskolans läroplan (prop. 1968: 129) och angående riktlinjer för det
frivilliga skolväsendet (prop. 1968: 140). I målsättningen för både grundskolan
och det frivilliga skolväsendet betonas starkt skolans personlighetsutvecklande
uppgift. I detta hänseende gäller väsentligen samma mål för
skilda studievägar. De lärare som verkar inom skolan måste vara klart
medvetna om att målsättningen för de enskilda ämnena bör ses i samband
med målsättningen för skolan i dess helhet. I grundskolan har de s. k.
övningsämnena en viktig uppgift när det gäller elevernas personlighetsutveckling.
Detta förhållande accentueras ytterligare enligt förslaget till revidering
av grundskolans läroplan. I den nya läroplanen förstärks nämligen
de praktisk-estetiska ämnenas ställning.
1967 års riksdag beslöt om reformering av utbildningen av klasslärare
och lärare i läroämnen (prop. 1967: 4, SU 51, rskr 143). Denna reform, som
successivt genomförs med början innevarande läsår, avser såväl utbildningens
innehåll som dess organisation. I organisatoriskt avseende innebär reformen
att både utbildningen av klasslärare och den praktisk-pedagogiska
utbildningen av lärare i läroämnen förläggs till lärarhögskolor. Ämnesstudierna
för blivande lärare i läroämnen på grundskolans högstadium och i
de frivilliga skolformerna skall ske vid universitet och vissa högskolor
men i närmare samarbete med lärarhögskolorna än tidigare.
Sedan länge är skolans ämnen indelade i grupperna läroämnen, övningsämnen
och yrkesämnen. Denna indelning speglar ett föråldrat synsätt. Benämningarna
läroämnen, övningsämnen och yrkesämnen bör därför som
anförts i prop. 1967:4 (s. 122) avskaffas. Det torde vara lämpligt att så
sker i samband med den omarbetning av gällande författningar, som föran
-
285
U:44
Riksdagsberättclsen år 1970
ledes av ett genomförande av de förslag som lagts fram i propositionen angående
riktlinjer för det frivilliga skolväsendet. I det följande använder jag
dock de nuvarande benämningarna för att underlätta jämförelser med rådande
förhållanden.
I samband med 1967 års riksdagsbeslut berördes även frågor som avsåg
andra lärarkategorier än klasslärare och lärare i läroämnen. Bl. a. beslöts
att som ett provisorium extra ordinarie lärartjänst skulle få omfatta både
läroämne och övningsämne. Vidare erinrades om den inom 1965 års musikutbildningskommitté
pågående utredningen om musiklärarutbildningen.
Det förutskickades, att det i övriga fall behövdes en genomgripande utredning
om övningslärarutbildningens innehåll och organisation. Vad gäller
utbildningen av lärare i yrkesämnen framhölls att starka skäl talade för
att de yrkespedagogiska instituten inlemmades i lärarhögskolorganisationen.
Kungl. Maj :t har sedermera, genom beslut den 12 maj 1967, gett skolöverstyrelsen
i uppdrag att efter samråd med statskontoret utreda formerna
härför. Det är angeläget att denna organisationsreform kan genomföras
utan dröjsmål bl. a. för att härigenom skapa bättre förutsättningar för ett
intensifierat pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete på yrkesutbildningens
område.
1965 års musikutbildningskommitté har i mars 1968 avgivit betänkandet
Musikutbildning i Sverige (SOU 1968:15). Betänkandet, som remissbehandlats,
innehåller bl. a. förslag om utbildning av musiklärare. Kommittén
har vidare utarbetat förslag till läroplaner för denna utbildning.
2. Det är av vikt att den lärarulbildningsreform som påbörjades med
1967 års riksdagsbeslut snarast fullföljs. Den åsyftade utredningen om utbildning
av övningslärare m. m. bör nu komma till stånd och verkställas av
särskilda sakkunniga. Utredningen bör avse utbildningen av lärare i följande
ämnen, nämligen teckning, gymnastik, trä- och metallslöjd, textilslöjd,
hemkunskap, barnavård, hushållsteknik, familjekunskap, konsumentkunskap
och dramatik. De sakkunniga bör därjämte utreda frågan om utbildning
av lärare i bild- och formarbete vid lärarhögskola. I vissa avseenden
bör utredningens uppdrag omfatta även utbildningen av lärare i musik och
konst- och musikhistoria. Först när ställning tagits till musikutbildningskommitténs
förslag är det emellertid möjligt att närmare precisera uppdraget
i denna del. De sakkunniga bör också överväga åtgärder för att i
lärarutbildningen inlemma sådana i vissa av skolans ämnen förekommande
estetiska moment som dans, teater, film och foto.
Yrkesutbildningsberedningen beräknas komma att framlägga vissa förslag
angående utbildning av lärare i yrkesteknik bl. a. inom de konsumtionstekniska,
vårdtekniska och estetiska områdena. Dessa förslag bör de
sakkunniga ta under övervägande. Vidare bör samråd ske med 1967 års
konstnärsutbildningssakkunniga, vilkas arbete berör utbildningen av lärare
i teckning. De sakkunniga skall givetvis också beakta de beslut, som kan
komma att fattas med anledning av propositionen angående revidering av
grundskolans läroplan och propositionen angående riktlinjer för det frivilliga
skolväsendet.
Utredningsarbetet bör i första hand inriktas på utformningen av grundutbildningen
för blivande lärare. För fortbildning av utbildade lärare finns
redan en omfattande fortbildningsorganisation. Om de sakkunniga finner
det befogat att föreslå komplettering av eller ändring i det nuvarande sy
-
286
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 44
stemet för fortbildning, bör de doek vara oförhindrade att framlägga förslag
härom.
3. Kungl. Maj:t har i anslutning till riksdagsbeslutet 1967 om reformering
av lärarutbildningen uppdragit åt skolöverstyrelsen att inkomma med
förslag till bestämmelser rörande tjänster som lärare i läroämne och övningsämne
samt om ämneskombinationer för sådana tjänster, överstyrelsen
har den 20 juni 1968 lagt fram förslag till provisoriska bestämmelser.
I detta sammanhang har det för skolöverstyrelsen endast varit möjligt att
ta upp ett begränsat antal ämneskombinationer. Även 1965 års musikutbildningskommitté
har föreslagit vissa fasta kombinationer av musik och läroämne
på det gymnasiala stadiet. Det är min avsikt att inom kort ta upp
dessa spörsmål till närmare övervägande i syfte att få fram provisoriska
bestämmelser.
F. n. är övningslärartjänster regelmässigt konstruerade som ettämnestjänster.
För ett bibehållande av denna tjänstetyp talar vissa omständigheter,
bl. a. de stora kraven på både bredd och djup i lärarnas kunskaper i ämnen
där frivillig undervisning eller speciellt krävande kurser förekommer.
Vidare kan sägas att lärarutbildning för ettämneslärare medför vissa organisatoriska
fördelar. Särskilt i grundskolan är det emellertid förenat med
olägenheter att en övningslärare har kompetens endast i ett ämne. Timunderlaget
i ämnet räcker ofta inte till heltidstjänstgöring vid en och samma
skolenhet. Vidare försvåras lärarens möjligheter att lära känna eleverna
genom att läraren har dem i endast ett ämne. Lärare i ämnen som teckning
och musik kan i många fall varje vecka arbeta med 500 elever eller mera.
Det finns också med ettämnestjänster risk att övningsämnena kommer att
stå utanför den alltmer angelägna integreringen mellan skolans olika ämnen.
De sakkunniga bör därför utgå från att lärartjänst i vilken ingår övningsämne
i regel skall omfatta minst två ämnen. De sakkunniga bör utan
hinder av nuvarande gruppering av skolans ämnen i läroämnen, övningsämnen
och yrkesämnen föreslå lämpliga ämneskombinationer. Eu allmän
utgångspunkt bör vara att de i en kombination ingående ämnena bör stödja
varandra, dvs. närbesläktade ämnen bör i första hand kombineras. Det torde
emellertid finnas personer, som skulle vara utmärkt lämpade som lärare
i ett övningsämne men som tvekar inför utbildning i ytterligare ett ämne.
Det bör därför inte uteslutas att det jämte tvåämneslärare skall kunna utbildas
övningslärare i enbart ett ämne.
4. De sakkunniga bör vidare behandla frågan om utbildningen liksom
hittills skall ge kompetens för tjänstgöring i såväl grundskolan som övriga
skolformer eller om det är motiverat med en på annat sätt utformad utbildning.
Ämnen som gymnastik, teckning, slöjd och hemkunskap eller ämnen
som står dessa innehållsligt nära förekommer såväl i grundskolan som
i andra skolformer. Lärare i ifrågavarande ämnen kommer ofta att tjänstgöra
i annan skolform än den, vid vilken hans tjänst är inrättad. Det är
därför av flera skäl önskvärt att utbildningen kan utformas så, att lärarna
kan undervisa över skolformsgränserna.
5. Lärarutbildningens mål och innehåll måste givetvis fastställas med utgångspunkt
i skolformernas målsättning och verksamhetsformer, såsom
dessa angivits i läroplanerna. Önskvärd samverkan mellan skolans olika ämnen
måste också beaktas i lärarutbildningen. Vidare bör de blivande lärarna
bl. a. få en sådan utbildning att hos dem grundläggs intresse för att fort
-
287
U: 44
Riksdagsberättelsen år 1970
löpande förnya, utveckla och förbättra undervisningen. Liksom i fråga om
annan lärarutbildning bör innehållet i den nu aktuella lärarutbildningen
grupperas i fyra huvuddelar, nämligen ämnesutbildning, pedagogik, metodik
och praktik. En viktig fråga som de sakkunniga bör ta upp är i vad
mån ämnesstudierna för lärare kan utan avsevärda olägenheter samordnas
med ämnesstudierna för andra yrkesgrupper, såsom f. n. sker vid t. ex.
utbildningen inom ämnet musik. I den mån ifrågavarande studier inte blir
identiska, bör övervägas anordningar som möjliggör att personer med annan
typ av fackutbildning än den som ges åt blivande lärare kan komplettera
sin utbildning, så att de blir behöriga till lärartjänst.
Den reguljära lärarutbildningen i övningsämnena kan inte rimligen omfatta
utbildning för alla de aktiviteter som övningsämnena omfattar. Detta
gäller även den frivilliga undervisningen utanför schematid i instrumentalmusik,
solosång, körsång, teckning, dramatik och gymnastik. För vissa aktiviteter
torde skolan liksom hittills få anlita specialister av skilda slag.
6. I detta sammanhang vill jag ta upp en fråga, som hör nära samman
med ämnesstudierna och dessas uppläggning. I vårt skolväsen finns ett inte
obetydligt antal personer, som på ett förtjänstfullt sätt tjänstgjort som övningslärare
under lång tid utan att ha föreskriven utbildning. De sakkunniga
bör överväga i vilken utsträckning särskilt anpassad lärarutbildning
för sådana lärare kan anordnas. Självfallet bör anordningen vara av engångskaraktär.
Utredningen bör behandla denna fråga med förtur och
skyndsamt inkomma med förslag.
7. Jag övergår så till frågan om utbildningens längd för den reguljära
lärarutbildningen. Den till lärarutbildningsanstalt knutna utbildningen för
övningslärare omfattar f. n. en tid som varierar mellan ett och fyra år. Till
denna lärarutbildning kommer i flertalet fall förberedande kurser och förpraktik.
Den lärarutbildning som beslöts av 1967 års riksdag omfattar för
klasslärare två och ett halvt eller tre år samt för adjunkter normalt fyra
år. Inom denna utbildningstid ryms även den praktisk-pedagogiska utbildningen.
För utbildning av lärare i övningsämne i kombination med annat
ämne bör anpassning ske till vad som i fråga om sammanlagd studietid
kommer att gälla för klasslärare eller för adjunkter. Ett annat förhållande
som de sakkunniga måste beakta vid bedömningen av utbildningstiderna
för olika utbildningsvägar är den praktik som föregår viss utbildning.
8. F. n. är kraven på förkunskaper för tillträde till utbildning för övningslärare
mycket skiftande. I fråga om skolunderbyggnad krävs i regel
grundskola, ibland med kompletteringar på gymnasienivå i vissa ämnen.
Därutöver krävs för tillträde till utbildning för hushållslärare, textillärare
och lärare i barnavård förberedande kurser och viss förpraktik som tillsammans
uppgår till ett eller ett och ett halvt år. För tillträde till teckningslärarutbildning
krävs ett förberedande år vid konstfackskolan men ingen
förpraktik. Lärare i trä- och metallslöjd skall ha slutbetyg från grundskola
som omfattar vissa angivna ämnen samt sammanlagt fyra års verkstadsskola
för möbelsnickare och metallarbetare eller gesällbrev i det ena av dessa
yrken och viss praktik i det andra. En allmän riktpunkt för de sakkunnigas
arbete bör självfallet vara, att behörighetsvillkoren för utbildningen
skall grundas endast på vad som är sakligt motiverat. I denna fråga bör de
sakkunniga samråda med kompetensutredningen.
9. Utbildningen av övningslärare är i dag uppdelad på olika lärarutbild -
288
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 44
ningsanstalter. Viss utbildning i övningsämnen för klasslärare förekommer
därjämte vid lärarhögskola. Denna utbildning avser dock endast ämnena
musik, gymnastik samt bild- och formarbete. Karakteristiskt för utbildningen
vid de särskilda lärarutbildningsanstalterna är att huvuddelen av ämnesstudierna
samt all praktisk-pedagogisk utbildning sker vid en och samma
utbildningsanstalt. Häri ligger otvivelaktigt vissa fördelar. Bl. a. kan då
en samordning av ämnesutbildning och praktisk-pedagogisk utbildning ske.
Å andra sidan rymmer anordningen risker för att utbildningen för skilda
slag av lärare på ett icke önskvärt sätt isoleras från varandra och den kan
också göra det svårare att anordna lärarutbildning som omfattar t. ex. läroämne
och övningsämne. Härtill kommer att utbildningsresurserna kan utnyttjas
effektivare, om utbildning av skilda slag av lärare samordnas.
De sakkunniga bör mot bakgrund av vad jag nyss anfört framlägga förslag
om hur såväl ämnesstudierna som den praktisk-pedagogiska utbildningen
skall organiseras. De sakkunniga skall i första hand utgå från existerande
utbildningsresurser och beakta att dessa skall kunna utnyttjas
även i den nya organisationen. När det gäller utbildning av lärare i ämnen
med litet lärarbehov, bör de sakkunniga finna sådana former att driftkostnaderna
per elev trots det låga antalet deltagare kan hållas på rimlig
nivå.
De sakkunniga bör också avge förslag beträffande utbildning av och behörighetsbestämmelser
för de lärare som skall medverka i utbildningen av
blivande lärare.
10. En utgångspunkt för övervägandena rörande utbildningsorganisationen
är utbildningsbehovet i framtiden. Detta behov blir givetvis beroende
av utbildningens uppläggning. Om utbildningen av lärare i övningsämnen
samordnas med utbildningen för andra yrkeskategorier kan under vissa
förhållanden detta hos de lärarutbildade medföra minskad benägenhet för
läraryrket. Ges möjlighet till utbildning och tjänstgöring även i icke-övningsämne,
ökas behovet av lärare för undervisning i övningsämnen uttryckt
i antal personer.
De sakkunniga bör, i samråd med skolöverstyrelsen och statistiska centralbyrån,
uppskatta utbildningsbehovet i fråga om lärare i olika övningsämnen.
Självfallet bör detta arbete samordnas med de behovsberäkningar
som kommer att göras med anledning av vad som föreslagits i propositionerna
angående revidering av läroplan för grundskolan och riktlinjer
för det frivilliga skolväsendet.
11. De sakkunniga bör beräkna kostnaderna för den föreslagna utbildningsorganisationen
och därvid ange den successiva utgiftsförändringen
under de budgetår utbyggnaden av utbildningen föreslås ske. De bör vidare
utarbeta förslag till de författningar och andra föreskrifter som aktualiseras
genom utredningen. Utredningsarbetet bör även omfatta en noggrann
plan för genomförandet och förslag till övergångsanordningar.
Kommittén har under tiden januari—oktober 1969 hållit elva sammanträden.
Dessutom har expertgrupperna sammanträtt ett stort antal gånger.
Utredningsarbetet beräknas pågå hela år 1970.
10 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
289
U: 45
Riksdagsberättelsen år 1970
45. Sakkunniga för revision av En liten bönbok
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1968
för att inom utbildningsdepartementet biträda med en slutrevision av En
liten bönbok i enlighet med de önskemål och riktlinjer 1968 års kyrkomöte
uttalat:
Nivenius, C. Olle B., prost, ordförande
Anér, Kerstin, fil. dr., led. av II kamm.
Edman, A. Gunnar, författare
Sekreterare:
Eckerdal, Lars H., teol. lic., Kopparslagarvägen 2, 245 00 Staffanstorp, tel.
046/56611.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden december 1968—oktober 1969 hållit fem sammanträden.
Kommittén har avlämnat ett den 21 oktober 1969 dagtecknat betänkande
”Förslag till en liten bönbok” (Offsettryck U 1969: 7).
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete våren 1970.
46. Universitetsrestaurangkommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1969 för att
planera och samordna m. in. restaurangverksamheten vid universiteten och
högskolorna (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1969):
Brommesson, Per-Axel, direktör, ordförande
Brundell, Nils-Erik, direktör
Hagbergh, Göran G. E., avdelningsdirektör
Philipson, Lars, teknolog
Sekreterare:
Magnusson, Leif, fil. stud.
Lokal: Göteborgs Studentrestauranger AB, Götabergsgatan 17, 411 34 Göteborg,
tel. 031/20 15 62
Direktiv (anförande av statsrådet Moberg till statsrådsprotokollet den 7
mars 1969):
1. Enligt statsmakternas beslut (prop. 1963: 172, SU 212, rskr 405) svarar
staten för kostnaderna för bespisningslokaler som behövs för personalen
och de studerande vid universitet och högskolor. Som huvudprincip gäller
att dessa lokaler skall uppföras av staten. I vissa fall, bl. a. då befintliga
bespisningslokaler som ägs av en studerandeorganisation behöver byggas
ut, kan ränte- och amorteringsfritt lån utgå. En förutsättning härför är
dock bl. a. att personalen får utnyttja lokalerna på samma villkor som de
studerande. Lån utgår ur lånefonden för studentkårlokaler enligt kungörelsen
den 23 april 1964 (nr 398, ändrad senast 1967:197) om lån för anskaffande
av studentkårlokaler. Staten skall också stå för kostnaderna för in
-
290
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U : 46
redning och utrustning av bespisningslokalerna (prop. 1967:104, SU 88,
rskr 203).
2. Bl. a. den stora ökningen av antalet studerande gör en omfattande utbyggnad
av bespisningslokaler nödvändig. Även om utbyggnaden bör kunna
begränsas jämfört med vad som följer av en direkt tillämpning av de dimensioneringsnormer
som redovisades i promemorian Bespisningslokaler
vid universiteten och vissa högskolor I (jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 649),
blir statens ekonomiska insatser betydande. För att kraven på en rationell
utbyggnad skall kunna tillgodoses krävs ett samordnat planeringsarbete för
såväl de lokaler som skall uppföras av staten som de vilka skall uppföras
av studerandeorganisation med statligt lån.
Som dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet framhöll i prop.
1967:104 (s. 47) medför bl. a. de betydande statliga insatserna att staten
måste kräva att verksamheten bedrivs rationellt och att staten därför måste
ha inflytande i de organ som har hand om verksamheten. I beslut om lån
för anordnande av bespisningslokaler har också Kungl. Maj :t i lånevillkoren
föreskrivit statlig representation i driftorganens ledning.
Med hänsyn till behovet av statliga insatser, främst vad gäller finansieringen
och planeringen av restauranglokaler, har jag funnit att en särskild
kommitté bör tillkallas. Den bör även svara för de uppgifter som har samband
med statens nyssnämnda medverkan i driften av ifrågavarande restaurangverksamhet.
3. Frågor rörande sådana restauranglokaler vid ifrågavarande utbildningsanstalter
som skall uppföras av staten bör handläggas enligt de regler
som gäller för statliga byggnadsärenden i övrigt. Kommittén skall därvid
lämna det underlag som behövs för de delar av byggnadsprogrammet som
gäller funktion och lokalbehov m. m. samt den medverkan vid projektering
och byggande som normalt lämnas av nyttjare eller programkommitté.
I de fall då kommittén finner att lokalbehoven för restaurangverksamheten
bör tillgodoses genom att lokaler uppförs av studerandeorganisation
med hjälp av statliga lån, bör kommittén i samråd med byggnadsstyrelsen
och statens nämnd för samlingslokaler medverka vid upprättandet av byggnadsprogram.
Som framgår av prop. 1966: 1 (bil. 10 s. 651) skall dessa program
— sedan de färdigställts — av statens nämnd för samlingslokaler underställas
Kungl. Maj :ts prövning.
Kommittén bör mot bakgrund av successivt vunna erfarenheter ta de
initiativ som krävs för att ett effektivt planeringsarbete skall åstadkommas.
I detta sammanhang bör kommittén bl. a. beakta det angelägna i att berörda
personal- och studerandeorganisationer samt driftorgan aktivt medverkar
i planeringen.
Vid lokalplaneringen bör kommittén utgå från att lokalerna skall dimensioneras
med största försiktighet i avvaktan på erfarenheter av bl. a. verksamhetens
utveckling på de olika orterna. De enskilda restaurangenheterna
bör vidare planeras så att de i mån av behov kan byggas ut på ett enkelt
och ekonomiskt sätt. Genom noggrann planering av lokalerna bör investeringarna
kunna begränsas och möjligheter skapas att anpassa restaurangernas
drift till den snabba utvecklingen inom restaurangbranschen och livsmedelsindustrin.
4. Staten skall som förut nämnts stå för kostnaderna för inredning och
utrustning av bespisningslokalerna. Kommittén bör skyndsamt utreda och
291
U: 46
Riks dag sb er ätt elsen år 1970
till Kungl. Maj :t ge in förslag i fråga om formerna härför. Kommittén bör
vidare utarbeta normer för bedömning av behovet av inredning och utrustning
samt av kostnaderna härför.
5. En väsentlig uppgift för kommittén bör vara att i enlighet med vad dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet anförde i prop. 1967: 104 se
till att alla möjligheter tas till vara att bringa ned investerings- och driftkostnaderna
för restaurangerna vid universitet och högskolor genom samverkan,
t. ex. vad gäller produktionen, mellan dessa restauranger och annan
-— statlig eller icke-statlig — bespisningsverksamhet.
6. Kommittén bör verka för att de olika restaurangenheterna i enlighet
med vad dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet anförde i prop.
1967: 104 förs samman i en enda organisation på varje universitetsort. En
sådan samordning bör i regel vara en förutsättning för statligt stöd åt restaurangverksamheten.
I driftorganens ledning bör ingå representanter för
såväl berörda personal- och studerandeorganisationer som staten.
Statens krav på driftens organisation och inriktning bör fastställas i avtal
om upplåtelse av statliga lokaler eller i villkor för lån. Kommittén bör
ha till uppgift att utarbeta förslag till sådana avtal och villkor. De särskilda
villkor som Kungl. Maj :t hittills meddelat för lån till bespisningslokalei
bör härvid vara vägledande. Kommittén bör vidare följa tillämpningen av
sådana avtal och villkor samt föreslå de förändringar av dessa som kan
behövas.
I kommitténs samordnande uppgifter bör ingå att på skilda sätt ge driftorganen
de råd och informationer samt det bistånd i övrigt som dessa kan
behöva. Kommittén bör vidare följa verksamhetens utveckling och genom
kontakt med bl. a. de statliga representanterna i driftorganen tillgodogöra
sig de erfarenheter som vinns på de olika orterna.
7. Kommittén bör följa utvecklingen inom restaurangbranschen och livsmedelsindustrin
och medverka till att restaurangverksamheten vid universitet
och högskolor fortlöpande anpassas till denna och att alla möjligheter
att förbättra driftekonomin genom rationaliseringar tas till vara. I dessa
frågor bör kommittén samverka med samarbetsdelegationen för förplägnadsfrågor
och institutet för storhushållens rationalisering.
Det är vidare enligt min mening av vikt att driftorganen använder betryggande
planerings-, budgeterings- och redovisningsrutiner som underlättar
jämförelser och därmed utbytet av erfarenheter mellan de olika orterna.
Även här bör kommittén vara initierande och samordnande.
8. Kommittén bör slutligen vara oförhindrad att under arbetets gång ta
upp de ytterligare frågor som sammanhänger med kommitténs planerande,
samordnande och utredande uppgifter rörande utbyggnaden och driften av
restaurangverksamheten vid universitet och högskolor.
9. Kommittén bör bedriva sitt arbete i samråd med myndigheter, kommittéer
och utredningar vars verksamhet har betydelse för kommitténs
uppdrag. Nära samarbete bör ske särskilt med byggnadsstyrelsen, skolöverstyrelsen,
universitetskanslersämbetet, utrustningsnämnden för universitet
och högskolor, LUP-kommittéerna, statens nämnd för samlingslokaler,
samarbetsdelegationen för förplägnadsfrågor, personal- och studerandeorganisationer
samt berörda driftorgan.
292
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 48
Kommittén har under tiden mars—oktober 1969 hållit fem sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1970.
47. 1969 års psalmkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 mars 1969 för att
inom utbildningsdepartementet biträda med utarbetande av ett tillägg till
Den svenska psalmboken, avseende både psalmtexter och psalmmelodier,
att prövas och brukas i svenska kyrkan intill dess en allmän revision av
Den svenska psalmboken företagits:
Björkman, Ulf L., docent, ordförande
Belfrage, H. Esbjörn G., docent
Frostenson, Anders, kyrkoherde
Göransson, Harald, musikdirektör
Nisser, Per Olof, förste ungdomssekreterare
Experter:
Bodén, Anna-Brita, sekreterare, biträdande sekreterare
Erneholm, Berndt I., rättschef, sekreterare
Erséus, L. G. Torgny, musikdirektör
Hallin, L. Bertil, musikdirektör
Jansson, Henrik D. J., domkyrkoorganist
Löfström, U. Inge, kontraktsprost
Nilsson, Nils Gunnar, redaktör
Söderlind, Ulf G., kyrkoadjunkt
Sörenson, Torsten N., tonsättare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 08/
22 45 00, 08/10 29 55 (Erneholm)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden mars—oktober 1969 hållit sju sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
48. Kommittén för medicinsk teknik i Linköping
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14.3.1969 med uppgift
att — i samråd med interimsstyrelsen för den medicinska och tekniska
utbildnings- och forskningsorganisationen i Linköping, nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande och statens förhandlingsnämnd — fortlöpande
medverka vid programmering, projektering och byggande av lokaler
för en institution för medicinsk teknik i Linköping:
Resare, Bengt C. M., överdirektör, ordförande
293
U: 48
Riksdagsberuttelsen år 1970
Lindstrand, Leif, byggnadsråd
Råby, K. Gösta, byråchef, tillika sekreterare
Lokal: Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, Sehlstedtsgatan
11, 115 28 Stockholm, tel. växel 22 16 70 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Kommittén har under tiden maj—oktober 1969 hållit tretton sammanträden.
Dessutom har sekreteraren deltagit i åtta sammanträden med Östergötlands
läns landstings arbetsgrupp för laboratorium II vid regionsjukhuset i
Linköping.
Kommittén har den 3 oktober 1969 avlämnat ett funktions- och lokalprogram
för institutionen för medicinsk teknik.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1970.
49. 1969 års radioutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1969 för utredning
rörande ökat sändningsutrymme i ljudradion för utbildnings- och
informationsändamål m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 augusti
1969):
Järdler, Sven A., förbundsdirektör, ordförande
Gustavsson, K. Rune, ombudsman, led. av II kamm.
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
Lindahl, Essen H. G., direktör, led. av II kamm.
Samuelsson, Kurt O., docent
Sköld, Lars G,, överdirektör
Sekreterare:
Hjelmqvist, Ingvar K. R., rektor
Lokal: Sandelsgatan 12, 115 33 Stockholm, tel. 67 69 16 (Hjelmqvist),
61 89 44 (kansli).
Direktiv (anförande av statsrådet Palme till statsrådsprotokollet den 27
juni 1969):
1 Ljudradions allmänna uppgifter
Ljudradion har fortfarande en viktig uppgift bland massmedia, trots den
centrala roll som televisionen kommit att inta. Bildmediet kan aldrig helt
ersätta radion bl. a. därför att vissa programtyper inte lämpar sig för framförande
i television eller i så hög grad bygger på det talade ordet att kompletterande
illustration inte behövs. Radion kommer även i framtiden att
inneha en jämfört med televisionen dominerande ställning som musikförmedlare.
Med en årlig sändningstid av f. n. ca 17 000 timmar möjliggör radion
ett rikare programutbud än vad som kan bli aktuellt för televisionens
del, även sedan TV 2 är fullt utbyggd. De relativt låga produktionskostnaderna
för radioprogram möjliggör, utöver program för stora lyssnarkategorier,
produktion som är avpassad för speciella intresseriktningar och informationsbehov.
Erfarenheter från länder i Västeuropa som i fråga om te
-
294
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 49
levisionen har hunnit längre än vårt land visar att bildmediets expansion
med avseende på apparatinnehav och sändningstid inte behöver medföra en
stagnation för radions vidkommande. Åtskilligt talar för att ljudradion i
Sverige kommer att inta en viktig ställning som förmedlare av information,
kulturupplevelser och underhållning även i framtiden och att behovet av
detta medium för tillgodoseende av minoritetsintressen och olika informationsbehov
kommer att öka.
Radions sändningstid och sändningsmöjligheter har under senare år ökat
avsevärt. Sändningstiden var år 1955 ca 5 000 timmar och har sedan dess
mer än tredubblats. Ökningen har möjliggjorts genom utbyggnanden av
FM-nätet så att nu tre rikstäckande programkanaler står till radions förfogande.
Det ökade sändningsutrymmet har också medgivit en utvidgning av
sändningarna på det regionala planet. Ungefär hälften av riksprogrammens
sändningstid upptas f. n. av lätta musikprogram, melodiradiosändningarna,
som efter kanalomläggningen i december 1966 ingår i program 3. Denna typ
av program har tagit i anspråk större delen av sändningsökningen. Ökat utrymme
har kunnat beredas även andra delar av den allmänna programverksamheten
såsom den seriösa musiken, vilken efter kanalomläggningen
sänds i program 2, kultur- och nyhetsprogram av olika slag, språkundervisning
för vuxna och andra radiokurser. Skolradion, som till skillnad från
den allmänna programverksamheten bekostas av skattemedel, har också
fått ökade sändningsmöjligheter på riks- och regionalplanet.
2 Ej tillgodosedda programbehov
Även om en rad skiftande önskemål om program har kunnat tillmötesgås
tack vare utvidgningen av sändningstiden på senare år, föreligger alltjämt
programbehov som endast delvis torde kunna tillgodoses inom ramen
för ljudradions nuvarande sändningstid för programorganisation.
1960 års radioutredning bedömde det angeläget att etermedierna togs i
anspråk för utbildnings- och bildnings ändamål i större utsträckning än
tidigare (SOU 1965:21). I prop. 1967:85 angående vissa åtgärder inom
vuxenutbildningens område m. in. redogjorde dåvarande departementschefen
för de möjligheter som förelåg att utnyttja radio och television för utbildning
av vuxna och ungdom. I detta sammanhang beräknades behovet
av eterdistribuerade undervisningsprogram för främst vuxenutbildningens
räkning svara mot hela eller i varje fall större delen av sändningstiden för
en programkanal. En utvidgning av utbildningsmöjligheterna är delvis beroende
av tillgången på sändningstid. I viss utsträckning börjar nu eterdistribuerade
program att utnyttjas inom folkbildningen och den gymnasiala
vuxenutbildningen. Jag vill i detta sammanhang erinra om att särskilda
sakkunniga tillkallats för försöksverksamhet med television och radio i utbildningsväsendet
(TRU-kommittén).
De krav som ställts på samhället i fråga om information till allmänheten
har vuxit i samma mån som samhällets åtaganden har vidgats och den enskilde
medborgarens rätt till aktiv upplysning om sina valmöjligheter
alltmer har betonats. Förhållandet har uppmärksammats i utredningsbetänkanden
rörande bl. a. social upplysning (SOU 1949:31), konsumentupplysning
(SOU 1964: 4), konsumentupplysning i televisionen (SOU 1964:
54), statlig publicering (SOU 1967: 5) och konsumentupplysningens principer
och riktlinjer (SOU 1968:58). Jag vill i sammanhanget också erinra
295
U: 49
Riksdagsberättelsen år 1970
om informationsutredningen, som tillsattes år 1967 för att utreda frågan
om vidgad samhällsinformation m. m. och som i ett första betänkande har
behandlat kungörelseannonseringen (SOU 1969: 7), och om den likaledes
år 1967 tillsatta konsumentutredningen, som skall utreda riktlinjerna för
den statliga konsumentupplysningen samt därmed sammanhängande forsknings-,
provnings och undersökningsverksamhet.
Inom 1960 års radioutredning (SOU 1965:20) övervägdes bl. a. frågan
rörande Sveriges Radios möjligheter att tillmötesgå olika samhällsorgans
önskemål om program med information till allmänheten. Det konstaterades
att samhällsinformationen i ljudradio och television var omfattande och
lämnades i många olika typer av program och att det fanns både skäl och
möjligheter att utveckla den ytterligare. Utredningen redovisade i form av
en ”katalog” påfallande informationsbehov. Den önskade inte förorda ett
särskilt programblock för samhällsinformation utan föreslog att informationsinslagen
skulle inlemmas i den allmänna programverksamheten. Utredningen
fann emellertid flera skäl, bl. a. Sveriges Radios karaktär av oberoende
publicistiskt organ, som talade för en sträng ransonering av radioföretagets
engagemang direkt i samhällets tjänst. Önskemål från samhällsorgan
och organisationer om programutrymme som Sveriges Radio inte
kunde tillmötesgå skulle enligt utredningens förslag kunna tillgodoses genom
tillskapandet av sändningsmöjligheter i s. k. särskild rundradio.
I samband med högertrafikomläggningen engagerade sig Sveriges Radio
i en större, systematiskt utformad informationsinsats av det antydda slaget
mera direkt i samhällets och allmänhetens tjänst. Avtal träffades om produktion
under en tvåårsperiod av speciella trafikprogram i radio och TV,
finansierade liksom skol- och utlandsprogram genom anslag på riksstaten.
I övrigt har företaget främst genom korta meddelanden och rapporter av
typen väderleksrapport, börsnoteringar etc. och genom återkommande
mindre program ordnat särskild informationsservice. Sådana särskilda informationsprogram
har Aarit sparsamt företrädda i TV. I ljudradion har
ett flertal smärre serviceprogram vuxit fram, bl. a. ”social brevlåda”, vissa
konsumentprogram, jordbruksprogram, regional arbetsmarknadskvart, viss
skolinformation, viss information för språkminoriteter, regionala väg- och
trafikrapporter samt turistinformation. Denna service av allmännyttigt slag
försiggår numera framför allt inom regionalsändningarnas ram. Vissa av
dessa regionala inslag förefaller vara attraktivt placerade från lyssnarsynpunkt.
I fråga om andra, t. ex. den nuvarande arbetsmarknadskvarten i P2,
har försämrade informationsmöjligheter påtalats. I stort står det klart att
allmänhetens behov av sakupplysning i frågor rörande bl. a. utbildning, arbetsmarknad,
olika miljöförändringar, hälso- och sjukvård samt sociala förmåner
till en mycket ringa del kan tillgodoses med den sändningstid som
f. n. står till buds härför.
Åtskilligt av ifrågavarande information lämpar sig för regionala eller lokala
sändningar. Statsmakterna har betraktat utbyggnaden av Sveriges Radios
distriktorganisations resurser som en angelägen uppgift. Jag vill bl. a.
erinra om vad jag anförde i prop. 1966: 136 angående rundradions fortsatta
verksamhet m. m. och om statsutskottets understrykande av vikten av en
vital distriktsorganisation (SU 1966: 163). Efter kanalomläggningen år
1966 sänds regionala nyheter i program 3 och övriga regionala och lokala
program i program 2. F. n. pågår inom Sveriges Radio en utredning om
296
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U; 49
distriktens ställning som förmodligen kommer att resultera bl. a. i önskemål
om en utvidgning av de regionala sändningarna.
Som jag nämnde inledningsvis kommer radion även i framtiden att inneha
den jämfört med televisionen dominerande ställningen som musikförmedlare.
I fråga om radions programverksamhet på detta område kan hänvisas
till de möjligheter i fråga om ljudåtergivningen som stereotekniken
erbjuder. Ännu så länge kan i vårt land stereosändningar endast anordnas
på provisorisk basis. Med hänsyn till det växande intresset för stereofoni
blir emellertid frågan om reguljära stereofoniska programsändningar alltmer
aktuell.
3 Ytterligare sändningsmöjligheter
Beträffande ljudradions programtid föreslog 1960 års radioutredning en
ökning för riksprogrammets del från 15 600 timmar år 1963/64 till 18 400
timmar år 1975. (Tidsfördelningen sistnämnda år skulle därvid vara sådan
att P1 omfattade 6 050 timmar, P2 3 850 timmar och P3 8 500 timmar.)
För regionalprogrammen föreslogs en ökning från 1 500 till 5 200 timmar
under samma period, medan skolradion föreslogs öka från 300 till 600 timmar.
Den största ökningen förutsågs alltså behöva ske för regionalradions
del. Av denna ökning, totalt 3 700 timmar, räknades 700 timmar för lokalradio.
Sveriges Radio lade i sitt remissyttrande fram förslag om årlig ökning
av sändningstiderna som ganska nära överensstämde med utredningens.
I prop. 1966: 136 anförde jag som min mening på denna punkt, att det i
dåläget inte var möjligt att ta ställning till i vilken takt och i vilken utsträckning
planen lämpligen borde förverkligas. Frågan om ökning av sändningstiderna
finge i stället bedömas successivt i samband med den årliga
prövningen av radioföretagets medelsbehov. Jag anförde vidare, att den allmänna
programverksamhetens behov av ökade sändningstider finge vägas
mot angelägna anspråk på programtid, som torde komma att framföras
från utbildningsmyndigheternas sida till förmån för olika utbildningsaktiviteter.
Som redan nämnts omfattar riksprogrammen f. n. en årlig sändningstid
av ca 17 000 timmar. Regionalprogrammen har nu uppnått ca 2 000 timmar,
varav ca 400 timmar används för lokalprogram.
Särskilt för regional- och lokalprogram men också för riksprogram kan
alltså en avsevärd ökning av ljudradions programtid ske inom de nuvarande
kanalerna. Fn kraftig utbyggnad av regional- och lokaprogrammen på
bästa sändningstid torde dock vara svår att förena med den nuvarande
organisationen av riksprogrammen. Bl. a. för att lyssnarna skall kunna ges
större möjligheter att välja torde därför en ökad satsning på det regionala
och lokala planet förutsätta tillgång till ytterligare sändningstid.
1960 års radioutredning redovisade de möjligheter Sverige har att inom
ramen för gällande internationella överenskommelser samt under rådande
tekniska förhållanden finna ytterligare utsändningsmöjligheter för ljudradioprogram
vid ett fullt utbyggt FM-nät med tre kanaler per station. I
anslutning till ifrågavarande redovisning kan följande konstateras.
Över vissa lång- och mellanvågs-(AM-)sändare distribueras f. n. ljudradions
program 1 och 3. Sedan utbyggnaden på ultrakortvågsbanden av
tre heltäckande FM-nät i huvudsak genomförts och innehavet av FM-mot
-
10t Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml.
IU ks (lags berättelsen
297
U: 49
Riksdagsberättelsen år 1970
tagare blivit alltmer allmänt, skulle de angivna AM-sändarna i och för sig
kunna disponeras för andra ändamål. Oklarhet föreligger dock härvidlag
med hänsyn till den revidering av gällande lång- och mellanvågsplan, som
kan bli resultatet av en kommande våglängdskonferens. I sammanhanget
kan även nämnas trådradionätet, som under 1950-talet byggdes ut såsom
en komplettering av AM-nätet och som genom FM-utbyggnaden kan friställas
eller alternativt nedläggas. Trådradionätet täcker f. n. 10 % av befolkningen.
Vid ett fortsatt utnyttjande av trådradionätet torde det bli nödvändigt
med vissa investerings- och upprustningsåtgärder. Televerket har
anmält att det i anslagsframställningen för 1970/71 kommer att ta upp frågan
om nedläggning av trådradionätet och de mindre mellanvågsstationerna
med lokal räckvidd.
Vad beträffar ultrakortvågsbanden torde det under vissa förutsättningar
finnas möjlighet att — utöver de nuvarande tre heltäckande FM-näten —
upprätta ytterligare ett nät för täckning av vissa områden i olika delar av
landet. Möjligheterna härvidlag är bl. a. beroende av det tekniska system
som väljs vid ett införande av stereosändningar och av det behov som kan
föreligga att med hänsyn till mottagningsförhållandena komplettera de befintliga
FM-näten. Enstaka frekvenser kan även stå till förfogande för
mindre sändare för enbart lokal täckning på vissa platser i landet.
Utöver de angivna, i vissa hänseenden villkorliga sändningsmöjligheterna
har man emellertid i detta sammanhang också att beakta den möjlighet till
en väsentlig utvidgning av sändningsutrymmet, som anvisades av 1960 års
radioutredning och som skulle följa med ett utnyttjande av det s. k. kanalklyvnings-
eller FM/FM-kompandersystemet. Detta är ett inom Sverige utvecklat
multiplexsystem med underbärvåg som innebär att man genom
”klyvning” av de tre nuvarande riksomfattande FM-kanalerna erhåller ytterligare
tre kanaler. Dessa avses därvid kunna användas för utsändning
av särskilda program eller alternativt — i kombination med resp. huvudkanal
-— för stereosändningar. — Enligt 1960 års radioutredning borde av
de tillkommande kanalerna en reserveras för stereo och de båda övriga användas
för särskild rundradio, varmed avsågs tillgodoseende — inom ramen
för en speciell organisationsform — av utbildningsmyndigheters och
andra verksamheters behov av sändningsutrymme. I den förut nämnda
prop. 1966:136 fann jag'' utredningens förslag om särskild rundradio alltför
skissartad. Härtill kom att det ännu inte rådde full klarhet om FM/FMkompandersystemets
tekniska användbarhet och tillförlitlighet. För det fall
tekniska och ekonomiska betingelser för systemets användning skulle konstateras
föreligga, förklarade jag mig emellertid beredd att överväga frågan
om en fortsatt utredning av förutsättningarna och formerna för utnyttjandet
av ifrågavarande sändningsmöjligheter.
I televerkets regi har härefter ytterligare prov m. in. verkställts. Dessa
har avsett att belysa dels FM/FM-kompandersystemets tekniska möjligheter
i fråga om tvåprogramsändningar, dels systemets användbarhet från
stereosynpunkt i jämförelse med det på olika håll i Västeuropa tillämpade
amerikanska s. k. pilottonsystemet, vilket avser endast stereo. Proven har
varit positiva. I fråga om tvåprogramsändningar har sålunda vid vanlig stationär
mottagning av program på huvudkanalen normalt ingen märkbar
försämring kunnat konstateras under förutsättning att mottagarna varit
felfria och rätt använda samt mottagarantennerna ändamålsenliga. Under
-
298
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 49
sökningar tyder också på att mottagningen i den extra kanalen blir av
samma kvalitet som mottagningen på huvudkanalen.
I stereohänseende utvisar de jämförande proven mellan FM/FM-kompander-
och pilottonsystemen, att stereofonisk mottagning vid goda mottagningsförhållanden
är ungefär likvärdig men att vid närvaro av interferenser
och reflexer och på platser med låg fältstyrka pilottonsystemet är
klart underlägset. Med hänsyn härtill kräver sistnämnda system från täckningssynpunkt
investeringar i ett rätt betydande antal extra sändaranläggningar.
Vid ett val av stereosystem får naturligtvis angivna tekniska fördelar
hos FM/FM-kompandersystemet vägas mot de internationella och andra
aspekter, som kan anföras till förmån för pilottonsystemet. — Det bör i anslutning
härtill framhållas, att ett val av FM/FM-kompandersystemet för
tvåprogramsändningar inte nödvändigtvis för med sig att systemet även tilllämpas
för stereosändningar. Om systemet exempelvis kommer till användning
för tvåprogramsändningar i två av FM-kanalerna, är det från teknisk
synpunkt möjligt att använda pilottonsystemet för stereosändning i den
tredje FM-kanalen.
De investeringar som aktualiseras vid tvåprogram- och stereosändningar
enligt FM/FM-kompandersystemet är av relativt begränsad omfattning. De
avser närmast komplettering av sändarstationerna med viss utrustning, vilken
är gemensam för båda användningssätten. Vissa kostnader torde komma
att uppstå för utvidgning av programförbindelsenätet.
För mottagning av program i de extra kanalerna resp. av stereoprogram
krävs en särskild s. k. dekodertillsats i mottagarapparaterna. Det synes inte
sannolikt att transistormottagare av enklare slag kommer att utrustas
för tvåprogramsmottagning och/eller stereomottagning.
4 Utredningens uppgifter
I anslutning till vad i det föregående anförts om behoven av ökat programutrymme
i ljudradion för olika utbildnings- och informationsändamål
anser jag, att dessa programbehov samt de sändningstekniska, programmässiga,
ekonomiska och organisatoriska formerna för deras tillgodoseende
bör utredas genom särskilda sakkunniga.
Till grund för övervägandena bör ligga en närmare kartläggning av de
programbehov som avser utbildningsverksamhet samt opartisk och saklig
samhällsinformation som kan föreligga på olika håll, i första hand inom
den statliga och kommunala sektorn.
Till ledning för de sakkunnigas bedömning av arten av de programbehov
som bör beaktas skall jag i det följande göra vissa avgränsningar samt ge
exempel på områden och förhållanden som jag finner angeläget att mån
företrädesvis uppmärksammar.
Tillskapandet av en statlig produktionsenhet för ljudradio och television
för bl. a. vuxenutbildning under ledning av den tidigare nämnda TRU-kommittén
visar samhällets intresse för denna typ av verksamhet. Enligt de
produktionsplaner som kommittén arbetar efter kommer en ansenlig mängd
program att färdigställas inom de närmaste åren. Programmen behöver nå
de vuxenstuderande på för dessa attraktiva tider. För att resursvinster
skall uppnås genom eterdistributionen måste programmens omfattning, art
och sändningstid samordnas med den uppföljande verksamheten på fältet,
i kommunala och statliga vuxenskolor, vid folkhögskolor och i gruppstu
-
299
U: 49
Riksdagsberättelsen år 1970
dier av olika slag inom folkbildningen. Även om vuxenstudier i mera organiserade
former alltmer skulle komma att utnyttja uppspelningar från band
av radio- och tv-program, kommer behovet av eterdistribution att kvarstå,
inte minst för de vuxna som av olika skäl inte kan nås av en mera schemabunden
utbildning. Vid bedömningen av det framtida behovet av program
för utbildnings- och bildningsändamål bör de sakkunniga särskilt ta hänsyn
också till språkliga och övriga etniska minoriteter i landet.
Vad gäller samhällsinformationen i rundradion lämnas den dels i nyhetsförmedlande
och opinionsspegiande program, dels i form av särskilda serviceprogram.
De sakkunniga har att behandla frågor som rör en systematisk
utbyggnad av den senare och liknande programformer. De bör pröva om
det stora behovet av information på utbildningens område kan förbättras
genom fasta serviceprogram. Sådana program behövs för en rad olika målgrupper
inom samhället: studerande inom ungdoms- och vuxenutbildningen,
lärare och annan personal inom utbildnings- och folkbildningsverksamheten,
föräldrar, arbetstagare, arbetsgivare osv. Av hög angelägenhetsgrad
är också att förutsättningarna för en fungerande programservice på arbetsmarknadens
område blir klarlagda. Av ett sådant programutbud krävs
att det är väl differentierat med tanke på skilda situationer och grupper på
arbetsmarknaden. Det skall bl. a. inriktas på att ge upplysning till personer
som inte kan eller behöver nås med individuell service från arbetsförmedling,
arbetsvärd eller yrkesvägledning. Det är vidare angeläget att man undersöker
möjligheterna att genom riktad information i radion ge underlag
för en öppnare allmän debatt kring olika miljöförändringar, bl. a. vid bebyggelseplanering,
förbättra den förebyggande upplysningsverksamheten
på hälsovårdens område och upplysningen i olika sociala frågor. I trafiksäkerhetsarbetet
kan det spela stor roll att ha tillgång till bl. a. ett väl utbyggt
system för väg- och trafikrapporter i ljudradion. Behovet av sådana
och andra trafiksäkerhetsprogram bör ingående prövas. Härutöver bör de
sakkunniga uppmärksamma om de handikappades och de språkliga och de
övriga etniska minoriteternas informationsbehov på andra områden där
samhället ger väsentlig service, t. ex. på statliga och kommunala kulturorgans
verksamhetsfält, kan bli bättre tillgodosedda genom någon form av
regelbundna serviceprogram. Vid sidan av informationen om de nu nämnda
offentliga tjänsterna torde det i fråga om den statliga konsumentupplysningen
rörande bl. a. egenskaper och priser hos varor och tjänster föreligga
betydande behov av utökad information, inte minst på det lokala och regionala
planet. De sakkunniga bör därför överväga i vilken utsträckning och
i vilka former detta behov kan tillgodoses inom ramen för serviceprogrammen.
De programbehov av allmännyttigt slag, som avsågs bli täckta genom
1960 års rundradioutrednings förslag om särskild rundradio, kommer att i
hög grad beaktas genom en utredning med den inriktning jag bär angivit.
Däremot har jag vid mitt slutliga ställningstagande kommit till att det inte
finns skäl att ytterligare överväga den speciella konstruktion i fråga om
sändningsrättsinnehavare som ingick i förslaget om särskild rundradio.
Vid bedömningen av frågan hur och i vad mån ifrågavarande olika programbehov
lämpligen skall tillgodoses bör i första hand uppmärksammas
det sändningsutrymme, som — med beaktande av de behov i övrigt soni
föreligger för ljudradions framtida utveckling — kan tas i anspråk inom
300
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 49
de nuvarande FM-kanalerna. Härutöver bör prövas om vissa av de övriga
tekniska sändningsmöjligheter, som jag i det föregående översiktligt redovisat,
bör utnyttjas. Härvidlag skall beaktas den möjlighet till väsentligt utökat
sändningsutrymme, som FM/FM-kompandersystemet erbjuder.
De sakkunniga bör vid utformningen av sina förslag ta hänsyn även till
utvecklingen på televisionens område och de sändningsmöjligheter i första
hand inom ramen för TV1 och TV2 som denna kan erbjuda. Planeringen
av hur olika programbehov bäst skall tillgodoses bör ske integrerat i fråga
om valet av ljudradio eller TV.
Till det som de sakkunniga bör klarlägga hör även bl. a. frågan i vad mån
de ifrågavarande programmen behöver kunna sändas över hela landet eller
till mera regionalt eller lokalt avgränsade grupper.
Vid avvägningen av programbehoven mot de ifrågakommande tekniska
sändningsmöjligheterna i ljudradio och TV är det av vikt att frågan om
programinslagens form och tidsmässiga inplacering i sändningarna — såväl
i riks- som regional- och lokalsändningar — ägnas uppmärksamhet.
Beträffande såväl utbildnings- som informationsprogram bör hänsyn tas
till grupper som på grund av arbetsförhållanden e. dyl. har behov av särskild
tidläggning av sändningarna. Programutbuden kan t. ex. för vuxenutbildning
behöva ordnas så att det blir ett led i en uppsökande verksamhet.
Programinslagens förmåga att dra till sig allmänhetens intresse och att nå
de lyssnargrupper som olika slag av informations- och utbildningsaktiviteter
vänder sig till, hänger också nära samman med möjligheterna att skapa
lämpliga sändningsarrangemang, inte minst torde ett framgångsrikt utnyttjande
av FM/FM-kompandersystemet för tvåprogramsändningar kräva,
att sändningarna i de tillkommande kanalerna väcker ett intresse hos allmänheten,
som skapar de marknadsmässiga förutsättningarna för att mottagarapparater
med erforderliga dekodertillsatser skall kunna saluföras i
tillräckligt attraktiva prislägen. Ett definitivt ställningstagande till systemets
användning för tvåprogramsändningar blir därför beroende — förutom
av den slutliga tekniska utvärderingen av systemet — av de programmässiga
lösningar som de sakkunniga kan komma fram till med utgångspunkt
i de konstaterade programbehoven och av de marknadsmässiga förutsättningar
som därigenom skapas på apparatsidan.
Med hänsyn till bl. a. angivna förhållanden framstår det som önskvärt att
de sakkunniga, då de har att bedöma de berörda programbehovens tillgodoseende
inom ramen för ett vidgat sändningsutrymme, efter samråd med
Sveriges Radio överväger den totala dispositionen av ljudradions sändningsutrymme
med sikte på en ordning, som tillgodoser såväl Sveriges Radio
som här ifrågavarande programintressen. I sammanhanget bör i vad avser
lokal- och regionalradiosändningar beaktas den inom Sveriges Radio pågående
utredningen om distriktsorganisationen och programverksamheten
inom denna.
Om bedömningen av programbehoven motiverar en väsentlig utvidgning
av sändningsmöjligheterna, synes en lämplig riktpunkt vara, att två av de
nuvarande FM-kanalerna vardera i princip planeras för sändning av två
program, medan den återstående programkanalen reserveras för stereosändningar.
Det sistnämnda kan såsom nämnts ske antingen enligt FM/
FM-kompandersystemet eller pilottonsystemet. De sakkunniga är oförhindrade
— om så motiveras av deras tekniska, programmässiga eller andra
301
U: 49 Riksdagsberuttelsen år 1970
överväganden — att gå in även på frågan om valet mellan de båda stereoalternativen.
Vad angår denna och övriga distributionstekniska frågor bör
samråd ske med televerket.
Prövningen av ifrågavarande programbehov och sändningsmöjligheter
synes lämpligen böra resultera i flera alternativa kostnadsberäknande förslag,
som är mer eller mindre långtgående beträffande tillgodoseendet av
programbehoven och som innefattar olika lösningar i vad avser dispositionen
av sändningsutrymmet. Finansieringen av nytillkommande uppgifter
av utbildnings- och informationskaraktär bör i princip ske genom andra
medelsanvisningar är ytterligare ianspråktagande av de i rundradioverksamheten
inflytande avgiftsmedlen. Finansiering genom reklam skall inte
komma ifråga.
De sakkunniga bör även ägna uppmärksamhet åt frågan om administrationen
av den programverksamhet det här gäller. Olika alternativ bör härvidlag
övervägas, varvid dock under alla förhållanden bör beaktas i vad
mån Sveriges Radio kan tillhandahålla tjänster och teknik vid framställning
av de aktuella programinslagen.
Vid sina överväganden av programbehoven och sättet att tillgodose dem
bör de sakkunniga samråda med de myndigheter och andra organ som
företräder informations- och utbildningsaktiviteter av angivet slag. Vad avser
behovet av en utbyggd samhällsinformation bör samråd därjämte ske
med informationsutredningen, konsumentutredningen och bygglagutredningen
samt beträffande utbildningssidans programbehov även med TRUkommittén.
Samråd bör även sökas med invandrarutredningen och utredningen
om glesbygdsproblem.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1970.
50. Sakkunnig för utredning om de praktisk-teologiska
övningsinstitutens framtida ställning, m. m.
Tillkallad enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1969 för
utredning om de praktisk-teologiska övningsinstitutens framtida ställning,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november 1969):
Andrén, Carl-Gustaf, professor
Direktiv (anförande av statsrådet Palme till statsrådsprotokollet den 26
september 1969):
Denna dag anmäler statsrådet Moberg fråga om utredning rörande den
religionsvetenskapliga utbildningens mål och organisation och hemställer
att utredningen uppdrages åt universitetskanslerämbetet. I anslutning härtill
bör den praktisk-teologiska prästutbildningen och de praktisk-teologiska
övningsinstitutens framtida ställning närmare utredas genom särskilt
tillkallad sakkunnig.
En huvuduppgift för den sakkunnige bör vara att se över utbildningen
vid övningsinstituten och lägga fram förslag till ny läroplan. Härvid bör
beaktas avvägningen och gränsdragningen mellan den religionsvetenskapliga
utbildningen vid universiteten och den praktisk-teologiska prästutbildningen.
Det är sålunda möjligt att en viss omfördelning av studiestof
-
302
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 50
fet mellan fakultet och övningsinstitut bör ske. Den förändring i den prästerliga
verksamheten som på senare år ägt rum bör beaktas vid utformningen
av den praktisk-teologiska utbildningen. I dessa utbildningsfrågor
bör den sakkunnige arbeta i nära kontakt med universitetskanslersämbetets
utredning rörande den religionsvetenskapliga utbildningens mål och
organisation.
En annan huvuduppgift för den sakkunnige bör vara att utreda frågan
om de praktisk-teologiska institutens framtida ställning och organisation.
Förslagen i denna del bör givetvis ta hänsyn till de förändringar av institutens
uppgifter som kan bli resultatet av övervägandena i den förstnämnda
huvudfrågan. En viktig fråga är bur huvudmannaskapet lämpligen bör
vara utformat. Nära samband därmed har frågan om institutens antal och
lokalisering. En sådan förläggning bör eftersträvas som tillgodoser rekryteringen
av kvalificerade lärare. Institutens lokalbehov och möjligheterna
att tillgodose detta måste också övervägas. En viktig fråga är vidare liur
kostnaderna för instituten skall bestridas. Den sakkunnige bör överväga,
om finansieringen bör ske genom statsmedel eller om kyrkofondsmedel
bör tas i anspråk.
I skrivelse den 30 september 1968, nr 24, har kyrkomötet hemställt om
en utredning av de krav på studieorganisation och examensstadga som måste
ställas med anledning av församlingsarbetets behov av akademiskt utbildad
arbetskraft. Framställningen var föranledd av två motioner vid kyrkomötet.
Andra tillfälliga utskottet har i sitt av kyrkomötet godkända betänkande
(nr 6) över motionerna framhållit, att församlingarnas behov av
differentierade tjänster allt starkare gör sig gällande. Som exempel nämns
vad som förslagsvis kallas församlingspedagoger. Inom svenska kyrkans
samarbetsråd för utbildningsfrågor pågår en omfattande inventering av de
differentierade utbildningskrav som olika tjänster inom församlingsarbetet
ställer. Resultatet av denna inventering torde böra beaktas vid utformningen
av såväl den praktisk-teologiska som den religionsvetenskapliga utbildningen.
Såsom framhålls i utskottets nämnda betänkande finns det ett antal personer
med yrkeserfarenhet från andra områden som önskar omskola sig till
prästtjänst. Somliga har avlagt examina vid andra fakulteter än de teologiska.
En översyn bör ske i fråga om de riktlinjer som tillämpas för dispens
från teologiska examina för prästvigning. Vidare har kyrkomötet
(kskr 1968:42) hemställt om utredning om inrättande av prästerliga arvodestjänster,
som skulle skötas vid sidan av annat yrkesarbete, och om anordnande
av särskilda teologiska kurser för personer, som vore villiga och
lämpliga till sådana tjänster. Kungl. Maj :t har tidigare denna dag avslagit
framställningen om utredning i vad den avser inrättande av sådana tjänster.
Trots att några prästerliga deltidstjänster i den föreslagna formen således
inte kommer till stånd torde det ofta vara värdefullt att kunna anlita
någon som tjänstgör bara på deltid. Frågan om den särskilda utbildning
som kan behövas för sådan tjänstgöring påkallar därför uppmärksamhet.
Därvid bör kontakt tas med universitetskanslerämbetets utredning rörande
den religionsvetenskapliga utbildningen dels om fördelningen av denna
utbildning mellan de praktisk-teologiska övningsinstituten och universiteten,
dels rörande utformningen av den religionsvetenskapliga delen av utbildningen.
303
U: 50 Riksdagsberättelsen år 1970
Slutligen har frågan om prästernas fortbildning aktualiserats i olika
sammanhang. För att kyrkan skall kunna möta de behov den ställs inför
behöver flertalet präster större insikter i t. ex. psykologi — inte minst ungdomsårens
psykologi — själavård, arbetsledarteknik med personalvård och
arbetsetik än vad de erhållit, när de genomgick den praktisk-teologiska
kursen. Vidare redovisas nya resultat inom exegetiken och andra teologiska
forskningsområden, och prästerna behöver orientering om dessa framsteg.
En viss fortbildningsverksamhet förekommer redan i form av teologiska seminarier
och kurser för präster ute i stiften, och vissa mindre bidrag till
denna verksamhet utgår ur kyrkofonden. Den sakkunnige bör undersöka,
om denna verksamhet behöver ges fastare former eller över huvud i vilken
omfattning sådan fortbildning bör ske och hur den bör organiseras. Närmast
till hands ligger att tänka sig en fortbildning på stiftsnivå även i
fortsättningen. Det bör övervägas om domkapitlen skall ges möjlighet att
vid sidan av stiftens prästsällskap anordna fortbildningskurser. Även här är
finansieringsfrågan av intresse. Det förtjänar också att övervägas, om de
nya övningsinstituten kan spela en roll, när det gäller fortbildningen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
51. Sakkunniga för översgn av samordningen mellan
värnpliktsutbildning och efterggmnasiala studier
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 november 1969
med uppdrag att se över samordningen mellan värnpliktsutbildning och
eftergymnasiala studier:
Ribbing, E. Manfred, departementsråd, ordförande
Marcus, Stig, rättschef
Palm, Hans, kanslisekreterare
Franzén, Anders, kanslisekreterare
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
52. Sakkunnig för utredning om storleken av de
ecklesiastika boställsnämndernas tjänstgöringsområden,
in. in.
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 14 november 1969 för att utreda frågan om
storleken av de ecklesiastika boställsnämndernas tjänstgöringsområden,
m. in:.
Göransson, Göran, stiftssekreterare
Lokal: Lunds domkapitel, Fack, 22101 Lund, tel. växel 046/11 06 20
(ordföranden).
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
304
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
U: 53
53. Sakkunniga för översyn av föreliggande förslag till predikotexter ur
gamla testamentet för kyrkoårets sön- och helgdagar
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 december 1969 för
att se över föreliggande förslag till predikotexter ur gamla testamentet för
kyrkoårets sön- och helgdagar:
Ringgren, Helmer, professor, ordförande
Andersson, Torsten, kyrkoherde
Lindhagen, Curt, lektor
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
305
Jo: 1
Riksdagsberättelsen år 1970
J ordbruksdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1969
1. Växtförädlingsskyddsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 för
att verkställa utredning rörande skyddet av växtförädlingsprodukter och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 december
1962):
Nordenstam, B. Allan, landshövding, ordförande
Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd
Esbo, Harald V. O., professor
Tryggveson, Fritz, direktör
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Åkerberg, P. Erik H., professor
Experter:
Blom, Mats, direktör
Loftenius, K. Allan V., agronom
Johansson, Stig E., kansliråd
Weibull, C. Widar W., konsul
Sekreterare:
Mejegård, O. Sigvard W., hovrättsråd
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Jo 31.
Utredningen har under tiden november 1968—maj 1969 hållit sex sammanträden.
Utredningen har den 3 juni 1969 avgett betänkandet ”Växtförädlarrätt”
(SOU 1969: 15).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1964 års rennäringssakkunniga
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1964 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande rennäringen i Sverige och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 mars
1964):
af Klintberg, Lennart, vattenrättsdomare, ordförande
Agerberg, Nils, lantbruksdirektör, f. d. riksdagsman
Persson-Blind, Anders, ordningsman
306
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 3
Lassinantti, I. Ragnar, landshövding, f. d. riksdagsman
Wikman, L. Åke, överinspektör
Experter:
Ekberg, Seved, hovrättsråd
Hyrenius, Hannes, professor
Sekreterare:
Rydberg, Karl-Evert H., avdelningsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Jo 29.
De sakkunniga har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fem
sammanträden.
Kommittén har den 13 februari 1968 avgett betänkandet ”Rennäringen i
Sverige” (SOU 1968: 18). Det åt de sakkunniga ursprungligen lämnade
uppdraget är därmed avslutat.
I anledning av särskilda tilläggsuppdrag har rennäringssakkunniga senare
avgett tre stencilerade promemorior, en den 4 december 1968 angående
renforskningens organisation in. m. (Stencil Jo 1968:7), en den 30 januari
1969 angående handläggningen av ärenden rörande upplåtelse och överlåtelse
av renbetesmark, m. m. (Stencil Jo 1969: 1) samt en den 23 oktober
1969 angående störningar i renskötseln till följd av luftfart (Stencil Jo
1969: 6).
Utredningen har färdigställt ett den 28 november 1969 dagtecknat betänkande
”Snöskotern — terrängkörning och färdselrätt”.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1967 års fiskehamnsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1966 för
översyn av statsbidragsgivningen till fiskehamnar.
Utredningen har den 1 juli 1969 överlämnats till jordbruksdepartementet
från kommunikationsdepartementet.
Lindskog, Carl P. F., direktör
Expert:
Kreitz, Birger E., byrådirektör
Sekreterare:
Brändström, Carl-Edvard, P., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1968: K 50.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit elva
sammanträden samt företagit fyra resor för inspektion av landets fiskehamnar.
Utredningen har färdigställt ett den 31 december 1969 dagtecknat betänkande
benämnt ”Statens stöd till fiskehamnar”.
Uppdraget är därmed slutfört.
307
Jo: 4
Riksdagsberättelsen år 1970
4. Jordbruksstatistikkommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 mars 1967 för att
utreda frågan om åtgärder för att fortlöpande kunna följa utvecklingen
inom jordbruket och om statens jordbruksnämnds organisation (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 maj 1967):
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör, ordförande
Odhner, Clas-Erik T., agr. lic.
Widén, K. H. Ingvar, generaldirektör
Experter:
Ekström, Per E., avdelningsdirektör
Ericson, Filip L„ byråchef
Gulbrandsen, Odd G,, laborator
Juréen, Lars J. F., byråchef
Lebert, Hans, byrådirektör
Lindström, Ingvar A., byråchef
Medin, Knut H., byråchef
Norrbom, Claes-Eric N., avdelningsdirektör
Tiberg, Lennart F., agronom
Sekreterare:
Lindström, Ingvar A., (se ovan)
Biträdande sekreterare:
Hansson, Olof N. R., agronom
Direktiven för utredningen, se 1967: Jo 28.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit två sammanträden.
Kommittén har avlämnat följande betänkanden, nämligen
1) i december 1967 ”Lantbrukets företagsregister” (Stencil Jo 1967: 15),
2) i december 1967 ”PM med förslag till ändrat urval av gårdar i 1968
års jordbruksekonomiska undersökning” (Stencil Jo 1967:17),
3) i december 1968 ”Översyn av statens jordbruksnämnds organisation
in. in.” (Stencil Jo 1968: 6) och
4) i juni 1969 ”Jordbruksstatistiska undersökningar m. m” (Stencil Jc
1968:9)
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning om den fortsatta driften av Institutet
för växtförädling av frukt och bär
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 september 1967 för
att utreda den fortsatta driften av Institutet för växtförädling av frukt och
bär (se Post- och Inrikes tidn. den 3 oktober 1967):
308
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 7
Lane, Sören, f. d. överdirektör
Experter:
Eliasson, Per-Erik, byråchef
Granhall, K. Ingvar E., professor
Direktiven för utredningen, se 1968: Jo 30.
Utredningen har under tiden november 1968—maj 1969 hållit sex sammanträden.
Utredningen har den 29 maj 1969 avgett betänkandet ”Organisationen av
växtförädlingsverksamheten med frukt och bär” (Stencil Jo 1969: 4).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. 1968 års stormskadeberedning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 maj 1968 för att
utreda följderna av vissa stormfällningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 juli 1968):
Johansson, Stig E., kansliråd, ordförande
Danell, Claes A., skogsdirektör
Malm, L. Åke E., bitr. överj ägmästare
Mörner, Hans G. E., civiljägmästare
Sillerström, N. Erik, byråchef
von Sydow, C. F. Hugo, civilj ägmästare
Experter:
Ekholm, Ingvar R:son, byrådirektör, lantbruksattaché
Hilding, Arne V., direktör
Sekreterare:
Ekholm, Ingvar R:son, (se ovan)
Direktiven för utredningen, se 1969: Jo 23.
Reredningen har under tiden december 1968—maj 1969 hållit ett sammanträde.
Beredningen har den 30 maj 1969 avlämnat betänkandet ”Storm- och
snöskador på skog” (Stencil Jo 1969: 3)
Uppdraget är därmed slutfört.
7. 1968 års jordbrukspriskommitté
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 oktober 1968 med
uppdrag att avge förslag rörande prisregleringen på jordbruksprodukter,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1968):
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör, ordförande
Odhner, Clas-Erik T., agr. lic.
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör
309
Riksdagsberättelsen år 1970
Jo: 7
Sekreterare:
Ekström, Per E,. byråchef
Biträdande sekreterare:
Forsberg, S. Lennart, byrådirektör
Kanslirådet Björn Lundblad och byråchef Ingvar Lindström har stått till
kommitténs förfogande för vissa arbetsuppgifter.
Direktiven för utredningen, se 1969: Jo 24.
Kommittén har under tiden oktober 1968—mars 1969 hållit 32 sammanträden.
Den 25 mars 1969 har kommittén avgett betänkandet ”Prisregleringen på
jordbruksprodukter m. m. för tiden efter den 30 juni 1969” (Stencil Jo
1969:2).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Laboratorieberedningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 februari 1969 med
uppgift att vidta de förberedande åtgärder som behövs för att bilda ett bolag
för driften av regionala veterinärmedicinska laboratorier och att ta upp
överläggningar med hushållningssällskapen rörande bl. a. överförande av
viss laboratorieutrustning till bolaget (se Post- och Inrikes tidn. den 22
april 1969):
Åkerman, N. Håkan, överdirektör
Experter:
Lindquist, Sten (fr. o. m. 3 juni 1969)
Ovegård, Lars O., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Ovegård, Lars O., (se ovan)
Laboratorieberedningen har medverkat vid tillkomsten av det nya bolag
som fått namnet AB Svensk laboratorietjänst. Mellan beredningen och Hushållningssällskapens
förbund har träffats överenskommelse rörande värderingsprinciper
m. m. vid beredningens förhandlingar med hushållningssällskap
angående överlåtelse av laboratorieutrustning m. m. till bolaget samt
rörande de villkor i övrigt som skall gälla vid de fortsatta förhandlingarna
mellan parterna. Med tillämpning av principerna i denna överenskommelse
har beredningen träffat avtal med de hushållningssällskap varom bolagets
styrelse särskilt beslutar om överförande till bolaget av viss utrustning,
m. m.
Beredningen har slutfört sitt arbete.
310
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 10
9. Sakkunniga för förhandlingar rörande stöd till
kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1969 för att
för statens räkning förhandla och — under förbehåll om Kungl. Maj:ts
godkännande — träffa avtal med Stiftelsen Industrins vatten- och luftvårdsforskning
om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet
på vatten- och luftvårdsområdet (se Post- och Inrikes tidn. den
26 juni 1969):
Johansson, E. Allan, departementsråd, ordförande
Carlsson, Jan Olof, bergsingenjör
Hedström, Bo S., kansliråd
Sekreterare:
Damgren, H. G. Fredrik, kanslisekreterare
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet den
13 juni 1969):
De sakkunniga bör beakta de riktlinjer för statligt stöd till kollektiv
forskning som redovisats i prop. 1968:68 angående ökat statligt stöd till
teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.
De sakkunniga har under tiden juni—december 1969 hållit åtta sammanträden.
De sakkunniga har den 15 december 1969 överlämnat ”Promemoria rörande
stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet” (Stencil
Jo 1969: 7), vartill fogats ett under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande
ingånget avtal mellan staten och Stiftelsen Industrins vatten- och
luftvårdsforskning om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet
på vatten- och luftvårdsområdet, ett till avtalet fogat ramprogram
samt förslag till nya stadgar för Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1970
10. Trädgårdsnäringsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1958 för att
verkställa en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1958):
Widell, C. Gösta, f. d. generaldirektör, ordförande
Hansson, Nils G., lantbrukare, led. av II kamm.
311
Jo: 10 Riksdagsberättelsen år 1970
Löfqvist, Thyra C., fru, led. av II kamm.
Nilsson, Jöns O., fruktodlare, led. av II kamm.
Olsson, K. Helmer, generaldirektör
Rimås, K. Sigvard E., lantbrukare, led. av II kamm.
Svedberg, A. Lage, småbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Langdahl, Henry, f. d. avdelningschef
Malmqvist, Lars, agronom
Moberg, C. E. Ragnar, direktör
Norrgren, Ulf, produktionschef
Nyström, Holger R. B., direktör
Sekreterare:
Säkk, Karl, fil .lic.
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Jo 29.
Tilläggsdirektiv, se kungl. brev den 15 april 1960.
att på trädgårdsnäringsutredningen tills vidare skall ankomma att utreda
sådana frågor på trädgårdsnäringens område som av Kungl. Maj :t eller av
chefen för jordbruksdepartementet överlämnas till utredningen —- — —
Utredningen har under tiden december 1968—november 1969 inte hållit
något plenarsammanträde.
11. Skogsbruksiitredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 maj 1962 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande den fortsatta statliga bidrags-,
låne- och kreditgivningen till produktionsfrämjande åtgärder till
förmån för det enskilda skogsbruket samt därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 maj 1962):
Wikström, Harry J., generaldirektör, ordförande
Danell, Claes A., skogsdirektör
Persson, Sven G. F., lantarbetare, led. av II kamm.
Sköld, Per I., generaldirektör
Turesson, Bo, distriktslantmätare, f. d. riksdagsman
Winroth, Charles E. E., förste byråinspektör
Experter:
Knudsen, Finn, skogschef
Landahl, O. Sixten H., lantbruksdirektör
Lindskog, J. Lennart, överlantmätare
312
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 12
Olsson, E. Abel J., länsjägmästare
Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör
Sekreterare:
Plevin, Eddie, byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Eiritz, Sven-Gustaf, intendent
Lokal: Rikets allmänna kartverk, Fack, 162 10 Vällingby 1, tel. växel
89 00 20 (ordföranden, sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 26
Tilläggsdirektiv, se 1968: Jo 16.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fem
plenar- och ett gruppsammanträde. Utredningen har den 26 augusti 1969
avgett betänkandet ”Skogstillstånd och skogsvårdsåtgärder. Tabellsammanställningar”
(SOU 1969: 32).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
12. Skogspolitiska utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1965 för att utreda
riktlinjerna för den framtida skogspolitiken (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 juni 1965):
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör, ordförande
Antby, Sven O., lantbrukare, led. av II kamm.
Bäckström, Sixten, förbundsordförande
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd, tillika sekreterare
Persson, E. Yngve, förbundsordförande, led. av I kamm.
von Sydow, Christian F. C. Hj., f. d. disponent, f. d. riksdagsman
Wikberg, J. Axel, lantbrukare, f. d. riksdagsman
Öjborn, Lars E., generaldirektör
Experter:
Almberger, Per, överj ägmästare
Bergström, Olof, avdelningsdirektör
Hjorth, Ragnar, byråchef
Jungenfelt, Karl G., docent
Knudsen, Finn, skogschef
Norrbom, N. Claes-Erik, avdelningsdirektör
Wessén, Vilhelm, verkst. direktör
önnesjö, Karl Erik A., disponent
Biträdande sekreterare:
Karlsson, Jan O., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
(sekreteraren)
313
Jo: 12 Riksdagsberättelsen år i970
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 28.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fyra
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
13. Veterinärväsendeutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1965 för att utreda
veterinärväsendets uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes
tidn. den 29 juni 1965):
Persson, Sven G. F., lantarbetare, led. av II kamm., ordförande
Björkman, K. Gösta, generaldirektör
Nybom, P. Arne A., förbundssekreterare
Pettersson, Harald A. I., lantbrukare, led. av I kamm.
Werner, Curt A., byrådirektör
Experter:
Jönsson, Göran B., statsveterinär
Norrbom, N. Claes-Eric, kansliråd
Rapaport, Edmund, byråchef
Thege, Ingvar, förbundsdirektör.
Sekreterare:
Ovegård, Lars O., avdelningsdirektör.
Biträdande sekreterare:
Kolk, Raimond, byrådirektör.
Lokal: Sveavägen 24—26, Box 687, 101 29 Stockholm 1., tel. 20 47 78
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 30.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit elva
sammanträden.
Utredningsarbetet, som under senaste året i huvudsak avsett frågan om
eu ny veterinärdistriktsindelning, beräknas bli avslutat under år 1970.
14. Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets
högskolor
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1965 för att
utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för lantbrukshögskolan,
skogshögskolan och veterinärhögskolan m. fl. (se Post- och Inrikes tidn.
den 23 juni 1965):
Törnquist, Harry E., byggnadsråd, ordförande
Hagberg, Erik A., professor, rektor
Hjelm, Lennart K. G., professor, rektor
314
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 15
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Rydén, Jan E. avdelningschef (fr. o. m. 21 mars 1969)
Schmiterlöw, Carl G., professor, rektor
Experter:
Eriksson, Harald, institutschef (fr. o. m. 21 mars 1969)
Gelinder, Carl-Fredrik, bitr. institutschef (t. o. m. 20 mars 1969)
Granhall, Ingvar, professor
Miihlo-w, John, föreståndare
Sekreterare:
Eliasson, Per-Erik, byråchef
Biträdande sekreterare:
Forssman, Åke, avdelningsdirektör
Olsson, Malte, departementssekreterare
Lokal: Lantbrukshögskolan Centrala förvaltningen, 750 07 Uppsala 7, tel.
växel 018/10 20 00 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1966: Jo 31.
Tilläggsdirektiv (kungl. brev den 30 juni 1967).
Kommittén och dess arbetsgrupp rörande lokaliseringen av statens växtskyddsanstalt
har under tiden november 1968—oktober 1969 haft tolv sammanträden.
Kommittén har överlämnat ett den 11 december 1969 daterat betänkande
benämnt ”Växtskyddsanstaltens lokalisering” (Stencil Jo 1969: 5).
Beträffande lokal- och utrustningsarbetet kan nämnas att kommittén under
år 1969 avlämnat bl. a. sex utrustningsprogram och ett flertal yttranden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1970.
15. 1966 års Flgingedelegation
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 maj 1966 för att
bereda vissa rationaliseringsåtgärder m. m. vid statens hingstdepå och stuteri
i Flyinge (se Post- och Inrikes tidn. den 18 maj 1966):
Hjalmar sson, Bo A. S., lantbruksdirelctör, ordförande
Franzén, Nils P., organisationsdirektör
Kjellander, Olof H., kapten
Sekreterare:
Rydbeck, Karin M. K., t.f. byrådirektör
Lokal: Lantbruksnämnden i Malmöhus län, Celsiusgatan 38 C, 212 14
Malmö, tel. 040/93 45 80
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 31.
Delegationen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tre
sammanträden.
315
Jo: 15
Riksdagsberättelsen år 1970
Delegationen har i juli 1969 till lantbruksstyrelsen ingett en redogörelse
för rationaliseringsverksamheten vid statens hingstdepå och stuteri i Flyinge.
Delegationen beräknar slutföra sitt arbete under år 1970.
16. Utredning rörande grunderna för taxesättningen vid vissa
anstalter på jordbrukets område
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1967 för att
utreda grunderna för taxesättningen vid vissa anstalter på jordbrukets område
(se Post- och Inrikes tidn. den 16 mars 1967):
Ericsson, Yngve A. R., f. d. kanslichef
Lokal: Odengatan 27, 113 51 Stockholm, tel. 10 52 84.
Direktiven för utredningen, se 1968: Jo 27.
Utredningen avser att under januari 1970 avlämna ett betänkande angående
kostnadstäckningen vid statens växtskyddsanstalt, statens lantbrukslcemiska
laboratorium och statens maskinprovningar. Ett betänkande med
avseende å prissättningen av olika slags preparat m. m. vid statens veterinärmedicinska
anstalt torde komma att avlämnas senare under första delen
av år 1970.
17. Jaktmarksutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för att
verkställa utredning av vissa jaktfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 7
november 1967):
Sköld, Per I., generaldirektör, ordförande
Boo, Fritiof I., kommunalråd
Karlsson, Helge G., metallarbetare, led. av I kamm.
Rimås, K. Sigvard E., lantbrukare, led. av II kamm.
Ringaby, Per-Erik, godsägare, led. av II kamm.
Trana, Folke K. E., lantbrukare, led. av II kamm.
Wikberg, J. Axel, hemmansägare, f. d. riksdagsman
Expert :
Hildebrand, Per C., t.f. rådman
Sekreterare:
Hagman, Knut A. O., jägmästare
Lokal: Domänverket Centralförvaltningen, Birger Jarls torg 5, Box 2093,
103 13 Stockholm 2, tel. växel 22 50 40 (ordföranden och sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: Jo 31.
316
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 19
Utredningen har under tiden januari—oktober 1969 hållit sju sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
18. Fiskprisutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för att
utarbeta förslag rörande den fortsatta utformningen av prisregleringen för
fisk (se Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1967):
Eckersten, Ivan E., statssekreterare, ordförande
Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av II kamm.
Lindskog, Carl P. F., direktör
Magnusson, Nils B., lantbrukare, led av I kamm.
Åberg, Ch. Georg, förbundsordförande, led. av II kamm.
Experter:
Lundblad, Björn O., kansliråd
Säkk, Karl, fil. lic.
Verständig, Sigmund, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Säkk, Karl, fil. lic. (se ovan)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00 (ordföranden och sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: Jo 32.
Utredningen har under tiden december 1968—november 1969 hållit 15
plenarsammanträden.
Utredningen har i december 1969 avlämnat ett betänkande om Finansieringen
av investeringar i fisket (Stencil Jo 1969: 8).
Utredningen beräknas fortsätta sitt arbete under år 1970.
19. Organisationskommittén för en nordisk fiskerikonferens
år 1970
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1968 med
uppdrag att organisera en nordisk fiskerikonferens som skall äga rum i
Sverige år 1970 (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1969):
Levin, Hans S., förbundsordförande, f. d. riksdagsman, ordförande
Hult, N. E. Jöran, överdirektör
Lilja, Evert G., direktör
Lundblad, Björn O., kansliråd
Mohlin, A. A. Åke, direktör
Nyblad, G. T. Stig, civilekonom
Åberg, C. Georg, led. av II kamm.
317
Riksdagsberättelsen år 1970
Jo: 19
Sekreterare:
de Shårengrad, C. Allan R., kanslisekreterare (t. o. m. 31 augusti 1969)
Kronvall, R. G. Stellan, departementssekreterare (fr. o. m. 1 september
1969).
Direktiv (se kungl. brev den 19 december 1968):
att tillkalla en kommitté för att organisera en nordisk fiskerikonferens som
skall äga rum i Sverige år 1970,
Kommittén har under tiden januari—november 1969 hållit tre sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
20. Miljökontrollutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1969 och den
23 maj 1969 för att utreda informationen på miljövårdsområdet m. m. resp.
kontrollen av miljöfarliga produkter (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april
1969 och den 17 juni 1969).
Utredningen arbetar på två avdelningar, en för informationen på miljövårdsområdet
(avdelning 1) och en för kontrollen av miljöfarliga produkter
(avdelning 2):
Avdelning 1
Ekström, Sven, E. A., förvaltningschef, led. av II kamm., ordförande
Hannerz, D. G. Lennart, forskningschef
Hedengren, Sven-Olof G., departementsråd
Johansson, E. Allan, departementsråd
Lönngren, D. Rune, apotekare
Medin, Knut H., byråchef
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef
Avdelning 2
Ekström, Sven E. A., (se ovan), ordförande
Ahlgren, Bert S., förbundsjurist
Anér, Kerstin, fil. dr, led. av II kamm.
Hannerz, D. G. Lennart (se ovan)
Hedengren, Sven-Olof G., (se ovan)
Helmerson, Bo I. H., direktör
Henningsson, H. Einar G. M., elektriker, led. av II kamm.
Johansson, E. Allan (se ovan)
Krönmark, Eric A., lantbrukare, led. av II kamm.
Larsson, K. Einar A.,lantbrukare, led. av II kamm.
Lönngren, D. Rune (se ovan)
318
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 20
Experter:
Mejegård, O. Sigvard, W. hovrättsråd, tillika sekreterare
Palmstierna, A. K. Hanis, docent
Sandqvist, Eje, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Mejegård, O. Sigvard W. (se ovan)
Biträdande sekreterare:
Malmås, Bengt, H. byrådirektör
Lokal: Linnégatan 87, 115 23 Stockholm, tel. 63 05 60 (sekreteraren)
Direktiv för avdelning 1 (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet
den 11 april 1969):
Inom industri, jordbruk, skogsbruk och andra områden används i stor utsträckning
ämnen som är eller kan vara skadliga från miljövårdssynpunkt.
Några samlade uppgifter om förbrukningens omfattning finns inte. Hos
giftnämnden och vid karolinska sjukhusets giftinformationscentral finns
vissa uppgifter om sammansättningen av vissa varor med giftverkningar.
Sålunda förfogar giftnämnden över uppgifter som tillverkarna obligatoriskt
skall lämna om bekämpningsmedlens sammansättning. Giftinformationscentralen
har information som på frivillig väg lämnats om andra kemiska
preparat. Uppgifter om det mycket stora antal giftiga ämnen som ingår i
många i handeln förekommande kemisk-tekniska preparat saknas emellertid
i stor utsträckning. Insamlingen och bearbetningen av information
på miljövårdsområdet i övrigt sker — förutom hos naturvårdsverket — hos
en rad andra myndigheter och organ. Avsaknaden av viss statistik liksom
splittringen av ansvaret för statistiken på detta område försvårar miljövårdsarbetet.
För de myndigheter som har ansvaret för miljövården liksom
för forskningen inom området är det nämligen av utomordentligt stor betydelse
att ha tillgång till en allsidig och lättillgänglig statistik.
Enligt min mening bör särskilda sakkunniga tillkallas för att utreda
organisationen av ett informationssystem dels på miljövårdsområdet —-vari inbegrips bl. a. vatten- och luftvård samt övrig naturvård — dels i fråga
om gifter och andra preparat som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt.
Härigenom tillgodoses de önskemål beträffande utredning om
kemiska preparat som 1967 års riksdag (2LU 66, rskr 405) framfört.
Som utgångspunkt för sitt arbete bör de sakkunniga undersöka i vilken
omfattning uppgifter nu samlas in av olika myndigheter och organ och
vilken statistisk bearbetning som sker av detta material.
De sakkunniga bör därefter bedöma det framtida behovet av olika slag
av information. Såväl de administrativa myndigheternas som forskningens
behov bör beaktas. En viktig uppgift för de sakkunniga blir att avgränsa
det ämnesområde, som informationen bör omfatta.
Under utredningsarbetet bör övervägas hur de arbetsuppgifter som är
förenade med insamlingen av material skall fördelas mellan berörda myndigheter
och andra organ.
Behovet av samordning och vikten av att dubbelarbete undviks bör särskilt
beaktas. De sakkunniga bör därför undersöka möjligheterna att centralisera
insamling och bearbetning av information på miljövårdsområdet
319
Jo: 20
Riksdagsberättelsen år 1970
till en myndighet. I detta sammanhang vill jag erinra om att 1960 års riksdag
(prop. 104, SU 84, rskr 210) fattat principbeslut om en långtgående
centralisering av den statliga statistikproduktionen till statistiska centralbyrån.
Verksamheten bör organiseras så att modern ADB-teknik kan utnyttjas.
En viktig uppgift för den myndighet som får hand om denna verksamhet
bör vara att lämna information såväl till olika myndigheter och
andra organ som till allmänheten. Av särskild betydelse är att de för praktiskt
bruk nödvändiga uppgifterna vid behov kan skaffas fram tillräckligt
snabbt.
Även frågan om den svenska informationen skall samordnas med motsvarande
verksamheter i andra länder och inom internationella organisationer
och hur detta i så fall skall ske bör ingå i utredningsuppdraget.
Den information som enligt vad jag nu anfört bör komma till stånd aktualiserar
även frågan om en utvidgad uppgiftsskyldighet för tillverkare,
förbrukare in. fl. berörda i fråga om användningen av miljöfarliga och hälsofarliga
ämnen. De sakkunniga bör undersöka om det behövs en utvidgad
uppgiftsskyldighet med hänsyn till vad som är praktiskt och ändamålsenligt
från såväl teknisk som säkerhetsmässig synpunkt. Särskilt bör övervägas
om en utvidgad skyldighet bör vara generell eller om den bör föreligga
endast i de fall då en statlig myndighet begär att uppgifter skall
lämnas.
De sakkunnigas förslag bör vara åtföljda av noggranna kostnadsberäkningar.
Resultatet av utredningsarbetet bör, om så är lämpligt, redovisas i
form av delförslag. De sakkunniga bör samråda med statens råd för vetenskaplig
information och dokumentation.
Direktiv för avdelning 2 (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet
den 23 maj 1969):
Skyddet av den yttre miljön framstår i dag som en primär samhällsangelägenhet.
Den växande kunskapen om de miljöfaror som inryms i den tekniska
utvecklingen ger samhället både ökad anledning och förbättrade möjligheter
till ett effektivt förebyggande miljöskydd. Som ett viktigt led i ett
sådant skydd ingår lagstiftningsåtgärder i syfte att ge samhället viss kontroll
över hanteringen av ämnen eller substanser som ansetts särskilt farliga
i ett eller annat hänseende. Som exempel på författningar i denna
riktning kan nämnas giftförordningen, bekämpningsmedelsförordningen,
läkemedelsförordningen och narkotikaförordningen. Vissa andra författningar
rörande bl. a. livsmedel, fodermedel, arbetarskydd, explosiva och
brandfarliga varor samt förbränning av eldningsolja kan också sägas åtminstone
delvis falla inom samma kategori. Även om de angivna författningarna
fyller viktiga uppgifter i miljöskyddets tjänst har de dock inte i
första hand tillkommit i ett sådant syfte. Detta är däremot fallet med förslaget
till miljöskyddslag, vars huvudändamål är att förebygga föroreningar
av luft och vatten. En viss begränsning av miljöskyddslagens tillämpningsområde
ligger emellertid i att lagen avser sådana föroreningar och
andra störningar som härrör från fast egendom.
Vi kan i dag konstatera att varumarknaden i vårt land fortlöpande och
i snabb takt tillförs nya produkter som innehåller ämnen som utgör miljö
-
320
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 20
gifter eller i vart fall innefattar risker för den yttre miljön. Många av dessa
produkter eller ämnen faller utanför den kontrollagstiftning samhället f. n.
har till sitt förfogande och kan alltså tillverkas, importeras, saluföras eller
hanteras utan förhandskontroll eller iakttagande av säkerhetsföreskrifter.
I fråga om ett stort antal produkter som nu finns på marknaden eller inom
kort väntas tillföras denna har vi i dag långtgående kunskaper om deras
miljöskadliga verkningar vid viss spridning eller hantering. Andra produkters
miljöeffekter är ofullständigt kända, beroende bl. a. på att tillverkaren
eller importören inte ställts inför kravet att uppge vilka ämnen produkten
innehåller. Vi har här att göra med ett problem som växer i takt med de
snabba tekniska framstegen.
Det är emellertid inte tillräckligt att vi får ökade kunskaper om användningen
av miljöfarliga produkter. Den nuvarande lagstiftningens splittring
och begränsade räckvidd och de olägenheter som i växande omfattning kan
väntas följa härav aktualiserar också frågan om en utvidgad kontroll av
användningen av kemiska preparat och substanser samt andra produkter
som kan få miljöskadliga verkningar. Även dessa frågor bör därför utredas.
En utredning rörande kontrollen av miljöfarliga produkter kommer emellertid
i viss utsträckning att gälla samma ämnesområde som utredningen
om information på miljövårdsområdet, nämligen vad avser gifter och andra
preparat som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt. De sakkunniga
som har att utreda frågan om informationen på miljövårdsområdet
m. m. bör därför få i uppdrag att även utreda hur kontrollen av miljöfarliga
produkter bör anordnas. Med anledning av en sådan utvidgning av uppdraget
bör ytterligare sakkunniga tillkallas.
Den utvidgade utredningen bör omfatta granskning av de bestämmelser
rörande kontroll av miljöfarliga produkter som finns f. n. Därvid bör närmare
undersökas vilka produkter som inte omfattas av gällande lagstiftning
samt i vilka avseenden denna i övrigt inte medger en effektiv kontroll
från miljövårdssynpunkt.
Efter en sådan kartläggning bör de sakkunniga pröva i vilken utsträckning
och på vilka sätt lagstiftningsområdet bör utvidgas. En viktig fråga är
hur det ämnesområde som lagstiftningen bör omfatta skall avgränsas. Ett
problem härvidlag är att antalet produkter som berörs är stort och att de
praktiska svårigheterna att upprätthålla en effektiv kontroll därför blir betydande.
Vidare bör uppmärksammas att livsmedelslagstiftningen f. n. ses
över av särskilda sakkunniga.
En huvudlinje för lagstiftningen bör vara att den som importerar eller
bär i landet tillverkar en produkt som kan misstänkas ha miljöfarliga egenskaper
eller som innehåller ämnen med ofullständigt kända effekter skall
kunna åläggas att redovisa vilka ämnen som ingår i produkten och i princip
svara för att denna inte vid normal användning och destruktion får
skadliga verkningar från miljövårdssynpunkt. Med en sådan inriktning kan
lagstiftningen väntas stimulera till en mera miljömedveten produktutveckling.
Man kan emellertid inte räkna med att alla produkter som behövs i
samhället skall kunna befrias från miljöskadliga ämnen. Målet bör i sådana
fall vara att så långt möjligt säkerställa en användning och destruktion
som överensstämmer med tidsenliga miljövårdskrav.
De sakkunniga bör överväga införandet av en ökad registreringsplikt be -
II Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
321
Jo: 20 Riksdagsberättelsen år 1970
träffande produkter som innehåller dokumenterat miljöfarliga ämnen. Det
ter sig naturligt att registreringsplikten till en början inriktas på särskilt
miljöfarliga ämnen och produkter och att den, efter hand som kontroll
vunnits över dessa, utsträcks även till övriga ämnen och produkter av miljöfarlig
art. För såväl registreringspliktiga varor som andra synes det angeläget
att de sakkunniga överväger åtgärder som möjliggör reglering av tillverkning,
import, försäljning, användning och förstöring av produkter som
innehåller miljöfarliga ämnen.
De sakkunniga bör även utreda de organisatoriska frågor som sammanhänger
med införandet av en ny lagstiftning. Den nuvarande lagstiftningens
konstruktion innebär att frågor som sammanhänger med kontrollen av miljö-
och hälsofarliga produkter f. n. handläggs av flera olika myndigheter
trots att frågorna i många fall är nära besläktade. De sakkunniga bör undersöka
vilka fördelar från rationaliserings- och effektivitetssynpunkter
som står att vinna genom en ökad administrativ samordning och hur en
sådan skall komma till stånd.
Den tidigare angivna grundsatsen om importörens och tillverkarens
ansvar för den produkt han tillhandahåller förutsätter att den som introducerar
en produkt på marknaden har kännedom om vilka ämnen produkten
innehåller och vad dessa har för effekter på miljön. Man kommer
emellertid härigenom inte ifrån kravet på att de myndigheter som ansvarar
för samhällskontrollen också måste ha möjlighet att undersöka olika produkter.
För att den administrativa kontrollen skall kunna bli effektiv måste
myndigheterna därför ha tillgång till ett undersökningslaboratorium. De
sakkunniga bör inventera de laboratorieresurser som finns f. n. inom detta
område och bedöma det framtida behovet av sådana resurser. Förslag bör
läggas fram om hur ifrågavarande laboratorieverksamhet skall organiseras.
Möjligheterna till rationaliseringsvinster genom samordnad verksamhet bör
härvid särskilt beaktas.
De sakkunnigas förslag i frågor om organisatorisk natur bör vara åtföljda
av noggranna kostnadsberäkningar. Utredningsresultatet bör, om så är
lämpligt, redovisas i form av delförslag.
Utredningen har t. o. m. oktober 1969 hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
21. 1969 års mjölkpriskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 april 1969 för
översyn av prissättningssystemet för mjölk och mjölkprodukter m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 maj 1969):
Lindström, Ingvar A., byråchef, ordförande
Dock, Bengt A. V., direktör (t. o. in. 26 september 1969)
Tiberg, Lennart F., agronom (fr. o. m. 26 september 1969)
Hellström, J. Vidar, laborator
Lindberg, Marta S., led. av II kamm.
Olsson, Bengt M., byråchef
322
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 22
Expert:
Sanne, Sven T., statskonsulent
Sekreterare:
Gustafsson, K. G. Tore, byrådirektör
Ågren, Carl-Henrik, byrådirektör
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Fack, 171 20 Solna, tel. växel 83 05 20, Statens
jordbruksnämnd, Box 16384, 103 27 Stockholm 16, tel. växel 22 55 60
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet
den 25 april 1969):
att med beaktande av bl. a. näringsfysiologiska faktorer och den fortgående
produktutvecklingen se över utformningen av
dels prissättningssystemet för mjölk och mjölkprodukter, dels prissättningen
på mjölkpulver och skummjölk till human konsumtion resp. till
foder.
dels avgiftsbeläggning av s. k. imiterade mjölk- och köttprodukter.
Resultatet av de sakkunnigas arbete bör föreligga senast den 15 december
1969 så att det kan beaktas vid de överläggningar som avses äga rum mellan
statens jordbruksnämnd, jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegation
angående prissättning på jordbrukets produkter reglerings
-
Kommittén har under tiden maj—oktober 1969 hållit fem sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
22. Sakkunniga för planering av turistanläggningar och
friluftsområden m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1969 för planering
av turistanläggningar och friluftsområden m. m. (Se Post- och Inrikes
tidn. den 26 juni 1969):
Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av I kamm., ordförande
Carlsson, W. Bernt, departementssekreterare
Dahlin, Sven M., redaktör
Fälldin, N. O. Thorbjörn, lantbrukare, led. av II kamm.
Holmberg, K. Göran, redaktör
Lönnqvist, Ulf R., departementssekreterare
Åkerlund, HansE., planeringsdirektör
Experter :
Burman, G. Bertil, byråchef
Ericson, E. Gerhard H., byrådirektör
Karlsson, B. E. Gert, direktör
323
Jo: 22 Riksdag sb erätt ds en år 1970
Nordlund, E. Anders, lektor
Omma, Per Henrik, renägare
Sekreterare:
Jeansson, Nils-Ragnar, sektionschef
Biträdande sekreterare:
Öster, Karl Olov, kanslisekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet den
13 juni 1969):
1964 års turisttrafikutredning framhöll i betänkandet (Stencil H 1966: 2)
att förutsättningarna för en expansion av turismen i Sverige ständigt ökar
till följd av ökad fritid, längre semester och bättre ekonomiska resurser.
En följd av denna utveckling är stigande krav på utbyggnad av turistanläggningar.
Åtgärder för att främja möjligheterna till turism inom landet
har därför kommit att framstå som en allmän angelägenhet av största vikt.
Fritidsutredningen framhöll i sina betänkanden (SOU 1964:47, 1965:19
och 1966:33), att behovet av lämpliga friluftsområden och anläggningar
för det rörliga friluftslivet är mycket stort. I prop. 1967: 59 uttalade dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet att den stora betydelse som friluftslivet
har i det moderna samhället motiverar att såväl staten som kommunerna
engagerar sig för att skapa möjligheter till friluftsliv åt så många
som möjligt.
Statligt stöd till turism utgår bl. a. genom de medel som under X huvudtiteln
anvisas till Svenska turisttrafikförbundet, som svarar för den med
statsmedel finansierade verksamheten för att söka öka de utländska turistströmmarna
till Sverige. De statliga bidragen till turisttrafikförbundet uppgår
budgetåret 1969/70 till 5,4 milj. kr. Detta stöd syftar till att öka utlandets
intresse för Sverige som turistland.
För att främja sysselsättningen ger staten lokaliseringsstöd till uppförande
av turistanläggningar. Detta stöd har i betydande utsträckning bidragit
till en utbyggnad av turistnäringen i stödområdena. Härtill kommer de statliga
garantilånen för hotellbyggen. Vid ingången av budgetåret 1968/69
uppgick de utestående hotellgarantilånen till 9,4 milj. kr.
Från fonden för friluftslivets främjande lämnas bidrag till olika slag av
friluftsanläggningar. För budgetåret 1969/70 bär 5,5 milj. kr. anvisats till
fonden. Medlen är i första hand avsedda för anläggningar som uppförs med
kommun som huvudman. Det största statliga stödet till friluftsanläggningar
utgår emellertid från anslagen till beredskapsarbeten som disponeras av
arbetsmarknadsstyrelsen. Under budgetåret 1968/69 lämnades bidrag från
detta anslag till anläggningar för friluftsliv med ca 20 milj. kr. I detta belopp
ingår också bidrag till vissa idrottsanläggningar. Särskilda bidrag utgår
till byggande av småbåtshamnar. För budgetåret 1969/70 finns en bidragsram
på 4 milj. kr. för detta ändamål. De statliga insatserna för turism
och friluftsliv är alltså betydande. Självfallet är det av vikt att de anslagna
medlen används så effektivt som möjligt. Inte minst väsentligt är att insatserna
görs på ett sådant sätt att de kommer så många människor som möj
-
324
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 23
ligt till del och att olika konsumenters önskemål tillgodoses. Det är vidare
angeläget att insatser för turism och friluftsliv sätts in inom områden, där
de kan bli ett värdefullt komplement i ansträngningarna att förbättra sysselsättningen.
Särskilda sakkunniga bör nu tillkallas med uppgift att utarbeta och successivt
lägga fram förslag rörande lokalisering och utformning av anläggningar
och områden för turism och friluftsliv. I sitt arbete bör de sakkunniga
särskilt sträva efter att skapa arbetstillfällen inom sysselsättningssvaga
regioner. De sakkunnigas arbete bör därför särskilt avse Norrland och i
största möjliga utsträckning inriktas på tillskapandet av arbetsintensiva
projekt. I sammanhanget bör framhållas att denna del av landet har många
värdefulla vildmarksområden av stort intresse för såväl svenska som utländska
turister.
De sakkunniga bör inventera vilka områden som kan anses lämpliga för
anläggningar för turism och friluftsliv. Det är därvid viktigt att olika åldersgrupper
kan få behovet av rekreation och motion tillgodosett. Särskild
vikt bör läggas vid att underlätta för äldre och handikappade att utnyttja
friluftsområden och anläggningar.
Inventeringen kan avse såväl mark som redan säkerställts för friluftsändamål
—- t. ex. naturreservat av social karaktär — som annan lämplig
mark.
I de sakkunnigas uppgift bör också ingå att undersöka huruvida befintliga
hotellanläggningar kan anses tillräckliga eller om nybyggnader i vissa
fall bör ske. Som utgångspunkt skall gälla att anläggningarna bär möjlighet
att fungera på ekonomiskt riktiga grunder. Olika former för huvudmannaskap
för områden och anläggningar bör undersökas.
De sakkunniga bör — utöver de åtgärder som här nämnts -— kunna pröva
även andra uppslag som kan väntas öka möjligheterna för turism, friluftsliv
och rekreation. Härvid bör bl. a. undersökas möjligheterna att stimulera
fritidsbebyggelse och friluftsanläggningar inom sådana glesbygder
där mark och byggnader genom jordbrukets rationalisering blivit disponibla
för andra ändamål. Kommittén bör överväga om den nuvarande marknadsföringen
av områden och anläggningar är effektivt upplagd och i annat
fall lägga fram förslag om erforderliga förändringar.
De sakkunniga bör bedriva sitt arbete i nära samarbete med berörda statliga
myndigheter, kommuner och organisationer. Förslagen bör läggas fram
successivt.
Kommittén har under tiden juli—oktober 1969 hållit fyra sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå hela år 1970.
23. Utredningen om stöd till jordbruket i norra Sverige
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1969 för att se
över stödet till jordbruket i norra Sverige (se Post- och Inrikes tidn. den
4 juli 1969):
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör, ordförande
325
Jos 23 Riksdagsberättelsen år 1970
Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, led. av I kamm.
Johansson, Stig E., överdirektör
Johansson, N. Filip, hemmansägare
Jönsson, Elias I., lantbrukare, led. av II kamm.
Lundmark, I. Gunnar, lantbruksassistent, led. av II kannn.
Åsling, Nils G., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Myresten, Sven-Olof, byrådirektör
Renborg, Ulf B:son, tf professor
Sekreterare:
Jeppsson, O. Gunnar, avdelningsdirektör
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Fack, 17120 Solna, tel. växel 83 05 20 (ordförande
och sekreterare)
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet
den 13 juni 1969):
I remissyttranden över en framställning angående åtgärder till stöd för
mjölkproduktionen i Norrland m. m. bär lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd
och styrelsen för lantbrukshögskolan uttalat sig för en översyn
av stödet till jordbruket i norra Sverige. Lantbruksstyrelsen har därvid
uttalat att vid en omläggning av stödet om möjligt ett produktneutralt
stöd bör övervägas. En eventuell översyn bör vidare enligt styrelsens mening
omfatta även utformningen av det särskilda stödet till jordbrukets
rationalisering i norra Sverige.
Med hänsyn till den relativt långa tid som förflutit sedan principerna för
det nuvarande stödet till jordbruket i norra Sverige fastlades anser även jag
att en allmän översyn av stödets utformning är motiverad. Den utveckling,
som skett under nämnda tid i fråga om tekniska och andra förutsättningar
för jordbruksproduktionen, har givetvis påverkat både de tekniska och de
ekonomiska villkoren för jordbruksproduktionen i norra Sverige. Även om
den allmänna utvecklingen i landet mot ett mindre antal jordbruksföretag
och en mindre areal jordbruksjord givetvis måste påverka jordbruksnäringen
i norra Sverige bör i enlighet med 1967 års riksdagsbeslut förutsättningar
föreligga för att även i fortsättningen upprätthålla en betydande
jordbruksproduktion i dessa delar av landet. Självfallet skall också där
rationell jordbruksproduktion eventuellt i kombination med skogsbruk ge
sina utövare en med andra yrkesutövare likvärdig ekonomisk standard.
För översynen av stödet till jordbruket i norra Sverige bör tillkallas särskilda
sakkunniga. I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag att de sakkunniga
bör överväga att utforma stödet produktneutralt. Visserligen torde
även för framtiden mjölkproduktionen komma att dominera jordbruksproduktionen
i norra Sverige men även annan produktion bör om så befinns
behövligt kunna få stöd. Självfallet måste dock vid överväganden om
stöd till annan produktion än mjölk begränsning ske till sådana grödor och
jordbruksprodukter som med fördel kan framställas i norra Sverige. En
annan förutsättning för stöd bör också vara att det utgår endast till produktion
av sådan omfattning att den bär nämnvärd betydelse för brukarnas
326
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 24
försörjning. Härav följer att stöd inte bör utgå till dem som uppenbarligen
bär jordbruket som bisyssla. De sakkunniga bör vidare överväga att i likhet
med vad som gäller för särskilt övergångsbidrag begränsa stödet till personer
som ej uppnått pensionsåldern. Av stor vikt är att stödet utformas så
att det främjar en önskvärd rationalisering av jordbruket i norra Sverige.
Det nu berörda generella stödet bör utformas som ett tillägg till de inkomster
av jordbruket som eljest erhålls. De sakkunniga bör om möjligt
undvika sådan utformning som innebär att förekommande produktionsavgifter
sätts lägre i norra Sverige än i andra delar av landet. Särskild uppmärksamhet
bör ägnas åt att stödets administration bör vara så enkel som
möjligt.
Erfarenheterna av det särskilda stödet till jordbrukets rationalisering i
norra Sverige är goda. Med hänsyn till att verksamheten nu i de fyra nordligaste
länen varit i gång en relativt lång tid är det enligt min mening dock
motiverat att de sakkunnigas uppdrag omfattar även en översyn av reglerna
för detta stöd. Målet för rationaliseringsstödet bör dock alltjämt vara att
det skall ha till syfte att underlätta en snabb uppbyggnad av fullt rationella
jordbruksföretag som i erforderlig kombination med skogsbruk ger
brukaren en med andra yrkesgrupper likvärdig ekonomisk standard. Det
bör vidare uppmärksammas att målet i fråga om dessa företags storlek bör
bestämmas så att de även med den fortgående tekniska utvecklingen inom
jordbruket ger förutsättningar för rationell produktion. Härav följer att
även om befolkningspolitiska och sysselsättningsskäl kan tala för att ett
större antal jordbruksföretag i och för sig är önskvärt, de företagsekonomiska
skälen bör vara utslagsgivande när ställning tas till antalet företag.
Av vikt är också enligt min mening att samma principer tillämpas för lokaliseringen
inom olika regioner av den särskilda rationaliseringsverksamheten.
De sakkunniga bör samråda med den av riksdagen begärda utredningen
om glesbygdsproblemen, vilken fråga chefen för inrikesdepartementet senare
avser anmäla. Utredningen bör bedrivas skyndsamt och de sakkunniga
bör vara oförhindrade att, om deras arbete ger anledning därtill, framlägga
delbetäknanden.
Utredningen har under september och oktober 1969 hållit två sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
24. Sambruksutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juli 1969 för att
utreda vissa frågor rörande sambruksföreningar (se Post- och Inrikes tidn.
den 30 augusti 1969):
Johansson, Stig E., överdirektör, ordförande
Hansson, H. Gunnar, byråchef
Jansson, N. Ewald, förbundsordförande
Persson, Sven G. F., lantarbetare, led. av II kamm.
327
Jo: 24 Riksdagsberättelsen år 1970
Tågmark, Sven G., lantbrukare, f. d. riksdagsman
Experter:
Lindberg, E. Rupert, driftsledare
Skoog, Karl L., driftsledare
Sekreterare:
Siöalth, G. Birger, departementssekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 10310 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00 (ordförande och sekreterare)
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet den
18 juli 1969) :
Genom beslut av 1948 års riksdag (prop. 1948: 58, lLUJoU 1, rskr 99)
antogs lagen om sambruksföreningar (SFS 1948:218, ändrad 1952:90,
1963: 244). Ett viktigt motiv för tillskapandet av sambruksföreningen som
särskild organisationsform på jordbrukets område var strävan att tillgodose
såväl det sociala önskemålet att behålla självständiga näringsutövare i
jordbruket som det samhällsekonomiska kravet på högsta möjliga effektivitet
i produktionen. Sambruksföreningen skulle göra det möjligt särskilt
för mindre jordbrukare samt lantarbetare att gemensamt äga och driva
större jordbruksfastigheter. En sådan förening skulle sålunda kunna bildas
antingen genom att grannar i en by skjuter samman sina ägor och överlåter
dessa på föreningen eller genom att lantarbetare och andra jordbrukskunniga
personer bildar en förening som förvärvar eller arrenderar
en större jordegendom för gemensamt bruk.
Sambruksföreningarna skall enligt lagen om sambruksföreningar registreras
centralt hos lantbruksstyrelsen. För registrering fordras bl. a, att
en ekonomisk plan för föreningens verksamhet antagits. Planen skall
i samband med registreringen hos lantbruksstyrelsen prövas från jordbruksekonomisk
synpunkt. Medlemmarna i en sambruksförening är såväl
skyldiga som berättigade att själva delta i föreningens verksamhet. Det
skall finnas minst fem medlemmar i föreningen, om inte Kungl. Maj :t i
särskilda fall medger att antalet får vara tre eller fyra. Lantbruksstyrelsen
kan på särskilda skäl medge att verksamheten får fortsätta även om antalet
medlemmar nedgått under vad nyss nämnts. För sambruksförenings
förbindelser svarar endast föreningens tillgångar. I lagen om sambruksföreningar
finns vidare regler om fondbildning och vinstutdelning m. m. I
många avseenden överensstämmer reglerna om sambruksföreningar med
dem som gäller för ekonomiska föreningar.
Det statliga stödet till jordbrukets rationalisering skall enligt beslut av
1967 års riksdag (prop. 95, JoU 25, rskr 280) syfta till att bygga upp rationella
jordbruksföretag oavsett företagsform. Omständigheterna i det särskilda
fallet skall vara avgörande för stöd. Sambruksföreningarna kan erhålla
rationaliseringsstöd och deras speciella behov har beaktats genom att
statlig kreditgaranti kan lämnas för bl. a. viss del av medlemmarnas insats
i sambruksföreningen.
Möjligheten att gemensamt driva jordbruk i sambruksförening har hittills
utnyttjats endast i begränsad omfattning. F. n. är endast två sambruksföreningar
verksamma, nämligen Gudhem i Skaraborgs län och Hörn
-
328
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 25
sjöfors i Västmanlands län. Föreningarna arrenderar mark av staten. Gudhems
sambruksförening arrenderar 147 ha åker och 133 ha betesmark, medan
Hörn sjöfors sambruksförening arrenderar 181 ha åker jämte 13 ha
betesmark. Båda föreningarna har numera fyra medlemmar och redovisar
god lönsamhet.
Utvecklingen inom jordbruket går mot allt större driftsenheter. Samtidigt
sker en långtgående teknisk rationalisering av produktionen där manuell
arbetskraft ersätts av maskiner av olika slag. Detta har medfört att jordbruket
blivit alltmer kapitalkrävande. Investeringen per sysselsatt kan i det
rationella jordbruket uppgå till omkring 500 000 kr., dvs. ett belopp som
ligger högre än i många industribranscher. Mot denna bakgrund tilldrar sig
frågan om kapitalanskaffningen särskilt intresse. En möjlighet härvidlag
torde vara samverkan mellan flera personer eller fastigheter.
Den tekniska och ekonomiska utvecklingen medför vidare att ett stort
antal jordbruksföretag årligen förlorar sin konkurrenskraft. Det kan förutsättas
att brukaren i åtskilliga fall skulle vara intresserad av att fortsätta
inom jordbruksnäringen om hans arbete där blir ekonomiskt konkurrenskraftigt
i förhållande till andra näringar. Även i dessa fall bör samverkan
kunna vara en väg.
Mot denna bakgrund finns det enligt min mening anledning att undersöka
orsakerna till att organisationsformen sambruksförening hittills utnyttjats
i så ringa utsträckning. Behovet av eventuella jämkningar i reglerna
för sambruksföreningarnas verksamhet bör prövas. Vidare bör utredas
behovet och möjligheterna att genom statliga insatser av olika slag
stimulera till bildandet av sambruksföreningar.
Sakkunniga bör tillkallas för att klarlägga nämnda förhållanden och
lägga fram förslag till de åtgärder som finnes lämpliga. De tankegångar som
var grundläggande för tillskapandet av sambruksföreningen som särskild
organisationsform på jordbrukets område bör självfallet beaktas av de sakkunniga.
Samtidigt bör de sakkunniga vid sina överväganden beakta de
ändrade förutsättningar som blivit en följd av utvecklingen bl. a. när det
gäller lantarbetarkåren. Vidare bör kunna övervägas om ej den samverkan
mellan flera personer som bör ske inom en sambruksförening kan komma
till stånd genom skilda former av kapital- och arbetsinsatser. I utredningsarbetet
bör ingå att se över lagen om sambruksföreningar och föreslå de åtgärder
i lagstiftningshänseende som följer av de sakkunnigas överväganden.
Utredningen har under tiden september — oktober 1969 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
25. Fiskeadministrativa utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 september 1969
för utredning av den regionala fiskeriadministrationens uppgifter och organisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1969):
Lekman, J. Inge, hovrättsråd, ordförande
llf Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 samt.
Riksdagsberättelsen
329
Jo: 25 Riksdagsberättelsen år 1970
Johanson, Eric W., typograf, led. av II kamm.
Kåhre, M. Lillemor, byrådirektör
Sekreterare:
Westberg, Swen E. G. A., hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Pettersson, Kjell I. O., kanslisekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00 (sekreterare och biträdande sekreterare)
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet den
26 september 1969):
Utvecklingen inom svenskt fiske har under de senaste årtiondena kännetecknats
av starkt stigande fångster. I saltsjöfisket har den totala årliga
fångstmängden fördubblats sedan den senare hälften av 1940-talet. Samtidigt
med nämnda utveckling har fiskarkåren minskat väsentligt. Inom saltsjöfisket
har sålunda antalet yrkesfiskare nedgått med ca 50 % under angivna
tidsperiod.
Dessa förhållanden avspeglar en pågående rationalisering. De stigande
fångsterna har gjorts med hjälp av större och dyrare båtar och utrustning
samt effektivare fångstmetoder. Fisket har alltmer inriktats på trålfiske
efter sill i Nordsjön och Östersjön. En följd av övergången till trålfiske
har blivit att fisket efter hand koncentrerats till områden med särskilt
gynnsamma förutsättningar i fråga om bl. a. närhet till fiskeplatser, hamnar
och avsättningsmöjligheter. I kustvattnen och i insjöarna går däremot
yrkesfisket tillbaka eller ersätts av deltidsfiske. Sådana vatten tas i stället
i anspråk av det starkt växande fritidsfisket. Utvecklingen mot allt större
kostnader för båtar och utrustning i yrkesfisket har medfört att kraven
ökat i fråga om ekonomisk och teknisk planering i samband med investeringar
i fisket. Dessa krav bär ytterligare skärpts genom att avsätlningsförhållandena
inom fisket har försämrats under senare år.
Enligt min mening bör organisationen av de statliga regionala och lokala
insatserna på fiskets område nu ses över av särskilda sakkunniga. Huvudsyftet
med översynen anser jag böra vara att anpassa fiskeriadministrationens
uppgifter och organisation till utvecklingens krav. Ett första led i de
sakkunnigas arbete bör vara att undersöka behovet och arten av de framtida
statliga insatserna. Därvid bör beaktas såväl yrkesfiskets som fritidsfiskets
intressen och att de två verksamheterna till viss del kräver skilda
slag av statliga insatser. Tyngdpunkten i de sakkunnigas arbete bör ligga
på att mot bakgrunden av de överväganden som följer av nyssnämnda undersökning
åstadkomma en rationellt utformad organisation som är väl
ägnad att tillgodose de skiftande behoven inom landets olika delar. De sakkunniga
bör därvid även pröva behovet av personal för uppgifter i de s. k.
fjällvattnen som berörts av 1964 års rennäringssakkunniga.
Till de organisatoriska .spörsmål som de sakkunniga bör ägna särskild
uppmärksamhet hör om det är lämpligt att ha fiskeripersonal anställd vid
statliga organ — såsom är fallet med fiskerikonsulenterna hos lantbruksnämnderna
— som inte lyder under fiskerimyndigheterna men som skall
330
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 26
inlimt samverka med dessa. Bedöms detta system medföra övervägande
nackdelar bör de sakkunniga inrikta sig på att utforma en helt fristående
regional fiskeriadministration som under fiskeristyrelsen handlägger alla
frågor på fiskeriområdet. Denna organisation torde i så fall få indelas i
distrikt eller regioner liknande fiskeriintendentdistrikten med den utsträckning
som betingas av fiskets huvudsakliga karaktär inom området i fråga.
De sakkunniga bör vidare söka klarlägga det framtida personalbehovet
inom den regionala fiskeriadministrationen och kraven på yrkesutbildning
av personalen. De sakkunniga bör också utreda frågan om lämplig organisation
av fisketillsynen. Kostnaderna för den fiskeriorganisation som föreslås
av de sakkunniga bör redovisas liksom om verksamheten bör bekostas
med avgifter eller på annat sätt.
De sakkunniga bör vara oförhindrade att föreslå ändringar i fiskeristyrelsens
organisation om de finner detta påkallat. Visst material om organisationen
av styrelsen finns i betänkande angående fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet,
m. m. (Stencil Jo 1965:4). Betänkandet och de däröver
avgivna remissyttrandena bör överlämnas till de sakkunniga. De förslag om
flyttning av fiskeristyrelsens laboratorier som lagts fram av fiskerilaboratorieutredningen
bör dock inte behandlas av de sakkunniga.
Kommittén har under tiden november—december 1969 hållit två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
26. Utredning rörande skogstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 oktober 1969 med
uppdrag att utreda frågan om det skogstekniska forsknings- och utvecklingsarbetet
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober 1969):
Ebeling, Fredrik H., generaldirektör
Experter:
Bendz, C. Mårten E:son, byrådirektör (fr. o. in. 8 december 1969)
Burman, K. Enar, ombudsman (fr. o. in. 8 december 1969)
Jacobsson, S. E. O. Nicke, avdelningsdirektör
Lönner, N. Göran, docent (fr. o. in. 8 december 1969)
Sekreterare:
Damgren, H. G. Fredrik, kanslisekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00 (sekreterare)
Direktiv: (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet
den 17 oktober 1969):
Skogshögskolan har den 13 november 1968 överlämnat en framställning
från Stiftelsen Skogsmekanisering om utredning rörande ökade resurser åt
och samordning av skogstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Stiftelsen
framhåller att forskning rörande skogsarbete huvudsakligen bedrivs
331
Riksdagsberättelsen år 1970
Jo: 26
vid skogshögskolans institution för skogsteknik och branschorganisationen
Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, medan utveckling av maskinella hjälpmedel
främst sker inom maskinindustrin. I syfte att stödja skogsbrukets
tekniska utveckling har Norrlandsfonden anslagit betydande belopp för
stöd i olika former till skogstekniska utvecklingsprojekt. För att förvalta
dessa medel bildades år 1963 Stiftelsen Skogsmekanisering. De medel som
hittills ställts till förfogande beräknas vara förbrukade år 1970. Stiftelsen
anför vidare att skogsbruket f. n befinner sig i ett halvmekaniserat utvecklingssskede.
De fortsatta produktivitetsförbättringar som behövs kommer
att kräva helmekaniserade system. Det utvecklingsarbete som förestår är
kostnadskrävande och ekonomiskt riskfyllt bl. a på grund av de korta serierna
vid maskintillverkningen. Ökade resurser till forsknings- och utvecklingsarbete
behövs därför. Också skogshögskolan understryker angelägenheten
av en översyn av stödet till det skogstekniska forsknings- och utvecklingsarbetet.
Framställningen har remissbehandlats. Samtliga remissinstanser tillstyrker
att en utredning kommer till stånd. Norrlandsfonden framhåller att
fonden satsat 18 milj. kr. på skogstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete
men att det ekonomiska huvudmannaskapet för Stiftelsen Skogsmekanisering
nu bör flyttas över från fonden till annat lämpligt forskningseller
utvecklingsorgan.
Enligt min mening bör en sakkunnig tillkallas för att utreda frågan om
det skogstekniska forsknings- och utvecklingsarbetet. Den sakkunnige bör
dels kartlägga de nuvarande insatserna för forsknings- och utvecklingsarbete
inom det skogstekniska området, dels bedöma det framtida resursbehovet
inom detta område. Vidare bör den sakkunnige undersöka hur det
skogstekniska forsknings- och utvecklingsarbetet lämpligast kan samordnas.
Det bör härvid särskilt tillses att inte funktioner inom detta område
dubbleras. Som allmän förutsättning för ett statligt stöd skall gälla att även
den berörda industrin och skogsbruket lämnar stöd till verksamheten. Därvid
bör särskilt övervägas ett stöd i enlighet med de riktlinjer för stöd till
kollektiv teknisk forskning som angetts i prop. 1968: 68 angående ökat statligt
stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Den sakkunnige
bör emellertid vara oförhindrad att pröva även andra former för
stöd som kan vara lämpliga. Möjligheterna till en utvidgning av det nyligen
påbörjade nordiska samarbetet på detta område bör även beaktas.
Utredningsarbetet beräknas slutföras under år 1970.
332
Kommittéer: Handelsdepartementet
H: 2
Handelsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1969
1. 1965 års hemkonsulentutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 22 oktober 1965 och
den 27 januari 1967 för att utreda hemkonsulentverksamheten (se Post- och
Inrikes tidn. den 21 december 1965):
Lewén-Eliasson, Anna Lisa, led. av II kamm., ordförande
Isacson, E. Birger J., lantmästare
Jönsson, Elias I., hemmansägare, led. av II kamm.
Lindskog, Elsa I., socionom, f. d. riksdagsledamot
Olsson, Elvy E., led. av I kamm.
Expert:
Westerlind, C. Oscar, direktör
Sekreterare:
Denecke, Fredrik, jur. kand., (t. o. m. 20 april 1969)
Ringstedt, Nils A. E., byrådirektör, (fr. o. m. 21 april 1969)
Direktiven för utredningen, se 1966: H 20.
Utredningen har under tiden november 1968—juni 1969 hållit tre sammanträden.
Utredningen har den 30 juni 1969 avlämnat sitt betänkande »Den framtida
hemkonsulentverksamheten» (Stencil H 1969: 3).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Idrottsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1965 för
att utreda inriktningen av statens stöd åt idrotten och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 18 november 1965):
Frithiofson, Karl A. F., landshövding, ordförande
Allard, K. Å. Henry, försäljningschef, led. av II kamm.
Brodd, Tore G., kanslichef
Fälldin, N. O. Thorbjörn, lantbrukare, led av II kamm.
Ohlson, B. Henry, direktör
Schelin, Bengt A. E., direktör
Stenberg, Nils G. direktör
Sekreterare:
Johansson, Bengt K. Å., departmentssekreterare
333
H: 2 Riksdagsberättelsen år 1970
Lönnqvist, Ulf R., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1966: H 21.
Utredningen har under tiden november 1968—juni 1969 hållit tolv
sammanträden. I oktober 1967 överlämnades ett delbetänkande »Vålådalens
framtid» (Stencil H 1967:1) och i november 1968 offentliggjorde utredningen
vissa huvudlinjer i sitt kommande förslag.
Utredningen har den 21 augusti 1969 avlämnat sitt slutbetänkande »Idrott
åt alla» (SOU 1969: 29).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1968 års oljelagringskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1967 för
att utreda frågan rörande lagringen av oljeprodukter efter utgången av år
1969 (se Post- och Inrikes tidn. den 24 januari 1968):
Hermansson, Rune, f. d. statsråd, direktör, ordförande
Carlsson, Arne R., direktör
Danielson, Nils-Gustaf F., byråchef
Kjellström, E. Ragnar E., direktör
Orrö, Sven-Erik O:son, kansliråd
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Uddgren, Lars Y., direktör
Wadell, Henning G., direktör
Experter:
Davidsson, David E. W., byrådirektör
Hahn, Erik G., f. d. avdelningsdirektör
Jonson, Lars E., hovrättsassessor
Körner, F. Lennart, direktör, (fr. o. m. den 18 december 1968)
Larsson, A. Göte, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 7 februari 1969)
Lindgren, Claes B. L., direktör
Lundmark, Nils A. J., byrådirektör
Mellström, Åke G., direktör
Ogner, Stig V., kansliråd
Pehrzon, Lars E., direktör
Rockström, Hans E., disponent
Selin, S. Torsten, byrådirektör
Sekreterare:
Lund, G. Bertil, departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1969: H 11.
Kommittén har under tiden december 1968—maj 1969 hållit elva sammanträden.
Kommittén har den 21 maj 1969 avlämnat ett hemligstämplat betänkan -
334
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 4
de »Olja i beredskap — Förslag till beredskapslagring av drivmedel och
bränslen 1970—76» (Stencil H 1969: 2). Efter bearbetning har betänkandet
senare överlämnats i en offentlig upplaga (SOU 1969: 31).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1970
4. Svenska delegationen i nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Utsedda enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 februari 1960 att såsom
ombud för Sverige deltaga i arbetet inom nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1960) :
von Sydow, Gunnar, statssekreterare, ordförande
Lundström, Hans O., statssekreterare
Ryding, P. Göran G., biträdande kabinettssekreterare
Suppleanter:
Englund, K. G. Åke, departementsråd
Klackenberg, S. Lennart, departementsråd
Bernström, Knut, utrikesråd
Lindqvist, Olle O. G., avdelningschef
Experter:
Branting, J. E. Malte, direktör
Croneborg, K. O. Rutger, kommerseråd
Joge, Sven F., vice riksbankschef
Johnsson, E. Reidmond, byrådirektör
Kjellén, Bo, departementssekreterare
Larson, Sten E., byråchef
Leuf, Nils Börje, departementssekreterare
Lindå, E. Arne, bankokommissarie
Lychou, Dag E. A:son, kommerseråd
Marklund, K. Lennart, departementssekreterare
Myrsten, J. Lennart, utrikesråd
Senning, Claes O., kansliråd
Wennersten, P. Gösta, kommerseråd
Willart, N. Bo, departementssekreterare
Åhström, N. Åke A., hovrättsråd
Öhlen, Gustav E. J., avdelningsdirektör
Huvudsekreterare:
Leuf, Nils Börje, departementssekreterare (se ovan)
Biträdande sekreterare:
Marklund, K. Lennart, departementssekreterare (se ovan)
335
H: 4
Riksdagsberättelsen år 1970
Lokal: Handelsdepartementet, tel. lokalsamtal växel 22 45 00, rikssamtal
växel 23 62 00 (huvudsekreteraren)
Direktiven för delegationen, se 1961:1 H 21.
De nordiska statsministrarna beslöt i april 1968 att tillsätta en särskild
utredning för att utarbeta förslag beträffande ett utvidgat nordiskt ekonomisk
samarbete. Med anledning härav tillsattes en ämbetsmannakommitté
vars svenska delegation bestått av medlemmarna i samarbetsutskottet samt
statssekreterarna Ivan Eckersten, jordbruksdepartementet och Ove Rainer,
j ustitiedepartementet.
Såsom experter i ämbetsmannakommittén har utsetts:
Ahlenius, Inga-Britt, departementssekreterare (fr. o. m. den 4 oktober 1968)
Anell, Lars, kanslisekreterare
Bekeris, Ilmar, kansliråd
Berger, Bo, avdelningsdirektör
Björklund, Leo, departementssekreterare
Brankelius, Henry, överingenjör
Brandt, Knut, laboratoriechef (fr. o. m. den 4 oktober 1968)
Bäckstrand, Göran, kanslisekreterare
Danelius, Hans, hovrättsassessor
Degerman, Carl-Åke, byrådirektör
Edin, Lars, förste byråsekreterare
Edstrand, Karl-Ingmar, departementsråd (fr. o. m. den 21 maj 1969)
Erixon, Ragnar, byrådirektör
Franzén, Ingvar, byrådirektör
Gabrielsson, Tore, avdelningsdirektör
Hagström, Tony, kansliråd
Hall, Bo G., departementssekreterare
Hedelius, Margareta, departementssekreterare
Hegardt, Peter, byrådirektör
Hellström, Elisabeth, sekreterare
Henriksson, Kurt, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 4 oktober 1968)
Hertzman, Olov, hovrättsfiskal
Hörstadius, Gunnar, departementssekreterare
Jansson, Gunnar, avdelningsdirektör
Johansson, Roland, förste byråsekreterare
Jonson, Lars, hovrättsassessor
Kjellberg, Olof, byrådirektör
Kronvall, Stellan, departementssekreterare
Larsson, Ulf, departementsråd
Lennartsson, Folke, sekreterare
Lidgard, Curt, byråchef
Lindblom, Stig, departementssekreterare
336
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 5
Lundgren, Nils, fil. lic. (fr. o. m. den 2 december 1968)
Metelius, Hans, överingenjör
Nipstad, Jan, departementssekreterare
Nord, Folke, byråchef
Nordenfalk, Johan, direktör
Nordenson, Ulf, rättschef
Nordqvist, Margareta, byrådirektör
von Oelreich, Carl-Eric, kommerseråd
Rodin, Arne, kammarskrivare (fr o. m. den 14 april 1969)
Rydberg, Karl Evert, avdelningsdirektör
Rydfors, Lennart, kansliråd
Sandström, Anders, departementssekreterare
Sanell, Åke, kansliråd
de Shårengrad, Allan, departementssekreterare
Sohlman, Ragnar, kansliråd
Ståhlfors, Margareta, förste byråsekreterare (fr. o. in. den 4 oktober 1968)
Säkk, Karl, departementssekreterare
Thideby, Sigvard, byrådirektör
Udd, Robert, byrådirektör (fr. o. m. den 4 oktober 1968)
Ver ständig, Sigmund, avdelningsdirektör
Wettergren, Lars, departementssekreterare
Ågren, Nils, avdelningsdirektör
Öhman, Frank, regeringsråd
Ämbetsmannakommittén har under november 1968—juli 1969 hållit 17
sammanträden. En preliminär rapport om ämbetsmannakommitténs utredningar
lämnades i januari 1969. I juli 1969 lade kommittén fram sin slutrapport
om ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete.
De nordiska statsministrarna har vid möte i Stockholm den 3 november
1969 fastställt en plan för de fortsatta förhandlingarna om ett utvidgat nordiskt
samarbete.
5. Utredningen rörande tillsynen över lotteriverksamhet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1964 för
att utreda tillsynen över lotteriverksamheten (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 mars 1964):
Söderlund, S. Yngve, f. d. justitieråd, ordförande
Nilsson, Ernst F., direktör
Widmark, G. F. Sam, landssekreterare
Expert:
Heiman, K. Oskar, polisintendent
Sekreterare:
Norström, Carl, regeringsrättssekreterare
337
H: 5 Riksdagsberättelsen år 1970
Lokal: Handelsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1965:1 H 17.
Utredningen har under tiden november 1968—november 1969 hållit tolv
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1970.
6. Butiksetableringsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 maj 1967 för att
fortsätta ett genom Kungl. Maj :ts beslut den 18 december 1964 meddelat
uppdrag att granska länsstyrelsernas dittillsvarande verksamhet beträffande
butiksutvecklingen m. m. och för att därvid närmare undersöka
etableringsfrågorna i samband med kommunernas bebyggelse- och butiksplanering:
Martenius,
Åke B. A., regeringsråd
Experter:
Tranell, E. Olof B., näringsfrihetsombudsmannens ställföreträdare
Wirén, Erik, t. f. professor (fr. o. m. den 24 september 1969)
Sekreterare:
Hermanson, K. Gunnar, hovrättsassessor
Lokal: Näringsfrihetsombudsmannens kansli, Birger Jarls torg 12, Fack,
103 10 Stockholm 2, tel. 22 43 15
Direktiven för utredningen, se 1968: H 7
Utredningen har under tiden december 1968—november 1969 hållit 19
sammanträden.
Utredningsarbetet väntas bli slutfört under våren 1970.
7. Bensinhandelsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
utreda bensinhandeln (se Post- och Inrikes tidn. den 1 augusti 1967):
Kellgren, Nils E., f. d. riksdagsman, ordförande
Andersson, Torsten C., direktör
Kjellberg, Sten A., direktör
Kihlstedt, Curt A., professor
Lundgren, Sven J., ombudsman
Skarp, Arne, direktör
Experter:
Lindh, Leif G. B., ekon. lic., direktör
Stening, Birger F., kammarrättsassessor (fr. o. m. den 15 september 1969)
Sekreterare:
Sahlström, Sven C., departementssekreterare
338
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 8
Biträdande sekreterare:
Patek, Stanislaw O., departmentssekreterare
Lokal: Handelsdepartementet, tel. lokalsamtal växel 22 45 00, rikssamtal
växel 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1968: H 8.
Utredningen har under tiden december 1968—november 1969 hållit 26
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1970.
8. Konsumentutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
utreda riktlinjerna för den statliga konsumentupplysningen samt därmed
sammanhängande forsknings-, provnings- och undersökningsverksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 juli 1967):
Andersson, Thure G., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Backman, Gösta B., kansliråd
Erlander, E. Lillemor E., sekreterare
Ersson, Valter S., redaktör
Gillberg, Karl Erik, direktör
Ström, Turid, avdelningschef
Stålegård, Carl Axel, direktör (t. o. m. den 29 november 1968)
Wallén, Thord H., studierektor
Westling, Harald, direktör (fr. o. m. den 30 november 1968)
Experter:
Gawell, Jonas U., direktör
Hibe, Erik G., direktör
Nord, B. Ingemar, avdelningschef (fr. o. m. den 3 mars 1969)
Odhnoff, Jan E., docent
Ringborg-Walldeck, A. Elise, avdelningsdirektör
Wallberg, Ursula, f. forskningssekreterare
Werne, Gösta A. K., byråchef
Sekreterare:
Ferngren, K.-G. Roland, avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Carlson, B. Inger E., hovrättsfiskal (fr. o. in. den 1 november 1969)
Lokal: Handelsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
ankn. 2059 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: H 9 och 1969: H 9.
Utredningen har under tiden december 1968—november 1969 hållit 14
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
339
H: 9
Riksdagsberättelsen år 1970
9. Patentpolicykommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1967 för
utredning om vissa spörsmål rörande patentverket (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 januari 1968):
Borggård, Göran R., generaldirektör, ordförande
Bergling, Nils B. V., direktör
Ekstam, Gunnar E., avdelningschef
Körner, F. Lennart, direktör
Larfeldt, Nils J., ingenjör
Experter:
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Lewin, Saul, överingenjör
Sekreterare:
Törnroth, N. Lennarth, byrådirektör
Lokal: Kungl. Patent- och registreringsverket, Valhallavägen 136, 114 41
Stockholm, tel. 22 55 40
Direktiven för utredningen, se 1969: H 10.
Kommittén har under tiden december 1968—november 1969 hållit fem
sammanträden. Kommittén har även sammanträtt med motsvarande kommittéer
i Danmark, Finland och Norge den 18 och 19 februari 1969.
För överläggning om EEC-frågor har representanter för de nordiska kommittéerna
hållit ett möte i Köpenhamn den 3 oktober 1969.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1970.
10. Kommerskollegieutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1968 för att
utreda kommerskollegiets arbetsuppgifter och organisation (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 augusti 1968):
Lundberg, Sten G. J., generaldirektör
Experter:
Ehnmark, Ernst Erik, redaktör (fr. o. in. den 1 september 1969)
Knubb, Erik V., bergmästare (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Leffler, J. Olof, direktör
Lindqvist, Olle O. G., avdelningschef
Lindstedt, Anders J. K., kommerseråd
Pettersson, Erik B., planeringschef (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Sekreterare:
Andersson, Sune A., t.f. organisationsdirektör
Biträdande sekreterare:
Anell, Kerstin, byråsekreterare
340
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 11
Till utredningens förfogande har statskontoret ställt organisationsdirektören
Werner Söderberg.
Lokal: Statens institut för konsumentfrågor, Rålambsvägen 8, 112 59
Stockholm, tel. 51 50 81 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969: H 12.
Utredningen har under tiden november 1968—november 1969 hållit tolv
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
11. Krigsmaterielexportntredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1969 för att
utreda riktlinjerna för svensk export av krigsmateriel (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 juli 1969):
Elfving, Gösta O. C., landshövding, ordförande
Bergegren, Astrid, fröken, led. av II kamm.
Dahlén, Olle P. R., pol. mag., led. av I kamm.
Hernelius, Allan J., jur. kand., led. av I kamm.
Josefson, Stig A., lantbrukare, led. av II kamm.
Kristenson, Valter E., metallarbetare, led. II kamm.
Möller, Yngve A., chefredaktör, led. av I kamm.
Wååg, Nils E., ingenjör, led. av I kamm.
Sekreterare:
Hellström, Jan A. F., departementssekreterare
Lokal: Handelsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamtal
växel 22 45 00, rikssamtal växel 23 62 00
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 27
juni 1969):
I ett interpellationssvar i första kammaren den 25 april 1956 anförde
statsministern bl. a. att den svenska krigsmaterieltillverkningen i vissa sektioner
är högt utvecklad. En betingelse för dess höga standard är otvivelaktigt,
att en betydande tillverkning sker för export. Om krigsmaterielproduktionen
skulle inskränkas till vad som erfordras för svenska behov, kunde
den inte hållas på tillnärmelsevis samma tekniska nivå som för närvarande.
Det brukade, anförde statsministern, framhållas särskilt från militärt
håll att en omfattande inhemsk krigsmaterielproduktion är av stor betydelse
ur beredskapssynpunkt.
I svaret nämndes vidare att de svenska statsmakterna hittills inte ansett
sig böra undvika de politiska olägenheterna av krigsmaterielexport genom
att intaga den radikala ståndpunkten, att ingen export bör tillåtas eller att
tillverkningen bör starkt begränsas. De militära, beredskapsmässiga skälen
för en betydande inhemsk produktion hade härvid varit bestämmande i
högre grad än de ekonomiska och handelspolitiska skälen. Skälen till att ex
-
341
H: 11 Rilcsdagsberiittelsen år 1970
port medgavs var desamma som nyss anförts i fråga om krigsmaterielindustrin
över huvud.
I svaret angavs även de riktlinjer som fortfarande gäller för export av
krigsmateriel nämligen att den svenska regeringen i allmänhet har tillämpat
principen att över huvud vägra licenser för export till stater, som för tillfället
är invecklade i akuta internationella konflikter eller i vilka inbördeskrig
är rådande eller där det internationella eller interna läget är så hotande,
att fara för oroligheter eller krig föreligger. Någon skillnad har sålunda
inte gjorts mellan den ena eller andra sidan i ett konfliktläge vid
prövning av licensansökningar. Statsministern anförde också att den exportpolitik
som Sverige följer på krigsmaterielområdet torde vara strängare än
den som i allmänhet tillämpas av andra länder.
Under senare år har riktlinjerna för den svenska krigsmateriel exporten
vid ett flertal tillfällen varit föremål för diskussion i riksdagen. Från regeringens
sida har därvid anförts att de av statsministern i interpellationssvaret
1956 redovisade riktlinjerna alltjämt tillämpas.
Betydelsen av kontroll över krigsmaterieltillverkningen och -exporten behöver
inte motiveras närmare. Särskilt exporten av krigsmateriel är ofta
förknippad med sådana problem av politisk art att en prövning från statens
sida framstår som nödvändig.
Tillkomsten av ett flertal nya stater sedan år 1956 har lett till svåra avvägningsproblem
i fråga om vapenexporten. Dessa nya stater, i allmänhet
utvecklingsländer utan nämnvärda militära resurser, har naturligen anspråk
på att inte bli diskriminerade i den internationella vapenhandeln.
Härtill kommer dock att dessa stater ofta upplever starka interna motsättningar.
Eftersom deras institutionella uppbyggnad i många fall är bräcklig
kan en ökning av deras militära potential öka riskerna för väpnade konflikter
inom eller mellan staterna. Även om ingen FN-rekommendation föreligger
och även om länderna kan erhålla vapenleveranser från andra stater
kan Sverige ha anledning att iaktta en restriktiv hållning när det gäller vapenexport
till dessa länder. Olika stater kan emellertid med visst berättigande
hävda att de, i sina legitima strävanden att bygga upp ett försvar,
helst vill placera sina inköp i länder av Sveriges typ, som är obundna av
allianser. En sådan försvarsuppbyggnad kan även bidra till att befästa dessa
staters nationella oberoende. Framför allt har problem skapats av svårigheterna
att bedöma om det internationella eller interna läget är så hotande
»att fara för oroligheter eller krig föreligger». Konflikter har ofta utbrutit
mycket hastigt. Det informationsunderlag som de svenska statsmakterna
har till sitt förfogande är inte alltid tillräckligt för en bedömning av situationen
i det konkreta fallet. Även begreppet »fara för oroligheter» är svårt
att praktiskt tillämpa. Illegalt väpnade grupper kan tillfälligt verka i ett
land ehuru landets stabilitet i huvudsak bevaras och riskerna för spridning
av sådana konflikter förefaller obetydliga.
De vapensystem som utvecklas för svenska krigsmaktens behov blir genom
den snabba tekniska utvecklingen allt mer invecklade och kostsamma.
Samtidigt minskar den tid under vilken vapensystemen är operativt användbara.
Den internationella ekonomiska integrationen medför en ökad utrikeshandel
och en större internationell arbetsfördelning. Det ökade beroen
-
342
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 12
det av utrikeshandeln gäller även den inhemska krigsmaterielindustrin. Även i
produkter av inhemskt ursprung måste i ökad omfattning ingå komponenter
av utländsk tillverkning. Tillsammans medför dessa faktorer att försvaret
i större utsträckning än tidigare är beroende av import för att kunna
bibehålla den materiella modernitetsgrad som anses behövlig. En hård strypning
av svensk krigsmaterielexport kan verka ogynnsamt på möjligheterna
att möta dessa importbehov.
De möjligheter som finns att i fredstid inköpa krigsmateriel från utlandet
kan avsevärt reduceras i en krissituation. Det är därför nödvändigt att en
tillfredsställande beredskap finns för att trygga en rimlig materielförsörjning
i ett avspärrningsläge genom leveranser från inhemsk industri. Sålunda
kan bl. a. behov finnas av att en viss överkapacitet upprätthålls på vissa
områden inom den svenska krigsmaterielindustrin. I den mån svenska försvaret
i fredstid icke kan garantera hela avsättningen av dessa produkter
blir export av marginella kvantiteter ett naturligt alternativ.
Den restriktivitet som tillämpningen av de år 1956 deklarerade principerna
kräver har under åren skärpts. Vid prövning av licensansökningar har
sålunda ett växande antal diktaturstater undantagits från export. Även om
regeringen sökt tillämpa klara principer vid bedömningen av dessa frågor
har det visat sig att förhållandena ofta är sådana att mycket svåra avvägningsfrågor
aktualiseras.
Mot denna bakgrund, och i enlighet med vad riksdagen förordat, finner
jag det motiverat att den svenska exporten av krigsmateriel blir föremål för
en parlamentarisk utredning. Prövningen bör vara förutsättningslös. Utredningen
bör som grund för sina överväganden kartlägga och belysa de av
utrikesutskottet angivna förhållandena och frågorna. Årbetet bör bedrivas
skyndsamt och utmynna i förslag till riktlinjer för export av krigsmateriel.
Utredningen som inledde sitt arbete under september 1969 har fram till
och med november 1969 hållit två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1970.
12. Exportfrämjandeutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 november 1969 för
att utreda den exportfrämjande verksamheten:
von Sydow, Gunnar, statssekreterare, ordförande
Belfrage, Kurt-Allan, envoyé
Dahlström, Gösta E., fil. lic.
Grundström, Hans, direktör
Hedberg, A. Axel R., förbundsordförande
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Nordenson, Jonas W., direktör
Swartz, Carl P. E:son, utrikesråd
Lokal: Handelsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamtal
växel 22 45 00, rikssamtal växel 23 62 00
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 21
november 1969):
343
H: 12
Riksdagsberättelsen år 1970
Sverige är sedan gammalt i högre grad än de flesta andra länder beroende
av avsättningen på exportmarknaderna. Många svenska företag är traditionellt
inriktade på att sälja i andra länder. Drygt en femtedel av det samlade
svenska produktionsresultatet exporteras, och av vår industriproduktion
exporteras drygt 40 %. Under tiden efter andra världskriget har exporten
vuxit dubbelt så snabbt som industriproduktionen. I fråga om vår
bytesbalans kan konstateras att utvecklingen av bl. a. tjänstebalansen pekar
på att det för jämvikt i bytesbalansen krävs en snabbare ökning av varuexporten
än hittills i förhållande till övriga poster i bytesbalansen. Genom utvecklingen
på produktionsområdet, som utmärks av ökad specialisering, har
kravet på vidgade avsättningsmarknader blivit större. Vår hemmamarknad
ger nämligen ett alltför otillräckligt utrymme. Ansträngningar måste därför
göras för att öka vår export.
De flesta länder ger stöd för att stimulera sin export genom bl. a. personella
och rent finansiella insatser.
För Sveriges del har detta stöd byggts ut efter hand. Sedan andra världskriget
har en serie åtgärder vidtagits för att direkt hjälpa den svenska industrin
att marknadsföra sina produkter i utlandet.
Huvudansvaret för dessa exportfrämjande åtgärder ligger hos handelsdepartementet.
Inom departementet bereds sådana ärenden om direkt exportfrämjande
åtgärder, som avgörs av Kungl. Maj :t. Under handelsdepartementet
lyder skilda myndigheter och institutioner med exportfrämjande uppgifter.
Av dessa kan här först nämnas handelssekreterarna, vilkas administrativa
basorganisation finns inom departementet. F. n. finns 14 handelssekreterare.
Medel har dessutom beviljats för ytterligare en tjänst. Handelssekreterarnas
främsta uppgift är att stödja den svenska exporten genom att
lämna specialiserad kommersiell service, särskild i fråga om marknadsföring.
Kommerskollegium, som är central förvaltningsmyndighet för bl. a. utrikeshandeln,
utser stipendiater hos handelssekreterarna samt innehavare
av statens utrikeshandelsstipendier.
Exportrådet för den mindre industrin (före den 1 oktober 1969 småindustrins
exportråd och småindustrins exportbyrå) är förlagt till Sveriges allmänna
exportförening och är numera helt statsfinansierat. Rådets verksamhet
är avpassad främst för mindre företag. Det tjänar också som kontaktorgan
för handelssekreterarna och svenska handelskamrar i utlandet.
På det med exporten närbesläktade området turism verkar Svenska turisttrafikförbundet,
vars verksamhet till större delen finansieras genom bidrag
från staten. Förbundet har till uppgift att sprida ökad kännedom om Sverige
som turistland. Vid sidan av den mera allmänt inriktade informationsverksamheten
genomför förbundet kampanjer och länderaktioner, som samordnas
och delvis finansieras av kollegiet för Sverige-information i utlandet.
För att ge en mera fullständig beskrivning av den statsstödda informationsverksamheten
bör i detta sammanhang erinras om Svenska institutet
för kulturellt utbyte med utlandet. Institutet skall enligt sina stadgar genom
upplysningsarbete, kulturutbyte och på annat sätt verka för Sveriges kulturella,
sociala och ekonomiska förbindelser med utlandet.
Kollegiet för Sverige-information i utlandet (informationskollegiet) skall
verka för att planeringen och utförandet av den statligt understödda infor
-
344
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 12
mationsverksamheten om Sverige i utlandet samordnas samt överlägga om
fördelningen av de medel som ställts till disposition för ändamålet. Verksamheten
skall syfta till att i utlandet öka kunskapen om och förståelsen
för Sverige samt främja svensk export och turistnäring. Kollegiet fungerar
bl. a. som sammanhållande organ för gemensamma kommersiella och allmäninformativa
framträdanden. Svenska institutet, Svenska turisttrafikförbundet,
Sveriges allmänna exportförening och Sveriges Radio är representerade
i kollegiet. Ordföranden i kollegiet avses stå till vederbörande departementschefers
förfogande som rådgivare i frågor om Sverige-informationen
i utlandet.
Utrikesförvaltningen fyller viktiga uppgifter i fråga om Sveriges handelspolitiska
och kommersiella förbindelser med andra länder. Utrikesdepartementets
handelsavdelning samordnar i nära samarbete med övriga berörda
statliga och privata organ utlandsmyndigheternas exportfrämjande arbete.
År 1968 inrättades inom avdelningen en särskild sektion för intensifierad
verksamhet i exportfrämjande frågor. Den tjänstgör delvis som bas för fältorganisationen.
Enligt Kungl. Maj :ts instruktion den 10 mars 1967 skall beskickningar
och konsulat främja Sveriges näringsliv och utrikeshandel, skapa intresse
för svenska varor och tjänster samt i övrigt stödja svenska företag och det
svenska näringslivets företrädare. En stor del av arbetet på de 80 beskickningarna
och lönade konsulaten är alltså av kommersiell art. Verksamheten
består av handläggning av kommersiella förfrågningar, marknadsupplysningar,
bevakning av anbud för offentlig upphandling, annat bistånd åt företag
och enskilda samt säljfrämjande åtgärder på informationsområdet. Arbetet
bedrivs i nära samarbete med handelssekreterarna, handelskamrar
samt det svenska näringslivet och dess organisationer.
Av intresse i detta sammanhang är även den samordning av svenska kommersiella
och allmänna informationsinsatser som beskickningarna på de
viktigaste exportmarknaderna lokalt bedriver i nära samarbete med informationskollegiet.
För att ge en samlad bild av den exportfrämjande verksamheten bör här
också nämnas statens insatser på det finansiella området, ehuru detta inte
skall omfattas av den utredning som föreslås i det följande.
Verksamheten utövas främst genom den exportkreditgarantigivning som
sedan år 1933 sker genom exportkreditnämnden och den exportkreditgivning
som det av staten och affärsbankerna ägda AB Svensk Exportkredit
bedriver sedan år 1962. Nämndens garantigivning har mer än tiodubblats
under de senaste tio åren och engagemanget var vid senaste halvårsskifte
ca 3,4 miljarder kr. Svensk Exportkredit har under sin sexåriga verksamhet
lånat ut mer än 700 milj. kr.
De viktigaste exportfrämjande institutionerna inom den enskilda sektorn
är Sveriges allmänna exportförening samt de svenska handelskamrarna i
utlandet.
Exportföreningen, vars 1 200 medlemmar representerar ca 90 % av den
svenska exporten, skall enligt sina stadgar främja Sveriges utrikeshandel,
särskilt avsättningen i utlandet av svenska produkter. Föreningen bedriver
en omfattande serviceverksamhet, innefattande rådgivning i såväl exporttekniska
och exportjuridiska frågor som då det gäller marknadsföringen
av svenska produkter utomlands. Den fungerar i praktiken jämte export
-
345
H: 12
Riksdagsberättelsen år i 970
rådet som kontaktorgan för den statliga och statsstödda utlandsrepresentationen.
Föreningens verksamhet finansieras i huvudsak genom medlemsavgifter.
Medlemskretsen består av industriföretag, handelsfirmor, entreprenad-
och konsultföretag, rederier, banker, transport- och försäkringsföretag.
F. n. arbetar tio statsstödda svenska handelskamrar i utlandet. Deras
främsta syfte är att utveckla exporten av svenska varor till de länder, där
de verkar. Medlemmar av kamrarna är företag i Sverige samt svenska dotterföretag
och andra företag i verksamhetslandet. I varierande omfattning
tjänstgör handelskamrarna som fältorganisation för Exportföreningen, exportrådet
och informationskollegiet. Utlandshandelskamrarna är sammanslutna
i Svenska utlandshandelskamrarnas förening. Denna har till ändamål
att stödja kamrarna i deras verksamhet. Föreningen utser stipendiater
vid utlandshandelskamrarna. Hälften av statsbidraget till kamrarna betalas
ut till Handel skamrarnas fond som förvaltas av föreningen. Dess sekretariat
är förlagt till Exportföreningen.
Statens anslag till direkt exportfrämjande verksamhet anvisas över
handelsdepartementets huvudtitel och uppgår för budgetåret 1969/70 till
sammanlagt ca 12 milj. kr. Därav har anvisats till Handelssekreterare ca
4,4 milj. kr. och till Främjande av utrikeshandeln m. m. ca 7,5 milj. kr.
Under reservationsanslaget Främjande av utrikeshandeln m. m. har för
kommersiell information anvisats 5 milj. kr. Dessa medel jämte ca 2,3
milj. kr. från anslag under utrikesdepartementets huvudtitel står till förfogande
för informationskollegiet. Beskickningar och konsulat, handelssekreterarna,
utlandshandelskamrarna och Exportföreningen är för exportfrämjande
åtgärder i stor utsträckning hänvisade till kollegiets medel. Vidare
har av främjandeanslaget anvisats till verksamheten vid exportrådet
för den mindre industrin 495 000 kr., till utrikeshandelsstipendier inberäknat
stipendier till praktikanter hos handelssekreterarna 425 000 kr., till bidrag
åt utlandshandelskamrarna 1 230 000 kr., till praktikantverksamheten
hos dessa 300 000 kr. samt slutligen till övriga exportfrämjande åtgärder,
bl. a. bidrag till marknadsundersökningar, 90 000 kr. Utöver dessa belopp
beräknas drygt 1 milj. kr. under samma tid kunna anslås från handels- och
sjöfartsfonden och av icke förbrukade medel från reservationsanslaget som
bidrag till bl. a. marknadsanalyser, kommersiell information, samverkan
vid export och förstärkning av exportrådet.
Under senare tid har från skilda håll förts fram önskemål om den exportfrämjande
verksamhetens inriktning, omfattning och organisation.
Kommerskollegium har förordat en utredning bl. a. för att få till stånd samordnade
och enhetliga former för statens exportfrämjande verksamhet. Handelssekreterarna
har uttalat sig för en integrerad basorganisation, som innefattar
både kommersiella och administrativa funktioner. Utlandshandelskamrarnas
förening har framfört vissa förslag om utlandskamrarnas finansiering
och verksamhetsformer. Riksdagen har hemställt om utredning
rörande exportstödjande verksamheter (1968 I: 358 och II: 462 samt I: 622
och II: 773, SU 170, rskr 360). Slutligen bör nämnas, att en utredning om
Svenska institutet (SOU 1967: 56) belyst frågan om den organisatoriska avgränsningen
mellan institutet, informationskollegiet och utrikesdepartementets
informationsbyrå. Utredningen förordade, att fortsatt uppmärksamhet
ägnades denna fråga. Med anledning av kommerskollegiets och han
-
346
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 12
delskammarföreningens förslag uttalade jag i årets statsverksproposition,
att jag ämnade återkomma till frågan efter ytterligare överväganden.
Av det sagda framgår, att organisationen inom den exportfrämjande verksamheten
ger en splittrad bild. Det oaktat har samarbetet på området även
mellan statliga och enskilda organ blivit omfattande. Den nuvarande organisationen
har vuxit fram succecssivt under en lång följd av år. Utvecklingen
har delvis betingats av kostnadsskäl. Olika nytillkommande funktioner
av den exportfrämjande verksamheten har lagts som marginell belastning
på befintliga institutioner. Därigenom har den fördelen vunnits att kapaciteten
i de olika organen kunnat utnyttjas på ett bättre sätt.
Utvecklingen på den internationella marknadsföringens område går mycket
snabbt och ställer ökade krav på kunskaper och effektivitet hos de exportfrämjande
organen. De resurser, som står till buds, måste följaktligen
utnyttjas optimalt. Det kan ifrågasättas om den nuvarande splittrade organisationen,
som kräver ett ständigt växande samrådsförfarande, medger
detta. Betydande tid måste avsättas för samråd och redovisning mellan olika
organ. Till detta kommer svårigheten för den växande skaran av intressenter,
som för sin framtid är beroende av exportmöjligheterna, att veta vilka
tjänster som erbjuds och vem som svarar för olika aktiviteter. Detta gäller
framför allt mindre och medelstora företag.
Förändringar på våra viktigare exportmarknader gör att flera av de ståndpunkter
som på sin tid lades till grund för exportstödspolitiken passerats
av utvecklingen. Framför allt i Europa och Nordamerika sker en utveckling
på försäljningsområdet, som ställer stora anspråk på marknadsföringstekniken.
Förmågan att marknadsföra och sälja blir avgörande på de internationella
marknader som i allt högre grad karakteriseras av varuöverflöd
och hårdnande konkurrens. Marknadsbilden förändras även i öststaterna
från ett stramt centralreglerat system till en form av statshandel med friare
spelrum för avnämarnas efterfrågan. Utvecklingen inom marknadsföringen
i kombination med handelshindrens undanröjande ställer därför ändrade anspråk
på det statliga exportstödet. Regeringens politik har också anpassats
till utvecklingen. Som exempel kan följande nämnas. Anslagsmedlen till
kommersiell information har från budgetåret 1962/63 femdubblats. Vidare
har handelssekreterarorganisationen byggts ut i snabb takt. Personurvalet
till tjänsterna inom denna har kommit att präglas av utvecklingen på marknadsföringsområdet.
En ökad fortlöpande utbildning och vägledning sker
inom utrikesförvaltningen i grundläggade kommersiellt fältarbete.
Exportföreningen har för sin del strävat efter att anpassa sin organisation
till de multilaterala handelsförhållandena och den moderna marknadsföringens
krav. Föreningen är emellertid medlemsfinansierad och har begränsande
resurser för att bygga upp en basorganisation med sådan personal
och teknisk utrustning, som ett specialiserat fältarbete på utlandsmarknaderna
kräver och som behövs för att i tillfredsställande omfattning
bedriva ett aktivt exportstimulerande arbete för svenska företag. Mindre och
medelstora företag betjänas visserligen av exportrådet på ett förtjänstfullt
sätt. Exportföreningen har emellertid huvuddelen av ansvaret för att genomföra
de direkt exportfrämjande åtgärder som initieras och stöds av staten.
På detta sätt har det varit möjligt att åstadkomma ett praktiskt samarbete
mellan staten och det enskilda näringslivet i fråga om den exportfrämjande
verksamheten.
347
H: 12
Riksdagsberättelsen år 1970
Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att den exportfrämjande
verksamheten ses över. Den fråga som i första hand bör övervägas är fördelningen
av ansvaret för denna verksamhet mellan staten och näringslivets
organisationer. I anslutning härtill bör inriktningen och omfattningen
av statens stöd till verksamheten prövas. Eftersom de finansiella resurserna
även framgent kommer att vara begränsade, hör utgångspunkten
därvid vara att det statliga engagemanget måste rymmas inom en på
samma sätt som hittills fastställd kostnadsram. Mot bakgrunden av ett
alltmer utvecklat nordiskt handelspolitiskt samarbete bör förhållandena
i de nordiska grannländerna studeras.
De organisatoriska formerna för den statliga exportfrämjande verksamheten
bör prövas. I detta sammanhang bör övervägas om ansvaret för
den kommersiella informationen alltjämt skall åvila informationskollegiet
eller föras över till ett statligt organ för exportfrämjande verksamhet.
I denna del bör samråd ske med den sakkunnige som tillkallats för att
överväga kommerskollegiets arbetsuppgifter och organisation.
Vidare bör den specialiserade kommersiella verksamheten på fältet ses
över, dvs. handelssekreterarorganisationen samt, bl. a. mot bakgrund av
utlandshandelskamrarnas förenings framställning, utlandshandelskamrarnas
ställning. Det bör också övervägas om fältorganisationen f. n. är
riktigt avvägd och organiserad med hänsyn till de olika marknadernas nuvarande
och potentiella betydelse för svensk export.
Erforderliga åtgärder bör föreslås för att åstadkomma samordning av
myndigheters och organisationers exportfrämjande verksamhet. Även andra
frågor som kan aktualiseras i anslutning till utredningsarbetet bör kunna
tas upp.
Utredningen bör bedrivas skyndsamt och resultatet bör om så erfordras
läggas fram i etapper.
13. Utredning rörande affärstidsregleringen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1969 för
att utreda frågan rörande affärstidsregleringen:
Martenius, Åke, regeringsråd, ordförande
Brundin, Paul, direktör
Lindfors, Kurt, direktör
Magnusson, Erik, förbundsordförande
Sundewall, Bengt, v. verkst. direktör
Lokal: Handelsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamtal
växel 22 45 00, rikssamtal växel 23 62 00
Direktiv: (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 30
december 1969):
Affärstidslagen (1966: 668) trädde i kraft den 1 januari 1967 och gäller
till utgången av år 1971. Lagen är utarbetad efter förslag av den s. k. affärstidsutredningen.
Den ersatte den förut gällande butiksstängningslagen.
Enligt affärstidslagen får yrkesmässig detaljhandel bedrivas endast un -
348
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 13
der Lid som medges i lagen eller med stöd av densamma (affärstid). Försäljningsställe
för sådan handel samt frisersalong och fotografiateljé får
inte hållas öppna under annan tid. Vanlig affärstid enligt lagen är vardagar
mellan 8 och 20. Om det för särskilt fall är påkallat med hänsyn till allmänhetens
intresse, skall kommunens styrelse eller nämnd som utses av
fullmäktige i kommunen medge affärstid utöver den vanliga. Talan mot sådant
beslut förs hos länsstyrelsen genom besvär. Från lagens tillämpning
är undantagna vissa slag av försäljning.
När förslaget till affärstidslag lades fram för riksdagen (prop. 1966: 144)
anförde föredragande statsrådet bl. a. följande. Flera omständigheter kunde
antöras till stöd för ett antagande att man med beaktande av konsumenternas
och de affärsanställdas intresse borde kunna avvara en lagfäst affärstidsreglering,
åtminstone på längre sikt. Konsumenternas behov i fråga om
affärstidens längd och förläggning skulle visserligen i dåvarande läge
kunna i huvudsak tillgodoses inom ramen för en lagreglering men detta
skulle knappast vara möjligt i längden. Utredningen och flera remissinstanser
hade nämligen pekat på flera faktorer som väntades komma att
föra med sig att behovet av en längre affärstid skulle komma att göra sig
mera gällande. Sålunda hade man bl. a. framhållit den ökade yrkesverksamheten
bland kvinnor och befolkningsomflyttningen som medförde att allt
fler fick längre avstånd mellan arbetsplatsen och bostaden. Man hade vidare
menat att behovet av att kunna köpa bl. a. kapitalvaror i lugn och ro
efter arbetstidens slut, ofta tillsammans med flera familjemedlemmar,
skulle bli mer framträdande i takt med välståndsökningen. Étt omedelbart
slopande av affärstidsregleringen skulle emellertid kunna medföra betydande
olägenheter. Sålunda kunde man inte utesluta att en tvär omställning
skulle få vissa oförmånliga verkningar för konsumenterna. Vidare
skulle vissa olägenheter för de affärsanställda otvivelaktigt följa härav. En
omedelbar avveckling av affärstidsregleringen skulle också i många fall
kunna leda till sociala problem för affärsinnehavare som drev sina företag
utan anställda eller med endast några enstaka medhjälpare.
Med hänsyn till vad sålunda anförts ville föredraganden inte förorda att
all affärstidsreglering slopades omedelbart. Däremot ansåg han att det
fanns tillräckliga skäl för att ersätta butiksstängningslagen med en friare
reglering. Denna borde ges en begränsad giltighetstid, förslagsvis fem år.
Vid utgången av denna tid fick man på nytt pröva frågan om affärstidsregleringen
skulle slopas helt. Erfarenheterna av den friare regleringen och den
utveckling som torde ske inom ramen för denna borde då ge en bättre vägledning
för prövningen.
Frågan om affärstidsregleringen skall fortsätta efter utgången av affärstidslagens
giltighetstid eller om den kan avvaras bör nu prövas. Uppgiften
bör anförtros särskilda sakkunniga. Arbetet bör bedrivas i sådan takt att,
om fortsatt lagstiftning anses behövlig, slutligt förslag kan underställas
1971 års riksdag.
Från konsumentsynpunkt har skäl åberopats som talar för att affärstiden
lämnas helt fri. Häremot bör ställas de olägenheter som kan befaras uppkomma
för affärsanställda och småföretagare om regleringen upphör. En
närmare redogörelse för skäl som talar för och emot en affärstidsreglering
har lämnats i förarbetena till affärstidslagen och torde inte i detta sammanhang
behöva upprepas. De sakkunniga bör vid sin prövning beakta dessa
349
H: 13
Riksdagsberättelsen år 1970
olika faktorer och andra omständigheter som kan vara av betydelse. Bl. a.
bör hänsyn tas till den pågående snabba utvecklingen på varuhandelns område,
till förhållandena inom den berörda delen av arbetsmarknaden och
till de erfarenheter som gjorts beträffande affärstidslagens tillämpning och
verkningar. I sistnämnda avseende är det i synnerhet av vikt att beakta i
vilken utsträckning man utnyttjat de möjligheter affärstidslagen ger till
öppethållande inom ramen för vanlig affärstid och i vilken omfattning tillstånd
meddelats för öppethållande på tid utöver vanlig affärstid.
Vid bedömningen av konsumentintresset av att affärstidsregleringen slopas
eller blir friare kan det finnas skäl för de sakkunniga att särskilt uppmärksamma
verkningarna av den fortgående butikskoncentrationen. En av
följderna av utvecklingen i nämnda avseende är att många för hushållen
lättillgängliga småbutiker tvingas slå igen. Detta medför olägenheter för
konsumenterna, som i många fall kan ha ett starkt behov av en kompletterande
närhetsservice, kanske delvis i andra former än den traditionella butikshandeln.
Möjligheterna att tillgodose konsumentbehovet av bättre närhetsservice
kan vara beroende av det sätt på vilket affärstidsfrågan slutligt
löses.
Om de sakkunniga finner att en fortsatt reglering av affärstiden behövs,
bör de se över lagen och lägga fram förslag till ändringar eller tillägg i den
mån det är påkallat. Särskild uppmärksamhet bör i så fall ägnas frågan om
behovet av särskilda tillstånd att få hålla öppet längre än den vanliga affärstiden
på vardagar och att hålla öppet på söndagar. Om sådant behov anses
föreligga bör riktlinjer skapas, som kan ge de kommunala myndigheterna
vägledning vid den avvägning som vid tillståndsgivningen bör ske mellan
konsumenternas och de affärsanställdas intressen. Samtidigt bör undersökas
på vad sätt kravet på en mera enhetlig lagtillämpning skall kunna
tillgodoses i syfte bl. a. att minska riskerna för att konkurrensförhållandena
inom handeln påverkas av tillståndsgivningen.
350
Kommittéer: Inrikesdepartementet
In: 1
Inrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1969
1. Arbetsgruppen för invandrarfrågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 januari 1966 för
att kartlägga de sociala, kulturella och andra problem, som möter utlänningar
vilka invandrat till Sverige, samt att överväga vilka åtgärder som
bör vidtas för att underlätta deras anpassning i det svenska samhället:
Öberg, Kjell N. A., generaldirektör, ordförande
Dennis, Bengt, departementsråd
Fors, Åke Hj., kansliråd
Larsson, Åke E., jur. dr
Ribbing, Manfred E., departementsråd
Experter:
Gottfarb, Inga M., byrådirektör
Sparring, Leena K., byrådirektör
Sekreterare:
Redemo, Arne A. B., byråchef
Biträdande sekreterare:
Economou, Dimitris, förste byråsekreterare
Widgren, Jonas O., byråsekreterare
Arbetsgruppen har under tiden november 1968—juni 1969 hållit sju sammanträden.
Arbetsgruppen har fortsatt och utvecklat sin verksamhet. Handboken
”Ny i Sverige” har utgetts i en andra reviderad upplaga. Förnyade versioner
av invandrarbroschyrerna har utarbetats. Försöksverksamhet har bedrivits
med tolkutbildning, samhällsorienterande kurser, religiös service åt
ortodoxa trosbekännare, lokal kurator stjänst, samt biblioteksservice åt invandrare.
En särskild kuratorssektion har besvarat frågebrev från invandrare
i samarbete med invandrartidningen. Vidare har insatser gjorts för
att stimulera föreningslivet till invandraraktiviteter och för att informera
allmänheten om invandrarnas situation.
Arbetsgruppens för invandrarfrågor verksamhet har den 1 juli 1969 överförts
till statens invandrarverk.
351
In: 2
Riksdagsberättelsen år 1970
2. Västsvenska skogsindustriutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 december 1966 för
att undersöka förutsättningarna för lämpliga lokaliseringar av massaindustrier
och sågverk i västra Sverige med hänsyn till råvarutillgång, transportmöjligheter,
arbetskraftstillgång och andra inverkande faktorer:
Lemne, Mats H., landshövding, ordförande
Godlund, Sven A. I., professor
Nilsson, Nils-Erik, professor
Olsson, Rune I., kansliråd
Söderström, Göran V., överjägmästare
Experter:
Schotte, Lennart J. H., docent
von Segebaden, Gustaf O. U., försöksledare
Sekreterare:
Frid, Sven Rune, planeringsdirektör
Utredningen har under år 1969 hållit fem sammanträden. Dessutom har
sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper inom utredningen.
Utredningen har i april 1969 avgett betänkandet ”Skogsindustri i södra
Sverige” (SOU 1969: 21).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredningen rörande underlaget för debitering
av bgggnadsforslmingsavgift
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1967 med
uppdrag att utreda frågor om underlag för debitering av byggnadsforskningsavgift
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 april 1967):
Hultström, Leif A. I., överdirektör, ordförande
Eriksson, Olof, teknisk direktör
Sekreterare:
Segerfalk, I. Bertil T., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1968: In 15.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tolv
sammanträden.
Utredningen har i december 1969 avgett betänkandet ”Vidgat underlag
för byggnadsforskningsavgiften m. m.” (Stencil In 1969: 6).
Uppdraget är därmed slutfört.
352
Kommittéer: Inrikesdepartementet
In: 4
4. Arbetsgruppen för glesbygdsfrågor
Sammansatt av företrädare för berörda departement, Svenska kommunförbundet
och Svenska landstingsförbundet för att pröva och successivt
lägga fram förslag till åtgärder för att förbättra levnadsförhållandena för
befolkningen i glesbygden, främst vad gäller den samhälleliga servicen.
Petersson, Olof H. E., kansliråd, ordförande
Backman, Gösta B., kansliråd
Fors, Åke Hj., kansliråd
Jansson, Helmer G., landstingsdirektör
Johansson, Allan E., departementsråd
Johansson, Bengt K. Å., departementssekreterare
Larsson, Åke E., jur. dr
Ribbing, Manfred E., departementsråd
Sahlström, Sven C., departementssekreterare
Ågren, Lars O., direktör
Experter:
Andersson, G. Ingemar, byråchef, f. d. riksdagsman
Sundberg, T. Harry, byrådirektör
Sääf, K. Å. Henry, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Norrbom, N. Claes-Eric, kansliråd (t. o. m. den 30 juni 1969)
Åkerlund, Hans E., planeringsdirektör (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Arbetsgruppen har under året fortsatt genomgången av olika serviceområden
för att undersöka möjligheterna att effektivisera samhällets nuvarande
stöd åt glesbygdsbefolkningen. Den tidigare påbörjade försöksverksamheten
inom åldrings- och handikappvården har fortsatt och successivt
utbyggts. Med hjälp av företagareföreningarna i skogslänen har försöken
att finna vissa former av lämpliga arbetsuppgifter för hemarbete inom glesbygdsområdena
fortsatt .
I syfte att informera om vidtagna åtgärder samt skapa utgångspunkt för
en fortsatt diskussion i fråga om behov av åtgärder inom glesbygdsområdena
har arbetsgruppen utarbetat skriften ”Glesbygd”, vilken distribuerats
till kommuner i skogslänen, centrala och regionala statliga myndigheter,
fackliga organ, vissa intresseorganisationer, bildningsförbund, bibliotek
m. fl.
Arbetsgruppen har under tiden november 1968—juli 1969 hållit fem sammanträden.
I samband med tillkallandet den 14 augusti 1969 av särskilda sakkunniga
för utredning angående glesbygdsproblemen (se In 27) har arbetsgruppens
uppdrag upphört.
12 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
353
In: 5
Riksdagsberättelsen år 1970
5. Utredning rörande enhetlig lönesättning
vid de slajddade verkstäderna
Tillkallad genom beslut av Kungl. Maj :t den 29 mars 1968 för att undersöka
möjligheterna att få till stånd mera enhetliga grunder för lönesättning
m. m. för personer sysselsatta i skyddade verkstäder:
Lidbeck, Ingmar P., regeringsråd
Experter:
Bengtson, Sven F., sekreterare
Eriksson, I. Seved, byrådirektör
Jansson, Sven V., landstingsdirektör
Lindvall, Karl-Erik, ombudsman
Palm, Rune A., lönesekreterare
Sterner, Richard M. E., fil. dr, f. d. generaldirektör
Strandberg, Sten Erik, byråchef
Sekreterare:
Källberg, K. N. Ingemar, avdelningschef
Biträdande sekreterare:
Ettarp, Lars, förste byråsekreterare
Utredningen har slutfört sitt uppdrag och redovisat detta i skrivelse den
7 juli 1969 till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet.
6. Organisationskommittén för statens invandrarverk
Tillkallade genom beslut av Kungl. Maj:t den 21 mars 1969 för att vidta
förberedande åtgärder i syfte att underlätta för den centrala utlänningsmyndigheten
— statens invandrarverk — att träda i funktion den 1 juli
1969:
Öberg, Kjell N. A., generaldirektör, ordförande
Allzén, Bertil M., organisationsdirektör
Berg, Nils G., departementssekreterare
Bundsen, Sven E. F., byråchef
Källberg, K. N. Ingemar, avdelningschef
Wiman, Olof, byråchef
Experter:
Ahlford, T. G. Sam, byrådirektör
Baner, Anders F. H., byrådirektör
Hagelberg, J. Viktor, byrådirektör
Holmberg, Lars H., kanslisekreterare
Lundvall, Lars O. J., byrådirektör
Mannberg, Ulf E., byrådirektör
354
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 8
Nordqvist, Curt G. A., avdelningsdirektör
Persson, N. Arvid, byrådirektör
Redemo, Arne A. B., byråchef
Stare, Ingrid B. M., byråchef
Weibo, Björn S., departementssekreterare
Kommitténs efter den 1 juli 1969 kvarstående arbete att avge yttranden
i ärenden rörande besvär över tjänstetillsättningar hos invandrarverket har
slutförts under hösten 1969.
7. Utredningen om formerna för handläggningen av ärenden om
utlännings avlägsnande
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 29 maj 1969 för att med utgångspunkt i
en undersökning om de närmare omständigheterna i ärende rörande avvisning
av grekiske medborgaren Paul Kotsikos och eventuella andra liknande
ärenden överväga, om ändringar i nuvarande bestämmelser angående
formerna för handläggning av ärenden om utlännings avlägsnande från
Sverige är påkallade med hänsyn till utlänningens rättssäkerhet:
Lindell, Ingvar A., landshövding
Sekreterare:
Tjernberg, K. V. Harry, hovrättsassessor
Utredningsmannen har den 28 oktober 1969 avgett en promemoria om
”Formerna för handläggning av ärenden om utlännings avlägsnande från
Sverige” (Stencil In 1969: 3).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1970
8. Utlänning sutredning en
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1961 för
att verkställa översyn av utlänningslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 4 januari 1962) :
Lännergren, E. Bengt, justitiekansler, ordförande
Hedin, Carl-Eric, lantbrukare, led. av II kamm.
Hellner, Eskil M., expeditionschef
Lindahl, Essen, direktör, led. av II kamm.
Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av II kamm
Segerstedt Wiberg, Ingrid, journalist, led. av I kamm.
Expert:
Melander, Göran E., jur. kand. (fr. o. m. den 28 oktober 1969)
355
In: 8
Riksdagsberättelsen år 1970
Sekreterare:
Tjernberg, K. V. Harry, hovrättsassessor
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr, 111 28 Stockholm, tel. 21 38 57
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 37.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tio
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
9. Byggindustrialiseringsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 november 1964
för att utreda frågan om åtgärder till främjande av byggnadsbranschens
industrialisering (se Post- och Inrikes tidn. den 24 november 1964):
Cederwall, Gustav F. E., landshövding, ordförande
Bergman, Per R., direktör, led. av II kamm.
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Jönsson, Börje N., andre förbundsordförande
Källenius, Sten I. R., direktör, f. d. riksdagsman
Tobé, Erik I., överlantmätare, led. av II kamm.
Experter:
Ahrbom, Nils O., professor
Bernhard, Harry B., överingenjör
Blomgren, Boris W., direktör
Dahlberg, Erik E., arkitekt
Henriksson, Gunnar A., professor
Håkansson, Hans E. V., departementsråd
Leo, Gunnar P., direktör
Svenson, S. Göte, statssekreterare (t. o. m. den 26 september 1969)
Huvudsekreterare:
Westin, J. Olle, civilingenjör
Sekreterare:
Andersson, Sven-Åke V., fil. kand.
Bergman, Per-Axel V., civilingenjör (t. o. m. den 31 oktober 1969)
Ericson, Gösta, arkitekt
öh, Tage E., departementssekreterare (t. o. m. den 31 oktober 1969)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr, 111 28 Stockholm, tel. 11 80 38
Direktiven för utredningen, se 1965: I In 30.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit elva
sammanträden.
Utredningen har under hösten 1969 avgett betänkandet ”Rationellt
småhusbyggande” (SOU 1969: 63).
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1970.
356
Kommittéer: Inrikesdepartementet
10. Låneunderlagsgruppen
In: 11
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1964 för
att inom inrikesdepartementet biträda med utredning rörande förhållandet
mellan låneunderlag och pantvärde för bostadslån samt däremot svarande
produktionskostnader:
Svenson, S. Göte, statssekreterare, ordförande (t. o. in. den 30 september
1969)
Westin, J. Olle, civilingenjör, ordförande (fr. o. m. den 1 oktober 1969)
Bernhard, Harry B., överingenjör
Billström, P. O. Frithiof, byråchef
Johansson, Bengt, K. Å., departementssekreterare
Mildner, Erwin A., fil. lic.
Experter:
Almqvist, Sven A. T., ingenjör
Danielson, K. Harry, ingenjör
Ivarsson, I. Holger, avdelningsdirektör
Jargin, Ingvar, ingenjör
Johnsson, Sten B., ingenjör
Lindén, Yngve T., byrådirektör
Sekreterare:
Bosberg, K. Gustav A., byrådirektör
Lokal: Statistiska Centralbyrån, Bo-byrån, Linnégatan 87, 102 50 Stockholm
27, tel. 63 05 60 (sekreteraren)
Arbetsgruppen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tre
sammanträden. Gruppen har i december 1969 avgett PM angående pantvärde
(låneunderlag) och produktionskostnader för flerfamiljshus år 1968
(Stencil In 1969:4).
Arbetsgruppen beräknar fortsätta sitt arbete under hela år 1970.
11. Expertgruppen för regional utredningsverksamhet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att i
anslutning till lokaliseringsberedningens verksamhet dels biträda vid uppläggning
av regional utredningsverksamhet, särskilt i vad avser uppgiftsfördelning
samt metodologisk samordning och utveckling, dels biträda
forskningsberedningen med att samla informationer om och föreslå koordinering
av forskningsverksamheten samt definiera forskningsbehov i lokaliseringsfrågor:
Ohlsson,
P. T. Ingvar, generaldirektör, ordförande
Canarp, Curt S. T. byråchef
Ekström, Bert O., sekreterare
357
In: 11
Riksdag sb er ätt elsen år 1970
Godlund, Sven A. I., professor
Höök, Erik S. V., t. f. planeringschef
Meidner, Rudolf A., fil. dr (t. o. m. den 31 december 1969)
Svenson, S. Göte, statssekreterare (t. o. m. den 26 september 1969)
Thufvesson, Bengt E., kansliråd (fr. o. m. den 27 september 1969)
Wirén, Erik T., t. f. professor, arkitekt
Förordnade att biträda expertgruppen:
Andersson, Åke E., förste sekreterare
Bentzel, Ragnar H., professor
Bylund, B. Erik M., professor
Herlitz, Claes A., byrådirektör (fr. o. m. den 1 januari 1970)
Hofsten, Erland A. G., byråchef
Holm, Per, fil. lic.
Hägerstrand, S. Torsten E., professor
Jakobsson, N. Arne I., kanslichef
Jungen, Rune, fil. kand.
Karlsson, G. Georg, professor
Nordström, Lars E., pol. mag.
Odhnoff, Jan E., docent
Olsson, Rune I., kansliråd (fr. o. m. den 1 september 1969)
Rundblad, Bengt G., docent
Thorngren, S. Bertil, ekon. lic.
Thufvesson, Bengt E., kansliråd (t. o. m. den 26 september 1969)
Törnqvist, Gunnar E., professor
Westerståhl, H. Jörgen, professor
Sekreterare:
Guteland, Gösta A., fil. lic. (fr. o. m. den 19 juli 1969)
Olsson, Rune I., kansliråd (t. o. m. den 18 juli 1969)
Biträdande sekreterare:
Engdahl, K. Anders F., fil. kand.
Herlitz, Claes A., byrådirektör (t. o. m. den 31 december 1969)
Liljeström, Lars-Erik, förste länsaktuarie.
Lokal: Birger Jarls torg 11 (postadress: Inrikesdepartementet, Fack,
103 10 Stockholm 2), tel. 10 47 39 (sekreteraren), 10 81 23 (Engdahl).
Expertgruppen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sex
sammanträden. Expertgruppens utredningsverksamhet är fördelad på arbetsgrupper
angående regionala näringslivs- och befolkningsprognoser,
glesbygdsproblem, urbaniseringsprocessen och storstadsproblem samt lokaliseringspolitikens
effekter m. m. Inom expertgruppens kansli och de olika
arbetsgrupperna har arbete inletts med sammanställningar av vunna
forskningsresultat. En första materialredovisning beräknas komma att lämnas
i början av år 1970. En preliminär version av detta material, benämnd
358
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 12
”Balanserad regional utveckling”, har lagts fram i november 1969 (Stencil
In 1969:5).
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1970.
12. Låginkomstutredning en
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 december 1965 för
att kartlägga låginkomstgrupperna och belysa deras problem (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 december 1965):
Meidner, Rudolf A., fil. dr
Experter:
Edgren, Gösta A., byråchef (t. o. m. den 14 oktober 1969)
Faxén, Karl-Olof, docent
Hellström, Mats, fil. kand., led. av II kamm. (t. o. in. den 31 oktober 1969)
Hofsten, Erland A. G., byråchef
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Holm, Magnus, fil. kand. (t. o. m. den 31 oktober 1969)
Johansson, Sten R., fil. lic.
Lindberg, E. Jakob M., fil. kand. (fr. o. m. den 24 november 1969)
Ohlsson, Ingvar D., pol. mag.
Sundström, Olof, utredningschef (fr. o. m. den 15 oktober 1969)
Svenniison, Ingvar S., professor
Söderström, Lars, forskningssekreterare
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Sekreterare:
Holmberg, Per H. A., fil. kand.
Biträdande sekreterare:
Weibo, Björn S., departementssekreterare
Lokal: Ferkens gränd 1 (postadress: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10
Stockholm 2), tel. 21 61 07, 21 61 09, 21 61 14, 21 51 58
Direktiven för utredningen, se 1967: In 27.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sju
sammanträden. Undersökningarna rörande den svenska befolkningens fördelning
med avseende på inkomster, utbildning, sjuklighet m. m. har slutförts.
Den igångsatta kartläggningen av befolkningens levnadsnivå har
fortsatt. Vidare har utredningen i samråd med kulturrådet genomfört en
undersökning rörande kulturarbetarnas villkor.
Utredningen avser att i början av år 1970 avlämna ett första delbetänkande
vari resultaten av de nu slutförda undersökningarna kommer att redovisas.
Kartläggningen av befolkningens levnadsnivå avses bli redovisad i ett
delbetänkande under år 1970.
Utredningsarbetet kommer att pågå under hela år 1970.
359
In: 13
Riksdagsberättelsen år 1970
13. KSA-utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1966 för att
utreda frågor om kontant stöd vid arbetslöshet (se Post- och Inrikes tidn.
den 15 juni 1966 och den 22 april 1967):
Bengtsson, S. B. Ingemund, statsråd, led. av II kamm., ordförande (t. o. m.
den 10 februari 1969)
Larsson, Lars E., typograf, led. av I kamm., ordförande (fr. o. in. den 11
februari 1969)
Baude, Annika M. C., utredningssekreterare
Bäck, Karl-Axel, kassaföreståndare
Carlson, K. Sören, borgarråd
Elf, G. Algot, byrådirektör
Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av II kamm.
Nordgren, Hans P. W., skräddarmästare, f. d. riksdagsman
Petersson, Erik Filip T., rektor, f. d. riksdagsman
Petersson, Olof H. E., kansliråd
Sandell, H. M. Viola, inspektör, led. av II kamm.
Svensson, Inge G., direktörsassistent
Experter:
Bengtson, Sven F., sekreterare
Cosmo, Ingemar O., hovrättsassessor
Erici, Bernt H., byråchef
Jönsson, J. Ove, byråchef
Ljungholm, Kurt A., byråchef
Stark, Hans-Olov, t. f. rättschef
Strandberg, Margit I., byrådirektör
Tobisson, Lars F., direktör
Wernlund, Stig, kansliråd
Sekreterare:
Harland, N. D. Eyvind, byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Hedin, Bernt L., kanslisekreterare
Holmquist, K. R. Torbjörn, t. f. förste aktuarie (fr. o. m. den 22 september
1969)
Lokal: Sveavägen 13—15, 10 tr, 111 57 Stockholm, tel. 21 93 61, 20 81 35
Direktiven för utredningen, se 1967: In 28 och 1968: In 9.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 13 sammanträden.
Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med olika grupper
av experter samt med representanter för myndigheter och organisationer.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
360
Kommittéer: Inrikesdepartementet
14. Delegationen för bostadsfinansiering
In: 15
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1966
med uppgift att bereda och avge förslag avseende vissa spörsmål och ärenden
som äger samband med bostadsbyggandets finansiering:
Tilert, C. Reidar, statssekreterare, ordförande
Eklöf, Kurt G. A., riksbanksdirektör
Elison, Magnus L., byråchef
Feldt, Kjell-Olof, statssekreterare
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör
Svenson, S. Göte, statssekreterare (t. o. m. den 26 september 1969)
Experter:
Carlsson, G. Arne V., departementsråd
Sekreterare:
Westin, J. Olle, civilingenjör
Biträdande sekreterare:
Nilsson, Kerstin E., byggnadsingenjör
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00/
1222 (sekreteraren)
Direktiven för delegationen, se 1967: In 30.
Delegationen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit elva
sammanträden. Delegationen har haft överläggningar med kreditinstituten
angående 1969 års bostadsbyggande. Delegationen har vidare förhandlat
med Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Postbanken
samt Stadshypotekskassan om möjligheterna att tillgodose de önskemål beträffande
kreditförsörjningen till bostäder som delegationen angav i sitt
betänkande ”Bostadsbyggandets planering och kreditförsörjning” (SOU
1968: 30), vilket ledde till en överenskommelse av den 29 september 1969.
Delegationen beräknas arbeta under hela år 1970.
15. Expertgruppen för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1967 för
att i anslutning till sysselsättningsberedningens verksamhet ta initiativ till
och biträda beredningen vid uppläggning av utredningsverksamhet i frågor
rörande arbetsmarknadspolitikens verkningar:
Meidner, Rudolf A., fil. dr, ordförande
Artädsson, Guy N. A., professor
Canarp, Curt S. T., byråchef
Carlsson, G. Arne V., departementsråd (fr. o. m. den 1 oktober 1969)
Dahlström, Gösta E., fil. lic.
Danielsson, Georg, utredningssekreterare
12f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.
Riksdags berättelsen
361
In: 15
Iiiksdagsberättelsen år 1970
Högberg, K. Gunnar, pol. mag.
Rydén, Jan E., avdelningschef
Waldau, Göran O. O., ekonomidirektör (t. o. in. den 31 januari 1969)
Experter:
Dahlberg, L. Åke, fil. kand. (fr. o. m. den 25 maj 1969)
Niklasson, Ö. O. Harald, fil. lic.
Wadensjö, Eskil W., civilekonom
Sekreterare:
Silenstam, N. Per A., byrådirektör
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen, Fack, 102 20 Stockholm 12, tel. 54 05 20
(sekreteraren)
Expertgruppen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fem
sammanträden. Undersökningar av omskolningsverksamhetens kostnader
och intäkter och av immigrationens ekonomiska effekter pågår. Ekonomiska
och sociologiska studier av kostnader och intäkter i samband med arbetskraftens
flyttningar har påbörjats. En arbetsgrupp har tillsatts för uppläggningen
av en avnämarundersökning rörande arbetsförmedlingen.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1970.
16. Servicekommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 april 1967 med
uppgift att behandla vissa frågor angående service i bostadsområden (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):
Odhnoff, E. Camilla, statsråd, ordförande
Dalén, Ingrid Iv., byrådirektör
Eriksson, I. Seved, byrådirektör
Jussil, Sune K., departementssekreterare
Lundahl, Ingrid L., forskningssekreterare
Lundevall, Owe N. A., direktörsassistent
Nettelbrandt, A. Cecilia, fru, led. av II kamm.
Norberg, Erik, direktör
Sigurdsen, Gertrud, sekreterare, led. av II kamm.
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm.
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Experter:
Block, Eskil, tekn. lic. (fr. o. in. den 1 februari 1969)
Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare (fr. o. m. den 1 november 1969)
Sekreterare:
Thiberg, Sven, tf. professor
Biträdande sekreterare:
Leion, Anders, civilekonom (t. o. m. den 31 december 1969)
362
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 18
Lindencrona, Tomas, arkitekt (fr. o. m. den 15 januari 1969)
Lokal: Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, Vegagatan 4, 113 29
Stockholm, tel. 23 02 60
Direktiv för utredningen, se 1968: In 16.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 20 sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas avslutas under första hälften av 1970.
17. Sakkunniga i gemensam nordisk kommitté för utredning av
förutsättningarna för enhetlig nordisk utlänningslagstiftning m. m.
(nordiska kommittén för utlänningslagstiftning)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1967 för att
deltaga i en för Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge gemensam
kommitté för utredning av förutsättningarna för en enhetlig nordisk utlänningslagstiftning
och en samstämmig nordisk utlänningspolitik:
Bundsen, Sven E. F., byråchef
Källner, Claes-Göran G., expeditionschef
Sekreterare:
Tjernberg, K. V. Harry, hovrättsassessor
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr, 11128 Stockholm, tel. 21 38 57 (sekreteraren)
Kommittén
har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fyra
sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
18. Bgggarbetskraftsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för
att utreda behovet av arbetskraft m. m. inom byggnads- och anläggningsverksamheten
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1967):
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör, ordförande
Beckman, Rune G., kansliråd
Jönsson, Börje N., andre förbundsordförande
Sjöbeck, J. Christian, direktör
Waldau, Göran O. O., ekonomidirektör (t. o. m. 31 januari 1969)
Experter:
Pettersson, Björn G., ombudsman
Sundström, Hans R., pol. mag.
Sekreterare:
Borg, Sten O., forskningssekreterare
363
In: 18
Riksdagsberättelsen år 1970
Biträdande sekreterare:
Lindström, Bo G., förste aktuarie (fr. o. m. den 15 september 1969)
Pantzare, Folke S., förste aktuarie (fr. o. m. den 15 september 1969)
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen, Fack, 102 20 Stockholm 12, tel. 54 05 20
/391 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: In 19.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 14
sammanträden och företagit en studieresa till Luleå.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
19. Byggplaneringsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för
att utreda frågor om planering av byggnads- och anläggningsverksamhetens
omfattning och inriktning (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober
1967):
Tilert, C. Reidar, statssekreterare, ordförande
Berggren, G. Rune, rättschef (fr. o. in. den 14 augusti 1969)
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör
Sjönander, Bo Jonas, budgetchef
Svenson, S. Göte, statssekreterare (t. o. m. den 13 augusti 1969)
Experter:
Atterwall, Göran L., kammarrättsfiskal (fr. o. in. den 1 maj 1969)
Källner, Claes-Göran G., expeditionschef
Thufvesson, Bengt E., kansliråd
Waldau, Göran O. O., ekonomidirektör (t. o. m. den 31 januari 1969)
Sekreterare:
Spendrup, K. Aksel, avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Erlander, Bo G., forskningssekreterare (fr. o. m. den 5 maj 1969)
Lokal: Lilla Nygatan 1, 1 tr, (postadress: Inrikesdepartementet, Fack,
103 10 Stockholm 2), tel. 22 45 00/1916 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: In 20.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 15
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
20. Utredningen om förhandlingsrätt för arbetstagarorganisation
beträffande pensionerade medlemmar
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1967 för
att utreda frågan om förhandlingsrätt för arbetstagarorganisation beträf
-
364
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 21
fande pensionerade medlemmar (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december
1967):
Bexelius, Ernst G. B., f. d. generaldirektör
Experter:
Forstadius, Erik L. W., direktör
Gustafsson, Stig G., förbundsjurist
Kalén, Olof H., lönedirektör
Kjellgren, Ove I., förbundsjurist
Lundberg, Gunnar E. B., direktör
Sekreterare:
Edlund, Sten E:son, revisionssekreterare, docent
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969: In 19.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sju sammanträden
med vissa av experterna samt med andra företrädare för arbetsmarknadsorganisationerna.
Härjämte har bl. a. genomförts och i huvudsak
bearbetats en under år 1968 utsänd skriftlig enkät som — delvis med experternas
bistånd — företagits bland arbetsmarknadsorganisationerna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första hälften av år 1970.
21. 1968 års lokaliseringsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1967 för
att verkställa utredning rörande den fortsatta lokaliseringspolitiska stödverksamheten
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1968):
Lemne, Mats H., landshövding
Rådgivande nämnd:
Ekström, Bert O., utredningssekreterare (fr. o. m. den 24 maj 1969)
Fäll din, Thorbjörn N. O., lantbrukare, led. av II kamm.
Hamrin, Mac T. P., överlantmätare, f. d. riksdagsman
Ivahlin, Tage H. G., direktör (fr. o. in. den 24 maj 1969)
Persson, Yngve E., förbundsordförande, led. av I kamm. (t. o. m. den 23
maj 1969)
Svanberg, Ingvar U., skoldirektör, led. av II kamm.
Turesson, Bo, civilingenjör, distriktslantmätare, f. d. riksdagsman
Expert:
Björklund, Percy O., departementssekreterare
Sekreterare:
Rydholm, Björn, kammarrättsfiskal
Biträdande sekreterare:
Levin, Tage P., kanslisekreterare
365
In: 21
Riksdagsberättelsen år 1970
Lokal: Birger Jarls torg It (postadress: Inrikesdepartementet, Fack,
103 10 Stockholm 2), tel. 21 76 87 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969: In 20.
Den sakkunnige har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit
15 sammanträden med den rådgivande nämnden och 15 sammanträden
med expert och sekretariat.
Utredningen har genom en enkät 1968 insamlat uppgifter om planeringsrådens,
länsarbetsnämndernas och företagareföreningarnas erfarenheter av
den hittills bedrivna lokaliseringspolitiska stödverksamheten.
Representanter för utredningen har i februari 1969 företagit en studieresa
till Storbritannien. Utredningens sekreterare har i mars 1969 deltagit i
ett nordiskt seminarium i Oslo angående regionalpolitikens mål och medel.
Utredningen har i november 1969 avlämnat betänkandet ”Lokaliseringsoch
regionalpolitik” (SOU 1969:49).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
22. Invandrarutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 maj 1968 för att
utreda invandrares anpassningsproblem in. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juni 1968):
Möller, Yngve A., chefredaktör, led. av I kamm., ordförande
Bengtsson, Hugo V., plåtslagare, led. av II ltamm.
Diesen, Ingrid E., fil. mag., f. d. riksdagsledamot
Fagerlund, Bengt O. H., assistent, led. av II kamm.
Jönsson, J. Ove, byråchef (fr. o. m. den 9 juli 1969)
Kellgren, Nils E., f. d. riksdagsman (t. o. in. den 8 juli 1969)
Mattsson, S. M. Lennart, distriktsstudieledare, led. av II kamm.
Wirtén, Rolf G. S., folkskollärare, led. av I kamm.
Experter:
Hellners, E. Trygve, hovrättsassessor (fr. o. m. den 4 november 1969)
Israelsson, K. Ragnar E., undervisningsråd (fr. o. m. den 6 maj 1969)
Larnstedt, A. Ossian G., kansliråd (fr. o. m. den 6 maj 1969)
Reinans, Sven A., byrådirektör (fr. o. in. den 14 juni 1969)
Swedner, H. H. R. Harald, bitr. professor (fr. o. m. den 14 juni 1969)
Trankell, Arne, professor (fr. o. m. den 14 juni 1969)
Öberg, Kjell N. A., generaldirektör (fr. o. m. den 14 augusti 1969)
Sekreterare:
Svedberg, Jan, departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Widgren, Jonas O., byråsekreterare
Lokal: Birger Jarls torg 7, Box 2138, 103 14 Stockholm 2, tel. 20 59 03
(sekreteraren)
366
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 24
Direktiven för utredningen, se 1969: In 22.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 17
sammanträden.
Utredningens arbete har varit inriktat på kartläggning av invandrares
och minoriteters problem. Utredningen har haft utfrågningar med företrädare
för olika invandrargrupper och påbörjat vissa lokala undersökningar.
Vidare har utredningen gått samman med expertgruppen för utredningsverksamhet
i arbetsmarknadsfrågor i en riksomfattande intervjuundersökning.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1970.
23. Ungdomsbostadsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 15 augusti 1968 för
utredning rörande bostäder för ungdom (se Post- och Inrikes tidn. den 21
augusti 1968):
Carlsson, G. Ingvar, statsråd, led. av II kamm., ordförande (t. o. m. den 3
november 1969)
Peterson, Thage E. G., direktör, ordförande (fr. o. m. den 4 november 1969)
Friggebo-Rydberg, Birgit I. G., tjänsteman
Hallberg, Bengt O. L., förbundssekreterare
Håkansson, Per Olof, verkst. direktör
Landqvist, Inga-Lill E., ombudsman
Lundevall, Owe N. A., di rektor sassistent
Stockhaus, A. E. Bertil, ungdomskonsulent
Expert:
Dahlsten, Ulf L., teknolog
Sekreterare:
Vingedal, S. Gunnar, departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Bergström, Ulla, fil. lic.
Lokal: Munkbron 7, 3 tr, 111 28 Stockholm, tel. 10 47 24, 10 47 78 (sekreteraren),
21 61 97 (bitr. sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1969: In 23.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sju sammanträden,
varav ett i anslutning till studieresa.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1970.
24. Utredningen rörande den skyddade sysselsättningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 15 augusti 1968 för
utredning rörande den skyddade sysselsättningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 26 augusti 1968):
367
In: 24
Riksdagsberättelsen år 1970
Meidner, Rudolf A., fil. dr, ordförande
Jansson, Helmer, landstingsdirektör
Lindvall, Karl-Erik, ombudsman
Petersson, Olof H. E., kansliråd
Ågren, Lars O., direktör
Expert:
Ericsson, Roland, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Utberg, Rolf, sekreterare (fr. o. in. den 4 november 1969)
Sekreterare:
Landin, Palle J., byrådirektör (fr. o. m. den 1 mars 1969)
Biträdande sekreterare:
Bohman, Ulla M., fil. kand. (fr. o. in. den 1 november 1969)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr, 111 28 Stockholm, tel. 20 71 60 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1969: In 24.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fyra
sammanträden. Under september och oktober 1969 har utredningen gjort
två studieresor till dels Västernorrlands läns landsting och dels Malmö stad
och Malmöhus läns landsting.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela 1970.
25. Sakkunnig för utredning rörande statens ekonomiska
stöd till allmänna samlingslokaler
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 oktober 1968 för
utredning rörande statens ekonomiska stöd till allmänna samlingslokaler
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 november 1968):
Eriksson, J. Einar, verkst. dir., led. av I kamm.
Experter:
Linde, Torsten, försäkringsråd (fr. o. m. den 16 december 1968)
Peterson, Thage E. G., direktör (fr. o. m. den 16 december 1968)
Sekreterare:
Mannegard, Eli, avdelningssekreterare (fr. o. m. den 16 december 1968)
Lokal: Riksdagens statsutskott, 100 12 Stockholm 46, tel. 22 95 60/181
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969: In 25.
Kommittén har under tiden december 1968—oktober 1969 hållit tolv
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1970.
368
Kommittéer: Inrikesdepartementet
In: 26
26. Sanering sutredning en
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1968 för
att utreda frågan om åtgärder för sanering av det äldre bostadsbeståndet.
(Se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1968):
Sännås, Bertil R., generaldirektör, ordförande
Andersson, Alvar M., lantbrukare, led. av II kamm.
Breitholtz, Claes J. E. C., direktör
Ekström, Sven E. A., förvaltningschef, led. av II kamm.
Johannesson, Erik R., direktör
Källenius, Sten I. R., direktör
Petersson, G. Å. Bertil, ombudsman, led. av I kamm.
Svensson, S. Erik, förbundsordförande
Sekreterare:
Svensson, T. Erland, förste ingenjör
Biträdande sekreterare:
Sundberg, T. Harry, byrådirektör
Lokal: Bostadsstyrelsen, Norrtullsgatan 6, Box 6402, 113 82 Stockholm,
tel. 22 85 40
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
19 december 1968):
Bostadsbeståndet i våra tätorter är till inte obetydlig del behäftat med
brister i fråga om utrustningen och standarden i övrigt. Bostadsbyggnadsutredningen
angav att en fjärdedel av 1960 års bostadsbestånd i tätorterna
eller 484 000 lägenheter var i behov av sanering eller ombyggnad. Motsvarande
siffra enligt 1965 års bostadsräkning var 345 300 lägenheter och ytterligare
267 600 lägenheter saknar bad. Ur 1965 års bostadsräkning kan
vidare inhämtas att 457 000 lägenheter finns i hus byggda före år 1921,
därav nära 60 % i flerfamiljshus. Bortåt hälften av lägenheterna i flerfamiljshus
byggda före år 1921 saknar'' centralvärme. Avgången av lägenheter
i dessa äldre bostadshus uppgick under tjugoårsperioden 1945—1965 till
128 000 lägenheter, varav huvuddelen i flerfamiljshus (109 000 lägenheter).
Avgången av äldre bostäder, som alltså sker i ganska långsam takt, beror
till betydande del på att lägenheter har slagits samman eller fått annan
användning, t. ex. som kontor. Avgången genom rivning för nybebyggelse
har haft begränsad omfattning. Uppgifter från 1945, 1960 och 1965 års bostadsräkningar
tyder dessutom på att upprustningen och moderniseringen
av äldre bostäder har ganska ringa omfattning.
Det är en angelägen bostadspolitisk uppgift att undanröja bristerna i det
äldre bostadsbeståndet antingen genom rivning och nybyggnad eller genom
upprustning. Om åtgärder inte vidtas, finns det påtagliga risker för en förslumning,
som vi hittills i stort sett har sluppit här i landet.
En intensiv debatt om saneringsverksamheten i städer och samhällen
har pågått de senaste åren. Frågan om upprustning och modernisering av
369
In: 26
Riksdag sberättelsen år 1970
det äldre bostadsbeståndet som alternativ till rivning och nybyggnad bär
tillmätts betydligt större vikt än tidigare. Riksdagen beslöt förra året om
en försöksverksamhet med bostadslån till viss upprustning av flerfamiljshus
(prop 1967: 100, SU 100, rskr 265). Erfarenheterna härav är ännu begränsade.
I Stockholm och Göteborg finns program för upprustning av ett
betydande antal lägenheter under de närmaste åren. Även i några medelstora
städer är upprustningsfrågan under diskussion.
Med stöd av lagen den 31 maj 1963 (nr 268) om igångsättningstillstånd
för byggnadsarbete kan arbetsmarknadsmyndigheterna hindra rivning av
flerfamiljshus inom område med stadsplan i kommun med över 30 000 invånare.
För rivning fordras nämligen igångsättningstillstånd, som inte
meddelas om huset inte är saneringsmoget eller måste rivas av stadsplaneskäl.
Syftet med denna reglering är att hindra att användbara bostäder
undandras bostadsmarknaden.
Stadsplanestandarden och förutsättningarna att förbättra denna är vid
sidan av bostadshusens tekniska standard bestämmande för möjligheterna
att med begränsade åtgärder förbättra bostadsförhållandena i äldre bostadsområden.
De bristfälliga bostäderna är i allmänhet centralt belägna
och kan också ha ett visst trivselvärde. Med hänsyn härtill och i den mån
hyrorna även efter en upprustning kan hållas på en relativt sett låg nivå,
kan sådana bostäder för många bostadssökande framstå som ett tilltalande
alternativ till nyproducerade och dyrare lägenheter. Ökad upprustningsverksamhet
skulle kunna innebära större möjligheter för dem som av ekonomiska
skäl är hänvisade till dessa äldre bostadsområden att bo kvar där.
De lägenheter som nyproduceras inom områden där totalförnyelse är det
ekonomiskt och funktionellt enda rimliga saneringsalternativet har de
högsta produktionskostnaderna och därmed också de högsta hyrorna. Från
bostadspolitisk synpunkt är det betydelsefullt att dessa omständigheter
beaktas vid fördelningen mellan upprustning och modernisering av lägenheter
samt nyproduktion av lägenheter. Målsättningen bör vara att förhindra
uppkomsten av bostadsområden eller stadsdelar för särskilda kategorier
av boende.
Rivning av bebyggelsen i äldre bostadsområden och nybebyggelse efter
modern stadsplan har hittills inte förekommit i större omfattning. Erfarenheterna
av sådan totalförnyelse är därför begränsade. Men det står ändå
klart att de krav som bostadsmyndigheter och andra myndigheter ställer
vid nyproduktion på tidigare och obebyggd mark är väsentligt svårare att
tillgodose vid sanering inom tillgängliga ekonomiska ramar.
En förbättring i planeringsläget i kommunerna har inträtt, vilket bl. a.
de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen ger belägg för. Kommunernas
möjligheter att ta itu med upprustnings- och förnyelsefrågorna är därför
större än tidigare. Den ledande rollen i saneringsverksamheten måste tillkomma
kommunen. I de få exemplen på väl genomförd omgestaltning av
äldre bostadsområden har också funnits ett starkt kommunalt engagemang,
i första hand på det administrativa området. Det räcker emellertid inte med
administrativa insatser från kommunernas sida. Det behövs också en aktiv
kommunal markpolitik. Den måste ta sikte på inköp av saneringsfastigheter
för rivning men i betydande utsträckning också av fastigheter för
upprustning och modernisering. Dessa senare blir av stor betydelse för
kommunernas möjligheter att fullgöra andra viktiga uppgifter i sanerings
-
370
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 26
verksamheten, nämligen att lösa frågan om tillfällig omplacering av hyresgäster,
evakuering av hus som skall rivas m. m.
Enligt vad jag inhämtat har statens råd för byggnadsforskning reserverat
betydande medel för omfattande undersökningar av saneringsproblem
med tyngdpunkt inom upprustnings- och moderniseringsverksamheten. Undersökningsprogrammet
upptar bl. a. följande.
1. Ingående statistisk belysning av äldre bostadsbestånds tekniska och
funktionella standard.
2. Statistisk belysning av vilka som bor i de äldre bostäderna och deras
ekonomiska förhållanden och benägenhet att betala högre hyra för förbättrad
bostad (en del sådana undersökningar är gjorda men kompletteringar
behövs).
3. Fältinventering av stadsplanestandard, tillgång till service m. m. i
några äldre bostadsområden.
4. Utarbetande av tekniska lösningar dels för att förbättra stadsplanestandarden,
dels för att förbättra bostadsstandarden. Väsentligen avses typlösningar
för olika moderniserings- och upprustningsfall men även fall av
totalförnyelse.
5. Kartläggning av företagsstrukturen inom genomförandeledet, grad av
specialisering hos företagen in. in. Belysning av andra frågor av betydelse
för ett rationellt utförande av upprustnings- och moderniseringsåtgärder.
De av byggforskningsrådet planerade undersökningarna är av grundläggande
och i stor utsträckning teknisk natur. Spörsmålet om samhällets
medverkan i syfte att främja arbetet med sanering av det äldre bostadsbeståndet
i våra tätorter bör tas upp till särskild utredning. För denna
uppgift bör sakkunniga tillkallas. De sakkunniga torde i stor utsträckning
få underlag för sina bedömningar genom det arbete som utförts på
byggforskningsrådets initiativ. Det är givetvis angeläget med ett intimt
samarbete mellan dem som skall utföra de båda utredningarna.
De sakkunniga bör ta upp frågor om såväl upprustning och modernisering
som totalförnyelse av äldre bostadsområden.
Det bör understrykas vilka krav av ekonomisk, administrativ och annan
art som ställs på kommunerna om de skall kunna föra en sådan aktiv
markpolitik som enligt vad jag nyss har framhållit har betydelse för saneringsverksamheten.
De krav på standard i bostäderna och deras yttre miljö som gäller vid
nyproduktion av bostäder bör övervägas och avpassas så att saneringsverksamhetens
särskilda förutsättningar blir beaktade.
De organisatoriska formerna dels för totalförnyelseverksamheten, dels
för upprustnings- och moderniseringsverksamheten är av stor betydelse för
att olika kommunala, kooperativa och enskilda intressen skall kunna samverka.
De sakkunniga bör undersöka vilka former som tillämpas f. n. och
ange deras fördelar och nackdelar.
Omplacering av hyresgäster under den tid moderniserings- och upprustningsarbetena
utförs medför besvärliga problem som kräver betydande insatser
från kommunens sida. Evakuering i samband med totalförnyelse innebär
inte mindre svåra problem som torde kunna lösas på tillfredsställande
sätt endast om kommunen förfogar över ett relativt omfattande bestånd
av äldre bostäder med tillfredsställande standard. Förvärv av fastigheter
för upprustning och modernisering samt fastigheter där totalförnyelse är
371
In: 26
Riksdagsberäitelsen år 1870
aktuell medför emellertid betydande finansieringsproblem för kommunerna.
De sakkunniga bör undersöka hur dessa problem kan lösas.
Erfarenheterna av den försöksverksamhet med bostadslån till upprustning
av flerfamiljshus som beslöts av riksdagen förra året bör beaktas i
utredningsarbetet. Reglerna för det statliga stödet till upprustnings- och
moderniseringsåtgärder och till nybyggnad i saneringsområden kan behöva
ses över. Man kan inte bortse från risken för att alltför höga hyror inom
saneringsområden kan leda till en kategorisering av bostadsområdena efter
de boendes inkomstförhållanden. En sådan utveckling ter sig i liög grad
betänklig och bör motverkas genom lämpliga åtgärder. De sakkunniga bör
i första hand pröva om denna fråga kan lösas inom ramen för en utjämning
av kostnaderna inom kommunen.
Det är angeläget att arbetet med modernisering och upprustning kan rationaliseras,
vilket bl. a. förutsätter lämpliga former för upphandling och
genomförande. Behovet av specialisering hos byggföretagen är därvid en
viktig fråga som bör övervägas. Möjligheterna att utnyttja upprustningsoch
moderniseringsarbeten i syfte att minska säsongarbetslösheten och sysselsätta
äldre arbetskraft bör undersökas.
Den förut nämnda regleringen av rivningsverksamheten genom kravet på
igångsättningstillstånd är tidsbegränsad. Bestämmelserna härom i lagen
om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete upphör att gälla vid 1969 års
utgång. På grund härav och då nämnda lag, som f. n. är föremål för översyn
av byggplaneringsutredningen, främst avser byggnadsverksamheten i
förhållande till ekonomiska konjunkturer och byggarbetskraftens sysselsättning
bör de sakkunniga pröva i vad mån en rivningsreglering alltjämt
behövs. Konstateras ett sådant behov, bör de sakkunniga förutsättningslöst
undersöka hur regleringen bör ske och lämna förslag till lagstiftning i ämnet.
De bör därvid samråda med byggplaneringsutredningen.
I flera länder, främst Storbritannien och USA, finns omfattande erfarenheter
av förnyelseverksamhet i stadssamhällena. Även om problemen i
många avseenden är av annan art i dessa länder, finns där åtskilliga erfarenheter
som bör kunna utnyttjas vid förnyelseverksamhet här i landet.
De sakkunniga bör ta del av verksamhetens uppläggning i framför allt de
nämnda båda länderna.
Utredningen har t. o. m. oktober 1969 hållit fem sammanträden.
Utredningen har i skrivelse den 9 juni 1969 till inrikesdepartementet
framlagt förslag om ändring av villkoren för bostadslån till upprustning
av vissa fastigheter.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
27. Glesbygdsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1969 med
uppdrag att utreda glesbygdsproblemen (se Post- och Inrikes tidn. den 7
augusti 1969) :
Gustafsson, Hans L., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
372
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 27
Berglund, Frida J., fru, skolsköterska, led. av II kamm.
Fors, Åke Hj., kansliråd
Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare, led. av II kamm.
Lothigius, Carl-Wilhelm, direktör, led. av II kamm.
Petersson, Olof H. E., kansliråd
Sörlin, Thore, slöjdlärare, led. av I kamm.
Ågren, Lars O., direktör
Öhvall, Bertil, konsulent, f. d. riksdagsman
Experter:
Johansson, Stig E., kansliråd
Norrbom, N. Claes-Eric, kansliråd
Sahlström, Sven C., departementssekreterare
Sekreterare:
Åkerlund, Hans E., planeringsdirektör
Biträdande sekreterare:
Walander, Håkan I., socionom
Lokal: Birger Jarls torg 11 (postadress: Inrikesdepartementet, Fack,
103 10 Stockholm 2), tel. 20 87 56 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
27 juni 1969):
Sedan år 1966 finns inom Kungl. Maj:ts kansli en särskild arbetsgrupp
för glesbygdsfrågor. Gruppens uppgift är att pröva och successivt lägga
fram förslag till åtgärder för att förbättra levnadsförhållandena för befolkningen
i glesbygderna, främst vad gäller den samhälleliga servicen. Arbetet
är inriktat på att direkt få fram förslag till åtgärder inom olika departement,
myndigheter och kommuner. Representerade i gruppen är social-,
kommunikations-, finans-, utbildnings-, jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen
samt kommun- och landstingsförbunden. Experter har tillkallats
från arbetsmarknads-, bostads- och socialstyrelserna.
Glesbygdsgruppens arbete har till väsentlig del varit inriktat på att bevaka
konkreta frågor som handläggs hos myndigheter och departement. Den
har själv tagit initiativ till en råd olika åtgärder såsom en omfattande försöksverksamhet
i fråga om service åt åldringar och handikappade, stödåtgärder
för att skapa sysselsättning i form av hemarbete m. m. I nära anknytning
till glesbygdsgruppens arbete har vidare utförts en modellplanering
för lokal trafikservice (SOU 1968:33) och åtgärder för att underlätta
eu tillfredsställande varudistribution har planerats. En betydelsefull arbetsuppgift
för gruppen är vidare att söka samordna olika åtgärder som rör
förhållandena i glesbygderna. En värdefull tillgång i detta arbete är de
glesbygdskonsulenter — med placering i Mora och Umeå — som på gruppens
förslag tillförts socialstyrelsen.
I tre motioner vid årets riksdag har framställts yrkanden om en parlamentarisk
utredning rörande glesbygdernas problem. I motionerna 1: 387
och II: 443 baseras detta yrkande på den principiella uppfattningen att lokaliseringspolitiken
bör klart avgränsas från de åtgärder som under alla
förhållanden erfordras för att lösa glesbygdernas och avfolkningsorternas
373
In: 27
Riksdag sberättelsen år 1970
trivsel-, service- och försörjningsproblem. Önskvärdheten av att de investeringar
som gjorts i glesbygderna så långt möjligt blir utnyttjade betonas
liksom också behovet av livskraftiga serviceorter i glesbygdernas närhet.
Vidare berörs bl. a. fritidsbebyggelsens betydelse och glesbygdsjordbrukens
problem.
Motionerna 1: 522 och II: 626 inleds med en översikt av glesbygdsproblemen.
Motionärerna vill bl. a. förbättra transportmöjligheterna, kartlägga
förutsättningarna för att utveckla turistnäringen och andra sysselsättningsstödjande
åtgärder. Ytterligare förordar de förbättrad postservice, enhetligare
telefontaxor, utbyggt vägväsende, möjligheter till samtransporter,
upprätthållande av den kollektiva transportapparaten, anpassning av utbildningspolitiken
till glesbygdernas förhållanden, geografisk utjämning av
oljepriserna samt en solidarisk utjämning mellan kommunerna av kostnaderna
för försörjning och vård av gamla.
Hemställan om en parlamentarisk utredning angående glesbygdsproblemen
grundas i motionerna I: 739 och II: 829 väsentligen på en diskusssion
om jordbrukets ställning i glesbygderna. Motionärerna rekommenderar att
möjligheterna till friluftsliv i glesbygderna tas bättre tillvara och berör
miijövårdsaspekterna i detta hänseende. En ändring av 1967 års jordbruksbeslut,
så att även deltidsjordbruken får det allmännas stöd, framhålls som
angelägen bl. a. från landskapsvårdssynpunkt. En mindre areal än 50 hektar
odlad jord bör enligt motionärernas mening kunna godtas som förutsättning
för en framtida jordbruksenhet. En kombination av jordbruk och
skogsbruk betecknas som en lämplig företagsform som är värd att få stöd.
Bankoutskottet fäster i sitt av riksdagen godtagna utlåtande (BaU nr
30) uppmärksamheten på det i årets statsverksproposition (bil. 13, s. 146)
gjorda uttalandet, att regionalpolitiken måste innefatta bl. a. strävanden att
undvika eller mildra sådana glesbygdsproblem som otillfredsställande kommersiell
och institutionell service, förluster på det insatta samhällskapitalet
och ogynnsam åldersfördelning. Att tänka sig en lösning av problemen
enbart eller huvudsakligen genom lokaliseringspolitiska åtgärder är inte
realistiskt — serviceproblemen i de mest glesbefolkade delarna av landet
måste lösas genom vidareutveckling av glesbygdsstödet. Riksdagen har anslutit
sig till detta uttalande och enligt vad bankoutskottet framhållit avspeglar
det samma syn på distinktionen mellan lokaliseringspolitik och åtgärder
för att lösa glesbygdsproblemen som kännetecknar motionerna
I: 387 och II: 443. Åtgärder av sistnämnda slag framstår för utskottet som
en särskild och betydelsefull verksamhet inom regionalpolitikens ram. En
viss aktivitet på detta område har också satts i gång. Framför allt bör enligt
utskottet nämnas de insatser som kommit till stånd på förslag av arbetsgruppen
för glesbygdsfrågor.
Utskottet finner det angeläget att de smidiga former som f. n. tillämpas
för arbetet med glesbygdsproblemen kan bestå och att det alltså även framgent
kommer att finnas möjligheter att snabbt initiera och genomföra olika
slags serviceåtgärder m. in. Den fortsatta regionalpolitiska planeringen
länsvis kan väntas leda till att glesbygdsproblemen på skilda håll i landet
blir grundligare analyserade och att nya metoder för att komma till rätta
med dem övervägs. Även om sålunda betydande krafter kommer att ägnas
detta problemkomplex inom ramen för den organisation som redan fungerar,
har utskottet emellertid förståelse för motionärernas önskemål om en
374
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 27
särskild parlamentarisk utredning rörande glesbygdsfrågorna. Dessa har,
som motionärerna betonar, stor politisk betydelse. För de berörda regionerna
och deras invånare kan de framstå som livsfrågor. En mycket långtgående
utglesning av befolkningen kan också tänkas leda till problem i fråga
om försvarspolitiska förutsättningar, möjligheter till fritidsbebyggelse
osv. En viktig synpunkt i sammanhanget är att glesbygdsproblem gör sig
alltmer kännbara i sydligare delar av landet, där den allmänna urbaniseringen
och i synnerhet de stora och medelstora städernas expansion åtföljs
av påtagliga negativa utvecklingstendenser i områden utanför de urbaniserade
regionerna.
Utskottet ställer sig sålunda bakom motionärernas hemställan om en
parlamentarisk utredning rörande glesbygdsproblemen. De närmare riktlinjerna
för en sådan utrednings arbete bör dock enligt utskottets mening
få anges av Kungl. Maj :t. Uppenbart är att de föreliggande motionerna
innehåller uppslag och synpunkter som förtjänar att beaktas i detta sammanhang.
Med detta konstaterande ansluter sig utskottet dock inte i alla
delar till vad som anförts i motionerna. Framför allt betonar utskottet att
de jordbrukspolitiska problem som aktualiserats, särskilt i motionerna
I: 739 och II: 829, måste behandlas under beaktande av jordbrukspolitiken
i stort. På detta område anser utskottet därför att utredningen knappast
kan få möjlighet att självständigt utforma mera långtgående reformförslag.
Den av riksdagen begärda utredningen bör nu komma till stånd genom
särskilda sakkunniga. Utredningen bör ses som ett led i strävandena att
skapa ökad jämlikhet i ekonomiskt och socialt avseende mellan de människor
som bor i olika regioner.
Som framgår av det anförda har glesbygdsproblemen på senare tid tilldragit
sig ökad uppmärksamhet och åtgärder har initierats i skilda sammanhang
för att finna lösningar på dem. Forskning om glesbygderna pågår
på initiativ av expertgruppen för regional utredningsverksamhet. Dessa
undersökningar har kommit så långt att ett grundmaterial nu successivt
läggs fram. Även på andra vägar framkommer sådant material. En väsentlig
uppgift för de sakkunniga blir att på grundval av det utförda forskningsarbetet
kartlägga glesbygdsproblemen och lägga fram förslag till mera långsiktiga
lösningar av dessa.
Av stor betydelse för utredningsarbetet blir också den nya etappen av
den i länen utförda regionalpolitiska utvecklingsplaneringen, i vilken de
praktiska konsekvenserna av Länsplanering 1967 skall belysas. I den regionalpolitiska
planeringen ingår som en viktig uppgift att kartlägga var
och i vilken omfattning särskilda åtgärder behövs för att befolkningen i
orter och områden med vikande utveckling skall kunna beredas tillfredsställande
levnadsförhållanden och samhällsservice. De sakkunniga bör fortlöpande
följa detta arbete och tillgodogöra sig dess resultat i sin verksamhet.
Den försöksverksamhet i fråga om samhällelig service m. m. som arbetsgruppen
för glesbygdsfrågor fått till stånd bör ge värdefulla erfarenheter
för hur den framtida glesbygdspolitiken skall utformas. Det bör vara en
angelägen uppgift för de sakkunniga att systematiskt studera erfarenheterna
av försöken och att med ledning av dessa erfarenheter föreslå vilka
åtgärder som framdeles bör vidtas.
Bristen på arbetstillfällen är det dominerande problemet i glesbygderna.
375
In: 27
Riksdag sb er åt t ds en år 1970
Det är — som min företrädare framhöll i årets statsverksproposition —
inte realistiskt att tänka sig en lösning av dessa problem enbart eller i huvudsak
genom lokaliseringspolitiska åtgärder. Lokaliseringspolitiken har
dock stor betydelse även för glesbygden genom att medverka till att livskraftiga
tätortsbildningar i olika delar av landet kan upprätthållas, vilka är
nödvändiga som stödjepunkter för de utpräglade glesbygdsområdena. De
lokaliseringspolitiska frågorna är emellertid f. n. föremål för särskild utredning
genom 1968 års lokaliseringsutredning och de bör därför inte omfattas
av den nu avsedda utredningen.
Även om de sakkunniga sålunda inte skall behandla lokaliseringspolitiska
frågor bör de vara oförhindrade att överväga och lägga fram förslag
till sådana sysselsättningsskapande åtgärder som inte har direkt lokaliseringspolitik
innebörd. Exempel på sådana åtgärder är det på initiativ
av glesbygdsgruppen införda stödet till hemarbete i glesbygderna. Det
är angeläget att de sakkunniga i dylika frågor håller nära kontakt med
lokaliseringsutredningen.
I den män de sakkunniga tar upp frågor som berör jordbrukarnas förhållanden
måste dessa behandlas under beaktande av jordbrukspolitiken
i stort. De sakkunniga bör därför inte på detta område självständigt utforma
mera långtgående reformförslag.
I den mån frågor som har jordbrukspolitiska aspekter berörs, bör samråd
ske med utredningen rörande stödet till jordbruket i norra Sverige.
Vad gäller insatser för turism och friluftsliv m. in. i glesbygder vill jag
erinra om atl sakkunniga nyligen tillkallats för planering av turistanläggningar
och friluftsanläggningar m. m. Dessa sakkunniga skall bl. a. undersöka
möjligheterna att stimulera fritidsbebyggelse och friluftsanläggningar
inom sådana glesbygder där mark och byggnader blivit disponibla för
andra ändamål genom jordbrukets rationalisering. Kontakt bör hållas med
denna utredning.
Som bankoutskottet har framhållit är det angeläget att de smidiga former
som f. n. tillämpas för arbetet med glesbygdsproblemen kan bestå och
att det alltså även framgent kommer att finnas möjligheter att snabbt initiera
och genomföra olika slags serviceåtgärder m. m. Ett lämpligt sätt att
föra glesbygdsgruppens arbete vidare synes vara att ledamöter ur den hittillsvarande
glesbygdsgruppen ingår bland de sakkunniga. Härigenom kommer
hittills vunna erfarenheter att finnas omedelbart tillgängliga vid utredningsarbetet
och det blir möjligt att inom utredningens ram fortsätta
glesbygdsgruppens arbete.
För många av de åtgärder som vidtas för att förbättra glesbygdsbefolkningens
levnadsförhållanden krävs aktiv medverkan från kommuner och
landsting. Utredningsarbetet bör därför bedrivas i nära kontakt med dessa.
Likaså är det angeläget att samarbete sker med olika enskilda organ t. ex.
handelns företrädare samt de handikappades och pensionärernas organisationer.
Glesbygdsgruppens verksamhet har varit avgränsad till att gälla skogslänens
inland. Som bankoutskottet framhåller gör sig glesbygdsproblemen
alltmer kännbara även i sydligare delar av landet. De sakkunniga bör vara
oförhindrade att i sin verksamhet inbegripa även sådana områden av södra
och mellersta Sverige där glesbygdsproblemen är jämförliga med de i skogs
-
376
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 29
länen förekommande, men bör dock främst inrikta arbetet på skogslänens
glesbygdsproblem.
De sakkunniga bör från här angivna allmänna utgångspunkter ha stor
frihet att själva planera sitt arbete och att ta upp olika frågor som de finner
vara av intresse i sammanhanget. I första hand bör de dock söka finna
långsiktiga lösningar på frågor som gäller samhällelig och kommersiell
service. Beskattningsfrågor bör inte behandlas av de sakkunniga. I fråga
om trafikpolitik, arbetsmarknadspolitik m. m. bör de sakkunniga i huvudsak
utgå från nn gällande riktlinjer.
Åtskilliga av de frågor som de sakkunniga kommer att ta upp torde böra
föranleda omedelbara åtgärder. I dessa fall bör förslag läggas fram successivt.
Utredningen har under tiden juli—oktober 1969 hållit två protokollförda
sammanträden.
Utredningen beräknas fortsätta under hela år 1970.
28. Expertgruppen för övervägande av åtgärder beträffande
vissa zigenare
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 oktober 1969 med
uppgift att skyndsamt utreda levnadsförhållandena in. m. för de zigenare,
som hittills under 1960-talet fått tillstånd att vistas i riket, samt att överväga
och ta initiativ till åtgärder som gör det möjligt för dem att få en med
övriga invandrare jämförbar ställning i samhället enligt de riktlinjer som
gäller för den reglerade invandringen (prop. 1968: 142, SU 196, rskr 405):
Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av II kamm., ordförande
Andersson, G. Ingemar, byråchef, f. d. riksdagsman
Israelsson, K. Ragnar E., undervisningsråd
Pettersson, Gunnar A. B., avdelningsdirektör
Wahlström, Stina M., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Stargård, E. Hugo, rektor
Lokal: Statens invandrarverk, Box 2068, 103 12 Stockholm 2, tel. 23 31 20
Arbetet beräknas pågå under hela år 1970.
29. Utredning rörande arbetsförmedlingen inom vissa yrkesområden m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 november 1969 med
uppdrag att utreda arbetsförmedlingen inom vissa yrkesområden m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 november 1969):
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör, ordförande
Ahlvarsson, Lars I., förhandlingsombudsman
Bodström, T. Lennart, direktör
Fredriksson, Kjell G. F., sekreterare
377
In: 29
Riksdagsberättelsen år 1970
Lindström, Gunnar, direktör
Olsson, Holger S., avtalssekreterare
Stiernstedt, Lars J. Th., förhandlingsdirektör
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
7 november 1969):
Arbetsmarknadspolitiken i vårt land bygger på förutsättningen att det
skall finnas en offentlig avgiftsfri arbetsförmedling som täcker alla yrkesområden.
Detta kommer till uttryck i bestämmelserna om arbetsförmedling
i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368). Det stämmer också överens med
en av internationella arbetsorganisationen (ILO) år 1948 antagen konvention
(nr 88) om arbetsförmedling, vilken Sverige har ratificerat.
Enskild arbetsförmedling är emellertid inte förbjuden i Sverige. Föreskrifter
härom finns i lagen (1935: 113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling
(i fortsättningen kallad arbetsförmedlingslagen). Lagen
äger tillämpning inte bara på sedvanlig förmedling av arbete utan också på
sådan verksamhet för arbetsanskaffning som grundas på anställningsavtal
mellan verksamhetens utövare och den arbetssökande, om det huvudsakliga
syftet med anställningen är förmedling av arbete åt den arbetssökande.
Arbetsförmedlingslagen förbjuder helt arbetsförmedling i förvärvssyfte.
Däremot är enskild arbetsförmedling avgiftsfritt eller mot självkostnadsersättning
tillåten på vissa villkor. Sålunda får avgiftsfri förmedling
bedrivas efter anmälan till arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Förmedling
mot självkostnadsersättning kräver tillstånd av AMS, som skall ange den
högsta ersättning som får las ut och föreskriva de övriga villkor som behövs
för verksamheten. Tillstånd får inte meddelas enskild person och brukar
regelmässigt ges endast organisation på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan.
Denna typ av enskild arbetsförmedling brukar därför kallas organisationsförmedling.
Sådan förmedling står under tillsyn av AMS.
Försummelse att anmäla avgiftsfri enskild arbetsförmedling straffas med
böter fr. o. in. fem t. o. m. 300 kr.
Den som utan tillstånd bedriver arbetsförmedling mot ersättning eller
som bryter mot villkor eller andra föreskrifter som förbundits med tillstånd
till sådan förmedling straffas med dagsböter. Fortsätter någon sådant
brottsligt förfarande, skall som särskilt brott anses vad han före varje åtal
förbrutit.
Även i fråga om den enskilda arbetsförmedlingen är vårt land bundet av
internationella åtaganden. Sverige har sålunda år 1950 ratificerat ILO:s
konvention (nr 96) år 1949 om avgiftskrävande arbetsförmedling. Enligt
konventionen skall avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer med vinstsyfte
avskaffas successivt under begränsad tid, som fastställs av vederbörande
myndighet. Avvikelse från denna huvudregel får undantagsvis medges
under vissa förutsättningar.
Trots att arbetsförmedling i förvärvssyfte är förbjuden
förekommer enskild sådan förmedling i viss omfattning i fråga om bl. a.
arbetskraft inom industrin, främst varvsindustrin, och kontorspersonal.
Den förvärvssyftande förmedlingen av arbetskraft inom industrin sker
huvudsakligen genom s. k. uthyrningsverksamhet. Vad som främst skiljer
uthyrningsföretags verksamhet från entreprenadföretags är att uthyrningsföretag
inte bedriver någon egentlig egen industriverksamhet. I varje
378
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 29
fall är den egna verksamheten obetydlig i förhållande till antalet anställda.
Ofta ställs uthyrningsföretagets anställda till annat företags förfogande för
samma slags arbete som det hyrande företagets egna anställda normalt utför.
Det hyrande företaget betalar löner till den hyrda arbetskraften samt
därutöver ersättning till uthyrningsföretaget för dispositionen av arbetskraften.
Uthyrningssystemet medför ofta betydande kostnadsökningar för
det hyrande företaget. Dels uppgår nämligen ersättningen till uthyrningsföretaget
till ansenliga belopp, dels är detta företag ofta formellt lokaliserat
till annan ort än det hyrande, vilket gör att uthyrningsföretagets anställda
får rätt till traktamente, även om de bor på samma ort där det hyrande
företaget driver sin verksamhet. Till följd av denna förmån för uthyrningsföretags
anställda förekommer det att hyrande företags anställda slutar
sina anställningar där och tar anställning hos uthyrningsföretag för att
sedan återkomma som uthyrd arbetskraft till sin gamla arbetsplats och
sina tidigare arbetsuppgifter.
Genom åtskilliga domstolsavgöranden är fastslaget att uthyrningsföretagens
verksamhet är att anse som arbetsförmedling. Det har emellertid visat
sig erbjuda praktiska svårigheter att dra gränsen mellan uthyrningsverksamhet,
som i realiteten är arbetsförmedling, och laglig entreprenadverksamhet.
Med anledning härav utarbetade representanter för AMS samt
för arbetsgivare och arbetstagare inom varvsindustrin år 1964 vissa riktlinjer
för att undvika att främmande företags verksamhet hos varv bedrivs
i strid mot arbetsförmedlingslagen. Riktlinjerna reviderades år 1966. Av
betydelse för att ett främmande företags arbetsuppdrag skall bedömas som
självständigt anses enligt riktlinjerna vara att företaget har egen verkstad
och egen arbetsledande personal, att arbetsuppgifterna är av så speciell karaktär
att de inte kan eller brukar utföras av varvets egen personal samt
att företaget levererar material till arbetet. Vid tillfälliga behov av snabbt
ökad arbetsinsats skall ett varv dock kunna i förväg träffa avtal med redan
anlitat entreprenadföretag varigenom detta åtar sig att i det uppkomna
nödläget förstärka sin personal på varvet för arbetsuppgifter i anslutning
till de redan förut avtalade.
Antagandet av dessa riktlinjer och de åtal för brott mot arbetsförmedlingslagen
som efter anmälan av AMS har väckts mot ett antal uthyrningsföretag
synes inte i nämnvärd utsträckning ha påverkat uthyrningsverksamhetens
omfattning. Tvärtom har uthyrningssystemet spritt sig också
till andra sektorer av industrin än varven.
På kontorsområdet utövas enskild arbetsförmedling i förvärvssyfte av
s. k. ambulerande skrivbyråer, dvs. skrivbyråer vilkas anställda utför sitt
arbete hos byråns kunder och mer eller mindre uppenbart står under kundernas
arbetsledning. I tre domar år 1962 fastslog högsta domstolen att arbetsförmedlingslagen
är tillämplig på ambulerande skrivbyråverksamhet.
Sådan verksamhet i förvärvssyfte är alltså inte tillåten. Med anledning av
riksdagsmotioner i anslutning till dessa avgöranden fann andra lagutskottet
i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1963: 21 angeläget att utvecklingen
på ifrågavarande område följs samt att, om det skulle visa sig att
den offentliga arbetsförmedlingen, även efter en effektivering, inte kan tillfredsställa
behovet av berörda serviceverksamhet, åtgärder borde övervägas
för att tillgodose detta behov.
År 1965 tillsattes en utredning för översyn av arbetsförmedlingslagen.
379
In: 29
Riksdagsberätteisen år 1910
Utredningen lade år 1966 fram ett betänkande (stensil In 1966: 6) om den
ambulerande skrivbyråverksamheten. Majoriteten av utredningens ledamöter
fann att det förelåg ett beaktansvärt behov av denna verksamhetsform
och föreslog att lagen skulle ändras så att AMS i viss utsträckning skulle
kunna tillåta ambulerande skrivbyråverksamhet med vinstsyfte. En minoritet,
representerande Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och
Landsorganisationen i Sverige (LO) reserverade sig mot majoritetens förslag
och föreslog för sin del ingen annan ändring än en eventuell skärpning
av straffet för olaga arbetsförmedling. Vid remissbehandlingen av betänkandet
tillstyrktes majoritetens förslag av flertalet remissinstanser, medan
förslaget avstyrktes av LO, TCO och en majoritet i AMS styrelse.
I detta sammanhang kan nämnas att den offentliga arbetsförmedlingens
vikariatsförmedling i Stockholm år 1964 etablerade samarbete med Kvinnliga
kontoristföreningen, sedan föreningen hade fått tillstånd att mot självkostnadsavgift
bedriva förmedling av kontorspersonal för tillfälliga uppdrag
hos företag. Föreningen åtar sig att gentemot kontorspersonalen
svara för bl. a. semesterersättning, arbetsgivareavgifter för sjukförsäkring,
obligatorisk olycksfallsförsäkring och ATP.
Organisatio n sförmedling mot självkostnadsersättning har
hittills haft sin största betydelse på musiker- och artistområdet. På detta
område var arbetsförmedling i förvärvssyfte tillåten i viss utsträckning
fram till den 1 januari 1968. Då upphörde giltighetstiden för en övergångsbestämmelse
till arbetsförmedlingslagen enligt vilken enskild person eller
annan, som bedrev arbetsförmedling i förvärvssyfte vid lagens ikraftträdande,
kunde få tillstånd att fortsätta verksamheten ytterligare viss tid.
Bestämmelsen omfattade enligt föreskrift av Kungl. Maj :t bl. a. musiker
och sceniska artister.
Behovet av enskild arbetsförmedling på musiker- och artistområdet har
utretts i flera sammanhang. Förslag i frågan har lagts fram av 1947 års
musikerutredning (SOU 1954: 2), år 1965 av en av AMS tillsatt arbetsgrupp
(»Arbetsförmedling för artister och musiker», stencil) och senast av konsertbyråutredningen
(»Förmedling av tonkonstnärer», stencil E 1965:1).
I dessa sammanhang har med varierande styrka framhållits att förmedlingsarbetet
på detta område ställer speciella krav i fråga om service av
olika slag till arbetssökande och arbetsgivare.
På grundval av utredningsförslagen hölls år 1968 överläggningar mellan
dåvarande inrikesministern, AMS och företrädare för de större organisationerna
av arbetsgivare och arbetstagare på musiker- och artistområdet. Överläggningarnas
resultat innebar i korthet att ett begränsat antal stora organisationsförmedlingar
skulle tillgodose förmedlingsbehovet för musiker och
artister i hela landet. Dessa förmedlingar skulle också svara för den särskilda
service till arbetssökande eller arbetsgivare som kunde behövas inom
dessa yrkesområden.
Överläggningarnas resultat redovisades för riksdagen i prop. 1968:45
ang. rikskonserter m. m. I sitt av riksdagen godkända utlåtande över propositioner
uttalade statsutskottet (1968: 114, rskr 263) bl. a. att den
grundläggande målsättningen bör vara att kulturarbetarna bereds rätt till
arbetsförmedling genom statens försorg på samma villkor och under samma
förutsättningar som övriga arbetstagare. Frågan om denna förmedlingsverksamhet
borde övervägas ytterligare. En förmedling av den art
380
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 29
som hade skisserats vid de nyss nämnda överläggningarna knnde därför
betraktas endast som en försöksverksamhet. Med hänsyn till detta riksdagsuttalande
synes organisationsförmedlingsverksamheten på artist- och
musikerområdet inte ha byggts ut på det sätt som förutsattes vid överläggningarna.
Artist- och musikerförmedlingsfrågan har härefter aktualiserats av Teatrarnas
riksförbund i samråd med Svenska teaterförbundet och Svenska musikerförbundet.
Riksförbundet gav den 14 januari 1969 till inrikesdepartementet
in ett utkast till utformning av en statligt finansierad artistförmedling
under dessa organisationers gemensamma förvaltning. Enligt utkastet
skall en stiftelse bildas för avgiftsfri förmedling av tonkonstnärer, skådespelare
och övriga teatermedverkande, danskonstnärer och estradartister.
Till stiftelsen skall knytas självfinansierande intressekontor för bistånd
åt artisterna i t. ex. redovisnings-, bokförings- och skattefrågor.
Som framgår av vad jag nu har redovisat föreligger flera problem inom
arbetsförmedlingsområdet vilka inte har fått en tillfredsställande lösning.
En grundläggande fråga är i vilken mån den offentliga arbetsförmedligen
har eller lämpligen bör få resurser för att kunna tillgodose sådana speciella
krav som ställs t. ex. i fråga om artist- och musikerförmedlingen. Eu
annan väsentlig fråga i detta sammanhang är vad som kan göras för att
på ett effektivt sätt hindra olaga arbetsförmedling. Att nuvarande bestämmelser
i arbetsförmedlingslagen inte är till fyllest framgår av min redogörelse
i det föregående, för förhållandena inom bl. a. varvsindustrin. Jag
föreslår att en utredning om de nu angivna frågorna kommer till stånd.
Utgångspunkten för bedömningen av vilka krav som bör ställas på den
offentliga arbetsförmedlingen är den avgörande betydelse som denna förmedling
har för uppnåendet av våra arbetsmarknadspolitiska mål. Flertalet
arbetsmarknadspolitiska medel är knutna till den offentliga förmedlingen.
Det gäller bl. a. utbildningsbidrag, flyttningsbidrag, arbetslöshetshjälp
och arbetslöshetsförsäkring. För den enskilde arbetssökanden innebär
det avsevärda fördelar att ha kontakt direkt med den offentliga förmedlingen,
särskilt i situationer då utnyttjande av olika arbetsmarknadspolitiska
medel kan långsiktigt lösa sökandens sysselsättningsproblem. Huvudlinjen
måste därför vara att den offentliga förmedlingen skall täcka
alla yrkesområden och enskild förmedling utgöra endast komplement till
den offentliga på områden där det finns särskilda skäl för det. Det måste
krävas starka skäl för att platsförmedlingen inom ett yrkesområde skall
helt överlämnas till enskild förmedling. Under alla förhållanden måste sådan
förmedling äga rum i nära samarbete med den offentliga.
Det är tydligt — vilket gjorda utredningar har visat — att förmedlingen
för musiker, artister och andra konstnärliga yrkesgrupper ställer särskilda
krav på den förmedlande personalen och på service i olika former åt arbetssökande
och arbetsgivare. Däremot är inte lika övertygande visat att
behovet av särskild service är speciellt framträdande i fråga om kontorspersonal
för tillfällig anställning. Inom andra områden, t. ex. varvsindustrin,
har inte ens påståtts att det föreligger särskilda servicebehov. Vid
den utredning som jag förordar bör behovet av speciellt service inom olika
yrkesområden bedömas på grundval av bl. a. redan föreliggande utredningsmaterial.
Vad gäller tillgodoseendet av servicebehov inom skilda sektorer förelig 381 -
In: 29
Riksdagsberättelsen år 1970
ger problem beträffande bl. a. den offentliga förmedlingens möjligheter att
förvärva förmedlingspersonal med tillräckliga kvalifikationer i fråga om
kunskaper och erfarenhet på respektive område. Utredningen bör ha frihet
att bedöma sådana frågor utifrån de uppslag som har framkommit och med
beaktande av vad riksdagen har uttalat. I detta sammanhang bör uppmärksammas
— utom kostnadsaspekterna — de olägenheter som kan uppkomma,
om den offentliga arbetsförmedlingens resurser och service inte fördelas
någorlunda jämnt över arbetsmarknadens olika sektorer.
1 den mån övervägandena ger vid handen att den offentliga arbetsförmedlingen
inte på alla yrkesområden ensam kan svara mot rimliga krav
på effektiv förmedling och särskild service i anslutning till förmedlingen,
bör de fortsatta övervägandena bygga på den gällande lagstiftningen om
enskild arbetsförmedling. Utredningen skall alltså utgå från förutsättningen
att förmedling i förvärvssyfte inte skall tillåtas och att förmedling mot
självkostnadsersättning inte får anförtros enskild person. I sistnämnda
hänseende bör utredningen syfta till att kartlägga vunna erfarenheter av
organisationsförmedlingarnas verksamhet. Med ledning av detta utredningsmaterial
bör bedömas vilka krav som bör ställas på organisationsförmedlingarnas
organisation och verksamhet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas
samarbete mellan organisationsförmedlingar och den offentliga förmedlingen.
Undersökningarna bör utmynna i förslag till principer som kan tilllämpas
i fråga om organisationsförmedlingar inom skilda yrkesområden.
Som jag framhöll förut visar erfarenheterna av arbetsförmedlingslagens
tillämpning att det skulle vara önskvärt att få en klarare gräns än f. n. mellan
å ena sidan sådan förmedlingsverksamhet som grundas på anställningsavtal
och å andra sidan annan liknande verksamhet, särskilt entreprenadverksamhet.
Att det erbjuder stora svårigheter att entydigt ange vilka omständigheter
som skall vara avgörande för gränsdragningen visar de förut
nämnda riktlinjerna inom varvsindustrin och deras praktiska tillämpning.
I varje fall kan det visa sig svårt att fixera gränsen i författningstext i vidare
mån än som redan har skett i lagen. Vid denna bedömning måste också
beaktas att en formellt fixerad gräns gör det möjligt för rättspraxis att
anpassa sig till ändrade eller nya former för uthyrnings- och liknande
verksamhet som i verkligheten bör betraktas som arbetsförmedling. Frågan
bör med dessa utgångspunkter prövas förutsättningslöst vid utredningen.
Straffet för den som olagligt bedriver arbetsförmedling mot ersättning är
dagsböter. Erfarenheterna ger vid handen att denna påföljd är otillräcklig
för att respekten för lagen skall upprätthållas. I fråga om arbetsförmedling
i förvärvssyfte torde påföljden ofta betraktas som en omkostnad som verksamheten
kan bära utan svårighet. Mot bl. a. denna bakgrund bör vid utredningen
prövas, om straffet för olaga arbetsförmedling bör skärpas. Särskilt
bör övervägas om bättre efterlevnad av lagens bestämmelser kan nås
genom att straff för fortsatt brott mot lagen ersätts med möjlighet för
domstolen att vid vite förbjuda den som döms för olaga arbetsförmedling
att fortsätta den olagliga verksamheten.
Ett annat sätt att hindra olaglig arbetsförmedling är att bestraffa inte
som f. n. bara den som bedriver förmedling utan också arbetsgivare som
utnyttjar förmedlingen. Denna fråga inrymmer flera svåra problem, bl. a.
vilka krav som skall ställas beträffande insikten om att förmedlingsverksamheten
är olaglig. Trots det anser jag att utredningen bör omfatta även
382
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 30
möjligheterna att gå denna väg, antingen i stället för eller jämte straffskärpning
i någon form för förmedlaren. Den begränsningen bör dock göras
att straff för arbetsgivaren bör komma i fråga endast när det gäller
arbetsförmedling i förvärvssyfte.
Arbetsförmedling i förvärvssyfte har fått betydande omfattning och tenderar
att sprida sig till nya yrkesområden. Det är därför angeläget att
snabbt gripa in för att stoppa denna verksamhet, som ju redan nu är förbjuden.
Det finns så mycket större skäl härför som det inte har ens påståtts
och i varje fall inte övertygande visats, att den offentliga arbetsförmedlingen
f. n. saknar resurser att svara för tillfredsställande förmedling
inom de yrkesområden där enskild förmedling i förvärvssyfte huvudsakligen
förekommer. Denna del av utredningsuppdraget bör därför behandlas
med förtur och redovisas om möjligt i så god tid att förslag i dessa
avseenden kan föreläggas riksdagen hösten 1970.
Redovisningen av utredningsuppdraget skall åtföljas av kostnadsberäkningar
och i den mån det behövs förslag till författningstext.
30. Utredning rörande ökad anställningstrygghet och vidgad behörighet
för arbetsdomstolen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 december 1969 med
uppdrag att utreda frågor om ökad anställningstrygghet och vidgad behörighet
för arbetsdomstolen (se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1969):
Åman, O. Valter, landshövding, ordförande
Björkman, K. Eugen, direktör
von Feilitzen, Styrbjörn, direktör
Gustafsson, Stig G., förbundsjurist
Hårdefelt, S. Börje, hovrättsassessor
Kjellgren, Ove I., förbundsjurist
Lindström, Gunnar, direktör
Lundberg, K. F. Waldemar, förbundsordförande
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
5 december 1969):
Strukturförändringen i näringslivet under de senaste åren har medfört
betydande omställningsproblem på arbetsmarknaden. Problemen har varit
särskilt framträdande för äldre arbetstagare. Frågan om att trygga deras
försörjning och sysselsättning har alltmer trätt i förgrunden.
Statsmakterna har vidtagit olika åtgärder för att öka de äldres trygghet
vid arbetslöshet. I enlighet med vårt arbetsmarknadspolitiska mål att bereda
sysselsättning åt alla i arbetsför ålder har strävandena att lösa de
äldre arbetslösas problem varit inriktade främst på att bereda dem nytt
arbete. Arbetsmarknadspolitikens olika medel har tagits i anspråk härför.
För sådana äldre arbetslösa som inte utan tidsutdräkt kan beredas nytt
arbete har särskilt kontant stöd i olika former införts. Sålunda förlängdes
år 1968 ersättningstiden i arbetslöshetskassorna för dem som har fyllt 60
eller, i vissa fall, 55 år. För samma åldersgrupper infördes samtidigt ett
383
In: 30
Riksdagsberättelsen år 1970
särskilt omställningsbidrag om högst 800 kr. i månaden. Frågor om allmänt
kontant stöd vid arbetslöshet utreds f. n. av KSA-utredningen.
I detta sammanhang kan också erinras om den avgångsbidragsförsäkring
som arbetsgivare enligt kollektivavtal tecknar för arbetstagare i Arbetsmarknadens
försäkringsaktiebolag (AGB-försäkring). Vidare kan nämnas
att riksförsäkringsverket nyligen redovisat resultatet av en på Kungl. Maj :ts
uppdrag verkställd utredning om bl. a. möjligheterna att ge förtidspension
inom den allmänna försäkringen åt sådana arbetstagare som med hänsyn
till sin ålder och arbetslivets krav har svårt att fortsätta sitt arbete eller få
ny stadigvarande och lämplig sysselsättning.
Försörjningstryggheten är emellertid för den enskilde i första hand en
fråga om trygghet i den anställning han har. Strukturomvandlingen gör
det visserligen ibland nödvändigt att arbetstagare entledigas. Denna utveckling
har godtagits av arbetstagarnas organisationer i vårt land som ett
led i utvecklingen mot allmänt bättre inkomstförhållanden på längre sikt.
De äldre arbetstagarnas svårigheter att få ny anställning gör det emellertid
särskilt angeläget att dessa arbetstagare skyddas så långt det är möjligt
mot att mista de anställningar de har. Samhällets åtgärder för att bereda
äldre arbetslösa särskilt stöd får, som anfördes i prop. 1968: 29 (s. 57)
angående särskilt stöd åt äldre arbetslösa m. in., sålunda inte leda till att
den äldre arbetskraften friställs i första hand just därför att den kan få
detta stöd.
Avgörande betydelse för anställningstryggheten har de bestämmelser
och överenskommelser som gäller om uppsägning av tjänsteavtal.
I Sverige finns inga generella lagbestämmelser om uppsägningstidernas
längd. Uppsägningstiderna regleras i allmänhet genom kollektivavtal eller
enskilda tjänsteavtal. DO och SAF bär rekommenderat att i kollektivavtal
skall införas en ömsesidig uppsägningstid av 14 dagar att gälla efter nic
månaders anställning. Dessutom skall arbetsgivare enligt huvudavtalet och
företagsnämndsavtalet mellan LO och SAF varsla arbetstagarnas representanter
om uppsägningsåtgärd 14 dagar innan uppsägningen sker. För statsanställda
och kommunalanställda arbetare är uppsägningstider varierande
mellan en vecka och en månad vanliga. För tjänstemän gäller i allmänhet
längre uppsägningstider än för arbetare. Enligt kollektivavtalen för såväl
de privat som de offentligt anställda tjänstemännen varierar uppsägningstiderna
i regel mellan en och sex månader.
Inte heller finns generella bestämmelser om förbud mot obefogade uppsägningar.
För vissa speciella fall finns lagförbud, nämligen mot avskedande
på grund av värnpliktstjänstgöring, havandeskap eller ingående av
äktenskap samt mot avskedande i föreningsrättskränkande syfte eller på
grund av verksamhet som skyddsombud. Enligt statstjänstemannalagen
(1965: 274) får statstjänsteman med förordnande tills vidare sägas upp om
han har visat bristande lämplighet för tjänsten eller det finns anledning att
dra in tjänsten eller uppsägningen av annat skäl är påkallad från allmän
synpunkt. Samma begränsning av uppsägningsrätten gäller enligt stadgan
(1965:602) om vissa tjänstemän hos kommuner m. fl. för vissa andra offentligt
anställda tjänstemän. I övrigt gäller den av arbetsdomstolen år
1932 uttalade principen att arbetsgivare har rätt att säga upp arbetstagare
utan angivande av skäl, om inte kollektivavtal innehåller bestämmelser som
inskränker denna rätt eller uppsägningen kan anses strida mot goda seder.
384
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 30
Enligt huvudavtalet mellan SAF och LO kan tvist om uppsägning på
grund av »enskild arbetares förhållande» bringas under skiljenämnds prövning,
om den sammanhängande anställningstiden är minst nio månader
och den anställde har uppnått 18 år. Som skiljenämnd fungerar en av
parterna tillsatt nämnd, arbetsmarknadsnämnden. Finner nämnden att
uppsägning har skett utan saklig grund, kan arbetstagaren tilldömas skadestånd.
I fråga om uppsägning av annat skäl än enskild arbetstagares förhållande,
i första hand arbetsbrist, fungerar arbetsmarknadsnämnden inte
som skiljenämnd utan kan endast rekommendera en lösning i det enskilda
fallet. Hittills har nämndens rekommendationer emellertid alltid följts av
parterna. Alla LO-förbund har inte undertecknat huvudavtalet. Avtalets
bestämmelser om uppsägningsskydd gäller av den anledningen inte för
t. ex. byggnads- och transportarbetareförbunden samt de grafiska förbunden.
Överenskommelsen mellan SAF och LO om skydd mot uppsägning utan
saklig grund har varit normbildande även för de privatanställda tjänstemännens
avtal. SAF har sålunda ingått liknande huvudavtal med Svenska
industritjänstemannaförbundet (SIF), Sveriges arbetsledareförbund
(SALF) och Handelstjänstemannaförbundet (HTF). Också kommunalanställda
tjänstemän, på vilka uppsägningsreglerna i den nyss nämnda stadgan
(1965:602) inte är tillämpliga, samt de kommunalanställda och de
statsanställda arbetarna har avtalsenligt motsvarande skydd mot obefogade
uppsägningar.
Tvist huruvida uppsägning strider mot annat kollektivavtal än de nyss
nämnda huvudavtalen kan bringas under arbetsdomstolens prövning. Om
annat inte har överenskommits genom kollektivavtalet, kan domstolen vid
obefogad uppsägning inte bara döma ut skadestånd utan också förordna att
den uppsagde skall återanställas.
För större delen av arbetsmarknaden har alltså den fria uppsägningsrätten
inskränkts genom avtal. Denna utveckling synes inte hittills ha medfört
någon ändring i rättspraxis’ inställning i fråga om uppsägningsrätten i andra
fall. Arbetsdomstolen har sålunda i en dom år 1967 utgått från att den
år 1932 fastslagna principen om arbetsgivarens uppsägningsrätt alltjämt
gäller.
Uppsägningsfrågorna har under senare år vid flera tillfällen behandlats
i riksdagen (2LU 1957:25, 1962:22, 1963:23, 1964:63 och 1968:67),
bl. a. i anslutning till en av internationella arbetsorganisationen år 1963 antagen
rekommendation (nr 119) angående uppsägning av anställningsavtal
på arbetsgivarens initiativ. Riksdagen har därvid visserligen uttalat förståelse
för önskemålen att skapa tryggare anställningsförhållanden, särskilt för
sådan arbetskraft som har speciella svårigheter att få nya arbeten, bl. a.
den äldre arbetskraften. Yrkandena om utredning har emellertid avslagits
av riksdagen med motiveringen att lagstiftning inte bör aktualiseras,
förrän det har ådagalagts att det inte är möjligt att avtalsvägen nå en godtagbar
lösning av frågan. Sedan regeringen hösten 1968 förklarat att den
avser att låta utreda frågan om uppsägningsskyddet, om löntagarorganisationerna
anser det önskvärt eller omständigheterna annars ger anledning
till det, har årets riksdag med anledning av motioner om sådan utredning
beslutat att motionsyrkandena inte föranleder något initiativ från riksdagens
sida (2LU 14).
13 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
385
In: 30
Riksdagsberättelsen år 1970
Som jag nämnt inledningsvis har de pågående snabba förändringarna i
näringslivet medfört ökad otrygghet i anställningen särskilt för den äldre
arbetskraften. Detta har uppmärksammats bl. a. vid riksdagens behandling
av uppsägningsfrågorna. Det framstår därför som angeläget att en allsidig
undersökning görs av anställningstryggheten med tonvikten lagd på frågan,
om det stöd som utgår till äldre arbetskraft vid arbetslöshet behöver kompletteras
med lagstadgad trygghet i anställning. Jag föreslår att sakkunniga
tillkallas för att göra en sådan undersökning.
I fråga om de områden där avtal finns bör de sakkunniga undersöka, vilka
skiljaktigheter som råder mellan avtalens bestämmelser och vilka skälen
är för skiljaktigheterna. Vidare bör kartläggas hur stora arbetstagargrupper
som står utanför kollektivavtalsreglerat anställningsskydd. Undersökningarna
bör inte begränsas till den äldre arbetskraften ulan omfatta hela
arbetsmarknaden. På grundval av undersökningsresultaten bör de sakkunniga
bedöma i vilken mån anställningstryggheten behöver ökas genom
lagstiftning och hur en sådan lagstiftning lämpligen bör utformas.
Vid övervägandet om ökad anställningstrygghet träder uppsägningstidernas
längd i förgrunden. Denna fråga inrymmer en rad problem av generell
räckvidd, t. ex. betydelsen av levnadsålder och anställningstid. I fråga om
anställningstider uppkommer särskilda svårigheter vid byte av anställning
och i branscher med speciella anställningsförhållanden. Dessa frågor har
behandlats inom AGB-försäkringen, vars regler kan tjäna som utgångspunkt
för en bedömning. Lagstadgade långa uppsägningstiders inverkan på
arbetskraftens rörlighet måste också uppmärksammas.
Till frågor som även vid en reform med sikte främst på äldre arbetskraft
fordrar generella överväganden hör också spörsmålet, om uppsägningstiderna
bör vara kortare för den anställde än för arbetsgivaren. Vidare vill jagpeka
på att sambandet mellan uppsägning å ena och permittering å andra
sidan kräver större uppmärksamhet ju längre uppsägningstiderna blir. Permittering
bör inte kunna tillgripas när det står klart att den anställde inte
inom överskådlig tid kan beredas arbete på nytt hos arbetsgivaren. Ett anställningsskydd
i form av lagstadgade uppsägningstider måste därför innehålla
garantier för att skyddet inte blir illusoriskt till följd av att permittering
används felaktigt. En ytterligare fråga av allmän betydelse är hur förlängda
uppsägningstider skall samordnas med gällande varselöverenskommelser.
Huvudsyftet med uppsägningstid i allmänhet är att bereda arbetstagaren
rådrum att med bibehållen inkomst skaffa ny anställning. Ett särskilt syfte
med långa uppsägningstider är emellertid i detta sammanhang att öka
tryggheten i synnerhet för äldre arbetstagare i den anställning de innehar.
De sakkunniga bör pröva om lagbestämda långa uppsägningstider är ett
tillräckligt medel för att nå detta särskilda syfte eller om det därutöver behövs
någon form av avgångsersättning, som till skillnad mot lön under uppsägningstid
inte förenas med skyldighet att stå till arbetsgivarens förfogande.
Ett skydd av detta slag till förmån för viss åldersgrupp kan vara ägnat
att minska anställningstryggheten därför att arbetstagare just på grund
av skyddsbestämmelserna riskerar att bli avskedade innan de fyller förutsättningarna
att få skyddet. Om ett särskilt skydd i denna form anses lämpligt,
bör de sakkunniga därför undersöka i vad mån den angivna olägenhe
-
386
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 30
len kan minskas t. ex. genom en ordning där uppsägningstiderna förlängs
och avgångsersättningarna ökas stegvis under flera år. I övrigt synes olägenheten
inte kunna motverkas på annat sätt än genom regler om skydd
mot obefogad uppsägning och om turordning för avsked vid driftsinskränkningar.
Lång uppsägningstid och lagfäst avgångsersättning enbart för äldre anställda
kan vidare öka deras svårigheter att få ny anställning om de trots
allt avskedas. Denna nackdel med ett speciellt skydd för de äldre kan delvis
minskas genom krav på viss anställningstid på den nya arbetsplatsen som
förutsättning för de gynnsamma bestämmelsernas tillämpning. Ett sådant
krav innebär å andra sidan att den anställde under denna tid inte får det
i och för sig önskvärda skyddet.
Som framgår av det anförda erbjuder det svårigheter att genom förlängda
uppsägningstider, eventuellt i förening med någon form av avgångsersättning,
enbart för äldre arbetstagare bereda dem ett särskilt starkt uppsägningsskydd
som svarar mot deras utsatta läge på arbetsmarknaden. För
att nå detta syfte kan det bli nödvändigt att stärka anställningstryggheten
över huvud taget. Uppdraget för de sakkunniga bör därför avse anställningstryggheten
för alla arbetstagare, varvid dock särskild uppmärksamhet
bör ägnas den äldre arbetskraftens problem.
Sannolikt är det lämpligt att utforma lagbestämmelser om uppsägningstid
som ett allmänt minimiskydd som kan förbättras genom avtal. Med en
sådan lösning blir det möjligt för arbetstagargrupper att behålla eller tillvinna
sig längre uppsägningstider än de lagstadgade. En avtalsfrihet med
denna innebörd stämmer överens med grundtankarna bakom 1965 års reform
av de offentliga tjänstemännens anställningsförhållanden.
Om anställningstryggheten ökas genom förlängda uppsägningstider och
i synnerhet om därtill läggs ett särskilt skydd i form av avgångsersättning,
blir det ofrånkomligt för de sakkunniga att undersöka om det ökade skyddet
skall beredas den anställde också i de fall då uppsägningen har sin
grund i hans personliga förhållanden. De sakkunniga bör därför till allsidig
prövning ta upp också frågan om skyddet mot obefogad uppsägning samt
mot bakgrund av bl. a. huvudavtalen på den privata arbetsmarknaden och
statst jänstemannalagen överväga behovet att lagregi era uppsägningsgrunderna
och de rättsliga följderna av obefogad uppsägning. Utgångspunkt för
övervägandena bör vara att principen om arbetsgivares rätt att ntan skäl
avskeda arbetstagare skall ersättas med en huvudregel om skydd mot sakligt
ogrundade uppsägningar. Vid överväganden av i vilka fall uppsägning
skall anses sakligt befogad måste samordning ske med bestämmelserna
härom i statst jänstemannalagen liksom med lösningarna av de frågor som
omfattas av ämbetsansvarskommitténs uppdrag.
Enligt lagen (1945: 844) om förbud mot arbetstagares avskedande i anledning
av äktenskap eller havandeskap m. m. får kvinnlig arbetstagare,
som sedan minst ett år har stadigvarande anställning hos arbetsgivaren,
inte skiljas från anställningen på grund av havandeskap eller barnsbörd
eller på grund av att hon i samband med havandeskapet eller barnsbörden
avhåller sig från arbetet under skälig tid, högst sex månader. I sitt av riksdagen
godkända utlåtande 1969: 13 påpekar andra lagutskottet att principen
att adoptivbarn skall jämställas med egna barn har godtagits i lagstiftningen.
Mot den bakgrunden anser utskottet att frågan om anställnings
-
387
In: 30
Riksdagsberättelsen år 1970
trygghet för den som önskar ta ledigt från sitt arbete vid inledningen av ett
adoptionsförhållande förtjänar att undersökas. Denna undersökning bör
lämpligen göras i detta sammanhang.
Lagbestämmelser om uppsägningstider och skydd mot obefogad uppsägning
finns i en del främmande länder, bl. a. Norge och Förbundsrepubliken
Tyskland. De sakkunniga bör undersöka vilka erfarenheter i fråga om lagstadgad
anställningstrygghet som kan hämtas från dessa länder. Vidare bör
de sakkunniga beakta internationella arbetsorganisationens förut nämnda
rekommendation angående uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens
initiativ.
Om de sakkunniga skulle finna att en dellösning av frågan om de äldres
anställningstrygghet är möjlig och lämplig, bör de med förtur behandla och
lämna förslag till en sådan lösning.
Införs lagbestämmelser om uppsägning, blir det nödvändigt att närmare
undersöka i vilken ordning tvister om uppsägning skall prövas och avgöras.
F. n. gäller i huvudsak att tvister om förhållanden som regleras i kollektivavtal
prövas av skiljenämnder eller arbetsdomstolen, medan andra tvister
i anställningsförhållanden prövas av allmän domstol.
Enligt 1 § lagen (1928: 254) om arbetsdomstol skall det finnas en arbetsdomstol
för upptagande och avgörande av mål rörande kollektivavtal. Till
mål rörande kollektivavtal hänförs sådana tvister som anges närmare i 11 §
samma lag. Arbetsdomstolen skall vidare döma i mål som avser tillämpning
av lagen (1936:506) om förenings- och förhandlingsrätt samt kan enligt
6 § lagen (1920:245) om medling i arbetstvister på anmälan av förlikningsman
förelägga part vid vite att fullgöra förhandlingsskyldighet. Mål
om skadestånd enligt 16 § statstjänstemannalagen eller 4 § kommunaltjänstemannalagen
(1965:275) avgörs av arbetsdomstolen. Enligt 44 § arbetarskyddslagen
(1949: 1) är arbetsdomstolen behörig domstol i mål mot
arbetsgivare som har hindrat skyddsombud att fullgöra sina uppgifter.
Ytterligare är arbetsdomstolen enligt 7 § lagen (1939: 727) om förbud mot
arbetstagares avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring in. in.,
6 § lagen om förbud mot arbetstagares avskedande i anledning av äktenskap
eller havandeskap in. m. och 26 § lagen (1963:114) om semester behörig
domstol i mål om tillämpning av dessa lagar beträffande arbetstagare vilkas
anställningsavtal regleras av kollektivavtal.
I de nu nämnda målen är arbetsdomstolen enda instans för hela landet.
Domstolen är sammansatt så att den har tillgång till särskild sakkunskap
om förhållandena på arbetsmarknaden.
Alla andra mål om anställningsförhållanden, vilka inte prövas i administrativ
ordning, handläggs av de allmänna domstolarna i deras vanliga
sammansättning.
Riksdagen har i skrivelse 1960: 221 — med överlämnande av andra lagutskottets
av riksdagen godkända utlåtande 1960: 19 — anhållit att frågan
om enhetlig ordning vid behandling av tvister på arbetsrättens område utreds.
Kungl. Maj:t överlämnade den 28 juni 1962 riksdagsskrivelsen och utskottsutlåtandet
till domstolskommitién att vara tillgängliga vid fullgörandet
av kommitténs utredningsuppdrag. I samband med att domstolskommittén
den 28 juni 1968 fick nya direktiv beslöt Kungl. Maj :t att den i
riksdagsskrivelsen upptagna frågan därefter inte skulle behandlas av kom
-
388
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 30
mitten. Jag föreslår att den av riksdagen begärda utredningen görs i detta
sammanhang och uppdras åt de sakkunniga som enligt vad jag har förordat
bör tillkallas för att utreda anställningstryggheten.
I sitt nyss nämnda utlåtande framhåller andra lagutskottet bl. a. att de
gällande forumbestämmelserna är svårtolkade och i vissa avseenden får
mindre tillfredsställande konsekvenser. Sålunda kan samma rättsfråga
komma att bedömas i ett fall av arbetsdomstolen och i ett annat fall av
allmän domstol beroende på om anställningsförhållandet är reglerat av kollektivavtal
eller inte. Det synes enligt utskottet önskvärt att tvister i anledning
av anställningsavtal bedöms av arbetsdomstolen, som genom sin
sammansättning och erfarenhet av arbetstvister har särskilda förutsättningar
att sakkunnigt bedöma tvister av denna art. Avslutningsvis framhåller
utskottet att en utredning bör omfatta frågan i hela dess vidd. Detta är
också min uppfattning.
Det är en given utgångspunkt för bedömningen av ordningen vid behandling
av tvister på arbetsrättens område att risken för olikartad rättstillämpning
bäst undviks om alla ifrågavarande mål om anställningsavtal
handläggs av en enda domstol som sista instans. Eftersom det inte bör övervägas
att flytta över kollektivavtalsmålen till de allmänna domstolarna, blir
huvuduppgiften för de sakkunniga att söka ge svar på frågan hur önskemålet
om enhetlig rättstillämpning kan förenas med de domstolsorganisatoriska
och processekonomiska konsekvenser som vidgad behörighet för
arbetsdomstolen kan medföra. De sakkunniga bör i första hand pröva om
det är en godtagbar lösning att arbetsdomstolen blir sista instans — antingen
efter fullföljd direkt från underrätt eller med hovrätt som mellaninstans
— eller enda instans i alla mål om anställningsförhållanden. Jag
vill nämna att en ordning med arbetsdomstolen som fullföljdsinstans har
införts genom lagen (1969: 93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt.
Där föreskrivs att besvär över vissa förvaltningsmyndigheters beslut
om samhällsstöd i samband med arbetskonflikt skall föras hos arbetsdomstolen.
Särskilt bör uppmärksammas hur olika lösningar påverkar arbetsdomstolens
sammansättning och organisation. Den nuvarande organisationen
med ledamöter, vilka tjänstgör i domstolen vid sidan av sina ordinarie
arbetsuppgifter, innebär sådana fördelar i form av sakkunskap från
arbetsmarknaden att den inte bör uppges.
I detta sammanhang får det betydelse bl. a. hur uppsägningsfrågor skall
prövas i ett lagreglerat system. Av skilda skäl kan en domstolsprövning av
uppsägningsfrågor framstå som mindre lämplig, bl. a. från arbetstagarens
synpunkt. De sakkunniga bör därför pröva om ett skiljenämndsförfarande,
liknande det som f. n. tillämpas enligt huvudavtalen, bör användas i stället
för domstolsprövning av uppsägningstvister också i ett lagreglerat system.
Härvid bör de problem i kostnadshänseende som kan uppkomma för arbetstagaren
beaktas.
De sakkunniga bör i de nu behandlade frågorna hålla nära kontakt med
bl. a. ämbetsansvarskommittén, lönesystemutredningen och utredningen rörande
fullföljdsordningen i vissa mål om avlöning m. m.
389
C: 1
Riksdagsberättelsen år 1970
Civildepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1969
1. Arbetsgruppen för överläggningar om frågor rörande den
kommunala demokratin
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1962 för att
med departementschefen överlägga om frågor rörande den kommunala demokratin
:
Representanter för svenska kommunförbundet:
Aronsson, Harald S., kommunalråd
Dahlman, Sven-Olof, förbundsdirektör
Holmqvist, Sture, kommunalnämndsordförande
Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Larsson, Gunnar K. V., lantbrukare, led. av II kamm.
Malmgren, Nils J. V., ombudsman
Mehr, Hjalmar L., borgarråd
Nilsson, Gustaf E., godsägare, f. d. riksdagsman
Persson, Nils, lantbrukare, led. av I kamm.
Sterne, Gösta E. V., disponent, led. av II kamm.
Welin, Gösta, kommunalnämndsordförande
Wärenstam, Tore G., huvudredaktör
Representanter för svenska landstingsförbundet:
Mannerskantz, Axel F., kapten, f. d. riksdagsman
Olsson, Rengt K., förbundsdirektör
Thapper, G. Fridolf, f. d. talman i II kamm.
Fröjd, S. Arne, landssekreterare
Larsson, E. Åke, jur. dr
Peterson, Lars E., generaldirektör
Holmquist, Bertil G., rättschef
Sekreterare:
Löfgren, Claes G., departementssekreterare
Arbetsgruppen har hållit ett sammanträde i november 1968.
Sedan statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet — såsom
anmälts för riksdagen i prop. 1969: 103 och lämnats utan erinran av riksdagen
(KU 1969: 24; rskr 230) — i april 1969 kallat företrädare för de stora
politiska partierna, de kommunala förbunden m. fl. till överläggningar om
390
Kommittéer: Civildepartementet C: 3
åtgärder i syfte att stärka den kommunala demokratin, har statsrådet och
chefen för civildepartementet den 18 december 1969 förordnat, att arbetsgruppen
skall upphöra.
2. Utredning om landstingskommunernas beredskap
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 april 1965 för utredning
om landstingskommunernas beredskap (se Post- och Inrikes tidn. den
16 juni 1965):
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Sekreterare:
Engström, Carl-Eric F., kapten
Utredningen har under tiden november 1968—april 1969 hållit fem sammanträden.
Utredningen har i april 1969 avlämnat betänkandet ”Landstingskommunernas
beredskap” (Stencil K 1969: 6).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredningen rörande fastighetsbildnings- och mätningsväsendets
organisation
Tillkallade enligt Kungl. Majt:s bemyndigande den 17 december 1965 för
att utreda organisationen av fastighetsbildnings- och mätningsväsendet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 januari 1966):
Nilsson, E. Hjalmar, landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Grebäck, Erik H., agronom, led. av II kamm.
Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Linder-Aronson, N. Lennart, överingenjör
Olsson, Gustaf O., kommunalråd
Petersson, G. Å. Bertil, ombudsman, led. av I kamm.
Sjölin, Nils A., direktör
Experter:
Ekström, G. Bertil, stadsingenjör
Fridell, G. Ingvar, universitetslektor
Sekreterare:
Davidson, Rolf D. L., överlantmätare
Biträdande sekreterare:
Berenholt, Ulf T. B., kanslisekreterare
Direktiven för utredningen, se 1967: Jo 29.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 sammanträtt
elva dagar. Dessutom har ett stort antal sammanträden hållits inom skilda
arbetsgrupper.
391
C: 3 Riksdagsberättelsen år 1970
Utredningen har den 12 november 1969 avlämnat betänkandet ”Nytt lantmäteri”
(SOU 1969: 43).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredningen om vissa ordnings- och säkerhetsföreskrifter
för film och biografer
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 januari 1967 för
översyn av vissa ordnings- och säkerhetsföreskrifter för film och biografer
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 januari 1967):
Strömdahl, Ingvar F., f. d. riksbrandinspektör
Expert:
Källner, Claes-Göran G., expeditionschef
Direktiven för utredningen, se 1968: K 52.
Utredningen har under tiden november—december 1968 hållit två sammanträden.
Utredningen har i december 1968 avlämnat betänkandet ”Brandfarliga
film” (Stencil K 1968: 17).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Brandförsvar sutredning en
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 september 1967 för
översyn av organisationen för den statliga tillsynen över brandförsvaret
m. m.:
Källner, Claes-Göran G., expeditionschef
Experter:
Bjering, Per A., landssekreterare
Hultqvist, Swen E. H., riksbrandinspektör
Jansson, Bengt W., revisionsdirektör
Sekreterare:
Lindh, Jörgen E. A., kanslisekreterare
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen har i september 1969 avlämnat betänkandet ”Statlig tillsyn
över brandförsvaret” (Stencil C 1969: 12).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning om ändring i planerna för Örebro och Västmanlands
läns indelning i kommuner
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 maj och den 6 december 1968
för att göra utredning och framlägga förslag angående ändring i planerna
för Örebro och Västmanlands läns indelning i kommuner:
392
Kommittéer: Civildepartementet C: 9
Bosaeus, Björn W. N., planeringsdirektör
Utredningsmannen har under tiden november 1968—september 1969 hållit
ett flertal sammanträden med berörda läns- och kommunmyndigheter
m. fl.
Utredningsmannen har den 1 juli 1969 avlämnat ”Utredning angående
ändring av gällande kommunblocksindelning för Fellingsbro kommun och
Götlunda församling av Glanshammars kommun i Örebro län” (Stencil C
1969:11).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning om vissa organisationsfrågor rörande den statliga
länsförvaltningen på Gotland
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1968 för att utreda
frågor rörande den statliga länsförvaltningen på Gotland:
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Expert:
Borglund, Erik A., hovrättsråd
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Uppdraget har slutförts genom avlämnande den 30 oktober 1968 av promemorian
”Vissa organisationsfrågor rörande den statliga länsförvaltningen
på Gotland” (Stencil K 1968: 12).
8. Utredning om ändring i planerna för Stockholms och Uppsala
läns indelning i kommuner
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni 1968 för att göra utredning
och framlägga förslag rörande östhammars stads framställning
om utvidgning av Östhammars stad samt angående sådana ändringar i planerna
för Stockholms och Uppsala läns indelning i kommuner som kan föranledas
därav:
Ytterberg, G. Olov A., 1 :e aktuarie
Utredningsmannen har i mars 1969 avlämnat ”Utredning angående översyn
av kommunalblocksindelningen i nordöstra Uppland” (Stencil K 1969: 4).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredning om ändring i planerna för Älvsborgs och Skaraborgs
läns indelning i kommuner
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 januari 1969 för att göra
utredning och framlägga förslag angående ändring i planerna för Älvsborgs
13f Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 samt.
Riksdagsberättelsen
393
C: 9 Riksdagsberättelsen år 1970
och Skaraborgs läns indelning i kommuner såvitt avser Bjärke och Essunga
kommuner:
Grönberg, K. A. Lennart, planeringsdirektör
Utredningsmannen har den 18 december 1969 avlämnat ”Utredning rörande
ändring av planerna för Älvsborgs och Skaraborgs läns indelning i kommuner
såvitt avser Bjärke och Essunga kommuner” (Stencil C 1969: 13).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1970
10. Kommunalrättskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 januari 1959 för
utredning av frågor om ersättning till kommunala förtroendemän, pensioner
åt kommunala förtroendemän, överförande av kommunal förvaltning
på särskilda rättssubjekt, kommuns skyldighet att underställa statlig myndighet
vissa beslut och kommunernas övertagande av uppgifter, som tillkommit
civilförsvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 12 februari 1959)
samt — enligt ytterligare av Kungl. Maj:t meddelade uppdrag — av frågor
om underställningsfri lånerätt för kommunalförbund, om finansiering
av kommuns utgifter för dess befattning med avfall och sopor, om kommunalt
stöd åt studerande från utvecklingsländerna, om de med införandet
av en enhetlig kommuntyp sammanhängande problemen, om avveckling av
städernas auktionsmonopol, om möjligheterna att genom delegation bereda
utrymme för en starkare förankring inom kommunens olika delar av
den kommunala förvaltningen (beträffande sistnämnda fråga se Post- och
Inrikes tidn. den 9 november 1963), om en översyn av reglerna rörande
den kommunala och landstingskommunala kompetensen, om ersättning för
vissa kommunala förtroendeuppdrag, om regler angående återgång av olaga
kommunala beslut, om reglerna rörande torgavgifter (se beträffande de fyra
sist uppräknade frågorna Post- och Inrikes tidn. den 20 mars 1965),
om antalet fullmäktige enligt 5 § kommunallagen, om suppleanter för
stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige bör införas, samt frågor om vissa
följ dbestämmelser i kommunallagstiftningen av grundlagberedningens förslag
till partiell författningsreform:
Lindell, Ingvar A., landshövding, ordförande
Andrée, Torsten E., landstingsråd (för frågorna om den kommunala och
landstingskommunala kompetensen m. fl.)
Aronsson, Harald S., direktör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp
in. m.)
Dahlman, Sven-Olof, direktör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp)
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av I kamm.
394
Kommittéer: Civildepartementet C: 10
Holmqvist, Sture, kommunalnämndsordförande
Högström, Ivar, bostadsdirektör, led. av I kamm.
Järdler, Sven A., förbundsdirektör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp)
Lindh,
Erik A., landstingsråd (för frågorna om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen m. fl.)
Nordlund, Stig F., regeringsråd (för frågorna om den kommunala och
landstingskommunala kompetensen m. fl.), ordförande i arbetssektion
av kommittén
Strandberg, Bertil, kapten, led. av I kamm.
Westberg, Olof R., förste rektor, led. av II kamm.
Experter:
Boman, Svante V., rådman (fr. o. m. den 23 maj 1969)
Borglund, Erik A., hovrättsråd
Dahlman, Sven-Olof, direktör, se ovan
Järdler, Sven A., förbundsdirektör, se ovan
Ivaijser, Fritz J., preceptor
Olvén, Bernt, landstingsdirektör
Romson, Rolf, direktör
Stenius, Jan-Erik, landssekreterare (för frågorna om den kommunala och
landstingskommunala kompetensen m. fl.)
Sekreterare:
Boman, Svante V., rådman (t. o. m. den 23 maj 1969)
Lindquist, Ulf W. E., revisionssekreterare
Lokal: Lilla Badhusgatan 4, 411 21 Göteborg, tel. 031/13 72 36 (Lindquist).
Direktiven för utredningen, se 1960: In 43, 1961: In 30, 1964: In 7, 1966:
In5 och 1968: K 13.
De ytterligare meddelade utredningsuppdragen har tillagts kommittén
den 18 november 1960 (kommunalförbundens lånerätt), den 10 november
1961 (avgifter för kommunens befattning med avfall och sopor), den 12
januari 1962 (stöd åt studerande från utvecklingsländerna), den 18 maj
1962 (frågor om en enhetlig kommuntyp), den 31 maj 1963 (städernas
auktionsmonopol), den 8 november 1963 (frågor om delegation av kommunal
förvaltning), den 5 mars 1965 (frågor om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen m. fl.), den 29 oktober 1965 (översyn av
bestämmelserna i 5 § kommunallagen om antalet fullmäktige), den 15 april
1966 (fråga om suppleanter för stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige)
och den 15 juni 1967 (mandattider för kommunala nämnder samt valperiod
för styrelse).
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 sammanträtt
elva dagar. Arbetet har ägnats åt frågor om den kommunala kompetensen
och om fullmäktige och suppleanter i kommunerna. Kommittén har under
395
C: 10
Riksdagsberättelsen år 1970
perioden avlämnat sitt tolfte betänkande ”Fullmäktige och suppleanter i
kommunerna” (Stencil K 1969: 5).
Utredningsarbetet beräknas bli avslutat under år 1970.
11. Göteborgsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 och
den 7 december 1962 för utredning av frågan om Göteborgs stads samgående
med Göteborgs och Bohus läns landsting m. m.:
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Representanter för Göteborgs och Bohus läns landsting:
Andersson, Erling, kamrer
Bjerrek, Bertil, disponent
Eliasson, Anders, häradsdomare
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av II kamm.
Svenungsson, Arne A. D., lantbrukare, led. av I kamm.
Representanter för Göteborgs stad:
Gunne, Stig E., byråchef
Hermansson, Alf H. J., kommunalråd
Johannesson, Erik R., direktör
Molin, Björn A., docent
Svensson, Birger, ombudsman
Expert:
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Sekreterare:
Hägglund, John E., förste länsassessor
Lokal: Civildepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 08/23 62 00 (Hägglund).
En planeringsnämnd, som har tillsatts på utredningens förslag av staden
och landstingskommunen för samplanering och samordning av hälso- och
sjukvården samt av andra landstingskommunala angelägenheter i Göteborgs
och Bohus län, är i verksamhet sedan år 1966.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit ett
sammanträde.
Utredningens arbete beräknas pågå under år 1970.
12. Landstingens arkivutredning
Tillkallade eidigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för utredning
rörande gallring i landstingskommunernas arkiv och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1963):
Petrini, K. H. (Hasse), landsarkivarie, ordförande
396
Kommittéer: Civildepartementet C: 13
Danielsson, Gunnar G., förste sekreterare
Expert:
Hall, Paul F. L., överläkare, docent
Sekreterare:
Frisk, Jan, arkivarie
Lokal: Svenska landstingsförbundet, Hornsgatan 15, 116 47 Stockholm,
tel. 08/24 85 00 (Danielsson).
Direktiven för utredningen, se 1964: In 26.
Utredningen har under tiden 1 november 1968—den 31 oktober 1969 hållit
elva sammanträden.
Utredningen har den 25 november 1968 avlämnat delbetänkandet ”Arkiv
inom hälso- och sjukvård” (SOU 1968: 53).
Utredningens arbete beräknas fortgå under hela år 1970.
13. Utredningen angående Malmö stads återinträde i Malmöhus
läns landsting
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 14 februari och den
20 mars 1964 för att utreda frågan om Malmö stads återinträde i Malmöhus
läns landsting:
Netzén, K. Gösta, landshövding
Experter:
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Löfstedt, Gösta, landskamrerare
Representanter för staden och landstinget:
Ahlkvist, K. Emil, landstingsråd, f. d. riksdagsman
Andrée, Torsten E., landstingsråd
Hansson, Stig F., landstingsråd, f. d. riksdagsman
Ljungbeck, Carl, kommunalråd
Lundberg, Arne, kommunalråd
Mårtensson, Nils, direktör
Nelander, Eric M., landstingsman, led. av II kamm. (fr. o. m. den 30.10.
1969)
Persson, Nils, landstingsman, led. av I kamm. (t. o. m. 29.10. 1969)
Stenberg, Oscar, direktör
Suppleanter för nämnda representanter:
Hejdeman, Gunnar A., kommunalråd
Jönsson, Hans, landstingsman
Nilsson, Erik F., agronom, f. d. riksdagsman
Nilsson, S. Eric H., professor
Persson, Ture, ingenjör
Ward, Kurt K. B., chefredaktör
397
C: 13
Riksdagsberättelsen år 1970
Sekreterare:
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd, Kanslihuset, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. 08/22 45 00.
Biträdande sekreterare:
Moding, Philip, byrådirektör, länsstyrelsen i Malmöhus län, 201 10 Malmö,
tel. 040/14 60 00.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit ett flertal
sammanträden, varjämte överläggningar ägt rum mellan utredningsmannen,
experter och sekreterare.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1970.
14. 1964 års civilbefälhavarutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 mars 1964 för att
biträda med att dels utreda frågan om civilbefälhavarnas befogenheter
och uppgifter i krig, dels överse krigsorganisationen för civilbefälhavare
och länsstyrelser:
Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör, ordförande
Edström, Lennart N., avdelningsdirektör
Hanning, P. Gösta, landssekreterare
Löwenhielm, Fredrik A., generalmajor
Swanstein, Stig N. S., landssekreterare
Expert:
Sundelius, Ove R. S., landssekreterare
Sekreterare:
Nordbeck, Lennart V., länsassessor
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
08/22 40 70.
Under tiden november 1968—oktober 1969 har utredningen sammanträtt
åtta dagar.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
15. Exekutionsväsendets organisationsnämnd
Inrättad genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1964 för rådgivande och
samordnande uppgifter i samband med genomförandet av förstatligandet
och omorganisationen av exekutionsväsendet:
Persson, Carl J. G., rikspolischef, ordförande (t. o. m. 30 juni 1969)
Svenson, S. Göte, statssekreterare, ordförande (fr. o. m. 1 juli 1969)
Berggren, G. Rune, rättschef, vice ordförande (t. o. m. 26 september 1969)
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör
Edström, Kjell S., överdirektör
398
Kommittéer: Civildepartementet C: 15
Frykholm, Nils O., kronofogde
Grönhagen, Nils-Olof, kommunalråd
Larsson, Sven A. A., departementsråd (fr. o. m. 6 december 1969)
Wigelius, Anders O., lagman (t. o. m. 5 december 1969)
Chef för nämndens kansli:
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör
Experter:
Beck-Friis, J. Olof, kronofogde (fr. o. m. 1 januari 1970)
Cederstrand, Jan Erik, kronofogde
Dahl, Sonja E. S., byrådirektör
Holmberg, Per-Erik, kronodirektör (t. o. in. 16 december 1969)
Jungkvist, K. J. Ragnar, kronodirektör
Carlsson, Ulf V., organisationsdirektör
Liedfeld, Sven T., kronokommissarie (t. o. m. 31 oktober 1969)
Sandberg, K. G. Arnold, landsarkivarie
Steffner, Bengt G., kronofogde
Trotzig, Fredrik C. J., avdelningschef
Törnebohm, Yngve K. V., tf byråchef
Wedin, Nils A., kronodirektör
Velén, B. Folke A., kronokommissarie
Lokal: Brahegatan 49, 114 37 Stockholm, tel. 08/63 19 55 (nämndens
kansli).
Enligt kungörelse den 27 november 1964 (nr 848) fullgör exekutionsväsendets
organisationsnämnd t. v. de uppgifter som ankommer på centralmyndigheten
för administration och förvaltning av exekutionsväsendet. I
denna egenskap har nämnden bl. a. utfärdat föreskrifter och anvisningar
m. m. beträffande den exekutiva verksamheten samt handlagt administrativa
och kamerala ärenden angående kronofogdemyndigheternas organisation
och personal. Vissa av nämndens arbetsuppgifter beträffande kronofogdemyndigheternas
personal har fr. o. m. 1 juli 1969 övergått till länsstyrelserna.
Nämnden har anordnat kurser för utbildning av exekutionsoch
biträdespersonal samt studiekonferenser för personal vid kronofogdemyndigheterna
i anledning av ny exekutionsrättslig lagstiftning. Nämnden
har även på annat sätt bedrivit rådgivande och vägledande verksamhet för
kronofogdemyndigheterna i administrativa, kamerala och exekutionsrättsliga
frågor. Nämnden har ombesörjt tryckning, lagerhållning och distribution
av flertalet blanketter som används av kronofogdemyndigheterna. Databehandling
av vissa arbetsrutiner i allmänna mål har genomförts i Stockholms
kronofogdedistrikt. Ett driftsystem har gått i reguljär produktion
fr. o. m. den 1.1.1969. Detta system är föremål för vissa modifieringar.
Fr. o. m. den 1.7.1969 svarar länsstyrelsen i Stockholms län i samråd med
exekutionsväsendets organisationsnämnd för ADB-produktion och slutlig ut
-
399
s 15
Riksdagsberättelsen år 1970
formning av ADB-systemet i Stockholms kronofogdedistrikt. I samarbete
med statskontoret, riksrevisionsverket samt centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden utarbetar exekutionsväsendets organisationsnämnd förslag
till centralt riksdatasystem för exekutionsväsendet i syfte att i första
hand få underlag för ett principbeslut av statsmakterna i frågan.
Nämndens verksamhet fortsätter under hela år 1970.
16. Länsdemokratiutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 18 december 1964
för att utreda frågan om det ömsesidiga beroendet mellan riksstyrelsen
samt kommunal och regional självstyrelse m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 21 januari 1965) samt, enligt tilläggsdirektiv den 27 maj 1966, även
frågan om minoritetsrepresentation i kommunernas styrelser och därmed
sammanhängande spörsmål:
Nyström, Per I., landshövding, ordförande
Ahlkvist, K. Emil, landstingsråd, f. d. riksdagsman
Asp, P. Einar, landstingsråd, f. d. riksdagsman
Hansson, Stig F., landstingsråd, f. d. riksdagsman
Petersson, Per M., hemmansägare, led. av II kamm.
Rimås, Sigvard T., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Gustafsson, F. Agne S., universitetslektor
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Sekreterare:
Esping, Hans G., utredningschef
Biträdande sekreterare:
Malmsten, Bo, fil. kand.
Lokal: St. Södergatan 39, 222 23 Lund, tel. 046/12 48 40.
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 59 samt 1967: In 20.
Länsdemokratiutredningens uppdrag att behandla den s. k. kommunala
parlamentarismen härrör från riksdagen. I samband med proposition
(1968: 27) angående författningsreform har riksdagen (KU 1968: 20) framhållit
nödvändigheten av att utredningar rörande den kommunala demokratin
samordnas. I avvaktan på beslut om sådan samordning har kommittén
inte haft något sammanträde under år 1969.
17. Räddningstjänstutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 3 december 1965 för
att utreda frågan om åtgärder till främjande av räddningsberedskapen vid
400
Kommittéer: Civildepartementet C: 18
olyckstillfällen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1965):
Samuelson, Karl G., landshövding
Experter:
Arpstedt, K. Harry, ombudsman
Freeman, Lars-Erik A., avdelningschef
Haeggström, E. M. Åke, sjukvårdsdirektör
Hultqvist, Swen E. H., riksbrandinspektör
Källner, Claes-Göran G., expeditionschef
Lindberg, K. Egon, brandingenjör
Nilsson, Kurt E., direktörsassistent
Strömdahl, Ingvar F., f. d. riksbrandinspektör
Ågren, Lars O., direktör
Sekreterare:
Holback, Stig E., förste länsassessor
Biträdande sekreterare:
Neergaard, Erik, hovrättsassessor (fr. o. m. 9 oktober 1969)
Lokal: Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Box 142, 791 Öl Falun 1, tel.
023/810 00.
Direktiven för utredningen, se 1966: In 29.
Tilläggsdirektiv, se 1969: K 34.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 13
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
18. Riksnämnden för kommunal beredskap
Förordnade genom Kungl. Maj :ts beslut den 9 juni 1967 för att handlägga
vissa centrala samordningsuppgifter rörande den kommunala beredskap
splanläggningen:
Sundelin, Åke, generaldirektör, ordförande
Lundberg, Sten G. J., generaldirektör, vice ordförande
Dahlman, Sven-Olof, direktör
Nyqvist, Tore, länsöverdirektör (fr. o. m. den 1 maj 1969)
Tengroth, Karl-Erik, direktör
Tottie, Anders V. R., f. d. landshövding (t. o. m. den 30 april 1969)
Suppleant för v. ordf.:
Gyllö, Sture, avdelningschef (fr. o. m. den 10 juli 1969)
Experter:
Bengtsson, Gunnar, byrådirektör
Björklund, Sven, civilförsvarsdirektör
Edström, Lennart N., avdelningsdirektör
Krona, Kurt, sekreterare
401
C: 18
Riksdagsberättelsen år 1970
Kärne, Sigvard, byrådirektör
Lindeberg, Bengt, t. f. landssekreterare
Sekreterare:
Falkehed, Sven A. L., avdelningsdirektör
Kansli: Civilförsvarsstyrelsen, Jämtlandsgatan 97, Fack, 162 10 Vällingby
1, tel: 08/37 26 00.
Direktiven för nämnden, se 1968: K 57 och 1969: K 47.
Riksnämnden har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit åtta
sammanträden. Expertgruppen har under samma tid hållit ett stort antal
sammanträden.
Nämndens arbete beräknas pågå under år 1970.
19. Kartprisutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1967 för översyn
av prissättningen på allmänna kartor och därmed sammanhängande
frågor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1967):
Sjölin, Nils A., direktör
Experter:
Eriksson, N. Åke, utredningssekreterare (fr .o. m. den 17 januari 1969)
Gustafsson, L. Börje, utredningschef
Jonsson, K. Ivar, driftsingenjör
Sekreterare:
Linderson, Bengt A., lantmätare
Lokal: Länslantmäterikontoret, Fack, 951 01 Luleå 1, tel. 0920/206 60.
Direktiv för utredningen, se 1968: Jo 29.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sammanträden,
överläggningar och samrådskontakter under 24 dagar.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1970.
20. Kommunalvalskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1967 för utredning
av frågan om ändrade regler för bestämmande av antalet landstingsmän,
landstingskommuns indelning i valkretsar och valsystem för
kommunalvalen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1967):
Lindell, Ingvar A., landshövding, ordförande
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av I kamm.
Eriksson, John E., f. d. ombudsman, led. av II kamm.
Eriksson, Karl-Erik, lantbrukare, led. av II kamm. ,
Lothigius, Carl-Wilhelm, direktör, led. av II kamm.
Nyström, Lennart, direktör
402
Kommittéer: Civildepartementet C: 22
Wickbom, Sten G., rättschef
Sekreterare:
Lundgren, Stig H. E., byrådirektör
Lokal: Storkyrkobrinken 9, 3 tr., Civildepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
2, tel. 08/21 38 53 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1968: K 58.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit åtta
sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
21. Kommittén för barns utemiljö
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
utreda frågor rörande tätortsmiljöns utformning med hänsyn till barns
utomhusverksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 21 augusti 1967):
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av I kamm., ordförande
William-Olsson, Inger B., fil. lic.
Wohlin, Hans E .O., arkitekt SAR
Experter:
Eskilsson, Kjell-Ove, arkitekt SAR
Harvard, Ingegerd, arkitekt
Sekreterare:
Floderus, Åsel, arkitekt SAR
Lokal: Statens institut för byggnadsforskning, Valhallav. 191, Box
27 163, 102 52 Stockholm 27, tel. 08/63 56 20.
Direktiven för utredningen, se 1968: K 59.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit elva
gemensamma sammanträden och ett flertal sammanträden i mindre arbetsgrupper.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
22. Bygglagutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 mars 1968 för
översyn av byggnadslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 3 maj
1968):
Netzén, K. Gösta, landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Aronsson, S. Harald, kommunalråd
Bergegren, Astrid, fröken, led. av II kamm.
Hammarsten, Erik M., bageriarbetare, led. av II kamm.
Lidgard, H. Bertil I., förbundsdirektör, led. av I kamm.
Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av II kamm.
403
C: 22
Riksdagsberättelsen år 1970
Tobé, Erik I., överlantmätare, led. av II kamm.
Expert:
Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr. o. in. den 20 januari 1969)
Sekreterare:
Jussil, Ingrid S., arkitekt
Biträdande sekreterare:
Hedvall, Hans L., hovrättsassessor
Svensson, Ronny G., byrådirektör
Lokal: Storkyrkobrinken 11, 11128 Stockholm, tel. 08/10 56 18 (expeditionen),
22 45 00 ankn. 1255 (Jussil), 10 63 02 (Hedvall).
Direktiven för utredningen, se 1969: K 55.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sju
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
23. Utredning om omfattningen av Södertälje kommunblock
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 5 september 1969 för att göra
utredning och framlägga förslag om ändring i planerna för Stockholms
och Södermanlands läns indelning i kommuner beträffande omfattningen
av Södertälje kommunblock:
Lindkvist, G. Bertil, överlantmätare
Lokal: Köpmangatan 60, 702 23 Örebro, tel. 019/12 24 69.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningens arbete beräknas vara slutfört under år 1970.
24. Rådgivande expertgrupp för fysisk riksplanering
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1969 för
att såsom rådgivande expertgrupp i den omfattning departementschefen
bestämmer inom civildepartementet biträda vid den pågående utredningsoch
försöksverksamheten beträffande fysisk riksplanering:
Holm, J. Lennart, generaldirektör, ordförande
Esping, F. Lars-Erik, byråchef
Fladvad, J. Arne, direktör
Hall, A. Bertil, överingenjör
Hägerstrand, S. Torsten E., professor
Kragh, Börje R. V., professor
Ågren, Lars O. T., direktör
Sekretariat: Civildepartementets planerings- och budgetsekretariat, fysisk
404
Kommittéer: Civildepartementet C: 26
riksplanering, Munkbron 17, 1 tr., Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 08/22 45 00
(arkitekt Pär Lindström och departementssekreterare Kjell Svensson)
Expertgruppens arbete beräknas pågå under år 1970.
25. Utredning angående säkerhetsföreskrifter rörande
hissar och rulltrappor
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 november 1969 för
att se över säkerhetsföreskrifter rörande hissar och rulltrappor:
Strömdahl, Ingvar F., f. d. riksbrandinspektör
Expert:
Evaeus, B. Per H., departementssekreterare
Lokal: Norr Mälarstrand 32, 112 20 Stockholm, tel. 08/53 41 55.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1970.
26. Utredning rörande centralorgan inom exekutionsväsendet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 november 1969 för
alt utreda frågan om centralorgan inom exekutionsväsendet (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 december 1969):
Wickbom, Sten G., rättschef, ordförande
Larsson, Sven A. A., departementsråd
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd
Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet den
14 november 1969):
Sedan exekutionsväsendet omorganiserades år 1965 är landet indelat i 81
kronofogdedistrikt med en kronofogdemyndighet i varje. Antalet anställda
är ca 2 700.
Administrationen av exekutionsväsendet är delad mellan en centralmyndighet,
länsstyrelserna och kronofogdemyndigheternas chefer enligt föreskrifter
i kronofogdeinstruktionen (1965: 687). I huvudsak gäller följande.
Centralmyndigheten meddelar föreskrifter om organisationen av kronofogdemyndigheterna
samt om arbetsfördelning och arbetsdelegering inom
dessa. Vidare meddelar centralmyndigheten bestämmelser om arbetsordning
för kronofogdemyndigheterna, fastställer själv arbetsordning för kronofogdemyndigheterna
i Stockholms, Göteborgs och Malmö kronofogdedistrikt och
normalarbetsordning för övriga myndigheter samt meddelar vissa bestämmelser
om ledighet för personal hos kronofogdemyndigheterna. Centralmyndigheten
meddelar även föreskrifter om behörighet till rekryteringstjänst
i exekutionskarriären och prövar frågor om godkännande av aspirant i kronofogdekarriären
för fortsatt anställning inom exekutionsväsendet. Dess
-
405
C: 26 Riksdagsberätlelsen år 1970
utom meddelar centralmyndigheten föreskrifter om viss utbildning inom
exekutionsväsendet.
På grundval av normalarbetsordningen fastställer länsstyrelserna arbetsordning
för andra kronofogdemyndigheter än de tre förut nämnda. Vidare
avger länsstyrelserna förslag till Kungl. Maj :t i fråga om tillsättning av
högre tjänster samt tillsätter tjänster i mellangraderna.
Länsstyrelserna bestämmer om tjänstgöring för innehavare av vissa rekryteringstjänster
och beviljar viss ledighet för personal. Dessutom prövar länsstyrelserna
besvär över administrativa beslut av chef eller annan tjänsteman
hos kronofogdemyndigheterna samt beslutar i vissa disciplinära frågor.
Kronofogdemyndighets chef tillsätter tjänster i lägre lönegrader, beviljar
ledighet för viss personal samt tar i övrigt befattning med myndighetens
administration enligt de föreskrifter som meddelas härom.
Ytterligare bestämmelser om centralmyndighetens arbetsuppgifter finns
i bl. a. utsökningskungörelsen (1969:18) och uppbördskungörelsen (1967:
626). Enligt utsökningskungörelsen fastställer centralmyndigheten formulär
till dagböcker, register, vissa beslut m. m. Vidare får den generellt meddela
närmare föreskrifter och anvisningar för tillämpningen av kungörelsen, om
inte annat föreskrivs i denna. Enligt uppbördskungörelsen skall centralmyndigheten
bl. a. meddela anvisningar för tillämpningen av bestämmelserna om
indrivning av restförd skatt såvitt avser kronofogdemyndigheternas verksamhet
i den mån det inte ankommer på annan.
Härutöver kan nämnas att anslagsframställning för kronofogdemyndighet
avges av länsstyrelsen efter förslag av myndighetens chef och att länsstyrelsen
fördelar av Kungl. Maj :t anvisade medel på kronofogdemyndigheterna i
länet. Länsstyrelsen är vidare medelsförvaltande myndighet för kronofogdemyndigheterna
samt förrättar inventering och inspektion hos dessa.
I den exekutiva organisationen ingår också överexekutorerna. I egenskap
av överexekutor är länsstyrelsen både besvärsinstans och tillsynsmyndighet
i förhållande till kronofogdarna i deras egenskap av utmätningsmän. Kronofogde
kan dock efter länsstyrelsens förordnande vara överexekutor för viss
förrättning. Den administration som centralmyndigheten utövar omfattar
inte överexekutorerna.
I prop. 1964: 100 angående organisationen av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet
m. m. uttalade föredragande departementschefen bl. a. att
vissa frågor på exekutionsväsendets område måste få en enhetlig lösning och
att i varje fall under reformens genomförande ett vägledande, rådgivande
och samordnande organ måste finnas. Departementschefen förklarade emellertid
att han inte var beredd att i dåvarande läge föreslå inrättandet av ett
fast organ för ändamålet utan förordade att det uppdrogs åt särskilda sakkunniga
att fullgöra ifrågavarande uppgifter. Detta uttalande godtogs av
riksdagen (SU 1964: 114, rskr 259). I enlighet härmed inrättades genom
Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1964 en särskild nämnd »för rådgivande
och samordnande uppgifter i samband med genomförandet av förstatligandet
och omorganisationen av exekutionsväsendet (exekutionsväsendets organisationsnämnd)».
Föreskrifter för nämndens verksamhet meddelades i samma
beslut. Dessa innehåller bl. a. följande.
Exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON) skall fastställa formulär
resp. yttra sig över formulär till vissa blanketter för kronofogdemyndigheterna
samt i övrigt verka för tillämpning av ändamålsenliga och enhetliga
406
Kommittéer: Civildepartementet C: 26
arbetsformer i kronofogdedistrikten. EON skall också följa frågor om personaltillgången
hos myndigheterna. Efter samråd med statskontoret har
EON att utföra organisationsundersökningar inom kronofogdedistrikten och
lägga fram därav föranledda organisationsförslag. Dessutom åvilar det EON
att verka för god rekrytering av personal till den lokala exekutionsorganisationen,
fastställa kursplaner för utbildning av personal hos kronofogdemyndigheterna
och att i övrigt handha de utbildningsfrågor som nppdras åt
nämnden.
Utöver vad som sålunda föreskrivits har EON att fullgöra de uppgifter avseende
exekutionsväsendet som Kungl. Maj :t eller chefen för civildepartementet
bestämmer. Genom en särskild kungörelse (1964: 848) har uppdragits
åt EON att tills vidare fullgöra de uppgifter som ankommer på centralmyndigheten.
Vidare har EON bl. a. tillagts uppgiften att medge undantag
från föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om vissa tjänster i exelcutionskarriären
samt att granska och godkänna vissa blankettrekvisitioner. Dessutom
har EON vid ett antal tillfällen bemyndigats att anordna utbildning
inom exekutionsväsendet. EON har också i uppdrag att i nära samarbete
med statskontoret, riksrevisionsverket samt centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden utarbeta förslag till ett centralt riksdatasystem för exekutionsväsendet
samt utreda konsekvenserna av övergång till ett sådant
system. Utredningen bedrivs i syfte att få underlag för ett principbeslut av
statsmakterna i frågan.
EON har sex ledamöter. Nämnden har ett kansli med ca 20 anställda.
Kostnaderna för nämnden bestrids från civildepartementets kommittéanslag
och beräknas för budgetåret 1969/70 till ca 1,4 milj. kr. Härtill kommer bl. a.
kostnader för riksdataprojektet, beräknade till 750 000 kr. för samma budgetår.
Nuvarande ordning för exekutionsväsendets centrala organisation utgör
som framgår av det föregående ett provisorium. Tiden torde nu vara inne
att överväga en mera långsiktig lösning av organisationsfrågan. Nya utgångspunkter
härför har erhållits genom prop. den 25 april 1969 (127) angående
riktlinjer för omorganisation av den centrala skatteförvaltningen. I propositionen
föreslås bl. a. att en central förvaltningsmyndighet, riksskatteverket,
inrättas den 1 januari 1971 för ledningen av beskattnings-, uppbörds- och
folkbokföringsväsendet. Verket avses ersätta nuvarande riksskattenämnden,
centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden samt kontrollstyrelsen. I
fråga om exekutionsväsendet anför föredragande departementschefen följande
i propositionen.
Kronofogdemyndigheternas arbete har volymmässigt sett främst anknytning
till skatteväsendets område. Detta utgör ett visst skäl för att göra det
nya centralorganet på detta område till centralmyndighet även för exekutionsväsendets
myndigheter. Det är givetvis ändamålsenligt att tillsynen
över skatteindrivningen ligger hos dem som är sakkunniga i frågor om taxering
och uppbörd. En inte oväsentlig del av arbetet inom kronofogdemyndigheterna
avser emellertid enskilda mål och prövningen av dem utgör huvudsakligen
rättstillämpning inom ramen för det allmänna rättsväsendet. Med
hänsyn härtill och till att kronofogdemyndigheternas verksamhet och ställning
är i viss mån beroende av prövning i annat sammanhang har jag, efter
samråd med cheferna för justitie- och kommunikationsdepartementen, funnit
att slutlig ställning till frågan om centralmyndighet för exekutionsväsen
-
407
C: 26
Riksdagsberättelsen år 1970
dets administration inte bör tas utan ytterligare överväganden. Den relativt
sett begränsade omfattningen av EON:s uppgifter gör att det inte medför
några nämnvärda organisatoriska svårigheter att senare, om det bedöms
ändamålsenligt, låta den nu föreslagna centralmyndigheten överta EON:s
uppgifter.
Det anförda motiverar enligt min mening att fråga om centralorgan inom
exekutionsväsendet nu utreds. Efter samråd med cheferna för justitie- och
finansdepartementen förordar jag att särskilda sakkunniga tillkallas härför.
De sakkunniga bör klarlägga vilka uppgifter inom exekutionsväsendet
som bör handläggas centralt. I den mån behov av central handläggning konstateras
bör de sakkunniga, med utgångspunkt i bl. a. en analys av de funktionella
samband som råder mellan arbetsuppgifterna inom exekutionsväsendet
och olika centrala myndigheter, undersöka vilket eller vilka organ som
lämpligen bör komma i fråga som centralorgan. De sakkunniga bör eftersträva
en lösning som innebär att en fristående organisation inte behöver
inrättas för ändamålet. Som ett alternativ bör utredas om det är möjligt att
förlägga uppgifterna till det föreslagna riksskatteverket. I sammanhanget
kan erinras om att riksdagens revisorer år 1967 uttalat bl. a. att det är av särskild
vikt att möjligheten att på ett smidigt sätt integrera EON i en central
skattemyndighet hålls öppen. De sakkunniga bör emellertid pröva även
andra lösningar, bl. a. med tanke på att en del av arbetet inom exekutionsväsendet
inte har anknytning till skatteväsendet utan utgör rättstillämpning
inom ramen för det allmänna rättsväsendet. En tänkbar lösning kan vara att
på lämpligt sätt fördela ifrågakommande uppgifter på två eller flera organ.
Oberoende av vilken lösning som väljs är det väsentligt att de sakkunniga
söker åstadkomma en klar uppdelning av ansvar och befogenheter mellan
centralorgan och övriga organ inom exekutionsväsendet.
I sitt arbete bör de sakkunniga samråda med bl. a. lagberedningen, åt vilken
har uppdragits att utarbeta förslag till en ny utsökningsbalk. Vidare bör
kontakt hållas med det utredningsarbete som pågår om införande av ADB
inom exekutionsväsendet. De sakkunniga bör också på lämpligt sätt inhämta
berörda personalorganisationers synpunkter i ämnet. Arbetet bör bedrivas
skyndsamt.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1970.
408
Kommittéer: Industridepartementet
I: 1
Industridepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1969
1. 1966 års atomenergiutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1965 för
att utreda statens fortsatta insatser på atomenergiområdet m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 februari 1966):
Lemne, Mats H., landshövding, ordförande
Hulthén, Lamek, professor
Lyberg, Bengt, direktör
Sjönander, Bo Jonas, budgetchef
Experter:
Andersson, Sune A., t. f. organisationsdirektör (fr. o. m. den 4 mars 1969)
Carlbom, Lars E., överingenjör (fr. o. m. den 4 mars 1969)
Hedgran, Arne G., docent (fr. o. m. den 4 mars 1969)
Jansson, S. Erik, reaktorinspektör (fr. o. in. den 4 mars 1969)
Sule, Rein, byrådirektör (fr. o. m. den 4 mars 1969)
Sekreterare:
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Hoppe, Hans W., kanslisekreterare (fr. o. in. den 4 mars 1969)
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1967: H 19. Tilläggsdirektiv
(anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet den 24 januari
1969):
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1965 tillkallade
chefen för handelsdepartementet särskilda sakkunniga — 1966 års atomenergiutredning
— för att utreda statens fortsatta insatser på atomenergiområdet.
Utredningens uppdrag avsåg i första hand organisationen och finansieringen
av det industriella utvecklingsarbete, som bedrivs främst inom
ramen för Aktiebolaget Atomenergi. I sammanhanget borde utredningen
även överväga behovet av ett särskilt rådgivande organ som delegationen
för atomenergifrågor samt lägga fram förslag om den inom delegationen
verksamma reaktorförläggningskommitténs ställning. I utredningens
uppdrag ingick vidare att bedöma frågor om den infe målbundna forskningen
på atomenergiområdet och om ett vidgat utnyttjande av resurserna
vid Atomenergis forskningsstation i Studsvik.
I de centrala frågorna om det industriella utvecklingsarbetets organisation
och den därav berörda verksamheten inom Atomenergi har på utredningens
initiativ och under viss medverkan från dess sida förts förhandlingar
som resulterat i ett konsortialavtal mellan staten och ASEA om sam
-
409
I: 1 Riksdagsberättelsen år 1970
arbete på atomkraftområdet (prop. 1968: 169, SU 199, rskr 408). Med stöd
av avtalet har bildats ett av parterna med hälften vardera samägt företag,
Aktiebolaget ASEA-ATOM, som har till uppgift att bedriva kommersiell
verksamhet beträffande reaktorer och reaktorbränsle. Med hänsyn härtill
kommer verksamheten inom Atomenergi hädanefter att avse huvudsakligen
forsknings- och utvecklingsarbete på dessa områden. Enligt förslag i årets
statsverksproposition (bil. 15 s. 69) kommer den verksamhet som finansieras
över anslaget till Atomenergi att renodlas ytterligare. Bl. a. är avsikten
att frågor om stöd till den långsiktiga forskningen i Studsvik fr. o. m. budgetåret
1969/70 skall prövas av styrelsen för teknisk utveckling och — efter
samråd med styrelsen — av berörda forskningsråd, d. v. s. i första hand statens
råd för atomforskning och statens naturvetenskapliga forskningsråd.
Genom att denna forskning bedöms i samma ordning som annan liknande
statsfinansi erad forskning skapas ökade förutsättningar för en riktig avvägning
av statens insatser på området.
Frågan om det framtida utnyttjandet av Studsvik behandlades av utredningen
i en särskild promemoria som överlämnades i november 1967. Promemorian,
som hade karaktären av en principskiss, anmäldes efter remissbehandling
jämte vissa andra förslag i prop. 1968: 68 angående ökat statligt
stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Jag anförde
därvid bl. a. att möjligheterna att samordna vissa statliga forskningsinstitutioner
med syfte att effektivt utnyttja existerande resurser borde undersökas.
Jag avser att senare denna dag begära Kungl. Maj :ts bemyndigande
att tillkalla en särskild sakkunnig för att utreda denna fråga. I uppdraget
för den sakkunnige avses ingå att — mot bakgrund bl. a. av atomenergiutredningens
promemoria om Studsvik — avge förslag rörande de
organisatoriska formerna för en samordnad verksamhet vid Atomenergi,
försvarets forskningsanstalt och flera andra institutioner. Frågan om Studsviks
utnyttjande bör i ett sådant större sammanhang kunna få eu långsiktig
lösning.
Som en viktig uppgift för atomenergiutredningen kvarstår de frågor som
sammanhänger med myndighetsfunktionerna på området. Dessa frågor får
ökad betydelse genom den snabba utbyggnad av atomkraft som förestår i
vårt land. Det är angeläget att denna utbyggnad inte fördröjs av bristande
resurser eller en mindre ändamålsenlig organisation på myndighetssidan.
Med hänsyn till vissa faktorer som tillkommit under det senaste året bör
riktlinjerna för utredningens arbete med myndighetsfrågorna nu preciseras
och det ursprungliga uppdraget utvidgas till att omfatta även frågan om
finansieringen av tillsynsverksamhet m. in.
Myndighetsfrågorna får bedömas med hänsyn till det särskilda behov av
kontroll och övervakning av verksamheten på atomenergiområdet, som tagit
sig uttryck bl. a. i en särskild koncessionslagstiftning. Enligt atomenergilagen
den 1 juni 1956 (nr 306) krävs tillstånd för innehav m. in. och export
av klyvbart material samt för uppförande av atomreaktorer in. fl. anläggningar.
Tillstånd enligt lagen meddelas av Kungl. Maj:t eller myndighet
som Kungl. Maj:t bestämmer. Möjligheten att delegera beslutsrätten har
hittills utnyttjats endast i ringa omfattning. Utredningen bör vid sina överväganden
utgå från att frågor om tillstånd att uppföra och driva kraftproducerande
atomreaktorer samt andra viktigare anläggningar även fortsättningsvis
i sista hand kommer att prövas av Kungl. Maj :t.
410
Kommittéer: Industridepartementet I: 1
Som tillsynsmyndighet enligt lagen har Kungl. Maj :t förordnat delegationen
för atomenergifrågor. Verksamheten ntövas i praktiken av delegationens
reaktorförläggningskommitté, som har till uppgift att biträda delegationen
vid behandlingen av frågor om säkerhet vid atomenergianläggningar
in. m. och som inom ramen för de av Kungl. Maj :t meddelade tillstånden
självständigt meddelar villkor i flertalet ärenden av rutinbetonad
karaktär. Vid sidan av uppgiften som tillsynsmyndighet fungerar delegationen
som allmänt rådgivande och beredande organ i frågor om statsanslag
till atomenergiverksamhet, internationellt atomenergisamarbete m. m.
Myndighetsuppgifterna på atomenergiområdet är av två skilda slag: de
avser dels granskningen från säkerhetssynpunkt av ansökningar om tillstånd
och den löpande tillsynen över anläggningar och material, dels beredning
och handläggning av övriga atomenergiärenden samt rådgivning
rörande atomenergiverksamheten i allmänhet. I det förra fallet är uppgifterna
av övervägande teknisk karaktär, i det senare dominerar de energioch
industripolitiska aspekterna. Såväl bedömningsgrunderna som arten
av den erforderliga sakkunskapen är alltså olika vid utövandet av dessa
två funktioner. Utredningen bör utgå härifrån i sitt arbete.
Säkerhetsgranskning och tillsyn — d. v. s. reaktorförläggningskommitténs
nuvarande arbetsområde — kommer att kräva väsentligt ökade insatser under
de närmaste åren. Ett tiotal stora atomkraftverk väntas komma att tas
i drift i vårt land under 1970-talet, och flera av dessa kan genom önskemål
om förläggning nära större samhällen komma att aktualisera komplicerade
säkerhetsproblem. Atomenergiverksamhetens expansion medför vidare
att det i landet kommer att finnas allt större mängder klyvbart material
som är under lagring, transport eller olika stadier av bearbetning.
I sammanhanget bör även nämnas att en svensk anslutning till fördraget
om förhindrande av spridning av kärnvapen kommer att medföra stränga
krav på redovisning och kontroll från det internationella övervakningsorganets
sida.
Utredningen bör mot denna bakgrund söka bedöma de resurser som erfordras
för säkerhets- och tillsynsfrågorna i första hand under den närmaste
femårsperioden. Utredningen bör även lägga fram förslag till organisation
på området. Även om hänsyn tas till den expansion som kan väntas
synes det inte motiverat att nu inrätta en fristående myndighet enbart för
säkerhetsfrågorna på atomenergiområdet. Utredningen bör därför i första
hand överväga en anknytning till ett befintligt organ med likartade uppgifter.
Flera möjligheter kan här anges. Således finns vissa beröringspunkter
med verksamheten inom statens strålskyddsinstitut, som ger tillstånd för
radiologiskt arbete in. m. enligt strålskyddslagen och även utövar tillsyn
enligt lagen. En annan möjlighet är anknytning till kommerskollegium,
som är chefsmyndighet för sprängämnesinspektionen och statens elektriska
inspektion. Kollegiet har dessutom viktiga uppgifter i fråga om koncessionsgivning
för elektriska anläggningar. F. n. övervägs frågan om organisationen
på detta område inom bl. a. kommerskollegieutredningen.
I sammanhanget bör även framhållas att vissa frågor i samband med
uppförande av atomenergianläggningar — t. ex. utsläpp av kylvatten — faller
under den föreslagna lagen om skydd mot miljöfarlig verksamhet, som
f. n. behandlas av lagrådet. Utredningen bör undersöka möjligheterna att
411
1:1
Riksdagsberättelsen år 1970
samordna den särskilda behandlingen av säkerhetsfrågor för atomenergianläggningar
med det system för tillståndsgivning och tillsyn som ingår i
lagförslaget.
Oavsett vilket alternativ som väljs i fråga om organisatorisk anknytning
bör utredningen noga överväga kompetensfördelningen mellan chefsmyndighet
och den för verksamheten närmast ansvariga tekniska personalen.
Det är vidare önskvärt att tillsynsmyndigheten även i fortsättningen har
tillgång till utomstående, högt kvalificerad expertis för rådgivning i viktigare
frågor. Över huvud bör utredningens förslag ta sikte på att begränsa
behovet av att inom myndigheten bygga upp egna resurser. I sammanhanget
bör framhållas att en stor del av landets sakkunskap på strålskyddsoch
säkerhetsområdena finns samlad inom Atomenergi till följd av bolagets
mångåriga erfarenhet av reaktordrift och hantering av aktiva material. Utredningen
bör därför överväga i vad mån tillsynsmyndigheten genom uppdrag
eller i andra former kan utnyttja Atomenergis resurser.
Myndigheternas behandling av tillståndsärenden enligt atomenergilagen
sker f .n. utan kostnad för sökanden. Även tillsynen är avgiftsfri. Med hänsyn
till de snabbt ökande kostnaderna och till vad som gäller på andra
områden bör det nu övervägas att finansiera verksamheten genom avgifter.
Utredningen bör efter samråd med riksrevisionsverket lägga fram förslag
även i denna fråga.
De allmänt rådgivande och beredande uppgifter som åvilar delegationen
för atomenergifrågor har successivt ändrat karaktär. Vid den tid då delegationen
inrättades hade de energipolitiska aspekterna på atomenergiprogrammet
en avgörande betydelse. Under senare år har frågor om anslag till
atomenergiverksamhet nödvändiggjort bedömningar av främst industripolitisk
natur. De inteimationella frågorna, som delegationen även har att bereda,
har ökat i betydelse till följd av dels det nordiska och internationella
samarbetet beträffande forskning och utveckling på atomenergiområdet,
dels den avtalsbundna regleringen av handeln med klyvbart material.
Frågan om den statliga organisationen på energiområdet ingår i uppdraget
för energikommittén, som enligt sina direktiv utreder bl. a. vilka åtgärder
s.om bör vidtas för att underlätta en samordning mellan olika organs
åtgärder inom energisektorn. Kommittén väntas inom kort lägga fram förslag
i frågan.
Vidare påverkar den omläggning av a tom e n e r gi v e r k s a i n 11 e L e ds organisation
och finansiering, för vilken jag inledningsvis redogjort, behovet av
ett särskilt beredande organ för frågor rörande utvecklingsstöd och internationellt
samarbete m. m. på området. Genom att Atomenergi får karaktären
av ett mera renodlat forsknings- och utvecklingsorgan kan det nu övervägas
att ge bolaget vissa uppgifter som ansetts oförenliga med dess tidigare
kommersiella verksamhet. Detta gäller i synnerhet om bolaget förstatligas.
Slutligen bör påpekas att särskilt de internationella atomenergifrågorna
även i fortsättningen torde komma att kräva betydande insatser på
departementsnivå.
Utredningen bör mot denna bakgrund överväga om det finns behov av ett
särskilt organ med delegationens allmänna uppgifter eller om dessa kan
fördelas mellan någon annan befintlig myndighet, Atomenergi och vederbörande
departement.
412
Kommittéer: Industridepartementet I: 2
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit fyra
sammanträden. Dessutom har en särskild expertgrupp inom utredningen
sammanträtt ett flertal gånger.
Utredningen har i december 1969 avgett betänkandet ”Myndighetsuppgifter
på atomenergiområdet” (Stencil I 1969: 7).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Företagsdelegationen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 februari 1968 för
vissa frågor gällande statliga företag (se Post- och Inrikes tidn. den 14
mars 1968):
Olhede, K. Sven-Göran, statssekreterare, led. av II kamm., ordförande
Bjurel, A. Bertil E., generaldirektör
Bodström, T. Lennart, direktör
Gei jer, K. Arne, Landsorganisationens ordförande, led. av I kamm.
Hagnell, Hans, fil. lic., led. av II kamm. (t. o. m. den 5 juni 1969)
Hjalmarsson, Harry H., direktör
Svärd, N. Gunnar, generaldirektör, f. d. riksdagsman
Söderström, Olof A. V., direktör
Experter:
Dennis, Bengt, departementsråd
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
Larsson, Sven E., kansliråd
Nordenfalk, S. R. E. Johan, direktör (t. o. m. den 15 mars 1969)
Sekreterare:
Östberg, Jan O., direktör
Biträdande sekreterare:
Hummerhielm, Lars A., civilekonom
Svärd, Barbro M., departementssekreterare
Direktiven för delegationen, se 1969: Fi 50.
Delegationen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 15
sammanträden.
Delegationen har den 8 januari 1969 avgett betänkandet ”Förslag till
samordning” (Stencil I 1969: 1). Statsmakterna har på grundval av detta
beslutat inrätta ett statligt förvaltningsbolag samt en affärsverksdelegation
(prop. 1969: 121, SU 168, rskr 381).
Uppdraget är därmed slutfört.
413
1:3
Riksdag sberättelsen år 1970
3. lndustrietableringsdelegationen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 oktober 1968 för
statlig industrietablering (se Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1968):
Lundberg, Sten G. J., generaldirektör, ordförande
Angerby, E. Arne, verkstadsdirektör, ordförande i arbetsgrupp
Blennå, S. Arne, direktör
Borgenhammar, Edgar V., sjukhusdirektör (fr. o. m. den 7 januari 1969)
Bostedt, Hans G., direktör, ordförande i arbetsgrupp
Brising, Lars H., direktör
Bäcklin, Bengt V., direktör, ordförande i arbetsgrupp (ordf. fr. o. in. den
7 januari 1969)
Callans, N. P. Arne, direktör
Holmberg, Bengt A., direktör
Jansson, E. Lennart, direktör
Nordenfalk, S. R. E. Johan, direktör (t. o. m. den 15 mars 1969)
Sundén, Nils B., fil. dr (fr. o. m. den 1 december 1968)
Svanberg, U. Ingvar, skoldirektör, led. av II kamm.
Svenson, S. Göte, statssekreterare
Thorngren, S. Bertil, ekon. lic.
Uddgren, Olle, direktör, ordförande i arbetsgrupp (fr. o. m. den 20 januari
1969)
Experter:
Gustafsson, Bengt O., överingenjör (fr. o. m. den 27 januari 1969)
Hammarstad, Stig H. L., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Hummerhielm, Lars A., civilekonom
Biträdande sekreterare:
Elf ström, Bo A: son, civilingenjör
Wiklund, N. Göran, civilekonom
Direktiven för delegationen, se 1969: Fi 61.
Delegationen har under tiden november 1968—juni 1969 hållit 16 sammanträden.
Omfattande verksamhet har bedrivits inom delegationens arbetsgrupper.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 29 maj 1969 att teckna aktier i Svenska
Industrietablerings AB (prop. 1969: 56, SU 106, rskr 250) har delegationens
verksamhet fr. o. m. den 1 juli 1969 övertagits av detta bolag.
Uppdraget är därmed slutfört.
414
Kommittéer: Industridepartementet
1:5
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1970
4. 1964 års geologiutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1964 för atl
utreda den geologiska karteringen och prospekteringen:
Lemne, Mats H., landshövding, ordförande
Kautsky, Gunnar F. H., byråchef
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Experter:
Björkman, Carl L., direktör
Fromm, Erik G., avdelningsdirektör
Sarap, Hans, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Lemne, Lars G., fil. dr
Biträdande sekreterare:
Frigren, Suzanne M., departementssekreterare
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00 (sekreteraren). Postadress: Industridepartementet, Fack, 103 10
Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1965:1 H 15.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit tre
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1970.
5. Energikommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 april 1964 för att
utreda vissa energifrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1964):
Håkansson, Hans E. V., departementsråd, ordförande
Aler, Bo A. A., direktör
Blomquist, Carl-Erik 0„ direktör
Norrby, Jonas V., generaldirektör
Ståhl, Ingemar O. L., docent
Experter:
Askerlund, A. Rune, byrådirektör
Groop, Sven P., civilingenjör
Hanson, Lars H., civilingenjör
Hagström, Tony G., kansliråd
Holmin, Nils, civilingenjör
Isaksson, L. Bruno, pol. mag.
af Klintberg, Rolf H. F., direktör
415
1:5
Riksdagsberättelsen år 1970
Lingstrand, Lars E., civilingenjör
Lundmark, Nils A. J., byrådirektör
Lönnqvist, Åke S. G., byråchef
Selin, S. Torsten, byrådirektör
Sterne, Bengt G., direktör
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Sekreterare:
Selin, S. Torsten, byrådirektör (t. o. m. den 16 februari 1969)
Frigren, Suzanne M., departementssekreterare (fr. o. m. den 20 januari
1969)
Biträdande sekreterare:
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare
Berg, Bengt Åke, civilekonom (t. o. in. den 30 juni 1969)
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1965: I H 18.
Kommittén har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit 13
sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1970.
6. 1967 års gruvutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 april 1967 med
uppdrag att mot bakgrund av strukturrationaliseringen och därmed sammanhängande
sysselsättningssvårigheter inom gruvindustrin i Mellansverige
i samråd med berörda organisationer undersöka läget och utsikterna
för denna industri samt, i den mån denna undersökning ger anledning därtill
föreslå åtgärder i syfte att främja industrins rationella utveckling och
därmed sysselsättningens tryggande på längre sikt (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 april 1967):
Lundberg, Sten G. J., generaldirektör, ordförande
Abenius, Håkan W., disponent
Boman, Johan (Jan) E., direktör
Nilsson, Bernt E. N., förbundssekreterare
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Experter:
Delin, Lars A., hovrättsråd
Gullberg, Hans E., revisionssekreterare
Sekreterare:
Schumacher, Göran W., fil. kand.
Biträdande sekreterare:
Frigren, Suzanne M., departementssekreterare
416
Kommittéer: Industridepartementet I: 8
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sex
sammanträden. Dessutom har mindre arbetsgrupper inom utredningen
sammanträtt vid skilda tillfällen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
7. Sakkunniga med uppdrag att överlägga med varvsindustrin
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
tillsammans med representanter för varvsindustrin undersöka de svenska
varvens situation med avseende på lönsamhet, finansiering, produktivitet
m. m. samt föreslå de statliga åtgärder undersökningen kan aktualisera:
Nyström, Per I., landshövding, ordförande
Grafström, Erik O. H., generaldirektör
Nilsson, Åke, förbundsordförande
Wallén, Axel O. A., expeditionschef /rättschef
Experter:
Carlsson, Jan Olof, bergsingenjör
Hagström, Tony G., kansliråd (fr. o. m. den 10 mars 1969)
Nordström, Bengt F., överingenjör (fr. o. m. den 15 november 1969)
Sekreterare:
Nordström, Bengt F„ överingenjör (t. o. m. den 14 november 1969)
Ekström, John E., ekon. lic. (fr. o. m. den 15 november 1969)
Biträdande sekreterare:
Åström, E. Rune, departementssekreterare
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel växel
22 45 00.
Särskilda direktiv har inte meddelats.
De sakkunniga har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit sex
sammanträden och vid sex andra sammanträden överlagt med representanter
för de svenska storvarven.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1970.
8. 1968 års utredning om rörtransport av olja och gas
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 januari 1968 för
utredning rörande anläggande av pipelines för olja och naturgas (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 februari 1968):
Lalander, N. Sven O. A., driftdirektör, ordförande
Carlsson, Arne R., direktör
14 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
417
I; {$ Rilcsdagsberättelsen år 1970
Danielson, Nils-Gustaf F„ byråchef
Eliasson, Lars M., lantbrukare, led. av II kamm.
Seger, S. Walter, direktör
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Wååg, Nils E., byggnadsingenjör, led. av I kamm.
Experter:
Ekström, John E., ekon. lic.
I^jaestad, Björn O. S:son, civilekonom
Lindgren, Claes B. L„ direktör (fr. o. m. den 24 januari 1969)
Ljungberg, Allan I. E„ avdelningsdirektör
Lundmark, Nils A. J., byrådirektör
Pehrzon, Lars E., direktör
Sekreterare:
Holmin, Nils E„ avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm, kansliråd
Lokal: Statens vattenfall sverk, 162 87 Vällingby, tel. växel 87 00 00
Direktiven för utredningen, se 1969: Fi 49.
Utredningen har under tiden november 1968 oktober 1969 hållit sju
sammanträden och har företagit studieresa till Frankrike och England den
25—29 augusti.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
9. Kraftledning sintrång sutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 april 1968 för att se
över normerna för bestämmande av ersättning vid intrång av kraftledning
i åkermark och jämförlig mark (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj
1968):
Olsson, Oskar F., vattenrättsdomare
Experter:
Haraldson, L. Åke, professor
Åkerman, N. Håkan, överdirektör
Fridell, G. Ingvar, universitetslektor (fr. o .m. den 7 februari 1969)
Sekreterare:
Fogelkvist, Karl Gustaf, hovrättsassessor
Lokal: övre Norrbygdens vattendomstol, Kungsgatan 26, Fack, 951 01
Luleå 1, tel. 0920/156 20. Tel. 08/23 68 00 (sekr.)
Särskilda direktiv har inte lämnats.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit två
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1970.
418
Kommittéer: Industridepartementet
1:10
10. TEKO-utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 maj 1968 för översyn
av vissa frågor rörande texil- och konfektionsindustrierna (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 juli 1968):
Lemne, Mats H., landshövding, ordförande
Canarp, Curt S. T., byråchef
Ekendahl, Sigrid H. E., f. d. riksdagsledamot
Johansson, Göte, direktör
Lind. S. Ivan, förbundsordförande
Lindquist, J. Ivar, direktör
Lindqvist, Olle O. G., kommerseråd
Sjöberg, E. Valter, förbundsordförande
Tessmar, Lennart E. J., direktör
Walldén, G. Rudolf, direktör
Experter:
Bernunger, Sten E., direktör
Björkhammar, Stig A., förste ombudsman
Ekström, John E., ekon. lic.
Hagström, G. Tony, kansliråd (fr. o. m. den 10 mars 1969)
Pettersson, Eric B., planeringschef
Sergenius, Tore G., direktör
Strandberg, A. Valter, direktör
Sekreterare:
Claesson, Göran C.-O., direktör
Biträdande sekreterare:
Sundin, Arvid J., civilekonom
Lokal: Wenner-Gren Center, Sveavägen 166, 7 tr., 113 46 Stockholm tel.
31 76 30, 31 76 70, 32 49 09
Direktiven för utredningen, se 1969: Fi 55.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit nio
sammanträden. Därutöver har överläggningar ägt rum med representanter
för berörda företag och organisationer.
Utredningen har den 26 augusti 1969 avgett en första delrapport benämnd
”Förslag om upphandling, export och utbildning på TEKO-området”
(Stencil I 1969: 6).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
419
1:11
Riksdagsberättelsen år 1970
11. Havsresiirsntredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1968 för att
verkställa utredning rörande uppläggningen av en långsiktig inventering
av kontinentalsockelns naturtillgångar (se Post- och Inrikes tidn. den 25
juli 1968):
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Experter:
Brotzen, Otto, byråchef
Cassel, Bo G. H., kommendörkapten
Ehlin, Ulf R. U., byrådirektör
Engström, Arne V., professor
Fehrm, E. Martin, generaldirektör
Hawerman, K. Bertil A., byråchef (fr. o. m. den 12 juni 1969)
Hessland, Ivar R., professor
Kullenberg, E. Börje, professor
Lindquist, Armin H., t. f. avdelningsföreståndare
Ljunggren, Sven E., överingenjör
Myrsten, J. Lennart, bitr. utrikesråd (fr. o. m. den 20 januari 1969)
Palmstierna, Hans A. K., docent
Thunberg, K. I. Anders, sjökartedirektör
Zeilon, Jan S. J., laborator
Sekreterare:
Vessby, Erik J. M., fil. mag.
Biträdande sekreterare:
Nilsson, Rolf G., departementssekreterare (fr. o. m. den 15 september 1969)
Oscarsson, Bo S. I., departementssekreterare
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00
Direktiven för utredningen, se 1969: Fi 57.
Utredningen har under tiden november 1968—oktober 1969 hållit åtta
sammanträden. Dessutom har arbetsgrupper inom utredningen företagit
studieresor och sammanträtt vid skilda tillfällen.
Utredningen har den 22 maj 1969 avgett en stencilerad redogörelse, ”Data
om svensk havsforskning”.
Utredningen beräknas fortsätta sitt arbete under år 1970.
420
Kommittéer: Industridepartementet
1:13
12. Utredning om formerna för förbättrad information och
vidgat samarbete mellan företag och samhälle (samarbetsutredningen
)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1968 för
att utreda formerna för förbättrad information och vidgat samarbete
mellan företag och samhälle (se Post- och Inrikes tidn. den 29 augusti
1968):
Eckerberg, Per A., landshövding, ordförande
Aronsson, Harald S., kommunalråd
Edgren, Gösta A., byråchef
Feldt, Kjell-Olof, statssekreterare
Haglund, D. Wilhelm, bruksdisponent
Lidbom, Carl G., statsråd (t. o. m. den 14 oktober 1969)
Lundin, Bert G., andre förbundsordförande (fr. o. m. den 18 mars 1969)
Pettersson, Eric B., planeringschef
Tilert, C. Reidar, statssekreterare
Experter:
Claeson, Peter M., civilekonom (fr. o. m. den 29 maj 1969)
Ekström, Bert O., sekreterare (fr. o. m. den 18 mars 1969)
Hanner, Per V. A., auktoriserad revisor (fr. o. m. den 3 februari 1969)
Lidén, Lars Y., disponent (fr. o. m. den 29 maj 1969)
Lönnqvist, Åke S. G., byråchef (fr. o. m. den 20 januari 1969)
Sekreterare:
Heurgren, Sven C. O., hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Berg, Bengt Åke, civilekonom
Orrenius, Jan E. A., t. f. byrådirektör (fr. o. m. den 1 april 1969)
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1969: Fi 58.
Utredningen har under tiden december 1968—oktober 1969 hållit 22
sammanträden. Därutöver har överläggningar ägt rum med representanter
för myndigheter och företag.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1970.
13. Delegation för försöksverksamhet med företagsdemokrati
i de statliga aktiebolagen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1968
för frågor rörande försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati i
de statliga aktiebolagen:
421
1:13
Riksdagsberättelsen år 1970
Gimnarsson, S. Olle G., sekreterare i Landsorganisationen, ordförande
Linde, Bengt A., personalintendent
Modig, Karl-Erik V., ombudsman
Pettersson, Eric B., planeringschef
Ström, K. Fingal, kansliråd
Tengroth, Bengt T., ordf. i Svenska metallindustriarbetareförbundets avd.
41 i Göteborg
Åhstrand, Lars A., verkställande direktör
Sekreterare:
Karlsson, Lars-Erik, civilekonom (fr. o. m. den 17 februari 1969)
Biträdande sekreterare:
Berg, Bengt Åke, civilekonom (fr. o. m. den 1 juli 1969)
Lokal: Institutet för arbetsmarknadsfrågor, Sveavägen 63, 113 59 Stockholm,
tel. 31 12 46
Direktiven för utredningen, se 1968: Fi 64.
Delegationen har under tiden december 1968—oktober 1969 hållit 11
sammanträden.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1970.
14. 1969 års utredning för samordnad forskning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 januari 1969 för
utredning rörande samordning av viss statlig forskningsverksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1969):
Frithiofson, Karl A. F., landshövding
Experter:
Carlbom, Lars E., överingenjör
Bring, Tore, byrådirektör (fr. o. m. den 1 november 1969)
Drougge, Georg G. A., avdelningschef
Edstrand, Hans, generaldirektör
Mattson, F. Karl-Gustaf, överingenjör
Simonsson, H. Lennart, generaldirektör
Tomner, J. Sigvard A., överingenjör
Sekreterare:
Carlsson, Jan Olof, bergsingenjör
Pershagen, C. Bengt O., civilingenjör
Biträdande sekreterare:
Lindgren, E. Folke, fil. lic. (fr. o. in. den 15 oktober 1969)
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Direktiv (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet den
24 januari 1969):
422
Kommittéer: Industridepartementet i: 14
I samband med att Kungl. Maj:t avgav förslag till 1968 års riksdag angående
ökat statligt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
berördes även behovet av samordning av vissa statliga forskningsinstitutioner
samt formerna för en sådan samordning med syfte att effektivare
utnyttja existerande resurser (prop. 1968: 68 s. 34).
Samhällets växande engagemang inom teknisk forskning och utveckling
har lett till att utanför universitetens och högskolornas ram speciella institutioner
successivt byggts upp för att tillgodose nya behov av bl. a. teknisk
forskning, provning och utvecklingsarbete inom olika områden. Denna
utveckling har framkallat behov av och krav på samordning i skilda avseenden.
En samordning inom den statliga tekniska forsknings- och utvecklingsverksamheten
kan avse skilda funktioner. Endast efter en genomgripande
analys är det möjligt att ange genom vilka åtgärder de stöista vinsterna
står att hämta.
Genom beslut av riksdagen har en styrelse för teknisk utveckling inrättats
varigenom verksamheten vid statens tekniska forskningsråd, Malmfonden,
INFOR, EFOR och Uppfinnarkontoret samordnats (prop. 1968: 68,
SU 131, rskr 403). Därigenom har ökade möjligheter skapats för en samordning
av en väsentlig del av den samhällsstödda tekniska forskningsoch
utvecklingsverksamheten.
Avsikten med inrättandet av styrelsen för teknisk utveckling var bl. a.
att uppnå en bättre planering och samordning av finansieringen av den
tekniska forsknings- och utvecklingsverksamhet som stöddes av olika statliga
forskningsråd och fonder. Däremot innebär inrättandet av styrelsen
endast i begränsad omfattning en samordning av den inom olika myndigheter
bedrivna tekniska forskningsverksamheten.
Det är möjligt att ange vissa allmänna förutsättningar för att verksamheten
vid en forskningsinstitution skall kunna bedrivas framgångsrikt. En
effektivt bedriven forskning kräver sålunda institutioner, som är tillräckligt
stora för att medge ett fullständigt utnyttjande av den erforderliga
basutrustningen och samtidigt bära den från kostnadssynpunkt krävande
specialutrustning och de specialiserade personella resurser som är nödvändiga.
Vid internationella jämförelser framgår dessutom att utvecklingen
inom teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet tenderar att successivt
öka den minsta storlek en forskningsinstitution måste ha för att kunna
lösa sina uppgifter.
Forskningsinstitutionernas experimentella resurser måste kunna anpassas
till ändringar i efterfrågan på olika forskningsområden. Planeringen
av verksamheten bör därför inte i första hand styras av de resurser som
finns tillgängliga. Även i detta avseende finner man att en viss omfattning
och bredd hos verksamheten är en förutsättning för alt en fortlöpande anpassning
till förändrade krav på forskningsverksamhetens inriktning och
omfattning skall kunna ske utan höga omställningskostnader och olägenheter
för berörd personal.
Krav på samordning av statlig teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet
kan även motiveras av en strävan att minska kostnaderna för hjälpfunktioner
utan direkt samband med inriktningen av verksamheten vid en
viss forskningsinstitution. Exempel härpå är administrativa funktioner
som personal- och kam er al tjänst, teknisk service och fastighetsförvaltning.
423
Is 14
Riksdagsberättelsen år 1970
De bör emellertid betraktas som hjälpfunktioner och de vinster som kan
nås genom samordning av dem utgör inte tillräckligt skäl för sammanläggning
av den egentliga forsknings- och utvecklingsverksamheten.
Några statsfinansierade forskningsinstitutioner såsom flygtekniska försöksanstalten
(FFA) och AB Atomenergi arbetar f. n med viss outnyttjad
kapacitet till följd av minskade statliga insatser på vissa forskningsområden.
På grundval av FFA-utredningens förslag (Fi Stencil 1967: 6) har
förslag framlagts om lämpliga åtgärder beträffande flygtekniska försöksanstalten
(prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282). I en promemoria som överlämnades
i november 1967 föreslog 1966 års atomenergiutredning att huvuddelen
av de materiella resurserna vid Atomenergis forskningsstation i Studsvik
jämte personal för drift- och förvaltningsuppgifter borde föras över till
en särskild stiftelse (jfr prop. 1968: 68 s. 93). De föreslagna åtgärderna
syftar till att bredda resp. institutioners arbetsområde. Härigenom har avsetts
att motverka nackdelarna av en. starkt specialiserad forskningsorganisation,
som utnyttjas för en enda beställares räkning. Diskussionen kring
de framlagda förslagen har ytterligare belyst den institutionella tröghet
som den nuvarande organisatoriska splittringen medför.
Som jag tidigare anfört har samordningssträvandena inom den statsfinansierade
tekniska forsknings- och utvecklingsverksamheten redan inletts
genom att styrelsen för teknisk utveckling inrättats. Mot bakgrund av
vad jag anfört anser jag att en utredning rörande ytterligare samordning
av viss statlig forsknings- och utvecklingsverksamhet nu bör genomföras
av en särskild sakkunnig.
De myndigheter och organ som i detta sammanhang särskilt bör uppmärksammas
är försvarets forskningsanstalt (FOA), FFA, AB Atomenergi
(främst forskningsstationen i Studsvik), statens institut för byggnadsforskning,
statens provningsanstalt och statens skeppsprovningsanstalt.
Det bör emellertid framhållas att de nämnda institutionerna uppvisar
starkt skilda strukturer och att deras problem från de berörda utgångspunkterna
inte är enhetliga. Om det under utredningsarbetets gång visar
sig innebära fördelar att låta ytterligare institutioner inbegripas i arbetet,
bör det vara den sakkunnige obetaget att framlägga förslag även avseende
dessa.
De uppräknade institutionerna har totalt ca 3 500 anställda och kostnaderna
för verksamheten uppgår till omkring 230 milj. kr. årligen. De utgör
således en betydande del av landets totala resurser inom främst den tekniska
forskningens och utvecklingens område. Det är därför av stor samhällsekonomisk
betydelse att dessa institutioners resurser utnyttjas effektivt.
Inom såväl FOA som AB Atomenergi bedrivs f. n. sådan kärnteknisk
forskning som ställer stora krav på basorganisationen, exempelvis i fråga
om strålskyddstjänst. Detta förhållande illustrerar en typ av problem som
den sakkunnige bör pröva, nämligen hur kraven på koncentration och samordning
av tekniskt likartade verksamheter kan förenas med skilda huvudmäns
önskemål att få vissa forskningsuppgifter genomförda, särskilt i de
fall arbetet inte kan utföras inom den egna institutionella ramen. En utgångspunkt
bör nämligen vara att resurser för sådan verksamhet som kräver
mycket dyrbar utrustning inte utan särskilda skäl byggs upp vid flera
forskningsinstitutioner. I flera fall kan detta komma att förutsätta en struk
-
424
Kommittéer: Industridepartementet I: 14
turrationalisering genom omflyttning av resurser mellan nuvarande forskningsinstitutioner.
Till grund för överväganden, som syftar till funktionella organisatoriska
enheter, bör den sakkunnige klarlägga vilka krav som från olika utgångspunkter
bör uppställas på samband mellan funktionerna programformulering
och finansiering å ena sidan och de personella och materiella resurser
som utnyttjas för forsknings- och utvecklingsarbetet å den andra. Dagens
organisationsförhållanden innebär som regel att samtliga dessa funktioner
sammanförts inom självständiga myndigheter för skilda uppgifter,
till vilka knutits de resurser som behövts för att fullgöra uppgifterna med
utgångspunkt endast från resp. myndighets behov.
Den sakkunnige bör med utgångspunkt från nyss angivna allmänna överväganden
avge konkreta förslag rörande de organisatoriska formerna för
en samordnad verksamhet vid främst de nämnda forskningsinstitutionerna,
som ger möjlighet till ett optimalt utnyttjande av de samlade resurserna.
Den sakkunnige bör vidare överväga en organisatorisk modell med ett
antal homogena forskningsinstitutioner med lämplig teknologisk bredd,
uppbyggda av nu befintliga experimentella och personella resurser och
med ett betydande mått av självstyrelse. För vissa gemensamma funktioner
som personalpolitik, resursplanering, gemensam försäljnings- och kontaktverksamhet
m. m. bör förutsättningarna för en långtgående integrering
övervägas, eventuellt inom ramen för ett gemensamt organ.
En samlad överblick över tillgängliga resurser är också nödvändig för att
åstadkomma en rationell fördelning mellan institutionerna av de forsknings-
och utvecklingsprogram som formuleras av olika statliga huvudmän.
Särskild uppmärksamhet bör därför ägnas formerna för samverkan
mellan de skilda myndigheter som har att formulera programmen och de
samordnande institutioner vid vilka verksamheten skall genomföras.
En särskild ställning har den verksamhet som bl. a. statens provningsanstalt
utövar som myndighet. Den sakkunnige bör överväga hur även andra
forskningsinstitutioners resurser kan få vidgad användning i denna verksamhet.
Den sakkunnige bör vidare beakta näringslivets och skilda samhällsorgans
ökande behov av att kunna placera uppdrag avseende teknisk forskning
och utveckling vid de nu berörda institutionerna. Den sakkunnige bör
därför förutsätta att dessa i ökad utsträckning skall la emot sådana uppdrag
och pröva de praktiska problem detta medför. Med hänsyn till att
huvuddelen av verksamheten bör få formen av uppdrag från olika beställare
bör utredningen överväga nya organisationsformer för de nuvarande
forskningsinstitutionerna såsom stiftelse eller bolag.
Grundläggande forskning av en viss omfattning är nödvändig för en vital
forskningsinstitution. Beträffande statliga institutioner med ställning
som myndighet finansieras sådan forskning f. n. huvudsakligen genom
statsanslaget till myndighetens allmänna verksamhet. Den sakkunnige bör
särskilt uppmärksamma de frågor som sammanhänger med inriktningen
och finansieringen av sådan grundläggande forskning.
I samband med de organisatoriska övervägandena bör i samråd med universitetskansler
sämbetet relationerna till övriga forskningsinstitutioner beaktas,
främst de vid universitet och högskolor.
Av här behandlade forskningsinstitutioner har FOA den mest mångsi
14f
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. 425
Riksdagsberättelsen
Is 14
Riksdag sberättelsen år 1970
diga verksamheten. Med de krav som det moderna försvaret ställer har det
varit nödvändigt för FOA att engagera sig i forsknings- och utvecklingsarbete
inom större delen av det tekniska kunskapsområdet. Den sakkunnige
bör därför pröva möjligheterna att i den nu åsyftade samordningen inbegripa
FOA:s resurser och erfarenheter för andra ändamål än försvarets
utan att FOA:s uppgifter för försvarets behov åsidosätts och de därmed
förenade speciella sekretesskraven eftersätts. Utredningen bör bedrivas i
nära samarbete med den utredning rörande den framtida försvarsforskningen
varom förslag avses inom kort komma att läggas fram av statsrådet
och chefen för försvarsdepartementet.
I sitt arbete hör den sakkunnige i lämpliga delar beakta de förslag som
framlagts av FFA-utredningen, industriforskningsutredningen, 1966 års
atomenergiutredning och 1964 års transportforskningsutredning.
Utredningen har under tiden februari—oktober 1969 hållit sju sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1970.
Stockholms slott den 2 januari 1970.
GUSTAF ADOLF
Lennart Gei jer
426
BILAGA
Riksdagsberättelsen år 1970
Bilaga
Justitiedepartementet
KOMMITTÉ -
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Kommitténs benämning | Kom- mitténs | Utgifter | ||
|
|
|
| |
| num-mer i | t. o. m. | */, 1968— | 30/6 1 969 |
| Arvoden | |||
berät- |
| |||
telsen |
| |||
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
| möter | experter |
A. Kommittér som avslutat sin verksamhet under 1969 Familjerättskommittén........................... | 1970: 1 | 724 221 | 12 000 |
|
Expropriationsutredningen........................ Sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbetsutskott | 2 | 757 109 | 20 565 | 20 050 |
rörande den nordiska rättsgemenskapen........... | 3 | 34 900 | — | 4 125 |
Utredningen rörande internationell adoptionsrätt .... | 4 | 52 044 | 3 000 | 825 |
Inskrivningskommittén........................... Utredningen om rättssociologisk undersökning inom | 5 | 192 324 | 7 950 | 17 029 |
skadeståndsrätten.............................. Nordiska kommittén för utredning av formerna för de | 6 | 6 204 | 8 000 | 5 255 |
självstyrande områdenas representation i Nordiska | 7 | 9 719 |
| 6 000 |
Valinformationsutredningen....................... | 8 | — | — | — |
Summa kr. |
| 1 776 521 | 51515 | 53 284 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
|
|
|
|
gången av 1970 Utredningen rörande specialstraffrätten............. | 1970: 9 | 171 084 | 1 025 |
|
Fångvårdens byggnadskommitté1.................. 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrotts- | 10 | — | 3 000 | -- |
lingar........................................ | 11 | 1 726 505 | 11 260 | 60 349 |
Sjölagskommittén............................... | 12 | 691 213 | — | 11 094 |
Aktiebolagsutredningen........................... Utredningen ang. fraktavtalet vid godsbefordran på | 13 | 753 524 | 38 881 | 12 735 |
väg.......................................... Utredningen av frågan om verkställighet av utländsk | 14 | 280 865 | 2 340 | 250 |
dom i tvistemål................................ | 15 | 18 168 | 10 000 | 2 525 |
Domstolskommittén.............................. | 16 | 1 295 420 | 27 230 | 4 694 |
Trafikmålskommittén............................ | 17 | 1 121 899 | 6 725 | 25 809 |
Militärstraffsakkunniga........................... Sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös egen- | 18 | 355 785 | 11 980 | — |
dom.......................................... | 19 | 120 292 | 40 900 | 11 323 |
Sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, han- |
|
|
|
|
delsagentur och handelsresande ................. | 20 | 43 457 | 1 750 | 2 000 |
Sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom....... | 21 | 18 766 | 300 | — |
Departementsutredningen......................... | 22 | 1 122 638 | — | 17 600 |
Gruvrättsutredningen............................ | 23 | 362 543 | 14 445 | 20 925 |
Sakkunnig ang. lagstiftningen om skifte av dödsbo | 24 | — | — | — |
heten......................................... | 25 | 26 776 | 5 660 | 4 825 |
Förmynderskapsutredningen...................... | 26 | 305 524 | 34 450 | 4 678 |
428
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
KOSTNADER
6 | 1 7 | 8 | 1 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| total- |
|
|
|
|
|
| V» -81/.» 1969 | kostnad | |
|
|
|
|
|
|
|
| t. o. m. sl/i> |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1969 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 3, 11, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 12 och 13) | ||
|
|
|
| kostnader, |
|
| ''In —"In |
|
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
| 36 698 |
|
|
| 48 698 | 25 378 | 18 214 | 816 511 |
— | 140 669 | 2 565 | 5 383 | 676 | 189 908 | 61 543 | 40 000 | 1 048 560 |
— | — | — | — | — | 4125 | _ | _ | 39 025 |
— | 36 698 | — | — | 565 | 41 088 | 7 103 | — | 100 235 |
— | 123 254 | 6 826 | 2 081 | 2188 | 159 328 | 9 900 | — | 361 552 |
— | — | — | — | — | 13 255 | 448 | — | 19 907 |
— | — | — | 6 948 | 26 | 12 974 | 3 759 | 2 189 | 28 641 |
— | — | — | — | — | — | —■ | 3 500 | 3 500 |
| 337 319 | 9 391 | 14412 | 3 455 | 469 376 | 108131 | 63 903 | 2 417 931 |
|
|
|
|
| 1 025 |
|
| 172 109 |
33 289 | — | 8 317 | — | — | 44 606 | 27 917 | 12 560 | 85 083 |
345 | 183 607 | 3 397 | 94 | 23 907 | 282 959 | 67 786 | 49 265 | 2 126 515 |
30 919 | 70 405 | 1 454 | 3 783 | 6 811 | 124 466 | 36 610 | 25 000 | 877 289 |
60 561 | 150 974 | 4 802 | 6 225 | 478 | 274 656 | 80 743 | 26 000 | 1 134 923 |
| H {fcT | ■P? |
|
|
|
|
|
|
— | 55 592 | 1 120 | 1146 | — | 60 448 | 13 066 | 14 000 | 368 379 |
— | — | 1 372 | — | 16116 | 30 013 | _ |
| 48 181 |
42 309 | 53 581 | 3 777 | 1 520 | 13 713 | 146 824 | 55 289 | 18 000 | 1 515 533 |
20 784 | 134 620 | 7 192 | 27 362 | 24 042 | 246 534 | 82 709 | 40 000 | 1 491 142 |
48 469 | — | — | — | — | 60 449 | 17 718 | 7 000 | 440 952 |
— | 73 396 | 1 586 | 169 | 842 | 128 216 | 25 668 | 12 500 | 286 676 |
— | 19 512 | 1 515 | 1 047 | — | 25 824 | 2 245 | _ | 71 526 |
— | — | — | — | — | 300 | — | — | 19 066 |
— | 164 708 | — | — | 2 063 | 184 371 | 52 563 | 30 600 | 1 390 172 |
5 713 | 73 396 | 5 272 | 3 286 | 31 461 | 154 498 | 41 027 | 22 000 | 580 068 |
_ | _ | _ | 2 058 | _ | 12 543 | 3 930 | 2 000 | 45 249 |
24 476 | 50 708 | 7 436 | 4 085 | 305 | 126 138 | 56 703 | 20 700 | 509 065 |
429
Riksdagsberättelsen år 1970
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
1965 års valtekniska utredning.................... | 27 | 240 750 | 14 935 | 23 098 |
1965 års abortkommitté.......................... | 28 | 557 665 | 9 000 | 24 400 |
Kommittén för lagstiftningen om yttrande- och tryck- |
|
|
|
|
frihet......................................... | 29 | 249 625 | 23 350 | 482 |
Förpassningsutredningen.......................... | 30 | 106 296 | 9 700 | 11 286 |
Kommittén för lagstiftningen ang. trafiknykterhets- |
|
|
|
|
brott ......................................... | 31 | 285 238 | 4 500 | 30 654 |
FN-lagkommittén................................ | 32 | 103 960 | 5 590 | 1 525 |
Grundlagberedningen............................. | 33 | 757 691 | 23 200 | 31 321 |
Integritetsskyddskommittén....................... | 34 | 138 427 | 15 725 | 1 129 |
Ämbetsansvarskommittén......................... | 35 | 284 847 | 6 000 | — |
Utredningen ang. nordiskt institut för komparativ |
|
|
|
|
rätt.......................................... | 36 | 17 207 | 1 175 | 7 792 |
Skadeståndskommittén........................... | 37 | 99 994 | 8 700 | 4 373 |
Tillsynsutredningen.............................. | 38 | 153 580 | 6 520 | 3 631 |
Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet...... | 39 | 382 425 | 16 050 | 47 130 |
Kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvår- |
|
|
|
|
den.......................................... | 40 | 149 731 | 17 630 | 16 412 |
Informationsutredningen.......................... | 41 | 67 335 | 15 490 | 63 453 |
Utredningen om författningspublicering............. | 42 | 6 348 | 5 850 | 9 215 |
1967 års polisutredning........................... | 43 | 78 504 | 17 900 | 28 805 |
1968 års brottmålsutredning....................... | 44 | 8 039 | 9 975 | 2 390 |
Sakkunniga ang. frågan om rätt för köpare att i visst |
|
|
|
|
j* fall frånträda avtal............................. | 45 | — | 200 | 89 |
Utredningen om rättshjälp i förvaltningsärenden..... | 46 | 22 095 | 11 600 | 5 242 |
Utredningen om ledningsrätt...................... | 47 | — | — | — |
Yattenlagsutredningen............................ | 48 | — | 8 550 | — |
Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén |
|
|
|
|
(OSK)........................................ | 49 | — | — | — |
Kreditupplysningsutredningen..................... | 50 | — | — | — |
Grustäktskommittén............................. | 51 | — | — | — |
Utredningen ang. den familj erättsliga lagstiftningen | 52 | — | — | — |
Förvandlingsstraffutredningen..................... | 53 | — | — | — |
Kommittén för kriminologisk behandlingsforskning | 54 | — | — | — |
Summa kr. |
| 12 124 216 | 441 586 | 491234 |
C. Kommittéer som har avslutat sin verksamhet före |
|
|
|
|
ingången av 1969 |
|
|
|
|
Utredningen ang. lagstiftningen om illojal konkur- |
|
|
|
|
rens2......................................... | 1967: 1 | 828 748 | — | — |
1961 års utredning om översyn av medborgarskapslag- |
|
|
|
|
stiftningen.................................... | 4 | 70 961 | — | — |
Immissionssakkunniga............................ | 7 | 436 500 | — | — |
Firmautredningen2............................... | 1968: 1 | 883 932 | — | — |
Arvsfondsutredningen............................ | 8 | 30 420 | — | — |
Utredningen ang. bekantgörande av folkrättens regler |
|
|
|
|
för krig....................................... | 1969: 1 | — | 6 000 | — |
Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvskommit- |
|
|
|
|
tén........................................... | 2 | 213 995 | 5 300 | 3 075 |
Bostadsrättskommittén........................... | 3 | 637 542 | 19 860 | 19 910 |
Förvaltningsdomstolskommittén................... | 4 | 915 492 | — | — |
Utredningen ang. vattenlagens torrläggningsbestäm- |
|
|
|
|
melser........................................ | 1969: 5 | 41 566 | 6 875 | 5 409 |
Fylleristraffutredningen........................... | 6 | 576 476 | 13 625 | 13 350 |
Fastighetsregisterutredningen...................... | 7 | 931 514 | — | 2 200 |
Svenska kommittén för en nordisk patentbesvärsin- |
|
|
|
|
stans......................................... | 8 | 241 954 | — | -- |
Utredningen ang. förbud mot rasdiskriminering...... | 9 | 86 738 | 5 450 | — |
430
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
9 240 | 93 954 | 4 296 | 14 912 | 529 | 160 964 | 48 040 | 6 000 | 455 754 |
159 | 133 583 | 8 267 | 6 964 | 25 176 | 207 549 | 86 502 | 32 000 | 883 716 |
890 | 73 396 | 1 718 | 5 510 | 6 | 105 352 | 42 267 | 17 000 | 414 244 |
— | 25 300 | — | 2 349 | 405 | 49 040 | 11 404 | 6 500 | 173 240 |
16 610 | 97 829 | 4 461 | 13 754 | 53 781 | 221 589 | 73 719 | 50 000 | 630 546 |
— | 55 051 | — | — | — | 62 166 | 25 378 | 19 500 | 211 004 |
445 | 262 267 | 10 500 | 33 914 | 10 137 | 371 784 | 126 869 | 49 465 | 1 305 809 |
— | 73 396 | 1 288 | 173 | 80 | 91 791 | 33 033 | 20 000 | 283 251 |
72 970 | 73 396 | 1 802 | 2 773 | 834 | 157 775 | 69 151 | 25 828 | 537 601 |
— | 5 701 | 19 | _ | _ | 14 687 | 5 158 | 2 000 | 39 052 |
— | 68 356 | 1 219 | 1 070 | 4 022 | 87 740 | 32 997 | 13 960 | 234 691 |
83 180 | 37 428 | 3 219 | 1 400 | 3 861 | 139 239 | 49 194 | 30 000 | 372 013 |
— | 14 136 | — | 867 | 421 798 | 499 981 | 180 751 | 75 000 | 1 138 157 |
— | 123 620 | 2 782 | 1 115 | 32 548 | 194 107 | 74 159 | 45 000 | 462 997 |
— | 133 541 | 9 600 | 2 793 | 180 208 | 405 085 | 79 595 | 70 000 | 622 015 |
— | 50 348 | — | 4 547 | — | 69 960 | 46 439 | 27 316 | 150 063 |
— | 137 209 | 13 430 | 29 342 | 1 736 | 228 422 | 33 000 | 7 000 | 346 926 |
19 004 | 62 661 | 10 081 | 13 360 | 1 174 | 118 645 | 45 257 | 30 000 | 201 941 |
— | — | 1 324 | _ | _ | 1 613 | 3 721 | _ | 5 334 |
67 265 | 65114 | 11 | 196 | 258 | 149 686 | 53 011 | 30 150 | 254 942 |
— | 29 735 | — | 6 365 | 50 | 36 150 | 30 497 | 20 700 | 87 347 |
32 659 | 30 508 | 594 | — | 419 | 72 730 | 63 980 | 50 500 | 187 210 |
— | — | — | _ | — | _ | 20 670 | 16 000 | 36 670 |
— | - | — | — | — | — | 17 585 | 25 000 | 42 585 |
— | — | — | — | — | — | 29 414 | 16 000 | 45 414 |
— |
|
| — | — | — | — | 28 332 | 28 332 |
569 287 | 2 677 028 | 121851 | 192 179 | 856 760 | 5 349 925 | 1845 765 | 992 876 | 20 312 782 |
|
|
|
| 1 778 | 1 778 |
|
| 830 526 |
— | — | — | _ | 1 912 | 1 912 | _ | _ | 72 873 |
— | — | — | — | 9 757 | 9 757 | — | — | 446 257 |
— | — | — | — | 941 | 941 | — | — | 884 873 |
— | — | 527 | — | — | 527 | — | — | 30 947 |
— | — | — | — | — | 6 000 | — | — | 6 000 |
— | 408 | 1 973 | 623 | 277 | 11 656 | _ | _ | 225 651 |
— | 72 908 | 6 471 | 7 992 | 29 249 | 156 390 | 174 | — | 794 106 |
— | — | — | — | 8 735 | 8 735 | — | — | 924 227 |
3 748 | — | — | _ | 12 213 | 28 245 | _ | _ | 69 811 |
— | — | 426 | 1 514 | 127 970 | 156 885 | 1 074 | — | 734 435 |
— | — | 702 | 3 618 | 136 813 | 143 333 | — | — | 1 074 847 |
— | — | — | — | 2 626 | 2 626 | _ | _ | 244 580 |
— | 18 345 | 1 183 | 612 | 8 875 | 34 465 | — | — | 121 203 |
431
Riksdagsberättelsen år 1970
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Utredningen ang. ändrad könstillhörighet........... | 1969:10 | 165138 | 1 718 | _ |
1967 års pressutredning........................... | 11 | 55 798 | 6 910 | 16 845 |
Summa kr. |
| 6116 774 | 65 738 | 60 789 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret |
|
|
|
|
1968/69 för sakkunniga biträden inom departementet |
|
|
|
|
m. m. |
|
|
|
|
Kommittéexpenser............................... |
|
| — | 750 |
Kommittélokaler................................. |
|
| 1 500 | 925 |
Kontaktman för nordiskt lagsamarbete............. |
|
| — | 2 400 |
Nordiska samarbetsrådet för kriminologi............ |
|
| — | 1 000 |
Nordiska straffrättskommittén..................... |
|
| 150 | — |
Nordiskt samarbetsutskott för kriminalstatistik...... |
|
| 525 | 2 000 |
Stipendienämnd för kriminologisk forskning......... Översyn av lagen om förvaltning av bysamfälligheter |
|
| 1 335 | 400 |
och därmed jämförliga samfällda ägor och rättighe-ter ........................................... |
|
| 500 | 2 360 |
Beckmans tryckeri AB........................... |
|
| — | — |
Byråchefen Olof Brenner.......................... |
|
| 6 000 | — |
Psykologen Sven Larsson......................... |
|
| — | — |
Materialförvaltaren Sigvard Skald................. |
|
| — | 1 200 |
Tekniske direktören Helmer Wallner............... |
|
| — | — |
Byråchefen Lorentz Vogel........................ |
|
| — | — |
Summa kr. |
|
| 10 010 | 11035 |
1 Kostnaderna i övrigt bestrids med andra medel än kommittéanslaget.
2 Kostnaderna bestrids från andra och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
varje anslag.
432
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
12 230 |
|
|
| 6 395 | 20 343 |
|
| 185 481 |
— | 32 474 | 5 533 | 1 163 | 170 164 | 233 089 | — | — | 288 887 |
15 978 | 124135 | 16 815 | 15 522 | 517 705 | 816 682 | 1248 |
| 6 934 704 |
|
|
|
| 221 241 | 221 991 |
|
|
|
— | — | — | — | 248 454 | 250 879 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 2 400 |
|
|
|
— | 10 500 | 943 | 355 | — | 12 798 |
|
|
|
— | — | 837 | — | — | 987 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 2 525 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 1 735 |
|
|
|
| 27 126 | 649 | 452 |
| 31 087 |
|
|
|
— | — | — | — | 544 | 544 |
|
|
|
62 947 | — | — | — | — | 68 947 |
|
|
|
— | 3 605 | — | — | — | 3 605 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 1 200 |
|
|
|
— | — | 2 793 | — | — | 2 793 |
|
|
|
— | — | 1 885 | — | — | 1 885 |
|
|
|
62 947 | 41231 | 7107 | 807 | 470 239 | 603 376 |
|
|
|
433
Riksdagsberättelsen år 1969
Utrikesdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Kommitténs benämning | Kom- mitténs num- | Utgifter | ||
| t. o. m. | V» 1968— | 30/« 1969 | |
| berät- telsen | Arvoden | ||
|
|
| Leda- möter | Sekr., |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-gången av 1970 |
|
|
|
|
1966 års utredning om Svenska Institutet........... Nordiska organisationskommittén.................. Nationalkommittén för FN:s 25-årsjubileum......... | 1970: 1 | 28 751 | — | — |
Summa kr. |
| 28 751 | — | — |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret |
|
|
|
|
Svenska UNICEF-kommittén..................... Beredningen för studiestöd till afrikansk flykting-ungdom ...................................... |
|
| 13 260 14 915 | : |
Summa kr. |
|
| 28175 | — |
434
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
| Beräknad 12 och 13) | |||||||
| */»—!‘Va | 1969 | ||||||
Ersättning för | Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. | Övriga | Summa | Verk-ställda | Beräk- nade utgifter 1/ _31/ /11 /12 | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., |
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
| 28 751 |
— | — | — | — | — | — | — | 6 000 | 6 000 |
|
|
|
|
|
|
|
| 34 751 |
_ | _ | _ | _ | 5 000 | 18 260 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 14 915 |
|
|
|
— | — | — | — | 5 000 | 33 175 |
|
|
|
435
Riksdagsberättelsen år 1970
Försvarsdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Kommitténs benämning | Kom- mitténs | Utgifter | ||
|
|
|
| |
| num-mer i | t. o. m. | V, 1967— | 317« 1968 |
|
|
| ||
| berät- |
| Arvoden | |
| telsen |
|
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
| möter | experter |
A. Kommittéer som avslutar sin verksamhet under |
|
|
|
|
19691 |
|
|
|
|
1954 års värnpliktsavlöningsutredning.............. Utredningen rörande den framtida användningen av | 1970: 1 | 327 839 | 4 360 | 25 427 |
Skeppsholmen m. m............................ | 2 | 164 176 | 6 530 | 11 700 |
1964 års försvarskostnadsutredning................ 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutred- | 3 | 1 059 865 | 30 415 | 64 850 |
ning.......................................... | 4 | 706 726 | — | 6 950 |
1966 års verkstadsutredning....................... | 5 | 150 612 | 3 750 | 17 600 |
Personaldelegationen för militärsjukvårdens ledning | 6 | —• | — | — |
fSumma kr. | — | 2 409 218 | 45 055 | 126 527 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
|
|
|
|
gången av 19701 |
|
|
|
|
Militära tjänsgöringsåldersutredningen.............. | 7 | 881 412 | 21 500 | 30 813 |
Marinens befälsutredning......................... | 8 | 304 199 | — | 21 605 |
1966 års värnpliktskommitté...................... | 9 | 753 274 | — | 72 275 |
Utredningen om handräckningsvärnpliktiga......... | 10 | 292 910 | 2 880 | 37 825 |
1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning ....... | 11 | 8 964 | 1240 | 2 275 |
Försvarets fredsorganisationsutredning............. | 12 | 69 073 | 14 600 | 32 275 |
1968 års personalkategoriutredning................. | 13 | — | 18 255 | 11 425 |
Försvarets materielanskaffningsutredning........... | 14 | — | 12 245 | 10 910 |
1968 års utredning om biståndsutbildning........... Utredningen om befordringsförfarandet m. m. inom | 15 | — | 825 | 5 100 |
krigsmakten................................... | 16 | — | — | — |
1969 års försvarsforskningsutredning............... | 17 | — | — | — |
1969 års Skeppsholmsutredning.................... | 18 | — | — | — |
1969 års skyddsrumsutredning..................... | 19 | — | — | — |
Summa kr. | — | 2 309 832 | 71 545 | 224 503 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in- |
|
|
|
|
gången av 19681 |
|
|
|
|
Personaldelegationen för försvarets centrala materiel- |
|
|
|
|
förvaltning.................................... | 1969: 4 | 22 672 | 13 390 | — |
Organisationsnämnden för militärmusiken........... | 1 | 296 601 | 2 900 | 5 050 |
Summa kr. | — | 319 273 | 16 290 | 5 050 |
436
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
6 | v | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| total- |
|
|
|
|
|
|
| 1969 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| t. o. in. al/n |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1969 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 3, 11, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 12 och 13) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| Vt—31/!. | 1/ _31/ lii— In |
|
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
| 18 724 | 177 | 13 147 | 6 357 | 68 192 | 22 784 | 12 000 | 430 815 |
— | _ | _ | _ | 1 143 | 19 373 | _ | _ | 183 549 |
— | 131 458 | 6 971 | 44 861 | 55 179 | 333 734 | 61 669 | — | 1 455 268 |
— | — | — | 412 | _ | 7 362 | 5 750 | _ | 719 838 |
— | — | 501 | 35 403 | 6 041 | 63 295 | 13 383 | 5 000 | 232 290 |
5 350 | — | 138 | — | 57 | 5 545 | 7 171 | — | 12 716 |
5 350 | 150182 | 7 787 | 93 823 | 68 777 | 497 501 | 110 757 | 17 000 | 3 034 476 |
| 148 070 | 5 694 | 26 318 | 46 207 | 278 602 | 114 075 | 52 000 | 1 326 089 |
— | 164 819 | 3 963 | 24 987 | 6182 | 221 556 | 73 067 | 41 000 | 639 822 |
— | 431 549 | — | 49 791 | 64 075 | 617 690 | 175 649 | 75 000 | 1 621 613 |
61 164 | 68 280 | 2 574 | 22 378 | 8 935 | 204 036 | 72 304 | 35 000 | 604 250 |
5 350 | — | — | — | 72 | 8 937 | 1 000 | 750 | 19 651 |
— | 50 639 | 2 403 | 22 591 | 5 019 | 127 527 | 58 523 | 24100 | 279 223 |
— | 43 287 | 1 822 | 1 553 | 1208 | 77 550 | 38 275 | 34 600 | 150 425 |
— | 51 255 | 8 216 | 1 823 | 736 | 85 185 | 43 115 | 64 000 | 192 300 |
— | — | — | — | 213 | 6 138 | 6160 | 4 000 | 16 298 |
5 351 | — | — | — | 42 | 5 393 | 16 730 | 2 000 | 24123 |
— | — | — | — | — | — | 28 605 | 10 350 | 38 955 |
— | — | — | — | 23 | 23 | 2 640 | 1 000 | 3 663 |
— | — | — | — | — | — | — | 1 000 | 1 000 |
71865 | 957 899 | 24 672 | 149 441 | 132 712 | 1 632 637 | 630 143 | 344 800 | 4 917 412 |
22 554 | 2 266 | 91 |
| 5 559 | 43 860 | 1 344 |
| 67 876 |
— | — | — | — | 145 | 8 095 | — | — | 304 696 |
22 554 | 2 266 | 91 | — | 5 704 | 51955 | 1344 | — | 372 572 |
437
Riksdagsberättelsen år i970
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1968/69 be- |
|
|
|
|
stridda kostnader för sakkunniga biträden m. m. |
|
|
|
|
Delegationen för försvarets rationaliseringsinstitut .... | — | — | 2 350 | 600 |
Krigsmaktens miljöutredning...................... | — | — | 24 990 | — |
Befolkningsskyddets miljöutredning................ | — | — | — | — |
Utredning om vissa arbetsförhållanden inom FMV/ |
|
|
|
|
M:SE......................................... | — | — | 2 600 | 5 025 |
Vissa utredningsuppdrag.......................... | — | — | 3 525 | 17 725 |
Summa kr. | — | — | 33 465 | 23 350 |
1 Kostnaderna bestridas från IV huvudtitelns kommittéanslag
438
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
|
|
| 201 | 840 | 3 991 |
|
| 3 991 |
— | — | — | — | — | 24 990 | 7 310 | — | 32 300 |
— | — | — | — | 25 000 | 25 000 | 35 000 | — | 60 000 |
— | — | — | — | 844 | 8 469 | 5 848 | _ | 14 317 |
— | — | — | 2 015 | 31 192 | 54 457 | 67 835 | — | 122 292 |
— | — | — | 2 216 | 57 876 | 116 907 | 115 993 | — | 232 900 |
439
Riksdagsberättelsen år 1970
Socialdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Kommitténs benämning | Kom- mitténs | Utgifter | ||
|
|
|
| |
| num-mer i | t. o. m. | V, 1968— | ul, 1969 |
| Arvoden | |||
berät- telsen |
| |||
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
| möter | experter |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
1969 |
|
|
|
|
Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta ut- |
|
|
|
|
byggande8..................................... | 1970: 1 | — | — | -- |
Läkemedelsförsörjningsutredningen................. Lokal- och utrustningskommittén för karolinska sjuk- | 2 | 479 341 | 6 500 | 9 908 |
huset (LUP-kommittén)........................ | 3 | 473 632 | 15 400 | 39 846 |
Nordisk receptkommitté8.......................... | 4 | — | — | — |
Kommittén för ett renare samhälle................. | 5 | 98 080 | 28135 | 36 317 |
Socialstyrelsens narkomanvårdskommitté........... | 6 | 977 982 | 88100 | 102 866 |
Summa kr. |
| 2 029 035 | 138135 | 188 937 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
|
|
|
|
gången av 1970'' |
|
|
|
|
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala ut-byggande8 ..................................... Utredning rörande driftbokföring vid karolinska sjuk- | 7 | — | — | — |
huset m. m.................................... | 8 | 319 105 | 14 680 | 24 077 |
1961 års sjukförsäkringsutredning.................. | 9 | 984 999 | 19 150 | 16 975 |
Pensionsförsäkringskommittén..................... Nordisk utredning om samarbetet beträffande lagstift- | 10 | 449 454 | 23 745 | 29 290 |
ning och kontroll på livsmedelsområdet........... | 11 | 43 222 | 2 900 | 161 |
Livsmedelsstadgekommittén....................... | 12 | 822 256 | 35 205 | 53 647 |
Familjepolitiska kommittén....................... | 13 | 262 691 | 26 255 | 24 128 |
Statens handikappråd............................ | 14 | 239 515 | 2 685 | 4 660 |
Handikapputredningen........................... | 15 | 819 014 | 4 200 | 61 572 |
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation........... Nordisk arbetsgrupp för utredning om enhetliga regler | 16 | 72 088 | 19 675 | 15 075 |
för märkning av brand- och hälsofarliga ämnen8.... | 17 | — | — | — |
Nordisk medicinalstatistikkommitté (NOMESKO)8.... | 18 | — | — |
|
auktorisation av glasögonoptiker m. m.8........... | 19 | — | — | — |
1967 års folktandvårdsutredning................... | 20 | 56 126 | 13 595 | 13 965 |
Fluorkommittén................................. Utredning angående yrkesskadeförsäkringens finansie- | 21 | 5 262 | 1 810 | 1 390 |
ring m. m..................................... | 22 | 54152 | 7 480 | 16 655 |
Utredning angående sjukhusorganisationen m. m..... | 23 | 6 395 | 11 240 | 3 598 |
Socialutredningen................................ | 24 | 40 615 | 16 750 | 32 887 |
Utredning om vissa sjukhusfonder m.m............. | 25 | — | — | — |
440
Kommittékostnader: Socialdepartementet
6 | 1 7 | 1 8 | 1 9 | 1 io | ! u | 12 | 13 | 14 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| total- |
|
|
|
|
|
| Vt—”/» 1969 | kostnad | |
|
|
|
|
|
|
|
| t. o. m. 3l/ii |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1969 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 3, 11, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 12 och 13) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| ■/t—31/» | l/u—1“/l, |
|
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
59 504 | 67 525 | — | 594 | 682 | 144 713 | 77 451 | — | 701 505 |
— | 86 597 | — | 1 899 | 140 628 | 284 370 | — | — | 758 002 |
— | 87 308 | 10 278 | 18 058 | 44 644 | 224 740 | 74 706 |
| 397 526 |
23 861 | 115 410 | 2 601 | 5 772 | 110 062 | 448 670 | 127 398 | — | 1 554 050 |
83 365 | 356 840 | 12 879 | 26 323 | 296 016 | 1102 493 | 279 555 |
| 3 411083 |
— | 94 433 | 1 398 | 487 | 634 | 135 710 | 41 964 | 25 000 | 521 779 |
— | 96 133 | 1 481 | 3 697 | 9 325 | 146 761 | 52 585 | 24 000 | 1 208 345 |
— | 67 476 | 9 487 | 14 647 | 9 678 | 154 323 | 37 787 | 25 000 | 666 564 |
1 025 | — | 1 003 | _ | _ | 5 088 | 1 900 | 1 000 | 51 210 |
29 483 | 194 577 | 5 682 | 2 979 | 7 691 | 329 264 | 154 187 | 49 000 | 1 354 707 |
349 | — | 4 473 | 3 285 | 9 | 58 499 | 30 056 | 20 000 | 371 246 |
— | 76 844 | 2 429 | 2 280 | 8 352 | 97 250 | 41 963 | 20 000 | 398 728 |
22 380 | 130 229 | 1 639 | 12 466 | 18 642 | 251 128 | 56 945 | 20 000 | 1 147 087 |
|
|
|
| 2 647 | 37 397 | 4 252 | 2 000 | 115 737 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 920 | 45 743 | 3 179 | 18 268 | 11 121 | 107 790 | 65 288 | 17 000 | 246 204 |
— | — | — | — | — | 3 200 | — | 1 000 | 9 462 |
— | 69 090 | — | — | 983 | 94 209 | 30 152 | 17 500 | 196 013 |
5 215 | 6 220 | 658 | 1 949 | 2 762 | 31 642 | 7 635 | 5 000 | 50 672 |
7 522 | 172 862 | 17 318 | 33 064 | 2 908 | 283 310 | 109 327 | 55 000 | 488 252 |
— | — | — | — | — | — | 3 000 | — | 3 000 |
441
Riksdagsberättelsen år 1970
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
1968 års barnstugeutredning....................... | 26 | _ | 1 575 | 16 067 |
Arbetsgruppen för social informationsbroschyr....... Utredningen rörande yrkesskadeförsäkringens admini- | 27 |
| 2 830 | 1 396 |
stration....................................... Samarbetsorgan för bekämpande av narkotikamiss- | 28 |
| 4 505 | 3 710 |
bruk......................................... | 29 | — | 10 760 | 12 846 |
Fosterbarnsutredningen........................... | 30 | — | 2 550 | 4150 |
Samarbetskommittén för social forskning........... | 31 | — | — | 335 |
Sjukvårdskostnadsutredningen.................... | 32 | — | — | — |
Summa kr. |
| 4174 894 | 221 590 | 336 584 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in- |
|
|
|
|
gången av 1969 |
|
|
|
|
Nordisk läkemedelskommitté...................... | 1968: 1 | 50 701 | 1 460 | -- |
Kommittén för semesterspridning.................. | 5 | 64 919 | — | — |
Utredning angående hembiträdeslagstiftningen....... | 1969: 2 | 264 675 | 3 200 | 10 450 |
1963 års arbetstidskommitté....................... Socialstyrelsens utredning angående barnmisshan- | 3 | 543 538 | 15 745 | 17 635 |
del........................................... Utredning rörande ålderdomshem för svenskar i ut- | 4 | 48 804 | — | — |
landet........................................ | 5 | 7 850 | 1 500 | — |
Summa kr. |
| 980 487 | 21 905 | 28 085 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret |
|
|
|
|
1968/69 för sakkunniga biträden inom departementet |
|
|
|
|
m. m. |
|
|
|
|
Statens Ungdomsråd1 2 3............................. |
|
| 13 475 | — |
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande . .. |
|
| 12 140 | 12 818 |
beredningen av vissa byggnadsfrågor............. Samplanering och samordning av sjukvården inom |
|
| 1 600 | 380 |
storstockholmsområdet......................... |
|
| 5 550 | — |
Esselte......................................... |
|
| — | — |
Wiking Tryckeri AB............................. |
|
| — | — |
Beckmans Tryckeri AB........................... |
|
| — | — |
M. F. Åkerdahl AB .............................. Viss utredningsverksamhet: |
|
|
| — |
Socialstyrelsen ................................ |
|
| — | — |
Arbetarskyddsstyrelsen......................... |
|
| — | — |
Statistiska Centralbyrån........................ Ersättning till |
|
|
|
|
Regeringsrådet H. J. Dillner.................... |
|
| 8 100 | — |
Konsult J. Wihlbom........................... |
|
| — | — |
Tell, Margit................................... |
|
| — | 147 |
Kommittéexpenser............................... |
|
| — | — |
Kommittélokaler................................ |
|
| — | — |
Summa kr. |
|
| 40 865 | 13 345 |
1 Kostnaderna bestrids från kommittéanslaget i den mån ej annat anges.
2 Kostnaderna bestrids ej från kommittéanslaget utan med andra medel.
3 Statens ungdomsråd är fr. o. m. 1.7.1968 överfört till utbildningsdepartementet. Här redovisade
kostnader hänför sig till tiden före 30.6.1968, men utbetalade senare under året.
442
Kommittékostnader: Socialdepartementet
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 1 13 | i 14 |
_ | 60 386 | 2 084 | 2 384 | 1 007 | 83 503 | 65 149 | 57 000 | 205 652 |
— | — | 325 | — | — | 4 551 | 5 260 | 2 000 | 11 811 |
— | 11 460 | — | — | 479 | 20154 | 20 078 | 8 300 | 48 532 |
— | 16 721 | — | — | — | 40 327 | 22 183 | 3 000 | 65 510 |
— | — | 209 | — | — | 6 909 | 6 800 | 5 000 | 18 709 |
— | — | 302 | — | — | 637 | 471 | — | 1 108 |
— | — | — | — | — | — | — | 5 000 | 5 000 |
67 894 | 1 042 174 | 51667 | 95 506 | 76 238 | 1 891652 | 756 982 | 361 800 | 7185 328 |
|
| 15 268 |
|
| 16 728 |
|
| 67 429 |
— | — | — | — | 206 | 206 | — | — | 65 125 |
— | — | 19 | 675 | 13 571 | 27 915 | — | — | 292 590 |
— | 4 586 | 15 681 | 8 524 | 21 848 | 84 019 | — | — | 627 557 |
— | 2 456 | 51 | — | 1 440 | 3 948 | — | — | 52 752 |
— | — | — | — | 79 | 1 579 | — | — | 9 429 |
| 7 042 | 31 019 | 9199 | 37144 | 134 395 | — | — | 1114 882 |
|
| 954 | 127 |
| 14 556 |
|
|
|
— | 249 436 | 1 207 | 16 962 | 39 124 | 331 687 |
|
|
|
— | — | — | 1 305 | — | 3 285 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 5 550 |
|
|
|
— | — | — | — | 11 048 | 11 048 |
|
|
|
— | — | — | — | 1 296 | 1 296 |
|
|
|
— | — | — | — | 272 | 272 |
|
|
|
— | — | — | — | 1 608 | 1 608 |
|
|
|
— | — | — | _ | 338 770 | 338 770 |
|
|
|
— | — | — | — | 98 589 | 98 589 |
|
|
|
— | — | — | — | 224 108 | 224 108 |
|
|
|
97 331 | — | — | — | 683 | 106114 |
|
|
|
— | — | — | — | 650 | 650 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 147 |
|
|
|
— | — | — | — | 63 520 | 63 520 |
|
|
|
— | — | — | — | 38 699 | 38 699 |
|
|
|
97 331 | 249 436 | 2161 | 18 394 | 818 367 | 1 239 899 |
|
|
|
443
Riksdagsberättelsen år 1970
Kommunikationsdepartementet
1 | 2 | 3 |
| 4 |
| 5 |
|
Kommitténs benämning | Kom- mitténs num-mer i | t. o. m. | V» 1968- Arvoden Leda- möter | Utgifter -SV« 1969 Sekr., | |||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
|
1969 |
|
|
|
|
|
|
|
Vägplaneutredningen1............................ | 1970: 1 |
| — | 10 | 445 | 50 | 835 |
1964 års sjöarbetstidsutredning.................... | 2 | 342 | 649 | 10 | 280 | 11 | 540 |
1965 års småskeppsfartsutredning.................. | 3 | 16 | 518 |
| — |
| — |
Utredning om taxorna i postverkets tidningsrörelse... | 4 | 12 | 200 | 3 | 000 | 4 | 725 |
Skolskjutsutredningen............................ | 5 | 5 | 747 | 3 | 750 | 9 | 700 |
Sakkunniga för granskning av 1969 års separatredovis- |
|
|
|
|
|
|
|
ning av statens järnvägars trafiksvaga bannät1 | 6 |
| — |
| — | 2 | 725 |
Summa kr. |
| 377 | 114 | 27 | 475 | 79 | 525 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
|
|
|
|
|
|
|
gången av 1970 |
|
|
|
|
|
|
|
Svenska ledamöter av nordisk vägtrafikkommitté . . . | 7 | 586 | 314 | 6 | 800 | 16 | 470 |
Bilregisterutredningen............................ | 8 | 549 | 261 | 13 | 840 | 27 | 600 |
Trafikpolitiska delegationen....................... | 9 | 41 | 332 | 10 | 725 | 3 | 149 |
Utredning angående befordran av farligt gods på väg |
|
|
|
|
|
|
|
m. m......................................... | 10 | 83 | 148 | 15 | 375 | 18 | 773 |
1964 års sjömanslagskommitté..................... | 11 | 332 | 662 | 18 | 900 | 10 | 180 |
Vägkostnadsutredningen1......................... | 12 |
| — | 19 | 977 | 26 | 880 |
Hamnutredningen................................ | 13 | 412 | 015 | 21 | 415 | 48 | 905 |
Expertgruppen för att leda ett utvecklingsarbete på |
|
|
|
|
|
|
|
bilavgasområdet............................... | 14 | 50 | 630 | 6 | 320 | 17 | 200 |
Svävarfartsutredningen .......................... | 15 | 150 | 358 | 1 | 050 | 1 | 050 |
Utredning om beredskapslagstiftning på luftfartens |
|
|
|
|
|
|
|
område....................................... | 16 | 6 | 250 |
| — |
| — |
Svenska sakkunniga inom nordisk kommitté för trafik- |
|
|
|
|
|
|
|
säkerhetsforskning (NKT)....................... | 17 | 12 | 759 | 4 | 460 | 3 | 625 |
Nordisk kommitté för transportekonomisk forskning |
|
|
|
|
|
|
|
(NKTF)...................................... | 18 | 10 | 103 | 6 | 075 |
| — |
Utredningen om oljeledningar..................... | 19 | 11 | 179 | 1 | 880 | 7 | 068 |
Flygtrafikledningskommittén...................... | 20 | 68 | 629 | 7 | 300 | 21 | 015 |
Flygarbetstidsutredningen........................ | 21 | 70 | 836 | 19 | 400 | 8 | 915 |
Motorredskapsutredningen........................ | 22 | 38 | 951 |
| — | 15 | 125 |
Körkortsutredningen............................. | 23 | 20 | 877 | 1 | 920 | 21 | 443 |
Utredning om stängselskyldighet vid järnväg........ | 24 |
| — |
| — |
| — |
Sjömanspensionskommittén....................... | 25 |
| — | 7 | 480 | 12 | 765 |
1968 års svenska öresundsdelegation................ | 26 | 8 | 005 | 20 | 400 | 15 | 025 |
Bussbidragsutredningen........................... | 27 |
| — | 1 | 750 | 2 | 400 |
Arbetsgruppen för översyn av bestämmelserna angåen- |
|
|
|
|
|
|
|
de typ- och registreringsbesiktning av fordon...... | 28 |
| — | 2 | 300 |
| 825 |
444
Kommittékostnader: Komm unikationsde partemen te t
6 | 1 7 | 8 | 1 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| total- |
|
|
|
|
|
| ''/v—31/1, 1969 | kostnad | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| t. o. m. 31/la |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1969 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 3, 11, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 12 och 13) | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| kostnader, |
| h— ho | 111- /12 |
|
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
| 50 456 | 6 279 | 26 099 | 194 687 | 338 801 | 44 024 | 100 000 | 482 825 |
— | 60133 | 1 129 | 8 899 | 29 066 | 121 049 | 551 | — | 464 249 |
— | — | — | 288 | 919 | 1 207 | 13 269 | — | 30 994 |
— | — | 91 | — | 10 | 7 826 | 6 475 | — | 26 501 |
— | — | 446 | i no | 100 | 15 106 | 2 800 | — | 23 653 |
— | — | 2 560 | — | — | 5 285 | 16 000 | — | 21 285 |
| 110 589 | 10 505 | 36 396 | 224 782 | 489 274 | 83119 | 100 000 | 1049 507 |
| 73 315 | 9142 | 12 879 | 6 102 | 124 710 | 42 136 | 25 000 | 778 160 |
— | 136 850 | 860 | 2 863 | 12 999 | 195 012 | 64 800 | 50 000 | 859 073 |
— | — | 1 023 | 270 | — | 15 167 | 6 328 | 4 000 | 66 827 |
— | — | — | — | 144 | 34 292 | 9 741 | 7100 | 134 281 |
— | 67 281 | 7 591 | 6137 | 319 | 110 409 | 45 745 | 26 104 | 514 920 |
— | — | 1 270 | 13 690 | 99 803 | 161 620 | 80 544 | 7 000 | 249 164 |
— | 92 379 | 854 | 1 120 | 15 909 | 180 583 | 89 449 | 30 000 | 712 047 |
:— | _ | _ | _ | __ | 23 520 | 12 368 | _ | 86 518 |
30 353 | 69 895 | 1 333 | 922 | 241 | 104 845 | 33 279 | 17 800 | 306 282 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 6 250 |
— | — | 826 | 707 | 915 | 10 534 | 4 145 | 2 000 | 29 438 |
— | — | 5 020 | 1 012 | 2 670 | 14 778 | 11 940 | 9 000 | 45 821 |
— | — | — | — | 2 | 8 940 | 4 550 | 3 000 | 27 679 |
— | 51 230 | 2 379 | 5 670 | 265 189 | 352 785 | 85 384 | 75 000 | 581 798 |
2 488 | 2 465 | 18 439 | 7 987 | 36 363 | 96 058 | 33 201 | 7 000 | 207 095 |
67 265 | 6131 | 4 088 | 5 491 | 11 784 | 109 885 | 35 143 | 24 000 | 207 979 |
— | 46 240 | — | 890 | 319 | 70 813 | 34 502 | 14 320 | 140 512 |
-- | 67 484 | — | 148 | _ | 87 848 | 35 958 | 34 500 | 158 306 |
— | — | 11 611 | 476 | 118 346 | 165 859 | 2 636 | — | 176 500 |
— | — | 673 | 1226 | — | 6 049 | 4 182 | 6 700 | 16 931 |
— | — | — | — | — | 3 125 | 3135 | 4 000 | 10 260 |
445
Riksdagsberättelsen år 1970
1 | 1 2 | 1 3 | M | 1 5 |
Befälsbemanningsutredningen..................... | 29 |
|
|
|
Trafikolycksstatistikkommittén.................... | 30 | — | — | — |
Utredning rörande företagsstrukturen inom den yrkes- |
|
|
|
|
mässiga vägtrafiken ........................... | 31 | — | — | -- |
Arbetsgruppen för undersökning av behovet av väder- |
|
|
|
|
leksinformation................................ | 32 | — | — | — |
Trafikbullerutredningen........................... | 33 | — | — | — |
Arbetsgruppen för upprättande av dispositionsplan för |
|
|
|
|
viss del av Nedre Norrmalm i Stockholm.......... | 34 | — | — | — |
Summa kr. |
| 2 453 309 | 187 367 | 278 413 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in- |
|
|
|
|
gången av 1969 |
|
|
|
|
Statens företrädare i skärgårdstrafikutredningen..... | 1967: 4 | 46 899 | 2 700 | 500 |
Kanaltrafikutredningen........................... | 1968: 3 | 654 132 | — | — |
Utredning av flygplatsfrågan i Göteborgsregionen.... | 12 | 159 966 | . - | — |
1960 års vägsakkunniga........................... | 1969: 1 | 496190 | — | — |
Parkeringskommittén............................. | 2 | 667 413 | — | 533 |
Lotsorganisationsutredningen...................... | 4 | 322 409 | 13 075 | 14 017 |
1964 års transportforskningsutredning.............. | 5 | 118 295 | 160 | 2 070 |
Sjöfartsutredningen.............................. | 6 | 165 710 | 19 600 | 8 369 |
Utredning av vissa frågor rörande icke regelbunden |
|
|
|
|
luftfart ....................................... | 7 | 13 376 | 6 250 | 500 |
Utredning om sjömansregister..................... | 8 | 124 301 | 460 | 5 616 |
Sakkunnig för att lägga fram förslag till författnings- |
|
|
|
|
bestämmelser för storlandstinget................. | 10 | 61 796 | 620 | — |
Arbetsgruppen för modellplanering av kollektiv trafik i |
|
|
|
|
glesbygd...................................... | 12 | 26 537 | 5 865 | 2 725 |
Utredning av frågor rörande den kommunala förvalt- |
|
|
|
|
ningen på Gotland............................. | 13 | — | 1 820 | — |
Utredning om ändring i planerna för Stockholms och |
|
|
|
|
Uppsala läns indelning i kommuner............. | 57 | — | 700 | 7115 |
Summa kr. |
| 2 857 024 | 51250 | 4145 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret |
|
|
|
|
1968/69 för sakkunniga biträden inom departementet |
|
|
|
|
m. m. |
|
|
|
|
Statens oljeskyddsråd............................ |
| 418 | 1 275 | _ |
Statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten..... |
| 14 934 | 16 050 | — |
Utredning av vissa frågor i glesbygdsområden....... |
| 8199 | — | 8 492 |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut .... |
| 355 000 | — | — |
Statens vattenfallsverk........................... |
| — | — | — |
1963 års luftfartsutredning........................ |
| 426 768 | — | — |
Kanslirådet S. Åmark............................ |
| 2 000 | — | 800 |
Expeditionschefen E. Hellner...................... |
| — | — | 800 |
Planeringschefen J. Andersson..................... |
| — | — | 1 500 |
Medicinalrådet M. Tottie.......................... |
| — | — | — |
Werner, E....................................... |
| — | — | — |
Departementssekreteraren J. Danielsson............ |
| — | — | 2 500 |
Departementsrådet L. Johansson m. fl.............. |
| — | 3 000 | — |
Generaldirektören L. Peterson m. fl................. |
| — | 12 000 | — |
Esselte......................................... |
| — | — | — |
Kommittéexpenser............................... |
| 88 358 | — | 14 704 |
Kommittélokaler................................. |
| 343 800 | — | 4175 |
Summa kr. |
| 1239 477 | 32 325 | 32 911 |
1 Kostnaderna bestrids av andra medel än kommittéanslaget.
446
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
|
|
|
|
|
| 510 | 3 800 | 4 310 |
— | — | — | — | — | — | 8 943 | 64 000 | 72 943 |
— | — | — | — | — | — | 15 418 | 12 500 | 27 918 |
_ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | 5 500 | 5 500 |
— |
|
|
| — | — | 9 667 | 18 800 | 28 467 |
100106 | 613 270 | 65109 | 61488 | 571105 | 1 876 842 | 673 704 | 451124 | 5 454 979 |
|
|
| 9 |
| 3 209 |
|
| 50 108 |
— | — | — | — | 778 | 778 | — | — | 654 910 |
— | — | — | — | 31 265 | 31 265 | — | — | 191 231 |
— | -- | — | — | 21 550 | 21 550 | — | — | 517 740 |
— | — | — | 173 | 40 309 | 41 016 | — | — | 708 429 |
— | 13 932 | 156 | 543 | 16150 | 57 875 | — | — | 380 284 |
— | — | — | 195 | 6 712 | 9138 | — | — | 127 433 |
— | — | — | — | 8 801 | 36 771 | — | — | 202 481 |
_ | _ | 480 | _ | _ | 7 230 | _ | _ | 20 606 |
6 115 | — | 480 | — | 12 973 | 25 644 | — | — | 149 945 |
12 230 | — | 566 | 257 | 14 261 | 27 935 | — | — | 89 731 |
— | 1 870 | 1 555 | 323 | 300 | 12 638 | — | — | 39175 |
18 345 | — | 73 | 619 | 34 | 20 891 | — | — | 20JS91 |
356 | 3 112 | 1 806 | — | 3 654 | 16 744 | — | — | 16 744 |
37 046 | 18 914 | 5116 | 2 119 | 156 787 | ^312 684 | — | — | 3 169 708 |
|
| 3 328 |
|
| 4 603 |
|
|
|
— | — | 1 063 | 239 | 300 | 17 653 |
|
|
|
— | — | — | 1 399 | 26 264 | 36155 |
|
|
|
_ | _ | _ | _ | 64 617 | 64 617 |
|
|
|
— | — | — | — | 194 | 194 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 800 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 800 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 1 500 |
|
|
|
— | — | 311 | — | — | 311 |
|
|
|
— | 428 | — | 436 | — | 864 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 2 500 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 3 000 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 12 000 |
|
|
|
— | — | — | — | 1 240 | 1 240 |
|
|
|
— | — | — | — | 54 450 | 69 154 |
|
|
|
— | — | — | — | 61 089 | 65 264 |
|
|
|
— | 428 | 5130 | 2 074 | 208154 | 388 655 |
|
|
|
447
Riksdagsberättelsen år 1970
Finansdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Kommitténs benämning | Kom- mitténs | Utgifter | ||
|
|
|
| |
| num-mer i | t. o. m. | V, 1968— | 30/„ 1969 |
|
|
| ||
| berät- |
| Arvoden | |
| telsen |
|
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
| möter | experter |
Statsrådsberedningen |
|
|
|
|
Forskningsberedningen*........................... |
| 179 400 | — | — |
Summa kr. |
| 179 400 | — | — |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
1969 |
|
|
|
|
Uppbördsutredningen............................ Utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser för | 1970: 1 | 572 079 | 5 960 | 9 775 |
apoteksinnehavare och apoteksanställda m. m.1..... | 2 | 1 500 | — | — |
Aktiefondsutredningen............................ Arbetstidsnämnden för personal inom sjömätnings- | 3 | 420 736 | 25195 | 10 615 |
verksamheten1................................. | 4 | 3 355 | 270 | — |
Skogsskattekommittén............................ | 5 | 111 166 | 27 250 | 4 000 |
Familjeskatteberedningen......................... | 6 | 78 282 | 5 400 | 22 475 |
Obligationsteknikkommittén ...................... | 7 | 234 357 | 18 900 | 26 806 |
1965 års anställningsutredning1................... Representanter för statsverket i mentalsjukvårdens | 8 | 5 844 | 3 450 | 2 495 |
löneförhandlingsdelegation1...................... | 9 | 21 125 | 1 000 | 1 250 |
Bisyssleutredningen1.............................. Representanter för statsverket i läkarförhandlingsdele- | 10 | 419 210 | 9 200 | 12 308 |
gationen1..................................... | 11 | 181 093 | 10 430 | 15119 |
1966 års myntkommitté.......................... | 12 | 87 504 | 13 070 | 10 305 |
1967 års sjömansskattekommitté................... | 13 | 42 671 | 15 695 | 17 131 |
Arbetsgruppen för Allmänna Förlaget.............. | 14 | — | 8 555 | 8 425 |
Hypoteksutredningen............................. Organisationskommittén för det statliga konsultbola- | 15 |
|
|
|
get........................................... | 16 | — | — | — |
Summa kr. |
| 2178 922 | 144 375 | 140 704 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
|
|
|
|
gången av 1970 |
|
|
|
|
Markdelegationen3............................... | 17 | 131 429 | 30 000 | 28 160 |
Utredning om universitetens egendomsförvaltning .... | 18 | 56 352 | — | 750 |
Koncentrationsutredningen........................ | 19 | 2 167 027 | 17 695 | 41 085 |
Utredningen om metrologiska enheter.............. | 20 | 348 796 | 10 555 | 13 525 |
Krigsavlöningsberedningen1....................... Utredning rörande hälsokontroll för de statsanställda | 21 | 173 246 | 1 370 | 2 875 |
| 22 | 45 854 | 750 | 5 550 |
Fondbyråutredningen............................ | 23 | 44 261 | — | — |
448
Kommittékostnader: Finansdepartementet
6 | 1 7 | 1 8 | 1 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| total- |
|
|
|
|
|
| S1/u 1969 | kostnad | |
|
|
|
| Övriga |
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Summa | Verk- | Beräk- | 1969 (s:a av | |||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 3, 11, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- kostnader, |
| utgifter V7 31/io | utgifter 1/ _31/ In— In | 12 och 13) | ||
|
|
|
|
|
| |||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
| ||
möter | expertei | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.; |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 179 400 |
|
|
|
|
|
|
|
| 179 400 |
— | 23 564 | 83 | — | _ | 39 382 | 27 703 | 23 000 | 662 164 |
— | — | — | — | — | — | 7 750 | _ | 9 250 |
— | 54 043 | — | — | 1 067 | 90 920 | 6 028 | — | 517 684 |
— | — | 809 | — | — | 1 079 | _ |
| 4 434 |
5 906 | — | 8 605 | 486 | 486 | 46 733 | 13 241 | — | 171140 |
— | — | — | 3 308 | 16 165 | 47 348 | — | — | 125 630 |
— | 6 009 | 569 | 7 123 | 5 374 | 64 781 | 10 031 | — | 309 169 |
— | — | 3 144 | 2 171 | — | 11 260 | 26 494 | — | 43 598 |
— | — | — | — | — | 2 250 | _ | 2 500 | 25 875 |
1 382 | 44 898 | 397 | 2 073 | 50 265 | 120 523 | 1 833 | — | 541 566 |
— | — | 983 | 797 | 55 | 27 384 | _ | _ | 208 477 |
— | 52 887 | 2 627 | 1 797 | 888 | 81 574 | 32 496 | _ | 201 574 |
2 722 | 18 622 | 6 448 | 1 022 | 6 176 | 67 816 | 8 806 | 22 500 | 141 793 |
— | 24 371 | — | 143 | 204 | 41 698 | 193 | — | 41 891 |
|
|
|
|
| — | — | 7 750 | 7 750 |
10 010 | 224 394 | 23 665 | 18 920 | 80 680 | 642 748 | 134 575 | 55 750 | 3 011 995 |
| 71 347 |
| 1 172 | 4 440 | 135119 | 38 592 | 36 500 | 341 640 |
— | — | — | — | — | 750 | — | 1 800 | 58 902 |
18 345 | 96 913 | 7 758 | 4 157 | 31 774 | 217 727 | 40 619 | 124 750 | 2 550 123 |
— | 10 500 | 4 583 | 1 180 | 60 | 40 403 | 14 891 | 27 000 | 431 090 |
| — | — | — | — | 4 245 | — | 2 900 | 180 391 |
— | 996 | — | 299 | — | 7 595 | _ | _ | 53 449 |
— | — | — | — | — | — | 1 800 | 13 000 | 59 061 |
449
15 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.
Riksdagsbcrättelsen
Riksdagsberättelsen år 1970
1 1 | 2 | 3 1 | 4 | 5 | |
Utredningen om redovisning i skuldförbindelser mot | 24 |
|
|
|
Sakkunnig för översyn av lagen om understödsföre-ningar........................................ | 25 | 19 295 | 4125 | 7 975 |
Utredningen om definitiv källskatt................. | 26 | 239 560 | 7 000 | 22 315 |
Bilskatteutredningen............................. | 27 | 761 590 | 27 945 | 29 708 |
Tullagstiftningskommittén........................ | 28 | 340 633 | 19 140 | 13 405 |
Alkoholpolitiska utredningen...................... | 29 | 535 658 | 15 450 | 17 447 |
Avtalsstatistikutredningen1........................ | 30 | 29 125 | 1 050 | 5 200 |
Skattestrafflagutredningen........................ | 31 | 429 648 | 12 065 | 23 425 |
Fondbörsutredningen............................. | 32 | 238 749 | 16 950 | 60 967 |
Utredning om städningen vid statliga myndigheter1... | 33 | 243 818 | 11 140 | 22 423 |
Utredningen om det skatterättsliga fastighetsbegrep-pet........................................... | 34 | 69 066 | 1 065 | 3 455 |
Fastighetstaxeringskommittéerna.................. | 35 | 391 671 | 46 575 | 96 496 |
Betygsutredningen1.............................. | 36 | 5’842 | — | 4 177 |
Byggnadsindexkommittén......................... | 37 | 88 120 | 11 200 | 14 778 |
Byggnadsupphandlingsutredningen................. | 38 | 129 986 | 14 6U0 | 5 736 |
Förhandlingsutredningen1......................... | 39 | 17 725 | 14 500 | 8 100 |
Betalningsbalansutredningen...................... | 40 | 156 588 | 14 560 | 14 800 |
Kapitalskatteberedningen......................... | 41 | 202 761 | 32 380 | 38 405 |
Lönesystemutredningen1.......................... | 42 | 30 822 | 24 335 | 10 880 |
1967 års kommunalskattekommitté................. | 43 | 6 461 | 4 400 | 25 118 |
Beredningen för regional planering................. | 44 | — | 3 440 | 2 000 |
Checklöneutredningen............................ | 45 | — | 24 860 | — |
Testutredningen1................................. | 46 | 12 102 | 334 | |
Traktamentsbeskattningsutredningen............... | 47 | — | 275 | 5 360 |
Utredningen för utveckling av system med differentie-rade lönekostnadspålägg........................ | 48 | — | 5 500 | — |
Utredning rörande fullfölj dsordningen i vissa mål om | 49 | _ | 3 800 | 5 941 |
1968 års kapitalmarknadsutredning................. | 50 | — | 5 300 | 10 875 |
Upphandlingskommittén.......................... | 51 | — | — | 1 625 |
Utredningen angående avdragsrätt för forskningskost- | 52 |
|
|
|
Jordbruksbeskattningskommittén ................. | 53 | — | 3 625 | 3 990 |
Ledningsgruppen för översyn av den statliga personal-administrationen1 .............................. | 54 | _ | — | — |
Statens läkarförhandlingsdelegation1................ | 55 | — | — | 940 |
1969 års personalvårdsutredning1................... | 56 | — | — | |
1969 års punktskatteutredning..................... | 57 | — | — | — |
Arbetsgrupp för utredning av vissa frågor rörande tull-packhuskarlslagen.............................. | 58 | — | — | — |
1969 års översyn av klassificeringsgrunder för fast | 59 | — | — | — |
Utredning om medverkan vid statlig personalutbild-ning1......................................... | 60 | — | — | — |
Skatteutredningen om periodiskt understöd......... | 61 | — | — | — |
Utredningen om meritvärdet av anställning inom bi-ståndsverksamheten i u-länder, m. m1.............. | 62 | _ | — | — |
Delegationen för lokalisering av statlig verksamhet. .. | 63 | — | — | — |
Budgetutredningen............................... | 64 | — |
| — |
Valutakommissionen............................. | 65 | — |
| — |
Riksskatteverkskommittén........................ | 66 | — |
| — |
Utredning angående försöksverksamhet med fördjupad | 67 | — | — | — |
Sakkunniga med uppdrag att överse frågan om beskatt-ningen av bostadsföreningar och deras medlemmar . | 68 | — | — | — |
Summa kr. |
| 6 916185 | 385 650 | 547 820 |
450
Kommittékostnader: Finansdepartementet
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
— | — | — | — | — | 12 100 | 240 | 3 000 | 34 635 |
8 256 | 42 726 | 895 | 316 | 225 | 81 733 | 28 737 | 21 000 | 371 030 |
— | 197 594 | 1 785 | 8 638 | 71 566 | 337 236 | 136 641 | 79 200 | 1 314 667 |
— | 68 356 | — | 292 | — | 101 193 | 32 290 | 25 400 | 499 516 |
2 114 | 81 505 | 2 420 | 3 091 | 242 049 | 364 076 | 104 725 | 33 500 | 1 037 959 |
— | — | — | — | — | 6 250 | — | 3 000 | 38 375 |
27 291 | 199 694 | 1 217 | 23 556 | 49 927 | 337 175 | 117 807 | 73 273 | 957 903 |
— | 36 690 | 2 282 | — | 18 021 | 134 910 | 21 658 | 17 000 | 412 317 |
— | 72 555 | — | 1 104 | 11 185 | 118 407 | 54 041 | 27 124 | 443 390 |
673 | 24 370 | 857 | 2 176 | _ | 32 596 | 718 | 5 500 | 107 880 |
36 691 | 250 701 | 3 545 | 29 613 | 65 188 | 528 809 | 120 844 | SO 700 | 1 122 024 |
— | 4 558 | — | — | 35 | 8 770 | 3 121 | 2 000 | 19 733 |
— | 74 676 | — | — | 62 680 | 163 334 | 36 396 | 26 000 | 313 850 |
— | 61 466 | 160 | 11 | 7 954 | 89 927 | 39 384 | 25 600 | 284 897 |
— | — | — | — | — | 22 600 | 5 989 | 14 450 | 60 764 |
1 125 | 53 569 | 15 | 539 | 105 750 | 190 358 | 24 362 | 51 250 | 422 558 |
4 445 | 40 265 | 1 671 | 7 803 | 253 | 125 222 | 53 370 | 61 728 | 443 081 |
— | 70 440 | 82 | — | — | 105 737 | 600 | 17 435 | 154 594 |
— | — | — | — | 65 | 29 583 | 11 059 | 8 300 | 55 403 |
— | — | — | — | — | 5 440 | — | — | 5 440 |
— | — | — | — | — | — | — | 2 000 | 2 000 |
64 896 | 8 389 | 8 674 | — | 70 | 107 223 | 52 951 | 19 700 | 191 976 |
2 576 | 30 047 | 1 566 | 2 232 | — | 42 056 | 11 594 | 17 650 | 71 300 |
5 911 | — | — | — | — | 11 411 | 20 281 | 5 700 | 37 392 |
— | — | — | _ | — | 9 741 | 10 720 | 14 920 | 35 381 |
— | — | — | — | — | 16 175 | 3 918 | 19 000 | 39 093 |
— | — | — | -- | — | 1 625 | 14 287 | 11 250 | 27 162 |
— | -- | _ | _ | _ | _ | 2 375 | 3 500 | 5 875 |
— | 7 858 | 436 | 601 | 31 | 16 541 | 16 245 | 36 000 | 68 786 |
— | — | — | — | — | _ | _ | 4 300 | 4 300 |
— | — | — | — | — | — | 5 984 | 9 000 | 14 984 |
— | 6 030 | 548 | 270 | — | 7 788 | 13 478 | 9 320 | 30 586 |
— | — | — | — | — | — | 2 675 | 7 300 | 9 975 |
— | — | — | — | — | — | — | 8 000 | 8 000 |
— | — | — | — | — | — | — | 3 400 | 3 400 |
— | — | — | — | — | _ | 26 828 | 15159 | 41 987 |
— | — | — | — | — | — | 21 804 | 19 200 | 41 004 |
— | — | — | — | — | _ | 450 | 1 840 | 2 290 |
— | — | — | - | — | — | 5 707 | 7 300 | 13 007 |
— | — | — | — | — | — | — | 10 500 | 10 500 |
— | — | — | — | — | — | 7 007 | 20 000 | 27 007 |
172 323 | 1 511 245 | 38 494 | 87 050 | 671273 | 3 413 855 | 1104188 | 1026 449 | 12 460 677 |
451
Riksdagsberättelsen år 1970
1 1 | 2 1 | 3 1 | 4 | 5 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in-gången av 1969 Myntkommittén................................. | 1967: 2 | 148 070 |
|
|
Kreditinstitututredningen......................... | 1968: 1 | 291 291 | — | — |
1963 års försäkringsskattekommitté................ | 1968: 3 | 204 149 | — | — |
Utredningen angående indirekta skatter och social-försäkringsavgifter ............................. | 1968: 8 | 112 213 | — | — |
Personalutbildningsberedningen.................... | 1968:C 1 | 540 317 | — | — |
Antagningsnämnd för tillsättning av vissa tjänster i | 1968:C 2 | 4 221 | — | — |
Företagsskatteutredningen........................ | 1969: 1 | 1 981 994 | 5 000 | 620 |
1961 års fastighetstaxeringsutredning............... | 1969: 2 | 22 144 | 2 420 | 2 000 |
Affärsverksutredningen........................... | 1969: 3 | 382 360 | 15 650 | 35 599 |
Statens järvafältsdelegation4....................... | 1969: 6 | 81 767 | - | — |
Förarskyddsutredningen.......................... | 1969: 8 | 41 235 | 2120 | 2 818 |
Utredning av frågan om avdrag för kostnader för bilre-sor mellan bostad och arbetsplats................ | 1969:11 | _ | 8 400 | 2 625 |
Branschforskningsdelegationen..................... | 1969:12 | 4 394 | 10 400 | 6 775 |
Utredning av formerna för samarbete mellan Post-banken och Sveriges Kreditbank m. m............ | 1969:13 | _ | 3 000 | 4 400 |
Tobaksskatteutredningen......................... | 1969:15 | — | 6 305 | 4 395 |
Lotslöneberedningen............................. | 1969:C 1 | 49 357 | — | — |
Tjänstebegreppsutredningen....................... | 1969:C 2 | 93 650 | — | 3 501 |
Summa kr. |
| 3 957162 | 53 295 | 62 733 |
D. Under budgetåret 1968/69 bestridda kostnader för Utredningsrådet................................. |
| 32 796 | 3 375 | 350 |
Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar......... |
| 15 533 | — | 1 054 |
Stats-kommunala marknämnden................... |
| 99 | 540 | |
Näringspolitiska rådet............................ |
| 3 375 | 2 550 | 1 950 |
Utredning ang ående bokföringsarbetet m. m. inom |
| 10 075 | 2 880 | 10 275 |
Organisationskommitté för datamaskincentralen vid |
| — | 9 000 | — |
Statens Maskinpersonalnämnd..................... |
| 36 572 | —11 560 | —7 454 |
Hovrättsrådet G. A. Steen........................ |
| 1 200 | — | 1 800 |
M. Gerne....................................... |
| — | — | — |
B. Kragh....................................... |
| 502 | — | — |
C. L. Björkman.................................. |
| 17 691 | — | — |
B. Söderberg.................................... |
| 2 900 | — | — |
A. Sacklén...................................... |
| 1 500 | — | — |
Dep.rådet B. Resare.............................. |
| 6 500 | — | — |
A. Sundelin AB.................................. |
| 4 300 | — | — |
J. W. Hillbom................................... |
| — | — | — |
Kåpe AB....................................... |
| 3 714 | — | — |
Ingenjören E. Stenmark.......................... |
| 680 | — | 7 760 |
Draken AB . .................................... |
| 3 908 | — | — |
Grand Hotell, Saltsjöbaden........................ |
| — | — | — |
I. Dokmanovic.................................. |
| — | — | — |
Esselte AB...................................... |
| 69 561 | — | — |
M. F. Åkerdahl Bokbinderi AB.................... |
| 1 292 | — | — |
I. Marcus Boktryckeri AB........................ |
| — | — | — |
Industriens Utredningsinstitut..................... |
| 150 000 | — | — |
E. Kihlströms Tryckeri AB....................... |
| 10 710 | — | — |
Långtidsutredningen............................. |
| 602 594 | — | 780 |
Hifab.......................................... |
| — | 14 704 | — |
Direktören L. Jansson............................ |
| — | — | |
B. Håård AB.................................... |
| — | — | — |
452
6
Kommittékostnader: Finansdepartementet
\_1_I 8 I 9 I 10in 1 12 I 13 I 14
|
|
|
|
|
|
|
| 148 070 |
— |
|
|
| — |
|
|
| 291 291 |
~~ |
|
|
| — |
|
|
| 204 149 |
— |
|
|
| — |
|
|
| 112 213 |
~ |
|
|
| — |
|
| — | 540 317 |
— |
|
| — | — |
|
| _ | 4 221 |
3 535 | 8 542 | — | 1 090 | 8 203 | 26 990 | — | — | 2 008 984 |
— |
| — | — | — | 4 420 | — | — | 26 564 |
— | 49 715 | 2 215 | 5 249 | 55 918 | 164 346 | 1 315 | — | 548 021 |
— | — | — | — | 25 263 | 25 263 | — | — | 107 030 |
5 498 | — | 1 141 | 771 | 10 354 | 22 702 | — | — | 63 937 |
— | — | — | — | — | 11 025 | _ | _ | 11 025 |
| — | — | — | — | 17175 | — | — | 21 569 |
— | 6115 | — | — | _ ■ | 13 515 | _ |
| 13 515 |
— | 3 678 | 726 | 357 | — | 15 461 | — | — | 15 461 |
— | 26 499 | — | — | — | — | — | — | 49 357 |
— | — | — | — | 30 000 | — | — | 123 650 | |
9 033 | 94 549 | 4 082 | 7 467 | 99 738 | 330 897 | 1315 | — | 4 289 374 |
_ | _ |
|
|
| 3 725 |
|
|
|
— | — | — | — | — | — | — | — |
|
— | — | — | 714 | 76 | 2 384 | 716 | _ |
|
— | — | 2 209 | 647 | — | 7 356 | — | — |
|
— | — | — | — | — | 13 155 | — | — |
|
— | — | — | — | — | 9 000 | 3 000 | _ |
|
— | — | — 356 | — 446 | — 322 | — 20 138 | — | — |
|
— | — | — | — | — | 1 800 | — | -- |
|
— | — | — | — | 1 500 | 1 500 | — | — |
|
|
| — | — | — | — | — | — |
|
— | — | — | — | — | _ | _ | _ |
|
— | — | — | — | — | — | — | — |
|
— | — | — | — | — | — | — | — |
|
— | — | — |
| 900 | 900 | z |
|
|
— | — | — | — | 2 571 | 2 571 | — | — |
|
— | — | — | — | — | 7 760 | — | — |
|
— | — | — | — | 1 355 | 1 355 | — | — |
|
— | — | — | — | 280 | 280 | _ | _ |
|
— | 4 209 | — | — | — | 4 209 | — | _ |
|
— | — | — | — | 12 070 | 12 070 | 88 319 | — |
|
— | — | — | — | 4 815 | 4 815 | — | _ |
|
— | — | — | — | 4 436 | 4 436 | — | — |
|
— | '' | — | -- | 150 000 | 150 000 | — | — |
|
— | — | 346 | 753 | 34 244 | 36 123 | 2 410 |
|
|
— | — | — | — | 47 437 | 47 437 | — | — |
|
— | — | — | — | — | 14 704 | — | _ |
|
— | — | — | — | 5 800 | 5 800 | — | — |
|
453
Riksdagsberättelsen år i 970
1 | 2 | 3 1 | 4 | 5 |
Nationalekonomiska Institutionen.................. |
| — | — | — |
Beckmans Tryckeri AB........................... Professorn R. Bentzel m. fl. sammanträde med Utred- |
|
|
|
|
ningsrådet.................................... |
| — | — | — |
Direktören E. Henriksson......................... |
| — | — | 4 920 |
E. kanslisekr. B. Söderberg........................ |
| — | — | 4 700 |
Nordiska Kulturkommissionen..................... |
| — | — | — |
C.-E. Odhner.................................... |
| — | — | — |
Ekonomiska planeringsrådet....................... |
| 1 000 | — | — |
Kommittéexpenser............................... |
| 73 421 | — |
|
Kommittélokaler................................. |
| 168 792 | — |
|
Karolinska Sjukhuset............................. |
| — | — |
|
Handelns Utredningsinstitut...................... |
| — |
|
|
Göteborgs Universitet............................ |
| — |
|
|
AB Allmänna förlaget............................ |
| — |
|
|
Annemarie Sandquist............................. |
| — | — |
|
B. Stening...................................... Lönekostnadspålägg på arvoden o. mistade avlönings- |
|
|
|
|
förmåner...................................... |
| — |
|
|
Summa kr. |
| 1 218 715 | 21489 | 26135 |
1 Kommittéerna överflyttade från civildepartementet fr. o. m. 1.7.1969
s Kommittén överflyttad till utbildningsdepartementet fr. o. m. 1.4.1968
3 Kommittén överflyttad från kommunikationsdepartementet fr. o. m. 1. 7.1967
4 Kommittén överflyttad från kommunikationsdepartementet fr. o. m. 1.12.1967
454
Kommittékostnader: Finansdepartementet
2 000
22 320
1 014
25 218
43 011
2 747
2 682
357 588
455
Riksdagsberättelsen dr 1970
Utbildningsdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Kommitténs benämning | Kom- mitténs | Utgifter | ||
|
|
|
| |
| num-mer i | t. o. m. | V, 1968— | 30/, 1969 |
|
|
| ||
| berät- |
| Arvoden | |
| telsen |
|
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
| möter | experter |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
19691 |
|
|
|
|
Utredning rörande den försvarsmedicinska forskningen | 1970: 1 | — | — | — |
Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund2 | 2 | — | — | — |
bildning av viss sjukvårdspersonal............... | 3 | — | — | 248 |
1963 års bibelkommitté3.......................... Utredningen om svenska ortnamnsarkivets och lands- | 4 | 183 170 | — | 7 480 |
målsarkivens verksamhet....................... | 5 | 21 332 | 4 325 | — |
Filmcensurutredningen........................... Utredningen rörande utbildning av bibliotekspersonal | 6 | 290 953 | 26 230 | 19 803 |
m. m. (Bu).................................... Utredning beträffande vitterhets-, historie- och antikvi- | 7 | 190 789 | 22 275 | 17 008 |
tetsakademien samt riksantikvarieämbetet........ | 8 | 11 013 | 4 280 | 550 |
Studentbostadskommittén........................ Sakkunniga för utarbetande av förslag till en ny | 9 | 49 476 | 3 240 | 425 |
finskspråkig psalmbok3......................... | 10 | 512 | — | — |
1967 års kommitté för internationell politik......... | 11 | 70 038 | 2 390 | 1 900 |
Kommittén för utländska studerade................ | 12 | — | 3 650 | 4 842 |
1968 års musikkommitté.......................... | 13 | 7 156 | 22 905 | 25 365 |
Organisationskommittén för statens ungdomsråd..... | 14 | — | 23 410 | — |
Summa kr. |
| 824 439 | 112 705 | 77 621 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
|
|
|
|
gången av 19701 |
|
|
|
|
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté4 | 1970:15 | — | — | — |
Utredning rörande sjukgymnastutbildningen........ | 16 | — | — | — |
Konsertbyråutredningen.......................... | 17 | 345 814 | 7 930 | 10 085 |
Yrkesutbildningsberedningen...................... | 18 | 1 803 145 | 17 470 | 155 526 |
Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden..... | 19 | 3 542 453 | 14 500 | 18 868 |
Svenska ESRO-kommittén........................ Lokal- och utrustningsprogramkommittéer för universi- | 20 | 403 434 | 9 015 | 3 169 |
tet och högskolor.............................. Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i | 21 | 2 197 549 | 47 390 | 59 648 |
undervisnings- och upplysningsarbetet............ | 22 | 786 687 | 17 200 | 11 904 |
1965 års musei- och utställningssakkunniga ......... | 23 | 413 869 | 34 440 | 28 390 |
Kompetensutredningen........................... | 24 | 816 986 | 25 136 | 118 918 |
Läromedelsutredningen........................... Sakkunniga för beredning av frågor rörande upprättan- | 25 | 424 968 | 8 725 | 26 075 |
de av storaccelerator........................... | 26 | 2 480 | — | — |
456
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| total- |
|
|
|
|
|
| Vt—”/» | 1969 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| t. 0. in. 3Via |
Ersättning för | Resekostnadser- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1969 (s:a av | ||
mistade avlö- | sättningar och | utgifter |
| ställda | nade | kol. 3, 11, | ||
ningsförmåner | traktamenten | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 12 och 13) | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| kostnader, |
| Vt—3 Vid | */11-''**/ 12 |
|
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
— | — | — | — | 12 | 260 | — | — | 260 |
— | 28 759 | — | 2 595 | 80 826 | 119 660 | 273 | — | 303 103 |
— | — | 569 | — | _ | 4 894 | 3 608 | 5 000 | 34 834 |
— | 67 281 | 5 368 | 1 638 | 2 602 | 122 923 | 75 822 | — | 489 698 |
4 966 | 64 217 | 13 538 | 4 426 | 66 404 | 192 836 | 71 383 | 20 000 | 475 008 |
— | — | — | _ | _ | 4 830 | 4 878 | _ | 20 721 |
— | — | 618 | 466 | — | 4 749 | 2 380 | — | 56 605 |
— | — | — | — | 720 | 720 | 5 600 | 5 000 | 11 832 |
— | 36 399 | 2 440 | 808 | 535 | 44 473 | 21 299 | — | 135 810 |
— | — | 3 396 | 823 | 20 | 12 731 | 13 525 | 8 000 | 34 256 |
— | 25115 | 992 | 3 436 | 8 958 | 86 774 | 25 444 | — | 119 374 |
— | — | 1 789 | 474 | 1 016 | 26 690 | 1 159 | 10 000 | 37 849 |
4 966 | 221771 | 28 710 | 14 666 | 161 093 | 621540 | 225 371 | 48 000 | 1719 350 |
— | — | — | — | 200 024 | 201 024 | 100 000 | 4 000 | 650 838 |
— | 121 379 | 5 052 | 53 982 | 37 291 | 390 702 | 123 892 | 75 000 | 2 392 739 |
— | 109 442 | 9 313 | 4 362 | 3 564 000 | 3 720 486 | 116 878 | 118 000 | 7 497 817 |
-* | 89 763 | 1 205 | 1 504 | 8 397 | 113 055 | 39 369 | — | 555 858 |
94 408 | 342 544 | 31 005 | 16 806 | 37 955 | 629 758 | 202 321 | 140 000 | 3 169 628 |
— | 74 770 | 1 773 | 1 031 | 409 700 | 516 380 | 69 752 | 18 700 | 1 391519 |
4 029 | 137 322 | 10 756 | 3 333 | 13 322 | 231 594 | 92 974 | 41 000 | 779 437 |
901 | 380 647 | 7 722 | 10 001 | 96 825 | 640 154 | 212 578 | 80 000 | 1 749 718 |
— | 131 459 | 3 377 | 6 360 | 29 231 | 205 229 | 117 753 | 32 300 | 780 250 |
— | — | — | — | — | — | — | 700 | 3180 |
lSf Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. 457
Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelsen år 1970
1 | 2 | 3 1 | 4 | 5 |
Sakkunniga med uppdrag att följa frågan om högre |
|
|
|
|
teknisk utbildning i Norrland.................... | 1970: 27 | 1 680 | 4 980 | — |
Reklamutredningen.............................. | 28 | 154 737 | 45 635 | 46 820 |
Kommittén för radio och television i utbildningen |
|
|
|
|
(TRU-kommittén).............................. | 29 | 248 655 | 19 880 | 64 945 |
Pedagogikutredningen............................ | 30 | 92 453 | 6 210 | 47 196 |
Dataarkiveringskommittén........................ | 31 | 42 156 | 5 875 | 7 710 |
Sakkunniga för förhandling om avtalsreglering av upp- |
|
|
|
|
hovsrättsliga frågor på undervisningsområdet...... | 32 | 10 323 | 6 000 | 1 000 |
Skolledarutredningen............................. | 33 | 59 621 | 6 665 | 12 499 |
Konstnärsutbildningssakkunniga (KUS) ............ | 34 | 68 900 | 46 060 | 9 584 |
Organisationskommittén för behandling av vissa frågor |
|
|
|
|
rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårds- |
|
|
|
|
näringens skolor............................... | 35 | — | 11 010 | 14 250 |
Utredningen rörande förbättrad konfirmationsunder- |
|
|
|
|
visning3....................................... | 36 | — | — | — |
1968 års kyrkohandbokskommitté3................. | 37 | — | — | 16 550 |
1968 års utbildningsutredning..................... | 38 | 8 823 | 7 780 | 115 603 |
1968 års studiemedelsutredning.................... | 39 | — | 4 530 | 3 739 |
1968 års litteraturutredning....................... | 40 | — | 5 575 | 8 447 |
1968 års beredning om stat och kyrka.............. | 41 | — | 6 000 | 11 935 |
Kommittén för studiestöd åt vuxna................ | 42 | — | 2 280 | 5 450 |
Filmutredningen 1968 ............................ | 43 | — | 23 540 | 5 619 |
Lärarutbildningskommittén....................... | 44 | — | 3 295 | 7 118 |
Sakkunniga för revision av En liten bönbok3 ........ | 45 | — | — | — |
Universitetsrestaurangkommittén.................. | 46 | — | — | — |
1969 års psalmkommitté3......................... | 47 | — | — | 550 |
Kommittén för medicinsk teknik i Linköping........ | 48 | — | — | — |
1969 års radioutredning........................... | 49 | — | — | — |
Sakkunniga för utredning om de praktisk-teologiska |
|
|
|
|
övningsinstitutens framtida ställning, m. m........ | 50 | — | — | — |
Sakkunniga för översyn av samordningen mellan värn- |
|
|
|
|
pliktsutbildning och eftergymnasiala studier....... | 51 | — | — | — |
Sakkunniga för utredning om storleken av de ecklesiasti- |
|
|
|
|
ka boställsnämndernas tjänstgöringsområden, m. in.3 | 52 | — | — | — |
Sakkunniga för översyn av föreliggande förslag till |
|
|
|
|
predikotexter ur gamla testamentet för kyrkoårets |
|
|
|
|
sön- och helgdagar3 ............................ | 53 | — | — | — |
Summa kr. |
| 11424 733 | 128 610 | 811598 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in- |
|
|
|
|
gången av 19691 |
|
|
|
|
1958 års utredning om stat och kyrka............... | 1969: 1 | 2 534 529 | — | 4 923 |
Utredning rörande Skeppsholms församling i Stock- |
|
|
|
|
holm3 ........................................ | 2 | 59 491 | — | — |
1960 års ecklesiastika boställsutredning3............ | 3 | 333 249 | — | 6 200 |
Sakkunniga för översyn av den till evangelieboken |
|
|
|
|
hörande »En liten bönbok»3..................... | 4 | 12 465 | — | 5 575 |
1965 års musikutbildningskommitté................. | 5 | 298 863 | 19 135 | 27 151 |
Lokal- och utrustningsprogramkomittén för en vård- |
|
|
|
|
yrkesskola.................................... | 6 | 19 811 | 4 205 | 10 702 |
Sakkunniga för utredning rörande sammanförandet till |
|
|
|
|
vissa begravningsplatser av stoften efter i Sverige |
|
|
|
|
jordade tyska soldater m. fl...................... | 7 | 13 550 | 1400 | 350 |
Organisationskommittén för anordnande av högre ut- |
|
|
|
|
bildning i Linköping............................ | 8 | 390 899 | — | -- |
Sakkunniga för utarbetande av förslag till en textserie |
|
|
|
|
ur gamla testamentet för högmässopredikningar3 .. | 9 | 6 690 | — | — |
458
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 1 13 | 1 14 |
|
| 10 713 | 1 572 | 12 | 17 277 | 1 623 |
| 20 580 |
— | 12 500 | 1 467 | 7 239 | 330 789 | 444 451 | 131 059 | 135 500 | 865 747 |
_ | 170 817 | 1 451 | 21 208 | 14159 | 292 460 | 34161 | 20 000 | 595 276 |
620 | 60 679 | 13 636 | 10 526 | 3 825 | 142 693 | 47 342 | 41 227 | 323 715 |
— | 57 940 | — | — | 725 | 72 250 | 22 123 | 15 600 | 152 129 |
_ | _ | 169 | _ | _ | 7 169 | 6 811 | _ | 24 303 |
3 120 | 66 290 | 8 567 | 6 449 | 37 425 | 141 017 | 68 418 | 27 000 | 296 056 |
— | 91 687 | 18 946 | 6 403 | 1 851 | 174 533 | 55 096 | 40 000 | 338 529 |
— | 10 384 | 3 837 | 417 | — | 39 899 | 34 767 | 35 000 | 109 666 |
_ | _ | — | _ | — | _ | _ | 8 100 | 8 100 |
— | — | — | 11 675 | 3 073 | 31 298 | 40 620 | 13 700 | 85 618 |
6 231 | 311 353 | 423 | 45 717 | 47 215 | 534 324 | 294 569 | — | 837 716 |
— | 24 695 | 4 557 | 2 108 | 431 | 40 061 | 27 356 | 17 250 | 84 667 |
— | 55 001 | — | 7 438 | 2 327 | 78 789 | 72 490 | 43 500 | 194 779 |
— | 31 513 | 1 934 | 54 | 1 684 | 53122 | 44 340 | 0 25 000 | 122 462 |
— | 26 935 | 61 | — | 320 | 35 047 | 30 086 | 16 600 | 81 733 |
— | 2 368 | 5 058 | 919 | 59 | 37 566 | 46 259 | 27 000 | 110 825 |
32 | 28 475 | 522 | 739 | 191 | 40 373 | 50 470 | 60 000 | 150 843 |
— | — | — | 915 | — | 915 | 7 713 | 4 715 | 13 343 |
— | 3 300 | — | 625 | — | 3 925 | 57 865 | 17 700 | 79 490 |
— | — | — | 1 452 | 167 | 2 169 | 4 405 | 20 500 | 27 074 |
— | — | — | — | — | — | 6 574 | 5 000 | 11 574 |
— | — | — | — | — | — | — | 21 000 | 21 000 |
9 341 | 2 341 263 | 141 544 | 208 160 | 4 840 998 | 8 837 720 | 2 159 664 | 1104 092 | 23 526 209 |
— | — | — | — | 10 998 | 15 921 | — | — | 2 550 450 |
| 138 | = | 2 564 |
| 8 902 | 1 331 |
| 59 491 |
— | — | _ | _ | 90 | 5 665 | 585 | _ | 18 715 |
26 688 | 28 992 | 1 685 | 5 763 | 19 422 | 128 839 | 832 | — | 428 534 |
— | 438 | 112 | 735 | 64 | 16 257 | — | — | 36 068 |
— | — | 586 | — | — | 2 336 | — | — | 15 886 |
— | — | — | — | 200 | 200 | — | — | 391 099 |
— | — | — | — | 3 753 | 3 753 | — | — | 10 443 |
459
Riksdagsberättelsen år 1970
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Sakkunniga för att utreda frågor om Svenskt visarkivs | 10 |
| 1 600 | 2 200 |
Huvudmannautredningen......................... | 11 | 66193 | 9 800 | 13 790 |
Summa kr. |
| 3 735 740 | 36 140 | 70 891 |
D. Under budgetåret 1968/69 bestridda kostnader för Kulturrådet..................................... |
|
|
|
|
Planeringsrådet för utbildningsfrågor............... |
| 5 220 | 420 | 1 500 |
Svenska Unescorådet............................. |
| 23 174 | 18 604 | — |
Konstnärsstipendienämnden och bestämmelser an-gående konstnärsstipendier...................... |
| 195 701 | 61 725 | 6 675 |
Den nordiska kulturkommissionens svenska avdelning |
| 595 000 | — | 1 000 |
Svenska ledamöter i ett svenskt-finskt samarbets-organ med uppgift att verka för att underlätta den i |
| 6 953 | 11 775 | 8 825 |
Svenska ledamöter i en nordisk kommitté rörande ut-bildning av instruktionssjukgymnaster............ |
| 1 565 | _ | _ |
Svenska ledamöter i en nordisk kommitté rörande |
| _ | _ | _ |
Representanter för Sverige i ett nordiskt kontaktorgan |
| — | _ | 550 |
Svenska ledamöter i en nordisk kommitté för utredning |
| 7 346 |
|
|
Nordisk kommitté rörande vulkanologiskt institut i |
| _ | _ | _ |
Svenska ledamöter i en nordisk kommitté för utredning |
|
|
|
|
Sveriges ledamöter i styrelsen för den nordiska folkliga |
| 31 317 | 4 800 | 900 |
Rådgivande lokalkommitté för raketfältet i Kiruna .. |
| 10 266 | 705 | — |
Folkhögskolans lärarutbildning.................... |
| 69 141 | — | — |
Folkbokföringsutredningen........................ |
| — | — | — |
Interimsstyrelsen för ibero-amerikanska institutet i |
| _ | _ | _ |
Interimsstyrelsen för den medicinska och tekniska ut-bildnings- och forskningsorganisationen i Linköping |
| 59 677 | _ | _ |
Interimsstyrelsen för nordiskt institut för samhälls-planering ..................................... |
| 3 049 | 2 792 | 1 400 |
Interimsstyrelse för en institution för utbildning av vissa |
|
|
|
|
Kommittéexpenser............................... |
| 145 801 | 17 455 | 25 377 |
Kommittélokaler................................. |
| 361 365 | — | — |
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor . . . |
| 1 730 820 | — | — |
Universitetskanslersämbetet....................... |
| 554 624 | 3 300 | 5 000 |
Skolöverstyrelsen................................ |
| 847 001 | — | — |
Stockholms universitet........................... |
| — | — | — |
Kungl. Biblioteket............................... |
| — | — | — |
Lärarhögskolan i Malmö.......................... |
| — | — | — |
Arbetsgruppen för allmänägda läromedelsförlaget .... |
| — | — | — |
Professor G. Hoppe.............................. |
| — | 4 000 | — |
Rektor Herman Gumaelius........................ |
| — | 4 840 | — |
Materialförvaltare Sven Malmberg................. |
| 11 190 | — | 3 360 |
Summa kr. |
| 4 659 210 | 1 830 416 | 54 587 |
1 Kostnaderna bestrids av kommittéanslaget i den mån ej annat anges i följande noter.
a Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 juni 1961 bestrids kostnaderna fr. o. m. budgetåret 1961/62
av andra medel än kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
|
| 607 |
| 528 | 4 953 |
|
| 4 953 |
— | 75 636 | 3 350 | 1208 | 15 002 | 118 808 | 622 | — | 185 623 |
26 688 | 105 204 | 6 340 | 10 270 | 50 057 | 305 634 | 3 370 | — | 4 044 744 |
|
|
|
|
|
| 12 086 |
| 12 086 |
— | — | — | 1 053 | — | 2 973 | 691 | — | 8 884 |
193 | — | 176 | 690 | 116 | 19 780 | 18 726 | — | 61 680 |
— | — | 3132 | 342 | 74 405 | 146 280 | 3 439 | _ | 345 420 |
|
| " |
| 200 024 | 201 024 | 100 000 |
| 896 024 |
— | — | 5 586 | 976 | 221 185 | 248 347 | 8 653 | — | 263 953 |
— | — | 1 294 | — | — | 1 294 | — | — | 2 859 |
— | — | 475 | — | — | 475 | — | — | 475 |
— | — | 1 563 | 513 | — | 2 626 | 1 139 | — | 3 765 |
— | — | — | — | 395 | 395 | — | — | 7 741 |
— | — | — | — | — | — | 125 | — | 125 |
— | — | 2 777 | — | — | 2 777 | 857 | — | 3 634 |
_ | _ | _ | _ | _ | 5 700 | _ | _ | 37 017 |
— | — | 2 249 | 259 | 235 | 3 449 | 673 | — | 14 388 |
— | — | 74 | — | 536 | 610 | — | — | 69 751 |
— | — | — | 404 | — | 404 | — | — | 404 |
— | — | — | — | — | — | 500 | — | 500 |
— | — | — | — | 417 208 | 417 208 | 218 129 | — | 695 014 |
— | — | 4 524 | 1 092 | — | 9 809 | — | — | 12 858 |
_ | _ | 1 906 | __ | 37 261 | 82 000 | 29 881 |
| 111 881 |
— | — | — | — | 32 149 | 32 149 | 45 518 | — | 223 468 |
— | — | — | — | 53 487 | 53 487 | 11 669 | — | 426 521 |
— | 24 418 | — | — | 275 113 | 307 831 | 193 | — | 2 038 844 |
— | — | — | — | 463 257 | 463 257 | 34 048 | — | 1 051 929 |
— | — | — | — | 150 000 | 150 000 | — | — | 997 001 |
— | — | — | — | 10 000 | 10 000 | — | — | 10 000 |
— | — | — | — | — | — | 17 000 | — | 17 000 |
— | — | — | — | 89 998 | 89 998 | — | — | 89 998 |
— | — | — | — | 80 000 | 80 000 | — | — | 80 000 |
— | — | — | — | — | 4 000 | — | — | 4 000 |
63 046 | — | 5 572 | 945 | 927 | 75 331 | 29 712 | — | 105 043 |
— | — | — | — | — | 3 360 | — | — | 14 550 |
63 239 | 24 418 | 29 328 | 6 274 | 2 106 296 | 2 414 564 | 533 039 | — | 7 606 813 |
s Kostnaderna betalas med förskott ur kyrkofonden.
4 Kostnaderna bestrids av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan kostnadsuppgifter,
enär den handhar uteslutande verkställighetsåtgärder.
Riksdagsberättelsen år 1970
J or dbr uksdepar tementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Kommitténs benämning | Kom- | Utgifter |
|
|
| mitténs | — |
|
|
| num- | t. o. m. | V, 1968— | 30/6 1969 |
| mer i | 30/e 1968 |
|
|
| berät- |
| Arvoden | |
| telsen |
|
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
| möter | experter |
|
|
|
| m. fl. |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
1969 |
|
|
|
|
Yäxtförädlingsskyddsutredningen.................. | 1970: 1 | 352 112 | 19 450 | 25 074 |
1964 års rennäringssakkunniga..................... | 2 | 382 051 | 16 050 | 20 974 |
1967 års fiskehamnsutredning..................... | 3 | — | — | — |
Jorbruksstatistikkommittén....................... | 4 | 23 760 | 4 860 | 27 962 |
Utredningen av den fortsatta driften av Institutet för |
|
|
|
|
växtförädling av frukt och bär................... | 5 | 6135 | 5 900 | 2 078 |
1968 års stormskadeberedning..................... | 6 | — | 7 700 | 7 079 |
1968 års jordbrukspriskommitté................... | 7 | — | 22 000 | 11 465 |
Laboratorieberedningen.......................... | 8 | — | 2 440 | — |
Sakkunniga för förhandlingar rörande stöd till kollektiv |
|
|
|
|
forskning på vatten- och luftvårdsområdet........ | 9 | — | — | — |
Summa kr. |
| 764 058 | 78 400 | 94 632 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
|
|
|
|
gången av 1970 |
|
|
|
|
Trädgårdsnäringsutredningen...................... | 10 | 462 026 | — | — |
Skogsbruksutredningen........................... | 11 | 456 775 | 15 150 | 22 508 |
Skogspolitiska utredningen........................ | 12 | 112 706 | 22 220 | 25 257 |
Veterinärväsendeutredningen...................... | 13 | 458 926 | 20 220 | 39 971 |
Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbru- |
|
|
|
|
hets högskolor................................. | 14 | 116 297 | 5 720 | 26 245 |
Utredning rörande fastighetsbildnings- och mät- |
|
|
|
|
ningsväsendets organisation1 | 1969: 16 | 115 587 | 41 615 | 30 581 |
1966 års Flyingedelegation........................ | 1970:15 | 13 634 | 1 950 | 430 |
Utredning rörande grunderna för taxesättningen vid |
|
|
|
|
vissa anstalter på jordbrukets område............ | 16 | 1374 | — | 169 |
Kartprisutredningen1 | 1969: 19 | 29 754 | 7 675 | 25 75( |
Jaktmarksutredningen............................ | 1970: 17 | 8 579 | 3 980 | 6 495 |
Fiskprisutredningen.............................. | 18 | 30 777 | 18 800 | 25 140 |
Organisationskommittén för en nordisk fiskerikonferens |
|
|
|
|
år 1970 ....................................... | 19 | — | — | — |
Miljökontrollutredningen.......................... | 20 | — | — | — |
1969 års mjölkpriskommitté....................... | 21 | — | — | 1 125 |
Sakkunniga för planering av turistanläggningar och |
|
|
|
|
friluftsområden m. m........................... | 22 | — | — | — |
Utredning om stöd till jordbruket i norra Sverige .... | 23 | — | — | — |
Sambruksutredningen............................ | 24 | — | — | — |
462
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| lulal- |
|
|
|
|
|
| l/v—''“/i, | 1969 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | B eräk- | 1969 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 3,11, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 12 och 13) | ||
|
|
|
|
|
| 1/ _31/ / 7 Ilo | 1/ _31/ 111- /12 |
|
|
|
|
| ivus uiaae i > |
|
| ||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
| 74 569 | 1 467 | 6 531 | 682 | 127 773 | 23 730 |
| 503 615 |
1 442 | 2 199 | 11 329 | 5 189 | 1 165 | 58 348 | 15 971 | 10 000 | 466 370 |
— | — | — | — | — | — | 17 332 | 23 400 | 40 732 |
— | — | — | 711 | 262 | 33 795 | 1 553 | — | 59 108 |
_ | _ | 1 535 | 1 332 | 356 | 11 201 | 366 | _ | 17 702 |
— | -- | 482 | — | — | 15 261 | 9 452 | — | 24 713 |
— | — | — | — | 7 445 | 40 910 | 758 | — | 41 668 |
— | — | — | 262 | — | 2 702 | 6 485 | 20 000 | 29 187 |
— | — | — | — | — | — | 152 | 7 500 | 7 652 |
1442 | 76 768 | 14 813 | 14 025 | 9 910 | 289 990 | 75 799 | 60 900 | 1190 747 |
|
|
|
|
|
|
|
| 462 026 |
373 | 56 860 | 363 | 3 952 | 2 332 | 101 538 | 28 608 | 24 000 | 610 921 |
— | — | 4 361 | 5 931 | 146 | 57 915 | 972 | 7 500 | 179 093 |
— | 71 964 | — | 974 | 32 458 | 165 587 | 40 034 | 20 000 | 684 547 |
— | — | 714 | 1 091 | — | 33 770 | 10 757 | 7 000 | 167 824 |
_ | 1 540 | 4 056 | _ | 1 004 | 78 796 | 920 | _ | 195 303 |
— | — | 1 017 | — | — | 3 397 | 1402 | — | 18 433 |
_ | _ | 70 | _ | 1 287 | 1 526 | 931 | 8 000 | 11 831 |
— | 7 026 | 823 | 4 940 | 44 | 46 258 | 1 967 | — | 77 979 |
— | — | 2 608 | 4 158 | 223 610 | 240 851 | 73 200 | 4 000 | 326 630 |
— | — | 4 516 | 2 608 | 9 942 | 61 006 | 20 929 | 9 000 | 121 712 |
_ | _ | 355 | _ | _ | 355 | 1 586 | 5 000 | 6 941 |
— | — | — | — | 125 | 125 | 30 560 | 30 000 | 60 685 |
— | — | — | — | — | 1 125 | 3 300 | 15 000 | 19 425 |
_ | _ | _ | _ | _ | _ | 13 274 | 33 500 | 46 774 |
— | — | — | — | — | — | 4 806 | 16 000 | 20 806 |
— | — | — | — | — | — | — | 4 500 | 4 500 |
463
Riksdagsberättelsen år 1970
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Utredning av den regionala fiskeriadministrationens | 25 |
|
|
|
Utredning rörande skogstekniskt forsknings- och ut-vecklingsarbete, m. m........................... | 26 | — | — | — |
Summa kr. |
| 1806 435 | 137 330 | 203 671 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in-gången av 1969 1960 års jordbruksutredning....................... |
|
|
|
|
Fritidsfiskeutredningen........................... |
| 224 037 | — | — |
Virkesbalansutredningen.......................... |
| 811 829 | — | — |
1958 års jordlagsutredning........................ |
| 176160 | 400 | — |
Arrendelagsutredningen........................... |
| 730 721 | 10 434 | 17 224 |
1964 års naturresursutredning..................... |
| 501 849 | — | — |
Fiskmottagningsutredningen...................... |
| 53 910 | 1 200 | 750 |
Utredning rörande statlig fotogrammetrisk beställnings-verksamhet och därmed sammanhängande frågor .. |
| 72156 | 2 325 | 4 816 |
Utredning rörande marknadsreglerade åtgärder för |
| 8 340 | 4 375 | — |
Summa kr. |
| 2 579 002 | 18 734 | 22 790 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret Ersättning för vissa utredningsuppdrag: Kanslichefen Y. Ericsson....................... |
| 393 387 | 6 000 |
|
Skogsstyrelsen (verksplanering).................... |
| 187 951 | — | — |
Kommittéexpenser............................... |
| 991 | — | — |
Kommittélokaler................................. |
| 15 470 | — | 1 200 |
Lönekostnadspålägg på arvoden och mistade avlönings-förmåner2 ..................................... Summa kr. |
| 597 799 | 6 000 | 1200 |
1 Kommittéerna överflyttade till civildepartementet fr. o. m. 1.7. 1969.
* Bokfört lönekostnadspålägg för perioden 1.7—31.10.1969 utgjorde 60 605 kr. dvs. 23 % på kommittéarvoden
och mistade avlöningsförmåner.
464
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
6 | v | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
— | — | — | — | — | — | — | 8 000 | 8 000 |
373 | 137 390 | 18 883 | 23 654 | 270 948 | 792 249 | 233 246 | 191 500 | 3 023 430 |
|
|
|
| 9 493 | 9 493 |
|
| 9 493 |
— | — | — | — | 454 | 454 | — |
| 224 491 |
— | — | — | — | 165 | 165 | — |
| 811 994 |
— | — | 82 | — | 4 460 | 4 942 | — |
| 181 102 |
13 949 | 42 821 | 3 710 | 199 | 50 036 | 138 373 | 573 |
| 869 667 |
— | — | — | — | 11 313 | 11 313 | — |
| 513 162 |
— | — | — | — | 177 | 2 127 | — |
| 56 037 |
— | — | 823 | — | 4 807 | 12 771 | — |
| 84 927 |
— | — | — | — | — | 4 375 | — |
| 12 715 |
13 949 | 42 821 | 4 615 | 199 | 80 905 | 184 013 | 573 |
| 2 763 588 |
77 068 |
|
|
| 144 | 83 212 | 24 686 |
| 501 285 |
— | — | — | — | 85 248 | 85 248 | — |
| 273 199 |
— | — | — | — | 5 317 | 5 317 | —15 |
| 6 293 |
— | — | — | — | 10 425 | 11 625 | 788 |
| 27 883 |
|
|
|
|
|
| 60 605 |
| 60 605 |
77 068 | — | — | — | 101134 | 185 402 | 86 064 |
| 869 265 |
465
Riksdagsberättelsen år 1970
Handelsdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 1 5 |
Kommitténs benämning | Kom- mitténs | Utgifter | ||
|
|
|
| |
| num-mer i | t. o. m. | V, 1968- | -30/„ 1969 |
|
|
| ||
| berät- |
| Arvoden | |
| telsen |
|
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
| möter | experter |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
1969'' |
|
|
|
|
1965 års hemkonsulentutredning................... | 1970: 1 | 37 210 | 600 | 2 540 |
Idrottsutredningen............................... | 2 | 87 796 | 36 635 | 10 338 |
1968 års oljelagringskommitté..................... | 3 | 23 053 | 22 850 | 46 226 |
Summa kr. |
| 148 059 | 60 085 | 59 104 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-gången av 19691 Svenska delegationen i nordiska ekonomiska samarbets- utskottet2..................................... Utredningen rörande tillsynen över lotteriverksam- | 4 | 853 755 |
|
|
het........................................... | 5 | 25 067 | — | 10 600 |
Butiksetableringsutredningen...................... | 6 | 31 114 | 19 205 | 360 |
Bensinhandelsutredningen......................... | 7 | 28 540 | 8 440 | 17 870 |
Konsumentutredningen........................... | 8 | 53 057 | 13 640 | 34 089 |
Patentpolicykommittén........................... | 9 | 4 225 | 9 900 | 9 875 |
Kommerskollegieutredningen...................... | 10 | — | 2 400 | 9 500 |
Krigsmaterielexportutredningen................... | 11 | - | — | — |
Summa kr. |
| 995 758 | 53 585 | 82 294 |
C. Kommittéer som ayslutat sin verksamhet före in- |
|
|
|
|
gången av 19691 |
|
|
|
|
1963 års konsumentupplysningskommitté........... Utredningen rörande förutsättningarna för att förlägga | 1969: 1 | 140 990 | 10 600 | 18 673 |
1976 års olympiska vinterspel till Östersund....... | 1969: 2 | — | 7 600 | 19 450 |
Konsumentupplysningsutredningen................. | 1968: 1 | 146 591 | — | — |
Summa kr. |
| 287 581 | 18 200 | 38 123 |
D. Kostnad från kommittéanslaget under hudgetåret |
|
|
|
|
1968/69 för sakkunniga biträden inom departementet |
|
|
|
|
Långsiktsplaneringen m. m. inom patent- och registre- |
|
|
|
|
ringsverket.................................... |
|
| — | — |
466
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
6 | 7 | 8 I | 9 | 10 | | 11 | 12 | 13 | 14 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| LULill- |
|
|
|
|
|
| x/7—31/i2 | 1969 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1969 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 3, 11, | ||
ningsförmåne.r | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 12 och 13) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| V 7 31/10 | 1/ 31/ / 11 / 12 |
|
|
|
|
|
|
| |||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
| 9 474 | 391 |
| 1 175 | 14 180 | 12 896 |
| 64 286 |
_ | 7 050 | 9 013 | 3 608 | 1 712 | 68 356 | 54 405 | 36 000 | 246 557 |
— | 10 677 | 5 105 | 5 086 | 4 153 | 94 097 | 5 262 | 15 000 | 137 412 |
— | 27 201 | 14 509 | 8 694 | 7 040 | 176 633 | 72 563 | 51000 | 448 255 |
|
|
|
|
| 541 871 | 170 444 | 16 000 | 1 582 070 |
| _ | _ | _ | _ | 10 600 | 33 346 | 13 000 | 82 013 |
38 838 | — | 7 745 | 10 020 | 280 | 76 448 | 31 197 | 20 000 | 158 759 |
— | 10 808 | 25 396 | 16 113 | 6 064 | 84 691 | 24 552 | 13 000 | 150 783 |
— | 201 975 | 8 935 | 3 322 | 5 637 | 267 598 | 122 490 | 95 000 | 538 145 |
_ | — | 6 237 | 4144 | 537 | 30 693 | — | 10 000 | 44 918 |
_ | 70 852 | — | 767 | 233 | 83 752 | 49 597 | 27 000 | 160 349 |
— | — | — | — | — | — | 695 | 9 000 | 9 695 |
38 838 | 283 635 | 48 313 | 34 366 | 12 751 | 1095 653 | 432 321 | 203 000 | 2 726 732 |
|
| 197 | _ | 28 192 | 57 662 | _ | _ | 198 652 |
|
| 1 206 | 2 275 | 11 279 | 41 810 | _ | 600 | 42 410 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 146 591 |
" |
| 1403 | 2 275 | 39 471 | 99 472 |
| 600 | 387 653 |
|
|
|
| 48 050 | 48 050 |
|
|
|
467
Riksdagsberättelsen år 1970
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Resegarantinämnden............................. |
|
| 8 025 | 2 250 |
Svenska turisttrafikförbundet..................... |
|
| _ | _ |
Statistiska centralbyrån.......................... |
|
| — | — |
Materialförvaltare S. Sellgren...................... |
|
| — | 780 |
Kommittéexpenser............................... |
|
| — | — |
Kommittélokaler................................. |
|
| — | — |
Summa kr. |
|
| 8 025 | 3 030 |
1 Kostnaderna bestrids från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den mån ej annat framgår av
följande not.
2 Kostnaderna bestrids med andra medel än kommittéanslaget.
468
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
| 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
|
|
|
|
| 10 275 |
|
|
— | — | — | — | 150 000 | 150 000 |
|
|
— | — | — | — | 3 083 | 3 083 |
|
|
— | — | — | — | — | 780 |
|
|
— | — | — | — | 4 747 | 4 747 |
|
|
— | — | — | — | 18 787 | 18 787 |
|
|
|
|
|
| 224 667 | 235 722 |
|
|
469
Riksdagsberättelsen år 1970
Inrikesdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Kommitténs benämning | Kom- mitténs | Utgifter | ||
|
|
|
| |
| num-mer i | t. o. m. | V, 1968— | 30/« 1969 |
|
|
| ||
| berät- |
| Arvoden | |
| telsen |
|
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
| möter | experter |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
1969 |
|
|
|
|
Arbetsgruppen för invandrarfrågor................. | 1970: 1 | 473 132 | 15 800 | 29 332 |
Västsvenska skogsindustriutredningen.............. Utredningen rörande underlaget för debitering av | 2 | 58 719 | 6 875 | 15 804 |
byggnadsforskningsavgift....................... | 3 | 3 006 | 5 600 | 4 550 |
Arbetsgruppen för glesbygdsfrågor................. Utredning rörande enhetlig lönesättning vid de skydda- | 4 | 59 379 | 5 600 | 8 504 |
de verkstäderna............................... | 5 | 1 500 | 1 650 | 3 200 |
Organisationskommittén för statens invandrarverk ... | 6 | — | — | 197 |
den om utlännings avlägsnande ................. | 7 | — | — | — |
Summa kr. |
| 595 736 | 35 435 | 61587 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
|
|
|
|
gången av 1970 |
|
|
|
|
Utlänningsutredningen........................... | 1970: 8 | 522 405 | 11 700 | 1 434 |
Byggindustrialiseringsutredningen.................. | 9 | 897 996 | 5 035 | 23 496 |
Låneunderlagsgruppen............................ | 10 | 228 694 | 6 900 | 8 559 |
Expertgruppen för regional utredningsverksamhet.... | 11 | 624 375 | 15 025 | 64 575 |
Låginkomstutredningen........................... | 12 | 560 754 | 600 | 44 933 |
KSA-utredningen................................ | 13 | 374119 | 15 545 | 70 551 |
Delegationen för bostadsfinansiering................ Expertgruppen för utredningsverksamhet i arbets- | 14 | 203 506 | 9 275 | 17 905 |
marknadsfrågor................................ | 15 | 47 109 | 5 495 | 12 021 |
Servicekommittén................................ | 16 | 20 713 | 17 790 | 18 460 |
Nordiska kommittén för utlänningslagstiftning....... | 17 | — | 4 725 | 5 605 |
Byggarbetskraftsutredningen...................... | 18 | 13 154 | 5 260 | 27 600 |
Byggplaneringsutredningen........................ Utredningen om förhandlingsrätt för arbetstagarorga- | 19 | — | 14 925 | 19 562 |
nisation beträffande pensionerade medlemmar..... | 20 | — | 1 830 | 6 970 |
1968 års lokaliseringsutredning..................... | 21 | 12 516 | 8 235 | 19 475 |
Invandrarutredningen............................ | 22 | — | 7 000 | 7 590 |
Ungdomsbostadsutredningen...................... | 23 | — | 2 625 | 6 188 |
Utredning rörande den skyddade sysselsättningen .... | 24 | — | 1 630 | 2 475 |
stöd till allmänna samlingslokaler................ | 25 | — | — | — |
Saneringsutredningen............................. | 26 | — | 3 300 | 3 748 |
Glesbygdsutredningen............................ | 27 | — | — | — |
Summa kr. |
| 3 505 341 | 136 895 | 361147 |
470
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| total- |
|
|
|
|
|
| Vt-31/., | 1969 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| t. o. m. 31/u |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1969 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 3, 11, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 12 och 13) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| 1/ _31/ h ho | 1/ _31/ 111- Il 2 |
|
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fi. | m. m.) |
|
|
|
|
| 146 932 | 89 | 5 259 | 42 769 | 240 181 | 7 093 | 20 000 | 740 406 |
— | 45 968 | 4 036 | 7 242 | 75197 | 155 032 | 4 739 | — | 218 490 |
— | 34170 | _ | _ | _ | 44 320 | 4 774 | 1 000 | 53 100 |
— | 74 383 | 1 061 | 4 563 | 2 815 | 96 926 | 23 608 | — | 179 913 |
— | 4 141 | — | — | 85 | 9 076 | 12 172 | _ | 22 748 |
— | — | — | — | 11 546 | 11 743 | 37 948 | 1 500 | 51 191 |
— | — | — | — | — | — | 277 | — | 277 |
— | 305 594 | 5186 | 17 064 | 132 412 | 557 278 | 90 611 | 22 500 | 1 266 125 |
| 73 396 | 56 |
| 264 | 86 850 | 32 521 | 14 000 | 655 776 |
— | 186 972 | 2 025 | 14 434 | 42 122 | 274 084 | 44 621 | 15 800 | 1 232 501 |
— | 20 492 | — | — | 233 952 | 269 903 | 9 184 | 5 000 | 512 781 |
— | 152 090 | 2 073 | 25 312 | 358 615 | 617 690 | 247 261 | 35 000 | 1 524 326 |
141 922 | 104 514 | 490 | 8 941 | 1 339 274 | 1 640 674 | 180 015 | 75 000 | 2 456 443 |
— | 104 166 | 7 434 | 7 555 | 6 624 | 211 875 | 88 472 | 42 000 | 716 466 |
— | 39 592 | — | 446 | 22 912 | 90 130 | 28 809 | 11 800 | 334 245 |
— | 21 256 | 338 | 2 994 | 37 489 | 79 593 | 14 581 | 8 000 | 149 283 |
— | 9 666 | — | 868 | 19 385 | 66 169 | 44 712 | 20 000 | 151 594 |
— | — | 2 225 | 1 264 | — | 13 819 | 2 000 | 4 000 | 19 819 |
— | 32 742 | 1 247 | 3 011 | 679 | 70 539 | 26 609 | 34 950 | 145 252 |
— | 52 239 | 154 | 205 | 209 | 87 294 | 47 817 | 30 000 | 165 111 |
— | — | — | 15 | 173 | 8 988 | 13 610 | 6 500 | 29 098 |
2 307 | 58 471 | 9 299 | 5 141 | 629 | 103 557 | 31 874 | 70 000 | 217 947 |
— | 64 001 | 661 | 3 074 | 870 | 83 196 | 73 593 | 80 400 | 237 189 |
214 | 56 351 | 2 184 | 664 | 1 570 | 69 796 | 50 076 | 25 000 | 144 872 |
— | 8 542 | 584 | 21 | 198 | 13 450 | 24 646 | 20 700 | 58 796 |
— | — | — | — | 855 | 855 | 4 647 | 4 000 | 9 502 |
— | 17 769 | 3 409 | 1 318 | 295 | 29 839 | 32 967 | 25 000 | 87 806 |
— | — | — | — | — | — | 20 726 | 30 000 | 50 726 |
144 443 | 1 002 259 | 32 179 | 75 263 | 2 066 115 | 3 818 301 | 1018 741 | 557150 | 8 899 533 |
471
Riksdagsberättelsen år 1970
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in- |
|
|
|
|
gången av 1969 |
|
|
|
|
Bostadspolitiska kommittén....................... | 1967: 3 | 498 587 | _ | _ |
Konfliktdirektivutredningen....................... | 1969: 2 | 36 324 | 5 440 | 21 824 |
Summa kr. |
| 534 911 | 5 440 | 21824 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under hudgetåret |
|
|
|
|
1968/69 för sakkunniga biträden inom departementet |
|
|
|
|
m. m. |
|
|
|
|
Generaldirektör Carl G. Persson.................... |
|
| 6 000 | _ |
Lokaliseringsberedningen......................... |
|
| 1 920 | — |
Bostadsstyrelsen................................. |
|
| — | — |
Statistiska Centralbyrån.......................... |
|
| — | — |
Kommittéexpenser............................... |
|
| — | — |
Kommittélokaler................................ |
|
| — | — |
Summa kr. |
|
| 7 920 | — |
472
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
|
|
|
| 813 | 813 |
|
| 499 400 |
— | 17 325 | 182 | 7 644 | 20 222 | 72 637 | — | — | 108 961 |
— | 17 325 | 182 | 7 644 | 21035 | 73 450 |
| '' | 608 361 |
|
|
|
|
| 6 000 |
|
|
|
— | — | 879 | — | 29 | 2 828 |
|
|
|
— | — | — | — | 73 360 | 73 360 |
|
|
|
— | — | — | — | 80 600 | 80 600 |
|
|
|
— | — | — | — | 10 829 | 10 829 |
|
|
|
— | — | — | — | 43 207 | 43 207 |
|
|
|
— | — | 879 | — | 208 025 | 216 824 |
|
|
|
473
Riksdagsberåttelsen år 1970
Civildepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Kommitténs benämning | Kom- mitténs | Utgifter | ||
|
|
|
| |
| num-mer i | t. o. m. | */7 1968 — | 30/» 1969 |
|
|
| ||
| berät- |
| Arvoden | |
| telsen |
|
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
| möter | experter m. fl. |
A. Kommittéer, som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
1969 |
|
|
|
|
Arbetsgruppen för överläggningar om frågor rörande |
|
|
|
|
den kommunala demokratin1.................... | 1970: 1 | 450 | 2 300 | 200 |
Utredning om landstingskommunernas beredskap1.... | 2 | 5 241 | 3 200 | 4 970 |
väsendets organisation2......................... Utredningen om vissa ordnings- och säkerhetsföre- | 3 | — | — | — |
skrifter för film och biografer1................... | 4 | 18 716 | 3 875 | 3 375 |
Brandförsvarsutredningen1........................ Utredning om ändring i planerna för Örebro och Väst- | 5 | 18 404 | 6 350 | 12 750 |
manlands läns indelning i kommuner1............. | 6 | — | — | 9 010 |
Utredning om vissa organisationsfrågor rörande den statliga länsförvaltningen på Gotland1............ Utredning om ändring i planerna för Stockholms och | 7 | — | 160 | — |
Uppsala läns indelning i kommuner1.............. Utredning om ändring i planerna för Älvsborgs och | 8 | — | 700 | 7115 |
Skaraborgs läns indelning i kommuner1........... | 9 | — | — | — |
Summa kr. |
| 42 811 | 16 585 | 37 420 |
B. Kommittéer, som fortsätter sin verksamhet vid in- |
|
|
|
|
gången av 1969 |
|
|
|
|
Kommunalrättskommittén1....................... | 10 | 240 145 | 25 825 | 22 033 |
Göteborgsutredningen1........................... | 11 | — | 240 | — |
Landstingens arkivutredning1...................... Utredningen angående Malmö stads återinträde i | 12 | 33 791 | 4 765 | 6 754 |
Malmöhus läns landsting1....................... | 13 | 368 | 3 000 | 14 050 |
1964 års civilbefälhavarutredning1.................. | 14 | 51 221 | 6 810 | 5 776 |
Exekutionsväsendets organisationsnämnd1........... | 15 | 1 294 301 | 30 200 | 46 691 |
Länsdemokratiutredningen1....................... | 16 | 328 690 | 13 950 | 30 205 |
Räddningstjänstutredningen1 ..................... | 17 | 51 258 | 2 680 | 21 660 |
Riksnämnden för kommunal beredskap1............ | 18 | 10 287 | 20100 | 32175 |
Kartprisutredningen2............................. | 19 | — | — | — |
Kommunalvalskommittén1........................ | 20 | 41 856 | 6 850 | 5177 |
Kommittén för barns utemiljö1.................... | 21 | 26 231 | 10 305 | 34 604 |
Bygglagutredningen1............................. Utredning om omfattningen av Södertälje kommun- | 22 | — | 1 560 | 6 020 |
block ........................................ | 23 | — | — | _ |
Rådgivande expertgrupp för fysisk riksplanering..... | 24 | — | —■ | — |
474
Kommittékostnader: Civildepartementet
6 1 | 1 1 | 8 1 | 9 1 | 10 | 11 1 | 12 | | 13 | 14 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
| V 7 81/12 | 1969 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1969 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 3, 11, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 12 och 13) | ||
|
|
|
| kostnader, |
|
| ll 31/ |
|
|
|
|
|
| It 110 | 111 112 |
| |
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
|
| 203 |
|
| 2 703 |
|
| 3 153 |
4 364 | — | 549 | 2 086 | 39 | 15 208 | 239 | — | 20 688 |
— | — | — | — | — | — | 5 982 | 56 700 | 62 682 |
|
|
|
| 114 | 7 364 | _ | _ | 26 080 |
— | — | — | 188 | — | 19 288 | 6 375 | 925 | 44 992 |
— | 2 940 | 1 542 | 338 | 73 | 13 903 | 2 804 | — | 16 707 |
1 578 | — | 464 | — | — | 2 202 | — | — | 2 202 |
357 | 3112 | 1 806 | — | 3 654 | 16 744 | 5 135 | — | 21 879 |
_ | — | — | — | — | — | — | 2 500 | 2 500 |
6 299 | 6 052 | 4 564 | 2 612 | 3 880 | 77 412 | 20 535 | 60125 | 200 883 |
| 131 301 | 5 515 | 7 643 | 15 360 | 207 677 | 27 909 | 26 000 | 501 731 |
325 | — | 348 | 368 | — | 1 281 | 200 | 1 000 | 2 481 |
3 318 | 3 915 | 3 628 | 1 401 | 12 419 | 36 200 | 886 | 5 000 | 75 877 |
|
|
| 3 788 | _ | 20 838 | _ | 11 500 | 32 706 |
_ | _ | 7 117 | 1 584 | — | 21 287 | 2 717 | 3 000 | 78 225 |
609 | 814 972 | 3 737 | 102 684 | 63 689 | 1 062 582 | 318 380 | 230 000 | 2 905 263 |
_ | 35 598 | 2 005 | 8 004 | 66 815 | 156 577 | 3 317 |
| 488 584 |
_ | 61 648 | 150 | 3 620 | 8 525 | 98 283 | 42 498 | 15 400 | 207 439 |
_ | _ | 3 710 | 20 791 | — | 76 776 | 26 906 | 15 000 | 128 969 |
_ | _ | _ |
| — | — | 768 | 5 000 | 5 768 |
_ | 66 364 | 2 662 |
| 135 | 81188 | 21 850 | 33 150 | 178 044 |
7 617 | 28 933 | 2 630 | 3 541 | 1 361 | 88 991 | 16 192 | 115 000 | 246 414 |
— | 103 586 | 2 517 | 4 444 | 6110 | 124 237 | 89 243 | 56 000 | 269 480 |
— |
|
|
| — |
|
|
| — |
475
Riksdagsberättelsen år 1970
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Utredning angående säkerhetsföreskrifter rörande hissar | 25 |
|
|
|
Utredning rörande centralorgan inom exekutions-väsendet ................................ | 26 | _ | _ |
|
Summa kr. |
| 2 078 148 | 126 285 | 225145 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in-gången av 1969 |
| — | — | — |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden .... |
| 4 082 | 750 |
|
Kommittéexpenser ...................... |
| 195 | _ |
|
Kommittélokaler............................... |
| 846 | _ |
|
Lönekostnadspålägg på arvoden o. mistade avlönings-förmåner ............................... |
|
|
|
|
Summa kr. |
| 5123 | 750 | — |
1 Kommittéerna överflyttade från kommunikationsdepartementet fr. o. m. 1.7.1969.
2 Kommittéerna överflyttade från jordbruksdepartementet fr. o. m. 1.7.1969. Utgifter t. o. m.
30.6.1969 redovisas av jordbruksdepartementet.
476
Kommittékostnader: Civildepartementet
!
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
11 869 | 1 246 317 | 34 019 | 157 868 | 174 414 | 1975 917 | 550 866 | 516 050 | 5120 981 |
|
| 405 |
|
| 1 155 |
|
|
|
— | — | — | — | 1 347 | 1 347 |
|
|
|
— | — | — | — | 419 | 419 |
|
|
|
— | — | 405 | — | 1766 | 2 921 |
|
|
|
477
Riksdagsberättelsen år 1970
Industridepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Kommitténs benämning | Kom- mitténs num- | Utgifter t. o. m. | v, 1968- | -30/6 1969 |
| mer i | ao/e 1968 | Arvoden Leda- möter | Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
1966 års atomenergiutredning1..................... | 1970: 1 | 84 479 | — | — |
Företagsdelegationen1............................ | 2 | 26 813 | 22 460 | 31 691 |
Industrietableringsdelegationen1................... | 3 | — | 57 559 | 16 430 |
Summa kr. |
| 111 292 | 80 019 | 48121 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-gången av 1970 |
|
|
|
|
1964 års geologiutredning1......................... | 4 | 300 554 | 9 725 | 17 505 |
Energikommittén1................................ | 5 | 294 067 | 17 775 | 25 990 |
1967 års gruvutredning1........................... | 6 | 26 289 | 11305 | 4 525 |
Sakkunniga med uppdrag att överlägga med varvs- |
|
|
|
|
industrin1..................................... | 7 | 38 984 | 12 850 | 10 450 |
1968 års utredning om rörtransport av olja och gas1 | 8 | — | 25 275 | 22 575 |
Kraftledningsintrångsutredningen1................. | 9 | — | — | — |
TEKO-utredningen1.............................. | 10 | — | 3 030 | 7 256 |
Havsresursutredningen2........................... | 11 | — | — | — |
Utredningen om formerna för förbättrad information |
|
|
|
|
(samarbetsutredningen)1........................ | 12 | — | 10 800 | 7 505 |
Delegationen för försöksverksamhet med företags- |
|
|
|
|
demokrati i de statliga aktiebolagen1............. | 13 | — | 9 760 | 73 |
1969 års utredning för samordnad forskning......... | 14 | — | 250 | 500 |
Summa kr. |
| 659 894 | 100 770 | 96 379 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in-gången av 1969 |
|
|
|
|
Industriforskningsutredningen..................... | — | 264 076 | — | — |
Hemslöjdsutredningen............................ | — | 140 774 | — | — |
Ranstadsutredningen............................. | — | 14 392 | — | — |
Utredningen om statens institut för hantverk och |
|
|
|
|
industri....................................... | — | 12 329 | 13 070 | 36 302 |
Summa kr. |
| 431 571 | 13 070 | 36 302 |
D. Under budgetåret 1968/69 bestridda kostnader för |
|
|
|
|
Näringspolitiska rådet............................ | — | 3 375 | — | — |
Industriens utredningsinstitut..................... |
| — | — | — |
478
Kommittékostnader: Industridepartementet
6 1 | 7 1 | 8 1 | 9 | 10 | | 11 | 12 | 13 | 14 |
| Beräknad total- | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| 1/ _31/ 11 112 | 1969 | kostnad t. o. m. sl/i2 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1969 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 3, 11, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 12 och 14) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| 11 _31/ Ii Ilo | 11 _31/ 111 112 |
|
|
|
|
|
|
| |||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr. | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 7 170 | 6 000 | 97 649 |
— | 54 096 | 320 | 227 | 1 674 | 110 468 | 28 970 | 11 978 | 178 229 |
— | — | 19 378 | 208 450 | 78 247 | 380 064 | 101 445 | — | 481 509 |
— | 54 096 | 19 698 | 208 677 | 79 921 | 490 532 | 137 585 | 17 978 | 757 387 |
| 125 260 |
|
|
| 152 490 | 51 072 | 24 000 | 528 116 |
— | 47 668 | — | — | 40 | 91 473 | 7 023 | 19 600 | 412 163 |
— | 46 228 | 456 | 376 | 469 | 63 359 | 24 541 | 20 500 | 134 689 |
_ | _ | 5 600 | 698 | 335 784 | 365 382 | 1 627 | 27 070 | 433 063 |
— | — | 1 185 | 446 | 8 530 | 58 011 | 11 525 | 212 000 | 281 536 |
— | — | 597 | 52 | — | 649 | 1300 | — | 1 949 |
— | 135 485 | 4 960 | 4 524 | 16 056 | 171 311 | 82 671 | 68 700 | 322 682 |
— | 69 407 | 4 467 | 1 544 | 16 834 | 110 557 | 123 523 | 190100 | 424 180 |
_ | 14 689 | _ | _ | 900 | 25 422 | 24 905 | 70 750 | 121 077 |
— | — | 127 | 452 | — | 1 329 | 7 611 | 54 000 | 62 940 |
— | 438 737 | 17 392 | 8 092 | 378 613 | 1 039 983 | 335 798 | 686 720 | 2 722 395 |
|
|
|
| 82 | 82 |
|
| 264 158 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 140 774 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 14 392 |
— | — | 4 524 | — | 98 039 | 151 935 | — | — | 164 264 |
— | — | 4 524 | — | 98121 | 152 017 | — | — | 583 588 |
|
|
|
|
|
| 332 |
|
|
— | — | — | — | — | — | 150 000 | — |
|
479
Riksdagsberättelsen år 1970
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Holmström, M................................... |
|
|
|
|
Docmanovic, Irené............................... | — | _ | _ | _ |
Jonung, Lars civ.ekon............................ | — | — | — | — |
Ros-Jonung, Kristina pol.mag..................... | — | — | — | — |
Säflund, Tommy................................. | — | — | — | — |
Expenser....................................... | — | — | — | — |
Kommittélokaler................................ | — | — | — | — |
Lönekostn.pålägg på arvoden och mistade avlönings- |
|
|
|
|
förmåner...................................... | — | — | — | — |
Summa kr. |
| 3 375 | — | — |
1 Kommittén överflyttad från finansdepartementet fr. o. m. 1.7.1969.
2 Kostnaderna för utredningen bestrids upp till 100 000 kr. från anslagsposten Oljegeologiska
arbeten under anslaget; Sveriges geologiska undersökning: Prospektering.
480
Kommittékostnader: Industridepartementet
6 | 7 | 8 | 9 | 1 io | 1 n | 12 | 13 | 14 |
— | — | — | _ | _ |
| 40 |
|
|
| — | — | — | — | — | 6 840 | — |
|
| — | — | — | — | — | 6 367 | — |
|
| — | — | — | — | — | 6 328 | — |
|
| — | — | — | — | — | 1 300 | — |
|
| — | — | — | — | — | 781 | — |
|
| ~~ |
| — | — | — | 120 | — |
|
— | — | — | — | — | — | 80 437 | — |
|
| — | — | — | — | — | 252 545 | — |
|
16 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
481
Betänkanden utkomna från trycket under år 1969
Statens offentliga utredningar 1969
Kronologisk förteckning
1. Faktisk brottslighet bland skolbarn. Esselte. Ju
2. Om sexuallivet i Sverige. Esselte. U.
3. Ny sjöarbetstidslag. Esselte. K.
4. Bostadsrätt. Esselte. Ju.
5. Utsökningsrätt IX. Norstedt & Söner. Ju.
6. Offentliga tjänstemäns bisysslor. Esselte. C.
7. Kungörelseannonsering. Beckman. Ju.
8. Sexualkunskapen på grundskolans högstadium
I. Elevenkät. Esselte. U.
9. ADB inom inskrivningsväsendet. Esselte.
Ju.
10. Ny gruvlag. Svenska Reproduktions AB.
Ju.
11. Internationell adoptionsrätt. Norstedt & Söner.
Ju.
12. Regionmusik. Esselte. U.
13. Förenklad obligationshantering. Esselte. Fi.
14. Filmen- censur och ansvar. Haeggström. U.
15. Växtförädlarrält. Esselte. Jo.
16. Lagstiftning om värdepappersfonder m.m.
och om stämpelskatt på värdepapper. Esselte.
Fi.
17. Nya mynt. Esselte. Fi.
18. Ett renare samhälle. Berlingska Boktryckeriet,
Lund. S.
19. Ny valteknik. Esselte. Ju.
20. Ämbetsansvaret. Norstedt & Söner. Ju.
21. Skogsindustri i södra Sverige. Esselte. I.
22. De svenska hamnarna. Esselte. K.
23. De svenska hamnarna. Bilagor. Esselte. K.
24. Ekonomisystem för försvaret. Svenska Reproduktions
AB. Fö.
25. Planering och programbudgetering inom försvaret.
Esselte. Fö.
26. Skolskjutsarna och trafiksäkerheten. Esselte.
K.
27. Länsplanering 1967. Esselte. I.
28. Sexualkunskapen i gymnasiet. Esselte. U.
29. Idrott åt alla. Esselte. H.
30. Skogsbeskattningen. Esselte. Fi.
31. Olja i beredskap. Svenska Reproduktions
AB. H.
32. Skogstillstånd och skogsvårdsåtgärder. Esselte.
Jo.
33. Militära tjänstgöringsåldrar. Esselte. Fö.
34. Medicinska och psykologiska aspekter på
åldrande m.m. Esselte. Fö.
35. Bättre utbildning för handikappade. Esselte.
36. Läkemedelsindustrin. Esselte. Fi.
37. Utbildning för bibliotek, ajkiv och informatik.
Almqvist & Wiksell, Uppsala. U.
38. Yttrandefrihetens gränser. Norstedt & Söner.
Ju.
39. Taxesystemet i Postverkets tidningsrörelse.
Esselte. K.
40. Frivilligförsvaret 2. Hemvärnet. Esselte. Fö.
41. Domstolsväsendet III. Fullföljd av talan m.m.
Haeggström. Ju.
42. Skattebrotten. Norstedt & Söner. Fi.
43. Nytt lantmäteri. Svenska Reproduktions AB.
C.
44. Sexualkunskapen på grundskolans högstadium
II. Lärarenkät. Esselte. U.
45. Fordonsbeskattningen. Berlingska Boktryckeriet,
Lund. Fi.
46. Läkemedelsförsörjning i samverkan. Esselte.
S.
47. Mellanskolans ledning. Esselte. U.
48. Vidgad samhällsinformation. Esselte. Ju.
49. Lokaliserings- och regionalpolitik. Esselte. I.
50. Expropriationsändamål och expropriationsersättning
m.m. Norstedt & Söner. Ju.
51. Expropriationsändamål och expropriationsersättning
m.m. Bilaga 3. Norstedt & Söner.
Ju.
52. Narkotikaproblemet. Del III. Samordnade
åtgärder. Esselte. S.
53. Narkotikaproblemet. Del IV. Socialmedicinska
och kliniska undersökningar. Esselte. S.
54. Kapitalbeskattningen. Norstedt & Söner. Fi.
55. Sjömansbeskattningen. Svenska Reproduktions
ÄB. Fi.
56. Vägplan 1970. Esselte. K.
57. Vägplan 1970. Bilagor. Esselte. K.
58. Rättssociologisk undersökning av skadeståndsrätten.
Beckman. Ju.
59. Snöskotern-terrängkörning och färdselrätt.
Norstedt & Söner. Jo.
60. Internationell äktenskaps- och arvsrätt. Norstedt
& Söner. Ju.
61. Studier i internationella relationer. Esselte.
U.
62. Ny utskottsorganisation. Esselte. Ju.
63. Rationellt småhusbyggande. Beckman. I.
Anm. Om särskild tryckort ej anges ,är tryckorten Stockholm.
482
Statens offentliga utredningar 1969
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)
Justitiedepartementet
Faktisk brottslighet bland skolbarn, [1]
Bostadsrätt. [4]
Utsökningsrätt IX. [5]
Kungörelseannonsering. [7]
ADB inom inskrivningsväsendet. [9]
Ny gruvlag. [10]
Internationell adoptionsrätt. [11]
Ny valteknik. [19]
Ämbetsansvaret. [20]
Yttrandefrihetens gränser. [38]
Domstolsväsendet III. Fullföljd av talan man. [41]
Vidgad samhällsinformation. [48]
Expropriationsutredningen. 1. Expropriationsändamål
och expropriationsersättning in. in.
Betänkande III. [50] 2. Bilaga nr 3. [51]
Rättssociologisk undersökning av skadeståndsr
ätt en. [58]
Internationell äktenskaps- och arvsrätt. [G0]
Ny utskottsorganisation. [62]
Försvarsdepartementet
Ekonomisystem för försvaret. [24]
Planering och programbudgetering inom försvaret.
[25]
Militära tjänstgöringsåldersutredningen. 1. Militära
tjänstgöringsåldrar. [33] 2. Medicinska och psykologiska
aspekter på åldrande m.m. [34]
Frivilligförsvaret 2. Hemvärnet. [40]
Socialdepartementet
Ett renare samhälle. [18]
Bättre utbildning för handikappade. [35]
Läkemedelsförsörjning i samverkan. [46]
Narkomanvårdskommittén. 1. Narkotikaproblemet
Del III.
Samordnade åtgärder. [52] 2. Narkotikaproblemet.
Dei IV.
Socialmedicinska och kliniska undersökningar.
Kommunikationsdepartementet
Ny sjöarbetstidslag. [3]
Hamnutredningen. 1. De svenska hamnarna.
[22] 2. Bilagor. [23]
Skolskjutsarna och trafiksäkerheten. [26]
Taxesystemet i Postverkets tidningsrörelse. [39]
Vägplaneutredningen. 1. Vägplan 1970. [56] 2.
Vägplan 1970. Bilagor. [57]
Finansdepartementet
Förenklad obligationshantering. [13]
Lagstiftning om värdepappersfonder m.m. och om
stämpelskatt på värdepapper. [161
Nya mynt. [17]
Skogsbeskattningen. [30]
Läkemedelsindustrin. [36]
Skattebrotten. [42]
Fordonsbeskattningen. [45]
Kapitalbeskattningen. [54]
Sjömansbeskattningen. [55]
Utbildningsdepartementet
Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor
i undervisnings- och upplysningsarbetet
(USSU) 1. Om sexuallivet i Sverige. [2] 2. Sexualkunskapen
på grundskolans högstadium 1.
Elevenkät. [8] 3. Sexualkunskapen i gymnasiet.
[28] 4. Sexualkunskapen på grundskolans
högstadium
II. Lärarenkät. [44]
Regionmusik. [12]
Filmen- censur och ansvar. [14]
Utbildning för bibliotek, arkiv och informatik.
[37]
Mellanskolans ledning. [47]
Studier i internationella relationer. [61]
Jordbruksdepartementet
Växtförädlarrätt. [15]
Skogstillstånd och skogsvårdsåtgärder. [32]
Snöskotern-terrängkörning och färdselrätt. [59]
Handelsdepartementet
Idrott åt alla. [29]
Olja i beredskap. [31]
Inrikesdepartementet
Skogsindustri i södra Sverige. [21]
Länsplanering 1967. [27]
Lokaliserings- och regionalpolitik. [49]
Rationellt småhusbyggande. [63]
Ci vildep ar tementet
Offentliga tjänstemäns bisysslor. [6]
Nytt lantmäteri. [43]
483
Stencilerade betänkande!!
avgivna av kommittéer, som redovisas i räksdagsberättelsen,
eller upprättade inom departement under år 1969
(Inom klämmer anges det nummer i riksdagsberättelsen, under vilket vederbörande
kommitté redovisas)
J ustitiedepar tementet
1. PM ang. boxningsförbud
2. PM ang. samarbete i brottsförebyggande
syfte [25]
3. PM ang. formerna för handläggning av sjöförklaring
vid domstol
4. PM ang. uppläggande av ny inskrivningsbok
för företagsinteckning
5. PM med kommentar till polisregisterkungörelsen
den 24 januari 1969
6. PM om gemensamhetsanläggningar för mindre
vattenförsörjnings- och avloppsföretag
7. PM med förslag till lag om införande av fastighetsbildningslagen
8.
PM med förslag till lag om ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning i samband med
fastighetsbildning
9. PM ang. förmånsrätt för ersättningar enligt
fastighetsbildningslagen
10. PM ang. ändringar i byggnadslagstiftningen
till följd av förslagen om ny fastighetsbildningslag
och ny jordabalk
11. PM med kommentar till 1969 års ändringar i
polisinstruktionen den 3 december 1965, nr
686
12. PM med förslag till ny lag om försvarsuppfinningar
m.m.
13. PM med förslag ang. undantag i vissa fall
från 15 § andra stycket hyreslagen
14. PM ang. lagrådsgranskningen
15. PM ang. kungörelse om användande av skjutvapen
i polistjänsten
16. Betänkande ang. uppvigling [29]
17. —
18. PM rörande laga domstol och forum i allmänna
sjörättsmål [12]
19. PM ang. ett statligt övertagande av lokalhållningsskyldigheten
för underrätterna
20. PM ang. förslag till Europarådskonvention
rörande statsimmunitet
21. PM med anledning av trafikförsäkringsföreningens
framställning om ändring av 11 §
lagen den 10 maj 1929 (nr 77) om trafikförsäkring
å motorfordon
22. PM ang. förslag till Europarådskonvention
om betalningsort vid penningförpliktelser
23. PM ang. formulär till överrätts dom i brottmål
och till domstols slutliga beslut i brottmål
24.
PM ang. flyttning av gravsatt stoft eller aska
25. PM ang. vissa yttrandefrihet sbrott
26. PM ang. formkrav för testamenten, m.m.
[1]
27. PM om vissa organisationsfrågor i samband
med en ny lag om otillbörlig marknadsföring
28. PM med förslag till ändrad lydelse av 9, 24,
45, 46, 48 och 49 §§ upphovsrättslagen samt
12 § fotografilagen
29. Betänkandet »Valinformation 70» [8]
30. PM om vissa inom Europarådet utarbetade
regler om fordringspreskription
31. PM ang. tvångsförvaltning av bostadsfastighet
32. Byggnadsredovisning del 1. Insamling av
nybyggnadsdata m.m.
33. Rapport om brottsutvecklingen t.o.m. 1975,
m. m.
F örs varsdepartementet
1. PM ang. inrättande av en försvarets delfond
inom statens datamaskinfond
2. PM ang. Beckholmens framtida användning
[2]
3. PM rörande samordning av vissa delar av
totalförsvarets utbildning [9]
4. PM ang. beredskapsövningar inom civilförsvaret
5.
Betänkande ang. indragning av en flottiljadministration
[12]
6. Betänkande ang. samordning av försvarets
verkstadsresurser för underhåll av tygmateriel
m.m. Etapp 2 [5]
7. Betänkande ang. översyn av VU 60-systemet
[9]
8. PM ang. synpunkter på organisationen av
flygvapnets förband inom stockholmsområdet
m.m.
Socialdepartementet]
1. Förslag till ändringar i sjukvårdslagstiftningen
2. PM med förslag till ändringar av sjukvårdsförmånerna
inom sjukförsäkringen m.m.
3. Betänkande med förslag till sjukförsäkringsförmåner
vid vissa former av anstaltsvård
[9]
4. PM om ersättning till givare i samband med
transplantation [9]
5. Utredning och förslag om vidgad förtidspensionering
6.
Utredning och förslag om ersättning vid
privatläkarvård
7. PM om jämställdhet mellan män och kvinnor
inom sjukförsäkringen [13]
8. PM om översyn av preventivmedelslagstiftningen
9.
Socialhjälpen i län och kommuner 1967
10. Förslag till ändringar i sjukvårdslagstiftningen.
II. Kommunala undervisningssjukhus
11. Delbetänkande ang. lagstiftning om sociala
nämnder i kommunerna [24]
Kommunikationsdepartementet
1. PM om förbudet mot offentliga tillställningar
på vissa kyrkliga helgdagar
2. Utbildning av flygtrafikledningspersonal
3. PM ang. vissa statsbidragsfrågor vid ändrad
primärkommunal och landstingskommunal
indelning på Gotland
4. Utredning ang. översyn av kommunblocksindelningen
i Nordöstra Uppland
5. Kommunalrättskommitténs betänkande XII:
Fullmäktige och suppleanter i kommunerna
[C: 10]
6. Landstingskommunernas beredskap [C: 2]
7. PM om kommunalt partistöd
8. PM ang. kompletterande utredningar rörande
kontroll av koloxidhalten i avgaserna från
äldre bilar [14]
9. PM ang. bestridande av kostnader för läkarundersökning
av anställda ombord i fartyg,
m.m.
484
10- ™ ang. anmälningsskyldighet i vissa fall vid
luttfartsolycka
11 • Framtida stöd till den mindre skeppsfarten
L*Jj
12. PM ang. ökade möjligheter för kommun att
i vissa fall bedriva yrkesmässig trafik med
buss
13‘ Sm j riksplanering: Materialredovisning juni
x«/oy aei j.
riksplanering: Materialredovisning juni
1969 del II J
15, riksplanering: Materialredovisning juni
1969 del III
16. 1969 års separatredovisning av. tätens iärnvagars
trafiksvaga bannät [6]
Finansdepartementet
^ Redogörelse för statistiska undersökningar
L*''l
2. PM med förslag till nya bestämmelser om
uttagande av utländska skatter och allmänna
avgifter
rr''e(] förslag till vissa ändringar i taxerings5?.
^ .lng<;n och taxeringskungörelsen inför
1970 ars allmänna fastighetstaxering
4. Betänkande »Individuell beskattning» Del I
-
° "I,Klivi<tl,el1 beskattning» Del II
6. PM ang. ändringar i gällande bestämmelser
om frihet från införselavgift i vissa fall.
m.m.
7‘ ?M r?ed förslag till ändringar i besvärsföro
fyndet vid allmän fastighetstaxering, m.m.
n med förslag till ny kupongskatteförordning
9'' ,.tl ...ang. beskattning av viss pensionsförsäkring
10-
,ang- ändrade regler för lands- och
stadshypotekskassorna [15]
11. Skrivelse med förslag av 1965 års anställningsutrednmg
[8]
12. PM med förslag till differentierade lönekostnadspålagg
inom den statliga verksamheten
m.m. [48]
Betänkande »Skattskyldighet under konkurs»
Utbildningsdepartementet
f- Konfirmandundervisning och sexualkunskap
L^J
2. Utredningen ang. Sambandet mellan Vitterhets-,
Historie- och Antikvitetsakademien
samt Riksantikvarieämbetet och Statens
Historiska Museum [8]
3. PM med förslag om avskaffande av de teolo
giska
fakulteternas representation i kyrkomötet
samt i domkapitlen i Uppsala och Lund.
m.m. ’
4. PM med förslag om statligt stöd till löntagarorganisationernas
utbildning
5- Utredning ang. Dialekt- och ortnamnsarkiven
tf] ..
6. Åtgärder för förbättrad konfirmandundervisning
[36]
7. Förslag till En liten bönbok [45]
8. Förslag till gallringsbestämmelser om utgallring
hos statliga myndigheter av information
på elektromagnetiska databärare m.m.
[31]
9. Studiesocialt stöd till utländska studerande
m.m. [12]
J ordbruksdepartementet
1. Förslag ang. handläggningen av ärenden rörande
upplåtelse och överlåtelse av renbetesmark,
m.m. [2]
2. Förslag rörande prisregleringen på jordbruks
P™dukter,
m,m. (ör tiden e{ter den 3() junl
iyoyl * J
3- Betänkandet »Storm- och snöskador på skog»
4. Betänkande ang. organisationen av växtförädlingsverksamheten
med frukt och bär
[5]
5. Betänkandet »Växtskyddsanstaltens lokalisering»
[14]
6. PM ang. störningar i renskötseln till följd av
luftfart [2]
7. PM med förslag till stöd till forsknings- och
utvecklingsverksamhet på vatten- och luftvårdsområdet
[9]
8. Betänkandet »Finansieringen av investeringar i
fisket»[18]
Handelsdepartementet
!• PM., beträffande förutsättningarna för att
förlägga 1976 års olympiska vinterspel till
Östersund [1969: 2]
2. Hemligstämplat betänkande »Olja i beredskap
—, Förslag till beredskapslagring av drivmedel
SOIJH)69*e3l/3^—fä» [3] (Sedermera tryckt
3. Betänkandet »Den framtida hemkonsulentverksamheten»
[1]
Inrikesdepartementet
1. PM ang. förslag »Om organiserad överföring
av vissa zigenare»
2. Remissammanställning över betänkandet Upphandling
av stora bostadsprojekt SOU 1968: 43
[9]
3. PM rörande formerna för handläggningen av
ärenden om utlännings avlägsnande från
Sverige [7]
4. PM ang. pantvärde (låneunderlag) och produktionskostnader
för flerfamiljshus år 1968
5. Preliminär version av betänkandet Balanserad
regional utveckling [11]
6. Betänkandet »Vidgat underlag för bvggnadsforskningsavgiften
m.m.»[3]
Civildepartementet
11. Utredning ang. ändring av gällande kommunblocksindelning
för Fellingsbro kommun och
Götlunda församling av Glanshammars kommun
i Örebro län
12. Statlig tillsyn över brandförsvaret
13. Utredning rörande ändring av planerna för
Älvsborgs och Skaraborgs läns indelning i
kommuner såvitt avser Bjärke och Essunga
kommuner
Industridepartementet
1. Betänkandet »Förslag till samordning» [2]
2. PM ang. den svenska uranpolitiken
3. PM ang. svensk och europeisk rymdverksamhet
4. PM ang. skoindustrins aktuella läge
5. PM ang. elektronikindustrin i Sverige
6. Förslag om upphandling, export och utbildning
på TEKO-området (delrapport) [10]
7. Betänkandet »Myndighetsuppgifter på atomenergiområdet»
[1]
8. PM ang. de outbyggda norrlandsälvarna: del
I och II
9. Den grafiska industrin i Sverige — Förstudie
485
Nordisk Udredningsserie (NU) 1969
1. Utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete
2. Laajennettu pohjoismainen taloudellinen yhteistyö.
3. Nordforsks miljövårdsutredning.
4. Förslag till utbyggnad av den samnordiska
fortbildningen för journalister.
5. Konsumentoplysning i undervisningen.
6. Sjätte nordiska samekonferensen i Hetta.
7. Nordisk gyldighet av fererkort.
8. Nordiskt sjukhusfysikersamarbete.
9. Nordiskt ämbetsmannamöte i Storlien.
10. Nordisk sjömansskattefördelning.
11. Udvidet nordisk ekonomisk samarbejde.
12. öresundsregionen.
13. Nordtrans.
14. Nordisk standardiseringskonferanse i Oslo.
15. Laajennettu pohjoismainen taloudellinen
yhteistyö.
16. Läromedelsforskning och undervisningsplanering.
17. Expanded Nordic Economic Co-operation.
18. Internordisk gyldighet av resepter.
486
Personregister till kommittéer
A
Aabye-Nielsen Hans
Abelin Hans Henrik
Abenius Håkan.....
Acking Carl-Axel . . .
Adamsson Erik (II) .
Adde Ragnar......
Adolfsson Bo.......
Adolfsson Göran ....
Adolfsson Tage.....
Ag Lars...........
Ager Ruth.........
Agerberg Nils......
Agrenius Gösta.....
Agvald Sten.......
Ahiberg Jan Erik .. .
Ahlenius Inga-Britt ;
Ahlford Sam.......
Ahlgren Bert.......
Ahlkvist Emil......
Ahlmark Per (I) .. . .
Ahlström Bengt ....
Ahlström Karl-Georg
Ahlström Olle......
Ahlvarsson Lars ....
Ahnsjö Sven.......
Ahrbom Nils.......
Ahrén Per-Olov ....
Ahrens Ragnar.....
Ahrfelt Bengt......
Albinsson Gilläs.....
Albinsson Göran ....
Albrektson Hans . . .
Fi 30
---- Fi 27 28 41
16
U 34
---- Ju 49, Fi 51
---- Ju 25
---- K 22
S 5
Fi 53
U 29
U 18 24
Jo 2
---- K 13
---- Ju 17
S 20
H 4
---- In 6
Ju 37, S 28, Jo 20
---- C 13 16
U 40
U 29 32
---- U 29
IC 7
---- In 29
---- Ju 11
..., U 15, In 9
U 37
---- Fö 7
---- Fi 60
S 2 24
U 28
---- Fö 1
Aldestam Arne.... Fö 1, Fi 22 30 42, U 20
Alemyr Stig (II)...... UD 1, Fi 41, U 44
Aler Bo................... I 5
Alexanderson Erik (I).......Fi 31 65, U 15
Alf ort Axel................ U 1$
Alfredsson Karl Erik........ U 19
Algernon Carl-Fredrik....... Fö 8
Algott Stig................ Fi 32
Allard Henry (II)........... S 20, H 2
Allgén Lars-Göran.......... S 6
Allzén Bertil............... In 6
Alm Görel................. Ju 28
Alm Jan................... U 29
Almberger Per............. Jo 12
Almefelt Paul.............. U 19 24
Almqvist Gert.............. U 29
Almqvist Sven............. In 10
Alpsten Börje.............Ju 39 43, K 23
Alsén Hans................ S 16
Ambrosiani Björn.......... u 8
Amilon Clas...........
Amylong Tora........
Anclow Per...........
Andersson Alvar (II) ...
Andersson Anders.....
Andersson Bengt Joel ..
Andersson Birger (I)
Andersson Erling......
Andersson Freddy.....
Andersson Fritz.......
Andersson Hans E.....
Andersson Hans G.....
Andersson Holger......
Andersson Ingemar
Andersson Johnny.....
Andersson Karin......
Andersson Karl Olov ...
Andersson Lars A.....
Andersson Lars-Erik ...
Andersson Lars I......
Andersson Leif........
Andersson Owen.......
Andersson Sten (I).....
Andersson Stig........
Andersson Sune.......
Andersson Sven G (II) .
Andersson Sven G V ...
Andersson J Sven G . . .
Andersson Sven-Åke V .
Andersson Thure......
Andersson Torsten.....
Andersson Torsten C ...
Andersson Åke........
Andrae Håkan........
André Bertil..........
Andrée Torsten........
Andrén Carl-Gustaf....
Andrén Gunnar.......
Andrén Åke..........
Anell Kerstin.........
Anell Lars............
Anér Kerstin (II)......
Angerby Arne.........
Annevall Sture........
Antby Sven (II).......
Antonsson Johannes (II)
Apelqvist Seved.......
Appelgren Göran......
Arbell Leif............
Ardö Paul............
Arman Jan-Olof.......
Arnell Anders.........
Arnklint Helmer.......
Arnman Göran........
Ju 10
U 44
---- Fi 41
.... Fi 53, In 26
---- Fi 10 39
U 29
Ju 10 16
C 11
U 17
Fi 57
.... Ju 10
---- Ju 33
---- Fö 7
---- S 24, In 4 28
---- U 27 38
U 18 28
Fi 53
---- Fö 12
S 2
---- Fi 11 55
. .. . Ju 8 33
---- U 21
---- Ju 8
U 39
H 10, I 1
K 33
.... Ju 48
---- Fi 66
---- In 9
---- S 24, H 8
U 53
---- Ju 14, H 7
In 11
Fö 4
---- Ju 47
C 10 13
U 50
---- Fi 4 21
U 37
H 10
H 4
---- U 45, Jo 20
13
---- Ju 47 48
---- Jo 12
Ju 33, S 15, Fi 50
Fi 50
----K 9 12, Fi 66
K 14
U 30
Fö 14
U 35
---- Fi 26
S 5
487
Riksdagsberättelsen år 1970
Aronson Albert........... |
| Fi | 32 | Berg Håkan.............. | U 24 30 38 |
Aronsson Harald......... | C 1 10 22, I | 12 | Berg Nils................. | In 6 | |
Aronsson Harry.......... |
| U | 22 | Bergdahl Carl............. | Fi 4 |
Arpstedt Harry........... |
| C | 17 | Bergegren Astrid (II) Ju 26, | Fi 29, H 11, C 22 |
Arrhenius Karl........... |
| Fi | 17 | Bergendal Gunnar......... | U 38 |
Arsell Göran............. |
| Fi | 67 | Bergengren Bengt Göran . . . | U 23 |
Arvidsson Guy........... | . Fi | 19, In | 15 | Berger Bo................ | H 4 |
Arvidsson Marianne....... |
| Fi | 19 | Berggren Arvid............ | Ju 46 |
Arvidsson Stellan......... |
| U | 40 | Berggren Erik............. | Ju 22 |
Arwidsson Ingmar........ |
| S | 12 | Berggren Rune............ | In 19, C 15 |
Askerlund Rune.......... |
| I | 5 | Bergh Albert.............. | Ju 25 |
Askling Berit............ |
| U | 30 | Bergh Carl Herman____ Ju | 33, S 20, Fi 64 |
Askmark Ragnar......... |
| u | 37 | Bergh Ragnar............. | Ju 16 |
Asp Einar............... |
| C | 16 | Bergh Sten............... | Fi 31 |
Aspelin Erland........... |
| Ju 25 | 44 | Bergling Nils.............. | H 9 |
Asplund Lennart......... |
| Fi | 31 | Bergling Olof............. | K 4 |
Assarsson Axel........... |
| U | 18 | Berglund Carl-Bertil....... | U 27 |
Attehag Gösta........... |
| U | 38 | Berglund Erik............ | . Ju 35, Fi 46 |
Atterwall Göran.......... |
| In | 19 | Berglund Frida (II)........ | In 27 |
Augustinsson Bengt....... |
| S | 12 | Berglund Gustaf........... | U 31 |
Augustinsson Curt........ |
| Fö | 13 | Berglund Matteus......... | S 20 |
Axelsson Karl-Axel....... |
| U | 38 | Berglund Sven............ | Fö 2 |
Axelsson Otto............ |
| Ju | 39 | Bergman Christer.......... | Ju 19 |
|
|
|
| Bergman Hans............ | U 34 |
|
|
|
| Bergman Per (II).......... | Ju 43, In 9 |
B |
|
|
| Bergman Per-Axel......... | In 9 |
|
|
|
| Bergman Åke............. | S 7 |
Baagoe Peder............ |
| Ju | 47 | Bergsmark Henry......... | Fi 25 |
Back Gunnar............ |
| Fö | 7 | Bergsten Nils............. | U 1 |
Backelin Måns........... |
| u | 7 | Bergsten Per.............. | Ju 11 |
Backlund Fredrik......... |
| K | 17 | Bergstrand Sten-Erik...... | Fi 28 |
Backman Gösta....... K | 17 28, | H 8 In 4 | Bergström Carl Fredrik..... | Fi 35 | |
Backström Gösta......... |
| U | 33 | Bergström Erik........... | Ju 51 |
Baude Annika............ |
| In | 13 | Bergström Gunvor......... | Ju 28 |
Baude Hans............. |
| U | 7 | Bergström Hans........... | U 9 |
Bauer Anders............ | Ju 41, In 6 | Bergström Olof............ | Jo 12 | ||
Bauer Sven Harald....... |
| U | 17 | Bergström Sune........... | U 21 |
Beck-Friis Olof........... |
| C | 15 | Bergström Svante......... | U 32 |
Beckman Birger.......... |
| u | 25 | Bergström Ulla............ | In 23 |
Beckman Rune........... |
| In | 18 | Bergström Willy........... | U 29 |
Beijner Olof............. |
| Fö | 5 | Bergström-Walan Maj-Briht. | U 22 |
Bekeris Ilmar............ |
| H | 4 | Berndtsson Berndt-Erik .... | Ju 17 |
Belfrage Esbjörn......... |
| U | 47 | Bernhard Harry........... | . U 9, In 9 10 |
Belfrage Kurt-Allan ...... |
| H | 12 | Bernström Knut........... | H 4 |
Bendz Mårten ........... |
| Jo | 26 | Berntsen Jan............. | Ju 17 |
Bengtson Bengt-Olof...... |
| S | 24 | Bernunger Sten........... | I 10 |
Bengtson Sture........... |
| U | 25 | Bertman Harry........... | Fi 42 |
Bengtson Sven........... | . S 22, In 5 | 13 | Betzfeldt Karl-Hugo....... | Fö 12 | |
Bengtson Torsten (I) ..... |
| u | 43 | Bexelius Ernst............ | In 20 |
Bengtsson Bertil......... |
| Ju | 37 | Bildt Hugo............... | S 3 |
Bengtsson Folke.......... |
| Ju | 10 | Billig Ragnhild............ | U 24 |
Bengtsson Gunnar........ |
| C | 18 | Billström Frithiof.......... | In 10 |
Bengtsson Hugo (II)...... | Ju | 31, In | 22 | Binett Einar.............. | U 18 |
Bengtsson Ingemund (II) .. | s | 15, In | 13 | Birgersson Torsten......... | S 12 |
Bengtsson Jarl........... |
| U | 38 | Birkenstedt Harry......... | Fi 47 |
Bengtsson Rune.......... |
| U | 44 | Biörnstad Margareta....... | U 23 |
Bennegård Hilding........ |
| Fö | 9 | Bjering Per............... | G 5 |
Benskiöld Torsten........ |
| Fö | 9 | Bjerrek Bertil............. | C 11 |
Bentzel Ragnar.......... | . u | 38, In | 11 | Bjerver Kjell.............. | Ju 31 |
Berenholt Ulf............ |
| C | 3 | Bjurel Bertil.............. | Fi 54, I 2 |
Berg Bengt Åke.......... |
| I 5 12 | 13 | Björck Anders (II) ........ | K 33 |
Berg Christer............ |
| U 21 | 24 | Björhammar Carl.......... | S 13 |
Berg Hans............... |
| K 6 | 28 | Björinder Henry........... | U 19 33 |
488
Personregister
Björk Bertil............... S 8
Björk John ........... |
| U | 19 |
Björk Kaj (I) . . Ju 34, | UD 1, Fi 46, | U | 40 |
Björkhammar Stig...... |
| I | 10 |
Björklund Leo......... |
| H | 4 |
Björklund Percy........ |
| In | 21 |
Björklund Sven........ |
| C | 18 |
Björkman Carl......... |
| I | 4 |
Björkman Eugen....... | .... Fi 39, | In | 30 |
Björkman Folke....... | Ju 33, K 9, | Fi | 27 |
Björkman Fredrik...... | ---- K 5 | 10 | 31 |
Björkman Gösta........ | _____ | Jo | 13 |
Björkman Henning..... |
| S | 12 |
Björkman Ulf.......... |
| u | 47 |
Björkquist Erik........ |
| s | 20 |
Björne Gunnar......... | S 13 | , Fi 6 | |
Björne Hilding......... |
| Fi | 5 |
Björnegård Gudrun......... U 18
Björnson Lars-Erik......... Fö 14
Bladh Carl................. Fi 8
Blennå Arne............... I 3
Blidfors Johannes . . . . | K 6 9, Fi 27, U | 28 |
Blix Erik............ | ...... U | 18 |
Blix Hans........... | ...... Jo 32 | 33 |
Blixell Anders........ | ...... U | 27 |
Blixt Ewa........... | ...... U | 44 |
Block Eskil.......... | U 29 38, In | 16 |
Blom Lennart........ | ...... Fi | 28 |
Blom Mats........... |
| 1 |
Blom Torsten........ | ...... S | 11 |
Blom Åke........... | ...... S | 9 |
Blomberg Dick....... | ...... Ju 11 54, S 6 | |
Blomberg Erik....... | ...... U | 18 |
Blomgren Boris...... | ...... In | 9 |
Blommé Erling....... |
| 47 |
Blomquist Bernt..... | ...... U | 1 |
Blomquist Bo........ | ...... K | 23 |
Blomquist Carl-Erik . . | ...... I | 5 |
Blomquist Per (I)..... | ...... U | 41 |
Blomqvist Rune...... |
| 13 |
Blucher Gösta........ | ...... K | 33 |
Boalt Carin.......... | ...... U | 9 |
Bodell Karl.......... | ...... U | 19 |
Bodén Anna-Brita . . .. | ...... U | 47 |
Bodström Lennart . . . . | ...... In 29, : | 1 2 |
Boethius Carl Gustaf .. | ...... U | 22 |
Boheman Fredrik..... | ...... K | 33 |
Bohman Gösta (I) . .. . | ...... Fi | 64 |
Bohman Jan......... | ...... U | 34 |
Bohman Karl Erik____ | ...... U | 18 |
Bohman Ulla........ |
| 24 |
Bolding Lars Erik . ... |
| 23 |
Bolding Per Olof..... | ...... Ju | 44 |
Bolin Bert........... | ...... u | 20 |
Bolin Bertil.......... | ...... Ju 13, U | 41 |
Bolin Lars........... | ...... Ju | 11 |
Bolin Per Eric....... | ...... Ju | 50 |
Bolling Hugo........ | ...... s | 9 |
Boman Johan (Jan) ... | ...... i | 6 |
Boman Rudolf....... | ...... s | 7 |
Boman Svante....... | ...... c | 10 |
Bongenhielm Per..... | ...... u | 24 |
Bonnichsen Roger.......... Ju 31, S 6
Boo Fritiof...........
Boo Karl (II).........
Borg Göran...........
Borg Sten............
Borgenhammar Edgar ..
Borggård Göran.......
Borglund Erik........
Borgquist Frithiof.....
Borgström Bengt......
Borgström Carl.........
Borgström Mats.......
Bosaeus Björn........
Bose Curt............
Bostedt Hans.........
Boström Fredrik......
Boström Hans........
Bouvin Åke...........
Brade James..........
Bran Olle..............
Brandel Åke..........
Brandgård Evert......
Brandt Birger.........
Brandt Erik (II)......
Brandt Knut..........
Brandt-Humble Kristina
Brankelius Henry......
Brantberger Per-Gunnar
Branting Malte.........
Bratt Lennart..........
Brattgård Sven-Olof
Braunerhielm Erik......
Breitholtz Claes........
Brilioth Erik-Gustav
Brindner Per...........
Bring Tore.............
Brink Thage...........
Brising Lars...........
Brissman Per-Gunnar . . ,
Broberg Bertram.......
Broberg Rolf...........
Brodd Tore............
Brodda Elisabeth.......
Brodén Sven ...........
Brody Sam............
Brommesson Per-Axel ..,
Bromsjö Birger.........
Broomé Allan..........
Broomé Bertil..........
Broomé Bo............
Brotzen Otto...........
Browaldh Tore......
Brown Carl............
Brundell Nils-Erik......
Brundin Gerdt.........
Brundin Paul (I).......
Brundin Torleif (Leif) ..
Brunfelter Ulf.........
Brunnberg Charlotte .. .
Brunnberg Hans........
Bruno Gösta..........
Brunzell Frans-Olof ....
Brytting Evert........
Bråland Ingrid........
Jo 17
Fi 29 43
Fö 17, U 15 27 29
---- In 18
13
---- K 11, 29 H 9
C 7 10
____ Fö 1 7 8 9
U 21
Ju 13
____ Fi 11 55
ce
Fi 28
13
Ju 18
Ju 47
Ju 48
Ju 41, S 29
... Fö 4
U 17
U 18
Ju 16
Fi 41
H 4
Juli
H 4
Fö 7
H 4
S 10
S 15
Ju 41
In 26
U 13
Fi 28
I 14
Fi 25
U 26, I 3
| Fö | 9 |
U 2 | 21 | 29 |
| S | 28 |
| H | 2 |
| U | 12 |
| Fi | 53 |
| U | 29 |
U | 21 | 46 |
| U | 22 |
Fi 2 | 36 | |
| U | 7 |
| Ju | 33 |
| I | 11 |
| Fi | 50 |
| s | 21 |
| U | 46 |
| Ju | 37 |
S 5, | H | 13 |
Ju | 16 | 21 |
| Ju | 48 |
| U | 31 |
| U | 34 |
K 32, | Fi | 66 |
| U | 29 |
Ju | 30 | 38 |
| U | 18 |
| 489 |
16f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelsen år 1970
Brändström Carl-Edvard . ... | Jo 3 |
Bufvers Arne.............. | Ju 40 |
Bundsen Sven.............. | In 6 17 |
Bunner Tor................ | Ju 10, S 17 |
Burén Carl-David........... | K 7 |
Burman Bertil............. | Jo 22 |
Burman Enar.............. | Jo 26 |
Burman Olof............... | Fi 29 |
Burman Svante............ | S 19 |
Bylund Erik............... | U 29, In 11 |
Bystedt Britt-Marie......... | U 24 |
Bååw Hjalmar............. | Ju 12, Fi 13 |
Bäck Karl-Axel............ | In 13 |
Bäcklin Bengt............. | I 3 |
Bäckstrand Göran.......... | H 4 |
Bäckström Birger........... | Fi 42 |
Bäckström Bo.............. | K 22 |
Bäckström Sixten.......... | U 18, Jo 12 |
Börjeson Bengt............. | S 31, U 6 |
Börjeson Olof.............. | Fi 31 |
Börjesson Mats............. | Ju 43 |
Börjesson Paul............. | Fö 10 |
Bottiger Lars-Erik.......... | U 29 |
C | |
Callans Arne............... | I 3 |
Canarp Curt........ Fi 63, | In 11 15, I 10 |
Cannberg Göran............ | Fö 5 |
Caping Bengt.............. | U 18 |
Careborg Lars-Olof......... | U 21 |
Carlbom Lars.............. | I 1 14 |
Carlegrim Erik............. | Fi 35 |
Carling Alf................. | Fi 19 |
Carlshamre Nils (II)........ | S 13 |
Carlson Inger.............. | H 8 |
Carlson Lars............... | Fö 4 |
Carlson Sören............. | S 24 31, In 13 |
Carlson Torsten............ | Fi 25 |
Carlsson AGA............. | S 7 |
Carlsson Arne G Y......... | Fi 37 |
Carlsson Arne R............ | H 3, I 8 |
Carlsson G Arne V.......... | In 14 15 |
Carlsson Arthur........... | Ju 38 |
Carlsson Bernt............. | Jo 22 |
Carlsson Gunnel........... | S 26 |
Carlsson Gösta............. | Ju 11 |
Carlsson Ingrid............. | S 7 |
Carlsson Ingvar (II)......... | S 26, In 23 |
Carlsson Jan Olof.......... | . Jo 9, I 7 I t |
Carlsson A Janne.......... | U 29 |
Carlsson Lennart.......... | S 20 |
Carlsson Rolf............. | S 14 |
Carlsson Rune............. | K 34 |
Carlsson Sven-Gunnar...... | Fi 29 |
Carlsson Ulf.............. | Ju 27 39, C 15 |
Carlstedt Arne............ | K 34 |
Carlstein Rune (II)......... | Ju 25, K 5 |
Carlström Stig............. | U 18 |
Carlsund Bo.............. | K 1 18 |
Cars Gunnar.............. | Fi 46 62 |
Cassel Bo.................. | I 11 |
Cedercrantz Bror....... | Ju 19 |
Cedergren Ebba........ | ____ U 29 |
Cederstrand Jan Erik . .. | C 15 |
Cederwall Gustav....... | In 9 |
Christoffersen Torgeir ... | ____ K 13 |
Chytraeus Inger........ | ____ U 24 |
Claeson Peter.......... | I 12 |
Claesson Göran......... | ____ I 10 |
Classon Sigvard........ | ____ S 27 |
Clemedson Carl-Johan ... | U 1 |
Cnattingius Claes....... | U 31 |
Colding Bertil.......... | U 29 |
Colldahl Gunnar........ | K 29 |
Collett John........... | ____ Fi 29 |
Conradi Erland......... | Ju 37 |
Cosmo Carl-Johan...... | ____ Ju 17 44 |
Cosmo Ingemar........ | In 13 |
Creutzer Bertil......... | ____ Fö 4 15 |
Croneborg Rutger...... | ____ Fi 28, H 4 |
Cronqvist Sven-Olof . . . . | U 38 |
Curman Johan......... | U 38 |
Curtman Curt.......... | Fö 13 |
D |
|
Dahl Birgitta (II)....... | ..... U 38 |
Dahl Helena........... | S 14 |
Dahl Karin............ | U 44 |
Dahl Martin........... | S 27 |
Dahl Sonja............ | C 15 |
Dahl Åke.............. | ____ U 18 |
Dahlander Gunnar...... | U 18 |
Dahlberg Benkt........ | ..... Fö 12 |
Dahlberg Bertil........ | _____ Kl |
Dahlberg Erik ......... | _____ In 9 |
Dahlberg Gösta........ | ..... S 1 |
Dahlberg Thure (I)..... | ,.. Ju 27 34, C 20 |
Dahlberg Åke.......... | ..... In 15 |
Dahlbom Bengt........ | _____ U25 32 |
Dahlbom Rickard...... | ..... U 21 |
Dahlén Olle (I)......... | ..... U 41, H 11 |
Dahlgren Anita ....... | ..... U 14 |
Dahlgren Margareta..... | ..... U 42 |
Dahlheim Göran........ | ..... U 24 |
Dahlin Sven........... | ..... Jo 22 |
Dahlin Åke............ | ..... U 21 |
Dahllöf Urban......... | ..... U 24 30 |
Dahlman Sven-Olof..... | ..... C 1 10 18 |
Dahlman Sven W....... | ..... UD 1 |
Dahlsten Ulf........... | ..... U 9, In 23 |
Dahlström Edmund..... | ...... U 11 |
Dahlström Erik........ | ..... S 3 |
Dahlström Gunnar...... | ..... S 7 |
Dahlström Gösta....... | . Fi 32, H 12, In 15 |
Dahlström Lennart..... | ..... Fi 7 |
Dahlström Åke......... | ..... K 5 8 |
Dahmén Erik.......... | ..... K 12 |
Dalén Ingrid........... | ..... In 16 |
Damgren Fredrik....... | ..... Jo 9 26 |
Danarö Lars........... | ..... S 3 8 |
Danelius Hans......... | . .Ju 9, UD 2, H 4 |
Danell Claes.......... | ..... Jo 6 11 |
490
Personregister
Danielson Gunnar...... | ..... S 10 |
Danielson Harry........ | ..... In 10 |
Danielson Nils-Gustaf ... | ..... H 3, I 8 |
Danielsson Georg....... | ----- In 15 |
Danielsson Gunnar...... | ..... C 12 |
Danielsson Åke H...... | ----- Ju 40 |
Danielsson G Åke D . . . . | ----- K 19 |
Darpö Börje........... | ..... U 18 |
Davidson Rolf......... | ..... C 3 |
Davidsson David....... | H 3 |
Davidsson Ingvar....... | ---- K 10 |
Degerman Carl-Åke..... | H 4 |
Delin Lars............. | ---- Ju 23, I 6 |
Denecke Fredrik........ | H 1 |
Dennis Bengt.......... | .. Ju 41, In 1, I 2 |
Diesen Ingrid.......... | ---- In 22 |
Dinkelspiel Max........ | Fi 3 |
Djurberg Håkan........ | C 15 |
Dock Bengt............ | Jo 21 |
Dock ered Robert (II) . . . | Ju 29 |
Drougge Georg......... | ---- I 14 |
Duke Karl-Erik........ | ---- S 8, Fi 23 |
Dureman Ingmar....... | ---- Ju 17 |
Du Rietz Lars.......... | U 22 |
Diiring Ingemar........ | U 4 |
Dyrssen Gösta......... | Ju 48 |
E |
|
Ebeling Fredrik........ | ---- Jo 26 |
Eckerberg Lennart...... | ---- U 20 |
Eckerberg Per.......... | Ju 41, I 12 |
Eckerdal Lars.......... | U 37 45 |
Eckersten Ivan......... | Fi 53, Jo 18, H 4 |
Economou Dimitris..... | ---- In 1 |
Edam Carl Tomas...... | U 44 |
Edberg Rolf........... | Ju 8 |
Edelsvärd Olle......... | ---- Ju 22 |
Edenman Ragnar....... | ---- U 29 |
Edfeldt Åke........... | S 6 |
Edgardh Claes......... | ____ Ju 35, Fi 21 |
Edgren Claes........... | ---- Fö 3 |
Edgren Gösta.......... | Fi 44, In 12, I 12 |
Edholm Stig........... | Kl |
Edin Lars............. | H 4 |
Edlund Bertil.......... | ____ Fi 6 26 41 |
Edlund Conny......... | ---- U 4 |
Edlund Sten........... | ---- In 20 |
Edman Gunnar......... | ---- U 45 |
Edmén Lars........... | ---- Fö 19 |
Edqvist Rolf........... | K 11 |
Edstrand Hans......... | I 14 |
Edstrand Karl-Ingmar . . | ---- Fi 20, H 4 |
Edström Gunnar....... | S 9 14 |
Edström Kjell.......... | C 15 |
Edström Lennart J..... | .... Ju 41 |
Edström Lennart N..... | C 14 18 |
Edström Ricardo....... | ---- Fi 22 |
Edvardsson Einar...... | S 9 |
Edwall Pehr........... | U 37 |
Eeg-Olofsson Ansgar . . . . | ---- U 4 |
Eek Hilding........... | .... Ju 15, U 11 |
Eek Karin................. Ju 25
Egedal Nils................ k 7
Egerstad Torbjörn.......... Fö 8
Ehlin Ulf.................. i ii
Ehnbom Bertil............. Fi 1
Ehnmark Ernst Erik........ H 10
Ehrling Ingvar............. Fö 3
Einhorn Jerzy.............. s 1
Eiritz Sven-Gustaf.......... Jo 11
Ekberg Gustav........... K 10 14 22 33
Ekberg Hans............... K 13 19
Ekberg Leif................ K 2
Ekberg Seved.............. Jo 2
Ekblad Carl-Rickard........ U 21
Ekblad Gunnar............. U 6 23
Ekehorn Nils............... Fö 3
Ekelöf Per Olof............ Jul6
Ekendahl Sigrid............ S 10, I 10
Eketorp Sven.............. U 24
Ekholm Herbert............ U18
Ekholm Ingvar............. Jo 6
Eklund Bo................. u 43
Eklund Erik............... Fi 47 69
Eklund Gunnar............ Fö 14
Eklund Jöran.............. s 20
Eklund Per..........Fi 5 38, Jo 12, C 13
Eklund Sven............... S 2, Fi 2
Eklöf Kurt............Fi 15 32 43, In 14
Ekman Elin............... U 30
Ekman Gunnar............. U 6 43
Ekman Gösta.............. Fi 13 26 66
Ekman Jacob.............. s 12
Ekman Olle................. u 36
Ekspong Gösta............. U 26
Ekstam Gunnar............ Ju 27, H 9
Ekström Allan............. Ju 19 45
Ekström Bert........Fi 44, In 11 21, I 12
Ekström Bertil............. c 3
Ekström John.............. I 7 8 10
Ekström Per............... Jo 4 7
Ekström Sven (II) ... Ju 2 43, Jo 20, In 26
Eländer Kurt.............. U 18
Elf Algot.................. In 13
Elfström Bo............... I 3
Elfvén Jan................ s 3
Elfving Folke.............. Fi 47
Elfving Gösta.............. Hll
Elfving Lars............... U 33
Elg Gösta................. Fö 13
Elghufvud Gösta........... Fi 17
Elgqvist-Saltzman Inga..... U 24
Eliasson Anders............ G 11
Eliasson Lars (II)........... 1 8
Eliasson Per-Erik........... Jo514
Eliasson Torsten............ U 18 29 30
Elison Magnus............. In 14
Ellegård Alvar............. U 30
Elliot Knut................ Ju 16
Ellwyn Carl-Olof........... U 43
Elm Torsten............... U 28
Elmhom Kerstin........... Ju 11 54
Elmqvist Karl-Axel......... Fö 15
Elmstedt Claes (II)........ Jo 18, In 13
491
Riksdagsberättelsen år 1970
Elofsson Axel........... | Fi 17 |
Elowson Anders......... | S 6 |
Elwing Carl Magnus..... | Ju 17 |
Enander Bengt.......... | U 29 |
Enander Karl-Göran..... | U 35 |
Enarsson Arvid (II)...... | Fi 68 |
Engdahl Anders......... | In 11 |
Engdahl Gunnar......... | Fö 3 13 |
Engdahl Roland......... | Ju 39 |
Engebeck Lars.......... | Fi 38 |
Engel Arthur............ | S 6 |
Englund Anders......... | ... K 30, Fi 29 |
Englund Georg.......... | U 44 |
Englund Ingegerd....... | S 12 |
Englund Sven........... | Ju 28 |
Englund Åke........... | H 4 |
Engman Ingemar........ | Fö 15 |
Engman James.......... | Fi 31 |
Engqvist Carl Olof....... | Ju 5 16 |
Engström Arne.......... | Fö 17, U 1 |
20 26, I 11 |
|
Engström Carl-Eric...... | C 2 |
Engström Martin........ | S 28 |
Engström Stina......... | U 18 |
Erbacke Gunnar......... | Fi 29 |
Erichson Bo-Lennart..... | Fi 59 |
Erici Bernt............. | In 13 |
Ericson Filip............ | Fi 53, Jo 4 |
Ericson Folke........... | Fi 42 |
Ericson Gerhard......... | Jo 22 |
Ericson Gösta........... | In 9 |
Ericson Hans........... | K 9 10 |
Ericson Rune........... | Fö 10 |
Ericsson Axel........... | K 9 |
Ericsson Brit-Marie...... | Ju 42 |
Ericsson Britta.......... | U 24 38 |
Ericsson Carl Henrik..... | ____ Ju 10 39 |
Ericsson Georg.......... | . Ju 42, Fi 10 39 |
Ericsson Gösta.......... | U 18 35 |
Ericsson Inger-Britt...... | K 13 |
Ericsson John (I)........ | Fi 14 |
Ericsson Kjell........... | S 32, Fi 44 |
Ericsson Roland......... | In 24 |
Ericsson Yngve ÅR..... | Jo 16 |
Ericsson S Yngve........ | S 21 |
Erikson Birgitta......... | U 34 |
Eriksson Allan.......... | Ju 49 |
Eriksson Arvid.......... | Fi 11 55 |
Eriksson Bo............ | ____ Fi 61 |
Eriksson Einar (I)....... | .... Fi 68, In 25 |
Eriksson Gunnar........ | U 21 |
Eriksson Hans........... | U 38 |
Eriksson Harald......... | Jo 14 |
Eriksson John (II)....... | S 20, C 20 |
Eriksson Karl-Erik (II) ... | C 20 |
Eriksson Lennart........ | S 29 |
Eriksson Nancy (II)...... | S 14, Fi 6 |
Eriksson Nils........... | Ju 40 |
Eriksson Olof........... | ____ In 3 |
Eriksson Seved.......... | . ... S 15, In 5 16 |
Eriksson Sten........... | Ju 37 |
Eriksson Sune........... | U 14 19 38 |
Eriksson Sven........... | Fi 51 |
Eriksson Tor............... K 1
Eriksson Torsten .... Ju 10 25 40 54, S 29
Eriksson Valter ............ Fi 35
Eriksson Åke.............. G 19
Erixon Ragnar............. Fi 28, H 4
Erlander Bo............... In 19
Erlander Lillemor.......... Ju 19, H 8
Erlander Sven.............. K 30
Erlandsson Sten............ Fi 59
Erneholm Berndt........... U 47
Ernest Gunnar............. U 18
Ernulf Gudmund (I)........ Ju 29 33
Erséus Torgny............. U 47
Ersson Valter.............. H 8
Erstam Sven-Erik.......... U 20
Esbo Harald............... Jo 1
Eskel Arvid (II)............ S 2 20
Eskilsson Kjell-Ove......... C 21
Esping Hans............... C 16
Esping Lars-Erik........... C 24
Essén Eric................. Ju 36
Ettarp Lars................ In 5
Ettlinger Ruth............. S 6
Evaeus Per................ C 25
Evers Tage................ Ju 10
Ewerdahl Sune............. K 1
F
Fagerholm Per Anders...... U 21
Fagerlund Bengt (II)........ In 22
Fahlander Vidar............ Fi 28
Falk Eric.................. U 18
Falkehed Sven............. C 18
Falkemo Curt.............. K 15
Falkenstam Curt........... S 29
Fallenius Bertil............ Ju 47, K 19
Farman Hugo.............. Fi 34
Fastbom Lennart........... Fi 30 37
Faxén Karl-Olof............ Fi 19, In 12
Fehrm Martin.............. U 1, I 11
von Feilitzen Styrbjörn......Ju 16 35, In 30
Feldt Kjell-Olol..... Fi 44 64, In 14, I 12
Felin Dag................. Ju 30
Ferngren Roland........... H 8
Fischier Sven.............. Ju 54
Fischler Josef.............. Ju 1
Fitger Peter............... S 12
Fjaestad Björn............. I 8
Fjellström Carl Gustaf...... Fi 36 54
Fladvad Arne.............. K 33, C 24
Flemström Carin........... S 31
Flodén Bengt.............. Fö 10
Floderus Åsel.............. C 21
Fogelberg Bengt Erland..... S 23
Fogelkvist Karl Gustaf...... I 9
Folkmarson James.......... U 18 35
Fornander Nils-Uno......... Ju 10
Fornstedt Ulf.............. U 38
Fors Sixten................ S 7, U 21
Fors Åke.......Ju 41, S 15 27, In 1 4 27
Forsberg Birger............ U 18
492
Personregister
Forsberg John............. K 5
Forsberg Lennart........... Jo 7
Forsberg Tage.............. Ju 10
Forsberg Uno.............. U 18
Forsell Torbjörn............ Fö 18
Forslund Birger........ Ju 54, S 15 24 31
Forssberg Gunnar.......... Fi 7
Forssblad Douglas....... K 2 11 29, Fi 13
Forssell Einar.............. U 18
Forssman Sven............. S 22
Forssman Åke.............. Jo 14
Forsström Gösta........... U17
Forsström Karl-Erik........ Ju 40
Forstadius Erik............. Ju 37, In 20
Forthuber Bela............. S 8
Frank Aage................ Fö 3
Frank Torsten.............. U 31
Fransson Bo-Gunnar........ Fi 51
Franzén Anders............ U 51
Franzén Ingvar............ H 4
Franzén Nils............ Fö 10 12, Jo 15
Fredenmark Gunnar........ K 10
Fredriksson Bert........... U18
Fredriksson Georg.......... Fi 37
Fredriksson Kjell........... In 29
Freeman Lars-Erik......... C 17
Friberg Göte............... Ju 44
Friberg Hans.............. Ju 18
Friberg Hjalmar............ S 6
Friberg Karl-Erik........... U 28
Frid Sven Rune............ In 2
Fridell Ingvar.............. C 3, I 9
Fridén Gunvor............. U 18 44
Fridén-Abelson Ingrid....... U 44
Fridh Göte............. S 10 13 16 24 31
Fridman Bo............... Fi 38
Fridolin Hans.............. Fi 57
Fries Ingmar............... Fi 7 31 61
von Friesen Sten........... U 2
Friggebo-Rydberg Birgit .... In 23
Frigren Suzanne............ 1456
Fris Ann-Margret .......... U 29
Frisk Jan.................. C 12
Frithiofson Karl............ H 2, I 14
Fromm Erik............... I 4
Fronaeus Sture............. U21
Frostenson Anders.......... U 47
Frostner Ivar.............. S 6 19
Fry Agneta................ U 44
Frykholm Nils............. G 15
Fröding Nils............... Ju 17
Fröjd Arne...... Ju 43, S 16, Fi 44, C 1
Fröman Gösta.............. Ju 23
Funke Gösta............... U 26
Furhammar Leif............ U 6
Furubo Jan-Erik........... U 25
Furumark Ann-Mari........ U 29
Furustedt Karl............. U 25
Fäktenmark Erik........... U 18
Fäll din Thorbjörn (II) . . Jo 22, H 2, In 21
G
Gabrielson Lars....... | ..... Ju 13, K 13 |
Gabrielson Märta...... | ..... S 6 |
Gabrielsson Edmund ... | ..... Fi 15 |
Gabrielsson Tore...... |
|
Gadd Arne (II)........ |
|
Gamstedt Eric........ |
|
Gard Sven............ |
|
Gardeström Linnéa . ... | ..... S 14 15 |
Garke Hans........... |
|
Garpe Joakim......... |
|
Gawell Jonas.......... | ..... H 8 |
Geijer Arne (I)........ | ..... I 2 |
af Geij erstam Gunnar .. | ..... Ju 28 |
af Geij erstam Sven . . . . |
|
Gelinder Carl-Fredrik . . | ..... Jo 14 |
Gerentz Sven......... |
|
Gerhardsson Gideon____ | ..... K 14, U 18 |
Gerholm Tor Ragnar .. . | ..... U 11 |
Gerle Bo............. |
|
Gesser Bengt.......... | ..... U 38 |
Gierow Karl Ragnar . . . | ..... U 4 |
Gillberg Karl Erik..... | ..... H 8 |
Gjöthlén Alf.......... | ..... U 30 |
Glaumann Harry...... | ..... Ju 13 |
Godlund Sven......... | .....K 12, In 2 11 |
Goldberg Leonard..... | ..... Ju 31, S 6 |
Gordan Kurt.......... |
|
Gottfarb Inga......... | ..... In 1 |
Grabö Paul........... |
|
Grafström Erik........ | ..... I 7 |
Grage Elsa-Britta...... | ..... Ju 39, U 31 |
Grahn Ture........... |
|
Gralén Nils........... |
|
Gran Bertil........... |
|
Granath Karl-Erik..... |
|
Granath Nils.......... |
|
Granberg Frank....... | ..... Kl |
Grandin Gunnar........ | ..... Fö 14 |
Granebeck Karl Sigurd . | ..... K 27 |
Granér Rolf............ | ..... U 22 |
Granhall Ingvar........ |
|
Granqvist Liss......... |
|
Granstrand Rolf........ | ..... U 22 |
Granström Folke....... | ..... U 20 |
Granström Stig......... | ..... Fi 51 |
Grant Gunnar.......... |
|
Grape Lennart......... |
|
Grassman Sven......... | ..... Fi 40 |
Greberg Kurt.......... | S 8 |
Grebäck Erik (II)...... | .. . Ju 2, K 9, C 3 |
Grede Kjell............ |
|
Grenander Gunnar...... | ---- Fö 14 |
Grenander Nils......... | Ju 12, K 2 11 25 |
Grimlund Hugo........ |
|
Gripenstad Georg....... | ---- U 10 |
Groll Lennart.......... | Fi 39 |
Groop Sven ............ | 15 |
Grubbe Tage ........... |
|
Gruda-Skard Åse....... | S 26 |
Grundström Hans...... | ---- H 12 |
Grunewald Karl........ |
|
493
Riksdagsbeiättelsen år 1970
Gruting Britt.......... |
| U 12 29 | H |
|
|
Gråberg Gunnar........ |
| Ju 33 |
|
|
|
Gråby Lars............ |
| Ju 25 | Haapaniemi Oskar....... |
| U |
Grönberg Ann-Margret . . |
| U 18 | Hadrup Knut........... | K 2 | 11 |
Grönberg Arvid........ |
| Ju 30 | Haeggström Åke......... |
| C |
Grönberg Lennart...... |
| C 9 | Hagander Sten.......... | U | 18 |
Grönfors Kurt......... | Ju | 20, K 15, U 21 | Hagardt Sten........... |
| K |
Grönhagen Nils-Olof .... |
| C 15 | Hagberg Carl-Lennart .. . . |
| U |
Grönwall Anders....... |
| S 7 | Hagberg Erik........... | ... Fi 35, | Jo |
Gulbrandsen Odd....... |
| Jo 4 | Hagberg Lennart........ |
| Ju |
Gullberg Hans......... |
| Ju 23, 1 6 | Hagbergh Erik.......... |
| Ju |
Gullnäs Ingvar......... |
| Ju 5 39, K 8 | Hagbergh Göran......... | U | 21 |
Gumaelius Herman..... |
| U 18 | Hagelberg Viktor........ |
| In |
Gunnarsson Arne....... |
| Fi 2 | Haglund Wilhelm........ |
| I |
Gunnarsson Birger...... |
| Fi 35 | Hagman Knut.......... |
| Jo |
Gunnarsson Olle........ |
| S 22, I 13 | Hagnell Hans (II)....... | ... Fi 19, | I |
Gunnarsson Sven....... |
| Fi 31 | Hagnér Gunnar......... |
| Ju |
Gunne Stig............ |
| C 11 | Hagstedt LIedvig........ |
| u |
Gustafson Arne......... |
| Fi 26 | Hagström Tony Fi 19 | 51, H 4, I | 7 |
Gustafson Birgitta...... |
| U 18 | Hahn Erik.............. |
| H |
Gustafson Carl-Erik..... |
| K 1 | Hahn Gunnar.......... |
| U |
Gustafson Torsten V . . . . |
| U 2 | Hahr Anders............ |
| Fi |
Gustafsson Agne........ |
| C 16 | Haldén Folke.......... | U | 18 |
Gustafsson Bengt E..... |
| Fö 17 | Hall Bertil............. | ... Fi 35, | C |
Gustafsson Bengt O . . . . |
| I 3 | Hall Bo............... |
| H |
Gustafsson Birger....... |
| U 18 | Hall Paul............. | S 18, Fi 22 | c |
Gustafsson K Börje..... |
| K 34 | Hall-Mikaelsson Barbro . . |
| Ju |
Gustafsson L Börje..... |
| Fi 14, C 19 | Hallbeck Oscar......... |
| u |
Gustafsson Einar....... |
| Ju 26 | Hallberg Bengt......... |
| In |
Gustafsson Gunnar B . . . |
| K 13 | Hallberg Per Åke....... |
| U |
Gustafsson M Gunnar (II) Fö 1 14, U 41, C 11 | Hallberg Rolf Sage..... |
| U | ||
Gustafsson Hans....... |
| In 27 | Hallendorff Herman .... |
| U |
Gustafsson Henning..... |
| S 10 | Hallendorff Jan........ |
| S |
Gustafsson Karl Erik . . . |
| IT 28 | Hallerdt Hans......... |
| Fö |
Gustafsson Lars (II)..... |
| U 44 | Hallgren Lars-Olof...... |
| Fö |
Gustafsson Nils-Eric (I) Ju 10 40, Fi 27, G 10 | Hallgren Susanne....... | U | 18 | ||
Gustafsson Stig G....... | Ju | 13 35, In 20 30 | Hallin Bertil........... |
| U |
Gustafsson Stig G V . . . . |
| Fi 19 | Hallin Erik............ | ... Fi 59, | U |
Gustafsson Tore........ |
| Jo 21 | Hallin Yngve.......... |
| Fi |
Gustafsson Torsten (II) .. |
| Ju 52 | Hallman Eric.......... | . Fö 4, Fi | 26, |
Gustafsson Åke G Ju 39, S 15, Fi 14 39 42 51 | Hallqvist Britt......... |
| U | ||
Gustafsson G Åke...... |
| Fi 12 65 | Hallström Björn........ |
| U |
Gustavsson Bengt (I) Ju | 18 | Fö 9, U 24 38 | Hamberger Carl-Axel . . . |
| S |
Gustavsson Kurt....... |
| U 29 | Hamdahl Bengt........ |
| K |
Gustavsson Rune (II) . .. |
| . S 10, U 6 49 | Hammar Bengt ........ |
| Fö |
Guteland Gösta........ |
| In 11 | Hammar Carl-Filip..... |
| U |
Gyllö Sture............ |
| C 18 | Hammar Lars.......... |
| Ju |
Gårdstedt Birger....... | . S | 16, U 18 35 38 | Hammar Stig.......... |
| u |
Gärde Widemar Ingrid . . |
| . Ju 40 43, U 6 | Hammar Thomas....... |
| u |
Gätje Eric............. |
| K 10 | Hammarberg Cecil...... |
| Ju |
Göranson Gunnar ...... |
| Fö 7 | Hammarberg Peter..... |
| u |
Göransson Bo.......... |
| Fi 44 | Hammarbäck Sven Arne |
| u |
Göransson Göran....... |
| U 52 | Hammarstad Stig....... |
| I |
Göransson Harald...... |
| U 37 47 | Hammarsten Erik (II) ... |
| c |
Göransson Lars......... |
| U 39 42 | Hammerin Karl-Erik .... |
| s |
Göransson Olle (II)..... |
| Fö 5 | Hamrin Mac........... | ... Ju 51, | In |
Göransson Ulf.......... |
| U 22 38 | Hamrin-Thorell Ruth (I) | ... Ju | 1 |
Görs Folke............. |
| K 20 | Hane-Weijman Åke..... |
| Ju |
Göthberg Bo........... |
| U 24 | Hanner Per............ | Ju 13, Fi 32, I | |
|
|
| Hannerz Lennart....... |
| Jo |
|
|
| Hanning Gösta......... |
| C |
|
|
| Hanson Lars H......... |
| I |
|
|
| Hansson Gunnar....... |
| Jo |
10
29
17
29
7
28
14
12
12
46
6
12
17
2
50
3
10
3
17
37
38
24
4
12
10
18
23
38
18
29
26
8
10
44
47
13
13
35
37
34
3
25
10
29
22
21
29
39
29
24
3
22
15
21
28
10
12
20
14
5
24
494
Personregister
Hansson Gustaf Henry..... | Ju 2 | Hellström Jan........... |
| H 11 |
Hansson Hans............ | K 17 | Hellström Kajsa......... |
| U 7 |
Hansson Karin............ | U 18 | Hellström Mats (II)...... | S | 26, In 12 |
Hansson Lars R........... | Fi 50 | Hellström Vidar......... | S | 12, Jo 21 |
Hansson Nils (II).......... | Jo 10 | Helmers Dag............ |
| Fi 52 |
Hansson Olof............. | Jo 4 | Helmerson Bo........... | . . . K | 10, Jo 20 |
Hansson Stig.............. | C 13 16 | Helte Verner............ |
| U 18 |
Hansson Torsten (I)........ | K 33 | Hemström Carl.......... |
| Ju 13 |
Hanström Carl............ | U 13 | Henkow Ingvar......... |
| Ju 16 |
Hanström Torsten......... | Fi 15 | Henningsson Einar (II) .. . |
| Jo 20 |
Haraldson Åke............ | I 9 | Henrikson Arne......... |
| Fö 3 |
Haraldsson Harald......... | Fi 7 | Henrikson Ulf........... |
| U 38 |
Harland Eyvind........... | In 13 | Henriksson Gunnar...... | . . U 15 21, In 9 | |
Harlén Anders............ | Ju 10 | Henriksson Kurt........ |
| H 4 |
Hartler Hans............... | Fi 28 | Henriksson Lars (II)..... |
| S 24 |
Harvard Ingegerd......... | C 21 | Henrysson Sten......... | U | 24 25 29 |
Hasslev Nils-Olov K 9 26 28, U 28 49, I 2 | Herlitz Claes............ |
| In 11 | |
Haverling Sven............. | U 31 | Hermanson Gunnar...... |
| H 6 |
Hawerman Bertil........... | I 11 | Hermansson Alf......... |
| C 11 |
Hedberg Axel............. | H 12 | Hermansson Hartwig |
| U 29 |
Hedborg Gustaf............ | Fi 26 | Hermansson Herbert (I) . . |
| Fi 41 |
Hedborg Per Erik.......... | Ju 12 | Hermansson Rune. Ju 49, | K 23, Fi 29, H 3 | |
Hedelius Margareta......... | H 4 | Hernelius Allan (I)....... | . Ju 32 | 33, H 11 |
Hedén Carl-Olof............ | Fö 8 | Hernmarck Michaél...... |
| Ju 2 |
Héden Ragnar............. | Ju 12 | Hertzman Olov.......... |
| H 4 |
Hedengren Sven-Olof....... | S 16, Jo 20 | Hesselblad Gustav....... |
| U 1 |
Hedgran Arne.............. | I 1 | Hesser Torwald.......... | U | 32, Jo 1 |
Hedin Bernt............... | In 13 | Hessland Ivar........... |
| I 11 |
Hedin Carl-Eric (II)......... | In 8 | Hessler Henrik.......... |
| Fi 7 32 |
Hedkvist Charles........... | S 14 | Heuman Maths.......... |
| Ju 31 |
Hedlén Bengt.............. | S 31 | Heurgren Sven.......... |
| I 12 |
Hedlund Bengt............. | S 24 | Hibe Erik.............. |
| H 8 |
Hedlund Folke............. | K 14 | Hildebrand Per.......... |
| Jo 17 |
Hedlund Rune (I).......... | Ju 31 40 | Hilding Arne............ |
| Jo 6 |
Hedqvist Eric.............. | U 23 | Hilding Ingrid........... |
| S 13 |
Hedqvist Sven............. | K 17 | Hilding Per............. |
| Ju 26 |
Hedström Anders........... | Ju 13 51 | Hillbo Arne............. | Ju | 39, Fi 29 |
Hedström Bo.............. | Fi 63, Jo 9 | Hiller Einar............. |
| S 14 |
Hedström Uno (I).......... | Jo 23 | Hillerbrand Carl-Henric . . |
| Fi 53 |
Hedtjärn Åke.............. | K 34 | Hillerdal Olle........... |
| S 7 |
Hedvall Hans.............. | C 22 | Himmelstrand Gunnar . . . |
| K 9 13 |
Heeger Birgitte............. | U 22 | Hinno Rein............. |
| Fi 37 |
Hegardt Peter.............. | FI 4 | Hirschfeldt Frank....... |
| S 6 |
Heiman Oskar.............. | H 5 | Hjalmarsson Bo......... |
| Jo 15 |
Heimklo Julius............. | U 19 | Hjalmarsson Harry...... |
| I 2 |
Heiroth Ulf................ | Fö 8 | Hjalmarsson Ingemar |
| Ju 38 |
Hejdeman Gunnar.......... | Ju 26, C 13 | Hjalmarsson Leif........ |
| U 21 |
von Heland Björn........... | U 38 | Hjelm Lennart.......... |
| Jo 14 |
Helén Gunnar (I)........... | UD 1 | Hjelm-Wallén Lena (II) . . | Ju | 52, U 41 |
Hellberg Olle............... | Ju 11 | Hjelmér Anders......... |
| K 1 |
Hellers Hans............... | U 19 | Hjelmqvist Bengt....... |
| U 7 40 |
Hellerström Sven........... | S 1 | Hjelmqvist Ingvar....... |
| U 49 |
Hellestam Sigvard ......... | U 27 | Hjelmqvist Karl Gustaf . . |
| Ju 17 |
Hellgren Bertil............. | U 21 | Hjern Bengt............ |
| K 21 |
Helling Olle................ | U 18 | Hjort Ragnar........... | . .. Fi | 35, Jo 12 |
Hellner Eskil........Ju 32 | 52, K 13, In 8 | Hjorth Gunilla.......... |
| U 24 |
Hellner Jan................ | Ju 6 19 | Hjorth Jan............. |
| U 23 |
Hellners Trygve............ | In 22 | Hjorth Lars............. | S | 32, Fi 19 |
Hellners Vidar............. | Ju 4 21 | Hjorth Nils (I).......... |
| Ju 51 |
Hellquist Per-Anders ....... | U 17 | Hjortzberg Ägneta....... |
| U 18 |
Hellsten Sven.............. | U 28 | van der Hoeven Willem . . |
| Fi 50 |
Hellström Elisabeth......... | H 4 | Hofsten Erland.......... |
| In 11 12 |
Hellström Emil............. | U 29 | Holback Stig............ |
| C 17 |
495
Riksdagsberättelsen år 1970
Holgersson Leif
Holm Lennart
Holm Magnus .
Holm Per.....
Holm Thorsten
Holmberg Bengt
........... S 31
Ju 48, U 9 23 27, In 9 12,
C 22 24
............ In 12
............ In 11
............ Fi 46 67
............ I
3
Holmberg Bengt R.......... U 29
Holmberg Bo.............. U 20
Holmberg Erik............. Ju 33, U 31
Holmberg Gunnar.......... Fö 14
Holmberg Göran........... Jo 22
Holmberg Lars............. In 6
Holmberg Per Erik......... C 15
Holmberg Per HA......... In 12
Holmberg Sten............. U 18
Holmberg Sten E........... S 24
Holmér Hans.............. Ju 39
Holmgren Ivar............. Ju 38
Holmin Nils............... 15 8
Holmquist Bengt........... U 23
Holmquist Bertil........ Ju 17, K 7, C 1
Holmquist Bo.............. K 22
Holmquist Torbjörn........ In 13
Holmqvist Mary (II)........ Ju 28, S 24
Holmqvist Sture
Holmstedt Nils.........
Holmstedt Yngve.......
Holmström Bengt......
Holmström Erik........
Holmström Lars-Gunnar ,
Holstad Sigvard........
Holte Ragnar..........
Hoppe Hans...........
Hornwall Gert.........
Hubendick Bengt.......
Hugosson Kurt (II).....
Huhtasaari Johannes----
Huldén Tomas.........
Hult Bengt............
C 1 10
Hultén Karl Gunnar
Hulthén Lamek ....
Hultin Erland......
Hultin Gunnar.....
Hultqvist Bengt ....
Hultqvist Swen ....
Hultström Leif.....
Hummerhielm Lars .
Hurtig Folke.......
Huss Magnus_____
Hyrenius Hannes ,
Håkansson Per Olof .
Håkansson Runo ...
Hårderup Göran ,
Hägerstedt Sven
Hägg Ingemund . ..
Hägglund John----
Häggqvist Lennart
Hähnel Folke..............
Härlin Olof................
Härnqvist Kjell............
Hävermark Gunnar.........
Högberg Gunnar...........
Högberg Hans.............
Högberg Lars..............
Högberg Mats..............
Högberg Paul..............
Höglund Bengt.............
Höglund Olof A............
Höglund E Olov............
Flögström Ivar (I)..........
Höijer Gunnar.............
Hökerberg Annika..........
Hölne Karl-Vilhelm.........
Hörj el Nils........ K 12, Fi
Hörlén Ingemar............
Hörnlund Gördis (II)........
Hörstadius Gunnar.........
Höök Erik S 16 32, K 1, Fi 30
Höök Rune................
U 17
Fö 14
U 25 30 38
K 25
In 15
U 18
Fö 17
K 9
U 44
U 30
Ju 24
U 25
C 10
Fö 12
U 38
U 25
18 27, U 28
U 9
S 13 30
H 4
44 50, In 11
Fi 33
|
| Fö 16 | Igelstam Rutger.......... |
| Fö 16 |
|
| Ju 40 | Ihrfelt Per............... |
| Fi 3 |
|
| U 7 | Ihrfelt Åke.............. |
| Ju 31 |
|
| Fö 2 | Imre Erdem............. |
| K 30 |
| u | 25 29 | Ingelmark Bo............ |
| U 21 |
| Ju | 15 21 | Ingelstam Erik........... |
| U 29 |
|
| U 37 | Ingelstam Lars........... |
| U 29 |
|
| I 1 | Inghe Gunnar............ | S | 6 24 |
|
| U 7 | Ingman Gunnar.......... |
| U 7 |
|
| U 23 | Ingvar Lars.............. | U | 2 21 |
| Ju | 49 50 | Isacson Bertil............ |
| K 16 |
|
| U 10 | Isacson Birger............ |
| H 1 |
|
| Ju 42 | Isacsson Göthe........... |
| Fi 19 |
| Ju | 16 28 | Isaksson Bruno........... |
| I 5 |
Ju | 48, | Jo 19 | Isling Åke............... | u | 18 38 |
|
| U 23 | Israelsson Ragnar........ | In | 22 28 |
|
| I 1 | Ivarsson Holger.......... | . Fi 37, | In 10 |
|
| U 21 | Ivarsson Kjell............ |
| Fi 44 |
|
| Ju 10 | Ivarsson Sven-Ivar....... | Fö 3, | Fi 23 |
|
| U 20 | Iveroth Axel............. |
| Fi 50 |
| C | 5 17 | Iversen Stig.............. |
| Ju 17 |
|
| In 3 |
|
|
|
| I | 2 3 |
|
|
|
|
| U 18 | J |
|
|
Ju | 11, | U 18 |
|
|
|
|
| Fi 62 | Jacobaeus Christian....... |
| U 20 |
|
| Jo 2 | Jacobson Bengt.......... | U | 18 3S |
20, | In | 9, I 5 | Jacobson Gustaf.......... |
| S 14 |
|
| In 23 | Jacobson Thord ......... |
| U 7 |
|
| Ju 50 | Jacobsson Ebbe.......... |
| Fi 34 |
39 | 42, In 30 | Jacobsson Eva........... |
| U 42 | |
|
| Fö 3 | Jacobsson Folke.......... | Fö | 5 7 |
|
| Fi 7 | Jacobsson Nicke.......... |
| Jo 26 |
In | 11, | C 24 | Jacobsson Per (I)......... | Ju | 10 18 |
|
| U 29 | Jacobsson Torvald........ |
| Fi 18 |
|
| C 11 | Jakobsson Arne.......... |
| In 11 |
|
| U 8 | Janson Carl-Gunnar....... |
| Ju 54 |
496
Personregister
Jansson Bengt...... | ...... C 5 | Johnselius Ingvar ... |
|
| Fi 7 32 |
Jansson Björn....... | ...... U 34 | Johnson Inez...... |
|
| U 22 |
Jansson Eric K...... | ...... Fö 9 | Johnson Olle P..... |
|
| U 6 |
Jansson S Erik...... | ...... I 1 | Johnson Åke....... |
|
| Fö 12 |
Jansson Ewald...... | ...... Jo 24 | Johnsson Gunnar ... |
|
| Fi 13 |
Jansson Gunnar..... | ...... H 4 | Johnsson Jan...... | .... K 8 | 12, Fi 18 27 | |
Jansson Helmer..... | ...... In 4 24 | Johnsson Olle...... |
|
| Ju 10 |
Jansson Henrik..... | ...... U 47 | Johnsson Reidmond |
|
| H 4 |
Jansson Jan Owen .. . | ...... Fi 27 | Johnsson Roland . .. |
|
| U 21 |
Jansson E Lennart . . | ...... I 3 | Johnsson Sten...... |
|
| In 10 |
Jansson N Lennart . . | ...... Fi 28 58 | Jonasson Bertil (II) . |
|
| S 5, In 27 |
Jansson Sven....... | ...... In 5 | Jonson Lars........ |
|
| H 3 4 |
Jansson Torbjörn .... | ...... U 24 | Jonsson Benny..... |
|
| U 24 |
Janzon Bengt....... | ...... S 27 | Jonsson Erland..... |
|
| Fi 29 |
Jargenius Carl-Johan . | ...... Ju 41 | Jonsson Gustav .... |
|
| Ju 11 |
Jargin Ingvar....... | ...... In 10 | Jonsson Göte....... |
|
| U 33 |
Jeansson Nils-Ragnar | ...... Jo 22 | Jonsson Ingemar . .. |
|
| K 33 |
Jenning Wolfgang . ... | ...... S 11 12 | Jonsson Ivar....... |
|
| C 19 |
Jensen Povl.......... | ...... K 21 | Jonsson Kenny..... |
|
| Fö 12 |
Jeppson Jan......... | ...... K 21 | Jonsson Kjell...... |
|
| U 18 35 |
Jeppsson Gunnar..... | ...... Jo 23 | Jonsson Margit..... |
|
| Ju 28 |
Jeppsson Torsten..... | ...... S 1 | Jonsson Olof....... |
|
| Ju 8 |
Jerdenius Elof........ | ...... U 8 23 | Josefson Stig (II) . .. |
|
| H 11 |
Jermsten Per......... | ...... Fi 25 | Junel Bertil........ |
|
| U 44 |
• loge Sven........... | ...... Fi 65, H 4 | Jung Jan.......... |
|
| Ju 6 |
Johannesson Erik..... | ...... In 26, C 11 | Jungefors Stig...... |
|
| Fi 29 31 |
Johannesson Evald . . . | ...... S 14 | Jungen Rune....... |
|
| In 11 |
Johanson Eric W (II) . | ...... Jo 25 | Jungenfelt Karl..... |
|
| Jo 12 |
Johanson Lars....... | ...... Fi 32 | Junger Tage....... |
|
| Fö 7 |
Johansson Allan...... | ......Jo 9 20, In 4 | Jungkvist Ragnar . . |
|
| C 15 |
Johansson Arne...... | ...... Fi 67 | Jungqvist Anna-Brita |
|
| U 18 |
Johansson Bengt..... | ......In 4 10, H 2 | Juréen Lars........ |
|
| Jo 4 |
Johansson Caj-Aage . . | ...... K 20 26 | Jussil Ingrid........ |
|
| U 14, C 22 |
Johansson Elvy...... |
| Jussil Sune......... |
|
| In 16 |
Johansson Eric GE... | ...... Fi 39 | Juthagen Leif....... |
|
| U 21 |
Johansson Erik....... | ...... U 18 | Jägerstedt Rune .... |
|
| Fö 7 |
Johansson Erik V (II) . | ...... K 27 | Järdler Sven........ | . S 29, | U | 49, C 1 3 10 |
Johansson A Erik M . . | ...... Fi 31 | Järmark Bo........ |
|
| K 28 |
Johansson Filip...... | ...... Jo 23 | Järnbrink Hans .... |
|
| Fi 31 69 |
Johansson Gotthard . . | ...... U 18 | Jönhagen Sven ..... |
|
| S 22 |
Johansson Gunnar . .. . | .......Ju 17, U 29 | Jönsson Allan....... |
|
| K 10 |
Johansson Göran..... | ...... Fi 19 | Jönsson Börje....... |
| U | 18, In 9 18 |
Johansson Gösta..... | ...... Fö 5 | Jönsson Carl-Arne . . |
|
| K 28 |
Johansson Göte...... | ...... I 10 | Jönsson Elias (II)____ | ____U | 27, | Jo 23, H 1 |
Johansson Henry..... | ...... Fi 17 | Jönsson Eric (11) . . . . |
|
| K 33 |
Johansson Hilding (II) | ...... Ju 33, U 25 | Jönsson Gustav..... | . S 13 | 16 | 18 26, U 18 |
Johansson Inge....... | ...... U18 29 38 | Jönsson Göran...... |
|
| Jo 13 |
Johansson Inger...... | ...... U 20 | Jönsson Hans....... |
|
| C 13 |
Johansson Ingvar..... | ...... U 24 | Jönsson Ove........ |
|
| In 13 22 |
Johansson John...... | ...... U 18 | Jönsson Sune....... |
|
| Ju 50 |
Johansson Kjell ...... | ...... Fi 8 33 58 |
|
|
|
|
Johansson Knut (I) . . . | ...... Ju 2, Fi 50 |
|
|
|
|
Johansson Lennart . . . | ... K 1 12 18 20 34 |
| K |
|
|
Johansson Nils....... | ...... U 17 34 |
|
|
|
|
Johansson Olof....... | ...... S 3 | Kaby Nils.......... |
|
| U 18 |
Johansson Roland . . . . | ...... H 4 | Kahlin Tage........ |
| Fi 44. In 21 | |
Johansson Rune (II) . . | ...... K 33 | Kaijser Fritz........ |
|
| C 10 |
Johansson Sten....... | ...... In 12 | Kaijser Rolf (I)...... |
| Ju 40, S 9 | |
Johansson Stig....... | .Jo 1 6 23 24, In 27 | Kalén Olof.......... | . Fö 7, | Fi | 2 48, In 20 |
Johansson Sune...... | ...... Ju 33 | Kappelin Carl-Erik . . |
|
| K 30 |
Johansson Sven...... | ...... S 16 | Karlbjörn Sigvard ... |
|
| K 2 11 |
Johansson Sven A E .. | ...... U 2 27 | Karlén Göran....... |
|
| S 3 |
Johansson Sven-Erik .. | ...... Ju 2 | Karlgren Hjalmar . . . |
|
| Ju 19 20 |
497
Karlin Bengt.......... |
|
|
| U | 19 | 33 | Kristenson Valter (II) .. | .... Fi | 31, | H | 11 |
Karlson Tore E....... |
|
| U | 18 | 38 | 42 | Kristensson Astrid (II) . |
| Ju | 16 | 28 |
Karlsson Bertil........ |
|
|
|
| S | 20 | Kristensson Bengt..... |
|
| Fi | 28 |
Karlsson Einar........ |
|
|
|
| U | 18 | Kristensson Yngve..... |
| Ju | 17 | 44 |
Karlsson Erik......... |
|
|
|
| u | 18 | Kritz Lars............ |
|
| K | 9 |
Karlsson Georg........ |
|
|
|
| In | 11 | Kromnow Åke........ |
|
| U | 31 |
Karlsson Gert......... |
|
|
|
| Jo | 22 | Krona Kurt.......... |
|
| C | 18 |
Karlsson Gunnar...... |
|
|
|
| K | 29 | Kronvall Stellan....... | .... Jo | 19, | H | 4 |
Karlsson Göran (I)..... | Ju | 48 | S | 10 | C | 21 | Krook Gunnar........ |
|
| S | 6 |
Karlsson Gösta........ |
|
|
|
| S | 14 | Krook Sven .......... |
|
| u | 33 |
Karlsson Helge (I)..... |
|
|
|
| Jo | 17 | Krönmark Eric (II) .... | S | 20, | Jo 20 | |
Karlsson Jan 0....... |
|
| S | 29, | Jo | 12 | Kull Börje............ |
|
| Fi | 23 |
Karlsson Jan-Sture .... |
|
|
|
| u | 24 | Kull Karl-Erik........ |
|
| U | 21 |
Karlsson Karl Gustav .. |
|
|
|
| u | 27 | Kullenberg Börje...... |
|
| I | 11 |
Karlsson Lars-Erik .... |
|
|
|
| i | 13 | Kuylenstierna Gun..... |
|
| u | 24 |
Karlsson Thore........ |
|
|
|
| Fö | 10 | Kåhre Lillemor........ |
|
| Jo 25 | |
Karlström Hans Åke ... |
|
|
| U | 7 | 24 | Källberg Ingemar...... | .... Ju 39, | In 5 6 | ||
Karlström Vilhelm..... |
|
|
|
| Ju | 10 | Källenius Sten........ |
| In | 9 | 26 |
Karpe Sven........... |
|
|
|
| u | 5 | Källner Claes-Göran.... | In 17 19, | C 4 5 | 17 | |
Kautsky Gunnar...... |
|
|
|
| i | 4 | Källstad Thorvald (II) . |
|
| U | 42 |
Kellgren Nils.......... | . u | 18, | In 22 | , H 7 | Kämpe Åke........... |
|
| S | 12 | ||
Kesselmark Leif....... |
|
|
|
| Fö | 9 | Kärne Sigvard........ |
|
| C | 18 |
Kettis Pär............ |
|
|
|
| UD 2 | Kärnek Ruth......... |
|
| U | 25 | |
Khan Lennart......... |
|
|
|
| U | 5 | Köhler Nils........... |
| Ju | 13 | 19 |
Kierkegaard Peder..... |
|
|
|
| U | 21 | Köhlmark Bo......... |
|
| K | 33 |
Kihlberg Anders....... |
|
|
|
| Fö 14 | Körlof Voldmar....... |
|
| Ju | 2 | |
Kihlbom Magnus...... |
|
|
|
| S | 6 | Körner Lars.......... |
|
| u | 29 |
Kihlman Herbert...... |
|
|
|
| U | 21 | Körner Lennart....... |
| H | 3 | 9 |
Kihlstedt Curt........ |
|
|
|
| H | 7 |
|
|
|
|
|
Kilander Ingemar..... |
|
|
|
| Ju 16 |
|
|
|
|
| |
Kim Lillemor......... |
|
|
|
| U | 38 | L |
|
|
|
|
Kindlund Sören....... |
|
|
|
| S | 13 |
|
|
|
|
|
Kinell Erik........... |
|
|
|
| Ju 11 | Lager Carl-Gustav..... |
|
| K | 21 | |
Kirstein Lennart...... |
|
|
|
| Ju 11 | Lagerbielke Gustaf..... |
|
| K | 10 | |
Kjellander Olof........ |
|
|
|
| Jo | 15 | Lagerblad Peter....... |
|
| Fi | 64 |
Kjellberg Olof......... |
|
|
|
| H | 4 | Lagercrantz Bo........ |
|
| U | 23 |
Kjellberg Sten........ |
|
|
|
| H | 7 | Lagerqvist Åke........ |
|
| u | 31 |
Kjellén Bo............ |
|
|
|
| H | 4 | Lagerwall Hans....... |
|
| K | 15 |
Kjellgren Ove......... |
| Fi 69, | In | 20 | 30 | Lagerwall Torbjörn .... |
|
| U | 29 | |
Kjellström Ragnar..... |
|
|
|
| H | 3 | Lalander Nils......... |
|
| u | 30 |
Kjellström Åke........ |
|
| S | 10, | K | 25 | Lalander Sven........ |
|
| I | 8 |
Kjessel Bo............ |
|
|
|
| Fi | 37 | Land Johan ........... |
|
| Ju 37 | |
Klackenberg Lennart . . |
|
|
|
| H | 4 | Landahl Lennart...... |
|
| U | 18 |
af Klercker Bertil...... |
|
|
| Fi | 41 | 52 | Landalil Sixten........ |
|
| Jo | 11 |
Klette Hans.......... |
|
|
|
| Ju 31 | Landh Lars........... |
|
| Ju | 2 | |
Kling Herman........ |
|
|
|
| Ju | 7 | Landin Palle.......... |
|
| In | 24 |
af Klintberg Lennart ... |
|
|
|
| Jo | 2 | Landqvist Inga-Lill .... |
|
| In | 23 |
af Klintberg Rolf ..... |
|
| K | 19, | I | 5 | Landström Sten-Sture .. |
|
| u | 32 |
Knubb Erik.......... |
|
|
|
| H | 10 | Lane Sören........... |
|
| Jo | 5 |
Knudsen Finn......... |
|
|
| Jo | 11 | 12 | Langborn Nils......... |
|
| Fi | 1 |
Knutsson-Hall Torsten . |
|
|
|
| Fö 10 | Langdahl Henry....... |
|
| Jo | 10 | |
Koch Göran.......... |
|
|
|
| Fi | 47 | Lange Christian....... |
|
| U | 11 |
Kolare Gustav........ |
|
|
|
| K | 9 | Langenskiöld Carl..... |
|
| Fi | 32 |
Kolk Jaan............ |
|
|
|
| U | 38 | Langton Börje........ |
|
| S | 19 |
Kolk Raimond........ |
|
|
|
| Jo | 13 | Lannefjord Sture...... |
| Fi | 39 | 55 |
Kollind Hans......... |
|
|
|
| Fi | 21 | Lannegren Göran...... |
|
| U | 40 |
Konnander Benkt..... |
|
|
|
| S | 31 | Larborn Åke.......... |
|
| K | 14 |
Kourtzman Per....... |
|
|
|
| Fö 10 | Larfeldt Nils.......... |
|
| H | 9 | |
Kragh Börje.......... |
|
|
|
| C | 24 | Larnstedt Ossian...... |
|
| In | 22 |
Krantz Gunnar........ |
|
|
|
| S | 24 | Larsén Lennart........ |
|
| S | 7 |
Krantz Gösta......... |
|
|
|
| U | 24 | Larson Brita.......... |
|
| Ju 27 | |
Krantz Paul Olof...... |
|
|
|
| U | 29 | Larson Leif........... |
| U | 7 | 43 |
Kreltz Birger ......... |
|
|
|
| Jo | 3 | Larson Sten........... |
|
| H | 4 |
498
Personregister
Larsson Carl-Rune ... . | ...... U 13 | Lidin Karl-Olof....... |
|
| Ju 49 |
Larsson Ceve......... | ...... Fö 3, Fi 8 | Liedfeld Sven......... |
|
| C 15 |
Larsson Einar (II) . . . . | . . S 13, K 33, Jo 20 | Liedström Göran...... |
|
| Fö 6 |
Larsson Erik, i Norderön .... Ju 16 | Ligner Anders......... |
|
| K 15 | |
Larsson Erik, i Öskeviksby | Lilja Evert........... |
|
| Jo 19 | |
(II)............... | ...... Ju 31, S 24 | Liljequist Erik........ |
|
| S 21 |
Larsson Gunnar K V (II) . Ju 34, U 41, C 1 | Liljeström Lars-Erik . . . |
|
| In 11 | |
I.arsson S Gunnar M .. | ...... Ju 10 | Lind Ivan............ |
|
| I 10 |
Larsson Göran....... | ...... U 9 | Lind Johan........... | .... Ju | 52, | Fi 61 |
Larsson Göte......... | ...... H 3 | Lind af Hageby Gösta .. |
|
| K 14 |
Larsson Helmer...... | ...... U 24 | Lindahl Carl Erik...... |
| Ju | 37 44 |
Larsson Karl Gotthard | ......S 30 31, Fi 29 | Lindahl Carl-Fredrik . . . |
|
| Fö 7 |
Larsson Lars E (I) .... | . . S 13, U 42, In 13 | Lindahl Essen (II)..... | .... u | 49, | In 8 |
Larsson Lars-Gunnar . | ...... U 21 | Lindahl Jan-Mats...... |
|
| U 4 |
Larsson Lars-Olov .... | ...... Fi 51 | Lindahl Lars.......... |
|
| K 1 |
Larsson Lennart...... | ...... U 42 | Lindahl Magnus....... |
|
| Ju 26 |
Larsson U Lennart . . . | ...... S 8 | Lindahl Olof.......... |
| Fi | 30 42 |
Larsson Matts........ | ...... U 18 | Lindbeck Assar....... | ____ Fi | 64, | U 38 |
Larsson Mårten....... | ...... U 34 | Lindberg Arne......... |
|
| U 27 |
Larsson Per-Ola...... | ...... Ju 27 | Lindberg Bertil........ |
|
| S 29 |
Larsson Rune........ | ...... U 18 | Lindberg Egon........ |
|
| C 17 |
Larsson S Rune W____ | ...... Fö 7 | Lindberg Erik......... |
|
| Ju 10 |
Larsson Sixten....... | ...... Fö 2, Fi 17 | Lindberg Greger....... |
|
| Fö 7 |
Larsson Sven A A ... . | ...... C 15 26 | Lindberg Gösta........ |
|
| U 18 |
I.arsson Sven E...... | . . Fö 12, Fi 63, I 2 | Lindberg Ingemar..... |
|
| S 13 |
Larsson Sven-Erik .... | ...... Ju 49 | Lindberg Jakob....... |
|
| In 12 |
Larsson Sven 0...... | ...... Fi 46 | Lindberg Jens......... |
|
| S 5 |
Larsson Tage........ | ...... Fi 41 | Lindberg Lars......... |
|
| Fi 41 |
Larsson Thorsten (I) . . | ...... U 38 | Lindberg Marta (II) .... |
|
| Jo 21 |
Larsson Ulf.......... | ... S 13, U 42, H 4 | Lindberg Olof......... |
| Fi | 12 21 |
Larsson Ulla......... | ...... Ju 25 54 | Lindberg Rupert...... |
|
| Jo 24 |
Larsson Åke......... | ...... In 1 4, C 1 | Lindberg Ulf.......... |
|
| S 3 |
Lassinantti Ragnar . .. | ...... Jo 2 | Lindberger Lars....... |
|
| Fi 19 |
Lasson Knut-Inge . . . | ...... K 13 | Lindbergson Karl Albert |
|
| Ju 23 |
Laudon Axel......... | ...... U 2 | Lindblad Sven......... |
|
| Ju 25 |
Laurell Karl Fredrik . . | ...... Fi 20 | Lindblad Sven J H .... |
| Fi | 18 50 |
Laurin Joel.......... | ...... Ju 26 | Lindblom Helena...... |
|
| U 18 |
Laurin Kjell......... | ...... U 21 | Lindblom Paul........ | ... S 24 | 31, | U 34 |
Lebert Hans......... | ...... Jo 4 | Lindblom Stig........ |
|
| FI 4 |
Leche Johan......... | ...... Ju 10 | Linde Bengt.......... |
|
| I 13 |
Leffler Olof.......... | ...... H 10 | Linde Per Gunnar..... |
| Fi | 1 69 |
Leibing Arne......... | ...... K 21 | Linde Torsten......... |
|
| In 25 |
Leifland Leif......... | ...... Ju 7, UD 1 | Linde Ulf............. |
|
| U 34 |
Leine Erik........... | ...... K 33 | Lindeberg Bengt...... |
|
| C 18 |
Leion Anders........ | ...... In 16 | Lindell Ebbe.......... |
|
| U 30 |
Lejbrant Thure...... | ...... U 24 | Lindell Ingvar......... | ____ In 7, C | 10 20 | |
Lekman Inge........ | ...... Jo 25 | Lindell Lars-Olof...... |
|
| U 39 |
Lemne Carl-Göran . . . . | ...... Fi 40 | Lindell Malte......... |
|
| Ju 43 |
Lemne Lars.......... | ...... I 4 | Lindell Nils........... |
|
| Ju 23 |
Lemne Mats..... U | 26, In 2 21, I 1 4 10 | Lindén Lars.......... |
|
| U 44 |
Lennartsson Folke .... | ...... H 4 | Linden Sven.......... |
| Fö | 9 12 |
Leo Gunnar.......... | ...... In 9 | Lindén Yngve......... | ____ Fi | 37, | In 10 |
Leuf Nils Börje....... | ...... H 4 | Lindencrona Alvar..... |
|
| Fi 32 |
Levin Hans.......... | ...... Jo 19 | Lindencrona Fredrik . . . | H 12, C 2 | 11 | 13 16 |
Levin Tage.......... | ...... In 21 | Lindencrona Gustaf .... |
|
| Ju 12 |
Lewén-Eliasson Anna-Lisa | Lindencrona Tomas .... |
|
| In 16 | |
(II)............... | ____ S 5, U 24, H 1 | Linder Helge.......... | ____ K | 13, | Fi 28 |
Lewin Saul.......... | ...... U 20, H 9 | Linder Karl-Eric...... |
|
| S 4 |
Lidbeck Ingmar...... | ..... Fi 10 49, In 5 | Linder-Aronson Lennart |
|
| C 3 |
Lidbom Carl . . Ju 33 | 45, S 29, Fi 31, I 12 | Linderoth Karl Axel ... |
|
| U 38 |
Lidén Lars........... | ...... I 12 | Linderson Bengt....... |
|
| C 19 |
Lidgard Bertil (I)..... | ...... C 22 | Lindfors Kurt ........ |
|
| H 13 |
Lidgard Curt......... | ...... H 4 | Lindfors Leif.......... |
|
| U 39 |
499
Lindgren Alf......... | ..... Ju 34 | Littorin Anne-Britt....... |
| U 44 |
Lindgren Claes....... | ..... H 3, I 8 | Littorin Rolf............. |
| Ju 51 |
Lindgren Folke....... | ..... I 14 | Litzén Anders............ |
| Ju 34 |
Lindgren Gunnar 0 A . | ..... S 2 | Ljungar Jan............. |
| Ju 35 |
Lindgren J Gunnar . .. | ..... Fi 19 | Ljungbeck Carl........... |
| C 13 |
Lindgren Göte........ | ..... U 33 | Ljungberg Allan........... |
| I 8 |
Lindgren Henrik..... | ..... Fö 14 | Ljungberg Blenda (II)...... | .Ju 10 29, S 26 | |
Lindgren Stig........ | . . S 16, K 30, U 18 | Ljungberg Göran.......... |
| Ju 34 |
Lindgren Åke........ | ..... S 16 32 | Ljungberg Leif............ |
| U 18 |
Lindgren-Fridell Marita | ..... U 34 | Ljungberg Lennart........ |
| U 17 |
Lindh Erik.......... | ..... C 10 | Ljungberg E G Lennart... . |
| S 6 |
Lindh Gunnar........ | ..... Ju 4 | Ljungberger Torsten....... |
| K 19 |
Lindh Jörgen........ | ..... C 5 | Ljunggren Sven........... |
| I 11 |
Lindh Leif........... | ..... H 7 | Ljunghill Karl Gustav...... |
| U 18 |
Lindh Tore.......... | ..... S 16 | Ljungholm Elof........... |
| S 21 |
Lindh Åke........... | ..... Ju 2 | Ljungholm Kurt........... |
| In 13 |
Lindhagen Curt...... | ..... U 53 | Ljungman Seve........... |
| U 17 |
Lindhagen Gösta..... | ..... IC 12 | Ljungström Claes.......... |
| K 33 |
Lindhoff Håkan...... | ..... U 28 | Lockne Lars-Olof.......... |
| Fö 7 |
Lindholm Gösta...... | ..... Fi 35 | Loftenius Allan............ |
| Jo 1 |
Lindholm Martin..... | ..... Fi 38 | Loheman Arne............ | . Ju 13, | Fi 32 |
Lindholm Sigurd (II) ... | ..... Fi 29 | Lorichs Ludvig............ |
| Ju 48 |
Lindkvist G Bertil..... | ..... C 23 | Lothigius Carl-Wilhelm (II) | Ju 31, In 27, C 20 | |
Lindman Per.......... | ..... U 18 | Ludvik Klaus............. |
| Fö 14 |
Lindmark Lars........ | ..... Fi 51 54 64 | Lugn Robert.............. | Fö | 9 12 |
Lindow Styrbjörn..... | ..... Fö 15 | Lund Bertil............... |
| H 3 |
Lindquist Armin...... | ..... I 11 | Lund Gunnar............. |
| S 12 |
Lindquist C Beriil J . . . | ..... U 29 | Lund Ragnar............. |
| U 22 |
Lindquist Ivar........ | ..... I 10 | Lundahl Ingrid............ |
| In 16 |
Lindquist Rune....... | ..... U 21, Jo 14 | Lundahl Rune ............ |
| Ju 38 |
Lindquist Sten........ | ..... Jo 8 | Lundberg Arne............ |
| C 13 |
Lindquist Ulf......... | ..... CIO | Lundberg Gunnar......... |
| In 20 |
Lindqvist Ingvar...... | ..... U 24 | Lundberg Lars............ |
| Fö 7 |
Lindqvist Olle 0 G . . . | Ju 34, H 4 10, I 10 | Lundberg Lennart......... |
| Fö 17 |
Lindqvist S Olof K . . . . | ..... K 23 | Lundberg Ragnar.......... | Fö 6 | 11 16 |
Lindqvist Rolf........ | ..... Fi 1 26 | Lundberg Sten......... H | 10, C 18, | I 3 6 |
Lindqvist Sven........ | ..... U 28 | Lundberg Thorsten........ |
| U 44 |
Lindroth Gunnar...... | ..... Fi 9 | Lundberg Waldemar....... |
| In 30 |
Lindroth Kurt........ | ..... Ju 17 25 | Lundblad Björn........... | Jo 7 | 18 19 |
Lindskog Carl......... | ..... S 12, Jo 3 18 | Lundblad Thomas......... | U | 9 21 |
Lindskog Elsa ........ | ..... Hl | Lundeberg Christer........ | U | 18 38 |
Lindskog Lennart..... | ..... Jo 11 | Lundell Sture............. | Fi | 45 52 |
Lindskog Nils......... | ..... U 28 | Lundevall Owe............ | In | 16 23 |
Lindstedt Anders S 17, K 10 19, Fi 24, H 10 | Lundgren Carl-Ulrik....... |
| Fö 7 | |
Lindstedt Hans....... | ..... Ju 37 | Lundgren Nils............. |
| H 4 |
Lindstrand Leif....... | ..... U 21 48 | Lundgren Nils P V........ |
| U 18 |
Lindstrand Lennart .. . . | ..... Ju 17 | Lundgren Rolf............ |
| U 29 |
Lindström Bo......... | ..... In 18 | Lundgren Stig G.......... |
| U 29 |
Lindström Gunnar..... | ..... In 29 30 | Lundgren Stig H E........ | Ju 27 33 | C 20 |
Lindström B E Gunnar | ..... Fö 17 | Lundgren Sven............ |
| H 7 |
Lindström Hans-Gunnar | ..... Ju 50 | Lundgren Tuve............ |
| Ju 26 |
Lindström Harry...... | ..... Fi 43 | Lundh Gunnar............ |
| Fi 58 |
Lindström Ingvar..... | ..... Jo 4 7 21 | Lundh Jan Henrik......... |
| U 29 |
Lindström Olle........ | ..... U 27 | Lundin Bert.............. |
| I 12 |
Lindström Stig........ | ..... Fi 15 | Lundmark Gunnar (II)..... |
| Jo 23 |
Lindstål Ingvar....... | ..... S 22 | Lundmark Nils............ | . H 3, I | 5 8 |
Lindvall Harald....... | ..... S 20 | Lundquist Gunnar......... |
| Ju 31 |
Lindvall Karl-Erik..... | ..... In 5 24 | Lundquist Nils Henrik..... |
| Fö 17 |
Lindå Arne........... | ..... H 4 | Lundquist Olof............ |
| U 39 |
Lingstrand Lars....... | ..... I 5 | Lundström Birger (I)....... | Ju | 2 33 |
Linn Björn........... | ..... U 23 | Lundström Hans.......... |
| H 4 |
Linneroth Anna....... | ..... S 3 | Lundström Karin.......... |
| S 15 |
Linroth Klas.......... | ..... Fö 4 | Lundvall Lars............. |
| In 6 |
500
Personregister
Luterkort Ingrid...... |
| U 18 | Mannerskantz Axel...... | Cl |
Ltining Karl-Gustav . . . |
| U 21 | Marcus Stig ............. |
|
Lyberg Bengt......... |
| I 1 | Markén Karl-Erik....... | U 21 |
Lyberg Folke......... |
| Ju 16 | Markesjö Gunnar........ | U 29 |
Lychou Dag.......... |
| H 4 | Marklund Lennart....... | H 4 |
Lyckman Ingvar...... |
| U 24 | Marklund Sixten........ | U 24 |
Lysell Lennart........ |
| U 21 | Marknäs Sigurd......... | ... Ju 10, Fi 38 |
Lyth Erik............ |
| Fö 8 | Marnell Gunnar......... | Ju 10 |
Lännergren Bengt..... | Ju 34, Fi 20, In 8 | Martenius Åke.......... | ... Fi 3, H 6 13 | |
Löfberg Bertil........ | Fi | 39 54 | Martinsson Bo (II)....... | Ju 26 28 29, U 7 |
Löfberg Jan-Harald .... |
| S 7 | Mattson, Karl-Gustaf .... | I 14 |
Löfdahl Göran........ |
| U 40 | Mattson Lisa (I)......... | Ju 29 52 |
Löfgren Anne-Marie____ |
| U 18 | Mattson Sten............ |
|
Löfgren Claes......... |
| C 1 | Mattsson Bengt......... | S 12 |
Löfgren Sigurd........ |
| Ju 2 | Mattsson Bengt-Olof..... | S 15 29 |
Löfqvist Ivar......... | ____ Fi | 10 54 | Mattsson Lennart (II) .... | ... U 24, In 22 |
Löfqvist Thyra (II) .... |
| Jo 10 | Mattsson Stig........... | U 39 |
Löfstedt Gösta........ |
| C 13 | Medin Knut............ | Jo 4 20 |
Löfström Inge......... |
| U 47 | Mehr Hjalmar........... | ... Fi 50, C 1 |
Lönner Göran ........ |
| Jo 26 | Meidner Rudolf......... | ..In 11 12 15 24 |
Lönngren Rune....... | .... S 2 17, | Jo 20 | Mejegård Sigvard........ | Jo 1 20 |
Lönnquist Birger...... |
| Fi 7 | Melander Göran ......... | In 8 |
Lönnqvist Olov........ |
| K 32 | Melin Bo Olof........... | Ju 5 |
Lönnqvist Ulf......... | .... Jo 22, | H 2 | Mellqvist Sven (II)....... | .. Fö 15, S 14 |
Lönnqvist Åke........ | ---- I | 5 12 | Mellström Åke .......... | H 3 |
Lövegren Marianne .... |
| Ju 11 | Metelius Bengt.......... | Fi 40 |
I.öwbeer Hans........ | Ju 25, S 29, | U 38 | Metelius Hans........... | H 4 |
Löwenadler Stellan .... |
| Fö 1 | Meurling Karl........... | U 22 |
Löwenhielm Fredrik . . . |
| C 14 | Meyerson Åke........... | U 5 23 34 |
|
|
| Mildner Erwin.......... | .. Fi 37, In 10 |
|
|
| Milstam östen.......... | .. K 1 12, Fi 27 |
M |
|
| Mj örnberg Agne......... | U 18 |
|
|
| Moberg Lennart......... | U 5 |
Magnander Ebbe...... | ---- Ju 39, | K 32 | Moberg Ragnar.......... | Jo 10 |
Magnusson Alice....... |
| U 18 | Modig Karl-Erik......... | I 13 |
Magnusson Carl-Gustav . |
| U 13 | Modigh Pontus.......... |
|
Magnusson David...... |
| Fi 46 | Moding Philip........... |
|
Magnusson Erik....... |
| H 13 | Mohlin Åke............. | Jo 19 |
Magnusson Erik I..... |
| Ju 18 | Molander Stig........... | U 29 |
Magnusson Erik ÖB... |
| S 15 |
| G 11 |
Magnusson Göran...... |
| U 24 | Moll Olof............... |
|
Magnusson Leif....... |
| U 46 | Mollstedt Bo............ | Fi 65 |
Magnusson Leif R..... |
| U 38 | Monie Yngve............ | Ju 38 |
Magnusson Nils (I)..... |
| Jo 18 | Montelius Jan-Christian . . | Fi 39 42 |
Magnusson Tage (II) ... | S 10, | Fi 26 | Montell Erik............ | Ju 41 |
Malm Åke............ |
| Jo 6 | Morales Christofer....... | K 20 |
Malmgren Allan....... |
| U 17 | Morath Axel............ |
|
Malmgren Helge....... |
| U 18 | Morling Bertil........... | Fö 18 |
Malmgren Kurt....... | Ju 50, Fi 12 | 15 20 | Mossberg Elin........... | S 26 |
Malmgren Nils........ |
| C 1 | Mueller Jöran........... | U 20 |
Malmgren Sture....... |
| U 44 | Mundebo Ingemar (II)____ | S 13, U 24 |
Malmkvist Stig........ |
| S 26 | Munthe Richard......... | U 5 |
Malmquist Sten....... |
| Ju 11 | Mutén Leif............. |
|
Malmqvist Lars....... |
| Jo 10 | Miihlow John........... | Jo 14 |
Malmsten Bo.......... |
| C 16 | Myrdal Alva (I)......... | U 41 |
Malmström Bengt...... |
| Ju 16 |
| U 34 |
Malmström Åke........ |
| 1 36 | Myrenberg Lars......... | U 34 |
Malmås Bengt......... |
| Jo 20 | Myresten Sven-Olof...... | Jo 23 |
Mangård Nils.......... | S 24, | K 10 | Myrsten Lennart Ju 3 42, | Fi 28, H 4, I 11 |
Manhem Seth.......... |
| Fi 35 | Månsson Arne ........... | Fö 9 |
Mannberg Ulf.......... |
| In 6 | Mårtens Sten............ | S 29 |
Mannegard Eli......... |
| In 25 | Mårtensson Nils......... | C 13 |
Mannerfelt Nils......... | .... Ju 53, | Fi 39 | Möller Yngve (I). . Ju 32, | U 6, H 11, In 22 |
501
von Möller Peter....... |
| Ju | 48 | Nord Ingemar.......... | U 19, H 8 |
Mörner Hans........... |
| Jo | 6 | Nordbeck Lennart...... | ____ Fö 19, C 14 |
|
|
|
| Nordberg Anders...... | .... Fi 44 |
|
|
|
| Nordell Erik.......... | U 33 |
N |
|
|
| Nordenadler Anders____ | Fi 31 |
|
|
|
| Nordenfalk Carl........ | U 23 |
Nabseth Lars.......... |
| Fi | 64 | Nordenfalk Johan..... | . K 13, H 4, I 2 3 |
Nannvik Charles ....... |
| Fi | 8 | Nordenskiöld Otto..... | Fi 50 |
Nasenius Jan.......... |
| S | 24 | Nordenskjöld Gustaf ... | U 18 |
Nauckhoff Per......... |
| U | 29 | Nordenson Jonas....... | H 12 |
Neergaard Erik......... |
| C | 17 | Nordenson Ulf........ | ____Ju 42 45, H 4 |
Nelander Eric (II)...... | ... Ju 16, | c | 13 | Nordenstam Allan..... | ---- Jo 1 |
Nelander Olle.......... | S | 16 | 31 | Nordgren Hans........ | In 13 |
Nemes Endre.......... |
| U | 34 | Nordin Anna-Greta .... | U 44 |
Nettelbrandt Cecilia (II) | Fi 6, | In | 16 | Nordin Gösta......... | U 35 |
Netzén Gösta.......... | S 5, K 20, C | 13 | 22 | Nordkvist Gunilla..... | U 44 |
Neumuller Jan......... |
| Ju | 35 | Nordlander Arne...... | U 21 |
Neymark Ejnar........ |
| u | 24 | Nordlander Carl-Oscar . . | ---- K 21 |
Neymark Marit......... |
| Fi | 20 | Nordlander Nils-Brage . | S 7 |
Nial Håkan............ |
| Ju | 13 | Nordlund Anders...... | Jo 22 |
Niblaeus Kerstin....... |
| u | 27 | Nordlund Stig......... | C 10 |
Nihlfors Folke.......... |
| Fö | 10 | Nordlöf Gunnar....... | Fö 3 |
Niklasson Harald....... |
| In | 15 | Nordmark Hans....... | .... Ju 23, U 17 |
Nilson Erland.......... |
| S | 5 | Nordqvist Björn....... | Ju 26 |
Nilsonne Ulf........... |
| Ju | 37 | Nordqvist Curt........ | ____ In 6 |
Nilsson Allan.......... | U | 18 | 24 | Nordqvist Margareta ... | H | 4 |
Nilsson Ann-Marie...... |
| U | 24 | Nordqvist Stig........ | Kl |
Nilsson Bernt.......... |
| I | 6 | Nordstrandh Ove (II) . . | U 38 |
Nilsson Björn.......... |
| Fö | 14 | Nordström Bengt...... | 17 |
Nilsson Börje (II) .. Ju 40 | , S15, U 39, | In | 28 | Nordström Clas....... | Ju 14 |
Nilsson S Eric H....... |
| C | 13 | Nordström Gert....... | ____ U 18 44 |
Nilsson A Erik......... |
| Fi | 9 | Nordström Lars E..... | ---- In 11 |
Nilsson Erik F......... |
| C | 13 | Nordström Lars-Erik ... | K 20 |
Nilsson Ernst.......... |
| H | 5 | Nordström Lars V..... | U 27 |
Nilsson Gustaf......... |
| C | 1 | Nordström Lennart .... | Fi 23 |
Nilsson Harald......... |
| Ju | 37 | Nordström Olle....... | K 28 |
Nilsson Hjalmar........ |
| C | 3 | Noreen Sven.......... | U 23 |
Nilsson Ingvar......... |
| s | 25 | Norell Olof........... | ____ Fi 7 |
Nilsson Jan............ |
| u | 29 | Norman Ilmar........ | S 22 |
Nilsson Jan H.......... | .... Fö 14, | K | 20 | Normark Georg....... | ____ Fi 49 |
Nilsson Jan-Ivan (II) . . . | U 18, In 8, | C | 22 | Normark Sören........ | ---- S 6 29 |
Nilsson Jöns (II)....... |
| Jo | 10 | Norrbom Claes-Eric K 9, | Jo 4 12 13, In 4 27 |
Nilsson Kerstin......... |
| In | 14 | Norrby Jonas......... | 15 |
Nilsson Kurt........... |
| C | 17 | Norrgren Ulf.......... | Jo 10 |
Nilsson Manfred........ |
| Ju | 41 | Norrman Lars-Olof .... | U 15 |
Nilsson Nils-Erik....... | Fi 35, | In | 2 | Norrmo Sten.......... | ____ Fö 10 |
Nilsson Nils-Gunnar .... |
| u | 47 | Norström Carl......... | H 5 |
Nilsson Nils H I........ |
| u | 7 | Nuder Ants........... | Fi 38 |
Nilsson Per-Erik........ | ____ Ju 27, | u | 12 | Nyberg Karin......... | U 14 |
Nilsson Pål-Nils........ |
| u | 34 | Nyberg Olaus......... | ____Ju 16 27, Fi 29 |
Nilsson Rolf........... |
| I | 11 | Nyblad Stig........... | ---- Jo 19 |
Nilsson Sten Börje...... |
| Fö | 14 | Nybom Arne.......... | . . S 12, U 18, Jo 13 |
Nilsson Thaly.......... |
| U | 7 | Nygren Ingemar....... | S 23 |
Nilsson Thora.......... | U | 18 | 38 | Nygren Jan........... | U 21 |
Nilsson Yngve (I) ...... | ____ Ju 27, | Fi | 61 | Nykvist Gösta........ | U 36 |
Nilsson Åke............ |
| I | 7 | Nyman Erik.......... | .....lu 25 39 |
Nipstad Jan........... |
| H | 4 | Nyman Gunnar....... | ---- Fö 3 |
Nissback Nils.......... |
| Fi | 51 | Nyqvist Tore......... | C 14 18 |
Nisser Per Olof......... |
| U | 47 | Nyrén Bengt.......... | Fi 28 |
Nivenius Olle.......... |
| U | 45 | Nyrén Per-Elof........ | Fi 42 |
Norberg Dag........... |
| U | 21 | Nystedt Stig.......... | Fö 9 |
Norberg Erik.......... |
| In | 16 | Nyström Bertil........ | S 3 |
Nord Folke............ |
| H | 4 | Nyström Bror-Oskar .. . | Fö 10 |
502
Personregister
Nyström Holger....... | .... Fi 28, Jo | 10 | Olsson Rune........... | ... K 1, In | 2 | 11 |
Nyström Lars......... | ---- Fi | 40 | Olvén Bernt........... |
| C | 10 |
Nyström Lennart...... | C | 20 | Olving Sven........... |
| U | 27 |
Nyström Martin....... | ---- Fi | 8 | Omma Per Henrik...... |
| Jo 22 | |
Nyström Per.......... | C 16, I | 7 | Oredsson Malte......... | Fi | 3 | 43 |
Nyström Sune......... | Fö | 1 | Orehag Lennart........ | S 26, | U | 33 |
Näsholm Birger....... | Fi 47 | 60 | Orrenius Jan........... |
| I | 12 |
Näsström Emil........ | ---- U 15 | 27 | Orring Jonas .. Ju 25, S | 16 29, U 24 | 29 | 38 |
Näswall Björn......... | U | 38 | Orrsten Henning....... |
| K | 13 |
|
|
| Orrö Sven-Erik......... |
| H | 3 |
|
|
| Ort mark Åke.......... |
| U | 28 |
0 |
|
| Oscarsson Bo.......... | ... Fö 17, | I | 11 |
|
|
| Oscarsson Gösta........ |
| U | 38 |
Oberger Bengt........ | U | 39 | Osvald Olof............ |
| S | 21 |
Odebäck Paul......... | u | 18 | Otteblad Arne.......... |
| u | 29 |
Odéen Bengt.......... | ---- Fi | 30 | Ottersen Ottar......... |
| u | 22 |
Odelbcrg Wilhelm..... | U | 8 | Ottosson Holge (I)...... |
| Fi | 41 |
Odén Åke............ | .... K 9 22, Fi | 27 | Ottosson Karl-Göran .... |
| U | 21 |
Odencrants Karin..... | U | 27 | Ovegård Lars.......... | Jo | 8 | 13 |
Odhammar Ivan....... | K | 21 |
|
|
|
|
Odhner Clas-Erik...... |
| 7 |
|
|
|
|
Odhnoff Camilla....... | ---- In | 16 | P |
|
|
|
Odhnoff Jan.......... | H 8, In | 11 |
|
|
|
|
Odquist Gudrun....... |
| 28 | Pagmar Sten........... |
| U | 28 |
von Oelreich Carl-Erik . | ---- H | 4 | Palm Böret............ | K 8, | Fi | 27 |
Ogner Stig ... Fö 6 16 | Fi 21, U 13, H | 3 | Palm Hans............ |
| U | 51 |
Ohlin Mats ............ | U | 24 | Palm Rune............ |
| In | 5 |
Ohlson Henry......... | ____ H | 2 | Palm Sture (I)......... | Fö 3, Fi 43, | U | 43 |
Ohlsson Ingvar D...... | ---- In | 12 | Palm Tore............. |
| Fö | 3 |
Ohlsson P T Ingvar Ju 39, S 31, U19, In 11 | 19 | Palmgren Leif.......... | ... S 29, | U | 14 | |
Olderin Gunnar....... | U 18 24 | 38 | Palmstierna Hans...... | ... Jo 20, | I | 11 |
Oldgren Erik.......... | U | 18 | Palvall Berne.......... |
| Fi | 67 |
Olhede Sven-Göran (II). | I | 2 | Pantzare Folke......... |
| In | 18 |
Oliw Börje............. | U | 24 | Pantzerhielm Sigge-Wilhelm . | I | 8 | |
Olofsson Gunnar........ | S | 9 | Patek Stanislaw........ |
| H | 7 |
Olrog Christer.......... | U | 21 | Paul Karl-Gustav....... |
| U | 21 |
Olson Hjalmar......... | U 2 | 27 | Paul Lars.............. |
| u | 7 |
Olson Lennart.......... | Fi | 33 | Paulsen Margareta...... |
| Ju 40 | |
Olsson Abel............ | Jo | 11 | Paulsson Valfrid........ |
| 7 | 12 |
Olsson Agne Henry..... | K | 8 | Pehrson Gösta H....... |
| S | 7 |
Olsson Bengt K....... | S 16 29, U 18, C | 1 | Pehrson C Gösta........ |
| S | 1 |
Olsson Bengt M........ | Jo | 21 | Pehrsson Wilhelm..... |
| Ju 13 | |
Olsson N Bertil......... | Fi | 28 | Pehrzon Lars.......... | H 3, | I | 8 |
Olsson S O Bertil ... Ju 25, S 16, U 38, In | 18 | Pellijeff Alexej......... | K 6 | 27 | 28 | |
Olsson Birger.......... | U | 4 | Perback Björn......... |
| K | 21 |
Olsson Carl Olov....... | ____ K | 20 | Perch Nielsen Ole....... |
| Ju | 7 |
Olsson Curt............ |
| 10 | Pernelid Åke........... | K 8, | Fi | 16 |
Olsson Elvy (I)......... | ---- Ju 28, H | 1 | Pershagen Bengt....... |
| I | 14 |
Olsson Ernst (I)........ | U | 44 | Personne Jon.......... |
| Fi | 20 |
Olsson Gustaf.......... | C | 3 | Persson Arne........... |
| U | 18 |
Olsson Hans........... |
| 32 | Persson Arvid.......... |
| In | 6 |
Olsson Helmer......... |
| 10 | Persson Carl..... Ju 25 | 39, S 29, C | ii | 15 |
Olsson Holger.......... | In | 29 | Persson Göran......... |
| K | 14 |
Olsson Jan 0.......... | Fö | 16 | Persson Henry......... | U 24 | 29 | 44 |
Olsson Jan-Olof........ | U | 44 | Persson Lennart........ |
| Ju 39 | |
Olsson Karl Gustaf..... |
| 43 | Persson Nils (I)......... | C | 1 | 13 |
Olsson Malte........... | Jo | 14 | Persson Rune........... |
| U | 14 |
Olsson Margareta....... | U | 24 | Persson Sigurd.......... |
| u | 34 |
Olsson Marianne........ | u | 18 | Persson Stig............ |
| u | 18 |
Olsson Olof............ | ---- Fö 9, U | 33 | Persson Sven (II)........ | Jo 11 | 13 | 24 |
Olsson Osborn.......... | .... U18 24 38 | 44 | Persson Ture............ |
| C | 13 |
Olsson Oskar........... | ---- I | 9 | Persson Yngve (I)...... | S 9, Jo 12, | In | 21 |
Olsson Peter........... | S | 13 | Persson Blind Anders . .. . |
| Jo | 2 |
503
af Petersens Jan........
Peterson Eric Gustaf (I) .
Peterson Lars..........
Peterson Thage.......
Petersson Bertil (I).....
Petersson Erik Filip
Petersson Hans.........
Petersson Olof........
Petersson Per (II)......
Petrén Otto............
Petri Carl Axel.........
Petri Ingemar..........
Petrini K H (Hasse)
Pettersson Arne (I).....
Pettersson Björn.......
Pettersson Eric Ju 19, Fi
Pettersson Georg (I) . . . .
Pettersson Gunnar......
Pettersson Harald (I)
Pettersson Kjell........
Pettersson Lennart (II) ..
Pettersson Ove.........
Pettersson Per-Arne
Pettersson Roland......
Petzäll Ingvar..........
Philipson Göran........
Phiiipson Lars.........
Pinéus Kaj............
Pleijel Åke.............
Plevin Eddie...........
Polstam Åke (II).......
Poppius Hans..........
Printz Lennart.........
Pålsson Inger..........
Pålsson Roland.........
Fö 3
Ju 31
.... K 9 26 C 1
. . U 6 43, In 23 25
In 26, C 3
In 13
U 11
S 16, In 4 13 24 27
____ C 16
.... Ju 16 47, K 19
____ Ju 37, S 10
____ U 18 29
C 12
Jo 22
In 18
44, H 10, 110 12 13
____ Ju 33
____ In 28
____ S 9, Jo 13
Jo 25
..... Ju 50, Fi 19
U 2
_____ Fö 12
____ U 14
Fi 44
____ Fi 32
..... U 46
_____ Ju 12
_____ U 2
..... Jo 11
..... Ju 49
..... S 31, U 17 38
..... Ju 43
..... U 11
..... Fö 18
Q
•Quensel Nils............... U 4
Quennerstedt EllafBrita .. ... U 44
•QvarnströmjBjörn.......... Fi 67
R
Ragnarsson Lennart........ Fi 29
Ragnå Nils................ Fi 42
Rahm Håkan.............. S 11 23
Rainer Ove .... Ju 3 39 43 54, UD 2, H 4
Ramnek Lennart........... Fi 38
Ramström Dick ..
Ranhem Lars ....
Rapaport Edmund
Raud Jaan......
Redemo Arne ....
Regalv Margit....
Regen Gunnar . . .
Rehnberg Bertil ..
Reimers Lennart .
Reinans Sven ....
Renberg Holger . .
......... Fi 16
......... K 9
.... Ju 49, U 19, Jo 13
......... K 23
......... In 1 6
......... U 29
......... Fi 2
S 16, U 38, In 14 19 29
......... U 17
......... In 22
......... Fö 10
Renborg Ulf............... Jo 23
Rengby Sven.............. Ju 28
Renlund Gösta............. K 4, Fi 17
Resare Alf................. Fö 7
Resare Bengt.............. Fi 18, U 48
Resele-Tidén Åke.......... Fi 28
Reuterskiöld Bo............ Fi 24
Reuterswärd Erik.......... Fi 1 6 61
Reuterswärd Wilhelm....... Fö 9
Rexcd Bror..... Ju 25, S 3 16 29 31, U 1
Rexed Ingemar............. S 6
Rey Lars.................. U 20
Ribbing Manfred...... S 16, U 51, In 1 4
Ribrant Gunnar............ Fi 19
Rickard Bengt............. K 3
Riesenfeld Harald.......... U 4
Rigbäclc Berndt............ Ju 38
Rignell Sven............... Fi 27
Rimås Sigvard (II).........Jo 10 17, C 16
Ringaby Per-Erik (II)....... Jo 17
Ringberg Karin............ S 29
Ringborg Erland........... U 24, 25, 38
Ringborg-Walldeck Elise .... H 8
Ringdal Harry............. U 18
Ringgren Helmer........... U 24 53
Ringholm Bosse............ Fö 15
Ringius Gösta.............. Ju 10
Ringmar Torgil............. Fö 15, Fi 62
Ringstedt Nils............. H 1
Ringström Björn........... Ju 39
Ringström Georg........... Fi 7
Rinman Olle............... Ju 10
Rittri Bror..........1..... K 2
Robertsson Sören........... Ju 39
Rockström Hans........... H 3
Rodhe Gösta............... U 22
Rodin Arne................ H 4
Roempke Sten............. S 7
Romander Holger...... Ju 25 39 40, S 29
Romanus Gabriel (II)....... Ju 8 52
Romanus Sven............. Ju 29
Romberg Wilhelm.......... S 16
Romilson Christer.......... U 44
Romson Rolf.............Ju 35 47, C 10
Ronnås John............... U 22
Rosberg Gustav............ In 10
Rosén Göta................ Ju 25
Rosén Nils-Arne............ Fö 18
Rosén Nils Gustav...... S 29, Fi 16, U 38
von Rosen Erik............ U 29
Rosenblad Urban....... Fö 1, Fi 67, U 13
Rosenius Carl Olof.......... Fö 9
Rova Eino................. K 8
Ruda Einar................ Ju 40
Rudberg Erik.............. Fi 20
Rudberg Per............... Fö 8
Rudén Allan............... Fi 42
Rudholm Sten............. Ju 35 39
Rudstedt Gunnar........... Ju 10
Ruist Erik................. Fi 37
Rundblad Bengt............ In 11
Rundqvist Barbro.......... U 18
Rundqvist Enar............ Ju 22
Personregister
Rune Christer.......... |
|
| Ju 12 | Schotte Lennart.......... | In 2 |
Rudhmer Gustav....... |
|
| U 18 | Schultz Allan............ | Fi 57 |
Rugheimer Gunnar..... |
|
| S 29 | Schumacher Göran........ | I 6 |
Rydbeck Karin......... |
|
| Jo 15 | Schwartz Brita........... | Fö 19 |
Rydberg Karl Evert . . . . |
|
| Jo 2, H 4 | Schyl-Bjurman Gertrud . . . | S 26, U 29 |
Rydberg Olle.......... |
|
| Ju 37 | Schärman Olof........... | Fi 47 |
Rydén Jan .... Fi 67, | U 21, | Jo 14, In 15 | Schött Lars (I)........... | Ju 43 | |
Rydfors Lennart....... |
|
| H 4 | Sebardt Carl............. | Fö 14 |
Rydh Olof............. |
|
| U 38 | von Segebaden Gustaf..... | In 2 |
Rydholm Björn........ |
|
| In 21 | Seger Walter............. | I 8 |
Ryding Göran.......... |
|
| H 4 | Segerfalk Bertil........... | In 3 |
Rylander Ragnar....... |
|
| S 21 | Segerstedt Torgny........ | S 31 |
Ryman Sven-Hugo..... |
|
| Fi 54 60 | Segerstedt Wiberg Ingrid (I) | In 8 |
Ryttinger Lennart...... |
|
| Fö 4 | Sehistedt Ossian.......... | Fö 2 |
Råby Gösta............ |
|
| U 48 | Selin Sven............... | Ju 10 |
Rådström Hans........ |
|
| U 29 | Selin Torsten............. | H 3, I 5 |
Rällfors Hans.......... |
|
| K 8 | Senning Claes............ | H 4 |
Rönnberg Mats......... |
|
| Fi 15 | Sergenius Tore........... | I 10 |
Rönquist Karl-Axel..... |
|
| Fi 41 66 | Settergren Erik........... | Ju 17 |
|
|
|
| Settergren Gitte.......... | Ju 11 |
|
|
|
| Severin Erik............. | K 13 31 |
s |
|
|
| de Shårengrad Allan...... | . Jo 19, H 4 |
|
|
|
| Sidenbladh Karl.......... | Ju 14 |
Sacklén Anders......... |
|
| Ju 46 | Sigurdsen Gertrud (II)... S 26, K 33, In 16 | |
Sagnert Stig........... |
|
| Fi 53 | Silén Per Olof............ | S 7 |
Sahlin John............ |
|
| Fi 60 | Silenstam Per............ | U 38, In 15 |
Sahlin Martin.......... |
|
| K 23 | Siljeström Sten........... | Ju 19 |
Sahlström Sven........ |
| H 7, In 4 27 | Sillerström Erik.......... | Jo 6 | |
Salomonson Stig........ |
|
| Fi 42 | Silvén Ernst............. | Fö 14 |
Samuelson Karl........ |
|
| Fi 11, C 17 | Simlund Ernst-Olof....... | U 18 |
Samuelson Kjell........ |
|
| U 7 | Simonsson Lennart....... | I 14 |
Samuelson Stig......... |
|
| K 13 18 | Simonsson Tord........... | U 37 |
Samuelsson Kurt....... |
|
| U 49 | Simson Gerhard.......... | . Ju 17 28 35 |
Samuelsson Yngve...... |
|
| S 22 | Siöalth Birger............ | Jo 24 |
Sandberg Arnold....... |
|
| C 15 | Sjunnesson Georg......... | U 18 |
Sandberg Birger..... Fi | 55, | U | 19 24 32 33 | Sjöbeck Christian......... | . U 18, In 18 |
Sandberg Elisabet...... |
|
| U 12 | Sjöberg Arne............. | K 9 |
Sandberg Gunnar....... |
|
| S 12 | Sjöberg Bengt E.......... | S 2 |
Sandberg Per.......... |
|
| U 18 24 | Sjöberg Bengt O H R..... | . Fö 10 |
Sandblad Carl-Eric..... |
|
| S 26, U 18 | Sjöberg Hilding........... | U 18 |
Sande Jens............ |
|
| K 30 | Sjöberg Tage.............. | S 30 |
Sandell Bo............. |
|
| Fi 62 | Sjöberg Valter............. | I 10 |
Sandell Viola (II)....... |
|
| In 13 | Sjödin Ulla............... | U 24 |
Sandgren Lennart ... S | 16 | 31, | U 26 30 38 | Sjögreen Lennart.......... | Ju 26 |
Sandlund Maj-Britt..... |
|
| Fi 6, U 14 | Sjögren Håkan............ | U 27 |
Sandmark Bo.......... |
|
| Fö 4 | Sjögren Inge.............. | K 30 |
Sandqvist Eje.......... |
|
| Jo 20 | Sjögren Tore.............. | S 1 |
Sandström Anders...... |
|
| H 4 | Sjöholm Bert............. | U 33 |
Sandström Bengt....... |
|
| Ju 16 | Sjökvist Stig.............. | K 9 |
Sandström Carl Olof .... |
|
| Fi 52 | Sjölander Bertil........... | Ju 48 |
Sandström Per......... |
|
| Ju 29 | Sjölin Nils................ | Fi 14, C 3 19 |
Sanell Åke .... Ju 33, Fi | 43 | 54 | , U 26, H 4 | Sjölin Stig................ | S 11 |
Sanmark Arvid......... |
|
| Ju 22 | Sjönander Bo Jonas . K 26, | Fi 16 63, In 19, |
Sanne Sven............ |
|
| Jo 21 | I 1 |
|
Sarap Hans............ |
|
| I 4 | Sjönell Marianne.......... | Fi 58 |
Sarman Arthur......... |
|
| U 28 | Sjöstedt Lennart.......... | K 11 29 |
von Schantz Philip..... |
|
| U 34 | Sjöstrand Arne............ | Fö 7 |
Schedvin Sven-Olof ..... |
|
| U 29 | Sjöstrand Per............. | U 38 |
Schein Harry.......... |
|
| U 43 | Sjöstrand Torgny......... | S 25, U 16 |
Schelin Bengt.......... |
|
| H 2 | Sjöstrand Wilhelm......... | Ju 10 54 |
Schiöld Gösta.......... |
|
| Ju 10 | Sjöström Birger........... | U 24 38 |
Schmidt Torsten....... |
|
| U 1 | Sjöström Lars-Erik........ | Ju 35 |
Schmiterlöw Carl....... |
|
| Jo 14 | Sjöström Åke............. | S 16 18 |
505
Sjövall Elisabet....... |
| Ju 28 | Stiernstedt Jan......... | U | 20 26 |
Sjövall Thorsten....... |
| U 22 | Stiernstedt Lars........ | ... Fi 9 21, | In 29 |
Skantz Anna-Greta (II) . | ..... S 9 15, | In 16 | Stiernstedt Stefan...... |
| Ju 13 |
Skarp Arne........... |
| H 7 | Stigenberg Göran....... |
| Ju 26 |
Skarstedt Carl-Ivar .... | ..... Fö | 9 11 | Stime Per-Erik......... |
| Fi 33 |
Skeppstedt Sven....... |
| Fö 8 | Stjernquist Nils........ |
| Ju 33 |
Skoglund Folke....... | ..... Fö | 5 13 | Stjernquist Per......... |
| U 38 |
Skoglund Gösta (II) .... |
| K 1 | Stockhaus Bertil....... |
| In 23 |
Skoglund Lars........ |
| Fö 4 | Stoltz Wilhelm......... |
| K 7 |
Skoglund Sten........ |
| U 24 | Storm David........... | U | 12 24 |
Skogsberg Gösta....... |
| S 32 | Storm Olof............ | U | 25 32 |
Skoog Karl........... |
| Jo 24 | Stoye Peter............. |
| U 29 |
Skärman Bo (I)....... | ..... S 5, | Fi 51 | Strahl Ivar............ |
| Ju 35 |
Sköld Hans........... |
| K 11 | Strand Axel (I)......... |
| Fi 65 |
Sköld Lars............ | Ju 33, U 21 | 38 49 | Strand Sigfrid.......... | U | 13 17 |
Sköld Nils............ |
| Fö 17 | Strandberg Bertil (I) .... |
| C 10 |
Sköld Per............ | Jo | 11 17 | Strandberg Margit....... |
| In 13 |
Sköld Tage........... |
| Fi 35 | Strandberg Sten Erik . . .. |
| In 5 |
Sköldvall Johnny...... |
| S 15 | Strandberg Valter...... |
| I 10 |
Smedler Jan-Eric...... | Fö | 4 9 | Strandlund Bertil....... |
| Fi 9 |
Smedmark Göran...... |
| S 28 | Strokirk Lennart....... |
| Fö 14 |
Smith Åke............ | .... Fi 63, | U 15 | Ström Bertil............ |
| K 26 |
Snell William......... |
| U 10 | Ström Evert............ |
| Fi 22 |
Sohlberg Norah....... |
| Fi 56 | Ström Fingal..... Fi 46 | 67, U 24 38, I 13 | |
Sohlman Ragnar...... | . Fi 51, U 29, H 4 | Ström Gunnar.......... | Fö 6, S 7, U 1 29 | ||
Spak Carl-Anton...... |
| Ju 39 | Ström Gunne........... |
| U 18 |
Sparr Jan............ |
| Fö 3 | Ström Per............. |
| Fi 38 |
Sparring Leena........ |
| In 1 | Ström Turid............ |
| H 8 |
Spendrup Aksel....... |
| In 19 | Strömberg Sven......... |
| Fi 3 |
Stat Karl-Rune........ |
| U 18 | Strömbäck Erland....... | Ju 37, | K 22 |
Stagg Ivan ............ |
| Fi 17 | Strömdahl Ingvar....... | C 4 | 17 25 |
Stagh Marina......... |
| U 42 | Strömgren Holger....... |
| U 18 |
Stahl Ivar............ |
| Fi 41 | Stukåt Karl-Gustaf...... |
| U 30 |
Stangenberg Eric...... |
| Ju 16 | Sturkell Carl-Edvard..... | S | 24 29 |
Stangenberg Harriet . . . |
| Ju 16 | Ståhl Ingemar.......... | Fö 3, U 38, I 5 | |
Stare Ingrid.......... |
| In 6 | Ståhl Karl-Gustaf....... |
| Ju 43 |
Stare Peter ........... |
| Fi 33 | Ståhle Carl Ivar......... |
| U 4 |
Stargård Hugo........ | ____ Ju 38, | In 28 | Ståhlfors Margareta...... |
| H 4 |
Stark Birger.......... |
| S 24 | Stålegård Carl Axel...... |
| H 8 |
Stark Hans-Olov...... | .... Ju 5, | In 13 | Stålnacke Erik.......... |
| U 18 |
Steen Bengt.......... |
| Ju 25 | Sule Rein............... |
| I 1 |
Steen Göran.......... |
| Fi 42 | Sundberg Harry......... | In | 4 26 |
Stefanson Stig (I)...... |
| U 18 | Sundberg Ingrid (II)..... | ... Ju 52, | U 39 |
Steffner Bengt........ |
| C 15 | Sundblad Lars.......... |
| K 9 |
Stenberg Gunvor (I) . . . |
| U 27 | Sundelin Gustaf......... |
| Fö 1 |
Stenberg Nils......... |
| H 2 | Sundelin Åke........... |
| C 18 |
Stenberg Oscar........ |
| C 13 | Sundelius Ove........... |
| C 14 |
Stenberg Tage......... |
| Ju 39 | Sundeil Yngve.......... |
| Fi 38 |
Stenbom Åke......... |
| S 7 | Sundén Nils............. |
| I 3 |
Stenbäck Manne....... |
| U 29 | Sundén Åke............. |
| Fö 14 |
Stendahl Anders....... | .... Ju 20, | Fi 29 | Sundevall Bengt......... |
| H 13 |
Steneborn Arne....... | ____ Fi | 7 41 | Sundgren Lars.......... |
| Fi 29 |
Stenfors Bo........... |
| S 32 | Sundgren Magnus........ |
| U 38 |
Stenholm Britta....... |
| U 44 | Sundh Karl-Olof......... |
| U 33 |
Stening Birger........ | .... U 43, | H 7 | Sundin Arvid........... |
| I 10 |
Stenius Jan-Erik...... |
| C 10 | Sundin Bengt........... |
| S 20 |
Stern Torkel.......... | Fi | 7 32 | Sundkvist Tage (II)...... |
| Ju 43 |
Sterne Bengt.......... | ____ Ju 48, | I 5 | Sundman Per-Olof....... |
| U 40 |
Sterne Gösta (II)...... | . K 9, Fi 27, C 1 | Sundmark Bo........... |
| S 15 | |
Sterner Richard....... | S 14, | In 5 | Sundqvist Allan......... |
| U 29 |
Sterzel Fredrik........ |
| Ju 33 | Sundqvist Gustaf Adolf . . |
| U 21 |
Sterzel Georg......... |
| Ju 2 | Sundström Hans........ |
| In 18 |
Stetler Emil.......... | U | 18 24 | Sundström Helge........ |
| K 1 |
506
Personregister
Sundström Monica.......... Fi 19
Sundström Olof............ Fi 44, In 12
Sundström Thorsten........ S 5
Sundström Åke............. U 28
Sunner Stig................ U 21
Svahn Iba................. Juli
Svahn Olov................ U 29
Svanberg Ingvar (II)..... U 27, In 21, I 3
Svanberg Sven-Erik......... K 34
Svanfeldt Göran............ U 24 38
Svanström Ivan (I)......... Ju 27
Svantesson Gösta........... Fi 33
Svedberg Erik (I)....... Ju 1 16 49, Fi 53
Svedberg Jan.............. In 22
Svedberg Lage (I).......... Jo 10
Svenke Erik............... K 14
Svennilson Ingvar.......... In 12
Svenning Eric (II).......... S 5
Svenonius Per.............. Ju 49 50
Svenonius Rolf............. S 32
Svenson Göte.... Fi 44, In 9 10 11 14 19,
G 15, I 3
Svenson Sven G............ Ju 50
Svensson Birger............ C 11
Svensson J Erik O (I)....... U 38
Svensson S Erik............ In 26
Svensson Erland............ In 26
Svensson Gustaf............ Ju 16
Svensson Inge............. S 22 28, In 13
Svensson Nils-Eric......... U 19 25 29 30
Svensson Olle (II).......... Ju 41
Svensson Roland........... U 14 22 38
Svensson Ronny............ C 22
Svensson Sven............. U 22
Svensson Sven Erik......... S 12
Svensson Sven-Rune........ Ju 51
Svensson Sven Y........... Fi 5
Svensson Åke.............. Ju 37
Svenungsson Arne (I)....... C 11
Svenzén Sven.............. S 15
Sveri Knut.......Ju 17 25 31 44 54, U 6
Sverne Tor................ S 24
Svärd Barbro.............. I 2
Svärd Gunnar.............. I 2
Swanstein Stig..........Fö 19, K 8, C 14
Swarén Kerstin............. S 2
Swarting Sven... Ju 23, H 3, I 4 5 6 8 11
Swartz Carl................ H 12
Swedner Harald ........... U 40, In 22
Swensson Dag.............. Ju 28
von Sydow Christian........ Jol2
von Sydow Erik............ S 12
von Sydow Gunnar......... H4 12
von Sydow Hugo........... Jo 6
Säfström Stig.............. Fi 23
Säkk Karl................ Jo 10 18, H 4
Sälde Henry............... Ju 10, S 6
Sännås Bertil.............. In 26
Sätre Gunnar.............. U 18
Sääf Henry................ In 4
Söderberg Bo.............. U 44
Söderberg Gustaf........... Fö 1, Fi 8
Söderberg Olof............. Fö 7, U 41
Söderberg Sten.............
Söderblom Robert..........
Söderlind Ulf..............
Söderlund Yngve...........
Söderqvist Bengt...........
Söderström Göran..........
Söderström Göran V........
Söderström Lars............
Söderström Olle............
Söderström Olof AV........
Sölve Torkel............... Fö
Sönnerhed Gunnar..........
Sönnerlind Arne............
Sörensen Eric..............
Sörenson Joel (I)...........
Sörenson Torsten...........
Sörlin Thore (I)............
T
Tammelin Paul . .Ju 6 10 16, Fi 38 56,
Taranger Anton............
Tegen Martin..............
Tegman Olle...............
Tegner Göran..............
Telerud Gunnar............
Tell Anna Greta............ Fi
Tengelin Sten..............
Tengroth Bengt............
Tengroth Karl-Erik......... S 5,
Tersman Rune.............
Terstad Gösta..............
Tessmar Lennart...........
Thalén Bo.................
Tham Carl.................
Thapper Fridolf............ S 16,
Thege Ingvar..............
Thelander Erik.............
Theorin Maj Britt..........
Thiberg Sven..............
Thideby Sigvard............
Thore Johan.............Ju 12, K 2
Thorell Arne.............Ju 14, K
Thorell Rune...............
Thorén Marianne...........
Thorngren Bertil........... In 11,
Thornstedt Hans...........Ju 9 31,
Thorselius Ulf..............
Thorsell Siv................ S 26,
Thorsén Åke...............
Thorstenson Billy...........
Thorvinger Hjördis.........
Thufvesson Bengt . . . Fi 43 44 63, In
Thulin Einar............... Fi
Thun Ragnar..............
Thunberg Anders........... Fi 4,
Thunberg Börje............
Thurén Gunnar.............
Thuresson Arne............
Thyberg Jan............... I
Thyresson Gunnar..........
Thyresson Nils.............
Tliärnström Kenny.........
Ju 35
Fi 7
U 47
H 5
S 16
U 24
In 2
In 12
Fi 38
I 2
13 14
Ju 5
U 33
Fö 1
S 15
U 47
In 27
C 7
U 7
U 17
U 18
U 18
Ju 19
21 60
U 28
I 13
C 18
Fi 44
Fö 19
I 10
IC 22
U 38
C 1
Jo 13
Fi 31
In 16
In 16
H 4
II 25
9 10
S 15
U 11
I 3
Fi 31
Fi 35
U 29
Fö 5
S 30
U 18
II 19
27 57
U 21
I 11
K 1
Ju 10
K 24
1 5
Ju 18
S 7
Ju 27
507
Tibbling Harry.............
Tibell Olof.................
Tiberg Lennart.............
Tiby Ivar........Ju 16, Fö 7,
Tidefelt Sune..............
TilertReidar........S 16, In 14 19,
Tillinger Lars-Erik..........
Tistad Eskil (I)............
Tjernberg Harry...........
Tjällgren Per Olov.........
Tobé Erik (II).............. In 9,
Jo
Fi 2
In 7
Tomner Sigvard............
Torell Arnold..............
Toresson Bo...............
Torfgård Sven..............
Torgils Gunnar.............
Tornberg Gunnar...........
Tottie Anders..............
Tottie Lars................
Tottie Malcolm.............
Trana Folke (II)............
Tranell Olof................
Trankell Arne..............
Trapp Lennart.............
Traung Brita...............
Troedsson Ingegerd .........
Troedsson Sten.............
Troell Jan.................
Troell Lars................
Tronét Bertil...............
Trotzig Fredrik Ju 39, Fö 4, K 23, J
Tryggveson Fritz...........
Trygve Jan................
Tsai Helve.................
Tscherning Tom............
Turesson Bo..........Ju 48, Jo 11,
Tylén Halward.............
Tynelius Erik..............
Tågmark Sven.............
Tännérus Lars...........Fö 1, Fi 9
Törnebohm Yngve..........
Törnlund Sven.............
Törnquist Harry............ U 9
Törnqvist Karl-Erik........ J
Törnqvist Gunnar.......... U
Törnroth Lennarth.........
u
Udd Robert................
Uddgren Lars..............
Uddgren Olle..............
Uggla Claes................ Jol,
Uggla Hans................
Uggla Karl-Lennart......Fi 11 39 42
af Ugglas Bertil............
Uhlin Georg...............
Uhlin Karl-Erik............ S 25,
Uhnbom Bengt............. K
Ulf Bo....................
Ju 40 | Ullberger Kurt............. |
|
| U | 23 | |
Fö 14 | Ullbrant Ivan.............. |
|
| Fö 12 | ||
4 | 21 | Ulvfot Benkt.............. |
| Fi | 12 | 20 |
9 | 30 | Unelius Nils............... |
|
| S | 8 |
Fi | 19 | Unnerbäck Eyvind......... |
|
| U | 23 |
I | 12 | Upmark Erik.............. |
|
| K | 26 |
Ju | 5 | Utberg Rolf................ |
|
| In | 24 |
Fi | 41 | Utbult Bruno.............. |
|
| S | 15 |
8 | 17 | Uvnäs Börje............... |
|
| U | 1 |
K | 1 |
|
|
|
|
|
C | 22 |
|
|
|
|
|
In | 13 | V |
|
|
|
|
I | 14 |
|
|
|
|
|
K | 1 | Varenius Bo............... |
|
| Fö 12 | |
S | 29 | Yelén Folke................ |
|
| C | 15 |
Fö | 4 | Verständig Sigmund........ | Jo | 18, | H | 4 |
K | 26 | Vessby Erik............... |
|
| I | 11 |
K | 7 | Vestin Margareta........... |
| U 18 | 24 | |
C | 18 | Vestlund Gösta............. |
| U | 14 | 29 |
Ju 52 | Vilhelmsson Edvard........ |
|
| S | 10 | |
S | 29 | Villner Sven............... |
|
| Fi | 34 |
Jo | 17 | Vinde Pierre............... |
|
| S | 16 |
H | 6 | Vindevåg Leif.............. |
|
| u | 21 |
In | 22 | Yingedal Gunnar........... |
|
| In | 23 |
S | 7 | Virdebrant Carl-Erik........ | U 13 | 14 | 18 | |
Ju 10 | Virgin Fritz-Ivar........... |
|
| Ju 18 | ||
S | 24 | Vogel Lorentz.............. |
|
| Ju 46 | |
Fi | 59 | Vogt Viktor................ |
|
| Fi | 38 |
U | 43 | Voss Bertil................ |
|
| K | 7 |
U | 1 | Vrethammar Harald........ |
| U 18 | 44 | |
Fö | 5 | Vängby Staffan............ |
| Ju 1 | 4 | |
C | 15 |
|
|
|
|
|
Jo | 1 |
|
|
|
|
|
S | 10 | W |
|
|
|
|
u | 21 |
|
|
|
|
|
Ju | 1 | Wadell Henning............ |
|
| H | 3 |
In | 21 | Wadell Ulla................ |
|
| Fi | 35 |
u | 19 | Wadensjö Eskil............ |
|
| In | 15 |
s | 7 | Wagner Wilhelm........... |
|
| K | 20 |
Jo 24 | Wahlgren Göran............ |
| Fi | 32 | 68 | |
11 | 55 | Wahlstedt Helge........... |
|
| Fö | 7 |
C | 15 | Wahlström Karl-Erik....... |
|
| K | 23 |
U | 21 | Wahlström Klas............ |
| Fö | 3 | 17 |
Jo | 14 | Wahlström Lars............ |
|
| u | 18 |
0 | 54 | Wahlström Stina........... |
|
| In | 28 |
In | 11 | Wahlund Sten (II).......... |
|
| Ju 33 | |
H | 9 | Wahrby Hans.............. |
|
| U | 34 |
|
| Wahren Patrik............. |
|
| Ju 34 | |
|
| Walander Håkan........... |
|
| In | 27 |
|
| Walberg Sten.............. |
|
| Fi | 41 |
|
| Waldau Göran............. | In | 15 | 18 | 19 |
|
| Walder Bengt.............. |
|
| Fi | 49 |
H | 4 | Walin Gösta............... |
| Ju | 1 | 4 |
H | 3 | Wallberg Ursula Ju 41, U 28, | H 8, | In | 12 | 16 |
I | 3 | Walldén Rudolf............ |
|
| I | 10 |
H | 9 | Wallén Axel............... | Fi 25, | I | 7 | |
K | 15 | Wallén Birger.............. |
|
| Fö | 2 |
54 | 67 | Wallén Thord.............. |
|
| H | 8 |
Ju | 8 | Wallén Åke................ |
|
| Fi | 33 |
Fi | 13 | Wallenberg Jarl-Erik........ |
|
| S | 22 |
Fi | 18 | Wallin Alf................. |
|
| Fi | 53 |
27 | 31 | Wallin Erik................ |
| U | 25 | 30 |
Fi | 46 | Wallin Göte................ |
|
| U | 41 |
508
Personregister
Wallin Margareta....... |
| S | 30 | Wettergren Lars......... | ... Fi 51, H 4 |
Wallin Nils GM........ |
| S | 14 | Wetterhall Sven......... | Ju 48 |
Wallin Nils L.......... | U | 13 | 17 | Wetterström Karin (II) ... | U 18 |
Wallmark Gunnar (I) ... |
| U | 24 | Wiberg Lennart......... | Ju 19 |
Wallner Bo............ |
| u | 17 | Wickberg Algot......... | Ju 25 |
Wallström Sven........ |
| Ju | 40 | Wickberg Arne.......... | K 34 |
Walstam Rune......... |
| s | 1 | Wickberg Nils........... | S 6 |
Wandén Stig........... |
| Fi | 64 | Wickbom Sten.......... | ... K 13, C 20 26 |
Ward Kurt............ |
| C | 13 | Wickbom Torsten....... | U 22 |
Warholm Birgit........ |
| Fi | 3 | Widding Åke............ | Ju 37 |
Wassén Brita.......... |
| Fö | 6 | Widegren Björn......... | Ju 27 |
Wedin Folke........... |
| Fö | 13 | Widell Gösta............ | Jo 10 |
Wedin Nils............ |
| C | 15 | Widén Ingvar........... | Jo 4 7 23 |
Wedler Rolf........... |
| s | 22 | Widén Lars............. | S 18 |
Weibo Björn........... | In | 6 | 12 | Widgren Jonas.......... | In 1 22 |
Weibull Martin......... |
| U | 21 | Widlund Jan............ | Ju 9 |
Weibull Widar......... |
| Jo 1 | Widmark Sam.......... | H 5 | |
Weidstam Åke ........ | Ju | 14 | 33 | Widmark Sverker........ | ... Fi 31, C 26 |
Weimar Åke........... |
| K | 15 | Wiebe Stig.............. | K 2 11 29 |
Welamson Lars......... |
| Ju | 15 | Wieslander Bengt........ | K 2, Fi 62 |
Welander Gösta........ |
| Fi | 31 | Wigardt Hans........... | Fö 12 |
Welin Gösta........... |
| C | 1 | Wigelius Anders......... | ... Ju 40, C 15 |
Welin Thorild.......... |
| Fi | 9 | Wigur Rolf............. | Fö 4 |
Welinder Carsten....... |
| Fi | 18 | Wihlborg Hans.......... | Ju 30 38 |
Weman Gunnar........ |
| U | 37 | Wijkman Gunnar........ | U 21 |
Wemminger Lars....... |
| U | 21 | Wikander Sten.......... | Fi 32 |
Wenner Brita.......... |
| Fi | 25 | Wikberg Axel........... | Jo 12 17 |
Wennerfors Alf (II)..... | Fi 29, | U | 6 | Wiklander Bertil........ | U 13 |
Wennergren Bertil...... |
| Fi | 28 | Wiklund Daniel (II)...... | . . . Ju 35, S 24 |
Wennerhorn Karl Otto .. | Fö 12, K 14 | 26 | 33 | Wiklund Göran.......... | 13 |
Wennersten Gösta...... |
| H | 4 | Wiklund Holger......... | Ju 16 |
Wennström Gunnar..... | ... S 16, | U | 29 | Wiklund Oscar.......... | U 21 |
Wentz Nils Olof........ | . . .Ju 27 37, | U | 12 | Wikman Gunnar........ | S 16 |
Werbell Bror........... |
| Fi | 43 | Wikman Åke............ | Jo 2 |
Werin Lars............ |
| Fi | 64 | Wikner Åke............. | S 12 |
Werne Gösta........... |
| H | 8 | Wikstrand Rolf.......... | U 18, 29 38 |
Werner Curt........... |
| Jo | 13 | Wikström Hans......... | U 18 |
Werner Finn........... |
| U | 13 | Wikström Harry........ | Jo 11 |
Werner Gunnar........ |
| S | 22 | Wikström Karl-Johan .. . . | K 2 |
Werner Ulf............ | ... Fö 16, | Fi | 36 | Wikström Solveig........ | Fi 19 |
Wernlund Brita........ |
| U | 18 | Wilander Sven.......... | S 5 |
Wernlund Stig......... | Fi 3, | In | 13 | Wilborg Nils............ | Fö 18 |
Wernstedt Lage........ |
| Fö | 1 | Wilhelmsson Börje....... | S 10 |
Wessel Jan............ |
| K | 34 | Wilken-Ferm Birgit...... | U 24 |
Wessén Vilhelm........ |
| Jo | 12 | Wilkens Gösta.......... | K 15 |
Wesström Eric......... |
| Fö | 12 | Wilkens Sten............ |
|
Westberg Olof (II)...... |
| C | 10 | Willart Bo.............. | .. .Fi 28 57, H 4 |
Westberg Swen......... |
| Jo | 25 | William-Olsson Inger..... | C 21 |
Westberg Verner........ |
| Ju | 28 | Wiman Olof............ |
|
Wester Sven........... |
| Fi | 2 | Winberg Bertil.......... | Fi 51 |
Westerberg Bengt...... |
| S | 23 | Winblad Ulf............ | S 9 |
Westerberg Sten........ | ... K 13, | Fi | 64 | Winéus Bengt........... | Fö 6, Fi 21 |
Westerlind Erik........ | Ju 50, | K | 30 | Wingren Josef........... |
|
Westerlind Oscar....... |
| H | 1 | Winqwist Carl-Henrik . . . | U 28 |
Westerström Karl-Henrik |
| Fö | 3 | Winroth Charles......... | Jo 11 |
Westerståhl Jörgen..... |
| In | 11 | Winther Otto........... |
|
Westin Gunnar......... |
| u | 23 | Wirén Erik............. | H 6, In 11 |
Westin Olle...... Ju 2, | Fö 19, In 9 | 10 | 14 | Wirén Karl-Gunnar...... | U 13 17 |
Westling Harald........ |
| H | 8 | Wirmark Fridolf (I)...... | Fi 61 |
Westling Klas.......... |
| Fi | 12 | Wirsén Claes ........... | S 29 |
Westman Eric.......... |
| U | 18 | Wirtén Rolf (I).......... | In 22 |
Westman Erik Gustaf . . . |
| Ju | 2 | Wisén Thore............ |
|
Wetter Gunilla......... |
| u | 24 | Wistrand Anders........ | Fi 9 |
509
Wohlin Hans............... C
Wohrne Vulf............... U
Wolgast Hans.............. Fi
Wolroth Björn............. U
do Woul Bert.............. Ju
Woxén Ragnar............. U915
Wretlind Arvid............. Sll
Wretmark Gerdt............ U
Wulff Kurt................ Fi
Wåfig Nils (I).............. H 11, I
Wängberg Hans-Åke........ K
Wärenstam Tore........... C
Wärn Tage................ Fi
Wärnberg Erik (I).......... Fi 26
Wärneryd Karl-Erik........ U
Wästberg Per.............. U
Y
Ysander Bengt Christer..... Fö 10, U
Ytterberg Olov............. C
Z
Zachrisson Bertil (II)........ Ju 52, U
Zackrisson Birgit........... U
Zackrisson Uno............. U
Zeilon Jan............. I
Zetterblad Ulf.............. S
Zetterman Lorenz.......... Ju
Zetterquist Göran.......... Ju
Å
Åberg Bertil............... K
Åberg Carl Johan........... U
Åberg Erik................ U
Åberg Georg (II)............ Jo 18
Åberg Gertrud............. U
Åberg Lars-Gunnar......... Jo
Åberg Lennart............. S
Åberg Per................. Fi
Åbjörnsson Carl............ Fi
Ådahl Henry............... Ju
Ågren Bengt............... U
Ågren Carl-Henrik.......... Jo
Ågren Ingvar.............. Ju
Ågren Lars____Fi 44, In 4 24 27, C 17
Ågren Nils................. H
Ågren Olof................. S
Åhlén Knut................ U
Åhlén Lars................ Ju
Åhrell Lars................ S
Åhstrand Lars............. I
Åhström Gustaf............ Fi
Åhström Åke..............Fi 20 32, H
Åkerberg Erik......... | Jo | 1 |
Åkerberg Karl-Axel .... | U | 33 |
Åkerblom Örjan....... | S | 27 |
Åkerlind Lars......... | U | 29 |
Åkerlund Hans........ | ...Jo 22, In 4 | 27 |
Åkerlund Henrik (I) ... | .... Ju | 34 |
Åkerlund Lars........ | ____ Fi | 28 |
Åkerlund Mimmi...... | Fi | 2. |
Åkerman Håkan....... | Jo 8, I | 9 |
Åkerrén Bo........... | ____ K | 33 |
Åkerstedt Jonas....... | U | 7 |
Åkerström Göran...... | ____ U | 44 |
Ålander Olof.......... | ____ Fö | 13 |
Åman Valter.......... |
| 39 |
Åmark Sven.......... | ____ K | 34 |
Åmark-Wintzer Lucia .. | U | 18 |
Åqvist Erik........... | u | 43 |
Åryd Birgitta......... | ____ u | 4 ! |
Åsbrink Per........... | ____ Fi | 50 |
Åsgård Bo............ | Fö | 13 |
Åslander Olof......... | K | 14 |
Åsling Nils (II)........ | Jo | 23 |
Åström Karl Johan .... | ____ U | 29 |
Åström Lars-Åke...... | S 13 | 31 |
Åström Rune.......... | ____ I | 7 |
Åvall Sven............ |
| 59 |
Ä Ängqvist Bror......... | ..... U | 18 |
Ö Öberg Axel........... | ..... Fi | 1 |
Öberg Kjell........... | ..... In 1 6 | 22 |
Öberg Per-Erik........ | S | 8 |
Öbrink Karl Johan .... | ..... U | 21 |
Ödéen Stig............ | ..... Fi | 38 |
ögersten Stig......... | ..... S | 12 |
Öh Tage.............. | ____ In | 9 |
Öhlén Gustav......... | ..... H | 4 |
Öhlin Göran.......... | ..... K | 23 |
öhman Birger......... | ..... U | 18 |
Öhman Frank......... | ..... H | 4 |
Öhrberg Kjell......... |
| 28 |
Öhrn Bruno........... | . .K 9 12 31, Fi | 27 |
Öhvall Bertil.......... | ..... In | 27 |
Öjborn Lars.......... | ---- Jo | 12 |
öjner Folke........... | ---- U | 41 |
Önnesjö Karl Erik..... | ..... Jo | 12 |
Östberg Jan.......... | ____ I | 2 |
Östby Nils............ | S | 29 |
Östensson Magnus..... | ____ Fi | 2 |
Öster Karl Olov....... | Jo | 22 |
Österberg David....... | U | 15 |
Österberg Gunnar..... | U | 38 |
Östlundh Hans-Erik . . . | U 24 | 38 |
21
18
13
21
39
21
12
29
32
8
19
1
65
53
28
40
11
8
41
18
29
11
3
12
13
10
28
36
19
22
11
7
30
65
7
44
21
25
24
4
12
18
43
5
13
1
4
510
Sakregister till kommittéer
A
Abortkommitté, 1965 års............. Ju
ADB se Databehandling.
Adoptionsrätt, Internationell......... Ju
Affärstid.......................... H
Agentur........................... Ju
Akademiska sjukhuset............... S
Aktiebolagsutredningen.............. Ju
Aktiefondsutredningen............... Fi
Aktiemarknad...................... Fi
Alkoholpolitiska utredningen......... Fi
Allmänna förlaget.................. Fi
Allmänna handlingar............... Ju
Anstaltsbehandling.................. Ju
Anstaltspersonal.................... Ju
Anställningstrygghet................. In
Anställningsutredning, 1965 års....... Fi
Apotek............................ S
Apotekspersonal................... Fi
Arbetsdomstolen.................... In
Arbetsförmedling................... In
Arbetslöshetsförsäkring.............. In
Arbetsmarknad
Arbetsgruppen för invandrarfrågor In
Byggarbetskraftsutredningen...... In
Sjömanslagskommittén........... I<
Uthyrning av arbetskraft......... In
Utredningsverksamhet............ In
Ökad anställningstrygghet och vidgad
behörighet för arbetsdomstolen In
Arbetstagarorganisations pensionerade
medlemmar...................... In
Arbetstid
Affärstid........................ H
Flygarbetstidsutredningen......... K
Sjöarbetstidsutredningen.......... K
Sjömätningspersonal.............. Fi
Arkiv
ADB........................... U
Landstingens.................... G
Personalutbildning............... U
Artistförmedling.................... In
Arv
Skifte av dödsbo....... Ju
1956 års familjerättskommitté..... Ju
1969 års familjerättskommitté..... Ju
Atomenergiutredning, 1966 års........ I
Atomforskning..................... U 26
Auktorisation av optiker............. S 19
Avbetalningsköp.................... Ju 45
Avlöning se Lön
Avtal, Rätt att frånträda............. Ju 45
Avtalsstatistikutredningen............ Fi 30
B
Bankväsen
Checklöneutredningen............ Fi 45
Hypoteksutredningen............. Fi 15
Valutakommissionen.............. Fi 65
1968 års kapitalmarknadsutredning Fi 50
Se även Kreditväsen
Barna- och ungdomsvård
Fosterbarnsutredningen........... S 30
Förmynderskapsutredningen....... Ju 26
Socialutredningen................ S 24
Statens ungdomsråds organisation.. U 14
Ungdomsbrottslighet............Ju 11, 25
1965 års abortkommitté........... Ju 28
1969 års familjerättskommitté..... Ju 52
Barnfamiljer....................... s 13
Barnstugeutredning, 1968 års......... S 26
Barns utemiljö...................... C 21
B ef or drings för far ande............... Fö 16
Befäl.......................Fö 8, 9, K 29
Behandlingsforskning............... Ju 54
Behörighet för sjöbefäl............... K 29
Beredskap, Kommunal........... G 2, 18
Beredskapsföreskrifter om avlöning.... Fi 21
Beredskapslagring.................. H 3
Beredskapslagstiftning............... K 16
Bensinhandelsutredningen............ H 7
Besiktning av fordon................ K 28
Besvärsrätt........................ Fi 49
Betalningsbalansutredningen.......... Fi 40
Betygsutredningen.................. Fi 36
Bibelkommitté, 1963 års............. U 4
Biblioteksersättning................. U 40
Bibliotekspersonal.................. U 7
Bilavgaser......................... K 14
Bilregisterutredningen............... K 8
Bilskatteutredningen................ Fi 27
Biståndsutbildning.................. Fö 15
Bisyssleutredningen................. Fi 10
Boendeservice...................... in 16
28
4
13
20
7
13
3
32
29
14
49
40
38
30
8
2
2
30
29
13
1
18
11
29
15
30
20
13
21
2
4
31
12
7
29
24
1
52
1
511
Riksdagsberättelsen år 1970
Bostadsföreningar................... Fi 68
Bostäder
Barns utemiljö................... C 21
Delegationen för bostadsfinansiering In 14
Låneunderlagsgruppen............ In 10
Samlingslokaler.................. In 25
Saneringsutredningen............. In 26
Servicekommittén................ In 16
Studentbostäder................. U 9
Ungdomsbostadsutredningen...... In 23
Bostållsnämnder.................... U 52
Brandförsvar................. S 17, C 4, 5
Brottmålsutredning, 1968 års......... Ju 44
Brottsbalken: Yttrandefrihet m. m...... Ju 29
Brottslighet, Ungdoms-............Ju 11, 25
Budgetutredningen.................. Fi 64
Buller............................ K 33
Bussbidragsutredningen.............. K 27
Butiksetableringsutredningen......... H 6
Bygglagutredningen................. C 22
Byggnadsväsen
Byggarbetskraftsutredningen...... In 18
Byggindustrialiseringsutredningen.. In 9
Byggnadsforskningsavgiftens underlag
............................. In 3
Byggnadsindexkommittén........ Fi 37
Byggnadsupphandlingsutredningen. Fi 37
Byggplaneringsutredningen........ In 19
Hissar och rulltrappor............ C 25
Bönbok........................... U 45
Börslagstiftningen.................. Fi 32
Böter............................. Ju 53
C
Checklöneutredningen................ Fi 45
Civilförsvar
Civilbefälhavarutredningen........ C 14
Kommunal beredskap............C 2, 18
Skyddsrumsbyggandet............ Fö 19
D
Databehandling, Automatisk
ADB inom rättsväsendet.......... Ju 39
Datarkiveringskommittén......... U 31
Inskrivningskommittén........... Ju 5
Definitiv källskatt.................. Fi 26
Departementsutredningen............ Ju 22
Detaljhandel..................... H 3, 13
Dokumentalister.................... U 7
Domstolsväsen
Arbetsdomstolens behörighet...... In 30
Domstolskommittén.............. Ju 16
Inskrivningskommittén........... Ju 5
Dom, Utländsk..................... Ju 15
Dödsbo............................ Ju 24
E
Ecklesiastika bostållsnämnder......... U 52
EEC-anslutning.................... Ju 3
Eftergymnasiala studier.............U 38, 51
Se även Universitet
Egendomsförvaltning, Universitetens... Fi 18
Ekonomsikt försvar................. H 3
Ekonomiskt samarbete.............Ju 3, H 4
Elektriska anläggningar...........Ju 47, I 9
Energiförsörjning
Atomenergiutredningen........... I 1
Energikommittén................ I 5
Oljeledningar.................... K 19
Vattenlagsutredningen............ Ju 48
Ersättning till personalutbildare....... Fi 60
Ersättning vid intrång............... I 9
ERU............................. In 11
ESRO-kommittén................... U 20
Etablering av butiker................ H 6
Etablering av statlig industri......... I 3
Europeisk rymdforskning............ U 20
Exekutionsväsen...................C 15, 26
Export...........................H 11, 12
Expropriationsutredningen........... Ju 2
F
Familjepolitik
Familjepolitiska kommittén....... S 13
Familjeskatteberedningen......... Fi 6
Förmynderskapsutredningen....... Ju 26
Internationell adoptionsrätt....... Ju 4
1956 års familjerättskommitté..... Ju 1
1965 års abortkommitté........... Ju 28
1968 års barnstugeutredning....... S 26
Utredningen angående den familje
rättsliga
lagstiftningen........... Ju 52
Farliga ämnen..................... S 17
Farligt gods........................ K 10
Fartygsinteckning................... Fi 24
Fastighetsbildning
Fastighetsbildnings- och mätnings
väsendets
organisation............ G 3
Ledningsrätt.................... Ju 47
Fastighetsbokjöring................. Ju 5
Fastighetstaxering.................Fi 34, 35
Film, Brandfarlig.................. C 4
Filmcensurutredningen.............. U 6
Filmutredningen 1968............... U 43
Finskspråkig psalmbok.............. U 10
Fiskerinäringen
Fiskeadministrativa utredningen... Jo 25
Nordisk fiskerikonferens.......... Jo 19
Prisreglering..................... Jo 18
1967 års fiskehamnsutredning...... Jo 3
Fluorkommittén.................... S 21
Flygarbetstidsutredningen............ K 21
Flygtrafikledningskommittén.......... K 20
Fly ingedelegationen................. Jo 15
FN-lagkommittén................... Ju 32
Folkpensionering................... S 10
Folktandvårdsutredning, 1967 års..... S 20
Fondbyråutredningen................ Fi 23
Fondbörsutredningen................ Fi 32
Fondmedel i försäkringsrörelse........ Fi 24
Fondstämpelavgift.................. Fi 3
Fordon.....................K 8, 28, Fi 27
Forskning
512
Sakregister
Avdrag för kostnader.......... |
| Fi 52 | Fredsorganisationsutredningen..... | Fö 12 |
Fredsforskning................ |
| U 11 | Försvarsforskning................ | Fö 17 |
F örsvarsforskning............. |
| Fö 17 | Försvarsmedicinsk forskning''....... | U 1 |
Försvarsmedicin.............. |
| U 1 | Kommunal beredskap............ | C 2, 18 |
Havsresursutredningen......... |
| I 11 | Rekvisition och förfogande........ | Fö 11 |
Internationell politik.......... Kriminologi.................. |
| U 11 | 1964 års försvarskostnadsutredning | Fö 3 |
Medicinsk teknik i Linköping... |
| U 48 | Materielanskaffningsutredningen... | Fö 14 |
Nordisk trafiksäkerhetsforskning |
| K 17 | 1966 års verkstadsutredning....... | Fö 5 |
Nordisk transportekonomisk forskn. | K 18 | Försvarsvåsen (personal) |
| |
Ortnamns- och landsmålsarkiven |
| U 5 | Befordringsförfarandet............ | Fö 16 |
Regional utredningsverksamhet. |
| In 11 | Biståndsutbildning............... | Fö 15 |
Rymdforskning, Europeisk..... |
| U 20 | Handräckningsvärnpliktiga........ | Fö 10 |
Samordnad teknisk forskning... |
| I 14 | Inskrivning och personalredovisning | Fö 4 |
Skogsteknisk forskning......... |
| Jo 26 | Marinens befälsutredning.......... | Fö 8 |
Social forskning............... |
| S 31 | Militärsjukvårdens ledning........ | Fö 6 |
Storaccelerator................ |
| U 26 | Militärstraffsakkunniga........... | Ju 18 |
Vatten- och luftvårdsforskning.. |
| Jo 9 | Personalkategoriutredningen....... | Fö 13 |
Vitterhetsakademien, riksantikvarie- |
| Tjänstgöringsåldersutredningen. . .. | Fö 7 | |
ämbetet och statens historiska mu- |
| Värnplikt och studier............. | U 51 | |
seum........................ |
| U 8 | V ärnpliktsavlöning............... | Fö 1 |
Fosterbamsutredningen........... |
| S 30 | 1966 års värnpliktskommitté...... | Fö 9 |
Frakträtt....................... Fredsforskning.................. | . Ju | 12, 14 U 11 | Försäkring Redovisning av fondmedel i vissa |
|
Fredsorganisationsutredningen..... Fritidsverksamhet |
| Fö 12 | skuldförbindelser................. Rättssociologisk undersökning inom | Fi 24 |
Idrottsutredningen............ |
| H 2 | skadeståndsrätten................ | Ju 6 |
J aktmarksutredningen......... |
| Jo 17 | Understödsföreningar............. | Fi 25 |
Turistanläggningar in. m....... |
| Jo 22 | Yrkesskadeförsäkring........... S | 22, 28 |
Full följdsordning i avlöningsmål. . . |
| Fi 49 | Försäkring, Allmän |
|
Fysisk riksplanering............. |
| C 24 | Pensionsförsäkringskommittén..... | S 10 |
Fångvårdens byggnadskommitté.... |
| Ju 10 | 1961 års sjukförsäkringsutredning.. | S 9 |
Färöarna....................... |
| Ju 7 | Förtroendemän, Kommunala......... | C 10 |
Förband........................ Förenta Nationerna |
| Fö 12 | Förvaltningsärenden, Rättshjälp i..... Förvandl ingsstraffutredn ingen........ | Ju 46 |
FN-lagkommittén................ Nationalkommittén för FN:s 25-års- | Ju 32 | Föräldrabalken..................... | Ju 26 | |
jubileum..................... Företagens uppgiftsskyldigheter.... |
| UD 3 | G |
|
Företag och samhälle............. |
| I 12 | Geologiutredning, 1964 års........... | I 4 |
Förelagsdelegationen............. |
| I 2 | Glasögonoptiker.................... | S 19 |
Företagsdemokrati............... | Fi 67, I 13 | Glesbygd |
| |
Företagshälsovård, Statlig......... Företagsstruktur | . .Fi 22, 56 | Arbetsgruppen för glesbygdsfrågor | In 4 | |
Bensinhandel................. |
| H 7 | Glesbygdsutredningen............ | In 27 |
Enskilt näringsliv............. |
| Fi 19 | Norrlands jordbruk.............. | Jo 23 |
Filmbranschen................ |
| U 43 | Godsbefordran på väg.............Ju 14, K 10 | |
Gruvindustrin................ Yrkestrafiken................. |
| I 6 K 31 | Gotlands län....................... Grundlagarna | C 7 |
Författarstöd.................... |
| U 40 | Grundlagsberedningen............ | Ju 33 |
Författ n ings frågan............... |
| Ju 33 | Valinformationsutredningen....... | Ju 8 |
Författn ingsreformen............. |
| Ju 8 | Yttrande- och tryckfrihet......... | Ju 29 |
Författninqspublicerinq........... |
| Ju 42 |
| Ju 51 |
Förfogandelagstiftning............ |
| Fö 11 | Gruvråttsutredningen................ | Ju 23 |
Förhandlingar för pensionerade.. . . |
| In 20 | Gruvutredning, 1967 års............. | I 6 |
Förhandling sutredningen.......... Förlagsverksamhet............... |
| Fi 39 | Göteborgsutredningen................ | G 11 |
Förmynderskapsutredningen....... Förpassningsutredningen......... |
| Ju 26 | H |
|
Förskolor....................... |
| S 26 | Hamnutredningen.................. | K 13 |
Försvarets materielverk........... Försvarsvåsen (allmänt) | Fö 13, 14 | Handel Affärstidsregleringen.............. | H 13 | |
Beredskap inom luftfarten...... |
| K 16 | Bensinhandel.................... | H 7 |
17 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. 513
Riksdagsberättelsen
Riksdag sberättelsen år 1970
Butiksetablering................. H 6
Kommission, handelsagentur m. m. Ju 20
Köpares rätt att frånträda avtal... Ju 45
Köp av lös egendom.............. Ju 19
Se även Utrikeshandel
Handikappade
Handikapputredningen........... S 15
Skyddad sysselsättning......... In 5, 24
Statens handikappråd............ S 14
Handräckningsvärnpliktiga........... Fö 10
Havsresursutredningen.............. I 11
Hemkonsulentutredning, 1965 års..... Fl 1
Hingstdepå och stuteri, Statens........ Jo 15
Hissar............................ C 25
Historiska museum, Statens.......... U 8
Hypoteksutredningen................ Fi 15
Hälso- och sjukvård
Akademiska sjukhuset............ S 7
Fluorkommittén................. S 21
Hälsokontroll för statsanställda.. Fi 22, 56
Karolinska sjukhuset..........S 1, 3, 8, 25
Livsmedelslagstiftning.......... S 11, 12
Läkemedelsförsörjning............ S 2
Medicinalstatistik................ S 18
Märkning av farliga ämnen........ S 17
Nordisk receptkommitté.......... S 4
Personalutbildning............... U 3
Sjukhusorganisationen............ S 23
Sjukvårdskostnader.............. S 32
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation.
........................ S 16
I
Idrotlsutredningen.................. H 2
Industriellt byggande................ In 9
Industrietableringsdelegationen........ I 3
Informationsutredningen............. Ju 41
Se även Upplysningsverksamhet
Inkomstfördelning.................. In 12
Inmutning......................... Ju 23
Inskrivningskommittén.............. Ju 5
Inskrivnings- och personalredovisnings
utredning,
1964 års............... Fö 4
Integritetsskydd
Integritetsskyddskommittén....... Ju 34
Kreditupplysningsutredningen..... Ju 50
Internationella överenskommelser...... Ju 42
Internationell adoptionsrätt........... Ju 4
Internationell politik................ U 11
Internationellt bistånd
Biståndsutbildning av vapenfria och
värnpliktiga..................... Föl5
U-landstjänsts meritvärde......... Fi 62
Internationell äktenskapsrätt.......... Ju 1
Intrång av kraftledning.............. I 9
Invandrare
Arbetsgruppen för invandrarfrågor In 1
Invandrarutredningen............ In 22
Invandrarverkets organisation..... In 6
Nordisk utlänningslagstiftning..... In 17
: Utlännings avlägsnande........... In 7
Utlänningsutredningen............ In 8
Zigenarfrågor.................... In 28
J
Jaktmarksutredningen............... Jo 17
Jordbruk
Intrång av kraftledning........... I 9
Jordbruksbeskattningskommittén. . Fi 53
Jordbruksstatistikkommittén...... Jo 4
Prisreglering..................... Jo 7
Sambruksutredningen............. Jo 24
Stödet i norra Sverige............ Jo 23
Taxesättningen vid vissa anstalter Jo 16
Växtförädlingsprodukter.......... Jo 1
Yrkesutbildningens organisation. . . U 35
1969 års mjölkpriskommitté....... Jo 21
Jordbrukshögskolor.................. Jo 14
Järnvägar
Granskning av redovisning av det
trafiksvaga bannätet............. K 6
Stängselskyldighet............... K 24
K
Kapitalmarknadsutredning, 1968 års . . Fi 50
Kapilalskatteberedningen............. Fi 41
Karolinska sjukhuset............S 1, 3, 8, 25
Kartprisutredningen................ C 19
Klassificering av maskinanläggningar. . Fi 59
Klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar,
1956 års.............. Ju 11
Kommer skolleg ^utredning en.......... H 10
Kommission, handelsagentur m. m..... Ju 20
Kommunalförvaltning
Göteborgsutredningen............ C 11
Hamnutredningen................ K 13
Kommunal demokrati............ C 1
Kommunalrättskommittén........ G 10
Länsdemokratiutredningen........ C 16
Malmö stads återinträde i landstinget C 13
Riksnämnden för kommunal beredskap.
........................... C 18
Ämbetsansvarskommittén......... Ju 35
1967 års kommunalslcattekommitté Fi 43
Kommunalvalskommittén............ C 20
Kommunindelning...............G 6, 8,9, 23
Komparativ rätt.................... Ju 36
Kompetensutredningen............... U 24
Koncentrationsutredningen........... Fi 19
Koncession......................Ju 23, 47
Konfirmationsundervisning.......... U 36
Konsertbyråutredningen.............. U 17
Konstnärsutbildningssakkunniga...... U 34
Konsultbolaget..................... Fi 16
Konsumentfrågor................... Hl, 8
Kontant stöd vid arbetslöshet.......... In 13
Kontinentalsockelns naturtillgångar.... I 11
Kostnadsredovisning................ Fö 3
Kotsikosfallet...................... In 7
Kraftledningar...................Ju 47, I 9
Kreditväsen
Delegationen för bostadsfinansiering In 14
Hypoteksutredningen............. Fi 15
514
Sakregister
Kreditupplysningsutredningen..... Ju 50
Låneunderlag för bostadslån...... In 10
Obligationsteknik................ Fi 7
Småskeppsfartsutredningen........ K 3
1968 års kapitalmarknadsutredning Fi 50
Krigsavlöningsberedningen.......... Fi 21
Krigsmaterielexportutredningen....... H 11
Kriminalvård
Anstaltsbehandling............... Ju 40
Behandlingsforskning..............lu 54
Fångvårdens byggnadskommitté... Ju 10
Förpassningsutredningen.......... Ju 30
Tillsynsutredningen.............. Ju 38
Kronojord
Markdelegationen................ Fi 17
Skeppsholmsutredningar.........Fö 2, 18
Universitetens egendomsförvaltning Fi 18
KS A-utredning en................... In 13
Kulturell verksamhet
Filmbranschen................... U 43
Filmcensurutredningen............ U 6
Konsertbyråutredningen.......... U 17
Konstnärsutbildning.............. U 34
Musei- och utställningssakkunniga U 23
Svenska institutet................ UD 1
1968 års litteraturutredning....... U 40
1968 års musikkommitté.......... U 13
Kyrkoväsen
En liten bönbok................. U 45
Finskspråkig psalmbok........... U 10
Konfirmationsundervisning........ U 36
Predikotexter.................... U 53
1963 års bibelkommitté........... U 4
1968 års beredning om stat och
kyrka........................... U 41
1968 års kyrkohandbokskommitté. . U 37
1969 års psalmkommitté.......... U 47
Källskatt.......................... Fi 26
Kärnforskning..................... U 26
Köpeavtal......................... Ju 45
Köplagen......................... Ju 19
Körkortsutredningen................ K 23
L
Laboratorieberedningen.............. Jo 8
Landskapsvård..................... Ju 51
Landsmålsarkiv.................... U 5
Landsting
Göteborgsutredningen............ C 11
Kommunalrättskommittén........ C 10
Kommunalvalskommittén......... C 20
Landstingens arkivutredning...... C 12
Landstingskommunernas beredskap C 2
Länsdemokratiutredningen........ C 16
Malmö stads återinträde i landstinget C 13
Lantbrukshögskolan................. Jo 14
Lantmäteri........................ C 3
Ledningar...............Ju 47, K 19, I 8, 9
Linköpingsfilialen.................. U 48
Litteraturutredning, 1968 års......... U 40
Livräntor.......................... Ju 37
Livsmedel......................... 11 12
Lokalisering
Regional utredningsverksamhet____ In 11
Statlig verksamhets lokalisering____ Fi 63
Turistanläggningar m. m.......... Jo 22
1968 års lokaliseringsutredning..... In 21,
Lokal- och utrustningsprogram . . . . S 3, U 21,
Jo 14
Lolteriverksamhet................... jj 5
Luftfart
Beredskapslagstiftning............ K 16
Buller.......................... K 33
Flygarbelstidsutredningen......... K 21
Flygtrafikledningskommittén...... I< 20
Öresundsdelegationen............. K 26
Luftkuddefarkoster.................. k 15
Luftvård.......................K 14, Jo 9
LUP-kommittéer..........S 3, U 21, Jo 14
Låginkomstutredningen.............. In 12
Låneunderlagsgruppen............... in 10
Läkarförhandlingsdelegationen.......Fi 11, 55
Läkemedelsförsörjningsutredningen. .. . S 2
Läkemedelsindustrin................ Fi 19
Länsförvaltning
Civilbefälliavarutredningen........ C 14
Gotlands län..................... c 7
Länsdemokratiutredningen........ C 16
Länsplanering................... Fi 44
Lärarnas arbetsförhållanden.......... U 19
Lärarutbildning
Lärare i övningsämnen............ u 44
Pedagogikutredningen............ u 30
Läromedel.....................U 25, 32
Lön
Avtalsstatistikutredningen........ Fi 30
Checklöneutredningen............ Fi 45
Differentierade lönekostnadspålägg . Fi 48
Ersättning till personalutbildare ... Fi 60
Fullfölj dsordningen i vissa mål..... Fi 49
Förhandlingsutredningen.......... Fi 39
Klassificering av maskinanlägg
nlngar.
......................... Fi 59
Krigsavlöningsberedningen........ Fi 21
Låginkomstutredningen........... In 12
Läkarförhandlingsdelegationen____Fi 11, 55
Lönesystemutredningen........... Fi 42
Mentalsj ukvårdens löneförhandlings
delegation.
...................... pi 9
Skyddade verkstäder............. In 5
1954 års värnpliktsavlöningsutred
ni"g.
........................... Fö 1
Lös egendom, Köp av.............. Ju 19
M
Malm..........................ju 23, 14
Malmö stad........................ q 43
Marinens befälsutredning............ Fö 8
Markdelegationen................... Fi 17
M arklag st i ftn ing
Expropriationsutredningen........ Ju 2
Jaktmarksutredningen............ Jo 17
Maskinanläggningar................ Fi 59
17f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
515
Riksdagsberättelsen år 1970
Materielanskaffningsutredningen...... Fö 14
Materielverket....................Fö 13, 14
Medicinalstatistik................... S 18
Medicinsk teknik................... U 48
Mentalsjukvårdens löneförhandlingsde
legation.
........................ Fl 9
Meritvärde av u-landstjänst.......... Fi 62
Meteorologisk information........... K 32
Metrologiska enheter................ Fi 20
Militära tjänstgöringsåldersutredningen Fö 7
Militärmusik...................... U 13
Militärsjukvård.................... Fö 6
Militärstraffsakkunniga..............Ju 18
Miljökontrollutredningen..............Jo 20
Miljövård se Naturvård
Mineral........................Ju 23, I 4
Mjölkpriskommitté, 1969 års......... Jo 21
Motorredskapsutredningen........... 22
Musei- och utställningssakkunniga.... U 23
Museum, Statens historiska.......... U 8
Musik..,..........................U 13, 17
Myndighet......................... Ju 26
Myntkommitté, 1966 års............. Fl 12
Mått.............................. Fi 20
Märkning......................... S 17
Måtningsvåsen...................... C 3
N
Narkotika
;■ Samarbetsorgan lör bekämpande av
narkotikamissbruk............... S 29
'' Socialstyrelsens narkomanvårds
kommitté.
...................... S 6
Nationalkommittén för FN:s 25-årsju
■bileum.
.............- • .......... UD 3
Naturkatastrofer...........K 32, Jo 6, C 17
Naturtillgångar.................... I H
Naturvård
Bilavgaser....................... K 12
Grustäktskommittén................ Ju 51
Miljökontrollutredningen.......... Jo 20
Nedskräpning----..... S 5
; Vattenlagsutredningen............ Ju 48
Vatten- och luftvårdsforskning..... Jo 9
Nedskräpning.......■ ............. S 5
NORD EK.......................... H : 4
Nordiska rådet
: Nordiska organisationskommittén.. UD 2
Självstyrande områden........... Ju 7
Nordiskt samarbete
Aktiebolagsutredningen. .......i.. . Ju 13
Auktorisation av optiker.......... S 19
Ekonomiskt samarbete............ H 4
Fiskerikonferens................. Jo 19
Flygarbetstidsutredningen......... K 21
Institut för komparativ rätt....... Ju 36
Kommission, handelsagentur m. m. Ju 20
1 Köpares rätt att frånträda avtal. .. Ju 45
Köp av lös egendom.........Ju 19
: Livsmedelslagstiftning............ S 11
Medicinalstatistik....------------ S 18
Märkning av farliga ämnen. ,...... S 17
Nordiska organisationskommittén. . UD 2
Receptkommittén................ S 4
Rättsgemenskapen vid EEC-anslut
ning.
........................... Ju 3
Skadeståndskommittén........... Ju 37
Skifte av dödsbo................. Ju 24
Skilj edomslagstiftning............ Ju 21
Trafiksäkerhetsforskning.......... K 17
Transportekonomisk forskning..... K 18
Utlänningslagstiftning............ In 17
Verkställighet av utländsk dom. ... Ju 15
Vägtrafikkommittén.............. K 7
Öresundsdelegationen............. K 26
Norrland......................U 27, Jo 23
Norrmalm.....................K 34, Fi 17
Nya testamentet.................... U 4
Nykterhetsvård
Alkoholpolitiska utredningen...... Fi 29
Socialutredningen................ S 24
Trafiknykterhetsbrott............ Ju31
Näringspolitik
Aktiebolagsutredningen........... Ju 13
Etablering av statlig industri. ----- I 3
Företagens uppgifts- och uppbörds
skyldighet.
...................... Fi 69
Koncentrationsutredningen........ Fi 19
Patentpolicy..................... H 9
Regional planering............... Fi 44
Samarbetsutredningen............ I 12
Samordnad teknisk forskning...... I 14
Samordning av statliga företag..... I 2
Textilindustrin................... I 10
Varvsindustrin................... I 7
1967 års gruvutredning........... I 6
O
Obligationsmarknad................. Fi 32
Obligationsteknikkommittén........... Fi 7
Offentlighet........................ Ju 49
Offentligt biträde.................... Ju 46
Oljehandel.. ....................... H 7
Oljelagringskommitté, 1968 års........ H 3
Oljeledningar....................K 19, I 8
Olycksberedskap.................... G 17
Optiker........................... S 19
Ordningsföreskrifter för biografer...... C 4
Ortnamnsarkivet................•''» • • U 5
P
Patentpolicykommittén............... H 9
Pedagogikutredningen............... U 30
Pensionering
Apotekspersonal................. Fi 2
Förhandlingsrätt................. In 20
Pensionsförsäkringskommittén..... S 10
Sjöfolk.,..................... K 25
Periodiskt understöd................ Fi 61
Personaladministration.............. Fi 54
Personalkategoriutredning, 1968 års. . . Fö 13
Personalutbildning....,............. Fi 60
Personalvårdsuiredning, 1969 års..... Fi 56
516
Sakregister
Personlig integritet................Ju 34, | 50 | Skilj edomslagstif tning........... | . Ju 21 | ||
Pipelines........................K 19, | 8 | Traf ikmålskommittén............ | . Ju 17 | ||
Polisväsen |
|
| Verkställighet av utländsk dom. .. | . Ju 15 | |
Samarbetsorgan för bekämpande av |
|
| 1968 års brottmålsutredning...... | . Ju 44 | |
narkotikamissbruk............... | S | 29 | Rättsgemenskapen, Nordiska........ | . Ju | 3 |
1967 års polisutredning........... | Ju 43 | Rättshjälp........................ | . Ju 46 | ||
Postverkets tidningstaxor............. | K | 4 | Rältssociologisk undersökning inom |
|
|
Predikotexter....................... | U | 53 | skadeståndsr ätten................ | . Ju | 6 |
Prisfrågor |
|
| Rättssäkerhet, Utlännings........... | In | 7 |
Fisk............................ | Jo | 18 | Rättsvetenskap.................... | . Ju 36 | |
Jordbruksprodukter.............. | Jo | 7 | Rättsväsendet, ADR inom........... | . Ju 39 | |
Kartor.......................... | C | 19 | Rörtransporl av olja................ | . 1 | 8 |
Mjölk m. m...................... | Jo | 21 | Röstning......... ................ | . Ju 27 | |
Prisindex på byggnadsområdet..... | Fi | 37 |
|
|
|
Privatliv........................Ju 34, | 50 | s |
|
| |
Prospektering..................... I | 4, | 11 |
|
|
|
Prästutbildning..................... | U | 50 | Samarbete företag—samhälle........ | I | 12 |
Psalmbok, Finskspråkig............. | u | 10 | Sambruksutredningen.............. | . Jo 24 | |
Psalmkommitté, 1969 års............ | u | 47 | Samer........................... | . Jo | 2 |
Psykologiska undersökningar......... | Fi | 46 | Samhällsinformation.........Ju 41, | 42, S | 27 |
Publicering...................Ju 42, | Fi | 14 | Samhällsplanering |
|
|
Punktskatteutredning, 1969 års....... | Fi | 57 | Beredningen för regional planering | Fi | 44 |
|
|
| Bygglagutredningen............. | . C | 22 |
R |
|
| Expropriationsutredningen....... | Ju | 2 |
|
|
| Friluftsområden m. m............ | . Jo 22 | |
Radio |
|
| Fysisk riksplanering............. | . C | 24 |
Reklam i televisionen............. | U | 28 | Regional utredningsverksamhet. .. | In | 11 |
Utbildningsradio och -TV......... | U | 29 | Samhällsservice i glesbygd........... | In | 4 |
1969 års radioutredning........... | U | 49 | Samlevnadsundervisning............ | . U | 22 |
Rationalisering..................... | Fi | 16 | Samlingslokaler................... | In | 25 |
Receptkommitté, Nordisk............. | S | 4 | Saneringsutredningen.............. | . In | 26 |
Redovisning av fondmedel............ | Fi 23, | Sanktionslagstiftning............... | . Ju 32 | ||
|
| 24 | Sekretess......................... | . Ju 49 | |
Regional fiskeriadministration........ | Jo 25 | Service........................... | In 4, | 16 | |
Regionalpolitik |
|
| Sexualundervisning................ | . U | 22 |
Beredningen för regional planering | Fi | 44 | Sjukförsäkringsutredning, 1961 års. .. | . S | 9 |
Glesbygdsutredningen............ | In | 27 | S jukgymnastutbildning............. | . u | 16 |
Lokaliseringsutredningen.......... | In | 21 | Sjukhusbokföring.................. | . s | 8 |
Regional utredningsverksamhet... . | In | 11 | Sjukhusbyggande.................. | .SI, 3 | , 7 |
Service i glesbygd................ | In | 4 | Sjukhusfonder..................... | . S | 25 |
Vägplaneutredningen............. | K | 1 | Sjukhusorganisalionen.............. | . S | 23 |
Reklamutredningen................. | U | 28 | S / ukvårdskostnadsutredningen....... | . S | 32 |
Rekvisitions- och förfogandeutredning, |
|
| Sjukvårdspersonal, Utbildning av... . | . u | 3 |
1967 års........................ | Fö 11 | Självstyrande områden.............. | . Ju | • 7 | |
Religionsvetenskap.................. | U | 50 | Sjöfart |
|
|
Renhållning....................... | S | 5 | Befälsbemanningsutredningen..... | K | 29 |
Rennäringssakkunniga, 1964 års...... | Jo | 2 | Hamn utredningen............... | . K | 13 |
Restauranger inom universitet m. m.. . . | U | 46 | Sjöarbetstidsutredningen......... | . K | 2 |
Riksantikvarieämbetet............... | U | 8 | S j ölagskommittén............... | . Ju 12 | |
Riksplaner ing, Fysisk............... | C | 24 | Sjömanslagskommittén.......... | . K | 11 |
Rikskonserler....................... | u | 13 | Sjömanspensionskommittén...... | . K | 25 |
Riksskatteverkskommittén............ | Fi | 66 | Småskeppsf artsutredningen....... | . K | 3 |
Riksstaten......................... | Fi | 64 | 1967 års sjömansskattekommitté.. | . Fi | 13 |
Riksutställningar................... | U | 23 | Sjömätningspersonal............... | . Fi | 4 |
Rivning........................... | In | 26 | Skadestånd |
|
|
Rulltrappor........................ | C | 25 | Rättssociologisk undersökning. . . . | Jll | 6 |
Ruotsin Suomenkielinen Virsikirja. . . . | U | 10 | Skadeståndskommittén.......... | . Ju 37 | |
Rusdryckslagstiftning............... | Fi | 29 | Skaraborgs län.................... | . G | 9 |
Rymdforskning..................... | U | 20 | Skattestrafflagutredningen........... | . Fi | 31 |
Råddningstjänstutredningen.......... | C | 17 | Skatteväsen (allmänt) |
|
|
Rättegångsväsen |
|
| Bilskatteutredningen............ | . Fi | 27 |
ADB inom rättsväsendet.......... | Ju 39 | Kapitalskatteberedningen........ | . Fi | 41 | |
Domstolskommittén.............. | Ju 16 | Kommunalskattemedel.......... | . Fi | 43 |
517
Riksdagsberättelsen år 1970
Punktskatteutredning, 1969 års.... Fi 57
Riksskatteverkskommittén........ Fi 66
Skatteväsen (företagsbeskattning)
Avdragsrätt för forskningskostnader Fi 52
Beskattning av bostadsföreningar. . Fi 68
Jordbruksbeskattningskommittén . . Fi 53
Skogsskatteutredningen........... Fi 5
Skatteväsen (inkomstskatt)
Avdrag för periodiskt understöd... Fi 61
Beskattningen av bostadsföreningar
och deras medlemmar............. Fi 68
Familjeskatteberedningen......... Fi 6
Sjömansskatt.................... Fi 13
Traktamentsbeskattningen........ Fi 47
Skatteväsen (taxering)
Definitiv källskatt................ Fi 26
Fastighetsbegreppet.............. Fi 34
Fastighetstaxeringskommittéerna . . Fi 35
Skattestrafflagutredningen........ Fi 31
Skatteväsen (uppbörd)
Definitiv källskatt................ Fi 26
Företagens skyldigheter........... Fi 69
Uppbördsutredningen............. Fi 1
1967 års sjömansskattekommitté.. . Fi 13
Skeppsholmsutredningar............Fö 2, 18
Skifte av dödsbo.................... Ju 24
Skiljedom......................... Ju 21
Skogsbruk
Skogsbruksutredningen............Jo 11
Skogspolitiska utredningen........ Jo 12
Skogsskatteutredningen........... Fi 5
Stormskador..................... Jo 6
Teknisk forskning och utveckling . . Jo 26
Yrkesutbildningens organisation ... U 35
Skogshögskolan..................... Jo 14
Skogsindustriutredningen, Västsvenska. In 2
Skolledarutredningen................ U 33
Skolskjutsutredningen............... K 5
Skolväsen (allmänt)
Läromedelsutredningen........... U 25
Sexual- och samlevnadsfrågor...... U 22
Skolskjutsutredningen............ K 5
TV och radio i utbildningen....... U 29
Skolväsen (gymnasier)
Kompetensutredningen............U 24
Skolledarutredningen............. U 33
Skolväsen (lärare)
Arbetsförhållanden............... U 19
Skolledarutredningen............. U 33
Se även Lärarutbildning
Skrivbyråer........................ In 29
Skyddad sysselsättning. . ...........In 5, 24
Skyddsrum. :........................ Fö 19
Småskeppsfartsulredning, 1965 års.... IC 3
Snöfordon......................... K 22
Socialdepartementets sjukvärdsdelegation S 16
Social forskning.................... S 31
Socialstyrelsens narkomanvårdskom
mitté.
........................... S 6
Socialvård
Informationsbroschyr............. S 27
Söcialutredningen................ S 24
Specialstraffrätten................... Ju 9
Stadsplanering....................C 21, 22
Statistik..............K 30, Fi 30, 40, Jo 4
Statliga företag
Allmänna Förlaget............... Fi 14
Företagsdelegationen............. I 2
Företagsdemokrati............... I 13
Industrietablering................ I 3
Konsultbolagets organisation...... Fi 16
Veterinärmedicinska laboratorier... Jo 8
Stat och kommun................... Fi 43
Statsanställda
Besvärsrätt i avlöningsmål........ Fi 49
Hälsovård......................Fi 22, 56
Tjänstemannaställning............ Fi 8
Tjänstgöringsbetyg............... Fi 36
Statsbudget........................ Fi 64
Statsdepartementen.................. Ju 22
Statsförvaltning
Betygsutredningen............... Fi 36
Budgetutredningen............... Fi 64
Centralorgan inom exekutionsväsendet.
...........................C 15, 26
Departementsutredningen......... Ju 22
Differentierade lönekostnadspålägg. Fi 48
Ersättning till personalutbildare ... Fi 60
Fondbyråutredningen............. Fi 23
Företagsdemokrati............... Fi 67
Invandrarverkets organisation..... In 6
Kommerskollegieutredningen...... H 10
Lokalisering av statlig verksamhet Fi 63
Lönesystemutredningen........... Fi 42
Nedre Norrmalm.............K 34, Fi 17
Offentlighet och sekretess......... Ju 49
Personaladministration........... Fi 54
Personalvård.................... Fi 56
Riksskatteverkskommittén........ Fi 66
Rättshjälp i förvaltningsärenden ... Ju 46
Städning........................ Fi 33
Testutredningen................. Fi 46
Upphandlingsutredningen......... Fi 51
Ämbetsansvarskommittén..........lu 35
Statskonsult........................ Fi 16
Statskontoret......................Fi 23, 54
Statskyrkan........................ U 41
Statstjänstemän...................Fi 8, 10
Stockholms län....................C 8, 23
Stockholms stad................K 34, Fi 17
Storaccelerator........................ U 26
Storlandsting......................C 11, 13
Stormskadeberedning, 1968 års........ Jo 6
Strafflagstiftning
Förvandlingsstraffutredningen..... Ju 53
Militärstraffsakkunniga........... Ju 18
Skattestrafflagutredningen........ Fi 31
Specialstraffrätten................ Ju 9
Trafiknykterhetsbrott............ Ju 31
1965 års abortkommitté........... Ju 28
Studiesocialt stöd
Studentbostadskommittén......... U 9
Utländska studerande............ U 12
Vuxenstuderande................ U 42
1968 års studiemedelsutredning .... U 39
Städning.......................... Fi 33
518
Sakregister
Stämpelavgift...................... | Fi | 3 |
|
|
|
Stängselskyldighet................... | K | 24 | u |
|
|
Svenska institutet................... | UD 1 |
|
| ||
Svävarfartsutredningen.............. | K | 15 | XJ-landstjänst.................Fö 15; | Fi | 62 |
Säkerhetsföreskrifter.......S 17, K 10, C 4 25 | Understödsföreningar................ | Fi | 25 | ||
Södermanlands län.................. | C | 23 | Ungdomsbostadsutredningen.......... | In | 23 |
Södertälje kommunblock............. | C | 23 | Ungdomsbrottslighet...............Ju 11, | 25 | |
|
|
| Ungdomsråd, Statens................ Universitet | U | 14 |
|
|
| Egendomsförvaltning............. | Fi | 18 |
T |
|
| Internationell politik............. | U | 11 |
Tandvård |
|
| Lokal- och utrustningsprogram.... | U | 21 |
|
| Läromedelsutredningen........... | U | 25 | |
Fluorkommittén................. | S | 21 | Medicinsk teknik................. | U | 48 |
1967 års folktandvårdsutredning. .. | S | 20 | Pedagogikutredningen............ | U | 30 |
Taxesåttning....................K 4, | Jo | 16 | Restaurangverksamheten.......... | U | 46 |
Tekniska högskolor..............U 2, | 15, | 27 | Studentbostäder................. | U | 9 |
Teknisk forskning.................. | I | 14 | Studier och värnpliktsutbildning. .. | U | 51 |
TEKO-utredningen................. | I | 10 | Teologiska övningsinstitut......... | U | 50 |
lelevision........................U 28, | 29 | TV och radio i utbildningen....... | u | 29 | |
Teologiska övningsinstitut............ | U | 50 | 1968 års utbildningsutredning...... | u | 38 |
Testutredningen.................... | Fi | 46 | Universitetssjukhus |
|
|
Textilindustri...................... | I | 10 | Akademiska sjukhusets utbyggande | s | 7 |
Tidningstaxor...................... | I< | 4 | Karolinska sjukhuset........S 1, 3, | 8, | 25 |
Tillsy nsutredningen................. | Ju 38 | Sjukhusfonder................... | s | 25 | |
Tjänstemän......................Fi | 8, | 10 | Uppbördsskyldighet för företag........ | Fi | 69 |
Tjänstesystem...................... | Fi | 42 | U ppbördsutredn ingen................ | Fi | 1 |
Tjänstgöringsintyg.................. | Fi | 36 | Uppfinningar...................... | H | 9 |
Tjänstgöringsålder.................. | Fö | 7 | Uppgiftsskyldighet för företag......... | Fi | 69 |
Trafikbullerutredningen............. | K | 33 | Upphandling.....................Fi 38, | 51 | |
Trafikmålskommittén................ | Ju 17 | Upphovsrätt....................... | u | 32 | |
Trafiknykterhetsbrott................ | Ju 31 | Upplysningsverksamhet |
|
| |
Trafikolycksstatistikkommittén........ | K | 30 | Exportfrämjandeutredningen...... | IT | 12 |
Trafikpolitik |
|
| Författningspublicering........... | Ju 42 | |
Bilskatteutredningen............. | Fi | 27 | Information företag—samhälle .... | I | 12 |
Bussbidragsutredningen........... | K | 27 | Information genom ljudradion..... | U | 49 |
Fraktavtalet vid godsbefordran på |
|
| Informationsutredningen.......... | Ju 41 | |
väg............................. | Ju 14 | Konsumentutredningen........... | H | 8 | |
Luftkuddefarkoster............... | K | 15 | Milj ökontrollutredningen.......... | Jo | 20 |
Nordisk transportekonomisk torsk- |
|
| Nationalkommittén för FN:s 25-års- |
|
|
ning............................ | K | 18 | jubileum........................ | UD 3 | |
Trafikpolitiska delegationen....... | K | 9 | Sexual- och samlevnadsfrågor...... | U | 22 |
Vägkostnadsutredningen.......... | I< | 12 | Social informationsbroschyr....... | s | 27 |
Vägplaneutredningen............. | K | 1 | Svenska institutet................ | UD 1 | |
Yrkestrafikens struktur........... | IC | 31 | Valinformationsutredningen....... | Ju | 8 |
Öresundsdelegationen............. | K | 26 | Upprustning av bostäder............. | In | 26 |
Trafiksvaga järnvägslinjer........... | K | 6 | Uppsala län....................... | G | 8 |
Trafiksälcerhet se Vägtrafik |
|
| Uppsägningsskydd.................. | In | 30 |
Traklamentsbeskattningsutredningen. . . | Fi | 47 | Utbildningsradio..................U 29, | 49 | |
Transportekonomisk forskning........ | K | 18 | Utbildningsutredning, 1968 års....... | u | 38 |
T K U-kommittén.................... | U | 29 | Uthyrning av arbetskraft............. | In | 29 |
Tryckfrihet........................ | Ju 29 | Utlandsinformation.............UD 1 | H 12 | ||
Trädgårdsnår ingen |
|
| Utländsk dom i tvistemål............. | Ju 15 | |
Trädgårdsnäringsutredningen...... | Jo | 10 | Utlänningar |
|
|
Växtförädling av frukt och bär.... | Jo | 5 | Adoption av utländska barn....... | Ju | 4 |
Yrkesutbildningens organisation. . . | u | 35 | Arbetsgruppen för invandrarfrågor | In | 1 |
Träindustri........................ | In | 2 | Invandrarutredningen............ | In | 22 |
Tullagstiftningskommitén............ | Fi | 28 | Nordisk utlänningslagstiftning..... | In | 17 |
Tullpackhuskarlslagen............... | Fi | 58 | Utländska studerande............ | U | 12 |
T uristanlåggningar................. | Jo | 22 | Utlännings avlägsnande........... | In | 7 |
Tygmateriel........................ | Fö | 5 | Utlänningsutredningen............ | In | 8 |
T äktsamfälligheter.................. | Ju 51 | Utrikeshandel |
|
| |
Tätortsmiljö......................C | 21, | 22 | Betalningsbalansstatistik.......... | Fi | 40 |
519
Riksdagsberättelsen år 1970
Exportfrämjandeutredningen... | .. H | 12 | Trafikolycksstatistik......... |
| K | 30 |
Krigsmaterielexport........... | . . H | 11 | Vägkostnadsutredningen..... |
| K | 12 |
Utställningar................... | . . U | 23 | Värdepappershandel........... | ____Fi | 3, | 32 |
|
|
| Värnpliktiga |
|
|
|
|
|
| Avlöning................... |
| Fö | 1 |
y |
|
| Biståndsutbildning.......... |
| Fö 15 | |
|
|
| Handräckningsvärnpliktiga... |
| Fö 10 | |
Val |
|
| Militärstraffsakkunniga...... |
| Ju 18 | |
Kommunalvalskommittén...... | .. C | 20 | Studier och vämpliktsutbildning... | U | 51 | |
Valinformationsutredningen.... | . . Ju | 8 | 1966 års värnpliktskommitté. |
| Fö | 9 |
1965 års valtekniska utredning.. | .. Ju 27 | Västmanlands län............. |
| c | 6 | |
Valutapolitik |
|
| Västsvenska skogsindustriutredningen.. | In | 2 | |
Betalningsbalansutredningen. . . | .. Fi | 40 | Växtförädling............... | .....Jo 1 | 5 | |
Valutakommissionen........... | .. Fi | 65 |
|
|
|
|
Vapenfria...................... | .. Fö 15 | Y |
|
|
| |
Varvsindustrin................. | .. I | 7 |
|
|
|
|
Valtenlagsutredningen............ | .. Ju 48 | Yrkesskadeförsäkring |
|
|
| |
Vatten- och luftvårdsforskning..... | . . Jo | 9 | Administration............. |
| S | 28 |
Verkstadsutredning, 1966 års...... | . . Fö | 5 | Finansiering................ |
| S | 22 |
Verkställighet av utländsk dom..... | ... Ju 15 | Yrkestrafik................... | .K 31, | Fi | 27 | |
Veterinärhögskolan............... | . . Jo | 14 | Yrkesutbildning |
|
|
|
Veterinärväsen |
|
| Jordbruks-, skogsbruks- och | träd- |
|
|
Laboratorieberedningen........ |
| 8 | gårdsskolor................. |
| U | 35 |
Yeterinärväsendeutredningen... | . . Jo | 13 | S j ukvårdsp ersonal........... |
| U | 3 |
Vikt........................... | . . Fi | 20 | Yrkesutbildningsberedningen. |
| U | 18 |
V itterhetsalcademien.............. | . . U | 8 | Yttrande- och tryckfrihet........ |
| Ju 29 | |
Vuxenstuderande................ | .. u | 42 |
|
|
|
|
Vårdlagstiftning................. | .. s | 24 | Z |
|
|
|
Vårdpersonal................... | Ju 38, U 3 |
|
|
|
| |
Våderleksinformation............. | . . K | 32 | Zigenare..................... |
| In | 28 |
Väghållning |
|
|
|
|
|
|
Vägkostnadsutredningen....... | . . K | 12 | Å |
|
|
|
Vägplaneutredningen.......... | . . K | 1 |
|
|
|
|
Vägtrafik |
|
| Åklagarväsen................. |
| Ju 43 | |
Befordran av farligt gods....... | . . K | 10 | Åland....................... |
| Ju | 7 |
Bilavgaser.................... | . . K | 14 |
|
|
|
|
Bilregisterutredningen......... | . . K | 8 | Ä |
|
|
|
Bilskatteutredningen.......... | .. . Fi | 27 |
|
|
|
|
Buller....................... | . . . K | 33 | Ägandeförhållanden inom näringslivet . | Fi | 19 | |
Fordonsbesiktning............. | .. . K | 28 | Äktenskapslagstiftning.......... |
| 1, | 52 |
Fraktavtalet vid vägtransporter. | ... Ju 14 | Ålvsborgs län................. |
| C | 9 | |
Körkortsutredningen.......... | . . IC | 23 | Ämbetsansvarskommittén........ |
| Ju 35 | |
Motorredskapsutredningen..... | . . . K | 22 |
|
|
|
|
Nordisk trafiksäkerhetsforskning | ... K | 17 | ö |
|
|
|
Nordisk vägtrafikkommitté..... | .. . K | 7 |
|
|
|
|
Skolskjutsutredningen......... | . . . K | 5 | Örebro län.................... |
| C | 6 |
Trafikmålskommittén.......... | . . Ju 17 | Öresundsdelegationen........... |
| K | 26 | |
Trafiknykterhetsbrott......... | .. Ju 31 | övningsämneslärare............ |
| U | 44 |
520
Innehållsförteckning
Allmän berättelse .............................................. 1
Överenskommelser med främmande makter m.m. under tiden december
1968—november 1969 ........................................ 5
Redogörelse för de garantier för exportkrediter som exportkreditnämnden
har meddelat på statens vägnar.................................. 12
Under år 1969 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier som
anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål.... 14
Under år 1969 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande........ 16
Under år 1969 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande .... 18
Under budgetåret 1968/69 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden........ 24
Under budgetåret 1968/69 influtna medel och anvisade belopp ur statens
lappfond .................................................... 24
Under budgetåret 1968/69 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden .... 25
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden under
budgetåret 1968/69 ............................................ 25
Kommittéer :
Justitiedepartementet (Ju).................................... 26
Utrikesdepartementet (UD) .................................. 94
Försvarsdepartementet (Fö) .................................. 96
Socialdepartementet (S)...................................... 119
Kommunikationsdepartementet (K) ............................ 145
Finansdepartementet (Fi) .................................... 177
Utbildningsdepartementet (U) ................................ 243
Jordbruksdepartementet (Jo).................................. 306
Handelsdepartementet (H).................................... 333
Inrikesdepartementet (In) .................................... 351
Civildepartementet (C) 390
Industridepartementet (I) .................................... 409
Uppgift på kostnader för kommittéer .............................. 428
Betänkanden utkomna från trycket under 1969 ...................... 482
Stencilerade betänkanden avlämnade under 1969 484
Nordisk Udredningsserie.......................................... 486
Personregister till kommittéer .................................... 487
Sakregister till kommittéer........................................ 511
521
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 6 9 0 6 0 3