till 1969 års riksdag om vad i rikets styrelsesig tilldragit;
Framställning / redogörelse 1969:Rber
BERÄTTELSE
till 1969 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Stockholms slott den 3 januari 1969.
En ingående redogörelse för de förhållanden som sammanhänger med den
ekonomiska utvecklingen lämnas vid anmälan av finansplanen och nationalbudgeten
i 1969 års statsverksproposition, till vilken torde få hänvisas.
Efterfrågan på arbetskraft har stigit under år 1968. Trots detta har den
registrerade arbetslösheten under året varit hög. Tendenser till sjunkande
arbetslöshet har dock kunnat iakttas. Internationellt sett har arbetslösheten
alltjämt varit låg.
De regionala olikheterna i arbetsmarknadsläget har skärpts under året.
Den stegring i efterfrågan som kunnat noteras har främst gällt de syd- och
mellansvenska länen. I skogslänen har efterfrågan förblivit svag. Arbetslösheten
har i skogslänen under hela året legat på högre nivå än ett år tidigare
medan i övriga län arbetslösheten under senare delen av året varit inte obetydligt
lägre än motsvarande tid år 1967.
Omställningstakten inom näringslivet är fortfarande hög. Den arbetskraft
som drabbats av de därav föranledda personalinskränkningarna har
i stor utsträckning snabbt fått nya anställningar. För den äldre och handikappade
arbetskraften har emellertid svårigheter förelegat att få nytt
arbete.
Arbetsmarknadsläget har under året nödvändiggjort omfattande arbetsmarknadspolitiska
insatser. Åtgärder har vidtagits för att stödja sysselsättningen
inom främst verkstadsindustrin och byggnadsverksamheten. Investeringsfonderna
för byggnader och maskiner har frisläppts och det offentliga
byggandet och bostadsbyggandet har ökats.
Sysselsättningseffekten av de insatta åtgärderna infaller huvudsakligen
under vintern. Beredskapsarbetena torde få ungefär samma omfattning denna
vinter som vintern 1967/68. Arbetsmarknadsutbildningen fortsätter att
kraftigt expandera.
Bostadsbyggandet låg under år 1968 på en högre nivå än någonsin tidigare
i fråga om antalet såväl färdigställda som påbörjade lägenheter. Ca 105 000
lägenheter beräknas sålunda ha blivit inflyttningsfärdiga. De påbörjade
I Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
1
Riksdagsberättelsen år i969
byggena omfattade tillhopa ungefär lika många lägenheter eller ca 105 000.
Arbetet på en reform av den centrala lagstiftningen på fastighetsrättens
område börjar närma sig slutskedet. En reform av de allmänna underrätternas
organisation förbereds.
Arbetet på en ny författning har förts ett stort steg framåt genom de vid
riksdagens vårsession år 1968 som vilande antagna förslagen till ändringar
i regeringsformen och riksdagsordningen. Ändringarna innebär övergång
till enkammarriksdag, ett nytt riksproportionellt valsystem och inskrivande
i regeringsformen av vissa parlamentariska principer.
En ny hyreslagstiftning har trätt i kraft den 1 januari 1969. Som ett led i
en större översyn av giftermålsbalken och anslutande lagstiftning har vissa
begränsade reformer genomförts med verkan fr. o. m. den 1 juli 1969. Genom
vissa ändringar i bl. a. rättegångsbalken, vilka trätt i kraft den 1 juli
1968, har domstolarna befriats från ett stort antal brottmål av enklare beskaffenhet.
Den 1 juli 1968 inrättades försvarets rationaliseringsinstitut, som ersätter
statskontorets militära enhet. Samma dag inrättades försvarets materielverk.
Det nya verket har övertagit de uppgifter som ankommit på försvarets
intendenturverk, armé-, marin- och flygförvaltningarna samt försvarets förvaltningsdirektion.
Beslut har fattats om en samordnad och utbyggd naturvårdsforskning,
vars ledning förlagts till en forskningsnämnd inom naturvårdsverket. Stödet
till kommunerna för byggande av avloppsreningsverk har förstärkts.
Bestämmelser har meddelats om begränsning av svavelhalten i eldningsolja.
Vidare har beslutats att verksamheten vid statens skogsföretag skall drivas
så att den ger bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte. Ledningen för
dessa skogsföretag har samordnats. En omorganisation av domänverket har
påbörjats.
En för olika kuststräckor gemensam organisation för reglering av priserna
på fisk har genomförts.
Möjligheterna att komplettera och omstrukturera den kollektiva trafiken
i glesbygdsområden för att åstadkomma en tillfredsställande trafikförsörjning
har utretts. Arbetet har skett i form av en planering av lokal trafikservice
för Vilhelmina kommun. Avsikten är att planeringen skall kunna tjäna
som modell för andra kommuner med liknande trafikförsörjningsproblem.
Planverket och vägverket har gemensamt gett ut riktlinjer för stadsplanering
med särskild hänsyn till trafiksäkerheten.
På grundval av ett tekniskt utvecklingsarbete har bestämmelser införts i
syfte att begränsa luftföroreningarna från bensin- och dieseldrivna bilar.
Det ekonomiska stödet till barnfamiljerna har förstärkts genom nya bostadstillägg
som utgår fr. o. m. januari 1969. Det nya familjestödet ger
2
Överenskommelser med främmande makter m. m.
barnfamiljerna ökade möjligheter att förbättra sin bostadsstandard. För att
stimulera utbyggnaden av barntillsynsmöjligheterna utgår statsbidrag till
den kommunala familjedaghemsverksamheten fr. o. m. den 1 januari 1969.
Folkpensionerna har höjts. Utbyggnaden av resurserna för vård och service
åt åldringar och handikappade har fortsatt i snabb takt. Ett handikappinstitut
har inrättats den 1 juli 1968. En ny smittskyddslag trädde i kraft
den 1 januari 1969.
Det statliga stödet till riksverksamheten med teatrar, konserter och utställningar
har byggts ut. En fast organisation har skapats för rikskonsertverksamheten.
Beslut har fattats om införande av färgtelevision år 1970.
Ett samnordiskt institut för utbildning av samhällsplanerare har inrättats.
Beslut har fattats om reformering av grundskolans högstadium och om
sammanförande av fackskola, gymnasium och yrkesskola till en organisatoriskt
sammanhållen skolform. Femdagarsvecka har införts i skolorna. Beslut
har fattats om förstärkning av undervisning av svenska barn i utlandet
och för vissa minoriteter i Sverige.
Utbyggnaden av universitet och högskolor har fortsatt. Beslut har fattats
om upprättandet av enheter för teknisk och medicinsk utbildning och forskning
i Linköping. Verksamheten vid de nya enheterna kommer att starta
läsåret 1969/70. Som en följd av den pågående expansionen har byggnadsverksamheten
fortsatt att öka.
Det statliga stödet till vuxenutbildningen har förstärkts.
Invandringen under år 1968 har haft ungefär lika stor omfattning som
närmast föregående år. Antalet arbetsanmälda utlänningar uppgick den 1 oktober
1968 till ca 173 000 mot ca 172 000 vid samma tid år 1967. Härav var
ca 106 100 resp. ca 102 000 nordbor. Antalet icke-nordbor som den 1 oktober
1968 innehade gällande uppehållstillstånd utgjorde ca 81 800 mot ca 76 700
ett år tidigare. Under de tre första kvartalen 1968 beviljades ca 36 800 viseringar
för inresa i Sverige mot ca 31 300 under motsvarande tid år 1967. Till
svenska medborgare har under de tre första kvartalen 1968 upptagits ca
6 000 personer.
FN:s generalförsamling fortsatte sitt tjugoandra ordinarie möte i New
York den 24 april—23 september 1968. Generalförsamlingens tjugotredje
ordinarie möte öppnades i New York den 24 september 1968 och avslutades
den 21 december 1968. Ombud för Sverige deltog i båda mötena.
Ministerrådet i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) har
hållit två möten under år 1968, nämligen den 9 och 10 maj i London och
den 21 och 22 november i Wien. Dessa möten har huvudsakligen ägnats
möjligheterna att åstadkomma en närmare kontakt mellan EFTA och den
Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) samt olika åtgärder för att
stärka EFTA-samarbetet.
Det ministerråd som tillsatts enligt överenskommelsen om Finlands asso -
3
Ritcsdagsberättelsen år 1969
ciation till frihandelssammanslutningen (FINEFTA) har sammanträtt två
gånger i anslutning till EFTA:s ministermöten.
Inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
behandlades vid ett särskilt ministermöte den 11 och 12 mars 1968 frågor
på den vetenskapliga forskningens område. Särskilt möte på ministernivå
med OECD:s jordbrukskommitté ägde rum den 28 och 29 november 1968.
Den andra världshandelskonferensen (UNCTAD II) hölls i New Delhi under
tiden den 1 februari—den 29 mars 1968.
Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Strasbourg och en gång i Paris, varvid Sverige var representerat. Sista delen
av församlingens nittonde ordinarie möte ägde rum i januari, medan första
och andra delarna av det tjugonde mötet ägde ram i maj och september. Vid
sistnämnda tillfälle hölls även det femtonde gemensamma mötet mellan församlingen
och den europeiska ekonomiska gemenskapens s. k. Europaparlament.
Nordiska rådet höll sin sextonde session i Oslo under tiden 17—22 februari
1968. Redogörelse för de frågor som avhandlades har lämnats i skrivelse
till riksdagen (skr 1968: 78).
Sveriges uppdrag att vara medlem i den neutrala kommissionen för övervakande
av vapenstilleståndet i Korea består alltjämt. Svenska officerare
ingår i FN:s övervakningskommissioner i Palestinaområdet och i Kashmir.
Sedan sexdagarskriget i juni 1967 har svenska observatörer tillhörande
övervakningskommissionen i Palestina även varit placerade i Suezkanalzonen
tillsammans med observatörer från Burma, Finland och Frankrike. Efter
ett enhälligt beslut av FN:s säkerhetsråd den 22 november 1987 har vidare
en svensk diplomat innehaft uppdraget att vara generalsekreterarens
specielle representant i Främre Orienten. En svensk diplomat hade intill
den 15 februari 1968 uppdraget att som generalsekreterarens personlige
representant söka minska spänningen kring vissa tvistefrågor mellan Cambodja
och Thailand.
Sverige deltar sedan mars 1964 i FN:s fredsstyrka på Cypern. Den svenska
militära kontingenten som består av en bataljon har i oktober 1968 reducerats
med en tredjedel och uppgår f. n. till omkring 400 man. Därutöver
tjänstgör en svensk civil polisgrupp om 40 man på Cypern.
Härefter följer
en förteckning över de överenskommelser med främmande makter m. m.
som har slutits under tiden december 1967—november 1968,
en redogörelse för de garantier för exportkrediter som exportkreditnämnden
har meddelat på statens vägnar,
sammanställningar angående de bidrag, som har beviljats ur behållningen
av de särskilda lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och
4
Överenskommelser med främmande makter in. m.
andra kulturella ändamål samt från fonderna för idrottens och friluftslivets
främjande, jaktvårdsfonden och statens lappfond,
en sammanställning angående beviljade understöd ur allmänna arvsfonden,
en sammanställning angående utbetalningar från handels- och sjöfartsfonden,
en redogörelse för kommittéernas verksamhet,
vissa uppgifter om det centrala krisorgan som nu finns.
Förteckningar över kommittékostnader och över betänkanden, som har
utkommit från trycket eller avlämnats i stencilerat skick under år 1968,
fogas till berättelsen som bilaga.
Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden
december 1967—november 1968
Den 1 december 1967 undertecknades för Sveriges vidkommande Genéveprotokollet
den 30 juni 1967 till allmänna tull- och handelsavtalet.
Den 1 december 1967 beslöt Kungl. Maj:t ratificera överenskommelsen i
Geneve den 30 juni 1967 rörande tillämpning av artikel VI i allmänna fulloch
handelsavtalet samt överenskommelsen rörande förhandlingar om ett
internationellt spannmålsavtal den 30 juni 1967. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Geneve samma dag.
Den 1 december 1967 beslöt Kungl. Maj:t ratificera internationella telekonventionen
samt ett fakultativt tilläggsprotokoll med överenskommelse
om obligatorisk skiljedom, båda undertecknade i Montreux den 12 november
1965. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Bern den 3 januari 1968.
Den 5 december 1967 växlades i Köpenhamn ministeriella noter med
Danmark rörande handeln med fisk.
Den 7 december 1967 undertecknades för Sveriges vidkommande med
förbehåll för ratifikation protokollet i Bryssel den 27 maj 1967 med ändring
av konventionen den 23 september 1910 rörande fastställande av vissa
gemensamma bestämmelser i fråga om assistans och bärgning.
Den 8 december 1967 undertecknades i Köpenhamn en överenskommelse
med Danmark, Finland och Norge om samarbete i fråga om kontrollen av
efterlevnaden av bestämmelser till förhindrande av havsvattnets förorening
genom olja.
Den 12 december 1967 avgav Danmark en förklaring att konventionen
angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen skall
äga tillämpning på Färöarna.
5
Riksdagsberättelsen år 1969
Den 15 december 1967 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen om
vetehandel och konventionen om livsmedelshjälp, båda av den 15 oktober
1967. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Washington den 7 maj 1968.
Den 15 december 1967 beslöt Kungl. Maj :t ratificera europeiska konventionen
av den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Strasbourg den 1 februari 1968.
Den 15 december 1967 växlades i Rom ministeriella noter med Italien om
upphävande av artikel III om ömsesidig rätt till kustfart i handels- och
sjöfartsfördraget av den 14 juni 1862.
Den 20 december 1967 undertecknades för Sveriges vidkommande med
förbehåll för ratifikation konventionen i Monaco den 3 maj 1967 angående
den internationella hydrografiska organisationen.
Den 11 och 20 december 1967 växlades i San José ministeriella noter med
Costa Rica rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 23 december 1967 växlades i Ankara ministeriella noter med Turkiet
rörande svensk utveckling skredit.
Den 27 december 1967 utväxlades i Stockholm ratifikationsinstrumenten
till avtalet med Belgien den 2 juli 1965 för undvikande av dubbelbeskattning
och för reglering av vissa andra frågor beträffande skatter på inkomst och
förmögenhet samt noteväxlingen den 7 mars 1967 rörande ändring av artikel
10 i avtalet.
Den 29 december 1967 undertecknades i Monrovia en överenskommelse
med Liberia rörande tekniskt samarbete.
Den 2 januari 1968 framlades för undertecknande ett protokoll med Finland
rörande ett multilateralt varuutbytes- och betalningsarrangemang. Sverige
undertecknade protokollet den 28 mars.
Den 5 januari 1968 undertecknades i Stockholm ett tilläggsprotokoll med
Indien till överenskommelsen den 29 juni 1966 om utveckling skredit.
Den 15 januari 1968 undertecknades i Washington en överenskommelse
med Etiopien, Internationella återuppbyggnadsbanken och Internationella
utvecklingsfonden om utveckling skredit (4:e vägprojektet).
Den 17 januari 1968 undertecknades i Dar es Salaam en överenskommelse
med Tanzania rörande ett nordiskt-tanganyikanskt centrum under
tvåårsperioden 1968—69.
Den 22 januari 1968 växlades i Canberra ministeriella noter med Australien
om konsultationsplikt innan vissa åtgärder vidtas mot linjesjöfarten.
Den 25 januari 1968 växlades i Tunis ministeriella noter med Tunisien
rörande anställande av en svensk rådgivare vid det tunisiska familjeplanerings
programmet.
Den 26 januari 1968 godkändes i Strasbourg en reviderad text till europeiska
överenskommelsen den 15 december 1958 om utbyte av blod och
blodprodukter för terapeutiskt bruk.
6
överenskommelser med främmande makter m. in.
Den 26 januari 1968 utväxlades i Rom ratifikationsinstrumenten till tillläggsavtalet
den 7 december 1965 med Italien med ändring och komplettering
av avtalet den 20 december 1956 för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 29 januari 1968 undertecknades i Helsingfors ett avtal med Finland
om viss tull- och skattefrihet vid byggande av gränsbroar. Kungl. Maj :t beslöt
den 28 maj att ratificera avtalet. Ratifikationsinstrumenten utväxlades
i Stockholm den 20 juni.
Den 1 februari 1968 växlades i Stockholm ministeriella noter med Bulgarien
rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 1 februari 1968 växlades i Rabat ministeriella noter med Marocko
rörande förlängning av tredje tilläggsprotokollet den 21 maj 1963 till handelsöverenskommelsen
av den 8 februari 1960.
Den 12 februari 1968 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Storbritannien rörande regleringen av beskattningen av vägfordon i
internationell trafik. Kungl. Maj :t beslöt den 29 mars att ratificera överenskommelsen.
Ratifikationsinstrumenten utväxlades i London den 6
augusti.
Den 14 februari 1968 undertecknades i Bern ett avtal med Schweiz om
samarbete rörande atomenergins fredliga utnyttjande. Kungl. Maj :t beslöt
den 26 april att ratificera avtalet.
Den 16 februari 1968 undertecknades i New Delhi en överenskommelse
med Indien om ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker för indiska
skolor.
Den 23 februari 1968 undertecknades i Bryssel med förbehåll för ratifikation
ett protokoll innebärande ändring av internationella konventionen rörande
fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om konossement,
undertecknad i Bryssel den 25 augusti 1924.
Den 23 februari 1968 beslöt Kungl. Maj :t ratificera konventionen i Paris
den 14 december 1960 mot diskriminering inom undervisningen. Ratifikationsinstrumentet
deponerades hos UNESCO :s generalsekreterare den 21
mars.
Den 23 februari 1968 växlades i Stockholm ministeriella noter mot Senegal,
varigenom handelsavtalet av den 24 februari 1967 sattes i kraft.
Den 12 januari och 1 mars 1968 växlades i Paris ministeriella noter med
UNESCO med tillägg till noteväxlingen den 26 juli 1963 rörande rekrytering
av svenska biträdande experter.
Den 8 mars 1968 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen i Paris den
29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins område jämte tilläggsprotokoll
den 28 januari 1964. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris
hos OECD:s generalsekreterare den 1 april.
Den 8 mars 1968 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen i Bryssel
7
Riksdagsberättelsen år 1969
den 31 januari 1963 utgörande tillägg till konventionen i Paris den 29 juli
1960 om skadeståndsansvar på atomenergins område jämte tilläggsprotokoll
den 28 januari 1964. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Bryssel
den 3 april.
Den 12 mars 1968 undertecknades i Haag med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och
fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande
skatter på inkomst och förmögenhet. Kungl. Maj :t beslöt den 20 november
att ratificera avtalet.
Den 18 mars 1968 framlades i New York för undertecknande 1968 års
internationella kaffeavtal. Avtalet undertecknades av Sverige den 29 mars.
Kungl. Maj :t beslöt den 13 september att ratificera detsamma. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i New York den 30 september varvid en förklaring''
avgavs.
Den 29 mars 1968 beslöt Kungl. Maj:t ratificera en överenskommelse med
Storbritannien av den 21 november 1967 rörande internationell transport
av varor på landsväg. Ratifikationsinstrumenten utväxlades i London den
6 augusti.
Den 4 april 1968 undertecknades i Geneve för Sveriges vidkommande protokollen
rörande Argentinas, Irlands, Islands och Polens anslutning till allmänna
tull- och handelsavtalet (GATT), samtliga av den 30 juni 1967, tredje
tilläggsprotokollet av den 14 november 1967 rörande Förenade Arabrepublikens
provisoriska anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet samt
fjärde tilläggsprotokollet av den 14 november 1967 rörande Tunisiens provisoriska
anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet.
Den 4 april 1968 undertecknades i Warszawa en överenskommelse med
Polen angående internationell person- och godsbefordran å väg. Överenskommelsen
sattes i kraft genom en noteväxling i Warszawa den 11 juni.
Den 5 april 1968 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge rörande
förlängning av giltighetstiden för konventionen den 5 februari 1919 angående
flyttlapparnas rätt till renbetning.
Den 6 april 1968 undertecknades i Reykjavik ett protokoll mellan Sverige,
Danmark och Norge samt Island rörande Loftleidirs flygningar på rutten
Skandinavien—New York.
Den 9 april 1968 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Rumänien om ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete. Överenskommelsen
sattes i kraft genom en noteväxling den 10 juni.
Den 9 april 1968 växlades i Stockholm ministeriella noter med Rumänien
rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 10 april 1968 växlades i New Delhi ministeriella noter med Indien
om en gåva av två trålare.
Den 5 februari och 24 april 1968 växlades i Managua och Guatemala rni -
8
Överenskommelser med främmande makter in. m.
nisteriella noter med Nicaragua rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 25 april 1968 undertecknades i Rom en överenskommelse med Förenta
Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) rörande ett
jordbruksprojekt i Afghanistan.
Den 8 maj 1968 undertecknades i New Delhi en överenskommelse med
Indien om gåvobistånd (gödningsämnen).
Den 8 maj 1968 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Pakistan om gåvobidrag (bussar till Karachi).
Den 16 maj 1968 framlades för godkännande en reviderad text till annex
XII (IMCO) till konventionen den 21 november 1947 rörande privilegier och
immunitet för Förenta Nationernas fackorgan. Kungl. Maj :t beslöt den 5
september att godkänna texten. En notifikation härom avgavs i New York
den 13 september.
Den 27 maj 1968 undertecknade Sverige i Strasbourg utan förbehåll för
ratifikation Europarådets överenskommelse av den 16 december 1961 om
ungdomars resor på kollektivpass. Deklarationer gjordes enligt art. 11—13
samt ett förbehåll beträffande art. 8 med hänsyn till den nordiska passkontrollöverenskommelsen.
Den 27 maj 1968 växlades i Warszawa ministeriella noter med Polen rörande
luf tf artsförbindelserna.
Den 28 maj 1968 beslöt Kungl. Maj:t ratificera europeiska konventionen
av den 24 april 1967 om adoption av barn. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i Strasbourg den 26 juni.
Den 6 juni 1968 beslöt Kungl. Maj :t ratificera ett protokoll med Storbritannien
av den 25 mars 1966 rörande ändring i avtal undertecknat i
London den 28 juli 1960 för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande inkomstskatter. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Stockholm den 20 juni.
Den 7 juni 1968 undertecknades i London med förbehåll för ratifikation
europeiska konventionen om upplgsning rörande främmande lag.
Den 7 juni 1968 undertecknades i London med förbehåll för ratifikation
europeiska konventionen om avskaffande av legalisering av handlingar som
utfärdas av diplomatiska och konsulära tjänstemän.
Den 7 juni 1968 växlades i New Delhi ministeriella noter med Nepal rörande
förlängning av överenskommelsen den 4 juli 1966 om en svensk tryckeriexpert
till Nepal.
Den 13 juni 1968 undertecknades i Washington en överenskommelse med
Pakistan och Internationella utvecklingsfonden om utveckling skredit.
Den 17 juni 1968 undertecknades i Singapore med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Singapore för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
lf Bihang till riksdagens protokoll 1969.1 samt.
Riksdagsberättelsen
9
Riksdagsberättelsen år 1969
Den 17 juni 1968 undertecknades i Paris en överenskommelse med
UNESCO om svensk finansiering av en skolbyggnad i Tunisien.
Den 18 juni 1968 utväxlades i Stockholm ratifikationsinstrumenten till
avtalet av den 17 september 1966 med Peru för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 19 juni 1968 undertecknades i Oslo ett protokoll angående Finlands
anslutning till överenskommelsen den 3 mars 1956 om förhållandet mellan
värnplikt och medborgarskap i Sverige, Danmark och Norge.
Den 26 juni 1968 undertecknades i Strasbourg med förbehåll för ratifikation
Europarådets konvention av den 6 maj 1963 angående begränsning av
fall av flerfaldigt medborgarskap och angående militära förpliktelser i fall
av flerfaldigt medborgarskap.
Den 7 och 27 juni 1968 växlades i Nairobi ministeriella noter med Kenya
rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 27 juni 1968 undertecknades i London med förbehåll för ratifikation
ett tilläggsprotokoll med Storbritannien rörande ändring i det i London den
28 juli 1960 undertecknade avtalet för undvikande av dubbelbeskattning och
förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter, i dess ändrade lydelse
enligt det protokoll, som undertecknats i London den 25 mars 1966.
Kungl. Maj :t beslöt den 29 november att ratificera protokollet. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Stockholm samma dag.
Den 28 juni 1968 beslöt Kungl. Maj :t ratificera Internationella arbetsorganisationens
konvention (nr 128) om invaliditets-, ålders- och efterlevandeförmåner.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Geneve den 26
juli.
Den 28 juni 1968 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse med
Etiopien om tekniskt bistånd.
Den 28 juni 1968 undertecknades i Stockholm överenskommelser med
Indien om utvecklingskredit (inköp av kapitalvaror 1968) samt (svenskindiska
företag, 1968).
Den 27 och 28 juni 1968 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Indien rörande en gåva av skogsbruksredskap.
Den 28 juni 1968 beslöt Kungl. Maj :t ratificera konsularkonventionen
med Sovjetunionen den 30 november 1967. Ratifikationsinstrumenten utväxlades
i Stockholm den 11 juli.
Den 26 februari samt 20 och 28 juni 1968 växlades i Paris ministeriella
noter med UNESCO om ett symposium i Göteborg rörande metoder för tvärnationella
studier i nationsbyggande den 28 augusti—2 september 1968.
Den 29 juni 1968 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse
med Etiopien rörande tekniskt bistånd vid byggandet av grundskolor i
Etiopien.
Den 29 juni 1968 växlades i Addis Abeba ministeriella noter med Etiopien
10
överenskommelser med främmande makter in. in.
rörande förlängning av överenskommelsen den 27 juni 1963 rörande tekniskt
samarbete på hälsovårdens område (hälsocentralsprojekt).
Den 29 juni 1968 växlades i Addis Abeba ministeriella noter med Etiopien
rörande förlängning av överenskommelsen den 11 november 1964 rörande
tekniskt bistånd på hälsovårdens område (Children’s Nutrition Unit).
Den 1 juli 1968 framlades i London, Moskva och Washington för undertecknande
ett avtal för förhindrande av spridning av kärnvapen. Avtalet
undertecknades av Sverige med förbehåll för ratifikation den 19 augusti.
Den 1 juli 1968 växlades i New Delhi ministeriella noter med Indien rörande
tekniskt samarbete på familjeplaneringens område.
Den 3 juli 1968 undertecknades i Kuala Lumpur en överenskommelse med
Malaysia om samarbete på familjeplaneringens område.
Den 4 juli 1968 undertecknades i Hongkong ett protokoll rörande begränsning
av Hongkongs export av bomullstextilvaror m. m. till Sverige.
Den 5 juli 1968 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
en konvention med Jugoslavien om social trygghet.
Den 17 januari och 5 juli 1968 växlades i Rawalpindi och Islamabad
ministeriella noter med Pakistan med ändring av överenskommelsen den
24 februari 1966 rörande tekniskt samarbete på yrkesundervisningens område.
Den 3 april, 28 juni och 10 juli 1968 växlades i Paris ministeriella noter
med UNESCO om ett expertmöte i Sverige rörande rymdkommunikationer.
Den 12 juli 1968 undertecknades i Seoul en överenskommelse med Republiken
Korea om tekniskt samarbete på familjeplaneringens område.
Den 18 juli 1968 undertecknades i Dar es Salaam en överenskommelse
mellan Sverige och Danmark samt Tanzania rörande tekniskt samarbete på
kooperationens område.
Den 24 juli 1968 undertecknades i Rom ett coproduktionsavtal med Italien.
Den 24 juli 1968 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse med Norge om avgränsning av kontinentalsockeln.
Den 24 och 30 juli 1968 växlades i Addis Abeba ministeriella noter med
Etiopien om ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker för etiopiska
skolor.
Den 8 och 31 juli 1968 växlades i Bangkok och Singapore ministeriella
noter med Singapore rörande avskaffande av passviseringstvånget.
Den 11 juli och 1 augusti 1968 växlades i Addis Abeba ministeriella noter
med Etiopien rörande SIDA:s biståndskontor i Addis Abeba.
Den 7 augusti 1968 beslöt Kungl. Maj :t godkänna slutakterna från Internationella
teleunionens extra administrativa konferens för mobil sjöfartsradio
av den 3 november 1967. En notifikation om godkännande avgavs i
Geneve den 18 oktober.
11
Riksdagsberättelsen år 1969
Den 15 augusti 1968 beslöt Kungl. Maj :t godkänna ändringar av den 23
maj 1967 av artiklarna 24 och 25 i Varldshälsovårdsorganisationens stadga.
En notifikation om godkännandet avgavs i New York den 9 september.
Den 2 och 22 augusti 1968 växlades i Nairobi ministeriella noter med
Kenga rörande tekniskt bistånd på semiavelns område.
Den 24 augusti 1968 växlades i Tunis ministeriella noter med Tunisien
om förlängning av första kapitlet i avtalet den 29 mars 1963 rörande finansiellt
och tekniskt samarbete.
Den 28 augusti 1968 undertecknades i Budapest ett protokoll med Ungern
rörande varuutbytet.
Den 2 september 1968 växlades i New Delhi ministeriella noter med
Ceylon angående svenskt bistånd på familjeplaneringens område.
Den 5 september 1968 beslöt Kungl. Maj:t ratificera överenskommelsen
med Finland den 12 juni 1967 med ändring av överenskommelsen den 3 7
november 1949 angående betalning av vissa till Finland lämnade svenska
krediter. En notifikation om ratifikationen avgavs i Stockholm den 5 september.
Den 9 september 1968 växlades i Helsingfors ministeriella noter med Finland
med ändring av avtalet den 21 december 1949 för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 16 september 1968 undertecknades i Warszawa ett långtidsprotokoll
med Polen rörande varuutbytet under perioden 1 januari 1968—31 december
1972 samt ett tilläggsprotokoll till långtidsprotokollet av den 16 september
1968 rörande varuutbytet under 1968.
Den 20 september 1968 växlades i London ministeriella noter med Trinidad
och Tobago rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 24 september 1968 undertecknades i Buenos Aires ett protokoll med
autentiska franska och spanska texter till 1944 års konvention i Chicago
angående internationell civil luftfart.
Den 26 september 1968 undertecknades i Washington en överenskommelse
med Kenya och Internationella utvecklingsfonden (IDA) om utvecklingskredit.
Den 2 oktober 1968 växlades i Stockholm ministeriella noter med Bulgarien
rörande handeln.
Den 7 oktober 1968 växlades i Helsingfors ministeriella noter med Finland
angående anläggning och underhåll av en bro över Torne älv vid Pello.
Den 11 juli och 8 oktober växlades i New Delhi ministeriella noter med
Indien angående förfarandet vid export till Sverige av viss handvävd bomullsväv.
Den 10 september och 10 oktober 1968 växlades i Lusaka ministeriella noter
med Zambia rörande förlängning av giltighetstiden för överenskommelsen
den 6 oktober 1965 rörande svenska frivilliga experter.
12
Överenskommelser med främmande makter m. m.
Den 15 oktober 1968 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Finland om samarbete rörande atomenergins fredliga
utnyttjande.
Den 29 oktober 1968 undertecknades i Rom en överenskommelse med Internationella
livsmedelsprogrammet (WFP) rörande administreringen av
det svenska bidraget av spannmål enligt konventionen om livsmedelshjälp
ingående i 1967 års spannmålsarrangemang.
Den 29 oktober 1968 växlades i Bern ministeriella noter med Schweiz med
tillägg till överenskommelsen den 1 och 21 augusti 1958 rörande upphävande
av passviseringstvånget.
Den 30 oktober 1968 växlades i Teheran ministeriella noter med Iran
rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 30 oktober 1968 undertecknades i New York en överenskommelse
med Förenta Nationernas barnfond (UNICEF) rörande biträdande fältpersonal.
Den 5 november 1968 växlades i Bern ministeriella noter med Schweiz
rörande luf tf artsförbindelserna.
Den 8 november 1968 undertecknades i Geneve med förbehåll för ratifikation
en konvention rörande vägtrafik och en konvention rörande vägmärken.
Den 15 november 1968 undertecknades i Stockholm ett tilläggsprotokoll
med Tjeckoslovakien till handelsavtalet den 26 januari 1967.
Av exportkreditnämnden på statens vägnar meddelade garantier
för exportkrediter
Under budgetåret 1967/68 har exportkreditnämnden utfärdat statsgarantier
för exportkredit (garantiförbindelser) för ett belopp av 828 milj. kr.,
vilket innebär en ökning sedan närmast föregående budgetår med 172 milj.
kronor eller med 26 %. Därutöver har garantier ställts i utsikt (garantiutfästelser)
för ett belopp av 3 231 milj. kr. mot 2 318 milj. kr. föregående
budgetår.
Nämndens sammanlagda engagemang uppgick den 30 juni 1968 till 4 290
milj. kr., vilket innebär en ökning under det senaste budgetåret med 1 587
milj. kr. eller med 59 %.
Av det totala engagemanget den 30 juni 1968 avsåg 1 086 milj. kr. eller
25 % garantiförbindelser. Härav utgjorde 146 milj. kr. garantier på särskilt
gynnsamma villkor vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling,
(u-garantier). Av totalbeloppet för garantiutfästelser, 3 204 milj.
kr., avsåg 325 milj. kr. u-garantier. Utvecklingen under det senaste budget
-
13
Riksdagsberättelsen år 1969
året karakteriseras av en ökning av garantiförbindelserna med 30 % och av
garantiutfästelserna med 71 %.
Av de utestående garantiförbindelserna belöper 449 milj. kr. på u-länderna,
391 milj. kr. på öststaterna och 246 milj. kr. på övriga länder.
Vid sammanräkning av garantiåtaganden tas numera — i enlighet med
Kungl. Maj :ts beslut — garantiutfästelser upp till 75 % av sitt belopp eftersom
erfarenheten visat att endast en del av lämnade utfästelser utnyttjas.
Under våren 1968 beslöt riksdagen att införa garantier för täckning av
förlust i samband med investering i u-land, s. k. investeringsgarantier.
Dessa skall administreras av exportkreditnämnden. Arbetet med att utforma
allmänna villkor m. in. för investeringsgarantierna har påbörjats.
Nämndens inkomster under budgetåret 1967/68 uppgick till 19,3 milj. kr.
mot 13,8 milj. kr. föregående budgetår. Av intäkterna utgjordes 11,1 milj.
kr. av premier, 3,9 milj. kr. av räntor och 4,2 milj. kr. av återbäring på
skador.
Med anledning av skadefall har under budgetåret 1967/68 betalats ut ersättningar
med 3,1 milj. kr. Nämndens administrationskostnader uppgick
till 1,9 milj. kr. Vidare har 200 000 kr. satts av till en ersättningsreserv
för att bestrida kostnaderna för skadefall, som inträffat under budgetåret
men inte slutreglerats vid budgetårets utgång. Till premiereserver har satts
av 3,1 milj. kr. för n-garantier, dvs. andra garantier än u-garantier, och 2
milj. kr. för u-garantier. Resultatet av verksamheten har möjliggjort en ökning
av nämndens säkerhetsreserver med 8 milj. kr. (n-garantier) och
900 000 kr. (u-garantier). Efter årets avsättning uppgår säkerhetsreserverna
till 61 milj. kr. respektive 2 milj. kr. för n-garantier och u-garantier.
Säkerhetsreservernas relativa storlek vid verksamhetsårets slut (i förhållande
till utestående garantiförbindelser vid samma tidpunkt) har minskat
för n-garantier och utgör 6,5 % mot 7,7 % ett år tidigare. För u-garantier
utgör motsvarande relation 1,4 % mot 0,8 %.
En närmare redogörelse för exportkreditnämndens verksamhet under
budgetåret finns i nämndens verksamhetsberättelse som har lämnats till
riksdagens ledamöter.
14
Bidrag av lotterimedel
Under år 1968 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier
som anordnats till förmån för konst, teater och andra
kulturella ändamål
Ändamål | Beslutets dag | Belopp kr. |
Avesta stad (anordnande av teater- och konsertlokal i en högstadie-skola) ................................................. | 9/2 | 300 000 |
Riksteatern — Svenska teatern (teknisk upprustning)......... | 9/2 | 200 000 |
Skådebanan (ombyggnads- och reparationsarbeten på föreningens | 9/2 | 160 000 |
Etnografiska museet (komplettering av museets samlingar och | 9/2 | 100 000 |
Thielska galleriet (inköp av automatisk brandalarmanläggning) . | 9/2 | 28 000 |
Riksantikvarieämbetet (inköp av det s. k. Tumbogravfältet i | 9/2 | 70 000 |
Riksarkivet (inköp av det s. k. Tidöarkivet).................. | 9/2 | 45 000 |
Svenska slöjdföreningen (ombyggnad och inredning av Form | 9/2 | 300 000 |
Stiftelsen Silvanum (inköp och installation av en ny oljetank) . . . | 9/2 | 17 000 |
Ystads stad (restaurering av Brahehuset och Latinskolan)...... | 9/2 | 150 000 |
Konstfackskolan (inredning och utrustning av en ny lokal för | 23/2 | 25 000 |
Norrländska konsthistoriska institutet (anskaffande av undervis-ningsmateriel och inventarier)............................ | 23/2 | 20 000 |
Arbetarnas bildningsförbund i Malmö (inredning och utrustning av | 1/3 | 24 000 |
Byggnadsstyrelsen (iståndsättningsarbeten på Rue Payenne 11 i | 8/3 | 1 200 000 |
Nationalmuseet (inköp av ett verk av Matisse)................ | 5/4 | 250 000 |
Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund (inköp av vissa inven-tarier för att möjliggöra uppbyggnaden av den pedagogiska för-söksverksamheten vid museet)............................ | 5/4 | 25 000 |
Thielska galleriet (översyn av de elektriska anläggningarna) .... | 5/4 | 3 500 |
Bohuslänska fornminnessällskapet Vikarvet (uppförande av en | 5/4 | 100 000 |
Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige (restaureringsarbe-ten på byggnader inom kulturhistoriska museet i Lund)...... | 5/4 | 100 000 |
Svenska konstnärernas förening (restaureringsarbeten på Konst-närshuset i Stockholm).................................. | 5/4 | 100 000 |
Svenskt visarkiv (inköp av viss apparatur och vissa inventarier) . | 5/4 | 11 600 |
Teater- och orkesterrådet (utrustning och installationsarbeten vid | 19/4 | 465 000 |
Regissören Per Edström (iordningställande av teaterlokal på | 28/5 | 100 000 |
Föreningen Fylkingen (inköp av en fyrkanalig bandspelare och | 6/6 | 75 000 |
Sveriges orkesterföreningars riksförbund (inköp av instrument, | 6/6 | 50 000 |
Musikaliska akademiens styrelse (inköp och spridning bland mu-sikhögskolans elever m. m. av en en upplaga av lektorn. B. | 6/6 | 45 000 |
Svenska barnboksinstitutet; (inköp av referenslitteratur, äldre | 6/6 | 25 000 |
Stadsteatern Norrköping-Linköping (inköp och installation av nya | 28/6 | 650 000 |
15
Riksdagsberättelsen år 1969
Ändamål | Beslutets dag | Belopp kr. |
Varbergs museum (inköp av tätpackningshyllor).............. | 28/6 | 4 000 |
Musikhistoriska museet (inköp av förvaringshyllor, fotoutrust-ning m. m.)............................................ | 28/6 | 39 000 |
Skådebanan (anordnande av en samlingslokal i föreningens fastig-het) ................................................... | 17/7 | 150 000 |
Teater- och orkesterrådet (utbyggnad av Södra teaterns i Stock-holm ställverk).......................................... | 17/7 | 165 000 |
Föreningen Gotlands fornvänner (inredning av Gotlands fornsal) | 29/8 | 100 000 |
1965 års musei- och utställningssakkunniga (utställning i skolor av | 20/9 | 600 000 |
Etnografiska museet (anskaffande av utrustning för utställnings-ändamål).............................................. | 27/9 | 25 000 |
Göteborgs stad (anskaffande av nytt scenbelysningsställverk på | 18/10 | 100 000 |
Byggnadsstyrelsen (restaurering av fastigheten Rue Payenne 11 i | 18/10 | 1 787 000 |
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (reparations- och | 18/10 | 169 000 |
Riksantikvarieämbetet (inköp av vissa fastigheter inom Gamla | 18/10 | 365 000 |
Riksantikvarieämbetet (inköp av en fastighet inom Björkö forn-minnesområde) ......................................... | 18/10 | 31 000 |
Riksantikvarieämbetet (reparation av Maglarps ödekyrka i Skåne) | 18/10 | 300 000 |
Riksantikvarieämbetet (inlösen av skattefyndet från Burge i | 18/10 | 18 000 |
Byggnadsstyrelsen (utarbetande av ritningar och specifikationer | 15/11 | 50 000 |
1965 års musei- och utställningssakkunniga (försöksverksamhet | 13/12 | 1 500 000 |
Toater- och orkesterrådet (utrustning och installationsarbeten vid | 19/12 | 400 000 |
Summa kr. |
| 10 442 100 |
16
Bidrag ur fonden för idrottens främjande
Under år 1968 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kr. |
|
I. Skolöverstyrelsen |
|
|
|
Kursverksamhet............................ | 29/11 | 240 000 | 240 000 |
II. Sveriges riksidrottsförbund |
|
|
|
Central förvaltning och administration........ | 28/6 | 470 000 |
|
Central idrottslig verksamhet: | 28/6 | 419 000 |
|
b) kursverksamhet......................... | 28/6 | 350 000 |
|
c) instruktörsverksamhet bland ungdom (kon-sulentverksamhet) ........................ | 28/6 | 2 307 000 |
|
d) övrigt.................................. | 28/6 | 500 000 |
|
Specialförbundens verksamhet................ | 28/6 | 12 804 000 |
|
Distriktsförbundens verksamhet.............. | 28/6 | 1 100 000 |
|
Föreningars verksamhet..................... | 28/6 | 700 000 |
|
Ungdomsidrott............................. | 3/5 | 792 000 |
|
1 drottsplatskommittén...................... | 28/6 | 390 000 |
|
Simbaddelegationen......................... | 28/6 | no 000 |
|
Poliklinikkommittén........................ | 28/6 | 315 000 |
|
Riksidrottsförbundets idrottsinstitut (Bosön) | 28/6 | 325 000 |
|
Övriga ändamål............................ | 28/6 | 176 000 | 20 758 000 |
III. Sveriges olympiska kommitté |
|
|
|
För deltagande i de olympiska vinterspelen 1968 | 19/1 | 350 000 |
|
För deltagande i de olympiska sommarspelen 1968 | 28/6 | 900 000 |
|
Förberedelser för olympiska spel.............. | 28/6 | 500 000 | 1750 000 |
IV. Svenska korporationsidrottsförbundet |
|
|
|
Central verksamhet......................... | 28/6 | 1 255 000 |
|
Lokalförbunden............................ | 28/6 | 425 000 |
|
Kursverksamhet........................... | 28/6 | 195 000 |
|
Ungdomsidrott............................. | 3/5 | 66 000 |
|
Information, upplysningsverksamhet.......... | 28/6 | 125 000 |
|
Företagsgymnastik......................... | 28/6 | 25 000 |
|
Idrottsmateriel............................. | 28/6 | 70 000 |
|
Anslag till korporationerna.................. | 28/6 | 30 000 |
|
Internationella kontakter.................... | 28/6 | 10 000 |
|
Motionsverksamhet för pensionärer........... | 28/6 | 125 000 | 2 326 000 |
V. Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets Främjandets verksamhet .................... | 28/6 | 330 000 |
|
Kursverksamhet (gemensamt med Medicinska | 28/6 | 7 500 |
|
Ungdomsidrott............................. | 3/5 | 82 000 | 419 500 |
VI. Ridsport Riksföreningen för ridningens främjande, rid-främjandet ................................ | 28/6 | 460 000 |
|
De svenska lantliga ryttarföreningarnas central-förbund ................................... | 28/6 | 70 000 |
|
Svenska ponnyföreningen.................... | 28/6 | 25 000 | 555 000 |
17
Riksdagsberättelsen år 1969
Ändamål | Beslut-tets dag | Belopp kr. |
|
VII. Övriga organisationer a) Bidrag till ungdomsidrott Förbundet Vi unga......................... | 3/5 | 13 000 |
|
KFUKts och KFUM:s riksförbund ........... | 3/5 | 8 000 |
|
Nationaltemplarordens ungdomsförbund....... | 3/5 | 15 000 |
|
Riksförbundet Sveriges 4 H.................. | 3/5 | 54 000 |
|
Riksförbundet Sveriges ungdoms- och hemgårdar | 3/5 | 16 000 |
|
Svenska frisksportförbundet ................. | 3/5 | 6 000 |
|
Svenska missionsförbundets ungdom.......... | 3/5 | 24 000 |
|
Svenska scoutförbundet..................... | 3/5 | 11 000 |
|
Sveriges storloge av IOGT................... | 3/5 | 21 000 |
|
Unga örnars riksförbund..................... | 3/5 | 82 000 | 250 000 |
b) Bidrag till organisationers allmänna verksam-het m. m. De handikappades riksförbund.............. | 28/6 | 250 000 |
|
Sveriges dövas idrottsorganisation............ | 28/6 | 80 000 |
|
Svenska gymnastikförbundet, gymnastikfolk-högskolan Lillsved ....................... | 28/6 | 80 000 |
|
Riksföreningen för simningens främjande...... | 28/6 | 85 000 |
|
Svenska livräddningssällskapet............... | 28/6 | 35 000 |
|
Gösta och Olga Öländers Vålådalsstiftelse...... | 28/6 | 30 000 | 560 000 |
VIII. Idrottsanläggningar a) Större och medelstora anläggningar (bidragen Ridhusanläggningar...................... | 3/5 | 20 000 |
|
» ...................... | 25/10 | 200 000 |
|
Övriga anläggningar...................... | 28/6 | 150 000 |
|
» » ...................... | 25/10 | 1 643 000 |
|
b) Mindre anläggningar m. m. (bidragen fördela-de av riksidrottsförbundet)............... | 28/6 | 2 250 000 |
|
c) Bastuanläggningar (bidragen fördelade av | 28/6 | 150 000 | 4 413 000 |
Summa kr. |
|
| 31271 500 |
18
Bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Under år 1968 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kr. |
|
I. Anläggningar m. in. Adak sportklubb, Adak....................... | 25/10 | 5 800 |
|
Ardala kommun............................. | 28/6 | 50 000 |
|
Arjeplogs kommun........................... | 25/10 | 210 000 |
|
Arvika stad................................. | 25/10 | 52 000 |
|
Barne Åsaka-ortens rödakorskrets.............. | 26/1 | 85 000 |
|
Barsele skidlöpareklubb, Barsele............... | 25/10 | 10 000 |
|
Bjästa-Köpmanholmens idrottsförening, Bjästa . . | 28/6 | 5 000 |
|
Blekinge gymnastikförbund, Hällevik........... | 25/10 | 7 000 |
|
Borås stad.................................. | 25/10 | 50 000 |
|
Dalarnas distriktsloge av IOGT, Ludvika....... | 17/5 | 21 000 |
|
Domänstyrelsen............................. | 26/1 | 70 000 |
|
Domänstyrelsen............................. | 28/6 | 25 000 |
|
Enångers idrottsklubb, Enånger............... | 25/10 | 9 000 |
|
Eslövs stad................................. | 25/10 | 100 000 |
|
Falkenbergs stad............................. | 25/10 | 50 000 |
|
Finspångs köping............................ | 25/10 | 35 000 |
|
Flemminge skidklubb och Boxholms orienterings-klubb, Boxholm........................... | 25/10 | 7 500 |
|
Fors kommun............................... | 25/10 | 65 000 |
|
Föllinge idrottsklubb, Föllinge................. | 25/10 | 6 000 |
|
Gargnäs idrottsklubb......................... | 28/6 | 5 000 |
|
Gideå idrottsklubb........................... | 25/10 | 5 000 |
|
Gimo idrottsförening, Gimo................... | 25/10 | 5 000 |
|
Gunnarskogs idrottsklubb, Tobol, Gunnarskog ... | 25/10 | 8 000 |
|
Gåsvarvs fritidsförening, Älvdalen............. | 25/10 | 10 000 |
|
Göteborgs stad.............................. | 28/6 | 100 000 |
|
Hallsbergs köping............................ | 25/10 | 100 000 |
|
Hallstahammars köping...................... | 17/5 | 100 000 |
|
Hede kommun.............................. | 25/10 | 190 000 |
|
Holmsunds köping........................... | 26/1 | 20 000 |
|
Horreds kommun............................ | 28/6 | 5 000 |
|
Hudene gymnastik- och idrottsförening, Herr-ljunga.................................... | 28/6 | 2 500 |
|
Hudiksvalls stad............................. | 25/10 | 26 000 |
|
Hultsfreds orienteringsklubb, Hultsfred......... | 25/10 | 9 500 |
|
Hälsingborgs stad............................ | 25/10 | 50 000 |
|
Hökenås kommun............................ | 28/6 | 25 000 |
|
Idrottsföreningen Polcirkeln, Juoksengi......... | 25/10 | 5 000 |
|
Idrottsföreningen Sisu, Tidaholm.............. | 25/10 | 5 000 |
|
Idrottsklubben Fryken, Lysvik................ | 28/6 | 5 000 |
|
Idrottsklubben Hakarpspojkarna, Huskvarna---- | 26/1 | 3 000 |
|
Idrottsklubben Rex, Vendels kommun.......... | 25/10 | 5 000 |
|
Idrottsklubben Ymer, Borås................... | 25/10 | 4 000 |
|
Kommittén för Gardestugans skid- och friluftsan-läggning i Stenkyrka....................... | 25/10 | 5 000 |
|
Kopparbergs cykelklubb, Kopparberg.......... | 28/6 | 35 000 |
|
Kramfors stad............................... | 26/1 | 12 000 |
|
Kristinehamns stad.......................... | 25/10 | 40 000 |
|
Kroppa kommun............................ | 25/10 | 5 000 |
|
Kroppefjälls kommun........................ | 17/5 | 13 000 |
|
Kungl. Svenska Segel Sällskapet, Stockholm..... | 17/5 | 30 000 |
|
Kårböle idrottsförening, Kårböle............... | 28/6 | 4 500 |
|
Landskrona stad ............................ | 28/6 | 50 000 |
|
19
Riksdagsberättelsen år 1969
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kr. |
|
Laxå köping................................ | 28/6 | 5 000 |
|
Linköpings stad............................. | 25/10 | 50 000 |
|
Ljusne allmänna idrottsklubb, Ljusne.......... Loftahammars-Överums fritidsstiftelse, Loftaham- | 25/10 | 4 000 |
|
mar...................................... | 25/10 | 18 000 |
|
Ludvika stad................................ | 17/5 | 9 000 |
|
Ludvika stad................................ | 28/6 | 160 000 |
|
Markaryds köping............................ | 25/10 | 19 000 |
|
Mjällby kommun............................ | 28/6 | 25 000 |
|
Mjällby kommun............................ | 25/10 | 115 000 |
|
Morjärvs sportklubb, Morjärv................. | 25/10 | 5 000 |
|
Mörsils idrottsförening, Mörsil................. | 25/10 | 5 000 |
|
Norrfors idrottsklubb, Norrfors................ | 25/10 | 6 000 |
|
NTO:s friluftgårdars förening u. p. a., Grangärde . | 17/5 | 25 000 |
|
Nottebäcks kommun......................... | 17/5 | 38 000 |
|
Nyköpings motorbåtsklubb.................... | 26/1 | 3 000 |
|
Näsvikens idrottsklubb, Näsviken.............. | 28/6 | 5 000 |
|
Ore kommun................................ | 25/10 | 6 000 |
|
Orienteringsklubben Gläntan, Vessigebro ...... | 25/10 | 14 000 |
|
Orienteringsklubben Hjorten, Virserum......... | 25/10 | 33 000 |
|
Orienteringsklubben Illern, Tranås............. | 25/10 | 10 000 |
|
Orienteringsklubben Klyftamon, Götene........ | 25/10 | 6 000 |
|
Orienteringsklubben Kärnan, Hälsingborg....... | 17/5 | 30 000 |
|
Orienteringsklubben Malmia, Grängesberg....... | 28/6 | 3 000 |
|
Orienteringsklubben Skogshjortarna, Alingsås . . . | 25/10 | 95 000 |
|
Orsa köping................................. | 17/5 | 40 000 |
|
Orsa Lift aktiebolag.......................... | 26/1 | 40 000 |
|
Ros viks idrottsklubb, Ros vik.................. | 28/6 | 5 000 |
|
Ruda idrottsförening, Ruda................... | 25/10 | 5 000 |
|
Saltsjöbadens köping......................... | 28/6 | 50 000 |
|
Saltsjöbadens köping......................... | 25/10 | 19 000 |
|
SCA:s korporationsklubb, Munksund........... | 28/6 | 5 000 |
|
Siljansnäs kommun.......................... | 25/10 | 53 000 |
|
Silleruds kommun och Silleruds idrottsförening . . | 28/6 | 4 000 |
|
Skid- och friluftsfrämjandet................... Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i | 27/10 | 50 000 |
|
Alunda................................... | 28/6 | 5 000 |
|
Arbrå.................................... | 17/5 | 5 000 |
|
Bastuträsk................................ | 26/1 | 20 000 |
|
Botsmark ................................ | 25/10 | 10 000 |
|
Burträsk.................................. | 28/6 | 4 000 |
|
Edsbyn................................... | 17/5 | 15 000 |
|
Finspång................................. | 25/10 | 8 500 |
|
Gafsele................................... | 17/5 | 5 000 |
|
Gunnarn.................................. | 25/10 | 10 000 |
|
Hudiksvall................................ | 26/1 | 15 000 |
|
Kalvträsk................................. | 25/10 | 10 000 |
|
Karlskrona................................ | 26/1 | 15 000 |
|
Katrineholm.............................. | 25/10 | 6 000 |
|
Luleå.................................... | 26/1 | 15 000 |
|
Luleå..................................... | 25/10 | 5 000 |
|
Olofström................................ | 17/5 | 56 000 |
|
Revsund.................................. | 17/5 | 5 000 |
|
Saltsjöbaden.............................. | 17/5 | 5 000 |
|
Skellefteå................................. | 17/5 | 5 000 |
|
Tibro ..................................... | 17/5 | 25 000 |
|
Tranås ................................... | 26/1 | 15 000 |
|
Uddevalla................................ | 17/5 | 5 000 |
|
Vindeln................................... | 26/1 | 70 000 |
|
20
Bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål | Beslutets dag | Belopp kr. |
|
Skid- och friluftsfrämjandets Göteborgsdistrikt . . | 28/6 | 9 000 |
|
Skid- och friluftsfrämjandets stiftelse i Åsljunga- |
|
|
|
gården. Hälsingborg........................ | 25/10 | 135 000 |
|
Skogshögskolans idrottsförening, Garpenberg .... | 28/6 | 5 000 |
|
Saxdalens idrottsförening, Saxdalen............ | 25/10 | 6 000 |
|
Statens naturvårdsverk....................... | 17/7 | 200 000 |
|
Stenbrohults kommun........................ | 28/6 | 50 000 |
|
Stensätra idrottsförening, Sandviken .......... | 28/6 | 5 000 |
|
Stiftelsen skid- och friluftsfrämjandets friluftsgård |
|
|
|
Frostavallen............................... | 17/5 | 11 500 |
|
Stora Kils kommun.......................... | 26/1 | 10 000 |
|
Stora Lundby kommun....................... | 28/6 | 5 000 |
|
Storviks köping.............................. | 28/6 | 100 000 |
|
Studiefrämjandet, Stockholm.................. | 17/5 | 100 000 |
|
Stöde hembygdsförening...................... | 26/1 | 7 000 |
|
Stöde idrottsförening, Stöde................... | 25/10 | 5 000 |
|
Svenska Alliansmissions ungdomsförbund (SAU), |
|
|
|
Jönköping................................ | 17/5 | 100 000 |
|
Svenska turistföreningen...................... | 17/5 | 220 000 |
|
Svenska turistföreningen...................... | 28/6 | 36 000 |
|
Säbrå kommun.............................. | 26/1 | 30 000 |
|
Söderala kommun............................ | 25/10 | 70 000 |
|
Sörbyns idrottsförening....................... | 26/1 | 5 000 |
|
Tvärålunds idrottsförening, Tvärålund.......... | 28/6 | 5 000 |
|
Tyresö kommun............................. | 25/10 | 275 000 |
|
Tärendö idrotts- och fritidsnämnd, Tärendö .... | 25/10 | 5 000 |
|
Ulvö turistlag............................... | 26/1 | 8 000 |
|
Vaxholms stad.............................. | 28/6 | 5 000 |
|
Vendels kommun............................ | 25/10 | 50 000 |
|
Vetlanda stad............................... | 28/6 | 5 000 |
|
Vingåkers orienteringsklubb, Vingåker.......... | 28/6 | 4 000 |
|
Vinäs bys samfällighetsförvaltning, Mora........ | 28/6 | 2 500 |
|
Väddö idrottsförening, Väddö................. | 28/6 | 5 000 |
|
Västerhaninge kommun....................... | 28/6 | 25 000 |
|
Västra Kinda kommun....................... | 25/10 | 20 000 |
|
Västra Kinda kommun....................... | 25/10 | 12 000 |
|
Västerås stad................................ | 28/6 | 50 000 |
|
Ydre kommun............................... | 25/10 | 9 000 |
|
Yttermalungs idrottsklubb, Ytter-Malung....... | 25/10 | 17 000 |
|
Ådalslidens hembygds- och turistförening....... | 28/6 | 65 000 |
|
Ågestagården ek.förening m. b. p. a., Stockholm . . | 17/5 | 75 000 |
|
Åmsele sportklubb, Åmsele.................... | 28/6 | 5 000 |
|
Årjängs köping.............................. | 17/5 | 20 000 |
|
Årjängs köping.............................. | 25/10 | 110 000 |
|
Åsa Camping................................ | 26/1 | 25 000 |
|
Ätrans kommun............................. | 17/5 | 50 000 |
|
Örnsköldsviks stad........................... | 26/1 | 40 000 | 5 037 300 |
II. Lägeryerksamhet |
|
|
|
Frälsningsarmén............................. | 27/9 | 9 200 |
|
KFUKts och KFUM:s Triangelförbund......... | 26/1 | 4 800 |
|
KFUK:s och KFUMts Triangelförbund......... | 27/9 | 4 800 |
|
Svenska Scoutrådet.......................... | 27/9 | 30 000 |
|
Sveriges Flickscoutråd........................ | 27/9 | 25 000 |
|
Unga Örnars Riksförbund..................... | 27/9 | 17 500 | 91 300 |
21
Riksdagsberättelsen år 1969
Ändamål | Beslutets dag | Belopp kr. |
|
III. Kursverksamhet Reso....................................... | 26/1 | 18 000 |
|
Skid- och friluftsfrämjandet................... | 27/9 | 225 000 i |
|
Statens naturvårdsverk....................... | 6/6 | 11 000 | 254 000 |
IV. Administration, in. in. Fiskefrämjandet............................. | 27/9 | P 25 000 |
|
Frälsningsarmén............................. | 5/4 | 9 200 |
|
Riksorganisationernas campingkommitté........ | 5/4 | 55 000 |
|
Riksorganisationernas campingkommitté........ | 27/9 | 65 000 |
|
Svenska naturskyddsföreningen................ | 27/9 | 35 000 |
|
Svenska scoutrådet........................... | 5/4 | 30 000 |
|
Svenska turistföreningen...................... | 27/9 | 55 000 |
|
Sveriges Flickscoutråd........................ | 5/4 | 25 000 | 299 200 |
Summa kr. |
|
| 5 681 800 |
22
Bidrag ur jaktvårdsfonden och statens lappfond
Under budgetåret 1967/68 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden
Ändamål
Bidrag till svenska jägareförbundets verksamhet......
» » länsjaktvårdsföreningarnas verksamhet.....
» » viltforskningsrådets verksamhet...........
» » svenska naturskyddsföreningens verksamhet
Diverse..........................................
Belopp kr.
Summa kr.
3 103 700
1 014 000
514 000
130 000
122 870
4 884 570
Under budgetåret 1967/68 influtna medel till och anvisade belopp
ur statens lappfond
Inkomster:
Belopp kr.
A. Räntemedel................................................ 579 066
B. I anledning av markförsäljningar influtna köpeskillingar ........ 183 000
C. I anledning av vattenregleringar influtna ersättningar för skada å
fiske m.m................................................. 175
D. I anledning av vattenregleringar influtna ersättningar, avsedda för
vissa ändamål............................................ 275 000
E. Arrendemedel.............................................. 1 094 565
F. Vissa hyresersättningar, m. m................................. 5 368
G. Diverse ................................................... 94 859
Summa kr.
Anvisade belopp kr.:
A. Direkta åtgärder för renskötselns främjande
1. Jämtlands län......................... 185 856
2. Västerbottens län...................... 125 000
3. Norrbottens län....................... 1 753 570 (300 000)
B. Åtgärder för främjande av jakt och fiske.......................
C. Åtgärder för underlättande av bostadsbyggen m. m..............
D. Renforskning m. m..........................................
E. Särskilda åtgärder för understödjande av organisationsarbete m. m.
Summa kr.
2 232 033
2 064 426 | (300 000) |
40 000 |
|
16 654 |
|
380 809 | (380 809) |
231 000 |
|
2 732 889 | (680 809) |
Anm. De inom parentes angivna beloppen utvisar hur stor del av bidragen, som har utgått från
s. k. villkorsmedel som är avsatta för särskilda ändamål under statens lappfond.
23
Riksdagsberättelsen år 1969
Under budgetåret 1967/68 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden
Under budgetåret 1967/68 har 279 understöd om sammanlagt ca 7,6 milj.
kr. delats ut ur arvsfonden. Hur understöden fördelas på olika ändamål
framgår av nedanstående tablå.
Ändamål Belopp kr.
Barnstugor.............................................................. 3 650 100
Barnkolonier............................................................ 357 800
Ungdomslokaler:
Scoutorganisationer........................................ 904 000
Svenska kyrkan samt till denna knutna sammanslutningar...... 255 000
Religiösa sammanslutningar tillhörande annat samfund......... 650 000
Kommuner och ungdomsråd................................ 1 110 000
Nykterhetsorganisationer................................... 60 000
Annan huvudman.......................................... 508 800 3 487 800
Diverse................................................................. 117 000
Summa kr. 7 612 700
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden
under budgetåret 1967/68
Belopp kr
Bidrag till Svenska turisthotellens riksförbund för en marknadsundersökning (Kungl.
brev 10.11. 1967) ........................................................ 20 000
Summa kr. 20 000
24
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 2
Kommittéer1
Justitiedepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1968
1. Utredningen angående bekantgörande av folkrättens regler för krig
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för att
utarbeta en handbok angående folkrättsliga regler för krig:
Jägerskiöld, Stig A. F., professor
Direktiven för utredningen, se 1958: I Ju 1.
Utredningsmannen har under arbetets gång avlämnat visst material. Detta
material är avsett att efter vidare behandling inom bl. a. justitiedepartementet
läggas till grund för eu handbok m. m. angående folkrättens regler i
krig.
Utredningens uppdrag får anses slutfört.
2. Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 oktober 1961 för
att i samråd med en av Finlands handels- och industriministerium tillsatt
kommitté utarbeta förslag till en allmän vattenrättslig konvention mellan
Sverige och Finland om nyttjandet av gränsvattendragen:
Bergsten, Per G., justitieråd, ordförande
Bergström, Inge, byråchef
Nilsson, K. V. Tore, teknisk direktör
Sekreterare:
Herner, S. Göran, tingsdomare
Skriftliga direktiv har ej meddelats.
Under tiden november 1967—oktober 1968 har gränsälvskommittén hållit
ett sammanträde. Härjämte har förekommit överläggningar med deltagande
av de svenska och finska ordförandena och sekreterarna.
Gränsälvskommittén har avlämnat ett den 15 juni 1968 dagtecknat betänkande
med förslag till gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och
Finland (NU 1968: 16).
1 Forskningsberedningen (redovisad senast 1968 SB:1) har inte medtagits i berättelsen.
25
Ju! 2 Riksdagsberättelsen år 1969
Vidare har de svenska sakkunniga avgett en den 1 oktober 1968 dagtecknad
promemoria rörande svensk lagstiftning m. m. i anledning av förslaget
till gränsälvsöverenskommelse (Stencil Ju 1968: 19).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Bostadsrättskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 januari 1962 för
översyn av bostadsrättslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 17
februari 1962):
Ringdén, Hans-Fredrik, regeringsråd, ordförande
Blomqvist, N. Gösta, direktör
Källenius, Sten I. R., direktör, f. d. riksdagsman
Leo, P. Gunnar, direktör
Nyquist, Folke, lagman
Svenning, Eric, redaktör, led. av II kamm.
Expert:
Rosén, J. Allan, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Jagander, Jan-Eric, tingsdomare
Biträdande sekreterare:
Lindqvist, Inge, hovrättsfiskal
Direktiven för utredningen, se 1963: I Ju 46.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 15 sammanträden.
Kommitténs arbetsutskott har sammanträtt ett flertal gånger.
Kommittén har färdigställt ett i december 1968 dagtecknat betänkande,
benämnt »Bostadsrätt».
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Förvaltningsdomstolskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 för utredning
av den administrativa rättskipningens omfattning och organisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1962):
Holmgren, H. Knrt H., regeringsråd, ordförande
Andersson, G. Ingemar, byråchef, f. d. riksdagsman
Bohman, B. Gösta, direktör, led. av II kamm.
Dockered, G. Robert, lantbrukare, led. av II kamm.
Fredlund, Lennart S., justitieråd
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamin.
Petrén, B. E. Gnstaf, hovrättsråd, kanslichef
Reuterswärd, Erik A. P., regeringsråd
26
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 6
Expert:
Vogel, Lorentz W., byråchef
Sekreterare:
Hermanson, E. Waldemar, förste länsassessor
Direktiven för kommittén, se 1963: I Ju 47.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit två sammanträden.
Kommittén, som den 30 december 1966 avlämnade betänkandet »Förvaltningsrättskipning»
(SOU 1966: 70), har med skrivelse den 30 april 1968
till chefen för justitiedepartementet överlämnat sitt remissyttrande den 14
februari 1968 över landskontorsutredningens betänkande »Skatteförvaltningen»
(SOU 1967: 22). I yttrandet har kommittén redovisat resultatet av
sina undersökningar och överväganden rörande praktisk juristutbildning
för bl. a. förvaltningsdomarbanan.
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredningen angående vattenlagens torrläggningsbestämmelser
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för översyn
av vattenlagens bestämmelser rörande torrläggning av mark (se Postoch
Inrikes tidn. den 18 juli 1962):
Wikner, A. Åke, tingsdomare
Experter:
von Heideken, P. Gösta, vattenrättsråd
Fridell, Ingvar, universitetslektor
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Ju 50.
Utredningsmannen har i november 1968 avlämnat betänkandet »Vattenlagens
torrläggningsbestämmelser» (SOU 1968: 51).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Fylleristraff utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 oktober 1963 för
utredning om formerna för samhällets åtgärder vid omhändertagande av
berusade personer på allmän plats (se Post- och Inrikes tidn. den 18 oktober
1963):
Hjern, Bengt K. L., regeringsråd, ordförande
Hillbo, Arne O., byråchef
Larnstedt, A. Ossian G., kansliråd
Lindroth, Kurt J. H., överdirektör
Myhrman, Gustaf C., med. dr, överläkare
27
Ju: 6 Riksdagsberättelsen år 1969
Petersson, G. Å. Bertil, ombudsman, led. av I kamm.
Wiklund, S. A., Daniel, avdelningsdirektör, led. av II kamm.
Experter:
Aspelin, L. B. Erland, hovrättsassessor
Bunner, Tor Å. G., byggnadsråd
Collett, John P. E., byrådirektör
Danielsson, G. Gunnar, förste sekreterare
Sköld, Karl-Gustaf, förste polisassistent
Sekreterare:
Johansson, Torsten L., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Ju 63.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit två sammanträden.
Det mycket omfattande material, som insamlats under den i utredningens
regi bedrivna försöksverksamheten vid Ulleråkers sjukhus i oktober—
december 1967, har under första halvåret 1968 bearbetats av försöksledaren
dr Bengt Berggren, som i juli 1968 avgett slutlig rapport till utredningen
över verksamheten.
Utredningen har i december 1968 avlämnat betänkandet »Bot eller böter»
(SOU 1968:55) med bilagedel (SOU 1968:56).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Fastigheter egisterntredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1964 för
översyn av reglerna om fastighetsregister (se Post- och Inrikes tidn. den 20
februari 1964):
Wallner, Helmer, teknisk direktör
Experter:
Adolfsson, Carl-Henrik, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 april 1968)
Cedheim, Bengt O., byrådirektör
Engwall, Ulf C., stadsarkitekt
Hygstedt, Thore, överlantmätare
Jörbeck, B. Axel, överingenjör
Larsson, E. Erik, byråchef
Linde, P. A. Åke, lantmätare (fr. o. m. den 15 mars 1968)
Lindskog, Torsten, lantmätare
Thufvesson, Bengt E., departementssekreterare
Wilhelmson, E. O. Lennart, organisationsdirektör
Yregård, Rune, byrådirektör
Åkesson, Åke, avdelningsdirektör
Örtegren, G. Harry, överlantmätare
28
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 9
Sekreterare:
Falk, Jan A., lantmätare (t. o. m. den 14 maj 1968)
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Ju 60.
Kungl. Maj :t har genom beslut den 28 juni 1968 förordnat att det utredningsarbete
som bedrivits av fastighetsregisterutredningen skall fortsättas
av en särskild nämnd kallad Centralnämnden för fastighetsdata. Denna
nämnd skall även svara för genomförandet av fastighetsregisterreformen
i den mån det ej ankommer på lantmäteriväsendet.
8. Svenska kommittén för eu nordisk patentbesvärsinstans
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1965 för att
utreda frågan om inrättande av en gemensam nordisk besvärsinstans i patentärenden
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 september 1965):
Söderlund, S. Yngve, justitieråd, ordförande
Borggård, Göran R., generaldirektör
Herrlin, Hans T. M., direktör
Petrén, B. E. Gustaf, hovrättsråd, kanslichef
von Zweigbergk, Åke C:son, f. d. generaldirektör
Expert:
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Sekreterare:
Holmberg, N. Erik G., hovrättsråd
Direktiven för kommittén, se 1966: Ju 64.
Kommittén har under tiden november 1967—februari 1968 hållit tre sammanträden.
Under samma tid har kommittén sammanträtt med motsvarande
danska, finska och norska kommittéer sammanlagt fyra dagar.
Kommittén har i mars 1968 tillsammans med de övriga kommittéerna
avgett betänkandet »Nordisk patentråd, tredje instans i patentsaker» (NU
1968: 1). Samtidigt har kommittén avlämnat förslag till lagstiftning i samband
med inrättande av Nordisk patentråd (Stencil Ju 1968: 3).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredningen angående förbud mot rasdiskriminering
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 februari 1966 för
att utreda möjligheterna att utforma ett straff sanktionerat förbud mot rasdiskriminering
till komplettering av brottsbalkens regler om hets mot folkgrupp
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 februari 1966):
Holmberg, Carl V., justitieråd, ordförande
Björk, Kaj Å., redaktör, led. av I kamm.
Källstad, Thorvald E., rektor, led. av II kamm.
29
Riksdagsberättelsen år 1969
Ju: 9
Sekreterare:
Olsson, Hans G., hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1967: Ju 58.
Kommittén har fr. o. m. november 1967 hållit sex sammanträden, varav
två med delegerade från Danmark, Finland och Norge. Ordföranden och
sekreteraren har haft överläggningar med företrädare för Arbetsgruppen för
invandrarfrågor.
Kommittén har avlämnat ett i december 1968 dagtecknat betänkande, benämnt
»Lagstiftning mot rasdiskriminering» (SOU 1968: 68).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Utredningen angående ändrad könstillhörighet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1966 för
att utreda vissa frågor angående ändrad könstillhörighet (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 november 1966):
Hedström, Anders, hovrättsassessor, ordförande
Halle, Birger T., kansliråd
Luft, Rolf, professor
Wålinder, Jan L. E., bitr. överläkare, docent
Expert:
Dahlsten, Gösta O. L., kyrkoherde
Direktiven för utredningen, se 1967: Ju 66.
Utredningen har under tiden november 1967—maj 1968 hållit tio sammanträden.
Utredningen har den 20 juni 1968 avlämnat betänkandet »Intersexuellas
könstillhörighet» (SOU 1968: 28).
Uppdraget är därmed slutfört.
11. 1967 års pressutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1967 för att
undersöka dagspressens ekonomiska villkor och möjliga åtgärder för att
förbättra dessa villkor (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1967):
Lindholm, P. Sigurd, f. d. statsråd, led. av II kamm., ordförande
Feldt, Kjell-Olof, statssekreterare
Forsberg, Tage A., chefredaktör
Gustafsson, G. Henning, f. d. kommunalarbetare, f. d. riksdagsman
Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led. av I kamm.
Lindahl, Essen H. G., direktör, led. av II kamm.
Wiklund, Bengt, O., journalist, led. av II kamm.
30
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 13
Experter:
Hallvig, P. Ivar V., direktör
Larmén, Evert, direktör
Sekreterare:
Furhoff, Lars S., rektor
Biträdande sekreterare:
Nilsson, S. Lennart, fil. kand.
Direktiven för utredningen, se 1968: Jn 62.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit åtta
sammanträden.
Utredningen har den 6 november 1968 avlämnat betänkandet »Dagspressens
situation» (SOU 1968: 48).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1969
12. Utredningen rörande specialstraffrätten
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1955 för
förberedande undersökning för reformering av specialstraffrätten (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 december 1955):
Thornstedt, Hans G., professor
Expert:
Danelius, Hans C. Y., hovrättsassessor
Sekreterare:
Widlund, Jan B., jur. kand.
Lokal: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2, 113 29 Stockholm, tel.
växel 34 08 60 ankn. 139 eller 37 24 43
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 34.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
13. Fångvårdens byggnadskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1956 för att
handha nybyggnadsverksamheten inom kriminalvården (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 maj 1956):
Andersson, A. G. Birger, redaktör, led. av I kamm., ordförande
Bunner, Tor Å. G., byggnadsråd
Ericsson, Carl Henrik, avdelningschef
Eriksson, G. Torsten, generaldirektör
Evers, G. Tage, överintendent, verkställande ledamot
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av I kamm.
31
Ju: 13 Riksdagsberättelsen år 1969
Jacobsson, Per, socialvårdsassistent, led. av I kamm.
Ljungberg, Blenda M., läroverksadjunkt, led. av II kamm.
Karlström, Vilhelm H„ anstaltsdirektör (fr. o. m. den 1 mars 1968)
Rinman, Olle A. F., byggnadschef
Selin, Sven, ombudsman
Serenander, E. Fritz B., kriminalvårdsdirektör (t. o. m. den 29 februari
1968)
Sjöstrand, B. H. Wilhelm, professor (fr. o. m. den 1 mars 1968)
Sälde, K. A. Henry, avdelningschef (fr. o. m. den 1 mars 1968)
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Törnqvist, Karl-Erik, docent (fr. o. m. den 1 mars 1968)
Åmark, Curt E., överläkare (t. o. m. den 29 februari 1968)
Experter:
Arnilon, Clas O., tjf. byråchef
Andersson, Hans E., avdelningsdirektör
Andersson, Rubin A., avdelningsdirektör (avliden)
Carlsson, Arthur, byråinspektör (t. o. m. den 1 augusti 1968)
Fornander, J. Nils-Uno, byråchef
Forsberg, Tage O. A., f. d. avdelningsdirektör (fr. o. in. den 1 juni 1968)
Hall-Mikaelsson, Barbro, kriminalvårdsdirektör
Hultin, C. O. Gunnar, byrådirektör
Johnsson, N. Olle, t. f. byråchef
Larsson, S. Gunnar M., t. f. avdelningsdirektör (fr. o. in. den 1 september
1968)
Lindberg, Erik G., kriminialvårdsdirektör
Marnell, K. Gunnar, kriminalvårdsdirektör
Olsson, Curt I., avdelningsdirektör
Ringius, Gösta, kriminalvårdsdirektör
Rudstedt, K. Gunnar, kriminalvårdsdirektör
Schiöld, K. Gösta A., bevakningsinspektör
Thurén, Gunnar C. O., kriminalvårdsdirektör
Traung, Brita, assistent
Sekreterare:
Bellskog, Sven O., kanslisekreterare (t. o. m. den 31 augusti 1968)
Hane-Weijman, Åke H., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 5 augusti 1968)
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 60, 115 32 Stockholm, tel. 61 96 39 (verkställande
ledamot), 67 42 17 (sekreterare), 61 98 66 (kansli), 6196 19,
61 96 15, 60 78 13, 61 97 44 (experter)
Direktiven för kommittén, se 1957: I Ju 39.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 14 protokollförda
sammanträden varav 4 plenarsammanträden.
Som ett led i programmeringsarbetet för nya intensivvårdanstalter i nor -
32
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 14
ra och södra kriminalvårdsräjongerna har, på kommitténs uppdrag, pedagogiska
institutionen vid Uppsala universitet i samråd med kriminalvårdsstyrelsens
psykologiska sektion under år 1968 gjort omfattande klientelundersökningar.
Undersökningarnas resultat har varit ämne för en i kriminalvårdsstyrelsens
och byggnadskommitténs regi den 11—12 juni 1968 anordnad
kriminalvårdskonferens i Södertälje.
Den 9 maj 1968 har kommittén underställt Kungl. Maj:t förslag till förvärv
av mark för ny fångvårdsanstalt i Eslöv. Till Kungl. Maj :t har den
13 maj 1968 överlämnats byggnadsprogram för ombyggnad av fångvårdsanstalten
Norrköping. Genom byggnadsstyrelsen har den 14 oktober 1968
överlämnats huvudhandlingar för en öppen sidoanstalt i Viskan.
Under år 1968 har, trots att viss komplettering återstår, den utbyggda
centralanstalten Hall successivt tagits i bruk i fråga om administration,
specialavdelningar, centralkök m. m.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1969.
14. 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 juni 1956 för en undersökning
av ungdomsbrottsklientelet (se Post- och Inrikes tidn. den 13
juli 1956):
Bergsten, Per G., justitieråd, ordförande
Ahnsjö, Sven O. R., professor
Blomberg, R. (Dick) A., rektor
Carlsson, N. Gösta, professor
Gerle, Bo O., docent, chefsläkare
Husén, Torsten, professor
Jonsson, Gustav A., chefläkare
Malmquist, Sten G., professor
Experter:
Bolin, Lars A., byråchef
Brandt-Humble, Kristina, fil. lic.
Elmhorn, Kerstin, fil. lic.
Kinell, Erik, förste socialinspektör
Kirstein, Lennart, docent, överläkare
Lövegren, Marianne, bitr. psykolog
Mattsson, Sten F. I. H., f. d. chefsåklagare
Settergren, Gitte, fil. lic.
Svahn, Iba, socionom
Sekreterare:
Hellberg, Olle A. 0:son, departementssekreterare
Lokal: Norrbackagatan 80, 113 41 Stockholm, tel. 31 59 34, 31 59 37,
2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
33
Ju: 14 Riksdagsberättelsen år 1969
31 59 39, 31 59 84, 30 52 70 (experter), justitiedepartementet, Fack, 103 10
Stockholm, tel. växel 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven för undersökningen, se 1957: I Ju 40.
De sakkunniga har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fyra
protokollförda sammanträden. Dessutom har en arbetsgrupp sammanträtt
sexton gånger. Undersökning av försökspersonernas återfall i brott har
gjorts även under hösten 1968 i samarbete med de militära inskrivningsmyndigheterna.
De sakkunniga kommer att under januari 1969 avge delbetänkandet »Enkätundersökning
av faktisk brottslighet bland skolbarn i Stockholm».
Undersökningens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
15. Familj er ättskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1956 för
översyn av äktenskapslagstiftningen och därmed sammanhängande frågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1957):
Walin, A. Gösta, f. d. justitieråd, ordf. i lagberedningen, ordförande
Fischler, Josef, advokat
Hamrin-Thorell, Ruth, redaktör, led. av I kamm.
Malmström, P. F. Åke, professor
Svedberg, Erik D., hemmansägare, led. av I kamm.
Tscherning, Tom G. R., departementssekreterare
Sekreterare:
Vängby, Staffan O. S., hovrättsassessor
Lokal: St. Nygatan 2 B, 1 tr. (postadress: Justitiedepartementet, Fack,
103 10 Stockholm 2), tel. växel 23 66 60
Direktiven för kommittén, se 1957: I Ju 44 och 1960:1 Ju 31.
Under tiden november 1967—oktober 1968 har tre sammanträden hållits
med kommittén i dess helhet.
Justitiedepartementet har genom skrivelse den 22 december 1967 underrättat
kommittén om att kontaktmännen för nordiskt lagsamarbete enats
om att frågan om ratifikation av Haagkonventionen om testamentes form och
därav föranledda ändringar i nordiska arvskonventionen borde tas upp i
samarbete mellan familjerättskommittén och representanter för de övriga
nordiska ländernas justitieministeri er. I anledning härav har representanter
för kommittén överlagt med sakkunniga från Danmark, Finland och Norge
den 25 och 26 april 1968 i Stockholm. Kommittén har därefter upprättat en
promemoria som tillställts de sakkunniga i övriga nordiska länder för yttrande.
Kommittén beräknas under första halvåret 1969 avlämna betänkande med
förslag till lagstiftning rörande internationell äktenskapsrätt och arvsrätt.
34
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 16
Därefter uppkommer fråga om utredningsarbetet skall fortsätta med den
internationella föräldrarätten. Om så blir fallet, väntas arbetet pågå hela år
1969.
16. Sjölag skommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1958 för
översyn av sjölagstiftningen och därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 mars 1958):
Hagbergh, C. Erik, f. d. justitieråd, ordförande
Bååw, Hjalmar H. W., redaktör
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Hedborg, Per Erik, direktör
Lindencrona, Gustaf, sjöfartsråd
Thore, Johan S., förbundsordförande
Experter:
Hagberg, Lennart P. M., advokat
Hedén, E. Ragnar, advokat
Pineus, Kaj L. A., dispaschör
Zetterman, J. Lorenz, direktör, jur. lic.
Sekreterare:
Rune, Christer L., hovrättsassessor
Lokal: Stenkullavägen 6, 112 65 Stockholm, tel. 56 30 90 eller 56 30 20
(sekreteraren), Sveavägen 13—15, 2 tr., 111 57 Stockholm, tel. 10 95 77 eller
Liitzengatan 5 A, 115 23 Stockholm, tel. 60 63 94 (ordföranden)
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 39. Tilläggsdirektiv
(anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 28 juni
1968):
Enligt bestämmelser i 14 kap. sjölagen är rådhusrätt första domstol i allmänna
sjörättsmål. Enligt lagen den 4 juni 1937 (nr 306) om behörighet för
häradsrätt att upptaga sjörättsmål kan Kungl. Maj :t, när stad läggs under
landsrätt, tillägga häradsrätten i orten behörighet att ta upp sjörättsmål i
stället för den rådhusrätt som upphör. På grund av förordnanden enligt denna
lag är f. n. 22 häradsrätter behöriga att ta upp allmänna sjörättsmål. Sjölagen
innehåller vidare vissa särbestämmelser i fråga om forum i sjörättsmål.
I övrigt gäller rättegångsbalken.
År 1958 tillkallades sakkunniga — som antagit benämningen sjölagskommittén
— för översyn av sjölagen. På grundval av betänkanden som har lagts
fram av denna kommitté har ändringar genomförts i bl. a. sjölagens bestämmelser
om sjöförklaring och s. k. dispaschmål. Däremot har kommittén ansett
sig böra lämna föreskrifterna om laga domstol och forum i allmänna
sjörättsmål orubbade i sak (jfr prop. 1966: 145 s. 215). Anledningen härtill
är, att dom stolskommittén i samband med sitt arbete på förslag till enhetliga
underrätter förutsatts skola överväga nya forumregler i sjölagen. Sjölags
-
35
Ja: 16 Riksdagsberättelsen år 1969
kommittén har själv ansett, att spörsmålet om forum för sjörättsmål inte
bör regleras definitivt förrän underrätternas framtida organisation har klarlagts.
I prop. 1966: 145 uttalade jag, att de sjörättsliga domstols- och forumreglerna
lämpligen bör behandlas i samband med den förestående revisionen
av underrättsorganisationen.
Den 19 april 1968 har till lagrådet remitterats förslag till ändringar i rättegångsbalken
som innebär att en enhetlig underrättsorganisation tillskapas.
Samtidigt har lagts fram förslag i vissa andra frågor, som är av grundläggande
betydelse för underrätternas organisation. Med hänsyn härtill föreligger
inte längre någon anledning att dröja med att pröva frågan om lämplig underdomstol
för sjörättsmålen.
När detta ämne tidigare har berörts, har förutsatts att det ingår i det uppdrag
som domstolskommittén har erhållit. Jag kommer senare i dag att anmäla
frågan om tilläggsdirektiv för domstolskommittén av innebörd att
kommitténs utredningsuppdrag i fortsättningen skall omfatta endast frågor
som rör överrätterna, domarutbildningen och domarkårens utformning samt
tillskapandet av ett alternativ till skilj emannaförfarandet. Med hänsyn härtill
anser jag det lämpligt att sjölagskommittén får i uppdrag att utreda
frågan om de sjörättsliga domstols- och forumreglerna. Arbetet i det avseendet
bör bedrivas skyndsamt med sikte på att erforderliga lagändringar bör
kunna träda i kraft samtidigt med de förut nämnda ändringarna i rättegångsbalken,
vilka avses träda i kraft den 1 januari 1971.
Kungl. Maj:t har till kommittén för övervägande överlämnat 1961 års internationella
konvention om befordran av passagerare till sjöss, 1967 års
internationella konvention om befordran av passagerares resgods till sjöss,
1967 års ändringsprotokoll till 1910 års internationella konvention om assistans
och bärgning, 1967 års internationella konvention om sjöpanträtt och
fartygshypotek, 1967 års konvention om inskrivning av rätt till fartyg under
byggnad samt 1968 års tilläggsprotokoll till 1924 års internationella
konvention om konossement.
Kommittén har fortsatt arbetet på revision av sjölagens 1 kap. om fartyg
och 2 kap. om redande i fartyg samt bestämmelserna om registrering av fartyg
och 1901 års lag om inteckning i fartyg. De nämnda internationella fördragen
har, jämte därtill hörande delegationsrapporter, av kommittén remitterats
till ett flertal organisationer på sjöfartens område m. m. Arbetet på
lagrevision betingad av dessa fördrag har inletts redan tidigare och fortsätter.
Utredningsarbetet fortsätter även i övrigt.
Kommittén har sammanträtt vid två tillfällen under år 1968. Därutöver
har hållits flera sammanträden med kommitténs experter. Gemensamma
överläggningar med de danska, finska och norska sjölagskommittéerna har
ägt rum i Stockholm den 4—9 november 1968.
Kommittén har genom skrivelse till Kungl. Maj :t den 31 oktober 1968
hemställt om vissa åtgärder beträffande dispaschörernas verksamhet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
36
Kommittéer: Justitiedepartementet
17. Aktiebolag sutredning en
Ju: 17
Tillkallad enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 12 februari 1980 och
den 2 november 1962 för att i samråd med motsvarande utredningar i de
övriga nordiska länderna utarbeta en enhetlig nordisk aktiebolagslagstiftning
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1960 och den 10 december
1962):
Nial, S. Håkan, f. d. professor, f. d. rektor vid Stockholms universitet
Särskilda sakkunniga att på kallelse av utredningsmannen biträda vid utredningen
:
Bolin, A. Bertil, direktör
Borgström, Carl, direktör
Gabrielson, Lars, direktör
Gustafsson, Stig G., jur. kand.
Hanner, Per V. A., docent, auktoriserad revisor
Köhler, Nils G., advokat
Pehrsson, Wilhelm P., advokat
Stiernstedt, Stefan W. O., byråchef
Expert:
Glaumann, Harry M., byrådirektör (fr. o. in. den 14 maj 1968)
Förordnad att biträda utredningen:
Hedström, Anders, hovrättsassessor (fr. o. in. den 1 september 1968)
Sekreterare:
Loheman, Arne, hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Hemström, Carl J. F., jur. kand.
Zetterquist, Göran F., hovrättsassessor
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, 115 32 Stockholm,
tel. växel 63 57 60
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 39 och 1963: I Ju 31.
Sammanträden har hållits med delegerade från de övriga nordiska länderna
i Köpenhamn den 1—9 mars 1968. Utredningsmannen har sammanträtt
med den finska utredningens ordförande den 6 och 7 november 1967
i Helsingfors och den 12—14 september 1968 i Stockholm samt med den
danska utredningens ordförande den 27 november 1967 i Stockholm. De
sakkunniga och utredningsmannen har sammanträtt den 18 och 19 januari
1968 samt den 24 och 25 oktober 1968.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
37
Ju: 18
Riksclagsberättelsen år 1969
18. Utredningen angående fraktavtalet vid godsbefordran på väg
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 11 november 1960 för
att utreda frågan om lagstiftning i anledning av svensk anslutning till konventionen
om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1960):
Sidenbladh, Karl J. E., hovrättspresident, ordförande
Andersson, Torsten C., direktör
Nordström, Clas G., departementsråd
Expert:
Thorell, K. Arne B., direktör
Sekreterare:
Weidstam, Åke, hovrättsassessor
Lokal: Hovrätten för övre Norrland, Fack, 901 Öl Umeå 1, tel. 090/
11 82 70
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 47.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 sammanträtt
två dagar. Dessutom har en arbetsgrupp inom utredningen sammanträtt
med motsvarande arbetsgrupper från Danmark, Finland och Norge under
två dagar.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
19. Utredningen av frågan om verkställighet av utländsk dom i tvistemål
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1960 för att
utreda frågan om verkställighet här i riket av utländsk dom i tvistemål och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 14 december
1960):
Welamson, Lars T., professor
Expert:
Eek, Hilding, professor
Sekreterare:
Holstad, B. Sigvard, hovrättsassessor
Lokal: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2, 113 29 Stockholm, tel.
34 59 11 (Welamson)
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 48.
Utredningsmannen har under tiden november 1967—september 1968 hållit
två sammanträden med experten.
Den 4 oktober 1968 har utredningsmannen avgett betänkandet »Verkställighet
av utländska domar i förmögenhetsrättsliga mål» (SOU 1968: 40).
År 1966 inleddes överläggningar om revision av 1932 års konvention med
38
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 21
Danmark, Finland, Island och Norge om erkännande och verkställighet av
domar. För arbetet härmed har utredningsmannen och sekreteraren deltagit
i överläggningar med sakkunniga från Danmark, Finland och Norge i
Oslo den 11—13 mars 1968 och i Köpenhamn den 9—11 september 1968.
Utredningsmannen beräknas slutföra uppdraget under år 1969.
20. Expropriationsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1960 för
översyn av expropriationslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 5 januari
1961):
Körlof, A. H. Voldmar, regeringsråd, ordförande
Ekström, Sven E. A., kommunalkamrer, led. av II kamm.
Garpe, D. A. Joakim, fil. mag.
Grebäck, Erik H., agronom, led. av II kamm.
Hansson, Gustaf Henry, civilingenjör, f. d. riksdagsman
Johansson, Knut B. M., förbundsordförande, led. av I kamm.
Lundström, N. Birger, redaktör, led. av I kamm.
Experter:
Hernmarck, A. G. Michaél, jur. dr, advokat
Johansson, Sven-Erik, professor
Lindh, Åke H., andre förbundsordförande
Löfgren, Å. Sigurd, auktoriserad revisor
Westin, J. Olle, civilingenjör
Westman, Erik Gustaf, stadsjurist
Sekreterare:
Landh, Lars V., hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Sterzel, Georg F., hovrättsassessor
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., 117 20 Stockholm, tel. 41 60 03
(Landh), 41 16 67 (Sterzel)
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 49.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 sammanträtt
tolv dagar. Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med särskilda
arbetsgrupper inom utredningen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
21. Domstolskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 mars och den 29
december 1961 för översyn av domstolsväsendet (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 april 1961 och den 22 februari 1962):
39
Ju: 21
Riksdagsberättelsen år 1969
Elliot, Knut E., f. d. hovrättspresident, ordförande
Brandt, H. Birger D., rådman
Engqvist, Carl Olof, f. d. lagman
Hult, Bengt V., f. d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen
Stangenberg, Eric G., häradshövding
Stangenberg, Harriet S. T., t. f. expeditionschef
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Experter:
Brundin, S. A. Torleif (Leif), justitieråd
Henkow, K. G. Ingvar, hovrättsråd
Kilander, B. Ingemar, hovrättsråd
Lyberg, Folke, lönedirektör
Petrén, G. Otto E., justitieråd
Sandström, Bengt G. T., lagman
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Rådgivande nämnden:
Andersson, A. G. Birger, redaktör, led. av I kamm.
Bergh, K. Ragnar, f. d. folkskoleinspektör, f. d. riksdagsman
Kristensson, Astrid M., jur.kand., förbundsdirektör, led. av II kamm.
Larsson, Erik, i Norderön, hemmansägare, led. av II kamm.
Nelander, Eric M., expeditionsföreståndare, led. av II kamm.
Nyberg, J. Olaus, redaktör, f. d. riksdagsman
Svedberg, Erik D., hemmansägare, led. av I kamm.
Svensson, Gustaf L., hemmansägare, f. d. riksdagsman
Ekelöf, Per Olof, professor
von Feilitzen, Styrbjörn, direktör
Gamstedt, Eric V., överåklagare
Wiklund, Holger D. E., advokat
Sekreterare:
Malmström, Bengt G. V., hovrättsassessor
Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 67 85 96
De ursprungliga direktiven för kommittén, se 1962:1 Ju 45 och 1963:
I Ju 40. Ändrade direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet
den 28 juni 1968):
Domstolskommittén har genom beslut av Kungl. Maj :t den 23 mars och
den 29 december 1961 fått i uppdrag att företa en allmän översyn av domstolsväsendet.
I direktiven förutsattes att kommittén skulle bedriva arbetet
så att förslag i delfrågor kunde läggas fram utan avvaktan på det slutliga
resultatet av utredningsarbetet.
I betänkandet »Rådhusrätternas förstatligande» (SOU 1963:56) lade
kommittén fram vissa förslag beträffande underrättsorganisationen. Sålunda
föreslogs bl. a. att rådhusrätterna skulle förstatligas. På grundval av
detta förslag genomfördes år 1964 lagstiftning i ämnet (SFS 1964: 645, 646,
40
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 22
649—651). Betänkandet innehöll också förslag angående underrätts domförhet
vid särskild huvudförhandling i tvistemål och om principer för domkretsindelningen
för underrätterna. 1 betänkandet »Ny domkretsindelning
för underrätterna» (SOU 1967:4) har kommittén redovisat vissa ytterligare
allmänna överväganden beträffande domkretsindelningen och med dem
som utgångspunkt utformat ett detaljerat förslag till ny sådan indelning.
Kommitténs förslag angående underrätts domförhet och om principer för
domkretsindelningen för underrätterna har beretts inom justitiedepartementet.
Frågorna har tagits upp i en den 19 april 1968 beslutad remiss till
lagrådet. Denna remiss innehåller också förslag i vissa andra frågor som
är av grundläggande betydelse för underrätternas organisation.
I den nämnda lagrådsremissen har förutsatts att vissa allmänna frågor
som rör underrätterna skall utredas ytterligare av en arbetsgrupp inom
justitiedepartementet. Detta gäller bl. a. frågan om statens övertagande av
skyldigheten att hålla lokaler in. m. för underrätterna. Avsikten är att denna
arbetsgrupp skall behandla också sådana frågor om underrätternas inre
organisation, som kommer upp i samband med att en enhetlig underrättsorganisation
genomföres.
Vidare kan nämnas att sjölagskommittén genom tilläggsdirektiv har fått
i uppdrag att utreda frågan om forum i sjörättsmål.
På grund av det anförda anser jag, att domstolskommitténs uppdrag nu
kan begränsas till att avse följande frågor.
1. Överrättsprocessen: avgränsningen av fullföljdsrätten till högsta domstolen
och inskränkningen i rätten att åberopa nya grunder och ny bevisning
i hovrätt, hovrättens domförhet samt de övriga frågor rörande överrättsprocessen
och nedre justitierevisionens organisation som bär berörts i
de tidigare utfärdade direktiven.
2. Domarutbildningen och domarkårens utformning.
3. Tillskapandet av ett alternativ till skiljemannaförfarandet.
I arbetet på dessa frågor bör vad som förut har anförts i direktiv för kommittén
alltjämt vara vägledande. Förslag i frågorna bör läggas fram skyndsamt.
Kommittén bör vara oförhindrad att arbeta på avdelningar. Varje avdelning
bör därvid kunna lägga fram förslag i den eller de frågor som har
överlämnats till den.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sex sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1969.
22. Trafilimålskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 mars 1961 för att
undersöka möjligheterna att förenkla handläggningen av trafiköverträdelser
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1961):
Kristensson, A. Yngve S., f. d. borgmästare, ordförande
Agvald, Sten R., advokat
Berndtsson, Berndt-Erik, överåklagare
Fröding, Nils G. O., häradshövding, f. d. riksdagsman
2f Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
41
Ju: 22 Riksdagsberättelsen år 1969
Holmquist, Bertil G., rättschef
Lindroth, Kurt J. H., överdirektör
Lindstrand, E. Lennart, jur. kand., direktör
Experter:
Boalt, H. Gunnar R., professor (t. o. in. den 31 december 1968)
Dureman, E. Ingmar, laborator (fr. o. in. den 17 oktober 1968)
Elwing, Carl Magnus, preceptor
Hjelmqwist, Karl Gustaf H., landssekreterare (fr. o. in. den 17 juni 1968)
Husén, Torsten, professor (t. o. in. den 31 december 1968)
Johansson, K. Gunnar E., professor
Settergren, Erik H., poliskommissarie
Sveri, Knut O., professor
Sekreterare:
Cosmo, Carl-Johan O., hovrättsassessor
Iversen, Stig G. L., hovrättsassessor (fr. o. m. den 3 oktober 1968)
Morath, B. Axel, kammaråklagare (t. o. m. den 15 september 1968).
Kommittén har biträtts av kanslirådet jur. dr G. Simson med vissa undersökningar
om utländsk rätt.
Lokal: Sveavägen 13—15, 2 tr, 111 57 Stockholm, tel. 10 51 36 (ordföranden),
10 96 36, 10 93 85 och 10 79 34 (sekreterarna).
Direktiven för kommittén, se 1962: I Ju 46.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sammanträden
under tio dagar.
Kommittén har den 25 maj 1968 avgett ett delbetänkande, benämnt »Trafikmålsutredningar»
(SOU 1968: 19). Återstående utredningsarbete beräknas
pågå under hela år 1969.
23. Militärs traffsakk unn ig a
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961 för
utredning av frågan rörande straff- och disciplinmedel mot krigsmän m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1962):
Thyresson, Gunnar, hovrättsråd, ordförande
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av I kamm.
Jacobsson, Per, socialvårdsassistent, led. av I kamm.
Experter:
Friberg, Hans, förvaltare
Magnusson, Erik I., rustmästare
Marcus, Stig, rättschef
Virgin, Fritz-Ivar C., överste
Sekreterare:
Boström, Fredrik V. E., rådman
42
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 24
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 4, 2 tr., 111 53 Stockholm, tel. växel 24 59 50
Direktiven för utredningen, se 1963: I 45.
Utredningen beräknas bli slutförd i början av år 1969.
24. Sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös egendom
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2S juni 1962 för att
följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har uppdrag att utarbeta
förslag till lag om köp av lös egendom, samt att, under beaktande av pågående
arbete att åstadkomma en internationell köplag, överväga om anledning
föreligger att föreslå ändringar i den svenska köplagen (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 juli 1962).
Genom beslut den 25 maj 1967 har Kungl. Maj :t vidgat uppdraget till att
avse en begränsad översyn av den svenska köplagen (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 juni 1967):
Karlgren, G. Hjalmar T., f. d. justitieråd
Hellner, Jan E., professor
Experter:
Bergman, S. Christer, byrådirektör
Cedercrantz, Bror O. C., direktör
Grubbe, S. Tage V., förbundsjurist
Köhler, Nils G., advokat
Pettersson, Eric B., civilekonom
Siljeström, Sten G. L., direktör
Wiberg, G. Lennart E:son, direktör
Sekreterare:
Ekström, Allan, hovrättsassessor
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, 115 32 Stockholm,
tel. växel 63 57 60
Direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 51 och 1968: Ju 30.
Tilläggsdirektiv (anförande av t. f. chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Sven-Eric Nilsson, till statsrådsprotokollet den 20 november 1968):
Enligt 9 kap. 10 § handelsbalken skall den som har lånat pengar och inte
betalar igen lånet inom föreskriven tid betala 6 % ränta på lånebeloppet från
förfallodagen, om inte särskild ränta har blivit utfäst. Om ingen förfallotid
är utsatt skall enligt samma lagrum utgå 5 % ränta från stämningsdagen.
Hänvisning till handelsbalkens regler om ränta finns i bl. a. 38 § lagen den
20 juni 1905 (nr 38 s. 1) om köp och byte av lös egendom (köplagen). Enligt
denna bestämmelse skall 9 kap. 10 § handelsbalken tillämpas i fråga om
köpares skyldighet att betala ränta på köpeskillingen. Vid handelsköp skall
räntesatsen dock vara 6 % även om förfallodag inte är utsatt. Räntan beräknas
normalt från den tidpunkt då godset avlämnades.
Föreskrifter om ränta finns också i en rad andra författningar på olika
43
Ju: 24 Riksdagsberättelsen år 1969
områden. I allmänhet innebär dessa bestämmelser att ränta skall beräknas
efter en i författningen angiven procentsats.
Frågan om en översyn av reglerna om gäl dränta aktualiserades vid 1965
års riksdag genom en motion (II: 166). Motionen remissbehandlades. Första
lagutskottet påpekade i sitt utlåtande över motionen (1LU 25), att det under
remissbehandlingen hade framhållits vissa förhållanden som kunde tala
för en modernisering av gällande bestämmelser. Från flera håll hade förordats
en rörlig räntesats, anknuten till riksbankens diskonto. Den nuvarande
ordningen med olika räntesatser beroende på om förfallodag avtalats eller
inte hade kritiserats. Vidare hade invändningar riktats mot att ränta i fall
då förfallodagen inte var bestämd skulle utgå först från stämningsdagen och
inte från den tidpunkt då krav framställts. Enligt utskottets mening visade
remisskritiken att en översyn av de aktuella bestämmelserna i handelsbalken
var påkallad. Samtidigt påpekade utskottet att även åtskilliga andra lagar
och författningar innehöll bestämmelser om ränta. Den genom motionen
aktualiserade frågan borde bedömas under hänsynstagande också till dessa
bestämmelser, och utskottet förordade att en sådan mer omfattande översyn
kom till stånd. Det borde enligt utskottet ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra
på vilket sätt och i vilket sammanhang detta lämpligen borde ske. Riksdagen
gav Kungl. Maj:t till känna vad utskottet hade anfört (rskr 258).
Jag delar uppfattningen att reglerna om ränta vid dröjsmål med betalningbehöver
ses över. önskemål om ändringar i gällande bestämmelser på detta
område har förts fram också i andra nordiska länder. En översyn bör därför
lämpligen företas i nordiskt samarbete. F. n. pågår i samråd mellan sakkunniga
från Danmark, Finland, Norge och Sverige en översyn av lagstiftningen
om köp av lös egendom. Därvid aktualiseras bestämmelserna om dröjsmålsränta
i 38 § köplagen. I Danmark, Finland och Norge har de sakkunniga
fått särskilt uppdrag att behandla också frågor om ränta på andra förmögenhetsrättsliga
fordringar. Enligt min mening bör uppdraget för de
svenska sakkunniga vidgas på motsvarande sätt.
Översynen bör främst avse de allmänna reglerna om dröjsmålsränta i 9
kap. 10 § handelsbalken samt bestämmelser som hänvisar till nämnda lagrum.
De sakkunniga bör därvid förutsättningslöst pröva de ändringsförslag
som fördes fram vid 1965 års riksdag. De sakkunniga bör vidare kartlägga
övriga bestämmelser om ränta på det förmögenhetsrättsliga området och ta
ställning till i vad mån eventuella ändringar i 9 kap. 10 § handelsbalken bör
föranleda ändringar i nämnda lagstiftning. Däremot bör exempelvis räntesatserna
inom skattelagstiftningen inte behandlas i detta sammanhang.
De sakkunniga har dels hållit fem sammanträden med experterna dels
deltagit i nordiska överläggningar i Köpenhamn den 1—4 maj 1968 dels haft
rådplägningar vid två tillfällen med företrädare för olika organisationer
inom näringslivet.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1969.
44
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 26
25. Sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, handelsagentur
och handelsresande
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har uppdrag att utarbeta
förslag till lagstiftning om kommission, handelsagentur och handelsresande,
samt att, med uppmärksamhet på vissa inom Nordiska rådet framförda
önskemål, överväga om anledning föreligger att föreslå ändringar i den
svenska kommissionslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli
1962):
Karlgren, G. Hjalmar T., f. d. justitieråd
Hellner, Jan E., professor (t. o. m. den 18 januari 1968)
Grönfors, Kurt G. W., professor (fr. o. in. den 19 januari 1968)
Sekreterare:
Knutsson, P. Anders, hovrättsassessor (t. o. m. den 29 februari 1968)
Stendahl, Anders, hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 mars 1968 )
Lokal: Styrmansgatan 17, 114 54 Stockholm, tel. 60 62 88 (Karlgren), hovrätten
för Västra Sverige, Box 5051, 402 22 Göteborg, tel. 13 72 38 (sekreteraren)
Direktiven
för de sakkunniga, se 1963: I Ju 52.
Utredningsarbetet har huvudsakligen inriktats på att utforma förslag till
ändringar i kommissionslagens regler i fråga om förutsättningarna för
uppdrags upphörande och verkningarna därav.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
26. Sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa det arbete, som bedrivs av en i Danmark tillsatt kommitté för utredning
av lagstiftning om skiljedom, och att, under beaktande även av viss
internationell reglering, överväga om anledning föreligger att föreslå ändringar
i den svenska lagstiftningen om skiljedom (se Post- och Inrikes tidn.
den 18 juli 1962):
Brundin, S. A., Torleif (Leif), justitieråd
Hellners, K. Vidar, chargé d’affaires
Lokal: Högsta domstolen, Box 2066, 103 12 Stockholm 2, tel. växel 23 67 20
Direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 53.
Utredningsarbetet har inriktats på att förbereda förslag till de ändringar i
den svenska lagstiftningen om skiljedom som kan föranledas av vissa internationella
konventioner på området.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
45
Ju: 27
Riksdagsberättelsen år 1969
27. Sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbetsutskott rörande den
nordiska rättsgemenskapen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1982 för
att i nordiskt samråd utreda förutsättningarna för att bevara och utveckla
den nordiska rättsgemenskapen för den händelse ett eller flera av de nordiska
länderna blir medlemmar av eller på annat sätt tillträder EEC (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1962 ):
Myrsten, J. Lennart, bitr. utrikesråd
Rainer, A. Ove, statssekreterare
Lokal: Kanslihuset, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 45 00 (Rainer)
Direktiven
för de sakkunniga, se 1963: I Ju 58.
De sakkunniga följer fortlöpande lagstiftningsarbetet inom EEC i de ämnen
som kan tänkas komma att vara av intresse för den samnordiska lagstiftningen.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1969.
28. Departementsutredningen
Sedan Kungl. Maj :t beviljat förutvarande utredningsmannen entledigande
från det uppdrag att utreda statsdepartementens organisation och arbetsformer
som meddelats honom av Kungl. Maj :t den 5 juni 1963, har för uppdragets
fullgörande en utredningsman tillkallats enligt bemyndigande av
Kungl. Maj :t den 3 februari 1967:
Berggren, Erik G. C., kansliråd
Expert:
Edelsvärd, Olle A., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Hammar, Lars G. A., byrådirektör
Rundqvist, D. Enar, lönesekreterare
Sanmark, P. Arvid L., hovrättsfiskal
Lokal: Sveavägen 24—26, 3 tr., 111 57 Stockholm, tel. 10 28 06 (Berggren),
10 30 17 (Edelsvärd), 10 30 68 (Hammar), 10 30 67 (Sanmark), 10 28 07
(kansli)
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Ju 58.
I fråga om decentralisering av ärenden har utredningen t. o. m. oktober
1968 lagt fram 107 promemorior (stencilerade). I denna del beräknas den
fortsatta utredningen — som har avslutats i övriga delar (se 1966: Ju 48)
— pågå under hela år 1969.
46
Kommittéer: Justitiedepartementet
29. Gruvrättsutredningen
Ju: 30
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för en
allmän översyn av gruvlagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli
1963):
af Geijerstam, Sven O., landshövding, ordförande
Bokling, Lars Erik, direktör
Lindbergson, Karl Albert, generaldirektör
Lindell, Nils, förbundsordförande
Nordmark, Hans A., direktör
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Expert:
Fröman, K. Gösta L., f. d. bergmästare
Sekreterare:
Delin, Lars A., hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Gullberg, Hans E., revisionssekreterare
Lokal: Justitiedepartementet, St. Nygatan 2 B, 2 tr., 111 27 Stockholm, tel.
växel 23 66 60 (sekreteraren), högsta domstolen, 103 10 Stockholm 2, tel.
växel 23 67 20 ankn. 81 (biträdande sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Ju 62.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tolv
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete såvitt det avser den allmänna
gruvlagstiftningen under år 1969.
30. Sakkunnig angående lagstiftningen om skifte av dödsbo
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1964 för
att följa arbetet i en i Danmark tillsatt kommitté för revision av den danska
lagstiftningen om skifte av dödsbo samt att lämna upplysningar om svensk
rätt på området och vidare överväga, om anledning föreligger att föreslå
ändringar i den svenska lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 23 januari
1964):
Höglund, Olof A., justitieråd
Lokal: Högsta domstolen, Box 2066, 103 12 Stockholm 2, tel. växel 23 67 20
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Ju 62.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
47
Ju: 31
Riksdagsberättelsen år 1969
31. Samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 oktober 1964 för behandling
av frågor angående åtgärder mot ungdomsbrottsligheten (se Postoch
Inrikes tidn. den 3 december 1964):
Romander, Holger A. G., riksåklagare, ordförande
Steen, Bengt A. B., bitr. riksåklagare (suppl.)
Eriksson, G. Torsten, generaldirektör, vice ordförande
Nyman, Erik O., överdirektör (suppl.)
Rexed, Bror A., generaldirektör
Rosén, Göta M., avdelningschef (suppl.)
Grunewald, Karl R., medicinalråd (suppl.)
Löwbeer, Hans, generaldirektör
Eek, Karin, bitr. skolöverläkare (suppl.)
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör
Bergh, E. Albert, byråchef (suppl.)
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Lindroth, Kurt J. H., överdirektör (suppl.)
Carlstein, Rune A., ordförande i statens ungdomsråd, led. av II kamm.
Gråby, Lars G. L., konsulent (suppl.)
Ågren, G. Ingvar, rådman
Adde, Ragnar A. V., bitr. häradshövding (suppl.)
Granath, Karl-Erik, barnavårdsdirektör
Wickberg, J. Algot, barnavårdsdirektör (suppl.)
Experter:
Sveri, Knut O., professor
Aspelin, L. B. Erland, hovrättsassessor (fr. o. in. den 3 maj 1968)
Sekreterare:
Larsson, Ulla, departementssekreterare
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00
Direktiven för samarbetsorganet, se 1966: Ju 58.
Under tiden november 1967—oktober 1968 har samarbetsorganet hållit
fem sammanträden. Dessutom har en särskild arbetsgrupp sammanträtt ett
flertal gånger.
Samarbetsorganet överväger bl. a. frågan om förbättrat brottsförebyggande
samarbete på det lokala planet. Ett preliminärt förslag har framlagts
av arbetsgruppen.
48
Kommittéer: Jnstitiedepartementet
32. Förmy
Ju: 33
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1964 för
översyn av förmynderskapslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 18
februari 1965):
Laurin, Joel, f. d. hovrättspresident, ordförande
Bergegren, Astrid, kontorist, led. av II kamm.
Gustafsson, G. Einar, lantbrukare, f. d. riksdagsman
Hejdeman, Gunnar A., kommunalråd
Hilding, Per, pol. mag., huvudredaktör, f. d. riksdagsman
Lindahl, Magnus, advokat
Lundgren, Tuve, jur. kand., kanslichef
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm.
Expert:
Nordqvist, Björn, jur. kand., kanslichef
Sekreterare:
Sjögreen, E. Lennart A. A:son, hovrättsassessor
Lokal: Göta hovrätt, Box 1309, 551 02 Jönköping, tel. växel 036/11 94 30
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 60.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sju sammanträden.
Utredningen har den 26 april 1968 avlämnat en promemoria med förslag
till författningsändringar vid en sänkning av myndighetsåldern till 20 år
(Stencil Ju 1968: 9).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
33. 1965 års valtekniska utredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 januari 1965 för att
utreda vissa tekniska valfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars
1965):
Widegren, Björn G., borgmästare, ordförande
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av 1 kamm.
Lundgren, Stig H. E., byrådirektör
Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av I kamm.
Nyberg, J. Olaus, redaktör, f. d. riksdagsman
Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Carlsson, Ulf V., organisationsdirektör (fr. o. m. den 10 maj 1968)
Ekstam, Gunnar E., avdelningschef (fr. o. in. den 10 maj 1968)
49
Ju: 33 Riksdagsberättelsen år 1969
Larson, Brita I. M., byrådirektör (fr. o. in. den 15 oktober 1968)
Wentz, Nils Olof, kansliråd (fr. o. in. den 23 april 1968)
Sekreterare:
Nilsson, N. Per-Erik, hovrättsassessor
Lokal: Hovrätten för Övre Norrland, Fack, 901 Öl Umeå 1, tel. växel 090/
11 82 70
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 61.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet
den 1 mars 1968):
I betänkandet »Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval» (SOU
1967:27) har 1965 års valtekniska utredning föreslagit att den del av valförrättningen
som sker i vallokalerna skall pågå två dagar vid samtidiga
riksdags- och kommunalval. Poströstningen skall enligt vad utredningen har
föreslagit konstrueras som en form av förtidsröstning som skall vara avslutad
i så god tid att poströsterna kan ingå i den preliminära röstsammanräkningen.
Vid remissbehandlingen av betänkandet har nästan alla remissinstanser
intagit en i princip välvillig hållning till förslaget men i fråga om
den närmare utformningen av reglerna om tid för valen och om poströstningen
är åsikterna i viss mån delade. Bl. a. går meningarna isär beträffande
den lämpliga förläggningen av tvådagarsvalen. Några remissinstanser
stöder utredningens förslag att förlägga valen till söndag—måndag men
de flesta föredrar lördag—söndag. Från många håll framhålls allmänt att
både tvådagarsvalen och den nya poströstningen kommer att ställa ökade
anspråk på en redan hårt belastad valorganisation. Man befarar att det
skall bli ännu svårare än hittills att fylla behovet av kompetenta valförrättare
och lämpliga vallokaler.
I den nyligen avlämnade propositionen (nr 27) om en partiell författningsreform
har redan nämnts att frågorna om ändrad tid för valförättning
och om röstning i annan ordning än genom personlig inställelse i vallokal
bör undersökas ytterligare, innan statsmakterna tar slutlig ställning
till dem. Jag föreslår nu att valtekniska utredningen får i uppdrag att utföra
denna kompletterande undersökning. Därvid bör självfallet i första
hand beaktas de olika synpunkter och uppslag som har kommit fram
under remissbehandlingen av utredningens betänkande.
Som statskontoret påpekat i sitt remissyttrande har det inte tidigare
undersökts vilka möjligheter som kan finnas att förenkla och effektivisera
valförfarandet genom användning av modern data- och kontorsteknik.
Detta bör ske nu. Valtekniska utredningen bör sålunda kartlägga förutsättningarna
för en sådan omläggning av valtekniken att valmaterialet kan sorteras,
räknas och registreras på maskinell väg. Maskinell teknik kan måhända
komma till användning även vid registreringen av de personer som
har röstat. De förslag som utredningen lägger fram bör ha till utgångspunkt
att de väsentliga principerna i valsystemet t. v. skall lämnas orubbade. Det
bör sålunda, för att ta ett exempel, inte kunna bli fråga om att enbart av
valtekniska skäl övergå från det nuvarande systemet med fri nominering
av kandidater till ett system med obligatorisk registrering av partier och
officiell kandidatur vid valen.
Möjligheterna att använda maskinell teknik i valförfarandet torde till
50
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 34
väsentlig del vara beroende av om valmaterialet kan standardiseras. Ett
första steg mot standardisering av valmaterialet kommer att tas, om man
genomför förslaget i proposition nr 27 att staten kostnadsfritt skall tillhandahålla
papper till valsedlar för samtidigt förrättade riksdags- och kommunalval.
Vad som nu bör utredas är närmast om man kan tänka sig en
ordning där staten kostnadsfritt framställer valsedlar åt partier som så
önskar. Med hänsyn till den nyss nämnda principen om fri nominering av
kandidater kan det dock inte bli fråga om att göra utnyttjandet av sådana
av staten framställda valsedlar obligatoriskt. Krav bör möjligen kunna uppställas
på att väljaren använder valsedel av standardiserad typ, men han
bör alltjämt ha en möjlighet att själv fylla i sin valsedel.
Det bör inte vara något hinder mot att man prövar en ny ordning med
standardiserat valmaterial enbart vid riksdagsvalen, om utredningen skulle
finna att det stöter på svårigheter att tillhandahålla standardiserade valsedlar
för samtliga val som förrättas samtidigt.
Det är inte uteslutet att införandet av maskinell teknik i valförfarandet
kan kräva vissa ändringar i valorganisationen för att de nya tekniska metoderna
skall ge fullt utbyte. Även sådana rationaliseringsfrågor som berör
valorganisationen bör uppmärksammas av utredningen. I samband med en
undersökning av möjligheterna att effektivisera valorganisationen bör utredningen
pröva bl. a. i vad mån det kan vara lämpligt att flytta över administrativa
uppgifter som nu ankommer på Kungl. Maj :t till den centrala
valmyndighet som har föreslagits i proposition nr 27.
I proposition nr 27 har framhållits att gällande vallagar är bristfälliga i
systematiskt och språkligt hänseende och att de snarast bör bli föremål för
en fullständig lagteknisk översyn. Uppgiften att företa en sådan översyn
bör anförtros åt valtekniska utredningen.
Valtekniska utredningen bör bedriva sitt arbete med största möjliga
skyndsamhet. Särskilt angeläget är att sådana reformer kommer till stånd
att poströsterna kan ingå redan i den preliminära röstsammanräkningen.
Det är en väsentlig brist i det nuvarande valsystemet att man med gällande
regler om poströstning inte kan få fram tillförlitliga uppgifter om utgången
av valen tillräckligt snabbt. Denna brist i systemet bör avhjälpas före 1970
års val. Riksdagsordningens bestämmelser om val till riksdagen har i proposition
nr 27 utformats så att de förslag som valtekniska utredningen kan
komma att framlägga kan genomföras utan ytterligare grundlagsändring.
Utredningen har under tiden april—oktober 1968 hållit fem sammanträden.
Dessutom har utredningens experter sammanträtt vid sex tillfällen.
Utredningen beräknas avge betänkande med förslag till ett nytt valtekniskt
förfarande under våren 1969. Arbetet med återstående utredningsuppgifter
beräknas pågå under hela år 1969.
34. 1965 års abortkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 mars 1965 för utredning
om abortlagens tillämpning och därmed sammanhängande spörsmål
samt en allmän översyn av abortlagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 10 mars 1965):
51
Ju: 34 Riksdagsberättelsen år 1969
Hult, Bengt V., f. d. justitieråd, ordf. i arbetsdomstolen, ordförande
Alm, Görel G. M., fil. band., amanuens
Hamrin-Thorell, Ruth L., redaktör, led. av I kamm.
Holmqvist, A. Mary S., barnavårdsman, led. av II kamm.
Kristensson, Astrid M., jur. band., förbundsdirektör, led. av II kamm.
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm.
Olsson, Elvy E., led. av I kamm.
Westberg, S. Verner, med. dr, f. d. överläkare
Experter:
Englund, Sven E., med. dr, bitr. överläkare
af Geijerstam, K. Gunnar, med. lic., bitr. överläkare
Jonsson, R. A. Margit, kurator
Odquist, Gudrun, I., kurator
Sjövall, Elisabet, med. lic., f. d. riksdagsledamot
Swensson, Dag C. W., byrådirektör
Öhrberg, Kjell O., med. lic.
Sekreterare:
Bergström, S. Gunvor M., kansliråd
Rengby, Sven F. N., byrådirektör
Lunning, Lars G. H., hovrättsfiskal (t. o. m. den 15 januari 1968).
Kanslirådet jur. dr Gerhard Simson biträder kommittén med vissa undersökningar
rörande utländsk rätt.
Lokal: St. Nygatan 2 A, 4 tr., 11127 Stockholm, tel. växel 23 66 60 eller
2131 73.
Direktiven för kommittén, se 1966: Ju 62.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sex sammanträden
under sammanlagt sexton dagar. Under sju av dessa dagar har
överläggningar ägt rum med motsvarande danska och finska kommittéer.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
35. Utredningen rörande internationell adoptionsrätt
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 för översyn
av den internationellrättsliga regleringen rörande adoption (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 september 1965):
Walin, A. Gösta, f. d. justitieråd, ordf. i lagberedningen
Experter:
Hellners, K. Vidar, chargé d’affaires
Lindh, Gunnar B. T., advokat
Sekreterare:
Vängby, Staffan O. S., hovrättsassessor
52
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 37
Lokal: St. Nygatan 2 B, 1 tr. (postadress: Justitiedepartementet, Fack,
103 10 Stockholm 2), tel. växel 23 66 60
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 65.
Efter överläggningar med sakkunniga från Danmark, Norge och Finland
den 30 och 31 oktober 1967 har utredningen den 1 mars 1968 avgivit skrivelse
till chefen för justitiedepartementet med förslag att Sverige skall underteckna
Haagkonventionen om adoption. Utredningen har därefter upprättat
utkast till betänkande med förslag till lag om internationellrättsliga
förhållanden rörande adoption in. in. Utkastet har tillställts bl. a. finska
och norska sakkunniga för eventuellt yttrande.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1969.
36. Kommittén för lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för
översyn i vissa avseenden av lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihet
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1965):
Romanus, Sven E., justitieråd, ordförande
Dockered, G. Robert, lantbrukare, led. av II kamm.
Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, led. av I kamm.
Ljungberg, Blenda M., fil. mag., led. av II kamm.
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm.
Mattsson, Lisa, redaktör, led. av I kamm.
Sekreterare:
Sandström, Per T. M., hovrättsassessor
Lokal: Göta hovrätt, Box 1309, 551 02 Jönköping 1, tel. växel 036/11 94 30
(sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1966: Ju 66 och 1968: Ju 45.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tolv
interna sammanträden och ett sammanträde tillsammans med filmcensurutredningen.
Ordföranden och sekreteraren har dessutom haft överläggningar
med filmcensurutredningens ordförande och huvudsekreterare.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
37. Förpassningsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1965 för
att utreda frågan om hur kostnaderna skall kunna nedbringas för transporter
inom kriminalvården m. m.:
Wihlborg, Hans H., organisationsdirektör
Experter:
Brytting, O. Evert, byrådirektör
53
Ju: 37 Riksdagsberättelsen år 1969
Felin, Dag G. V., polismästare
Gordan, Kurt, fil. lic.
Grönberg, Arvid R. A., kriminalvårdsinspektör
Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 67 89 07 (Wihlborg),
67 83 22 (experter)
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 68.
Försöken att genom särskilda transportcentraler samordna transporter
av intagna följs upp. Undersökning pågår angående möjligheterna att överföra
ytterligare transporter till kriminalvården.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas år 1969.
38. Inskrivningskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1965 för
att utreda frågan om automatisk databehandling på inskrivningsväsendets
område (se Post- och Inrikes tidn. den 14 januari 1966):
Engqvist, C. Olof, f. d. lagman, ordförande
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Tillinger, Lars-Erik, departementsråd
Experter:
Gullnäs, S. Ingvar, expeditionschef
Spak, Carl-Anton, borgmästare (t. o. m. den 30 april 1968)
Stark, Hans-Olov, t.f. departementsråd (fr. o. m. den 30 april 1968)
Sekreterare:
Sönnerhed, N. Gunnar, hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Melin, Bo Olof, hovrättsassessor (fr. o. m. den 16 april 1968)
Lokal: Birger Jarlsgatan 22, 1/2 tr„ 114 34 Stockholm, tel. 10 83 92 (Sönnerhed),
10 31 64 (Melin)
Direktiven för kommittén, se 1966: Ju 69.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tolv sammanträden.
Flera studiebesök har gjorts, bl. a. på inskrivningsavdelningarna
i Mora och Leksand. Försöksverksamhet har bedrivits på ett par inskrivningsavdelningar
och på en av karolinska sjukhusets dataanläggningar.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
39. Kommittén för lagstiftningen angående trafikngkterhetsbrott
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1966 för
utredning angående lagstiftningen om trafiknykterhetsbrott (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 mars 1966):
Heuman, C. H. Maths, f. d. hovrättspresident, ordförande
54
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 40
Bengtsson, Hugo V., plåtslagare, led. av II kamm.
Hedlund, A. Rune, assistent, led. av I kamm.
Larsson, Erik, i Öskeviksby, lantbrukare, led. av II kamm.
Lothigius, Carl-Wilhelm, direktör, led. av II kamm.
Peterson, Eric Gustaf H., fastighetsförvaltare, led. av I kamm.
Experter:
Bonnichsen, Roger K., professor
Goldberg, Leonard, professor
Klette, Hans G., universitetslektor
Sveri, Knut O., professor
Thornstedt, Hans G., professor
Sekreterare:
Ihrfelt, Åke N. A., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens kommittéer, Lilla Badhusgatan 4, 411 21 Göteborg,
tel. 031/11 49 08 (ordföranden), 031/20 21 39 (ordförandens bostad)
och 031/13 72 65 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1967: Jn 57.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fem sammanträden.
Dessutom har överläggningar ägt rum med experterna samt
med representanter från Danmark, Finland och Norge.
En tidigare påbörjad undersökning av trafiknykterhetsbrottsklientelet är
i det närmaste avslutad. En undersökning av trafiknykterhetsbrottslighetens
omfattning och utveckling har inletts. Vidare har förberetts en undersökning
av alkoholpåverkade motorfordonsförares andel av trafikolyckor
med dödlig utgång.
Inom kommittén har upprättats promemorior om bl. a. en särskild ekonomisk
sanktion vid trafiknykterhetsbrott samt om promillegränser, tillbakaräkningsproblemet,
alkoholförtäring efter färden och utandningsprov
på förare av motorfordon för utrönande av alkoholförekomst i utandningsluften.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
40. FN-lagkommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 februari 1966 för
utredning om dels lagstiftning för genomförande av Förenta Nationernas
säkerhetsråds beslut och rekommendationer, dels särskild lagstiftning i anledning
av säkerhetsrådets resolution den 16 december 1966 om Syd-Rhodesia
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 mars 1966 och den 24 februari 1967):
Hellner, Eskil M., expeditionschef, ordförande
Hernelius, Allan J., chefredaktör, led. av I kamm.
Möller, Yngve A., chefredaktör, led. av I kamm.
55
Riksdagsberättelsen år 1969
Ju: 40
Expert:
Blix, Hans M., utrikesråd
Sekreterare:
Olsson, Hans G., hovrättsassessor
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., 117 20 Stockholm, tel. 41 42 36
Direktiven för kommittén, se 1967: Ju 59 och 1968: Ju 50.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit två sammanträden.
Kommittén har den 15 mars 1968 avlämnat »Promemoria med förslag till
lag om genomförande av vissa sanktioner mot Syd-Rhodesia jämte motiv och
bilagor» (Stencil Ju 1968: 6). Uppdraget i denna del är därmed slutfört.
Kommittén beräknas under år 1969 slutföra sitt arbete med utredningen
om en allmän lagstiftning för genomförande av Förenta Nationernas säkerhetsråds
beslut och rekommendationer.
41. Grundlagberedningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 april 1966 för fortsatt
utredning av författningsfrågan (se Post- och Inrikes tidn. den 1 april
1966):
Åman, O. Valter, landshövding, ordförande
Bengtsson, S. B. Ingemund, kontorsföreståndare, led. av II kamm.
Hernelius, J. Allan, chefredaktör, led. av I kamm.
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av II kamm.
Lundström, N. Birger, redaktör, led. av I kamm.
Pettersson, A. Georg, skyddskonsulent, led. av I kamm.
Wahlund, Sten G. W., f. d. professor, led. av II kamm.
Experter med huvuduppgift att fungera som suppleanter:
Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av II kamm.
Björkman, N. G. Folke, redaktör, f. d. riksdagsman
Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, led. av I kamm.
Lundgren, Stig H. E., byrådirektör
Övriga experter:
Andersson, Hans G., fil. kand. (fr. o. m. den 1 maj 1968)
Blix, Hans M., utrikesråd (fr. o. m. den 20 november 1968)
Blomqvist, O. Rune, departementsråd (fr. o. m. den 9 november 1968)
Johansson, Sune K., jur. kand., sekreterare i II kamm.
Lidbom, Carl G., rättschef
Löfstedt, Tomas E., departementsråd (t. o. m. den 31 oktober 1968)
Sanell, Åke, t. f. kansliråd (fr. o. m. den 9 september 1968)
Sköld, Lars G., rektor
56
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 42
Sterzel, Fredrik, preceptor, sekreterare i KU
Stjernquist, Nils Nilsson-, professor
Huvudsekreterare:
Holmberg, Erik G., hovrättsassessor
Övriga sekreterare:
Bergh, Carl Herman, hovrättsassessor (fr. o. m. den 16 februari 1968)
Gråberg, O. Gunnar, hovrättsassessor
Weidstam, Åke, hovrättsassessor
Lokal: Sveavägen 13—15, 2 tr., 111 57 Stockholm, tel. 10 79 63 (ordföranden),
10 76 44 (Holmberg), 10 77 59 (expeditionen), 10 79 63 (Andersson
och Bergh), 10 59 18 (Gråberg), 090/11 82 70 (Weidstam)
Direktiven för beredningen, se 1967: Ju 61.
Beredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sju sammanträden.
Dessutom har arbetsgrupper inom beredningen hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
42. Integritets skyddskommittén
Tillkallade enligt Kung!. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1966 för att
utreda frågor om förstärkt integritetsskydd på personrättens område (se
Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1966):
Lännergren, E. Bengt, justitiekansler, ordförande
Björk, Kaj Å., redaktör, led. av I kamm.
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av I kamm.
Larsson, Gunnar K. V., lantbrukare, led. av II kamin.
Lindqvist, Olle O. G., kommerseråd
Litzén, Anders G., revisionssekreterare
Åkerlund, Henrik, docent, led. av I kamm.
Experter:
Lindgren, Alf T., laborator
Wahren, J. Patrik, tekn. lic.
Sekreterare:
Ljungberg, Göran L. D., hovrättsassessor
Lokal: St. Nygatan 2 A, 4 tr., 111 27 Stockholm, tel. 23 66 60 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1967: Ju 62.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tolv sammanträden.
Kommittén avser att våren 1969 avge delbetänkande rörande
de s. k. avlyssningsapparaterna och med dem jämställda tekniska apparater.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
57
Ju: 43
Riksdagsberättelsen år 1969
43. Åmb et sansvar skommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att
utreda frågan om ämbetsansvar och disciplinärt ansvar i offentlig tjänst (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 juli 1966):
Rudholm, Sten J. G., hovrättspresident, ordförande
Strahl, Ivar, professor emeritus
Söderberg, Sten T. R., landstingsråd, f. d. riksdagsman
Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, led. av II kamm.
Wisén, Thore G. I., kansliråd
Experter:
Rerglund, Erik, sekreterare
Edgardh, Claes H. H., expeditionschef/rättschef
von Feilitzen, Styrbjörn O., direktör
Gustafsson, Stig G., jur. kand.
Neumuller, Jan F., ombudsman
Romson, Rolf, förste sekreterare
Sjöström, Lars-Erik, överstelöjtnant
Sekreterare:
Ljungar, Jan A. R., revisionssekreterare
Kommittén biträds av kanslirådet jur. dr Gerhard Simson med vissa undersökningar
rörande utländsk rätt.
Lokal: St. Nygatan 2 R, 2 tr„ 111 27 Stockholm, tel. växel 23 66 60 (kanslirådet
Wisén), St. Nygatan 2 A, 4 tr., 111 27 Stockholm (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1967: Ju 63.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sammanträden
under fem dagar. Härjämte har en särskild arbetsgrupp inom kommittén
sammanträtt vid ett flertal tillfällen.
Kommittén beräknas under år 1969 avlämna ett principbetänkande rörande
de centrala avsnitten av sitt ämbetsområde.
Utredningsarbetet i övrigt beräknas pågå under hela år 1969.
44. Utredningen om rättssociologisk undersökning inom skadeståndsrätten
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juli 1966 för att undersöka
möjligheterna att genomföra en rättssociologisk undersökning av
försäkrings inverkan på skadeståndslagstiftningen och söka utarbeta riktlinjer
för en sådan undersökning:
Hellner, Jan E., professor
Expert:
Jung, Jan E., fil. lic.
58
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 46
Adress: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2, Box 6801, 113 86 Stockholm,
tel. 31 31 40 (Hellner).
Överläggningar med motsvarande sakkunniga i Danmark, Finland och
Norge har hållits i Köpenhamn den 22—24 februari 1968.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1969.
45. Utredningen angående nordiskt institut för komparativ rätt
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 september 1966
för att i samarbete med motsvarande sakkunniga i övriga nordiska länder
undersöka lämpligheten av och möjligheterna för att inrätta ett nordiskt
institut för komparativ rätt:
Malmström, P. F. Åke, professor
Essén, Eric V., rådman
Lokal: Stockholms rådhusrätt, Fack, 104 20 Stockholm, tel. växel 22 20 60
(Essén).
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tio
sammanträden, varav ett tillsammans med motsvarande sakkunniga i övriga
nordiska länder.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
46. Skadeståndskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 november 1966 för
att tillsammans med sakkunniga i övriga nordiska länder utreda frågor om
skadestånd för framtida förlust av arbetsinkomst och om efterlevandes rätt
till skadestånd (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1966):
Conradi, Erland G. F., justitieråd, ordförande
Bengtsson, T. Bertil, professor
Lindahl, Carl Erik T., advokat
Experter:
Brundin, Gerdt G., fil. dr, f. d. byråchef (fr. o. in. den 5 april 1968)
Eriksson, Sten, försäkringsdirektör
Forstadius, Erik L. W., direktör
Land, Johan, kanslichef
Lindstedt, Hans G., direktör
Nilsson, Harald S., förbundssekreterare
Nilsonne, Ulf T., docent
Petri, Cad Axel H., försäkringsdomare
Svensson, Åke E. F., byrådirektör (fr. o. m. den 5 april 1968)
Wentz, Nils O., kansliråd
Widding, N. Åke W., hovrättsråd
59
Ju: 46
Riksdagsberättelsen år 1969
Sekreterare:
Strömbäck, Erland H. D. D:son, hovrättsassessor
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
(sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1967: Ju 68.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit elva
sammanträden, varav två med de övriga nordiska skadeståndskommittéerna.
Därutöver har två sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp
för frågan om värdesäkring av skadeståndslivräntor.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
47. Tillsynsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december 1966 för
att utreda behovet av tillsynspersonal vid fångvårdsanstalter in. m.:
Wihlborg, Hans H., organisationsdirektör
Experter:
Brytting, O. Evert, byrådirektör
Holmgren, E. Ivar, f. d. övertillsynsman (fr. o. in. den 14 november 1968)
Lundahl, R. Rune G., anstaltsdirektör (fr. o. m. den 14 november 1968)
Monie, G. Yngve, direktör
Pettersson, Erik G. A., f. d. ombudsman (t. o. in. den 13 november 1968)
Rigbäck, Berndt G., direktör
Stargård, E. Hugo, rektor
Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 67 89 07 (Wihlborg),
67 83 22 (experter)
Direktiven för utredningen, se 1967: Ju 69.
Kungl. Maj :t har den 28 juni 1968 till utredningen för beaktande överlämnat
skrivelse från Svenska vårdpersonalförbundet vari begärts utredning
om åtgärder för att öka tillsynspersonalens säkerhet under tjänstgöring
vid fångvårdsanstalter och ungdomsvårdsskolor.
Utredningen har avgett förslag om behovet av tillsynspersonal dels den
19 december 1967 vid fångvårdsanstalten Långholmen i anledning av arbetstidsförkortningen
den 1 januari 1968 m. in. och dels den 18 april 1968
vid fångvårdsanstalten Hall efter tillkomsten av vissa nya avdelningar. Förslag
har också avgetts den 17 maj 1968 och den 28 juni 1968 om vissa tekniska
och byggnadsmässiga åtgärder vid Långholmen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
60
Kommittéer: Justitiedepartementet
48. Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet
Ju: 48
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1966
för att bereda fråga om omläggning av rutiner inom rättsväsendet för automatisk
databehandling och därmed sammanhängande frågor:
Rainer, A. Ove, statssekreterare, ordförande
Brundin, S. A. Torleif (Leif), justitieråd (t. o. m. den 10 april 1968)
Gullnäs, S. Ingvar, expeditionschef (fr. o. m. den 11 april 1968)
Gustafsson, Åke G., departementsråd (fr. o. m. den 1 september 1968)
Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef
Nyman, Erik O., överdirektör
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Resare, Bengt C. M., överdirektör (t. o. m. den 31 augusti 1968)
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Rudholm, Sten J. G., hovrättspresident
Spak, Carl-Anton, borgmästare
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef
Sekreterare:
Alpsten, A. Börje, departementsråd
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00.
Myndigheter som berörs av samarbetsorganets verksamhet har utsett arbetsgrupper
eller kontaktmän. Kontaktman eller ordförande i resp. grupp
är följande:
domstolsväsendet
Odhammar, J. E. Ivan, byrådirektör
exekutionsväsendets organisationsnämnd
Edenfur, Rune E. S., avdelningsdirektör
försvarsstaben
Axelsson, A. Otto W., major
generaltullstyrelsen
Engdahl, O. Roland, gränschef
kontrollstyrelsen
Hillbo, Arne O., byråchef
kriminalvårdsstyrelsen
Ericsson, Carl-Henrik, avdelningschef
riksarkivet
Grage, Elsa-Britta, l:e arkivarie
rikspolisstyrelsen
Arkéus, L. O. Sune, datachef
riksrevisionsverket
61
Ju: 48 Riksdagsberättelsen år 1969
Ringström, Björn M., revisionsdirektör
riksåklagaren
de Woul, Bert T., länsåklagare
socialstyrelsen
Jönsson, P. Göte A., förste byråsekreterare
statens utlänningskommission
Persson, N. Arvid, byrådirektör
statistiska centralbyrån
Hammarberg, J. Cecil, byråchef
statskontoret
Carlsson, Ulf V., organisationsdirektör
systemgrupp
Tael, Toomas, konsulent
Under tiden november 1967—oktober 1968 har samarbetsorganet hållit
fem sammanträden. Arbetet har huvudsakligen varit inriktat på ADB-system
för brottmålsprocessen hos polis, åklagare, domstolar och kriminalvård.
Samarbetsorganets verksamhet beräknas pågå under hela år 1969.
49. Kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 januari 1967 för
översyn av lagstiftningen om behandling i fångvårdsanstalt m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 31 januari 1967):
Gärde Widemar, Ingrid, justitieråd, f. d. riksdagsledamot, ordförande
Eriksson, G. Torsten, generaldirektör
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av I kamm.
Hedlund, A. Rune, assistent, led. av I kamm.
Kaijser, Rolf G. S., överläkare, led. av I kamm.
Nilsson, K. Börje, socionom, led. av II kamm.
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Experter:
Forsström, Karl-Erik, byrådirektör
Holmstedt, Yngve D., överläkare (fr. o. m. den 27 mars 1968)
Ruda, K. Einar, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 10 september 1968)
Tibbling, J. Harry, byrådirektör (fr. o. m. den 10 september 1968)
Wigelius, Anders O., departementsråd (fr. o. m. den 10 september 1968)
Sekreterare:
Paulsen, Margareta M., hovrättsassessor
Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 67 86 31
Direktiven för kommittén, se 1967: Ju 60.
62
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 50
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 14 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
50. Informationsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1967 för att
utreda frågan om vidgad samhällsinformation m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 juni 1967):
Eckerberg, Per A., landshövding, ordförande
Braunerhielm, G. Erik E., direktör
Dennis, Bengt, kansliråd
Fors, Åke Hj., kansliråd
Nilsson, A. Manfred, pressombudsman
Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av II kamm.
Wallberg, Ursida, förste forskningssekreterare (fr. o. in. den 30 mars 1968 )
Experter:
Bauer, Anders F. H., byrådirektör
Edström, Lennart J., informationschef (fr. o. in. den 7 juni 1968)
Montell, J. Erik O., f. d. överdirektör (fr. o. m. den 9 januari 1968)
Huvudsekreterare:
Brade, James E. U. G., direktör
Förordnad att biträda utredningen:
Jargenius, N. Carl-Johan, fil. kand. (fr. o. in. den 1 april 1968)
Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 67 87 16 (huvudsekreteraren),
67 86 46 (Jargenius), 67 86 37 (Montell), 67 85 36 (kansliexp.)
Direktiven för utredningen, se 1968: Ju 61.
Kungl. Maj:t har den 13 oktober 1967 förordnat att statskontorets utlåtande
den 16 juni 1966 i anledning av en framställning från Svenska Akademien
och AB P. A. Norstedt & Söner såvitt avser frågan om Post- och Inrikes
Tidningars format och typografiska utformning och därmed sammanhängande
problem skall överlämnas till utredningen för vidgad samhällsinformation
m. m. att tagas under övervägande vid utredningens arbete.
Utredningen har genomfört omfattande enkäter såväl med statliga domstolar
och förvaltningsmyndigheter som med landstings- och primärkommuner
beträffande den aktuella informationssituationen.
Kommittén har t. o. m. oktober 1968 hållit sex sammanträden.
Betänkande om kungörelseannonsering beräknas bli avgett under första
kvartalet 1969.
Utredningsarbetet i övrigt beräknas pågå under hela år 1969.
\
63
Ju: 51 Riksdagsberättelsen år 1969
51. Utredningen om författningspublicering
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1967 med uppdrag
att utreda frågan om publicering av författningar in. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 juni 1967):
Ericsson, K. Georg E., borgmästare
Experter:
Myrsten, J. Lennart, bitr. utrikesråd
Persson, R. Eskil, hovrättsassessor (t. o. in. den 31 juli 1968)
Sekreterare:
Huldén, K. O. Tomas, hovrättsfiskal
Lokal: Hovrätten för Västra Sverige, Box 5051, 402 22 Göteborg 5, tel.
031/18 70 60 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: Ju 63.
Utredningsmannen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit
sex sammanträden med experterna och vissa andra personer med anknytning
till utredningsarbetet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
52. Nordiska kommittén för utredning av formerna för de självstyrande
områdenas representation i Nordiska rådet
Genom beslut den 20 oktober 1967 har Kungl. Maj :t utsett statsrådet
Kling att vara svenska regeringens representant i den nordiska kommittén
för utredning av formerna för de självstyrande områdenas representation i
Nordiska rådet. Samma dag har chefen för justitiedepartementet bemyndigats
att utse sekreterare och experter för arbetet i kommittén.
Huvudsekreterare:
Leifland, Leif, departementssekreterare
Experter:
Perch Nielsen, Ole, fuldmsegtig i danska justitieministeriet
Ådahl, Henry, lagstiftningsråd i finländska justitieministeriet
Lokal: Utrikesdepartementet, Box 16 121, 103 23 Stockholm 16, tel. växel
22 40 70 (huvudsekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1968: Ju 64.
Kommittén har t. o. m. oktober 1968 haft tre sammanträden.
Kommittén beräknas sluföra sitt arbete till Nordiska rådets session i
Stockholm i mars 1969.
53. 1967 års polisutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1967 och
den 22 mars 1968 för en översyn av indelningen i polis- och åklagar di strikt
64
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 54
och av den regionala polisorganisationen (se Post- och Inrikes tidn. den 27
november 1967):
Rainer, A. Ove, statssekreterare, ordförande
Bergman, Per R., direktör, led. av II kamm.
Ekström, Sven E. A., förvaltningschef, led. av II kamm.
Gärde Widemar, Ingrid, justi ti eråd, f. d. riksdagsledamot
Schött, Lars E., fögderidirektör, led. av I kamm.
Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 22 mars
1968)
Experter:
Börjesson, Mats, direktör (fr. o. m. den 8 februari 1968)
Fröjd, S. Arne, landssekr eter are (fr. o. m. den 8 februari 1968)
Lindell, Malte, ombudsman (fr. o. m. den 8 februari 1968)
Olsson, Karl Gustaf, länsåldagare (fr. o. m. den 17 juni 1968)
Printz, Å. Lennart, polismästare (fr. o. m. den 17 juni 1968)
Ståhl, Karl-Gustaf L., länspolischef (fr. o. m. den 17 juni 1968)
Sekreterare:
Alpsten, A. Börje, departementsråd
Biträdande sekreterare:
Åhlén, Lars, hovrättsfiskal
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
(sekreteraren), 21 42 69 (biträdande sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: Ju 65.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit elva
sammanträden samt haft ett flertal överläggningar med myndigheter och
organisationer bl. a. i samband med resor till Norrbottens, Västerbottens och
Värmlands län.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
54. 1968 års brottmålsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 februari 1968 med
uppdrag att utreda frågan om formerna för handläggning av mål angående
vissa lindrigare brott m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari
1968):
Kristensson, A. Yngve S., f. d. borgmästare
Experter:
Bolding, Per Olof, professor
Cosmo, Carl-Johan O., hovrättsassessor
Lindahl, Carl Erik T., advokat
Sveri, Knut O., professor
3 Bihang till riksdagens protokoll 1969.1 samt.
Riksdags berättelsen
65
Riksdagsberättelsen år 1969
Ju: 54
Sekreterare:
Aspelin, Erland L. B., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17,
21120 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 2
februari 1968):
Efter rättegångsbalkens tillkomst har det visat sig nödvändigt att öka
möjligheterna att använda enklare former för beivrande av lindrigare brott.
I fråga om huvuddragen av denna utveckling samt de förhållanden och synpunkter
som ligger bakom den kan hänvisas till prop. 1966: 100 s. 17—24
och 37—-39. Framställningen där kompletteras av den redogörelse för 1966
års straffprocessuella reformer som jag har lämnat i anslutning till den
förut i dag beslutade lagrådsremissen av förslag om ändring av bestämmelserna
om strafföreläggande m.m. (avsnitt 2.2. i remissprotokollet).
Det till lagrådet remitterade förslaget innebär bl. a. att det införs möjlighet
att vidga tillämpningsområdet för strafföreläggande. Detta är enligt
gällande rätt begränsat till brott för vilket inte stadgas svårare straff än
böter och inte heller normerade böter. Det föreslås nu, att Kungl. Maj :t
skall bemyndigas att förordna, att strafföreläggande får användas även om
för brottet stadgas, utom böter, fängelse i högst sex månader och brottet befinnes
förskylla högst 50 dagsböter eller, när det gäller flera brott, högst 60
dagsböter. Avsikten är att sådant förordnande skall ges beträffande vissa
angivna typer av brott.
I motiveringen till förslaget berördes bl. a. de under senare år allt vanligare
butikssnatterierna. Jag framhöll därvid att beaktansvärd kritik framförts
mot nuvarande handläggningsformer i mål av detta slag, innebärande
att förfarandet inte bara är för omständligt och dyrbart för samhället utan
också kan vara onödigt påfrestande för den misstänkte. Jag uttalade också
att det är viktigt att med kriminalpolitiska eller andra medel minska frekvensen
av sådana brott och att dessa frågor är av sådan art att de bör utredas
i särskild ordning. I samband därmed borde också ytterligare utredas
frågan om lämpligaste formerna för handläggning av andra grupper av
enklare brottmål, t. ex. sådana där talan om skadestånd har medgivits.
Jag föreslår nu, att en sakkunnig tillkallas för att utreda inte endast sådana
frågor som är förbundna särskilt med butikssnatterier utan även den
mera allmänna frågan om formerna för beivrande av sådan brottslighet som
nu måste behandlas av domstol i ordinär brottmålsprocess, trots att den är
av lindrigare art och föranleder endast bötesstraff samt dessutom i regel
är lättbedömd.
Vad angår den sistnämnda frågan bör den sakkunnige pröva om ett nytt
institut eller i övrigt nya regler bör införas för prövning av vissa enklare
brottmål. Förslagen i den förut nämnda lagrådsremissen innebär, som har
nämnts, att strafföreläggandets tillämpningsområde vidgas. Om förslaget
antas och erfarenheterna blir goda, kan det komma i fråga att ytterligare
brottstyper utöver dem som har särskilt behandlats i lagrådsremissen förs
till strafföreläggandets tillämpningsområde genom förordnande av Kungl.
Maj :t. Emellertid är det uppenbart, att man inte därmed kommer att täcka
66
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 54
alla mål som, sakligt sett, är av den art att handläggning i enklare former än
de nuvarande är möjlig och försvarlig. Jag tänker särskilt på mål om vårdslöshet
i trafik, om butikssnatteri eller om smärre hotell- eller restaurangbedrägerier,
vari något oreglerat skadeståndskrav föreligger. Vidare är att
beakta att det finns vissa mål som på grund av brottets art hittills inte har
ansetts böra komma i fråga för handläggning genom strafföreläggande.
Ytterligare bör hänsyn tas till möjligheten att vissa frågor om indragning av
körkort i en framtid kan tänkas bli handlagda i trafikbrottmål (jfr SvJT
1966 s. 428). Frågan om sådana sanktioner övervägs f. n. inom trafikmålskommittén.
I den mån kommittén föreslår att sanktioner av denna art skall
kunna åläggas i trafikbrottmål, lär den också lägga fram förslag om hur
handläggningen i dessa delar skall passas in i nu förekommande processformer.
Emellertid bör den sakkunnige överväga i vad mån frågor om körkortssanktioner
kan passas in inom ramen för ett eventuellt nytt förfarande
i brottmålsprocessen.
När det gäller den närmare utformningen av det ifrågasatta nya förfarandet
vill jag anföra följande. Med hänsyn till arten av de mål som enligt
det sagda är ifråga synes domstol i någon form böra medverka vid prövningen.
Några mera avsevärda förenklingar i dessa mål kan knappast komma
till stånd utan att man frångår kravet på obligatorisk huvudförhandling
i de åsyftade fallen. Några avgörande betänkligheter mot att beträda en
sådan väg torde dock inte finnas, såvitt gäller mål där utredningsläget är
klart. Detta är framför allt fallet när den misstänkte har erkänt under förundersökningen.
Ett ytterligare villkor bör vara att den misstänkte själv
inte påfordrar huvudförhandling.
Ett förslag till förenklat förfarande har lagts fram av trafikmålskommittén
i betänkandet SOU 1963: 27. Kommittén har därvid föreslagit ett nytt institut,
kallat stämningsföreläggande. Detta utgör en kombination av stämning
i brottmål och strafföreläggande. Enligt förslaget skall stämningsföreläggandet
utfärdas av åklagaren och innefatta föreläggande för den misstänkte
att godkänna ett däri angivet bötesstraff. Godkänns stämningsföreläggandet,
kan rätten pröva målet utan huvudförhandling. Användningsområdet
för stämningsföreläggande föreslås begränsat till brott, för vilka
inte är stadgat svårare straff än fängelse i sex månader. Vidare förutsätts
att straffet i det enskilda fallet stannar vid böter. Även skadeståndskrav
skall kunna tas upp i stämningsföreläggandet.
Trafikmålskommitténs förslag fick ett blandat mottagande hos remissinstanserna.
Med hänsyn härtill ansågs det vid 1966 års reform inte motiverat
att göra någon principiell ändring i gällande ordning på grundval av
då föreliggande material. Ytterligare överväganden i frågan bör nu ske med
beaktande av remisskritiken.
För egen del finner jag särskilt följande synpunkter böra vara vägledande.
I likhet med trafikmålskommittén anser jag en förutsättning för
domstolsprövning utan huvudförhandling böra vara att åklagaren framställer
ett bestämt yrkande i påfölj dsfrågan (och i förekommande fall i skadeståndsfrågan).
Däremot är jag inte övertygad om att man bör upprätthålla
krav på att den tilltalade skall uttryckligen godkänna sådant yrkande. Det
bör övervägas, om det inte kan anses tillräckligt att den tilltalade, när han
har fått del därav, underlåter att göra invändning. Som underlag för skuldfrågans
bedömning kan tänkas, att man kan nöja sig med förundersöknings
-
67
Ju: 54 Riksdagsberättelsen år 1969
materialet (jfr 46 kap. 15 § andra stycket RB) i förening med det bevisfaktum
som kan anses ligga däri att den tilltalade inte gör någon invändning.
Rätten bör kunna frångå åklagarens yrkande i påfölj dsfrågan till den
tilltalades förmån utan att huvudförhandling hålls. Huvudförhandling bör
emellertid alltid äga rum, om den tilltalade begär det. Detsamma synes böra
gälla, om han gör invändning mot ansvarspåstående, straffyrkande, eller
skadeståndsyrkande. Beträffande den närmare utformningen av ett förenklat
handläggningssystem av berörd art synes viss ledning kunna hämtas
från de i Förbundsrepubliken Tyskland tillämpade instituten Strafbefehl och
Strafverfiigung och i någon mån från det i Finland använda strafforderförfarandet.
Vad avser skadeståndsfrågan torde viss anknytning kunna ske
till förfarandet vid betalningsföreläggande oavsett att detta förfarande inte
är tillämpligt beträffande skadeståndskrav (jfr även det norska institutet
erstatningsfastsetting i forelegg).
Beträffande de förut särskilt nämnda butikssnatterierna bör strykas under,
att det självfallet i första hand är önskvärt att minska frekvensen av
sådana brott. Att dessa brott har tilltagit snabbt och kraftigt i antal hänger
uppenbarligen samman med de former för försäljning och utställning av
varor som har utvecklat sig särskilt när det gäller självbetjäningsbutikerna
men också inom andra typer av detaljhandel. Dessa företeelser har medfört
ökade frestelser och större risker för impulsbetonade tillgrepp. I första hand
bör affärsidkarna själva vidta de motåtgärder som är möjliga och rimliga.
Den sakkunnige bör inte se som sin uppgift att göra mera ingående egna
undersökningar i frågan om vilka sådana åtgärder som kan komma i fråga.
Detta ämne är nämligen föremål för uppmärksamhet inom aktionsgruppen
mot butiksstölder, som har tillsatts av några av de närmast berörda näringsorganisationerna.
Den sakkunnige bör samråda med denna grupp och
ta del av dess rön och synpunkter. Samråd bör också ske med handelns
organisationer.
I den mån den sakkunnige kommer till uppfattningen, att från affärsidkarnas
sida intensivare motåtgärder mot butikssnatterierna är påkallade,
uppkommer frågan vilka medel samhället bör ha att påverka affärsidkarna
att vidta sådana motåtgärder i önskvärd omfattning. Jag vill därvid erinra
om att en fråga av besläktad natur kom upp under 1930-talet. Då gällde det
att inom avbetalningshandeln tvinga fram större försiktighetsmått på sälj arsidan.
Erfarenheten hade nämligen visat, att avbetalningssäljare ansåg sig
kunna förfara ganska lättvindigt vid bedömningen om en kund var tillräckligt
kreditvärdig. De förlitade sig på att hotet om allmänt åtal för
olovligt förfogande skulle visa sig vara ett effektivt påtryckningsmedel för
att få köparen att fullgöra sina förpliktelser. Statsmakterna genomförde
emellertid då en lagändring för att tvinga säljarna till viss försiktighet
gentemot presumtiva köpare. Man införde i strafflagen en regel enligt vilken
olovligt förfogande över gods, som köpts på avbetalning med äganderättsförbehåll,
gjordes till målsägandebrott. Det blev alltså säljarens egen sak
att väcka och utföra åtal för berörda brott. Numera gäller enligt 10 kap.
10 § brottsbalken att allmänt åtal väcks av åklagare, om åtal av särskilda
skäl är påkallat ur allmän synpunkt. Föreligger inte sådana särskilda skäl,
är det fortfarande målsägandens sak att själv stå för utredning och åtal,
om han vill ha saken beivrad.
En motsvarande anordning synes kunna komma i fråga, när det gäller
68
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 55
butikssnatterier. För sådana fall då affärsidkaren driver saluföringen i former
som skapar påtagliga risker för tillgrepp från kundernas sida, kan övervägas
om det inte i princip bör ankomma på honom själv att svara för beivrande,
om han önskar sådant. Om samhället sålunda inte — eller åtminstone
inte obetingat —- ställer polisens utredningsmaskineri och allmän åklagares
tjänster till förfogande i fall av angiven art, kan detta vara ägnat att
skärpa affärsidkarnas försiktighetsmått. Denna fråga bör närmare utredas
av den sakkunnige. Därvid bör också övervägas, om en likartad ordning i
åtalshänseende kan vara motiverad också vid vissa andra brott.
En annan fråga som för butikssnatteriernas del bör undersökas närmare
är det i den allmänna debatten nämnda uppslaget att skapa en påfölj dsform
på avtalsrättslig grund. I och för sig skulle sålunda kunna tänkas att för
sj älvbetj äningsbutiker ha en ordning med kontrollavgift, som kunden blir
skyldig att betala om det visar sig att han innehar en vara som inte visas
vid kassan. En ordning av i princip sådan innebörd tillämpas vid vissa trafikföretag,
när passagerare ertappas med att färdas utan biljett. Emellertid
är det flera frågor som behöver utredas närmare innan en sådan metod kan
förordas för sj älvbetj äningsbutikernas del. Sålunda kan det vara tveksamt,
om det redan med besökarens inträde i en sådan butik kan anses uppkomma
ett sådant avtalsrättsligt förhållande att en kontrollavgift framstår som en
berättigad vitespåföljd vid »avtalsbrott». Ytterligare uppkommer frågan hur
mycket man bör kräva, när det gäller att klargöra för kunden vilka »avtalsvillkor»
han underkastar sig genom att besöka affären och vilken kontrollavgift
han riskerar att få utge om han bryter mot sådana villkor. Man
kan också hysa tvekan om frågor av denna art, inbegripet kontrollavgiftens
storlek, är sådana att de bör lösas lagstiftningsvägen. De problem som jag
nu har berört bör övervägas närmare av den sakkunnige.
Utredningen har t. o. m. oktober 1968 hållit sex sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
55. Sakkunniga angående frågan om rätt för köpare att i visst fall
frånträda avtal
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1968 för
att följa ett i Danmark och Norge pågående lagstiftningsarbete, innefattande
fråga om köpares rätt att i visst fall frånträda avtal, och att överväga,
om anledning föreligger att föreslå ändringar i den svenska lagstiftningen:
Lidbom, Carl G., rättschef
Ekström, Allan, hovrättsassessor
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
(Lidbom) och Erik Dahlbergsgatan 60, 115 32 Stockholm, tel. växel 63 57 60
(Ekström)
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 16
februari 1968):
Konsumtionskreditutredningen har i betänkandet Konsumtionskrediter i
Sverige (SOU 1966: 42) bl. a. lagt fram förslag till lag om rätt att frånträda
69
Ju: 55 Riksdagsberättelsen år 1969
avtal i vissa fall. Förslaget har remissbehandlats. Därvid har från flera håll
hävdats att frågan kräver ytterligare utredning.
Nordiska rådet har i rekommendationen 1967: 15 hemställt till de nordiska
ländernas regeringar att undersöka behovet av och överväga innehållet
i en skyddsregel särskilt för sådana fall då avtal träffas eller beställning
sker vid den ena partens besök utan anmodan i den andra partens bostad
eller på därmed jämförlig plats.
I Danmark och Norge har tillsatts kommittéer för att utreda den fråga
som rekommendationen avser. Vid möte i Stockholm den 24 och 25 oktober
1967 enades justitieministrarna om att Finland och Sverige skulle delta i
utredningsarbetet genom observatörer.
De sakkunniga skall följa de danska och norska kommittéernas arbete.
De skall vidare på grundval härav och av konsumtdonskreditutredningens
förslag jämte däröver avgivna remissyttranden överväga, om det finns anledning
att föreslå ändringar i den svenska lagstiftningen.
De sakkunniga har deltagit i nordiska överläggningar i Köpenhamn den
22 november 1968.
De sakkunniga beräknas avsluta sitt arbete under år 1969.
56. Utredningen om rättshjälp i förvaltningsärenden
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 mars 1968 för utredning
av frågorna om kostnaderna i förvaltningsförfarandet, om rättshjälp
i förvaltningsärenden och om offentligt biträde åt part i sådana ärenden
(se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1968):
Wilkens, Sten P. A., regeringsråd, ordförande
Vogel, Lorentz W., byråchef
Sekreterare:
Sacklén, N. Anders O., t.f. förste länsassessor
Lokal: St. Nygatan 2 A, 4 tr., 111 27 Stockholm, tel. 23 66 60
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 1
mars 1968):
I förvaltningsärenden har i stor utsträckning beslutsmyndigheten helt
eller i väsentlig grad ansvaret för utredningen. Utmärkande för ärendena är
vidare att förfarandet i huvudsak är skriftligt. Muntlig handläggning förekommer
endast i mindre utsträckning. Dessa förhållanden gör att den enskildes
kostnader i förvaltningsförfarandet generellt sett är mindre betungande
än den enskildes kostnader vid rättegång inför allmän domstol.
Mot denna bakgrund har man hittills i allmänhet inte i lagstiftningen
tillerkänt part någon rätt att erhålla ersättning för kostnader, som
han får vidkännas i förvaltningsförfarandet. Endast undantagsvis — såsom
i utlänningslagstiftningen och vid tillämpningen av den s. k. ensittarlagstiftningen
■— kan den enskildes kostnader bestridas av allmänna medel.
Lagen den 19 juni 1919 (nr 367) om fri rättegång äger inte tillämpning
på ärenden hos förvaltande myndighet eller förvaltningsdomstol. Den av
allmänna medel bekostade rättshjälp till mindre bemedlade, som lämnas av
70
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 56
rättshjälpsanstalter och av advokater enligt avtal mellan landstingskommun
och Sveriges advokatsamfund eller avdelning av samfundet, omfattar däremot
även förvaltningsärenden.
På förvaltningsrättens område förekommer i stort sett inte att myndighet
förordnar biträde åt part för att tillvarata dennes rätt. Någon motsvarighet
till den offentlige försvararen i brottmål finnes sålunda inte vid exempelvis
de vanliga typerna av administrativa frihetsberövanden. Endast i några specialförfattningar,
bl. a. utlänningslagen, förekommer bestämmelser om biträde
som förordnas av myndighet.
Samhället ingriper nu stödjande och reglerande i mycket större utsträckning
än tidigare. På grund av denna samhällsutveckling har förvaltningsärendena
starkt ökat i antal och betydelse. Den enskilde kommer i mycket
högre grad i kontakt med förvaltningsmyndigheterna än med de allmänna
domstolarna. Förvaltningsärendena avser ofta frågor som är av stor betydelse
för den enskilde. En del förvaltningsbeslut kan innebära djupgående
ingrepp i de enskildas personliga förhållanden. Andra förvaltningsavgöranden
kan ha vittgående ekonomiska konsekvenser för de berörda. Med
hänsyn härtill är det av vikt att rättssäkerheten inom förvaltningen garanteras
på hästa möjliga sätt. Rättsskyddssynpunkterna tillgodoses på flera olika
vägar. I detta sammanhang vill jag ta upp frågan om behovet av reformer
beträffande dels lcostnadsersättningsreglerna inom förvaltningen dels de
mindre bemedlades möjligheter att erhålla rättshjälp i förvaltningsärenden
och dels förordnande i vissa fall av offentligt biträde åt enskild part i förvaltningsärenden.
För egen del vill jag framhålla, att det inte är tillfredsställande att den
enskilde enligt nuvarande ordning — bortsett från vissa undantagsfall —
under alla omständigheter själv måste stå för sina kostnader i förvaltningsförfarandet.
Särskilt beträffande sådana förvaltningsärenden där den enskilde
förhållandevis ofta kan ha befogad anledning att vidta mera kostnadskrävande
åtgärder för att tillvarata sina intressen finns det ett påtagligt
behov av regler som möjliggör viss kostnadsersättning till den enskilde.
Det allmännas krav på medverkan från den enskildes sida i förvaltningsförfarandet
synes inte böra sträckas så långt att den enskilde betungas oskäligt.
Frågan om att införa bestämmelser om kostnadsersättning i vissa förvaltningsärenden
bör därför prövas. Sådana bestämmelser är emellertid inte tillräckliga
för att skapa garantier för att enskilda personer inte av ekonomiska
skäl hindras att tillvarata sina intressen i förvaltningssammanhang. Därför
behövs också åtgärder som gör det möjligt för de ekonomiskt sämst lottade
parterna att få rättshjälp. För vissa förvaltningsområden som är av
central betydelse för den enskildes person bör vidare det allmänna i större
utsträckning än vad som nu är fallet ha möjlighet att förordna offentligt
biträde åt enskild.
På grund av det anförda föreslår jag att sakkunniga tillkallas för att utreda
och göra en samlad bedömning av frågorna om kostnaderna i förvaltningsförfarandet,
om rättshjälp i förvaltningsärenden samt om förordnande
av offentligt biträde åt part i vissa sådana ärenden.
Till ledning för de sakkunniga vill jag, utöver det förut sagda, anföra följande
synpunkter.
Det torde inte vara lämpligt att, som besvärssakkunniga gjort, för för 71 -
Ju: 56 Riksdagsberättelsen år 1969
valtningsförfarandet uppställa allmänt hållna kostnadsersättningsregler som
skall tillämpas av ett stort antal myndigheter av skiftande slag. Särskilt i
alla de fall där motpart saknas är riskerna alltför stora att med en sådan
ordning kostnadsersättning kan komma att tillerkännas part i alltför vid
omfattning och att praxis på området kommer att bli oenhetlig. Vidare är
behovet av kostnadsersättning inte detsamma på alla förvaltningsområden
utan varierar i hög grad. Hänsyn måste också tas till de ekonomiska konsekvenser
för det allmänna som kostnadsersättningsregler får. Det är därför
befogat att gå fram med försiktighet när det gäller reformer på detta område.
I varje fall till en början torde kostnadsersättningsregler böra meddelas
endast beträffande sådana ärenden, i vilka det föreligger ett starkt framträdande
behov av möjlighet att tillerkänna enskild part ersättning för kostnader.
För att främja en enhetlig praxis bör vidare beslutanderätten i dessa
frågor inte förläggas till lägre myndigheter än förvaltningsdomstolar och
sådana förvaltande myndigheter som lyder direkt under Kungl. Maj :t. Närmare
undersökningar behövs om vilka ärenden och myndigheter som bör
omfattas av kostnadsregler av här angiven typ.
En annan huvudlinje bör vara att enskild part själv skall stå för normala,
rimliga kostnader i förvaltningsförfarandet. Ersättning bör kunna
komma i fråga endast för särskilda kostnader som det måste anses oskäligt
att parten behöver bära. Det bör prövas i vad mån ansvaret för kostnadsersättningen
bör åvila kommun i ärenden, som i första instans handläggs
av kommunal myndighet eller i vilka sådan myndighet är den enskildes
motpart. När för vissa förvaltningsområden föreslås möjlighet för enskild
att få kostnadsersättning av allmänna medel, bör för samma områdes del
övervägas, huruvida enskild part, som grovt brustit i vad som författningsenligt
ålegat honom, bör kunna förpliktas att bestrida beslutsmyndighetens
eller annan myndighets särskilda kostnader i ärendet.
Vid utredningen bör prövas om fullständiga kostnadsbestämmelser bör
tas in i de berörda specialförfattningarna eller om bestämmelser i ämnet med
fördel kan föras in i en särskild ramförfattning, som blir tillämplig på ett
visst förvaltningsområde endast i den mån bestämmelse härom meddelas,
eller om en kombination av dessa lagtekniska lösningar bör komma till användning.
Vad angår den allmänna rättshjälpen bör de sakkunniga undersöka i vad
mån rättshjälpsanstalterna och de enskilda advokater, som lämnar motsvarande
hjälp enligt förut nämnda avtal, har möjligheter att tillgodose mindre
bemedlades behov av bistånd i förvaltningsärenden. Skulle reformer på området
visa sig behövliga, bör de sakkunniga utarbeta förslag i ämnet.
Det kan finnas anledning att för vissa förvaltningsområden meddela bestämmelser
som möjliggör en motsvarighet till den fria rättegången vid allmän
domstol. Behovet av ett sådant institut utesluts som nämnts inte genom
att möjligheterna till kostnadsersättning inom förvaltningsförfarandet vidgas.
Det bistånd som kan lämnas av allmänna rättshjälpsanstalter in. fl. är
inte heller alltid tillräckligt, eftersom de enskilda parterna inte därigenom
befrias från alla slag av kostnader som kan vara förenade med förvaltningsärendena.
Man får också beakta att ärendena kan avse vissa rättsområden
beträffande vilka sakkunnigt biträde inte finns att tillgå inom rättshjälpsorganisationen.
72
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 57
De sakkunniga bör utreda om och i vad mån rättegångshjälp motsvarande
institutet fri rättegång bör införas för ärenden hos förvaltningsdomstolar
och förvaltande myndigheter. Liksom beträffande kostnadsersättningarna
torde i varje fall till en början rättegångshjälp inte böra möjliggöras för
andra ärenden än sådana, i vilka det finns ett starkt framträdande behov
av sådant bistånd åt mindre bemedlade. Också på detta område bör man
alltså gå fram med försiktighet. För att man skall få en enhetlig praxis torde
även i fråga om rättegångshjälpen beslutanderätten inte böra förläggas
till lägre myndigheter än förvaltningsdomstolar och sådana förvaltande
myndigheter som lyder direkt under Kungl. Maj :t.
Det finns skäl som talar för att i varje fall i sådana förvaltningsärenden,
som rör den enskildes personliga frihet, det bör finnas möjlighet att förordna
offentligt biträde åt part. Även i vissa andra ärenden på förvaltningens
område kan det tänkas att det allmänna vid behov bör sörja för att den
enskilde förfogar över sakkunnigt biträde. De sakkunniga bör undersöka
på vilka områden det föreligger ett starkt framträdande behov av offentligt
biträde åt enskild part i förvaltningsärenden och under vilka närmare förutsättningar
sådant biträde bör förordnas. Samtidigt bör övervägas i vad mån
den enskilde bör vara skyldig att till det allmänna återbetala kostnaderna
för offentligt biträde.
Slutligen bör de sakkunniga försöka beräkna de kostnader för det allmänna
som ett genomförande av utredningens olika förslag kan antas medföra.
Utredningen har t. o. m. oktober 1968 hållit fyra sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
57. Sakkunniga med uppdrag alt utreda frågan om sakrättsligt skydd
för vissa ledningar
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1968 för
att utreda frågan om sakrättsligt skydd för rätt att dra fram och behålla
vissa ledningar (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1968):
Petrén, G. Otto E., justitieråd, ordförande
André, Bertil, avdelningsdirektör
Annevall, Sture, direktör
Blommé, S. Erling, departementssekreterare
Boström, Hans, civilingenjör
Bomson, Rolf, direktör
Sekreterare:
Baag0e, N. Peder H., hovrättsassessor
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 29
november 1968):
För att dra fram och inneha kraftledning fordras koncession enligt lagen
den 27 juni 1902 (nr 71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar. Koncession innebär emellertid inte rätt att ta annans mark i
anspråk för ledningarna. Sådan rätt upplåts i stället vanligen som ett servi
-
3f Bihang till riksdagens protokoll 1969.1 samt.
Riksdags berättelsen
73
Ju: 57 Riksdagsberättelsen år 1969
tut i fastigheten genom överenskommelse med vederbörande fastighetsägare.
Denna servitutsrätt kan sakrättsligt tryggas genom inteckning. Även en intecknad
servitutsrätt kan emellertid vid exekutiv auktion få vika för rättighet
med bättre rätt, något som givetvis kan medföra allvarliga konsekvenser
eftersom ledningsinnehavaren inte är betjänt av att hans rätt i övrigt står
sig om den går förlorad för viss del av ledningen. Samtidigt som det kan
konstateras att det sakrättsliga skyddet som inteckning medför inte är fullgott
måste beaktas att intecknandet medför visst besvär för både enskilda
och myndigheter. Det kan sålunda bli nödvändigt för fastighetsägaren att
— om t. ex. tomtförsäljning äger rum från den intecknade fastigheten — i
inteckningsärenden som rör fastigheten varje gång begära samtycke av den
som innehar ledningsrätten. Denne måste då, om han inte utan vidare vill
ställa sig avvisande, undersöka om sådant tillstånd utan risk kan lämnas.
Sådana ärenden kan enligt vad erfarenheten visar bli mycket talrika om
ledningarna går fram över ett stort antal fastigheter. Det är också tydligt
att den talrika förekomsten av servitutsinteckningar för krafledningar medför
en avsevärd arbetsbelastning för inskrivningsavdelningarna som har
stora svårigheter att hålla föreskrivna expeditionstider f. n.
Kan överenskommelse inte träffas med markägaren om upplåtelse av servitut
för en kraftledning finns möjlighet att med stöd av 1902 års lag och
lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation genomföra att marken
tvångsvis upplåts för kraftledningen. En genom expropriation förvärvad rätt
gäller mot envar och äger företräde framför all annan rätt i fastigheten.
När det gäller elektriska svagströmsledningar som telegraf- eller telefonledningar
föreligger i princip inte något koncessionstvång. Enligt kungörelsen
den 14 januari 1944 (nr 5) med vissa betämmelser rörande telegraf-,
telefon- och andra svagströmsledningar behövs dock särskilt tillstånd i vissa
fall, nämligen när det gäller statens mark, allmän väg eller enskild järnväg.
Beträffande markupplåtelsen träffas i allmänhet överenskommelse om
nyttjanderätt mellan televerket och ägaren av den fastighet som berörs av
anläggningen. Till säkerhet för beståndet av den upplåtna nyttj anderätten
låter televerket regelmässigt inteckna dessa avtal. Även för sådana ledningar
kan expropriation medges enligt expropriationslagen.
En annan typ av ledningar som bör uppmärksammas i detta sammanhang
är ledningar för vatten och avlopp. I hälsovårdsstadgan den 19 december
1958 (nr 663) fastslås kommunernas ansvar för bl. a. vattenförsörjning och
avledande av flytande orenlighet. I byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr
385) ges regler som innebär att vid planering hänsyn skall tas till vattenoch
avloppsfrågorna. Också vattenlagen innehåller betydelsefulla bestämmelser
om vattenförsörjning och avlopp. Den nu angivna lagstiftningen
kompletteras av lagen den 3 juni 1955 (nr 314) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar.
Mark för vatten- och avloppsanläggningar kan givetvis tas i anspråk på
grundval av frivillig upplåtelse av markägaren. Expropriation kan vidare
medges enligt expropriationslagen om det är nödvändigt för att förse en ort
med vatten eller för ändamål som det enligt lag eller författning tillkommer
kommun eller annan dylik samfällighet att tillgodose eller för annat
ändamål, som är jämförligt med något av de nu angivna och äger väsentlig
betydelse för det allmänna. Med stöd av sistnämnda grunder kan expropriation
medges för att ordna en orts avloppsförhållanden. Mark för vattenled
-
74
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 57
ning kan vidare tas i anspråk enligt vattenlagen samt lagen den 28 juni 1918
(nr 526) om rätt att över annans mark framdraga ledning för vatten till
husbehovsförbrukning.
Ytterligare en typ av ledningar som bör uppmärksammas i detta sammanhang
är oljeledningarna. I gällande lagstiftning saknas särskilda bestämmelser
om sådana ledningar. Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13
maj 1966 har chefen för kommunikationsdepartementet tillkallat sakkunniga
för att utreda behovet av lagstiftning om anläggande och utnyttjande
av rörledningar för transport av olja in. in. och därmed sammanhängande
frågor. Enligt direktiven bör bestämmelser ges om bl. a. expropriation och
koncession. Vidare anförs att utredningen bör beakta behovet av bestämmelser
för rörledningstransport av även annat än olja, i första hand naturgas.
Frågan om att införa särskilda bestämmelser rörande sakrättsligt skydd
för rätt att dra fram och behålla olika slags ledningar på annans fastighet
har aktualiserats vid skilda tillfällen men inte fått någon enhetlig lösning i
lagstiftningen. När det gäller kraftledningarna har tanken " framförts
att ordna skyddet för ledningarna genom en ny sakrättslig konstruktion —
ibland kallad ledningsrätt. Således framhölls redan i en skrivelse till Kungl.
Maj :t den 18 oktober 1930 från Svenska vattenkraftföreningen och Svenska
elektricitetsverksföreningen att godvilliga uppgörelser med vederbörande
fastighetsägare om rätt att dra fram elektriska kraftledningar borde utan
inteckning göras betryggande mot nya ägare och innehavare av respektive
fastigheter så länge kraftledningarna ägde bestånd. Föreningarna framhöll
att expropriationsförfarandet i allmänhet var oskäligt dyrt i förhållande till
expropriationsobjektet och hemställde att Kungl. Maj:t skulle låta undersöka
möjligheten att genomföra en lagstiftning om rätt att ha kraftledningar
på annans mark grundad på samma principer som lagen om vägrätt (NJA
II 1941 s. 516). Vattenkraftföreningen har senare framfört samma önskemål,
bl. a. i yttrande den 7 oktober 1964 över fastighetsbildningskommitténs
förslag till ny fastighetsbildningslag.
Vattenfallsstyrelsen har vid olika tillfällen framhållit att koncessionsförfarandet
bör förenklas och ifrågasatt om inte detta skulle kunna ske genom
en lagstiftning med vågrätten som förebild.
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1965 har jag tillkallat
sakkunniga för att utreda frågan om automatisk databehandling på
inskrivningsväsendets område. De sakkunniga, som antagit namnet inskrivningskommittén,
har i enlighet med uttalanden i direktiven tagit upp frågan
om rationaliseringsåtgärder och reformer på inskrivningsväsendets område
inom ramen för nuvarande registreringssystem. Som ett resultat härav har
kommittén den 17 maj 1967 överlämnat en stencilerad promemoria med
titeln Förenklad fastighetsbokföring. I promemorian har lagts fram förslag
om bl. a. förnyelse som villkor för att vissa äldre inteckningar för nyttjanderätt
och servitut skall fortbestå. I detta sammanhang har kommittén även
väckt tanken på ett sakrättsligt skydd oberoende av inteckning för t. ex. el-,
tele-, vatten- och avloppsledningar. Kommittén anför att inteckningar för
sådana ledningar regelmässigt saknar betydelse från kreditsynpunkt och
att publicitetskravet bör kunna tillgodoses genom att ledningarna redovisas
i fastighetsregistret. Kommittén föreslår en utredning av frågan.
Under remissbehandlingen av promemorian har kommitténs uppfattning
vunnit stark anslutning. Förslaget om utredning av denna fråga har så
-
75
Ju: 57 Riksdagsberättelsen år 1969
lunda understötts av bl. a. Svea hovrätt, kammarkollegiet, lantmäteristyrelsen,
telestyrelsen, statens vattenfallsverk, fastighetsregisterutredningen, eldistributionsutredningen,
Föreningen för tjänstemän inom Sveriges stadshypoteks-
och bostadskreditorganisationer, Svenska elverksföreningen och
Svenska kraftverksföreningen.
Den tekniska utvecklingen och den tilltagande förekomsten av olika slags
ledningar aktualiserar alltmer behovet av särskilda civilrättsliga bestämmelser
rörande rätt att ta i anspråk och utnyttja mark för ledningar. Det sakrättsliga
skyddet vid upplåtelse av mark för detta ändamål är enligt min mening
inte tillfredsställande ordnat. Inteckningarna för nyttj ander ätts- och
servitutsavtal medför ett avsevärt arbete för de hårt belastade inskrivningsavdelningarna
och innebär även åtskilligt besvär för de enskilda fastighetsägarna
och ledningsinnehavarna. Också för lantmäteriväsendet uppstår svårigheter
till följd av inteckningarna. Härtill kommer att det sakrättsliga
skydd som tillkommer en intecknad rättighet i vissa situationer kan vara
otillräckligt. Genom expropriation kan ett effektivare skydd åstadkommas
men expropriationsförfarandet är ofta alltför tidsödande och dyrbart i förhållande
till expropriationsobj ektets värde.
Enligt min mening är det nu påkallat att närmare utreda frågan om en
samlad civilrättslig lagstiftning angående rätt att dra fram och behålla ledningar
över fastigheter. Utredningen bör i första hand omfatta cn undersökning
huruvida sakrättsligt skydd för ledningar kan åstadkommas på annat
sätt än genom inteckning. En sådan ledningsrätt bör ge ett effektivare sakrättsskydd
än inteckning och kunna bildas genom ett snabbare och mindre
kostnadskrävande förfarande än expropriation. Ett väsentligt krav måste
dock vara att den åtgärd, till vilken de sakrättsliga verkningarna knyts, omges
med sådan publicitet att rättsförluster kan undvikas. Olika möjligheter
kan här komma i fråga. En lösning kan vara att med vågrätten som förebild
anknyta de sakrättsliga verkningarna till koncessionsbeslut eller liknande
jämte utstakning på marken. En annan möjlighet är att låta registrering,
t. ex. i fastighetsregistret, få sakrättslig verkan. Även andra lösningar än de
här antydda kan givetvis komma i fråga. Med hänsyn till de olika typer av
ledningar som är aktuella kan det visa sig att en lösning som lämpar sig för
en viss ledningstyp inte passar för samtliga fall. Även om en samlad och såvitt
möjligt enhetlig lagstiftning bör eftersträvas för samtliga ledningstyper kan
det därför visa sig nödvändigt att utforma reglerna olika för ledningar av
olika beskaffenhet.
Utredningen bör bedrivas i samråd med expropriationsutredningen och
utredningen om oljeledningar. I den man utredningsarbetet föranleder härtill
bör samråd äga rum även med centralnämnden för fastighetsdata och
inskrivningskommittén.
58. Sakkunniga för allmän översyn av vattenlagen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1968
för att se över vattenlagen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december
1968):
Dyrssen, Gösta P. T., hovrättsråd, f. d. ledamot av lagberedningen,
ordförande
Andersson, Sven, överinspektör
76
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 58
Annevall, Sture, direktör
Hult, Jöran, överdirektör
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av I kamm.
Sterne, Bengt G., direktör
Turesson, Bo, distriktslantmätare, f. d. riksdagsman
Sekreterare:
von Möller, C. G. Peter, hovrättsassessor
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 29
november 1968):
Vattenlagen, som i sitt ursprungliga skick tillkom åren 1918—20, är systematiskt
i huvudsak uppbyggd efter arten av de företag som regleras i lagen.
Lagen inleds i 1 kap. med vissa allmänna regler om jordägares rätt till vattnet
på hans grund, varefter vissa inskränkningar i rätten anges, bl. a. reglerna
om kungsådra. Härefter följer som ett huvudområde för sig reglerna
om byggande i vatten och om grundvattentäkt i 2 kap., om allmän farled
i 5 kap. och om allmän flottled i 6 kap. I 4 kap. ges regler om särskilda
villkor beträffande större vattenkraftanläggningar och vattenregleringar.
Här återfinns bestämmelser om bygdekraft, regleringsavgifter, nyprövning
in. m. Ett andra huvudområde utgörs av bestämmelserna om torrläggning
av mark i 7 kap. och om avloppsvatten i 8 kap. För de båda huvudområdena
finns vissa gemensamma bestämmelser i 3 kap. om reglering av vattnets
avrinning i samverkan mellan olika rättsägare. Regler om ersättning för
skada och för egendom som tas i anspråk, vare sig ersättningen utgår i
pengar, genom kraft- eller vattenleverans eller på annat sätt, finns i 9 kap.
10—14 kap. innehåller bl. a. processuella och straffrättsliga regler.
I fråga om en stor del av företagen som berörs av vattenlagens regler
föreskrivs obligatorisk förhandsprövning vid vattendomstol. Därvid prövas
såväl tillståndsfrågan som frågan om ersättning och skadeförebyggande åtgärder.
Förhandsprövningen kan i vissa fall ske i enklare former, genom
synesförrättning.
I landet finns f. n. sex vattendomstolar. Dessa är belägna i Luleå, Umeå,
Östersund, Stockholm, Vänersborg och Växjö. Överrätt i vattenmål är vattenöverdomstolen,
som är en del av Svea hovrätt. Som sista domstol i vattenmål
dömer högsta domstolen.
Under de snart femtio år som lagen varit i kraft har den vid ett flertal
tillfällen ändrats eller kompletterats. År 1939 infördes sålunda regler om
grundvatten. Tidigare omfattade lagen bara ytvatten. På 1940-talet tillkom
bl. a. bestämmelser mot spekulation i vattenkraft. Under de sista femton
åren har lagen ändrats i syfte att bereda ökat skydd dels för vissa allmänna
intressen såsom naturskyddsintresset och fisket, dels för vattenförsörjningen.
Vidare har bl. a. reglerna om avloppsvatten, bygdekraft och regleringsavgifter
reviderats.
I det till lagrådet nyligen remitterade förslaget till lag om skydd mot
miljöfarlig verksamhet återfinns de senaste ändringsförslagen som rör
vattenlagen. Det remitterade förslaget innehåller i huvudsak enhetliga regler
i fråga om vattenförorening, luftförorening, buller och andra sådana
störningar. Bestämmelserna i 8 kap. vattenlagen om åtgärder mot vattenförorening
har därvid inarbetats i den nya lagen. Den föreslagna lagstiftningen
innebär också att prövningen av tillståndsfrågor i avloppsmål förs
77
Ju: 58 Riksdagsberättelsen år 1969
över från vattendomstolarna till administrativ myndighet och att prövningen
av ersättningsfrågor i sådana mål läggs på särskilda fastighetsdomstolar.
Främst på grund av teknikens framsteg har utvecklingen på de områden
vattenlagen reglerar gått snabbt. Vattenkraften har byggts ut i en takt och
en omfattning som medfört att huvudparten av våra utbyggnadsvärda vattenkrafttillgångar
är utnyttjade. I jämförelse med situationen i andra europeiska
länder är dock tillgången på orörda sjöar och vattendrag relativt god
i vårt land. Vidare har företagens verkningar blivit väsentligt mer omfattande
än vad lagstiftarna räknade med vid vattenlagens tillkomst. Samhällena
har för sin vattenförsörjning blivit tvungna att utnyttja såväl grundvatten-
som ytvattentäkter i allt större utsträckning och kraven på skydd
mot förorening av vattentäkterna har starkt ökat. Bristen på lämpliga närbelägna
vattentäkter har tvingat fram tanken att leda över vatten från avlägset
belägna vattenområden. Sådana överföringar av vatten aktualiserar
problem av både ekonomisk, teknisk och rättslig natur. Också i fråga om
flottningsverksamheten har situationen radikalt förändrats som följd av
den tilltagande övergången till landtransport.
Vattenlagen erbjuder i sin nuvarande utformning endast begränsade
möjligheter till en planering i stort av utbyggnadsverksamheten. Innan ansökan
om tillstånd till vissa mera ingripande företag görs hos vattendomstolen
skall visserligen ett förberedande förfarande ha ägt rum. Detta syftar
till en från allmän synpunkt ändamålsenlig planering av olika byggnadsåtgärder.
Kungl. Maj:t har också möjlighet att främja intresset av en planmässig
utbyggnad av vattendragen vid sin prövning av tillståndsfrågor.
Vattendomstolarna saknar emellertid laglig möjlighet att vid bedömningen
av ansökningarna tillgodose behovet av en mera omfattande planering.
Domstolarna har mycket begränsade möjligheter att beakta olika alternativa
lösningar från planeringssynpunkt.
Behovet av en översiktlig planering har hittills gjort sig särskilt gällande
vid utbyggnaden av vattenkraft. Ett par framställningar om revision av
vattenlagen på denna punkt har också gjorts hos Kungl. Maj :t. Den omständigheten
att utbyggnadstakten under senare år sjunkit har inte gjort
problemet mindre betydelsefullt, eftersom kvarvarande oreglerade sjöar
och outbyggda vattenfall måste tillmätas ökad betydelse inte minst från
naturvårdssynpunkt. I framtiden får problemet emellertid stor aktualitet
även på andra områden såsom i fråga om vattenbortledning i sådana fall då
flera alternativ står till buds.
Kraftverk, företag för vattenförsörjning och andra större företag i vatten
har i dag långsiktiga verkningar inom många samhällsområden. Företagen
kan beröra exempelvis samhällsbyggande, näringsutveckling, sysselsättning,
naturvård, friluftsliv och hälsovård. Mot bakgrund härav är det av stor
betydelse att företagen kan passas in i samhällsplaneringen i stort. Detta
talar starkt för att frågan om att ändra de organisatoriska formerna för tillståndsgivningen
i vattenmål nu närmare övervägs. I samband därmed är
det också angeläget att undersöka förutsättningarna för att skapa en mindre
bunden prövning av tillåtlighetsfrågorna än vad som nu gäller, så att samtliga
omständigheter av vikt och föreliggande valmöjligheter kan beaktas
i det enskilda fallet. Tiden är därför mogen att genomföra en genomgripande
översyn av såväl prövningssystemet som det materiella innehållet i
vattenlagen.
78
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 58
Med hänsyn till det sagda förordar jag att en utredning tillsätts för att se
över vattenlagen. Utredningen bör i första hand behandla de frågor som jag
förut har angett men även vara berättigad att till övervägande ta upp vissa
särskilda spörsmål som närmare berörs i det följande. Utredningen bör vara
oförhindrad att behandla även andra frågor som lämpligen kan prövas i
sammanhanget.
Jag övergår nu till att närmare utveckla min syn på hur prövningssystemet
i vattenlagen bör utformas.
Tillståndsprövningen i kraftverks- och vattenregleringsmål liksom i andra
vattenmål grundas ofta på avvägningar av ekonomisk, teknisk och social
natur. Ett företag kan som nämnts ha verkningar inom många samhällsområden.
Prövningen har därför nära samband med samhällsplaneringen i
vidsträckt mening och problemet är att finna en lösning som gör att prövningen
blir ett led i en effektiv samhällsplanering. En sådan lösning förutsätter
ett förfarande som är utformat så, att avgörandena kan träffas snabbt
och smidigt och med sakkunnigt beaktande av den mångfald allmänna och
enskilda intressen som berörs. Ytterligare krav är att tillämpningen blir enhetlig
och konsekvent samt tillgodoser kraven på rättssäkerhet.
Som antytts har utvecklingen efter vattenlagens tillkomst gått långt i
fråga om såväl vattenkraftutbyggnader som vattenförsörjningen. Vattendomstolarna
har små möjligheter till den översiktliga bedömning som från
allmän planeringssynpunkt är nödvändig. Ett förfarande i administrativ
ordning tillgodoser på ett väsentligt bättre sätt detta krav. önskemålen om
effektivitet, snabbhet och smidighet samt rättssäkerhet kan tillgodoses också
i ett administrativt förfarande.
Vad här sagts gäller i första hand de större företagen. Men inte bara för
dessa är en administrativ prövning ändamålsenlig. Också för de mindre
fallen krävs lämplighetsavvägningar som passar väl för ett administrativt
organ. Mera bagatellartade ärenden kan därvid klaras av utan den onödiga
tidsutdräkt som ibland följer med ett domstolsförfarande.
Vägande skäl talar sålunda för att prövningen av även andra ärenden enligt
vattenlagen än vattenföroreningsmål läggs på administrativa organ.
Lämpligen bör de större frågorna prövas centralt, medan de mindre fallen
avgörs av en regional myndighet. Av vikt är härvid att man väljer sådana
prövningsorgan och inför sådana samordningsföreskrifter att man får en
samlad prövning av närbesläktade eller sammanhängande frågor.
En av utredningens viktigaste uppgifter blir därför att i enlighet med de
nu angivna riktlinjerna lägga fram ett förslag till en ny organisationsform
och till ett förfarande som ansluter härtill. Utredningen skall som främsta
alternativ överväga lämpligheten av att förlägga dels tillståndsprövningen
av större, mera principiella eller riksviktiga frågor till en central instans,
dels övrig prövning till länsstyrelserna eller vissa av dessa. Enligt min mening
talar starka skäl för att handläggningen av de frågor som skall behandlas
av den centrala instansen förläggs till den föreslagna koncessionsnämnden
för miljövård. Organisationen och sammansättningen av nämnden behöver
i sådant fall ses över.
Vid sina ställningstaganden i organisations- och förfarandefrågorna bör
utredningen, bortsett åtminstone tills vidare från företagen enligt 7 kap.
vattenlagen, utreda om behov i framtiden kommer att föreligga av det sällan
använda syneförrättningsinstitutet.
De ersättningsfrågor som uppkommer i vattenmål avser huvudsakligen
79
Ju: 58 Riksdagsberättelsen år 1969
rättsförhållanden mellan enskilda parter, och avgörandet av dem bör därför
ankomma på domstol. Enligt förslaget till lag om skydd mot miljöfarlig
verksamhet skall ersättningsfrågorna i vattenföroreningsmål — liksom beträffande
andra immissionsmål -— behandlas vid fastighetsdomstol. Sådana
domstolar skall enligt det likaledes till lagrådet remitterade förslaget om de
allmänna underrätternas organisation m. m. inrättas för fastighetsbildningsmål
och eventuellt även för expropriationsmål. Eftersom det föreligger ett
nära samband mellan värderingsfrågorna i vissa typer av fastighetsbildningsmål,
expropriationsmål och vattenmål ter det sig naturligt att ersättningsfrågorna
även i andra vattenmål än vattenföroreningsmål läggs på
fastighetsdomstol. En mera enhetlig bedömning av ersättningsproblemen
inom fastighetsrätten kan då uppnås. Eventuellt kan ersättningsfrågorna
koncentreras till ett fåtal fastighetsdomstolar. Utredningen bör närmare
överväga en reform efter dessa linjer.
Förläggs tillståndsgivningen till administrativ myndighet och prövningen
av ersättningsfrågorna till fastighetsdomstolar på sätt jag angett finns det
efter en sådan reform inte längre behov av vattendomstolar.
Hur överprövningen av ersättningsfrågorna skall gestalta sig hänger samman
med frågan om hur överrättsprocessen kommer att utformas i framtiden.
Jag utgår från att domstolskommittén, som har att närmare utreda
överrättsprocessen, också tar ställning till frågan om formerna för överprövning
av mål som fullföljs från fastighetsdomstol.
Om den prövning, som nu helt sker hos vattendomstol, fördelas mellan
administrativa organ å ena sidan och domstol å andra sidan uppkommer
frågan om vad som skall behandlas i administrativ ordning och vad som skall
prövas domstolsvägen. Till en början står det klart att den administrativa
myndigheten, som sålunda skall meddela tillstånd, bör ha att pröva iillåtlighetsfrågan.
För att kunna bedöma denna fordras ofta en över slagsmässig
beräkning av de totala ersättningsbelopp som kan komma att utgå. Vidare
bör myndigheten pröva frågan om och i vad mån tillståndet skall förenas
med vissa villkor. Skaderegleringen däremot bör som nämnts ankomma på
domstol. Denna bör pröva framställda ersättningsanspråk och möjligen
även vissa andra enskilda krav t. ex. på skyddsåtgärder sedan skada inträtt
eller på skadeförebyggande åtgärder som inte har till huvudsakligt syfte
att skydda en grupp sakägare eller allmänna intressen. Utredningen bör mot
bakgrund av bl. a. dessa synpunkter i nu nämnda avseenden men även i
övrigt, såsom beträffande de mera speciella tvångsrätterna, närmare överväga
gränsdragningen mellan myndighetens och domstolens verksamhetsområden.
Enligt expropriationslagen ankommer det i regel på Kungl. Maj:t att
pröva om och i vilken omfattning expropriation får äga rum. Om expropriationsrätt
meddelas, skall frågan fullföljas genom ansökan om stämning till
domstol, vid äventyr att expropriationsrätten förfaller. Sedan domstolen
meddelat dom i målet och vissa i lagen närmare angivna åtgärder vidtagits
är expropriationen fullbordad och nye ägaren berättigad att genast ta fastigheten
i besittning. Särskilda regler finns om bl. a. förtida tillträde och om
förskottser sättning.
Som synes kommer det nyss skisserade förfarandet i vattenmål att i någon
mån närma sig expropriationslagens. På grund av de båda institutens
olika karaktär och syften måste självfallet skiljaktigheter kvarstå även i
fortsättningen i fråga om förfarandet och därmed sammanhängande frågor.
80
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 58
Från inte minst lagteknisk synpunkt skulle det emellertid vara av värde
om de nämnda lagarna, utan att avkall ges på effektivitet och rättssäkerhet,
kunde utformas något mera enhetligt. Det bör ankomma på utredningen
att undersöka i vad mån det är möjligt att i förevarande hänseende åstadkomma
en sådan samordning. Även förfarandereglerna i förslaget om skydd
mot miljöfarlig verksamhet bör givetvis beaktas i detta sammanhang.
Jag övergår härefter till att behandla tillåtlighetsreglerna och sammanhängande
frågor.
Enligt 2 kap. 2 § vattenlagen skall företag i vatten utföras så att ändamålet
nås utan oskälig kostnad och med minsta intrång och olägenhet för
motstående intressen. Bestämmelsen tolkas allmänt på sådant sätt att vattendomstolen
inte har att ta ställning till frågan om ett företags lokalisering
i vidare mån än att domstolen prövar om det företag som ansökan omfattar
får komma till stånd med hänsyn till reglerna i vattenlagen. För alt tillgodose
kravet på en friare bedömning till gagn för samhällsplaneringen bör
bestämmelsen revideras. Till viss ledning för utredningen bör härvid kunna
tjäna den i förslaget till lag om skydd mot miljöfarlig verksamhet inskrivna
principen att den som vill utöva miljöstörande verksamhet är skyldig att
välja sådan plats för verksamheten att intrång och olägenhet blir minsta
möjliga utan att kostnaden ökas oskäligt.
De nuvarande tillåtlighetsreglerna präglas av en viss stelhet i uppbyggnaden.
Särskilt gäller detta den för kraftverk och regleringar för kraftändamål
föreskrivna ekonomiska tillåtlighetsberäkningen. Vid jämförelsen
mellan nytta och skada tillmäts exempelvis värdet på skada eller intrång
olika tyngd i kalkylen allt efter som skadan eller intrånget görs på åker
och äng eller på annan egendom eller det är fråga om uppdämning som
hindrar eller försvårar framtida torrläggning av mark. F. n. går vidare eu
skarp gräns mellan den ekonomiska tillåtlighetsbedömningen enligt 2 kap.
3 § första stycket vattenlagen och bedömningen med hänsyn till företagets
inverkan på vissa allmänna intressen enligt samma paragrafs andra stycke.
Denna gräns kan ibland försvåra en helhetsbedömning. Också mot bakgrund
av dessa synpunkter bör tillåtlighetsreglerna ses över. Huvudsyftet bör vara
att få fram regler som möjliggör en friare och därmed mera mångsidig bedömning
av ett företags tillåtlighet.
En av de angelägnaste samhällsfrågorna i dag utgör skyddet av den yttre
miljön. Tätortstillväxten, industrins och hela näringslivets strukturella
förändringar, trafikledernas utbyggnad osv. återverkar kraftigt på den yttre
livsmiljön. Samtidigt som trycket på denna ökar växer kraven på tillgång
till ostörd natur för friluftsliv och fritidsvistelse.
I fråga om vattenbyggnadsföretag har vattenlagen vissa bestämmelser till
skydd för den yttre miljön. Reglerna, som återfinns huvudsakligen i 2 kap.
3 och 12 §§ vattenlagen, har ofta kritiserats som otillräckliga. Vid den översyn
av tillåtlighetsreglerna som jag berört i det föregående bör därför också
ett riktmärke vara att de nu skall ses över och anpassas så att de möjliggör
en skälig avvägning mellan naturvårdens och andra intressen.
Vattenlagen innehåller ett flertal regler om att från samhällssynpunkt särskilt
betydelsefulla frågor skall underställas Kungl. Maj :ts prövning. Bortsett
från bestämmelserna i fråga om avloppsföretag samt de bestämmelser
som gäller vid reglering av landets större sjöar eller vid sådan ingripande
reglering, där Kungl. Maj :t förbehållit sig prövningsrätten, är reglerna utformade
så att vattendomstolen har en diskretionär rätt att avgöra om un
-
81
Riksdagsberättelsen år 1969
Ju: 58
derställning skall ske eller inte. Om vattendomstolen finner att företaget,
trots att sådana skadeverkningar kan väntas som enligt lagen föranleder
att företaget ej får utföras, ändå har så stor betydelse från allmän synpunkt
att det bör komma till stånd skall frågan underställas Kungl. Maj :ts
prövning. Finner vattendomstolen däremot att företaget inte bör få utföras,
skall ansökningen avslås.
Som tidigare framhållits träder planeringssynpunkterna alltmer i förgrunden
vid bedömningen av större utbyggnadsfall. Frågor som är av betydelse
för större områden eller har mera principiell innebörd bör därför
avgöras av Kungl. Maj:t. I förslaget till lag om skydd mot miljöfarlig verksamhet
finns en regel beträffande vattenföroreningar m. m. som innebär att
prövningsmyndigheten skall underställa Kungl. Maj :t avgörandet, om myndigheten
trots skadeverkningarna finner att verksamheten är av synnerlig
betydelse för näringslivet eller för orten eller eljest från allmän synpunkt.
Prövningen hos myndigheten avses alltså bara gå ut på att slå fast om de
i lagen angivna förutsättningarna för prövning av Kungl. Maj :t föreligger
men inte att, om detta finnes vara fallet, väga de allmänna intressena mot
andra intressen. Utredningen bör överväga en utformning av underställningsinstitutet
i vattenlagen som i möjligaste mån ansluter till den angivna
regeln.
En förutsättning för att uppnå en enhetlig bedömning av ersättningsfrågorna
vid fastighetsdomstol är att huvudsaklig överensstämmelse föreligger
mellan ersättningsreglerna på de olika fastighetsrättsliga områdena.
Vattenlagen inrymmer emellertid en del regler som intar en särställning
inom fastighetsrätten (jfr 9 kap. 8 och 48 § § vattenlagen). Expropriationsutredningen
har också i annat sammanhang betonat kravet på att ersättningsreglerna
vid olika former av tvångsingripande ses över i syfte att nå
större enhetlighet. Det förefaller naturligt att låta de i vissa fall särpräglade
vattenrättsliga reglerna så långt det är möjligt närma sig de regler som
finns inom likartad lagstiftning, främst den expropriationsrättsliga. Utredningen
bör överväga förslag i enlighet härmed.
Genom beslut enligt vattenlagen blir ersättningsfrågorna i princip slutligt
reglerade. Från denna rättskraftsverkan finns flera undantag, bl. a. genom
reglerna om rätt för sakägare att inom vissa bestämda tidsgränser föra
talan om oförutsedd skada. Finner utredningen att bestämmelserna om sådan
skada skall vara kvar med hänsyn till de speciella skadeverkningar som
kan följa av vattenföretagen, bör utredningen på grund av rådande tillämpningssvårigheter
närmare se över dessa regler såvitt gäller tiden och sättet
för anmälan av anspråk med anledning av sådan skada. Skäl föreligger
också att söka få fram klarare regler om vad talan kan avse. Till viss ledning
kan tjäna det material som finns i tredje lagutskottets utlåtanden
1963: 31 och 1966: 32.
Flottlederna intar f. n. en privilegierad ställning i vattenlagen. Även om
det exempelvis i visst fall skulle vara möjligt att utan ökad kostnad eller
annan olägenhet för de flottande övergå från flottning till annat transportsätt,
får enligt 2 kap. 11 § vattenlagen flottleden inte tillskyndas något väsentligt
intrång genom byggande i vatten för annat ändamål. Vattendomstolen
kan på grund av den nämnda bestämmelsen inte anvisa andra möjligheter
för virkestransport än flottning. Däremot har Kungl. Maj :t viss
möjlighet att reglera frågan i samband med avlysning av flottleden. Mot
bakgrund av att utvecklingen i fråga om virkestransporter otvetydigt går
82
Kommittéer: .Justitiedepartementet
Ju: 58
i riktning mot ökad landtransport bör utredningen närmare överväga förhållandet
mellan flottningsintresset och intresset av byggande i vatten för
annat ändamål i syfte att få en uppmjukning till stånd av den med lagrummet
avsedda principen.
Utredningen bör även överväga om det är skäligt att bibehålla det starka
skydd som allmän farled åtnjuter enligt vattenlagen.
Jag avser att inom den närmaste tiden förelägga riksdagen ett lagförslag i
fråga om återställningsåtgärder i avlyst flottled. Med hänsyn härtill bör
utredningen inte nu se över flottningslagstiftningen i annat avseende än
som föranleds av utredningsuppdraget i övrigt.
I sistnämnda lagstiftningsärende har behandlats frågan om ansvaret för
återställningsåtgärder i avlysta flottleder. Motsvarande ansvarsproblem kan
uppkomma vid exempelvis nedläggning av kraftverk eller vid upphörande
av vattenregleringar. Avsevärda skadeverkningar kan drabba t. ex. dem som
under lång tid anpassat sig efter rådande vattenståndsförhållanden. Visserligen
är inte de rättssubjekt som svarar för företagen begränsade till tiden
på samma sätt som en flottningsförening, men kvar står ändå den likheten
mellan flottning och övriga företag enligt vattenlagen att regler i huvudsak
saknas om hur man skall förfara i de fall företag överges med skadeverkningar
som följd. Särskilt svårt kan läget bli om rättssubjektet trätt i likvidation
eller gått i konkurs. Utredningen bör därför ägna uppmärksamhet
åt dessa problem och föreslå de bestämmelser som kan behövas.
För kort tid sedan har ett betänkande framlagts om vattenlagens torrläggningsbestämmelser
(SOU 1968: 51). Främst tre frågor tas däri upp till
behandling, nämligen möjligheten att ändra lagakraftägande bestämmelser
för torrläggningsföretag, båtnadsreglerna och förrättningsförfarandet. Betänkandet
remissbehandlas f. n. Först sedan remissbehandlingen avslutats
kan ställning tas till frågan i vad mån utredningen bör se över även 7 kap.
i vattenlagen.
Enligt gällande lagstiftning är det möjligt från bl. a. vattenvårdssynpunkt
att under vissa förutsättningar få till stånd en ändring av givna vattenhushållningsbestämmelser.
I lagstiftningsärendet om skydd mot miljöfarlig
verksamhet har från naturvårdsverket och ett flertal andra remissinstanser
framhållits önskvärdheten av ökade möjligheter i denna del särskilt beträffande
tillstånd till äldre vattenregleringsföretag. Vid bedömningen härav
måste å ena sidan hänsyn tas till att sådana av domstol tidigare meddelade
tillstånd måste medföra ett rimligt mått av trygghet mot senare ingripanden
och å andra sidan till att äldre tillstånd inte kan få utgöra bestående
hinder för en meningsfull utveckling på vattenvårdsområdet eller på andra
betydelsefulla samhällsområden. Det bör ankomma på utredningen att närmare
överväga förevarande spörsmål.
I Sverige finns ett femtontal vattenvårdsförbund med uppgift att främja
vattenvården inom visst vattensystem. Sammanslutningarna har tillkommit
på frivillighetens väg, i flertalet fall på initiativ eller under medverkan
av länsstyrelse. Avsaknaden av lagstiftning på området har ansetts bidra
till att förbunden inte alltid kan utöva sin verksamhet på effektivaste sätt.
Riksdagen har därför funnit att frågan om lagstiftning beträffande vattenvårdsförbunden
bör närmare övervägas (3LU 1967:32, rskr 218). Sedan
riksdagen uttalade sig har frågan om vattenförorening och tillsynen däröver
ingående behandlats i förslaget om skydd mot miljöfarlig verksamhet.
Med hänsyn till de förslag som därvid lagts fram och till den pågående
83
Ju: 58 Riksdagsberättelsen år 1969
successiva förstärkningen av den regionala vattenvårdsorganisationen minskar
tyngden i kravet på lagstiftning i fråga om vattenvårdsförbunden. Man
bör emellertid ändå inte avstå från att närmare utreda frågan om lagstiftning
för vattenvårdsförbunden och i samband därmed frågan om eventuell
samordning eller samverkan mellan förbunden och den statliga miljövårdsorganisationen.
Dessa överväganden bör lämpligen göras i detta sammanhang.
Bestämmelserna om bygdekraft moderniserades och förbättrades år 1962
(prop. 1962:24, 3LU 10, rskr. 97, SFS 1962:83). Trots de lagstiftningsåtgärder
som då vidtogs tycks bygdekraftsinstitutet inte ha kommit till
nämnvärt större användning än tidigare. Skälet härtill kan vara att landsbygdens
elektrifiering f. n. är så gott som fullständig och att möjligheter
finns att få varje legitimt kraftbehov tillgodosett till priser, som med hänsyn
till förbrukningens art och storlek kan anses vara skäliga. Vidare ställer
sig bygdekraften knappast billigare än kraften i den öppna marknaden.
Mot bakgrund av dessa förhållanden och då sökande i vattenmål samt
administrativa myndigheter och domstolar tvingas ägna avsevärd tid åt
bygdekraftproblemen bör utredningen överväga om inte tiden är mogen för
att avskaffa institutet.
Utredningen bör också överväga om inte de intressen som det ålderdomliga
kungsådreinstitutet har att tillvarata kan tillgodoses på annat sätt.
Även vissa andra regler av mindre betydelse bör kunna utmönstras ur vattenlagen.
Invecklade bestämmelser som exempelvis beträffande ersättningskraft
bör också ses över i förenklande syfte.
Den nuvarande systematiken i vattenlagen bygger på företagens ändamål.
Det kan ifrågasättas om lagens uppbyggnad är den mest ändamålsenliga
i dagens läge när arten av skyddsobjekt mer och mer träder i förgrunden.
Vidare kan det ifrågasättas om inte området för vattenvårdslagstiftningen
bör vidgas. Åtskilliga slag av åtgärder och ingrepp, t. ex. muddring
och sandsugning, faller nu under reglerna för vattenbyggnadsföretag
men är uppenbarligen av sådant slag att de har nära samband med vattenvårdslagstiftningen.
Jag bar här berört endast några fall där en systematisk
revision kan tänkas vara av värde. Det bör emellertid stå utredningen
fritt att även i övrigt se över vattenlagens systematik. Lagen bör också
överses redaktionellt.
Under den tid vattenlagen varit i kraft har givetvis — utöver vad jag
nu har redovisat — åtskilliga problem uppkommit vid tillämpningen. Utredningen
bör ta kontakt med administrativa myndigheter, domstolar och
andra som har erfarenhet av hur vattenlagen verkat i praktiken och söka
kartlägga de eventuella ytterligare brister som numera kan föreligga i fråga
om lagen samt i belysning av erfarenheterna och med beaktande av de
givna direktiven föreslå behövliga lagändringar.
Under utredningsarbetets gång bör särskild uppmärksamhet ägnas det
lagstiftningsarbete som pågår på expropriationsrättens område.
De organisatoriska förslagen och de förslag i övrigt som har ekonomiska
verkningar bör åtföljas av kostnadsberäkningar.
Utredningen bör om möjligt lägga fram ett delbetänkande omfattande de
organisatoriska frågorna samt förslag till lagändringar i de delar som har
nära samband med organisationsförändringen. Utredningen bör vara oförhindrad
att även i andra hänseenden framlägga delbetänkanden.
84
Kommittéer: Utrikesdepartementet
UD: 1
Utrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1968
1. Beredningen för internationella biståndsfrågor (U-beredningen)
Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 februari 1961 för att stå till
regeringens förfogande för rådplägning i frågor av principiell karaktär rörande
den svenska biståndsverksamhetens utformning, avvägning och koordination:
Erlander,
Tage F., statsminister, led. av II kamm., ordförande
Sträng, Gunnar G. E., statsråd, led. av I kamm.
Lange, N. Gunnar, statsråd, led. av I kamm.
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av II kamm.
Anderson, Carl Albert, direktör, led. av I kamm. (avliden den 20 juli 1968)
Carlson, Sune L., professor
Curtman, Curt W., f. d. överdirektör
Fockstedt, Sven E., avdelningschef i Tjänstemännens centralorganisation
Frykholm, A. Yngve, kyrkoherde
Hermansson, Nils T., verkst. direktör
Höjer, T. Signe, hedersordförande i svenska sektionen av Internationella
kvinnoförbundet för fred och frihet
Iveroth, C. Axel, verkst. direktör i Sveriges industriförbund
Kaijser, Rolf G. S., med. dr., överläkare, led. av I kamm.
Lindström, Ulla G., fil. kand., led. av I kamm.
Michanek, Ernst N., generaldirektör
Nordenson, Jonas W., verkst. direktör i Sveriges allm. exportförening, f. d.
riksdagsman
Odhner, Clas-Erik T., agr. lic.
Rimmerfors, A. Einar, f. d. socialsekreterare, led. av II kamm.
Stroh, Olof, major, generalsekreterare i Svenska röda korset
Thunholm, Lars-Erik, bankdirektör
Wieslander-Kristensen, Anna, fil. mag.
Åman, O. Valter, landshövding, f. d. riksdagsman
Sekreterare:
Lundström, Hans O., statssekreterare
Reredningen har inte sammanträtt under 1968.
På hemställan av beredningen har Kungl. Maj:t den 8 november 1968
förordnat att beredningen skall upphöra med sin verksamhet.
85
UD: 2
Riksdagsberättelsen år 1969
2. Utredning av vissa frågor rörande anställningsvillkor för fältexperter
inom biståndsverksamhet m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1965 för att
utreda vissa frågor rörande anställningsvillkor för fältexperter inom biståndsverksamhet
m. in.:
Tranaeus, Jarl E., byråchef
Direktiven för utredningen, se 1966: U 8.
Av skäl som anfördes i föregående berättelse (1968: UD 3) har det ansetts
lämpligt att överföra kvarstående utredningsuppgifter till SIDA. Kungl.
Maj:t har därför genom beslut den 15 november 1967 föreskrivit att utredningsmannen
fr. o. m. den 1 januari 1968 med fortsatt tjänstledighet för
offentligt uppdrag skall stå till SIDA:s förfogande för av styrelsen meddelade
utredningsuppdrag.
Utredningen är därmed avslutad.
3. Utredning rörande kvinnans ställning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 augusti 1967 för
utredning rörande kvinnans ställning i anledning av framställningar i ämnet
från Förenta Nationernas generalsekreterare:
Sandlund, Maj-Britt L., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1968: UD 5.
Den 1 juli 1968 överlämnades en rapport till Förenta Nationernas generalsekreterare.
En svensk version, »Rapport till Förenta Nationerna över
kvinnornas status i Sverige», har publicerats (Aktstycken utg. av Kungl.
utrikesdepartementet. N.S. II: 20).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Sakkunnig rörande långtidsplan för utvecklingsbiståndet
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 24 november 1967 för att biträda inom
utrikesdepartementet med utarbetande av underlag till Kungl. Maj :ts förslag
till riksdagen rörande den långtidsplan för utvecklingsbiståndet, varom
riksdagen hemställt (SU 1967: 53, rskr 151):
Michanek, Ernst N., generaldirektör
Uppdraget är slutfört.
86
Kommittéer: Utrikesdepartementet
UD: 6
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1969
5. 1966 års utredning om Svenska institutet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1966 för att
utreda Svenska institutet som organ för utlandsinformation och kulturutbyte
samt frågan om lämplig mottagarapparat för de multilaterala studenterna
i Sverige:
Helén, N. Gunnar, landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av II kamm.
Björk, Kaj Å., redaktör, led. av I kamm.
Dahlman, Sven W., ambassadör
Sekreterare:
Leifland, Leif, departementssekreterare
Lokal: Utrikesdepartementet, Fack, 103 23 Stockholm 16, tel. växel
22 40 70/135
Direktiven för utredningen, se 1967: U 6.
De sakkunniga avlämnade den 19 oktober 1967 ett betänkande, benämnt
»Svenska institutet. Principbetänkande om utlandsinformation och internationellt
utbyte» (SOU 1967:56). De delar av utredningsuppdraget, som
avser Svenska institutets interna organisation och lämplig mottagarapparat
för multilaterala stipendiater, kommer att behandlas sedan principbetänkandet
varit föremål för Kungl. Maj :ts prövning.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört år 1969.
6. Nordiska organisationskommittén
Utsedd genom Kungl. Maj :ts beslut den 24 november 1967 att vara svenska
regeringens representant i en kommitté, tillsatt enligt beslut av de nordiska
ländernas statsministrar och Nordiska rådets presidium, för utredning
av det nordiska samarbetets former:
Rainer, A. Ove, statssekreterare
Sekreterare:
Danelius, Hans C. Y., hovrättsassessor
Sakkunnig:
Kettis, Pär A., departementssekreterare
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 10310 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00.
Direktiven för kommittén är intagna i 5 § av protokollet från mötet mellan
de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådets presidium i
Reykjavik den 7—8 oktober 1967. Enligt dessa direktiv skall kommittén
genomgå de hittillsvarande erfarenheterna av Nordiska rådets verksamhet
87
UD: 6 Riksdagsberättelsen år 1969
och av övriga former för nordiskt samarbete samt framlägga de eventuella
förslag till ändringar i rådets stadga och arbetsordning, vartill en sådan
genomgång kan ge anledning.
Kommittén har t. o. m. november 1968 haft åtta sammanträden.
Kommittén beräknas fortsätta sitt arbete under hela år 1969.
88
Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fös 2
Försvarsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1968
1. Organisationsnämnden för militärmusiken
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1956 för handläggning
av frågor rörande genomförandet av ny musikorganisation vid försvaret
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1956):
Rosenblad, Urban S., direktör, ordförande
Hallin, G. Erik, krigsråd
Johansson, K. Gunnar, professor
Experter:
Karen, Hugo V., kanslichef
Werner, Finn, kapten
Wiklander, Bertil V., militärmusikinspektör
Sekreterare:
Ogner, Stig V., kansliråd
Biträdande sekreterare:
Hanström, Carl G. L. P., byrådirektör
Direktiven för nämnden, se 1957: Fö 17 och 1961: Fö 12.
Nämnden har under november 1967—juni 1968 hållit tolv sammanträden.
Återstående delar av nämndens uppdrag rymmes i huvudsak inom direktiven
för 1968 års musikkommitté (utbildningsdepartementet). Med hänsyn
härtill har departementschefen, på framställning av nämnden, den 6
september 1968 beslutat, att nämndens arbete skall anses avslutat.
2. Göteborgs örlogsvarvsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1964 för
att verkställa utredning rörande utflyttning av Göteborgs örlogsvarv m. m.
(se Post och Inrikes tidn. den 14 februari 1964):
Andersson, Gösta L., drätselkammarens ordförande i Mölndal, f. d. riksdagsman,
ordförande
Segerdahl, Tore Y., civilingenjör
Tengzelius, J. Rutger, kommendör
Expert:
Engström, Torsten I., marindirektör av 1. graden
89
Fö: 2
Riksdagsberättelsen år 1969
Sekreterare:
Nerpin, Rolf T:son, kommendörkapten av 1. graden
Direktiven för utredningen, se 1965: Fö 25 och 1967: Fö 19.
Utredningen har under tiden november 1967—mars 1968 hållit tolv sammanträden.
Utredningen har den 13 mars 1968 avlämnat betänkandet »Utflyttning av
Göteborgs örlogsvarv m. m.» (StencilFö 1968: 1).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1965 års försvar sutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 januari 1965 för
att verkställa utredning rörande krigsmaktens och civilförsvarets fortsatta
utveckling m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 februari 1965):
Frithiofson, Karl A. F., landshövding, ordförande
Gillström, Anselm K., redaktör, f. d. riksdagsman
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av I kamm.
Johansson, Nils I., hemmansägare, led. av I kamm. (t. o. m. den 19 januari
1968)
Virgin, G. Ivar, kapten, led. av I kamm. (t. o. m. den 19 januari 1968)
Bohman, B. Gösta, direktör, led. av II kamm. (t. o. m. den 19 januari 1968)
Eliasson, Lars M., lantbrukare, led. av II kamm. (t. o. m. den 19 januari
1968)
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av II kamm.
Kellgren, Nils E., sekreterare, f. d. riksdagsman
Kristenson, E. Valter, metallarbetare, led. av II kamm.
Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av II kamm.
Nihlfors, Folke U., byrådirektör, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 19 januari
1968)
Ståhl, D. Manne E., redaktör, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 19 januari 1968)
Experter:
Bergelin, Sven-Eggert S., byråchef
Bergström, P. R. Hichens, ambassadör
Dahlberg, Benkt C. I., departementsråd
Fehrm, E. Martin, generaldirektör
Landergren, Nils G. G., överstelöjtnant
Palmstierna, Nils-Fredrik, överste
Rudberg, Per Y., kommendör
Sundvik, K. Ivar, pressekreterare
Swanstein, Stig N. S., landssekreterare
Vinde, Pierre L. V., departementsråd
Wachtmeister, Wilhelm H. F., utrikesråd
90
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 4
Huvudsekreterare:
Blomqvist, O. Rune, departementsråd
Biträdande sekreterare:
Danckwardt, Jean-Carlos O. E., överstelöjtnant
Hellman, Sven R., överingenjör
Lehander, Bengt A., överste
Direktiven för utredningen, se 1966: Fö 28 samt 1968: Fö 15.
Utredningen har under tiden november 1967—februari 1968 hållit 21
sammanträden.
Utredningen har den 21 februari 1968 avgett betänkandet »Säkerhetspolitik
och försvarsutgifter — förslag om försvarsutgifterna 1968/72» (SOU
1968: 10). Samtidigt har utredningen med särskilda skrivelser till chefen
för försvarsdepartementet redovisat sina ställningstaganden i fråga om framlagda
förslag dels rörande beredskapsbemanning av den svenska handelsflottan,
sjöfolkets värnpliktsutbildning m. m., dels rörande territoriell bombröj
ningsorganisation, dels rörande lokalisering av vissa förband till Västerbottens
inland och överkalixbygden. I samma ordning har utredningen
överlämnat vissa promemorior m. m. i frågor som aktualiserats under utredningsarbetet
men som utredningen endast delvis behandlat, nämligen dels
en av experten Fehrm m. fl. utförd studie benämnd »Vissa avvägningsfrågor
inom totalförsvaret» (Stencil Fö 1967: 15), dels en av den särskilde sakkunnige
beträffande redovisning av försvarets befästningar till utredningen
överlämnad promemoria.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Personaldelegationen för försvarets centrala materielförvaltning
Tillkallade av Kungl. Maj :t enligt beslut den 29 mars 1968 för vissa uppgifter
i samband med omorganisationen av försvarets materielförvaltning i
central instans enligt de i propositionen 1968: 107 angivna riktlinjerna:
Lundberg, N. Ragnar W., f. d. generaldirektör, ordförande
Blomqvist, O. Rune, departementsråd
Hallin, G. Erik, krigsråd, tillika sekreterare
Biträdande sekreterare:
Augustinsson, Curt W., byrådirektör
Särskilda direktiv har inte meddelats. För delegationen gäller enligt Kungl.
Maj:ts beslut den 29 mars 1968 bl. a. följande.
Delegationen skall ha till uppgift att med beaktande av vad som har anförts
i propositionen 1968: 107
vidtaga erforderliga förberedelser för överflyttning den 1 juli 1968 av personal
vid försvarsgrensförvaltningarna och försvarets intendenturverk, utom
de administrativa byråerna, till motsvarande tjänster vid försvarets materielverk,
91
Fö: 4
Riksdagsberättelsen år 1969
intill den 1 juli 1968 tillsätta och under tiden den 1 juli—den 31 december
1968 avge förslag till materielverket om tillsättning av tjänster på löneplan A
och B vid verkets administrativa huvudavdelning,
i förekommande fall föranstalta om uppsägning av tjänstemän,
av8e yttrande till Kungl. Maj :t i ärenden rörande besvär över tillsättningsbeslut,
som fattats av delegationen,
till materielverket avge förslag till yttrande till Kungl. Maj:t i ärenden
rörande besvär över tillsättningsbeslut, som fattats av materielverket efter
förslag av delegationen.
Delegationens arbete skall ske i nära samverkan med försvarets personalnämnd.
Kungl. Maj:ts föreskrifter den 12 januari 1968 rörande tillsättning
av tjänster vid försvaret m. m. skall inte tillämpas på sådan tjänst vid materielverket
som faller inom delegationens verksamhetsområde.
Innan militär tjänst tillsätts, skall delegationen inhämta yttrande från försvarsgrenschefen
eller, beträffande försvarets intendenturkår, överbefälhavaren.
Tillsättningsärenden som inte hunnit slutbehandlas av delegationen före
utgången av december 1968 skall överlämnas till försvarets materielverk för
vidare handläggning.
Delegationen skall i samarbete med försvarets personalnämnd och arbetsmarknadsmyndigheter
samt vederbörande personalorganisationer verka för
att personal som blir övertalig till följd av omorganisationen placeras hos
annan statlig myndighet eller i kommunal eller enskild tjänst. Om fråga
uppkommer om ekonomisk gottgörelse till övertalig personal, skall ärendet
underställas Kungl. Maj :ts prövning.
Delegationen har under tiden mars—oktober 1968 hållit 60 sammanträden.
Delegationen har medverkat vid tillsättningen av de 202 tjänster som
varit aktuella i sammanhanget.
Delegationens arbete är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1969
5. 1954- års värnpliktsavlöningsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1954 för att
verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1954):
Söderberg, Gustaf, expeditionschef/rättschef, ordförande
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av II kamm.
Rosenblad, Urban S., direktör
Sundelin, Gustaf V., lantbrukare, f. d. talman i I kamm.
Experter:
Aldestam, N. Arne, utredningsdirektör
Borgquist, Frithiof, byråchef
Löwenadler, Stellan, kapten
92
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 6
Nyström, E. P. Sune, major
Sörensen, Eric, ryttmästare
Wernstedt, Lage G. L:son, överste
Sekreterare:
Tännérus, Lars A., lönedirektör
Biträdande sekreterare:
Grimlund, Hugo A. O., departementssekreterare
Albrektson, Hans B., departementssekreterare (fr. o. m. den 8 oktober 1968)
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. 22 40 70
(ankn. 591 eller 579).
Direktiven för utredningen, se 1955: Fö 16 och 1959: Fö 9.
Beträffande ytterligare utredningsuppdrag, se 1961: Fö 8.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit två
sammanträden, varjämte förekommit ett flertal sammanträden inom utredningens
arbetsgrupp.
Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande, som avser värnpliktstjänstgöringens
meritvärde, i början av år 1969.
6. Utredningen rörande den framtida användningen av
Skeppsholmen m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 september 1959 för
att verkställa utredning rörande den framtida användningen av de nu av
marinens regionala och lokala organ disponerade markområdena, byggnaderna
och anläggningarna å Skepps- och Kastellholmarna samt å Djurgården
och Beckholmen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1959):
Sehlstedt, Ossian A., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Larsson, Sixten, generaldirektör
Wallén, G. Birger, generaldirektör
Sekreterare:
Berglund, Sven F., kansliråd
Holmström, Erik W., byrådirektör
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
22 40 70
Direktiven för utredningen, se 1960: Fö 21.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 13
sammanträden. Dessutom har förekommit ett flertal sammanträden med
arbetsutskott. Under utredningsarbetet har förekommit överläggningar med
Galärvarvsutredningen samt med representanter för Stockholms stad, sjöfartsstyrelsen
och varvsnäringen m. fl.
Utredningen, som avvaktar att staden och sjöfartsstyrelsen tar slutlig ställ -
93
Fö: 6
Riksdagsberättelsen år 1969
ning till vissa dem berörande lokalfrågor som bör beaktas vid planeringen
för Beckholmen, beräknar slutföra sitt arbete under våren 1969.
7. Militära tjänstgöringsåldersutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 december 1963 för
prövning av vissa frågor rörande användandet av äldre militär och civilmilitär
personal (se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1963):
Resare, Alf C. R., överdirektör, ordförande
Borgquist, Frithiof, byråchef
Lundberg, Lars H:son, kommendör
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Winther, Otto W. G., departementssekreterare
Experter:
Ahrens, J. Ragnar H., kapten
Andersson, Holger G. F., krigsråd
Axelsson, Carl-Axel, undervisningsråd (t. o. m. den 16 april 1968)
Axelsson, Curt A. R., flygdirektör (t. o. m. den 16 april 1968)
Back, K. Gunnar, kommendörkapten
Blom, E. Marianne, förste byråsekreterare (t. o. m. den 16 april 1968)
Brantberger, Per-Gunnar, överstelöjtnant
Eklöf, Olof S., skolkonsulent (t. o. m. den 16 april 1968)
af Geijerstam, S. Olof, överstelöjtnant (t. o. m. den 31 mars 1968)
Göranson, N. Gunnar, överstelöjtnant
Högberg, J. Paul, rektor (t. o. m. den 16 april 1968)
Högström, Bertha G. E., byrådirektör (t. o. m. den 16 april 1968)
Jacobsson, Folke, verkstadsdirektör
Jägerstedt, J. E. Rune, kapten
Kalén, Olof, lönedirektör
Larsson, S. Rune W., överste (fr. o. m. den 1 maj 1968)
Laurell, L. Gunnar, byrådirektör (t. o. m. den 16 april 1968)
Lindberg, R. Greger, överstelöjtnant
Rosenblad, Urban S., direktör (t. o. m. den 16 april 1968)
Runnberg, Bertil R., överstelöjtnant (t. o. m. den 16 april 1968)
Schoerner, Gunnar Y. W., marindirektör (t. o. m. den 16 april 1968)
Sjöstrand, Arne F. A., förvaltare
Stjernqvist, Hans O., byråchef (t. o. m. den 16 april 1968)
Söderberg, N. Olof, byrådirektör (fr. o. m. den 8 mars 1968)
Ullstad, B. Evert, gymnasieinspektör (t. o. m. den 16 april 1968)
Wahlstedt, J. Helge, byrådirektör
Huvudsekreterare:
Lindahl, Carl-Fredrik H., major
94
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 9
Biträdande sekreterare:
Lockne, Lars-Olof, pol. stud.
Pettersson, Per-Arne, kansliråd (t. o. m. den 16 april 1968)
Lokal: Tetragon, Sveavägen 166, 1 tr., 113 46 Stockholm, tel. 32 96 48
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1965: Fö 22. Härutöver har utredningen
den 12 maj 1966 ålagts att verkställa översyn av behovet av befälspersonal
inom flygvapnets krigs- och fredsorganisationer.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 38 sammanträden,
företagit studiebesök vid krigsorganiserade staber och förband
ur flygvapnet samt följt verksamheten inom flygvapnets fredsorganisation.
Arbetet är inriktat på att slutföra utredningens huvuduppdrag under
år 1969.
8. Marinens befälsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 december 1963 för
att verkställa utredning rörande befälssystemet vid marinen m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 januari 1964):
Borgquist, Frithiof, byråchef
Experter:
Egerstad, Torbjörn, major
Hallerdt, Hans B., kommendörkapten av 1. graden
Heiroth, Ulf O., kommendörkapten av 1. graden
Lyth, K. Erik, överste
Rudberg, Per Y., kommendör
Skeppstedt, Sven H., överstelöjtnant
Sekreterare:
Heiroth, Ulf O., kommendörkapten av 1. graden
Lokal: Långa Raden 2, Fack, 100 14 Stockholm 100, tel. växel 23 27 85,
anlcn. 168 (sekreteraren), 21 04 31
Direktiven för utredningen, se 1965: Fö 23.
Utredningen har följt verksamheten vid flottans och kustartilleriets utbildningsanstalter
och förbandsenheter samt utbildningen vid krigsorganiserade
staber och förband inom marinen under krigsförbandsövningar och
särskilda övningar.
Utredningens verksamhet beräknas fortgå under år 1969.
9. 7964 års försvarskostnadsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 december 1963 för
att verkställa utredning rörande kostnadsredovisning inom försvaret (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1964):
95
Fö: 9
Riksdagsberättelsen år 1969
Henrikson, G. Arne, direktör, ordförande
Ivarsson, Sven-Ivar, avdelningschef
Larsson, Ceve, förbundssekreterare
Murray, Carl A., kanslidirektör (t. o. m. den 26 mars 1968)
Nordlöf, Gunnar, överste
Palm, N. Sture, redaktör, led. av I kamm.
Spärr, Jan, direktör
Experter:
Edgren, Claes A. W., överstelöjtnant (fr. o. m. den 6 september 1968)
Ehrling, G. O. Ingvar, major
Ekehorn, Nils, kamrer
Engdahl, Gunnar V., överstelöjtnant
Frank, Aage, avdelningsdirektör
Nyman, K. Gunnar, lönesekreterare
af Petersens, C. Jan L., kommendör (fr. o. m. den 1 februari 1968)
Slunge, G. Walter R., sekreterare
Ståhl, Ingemar O. L., docent
Wahlström, J. Klas E., departementssekreterare (fr. o. m. den 28 augusti
1968)
Westerström, Karl-Henrik, överstelöjtnant
Huvudsekreterare:
Palm, Tore, organisationsdirektör
Biträdande sekreterare:
Hårderup, P. Göran, byrådirektör
Lokal: Birger Jarlsgatan 15, 1 tr., 111 45 Stockholm, tel. 11 86 91
Direktiven för utredningen, se 1965: Fö 24.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tolv sammanträden
samt varit verksam i olika arbetsgrupper.
Kommittén har enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande bedrivit fortsatt försöksverksamhet
med nytt system för kostnadsredovisning, budgetering och
rapportering vid Södra militärområdesstaben samt vid förband ur samtliga
försvarsgrenar inom Södra militärområdet. Kommitténs ledning av denna
verksamhet har upphört i och med utgången av budgetåret 1967/68.
Kommittén har den 5 februari 1968 avgett ett första betänkande »Ekonomisystem
för försvaret 1» (SOU 1968: 1—2).
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1969.
10. 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 mars 1964 för att
verkställa utredning rörande inskrivnings- och personalredovisningssystemen
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1964):
96
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 11
Creutzer, Bertil R., överste
Experter:
Andrae, Håkan, överstelöjtnant (fr. o. m. den 23 januari 1968)
Bran, B. Olle Y., avdelningsdirektör
Carlson, Lars H., byrådirektör
Hallman, Eric R., byråchef
Johansson, Elvy H. K., förste militärpsykolog
Linroth, Klas O., med. doktor
Ryttinger, K. A. Lennart, överstelöjtnant
Sandmark, Bo A., överstelöjtnant
Smedler, Jan-Eric G., överste
Torfgård, Sven H., överstelöjtnant
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef
Wigur, J. T. Rolf, major
Sekreterare:
Skoglund, Lars M., avdelningsdirektör
Lokal: Värnpliktsverket, Fack, 171 20 Solna 1, tel. 83 09 60
Direktiven för utredningen, se 1965: Fö 27.
Inom utredningen har huvudsakligen bedrivits arbete med fortsatt systemutveckling
samt författningsarbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
11. 1966 års värnplikt skommitté
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1966 för att
verkställa utredning rörande den närmare utformningen av utbildningen
för värnpliktiga i specialtjänst och vissa frågor rörande den frivilliga befälsutbildningen
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1966):
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av I kamm.
Experter:
Bennegård, E. B. Hilding, major (fr. o. m. den 1 augusti 1968)
Benskiöld, Torsten E. A., byrådirektör (fr. o. m. den 1 januari 1968)
Borgquist, Frithiof, byråchef
Brissman, Per-Gunnar, överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 oktober 1968)
Lindén, Sven, kommendörkapten av 1. graden (fr. o. m. den 1 augusti
1968)
Lugn, Robert P. E., överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 april 1968)
Månsson, Arne S., major (t. o. m. den 31 mars 1968)
Nystedt, Stig H., byrådirektör
Olsson, S. Olof, major (fr. o. m. den 1 oktober 1968)
Reuterswärd, Wilhelm G., överste
4 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. 97
Riksdagsberättelsen
Fö: 11
Riks dag sb er ätt elsen år 1969
Rosenius, Carl Olof, överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 januari 1968)
Skarstedt, Carl-Ivar S., hovrättsassessor
Smedler, Jan-Eric G., överste
Sekreterare:
Lugn, Robert P. E., överstelöjtnant (t. o. in. den 31 mars 1968)
Månsson, Arne S., major (fr. o. in. den 1 april 1968)
Biträdande sekreterare:
Jansson, Eric K., förvaltare
Kesselmark, Leif Å., kapten (fr. o. m. den 1 augusti 1968)
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Tegeluddsvägen 92,
115 28 Stockholm, tel. 62 96 09 (sekreteraren Månsson), 67 18 08 (bitr. sekreteraren
Jansson), 63 86 90 (bitr. sekreteraren Kesselmark)
Direktiven för kommittén, se 1967: Fö 23.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet
den 28 juni 1968):
Den år 1966 av statsmakterna beslutade ordningen för värnpliktsutbildningen
är nu under genomförande. Den nya ordningen innebär en betydande
effekti visering av utbildningen och kommer efter hand att ge krigsförbanden
en högre personell kvalitet och större användbarhet omedelbart efter
mobilisering. Den högre effekten kan främst genom förbättrade utbildningsmetoder
nås inom ramen för ett i förhållande till det tidigare tillämpade
utbildningssystemet minskat antal tjänstgöringsdagar för de värnpliktiga
Utgifterna
för värnpliktsutbildningen har som förutsetts minskats tillfälligt,
främst beroende på att grundutbildningen gjorts kortare än förut under
det att den beslutade övergången till nytt repetitionsutbildningssystem
inom hela krigsmakten sker successivt. I samband med utbyggnaden av
detta system kommer kostnaderna att efter hand stiga. Det nya systemet
kommer till följd härav att i genomfört skick dra större kostnader än de
som är beräknade för budgetåret 1968/69. Det framstår bl. a. med hänsyn
till kostnaderna som väsentligt att utan dröjsmål ta del av och tillgodogöra
sig de erfarenheter som görs vid tillämpningen av det nya utbildningssystemet
för att utröna vilka möjligheter som finns att genom ytterligare rationaliseringar
i olika hänseenden göra besparingar utan att ändra systemets
syfte och principiella uppbyggnad. En sådan anpassning bör kunna genomföras
efter hand.
1966 års beslut om värnpliktsutbildningen grundades på bl. a. de organisatoriska
förutsättningar som man då förväntade skulle råda vid mitten av
1970-talet med 1963 års försvarsbeslut som grund. Dessa förutsättningar
har i vissa hänseenden ändrats. Även med hänsyn härtill behövs redan nu
en översyn av värnpliktsutbildningen.
Utredningen bör ske med utgångspunkt i de förutsättningar som är redovisade
i prop. 1968: 110. Dessa innebär bl. a. att varje vapenför värnpliktig
som inte är bunden av andra viktiga uppgifter inom totalförsvaret bör ges
en sådan utbildning att han kan militärt delta i försvaret av landet.
Vidare skall för utredningen gälla följande förutsättningar.
98
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fös 11
1) Krigsförbanden skall ges sådan utbildning att de är krigsanvändbara
omedelbart efter mobilisering.
2) Insatsberedskapen skall i huvudsak kunna upprätthållas i nuvarande
omfattning.
3) Utbildningskontingentens storlek och sammansättning liksom utbildningens
innehåll skall anpassas efter nuvarande (i förekommande fall planerad)
krigsorganisation med de avvikelser som chefen för försvarsdepartementet
kan ge särskilda anvisningar om.
Vid utredningen bör prövas olika vägar att, utan att det nya utbildningssystemets
principiella uppbyggnad förändras, åstadkomma ytterligare rationaliseringar
i detta för att möjliggöra besparingar. Härvid bör eftersträvas
att utgifterna för värnpliktsutbildningen kan hållas oförändrade i förhållande
till budgetåret 1968/69 eller helst något minskas.
I syfte att åstadkomma rationalisering och besparingar bör bl. a. följande
frågor studeras.
Vissa värnpliktiga ges en utbildning som är särskilt kostnadskrävande.
Utbildningen av sådana värnpliktiga bör särskilt uppmärksammas. Bl. a.
bör härvid undersökas om det är möjligt att minska antalet värnpliktiga
som ges sådan utbildning genom att öka nyttjandetiden i krigsorganisationen
för dessa värnpliktiga.
Vid armén bör bl. a. utbildningen av värnpliktiga i stridsvagns-, stormkanon-,
pansarbandvagns- och bandkanontjänst granskas främst mot bakgrund
av vad som nyss anförts om önskvärdheten i vissa fall av lång nyttjandetid
i krigsorganisationen. Vidare bör prövas möjligheterna att förkorta
krigsförbandsövningarna för de av arméns lokalförsvarsförband som har
stationära uppgifter, liksom också möjligheterna att i större omfattning än
som förutsattes i 1966 års beslut undanta lokalförsvars- och depåförband
från repetitionsutbildning i normal ordning.
Vid marinen bör bl. a. granskas grundutbildningens längd för värnpliktiga
avsedda för flottans landsorganisation i krig. Möjligheterna att förkorta
krigsförbandsövningarna för en del av marinens förband, som har stationära
uppgifter bör prövas liksom möjligheterna att undanta ytterligare
krigslörband från repetitionsutbildning i normal ordning. Vid flygvapnet
bör bl. a. grundutbildningens längd för flertalet värnpliktiga ytterligare
granskas främst med hänsyn till de ändrade förutsättningarna för värnpliktsutbildning
till följd av de ändringar av flygvapenorganisation, flygtidsuttag
m. m. som kan förutses (jfr beträffande tidigare förutsättningar
härvidlag SOU 1965: 68 s. 435). De synpunkter på organisationen av fredsbastjänsten
som lagts fram i bihanget till 1964 års försvarskostnadsutrednings
betänkande »Ekonomisystem för försvaret» (SOU 1968:2, s. 81 ff)
bör härvid uppmärksammas.
De exempel på utbildningsförkortningar av skilda slag som överbefälhavaren
redovisat i ÖB-svaret 67 bör prövas. Häri ingår bl. a. överföring av
värnpliktiga till kategorier med kortare utbildningstid.
Erfarenheter från det inom krigsmakten utförda befattningsanalysarbetet
bör uppmärksammas.
Vidare bör undersökas i vad mån det är möjligt att, utan att äventyra
grundprinciperna i den nya ordningen, göra ytterligare besparingar genom
att företa ändringar i själva systemet. Här blir fråga om att granska möj
-
99
Fö: 11
Riksdagsberättelsen år 1969
ligheterna och konsekvenserna av åtgärder av mer ingripande natur. Härvid
bör bl. a. granskas ytterligare förlängningar av krigsplaceringstiderna
än som tidigare nämnts samt normerna för beräkning av personalersättningsreservens
storlek.
Förslagen bör utformas med den utgångspunkten att för huvuddelen av
de värnpliktiga antalet utbildningsdagar per vecka skall vara sex. Utredningen
bör emellertid även så långt möjligt ge en översiktlig belysning av
hur de framlagda förslagen skulle påverkas av ett allmänt införande av
femdagarsvecka för värnpliktiga under grundutbildning.
Utredningen bör inte avse egentliga handräckningsvärnpliktiga och inte
heller sådana värnpliktiga, andra än handräckningsvärnpliktiga, som innefattas
i det särskilda utredningsuppdrag som lämnats till utredningen om
handräckningsvärnpliktiga. Samråd bör under utredningsarbetet ske med
nyssnämnda utredning.
I den mån under utredningsarbetet framkommer förhållanden som kan
påverka främst fredsorganisationens utformning bör samråd ske med försvarets
fredsorganisationsutredning.
Kommittén har under november 1967—oktober 1968 hållit 37 sammanträden.
Härjämte har arbetsgrupper inom kommittén hållit ett flertal sammanträden
med representanter för militära och civila myndigheter och organisationer.
Utbildning av frivilligpersonal och värnpliktiga har studerats
vid besök vid ett stort antal förband och kurser.
Delbetänkande om frivilligförsvaret avlämnat den 9 november 1968
(SOU 1968: 54).
I fråga om värnpliktiga uttagna för utbildning i specialtjänst beräknas
delbetänkande framläggas under våren 1969.
Utredningsarbetet i övrigt beräknas pågå under hela år 1969.
12. Utredningen om handräckningsvärnpliktiga
Tillkallad enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1966 för att
verkställa utredning angående utbildningstiden för värnpliktiga med begränsad
militär användbarhet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juli
1966):
Nihlfors, Folke U., byrådirektör, f. d. riksdagsman
Experter:
Börjesson, Paul D., kapten
Flodén, Bengt T., kapten
Gunnarsson, Per, kapten
Hallgren, Lars-Olof, organisationsdirektör
Knutsson-Hall, Torsten K., organisationsdirektör
Nyström, Bror-Oskar, major
Renberg, Holger V., rektor
Sjöberg, Bengt O. H. R., överstelöjtnant
Ysander, B. Christer A., kansliråd
100
Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö: 13
Sekreterare:
Kourtzman, Per E., departementssekreterare
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Tegeluddsvägen 92,
115 28 Stockholm, tel. 60 25 35 och 67 66 44
Direktiven för utredningen, se 1967: Fö 24.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 17 sammanträden.
Dessutom har olika arbetsgrupper inom utredningen hållit ett
flertal sammanträden. Utredningen har gjort tolv studie- och informationsbesök
vid förband, skolor, staber m. m.
Utredningen har den 19 juni 1968 avgett delbetänkandet »Vissa personaloch
driftfrågor vid militära matinrättningar och mässar» (Stencil Fö 1968:
2).
Efter framställning från utredningen har Kungl. Maj :t den 20 september
1968 medgivit att under budgetåret 1968/69 vissa försök får anordnas vid
förbanden inom Gotlands militärkommando syftande till att i viss omfattning
ersätta handräckningsvärnpliktiga med civil personal. Försöksverksamheten
har påbörjats i oktober 1968.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
13. 1966 års verlcstadsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1966 för att utreda
samordning av försvarets verkstadsresurser för underhåll av tygmateriel
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1966):
Skoglund, B. E. Folke, överdirektör
Experter:
Beijner, K. S. Olof, byrådirektör (fr. o. m. den 27 mars 1968)
Cannberg, Göran M. L., byrådirektör
Göransson, J. Olle, led. av II kamm.
Jacobsson, Folke, verkstadsdirektör
Kämpe, Anders, överingenjör (t. o. m. den 28 juni 1968)
Thorsén, Åke H. T., överingenjör
Tronét, Bertil, direktör
Sekreterare:
Johansson, Gösta O., byrådirektör
Lokal: Försvarets materielverk, Fack, 104 50 Stockholm 80, tel. 63 00 00
(utredningsmannen) och Försvarets fabriksverk, Fack, 631 87 Eskilstuna 1,
tel. 016/11 02 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1967: Fö 25.
Härutöver har åt utredningsmannen uppdragits den 20 oktober 1967 att
i det fortsatta utredningsarbetet även behandla frågan om underhåll av
civilförsvarets telemateriel samt den 29 mars 1968 att med beaktande av vad
101
Fö: 13
Riksdagsberättelsen år 1969
departementschefen uttalat i prop. 1968: 109 överväga omfattningen av verksamheten
vid Muskövarvet. Utredningen har den 31 oktober 1968 avgivit
förslag till dimensionering av Muskövarvet.
Utredningen har sedan betänkandet över den första utredningsetappen
avlämnades den 16 oktober 1967 avlagt ca 30 besök vid av utredningen berörda
verkstäder och företag inom landet. Härutöver har 35 sammanträden
ägt rum.
Utredningen beräknas avge betänkande över andra utredningsetappen under
hösten 1969.
14. 1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 januari 1967 för
att överse rekvisitions- och förfogandelagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 februari 1967):
Lundberg, N. Ragnar W., f. d. generaldirektör
Sekreterare:
Skarstedt, Carl-Ivar S., hovrättsassessor
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. 22 40 70
Direktiven för utredningen, se 1967: Fö 19.
Sedan utredningen mottagit vissa infordrade preliminära yttranden, har
utredningen under tiden november 1967—oktober 1968 hållit särskilt sammanträde
med sina kontaktmän vid olika myndigheter.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
15. Försvarets fr eds organisationsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 februari 1967 för att
utreda frågan om vissa ändringar i krigsmaktens fredsorganisation (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 februari 1967):
Wesström Eric A., f. d. landshövding
Experter:
Betzfeldt, Karl-Hugo, överstelöjtnant
Franzén, Nils P., byrådirektör (fr. o. in. den 9 oktober 1968)
Höijer, Gunnar, krigsråd
Johnson, J. Åke, kommendörkapten av 1. graden
Larsson, Sven, E., kansliråd
Lindén, Sven, kommendörkapten av 1. graden
Lugn, Robert P. E., överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 april 1968)
Pettersson, Per-Arne, kansliråd (fr. o. m. den 29 augusti 1968)
Resare, Alf C. R., överdirektör (t. o. m. 28 augusti 1968)
Tottie, Carl-Eric, överstelöjtnant (t. o. m. den 31 mars 1968)
102
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö; 16
Varenius, Bo G. O., överste
Wennerhorn, Karl-0 tto L., departementsråd
Sekreterare:
Andersson, Lars A., överstelöjtnant
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. 22 40 70
ankn. 553 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: Fö 20.
Utredningen har den 31 oktober 1968 fått i uppdrag att till Kungl. Maj :t
inkomma med förslag till indragning av ytterligare en flottilj administration
utöver förslaget angående indragning av Göta flygflottilj samt organisationsförändringar
inom storstockholmsområdet.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 28 sammanträden
samt besökt sex arméförband, sex marina förband, sju flygförband
och tolv kommuner.
Utredningen har den 20 december 1968 avgett ett delbetänkande angående
främst flygvapnets förbandsorganisation inom stockholmsområdet
(Stencil Fö 1968: 5).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
16. 1968 års personalkategoriutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1968 för att
verkställa utredning rörande vissa personalfrågor vid försvarets materielverk
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 juli 1968):
Curtman, Curt W., f. d. överdirektör, ordförande
Blomqvist, O. Rune, departementsråd
Skoglund, B. E. Folke, överdirektör
Expert:
Wedin, R. Folke, amiralitetsråd
Sekreterare:
Augustinsson, Curt W., byrådirektör
Lokal: Försvarets materielverk, Fack, 104 50 Stockholm 80, tel. växel
63 00 00, ankn. 716 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
28 juni 1968):
Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 107, SU 106, rskr 234) skall
ett för försvaret gemensamt materielverk — försvarets materielverk — inrättas
den 1 juli 1968. Det nya verket skall överta de uppgifter som nu ankommer
på försvarets intendenturverk, arméförvaltningen, marinförvaltningen
och flygförvaltningen samt försvarets förvaltningsdirektions samordnande
uppgifter på materielområdet. Omorganisationen ingår som ett led
i en kontinuerlig strukturomvandling av försvarets materielförvaltning i
central instans. De nu aktuella organisationsändringarna påverkar inte
103
Fö: 16
Riksdagsberättelsen år 1969
nämnvärt intendenturverkets och försvarsgrensförvaltningarnas inre organisation
utom vad gäller den administrativa verksamheten. Sålunda skall de
nuvarande verken bilda fyra huvudavdelningar i det nya verket. För de administrativa
uppgifterna genomförs en samordning genom att en särskild
administrativ avdelning tillkommer.
Inom intendenturverket och försvarsgrensförvaltningarna utnyttjas f. n.
personal tillhörande olika personalkategorier — militär, civilmilitär och
civil personal. Under förarbetena till förslaget om det nya gemensamma
materielverket har frågan om personalsammansättningen berörts i olika
sammanhang. För egen del har jag från början förutsatt att man i ett utgångsläge
bör följa hittills tillämpade principer i fråga om att utnyttja olika
personalkategorier inom materielverket. I den nyssnämnda propositionen
uttalade jag att de problem, som är förknippade med frågan om personalsammansättningen,
enligt min uppfattning är så djupgående att de bör utredas
i särskild ordning och att jag hade för avsikt att senare anmäla denna
fråga för Ivungl. Maj :t. De nuvarande principerna för fördelningen av tjänster
inom den militära materielförvaltningsverksamheten bygger i allt väsentligt
på de förslag som lades fram av 1954 års personalkårutredning och som
därefter har godkänts av statsmakterna. Grundläggande för bedömningen
av personalsammansättningen har varit och är alltjämt behovet av att tillförsäkra
materielförvaltningsverksamheten på olika nivåer inom krigsmakten
välutbildad personal och personal med tillräcklig erfarenhet av materielens
militära användning i krig och fred. Detta behov har man sökt tillgodose
genom att till verksamheten knyta militär personal med fackutbildning
t. ex. tekniska stabsofficerare och intendenturofficerare, civilmilitär personal
med såväl militär utbildning som civil fackutbildning, t. ex. armé-, marin-
och flygingenjörer, samt civil personal med teknisk, ekonomisk, merkantil
och juridisk utbildning. I vissa fall, särskilt när det gäller ledande befattningar,
har tjänster inrättats för alternativt militär, civilmilitär eller civil
personal eller någon kombination av dessa alternativ.
Den nyss angivna grundsynen på materielförvaltningens personalbehov
kom till uttryck också i 1964 års tygförvaltningsutrednings betänkande om
tygförvaltningens centrala organisation (SOU 1966: 11). Utredningen framhöll
att synnerligen stora krav på kunnighet och kompetens måste ställas
på förvaltningspersonalen inom tygförvaltningen. Detta gäller i synnerhet
för de tre kategorier som representerar stridsmiljö, tekniskt fackkunnande
och ekonomiskt-merkantilt kunnande. För de två förstnämnda kategorierna
är det enligt utredningen också nödvändigt med kunskaper om och lång erfarenhet
av de speciella förutsättningar som gäller för försvaret, dvs. sambandet
och avvägningen mellan hög effektivitet i krig jämte hög beredskap
och god ekonomi i fred.
När det gäller frågan om förvaltningspersonalens kategori tillhörighet,
framför allt beträffande personal för teknisk verksamhet, har meningarna
däremot varit delade.
Tygförvaltningsutredningen ansåg för sin del att man bör få det bästa resultatet
om huvuddelen av förvaltningstjänsterna är rent civila tjänster,
öppna för såväl civil som militär och civilmilitär personal och utan hänsyn
till hur kunskap och erfarenhet förvärvats. En officer skulle därvid lämna
sin aktiva militära tjänst för att fortsätta en rent civil karriär. Om förening
av tjänster är möjlig skall han dock inte behöva ta avsked från sin militära
104
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö; 26
tjänst. Beträffande den civilmilitära tjänstemannen uttalade tygförvaltningsutredningen
att det inte borde vara nödvändigt med formell övergång
till civil anställningsform. Det ansågs emellertid i så fall önskvärt att tjänstemannen
inte tillhörde viss försvarsgren, för att inte ett försvarsgrenstänkande
skulle komma att leda till inte tillåtlig suboptimering. Vid en omorganisering
av de civilmilitära kårerna borde därför en för försvaret gemensam
civilmilitär kår inrättas. Med en sådan organisation ansågs många
andra fördelar vinnas, bl. a. i de fall då civilmilitär teknisk expertis har att
tillvarataga alla tre försvarsgrenarnas intressen.
Försvarets materielförvaltningsutredning har i sitt betänkande om försvarets
materielverk (Stencil Fö 1967: 13) framhållit att de nuvarande förhållandena
i fråga om personalens sammansättning innebär bl. a. att ett begränsat
antal tjänster är förbehållna militär och civilmilitär personal. Denna
ordning får ses mot bakgrunden av behovet att tillförsäkra förvaltningsorganisationen
erforderlig sakkunskap för skilda verksamhetsområden. Samma
behov föreligger beträffande de civila tjänsterna men den speciella sakkunskapen
tillgodoses då inte genom särskild kårtillhörighet utan genom
tjänstebeskrivningar e. d. Utredningen anser för sin del att systemet med
olika personalkategorier och anställningsformer har bestämda nackdelar.
Utredningen har sedermera i särskild skrivelse återkommit till personallcårsfrågan
och framhållit att den är en principfråga och inte är begränsad
till materielverkets organisation utan berör vidare områden som faller utanför
ramen för utredningsuppdraget. En lösning måste baseras på underlag
från respektive myndigheter rörande behovet av personal med olika utbildnings-
och erfarenhetsmässig bakgrund.
Utredningen hemställer att en särskild utredning tillsätts med uppgift att
föreslå principer för utnyttjande av olika personalkategorier i förvaltningsorganisationen
och behandla därmed sammanhängande frågor om anställningsformer
m. m.
Av remissyttrandena över materielförvaltningsutredningens förslag framgår
att det är en utbredd uppfattning, att systemet med olika personalkategorier
och anställningsformer har vissa svagheter. Remissinstanserna anser
också i likhet med utredningen, att en översyn av förhållandena är angelägen
och att man i avvaktan på en sådan utredning bör följa hittills tillämpade
principer. Flertalet remissinstanser — bland dem försvarsgrenschefer och
förvaltningar — avstår mot denna bakgrund från att uttala sig närmare om
personalens sammansättning.
Som framgått av det förut anförda har man genom det system för bestämmandet
av personalens sammansättning som hittills har tillämpats inom
den militära förvaltningsverksamheten i första hand velat skapa möjligheter
att till materielförvaltningen knyta personal med olika specialkunskaper och
den med den miljöutbildning, bakgrund och praktik som krävs inom den
komplicerade verksamhet, det här är fråga om. Systemet medger också en i
och för sig önskvärd flexibilitet och underlättar cirkulationen mellan förvaltningstjänst
och stabs- och trupptjänst för den militära och civilmilitära
personalen.
Mot systemet har emellertid även framförts invändningar. Tygförvaltningsutredningen
pekade för sin del på det förhållandet att nuvarande karriärsystem
ibland framtvingar ombyte på tjänst med 3—4 års intervall, något
som enligt utredningens uppfattning är oförenligt med kravet på kon
-
4t Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
105
Fö: 16
Riksdagsberättelsen år 1969
tinuitet i arbetet. Systemet försvårar också växling mellan tjänst i förvaltningen
och arbete inom t. ex. försvarsindustrin och minskar myndigheternas
möjligheter att avväga behovet av anställd teknisk expertis i förhållande till
engagemang hos industrin. Sistnämnda fråga har berörts av försvarets materielförvaltningsutredning
som ansett en fortsatt utredning i detta ämne till
grund för bl. a. materielverkets personal- och lönepolitik vara av betydelse.
Andra nackdelar som har påtalats är att det personalpolitiska handlandet
blir bundet och urvalet vid tillsättningar alltför styrt, att den långsiktiga
personal- och utbildningsplaneringen försvåras och att bedömningen av befordringsutsikter
och rekryteringsbehov blir osäker.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör en översyn av principerna för
förvaltningspersonalens sammansättning inom tyg- och intendenturmaterielfunktionen
i central, regional och lokal instans komma till stånd. Översynen
bör uppdragas åt särskilda sakkunniga.
Den nu aktuella översynen kan inte begränsas enbart till frågan om den
kategorimässiga uppbyggnaden av olika personaluppsättningar utifrån vissa
kriterier av typbehov av personal med olika utbildning, erfarenhet etc. Den
måste också tillgodose såväl krigs- som fredsorganisationens krav. Vid översynen
bör vidare beaktas en rad andra problem, av vilka flera f. n. är föremål
för särskilda överväganden. Dit hör t. ex. frågan om och hur ett eventuellt
nytt budgetsystem med ökad valrätt för myndigheterna att utnyttja tilldelade
anslag för anställningar eller för köp av tjänster kan förenas med den
bundenhet till personalstater som nuvarande system innebär. Behovet av
tjänster som är förbehållna militär och civilmilitär personal kan också bli
avhängigt resultatet av militära tjänstgöringsåldersutredningens arbete.
Även resultatet av den utredning rörande gemensam utbildning av tyg- och
intendenturpersonal som på mitt uppdrag drivs av överbefälhavaren måste
beaktas. I sammanhanget kan också vissa personalkårfrågor behöva belysas.
Jag vill erinra om att tygförvaltningsutredningen i sitt betänkande berörde
frågan om en för försvaret gemensam civilmilitär teknisk kår och därvid pekade
på fördelarna härav för bl. a. de nya regionala stabernas del.
Utredningsarbetet bör i första hand ta sikte på att ange principer för utnyttjande
av olika personalkategorier inom intendentur- och tygmaterielförvaltningsfunktionen
i central instans. I den delen bör arbetet bedrivas i sådan
takt att utredningens synpunkter fortlöpande kan beaktas av den utredning
rörande verksamheten m. m. inom materielverket, som Kungl. Maj :t
tidigare denna dag har beslutat.
Vid sina överväganden skall de sakkunniga beakta kravet att varje organisationsenhet
skall ha en för sina uppgifter väl lämpad och så allsidigt sammansatt
personaluppsättning som verksamheten betingar. Hänsyn skall också
tas till försvarsorganisationens samlade behov av personal med erfarenhet
av förvaltningstjänst, vilket innebär att förhållandena i regional och lokal
instans också måste beaktas. De sakkunniga bör i detta sammanhang undersöka
om hittills tillämpat cirkulationssystem för militär och civilmilitär
personal är lämpligt eller om behovet av kontakter mellan t. ex. staber och
förvaltningar kan tillgodoses på annat sätt. För- och nackdelar från effektivitetssynpunkt
och från praktiska och ekonomiska synpunkter vid utnyttjande
av personal av olika kategorier skall redovisas genom alternativa förslag
till lösningar.
I den mån övervägandena bedöms få återverkningar på nuvarande mili -
106
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 17
tära och civilmilitära personalkårer, skall utredningen även avge de förslag
som betingas härav. Konsekvenser av föreslagna förändringar, t. ex. i fråga
om befordringsförhållanden, rekryteringsbehov för freds- och krigsorganisationen,
utbildningsresurser etc. skall utförligt belysas såväl organisatoriskt
som kostnadsmässigt.
Under utredningsarbetets gång bör kontakt hållas med personaldelegationen
för försvarets centrala materielförvaltning samt med andra utredningar
i frågor av gemensam natur. De sakkunniga skall inte ha att göra bedömningar
av frågor som ankommer på militära tjänstgöringsåldersutredningen
men skall under arbetets gång hålla fortlöpande kontakt med denna utredning.
Utredningen har under tiden augusti—oktober 1968 hållit elva sammanträden.
Dessutom har förekommit sammanträde med försvarets materielanskaffningsutredning.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
17. Försvarets materielanskaffningsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 med
uppdrag att utreda organisationen av anskaffningsverksamheten och därmed
sammanhängande funktioner m. in. inom försvarets materielverk (se Postoch
Inrikes tidn. den 31 juli 1968):
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av II kamm., ordförande
Eklund, C. Gunnar, överste
Nilsson, Jan H., departementsråd
Sebardt, Carl E. W., bruksdisponent
Sundén, U:son Åke, generaldirektör
Expert:
Ludvik, Klaus, organisationsdirektör (fr. o. m. den 7 september 1968)
Sekreterare:
Nilsson, Sten Börje R., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 7 september 1968)
Lokal: Banérgatan 62, 104 50 Stockholm 80, tel. 63 00 000 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
28 juni 1968):
Efter förslag i prop. 1968: 107 har riksdagen beslutat (SU 106, rskr 234),
att försvarets intendenturverk, arméförvaltningen, marinförvaltningen och
flygförvaltningen skall upphöra vid utgången av juni 1968 och att på dem
ankommande uppgifter skall övertas av ett för försvaret gemensamt materielverk,
benämnt försvarets materielverk, som inrättas den 1 juli 1968. Försvarets
förvaltningsdirektion, som har vissa samordnande uppgifter på försvarets
område, skall avvecklas i samband med omorganisationen. Den beslutade
omorganisationen bygger i huvudsak på det underlag och de förslag
som lades fram av försvarets materielförvaltningsutredning.
107
Fö: 17
Riksdagsberättelsen år 1969
Materielförvaltningsutredningens förslag innebar, att sakorganens verksamhet
på tygmaterielområdet och därmed sammanhängande inköps-, kvalitetskontroll-
och nnderhållsverksamhet under verksledningen skulle hållas
samman i tre försvarsgrensinriktade huvudavdelningar (förvaltningar), motsvarande
nuvarande arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen.
Flertalet för verket gemensamma funktioner och en intendenturavdelning,
bestående av materiel-, livsmedels- och drivmedelsbyråerna vid nuvarande
försvarets intendenturverk, skulle föras samman till en fjärde huvudavdelning.
Verkstadsledningen skulle vara placerad direkt under verkschefen.
Även personalfunktionen ansågs kräva en i förhållande till huvudavdelningarna
fristående ställning.
Av den egentliga anskaffningsverksamheten hade materielförvaltningsutredningen
undersökt endast förhållandena på tele- och robotområdena. Verksamheten
vid sakorganen i övrigt förutsattes skola undersökas i ett senare
skede. Utredningen som kom till att samordningen med försvarsgrenarna
borde prioriteras, ansåg att försvarsgrensinriktningen även på sikt borde
bibehållas. Samordningen bl. a. med industrin bedömdes, i den mån den inte
sammanfaller med försvarsgrensinriktningen, kunna tillgodoses genom särskilda
samordningsregler.
Enligt det beslut som nu föreligger skall ledningen av försvarets materielverk
utövas av en styrelse och under denna av en verkschef. Verksamheten
fördelas på fem huvudenheter, av vilka fyra närmast motsvarar arméförvaltningen,
marinförvaltningen, flygförvaltningen och försvarets intendenturverk.
De skall benämnas armématerielförvaltningen, marinmaterielförvaltningen,
flygmaterielförvaltningen och intendenturmaterielförvaltningen. Till
den femte huvudavdelningen — administrativa avdelningen — har förts centrala
planeringsuppgifter och uppgifter som i nuvarande organisation i huvudsak
ankommer på de administrativa byråerna.
De organisatoriska förändringarna tar främst sikte på att tillskapa en
gemensam verksledning, som bl. a. övertar försvarets förvaltningsdirektions
samordnade uppgifter. Några större förändringar med avseende på den inre
organisationen och arbetsformerna inom huvudenheterna 1—4 genomförs däremot
inte i detta sammanhang. Omorganisationen får med andra ord ses som
ett begränsat steg i en kontinuerligt pågående strukturomvandling.
Instruktion för försvarets materielverk har utfärdats den 6 juni 1968 (nr
387).
I prop. 1968: 107 ansåg jag mig med hänsyn bl. a. till vad som framkommit
vid remissbehandlingen av materielförvaltningsutredningens betänkande
inte böra föreslå längre gående förändringar i förvaltningsorganisationen,
förrän sakorganens verksamhet i sin helhet hade undersökts.
En särskild utredning bör få i uppdrag att göra dessa undersökningar.
Utredningen, som skall vara förutsättningslös, skall främst undersöka sakorganens"—
även tele- och robotorganens — verksamhet. De förslag utredningen
kommer fram till kan emellertid få återverkningar på anda funktioner
såsom inköp, kvalitetskontroll och underhåll. Utredningen bör alltså
undersöka även dessa och vid behov andra funktioner mot bakgrunden av
materielförvaltningsutredningens förslag och därvid överväga vilken organisationsform
som på sikt är den för materielverket mest lämpade. Utredningens
verksamhet bör inte begränsas till enbart materielverkets ansvarsområde.
överväganden bör även göras beträffande materielanskaffnings
-
108
Kommittéer: Försvarsdepartementet
För 17
funktionen vid fortifikationsförvaltningen och försvarets sjukvårdsstyrelse.
Med hänsyn till kraven på samordning med förbandsproduktionen i övrigt
och för att begränsa omfattningen av omorganisationen kom materielförvaltningsutredningen
fram till en försvarsgrensinriktad indelning såsom
den mest lämpliga. Innan sakverksamheten har undersökts anser jag
mig inte kunna bedöma utformningen av materielverkets organisation på
sikt. Som framgår av propositionen (s. 76) har jag emellertid på ett par
punkter ansett mig böra ta ställning till frågan om verkets framtida utformning.
Jag har genom de utredningar som redan föreligger blivit övertygad
om angelägenheten av att för verket gemensamma enheter skapas i första
hand för förrådsledning och normalieverksamhet men också för ledningen av
de verkstäder som skall sortera under materielverket. Vad gäller förrådsledning
och normalieverksamhet har med hänsyn till föreliggande rationaliseringsmöjligheter
principbeslut redan nu fattats om en samordning inom
materielverket på dessa båda områden. I fråga om verkstadsledningen har
jag däremot ansett, att resultatet av 1966 års verkstadsutrednings fortsatta
arbete bör avvaktas.
Utredningsarbetet bör i stort sett kunna bedrivas efter de riktlinjer som
gällde för den nu avslutade materielförvaltningsutredningens arbete och med
utnyttjande av det utredningsunderlag som materielförvaltningsutredningen
sammanställt. Materielverkets framtida organisation bör således utformas
så, att verkets effektivitet successivt kan ökas. Särskild uppmärksamhet bör
ägnas åt hushållningen med tekniska och andra specialister. Hänsyn skall
också tas till de krav som datateknik och programbudgetteknik kan komma
att ställa på materielverket.
Mot bakgrunden av det utredningsmaterial som nu föreligger bedömer jag
det möjligt att genom ökad integration av anskaffnings- och underhållsverksamheten
åstadkomma såväl ett bättre utnyttjande av medlen för anskaffning
och underhåll som en reduktion av personalbehovet. Utredningen bör
klarlägga i vad mån utformningen av materielverkets personalorganisation
kan påverka personalbehoven vid andra militära myndigheter eller i annan
verksamhet. Förändringar i behoven bör beaktas vid bestämmandet av personalramar
för materielverket.
I propositionen tog jag upp en fråga som får stor betydelse vid bedömningen
av sakorganens verksamhet, nämligen i vilken utsträckning materielverket
skall använda egen personal eller köpa tjänster från utomstående.
Sannolikt kan det i många fall vara lönsamt att i ökad utsträckning köpa
tjänster från utomstående. Det får bl. a. till följd att materielverket inte i
första hand behöver stå för alla kapitalkostnader och dessutom undgår omställningssvårigheter
vid ändringar i anskaffningens omfattning och inriktning.
Förbättrade budgeteringsregler bör på sikt ge ökade möjligheter att
väga kostnaderna för egen verksamhet mot kostnaderna för köpta tjänster.
Frågan om lämpligheten att köpa i första hand service och utredningstjänster
från utomstående bör därför ägnas speciell uppmärksamhet.
En fråga som bör övervägas ytterligare är om det till försvarets forskningsanstalt
knutna försvarets teletekniska laboratorium och viss teleteknisk
normalietjänst bör föras över till materielverket eller ges annan organisationstillhörighet.
Utredningen bör pröva olika tänkbara alternativ för att lösa frågan om
materielverkets organisation. Valet står här i första hand mellan en för
-
109
Fö: 17
Riksdagsberättelsen år 1969
svarsgrensinriktad och en fack- eller produktinriktad organisation. Ett uppslag
att utveckla vidare kan vara den principlösning som riksrevisionsverket
har skisserat i sitt yttrande över materielförvaltningsutredningens betänkande.
Målet bör vara att finna en praktisk form för anskaffningsverksamhetens
bedrivade, som förenar kraven på hög effekt och förenklade arbetsformer
med kraven på god anknytning till förbandsprodulctionen i fred och underhållsverksamheten
i krig. En om möjligt förbättrad samordning med industrins
insatser vid framtagning av materiel bör eftersträvas.
Som jag förut har antytt bör inom materielverket snarast möjligt skapas
gemensamma enheter för förrådsledning och normalieverksamhet. Detsamma
gäller ledningen av de verkstäder, som skall sortera under materielverket.
Kungl. Maj :t har i annat sammanhang den 28 maj 1968 uppdragit
åt materielverket att inkomma med förslag rörande organisationen av förrådsledningen
och normalieverksamheten.
Utredningsarbetet bör drivas i sådan takt, att förslag till organisation i
stort jämte personal- och kostnadsberäkningar, översiktlig plan för genomförandet
samt riktlinjer för organisationsutvecklingen på sikt om möjligt
kan föreläggas 1971 års riksdag. Frågan om utnyttjande av olika personalkategorier
— militär, civilmilitär och civil personal — inom materielverket
kommer att utredas särskilt.
Utredningen bör bedrivas i nära samarbete med försvarets materielverk
och övriga av materielförvaltningstjänsten berörda myndigheter. Den bör vidare
hålla kontakt med försvarets rationaliseringsinstitut samt med 1966
års verkstadsutredning och andra utredningar inom försvaret, som i sitt arbete
kommer i beröring med materielförvaltningsfrågor.
Ulredningen bör vidare samverka med försvarets personalnämnd i frågor
som har anknytning till dess verksamhet.
Kommittén har under tiden september 1968—oktober 1968 hållit tre sammanträden.
Kommittén beräknas fortsätta sitt arbete under år 1969.
18. 1968 års utredning om biståndsutbildning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 oktober 1968 för
att utreda frågan om utbildning av vapenfria tjänstepliktiga och andra
värnpliktiga för internationell biståndsverksamhet m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 oktober 1968):
Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av II kamm.
Experter:
Creutzer, Bertil R., överste
Elmquist, Karl-Axel, förbundssekreterare
Ringholm, Bosse, förbundsordförande
Ringmar, R. Torgil, t. f. byråchef
Sekreterare:
Lindow, M.-V. Styrbjörn R. A. R:son, departementssekreterare
no
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 18
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. 22 40 70
ankn. 574 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet
den 11 oktober 1968):
Under de senaste åren har frågan om utbyggnaden av Sveriges utvecklingssamarbete
med de fattiga länderna starkt trätt i förgrunden. På grundval
av förslag i prop. 1968: 101 har riksdagen fastslagit riktlinjer för
den fortsatta biståndsverksamheten (SU 128; rskr 302). Den starka betoningen
av de mellanstatliga organisationernas biståndsprogram behålls.
Den direkta biståndsverksamheten förordas med avseende på vissa länder
och ämnesområden. Särskild vikt läggs på bistånd i syfte att främja livsmedelsförsörjningen
och familjeplanering i u-länderna.
Svenska regeringen har i slutet av år 1967 meddelat generalsekreteraren
i Förenta Nationerna, att Sverige var berett att ställa den i beredskapsstyrkan
för FN-tjänst ingående tekniker kontingenten till förfogande
för hjälpverksamhet utomlands i samband med naturkatastrof eller liknande
händelse. Teknikerkontingenten består av personal som genom avtal
förbinder sig att genomgå viss utbildning och att fullgöra beredskapstjänstgöring
utom Sverige under sammanlagt högst sju månader.
Frågan om förutsättningarna för att använda vapenfria tjänstepliktiga
och andra värnpliktiga inom den svenska biståndsverksamheten diskuterades
i samband med att den vapenfria tjänsten lades om år 1966 (prop.
1966: 107, 2LU 45, rskr 269). Jag ansåg mig då inte böra tillstyrka u-landseller
fredskårstjänst som alternativtjänstgöring för de vapenfria. I olika
motioner yrkades emellertid — förutom att den vapenfria tjänsten skulle
kunna fullgöras inom vissa angivna områden — att tjänstgöring i u-landsbjälp
skulle kunna förekomma i särskilda fall. Med anledning av motionerna
uttalade andra lagutskottet bl. a. att de i motionerna angivna
tjänstgöringsområdena var sekundära och knappast aktuella vid den tidpunkt
som normalt gällde för vapenfria tj änstepliktiga och andra värnpliktiga
då fråga var om första tjänstgöring. Riksdagen avslog motionerna i
enlighet med utskottets hemställan.
Det är uppenbart att den som skall göra en meningsfylld internationell
biståndsinsats måste ha speciella kunskaper inom något av de områden
som efterfrågas av u-ländernas myndigheter. Hans vilja till medverkan
måste också vara grundad på vissa allmänna kunskaper om det mottagande
landets förhållanden. Sådana kunskaper har endast i undantagsfall den
20-årige svensk som skall göra värnplikt eller vapenfri tjänst. Han har i
regel inte heller tillräcklig erfarenhet för att kunna delta i någon form
av katastrofhjälp.
Fn stark satsning görs f. n. för att öka den svenska medverkan i det
internationella biståndet över hela fältet, vilket bl. a. tar sig uttryck i en
förstärkt utbildnings- och rekryteringsverlcsamhet. Om det skulle visa
sig att även vapenfria tj änstepliktiga och andra värnpliktiga kan användas
i det internationella biståndet, skulle Sveriges möjligheter vidgas att
göra direkta personalinsatser inte minst i katastroffall, och vårt land skulle
tillföras goda kunskaper och erfarenheter av värde för totalförsvarsinsatserna
under krig. Det framstår med hänsyn härtill som alltmera angeläget
att undersöka förutsättningarna att anordna utbildning för internationell
biståndsverksamhet inom ramen för värnpliktstjänstgöringen och
111
Fö: 18
Riks dag sb er ätt elsen år 1969
den vapenfria tjänsten. Frågan om en sådan målinriktad och specialiserad
utbildning har stor principiell räckvidd och de administrativa och praktiska
problemen är många. Efter samråd med ministern för utrikes ärendena
och chefen för inrikesdepartementet har jag funnit att frågan bör
utredas allsidigt. Utredningen bör anförtros en särskilt tillkallad sakkunnig.
Utredningsmannen bör till en början behandla spörsmål om den ifrågasatta
utbildningens anordnande och innehåll samt om utbildningstidens
längd och utbildningskontingentens storlek. Utbildningen bör i första hand
syfta till att göra vederbörande lämpad att delta i hjälpaktioner i katastroffall,
men den bör även kunna vara en grund för framtida u-landstjänst.
Utbildningen skall äga rum inom landet och bör ske i samarbete med SIDA,
Svenska Röda Korset eller annan svensk hjälporganisation med internationell
anknytning. Det är tänkbart att utbildningen bör ske i Svenska
Röda Korsets eller civilförsvarsstyrelsens regi. Utbildningen skall äga rum
på de sociala och ekonomiska villkor som gäller för vapenfria tjänstepliktiga
och andra värnpliktiga. I den mån utbildningen inte täcker hela
tjänstgöringstiden för vederbörande vapenfria tjänstepliktiga och andra
värnpliktiga har utredningsmannen att ta ställning till hur återstående
tjänstgöringstid skall utnyttjas. Samråd bör ske med 1966 års värnpliktskommitté.
Det är vidare väsentligt att utredningsmannen prövar vilka normer som
bör gälla för uttagning till den ifrågasatta utbildningen. Bland de vapenfria
tjänstepliktiga och andra värnpliktiga som är villiga att genomgå utbildningen
måste en gallring göras med hänsyn till de speciella krav som
ställs på dem som skall delta i internationellt biståndsarbete. Utredningsmannen
bör vid bedömningen av hithörande frågor samråda med SIDA
och Svenska Röda Korset.
Om den angivna utbildningen kommer till stånd, kan en grund skapas
för en särskild organisation av vapenfria tjänstepliktiga och andra värnpliktiga
som kompletterar den tekniska kontingenten i beredskapsstyrkan
vid hjälpaktioner i katastroffall. Utredningsmannen bör överväga möjligheten
att organisera härför lämpade vapenfria tjänstepliktiga och andra
värnpliktiga som genomgått utbildningen i särskilda enheter, vilka inom
ramen för värnpliktstjänstgöringen eller den vapenfria tjänsten kan delta
i humanitära hjälpaktioner i katastroldrabbade eller på annat sätt utsatta
områden såväl utanför som innanför landets gränser. Jag förutsätter
dock att varje tjänstgöring utomlands skall vara frivillig. I sammanhanget
bör beaktas en av SIDA framförd tanke att upprätta en »reservkår»
för biståndstjänstgöring, i vilken personer som är intresserade
av och befunnits lämpliga för sådan tjänstgöring skulle kunna beredas
anställning. En sådan reservkår skulle enligt SIDA:s uppfattning kunna
dels förenkla rekryteringen av biståndspersonalen dels ge betydande tidsvinster
i själva rekryteringsproceduren.
Den organisation för humanitära hjälpaktioner som jag överväger skall
som framgått av det förut anförda vara avsedd för särskilt utvalda och utbildade
vapenfria tjänstepliktiga och andra värnpliktiga. Det är emellertid
inte uteslutet att även andra personalkategorier — framför allt kvinnor —
efter frivilligt åtagande skall kunna ingå i organisationen och få del av
den angivna utbildningen. Utredningsmannen bör överväga denna möjlighet.
112
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 18
Vid sina överväganden skall utredningsmannen belysa de ekonomiska
konsekvenserna av de förslag som utredningsmannen kan komma att lägga
fram.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
113
S: 1
Riksdagsberättelsen år 1969
So cialdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1968
1. Mentalsjukvårdsberedningen
Kimgl. Maj :t bemyndigade den 5 juni och den 29 oktober 1959 chefen
för inrikesdepartementet bl. a. att tillkalla dels en särskild beredning för
att inom inrikesdepartementet biträda vid handläggning av frågorna om
mentalsjukvårdens utbyggande och upprustning jämte därmed sammanhängande
spörsmål dels en delegation för att biträda beredningen vid
handläggning av byggnads- och utrustningsfrågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 juli 1959). Genom beslut den 28 juni 1963 förordnade Kungl.
Maj :t, att mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation
skulle upplösas samt att åt nämnda delegation lämnade uppdrag i
stället skulle avse mentalsjukvårdsberedningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963:
Brunnberg, Hans A., professor, ordförande
Andrée, Torsten E., landstingsråd
Enmark, Abel, f. förbundsordförande
Lindh, Tore B. E., byråchef
Lundquist, Gunnar A. R., laborator, överläkare
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Sälde, K. A. Henry, avdelningschef
Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef
Experter:
Blomberg, Karl-Erik G., byrådirektör
Bunner, Tor Å. G., byggnadsråd
Frey, Torsten S:son, professor, överläkare
Gerle, Bo O., docent, chefsläkare
Grunewald, Karl R., medicinalråd
Hedvall, Rut, instruktionssköterska
Lagervall, A. Gunnar, t. f. avdelningsdirektör
Larsson, Tage K. L., försäkringsdirektör
Ljungberg, E. G. Lennart E:son, docent, överläkare
Marknäs, N. Sigurd V., byggnadsråd
Rylander, C. Gösta, professor
Sjunnesson, Nils S., f. d. sjukhusintendent
Strandlund, K. Bertil, avdelningsdirektör
114
Kommittéer: Socialdepartementet S: 3
Wadenstein, L. Hemming, sjukhusintendent
Wretmark, Gerdt E., docent, överläkare
Åmark, Curt E., docent, överläkare
Sekreterare:
Frithiof, Lars-Arvid, avdelningsdirektör
Hos beredningen anställd:
Gustafsson, S. Börje E., intendent
Direktiven för beredningen, se — i tillämpliga delar — 1960: I In 49.
Inom beredningen har avgetts förslag till vårdorganisation för psykiskt
sjuka barn och ungdomar m. m. Vidare har beredningens expertgrupp för
den öppna vården avgett en sammanfattande rapport över sin verksamhet.
Beredningen har under tiden november 1967 — mars 1968 hållit 12
sammanträden. Dessutom har olika expertdelegationer hållit ett flertal
sammanträden.
Beredningen har avslutat sin verksamhet med utgången av mars 1968.
2. Utredning angående hembiträdeslagstiftningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1962 för utredning
angående hembiträdeslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 10 maj 1962):
Samuelsson, G. Yngve, generaldirektör
Experter:
Englund, Ingegerd, fru
Jönsson, Ingeborg, avdelningsdirektör
Sandell, Viola, arbetsvårdsinspektör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Knutsson, P. Anders, hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 21.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 13
sammanträden.
Utredningen har färdigställt betänkandet »Arbetstid in. in. i husligt arbete»
(SOU 1968: 67), som beräknas föreligga i tryck under januari 1969.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1963 års arbetstidskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
utreda frågan om en allmän arbetstidsförkortning m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 juli 1963):
115
S* 3 Riksdagsberättelsen år 1969
Strand, Axel W., riksgäldsfullmäktige, förste vice talman i I kamin., ordförande
Elmén,
Brita D., f. d. socialinspektör, f. d. riksdagsledamot
Enarsson, J. O. Arvid, skogsbruksägare, led. av II kamm.
Gomér, O. David, f. d. disponent, f. d. riksdagsman
Hallström, H. Gunnar F., förbundsordförande
Höök, Erik S. V., planeringschef
Larsson, S. Gunnar, direktör
Nordholm, O. Gunnar, direktör
Schärman, Olof, kanslichef
Vilhelmsson, Edvard E., Landsorganisationens andre ordförande
Expert:
Åberg, J. Yngve, docent
Sekreterare:
Ekberg, Leif, hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Danielsson, Georg, forskningssekreterare
Nilsson, Sven-Åke, pol. mag.
Rittri, Bror S., assessor
Ström, Evert R., direktörsassistent
Direktiven för kommittén, se 1964: I S 44.
Kommittén har under tiden november—december 1967 och under 1968
sammanträtt under sammanlagt 19 dagar.
Kommittén har färdigställt betänkandet »Ny arbetstidslag» (SOU 1968:
66), som beräknas föreligga i tryck under januari 1969.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Socialstyrelsens utredning angående barnmisshandel
Tillkallade av medicinalstyrelsen jämlikt Kungl. Maj :ts medgivande den
25 augusti 1966 för att verkställa en undersökning rörande barnmisshandel:
Zetterström, Rolf, professor, ordförande
Berfenstam, Ragnar, professor
Jonsson, Erland, docent
Holmstedt, Yngve, överläkare
Qvist, Ove, bitr. överläkare
Sekreterare:
Sylwan, Hellis, bitr. psykolog
Direktiven för utredningen, se 1967: S 40.
Uppdraget har redovisats till socialstyrelsen och är därmed slutfört.
116
Kommittéer: Socialdepartementet S: 6
5. Utredning rörande ålderdomshem för svenskar i utlandet
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 november 1966 för
att utreda vissa frågor rörande ålderdomshem för svenskar i utlandet:
Herngård, Karl-Erik, departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1967: S 41.
Överläggningar har under hand ägt rum med byggnadsstyrelsen. I april
1968 besökte utredningsmannen tillsammans med byrådirektören Kenneth
Fredrikson i byggnadsstyrelsen Paris för överläggningar.
Utredningsmannen har den 23 augusti 1968 avlämnat en promemoria
angående svenska ålderdomshemmet i Paris jämte redogörelse för ett antal
ålderdomshem för svenskar utomlands (Stencil S 1968: 1).
Uppdraget är därmed avslutat.
B. Kommittéer som fortsätter sill verksamhet vid ingången av 1969
6. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 24 september 1943.
Dahlberg, Gösta, f. d. överdirektör, ordförande
Bunner, Tor, Å. G., byggnadsråd
Einhorn, Jerzy, professor
Hellerström, Sven, C. A., professor
af Malmborg, Ragnar, byggnadsråd (avliden den 13 mars 1968)
Pehrson, C. Gösta, sjukvårdsdirektör
Sjögren, N. Tore, f. d. byråchef
Walstam, Rune, professor
Sekreterare:
Jeppsson, J. Torsten, t.f. avdelningsdirektör
Lokal: Olof af Acrels väg 5, 171 64 Solna, tel. 33 41 57, 33 99 17
Direktiven för kommittén, se 1944: I E 24.
Högvoltstationen och ombyggnaden av radiumhemmets etapp II har färdigställts
under hösten 1968.
Projekteringsarbetet för andra etappen av isotoplaboratoriets ombyggnad
har slutförts. Kungl. Maj :t har den 20 september 1968 uppdragit åt kommittén
att låta utföra ombyggnaden, som beräknas bli färdig under första halvåret
1969.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tio sammanträden
in pleno, varjämte arbetsutskottet sammanträtt vid ett flertal
tillfällen.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1969.
117
S: 7
Riksdagsberättelsen år 1969
7. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 30 juni 1952.
Av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter:
Boman, Rudolf E. K., lantbrukare, f. d. riksdagsman
Grönwall, Anders J. T., professor, styresman för akademiska sjukhuset i
Uppsala, vice ordförande
Bunner, Tor Å. G., byggnadsråd
Löfberg, Jan-Harald, akademiräntmästare
Av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott utsedda ledamöter:
Carlsson, A. G. A., landstingsman, ordförande
Bergman, Åke, landstingsman
Hillerdal, Olle, docent
Nordlander, Nils-Brage, överläkare, landstingsman
Adjungerad ledamot:
Åberg, Lennart, landstingsdirektör
Experter:
Fors, Sixten R., byråchef
Pehrson, Gösta H., sjukvårdsdirektör
Roempke, Sten O., bitr. länsarkitekt
Skoog, Tord G., professor
Ström, Gunnar O. F., professor
Söderlund, Sigge, bitr. intendent
Thyresson, Nils, professor
Tynelius, Erik G. A., intendent
Planeringschef:
Trapp, A. A. Lennart
Kanslichef och sekreterare:
Wiklund, E. Eric G.
Adresser:
Kansli, Slottsgränd 1, 752 20 Uppsala, tel. 018/10 04 60
Ordförande: Uppsala läns landsting, 752 20 Uppsala, tel. 018/10 22 00
Kommittén har under tiden juli 1967—juni 1968 hållit sju sammanträden,
varjämte arbetsutskottet sammanträtt vid 15 tillfällen.
Instruktionen för kommittén är utfärdad av Kungl. Maj :t den 30 januari
1953 med ändringar den 10 oktober 1957 och den 15 februari 1963. Kungl.
Maj :t har den 10 april 1959 förordnat att kommitténs uppdrag skall omfatta
även utrustningsfrågor i samband med akademiska sjukhusets utbyggande.
Kommittén har under året fortsatt arbetet med sjukhusets utbyggnad enligt
av Kungl. Maj:t den 28 juli 1958 godkänt förslag till reviderad generalplan
samt den översyn av generalplanen och förslag till fortsatt utbyggnad
118
Kommittéer: Socialdepartementet S: 9
1964 som våren 1965 lades fram för huvudmännen. Den första etappen av
sjukhusets utbyggnad enligt nämnda generalplan har avslutats.
Den under innevarande och närmast följande budgetåren pågående verksamheten
berör främst etappen 2, som omfattar kliniker och mottagningsavdelningar
för allmän-kirurgi, ortopedi och kirurgisk urologi samt del av
centraloperationsavdelning och röntgendiagnostikavdelning för hela sjukhuset.
Dessa delar, vilka inryms i en behandlingsbyggnad och en vårdavdelningsflygel
beräknas jämte en aulabyggnad och en parkeringsanläggning kunna
tas i bruk under budgetåret 1971/72. Projekteringen av detta objekt har
fortsatt under året.
För den tredje etappen av sjukhusets utbyggnad, omslutande ett s. k. neuroblock,
lade kommittén i februari 1968 fram ett byggnadsprogram för huvudmännen.
8. Utredning rörande driftbokföring vid karolinska sjukhuset in. in.
Tillkallad den 13 februari 1963 jämlikt Kungi. Maj :ts bemyndigande den
30 juni 1961 för utredning rörande driftbokföring vid karolinska sjukhuset.
Öberg, Per-Erik, finansdirektör
Experter:
Björk, Bertil E., konsulent
Danarö, Lars G. O., organisationsdirektör
Duke, Ivarl-Erik Å., revisionsdirektör
Forthuber, Bela T., organisationsdirektör
Greberg, Kurt G., företagsekonom
Unelius, Nils V., byrådirektör
Sekretariat: LUP 115, Karolinska sjukhuset, 104 Öl Stockholm, tel.
34 05 00/2209
Tilläggsdirektiv, se 1967: S 13.
Under år 1968 har utredningen hållit tolv sammanträden. Den 1 juli infördes
genom utredningens försorg SEA-systemets kassabokföringsrutin och
ny kontoplan vid sjukhuset. Samarbete har inletts med organisationsutredningen
för sjukhuset. Till denna har i september månad en utredning överlämnats
avseende uppgifter, befogenheter och ansvar för karolinska sjukhuset
som central kameral myndighet. Utredningen har samarbetat med Storsjukhusens
samarbetsgrupp för redovisningsfrågor.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
9. 1961 års sjukförsäkring sutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1961 för
översyn av sjukförsäkringslagen in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4
januari 1962):
119
S: 9 Riksdagsberättelsen år 1969
Persson, E., Yngve, förbundsordförande, led. av I kamm., ordförande
Edström, Gunnar O., professor, f. d. riksdagsman
Kaijser, Rolf G. S., överläkare, led. I kamm.
Olofsson, Gunnar E., departementsråd
Pettersson, Harald A. I., lantbrukare, led. av I kamm.
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm.
Blom, Åke M., t.f. byråchef
Expert: v: .v.. ... '' ..
Bolling, G. Hugo, direktör (t. o. m. den 8 juli 1968)
Sekreterare:
Bolling, G. Hugo, direktör (t. o. in. den 8 juli 1968)
Edvardsson, P. Einar, byrådirektör (fr. o. m. den 9 juli 1968)
Halidén, E. Gunnar, socionom (t. o. m. den 29 februari 1968)
Winblad, Ulf Å. A., t.f. byrådirektör (fr. o. m. den 1 mars 1968)
Lokal: Kungsgatan 55, 5 tr., 111 22 Stockholm, tel. 20 51 79
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 17 och 1967: S 14.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tio sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
10. Pensionsförsäkringskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1962 för
att utreda vissa frågor rörande den allmänna pensioneringen (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 januari 1963, den 17 juli 1965 och den 8 november
1967):
Granqvist, Liss M., president, ordförande
Danielson, Gunnar H., rättschef
Ekendahl, Sigrid H. E., f. d. riksdagsledamot
Gustafsson, G. Henning, f. d. kommunalarbetare, f. d. riksdagsman
Gustavsson, K. Rune, ombudsman, led. av II kamm.
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av I kamm.
Magnusson, A. Tage, disponent, led. av II kamm.
Experter:
Fridh, K. Göte, departementsråd
Petri, Carl Axel II., försäkringsdomare (fr. o. m. den 18 september 1968)
Kjellström, S. Åke, t. f. byråchef
Sekreterare:
Petri, Carl Axel H., försäkringsdomare (t. o. m. den 17 september 1968)
Wilhelmsson, A. Börje, hovrättsassessor
Trygve, Jan S., byrådirektör (fr. o. m. den 18 september 1968)
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17,
120
Kommittéer: Socialdepartementet S: 12
211 20 Malmö, tel. 040/749 50 (Wilhelmsson), Försäkringsdomstolen, Fack,
103 40 Stockholm, tel. 24 48 10 (Trygve)
Direktiven för utredningen, se 1964: I S 38, 1966: S 24 och 1968: S 16.
Kommittén har under november 1967 — oktober 1968 sammanträtt under
sammanlagt 15 dagar.
Kommittén har i maj 1968 avgett betänkandet »Pensionstillskott in. in.»
(SOU 1968: 21).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
11. Nordisk utredning om samarbetet beträffande lagstiftning och kontroll
på livsmedelsområdet
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 15 februari 1963 att delta som ledamöter
i en svensk delegation i en nordisk utredning om samarbete beträffande lagstiftning
och kontroll på livsmedelsområdet, föranledd av nordiska rådets
rekommendation nr 11/1962:
Rahm, A. Håkan B., överdirektör, ordförande
Blom, O. Torsten, f. d. veterinärråd
Jenning, Wolfgang C. E., avdelningsdirektör
Wretlind, K. Arvid J., professor
Expert:
Sjölin, Stig, professor
Lokal: Socialstyrelsen, Fack, 105 30 Stockholm 3, tel. 22 67 00
Den svenska delegationen har under tiden december 1967—november
1968 hållit två sammanträden.
Inom delegationen pågår arbetet med utarbetande av förslag till gemensamma
nordiska bestämmelser om livsmedelstillsatser. Delegationen har i
augusti 1968 utarbetat ett förslag till gemensamma nordiska regler beträffande
tillsatser till livsmedel. Arbetet i övrigt beräknas fortsätta under hela
år 1969.
12. Livsmedelsstadgekommittén
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 19 april och den 6 december
1963 för översyn av livsmedelslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 maj 1963):
Wretlind, K. Arvid J., professor, ordförande
Kämpe, Åke, bitr. förste stadsveterinär, vice ordförande
Englund, Ingegerd, fru
Fitger, N. F. Peter, fil. dr.
Lindskog, Carl P. F., f. d. direktör
Lund, Gunnar, direktör
121
S: 12
Riksdagsberättelsen år 1969
Sandberg, Gunnar, direktör
Ögersten, Stig, förbundsordförande
Experter:
Birgersson, Torsten B. A., byråchef
Björkman, Henning'' N. M., överste
Ekman, Jacob, agron. lic.
Hellström, J. Vidar, laborator
Jenning, Wolfgang C. E., avdelningsdirektör
Mattsson, Bengt, direktör
Svensson, Sven Erik, länsveterinär
von Sydow, C. F. Erik, professor
Wikner, A. Åke, tingsdomare
Sekreterare:
Augustinsson, Bengt J. E., regeringsrättssekreterare
Biträdande sekreterare:
Arwidsson, H. A. Ingmar, byrådirektör
Ågren, Olof, förste kemist
Lokal: Svartmangatan 9, 4 tr., 11129 Stockholm, tel. 10 22 49 (sekr.
Augustinsson), 24 79 60 (sekr. Arwidsson), 10 53 54 (sekr. Ågren), 21 17 74
(överste Björkman) och 11 80 Öl (kansli)
Direktiven för kommittén, se 1964:1 S 42.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 15 sammanträden.
Vidare har kommittén haft en s. k. hearing i vissa lagstiftningsfrågor
med företrädare för myndigheter och branschorganisationer
inom livsmedelsområdet. Därjämte har representanter för kommittén deltagit
i ett flertal sammanträden med olika expertkommittéer inom Joint FAO/
WHO Codex Alimentarius Commission.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
13. Läkemedelsförsörjningsntredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 19 april 1963 för att
verkställa utredning om läkemedelsförsörjningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 30 maj 1963):
Lönngren, D. Rune, apotekare
Experter:
Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör
Eklund, Sven R. A., apotekare
Eskel, Arvid N., länsarbetsdirektör, led. av II kamm.
Lindgren, Gunnar O. A., professor
Sjöberg, Bengt E., chef för militärapoteket
122
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 15
Sekreterare:
Andersson, Lars-Erik E., departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Swarén, Kerstin E., fil. kand.
Lokal: Rosenlundsgatan 3 Bv, 116 53 Stockholm, tel. 69 13 66 (utredningsmannen),
Socialdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964: I S 43.
Uppdraget beräknas kunna slutföras under första kvartalet 1969.
14. Familjepolitiska kommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
utredning av frågan om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1965 ):
Aström, Lars-Åke E., statssekreterare, utnämnde generaldirektören, ordförande
Carlshamre,
Nils O. G., lektor, led. av II kamm.
Hilding, Ingrid, t. f. expeditionschef
Hörnlund, Gördis, led av II kamm.
Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led av II kamm.
Larsson, Lars E., typograf, led av I kamm.
Mundebo, K. A. Ingemar, avdelningsdirektör, led av II kamm.
Experter:
Björne, B. Gunnar, kammarrättsassessor
Björhammar, Carl A., byråchef (fr. o. m. den 26 april 1968)
Fridh, K. Göte, departementsråd
Jönsson, E. Gustav, departementssekreterare (fr. o. m. den 26 april 1968)
Larsson, Ulf O., departementsråd
Sekreterare:
Lindberg, S. Ingemar, departementssekreterare
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 22 45 00
Direktiven för utredningen, se 1965: I S 36.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 10 sammanträden
under sammanlagt 14 dagar. Kommittén har i november 1968
avlämnat en promemoria om avbrott i havandeskapsledighet (Stencil S
1968:2).
Utredningsarbetet beräknas fortsätta under hela år 1969.
15. Statens handikappråd
Inrättat enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 mars 1965. Rådets verksamhet
utövas av en styrelse och ett representantskap.
123
S: 15
Riksdagsberättelsen år 1969
Styrelse:
Sterner, Richard M. E., fil. dr, ordförande
Edström, Gunnar O., professor, f. d. riksdagsman
Eriksson, Nancy M., led. av II kamm.
Hedkvist, Charles K. G., direktör
Hiller, Einar O., kamrer
Jacobson, Gustaf A., f. d. häradsskrivare
Wallin, Nils G. M., ombudsman
Suppleanter:
Dahlström, Birger S. F., postdirektör
Gard, Sven, professor
Johannesson, Ewald G. V., direktör
Melin, Karl-Axel, överläkare
Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av II kamm.
Representantskapet består av styrelsens ordförande samt två representanter
för var och en av följande organisationer:
De Handikappades Riksförbund
Riksföreningen mot Reumatism
Riksföreningen mot Polio
Riksförbundet mot Allergi
Svenska Diabetesförbundet
Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka
Hörselfrämjandets Riksförbund
De Blindas Förening
Sveriges Dövas Riksförbund
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn
Riksförbundet för CP-barn
Svenska Multipel Skleros-Föreningarnas Riksförbund
Riksförbundet för Svensk Epileptikervård
Svenska Föreningen för Psykisk Hälsovård
Föreningen för de Neurosedynskadade
Svenska Psoriasisförbundet (fr. o. m. aug. 1968)
Riksorganisationen för Mental Hälsa (fr. o. m. aug. 1968)
Sekreterare:
Gardeström, Linnéa, socionom
Lokal:
David Bagares gata 3, 111 38 Stockholm, tel. 20 60 27
Direktiv för rådet, se 1966: S 37
Styrelsen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit nio sammanträden
och representantskapet två sammanträden.
Yttranden har avgetts över betänkanden rörande kommunerna och den
sociala omvårdnaden, bättre hjälpmedel för handikappade, förmåner och
124
Kommittéer: Socialdepartementet S: 16
avgifter i sluten sjukvård, arkivarbete och musikerhjälp, hälsokontroll i
statlig tjänst, statlig personalvård, parkering samt pensionstillskott.
Utlåtanden har bl. a. lämnats beträffande Nordiska rådets förslag om
samarbete på musikterapins område, Svenska Landstingsförbundets och
Svenska Stadsförbundets utredning »Sjukvård utomlands» samt 1960 års
blindvårdsutredning »Anpassning och yrkesutbildning av synskadade».
16. Handikapputredningen
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 för
att utreda frågan angående omvårdnaden av handikappade (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 juli 1965):
Bengtsson, S. B. Ingemund, kontorsföreståndare, led. av II kamm., ordförande
Antonsson,
Johannes M., hemmansägare, led. av II kamm.
Forslund, E. Birger, kansliråd
Gustafsson, Åke G., departementsråd
Magnusson, Erik O. B., hemmansägare, led. av II kamm.
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm.
Sörenson, Joel, pastor, led. av I kamm.
Experter:
Brattgård, Sven-Olof, prosektor
Eriksson, I. Seved, byrådirektör
Gardeström, Linnéa, socionom (fr. o. in. den 1 september 1968)
Lundström, Karin E., undervisningsråd
Sköldvall, Johnny G., departementssekreterare
Sundmark, Bo V., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 juli 1968)
Utbult, K. A. Bruno, byrådirektör
Sekreterare:
Sundmark, Bo V., avdelningsdirektör (t. o. m. den 30 juni 1968)
Mattsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1968)
Biträdande sekreterare:
Thorell, Rune, förste byråinspektör
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00
(sekr.), Storkyrkobrinken 9, 3 tr., 11128 Stockholm, tel 11 10 96 (bitr.
sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1966: S 38.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fyra
sammanträden.
Under året har undersökningar gjorts om yrkesutbildningen för handikappade,
kulturell verksamhet, fritidsaktivitet och färdtjänst för handikappade.
125
S: 16
Riksdagsberättelsen år 1969
Utredningen beräknar under 1969 avlämna betänkande bl. a. angående
undervisning och vård av svårt rörelsehindrade barn med komplicerande
handikapp samt yrkesutbildning för de svårast handikappade.
Utredningsarbetet kommer att pågå under hela år 1969.
17. Socialdepartementets sjnkvårdsdelegation
Inrättad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1965 för att som en
till socialdepartementet knuten delegation följa utbyggnaden av sjukvårdsresurserna
i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen;
Ledamöter
Åström, Lars-Åke E., statssekreterare,
utnämnde generaldirektören,
ordförande
Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef
Tliapper,
G. Fridolf, f. d. talman i II
kamm.
Lindvall, Harald, f. d. kommunalråd
Carlsson, G. Ingvar, statssekreterare,
led. av II kamm.
Höök, Erik S. V., planeringschef
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
Tilert,
C. Reidar, statssekreterare
Rexed, Bror A., generaldirektör
Löwbeer, Hans, generaldirektör
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör
Expert:
Sjöström, Åke B., byråchef
Sekreterare:
Jönsson, E. Gustav, departementssekreterare -
Ersättare
Hedengren, Sven-Olof G., departementsråd
Fridh,
K. Göte, departementsråd
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Romberg, N. Wilhelm A., sjukvårdsdirektör
Lindh,
Tore B. E., direktör
Dennis Andersson, Bengt, kansliråd
Stiernstedt, K. Jan T., departementsråd
Fröjd,
S. Arne, landssekreterare
Lindgren, Stig, avdelningschef
Orring, Jonas A., överdirektör
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00
Delegationen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit ett
plenarsammanträde. Arbetsgrupper inom delegationen har hållit ett flertal
sammanträden bl. a. rörande personalbehov och utbildningskapacitet för
hälso- och sjukvården.
På initiativ från sjukvårdsdelegationen har socialstyrelsen genomfört en
126
Kommittéer: Socialdepartementet S: 19
kartläggning av landets sjukvårdsresurser och den planerade utbyggnaden
av dem. Undersökningen, benämnd RUPRO 67, är avsedd att vara den
första i en serie rullande prognosundersökningar inom vårdsektorn.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
18. Lokal- och utrustnings programkommittén för karolinska
sjukhuset (LUP-kommittén)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 med
uppgift att — med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört
i propositionen 1965: 59 och efter samråd med lokal- och utrustningsprogramkommittén
för universitetet och högskolorna i Stockholm — upprätta
lokalprogram och utrustningsförslag på grundval av de av statsmakterna
godtagna riktlinjerna för den fortsatta planeringen av karolinska sjukhusets
utbyggande:
Rexed, Bror A., generaldirektör, ordförande
Dahlström, Erik, avdelningsdirektör
Hamberger, Carl-Axel, professor
Karlen, Göran H., sjukhusdirektör
Lindberg, Ulf G., planeringsdirektör
Zetterblad, Ulf F., planeringsdirektör
Experter:
Elfvén, Jan, byrådirektör
Johansson, Olof F., avdelningsdirektör
Linneroth, Anna O., förste byråsekreterare
Nyström, Bertil, bitr. överläkare
Sekreterare:
Bildt, Hugo G., jur. kand.
Danarö, Lars G. O., organisationsdirektör
Lokal: Karolinska sjukhuset, 104 Öl Stockholm, tel. 34 05 00
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sex sammanträden.
Dessutom har arbetsgrupper sammanträtt ett flertal gånger.
Kungl. Maj :t har genom beslut den 31 oktober 1968 förordnat att kommittén
skall upphöra senast den 1 februari 1969.
19. Nordisk receptkommitté
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 15 oktober 1965 att vara svensk ledamot
i en nordisk arbetsgrupp för utredning av frågan om internordisk giltighet
för recept föranledd av Nordiska rådets rekommendation nr 22/1965:
Linder, Karl-Eric E., f. medicinalråd
Lokal: Apoteket, Norra Hamngatan 11, 451 00 Uddevalla, tel. 0522/129 27
127
S: 19 Riksdagsberättelsen år 1969
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit två sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1969.
20. Socialstyrelsens narkomanvårdskommitté
Tillkallade av medicinalstyrelsen enligt Kungl. Maj :ts medgivande den
15 oktober 1965, den 18 mars 1966 och den 30 juni 1967 för att kartlägga
narkotikamissbruket och föreslå erforderliga åtgärder:
Engel, Arthur G. W., f. d. generaldirektör, ordförande
Elowson, Anders E., hovrättsråd
Ettlinger, Ruth W., bitr. överläkare
Friberg, Hjalmar B., polisintendent
Frostner, Ivar, f. d. medicinalråd
Goldberg, Leonard, professor
Inghe, Gunnar P., professor
Krook, Gunnar V. E., hovapotekare
Ljungberg, E. G. Lennart E:son, docent
Sälde, K. A. Henry, avdelningschef
Expert:
Edfeldt, Åke, professor (fr. o. m. den 1 mars 1968)
Sekreterare:
Rexed, G. G. Ingemar, hovrättsfiskal
Biträdande sekreterare:
Hirschfeldt, Frank, förlagsredaktör (t. o. m. den 31 augusti 1968)
Hogstedt, L. Christer (t. o. m. den 30 september 1968)
Wickberg, Nils, forskningsassistent (fr. o. m. den 1 oktober 1968)
Socialmedicinska arbetsgruppen (entledigad den 2 juli 1968):
Inghe, ordförande
Bejeroth, Nils J. A., socialläkare
Herulf, Bengt O., överläkare
Teknisk-diagnostiska arbetsgruppen:
Goldberg, ordförande
Allgén, Lars-Göran, docent
Bonnichsen, Roger K., professor
Arbetsgruppen för preventionsfrågor:
Inghe, ordförande
Blomberg, Rickard (Dick) A., rektor
Gabrielsson, Märta, byrådirektör
Hirschfeldt
Kihlbom, J. Magnus, leg. läk.
128
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 22
Ljungberg
Normark, Sören, skolkonsulent
Lokal: St. Nygatan 1, 111 27 Stockholm, tel. 10 60 37
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fyra sammanträden.
Dessutom har arbetsgrupperna hållit ett flertal sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
21. Nordisk arbetsgrupp för utredning om enhetliga regler
för märkning av brand- och hälsofarliga ämnen
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 14 januari 1966 att vara svenska ledamöter
i en nordisk arbetsgrupp för utredning av frågan om enhetliga regler
för märkning av brand- och hälsofarliga ämnen, föranledd av Nordiska
rådets rekommendation nr 17/1965:
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Lönngren, D. Rune, apotekare, ordförande i giftnämnden
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5, 111 28 Stockholm, tel.
22 36 00 (Lindstedt) och Giftnämnden, Rosenlundsgatan 3 B, 116 53 Stockholm,
tel. 68 84 64 (Lönngren)
Ett plenarsammanträde har hållits. Vidare har mindre arbetsgrupper för
behandling av delfrågor på området haft fyra sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1969.
22. Nordisk medicinalstatistikkommitté (NOMESKO)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 21 januari 1966 för att deltaga som svenska
ledamöter i en nordisk kommitté för utredning av förutsättningarna för
en likartad medicinalstatistik i de nordiska länderna, föranledd av Nordiska
rådets rekommendation nr 32/1965:
Hall, Paul F. L., docent
Jönsson, E. Gustav, departementssekreterare
Sjöström, Åke B., byråchef
Widén, Lars A., avdelningsdirektör
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00 (Jönsson)
Kommitténs
huvudsekretariat är förlagt till Finland.
Kommitténs arbete utförs huvudsakligen inom olika subkommittéer. Arbetet
har fördelats så att Sverige svarar för arbetet i anslutning till den
åttonde revisionen av den internationella sjukdomsklassifikationen. Arbetet
med den systematiska delen av klassifikationen är i huvudsak avslutat
och en svensk upplaga kommer att ges ut omkring årsskiftet 1968/69. Motsvarande
upplagor på övriga nordiska språk avses bli utgivna senare.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1969.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml.
Riksdags berättelsen
129
S: 23
Riksdagsberättelsen år 1969
23. Nordisk utredning av frågan om enhetliga regler för auktorisation
av glasögonoptiker m.m.
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 25 februari 1966 att vara svenska ledamöter
i ett nordiskt utskott för utredning av frågan om enhetliga regler
för auktorisation av glasögonoptiker m.m.:
Frostner, Ivar, medicinalråd
Langton, Börje, byråchef
Burman, Svante, leg. optiker
Lokal: Socialstyrelsen, 105 30 Stockholm, tel. 22 67 00
I november 1967 har hållits ett sammanträde i Köpenhamn och i september
1968 ett sammanträde i Oslo.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
24. 1967 års folktandvårdsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1966
med uppdrag att utreda frågan om folktandvårdens ställning och organisation
m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1967):
Björkquist, Erik G. A., f. d. överdirektör, ordförande
Ahlberg, Jan Erik, förbundsdirektör
Allard, Iv. Å. Henry, f. d. försäljningschef, led. av II kamm.
Bergh, Carl H., hovrättsassessor
Berglund, O. Matteus, disponent, led. av II kamm.
Eriksson, John E., f. d. ombudsman, led. av II kamm.
Eskel, Arvid N., länsarbetsdirektör, led. av II kamm.
Krönmark, Eric A., lantbrukare, led. av II kamm.
Lindvall, Harald, kommunalråd
Experter:
Eklund, K. O. Jöran, tandvårdschef
Karlsson, Bertil H., tandvårdschef
Sundin, Bengt R., förste distriktstandläkare
Sekreterare:
Carlsson, S. Lennart, byrådirektör
Lokal: Storkyrkobrinken 9, 3 tr„ 111 28 Stockholm, tel. 21 44 70
Direktiven för utredningen, se 1968: S 33.
Genom skrivelse från chefen för försvarsdepartementet den 10 november
1967 har utredningen erhållit följande tilläggsdirektiv.
Kungl. Maj :t, som finner att den militära fredstandvården på sikt bör
inordnas i folktandvården, uppdrar åt 1967 års folktandvårdsutredning att
närmare överväga följderna för folktandvården av att sjukvårdshuvudmännen
övertar tandvården för värnpliktig personal och att lägga fram
erforderliga förslag i ämnet. Härvid bör även målsättningen för denna tand
-
130
Kommittéer: Socialdepartementet S: 25
vård, vid behov konkretiserad i ett tandvårdsprogram, övervägas av utredningen.
Avvägningen av de tandvårdsresurser som ställs till militärtandvårdens
förfogande bör göras från såväl odontologiska som sociala synpunkter.
I fråga om formerna för statens ersättning till sjukvårdshuvudmännen
för meddelad tandvård bör utredningen undersöka olika alternativ.
Ett av alternativen skall bygga på att staten erlägger avgifter enligt
taxa.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tre
sammanträden. Utredningens arbetsutskott har under samma tid hållit
sju sammanträden.
Utredningen beräknas avge sitt huvudbetänkande under år 1969.
25. Kommittén för ett renare samhälle
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1967 för att
utreda frågor om åtgärder mot nedskräpning, m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 maj 1967):
Netzén, Gösta, landshövding, ordförande
Brundin, Paul, direktör, led. av I kamm.
Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare, led. av II kamm.
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa, led. av II kamm.
Skärman, Bo A. W., distriktslantmätare, led av I kamm.
Sundström, E. Thorsten, borgarråd
Svenning, Eric, redaktör, led. av II kamm.
Tengroth, Karl-Erik, direktör
Wilander, Sven, ordförande i Jönköpings läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse
Experter:
Adolfsson, Göran, civilingenjör (fr. o. m. den 2 februari 1968)
Arnman, Göran, konsult (fr. o. in. den 15 februari 1968)
Lindberg, Jens, universitetslektor (fr. o. m. den 12 februari 1968)
Åhrell, Lars, universitetslektor (fr. o. m. den 12 februari 1968)
Sekreterare:
Nilson, Erland R., länsassessor
Lokal: Taxeringsorganisationen, rum 666, Regementsgatan 52, 217 53
Malmö, tel. 040/762 00 ank. 131 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: S 34.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit åtta sammanträden
under sammanlagt nio dagar.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1969.
131
S: 26
Riksdagsberättelsen år 1969
26. Fluorkommittén
Tillsatt av Ivungl. Maj :t den 18 maj 1967.
Ledamöter:
Ericsson, S. Yngve, professor, ordförande
Liljequist, Erik O., byrådirektör
Ljungholm, S. Elof, laborator
Osvald, Olof K., medicinalråd
Rylander, Ragnar, laboratorieläkare
Wingren, Josef Emanuel, länsläkare
Sekreterare:
Brown, Carl O., avdelningsdirektör
Lokal: Socialstyrelsen, Tegnérgatan 15, 1 tr., 111 40 Stockholm, tel.
22 67 00
Direktiven för utredningen, se 1968: S 35.
Sedan Kungl. Maj :t den 22 mars 1968 bemyndigat socialstyrelsen att
efter hörande av fluorkommittén medge, att fluor må på de villkor som
socialstyrelsen i varje särskilt fall föreskriver i kariesförebyggande syfte
tillsättas vattenledningsvatten, har socialstyrelsen i samråd med fluorkommittén
den 14 augusti 1968 utfärdat anvisningar rörande fluoridering av
dricksvatten. De kommuner som anhållit om medgivande att tillsätta fluor
till sitt dricksvatten har anmodats att komplettera sina ansökningar i enlighet
med anvisningarna.
Fluorkommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit
två sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1969.
27. Utredning angående grkesskadeförsäkringens finansiering m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
utreda yrkesskadeförsäkringens finansiering m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juli 1967):
Samuelsson, Yngve, generaldirektör
Experter:
Forssman, Sven, överdirektör
Gunnarsson, Olle, ombudsman
Jönhagen, Sven, avdelningsdirektör
Lindstål, Ingvar, byrådirektör, tillika sekreterare
Svensson, Inge, direktörsassistent
Wedler, Rolf, byråchef
Werner, Gunnar, direktör
Lokal: Försäkringsrådet, Nybrogatan 57 A, Box 5087, 102 42 Stockholm
132
Kommittéer: Socialdepartementet S: 29
5, tel. 60 94 59 (utredningsmannen) och Riksförsäkringsverket, Adolf Fredriks
kyrkogata 8, Fack, 103 60 Stockholm 3, tel. 20 66 02 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: S 36.
Utredningsmannen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit
sju sammanträden med experterna.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
28. Utredning angående sjukhusorganisationen m.m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1967 för
att utreda vissa frågor angående sjukhusorganisationen m. m.:
Rahm, A. Håkan R., överdirektör
Expert:
Nygren, Ingemar, sjukhusdirektör
Sekreterare:
Westerberg, Rengt, t. f. rådman
Lokal: Socialstyrelsen, Fack, 105 30 Stockholm 3, tel. 22 67 00
Direktiven för utredningen, se 1968: S 37.
Arbetet beräknas kunna avslutas under år 1969.
29. Socialutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 december 1967 för
allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 februari 1968):
Andersson, Thure G., landshövding, ordförande
Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör
Andersson, G. Ingemar, byråchef
Henriksson, Lars G., led. av II kamm.
Holmqvist, A. Mary S., led. av II kamm.
Krantz, P. Gunnar, direktör
Larsson, Erik i Öskeviksby, led. av II kamm.
Mangård, Nils, hovrättsråd, tillika sekreterare
Troedsson, Ingegerd, pol. mag.
Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, led. av II kamm.
Experter:
Carlson, K. Sören, borgarråd (fr. o. m. den 13 november 1968)
Hedlund, Rengt N. R., kommunalråd (fr. o. m. den 13 november 1968)
Inghe, P. Gunnar, professor (fr. o. m. den 13 november 1968)
Stark, K. Rirger, socialchef (fr. o. m. den 13 november 1968)
Sturkell, Carl-Edvard, hovrättsassessor
Sverne, Tor E., bitr. häradshövding
133
S: 29
Riksdagsberättelsen år 1969
Sekreterare:
Mangård, Nils (se ovan)
Biträdande sekreterare:
Holmberg, Sten E., byrådirektör
Bengtson, Bengt-Olof, socialsekreterare
Lokal: Storkyrkobrinken 9, 3 tr„ 111 28 Stockholm, tel. 21 44 71, 21 44 77,
2144 79
Direktiv: (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet den
8 december 1967):
Socialpolitiken syftar till att ge den enskilde trygghet i olika situationer
och därvid tillgodose såväl materiella behov som behov av personlig vård
och omvårdnad.
En hörnsten i det ekonomiska trygghetssystemet utgör lagen den 25 maj
1962 (nr 381) om allmän försäkring. I det ekonomiska trygghetssystemet
ingår också socialhjälpen som en allmän, kompletterande hjälpform för de
fall då de generella åtgärderna visar sig otillräckliga.
Det allmännas insatser för vård och omvårdnad har byggts upp och utvecklats
på två från varandra av tradition skilda områden, dels hälso- och
sjukvård dels socialvård. Den allmänna hälsovården, däribland omgivningshygienen,
är främst en primärkommunal uppgift. Det direkta ansvaret för
sjukvården — såväl den öppna och slutna kroppssjukvården som numera
den psykiatriska sjukvården — åvilar landstingen och de landstingsfria
städerna. För socialvården svarar i princip primärkommunerna. Genom
statsbidrag deltar staten i sjukvårdens och socialvårdens finansiering.
Sjukvården regleras väsentligen i sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr
242) och till denna hörande författningar. Socialvården regleras huvudsakligen
i lagen den 27 juli 1954 (nr 579) om nykterhetsvård, lagen den 4
januari 1956 (nr 2) om socialhjälp samt barnavårdslagen den 29 april
1960 (nr 97). F
Samhällsutvecklingen och strukturomvandlingen skapar särskilda problem
och medför ökade krav på samhället och samhällsorganen när det
gäller personlig vård och omvårdnad. Det är inte längre möjligt att i samma
utsträckning som tidigare bygga på och lita till anhörigas och närboendes
insatser. Samhället har tagit konsekvenserna av utvecklingen och i växande
omfattning iklätt sig ansvar för den personliga tryggheten. Detta kommer
till uttryck redan i socialhjälpslagen. Socialnämndernas verksamhet omfattar
nämligen inte endast ekonomisk understödsverksamhet utan även
skyldighet att se till att den som är i behov av hjälp får den vård han behöver.
Nämnderna skall ge allmänheten råd och upplysningar i frågor som
har samband med verksamheten och lämna bistånd i personliga angelägenheter
där så lämpligen kan ske. På vårdområdena har också en betydande
utveckling ägt rum parallellt med socialförsäkringssystemets utbyggnad.
Intresset för en aktiv socialvård har under senare år ökat. Den kurativa
verksamheten har trätt i förgrunden. Ett led i en aktiv socialvård, som måste
kombineras med en uppspårande verksamhet, är en effektiv upplysningsoch
informationsverksamhet.
Från såväl den enskilde medborgarens som samhällets synpunkt har
vidare en effektivare förebyggande vård blivit alltmer angelägen. Som ett
134
Kommittéer: Socialdepartementet S: 29
led i strävandena att göra behandlingsarbetet inom socialvården effektivare
tillämpas allt oftare den s. k. familjevårdsprincipen, som bygger på en helhetssyn
beträffande familjen och individen, vid organisationen av socialvården
i kommunerna. Familj evårdsprincipen innebär att olika slag av ärenden
rörande samma person eller familj handläggs av en och samma tjänsteman
och av ett och samma organ oavsett om det rör sig om socialhjälp,
barnavård eller nykterhetsvård. Enligt den hittills oftast tillämpade principen,
funktionsprincipen, handläggs ärendena av olika tjänstemän, huvudsakligen
specialiserade efter nämndernas verksamhetsområde.
När det gäller möjligheterna att skapa effektivare anordningar för social
omvårdnad har kommunreformen stor betydelse. Många frågor kan lösas
bättre inom större kommunala enheter eller genom samverkan mellan olika
kommuner.
Inom handikappvården eftersträvas åtgärder för att de handikappade på
ett naturligt sätt skall kunna inlemmas i samhället.
Ett annat drag i utvecklingen under senare år är strävan efter ökad samordning
mellan socialvård och sjukvård. En samordning har skett på departementsplanet.
Genom sammanslagningen av medicinalstyrelsen och socialstyrelsen
den 1 januari 1968 skapas bättre förutsättningar för en samordning
även på det regionala och lokala planet. På längre sikt kan en långtgående
integration av socialvård och sjukvård över hela linjen tänkas.
Om man bortser från det ekonomiska momentet i socialhjälpen tar den
nuvarande vårdlagstiftningen sikte på dels personlig vård och omvårdnad,
dels samhällsingripanden och tvångsåtgärder för den enskildes skydd men
också för samhällets. Bestämmelser om tvångsåtgärder finns framförallt i
lagen den 16 juni 1966 (nr 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård
i vissa fall, i nykterhetsvårdslagen och i barnavårdslagen. Vårdlagstiftningen
är dock i viss mån splittrad och oenhetlig såväl i fråga om utformning som
innehåll. Den har tillkommit område för område och vid skilda tidpunkter.
En bättre samordning torde ge större möjligheter att rationellt utnyttja de
materiella och personella resurserna inom de skilda vårdområdena och därigenom
öka möjligheterna att tillgodose medborgarnas behov av vård och
omvårdnad.
Mot bakgrunden av vad nu sagts anser jag tiden mogen att ta upp frågan
om en allmän översyn av de tre sociala vårdlagarna, nykterhetsvårdslagen,
socialhjälpslagen och barnavårdslagen, varvid möjligheterna att sammanföra
de tre lagarna förutsättningslöst bör undersökas. För ändamålet bör en
särskild utredning tillsättas.
Den nuvarande lagstiftningen har tillkommit som resultat av olika kommittéers
arbete. De grundläggande principerna har sin förankring relativt
långt tillbaka i tiden. Lagstiftningen måste anpassas efter utvecklingen i
samhället och efter de nya metoder och ökade resurser man fått i fråga om
vård och behandling m. m. Socialvårdens olika grenar bör i lagstiftningshänseende
såvitt möjligt inte vara skilda från varandra.
Utredningsarbetet skall förutom en lagteknisk samordning av de tre sociala
vårdlagarna omfatta frågor rörande vårdens innehåll och anordningar
för att tillgodose vård- och hjälpbehov. Det är angeläget, att möjligheterna
att göra den förebyggande vården effektivare beaktas. Vård- och behandlingsmetoder,
samordning av åtgärder och samarbete mellan olika samhällsorgan
och institutioner bör sålunda granskas. Genom en aktiv uppsökande
135
S: 29
Riksdagsberättelscn år 1969
vård skapas ökade förutsättningar för den ekonomiska och personliga trygghet,
som samhällets vittförgrenade anordningar på det sociala området syftar
till. Bristande kännedom om dessa eller bristande initiativ får i dagens
samhälle inte vara orsaken till att någon lider nöd eller inte får vård" och
behandling. Lika viktig som den uppsökande verksamheten är den uppföljande.
Det är angeläget, att de ansvariga följer resultatet av insatta åtgärder
och prövar nya, om så erfordras. I det praktiska handlandet griper det ena
vårdområdet in i det andra. Även sjukvårdslagstiftningen kan därför komma
att beröras av utredningsarbetet.
Utredningen bör i fråga om ungdomsvårdsskolor och allmänna vårdanstalter
för alkoholmissbrukare pröva huvudmannaskapsfrågan förutsättningslöst.
Jag återkommer härtill senare. Utredningsarbetet bör i övrigt bedrivas
med utgångspunkt från att ansvarsfördelningen mellan de olika huvudmännen
för hälso- och sjukvård samt socialvård i princip skall vara oförändrad.
Utredningen bör dock uppmärksamma de problem som kan höra samman
med det delade ansvaret för vården, däri även inräknat arbetsvärden.
Socialhjälpslagen är uppbyggd huvudsakligen med sikte på ekonomisk
hjälp. Socialförsäkringssystemets utbyggnad har minskat betydelsen av
socialhjälpsverksamhetens försörjningsfunktion. Andra ekonomiska stödåtgärder
vid sidan om socialförsäkringarna, exempelvis förbättringen av de
allmänna barnbidragen och bidragsförskotten samt det utvidgade bidragssystemet
i fråga om ortopediska och andra hjälpmedel, har verkat i samma
riktning. Trots detta kan uppkomma situationer där det vid sidan av de
generella anordningarna måste finnas möjligheter att ge ekonomiskt bistånd
efter individuell prövning av den typ som socialhjälpen representerar.
Två kategorier som under senare år rönt samhällets uppmärksamhet i allt
högre grad är åldringar och handikappade. Behov av vård och omvårdnad
från samhällets sida kan för hl. a. dessa kategorier föreligga oavsett om det
finns ett ekonomiskt hjälpbehov eller inte. Riktlinjer för den sociala omsorgen
om dessa grupper, anordningar för öppen vård m. in. bör ingå som
viktiga moment i en ny vårdlagstiftning. Ansvarsfördelningen mellan primärkommuner
och landsting bör närmare preciseras. Möjligheterna till
samverkan mellan primärkommunerna inbördes och mellan dessa och landstingen
bör beaktas särskilt då det gäller planeringsfrågor men även i fråga
om t. ex. intagning på sjukhem eller ålderdomshem och i frågor som rör
social hemhjälp och hemsjukvård.
Avsikten är att i proposition till 1968 års riksdag lägga fram förslag om
vissa ändringar i socialhjälpslagen på grundval av det förslag som handikapputredningen
lagt fram i augusti 1967 i sitt betänkande »Kommunerna
och den sociala omvårdnaden» (SOU 1967: 53). Ändringarna går ut på alt
fastslå dels kommunernas kompetens när det gäller att tillgodose den personliga
tryggheten, dels deras skyldigheter i fråga om uppsökande verksamhet.
Uppgifterna för ålderdomshem och andra inackorderingshem — t. ex.
hem och servicebostäder för handikappade och åldringar — bör prövas, varvid
även frågan om debitering av inackorderingsavgifter bör uppmärksammas.
Vidare bör uppmärksamhet ägnas registrering, tillsyn m. m. av enskilda
vårdhem samt vård och behandling vid dessa.
Enligt nuvarande bestämmelser har vistelsekommun som lämnat socialhjälp
till svensk medborgare rätt att i vissa fall få ersättning av den kom
-
136
Kommittéer: Socialdepartementet S: 29
mun, där den hjälpte är mantalsskriven. Utredningen bör pröva om inte
denna sista rest av det s. k. bostadsbandet kan slopas och reglerna om kommuners
inbördes ersättningsskyldighet utgå ur lagstiftningen. Samtidigt
bör utredningen granska reglerna om fördelningen mellan stat och kommun
av sådana socialhjälpskostnader som staten nu svarar för. Frågan om
en begränsning av kommuns rätt till ersättning av enskild för lämnad socialhjälp
bör likaså prövas. Riksdagen har (rskr 1963: 201) i anledning av motion
till 1963 års riksdag (II: 202) hemställt om förslag till ändring av
preskriptionsregeln i 39 § socialhjälpslagen.
Vad angår samhällets vård av barn och ungdom har riksdagen (rskr
1966: 316 och 317) i anledning av motioner till 1966 års riksdag (I: 325 samt
II: 386 och 701) hemställt om en allsidig översyn av barnavårdslagen. Dessutom
har riksdagen (rskr 1967: 328) i anledning av motion till 1967 års riksdag
(II: 805) hemställt om utredning av barnavårdslagens bestämmelser om
omhändertagande av barn för samhällsvård. Den översyn av barnavårdslagen
som skall ingå i den allmänna översynen av vårdlagstiftningen bör
avse även det materiella innehållet, de nuvarande barnavårdsorganens funktioner
och funktionsförmåga, lämpligheten och verkningarna av i lagen angivna
åtgärder, vård och behandling m. m.
Barnavårdsnämndernas verksamhet och verksamheten inom andra kommunala
organ såsom nykterhetsnämnd och socialnämnd kompletterar i
många avseenden varandra. Familjerådgivningen berör också barnavårdsnämndernas
arbete. Inom sjukvården kan särskilt nämnas den psykiska
barna- och ungdomsvården samt de psykiatriska barn- och ungdomsklinikerna.
Skolmyndigheternas och skolans verksamhet är av största betydelse.
Skolväsendet har inte bara en undervisningsfimktion utan också stora uppgifter
i fråga om samhällets allmänna barna- och ungdomsvård. Slutligen
kan nämnas de rättsvårdande myndigheternas verksamhet. Inom alla de
nämnda områdena har under 1960-talet skett stora förändringar. Förutsättningarna
för barna- och ungdomsvården har därigenom förändrats. Lagstiftningen
måste nu anpassas härefter. En effektiv samordning av olika
åtgärder och organ bör komma till stånd bl. a. med tanke på de problem som
sammanhänger med det tilltagande narkotikamissbruket. Detta gäller inte
minst samarbetet med det allmänna skolväsendet. På grund av skolplikten
kommer alla barn i kontakt med skolan. Det är angeläget att pröva huruvida
inte ett fastare samarbete kan organiseras mellan skolväsendet och socialvården.
Vidare bör möjligheterna att få till stånd samarbete i mera fast
organiserade former med den psykiska barna- och ungdomsvården samt
familjerådgivningen särskilt uppmärksammas. Även möjligheterna att skapa
ett förtroendefullt samarbete i olika former mellan samhällsorganen och
den enskilde bör iakttas.
I samband med översynen bör frågan om ungdomsvårdsskolornas funktion
och ställning prövas. En nära anknytning till den psykiska barna- och
ungdomsvården samt de psykiatriska barna- och ungdomsklinikerna, när
det gäller vård och behandling, och till det allmänna skolväsendet, när det
gäller undervisning och utbildning, förefaller naturlig. En lösning av frågan
skulle kunna vara att knyta ungdomsvårdsskolorna till den psykiska vården
t. ex. i form av behandlingshem. Stora fördelar kan vinnas på en närmare
samordning av landstingens-sjukvårdshuvudmännens verksamhet i fråga
om barn och ungdom med socialvårdens organ för barna- och ungdomsvård
och det allmänna skolväsendet.
5-j- Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. 137
Riksdagsberättelsen
S: 29
Riksdagsberättelsen år 1969
Barnavårdslagen innehåller även bestämmelser om reglering av vårdkostnader.
Vid översynen bör, liksom beträffande socialhjälpen, dessa bestämmelser
prövas.
Bland spörsmål i övrigt som bör uppmärksammas vill jag nämna frågan
om juristmedverkan vid de frihetsberövanden, som barnavårdsnämnd får
företa med stöd av 9 och 30 §§ barnavårdslagen, och vid meddelande av förbud
mot fosterbarnsförflyttning. Frågan har tagits upp av riksdagens justitieombudsman
i en framställning den 30 maj 1967, i vilken ifrågasätts ändring
av barnavårdslagen så att juristmedverkan i någon form görs obligatorisk
i sådana ärenden. Justitieombudsmannen har i en framställning den
3 april 1967 även begärt en översyn av barnavårdslagens bestämmelser rörande
fosterbarnsvård m. m.
Samhällets nykterhetsvårdande åtgärder inom ramen för socialvården regleras
främst i nykterhetsvårdslagen. Även nykterhetsvårdslagstiftningen
måste anpassas efter samhällsutvecklingen och efter den förändrade syn
man nu har på alkoholmissbruk och alkoholmissbrukare.
Den kartläggning av nykterhetsvården, nykterhetsnämndernas och vårdanstalternas
verksamhet samt vårdklientelet, som utförts av 1964 års nykterhetsvårdsundersökning,
har nu avslutats och resultatet redovisats (SOU
1967: 36 och 37). Utredningsarbetet har bestått i dels en undersökning av
klientelets sammansättning inom öppen och sluten nykterhetsvård samt på
vissa medicinska kliniker in. m. och dels en inventering av arbetsvolym och
resurser vid nykterhetsnämnderna. Utredningen bör ta del av och överväga
de resultat som redovisats i nykterhetsvårdsundersökningen. I sammanhanget
kan även erinras om det arbete som pågår inom fylleristraffutredningen.
Svenska landstingsförbundet tillsatte den 24 februari 1966 en kommitté
kallad landstingsförbundets nykterhetsvårdskommitté. Kommittén har i
maj 1967 redovisat resultatet av sin utredning. Kommittén föreslår en särskild
utredning om den framtida sjukvårdens insatser för de alkolholskadade,
vilken skulle kunna skapa nödvändigt underlag för sjukvårdsplaneringen
och för en kommande diskussion och överväganden rörande organisationen
av nykterhetsvården i övrigt samt frågor om huvudmannaskap och
ekonomi.
Vid den översyn av samhällets nykterhetsvård som nu skall göras bör
övervägas, i vad mån nykterhetsvården kan knytas närmare till sjukvården.
I detta sammanhang bör nämnas att medicinalstyrelsens narkomanvårdskommitté
i sitt andra delbetänkande »Kontrollsystemet» (SOU 1967:41)
framhållit att en allmän vårdlag skulle kunna medföra en bättre samordning
och enhetlighet beträffande vården av läkemedelsmissbrukare och dessutom
lösa vissa viktiga frågor om ansvaret för denna vård. Frågan om vården
av läkemedelsmissbrukare har också berörts i den förut nämnda utredningen
av landstingsförbundets nykterhetsvårdskommitté.
Barnavårdslagen och nykterhetsvårdslagen innehåller bestämmelser om
tvångsmässiga samhällsingripanden. I allvarligare fall leder dessa ingripanden
till administrativa frihetsberövanden i form av intagning på anstalt för
vård och behandling. En översyn av barnavårdslagen och nykterhetsvårdslagen
bör även avse möjligheterna att som ett särskilt avsnitt i en allmän
socialvårdslag eller i en särskild lag sammanföra bestämmelser om tvångsingripanden
inom socialvårdens ram. Det bör vidare övervägas i vad mån
138
Kommittéer: Socialdepartementet S: 29
det kan vara lämpligt att i organisatoriskt hänseende skilja uppgifter som
bygger på frivillig medverkan från den enskilde medborgarens sida från
uppgifter av tvångskaraktär.
Frågan om den kommunala socialvårdens nämndorganisation har under
de senaste årtiondena varit föremål för flera utredningar. Frågan om nämndorganisationen
har aktualiserats genom kommunreformen och strävandena
att inom socialvården tillämpa familjevårdsprincipen. Familj evårdsprincipen
kan inom ramen för nuvarande lagstiftning genomföras på tjänstemannaplanet.
Lagstiftningen ger emellertid ingen annan möjlighet för kommunerna
att tillämpa principen på de beslutande organen än att man kan utse
samma personer till ledamöter i de olika nämnderna. Svenska kommunförbundet
har i skrivelse den 14 mars 1967 tagit upp frågan om en ändring av
lagstiftningen beträffande nämndorganisationen i syfte att möjlighet snarast
bereds kommunerna att åt ett enda socialt organ uppdra förvaltningen av
samtliga nu på skilda nämnder fördelade sociala förvaltnings- och vårduppgifter.
Utredningen bör undersöka om reglerna kan utformas så att de gör det
möjligt för kommunerna att låta en enda nämnd få ansvaret för hela den
kommunala socialvården. I samband härmed bör även nämndernas förvaltningsorganisation
och bestämmelserna om delegationsrätt uppmärksammas.
Vidare bör prövas om en distriktsorganisation med särskilda
distriktsorgan kan skapas i kommuner där en sådan organisation är lämplig
med hänsyn till kommunens folkmängd eller areal. Distriktsorganen
skulle då i den utsträckning det kan anses lämpligt inom sitt geografiska
område avgöra ärenden som avser vård och behandling eller annan åtgärd
beträffande enskild person.
Utredningen bör undersöka förutsättningarna för att i lämplig form
och i anslutning till den kommunala nämndorganisationen skapa socialcentra
i kommunerna, dit allmänheten kan vända sig för vård, hjälp, service,
råd och upplysning. Möjligheterna till en samordning mellan den
verksamhet som bedrivs av landstingen — främst den öppna sjukvården
— och de allmänna försäkringskassornas verksamhet bör därvid beaktas.
När det gäller den sociala rådgivnings- och upplysningsverksamheten bör
särskild uppmärksamhet ägnas familjerådgivningen. I fråga om informationsverksamheten
bör samråd ske med den år 1967 tillsatta utredningen
om ökad samhällsinformation.
I anslutning till frågan om nämndorganisationen bör lagen om socialregister
ses över. Det bör prövas om lagstiftning på området alltjämt behövs.
Innehållet i och uppläggningen av socialregistren måste nu bedömas
från andra utgångspunkter än då lagen tillkom år 1936. Det är angeläget
att skapa eu socialstatistik och övrig information som allsidigt belyser
socialpolitikens innebörd och verkningar. Nya tekniska möjligheter har
skapats genom datatekniken. Om utredningen skulle finna att denna teknik
bör användas för sådan information, bör utredningen beakta möjligheterna
till samordning med det informationssystem för rättsväsendet som
håller på att byggas upp.
De statliga mgndigheternas uppgifter när det gäller socialvården avser
främst tillsyn, samordning, planering och utveckling. Reglerna för de
statliga organens uppgifter har utformats olika för de tre vårdområdena.
Inom nykterhetsvården är avgränsningen relativt klar i fråga om so
-
139
S: 29
Riksdagsberättelsen år 1969
cialstyrelsens, länsstyrelsernas och länsnykterhetsnämndernas uppgifter.
När det gäller socialhjälpen samt barna- och ungdomsvården är gränsdragningen
mindre preciserad både i fråga om organisation och uppgifter.
Socialstyrelsens och länsstyrelsernas uppgifter inom socialvården är
vidsträckta och svåra att avgränsa från varandra. Allmänt torde kunna
sägas, att utfärdandet av råd och anvisningar i regel anförtrotts socialstyrelsen
medan länsstyrelsen anförtrotts inte endast en allmän tillsynsverksamhet
inom länet utan också behandlingen av ärenden rörande enskilda
fall t. ex. socialhjälpsärenden och administrativa frihetsberövanden
samt frågor om ersättning för vårdkostnader etc. Gränsdragningen är dock
inte alltid helt klar. Justitieombudsmannen har påtalat detta i sin tidigare
nämnda framställning den 30 maj 1967.
Då myndigheternas uppgifter ligger så nära varandra, är det förklarligt
att de regionala experter eller organ, som tillkommit för att bevaka olika
områden, antingen kommit att hänföras till socialstyrelsen eller till länsstyrelsen
eller etablerats som mer eller mindre självständiga enheter. Deras
arbete omfattar i regel tjänsteåligganden i förhållande till såväl socialstyrelsen
som länsstyrelserna.
Nära samman med tillsynsverksamheten hör bestämmelser om besvär
och underställning av beslut. Även dessa bestämmelser är olika för olika
vårdområden.
Utredningen bör uppmärksamma de nu berörda frågorna. En angelägen
uppgift bör vara att söka dra klara gränslinjer mellan socialstyrelsens och
länsstyrelsernas uppgifter på socialvårdsområdet i fråga om utveckling,
planering, samordning, rådgivning och tillsyn.
En effektiv och rationell organisation på det regionala planet är en
nödvändig förutsättning för en väl fungerande social omvårdnad. Hithörande
problem har nära samband med frågor som behandlats av länsförvaltningsutredningen
i dess betänkande »Den statliga länsförvaltningen»
(SOU 1967: 20) och av länsdemokratiulredningen, som väntas lägga fram
resultatet av sitt arbete under nästa år. Vidare bör nämnas, att en arbetsgrupp
inom justitiedepartementet överarbetat besvärssakkunnigas förslag
till lag om förvaltningsförfarandet (SOU 1964: 27) och under år 1968 väntas
lägga fram förslag till lag i ämnet.
I prop. 1967:68 angående central administration för hälso- och sjukvården
samt socialvården berördes frågan om utformningen av de regionala
statliga organen på dessa områden. Därvid framhölls att inom socialdepartementet
påbörjats en översyn av den statliga regionala organisationen,
främst på socialvårdens område. Denna översyn har ännu inte avslutats.
Inom kommunikationsdepartementet pågår med anledning av länsförvaltningsutredningens
förslag vissa överväganden rörande den statliga länsförvaltningens
uppgifter och organisation bl. a. beträffande socialvården
och den allmänna hälsovården. Detta arbete kommer att fortsätta i samarbete
mellan berörda departement. De lösningar som översynen kan leda
till är, såvitt angår socialvården och den allmänna hälsovården, avsedda
att gälla i avvaktan på de förslag som den nu föreslagna utredningen kan
komma att lägga fram.
Nuvarande statliga organ på länsplanet är dels länsnykterhetsnämnderna,
dels konsulenter och andra tjänstemän inoch socialvården samt länsläkarorganisationen
inom hälso- och sjukvården. Utredningen bör mot
140
Kommittéer: Socialdepartementet S: 30
bakgrunden av länsförvaltningsutredningens och länsdemokratiutredningens
förslag pröva behovet och utformningen av den regionala organisationen
på vårdområdet. Alltför vittgående specialisering för tjänstemännen bör så
långt möjligt undvikas. Ett viktigt krav är att socialstyrelsen snabbt och
effektivt skall kunna verka genom de regionala organen. Det bör uppmärksammas
hur detta krav bör tillgodoses om utredningen skulle finna
att den regionala organisationen bör inordnas i länsstyrelserna.
I samband med den allsidiga översyn av vårdlagstiftningen som jag här
förordat, bör som förut nämnts frågan om den funktion och ställning som
bör tillkomma ungdomsvårdsskolorna samt vårdanstalterna för alkoholmissbrukare
tas upp. En genomgång av de praktiska och andra problem,
som uppkommer om de nämnda institutionerna skulle föras över på annan
huvudman, är nödvändig. Denna uppgift torde dock få lösas i särskild
ordning.
Utöver det tidigare nämnda bör det stå utredningen fritt att ta upp sådana
spörsmål som aktualiseras under arbets gång och som faller inom
ramen för en allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen.
I sitt arbete bör utredningen beakta utvecklingen på det internationella
planet och särskilt de nordiska harmoniseringssträvandena.
Eftersom det är önskvärt att angelägna reformer inte uppskjuts bör utredningen
i den mån så finns motiverat och lämpligt framlägga delförslag
innan arbetet slutförts.
Kommittén har t. o. m. oktober 1968 hållit sex sammanträden samt företagit
en studieresa till Göteborg.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
30. Utredning om vissa sjukhusfonder m. in.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 mars 1968 för
att föreslå ändrade ändamålsbestämmelser för vissa av direktionen för
karolinska sjukhuset förvaltade fonder m. m.:
Uhlin, Karl-Erik, byråchef
Expert:
Sjöstrand, O. Torgny, professor
Sekreterare:
Nilsson, S. Ingvar, departementssekreterare
Lokal: Riddarhuskajen 5 V, Riddarhusflygeln, Fack, 103 10 Stockholm
2, tel. 10 29 89 (utredningsmannen) och Socialdepartementet, Fack, 103 10
Stockholm 2, tel. 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut den 22 mars 1968):
Med anledning av en av direktionen för karolinska sjukhuset i skrivelse
den 28 oktober 1966 gjord framställning bemyndigar Kungl. Maj :t chefen
för socialdepartementet att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att, efter
samråd med direktionen, till Kungl. Maj :t inkomma med förslag rörande
ändrade ändamålsbestämmelser för dels de fonder, som överlämnats åt
141
S: 30
Riksdagsberättelsen år 1969
direktionens förvaltning genom beslut den 25 mars 1966 angående dispositionen
av vid försäljningen av vissa stiftelsen serafimerlasarettet tillhöriga
fastigheter influtna köpeskillingsmedel m. m., dels ock övriga donationsfonder,
som berörs i direktionens framställning.
Vid uppdragets fullgörande skall den sakkunnige särskilt överväga dels
till vilka sjukhus donationerna bör för framtiden vara knutna, dels ock
vem som bör förvalta donationerna.
Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört före utgången av år 1969.
31. 1968 års barnstugeiitredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1968 för utredning
om barnstugeverksamheten närmast före och under de första skolåren
(Se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1968):
Carlsson, G. Ingvar, statssekreterare, led. av II kamm., ordförande
Granath, Karl-Erik, barnavårdsdirektör
Gruda-Skard, Åse, docent
Ljungberg, Blenda M., led. av II kamm.
Mossberg, Elin K. E., ombudsman
Orehag, N. Lennart H., skoldirektör
Sandblad, Carl-Eric, utbildningssekreterare
Experter:
Carlsson, Gunnel E., förskollärare
Jönsson, E. Gustav, departementssekreterare
Sekreterare:
Thorsell, Siv M., fil. kand.
Biträdande sekreterare:
Schyl-Bjurman, Gertrud S., fil. kand.
Lokal: Storkyrkobrinken 9, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. 20 78 31
Direktiv: (Anförande av statsrådet Odhnoff till statsrådsprotokollet den
26 april 1968):
Ansvaret för barnens fostran, tillsyn och vård vilar i första hand på hemmet.
Samhället har emellertid i betydande omfattning tagit på sig uppgifter
inom detta område bl. a. genom kommunernas barnstugeverksamhet. Ändringar
i familjestruktur och levnadsförhållanden har medverkat till en kraftigt
ökad efterfrågan på insatser från samhällets sida för att hjälpa föräldrarna
med barntillsynen. I allt fler familjer ägnar sig båda föräldrarna
åt förvärvsarbete utanför det egna hemmet. För de ensamstående föräldrarna
är en ordnad barntillsyn en förutsättning för att de skall kunna försörja
familjen genom förvärvsarbete. Barnstugeverksamheten fyller dessutom
en viktig pedagogisk uppgift genom barnens gruppsamvaro under pedagogisk
ledning.
Behovet av samhällsinsatser för barntillsyn är mest framträdande för
barnen i förskoleåldern. När barnen kommer upp i skolåldern övertar sko
-
142
Kommittéer: Socialdepartementet S: 31
lan tillsynsfunktionen under en del av dagen. För den skolfria delen av dagen
har de dock ett tillsynsbehov som är likartat med förskolebarnens.
Barnstugeverksamheten är uppdelad på daghem och lekskolor för barn
i förskoleåldern samt fritidshem för barn i de lägre skolåldrarna. Daghemsoch
lekskoleverksamheten kan också föras samman i en s. k. gemensam
barnstuga. Daghemmen och fritidshemmen har till uppgift att ta hand om
barnen under dagarna när föräldrarna har förvärvsarbete utanför hemmet.
Lekskolorna tar emot barn för i regel tre timmars daglig gruppsamvaro.
All barnstugeverksamhet bygger på samma pedagogiska grundsyn. Målet
för verksamheten är att — i samverkan med hemmet — främja barnens allsidiga
och harmoniska utveckling emotionellt, socialt och intellektuellt samt
medverka till en positiv anpassning av barnen till samhället. Målet är sålunda
detsamma för de olika verksamhetsformerna, och skillnaden dem
emellan ligger huvudsakligen i vistelsetidens längd. Främst för barnens
skull — men även för föräldrarnas — måste den av samhället organiserade
barntillsynen uppfylla högt ställda kvalitetskrav.
Barnstugorna är som barnavårdsanstalter underkastade bestämmelserna i
barnavårdslagen den 29 april 1960 (nr 97) och stadgan den 28 oktober 1960
(nr 595) för barnavårdsanstalter.
Platsantalet inom barnstugeverksamheten har ökat väsentligt under efterkrigstiden.
Utbyggnadstakten har emellertid varierat starkt mellan de olika
verksamhetsgrenarna. Lekskoleverksamheten har byggts ut relativt kraftigt
under hela perioden. År 1950 fanns plats för i runt tal 19 000 barn i lekskola.
Motsvarande tal år 1960 var drygt 38 000 och idag kan omkring
65 000 barn tas emot i lekskola. Flertalet lelcskolebarn är i 6-årsåldern, men
även 5-åringar och i vissa fall 4-åringar kan få plats i lekskola. Betydande
lokala skillnader förekommer.
Utbyggnaden av daghemsverksamheten — som avser barn i åldrarna från
sex månader upp till skolåldern — har varit mycket begränsad under hela
1950-talet och ett stycke in på 1960-talet. Antalet platser ökade endast från
ca 9 700 år 1950 till ca 10 300 år 1960. Behovet av samhälleligt organiserad
tillsyn av barn till förvärvsarbetande föräldrar bär emellertid ökat kraftigt.
Under senare år har statsmakterna vidtagit en råd åtgärder för att stimulera
till ökad utbyggnad av daghemmen. Bl. a. har statsbidraget förstärkts
i två omgångar och staten bidrar nu med betydande belopp till såväl uppförande
som drift av daghem. Statsbidraget omfattar även en kombination
av daghem och lekskolor i gemensamma barnstugor, där minst två tredjedelar
av platserna används för barntillsyn under minst fem timmar per barn
och dag. Utbyggnadstakten har ökat betydligt. Ett nytillskott av mellan
5 000 och 6 000 daghemsplatser per år beräknas för den närmaste tiden. År
1970 torde det komma att finnas mellan 30 000 och 35 000 platser disponibla.
För att tillgodose det växande personalbehovet har bl. a. förskoleseminarierna
byggts ut kraftigt.
Vid sidan av barnstugorna finns ca 10 000 kommunalt organiserade familjedaghemsplatser
tillgängliga för tillsyn av barn. På grundval av förslag i
årets statsverksproposition har beslut fattats om åtgärder för att stimulera
en utbyggnad och kvalitativ förstärkning av denna tillsynsform.
Genom den obligatoriska skolan får alla barn fr. o. m. 7-årsåldern del av
de kunskaper och den fostran som skall främja deras utveckling till harmoniska
och dugliga samhällsmedlemmar. Efter den obligatoriska skolan ut
-
143
S: 31
Riksdagsberättelsen år 1969
nyttjar flertalet ungdomar de möjligheter som finns till fortsatt utbildning
fram till ett yrke. Som nyss sagts fullgör skolan i praktiken en tillsynsfunktion
under den tid barnen vistas där. Fritidshemmen är avsedda att ta band
om barnen i de lägre skolåldrarna under den skolfria delen av dagen när föräldrarna
är borta på arbetet.
Antalet fritidshemsplatser har legat mellan 2 000 och 2 500 under hela perioden
fram till år 1965. Motsvarande stimulansåtgärder som för daghemmen
har vidtagits för fritidshemsverksamheten, och en viss ökad utbyggnad har
börjat märkas. Enligt befintliga utbyggnadsplaner kommer det år 1970 att
finnas mellan 5 000 och 6 000 fritidshemsplatser disponibla.
Fortfarande finns ett betydande behov av barntillsyn som inte kan tillgodoses
med tillgängliga daghems-, fritidshems- eller familjedaghemsplatser.
Jag vill därför betona angelägenheten av att utbyggnaden av dessa tillsynsmöjligheter
fortsätter i snabb takt.
Den pedagogiska verksamhet som bedrivs i lekskola och daghem avser att
stimulera barnens sociala utveckling. Skilda undersökningar har visat betydelsen
av ett tidigt deltagande i en organiserad gruppverksamhet, bl. a. för
att underlätta övergången till skolsituationen. De barn som kommer från en
stimulansfattig miljö är ofta handikappade i jämförelse med de barn som
växt upp i en emotionellt och kulturellt mera stimulerande miljö. En tids
vistelse i lekskola eller daghem är därför av särskild betydelse för de förstnämnda
barnen. Vidare är den organiserade gruppverksamheten särskilt betydelsefull
för barn som inte har några syskon i hemmet.
I dagens läge har i stort sett hälften av alla förskolebarn möjlighet att vistas
i lekskola eller daghem under minst ett år före inträdet i grundskolan.
Denna andel ökar successivt genom utbyggnaden av verksamheten. Med tanke
på den långsiktiga utvecklingen finns det skäl att undersöka möjligheterna
att ge alla barn den förberedelse inför inträdet i grundskolan som verksamheten
i lekskola eller i daghem innebär. De senaste decenniernas utveckling
inom hela skolväsendet har målmedvetet inriktats på att skapa likvärdiga
möjligheter för alla barn att få en god skolutbildning oavsett bostadsort,
föräldraekonomi och övriga hemförhållanden. Starka skäl talar för att
denna demokratiseringsprocess bör vidgas och omfatta även de förhållanden
som påverkar barnens utgångsläge vid skolstarten.
Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet förordar jag att
frågan om utformningen av barnstugeverksamheten nu tas upp till prövning
från nyssnämnda utgångspunkter. I detta sammanhang bör även frågor
rörande fritidsverksamheten för skolbarn utredas. Dessa båda uppgifter bör
lämnas till en särskild utredning.
En första uppgift för utredningen bör vara att utreda målsättningen för
den inre verksamheten i lekskolor och daghem, främst när det gäller barn i
5- och 6-årsåldern. Denna verksamhet utövas idag i varierande former. Förskolebarn
lär genom att göra konkreta sinneserfarenheter och sedan bearbeta
dem i lek och skapande arbete. För den grundläggande begreppsinlärningen
är en innehållsrik omgivning, där barnen kan få röra sig fritt och
experimentera med skilda upplevelser, en förutsättning. Fria arbetsformer,
där barnet på egen hand väljer material, tidsram, arbetsplats och medarbetare
för sin verksamhet synes lämpade för förskolebarns sociala och intellektuella
mognadsnivå. Att i en kursplan hårt binda förskoleverksamheten kan
knappast komma i fråga. Däremot bör anvisningar för arbetets uppläggning
144
Kommittéer: Socialdepartementet S: 31
och för utformningen av skilda aktiviteter kunna vara av stort värde. Utredningen
bör därför, sedan den definierat och formulerat målet för vad som i
vid mening kan anges vara förskolepedagogik, utarbeta anvisningar rörande
verksamhetens innehåll och utformning. I diskussionen har bl. a. framhållits
att det skulle vara av värde om vissa moment som nu tillhör de första
årskurserna i grundskolan förbereds och kanske till någon del behandlas
i lekskolor och daghem. Att med bibehållande av de fria arbetsformerna få
syssla med sådana moment skulle kunna vara stimulerande för förskolebarnen
och göra övergången till grundskolan lugnare och naturligare. Utredningen
bör pröva denna fråga och därvid även beakta konsekvenserna
för den obligatoriska skolans utformning. Jag vill i detta sammanhang framhålla
att utredningen bör utgå från oförändrade förhållanden i fråga om
skolpliktens inträde.
Utredningen bör vidare pröva formerna för och omfattningen av en förskoleverksamhet
— i lekskola eller daghem — som på sikt kan komma alla
barn till del under en tid närmast före inträdet i grundskolan. Vid bedömningen
av möjligheterna att nå fram till ett sådant mål måste hänsyn tas till
det stora utbyggnadsbehov som finns på daghemssidan när det gäller möjligheterna
för förvärvsarbetande föräldrar att få hjälp med barntillsynen under
dagarna.
Utredningen bör diskutera hur en mera allmän lekskoleverksamhet för i
första hand 5- och 6-åringar lämpligen bör samordnas med övrig barnstugeverksamhet.
En väsentlig fråga är samordningen av lekskoleverksamheten
med den tillsyn under resten av dagen som behöver ordnas för barn med förvärvsarbetande
föräldrar. En principlösning av denna fråga finns redan i
tillämpning, nämligen den gemensamma barnstugan. Även andra lösningar
kan tänkas, t. ex. en anknytning till fritidshemmen, som därmed skulle överta
tillsynsfunktionen för barn i tidigare åldrar än nu.
Ett genomförande av en mera allmän lekskoleverksamhet skulle medföra
en rad praktiska problem. I glesbygderna föreligger nu vissa svårigheter i
samband med långa resor till skolan. Skolskjutsarna är ofta gemensamma
för yngre och äldre barn, vilket bl. a. innebär att de yngre barnen med några
få skoltimmar kan få vänta en lång tid innan de har möjlighet att åka hem.
Detta förhållande är givetvis mera besvärande ju yngre barnet är. Även sådana
problem måste uppmärksammas i utredningsarbetet. En tänkbar lösning
kan vara att lekskoleverksamheten i sådana fall koncentreras till en
viss period under året eller till vissa veckodagar. Utredningen bör belysa
denna fråga och lägga fram förslag om hur verksamheten kan anordnas.
Som framgått av vad jag tidigare anfört, har den nuvarande fritidshemsverksamheten
en relativt liten omfattning och kan inte på långt när anses
tillgodose det behov av organiserad fritidsaktivitet och tillsyn som finns
för barnen i de lägre skolåldrarna. Ökade insatser behövs för en organiserad
fritidsverksamhet som komplement till skolan både för barn med förvärvsarbetande
föräldrar och för barn som har en förälder hemma. Uppgiften att
se till att fritidsförhållandena för barn och ungdom är tillfredsställande ordnade
utgör en central del av samhällets förebyggande barna- och ungdomsvård.
Det gäller inte enbart barn i den lägre skolåldern utan alla skolbarn,
även om problemen blir av något annan karaktär för de äldre barnen.
Utredningen bör få i uppdrag att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas
för att åstadkomma en ökad organiserad fritidsverksamhet för barn i
145
S: 31
Riksdagsberättelsen år 1969
skolåldern. Detta arbete bör i en första etapp bedrivas parallellt med prövningen
av frågan om genomförandet av en mera allmän förskola och avse
fritidsverksamhet för elever på grundskolans lågstadium. Det gäller inte endast
att stimulera kommunerna — som är de närmast ansvariga — att bygga
ut fritidsverksamheten, utan det gäller också att göra denna attraktiv för
barnen och att intressera föräldrarna för organiserad fritidsaktivitet och
tillsyn för barnen även uppe i skolåldern.
Utredningen bör behandla bl. a. frågan om vilka åldersgrupper som den
traditionella fritidshemsverksamheten bör rikta sig till. Utredningsuppdraget
bör vidare omfatta frågor som hänger samman med fritidsaktiviteter
för barn i de högre skolåldrarna. Utredningen bör ge en samlad bild av omfattning,
utformning och utnyttjande av de olika fritidsaktiviteter som nu
finns. Det gäller t. ex. kommunernas ungdomsgårdar och den fritidsgruppsverksamhet
som bedrivs av olika organisationer. Även den fritidsaktivitet
som bedrivs inom skolans ram i form av t. ex. frivillig musik och slöjd bör
beaktas i sammanhanget. Mot bakgrunden av en sådan redovisning bör utredningen
lägga fram förslag till de åtgärder som kan finnas påkallade. Utredningen
bör i detta sammanhang även behandla de resande skolbarnens
särskilda problem med väntetider in. m. En målsättning bör vara att den organiserade
fritidsverksamheten som helhet täcker samtliga skolåldrar. Man
kan därvid tänka sig att fritidshemmen riktar sig till barn upp t. o. in. 9 års
ålder — dvs. grundskolans lågstadium — och att särskilda verksamhetsformer
byggs ut för åldrarna däröver. Möjligheterna till sambruk av lokaler
med skolan, ungdomsgårdar in. in. bör ägnas särskild uppmärksamhet.
Ett förverkligande av önskemålen om en utbyggnad av såväl daghemsoch
fritidshemsverksamheten som en mera allmän lekskoleverksamhet kommer
att ställa samhället inför betydande ekonomiska och personella problem.
Utbyggnaden av de förstnämnda verksamhetsformerna måste som förut
nämnts ges försteg under de närmaste åren, och de frågor som har samband
därmed bör konkret belysas av utredningen. En uppgift för utredningen
blir att pröva såväl de kortsiktiga som de mera långsiktiga behoven av
personal, lokaler och utrustning mot bakgrund av tendenserna och önskemålen
inom de berörda verksamhetsområdena. Utredningen bör uppmärksamma
hur dess slutsatser beträffande den inre verksamheten i daghem och lekskolor
kan inverka på förskoleseminarierna. Vidare bör utredningen bedöma
behovet av förskollärare och övrig personal vid en utvidgning av förskoleverksamheten
till att bli mera allmän. Möjligheterna att tillgodose detta behov
bör noga studeras med beaktande av det personalbehov som finns inom
övrig barnstugeverksamhet liksom inom andra verksamhetsområden som rekryterar
förskollärare, barnsköterskor och liknande personalkategorier.
Utredningen bör ägna uppmärksamhet åt de särskilda frågor som hänger
samman med de handikappade barnens och ungdomarnas möjligheter att
delta i barnstugeverksamheten resp. fritidsverksamheten för äldre skolbarn.
Utredningen bör i sitt arbete samråda såväl med socialstyrelsen, skolöverstyrelsen
och arbetsmarknadsstyrelsen som med kommunförbunden. Vidare
bör utredningen samråda med utredningen för översyn av den sociala
vårdlagstiftningen (socialutredningen).
Frågor rörande finansieringen av barnstugornas verksamhet bör tas upp
till behandling i särskild ordning.
Utredningen bör i första hand behandla de frågor som gäller barnstugor -
146
S: 31
nas inre verksamhet. Med hänsyn till utredningsuppdragets omfattning bör
utredningen kunna lägga fram sina förslag successivt.
Utredningen har under tiden juni—oktober 1968 hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
147
K: 1
Riksdagsberättelsen år 1969
Kommunikationsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1968
1. 1960 års vägsakkunniga
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1960 för
översyn av väglagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1960):
Vahlberg, Gustav E., generaldirektör, ordförande
Antonsson, Johannes M., lantbrukare, led. av II kamm.
Bengtsson, Hugo V., plåtslagare, led. av II kamm.
Jacobsson, Per, socialvårdsassistent, led. av I kamm.
Johansson, N. Rune, ombudsman, led. av II kamm.
Körlof, A. H. Voldmar, regeringsråd
von Seth, Torgil G. A., greve, godsägare, f. d. andre vice talman i II kamm.
Experter:
Bouvin, J. Åke, hovrättsassessor
Gustavsson, Carl Erik, överingenjör
Hillert, Sten H. preceptor
Nellborn, S. Olov, avdelningsdirektör
Sandgren, Percy, ingenjör
Sundström, Bror, civilingenjör
Svengren, Gösta-Olaus, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Helander, Curt, byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Almerud, Sture S., hyresråd
Direktiven för de sakkunniga, se 1961: I K 18.
De sakkunniga har under tiden november 1967—april 1968 hållit två sammanträden.
De sakkunniga har den 16 maj 1968 avgett sitt slutbetänkande »Allmänna
vägar» (SOU 1968: 17).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Parkering skommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1960 för
översyn av gällande rättsregler om anordnande av parkeringsplatser för motorfordon
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1960):
148
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 3
Andersson, Thure G., landshövding, ordförande
Hall, Gösta V., överdirektör, vice ordförande
Ahlgren, Nils, direktör
Andersson, Torsten, landshövding, f. d. riksdagsman
Aronsson, Harald, kommunalråd
Berglund, Helge J., direktör
Mangård, Nils, hovrättsråd
Träff, Sven Olov, direktör
Experter:
Ahlström, Olle G., trafikingenjör
Backman, Gösta B., kansliråd
Berg, Folke L. V., direktör
Bäcklander, Rune, direktör
Hernroth, Uno N., polisöverintendent
Nordqvist, Stig R., professor
Sahlin, B. Sivert, direktör
Tynelius, Sven G. A., stadsbyggnadsdirektör
Sekreterare:
Palm, Anders K., hovrättsfiskal
Direktiven för kommittén, se 1961: I K 19.
Kommittén har under tiden november 1967—mars 1968 hållit sju sammanträden
omfattande tio dagar.
Kommittén har den 25 mars 1968 avgett betänkandet »Parkering» (SOU
1968: 18).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Bokföringsutredningen för byggnadsstyrelsen (BBS)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 för att
utreda organisationen av bokföringsarbetet m. m. inom byggnadsstyrelsen:
Sandberg, A. Gunnar, administrativ direktör
Experter:
Ekdahl, Sven V. B., ekonomidirektör
Marknäs, N. Sigurd V., byggnadsråd
Sekreterare:
Eriksson-Öst, Ove V., byråchef
Direktiven för utredningen, se prop. 1962: 98 s. 86, 87.
Utredningen har den 13 mars 1968 avgett ett stencilerat betänkande
benämnt »System EPIv, beskrivning av infört system för ekonomisk planering
och kontroll». (Stencil K 1968: 16)
Uppdraget är därmed slutfört.
149
Riksdagsberättelsen år 1969
4. Lotsorganisationsutredningen
K: 4
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1963 för
att utreda vissa organisatoriska frågor inom lots- och fyrväsendet (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 juni 1963):
Malmström, C. Gösta, byråchef, ordförande
Hartvig, P. Åke, kansliråd
Simonsson, Peter M. O. O., sjöfartsråd
Experter:
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Rickard, A. Bengt, sjöfartsråd
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Sekreterare:
Carlgren, Lennart, avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare:
Göransson, Stig, lotsinspektör
Direktiven för utredningen, se 1964: I K 33.
Utredningen har under tiden november 1967—1 oktober 1968 hållit elva
sammanträden.
Utredningen har den 24 september 1968 avgett betänkandet »Lots- och fyrväsendets
organisation» (Stencil K 1968: 8).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 196i års transportforskningsutredning
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1964 för
utredning rörande transportforskningens organisation och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 25 februari 1964):
Svärd, N. Gunnar, generaldirektör, f. d. riksdagsman, ordförande
Appelgren, L. Göran S., departementsråd
Erlander, Sven B., fil. dr
Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör
Pettersson, E. J. Helge, förbundsordförande
Rexed, Bror A., generaldirektör
Sahlin, K. Åke, direktör
Experter:
Björkman, Bo E. T:son, professor
Bruzelius, Nils G. A., överdirektör
Ekberg, K. Gustav, överingenjör
Hansson, Hans O. G., kanslichef
Lasson, Knut-Inge L., överdirektör
Nabseth, Lars G., ekonomie doktor
150
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 7
Samuelson, Stig J. E., överingenjör
Sekreterare:
Ottenhag, Tore E., avdelningsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 34.
Utredningen har under tiden november 1967—september 1968 hållit sex
sammanträden.
Utredningen har den 3 september 1968 avgett betänkandet »Transportforskningens
organisation» (SOU 1968: 34).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Sjöfartsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 april 1965 för översyn
av sjöfartsverkets organisation och därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1968):
Malmström, C. Gösta, byråchef, ordförande
Appelgren, L. Göran S., departementsråd
Sjöberg, E. Arne, direktör (t. o. m. den 22 januari 1968)
Pellijeff, F. H. Alexej, direktör (fr. o. in. den 23 januari 1968)
Experter:
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Rickard, A. Bengt O., sjöfartsråd
Sekreterare:
Danielsson, Jan P. T., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1966: K 35.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit ett 20-tal sammanträden.
Utredningen har i decemher 1968 avgett betänkandet »De statliga sjöfartsavgifterna»
(Stencil Iv 1968: 9).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning av vissa frågor rörande icke regelbunden luftfart
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1966 att vara
svenska ledamöter i en i samverkan mellan trafikdepartementen i Sverige,
Danmark och Norge tillsatt skandinavisk arbetsgrupp för utredning av vissa
frågor rörande icke regelbunden luftfart:
Nordström, Clas G., departementsråd
Smedman, Gunnar, byrådirektör
Sekreterare:
Danielsson, Jan P. T., departementssekreterare
151
K: 7 Riksdagsberättelsen år 1969
Arbetsgruppen har under tiden november 1967—maj 1968 hållit ett flertal
sammanträden.
Arbetsgruppen har den 24 maj 1968 avgett betänkandet »Utlåtande rörande
enhetliga skandinaviska villkor för vissa former av charterflygningar
m. m.» (Stencil K 1968: 5).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utredningen om sjömansregister
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1966 för
att utreda möjligheterna att avveckla den särskilda sjömansregistreringen
m. m.:
Hävermark, K. Gunnar J :son, organisationsdirektör
Expert:
Steen, Göran A., hovrättsråd (fr. o. m. den 16 april 1968)
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen har i juli 1968 avgett betänkandet »Sjömansregistreringen»
(Stencil K 1968: 7).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredning ang. frågan om Falsterbokanalens framtida bestånd
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1966 för
att utreda frågan rörande fortsatt drift eller nedläggning av Falsterbokanalen:
Dellby,
Fritz G., avdelningsdirektör
Expert:
Enflo, Olof A., överlantmätare
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen har den 4 april 1968 avgett betänkandet »Falsterbokanalen»
(Stencil K 1968: 3).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Storlandstingsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 april 1967 för att
lägga fram förslag till författningsbestämmelser för ett storlandsting för
Stockholms stad och Stockholms län:
Borglund, Erik A., hovrättsråd
Expert:
Boman, Svante V., hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1968: K 55.
152
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 12
Utredningen har avgett betänkandet »Storlandstingets författning» (SOU
1968:35).
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Organisationskommittén för AB län
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1967 med
uppgift att vidta de åtgärder som fordras för att den genom sammanläggning
av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län bildade
nya länsstyrelsen skall kunna börja sin verksamhet den 1 januari 1968:
Nordenstam, B. Allan, landshövding, ordförande
Falk, Gösta A., landssekreterare
Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör
Widmark, G. F. Sam, landssekreterare
Wigren, John E., landskamrerare
Experter:
Hultqvist, L. Gösta, landskamrerare
Johansson, A. Erik M., taxeringsdirektör
Sekreterare:
Rönquist, Karl-Axel, förste taxeringsintendent
Kommittén har hållit ett sammanträde i januari 1968.
Kommitténs uppdrag slutfördes i och med att den nya länsstyrelsen började
sin verksamhet.
12. Arbetsgruppen för modellplanering av kollektiv trafik i glesbygd
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 februari 1968 för
att leda utarbetandet av en modellplan för trafikförsörjningen inom ett kommunblock
av glesbygdskaraktär:
Peterson, Lars E., statssekreterare, ordförande
Skoglund, Gösta T., f. d. statsråd, led. av II kamm.
Andersson, G. Ingemar, byråchef
Norrbom, N. Claes-Eric, avdelningsdirektör
Ågren, Lars O., sekreterare
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd
Sekreterare:
Karlsson, Nils Allan, byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Ekberg, Hans G., departementssekreterare
Särskilda direktiv har inte meddelats.
153
K: 12
Riksdagsberättelsen år 1969
Arbetsgruppen har under tiden februari—juni 1968 hållit nio sammanträden.
Arbetsgruppen har den 21 augusti 1968 avgett betänkandet »Lokal trafikservice.
Modellplanering i Vilhelmina.» (SOU 1968: 33).
Uppdraget är därmed slutfört.
13. Utredningen av frågor om den kommunala förvaltningen på Gotland
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1968 för att
inom kommunikationsdepartementet utreda frågor rörande den kommunala
förvaltningen på Gotland:
Borglund, Erik A., hovrättsråd
Expert:
Boman, Svante V., hovrättsassessor
Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet den
den 28 juni 1968):
Samtliga kommuner på Gotland har sammanförts till ett kommunblock.
Gotlands län kommer således efter en sammanläggning av samtliga kommuner
i blocket att bestå av en enda kommun. Från praktiska synpunkter måste
i det läget avsevärda fördelar stå att vinna genom att sammanföra den primärkommunala
och den landstingskommunala förvaltningen på Gotland
eftersom landstingskommunens område och primärkommunens område efter
sammanläggningen blir identiska. Det bör ske i den formen att primärkommunen
ställs utanför landstingskommun. Härför krävs ändring i gällande
lagstiftning. En utredning om behövliga lagändringar bör nu komma
till stånd. I samband härmed bör övervägas om särskilda bestämmelser behövs
för samordningen av den primärkommunala och den landstingskommunala
förvaltningen under övergångstiden mellan beslutet om ett samgående
och ikraftträdandet av detta.
Utredningsarbetet bör bedrivas i kontakt med representanter för landstingskommunen
och primärkommunerna på Gotland.
Utredningen har den 6 december 1968 avgett betänkandet »Författningsfrågor
vid sammanläggning av primärkommunerna och landstingskommunen
på Gotland» (Stencil K 1968: 15).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1969
14. Kommunalrättskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1959 för
utredning av frågor om ersättning till kommunala förtroendemän, pensioner
åt kommunala förtroendemän, överförande av kommunal förvaltning på
särskilda rättssubjekt, kommuns skyldighet att underställa statlig myndighet
vissa beslut och kommunernas övertagande av uppgifter, som tillkom
-
154
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 14
mit civilförsvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 12 februari 1959) samt —
enligt ytterligare av Kungl. Maj :t meddelade uppdrag — av frågor om understäilningsfri
lånerätt för kommunalförbund, om finansiering av kommuns
utgifter för dess befattning med avfall och sopor, om kommunalt stöd
åt studerande från utvecklingsländerna, om de med införandet av en enhetlig
kommuntyp sammanhängande problemen, om avveckling av städernas
auktionsmonopol, om möjligheterna att genom delegation bereda utrymme
för en starkare förankring inom kommunens olika delar av den kommunala
förvaltningert (beträffande sistnämnda fråga se Post- och Inrikes tidn. den 9
november 1963), om en översyn av reglerna rörande den kommunala och
landstingskommunal kompetensen, om ersättning för vissa kommunala
förtroendeuppdrag, om regler angående återgång av olaga kommunala beslut,
om reglerna rörande torgavgifter (se beträffande de fyra sist uppräknade
frågorna Post- och Inrikes tidn. den 20 mars 1965), om antalet fullmäktige
enligt 5 § kommunallagen, om suppleanter för stads-, kommunaloch
kyrkofullmäktige bör införas, samt frågor om vissa följ dbestämmelser i
kommunallagstiftningen av grundlagberedningens förslag till partiell författningsreform:
Lindell,
Ingvar A., landshövding, ordförande
Anderson, Carl Albert, direktör, led. av I kamm. (avliden den 20 juli 1968)
Andrée, Torsten E., landstingsråd (för frågorna om den kommunala och
landstingskommunala kompetensen m. fl.)
Aronsson, Harald S., kommunalråd (för frågorna om en enhetlig kommuntyp
m. in.), ordförande i arbetssektion av kommittén
Dahlman, Sven-Olof, förbundsdirektör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp)
Gustafsson,
Nils-Eric, småbrukare, led. av I kamm.
Holmqvist, Sture, kommunalnämndsordförande
Högström, Ivar, bostadsdirektör, led. av I kamm. (fr. o. m. den 29 oktober
1968)
Järdler, Sven A., förbundsdirektör (för frågorna om en enhetlig kommun
typ)
Lindh,
Erik A., landstingsråd (för frågorna om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen m. fl.)
Nordlund, Stig F., regeringsråd (för frågorna om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen m. fl.), ordförande i arbetssektion av kommittén
Strandberg,
Bertil, kapten, led. av I kamm.
Westberg, Olof R., förste rektor, led. av II kamm.
Experter:
Borglund, Erik A., hovrättsråd
Dahlman, Sven-Olof, förbundsdirektör, se ovan
155
K: 14
Riksdagsberättelsen år 1969
Järdler, Sven A., förbundsdirektör, se ovan
Ivaijser, Fritz J., preceptor
Olvén, Bernt, landstingsdirektör
Romson, Rolf, direktör i svenska kommunförbundet
Stenius, Jan-Erik, landssekreterare (för frågorna om den kommunala och
landstingskommunala kompetensen m. fl.)
Sekreterare:
Boman, Svante V., hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Lindquist, Ulf W. E., revisionssekreterare
Lokal: Lilla Badhusgatan 4, 41121 Göteborg, tel. 031/13 72 29 (Boman)
el. 13 72 36 (Lindquist)
Direktiven för utredningen, se 1960: I In 43, 1961: I In 30, 1964: I In 7,
1966:1 In 5 och 1968: K 13.
De ytterligare meddelade utredningsuppdragen har tillagts kommittén
den 18 november 1960 (kommunalförbundens lånerätt), den 10 november
1961 (avgifter för kommunens befattning med avfall och sopor), den 12 januari
1962 (stöd åt studerande från utvecklingsländerna), den 18 maj 1962
(frågor om en enhetlig kommuntyp), den 31 maj 1963 (städernas auktionsmonopol),
den 8 november 1963 (frågor om delegation av kommunal förvaltning),
den 5 mars 1965 (frågor om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen m. fl. ), den 29 oktober 1965 (översyn av bestämmelserna
i 5 § kommunallagen om antalet fullmäktige), den 15 april 1966 (fråga
om suppleanter för stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige) och den
15 juni 1967 (mandattider för kommunala nämnder samt valperiod för
styrelse).
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 sammanträtt
fyra dagar. Arbetssektionerna har sammanträtt åtta dagar. Arbetet har ägnats
åt frågorna om den kommunala kompetensen och mandattider för kommunala
nämnder samt valperiod för styrelse. Kommittén har under perioden
avgett sitt elfte betänkande »Mandattider och valperioder i kommunallagstiftningen»
(stencil K 1968: 11). Kommittén har härjämte under verksamhetsåret
fullgjort av Kungl. Maj :t anvisad samverkan med särskilt tillkallad
utredningsman (hovrättsrådet Erik Borglund) för författningsbestämmelser
för storlandstinget i Stockholms län. Betänkande bärom föreligger
nu (Storlandstingets författning, SOU 1968: 35).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1969.
15. Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 9 december 1960 att
såsom svenska ledamöter ingå i en nordisk kommitté med uppgift att utar
-
156
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 16
beta förslag till gemensam vägtrafiklagstiftning för Danmark, Finland,
Norge och Sverige:
Holmquist, Bertil G., rättschef
Stoltz, A. Wilhelm, häradshövding
Experter:
Ahlström, Olle G., civilingenjör
Buren, Carl-David E., teknisk direktör
Hagardt, Sten A. O., direktör
Tornberg, E. A. Gunnar, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Egedal, Nils Hj., avdelningsdirektör
Voss, Bertil G. P., kansliråd
Lokaler: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2,
(Holmquist, Egedal och Voss), tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sex sammanträden.
Arbetet beräknas fortgå under år 1969.
16. Arbetsgruppen för överläggningar om frågor rörande den
kommunala demokratin
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1962 för att
med departementschefen överlägga om frågor rörande den kommunala demokratin
:
Bepresentanter för svenska kommunförbundet:
Aronsson, Harald S., kommunalråd
Dahlman, Sven-Olof, förbundsdirektör
Holmqvist, Sture, kommunalnämndsordförande
Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Larsson, Gunnar K. V., lantbrukare, led. av II kamm.
Malmgren, Nils J. V., ombudsman
Mehr, Hjalmar L., borgarråd
Nilsson, Gustaf E., godsägare, f. d. riksdagsman
Persson, Nils, lantbrukare, f. d. riksdagsman
Sterne, Gösta E. V., disponent, f. d. riksdagsman
Welin, Gösta, kommunalnämndsordförande
Wärenstam, Tore G., huvudredaktör.
Bepresentanter för svenska landstingsförbundet:
Mannerskantz, Axel F., kapten, f. d. riksdagsman
Olsson, Bengt Iv., förbundsdirektör
Thapper, G. Fridolf, f. d. talman i II kamm.
157
K: 16
Riksdagsberättelsen år 1969
Fröjd, S. Arne, landssekreterare
Larsson, E. Åke, jur. dr
Nordlund, Stig F., regeringsråd (t. o. in. den 8 november 1968)
Peterson, Lars E., statssekreterare
Holmquist, Bertil G., rättschef (fr. o. in. den 9 november 1968)
Sekreterare:
Löfgren, Claes G., departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Löfgren).
Arbetsgruppen, som är under omorganisation, har inte varit verksam under
tiden november 1967—oktober 1968.
Arbetet beräknas fortgå under år 1969.
17. Göteborgsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 och
den 7 december 1962 för utredning av frågan om Göteborgs stads samgående
med Göteborgs och Bohus läns landsting m. in.:
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Representanter för Göteborgs och Bohus läns landsting:
Andersson, Erling, kamrer
Bjerrek, Bertil, disponent
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av II kamm.
Staxäng, Ernst V., lantbrukare, f. d. riksdagsman (avliden den 11 december
1967)
Eliasson, Anders, häradsdomare
Svenungsson, Arne A. D., lantbrukare, led. av I kamni. (fr. o. m. den 23 oktober
1968)
Representanter för Göteborgs stad:
Berggren, Arne T., direktör (t. o. in. den 22 oktober 1968)
Gunne, Stig E., byråchef
Johannesson, Erik R., direktör
Svensson, Birger, ombudsman
Thorburn, Bertil W., direktör (t. o. in. den 22 oktober 1968)
Hermansson, Alf H. J., kommunalråd (fr. o. m. den 23 oktober 1968)
Molin, Björn A., docent (fr. o. m. den 23 oktober 1968)
Expert:
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Sekreterare:
Hägglund, John E., förste länsassessor
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Hägglund).
158
K: 19
Kommittéer: Kuuimunikationsdepartementet
En planeringsnämnd, som har tillsatts på utredningens förslag av staden
och landstingskommunen för samplanering och samordning av hälso- och
sjukvården samt av andra landstingskommunala angelägenheter i Göteborgs
och Bohus län, är i verksamhet sedan år 1966.
Utredningsarbetet, som vilat i väntan på länsindelningsutredningens förslag,
kommer att återupptas under början av år 1969 och beräknas bli avslutat
under året.
18. Landstingens arkivutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för utredning
rörande gallring i landstingskommunernas arkiv och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1963):
Petrini, K. H. (Hasse), landsarkivarie, ordförande
Danielsson, Gunnar G., förste sekreterare i svenska landstingsförbundet
Expert:
Hall, Paul F. L., överläkare, docent
Sekreterare:
Frisk, Jan, arkivarie
Lokal: c/o Svenska landstingsförbundet, Hornsgatan 15, 116 47 Stockholm,
tel. 08/24 85 00
Direktiven för utredningen, se 1964 I In: 26.
Utredningen har under tiden den 1 november 1967—den 31 oktober 1968
hållit 11 sammanträden. Utredningen har i oktober 1968 avlämnat ett delbetänkande
om arkiv inom hälso- och sjukvård (SOU 1968: 53).
Utredningens arbete beräknas fortgå under hela år 1969.
19. Utredningen angående Malmö stads återinträde i Malmöhus läns
landsting
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari och den 20
mars 1964 för att utreda frågan om Malmö stads återinträde i Malmöhus
läns landsting:
Netzén, K. Gösta, landshövding
Expert:
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Representanter för staden och landstinget:
Ahlkvist, K. Emil, landstingråd, f. d. riksdagsman
Andrée, Torsten, landstingsman
Hansson, Stig F., landstingsråd, f. d. riksdagsman
Ljungbeck, Carl, kommunalråd
Lundberg, Arne, kommunalråd
159
K: 19
Riksdagsberättelsen år 1969
Löfstedt, Gösta, landskamrerare (fr. o. m. den 4 december 1968)
Mårtensson, Nils, direktör
Persson, Nils, landstingsman, f. d. riksdagsman
Stenberg, Oscar, direktör
Suppleanter för ovannämnda representanter:
Jönsson, Gösta, överläkare (t. o. m. den 22 oktober 1968)
Nilsson, S. Eric H., professor (fr. o. m. den 23 oktober 1968)
Jönsson, Hans, landstingsman
Löfgren, N. Sigfrid J., disponent (t. o. m. den 22 oktober 1968)
Hejdeman, Gunnar A., kommunalråd (fr. o. m. den 23 oktober 1968)
Lindwall, Harald, kammunalråd (t. o. m. den 22 oktober 1968)
Persson, Ture, ingenjör (fr. o. m. den 23 oktober 1968)
Nilsson, Erik F., agronom, f. d. riksdagsman
Ward, Kurt K. B., chefredaktör
Sekreterare:
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd
Lokal: Kanslihuset, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00 ankn. 1953 (Eklund).
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit ett flertal
sammanträden, varjämte överläggningar ägt rum mellan utredningsmannen,
experten och sekreteraren.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1969.
20. 1964 års civilbefälhavarutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 mars 1964 för att
inom inrikesdepartementet (numera kommunikationsdeparementet) biträda
med att dels utreda frågan om civilbefälhavarnas befogenheter och uppgifter
i krig, dels överse krigsorganisationen för civilbefälhavare och länsstyrelser
:
Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör, ordförande
Edström, Lennart N., avdelningsdirektör
Hanning, P. Gösta, landssekreterare
Löwenhielm, Fredrik A., generalmajor
Swanstein, Stig N. S., landssekreterare
Expert:
Sundelius, Ove R. S., landssekreterare
Sekreterare:
Nordbeck, Lennart V., länsassessor
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
22 40 70.
160
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 22
Under tiden november 1967—oktober 1968 har utredningen sammanträtt
10 dagar.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
21. Bilregisterutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 april 1964 för att
verkställa utredning om fordonsregistreringen och därmed sammanhängande
spörsmål:
Swanstein, Stig N. S., landssekreterare
Experter:
Dahlström, Åke, avdelningsdirektör
Edström, Kjell S., överdirektör (t. o. in. den 2 juli 1968)
Enhagen, Carl-Olof F., avdelningsdirektör (t. o. m. den 2 juli 1968)
Ferm, Anders J., departementssekreterare (t. o. m. den 2 juli 1968)
Forss, Iv. J. Ragnar, förste länsassessor (t. o. in. den 2 juli 1968)
Gullnäs, S. Ingvar, expeditionschef
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Magnusson, N. Åke, avdelningschef (t. o. in. den 2 juli 1968)
Palm, Böret, kansliråd
Pernelid, W. Åke E., t. f. överdirektör
Ilällfors, Hans L., ADB-direktör
Sekreterare:
Rova, O. Eino, organisationsdirektör
Biträdande sekreterare:
Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor
Lokal: Grev Turegatan 38, 4 tr., 114 38 Stockholm, tel. 63 24 39 (Rova)
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 36.
Utredningsmannen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit
elva sammanträden med experterna.
Utredningen har den 27 juni 1968 avlämnat ett principbetänkande benämnt
»Bilregistrering» (SOU 1968: 23).
Arbetet beräknas fortgå under hela år 1969.
22. Trafikpolitiska delegationen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1964 att ingå
i en delegation med uppgift att som rådgivande organ inom kommunikationsdepartementet
följa upp genomförandet av det av statsmakterna beslutade
trafikpolitiska reformprogrammet:
Peterson, Lars E., statssekreterare, ordförande
Björkman, Folke, redaktör, f. d. riksdagsman
6 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. jgj
Riksdagsberättelsen
K: 22
Riksdagsberättelsen år 1969
Blidfors, T. E. Johannes, seminarielärare, f. d. riksdagsman
Ericsson, Axel K. G., disponent
Grebäck, Erik H., agronom, led. av II kamm.
Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör
Högberg, Mats J. G., ekonomidirektör (fr. o. m. den 22 januari 1968)
Kolare, Gustav C. K., förbundsordförande
Odén, C. Åke, kanslichef
Pettersson, E. J. Helge, förbundsordförande (t. o. m. den 29 december 1967)
Ericson, Hans E., förbundsordförande (fr. o. m. den 30 december 1967)
Sterne, Gösta E. V., disponent, f. d. riksdagsman
Sundblad, Lars G., disponent
Thorell, K. Arne B., direktör
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Experter:
Kritz, Lars O., fil. lic.
Sjökvist, Stig A. R., ingenjör
Ranhem, Lars H., civilingenjör
Sjöberg, E. Arne, direktör
Sekreterare:
Appelgren, L. Göran S., departementsråd
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (Appelgren)
Delegationen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tre
sammanträden.
Delegationen har avgett en den 17 december 1967 dagtecknad rapport.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1969.
23. Vägplaneutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1964 att verkställa
utredning rörande den översiktliga vägplaneringen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post -och Inrikes tidn. den 18 juni 1964):
Skoglund, Gösta T., led. av II kamm., f. d. statsråd, ordförande
Gerentz, Sven T., direktör
Höök, Erik S. V., planeringschef
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd
Tjällgren, Per Olov L., teknisk direktör
Experter:
Dahlberg, A. Bertil, förste byråsekreterare
Eriksson, Tor E., avdelningsdirektör
Ewerdahl, E. Sune, vägdirektör
Milstam, K. Östen, departementssekreterare
162
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 24
Nordqvist, Stig R., professor
Olsson, Rune I., departementssekreterare
Thunberg, Börje, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Carlsund, H. Bo., civilekonom
Biträdande sekreterare:
Lindahl, Lars O. H., departementssekreterare
Lokal: Grev Turegatan 38, 114 38 Stockholm, tel. 61 68 29 (Carlsund) och
63 26 58 (exp.)
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 39.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 15 sammanträden.
Vidare har utredningen under en dag i mars 1968 sammanträtt
med det norska vegplanrådet och den norska vegplankomitéen i Oslo.
Arbetsgruppen för vissa tekniska frågor m. m.
Experter:
Hjelmér, Anders, vägdirektör
Edholm, K. Stig, överingenjör
Granberg, Frank O., avdelningsdirektör
Gustafson, Carl-Erik, överingenjör
Sundbergh, Arne I., förste vägingenjör (t. o. m. den 13 maj 1968)
Sundström, Helge A., civilingenjör
Torell, Arnold S., direktör
Arbetsgruppen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 24
sammanträden.
Särskilda arbetsgrupper för beredning av vissa frågor rörande trafikledsplanering
och trafikledsbyggande i tätorter och för vissa trafikprognosfrågor
har hållit sammanlagt 47 sammanträden.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1969.
24. Exekutionsväsendets organisationsnämnd
Inrättad genom Kungl. Maj :ts beslut den 29 maj 1964 för rådgivande och
samordnande uppgifter i samband med genomförandet av förstatligandet
och omorganisationen av exekutionsväsendet. Genom Kungl. Maj :ts beslut
den 11 november 1966 har antalet ledamöter i nämnden ökats till sju:
Persson, Carl J. G., rikspolischef, ordförande
Berggren, G. Rune, rättschef, vice ordförande
Brundin, S. A. Torleif (Leif), justitieråd (t. o. m. den 10 maj 1968)
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör
Edström, Kjell S., överdirektör
Frykholm, Nils O., kronofogde
Grönhagen, Nils-Olof, kommunalråd
163
K: 24
Riksdagsb er ätt elsen år 1969
Wigelius, Anders O., departementsråd (fr. o. m. den 11 maj 1968)
Chef för nämndens kansli:
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör
Experter:
Cederstrand, Jan Erik, kronofogde
Dahl, Sonja E. S., byrådirektör
Ehnbom, E. Bertil A., avdelningschef (t. o. in. den 31 december 1967)
Holmberg, Per Erik, kronodirektör
Jungkvist, K. J. Ragnar, kronodirektör
Carlsson, Ulf V., organisationsdirektör
Liedfeld, Sven T., kronokommissarie
Rohlin, Anders O., biträdande kronofogde (t. o. in. den 29 februari 1968)
Sandberg, K. G. Arnold, landsarkivarie
Steffner, Bengt G., kronofogde
Trotzig, Fredrik C. J., avdelningschef
Törnebohm, Yngve K. V., tf byråchef (fr. o. in. den 1 januari 1968)
Wedin, Nils A., kronodirektör
Velén, B. Folke A., kronokommissarie
Wigren, John E., landskamrerare (t. o. m. den 31 december 1967)
Lokal: Brahegatan 49, 114 37 Stockholm, tel. 08/63 19 55 (nämndens
kansli).
Enligt kungörelse den 27 november 1964 (nr 848) fullgör exekutionsväsendets
organisationsnämnd t. v. de uppgifter som ankommer på centralmyndigheten
för administration och förvaltning av exekutionsväsendet. I denna
egenskap har nämnden bl. a. handlagt administrativa och kamerala ärenden
angående den lokala exekutionsorganisationens personal och organisation
samt utfärdat föreskrifter och anvisningar m. m. beträffande den exekutiva
verksamheten. Nämnden har anordnat kurser för föreskriven utbildning
av exekutionspersonal samt bedrivit rådgivande och vägledande verksamhet
för kronofogdemyndigheterna i administrativa, kamerala och exekutionsrättsliga
frågor. Organisationsundersökningar har utförts hos kronofogdemyndigheter.
Nämnden har ombesörjt tryckning, lagerhållning och
distribution av vissa av de blanketter som skall fastställas av nämnden. I
samråd med statskontoret utreder nämnden frågan om införande av automatisk
databehandling inom exekutionsväsendet. Försök med databehandling
av vissa arbetsrutiner i allmänna mål pågår i Stockholms kronofogdedistrikt.
Nämndens verksamhet fortsätter under hela år 1969.
164
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 26
25. Utredning om befordran av farligt gods på väg m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för utredning
av frågan om befordran av farligt gods på väg m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 20 november 1964):
Mangård, Nils, hovrättsråd, ordförande
Fredenmark, Gunnar, direktör
Ericson, Hans E., förbundsordförande
Gätje, F. Eric N., avdelningsdirektör
Jönsson, Allan, avdelningsdirektör
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Thorell, K. Arne B., direktör
Experter:
Ekberg, K. Gustav, överingenjör
Helmerson, Bo I. H., direktör
Åberg, G. Bertil, professor
Sekreterare:
Björkman, A. Fredrik M., departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Björkman).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 K 43.
Utredningen har under tiden november 1967 — oktober 1968 hållit ett
sammanträde. En inom utredningen verksam redaktionskommitté har under
samma tid hållit ett flertal sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
26. 1964 års sjömanslagskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1964 för
översyn av sjömanslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 oktober 1964):
Borggård, Göran R., generaldirektör, ordförande
Edqvist, Rolf J:son, advokat (fr. o. in. den 1 april 1968)
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Hadrup, Knut E. H., direktör
Thore, Johan S., förbundsordförande
Wiebe, Stig W. O., direktör
Wikström, Karl Johan, ombudsman (t. o. in. den 31 mars 1968)
Experter:
Forssblad, N. Douglas, direktör
Karlbjörn, Helge S., förbundsordförande
Sköld, Hans, kansliråd
165
K: 26
Riksdagsberättelsen år 1969
Sekreterare:
Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsassessor
Lokal: Kungsbroplan 2, 1 tr., 112 27 Stockholm, tel. 54 39 51.
Direktiven för utredningen, se 1964:1 K 44.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit nio sammanträden
under sammanlagt tolv dagar. Härutöver har hållits fyra sammanträden
under sammanlagt åtta dagar med företrädare för motsvarande
kommittéer i övriga nordiska länder.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
27. 1964 års sjöarbetstidsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1964 för
översyn av sjöarbetstidslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 oktober
1964):
Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd
Experter:
Ekberg, Leif, hovrättsassessor
Forssblad, N. Douglas, direktör
Grenander, Nils, direktör, jur dr
Hadrup, Knut E. H., direktör
Karlbjörn, Helge S., förbundsordförande
Thore, Johan S., förbundsordförande
Wiebe, Stig W. O., direktör
Wikström, Karl Johan, ombudsman
Sekreterare:
Rittri, Bror S., hyresråd
Lokal: Stalsdepartementens kommittéer, Lilla Badhusgatan 4, 411 21
Göteborg, tel 031/13 72 06 (Rittri)
Direktiven för utredningen, se 1965:1 K 45.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit elva
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1969.
28. Länsdemokratiutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1964 för
att utreda frågan om det ömsesidiga beroendet mellan riksstyrelsen samt
kommunal och regional självstyrelse m. m. (se Post och Inrikes tidn. den
21 januari 1965) samt, enligt tilläggsdirektiv den 27 maj 1966, även frågan
om minoritetsrepresentation i kommunernas styrelser och därmed sammanhängande
spörsmål:
166
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 29
Nyström, Per I., landshövding, ordförande
Ahlkvist, K. Emil, landstingsråd, f. d. riksdagsman
Anderson, Carl Albert, direktör, led. av I kamm. (avliden den 20 juli 1968)
Asp, P. Einar, åkeriägare, f. d. riksdagsman
Hansson, Stig F., landstingsråd, f. d. riksdagsman
Petersson, Per M., hemmansägare, led. av II kamm.
Rimås, Sigvard T., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Albinsson, Gillis, landstingsdirektör
Back, Pär-Erik, professor
Finnveden, Bengt, sekreterare
Gustafsson, F. Agne S., universitetslektor
Landström, Sten-Sture, direktör
Lindencrona, Fredrik V. Iv., landstingsdirektör
Stjernquist, Per, professor
Svanström, Bengt E. G., landsselcreterare
Sekreterare:
Esping, Hans G., utredningschef
Biträdande sekreterare:
Malmsten, Bo, fil. kand.
Lokal: St. Södergatan 39, Lund, tel. 046/12 84 84.
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 59 samt 1967: In 20.
Kommittén har under tiden november 1967—november 1968 hållit fyra
sammanträden.
Utredningen har avlämnat ett betänkande angående kompetensfördelningen
mellan statliga och kommunala organ: »Förvaltning och Folkstyre»
(SOU 1968: 47).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
29. Utredning om landstingskommunernas beredskap
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 april 1965 för utredning
om landstingskommunernas beredskap (se Post- och Inrikes tidn. den
16 juni 1965):
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Sekreterare:
Engström, Carl-Eric F., kapten
Lokal: Stockholms läns landsting, Råsundavägen 3, Fack, 171 20 Solna 1,
tel. 82 03 00.
Direktiven för utredningen, se 1966: In 25
167
K: 29 Riksdagsberättelsen dr 1969
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fem
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1969.
30. 1965 års småskeppsfartsutredning
Tillkallad enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1965 för att
verkställa utredning rörande lånefonden för den mindre skeppsfarten:
Rickard, A. Bengt O., sjöfartsråd
Lokal: Sjöf artsstyrelsen, Fack, 102 50 Stockholm 27, tel. växel 24 65 20
Direktiven för utredningen, se 1966: K 38
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
31. Vägkostnadsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1965 för
att utreda frågan om vägtrafikens kostnadsansvar och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1965):
Hörjel, Nils J., generaldirektör, ordförande
Dahmén, Erik V. H., professor
Godlund, Sven A. I., professor
Appelgren, L. Göran S., departementsråd
Experter:
Carlsund, H. Bo, civilekonom
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Grahn, F. Ture, byrådirektör
Lindhagen, C. Gösta, universitetslektor
Milstam, K. Östen, departementssekreterare
Sekreterare:
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. 23 62 00, ankn. 1242 (Öhrn)
Direktiven för utredningen, se 1966: K 41.
Kommittén har under tiden januari—oktober 1968 hållit sju sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
32. Hamnutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1965
för att utreda spörsmålet om det svenska hamnväsendets framtida utformning
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1965):
168
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 33
Severin, Erik J., generaldirektör, ordförande
Agrenius, Gösta B., borgarråd
Christoffersen, Torgeir, direktör
Gustafsson, Gunnar B., ombudsman
Hellner, Eskil M., expeditionschef
Lasson, Knut-Inge L., överdirektör
Nordenfalk, S. R. E. Johan, departementsråd
Experter:
Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör
Samuelson, Stig J. E., överingenjör, tillika huvudsekreterare
Gabrielson, Lars, direktör
Ericsson, Inger-Britt, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 15 november 1968)
Linder, Helge, direktör (fr. o. m. den 15 november 1968)
Biträdande sekreterare:
Wiberg, Ragne, kanslichef (t. o. m. den 31 december 1967)
Ekberg, Hans G., departementssekreterare (fr. o. m. den 1 januari 1968)
Arbetsbiträde:
Orrsten, Henning
Lokal: Grev Turegatan 38, 114 38 Stockholm Ö, tel. 63 26 83 (Samuelson)
63 79 76 (Orrsten)
Direktiven för utredningen, se 1966: K 40.
Utredningen har under tiden november 1967 — oktober 1968 hållit sex
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
33. Expertgruppen för att leda ett utvecklingsarbete på bilavgasområdet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 november 1965 för
att genomföra ett utvecklingsarbete på bilavgasområdet:
Gerhardsson, Gideon, professor, ordförande
Ekberg, K. Gustav, överingenjör
Hedlund, Folke, överingenjör
Larborn, Åke, överingenjör
Persson, Göran A., teknologie licentiat, tillika sekreterare
Svenke, J. Erik K., teknologie licentiat
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Åslander, A. N. Olof, civilingenjör, tillika biträdande sekreterare
Sekreterare:
Persson, Göran A., (se ovan)
Biträdande sekreterare:
Åslander, A. N. Olof, (se ovan)
6f ISihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
169
K: 33
Riksdagsberättelsen år 1969
Lokal: Svenska Arbetsgivareföreningen, S. Blasieholmshamnen 4 A, Box
16120, 103 23 Stockholm 16, tel. 22 56 00 (Gerhardsson);
Statens naturvårdsverk, Smidesvägen 5, Fack, 171 20 Solna 1, tel. 98 18 00
(Persson och Åslander)
Direktiven för expertgruppen, se 1966: Iv 42.
Enligt Kungl. Maj :ts nämnda bemyndigande har chefen för kommunikationsdepartementet
uppdragit åt AB Atomenergi att bedriva utvecklingsarbetet
under expertgruppens ledning. Utvecklingsarbetet utförs vid bolagets
anläggningar i Studsvik.
Expertgruppen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit elva
sammanträden. Gruppen har den 4 april 1968 avgett ett delbetänkande om
avgaser från bensindrivna bilar. (Stencil K 1968: 2)
Arbetet beräknas pågå under hela år 1969.
34. Räddningstjänstutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1965 för
att utreda frågan om åtgärder till främjande av räddningsberedskapen vid
olyckstillfällen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1965):
Samuelson, Karl G., landshövding
Experter:
Arpstedt, K. Harry, ombudsman
Freeman, Lars-Erik A., avdelningschef
Hseggström, E. M. Åke, sjukvårdsdirektör
Hultqvist, Swen E. H., rilcsbrandinspektör (fr. o. in. den 16 februari 1968)
Ivällner, Claes-Göran G., departementsråd
Lindberg, K. Egon, brandingenjör
Nilsson, Kurt E., direktörsassistent (fr. o. m. den 16 februari 1968)
Strömdahl, Ingvar F., f. d. riksbrandinspektör
Ågren, Lars O., sekreterare
Sekreterare:
Nilsson, Kurt E., direktörsassistent (t. o. m. den 15 februari 1968)
Holback, Stig E., länsassessor (fr. o. m. den 16 februari 1968)
Lokal: Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Falun, (postadress box 142,
791 01 Falun), tel. 023/810 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1966: In 29.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet
den 15 december 1967):
»I betänkandet Beredskap mot oljeskador (SOU 1965:45) föreslog oljeskyddsutredningen
bl. a. särskild lagstiftning varigenom det skulle bli en
specialreglerad primärkommunal uppgift att vidta åtgärder för att före
-
170
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 34
bygga eller begränsa skada av olja som kommit lös. Remissbehandlingen
av betänkandet föranledde Kungl. Maj :t att den 18 maj 1967, på mitt förslag,
uppdra åt riksrevisionsverket att dels komplettera oljeskyddsutredningens
undersökningar av kostnaderna för ingripanden mot oljeskador,
dels utreda vissa frågor om finansieringen av oljeskyddsberedskapen. Riksrevisionsverkets
arbete med detta uppdrag pågår.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1965 bär jag
tillkallat en sakkunnig för att med biträde av experter utreda frågan om
åtgärder till främjande av räddningsberedskapen vid olyckstillfällen, den
s k. räddningstjänstutredningen. Den skall bl. a. klarlägga i vad mån och
på vad sätt tillgängliga resurser kan behöva samordnas och ges enhetlig
ledning. Utredningen skall främst ta sikte på verksamhet som avser räddning
av människoliv.
Under det senaste året har inträffade händelser i Sverige och utlandet
medfört att oljeskyddsberedskapen uppmärksammats ytterligare. Sjöfartsstyrelsen
och det till styrelsen knutna oljeskyddsrådet har i framställning
till Kungl. Maj :t den 12 april 1967 föreslagit att frågan om lämpliga beredskapsåtgärder
mot skador vid omfattande oljeutflöden till sjöss utreds särskilt.
Därvid bör enligt styrelsen bl. a. fastställas länsstyrelsernas uppgifter
och befogenheter att föranstalta om skyddsåtgärder vid olj ekat astrof er.
Länsstyrelserna i kustlänen har utarbetat eller är i färd med att utarbeta
beredskapsplaner för oljebekämpning. I några fall avser planerna ingripanden
även vid andra slags katastrofer. På initiativ av sprängämnesinspektionen,
som är statlig tillsynsmyndighet på oljeområdet, har tillsatts
en expertgrupp med huvudsaklig uppgift att ge tekniska råd åt alla som
sysslar med ingripanden mot löskommen olja.
Vid den planläggning som sålunda skett har ledningsfunktionerna genomgående
lagts hos länsstyrelsen, med undantag för sådana fall som de lokala
myndigheterna själva kan komma till rätta med. I alla uppgjorda planer
räknar man också med insatser av olika kommunala organ vid olyckshändelser
av skilda slag. Betydelsefulla uppgifter har därvid lagts på de kommunala
brandkårerna och deras chefer.
Det linns mycket som talar för att en beredskapsorganisation, som är
avsedd för olyckor och katastrofer i allmänhet, också är lämpad att tas
i anspråk mot oljeskador. Jag har efter samråd med räddningstjänstutredningen
funnit att det inte är lämpligt att pröva den av oljeskyddsutredningen
föreslagna beredskapsorganisationen för oljeskador utan nära samband
med frågan om en organisation för större olyckor i allmänhet.
Mot denna bakgrund har jag kommit till uppfattningen att frågorna
om beredskap mot oljeskador och räddningstjänsten i övrigt bör prövas i
ett sammanhang. Denna prövning bör avse organisation och huvudmannaskap
för den lokala och regionala räddningstjänsten samt den centrala organisationen.
Vidare bör prövas om den lagstiftning som behövs bör vara
gemensam för oljeskydd och räddning. Jag anser det angeläget att den
samlade prövningen förbereds redan på utredningsstadiet. På grund härav
föreslår jag att räddningstjänstutredningens uppdrag utvidgas till att omfatta
de frågor jag här har nämnt. Oljeskyddsutredningens betänkande och
remissyttrandena över det bör således överlämnas till räddningstjänstutredningen.
Riksrevisionsverkets kostnads- och finansieringsutredning bör fortsättas
171
K: 34 Riksdagsberättelsen år 1969
och avslutas oberoende av ett utvidgat uppdrag åt räddningstjänstutredningen.
Sedermera får övervägas i vad mån verkets förslag kan läggas till
grund för lösningen av finansieringsfrågor inom olika delar av räddningstjänsten.
Räddningstjänstutredningen bör vara oförhindrad att även i detta
hänseende pröva och föreslå skilda lösningar för olika typer av katastrofer
och olyckshändelser. Jag vill i detta sammanhang erinra om att en särskild
reglering av finansierings- och kostnadsfrågor gäller inom den del
av räddningstjänsten som brandförsvaret utgör.
Oljeskyddsutredningen utgick från att några ingripanden inte kunde göras
mot olja till havs. Sådan olja kunde enligt utredningen bara bevakas
och rapporteras. Det senaste årets utveckling och erfarenheter synes emellertid
ge vid handen att tekniska möjligheter nu finns att bekämpa oljan
till havs. Räddningstjänstutredningen bör undersöka vilka konsekvenser
detta får för organisationen av oljeskyddsberedskapen. Särskilt bör beaktas
det organisatoriska förhållandet mellan å ena sidan tullverkets kustbevakning
och andra organ för ingripanden till sjöss utanför våra kuster
samt å andra sidan de statliga och kommunala organ som närmast ombesörjer
katastrofberedskapen till lands och vid stränderna. Däremot bör
räddningstjänstutredningen inte behandla de frågor med internationell anknytning
som berör ingripanden mot olja eller räddning utanför territorialgränserna.
För oljeskyddsberedskapen föreslog oljeskyddsutredningen att tillsynsuppgifterna
skulle delas mellan statens naturvårdsnämnd och sjöfartsstyrelsen.
Ett stort antal statliga myndigheter berörs av katastrofberedskap och
räddningstjänst. Utöver naturvårdsverket och sjöf artsstyrelsen kan nämnas
rikspolisstyrelsen, militära myndigheter, tullverket (kustbevakningen),
statens brandinspektion, kommerskollegium (sprängämnesinspektionen)
och televerket. Ledningen av ingripanden vid en katastrof som berör flera
centrala myndigheters verksamhetsområden synes böra utövas av länsstyrelsen
om inte lokal myndighet är tillräcklig. De centrala myndigheterna
behöver självfallet ge anvisningar till sina underlydande organ om deras
planläggning för och uppträdande vid räddningstjänst. För att enhetlighet
skall nås behövs sannolikt en samordnande central myndighet, som i
möjligaste män står fri i förhållande till de olika fackmyndigheternas intressen.
Räddningstjänstutredningen bör undersöka de närmare uppgifterna
för en sådan myndighet och pröva om de kan anförtros någon befintlig
myndighet. Därvid bör beaktas vilket behov av statlig tillsyn som föreligger
om räddningstjänsten blir en kommunal angelägenhet, såsom f. n.
brandförsvaret och, enligt oljeskyddsutredningens förslag, oljeskyddsberedskapen.
Om tillsyn över brandförsvaret och annan räddningstjänst finnes
böra anförtros samma myndighet, bör också övervägas på vad sätt
sprängämnesinspektionens uppgifter på oljeområdet bör modifieras och
samordnas.
På grund av det anförda hemställer jag att räddningstjänstutredningens
uppdrag vidgas till att omfatta nu berörda spörsmål.»
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 9 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
172
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 37
35. Svävarfartsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:Is bemyndigande den 4 mars 1966 för alt
utreda frågor rörande trafik med luftkuddefarkoster (svävare); (se Postoch
Inrikes tidn. den 13 april 1966):
Wilkens, O. Gösta P., borgmästare, ordförande
Uggla, Hans G. O. C:son, konteramiral
Falkemo, Curt C. H., professor
Experter:
Lagerwall, Hans E., lotsdirektör
Weimar, Åke J. H. K., civilingenjör
Sekreterare:
Ligner, Anders V., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens kommittéer, Lilla Badhusgatan 4, 411 21 Göteborg,
tel. 031/11 49 06 (ordföranden) och 031/13 72 41 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1967: K 35.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tre
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
36. Utredning om b er edskap slagstiftning på luftfartens område
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 april 1966 för att
verkställa utredning om beredskapslagstiftning på luftfartens område:
Isacson, Bertil I., e. rådman.
Lokal: Rådhuset, Fack, 104 20 Stockholm 8, tel. 22 20 60.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
37. Svenska sakkunniga inom Nordisk kommitté för trafiksäkerhets
forskning
(NKT)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1966 att såsom
svenska ledamöter ingå i ett nordiskt samarbetsorgan för trafiksäkerlietsforskning:
Backman,
Gösta B., kansliråd, ordförande
Hansson, Hans O. G., kanslichef
Expert:
Backlund, Fredrik A. V., fil. lic.
Sekreterare:
Berglund, Sten B., byrådirektör (t. o. in. den 15 september 1968)
Hedqvist, Sven A., byrådirektör (fr. o. m. den 16 september 1968)
173
K: 37
Riksdagsberättelsen år 1969
Lokal: Sveavägen 166, 14 tr., 113 46 Stockholm, tel. 34 77 46.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
De sakkunniga har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit elva
sammanträden, varav två varit gemensamma med kommitténs övriga ledamöter
från Danmark, Finland och Norge. Kommitténs arbete har bedrivits
under svenskt ordförandeskap. Den tidigare påbörjade förberedande planläggningen
för integrerad nordisk trafiksäkerhetsforskning har fortsatts
och utmynnat i ett vid sammanträde med ledamöterna från samtliga de i
kommittén deltagande länderna antaget system för klassifikation av problemområden
inom trafiksäkerhetsforskningen.
Det fortsatta utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
38. Nordiska kommittén för transportekonomisk forskning (NKTF)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1966 att ingå
som svenska ledamöter i ett nordiskt samarbetsorgan för transportekonomisk
forskning:
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd, ordförande
Samuelson, Stig J. E., överingenjör
Lokal: Grev Turegatan 38, 114 38 Stockholm, tel. 63 26 83.
Kommittén, som består av två ledamöter från Danmark, Finland, Norge
och Sverige, har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fem sammanträden.
Kommittén har anordnat två nordiska seminarier om prispolitiken inom
samfärdselssektorn respektive om den transportekonomiska forskningens
behov och möjligheter. Vidare har i kommitténs regi hållits en forskarkonferens
om projektplanläggning. Kommittén har också varit medarrangör
Vid en nordisk forskarkonferens om den tekniska utvecklingen på transportområdet.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1969.
39. Utredningen om oljeledningar
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1966 för att
utreda behovet av lagstiftning om anläggande och utnyttjande av rörledningar
för transport av olja m. m. och därmed sammanhängande frågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 augusti 1966):
Petrén, G. Otto E., justitieråd
Experter:
Danielsson, G. Åke D., major
Ekberg, Hans G., departementssekreterare
af Klintberg, Rolf H. F., direktör
174
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 41
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Lj ungberger, A. Torsten, f. d. fastighetsdirektör
Sekreterare:
Wängberg, Hans-Åke, hovrättsassessor
Lokal: Statens Hyresråd, Fack, 100 55 Stockholm 10, tel 67 04 70.
Direktiven för utredningen, se 1967: K 40.
Utredningsmannen och experterna har under tiden november 1967—oktober
1968 hållit sex sammanträden.
Utredningen har bl. a. avgett yttranden över en av ECE:s gaskommitté
utarbetad promemoria med preliminära förslag till rekommendationer till
medlemsstaternas regeringar angående lagligt skydd för internationell överföring
av gas genom rörledningar.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
40. Utredning om taxorna i postverkets tidningsrörelse
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1966 för att — i samarbete
med företrädare för postverket, Svenska tidningsutgivareföreningen
och Fack- och Konsumentpressens Postkommitté — överse avgiftssättningen
inom postverkets tidningsrörelse:
Renlund, Gösta R., bankdirektör
Sekreterare:
Bergling, N. Olof, byrådirektör
Lokal: Poststyrelsens kommersiella byrå, 105 00 Stockholm, tel. 22 65 00
(Bergling)
Direktiv: Kungl. Maj :ts brev till postverket den 29 juni 1966 samt bevillningsutskottets
betänkande 1966: 37.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit två sammanträden
i plenum. En inom utredningen tillsatt arbetsgrupp har under
samma tid hållit 16 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
41. Flggtrafikledningskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1966 för
utredning angående flygtrafikledningens organisation och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november 1966):
Netzén, K. Gösta, landshövding, ordförande
Görs, L. Folke, driftdirektör
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd (fr. o. m. den 31 januari 1968)
Karlsson, J. Gideon, trafikdirektör (t. o. m. den 30 januari 1968)
175
K: 41
Riksdagsb er ätt elsen år 1969
Nilsson, Jan H., departementsråd
Wagner, G. F. Wilhelm, överste
Experter:
Johansson, Caj-Aage, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1968)
Karlsson, J. Gideon, trafikdirektör (under tiden 31 januari t. o. m. 30 september
1968)
Olsson, Carl Olov, civilingenjör
Morales, H. Christofer, byrådirektör
Sekreterare:
Nordström, Lars-Erik, civilingenjör
Lokal:
c/o LUT AB, Nybrogatan 60i, 114 40 Stockholm, tel. 60 30 99
Direktiven för utredningen, se 1967: K 44.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tio plenarsammanträden.
Efter framställning av kommittén har experter ställts
till förfogande av flygvapnet, flygmaterielförvaltningen, luftfartsverket och
SMHI för särskild beredning av vissa arbetsuppgifter inom ramen för utredningsuppdraget.
Experterna har organiserats i tre grupper:
ATS-gruppen, för beredning av frågor rörande trafikledningssystem, luftrumsorganisation,
automation samt behov av personal och utrustning;
Utbildningsgruppen, för beredning av frågor rörande utbildning av trafikledningsper
sonal;
Meteorologigruppen, för beredning av frågor rörande organisationen av
flygväderlekstjänsten.
Arbetet inom grupperna har i princip bedrivits kontinuerligt. Fyra ledamöter
av ATS-gruppen har med Kungl. Maj :ts medgivande företagit en studieresa
till Briissel, Paris och Amsterdam.
Kommittén kommer under januari 1969 att avge delbetänkande rörande
utbildning av flygtrafikledningspersonal.
Kommittén har vidare under året låtit företa kartläggning av flygverksamheten
i svenskt luftrum med fördelning på allmänflygets, den kontrollerade
civila luftfartens samt flygvapnets verksamheter. Resultatet av denna
undersökning liksom prognoser för trafikutvecklingen fram till 1980-talet beräknas kunna framläggas i början av år 1969.
Kommittén beräknar under år 1969 kunna avge sitt huvudbetänkande
rörande flygtrafikledningens framtida organisation samt under år 1970
slutföra sitt uppdrag med de delar, som avser organisationen av flygväderlekstjänsten.
176
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 43
42. Flygarbetstidsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1966 för
att ingå i en skandinavisk kommitté för utredning av den flygande personalens
arbetstider m. in.:
Hjern, Bengt K. L., regeringsråd, ordförande
Jensen, Povl, flygkapten
Jeppson, Jan K. V., ombudsman
Lager, Carl-Gustav, fil. lic.
Leibing, Arne, flygkapten
Nordlander, Carl-Oscar, flygchef
Sekreterare:
Odhammar, J. E. Ivan, hovrättsfiskal
Lokal: Stockholms rådhus, Fack, 104 20 Stockholm 8, tel. 08/22 20 60,
ankn. 406 (Odhammar)
Direktiven för utredningen, se 1968: K 49.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sex
sammanträden. En arbetsgrupp har sammanträtt under sammanlagt 23 dagar.
Vissa sakkunniga och sekreteraren har företagit studieresor till utlandet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
43. 1967 års fiskehamnsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1966 för
översyn av statsbidragsgivningen till fiskehamnar:
Lindskog, Carl P. F., direktör
Expert:
Kreitz, Birger E., byrådirektör
Sekreterare:
Brändström, Carl-Edvard P., kanslisekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
22 45 00 ankn. 1511 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: K 50.
Utredningen har under år 1968 hållit 16 sammanträden samt företagit
sju resor för inspektion av landets fiskehamnar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
177
K: 44
Puksdagsber ätt elsen år 1969
44. Utredningen om vissa ordnings- och säkerhetsföreskrifter
för film och biografer
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 januari 1967 för
översyn av vissa ordnings- och säkerhetsföreskrifter för film och biografer
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 januari 1967):
Strömdahl, Ingvar F., f. d. riksbrandinspektör
Expert:
Ivällner, Claes-Göran G., departementsråd
Lokal: Norr Mälarstrand 32, 112 20 Stockholm, tel. 53 41 55
Direktiven för utredningen, se 1968: K 52.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sju
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1969.
45. Motorredskapsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1967 för översyn
av reglerna om motorredskap samt utredning av vissa närliggande
frågor:
Odén, C. Åke, kanslichef
Experter:
Bäckström, Bo, intendent
Ekberg, K. Gustav, överingenjör
Norling, Bengt O., sekreterare i Landsorganisationen
Strömbäck, Erland H. D. D:son, hovrättsassessor
Thalén, Bo D:son, major
Sekreterare:
Holmquist, Bo, departementssekreterare
Lokal: Järntorget 84, 2 tr., 11129 Stockholm, tel. 24 62 90 (Odén),
22 45 00 ankn. 1236 (Holmquist)
Direktiven för utredningen, se 1968: K 53.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet
den 26 april 1968):
— ;--»Behovet av en översyn av de s. k. översnöfordonens rättsliga
ställning har framhållits i skilda sammanhang, bl. a. i skrivelse från riksåklagarämbetet
till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet.
De frågor om fordonens beskaffenhet och utrustning, om registrering,
besiktning, försäkring och krav på körkort som måste ingå i en sådan översyn
har nära samband med motsvarande spörsmål i fråga om de fordon
motorredskapsutredningen har att behandla.
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t uppdrager åt
motorredskapsutredningen att med beaktande i tillämpliga delar av de di
-
178
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 47
rektiv som gäller för utredningen i övrigt företa en översyn av den rättsliga
regleringen i fråga om snöscooters och andra liknande motordrivna fordon
som i alla eller vissa avseenden är undantagna från bestämmelserna i vägtrafiklagstiftningen
med hänsyn till att de helt eller huvudsakligen brukas
annorstädes än på väg»---
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit ett
flertal sammanträden, varav vissa gruppsammanträden för beredande av
särskilda frågor m. m.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1969.
46. Körkortsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1967 för att
utreda frågan rörande centralt körkortsregister m. m. och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 6 maj 1967):
Hermansson, Rune, direktör
Experter:
Alpsten, Börje A., departementsråd
Blomquist, Bo G., förste länsassessor
Raud, Jaan, byrådirektör (fr. o. in. den 26 mars 1968)
Sahlin, Martin, chefredaktör
Trotzig, Fredrik C. J., avdelningschef
Wahlström, Karl-Erik A., byrådirektör
Sekreterare:
Öhlin, Göran B. G., byrådirektör (fr. o. m. den 26 mars 1968)
Lokal: Storkyrkobrinken 11, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. 08/10 51 41
Direktiven för utredningen, se 1968: K 54.
Utredningsmannen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit
tio sammanträden med experterna.
Utredningen beräknar avlämna principbetänkande under första halvåret
1969. Återstående utredningsarbete beräknas pågå under hela år 1969.
47. Riksnämnden för kommunal beredskap
Förordnande genom Kungl. Maj :ts beslut den 9 juni 1967 för att handlägga
vissa centrala samordningsuppgifter rörande den kommunala beredskapsplanläggningen
:
Sundelin, Åke, generaldirektör, ordförande
Lundberg, Sten G. J., generaldirektör, vice ordförande
Dahlman, Sven-Olof, direktör
Tengroth, Karl-Erik, direktör
Tottie, Anders V. R., landshövding
179
K: 47
Riksdagsberättelsen år 1969
Experter:
Bengtsson, Gunnar, överstelöjtnant (fr. o. in. den 2 maj 1968)
Björklund, Sven, t. f. civilförsvarsdirektör (fr. o. m. den 2 maj 1968)
Edström, Lennart N„ avdelningsdirektör (fr. o. m. den 29 september 1967)
Krona, Kurt, sekreterare (fr. o. m. den 2 maj 1968)
Lindeberg, Bengt, t. f. förste länsassessor (fr. o. m. den 2 maj 1968)
Kärne, Sigvard, byrådirektör (fr. o. m. den 8 november 1968)
Sekreterare:
Falkehed, Sven A. L., avdelningsdirektör
Kansli: Civilförsvar sstyrelsen, Jämtlandsgatan 97, Fack, 162 10 Vällingby
1, tel. 08/37 26 00
Direktiven för nämnden, se 1968: K 57.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 15 mars 1968 skall nämnden låta verkställa
en provplanläggning av den kommunala beredskapen och senast den
1 juni 1970 inkomma till Kungl. Maj:t med a) en beräkning av statsbidragskostnaderna
för genomförande och vidmakthållande av en kommunal
beredskapsplanläggning samt b) en uppskattning av statsbidragskostnaderna
för de åtgärder, som kommunerna med stöd av 6 § tredje stycket lagen
om kommunal beredskap kan bedömas böra åläggas att vidta.
Riksnämnden har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit nio
sammanträden. Expertgruppen har under tiden maj—oktober 1968 hållit
fjorton sammanträden.
Nämndens arbete beräknas pågå under år 1969.
48. Kommunalvalskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1967 för utredning
av frågan om ändrade regler för bestämmande av antalet landstingsmän,
landstingskommuns indelning i valkretsar och valsystem för
kommunalvalen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1967):
Lindell, Ingvar A., landshövding, ordförande
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av I kamm.
Eriksson, John E., f. d. ombudsman, led. av II kamm.
Eriksson, Karl-Erik, lantbrukare, led. av II kamm.
Lothigius, Carl-Wilhelm, direktör, led. av II kamm.
Nyström, Lennart, direktör
Wickbom, Sten G., kansliråd
Sekreterare:
Lundgren, Stig H. E., byrådirektör
Lokal: Sveavägen 13—15, 2 tr„ 11157 Stockholm, tel. 10 95 47 (sekreteraren) -
180
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: SO
Direktiven för utredningen, se 1968: K 58.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tio sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
A9. Kommittén för barns utemiljö
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
utreda frågor rörande tätortsmiljöns utformning med hänsyn till barns
utomhusverksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 21 augusti 1967):
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av I kamm., ordförande
William-Olsson, Inger B., fil. lic.
Wohlin, Hans E. O., arkitekt SAR
Experter:
Eskilsson, Kjell-Ove, arktitekt SAR (fr. o. m. den 9 februari 1968)
Harvard, Ingegerd, arkitekt (fr. o. m. den 30 september 1968)
Sekreterare:
Floderus, Åsel, arkitekt SAR
Lokal: Statens institut för byggnadsforskning, Valhallav. 191, Box 27 163,
102 52 Stockholm 27, tel. 08/63 56 20
Direktiven för utredningen, se 1968: K 59.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sju gemensamma
sammanträden och ett flertal sammanträden i mindre arbetsgrupper
samt företagit en studieresa till Köpenhamn, Hälsingborg och
Göteborg.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
50. Brandförsvarsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 september 1967 för
översyn av organisationen för den statliga tillsynen över brandförsvaret
m. in.:
Nilsson, Erik, överdirektör (avliden den 3 augusti 1968)
Källner, Claes-Göran G., departementstråd (fr. o. in. den 13 september 1968)
Experter:
Bjering, Per A., landssekreterare (fr. o. in. den 1 februari 1968)
Hultqvist, Swen E. H., riksbrandinspektör
Jansson, Bengt W., revisionsdirektör (fr. o. m. den 23 februari 1968)
Sekreterare:
Lindh, Jörgen E. A., kanslisekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00, ankn. 1653 (sekreteraren)
181
K: 50
Riksdagsber ätt elsen år 1969
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit femton
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
51. Utredning om stängselskgldighet vid järnväg
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1967 för
att utreda de frågor rörande stängselskyldighet vid järnväg, som riksdagens
tredje lagutskott behandlat i sitt utlåtande nr 27 år 1964:
Thuresson, Arne V. U. W., hovrättsråd
Lokal: Lutzengatan 9, 115 23 Stockholm, tel. 60 45 17 (bostad)
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen har under året påbörjats.
Utredningen beräknas kunna bli slutförd under år 1969.
52. Sjömanspensionskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1967 för
att utreda sjömanspensioneringen och dess administration m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 5 januari 1968):
Hamdahl, Bengt O., regeringsråd, ordförande
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Thore, Johan S., förbundsordförande
Expert:
Kjellström, S. Åke, t. f. byråchef (fr. o. m. den 19 april 1968)
Sekreterare:
Hävermark, K. Gunnar J :son, organisationsdirektör
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (Hävermark)
Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden den 29 december 1967):
Särskild sjömanspensionering infördes på 1860-talet. Pensionssystemet
har sedan lagts om dels under åren 1939—1944, dels år 1961. Sjömanspensioneringen
avser att komplettera den allmänna pensioneringen genom att
ge sjömän i åldern mellan 55 och 67 år visst ekonomiskt stöd. I prop. 1961:
80 med förslag till lag om redareavgift för sjöfolks pensionering m. m. anförde
statsrådet och chefen för handelsdepartementet att sjömanspensioneringen
sedan den allmänna pensioneringen byggts ut borde förbehållas de
kategorier sjöfolk, som har påtagligt behov av ekonomiskt stöd i denna form,
nämligen manskap med lång seglationstid. Sjömän i manskaps ställning,
som under hela eller större delen av sin produktiva tid ägnat sig åt tjänst i
handelsflottan, har erfarenhetsmässigt speciella svårigheter — bl. a. på
grund av den isolering från den allmänna arbetsmarknaden som ofta är en
182
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 52
följd av sjötjänsten — att få en hygglig bärgning i land, när de av ålder sskäl
inte längre lämpar sig för arbete ombord på fartyg. Däremot, anfördes vidare,
saknas tillräckliga skäl att bereda pension åt dem, vilkas sjötjänst inte
varat längre än att de bör ha kunnat skaffa sig en god förankring i ett yrke
till lands. Föredragande departementschefen framhöll att sjömännens arbete
visserligen på senare år blivit mindre påfrestande men fann med hänsyn till
de anförda förhållandena och till att en särskild sjömanspensionering funnits
sedan avsevärd tid tillbaka en sådan pensionering motiverad även för
framtiden.
Administrationen av sjömanspensioneringen handhas av handelsflottans
pensionsanstalt. Anstaltens uppgifter består väsentligen i behandling av pensionsansökningar,
utbetalning av pensioner och uppbörd av redareavgifter.
Anstaltens beslutande organ är en direktion med fyra av Kungl. Maj :t utsedda
ledamöter jämte anstaltens direktör. Hos anstalten finns förutom direktören
f. n. fyra anställda. Ett betydande arbete i samband med sjömanspensioneringen
utförs vid sjömanshusen med bl. a. noteringar av sjötid och
pensionsgrundande lön. Endast en mycket liten del av dessa anteckningar
kommer till användning, beroende på att de flesta sjömän stannar bara några
få år till sjöss och följaktligen inte blir berättigade till sjömanspension.
Handelsflottans pensionsanstalts fondmedel, sammanlagt 148 milj. kr.,
förvaltas av statskontorets fondbyrå.
Den år 1959 beslutade allmänna tilläggspensioneringen blev automatiskt
tillämplig även på de i sjöfartsnäringen anställda. För att undvika dubbelpensionering
företogs år 1961 en revidering av sjöfolks speciella pensionssystem.
Direktionen över handelsflottans pensionsanstalt har i skrivelse till Kungl.
Maj :t den 15 november 1966 bl. a. anmält sin avsikt att i samband med den
i instruktionen för anstalten föreskrivna s. k. femårsundersökningen om anstaltens
framtida tillgångar och pensionsförpliktelser låta utreda frågorna
om ett nytt pensionssystem. I samband därmed redogör direktionen för vissa
tänkbara förenklingar. Direktionen framhåller bl. a. att statskontoret i en
rapport angående sjömansförmedling och sjömanshus föreslagit en skyndsam
utredning om sjömanspensioneringen och redareavgiftens beräkning.
Vidare har en arbetsgrupp inom sjöfartsstyrelsen sett över bestämmelserna
om mönstring och registrering av sjömän och förutsatt slopande av de s. k.
årsrullorna som nu utgör grundvalen för kontrollen av att redareavgifterna
betalas med rätta belopp.
Vid remissbehandling av anstaltens skrivelse har flera remissinstanser
framhållit olägenheterna med nuvarande system och betonat vikten av att
eu utredning rörande hela frågan om sjömanspensioneringen och administrationen
därav snarast kommer till stånd. Vissa förslag har också kommit
fram om möjliga former för en framtida organisation. Sjömansregisterutredningen
ha även erinrat om att frågan om sjömansregistreringen inte kan
ges en slutlig lösning förrän ställning tagits, i varje fall i princip, till formerna
för ett nytt och enklare pensionssystem för sjöfolk.
Riksdagens revisorer understryker i 1966 års revisionsberättelse bl. a.
vikten av att överväganden om pensionssystemet för sjömanspensioneringen
snarast kommer till stånd. I utlåtande över riksdagsrevisorernas berättelse
tillstyrker riksförsäkringsverket, handelsflottans pensionsanstalt och statens
personalpensionsverk att en utredning sker angående sjömanspensionering
-
183
K: 52 Riksdagsberättelsen år 1969
en med en prövning av möjligheten och lämpligheten av att anknyta denna
till annan pensionering.
Nuvarande system för sjömanspensioneringen är relativt arbetskrävande
och begränsar möjligheterna till rationalisering bl. a. av det arbete som utförs
vid sjömanshusen. Jag anser det angeläget att formerna för den särskilda
pensioneringen för sjöfolk och administrationen därav prövas om och att
en samlad översyn av dessa frågor kommer till stånd. Jag föreslår att detta
sker genom särskilda sakkunniga.
De sakkunniga bör överväga formerna för ett nytt pensionssystem. Därvid
bör man söka ytterligare koncentrera pensionsrätten till de sjömän som
varit verksamma inom yrket under hela eller större delen av sin aktiva tid.
Frågan rörande förmånssystemen, bl. a. såvitt avser pensionernas storlek och
värdebeständighet, bör klarläggas. I sammanhanget bör också undersökas
vilka förenklingar som kan uppnås i fråga om uppgifter och uppgiftsinsamling
genom anknytning till andra uppgiftskällor, t. ex. sjömansskatt ekontoret,
på sätt som skisserats av statskontoret och sjömansregisterutredningen
i utlåtanden över anstaltens skrivelse den 15 november 1966.
Uppkommande samordningsfrågor bör beaktas. I anslutning till sina förslag
skall utredningen ange beräknade kostnader och kostnadsförändringar.
I samband härmed bör övervägas formerna för finansieringen av sjömanspensioneringen,
varvid förutsätts att berörda parter kommer att bekosta såväl
pensioneringen som administrationen av densamma.
Vid övervägande av frågan om ny form för sjömanspensionering bör utredningen
också överväga övergångsregler för sjömanspensionering enligt nu
gällande och äldre reglementen. I sammanhanget bör även undersökas hur
administrationen av pensioneringen enligt nu gällande och äldre reglementen
kan förenklas. Formerna för pensionsuträkning och pensionsutbetalning och
möjligheterna att förlägga administrationen till annat organ än nuvarande
pensionsanstalt bör prövas.
Det synes lämpligt att de sakkunniga även låter företa den i instruktionen
för anstalten föreskrivna s. k. femårsundersökningen för att klargöra huruvida
de pensionsföreskrifter som gäller för anstalten kan anses svara mot
de tillgångar och inkomster över vilka anstalten för framtiden kan beräknas
förfoga.
Utredningen bör vara oförhindrad att även ta upp till prövning övriga
frågor som sammanhänger med sjömanspensioneringen.
Kommittén har t. o. in. oktober 1968 hållit fyra sammanträden.
Kommittén har i juni 1968 avgett ett delbetänkande benämnt »PM innehållande
förslag om redareavgift för sjöfolks pensionering» (Stencil K
1968:6).
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1969.
53. Skolskjutsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 februari 1968 för att
se över frågor rörande skolskjutsarnas trafiksäkerhet m. m.:
Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av II kamm.
184
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 53
Experter:
Dahlström, Åke, avdelningsdirektör
Forsberg, John, F., skolinspektör
Sekreterare:
Björkman, A. Fredrik M., departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00. rikssamt. 23 62 00 (Björkman)
Direktiv (enligt en inom kommunikationsdepartementet upprättad promemoria,
som har fogats till statsrådsprotokollet den 2 februari 1988):
Med stöd aA? Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 juni 1940 fastställde vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen den 13 augusti 1940 »särskilda bestämmelser
för skolskjutsar». Bestämmelserna har därefter reviderats vid flera tillfällen
och fick sin nuvarande utformning i styrelsens meddelande till besiktningsmännen
den 17 juni 1967 nr 02-06-01.
Dessa bestämmelser avser bil, som yrkesmässigt används för skolskjuts,
dvs. transport till eller från skola av elever. Sådant fordon skall enligt förordningen
om yrkesmässig automobiltrafik m. m. vara godkänt för trafiken
av tillståndsmyndighet. Tillståndsmyndigheten kan medge att fler elever
samtidigt befordras med fordonet än det antal vuxna detta godkänts för.
I sådant fall skall dock särskilt av besiktningsman utfärdat lämplighetsintyg
företes. Detta intyg skall innehålla uppgift om det antal elever, som
samtidigt får befordras med fordonet. Besiktningsmannen skall därvid
iaktta i förenämnda meddelande angivna allmänna bestämmelser om fordons
utrustning, skyltning in. in. samt tillämpliga bestämmelser om mått
och vikt.
Till de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelade bestämmelserna
utfärdade skolöverstyrelsen med stöd av kungörelsen om statsbidrag till
kostnaderna för skolskjutsar och inackordering (1958: 380) kompletterande
anvisningar varigenom de särskilda bestämmelserna om skolskjutsar
blev gällande också för skolskjutsar i kommunal regi. När denna kungörelse
upphörde att gälla den 1 januari 1966 upphörde även de angivna anvisningarna
att gälla.
I skrivelse till statens vägverk den 13 november 1967 har skolöverstyrelsen
begärt att A''ägverket skyndsamt utfärdar skärpta bestämmelser om
skolskjutsar som anpassas till nutida trafiksäkerhetskrav. Enligt skolöverstyrelsens
uppfattning bör särskilt beaktas.
1) frågan om barn i framsätet,
2) vidgade bestämmelser om skolskjutsskyltning,
3) förbud att köra om stillastående skolskjuts,
4) andra åtgärder för att höja säkerheten vid på- och avstigning,
5) särskilda hastighetsbestämmelser,
6) antalet skolskjutspassagerare i förhållande till fordonets antal platser
för vuxna.
Vägverket redovisar i skrivelse till Kungl. Maj :t den 6 december 1967
skolöverstyrelsens framställning och anför att verket är angeläget att skolskjutsarna
sker under så betryggande former som möjligt. Verket är berett
att medverka därtill inom ramen för sina befogenheter. Skolöverstyrelsens
framställning avser delvis åtgärder som ATägverket inte har befogenhet att
vidta. I vissa avseenden krävs ändringar av gällande trafikförfattningar.
185
K: 53
Riksdagsberättelsen år 1969
Med hänsyn till att frågan om skolskjutsväsendets ordnande berör så
inånga skilda områden och kan få stora konsekvenser både ekonomiskt och
i andra avseenden har vägverket bedömt det vara lämpligt att föreslå, att
Kungl. Maj :t låter utreda frågan, förslagsvis genom en kommitté bestående
av representanter för berörda parter. Bland de frågor som en sådan kommitté
bör utreda, vill verket särskilt framhålla följande:
1. Omfattningen av den nuvarande skolskjutsverksamheten, formerna
för dess bedrivande, använda fordon, förarnas kompetens samt prognoser
för den framtida utvecklingen.
2. Olyckor som inträffat i samband med skolskjutsar och analys av desamma
för att klarlägga orsakerna.
3. Beskaffenheten och utrustningen av fordon som skall användas för
skolskjutsar. Bedömning av frågan om eller under vilka villkor det hittills
i mycket stor omfattning använda systemet med taxibilar som skolskjutsfordon
skall tillämpas framdeles. Fordonens storlek och utförande, speciellt
med avseende på säkerheten. Krav på särskild utrustning, exempelvis säkerhetsbälten
för större elever och bakåtvända säten med ryggstöd av visst utförande
för de mindre barnen. Antalet passagerare i skolskjutsar. Skolskjutsfordonens
utmärkning med skyltar eller särskilda signaler.
4. Åtgärder vid på- och avstigningsplatser för att trygga säkerheten.
5. Hastighetsbestämmelser för skolskjutsar.
6. Åligganden för andra trafikanter i samband med barnens på- och avstigning.
7. Bedömning av föreslagna åtgärders konsekvenser i ekonomiskt avseende
samt deras inverkan på taxi- och busstrafiken.
Även i andra sammanhang har önskemål framförts om särskilda åtgärder
för att skapa garantier för att skolbarnstransporterna sker under trafiksäkra
former.
Antalet elever som transporteras till och från skolan med skolskjutsar
har bl. a. genom övergången till nya skolformer ökat väsentligt under senare
år. Olika transportmetoder används. När transporterna sker genom taxioeh
bussföretagens försorg är förordningen den 25 oktober 1940 angående
yrkesmässig automobiltrafik m. in. tillämplig. Detta är emellertid inte fallet
när skolskjutsarna ordnas i skolstyrelses egen regi. Några närmare regler
för skolskjutsverksamhetens ordnande från trafiksäkerhetssynpunkt finns
inte utöver väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redan nämnda särskilda bestämmelser
för skolskjutsar. Dessa bestämmelser har emellertid enbart till
syfte att ange bl. a. från trafiksäkerhetssynpunkt motiverade villkor för rätten
att i bil som yrkesmässigt används för skolskjutsar samtidigt befordra
större antal elever än det antal vuxna personer bilen godkänts för.
Även om det inte påvisats att trafikolyckor är särskilt vanliga i samband
med skolskjutsverksamheten bör likväl frågan hur denna verksamhet bör
ordnas från trafiksäkerhetssynpunkt utredas närmare.
Utredningen bör göra en inventering av olyckor som inträffat vid olika
typer av skolskjutsar och söka klarlägga olycksorsakerna.
Med utgångspunkt bl. a. häri bör klarläggas behovet av särskilda krav på
beskaffenhet, utrustning och utmärkning av de fordon som används i skolskjutsverksamheten.
Ställningstaganden till frågan vilket antal skolbarn
som bör få befordras i fordon av viss typ blir uppenbarligen beroende av
fordonets beskaffenhet och säkerhetsutrustning. I detta sammanhang kan
erinras om att statens trafiksäkerhetsverk i enlighet med vad som förutsat
-
186
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 54
tes i prop. 1967: 166 håller på att utarbeta omfattande detalj föreskrifter ifråga
om bilarnas beskaffenhet och utrustning. Dessa nya föreskrifter som i
huvudsak avses komma att gälla 1969 och senare års bilmodeller omfattar
bl. a. utformningen av förar- och passagerarutrymmen, säkerhetsbälten,
backspeglar samt åtkomlighet och placering av reglage och manöverorgan.
Frågan om kompetens för förare av skolskjuts har behandlats i prop.
1967: 55 (3LU 31; rskr 209).
Som exempel på frågor som närmare bör belysas kan nämnas särskilda
liastighetsbestämmelser för skolskjutsar samt säkrare på- och avstigningsmöjligheter
för skolbarnen.
Utredningen bör vara oförhindrad att ta upp även andra än här berörda
frågor som den finner ha samband med skolskjutsarnas trafiksäkerhet.
Utredningen bör söka belysa de ekonomiska konsekvenserna av föreslagna
åtgärder.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och i god kontakt med berörda
myndigheter och intressenter.
I den mån det visar sig att behov föreligger av nya eller ändrade författningsbestämmelser
bör förslag till sådana bestämmelser utarbetas.
Utredningen har under tiden februari—oktober 1968 hållit åtta sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
54. 1968 års svenska öresundsdelegation
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1968 för att
i samarbete med en motsvarande dansk delegation förbereda regeringsöverläggningar
i för Sverige och Danmark gemensamma frågor rörande fast förbindelse
över Öresund och storflygplats i öresundsregionen:
Pelerson, Lars E., statssekreterare, ordförande
Johansson, Caj-Aage, avdelningsdirektör
Sjönander, Bo Jonas, budgetchef
Ström, H. Bertil, teknisk direktör
Upmark, Erik G. J., generaldirektör
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd, tillika sekreterare
Sekreterare:
Wennerhorn, Karl Otto L. (se ovan)
Biträdande sekreterare:
Torgils, A. Gunnar, hovrättsassessor (fr. o. m. den 12 mars 1968)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Wennerhorn och Torgils)
Särskilda
direktiv har ej lämnats.
Delegationen har under tiden februari—oktober 1968 hållit 22 sammanträden,
varav 8 varit gemensamma med den danska delegationen.
187
K: 54
Riksdagsberättelsen år 1969
Delegationen har den 25 oktober 1968 avlämnat en PM om flygbuller omkring
en storflygplats i Köpenhamnsområdet (Stencil K 1968: 10).
Delegationen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
55. Bygglagutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 mars 1968 för översyn
av byggnadslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 3 maj 1968):
Netzén, K. Gösta, landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Aronsson, S. Harald, kommunalråd
Bergegren, Astrid, fröken, led. av II kamm.
Hammarsten, Erik M., bageriarbetare, led. av II kamm.
Lidgard, H. Bertil I., förbundsdirektör, led. av I kamm.
Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av II kamm.
Tobé, Erik I., överlantmätare, led. av II kamm.
Expert:
Hirschfeldt, Frans, informationskonsult (fr. o. m. den 5 november t. o. in.
den 13 december 1968)
Sekreterare:
Jussil, Ingrid S., arkitekt
Biträdande sekreterare:
Hedvall, Hans L., hovrättsassessor (fr. o. m. den 20 december 1968)
Svensson, Bonny G., byrådirektör (fr. o. in. den 1 december 1968)
Lokal: Storkyrkobrinken 11, 111 28 Stockholm, tel. 10 56 18
Direktiv: (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet den
29 mars 1968):
Miljön har stor betydelse för den enskilda människan. Vi formar själva
vår miljö, men formas också av den. Vid utformningen av miljön bör beaktas
grundläggande sociala strävanden såsom kraven på jämlikhet, valfrihet
och trygghet samt hygienisk och social välfärd. Det betyder att gemensamma
och långsiktiga samhällsintressen väger tungt i förhållande till
kortsiktiga och privata intressen. Den fysiska planeringen är ett av de viktigaste
instrumenten när det gäller att forma den miljö, som människorna
skall leva i. Planlagstiftningen skall i sin tur möjliggöra en planering som
förverkligar de välfärdspolitiska mål vi har ställt upp för oss i vårt samhälle.
Det gäller att forma en god miljö både för människorna i dagens samhälle
och för kommande generationer. I konsekvens härmed bör också bästa
möjliga betingelser ges för förtroendemannainflytandet och för en öppnare
allmän debatt kring olika miljöförändringar.
De ändrade anspråk på marktillgång och miljöutformning som följer av
ändringarna i levnadsvanor och bosättningsformer, bör särskilt uppmärksammas.
Den växande tätortsbefolkningen har behov av landsbygden för
188
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 55
exploatera stränder och andra värdefulla områden för privat bebyggelse. I
tätorterna behöver vi i ökad utsträckning gemensamhetsanläggningar och
förbättrad service inte bara i centrumbildningar och områden med flerfamiljshus
utan också i villa- och småhusområden. Planering av tätorter
och landsbygd måste därför ske med beaktande av sådana samband. Utvecklingen
för också med sig att stora tekniska anläggningar av skilda slag
ingår i ökande omfattning i miljöer som tidigare nästan helt präglades av
husbyggnader eller av natur- och odlingselement. Detta understryker behovet
av planläggning av den fysiska miljöförändringen i stort, inte bara av
byggnadsverksamhet i inskränkt mening.
Byggnadslagstiftningen har utvecklats i första hand för att möta uppkommande
behov inom städer och andra tättbebyggda samhällen. På grund
av uppgifternas art i tidigare skeden har tyngdpunkten i lagstiftningen kommit
att ligga på detaljplanerna. För en god miljöutformning behövs i dag
en helhetsbedömning både av utgångsläget och av den väntade utvecklingen.
Utan en sådan finns betydande risk för att detaljplaner utförs och fastställs
med otillräckligt beslutsunderlag, vilket kan leda till felaktiga lokaliseringar,
till investeringar som visar sig ekonomiskt felaktiga, till förstörelse
av stora miljövärden och till att möjligheter att skapa nya miljövärden försitts.
En sådan helhetsbedömning bör ske genom översiktlig planering på
olika nivåer.
De nuvarande instituten för översiktlig planering är emellertid inte utformade
så att markdispositionerna genom dem kan ledas i den omfattning
samhällsutvecklingen motiverar. Någon helhetsbedömning av markresurserna
i en riksomfattande fysisk planering finns ännu inte. Regionplanen
enligt BL är förenad med obetydliga rättsverkningar, och den inte fastställda
generalplanen saknar helt sådana. Kommun är skyldig att upprätta generalplan
då det behövs, men det är kommun själv som i första hand prövar
om ett sådant behov finns. Till bilden hör att regionplaner och fastställda
generalplaner kommit till stånd i mycket liten omfattning. Generalplaner
som inte fastställts finns i avsevärt större antal, men dessa torde vara av
växlande kvalitet, även om standarden anses ha blivit högre under senare
år. I stor utsträckning förekommer också översiktliga planer helt vid sidan
av de lagreglerade planinstituten. Denna översiktplanering sker i mycket
olika former, ofta helt utan insyn från kommunmedlemmarnas sida. En
brist är också att generalplanerna inte överallt hållits aktuella, vilket fått
till följd att många av planerna inte kunnat fylla sin uppgift.
Eftersom aktuella region- och generalplaner sålunda ofta saknas eller där
de finns stundom inte beaktas i tillräcklig utsträckning och vidare detaljplaner
förekommer sparsamt utanför tätorterna, formas miljön i stora delar
av landet genom föga samordnande insatser från olika håll. Länsstyrelsernas
utredande, planerande och samordnande funktion har emellertid
under senare år förstärkts och till styrelserna har knutits planeringsråd för
deltagande bl. a. i handläggning av lokaliseringsfrågor och allmänna planeringsfrågor.
Denna verksamhet, som ännu är av försökskaraktär, har
främst tagit sikte på befolknings- och arbetskraftsfrågor och på fördelningen
av kapitalresurser i form av bostäder m. in., vilket innebär att underlaget
för den fysiska planeringen förstärkts.
Mot bakgrunden av det anförda framstår en allmän översiktlig fysisk
planläggning som på ett helt annat sätt än f. n. är ägnad att leda utvecklingen
i fråga om markanvändning som allt mera angelägen.
189
K: 55
Riksdagsberättelsen år 1969
Vad härefter gäller detaljplanerna vill jag först ta upp frågan om i vilken
omfattning detaljplanläggning behövs.
Med hänsyn till de krav som i samband med bebyggelse ställs på insatser
från det allmännas sida skall enligt BL tätbebyggelse föregås av planläggning.
Någon klar och entydig tolkning av tåtbebyggelsebegreppet har emellertid
inte utbildats. Nuvarande bestämmelser har inte gett tillräckligt skydd
mot planlös exploatering och särskilt gäller detta sådana delar av landet där
efterfrågan på fritidstomter varit stor. Omfattande hussamlingar har i lokal
praxis bedömts som glesbebyggelse. Inte heller är det tillfredsställande med
den olikhet i behandlingen av markägarna, som svårigheterna att tolka tätbebyggelsebegreppet
stundom lett till. Olägenheterna av s. k. fri glesbebyggelse
är redan nu så betydande, att övervägande skäl talar för att i princip
all bebyggelse bör föregås av planläggning. Om vid planeringen hänsyn tas
till de olika förhållanden som kan föreligga i tätare respektive glesare bebyggda
trakter bör ett krav på att varje byggnadsföretag skall ha till förutsättning
en gällande detaljplan ge det allmänna det inflytande över bebyggelseutvecklingen
som behövs utan onödig begränsning av enskild rätt.
Vad avser stadsplanen som fastställs först efter ingående och stundom
tidskrävande kontroll från statens sida har det ansetts att detta planinstituts
utformning skapar svårigheter vid tillämpningen. Detta gäller särskilt med
hänsyn till den moderna byggnadstekniken som ofta måste arbeta i stora
enheter och är bunden av de snabbt föränderliga förutsättningarna som
karakteriserar den industriella tekniken. Vid projektering av bebyggelse
kommer inte sällan fram behov av att ändra stadsplanen i större eller
mindre grad — bl. a. för att tillgodose kraven på en rationell byggnadsteknik.
Trots vissa dispensmöjligheter krävs ofta en formell planändring. Betydande
fördelar skulle följaktligen stå att vinna med ett enklare detaljplanläggningssystem,
i vilket detalj erna kunde hållas öppna till en tidpunkt
som närmare sammanfaller med bebyggelsens projektering. Av betydelse
torde också vara att de som bär ansvaret för bebyggelsens projektering i
högre grad än som nu ofta är fallet får möjlighet att delta i detaljplanens
utformning. Behovet över huvud taget av en öppnare diskussion och ett
mera effektivt samråd med viktigare intressenter på ett tidigt stadium av
planarbetet har också understrukits.
På sina håll har utvecklats ett plansteg mellan generalplanen och stadsplanen,
som i debatten ofta benämns dispositionsplan. En sådan plan ingår
inte i BL:s plansystem. Någon mera enhetlig praxis för användning av
dispositionsplanen har inte utbildats. Den har vanligtvis använts för planläggning
dels av sådant sammanhängande nybyggnadsområde i ett samhälle
som avsetts bli utbyggt under en begränsad och näraliggande tidsperiod
dels för sådant äldre stadsområde, där en successiv stadsförnyelse
kan förväntas. Dispositionsplanen tillgodoser bättre behovet av en vidare
och mera långsiktig överblick över ett större område än stadsplanen, som
ofta är avsedd som underlag för en omedelbar utbyggnad. Dispositionsplanen
är emellertid inte lika fixerad i detaljerna som stadsplanen. Utvecklingen
torde ha visat att det i vissa situationer finns behov av en sådan mellanplan.
De skäl som talat för att ha en särskild plan — byggnadsplanen — med
andra standardkrav och utan kommunalt ansvar för planens genomförande
synes i dagens läge ha förlorat mycket av sin tyngd. Tiden synes nu mogen
190
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 55
för att ta upp frågan om att förena stadsplanen och byggnadsplanen till ett
detaljplaneinstitut.
Vid avvägningen mellan statligt och kommunalt inflytande på den fysiska
planläggningen bör utgångspunkten vara att översiktsplanerna med de
långsiktiga perspektiven och de viktiga principiella bedömningarna skall
prövas allsidigt av statlig myndighet. Däremot synes tveksamt om det är
ändamålsenligt att som i dag sker alla detaljplaner i alla detaljer skall
underkastas granskning av statlig planexpertis. Om den översiktliga planläggningen
får erforderligt innehåll och i princip blir bindande för detaljplaneringen,
bör behovet av statlig plangranskning minska i hög grad. Mindre
arbete med granskning av detaljplaner bör också kunna medföra att de
centrala och regionala planmyndigheterna i högre grad än f. n. kan ägna
sig åt frågor rörande översiktlig planering, normfrågor och andra viktiga
principiella frågor samt vidare åt rådgivning och service åt kommunerna.
När det gäller reglerna om plangenomförande synes byggnadslagstiftningen
i vissa avseenden fungera mindre väl. De kostnader som genomförandet
av en plan kan medföra för en kommun synes ibland vara så betydande
att realiserandet av planen av ekonomiska skäl måste uppskjutas.
Ett annat problem utgör de byggnadsförbud, som i avvaktan på detaljplan
inte sällan läggs över stora områden. Dessa byggnadsförbud har ibland kommit
att bli gällande under mycket lång tid. De har ibland drabbat markägare
oskäligt och i vissa fall lett till förslumning av berörda områden.
Lagstiftningens modernisering och anpassning till ändrade sociala, ekonomiska
och produktionstekniska förutsättningar får inte stanna vid att
bringa föreskrifterna i samklang med dagens praktiska problem.
Utvecklingen går nu mycket snabbt ifråga om anspråken på mark, miljöns
hygieniska betingelser samt omfattningen och tillgängligheten av olika
samhälleliga och andra nyttigheter. Men utvecklingen går också snabbt
ifråga om människornas sätt att utnyttja miljön och i fråga om teknik och
ekonomi.
För att möta denna utveckling måste den översiktliga planläggningen på
sätt som jag tidigare angett få en starkare ställning än den har f. n. Om det
blir fallet torde en ökad lokal bestämmanderätt i detaljplanläggningen kunna
komma till stånd. Härigenom accentueras kommunens ansvar för samhällsbyggandet
och den lokala miljöutformningen. Samtidigt kan förfarandet
i detalj planärenden förenklas och utformas så att den moderna byggnadsteknikens
möjligheter bättre kan tillvaratas.
Om de nu angivna grundtankarna skall kunna omsättas i praktiken torde
det bli nödvändigt, att planväsendet omgestaltas. Jag vill i det följande ge
vissa riktlinjer för hur plansystemet i framtiden kan tänkas bii utformat.
Utredningen bör i denna del i första hand inrikta sitt arbete på ett planväsende
i enlighet med huvudprinciperna i det sålunda skisserade systemet.
Arbete på att närmare utforma metoder för en översiktlig fysisk riksplanering
pågår inom kommunikationsdepartementet. Behovet av en sådan
riksplanering måste anses uppenbart och jag vill i detta sammanhang hänvisa
till uttalanden av min företrädare i prop. 1967: 61 s. 29 f. Det grundläggande
arbetet inom departementet är ännu inte slutfört. Utredningen bör
vid sitt arbete utgå från att en riksplan, som anger markanvändningen i
stora drag, kommer att finnas. Man kan vidare utgå från att denna plan
kommer att ha ett mycket långsiktigt perspektiv men att arbetet med den
191
K: 55
Riks dag sb er ätt elsen år 1969
kommer att drivas kontinuerligt och att revidering av planen i samlad form
kommer att ske med jämna intervaller. Vidare torde riksplanen komma att
bli olika detaljerad för olika delar av landet. Några detaljerade rättsverkningar
synes inte behöva knytas till riksplanen. I en lag som reglerar planväsendet
torde därför bara böra anges att riksplan skall finnas och att den
skall tjäna till ledning vid regional och lokal fysisk planering. Att riksplanens
intentioner fullföljs torde i tillräcklig utsträckning kunna tillgodoses
vid fastställelseprövningen av underliggande översiktplaner.
Regionplanen skall samordna och utgöra underlag för den lokala översiktplaneringen
och andra beslut som påverkar miljöutformningen. Regionplanen
skall stå i överensstämmelse med riksplanens intentioner. Regionplan
skall fastställs av Kungl. Maj:t. Fastställelse av regionplan bör medföra,
att lokal översiktsplan, detaljplan och andra beslut om miljöförändring
inte får avvika från regionplanens huvudlinjer. Där gällande regionplan
inte finns skall motsvarande gälla i förhållande mellan riksplan och lokala
planer. En fullständig bindning vid detaljer i den mån sådana tas upp i en
regionplan bör dock undvikas. Det bör ankomma på utredningen att söka
finna en lämplig avvägning mellan fasthet i de stora dragen och en önskvärd
flexibilitet.
Eehovet av att planera regionalt växlar i olika delar av landet. Mot bakgrunden
härav synes den nuvarande principen enligt vilken Kungl. Maj:t
från fall till fall bestämmer regionplaneområdets omfattning böra behållas.
Möjligheter att uppdra regionplaneringen åt annan huvudman än ett förbund
av primärkommuner bör finnas.
Den kommunala översiktsplanen — förslagsvis benämnd kommunplan —
bör i sina huvuddrag följa riksplanens och regionplans intentioner. Kommunplanen
bör enligt det här skisserade systemet efter hörande av bl. a.
länsmyndigheterna fastställas av Kungl. Maj:t. En fastställd kommunplan
bör tjäna som ledning för efterföljande planer och för andra beslut, som
inverkar på miljöutformningen. Också beträffande kommunplanen bör utredningen
föreslå regler som på ett lämpligt sätt förenar fasthet i de stora
dragen med flexibilitet i detaljerna.
Kommunplanen bör vara grundläggande för den fysiska planläggningen
inom kommunen. Den skall ge en bild av hur man tänker sig markanvändningen
på lång sikt. Den skall ange bl. a. planstandard för detaljplanering
och tidsordning för kommunens utbyggnad. Många intressen måste sammanvägas
och ett omfattande samråd med på olika sätt berörda enskilda
personer och sammanslutningar, statliga myndigheter och kommunens egna
organ bör föregå dess framläggande. Förutsättningar måste vidare finnas
för att en allsidig debatt kan äga rum före och i samband med kommunplanens
antagande i kommunens fullmäktige. Om en kommun har en på
detta sätt genomarbetad kommunplan, som efter fastställelse av Kungl.
Maj: t skall följas vid detaljplanläggningen, bör detaljplaner kunna fastställas
av kommunens fullmäktige. För att i sådana fall underlätta för kommunerna
att hålla en god planstandard bör stöd i lagstiftningen kunna ges
åt av planverket utfärdade föreskrifter och anvisningar i planfrågor. Den
angivna ordningen innebär en redan i sig själv önskvärd decentralisering av
besluten i planfrågor. Utvecklingen torde också ha visat att kommunerna
i allmänhet bör ha möjlighet att ta det ansvar som den skisserade ordningen
skulle lägga på dem. En förutsättning för att kommun på angivet sätt själv
192
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 55
skall få fastställa detaljplan måste dock vara att fastställd kommunplan
tinns. Om av någon anledning kommun skulle sakna sådan bör därför
detaljplan underställas statlig myndighet för fastställelse på liknande sätt
som nu gäller för alla detaljplaner.
Utvecklingen torde som nämnts ha visat alt ett behov av ett plansteg mellan
översiktsplanen och den rena detaljplanen i vissa fall föreligger. Jag har
tidigare redogjort för den plantyp som bl. a. under benämningen dispositionsplan
prövats på sina håll. Eu motsvarighet till denna plantyp___för
slagsvis
benämnd kommundelsplan — bör finnas i det nya systemet. Kommundelsplan
torde behövas främst när det gäller större exploaterings-, sanerings-
och fritidsområden. Frågan om huruvida kommundelsplan skall
finnas bör tas upp till prövning redan vid arbetet med kommunplanen.
Anses kommundelsplan behövlig för vissa områden bör det alltså anges i
kommunplanen. Vid fastställandet av denna kan prövas, om en lämplig avvägning
skett. Kommundelsplan bör i normalfallet fastställas av kommunens
fullmäktige.
Kommundelsplanen skall ange kommunens krav på planstandard och
gestaltning pa sådant sätt att den byggande redan i detta läge kan påbörja
projekteringen, medan å andra sidan detaljer som svårligen låter sig bedömas
före projekteringen inte fastställs. Den efterföljande detaljplanen kommer
i sådana fall att utgöra den närmare fixering av kommundelsplanens
intentioner som erfordras samt ett rättsligt bindande beslut beträffande
de tidigare inte fastlagda detaljerna.
Detaljplanen skall grundas på fastställd kommun- och — i förekommande
fall — kommundelsplan. Möjligen kan också tänkas att när det gäller myckel
stora anläggningar — vattenkraftsbyggnader, större system för vatten
och avlopp och vissa huvudvägar — regionplanen utformas så, att en detaljplan
kan göras direkt med ledning av denna. Om det kan ske bör prövas i
samband med fastställelsen av regionplanen.
Kommundelsplaner och detaljplaner måste utarbetas i samråd med olika
intressenter och vara föremål för utställning och offentlig debatt. Det måste
finnas garantier för att enskilda personer, sammanslutningar och statliga
och kommunala myndigheter, som har ett mera väsentligt intresse att bevaka
bereds tillfälle att yttra sig över planförslaget och för att dessa synpunkter
ingår i underlaget för fullmäktiges behandling. Det särskilda behovet
av samordning med statens vägverk bör beaktas.
Med hänsyn till de många intressen som skall sammanvägas vid den
kommunala planläggningen talar starka skäl för att kommunens styrelse
i stallet för byggnadsnämnden får det ansvaret för arbetet med i vart fall
kommunplanen. Eu sådan ordning skulle också befordra den nödvändiga
samordningen mellan den fysiska, den sociala och den ekonomiska planeringen.
Denna samordning är vid den kommunala översiktsplaneringen så
viktig alL till kommunplanen skall finnas fogad en utredning, som'' anger
hur planen tidsmässigt och ekonomiskt förverkligas. En sådan prognos kan
knappast bli bindande på samma sätt som den egentliga planen. Det bör
narmare undersökas hur en sådan samordning mellan fysisk och ekonomisk
planering kan komma till stånd. Denna undersökning bör ske med
beaktande av det utredningsarbete rörande lokal och regional ekonomisk
planering som pagår i annat sammanhang.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt.
Riksdags berättelsen
193
K: 55
Riksdagsberättelsen år 1969
I systemet bör också ingå en möjlighet att i vissa fall ålägga markägare
att betala kostnader för detaljplans upprättande. Särskilt bör detta kunna
ske vid exploatering av stora områden i en ägares hand men det bör undersökas
om inte samma regel skall gälla också i vissa andra fall.
Jag har tidigare angett att en tillfredsställande fasthet i planeringen synes
svår att uppnå, om inte också de översiktliga planerna fastställs och i sina
huvudlinjer blir bindande för efterföljande planering. Å andra sidan finns
i ett sådant system risker för stelhet. Flexibiliteten ökas emellertid om fastställelsens
verkan blir tidsbegränsad. Om de långsiktiga region- och kommunplanerna
är föremål för kontinuerlig överarbetning och skall framläggas
och fastställas efter en viss tid — exempelvis fem eller tio år — bör utvecklingen
kunna ledas på ett betydligt bättre och mera samlat sätt än om
planarbetet återupptas först sedan behovet blivit akut. Verkan av en fastställd
detaljplan bör också tidsbegränsas.
Mot bakgrunden av bl. a. en förstärkt översiktsplanering inom kommunen
har jag, som tidigare nämnts, funnit starka skäl tala för att detaljplanerna
hör kunna fastställas av kommunen själv. Man kan emellertid inte bortse
från att fall kan uppkomma där kommunens fullmäktige fastställer eu
detaljplan eller kommundelsplan som står i strid med fastställd kommunplan
eller där givna föreskrifter på annat sätt blir åsidosatta. För sådana
situationer måste finnas möjligheter att bringa planen under statlig myndighets
prövning. Prövningen bör begränsas till att avse dels om detaljplan
eller kommundelsplan strider mot kommunplan eller eljest givna föreskrifter,
dels andra grunder som avses i 76 § kommunallagen. Prövningen bör
ytterligare vara på det sättet begränsad att den överprövande myndigheten
i princip inte får sätta annat beslut i stället för kommunens. Utredningen
bör undersöka hur denna överprövning skall anordnas. Reglerna bör utformas
så att i de fall där planärenden får fullföljas till högsta instans
denna blir Kungl. Maj:t i statsrådet, vilket motiveras av ärendenas art. Av
vikt är att det så långt det är möjligt förhindras att de statliga planmyndigheterna
blir tyngda av detaljfrågor med stora förseningar av planarbetet
som följd. Samtidigt skall reglerna tillgodose kraven på rättssäkerhet.
Enligt gällande rätt ligger ansvaret för att stadsplanen genomförs väsentligen
på kommunen och den har för detta ändamål fått vissa rättsliga medel.
Såvitt avser område under byggnadsplan ger byggnadslagstiftningen
också vissa rättsliga medel för plangenomförande, men kommunen har bär
i princip inte något ansvar för att planen genomförs. Skall i framtiden
bara ett detaljplaneinstitut finnas och detaljplan i princip vara underlag för
all byggnadsverksamhet måste frågan på vem ansvaret för genomförandet
av en detaljplan skall ligga och vilka rättsliga medel som skall finnas för
att möjliggöra genomförandet tas upp till prövning. Det torde vara ofrånkomligt
att kommunens ansvar för plangenomförande ökas, men utredningen
bör samtidigt söka finna vägar för en rimlig fördelning av kostnaderna
mellan markägare och kommuner. En väg som f. n. ofta används av kommunerna
för att nedbringa deras kostnader i samband med exploatering är
att sluta s. 1c. exploateringsavtal med markägare, som därvid åtar sig kostnader
för planens genomförande som eljest åvilat kommunen. Utredningen
bör undersöka om praxis på detta område är tillfredsställande bl. a. mot
bakgrunden av bestämmelserna i 70—73 §§ och 113 § BL, eller om bättre
lösningar kan erjudas genom ändrade lagregler. Viktigt är också att finna
194
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet X: 55
former för en fördelning av de kostnader som uppstår i samband med modernisering
av trafiknät m. m. i redan bebyggda områden.
Bland byggnadslagstiftningens regler om genomförande av plan ingår också
reglerna om tomtindelning och om rätt för kommun och ägare av tomtdel
att under angivna förutsättningar lösa mark. Reglerna härom har nära
beröring med expropriationsrätten och fastighetsbildningsrätten. Förslag om
ny fastighetsbildningslag kan väntas inom kort. Expropriationslagstiftningen
är f. n. föremål för översyn. Utredningen bör följa utvecklingen inom de
angivna rättsområdena.
Det förut skisserade systemet för planväsendet synes i principiellt avseende
kunna påverka inlösenreglerna endast såvitt avser det inlösenförfarande,
som grundas direkt på fastställd plan. Utredningen bör undersöka
om rättssäkerheten kan tänkas kräva särskild prövning av statlig myndighet
i de fall detaljplan skall användas som underlag för inlösen. Det bör
också undersökas i vad mån översiktsplaner och kommundelsplaner skall
kunna utgöra underlag för inlösen för plangenomförande.
Ett planväsen utformat enligt de linjer som förut angivits innebär självfallet
förändringar också för de enskilda markägarna. Utgångspunkten för
fysisk planläggning bör vara att såväl allmänna som enskilda intressen tillbörligen
skall beaktas. De allmänna intressen som kan komma i konflikt
med de enskilda markägarnas är emellertid ofta av sådant slag att markägaren
får vika. Lagstiftningen bör innehålla regler om i vilka fall ersättning
bör utgå i sådana situationer. Dessa frågor bör prövas med beaktande av
resultatet av expropriationsutredningens arbete och mot bakgrunden av
bl. a. naturvårdslagens ersättningsregler och motsvarande regler i en ny
fastighetsbildningslag.
Översiktplanerna kommer enligt det skisserade plansystemet att på ett
jämförelsevis tidigt stadium ange riktlinjer för den framtida markanvändningen.
Markägaren borde i princip inte kunna få tillstånd att göra investeringar
i sin mark, om därigenom den nya planens förverkligande skulle motverkas.
Å andra sidan kan det dröja avsevärd tid innan det i översiktsplanen
angivna nyttjandet skall förverkligas och därigenom frågan om rätt att
exploatera marken enligt planen eller om inlösen av marken blir aktuell.
Det kan tänkas bli svårt för markägaren att till rimligt pris sälja en sådan
fastighet till någon annan enskild. Problem av liknande natur kan också
uppkomma när en fastställd detaljplan har upphört att gälla och det ännu
inte är aktuellt att arbeta fram en ny detaljplan. Dessa problem påminner
om de problem som enligt gällande rätt följer av de långvariga provisoriska
byggnadsförbuden.
Utredningen bör söka finna lösningar som innebär att den enskilde inte
i sådana situationer ensam får bära konsekvenserna av samhällsutvecklingen.
En väg att nå detta syfte kan vara att tillåta markägaren fortsätta
ett redan påbörjat nyttjande av marken i enlighet med den plan eller de
faktiska förhållanden som var gällande innan plansituationen ändrades. Investeringar,
som ligger inom ramen för markens aktuella användning, skulle
alltså få förekomma, och markägaren kunde med vetskapen att investeringar
och mark så småningom kan komma att inlösas — avväga om investeringen
bör göras. För att undvika olyckliga konsekvenser av en sådan ordning
skulle kunna tänkas att det öppnas möjlighet för det allmänna att
redan på ett tidigt stadium lösa in marken för att undvika alltför betung
-
195
K: 55 Riksdagsberättelsen år 1969
ande lösenkostnader i ett senare skede. Ett i enlighet med dessa tankar konstruerat
system skulle innebära alt markägaren antingen kan fortsätta sin
verksamhet eller också jämförelsevis snabbt får bundet kapital lösgjort.
Emellertid kan tänkas fiera svårigheter med att få ett sådant system att
fungera i praktiken. Särskilt bör då uppmärksammas problemet att avgöra
när ett föreslaget projekt skall anses ligga inom ramen för den aktuella
verksamheten på fastigheten.
Med det anförda har jag skisserat ett system av regler för den fysiska
planläggningen och förverkligandet av dess intentioner. Utredningens huvuduppgift
bör vara att pröva detta system. Utredningen bör emellertid vara
oförhindrad att pröva även andra lösningar. Utredningen bör också se över
byggnadslagstiftningens övriga avsnitt och föreslå de ändringar i dessa som
kan föranledas av reformeringen av planväsendet eller annars kan vara
påkallade.
Utredningsarbetet bör bedrivas så att en första modell för det framtida
plansystemet skisseras redan i ett tidigt skede och därefter prövas genom
att ett antal försöksplaner upprättas med utgångspunkt från de faktiska
förhållandena i lämpligt avgränsade områden.
Utredningens uppdrag är omfattande och det krävs viss tid innan ny lagstiftning
kan väntas träda i kraft. Utredningen bör därför i ett tidigt skede
också överväga i vad mån speciellt angelägna reformer kan med mindre
ändringar eller kompletteringar av gällande lagstiftning byggas in i denna
samt snarast framlägga de förslag som prövningen ger anledning till. Utredningen
bör beakta åtgärderna för att främja byggnadsbranschens industrialisering
som f. n. behandlas bl. a. av byggnadsindustrialiseringsutredningen.
Utredningen bör utarbeta förslag till författningstext.
Kommittén har under tiden mars—oktober 1988 hållit två sammanträden.
Kommittén beräknas fortsätta sitt arbete under hela år 1969.
56. Utredning om ändring i planerna för Örebro och Västmanlands läns
indelning i kommuner
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 3 maj 1968 i anledning av framställning
från Fellingsbro kommun den 28 december 1967 för att göra utredning
och framlägga förslag rörande Fellingsbro kommuns framställning
samt angående sådana ändringar i planerna för Örebro och Västmanlands
läns indelning i kommuner som framställningen kan föranleda:
Bosaeus, Björn W. N., planeringsdirektör
Lokal: Uppsala stads och kommunblocks planeringskontor, Dragarbrunnsgatan
39, 753 20 Uppsala, tel. 018/14 93 00
Utredningsmannen har under tiden juni—oktober 1968 hållit tolv sammanträden
med berörda läns- och kommunmyndigheter in. m.
Utredningen beräknas vara slutförd under februari månad 1969.
196
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 59
friluftsliv och rekreation likaväl som landsbygdsbefolkningen har behov av
tätorterna för service och olika fritidsaktiviteter. De inånga människornas
möjligheter till rekreation måste väga tungt i förhållande till intresset att
57. Utredning om ändring i planerna för Stockholms och Uppsala läns
indelning i kommuner
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni 1968 för att göra utredning
och framlägga förslag rörande Östhammars stads framställning samt
angående sådana ändringar i planerna för Stockholms och Uppsala läns indelning
i kommuner som kan föranledas därav:
Ytterberg, G. Olov A., 1 :e aktuarie
Adress: Bågevägen 12, 722 18 Västerås, tel. 021/11 48 62
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under januari månad 1969.
58. Utredning om vissa organisationsfrågor rörande den statliga
länsförvaltningen på Gotland
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 för att utreda
frågor rörande den statliga länsförvaltningen på Gotland:
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Expert:
Borglund, Erik A., hovrättsråd
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 117 20 Stockholm, tel. 41 43 60
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen har den 30 oktober 1968 avlämnat en PM, betecknad »Vissa
organisationsfrågor rörande den statliga länsförvaltningen på Gotland».
(Stencil K 1968: 12).
Utredningen beräknas vara slutförd i början av år 1969.
59. Bussbidragsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 augusti 1968 för att
utreda frågan om det statliga stödet till drift av icke lönsamma busslinjer
på landsbygden och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 september 1968):
Johansson, Erik V., arbetsförmedlingsföreståndare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Uhnbom, C. Bengt I., departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 08/23 62 00, ankn. 1520 (sekreteraren)
Direktiv
(anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet den
22 augusti 1968):
197
K: 59
Riksdagsberåttelsen år 1969
I framställning den 22 februari 1960 lämnade 1953 års trafikutredning en
redogörelse för bussföretagens ekonomi och föreslog vissa åtgärder för att
stödja linjetrafiken med buss på landsbygden. Fr. o. m. år 1961 utgår statsbidrag
till viss sådan trafik (prop. 1961: 98, SBU 1, rskr 292). Statsbidragsgivningen
grundas på individuell prövning av behovet och den ekonomiska
bärigheten av ifrågavarande linjetrafik. Enligt kungörelsen den 7 maj 1965
(nr 201) om statsbidrag till viss linjetrafik på landsbygden utgår bidrag till
täckande av underskott på sådana busslinjer som till minst fyra femtedelar
ligger utanför stadsplanelagt område. Bidrag ulgår för högst en tur i vardera
riktningen per dag och linje. T. o. m. år 1967 utgjorde bidraget högst 2 kr.
per bidragsgrundande vagnmil.
I enlighet med de grunder för ersättningen som redovisades i prop. 1963:
191 angående riktlinjer för den statliga trafikpolitiken in. in. (S3LU 1, rskr
424) utgår bidrag sedan år 1964 (prop. 1964: 1 bil. 8 s. 210, SU 6, rskr 6)
till såväl enskilda och kommunala som statliga företag.
Fördelningen av anslagna bidragsmedel har intill utgången av år 1967 ombesörjts
av statens biltrafiknämnd men handläggs fr. o. in. den 1 januari
1968 av transportnämnden.
Svenska omnibusägareförbundet har i skrivelse den 21 september 1966
framhållit att de redovisade underskotten i den bidragsgrundande trafiken
år för år ökat samtidigt som bidragen täckt en allt mindre del av underskotten.
Enlig förbundet är det primärt inte knapphet på anslagna medel utan
begränsningsreglerna i statsbidragskungörelsen som förorsakar den allt sämra
täckningen av underskotten.
Med hänvisning till den successivt försämrade ekonomiska situationen för
berörda busstrafikföretag hemställde förbundet i nämnda skrivelse om en
höjning av det generella maximibidraget från 2 till 3 kr. per vagnmil bidragsgrundande
trafikarbete. I yttrande över framställningen ifrågasatte
statskontoret om de nuvarande bidragsreglerna är rationellt utformade.
Statskontoret förordade därför närmare utredning i syfte att klarlägga förutsättningarna
för en bidragsgivning grundad på en bedömning av trafikföretagens
merkostnader för den aktuella trafiken. Efter framställningen av
Svenska omnibusägareförbundet har biltrafiknämnden på Kungl. Maj :ts
uppdrag utrett frågan om en höjning av den generella maximigränsen för
statsbidraget.
I prop. 1968: 1 (bil. 8 s. 145) förordade jag i avvaktan på resultatet av en
utredning av formerna för bidragsgivningen till ifrågavarande trafik att den
generella maximigränsen för statsbidrag enligt de nuvarande reglerna
fr. o. m. år 1968 höjs från 2 kr. till 2:50 kr. Biksdagen har beslutat i enlighet
med propositionen (SU 6, rskr 6).
Jag återkommer nu till frågan om att utreda formerna för bidragsgivningen
till viss linjetrafik på landsbygden.
Erfarenheterna från den hittillsvarande bidragsgivningen bär visat att
den kan verka konserverande på en irrationell trafikstruktur. Det är därför
önskvärt att reglerna för bidrag konstrueras så att de främjar rationalisering
inom branschen och medverkar till ökad effektivitet i fråga om trafikens
uppläggning, taxesystem in. in. Bidragsmedel kan i vissa fall bli bättre utnyttjade
om de lämnas som stöd åt rationaliseringsåtgärder.
Bussrationaliseringsnämnden, som är ett samarbetsorgan mellan näringslivets
trafikdelegation och Svenska omnibusägareförbundet kartlägger och
198
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 59
utreder f. n. busstrafiken i Jämtlands län där enligt nämndens mening icke
oväsentliga ekonomiska förbättringar skulle kunna åstadkommas genom
ändrad företags- och linjestruktur (prop. 1966: 1 bil. 8 s. 196). Utredningen
avses ge underlag för driftekonomiska analyser av trafiken som skulle ligga
till grund för konkreta rationaliseringsåtgärder på frivillig väg.
Jag anser det angeläget att formerna för bidragsgivningen till viss linjetrafik
på landsbygden prövas om i ett större sammanhang. Utredningsarbetet
bör anförtros en särskilt tillkallad sakkunnig.
Den sakkunnige bör överväga formerna för ett nytt bidragssystem. Därvid
bör man precisera inriktningen och omfattningen av det bidragsgrundande
trafikarbetet för att stödet skall utgå till den från samhällets synpunkt mest
angelägna trafiken. Man bör vidare söka åstadkomma ett bidragssystem som
främjar rationaliseringssträvandena inom branschen. Villkoren för bidrag
bör samtidigt formuleras så att erforderlig kontroll kan ske enkelt och effektivt.
I anslutning till sina förslag bör den sakkunnige ange beräknade kostnader
och kostnadsförändringar. De samhällsekonomiska och statsfinansiella
effekterna av förslagen bör belysas.
Den sakkunnige bör vara oförhindrad att ta upp till prövning även övriga
frågor som sammanhänger med statligt stöd till viss linjetrafik på landsbygden.
Utredningen har fram till november 1968 haft två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under större delen av år 1969.
60. Arbetsgruppen för översyn av bestämmelserna angående typ- och
registreringsbesiktning av fordon
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 oktober 1968 för
att se över bestämmelserna angående typ- och registreringsbesiktning av
fordon:
Hasslev, Nils-Olov F., departementsråd, ordförande
Backman, Gösta B., kansliråd
Jönsson, Carl-Arne, byrådirektör
Pellijeff, F. H. Alexej, direktör
Sekreterare:
Järmark, Bo L., departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Järmark)
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete före utgången av år 1969.
199
Fi: 1
Riksdagsberättelsen år 1969
Finansdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1968
1. Företagsskatteutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1960 för utredning
av frågan om den framtida utformningen av företagsbeskattningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 juni 1960 ):
Hedborg, Gustaf T., kammarrättspresident, ordförande
Crabo, Sven G., direktör
Ekström, Tord A., fil. kand.
Henrikson, G. Arne, direktör
Jungefors, Stig L. S., lagman
Kristersson, Helge, fil. dr.
Lundell, Sture V., regeringsråd
Lyberg, Bengt, direktör
Nilsson, B. Axel O., direktör
Nilsson, Robert, civilekonom
Svensson, Stig R., direktör
Experter:
Bergqvist, Ernst G., direktör
Eckersten, Ivan E., statssekreterare
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Faxén, Karl-Olof, docent
Fridolin, Hans R., departementsråd
Helmers, Dag, docent
Lindberger, Lars, t. f. planeringschef
Reuterswärd, Erik A. P., regeringsråd
Söderberg, Erik A. It., direktör
Sekreterare:
Rosén, Jan-Erik A., taxeringsintendent
Gustafson, G. Arne, bitr. taxeringsintendent
Direktiven för utredningen, se 1961: Fi 36.
Utredningen har mot bakgrund av sina ställningstaganden i betänkandet
»Nytt skattesystem» (SOU 1964: 25) och med hänsyn till den utveckling på
skattelagstiftningens område som därefter ägt rum begränsat sitt arbete till
att överväga förändringar i reglerna för beräkning av skattepliktig nettointäkt.
Utredningen har i betänkandet »Ändrade avskrivningsregler för rö
-
200
Kommittéer: Finansdepartementet J7j. 3
relse- och hyresfastigheter» (SOU 1968: 26) redovisat vissa förslag av sådan
innebörd.
Knngl. Maj :t har den 20 november 1968 förordnat, att utredningens arbete
därmed skall anses avslutat.
2. 1961 års fastighetstaxeringsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 3 mars 1961 för översyn
av bestämmelserna om förfarandet vid allmän fastighetstaxering, m. in.
(se Post- och Inrikes tidn. den 6 april 1961):
Svensson, Sven V., landskamrerare, ordförande
Andersson, A. Sigvard, tjänsteman
Broström, Rolf T., landskamrerare
Sekreterare:
Egardt, Knut, länsassessor
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fi 32.
Utredningen har den 30 september 1968 avgett »Promemoria angående
skattefrihet för vissa samlingslokaler in. m.» (Stencil Fi 1968: 8).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Affärsverksutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 29 december 1961 för
utredning rörande riktlinjerna för affärsverkens pris- och taxepolitik (se
Post- och Inrikes tidn. den 16 januari 1962):
Grafström, Erik O. H., generaldirektör, ordförande
Blennow, O. Ingemar, bankdirektör
Sjöberg, E. Arne, direktör
Sjönander, Bo Jonas, budgetchef
öhrström, K. Lennart, direktör
Experter:
Ekdahl, Sven V. B., ekonomidirektör
Hasslev, Nils-Olov F., departementsråd
Ivalén, Olof H., lönedirektör (fr. o. in. den 28 januari 1968)
Sandberg, A. Gunnar, administrativ direktör (fr. o. in. den 12 mars 1968)
Sundin, Bertil O. H., avdelningsdirektör
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Säfström, Stig O., revisionsdirektör
Sekreterare:
Fornstad, Bengt F., civilekonom
Biträdande sekreterare:
Nordenfalk, S. R. E. Johan, departementsråd
71- Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt.
Rikedagsberättelsen
201
Fi: 3
Riksdagsberättelsen år 1969
Malmström, Gunnar E., jur. stud.
Karlsson, Bengt Olof, departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1963: I Fi 32.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sju sammanträden.
Utredningen har den 4 november 1968 avgett betänkandet »Affärsverken:
ekonomi—konkurrens—effektivitet» (SOU 1968: 45 och 46).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1963 års utredning rörande underhållet av statliga fastigheter
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1962 för
att i fråga om statens allmänna fastighetsfond utreda principerna för beräkning
av kostnaderna för underhållet av de till de olika delfonderna hörande
byggnaderna — varvid även bör övervägas, vilka olika fastighetskostnader
som lämpligen bör hänföras till utgifter på fastighetsfondens stat och
vilka som bör bestridas av nyttjande myndigheter in. fl. — samt rörande
gränsdragningen mellan arbeten, som skall hänföras till ordinarie underhåll
och sådana, som avser iståndsättningsåtgärder eller är att hänföra till investeringar
m. in.:
Mårdh, Gustaf Adolf, byggnadsråd (avliden den 12 januari 1967)
Expert:
Enquist, N. Torsten L„ byrådirektör
Sekreterare:
Duke, Karl Erik Å., revisionsdirektör.
Särskilda direktiv har inte lämnats.
Kungl. Maj :t har genom beslut den 12 januari 1968 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att slutföra utredningsuppdraget.
5. Industriforskning sutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1964 för
att utreda organisation av och statligt stöd åt industriell teknisk forskning
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1965):
Renlund, R. Gösta, bankdirektör, ordförande
Brynielsson, Harry A. B., direktör
Gralén, Nils G. J., professor
Malmström, Sven, direktör
Experter:
Engqvist, K. E. Börje, lönedirektör
Kalén, Olof H., lönedirektör
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare
202
Kommittéer: Finansdepartementet
Fi: 7
Sekreterare:
Carlsson, Jan Olof, bergsingenjör
Hnltqvist, E. M. Göran, direktör
Norström, Carl C:son, regeringsrättssekreterare
Biträdande sekreterare:
Engström, Odd E. L., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1966: Ii 18.
Statsrådet Wickman har den 14 juni 1968 på framställning av utredningen
enledigat denna från uppdraget, som därmed ansetts slutfört.
6. Statens Järvafältsdelegation
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 mars 1965 för att
upprätta en översiktlig dispositionsplan för de delar av Järvafältet som avses
reserverade för statliga ändamål:
Lindmark, A. Lars G., generaldirektör, ordförande
Hasslev, Nils-Olov F., departementsråd
Högsell, Sven-Olof G., kansliråd
Johansson, J. Henry, kanslichef
Smith, A. Åke, planeringsdirektör
Expert:
Nord, B. Ingemar, avdelningschef
Sekreterare:
Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef
Biträdande sekreterare:
Järmark, Bo L., departementssekreterare
Särskilda direktiv har inte lämnats.
Delegationen har under tiden november 1967—mars 1968 hållit fyra sammanträden.
Delegationen har den 15 mars 1968 avgett betänkandet »Statlig stadsdel»
Del I—III.
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning om utnyttjandet av vissa staten tillhöriga gruvfyndigheter
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 18 mars 1966 för alt
verkställa utredning och avgiva förslag rörande utnyttjandet av staten tillhöriga
gruvfyndigheter i Stekenjokks malmfält m. m. och att i samband
därmed upptaga erforderliga förhandlingar om organisationsform för gruvdrift:
Söderström,
Olof A. V., direktör
203
Fi: 7
Riksdagsberättelsen år 1969
Experter:
Ljunggren, Sven, överingenjör
Gräslund, Per, civilekonom
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Statsrådet Wickman har den 3 december 1968, efter framställning av
utredningen, förklarat att utredningsarbetet skall anses slutfört.
8. Förarskgddsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 april 1966 för att
utreda frågan om vidgat ekonomiskt skydd åt statsanställda bilförare (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1966):
Enhagen, Carl-Olof F., avdelningsdirektör
Expert:
Bergh, Carl Herman, hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1967: Fi 34.
Under tiden november 1967—oktober 1968 har 21 sammanträden hållits
med experten.
Utredningen har den 27 november 1968 avgett betänkandet »Statligt förarskydd»
(SOU 1968: 52).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Eldistribiitionsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1966 för att
fullfölja det utredningsarbete rörande organisationen in. in. av de statliga
åtgärderna för rationalisering av elkraftdistributionen som genom Kungl.
Maj:ts beslut den 3 april 1964 har uppdragits åt kommerskollegium:
Lindstedt, Anders, kommerseråd, ordförande
Lychou, Dag E. A:son, kommerseråd
Experter:
Berg, Olof T., direktör
Bergljung, Sven H., direktör
Forshed, G. Folke, överingenjör
Glimstedt, Ulf K. J., direktör
Gradin, Bolf, direktör
Hesselbom, Knut E., elverkschef, f. d. riksdagsman
Landström, O. Holger, direktör
Romson, Rolf, direktör
Westerlind, C. Oscar, direktör
Sekreterare:
Julin, Bo J., byrådirektör
204
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 11
Direktiven för utredningen, se 1967: H 21.
Utredningen har under tiden november 1967—september 1968 hållit fem
sammanträden.
Utredningen har den 9 september 1968 avgett betänkandet »Eldistributionens
rationalisering» (SOU 1968: 39).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Utredningen om statens institut för hantverk och industri
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1967 för utredning
rörande statens institut för hantverk och industri (se Post- och
Inrikes tidn. den 30 augusti 1967):
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör, ordförande
Gårdstedt, H. Birger, skolråd
Haldén, J. O. Folke, direktör
Karlsson, Tore E., ombudsman
Mäkinen, Matti, direktör
Resare, Bengt C. M., överdirektör
Stefanson, R. Stig S., optikermästare, led. av I kamm.
Expert:
Wik, J. Harald N., f. d. överdirektör
Sekreterare:
Sillén, Bo, pol. mag.
Direktiven för utredningen, se 1968: Fi 50.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 13 sammanträden.
Utredningen har den 11 december 1968 avgett betänkandet »Aktiv företagsutveckling»
(Stencil Fi 1968: 9).
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om avdrag för kostnader
för bilresor mellan bostad och arbetsplats
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 november 1967 för
att utreda frågan om avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och
arbetsplats (se Post- och Inrikes tidn. den 9 december 1967):
Dahlgren, Rolf B., generaldirektör, ordförande
Ahlvarsson, Lars I., ombudsman
Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av I kamm.
Wahlgren, E. Göran, departementsråd
Wärnberg, Erik G., trävaruhandlare, led. av I kamm.
205
Fi: 11
Riksdagsberättelsen år 1969
Expert:
Joachimsson, Anders, byrådirektör (fr. o. in. den 27 juni 1968)
Sekreterare:
Fredholm, Ulf K., assessor (fr. o. m. den 14 mars 1968)
Direktiv för utredningen, se riksdagens skrivelse nr 330 och bevillningsutskottets
betänkande 1967: 58.
De sakkunniga har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit åtta
sammanträden.
Betänkande har avlämnats den 29 oktober 1968 (Stencil Fi 1968: 7).
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Branschforskningsdelegationen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1967 med
uppdrag att förhandla och under förbehåll för Ivungl. Maj :ts godkännande
träffa avtal med vederbörande branschstiftelser om driften av Svenska träforslcningsinstitutet,
Svenska textilforskningsinstitutet, Institutet för metallforskning,
Svenska institutet för konserveringsforskning, Institutet för
optisk forskning och Svenska silikatforskningsinstitutet (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 februari 1968):
Renlund, R. Gösta, bankdirektör
Simonsson, H. Lennart, generaldirektör
Wallén, Axel O. A., expeditionschef
Experter:
Carlsson, Jan Olof, bergsingenjör
Lagneborg, Rune, docent
Norström, Carl C:son, regeringsrättssekreterare
Westerberg, Sten Boson B., departementssekreterare
Särskilda direktiv har inte lämnats.
Kungl. Maj :t bemyndigade den 15 mars 1968 statsrådet Wickman att intill
utgången av juni månad 1968 lämna de sakkunniga uppdrag att förhandla
om avtal rörande kollektiv forskning i den utsträckning detta befanns
erforderligt.
Delegationen har i juni 1968 under förbehåll för Kungl. Maj :ts godkännande
träffat särskilda avtal med Stiftelsen Svensk träforskning, Stiftelsen
Svensk textilforskning, Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning, Stiftelsen
Svensk konserveringsforskning, Stiftelsen Svensk optikforskning, Stiftelsen
för silikatforskning, Stiftelsen för metallurgisk forskning, Jernkontoret
och Stiftelsen Grafisk forskning.
Uppdraget är därmed slutfört.
206
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 15
13. Utredning om samarbete mellan Postbanken och Kreditbanken
Tillkallad enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 8 mars 1968 för att
utreda formerna för samarbete mellan Postbanken och Kreditbanken :
Feldt, Kjeli-Olof, statssekreterare
Experter:
Hörjel, Nils J., generaldirektör
Nordlander, M. I. Carl-Henrik, bankdirektör
Sekreterare:
Malmgren, Kurt K.-G., kansliråd
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Utredningen har under liden mars—oktober 1968 hållit tre sammanträden.
Utredningen har den 6 december 1968 avgett betänkandet »Samarbete
Postbanken—Kreditbanken» (Stencil Fi 1968: 10).
Uppdraget är därmed slutfört.
14. Organisationskommittén för styrelsen för teknisk utveckling
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 15 mars 1968 med uppdrag
att till utgången av juni 1968 handlägga de frågor som sammanhänger
med inrättande av en föreslagen styrelse för teknisk utveckling, att ansvara
för utformningen av verkets arbetsformer i inledningsskedet samt att tillsätta
tjänster i lönegrad B 6 och lägre lönegrader:
Fehrm, E. Martin, generaldirektör, ordförande
Holm, J. Lennart, professor
Wallén, Axel O. A., expeditionschef
Experter:
Carlsson, Jan Olof, bergsingenjör
Norström, Carl C:son, regeringsrättssekreterare
Oredsson, Bengt, kanslichef
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Kommittén har intill utgången av juni 1968, då uppdraget upphörde,
hållit fem sammanträden samt fullgjort de uppgifter som angetts i uppdraget.
15. Tobaksskatteutredningen
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 22 mars 1968 för att
utreda utformningen av tobaksbeskattningen:
Fridolin, Hans R., departementsråd, ordförande
Willart, N. Bo, departementssekreterare
207
Fi: 15
Riksdagsberättelsen år 1969
Sekreterare:
Andersson, Fritz A. R., byrådirektör
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Utredningen har under tiden april—oktober 1968 hållit ett 20-tal sammanträden.
Utredningen har i november 1968 avgett »Betänkande angående tobaksbeskattningen»
(Stencil Fi 1968: 12).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sill verksamhet vid ingången av 1969
16. Markdelegationen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 23 november 1956 för att ingå
i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar med
Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande byggnads-
och markfrågor samt inkomma med de förslag som förhandlingarna
kan föranleda:
Johansson, J. Henry, kanslichef, f. d. överlantmätare
Larsson, Sixten, generaldirektör
Renlund, R. Gösta, bankdirektör
Experter:
Elghufvud, E. Gösta, avdelningsdirektör
Stagg, A. Ivan E., byrådirektör
Sekreterare:
Arrhenius, Karl G. H., kanslichef
Biträdande sekreterare:
Elofsson, Axel F., byrådirektör
Lokal: Blasieholmstorg 11 C, 11148 Stockholm, tel. 10 55 91, 11 46 88
Direktiven för delegationen, se 1957: I K 30. Kungl. Maj :t har den 23
april 1964 förklarat att delegationens uppdrag också skall innefatta uppgiften
att företräda staten vid förhandlingar om upplåtelser av mark på Järvafältet
till Stockholms stad och vissa andra kommuner. Den 12 mars 1965
har Kungl. Maj :t lämnat delegationen vissa direktiv i anslutning till sistnämnda
uppdrag.
Delegationen har under tiden november 1967— oktober 1968 hållit 24
sammanträden. Härjämte har fortlöpande överläggningar ägt rum med experter
och expertorgan hos kommuner samt förhandlingar förts med vissa
enskilda.
Delegationen har för Kungl. Maj :ts prövning överlämnat dels ett avtal
med Solna stad om slutlig överlåtelse till staden av vissa delar av Järvafältet,
dels ett avtal med Svenska Handelsbanken om förvärv för staten av
208
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 18
vissa fastigheter i kv. Johannes Större i Stockholm, dels ock ett avtal med
delegerade för Stockholms stad om vissa markbyten m. m., innebärande
för statens del bl. a. förvärv av det s. k. Skattehuset i kv. Gamen på Södermalm
och för stadens del bl. a. kv. Fältöversten på Östermalm. Avtalen har
därefter godkänts av Kungl. Maj :t. Dessutom har efter förhandlingar med
delegerade för Stockholms stad särskilda överenskommelser träffats mellan
å ena sidan byggnadsstyrelsen, fortifikation sförvaltningen och telestyrelsen
och å andra sidan stadens fastighetsnämnd om revidering av avtal år 1963
och år 1965 med staden om vissa markbyten m. m.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
17. Utredningen om universitetens egendomsförvattning
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 7 mars 1958 för utredning
rörande universitetens egendomsförvaltning m. in. (se Post- och
Inrikes tidn. den 13 mars 1958):
Hörjel, Nils J., generaldirektör, ordförande
Lindblad, Sven J. H., bankdirektör
Resare, Bengt C. M., överdirektör
Welinder, P. E. Carsten, professor
Experter:
Uhlin, Karl-Erik, byråchef
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Sekreterare:
Jacobsson, A. Torvald, avdelningsdirektör
Lokal: Riksarkivet, Fack, 100 26 Stockholm 34, tel. 54 02 00
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 37.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1969.
18. Uppbördsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 5 juni 1959 för utredning
av vissa uppbördsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10 september
1959):
Reuterswärd, Erik A. P., regeringsråd, ordförande
Ehnbom, E. Bertil A., avdelningschef
Lindqvist, Rolf L. A., landskamrerare
Åhström, Gustaf O., f. d. länsassessor
Experter:
Langborn, Nils E., avdelningsdirektör (fr. o. in. den 27 november 1967)
Öberg, B. Axel, rådman
209
Fi: 18
Riksdagsberättelsen år 1969
Sekreterare:
Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör
Lokal: Skattehuset, Götgatan 76, 116 62 Stockholm (sekreteraren), tel. lokalsamt.
växel 24 15 00, rikssamt. växel 24 18 00
Direktiven för utredningen, se 1960:1 Fi 41.
Under tiden november 1967—oktober 1968 har nitton sammanträden hållits
med sekreteraren, experter och utredningens enskilda ledamöter. Utredningsarbetet,
som varit vilande under en stor del av år 1968, beräknas
bli slutfört under år 1969.
19. Koncentrationsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1961 för
utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen i det privata
näringslivet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 december 1961):
Arvidsson, Guy N. A., professor, ordförande
Faxén, Karl-Olof, docent
Hagnell, Hans, fil. lic., led. av II kamm.
Lindberger, Lars, t. f. planeringschef
Olsson, K. Helmer, generaldirektör
Tidefelt, J. Sune, ombudsman
Experter:
Arvidsson, Marianne E., fil. kand.
Carling, Alf G., fil. dr.
Gustafsson, Stig G. V., docent
Johansson, K. Göran, pol. mag.
Lindgren, J. Gunnar, universitetslektor
Pettersson, N. Lennart, fil. Land., led. av II kamm.
Ribrant, Gunnar G. H., fil. mag.
Wikström, Solveig R., ekon. lic.
Sekreterare:
Hagström, Tony G., departementssekreterare
Hjorth, Lars E. A., kanslisekreterare
Isacsson, Göthe I. G., kansli sekreterare
Biträdande sekreterare:
Sundström, Monica E., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreterarna)
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fi 37.
Utredningen bar under tiden november 1967—oktober 1968 hållit nio
sammanträden.
Utredningen har den 14 februari 1968 avgett betänkandena »Kreditmark -
210
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 21
nådens struktur och funktionssätt» (SOU 1968: 3), »Industrins struktur
och konkurrensförhållanden» (SOU 1968: 5), »Strukturutveckling och konkurrens
inom handeln» (SOU 1968: 6) samt »Ägande och inflytande inom
det privata näringslivet» (SOU 1968: 7).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1969.
20. Utredningen om metrologiska enheter
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för översyn
av gällande lagstiftning rörande metrologiska enheter m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 12 juli 1962):
Lännergren, E. Bengt, justitiekansler, ordförande
Edstrand, Karl-Ingmar, departementsråd
Åhström, N. Åke A., hovrättsråd
Experter:
Laurell, Karl Fredrik, avdelningsdirektör
Malmgren, Kurt K. G., kansliråd
Neymark, Marit H. E., laboratoriechef
Rudberg, Erik G., professor
Sekreterare:
Personne, Jon M., byrådirektör
Lokal: Birger Jarls Torg 5, 2 tr., 111 28 Stockholm, tel. 22 36 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1963:1 Fi 34.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 20 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
21. Aktiefondsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 februari 1963 för
utredning rörande vissa former av handeln med värdepapper samt översyn
av bestämmelserna angående stämpelavgift för fondpapper:
Martenius, Åke B. A., regeringsråd, ordförande
Dinkelspiel, Max, fondhandlare
Oredsson, S. Malte, generaldirektör
Strömberg, Sven J. M., direktör, f. d. regeringsråd
Wernlund, Stig A., kansliråd
Sekreterare:
Ihrfelt, Per F., hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Warholm, M. Birgit, departementssekreterare
211
Fi: 21
Riksdagsberättelsen år 1969
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Fi 26.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 45 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1969.
22. 1964 års geologiutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1964 för att
utreda den geologiska karteringen och prospekteringen:
Lemne, Mats H., landshövding, ordförande
Kautsky, Gunnar F. H., byråchef
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Experter:
Björkman, Carl L., civilekonom (fr. o. m. den 1 januari 1968)
Fromm, Erik G., avdelningsdirektör
Sarap, Hans, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Lemne, Lars G., fil. dr.
Biträdande sekreterare:
Frigren, Suzanne M., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 9, tel.
21 66 80 (sekreteraren). Postadress: Finansdepartementet, Fack, 103 10
Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1965: I H 15.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fem
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
23. Energikommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1964 för att
utreda vissa energifrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1964):
Håkansson, Hans E. V., departementsråd, ordförande
Aler, Bo A. A., fil. lic.
Blomquist, Carl-Erik O., direktör
Norrby, Jonas V., planeringsdirektör
Ståhl, Ingemar O. L., docent
Experter:
Askerlund, A. Rune, byrådirektör
Groop, Sven P., civilingenjör
212
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 24
Hanson, Lars IL, civilingenjör
Hagström, Tony G., departementssekreterare (fr. o. m. den 25 mars 1968)
Holmin, Nils, civilingenjör
Isaksson, L. Bruno, departementssekreterare (fr. o. m. den 25 mars 1968)
af Klintberg, Rolf H. F., direktör
Lingstrand, Lars E., civilingenjör
Lundmark, Nils A. J., byrådirektör
Lönnqvist, Ä. Sven G., byråchef
Selin, S. Torsten, byrådirektör, tillika sekreterare
Sterne, Bengt G., direktör
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Biträdande sekreterare:
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare
Berg, Bengt Ake, civilekonom
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreterarna)
Direktiven för utredningen, se 1965: I H 18.
Kommittén har under tiden december 1967—oktober 1968 hållit åtta
sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1969.
24. Skogsskattekommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1964 för översyn
av bestämmelserna rörande skogsbeskattningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 juni 1964):
Björne, F. Hilding, f. d. regeringsråd, ordförande
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd
Svensson, Sven V., landskamrerare
Expert, tillika sekreterare:
Thorselius, Ulf T., kansliråd (t. o. in. den 11 december 1968)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Direktiven för kommittén, se 1965: I Fi 24.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 sammanträtt
17 dagar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1969.
213
Fi: 25
Riksdagsberättelsen år 1969
25. Fondbyråutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utreda frågan om den framtida förläggningen av de arbetsuppgifter som
nu ankommer på statskontorets fondbyrå:
Ivarsson, Sven-Ivar, avdelningschef
Experter:
Kull, Börje, byråchef
Nordström, Lennart W., organisationsdirektör
Säfström, Stig O., revisionsdirektör
Sekreterare:
Duke, Karl Erik Å., revisionsdirektör
Lokal: Riksrevisionsverket, Fack, 100 26 Stockholm 34, tel. växel 54 15 80
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Arbetet har under året bedrivits i anslutning till riksrevisionsverkets utvecklingsarbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1969.
26. Utredningen om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet i fartygsinteckning
av vissa fondmedel
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1964 för att
utreda frågan om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet i fartygsinteckning
av fondmedel, som avses i 274 § lagen om försäkringsrörelse
och 19 § lagen om understödsföreningar samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1964):
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Sekreterare:
Reuterskiöld, Bo H. C., byrådirektör
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5, Box 1209, 111 82 Stockholm,
tel. växel 22 36 00
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1969.
27. Sakkunnig för översyn av lagen om understödsföreningar
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1964 för
översyn av lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar huvudsakligen
med utgångspunkt från de synpunkter som upptagits i en av
försäkringsinspektionen med skrivelse den 1 juli 1964 till finansdepartementet
överlämnad promemoria (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december
1964):
214
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:28
Wallén, Axel O. A., expeditionschef
Experter:
Wenner, Brita M., avdelningsdirektör
Bergsmark, Henry R., direktör
Brink, O. J. Thage, direktör
Carlson, C. G. Torsten, aktuarie
Sekreterare:
Jermsten, Per L., hovrättsassessor
Lokal: Justitiedepartementet, Mynttorget 2, 111 28 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Den sakkunnige har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit
fyra sammanträden med experterna. Ett stencilerat utkast till betänkande
har utsänts till experterna för granskning.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1969.
28. Familjeskatteberedningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 januari 1965 för att
överse familjebeskattningen och därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes ticln. den 19 mars 1965):
Reuterswärd, Erik A. P., regeringsråd
Experter:
Björne, B. Gunnar, departementssekreterare
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Eriksson, Nancy M., fru, led. av II kamm.
Mutén, Leif I., professor
Nettelbrandt, A. Cecilia, fru, led. av II kamm.
Sandlund, Maj-Britt L., byrådirektör
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Beredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 20 plenarsammanträden.
Ett flertal sammanträden har också hållits med en arbetsgrupp
inom beredningen.
Beredningen avser att under första halvåret 1969 avge ett betänkande om
individuell beskattning.
215
Fi: 29
Riksdagsberättelsen år 1969
29. Utredningen om definitiv källskatt
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att utreda frågan om att införa en definitiv källskatt samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1965):
Hedborg, Gustaf T., kammarrättspresident
Experter:
Arnklint, Helmer S. E., byrådirektör
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Ekman, S. Gösta, rättschef
Hallman, Eric R., byråchef (fr. o. m. den 10 maj 1968)
Lindqvist, Rolf L. A., landskamrerare
Magnusson, A. Tage, disponent, led. av II kamm.
Wärnberg, Erik G., trävaruhandlare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Gustafson, G. Arne, bitr. taxeringsintendent
Lokal: Birger Jarls torg 11. Postadress: Finansdepartementet, Fack,
103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 41 80
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 28 samt skattesystemutredningens
direktiv 1961: Fi 36
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 25 sammanträden.
Företrädare för utredningen har vid besök i Västtyskland, Storbritannien
och Irland studerat i dessa länder tillämpade system för definitiv
källskatt. Vidare har en statistisk utredning om fysiska personers inkomstförhållanden
färdigställts.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
30. B ilskatt eutredning en
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 med
uppgift att verkställa översyn av vägtrafikbeskattningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10 april 1965):
Hörjel, Nils J., generaldirektör, ordförande
Abelin, Hans Henrik G. Z., hovrättsassessor
Björkman, Folke, redaktör, f. d. riksdagsman
Blidfors, T. E. Johannes, seminarielärare, f. d. riksdagsman
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av I kamm.
Palm, Böret, kansliråd
Sterne, Gösta E. V., disponent, f. d. riksdagsman
Experter:
Grahn, F. Ture, byrådirektör
Jansson, Jan Owen, civilekonom
216
Fi: 31
Kommittéer: Finansdepartementet
Milstam, K. Östen, departementssekreterare
Odén, C. Åke, kanslichef
Thulin, Einar E:son, byråchef
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Sekreterare:
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning i Malmö, Citadellsvägen
17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 29.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit åtta
sammanträden. Dessutom har ett arbetsutskott inom utredningen sammanträtt
tolv gånger.
Utredningen har den 17 juli 1968 avgett promemorian »Anstånd med erläggande
av automobilskatt» (Stencil Fi 1968:4) samt den 9 oktober 1968
betänkandet »Traktorbeskattning» (SOU 1968: 50).
Utredningens arbete beräknas pågå under år 1969.
31. Obligationsteknikkommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att utreda frågan om rationalisering av svensk obligation steknik (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 februari 1965):
Ringström, K. Georg, riksgäldsdirektör, ordförande
Dahlström, Lennart E. R., direktör
Forssberg, Gunnar E., direktör
Haraldsson, Harald, bankokommissarie
Hägerstedt, Sven E., bankdirektör
Johnselius, Ingvar M., byråchef
Lönnquist, Birger C., bankdirektör
Experter:
Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Hessler, S. Henrik, professor
Stern, Torkel E., bankdirektör
Steneborn, H. Arne, landskamrerare (fr. o. m. den 1 juli 1968)
Sekreterare:
Steneborn, H. Arne, landskamrerare (t. o. m. den 30 juni 1968)
Söderblom, H. Robert, hyresråd (fr. o. m. den 1 juli 1968)
Biträdande sekreterare:
Norell, S. Olof, byrådirektör
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 31.
217
Fi: 31 Riksdagsberättelsen år 1969
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tio sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1969.
32. Tullagstiftning skommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 mars 1965 för översyn
av bestämmelserna om tullklarering och tullkontroll samt därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1965):
Fahlander, Vidar M. J., f. d. generallulldirektör, ordförande
Bergstrand, Sten-Erik, expeditionschef
Blom, S. T. Lennart, direktör
Croneborg, K. O. Rutger, kommerseråd
Hartler, Hans M. S., byråchef
Nyström, Holger R. B., direktör
Willart, N. Bo, departementssekreterare
Experter:
Abelin, Hans Henrik G. Z., hovrättsassessor
Bose, Curt E., direktör
Brindner, Per E., direktör
Krisiensson, Bengt A., civilekonom
Linder, Helge, f. d. hamndirektör
Myrsten, J. Lennart, bitr. utrikesråd
Nyrén, Bengt, direktör
Olsson, N. Bertil, direktör
Wennergren, C. Bertil O., kanslichef
Åkerlund, K. A. Lars, direktör
Sekreterare:
Jansson, N. Lennart, regeringsrättssekreterare
Biträdande sekreterare:
Erixon, Ragnar W., t. f. byrådirektör
Lokal: Generaltullstyrelsen, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 24 00 00
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 32.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tolv
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
33. A lkoholpolitiska utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1965 för
översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken:
Lindholm, P. Sigurd, f. d. statsråd, led. av II kamin., ordförande
218
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 34
Bergegren, Astrid, kontorist, led. av II kamm.
Boo, Karl G. H., assistent, led. av II kamm.
Burman, Olof, direktör
Erbacke, K. Gunnar, direktör
From, J. Gideon, bankkamrer, led. av II kamm. (avliden den 23 maj 1988)
Hermansson, Bune, f. d. statsråd, direktör
Hillbo, Arne O., byråchef
Jungefors, Stig L. S., lagman
Nyberg, Olaus, redaktör, f. d. riksdagsman (fr. o. m. den 22 oktober 1968)
Wennerfors, Alf A:son, studierektor, led. av II kamm.
Experter:
Collett, John P. E., byrådirektör
Jonsson, K. Erland, docent
Larsson, Karl Gunnar, sekreterare (fr. o. m. den 1 november 1968)
Ragnarsson, Lennart, intendent
Sundgren, Lars J., lektor
Sekreterare:
Larsson, Karl Gunnar, sekreterare (t. o. m. den 31 oktober 1968)
Carlsson, Sven-Gunnar, konsulent (fr. o. m. den 1 november 1968)
Biträdande sekreterare:
Carlsson, Sven-Gunnar, konsulent (t. o. m. den 31 oktober 1968)
Stendahl, Anders L:son, assessor (fr. o. m. den 1 december 1968)
Lokal: Österlånggatan 14, 111 31 Stockholm, tel. 21 23 09
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 33.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 13 sammanträden.
Härutöver har utredningen företagit studieresor till Finland och Norge
den 4—9 februari samt till England och Frankrike den 13—19 oktober.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
34. Skattestrafflagutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1965 för
översyn av skattestrafflagstiftningen och därmed jämförlig lagstiftning (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 februari 1966):
Jungefors, Stig L. S., lagman, ordförande
Alexanderson, K. Erik, häradshövding, led. av I kamm.
Johansson, A. Erik M., taxeringsdirektör
Kristenson, E. Valter, metallarbetare, led. av II kamm.
Thornstedt, Hans G., professor
Experter:
Asplund, G. Lennart, chefsåklagare
219
Fi: 34
Riksdagsberättelsen år 1969
Engman, James, redaktör
Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Gunnarsson, Sven, t. f. kansliråd
Järnbrink, Hans G., avdelningschef
Lidbom, Carl G., rättschef
Thelander, N. Erik, avdelningsdirektör
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd
Sekreterare:
Nordenadler, Anders, hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Welander, Gösta, kammaråklagare (fr. o. in. den 1 februari 1968)
Bergh, Sten, regeringsrättssekreterare (fr. o. in. den 7 maj 1968)
Lokal: Finansdepartementets kommittéer, Skeppsbron 10, 1 tr., 11130
Stockholm, tel. 20 42 43
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 34.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sju sammanträden.
Dessutom har olika arbetsgrupper inom utredningen sammanträtt
vid ett flertal tillfällen. Studieresor till Helsingfors och Oslo har under
året företagits av en arbetsgrupp inom utredningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
35. 1966 års atomenergiutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1965 för
att utreda istatens fortsatta insatser på atomenergiområdet m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 februari 1966):
Lemne, Mats H., landshövding, ordförande
Hulthén, Lamek, professor
Lyberg, Bengt, direktör
Sjönander, Bo Jonas, budgetchef
Sekreterare:
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1967: H 19.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fyra
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
220
Kommittéer: Finansdepartementet
Fi: 37
36. Fondbörsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 februari 1966 för
översyn av börslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari
1966):
Wulff, Kurt E., generaldirektör, ordförande
Algott, Stig A., börschef
Aronson, S. Albert, direktör
Dahlström, Gösta E., fil. lic.
Eklöf, Kurt G. A., bankokommissarie
Hessler, S. Henrik, professor
Langenskiöld, Carl G. L., direktör
Philipson, P. Göran, direktör
Wahlgren, E. Göran, departementsråd
Wikander, Sten J. O., bankdirektör
Åhström, N. Åke A:son, hovrättsråd
Experter:
Hanner, Per V. A., auktoriserad revisor
Johnselius, Ingvar M., byråchef
Loheman, Arne, hovrättsråd
Steneborn, H. Arne, landskamrerare (t. o. m. den 30 juni 1968)
Stern, Torkel E., bankdirektör (fr. o. m. den 1 augusti 1968)
Sekreterare:
Johanson, Lars R., t. f. byråchef (fr. o. m. den 1 augusti 1968)
Stern, Torkel E., bankdirektör (t. o. in. den 31 juli 1968)
Lokal: Bankinspektionen, Drottninggatan 50—52, Box 40024, 103 41 Stockholm
40, tel. växel 24 21 20 (ordf. och sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1967: Fi 32.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tio sammanträden.
Utredningen har den 13 december 1968 avgett delbetänkandet »Förenklad
aktiehantering. Nya regler för aktiebrev och aktiebok» (SOU 1968: 59).
Utredningsarbetet i övrigt beräknas pågå under hela år 1969.
37. Utredningen om det skatterättsliga fastighetsbegreppet
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 april 1966 för att
överse reglerna för det skatterättsliga fastighetsbegreppet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1966):
Villner, Sven V., landskamrerare
Experter:
Farman, J. Hugo, intendent
221
Fi: 37
Riksdagsberättelsen år 1969
Jacobsson, L. Ebbe, f. d. direktör
Modigh, Pontus, bankdirektör
Sekreterare:
Granath, Nils O., t. f. departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sex sammanträden.
Därutöver har överläggningar ägt rum med 1966 års fastighetstaxeringskommittéer
och med representanter för olika myndigheter.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
38. Fastighetstaxeringskommittéerna
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1966 för undersökning
av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet respektive annan
fastighet vid 1965 års fastighetstaxering ävensom av behovet av ändrade
bestämmelser för fastighetstaxering.
Kommitté I, jordbruksfastighet:
Hagberg, A. Erik, professor, ordförande
Sköld, E. Tage, lantbruksdirektör
Steneborn, H. Arne, landskamrerare (t. o. in. den 30 juni 1968)
Experter:
Bergström, Carl Fredrik A., t. f. taxeringsintendent (fr. o. m. den 26 september
1968)
Eriksson, L. Valter, lantmätare (fr. o. m. den 3 september 1968)
Gunnarsson, A. Birger, byrådirektör (fr. o. m. den 3 september 1968)
Hall, A. Bertil, överingenjör
Hallman, Eric R., byråchef (fr. o. m. den 1 februari 1968)
Lindholm, Gösta, förste taxeringsintendent (fr. o. m. den 1 juli 1968)
Sekreterare:
Thorselius, Ulf T., kansliråd (fr. o. m. den 11 december 1968)
Kommitté II, annan fastighet:
Carlegrim, N. Erik A., professor, ordförande
Manhem, B. T. Seth, landskamrerare
Thorselius, Ulf T., kansliråd
Experter:
Samma som åt kommitté I samt
Steneborn, H. Arne, landskamrerare (t. o. m. den 30 juni 1968)
Lokal: Wenner-Gren Center. Postadress: Fastighetstaxeringskommittéerna,
Sveavägen 166, 1 tr, 113 46 Stockholm, tel. 30 82 76
Direktiven för kommittéerna, se 1967: Fi 35.
222
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 40
Kommittéerna har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 22
gemensamma sammanträden, varjämte arbetsgrupper inom kommittéerna
sammanträtt ett 30-tal gånger.
Kommittéerna har avgett dels den 5 juni 1968 sammanställning av huvudresultatet
av 1965 års allmänna fastighetstaxering beträffande skattepliktiga
fastigheter inom kommuner, kommunblock och län (SOU 1968:31), dels
den 30 juni samma år betänkande med förslag till vissa ändringar i fastighetstaxeringens
regler och organisation (SOU 1968: 32).
Kommittéerna beräknas slutföra sitt arbete under våren 1969.
39. 1966 års myntkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1966 för
att slutföra översynen av myntlagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 16 december 1966):
Lindberg, N. Olof, t. f. departementsråd, ordförande
Gustafsson, G. Åke, bankdirektör
Ulvfot, Benkt H., myntdirektör
Expert:
Malmgren, Kurt K.-G., kansliråd
Sekreterare:
Westling, Klas V., kammarrättsfiskal
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (ankn. 2055)
Direktiven för utredningen, se 1967: Fi 36.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 27 sammanträden,
varjämte kommittén i Helsingfors deltagit i ett av finska finansministeriet
anordnat möte för diskussion rörande de nordiska ländernas
myntsystem in. m.
Kommittén har i skrivelse den 15 januari 1968 avgett förslag till metall
il - och 2-kronemynlen m. in.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1969.
40. Byggnadsindexkommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 mars 1967 för utredning
om konstruktion av prisindex på byggnads- och anläggningsområdet
in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):
Fastbom, E. Lennart, planeringschef, ordförande
Carlsson, G. Arne V., länsbostadsdirektör
Hinno, Rein, departementssekreterare
Kjessel, Bo, byggnadsråd
223
Fi: 40
Riksdagsberättelsen år 1969
Mildner, Erwin A., fil. lic.
Rnist, Erik H., professor
Experter:
Ivarsson, Holger I., avdelningsdirektör
Lindén, Yngve T., byrådirektör
Sekreterare:
Hahr, L. H. Anders A., civilingenjör
Lokal: Statens institut för byggnadsforskning, Valhallavägen 191, Box
27163, 102 52 Stockholm 27, tel. 63 56 20 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: Fi 43.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit åtta sammanträden.
Kommittén har i en första etapp främst inriktat sitt arbete på
frågor avseende index för bostadsbyggandet. Försöksvisa beräkningar av
byggnadsprisindex för statsbelånade flerfamiljshus har utförts. Resultaten
av dessa har ställts till statistiska centralbyråns förfogande för att av verket
kunna utnyttjas i samband med beräkningen av paritetstal för år 1969.
Utredningsarbetet beräknas pågå nnder hela år 1969.
41. Bgggnadsupphandlingsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 mars 1967 för översyn
av formerna för avtal om husbyggande för statens räkning m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):
Ödeen, Stig A. E., f. d. generaldirektör
Experter:
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd
Fridman, Bo A., auktoriserad revisor (fr. o. m. den 25 juli 1968)
Lindholm, Martin, avdelningschef (fr. o. m. den 21 oktober 1968)
Marknäs, N. Sigurd V., byggnadsråd
Ramnek, J. Lennart, direktör (fr. o. m. den 25 juli 1968)
Ström, Per G. A., kommunalråd
Sundeil, C. E. Yngve, direktör
Söderström, Olle, direktör
Tammelin, Paul A. V., överdirektör (fr. o. m. den 25 juli 1968)
Sekreterare:
Nuder, Ants, tekn. lic.
Lokal: Österlånggatan 14, 111 31 Stockholm, tel. 21 29 11
Direktiven för utredningen, se 1968: Fi 44.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 19 sammanträden.
Vidare har utredningen haft överläggningar i Eskilstuna, Linköping,
Lund, Malmö, Umeå och Västerås med myndigheter och företag
224
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 42
samt i Helsingfors, Köpenhamn och Oslo med herörda centrala myndigheter
och byggnadsföretagarorganisationer.
Utredningsmannen har den 27 maj 1968 avgett delbetänkandet »Upphandling
av byggnader. Del 1 Formerna» (SOU 1968: 20).
Delbetänkandet rörande kostnader för upphandlingsadministration och
därmed sammanhängande frågor beräknar utredningen framlägga under
år 1969.
42. 1967 års gruvutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 april 1967 med
uppdrag att mot bakgrund av strukturrationaliseringen och därmed sammanhängande
sysselsättningssvårigheter inom gruvindustrin i Mellansverige
i samråd med berörda organisationer undersöka läget och utsikterna för
denna industri samt, i den mån denna undersökning ger anledning till detta,
föreslå åtgärder i syfte att främja industrins rationella utveckling och därmed
sysselsättningens tryggande på längre sikt (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 april 1967):
Lundberg, Sten G. J., generaldirektör, ordförande
Abenius, Håkan W., disponent
Boman, Johan (Jan) E., direktör
Nilsson, Bernt E. N., förbundssekreterare
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Experter:
Delin, Lars A., hovrättsråd
Gullberg, Hans E., revisionssekreterare
Sekreterare:
Croneborg, K. O. Rutger, kommerseråd (t. o. m. den 1 september 1968)
Schumacher, Göran W., fil. kand. (fr. o. m. den 15 oktober 1968)
Biträdande sekreterare:
Larsson, Lars-Erik, departementssekreterare (t. o. m. den 13 juni 1968)
Frigren, Suzanne M., departementssekreterare (fr. o. m. den 14 juni 1968)
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 9, tel.
10 47 79 (sekreteraren). Postadress: Finansdepartementet, Fack, 103 10
Stockholm 2
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit nio sammanträden.
Dessutom har mindre arbetsgrupper inom utredningen sammanträtt
vid skilda tillfällen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
8 Bihang till riksdagens protokoll 1969.1 samt.
Riksdagsberättelsen
225
Fi: 43
Riksdagsberättelsen år 1969
43. Betalningsbalansutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 juni 1967 för att utreda
frågan om förbättrad betalningsbalansstatistik (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 juli 1967):
Metelius, Bengt E., docent
Experter:
Lemne, Carl-Göran, t. f. bankokommissarie
Nyström, Lars A., bankkamrer
Sekreterare:
Grassman, Sven H. W., forskarassistent
Lokal: Storkyrkobrinken 9, tel. 21 66 83. Postadress: Finansdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1968: Fi 46.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit nio
sammanträden. Därutöver har överläggningar ägt rum med representanter
för olika myndigheter och organisationer.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
44. Kapilalskatteberedningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 juni 1967 för översyn
av förmögenhets- samt arvs- och gåvobeskattningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 juni 1967):
Walberg, Sten S., regeringsråd, ordförande
Abelin, Hans Henrik G. Z., hovrättsassessor
Alemyr, Stig R., rektor, led. av II kamm.
Brandt, Erik R., f. d. ombudsman, led. av II kamm.
Hermansson, Herbert E., lantbrukare, led. av I kamm.
Ottosson, C. E. Holge, direktör, led. av I kamm.
Tistad, Eskil G. D., tulldirektör, led. av I kamm.
Experter:
Edlund, C. Bertil, kansliråd
af Klercker, E. Bertil T :son, jur. dr.
Larsson, Tage K. L., försäkringsdirektör, med. dr.
Lindberg, Lars G. B., advokatfiskal
Rönquist, Karl-Axel, förste taxeringsintendent
Stahl, Ivar, byråassistent (fr. o. m. den 18 november 1968)
Steneborn, H. Arne, landskamrerare
Sekreterare:
Anclow, Per R., kammarrättsfiskal
226
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 46
Lokal: Rosenbad 2ni, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt. 22 45 00/
2056, rikssamt. växel 23 62 00 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1968: Fi 47.
Beredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 19 sammanträden.
Dessutom har arbetsgrupper inom beredningen sammanträtt
vid skilda tillfällen. En arbetsgrupp inom beredningen har vidare företagit
en studieresa till Oslo.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
45. 1967 års sjömansskattekommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1967 för att
överse de bestämmelser som gäller för beskattningen av sjömän och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 22 juni 1967):
Ekman, S. Gösta, rättschef, ordförande
Bååw, Hjalmar H. W., redaktör
Forssblad, N. Douglas, direktör
Hallin, Yngve Hj., kansliråd
Uhlin, P. Georg, ombudsman
Wolgast, Hans H. B., kontorsföreståndare
Sekreterare:
Johnsson, Gunnar I., förste länsassistent
Lokal: Sjömansskattekontoret, Fack, 403 10 Göteborg 2, tel. 031/17 22 80
växel
Direktiven för utredningen, se 1968: Fi 48.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit nio sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1969.
46. Sakkunniga med uppdrag att överlägga med varvsindustrin
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
tillsammans med representanter för varvsindustrin undersöka de svenska
varvens situation med avseende på lönsamhet, finansiering, produktivitet
m. m. samt föreslå de statliga åtgärder undersökningen kan aktualisera:
Nyström, Per I., landshövding, ordförande
Grafström, Erik O. H., generaldirektör
Nilsson, Åke, förbundsordförande
Wallén, Axel O. A., expeditionschef
Sekreterare:
Nordström, Bengt F., överingenjör
Biträdande sekreterare:
227
Fi: 46
Riksdagsberättelsen år 1969
Åström, E. Rune, fil. kand. (fr. o. m. den 1 oktober 1968)
Lokal: Länsstyrelsen, Fack, 403 10 Göteborg 2, tel. växel 031/17 22 80
(ordf.) och Statens Vattenfallsverk, Fack, 162 10 Vällingby 1, tel. växel
87 00 00 (sekr.)
Särskilda direktiv har inte meddelats.
De sakkunniga har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit åtta
sammanträden och sammanträffat fem gånger med varvens representanter
för överläggningar.
Utredningar och förhandlingar beräknas pågå under större delen av år
1969.
47. 1967 års kommunalskattekommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 13 oktober 1967 för
att utreda frågor angående reglerna för utbetalning av kommunalskattemedel
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 november 1967):
Oredsson, S. Malte, generaldirektör, ordförande
Boo, Karl G. H., assistent, led. av II kamm.
Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör
Lindström, Harry I., direktör
Palm, N. Sture, redaktör, led. av I kamm.
Sanell, P. Åke, t. f. kansliråd
Thufvesson, Bengt E., departementssekreterare
Expert:
Gadd, P. Arne E., revisionsdirektör
Sekreterare:
Werbell, Bror I., byrådirektör
Lokal: Riksrevisionsverket, Fack, 100 26 Stockholm 34, tel. växel 54 15 80
(sekr.)
Direktiven för kommittén, se 1968: Fi 51.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fem sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
48. Planering sb er edning en
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1967 med
uppgift att undersöka möjligheterna för en ökad samordning och utveckling
av prognoser och planer inom den offentliga sektorn och inom det enskilda
näringslivet med sikte på att skapa bästa möjliga underlag för en regional
utvecklingsplanering (se Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1968):
Feldt, Kjell-Olof, statssekreterare, ordförande
228
Kommittéer: Finansdepartementet pj. 49
Edgren, Gösta A., avdelningschef
Ekström, Bert O., sekreterare
Fröjd, S. Arne, landssekreterare
Höök, Erik S. V., t. f. planeringschef
Ivar son, Kjell, sekreterare
Kahlin, Tage H. G., direktör
Svenson, S. Göte, t. f. planeringschef
Tersman, Rune F. B., direktör
Suppleanter:
Pettersson, Eric B., civilekonom (för Ekström)
Nordberg, Anders E., direktör (för Ivarson)
Petzäll, Ingvar A., direktör (för Kahlin)
Ericsson, Kjell, finanssekreterare (för Tersman)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Särskilda direktiv har inte lämnats.
Beredningen har under tiden januari—oktober 1968 hållit fyra sammanträden.
Beredningens verksamhet beräknas pågå under hela år 1969.
49. 1968 års utredning om rörtransport av olja och gas
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 januari 1968 för
utredning rörande anläggande av pipelines för olja och naturgas (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 februari 1968):
Lalander, N. Sven O. A., driftdirektör, ordförande
Carlsson, Arne R., direktör
Danielson, Nils-Gustaf F., byråchef
Eliasson, Lars M., lantbrukare, led. av II kamm.
Seger, S. Walter, direktör
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Wååg, Nils E., byggnadsingenjör, led. av I kamm.
Experter:
Ekström, John E., ekon. lic.
Fjsestad, Björn O. S:son, ekon. stud.
Ljungberg, Allan I. E., avdelningsdirektör
Lundmark, Nils A. J., byrådirektör
Pehrzon, Lars E., direktör
Sekreterare:
Holmin, Nils E., avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm, departementssekreterare
229
Fi: 49
Piiksdagsberättelsen år 1969
Lokal: Statens vattenfallsverk, 162 87 Vällingby, tel. 87 00 00
Direktiven (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet
den 26 januari 1968):
Frågan om byggande av rörledningar (pipelines) för transport av råolja
eller oljeprodukter har utretts tidigare.
Den år 1964 tillkallade energikommittén framlade i en rapport hösten
1967 (Stencil Fi 1967:8) en prognos om energiförbrukningens tillväxt i
Sverige för tiden fram till år 1985.
Den förutsedda utvecklingen kommer att ställa stora krav på transportapparaten.
Inom Sverige har oljan hittills transporterats med bil» båt och
tåg. I andra delar av världen har man sedan länge även begagnat sig av
pipelines för transport av olja och naturgas. En starkt accellererande utbyggnad
av pipelinesystem pågår f. n. i många länder. Särskilt upptäckten
av stora naturgastillgångar i Sovjetunionen, Västeuropa och Nordsjön medför
kraftiga utbyggnader av rörledningsnät för distribution av gas.
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1966 har en utredning
tillkallats rörande lagstiftning om anläggande och utnyttjande av rörledningar
för transport av olja m. in. (1967 års riksdagsberättelse s. 192).
Utredningen skall med beaktande av bl. a. näringspolitiska, transportpolitiska
och försvarspolitiska intressen behandla frågor rörande expropriation,
koncession, ansvarighet, säkerhetsåtgärder m. m.. Vidare har 1967 års
riksdag (ABU 1967:40, rskr 319) anhållit om utredning angående anläggande
av rörledningar för transport av olja i Sverige.
Enligt min mening kan den volymmässiga ökningen av energiförbrukningen
gynnsamt påverka de teknisk-ekonomiska förutsättningarna för att
anlägga och driva oljepipelines i Sverige. En utbyggnad av centraliserade
uppvärmningsanläggningar och kraftvärmeverk, baserade på olja, kan också
i den mån de inte förläggs i direkt anslutning till importhamn medföra
att underlaget förbättras för anläggande av pipelines. Det är inte heller
uteslutet att en del av det svenska energibehovet i framtiden kommer att
täckas med naturgas. Export och import av naturgas sker redan i Europa
genom sammanbindning av pipelinesystem över gränserna.
Mot denna bakgrund anser jag, att behovet av att anlägga pipelines för
olja eller naturgas i Sverige nu bör undersökas närmare. En utredning bör
därför komma till stånd med uppgift att studera de allmänna tekniska och
ekonomiska förutsättningarna för anläggning och drift av sådana ledningar.
Arbetet bör i första hand avse en transportekonomisk undersökning
med syfte att skapa underlag för statens och näringslivets långsiktiga planering
när det gäller utformningen av transportsystemet för olja och gas.
Mera ingående tekniska utredningar bör inte genomföras i detta sammanhang.
Med utgångspunkt från föreliggande prognoser över energiefterfrågans
utveckling bör utredningen bl. a. kartlägga den väntade fördelningen på
olika produkter och olika regioner och i anslutning därtill studera vilken
transportkapacitet och vilka transportvägar, som med nuvarande och planerade
anläggningar kan stå till förfogande. Förutsättningarna för att i
systemet kunna infoga pipelines — för transport av råolja, oljeprodukter
230
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 50
och naturgas — bör därefter belysas. Bland de faktorer som därvid har
betydelse, och alltså bör närmare undersökas, vill jag särskilt nämna lokaliseringen
av raffinaderier och petrokemisk industri.
I anslutning härtill bör utredningen vidare ta hänsyn till den internationella
utvecklingen på området. Möjligheterna att samordna en utbyggnad
av pipelines med grannländerna bör också undersökas.
Anläggande och drift av ett pipelinesystem kan förändra strukturen inom
de branscher som blir berörda. Utredningen bör därför analysera effekterna
av olika alternativ för systemets organisation och finansiering.
Utredningen bör vidare uppmärksamma de beredskaps-, försvars- och
säkerhetsaspekter som hänger samman med anläggandet av pipelines. Även
de krav från miljövårdssynpunkt som bör ställas på utförandet av sådana
anläggningar bör tas med i bedömningen. Slutligen bör beaktas det arbete
som pågår inom den tidigare nämnda utredningen rörande lagstiftning på
området och inom andra utredningar, vilkas uppdrag kan ha beröring med
den nu aktuella frågan.
Utredningen har under tiden februari—oktober 1968 hållit fyra sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
50. Företagsdelegationen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 februari 1968 för
vissa frågor gällande statliga företag (se Post- och Inrikes tidn. den 14 mars
1968):
Olhede, Iv. Sven-Göran, statssekreterare, ordförande
Bjurel, A. Bertil E., generaldirektör
Bodström, T. Lennart, direktör
Geijer, K. Arne, Landsorganisationens ordförande, led. av I kamm.
Hagnell, Hans, fil. lic., led. av II kamm.
Hjalmarsson, Harry H., direktör
Svärd, N. Gunnar, generaldirektör, f. d. riksdagsman
Söderström, Olof A. V., direktör
Experter:
Dennis Andersson, Bengt, kansliråd
Hasslev, Nils-Olov F., departementsråd
Larsson, Sven E., kansliråd
Nordenfalk, S. R. E. Johan, departementsråd
Sekreterare:
Östberg, Jan O., civilekonom
Biträdande sekreterare:
Hummerhielm, Lars A., kanslisekreterare
Svärd, Barbro M., departementssekreterare
231
Fi: 50
Riksdagsberättelsen år 1969
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1, Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. 22 40 70/552
Direktiv (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet den
9 februari 1968):
En politik för full sysselsättning, för en fortsatt utveckling av vårt samhälle
mot ökad välfärd, valfrihet och jämlikhet och för en aktiv och växande
insats i det internationella samarbetet förutsätter ett expansivt och konkurrenskraftigt
näringsliv. Samhällets insatser har därför sedan länge varit
inriktade på att stimulera företagen till fortlöpande omställningar och moderniseringar
och att skapa betingelser för att denna omställningsprocess
kan äga rum utan att den enskildes trygghet hotas. Mot bakgrund av den
aktuella ekonomiska utvecklingen har denna politik intensifierats och delvis
nya medel blivit påkallade. Med den struktur, som vårt näringsliv har, är
det ofrånkomligt att en aktiv näringspolitik huvudsakligen påverkar de
privata företagen. De statliga företagens — affärsverks och bolags — produktionsvärde
utgör f. n. 6 å 7 % av bruttonationalprodukten, och de sysselsätter
något mer än 200 000 personer, motsvarande ca 6 % av den yrkesverksamma
befolkningen. För de anställda liksom för landets ekonomiska
utveckling är det givetvis väsentligt att de betydande resurser som finns
inom de statliga företagen utnyttjas effektivt och ger möjlighet till ökad
sysselsättning och expansion. En aktiv statlig företagspolitik måste utgöra
en viktig del av den framtida näringspolitiken.
Målsättningen för de statliga företagen kan sammanfattas under rubrikerna
expansion, lönsamhet och effektiv konkurrens. De två första målen
skiljer sig i sin allmänna formulering inte från vad som gäller för privatägda
företag. Men motivet för statligt företagande har hittills också i flertalet
fall varit att lösa sådana från samhällsekonomisk synpunkt angelägna
uppgifter som av enskilt vinstintresse styrda företag av olika skäl inte varit
avsedda eller lämpade för. Detta har påtagligt varit fallet bl. a. vid tillkomsten
av de statliga företag som haft en direkt sysselsättningsskapande uppgift
— företag som kommit till stånd såväl genom nyetablering som genom
övertagande av nedläggningshotade privatägda företag.
Som ett allmänt mål för de statliga företagens verksamhet bör gälla kravet
på lönsamhet. Genom tillfredsställande lönsamhet skapas en grundläggande
förutsättning för en expansion av den statliga företagsamheten. På
så sätt kan denna fylla sin roll som en dynamisk faktor i näringslivets fortsatta
utveckling. De statliga företagen bör också fullgöra de speciella uppgifter
som samhället ålägger dem. Det är angeläget att dessa speciella uppgifter
preciseras för de olika företagen. I de fall där dessa uppgifter kommer
i konflikt med kravet på lönsamhet, vilket kan bli fallet vid mer markerade
sysselsättnings- och lokaliseringsuppgifter, är det angeläget att denna
målkonflikt närmare analyseras. Bl. a. bör prövas om lönsamhetsaspekten
kan renodlas genom att de ekonomiska konsekvenserna av de speciella
uppgifterna uppskattas och behandlas så att de icke belastar företagens
bokslut. Utan en sådan precisering och kostnadsfördelning blir den företagsekonomiska
målsättningen oklar och svår att förverkliga.
För att de statsägda företagen framgångsrikt skall kunna tillgodose kraven
på konkurrenskraft och expansion måste de arbeta under ändamåls
-
232
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 50
enliga former. För de statliga aktiebolagens del torde detta i stort sett
redan vara fallet. Företagens förhållande till ägaren (staten) skiljer sig i
regel inte från vad som gäller för privatägda företag. Undantag från regeln
utgör de fall där företagen behöver nya kapitaltillskott av ägaren och
— i vissa fall — då företagen önskar finansiera nyinvesteringar genom
upplåning. Vidare saknar de statliga företagen möjlighet att erhålla lokaliseringsstöd.
Företagens egenskap av statsägda medför givetvis också att
insynen i och den offentliga debatten om dessa företags verksamhet är
mer långtgående än vad som är normalt i den privatägda delen av näringslivet.
Häri ligger enligt min mening ett betydande egenvärde. Det formella
förfarande, som nu tillämpas vid kapitaltillskott och i vissa fall upplåning
inom den statliga bolagsgruppen, medför dock dels att dylika beslut
föranleder större tidsutdräkt än för motsvarande beslut inom de privatägda
företagen och företagsgrupperna, dels att de statsägda bolagen i vissa
fält — genom att de därvid förväntas ge offentlighet åt sina detaljerade
planer m. m. — kommer i ett konkurrensmässigt ofördelaktigt läge i förhållande
till andra företag.
För de statliga företag som drivs i form av affärsverk innebär den legala
formen att snabbheten i beslutsfattandet i flera fall måste eftersättas. Detta
var ett av motiven bakom tillsättandet av 1953 års utredning om de statliga
företagsformerna, som efter bl. a. delförslag rörande dåvarande statens
reproduktionsanstalt avgav ett principbetänkande år 1960 (SOU 1960: 32).
Detta föranledde beslut av 1962 års riksdag om bl. a. koncentration av de
långt uppdelade anslagen för investeringar i affärsverken och om utvidgade
möjligheter för verken till sekretesskydd (prop. 1962: 1, bil. 2, SU 14,
rskr 14). Frågan om behovet av en effektivisering av affärsverksformen har
nyligen aktualiserats genom vattenfallsstyrelsens förslag om verkets ombildning
till aktiebolag. Möjligheterna till en effektivisering och samordning
av försvarets verkstadsresurser är föremål för överväganden inom
1966 års verkstadsutredning. Denna har i sitt första betänkande (Fö stencil
1967: 9) behandlat bl. a. riktlinjerna för verkstadsorganisationen i stort
och för försvarets fabriksverks medverkan som samordnande organ. Det
bör också erinras om den pågående affärsverksutredningen som bl. a. prövar
den ekonomiska målsättningen för dessa verk och riktlinjerna för deras
taxepolitik.
I anslutning till nämnda utredningar och förslag torde det vara lämpligt
att nu överväga i vilken omfattning affärsverkens organisatoriska form
bör förändras i syfte att öka verkens effektivitet. Förhållandena är olika
för olika verk beroende bl. a. på graden av myndighetsfunktion och den
ensamrätt till viss verksamhet som ett verk kan ha. Det är därför möjligt
att någon generell lösning inte kan eller bör eftersträvas men det är angeläget
att man påskyndar de förändringar som ökar verkens effektivitet.
Det är också angeläget att affärsverken ges möjlighet och incitament i sina
arbetsformer att vidareutveckla sin verksamhet också på näraliggande områden
för att därigenom fullt utnyttja det kunnande och den initiativkraft
som finns inom verken.
Uppgiften att pröva olika lösningar av här nämnda och därmed sammanhängande
problem för de statliga bolagen och affärsverken bör anförtros
en särskild delegation för de statliga företagen. Ett nära samråd med företagen
utgör en självklar förutsättning för delegationens arbete.
8f Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
233
Fi: 50 Riksdagsberättelsen år 1969
En central uppgift för delegationen blir att föreslå riktlinjer för den långsiktiga
vidareutvecklingen av de statliga företagen. Delegationen bör därvid
ange vilka områden som framstår som särskilt lämpade för statligt företagande
med beaktande av de resurser och den kompetens som företräds
av de nuvarande statliga företagen och inom den statliga sektorn överhuvud
taget.
Delegationen bör vidare pröva formerna för organiserat samarbete mellan
olika företag och inom gruppen som helhet.
Syftet bör vara att genom rationalisering, kraftsamling och vidareutveckling
skapa bästa möjliga betingelser för ett expansivt och effektivt statligt
företagande. Ett samarbete med privatägda, kommunägda och kooperativa
företag bör också kunna komma i fråga. Delegationen bör självfallet
utnyttja de erfarenheter som vunnits inom berörda departement och
även beakta de möjligheter till samarbete mellan de statliga företagen och
en vidareutveckling av deras aktivitet som det i årets statsverksproposition
aviserade utvecklingsbolaget erbjuder (prop. 1968: 1, bil. 9, s. 111). Formerna
för finansiering i sådana fall där företagens egna medel eller upplåningskapacitet
är otillräckliga bör ägnas särskild uppmärksamhet. Målsättningen
bör därvid vara att anvisningen av medel till företagens utveckling
sker i former som inte försvagar deras konkurrensförmåga i förhållande
till andra företag samtidigt som riksdagens kontroll av företagens utveckling
upprätthålls.
1 syfte att nå snabba resultat bör delegationen i sådana fall där detta bedöms
lämpligt successivt avge förslag till åtgärder.
Delegationen har under tiden februari—oktober 1968 hållit tio sammanträden.
Delegationen beräknas fortsätta sin verksamhet under år 1969.
51. Checklöneutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 mars 1968 att utreda
frågan om checklön och därmed sammanhängande problem (se Post- och
Inrikes tidn. den 20 mars 1968):
Lundell, Sture V., regeringsråd
Lokal: Regeringsrätten, Kungl. slottet, v. valvet, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. 11 30 67
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 1
mars 1968):
Användandet av checkar som betalningsmedel har under de senaste åren
fått stor utbredning. Anledningen härtill är främst det s. k. checklönesystemet.
Antalet checkkonton i de svenska affärsbankerna uppgick år 1950 till
180 176 och år 1960 till 326 987. Motsvarande siffra år 1966 var 1 039 962,
varav ca 75 % var checklönekonton. I sparbankerna fanns år 1966 107 569
checklönekonton och i jordbrukskasserörelsen fanns 153 514 checkräkningar.
Till kriminalpolisen i Stockholm ingavs enligt där förd statistik år 1960
234
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 51
93 anmälningar om checkbedrägerier (varje anmälan omfattar som regel
flera brott) och motsvarande siffror var år 1962 469, år 1964 1 302 och år
1966 2 001. Enligt Sveriges Officiella Statistik var antalet anmälda checkbedrägerier
för hela riket år 1965 10 019 och år 1966 13 001. Motsvarande
siffror för Stockholms stad var 2 663 respektive 4 785. Vid sidan av de statistiskt
belagda checkbedrägerierna har också märkts en ökning av antalet
kontohavare som systematiskt överskrider sina checkräkningar.
Det här redovisade siffermaterialet tyder på att det föreligger ett samband
mellan checklönesystemets utveckling och checkbedrägeriernas ökning.
Mot bakgrund härav finns det enligt min uppfattning skäl att nu
tillsätta en utredning med uppgift att kartlägga de hittills vunna erfarenheterna
av checklönesystemet och föreslå lämpliga åtgärder för att stävja
det tilltagande missbruket av checkar.
Fördelarna med checklön är uppenbara. Löntagaren kan använda checken
som betalningsmedel och därigenom samtidigt minska sitt behov av
kontanter och öka sin betalningsberedskap. När det är fråga om likvider
på större belopp är det också fördelaktigt både för den som betalar och för
den som tar emot betalningen att slippa kontanter. För arbetsgivaren medför
checklönesystemet stora besparingar. Kontanter för löneutbetalningar
behöver inte skaffas och räknas upp, arbetet med själva utbetalningen faller
bort och arbetstid för löntagarna går inte förlorad vid utbetalningen.
Vidare är det klart att det sparande som uppnås genom checklönesystemet
är till fördel för bankerna. För bankerna tillkommer värdet av att kontakter
skapas med en ofta helt ny kundkrets.
Före checklöneräkningarnas tillkomst berodde anskaffningen av checkräkning
på den enskildes bedömning av de fördelar han kunde vinna genom
en sådan räkning. Dessutom prövade bankerna i varje enskilt fall om kunden
i fråga lämpligen borde anförtros checkräkning. Därmed begränsades
också checkens användningsområde. Denna mekanism har emellertid satts
ur funktion genom checklönesystemet genom vilket alla löntagare inom en
grupp rutinmässigt förses med checkräkningar. Ett väl fungerande checkräkningssystem
är beroende av att checkräkningshavaren besitter mognad
och rättsmedvetande och ett visst ordningssinne. Sådana egenskaper kan
inte garanteras hos alla anställda vid ett företag. Att i förväg gallra ut de
anställda som inte bör betros med checklöneräkning låter sig knappast
göras.
Ibland har det gjorts gällande att checken kommit att utnyttjas på ett
sätt som inte är rationellt. Trots att det från bankernas sida har framhållits
att checkar inte bör skrivas ut på småbelopp används checkar inte sällan
som betalningsmedel exempelvis vid köp av tobak, choklad och bio- och
resebiij etter eller vid smärre inköp för hushållet. Å andra sidan finns det
skäl anta att många löntagare använder sin checkräkning mera som ett
banktillgodohavande än som betalningsmedel. Från detaljhandeln bär framhållits
att det ökade bruket av checkar lett till ökade kostnader och sämre
service bl. a. genom längre expedieringstider. Postverket har liknande erfarenheter.
Från bankhåll har uppgivits att checklönerörelsen åtminstone
sedd isolerad från den övriga bankverksamheten har mindre god lönsamhet,
eftersom transaktionsfrekvensen på kontona är hög och det genomsnittliga
saldot relativt lågt.
Den föreslagna utredningen bör ingående belysa de problem som här
235
Fi: 51
Riksdagsberättelsen år 1969
endast antytts. Särskilt bör undersökas i vilken omfattning och till vilka
typer av betalningar som löntagare använder checkar som betalningsmedel.
Utredningen skall söka ge en så fullständig och klar uppfattning som möjligt
av checklönesystemets konsekvenser för samhället i dess helhet. Om
utredningen skulle finna att systemet medför allvarliga olägenheter bör
den framlägga därav betingade förslag till förbättringar. Med hänsyn till
checklagens internationella anknytning bör checkrättsliga frågor inte tas
upp i detta sammanhang. Inte heller synes problemen böra angripas med
straffrättsliga medel. En central uppgift för utredningen blir att föreslå åtgärder
ägnade att stävja det tilltagande checkmissbruket. Olika möjligheter
bör prövas. Närmast till hands torde ligga att legitimationskontrollen skärps
och effektiviseras både i banker och hos dem som tar emot checkar som
betalning. Genomförandet av en sådan åtgärd bör i första hand ske genom
frivilliga överenskommelser mellan banker och branschorganisationer. Vid
behandlingen av legitimationsfrågan bör uppmärksamhet ägnas åt den s. k.
bankrekommendationen, som innebär att bankerna under vissa villkor
garanterar inlösen av checkar på högst 500 kronor som tagits emot i detaljhandeln
som betalning för varor. Utredningen bör också undersöka möjligheterna
att begränsa bruket av checkar vid allehanda småbetalningar, där
användningen av kontanter är det mest rationella betalningssättet.
I den mån resultatet av kartläggningen av checklönesystemets allmänna
verkningar påkallar det bör utredningen ha fria händer att pröva och föreslå
alternativa system för löneutbetalning genom de betalningsförmedlande
organen. I detta sammanhang bör beaktas erfarenheterna från de kontolönesystem,
sparlön och postlön, som inte har checken som betalningsmedel.
Utredningsuppdraget har anknytning till ämnen som behandlats av andra
utredningar inom såväl den statliga som den privata sektorn och som behandlas
av vissa pågående utredningar. De synpunkter, rekommendationer
och förslag som sålunda kommit eller kommer fram som resultat av andra
utredningar bör beaktas av den nu förordade utredningen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
52. Utredning med uppdrag att se över normerna för bestämmande av
ersättning vid intrång av kraftledning i åkermark och jämförlig mark
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 april 1968 för att se
över normerna för bestämmande av ersättning vid intrång av kraftledning
i åkermark och jämförlig mark (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj
1968):
Olsson, Oskar F., vattenrättsdomare
Experter:
Haraldson, Åke, professor
Åkerman, N. Håkan, överdirektör
Sekreterare:
Fogelkvist, Karl Gustaf, hovrättsfiskal
Lokal: Övre Norrbygdens vattendomstol, Fack, Luleå, tel. 0920/156 20
236
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 53
Särskilda direktiv har inte lämnats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
53. Traktamentsbeskattningsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 april 1968 för att
utreda frågan om traktamentsbeskattningen och därmed sammanhängande
uppgiftsskyldighet (se Post- och Inrikes tidn. den 31 augusti 1968):
Elfving, Folke R. A., landskamrerare
Experter:
Birkenstedt, F. Harry, ekonomichef
Eklund, Erik G., direktör
Näsholm, Birger, byråchef
Schärman, S. Olof, kanslichef
Sekreterare:
Koch, Göran E. M., förste länsnotarie
Lokal: Länsstyrelsen, Fack, 403 10 Göteborg 2, tel. 031/17 81 00
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 19
april 1968):
Genom ändringar år 1963 i kommunalskattelagen den 28 september 1928
(nr 370) (prop. 120, BeU 43, rskr 294, SFS 265) åstadkoms vissa förenklingar
i dittills gällande regler om beskattning av traktamenten. Den skattefrihet
som av ålder gällt för statliga traktamenten utsträcktes till att omfatta
traktamenten från kommuner och vissa andra offentliga organ. Skatteplikten
för privata traktamenten bibehölls däremot, men det föreskrevs att
avdrag skulle medges utan särskild utredning med det traktamentsbelopp
som uppburits om detta inte översteg ett normalbelopp som fastställts av
riksskattenämnden.
Samtidigt med att dessa bestämmelser infördes lämnades nya regler om
kontrolluppgifter som arbetsgivare skall lämna till ledning för de anställdas
taxering (SFS 1963: 266). Redan tidigare gällde att traktamentsersättningar
som inte överstiger 500 kr. för år och anställd inte behöver uppges på kontrolluppgiften.
Det räcker att med s. k. kryssmarkering på kontrolluppgiften
notera att traktamente utgått till den anställde. År 1963 infördes samma
bestämmelse för de fall då antalet förrättningsdagar för helt år räknat inte
är fler än 24.
Arbetsgivares uppgiftsskyldighet i nämnda hänseenden överensstämmer
med arbetstagarens deklarationsplikt. Om traktamentsersättningen inte behöver
tas upp på kontrolluppgift är mottagaren av ersättningen inte heller
skyldig att deklarera beloppet. Denna bestämmelse genomfördes år 1963
samtidigt med de bestämmelser som antytts i det föregående. En ytterligare
möjlighet till förenklad uppgiftsskyldighet infördes år 1967 genom bestämmelsen,
att förste taxeringsintendenten i det län där arbetsgivarens hemortskommun
är belägen under vissa förutsättningar kan medge att arbetsgivaren
i stället för att lämna specificerad uppgift om traktamentsersättning
vid förrättning inom riket endast behöver anmärka i kontrolluppgiften att
sådan ersättning utgått (prop. 31, BeU 19, rskr 130, SFS 109). Arbetsgivare
237
Fi: 53
Riksdagsberättelsen år 1969
som fått sådant medgivande är i förevarande hänseende praktiskt taget
jämställd med statlig och kommunal myndighet.
De genomförda bestämmelserna har medfört förenklingar framför allt
för de skattskyldiga och för taxeringsmyndigheterna men även för arbetsgivarna.
Som naturligt är när en större reform av beskattningsreglerna
genomförs, har emellertid efter hand uttalats önskemål från olika håll om
justeringar av bestämmelserna i belysning av gjorda erfarenheter. Kritiken
mot de nyss antydda bestämmelserna har tagit sig delvis motsägande uttryck.
Å ena sidan har gjorts gällande att bestämmelserna inte är tillräckligt
långtgående vad avser förenkling och likställdhet med statliga traktamenten.
Å andra sidan framhålls att bestämmelserna är alltför liberala med
hänsyn till de grunder som eljest gäller för avdragsrätt vid beskattningen.
Redan i det anförande till statsrådsprotokollet som föranledde prop.
1967: 31 ställde jag mig positiv till en översyn av bestämmelserna rörande
traktamentsbeskattningen sedan tillräcklig erfarenhet vunnits av de materiella
reglernas tillämpning i praktiken. I samband med en sådan översyn
borde också uppgiftsskyldigheten beträffande traktamentsersättning omprövas.
Enligt min mening föreligger numera sådan praktisk erfarenhet av de
bestämmelser på förevarande område som genomförts år 1963 och sedermera
för att en översyn av bestämmelserna kan anses aktuell. Vid översynen
bör beaktas de vunna erfarenheterna och de från olika håll framförda
synpunkterna på hur de berörda bestämmelserna verkat i praktiken. Det
bör utredas om ytterligare möjlighet föreligger att förenkla bestämmelserna
och bringa dem närmare vad som gäller om traktamenten på det statliga
området. Även den uppgiftsskyldighet som sammanhänger med traktamentsbeskattningen
bör om möjligt förenklas.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
54. Utredningen för utveckling av system med differentierade
lönekostnads pålägg
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1968 med uppdrag
att utveckla system med differentierade lönekostnadspålägg (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juni 1968):
Kalén, Olof H., lönedirektör
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
22 59 60
Särskilda direktiv har inte lämnats.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
55. TEKO-utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 maj 1968 för översyn
av vissa frågor rörande textil- och konfektionsindustrierna (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 juli 1968):
Lemne, Mats H„ landshövding, ordförande
238
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 55
Canarp, Curt S. T., byråchef
Ekendahl, Sigrid H. E., f. d. riksdagsledamot
Johansson, Göte, direktör
Lind, S. Ivan, förbundsordförande
Lindquist, J. Ivar, direktör
Lindqvist, Olle O. G., kommerseråd
Sjöberg, E. Valter, förbundsordförande
Tessmar, Lennart E. J., direktör
Walldén, G. Rudolf, direktör
Experter:
Bernunger, Sten E., direktör
Björkhammar, Stig A., förste ombudsman
Ekström, John E., ekon. lic.
Pettersson, Eric B., civilekonom
Sergenius, Tore G., direktör
Strandberg, A. Valter, direktör
Sekreterare:
Claesson, Göran C.-O., direktör
Biträdande sekreterare:
Sundin, Arvid J., civilekonom
Lokal: Wenner-Gren Center, Sveavägen 166, 7 tr., 113 46 Stockholm, tel.
31 76 30,31 76 70, 32 49 09
Direktiv (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet den
17 maj 1968):
Textil- och konfektionsindustrierna (TEIvO-industrierna) var under mellankrigstiden
förhållandevis expansiva. Produktionsökningen låg vid ca 5 %
per år för båda branscherna tillsammans. Framförallt var det bomulls- och
konfektionsindustrin som bidrog till ökningen. Efter krigsårens stagnation
skedde en ny snabb produktionsuppgång, underbyggd av uppdämda inhemska
behov och försvagad utländsk konkurrens. I början av 1950-talet normaliserades
efterfrågeutvecklingen samtidigt som importkonkurrensen skärptes,
vilket ledde till en totalt sett stagnerande produktionsvolym fram t. o. m. år
1958. Tiden därefter har kännetecknats av fortsatt hårt importtryck och
lägre produktionsökning än genomsnittligt inom industrin men samtidigt
av en målmedveten och i många fall framgångsrik satsning på export.
Medan produktionen inom TEKO-branscherna i stora drag utvecklats likartat
fram till mitten av 1960-talet, har förändringarna i fråga om sysselsättningen
gått i olika riktningar. Under 1920-talet undergick TEKO-industriernas
andel av den totala sysselsättningen inom industrin ingen nämnvärd
förändring för att därefter stiga under 1930-talet. Därefter har andelen
successivt sjunkit. Denna utveckling har varit märkbar inom textilindustrin
där sysselsättningen under perioden 1945—1965 sjunkit med ca 30 %, medan
antalet sysselsatta inom konfektionsindustrin varit relativt konstant.
För båda branscherna har den här angivna utvecklingen följt en trend
som innebär att de renodlade konsumtionsvaruindustriernas andel sjunker
239
Fi: 55
Riksdagsberättelsen år 1969
vid stigande levnadsstandard medan bl. a. verkstadsindustrins och den kemiska
industrins andelar stiger.
Den ökade takten i denna omvandling återspeglas i en absolut nedgång i
produktionen de senaste åren. Nedgången blev först märkbar och har hittills
varit störst inom textilindustrin. För innevarande år förutses produktionsminskning
även inom konfektionsindustrin. Sysselsättningen inom branscherna
tillsammans har sjunkit med över 10 000 personer, eller ca 12 %,
sedan år 1965.
Från statsmakternas sida har vidtagits vissa temporära åtgärder för att
lösa akuta sysselsättningsproblem. Här kan nämnas överenskommelser vid
olika tidpunkter om begränsning av importen till Sverige.
Vidare kan nämnas det nyligen givna bemyndigandet till överstyrelsen för
ekonomisk försvarsberedskap att upparbeta en del av beredskapslagren av
ull till väv. Detta har medverkat till att upprätthålla sysselsättningen inom
ylleindustrin. För att öka sysselsättningsmöjligheterna och differentiera industrin
inom södra delen av Älvsborgs län dit problemen i hög grad är koncentrerade
frigavs under en del av år 1966 investeringsfonderna för företag
som gjorde investeringar inom Borås-området.
Utvecklingen på konfektionssidan har under den senaste tiden tilldragit
sig speciell uppmärksamhet. Kommerskollegium har nyligen färdigställt en
utredning av de problem som sammanhänger med lågprisimporten av konfektion.
Utredningen visar att vissa delar av konfektionsindustrin utsatts
för en förstärkt importkonkurrens. För vissa, ofta mer standardbetonade,
artiklar har importandelen starkt ökat. För år 1967 pekar siffrorna på en
övertillförsel till den svenska marknaden vilken kommer till synes i viss
lagerökning hos tillverkarna. Tillgängliga uppgifter tyder på en klar försämring
av orderingången från hemmamarknaden för den svenska industrin.
Kollegiet anser det vara svårt att utan mer ingående undersökningar bedöma
industrins möjligheter att möta utvecklingen och föreslår att en särskild
branschutredning tillsätts för allsidig analys och bedömning bland annat
av TEKO-industriernas konkurrensförutsättningar och utvecklingsmöjligheter
på sikt. Vidare finner kollegiet läget för industrin vara sådant att det får
anses motiverat vidta temporära åtgärder för att få utvecklingen under kontroll.
Kollegiet anser dock att dessa åtgärder bör begränsas till förhandlingar
med vissa länder i syfte att nå överenskommelse om temporära exportbegränsningar.
Det till kollegiet knutna handelspolitiska rådet har inte haft
något att erinra mot kollegiets förslag, med undantag av att ett par ledamöter
i rådet ansåg att de temporära åtgärderna borde ske i form av svensk
importreglering.
TEKO-industriernas problem har tidigare utretts ganska ingående.
I likhet med kommerskollegium anser jag att det aktuella läget inom berörda
industrier påkallar en ny undersökning av deras konkurrensförutsättningar
och utvecklingsmöjligheter liksom av de åtgärder, bl. a. från statens
sida, som kan behöva vidtas för att främja TEKO-industriernas framtida konkurrenskraft.
Svårigheterna är denna gång mera koncentrerade till konfektionssidan
än vad som var fallet då de tidigare utredningarna gjordes. Det
bör dock framhållas att konfektionsindustrins svårigheter i betydande grad
överförs på textilindustrin, vars produkter till stor del utgör råvara inom
konfektionsindustrin.
240
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 55
Särskilda sakkunniga bör tillkallas för att behandla dessa frågor.
De sakkunniga bör till att börja med göra en snabb kartläggning av det
aktuella läget inom TEKO-industrierna. Denna del av arbetet torde väsentligen
kunna baseras på redan befintligt utredningsmaterial. Detta gäller t. ex.
kommerskollegiets förut omnämnda utredning och avsnittet om TEKO-industrierna
i koncentrationsutredningens nyligen publicerade betänkande
om industrins struktur- och konkurrensförhållanden (SOU 1968:5). Här
kan också nämnas de studier som pågår inom Industriens utredningsinstitut
rörande lågprisimportens sammansättning och omfattning samt vissa analyser
härav, ävensom vissa utredningar som under senare år gjorts inom
berörda branscher.
De sakkunnigas bedömning måste vidare baseras på en undersökning av
vilka faktorer som betingar den nuvarande lågprisimporten och hur dessa
faktorer kan väntas utvecklas samt på studier av situationen inom TEKOsektorn
i andra med Sverige jämförbara länder.
På grundval av detta material bör de sakkunniga göra en bedömning av
hur den sannolika utvecklingen på TEKO-området skulle gestalta sig om
inga särskilda näringspolitiska åtgärder skulle vidtas. Härigenom skapas underlag
för överväganden om behovet av sådana.
Det bör stå de sakkunniga fritt att sedan det kartläggande arbetet slutförts
framlägga delförslag beträffande åtgärder av brådskande natur som då
kan visa sig påkallade.
Strukturomvandlingens problem är som redan antytts särskilt påtagliga
inom konfektionsindustrin på grund av den snabbhet med vilken betingelserna
för denna bransch nu förändras. Vidare skapar den starka regionala
koncentration som utmärker båda branscherna speciella sysselsättningsproblem.
Näringspolitiken bör inte syfta till att med handelspolitiska eller andra
stödåtgärder bevara industrier som inte kan hävda sig utan statligt skydd.
Dess mål bör i stället vara att stimulera en utveckling mot effektiva och på
sikt internationellt konkurrenskraftiga företag. Den omvandling som kan
vara nödvändig måste dock ske i former och i en takt som reducerar svårigheterna
för de anställda och begränsar kapitalförstöring. De sakkunniga
bör därför ägna särskild uppmärksamhet åt effekterna för sysselsättningen
av TEKO-industriernas framtida utveckling liksom av de sakkunnigas förslag.
De sakkunniga bör i detta avseende hålla nära kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna.
Resultatet av utredningen bör kunna läggas till grund för planeringen av
de arbetsmarknads- och näringspolitiska åtgärder, som eventuellt kan visa
sig nödvändiga för att på sikt trygga sysselsättningen för de anställda i de
regioner som nu har hög koncentration av TEKO-industri.
De sakkunnigas huvuduppgift bör alltså vara att undersöka TEKO-industriernas
möjligheter att under rådande internationella förhållanden framgångsrikt
och varaktigt stärka sin konkurrenskraft genom fortsatt strukturell
omvandling. Den ökade köpkraften och modemedvetenheten, den växande
fritiden med därav följande allt större behov av utrustning öppnar intressanta
möjligheter att skapa nya och konkurrenskraftiga produkter. Genom
ett framgångsrikt utnyttjande av sådana konkurrensmedel som mode,
design och kvalitet har åtskilliga företag inom TEKO-industrierna också
mycket framgångsrikt genomfört en nyinriktning av sin produktion. De sak
-
241
Fi: 55
Riksdagsberättelsen år 1969
kunniga skall självfallet i sitt arbete beakta konsumenternas intresse av en
förmånlig pris- och kvalitetsutveckling på textilområdet.
Mot bakgrund av den för vissa textilprodukter sjunkande självförsörjningsgraden
bör de sakkunniga i kontakt med överstyrelsen för ekonomisk
försvarsberedskap också beakta de särskilda beredskapssynpunkter som kan
vara väsentliga i detta sammanhang. Jag vill erinra om att överstyrelsen
f. n. studerar denna fråga och väntas under året lägga fram resultatet härav.
Bland de åtgärder eller förhållanden som bör bli föremål för de sakkunnigas
överväganden kan här nämnas följande.
Möjligheterna till fortsatta rationaliseringar inom TEKO-industrierna bör
övervägas, såväl vad gäller produktion som marknadsföring och administration.
På produktionssidan bör det vara av speciellt intresse att överväga om
ytterligare lcostnadsbesparande mekaniserings- och hanteringsfördelar kan
vinnas inom konfektionen. Undersökningen kan här också inriktas på bl. a.
de möjligheter som kan finnas till samverkan i olika former exempelvis i
fråga om specialisering och funktionsfördelning. Av intresse är vidare att
utreda förutsättningarna för en ytterligare breddning och ökning av den under
senare år starkt expanderande exporten. En annan viktig uppgift är att
klarlägga vilka finansiella resurser, som kan bli behövliga i den fortsatta
rationaliserings- och integrationsprocessen.
Med beaktande av forskningsverksamheten vid bl. a. Svenska textilforskningsinstitutet
bör behovet av insatser för forskning och serviceverksamhet
övervägas.
Då möjligheterna att genomföra olika åtgärder i hög grad blir beroende
på industrin själv är det självfallet av vikt att de sakkunniga bedriver sitt
arbete i aktiv samverkan med de berörda branschernas organisationer och
enskilda företag. Därigenom ökas möjligheterna att åstadkomma för branscherna
praktiskt användbara och nyttiga utredningsresultat och att skapa
ett positivt intresse hos företagen att dra nytta av de förslag till åtgärder
som kan komma att läggas fram.
Utredningen har till och med oktober 1968 hållit två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
56. Arbetsgruppen för Allmänna Förlaget
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1968 med uppdrag
att förbereda bildandet av ett statligt aktiebolag för allmän förlagsverksamhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 juni 1968):
Ericsson, John A., verkställande direktör, led. av I kamm., ordförande
Gustafsson, Åke G., departementsråd
Sjölin, Nils A., överlantmätare
Sekreterare:
Gustafsson, L. Börje, byrådirektör
Lokal: Blasieholmstorg 11 C, 3 tr, 111 48 Stockholm, tel. 10 38 04, 20 95 29,
20 96 18
Arbetsgruppen har under tiden juli—oktober 1968 hållit sammanträden,
242
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 57
överläggningar och samrådskontakter nnder 21 dagar. Den 24 september
1968 godkände patent- och registreringsverket firma Aktiebolaget Allmänna
Förlaget för registrering.
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1969.
57. Havsresursutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1968 för att
verkställa utredning rörande uppläggningen av en långsiktig inventering av
kontinentalsockelns naturtillgångar (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juli
1968):
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Experter:
Brotzen, Otto, byråchef
Cassel, Bo G. H., kommendörkapten
Ehlin, Ulf R. U., byrådirektör
Engström, Arne V., professor
Fehrm, E. Martin, generaldirektör
Hessland, Ivar R., professor
Kullenberg, E. Börje, professor
Lindquist, Armin H., t. f. avdelningsföreståndare
Ljunggren, Sven E., överingenjör
Palmstierna, Hans A. K., docent
Thunberg, K. I. Anders, t.f. sjöfartsråd
Zeilon, Jan S. J., laborator
Sekreterare:
Vessby, Erik J. M., fil. kand.
Biträdande sekreterare:
Oscarsson, Bo S. I., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 08/22 45 00
Direktiv: (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet den
28 juni 1968):
Riksdagen har ställt 100 000 kr. till Kungl. Maj :ts förfogande under reservationsanslaget
Sveriges geologiska undersökning: Prospektering för en
utredning rörande uppläggningen av en allmän långsiktig inventering av
kontinentalsockelns naturtillgångar (prop. 1968: 1 bil. 9 p. E 10, SU 7 p. 16,
rskr. 7).
Det hävdvunna geologisk-geografiska begreppet kontinentalsockeln betecknar
den förhållandevis långsamt sluttande del av havsbotten, som är belägen
mellan stranden och början av den s. k. kontinentalsluttningen, där
bottenprofilen antar en brantare lutning ned mot de stora havsdjupen.
Övergången anses i allmänhet ske på omkring 200 meters djup. Kontinen
-
243
Fi: 57
Riksdagsberättelsen år 1969
talsockelns bredd varierar inom olika delar av världen från någon kilometer
till många tiotal mil. De havsområden som omger Sverige torde få anses
tillhöra kontinentalsockeln.
Kontinentalsockeln är i stort sett av samma geologiska uppbyggnad som
näraliggande landområden. Mineraltillgångar av samma slag som finns på
land får därför förutsättas finnas inom kontinentalsockeln. Huvuddelen
av de fyndigheter som nu bearbetas på sockeln är dock lösa avlagringar.
Havsbottens topografi och beskaffenhet är i betydande utsträckning bestämmande
för möjligheterna att anlägga farleder, broar och hamnar, för
fisket samt för en bedömning av betingelserna att sänka avfall av olika
slag eller för att lägga ut tele- och elkablar etc. En brytning av undervattenstälcter
av grus, sand och andra jordarter kräver ingående kännedom
om avlagringarnas omfattning och beskaffenhet, brytningens effekt på vattenströmningar
och på de morfologiska kustprocesserna (erosion, ackumulation
etc.).
Havsbottens beskaffenhet påverkas av olika mänskliga åtgärder. Framförallt
kommer här ifråga sådana åtgärder som ändrar sedimenttransporten
och vattenföringen till havet.
Intresset för olika former av oceanografiska undersökningar bär på senare
år starkt tilltagit runt om i världen. Som exempel kan nämnas att
USA:s kongress i juni 1966 antog ett vidsträckt oceanografiskt program
samt att USA i början av år 1968 tog initiativ för att starta ett världsomspännande
och ämnesmässigt vittomfattande havsforskningsprojekt under
internationell styrelse.
Vidare kan nämnas att den franska nationalförsamlingen i slutet av år
1966 skapade en organisation för att samordna och genomföra ett omfattande
oceanografiskt program.
Även privata företag bedriver ett omfattande oceanografiskt arbete. Förutom
de verksamheter som sammanhänger med oljeletning och oljeutvinning
förekommer i betydande utsträckning andra aktiviteter med anknytning
till utforskning och exploaterande av havstillgångar och då främst
sådana som står i samband med gruvbrytning.
I Sverige har Sveriges geologiska undersökning utfört flygmagnetiska
mätningar inom delar av våra havsområden och bearbetat de erhållna resultaten.
Vidare har vissa seismiska mätningar gjorts i Östersjön. Därvid
framkomna data har tolkats geologiskt. Dessa undersökningar har gjorts
främst för att bedöma Östersjöns geologi med hänsyn till olje- och gasprospektering.
Sjöfartsstyrelsen har genom sjömätning insamlat ett betydande mått av
information om havsbottens utseende. Väsentliga uppgifter därom finns
även vid ett flertal universitetsinstitutioner.
Vid sidan av nämnda myndigheter bedriver ett flertal institutioner inom
det geovetenskapliga fältet en verksamhet som är av intresse vid en utforskning
av kontinentalsockeln. Bl. a. kan nämnas geologiska institutionen
vid Stockholms universitet, geologiska institutionen med avdelningen för
geofysikalisk malmletning vid Tekniska högskolan i Stockholm, geologiska
institutionen vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, avdelningen
för fasta jordens fysik vid Uppsala universitet, paleontologiska
institutionen vid Uppsala universitet och geologiska institutionen vid Lunds
universitet.
244
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 57
Vattenbalans, vattenföring, erosion och transport med vatten liksom andra
hydrologiska frågor behandlas vid de naturgeografiska institutionerna
vid Uppsala och Stockholms universitet, institutionen för oceanografi vid
Göteborgs universitet och institutionen för vattenbyggnad vid Tekniska
högskolan i Stockholm, vidare vid Sveriges metrologiska och hydrologiska
institut, hydrografiska avdelningen vid fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium
samt vid statens vattenfallsverk.
Nämnas bör också att ett halvstatligt företag inom en nära framtid förväntas
få tillstånd att utföra en omfattande prospektering efter olja och
naturgas inom de svenska havsområdena.
Mot bakgrund av intresset av att i framtiden kunna exploatera olika
naturtillgångar inom havsområden bör en allsidig inventering av de svenska
delarna av kontinentalsockeln komma till stånd.
Målsättningen för inventeringen bör vara att klarlägga kontinentalsockelns
uppbyggnad, sammansättning och förändring, att uppsöka ekonomiskt
intressanta förekomster av oorganiska råvaror och kolväten, att få
fram sådana data, som kan utnyttjas för att minska förorening och förstöring
av kusterna, underlätta navigering och bidra till att skapa förutsättningar
för att kustanläggningar skall kunna lokaliseras och uppföras
på lämpligaste sätt, etc. Innan inventeringen påbörjas bör en utredning
verkställas som kan läggas till grund för planläggningen av arbetet. För
utredningen bör tillkallas en särskild sakkunnig.
Den sakkunnige bör kartlägga de befintliga resurserna för ifrågavarande
forskning samt avgränsa och beskriva forskningsområdet. I samband med
denna kartläggning bör en dokumentation av befintligt material och av pågående
forskningsprojekt göras. Mot bakgrund härav bör samordningsproblemen
granskas. Möjligheten att lösa dessa problem inom ramen för befintlig
organisation bör undersökas liksom möjligheten att samla undersökningsresultat
och information om pågående undersökningsprojekt till
något eller några befintliga organ.
Den sakkunnige bör också utarbeta en långsiktig plan för att inom ramen
för befintliga resurser samordna forskningsinsatserna mot speciella
projekt som kan bedömas ha hög prioritet. Den allsidiga inventeringen bör
inledningsvis omfatta bedömning och tolkning av redan förefintliga data.
Ett intresse bör därvid vara att i möjlig utsträckning inom projekten integrera
olika forskningsområden så att en så fullständig information som möjligt
erhålls. I den mån en samordning av de olika disciplinerna inte anses
vara rimlig med hänsyn till optimal resursanvändning bör en långsiktig
planering av projekt med hög prioritet inom resp. disciplin göras.
Utredningsarbetet bör även innefatta en långtidsplan för en successiv utbyggnad
av inventeringsverksamheten.
Utredningen höll sitt första sammanträde i oktober 1968.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
245
Fi: 58
Riks dag sb er ätt ds en år 1969
58. Utredning om formerna för förbättrad information och vidgat samarbete
mellan företag och samhälle
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1968 för
att utreda formerna för förbättrad information och vidgat samarbete mellan
företag och samhälle (se Post- och Inrikes tidn. den 29 augusti 1968):
Eckerberg, Per A., landshövding, ordförande
Aronsson, Harald S., kommunalråd
Edgren, Gösta A., avdelningschef
Feldt, Kjell-Olof, statssekreterare
Haglund, D. Wilhelm, bruksdisponent
Lidbom, Carl G., rättschef
Pettersson, Eric B., civilekonom
Tilert, C. Reidar, statssekreterare
Sekreterare:
Heurgren, Sven C. O., hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Berg, Bengt Åke, civilekonom
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
Direktiv (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet den
15 augusti 1968):
För att skydda viktiga medborgarintressen har det sedan länge ansetts
nödvändigt att samhället har insyn i och kontroll av verksamheten inom
företag av olika slag. Skyddet kan gälla de anställda i företagen, konsumenterna
av företagens produkter, insättare i bankinstituten, försäkringstagare,
företagens borgenärer eller den fysiska miljön kring företagen.
Som exempel på hur skydd av dessa olika slag åstadkommits kan nämnasden
insyn och kontroll som utövas av arbetarskyddsstyrelsen, yrkesinspektionen,
bank- och försäkringsinspektionen, pris- och kartellnämnden,
sprängämnesinspektionen, byggnadsnämnder och under senare tid naturvårdsverket.
I lagstiftningen rörande aktiebolag och ekonomiska föreningar
har också uppställts regler som möjliggör insyn och kontroll.
Denna insyn och kontroll har vuxit fram gradvis. Den har betingats av
den tekniska utvecklingen och de nya risker som denna har medfört, men
framför allt är samhällets åtgärder resultatet av en vidgad syn på samhällets
ansvar.
Under det senaste årtiondet har de ekonomiska förhållandena präglats
av förändringar i allt snabbare tempo. Ett framträdande drag i den industriella
utvecklingen är den strukturrationalisering som sker i vårt land
liksom i andra industrialiserade länder genom koncentration av verksamheten
till allt större företag eller till sammanhållna företagsgrupper. Detta
är en följd bl. a. av att marknaderna internationaliserats, vilket ökat kraven
på konkurrensförmåga, samt av att produkterna blivit alltmer tekniskt
avancerade och ofta ingår i komplicerade produktsystem som kräver ökad
specialisering och integration mellan produktionsenheterna.
Denna fortskridande omvandling av vårt näringsliv är nödvändig för att
246
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 58
bevara en fortsatt framstegstakt och en stigande lönebetalningsförmåga.
Men den innebär samtidigt ökade påfrestningar för många ansfällda. Det
är i vårt samhälle självklart att dessa svårigheter måste bemästras solidariskt.
Produktionens framsteg får inte köpas till priset av otrygghet och
sysselsättningsproblem för betydande grupper på arbetsmarknaden.
I utvecklingen mot ökad koncentration av den ekonomiska verksamheten
spelar förmögenheternas fördelning och finansinstitutens inflytande på
ägarintressena en betydande roll. Ett begränsat antal affärsbanker, förvaltnings-
och investmentbolag har kommit att utöva ett allt starkare inflytande
över näringslivet. Detta gäller även vissa s. k. allmännyttiga stiftelser.
En fortsättning av den pågående utvecklingen innebär därför att förändringar
i vårt näringslivs produktionsinriktning och lokalisering än mindre
än tidigare kommer att styras av beslut som ett stort antal självständiga
företagare fattar oberoende av varandra. Den ökande ekonomiska koncentrationen
innebär i stället att ett fåtal personer, som av naturliga skäl
huvudsakligen beaktar ägare- och företagsekonomiska aspekter, avgör inriktningen
och omfattningen av näringslivets produktion och investeringar.
Dessa utomordentligt viktiga avgöranden är således i allt väsentligt undandragna
medinflytande från det allmännas sida trots den betydelse de har
för både löntagarnas sysselsättning och samhällets egna investeringar och
andra ekonomiska åtaganden.
Vid bedömningen av de förhållanden som jag här nämnt är det viktigt
att erinra om en väsentlig förutsättning för det snabba ekonomiska framåtskridande
som fört vårt land till en internationell tätposition, nämligen den
positiva och förstående inställningen från de anställdas sida till näringslivets
fortlöpande omvandling. Denna inställning har haft sin grund i övertygelsen
att förändringar som motiverats främst av företagsekonomiska
skäl, oftast också tillgodosett löntagarnas långsiktiga intresse. Det är angeläget
att denna inställning kan bevaras. Men detta kan ske endast om de
anställda kan vara förvissade om att den ekonomiska utvecklingen och
därmed de nödvändiga omställningarna är ett villkor för fortsatt och utvidgad
trygghet i inkomst och sysselsättning, inte ett hot mot tryggheten.
Förutsättningen härför är att sysselsättningstryggheten bevaras också under
den framtida strukturomvandlingen. Detta blir möjligt endast om samhället
— och näringslivet i samarbete med samhället — är berett till aktiva
insatser. Det är likaledes nödvändigt att löntagarna får garantier för att de
avgörande besluten om näringslivets utveckling fattas i sådana former att
deras rättmätiga intressen blir fullt beaktade.
Samhället har under de gångna åren vid flera tillfällen ställts inför uppgiften
att lösa akuta sysselsättningsproblem som uppstått vid driftsinskränkningar
och nedläggningar. En av förutsättningarna för att arbetsmarknadsmyndigheternas
insatser i sådana fall skall bli effektiva är att
förändringar i sysselsättningen i god tid varslas. Genom ett nyligen träffat
avtal mellan arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsmarknadens huvudorganisationer
har skyldigheten för företagen att varsla om planerade personalinskränkningar
inte oväsentligt utvidgats. Nyligen har också beslutats att
en samrådsgrupp med representanter för länsarbetsnämnd, arbetstagare
och kommun skall bildas vid varje omställning för att föreslå lämpliga åtgärder
och följa dess förlopp.
Möjligheterna att använda de arbetsmarknadspolitiska medlen har här -
247
Fi: 58
Riksdagsberättelsen år 1969
igenom ytterligare förbättrats. Åtgärderna begränsas dock i dessa fall till
reaktioner på beslut som redan har fattats. Det är därför angeläget att redan
innan beslulen fattas erhålla erforderliga informationer. I många fall
tillämpas ett sådant förfarande redan i dag.
För den näringspolitiska planeringen är det av vikt att alla mer betydande
sysselsättningsförändringar som övervägs — både på kortare och längre
sikt — blir kända i god tid. Sådan information är en nödvändig förutsättning
för att samhället skall kunna aktivt använda de olika instrument som
samhället förfogar över inom näringspolitiken och därmed förverkliga målet
för denna politik, nämligen en ökad trygghet även på längre sikt. Här
kan som exempel på sådana statliga medel nämnas skilda slag av samhällelig
kreditgivning via investeringsbanken, i form av kreditgarantier
eller lokaliseringsstöd, eller de insatser som görs för att stimulera teknisk
forskning och utveckling. Det är ofta i fråga om samhälleligt engagemang
av denna typ av intresse att undersöka konsekvenserna av olika alternativa
insatser från samhällets sida. En bättre överblick över dessa förhållanden
liksom över olika tänkbara alternativ i fråga om lokalisering, investeringsprojekt
etc. medför en högre grad av handlingsfrihet och bör rimligtvis
bereda väg för effektivare insatser. Den intensifierade regionala och fysiska
planering, som nu är under uppbyggnad, förutsätter också, om den skall
kunna fungera effektivt, bättre möjligheter än f. n. att klarlägga konsekvenserna
av enskilda företags olika investeringar och andra åtgärder med
effekter på planeringen.
Jag vill också peka på en annan utvecklingstrend på det ekonomiska området,
nämligen den vidgade internationella integrationen. Denna tar sig
f. n. bl. a. uttryck i ökade svenska investeringar i utlandet. Detta är i och
för sig ett naturligt inslag i nuvarande utveckling mot ökad internationell
integration. Samtidigt innebär det emellertid ibland en utflyttning av viss
del av en tidigare inom landet bedriven produktion. En sådan utveckling
kan menligt inverka på sysselsättningstryggheten inom vissa regioner. För
att de problem som härvid uppstår på ett effektivt sätt skall kunna bemästras
är det angeläget att informationen till samhället rörande dessa utlandstransaktioner
förbättras. Vid en ytterligare vidgad ekonomisk integration
är det vidare att förvänta ett stegrat intresse från utländska företags sida
att få inflytande inom svenska företag. Även beträffande sådana förhållanden
är det angeläget att samhället får erforderlig information innan transaktionen
fullbordats.
Mot bakgrund av vad jag här anfört finner jag en utredning böra tillsättas
för att överväga i vilka former större öppenhet och vidgad samverkan
kan skapas mellan samhälle och näringsliv. Utgångspunkten bör vara att
söka få till stånd en sådan samordning av de olika medel som samhället
förfogar över, att strukturomvandlingen av vårt näringsliv kan genomföras
med all hänsyn såväl till de anställdas trygghet som till effektiviteten. Det
ligger i utvecklingens natur att gränsdragningen mellan enskilda och offentliga
beslut ständigt förskjuts. Det vidgade samarbete mellan samhälle
och näringsliv som den industriella utvecklingen så klart anvisar, kommer
att påverka företagens beslut både direkt och indirekt via de samhälleliga
åtgärder som utvecklingen aktualiserar. Samordningen och samplaneringen
syftar till en utveckling där olika medborgargruppers intressen blir tillgodosedda
och kan påverka de avgörande besluten.
248
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 58
Vilka former som förordas, får självfallet avgöras mot bakgrund av att
de angivna syftena skall kunna förverkligas så effektivt som möjligt och
anpassas till den planering som är under uppbyggnad såväl centralt som
regionalt. Samtidigt är det viktigt att föreslagna åtgärder får en sådan utformning
att de avpassas efter företagens planerings- och beslutsrutiner.
Den från företags- och konkurrenssynpunkt nödvändiga sekretessen måste
självfallet respekteras.
Flera olika vägar för att nå en tillfredsställande ordning är tänkbara.
Samarbetsformer bör i första hand etableras med avseende på de ekonomiskt
mest betydelsefulla företagen. Av särskilt intresse är därvid de organ
där de för utvecklingen i näringslivet mest avgörande besluten fattas, framför
allt de beslut som har större räckvidd för sysselsättning, produktion,
struktur- och branschutveckling samt regionala förhållanden. Sådana beslut
fattas, som jag tidigare framhållit, i allmänhet under medverkan av
affärsbankerna och de s. k. investmentbolagen. Dessa institutioner får härigenom
en central ställning och utredningen bör därför i första hand pröva
formerna för samarbetet med dessa organ.
Olika lösningar för att ernå större öppenhet och vidgad samverkan mellan
samhälle och näringsliv kan tänkas. En bedömning av formerna förutsätter
en närmare analys av beslutsprocessen och andra funktioner hos de
olika slag av företag och institutioner som kan tänkas bli berörda av ett
förslag om vidgad samverkan mellan samhälle och näringsliv.
En lösning är att det allmänna blir representerat i företagets styrelse. En
sådan styrelseledamots uppgift skulle i så fall vara att vid de olika förvaltningsåtgärderna
tillföra styrelsen de synpunkter som kan anföras med utgångspunkt
från behovet av rationell samhällsplanering och att verka för
att dessa synpunkter beaktas. Utredningen bör överväga denna lösning och
om denna väljs ta ställning till hur en sådan styrelseledamot bör tillförsäkras
möjligheter att fullgöra de angivna uppgifterna på ett meningsfullt
sätt.
Även andra åtgärder eller kombinationer av åtgärder kan tänkas. Utredningen
bör fritt pröva olika uppslag från de utgångspunkter som jag här
har angivit.
Utredningen torde i sitt arbete knappast kunna undgå att komma in på
frågan huruvida den ordning som f. n. gäller för ekonomisk upplysning
från olika slag av företag är tillfredsställande med avseende på de syften
utredningen skall söka tillgodose. För att tillfredsställa önskemålet om likvärdig
information kan en vidgad redovisning framstå som önskvärd såväl
i fråga om materialets omfattning som i fråga om publiceringsfrekvensen.
Frågan om ändrade redovisningsregler för aktiebolag prövas f. n. av aktiebolagsutredningen
och är även — från mer speciella utgångspunkter —
föremål för intresse från fondbördsutredningens sida. I den mån behov av
ändringar i redovisningsreglerna prövas föreligga med hänsyn till de syften
som tidigare nämnts bör likväl utredningen vara oförhindrad att ta upp
frågan. Härvid bör dock såvitt möjligt samråd äga rum med de nyssnämnda
båda utredningarna.
Vad jag nu sagt avser väsentligen samhällets behov av förbättrad information
beträffande näringslivet. Genom den offentlighetsprincip som ligger
till grund för verksamheten inom såväl statliga som andra samhällsorgan
och på en mångfald andra sätt är det väl sörjt för att näringslivet direkt
249
Fi: 58
Riksdagsberättelsen år 1969
får kännedom om olika åtgärder från samhällets sida som kan påverka dess
planering. Skulle emellertid några brister härvidlag framkomma under utredningens
arbete, bör förslag till förbättringar på dessa punkter framläggas.
Syftet med den föreslagna utredningen är att ge samhällssynpunkter och
löntagarintressen ett ökat inflytande på den ekonomiska utvecklingen.
Därigenom tas också ytterligare steg på vägen mot en vidgad ekonomisk
demokrati. Härmed sammanhänger nära ett annat angeläget reformområde,
nämligen en ökning av de anställdas direkta inflytande på arbetsplatserna.
Företagsdemokratifrågorna bör i vårt land med dess väl utvecklade och
starka fackliga löntagarrörelse i framtiden liksom hittills behandlas inom
ramen för förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Det kan emellertid
med skäl hävdas att företagsdemokrati också är ett viktigt samhälleligt
intresse eftersom den utgör ett nödvändigt inslag i en fullvärdig demokrati.
Samhället och löntagarrörelsen har därför ett gemensamt intresse av
att de många problem som sammanhänger med ett förverkligande av företagsdemokratin
blir belysta på ett mångsidigt och konstruktivt sätt. Det är
enligt min mening mot denna bakgrund naturligt att de statliga företagen
aktivt i samarbete med de fackliga organisationerna verkar för att dessa
frågor kommer närmare en lösning. Detta kan ske genom medverkan i sådan
verksamhet som kan ge praktiskt erfarenhetsmaterial för att bedöma
de lämpligaste framgångsvägarna på detta område. Till frågan om formerna
för en sådan verksamhet har jag för avsikt att återkomma i annat sammanhang.
Utredningsarbetet bör bedrivas så skyndsamt som frågornas karaktär
medger. För att ändå garantera en mångsidig belysning av dessa invecklade
frågor, bör utredningen inhämta erforderliga informationer och synpunkter
genom att anordna hearings med bl. a. representanter för de anställdas
organisationer, för företag och kreditinstitutioner och för de politiska
partierna. I former som bedöms lämpliga bör en redovisning av de
vid dessa hearings framkomna synpunkterna biläggas utredningens förslag.
Dessa bör också innehålla erforderliga förlattningsförslag.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
59. 1968 års kapitalmarknadsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 september 1968
för översyn av kapitalmarknadens struktur och funktionssätt (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 oktober 1968) :
Åsbrink, Per V., riksbankschef, ordförande
Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av II kamm.
Apelqvist, K. A. Seved, försäkringsdirektör
Browaldh, Tore, bankdirektör
Höök, Erik S. V., t. f. planeringschef
Iveroth, C. Axel, direktör
Johansson, Knut B. M., förbundsordförande, led. av I kamm.
250
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 59
Lindblad, Sven J. H., bankdirektör
Melir, Hjalmar L., borgarråd
Nordenskiöld, E. Otto E., ordförande i TCO
Sekreterare:
Hansson, Lars R., bankokommissarie
Lokal: Sveriges Riksbank, Helgeandsholmen, Box 2119, 103 13 Stockholm
2, tel. 22 82 00
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 13
september 1968):
Strukturförändringarna på kreditmarknadens utbudssida hänger i första
band samman med AP-fondens snabba tillväxt. Fonden svarade år 1967 för
inemot en tredjedel av den totala kreditgivningen. Av fondens utestående
lån hänförde sig 45 % till bostadssektorn, 35 % till näringslivet och resten
till staten och kommunerna. Fördelningen av den årliga kreditgivningen
har emellertid varierat. Sålunda gick år 1967 40 % till bostadssektorn, medan
näringslivets andel utgjorde 43 %.
Andelsökningen för AP-fonden motsvaras av andelsminskningar för andra
institut på kreditmarknaden. Särskilt gäller detta kapitalmarknadsinstituten.
Vidare har fördelningen av de övriga institutens långivning på olika
sektorer undergått förskjutningar. Sålunda har försäkringsbolagens och
även sparbankernas långfristiga nyplaceringar i minskad utsträckning avsett
bostadssektorns kreditförsörjning, som i ökad grad har skett genom
AP-fonden. Däremot har särskilt de enskilda försäkringsinrättningarna
ökat sin utlåning till näringslivet. Affärsbankerna bidrar till utbudet på
kapitalmarknaden genom köp av långfristiga obligationer, främst avseende
bostadsfinansiering. Dessa köp har varit stora under senare år. Sålunda
uppgick de år 1967 till 1,4 miljarder kr.
Den under större delen av 1960-talet snabba tillväxten i den ekonomiska
aktiviteten i landet har nödvändiggjort en restriktiv kreditpolitik för att
motverka tendenserna till en överkonjunktur varvid i och för sig välmotiverade
kreditbehov inte kunnat tillgodoses. Även om tidvis under 1960-talet
störningsfenomen och problem förelegat på kreditmarknaden, är dock
det förhållandet att en strukturellt så genomgripande reform som införandet
av ATP-systemet kunnat ske på ett smidigt sätt en indikation på ett inte
obetydligt mått av anpassningsförmåga hos kreditmarknadens institutioner.
Det kan även ses som ett uttryck för en väl avvägd placeringspolitik från
AP-fondens sida.
Kreditmarknadens utveckling under de kommande åren är av naturliga
skäl svår att med någon grad av precision förutse. I de tidigare nämnda
undersökningarna av den finansiella utvecklingen har dock försök gjorts
att utföra finansiella kalkyler för perioden fram till år 1975. Kalkylerna
bygger på vissa antaganden om bl. a. den realekonomiska utvecklingen och
har givetvis i stor utsträckning karaktär av räkneexempel. Prognoserna ger
emellertid en antydan om olika problem som kan bli aktuella. Främst är
det näringslivets kreditförsörjning som därvid träder i förgrunden. Kalkylerna
ger vid handen att företagens finansieringsbehov kan komma att öka
påtagligt om de investeringar inom näringslivet skall kunna genomföras
som krävs för att på sikt upprätthålla en hög takt i produktionstillväxten
251
Fi: 59
Riksdagsberättelsen år 1969
i ekonomin. Detta betyder att kraven på kreditmarknadens kapacitet stegras
inte bara kvantitativt utan även vad beträffar mekanismerna för anpassningen
av utbudet till efterfrågan. Även för kommunernas del kan det
visa sig realistiskt att räkna med en på sikt ökad efterfrågan på krediter.
Den kommunala utdebiteringen har i många kommuner nått en sådan höjd,
att möjligheterna att höja den i samma takt som under de senaste åren
kommer att vara begränsade.
Hur kreditutbudet kommer att gestalta sig under de kommande åren är
beroende av en rad olika faktorer, vars utveckling är svår att förutse. Klart
är emellertid att AP-fondens andel av kreditmarknaden kommer att fortsätta
att öka starkt. De kalkyler som utförts tyder på att AP-fonden redan
år 1970 skulle svara för omkring 40 % av utbudet på den organiserade kreditmarknaden.
Kreditmarknadens sätt att fungera och fördela krediter bestämmer i stor
utsträckning hur våra totala resurser används och påverkar därmed också
takten och inriktningen av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Från
samhällets synpunkt är det av största vikt att de tillgängliga resurserna
används så effektivt som möjligt. Kreditmarknaden måste vara organiserad
så att man erhåller en samhällsekonomiskt önskvärd fördelning av krediterna
mellan olika sektorer och investeringsobjekt. Härtill kommer kravet
att priset på krediter inte är onödigt högt.
En väsentlig sektor av kreditmarknaden har nyligen varit föremål för
en ingående översyn. Denna översyn, som gjorts av kreditinstitututredningen,
har omfattat bankinstituten, dvs. affärsbankerna, sparbankerna, postbanken
och jordbrukets kreditkassor. Bankinstituten är främst verksamma
på marknaden för kortfristig och medelfristig kreditgivning. På grundval
av kreditinstitututredningens betänkande »Samordnad banklagstiftning»
(SOU 1967:64) har inom finansdepartementet utarbetats förslag till ändring
av banklagstiftningen. Förslaget, som syftar till att göra bankinstituten
bättre skickade att möta de nya krav utvecklingen aktualiserat, har remitterats
till lagrådet. Proposition i ämnet är avsedd att föreläggas höstriksdagen.
En översyn bör nu göras av kapitalmarknadens struktur och funktionssätt.
Därmed avses i främsta rummet obligationsmarknaden och till denna
anknutna institut, översynen bör ske mot bakgrund av de allmänna effektivitetskriterier
som jag angivit i det föregående. Utredningen bör grunda
sina bedömningar på en genomgång av strukturförändringarna på kapitalmarknaden
under 1960-talet samt på en analys av hur kapitalmarknaden
och dess olika institut fungerat och fungerar som instrument för en rationell
fördelning av resurserna. Det är självfallet att utredningen måste göra
sin analys och sina bedömningar med beaktande av de tendenser, som i
framtiden kommer att göra sig gällande på kreditmarknaden.
Vissa utgångspunkter rörande den framtida tillväxten av nationalprodukten
och av investeringarna samt dessas fördelning på olika sektorer
bör utredningen kunna erhålla från långtidsutredningens undersökningar.
Det bör dock erinras om att konsekvenserna för kreditefterfrågan av en
viss investeringsutveckling beror på en rad olika faktorer som det inte torde
vara möjligt att förutse. Detta gäller bl. a. sparandets fördelning mellan
olika sektorer och skattepolitikens utformning. Övervägandena rörande kreditmarknadens
organisation bör därför i första hand ske med sikte på att
252
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 59
skapa förmåga till anpassning och flexibilitet inför förändringar såväl i
kreditefterfrågans storlek som i dess inriktning.
Frågan om de institutionella formerna för bostadsbyggandets kreditförsörjning
har nyligen prövats av delegationen för bostadsfinansiering, som
i en promemoria (SOU 1968: 30) lagt fram vissa förslag i denna fråga. Efter
vederbörlig remissbehandling kommer dessa förslag att anmälas för Kungl.
Maj :t. Den nu förordade utredningen bör givetvis beakta de beslut som
statsmakterna kan komma att fatta rörande formerna för bostadskreditgivningen.
En central fråga för utredningen att behandla gäller reglerna för APfonden.
De nu gällande bestämmelserna om fonden är samlade i reglementet
den 28 maj 1959 (nr 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning
(ändrat 1963: 78, 1965: 132 och 1967: 345).
Dessa regler har nu gällt under snart ett decennium. I sina huvuddrag
ansluter sig bestämmelserna till de förslag i ämnet som lades fram av 1957
års pensionskommitté. Jag vill erinra om att man vid tillkomsten av APfonden
förutsatte att en översyn av reglerna borde komma till stånd när
närmare erfarenheter förvärvats av fondförvaltningens funktionssätt. Pensionskommittén
angav för sin del att dess förslag närmast avsåg ett igångsättningsskede,
en övergångstid, under vilken man skulle få tillfälle att inhämta
erfarenheter och efter vilken en allmän omprövning av systemet borde
ske. Denna omprövning borde enligt kommitténs mening komma till
stånd under senare hälften av 1960-talet.
Kommittén ansåg härvid att hela utlåningsorganisationen borde tas upp
till en obunden prövning. På en punkt, nämligen i fråga om fondens utlåning
till näringslivet, föreslog kommittén att utredningsarbetet borde sättas
i gång snarast möjligt. Enligt kommitténs mening borde möjligheterna prövas
att bygga ut kreditmarknadens institutionella ram med nya hypoteksinstitut.
Under de gångna åren har mot bakgrunden härav ett flertal nya institut
tillkommit på kapitalmarknaden samtidigt som vissa tidigare existerande
institut expanderat kraftigt. Huvudsakligen gäller detta de s. k. mellanhandsinstituten,
såsom AB Industrikredit, AB Företagskredit, AB Svensk
Exportkredit och lantbruksnäringarnas kreditaktiebolag. Vidare har Svenska
Skeppshypotekskassan fått vidgade uppgifter och Skeppsfartens sekundärlånekassa
tillkommit. Som ett led i ansträngningarna i att skapa nya
kreditkanaler, bl. a. för AP-fondens placeringar, får också ses tillkomsten
av Sveriges Investeringsbank AB.
Förslag om en översyn av pensionssystemets och fondförvaltningens funktionssätt
har även väckts vid ett flertal tillfällen i riksdagen. I samband
med 1963 års beslut om avgiftsuttaget uttalade sig riksdagen för en utredning
om de samhällsekonomiska verkningarna av pensionssystemet m. m.
(2 EU 57, rskr 289). Det med anledning härav utförda utredningsarbetet
redovisas i det tidigare nämnda betänkandet »Finansiella långtidsperspektiv».
I detta belyses bl. a. AP-fondens funktion på kapitalmarknaden. Vidare
diskuteras takten i fonduppbyggandet och avgiftsuttaget. Frågan om en
översyn av fondens reglemente har vidare behandlats av Landsorganisationens
kongress år 1966. Till de frågor som enligt kongressen borde utredas
hörde möjligheten för fonden att i begränsad omfattning förvärva aktier
och fastigheter. Syftet härmed skulle vara att jämställa AP-fondens place
-
253
Fi: 59
Riks dag sb er ätt ds en år 1969
ringsregler med försäkringsbolagens. Vidare borde formerna övervägas för
ett engagemang från fondens sida, t. ex. genom särskilda för ändamålet bildade
förvaltningsbolag, i nyföretagande av betydande storlek.
Beträffande AP-fondens syfte vill jag erinra om att det grundläggande
motivet för fonden är önskemålet om en hög kapitalbildningstakt i samhällsekonomin.
Tilläggspensioneringen knöts därför samman med en fondbildning,
för att på den vägen ett önskvärt tillskott av det samhälleliga
sparandet skulle skapas. En betydande fondering är även motiverad av tilläggspensioneringens
eget intresse. Fonderingen möjliggör en utjämning
av utgifterna för tilläggspensioneringen så att avgifterna för utgående pensioner
inte behöver bli så stora i framtiden som de måste bli om man inte
avsätter några medel till en fond. Denna grundinställning till AP-fondens
syfte kom till uttryck redan vid införandet av tilläggspensioneringen och
har därefter bekräftats av statsmakterna vid flera tillfällen. Senast skedde
detta genom årets riksdagsbeslut om det fortsatta avgiftsuttaget (prop.
196S: 93, 2 EU 45, rskr 265). Någon anledning att nu ompröva fondens syfte
föreligger därför inte enligt min åsikt.
AP-fondens tillväxt bestäms, förutom av förräntningen av fondens medel
och av utgående pensioner, av avgiftsuttaget inom den allmänna tilläggspensioneringen.
Genom det nyss nämnda riksdagsbeslutet har avgiftsuttaget
fastställts fram till mitten av 1970-talet. Avgiften, som innevarande
år uppgår till 9 % av den pensionsgrundande inkomsten, kommer år 1974
att uppgå till 11 %. Pensionsfondens kapital beräknas vid gjorda antaganden
om realinkomstökning, levnadskostnadsstegring och medelsförräntning
komma att uppgå till omkring 65 miljarder kr. år 1974. Fonden kommer
alltså att fortsätta att växa i snabb takt. Detta gäller även åren efter 1974.
Även om den nu fastlagda nivån för avgiftsuttaget bibehålls, beräknas fonden
uppgå till ca 100 miljarder kr. före utgången av 1970-talet. Den förordade
utredningen bör vid sina överväganden om den långsiktiga utvecklingen
på kapitalmarknaden kunna utgå från en fonduppbyggnad av nu angiven
storleksordning. Det bör därför inte ankomma på utredningen att pröva
och framlägga förslag om den framtida politiken rörande avgiftsutlaget.
AP-fondens medel har till helt övervägande del tillförts obligationsmarknaden
samt kommunernas långfristiga upplåning. Endast i begränsad utsträckning
har fondens medel kanaliserats till institutioner med medelfristig
eller kortfristig utlåning. Främst återlånen, men även utlåningen till
mellanhandsinstituten, torde delvis avse medelfristig utlåning. Under senare
år har utlåningen till bostadsproduktion samt stat och kommuner
uppgått till 2/3 av fondens totala utlåning, medan utlåningen till näringslivet
svarat för 1/3. Fondens kreditgivning till näringslivet har skett främst
genom köp av industriobligationer och förlagsbevis samt utlåning till mellanhandsinstitut.
Återlånen svarar för 20 % av fondens utlåning till näringslivet,
vilket motsvarar ca 6 % av fondens totala utlåning.
Avgörande för fondens framtida placeringspolitik är givetvis utvecklingen
av finansieringsbehoven i samhället. Men den sammanhänger också med
fondens egen utlåningsorganisation och de principer som styr dess utlåning
samt långivningens former och grad av risktagande. Även avkastningssynpunkter
spelar in. En grundtanke bakom fondens hittillsvarande agerande
på kapitalmarknaden har varit att fondens medel skall kanaliseras i sådana
former att man från fondens sida inte direkt behövt ta ställning till den
254
Fi: 59
Kommittéer: Finansdepartementet
slutliga låntagarens kreditvärdighet och inte heller behövt göra någon närmare
prövning av investeringarnas räntabilitet. Organisatoriskt har det
medfört att fondens behov av resurser för administration och expertis kraftigt
begränsats.
De hittillsvarande formerna för fondens utlåning överensstämmer med
intentionerna vid fondens tillkomst. Statsmakterna uttalade då att fonden
inte borde konstrueras som en ny stor kreditinrättning utan dess utlåning
borde i huvudsak ske genom förmedling av andra kreditinstitut (prop.
1959: 100, SäU 1, rskr 269).
En av utredningens huvuduppgifter blir att överväga vilken inriktning
som skall ges fondens framtida utlåningsverksamhet. En annan huvudfråga
blir formerna för kreditgivningen. Ställningstagandena i dessa frågor kommer
givetvis att bli beroende av en rad överväganden såväl vad gäller fondens
roll i en effektivt arbetande kreditmarknadsorganisation som beträffande
fondens egen verksamhet och organisation. Jag vill här endast peka
på några faktorer av betydelse.
Möjligheten av en ökad andel för näringslivet i den totala kreditefterfrågan,
som jag berört i det föregående, kan komma att påverka AP-fondens
placeringsmönster. Utredningen bör därför pröva om nuvarande former
kan anses tillräckliga för att kanalisera fondens medel till näringslivet.
När det gäller frågan om medlen för att kanalisera fondens resurser till
näringslivets utbyggnad, har ett betydelsefullt steg tagits genom inrättandet
av Investeringsbanken. Bankens insatser kommer till betydande del att avse
medel- och långsiktiga krediter för mera riskbetonade projekt. Utredningen
bör pröva frågan om medelsplaceringen också utifrån Investeringsbankens
behov av medel och dess funktion inom näringslivet.
Vidare bör övervägas om en utbyggnad bör ske av de särskilda mellanhandsinstituten.
Förekomsten av dessa innebär att fonden inte behöver
ägna sig åt direktutlåning, utan som mellanhänder kan utnyttja hypoteksinstitut
och kreditaktiebolag. Utredningen är härvid oförhindrad att överväga
reformer av den nuvarande organisationen på kreditmarknaden.
En utväg som ofta förts fram i diskussionen är att transmittera pensionsfondsmedel
via bankinstituten. En sådan lösning skulle dock innebära en
betydande förskjutning ifråga om inflytandet över kreditresursernas användning
och investeringarnas fördelning. Starka skäl talar därför enligt
min åsikt emot att denna utväg begagnas i någon mera betydande omfattning.
Utredningen bör granska återlåneinstitutet. Återlånen är i praktiken lån
till bankinstituten, vilka också gentemot pensionsfonden svarar för lånens
återbetalning. Redan 1957 års pensionskommitté framförde betänkligheter
mot återlånen. Den starkaste invändningen torde vara att återlånerätten
medför risk för en irrationell kreditfördelning. Bl. a. missgynnas kapitalintensiva
företag jämfört med personalintensiva. Pensionskommittén rekommenderade
återlån närmast som ett medel att övervinna vissa problem
under en övergångsperiod. Utredningen bör förutsättningslöst pröva huruvida
återlåneinstitutet skall bibehållas. Om utredningen stannar för att återlånen
bör behållas även i framtiden, bör utredningen pröva vilka villkor
som bör gälla för denna utlåningsform.
Genom sin storlek har AP-fonden fått ett stort inflytande på obligationsmarknaden.
Tidvis har fonden köpt upp omkring tre fjärdedelar av gjorda
255
Fi: 59
Riksdagsberättelsen år 1969
emissioner på marknaden. Fondens sätt att inrikta sina placeringar och
operera på marknaden återverkar därför i hög grad på hela kreditmarknaden
och får konsekvenser även för kreditpolitiken i stort. Hithörande problem
bör granskas av utredningen. Detsamma gäller återverkningarna i övrigt
på obligationsmarknaden av fondens dominerande ställning.
De frågor som hittills behandlats har främst gällt fondens framtida utlåningsverksamhet.
Härutöver hör utredningen pröva de skäl som kan tala
för ett mera direkt engagemang i näringslivet från fondens sida. I första
hand gäller detta frågan om fonden skall få rätt att förvärva aktier. Jag
kommer i det följande att föreslå att i utredningens uppdrag även skall ingå
att se över försäkringsbolagens placeringsregler. Utredningen hör pröva om
likartade regler bör skapas för AP-fonden och försäkringsbolagen bl. a. när
det gäller att i begränsad omfattning förvärva och äga aktier.
En annan viktig fråga för utredningen gäller den organisatoriska uppbyggnaden
av AP-fonden och fondens förvaltningsformer. Frågan om en
förändring i dessa avseenden torde böra bedömas bl. a. mot bakgrund av
de ställningstaganden utredningen gör beträffande fondens kreditgivning
och övrig verksamhet.
1957 års pensionskommitté såg uppdelningen av pensionsfonderingen på
tre fonder främst som ett uttryck för behovet av decentralisering av fondförvaltningen.
Kommitténs förslag i denna del korresponderade mot kommitténs
rekommendationer rörande fondens placeringspolitik. Föredragande
departementschefen underströk i samband med inrättandet av pensionsfonden,
att fonden inte borde innebära en maktkoncentration, vare sig för statliga
eller andra intressen (prop. 1959: 100). Utredningen bör ta del av de
erfarenheter som gjorts av att fondförvaltningen varit uppdelad på skilda
fonder men med gemensam administration och avge de förslag granskningen
kan ge anledning till. Härvid bör utredningen givetvis även bedöma
fondens administrativa resurser och hur de bäst skall organiseras.
Kreditinstitututredningen har bl. a. föreslagit att bankinstituten skall tilllåtas
att emittera egna obligationer för att därmed finansiera sin kreditgivning.
Sedan gammalt råder ett förbud i lagstiftningen för bankinstituten att
ge ut obligationer. Kreditinstitututredningens motivering för förslaget är
att bankinstituten redan nu är oförhindrade att ge ut förlagsbevis som i förinånshänseende
står efter obligationer. Frågan om rätt för bankinstituten
att låna upp pengar mot obligationer måste givetvis ses mot bakgrund bl. a.
av vad jag anfört i det föregående om hur pensionsfondens resurser bör
ställas till näringslivets förfogande. Behovet och verkningarna av en rätt
för bankinstituten att ge ut egna obligationer bör utredas av den nu förordade
utredningen.
Vid utgången av år 1967 förvaltade de svenska försäkringsbolagen ett
sammanlagt kapital av ca 25 miljarder kr., av vilket belopp ca 20 miljarder kr.
hänförde sig till livförsäkringsbolagen. Livbolagens försäkringsfonder, som
svarar mot bolagens förpliktelser mot försäkringstagarna, uppgick i slutet
av år 1967 till ca 16 miljarder kr. Med hänsyn till de försäkrade är det
självfallet av vikt att dessa medel förvaltas på sådant sätt att bolagen är i
stånd att fullgöra sina förbindelser enligt ingångna försäkringsavtal. Vid
utformandet av de nu gällande placeringsbestämmelserna har kravet på
säkra objekt stått i förgrunden. Men även kraven på hög avkastning och
likviditet har beaktats. Försäkringsfonden skall i huvudsak placeras i obli
-
256
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 60
gationer, skuldförbindelser för vilka stat, kommun, riksbanken eller bankinstitut
svarar eller för vilka säkerheten utgörs av betryggande inteckning
i fast egendom eller tomträtt.
Från den allmänna placeringsregeln har gjorts undantag för ett belopp
motsvarande högst 10 % av försäkringsfonden för livförsäkring, den s. k.
fria sektorn. Inom denna sektor får redovisas andra tillgångar än de som
räknats upp i placeringsregeln. Den fria placeringsrätten omfattar dock
inte placering i aktier. En helt fri placeringsrätt gäller däremot för livförsäkringsbolagens
överskottsfonder och för såväl försäkringsfonden som övriga
fonder för skadeförsäkring, varför bolagen har vissa möjligheter att
placera medel även i aktier.
I olika sammanhang har yrkats på en friare placeringsrätt för livbolagen
i syfte att åstadkomma bättre värdesäkring för försäkringssparandet, som
i likhet med sparandet i AP-fonden är långsiktigt och bundet. Svenska försäkringsbolags
riksförbund har under senare år yrkat bl. a. att den fria
sektorn skulle vidgas från 10 % till 20 % av försäkringsfonden och att livbolagen
skulle ges rätt att inom den fria sektorn förvärva även aktier. I
prop. 1966: 5 uttalade jag bl. a. att jag delade riksförbundets åsikt att åtgärder
borde vidtas för att förbättra villkoren på lång sikt för försäkringssparandet
och att så länge försäkringssparandet förekommer i sin nuvarande
form alla ansträngningar borde göras i syfte att skydda spararna mot
ogynnsamma verkningar av en penningvärdeförsämring. Jag ansåg ernellerlid
med hänsyn till de återverkningar en vidgad placeringsrätt för livbolagen
kunde få för kreditmarknaden att frågan borde anstå i avvaktan
på ytterligare överväganden. Riksdagen godtog vad som anförts i propositionen
(1 LU 6, rskr 76).
Som jag tidigare anfört anser jag det lämpligt att i detta sammanhang
låta överse försäkringsbolagens placeringsregler. Utredningen bör därvid
vara obunden av reglernas nuvarande utformning. De placeringsbestämm
el ser som bör eftersträvas skall tillgodose kraven på trygghet för försäkringstagarna
samt på god avkastning och likviditet. Reglerna måste emellertid
också utformas så att försäkringsbolagens placeringar blir en viktig
beståndsdel i en väl fungerande kapitalmarknad.
I anslutning till översynen av försäkringsbolagens placeringsbestämmelser
finns anledning att överse även andra placeringsbestämmelser. Jag tänker
närmast på de placeringsreglementen som gäller för riksförsäkringsverkets
och de allmänna försäkringskassornas fonder (SFS 1961:265 resp.
1962:401). Utredningen är oförhindrad att pröva även andra placeringsregler
av denna typ.
Utredningen har hållit ett första sammanträde i november 1968.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
60. Utredning om offentlig upphandling
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 oktober 1968 för
att utreda frågor rörande statlig upphandling in. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 november 1968):
Lindmark, A. Lars G., generaldirektör, ordförande
9 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. 9g-,
Riksdagsberättelsen
Fi: 60 Riksdagsberättelsen år 1969
Adamsson, Erik S. J., expeditör, led. av II kamm.
Granström, Stig E„ överintendent
Hagström, Tony G., departementssekreterare
Larsson, Lars-Olov H., fastighetsdirektör
Sohlman, Ragnar W. A. R:son, kansliråd
Skårman, Bo A. W., distriktslantmätare, led. av I kamm.
Winberg, O. Bertil, planeringsdirektör
Biträdande sekreterare:
Wettergren, Lars J. B., departementssekreterare
Lokal: Riksrevisionsverket, Fack, 100 26 Stockholm, tel. 54 15 80
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 18
oktober 1968):
Gällande bestämmelser om statlig upphandling återfinnes i kungörelsen
den 6 juni 1952 (nr 496) om upphandling och arbeten för statens behov
m. m. (1952 års upphandlingskungörelse). Upphandlingskungörelsens bestämmelser
kompletteras genom regler i vissa andra författningar, bl. a.
Kungl. Maj :ts cirkulär till statsmyndigheterna den 3 februari 1956 (nr 19)
angående prövning i vissa fall av anbud vid upphandling och arbeten för
statens behov samt Kungl. Maj :ts cirkulär till statsmyndigheterna den 30
juni 1958 (nr 360) med föreskrifter om rörligt pris vid vissa avtal om upphandling
och arbeten för statens behov. Den grundprincip som skall vara
vägledande för myndigheterna är att full affärsmässighet skall iakttas vid
upphandlingen. Detta bär i 15 § upphandlingskungörelsen formulerats så
att det anbud skall antagas, »vilket med beaktande av samtliga omständigheter
är att anse såsom för staten förmånligast». Begreppet »samtliga omständigheter»
har i en cirkulärskrivelse från statssekreteraren i finansdepartementet
den 8 juli 1960 tolkats så att hänsyn endast behöver tas till
affärsmässigt betingade förhållanden. Undantag från principen om affärsmässighet
som kan vara motiverade bl. a. med hänsyn till sysselsättningen
bör enligt cirkulärskrivelsen göras endast på initiativ eller efter medgivande
av Kungl. Maj :t. Upphandlingskungörelsen lämnar i övrigt detaljerade föreskrifter
om formerna för infordrande av anbud, förfarandet vid antagande
av anbud, tillverknings- och leveranskontroll, ställande av säkerheter in. in.
Till en del har dessa bestämmelser hämtats från tidigare författningar och
härrör i vissa fall från seklets början.
Inom riksrevisionsverket pågår en översyn av 1952 års upphandlingskungörelse.
Enligt vad jag inhämtat har arbetet inriktats på att anpassa
kungörelsen till nu rådande förhållanden inom affärslivet och till nya former
för upphandling som utvecklats efter den nuvarande kungörelsens tillkomst.
Målet har varit att en ny upphandlingsförfattning i minst lika stor
utsträckning som den gällande skall ta sikte på objektivitet vid upphandlingen
och framhäva behovet av en effektiv konkurrens. Ett allmänt syfte
har också varit att författningen skall ge en lättfattlig vägledning för den
inköpande personalen. Ett första fullständigt förslag, som avses tjäna som
underlag vid diskussioner med större upphandlande myndigheter, beräknas
vara färdigt vid årsskiftet 1968/69.
En betydande del av statens upphandling hänför sig till försvaret. I utredningen
»Om upphandling av försvarsmateriel» (SOU 1965:69) uttalas att
258
Fi: 60
Kommittéer: Finansdepartementet
under rådande samhällsekonomiska system effektiv fri konkurrens torde
vara det marknadsförhållande som »ger bästa produkter till förmånligaste
pris» även när det gäller upphandling av försvarsmateriel. De moderna
vapensystemen är emellertid så komplicerade, tekniken så avancerad och
utvecklings- och produktionskostnaderna så höga att de medfört eu specialisering
av företagen som kommit att leda till att de upphandlande myndigheterna
inte sällan kommit att ställas inför en monopolsituation. Speciellt
har detta gällt om det av politiska skäl ansetts önskvärt eller nödvändigt
att produktionen utförs i Sverige. För att tillförsäkra staten upphandling
till bästa möjliga villkor krävs i ett sådant läge en större öppenhet
mellan leverantör och beställare. Detta i kombination med ekonomiska
incitament anges kunna medföra det fördjupande samarbete mellan beställare
och leverantör som bör kunna leda till det eftersträvade resultatet
»bästa produkt till lägsta kostnad». Särskilda bestämmelser för försvarets
upphandling har nu meddelats, där stort avseende fästs vid upphandlingsförfarande
och kontraktsformer samt royalty- och licensavgiftsbestämmelser.
Frågan om rationellare former för upphandling av statliga husbyggnadsarbeten
utreds av en för ändamålet tillkallad utredningsman, som den 27
maj 1968 framlagt resultaten av sitt arbete i ett första betänkande »Upphandling
av byggnader: Del 1. Formerna» (SOU 1968:20). Utredningsmannen
har studerat olika anbuds- och entreprenadformer samt metoder för
prisbestämningen. Utredningen rekommenderar att en entreprenadform som
innebär att byggherren anlitar endast en enda entreprenör för projektering
och byggande s. k. totalentreprenad används i största möjliga utsträckning.
Upphandlingen skall enligt utredningens förslag ske under effektivast möjliga
konkurrens och till fast pris. 1 den mån detta upphandlingsförfarande
inte kan användas föreslås som enda alternativ generalentreprenad med en
generalprojektör och en generalentreprenör. Även i detta fall bör, anser utredningen,
konkurrens främjas och upphandlingen ske till fast pris. Frågan
om prisbestämningen vid upphandling av arbeten och leveranser avseende
byggnader och anläggningar som helt eller till övervägande del finansieras
med statsmedel har också behandlats av den s. k. fastprisgruppen i dess betänkande
»Fixt pris inom byggbranschen» (In Stencil 1968: 1). Förslaget innebär
att föreskrifter bör meddelas om att överenskommelse normalt inte får
träffas om andra justeringar av priset än sådana som följer dels av kostnadsändring
på grund av statlig myndighets åtgärd, dels av prisändring förorsakad
av krig eller annat krisförhållande med likartad ekonomisk effekt.
Förslaget avser endast fall där tiden från anbudsdag till avtalad dag för färdigställande
inte överstiger två år. Även byggindustrialiseringsutredningen
har i sitt arbete berört vissa upphandlingsfrågor och torde i ett betänkande
som avges under innevarande år komma att redovisa resultatet av sina överväganden
i detta ämne.
Den kommunala upphandlingen regleras inte genom författningsbestämmelser.
Det står varje kommun fritt att själv utforma sin upphandlingspraxis
på sätt kommunen finner gott. I slutet av år 1965 utfärdades emellertid
från kommunförbundens styrelser till medlemmarna rekommendationer
som i betydande utsträckning ansluter sig till upphandlingskungörelsen. Det
torde kunna antas att flertalet landsting och primärkommuner kommer att
anpassa sin upphandlingspraxis till de utfärdade rekommendationerna, men
259
Fi: 60
Riksdagsberättelsen år 1969
närmare uppgifter om i vilken utsträckning så redan skett saknas. Frågan
om att genom lagstiftning göra upphandlingskungörelsens regler tillämpliga
på kommunernas upphandling har ett flertal gånger behandlats av riksdagen,
senast år 1967. Bankoutskottet anförde i utlåtande (BaU 1967: 56) med anledning
av motion i ämnet, att en lagstiftning på området för det dåvarande
inte syntes påkallad. Utskottet erinrade om den rekommendation som utfärdats
av kommunförbunden och ansåg att erfarenheter av denna rekommendations
genomslagskraft borde avvaktas innan ställning togs till frågan om
att lagstiftningsvägen reglera kommunernas upphandling. Utskottet uttalade
att särskilda åtgärder skulle kunna komma att behöva övervägas i den mån
den av kommunförbunden utfärdade rekommendationen inte visade sig ha
fått åsyftad verkan. Utskottet förutsatte att utvecklingen skulle komma att
följas, förutom av kommunförbunden, av Kungl. Maj :t och de statliga myndigheter
som främst är berörda.
Frågan om utformningen av reglerna för den offentliga upphandlingen har
under senare år behandlats i internationella organisationer. Inom EFTA har
träffats en överenskommelse i syfte att förebygga diskriminering mot andra
EFTA-länder vid offentlig upphandling. I samband härmed bär det framkommit
att de svenska reglerna för sådan upphandling står väl i överensstämmelse
med EFTA-konventionen. Överläggningar pågår emellertid i vad
gäller formerna för åtgärder på den offentliga upphandlingens område i
syfte t. ex. att utlägga beställningar för att stödja sysselsättningen. Från
svensk sida har man pekat på att regeringarna måste kunna vidta särskilda
åtgärder på den offentliga upphandlingens område i situationer där den ekonomiska
politiken främst måste inriktas på att stödja sysselsättningen. Förutom
inom EFTA har frågor rörande offentlig upphandling även diskuterats
inom OECD.
Det bör även framhållas att de nordiska statsministrarna i april i år beslutat
att som led i ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete företa utredningar
om bl. a. offentlig upphandling. Målsättningen anges vara att skapa
friare och icke-diskriminerande konkurrensförhållanden för företag i de
nordiska länderna.
I det föregående har redovisats några grundläggande drag i gällande regler
för den statliga upphandlingen. Därvid har också berörts några frågor och
förslag som under senare år ställts inom området. Regelsystemet för den
offentliga upphandlingen har ett nära samband med frågorna om effektiviteten
i det allmännas verksamhet. Men också därutöver påverkar de principer
som gäller för upphandlingen strukturen inom samhället.
Regeln om affärsmässighet vid den statliga upphandlingen torde vara väl
ägnad att tillgodose de dubbla önskemålen att dels skapa förutsättningar för
en från statsfinansiell synpunkt optimal upphandling, dels främja en från
allmänna samhällsekonomiska synpunkter gynnsam utveckling av näringslivet.
Det torde därför inte finnas skäl att göra någon ändring i den grundläggande
principen för den statliga upphandlingen. Upphandlingskungörelsens
detaljregler härrör emellertid delvis från sekelskiftet och utvecklingen
inom näringslivet och av avtalsmetodiken gör att en del av dessa regler inte
längre är tidsenliga. Vidare har i betydande utsträckning en koncentration
av den statliga upphandlingen till myndigheter med en väl utbyggd inköpsorganisation
ägt rum, varför upphandlingskungörelsens regelsystem i vissa
avseenden framstår som alltför detaljerat. Frågan om införande av ett regel
-
260
Kommittéer: Finansdepartementet |Tj. gg
system för den kommunala upphandlingen har väckts i olika sammanhang
och torde vara förtjänt av vidare överväganden. Diskussioner i olika internationella
organisationer om den offentliga upphandlingen har också aktualiserat
hl. a. frågan om införande av särskilda regler för användningen av sådan
upphandling i konjunkturpolitiskt och näringspolitiskt syfte. Starka
skäl talar för att iiragavarande regelkomplex i sin helhet överses i ett sammanhang.
Jag förordar därför att en utredning om den offentliga upphandlingen
nu kommer till stånd. Uppdraget bör lämnas till särskilda sakkunniga.
Utredningens syfte skall vara alt finna former för att ytterligare effektivisera
den offentliga upphandlingen. Det utredningsarbete som bedrivs inom
riksrevisionsverket utgör därvid en lämplig utgångspunkt. Nuvarande regelsystem
innehåller bl. a. detaljerade föreskrifter om formerna för infordrande
av anbud. Detta kan ske genom annonsering, genom särskilda skrivelser eller
under hand. För myndigheter med mindre omfattande upphandlingsverksamhet
anges detaljerade regler angående sättet för infordrande av anbud
medan myndigheter med omfattande upphandlingsverksamhet och en därtill
avpassad upphandlingsorganisation har långtgående möjligheter alt själva
avgöra vilken metod för anbudsinfordran som skall användas. Utvecklingen
inom dessa myndigheter torde ha gått mot en vidgad användning av metoden
anbudsinfordran under hand, dvs. upphandling enligt förhandlingsförtarande.
De sakkunniga bör kartlägga nuvarande praxis och söka bedöma
om denna ur statsfinansiell och näringspolitisk synvinkel är ändamålsenlig
eller om ändring bör ske. Samtidigt bör de olika upphandlingsformernas förenlighet
med internationella åtaganden undersökas. I fråga om formerna för
slutande av avtal har i förenämnda utredning om upphandling av försvarsmateriel
behandlats olika typer av priskontrakt och kostnadskontrakt och
diskuterats under vilka förhållanden de olika kontraktstyperna skall användas.
De sakkunniga bör tillgodogöra sig de tidigare utredningarnas förslag
och eftersträva en gemensam lösning för hela den offentliga upphandlingen.
Frågan om åtgärder i anledning av den s. k. fastprisgruppens tidigare berörda
förslag torde efter remissljehandlingen få prövas i särskild ordning.
Detsamma gäller de förslag som lagts fram rörande upphandling av husbyggnadsarbeten.
Anpassningen av landstingens och primärkommunernas upphandling till
upphandlingskungörelsens regler har aktualiserats i olika sammanhang.
Med hänsyn till den kommunala upphandlingens omfattning är det ett betydande
samhällsekonomiskt intresse att den sker i former som är ägnade
att främja en rationell utveckling inom näringslivet. Den av kommunförbunden
utfärdade rekommendationen tjänar dessa syften, önskemålet om att
den offentliga upphandlingen sker i rationellast möjliga former är emellertid
så starkt att en utredning i ämnet inte bör förbigå den kommunala upphandlingen.
De sakkunniga bör därför vara oförhindrade att framlägga de
förslag som kan befinnas motiverade. Samråd bör här ske med kommunalrättskommittén.
Ett besläktat spörsmål är huruvida tillämpning av upphandlingskungörelsens
regler bör uppställas som villkor för statsbidrag till
enskilda organisationer.
Som jag tidigare understrukit är affärsmässighet vid den statliga upphandlingen
en grundläggande princip. Häri ligger också att upphandlingen
skall ske på icke-diskriminatorisk basis, dvs. hänsyn till anbudsgivarens
nationalitet skall inte tas. Denna princip kan emellertid under vissa omstän
-
261
JTJ. Riksdagsberättelsen år 1969
di gh et er behöva modifieras. Jag åsyftar två fall, nämligen dels då utläggning
av statliga beställningar sker i sysselsättningsfrämjande syfte, dels då
den sker som ett led i strävandena att främja den inhemska industrins utveckling
på tekniskt avancerade områden med höga utvecklingskostnader.
Oklarhet råder f. n. i fråga om beslutsordningen i sådana fall och om metoderna
att bestrida de merkostnader som kan uppkomma för den upphandlande
myndigheten på grund av att den strikta affärsmässighetsprincipen
frångås. Det synes klart att beslut om frångående av affärsmässighetsprincipen
bör förbehållas Kungl. Maj :t eller, enligt preciserade regler, central
myndighet. Utredningen bör överväga lämpliga metoder att bestrida merkostnader
för sådana beställningar samt formerna för samråd mellan de
myndigheter som har ansvaret för beställningarna och arbetsmarknadsstyrelsen
eller styrelsen för teknisk utveckling. Här vid bör särskilt beaktas åtgärdernas
förenlighet med våra internationella förpliktelser. De sakkunniga
bör hålla sig noga underrättade om det pågående internationella samarbetet
på den offentliga upphandlingens område.
Grundprinciperna för den statliga upphandlingen står väl i överensstämmelse
med EFTA-konventionen och andra överenskommelser i anslutning
till denna. På vissa punkter torde emellertid vissa klargöranden vara av
värde. Detta gäller t. ex. tolkningen av upphandlingskungörelsens uttryck
»samtliga omständigheter». Genom utredningen bör undersökas i vilken utsträckning
en bättre formell anpassning till EFTA-överenskommelsen på
nämnda eller andra punkter bör företas.
I den mån andra problem sammanhängande med den offentliga upphandlingen
aktualiseras under utredningsarbetets gång bör de sakkunniga vara
oförhindrade att uppta även dessa till prövning.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
61. Industrietableringsdelegationen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 oktober 1968 för
statlig industrietablering (se Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1968):
Lundberg, Sten G. J., generaldirektör, ordförande
Angerby, E. Arne, verkstadsdirektör
Blennå, S. Arne, direktör
Bostedt, Hans G., direktör
Brising, Lars H., direktör
Bäcklin, Bengt V., direktör
Callans, N. P. Arne, direktör
Holmberg, Bengt A., direktör
Jansson, E. Lennart, direktör
Nordenfalk, S. R. E. Johan, departementsråd
Svanberg, U. Ingvar, skoldirektör, led. av II kamm.
Svenson, S. Göte, t. f. planeringschef
262
Kommittéer: Finansdepartementet
Fi: 61
Thorngren, S. Bertil, ekon. lic.
Expert:
Hammarstad, Stig H. L., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Hummerhielm, Lars A., kanslisekreterare
Biträdande sekreterare:
Elfström, Bo A:son, civilingenjör
Wiklund, N. Göran, civilekonom
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Sthlm 2, tel. växel lokalsamt
22 45 00, rikssamt. 23 62 00
Direktiv (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet den
18 oktober 1968):
Strukturrationaliseringen inom vårt näringsliv har medfört en minskning
av antalet sysselsättningstillfällen i flera näringar. Effekten härav har varit
särskilt kännbar i regioner där jord- och skogsbruket har spelat en dominerande
roll. Detta är en utveckling som kan antas fortgå nnder de kommande
åren och som — i likhet med utvecklingen inom större delen av
näringslivet — påverkas bl. a. av den tekniska utvecklingen i vårt eget land
liksom i flertalet industriländer samt av de härav betingade förändringarna
i utbud och efterfrågan samt prisbildningen på världsmarknaden.
Det nu anförda förklarar i betydande utsträckning de sysselsättningssvårigheter
som med särskild skärpa gör sig gällande i de s. k. skogslänen,
d. v. s. länen i Norrland samt Värmlands och Kopparbergs län. Dessa svårigheter
måste mötas genom en aktiv politik från samhällets sida för att
skapa nya sysselsättningstillfällen. Detta sker f. n. på bred front, framför
allt inom ramen för lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiken. Resurserna
för denna politik har ökat väsentligt och betydelsefulla resultat har
uppnåtts. Denna verksamhet fullföljs nu med ökad kraft.
Det ligger i linje med denna politik att också genom statligt företagande
skapa nya och trygga arbetstillfällen. Detta kan ske på flera sätt, bl. a. genom
utbyggnad av de befintliga statliga företagen eller genom nya företagsbildningar,
både helstatliga och sådana som tillkommer i samarbete med
det enskilda näringslivet och kooperationen. I syfte att få till stånd en effektiv
organisation för bl. a. en sådan politik tillkallade jag tidigare i år den
s. k. företagsdelegationen. De problem som nu är för handen är emellertid
av så brådskande natur, att vissa initiativ redan nu är påkallade i avvaktan
på att en ny organisation för den statliga företagsgruppen skapar mer långsiktigt
förbättrade förutsättningar och former för en expansion av den statliga
företagsamheten.
Efter samråd med inrikesministern förordar jag därför att en särskild
delegation för statlig industrietablering tillkallas i syfte att genom statligt
företagande skapa nya sysselsättningstillfällen framför allt i skogslänen.
Detta bör kunna ske såväl genom utbyggnad av befintliga företag som
genom startande av nya. Delegationen skall inventera tänkbara objekt för
ökade statliga företagsinsatser, undersöka, bearbeta och förhandla om intressanta
projekt och framlägga härpå grundade förslag till avtal och andra
åtaganden eller åtgärder i angivet syfte. Delegationen bör bedriva sitt arbete
263
Fi: 61
Riks dag sb er ätt elsen år 1969
i arbetsgrupper. Den bör samråda med arbetsmarknadsverket och andra
berörda verk, med länsstyrelser och med företagsdelegationen.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
62. Sakkunnig med uppdrag att överse frågan om avdrag vid beskattningen
för forskningsverksamhet
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 november 1968 med
uppdrag att överse frågan om avdrag vid beskattningen för forskningsverksamhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 december 1968):
Lundell, Sture V., regeringsråd
Lokal: Regeringsrätten, Kungl. slottet, v. valvet, Fack, 103 10 Stockholm
2, tel. 11 30 67
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
63. Sakkunniga med uppdrag att överse nu gällande bestämmelser för
inkomstbeskattning av jordbruk
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 november 1968 för
att överse nu gällande bestämmelser för inkomstbeskattning av jordbruk
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1968):
Eckersten, Ivan E., statssekreterare, ordförande
Adolfsson, Tage V. A., företagare, led. av II kamm.
Andersson, M. Älvar, lantbrukare, led. av II kamm.
Andersson, Karl Olov, direktör
Brodén, Sven E., departementsråd
Svedberg, Erik D., hemmansägare, led. av I kamm.
Wärnberg, Erik G., trävaruhandlare, led. av I kamm.
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2. tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 20
november 1968):
Det svenska jordbruket befinner sig f. n. i en intensiv omvandling. Bland
de utmärkande dragen må nämnas den fortgående mekaniseringen och
övergången från mindre brukningsenheter till större. Rationaliseringen medför
en omfattande nedläggning av smärre jordbruk som antingen läggs samman
till större enheter eller går upp i andra jordbruk av mer bärkraftigt
slag. På ett flertal mindre gårdar upphör jordbruket och fastighetena avses
fortsättningsvis skola användas för exempelvis fritidsändamål. Statsmakternas
beslut beträffande den framtida jordbrukspolitiken med anledning av
264
Kommittéer: Finansdepartementet Fj. 53
jordbruksutredningens betänkande (SOU 1966: 31, prop. 1967: 95, JoU 25,
rskr 280) innebär att rationaliseringen skall fortgå i oförminskad takt.
Denna omvandling av jordbruket kan givetvis inte äga rum utan att aktualisera
ett stort antal problem. Rationaliseringen har hittills kunnat ske
utan att skattelagstiftningen behövt ändras i någon större omfattning. Vissa
justeringar har dock måst göras för att underlätta rationaliseringen. Sålunda
har t. ex. särskilda bestämmelser meddelats i fråga om realisationsvinstbeskattningen
med hänsyn till jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering.
Vidare har s. k. avgångsvederlag, som utgår av statsmedel till äldre
frånträdande jordbrukare, skattemässigt fått en särskild behandling. Den
nya struktur av jordbruksnäringen som kan förväntas i framtiden fordrar
emellertid att behovet av ändrade regler för inkomstbeskattningen
av jordbruket uppmärksammas från mera generella utgångspunkter.
Skogsbeskattningen kan i detta sammanhang lämnas utanför med hänsyn
till att det mycket komplicerade regelkomplex som gäller härvidlag
f. n. överses av särskilt tillkallade sakkunniga. Jag vill också erinra om att
den framtida skogsbrukspolitiken är föremål för en allmän översyn.
Inkomstbeskattningen av jordbruk sker efter endera av två metoder,
nämligen efter den s. k. kontantprincipen eller efter bokföringsmässiga
grunder. Kontantprincipen innebär att intäkter anses ha åtnjutits under det
beskattningsår då den skattskyldige uppburit dem eller de blivit tillgängliga
för lyftning för honom. Vidare innebär metoden att driftkostnader i jordbruket
anses belöpa på det beskattningsår under vilket de betalts. Vid inkomstredovisning
enligt bokföringsmässiga grunder är det däremot allmänt
vedertagen köpmannased eller, beträffande jordbruk, vad som är allmänt
brukligt som är bestämmande för frågan när inkomster och utgifter skall redovisas
i skatteavseende. Detta innebär t. ex. att fordringar i allmänhet skall
tas upp som inkomst under det år de uppkommit, oavsett om de betalas under
detta år. Med den bokföringsmässiga metoden följer rätt till årliga värdeminskningsavdrag
för bl. a. inventarier i jordbruket.
Kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) räknade till en
början bara med att inkomstredovisningen för jordbruk skulle ske enligt
kontantmetoden men kompletterades år 1951 med regler om rätt för jordbrukare
till bokföringsmässig inkomstredovisning. Tidigare hade dock sådan
redovisning godtagits i praxis genom beslut av högsta instans. Särskilda
bestämmelser meddelades också om hur beskattningen skall ske när en
jordbrukare går över från en metod till en annan. Valet av metod tillkommer
helt den skattskyldige. Det övervägande antalet jordbrukare eller mer
än 95 % använder kontantmetoden. Möjligheten till frivillig övergång till
bokföringsmässig redovisning har således inte vunnit någon större anslutning
bland jordbrukarna. Bokföringsmässiga grunder för inkomstredovisningen
torde främst tillämpas av jordbrukare som driver kreaturslöst jordbruk.
Det bör nämnas att bokföringsmässig inkomstredovisning sedan gammalt
är obligatorisk enligt kommunalskattelagen för rörelseidkare.
Beskattningsreglerna för inkomst av jordbruksdrift har i stort sett bibehållits
oförändrade sedan år 1928 om man bortser från nyssnämnda lagstiftning
år 1951 om frivillig övergång Lill bokföringsmässig inkomstredovisning
och 1962 års lagstiftning om värdeminskningsavdrag för skogsvägar
och täckdikningsanläggningar. I många hänseenden framstår i dag 1928 års
beskattningsregler i hithörande delar såsom starkt föråldrade och det kan
9f Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
265
Fi: 63
Riks dag sb er ätt elsen år 1969
enligt min mening med fog göras gällande att en modernisering bör ske med
hänsyn till den alltmer förändrade jordbruksstrukturen och för att underlätta
rationaliseringen. Det kan också starkt ifrågasättas om de nu av flertalet
jordbrukare tillämpade beskattningsreglerna lämnar ett rättvisande
taxeringsresultat.
Den beskattningsfråga som i första hand tilldrar sig intresset är om det
alltjämt bör överlämnas åt den skattskyldige jordbrukaren att själv avgöra
om han skall redovisa inkomsten enligt kontantmetoden eller efter hokföringsmässiga
grunder. Denna fråga har länge varit uppmärksammad. Sålunda
föreslog 1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga i sitt betänkande,
SOU 1946: 29, obligatorisk övergång till bokföringsmässig inkomstredovisning
inom jordbruket. Av olika skäl ledde förslaget till 1951 års mer begränsade
lagstiftning om rätt för jordbrukare att taxeras efter den modernare
redovisningsprincipen, vilken rättighet dock — som förut nämnts — utnyttjas
endast av ett ringa antal jordbrukare. Skälet till statsmakternas ställningstagande
år 1951 torde bl. a. ha varit att alltför många jordbrukare, särskilt
sådana med små brukningsenheter, bedömdes inte kunna handha
en bokföringsmässig inkomstredovisning. Redan jordbrukstaxeringssakkunniga
påpekade kontantmetodens stora brister i redovisningshänseende.
Senare har detta förhållande alltmer accentuerats, vilket bl. a.
har framtvingat utredningar i syfte att avhjälpa vissa brister inom kontantmetodens
ram. Sålunda framlade i augusti 1959 en särskild sektion av
skattelagssakkunniga förslag till avdrag för värdeminskning av döda inventarier
i jordbruk med kontantmässig inkomstredovisning. Ungefär samtidigt
lämnade 1953 års skatteflyktskommitté förslag till ändrade bestämmelser
för beskattning av levande inventarier på jordbruk med sådan inkomstredovisning.
Dessa förslag har inte föranlett lagstiftning.
De båda senast nämnda utredningsförslagen på jordbruksbeskattningens
område framlades såsom nödlösningar. Det stod klart för förslagsställarna
att den bokföringsmässiga inkomstredovisningen ger en riktigare resultatredovisning
än de förslag som utredarna presenterade. Eftersom statsmakterna
så sent som år 1951 tagit ställning mot en allmän övergång till eu
sådan redovisningsmetod för det svenska jordbruket ansåg sig utredarna
förhindrade att på nytt föreslå lösningar i denna riktning.
Jag vill vidare erinra om att särskilda sakkunniga som tillkallats för att
överse bokföringslagen den 31 maj 1929 (nr 117) i betänkande med förslag
till lag om skyldighet att föra räkenskaper, in. in. (SOU 1967: 49) förordat
generellt undantag från räkenskapsskyldighet för fysiska personer som brukar
jordbruksfastighet. Enligt vad jag inhämtat har vid remissbehandlingen
av betänkandet starka invändningar emot de sakkunnigas ställningstagande
härvidlag riktats inte minst från sådana myndigheter som har att bevaka
de skattemässiga synpunkterna på ämnet.
Enligt min mening är tiden nu mogen att på nytt överväga frågan om
obligatorisk bokföringsmässig inkomstredovisning för jordbruket. De skäl
som år 1951 anfördes mot en allmän övergång till sådan redovisning har
numera avsevärt minskat i styrka genom den förändring av det svenska
jordbrukets struktur som jag inledningsvis berörde och kan i en nära framtid
antas ha helt förlorat sin aktualitet. Den kontantmässiga redovisningen
är från olika synpunkter otillfredsställande, ett förhållande som torde komma
att alltmer accentueras genom den sannolika utvecklingen inom jord
-
266
Fi: 63
Kommittéer: Finansdepartementet
bruket. Här behöver bara pekas på att den bokföringsmässiga inkoms[redovisningen
är helt överlägsen kontantmetoden bl. a. därför att den ger en
bättre resultatutjämning. Från fiskal synpunkt framstår den kontantmässiga.
inkomstredovisningen som olämplig genom möjligheten till skattefri
realisation, låt vara att läget härvidlag på grund av skärpt praxis i dag är
något bättre än när skatteflyktskommittén lämnade sitt betänkande. Uet har
också påtalats att nuvarande regler i samband med byte av metod ger utrymme
för opåkallade skattelättnader.
Även andra frågor som rör jordbruksbeskattningen behöver utredas.
Bland dessa ingår frågan om värdeminskningsavdrag för jordbrukets byggnader.
Bestämmelserna härom redovisas i punkt 2 av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen och i övergångsbestämmelserna till lagen den 7 december
1951 (nr 790) om ändring i kommunalskattelagen. Samma bestämmelser
om värdeminskningsavdrag gäller oavsett vilken metod som tillämpas
på den skattemässiga redovisningen av jordbruksinkomster, om man
bortser från att rätt till s. k. utrangeringsavdrag tillkommer endast den som
redovisar bokföringsmässigt.
I allmänhet bestäms värdeminskningsavdraget till viss procent av byggnadens
värde. Som sådant värde upptas i första hand anskaffningskostnaden
om den kan visas. Vanligen saknar emellertid jordbrukaren uppgift
härom och han är då hänvisad till att använda taxeringsvärdet. Beträffande
jordbruksbyggnader fastställs emellertid inte något renodlat byggnadsvärde
vid fastighetstaxeringen utan byggnadernas värde ingår i det taxerade jordbruksvärdet.
Detta har medfört att en schablonmetod tillskapats för bestämmande
av värdeminskningsavdraget för jordbrukets driftbyggnader i normalfallet.
Metoden innebär att avdragsunderlaget bestäms till två tredjedelar
av det under beskattningsåret gällande taxerade jordbruksvärdet, sedan
detta under vissa förutsättningar minskats med skogsmarksvärdet och med
skäligt värde på mera betydande naturtillgångar e. d. Avdragsprocenten bestäms
vanligen till 1,5.
Gentemot nu gällande bestämmelser om värdeminskningsavdrag för jordbrukets
byggnader har framför allt anmärkts att de hindrar en snabb och
flexibel anpassning av byggnadsbeståndet till utvecklingen. Vid val mellan
nybyggnad och upprustning av gammalt byggnadsbestånd är det naturligt
att avskrivningsreglerna spelar in. Inte sällan kan nu gällande bestämmelser
sägas stimulera till reparationer när en nybyggnad skulle vara mer rationell.
För reparationskostnaderna medges nämligen omedelbart avdrag vid beskattningen,
medan nybyggnadskostnader får dras av endast genom årliga
värdeminskningsavdrag. Genom att avskrivningsunderlaget enligt schablonmetoden
anknyter till det taxerade jordbruksvärdet får fastighetstaxeringen
stor betydelse för avskrivningen. Lämpligheten härav kan ifrågasättas
eftersom jordbruksfastigheternas byggnadsbestånd vid fastighetstaxeringen
värdesätts efter en jämförelsevis grov schablon, låt vara att — som
jag anfört i prop. 1968: 154 s. 154 — anvisningarna till 1970 års allmänna
fastighetstaxering avses skola i detta hänseende bli mer nyanserade än tidigare.
Även om schablonmetoden ostridigt har vissa fördelar — den är enkel i
utformningen och tillämpningen och vidare är avskrivningsunderlaget lättkontrollerat
■— har det nuvarande systemet för värdeminskning på byggnad
i jordbruksfastighet sådana brister att det bör ses över. Tåg vill erinra om
267
Fi: 63
Riksdagsberättelsen år 1969
alt företagsskatteutredningen nyligen lämnat betänkande om ändrade avskrivningsregler
för rörelse- och hyresfastigheter (SOU 1968: 26). Betänkandet
remissbehandlas f. n. De sakkunniga redovisar inte några överväganden
angående önskvärdheten och lämpligheten av ändrade avskrivningsregler
vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet. Enligt de sakkunniga
kunde emellertid de motiv som legat till grund för utformningen av de beträffande
hyres- och rörelsefastigheter framlagda förslagen utgöra skäl för
en översyn av motsvarande avdragsregler för jordbruksfastighet. Vissa om
än preliminära undersökningar i syfte att utröna förutsättningarna för att
på området för jordbruksfastighet genomföra de tankegångar som uppbär
utredningens i betänkandet framlagda förslag utfördes inom utredningens
sekretariat i samarbete med expertis från jordbrukets skattedelegation. Därvid
framkom emellertid att man på vissa punkter mötte ganska komplicerade
frågeställningar som med nödvändighet krävde ingående överväganden.
De sakkunniga fann sig i det läget inte böra dröja med att redovisa sina utarbetade
förslag för rörelse- och hyresfastigheter.
Kungl. Maj :t har tidigare denna dag beslutat att företagsskatteutredningens
arbete skall anses avslutat. Detta beslut har fattats mot bakgrunden av
att frågan om avskrivning för jordbrukets byggnader skulle komma att ses
över i annan ordning. Allmän enighet torde råda om att de nuvarande avskrivningsreglerna
för jordbrukets byggnader inte i tillräcklig grad beaktar
rationaliseringssträvanden. Det är givetvis också ett önskemål alt kommunalskattelagens
bestämmelser om avskrivning av byggnader så långt möjligt
är lika för alla förvärvskällor. De bestämmelser som kan komma att beslutas
med anledning av företagsskatteutredningens förslag bör därför vara vägledande
för motsvarande bestämmelser för jordbruksbyggnader. Ett annat
spörsmål som också på nytt bör övervägas är frågan om avdrag för förbättringskostnader
som nedläggs på arrenderad fastighet. Enligt gammal praxis
är sådana kostnader omedelbart avdragsgilla i motsats till förbättringskostnader
som fastighetsägaren lägger ned på den egna fastigheten. Dessa kostnader
följer vanliga avskrivningsregler. Även i denna del finns ett utredningsförslag
som inte föranlett lagstiftning, nämligen skatteflyktskommitténs
förslag i betänkande om åtgärder mot skatteflykt (SOU 1963: 52). Inom
kort väntas arrendelagsutredningen framlägga förslag om ändrade civilrättsliga
bestämmelser på detta område som kan vara av betydelse för de
skattemässiga bestämmelserna.
Jag föreslår således att särskilda sakkunniga tillkallas för att utreda jordbruksbeskattningen.
Utredningen, som bör bedrivas skyndsamt, bör omfatta
inte bara de frågor jag berört i det föregående utan även andra spörsmål
inom jordbruksbeskattningsområdet som de sakkunniga finner skäl att ta
upp. De nyligen antagna reglerna om beskattning av realisationsvinst vid
försäljning av bl. a. jordbruksfastighet bör dock inte prövas av de sakkunniga.
Beträffande frågan om övergång till bokföringsmässig inkomstredovisning
bör övervägas om det kan vara lämpligt med en successiv övergång
med början för jordbruksfastigheter över viss storlek eller med viss omsättning.
Det bör emellertid inte komma i fråga att i ett system med obligatorisk
bokföringsmässig inkomstredovisning för vissa skattskyldiga tillåta
t. ex. aktiebolag, som bedriver jordbruk, att redovisa inkomsterna kontantmässigt.
Sådant företag är ju enligt den civilrättsliga lagstiftningen skyldigt
268
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 64
alt ha bokföring. Utredningen bör vidare pröva om inkomstredovisningen,
åtminstone för mindre jordbruk, kan ske efter något mer förenklade metoder
än som vanligen gäller för inkomst av rörelse.
Det är önskvärt att utredningen presenterar förslag till sådana deklarationsblanketter
som avses skola komma till användning om utredningens
förslag genomförs. Därvid bör beaktas att automatisk databehandling alltmer
torde komma till användning inom beskattningen.
Vad gäller avskrivningsregler för jordbruksbyggnader bör uppmärksammas
att 1966 års fastighetstaxeringskommittéer har att pröva möjligheten
att vid fastighetstaxeringen åsätta jordbrukets byggnader särskilda byggnadsvärden.
Såsom förut nämnts ingår f. n. byggnadernas värde i det s. k.
jordbruksvärdet utan närmare specifikation. Samråd med dessa kommittéer
bör därför äga rum.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
64. Delegation för försöksverksamhet med företagsdemokrati i de statliga
aktiebolagen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1968 för
frågor rörande försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati i de
statliga aktiebolagen:
Gunnarsson, S. Olle G., ombudsman, ordförande
Linde, Bengt A., personalintendent
Modig, Karl-Erik V., ombudsman
Pettersson, Eric B., civilekonom
Ström, K. Fingal, kansliråd
Tengroth, Bengt T., metallarbetare
Åhstrand, Lars A., direktör
Lokal: Landsorganisationen i Sverige, Barnhusgatan 18, 111 23 Stockholm,
tel. växel 22 89 80
Direktiv (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet den
29 november 1968):
Under senare tid har frågan om ett mer demokratiskt produktionsliv kommit
att tillmätas allt större betydelse och dess lösning utgör nu ett av de viktigaste
målen för den vidareutveckling av samhällets demokratisering som
måste komma till stånd. Det gäller att vidga den enskilda människans möjligheter
till inflytande i frågor som är väsentliga för henne. Detta innebär
krav på en utvidgning av det demokratiska inflytandet över den ekonomiska
utvecklingen vilket främjats bl. a. genom uppbyggandet av en aktiv ekonomisk
politik och arbetsmarknadspolitik, genom reformerna på den sociala
trygghetens och utbildningens områden samt genom tillkomsten av starka
och handlingskraftiga löntagarorganisationer och eu framgångsrik kooperativ
rörelse.
Det finns inte någon enkel och enhetlig formel för hur ett mer demokra -
269
Fi: 64
Riksdagsberättelsen år 1969
tiskt produktionsliv skall kunna skapas. Det gäller här ett problem som
måste angripas från flera utgångspunkter. I första hand bör man skilja mellan
ekonomisk demokrati och företagsdemokrati.
Ekonomisk demokrati innebär att medborgarna ges möjlighet att styra
den ekonomiska utvecklingen i enlighet med sina intressen såsom de företräds
av de politiska partierna och av intresseorganisationerna. I första hand
gäller det här frågor som exempelvis näringslivets utveckling och inriktning
samt fördelningen av produktionsresultat i stort. Dessa frågor står också i
centrum för det näringspolitiska intresset. Under senare tid har en rad olika
åtgärder vidtagits på detta område. Investeringsbanken och utvecklingsbolaget
är exempel härpå. Ytterligare andra förbereds. I detta sammanhang kan
erinras om tillkallandet av särskilda sakkunniga för att utreda formerna för
förbättrad information och vidgat samarbete mellan företag och samhälle.
I direktiven för denna utredning förs en utförligare diskussion kring den
ekonomiska demokratin.
Företagsdemokratin avser de anställdas möjlighet att påverka det egna
företagets allmänna politik och de förhållanden som råder på den egna arbetsplatsen.
Detta inflytande är f. n. begränsat både i fråga om grad och omfattning.
När det gäller sådana arbetsvillkor som lön, arbetstid etc. finns
emellertid ett utvecklat system för förhandlingar mellan arbetsmarknadens
parter genom vilket de anställdas intressen bevakas. När det gäller en rad
andra frågor av stor betydelse för de anställda finns andra organ, t. ex. företagsnämnderna,
genom vilka de anställda kan utöva visst inflytande genom
informationsutbyte och samråd.
Skall de anställda kunna aktivt delta i en fördjupad företagsdemokrati
med förbättrat samarbete på alla nivåer i företaget måste flera olika förutsättningar
uppfyllas. För det första måste de anställda få nödvändig information
om frågor av intresse i sammanhanget och ges reella möjligheter att tillgodogöra
sig denna information. Detta kräver både en lämplig presentation
och i vissa fall en omfattande utbildningsverksamhet. För det andra krävs
att rätten till och graden av inflytande över olika typer av frågor preciseras.
För det tredje krävs att organisatoriska, praktiska och rättsliga förutsättningar
skapas för ett aktivt deltagande i beslutsfattandet i de frågor som
skall bli föremål för de anställdas medinflytande. Möjligheten att genomföra
sådana förändringar och skapa en effektivare företagsdemokrati är vidare
beroende av att såväl de anställda som företagsledningen har ett positivt och
aktivt intresse av dessa frågor.
Detta aktiva intresse torde förutsätta att förtjänstmöjligheterna för de anställda
inte påverkas negativt av en vidgad företagsdemokrati och att reformerna
således inte minskar företagets effektivitet och lönebetalningsförrnåga.
Vissa utländska experiment har emellertid visat att en inte oväsentlig
produktivitetshöjning ofta kan bli följden av ett bättre fungerande samarbete
i företagen.
Erfarenheterna från bl. a. företagsnämndsarbetet visar att enbart organisatoriska
åtgärder oftast är otillräckliga för att åstadkomma en ökad demokratisering.
I nu gällande regler för företagsnämnder och annat samarbete
mellan anställda och företagsledning rekommenderas att man anpassar samarbetsformerna
efter varje företags egen situation och organisation. Särskilda
utvecklingsråd, som är gemensamma organ för arbetsgivare och de anställda,
har till uppgift att verka för en kontinuerlig effektivisering av sam
-
270
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 64
arbetet samt genom information och rådgivning utveckla olika samarbetsformer.
Det är uppenbart att en fördjupad företagsdemokrati ställer starkt ökade
krav på såväl företagsledning som de anställda själva och deras organisationer.
Men det är samtidigt lika uppenbart att en fortsatt reformverksamhet
på detta område är angelägen. Ett betydande hinder för företagsdemokratins
vidare utveckling har varit att det ofta rått betydande osäkerhet i fråga
om olika metoders funktionsduglighet. Detta understryker behovet av en försöksverksamhet
på detta område.
Med hänsyn både till omfattningen av den statliga företagssektorn och till
de betydande skillnader som föreligger mellan olika statliga bolag i fråga
om storlek, produktionsinriktning och produktionsmetoder torde här stora
möjligheter finnas till värdefull försöksverksamhet under olikartade förhållanden.
Därtill kommer att man i de statliga bolagen sedan länge har haft
positiva erfarenheter av den särskilda sakkunskap som tillförts styrelserna
genom fackliga funktionärer.
Mot denna bakgrund finner jag det naturligt att erfarenheter från de statliga
aktiebolagen bör kunna bidra till att förbättra förutsättningarna för en
mer utvecklad företagsdemokrati. Därför bör en särskild delegation för försöksverksamhet
med vidgad företagsdemokrati i de statliga bolagen tillsättas.
Uppgiften bör i främsta rummet vara att ta initiativ till sådana försöksoch
utvecklingsprojekt som kan ge vägledning för en fördjupad företagsdemokrati
inom det svenska näringslivet i dess helhet.
Företagsdemokratin bör i princip innebära medverkan av de anställda på
alla beslutsnivåer i företaget. Olika grader av inflytande är dock tänkbara,
från information och samråd till medbestämmande. Det är naturligt att utgå
från att inflytande i första hand är av intresse när det gäller frågor med mer
direkta återverkningar på förhållandena för den enskilde individen. Det gäller
bl. a. frågor som arbetets organisation och uppläggning, arbetsmiljön i
vidare mening, samt personalfrågor som ej är reglerade i kollektivavtal om
löner och andra anställningsvillkor. Frågor om den allmänna företagspolitiken
som exempelvis marknadsföring, produktval etc. bör dock inte vara
undandragna de anställdas inflytande. En primär uppgift för delegationen
bör därför vara att klarlägga möjligheterna till och förutsättningarna för ett
både till grad och omfattning vidgat inflytande för de anställda. Vidare bör
undersökas vilka förändringar i informella och formella samarbetsformer
som är lämpligast för att möjliggöra detta vidgade inflytande och göra det
så värdefullt som möjligt, även från företagets synpunkt. En naturlig fråga
i sammanhanget är huruvida, och i så fall under vilka förhållanden, vidgade
befogenheter för företagsnämnderna är en framkomlig väg eller om andra
former för inflytande bör prövas.
Delegationen bör i samförstånd med företagsledningen samt de anställda
och deras organisationer vid ett antal statliga bolag ta initiativ till
försöksverksamhet med nya samarbetsformer. Det är viktigt att de anställda,
deras organisationer och företagsledningen vid resp. företag aktivt deltar i
utformningen av projekten i denna försöksverksamhet. Detta torde lämpligast
ske i företagsnämnden eller en arbetsgrupp utsedd av denna.
För att bistå delegationen i projektens uppläggning enligt de av delegationen
och vederbörande arbetsgrupp antagna riktlinjerna bör experter
knytas till delegationen.
271
Fi: 64
Riks dag sb er ätt elsen år 1969
I den män delegationen anser det lämpligt bör närmare kontakt etableras
med utvecklingsprojekt som i likartat syfte bedrivs inom andra statliga och
privata företag liksom även med utredningar, företag eller institutioner i
andra länder där liknande verksamhet förekommer.
I den takt som erfarenhetsmaterial av allmänt intresse från försöksverksamhet
kommer fram bör delegationen offentliggöra detta. Redovisningen
bör ta sikte på att materialet skall kunna användas som underlag för en
bedömning av hur en fördjupad företagsdemokrati skall kunna uppnås
även på andra delar av arbetsmarknaden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
272
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
U: 1
Utbildningsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1968
1. 1958 års utredning kyrka—stat
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 januari 1958 för
att utföra en första etapp av en utredning av frågan om den framtida gestaltningen
av förhållandet mellan staten och den svenska kyrkan (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 januari 1958):
Tammelin, N. Erik, justitieråd, ordförande
Bolin, A. Bertil, sekreterare i LO
Engström, K. Olof N., rektor
Josefson, P. L. Ruben, ärkebiskop
Zetterberg, K. Åke H., pastor primarius, f. d. riksdagsman
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av II kamm. (tillkallad den 6 februari
1967 att under Zetterbergs sjukdom vara sakkunnig i dennes ställe)
Experter:
Hallgren, Bengt G., församlingssekreterare
Heldtander, Tore, lektor
Ivarsson, E. Henrik, kyrkoherde
Lindqvist, Rolf L. A., landskamrerare
von Otter, Sten F., kammarrättsråd, tillika divisionsordförande
Palmqvist, P. O. Arne, biskop
Rodhe, Sten lektor
Silén, Sven F. P., biskop
Swedberg, Bo G. R., informationschef
Svenungsson, David C., prost
Waller, Sture M., docent
Åberg, Erik V. R., kammarråd
Huvudsekreterare:
Lindelöw, Karl-Gustav, första kammarens sekreterare, hovrättsråd
Övriga sekreterare:
Andersson, Hans B., tingsdomare
Lindh, Iwan E., hovrättsassessor
Nykvist, Gösta N., byrådirektör
Wilhelmsson, Lars E., hovrättsråd
Direktiven för utredningen, se 1959: I E 44.
273
Us 1 Riksdagsberättelsen år 1969
Utredningen har under tiden november 1967—mars 1968 sammanträtt
7 dagar.
Utredningen har under år 1968, efter att under tidigare år ha avgett tio
delbetänkanden, avlämnat sitt slutbetänkande, »Svenska kyrkan och staten»
(SOU 1968: 11). I slutbetänkandet har utredningen, med hänvisning till
sina direktiv, anmält att den nu anser sitt arbete fullgjort i sådan omfattning
att det kan utgöra grundval för utredningsarbetets fullgörande i andra
former.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm in. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1960 för att
verkställa utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1960):
Ericsson, K. Georg V., borgmästare
Expert:
Olsson, Sten G., stiftssekreterare
Sekreterare:
Ericson, Lars G., regeringsrättssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 37.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit nio
sammanträden.
Utredningen har den 10 april 1968 avgett betänkandet »Avveckling av
Skeppsholms församling och amiralitetsförsamlingen i Karlskrona m. m.»
(Stencil U 1968: 5).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1960 års ecklesiastika boställsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa utredning rörande förvaltningen av ecklesiastika löneboställen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1960):
Persson, Ivar, f. d. landshövding, ordförande
Lindström, Helge B., hemmansägare, f. d. riksdagsman
Pettersson, Gunnar, jordbruksinstruktör
Turesson, Bo, distriktslantmätare, f. d. riksdagsman
Experter:
Anderson, K. Åke, lantbruksdirektör
Ericsson, K. Georg V., borgmästare
Nilsson, Per-Olof V., förbundsdirektör
274
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 5
Wigren, Bo G., stiftsjägmästare
Åberg, Erik V. R., f. d. kammarråd
Sekreterare:
Göransson, C. Göran N., stiftssekreterare
Biträdande sekreterare:
Stolt, Lennart, stadssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1961:1 E 47.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tre sammanträden.
Härjämte har ett antal överläggningar hållits med utredningens
experter.
Utredningen har den 13 mars 1968 avgett betänkandet »Förvaltningen av
kyrklig jord m. m.» (SOU 1968: 12). Tillämpningsföreskrifter till de i betänkandet
intagna lagförslagen har utarbetats av en arbetsgrupp inom utredningen.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Sakkunniga för översyn av den till evangelieboken hörande
»En liten bönbok»
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 januari 1965 för
att inom numera utbildningsdepartementet biträda med den i kyrkomötets
skrivelse av den 4 oktober 1963, nr 42, avsedda översynen av »En liten bönbok»
:
Hildebrand, Karl-Gustaf H., professor, ordförande
Hallqvist, Britt G., författarinna
Holte, K. Ragnar, professor
De sakkunniga har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fyra
sammanträden.
I mars 1968 avlämnades de sakkunnigas förslag till reviderad bönbok
(Stencil U 1968:4). Detta förslag har behandlats vid 1968 års kyrkomöte.
Vissa registreringsarbeten har därefter utförts.
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 1965 års musikutbildningskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1965 för
att utreda vissa utbildningsfrågor på musikområdet m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 oktober 1965):
Lindholm, P. Sigurd, f. d. statsråd, led. av II kamm., ordförande
Carlberg, Bertil A., f. d. professor
275
U: 5 Riksdagsberättelsen år 1969
Engström, Bengt-Olof, skolkonsulent
Göransson, Harald O., musikdirektör (fr. o. m. den 1 april 1968)
Härén, Yngve O. H., musikkonsulent
Wallner, Bo, lektor
Experter:
Arnér, Borghild, musikdirektör
Arnér, E. Å. Gotthard, domkyrkoorganist
Arsenius, Bengt G., kammarmusiker
Berggren, Britt Marie, danspedagog (fr. o. m. den 1 april 1968)
Bergström, Anders O., musikdirektör
Blomstedt, Herbert, professor (fr. o. m. den 1 april 1968)
Boman, Birgit, danspedagog (fr. o. in. den 1 april 1968)
Brantberger, Nancy, talpedagog (fr. o. m. den 1 april 1968)
von Biilow, Gerda, rytmikpedagog (fr. o. m. den 1 april 1968)
Cederberg, Ingvar, musikdirektör (fr. o. m. den 1 april 1968)
Edlund Lars O., musikdirektör
Ekwall, Hans, byrådirektör
Ekvall, Eugéne, byrådirektör (fr. o. m. den 1 april 1968)
Ericson, Bengt, kammarmusiker (fr. o. m. den 1 april 1968)
Ericson, Eric, professor (fr. o. in. den 1 april 1968)
Forsell, Einar, musikdirektör (fr. o. m. den 1 april 1968)
Franzén, Bengt K. V., professor, direktör för musikhögkolan
Fredin, Thorvald, kammarmusiker (fr. o. m. den 1 april 1968)
Frendelius, Gunhild, förskollärare
Gabrielsson, Alf G. H., universitetslektor
Goude, Gunnar, universitetslektor
Gustavsson, Rune S., musikförvaltare
Göransson, Harald O., musikdirektör (t. o. in. den 31 mars 1968)
Hallhagen, A. Gunnar, professor
Hause, Greta, gymnastikdirektör (fr. o. m. den 1 april 1968)
Helidén, Daniel, musikdirektör
Hillerudh, Lars-Olov, sekreterare (fr. o. in. den 1 april 1968)
Holmström, Lars-Gunnar, universitetslektor
Jakobsson, Bertil, kammarmusiker (fr. o. m. den 1 april 1968)
Johnsson, Per Olof, docent (fr. o. m. den 1 april 1968)
Karlerö, Lars-Ingemar, rektor (fr. o. m. den 1 april 1968)
Karpe, Sven I., professor
Khan, Lennart, musikdirektör (fr. o. m. den 1 april 1968)
Laine, Christian V. V., byrådirektör
Larsson, Carl Rune, director musices (fr. o. m. den 1 april 1968)
Lidholm, Ingvar, professor (fr. o. m. den 1 april 1968)
Liljefors, Margita, talpedagog (fr. o. m. den 1 april 1968)
276
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 5
Liljefors, Ingemar K., tonsättare
Lindberg, Lars, musikdirektör (fr. o. m. den 1 april 1968)
Lindgren, Kurt S., tonsättare
Ling, Jan, lektor (fr. o. in. den 1 april 1968)
Lipsscliiitz, Dan, juris kandidat (fr. o. m. den 1 april 1968)
Lännerholm, Torleif, oboist (fr. o. m. den 1 april 1968
Malmgren, Allan, studieombudsman (fr. o. m. den 1 april 1968)
Mellnäs, Arne O. B., musikdirektör
Nauman, Siegfried, kapellmästare (fr. o. m. den 1 april 1968)
Nilsson, Leo, tonsättare (fr. o. m. den 1 april 1968)
Nygren, Åke, musikdirektör (fr. o. m. den 1 april 1968)
Otteryd, Nils, professor
Reimers, Lennart, direktör (fr. o. m. den 1 april 1968)
Riedel, Georg, tonsättare (fr. o. m. den 1 april 1968)
Samuelsson, Bror, musikdirektör (fr. o. m. den 1 april 1968)
Sandels, Stina Claésdotter, laborator
Sjögren, Per-Olof, komminister (fr. o. m. den 1 april 1968)
Sjöström, Gunnar, rektor (fr. o. m. den 1 april 1968)
Skoglund, E. Erland, musikdirektör
Strandsjö, Göte, sångpedagog (fr. o. m. den 1 april 1968)
Strömberg-Lind, Karin E., skolkonsulent
Stål, Barbro M., arkitekt SAR
Sundin, Bertil, fil. lic.
Sällström, Folke P. F., fil. lic
Wallin, Bengt-Arne, kappelmästare
Waltersson, Rune, pianotekniker (fr. o. m. den 1 april 1968)
Vecchi, Guido, konsertmästare (fr. o. m. den 1 april 1968)
Wenngren, Birgit, gymnastikdirektör (fr. o. m. den 1 april 1968)
Wide-Unterkircher, Dagmar, dalcrozelärarinna (fr. o. m. den 1 april 1968)
Åhslund, Ulf, gitarrpedagog (fr. o. m. den 1 april 1968)
öslöf, Rut Agneta, talpedagog (fr. o. m. den 1 april 1968)
Östlundh, Einar, fabrikör (fr. o. m. den 1 april 1968)
Sekreterare:
Lundh, Carl G., fil. mag
Biträdande sekreterare:
Ziemelis, Sarmite, departementssekreterare (t. o. m. den 31 juli 1968)
Sundström, Sten O., kamrerare (fr. o. m. den 1 augusti 1968)
Direktiven för utredningen se 1966: E 24 och 1967: 40.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1968 hållit 58 sammanträden
samt ett veckolångt slutjusteringssammanträde för del I.
Kommittén har den 29 mars 1968 avgett betänkande del I, benämnt »Musikutbildning
i Sverige» (SOU 1968: 15) samt den 5 november 1968 betän
-
277
*-''• 5 Riksdagsberättelsen år 1969
kande del II, benämnt »Musikutbildning i Sverige, Tim- och kursplaner
m. m.» (SOU 1968: 49).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Lokal- och utmstningsprogramkommittén för en vårdyrkesskola
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1965 med
uPP§ift att ■ med beaktande av vad som har anförts i en inom socialdepartementet
utarbetad promemoria samt efter samråd med skolöverstyrelsen,
styrelsen för statens sjuksköterskeskola i Stockholm och yrkesutbildningsberedningen
— upprätta lokalprogram och utrustningsförslag för en vårdyrkesskola:
Törnquist,
Harry E., byggnadsråd, ordförande
Bildt, Hugo G., jur. kand.
Fagerberg, Gösta, kommunalråd
Gårdstedt, H. Birger, skolråd
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa, fru, led. av II kamm.
Lundblad, Brita, byrådirektör
Persson, Stig E., rektor
Expert:
Löfgren, Anne-Marie, rektor
Sekreterare:
Gunnarsson, N. G. Arne, byråchef
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 4 sammanträden
samt ett större antal sammanträden i arbetsgrupp.
Kommittén bär utarbetat promemoria rörande lokalprogram och utrustningsförslag
(Stencil U 1968: 8).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Sakkunnig för utredning rörande sammanförandet till vissa begravningsplatser
av stoften efter i Sverige jordade tyska soldater m. fl.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 november 1965 för
att inom numera utbildningsdepartementet biträda med handläggning av
ärende rörande sammanförandet av stoften efter tyska soldater m. fl. som
jordats i Sverige i samband med första och andra världskrigen:
Claesson, G. Hilding, f. d. kyrkogårdsföreståndare (avliden den 2 augusti
1968).
Den sakkunnige biträdde vid överläggningar mellan representanter för
Volksbund Deutsche Kriegsgräberfursorge EV. och kyrkogårdsmyndigheterna
i Göteborg, Hälsingborg och Trelleborg m. fl. myndigheter. Sammanförandet
av de tyska krigsdöda och vad som har samband därmed var slutfört
vid den sakkunniges död. De undersökningar rörande vissa norska
278
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 8
krigsdöda som blev nödvändiga i samband med sammanförandet av de tyska
krigsdöda är således nu fullbordade.
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Organisationskommittén för anordnande av högre utbildning
i Linköping
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 januari 1966 för att
verkställa närmare utredning och avge förslag angående anordnande av
högre utbildning i Linköping:
Eckerberg, Per A., landshövding, ordförande
Lindgren, Stig, medicinalråd
Lindstrand, Leif, byggnadsråd
Norberg, Dag L., professor, rektor
Wennström, K. Gunnar, byråchef
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, tillika ordförande i subkommittén
för teknisk högskola i Linköping
Wänström, Frid B. F., forskningschef
Experter:
Agdur, N. Bertil, professor
Andrén, Nils B. E., preceptor
Bergkvist, K. Tage E., rektor
Borg, L. Göran, professor
Brodin, Gunnar, laborator (fr. o. m. den 28 december 1966)
Bubenko, Janis, civilingenjör (fr. o. m. den 10 april 1967)
Calissendorff, Jacob H., assistent
Ekman, P. H. Torgil, universitetslektor (fr. o. m. den 10 april 1967)
Fornaeus, Lars F., laborator (fr. o. m. den 19 december 1966)
Gröndal, Hans O. F., landstingsdirektör
Hagbergh, Göran G. E., avdelningsdirektör
Hallendorff, C. J. Herman, professor
Jacobson, N. Bertil, laborator
Jung, Ingvar K. E., tekn. dr
Kihlstedt, Curt A., professor
Ivnudsen, Niels H., professor (fr. o. in. den 28 december 1966)
Langefors, N. Börje, professor (fr. o. m. den 10 april 1967)
Larsson, Karl-Erik A., professor (fr. o. m. den 19 december 1966)
Larsson, Lars-Erik, docent (fr. o. m. den 1 september 1967)
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Lindström, Gunnar, direktör (fr. o. m. den 10 april 1967)
Lundberg, P. Lennart, professor (fr. o. m. den 19 december 1966)
Lundquist, Nils-Henrik, avdelningschef
279
U: 8 Riksdagsberättelsen år 1969
Luthman, Gösta F., disponent
Malmström, Sven, direktör
Markesjö, A. Gunnar, universitetslektor (fr. o. in. den 28 december 1966)
Mellbourn, Gert L. A., universitetslektor
Näslund, Bertil, professor
Ottervik, N. G. Gösta, överbibliotekarie (fr. o. m. den 2 februari 1967)
Roempke, Sten O., bitr. länsarkitekt
Sandin, Lennart N., byrådirektör
Ström, Gunnar O. F., professor
Svahn, Olov E., professor
Söderström, K. F. Nils, professor
Willers, Uno E. W., riksbibliotekarie
Zetterberg, Lars-Henning, professor (fr. o. in. den 28 december 1966)
Sekreterare:
Ebenius, Ann-Mari B., byrådirektör
Linné, Rolf S. G., avdelningsdirektör
Rydberg, Lars O., förste länsassessor
Stoye, Peter C. J., civilingenjör och civilekonom
Direktiven för utredningen, se 1967: E 46.
Kungl. Maj :t har i brev till universitetskanslersämbetet den 12 januari
1968 bland annat föreskrivit att uppbyggnaden av organisationen för medicinsk
och teknisk högre utbildning och forskning i Linköping skall under
universitetskanslersämbetet handhas av en interimsstyrelse med de uppgifter
som angives i en vid brevet fogad, inom utbildningsdepartementet upprättad
promemoria.
Till ledamöter i interimsstyrelsen har Kungl. Maj :t förordnat generaldirektören
Ragnar Woxén, tillika ordförande, professorerna Bertil Agdur
och Göran Borg, landstingsdirektören Hans Gröndal, professorerna Gunnar
Lindström och Gunnar Ström samt medicinalrådet Gunnar Wennström. I
frågor som berör universitetsfilialen skall som ledamot ingå professorn
Gunnar Hoppe. Vidare har Kungl. Maj :t föreskrivit att vid fullgörande av
interimsstyrelsens uppgifter som lup-kommitté skall såsom ledamöter i styrelsen
ingå jämväl byråchefen Rune Lindquist, byggnadsrådet Leif Lindstrand,
byråchefen Olof Moll och avdelningschefen Jan Rydén.
Organisationskommitténs uppdrag är därmed slutfört.
9. Sakkunniga för utarbetande av förslag till en textserie ur gamla
testamentet för högmässopredikningar
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1967 för att
inom departementet biträda med utarbetandet av förslag till en textserie ur
gamla testamentet för högmässopredikningar:
280
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 11
Lundström, H. Gösta, biskop, ordförande
Gerleman, J. Gillis H., professor
Nyström, Samuel, kontraktsprost
Direktiv, se kungl. brev till statskontoret den 3 mars 1967.
De sakkunniga bär under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tre
sammanträden.
De sakkunniga har den 4 november 1968 avgett betänkandet »Förslag
till predikotexter ur Gamla testamentet för kyrkoårets sön- och helgdagar.
» (SOU 1968:42.)
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Sakkunnig för att utreda frågan om Svenskt visarkivs framtida ställning
och organisation
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 25 augusti 1967 för att som
sakkunnig inom numera utbildningsdepartementet utreda frågan om Svenskt
visarkivs framtida ställning och organisation:
Reuterswärd, B. Edvard, expeditionschef, utnämnde generaldirektören
Sekreterare:
Lindahl, Jan-Mats, departementssekreterare
Kommittén har avgett ett den 19 juni 1968 dagtecknat betänkande, benämnt
»Svenskt visarkivs framtida ställning och organisation» (Stencil U
1968: 7).
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Huvudmannautredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 september 1967 för
att verkställa utredning rörande huvudmannaskapet för de gymnasiala
skolformerna m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1967):
Näsström, Emil E., f. d. kommunaldirektör, f. d. riksdagsman, ordförande
Dahlman, Sven-Olof, förbundsdirektör
Hulteberg, H. Mauritz B., skolråd
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa, fru, led. av II kamm.
Nyman, Sven A., utbildningschef, led. av I kamm.
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Olsson, Johan A., fabrikör, led. av I kamm.
Wallmark, Gunnar S., intendent, led. av I kamm.
Sekreterare:
Askeberg, Sven H. J., byråchef
Direktiven för utredningen, se 1968: U 53.
281
Uj 11 Riksdagsberättelsen år 1969
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 13
sammanträden.
Utredningen har avgett ett den 27 november 1968 dagtecknat betänkande,
benämnt »Huvudmannaskapet för de gymnasiala skolformerna» (SOU
1968: 63).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1969
12. Tekniska högskolans i Stockholm bgggnadskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti 1944:
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Ahrbom, Nils O., f. d. professor
Alexanderson, K. Erik, häradshövding, led. av I kamm.
Borg, L. Göran, professor, rektor (fr. o. m. den 6 december 1968)
Näsström, Emil E., f. d. kommunaldirektör, f. d. riksdagsman
Smith, A. Åke, planeringsdirektör
Stockman, Lennart G., professor, (t. o. m. den 5 december 1968)
Österberg, David V., professor
Arkitekt:
Henriksson, Gunnar A., professor
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, Jesper E., f. d. avdelningsdirektör
Lokal: Tekniska högskolan i Stockholm, Fack, 100 44 Stockholm 70,
tel, växel 23 65 20
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947: I E 21: instruktion
den 20 juni 1946.
Under året har byggnads- och installationsarbeten blivit färdigställda för
nybyggnad för sektionen för bergsvetenskap samt för ny 30 kV huvudmatning
för högskolan i dess helhet. Vidare har byggnads- och installationsarbeten
påbörjats för dels nybyggnad för sektionen för arkitektur i det
högskolan närbelägna kvarteret Domherren, dels ombyggnad av högskolans
huvudbyggnad för sektionen för elektroteknik och högskolans gemensamma
AV-central, dels tillbyggnad av sektionens för lantmäteri byggnad vid
Drottning Kristinas väg.
Under tiden november 1967—oktober 1968 har kommittén hållit tre sammanträden.
Kommittén beräknas fortsätta sitt arbete under hela år 1969.
282
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
U: 14
13. Utredning rörande den för svar smedicinska forskningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda den försvarsmedicinska forskningen:
Rexed, Bror A., generaldirektör
Experter:
Clemedson, Garl-Johan, generalläkare
Engström, Arne V., professor
Fehrm, E. Martin, generaldirektör
Hesselblad, Gustav, arméöverläkare
Schmidt, Torsten, överste
Ström, Gunnar O. F., professor
Troell, Lars, marinöverläkare
Uvnäs, Börje, professor
Sekreterare:
Blomquist, Bernt E. L., byråöverläkare
Biträdande sekreterare:
Bergsten, Nils G., departementssekreterare
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 45.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
14. Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
verkställa närmare utredningar och avge förslag angående anordnande av
högre teknisk utbildning och forskning i Lund (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 juni 1960):
Olson, O. Hjalmar, direktör, ordförande
Broberg, K. Bertram, professor
von Friesen, Sten, professor
Gralén, Nils G. J., professor, rektor
Gustafson, Torsten V., professor
Johansson, Sven A. E., professor
Laudon, Axel, disponent
af Malmborg, Ragnar, byggnadsråd (avliden den 13 mars 1968)
Pettersson, N. Ove, professor
Pleijel, Åke V. C., professor
Sekreterare:
Ingvar, Lars O. A. H., byråchef
283
U: 14
Riks dag sb er ätt ds en år 1969
Lokal: Tekniska högskolan i Lund, Sölvegatan 18, 223 62 Lund 7, tel 046/
12 46 00
Fid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en
inom numera utbildningsdepartementet upprättad promemoria rörande högre
teknisk utbildning och forskning i Lund, se 1961:1 E 40.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit ett plenarsammanträde.
Löpande ärenden har handlagts av tekniska fakultetens
dekanus jämte kommitténs sekreterare såsom högskolans verkställande organ.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
15. Utredning rörande sjukgymnastutbildningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 februari 1961 för
att verkställa utredning rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 22 mars
1961):
Sjöstrand, O. Torgny, professor
Lokal: Kliniskt fysiologiska avdelningen, Karolinska sjukhuset, 104 01
Stockholm, tel. växel lokalsamt. 34 05 00, rikssamt. 34 06 50, ankn. 1947
Direktiven för utredningen, se 1962: I E 41 och 1965: I E 37.
För att fullfölja utredningen krävs erfarenhet från sjukgymnastinstitutet
i Stockholm beträffande resultat av utbildningen av synsvaga. Förutsättning
härför är att behöriga elever söker inträde vid institutet. I avvaktan
härpå vilar utredningen.
16. Konsertbyråulredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1962 med uppdrag
att verkställa utredning angående inrättande av en statlig konsertbyrå
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidning den
7 juni 1962):
Nordmark, Hans A., direktör, ordförande
Andersson, Freddy V. E., förbundsordförande
Hahn, Gunnar A., kapellmästare
Malmgren, Allan B., studieombudsman
Poppius, Hans D., byråchef
Tegen, Martin, docent
Experter:
Bauer, Sven Harald, advokat
Brandel, Åke, redaktör
Carlsson, Stig, civilingenjör
284
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 17
Forsström, Gösta E. A., sekreterare
Hellquist, Per-Anders, redaktör
Hähnel, Folke, redaktör
Ljungberg, Lennart, civilingenjör
Ljungman, Seve K. B., professor
Reimers, Lennart, direktör
Wallin, Nils L., chef för statens försöksverksamhet med rikskonserter
Wallner, Bo, lektor
Wirén, Ivarl-Gunnar, intendent
Sekreterare:
Strand, Sigfrid, rektor
Lokal: Järntorget 8R, 111 29 Stockholm, tel. 11 54 60, 11 54 64
Direktiven för utredningen, se 1963: I E 45.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 51 sammanträden.
Utredningen har den 25 januari 1967 avlämnat betänkandet »Rikskonserter»
(SOU 1967:9).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
17. Samarbetskommittén för behandling av frågan om utbildning av viss
sjukvårdspersonal
Kungl. Maj :t har den 30 juni 1961 uppdragit åt medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning att i samråd
med vederbörande kommunförbund snarast möjligt anordna utbildning eller
i förekommande fall utöka befintlig utbildning för laboratoriepersonal,
röntgenpersonal och annan sjukvårdspersonal, som kan avlasta eller ersätta
personal med sjuksköterskeutbildning.
Ämbetsverken har för uppdragets fullgörande tillsatt en samarbetskommitté,
till vilken också tillfälliga experter har knutits. Samarbetskommittén
består f. n. av företrädare för socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
skolöverstyrelsen, Svenska landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet,
yrkesutbildningsberedningen och statens institut för högre utbildning
av sjuksköterskor.
Sekreterare:
Hagstedt, Hedvig M., förste byråsekreterare
Lokal: Skolöverstyrelsen, Fack, 104 22 Stockholm 22, tel. växel lokalsamtal
22 70 00, rikssamtal 22 41 20
Samarbetskommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 inte
haft något sammanträde. Kommitténs fortsatta verksamhet är föremål för
omprövning.
285
U: 18
Riksdagsberättelsen år 1969
18. 1963 års bibelkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 1 februari och den
5 april 1963 för att verkställa utredning rörande förutsättningarna för en
ny bibelöversättning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 mars 1963):
Quensel, Nils J. E., f. d. president, ordförande
Diiring, H. Ingemar, professor
Edlund, Conny A. E., domprost
Eeg-Olofsson, Ansgar O. C., lektor
Gierow, Karl Ragnar K., författare, Svenska akademiens ständige sekreterare
Riesenfeld,
E. Harald, professor
Ståhle, Carl Ivar, professor
Sekreterare:
Olsson, Birger O., teol. lic. och fil. mag.
Biträdande sekreterare:
Lindahl, Jan-Mats, departementssekreterare (vissa sekreterargöromål)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (bitr. sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964: I E 49.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit nio sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
19. Yrkesutbildningsberedningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande yrkesutbildningens uppgifter, innehåll och organisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 oktober 1963):
Öhman, G. Birger, f. d. överdirektör, ordförande
Gårdstedt, H. Birger, skolråd
Haldén, J. O. Folke, direktör,
Hallbeck, Oscar A., kommunalråd
Isling, B. Åke J., utbildningschef
Karlson, Tore E., ombudsman
Kellgren, Nils E., fil. kand., f. d. riksdagsman
Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av II kamm.
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Stefanson, R. Stig S., optikermästare, led. av I kamm.
Stålnacke, Erik O., skolinspektör
286
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
Wetterström, Karin H., kamrer, led. av II kamm.
Experter:
Ager, Ruth M., undervisningsråd
Alf ort, Axel M., direktör
Andersson, Karin, förbundssekreterare
Assarsson, Axel A., utredningsman
Binett, Einar, förbundssekreterare
Björnegård, Gudrun, rektor
Blix, Erik O., rektor
Blomberg, Erik, personaldirektör
Bohman, Karl Erik, direktör
Brandgård, Evert, sekreterare
Bråland, Ingrid, studierektor
Bäckström, Sixten, förbundsordförande
Caping, Bengt R., byrådirektör
Carlström, Stig, rektor
Dahlander, E. Gunnar, rektor
Darpö, Börje, ombudsman
Ekholm, Herbert, rektor
Eländer, Kurt O., direktör
Eliasson, H. Torsten Y., lektor
Engström, Stina, civilekonom
Ericsson, K. Gösta, byråchef
Ernest, N. K. E. Gunnar, rektor
Falk, Eric G. R., länsjägmästare
Folkmarson, James A., undervisningsråd
Forsberg, Birger, rektor
Forsberg, N. Uno, rektor
Forssell, Einar E., förste skolinspektör
Fredriksson, Bert, sekreterare
Fridén, Gunvor A. B., skolkonsulent
Fäktenmark, Erik, ingenjör
Gerhardsson, Gideon, professor
Grabö, Paul E., direktör
Grönberg, Ann-Margret, lab.ass. (fr. o. m. den 10 december 1967)
Gumselius, Herman, rektor
Gustafson, Birgitta, skolkonsulent
Gustafsson, Birger, rektor
Hagander Sten I., skolkonsulent
Hallberg, Rolf Sage, skolinspektör
Hallgren, E. Susanne, fortbildningskonsulent
Hansson, Karin, barnavårdslärare
U: 19
287
U: 19
Riksdagsberättelsen år 1969
Helling, Olle, rektor
Helte, G. Verner, direktör
Hjortzberg, Agneta, seminarielärare
Holmberg, Sten, ombudsman
Hurtig, Folke, skolinspektör
Husén, Torsten, professor
Högberg, Hans, byråchef
Jacobson, Bengt A., länsskolinspektör
Johansson, Erik, ingenjör
Johansson, Gotthard, rektor
Johansson, K. Inge, studierektor
Johansson, John, förste skötare
Jonsson, Kjell I., byrådirektör
Jungqvist, Anna-Brita, konsulent
Jönsson, Börje, ombudsman
Jönsson, E. Gustav, departementssekreterare
Kaby, Nils A., byråchef
Karlsson, Einar L, ombudsman
Karlsson, Erik, skolchef
Landahl, K. Lennart, byrådirektör
Larsson, Matts Bergom, direktör (fr. o. m. den 1 januari 1968)
Larsson, Rune, rektor
Lindberg, Gösta, studierektor
Lindblom, Helena, barnhemskonsulent
Lindgren, Stig, medicinalråd
Lindman, Per O. G., kanslichef
Ljungberg, Leif, civilingenjör
Ljunghill, Karl Gustav, skoldirektör
Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd
Lundgren, Nils P. V., professor
Luterkort, Ingrid, regissör
Löfgren, Anne-Marie, rektor
Magnusson, Alice, sekreterare
Malmgren, Helge, fil. kand.
Mj örnberg, Agne, studierektor
Nilsson, Allan, rektor
Nilsson, Thora I.-L., byråchef
Nordenskjöld, Gustaf, direktör
Nordström, Gert Z., teckningslärare, rektor
Nybom, P. P. Arne, ombudsman
Odebäck, S. Paul, skolkonsulent
Olderin, Gunnar O., avdelningsdirektör
288
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 19
Oldgren, Erik, byrådirektör
Olsson, Marianne, studiesekreterare (fr. o. m. den 1 juni 1968)
Olsson, A. E. Osborn, undervisningsråd
Persson, Arne, konsulent
Persson, Stig E., rektor
Petri, Ingemar, studiesekreterare
Ringdal, Harry, rektor
Rundqvist, Barbro, sjuksköterska (fr. o. m. den 10 december 1967)
Riidhmer, Gustav, överingenjör
Sandberg, Per, studierektor
Sandblad, Carl-Eric, utbildningssekreterare
Simlund, Ernst-Olof, apotekare
Sjunnesson, Georg, rektor
Sjöbeck, J. Christian, direktör
Sjöberg, Hilding, ombudsman
Staf, Karl-Rime, ingenjör
Stetler, Emil F., avdelningsdirektör
Ström, B. O. Gunne, skolkonsulent
Strömgren, Holger, Yrkeslärare
Sätre, Gunnar, utbildningschef (fr. o. m. den 1 april 1968)
Tegman, Olle, ingenjör
Tegner, Göran, direktör
Thorvinger, Hjördis, rektor
Wahlström, Lars, ombudsman
Wernlund, Brita K., byrådirektör
Vestin, F. E. Margareta, byrådirektör
Westman, Eric, ingenjör
Wikstrand, Rolf, skolsekreterare
Wikström, Hans F., rektor
Virdebrant, Carl-Erik B., kansliråd
Wohrne, Vulf, överingenjör
Vrethammar, K. Harald, undervisningsråd
Zachrisson, Birgit, skolkonsulent
Åhlén, Knut, rektor
Åmark-Wintzer, Lucia A. S., skolkonsulent
Ängquist, Bror, rektor
Sekreterare:
Dahl, Åke K. G., skolkonsulent
Lokal: Sandelsgatan 12, 115 33 Stockholm, tel. 67 69 16 (ordföranden),
67 87 32 (sekreteraren), 61 89 44 (kansliet)
Direktiven för utredningen, se 1964: I E 57 och 1967: E 31.
Beredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fem
10 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
289
U: 19
Riksaagsb erätt elsen år 1969
sammanträden om sammanlagt fem sammanträdesdagar. Dessutom har expertgrupperna
sammanträtt ett stort antal gånger.
Beredningen har den 9 februari 1968 avgett »Betänkande med vissa beräkningar
rörande kostnaderna för gymnasial yrkesutbildning enligt YB:s
förslag» (Stencil U 1968:2).
Beredningen avser att under år 1969 framlägga särskilda utredningar och
förslag angående
A. Utbildning av receptarier, laboratorieassistenter, apotekstekniker m. fl.
B. Lärarnas utbildning, fortbildning m. in.
C. Yrkesutbildning och arbetsliv: Samverkan och ansvarsfördelning.
Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
20. Utredningen om svenska ortnamnsarkivets och landsmålsarkivens
verksamhet
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1963 för
att verkställa utredning rörande svenska ortnamnsarkivets, landsmåls- och
folkminnesarkivets i Uppsala samt landsmålsarkivets i Lund framtida ställning
och organisation:
Meyerson, K. Åke W., överintendent, ordförande
Moberg, Lennart A., professor
Munthe, Richard E. L., avdelningsdirektör, tillika sekreterare
Lokal: Livrustkammaren, 115 21 Stockholm, tel 62 01 16 (ordföranden),
växel 22 95 60 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1965:1 E 49.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit två sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
21. Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 april 1964 för att
verkställa utredning rörande lärarnas arbetsförhållanden m. in. (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 april 1964):
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör, ordförande
Alfredsson, Karl-Erik N., förbundsjurist
Björinder, Henry K. E., sekreterare
Bodell, Karl G., skolinspektör, tillika sekreterare
Eriksson, B. Sune, sekreterare
Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande
Nord, B. Ingemar, avdelningschef
290
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 22
Sandberg, A. Birger, lönedirektör
Tylén, Halward, rektor
Experter:
Almefelt, Paul V., byråchef
Heimklo, K. Julius M., skolkonsult
Karlin, Bengt G., organisationsdirektör
Rapaport, Edmund, byråchef
Svensson, Nils-Eric, undervisningsråd
Lokal: Statiska centralbyrån, Fack, 102 50 Stockholm 27, tel 63 05 60
ankn. 524, 526.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 E 51.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit elva
sammanträden samt gruppsammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå hela år 1969.
22. Lokal- och utrustnings programkommittéer för universitet
och högskolor (LUP-kommittéerna)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för universitet och högskolor
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1964):
LUP-kommitén för Uppsala
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd, ordförande
Lindquist, B. Rune L„ byråchef
Lindstrand, Leif, byggnadsråd
Moll, Olof G., byråchef, tillika huvudsekreterare
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef
Experter:
Dahlbom, J. Rickard, professor
Öbrink, Karl Johan, laborator
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sex sammanträden.
LUP-kommittén för Lund
Hammar, Stig H., universitetsråd, ordförande
Broberg, K. Bertram, professor
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Moll, Olof G., byråchef, tillika huvudsekreterare
Olrog, O. Christer, byggnadsråd
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef
Experter:
Borgström, E. Bengt G., professor
Fronaeus, Sture A., professor
291
U: 22
Riksdagsberättelsen år 1969
Gralén, Nils G. J., professor, rektor
Kjellén, Lars, docent
Sunner, Stig A., professor
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fem sammanträden.
LUP-kommittén för Göteborg
Ingelmark, Bo E., professor, rektor, ordförande
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Moll, Olof G., byråchef, tillika huvudsekreterare
Olrog, O. Christer, byggnadsråd
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef
Thun, K. Ragnar, byråchef
Experter:
Careborg, Lars-Olof, byrådirektör
Grönfors, Kurt G. W., professor, rektor
Kihlman, K. Herbert, byrådirektör
Lysell, E. G. S. Lennart, professor
Markén, Karl-Erik, docent
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit åtta sammanträden.
LUP-kommittén för Stockholm
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Bergström, K. Sune D., professor
Henriksson, Gunnar A„ professor
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Lindstrand, Leif, byggnadsråd
Moll, Olof G., byråchef, tillika huvudsekreterare
Norberg, Dag L., professor, rektor
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef
Experter:
Brommesson, Per-Axel, direktör
Hagbergh, Göran G. E., avdelningsdirektör
Ingvar, Lars O. A. H., byråchef
Kierkegaard, C. Peder J. H., docent
Laurin, Kjell, byrådirektör
Sköld, Lars G., rektor
Törnlund, Sven G., rådman
Weibull, Martin C., docent
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit nio sammanträden.
LUP-kommittén för Umeå
Larsson, Lars-Gunnar, professor, rektor, ordförande
292
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 22
Fors, Sixten R., byråchef
Lindstrand, Leif, byggnadsråd
Moll, Olof G., byråchef, tillika huvudsekreterare
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef
Experter:
Carlson, Sune L., professor
Friberg, Lars, professor
Lycke, Erik, professor
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sex sammanträden.
Samarbetsnämnden för LUP-kommittéerna
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Hammar, Stig H., universitetsråd
Ingehnark, Bo E., professor, rektor
Larsson, Lars-Gunnar, professor, rektor
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Experter:
Andersson, A. Owen, tekn. lic.
Dahlin, N. Åke S., överingenjör
Ekblad, Carl-Rickai''d E., verkstadsöveringenjör (fr. o. in. den 1 februari
1968)
Fors, Sixten R., byråchef
Kull, Karl-Erik, veterinär
Liining, Karl-Gustav T. G., professor
Wikiund, Oscar E., byrådirektör
Sekreterare:
Moll, Olof G., byråchef
Biträdande sekreterare åt kommittéerna och samarbetsnämnden:
Hedman, Barbro, förste byråsekreterare (t. o. in. 29 februari 1968)
Johnsson, Roland G., byrådirektör
Lundblad, E. A. J. Thomas, fil. kand.
Nygren, Jan B., byrådirektör
Tsai, Helve, civilekonom (fr. o. in. den 18 mars 1968)
Winblad von Walter, C. Torkel, fil. kand. (t. o. in. den 29 februari 1968)
Lokal: Wenner-Gren Center, Box 23025, 104 35 Stockholm 23, tel. växel
15 04 45.
Direktiven för utredningen, se 1965: 54.
Samarbetsnämnden har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit
sex sammanträden.
Kommittéernas och nämndens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
293
U: 23
Riksdagsberättelsen år 1969
23. Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings
och
upplysningsarbetet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 9 oktobei'' 1964 för att överväga
och framlägga förslag rörande dels sexualundervisningens och sexualupplysningens
omfattning, innehåll och mål, dels åtgärder till förbättrande av underivsningen
och upplysningsverksamheten på ifrågavarande område:
Lund, Ragnar F., f. d. undervisningsråd, ordförande
Bergström-Walan, Maj-Briht, fil. lic., tillika huvudsekreterare (t. o. m. den
30 september 1968)
Boéthius, Carl Gustaf, redaktör, tillika huvudsekreterare (fr. o. in. den 1
oktober 1968)
Granstrand, Rolf, fil. stud.
Heeger, Birgitte, fil. kand.
Ottersen, J. Ottar, studierektor
Rodhe, Gösta, skolöverläkare
Sjövall, Thor sten, leg. läkare
Wickbom, Torsten A., rektor
Experter:
Bromsjö, Birger, docent
Göransson, Ulf, studerande
Meurling, Karl, studierektor
Ronuås, John G. B., skolkonsulent
Svensson, Sven, lektor
Biträdande sekreterare:
Johnson, A. Inez M., förste byråsekreterare
Lokal: Svartmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel. 10 53 52
Direktiven för utredningen har angetts i kungl. brev den 9 oktober 1964.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit femton
sammanträden.
Under 1968 färdigställda delundersökningar:
Sifo:s undersökning av attityder, värderingar och beteenden på sexuallivets
område;
Statistiska centralbyråns enkät bland elever i årskurs 9: omfattningen av
deras sexualkunskap samt vissa attityder;
Kommitténs enkät bland konfirmandlärare inom Svenska kyrkan och
vissa frikyrkliga samfund för att kartlägga omfattningen och arten av
sexualetisk undervisning inom detta område.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
294
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
24. Filmcensurutredningen
U: 25
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1964 för att
verkställa utredning rörande den statliga filmcensurens ställning jämte därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 4 november
1964):
Ekblad, S. Gunnar, lagman, ordförande
Gustavsson, K. Rune, ombudsman, led. av II kamm.
Gärde Widemar, Ingrid, justitieråd, f. d. riksdagsledamot
Möller, Yngve A., chefredaktör, led. av I kamm.
Peterson, Thage E. G., direktör
Wennerfors, Alf A:son, utbildningschef, led. av II kamm.
Experter:
Börjesson, Bengt, docent
Furhammar, Leif, fil. lic.
Sveri, Knut O., professor
Sekreterare:
Ekman, Gunnar O. S., kansliråd
Biträdande sekreterare:
Johnson, Olle P., departementssekreterare
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1965: I E 56.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 16 sammanträden.
Fortsatt samråd har ägt rum med bl. a. filminstitutets filmforskningsgrupp
och kommittén för lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
25. 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 mars 1965 för att
verkställa utredning rörande museiväsendet och verksamhet med riksutställningar
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1965):
Holm, J. Lennart, professor, ordförande
Biörnstad, Margareta, antikvarie
Hubendick, Bengt L., museichef
Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör
Lagercrantz, Bo U., stadsantikvarie
Meyerson, K. Åke W., överintendent, tillika huvudsekreterare
Nordenfalk, Carl A. J., professor, överintendent
Noreen, Sven E., landsantikvarie
295
U: 25
Riksdagsber ätt elsen år 1969
Ullberger, Kurt, konstnär
Westin, Gunnar A. E., chef för riksutställningar, landsantikvarie
Experter:
Bergengren, Bengt Göran, intendent
Ekblad, S. Gunnar, lagman
Linn, Björn G., avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Hedqvist, Eric H., intendent
Hjorth, Jan L. S., byrådirektör
Unnerbäck, K. E. Eyvind, antikvarie
Lokal: Livrustkammaren, 115 21 Stockholm, tel. 62 Öl 16 (Meyerson),
Gumshornsgatan 6, 1 tr., 114 60 Stockholm, tel 61 83 48 (Hedqvist), 61 83 09
(Unnerbäck), Biksutställningar, Sandhamnsgatan 63, 115 28 Stockholm, tel.
växel 63 51 80 (Westin och Hjorth).
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1966: E 52. Tilläggsdirektiv,
se 1968: U 30.
De sakkunniga har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 12
sammanträden. Dessutom har särskilda expertgrupper inom utredningen
sammanträtt sammanlagt 17 gånger.
Försöksverksamheten med riksutställningar av konst och kultur- och naturhistoriska
föremål har fortsatt och utbyggts. Budgetåret 1967/68 disponerar
de sakkunniga totalt 2 700 000 kronor för ändamålet ur riksstatsanslaget
Bidrag till särskilda kulturella ändamål.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
26. Kompetensutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1965 för att
verkställa utredning rörande gymnasie- och fackskoleutbildningens kompetensvärde
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 november 1965):
Orring, Jonas A., överdirektör, ordförande
Andersson, Rosa V., f. d. översköterska, f. d. led. av II kamm. (t. o. m. 22
december 1967)
Berg, C. G. Håkan, byråchef
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av I kamm.
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa, led. av II kamm. (fr. o, in. den 23 december
1967)
Mattsson, S. M. Lennart, distriktsstudieledare, led. av II kamm.
Mundebo, K. A. Ingemar, avdelningsdirektör, led. av IT kamm.
Neymark, N. G. Ej nar, byråchef
Sandberg, A. Birger, t. f. förhandlingsdirektör
Wallmark, Gunnar S., intendent, led. av I kamm.
296
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
U: 27
Experter:
Dahllöf, Urban, docent (fr. o. in. den 18 december 1967)
Henrysson, Sten, professor
Karlström, Hans Åke, avdelningsdirektör
Lejbrant, Thure, byrådirektör (fr. o. m. den 19 december 1967)
Marklund, O. Sixten A., undervisningsråd
Nilsson, Allan, rektor
Olderin, Gunnar O., t. f. byråchef
Olsson, A. E. Osborn, t. f. undervisningsråd
Stetler, Emil F., avdelningsdirektör
Storm, P. David G., t. f. byråchef
Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör
Vestin, Margareta, byrådirektör (fr. o. m. den 5 augusti 1968)
Wilken-Ferm, Birgit, amanuens
Sekreterare:
Larsson, Helmer E., utredningschef
Biträdande sekreterare:
Ericsson, Britta, M., byrådirektör
Hjorth, K. Gunilla, förste byråsekreterare
Lokal: Norr Mälarstrand 22, 5 tr., 112 20 Stockholm, tel. 51 06 09 (expedition),
52 19 28 (Ericsson), 51 49 32 (Hjorth), 51 45 84 (Larsson)
Direktiven för utredningen, se 1966: E 56.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit åtta sammanträden.
Under kommitténs studieresa till USA den 9—25 februari 1968 förekom tio
sammanträdesdagar.
Kommittén har den 18 juni 1968 avgett betänkandet »Studieprognos och
studieframgång» (SOU 1968: 25).
Utredningen beräknas pågå under hela år 1969.
27. Utredningen rörande utbildning av bibliotekspersonal m. m. (BU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1965 för
att utreda frågan om utbildning av personal vid bibliotek, arkiv och dokumentationsenheter
samt av patentingenjörer (se Post- och Inrikes tidn. den
10 januari 1966):
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm., ordförande
Backelin, Måns V., t. f. förste bibliotekarie
Baude, Hans S:son, överbibliotekarie
Broomé, J. R. Bertil, krigsarkivarie
Hellström, Kajsa M., bibliotekarie
Hjelmqvist, Bengt O., avdelningsdirektör
10f Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
297
U: 27
Riksdagsberättelsen år 1969
Holmström, Bengt I., länsbibliotekarie
Jacobson, A. T. Thord I. P., länsbibliotekarie
Karlström, Hans Åke, avdelningsdirektör
Paul, Lars A., sektionschef
Experter:
Hornwall, Gert H. D., överbibliotekarie
Ingman, Gunnar C., förste aktuarie
Nilsson, Nils H. I., arkivråd
Samuelson, Kjell A. H. W., med. lic.
Sekreterare:
Åkerstedt, Jonas R. A., bibliotekarie
Biträdande sekreterare:
Larson, Leif E., kanslisekreterare
Lokal: Svartmangatan 9, 2 tr., Stockholm C, tel. 21 59 27, Bellmansgatan
116, 3 tr., Uppsala, tel. 018/11 72 78 (sekreterarens bostad)
Direktiven för utredningen, se 1967: E 45.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 13 sammanträden.
Vidare har sammanträden hållits med arbetsgrupper inom kommittén.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
28. Läromedelsutredningen (LU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 januari 1966 för
att utreda frågan om produktion och granskning av läroböcker och andra
pedagogiska hjälpmedel in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 april 1966):
Ericsson, John A., direktör, led. av I kamm. (t. o. in. den 24 juni 1968)
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av II kanun., ordförande
Beckman, K. Birger, direktör
Furubo, Jan-Eric, studerande (fr. o. in. den 24 juni 1968)
Kärnek, Ruth I. C., landstingsråd
Ringborg, S. Erland, byrådirektör
Storm, C. Olof, undervisningsråd
Experter:
Bengtson, Sture Ch., kommunal skolinspektör
Henrysson, Slen, professor (fr. o. in. den 11 juli 1968)
Holmström, Lars-Gunnar, docent (fr. o. m. den 11 juli 1968)
Härnqvist, Kjell, professor (fr. o. in. den 11 juli 1968)
Svensson, Nils-Eric, undervisningsråd (fr. o. m. den 11 juli 1968)
Sekreterare:
Hölne, Karl-Vilbelm, redaktör
298
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 29
Biträdande sekreterare:
Furestedt, Karl E., fil. kand.
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr., 11129 Stockholm, tel. 20 97 94 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1967: E 50.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tio sammanträden.
Kommittén har den 28 mars 1968 avgett betänkandet »Skolboksleveranser»
(SOU 1968: 14) och den 30 augusti 1968 betänkandet »Läromedel för
specialundervisning» (SOU 1968: 36). Dessutom bar rapporten »Skolboksdistributionen»
(U 1968: 3) framlagts under 1968.
Återstående uppgifter för kommittén är främst frågor rörande granskning,
utprövning och utveckling på läromedelsområdet och frågan om införande
av helt fria läromedel för de studerande.
På Kungl. Maj :ts uppdrag undersöker statens pris- och kartellnämnd läromedelsbranschen
åt utredningen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
29. Utredning beträffande vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
samt riksantikvarieämbetet
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 18 februari 1966 för att utreda i 1966 års
statsverksproposition, bilagan 10 (punkt B 34), ecklesiastikdepartementet,
angivna spörsmål av betydelse för bedömande av hur frågan om sambandet
mellan vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien samt riksantikvarieämbetet
bör lösas:
Häggqvist, Lennart, expeditionschef
Experter:
Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör
Odelberg, C. V. Wilhelm, överbibliotekarie
Sekreterare:
Ambrosiani, Björn F., förste antikvarie
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Under tiden november 1967—oktober 1968 har två sammanträden hållits
med en av experterna och statens personalpensionsverk.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1969.
299
U: 30
Riksdagsberättelsen år 1969
30. Sakkunniga för beredning av frågor rörande upprättande av
storaccelerator
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att
bereda frågor rörande upprättande av storaccelerator:
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare, ordförande
Brising, Lars H., direktör
Ekspong, A. Gösta, professor
Engström, Arne V., professor (fr. o. m. den 24 september 1968)
Funke, Gösta W., fil. dr
Lemne, Mats H., landshövding
Resare, Bengt C. M., departementsråd (t. o. in. den 23 september 1968)
Sanell, P. Åke, t. f. kansliråd (fr. o. m. den 24 september 1968)
Stiernstedt, K. Jan T., departementsråd
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00
De sakkunniga har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit två
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
31. Sakkunniga med uppdrag att följa frågan om högre teknisk utbildning
i Norrland
Uppdrag enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1966 åt fakultetsberedningen
för de tekniska vetenskaperna att jämte nedannämnda ledamöter
av riksdagens första respektive andra kammare kontinuerligt följa frågan
om högre teknisk utbildning i Norrland och när så befinns möjligt framlägga
förslag rörande fortsatt utbyggnad av nämnda utbildning.
Holm, J. Lennart, professor, ordförande
Berglund, Carl-Bertil, direktör
Borg, L. Göran, professor
Hellestam, Sigvard, direktör
Johansson, Sven A. E., professor
Jönsson, Elias I., hemmansägare, led. av II kamm.
Lindberg, O. Arne, kyrkoherde, led. av II kamm.
Lindström, Olle, professor
Nordström, Lars V., professor (fr. o. m. den 3 nov. 1967)
Näsström, Emil E., f. d. kommunaldirektör, f. d. riksdagsman
Olson, O. Hjalmar, direktör
Olving, Sven, professor
Stenberg, Gunvor, speciallärare, led. av I kamm.
300
U: »3
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
Svanberg, U. Ingvar, skoldirektör, led. av II kamm.
Zetterberg, Lars-Henning, professor (t. o. in. den 2 nov. 1967)
Lokal: Universitetskansler sämbetet, Box 16 334, 103 26 Stockholm 16, tel.
växel 24 85 60 (fakultetsberedningens tf. sekreterare, förste byråsekreterare
Kerstin Wedelin).
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 dels hållit ett
sammanträde i Stockholm, dels gjort en tre dagars resa till vissa norrlandsstäder,
där kommittén sammanträffat med representanter för regionala och
lokala myndigheter, näringsliv m. m.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
32. Studentbostadskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1966 såsom
studentbostadskommitté (se Post- och Inrikes tidn. den 11 augusti 1966):
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Bergman, Sven-Eric, fil. stud. (t. o. in. den 18 november 1968.)
Bergström, Hans A. H., departementsråd
Bernhard, Harry B., överingenjör
Dahlsten, Ulf, teknolog
Hörlén, S. Ingemar, direktör
Larsson, K. Göran, förste byråsekreterare
Moll, Olof G., byråchef
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Experter:
Boalt, Carin M., professor
Holm, J. Lennart, professor
Sekreterare:
Lundblad, E. A. J. Thomas, fil. kand.
Lokal: LUP-nämnden, Sveavägen 166 (postadress: Box 23 025, 104 35
Stockholm 23), tel. växel 15 04 45
Direktiven för utredningen, se 1967: E 56.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fem sammanträden.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1969.
33. Reklamntredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1966 för
att utreda reklamens verkningar med särskild hänsyn till reklamsändningar
i televisionen (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1966):
Hörj el, Nils J., generaldirektör, ordförande
301
U: 33
Riksdagsberättelsen år 1969
Andersson, Karin, förbundssekreterare
Blidfors, T. E. Johannes, seminarielärare, f. d. riksdagsman
Gerentz, Sven, T., direktör
Hasslev, Nils-Olov F., departementsråd
Hellsten, Sven T., direktör
Lindqvist, Sven O., författare, fil. dr
Pagmar, Sten G. D., direktör
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Winqwist, Carl-Henrik, direktör
Wärneryd, Karl-Erik, professor
Experter:
Albinsson, N. Göran, direktör
Elm, Torsten J. W., byråchef
Friberg, Karl-Erik B., aktuarie
Gustafsson, Karl-Erik, civilekonom
Hagberg, Carl-Lennart, kammarrättsassessor (fr. o. m. den 16 februari
1968)
Lindskog, Nils-Petter, kanslichef (fr. o. m. den 30 september 1968)
Ortmark, Åke H., civilekonom
Åberg, Carl Johan, byråchef
Sekreterare:
Sarman, Arthur H., fil. lic.
Lokal: Postbanken, Drottninggatan 89, 105 05 Stockholm, tel. växel
23 65 00 ankn. 145
Direktiven för utredningen, se 1967: K 43.
Under tiden januari—oktober 1968 har utredningen sammanträtt 6 gånger
och de sex arbetsgrupperna har hållit sammanlagt 25 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
34. Sakkunniga för utarbetande av förslag till en ny finskspråkig psalmbok
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 21 oktober 1966 för att utarbeta
förslag till en ny finskspråkig psalmbok:
Haapaniemi, Oskar V., prost, ordförande
Gripenstad, Georg, kyrkoherde
Huhtasaari, Johannes, kyrkoherde
Snell, William, f. d. skolinspektör
Lokal: 950 94 övertorneå, tel. Övertorneå 75 (ordförande)
De sakkunniga har under tiden november 1967—oktober 1968 inte hållit
något sammanträde.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
302
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
U: 35
35. Sakkunniga för försöksverksamhet med television och radio i utbildningsväsendet
( T RU-kommittén )
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 februari 1967 för
lör söksverksamhet med television och radio i utbildningsväsendet (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 mars 1967):
Hermansson, Rune J. K., direktör, ordförande (t. o. m. den 12 januari 1968)
Edenman, Ragnar H. L., landshövding, ordförande (fr. o. m. den 13 januari
1968)
Ag, Lars, direktör
Allebeck, Sten Sture, fil. mag. (t. o. in. den 18 november 1968)
Borg, L. Göran, professor
Holmström, Lars-Gunnar, docent
Lundgren, Stig G., byrådirektör
Orring, Jonas O., överdirektör
Sohlman, Ragnar W. A. R., kansliråd
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor (t. o. m. den 12 januari 1968)
Experter:
Ahlström, Bengt, avdelningsdirektör
Ahlström, Karl-Georg J., universitetslektor
Almqvist, Gert, tekn. lic.
Andersson, Bengt Joel, professor
Bergström, Willy, universitetslektor
Block, Eskil, tekn. lic.
Broberg, K. Bertram, professor
Brody, Sam, professor (fr. o. m. den 1 maj 1968)
Brunzell, Frans-Olof, studierektor
Bylund, Erik, professor (fr. o. m. den 15 augusti 1968)
Bottiger, Lars-Erik, docent (fr. o. m. den 1 maj 1968)
Carlsson, A. Janne, professor
Cedergren, Ebba L. C., professor
Colding, Bertil, professor
Eliasson, H. Torsten Y., lektor
Enander, Bengt N., professor
Furumark, Ann-Mari, rektor
Grant, N. Gunnar, docent
Griiting, Britt M., departementssekreterare (fr. o. m. den 22 april 1968)
Hagander, Sten I., skolkonsulent
Hallendorff, C. J. Herman, professor
Hammar, Thomas, docent (fr. o. m. den 15 augusti 1968)
Hammarberg, Peter, rektor
Hellström, Emil, avdelningsdirektör
303
U: 35
Riksdagsberättelsen år 1969
Hermansson, Hartwig V., rektor
Holmberg, Bengt R., professor
Hägg, Ingemund, studierektor
Ingelstam, Erik P. G., professor
Ingelstam, Lars E., laborator
Johansson, K. Gunnar E., professor
Johansson, K. Inge, studierektor
Krantz, Paul Olof, byrådirektör
Lagerwall, S. Y. Torbjörn, universitetslektor
Lindquist, Bertil, professor (fr. o. m. den 1 maj 1968)
Markesjö, A. Gunnar, universitetslektor
Molander, Stig, förste byråingenjör
Otteblad, S. I. Arne, universitetslektor
von Rosen, Erik, docent (fr. o. m. den 1 maj 1968)
Rådström, Hans V., laborator
Schedvin, Sven-Olof, lektor
Stenbäck, Manne, redaktör
Stoye, Peter C. J., civilingenjör och civilekonom
Ström, Gunnar O. F., professor
Sundqvist, Allan, studierektor (fr. o. m. den 1 mars 1968)
Svahn, Olov E., professor
Svensson, Nils-Eric, undervisningsråd
Törnqvist, Gunnar, professor (fr. o. m. den 15 augusti 1968)
Vestlund, A. Gösta, t. f. undervisningsråd
Wennström, Gunnar, medicinalråd (fr. o. m. den 1 maj 1968)
Wikstrand, Rolf, skolsekreterare
Wretmark, Gerdt, docent (fr. o. in. den 1 maj 1968;
Zackrisson, Uno, docent (fr. o. in. den 15 augusti 1968)
Åkerlind, Lars E K., universitetslektor
Åström, Karl Johan, professor
Sekreterare:
Lundh, Jan Henrik, studierektor
Lokal: Stockholmsvägen 30, 182 74 Stocksund, tel. växel 85 04 20
Direktiven för utredningen, se 1967: E 44.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tio sammanträden.
Därjämte har kommitténs arbetsgrupper hållit 46 sammanträden.
Kommitténs arbete har avsett planering, produktion och en begränsad
försöksverksamhet med viss del av det producerade materialet i enlighet
med av Kungl. Maj :t fastställd produktionsplan. Ett 90 tal tv-program och
ett 30-tal radioprogram har producerats. Under våren 1968 har försök i ämnet
tillämpad elektronik utförts på tekniska högskolan i Stockholm. Under
304
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 37
hösten 1968 har följande försöksverksamhet påbörjats. Tv-kurser i algebra
och i mekanisk teknologi provas på tekniska högskolan i Stockholm och i
företagsekonomi vid universitetet i Uppsala och vid universitetsfilialen i
Örebro. Gymnasiekurser i engelska och företagsekonomi inom vuxenutbildningen
sänds i radio respektive tv och radio och utvärdering pågår. Yrkesvägledning
för gymnasiet sänds i tv och radio och undersökning av attityder
m. m. pågår. Budgetåret 1968/69 disponerar kommittén för sin verksamhet
11 035 000 kronor ur reservationsanslaget. Viss utbildning via radio och television
m. in. Kungl. Maj :t har den 13 september 1968 fastställt produktionsplan
för budgetåret 1968/69.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1969.
36. 1967 års kommitté för internationell politik
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 mars 1967 för utredning
rörande formerna för forskning och utbildning vid universitet och
högskolor i internationell politik med särskild hänsyn till säkerhetspolitiska
studier samt freds- och konfliktforskning (se Post- och Inrikes tidn.
den 13 mars 1967):
Eek, Hilding, professor, ordförande
Dahlström, Edmund, professor
Gerholm, Tor-Ragnar, laborator
Petersson, Hans F., universitetslektor
Ysander, Bengt Christer, t. f. professor
Expert:
Lange, Christian, sekreterare
Sekreterare:
Pålsson, Inger, fil. lic.
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00/
1033
Direktiven för utredningen, se 1968: U 46.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sju sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
37. Pedagogikutredningen (PU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1967 för att
utreda frågan om samordning och arbetsfördelning mellan pedagogiska institutioner
inom lärarhögskolor och universitet m. in. (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 maj 1967):
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare, ordförande
305
U: 37
Riks dag sb er ätt ds en år 1969
Berg, C. G. Håkan, byråchef
Härnqvist, Kjell, professor
Stukat, Karl-Gustaf, professor
Svensson, Nils-Eric, undervisningsråd
Experter:
Ardö, Paul A. E., lektor
Askling, Berit, fil. lic.
Dahllöf, Urban S., docent
Eliasson, H. Torsten Y., lektor
Ellegård, H. Alvar, professor
Höglund, Bengt A., assistent
Lindell, N. J. Ebbe, e. laborator
Sekreterare:
Gran, J. Bertil, lektor
Lokal: Lärarhögskolan, Munkhättegatan 3, 200 45 Malmö 23, tel 040/
96 20 40, växel 040/867 00
Direktiven för utredningen, se 1968:47.
Utredningen har sedermera genom Ivungl. Maj ds beslut den 17 maj 1968
dessutom anbefallts att inkomma med förslag beträffande den barnpsykologiska
forskningens organisation.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tretton
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1969.
38. Dataarkiveringskommittén
Tillkallade enligt Ivungl. Maj ds bemyndigande den 30 juni 1967 att utreda
arkivfrågorna för den moderna informationsbehandlingens databärare
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1967):
Kromnow, E. Åke, riksarkivarie, ordförande
Berglund, K. Gustaf, produktionschef
Frank, S. Torsten, organisationsdirektör
Holmberg, Erik G., hovrättsassessor
Experter:
Cnattingius, Claes M., bibliotekarie
Grage, Elsa-Britta, förste arkivarie
Lagerqvist, Åke, byrådirektör
Sekreterare:
Haverling, Sven G. I., förste arkivarie
Biträdande sekreterare:
Brunnberg, R. K. Charlotte, kanslisekreterare
306
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 40
Lokal: Riksarkivet, Fyrverkarbacken 13—17, 112 60 Stockholm, tel.
54 02 00
Direktiven för utredningen, se 1968: U 42.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sju
sammanträden.
Kommittén beräknas under 1969 avge två delbetänkanden, ett om förvaring
av ljud- och bildband och ett om arkivgallring av magnetband.
Utredningsarbetet beräknas fortsätta under hela år 1969.
39. Sakkunniga för förhandling om avtalsreglering av upphovsrättsliga
frågor på undervisningsområdet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1967 med uppgift att
förhandla om en avtalsreglering av de upphovsrättsliga frågorna på undervisningsområdet
:
Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd, ordförande
Bergström, Svante B., professor
Experter:
Ahlström, Bengt, avdelningsdirektör
Allebeck, Sten-Stnre, fil. mag. (t. o. m. den 18 november 1968)
Landström, Sten-Sture, direktör
Sandberg, A. Birger, lönedirektör
Storm, C. Olof, undervisningsråd
Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8, 111 28 Stockholm 2, tel.
23 67 20 (ordföranden)
Direktiv för de sakkunniga har icke utfärdats.
De sakkunniga har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sex
sammanträden.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1969.
40. Utredningen rörande organisationen av skolledningen vid större
gymnasiala skolenheter m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 september 1967 för
att verkställa utredning rörande organisationen av skolledningen vid större
gymnasiala skolenheter m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober
1967):
Sönnerlind, Arne S., skolråd, ordförande
Björinder, Henry K. E., sekreterare
Lindgren, Göte, sekreterare
Nordell, Erik, H., rektor
307
U: 40
Riksdagsberättelsen år 1969
Orehag'', N. Lennart H., skoldirektör
Sandberg, A. Birger, lönedirektör
Experter:
Jonsson, K. Göte, sekreterare (fr. o. m. den 1 januari 1968)
Karlin, Bengt G., organisationsdirektör (fr. o. in. den 1 januari 1968)
Sundh, Karl Olof, skolinspektör (fr. o. m. den 11 juli 1968)
Sekreterare:
Elfving, Lars S., studierektor (fr. o. in. den 1 januari 1968)
Biträdande sekreterare:
Åkerberg, Karl-Axel J., byrådirektör (fr. o. in. den 1 januari 1968)
Lokal: Skolöverstyrelsen, Fack, 104 22 Stockholm 22, tel. växel lokalsamt.
22 70 00, rikssamt. 22 41 20 (ordföranden)
Direktiven för utredningen, se 1968: U 51.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sju
sammanträden, anordnat två s. k. hearings samt företagit tre studiebesök.
Vidare har kommittén den 1 maj 1968 i yttrande över fyra remisser
föreslagit en provisorisk förstärkning av skolledningen vid vissa större gymnasiala
skolor samt genomfört en organisationsundersökning som berört skolledningen
samt till skolledningen knuten personal vid ett hundratal skolenheter
med gymnasium, fackskola och yrkesskola.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
41. Konstnärsutbildningssakkunniga (KUS)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 september 1967 för
utredning av konstnärsutbildningen m. in. (Se Post- och Inrikes tidn. den
12 september 1967):
Lindblom, Paul, direktör, ordförande
Acking, Carl-Axel, professor (fr. o. m. den 3 maj 1968)
Bergman, Hans R., studerande (fr. o. m. den 3 maj 1968)
Brunnberg, Hans A., professor
Kåks, Olof (Olle) F., konstnär (t. o. m. den 30 september 1968)
Larsson, Mårten J., direktör (fr. o. m. den 3 maj 1968)
Linde, Ulf H., professor
Meyerson, K. Åke W., överintendent
Nemes, Endre, kontnär
Persson, Sigurd F., ädelsmed
von Schantz, K. Philip G., professor
Expert:
Wahrby, Hans (Hasse) O., skolkonsulent (fr. o. m. den 1 mars 1968)
Sekreterare:
Johansson, Nils J. O., fil. kand.
308
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 41
Biträdande sekreterare:
Erikson, M. Birgitta, kanslist
Jansson, Björn S., fil. kand. (fr. o. m. den 16 oktober 1968)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00, ankn. 1030 (sekreteraren)
Utredningens ursprungliga direktiv, se 1988: U 52. Tilläggsdirektiv (anförande
av statsrådet Palme till statsrådsprotokollet den 3 maj 1968; se
Post- och Inrikes tidn. den 27 maj 1968):
Konstnärsutbildningssakkunniga har enligt sina direktiv (1968 års riksdagsberättelse
s. 285) att utreda frågan om den högre konstnärsutbildningens
innehåll och organisation. Det har därvid uppdragits åt de sakkunniga
att bl. a. undersöka sambandet mellan å ena sidan utbildningen vid konsthögskolan
och å andra sidan utbildningen vid konstfackskolan och teckningslärarinstitutet.
Uppdraget skulle dock inte omfatta någon detaljerad
översyn av teckningslärarutbildningen.
I nämnda direktiv redogörs närmare för konstfackskolans nuvarande organisation.
Det förslag till skolans framtida organisation m. m. som skolans
styrelse på eget initiativ överlämnat i juni 1967 och som nu remissbehandlats
har, som redan nämnts i direktiven, av styrelsen angetts som en principskiss,
innebärande bl. a. den genomgripande förändringen att den nuvarande
fackindelningen ersätts av en indelning med institutioner. Enligt styrelsen
bör förslaget senare kompletteras genom eu fortsatt utredning om
ämnesinnehåll och studieplaner. Det övervägande antalet remissinstanser
anser att förslaget med hänsyn till dess principiella uppläggning inte kan
läggas till grund för beslut utan föreslår ytterligare utredning. Flertalet instanser
har därvid förordat att förslaget överlämnas till konstnärsutbildningssakkunniga.
Skolöverstyrelsen m. fl. instanser föreslår dessutom att en
allmän översyn av övningslärarutbildningen kommer till stånd, i vilket sammanhang
teckningslärarutbildningen bör behandlas.
I likhet med flertalet remissinstanser anser jag att styrelsens förslag bör
överlämnas till konstnärsutbildningssakkunniga för att läggas till grund
för ytterligare utredning angående konstfackskolans framtida organisation
samt — med undantag för teckningslärarutbildningen — ämnesinnehåll och
studieplaner för den utbildning som skall finnas vid skolan. De sakkunniga
har att beakta de direktiv som framdeles eventuellt kan ges beträffande utbildningen
av teckningslärare i samband med en samlad översyn av övningslärarutbildningen.
De sakkunniga har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 14
sammanträden med tillsammans 19 sammanträdesdagar. Dessutom har
sammanträden hållits av arbetsgrupper inom de sakkunniga.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
309
U: 42
Riksdagsberättelsen år 1969
42. Organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets,
skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor
(Organisationskommittén JST)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 6 september 1967 med
uppdrag dels att överväga de organisatoriska m. fl. frågor, som sammanhänger
med ett införande av jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens
yrkesskolor under skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas insyn,
dels att i avvaktan på beslut i tillsynsfrågan fungera som samordnande organ
vad gäller skolöverstyrelsens, lantbruksstyrelsens och skogsstyrelsens
planering främst i frågor som gäller läroplansarbetet och skolbyggandet:
Gårdstedt, H. Birger, skolråd, ordförande
Arnell, Anders, avdelningsdirektör
Ericsson, K. Gösta, byråchef
Experter:
Folkmarson, James, undervisningsråd
Nordin, Gösta, undervisningsråd
Sekreterare:
Jonsson, Kjell I., byrådirektör
Lokal: Skolöverstyrelsen, Fack, 104 22 Stockholm 22, tel. växel lokalsamt.
22 70 00, rikssamt. 22 41 20.
Direktiv för utredningen har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sju sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
43. Utredningen rörande förbättrad konfirmationsundervisning m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 26 januari 1968 för att som sakkunnig
dels utreda frågan om genom inrättande av konsulenttjänster eller
på annat sätt särskilda åtgärder bör vidtagas för förbättring av konfirmandundervisningen
samt att, om dylika åtgärder finnes erforderliga, avge förslag
om hur kostnaderna skall bestridas, dels undersöka möjligheterna att
i ökad utsträckning använda icke prästvigda tjänstebiträden åt präst:
Åberg, Erik V. R., kammarråd
Expert:
Ekman, Olle, komminister
Sekreterare:
Nykvist, Gösta N., kammarråd
Lokal: Kammarkollegiet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 23 45 60
(sekreteraren)
310
U: 45
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1969.
44. 1968 års kyrkohandbokskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 mars 1968 för att
inom utbildningsdepartementet biträda med revidering av den Svenska kyrkohandboken
och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en
handbolcsrevision:
Askmark, K. F. Ragnar, biskop, ordförande
Andrén, Åke, professor
Edwall, Pehr A. R., kontraktsprost
Göransson, Harald, musikdirektör
Hallquist, Britt G., författare
Sekreterare:
Weman, N. Gunnar L., kyrkoadjunkt (t. o. m. den 31 december 1968)
Ahrén, Per-Olov, docent (fr. o. m. den 1 januari 1969)
Lokal: Trastvägen 22, Uppåkra tel. 040/46 48 60 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
45. Kommittén för utländska studerande
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1968 med
uppdrag att se över bestämmelserna om studiesocialt stöd till utländska studerande
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 april 1968):
Wentz, Nils O., kansliråd, ordförande
Sandberg, Elisabet, pol. mag.
Storm, David, t. f. byråchef
Experter:
Brodda, Elisabeth, fil. mag.
Nilsson, N. Per Erik, hovrättsassessor
Sekreterare:
Gruting, Britt M., departementssekreterare
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Moberg till statsrådsprotokollet den
22 mars 1968):
1. I växande utsträckning söker sig studerande från andra länder till de
högre utbildningsanstalterna i Sverige. På motsvarande sätt förlägger allt
311
U: 45
Riksdagsberättelsen år 1969
fler svenskar helt eller delvis sina studier utanför landets gränser. I Norden
är denna utveckling en naturlig konsekvens av bl. a. den gemensamma
nordiska arbetsmarknaden. Internationaliseringen av det högre utbildningsväsendet
har många positiva drag. Människor får möjlighet till sådan utbildning
som saknas eller som har otillräcklig kapacitet i hemlandet. Särskilt
för politiska flyktingar och medborgare i utvecklingsländerna är möjligheter
till studier utomlands betydelsefulla. Dessa kategorier utgör i dag
en inte obetydlig del av de utländska studerandena i Sverige.
Svenska medborgare som bedriver studier i främmande länder är i princip
tillförsäkrade samma studiesociala förmåner som om de hade studerat
i hemlandet, nämligen om studierna inte med lika stor fördel kunnat bedrivas
i Sverige. De svenska studenterna har vidare genom sin grundutbildning
i moderna språk goda möjligheter att följa undervisningen i andra
länder.
Under den senaste tiden har de utländska studerandenas situation i Sverige
aktualiserats hl. a. i riksdagen genom en motion (1967:11:803, 2LU
72) och en interpellation (andra kammarens protokoll den 13 december
1967). Centrala studiehjälpsnämnden har i skrivelse till Kungl. Maj :t den
26 oktober 1967 hemställt att reglerna för studiestöd till utländska studerande
skall göras mer entydiga. Även Sveriges förenade studentkårer har
gjort en framställning i ärendet.
2. Vid de nordiska utbildningsministrarnas möte år 1959 antogs en resolution
av innebörd att studerande skall kunna behålla de studiesociala förmånerna
från det egna landet vid studier i annat nordiskt land. Denna resolution
har ratificerats av Norge och Sverige. Inom Europarådet pågår arbete
med att utarbeta en rekommendation av samma slag som de nordiska
länderna i princip enat sig om.
Nuvarande bestämmelser om studiesocialt stöd — i studiemedelsförordningen
den 4 juni 1964 (nr 401) och studiehjälpsreglementet samma dag
(nr 402) — innebär, att studiestöd utgår även till annan än svensk studerande,
om han är bosatt i riket. En begränsning har dock gjorts såtillvida
som studiestöd inte kan ges utlänning som bosatt sig i Sverige huvudsakligen
i syfte att här få utbildning. Centrala studiehjälpsnämnden framhåller
i sin skrivelse, att ett stort antal utländska medborgare under de senaste
åren, framför allt efter studiemedelssystemets tillkomst, börjat studera vid
de högre läroanstalterna. I ett stort antal fall har dessa studerande uppgett
sig ha för avsikt att efter utbildningens slut stanna kvar i Sverige. Därvid
har fråga uppkommit om vilken bevisning i detta avseende studiemedelsnämnderna
skall kräva av de studerande.
Möjligheterna till stöd enligt studiemedelsförordningen och studiehjälpsreglementet
utnyttjas i praktiken inte av alla utländska studerande. Sålunda
får ett betydande antal studerande från utvecklingsländerna stipendier
från SIDA och vidare ställer bl. a. Svenska institutet och studentkårerna
ett antal stipendier till förfogande för utlänningars studier i Sverige.
De utländska studerandenas möjligheter att tillgodogöra sig undervisning
vid svensk läroanstalt beror i hög grad på deras förmåga att förstå svenska
språket. Bristande kunskaper i svenska har ofta visat sig leda till studiemisslyckande.
Under en följd av år har därför särskilda kurser i svenska
anordnats i Stockholm vid the Stockholm University Institute for EnglishSpeaking
Students. Fr. o. m. budgetåret 1968/69 kommer kurser av detta
312
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 45
slag att anordnas även i Göteborg, Land och Uppsala. Den närmare organisationen
av denna undervisning utreds f. n. — enligt beslut av Kungl. Maj :t
den 13 juli 1967 —av universitetskanslersämbetet.
3. Det finns som nyss redovisats vissa praktiska svårigheter vid tillämpningen
av gällande regler om studiesocialt stöd till utländska studerande
vid svenska läroanstalter. Möjligheterna att med tillfredsställande resultat
bedriva studier i Sverige är vidare — som jag nyss framhöll — starkt beroende
av kunskaper i svenska språket. Dessa båda förhållanden sammanhänger
nära med varandra. En utredning bör därför komma till stånd i syfte
att närmare klarlägga utländska studerandes utbildningsgång och studiefinansiering.
Utredningen bör anförtros åt särskilda sakkunniga.
4. En grundläggande fråga som bör klarläggas genom utredningen är vilka
förkunskaper, särskilt i svenska språket, som bör krävas för att studerande
utan studentexamenskunskaper i nordiskt språk skall kunna antas
som studerande vid läroanstalt i Sverige.
Enligt gällande bestämmelser — meddelade av universitetskanslersämbetet
den 28 februari 1967 — kan tentamen för teol. kand.-, jur. kand.-,
fil. ämbets- eller samhällsvetenskaplig examen inte avläggas av studerande,
vare sig svensk eller utländsk medborgare, som inte styrkt studentexamenskunskaper
eller motsvarande kunskaper i bl. a. svenska språket. Vid utredningen
bör prövas om krav på kunskaper i svenska språket bör uppställas
även vid tentamen för övriga akademiska examina.
Utredningen bör i sistnämnda frågor ske i kontakt med universitetskanslersämbetet.
5. De studiesociala frågorna för utländska studerande innehåller flera
delproblem som bör prövas vid utredningen.
Huvudprincipen för beviljande av studiestöd enligt studiemedelsförordningen
eller studiehjälpsreglementet bör alltjämt vara att studiesociala förmåner
skall utgå enbart till sådan utländsk studerande som är inlemmad
i det svenska samhället. Erfarenheterna synes visa att detta villkor inte är
tillgodosett enbart genom en försäkran från den studerande att han avser
att efter studiernas slut stanna kvar i landet. Gällande bestämmelser i detta
hänseende bör därför ses över.
Vid utredningen bör uppmärksammas strävandena att ett lands medborgare
skall få behålla sina studiesociala förmåner vid studier i annat land.
Som framgått av det föregående har den resolution som antogs vid det nordiska
utbildningsministermötet inte ratificerats av alla berörda stater. Konsekvenserna
härav för det svenska studiesociala systemet bör övervägas och
förslag till erforderliga åtgärder bör läggas fram. Arbetet inom Europarådet
rörande studiesocialt stöd vid studier utomlands bör därvid beaktas.
Slutligen bör vid utredningen övervägas hur studiefinansieringen skall
ordnas vid de särskilda kurserna i svenska språket.
I brev den 28 juni 1968 har Kungl. Maj:t uppdragit åt kommittén att undersöka
behovet av kurativ verksamhet för deltagare i vissa kurser i svenska
för icke svensktalande studerande m. fl. samt att inkomma till Kungl.
Maj :t med de förslag till åtgärder som kan föranledas av undersökningen.
Kommittén har under tiden fram till den 1 november 1968 hållit fyra
sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
313
U: 46
Riksdagsberättelsen år 1969
46. 1968 års musikkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 april 1968 med
uppdrag att utföra det ytterligare utredningsarbete som fordras för att slutliga
förslag skall kunna läggas fram om militärmusikkårernas omorganisation
och utnyttjande inom rikskonsertverksamheten:
Rosenblad, Urban, direktör, ordförande
Walling, Nils, fil. lic.
Ogner, Stig, kansliråd
Virdebrant, Carl Erik, kansliråd
Experter:
Halling, Erik, krigsråd
Larsson, Carl Rune, director musices
Wiklander, Bertil, militärmusikinspektör
Werner, Finn, kapten
Hanström, Carl, byrådirektör
Sekreterare:
Strand, Sigfrid, rektor
Lokal: Järntorget 84, 1 tr., 111 29 Stockholm, tel. 11 54 60, 11 54 64.
Särskilda direktiv för kommittén har ej meddelats.
Kommittén har under tiden april—oktober 1968 hållit 21 sammanträden.
Kommittén har den 16 september 1968 avlämnat en »Principskiss över
den framtida utbildningen för musiker i regionensemble».
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
47. 1968 års utbildningsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1968 för utredning
rörande den fortsatta planeringen av det eftergymnasiala utbildningssystemet
m. in.:
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare, ordförande
Löwbeer, Hans, generaldirektör
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör
Rosén, Nils Gustav K. G., universitetskansler
Experter:
Attehag'', Gösta, byråsekreterare
Bengtsson, Jarl, forskarassistent
Bentzel, Ragnar H., professor
Cronqvist, Sven-Olof H., ombudsman
Curman, S. Johan H., intendent
Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av II kamm.
314
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
Ericsson, Britta M„ byrådirektör
Eriksson, Hans, universitetsadjunkt
Eriksson, Sune B., sekreterare
Gesser, Bengt A., fil. kand.
Gralén, Nils G. J., professor
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av T kamm.
Gårdstedt, H. Birger, skolråd
Göransson, Ulf I. G., studerande
Haldén, J. O. Folke, direktör
Hallberg, Per Åke, jur. stud.
Härnqvist, Kjell, professor
Isling, B. Åke J., utbildningschef
Jacobson, Bengt A., länsskoleinspektör
Johansson, K. Inge, studierektor
Karlson, Tore E., ombudsman
Kim, Lillemor A. B., byrådirektör
Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led. av I kamm.
Lindbeck, C. Assar E., professor
Linderoth, Karl Axel, direktör
Magnusson, Leif, pol. mag.
Nordstrandh, Ove H., lektor, led. av II kamm.
Olderin, Gunnar O., avdelningsdirektör
Olsson, A. E. Osborn, undervisningsråd
Petri, A. Ingemar, byrådirektör
Poppius, Hans D., byråchef
Relinberg, Bertil, överdirektör
Ringborg, S. Erland, byrådirektör
Silenstam, Per, pol. mag.
Stjernquist, Per Nilsson-, professor
Sjöstrand, Per, fil. lic.
Ström, K. Fingal, kansliråd
Sundgren, Magnus, soc. stud.
Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör
Svensson, J. Erik O., disponent, led. av I kamm.
Tham, Carl C. W., sekreterare
Tobisson, Lars F., direktör
Wikstrand, Rolf A. I., sekreterare
Österberg, Gunnar, universitetslektor
Sekreterare:
Bergendahl, Gunnar S., byråchef
Biträdande sekreterare:
Henrikson, Ulf, förste byråsekreterare
U: 47
315
U: 47
Riksdaasberättelsen år 1969
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00, rikssamt. 23 62 00
Direktiv (anförande av stastrådet Palme till statsrådsprotokollet den 26
april 1968):
1. Bakgrund
1. 1 Dagens utbildningspolitik påverkar utvecklingen av vårt samhälle
långt in på nästa århundrade. Planeringen av utbildningsväsendet kan endast
i ringa utsträckning grundas på sådan planering som nu bedrivs inom
andra samhällssektorer. Utbildningspolitiken är i stället ett av de medel,
med vilka man i en blandekonomi kan aktivt påverka samhällets långsiktiga
utveckling. Den eftergymnasiala utbildningen intar i detta sammanhang en
central ställning.
Begreppet eftergymasial utbildning kan förefalla relativt entydigt. Det kan
anses innefatta sådana statliga, statsunderstödda eller under statlig tillsyn
stående utbildningslinjer som normalt bygger på gymnasial utbildning. Det
var tidigare betydligt enklare att göra en sådan definition när studentexamen
i regel var formellt villkor för tillträde till högre studier. Utbildningsreformerna
under senare år kännetecknas av att utbildningsväsendet nu ses som
ett mera öppet system än tidigare, något som markerats bl. a. i direktiven
till kompetentsutredningen (se riksdagsberättelsen 1966 s. 290). Ett sådant
synsätt innebär att det fasta sambandet mellan gymnasiet och eftergymnasial
utbildning löses upp. Vidare är det med hänsyn till det gymnasiala stadiets
expansion under 1960-talet mindre självklart nu än tidigare att räkna med
en hög övergångsfrekvens från det gymnasiala skolsystemet till högre utbildning.
Det eftergymnasiala utbildningsområdet består av dels universitet och
högskolor, dels ett stort antal utbildningslinjer utanför universitetssektorn,
vilka vanligen har gymnasium eller fackskola som grund men som även i betydande
utsträckning bygger på enbart grundskola. Den hittills tillämpade
uppdelningen av det eftergymnasiala området på en akademisk och en ickeakademisk
sektor bör enligt min mening inte användas längre. Jag undviker
därför i fortsättningen dessa termer.
I det följande behandlas enbart frågor om eftergymnasial grundutbildning.
Det innebär att forskarutbildningen inte berörs i detta sammanhang.
Att avgränsa grundutbildningen vid universitet och högskolor mot gymnasial
utbildning och mot inskolning i företag är jämförelsevis lätt. Avgränsningsproblemen
i fråga om eftergymnasial utbildning utanför universitetssektorn
är avsevärt mer komplicerade. Sådan utbildning innefattar ett betydande
antal oenhetliga utbildningslinjer med varierande längd och förkunskapskrav
samt skiftande huvudmannaskaps- eller statsbidragsförhållanden.
Antalet utbildningslinjer med enskild huvudman är relativt stort,
och vidare finns intern verks- och företagsutbildning utan anknytning till
det egentliga utbildningsväsendet. I den mån utbildningslinjerna står under
statlig tillsyn är denna fördelad på olika myndigheter. Avgränsningen av eftergymnasial
utbildning utanför universitetssektorn mot det gymnasiala utbildningssystemet
och mot inskolning inom företag får göras med hänsyn
till de krav som ställs på att de studerande skall ha dels uppnått viss ålder
innan studierna inleds, dels i viss utsträckning utbildats i någon av de gymradio
i utbildningen (TRU-kommittén) samt de förslag de sakkunniga lägger
316
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 47
nasiala skolorna. Avgörande för frågan om en utbildning skall betecknas
som eftergymnasial bör enligt min mening vara, om den är eller kan utgöra
ett alternativ till annan klart eftergymnasial utbildning. Om intern verlcsoch
företagsutbildning i det aktuella sammanhanget skall behandlas som
eftergymnasial utbildning ter sig tveksamt. Lämpligare torde vara att behandla
nämnda sektor som avnämare av gymnasialt utbildad arbetskraft.
1. 2 Den årliga tillströmningen till universitet och högskolor har ungefär
trefaldigats sedan år 1960. Statsmakterna beslöt år 1965 om riktlinjer för utbyggnaden
av den högre utbildningen fram till 1970-talets början (prop. 141,
SU 173, rskr 411). Tillströmningen förutsattes öka betydligt också under de
närmast följande åren, men även genomströmningen beräknades ske snabbare.
Vid den fortsatta planeringen borde man utgå från att det totala antalet
studerande vid universitet och högskolor skulle komma att uppgå till
ca 87 000 i början av 1970-talet.
Vid samma tillfälle beslöts decentralisering av viss universitetsutbildning
till fyra universitetsfilialer. I samband med 1967 års beslut om bl. a. inrättande
av ett antal nya lärarhögskolor (jfr prop. 4, SU 51, rskr 143) tog statsmakterna
vidare ställning för att lärarutbildningen även framgent skulle vara
decentraliserad.
I 1965 års beslut ingick vidare att utbildningen vid de filosofiska fakulteterna
skulle ges fastare uppbyggnad. Universitetskansler sämbetet fick i anslutning
härtill uppdraget att utreda och lägga fram förslag om s. k. fasta
studiegångar. En första etapp i detta utredningsarbete har nyligen avslutats.
Genom att fasta studiegångar inrättas kommer målinriktningen för utbildningen
vid de filosofiska fakulteterna att starkare markeras. Även i fråga
om andra åtgärder i rationaliseringssyfte pågår utredningar inom universitetskanslersämbetet.
Under efterkrigstiden har vid skilda tillfällen gjorts bedömningar av den
kommande tillströmningen til! och närvaron vid universitet och högskolor.
I regel har det efter några år visat sig att såväl tillströmningen som närvaron
betydligt överskridit beräkningarna. Universitetskanslersämbetet har i sin
anslagsframställning för budgetåret 1968/69 presenterat en ny överslagsberäkning
— utförd våren 1967 inom prognosinstitutet vid statistiska centralbyrån
i samråd med ämbetet —• för perioden fram t. o. m. läsåret 1975/76.
Enligt tillgängliga preliminära uppgifter har tillströmningen till universitet
och högskolor sedan höstterminen 1967 avsevärt överstigit det av prognosinstitutet
beräknade antalet nytillkommande studerande för nämnda termin.
Detta kan dock till viss del förklaras av tillfälliga omständigheter, bl. a. omläggningen
av värnpliktsutbildningen och det aktuella arbetsmarknadsläget.
Anledningarna till att beräkningarna rörande tillströmningen genomgående
visat sig för låga är flera. För det första har intagningen till gymnasiet ökats
mer än beräknat. För det andra har övergången till högre studier fortsatt
att procentuellt öka, medan den i prognoserna i allmänhet förutsatts stagnera.
Prognoserna har nämligen byggt på antagandet att en starkare avlänkning
från universitetet och högskolor till annan eftergymnasial utbildningskulle
komma till stånd. Trots kraftig utbyggnad av dessa utbildningslinjer
synes den eftersträvade avlänkningseffekten inte ha uppnåtts.
Intagningskapaciteten vid de utbildningslinjer inom det eftergymnasiala
området, som ligger utanför universitetssektorn, har i stort sett fördubblats
under perioden 1960/61—1967/68. Bortsett från intern verks- och företags
-
317
U: 47
Riksdagsberättelsen år 1969
utbildning in. m. uppgår antalet intagningsplatser vid dessa linjer budgetåret
1967/68 till över 15 000 jämfört med i runt tal 7 000 budgetåret 1960/61.
Socionomutbildning och lärarutbildning har expanderat särskilt starkt. Intagningen
till samtliga dessa utbildningslinjer föreslås bli ökad också nästa
budgetår.
De principbeslut som nu gäller för planeringen av den eftergymnasiala
utbildningen avser i flertalet fall tiden till 1970-talets början. Nya riktlinjer
fordras sålunda för den period som följer därefter. I vissa fall kan även en
omprövning av riktpunkterna för den nu gällande planeringsperioden te sig
motiverad.
Mot denna bakgrund har bl. a. universitetskanslersämbetet aktualiserat
frågan om en allsidig utredning av det eftergymnasiala utbildningssystemet.
Jag har funnit att en sådan utredning nu bör komma till stånd. I detta syfte
bör särskilda sakkunniga tillkallas.
Utredningsuppdraget bör begränsas till statlig eller direkt statsunderstödd
utbildningsverksamhet. Intern verks- och företagsutbidning bör därför i detta
sammanhang utelämnas. Någon anledning till ökat samhälleligt engagemang
i utbildning som bedrivs av enskild huvudman utan statsbidrag torde
inte finnas. Avnämarintressen och frågan om medverkan av företag m. fl. i
utbildningen motiverar emellertid att de sakkunniga håller kontakt med
berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.
2. Dimensioneringen
2. 1 En viktig utgångspunkt vid planeringen av utbildningsväsendet är
samhällets behov av utbildad arbetskraft. Med hänsyn härtill behövs prognoser
rörande efterfrågan på arbetskraft. I Sverige och många andra länder har
man numera erfarenhet av de svårigheter som är förenade med sådana prognoser.
Dessa svårigheterär av skilda slag. Som exempel kan nämnas att utbudet
av arbetskraft påverkar efterfrågan. Ett ökat utbud av välutbildad arbetskraft
verkar sålunda stimulerande på utvecklingen av samhället. Åtskilliga
mer konventionella arbetskraftsprognoser har inte tagit hänsyn härtill,
något som medfört att man kommit att underskatta samhällets behov.
Det är vidare ofta möjligt att ersätta en utbildningskategori med en annan.
Av detta följer att det långt ifrån alltid föreligger entydig motsvarighet mellan
utbildning och yrkesverksamhet. Härtill kommer att nya, inte förutsedda
utbildningsbehov kan uppstå. Som exempel vill jag nämna utvecklingen
på ADB-området. Inte ens med en väl utvecklad prognosteknik blir
det möjligt att förutse sådana nya utbildningsbehov. Man måtte vidare beakta
den pågående internationaliseringen av arbetsmarknaden. På vissa utbildningssektorer
kan behovet av u-landsexperter bli relativt betydande.
Självfallet påverkar även lönestrukturen och dess utveckling på sikt såväl
utbud som efterfrågan på arbetskraft.
De problem som är förenade med att förutse utbud och efterfrågan på arbetskraft
måste beaktas vid utformningen av utbildningen på olika stadier.
Den bör sålunda inriktas mot vidare samhällssektorer och göras mer mångsidigt
användbar. Detta mål har ställts upp vid bl. a. 1964 års beslut om gymnasiet
och fackskolan (prop. 171, SäU 1, rskr 407). Bredden och mångsidigheten
i utbildningen måste dock ibland köpas til priset av förlängd utbildningstid
eller ändrat mål för utbildningen. I sådana fall får en avvägning
göras mellan olika önskemål.
Svårigheterna att göra arbetskraftsprognoser får emellertid inte undan -
318
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 47
skymma betydelsen av sådana prognoser vid utbildningsplaneringen. De sakkunniga
bör med beaktande av vad som här anförts söka i stort bedöma samhällets
behov av utbildade på lång sikt. Vidare bör de sakkunniga pröva hur
dessa behov förhåller sig till utbildningsväsendets dimensionering enligt
nuvarande planer och till de studerandes efterfrågan på utbildning totalt
och på olika utbildningslinjer. Det är härvid oundvikligt att de sakkunniga
kommer in även på den kvantitativa planeringen av det gymnasiala stadiets
utbildningsvägar. Samhällets behov av utbildade tillgodoses nämligen genom
utbudet från säväl gymnasiala som eftergymnasiala utbildningslinjer.
Med hänsyn till här angivna utredningsuppgifter bör de sakkunniga hålla
sig fortlöpande orienterade om det nyligen påbörjade arbetet med 1970 års
långtidsutredning.
2. 2 De studerandes efterfrågan på eftergymnasial utbildning har som redan
framgått växt mycket starkt under 1960-talet, vilket får ses i samband
med dels den kraftiga utbyggnaden av det gymnasiala utbildningssystemet,
dels de alltmer utbredda önskemålen bland de studerande på det gymnasiala
stadiet om fortsatt utbildning, något som i sin tur beror bl. a. på de genomgripande
studiesociala reformerna. Om man schablonmässigt antar att samtliga
som genomgått de mer allmänt inriktade linjerna i gymnasiet, fackskolans
sociala linje eller flickskolans högsta årskurs samt 1/4 av dem som erhållit
teknisk eller ekonomisk gymnasieutbildning söker tillträde till eftergymnasial
utbildning finner man att efterfrågan på sådan utbildning har
växt från ca 12 000 år 1960 till 30 000 år 1967.
Den årliga tillströmningen till universitet och högskolor har som jag förut
nämnt ungefär trefaldigats sedan år 1960, dvs. ökat något snabbare än den
schablonmässigt uppskattade efterfrågan på utbildning på detta stadium.
Den skulle sannolikt ökat än mera om inte den övriga eftergymnasiala utbildningen
samtidigt expanderat kraftigt.
Strömmen till universitet och högskolor har hittills i allt väsentligt styrkts
av gymnasiets dimensionering. Detta starka samband mellan å ena sidan
gymnasiet och å andra sidan universitets- och högskoleväsendet synes mig
inte rimligt att bibehålla i framtiden med hänsyn till bl. a. den enligt många
tecken ogynnsamma återverkan som nämnda samband har på balansen inom
hela det gymnasiala stadiet. Härtill kommer att beräkningarna av den högre
utbildningens kvantitativa omfattning på grundval av gymnasiets utveckling
blivit alltmer osäkra. Svårigheterna att förutse vilken andel av de fackgymnasialt
utbildade som kommer att söka sig till högre utbildning medverkar
härtill.
Allt fler kan förväntas söka sig till eftergymnasial utbildning under de
närmaste åren, bl. a. på grund av fackskolans utbyggnad och resultaten av
kompetensutredningens arbete, vilket kan förutses leda till vidgade möjligheter
för sakligt välmeriterade att vinna inträde vid utbildningslinjer som i
dag är stängda för dem av formella skäl.
Trots osäkerheten i alla prognoser är det nödvändigt att ha en uppfattning
om storleken av efterfrågan på eftergymnasial utbildning i framtiden. Att
noggrant beräkna efterfrågan är, som framgått av vad jag nyss sagt, inte
möjligt. Det synes emellertid sannolikt att av dem som utbildas på fackskolans
sociala linje och gymnasiets naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga
och humanistiska linjer de allra flesta kommer att önska och behöva någon
form av högre utbildning. Troligen kommer även de som genomgått fack
-
319
U: 47
Riksdagsberättelsen år 1969
skolans och gymnasiets ekonomiska och tekniska linjer att i viss utsträckning
efterfråga fortsatt utbildning. Hänsyn måste dessutom i detta sammanhang
tas inte endast till fackskol- och gymnasieutbildade utan även till exempelvis
dem som har yrkesskolutbildning.
Den hittillsvarande fördelningen av de studerande mellan universitet och
högskolor å ena sidan och övriga eftergymnasiala utbildningar å andra sidan
är självfallet inte ett adekvat uttryck för elevernas önskemål, då tillträdet
är helt fritt endast vid de s. k. fria fakulteterna. Vid många eftergymnasiala
utbildningar utanför universitetssektorn är konkurrensen om de tillgängliga
platserna i dag mycket hård. Fördelningen av de studerande på utbildningslinjer
hade sannolikt varit en helt annan, om de utbildningssökande kunnat
välja fullständigt fritt. I detta sammanhang är det av intresse att notera att
övergången av gymnasieutbildade till eftergymnasiala studier utanför universiteten
är väsentligt vanligare i Norge än i Sverige. Å andra sidan är i
Norge övergång till universitetsstudier mindre vanlig än i vårt land och
frekvensen synes närmast ha sjunkit under de senaste åren.
Mot bakgrund av vad jag anfört finner jag att de sakkunniga bör söka
bedöma den framtida efterfrågan på eftergymnasial utbildning. Dessa bedömningar
bör omfatta minst en tioårsperiod. Även på denna punkt torde
det bli nödvändigt för de sakkunniga att komma in på strukturen och omfattningen
också av det gymnasiala systemet.
Problemet gäller emellertid inte bara den totala efterfrågan på utbildning
utan i lika hög grad dess fördelning på olika utbildningsvägar. Trots kraftigt
ökad intagning vid de spärrade utbildningslinjerna inom universitet och högskolor
har strömmen av studerande till de s. k. fria fakulteterna, främst de
samhällsvetenskapliga och humanistiska, ökat väsentligt mer än beräknat.
Däremot har tillströmningen till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
blivit mindre än vad som förutsatts. Det är sannolikt att denna utveckling
kommer att leda till ett utbud av arbetskraft, som inte helt svarar
mot efterfrågan på arbetsmarknaden. Utvecklingen innebär vidare att de resurser
som satsas på högre utbildning inte utnyttjas fullt effektivt. Det är
därtill osäkert om den hittillsvarande fördelningen mellan universitetsutbildning
och annan eftergymnasial utbildning är den lämpligaste med hänsyn
till de studerandes önskemål och arbetsmarknadens krav.
Fördelningsproblemet inom utbildningssektorn ter sig således svårt att
lösa på sikt om tillträdet är fritt vid vissa och begränsat vid andra utbildningslinjer.
En fullständig frihet för de studerande att välja utbildning är
dessutom redan av planerings- och resursskäl under överblickbar tid utesluten.
2. 3 Behovet av resurser för eftergymnasial utbildning bestäms — vid en
given organisation — av antalet närvarande studerande och den utsträckning
i vilken dessa utnyttjar undervisningen. Eftersom närvaron beror av
tillströmning och genomströmning är det nödvändigt att de sakkunniga uppmärksammar
nuvarande studietider och examensfrekvenser på det eftergymnasiala
stadiet. Därvid bör utredningen söka kartlägga i vilken utsträckning
de studerande, vilka redovisas som närvarande, i dag belastar undervisningsresurserna
samt bedöma hur en ändrad genomströmning påverkar
behovet av resurser. På grundval härav och med hänsyn till de förändringar
av utbildningsorganisationen, som kan bli resultatet av pågående utredningsarbete
inom bl. a. universitetskanslersämbetet och kommittén för TV och
320
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 47
fram, bör dessa söka bedöma det framtida behovet av resurser för eftergymnasial
utbildning.
2. 4 De sakkunniga bör — under iakttagande av de resurser som samhället
kan ställa till det eftergymnasiala utbildningsväsendets förfogande — i
sitt fortsatta arbete utgå från det material och de synpunkter som kommer
fram vid förut nämnda undersökningar och överväganden (punkterna 2.1—
2.3).
En viktig uppgift för de sakkunniga blir att finna metoder för en balanserad
utveckling på det eftergymnasiala utbildningsområdet. De fria fakulteternas
dimensionering måste därvid särskilt uppmärksammas. En betydelsefull
utgångspunkt är som jag redan framhållit samhällets behov av arbetskraft.
En rad andra faktorer såsom samhällets resurser samt de sökandes
önskemål och kvalifikationer måste emellertid beaktas vid dimensioneringen
av den eftergymnasiala utbildningsorganisationen. En eventuell reglering
av tillströmningen får alltså grundas på en kombination av olika principer.
Det bör i sammanhanget strykas under att samhället i och med en sådan
reglering inte ger garanti för att traditionella samband mellan utbildning
och yrke allt framgent kommer att bestå.
Utvecklingen kommer att medföra ökade behov av studie- och yrkesvägledning
och att ge ökad betydelse åt regler för tillträde till skilda utbildningslinjer.
Jag vill betona att utformningen av sådana regler i och för sig
redan är en central uppgift för kompetensutredningen. I denna fråga — liksom
för övrigt i ett stort antal andra spörsmål — är det därför nödvändigt
att samråd äger rum mellan de sakkunniga och kompetensutredningen.
I det föregående har jag konstaterat att de fria fakulteterna expanderat
utomordentligt starkt under senare år och — vad gäller fördelningen av de
studerande på fakulteterna — utvecklats på annat sätt än som förutsatts vid
planeringen. Värdet av det slags elasticitet i det högre utbildningssystemet
som de fria fakulteterna representerar har ofla och med rätta framhållits.
Vid dessa fakulteter finns i dag ett betydande mått av valfrihet i ett för övrigt
jämförelsevis hårt reglerat system. Dessa fakulteter har härigenom på ett
smidigt sätt kunnat tillgodose behovet av såväl partiell utbildning som utbildning
parallellt med förvärvsarbete. Också i framtiden bör man söka tillgodose
behovet av valfrihet, något som bör vara möjligt, även om utbildningens
organisation och dimensionering vid de fria fakulteterna fixeras i högre
grad än f. n.
Vilken metod man än bestämmer sig för i fråga om dimensioneringen av
olika utbildningsvägar, måste man beakta nödvändigheten av att rationella
och enkelt tillämpbara kriterier kan uppställas för omprövning av dimensioneringen.
3. Struktur och organisation
3. 1 De senaste decenniernas utveckling av vårt skolväsen har medfört
att elevernas yrkesval skjuts upp allt längre. Grundskolan ger i allt väsentligt
en bred, allmänt orienterande utbildning med mycket begränsade inslag
av yrkesinriktade studier. Detta förhållande blir än mer utpräglat om de
förslag som skolöverstyrelsen nyligen lagt fram om reformering av läroplanen
för grundskolan genomförs. Ett mycket stort antal ungdomar — f. n.
omkring 75 %, om några år sannolikt ca 85 % av varje årsklass — går vidare
till utbildning på det gymnasiala stadiet. En väsentlig del av utbild
-
11 Bihang till riksdagens protokoll 1969.1 samt
Riksdagsberättelsen
321
U: 47
Riksdagsberättelsen år 1969
ningslinjerna på sistnämnda stadium förbereder direkt för yrkesverksamhet.
Såvitt man nu kan bedöma kommer detta förhållande att bestå för lång tid
framöver. Ett växande antal ungdomar väljer emellertid gymnasiala studier
som i regel kräver påbyggnad för att leda fram till yrkesverksamhet. Från
såväl samhällets som individens synpunkt är det därför angeläget att den
eftergymnasiala utbildningen är målinriktad. Så är redan nu fallet med flertalet
utbildningslinjer på nämnda stadium. Detta gäller emellertid inte genomgående
vid universitetens fria fakulteter. Beslutet att ett system med
fasta studiegångar skall införas kommer dock att leda till att utbildningen
även inom dessa fakulteter blir mer målinriktad än i dag.
Principen att eftergymnasial utbildning skall vara inriktad mot den framtida
yrkesverksamheten — något som självfallet inte utesluter bredd och
därmed användbarhet inom vida yrkesområden — bör i detta sammanhang
fastslås. En följd av denna princip blir att specialiseringen ofta måste sättas
in relativt tidigt, om utbildningen inte skall bli orimligt lång. Möjligheterna
att på det eftergymnasiala stadiet tillämpa ett system med successivt tillval
blir därför begränsade.
3. 2 Ett viktigt led i hittills framlagda program för utbyggnaden av den
eftergymnasiala organisationen har varit att antalet intagningsplatser vid utbildningslinjer
utanför universitet och högskolor skall öka kraftigt, för att
vissa angelägna samhällsbehov av yrkesutbildad arbetskraft skall kunna tillgodoses
och för att en del av trycket på universitetsväsendet skall kunna avlastas.
Dessa utbildningslinjer har också — som jag förut nämnt — expanderat
relativt kraftigt under de senaste åren.
I den mån fördelningen av de studerande på olika utbildningslinjer inom
universitetsväsendet kommer att regleras i högre grad än f. n., kommer kraven
på en vidgning av andra eftergymnasiala utbildningsmöjligheter att förstärkas.
Även arbetsmarknadsmotiv kan anföras för kapacitetsökning på en
rad utbildningslinjer utanför universitetssektorn. Det torde finnas åtskilliga
arbetsuppgifter, för vilka kortare eftergymnasiala utbildningar än dem som
i dag erbjuds skulle vara lämpliga. Sannolikt skulle många fackskol- och
gymnasieutbildade föredra en ett- eller tvåårig yrkesinriktad utbildning framför
universitetsutbildning under i regel minst tre år. De sakkunniga bör genom
undersökningar av arbetsmarknadens behov av och ungdomens efterfrågan
på utbildning söka klarlägga dessa frågor.
I detta sammanhang bör de sakkunniga beakta också det utredningsarbete
som en arbetsgrupp inom universitetskanslcrsämbetet bedriver för att
vid de fria fakulteterna skall komma till stånd sådana utbildningslinjer som
innehåller både teoretiska och praktiska moment och som är inriktade mot
viss bestämd yrkesverksamhet.
3. 3 De sakkunniga bör koncentrera sitt arbete kring de stora planeringsfrågorna
på det eftergymnasiala utbildningsområdet, främst dimensioneringen
totalt och sektorsvis, strukturen i stort och den yttre organisationen. Om
behov av nya utbildningsalternativ eller av betydande förändringar i redan
existerande utbildningslinjer kommer fram under utredningsarbetets gång,
bör de sakkunniga vara oförhindrade att ta upp även frågor som rör detaljer
i den inre strukturen.
Det eftergymnasiala utbildningssystemet måste även framgent bestå av ett
stort antal linjer, som ofta är starkt specialiserade. Möjligheterna att på en
organisation av detta slag tillämpa de integrationsprinciper som varit och är
322
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 47
av stor betydelse för skolväsendets uppbyggnad blir därför begränsade. Dessa
principer blir på det eftergymnasiala området inte heller i samma utsträckning
sakligt motiverade. Självfallet bör man dock, när väsentliga vinster kan
göras, föra samman likartade utbildningslinjer inom ramen för en gemensam
yttre organisation. En sådan åtgärd kan leda till bl. a. bättre utnyttjande
av tillgängliga resurser — exempelvis undervisnings- och kårlokaler —
och större elasticitet i systemet. Även från yrkesvägledningssynpunkt är det
angeläget att man undviker onödig splittring av utbildningsorganisationen.
3. 4. De snabba förändringarna i samhället medför att behovet av fortbildning
och vidareutbildning blir allt större. Den i många fall starka specialisering
som måste prägla den eftergymnasiala utbildningen medverkar
härtill. Från både statligt och enskilt håll har tagits åtskilliga initiativ för
att nämnda behov skall tillgodoses. Det är dock uppenbart att det på längre
sikt kommer att krävas väsentligt större insatser. Enligt min mening bör arbetgivaren
i princip svara för den utbildning som fordras under anställningstiden.
Det kan emellertid vara lämpligt — och antagligen i vissa fall nödvändigt
— att de resurser som finns inom utbildningsväsendet används. De sakkunniga
bör ta upp dessa frågor och överväga, i vad mån det är möjligt att tillgodose
fortbildnings- och vidareutbildningsbehov genom att utbildningsväsendet
ställer exempelvis lärare och lokaler till förfogande för sådan verksamhet
mot viss ersättning från berörda arbetsgivare.
4. Lokalisering
Yrkesutbildningsberedningen föreslog i sitt första betänkande (SOU 1963:
3) att en ny organisation för eftergymnasial utbildning skulle byggas upp.
Eftergymnasiala utbildningslinjer borde enligt detta förslag förläggas till i
första hand det 30-tal orter, dit det fjärde året av den tekniska gymnasielinjen
skall centraliseras. Den eftergymnasiala utbildningen borde under en
uppbyggnadsperiod knytas till resp. gymnasieskola. Sedan verksamheten fått
viss omfattning, borde den enligt beredningen bedrivas vid administrativt
fristående eftergymnasiesiala institut. Dylik utbildning borde i betydande
omfattning lokaliseras till orter med universitet eller universitetsfilial.
De sakkunniga bör mot bakgrund av dels behovet av ytterligare eftergymnasiala
utbildningsplatser, dels yrkesutbildningsberedningens förslag ta upp
frågan om en fortsatt decentralisering av den eftergymnasiala utbildningen.
Sina ställningstaganden i denna fråga bör de sakkunniga bygga på analyser
av dels skälen för en vidgad decentralisering och eu närmare bestämd lokalisering,
dels de samhällsekonomiska konsekvenserna i stort. Vid bedömningen
av lokaliseringsfrågorna bör bl. a. tillgången på personal och lokaler
vid den decentraliserade lärarutbildningen beaktas.
I detta sammanhang bör de sakkunniga vidare ta ställning till om och i
vilken utsträckning decentraliserad eftergymnasial utbildning bör anknyta
till näringslivets struktur — och därmed efterfrågan på arbetskraft — i regionen.
5. Kostnadsberäkningar
De sakkunniga bör basera sina kostnadsberäkningar på undersökningar
av behovet av personal, materiel, lokaler och utrustning m. m. Det är önskvärt
att de ekonomiska konsekvenserna av flera alternativ belyses. Bortsett
från de områden där de sakkunniga lägger fram förslag angående utbildningens
inre struktur, bör utredningsarbetet utgå från i princip oförändrade
studie- och examensförhållanden. Självfallet bör dock resultaten av
323
U: 47
Riks dag sb er ätt elsen år 1969
bl. a. universitetskanslersämbetets och de förut nämnda kommittéernas pågående
utredningsverksamhet beaktas. De sakkunniga bör söka belysa de
samhällsekonomiska konsekvenserna av sina förslag. Således bör dolda kostnader,
såsom alternativt löneintäkt och följ dinvesteringar utanför utbildningssektorn,
beaktas.
6. Utredningsarbetets uppläggning
Det utredningsarbete, för vilket jag här dragit upp riktlinjerna, kräver att
de sakkunniga arbetar i nära anslutning till departement och myndigheter
samt berörda offentliga utredningar. Planeringsarbetet berör dessutom ett
stort antal kommunala och enskilda intressenter. I viss utsträckning torde
de sakkunniga därför få koordinerande funktioner.
Mot bakgrunden av utredningsuppdragets stora vikt vill jag framhålla
det angelägna i att berörda organisationer och myndigheter m. in. får medverka
i utredningsarbetet. Jag syftar då bl. a. på parlamentariker, arbetsmarknadens
organisationer, kommunförbunden, studerandeorganisationer
samt berörda departement, andra myndigheter och utbildningsanstalter. En
kommitté sammansatt av företrädare för alla dessa grupper skulle dock bli
ohanterligt stor. I denna situation har jag bedömt det som mest ändamålsenligt
att antalet sakkunniga starkt begränsas. De sakkunniga får i stället
bistås av ett antal expertgrupper. På detta sätt blir det möjligt att förena
effektivitet i utredningsarbetet med kravet på medverkan av och kontakt
med berörda grupper.
De sakkunniga bör vara oförhindrade att under arbetets gång ta upp ytterligare
problem som hänger samman med utredningsuppdraget. Resultaten
av de sakkunnigas arbete bör — om det visar sig ändamålsenligt — läggas
fram successivt.
Utredningen har under tiden maj—oktober 1968 hållit fyra protokollförda
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortsätta under hela år 1969.
48. 1968 års studiemedelsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 maj 1968 för översyn
av studiemedelssystemet in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni
1968):
Nilsson, K. Börje, socionom, led. av II kamm. ordförande
Andersson, Stig K. A., lektor
Mattsson, B. G. Stig, byråchef
Oberger, Bengt, sekreterare
Sundberg, Ingrid E., fil. kand., fru, led. av II kamm.
Expert:
Göransson, Lars, byrådirektör
Sekreterare:
Lindell, Lars-Olof A.
Lokal: Järntorget 84, 2 tr, 103 14 Stockholm, tel. 11 77 34
324
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 48
Direktiv (anförande av statsrådet Moberg till statsrådsprotokollet den 17
maj 1968):
Efter beslut av 1964 års riksdag genomfördes en omläggning av de studiesociala
stödåtgärderna för all utbildning efter den obligatoriska skolan. Studiehjälpen
för studerande inom de gymnasiala skolformerna, vilken regleras
i studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402; ändrat senast 1967: 302),
innefattar ett begränsat antal typer av förmåner, som utgår efter enkla och
schablonmässiga regler. Vid de eftergymnasiala utbildningslinjerna har staten
påtagit sig att tillhandahålla medel för finansieringen av de studerandes
utgifter under utbildningstiden. Regler härom återfinns i studiemedelsförordningen
den 4 juni 1964 (nr 401; ändrad 1967: 884).
Studiehjälpen har varit föremål för förbättringar vid skilda tillfällen.
1967 års riksdag beslöt bl. a. om en förändring av grunderna för resetillägget
och en höjning av beloppen härför (prop.1967: 85, 2LU 45, rskr 290 ).
I prop. 1968: 42 angående ökat ekonomiskt stöd åt barnfamiljer har uttalats
att det nya bostadstillägg, som skall införas den 1 januari 1969, aktualiserar
vissa justeringar av det inkomstprövande tillägget i studiehjälpen.
Studiemedelssystemet har byggts upp efter riktlinjer som i väsentliga avseenden
innebär förändringar gentemot tidigare tillämpade regler för studiestöd.
Systemets kvantitativa omfattning kan belysas av att studiemedel utbetalades
under höstterminen 1966 till drygt 76 000 studerande. För nästa
budgetår beräknas utgifterna för studiemedel till närmare 700 milj. kr.
Erfarenheterna av studiemedelssystemet har varit goda. De grundläggande
principerna har visat sig riktiga. Det är å andra sidan självfallet att reglerna
för ett stöd av denna stora omfattning kontinuerligt behöver ses över med
hänsyn till erfarenheter vid den praktiska tillämpningen. En sådan översyn
bör nu komma till stånd i vissa, i det följande angivna avseenden. Denna
översyn bör anförtros åt särskilda sakkunniga.
Vid utredningen skall prövas angelägenheten i reformer som tar sikte på
vissa kategorier av studiemedelstagare — t. ex. studerandefamiljer med
barn — samt vissa frågor av teknisk-organisatorisk natur. Utredningen bör
däremot inte beröra de grundläggande principerna för studiemedelssystemet.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att särskilda sakkunniga tillkallats
för att utreda frågan om studiesocialt stöd till utländska studerande
m. m.
Förslagen bör grundas på de erfarenheter som gjorts inom centrala studiehj
älpsnämnden och de lokala studiemedelsnämnderna. Kontakt bör givetvis
också tas med företrädare för utbildningsanstalter och studerande. I detta
sammanhang bör utredningen uppmärksamma den undersökning som centrala
studiehj älpsnämnden genom beslut av Kungl. Maj :t den 14 september
1967 fält i uppdrag att genomföra beträffande de studerande som inte erhållit
studiemedel liksom att studiehj älpsnämnden genom beslut av Kungl.
Maj :t den 10 oktober 1967 fått i uppdrag att utarbeta regler för studiefinansiering
nnder studiepraktik. Jag vill i det följande peka på några områden
som bör omfattas av utredningsuppdraget. Vid utredningen bör därutöver
kunna behandlas även andra frågor, som faller inom den i det föregående
angivna ramen.
Ett stort antal studerande med barn bedriver i dag studier samtidigt som
de har ansvar för barntillsyn. Nyligen har en arbetsgrupp i utbildningsdepar
-
325
U: 48
Riksdagsberättelsen år 1969
tementet lagt fram förslag om en kommunalt organiserad barntillsyn för
studerandefamiljerna (Stencil U 1968: 1). I gruppens uppdrag har däremot
inte ingått att pröva frågan om de studiesociala förmånerna för studerande
med barn. Det bör vara en av uppgifterna att — bl. a. mot bakgrund av den
familjepolitiska reform som beslutats vid årets riksdag — belysa om det
barntillägg som kan utgå enligt studiemedelsförordningen är väl avvägt.
Barntillägg till studerande kan utgå även till studerande som har att utge
underhållsbidrag till barn under 16 år. I vissa fall synes det emellertid förekomma
att underhållsbidraget inte utges av den studerande till barnets
vårdnadshavare. Det bör undersökas hur man kan komma till rätta med sådana
missförhållanden och därmed tillvarataga den underhållsberättigades
intressen.
I samband med omläggningen av den statliga bostadspolitiken har bl. a. de
särskilda subventioner som funnits för studentbostäder slopats. Finansieringen
av uppförandet av sådana bostäder skall i framtiden ske enligt i huvudsak
samma normer som gäller för allmännyttigt bostadsföretag. En viss
ökning av boendekostnaderna kan härigenom komma att ske för sådana studerande
som har bostad i studentbostadshus. Vid utredningen bör undersökas
vilka konsekvenser för hyresnivån denna avveckling av subventionerna
kan komma att få. Därvid bör beaktas effekterna av det förbättrade familjepolitiska
bostadsstödet. I denna del av utredningsarbetet bör kontakt hållas
med studentbostadskommittén.
En annan fråga som diskuterats är behövsprövningen av studiemedel med
hänsyn till makes inkomst. Jag vill erinra om att en inkomstprövningsregel
av detta slag även finns inom systemet med utbildningsbidrag. De sakkunniga
bör undersöka hur nuvarande regler inom studiemedelssystemet verkar
och om skäl finns att tillämpa i huvudsak likartade bedömningsgrunder i
fråga om inkomstprövningen inom de båda systemen.
En annan viktig fråga som bör utredas av de sakkunniga är hur prövningen
av studielämpligheten skall ske. Erfarenheterna av att särskilda krav på
studielämplighet inte gäller för rätt till studiemedel under första läsåret bör
redovisas. Universitetskanslersämbetets arbetsgrupp för fasta studiegångar
har för kort tid sedan lagt fram förslag om bl. a. regler för rätten till fortsatta
studier. Ett införande av fasta studiegångar vid de filosofiska fakulteterna
ställer studiemedelsnämnderna inför en delvis ny situation. Utformningen
av studielämplighetsprövningen inom studiemedelssystemet måste anpassas
till ett system med fasta studiegångar. Denna fråga måste behandlas med
förtur vid utredningen. Det är därvid angeläget att komma fram till en lösning
som leder till en så långt möjligt likformig prövning vid alla läroanstalter.
Storleken av de studiemedel som utgår beror av det s. k. basbeloppets nivå
vid ingången av den termin för vilken ansökan om studiemedel inges. Detta
synes i vissa fall ha lett till att studerande söker studiemedel för en termin i
sänder för att därigenom kunna tillgodogöra sig en eventuell höjning av basbeloppet.
De administrativa kostnaderna har härigenom ökat. Vid utredningen
bör prövas hur dessa olägenheter skall kunna undanröjas. En möjlighet
som därvid bör undersökas är att basbeloppet fixeras för längre tid än en
termin.
Det förekommer att studerande, sedan studiemedel beviljats, erhåller inkomster
som inte angetts i ansökningen till studiemedelsnämnden. I sådana
326
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 49
fall skall studiemedel under vissa förutsättningar reduceras. Det bör undersökas
om nuvarande regler härför är ändamålsenligt utformade.
Vid utredningen bör även tas upp en fråga som aktualiserats av centrala
studiehjälpsnämnden i skrivelse den 25 januari 1968, nämligen en förändring
av nu gällande regler om 21-årsgränsen inom studiehjälpssystemet. Desse
innebär bl. a. att studielån utgår till studerande som börjat studierna före
21 års ålder efter prövning av den sökandes och hans föräldrars ekonomiska
ställning. Nämnden föreslår att större lånemöjligheter skall tillkomma dem
som fyllt 21 år, oavsett tidpunkten för studiernas början. Detta innebär att
vissa studerande skulle få ökade lånemöjligheter. För en del av dessa studerande
skulle förslaget därutöver medföra högre studiebidrag, för andra däremot
skulle det bli fråga om en minskning av de kontanta bidragen. Andra
lagutskottet har uttalat sig för att reglerna skall ändras i enlighet med
studiehjälpsnämndens förslag (2 LU 1968: 30). De sakkunniga bör utarbeta
förslag till de förändringar i författningar och anvisningar som behövs vid
ett genomförande av nämndens förslag, denna del av utredningens uppdrag
bör behandlas så att förslaget till nya bestämmelser kan föreläggas riksdagen
under nästa år.
Kommittén har under tiden augusti 1968—oktober 1968 hållit tre sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1969.
49. Sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om litteraturstöd m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1968 för att
utreda frågan om litteraturstöd m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10
juli 1968):
Björk, Kaj, redaktör, led. av I kamm., ordförande
Ahlmark, Per, fil. kand., led. av II kamm.
Arvidsson, Stellan, rektor, f. d. riksdagsman
Sundman, Per-Olof, författare
Wästberg, Per, författare
Sekreterare:
Löfdahl, Göran, kulturattaché
Biträdande sekreterare:
Lannegren, Göran, fil. kand.
Lokal: Svartinangatan 9, 4 tr., 11129 Stockholm, tel. 10 01 88 (kansli),
eller 10 81 27 (Lannegren).
Direktiv (anförande av statsrådet Palme till statsrådsprotokollet den 6
juni 1968):
1. Bokförmedlingens villkor
Önskemålet att ge olika kultur- och konstverksamheter en bredare förankring
i samhällslivet och göra flera människor delaktiga av de upplevelser
som därigenom erbjuds har under de senaste åren föranlett en rad
initiativ från statens sida som inriktats på att förbättra distributionsförut
-
327
U: 49
Riksdagsberättelsen år 1969
sättningarna inom olika områden. Exempel på åtgärder i detta syfte är
1963 års filmreform och verksamheterna med rikskonserter och riksutställningar.
Sedan bokutredningen år 1952 avgav sitt betänkande (SOU 1952: 23)
har samhällets insatser för att förbättra den litterära kulturens villkor
främst inriktats på utbyggt stöd åt författarna och åtgärder inom biblioteksväsendet.
Den stigande levnadsstandarden och framför allt utbildningsväsendets
expansion har under det sista årtiondet medfört ökad produktion och
försäljning av böcker. Denna ökning hänför sig dock främst till facklitteratur
och läroböcker. En motsvarande ökad spridning av skönlitteraturen
till fler och större grupper tycks ha uteblivit. I debatten har man sökt en
förklaring till detta i utvecklingen mot ökat inflytande från bildmedia,
framför allt televisionen. Man har i samband med sådana förklaringar manat
fram bilden av den traditionella skönlitteraturen som eu konstform
på väg att konkurreras ut av modernare media eller i varje fält tvingad att
modifiera eller förvandla sig och finna nya former.
Oavsett vilka förändringar i bokkulturen som utvecklingen så småningom
kan leda till, väcker dagens situation frågan om de existerande villkoren
för framställning och spridning av böcker motsvarar behoven av
kvalificerad information och litterärt utbyte.
Böcker och tidskrifter kan i och för sig lättare än övriga massmedia
svara mot en mångfald informationsbehov. Detta har sin grund i de tekniska
och ekonomiska förhållandena vid bokframställning. Mer än vad
som gäller för tidningsutgivning, ljudradio- och TV-verksamhet och filmproduktion
medger tryckningsförfarandet en starkt differentierad produktion.
Böcker kan ges ut inte bara för stora utan också för relativt små konsumentgrupper.
Därmed kan boken bli ett instrument lika väl för komplicerad
vetenskaplig information eller litterära experiment som för bred
underhållning. Om alltså framställningsprocessen medger ett mer differentierat
kulturutbud än för andra media, visar undersökningar av läsvanor
och bokvanor i olika länder att bokens möjligheter som kulturförmedlingsinstrument
är jämförelsevis begränsade.
Resultaten av de sociologiska undersökningar på området, som man hittills
har utfört i Sverige, tyder på att betydande skillnader i läsvanor och
bokköp finns mellan olika grupper i samhället. Personer i högre inkomstgrupper
och med bättre utbildning läser betydligt fler och bättre böcker
och tidskrifter än personer i lägre inkomstgrupper och med lägre utbildning.
Läsfrekvensen bland kvinnor i sistnämnda grupper är anmärkningsvärt
låg. Både ekonomiska faktorer och traditionella attityder fungerar i
vissa befolkningsgrupper som spärrar mot anskaffning och läsning av kvalificerad
litteratur. Den torftliga eller undermåliga litteraturen, som ges ut
i spekulationssyfte och håller ett låg pris, tycks vinna spridning särskilt inom
kulturfattiga grupper, medan de goda böckerna som ofta ligger högt
på prisskalan hamnar hos dem som också på andra sätt kommer i kontakt
med ett kvalificerat kulturutbud. Stora grupper nås inte alls av utbudet
av böcker och tidskrifter.
Bokläsandet bestäms av ett samspel mellan sådana förhållanden hos
publiken som utbildning, inkomst, kön, ålder etc. och sådana faktorer som
böckernas innehåll, pris, distributionssätt osv. Därtill kommer de varierande
328
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 49
institutionella förutsättningarna för bokutbudet i olika delar av landet.
Samspelet mellan olika faktorer är dock f. n. otillräckligt utforskat.
Vad priserna på svenska originalböcker beträffar har det i debatten hävdats,
alt de numera ligger så högt att de skapar ett köpmotstånd bland enskilda
konsumenter. Man har därvid hänvisat till att bokprisindex under
senare år visar en mycket kraftigare stegring än konsumentprisindex. Det
är inte osannolikt att höga priser verkar som en spärr mot regelbundna
köp trån aktiva bokläsares sida. Strävandena att vidga efterfrågan till de
stora grupper där endast ett latent läsintresse finns motverkas också härav.
I detta sammanhang bör dock framhållas, att nuvarande bokprisindex inte
är eu representativ mätare av prisutvecklingen på bokmarknaden i dess
helhet. Detta index har hittills baserats enbart på nya svenska romaner som
säljs i bokhandel. F. n. utarbetas inom statistiska centralbyrån en ny typ
av index, som bygger på prisuppgifter beträffande flera grupper av litteratur.
Ett positivt drag i bokutgivningen under 1980-talet har introduktionen
av pocketboken varit. Pocketboken har flera från kulturspridningssynpunkt
positiva egenskaper. Till dem hör det lägre priset och de enklare formerna
för försäljning inom och utom bokhandeln. Denna nya bokform förefaller
ha kunnat tillgodose en del litteraturbehov som den konventionella boken
ej har kunnat fylla.
Beslut av stor betydelse för bokdistributionens utveckling meddelades av
näringsfrihetsrådet den 17 mars och den 28 oktober 1985. Enligt dessa beslut
upphör den hittillsvarande dispensen från bruttoprisförbudet den 31
mars 1970. Konkurrensbegränsningarnas hävande kan väntas verka i prissänkande
riktning och leda till att handeln med böcker rationaliseras.
En fråga som särskilt uppmärksammades av näringsfrihetsrådet var omläggningens
återverkan på spridningen av litterärt värdefulla böcker. Farhågor
hade uttryckts att det skulle bli minskade möjligheter för både utgivning
och spridning av viss sådan litteratur. Rådet erinrade om att den
kulturellt värdefulla litteraturen omfattade inte bara svårsålda utan också
lättsålda böcker. Den kulturellt värdefulla men svårsålda svenska skönlitteraturen
uppskattades utgöra 1 å 2 % av den totala bokförsäljningen.
I fråga om utgivningen framhöll rådet att, oavsett vilket bokhandelssystem
man har, det torde vara nödvändigt i vart fall för de större bokförlagen
att i eget intresse satsa på ett antal lovande författare, på vilkas verk man
till en början måste räkna med att göra förluster. Avsättningsunderlaget
för kvalificerad litteratur utgjordes redan nu i stor utsträckning av bibliotek.
Försäljningen till dem skulle givetvis kunna bestå och utvecklas
även med ett modifierat bokhandelssystem. Rådet antog också att biblioteken
skulle kunna ytterligare bidra till spridningen av sådan litteratur
genom utvidgad presentation av böckerna för allmänheten e. d. Slutligen
framhöll rådet att man kunde tänkas finna nya former för stöd av litterärt
värdefulla alster genom medverkan från det allmänna.
Enligt näringsfrihetsrådets beslut den 6 december 1965 upphör även för
noter den hittillsvarande dispensen från bruttoprisförbudet den 31 mars
1970.
2. Nuvarande statliga stödåtgärder
Från samhällets sida har man i Sverige hittills, utöver ett provisoriskt
utformat stöd till tidskrifter, inte utvecklat några särskilda former för
11| Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt.
Eiksdagsberättelsen
329
U: 49
Riksdagsberättelsen år 1969
direkt stöd till utgivning eller distribution av litterära verk. De nuvarande
statliga utvecklings- och stödåtgärderna inom litteraturområdet är, såsom
jag redan inledningsvis angav, koncentrerade till biblioteksverksamheten
och till olika former av författarstöd.
Efter omläggning av stödet till de kommunala folkbiblioteken genom beslut
av 1965 års riksdag (prop. 1965:50, SU 124, rskr 313) tillkom ett
statligt stöd till utvecklingsverksamhet. Bidraget utgår till kommuner dels
för en långsiktig upprustning av biblioteken, dels som punktstöd för lokala
initiativ. Tilldelningen av bidrag för långsiktig upprustning skall grunda
sig på en utvecklingsplan, som görs upp i samråd med skolöverstyrelsen.
Ett statligt stöd för främjande av kontakten mellan författare och publik
utgår genom anslaget till bidrag till föreläsningsverksamhet m. m. Enligt
gällande bestämmelser för denna verksamhet kan förutom bidrag till egentliga
föreläsningar statsbidrag utgå även för uppläsning och dramatisk framställning
som har en kulturellt ambitiös och kostnärligt syftande inriktning.
Inom ramen för stödet till studiecirkelverksamhet kan statligt bidrag erhållas
till kostnaderna för medverkande expert eller fackman som ej tillhör
studiecirkeln men engageras för att t. ex. närmare belysa innehållet i
en litterär produktion. Ett begränsat statlig bidrag för anordnande av författarkvällar
utgår till Författarcentrum.
Det statliga tidskriftsstödet tillkom för ett par år sedan och utgår f. n.
till ett tjugotal kulturtidskrifter. Bidragsgivningen har en provisorisk utformning.
Den viktigaste formen av författarstöd utgör den s. k. biblioteksersättningen.
Från ett särskilt riksstatsanslag överförs årligen till Sveriges författarfond
medel som används dels för individuell ersättning till författare
och översättare, dels för pensioner, stipendier m. m. Andra stödformer
är de s. k. konstnärsstipendierna, som för författarnas del vanligen utgår
i form av större arbetsstipendier om 12 000—15 000 kr. per år, och de s. k.
konstnärsbelöningar, vilka utgår med ett värdebeständigt belopp under innehavarens
återstående livsiid.
3. Framställningar och motioner
I flera olika sammanhang har aktualiserats önskemål om att bygga ut
det nuvarande statliga stödet till författare och till tidskriftsutgivning.
Dessutom har mot bakgrund av de förhållanden i fråga om den hittillsvarande
bokspridningen, som jag i det föregående berört, förslag lagts fram
om olika statliga stödåtgärder eller om utredningar rörande sådana åtgärder.
Bland de framställningar som gjorts hos Kungl. Maj :t kan nämnas skrivelser
från Fria litterära yrkesutövarnas centralorganisation (Flyco) om
betydande höjningar av nuvarande författarersättningar och från Konstnärliga
och litterära yrkesutövares samorganisation (KLYS) om införande
av en svensk motsvarighet till det norska systemet med inköp av s. k.
presentationsexemplar av ny inhemsk skönlitteratur till de kommunala biblioteken.
Sveriges författareförening har framfört liknande förslag samt
dessutom föreslagit en utredning angående bokmarknaden. Även Kulturarbetarnas
socialdemokratiska förening i Stockholm har fört fram förslag om en
bokutredning och har dessutom, liksom författareföreningen och Svenska
bokhandlareföreningen, kommit in med förslag i anslutning till beslutet
om fri prissättning på böcker. Författarföreningen, bokhandlareförening
-
330
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 49
en och Svenska akademien har föreslagit en omprövning av grunderna för
den allmänna varuskatten på böcker.
I ett flertal motioner i riksdagen under de senaste åren har ökade statliga
insatser inom det aktuella området föreslagits. I motioner till årets riksdag
II: 203, 763 och 771 har förts fram förslag om höjning av biblioteksersättningens
grundbelopp. Vidare har framlagts förslag om litterär uppläsningsverksamhet
i skolor och bildningsorganisationer (II: 765) och om undantag
för böcker från allmän varuskatt (II: 169). I en motion (I: 244) har framlagts
förslag i fråga om det statliga tidskriftsstödet.
4. Utredningens uppgifter
En rad förhållanden som i det föregående har berörts rörande bokkonsumtionens
förutsättningar och litteraturens villkor motiverar enligt min
mening en utredning om formerna för litteraturstöd. Särskilda sakkunniga
bör tillkallas för denna uppgift.
Området för utredningen bör innefatta såväl böcker som tidskrifter, dock
med undantag för vetenskapligt tryck och läroböcker. För de stödåtgärder
som kan komma att aktualiseras, bär gälla de avgränsningar jag anger i
det följande.
Den år 1966 tillsatta läromedelsutredningen har till uppgift att utreda
bl. a. frågor rörande produktion, distribution och inköp av läromedel. I
begreppet läromedel ingår också sådan barn- och ungdomslitteratur, skönlitteratur
och faktalitteratur som i stor utsträckning kommer till användning
i studiearbetet. Samråd bör därför ske med läromedelsutredningen.
För bedömning av var konsumtions främjande åtgärder är påkallade och
vilken metodik som bör tillämpas för sådana åtgärder bör de sakkunniga
låta göra särskilda undersökningar.
De sakkunniga bör bl. a. låta iöreta eu studie av läs- och bokvanor med
särskild hänsyn till distributionsförutsättningarna. En viktig uppgift vid eu
sådan studie är att försöka bedöma sambandet mellan å ena sidan det existerande
bokutbudet genom försäljning och biblioteksverksamhet och å
andra sidan bokköp, bokinnehav, biblioteksutnyttjande och läsaktiviteter.
Denna studie bör göras inom ett begränsat antal geografiska områden, där
man samtidigt har möjlighet att noggrant kartlägga bok- och tidskriftutbud
via bokhandel, bibliotek etc.
Vidare bör i anslutning till det förut nämnda statliga stödet till utveckling
av de kommunala bibliotekens verksamhet ett par experimentella bibliot
eksunder sökningar kunna göras med syfte att utnyttja resultaten av de
sociologiska undersökningarna. Det sociologiska materialet bör därvid bilda
underlag för bibliotekens planläggning av sina informationsåtgärder, serviceformer
och allmänkulturella verksamhet. Effekten av vidtagna åtgärder
bör mätas och bibliotekens lokala organisationsformer uppmärksammas.
Som ett led i arbete med att utveckla konsumtionsfrämjande åtgärder
bör de sakkunniga försöksvis pröva om den verksamhet för att etablera kontakter
mellan författare och publik, som redan har påbörjats genom Författarcentrum
och biblioteken, kan ytterligare stödjas och utvecklas. Möjligheten
till samarbete med verksamheterna för riksteater, riksutställningar
och rikskonserter liksom med folkbildningsorganisationernas föreläsningsbyrå
och studieförbunden bör därvid uppmärksammas. De nya
331
U: 49 Riksdagsberåtielsen år 1969
initiativ som kan erfordras bör särskilt inriktas på kulturfattiga orter och
befolkningsgrupper.
I nära anslutning till konsumtionsfrågorna står de problem rörande bokdistributionen
som de sakkunniga har att ta upp till granskning. Syftet
med detta avsnitt i utredningsarbetet skall vara att klarlägga vad som från
samhällets sida kan göras för att underlätta spridningen av den kvalitetslitteratur
som har svårigheter att nå ut. Det är angeläget både att utbudet
når grupper med ett ådagalagt men ej tillgodosett behov och att det når helt
nya grupper av läsare.
Utredningen bör söka klarlägga behovet av att de kommunala biblioteken
tar upp nya eller förstärker pågående aktiviteter som berör distributionsledet.
Bl. a. kan organiserandet av bokklubbs- och bokförsäljningsverksamhet
genom biblioteken behöva utredas närmare. De sakkunniga bör i samband
härmed skaffa informationer om utvecklingen i andra länder av bokklubbsföretag''
och om försök i andra länder med bokförsäljning på bibliotek.
Vid den förut nämnda experimentella biblioteksverksamheten bör försök göras
även med biblioteksförsä.ljning av litteratur direkt Lill allmänheten eller
med en av biblioteken organiserad postorderförsäljning av litteratur.
Även om jag i det föregående har avsett främst svensk litteratur i originalutgivning
och omtryck samt utländsk litteratur i svensk översättning,
så bör även tillgängligheten av utländsk, speciellt nordisk litteratur på
originalspråken behandlas vid utredningsarbetet. Därvid bör beträffande
bok- och tidskriftsförsörjningen till de språkliga minoriteterna i Sverige
samråd ske bl. a. med den nyligen tillsatta utredningen om invandrares
anpassningsproblem in. m.
Distributionen av noter kan antas möta delvis samma problem som distributionen
av viss kvalitetslitteratur. De sakkunniga bör därför även aktualisera
frågan om förmedlingen av noter genom försäljning och biblioteksverksamhet.
Mot bakgrund av de behov av och möjligheter till åtgärder som man finner
vara för handen på konsumtions- och distributionsområdena bör de sakkunniga
granska om det är påkallat att genom särskilda produktionsstödjande
åtgärder främja viss bokutgivning. Uppmärksamhet bör framför allt
ägnas former av stöd som har återverkningar inte endast i produktionsledet
utan även i distributions- och konsumtionsleden, varvid t. ex. möjligheterna
att få till stånd utgivning av prisbilliga utgåvor av ny svensk skönlitteratur
bör undersökas. Bibliotekens roll och möjligheter även i detta sammanhang
bör klarläggas. De kategorier av litteratur för vilka stödåtgärder kan övervägas
av utredningen bör i princip begränsas till sådan skönlitteratur, barnoch
ungdomslitteratur samt facklitteratur — bortsett från facklitteratur av
handboks typ — som är kulturellt värdefull och behöver men inte på annat
sätt får stöd för att komma ut. Det bör inte vara fråga om insatser som
syftar till att avlasta förlagen deras normala utgifter.
En metod som har tillkommit för att ge effekt i flera avseenden har sedan
år 1965 prövats i Norge. Jag avser den förut nämnda ordningen för stödköp
av nyutkommen inhemsk skönlitteratur i form av presentationsexemplar
till folkbiblioteken. Denna inköpsordning syftar till att höja författarnas
bokintäkter, sänka bokpriserna, ge större trygghet för förläggare av ny inhemsk
skönlitteratur och främja spridningen av sådan litteratur. De sakkunniga
bör beakta de synpunkter för och emot systemet som har fram
-
332
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 50
först i debatten och den slutliga värdering av försöksverksamheten som
väntas bli framlagd för det norska stortinget i höst.
Beträffande stödet till tidskrifter bör gälla alt de sakkunniga bör söka
finna en utformning av stödet så att det får en reell stimulanseffekt utan att
samtidigt fixera beståndet av kulturtidskrifter.
Bedömningen av stöd åt kulturellt värdefull barn- och ungdomslitteratur
bör inte begränsas till böcker utan innefatta även andra former av litteraturutbud
bland barn och ungdom, t. ex. utgivning av seriemagasin som kan
anses kulturellt värdefulla och som befordrar goda läsvanor.
Den genomgång som de sakkunniga skall göra bör också omfatta en omprövning
av de nuvarande statliga insatserna för direkt författarstöd. De
sakkunniga bör därvid väga olika möjliga insatser för författar- och litteraturstöd
mot varandra inom hela området och se till den samlade verkan som
man vill eftersträva.
Sveriges författarfond administrerar medel ur anslaget för författarersättningar
och är stipendiemyndighet för författar- och översättarstipendierna.
De sakkunniga bör överväga om de former av statligt stöd som kan
komma att föreslås eventuellt bör handhas av ett gemensamt organ med
vissa utredningsresurser. De sakkunniga bör därvid ta särskild hänsyn till
behovet av nära samverkan med administrationen av de statliga insatserna
för främjande av folkbiblioteksverksamheten. De sakkunniga bör också
överväga i vilka former man lämpligast löser uppgifterna att organisera
viss utbildning för författare och översättare och att främja översättning
och spridning av svensk litteratur i utlandet.
Resultatet av de sakkunnigas arbete bör kunna framläggas i etapper om
detta kan ske inom ramen för den helhetssyn som utredningen bör eftersträva.
Kommittén har under tiden juni—oktober 1968 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbete beräknas pågå under hela år 1969.
50. 1968 års beredning om stat och kgrka
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1968 för fortsatt
utredning rörande förhållandet mellan staten och svenska kyrkan (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1968):
Myrdal, Alva, statsråd, led. av I kamm., ordförande
Blomquist, Per A. B., kyrkoadjunkt, led. av I kamm.
Bolin, A. Bertil, sekreterare
Dahlén, P. Olle R., led. av I kamm.
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av II kamm.
Hjelm-Wallén, Lena B., adjunkt, led. av II kamm.
Larsson, Gunnar K. V., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Garke, Hans, avdelningsdirektör
Wallin, Göte, konsulent
333
U: 50
Riksdagsberättelsen år 1969
Sekreterare:
Söderberg, N. Olof, byrådirektör
Lokal: Järntorget 84, 2 tr., 111 29 Stockholm, tel. 11 77 28 (kansli), 11 77 29
eller 23 47 70 (Söderberg)
Direktiv (anförande av statsrådet Palme till statsrådsprotokollet den 28
juni 1968):
1958 års utredning kyrka—stat har i vår överlämnat sitt slutbetänkande.
(Svenska kyrkan och staten, SOU 1968: 11). Den första etappen av den utredning
som 1956 års riksdag begärde angående den framtida gestaltningen
av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan är därmed avslutad. Riksdagen
avsåg med sin begäran att genom utredningen material skulle läggas
fram för en fortsatt diskussion av och ett framtida ställningstagande till frågan
om statens och svenska kyrkans relationer till varandra (KU 1956: 17,
rskr 381).
Under de tio år som 1958 års utredning arbetat har den utöver slutbetänkandet
avlämnat följande tio delbetänkanden.
I. Religionens betydelse som samhällsfaktor. Möjligheter och metoder för
en sociologisk undersökning. (SOU 1963: 26).
II. Kyrkor och samfund i Sverige. Omfattning och verksamhet. (SOU
1963:39).
III. Religionsfrihet. (SOU 1964: 13).
IV. Historisk översikt. — Kyrkobegrepp. (SOU 1964: 16).
V. Kristendomsundervisningen. Med särskild hänsyn till förhållandet kyrka—stat.
(SOU 1964: 30).
VI. Lagstiftning. — Rättskipning. (SOU 1965: 70).
VII. Folkbokföringen. (SOU 1967:16).
VIII. De teologiska fakulteterna. (SOU 1967: 17).
IX. Kyrklig organisation och förvaltning. (SOU 1967:45).
X. Kyrklig egendom. — Skattefrågor. — Prästerskapets privilegier. (SOU
1967:46).
Slutbetänkandet utgörs väsentligen av sammanställningar av material,
som förut har lagts fram i delbetänkandena, med koncentration till principiellt
eller på annat sätt viktiga ämnesområden.
I enlighet med sina direktiv har utredningen ej tagit ställning för eller
mot någon viss lösning utan lagt fram material för ett senare ställningstagande.
Utredningen har utgått från fyra hypotetiska lägen, nämligen Aläget
(ej sådana reformer som rubbar grunderna för nuvarande ordning),
B-läget (en fri kyrka med beskattningsrätt mot sina medlemmar eller liknande
förmån och med tillgång till den kyrkliga jorden), C-läget (en fri
kyrka utan beskattningsrätt men med tillgång till den kyrkliga jorden) och
D-läget (en fri kyrka utan beskattningsrätt och utan tillgång till den kyrkliga
jorden men med bibehållen rätt till kyrkobyggnader med tomter).
Utredningens slutbetänkande har nu sänts ut på remiss till ett flertal myndigheter
och organisationer. Yttranden skall avges före den 1 januari 1969.
Redan nu står emellertid klart att utredningsarbetet bör fortsätta. Skäl kan
möjligen anföras för att nästa utredningsetapp inte påbörjas förrän efter
remisstidens utgång. Emellertid synes det vara värdefullt, att arbetet redan
från början sker under beaktande av en så aktuell opinion som möjligt. De
som skall verkställa den nya utredningen bör vidare så snart som möjligt
334
Kommittéer: Utbildningsdepartementet Sj: SO
få tillfälle att sätta sig in i det omfattande utredningsmaterial som föreligger.
Enligt min mening bör denna utredning därför komma till stånd redan
nu. Den bör ske genom särskilda sakkunniga.
De nya sakkunniga bör få till huvuduppgift att på grundval av i första
hand det presenterade utredningsmaterialet ta ställning i den centrala frågan
om det framtida förhållandet mellan staten och svenska kyrkan. Även om
vissa undersökningar utöver de nu utförda kan visa sig nödvändiga för att det
skall bli möjligt att överblicka följderna av ett visst ställningstagande, bör
i regel mer detaljerade lösningar inte utarbetas under den nu förestående
etappen i utredningsarbetet. Utformningen av detaljlösningar blir ju i hög
grad beroende av beslutet i huvudfrågan och — särskilt om ändring skall
ske i förhållandet mellan staten och kyrkan — så tidskrävande, att jag anser
det vara bäst att utformningen får anstå till en senare tidpunkt. Det gäller
sålunda i första hand att nå fram till ett ställningstagande i fråga om den
principiella utformningen av förhållandet mellan staten och kyrkan. Utgångspunkten
för arbetet bör enligt min mening vara de fyra lägen som
1958 års utredning har presenterat.
Beträffande de uppställda hypotetiska lägena anser jag att två av dessa,
nämligen A- och C-lägena, i första hand bör övervägas av de sakkunniga.
Att A-läget som innefattar det nu rådande kyrkosystemet noggrant bör övervägas
är utan vidare klart. Att man bland de fria lägena kan inrikta sig på
att huvudsakligen överväga C-läget framgår vid en jämförelse mellan de
fria lägena. Ett genomförande av D-läget, som förutsätter att i stort sett all
kyrklig egendom skulle tillkomma staten, kan inte anses vara förenligt med
den generositet som torde böra visas vid ett upphävande av statskyrkosystemet.
B-läget, som förutsätter att kyrkan har beskattningsrätt mot sina medlemmar
eller liknande förmån samt tillgång till den kyrkliga jorden, är rent
formellt ett fritt läge men har i realiteten starka inslag av statskyrkosystem
och innebär att kyrkan har en ställning i förhållande till andra trossamfund
som kan föranleda erinringar från principiella utgångspunkter. Detta läge
innebär således att kyrkan även i fortsättningen i betydande utsträckning
blir bunden till staten. Kyrkan kan nämligen inte räkna med att få de förmåner
som gäller i ett B-läge utan statlig insyn. Till detta kommer att, om
kyrkan bär förmåner av detta slag, även andra trossamfund och sannolikt
också andra ideella organisationer bör kunna tillerkännas en motsvarande
förmån. Detta skulle säkerligen också leda till åtskilliga praktiska svårigheter.
Kritik kan således riktas mot B-läget från såväl principiella som praktiska
synpunkter.
Det är sålunda enligt min mening klart, att de sakkunniga bland de fria
lägena i första hand bör uppehålla sig vid C-läget. Det bör givetvis stå de
sakkunniga fritt att i ett eller annat hänseende modifiera C-läget. Här kan
också understrykas att det i detta läge är ett huvudproblem att finna former
för övergångsbestämmelser av bl. a. ekonomisk art. I direktiven till 1958 års
utredning framhölls också, att staten — oberoende av de framtida relationerna
mellan den och kyrkan — inte kan frånsäga sig allt ansvar för religiösa
angelägenheter. För att underlätta ett kommande beslut torde det
därför vara nödvändigt att åtminstone i stort presentera villkoren för en
från staten organisatoriskt skild kyrka. En betydelsefull fråga blir givetvis
hur en sådan kyrkas ekonomi bör ordnas.
Detta gäller särskilt under övergångstiden.
335
U: 50
Riksdagsberättelsen år 1969
Det är inte min avsikt att här ta ställning till om det ena eller andra
läget skall utgöra grundval för förhållandet mellan staten och kyrkan, men
några synpunkter som har lagts på frågan vill jag dock redovisa.
Till förmån för A-läget anförs bl. a., att svenska kyrkan är en folkkyrka,
Adlket innebär att kyrkans budskap och tjänster är tillgängliga för alla. Hittills
har det också varit så, att många människor som annars har ringa kontakt
med kyrkan vid särskilda tillfällen tar kyrkans tjänster i anspråk. En
del av dessa människor kommer kanske att stå utanför en fri kyrka och det
är inte säkert, att de då kan påräkna denna kyrkas tjänster. Organisationen
av en fri kyrka kan kanske inte heller bli sådan, att den i likhet med svenska
kyrkan av i dag kan erbjuda människorna sina tjänster i alla delar av landet.
Vidare kompletterar församlingarna och prästerskapet fortfarande i många
fall samhällets sociala verksamhet. Många anser att A-läget även från kyrkans
synpunkt erbjuder flera fördelar. Organisationen omfattar sålunda
hela landet och något egentligt bekymmer för ekonomin föreligger inte bl. a.
på grund av den skatteutjämnande effekt som är förenad med det nuvarande
systemet.
C-läget har enligt mångas uppfattning den uppenbara fördelen att det
medför en fullständig frihet i trosfrågor och ökad likställighet mellan olika
trosriktningar och trossamfund. Det är sant, att friheten i trosfrågor numera
är stor. Erinringar har emellertid framförts mot att man fortfarande
i princip föds till medlemskap i svenska kyrkan och måste begära att få utträda
ur kyrkan samt har skyldighet, om man utträtt, att erlägga viss del av
kyrkoskatten som ersättning för kyrkans befattning med bl. a. uppgifter
inom folkbokföringen. Vidare framstår det för många som principiellt felaktigt
att kyrkan handhar frågor som inte är av religiös karaktär utan närmast
av allmänt samhällelig art och av betydelse för alla oavsett religiös
uppfattning. De flesta av dessa förhållanden, mot vilka invändningar sålunda
har rests, kan visserligen elimineras även vid ett reformerat A-läge,
men många torde föredra C-läget på grund av att olägenheterna då automatiskt
försvinner. Det har dessutom sagts att C-läget även från kyrkans synpunkt
erbjuder en rad fördelar. Kyrkan får en mera renodlad karaktär av
trossamfund, vilket många människor — även aktiva medlemmar av kyrkan
— uppfattar som en stor fördel för denna. Vidare innebär C-läget en
rätt för kyrkan att ensam bestämma om sin styrelse, sin ekonomi och sina
kyrkliga böcker. Den medbestämmanderätt som statsmakterna i dag utövar
uppfattas ibland som en otillbörlig inblandning i kyrkans angelägenheter.
I sitt slutbetänkande har 1958 års utredning beträffande frågorna om folkbokföringen,
kristendomsundervisningen, de teologiska fakulteterna, äktenskaps
ingående och därmed sammanhängande frågor samt begravningsväsendet
uttalat, att en lösning i olika riktningar kan vinnas tämligen oberoende
av hur förhållandet mellan staten och kyrkan utformas. Dessa frågor
torde därför böra tas upp till behandling bara i den mån de sakkunniga finner
att de har sådant samband med den centrala frågan att förslag i denna
och den eller de särskilda frågorna bör läggas fram samtidigt. Beträffande
de nämnda delfrågorna kan framhållas följande.
I fråga om folkbokföringen har centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
den 12 maj 1967 fått Kungl. Maj :ts uppdrag att utreda de delar av
ämnet som 1958 års utredning inte tagit befattning med. Utredningsarbetet
liar påbörjats.
336
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 51
Beträffande religionsundervisningen i skolan kan erinras om att det organisatoriska
sambandet mellan kyrkan och skolan numera är upplöst och att
religionsundervisningen är en angelägenhet för skolan. En ändring av kyrkosystemet
berör inte utformningen av denna undervisning.
Rörade de teologiska fakulteterna vill jag erinra om att dessa inte i alla
hänseenden framstår som konfessionellt neutrala. Vad som förefaller mindre
tillfredsställande är, att de praktisk-teologiska övningsinstituten är knutna
till universiteten, att vid tillsättning av lärarbefattning vid teologisk fakultet
viss hänsyn skall tas till trosåskådningen samt att de teologiska fakulteterna
utser representanter vid kyrkomötet och ledamöter i Uppsala och
Lunds domkapitel. Förslag till reformer i dessa hänseenden bör utarbetas i
annat sammanhang.
Beträffande frågorna om äktenskaps ingående samt medling kommer den
hinderprövning som ingår i det nuvarande lysningsförfarandet att behandlas
i anslutning till utredningen om folkbokföringen. Vigsel- och medlingsfrågorna
bör behandlas vid en senare tidpunkt.
Vad slutligen angår frågan om huvudmannaskapet för begravningsväsendet
torde särskilda sakkunniga böra tillkallas för att utreda hithörande
spörsmål.
När 1956 års riksdag hemställde om en utredning rörande den framtida
gestaltningen av förhållandet mellan staten och kyrkan, betonades att den
kristna verksamheten varit en tillgång såväl för enskilda som för samhället
och att avsikten med en kommande utredning inte fick vara att skada
dessa omistliga värden. I anslutning härtill vill jag understryka, att det
fortsatta utredningsarbetet bör äga rum i en anda av tolerans och generositet.
Detta arbete skall alltså lika litet som det hittills bedrivna avse något
ställningstagande i livsåskådningsfrågorna utan endast i den organisatoriska
frågan. Man kan ha olika meningar om hur denna fråga bör lösas men
alla borde kunna vara ense om att stor vidsynthet bör visas vid avvägningen
mellan motstridiga intressen och synpunkter.
Beredningen har under tiden juni 1968—oktober 1968 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
51. Kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1968 för att
utreda studiefinansieringen inom vuxenutbildningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 juli 1968):
Larsson, Lars E., typograf, led. av I kamm. ordförande
Dahlgren, Margareta B., direktörsassistent
Karlson, Tore E., ombudsman
Källstad, Thorvald E., rektor, led. av II kamm.
Larsson, Lennart, ombudsman
Larsson, Ulf O., departementsråd
Tobisson, Lars F., direktör
337
U: 51
Riks dag sb er ätt ds en år 1969
Sekreterare:
Göransson, Lars O., byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Jacobsson, Eva B., kanslisekreterare
Lokal: utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00
Direktiv (anförande av statsrådet Palme till statsrådsprotokollet den 28
juni 19G8):
Utvecklingen under efterkrigstiden har inneburit att starkt vidgade utbildningsmöjligheter
erbjudits ungdomen i vårt land. Skollagen tillförsäkrar
iarje barn rätt till en nioårig skolgång. Fackskola, gymnasium och yrkesskola
ger i dag plats åt tre av fyra ungdomar. Denna utveckling har samtidigt
lett till betydande olikheter mellan generationerna i fråga om utbildningsnivå.
De vuxna bär berättigade anspråk på att få del av de utbildningsförmåner
samhället erbjuder. Vuxenutbildningen har därmed kommit att
framstå inte bara som ett effektivt komplement till ungdomsutbildningen
utan också som en möjlighet att i efterhand rätta till vad som av många
upplevs som orättvisor i det utbildningssamhälle som successivt vuxit fram.
Den inom ramen för arbetsmarknadspolitiken bedrivna omskolningen i
form av yrkesutbildning och fortbildning utgör ett verksamt medel i strävandena
att bereda dem som förlorat eller riskerar att förlora sitt arbete en
ny och säkrare utkomst. Under nästa budgetår beräknas omkring 80 000 personer
komma att delta i sådan arbetsmarknadsutbildning.
Även därutöver har möjligheterna till studier och utbildning för de vuxna
väsentligt vidgats. Vissa initiativ togs under 1950-talets och 1960-talets första
år. Mer långtgående reformer beslutades av 1967 års riksdag på grundval av
prop. 85 angående vissa åtgärder på vuxenutbidningens område (SU 117,
rskr 277, 2LU 45, rskr 290). Bestämmelser om lokal och riksrekryterande
vuxenutbildning har utfärdats i stadgan den 9 juni 1967 (nr 452; ändrad
1967 : 587) angående gymnasial vuxenutbildning.
Genom detta beslut har det skapats en effektiv organisation för den gymnasiala
och förgymnasiala vuxenutbildningen samtidigt som betingelser för
det fria och frivilliga folkbildningsarbetet förbättrats.
I ett stort antal kommuner kan numera inrättas en organisation för utbildning
på deltid enligt kursplanerna för grundskolans högstadium, fackskola,
gymnasium och yrkesskola. Statsbidrag kommer att "fr. o. in. den 1
juli 1968 utgå med 100 % av lönerna till lärare och skolledning. En starkt
ökad aktivitet kan också redan märkas i kommunerna på detta område.
De två statliga skolorna för vuxna — i Norrköping och Härnösand__er
bjuder
frånsett yrkesskolutbildning samma program som den lokala vuxenutbildningsorganisationen
men i andra studieformer. Undervisningen är en
kombination av korrespondensstudier och muntlig undervisning under koncentrerade
kursperioder. Den som så önskar kan fr. o. m. innevarande budgetår
— vid skolan i Norrköping — bedriva studier enbart enligt korrespondensmetoden.
Detta innebär att medan staten tidigare gav brevskolestipendier
till ca 300 studerande per år, får nästa år 2 500 brevskolestuderande
kostnadsfri undervisning.
Nyss beskrivna studieformer kommer att kompletteras med ett vidgat ut -
338
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 51
nyttjande av radio och television i bl. a. vuxenutbildningens tjänst. En särskild
utredning, den s. k. TRU-kommittén, har tillsatts för att leda försöksverksamheten
på detta område. Kommittén förfogar över avsevärda resurser
som möjliggör en omfattande produktion av program. Hela utbildningsfältet
berörs av TRU-kommitténs arbete.
Genom vidtagna åtgärder förbättras snabbt utbildningsmöjligheterna för
vuxna. En riktpunkt för reformarbetet är att utbildningen skall utformas
på sådant sätt att produktionsbortfallet begränsas. På sikt kan emellertid
andra studier än sådana som bedrivs på deltid komma att spela allt större
roll. Härigenom kan också — som konstaterades i prop. 1967: 85 — nuvarande
studiefinansieringsformer komma att behöva omprövas.
Nuvarande bestämmelser om studiesocialt stöd för att underlätta vuxnas
deltagande i studier innebär i huvudsak följande.
Om vuxna personer deltar i ungdomsutbildningen — oavsett vilket stadium
studierna avser — regleras det studiesociala stödet enligt samma villkor
som för öviga studerande vid samma utbildningslinje. Vid fackskolor,
folkhögskolor, gymnasier och yrkesskolor utgår studiesocialt stöd enligt
studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402; ändrat senast 1967: 302),
varvid vuxna erhåller dels förhöjt studiebidrag med 175 kr i månaden, dels
studielån om högst 5 000 kr. om året. Om studeranden har försörjningsplikt
mot barn under 16 år avvägs lånebeloppet enligt samma principer som för
studerande vid universitet. Studerande vid universitet och motsvarande läroanstalter
har rätt — enligt studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr
401); ändrad 1967: 884) ■— till studiemedel med f. n. 7 980 kr. om året, varav
1 750 kr. utgör ett studiebidrag. Vidare kan utgå barntillägg och extra studiemedel.
De studerande vid de särskilda läroanstalterna för vuxna — dvs. lokal
och riksrekryterande vuxenutbildning — får under heltidsstudier samma
förmåner som enligt studiehjälpsreglementet utgår vid t. ex. gymnasier och
yrkesskolor. Vidare har vid de statliga skolorna för vuxna införts särskild
ersättning för resor till och från skolorten.
Till deltagare i yrkesutbildningskurser för arbetslösa och i s. k. bristyrkesutbildning
utgår utbildningsbidrag enligt bestämmelserna i arbetsmarknadskungörelsen
den 3 juni 1966 (nr 368). Till följd av förslag i prop.
1968: 1 (bil. 13 s. 93) höjs dessa bidrag fr. o m den 1 juli i år till för ensamstående
500 kr. i månaden och för familjeförsörjare 550 kr. i månaden.
Vidare utgår bidrag till hyreskostnader m. m. Vid s. k. lokaliseringsutbildning
utgår statsbidrag till företaget under förutsättning att eleven erhåller
avtalsenlig lön.
Som nyss konstaterats väljer vuxna f. n. i första hand utbildning på deltid
och kombinerar studier med arbete i eller utanför hemmet. 1 viss utsträckning
förekommer det emellertid att vuxna på heltid ägnar sig åt utbildning.
Detta är t. ex. fallet i fråga om arbetsmarknadsutbildningen. Vidare har av
fackskolans utbildningsplatser en fjärdedel reserverats för vuxna. Även
vuxenstuderande vid universitet och andra utbildningslinjer på samma stadium
följer i många fall den reguljära utbildningsgången vilket innebär att
de har starkt begränsade möjligheter att förvärvsarbeta. Statens skolor för
vuxna representerar en blandform mellan hel- och deltidsstudier där de senare
dock dominerar.
Det finns en rad skäl som från den enskildes synpunkt kan tala för val
339
U: 51
Riksdagsberättelsen år 1969
av delt ^utbildning. Siudiemålet kan vara så begränsat att deltidsstudier
därför ter sig som mest lämpligt. Den enskilde kan också känna tvekan inför
sin egen förmåga och därför föredra att pröva på studier utan att släppa
kontakten med sitt yrke. Även personer som från studiesynpunkt skulle föredra
heltidsstudier kan avstå härifrån med hänsyn till risken att förlora
en säker anställning. Särskilt i ett läge med sämre konjunkturutsikter torde
dylika farhågor på många verka starkt återhållande.
Men också det studiesociala stödets omfattning och konstruktion kan av
den enskilde upplevas som ett hinder mot heltidsstudier. Nuvarande stödformer
för vuxna — med undantag av utbildningsbidragen inom arbetsmarknadsutbildningen
— har anpassats till ungdomsutbildningens stödformer,
studiehjälp och studiemedel. Inkomstbortfallet vid heltidsstudier kan bli så
stort att det för vuxna inte uppvägs av det stöd som emellertid utgår inom
ungdomsutbildningen.
Studiesociala stödåtgärder har till syfte att undanröja ekonomiska hinder
för den som vill skaffa sig utbildning. Kraven på ett system som i fråga om
vuxnas heltidsstudier skall motsvara detta syfte blir otvivelaktigt stora. Hur
omfattande de blir beror b. a. på antalet heltidsstuderande och på hur lång
period av den yrkesverksamma tiden i en människas liv det studiesociala
stödet skall avse. Kraven blir vidare avhängiga av i hur hög grad man vilt stimulera
den enskilde till att välja heltidsstudier. Det gäller härvid inte enbart
frågan om att tillmötesgå enskildas önskemål om eller neutralisera deras
motstånd mot sådana studier utan i lika hög grad att stimulera till utbildning
för att arbetskraften härigenom skall bättre svara mot arbetsmarknadens
behov.
I en inom utbildningsdepartementet utarbetad departementspromemoria
(Stencil U 1968: 6) har vissa förslag lagts fram om förbättrade studiefinansieringsmöjligheter
för de vuxna. För att mildra återbetalningsbördan för
dem som vid vuxen ålder genomgått en lång utbildning föreslås inom studiemedelssystemet
en viss avskrivning av den studerandes ev. lån från allmänna
studielånefonden. I samma syfte läggs förslag fram om en utsträckning
av perioden för återbetalning av studiemedel från nuvarande minst tio till
minst femton år. Slutligen föreslås en höjning av åldersgränsen för erhållande
av studiemedel från 40 till 45 år. Förslagen är avsedda att träda i kraft
den 1 juli 1969.
De förslag som lagts fram i denna promemoria har till syfte alt snabbt
åstadkomma förbättring inom det nuvarande studiesociala systemet. Bl. a.
på grund av den exceptionellt snabba utvecklingen av ungdomsutbildningen
tinns det i dag betydande olikheter i utbildningsnivå mellan men även inom
generationerna. Även om utbildningstillfällena nu successivt vidgas även
för vuxna kommer det att ta ganska lång tid på detta område åstadkomma
en demokratisering av utbildningsmöjligheterna. I ett samhälle med annan
utbildningsstruktur måste sannolikt andra lösningar av studiefinansieringsfrågorna
väljas. Det kan emellertid bli aktuellt att under mellantiden pröva
ändringar i det studiesociala systemet utöver dem som aktualiseras i den nu
framlagda promemorian. En central uppgift måste dock vara att studera
vilken utformning studiefinansieringen bör ha i en situation då utbildning
kommer för varje människa att bli ett naturligt inslag under den yrkesverksamma
tiden.
Jag vill i anslutning härtill erinra om att i prop. 1967: 85 bl. a. framhölls
340
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 51
att inom vuxenutbildningen studier på deltid t. v. bör dominera men att
framdeles andra studieformer kan komma att spela en större roll. Sådana
förändringar av organisatorisk natur påverkar självfallet också studiefinansieringens
utformning.
Frågan om den mer långsiktiga utformningen av studiefinansieringen
inom vuxenutbildningen bör nu göras till föremål för utredning. Detta uppdrag
bör anförtros särskilda sakkunniga.
Utredningen bör klarlägga hur nuvarande studiesociala åtgärder fungerat
i skilda avseenden. Jag tänker därvid bl. a. på vilken rekryteringseffekt, som
uppnåtts med de olika systemen, och vilka utgiftsbehov som vuxenstuderande
har redovisat.
1 den offentliga debatten har det framförts skiftande synpunkter på hur
studiefinansieringen inom vuxenutbildningen skall utformas i framtiden. Ett
uppslag är att med utgångspunkt i studiemedelsförordningen skapa ett enhetligt
system för all vuxenutbildning. Invändningar har riktats häremot;
bl. a. har ifrågasatts om arbetsmarknadsutbildningen kan inordnas i ett sådant
system ulan att syftet äventyras. Enligt ett annat uppslag bör man söka konstruera
ett mer generellt verkande system, i form av ett slags utbildningsförsäkring.
Det kunde i ett sådant system visa sig motiverat med åtgärder
för att särskilt stimulera dem som har relativt kort grundutbildning.
De sakkunniga har att pröva dessa och andra former för finansieringen
av vuxnas studier och utbildning. Utredningsuppdraget innefattar bedömning
av vilka effekter olika system kan beräknas få i skilda avseenden. Nuvarande
system för studiesocialt stöd inom ungdomsutbildningen — dvs. såväl
studiehjälps- som studiemedelssystem — kan som nämnts påverkas i
större eller mindre utsträckning. De sakkunniga bör också söka uppskatta
vilken omfattning heltidsstudier kan komma att få vid skilda studiefinansieringssystem.
Sådana uppskattningar är — ehuru svåra att genomföra —
självfallet av betydelse vid val av system för studiefinansieringen.
De studiesociala åtgärderna på vuxenutbildningsområdet kan komma att
verka styrande på utbildningssystemet i dess helhet. Avvägningen mellan
ungdoms- och vuxenutbildning liksom fördelningen på heltids- och deltidsstudier
påverkas sålunda av åtgärdernas utformning. De olika systemen bör
bedömas också med hänsyn till sådana effekter.
Det är vidare en central uppgift för de sakkunniga att göra noggranna
beräkningar av såväl samhällsekonomiska kostnader om statsfinansiella
utgifter vid skilda ambitionsnivåer och system. Utredningen bör därvid även
pröva frågan om i vilken form finansieringen av studiestöd åt vuxna skall
ske. Den är oförhindrad att söka sig fram efter andra vägar än dem som hittills
utnyttjats för finansieringen aA? stödet, dvs. bidrag av statsmedel eller
återbetalning från enskilda.
Jag har i det föregående främst uppehållit mig vid frågan om studiesocialt
stöd till vuxna som avstår från förvärvsarbete för att på heltid genomgå
utbildning. Från samhällets synpunkt finns skäl för att även i framtiden
vuxna studerar på deltid, oavsett de motiv som den enskilde kan ha härför.
Produktionsbortfallet blir vid del tidsstudier mindre och utbildningsorganisationen
kan utnyttjas på ett mer ekonomiskt sätt. Genom de under 1960-talet vidtagna åtgärderna har staten kraftigt stimulerat studier av detta slag.
Den samhälleliga utbildningsapparaten har byggts ut mycket kraftigt och erbjuder
nu kostnadsfria studier till ett stort antal vuxna. Behovet av direkt
341
U: 51
Riksdagsberättelsen år 1969
studiesocialt stöd torde vara begränsat för de deltidsstuderande under förutsättning
att de har förvärvsarbete. Däremot kan det finnas skäl överväga
vissa indirekta studiesociala åtgärder t. ex. införande av fritt studiemateriek
I vissa situationer kan det måhända finnas även för deltidsstuderande att
under kort tid ta ledigt från förvärvsarbete för att koncentrera sig på studierna.
Enligt nuvarande regler kan i sådana fall utgå lån ur allmänna studielånefonden.
De sakkunniga bör i snt utredningsarbete pröva om denna
stödform är tillfyllest.
De sakkunniga bör sikta på att framlägga ett fullständigt och i detalj genomarbetat
förslag. Utredningens uppgift är emellertid synnerligen komplicerad.
Svårigheten att på förhand bedöma hur ett visst system skulle verka
och vilka kostnader det skulle komma att dra är stora. Jag vill därför inte
utesluta att de sakkunniga kan komma fram till att förorda en försöksverksamhet
som skulle kunna ge ledning vid åtgärdernas slutgiltiga utformning.
Bl. a. skulle den kunna ge uppslag till en angelägenhetsgradering av olika
komponenter inom ett studiefinansieringssystem. Enligt denna modell skulle
utredningen kunna föreslå en experimentverksamhet inom en begränsad finansiell
ram.
Kommittén har under tiden juli—oktober 1968 hållit två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
52. Filmutredningen 1968
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 28 juni 1968 för att
utreda frågan om filmbranschens ekonomiska struktur och villkor in. in.
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli 1968):
Åqvist, N. Erik, hovrättspresident, ordförande
Bengtson, Torsten S., redaktör, led. av I kamm.
Elhvyn, Carl-Olof, advokat
Palm, N. Sture, redaktör, led. av I kamm.
Peterson, Thage G., direktör
Schein, Harry, direktör
Troell, Jan, regissör
Sekreterare:
Ekman, Gunnar O. S., kansliråd
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00
Direktiv (anförande av statsrådet Palme till statsrådsprotokollet den 28
juni 1968):
I de beslut som statsmakterna fattade år 1963 i syfte att förbättra villkoren
för den svenska filmkulturen ingick en fullständig avveckling av
nöjesskatten. Som motprestation förband sig filmbranschen i ett särskilt
avtal (filmavtalet) att utge en avgift till den samtidigt grundade stiftelsen
Svenska filminstitutet. Avgiften som utgår med 10 % av biljettintäkterna
vid visning av biograffilm avses medföra en kvalitativ och kvantitativ för
-
342
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 52
stärkning av den svenska filmproduktionen. Därjämte skulle avgiften möjliggöra
en rad ytterligare åtgärder inom filmens område såsom teknisk och
artistisk yrkesutbildning, forskning, uppbyggnad av filmarkiv och filmbibliotek
m. m.
Stödet till den svenska filmproduktionen, vilket motsvarar 65 % av avgifterna
till filminstitutet, kan ses som en intern resursomfördelning inom
den svenska filmbranschen. Övriga 35 % av avgifterna kommer på ett mer
indirekt sätt branschen till godo.
Genom filmavtalet på vilket 1963 års filmreform grundar sig angavs i stort
sett gränserna för Svenska filminstitutets möjligheter att verka och för reformens
verkningar i övrigt.
Krav på en vidareutbyggnad av filmreformen har rests i den allmänna debatten.
I motioner till 1968 års riksdag (I: 614 och II: 789, I: 623 och II: 776
samt II: 431) har förslag väckts om utredningar rörande möjligheten att från
statens sida främja visning av kvalitetsfilm vid kommunalt stödda biografer,
rörande centrala initiativ i syfte att främja barnfilmklubbsverksamhet och
rörande utbildning av filmstudiorörelsen.
Ett betydande problem som sedan länge uppmärksammats är distributionen
av film utanför de största städerna. Vidare har förutsättningarna för
import och distribution av utländsk kvalitetsfilm i allmänhet bedömts vara
ogynnsamma. Filminstitutets möjligheter att härvidlag göra en insats är
ytterst begränsade. Distributionen bestäms i väsentlig utsträckning av importörernas
och biografägarnas bedömning av de olika filmernas kommersiella
möjligheter.
Filmstudiorörelsen och särskilt studentfilmklubbarna har med visst
ekonomiskt stöd från filminstitutet försökt att ge sina medlemmar en komplettering
till den kommersiella filmrepertoaren men de har därvid tvingats
arbeta under mycket begränsade villkor såvitt avser bl. a. visningstider, visningslokaler
och tillgång på film.
Mot denna bakgrund har önskemål framkommit bl. a i framställningar
från Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening om nya distributionsvägar,
bl. a. ickekommersiella av samhället stödda biografer. På försöksbasis
har en sådan biograf redan kommit till stånd i Gävle.
Frågan om filmdistributionen berör också den i läroplanerna för olika
skolformer upptagna filmundervisningen. Denna kommer att ställa anspråk
såväl på tillgång till värdefull och för ändamålet passande film som på
lämpliga visningslokaler.
Ett annat väsentligt distributionsproblem föranledes av kortfilmens situation.
Kortfilmen får f. n. inte någon andel av biografernas biljettintäkter.
Det finns ingen tillräcklig kommersiell motivering för vare sig distributör
eller biografägare att visa kortfilmer. Produktion av svenska kortfilmer har
visserligen stimulerats genom filminstitutet, men resurserna härför är begränsade.
Kortfilmerna kan f. n. nå en större publik i huvudsak endast genom
televisionen och även denna väg är av formella och innehållsmässiga
skäl öppen för endast ett begränsat urval filmer.
Förutsättningarna för den svenska filmproduktionen har påtagligt förbättrats
genom 1963 års filmreform. Intresset inriktas nu naturligtvis på
kvarstående problem på detta område. Dessa sammanhänger huvudsakligen
med att produktionen i hög grad är begränsad till ett fåtal bolag som även
äger stora biografkedjor och hos vilka gränsen mellan köpar- och säljarin
-
343
Us 52
Riksdagsberättelsen år 1969
tressena blir relativt obestämd. Den ekonomiska tyngdpunkten i vissa av
dessa bolag ligger i biografdriften. Den svenska biografrörelsen har vissa
överenskommelser om filmhyror som begränsar filmproducenternas möjligheter
att få den andel av biljettintäkterna från visningarna som eljest
skulle kunnat tillfalla dem.
En anledning till den starka koncentration som kännetecknar den svenska
filmproduktionen är den utveckling som skett i riktning mot allt större variationer
i fråga om det kommersiella resultatet. Allt fler filmer går med
allt större förlust, medan vinsterna på de framgångsrika filmerna ökar kraftigt.
Detta är elt uttryck för att filmpubliken blivit mer selektiv i sina filmvanor.
Man går på bio för afl se en viss film — inte bara för att gå på bio.
En omfattande kontinuerlig filmproduktion kan under dessa förhållanden
ge god räntabilitet. För den enskilde producenten och för bolag med liten
produktion är däremot sannolikheten av betydande förluster på ett eller flera
filmprojekt stor och de finansiella verkningarna besvärande. De stora producenterna
kan utjämna riskerna.
Dessa problem har uppmärksammats av Svenska filminstitutet som i mars
1968 inlämnat förslag till Kungl. Maj :L om ändring av filmavtalet. Förslaget,
som innebär att institutet skall verka för en riskutjämning genom generella
topplån till svenska spelfilmer, har godkänts av Kungl. Maj:t och träder
i kraft den 1 juli 1969. De belopp som genom viss omdisponering av institutets
fonder för restituering av medel till producenterna blir tillgängliga för
nämnda ändamål kan dock endast ge en tämligen begränsad effekt. Förslaget
förutsätter inte någon ökning av filminstitutets inkomster.
Samtliga här berörda frågor liksom även samspelet mellan produktionen
av film för biografvisning respektive TV påverkas i hög grad av organisationen
av och förhållandena i den svenska filmbranschen. Förslag att komma
till rätta med problem som berörts förutsätter en kartläggning och bedömning
av filmbranschens ekonomiska struktur.
.lag finner det därför motiverat, att särskilda sakkunniga tillkallas för
att verkställa en sådan undersökning samt att mot bakgrund av undersökningsresultatet
utarbeta förslag till lösning av de problem som förut berörts.
Biograffilmen belastas f. n. inte med omsättningsskatt. Övergången från
omsättningsskatt till mervärdeskatt aktualiserar emellertid en råd för filmbranschens
ekonomi betydelsefulla problem genom att mervärdeskatten blir
mer generell.
Störst intresse tilldrar sig givetvis frågan om mervärdeskatt i framtiden
skall komma att omfatta filmen eller ej. Det undantag som gjorts för nöjesområdet
(inklusive filmen) har i prop. 1968: 100 om mervärdeskatt, som i
denna del godkänts av riksdagen, sagts icke böra betraktas som definitivt.
De sakkunniga bör därför i sitt arbete utan ställningstagande i skattefrågan
söka bedöma konsekvenserna i olika hänseenden för filmområdet av en
sådan beskattning.
Utredningen har under tiden september—oktober 1968 hållit två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
344
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 2
J ordbmksdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1968
1. 1958 års jordlagsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj 1958 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande jordförvärvs-, bolagsförbudsoch
uppsiktslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj 1958):
Nilsson, Gustav V., f. d. landshövding, ordförande
Jonzon, Sven-Gösta B., generaldirektör
Nilsson, E. Hjalmar, landshövding
Johansson, Anders E., f. d. riksdagsman
Sundin, Sven E., lantbrukare, led. av I kamm.
Hseggblom, Einar E., agronom, f. d. riksdagsman
Persson, E. Yngve, förbundsordförande, led. av I kamm.
Oscarsson, Sigge, lantbrukare, förbundsordförande
Experter:
Johansson, Folke L. H., f. d. generaldirektör
Öjborn, Lars E., generaldirektör
Wallner, Helmer, byråchef (att jämlikt beslut den 30 juni 1960 på kallelse
av utredningen inträda vid förfall för Öjborn)
Sekreterare:
Sköld, E. Tage, lantbruksdirektör
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 30.
Utredningen har under tiden december 1967—november 1968 hållit två
sammanträden.
Utredningen har den 23 januari 1968 avlämnat »Betänkande med förslag
till jordhävdslag» (SOU 1968: 22).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Arrendelagsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att verkställa översyn av och avge förslag rörande arrendelagstiftningen
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 14
december 1959):
Widegren, Björn G., borgmästare, ordförande
345
Jo: 2 Riksdagsberättelsen år 1969
Hamilton, H. J. Fr edrik-Adolf, friherre, f. d. riksdagsman (avliden 3 februari
1968)
Jönsson, Gustav V., f. d. förbundssekreterare
Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led. av I kamm.
Mossberger, Eric G. V., ombudsman, led. av I kamm.
Pettersson, Gunnar, jordbruksinstruktör, f. d. riksdagsman
Öhrström, Arne, direktör
Sekreterare:
Bäärnhielm, G. Mauritz, hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Axelsson, Stig, A., avdelningsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Jo 23.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sex
sammanträden.
Utredningen har den 10 december 1968 avlämnat betänkandet »Jordbruksarrende»
(SOU 1968: 57).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1964 års naturresursutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
verkställa utredning angående planeringen av forskning rörande våra naturresursers
bevarande och utnyttjande jämte vissa därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1964):
Rexed, Bror A., generaldirektör, ordförande
Bolinder, Erik, leg. läkare
Brohult, Sven F. A., professor
Eidem, Ingmar, verkst. direktör
Johansson, E. Allan, departementsråd
Lönngren, D. Rune, apotekare
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör
Sekreterare:
Lundholm, Bengt, G., fil. dr
Biträdande sekreterare:
Stenram, Håkan, fil. mag.
Direktiven för utredningen, se 1965: I Jo 30.
1964 års naturresursutredning, som den 1 november 1967 överlämnade
betänkandena »Miljövårdsforskning, Del I och II» (SOU 1967:43 och 44)
— varmed utredningsarbetet slutfördes — har enligt Kungl. Maj :ts beslut
handlagt frågorna rörande beviljande av medel från anslaget under nionde
huvudtiteln till naturresursforskning. Naturvårdsverket har från den 1 juli
1968 fått ansvaret för naturvårdsforskningen. 1964 års naturresursutred
-
346
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 5
ning har därför med utgången av budgetåret 1967/68 avslutat även denna
del av sitt uppdrag.
4. Fiskmottagningsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att
undersöka och efter samråd med berörda parter överväga behovet av fiskmottagningsplatser
inom västkustens prisregleringsområde (se Post- och
Inrikes tidn. den 15 juli 1965):
Lindskog, Carl P. F., direktör
Sekreterare:
Kreitz, B. Emanuel, förste byråsekreterare
Direktiven för utredningen, se 1965: I Jo 33.
Utredningsmannen har under tiden november 1967—mars 1968 hållit 18
sammanträden. Flertalet av dessa har bestått i överläggningar med representanter
för av utredningen berörda parter inom fisket, fiskhandeln, konservindustrin
och frysföretagen samt med statliga och kommunala myndigheter
inom Hallands län och Göteborgs och Bohus län, däribland representanter
för Göteborgs hamn.
Utredningsmannen har den 2 april 1968 avgett ett betänkande angående
fiskmottagningen på Västkusten (Stencil Jo 1968: 2).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning rörande statlig fotogrammetrisk beställningsverksamhet och
därmed sammanhängande frågor
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1965 att
utreda den statliga fotogrammetriska beställningsverksamheten och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober
1965):
Sjölin, Nils A., överlantmätare
Expert:
Matsson, Sven-Arne, bitr. överlantmätare
Sekreterare:
Lilje, Boo G., lantmätare
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 34.
Utredningen har under tiden november 1967—juli 1968 hållit sammanträden,
överläggningar och samrådskontalcter under sammanlagt 63 dagar.
Den 19 juli 1968 har utredningen avgett betänkandet »Statens fotogrammetriska
beställningsverksamhet» (Stencil Jo 1968: 5).
Uppdraget är därmed slutfört.
347
Riksdagsberättelsen år 1969
Jo: 6
6. Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare
i Norrbottens läns lappmarker
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1961 för att
verkställa utredning och avge förslag i fråga om avgiftsfri fiskerätt för
jordbrukare i Norrbottens läns lappmarker (se Post- och Inrikes tidn. den
18 mars 1961):
Killander, Fredrik W. K., f. d. lagman
Expert:
Sundqvist, A. Hans-Torgil A:son, distriktslantmätare
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Jo 29.
Utredningen har den 17 december 1968 avgett en promemoria, i vilken
utredningens uppdrag redovisats (Stencil Jo 1968: 10). Därmed har utredningen
slutfört sitt arbete.
7. Utredning rörande marknadsregterande åtgärder
för mjölk och mejeriprodukter
Arbetsgrupp tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni
1968 för att utreda och framlägga förslag rörande de marknadsreglerande
åtgärder för mjölk och mejeriprodukter som mejeriorganisationen bör få
upprätthålla efter den 30 juni 1969 (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juli
1968):
Wahlfisk, Karl-Olof, expeditionschef, ordförande
Olsson, Curt C. H., byråchef
Tranell, E. Olof B., assessor, ställföreträdande näringsfrihetsombudsmannen
Sekreterare:
Ekström, Per E., byråchef
Biträdande sekreterare:
Kronvall, R. G. Stellan, departementssekreterare
Enligt direktiven (se kungl. brev den 28 juni 1968) har Kungl. Maj :t
bemyndigat chefen för jordbruksdepartementet att tillsätta en arbetsgrupp
för att med beaktande av bl. a. vad som anförts i ett yttrande av konsumentdelegationen
utreda och framlägga förslag rörande de marknadsreglerande
åtgärder för mjölk och mjölkprodukter som mejeriorganisationen bör få
upprätthålla efter den 30 juni 1969.
Arbetsgruppen har under tiden juni—november 1968 hållit 18 sammanträden.
Arbetsgruppen har avlämnat en den 29 november 1968 daterad PM med
utredning och förslag rörande mejeriorganisationens marknadsreglerande
åtgärder för mjölk och mejeriprodukter (Stencil Jo 1968: 8).
Därmed har arbetsgruppen slutfört sitt uppdrag.
348
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 9
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1969
8. Jordbruksstatistikkommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 mars 1967 för att
utreda frågan om åtgärder för att fortlöpande kunna följa utvecklingen
inom jordbruket och om statens jordbruksnämnds organisation (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 maj 1967):
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör, ordförande
Odhner, Clas-Erik T., agr. lic.
Widén, K. H. Ingvar, generaldirektör
Experter:
Ekström, Per E., avdelningsdirektör
Ericson, Filip L., byråchef
Gulbrandsen, Odd G., laborator
Juréen, Lars J. F., byråchef
Lebert, Hans, byrådirektör
Lindström, Ingvar A., departementssekreterare
Medin, Knut H., byråchef
Norrbom, Claes-Eric N., avdelningsdirektör
Tiberg, Lennart F., agronom
Sekreterare:
Lindström, Ingvar A., (se ovan)
Biträdande sekreterare:
Hansson, Olof N. R., agronom
Direktiven för utredningen, se 1967: Jo 28
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit nio sammanträden.
Kommittén har i december 1967 avlämnat betänkandet »Lantbrukets företagsregister»
(Stencil Jo 1967: 15) samt PM med förslag till ändrat urval av
gårdar i 1968 års jordbruksekonomiska undersökning (Stencil Jo 1967: 17).
Kommittén har i december 1968 avlämnat betänkandena »Översyn av statens
jordbruksnämnds organisation m. m.» och »Jordbruksstatistiska undersökningar
m. m.» (Stencil Jo 1968: 6 och 9).
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under början av år 1969.
9. Trädgårdsnäringsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 11 april 1958 för att
verkställa en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1958):
Widell, C. Gösta, f. d. generaldirektör, ordförande
349
Jo: 9 Riksdagsberättelsen år 1969
Hansson, Nils G., lantbrukare, led. av II kamm.
Löfqvist, Thyra C., fru, led. av II kamm.
Nilsson, Jöns O., fruktodlare, led. av II kamm.
Olsson, K. Helmer, generaldirektör
Rimås, K. Sigvard E., lantbrukare, led. av II kamm.
Svedberg, A. Lage, småbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Langdahl, Henry, avdelningschef
Malmqvist, Lars, agronom
Moberg, C. E. Ragnar, direktör
Norrgren, Ulf, produktionschef
Nyström, Holger R. B., direktör
Sekreterare:
Säkk, Karl, fil. lic.
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Jo 29.
Tilläggsdirektiv, se kungi. brev den 15 april 1960.
att på trädgårdsnäringsutredningen tills vidare skall ankomma att utreda
sådana frågor på trädgårdsnäringens område som av Kungl. Maj :t eller av
chefen för jordbruksdepartementet överlämnas till utredningen--• -— —
Utredningen har under tiden december 1967—november 1968 hållit ett
plenarsammanträde.
10. Skogsbruksutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 maj 1962 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande den fortsatta statliga bidrags-,
låne- och kreditgivningen till produktionsfrämjande åtgärder till förmån för
det enskilda skogsbruket samt därmed sammanhängande spörsmål (se Postoch
Inrikes tidn. den 15 maj 1962):
Wikström, Harry J., generaldirektör, ordförande
Danell, Claes A., skogsdirektör
Persson, Sven G. F., lantbrukare, led. av II kamm.
Resare, Bengt C. M., överdirektör (t. o. m. 31 december 1967)
Sköld, Per I., generaldirektör
Turesson, Bo, distriktslantmätare, f. d. riksdagsman
Winroth, Charles E. E., förste byråinspektör
Experter:
Knudsen, Finn, skogschef
350
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 11
Landahl, O. Sixten H., lantbruksdirektör
Lindskog, J. Lennart, överlantmätare
Olsson, E. Abel J., läns jägmästare
Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör
Sekreterare:
Plevin, Eddie, byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Eiritz, Sven-Gustaf, t. f. byrådirektör
Lokal: Rikets allmänna kartverk, Fack, 162 10 Vällingby 1, tel. växel
89 00 20 (ordföranden, sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 26
Tilläggsdirektiv, se 1968: Jo 16
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1988 hållit fyra
plenar- och fyra gruppsammanträden. Utredningen har den 30 november
1967 avgett betänkandet »Skogsbrukets planläggningsfrågor» (Stencil Jo
1967: 18, senare publicerat i SOU 1968: 8).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
11. Växtförädlingsskyddsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 för
att verkställa utredning rörande skyddet av växtförädlingsprodukter och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 december
1962):
Nordenstam, B. Allan, landshövding, ordförande
Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd
Esbo, Harald V. O., professor
Tryggveson, Fritz, direktör
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Åkerberg, P. Erik H., professor
Experter:
Blom, Mats, direktör
Johansson, Stig E., kansliråd
Lof tenius, K. Allan V., agronom
Weibull, C. Widar W., konsul
Sekreterare:
Mejegård, O. Sigvard W., hovrättsråd
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Box 16384, 103 27 Stockholm 16, tel.
växel 22 55 60 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 31.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sju
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört under år 1969.
351
Jo: 12
Riks dag sb er ätt ds en år 1969
12. 1964 års rennäringssakkunniga
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 mars 1964 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande rennäringen i Sverige och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 mars 1964):
af Klintberg, Lennart, vattenrättsdomare, ordförande
Agerberg, Nils, lantbruksdirektör, f. d. riksdagsman
Persson-Blind, Anders, ordningsman
Lassinantti, I. Ragnar, landshövding, f. d. riksdagsman
Wikman, L. Åke, överinspektör
Experter:
Ekberg, Seved, hovrättsråd
Hyrenius, Hannes, professor
Sekreterare:
Rydberg, Karl-Evert H., avdelningsdirektör
Lokal: Birger Jarls torg 5, 111 28 Stockholm 2, tel. växel 22 36 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1965: I Jo 29.
De sakkunniga har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tre
sammanträden.
Kommittén har den 13 februari 1968 avgett betänkandet »Rennäringen i
Sverige» (SOU 1968: 18). Det åt de sakkunniga ursprungligen lämnade uppdraget
är därmed avslutat.
Det återstår för utredningen att behandla följande av Kungl. Maj :t överlämnade
ärenden nämligen dels vissa av domänstyrelsen i skrivelse den 11
september 1963 upptagna frågor om markbyte m. m. berörande lappfondsskogarna,
m. m., dels frågan om den framtida organisationen av den statliga
renforskningen. Därjämte har Kungl. Maj:t genom beslut den 17 maj 1968
förordnat att aktuella frågor om flyg- och snöscootertrafiken skall överlämnas
till 1964 års rennäringssakkunniga för utredning.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
13. Skogs politiska utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1965 för att utreda
riktlinjerna för den framtida skogspolitiken (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 juni 1965):
Paulsson, G. Valfrid V, generaldirektör, ordförande
Antby, Sven O., lantbrukare, led. av II kamm.
Bäckström, Sixten, förbundsordförande
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd, tillika sekreterare
Persson, E. Yngve, förbundsordförande, led. av I kamm.
352
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 14
von Sydow, Christian F. C. Hj., f. d. disponent, f. d. riksdagsman
Wikberg, J. Axel, lantbrukare, f. d. riksdagsman
Öjborn, Lars E., generaldirektör
Experter:
Almberger, Per, över jägmästare
Bergström, Olof, avdelningsdirektör
Hjorth, Ragnar, byråchef
Jungenfelt, Karl G., docent
Knudsen, Finn, skogschef
Norrbom, N. Claes-Eric, avdelningsdirektör
Wessén, Vilhelm, verkst. direktör (fr. o. m. 18 september 1968)
önnesjö, Karl Erik A., disponent
Biträdande sekreterare:
Karlsson, Jan O., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 28.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit åtta
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
14. Veterinärväsendeutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1965 för att utreda
veterinärväsendets uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes
tidn. den 29 juni 1965):
Persson, Sven G. F., lantarbetare, led. av II kamm. ordförande
Björkman, K. Gösta, generaldirektör
Nybom, P. Arne A., ombudsman
Pettersson, Harald A. I., lantbrukare, led. av I kamm.
Werner, Curt A., byrådirektör
Experter:
Jönsson, Göran B., statsveterinär
Norrbom, N. Claes-Eric, avdelningsdirektör (fr. o. in. 6 december 1968)
Rapaport, Edmund, byråchef
Thege, Ingvar, förbundsdirektör
Sekreterare:
Ovegård, Lars O., avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Kolk, Raimond, departementssekreterare
Lokal: Sveavägen 24—26, Box 687, 101 29 Stockholm 1, tel. 20 47 78 (sekreteraren) -
12 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
353
Jo: 14 Riksdagsberättelsen år 1969
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 30.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit nio sammanträden.
Utredningen har den 10 maj 1968 avgett betänkandet »Veterinärmedicinsk
rådgivnings- och laboratorieverksamhet» (Stencil Jo 1968: 3).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
15. Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1965 för att
utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för lantbrukshögslcolan,
skogshögskolan och veterinärhögskolan m. fl. (se Post- och Inrikes tidn. den
23 juni 1965):
Törnquist, Harry, byggnadsråd, ordförande
Hagberg, A. Erik, professor, rektor
Hjelm, Lennart K. G., professor, rektor
Lindquist, Rune, byråchef
Sandberg, Bror M., överste
Schmiterlöw, Carl G., professor, rektor
Experter:
Gelinder, Carl-Fredrik, bitr. institutschef
Granhall, Ingvar, professor (fr. o. m. 30 juni 1967)
Muhlow, John, föreståndare (fr. o. m. 30 juni 1967)
Sekreterare:
Eliasson, Per-Erik, byråchef
Biträdande sekreterare:
Forssman, Åke, avdelningsdirektör
Hedström, Bo S., departementssekreterare (t. o. in. 31 oktober 1968)
Olsson, Malte, departementssekreterare (fr. o. m. 1 november 1968)
Lokal: Lantbrukshögskolans centrala förvaltning, Uppsala 7, tel. växel
018/10 20 00 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1966: Jo 31.
Tilläggsdirektiv (kungl. brev den 30 juni 1967):
Kungl. Maj :t uppdrager åt lokal- och utrustningsprogramkommittén för
jordbrukets högskolor att undersöka möjligheterna att förlägga statens
växtskyddsanstalts Skåne-filial till Alnarp samt jämföra de båda alternativen
— Stora Råby och Alnarp — ur lämplighets- och kostnadssynpunkt.
Om kommittén bedömer detta angeläget bör ytterligare alternativ kunna
övervägas. I sammanhanget bör även beaktas frågan om förläggning avanstaltens
huvudinstitution på längre sikt.
Vid fullgörandet av uppdraget bör inom kommittén bildas en särskild
arbetsgrupp, i vilken ingår representanter för lantbrukshögskolan och bygg
-
354
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Joi 16
nadsstyrelsen samt såsom experter två företrädare för statens växtskyddsanstalt.
Kommittén och dess arbetsgrupp rörande lokaliseringen av statens växtskyddsanstalt
har under tiden november 1967—oktober 1968 haft 14 sammanträden.
Under tiden november 1967—oktober 1968 bär lokal- och utrustningsprogram
överlämnats till byggnadsstyrelsen för
1. Institutionslokaler för institutionerna för växtekologi och marklära,
virkeslära, skogsföryngring, skogsskötsel, skogsteknik II samt skogsekonomi,
skogshögskolan.
2. Institutionslokaler och elevrum i Garpenberg, skogshögskolan.
3. Central kraftfoderanläggning vid Lövsta, lantbrukshögskolan.
4. Försöksstallar in. in. för svin, fjäderfä och pälsdjur vid Lövsta, lantbrukshögskolan.
5. Husdjursförsöksstation vid Valleberg, lantbrukshögskolan.
6. Mindre om- och tillbyggnadsarbeten för vissa institutioner vid veterinärhögskolan.
7. Utrustningsprogram avseende om- och tillbyggnad av institutionen
för lantbrukets arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet.
8. Utrustningsprogram för ekonomibyggnad vid lantbrukshögskolans
Ultunadel.
9. Utrustningsprogram för ett isotopstall för veterinärhögskolan.
10. Utrustningsprogram avseende radiobiologi vid lantbrukshögskolan.
11. Förslag till kostnadsram för ekonomibyggnad, Kungsängen, etapp II.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
16. Utredningen rörande fastighetsbildnings- och mätningsväsendets
organisation
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1965
för att utreda organisationen av fastighetsbildnings- och mätningsväsendet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 januari 1966):
Nilsson, E. Hjalmar, landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Grebäck, Erik H., agronom, led. av II kamm.
Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Linder-Aronson, N. Lennart, överingenjör
Olsson, Gustaf O., kommunalråd
Petersson, G. Å. Bertil, ombudsman, led. av I kamm.
Sjölin, Nils A., överlantmätare (fr. o. m. 10 februari 1968)
Widén, K. Ingvar, generaldirektör (t. o. m. 9 februari 1968)
355
Jo: 16
Riksdagsberättelsen år 1969
Experter:
Ahlman, Lars A., stadsingenjör (t. o. m. 26 april 1968)
Ekström, G. Bertil, stadsingenjör (fr. o. in. 19 september 1968)
Fridell, G. Ingvar, universitetslektor (fr. o. m. 10 februari 1968)
Sjölin, Nils A., se ovan (t. o. in. 9 februari 1968)
Sekreterare:
Davidson, Rolf D. L., överlantmätare
Biträdande sekreterare:
Berenholt, Ulf T. B., kanslisekreterare
Lokal: Lantmäteristyrelsen, Box 16331, 103 26 Stockholm 16, tel. växel
22 78 50
Direktiven för utredningen, se 1967: Jo 29.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fyra
sammanträden. Dessutom har ett stort antal sammanträden hållits inom
skilda arbetsgrupper.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
17. 1966 års Flyingedelegation
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 maj 1966 för att
bereda vissa rationaliseringsåtgärder m. m. vid statens hingstdepå och stuteri
i Flyinge (se Post- och Inrikes tidn. den 18 maj 1966):
Hjalmar sson, Bo A. S., lantbruksdirektör, ordförande
Franzén, Nils P., byrådirektör
Kjellander, Olof H„ kapten
Sekreterare:
Rydbeck, Karin M. K., tf. byrådirektör
Lokal: Lantbruksnämnden i Malmöhus län, Celsiusgatan 38 C, 212 14
Malmö, tel. 040/93 45 80
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 31.
Delegationen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fyra
sammanträden.
Delegationen har i juli 1968 till lantbruksstyrelsen ingett en redogörelse
för rationaliseringsverksamheten vid statens hingstdepå och stuteri i Flyinge.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
356
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 20
18. Utredning rörande grunderna för taxesättningen vid vissa anstalter på
jordbrukets område
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1967 för alt
utreda grunderna för taxesättningen vid vissa anstalter på jordbrukets område
(se Post- och Inrikes tidn. den 16 mars 1967):
Ericsson, Yngve A. R., kanslichef
Lokal: Ivungsbroplan 2, 112 27 Stockholm, tel. 53 86 00
Direktiven för utredningen, se 1968: Jo 27.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första delen av år 1969.
19. Kartprisutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1967 för översyn
av prissättningen på allmänna kartor och därmed sammanhängande
frågor in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1967):
Sjölin, Nils A., överlantmätare
Experter:
Gustafsson, L. Börje, byrådirektör
Jonsson, K. Ivar, driftsingenjör
Sekreterare:
Linderson, Bengt A., lantmätare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00 (Sjölin)
Direktiven för utredningen, se 1968: Jo 29.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sammanträden,
överläggningar och samrådskontakter under 47 dagar.
Utredningen har den 27 november 1967 avgett »Betänkande med förslag
om provisorisk prissättning på de allmänna kartorna» (Stencil Jo 1967:14).
Första delen av uppdraget är därmed slutförd. Utredningen har härefter
påbörjat arbetet med den återstående delen av uppdraget och gör därvid
bl. a. en mera genomgående studie av prissättningen på de allmänna kartorna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
20. Utredning av den fortsatta driften av Institutet för växtförädling
av frukt och bär
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1967 för
att utreda den fortsatta driften av Institutet för växtförädling av frukt och
bär (se Post- och Inrikes tidn. den 3 oktober 1967):
Lane, Sören, överdirektör
357
Jo: 20
Riksdagsberättelsen år 1969
Experter:
Eliasson, Per-Erik, byråchef (fr. o. in. 6 mars 1968)
Granhall, K. Ingvar E., professor (fr. o. m. 6 mars 1968)
Lokal: Kungsbroplan 2, 112 27 Stockholm, tel. 54 49 65
Direktiven för utredningen, se 1967: Jo 30.
Utredningen har under tiden januari—oktober 1968 hållit fem sammanträden.
Utredningsmannen beräknar slutföra sitt uppdrag under första delen av
år 1969.
21. Jaktmarksutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för att
verkställa utredning av vissa jaktfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 7
november 1967):
Sköld, Per I., generaldirektör, ordförande
Boo, Fritiof I., kommunalråd
Karlsson, Helge G., metallarbetare, led. av I kamm.
Rimås, K. Sigvard E., lantbrukare, led. av II kamm.
Ringaby, Per-Erik, godsägare, led. av II kamm.
Trana, Folke K. E., lantbrukare, led. av II kamm.
Wikberg, J. Axel, hemmansägare, f. d. riksdagsman
Expert:
Hildebrand, Per C., t. f. rådman
Sekreterare:
Hagman, Knut A. O., e. bitr. över jägmästare
Lokal: Domänstyrelsen, Birger Jarls torg 5, Box 2093, 103 13 Stockholm 2,
tel. växel 22 50 40 (ordförande och sekreterare)
Direktiven för utredningen, se 1968: Jo 31.
Utredningen har under tiden januari—oktober 1968 hållit sex sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
22. Fiskprisutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för att
utarbeta förslag rörande den fortsatta utformningen av prisregleringen för
fisk (se Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1967):
Eckersten, Ivan E., statssekreterare, ordförande
Lindskog, Carl P. F., direktör
Magnusson, Nils B., lantbrukare, led. av I kamm.
358
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 23
Experter:
Lundblad, Björn O., kansliråd
Säkk, Karl, fil. lic.
Verständig, Sigmund, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Säkk, Karl, fil. lic. (se ovan)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 10310 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00 (ordförande och sekreterare)
Direktiven för utredningen, se 1968: Jo 32.
Utredningen har under tiden december 1967—november 1968 hållit 28
plenarsammanträden. Utredningen har i mars 1968 avlämnat ett betänkande
om prisregleringen av fisk (Stencil Jo 1968: 1). Vidare har utredningen
i skrivelse den 7 december 1967 avlämnat förslag till vissa åtgärder för att
intensifiera upplysningsverksamheten på fiskområdet samt i skrivelse den
28 maj 1968 förslag till vissa åtgärder i fråga om statliga fislcerilån. Utredningen
har den 20 december 1968 avgett delbetänkandet »Förslag till vissa
åtgärder på fiskets område» (Stencil 1968 Jo 11).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
23. 1968 års stormskadeberedning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 maj 1968 för att
utreda följderna av vissa stormfällningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 juli 1968):
Johansson, Stig E., kansliråd, ordförande
Danell, Claes A., skogsdirektör
Malm, L. Åke E., bitr. över jägmästare
Mörner, Hans G. E., civiljägmästare
Sillerström, N. Erik, byråchef
von Sydow, C. F. Hugo, civiljägmästare
Experter:
Ekholm, Ingvar R:son, byrådirektör
Hilding, Arne V., direktör
Sekreterare:
Ekholm, Ingvar R:son (se ovan)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 45 00 (ordförande och sekreterare)
Enligt direktiven (kungl. brev den 28 maj 1968) skall utredningen utreda
följderna av vissa stormfällningar m. m. i enlighet med vad som anförts i
jordbruksutskottets utlåtande 1968: 20.
359
Jo: 24 Riksdagsberättelsen år 1969
Beredningen har under tiden juli—november 1968 hållit fyra sammanträden.
Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
24. Utredning med uppdrag att avge förslag rörande prisreglering på
jordbruksprodukter, in. in.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 oktober 1968 med
uppdrag att avge förslag rörande prisregleringen på jordbruksprodukter,
in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1968):
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör, ordförande
Odhner, Clas-Erik T., agr. lic.
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör
Sekreterare:
Ekström, Per E., avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Forsberg, S. Lennart, byrådirektör
Tillika skall kanslirådet Björn Lundblad och departementssekreteraren
Ingvar Lindström stå till kommitténs förfogande för de arbetsuppgifter
kommittén beslutar.
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Fack, 103 27 Stockholm 16, tel. växel
22 55 60 (sekreteraren)
Direktiv (se kungl. brev den 4 oktober 1968):
tillkalla en kommitté med högst tre ledamöter med uppgift att med utgångspunkt
från 1967 års riksdags beslut angående riktlinjer för jordbrukspolitiken
m. in. (prop. 95, JoU 25, rskr 280),
dels efter överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation och
jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag rörande den närmare
utformningen av prisregleringen för jordbruksprodukter med undantag
för socker och sockerbetor för tiden efter den 30 juni 1969,
dels efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och
sockertillverkningen samt statens jordbruksnämnds konsumentdelegation
avge förslag rörande den närmare utformningen av prisregleringen för sockerbetor
och socker för tiden efter den 30 juni 1969.
Vidare föreskriver Kungl. Maj :t att kommittén skall efter överläggningar
med jordbrukets förhandlingsdelegation avge förslag rörande finansieringen
av kostnaderna i samband med det permanenta skördeskadeskyddet för tiden
efter den 30 juni 1969.
360
Kommittéer: Handelsdepartementet
H: 2
Handelsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1968
1. 1963 års konsumentupplysning skommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1963 för att
utreda vissa principiella frågor rörande konsumentupplysning (se Post- och
Inrikes tidn. den 7 juni 1963):
Sundquist, A. Åke, näringsfrihetsombudsman, ordförande
Carbell, Erland E. E., direktör, f. d. riksdagsman
Sträng, Ingrid
af Trolle, Ulf, professor
Experter:
Bergqvist, Hans, hovrättsråd
Bernitz, Ulf, hovrättsfiskal
Dalenius, Tore E., preceptor, fil. dr
Tengelin, Sten, direktör
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Sekreterare:
Ringstedt, Nils A E., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1964: I H 13.
Kommittén har under tiden december 1967—november 1968 hållit nio
sammanträden. Kommittén har i december 1968 avlämnat betänkandet
»Konsumentupplysning — principer och riktlinjer». (SOU 1968: 58)
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredning rörande förutsättningarna för att förlägga 1976-års olympiska
vinterspel till Östersund
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 maj 1968 för översyn
av förutsättningarna för att förlägga 1976-års olympiska vinterspel till Östersund
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1968):
Bergérus, Holger K., direktör
Sekreterare:
Jonsson, Tore, generalsekreterare
Biträdande sekreterare:
Carlsson, Bernt, sekreterare
12| Bihang till riksdagens protokoll 1969.1 saml.
Riksdagsberättelsen
361
H: 2 Riksdagsberättelsen år 1969
Direktiv: (anförande av statrådet Lange till statsrådsprotokollet den 3
maj 1968):
Årets riksdag har med bifall till de likalydande motionerna I: 738 och
II: 943 hemställt, att förutsättningarna för att förlägga 1976 års olympiska
vinterspel till Östersund skyndsamt och i lämplig form utreds (ABU 15,
rskr 160).
Utredningen hör uppdras åt en särskilt tillkallad utredningsman och påbörjas
omedelbart.
Som framgår av motionerna och utskottsutlåtandet har viss utredning i
frågan verkställts på initiativ av Östersunds stad. Resultatet har sammanställts
i en rapport den 14 november 1967. Det sålunda föreliggande materialet
bör granskas och, i den mån så erfordras, revideras och kompletteras.
Härvid bör vad som anförts vid ärendets riksdagsbehandling beaktas. Särskilt
bör utredningsmannen söka göra en så noggrann uppskattning som
möjligt av de totala direkta och indirekta investeringar som kan bli aktuella
och deras räntabilitet. Även driftutgifterna och möjliga intäkter bör beräknas.
Vidare bör effekterna på kort och lång sikt på sysselsättning och ekonomisk
utveckling i området belysas.
De medel som i vårt land kan ställas till förfogande för att anordna olympiska
vinterspel är små i förhållande till vad som i andra länder lagts ner
för motsvarande ändamål. Om Sverige skall vara värdland, måste sannolikt
de yttre arrangemang som alltmera satt sin prägel på de olympiska spelen
väsentligt begränsas. Självfallet bör tillgängliga resurser i första hand användas
för att skapa goda förutsättningar för att genomföra själva tävlingarna.
Härjämte erfordras möjligheter för att på ett tillfredsställande sätt ta
emot det stora antal idrottsmän, ledare, funktionärer och åskådare samt representanter
för press, radio och television, som kan väntas komma till spelen.
En avgörande förutsättning för att olympiska vinterspel skall kunna anordnas
i Sverige är givetvis att Internationella Olympiska Kommittén är beredd
att godta de dispositioner, som kan erbjudas. Sonderingar har gett vid
handen, att det finns viss sannolikhet härför. Utredningsmannen bör om
möjligt och på sätt han finner lämpligt bilda sig en uppfattning om läget
i detta avseende.
Utredningen bör ske i nära samråd med myndigheter och organisationer
såväl i Jämtlands län som på riksplanet. Vidare bör samråd ske med 1965
års idrottsutredning. Utredningsmannen bör anlita erforderlig expertis. Arbetet
bör bedrivas skyndsamt och inriktas på att underlag för ett principbeslut
av statsmakterna skall kunna föreligga vid sådan tidpunkt, att frågan
kan prövas av riksdagen vid vårsessionen år 1969.
Utredningen har t. o. m. december 1968 hållit 50 sammanträden.
Utredningsmannen har färdigställt en promemoria beträffande förutsättningarna
för att förlägga 1976 års olympiska vinterspel till Östersund, som
kommer att avlämnas i januari 1969.
Uppdraget är därmed slutfört.
362
Kommittéer: Handelsdepartementet
H; 3
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1969
3. Svenska delegationen i nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Utsedda enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1960 att såsom
ombud för Sverige deltaga i arbetet inom nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1960):
von Sydow, Gunnar, statssekreterare, ordförande
Lundström, Hans O., statssekreterare
Ryding, P. Göran G., biträdande kabinettssekreterare
Suppleanter:
Englund, K. G. Åke, departementsråd
Klackenberg, S. Lennart, departementsråd
Bernström, Knut, utrikesråd
Lindqvist, Olle O. G. kommerseråd
Experter:
Branting, J. E. Malte, direktör
Croneborg, K. O. Rutger, kommerseråd
Joge, Sven F., vice riksbankschef
Johnsson, E. Reidmond, byrådirektör
Kjellén, Bo, departementssekreterare (fr. o. m. den 8 mars 1968)
Larson, Sten E., byråchef
Leuf, Nils Börje, departementssekreterare
Lindå, E. Arne, bankokommissarie
Lychou, Dag E. A:son, kommerseråd
Marklund, K. Lennart, departementssekreterare
Myrsten, J. Lennart, utrikesråd
Senning, Claes O. kansliråd
Wennersten, P. Gösta, kommerseråd
Willart, N. Bo, departementssekreterare
Åhström, N. Åke A., hovrättsråd
Öhlén, Gustav E. J., avdelningsdirektör
Huvudsekreterare:
Leuf, Nils Börje, departementssekreterare (se ovan)
Biträdande sekreterare:
Marklund, K. Lennart, departementssekreterare (se ovan)
Lokal: Handelsdepartementet, tel. lokalsamtal växel 22 45 00, rikssamtal
växel 23 62 00 (huvudsekreteraren)
Direktiven för delegationen, se 1961:1 H 21.
De nordiska statsministrarna beslöt vid möte i Köpenhamn den 22—23
april 1968 att tillsätta en särskild utredning för att utarbeta förslag beträf
-
363
H: 3 Riks dag sb er ätt elsen år 1969
fande ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. Med anledning härav
tillsattes en ämbetsmannakommitté vars svenska delegation består av medlemmarna
i samarbetsutskottet samt statssekreterarna Ivan Eckersten, jordbruksdepartementet,
och Ove Rainer, justitiedepartementet.
Såsom experter i ämbetsmannakommittén har utsetts:
Anell, Lars, kanslisekreterare
Bekeris, Ihnar, kansliråd
Berger, Bo, avdelningsdirektör
Björklund, Leo, departementssekreterare
Brankelius, Henry, överingenjör
Bäckstrand, Göran, kanslisekreterare
Danelius, Hans, hovrättsassessor
Degerman, Carl-Åke, byrådirektör
Edin, Lars, förste byråsekreterare
Erixon, Ragnar, byrådirektör
Franzén, Ingvar, byrådirektör
Gabrielsson, Tore, avdelningsdirektör
Hagström, Tony, departementssekreterare
Hall, Bo G., sekreterare
Hedelius, Margareta, departementssekreterare
Hegardt, Peter, byrådirektör
Hellström, Elisabeth, sekreterare
Hertzman, Olov, hovrätt sfiskal
Hörstadius, Gunnar, departementssekreterare
Jansson, Gunnar, avdelningsdirektör
Johansson, Roland, förste byråsekreterare
Jonson, Lars, hovrättsassessor
Kjellberg, Olof, byrådirektör
Kronvall, Stellan, departementssekreterare
Larsson, Ulf, departementsråd
Lennartsson, Folke, sekreterare
Lidgard, Curt, byråchef
Lindblom, Stig, departementssekreterare
Metelius, Hans, överingenjör
Nipstad, Jan, departementssekreterare
Nord, Folke, byråchef
Nordenfalk, Johan, departementsråd
Nordenson, Ulf, departementsråd
Norqvist, Margareta, byrådirektör
von Oelreich, Carl-Eric, kommerseråd
Rydberg, Karl Evert, avdelningsdirektör
Rydfors, Lennart, kansliråd
364
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 5
Sandström, Anders, departementssekreterare
Sanell, Åke, t. f. kansliråd
de Shårengrad, Allan, kanslisekreterare
Sohlman, Ragnar, kansliråd
Säkk, Karl, byrådirektör
Thideby, Sigvard, byrådirektör
Verständig, Sigmund, avdelningsdirektör
Wettergren, Lars, departementssekreterare
Ågren, Nils, avdelningsdirektör
Öhman, Frank, regeringsråd
Ämbetsmannakommittén har under tiden juni 1968—november 1968 hållit
sju sammanträden. Under ämbetsmannakommittén har tillsatts nio arbetsgrupper
som utrett olika specialområden. En preliminär rapport om ämbetsmannakommitténs
utredningar väntas föreligga i början av år 1969.
4. Utredningen rörande tillsynen över lotteriverksamhet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1964 för
att utreda tillsynen över lotteriverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den
2 mars 1964):
Söderlund, S. Yngve, justitieråd, ordförande
Nilsson, Ernst F., direktör
Widmark, G. F. Sam, landssekreterare
Expert:
Heiman, K. Oskar, polisintendent
Sekreterare:
Norström, Carl, regeringsrättssekreterare
Biträdande sekreterare:
Sparre, Per, civilekonom
Lokal: Handelsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt, växel 23 62 00 eller 21 87 64 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965: I H 17.
Utredningens sekreterare har haft sammanträden med företrädare för
berörda myndigheter och företag.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
5. 1965 års hemkonsulentutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 22 oktober 1965 och
den 27 januari 1967 för att utreda hemkonsulentverksamheten (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 december 1965):
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa, led. av II kamm., ordförande
365
H: 5
Riksdagsberättelsen år 1969
Isacson, E. Birger J., lantmästare, f. d. riksdagsman
Jönsson, Elias I., hemmansägare, led. av II kamm.
Lindskog, Elsa I., socionom, f. d. riksdagsledamot
Olsson, Elvy E., led. av I kamm.
Expert:
Westerlind, C. Oscar, direktör
Sekreterare:
Denecke, Fredrik, jur. kand.
Lokal: Handelsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1966: H 20.
Utredningen har under tiden november 1967—november 1968 hållit åtta
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
6. Idrottsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1965
för att utreda inriktningen av statens stöd åt idrotten och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 18 november 1965):
Frithiofson, Karl A. F., landshövding, ordförande
Allard, K. Å. Henry, försäljningschef, led. av II kamm.
Brodd, Tore G., kanslichef
Fälldin, N. O. Thorbjörn, lantbrukare, led. av II kamm.
Ohlson, B. Henry, direktör
Schelin, Bengt A. E., direktör
Stenberg, Nils G., direktör
Sekreterare:
Johansson, Bengt K. Å., departementssekreterare
Lönnqvist, Ulf R., departementssekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreterarna), direkttelefon 10 72 13
(Lönnqvist)
Direktiven för utredningen, se 1966: H 21.
Utredningen har under tiden december 1967—november 1968 hållit 17
sammanträden. Ordföranden och sekretariatet har haft överläggningar med
företrädare för olika idrottsorganisationer. Den 18 oktober 1967 överlämnades
ett delbetänkande »Vålådalens framtid» (Stencil H 1967: 1).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1969.
366
Kommittéer: Handelsdepartementet
7. Butiksetableringsutredningen
H: 8
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 maj 1967 för att
fortsätta ett genom Kungl. Maj :ts beslut den 18 december 1964 meddelat
uppdrag att granska länsstyrelsernas dittillsvarande verksamhet beträffande
butiksutvecklingen m. m. och för att därvid närmare undersöka etableringsfrågorna
i samband med kommunernas bebyggelse- och butiksplanering:
Martenius,
Åke B. A., regeringsråd
Expert:
Tranell, E. Olof B., näringsfrihetsombudsmannens ställföreträdare
Sekreterare:
Hermanson, K. Gunnar, hovrättsassessor
Lokal: Näringsfrihetsombudsmannens kansli, Birger Jarls torg 12, Fack,
103 10 Stockholm 2, tel. 22 43 15
Direktiven för utredningen, se 1968: H 7.
Utredningen har under tiden december 1967—november 1968 hållit 20
sammanträden. Martenius och Tranell har under tiden 15 juni—6 juli 1968
gjort en studieresa till USA.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1969.
8. Bensinhandelsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
utreda bensinhandeln (se Post- och Inrikes tidn. den 1 augusti 1967):
Kellgren, Nils E., f. d. riksdagsman, ordförande
Andersson, Torsten C., direktör
Kjellberg, Sten A., direktör
Kihlstedt, Curt A., professor
Lundgren, Sven J., ombudsman
Wängö, G. Åke J., advokat (t. o. m. den 27 februari 1968)
Skarp, Arne, direktör (fr. o. m. den 28 februari 1968)
Expert:
Lindh, Leif G. B., ekon. lic.
Sekreterare:
Sahlström, Sven G., departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Patek, Stanislaw O., departementssekreterare
Lokal: Handelsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1968 :H 8.
367
H: 8 Riksdagsberättelsen år 1969
Utredningen har under tiden december 1967—november 1968 hållit 22
sammanträden.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under senare delen av år 1969.
9. Konsumentutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
utreda riktlinjerna för den statliga konsumentupplysningen samt därmed
sammanhängande forsknings-, provnings- och undersökningsverksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 juli 1967):
Andersson, Thure G., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Backman, Gösta B., kansliråd (fr. o. m. den 20 september 1968)
Cronqvist, G. Lennart, direktör (t. o. m. den 4 juni 1968)
Erlander, E. Lillemor E., sekreterare
Ersson, Valter S., redaktör
Gillberg, Karl Erik, direktör
Ström, Turid, avdelningschef
Stålegård, Carl Axel, direktör (fr. o. m. den 4 juni 1968)
Wallén, Thord H., studierektor
Experter:
Gawell, Jonas U., direktör (fr. o. m. den 20 september 1968)
Hibe, Erik G., direktör (fr. o. m. den 20 september 1968)
Odhnoff, Jan E„ docent (fr. o. m. den 14 mars 1968)
Ringborg-Walldeck, A. Elise, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 14 mars
1968)
Wallberg, Ursula, f. forskningssekreterare (fr. o. m. den 14 mars 1968)
Werne, Gösta A. K., byråchef (fr. o. m. den 20 september 1968)
Sekreterare:
Ferngren, K.-G. Roland, avdelningsdirektör
Lokal: Handelsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
ankn. 2059 (sekreteraren)
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1968: H 9. Kungl. Maj :t
har den 20 september 1968 utvidgat utredningsuppdraget till att omfatta
även konsumentupplysning om personbilar och därvid meddelat följande
tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet
nämnda dag):
Kostnaderna för nyinköp, underhåll och drift av personbilar i Sverige
kan uppskattas till omkring 9 miljarder kronor per år vilket motsvarar
ungefär 7 % av bruttonationalprodukten. Det är givetvis ett samhällsintresse
att investeringar av denna storleksordning görs i kvalitativt goda
varor. Bilen är en tekniskt komplicerad och svårbedömd vara som saluförs
i en mångfald märken och modeller. En god bilinformation är därför av
368
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 9
största betydelse för den enskilde konsumenten, särskilt som ett felaktigt
bilval ofta kan leda till kännbara ekonomiska konsekvenser.
Statsmakterna har under de senaste åren vidtagit en hel del åtgärder för
att höja bilparkens standard och därmed också främja konsumenternas intressen.
Som exempel kan nämnas skärpta säkerhetskrav på nya bilar, obligatorisk
årlig kontrollbesiktning av äldre fordon och effektivare kontroll
av handeln med begagnade bilar. Noteras kan också att såväl typbesiktning
— den huvudsakliga formen för kontroll av nya bilar — som registreringsbesiktning
nu är mera omfattande och sker i effektivare former än tidigare.
Konsumentupplysning om motorfordon förekommer i Sverige i viss omfattning.
I anslutning till den årliga trafiksäkerhetsmässiga kontrollbesiktningen
har under senare år information av stort värde från konsumentsynpunkt
redovisats. Statens institut för konsumentfrågor har successivt ökat
sin upplysningsverksamhet på bilområdet och därvid utnyttjat bl. a. nämnda
material. Statens pris- och kartellnämnd har gjort en omfattande undersökning
av bilhandeln och offentliggjort resultaten därav. Motororganisationerna
samt dags- och fackpressen provar olika bilmärken i tekniskt avseende
och publicerar resultaten. I övrigt är bilköparen i stort sett hänvisad
till annonser, reklambroschyrer in. m. från bilföretagen, nyhetspresentation
i massmedia och fackpress samt bedömningar av vänner och bekanta.
I prop. 1964: 71 angående omorganisation av statens bilinspektion in. in.
framhöll föredragande departementschefen värdet av en omfattande, av
branschintressen opåverkad konsumentupplysning om bilar. Han anförde
också att en mera omfattande uppgiftsredovisning i typbesiktningsinstrument
och typintyg omedelbart kunde utnyttjas för olika former av upplysningsverksamhet.
I december 1964 uppdrogs åt konsumentupplysningsutredningen,
som hade till uppgift att utreda den framtida organisationen av
upplysningsavdelningen vid konsumentinstitutet och den framtida konsumentvaruforskningen,
att överväga också frågan om konsumentupplysning
om motorfordon. Utredningens uppdrag i denna del blev dock inte slutfört.
Konsumentupplysningsutredningens allmänna uppgifter övertogs av konsumentutredningen,
som tillkallades i juli 1967 för att utreda riktlinjerna
för den statliga konsumentupplysningen samt därmed sammanhängande
forsknings-, provnings- och undersökningsverksamhet. Riktlinjerna skall
enligt direktiven avse verksamhetens målsättning och huvudsakliga inriktning.
Också verksamhetens organisation, arbetsformer, metoder och medel
skall prövas av utredningen. Som framgår av direktiven för utredningen
övervägdes frågan rörande konsumentupplysning om bilar inom kommunikationsdepartementet
(jfr H: 9, riksdagsberättelsen 1968).
Inom kommunikationsdepartementet har under år 1967 en särskild sakkunnig
färdigställt en rapport om vissa förberedande undersökningar angående
konsumentupplysning om motorfordon för att få de viktigare hållpunkterna
i ämnet klarlagda (Stencil Iv 1967: 7). Promemorian, som i huvudsak
är begränsad till konsumentupplysning beträffande personbilar, ger
ytterligare motiv för en saklig och objektiv konsumentupplysning på detta
område. Den ger också belägg för att de informationer av skilda slag som
nu finns att tillgå för den bilköpande allmänheten inte uppfyller alla de
anspråk som man från allmänhetens och samhällets sida bör ställa.
Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet har jag
kommit till den uppfattningen att det fortsatta utredningsarbetet angående
369
H: 9 Riksdagsberättelsen år 1969
konsumentupplysning om bilar bör göras av konsumentutredningen. Med
hänsyn till uppgiftens omfattning och betydelse bör utredningen förstärkas
med ytterligare en sakkunnig. Till utredningen bör knytas experter för
denna de! av utredningsarbetet.
Utredningsarbetet bör inriktas på att utreda möjligheterna att åstadkomma
en allsidig konsumentupplysning om personbilar. Upplysningsverksamheten
bör avse såväl tekniska egenskaper som ekonomiska faktorer som
bär betydelse för konsumenten. Det bör beaktas att formen för och organisationen
av verksamheten måste påverkas av de i författningar och anvisningar
angivna kraven på bilarnas konstruktion och egenskaper samt av
den besiktnings- och kontrollverksamhet som sker i anslutning därtill.
En huvuduppgift blir att söka finna en lämplig form för den undersöknings-
och provningsverksamhet, som måste ligga till grund för konsumentupplysning
om personbilar. Härvid anmäler sig frågan i vilken utsträckning
och på vilket sätt de data och kontrolluppgifter, som kommer fram vid bl. a.
bilbesiktningar, kan utnyttjas i verksamheten. Det bör utredas om det är
möjligt att i undersöknings- och provningsverksamheten utnyttja resurserna
hos bilbesiktningsorgan och institutioner med teknisk inriktning samt
att engagera dessa organ i arbetet.
Av största betydelse är att utredningen beaktar att bilinformationen i
möjligaste mån skall tillgodose också trafiksäkerhetssyften. Samråd bör
ske med trafilcsäkerhetsverket, Aktiebolaget Svensk bilprovning samt andra
myndigheter, institutioner och utredningar som sysslar med bilsäkerhetsfrågor
eller med andra utredningsuppdraget närliggande frågor.
Det bör undersökas om praktiska och ekonomiska skäl motiverar att konsumentupplysningen
om personbilar genomförs i etapper. Utredningen bör
ange de ekonomiska konsekvenserna av de förslag som läggs fram. Den
bör också undersöka om ett nordiskt samarbete på området kan komma
till stånd.
Det är angeläget att frågan rörande konsumentupplysning om personbilar
snarast löses. Utredningen bör därför bedriva arbetet med denna fråga
skyndsamt och i den mån det är möjligt avge förslag i ämnet utan att
avvakta resultaten av utredningens arbete i övrigt. Förslagen bör dock utan
väsentliga jämkningar på ett senare stadium kunna passas in i det system
för den framtida statliga eller statsunderstödda konsumentupplysningen i
Sverige som avses med utredningens uppdrag enligt de direktiv som medmedelades
i fjol.
Utredningen har under tiden december 1967—november 1968 hållit tolv
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
10. Patentpolicykommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1967 för
utredning om vissa spörsmål rörande patentverket (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 januari 1968):
Borggård, Göran R., generaldirektör, ordförande
370
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 10
Bergling, Nils B. V., direktör
Ekstam, Gunnar E., avdelningschef
Körner, F. Lennart, direktör
Larfeldt, Nils J., ingenjör
Experter:
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Lewin, Saul, överingenjör
Sekreterare:
Törnroth, N. Lennarth, byrådirektör
Lokal: Kungl. Patent- och Registreringsverket, Valhallavägen 136, 114 41
Stockholm, tel. 22 55 40
Direktiv (anförande av statsrådet Gunnar Lange till statsrådsprotokollet
den 15 december 1967):
Sedan flera år är det internationella samarbetet på patentområdet till väsentlig
del inriktat på att finna medel att lätta den växande arbetsbördan för
de nyhetsprövande patentverken. Betydande insatser har gjorts inom Europarådet
och Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Någon verklig
lösning av patentverkens problem har dock ännu inte uppnåtts. För de nordiska
länderna kommer den nya patentlagstiftningen att erbjuda en väg till
samarbete på ett regionalt plan.
På amerikanskt initiativ har i nämnda syfte inom Paris- och Bern-unionernas
gemensamma internationella organ (BIRPI) utarbetats ett utkast
till ett internationellt sam arbets avtal benämnt Patent Cooperation Treaty
(PCT-planen). Huvudlinjerna i PCT-planen är följande.
Den som önskar söka patent i flera länder kan till BIRPI lämna in en s. k.
internationell ansökan. En sådan ansökan kan också grundas på en nationell
ansökan som gjorts inom prioritetsåret. Efter viss formell granskning lämnar
BIRPI över ansökningen till en s. k. Search Authority. Som sådan fungerar
patentinstitution, vilken godkänns av de blivande konventionsstaterna.
Det är tänkt att i huvudsak endast de största patentverken — Japans, Sovjetunionens,
Förbundsrepubliken Tysklands och Amerikas förenta staters
patentverk samt internationella patentinstitutet i Haag — skall tjänstgöra
som Search Authorities. Principiellt kan emellertid också andra nyhetsgranskande
patentverk komma i fråga, t. ex. de nordiska ländernas. Sedan
vederbörande institution verkställt nyhetsgranskning utfärdas en s. k. Search
report. Den internationella ansökningen jämte Search report skall kunna
lämnas in hos de medlemsstater som angetts i ansökningen och där behandlas
enligt nationell lagstiftning. Någon ytterligare nyhetsgranskning i nämnvärd
omfattning förutsätts inte erforderlig.
PCT-planen innefattar också bedömningen av uppfinningens patenterbarhet
(examination). Ett land kan emellertid begränsa sin medverkan i planen
till den nyssnämnda nyhetsgranskningen. Examination verkställspåBIRPLs
uppdrag likaledes hos vissa valda nationella patentverk eller patentinstitutet
i Haag. Den utmynnar i ett »International certificate of patentability». Det
förutsätts att de anslutna länderna i allmänhet kommer att godta bedömningen
av patenterbarheten som om den verkställts i det egna patentverket.
Om PCT-planen genomförs i sin helhet kommer patentverk, som inte åtagit
371
H: 10
Riksdagsberättelsen år 1969
sig att granska ansökningar, att få endast begränsade arbetsuppgifter på patentområdet.
Vid ett internationellt expertmöte i Geneve i början av oktober 1967 behandlades
PCT-planen för första gången av en större krets av länder. Den
mottogs positivt av det helt övervägande antalet av de representerade länderna.
Förutsättningarna för att planen i stort sett skulle komma att godtas bedömdes
som goda.
PCT-planen kan om den allmänt godtas och genomförs få utomordentligt
stor betydelse för patentväsendet världen över. Närmast berörs de länder
som i likhet med Sverige har nyhetsgranskande patentverk. Det är angeläget
att på ett tidigt stadium klargöra planens konsekvenser för vårt land och
därmed få underlag för de ställningstaganden, som det vidare arbetet med
planen ställer oss inför.
Planens konsekvenser för vårt land blir beroende på om Sverige vill aktivt
delta i samarbetet, dvs. åta sig att göra nyhetsgranskning och patenterbarhetsbedömning
av internationella ansökningar, eller om vi endast ställer oss
som mottagare av sådana tjänster från de aktivt deltagande patentverken,
Vid ställningstagandet till dessa alternativ måste hänsyn tas till faktorer,
som delvis ligger utanför den rent patenträttsliga intressesfären. Dessa faktorer
bör beaktas även i det pågående arbetet med planen, i vilket Sverige
deltar. En närmare undersökning rörande patentverkets roll i det planerade
systemet bör därför omedelbart sättas i gång. Undersökningen bör göras av
särskilt tillkallade sakkunniga.
I det följande skall nämnas några huvudfrågor, som de sakkunniga bör
ägna särskild uppmärksamhet.
PCT-planen tar sikte på handläggningen av ansökningar som gäller patent
i mer än ett land. Ansökningar som är begränsade till patent i hemlandet
omfattas däremot inte av planen. Om ansökningar som avser patent i flera
länder i framtiden skulle granskas av andra institutioner i stället för det
svenska patentverket, är det knappast sannolikt att patentverket kan till
rimliga kostnader granska det fåtal ansökningar, som avser patent enbart i
Sverige. En ordning, där även dessa granskas utomlands, bör därför övervägas.
Om patentprövningen i Sverige upphör — möjligen med undantag för ett
förhållandevis litet antal ansökningar — innebär detta en avsevärd omställning
för de svenska sökande som inger ansökningar i Sverige. De praktiska
fördelarna för den svenska industrin och de enskilda uppfinnarna av att
även framdeles kunna få uppfinningarna granskade här i landet bör klarläggas
och bedömas. Bl. a. bör betydelsen av nära kontakt med den granskande
personalen och möjligheten att kommunicera på det egna språket beaktas.
Patentverket svarar f. n. för en viktig del av den tekniska dokumentationen
i landet. Dess bibliotek upptar omkring 22 milj. patentskrifter från ett
stort antal länder. Av dessa är mer än 10 milj. fördelade på olika industriklasser
och därmed omedelbart användbara för den litteratursökande. Biblioteket
har dessutom en betydande samling av böcker och tidskrifter. De
sakkunniga bör undersöka behovet av att för andra ändamål än patentverkets
egen granskning bibehålla denna dokumentation. Därjämte bör behovet
av och förutsättningarna för att vid olika alternativ bygga ut dokumentationen
prövas. Sambandet mellan denna och övrig teknisk litteraturtjänst
bör beaktas.
372
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 11
Vid utredningen bör hänsyn las till den roll patentverket vid sidan av sin
befattning med patentärendena kan spela för den tekniska utvecklingen.
Från verkets ingenjörskår rekryteras i stor utsträckning patentexpertis till
industrin och näringslivet i övrigt. Värdet av att behovet av sådan expertis
tillgodoses genom utbildningen i patentverket bör prövas.
De sakkunniga bör överväga vilka möjligheter som det svenska patentverket
kan ha att inom PCT-planens ram erbjuda sina tjänster såsom nyhetsgranskande
och patenterbarhetsprövande institutioner. Därvid bör hänsyn
tas till det planerade nordiska samarbetet på patentområdet och till det
ömsesidiga beroende de nordiska patentverken emellan som blir en följd därav.
Undersökningen bör därför bedrivas i kontakt med de övriga nordiska
länderna.
Kommittén har under tiden januari 1968—november 1968 hållit nio sammanträden.
Kommittén har även sammanträtt med motsvarande kommittéer
i Danmark, Finland och Norge den 4 juni i Stockholm och den 22 och 23
oktober 1968 i Köpenhamn.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
11. 1968 års oljelagrings kommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1967 för
att utreda frågan rörande lagringen av oljeprodukter efter utgången av år
1969 (se Post- och Inrikes tidn. den 24 januari 1968):
Hermansson, Rune, f. d. statsråd, direktör, ordförande
Carlsson, Arne R., direktör
Danielson, Nils-Gustaf F., byråchef
Kjellström, E. Ragnar E., direktör
Orrö, Sven-Erik Orson, kansliråd
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Uddgren, Lars Y., direktör
Wadell, Henning G., direktör
Experter:
Davidsson, David E. W., byrådirektör
Holm, Erik G., f. d. avdelningsdirektör
Jonson, Lars E., hovrättsassessor
Lindgren, Claes B. L., direktör
Lundmark, Nils A. J., byrådirektör
Mellström, Åke G., direktör
Ogner, Stig V., kansliråd
Pehrzon, Lars E., direktör
Rockström, Hans E., disponent
Selin, S. Torsten, byrådirektör
373
H:ll
Riksdagsberättelsen år 1969
Sekreterare:
Lund, G. Bertil, departementssekreterare (fr. o. in. 31 januari 1968)
Lokal: Handelsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamtal
växel 22 45 00 rikssamtal växel 23 62 00
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 15
december 1967):
Skyldighet att beredskapslagra olja infördes redan år 1938 och reglerades
genom förordningen den 10 juni 1938 (nr 367) angående handel med vissa
mineraloljor. Enligt förordningen förelåg skyldighet för oljehandeln och de
inhemska oljeraffinaderierna att hålla lager motsvarande en viss procentuell
del av försäljningen under närmast föregående år. Något statsbidrag
till denna lagring utgick inte.
Genom beslut av 1957 års riksdag (prop. 144, BeU 45, 2LU 34, rskr 322
och 329) antogs ett nytt system för oljelagringen och fastställdes ett program
för lagring av mineralolja under femårsperioden 1958—1962.
Programmet innebar en övergång till fasta lagringsmål för olika varuslag.
När dessa lagringsmål fastställdes beaktades dels den mängd oljeprodukter,
som i krig beräknades komma att behövas under en viss tidsperiod — krigsreserven
— och dels vad som kunde behövas med hänsyn till olika tänkbara
störningar i oljetillförseln under fredstid — försörjningsreserven.
Kretsen av lagringsskyldiga utvidgades att omfatta även vissa förbrukare
och återförsäljare av olja. För att få till stånd en utbyggnad av skyddade
oljelagringsutrymmen infördes skyldighet för de lagringsskyldiga att i
sådana utrymmen förvara de i krigsreserven ingående kvantiteterna drivmedel,
dvs. bensin, fotogen och motorbrännolja.
För lagringsprogrammet lämnade staten bidrag i form av ränte- och
amorteringsfria lån med 20 års avskrivningstid. Detta bidrag motsvarade
60 % av den för programmet beräknade investeringskostnaden, 600 milj.
kr. Övriga kostnader för programmet skulle betalas "av de lagringsskyldiga
företagen och förutsattes bli täckta genom prissättningen på produkterna.
Efter förslag av Kungl. Maj :t godkände 1962 års riksdag riktlinjer för
beredskapslagring av olja, innefattande ett program för ökad lagring av
mineraloljor under sjuårsperioden 1963—1969 (prop. 1962: 194, BeU 68,
2LU 45, rskr 418 och 420). Till de i 1961 års priser beräknade årliga investeringskostnaderna
om 112 milj. kr. skall staten bidra med 59 milj. kr.,
medan återstoden, 53 milj. kr., finansieras genom prissättningen på olja. I
likhet med vad som gällde för lagringsprogrammet under åren 1958—1962
skall statens bidrag utgå i form av ränte- och amorteringsfria lån till de
lagringsskyldiga. Lånen skall skrivas av under en tid av 20 år. De är indexreglerade,
vilket innebär att varje års lånebelopp justeras med hänsyn till
det genomsnittliga prisläget för olja och cisterner under året före lånets
utlämnande. Den försörjningsreserv som ingick i tidigare program har ersatts
av en avspärrningsreserv avsedd att såvitt möjligt täcka en starkt beskuren
konsumtion under lika lång tid för alla oljeprodukter. Nu gällande
°ljelagringsprogram innefattar för varje oljeslag bestämda kvantiteter.
Dessa är fastställda med hänsyn till de beredskapsbehov som beräknats föreligga
vid lagringsperiodens utgång.
Bestämmelserna om den nuvarande oljelagringsskyldigheten återfinns i
374
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 11
förordningen den 31 maj 1957 (nr 343) om oljelagring m. in. (ändrad senast
1962: 629).
De åtgärder som vidtagits för beredskapslagring av olja får ses mot bakgrunden
av vårt utomordentligt starka beroende av oljan för vår energiförsörjning
och de rubbningar i tillförseln som kan uppstå vid krig eller avspärrning.
Jag vill här endast erinra om verkningarna av Suez-krisen år
1956 och kriget i Mellersta Östern i år.
Den inhemska konsumtionen av drivmedel och eldningsoljor kan väntas
stiga i rask takt. Den år 1964 tillsatta energikommittén har i sin prognos
över energibehovsutvecklingen — »Rapport rörande Sveriges energiförsörjning
1955—1985» (Fi 1967:8) — kommit fram till att förbrukningen
av importerade petroleumprodukter kan antas öka från 19 milj. m3 år 1965
till 35—36 milj. in3 år 1975 och till 43—48 milj. in3 år 1985.
Några möjligheter torde inte föreligga att fram till år 1975 förändra detta
utvecklingsmönster genom åtgärder till förmån för energislag med mindre
importkänslighet än oljeprodukter. Energikommittén har i ett av sina två
alternativ för den kommande energibehovsutvecklingen förutsatt att atomkraftproduktionen
år 1975 skulle bli 12 miljarder kilowattimmar. Inte ens
en tredubbling av denna atomkraftutbyggnad skulle helt återställa importbehovet
av olja till 1965 års nivå. Endast om olja eller naturgas påträffas
inom landet kan försörjningssituationen förbättras. En sådan tillgång torde
emellertid inte kunna få någon större betydelse för landets försörjning
förrän åtskilliga år efter upptäckten och kan därför inte påverka ett nytt
oljelagringsprogram. En omfattande beredskapslagring av importerade drivmedel
och bränslen kommer därför att behÖAms för överskådlig tid, för att
de för landets försvarsberedskap och folkhushållningen mest angelägna
energibehoven skall vara tillfredsställande tryggade i händelse av avbrott
eller inskränkning i den normala tillförseln.
Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, som är tillsynsmyndighet
för oljelagringen, har till chefen för handelsdepartementet avlämnat en utredning
med förslag om beredskapslagringen under perioden 1970—1974.
I utredningen ingår en av styrelsen upprättad försörjningsplan för drivmedel
och bränslen. Storleken av den fortsatta beredskapslagringen har bedömts
mot bakgrunden av den väntade konsumtionsutvecklingen och behovet
att säkerställa försörjningen under krig eller avbrott i den fredstida
tillförseln. Styrelsen föreslår att den närmare utformningen av programmet
för en kommande lagringsperiod utreds av särskilt tillkallade sakkunniga
innan frågan föreläggs riksdagen samt att utredningen grundas på det
material av hemlig art som styrelsen lagt fram.
Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att särskilda sakkunniga
nu tillkallas med uppgift att lägga fram förslag om beredskapslagringen av
drivmedel och bränslen efter utgången av lagringsperioden 1963—1969. I
utredningen bör ingå företrädare för staten och den del av näringslivet som
berörs av lagerhållningen. Utredningsarbetet hör bedrivas så att frågan om
den fortsatta beredskapslagringen kan underställas 1969 års riksdag.
Till vägledning för utredningsarbetet vill jag framhålla följande.
Energikommitténs mest genomarbetade prognos sträcker sig fram till år
1975. överstyrelsens utredning om en ny försörj ningsplan omfattar av
denna anledning femårsperioden 1970—1974. Som ytterligare skäl till valet
av period framhåller styrelsen att ett nytt program för beredskapslagringen
375
H: 11
Riksdagsberättelsen år 1969
bör avse en någorlunda överblickbar framtid. Detta med hänsyn till den
snabba utvecklingen inom flertalet samhällssektorer och vanskligheten på
grund därav att på längre sikt bedöma konsekvenserna för försörjningskraven
i kristider. För en längre programtid talar däremot enligt styrelsen
de lagringspliktiga företagens behov av tid för planering av erforderligt
lagringsutrymme.
Styrelsen utgår från en målsättning för försörjningsulhålligheten under
krig och avspärrning som i jämförelse med nuvarande program och med
hänsyn till behovsutvecklingen är i stort sett oförändrad. 1 fråga om bränslen
för uppvärmningsändamål föreslås dock en för krigs- och avspärrningstallen
gemensam lagerreserv. Förslaget innebär en något ökad försörjningsuthållighet
för denna sektor.
1 prop. 1962: 194 om beredskapslagring av olja föreslog jag att någon
särskild lagringsskyldighet för stadsgasindustrin inte skulle fastställas. Jag
förutsatte därvid, att överenskommelse om en frivillig lagring av förgasningsbränslen
skulle träffas mellan denna industri och tillsynsmyndigheten.
Då en sådan överenskommelse ännu inte träffats bör frågan om lagringsplikt
för råvara till stadsgas prövas om.
De petroleumgaser som i flytande form saluförs under benämningen gasol
har under senare år funnit allt större användning i Sverige. Under perioden
1960—66 ökade årskonsumtionen från ca 26 000 ton till drygt 63 000 lön.
I ett krisläge kan stora svårigheter uppstå för de industrier och hushåll som
kontinuerligt använder gasol om inte tillräckliga lager finns därav. Styrelsen
framhåller att det är angeläget att de viktigaste gasolbehoven kan tillgodoses
i en krissituation. De sakkunniga bör därför överväga behovet av att
införa lagringsskyldighet även för gasol.
1 likhet med överstyrelsen finner jag det lämpligt att man vid bedömningen
av den fortsatta lagringspolitiken tar sikte på första hälften av 1970-talet. Det bör dock stå de sakkunniga fritt att föreslå en annan tidsperiod
om de finner skäl därtill.
Jag är inte beredd att nu ta ställning till frågan om det kvantitativa målet
för beredskapslagringen. De sakkunniga bör med utgångspunkt från överstyrelsens
utredningsmaterial utarbeta olika alternativ med varierande
ambitionsnivå i fråga om mål för beredskapslagringen. De ekonomiska och
försörjningsmässiga konsekvenserna av vart och ett av dessa alternativ bör
grundligt utredas. Först då detta material föreligger blir det möjligt att ta
ställning till frågan om det kvantitativa målet för beredskapslagringen.
Den nuvarande beredskapslagringen av olja ombesörjs till övervägande
del av enskilda företag. Utredningen bör i första hand utgå från att bibehålla
denna ordning.
Med hänsyn till bl. a. behovet att få en följsam anpassning av beredskapslagren
till utvecklingen av såväl krisbehoven som den fredstida konsumtionen
anser styrelsen att man bör överväga att återgå till att fastställa den årliga
lagringsskyldigheten enligt principerna i 1938 års oljelagringsförordning,
dvs. som ett procenttal av tidigare försäljning och förbrukning. Frågan
om fasta lagringsmål eller lagring i förhållande till omsättningen bör också
enligt min mening bli föremål för de sakkunnigas prövning.
Det nuvarande oljelagringsprogrammet finansieras av staten och de lagringsskyldiga,
varvid de lagringsskyldiga förutsätts täcka sina kostnader
prisvägen. De sakkunniga bör överväga även andra metoder för den fort
-
376
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 12
satta finansieringen. Jag vill erinra om att intill år 1958 låg med vissa undantag
hela det ekonomiska ansvaret för beredskapslagringen på de lagringsskyldiga.
Vidare bör beaktas att vid nuvarande finansieringssystem konsumenterna
av oljeprodukter ytterst får vidkännas kostnaderna för beredskapslagringen.
De sakkunniga bör därför i första hand undersöka om kostnaderna
för fortsatt lagring kan tas ut genom prissättning på de olika oljeprodukterna.
Eventuella övergångsproblem får då även utredas.
Enligt gällande program förutsätts att de drivmedelslager som ingår
i krigsreserven skall förvaras i skyddade utrymmen. Det är angeläget att
denna princip bibehålls. De sakkunniga bör också särskilt uppmärksamma
frågan om en från försvars- och beredskapssynpunkt lämplig lokalisering
av lagringsutrymmen för den oskyddade lagringen. Utredningen bör i sin bedömning
härav undersöka hur en eventuell utbyggnad av anläggningar för
beredskapslagring kan utnyttjas för att vid en konjunkturell eller säsongmässig
nedgång i sysselsättningen bereda arbete för arbetslösa.
Den nödvändiga beredskapslagringen av flygdrivmedel bör liksom hittills
ombesörjas av staten.
Den nuvarande oljelagringsförordningen och övriga författningar som rör
oljelagringen bör ses över mot bakgrunden av de erfarenheter som vunnits
under den hittillsvarande tillämpningen och anpassas till den utformning,
som kan komma att föreslås för beredskapslagringen efter utgången av år
1969.
De sakkunniga bör vara oförhindrade att ta upp de övriga spörsmål, som
aktualiseras i samband med utredningsarbetet.
Eftersom det är angeläget att frågan om den fortsatta beredskapslagringen
skall kunna underställas 1969 års riksdag bör utredningsarbetet påbörjas
utan dröjsmål och bedrivas med skyndsamhet. De sakkunniga bör till ledning
för sitt arbete få tillgång till styrelsens utredning och övrigt material
av hemlig art som behövs.
Kommittén har t. o. m. november 1968 hållit tretton sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1969.
12. Kommerskollegieutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 juni 1968 för att
utreda kommerskollegiets arbetsuppgifter och organisation (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 augusti 1968):
Lundberg, Sten G. J., generaldirektör
Experter:
Leffler, Johan Olof, direktör
Lindqvist, Olle O. G., avdelningschef
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Sekreterare:
Andersson, Sune A., t. f. organisationsdirektör
Adress: Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, Box 12 225,
102 26 Stockholm 12, tel 08/23 10 30 (ordföranden)
377
H: 12 Riksdagsberättelsen år 1969
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 28
juni 1968):
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för inrikes- och utrikeshandel,
industri och bergsbruk samt hantverk och slöjd. Därjämte
handlägger kollegiet frågor som, utan att omedelbart hänföra sig till dessa
näringar, är av betydelse från allmän näringspolitisk synpunkt. Kollegiet
är vidare chefsmyndighet för bergsstaten, sprängämnesinspektionen och
statens elektriska inspektion.
Kollegiets organisation omfattar f. n. en utrikes- och utredningsavdelning,
som är indelad i tre byråer och två sektioner, samt ytterligare fyra
byråer, nämligen bergsbyrån, elektriska byrån, industribyrån och allmänna
byrån. Inom utrikes- och utredningsavdelningen utreds och behandlas utrikeshandel
och handelspolitik samt bransch- och tullfrågor. Inom bergsbyrån
handläggs frågor rörande gruv- och järnhantering, ärenden som rör
verksamheten inom bergsstaten, allmänna energi- och bränslefrågor samt
frågor rörande utnyttjande av naturtillgångar på kontinentalsockeln m. m.
Elektriska byrån handlägger ärenden angående koncessioner, säkerhetsföreskrifter
och tillsyn inom det elektriska området, provningsbestämmelser
rörande elektrisk materielkontroll, standardisering inom elområdet,
ärenden rörande elektriska inspektionens verksamhet, installatörsbehörighet,
statsbidrag och lån för upprustning av elektriska starkströmsanläggningar
m. in. Till industribyrån hör frågor, som berör övrig industri,
hantverk och slöjd, samt ärenden, som rör sprängämnesinspektionens verksamhet.
Av allmänna byråns uppgifter bör främst nämnas remissärenden
om inrikeshandel och allmänna näringsfrågor. Där handläggs vidare frågor
om kollegiets och underlydande myndigheters administration. Byrån har
en allmänt samordnande verksamhet av juridisk och administrativ natur
och svarar för utformningen av kollegiets författningar.
För att motsvara bl. a. ökade krav på planering av handelspolitiken reorganiserades
utrikes- och utredningsavdelningen den 1 juli 1966 efter beslut
av riksdagen (prop. 1966: 28, SU 40, rskr 123) på grundval av en särskild
utredning i ämnet. För främst övriga delar av kollegiet, som ej berördes
av denna omorganisation, gäller att deras framtida arbetsuppgifter
kan komma att påverkas av en rad förslag från olika utredningar, som antingen
redan avlämnats eller som i flera fall väntas framkomma successivt
under återstoden av innevarande år.
Bergsbyrån berörs sålunda av de i prop. 1968: 51 aviserade, inom finansdepartementet
pågående övervägandena för att uppnå en effektivare samordning
av prospektering, förvaltning, projektering och exploatering i fråga
om statens gruvegendom. Även resultaten av 1964 års geologiutredning,
1967 års gruvutredning angående de mellansvenska gruvornas framtid samt
gruvrättsutredningen blir av betydelse för byrån.
Elektriska byråns område påverkas av ellagstiftningsutredningens förslag
till ny ellag, SOU 1966: 39, och till lag mot radiostörningar, SOU 1966: 22,
samt av arbetet inom eldistributionsutredningen. En vidgning av byråns
kompetensområde till att omfatta även andra energifrågor kan aktualiseras
av kommande förslag från energikommittén och från 1966 års atomenergiutredning.
Industribyråns område berörs av utredningen rörande det fortsatta lokaliseringsstödet
och av arbetet inom livsmedelsstadgekommittén samt av
378
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 12
statsmakternas ställningstagande till 1962 års företagareföreningsutrednings
betänkande (prop. 1968: 61, SU 102, rskr 254). Byrån kan också komma
att beröras av utredningen rörande statens institut för hantverk och
industri, som syftar till att åstadkomma en lämplig utformning av ett organ
för statens uppgifter i förhållande till den mindre och medelstora företagsamheten.
Arbetsuppgifterna inom utrikes- och utredningsavdelningen, industribyrån
och allmänna byrån samt i viss utsträckning också övriga byråer påverkas
dessutom av de framtida anspråken på utrednings- och kontaktverksamhet
m. m., som föranleds av den ökade aktiviteten inom näringspolitiken.
Härvidlag kommer kollegiets uppgifter att få bestämmas med utgångspunkt
i verksamheten inom finansdepartementets ekonomienheter och det
till dessa knutna näringspolitiska rådet.
Här anförda omständigheter visar, att kominerskollegiets nuvarande arbetsuppgifter
omfattar ett flertal sinsemellan olikartade verksamhetsgrenar
och att kollegiets arbetsuppgifter under den närmaste tiden kan väntas undergå
avsevärda förändringar. Som redan framhölls i direktiven för 1965
års utredning om utrikes- och utredningsavdelningens organisation har avsikten
sedan länge varit att företa en allmän genomgång av kollegiets verksamhet
och organisation. Jag förordar därför, efter samråd med statsrådet
Wickman, att en särskild sakkunnig tillkallas med uppdrag att under beaktande
av nämnda förändringar överväga kollegiets arbetsuppgifter och
organisation. Ett nära samråd bör därvid ske med förut omnämnda utredningar.
Den sakkunnige bör vid framläggandet av sina förslag sträva efter
att renodla kollegiets verksamhet genom att föra över förvaltningsuppgifter
till eller från andra organ. Kollegiets organisation bör utformas så att det
blir möjligt att snabbt utvidga eller krympa verksamheten.
Den sakkunnige bör även pröva organisation och arbetsuppgifter inom
bergsstaten, sprängämnesinspektionen och statens elektriska inspektion.
Utredningsarbetet bör bedrivas med största möjliga skyndsamhet.
Utredningsarbetet inleddes först i slutet av oktober 1968. Det beräknas
pågå under hela år 1969.
379
In: 1
Riksdagsberättelsen år 1969
Inrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1968
1. Fastprisgruppen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 oktober 1966 för
att söka klarlägga förutsättningarna att på byggnadsmarknadens område
få till stånd en övergång i största möjliga utsträckning till upphandling till
fasta priser:
Tjällgren, Per Olov L., teknisk direktör, ordförande
Lindnér, Per Olof M., civilingenjör
Marknäs, N. Sigurd V., byggnadsråd
Petersson, Olof H. E., kansliråd
Ramnek, J. Lennart, direktör
Ström, Per G. A., kommunalråd
Svensson, Helge K., byggmästare
Söderström, Olle, direktör
Ödéen, Stig A. E., generaldirektör
Sekreterare:
Johanson, Ragnar, avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Lindholm, Nore J., ingenjör
Arbetsgruppen har under tiden november 1967—maj 1968 hållit sex sammanträden.
Arbetsgruppen har den 9 maj 1968 avgett betänkandet »Fixt pris inom
byggbranschen» (Stencil In 1968: 1).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Konfliktdirektivutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1967 för
att utreda frågor om vissa samhällsåtgärder vid arbetskonflikt (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 december 1967):
Ryman, Sven-Hugo G., utbildningschef
Experter:
Bergström, Olov W., länsarbetsdirektör
Gustafsson, Stig G., förbunds jurist
380
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 2
Johansson, Kjell Å. M., förhandlingsdirektör
Kjellgren, Ove I., förbundsjurist
Landström, Sten-Sture H., direktör
Lindström, Gunnar, direktör
Tobisson, Lars F., direktör
Sekreterare:
Lunning, Lars G. H., hovrättsfiskal
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
8 december 1967):
Sedan länge har i vårt land den grundsatsen ansetts gälla att samhället
bör stå neutralt vid konflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare på den
privata arbetsmarknaden. Denna neutralitet har i vissa fall kommit till direkt
uttryck i bestämmelser om samhällets åtgärder mot arbetslöshet.
Enligt 37 § förordningen den 14 december 1956 (nr 629, omtryckt 1964:
495) om erkända arbetslöshetskassor får sålunda kassaersättning för tid
då arbetskonflikt råder inte utges till den som är direkt indragen i konflikten,
dvs. deltar i strejk eller är föremål för lockout, och inte heller till den
som eljest blivit arbetslös i anledning av konflikten och vilkens löne- och
anställningsvillkor skäligen kan antas röna inverkan av konflikten. Dessa
bestämmelser, de s. k. konfliktdirektiven, förklaras av att staten bidrar till
de erkända arbetslöshetskassornas kostnader. Likalydande konfliktdirektiv
ges i 101 § arbetsmarknadskungörelsen den 3 juni 1966 (nr 368) såvitt avser
arbetslöshetshjälp, dvs. beredskapsarbete, arkivarbete, musikerhjälp och
kommunalt kontantunderstöd.
I fråga om arbetsförmedling anges däremot uttryckligen i arbetsmarknadskungörelsens
5 § att den bedrivs oberoende av arbetskonflikt mellan
arbetsgivare och arbetstagare. Förmedlingsorganet skall emellertid underrätta
den arbetssökande om konflikten. Eftersom sökanden inte går miste
om ersättning från arbetslöshetskassa eller arbetslöshetshjälp om han vägrar
anta arbete på en arbetsplats där en lovlig konflikt råder, innebär själva
arbetsanvisningen inget neutralitetsbrott.
De författningsbestämmelser som ger ledning i frågan om samhällets
neutralitet vid arbetskonflikter och som jag här har redogjort för går alla
tillbaka till beslut efter de politiska striderna under 1920-talet och vid 1930-talets början om arbetslöshetspolitikens utformning (om konfliktdirektiven
se särskilt prop. 1933: 211 s. 63 och 77, 1933: 216 s. 5 och 15 samt 1934: 38
s. 43).
Väsentliga förändringar har sedan dessa regler antogs inträtt på arbetsmarknaden
och i samhället i övrigt.
Systemet med centrala förhandlingar som berör stora områden av arbetsmarknaden
kan vid en konflikt medföra att lönevillkoren för ett mycket
stort antal anställda som blir indirekt arbetslösa påverkas av konflikten.
De gällande konfliktdirektiven kan då medföra att stora grupper arbetslösa
ställs utan kassaersättning och arbetslöshetshjälp.
Det ankommer på arbetsmarknadsstyrelsen att meddela närmare bestämmelser
om tillämpningen av konfliktdirektiven och så har också skett, bl. a.
vid metallkonflikten år 1945 och livsmedelskonflikten år 1953. Erfarenheterna
från dessa konflikter och insikten om de sannolikt mycket långtgå
-
381
In: 2
Riksdagsberättelsen år 1969
ende svårigheter som kunnat uppstå om den varslade storkonflikten våren
1966 hade brutit ut har emellertid lett mig till uppfattningen att tillämpningsföreskrifter
inte är till fyllest utan att själva konflikt direktiven nu bör
ses över. Jag föreslår att en särskild utredning härom kommer till stånd.
Utredningen bör kartlägga bakgrunden till gällande konfliktdirektiv. Den
bör vidare undersöka hur dessa direktiv har tillämpats vid inträffade arbetskonflikter.
I de övriga nordiska länderna finns bestämmelser om ersättning genom
arbetslöshetsförsäkring vid arbetskonflikt, vilka på olika sätt avviker från
de svenska. Utredningen bör söka vinna kännedom om de motiv som ligger
bakom de andra nordiska ländernas bestämmelser och om erfarenheter som
vunnits vid tillämpningen av dem. Det bör också klarläggas om andra länder
med arbetsmarknadsförhållanden som är jämförliga med våra har konfliktdirektiv
som kan tjäna till ledning för utredningen.
Utredningen bör särskilt ta sikte på att undersöka hur konfliktdirektiv
bör utformas med hänsyn till förhållandena vid en storkonflikt på den
svenska arbetsmarknaden.
I första hand bör klarläggas vilka arbetsmarknadspolitiska åtgärder som
vid en konflikt måste anses som neutralitetsbrott. Som nämnts i det föregående
ger arbetsmarknadskungörelsen i detta avseende ledning endast i fråga
om arbetslöshetshjälp och arbetsförmedling. Härutöver bör prövas om och
i vad mån utbildningsbidrag och vissa lån i samband därmed samt flyttningsbidrag
bör utgå vid konflikt. Särskild uppmärksamhet bör i detta sammanhang
ägnas sådana arbetsmarknadspolitiska åtgärder som vidtas för
handikappade, främst arbetsvärd och skyddad sysselsättning, näringshjälp
samt bidrag och lån till anskaffning av motorfordon till handikappade. De
handikappade bör enligt min mening så långt som möjligt skyddas mot
olägenheterna av en arbetskonflikt.
Men också samhällets direkta ingripande för att skydda mot nöd bör behandlas
i detta sammanhang. Den vedertagna formen härför är socialhjälpen.
Kommun är under vissa förutsättningar skyldig att lämna socialhjälp.
Sådan obligatorisk socialhjälp skall lämnas till vuxen person som på grund
av ålderdom, sjukdom, lyte eller eljest bristande kropps- eller själskrafter
inte kan försörja sig genom arbete. Minderårig, som är medellös och inte
får sina behov tillgodosedda på annat sätt, är berättigad till obligatorisk socialhjälp,
som vanligtvis avvägs så att den täcker även kostnad för vård
som lämnas av någon av föräldrarna eller annan person. Frivillig socialhjälp
får meddelas enligt grunder som kommunen själv bestämmer. Med
stöd härav kan skiftande hjälpbehov tillgodoses. Hjälp kan lämnas till friska
arbetsföra personer om det anses erforderligt. Vid meddelandet av frivillig
socialhjälp under arbetskonflikt ankommer det således på kommunerna
att bedöma vilka behov som skall tillgodoses för att de konfliktberörda
skall kunna leva under drägliga förhållanden utan att hjälpen kan anses
utgöra neutralitetsbrott.
Vid den prövning av samhällsåtgärder vid konflikt som jag förordar bör
förutsättningarna för frivillig socialhjälp vid arbetskonflikter utredas. Det
är önskvärt att enhetliga bestämmelser eller riktlinjer för kommunernas
åtgärder i detta avseende kommer till stånd.
Arten och omfattningen av de olika samhällsåtgärderna vid arbetskonflikt
bör prövas med beaktande av frågan om skilda grupper av konflikt
-
382
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 4
berörda kan behandlas olika, t. ex. så att vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder
står öppna endast för dem som indirekt berörs av en konflikt.
Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på att förslag skall kunna föreläggas
1968 års höstriksdag.
Experterna har deltagit i alla förekommande frågor. Utredningen har hållit
fem sammanträden. Den sakkunnige och sekreteraren har sammanträffat
med ett sjuttiotal företrädare för myndigheter, organisationer och kommuner
inom arbetsmarknaden och socialvården samt företagit en sex dagars
studieresa till Helsingfors, Köpenhamn och Oslo.
Utredningen har den 4 september 1968 avgett betänkandet »Konfliktdirektiv»
(SOU 1968: 37).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1969
3. Utlänningsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1961 för
att verkställa översyn av utlänningslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 4 januari 1962):
Lännergren, E. Bengt, justitiekansler, ordförande
Hedin, Carl-Eric, lantbrukare, led. av II kamm.
Hellner, Eskil M., expeditionschef
Lindahl, Essen, direktör, led. av II kamm.
Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av II kamm.
Segerstedt Wiberg, Ingrid, journalist, led. av I kamm.
Sekreterare:
Tjernberg, K. V. Harry, hovrättsassessor
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr, 111 28 Stockholm, tel. 21 38 57
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 37.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tio
sammanträden.
Utredningen avser att år 1969 avge förslag till harmonisering av den
svenska utlänningslagstiftningen till EEC-lagstiftningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
4. Bgggindustrialiseringsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 november 1964 för
att utreda frågan om åtgärder till främjande av byggnadsbransch^^ industrialisering
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 november 1964):
Cederwall, Gustav F. E., landshövding, ordförande
383
in: 4
Riksdagsberättelsen år 1960
Bergman, Per R., direktör, led. av II kamm.
Holm, Lennart J., professor
Jönsson, Börje N., andre förbundsordförande
Källenius, Sten I. R., direktör, f. d. riksdagsman
Tobé, Erik I., överlantmätare, led. av II kamm.
Experter:
Ahrbom, Nils O., professor
Bernhard, Harry B., överingenjör
Blomgren, Boris W., direktör
Dahlberg, Erik E., arkitekt
Henriksson, Gunnar A., professor
Håkansson, Hans E. V., departementsråd
Leo, Gunnar P., direktör
Svenson, S. Göte, t. f. planeringschef
Huvudsekreterare:
Westin, J. Olle, civilingenjör
Sekreterare:
Andersson, Sven-Åke V., fil. kand.
Bergman, Per-Axel V., civilingenjör
Ericson, Gösta, arkitekt
Öh, Tage E., sekreterare
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr, 111 28 Stockholm C, tel. 11 80 38
Direktiven för utredningen, se 1965:1 In 30.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit elva
sammanträden.
Utredningen har den 11 oktober 1968 avgett betänkandet »Upphandling
av stora bostadsprojekt» (SOU 1968: 43).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
5. Låneunderlagsgruppen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1964 för
att utreda förhållandet mellan låneunderlag och pantvärde för bostadslån
samt däremot svarande produktionskostnader:
Svenson, S. Göte, t. f. planeringschef, ordförande
Andersson, Sven-Åke V., fil. kand. (t. o. m. den 30 september 1968)
Bernhard, Plarry B., överingenjör
Billström, P. O. Fritliiof, byråchef
Johansson, Bengt Iv. Å., departementssekreterare
Mildner, Erwin A., fil. lic. (fr. o. m. den 1 oktober 1968)
Experter:
Almqvist, Sven A. T., ingenjör
384
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 6
Danielson, K. Harry, ingenjör
Ivarsson, I. Holger, avdelningsdirektör
Jar gin, Ingvar, ingenjör
Johnsson, Sten B. ingenjör
Linden, Yngve T., byrådirektör
Sekreterare:
Rosberg, K. Gnstav A., byrådirektör
Lokal: Statistiska Centralbyrån, Bo-byrån, Linnégatan 87, 102 50 Stockholm
27, tel. 63 05 60 (sekreteraren)
Gruppen har under år 1968 avlämnat PM för gruppbyggda småhus år 1966
(Stencil In 1968: 4) och PM för flerfamiljshus år 1967 (Stencil In 1968: 5).
Arbetsgruppen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fyra
sammanträden.
Arbetsgruppen beräknas fortsätta sin verksamhet under hela år 1969.
6. Expertgruppen för regional utredningsverksamhet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att i
anslutning till lokaliseringsberedningens verksamhet dels biträda vid uppläggning
av regional utredningsverksamhet, särskilt i vad avser uppgiftsfördelning
samt metodologisk samordning och utveckling, dels biträda forskningsberedningen
med att samla informationer om och föreslå koordinering
av forskningsverksamheten samt definiera forskningsbehov i lokaliseringsfrågor.
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör, ordförande
Canarp, Curt S. T., byråchef
Ekström, Bert O., sekreterare
Godlund, Sven A. I., professor
Höök, Erik S. V., planeringschef
Meidner, Rudolf A., fil. dr
Svenson, S. Göte, t. f. planeringschef
Wirén, Erik T., arkitekt
Förordnade att biträda expertgruppen:
Andersson, Åke E., byrådirektör
Bentzel, Ragnar H., professor
Bylund, B. Erik H., professor
Fastbom, E. Lennart, planeringschef (t. o. m. den 30 juni 1968)
von Hofsten, Erland A. G., byråchef
Holm, Per, fil. lic.
Hägerstrand, S. Torsten E., professor
Jakobsson, N. Arne I., planeringsdirektör
Jungen, Rune, fil. kand.
13 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
385
In: 6
Riksdagsberättelsen år 1969
Karlsson, G. Georg, professor
Kristensson, Folke, professor (t. o. m. den 30 juni 1968)
Nordström, Lars E., pol. mag. (fr. o. m. den 1 juli 1968)
Odhnoff, Jan E., docent (fr. o. m. den 1 juli 1968)
Rundblad, Bengt G., docent (fr. o. m. den 1 juli 1968)
Salomonsson, Ove G. V., byrådirektör (t. o. m. den 30 juni 1968)
Thorngren, S. Bertil, ekon. lic. (fr. o. m. den 1 juli 1968)
Thufvesson, Bengt E., departementssekreterare (fr. o. in. den 1 juli 1968)
Törnqvist, Gunnar E., professor
Westerståhl, H. Jörgen, professor (fr. o. m. den 1 juli 1968)
Sekreterare:
Olsson, Rune I., departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Engdahl, K. Anders F., fil. stud. (fr. o. m. den 1 maj 1968)
Herlitz, Claes A., fil. mag.
Liljeström, Lars-Erilt, l:e länsaktuarie (fr. o. m. den 20 mars 1968)
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00/1808
(sekreteraren), 10 81 23 (Engdahl), 10 46 21 (Herlitz), 10 47 39 (Liljeström)
Expertgruppen
har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit fem
sammanträden. Expertgruppen har den 20 maj avlämnat betänkandet »Statistikbehov
och statistikproduktion för regionala utredningar» (SOU 1968:
29). Expertgruppens utredningsverksamhet är fördelad på arbetsgrupper
angående regionala näringslivs- och befolkningsprognoser, glesbygdsproblem,
urbaniseringsprocessen och storstadsproblem samt lokaliseringspolitikens
effekter m. m. Från de till expertgruppen anknutna forskningsprojekten
om urbaniserings- respektive glesbygdsfrågor har inletts en publicering
av resultat i form av preliminära rapporter.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
7. Låginkomstutredning en
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1965 för att
kartlägga låginkomstgrupperna och belysa deras problem (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 december 1965):
Meidner, Rudolf A., fil. dr.
Experter:
Edgren, Gösta A., avdelningschef
Faxén, Karl-Olof, docent
Hellström, Mats, fil. kand., led. av II kamm.
von Hofsten, Erland A. G., byråchef
Holm, J. Lennart, professor
386
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 8
Holm, Magnus, fil. kand.
Johansson, Sten R., fil. lic.
Ohlsson, Ingvar D., pol. mag.
Svennilson, Ingvar S., professor
Söderström, Lars, e. universitetslektor (fr. o. m. den 1 januari 1969)
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Sekreterare:
Holmberg, Per H. A., fil. kand.
Biträdande sekreterare:
Weibo, Björn S., departementssekreterare
Lokal: Ferkens gränd 1 (postadress: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10
Stockholm 2), tel. 21 61 07, 21 61 09, 21 61 14, 21 51 58
Direktiven för utredningen, se 1967: 27
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sju sammanträden.
De igångsatta undersökningarna rörande den svenska befolkningens
fördelning med avseende på inkomster, utbildning, sjuklighet m. m.
har fortsatt. Vidare har en undersökning som syftar till en kartläggning av
befolkningens levnadsnivå påbörjats.
Utredningen har i mars 1968 överlämnat en preliminär rapport rörande utredningens
arbete jämte vissa statistiska uppgifter.
Under våren 1969 avser utredningen att avlämna ett delbetänkande vari
vissa resultat av kartläggningsarbetet kommer att redovisas.
Utredningens arbete kommer att pågå under hela år 1969.
8. KS A-utredning en
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1966 för att
utreda frågor om kontant stöd vid arbetslöshet (se Post- och Inrikes tidn.
den 15 juni 1966 och den 22 april 1967):
Bengtsson, S. B. Ingemund, kontorsföreståndare, led. av II kamm., ordförande
Baude,
Annika M. C., utredningssekreterare
Bäck, Karl-Axel, kassaföreståndare
Carlson, K. Sören, borgarråd
Elf, G. Algot, kassaföreståndare
Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av II kamm.
Nordgren, Hans P. W., skräddarmästare, f. d. riksdagsman
Petersson, Erik Filip T., rektor, f. d. riksdagsman
Petersson, Olof H. E., kansliråd
Sandell, H. M. Viola, inspektör, led. av II kamm.
Svensson, Inge G., direktörsassistent
387
In: 8
Riks dag sb er ätt elsen år 1969
Experter:
Bengtson, Sven F., sekreterare (fr. o. m. den 25 januari 1968)
Cosmo, Ingemar O., hovrättsassessor (fr. o. in. den 16 oktober 1968)
Erici, Bernt H., byråchef
Jönsson, J. Ove, byråchef
Ljungholm, Kurt A., byråchef
Stark, Hans-Olov, t. f. departementsråd (fr. o. m. den 15 juli 1968)
Strandberg, Margit I., byrådirektör
Tobisson, Lars F., direktör (fr. o. in. den 22 april 1968)
Wernlund, Stig, kansliråd (fr. o. m. den 20 november 1968)
Sekreterare:
Harland, N. D. Eyvind, byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Hedin, Bernt L., förste byråsekreterare
Lokal: Sveavägen 13—15, 10 tr., 111 57 Stockholm, tel. 21 93 61, 21 93 62
Direktiven för utredningen, se 1967: 28, 1968: 9.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit åtta
sammanträden under sammanlagt elva dagar och företagit en studieresa
till Norge. Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med olika grupper
av experter samt med representanter för berörda myndigheter och organisationer.
Utredningen beräknar under år 1969 avge ett huvudbetänkande med förslag
till former för kontant stöd vid arbetslöshet.
9. Arbetsgruppen för invandrarfrågor
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 januari 1966 för
att kartlägga de sociala, kulturella och andra problem, som möter utlänningar
vilka invandrat till Sverige, samt att överväga vilka åtgärder som
bör vidtas för att underlätta deras anpassning i det svenska samhället:
Öberg, Kjell N. A., ambassadör, ordförande
Dennis, Bengt, kansliråd
Fors, Åke Hj., kansliråd
Larsson, Åke E., jur. dr.
Bibbing, Manfred E., departementsråd
Experter:
Gottfarb, Inga M., fil. mag.
Sparring, Leena K., civ.-ek.
Sekreterare:
Redemo, Arne A. B., redaktör
Biträdande sekreterare:
388
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 10
Widgren, Jonas, fil. kand.
Economou, Dimitris (fr. o. m. den 1 oktober 1968)
Lokal: Drottninggatan 20, Box 16142, 103 23 Stockholm 16, tel. 23 05 70
Arbetsgruppen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit åtta
sammanträden.
Arbetsgruppen har fortsatt utgivningen av invandrarbroschyrerna. En
spansk och en turkisk broschyr har utkommit och en tjeckoslovakisk är under
utgivning. Sammanlagt har invandrarbroschyrer tryckts på åtta språk.
Invandrarhandboken Ny i Sverige kommer ut i en omarbetad upplaga i början
av 1969. På många orter med ett stort inslag av invandrare bär lokala
informationscentraler inrättats, vilka arbetsgruppen samarbetar med. Arbetsgruppen
har ordnat korta kurser för tolkar på finska, serbokratiska, grekiska
och turkiska språken. Vidare har arbetsgruppen medverkat till en
vandringsutställning och en stillfilm har gjorts. En journalist har anställts
för att hjälpa massmedia med information i invandrarfrågorna.
Arbetsgruppen kommer att fortsätta sin verksamhet under första hälften
av år 1969. Dess fortsatta verksamhet blir beroende av den centrala utlänningsmyndighetens
organisation.
10. Delegationen för bostadsfinansiering
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1966
med uppgift att bereda och avge förslag avseende vissa spörsmål och ärenden
som äger samband med bostadsbyggandets finansiering:
Tilert, C. Reidar, statssekreterare, ordförande
Eklöf, Kurt G. A., riksbanksdirektör
Elison, Magnus L., byråchef
Feldt, Kjell-Olof, statssekreterare
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör
Svenson, S. Göte, t. f. planeringschef
Experter:
Carlsson, G. Arne V., länsbostadsdirektör (fr. o. m. den 1 maj 1968)
Jirlow, Ulf D., länsbostadsdirektör (t. o. m. den 13 juni 1968)
Waldau, Göran O. O., departementsråd (t. o. m. den 13 juni 1968)
Sekreterare:
Westin, J. Olle, civilingenjör
Bitr. sekreterare:
Nilsson, Kerstin E., byggnadsingenjör
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00/
1222 (sekreteraren)
Direktiven för delegationen, se 1967: 30.
Delegationen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sju
389
In: 10
Riksdagsberättelsen år 1969
sammanträden. Delegationen har vid flera tillfällen haft överläggningar
med kreditinstituten om kreditförsörjningen till 1968 års bostadsbyggande.
Delegationen har den 13 juni 1968 avlämnat betänkandet »Bostadsbyggandets
planering och kreditförsörjning» (SOU 1968: 30).
Delegationen beräknas arbeta under hela år 1969.
11. Västsvenska skogsindustriutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1966 för
att undersöka förutsättningarna för lämpliga lokaliseringar av sågverksoch
massaindustrier till västra Sverige med hänsyn till råvarutillgång, transportmöjligheter,
arbetskraftstillgång och andra inverkande faktorer:
Lemne, Mats H., landshövding, ordförande
Godlund, Sven A. I., professor
Nilsson, Nils-Erik, professor
Olsson, Rune I., departementssekreterare
Söderström, Göran V., överjägmästare
Experter:
Schotte, Lennart J. H., docent (fr. o.m. den 26 april 1968)
von Segebaden, Gustaf O. U., försöksledare
Sekreterare:
Frid, Sven Rune, planeringsdirektör
Lokal: Länsstyrelsen, Fack, 65101 Karlstad, tel. 054/500 40 (sekreteraren)
Utredningen
har under år 1968 hållit åtta sammanträden. Dessutom har
sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper inom utredningen.
Utredningen har avgett utlåtande över underställd stadsplan för del av
Värö kommun och i det sammanhanget redovisat en undersökning rörande
lokaliseringsalternativ för massa- och pappersindustrier i södra och västra
Sverige, sett från vattenförsörjnings- och vattenvårdssynpunkt.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1969.
12. Expertgruppen för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1967 för
att i anslutning till sysselsättningsberedningens verksamhet ta initiativ till
och biträda beredningen vid uppläggning av utredningsverksamhet i frågor
rörande arbetsmarknadspolitikens verkningar:
Meidner, Rudolf A., fil. dr, ordförande
Arvidsson, Guy N. A., professor
Canarp, Curt S. T., byråchef (fr. o. m. den 2 februari 1968)
390
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 14
Dahlström, Gösta E., fil. lic.
Danielsson, Georg, utredningssekreterare (fr. o. m. den 2 februari 1968)
Högberg, K. Gunnar, pol. mag.
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör (t. o. m. den 1 februari 1968)
Rydén, Jan E., avdelningschef
Waldau, Göran O. O., departementsråd
Experter:
Niklasson, ö. O. Harald, fil. lic.
Wadensjö, Eskil W., civilekonom
Sekreterare:
Silenstam, N. Per A., pol. mag.
Lokal: Institutet för arbetsmarknadsfrågor, Sveavägen 63, 3 tr., 113 59
Stockholm, tel. 32 06 02, 32 Öl 05 (sekreteraren)
Expertgruppen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sex
sammanträden. En undersökning av omskolningsverksamhetens kostnader
och intäkter pågår, och en studie av immigrationens ekonomiska effekter har
påbör j ats.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
13. Utredningen rörande underlaget för debitering
av bgggnadsforskningsavgift
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 mars 1967 med
uppdrag att utreda frågor om underlaget för debitering av byggnadsforskningsavgift
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 april 1967):
Hultström, Leif A. I., överdirektör, ordförande
Eriksson, Olof, teknisk direktör
Sekreterare:
Segerfalk, I. Bertil T., departementssekreterare
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1968: 15.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tre sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1969.
14. Servicekommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 april 1967 med
uppgift att behandla vissa frågor angående service i bostadsområden (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):
Odhnoff, E. Camilla, statsråd, ordförande
391
In: 14
Riksdagsberättelsen år 1969
Dalén, Ingrid K., byrådirektör
Eriksson, I. Seved, byrådirektör
Jussil, Sune K., byrådirektör
Lundahl, Ingrid L., forskningssekreterare
Lundevall, Owe N. A., direktörsassistent
Nettelbrandt, A. Cecilia, fru, led. av II kamm.
Norberg, Erik, direktör
Sigurdsen, Gertrud, sekreterare, led av II kamm. (fr. o. in. den 16 maj 1968)
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm.
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Sekreterare:
Thiberg, Sven, forskningsledare
Bitr. sekreterare:
Gradin, Anita, departementssekreterare, led. av II kamm. (t. o. m. den 31
maj 1968)
Leion, Anders, civilekonom (fr. o. m. den 1 juni 1968)
Lokal: Institutionen för byggnadsfunktionslära, Tekniska högskolan, Teknikringen
72, 114 28 Stockholm, tel. 23 65 20 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: 16.
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 18
sammanträden. Arbetet inom kommittén var fram till september 1968 inriktat
på en sammanställning av normer och riktvärden för boendeservicen.
I september 1968 publicerades denna sammanställning som betänkandet
»Boendeservice 1» (SOU 1968:38). I det fortsatta arbetet överväger kommittén
vilka åtgärder — statliga såväl som kommunala — som bör vidtas
för att underlätta utbyggnaden av boendeservicen.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1969.
15. Sakkunniga i gemensam nordisk kommitté för utredning av förutsättningarna
för enhetlig nordisk utlänningslagstiftning m. in.
(nordiska kommittén för utlänningslagstiftning)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1967 för att
deltaga i en för Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge gemensam
kommitté för utredning av förutsättningarna för en enhetlig nordisk utlänningslagstiftning
och en samstämmig nordisk utlänningspolitik:
Källner, Claes-Göran G., t. f. departementsråd
Bundsen, Sven E. F., byråchef
Sekreterare:
Tjernberg, K. V. Harry, hovrättsassessor
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr., 111 28 Stockholm, tel. 21 38 57 (sekreteraren)
-
392
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 16
Kommittén har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit ett sammanträde.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1969.
16. Arbetsgruppen för glesbygdsfrågor
Sammansatt av företrädare för berörda departement, Svenska kommunförbundet
och Svenska landstingsförbundet för att pröva och successivt
lägga fram förslag till åtgärder för att förbättra levnadsförhållandena för
befolkningen i glesbygden, främst vad gäller den samhälleliga servicen.
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör, ordförande (t. o. m. den 12 december
1968)
Petersson, Olof H. E., kansliråd, ordförande (fr. o. m. den 13 december
1968)
Backman, Gösta B., kansliråd
Fors, Åke Hj., kansliråd
Jansson, Helmer G., landstingsdirektör
Johansson, Allan E., departementsråd
Johansson, Bengt K. Å., departementssekreterare
Larsson, Åke E., jur. dr
Ribbing, Manfred E., departementsråd
Sahlström, Sven C., departementssekreterare
Ågren, Lars O., direktör
Sekreterare:
Norrbom, N. Claes-Eric, avdelningsdirektör
Lokal: Birger Jarls torg 11 (postadress: Inrikesdepartementet, Fack,
103 10 Stockholm 2), tel. 20 87 56 (sekreteraren)
Arbetsgruppen har fortsatt genomgången av olika serviceområden för
att undersöka möjligheterna att effektivisera samhällets nuvarande stöd
åt glesbygdsbefolkningen. På gruppens förslag har inrättats två särskilda
glesbygdskonsulentbefattningar. För att finna lösningar på de speciella
glesbygdsproblemen inom åldrings- och handikappvården har en försöksverksamhet
påbörjats. Vidare har medel anvisats i syfte att stimulera till
ökat hemarbete.
Inom kommunikationsdepartementet har i samråd med bl. a. glesbygdsgruppen
utarbetats en modellplan för Vilhelmina kommun i syfte att ge
anvisningar om hur en tillfredsställande transportförsörjning kan ordnas
inom en glesbygdskommun. I fråga om varuförsörjningen har en delutredning
utförts av en särskild arbetsgrupp inom handelsdepartementet.
Arbetsgruppen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit åtta
sammanträden.
Arbetsgruppen beräknar fortsätta sin verksamhet under hela år 1969.
13f Bihang till riksdagens protokoll 1969.1 samt.
Riksdagsberättelsen
393
In: 17
Riksdagsberättelsen år 1969
17. Byggarbetskraftsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för
att utreda behovet av arbetskraft m. m. inom byggnads- och anläggningsverksamheten
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1967):
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör, ordförande
Beckman, Rune G., kansliråd
Jönsson, Börje N., andre förbundsordförande
Sjöbeck, J. Christian, direktör
Waldau, Göran O. O., departementsråd
Experter:
Pettersson, Björn G., ombudsman (fr. o. in. den 15 januari 1968)
Sundström, Hans R., intendent (fr. o. m. den 15 januari 1968)
Sekreterare:
Borg, Sten O., forskningssekreterare (fr. o. in. den 15 januari 1968)
Lokal: Konjunkturinstitutet, Box 1756, 111 87 Stockholm, tel. 24 07 40
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: 19.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sju
sammanträden.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1969.
18. Byggplaneringsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för
att utreda frågor om planering av byggnads- och anläggningsverksamhetens
omfattning och inriktning (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober
1967):
Tilert, Ch. Reidar, statssekreterare, ordförande
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör
Sjönander, Bo Jonas, budgetchef
Svenson, S. Göte, t. f. planeringschef
Experter:
Källner, Claes-Göran G., t. f. departementsråd (fr. o. m. den 28 maj 1968)
Waldau, Göran O. O., departementsråd (fr. o. m. den 28 maj 1968)
Thufvesson, Bengt E., departementssekreterare (fr. o. m. den 28 maj 1968)
Sekreterare:
Spendrup, K. Aksel, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 januari 1968)
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00/
1704 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968: 20.
394
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 19
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit åtta
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
19. Utredningen om förhandlingsrätt för arbetstagarorganisation
beträffande pensionerade medlemmar
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 december 1967 för
att utreda frågan om förhandlingsrätt för arbetstagarorganisation beträffande
pensionerade medlemmar (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december
1967):
Bexelius, Ernst G. B., f. d. generaldirektör
Experter:
Forstadius, Erik L. W., direktör
Gustafsson, Stig G., förbundsjurist
Kalén, Olof H., lönedirektör
Kjellgren, Ove I., förbundsjurist
Lundberg, Gunnar E. B., direktör
Sekreterare:
Edlund, Sten E:son, docent, hovrättsassessor, tel. 54 30 23
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet
den 8 december 1967):
Förhandlingsrätt enligt lagen den 11 september 1936 (nr 506) om förenings-
och förhandlingsrätt innefattar rätt att påkalla förhandling om
reglering av anställningsvillkoren och förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare
och arbetstagare. Förhandlingsrätt tillkommer å ena sidan arbetsgivaren
eller arbetsgivareförening där arbetsgivaren är medlem och å andra
sidan förening av arbetstagare. Förhandlingsrätt för den ena parten
medför förhandlingsplikt för motparten. Denne blir skyldig att inställa
sig vid förhandlingssammanträde och vid behov lägga fram motiverat förslag
till lösning av förhandlingsfrågan.
Av lagen framgår inte i vilken omfattning förhandlingsrätt föreligger
beträffande pensionsvillkor. Denna fråga har inte heller kommit under
arbetsdomstolens eller annan domstols prövning. Så mycket torde dock
vara klart att en arbetstagarorganisation har förhandlingsrätt beträffande
pensionsvillkor för sådana medlemmar som alltjämt är i arbetsgivarens
tjänst, dvs. är arbetstagare. Detta innebär att pensionsvillkoren anses innefattade
i anställningsvillkoren eller förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare
och arbetstagare. Däremot är det tveksamt om en förening av arbetstagare
har förhandlingsrätt beträffande pensionsvillkor för medlemmar
som står kvar i föreningen även sedan de har pensionerats.
Den allmänna försäkringen täcker hela arbetsmarknaden. Försäkringen
är såvitt rör tilläggspensioneringen uppbyggd på det sättet att nuvarande
yngre och medelålders arbetstagare kan komma upp till fulla pensionsför
-
395
In: 19 Riks dag sb er ätt ds en år 1969
måner, medan de äldre arbetstagarnas och än mer de redan pensionerades
möjligheter att ta tilläggspension är begränsade. Enligt centrala överenskommelser
mellan arbetsmarknadens parter torde f. n. omkiäng 800 000
aktiva arbetstagare och 300 000 pensionärer ha rätt till pension som kompletterar
pensionen i den allmänna försäkringen. Dessutom förekommer
anordningar för pension vilka är begränsade till vissa branscher eller företag
och som ofta är av understöds- eller gåvokaraktär. Pensionerna finansieras
antingen genom försäkring i försäkringsinrättning eller på så sätt
att de betalas direkt av arbetsgivaren eller ur en pensionsstiftelse som arbetsgivaren
bildat.
Till grund för önskemålen om förhandlingsrätt beträffande pensionärernas
pensionsvillkor ligger uppfattningen att arbetstagarorganisationerna
i fråga om särskilda pensionsförmåner utöver dem som utgår från den
allmänna försäkringen har ett berättigat intresse av förhandlingar om
exempelvis dyrtidskompensation, omreglering av pensionsvillkor och tolkning
av gällande pensionsbestämmelser.
Personalpensionsförmånerna inom det statliga arbetsmarknadsområdet
bestäms ännu — med endast vissa undantag — i offentligrättslig ordning
i avvaktan på ett blivande pensionsavtal. Frågan om pensionsvillkor har för
såväl personal i tjänst som pensionärer hittills behandlats av statens avtalsverk
och arbetstagarnas organisationer i samband med löneförhandlingarna.
Resultatet har redovisats i den formen att parterna förklarat sig
ha uppnått enighet om att avtalsverket skall hos Kungl. Maj :t hemställa
om författningsändringar av viss innebörd. På den privata arbetsmarknaden
förekommer överläggningar mellan arbetsgivarna och arbetstagarorganisationerna
om utgående pensionsförmåner i samband med de ordinarie
löneförhandlingarna.
Mot denna bakgrund bör utredningen undersöka behovet av särskilda
lagstiftningsåtgärder med ändamål att tillförsäkra arbetstagarnas organisationer
förhandlingsrätt för pensionerade medlemmar beträffande villkoren
för pension som utgår vid sidan av den allmänna försäkringen.
Det bör undersökas om en sådan utvidgning av den lagstadgade förhandlingsrätten
återverkar på andra delar av den arbetsrättsliga lagstiftningen,
bl. a. i fråga om föreningsrättens omfattning och innebörden i begreppet
kollektivavtal. Utredningen bör undersöka i vad mån principiella
ändringar i dessa eller andra avseenden behöver vidtas i den arbetsrättsliga
lagstiftningen om arbetstagarorganisation får förhandlingsrätt beträffande
pensionärernas villkor. Vidare bör övervägas om sådana ändringar
kan genomföras och om de skulle föra längre än som kan anses motiverat
av ett eventuellt behov av sådan förhandlingsrätt.
Vid bedömningen av den arbetsrättsliga regleringen på detta område bör
inte förbises att rådande ordning förutsätter att parter, som inte blir ense
vid förhandling, i allmänhet kan tillgripa de stridsåtgärder som är tillåtna
i sådana fall.
Om utredningen finner att förhandlingsrätt beträffande pensionärernas
villkor bör införas, bör utredningen uppmärksamma frågan om detta påkallar
ändringar i lagstiftningen om de offentliga tjänstemännen.
Utredningen bör anförtros åt en särskilt tillkallad sakkunnig som bör
biträdas av experter från bl. a. arbetsmarknadens parter.
396
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 20
Fram till november 1968 har hållits tre allmänt orienterande sammanträden
med experterna och organisationsfunktionärer som biträtt dessa.
Vidare har förekommit ett antal sammanträffanden med andra representanter
för arbetsmarknaden i syfte att kartlägga vad som kan sammanfattas
som de arbetsmarknadssociologiska aspekterna av utredningsuppgiften.
För samma ändamål har utsänts en skriftlig enkät avseende arbetsmarknadens
olika avsnitt. Jämsides härmed har undersökningar företagits
rörande de rättsliga sidorna av utredningens problematik.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under senare hälften av år
1969.
20. 1968 års lokaliseringsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1967 för
att verkställa utredning rörande den fortsatta lokaliseringspolitiska stödverksamheten
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1968):
Lemne, Mats H., landshövding
Rådgivande nämnd:
Fälldin, Thorbjörn N. O., lantbrukare, led. av II kamm.
Hamrin, Mac T. P., överlantmätare, f. d. riksdagsman
Persson, Yngve E., förbundsordförande, led. av I kamm.
Svanberg, Ingvar U., skoldirektör, led. av II kamm.
Turesson, Bo, distriktslantmätare, f. d. riksdagsman
Expert:
Björklund, Percy O., departementssekreterare
Sekreterare:
Rydholm, Björn, kammarrättsfiskal
Biträdande sekreterare:
Levin, Tage P., kanslisekreterare
Lokal: Birger Jarls torg 11 (postadress: Inrikesdepartementet, Fack,
103 10 Stockholm 2), tel. 21 76 87 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
29 december 1967):
Enligt de riktlinjer för en aktiv lokaliseringspolitik in. m. som statsmakterna
fastställde år 1964 (prop. 185, BoU 48, rskr 408) skall lokaliseringspolitiken
främja en sådan lokalisering av näringslivet, att landets tillgångar
av kapital och arbetskraft blir fullt utnyttjade och fördelas så att ett snabbt
ekonomiskt framåtskridande befordras. Samhället bör emellertid också söka
styra utvecklingen i sådana banor att det stigande välståndet fördelas rättvist
och så att människorna i olika delar av landet erbjuds en tillfredsställande
social och kulturell service. Lokaliseringspolitiken skall vidare inriktas
på att minska de anpassningssvårigheter som den enskilde ställs inför i ett
utvecklingsskede som kännetecknas av omfattande strukturrationalisering
inom näringslivet med åtföljande befolkningsomflyttning.
397
In: 20
Riksdagsberättelsen år 1969
Lokaliseringspolitiken har alltså både långsiktiga och kortsiktiga mål.
Det viktigaste medlet för den långsiktiga lokaliseringspolitiska verksamheten
angavs i 1964 års beslut vara en effektiv och samordnad samhällsplanering-
Tyngdpunkten i denna verksamhet förlädes till länen. Vidare innebar
beslutet att forsknings- och utredningsverksamheten på det lokaliseringspolitiska
området skulle intensifieras. Den ekonomiska stödverksamheten
är avsedd att ge resultat som blir bestående på lång sikt men skall också
medverka till att lösa mera kortsiktiga anpassningsproblem.
Redan när statsmakterna beslutade om den lokaliseringspolitiska stödverksamheten
hade man vunnit vissa erfarenheter av statligt ekonomiskt
lokaliseringsstöd till näringslivet, nämligen i samband med uppförande av
industribyggnader som statskommunala beredskapsarbeten, vid utnyttjande
av investeringsfondsmedel i lokaliseringssyfte samt genom kreditstöd till
hantverk och småindustri i form av s. k. industrigarantilån och lån ur statens
hantverks- och industrilånefond. Med hänsyn till att erfarenheterna
var tämligen begränsade och till de ytterst grannlaga avvägningsproblem,
som kunde väntas uppstå när det gällde att avgöra vilka företag som skulle
erhålla ekonomiskt stöd och på vilka orter detta skulle ske, fick stödåtgärderna
karaktär av försöksverksamhet.
Hittills vunna erfarenheter av försöksverksamheten visar enligt min mening
att lokaliseringspolitiska stödinsatser har en väsentlig uppgift att fylla
som inslag i samhällets åtgärder för att påverka näringslivets regionala utveckling.
Jag räknar därför med att den lokaliseringspolitiska stödverksamheten
skall fortsätta efter försöksperiodens utgång. Erfarenheterna av
den hittillsvarande försöksverksamheten bör tas till vara vid utformningen
av fortsatta stödåtgärder.
Jag förordar därför att en särskild sakkunnig tillkallas för att med ledning
av de hittillsvarande erfarenheterna av den ekonomiska stödverksamheten
se över riktlinjerna för denna samt föreslå former för ett fortsatt
lokaliseringsstöd.
De mål för lokaliseringspolitiken som statsmakterna ställde upp år 1964
bör inte omprövas i detta sammanhang. Den sakkunnige bör alltså utforma
sina förslag från utgångspunkten att dessa mål tills vidare skall stå
fast.
Som jag nämnt pågår inom ERU utredningar som tar sikte på att analysera
effekterna av lokaliseringsstödet i dess nuvarande former. Dessa utredningar
är emellertid brett upplagda och kan beräknas bli tämligen tidskrävande.
Det är inte sannolikt att resultatet av ERU:s undersökningar
kan föreligga helt klart i sådan tid att det kan läggas till grund för de sakkunnigas
bedömningar. Det torde därför bli nödvändigt för den sakkunnige
att själv söka bilda sig en så god uppfattning som möjligt om lokaliseringsstödets
verkningar, varvid även de indirekta effekterna bör beaktas. Den
sakkunnige bör dock samråda med ERU och i sitt arbete tillgodogöra sig de
kunskaper som successivt erhålls genom ERU:s utredningar.
Den sakkunnige bör beakta erfarenheterna av den hittillsvarande fördelningen
av lokaliseringsstödet på skilda regioner. Om han skulle finna att
den regionala fördelningen av stödet inte har varit tillfredsställande, bör
han undersöka vilka möjligheter som finns att genom prioritering eller på
398
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 20
annat sätt styra stödverksamheten. Frågan om den geografiska avgränsningen
av stödet bör prövas. Vidare bör den sakkunnige överväga hur resultaten
av pågående försök med länsplanering på bästa sätt skall kunna tjäna
sitt syfte att bilda underlag för lokaliseringsbeslut och för beslut i stödärenden.
Den sakkunnige bör klarlägga på vad sätt man bättre än nu kan tillgodose
behovet av underlag i form av kunskaper om bransch- och marknadsförhållanden
vid avgörandet av stödärenden. Han bör också ta ställning till om
och i så fall under vilka förutsättningar och i vilka former det kan vara befogat
att lämna stöd till industrier, vilka hotas av nedläggning, i sådana fall
där ett stöd kan medverka till att verksamheten temporärt hålls i gång och
där lösandet av svåra lokala sysselsättningsproblem kräver särskilt rådrum.
Vidare bör den sakkunnige överväga om lokaliseringsstöd bör utgå för
att möjliggöra rationalisering även i sådana fall då någon påtaglig sysselsättningsökning
inte uppnås men investeringen leder till ökad effektivitet
och därmed till större trygghet för de anställda.
I fråga om lokaliseringsstödets form, art och omfattning bör den sakkunnige
klarlägga vilken roll det statliga stödet spelat vid finansieringen av de
1''öretagslokaliseringar som ägt rum under försöksperioden. Han bör pröva
om det kapitaltillskott som staten har lämnat kan anses lämpligt avvägt i
förhållande till övriga kreditgivares insatser. I samband därmed bör han
överväga om man bör ställa preciserade krav på riskfördelningen mellan
staten och andra kreditgivare som förutsättning för statligt engagemang.
Den sakkunnige bör sträva efter att ge de lokaliseringspolitiska stödåtgärderna
sådan form att de så smidigt och ändamålsenligt som möjligt kan
anpassas till de individuella förutsättningarna i varje särskilt fall. Härvid
bör den sakkunnige vara oförhindrad att överväga om även andra stödformer
än de nuvarande behövs. Vidare bör han pröva frågan om en lämplig
avvägning mellan bidrag och lån vid olika förutsättningar. Han bör också
förutsättningslöst pröva om det är mest ändamålsenligt att stödet liksom
hittills bestäms som en viss andel av investeringarna i byggnader och maskiner
eller om det bör konslrueras på annat sätt. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att lokaliseringsstöd i något fall lämnats för uppförande av
industrilokaler för uthyrning till företagare. Den sakkunnige bör uppmärksamma
utfallet av stöd för sådant ändamål. Den sakkunnige bör också överväga
om företagsekonomiska skäl kan motivera statligt delägarskap i särskilda
fall, t. ex. när en solvens- eller likviditetsförstärkning av snabbt
expanderande företag visar sig nödvändig.
I vissa fall har framkommit behov av bättre möjligheter att samordna lokaliseringsstödet
med andra stödformer. Efter beslut av riksdagen är det
numera möjligt att samtidigt lämna lokaliseringsstöd och kreditstöd i form
av statlig garanti och lån ur statens hantverks- och industrilånefond till
samma företag. Även andra kombinationer mellan olika stödformer har
förekommit. Sålunda har omskolnings- och utbildningsbidrag i betydande
utsträckning utgått till företag som erhållit lokaliseringsstöd. Som alternativ
till lokaliseringsstöd har i vissa fall statsbidrag till beredskapsarbeten beviljats
till förmån för enskilda företag. Lokaliseringsstöd har inte sällan kombinerats
med lån av stiftelsen Norrlandsfonden, Aktiebolaget Industrikredit
eller Aktiebolaget Företagskredit.
Den sakkunnige bör överväga vad som kan vara att vinna på ett mera
399
In; 20
Riksdagsberättelsen år 1969
systematiskt utnyttjande av möjligheten att kombinera olika stödformer.
Det bör emellertid uppmärksammas att kombinationen av olika stödformer
inte får leda till att prövningen av den samlade insatsen eftersätts genom att
ansvaret fördelas på flera händer och risken på flera stödformer. Om den
sakkunnige finner att kombinationer bör komma i fråga i större utsträckning
bör han föreslå regler härför.
När den sakkunnige överväger stödformerna och frågan om stödets geografiska
avgränsning bör han uppmärksamma de eventuella begränsningar
som för Sveriges del kan finnas genom vår anslutning till Gatt-avtalet samt
Efta-konventionen. Vidare bör han beakta de regler som enligt Romfördraget
gäller beträffande lokaliseringspolitiska stödåtgärder inom den europeiska
ekonomiska gemenskapen.
Frågorna om vilka säkerheter som bör ställas och om statens insyn i de
företag som får lokaliseringsstöd bör prövas av den sakkunnige. Därvid bör
uppmärksammas att Kungl. Maj :t nyligen på mitt förslag beslutat ändringar
i bestämmelserna om insyn i stödföretagen.
Den sakkunnige bör studera handläggningen av stödärendena hos de
centrala och regionala myndigheterna samt föreslå de ändringar i förfarandet
som kan vara påkallade. Särskilt bör därvid uppmärksammas vilken
företagsekonomisk och samhällsekonomisk utredning som bör förebringas
i stödärendena. Utbetalnings- och bevakningssystemet bör granskas. Vidare
bör den sakkunnige undersöka möjligheterna att förbättra samarbetet mellan
de lokaliseringspolitiska organen samt de myndigheter och institutioner,
vilkas verksamhet har anknytning till de företag, som har fått lokaliseringsstöd.
Den sakkunnige bör lägga fram förslag till de förbättringar i handläggningsordningen
eller organisationen som behövs.
Den sakkunnige bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor, som
berör den lokaliseringspolitiska stödverksamheten, än dem jag nämnt här.
Utredningsarbetet bör utföras i nära samarbete med ERU och med arbetsgruppen
för glesbygdsfrågor samt kommunalrättskommittén. Med hänsyn
till den lokaliseringspolitiska verksamhetens allmänna betydelse synes det
dessutom lämpligt att den sakkunnige vid sin sida har en rådgivande nämnd,
med vilken han vid behov kan överlägga om problem som har samband med
utredningsuppdraget. Nämnden bör ha parlamentarisk förankring.
Med utgångspunkt i sin bedömning av behovet av fortsatta stödåtgärder
och i de former för stödet som den sakkunnige föreslår bör han lägga fram
en plan för förslagens genomförande samt beräkningar rörande det årliga
medelsbehovet för ändamålet.
Utredningsarbetet bör bedrivas med den skyndsamhet som betingas av att
den nuvarande försöksperioden löper ut med budgetåret 1969/70.
Den sakkunnige har under tiden april—oktober 1968 hållit fyra sammanträden
med den rådgivande nämnden och sex sammanträden med expert
och sekretariat.
Genom en enkät har insamlats uppgifter om planeringsrådens, länsarbetsnämndernas
och företagareföreningarnas erfarenheter av den hittills bedrivna
lokaliseringspolitiska stödverksamheten.
Ett delbetänkande beräknas komma att framläggas under år 1969. I övrigt
beräknas utredningsarbetet pågå under hela år 1969.
400
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 22
21. Utredning rörande enhetlig lönesättning vid de skgddade verkstäderna
Tillkallad genom beslut av Kungl. Maj :t den 29 mars 1968 för att undersöka
möjligheterna att få till stånd mera enhetliga grunder än som f. n. tilllämpas
för lönesättning m. m. för personer sysselsatta i skyddade verkstäder:
Lidbeck,
Ingmar P„ regeringsråd
Experter:
Bengtson, Sven F., sekreterare
Eriksson, I. Seved, byrådirektör
Jansson, Sven V., lönedirektör
Lindvall, Karl-Erik, ombudsman
Palm, Rune A., lönesekreterare
Sterner, Richard M. E., fil. dr., f. d. generaldirektör
Strandberg, Sten Erik, byråchef
Sekreterare:
Ivällberg, K. N. Ingemar, departementssekreterare
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00 (sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Utredningen har intill utgången av oktober 1968 hållit fyra sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1969.
22. Invandrarutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1968 för att
utreda invandrares anpassningsproblem m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 12 juni 1968):
Möller, Yngve A., chefredaktör, led. av I kamm., ordförande
Bengtsson, Hugo V., plåtslagare, led. av II kamm.
Diesen, Ingrid E., fil. mag., led. av I kamm.
Fagerlund, Bengt O. H., assistent, led. av II kamm.
Kellgren, Nils E., sekreterare, f. d. riksdagsman
Mattsson, S. M. Lennart, distriktsstudieledare, led. av II kamm.
Wirtén, Rolf G. S., folkskollärare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Svedberg, Jan, departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Widgren, Jonas, fil. kand.
Lokal: Drottninggatan 20, Box 16164, 103 23 Stockholm 16, tel. 20 59 03
(sekreteraren)
401
In: 22
Rilcsdagsberättelsen år 1969
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
28 maj 1968):
Sedan början av 1930-talet har Sverige varit ett invandringsland. Under
perioden 1931—1965 invandrade närmare 700 000 personer till Sverige, medan
utvandringen under perioden omfattade ca 300 000 personer. Det totala
invandringsöverskottet fram till mitten av 1960-talet har alltså uppgått till
inemot 400 000 personer. Under de första sex åren av 1960-talet invandrade
ca 200 000 personer. Invandringsöverskottet under samma tid uppgick till
i runt tal 120 000 personer.
Sverige kommer sannolikt att även framledes vara ett invandringsland.
Växlingar i konjunkturen, ländernas invandringspolitik och andra förhållanden
som påverkar befolkningsrörelserna mellan länderna kan visserligen
återverka på invandringens omfattning, men man torde få räkna med att
invandringen till Sverige på längre sikt kommer att förete ungefär samma
bild som under efterkrigstiden.
Invandringen till vårt land har till stor del skett från de andra nordiska
länderna, främst Finland. Inflyttningen från övriga europeiska länder har
emellertid ökat, särskilt under 1960-talet. Nettoinflyttningen från Grekland,
Italien, Jugoslavien och Spanien steg sålunda från sammanlagt 2 500 personer
under andra hälften av 1950-talet till sammanlagt 15 600 personer under
första hälften av 1960-talet. I fråga om de utomeuropeiska länderna har ett
tidigare utvandringsöverskott ersatts med ett invandringsöverskott. Under
första hälften av 1960-talet uppgick invandringen från andra utom-europeiska
länder än Amerikas förenta stater till ca 5 000 personer.
Antalet i Sverige bosatta utländska medborgare är f. n. ca 300 000. Antalet
här bosatta personer som är födda utomlands är emellertid betydligt större.
Sedan början av 1940-talet har drygt 150 000 utlänningar fått svenskt medborgarskap
genom naturalisation. Totalt torde det därför finnas ca en halv
miljon utomlands födda personer i Sverige. Av dessa torde omkring hälften
vara nordbor.
Sverige har på både det nationella och det internationella planet verkat
aktivt för att förbättra invandrares ställning i vistelselandet. Numera har i
vårt land utlänningar och svenska medborgare i huvudsak samma ställning
på en rad väsentliga områden. Yttrandefrihet, religionsfrihet och församlingsfrihet
tillkommer i princip utlänning i samma mån som svensk medborgare.
Också i fråga om rätt till undervisning och utbildning är utlänning
som vistas här jämställd med svensk medborgare, och särskilda åtgärder
har vidtagits för att rätten skall kunna utnyttjas fullt ut. I fråga om sociala
förmåner kan nämnas att inte bara medborgare i övriga nordiska länder
utan också andra utlänningar som slår sig ner i vårt land har i huvudsak
samma rätt som svenska medborgare till bl. a. socialhjälp, barnbidrag, allmän
tilläggspension, sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, yrkesskadeförsäkring
och studiesociala förmåner. Folkpensionsförmåner är i princip förbehållna
svenska medborgare men tillkommer enligt konventioner också utlänningar
av vissa nationaliteter. Utlänning som har fått arbetstillstånd är i
väsentliga avseenden jämställd med svensk medborgare på arbetsmarknaden.
En avgörande olikhet mellan utlännings och svensk medborgares rättsställning
föreligger emellertid däri att utlänning inte har ovillkorlig rätt att
402
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 22
resa in, vistas och arbeta i Sverige. Regleringen av utlännings rätt i dessa avseenden
syftar bl. a. till att anpassa invandringen till förhållandena på vår
arbets- och bostadsmarknad. Härigenom skapas vissa garantier för att invandrare
i Sverige får sin försörjning tryggad och i sitt behov av bostad tillgodosett.
Man torde alltså kunna säga att vårt land har sörjt förhållandevis väl för
att utlänning som bosätter sig här blir delaktig av den ekonomiska och sociala
standarden i landet, något som utgör grundvalen för att invandrare skall
ha möjlighet att finna sig till rätta här, dvs. för deras anpassning i vidare bemärkelse.
Invandrare i Sverige möter emellertid också en rad anpassningsproblem
av mera speciell karaktär, som främst har samband med att de talar annat
språk, är vana vid andra samhälls- och levnadsförhållanden eller har annan
religion. Dessa faktorers betydelse har blivit alltmer uppenbar efter hand
som invandringen från mera avlägsna länder har ökat. De speciella anpassningsproblem
som jag här åsyftar har omnämnts av utlänningsutredningen i
dess betänkande »Invandringen» (SOU 1967:18). Utredningens uppdrag
omfattade inte frågor om invandrarnas anpassning och problemen har därför
inte behandlats närmare i betänkandet. Vid remissbehandlingen av betänkandet
har emellertid stor uppmärksamhet ägnats åt dessa frågor och
från flera håll hävdas att de behöver belysas ytterligare.
I riksdagen har anpassningsproblemen diskuterats i flera sammanhang.
Med anledning av motioner (I: 137 och II: 175) anförde 1967 års riksdag
(SU 11, rskr 11) att de principiella riktlinjerna för statsmakternas handlande
i fråga om invandrande minoritetsgruppers strävan att bevara sin språkliga,
kulturella och religiösa egenart borde belysas så noggrannt som möjligt
genom kompletterande undersökningar eller särskild utredning. Också vid
årets riksdag har frågorna behandlats med anledning av motioner i ämnet
(ABU 1968: 37). Inom Nordiska rådet har språkproblemen i Norden diskuterats
bl. a. mot bakgrund av det stora antalet finskspråkiga personer i
Sverige, och rådet har i rekommendation 1966: 29 hemställt till regeringarna
i de nordiska länderna att utreda förutsättningarna för en lösning av språkproblemen
vid kontakter med domstolar och andra myndigheter i annat
nordiskt land.
Åtskilliga åtgärder har vidtagits för att lösa invandrares anpassningsproblem
av det slag som jag åsyftar här. Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
har jag år 1966 tillsatt en arbetsgrupp för invandrarfrågor med uppgift
att kartlägga de sociala, kulturella och andra problem som möter
invandrare och överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att underlätta
deras anpassning i det svenska samhället. För att sprida information
bland invandrarna om svenska samhällsförhållanden och om utlänningars
rättigheter och skyldigheter i Sverige har handböcker på flera
utländska språk utarbetats och tillställts invandrare. På förslag av arbetsgruppen
för invandrarfrågor utges sedan någon tid en tidskrift som på
olika främmande språk lämnar information om svenska förhållanden och
om händelser här och i utlandet. Bland andra åtgärder som har kommit till
stånd på arbetsgruppens förslag kan nämnas kurativ verksamhet och biblioteksverksamhet
för invandrare. Språkundervisning för utlänningar anordnas
sedan år 1965 avgiftsfritt genom skolöverstyrelsens försorg huvudsakligen
av de frivilliga bildningsförbunden. Inom grundskolan ges stödunder
-
403
In: 22
Riksdagsberättelsen år 1969
visning som innefattar undervisning för invandrares barn såväl i svenska
och andra läroämnen som i barnens modersmål. Riktlinjer för en verksamhet
som syftar fram mot en mera långsiktig lösning av frågan om undervisning
av barn, som tillhör språkliga minoriteter, föreslås i prop. 1968: 67.
Åtskilligt har sålunda gjorts och görs för att hjälpa invandrare till rätta
med deras särskilda anpassningsproblem. Hittills vidtagna åtgärder har emellertid
huvudsakligen kommit till stånd från fall till fall för att lösa akuta
situationer, då behovet att göra något har framstått som särskilt angeläget.
Vår kunskap om de speciella svårigheter som invandrare möter är emellertid
begränsad och vi saknar en samlad bild av problemens art och omfattning
på både kort och lång sikt. I enlighet med riksdagens önskemål och yrkandena
vid remissbehandlingen av utlänningsutredningens betänkande bör
en utredning med parlamentarisk förankring nu tillkallas för att göra en
kartläggning av dessa anpassningsproblem och för att bedöma vad som ytterligare
bör göras från samhällets sida för att ge invandrade utlänningar
stöd och hjälp att lösa problemen.
Utredningens kartläggningsuppgift bör omfatta alla särskilda anpassningsproblem
som möter utlänningar vilka invandra till vårt land. Från kartläggningen
bör uteslutas sådana problem som möter turister, tillfällighetsarbetare
och andra utlänningar som tillhör liknande kategorier. Det bör uppmärksammas
att anpassningsfrågorna kan vara olika för invandrare av skilda nationaliteter,
t. ex. nordbor och invandrare från mera avlägsna länder, och att
anpassningsproblemen kan ändra karaktär efter hand som vistelsen här fortfar
och eventuellt övergår till permanent bosättning. Kartläggningen bör
omfatta också etablerade etniska och religiösa minoriteters problem. Samefrågan
bör dock inte behandlas i delta sammanhang. I övrigt bör det ankomma
på utredningen att pröva vilka minoritetsproblem som lämpligen bör las
upp i detta sammanhang.
Vid fullgörandet av denna del av uppdraget bör utredningen söka kontakt
med olika invandrarorganisationer samt samråda med bl. a. arbetsgruppen
för invandrarfrågor och tillgodogöra sig de erfarenheter som arbetsgruppen
har samlat.
Ett spörsmål som inte bör förbises är i vad mån en negativ inställning
från den inhemska befolkningens sida till invandrare eller här bofasta minoriteter
skapar särskilda problem för dessa.
Utredningen bör vidare ge en såvitt möjligt fullständig och aktuell redovisning
av vilka möjligheter samhället redan nu erbjuder för att undanröja
eller minska anpassningssvårigheterna eller för att på annat sätt tillgodose
invandrares speciella behov. Jag har antytt utbildningsområdet, där åtgärder
för långsiktiga lösningar redan har vidtagits eller föreslagits. Vidare kan
nämnas att särskild rådgivning för utlänningar i sociala och närliggande
frågor har anordnats av en del kommuner och bedrivs även av andra organ.
I anslutning härtill vill jag erinra om att en utredning nyligen har tillsatts
med uppgift att göra en allmän översyn av den sociala vårdlagstiflningen
med speciell inriktning på att effektivera den förebyggande vården, bl. a. genom
aktiv uppsökande verksamhet. I uppdraget ingår vidare bl. a. att undersöka
förutsättningarna för att i anslutning till den kommunala nämndorganisationen
skapa socialcentra i kommunerna, dit allmänheten kan vända
sig för vård, hjälp, service, råd och upplysning. Härvid skall nämnda utredning
beakta möjligheterna till samordning med den verksamhet som bedrivs
404
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 22
av landstingen och de allmänna försäkringskassorna och i fråga om informationsverksamheten
samråda med den år 1967 tillsatta utredningen om
ökad samhällsinformation. Informationsutredningens uppdrag innefattar en
allmän översyn av den samhälleliga informationsverksamheten, dess syften
och metoder. Den utredning som jag förordar bör hålla nära kontakt med
de båda nyss nämnda och andra utredningar, som behandlar frågor av betydelse
för invandrarnas möjligheter att finna sig till rätta här, bl. a. utredningen
angående förbud mot rasdiskriminering, och göra sig noga underrättad
om i vilken mån utredningarnas kommande förslag kan få betydelse för
invandrarnas anpassning.
Som jag har sagt förut har särskilda ansträngningar gjorts från samhällets
sida för att nå invandrande utlänningar med information om det svenska
samhället och om utlänningars rättigheter och skyldigheter. Däremot saknas
mera ingående kännedom om vilken information invandrar- eller minoritetsorganisationer
själva lämnar till invandrande landsmän in. fl. I fråga om
informationen till invandrare bör särskild uppmärksamhet ägnas åt i vilken
utsträckning informationen kan antas nå fram till invandrarna, dvs. inte
bara vilken information som lämnas utan också i vilken mån den verkligen
mottas av dem som den riktar sig till. Vidare bör undersökas om den inhemska
befolkningen får erforderlig information rörande vår utlänningspolitik.
Utredningen bör klarlägga i vilken mån anpassningssvårigheter kvarstår
eller särskilda önskemål inte tillgodoses trots åtgärder som redan har vidtagits
eller som kan väntas komma till stånd inom en nära framtid. Härvid
bör beaktas bl. a. vad 1967 års riksdag har anfört med anledning av motioner
(I: 369 och II: 460 samt I: 671 och II: 837) om hälsokontroll av utländsk
arbetskraft in. m. (ABU 27, rskr 219).
Jag ämnar senare i år föreslå Kungl. Maj :t att proposition med förslag till
riktlinjer för utlänningspolitiken m. m. skall föreläggas riksdagen på grundval
av utlänningsutredningens betänkande. I denna proposition, som f. n.
förbereds inom inrikesdepartementet, kommer flera frågor av betydelse för
den nu förordade utredningens arbete att behandlas. Utredningen bör grunda
sina bedömningar på de ställningstaganden från statsmakternas sida som
görs i samband med propositionens behandling. T. v. bör utredningen utgå
från alt invandringen även framdeles kommer att regleras med hänsyn bl. a.
till förhållandena på vår arbets- och bostadsmarknad. I fråga om anpassningsåtgärdernas
inriktning vill jag redan nu anlägga några synpunkter.
Diskussionen härom har hittills i stor utsträckning förts omkring begreppen
assimilering, dvs. införlivning av invandrarna språkligt och kulturellt med
befolkningen i övrigt, och integration, varmed avses att invandrarna passas
in i samhället med bevarad språklig och kulturell särart. Frågan om inriktningen
av anpassningsåtgärderna bör frigöras från dessa begrepp och i stället
behandlas med hänsyn till vad som i varje särskilt fall är ändamålsenligt
från skilda synpunkter.
Det måste vara en primär uppgift för samhället att medverka till att en
utlänning som bosätter sig här får kunskaper i svenska språket och om det
svenska samhällets byggnad och funktion. Åtgärder i detta syfte har redan
vidtagits eller föreslagits. Det tar emellertid tid innan utlänningen får så
goda kunskaper i svenska språket och så djup insikt i samhällsförhållandena
här att han kan klara sig på egen hand i alla situationer. Särskilt gäller
405
In: 22
Riksdagsberättelsen år 1969
detta hans kontakter med myndigheter av olika slag, något som betonas bl. a.
i Nordiska rådets förut nämnda rekommendation. Samhället bör ta på sig
ett ansvar för att utlänningen får den särskilda service som sålunda behövs
under den första tiden efter hans inflyttning till Sverige.
Anpassningsåtgärder av den art som jag nu har nämnt är uttryck för en
naturlig strävan från ett inflyttningslands sida att skapa förutsättningar för
invandrares vistelse i landet. Om invandraren avser att bosätta sig i Sverige
för gott är det angeläget för såväl honom som samhället att han så till vida
smälter in i befolkningen att han i det långa loppet inte känner sig främmande
i samhället. Det måste vara ett klart och medvetet mål för samhället att
hindra att invandrare av olika nationellt ursprung blir isolerade befolkningsgrupper
som avskärmas från befolkningen i övrigt.
En annan sida av anpassningsfrågan är vilket ansvar som bör åvila samhället
för att invandrares önskan att vidmakthålla kontakten med sitt ursprungslands
språk och kultur tillgodoses. I detta avseende bör uppmärksammas
att åtskilliga invandrare återvänder till sitt hemland eller flyttar till
annat land efter något eller några års vistelse här. Man kan därför anta att
många invandrare inte från början hade tagit ställning till om de skall stanna
här. Bl. a. med hänsyn härtill är det väsentligt att de får tillfälle att hålla
kontakt med hemlandets språk och kultur. Härigenom behåller de möjligheten
till fritt val mellan att stanna här och att återvända.
I vilken mån det svenska samhället bör skapa eller på annat sätt främja
möjligheter för invandrare, som bosätter sig här för gott, att bevara sina traditioner
och sitt kulturarv i övrigt bör i första hand bedömas mot bakgrund
av deras egna önskemål. Initiativ inom detta område bör utgå från dessa
grupper själva. En synpunkt som emellertid måste tilläggas betydelse i detta
sammanhang är att våra välfärdsanordningar har generell utformning och
att utrymmet för speciella anordningar avpassade för särskilda grupper är
förhållandevis begränsat, bl. a. av ekonomiska skäl. Den anpassning till välfärdssystemet
som därför är nödvändig för den inhemska befolkningen måste
gälla även de invandrade grupperna.
Utredningen bör grunda sina förslag på överväganden efter sådana linjer
som jag här har angett för anpassningsåtgärdernas inriktning. En ytterligare
riktpunkt för utredningens arbete bör vara att samhällets åtgärder för invandrarnas
anpassning byggs in i samhällets allmänna välfärdsanordningar
för befolkningen. Speciella åtgärder enbart för att tillgodose invandrares behov
bör inte föreslås utan att andra vägar visar sig stängda.
Som framgår av det föregående bör utredningen klarlägga de speciella anpassningsproblem
som möter invandrare i Sverige. Utredningen bör ha frihet
att överväga samhällsåtgärder som är ägnade att undanröja förhållanden
som försätter invandrare eller dem som tillhör etablerade etniska eller religiösa
minoriteter i sämre läge än befolkningen i övrigt. Vid sina bedömningar
av vilka anpassningsåtgärder som kan behöva vidtas bör utredningen
emellertid inte ompröva beslut som statsmakterna redan har fattat om långsiktiga
lösningar av anpassningsfrågor, bl. a. på undervisningens område.
Frågor om eventuellt stöd åt föreningar med uppgift att tillgodose medlemmarnas
intresse att upprätthålla kontakt med visst lands kultur och
traditioner bör i huvudsak prövas efter mönster av vad som tillämpas i fråga
om samhällets stöd till föreningslivet i allmänhet. En utgångspunkt bör vara
att stöd förbehålls föreningar som står öppna för varje intresserad samhälls
-
406
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 23
medlem och som sålunda bidrar till att kulturella impulser utifrån tillförs
det svenska kulturlivet.
Beträffande anpassningsfrågornas handläggning framdeles bör utredningen
i avvaktan på statsmakternas ställningstagande utgå från de allmänna
principer som föreslås i utlänningsutredningens betänkande. De innebär
bl. a. att ansvaret för att åtgärder vidtas på skilda områden för att främja
invandrares anpassning i vårt land och i övrigt ge dem stöd och hjälp skall
åligga resp. statliga eller kommunala fackmyndigheter. Uppgifterna att fortlöpande
uppmärksamma de kulturella och religiösa problem som invandrare
möter i Sverige, bevaka utvecklingen inom anpassningsområdet i dess helhet
och föreslå åtgärder för att underlätta anpassningen skall ankomma på ett
centralt organ, som också skall svara för samordning av insatserna för anpassningen
och vara informations- och kontaktorgan för invandrare i Sverige.
Det bör åligga utredningen att med dessa utgångspunkter lägga fram en
plan för samhällsinsatser på olika områden och för insatsernas samordning.
Utredningen bör söka redovisa i varje fall i stort vilka kostnader som utredningens
förslag för med sig för det allmänna. Som jag har sagt tidigare
bör anpassningsåtgärder huvudsakligen vidtas inom ramen för samhällets
välfärdsanordningar för invånarna i gemen och det ekonomiska ansvaret för
åtgärderna alltså vila på de organ som i övrigt svarar för anordningarna.
Frågor om kostnadsfördelning mellan stat och kommun bör inte prövas av
utredningen.
Utredningen har under tiden juni—oktober 1968 hållit tre sammanträden.
Utredningen har inlett den kartläggningsverksamhet som anges i direktiven.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
23. Ungdomsbostadsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1968 för
utredning rörande bostäder för ungdom (se Post- och Inrikes tidn. den 21
augusti 1968):
Carlsson, G. Ingvar, statssekreterare, led. av II kamm., ordförande
Friggebo-Rydberg, Birgit I. G., tjänsteman
Hallberg, Bengt O. L., förbundssekreterare
Håkansson, Per Olof, verkst. direktör
Landqvist, Inga-Lill E., porslinsarbetare
Lundevall, Owe N. A., direktörsassistent
Stockhaus, A. E. Bertil, ungdomskonsulent
Expert:
Dahlsten, Ulf L., teknolog (fr. o. m. den 31 oktober 1968)
Sekreterare:
Vingedal, S. Gunnar, departementssekreterare
407
In: 23
Riksdagsberättelsen år 1969
Bitr. sekreterare:
Bergström, Ulla, fil. lic. (fr. o. m. den 1 januari 1969)
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiv
(anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
15 augusti 1968):
Behovet av sådana bostäder som är särskilt ägnade att tillgodose ungdomens
bostadsefterfrågan kräver ökad uppmärksamhet vid planeringen av
bostadsförsörjningen. Flera skäl talar för detta. Näringslivets expansion i
tätorterna, framförallt de större städerna, i förening med minskande tillgång
på arbetstillfällen i mindre orter och på landsbygden medför betydande
flyttningsrörelser. En följd härav är att inte minst den yngre arbetskraften
i allt högre grad måste söka sin utkomst utanför hemorten. Detta i sin tur
leder till att de unga i ökad utsträckning vill bilda hushåll och skaffa egna
bostäder. Antalet studerande vid universitet och högskolor beräknas öka
starkt, vilket ställer krav på en fortsatt stor produktion av bostäder för dem.
Även studerande vid andra läroanstalter kan behöva speciella bostäder. Behovet
av särskilda bostäder för ungdom förstärks av att benägenheten att
upplåta en del av bostad till inneboende av allt att döma minskar.
För studerande vid universitet och högskolor uppförs sedan länge särskilda
studentbostäder. Dessa inryms antingen i studentbostadshus, vilket
innebär att samtliga lägenheter i huset är avsedda för enbart studenter,
eller i vanliga flerfamiljshus. Som byggherre och förvaltare av studentbostadshusen
fungerar i regel särskilda stiftelser med stark förankring i studenternas
egna organisationer. Erfarenheterna av dessa stiftelsers verksamhet
har varit övervägande goda. I lånesammanhang är studentbostadsstiftelserna
likställda med allmännyttiga bostadsföretag. Bostäderna finansieras
med stöd av statliga bostadslån, varvid beräkningen av pantvärdet sker
enligt särskilt gynnsamma bestämmelser. En särskild statlig låneform finns
för att täcka kostnaderna för inventarier i studentlägenheter.
Utöver studentbostäder har särskilda, för ungdom avsedda bostäder tillkommit
huvudsakligen i Stor-Stockholm. Vanligen byggs dessa bostäder i
form av ungdomshotell, vilka kan finansieras med statliga bostadslån. I en
del andra orter har särskilt under senare år byggts olika slags s. k. ungkarlsbostäder,
vilka åtminstone delvis är avsedda att tillgodose den förvärvsarbetande
ungdomens bostadsbehov. Oftast har sådana bostäder tillkommit
under medverkan av kommunen samt någon industri eller ideell organisation.
Frågan om ungdomens bostadsförsörjning har vid olika tillfällen uppmärksammats
i riksdagen, senast genom motioner vid 1968 års riksdag
(I: 732 och II: 940 samt 11:935). I dessa motioner, vilkas behandling har
uppskjutits till höstsessionen, yrkas på utredning av frågor som berör ungdomsbostäder.
Enligt min mening är det angeläget att frågan om ungdomens bostadsförsörjning
så snart som möjligt blir närmare belyst. Sakkunniga bör tillkallas
för att ställa samman det material och göra de bedömningar som kan bilda
underlag för statsmakternas ställningstagande.
De sakkunniga bör mot bakgrunden av aktuella tendenser inom utbildningsväsen
och näringsliv söka bilda sig en någorlunda säker uppfattning
408
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 23
om det framtida behovet av ungdomsbostäder. När det gäller behovet av
bostäder för studerande vid eftergymnasiala utbildningsanstalter bör de sakkunniga
samråda med studentbostadskommittén.
De sakkunniga bör vidare ta del av de erfarenheter som hittills vunnits
av olika sätt att tillgodose ungdomens bostadsbehov samt ange de huvudkrav
som bör uppfyllas när det gäller ungdomsbostädernas lokalisering, utformning
och utrustning. I detta sammanhang bör särskilt prövas om man
i den framtida produktionen bör göra skillnad mellan bostäder för studederande
ungdom och förvärvsarbetande ungdom eller om man bör eftersträva
lösningar som kan vara gemensamma för dessa grupper. Vidare bör
prövas om bostäder för ungdom bör samlas i särskilda hus eller integreras
i övrig bebyggelse i form av avskilj bara uthyrningsrum eller på annat sätt.
Utredningen bör även överväga i vad mån åtgärder för att rusta upp och
förbättra lägenheter i det äldre bostadsbeståndet kan göra sådana lägenheter
ägnade att tillgodose ungdomens bostadsefterfrågan.
För att bedöma dessa frågor torde det bli nödvändigt att samla in material
som belyser vilka olika funktioner som behöver fyllas i bostäder för den
ena eller andra kategorin. De sakkunniga torde härvid kunna ha utbyte av
ett nära samråd med bl. a. statens institut för byggnadsforskning. När de
sakkunniga överväger hur ungdomsbostäderna bör vara utformade för att
väl tjäna sitt ändamål bör de beakta resultatet av såväl dylika funktionsstudier
som gjorda undersökningar angående ungdomarnas värderingar och
önskemål i fråga om bostadens utformning och utrustning. Behovet av servicekomplement
till bostäderna bör belysas. De sakkunniga bör härvid samråda
med servicekommittén.
Det ligger i sakens natur att behov och önskemål måste avvägas mot kostnaderna
för deras tillgodoseende. Standardisering och typisering i nyproduktionen
ger ekonomiska fördelar och bör därför uppmärksammas vid
denna avvägning.
Ungdomsbostäderna torde i stor utsträckning få karaktär av genomgångsbostäder.
Man får räkna med att en och samma hyresgäst i allmänhet bebor
lägenheten under en relativt begränsad tid. Mot denna bakgrund kan det
måhända vara ändamålsenligt att ungdomsbostäderna tillhandahålles i möblerat
skick. De sakkunniga bör pröva denna fråga.
Vidare bör övervägas vilka former av huvudmannaskap som är lämpliga
när det gäller byggnadsskedet och bostädernas förvaltning. Därvid bör studeras
vilka rationaliseringseffekter som står att vinna genom lokal och regional
samordning. De erfarenheter som vunnits i fråga om studentbostäder
bör också beaktas.
En förutsättning för att ungdomsbostäder skall produceras i behövlig omfattning
torde vara att de kan finansieras med statliga bostadslån. De sakkunniga
bör pröva om några ändringar i nuvarande låneregler är motiverade
med hänsyn härtill. Även reglerna om inventarielån bör ses över. En allmän
utgångspunkt bör därvid vara att långivningen inte skall inrymma några
subventioner. I dessa frågor bör de sakkunniga hålla kontakt med den utredning
som nyligen tillsatts med uppgift bl. a. att se över studiemedelssystemet
och som även har att beakta frågan om de studerandes bostadskostnader.
Jag har här huvudsakligen uppehållit mig vid frågor som gäller nyproduktion
eller upprustningsåtgärder för att få fram bostäder som är lämpliga
409
In: 23
Riksdagsberättelsen år 1969
för ungdom. De sakkunniga bör emellertid vara oförhindrade att också ta
upp spörsmål av annan art som kan ha samband med ungdomens bostadsförsörjning,
t. ex. frågan om villkor för upplåtelse av bostad och om ungdomarnas
tidigare utflyttning ur föräldrahemmet bör och kan dämpas genom
förbättrad planering av familjebostäderna.
Utredningen bör bedrivas skyndsamt. De sakkunniga kan, om de så finner
lämpligt, lägga fram resultatet av sitt arbete i etapper.
Kommittén har i oktober 1968 hållit ett sammanträde.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
24. Utredning rörande den skgddade sgsselsättningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1968 för
utredning rörande den skyddade sysselsättningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 26 augusti 1968):
Meidner, Rudolf A., fil. dr, ordförande
Jansson, Helmer, landstingsdirektör
Lindvall, Karl-Erik, ombudsman
Petersson, Olof H. E., kansliråd
Ägren, Lars O., direktör
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
15 augusti 1968):
Arbetsmarknadspolitikens syfte är att skapa förhållanden som gör det
möjligt för alla att få arbete. För en del personer med handikapp är det
emellertid svårt att få arbete på öppna marknaden. Därför anordnas genom
samhällets försorg arbetsplatser där handikappade under kortare eller längre
tid får arbeta under förhållanden som är särskilt tillrättalagda för dem. En
sådan arbetsform är de skyddade verkstäderna. Dessa är under stark utbyggnad.
De handikapp som medför att skyddat arbete behövs är mycket skiftande.
Ett gemensamt drag är dock att vederbörande på grund av fysiska och/eller
psykiska handikapp har svårt att få och behålla ett arbete på öppna marknaden.
I samband med en driftnedläggning kan det vidare bli nödvändigt
att ordna skyddat arbete för äldre, lokalt bundna personer även om deras
arbetsförmåga inte är särskilt nedsatt i förhållande till åldern. Det finns
också verkstäder som speciellt syftar till att ge sysselsättning åt personer
med så grava handikapp att endast arbeten av terapikaraktär kan förekomma.
Antalet platser vid skyddade verkstäder inklusive platser för arbetsprövning
och arbetsträning uppgår nu till närmare 10 000. Till övervägande del
utgörs verksamheten av industriellt arbete men också vissa former av kontorsarbete
m. m. förekommer. Produkterna avsätts till största delen på öppna
marknaden och gängse produktpriser tillämpas.
Huvudmän för de skyddade verkstäderna är i flertalet fall kommuner eller
landsting. I ett fåtal fall är enskilda sammanslutningar huvudmän. Stats
-
410
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 24
bidrag till verkstäderna utgår dels som anordningsbidrag dels som driftbidrag.
Anordningsbidrag utgår f. n. för anordnande av lokaler med högst 390
kr./m2 nettogolvyta. I orter som är belägna inom det s. k. stödområdet och
som har otillfredsställande sysselsättning kan bidraget höjas till högst 500
kr./m2. Bidrag till anskaffning av en första uppsättning maskiner eller likvärdig
utrustning utgår med hälften eller om särskilda skäl föreligger högst
två tredjedelar av anskaffningskostnaden. Driftbidrag kan utgå med hälften
av driftunderskottet, dock med högst 2 000 kr. per arbetsplats och år.
Driftunderskottet varierar inom vida gränser vid olika skyddade verkstäder.
Variationerna förklaras av bl. a. att klientelet har olika sammansättning
1 fråga om handikappens art och svårighetsgrad. Av betydelse för det ekonomiska
utfallet är också i vad män man lyckas få lämpliga arbetsobjekt.
Lönesättningen för dem som bereds sysselsättning vid verkstäderna varierar
starkt. Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t har jag den 29 mars 1968
tillkallat en utredningsman med uppgift att undersöka möjligheterna att få
en mera enhetlig lönesättning.
Till s. k. halvskyddade verkstäder, som anordnas av enskilda företag i direkt
anslutning till deras ordinarie verksamhet, kan statsbidrag utgå med
2 500 kr. per halvår och plats som ställs till arbetsförmedlingens förfogande.
Lön utgår enligt det vid företaget gällande kollektivavtalet.
Vid innevarande års riksdag togs frågor om huvudmannaskapet och organisationen
för de skyddade verkstäderna samt den skyddade verksamhetens
förutsättningar upp till behandling i flera motioner (1:58, 11:87, 11:219,
I: 576 och II: 733). Statsutskottet förordade i anledning därav i sitt av riksdagen
godkända utlåtande (SU 63, rskr 171) att en förutsättningslös utredning
om dessa frågor tillsätts. Denna utredning bör nu komma till stånd.
För uppgiften bör tillkallas särskilda sakkunniga.
De skyddade verkstäderna är nu ojämnt fördelade över landet. I vissa områden
är verksamheten relativt väl utbyggd, i andra har den eu mindre omfattning.
Praktiskt taget i hela landet behövs dock ytterligare tillgång till
skyddad sysselsättning. Vissa tecken tyder på att behovet kan komma att
öka framdeles. De sakkunniga bör kartlägga den nuvarande tillgången på
skyddade arbetsplatser, varvid även den halvskyddade sysselsättningen bör
beaktas, samt bilda sig en uppfattning om det framtida behovet av olika
slags skyddad och halvskyddad sysselsättning i skilda delar av landet. Utredningen
bör överväga behovet av att bygga ut den skyddade sysselsättningen
och göra den till ett effektivare arbetsmarknadspolitisk! medel. Härvid
bör uppmärksammas behovet av att sysselsättning beredes grupper som
på grund av handikappets art inte alls eller i allt för ringa omfattning kan
inpassas i den nuvarande skyddade sysselsättningen. De sakkunniga bör
även överväga om skyddad eller halvskyddad sysselsättning i delvis nya former
kan behöva anordnas för att tillgodose föreliggande behov. Behovet av
att i större utsträckning än f. n. kunna bereda kriminal- och nykterhetsvårdsklientelet
skyddad sysselsättning i inomhusarbete bör uppmärksammas.
De sakkunniga bör ange en inbördes angelägenhetsgradering mellan olika
former av utbyggnad.
Vid en fortsatt utbyggnad av den skyddade sysselsättningen framstår det
som angeläget att ökad uppmärksamhet ägnas lönsamheten i verksamheten.
Utredningen bör närmare undersöka vad som i den fortsatta planeringen
411
In: 24
Riksdagsberättelsen år 1969
kan göras för att minska de stigande driftunderskotten. Verkstädernas storlek,
beläggning samt regionala fördelning är frågor som bör bli föremål för
uppmärksamhet.
Anskaffning av lämpliga arbetsobjekt är en av förutsättningarna för att
en skyddad verkstad skall kunna drivas med gott resultat. I allmänhet anskaffar
nu varje verkstad själv sina arbetsobjekt, varvid dock visst biträde
kan erhållas från arbetsmarknadsstyrelsen. Ju större omfattning den skyddade
sysselsättningen får desto starkare framträder behovet att i vissa fall
samordna arbetsanskaffningen. De sakkunniga bör undersöka hur en sådan
samordning kan ske och därvid överväga såväl regionala som riksomfattande
åtgärder.
Arbetsförmågan hos dem som sysselsätts vid skyddade verkstäder är som
nämnts mycket skiftande. Detta ställer stora krav på differentiering av
arbetsuppgifterna. Delvis torde denna kunna uppnås genom en lämplig organisation
av arbetet men möjligheterna i det avseendet är givetvis starkt beroende
av produktionsinriktningen. Även från denna synpunkt är sålunda
valet av arbetsobjekt betydelsefullt.
\ id marknadsföringen av produkterna tillämpas i princip gängse produktpriser
på den öppna marknaden. Denna princip bör alltjämt vara vägledande.
Det kan dock erbjuda stora svårigheter att i det enskilda fallet avgöra
vad som är marknadspris. De sakkunniga bör undersöka formerna för prissättningen
och framlägga därav eventuellt betingade förslag.
De sakkunniga bör också undersöka i vad mån det finns förutsättningar
för och behov av en samordnad försäljning av de skyddade verkstädernas
produkter och i vilken form den i så fall bör ske.
En förutsättning för att verkstäderna på ett tillfredsställande sätt skall
kunna fullgöra sina uppgifter är att deras tjänstemän är väl utbildade för
sin uppgift. Personalrekryteringen bör därför ägnas uppmärksamhet vid
utredningen. Utbildning av personalen anordnas nu av landstingsförbundet
i samråd med kommunförbundet och arbetsmarknadsstyrelsen. De sakkunniga
bör undersöka behovet och inriktningen av verkstädernas framtida
personalutbildning.
Det är vidare angeläget att verkstadsledningarna har tillgång till kommersiell
och teknisk rådgivning i fråga om kalkylering, produktionsplanering
m. m. En ytterligare utbyggnad av det redan nu i många fall etablerade
samarbetet med företagareföreningarna bör i detta sammanhang bl. a. övervägas.
Som jag inledningsvis har anfört är landsting eller kommuner huvudmän
för flertalet av de skyddade verkstäderna. De sakkunniga bör undersöka
fördelar och olägenheter med detta splittrade huvudmannaskap och lägga
fram förslag beträffande det framtida huvudmannaskapet. Även om man
kommer fram till att de samhälleligt drivna verkstäderna bör ha ett enhetligt
huvudmannaskap, bör möjligheten alltjämt lämnas öppen för enskilda
sammanslutningar att driva skyddade verkstäder med stöd av statsbidrag.
Vad gäller kostnadsfördelningen mellan staten och huvudmännen bör de
sakkunniga utgå från att denna totalt sett inte skall bli föremål för någon
genomgripande förändring.
De sakkunniga bör om de så finner motiverat föreslå åtgärder som berör
även den halvskyddade sysselsättningen.
Under utredningen bör kontakt hållas med den sakkunnige som har att
412
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 25
utreda möjligheterna att skapa mera enhetlig lönesättning vid de skyddade
verkstäderna.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
25. Sakkunnig för utredning rörande statens ekonomiska stöd till
allmänna samlingslokaler
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 oktober 1968 för
utredning rörande statens ekonomiska stöd till allmänna samlingslokaler
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 november 1968):
Eriksson, J. Einar, verkst. dir., led av I kamm.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet
den 25 oktober 1968):
Staten lämnar sedan år 1942 ekonomiskt stöd för att främja tillkomsten
och bevarandet av allmänna samlingslokaler som på det lokala planet behövs
för det offentliga livet och de kulturella strävandena. Verksamheten
har i hög grad varit inriktad på lokaler som tillgodoser föreningslivets behov
av utrymmen för möten, studieverksamhet och förströelse.
Stödet har huvudsakligen formen av lån som täcker en viss del av byggnadskostnaden
för ny- eller ombyggnad. Lån kan också utgå för avhjälpande
av ekonomiskt trångmål, s. k. saneringslån. Såväl lån för ny- eller
ombyggnad som saneringslån är som regel förenat med en kapitalsubvention
genom att en del av lånet är ränte- och amorteringsfritt och i allmänhet
avskrivs när återstoden av lånet har slutamorterats. Formerna för lånestödet
har i stort sett varit oförändrade sedan år 1942; vissa begränsade
reformer har dock genomförts, bl. a. åren 1957 och 1960.
Sistnämnda år kompletterades låneverksamheten med ett särskilt stöd i
form av s. k. rekonstruktionsbidrag. Dessa är avsedda att vid sidan av saneringslånen
ge stöd beträffande samlingslokaler som inte är ekonomiskt
bärkraftiga men fyller ett angeläget behov. Sådana bidrag och lån förutsätter
viss kommunal medverkan.
De faktiska stödmöjligheterna bestäms emellertid inte enbart av låneoch
bidragsbestämmelserna utan beror också av de ramar för verksamheten
som statsmakterna bestämmer. För budgetåret 1968/69 gäller för långivningen
en ram av 10 milj. kr. och för bidragsgivningen finns ett anslag
på 400 000 kr.
Den särskilda stödformen med rekonstruktionsbidrag betecknades när
den infördes som en försöksverksamhet. Utvecklingen under de gångna
åren visar att allt fler företag som driver samlingslokaler har fått ekonomiska
svårigheter som äventyrar deras fortsatta verksamhet och innebär
risker för förluster på de statliga lånen. Vid utgången av år 1959 fanns
det 19 lokalföretag som inte betalat förfallna annuiteter på statslånet. Motsvarande
antal den 31 december 1967 var 64. Statens lånefordringar hos
dessa företag uppgick till ca 7,5 milj. kr. Summan av samtliga utestående
lånefordringar uppgick vid utgången av budgetåret 1967/68 till ca 125 milj.
kr.
Tiden synes nu vara inne att granska resultaten och erfarenheterna av
413
In: 25
Riksdagsberättelsen år 1969
den särskilda stödformen med rekonstrrdctionsbidrag och att med ledning
härav samt med utgångspunkt i övriga föreliggande erfarenheter på området
pröva hur det statliga stödet till befintliga lokaler i fortsättningen
bör vara utformat. En utredningman bör tillkallas med uppgift att göra
denna granskning och prövning.
Som allmän målsättning för utredningen bör gälla att statens stöd —
tillsammans med skäliga insatser från kommunen — skall tillgodose två
väsentliga syften, nämligen att möjliggöra ett bevarande av lokaler som
är av väsentlig betydelse för befolkningen i orten och att i möjlig mån
skydda staten från förlust på redan lämnade lån.
Stöd till avhjälpande av ekonomiska svårigheter lämnas nu ofta genom
en kombination av saneringslån och rekonstruktionsbidrag. Ändamålsenligheten
av denna ordning hör till de frågor som bör undersökas. Om skäl
därtill föreligger, bör utredningsmannen pröva frågan om en enhetlig stödform.
När det gäller nytillkommande lokaler är det angeläget att de redan från
början har goda driftekonomiska förutsättningar som kan väntas bestå
på längre sikt så att behovet av framtida rekonstruktionsbidrag utesluts
eller begränsas. Utredningsmannen bör undersöka i vad mån och på vilket
sätt gällande låneregler och nuvarande praxis vid beviljande av lån kan
behöva ändras för att tillgodose detta önskemål. Det torde finnas anledning
att i detta sammanhang överväga frågan om hur kostnaderna för det
erforderliga stödet lämpligen skall fördelas mellan stat och kommun. Inte
minst är denna fråga av betydelse när det gäller stora anläggningar som
kräver betydande kostnader. Om utredningsmannen finner att ökat statligt
kreditstöd till byggnadskostnaderna behövs, bör det övervägas om en sådan
ökning kan genomföras i subventionsfria former i förening med ett
kommunalt ansvar för driftunderskott och eventuella förluster på statslånen.
Härmed skulle också följa ett ansvar för planeringen av nya lokaler
och för ett effektivt utnyttjande av dem.
Svårigheterna att finansiera lokaldriften torde vara särskilt utpräglade
i glesbygderna. Utredningsmannen bör undersöka om särskilda stödåtgärder
kan vara motiverade i sådana områden och i denna fråga samråda med
arbetsgruppen för glesbygdsfrågor.
Från tid till annan har önskemål framförts om en utvidgning av det
statliga stödet till att omfatta även konstnärlig utsmyckning av samlingslokaler
och inventarieanskaffning. Utredningsmannen bör göra de undersökningar
rörande utformningen av och kostnaderna för en sådan utvidgning
av stödverksamheten som behövs för ett ställningstagande i dessa
frågor.
Servicekommittén torde i sitt fortsatta arbete komma in på frågor rörande
de allmänna principerna rörande ansvaret för planeringen och finansieringen
av servicelokaler av olika slag i bostadsområden, däribland
samlingslokaler. Utredningsmannen bör därför samråda med servicekommittén.
Härvid bör bl. a. frågan om gränsdragningen mellan samlingslokaler
med skilda stödformer uppmärksammas liksom frågan om olika lokalers
användningsområde.
Utredningsmannen bör även behandla vissa frågor av administrativ och
organisatorisk art. Beslut om lån och bidrag meddelas nu av Kungl. Maj:t,
sedan ärendena beretts och förslag avgivits av statens nämnd för samlings
-
414
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 25
lokaler. Departementsutredningen har i uppdrag att pröva i vad män ärenden
av löpande karaktär, som nu handläggs i departementen, bör delegeras
eller decentraliseras. Undersökningar rörande åtgärder av detta slag i fråga
om lån och bidrag till samlingslokaler bör utföras av utredningsmannen i
samråd med departementsutredningen. En riktpunkt för detta arbete bör
vara att den sakkunskap på området, som i nämnden finns representerad
genom företrädare för samlingslokalföretagens riksorganisationer, tillvaratas
även i fortsättningen.
I övrigt bör utredningsmannen vara oförhindrad att ta upp även andra
frågor rörande stödet till samlingslokaler än dem som nämnts i det föregående.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
415
Riks dag sb er ätt elsen år 1969
Ci: 1
Civildepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1968
1. Lotslöneberedningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1963 för
att verkställa översyn av vissa löne- och arbetstidsfrågor inom lots- och fyrväsendet
samt för lotspersonalen vid Trollhätte kanalverk (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 april 1963):
Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör, ordförande
Engqvist, K. E. Börje, lönedirektör
Lunde, Henry, förhandlingschef
Nilsson, A. Erik, direlctörsassistent
Werner, Ivar H. G., förbundsordförande
Sekreterare:
Carlgren, Lennart, avdelningsdirektör
Beredningen har under tiden november 1967—februari 1968 hållit två sammanträden.
Beredningen har den 23 februari 1968 avlämnat förslag till arbetstidsreglering
för personalen på sjöfartsverkets tjänstefartyg och motorjakter samt
personal vid vissa fyrplatser (Stencil Ci 1968:3).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Tjänstebegreppsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1965 för
att utreda frågan om tjänstebegreppets närmare innebörd (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 september 1965):
Broomé, J. T. Allan, generaldirektör
Expert:
Näsholm, Birger, byråchef
Sekreterare och expert:
Lyberg, Folke, lönedirektör
Direktiven för utredningen, se 1966: Ci 13.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sju sammanträden.
416
Kommittéer: Civildepartementet Cis 4
Utredningen har den 27 juni 1968 avgett promemoria om »Oavsättligheten
inom statsförvaltningen» (Stencil Ci 1968: 5).
Med anledning av en av utredningen i skrivelse den 29 oktober 1968 gjord
framställning har Kungl. Maj :t den 20 november 1968 förordnat att utredningens
verksamhet skall upphöra samt att dess arbetsmaterial skall överlämnas
till lönesystemutredningen (Ci: 15).
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1969
3. Sakkunnig för ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser
för apoteksinnehavare och apoteksanställda m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 maj 1962 för att
verkställa ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser för
apoteksinnehavare och apoteksanställda samt därmed sammanhängande
spörsmål:
Broomé, J. T. Allan, generaldirektör
Experter:
Eklund, Sven R. A., apotekare
Gunnarsson, N. G. Arne, byråchef
Ivalén, Olof H., lönedirektör
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Wester, Sven V., apotekare
Åkerlund, Mimmi T., f. d. ombudsman
Östensson, C. Magnus, apotekare
Sekreterare:
Regen, J. Gunnar, departementssekreterare
Lokal: Statens avtalsverk, Klara Västra Kyrkogata 6, Fack, 103 10 Stockholm
2, tel. 22 59 60 (den sakkunnige) och lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekr.)
Utredningsmannen har i skrivelse den 12 juni 1968 avgett förslag till bestämmelser
om samordning av vissa familjepensionsförmåner.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1969.
4. Krigsavlöningsberedningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1963 för
att inom civildepartementet biträda med utformningen av avlöningsföreskrifter
m. m. för tillämpning under beredskap och krig:
Edgardh, Claes H. H., t. f. expeditionschef/rättschef, ordförande
Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör
Kollind, Hans O., krigsråd
14 Bihang till riksdagens protokoll 1969.1 samt.
Riksdagsberättelsen
417
Cis 4 Riksdagsberättelsen år 1969
Lindberg, N. Olof, departementsråd
Ogner, Stig V., kansliråd
Experter:
Stiernstedt, Lars J. Th., förhandlingsdirektör (fr. o. in. den 1 juli 1968)
Tell, Anna Greta, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Winéus, Bengt G., departementssekreterare
Lokal: Civildepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (sekr.)
Beredningen har under tiden november 1967—oktober 1968, utöver sammanträden
inom en särskild arbetsgrupp, hållit två plenarsammanträden.
Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
5. Utredningen rörande hälsokontroll för de statsanställda m. fl.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande hälsokontroll för de statsanställda m. fl. (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1963):
Aldestam, N. Arne, utredningsdirektör
Experter:
Hall, Paul F. L., docent, överläkare
Edström, Ricardo F. S., chefsläkare (fr. o. in. den 16 februari 1968)
Sekreterare:
Ström, Evert R., direktörsassistent
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
22 59 60 ankn. 143 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ci 14.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit nio sammanträden.
Utredningen har den 5 juli 1968 avgett ett betänkande benämnt »Hälsokontroll
i statlig tjänst» (Stencil Ci 1968: 4).
Utredningen avser att avlämna separata redogörelser för vissa detaljanalyser
av delaktiviteter i utredningens försöksverksamhet med hälsoundersökning
av statsanställda in. fl.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1969.
6. Arbetstidsnämnden för personal inom sjömätningsverksamheten
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
handlägga arbetstidsfrågor för personal inom sjömätningsverksamheten:
Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör, ordförande
418
Kommittéer: Civildepartementet Ci: 8
Bergdahl, Carl E., förste ombudsman
Thunberg, K. I. Anders, t. f. sjöfartsråd
Lokal: Statens avtalsverk, Klara Västra Kyrkogata 6, Fack, 103 10 Stockholm
2, tel. 22 59 60 ankn. 222.
Beredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit ett sammanträde.
Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
7. 1965 års anställningsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1965 för
att utreda frågan om avgränsningen mellan statliga arbetstagare med tjänstemannaställning
och sådana utan ställning som tjänstemän (se Post- och
Inrikes tidn. den 30 september 1965):
Söderberg, Gustaf J. K., expeditionschef/rättschef, ordförande
Bladh, Carl G., ombudsman
Johansson, Kjell Å. M., förhandlingsdirektör
Sekreterare:
Nyström, A. Martin, byrådirektör
Lokal: Telestyrelsen, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. 23 60 40 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1966: Ci 14.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit åtta
sammanträden.
Ulredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
8. Avtalsstatistikutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för
att utreda frågan om uppläggningen av det för de statliga löneförhandlingarna
erforderliga utrednings- och statistikarbetet (se Post- och Inrikes tidn.
den 30 oktober 1965):
Höök, Erik S. V., planeringschef, ordförande
Aldestam, N. Arne, utredningsdirektör
Fastbom, E. Lennart, planeringschef
Odéen, Bengt O. G., direktör
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Expert:
Lindahl, K. Olof R., lönedirektör
Sekreterare:
Åberg, Per I., direktörsassistent
419
Ci: 8 Riksdagsberättelsen år 1969
Biträdande sekreterare:
Aabye-Nielsen, Hans, departementssekreterare
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
22 59 60 ankn. 142 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1966: Ci 15.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit sex
sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
9. Representanter för statsverket i läkarförhandlingsdelegationen
Förordnade genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 maj 1966 att ingå som
representanter för statsverket i läkarförhandlingsdelegationen:
Samuelson, Karl G., landshövding, ordförande i delegationen
Tännérus, Lars A., lönedirektör
Experter:
Borgström, Mats E., avtals jurist
Eriksson, K. Arvid, byrådirektör (fr. o. m. den 6 maj 1968)
Uggla, Karl-Lennart, lönedirektör
Sekreterare:
Berg, Nils G., departementssekreterare (t. o. in. den 29 februari 1968)
Andersson, Lars I., lönesekreterare (fr. o. m. den 1 mars 1968)
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
22 59 60 (Tännérus), tel. 54 05 00 ankn. 1523 (sekr.)
Delegationens ursprungliga uppdrag, se 1961: I C 11.
Mellan läkarförhandlingsdelegationen och Sveriges läkarförbund träffades
den 13 december 1967 avtal om ändringar av taxebestämmelser m. m. i
kollektivavtalet den 4 juli 1967 för sjukhusläkare in. fl. hos städerna Stockholm,
Göteborg och Malmö samt hos staten. Avtalet har godkänts av riksdagens
lönedelegation den 15 december 1967 och av Kungl. Maj :t den 29
december 1967. Den 4 mars 1968 slöts avtal mellan parterna om ändringar
i kollektivavtalet den 4 juli 1967 i anledning av läkarutbildning vid Danderyds
sjukhus. Avtalet har godkänts av riksdagens lönedelegation den 13
mars 1968 och av Kungl. Maj :t den 22 mars 1968. Delegationen och läkarförbundet
träffade den 29 april 1968 avtal om ändringar i kollektivavtalet
den 4 juli 1967 i anledning av förslag i 1968 års statsverksproposition om inrättande
av vissa läkartjänster och den 2 maj 1968 om retroaktivt tillägg till
vissa statliga läkare, m. m. Dessa avtal har godkänts av riksdagens lönedelegation
den 22 maj 1968 och av Kungl. Maj :t den 6 juni 1968. Den 6 juni
1968 träffade parterna avtal om ändring av uppsägningstid i kollektivavtalet
den 4 juli 1967. Detta avtal godkändes av riksdagens lönedelegation den 19
juni 1968 och av Kungl. Maj:t den 28 juni 1968. Mellan parterna har den 16
420
Kommittéer: Civildepartementet Ci: 11
oktober 1968 träffats avtal om allmänna bestämmelser för vissa statliga och
icke-statliga läkare m. fl. (ABL). Avtalet har godkänts av riksdagens lönedelegation
den 30 oktober 1968 och av Kungl. Maj :t den 31 oktober 1968. I
samråd mellan läkarförhandlingsdelegationen och Sveriges läkarförbund
har genomförts en undersökning av vissa sjukhusläkares arbetstidsförhållanden.
Utredningsresultatet föreligger i form av tabellverk och den slutliga
redogörelsen kan förväntas bli framlagd före 1968 års utgång.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
10. Utredning om städningen vid statliga myndigheter
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 mars 1966 för att
verkställa en översyn av den statliga städningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 13 april 1966):
Johansson, Kjell Å. M., förhandlingsdirektör, ordförande
Stime, Per-Erik W., avdelningsdirektör
Wallén, Åke, byrådirektör
Experter:
Höök, S. Rune, lönesekreterare
Stare, K. J. Peter, avdelningsdirektör
Svantesson, K. Gösta H., byrådirektör
Sekreterare:
Olson, O. Lennart, t. f. direktörsassistent
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
22 59 60 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1967: Ci 11.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit elva
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
11. Representanter för statsverket i mentalsjukvårdens löneförhandlings
delegation
Förordnade
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 18 mars 1966 att t. v. ingå som
företrädare för statsverket i en delegation med representanter för staten och
Svenska landstingsförbundet med uppgift att föra förhandlingar och sluta
kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt reglera dels anställnings- och
arbetsvillkor, som må bestämmas genom avtal, för sådana personalgrupper
vid statens mentalsjukhus m. m. som berörs av landstingens övertagande av
mentalsjukvården dels de övergångsanordningar för berörd personal som
kan finnas erforderliga i samband med övertagandet:
Stiernstedt, Lars J. Th., förhandlingsdirektör
421
Ci: 11
Riksdagsberättelsen år 1969
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Tännérus, Lars A., lönedirektör
Experter:
Nilsson, A. Erik, direktörsassistent
Strandlund, Iv. Bertil, avdelningsdirektör
Welin, Thorild J. M., avtalsjurist
Wistrand, Anders W. H., direktörsassistent
Sekreterare:
Lindroth, C. E. Gunnar Hj :son, lönesekrelerare
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
22 59 60 (sekr.)
Direktiven för delegationen, se 1967: Ci 12 och 1968: Ci 13.
Mellan mentalsjukvårdens löneförhandlingsdelegation, å ena, samt Statstjänarkartellen,
Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers
centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion,
å andra sidan, slöts den 4 april 1968 — under förbehåll om
Kungl. Maj :ts godkännande — avtal om retroaktivt tillägg för 1968 för sådana
personalgrupper som berörs av landstingens övertagande av mentalsjukvården.
Avtalet har godkänts av riksdagens lönedelegation den 5 april 1968
och av Kungl. Maj :t samma dag.
Mellan nyssnämnda parter och under samma förbehåll slöts vidare den 25
april 1968 avtal för tiden den 1 januari 1968—31 december 1968 om fördelning
av 1968 års totalram m. in. för nämnda personalgrupper. Detta avtal
har godkänts av riksdagens lönedelegation den 26 april 1968 och av Kungl.
Maj :t samma dag.
Under samma förbehåll träffades mellan parterna den 19 juni 1968 avtal
om ändring i avtalet den 15 december 1966 såvitt avser vissa bestämmelser
om beredskapstillägg. Avtalet som gäller för tiden den 1 januari 1968—31
december 1968 har godkänts av riksdagens lönedelegation den 11 juli 1968
och av Kungl. Maj :t den 7 augusti 1968.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
12. Bisyssleut redning en
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1966 för att se
över de offentligrättsliga bestämmelser, som reglerar rätten för statstjänstemän
och vissa andra offentliga tjänstemän att inneha bisysslor (se Post- och
Inrikes tidn. den 24 maj 1966):
Löfqvist, Ivar, generaldirektör
Experter:
Ericsson, K. Georg V., borgmästare
Lidbeck, P. Ingmar, regeringsråd
422
Kommittéer: Civildepartementet
Ci: 14
Sekreterare:
Andersson, Anders H., assessor
Lokal: Statskontoret, Box 2106, 103 13 Stockholm 2, tel. 22 08 60
Direktiven för utredningen, se 1967: Ci 13.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit åtta
sammanträden. Ett sammanträde har hållits med utredningens kontaktmän
från tjänstemannaorganisationer.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första delen av år 1969.
13. Betygsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att utreda
frågan om normer för betyg och intyg över anställning inom den statligt
reglerade offentliga förvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 3
augusti 1966):
Broomé, J. T. Allan, generaldirektör
Expert:
Werner, Ulf C. L., departementssekreterare
Sekreterare och expert:
Fjellström, Carl-Gustaf F., byråchef
Lokal: Civildepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 ankn. 1901
Direktiven för utredningen, se 1967: Ci 14.
Utredningsmannen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit
ett flertal sammanträden med experterna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1969.
14. Förlmndlingsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 april 1967 för att utreda
vissa frågor i förhandlingsrättssystemet för de offentliga tjänstemännen
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 april 1967):
Löfberg, Bertil A. F., statssekreterare, ordförande
Ericsson, K. Georg V., borgmästare
Gustafsson, Åke G., departementsråd
Lannefjord, Sture E. U., direktör
Mannerfelt, Nils O. G., t. f. rättschef
Montelius, Jan-Christian O. A., departementsråd
Sekreterare:
Hårdefelt, S. Börje, hovrättsassessor
Lokal: Civildepartementet, Fack, 10310 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (sekr.)
423
Ci: 14
Riksdagsberättelsen år 1969
Direktiven för utredningen, se 1968: Ci 16.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit tio sammanträden.
Utredningen bär den 12 januari 1968 avgett betänkande om kompetensområdet
för riksdagens lönedelegation samt formerna för att bestrida de
ökade utgifter som följer av träffade Iöneöverenskommelser, m. m. (Stencil
Ci 1968:1).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
15. Lönesystemutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1967
med uppgift att utreda frågan om ändringar i det statliga tjänste- och lönesystemet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1967):
Ericson, Folke C. W., generaldirektör, ordförande
Aldestam, N. Arne, utredningsdirektör
Bertman, Harry, byggnadsråd
Gustafsson, Åke G., departementsråd
Montelius, Jan-Christian O. A., departementsråd
Nyrén, A. Per-Elof, organisationsdirektör
Ragnå, Nils E. A., personaldirektör
Salomonson, C. Stig R., byråchef
Expert:
Steen, Göran A., hovrättsråd
Sekreterare:
Rudén, Allan N., personaldirektör
Lokal: Statens avtalsverk, Klara Västra Kyrkogata 6, Fack, 103 10 Stockholm
2, tel. 22 59 60 ankn. 249 eller 21 39 21 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1968 Ci: 17.
Utredningen har under tiden november 1967—oktober 1968 hållit 25 sammanträden,
varav 17 i särskilda arbetsgrupper.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1969.
16. Testutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 mars 1968 för att utreda
frågan om förutsättningarna och formerna för psykologiska undersökningar
inom statsförvaltningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april
1968):
Cars, Gunnar F. O., regeringsråd, ordförande
Berglund, Erik, sekreterare
Björk, Kaj Å., Ied. av I kamm.
424
Kommittéer: Civildepartementet Ci: 16
Holm, Thorsten, ombudsman
Larsson, Sven O., psykolog, tillika sekreterare
Magnusson, David N., laborator
Ström, K. Fingal, kansliråd
Ulf, Bo L., administrativ direktör
Lokal: Civildepartementet, Fack, 10310 Stockholm 2, tel. lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 ankn. 1881 (sekr.)
Direktiv (anförande av statsrådet Gustafsson till statsrådsprotokollet den
22 mars 1968):
Psykologins praktiska användbarhet på skilda områden av samhällslivet
har uppmärksammats i allt större utsträckning. Inom den offentliga verksamheten
utnyttjas den tillämpade psykologin särskilt inom försvaret, barnaoch
ungdomsvården, skolan, yrkesvägledningen och arbetsvärden.
Psykologiska anlags- och urvalsundersökningar har vunnit tillämpning
i samband med anställning och vid uttagning till utbildning samt i viss omfattning
också vid befordran av personal. Inom den statliga sektorn började
denna verksamhet under slutet av 1920-talet och början av 1930-talet. Postverket
och statens järnvägar använde sig av sådana metoder framför allt vid
uttagning av deltagare i kurser, anordnade inom verken. Denna verksamhet
har under 1950- och 1960-talen väsentligt ökat i omfattning. Psykologisk
provningsverksamhet inom försvaret inleddes på 1930-talet. Under och efter
andra världskriget bär verksamheten successivt ökat. Psykologiska undersökningar
används främst för urval till visst slags tjänstgöring eller till viss
tjänst eller utbildning. Sedan år 1955 utförs dessa undersökningar av militärpsykologiska
institutet eller under dess överinseende.
Även andra statliga myndigheter har under senare år börjat utnyttja psykologiska
urvalsmetoder. Detta gäller t. ex. kriminalvårdsstyrelsen (vid urval
av personal till gemensam grundutbildning för vårdar- och vaktpersonal),
SIDA (vid urval av personal för tjänstgöring utomlands), televerket (vid urval
till olika kurser inom verket), luftfartsverket (vid urval för utbildning
till trafikledare), statskontoret (vid urval av elever i den årliga aspirantutbildningen
och av personal till folk- och bostadsräkningen), centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden (vid urval av systemmän och programmerare
och personal till länsstyrelsernas datakontor), domänverket (vid
urval av revirassistenter och tekniska assistenter) och statens vattenfallsverk
(vid urval av maskinistaspiranter).
Här nämnda myndigheter har funnit att de upplysningar som inhämtas
genom test eller andra psykologiska mätmetoder utgör ett värdefullt komplement
till de övriga upplysningar om en sökande som står till buds för
bedömningen av lämpligheten för viss utbildning eller befattning.
Psykologiska undersökningsmetoder tillämpas som framgår av den lämnade
redogörelsen i ej obetydlig omfattning inom olika områden av arbetslivet
i vårt land. Metoderna har vunnit ökad användning på såväl den enskilda
som den offentliga arbetsmarknaden. Det är enligt min mening angeläget
att staten i sin egenskap av arbetsgivare intar en positiv hållning till
rationella metoder inom personaladministrationen. De statliga myndigheter
som använder psykologiska bedömnings- och mätmetoder vid handlägg
-
14f Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
425
Cis 16
Riksdagsberättelsen år 1969
ningen av olika personalärenden redovisar som inledningsvis framhållits i
huvudsak positiva erfarenheter. Det kan förutses att andra myndigheter och
institutioner i växande omfattning kommer att ta i bruk samma metoder.
Inför en sådan utveckling och mot bakgrunden av de frågor som härigenom
aktualiseras torde behov föreligga att närmare undersöka frågan om
förutsättningar och former för psykologiska undersökningar vid urval för
anställning, uttagning till utbildning, befordran m. m. inom statsförvaltningen
och problem som hänger samman därmed.
Det synes därför påkallat att nu tillkalla särskilda sakkunniga för att
verkställa utredning i sådant syfte.
Som utgångspunkt för utredningen bör gälla att de psykologiska testmetoderna
skall betraktas som ett komplement till övriga rekryterings- och urvalsåtgärder.
Utredningen bör således syfta till att precisera den roll psykologiska
undersökningar kan och bör spela i detta sammanhang.
Det torde inte vara möjligt eller behövligt att se över alla de psykologiska
mät- och bedömningsmetoder som är i praktiskt bruk. Däremot torde testmetodiken
böra närmare belysas från principiella utgångspunkter varvid
det — framför allt i informativt syfte — kan visa sig lämpligt att närmare
undersöka vissa testmetoders syfte, konstruktion och praktiska användbarhet
vid personurval inom olika delar av statsförvaltningen.
Tvivel eller tveksamhet har uttalats om psykologiska mät- och bedömningsmetoder
är så utvecklade att man genom dem får säkrare upplysningar
om en persons egenskaper, förutsättningar eller andra karakteristika än som
erhålls genom studium av arbets- och utbildningsbetyg och genom referenser,
omdömen från förmän m. m. Olika psykologiska metoders tillförlitlighet
i nämnda hänseenden bör därför ägnas särskild uppmärksamhet.
Mot användningen av urvalsprov som grundas på i förväg uppställda krav
i fråga om personlighetsegenskaper, begåvning o. d. har invänts att detta
skulle kunna leda till en alltför ensidig och begränsad bedömning. Denna
fråga bör undersökas.
Vidare har betonats vikten av att undersökningar i ett personalärende begränsas
till att omfatta de sidor av personligheten som har omedelbart intresse
för avgörandet av ärendet och att man alltså utesluter upplysningar
som inte har uppenbar betydelse i sammanhanget. En alltför omfattande
tillämpning av psykologisk mätmetodik kan medföra att ovidkommande
uppgifter framkommer som kan bli till olägenhet för den sökande.
Kritiken har vidare gällt frågan om mät- och bedömningsmetodernas tillförlitlighet
när det gäller att förutse en persons framtida förmåga och utvecklingsmöjligheter.
I sammanhanget bör bl. a. beaktas att arbetsuppgifterna
i olika tjänster ofta ändras så, att egenskaper som vid anställningstillfället
anses vara av betydelse inte är av samma vikt när arbetsuppgifterna
ändras.
Dessa spörsmål i samband med de psykologiska testmetodernas användning
vid anställning bör särskilt undersökas.
De sakkunniga bör även behandla frågor som uppkommer när psykologiska
urvalsmetoder skall införas inom nya statliga verksamhetsområden
eller beträffande nya personalkategorier, bl. a. med avseende på förberedelsearbete,
samråd med personalorganisationer och erforderlig upplysningsverksamhet.
Frågan om den av myndighet anlitade testexpertisens ansvar för redovisat
426
Ci: 17
Riksdagsberättelsen år 1969
undersökningsmaterial är för närvarande oklar och bör därför utredas.
Förslag till riktlinjer för tillämpning av testmetoder i vidgad omfattning
liksom för handhavandet av testmaterial o. d. bör utarbetas.
De sakkunniga bör under sitt arbete belysa de rättssäkerhetsproblem av
skilda slag som har samband med de psykologiska testmetodernas användning.
Härvid bör mot bakgrunden av regeringsformens föreskrifter om förtjänst
och skicklighet som enda och avgörande befordringsgrund särskilt
behandlas testresultatens betydelse i befordringsärenden.
Behovet av ett expertorgan för granskning och rådgivning åt myndigheterna
av den typ som föreslagits i riksdagsmotioner bör övervägas, liksom
andra organisatoriska frågor som kan aktualiseras vid en ökad användning
av psykologiska mät- och bedömningsmetoder.
De sakkunniga bör underrätta sig om förhållanden av betydelse för utredningsuppdraget
i andra länders statsförvaltningar med jämförliga förutsättningar
samt hålla erforderlig kontakt med pågående statliga utredningar
som behandlar frågor av närbesläktad natur.
De sakkunnigas arbete får framläggas i etapper.
Utredningen har t. o. m. oktober 1968 hållit åtta sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1969.
17. Utredning rörande fullföljdsordningen i vissa mål om avlöning m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1968 för att
utreda frågan om fullföljdsordningen i vissa mål om avlöningar m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1968):
Lidbeck, P. Ingmar, regeringsråd
Expert:
Normark, Georg R., hovrättsassessor, chefsjurist
Sekreterare:
Walder, Bengt, direktörsassistent
Lokal: Statens avtalsverk, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 59 60
Direktiv (anförande av statsrådet Gustafsson till statsrådsprotokollet den
10 maj 1968):
Den administrativa besvärsrätten innebär att myndighets beslut kan överklagas
genom besvär hos överordnad myndighet och i sista hand hos Kungl.
Maj :t. Hos Kungl. Maj :t är prövningskompetensen uppdelad mellan Kungl.
Maj :t i statsrådet och regeringsrätten enligt vad som framgår av lagen den
26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt.
Sedan den 1 januari 1966 övergång skett till kollektivavtalsreglering av de
offentliga tjänstemännens avlöningsförhållanden m. m., gäller enligt lagen
den 3 juni 1965 (nr 276) om inskränkning i rätten att föra talan mot
offentlig arbetsgivares beslut (i det följande benämnd inskränkningslagen)
att arbetstagare inte får föra talan mot offentlig arbetsgivares beslut rörande
hans arbets- eller anställningsvillkor, om han eller arbetsstagarförening
427
Ci: 17 Riksdagsberättelsen år 1969
som han tillhör får väcka talan i saken vid arbetsdomstolen eller i dess
ställe inför skiljemän.
Med denna inskränkning i den allmänna besvärsrätten har lagstiftaren
(prop. 1965: 60 s. 129, K2LU 1, rskr 267) avsett, att tvister mellan kollektivavtalsbundna
parter på det offentliga arbetsmarknadsområdet som regel
skall lösas förhandlingsvägen, i sista hand av arbetsdomstolen. En arbetstagare
som kan vinna rättelse på denna väg har ansetts inte behöva anlita
också besvär svägen. På grund av detta är organiserad arbetstagares möjligheter
att anföra administrativa besvär över beslut om avlöningsförmåner
o. d. i princip begränsade till fall där förmånerna regleras i offentligrättslig
ordning.
Många typer av mål som tidigare prövats av regeringsrätten eller kammarrätten
avgörs numera i sista hand av arbetsdomstolen. Inskränkningslagen
innebär i princip — såvitt gäller organiserade arbetstagare — att regeringsrätten
resp. kammarrätten beträffande förmåner för tid efter den 31
december 1965 av de tidigare uppräknade måltyperna endast kan pröva
mål om avlöningsförmåner m. in. om vilka kollektivavtal ännu inte träffats,
i huvudsak mål som gäller resekostnadsersättning, traktamente och pension.
Som framgår av vad tidigare sagts är inskränkningslagen tillämplig endast
om arbetstagaren får väcka talan i saken vid arbetsdomstolen eller i
dess ställe inför skiljemän. Det är alltså reglerna om arbetsdomstolens kompetens
som ytterst avgör inskränkningarna i besvärsrätten. Enligt 1 § lagen
den 22 juni 1928 (nr 254) om arbetsdomstol har arbetsdomstolen att ta upp
och avgöra mål om kollektivavtal. Till sådana mål hänförs enligt 11 §
samma lag mål i vilka tvisten är om kollektivavtals giltighet, bestånd eller
rätta innebörd eller huruvida visst förfarande strider mot kollektivavtal
eller lagen om kollektivavtal. Med visst undantag kan tvister, som annars
skulle höra under arbetsdomstolen, i stället enligt avtal hänskjutas till avgörande
av skiljemän.
Till mål om kollektivavtal räknas endast mål mellan arbetsgivare och
arbetstagare, som båda är bundna av kollektivavtal. Tvist om anställningseller
arbetsvillkor mellan arbetsgivare och oorganiserad arbetstagare eller
arbetstagare som tillhör annan organisation än den som träffat kollektivavtalet
kan inte tas upp vid arbetsdomstolen. Detta gäller också om det enskilda
tjänsteavtalet, som ofta är fallet, helt eller delvis hämtar sitt innehåll
från gällande kollektivavtal i branschen. På det offentliga arbeistagarområdet
blir resultatet att för arbetstagare som inte är bunden av kollektivavtal
besvärsrätt föreligger enligt huvudregeln om rätt att anföra besvär mot
offentlig myndighets beslut. För att avgöra om besvärsrätt föreligger måste
man alltså undersöka om arbetstagaren vid den tid som tvisten avser tillhörde
eller dessförinnan hade tillhört förening som jämte staten är part i
kollektivavtalet.
Besvär sinstanser na torde emellertid inte kunna stanna vid denna prövning
av sin kompetens. Fall kan nämligen tänkas i vilka också en av kollektivavtalet
bunden arbetstagare har rätt att anföra besvär mot myndighets
beslut om tillämpning av kollektivavtalet. Som framgår av It § lagen om
arbetsdomstol är arbetsdomstolen behörig, endast om arbetstagarens anspråk
är föremål för tvist mellan honom och myndigheten och tvisten rör
kollektivavtalets giltighet, bestånd eller rätta innebörd m. in. För att arbetsdomstolen
skall få ingå i prövning av talan om rättelse i myndighetens be
-
428
Kommittéer: Civildepartementet Ci: 17
slut om tillämpning av kollektivavtal torde således fordras att arbetstagaren
påstår att beslutet strider mot avtalet. Det förekommer emellertid
inte sällan fall där en arbetstagare inte ifrågasätter beslutets avtalsenlighet
men anser att beslutet likväl bort bli ett annat.
Lönevillkoren för tjänstemän inom statens avtalsverks verksamhetsområde
regleras framför allt i följande kollektivavtal, nämligen allmänt avlöningsavtal
för statliga och vissa andra tjänstemän (AST), allmänt tjänsteförteckningsavtal
beträffande statliga och vissa andra tjänster (ATF) samt
tjänsteförteckningsavtal beträffande vissa statliga och icke-statliga tjänster
inom undervisningsväsendet m. m. (TFU).
I AST finns ett flertal bestämmelser enligt vilka fråga om avlöningsförmån
eller annat anställnings- eller arbetsvillkor är beroende av arbetsgivarens
diskretionära prövning (s. k. arbetsgivarventil). Som exempel kan
nämnas frågor om skyldighet att lämna uppgift om bisyssla eller att upphöra
med bisyssla (8 §), anställnings upphörande utan iakttagande av gällande
uppsägningstid (9 § 4 mom.) samt lön under studier som arbetsgivaren
anser angelägna från tjänstesynpunkt (19 § sammanställningen A
punkt 6). I ATF finns också en bestämmelse, enligt vilken arbetsgivaren
beträffande befordringsgång som anges i avd. A, B eller C i den till avtalet
fogade bilaga 4 får medge förmånligare lönegradsplacering än som anges i
bilagan (11 §). Liknande bestämmelser finns i TFU.
Frågan om tjänstemans rätt till avlöningsförmån eller annat anställnings-
eller arbetsvillkor enligt sådana kollektivavtalsbestämmelser, som
här getts exempel på, avgörs sålunda av arbetsgivaren efter skälighetsprövning.
Med arbetsgivaren avses, om inte Kungl. Maj:t föreskriver annat,
statens avtalsverk eller myndighet som avtalsverket bestämmer (6 § 9 mom.
AST och 2 § 5 mom. ATF). Prövningen kan således i vissa fall ankomma
på annan myndighet än avtalsverket. Beträffande samtliga de bestämmelser
som nämnts här har delegering av beslutanderätten skett. Hos de olika
myndigheterna meddelas varje år ett mycket stort antal beslut i ärenden
som har sin grund i arbetsgivarventiler i avtalen.
I den mån arbetstagare inte kan väcka talan i arbetsdomstolen i fråga som
avses här, föreligger enligt inskränkningslagen inte hinder mot att anföra
besvär mot myndighets beslut. Har beslutet meddelats av avtalsverket får
dock enligt 25 § instruktionen den 3 december 1965 (nr 642) för statens avtalsverk
besvär inte anföras mot beslutet. Har avtalsverket delegerat beslutanderätten
till annan myndighet är besvärsrätten inte beskuren. Till
följd av de kompetensregler som gäller handläggs sådana besvär i sista
instans antingen av regeringsrätten eller av kammarrätten.
Regeringsrätten har under år 1967 handlagt ett antal mål, i vilka arbetstagare
anfört besvär över myndighets beslut i fråga om lön med B-avdrag
under tjänstledighet för studier. Regeringsrätten har i dessa mål inhämtat
upplysning huruvida klaganden tillhör eller tillhört personalorganisation
som är bunden av AST. Om så varit fallet, har regeringsrätten inte tagit
upp besvären till prövning. I skälen har regeringsrätten konstaterat att besvären
måste anses avse tvist om löneanspråk grundat på kollektivavtal,
eftersom klaganden i besvären gjort anspråk på rätt till lön med B-avdrag
på den grund att klagandens studier vid en riktig bedömning bort anses
vara angelägna från tjänstesynpunkt, och att klaganden ägt väcka talan
om detta hos arbetsdomstolen.
429
Cis 17
Riksdagsberättelsen år 1969
Även kammarrätten har meddelat beslut i ett mål om lön under tjänstledighet
för studier. Med i princip samma motivering som regeringsrätten
fann kammarrätten i detta mål att kammarrätten inte kunde ta upp besvären
till prövning.
Sedan Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion
(TCO-S) väckt talan hos arbetsdomstolen för en av sina medlemmar, vars
besvär regeringsrätten inte tagit upp till prövning, avvisade arbetsdomstolen
käromålet i beslut den 28 november 1967. Arbetsdomstolen fann att
målet enligt 11 § lagen om arbetsdomstol inte var att hänföra till mål om
kollektivavtal. Parterna var i målet eniga om att arbetstagaren inte gjort
gällande någon rätt till den avsedda förmånen.
Tillämpningen av inskränkningslagen har visat sig vålla svårigheter. Till
synes likartade mål har avvisats av regeringsrätten resp. kammarrätten
med hänvisning till nämnda lag och av arbetsdomstolen med hänvisning till
lagen om arbetsdomstol. Uppenbarligen är det otillfredsställande att den
som vill vinna rättelse i myndighets beslut inte kan med säkerhet avgöra
till vilken myndighet han skall vända sig. I detta sammanhang bör uppmärksammas
risken för preskription av talerätt till följd av att arbetstagare av
okunnighet först vänder sig till fel instans (jfr arbetsdomstolens beslut nr
3/1968). Redan dessa förhållanden motiverar att gällande bestämmelser på
området omprövas.
Till detta kommer att fråga om en ändrad fullfölj dsordning i avsedda
besvärsmål har aktualiserats både av statens avtalsverk och av TCO-S. Besvärsprövningen
i sista instans föreslås av dessa skola föras över från regeringsrätten
resp. kammarrätten till Kungl. Maj :t i statsrådet eller till
statens avtalsverk. Förslagen torde avse också arbetstagare som inte är
bunden av kollektivavtalet men på vilken myndigheten tillämpar detta.
De avsedda besvärsmålen avser frågor i vilka arbetsgivaren enligt kollektivavtal
tillagts befogenhet att besluta ensam. Vid målens prövning är skälighets-
och lämplighetsöverväganden det väsentligaste momentet. Mot
denna bakgrund finns anledning överväga ändringar i fullfölj dsordningen i
dessa mål.
De här avsedda spörsmålen synes böra bli föremål för utredning. Utredningen
bör uppdras åt en särskild sakkunnig.
Den sakkunnige bör överväga om och i vad mån besvärsrätt kan undvaras
i här avsedda frågor i vilka statens avtalsverk delegerat prövningsbefogenheten
till annan myndighet. Detta mot bakgrund av att besvärsrätt
inte finns nu om avtalsverket behåller prövningsrätten.
Den sakkunnige bör i frågor där besvärsrätt anses böra förekomma särskilt
uppmärksamma huruvida prövningen i sista instans bör ankomma på
Kungl. Maj :t i statsrådet eller på statens avtalsverk. Även en fördelning av
prövningskompetensen efter frågornas karaktär bör övervägas.
Den sakkunnige bör lägga fram förslag till de författningsändringar som
behövs.
Den sakkunnige bör hålla kontakt med förhandlingsutredningen, statens
avtalsverk och personalorganisationerna.
Utredningsarbetet har påbörjats.
430
Centralt krisorgan
Inrikesdepartementet
Statens utlänningskommission
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad den 3
december 1965 (SFS nr 678)
Ledamöter:
Jönsson, L. Ingvar, hovrättsråd, ordförande och chef
Ahlberg, Iris, e. o. förste byråsekreterare
Ahlvarsson, Lars I., ombudsman, (fr. o. m. den 1 juli 1968)
Andersson, Torsten, landshövding, f. d. riksdagsman
Casparsson, K. Ragnar, fil dr, f. d. landshövding, (t. o. m. den 30 juni 1968)
Hamrin, Mac T. P., överlantmätare, f. d. riksdagsman (fr. o. m. den 1 juli
1968)
Holmbäck, Åke E. V., professor emeritus, (t. o. in. den 30 juni 1968)
Jönsson, J. Ove, byråchef
Kellberg, Love G.-A., utrikesråd
Petersson, John L., överstelöjtnant
Vinge, Per-Gunnar, avdelningschef.
För ledamöterna finns sju ersättare förordnade.
Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer, benämnda första
byrån, andra byrån och tredje byrån (kanslibyrån). På första byrån handläggs
ärenden angående medborgare eller förutvarande medborgare i Danmark,
Finland, Island, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Sovjetunionen,
Tyskland och Österrike samt i de afrikanska och asiatiska staterna
ävensom ärenden angående artister oavsett nationalitet. På andra
byrån handläggs ärenden angående övriga utlänningar. Tredje byrån handlägger
ärenden angående kommissionens personal, administration och ekonomi
samt ärenden angående teknisk utlänningskontroll, besvarar remisser
av allmän natur samt omhänderhar den officiella utlänningsstatistiken.
Chefer
för första byrån: Ernberg, Olof H., t. f. byråchef
för andra byrån: Wiman, Olle, byråchef, tillika vice ordförande
för tredje byrån: Bundsen, Sven E. F., byråchef.
Lokal: Birger Jarls torg 5, 103 12 Stockholm 2, tel. 23 31 20
Kommissionens verksamhet kommer att upphöra den 1 juli 1969, då ett
nytt permanent ämbetsverk för invandrarfrågor kommer att inrättas enligt
beslut av 1968 års riksdag.
Stockholms slott den 3 januari 1969.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
431
Riksdagsberättelsen år 1969
Bilaga
KOMMITTÉ -
Justitiedepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
| 1 6 |
| 1 7 |
|
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter t. o. m. | V, 1967- | -30/„ 1968 | |||||
1967 | 1968 | 1969 | Arvoder Leda- möter | Sekr., | |||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1968 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utredningen ang. bekantgörande av folkrättens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
regler för krig.............................. | 17 | 17 | 1 |
| — |
| — |
| — |
Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvs- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kommittén................................. | 28 | 25 | 2 | 194 | 896 | 10 | 400 |
| 500 |
Bostadsrättskommittén........................ | 30 | 27 | 3 | 454 | 811 | 22 | 165 | 21 | 875 |
Förvaltningsdomstolskommittén................ | 31 | 28 | 4 | 864 | 973 | 11 | 575 | 5 | 079 |
Utredningen ang. vattenlagens torrläggningsbe- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stämmelser................................. | 32 | 29 | 5 | 24 | 231 | 2 | 310 | 1 | 898 |
Fylleristraffutredningen........................ | 40 | 36 | 6 | 347 | 363 | 27 | 275 | 21 | 770 |
Fastighetsregisterutredningen................... | 42 | 37 | 7 | 521 | 668 | 13 | 590 | 53 | 176 |
Svenska kommittén för en nordisk patentbesvärs- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
instans .................................... | 51 | 43 | 8 | 148 | 312 | 23 | 625 | 7 | 950 |
Utredningen ang. förbud mot rasdiskriminering ... | 58 | 49 | 9 | 24 | 854 | 9 | 725 |
| — |
Utredningen ang. ändrad könstillhörighet........ | 66 | 56 | 10 | 54 | 800 | 19 | 569 | 7 | 618 |
1967 års pressutredning........................ | — | 62 | 11 |
| — | 2 | 475 | 15 | 989 |
Summa kr. |
|
|
| 2 635 | 908 | 142 | 709 | 135 | 855 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ingången av 1969 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utredningen rörande specialstraffrätten.......... | 13 | 13 | 12 | 159 | 456 | 1 | 125 | 1 | 900 |
Fångvårdens byggnadskommitté1............... | 14 | 14 | 13 |
| — |
| — |
| — |
1956 års klientelundersökning rörande ungdoms- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
brottslingar................................ | 15 | 15 | 14 | 1 472 | 633 | 9 | 250 | 33 | 191 |
Familj erättskommittén........................ | 16 | 16 | 15 | 674 | 470 | 13 | 400 |
| — |
Sjölagskommittén............................. | 18 | 18 | 16 | 583 | 962 | 3 | 200 |
| — |
Aktiebolagsutredningen........................ | 19 | 19 | 17 | 531 | 520 | 45 | 700 | 17 | 420 |
Utredningen ang. fraktavtalet vid godsbefordran |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
på väg..................................... | 22 | 20 | 18 | 204 | 114 | 3 | 100 |
| 250 |
Utredningen av frågan om verkställighet av ut- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ländsk dom i tvistemål...................... | 23 | 21 | 19 | 11 | 820 | 3 | 750 | 1 | 875 |
Expropriationsutredningen..................... | 24 | 22 | 20 | 575 | 602 | 16 | 620 | 19 | 127 |
Domstolskommittén........................... | 25 | 23 | 21 | 1 087 | 875 | 29 | 250 | 10 | 557 |
Trafikmålskommittén......................... | 26 | 24 | 22 | 867 | 132 | 14 | 052 | 25 | 369 |
Militärstraffsakkunniga........................ | 29 | 26 | 23 | 284 | 604 | 10 | 500 |
| 910 |
Sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
egendom................................... | 33 | 30 | 24 | 27 | 431 | 12 | 600 | 3 | 680 |
Sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
handelsagentur och handelsresande............ | 34 | 31 | 25 | 14 | 307 | 4 | 000 | 2 | 500 |
432
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
KOSTNADER
8 1 | 9 ! | 10 | | 11 1 | 12 | | 13 | | 14 | | 15 | 16 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| lu tal- |
|
|
|
|
|
| 1 / _31 / h — /12 | 1968 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| U U. 111. / la |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1968 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| 1/ _31/ / 7 Ilo | V11-31/12 |
|
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 000 |
| 6 000 |
_ | 5 897 | 1 358 | 450 | 494 | 19 099 | 3 203 | — | 217 198 |
— | 120 027 | 6 121 | 11 246 | 1 297 | 182 731 | 57 162 | 40 000 | 734 704 |
16 534 | — | 335 | —• | 16 996 | 50 519 | 404 | — | 915 896 |
13 127 | _ | _ | __ | _ | 17 335 | _ | 27 300 | 68 866 |
— | 63 515 | 1 528 | 5 933 | 109 091 | 229 112 | 5 199 | 7 000 | 588 674 |
25 656 | 142 367 | 1 492 | 6 018 | 167 546 | 409 845 | 128 499 | — | 1 060 012 |
| 59 596 | 688 | 1 085 | 697 | 93 641 | _ | — | 241 953 |
— | 34 393 | 6 056 | 11 577 | 133 | 61 884 | 14 025 | 11 500 | 112 263 |
74 907 | 979 | 6 363 | 902 | — | 110 338 | 20 286 | — | 185 424 |
— | 33 179 | 2 182 | 1 727 | 246 | 55 798 | 174 588 | — | 230 386 |
130 224 | 459 953 | 26 123 | 38 938 | 296 500 | 1 230 302 | 409 366 | 85 800 | 4 361376 |
| 8 603 |
|
|
| 11 628 |
|
| 171 084 |
— | — | — | — | — | — | — | 10 250 | 10 250 |
152 | 201 821 | 2 317 | 917 | 6 224 | 253 872 | 73 986 | 50100 | 1 850 591 |
— | 36 036 | 29 | 62 | 224 | 49 751 | 12 230 | 9 500 | 745 951 |
22 886 | 75 645 | 972 | 3 416 | 1 132 | 107 251 | 40 398 | 20 000 | 751 611 |
— | 141 921 | 5 044 | 8 273 | 3 645 | 222 003 | 83 140 | 45 000 | 881 663 |
— | 70 590 | 1 no | 1 565 | 136 | 76 751 | 24 704 | 15 000 | 320 569 |
|
| 671 | _ | 52 | 6 348 | 9 132 | 4 000 | 31 300 |
_ | 134 013 | 7 158 | 3 851 | 739 | 181 508 | 62 416 | 35 000 | 854 526 |
645 | 162 815 | 2 245 | 589 | 1 444 | 207 545 | 56 530 | 18 000 | 1 369 950 |
8 550 | 137 941 | 12 741 | 20 736 | 35 572 | 254 961 | 87 493 | 40 000 | 1 249 586 |
52 231 | 6 115 | 1 425 |
|
| 71 181 | 13 571 | 7 000 | 376 356 |
— | 72 073 | 2 138 | 1 175 | 1 195 | 92 861 | 25 370 | 14 000 | 159 662 |
— | 19 512 | 2 099 | 1 039 | — | 29 150 | 21 831 | 1 500 | 66 788 |
433
Riksdagsberättelsen år 1969
l
Sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom
Sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbets
utskott rörande den nordiska rättsgemenskapen
Departementsutredningen...................
Gruvrättsutredningen......................
Sakkunniga ang. lagstiftningen om skifte av dödsbo
Samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottS''
ligheten.................................
Förmynderskapsutredningen................
1965 års valtekniska utredning...............
1965 års abortkommitté....................
Utredningen rörande internationell adoptionsrätt
Kommittén för lagstiftningen om yttrande- och
tryckfrihet..............................
Förpassningsutredningen....................
Inskrivningskommittén......................
Kommittén för lagstiftningen ang. trafiknykter
hetsbrott
................................
FN-lagkommittén...........................
Grundlagberedningen........................
Integritetsskyddskommittén..................
Ämbetsansvarskommittén....................
Utredningen om rättssociologisk undersökning inom
skadeståndsrätten.........................
Utredningen ang. nordiskt institut för komparativ
rätt.......................................
Skadeståndskommittén........................
Tillsynsutredningen...........................
Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet ...
Kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården
....................................
Informationsutredningen.......................
Utredningen om författningspublicering..........
Nordiska kommittén för utredning av formerna
för de självstyrande områdenas representation
Nordiska rådet............................
1967 års polisutredning.......................
1968 års brottmålsutredning...................
Sakkunniga ang. frågan om rätt för köpare att
visst fall frånträda avtal....................
Utredningen om rättshjälp i förvaltningsärenden
Summa kr.
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före
ingången av 1968
Utredningen rörande reglerna om godtrosförvärv av
lös egendom..............................
Immissionssakkunniga.......................
Firmautredningen2..........................
Offentlighetskommittén......................
Utredning för översyn av bokföringslagen......
Parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären
1964 års vatten- och avloppsutredning...........
Arvsfondsutredningen.........................
Organisationskommittén för den diplomatiska konferensen
år 1967 för revision av 1886 års Bern
konvention.
................................
Utredningen ang. justitieråds, regeringsråds och
justitiekanslerns arbetsrättsliga ställning.....
2 | 1 3 | 1 4 | 1 5 | 1 6 | 1 7 |
35 | 32 | 26 | 17 766 | 1 ooc | — |
37 | 33 | 27 | 19 525 | 7 500 | 7 875 |
38 | 34 | 28 | 933 638 |
| 18 055 |
39 | 35 | 29 | 252 889 | 9 460 | 20 850 |
43 | 38 | 30 |
|
|
|
46 | 39 | 31 | 17 485 | 6 740 | 1 800 |
47 | 40 | 32 | 194 415 | 14 400 | 3 633 |
48 | 41 | 33 | 197 360 | 5 700 |
|
49 | 42 | 34 | 302 701 | 34 200 | 41 016 |
52 | 44 | 35 | 12 218 | 3 000 | 800 |
53 | 45 | 36 | 122 975 | 24 240 |
|
54 | 46 | 37 | 57 295 | 8 995 | 8 050 |
55 | 47 | 38 | 75 195 | 4 400 | 2 216 |
57 | 48 | 39 | 107 739 | 3 025 | 28 699 |
59 | 50 | 40 | 58 089 | 4 740 | 5 530 |
61 | 51 | 41 | 464 390 | 17 450 | 16 018 |
62 | 52 | 42 | 51 486 | 16 700 | _ |
63 | 53 | 43 | 113 997 | 17 250 | 4 350 |
64 | 54 | 44 | 4 535 | — | 45 |
65 | 55 | 45 | _ | 3 550 | 7 043 |
68 | 57 | 46 | 12 656 | 9 950 | 13 622 |
69 | 58 | 47 | 16 324 | 6 700 | 10 624 |
— | 59 | 48 | 41 634 | 16 575 | 15 594 |
— | 60 | 49 | 20 743 | 15 215 | 4 033 |
— | 61 | 50 | — | 5 720 | 13 825 |
— | 63 | 51 | — | 3 975 | 2 047 |
_ | 64 | 52 |
|
| 3 837 |
— | 65 | 53 | — | 6 900 | 9 156 |
— | — | 54 | — | — | — |
— | — | 55 | _ | _ | _ |
|
| 56 | 9 589 981 | 413 932 | 3 750 359 247 |
|
|
| 58 890 |
|
|
7 | — | — | 436 200 | — | 300 |
11 | 1 | — | 801 624 | 8 850 | 3 058 |
21 | 3 | — | 570 505 | 3 000 | — |
36 | 5 | — | 246139 | 16 000 | — |
41 | 6 | — | 115 697 | 12 215 | 4 930 |
44 | 7 | — | 231 332 | 5 933 | 9 093 |
45 | 8 | — | 30 420 | — | — |
50 | 9 | — | 35 936 | — | 5 000 |
56 | 10 | — | 98 | 8 000 | 4 597 |
434
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
8 1 | 9 1 | 10 | | U 1 | 12 | | 13 | | 14 | | 15 | | 16 |
— | — | — | — | — | 1 000 | — | — | 18 766 |
|
|
| _ | _ | 15 375 | 2 250 | _ | 37 150 |
_ | 149 642 | — | 19 790 | 1 512 | 188 999 | 50 284 | 31 500 | 1 204 421 |
— | 72 073 | 4 673 | 1 716 | 882 | 109 654 | 39 756 | 19 000 | 421 299 |
|
| 298 | 453 |
| 9 291 | 5 449 | 4 500 | 36 725 |
21 756 | 61 773 | 3 655 | 3 808 | 2 084 | 111109 | 44 201 | 19 100 | 368 825 |
1 082 | 5 695 | — | 509 | 30 404 | 43 390 | 29 307 | 23 000 | 293 057 |
_ | 128 055 | 19198 | 7 705 | 24 790 | 254 964 | 79 552 | 10 000 | 647 217 |
— | 36 036 | — | — | — | 39 836 | 12 230 | 6 100 | 70 384 |
1 309 | 71 305 | 1 064 | 4 443 | 24 289 | 126 650 | 34 005 | 15 200 | 298 830 |
5 897 | 25 793 | — | 65 | 832 | 49 632 | 16 318 | 9 000 | 132 245 |
— | 84 660 | 3 307 | 27 | 22 519 | 117 129 | 48 230 | 51 000 | 291 554 |
39 848 | 72 520 | 4 068 | 5 933 | 23 406 | 177 499 | 64 255 | 40 000 | 389 493 |
925 | 34 393 | — | — | 282 | 45 870 | 12 230 | 8 500 | 124 689 |
222 | 200 257 | 1 908 | 14 452 | 42 994 | 293 301 | 120 671 | 55 500 | 933 862 |
_ | 70 045 | 15 | 15 | 166 | 86 941 | 30 585 | 18 000 | 187 012 |
72 073 | 72 073 | 1 885 | 2 418 | 801 | 170 850 | 50 970 | 25 500 | 361 317 |
— | — | 806 | 818 | — | 1 669 | 12 000 | — | 18 204 |
|
| 3 890 | 2 722 | _ | 17 205 | 2 625 | — | 19 830 |
_ | 59 943 | — | 3 737 | 86 | 87 338 | 24 613 | 15 400 | 140 007 |
66 176 | 47 918 | 3 048 | 981 | 1 809 | 137 256 | 58 822 | 25 000 | 237 402 |
" — | 7 472 | — | 1 071 | 300 079 | 340 791 | 198 599 | 25 000 | 606 024 |
| 100 581 | 2 992 | 5 835 | 333 | 128 989 | 52189 | 28 000 | 229 921 |
_ | 47 000 | 384 | — | 406 | 67 335 | 173 361 | 50 000 | 290 696 |
— | 122 | — | — | 204 | 6 348 | 23 225 | 13 400 | 42 973 |
|
|
| 3 931 | 1 951 | 9 719 | 9 948 |
| 19 667 |
_ | 49174 | _ | 12 334 | 939 | 78 503 | 65 420 | 25 000 | 168 923 |
6 708 | — | 371 | 897 | 63 | 8 039 | 37 634 | 22 000 | 67 673 |
|
|
|
| _ | _ | 289 | _ | 289 |
— | 18 345 | — | — | — | 22 095 | 41 265 | 27 600 | 90 960 |
300 460 | 2 481960 | 89 511 | 135 283 | 531194 | 4 311587 | 1 851 084 | 836 650 | 16 589 302 |
|
|
|
| 5 766 | 5 766 |
|
| 64 656 |
_ |
| _ |
| — | 300 |
| — | 436 500 |
_ | 26 340 | 325 | 1 292 | 42 443 | 82 308 | 941 |
| 884 873 |
_ | 47 |
|
| 2 926 | 5 973 |
|
| 576 478 |
_ |
|
|
| 13 924 | 29 924 |
|
| 276 063 |
_ | 12 860 | 1 283 | 824 | 15 079 | 47191 |
|
| 162 888 |
47 612 |
| 689 | 1 156 | 18 561 | 83 044 | 10 | — | 314 386 |
— |
|
|
|
|
| 226 |
| 30 646 |
— |
|
|
|
| 5 000 | — |
| 40 936 |
— |
|
|
|
| 12 597 | _ |
| 12 695 |
435
Riksdagsberättelsen år 1969
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Utredningen om övervakare inom kriminalvården | 60 | 11 |
| 70 700 | 2 745 | 3 305 |
Sakkunniga för översyn av organisationen vid åkla- |
|
|
|
|
|
|
garmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt ... | — | 12 | — | 12 260 | 2 000 | 1 895 |
Summa kr. |
|
|
| 2 609 801 | 58 743 | 32178 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget- |
|
|
|
|
|
|
året 1967/68 för sakkunniga biträden inom |
|
|
|
|
|
|
departementet m. m. |
|
|
|
|
|
|
Kommittéexpenser............................ |
|
|
|
| _ | 900 |
Kommittélokaler.............................. |
|
|
|
| _ | 600 |
Kontaktman för nordiskt lagsamarbete.......... |
|
|
|
| _ | 2 400 |
Kriminalvårdsstyrelsen........................ |
|
|
|
| _ | _ |
Experter för biträde vid arbete med förberedande |
|
|
|
|
|
|
av revision av Bernkonventionen för skydd av |
|
|
|
|
|
|
litterära och konstnärliga verk................ |
|
|
|
| _ | 6 900 |
Nordiskt samarbetsutskott för kriminalstatistik .. . |
|
|
|
| 500 | _ |
Nordiska samarbetsrådet för kriminologi ........ |
|
|
|
| 1 025 | _ |
Nordiska straffrättskommittén................. |
|
|
|
| 450 | _ |
Översyn av lagen om förvaltning av bysamfällig- |
|
|
|
|
|
|
heter och därmed jämförliga samfällda ägor och |
|
|
|
|
|
|
rättigheter................................. |
|
|
|
| — | 2 400 |
Hovrätten för Västra Sverige................... |
|
|
|
| _ | _ |
Hovrätten över Skåne och Blekinge............. |
|
|
|
| _ | _ |
Statistiska centralbyrån....................... |
|
|
|
| — | _ |
Byrådirektören Olof Brenner................... |
|
|
|
| 6 000 | _ |
Byråchefen Torsten Jacobsson.................. |
|
|
|
| 200 | _ |
Byrådirektören J.-S. Jansson................... |
|
|
|
| _ | 600 |
Psykologen Sven Larsson...................... |
|
|
|
| — | _ |
Landsarkivarien Arnold Sandberg............... |
|
|
|
| — | _ |
Kamrer Ulla Serbin........................... |
|
|
|
| _ | 150 |
Materialförvaltaren Sigvard Skald............... |
|
|
|
| _ | 1 200 |
Kamrer Stina Thagg.......................... |
|
|
|
| 450 | — |
Summa kr. |
|
|
|
| 8 625 | 15 150 |
1 Kostnaderna i övrigt bestrids med andra medel än kommittéanslaget.
a Kostnaderna bestrids från andra och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från varje anslag.
436
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
— | 11 145 | 997 | 1 272 | 407 | 19 871 | — | — | 90 571 |
9 851 | 8 640 | 1 955 | 270 | 30 | 24 641 | — | — | 36 901 |
57 463 | 59 032 | 5 249 | 4 814 | 99136 | 316 615 | 1177 | '' | 2 927 593 |
5 695 |
|
|
| 208 017 | 214 612 |
|
|
|
— | — | — | — | 185 515 | 186 115 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 2 400 |
|
|
|
— | — | — | — | 13 400 | 13 400 |
|
|
|
|
|
| 107 |
| 7 007 |
|
|
|
— | — | 817 | 588 | 360 | 2 265 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 1 025 |
|
|
|
— | — | 1 852 | — | — | 2 302 |
|
|
|
|
|
| 147 |
| 2 547 |
|
|
|
— | — | — | — | 34 740 | 34 740 |
|
|
|
— | — | — | — | 10 057 | 10 057 |
|
|
|
— | — | — | — | 6 700 | 6 700 |
|
|
|
56 794 | — | — | — | — | 62 794 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 200 |
|
|
|
_ | 1 346 | _ | _ | _ | 1 346 |
|
|
|
— | 278 | — | — | — | 278 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 150 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 1 200 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 450 |
|
|
|
62 489 | 1624 | 2 669 | 842 | 458 789 | 550188 |
|
|
|
437
Riksdagsberättelsen år 1969
Utrikesdepartementet
1 | 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 1 6 | 1 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter |
|
| ||
| nummer i |
|
|
| ||
| berättelsen | t. o. m. | Vt 1967- | -30/« 1968 | ||
|
|
|
| 3°/, 1967 |
|
|
| 196'''' | 1968 | 196£ |
| Arvoden | |
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
|
|
|
|
|
| m. fl. |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
1968 |
|
|
|
|
|
|
Beredningen för internationella biståndsfrågor |
|
|
|
|
|
|
(U-beredningen)............................ | 3 | 2 | 1 | 282 536 | — | — |
Utredning av vissa frågor rörande anställningsvillkor |
|
|
|
|
|
|
för fältexperter inom biståndsverksamhet m. m. | 5 | 3 | 2 | 134 855 | 4 000 | — |
Utredning rörande kvinnans ställning............ | — | 5 | 3 | — | 3 000 | — |
Sakkunnig rörande långtidsplan för utvecklingsbi- |
|
|
|
|
|
|
ståndet.................................... | — | 6 | 4 | — | — | — |
Summa kr. | — | — | — | 417 391 | 7 000 | — |
B. Kommittéer som fortsätter sin verskamhet vid |
|
|
|
|
|
|
ingången av 1969 |
|
|
|
|
|
|
1966 års utredning om Svenska Institutet........ | 6 | 4 | 5 | 9 721 | 1 650 | 2 500 |
Nordiska organisationskommittén............... | — | — | 6 | — | — | — |
Summa kr. | — | — | — | 9 721 | 1650 | [2 500 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget- |
|
|
|
|
|
|
året 1967/68 för sakkunniga biträden inom |
|
|
|
|
|
|
departementet m! m. |
|
|
|
|
|
|
Svenska UNICEF-kommittén.................. | — | — | — | _ | 20 630 | — |
Beredningen för studiestöd till afrikansk flykting- |
|
|
|
|
|
|
ungdom................................... | — | — | — | — | 19 650 | — |
Summa kr. | — | — | — | — | 40 280 | — |
438
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| total- |
|
|
|
|
|
| Vt—!*Vi. | 1968 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| t. o. m. sl/i« |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1968 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15l | ||
|
|
|
| kostnader, |
| V,-3l/io | 1/ _31/ /11 /12 |
|
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 282 536 |
53 915 | _ | _ | _ | _ | 57 915 | _ | _ | 192 770 |
— | — | — | — | — | 3 000 | — | — | 3 000 |
— | — | — | — | — | — | 5 640 | — | 5 640 |
53 915 | — | — | — | — | 60 915 | 5 640 | — | 483 946 |
— | — | 2 412 | 580 | 11 888 | 19 030 | — | — | 28 751 |
|
| 2 412 | 580 | 11 888 | 19 030 | — | — | 28 751 |
_ | _ | _ | _ | 34 700 | 55 330 | _ | _ | _ |
— | — | 267 | — | — | 19 917 | — | — | — |
— | — | 267 |
| 34 700 | 75 247 | — | — | — |
439
Riksdagsberättelsen år 1969
Försvarsdepartementet
1 | 2 | 1 3 | ! 4 | 5 | 1 6 | 1 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter |
|
| ||
| nummer i |
|
|
| ||
| berättelsen | t. o. m. | V»1966- | -30/„ 19 67 | ||
|
|
|
| 30/, 1967 |
|
|
| 1967 | 1968 | 1969 |
| Arvoden | |
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
|
|
|
|
|
| m. fl. |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
19681. |
|
|
|
|
|
|
Organisationsnämnden för militärmusiken........ | 10 | 8 | 1 | 277107 | 6 465 | 12 575 |
Göteborgs örlogsvarvsutredning................. | 19 | 13 | 2 | 114 204 | 29 070 | 6 100 |
1965 års försvarsutredning..................... | 21 | 15 | 3 | 602 197 | 31 250 | 61 840 |
Personaldelegationen för försvarets centrala mate- |
|
|
|
|
|
|
rielförvaltning.............................. | — | — | 4 | — | 3 575 | — |
Summa kr. | — | — | — | 993 508 | 70 360 | 80 515 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
ingången av 19691. |
|
|
|
|
|
|
1954 års värnpliktsavlöningsutredning........... | 9 | 7 | 5 | 257 143 | 10 265 | 29 065 |
Utredningen rörande den framtida användningen av |
|
|
|
|
|
|
Skeppsholmen m. m......................... | 11 | 9 | 6 | 149 086 | 5 040 | 10 050 |
Militära tjänstgöringsåldersutredningen.......... | 16 | 10 | 7 | 636 161 | 32 980 | 32 345 |
Marinens befälsutredning...................... | 17 | 11 | 8 | 146 692 | — | 14 640 |
1964 års försvarskostnadsutredning............. | 18 | 12 | 9 | 697 993 | 28 560 | 51 790 |
1964 års inskrivnings- och personalredovisningsut- |
|
|
|
|
|
|
redning.................................... | 20 | 14 | 10 | 660 241 | 2 500 | 24 625 |
1966 års värnpliktskommitté................... | 23 | 16 | 11 | 333 878 | — | 38 775 |
Utredningen om handräckningsvärnpliktiga...... | 24 | 17 | 12 | 120 076 | — | 35 094 |
1966 års verkstadsutredning.................... | 25 | 18 | 13 | 25 245 | 4 025 | 21 450 |
1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning .... | — | 19 | 14 | 4 840 | 2 400 | 1 625 |
Försvarets fredsorganisationsutredning.......... | — | 20 | 15 | 8 224 | 14 640 | 33 225 |
1968 års personalkategoriutredning.............. | — | — | 16 | — | — | — |
Försvarets materielanskaffningsutredning........ | — | — | 17 | — | — | — |
1968 års utredning om biståndsutbildning........ | — | — | 18 | — | — | — |
Summa kr. | — | — | — | 3 039 579 | 100 410 | 292 684 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
|
|
|
|
|
|
ingången av 19671. |
|
|
|
|
|
|
1960 års befälsstatsdelegation.................. | — | — | _ | 355 003 | _ | _ |
Utredning rörande arbetsuppgifter m. m. för för- |
|
|
|
|
|
|
svarets radioanstalt......................... | 4 | — | — | 218 464 | _ | _ |
Tjänsteställningsutredningen................... | 14 | 3 | — | 117 094 | — | — |
440
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad total- | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| V*—51/1. 1968 | kostnad | |
|
|
|
|
|
|
|
| t. o. m. sl/„ |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1968 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| V,-31/> 0 | Vu—31/u |
|
|
|
|
|
|
| |||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
|
|
|
| 454 | 19 494 | 7 950 |
| 304 551 |
— | — | 5 938 | 1 319 | 14 427 | 56 854 | — | -— | 171 058 |
— | 57 766 | 8 259 | 4 341 | 42 230 | 205 686 | — | — | 807 883 |
18 345 | — | 87 | — | 665 | 22 672 | 26 923 | 10 000 | 59 595 |
18 345 | 57 766 | 14 284 | 5 660 | 57 776 | 304 706 | 34 873 | 10 000 | 1 343 087 |
— | 20 922 | 832 | 7 760 | 1 852 | 70 696 | 18 217 | 15 000 | 361 056 |
_ | _ | _ | _ | _ | 15 090 | 6 430 | 5 000 | 175 606 |
— | 121 787 | 11 471 | 30 587 | 16 081 | 245 251 | 81 469 | 36 500 | 999 381 |
— | 118 973 | 2 123 | 12 296 | 9 475 | 157 507 | 71 535 | 46 500 | 422 234 |
— | 132 785 | 7 920 | 35 049 | 105 768 | 361 872 | 109 627 | 34 000 | 1 203 492 |
_ | 15 667 | _ | 3 543 | 150 | 46 485 | 2 032 | 2 000 | 710 758 |
— | 306 884 | 1 903 | 42 598 | 29 236 | 419 396 | 184 227 | 104 000 | 1 041 501 |
44 472 | 68 120 | 2 943 | 9 950 | 12 255 | 172 834 | 58 793 | 35 000 | 386 703 |
— | — | — | 46 697 | 53 195 | 125 367 | 9 094 | 9 600 | 169 306 |
— | — | — | — | 99 | 4 124 | 2 087 | 2 500 | 13 551 |
— | — | 1400 | 11 421 | 163 | 60 849 | 37 491 | 20 500 | 127 064 |
— | — | — | — | — | — | 2 970 | 17 300 | 20 270 |
— | — | — | — | -- | — | 6 817 | 28 000 | 34 817 |
— | — | —■ | — | — | —■ | — | 2 000 | 2 000 |
44 472 | 785 138 | 28 592 | 199 901 | 228 274 | 1679 471 | 590 789 | 357 900 | 5 667 739 |
— | — | — | — | 420 | 420 | — | — | 355 423 |
_ | _ | _ | — | 91 | 91 | _ | _ | 218 555 |
— | — | — | — | 237 | 237 | — | — | 117 331 |
441
Riksdagsberättelsen år 1969
1 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 1 6 | 7 |
Krigsmaktens lärlingsutredning................. | 15 | 4 |
| 73 168 | 1 000 | 2 150 |
1964 års utredning rörande vapenfria värnpliktiga | — | — | — | 60 482 | — | — |
FFA-utredningen............................. | 22 | 5 | — | 228 654 | — | — |
1965 års signalskyddsutredning................. | In25 | 6 | — | 32 361 | — | — |
Summa kr. | - | - | - | 1 083 226 | 1000 | 2150 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1967/68 Delegationen för försvarets rationaliseringsinstitut . |
|
|
|
|
|
|
Krigsmaktens miljöutredning................... | — | — | — | — | — | — |
Befolkningsskyddets miljöutredning............. | — | — | — | — | — | — |
Vissa utredningsuppdrag....................... | — | — | — | — | — | 3 250 |
Summa kr. | — | — | — | — | — | 3 250 |
1 Kostnaderna bestrids från IV huvudtitelns kommittéanslag
2 Förskotterade kostnader för tiden 1 mars—30 juni 1967, ersatta från XI huvudtitelns
kommittéanslag.
442
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | | 14 | | 15 | 16 |
|
| 235 | 1 822 | 2 036 | 7 243 |
|
| 80 411 |
_ | _ | _ | — | 322 | 322 | — | — | 60 804 |
_ | _ | _ | — | 26 258 | 26 258 | — | — | 254 912 |
— | — | — | — | — | — 32 3612 | — | — | — |
— | — | 235 | 1822 | 29 364 | 2 210 |
| '' | 1 087 436 |
|
|
|
|
|
| 3 790 |
| 3 790 |
_ | _ | _ | _ | — | — | 5 055 | — | 5 055 |
_ | _ | _ | _ | — | — | 25 000 | — | 25 000 |
— | — | — | — | — | 3 250 | 1 550 | — | 4 800 |
— | — | — | — | — | 3 250 | 35 395 | — | 38 645 |
443
Riksdagsberättelsen år 1969
Socialdepartementet
1 | |2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 1 6 |
| 1 7 |
|
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter t. o. m. | ''/, 1967- | -30l, 1968 | ||||
1967 | 1968 | 1969 | Arvode Leda- möter | n Sekr., experter m. fl. | ||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
|
|
1968 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Mentalsjukvårdsberedningen................... | 12 | 12 | 1 | 44 603 | 9 | 800 |
| — |
Utredningen angående hembiträdeslagstiftningen.. | 15 | 15 | 2 | 189 019 | 10 | 140 | 4 | 550 |
1963 års arbetstidskommitté.................... | 29 | 21 | 3 | 438 719 | 16 | 350 | 31 | 973 |
Socialstyrelsens utredning angående barnmisshandel | 40 | 31 | 4 | 25 387 |
| — | 5 | 868 |
Utredning rörande ålderdomshem för svenskar i |
|
|
|
|
|
|
|
|
utlandet................................... | 41 | 32 | 5 | 3 550 | 3 | 500 |
| 800 |
Summa kr. |
|
|
| 701 278 | 39 | 790 | 43 | 191 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
ingången av 19691 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta |
|
|
|
|
|
|
|
|
utbyggande2................................ | 10 | 10 | 6 | — |
| — |
| — |
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala |
|
|
|
|
|
|
|
|
utbyggande2................................ | 11 | 11 | 7 | — |
| — |
| — |
Utredning rörande driftbokföring vid karolinska |
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukhuset m. m............................. | 13 | 13 | 8 | 182 201 | 12 | 480 | 29 | 264 |
1961 års sjukförsäkringsutredning............... | 14 | 14 | 9 | 831 270 | 23 | 640 | 10 | 940 |
Pensionsförsäkringskommittén.................. | 16 | 16 | 10 | 303 810 | 22 | 875 | 23 | 764 |
Nordisk utredning om samarbete beträffande lag- |
|
|
|
|
|
|
|
|
stiftning och kontroll på livsmedelsområdet .... | 18 | 17 | 11 | 30 307 | 2 | 765 |
| 150 |
Livsmedelsstadgekommittén.................... | 19 | 18 | 12 | 521 798 | 35 | 910 | 49 | 408 |
Läkemedelsförsörjningsutredningen.............. | 20 | 19 | 13 | 336 220 | 6 | 720 | 6 | 900 |
Familjepolitiska kommittén.................... | 27 | 21 | 14 | 134 344 | 34 | 030 | 22 | 385 |
Statens Handikappråd......................... | 28 | 22 | 15 | 151 176 | 6 | 000 |
| 966 |
Handikapputredningen........................ | 29 | 23 | 16 | 365 873 | 9 | 075 | 104 | 048 |
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation........ | 30 | 24 | 17 | 126 307 |
| — |
| — |
Lokal- och utrustningskommittén för karolinska |
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukhuset.................................. | 31 | 25 | 18 | 191 180 | 19 | 990 | 31 | 322 |
Nordisk receptkommitté2...................... | 33 | 26 | 19 | — |
| — |
| — |
Socialstyrelsens narkomanvårdskommitté........ | 34 | 27 | 20 | 368 437 | 79 | 595 | 51 | 785 |
Nordisk arbetsgrupp för utredning om enhetliga |
|
|
|
|
|
|
|
|
regler för märkning av brand- och hälsofarliga |
|
|
|
|
|
|
|
|
ämnen2.................................... | 35 | 28 | 21 | — |
| -- |
| — |
Nordisk medicinalstatistikkommitté (NOMESKO)2 | 36 | 29 | 22 | — |
| — |
| — |
Nordisk utredning av frågan om enhetliga regler |
|
|
|
|
|
|
|
|
för auktorisation av glasögonoptiker2.......... | 38 | 30 | 23 | — |
| — |
| — |
1967 års folktandvårdsutredning................ | — | 33 | 24 | 6 336 | 4 | 450 | 5 | 120 |
444
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| Lo Uti- |
|
|
|
|
|
| V*-31/» | 1968 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| L. u. Ill» /it |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1968 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| V,—31/i. | Vn—31/» |
|
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
|
|
|
| 17 685 | 27 485 | 4 005 |
| 76 093 |
60 680 | — | — | 262 | 25 | 75 657 | 7 694 | — | 272 370 |
— | 38 827 | 9 361 | 7 098 | 1 269 | 104 819 | 41 103 | 9 500 | 594 141 |
9 695 | 2 474 | 3187 | 2 141 | 53 | 23 418 | — | — | 48 805 |
— | — | — | — | — | 4 300 | 1 579 | — | 9 429 |
70 375 | 41 301 | 12 548 | 9 501 | 19 032 | 235 679 | 54 381 | 9 500 | 1000 838 |
— | 92 767 | 1 044 | 803 | 546 | 136 904 | 42 385 | 23 500 | 384 990 |
9 383 | 89 541 | 4 099 | 2 046 | 14 079 | 153 729 | 36 190 | 24 000 | 1 045 189 |
— | 73 074 | 5 812 | 14 074 | 6 043 | 145 644 | 45 724 | 25 000 | 520 178 |
|
| _ | _ | 10 000 | 12 915 | 3 353 | 1 000 | 47 575 |
— | 197 864 | 3 765 | 4 208 | 9 302 | 300 458 | 86 982 | 52 500 | 961 738 |
63 738 | 64 878 | — | 677 | 208 | 143 121 | 46 995 | 25 000 | 551 336 |
1 699 | — | 11 598 | 8 280 | 50 354 | 128 347 | 28 055 | 20 000 | 310 746 |
— | 68 391 | 2 325 | 1 418 | 9 239 | 88 340 | 26 449 | 10 000 | 275 965 |
28 368 | 211 282 | 1 253 | 18 014 | 81102 | 453 141 | 86 746 | 40 000 | 945 760 |
— | — | — | — | 61 772 | 61 772 | — | — | 188 079 |
— | 131 126 | — | 11 092 | 88 922 | 282 452 | 201 398 | 30 000 | 705 030 |
52 956 | 110 892 | 4 516 | 6 224 | 303 579 | 609 545 | 180100 | 6 000 | 1 164 082 |
991 | 33 393 | 1 213 | 3 170 | 1 454 | 49 790 | 29 611 | 15 000 | 100 737 |
445
Riksdagsberättelsen år 1969
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 1 6 | I 7 |
Kommitén för ett renare samhälle............... |
| 34 | 25 | 297 | 5 685 | 18 788 |
Fluorkommittén.............................. | — | 35 | 26 | — | 3 820 | 1 235 |
Utredning ang. yrkesskadeförsäkringens finansie- |
|
|
|
|
|
|
ring m. m.................................. | — | 36 | 27 | — | 1 885 | 5 295 |
Utredning ang. sjukhusorganisationen m. m....... | — | 37 | 28 | — | 5 360 | 495 |
Socialutredningen............................. | — | — | 29 | — | — | 4 240 |
Utredning om vissa sjukhusfonder m. m.......... | — | — | 30 | — | — | — |
1968 års barnstugeutredning ................... | — | — | 31 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 3 549 556 | 274 280 | 366 105 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
|
|
|
|
|
|
ingången av 1968 |
|
|
|
|
|
|
Nordisk läkemedelskommitté................... | 25 | 1 | — | 47 868 | — | — |
1964 års nykterhetsvårdsundersökning........... | 22 | 2 | — | 301 284 | 2 925 | 11 225 |
Nordisk utredning av frågan om boxningens skade- |
|
|
|
|
|
|
verkningar................................. | 23 | 3 | — | 4 360 | 8 750 | 1 350 |
Utredning om adoption av utländska barn....... | 24 | 4 | — | 138 082 | 6 580 | 2 700 |
Kommittén för semesterspridning............... | 25 | 5 | — | 46 245 | 2 700 | 3 180 |
Utredningen för översyn av sjukförsäkringens åter- |
|
|
|
|
|
|
bäringstaxa................................ | 26 | 6 | — | 83 588 | 4 415 | 7 995 |
Utredning om rekrytering av föredragande i för- |
|
|
|
|
|
|
säkringsdomstolen m. m...................... | 32 | 7 | — | 14 000 | 3 400 | 100 |
1966 års familjedaghemsutredning............... | 37 | 8 | — | 231 392 | 2 300 | 7 454 |
Utredning om laboratorieorganisationen vid statens |
|
|
|
|
|
|
rättskemiska laboratorium................... | 39 | 9 | — | 24 544 | — | 613 |
Summa kr. |
|
|
| 891 363 | 31070 | 31437 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget- |
|
|
|
|
|
|
året 1967 / 68 för sakkunniga biträden inom de- |
|
|
|
|
|
|
partementet m. m. |
|
|
|
|
|
|
Statens Ungdomsråd.......................... |
|
|
|
| 20 630 | — |
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande |
|
|
|
| 7 750 | 4 730 |
Arbetsmedicinska nämnden.................... |
|
|
|
| — | — |
Delegation med uppgift att biträda socialstyrelsen |
|
|
|
|
|
|
vid beredningen av vissa byggnadsfrågor....... |
|
|
|
| 6 070 | 13 000 |
Utredning rörande behovet av vårdpersonal vid |
|
|
|
|
|
|
erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare |
|
|
|
|
|
|
m. m...................................... |
|
|
|
| — | — |
De sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande |
|
|
|
|
|
|
administration av akademiska sjukhuset i Upp- |
|
|
|
|
|
|
sala och Ulleråkers sjukhus m. m.............. |
|
|
|
| — | — |
Esselte...................................... |
|
|
|
| — | — |
Victor Pettersons Bokindustri AB............... |
|
|
|
| — | — |
Viss utredningsverksamhet:.................... |
|
|
|
| — | — |
Socialstyrelsen ............................. |
|
|
|
| — | — |
Arbetarskyddsstyrelsen ..................... |
|
|
|
| — | — |
Ersättning till |
|
|
|
|
|
|
T. f. Medicinalrådet K. A. H. Sälde............ |
|
|
|
| — | 4 800 |
Byggnadsrådet Ragnar af Malmborg.......... |
|
|
|
| 4 217 | — |
Regeringsrådet H. .1. Dillner................. |
|
|
|
| 10 800 | — |
Docent S. Dahlgren......................... |
|
|
|
| — | 3 955 |
Statens högertrafikkommission............... |
|
|
|
| — | — |
Kommittéexpenser............................ |
|
|
|
| — | — |
Kommittélokaler.............................. |
|
|
|
| — | 1 544 |
Summa kr. |
|
|
|
| 49 467 | 28 029 |
1 Kostnaderna bestrids från kommittéanslaget i den mån ej annat anges.
2 Kostnaderna bestrids ej från kommittéanslaget utan med andra medel.
3 Statens ungdomsråd är fr. o. m. 1.7.1968 överfört till utbildningsdepartementet. Här redovisade
kostnader hänför sig till tiden 1.1.—30.6.1968 (utbetalt i början av juli månad 1968).
446
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 | 9 | 10 | | 11 1 | 12 | | 13 | 14 | 15 | 16 |
| 58 213 | 6 835 | 7 528 | 735 | 97 784 | 68195 | 20 300 | 186 576 |
— | — | — | — | 207 | 5 262 | — | 2 000 | 7 262 |
8 428 | 38 507 | _ | _ | 37 | 54 152 | 26 193 | 14 000 | 94 345 |
— | — | 280 | 260 | — | 6 395 | 12 427 | 5 000 | 23 822 |
— | 35 038 | 1 080 | 258 | — | 40 615 | 69 238 | 35 000 | 144 853 |
_ | — | — | — | — | — |
| 15 000 | 15 000 |
— | — | — | — | — | — | 19 094 | 20 000 | 39 094 |
165 563 | 1204 966 | 43 820 | 78 052 | 637 579 | 2 770 366 | 1 009 135 | 383 300 | 7 712 357 |
1 289 |
| 1 443 |
| 100 | 2 833 |
|
| 50 701 |
— | — | 171 | 568 | 91 074 | 105 962 | — | — | 407 246 |
1 262 | __ | 1 221 | _ | 131 | 12 714 | _ | _ | 17 074 |
— | 10 088 | — | — | 9 104 | 28 472 | — | — | 166 554 |
— | — | 2 369 | 365 | 10 059 | 18 674 | — | — | 64 919 |
1 133 | 4 273 | — | 4 361 | 4 442 | 26 618 | — | — | 110 206 |
| _ | _ | _ | 1 220 | 4 720 | _ | _ | 18 720 |
— | — | 197 | 371 | 22 019 | 32 341 | — | — | 263 733 |
— | — | — | — | — | 613 | — | — | 25 157 |
3 684 | 14 361 | 5 401 | 5 665 | 138 149 | 232 947 | — | — | 1124 310 |
|
| 3 927 | 854 | 80 | 325 491 |
|
|
|
1 898 | 258 096 | 882 | 20 806 | 11 414 | 305 576 |
|
|
|
— | — | — | — | 496 | 496 |
|
|
|
— | 73 949 | 4 269 | 11 051 | 36 | 108 376 |
|
|
|
— | — | — | 395 | — | 395 |
|
|
|
|
|
| 284 |
| 284 |
|
|
|
— | — | — | — | 35 526 | 35 526 |
|
|
|
— | — | — | — | 7 542 | 7 542 |
|
|
|
_ | _ | _ | _ | 213 422 | 213 422 |
|
|
|
— | — | — | — | 141 088 | 141 088 |
|
|
|
_ | _ |
| _ | _ | 4 800 |
|
|
|
— | — |
| — | — | 4 217 |
|
|
|
99 128 | — |
| — |
| 109 928 |
|
|
|
— |
|
|
|
| 3 955 |
|
|
|
— 791 |
|
|
| —18 523 | — 19 314 |
|
|
|
— |
|
|
| 72 511 | 72 511 |
|
|
|
— |
|
|
| 31 493 | 33 037 |
|
|
|
100 235 | 332 045 | 9 078 | 33 390 | 495 085 | 31047 330 |
|
|
|
447
Riksdagsberättelsen år 1969
Kommunikationsdepartementet
1 | 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 6 | 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | t. o. m. | Utgifter V, 1967—3”/, 1968 | |||
1967 | 1968 | 1969 | Arvode Leda- möter | n Sekr., | ||
A. Kommittéer, som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
1968 |
|
|
|
|
|
|
1960 års vägsakkunniga........................ | 10 | 14 | 1 | 451 083 | 16 875 | 24 938 |
Parkeringskommittén.......................... | 11 | 15 | 2 | 592 789 | 19 850 | 15 083 |
Bokföringsutredningen för byggnadssstyrelsen |
|
|
|
|
|
|
(BBS) .................................... | 15 | 17 | 3 | 51 924 | — | — |
Lotsorganisationsutredningen................... | 16 | 20 | 4 | 246 350 | 10 750 | 15 410 |
1964 års transportforskningsutredning........... | 17 | 22 | 5 | 71 249 | 11 470 | 27 641 |
Sjöf artsutredningen........................... | 29 | 33 | 6 | 136 156 | 11430 | 9 494 |
Utredning av vissa frågor rörande icke regelbunden |
|
|
|
|
|
|
luftfart .................................... | 39 | 44 | 7 | 10 002 | — | 1 125 |
Utredningen om sjömansregister................ | 45 | 48 | 8 | 44 999 | 6 580 | — |
Utredning ang. frågan om Falsterbokanalens fram- |
|
|
|
|
|
|
tida bestånd................................ | — | 51 | 9 | — | 5 625 | 400 |
Utredning för författningsbestämmelser för ett |
|
|
|
|
|
|
storlandsting............................... | — | 55 | 10 | — | 6 300 | — |
Organisationskommittén för AB län............. | — | 56 | 11 | — | 13 475 | 21 215 |
Arbetsgruppen för modellplanering av kollektiv |
|
|
|
|
|
|
trafik i glesbygd ........................... |
|
| 12 | — | 6 270 | 3 000 |
Utredning ang. kommunalförvaltningen på Got- |
|
|
|
|
|
|
land....................................... |
|
| 13 | — | —■ | — |
Summa kr. |
|
|
| 1604 552 | 108 625 | 118 306 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
ingången av 1969 |
|
|
|
|
|
|
Kommunalrättskommittén1..................... | In7 | 13 | 14 | 51 649 | 15 150 | 10 425 |
Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté | 12 | 16 | 15 | 483 908 | 9 520 | 21 930 |
Arbetsgruppen för överläggningar om frågor röran- |
|
|
|
|
|
|
de den kommunala demokratien1.............. | In 12 | 18 | 16 | 450 | _ | _ |
Göteborgsutredningen1......................... | Inll | 19 | 17 | — | — | — |
Landstingens arkivutredning1................... | Inl4 | 21 | 18 | 8 876 | 3 520 | 9 163 |
Utredningen angående Malmö stads återinträde i |
|
|
|
|
|
|
Malmöhus läns landsting1.................... | Inl5 | 23 | 19 | — | — | — |
1964 års civilbefälhavarutredning1............... | Inl7 | 24 | 20 | 16 380 | 10 280 | 9 447 |
Bilregisterutredningen......................... | 17 | 25 | 21 | 294 209 | 11 170 | 59 526 |
Trafikpolitiska delegationen.................... | 21 | 26 | 22 | 40 041 | 625 | 625 |
Vägplaneutredningen3......................... | 22 | 27 | 23 | 469 895 | 6 640 | 45 550 |
Exekutionsväsendets organisationsnämnd1....... | lnl8 | 28 | 24 | 342 113 | 11 100 | 61 961 |
Utredning om befordran av farligt gods på väg |
|
|
|
|
|
|
m. m...................................... | 24 | 29 | 25 | 62 593 | 6 900 | 13 527 |
1964 års sj ömanslagskommitté.................. | 25 | 30 | 26 | 218 285 | 15 600 | 10 193 |
448
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 | 1 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad total- | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| Vv—S1/ia 1968 | kostnad | |
|
|
|
|
|
|
|
| t. 0. m. 31/n |
|
|
|
| Övriga |
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Summa | Verk- | Beräk- | 1968 (s:a av | |||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
|
|
| Vv—sl/io | V11-31/l2 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
|
| 843 | 527 | 1 923 | 45 106 | 21 550 |
| 517 739 |
— | 25 457 | 5 589 | 4 187 | 4 456 | 74 623 | 39 970 | — | 707 382 |
3 100 | 30 282 | 4 235 | 10 916 | 1 365 | 76 059 | 37 239 | 5 000 | 51 924 |
— | — | 2182 | 4 430 | 1 321 | 47 046 | 8 995 | — | 127 290 |
— | — | — | 113 | 8 516 | 29 553 | 15100 | — | 180 809 |
_ | _ | 1 345 | 904 | _ | 3 374 | 7 230 | _ | 20 606 |
72 353 | — | 369 | — | — | 79 302 | 25 644 | — | 149 945 |
— | — | 1 249 | 648 | — | 7 923 | — | — | 7 923 |
54 382 | _ | 550 | 563 | _ | 61 796 | 27 935 | _ | 89 731 |
— | 17 009 | 2 647 | 1 517 | 2 735 | 58 599 | — | — | 58 599 |
5 644 | 7 858 | 5 106 | 5 099 | 1 758 | 34 736 | 21 607 | — | 56 343 |
— | — | — | — | — | — | 13 484 | 8 000 | 21 484 |
135 479 | 80 606 | 24115 | 28 904 | 22 074 | 518 117 | 218 754 | 13 000 | 2 354 423 |
| 138 031 | 3 286 | 4 731 | 16 872 | 188 495 | 65 696 | 22 000 | 327 840 |
— | 42 268 | 11 580 | 16 610 | 496 | 102 406 | 43 228 | 20 000 | 649 542 |
— | — | — | — | — | — | 1 250 | —■ | 1 700 |
1 390 | 6 699 | 1 813 | 1 947 | 380 | 24 915 | 8 213 | 22 500 | 64 504 |
— | — | _ | 367 | _ | 367 | _ | 13 400 | 13 767 |
147 | 6 115 | 7 100 | 1436 | 314 | 34 840 | 3 104 | 12 000 | 66 324 |
17 699 | 123 842 | 19 058 | 19 899 | 3 856 | 255 052 | 63 463 | — | 612 724 |
— | — | 41 | — | — | 1 291 | 11 525 | — | 52 857 |
— | 50 906 | 2 298 | 32 051 | 98 279 | 235 724 | 76 416 | 100 000 | 882 035 |
55 558 | 652 054 | 5 859 | 82 471 | 83 182 | 952 187 | 331 594 | 190 000 | 1 815 894 |
— | — | — | — | 127 | 20 554 | 9 006 | 5 500 | 97 653 |
— | 72 073 | 6 564 | 9 886 | 60 | 114 376 | 33 064 | 25 670 | 391 395 |
15 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. 449
Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelsen år 1969
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 1 6 | 1 7 |
1964 års sjöarbetstidsutredning................. | 26 | 31 | 27 | 146 275 | 13 560 | 10 975 |
Länsdemokratiutredningen1.................... | In20 | 32 | 28 | 104 160 | 12 200 | 36 734 |
Utredning om landstingskommunernas beredskap | In22 | 34 | 29 | — | 280 | — |
1965 års småskeppsfartsutredning............... | 30 | 35 | 30 | 15 825 | — | — |
Vägkostnadsutredningen2...................... | 32 | 36 | 31 | 95 298 | 16 395 | 32 600 |
Hamnutredningen............................. Expertgruppen för att leda ett utvecklingsarbete | 33 | 37 | 32 | 238 523 | 6 000 | 27 943 |
på bilavgasområdet......................... | 34 | 38 | 33 | 20 688 | 6 800 | 21 850 |
Räddningstjänstutredningen1.................... | In26 | 39 | 34 | 13 552 | 3 240 | 16 726 |
Svävarfartsutredningen........................ Utredning om beredskapslagstiftning på luftfartens | 35 | 40 | 35 | 69 085 | 4 000 | 2 780 |
område.................................... Svenska sakkunniga inom Nordisk kommitté för | 36 | 41 | 36 | 6 250 |
| ~ |
trafiksäkerhetsforskning (NKT)............... Nordiska kommittén för transportekonomisk torsk- | 37 | 42 | 37 | 2 160 | 4 660 | 3 425 |
ning (NKTF)............................... | 38 | 43 | 38 | 3 661 | 2 000 | — |
Utredningen om oljeledningar.................. | 40 | 45 | 39 | 850 | 2 960 | 7 255 |
Utredning om taxorna i postverkets tidningsrörelse | 42 | 46 | 40 | 4 850 | 2 625 | 4 725 |
Flygtrafikledningskommittén................... | 44 | 47 | 41 | 9 020 | 6 800 | 14 624 |
Flygarbetstidsutredningen..................... | 46 | 49 | 42 | 16 239 | 12 530 | 3 560 |
1967 års fiskehamnsutredning.................. Utredningen om vissa ordnings- och säkerhets- |
| 50 | 43 | 12 858 | 16 515 | 20 217 |
föreskrifter för film och biografer1............. | — | 52 | 44 | 4 375 | 7 625 | 6 667 |
Motorredskapsutredningen..................... | — | 53 | 45 | — | 5 610 | 13 025 |
Körkortsutredningen.......................... | — | 54 | 46 | — | 1 080 | 9 825 |
Riksnämnden för kommunal beredskap1......... | — | 57 | 47 | — | 6 275 | 2 125 |
Kommunalvalskommittén1..................... | — | 58 | 48 | — | 1 800 | 750 |
Kommittén för barns utemiljö.................. | — | 59 | 49 | — | 1 875 | 12 590 |
Brandförsvarsutredningen...................... | — | 60 | 50 | — | 6 680 | 8 875 |
Utredning om stängselskyldighet vid järnväg..... | — | — | 51 | — | — | — |
Sjömanspensionskommittén.................... | — | — | 52 | — | — | 3 975 |
Skolskjutsutredningen......................... | — | — | 53 | — | 1 400 | |
1968 års svenska öresundsdelegation............. | — | — | 54 | — | — | — |
Bygglagutredningen .......................... Utredning om ändring i planerna för Örebro och |
|
| 55 |
|
|
|
Västmanlands läns indelning i kommuner...... Utredning om ändring i planerna för Stockholms |
|
| 56 |
|
|
|
och Uppsala läns indelning i kommuner........ Utredning om vissa organisationsfrågor rörande den |
|
| 57 |
|
|
|
statliga länsförvaltningen på Gotland.......... | — | — | 58 | — | — | — |
Bussbidragsutredningen........................ Arbetsgruppen för översyn av bestämmelserna |
|
| 59 |
|
|
|
fordon ..................................... Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
|
| 60 | 2 752 068 | 233 415 | 503 593 |
Statens företrädare i skärgårdstrafikutredningen | 4 | — | — | 38 399 | 6 000 | 2 500 |
Länsförvaltningsutredningen1................... | In9 | 2 | — | 83 761 | — | 1 467 |
Kanaltrafikutredningen........................ | 13 | 3 | — | 593 447 | 7 960 | 5 652 |
Centrala civila transportkommittén............. | 14 | 4 | — | 783 779 | 13 325 | 6 885 |
Länsindelningsutredningen1.................... | Inl3 | 5 | — | 76 374 | — | 1 465 |
Landskontorsutredningen1...................... | Inl6 | 6 | — | 41 293 | 2 400 | 1 68 I |
Svenska öresundsgruppen...................... | 18 | 7 | — | 771 175 | 8 900 | 29 550 |
1964 års Gotlandstrafikutredning................ Utredning angående standardisering av transport- | 20 | 8 |
| 122 923 | 5 260 | 1 749 |
dokument.................................. 450 | 23 | 9 |
| 51 490 |
| 1 500 |
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 1 14 | 1 15 | 1 16 |
| 72 520 | 832 | 13 487 | 85 000 | 196 374 | 50 340 | 19 000 | 411 989 |
— | 126 970 | 6 691 | 24 265 | 17 667 | 224 529 | 72 978 | — | 401 667 |
3 082 | — | 703 | 1 175 | — | 5 241 | 559 | 13 000 | 18 800 |
— | — | 300 | — | 393 | 693 | 638 | — | 17 156 |
— | — | 821 | 3 073 | 65 359 | 118 248 | 52 858 | 7 000 | 273 404 |
— | 101 561 | 3 947 | 1 810 | 32 229 | 173 491 | 43 173 | 30 000 | 485 187 |
_ | _ | 979 | 312 | _ | 29 942 | 10 120 | 5 000 | 65 750 |
— | 15 408 | — | 2 203 | 128 | 37 706 | 29 444 | 13 400 | 94102 |
13 367 | 56 700 | 1 409 | 738 | 2 277 | 81 272 | 34 547 | 17 400 | 202 304 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 6 250 |
— | — | 1 252 | 660 | 601 | 10 599 | 820 | 3 000 | 16 579 |
_ | _ | 3 487 | 557 | 36 | 6 441 | 2 121 | _ | 12 223 |
— | — | — | — | 114 | 10 329 | 3 745 | 2 800 | 17 724 |
— | — | — | — | — | 7 350 | 1 150 | 2 500 | 15 850 |
— | 30 450 | 3 646 | 3 813 | 273 | 59 609 | 158 666 | — | 227 295 |
5 698 | 4 187 | 18 061 | 7 547 | 3 012 | 54 597 | 20 861 | 10 000 | 101 697 |
— | — | 3 272 | 8 437 | 422 | 48 865 | 12 564 | 5 400 | 79 687 |
_ | _ | _ | _ | 48 | 14 340 | 727 | 9 000 | 28 442 |
18 345 | — | 760 | 939 | 271 | 38 951 | 30 606 | 16 400 | 85 957 |
— | 8 409 | — | 1389 | 174 | 20 877 | 24 332 | 13 400 | 58 609 |
— | — | 944 | 943 | — | 10 287 | 22 367 | 20 000 | 52 654 |
— | 38 507 | 799 | — | — | 41 856 | 28 164 | 15 100 | 85 120 |
1 928 | 8 027 | 523 | 477 | 808 | 26 230 | 23 588 | 11 000 | 60 818 |
— | — | 194 | 2 654 | — | 18 403 | 4 375 | 5 100 | 27 878 |
_ | _ | _ | _ | _ | _ | 27 947 | 34 200 | 62 147 |
— | — | — | 372 | — | 5 747 | 3 725 | 3 000 | 12 472 |
— | — | 7 021 | 983 | — | 8 005 | 62 547 | — | 70 552 |
— | — | — | — | — | — | 425 | — | 425 |
— | — | — | — | — | — | 4 824 | 2 450 | 7 274 |
|
|
|
|
|
| 464 |
| 464 |
|
|
|
|
|
|
| 2 500 | 2 500 |
117 214 | 1 630 727 | no 239 | 245 232 | 412 378 | 3180189 | 1375 234 | 671 720 | 7 979 211 |
|
|
|
|
| 8 500 | 9 |
| 46 908 |
— | 13 128 | 74 | — | 57 080 | 71 750 | — | — | 155 511 |
— | — | 798 | — | 46 274 | 60 685 | 778 | — | 654 910 |
•- | 76 519 | 2 694 | 8 095 | 8 146 | 115 666 | — | — | 889 445 |
— | 504 | 851 | 1 070 | 17 714 | 21 607 | — | — | 97 981 |
— | 15 645 | — | 7 299 | 26 107 | 53 139 | — | — | 94 432 |
— | 61 236 | 1 705 | 13 100 | 49 603 | 164 094 | — | — | 935 269 |
— | — | 1 330 | — | 5 931 | 14 272 | 403 | — | 137 598 |
— | — | — | — | — | 1 500 | — | — | 52 990 |
451
Riksdagsberättelsen år 1969
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Arbetsgruppen för vissa frågor rörande drosk- |
|
|
|
|
|
|
näringen................................... | 27 | 10 | — | 57 632 | 5 790 | 2 650 |
Utredning av flygplatsfrågan i Göteborgsregionen | 41 | 12 | — | 31 248 | 3 600 | 13 525 |
Summa kr. |
|
|
| 2 651 521 | 53 235 | 68 630 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under bud- |
|
|
|
|
|
|
getåret 1967 / 68 för sakkunniga biträden inom |
|
|
|
|
|
|
departementet m. m. |
|
|
|
|
|
|
Statens oljeskyddsråd......................... |
|
|
| — | — | — |
Statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten |
|
|
| — | 10 925 | — |
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden |
|
|
| — | 3 045 | — |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut |
|
|
| 280 000 | — | — |
Byggnadsstyrelsen............................ |
|
|
| — | — | — |
Kanslirådet G. Backman....................... |
|
|
| 3 000 | 2 500 | — |
Fru Linnéa Hagberg.......................... |
|
|
| 102 | — | — |
Kanslirådet S. Åmark......................... |
|
|
| 2 000 | — | — |
Överingenjören G. Ekberg..................... |
|
|
| — | 2 500 | — |
Laborator B. Aldman......................... |
|
|
| — | 2 500 | — |
Forskningsingenjören 0. Nordström............. |
|
|
| — | 2 500 | — |
Ingenjören E. Carlsson........................ |
|
|
| — | 2 500 | — |
Byråchefen L. E. Freeman..................... |
|
|
| — | 1 500 | — |
Sekreteraren H. Sjöström...................... |
|
|
| — | 1 500 | — |
Assistenten Marianne Sandwall................. |
|
|
| 3 600 | 300 | — |
Expeditionschefen E. Hellner................... |
|
|
| — | — | — |
Planeringschefen J. Andersson.................. |
|
|
| — | — | — |
Medicinalrådet M. Tottie....................... |
|
|
| — | — | — |
Esselte...................................... |
|
|
| — | — | — |
Kommittéexpenser............................ |
|
|
| 66 169 | — | 7 997 |
Kommittélokaler.............................. |
|
|
| 206 254 | — | 2 045 |
Summa kr. |
|
|
| 561125 | 29 770 | 10 042 |
1 Kommittéerna överflyttade från Inrikesdepartementet
fr. o. m. 1.3.1967
2 Kostnaderna bestrids med andra medel än
kommittéanslaget
452
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
|
|
|
| 8 440 |
|
| 66 072 |
— | — | 842 | 750 | no 000 | 128 717 | 31 265 | — | 191 230 |
| 167 032 | 8 294 | 30 314 | 320 855 | 648 370 | 32 455 | — | 3 332 346 |
|
| 312 |
| 106 | 418 |
|
|
|
— | — | 2 173 | 605 | 1 230 | 14 933 |
|
|
|
— | — | — | — | 1 036 | 4 081 |
|
|
|
— | — | — | — | 75 000 | 75 000 |
|
|
|
— | — | — | — | 180 000 | 180 000 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 2 500 |
|
|
|
— | — | — | — | 442 | 442 |
|
|
|
_ | _ | _ | _ | _ | 2 500 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 2 500 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 2 500 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 2 500 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 1 500 |
|
|
|
_ | — | _ | — | — | 1 500 |
|
|
|
— | — | — | — | 14 191 | 22188 |
|
|
|
— | — | — | — | 135 500 | 137 545 |
|
|
|
— | — | 2 485 | 605 | 407 505 | 450 407 |
|
|
|
453
Riksdagsberättelsen år 1969
Finansdepartementet
l
Kommitténs benämning
Kommitténs
nummer i
berättelsen
1967 1968 1969
Utgifter
t. o. m.
30/, 1967
lli 1967—30/« 1968
Arvoden
Leda möter -
Sekr.,
experter
m. fl.
Statsrådsberedningen
Forskningsberedningen* .
Summa kr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under
1968
Företagsskatteutredningen...................
1961 års fastighetstaxeringsutredning..........
Affärsverksutredningen......................
1963 års utredning rörande underhållet av statliga
fastigheter..............................
Industriforskningsutredningen1...............
Statens Järvafältsdelegation1.................
Utredning om utnyttjandet av vissa staten tillhöriga
gruvfyndigheter1..........................
Förarskyddsutredningen.....................
Eldistributionsutredningen1..................
SB
8
9
11
14
fH
16
K
28
H
20
34
H
21
Utredningen om statens institut för hantverk och
industri..................................
Sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om
avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad
och arbetsplats...........................
Branschforskningsdelegationen................
Utredning om samarbete mellan Postbanken och
Kreditbanken............................
Organisationskommittén för styrelsen för teknisk
utveckling...............................
Tobaksskatteutredningen....................
Summa kr.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid
ingången av 1969
Markdelegationen3............................
Utredning om universitetens egendomsförvaltning.
Uppbördsutredningen.........................
Koncentrationsutredningen....................
Utredningen om metrologiska enheter...........
Aktiefondsutredningen.........................
SB
1
13
14
16
18
26
31
37
39
40
50
52
10
11
12
15
17
19
SB
1
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
162 357
162 357
1 809116
22 109
276 772
24 758
162 448
409 297
7 940
114 443
16
17
18
19
20
21
2 826 883
757 376
52 985
491 624
1 527 458
256 665
301 537
2 850
2 850
24 375
10 275
16 740
6 210
4 120
5 320
67 040
29 500
1 600
4145
23 055
11 000
35 930
28 25o
28 224
20 123
6 300
2 895
3 714
3 500
93 006
27 535
1375
8 880
38 831
15 380
11 020
454
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 | 9 | 10 | U | 12 | | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Vt-”/» | 1968 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | 3eräk- | 1967 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m | . m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | |
|
|
|
|
|
| Vt—*1/» | 111- 11* |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.; |
|
|
|
|
_ | — | 2 089 | 11 996 | 108 | 17 043 | — | — | 179*400 |
— | — | 2 089 | 11996 | 108 | 17 043 | — | — | 179 400 |
8 335 | 96 727 |
| 15192 |
| 172 879 | 25 284 | 3 000 | 2 010 279 |
| _ | — | — | 35 | 35 | — | — | 22 144 |
— | 61 104 | 2 485 | 2 882 | 618 | 105 588 | 57 870 | 106 150 | 546 380 |
— | — | —■ | — | — | — | — | — | 24 758 |
— | 39 134 | 3 198 | 469 | 21 964 | 101 628 | 82 | — | 264 158 |
— | 423 | — | — | 68 834 | 81 767 | 25 263 | — | 516 327 |
|
|
| _ | _ | — | — | — | — |
16 554 | 5 498 | 3 051 | 1 177 | — | 33 295 | 10 805 | 11 000 | 63 040 |
— | —■ | —■ | — | —■ | — | — | — | 114 443 |
— | — | 1 984 | 1 311 | — | 12 329 | 16 920 | 94 000 | 123 249 |
|
|
|
|
|
|
| 4 250 | 4 250 |
— | — | 317 | 577 | — | 4 394 | 17 175 | — | 21 569 |
— | — | — | — | — | — | 6 115 | — | 6 115 |
1 600 | _ | _ | _ | _ | 1600 | _ | — | 1 600 |
— |
| — | — | — | — | 7 482 | — | 7 482 |
26 489 | 202 886 | 11035 | 21608 | 91 451 | 513 515 | 166 996 | 218 400 | 3 725 794 |
| 68 347 | 92 | 734 | 5 221 | 131 429 | 36 489 | 43 500 | 968 794 |
_ |
|
| 393 |
| 3 368 | 750 | 2 500 | 59 603 |
_ | 67 122 | 242 |
| 66 | 80 455 | 24 980 | 16 800 | 613 859 |
35 382 | 268 714 | 8 057 | 5 914 | 259 616 | 639 569 | 105 152 | 56 700 | 2 328 879 |
_ | 59 565 | 6 028 | 157 |
| 92 130 | 15 630 | 7 500 | 371 925 |
— | 71 942 |
|
| 308 | 119 200 | 31 901 | 35 570 | 488 208 |
455
Riksdagsberättelsen år 1969
2 | 3 | 4 | 5 | 1 6 | 7 |
fn 113 | 20 | 22 | 187 311 | 6 475 | 15 565 |
fn \15 | 21 | 23 | 185 934 | 9 285 | 23 225 |
19 | 22 | 24 | 109 708 | •- | — |
20 | 23 | 25 | 43 162 | — | 1 100 |
21 | 24 | 26 | — | — | — |
22 | 25 | 27 | 11 845 | 2 500 | 4 950 |
24 | 27 | 28 | 40 592 | 7 525 | 23 625 |
26 | 28 | 29 | 75 379 | 8 000 | 25 975 |
27 | 29 | 30 | 531 478 | 22 870 | 35 855 |
28 | 30 | 31 | 113 860 | 19 260 | 15 923 |
29 | 32 | 32 | 222 710 | 24 245 | 20 905 |
30 | 33 | 33 | 175 575 | 13 615 | 35 492 |
31 | 34 | 34 | 126 023 | 6 025 | 13 690 |
(H 119 | 35 | 35 | 35 771 | 9 360 | 2 400 |
32 | 36 | 36 | 82 116 | 24 725 | 24 985 |
33 | 38 | 37 | 9 975 | 900 | 6 000 |
35 | 41 | 38 | 114 086 | 42 770 | 82 888 |
36 | 42 | 39 | 8 192 | 10 895 | 10105 |
— | 43 | 40 | — | 7 900 | 13 485 |
— | 44 | 41 | 4 849 | 12 160 | 24 727 |
— | 45 | 42 | — | 10 450 | 7 525 |
— | 46 | 43 | — | 13 080 | 14 595 |
— | 47 | 44 | — | 25 980 | 25 416 |
— | 48 | 45 | — | 12 555 | 7 980 |
— | 49 | 46 | _ | 10 925 | 16 350 |
— | 51 | 47 | — | 2 700 | 3 762 |
— | — | 48 | — | — | — |
— | — | 49 | — | — | — |
— | — | 50 | — | — | — |
— | — | 51 | — | — | — |
_ | _ | 52 | _ | _ | _ |
— | — | 53 | — | — | — |
_ | _ | 54 | _ | _ | _ |
—■ | —- | 55 | — | — | — |
— | — | 56 | — | — | — |
— | — | 57 | — | — | — |
— | — | 58 | — | — | — |
— | — | 59 | — | — | — |
— | — | 60 | — | — | — |
| — | 61 |
| — | — |
— | — | 62 | — | — | — |
— | — | 63 | — | — | — |
— | — | 64 | — | — | — |
|
|
| 5 466 211 | 409 430 | 559 544 |
1964 års geologiutredning1...................
Energikommittén1..........................
Skogsskattekommittén.......................
Fondbyråutredningen.......................
Utredningen om redovisning i skuldförbindelser mot
säkerhet i fartygsinteckning av vissa fondmedel .
Sakkunnig för översyn av lagen om understödsföreningar
....................................
Familjeskatteberedningen......................
Utredningen om definitiv källskatt..............
Bilskatteutredningen..........................
Obligationsteknikkommittén....................
Tullagsstiftningskommittén....................
Alkoholpolitiska utredningen...................
Skattestrafflagutredningen.....................
1966 års atomenergiutredning1..................
Fondbörsutredningen..........................
Utredningen om det skatterättsliga fastighets
begreppet..................................
Fastighetstaxeringskommittéerna...............
1966 års myntkommitté.......................
Byggnadsindexkommittén......................
Byggnadsupphandlingsutredningen..............
1967 års gruvutredning........................
Betalningsbalansutredningen...................
Kapitalskatteberedningen......................
1967 års sjömansskattekommitté................
Sakkunniga med uppdrag att överlägga med varvsindustrin
.................................
1967 års kommunalskattekommitté............
Planeringsberedningen.......................
1968 års utredning om rörtransport av olja och gas
Företagsdelegationen........................
Checklöneutredningen.......................
Utredning med uppdrag att se över normerna för
bestämmande av ersättning vid intrång av kraftledning
i åkermark och jämförlig mark......
Traktamentsbeskattningsutredningen..........
Utredningen för utveckling av system med differentierade
lönekostnadspålägg.................
TEKO-utredningen.........................
Arbetsgruppen för Allmänna Förlaget.........
Havsresursutredningen......................
Utredning om formerna för förbättrad information
och vidgat samarbete mellan företag och samhälle
1968 års kapitalmarknadsutredning.............
Utredning om offentlig upphandling............
Industrietableringsdelegationen.................
Sakkunnig med uppdrag att överse frågan om
avdrag vid beskattningen för forskningsverksam
het........................................
Sakkunniga med uppdrag att överse nu gällande
bestämmelser för inkomstbeskattning av jordbruk
Delegation för försöksverksamhet med företagsdemokrati
i de statliga aktiebolagen............
Summa kr.
456
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
_ | 90 575 | _ | 628 | _ | 113 243 | 49 593 | 15 000 | 365 147 |
_ | 63 738 | _ | _ | 11 885 | 108 133 | 33 512 | 16 300 | 343 879 |
— | 1 458 | — | — | — | 1458 | 10 930 | 15 400 | 137 496 |
— | — | — | '' - | — | 1100 | — | 6 500 | 50 762 |
— | — | — | — | — | — | — | 2 800 | 2 800 |
_ | __ | _ | _ | _ | 7 450 | _ | 4 500 | 23 795 |
— | — | 1 004 | 5 206 | 331 | 37 691 | 7 382 | 15 400 | 101 065 |
— | — | — | 3 315 | 126 890 | 164 180 | 12 670 | 27 000 | 279 229 |
800 | 160 239 | 230 | 5 380 | 4 737 | 230111 | 87 112 | 77 700 | 926 401 |
— | 74 868 | 2 701 | 5 167 | 2 579 | 120 498 | 12 177 | 23 500 | 270 035 |
— | 70 027 | — | 2 586 | 160 | 117 923 | 30 958 | 32 455 | 404 046 |
— | 46 123 | 17 019 | 7 653 | 211 000 | 330 902 | 148 032 | 62 924 | 717 433 |
— | 89 500 | 782 | 13169 | 180 460 | 303 626 | 93 365 | 56 300 | 579 314 |
_ | 21 140 | 220 | 224 | 15 364 | 48 708 | _ | 1 500 | 85 979 |
3 686 | 92 674 | 7 187 | 3 326 | 53 | 156 636 | 78 117 | 25 820 | 342 689 |
861 | 47 499 | 1 563 | 2 268 | _ | 59 091 | 19 608 | 22 700 | 111 374 |
66 176 | 57j504 | 2 935 | 11 336 | 13 977 | 277 586 | 124 724 | 135 200 | 651 596 |
— | 53 509 | 2 811 | 1 992 | — | 79 312 | 23 182 | 11 856 | 122 542 |
— | 66 614 | — | — | 121 | 88 120 | 45 600 | 35 700 | 169 420 |
— | 63 738 | 2 715 | 21 180 | 617 | 125 137 | 32 767 | 27 500 | 190 253 |
— | — | 944 | 1 219 | 6 151 | 26 289 | 6 943 | 15 316 | 48 548 |
— | 48 637 | — | — | 80 276 | 156 588 | 26 471 | 14 600 | 197 659 |
746 | 42 729 | 904 | 2 065 | 104 922 | 202 762 | 27 741 | 19 008 | 249 511 |
541 | 12 217 | 8 105 | 1 269 | 4 | 42 671 | 18 542 | 27 800 | 89 013 |
_ | _ | 8 853 | 2 706 | 150 | 38 984 | 8 810 | 60 000 | 107 794 |
— | — | — | — | — | 6 462 | 4 257 | 23 600 | 34 319 |
— | — | — | — | — | — | 5 440 | 1 000 | 6 440 |
— | — | — | — | — | — | 5 006 | 20 000 | 25 006 |
— | — | — | — | — | — | 26 813 | 21 700 | 48 513 |
— | — | — | — | — | — | — | 1 000 | 1 000 |
|
|
|
|
|
|
| 2 600 | 2 600 |
— | — | — | — | — | — | 6 931 | 13 400 | 20 331 |
_ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | 3 000 | 3 000 |
— | — | — | — | — | — | 24 474 | 64 000 | 88 474 |
— | — | — | — | — | — | 10 216 | 47 000 | 57 216 |
— | — | — | — | — | — | — | 6 000 | 6 000 |
_ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | 31 300 | 31300 |
— | — | — | — | — | — | — | 7 000 | 7 000 |
— | — | — | — | — | — | — | 17 430 | 17 430 |
|
|
|
|
|
| I | 39 400 | 39 400 |
108192 | 1 638 479 | 72 392 | 97 887 | 1024 888 | 3 910 812 | 1196 275 | 1 213 779 | 11787 077 |
15f Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
457
Riksdagsberättelsen år 1969
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
C. Kommittéer gom avslutat sin verksamhet före |
|
|
|
|
|
|
ingången av 1968 |
|
|
|
|
|
|
Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksam- |
|
|
|
|
|
|
het........................................ | — | — | — | 641 075 | — | — |
Konsumtionskreditutredningen................. | 1 | — | — | 388 513 | — | — |
Myntkommittén.............................. | 2 | — | — | 147 678 | — | — |
Trafiklivräntekommittén....................... | 3 | — | — | 204 400 | — | — |
Kommittén för översyn av bestämmelserna om |
|
|
|
|
|
|
resandes tull- och skattefrihet................ | 4 | — | — | 27 028 | — | — |
Villabeskattningsutredningen................... | 5 | — | — | 25 478 | — | — |
Kreditinstitututredningen...................... | 13 | 1 | — | 218 049 | 15 075 | 10 900 |
Utredningen rörande förundersöknings- och åklagar- |
|
|
|
|
|
|
verksamheten i tullmål ....................... | 16 | 2 | — | 11 963 | — | — |
1963 års försäkringsskattekommitté............. | 17 | 3 | — | 165 902 | 6 260 | 6 775 |
Hemslöjdsutredningen1........................ | {5 | 4 | — | 122 966 | 3 780 | 1 530 |
Utredningen rörande Svenska uppfinnarkontoret1 . | {l2 | 5 |
| 10 885 | _ | _ |
Utredning om finansiella långtidsperspektiv inom |
|
|
|
|
|
|
samhällsekonomien.......................... | 18 | 6 | — | 101 588 | — | — |
Översyn av bestämmelserna om statlig kontroll på |
|
|
|
|
|
|
ädelmetallarbeten........................... | 23 | 7 | — | 38 023 | — | — |
Utredningen angående indirekta skatter och social- |
|
|
|
|
|
|
försäkringsavgifter.......................... | 25 | 8 | — | 57 632 | 2 825 | 14 864 |
Ranstadsutredningen1.......................... | — | 9 | — | 225 | 5 200 | 1 967 |
Summa kr. |
|
|
| 2161405 | 33140 | 36 036 |
D. Under budgetåret 1967/ 68 bestridda kostnader för |
|
|
|
|
|
|
sakkunniga biträden inom departementet m. m. |
|
|
|
|
|
|
Utredningsrådet.............................. |
|
|
| 25 050 | 5 675 | 75 |
Ekonomiska planeringsrådet................... |
|
|
| 1 000 | — | — |
Elisabeth Friberg1............................ |
|
|
| 5 670 | — | — |
Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar....... |
|
|
| — | 6 350 | 2 677 |
Stats-kommunala marknämnden................ |
|
|
| _ | — | _ |
Näringspolitiska rådet......................... |
|
|
| — | — | 2 025 |
Utredning angående bokföringsarhetet m. m. inom |
|
|
|
|
|
|
byggnadsstyrelsen........................... |
|
|
| — | — | 1 600 |
Professorn S. L. Carlsson....................... |
|
|
| 1 500 | — | — |
Professorn E. V. H. Dalmén.................... |
|
|
| 1 500 | — | — |
Plan.chefen E. S. V. Höök..................... |
|
|
| 1 500 | — | — |
Professorn F. Kristensson...................... |
|
|
| 1 500 | — | — |
Professorn C. A. E. Lindbeck................... |
|
|
| 1 500 | — | — |
B. Kragh.................................... |
|
|
| — | — | — |
Plan.chefen L. Lindberger...................... |
|
|
| 1 500 | — | — |
Direktören C. L. Björkman..................... |
|
|
| — | — | — |
Professorn E. F. Lundberg..................... |
|
|
| 1 500 | — | — |
B. Söderberg................................. |
|
|
| — | — | 2 900 |
Professorn S. J. Svennilson..................... |
|
|
| 1 500 | — | — |
A. Sacklén................................... |
|
|
| — | — | 1 500 |
Professorn P. E. C. Welinder................... |
|
|
| 1 500 | _ | _ |
Överdirektören B. Resare...................... |
|
|
| _ | 6 500 | _ |
Professorn A. E. Östlind....................... |
|
|
| 1 500 | — | _ |
A. Sundelin AB............................... |
|
|
| — | 4 300 | — |
F. Baarsen................................... |
|
|
| 2 500 | — | — |
J. W. Hillbom................................ |
|
|
| 200 | _ | _ |
KÅPE AB................................... |
|
|
| 3 261 | — | — |
S. Kesselmark................................ |
|
|
| 2 650 | — | — |
Esselte Kliché................................. |
|
|
| 79 | — | — |
Ingenjören Einar Stenmark.................... |
|
|
| 680 |
| — |
458
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
|
|
|
|
|
|
| 641 075 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 388 513 |
— | — | 393 | — | — | 393 | — | — | 148 071 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 204 400 |
— | — | — | — | -- | — | — | _ | 27 028 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 25 478 |
*- | 19 361 | — | — | 27 906 | 73 242 | — | — | 291 291 |
— | — | — | — | _ | _ | _ | _ | 11 963 |
1 692 | 23 520 | — | — | — | 38 247 | — | — | 204 149 |
— | 10 402 | 742 | 197 | 1 157 | 17 808 | — | — | 140 774 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 10 885 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 101 588 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 38 023 |
— | 10 599 | — | 2 360 | 23 935 | 54 583 | _ | _ | 112 215 |
— | — | — | — | 7 000 | 14167 | — | — | 14 392 |
1692 1 350 8 475 | 63 882 5 773 17 692 | 1135 1 283 6 084 502 | 2 557 613 | 59 998 100 422 12 454 | 198 440 7 746 5 773 100 3 375 10 075 502 17 692 2 900 1 500 6 500 4 300 454 | 1 226 13155 580 |
| 2 359 845 |
459
Riksdagsberättelsen år 1969
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Draken AB.................................. |
|
|
| 2 894 | _ | _ |
Esselte AB................................... |
|
|
| 698 | — | — |
K. K. G. Malmgren........................... |
|
|
| 1 200 | — | — |
M. F. Åkedahl Bokbinderi AB.................. |
|
|
| — | — | — |
K. I. Edstrand................................ |
|
|
| 800 | — | — |
Avd.chefen K. T. F. Gabrielsson................ |
|
|
| 1 200 | — | — |
Byrådir. A. H. S. Thideby..................... |
|
|
| 300 | — | — |
Byrådir. T. E. Nord........................... |
|
|
| 300 | — | — |
Avd.dir. K. J. Henriksson...................... |
|
|
| 400 | — | — |
Byrådir. S. Rambe............................ |
|
|
| 100 | — | — |
Kanslirådet B. Friedman...................... |
|
|
| 600 | — | — |
Dep.sekr. G. B. Lund.......................... |
|
|
| 600 | — | — |
Hovr.ass. L. E. Jonsson....................... |
|
|
| 300 | — | — |
Dep.sekr. U. N. 0. Hänninger.................. |
|
|
| 300 | — | — |
P. Hilber.................................... |
|
|
| 1 275 | — | — |
Haeggströms Tryckeri AB..................... |
|
|
| 8 012 | — | — |
Industriens Utredningsinstitut.................. |
|
|
| — | — | — |
Emil Kihlströms Tryckeri AB.................. |
|
|
| — | — | — |
Långtidsutredningen.......................... |
|
|
| 519 641 | — | — |
Kommittéexpenser............................ |
|
|
| 89 131 | — | — |
Kommittélokaler.............................. |
|
|
| 144 587 | — | — |
Hifab AB.................................... |
|
|
| — | — | — |
Direktören L. Jansson......................... |
|
|
| — | — | — |
Bertil Håård AB.............................. |
|
|
| — | — | — |
Nationalekonomiska Institutionen............... |
|
|
| — | — | — |
Beckmans Tryckerier AB...................... |
|
|
| — | — | — |
Professorn R. Bentzel m. fl. sammanträde med |
|
|
|
|
|
|
Utredningsrådet............................ |
|
|
| — | — | — |
Direktören L. Jansson......................... |
|
|
| — | — | — |
Generaldirektören S. Lundberg................. |
|
|
| — | — | — |
Direktören E. Henriksson...................... |
|
|
| — | — | — |
Fil. dr G. Ohlin .............................. |
|
|
| — | — | — |
Direktören L. Nabseth......................... |
|
|
| — | — | — |
Direktören F. Larsson......................... |
|
|
| — | — | — |
Fil. lic. C. Åberg.............................. |
|
|
| — | — | — |
E. kanslisekr. B. Söderberg..................... |
|
|
| — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 828 428 | 22 825 | 10 777 |
1 Kommittéerna överflyttade trän handelsdepartementet fr. o. m. 1.3.1967
2 Kommittén överflyttad till utbildningsdepartementet fr. o. m. 1.4.1968
3 Kommittén överflyttad från kommunikationsdepartementet fr. o. m. 1. 7.1967
1 Kommittén överflyttad från kommunikationsdepartementet fr. o. m. 1.12.1967
460
Kommittékostnader: Finansdepartementet
10
11
12
13
14
15
16
1 014 | 1 014 | 429 |
68 864 | 68 864 | 10 487 |
— | — | — |
1 667 | 1 667 | 1 292 |
— | — | — |
— | — | — |
— | — | — |
— | — | — |
— | — | — |
— | — | — |
— | — | — |
— | — | — |
— | — | — |
— | — | — |
— | — | — |
— | — | — |
150 000 | 150 000 | 150 000 |
10 711 | 10 711 | — |
82 953 | 82 953 | 26 801 |
13 474 | 13 474 | 5 780 |
24 206 | 24 206 | 22 654 |
— | — | 47 438 |
— | — | 7 600 |
— | — | 5 800 |
— | — | 2 000 |
— | — | 14 241 |
_ | _ | 1512 |
— | — | 7105 |
— | — | 3 600 |
— | — | 1320 |
— | — | 2 |
— | — | 6 |
— | — | 6 |
— | — | 6 |
353 877 | 429 339 | 3 500 |
9 825
23 465
7 957
613
461
Riksdagsberättelsen år 1969
Utbildningsdepartementet
l
Kommitténs benämning
12 | 3 | 4
Kommitténs
nummer i
berättelsen
1967
1968
1969
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under
1968''
1958 års utredning kyrka—stat.................
Utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm
m. in.®................................
1960 års ecklesiastika boställsutredning3.........
Sakkunniga för översyn av den till evangelieboken
hörande »En liten bönbok **..................
1965 års musikutbildningskommitté.............
Lokal- och utrustningsprogramkommittén för en
vårdyrkesskola.............................
Sakkunnig för utredning rörande sammanförandet
till vissa begravningsplatser av stoften efter i
Sverige jordade tyska soldater m. fl...........
Organisationskommittén för anordnande av högre
utbildning i Linköping.......................
Sakkunniga för utarbetande av förslag till en textserie
ur gamla testamentet för högmässopredik
ningar5.
...................................
Sakkunnig för att utreda frågan om Svenskt visarkivs
framtida ställning och organisation......
Huvudmannautredningen......................
19
22
24
38
40
43
44
46
14
16
18
29
31
33
34
36
45
50
53
Summa kr.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid
ingången av 19691
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté®
.................................
Utredning rörande den försvarsmedicinska forskningen
.....................................
Organisationskommittén för teknisk högskola i
Lund7.....................................
Utredning rörande sjukgymnastutbildningen.....
Konsertbyråutredningen.......................
Samarbetskommittén för behandling av frågan om
utbildning av viss sjukvårdspersonal..........
1963 års bibelkommitté8.......................
Yrkesutbildningsberedningen...................
Utredningen om svenska ortnamnsarkivets och
landsmålsarkivens verksamhet................
16
20
23
25
26
27
30
31
32
13 12
15 13
17
19
20
14
15
16
21
22
23
17
18
19
24
20
5 I 6 | 7
Utgifter
t. o. m. | V, 1967- | -»°/«1968 |
Arvoden | ||
| Leda- möter | Sekr., |
2 265 359 | 15 975 | 18 423 |
42 489 | — | 11 182 |
361 | 26 640 | 5 545 |
14 358 | 1 580 | 3 874 |
9 747 | 1 825 | 786 |
244 976 | 9 750 | 39 619 |
— | — | 4 675 |
_ | 4 775 | 9 035 |
2 987 982 | 60 545 | 131094 |
750 | 11 650 | 17 876 |
117 237 | 27 970 | 14 835 |
18 107 | 3 225 | — |
462
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
8 1 | 9 1 | 10 | | 11 1 | 12 | | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad 14 och 15) | |||||||
| V>—!"/i. | 1968 | ||||||
Ersättning för | Resekostnadser-sättningar och | Övriga utgifter (trycknings- | Summa | Verk-ställda | Beräk- nade utgifter */ii ,sl/12 | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., | hyror, skriv-materiel |
|
| ||
| 127 077 | 4 752 | 4 002 | 98 943 | 269 171 | 5 036 |
| 2 539 566 |
— | 2 869 | — | 136 | 2 815 | 17 002 | — | 3 000 | 59 491 |
20 827 | 61 266 | 3 670 | 4 737 | 1 822 | 12 104 | 90 | 6 000 | 18 555 |
— | — | — | — | — | 5 454 | 9 143 | 6 500 | 35 455 |
— | — | 884 | — | 308 | 3 803 | — | 1 800 | 15 350 |
— | 79 862 | 2 510 | 4 754 | 9 428 | 145 923 | — | — | 390 899 |
— | — | — | 1 616 | 398 | 6 689 | — | — | 6 689 |
— | 49 962 | — | 581 | 1 839 | 66192 | 4 329 | 38 000 | 4 329 |
20 827 | 323 709 | 11 816 | 32 004 | 167 765 | 747 760 | 97 306 | 155 300 | 3 988 348 |
— | 25 171 | — | 2 769 | 9 913 | 67 379 | 25 022 | 10 554 | 750 381 392 |
— | 35 523 | 12 947 | 7 764 | 7 812 | 65 934 | 18 225 | 6 000 | 207 396 |
— |
|
|
|
| 3 22c |
| 2 000 | 23 332 |
463
Riksdagsberättelsen år 1969
1 | 2 1 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |
Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden .. | 33 | 25 | 21 | 2 816 358 | 29 875 | 25 575 |
universitet och högskolor.................... Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor | 34 | 26 | 22 | 1 576 377 | 39 955 | 47 343 |
i undervisnings- och upplysningsarbetet........ | 36 | 27 | 23 | 504 398 | 27 245 | 9 716 |
Filmcensurutredningen........................ 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS | 37 | 28 | 24 | 162 864 | 11 540 | 7 436 |
65)........................................ | 39 | 30 | 25 | 218 812 | 28 815 | 28 700 |
Kompetensutredningen........................ Utredningen rörande utbildning av biblioteksper- | 42 | 32 | 26 | 278 389 | 28 220 | 61 074 |
sonal m. m. (BU)............................ | 45 | 35 | 27 | 70 357 | 20 225 | 9 515 |
Läromedelsutredningen........................ Utredning beträffande vitterhets-, historie- och | 50 | 37 | 28 | 196 630 | 6 640 | 21 841 |
antikvitetsakademien samt riksantikvarieämbetet | 51 | 38 | 29 | 6 564 | 3 720 | 675 |
rättande av storaccelerator................... Sakkunniga med uppdrag att följa frågan om högre | 53 | 39 | 30 |
| 1 680 | 2 480 |
teknisk utbildning i Norrland................. | 55 | 40 | 31 | — | — | |
Studentbostadskommittén..................... | 56 | 41 | 32 | 16 043 | 6 830 | 1 050 |
Reklamutredningen........................... Sakkunniga för utarbetande av förslag till en ny | K43 | 43 | 33 | 512 | 32 385 | 23 025 |
finskspråkig psalmbok9...................... Sakkunniga för försöksverksamhet med television | “ | 42 | 34 |
|
| |
och radio i utbildningsväsendet (TRU-kommittén) |
| 44 | 35 | 15 147 | 12 335 | 20 827 |
1967 års kommitté för internationell politik...... | — | 46 | 36 | — | 4 930 | 1 348 |
Pedagogikutredningen......................... | — | 47 | 37 | 301 | 3 900 | 22 898 |
Dataarkiveringskommittén..................... Sakkunniga för förhandling om avtalsreglering av |
| 48 | 38 |
| 3 545 | 4 580 |
upphovsrättsliga frågor på undervisningsområdet |
| 49 | 39 |
| 4 500 | 3 500 |
ningen vid större gymnasiala skolenheter m. m. . | — | 51 | 40 | — | 5 610 | 6 206 |
Konstnärsutbildningssakkunniga................ Organisationskommittén för behandling av vissa |
| 52 | 41 |
| 22 040 | 2 300 |
trädgårdsnäringens skolor.................... Utredningen rörande förbättrad konfirmationsun- |
| 54 | 42 |
|
|
|
dervisning m. m.10 .......................... | — | — | 43 | — | — | — |
1968 års kyrkohandbokskommitté11.............. | — | — | 44 | — |
|
|
Kommittén för utländska studerande............ | — | — | 45 | — |
|
|
1968 års musikkommitté....................... | — | — | 46 | — | — | 750 |
1968 års utbildningsutredning.................. | — | — | 47 | — | — | — |
1968 års studiemedelsutredning ................ Sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om |
|
| 48 |
|
|
|
litteraturstöd m. m.......................... | — | — | 49 | — | — | — |
1968 års beredning om stat och kyrka........... | — | — | 50 | — | — | — |
Kommittén för studiestöd åt vuxna............. | — | — | 51 | — | — | — |
Filmutredningen 1968 ......................... Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
|
| 52 | 7 510 690 | 336 835 | 536 693 |
Utrustningskommittén för Göteborgs universitet .. | 17 | i | — | 174 010 | 1 000 | 5 079 |
frågor m. m................................. | 18 | 2 | — | 32 383 |
| — |
1960 års blindvårdsutredning................... | 21 | 3 | — | 129 948 | 16 000 | 7 450 |
1962 års ungdomsutredning.................... | 28 | 4 | — | 1 034 601 |
| — |
Skolarbetstidsutredningen...................... | 29 | 5 | — | 569 969 |
| 560 |
464
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
8 | 9 1 | 10 | | 11 1 | 12 | | 13 I | 14 | | 15 | | 16 |
— | 96 888 | 11 490 | 6 398 | 555 870 | 726 096 | 60 967 | 50 000 | 3 653 421 |
74 961 | 335 646 | 57 611 | 19 039 | 46 618 | 621 173 | 213191 | 135 000 | 2 545 741 |
2 629 | 77 236 | 1 747 | 521 | 163 195 | 282 289 | 22 390 | 170 000 | 979 077 |
— | 70 930 | 4 608 | 1 749 | 31 826 | 128 089 | 31 705 | 19 000 | 341 658 |
2 461 | 109 777 | 13 338 | 6 362 | 5 605 | 195 058 | 62 088 | 36 000 | 511 958 |
— | 349 762 | 51 410 | 18 120 | 30 012 | 538 598 | 241 147 | 83 000 | 1 141 134 |
7 179 | 53 435 | 17 775 | 6 888 | 5 416 | 120 433 | 88 213 | 23 000 | 302 003 |
762 | 159 472 | — | 2 107 | 37 517 | 228 339 | 67 454 | 33 000 | 525 423 |
— | — | — | 55 | — | 4 450 | 4 830 | — | 15 844 |
— | — | — | — | — | 2 480 | — | 1 000 | 3 480 |
_ | _ | ___ | _ | _ | 1 680 | 3 169 | 2 400 | 7 249 |
— | — | 2 483 | 2 980 | 20 090 | 33 433 | 2 078 | 4 500 | 56 054 |
— | 13 750 | 161 | 2 879 | 82 537 | 154 737 | 159 803 | 91 000 | 405 540 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 512 |
_ | 129 380 | 761 | 18 600 | 51 605 | 233 508 | 122 411 | 55 000 | 426 066 |
| 55 772 | 5 574 | 1 893 | 520 | 70 037 | 23 736 | 13160 | 106 933 |
— | 45 098 | 11 086 | 7 221 | 1 950 | 92153 | 50 401 | 40 334 | 183 189 |
4 654 | 28 962 | — | — | 415 | 42156 | 21 217 | 15 300 | 78 673 |
— | 1 610 | 215 | 499 | — | 10 324 | — | 7 000 | 17 324 |
_ | 32 302 | 845 | _ | 14 659 | 59 622 | 26 852 | 8 500 | 94 974 |
— | 37 237 | 5 926 | 770 | 627 | 68 900 | 40 614 | 27 000 | 136 514 |
— | — | — | — | — | — | 10 560 | 10 000 | 20 560 |
— | — | — | — | — | — | — | 5 500 | 5 500 |
— | — | — | — | — | — | 2 898 | 7 350 | 10 248 |
— | 6 406 | — | — | — | 7 156 | 20 045 | 20 000 | 47 201 |
— | 8 824 |
|
|
| 8 824 | 59 955 | — | 68 779 |
— |
|
|
|
| — | 4 443 | 14 840 | 19 283 |
_ |
|
|
|
| _ | 1 144 | _ | 1 144 |
— |
|
|
|
|
| 4 338 | 5 000 | 9 338 |
— |
|
|
|
|
|
| 7 000 | 7 000 |
92 646 | 1800 824 | 197 977 | 168 265 | 1202 571 | 4 335 811 | 1500 044 | 977 438 | 14 323 983 |
— |
|
| 245 | 2 | 6 347 | _ |
| 180 357 |
166 | 11 79( | 4 52( |
| 17 20'' | 57 14E |
|
| 32 383 |
— |
|
|
| 39 os; | 39 087 | _ |
| 1 073 683 |
— |
|
|
| 47'' | 1 03'' | — |
| 571 006 |
465
Rilcsdagsberättelsen år 1969
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 1 6 | 7 |
| 35 | 6 |
| 24 362 |
|
|
| 41 | 7 |
| 39 556 | 6 190 | 8 173 |
| 47 | 8 |
| 58 789 | 5 350 | 694 |
| 49 | 10 |
| 59 380 | 1 750 | 462 |
| 48 | 9 |
| 78 124 | 1 930 | 1 675 |
Organisationskommittén för utbildningen av vissa | 52 | 11 |
| 31 789 | 3 575 | 2 743 |
Sakkunniga för förhandling med innehavaren av | 54 | 12 |
| 7 400 |
|
|
Summa kr. |
|
| 2 240 311 | 35 795 | 26 836 | |
D. Under budgetåret 1967/ 68 bestridda kostnader |
|
|
|
|
|
|
Utrustningsnämnden för universitet och hög- |
|
|
|
|
| 3 300 |
Den nordiska kulturkommissionens svenska avdel- |
|
|
|
|
|
|
Konstnärsstipendienämnden och bestämmelser an- |
|
|
|
| 32 575 | 2 700 |
|
|
|
|
| 11 265 | 6 950 |
Sveriges ledamöter i styrelsen för den nordiska |
|
|
|
|
| 600 |
Sakkunniga inom skolöverstyrelsen för utredning av |
|
|
|
| 13 655 |
|
Rådgivande lokalkommitté för raketfältet i Kiruna |
|
|
|
| 530 | — |
Svenska ledamöter i ett svenskt-finskt samarbets-organ med uppgift att verka för att underlätta |
|
|
|
| 2 925 | 1 500 |
Indelningsärenden............................ |
|
|
|
| 3 271 | _ |
Europeiska rymdkonferensens programkommitté .. |
|
|
|
|
|
|
Interimsstyrelsen för den medicinska och tekniska |
|
|
|
|
|
|
Interimsstyrelse för nordiskt institut för samhälls-planering .................................. |
|
|
|
|
|
|
Forskningsberedningen........................ |
|
|
|
| — | 13 500 |
Centrala studiehjälpsnämnden.................. |
|
|
|
| — | — |
Socialhögskolan............................... |
|
|
|
| — | — |
Kungl. skolöverstyrelsen....................... |
|
|
|
| — | _ |
Universitetskanslersämbetet.................... |
|
|
|
| — | — |
Översyn av Kyrkomusikerstadgan12............. |
|
|
|
| — | — |
Materialförvaltare Sven Malmberg.............. |
|
|
|
| — | 3 690 |
t.f. rektor Birger Christofferson................. |
|
|
|
| — | — |
Överdirektör Birger Öhman.................... |
|
|
|
| — | — |
Professor Anders Lundström................... |
|
|
|
| — | — |
Summa kr. |
|
|
|
| 80171 | 32 240 |
466
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
8 1 | 9 | | 10 | | U 1 | 12 | 13 | 14 | | 15 | 16 | |
|
|
|
| 175 | 175 |
| _ | 24 537 |
_ | 516 | 1 783 | 845 | 12 077 | 29 585 | — | — | 69141 |
_ | 5 215 | 795 | 476 | 622 | 13153 | — | — | 71 942 |
_ | 5 215 | 1 575 | 2 072 | — | 11 074 | — | — | 70 454 |
— | 11 653 | 2 230 | 2 448 | — | 19 936 | — |
| 98 060 |
— | — | 440 | — | 15 218 | 21 976 | — | — | 53 765 |
_ | _ | — | — | — | — | — | — | 7 400 |
166 | 34 395 | 11349 | 6 086 | 84 881 | 199 510 | '' | “ | 2 439 821 |
|
| 13 |
| 67 559 | 67 572 |
|
|
|
— | 334 754 | — | 5 369 | 44 643 | 388 066 |
|
|
|
— | — | — | — | 160 000 | 160 000 |
|
|
|
| _ | 4 473 | 1 129 | 19 645 | 60 522 |
|
|
|
— | 82 290 | 910 | 1 307 | 8 435 | 111 157 |
|
|
|
— | — | 3 303 | — | — | 3 903 |
|
|
|
|
|
| _ | _ | 13 655 |
|
|
|
_ | — | 3 025 | — | — | 3 555 |
|
|
|
— | — | 1 009 | 767 | 849 | 18 575 |
|
|
|
|
| 1 903 | 626 |
| 6 954 |
|
|
|
_ | — | — | — | — | 3 271 |
|
|
|
5 897 | — | - | — | — | 5 897 |
|
|
|
— | — | 1 564 | — | — | 1 564 |
|
|
|
■- | — | — |
| 59 677 | 59 677 |
|
|
|
_ |
| 3 049 |
|
| 3 049 |
|
|
|
— |
| 2 958 | 1 088 | 748 | 18 294 |
|
|
|
— |
|
|
| 11 132 | 11 132 |
|
|
|
— |
|
|
| 10 000 | 10 000 |
|
|
|
— |
|
|
| 600 000 | 600 000 |
|
|
|
— |
|
|
| 528 744 | 528 744 |
|
|
|
— |
|
|
| 189 | 189 |
|
|
|
— |
|
|
|
| 3 69C |
|
|
|
— |
| 1 311 |
|
| 1 311 |
|
|
|
— |
|
|
| 4 31C | 4 31C |
|
|
|
— |
|
| 2 282 |
| 2 282 |
|
|
|
5 897 | 417 044 | 23 511 | 12 56‘ | 1 515 931 | 2 087 37« |
|
|
|
467
Riksdagsberättelsen år 1969
1 Kostnaderna bestrids av kommittéanslaget i den mån ej annat anges i följande noter.
2 Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 4 mars 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
3 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 november 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
4 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 januari 1965 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
6 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 mars 1967 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
6 Kostnaderna bestrids av andra medel än kommittéanslaget.
Kommittén redovisas utan kostnadsuppgifter, enär den handhar uteslutande verkställighetsåtgärder.
468
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
7 Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 16 juni 1961 bestrids kostnaderna fr. o. m. budgetåret
1961/62 av andra medel än kommittéanslaget.
8 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 februari 1963 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
9 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 oktober 1966 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
10 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 januari 1968 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
11 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 mars 1968 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
12 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 november 1963 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
469
Riksdagsberättelsen år 1969
J ordbruksdepartementet
1 | 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 1 6 | 1 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter |
|
| ||
| nummer i |
|
|
| ||
| berättelsen | t. o. m. | V,1967- | -so/e 1968 | ||
|
|
|
| *•/. 1967 |
|
|
| 1967 | 1968 | 1969 |
| Arvoden | |
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
|
|
|
|
|
| m. fl. |
A. Kommittéer som ayslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
1968 |
|
|
|
|
|
|
1958 års jordlagsutredning..................... | 11 | 13 | 1 | 157 485 | 12 875 | 700 |
Arrendelagsutredningen........................ | 12 | 14 | 2 | 612 527 | 16 120 | 12 851 |
1964 års naturresursutredning.................. | 19 | 19 | 3 | 346 552 | 10 280 | 34 504 |
Fiskmottagningsutredningen................... | 27 | 23 | 4 | 15 725 | 19 800 | 12 493 |
Utredning rörande statlig fotogrammetrisk beställ- |
|
|
|
|
|
|
ningsverksamhet och därmed sammanhängande |
|
|
|
|
|
|
frågor..................................... | 28 | 24 | 5 | 45 166 | 7 275 | 14 929 |
Arbetsgrupp för utredning av marknadsreglerande |
|
|
|
|
|
|
åtgärder för mjölk och mjölkprodukter........ | — | — | 6 | — | — | — |
Jordbruksstatistikkommittén................... | — | 28 | 7 | — | 1 960 | 21 649 |
Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jord- |
|
|
|
|
|
|
brukare i Norrbottens läns lappmarker........ | 13 | 15 | 8 | 1 538 | — | — |
Summa kr. | — | — | — | 1178 993 | 68 310 | 97126 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
ingången av 1969 |
|
|
|
|
|
|
Trädgårdsnäringsutredningen................... | 10 | 12 | 9 | 439 989 | 12 510 | 9 056 |
Skogsbruksutredningen........................ | 14 | 16 | 10 | 346 787 | 11 681 | 20 438 |
Växtförädllngsskyddsutredningen............... | 16 | 17 | 11 | 269 429 | 7 650 | 13 405 |
1964 års rennäringssakkunniga................. | 18 | 18 | 12 | 240 862 | 19 510 | 36 453 |
Skogspolitiska utredningen..................... | 23 | 20 | 13 | 80 108 | 13 175 | 11 869 |
Veterinärväsendeutredningen................... | 25 | 21 | 14 | 241 035 | 19 860 | 25 823 |
Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jord- |
|
|
|
|
|
|
brukets högskolor........................... | 26 | 22 | 15 | 75 549 | 8 280 | 26 400 |
Utredning rörande fastighetsbildnings- och mät- |
|
|
|
|
|
|
ningsväsendets organisation.................. | 29 | 25 | 16 | 55 545 | 28 615 | 24 400 |
1966 års Flyingedelegation..................... | 31 | 26 | 17 | 6 932 | 4 570 | 250 |
Utredning rörande grunderna för taxesättningen vid |
|
|
|
|
|
|
vissa anstalter på jordbrukets område......... | — | 27 | 18 | 440 | — | — |
Kartprisutredningen.......................... | — | 29 | 19 | — | 2 575 | 6 475 |
Utredning av den fortsatta driften av Institutet för |
|
|
|
|
|
|
växtförädling av frukt och bär................ | — | 30 | 20 | — | 5 100 | — |
Jaktmarksutredningen......................... | — | 31 | 21 | — | 1 955 | 1 940 |
Fiskprisutredningen........................... | — | 32 | 22 | — | 10 210 | 14 454 |
1968 års stormskadeberedning.................. | — | — | 23 | — | — | — |
Utredning rörande prisregleringen på jordbrukets |
|
|
|
|
|
|
produkter.................................. | — | — | 24 | — | — | — |
Miljövårdsberedningen......................... | — | — | — | — | — | — |
Summa kr. | — | — | — | 1756 676 | 145 691 | 190 963 |
470
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| lh—’“/i. | 1968 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1968 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5,13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| kuSlUäuei y |
| h no | In In |
|
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
|
| 4156 | 945 |
| 18 676 | 4 926 |
| 181 087 |
It 625 | 71 862 | 4 457 | 495 | 784 | 118194 | 44 045 | 20 000 | 794 766 |
_ | 19 722 | 475 | 9 899 | 80 417 | 155 297 | — | — | 501 849 |
— | — | 2 984 | 1 865 | 1 043 | 38 185 | 2 127 | — | 56 037 |
— | 3 891 | — | 895 | — | 26 990 | 12 526 | — | 84 682 |
|
|
|
|
| _ | _ | 13 000 | 13 000 |
— | — | — | — | 150 | 23 759 | 1 750 | 50 000 | 75 509 |
_ | _ | — | — | — | — | — | — | 1 538 |
11625 | 95 475 | 12 072 | 14 099 | 82 394 | 381101 | 65 374 | 83 000 | 1 708 468 |
|
|
| 277 | 193 | 22 036 |
|
| 462 025 |
4 119 | 54 405 | 2 250 | 4 633 | 12 461 | 109 987 | 34 433 | 24 000 | 515 207 |
_ | 54 604 | 1 881 | 4 865 | 278 | 82 683 | 38 756 | 25 000 | 415 868 |
20 845 | 14 833 | 15 676 | 8 745 | 25 128 | 141 190 | 12 174 | 8 000 | 402 226 |
_ | _ | 2 935 | 4 595 | 25 | 32 599 | 19 515 | 7 500 | 139 722 |
— | 67 272 | 695 | 2 124 | 102 117 | 217 891 | 35 885 | 45 000 | 539 811 |
— | — | 3 436 | 2 633 | — | 40 749 | 9 031 | 7 000 | 132 329 |
| 543 | 4 479 | 2 005 | _ | 60 042 | 26 126 | 12 200 | 153 913 |
— | — | 1 584 | 299 | — | 6 703 | 335 | — | 13 970 |
|
| 561 |
| 374 | 935 | 559 | 1 000 | 2 934 |
— | — | 906 | 4 797 | 15 000 | 29 753 | 18 336 | 5 000 | 53 089 |
|
| 865 | 64 | 106 | 6135 | 561 | 5 000 | 11 696 |
_ | _ | — | 4 620 | 64 | 8 579 | 30 816 | 6 000 | 45 395 |
304 | _ | 3 059 | 2 615 | 136 | 30 778 | 22 792 | 13 000 | 66 570 |
| — | — | — | — | — | 3 850 | 4 000 | 7 850 |
— | — | — | z | — | — | 165 | — | 165 |
25 268 | 191 657 | 38 327 | 42 272 | 155 882 | 790 060 | 253 334 | 162 700 | 2 962 770 |
471
Riksdagsberättelsen år 1969
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
C. Kommittéer gom avslutat sin verksamhet före Skogsbrukets yrkesutbildningskommitté......... | 15 | 1 |
| 571 811 | 3 300 | 8 205 |
Fritidsfiskeutredningen........................ | 17 | 2 | — | 160 302 | 12 820 | 3 658 |
1965 års veterinärmedicinska utredning.......... | 22 | 4 | — | 139 157 | 3 200 | 28 107 |
1965 års lantbruksorganisationsutredning........ | 24 | 5 | — | 215 237 | — | 1 525 |
Utredningen rörande viss hydrografisk mätnings-verksamhet................................ | 33 | 8 |
| 1 577 |
| 2 000 |
Jordbrukspriskommittén....................... | 34 | 9 | — | 25 314 | — | — |
Organisationskommittén för statens naturvårdsverk | — | 10 | — | 16 798 | 2 100 | 3 317 |
Virkesbalansutredningen....................... | 20 | 11 | — | 640 046 | 9 740 | 11 007 |
Summa kr. | — | — | — | 1770 242 | 31160 | 57 819 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget-året 1967/68 för sakkunniga biträden inom |
|
|
|
|
|
|
Ersättning för vissa utredningsuppdrag: |
|
|
|
|
|
|
Kanslichefen Yngve Ericsson................. | — | — | — | 311 423 | 6 000 | — |
Skogsstyrelsen (verksplanering)................. | — | — | — | 107 000 | — | — |
Skogsstyrelsen (verksplanering)................. | — | — | — | — | — | — |
Lantbruksstyrelsen............................ | — | — | — | — | — | — |
Veterinärstyrelsen (veterinärstationer)........... | — | — | — | — | — | — |
Kommittéexpenser............................ | — | — | — | 300 | — | — |
Kommittélokaler.............................. | — | — | — | 10 969 | — | 1 200 |
Summa kr. | — | — | — | 429 692 | 6 000 | 1200 |
472
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | | 14 | | 15 | | 16 |
| 10 240 | 1 040 | 1 670 | 27 646 | 52 101 |
|
| 623 912 |
— | 27 709 | 4 763 | 2 972 | 11 812 | 63 734 | — | — | 224 036 |
— | 8 900 | 855 | 1 315 | 12 549 | 54 926 | — | — | 194 083 |
— | — | — | — | — | 1 525 | — | — | 216 762 |
— | _ | 335 | _ | 1 797 | 4 132 | _ | _ | 5 709 |
— | — | — | 1 622 | — | 1 622 | — | — | 26 936 |
— | — | 477 | — | 235 | 6 129 | — | — | 22 927 |
| — | 2 614 | 11 | 148 410 | 171 782 | — | — | 811 828 |
| 46 849 | 10 084 | 7 590 | 202 449 | 355 951 |
|
| 2 126 193 |
75 678 |
|
|
| 286 | 81 964 | 27 684 |
|
|
— | — | — | — | 80 950 | 80 950 | — | — | — |
— | — | — | — | — 513 | — 513 | — | — | — |
— | — | — | — | — 7 100 | — 7 100 | — | — | — |
— | — | — | — | 65 748 | 65 748 | — | — | — |
— | — | — | — | 690 | 690 | — 16 | — | — |
— | — | 155 | — | 3 146 | 4 501 | 660 | — | — |
75 678 | — | 155 | — | 143 207 | 226 240 | 28 328 | — | — |
473
Riksdagsberättelsen år 1969
Handelsdepartementet
1 | 1 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 1 6 | 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter |
|
| ||
| nummer i |
|
|
| ||
| berättelsen | t. o. m. | V, 1967- | -30/, 196 8 | ||
|
|
|
| so/, 1967 |
|
|
| 1967 | 1968 | 1969 |
| Arvoden | |
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
|
|
|
|
|
| m. fl. |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
19681 |
|
|
|
|
|
|
1963 års konsumentsupplysningskommitté........ | 10 | 3 | 1 | 95 553 | 10 700 | 18 764 |
Utredningen rörande förutsättningarna för att |
|
|
|
|
|
|
förlägga 1976 års olympiska vinterspel till Öster- |
|
|
|
|
|
|
sund...................................... | — | —■ | 2 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 95 553 | 10 700 | 18 764 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
ingången av 19691 |
|
|
|
|
|
|
Svenska delegationen i nordiska ekonomiska sam- |
|
|
|
|
|
|
arbetsutskottet2............................ | 7 | 2 | 3 | 722 793 | — | — |
Utredningen rörande tillsynen över lotteriverksam- |
|
|
|
|
|
|
het........................................ | 14 | 4 | 4 | 13 224 | — | 11 600 |
1965 års hemkonsulentutredning................ | 17 | 5 | 5 | 11 558 | 5 310 | 7 420 |
Idrottsutredningen............................ | 18 | 6 | 6 | 38 526 | 26 105 | 11 170 |
Butiksetableringsutredningen................... | — | 7 | 7 | 6 042 | 18 525 | 3 000 |
Bensinhandelsutredningen...................... | — | 8 | 8 | — | 7 870 | 17 500 |
Konsumentutredningen........................ | — | 9 | 9 | — | 7 320 | 8 214 |
Patentpolicykommittén........................ | — | — | 10 | — | 2 000 | 2 225 |
1968 års oljelagringskommitté.................. | — | — | 11 | — | 8 940 | 13 825 |
Kommerskollegieutredningen................... | — | — | 12 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 792143 | 76 070 | 74 954 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
|
|
|
|
|
|
ingången av 19681 |
|
|
|
|
|
|
Konsumentsupplysningsutredningen............. | 9 | 1 | — | 146 487 | — | — |
Patentverksutredningen 1958 ................... | 1 | — | — | 133 566 | — | — |
Uppdrag att bevaka statens intressen vid tillämp- |
|
|
|
|
|
|
ningen av avtalet den 28 juni 1956 mellan staten |
|
|
|
|
|
|
och TGO om fortsatt samarbete i LKAB3...... | 2 | — | — | 8 500 | — | — |
Ellagstiftningsutredningen4..................... | 3 | — | — | 58 500 | — | — |
1964 års turisttrafikutredning.................. | 4 | — | — | 303 914 | — | — |
Produktsamarbetsutredningen.................. | 5 | — | — | 234 706 | — | — |
Riktprisutredningen........................... | 6 | — | — | 128 071 | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 1013 744 | — | — |
474
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
8 | 9 | 10 |
| 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| total- |
|
|
|
|
|
| Vt—S1/x. | 1968 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| t. o. m. “/„ |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1968 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| Vt—31/lo | V11 S1/l2 |
|
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
— | It 145 | 2 630 | 1 854 | 344 | 45 437 | _ | 14 000 | 154 990 |
— | — | — | — | — | — | 4 331 | 40 700 | 45 031 |
| 11145 | 2 630 | 1854 | 344 | 45 437 | 4 331 | 54 700 | 200 021 |
_ | _ | _ | _ | _ | 130 962 | 79 071 | 90 000 | 1 022 826 |
— | — | — | — | 243 | 11 843 | 4 550 | 2 500 | 32 117 |
— | 3 290 | — | 1 632 | 8 000 | 25 652 | 391 | 7 000 | 44 601 |
— | — | 7 522 | 3 570 | 903 | 49 270 | 25 806 | 12 000 | 125 602 |
— | — | 1 059 | 2 304 | 183 | 25 071 | 30 066 | 4 000 | 65 179 |
— | — | 2 339 | 550 | 281 | 28 540 | 21 303 | 12 300 | 62 143 |
— | 33 711 | 3 257 | 357 | 198 | 53 057 | 57 014 | 64 000 | 174 071 |
— | — | — | — | — | 4 225 | — | 2 000 | 6 225 |
— | — | 288 | — | — | 23 053 | 23 399 | 31 000 | 77 452 |
— | — | — | — | — | — | 3 343 | 19 000 | 22 343 |
| 37 001 | 14 465 | 8 413 | 9 808 | 351673 | 244 943 | 243 800 | 1 632 559 |
|
|
|
| 103 | 103 | 9 290 |
| 155 880 |
|
|
|
|
| — | — | — | 133 566 |
— | — | — | _ | _ | _ | _ | _ | 8 500 |
-* | — | — | — | — | — | — | — | 58 500 |
— | — | — | — | 50 000 | 50 000 | — | — | 353 914 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 234 706 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 128 071 |
— | — | — | — | 50 103 | 50 103 | 9 290 | — | 1073 137 |
475
Riksdagsberättelsen år 1969
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6ä | 7 |
D. Kostnad från kommittéanslaget under budget- |
|
|
|
|
|
|
året 1967/68 för sakkunniga biträden inom de- |
|
|
|
|
|
|
partementet m. m.1 |
|
|
|
|
|
|
Långsiktplaneringen m. m. inom patent- och re- |
|
|
|
|
|
|
gis trerings verket............................ |
|
|
|
| — | — |
Skriptor..................................... |
|
|
|
| — | — |
Resegarantinämnden.......................... |
|
|
|
| 17 625 | 7 800 |
Svenska Turisttrafikförbundet.................. |
|
|
|
| — | — |
Dir. C.-E. 0. Blomqvist........................ |
|
|
|
| — | 2 000 |
Materielförvaltare S. Sellgren................... |
|
|
|
| — | 780 |
Kommitéexpenser............................. |
|
|
|
| — | 66 |
Kommitélokaler.............................. |
|
|
|
| — | 78 |
Summa kr. |
|
|
|
| 17 625 | 10 724 |
1 Kostnaderna bestrids från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den mån ej annat framgår
av följande noter,
2 Kostnaderna bestrids med andra medel än kommittéanslaget.
3 Redovisades före den 1 januari 1966 på finansdepartementet.
4 Redovisades före den 1 januari 1965 på kommunikationsdepartementet.
476
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
— | — | — | — |
|
] 13 | 14 | 15 [16
10 600 | 10 600 |
9 950 | 9 950 |
— | 25 425 |
50 000 | 50 000 |
— | 2 000 |
— | 780 |
4 637 | 4 703 |
14 591 | 14 669 |
89 778 | 118127 |
477
Riksdagsberättelsen år 1969
Inrikesdepartementet
1 | 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 1 6 | 1 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter |
|
| ||
| nummer i |
|
|
| ||
| berättelsen | t. o. m. | 7,1967- | -,0/« 1968 | ||
|
|
|
| so/e 1967 |
|
|
| 1967 | 1968 | 1969 |
| Arvoden | |
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
|
|
|
|
|
| m. fl. |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
1968 |
|
|
|
|
|
|
Fastprisgruppen.............................. | 31 | 12 | 1 | 58 333 | 12 040 | 5 500 |
Konfliktdirektivutredningen.................... | — | — | 2 |
| 2 960 | 2 979 |
Summa kr. |
|
|
| 58 333 | 15 000 | 8 479 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
ingången av 1969 |
|
|
|
|
|
|
Utlänningsutredningen........................ | 10 | 4 | 3 | 438 908 | 10 650 | 91 |
Byggindustrialiseringsutredningen............... | 19 | 5 | 4 | 618 927 | 10 490 | 36 053 |
Låneunderlagsgruppen......................... | 23 | 6 | 5 | 185 599 | 4 100 | 7 272 |
Expertgruppen för regional utredningsverksamhet | 24 | 7 | 6 | 302 825 | 13 850 | 37 740 |
Låginkomstutredningen........................ | 27 | 8 | 7 | 130 764 | 1 280 | 18 241 |
KSA-utredningen............................. | 28 | 9 | 8 | 85 908 | 21 575 | 60 214 |
Arbetsgruppen för invandrarfrågor.............. | 29 | 10 | 9 | 207 739 | 17 190 | 71 383 |
DFB-utredningen............................. | 30 | 11 | 10 | 69 069 | 23 200 | 28 263 |
Västsvenska skogsindustriutredningen........... | — | 13 | 11 | 10 837 | 6 345 | 10 803 |
Expertgruppen för utredningsverksamhet i arbets- |
|
|
|
|
|
|
marknadsfrågor............................. | — | 13 | 12 | 600 | 4 710 | 16 851 |
Översyn av bestämmelserna om byggnadsforsk- |
|
|
|
|
|
|
ningsavgift m. m............................ | — | 15 | 13 | — | 1 200 | 1 750 |
Servicekommittén............................. | — | 16 | 14 | — | 4 595 | 2 025 |
Nordiska kommittén för utlänningslagstiftning.... | — | 17 | 15 | — | — | — |
Glesbygdsutredningen......................... | — | 18 | 16 | 351 | — | 9 394 |
Byggarbetskraftsutredningen................... | — | 19 | 17 | — | 2 040 | 3 410 |
Byggplaneringsutredningen..................... | — | 20 | 18 | — | — | — |
Utredning om förhandlingsrätt för arbetstagar- |
|
|
|
|
|
|
organisation betr. pensionerade medlemmar .... | — | — | 19 | — | — | — |
1968 års lokaliseringsutredning................. | — | — | 20 | — | — | 1 150 |
Undersökning av möjligheterna till mera enhetlig |
|
|
|
|
|
|
lönesättning vid skyddade verkstäder m. m..... | — | — | 21 | — | 750 | 750 |
Invandrarutredningen......................... | — | — | 22 | — | — | — |
Ungdomsbostadsutredningen................... | — | — | 23 | — | — | — |
Utredning rörande den skyddade sysselsättningen | — | — | 24 | — | — | — |
Utredning rörande statens ekonomiska stöd till |
|
|
|
|
|
|
allmänna samlingslokaler.................... | — | — | 25 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 2 051 527 | 121975 | 305 390 |
478
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| total- |
|
|
|
|
|
| V»-”/», | 1968 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| t. o. m. 31/it |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1968 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| KOS Lllctu Cl) |
| /7 /l0 | 7ll-"7ia |
|
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
| 65 152 | 5 169 | 536 | 153 | 88 550 |
|
| 146 883 |
— | 22 993 | 785 | 6 308 | 299 | 36 324 | 55 236 | — | 91 560 |
— | 88145 | 5 954 | 6 844 | 452 | 124 874 | 55 236 | — | 238 443 |
| 72 073 | 27 | 586 | 70 | 83 497 | 30 366 | 14 000 | 566 771 |
15 440 | 189 286 | 138 | 4 458 | 23 002 | 279 067 | 81 531 | 33 520 | 1 013 045 |
— | 20 343 | — | — | 11 380 | 43 095 | 15 816 | 3 000 | 247 510 |
— | 86 136 | 3 280 | 8182 | 172 361 | 321 549 | 199 489 | 18 000 | 841 863 |
— | 196 146 | — | 6 611 | 207 713 | 429 991 | 650 710 | 795 000 | 2 006 465 |
1 361 | 94 555 | 10 784 | 9 937 | 89 784 | 288 210 | 57 002 | 50 000 | 481120 |
— | 157 407 | 226 | 1 992 | 17 195 | 265 393 | 60 350 | 30 000 | 563 482 |
— | 29 327 | — | 690 | 52 956 | 134 436 | 30 230 | 13 250 | 246 985 |
— | 18 736 | 5 118 | 6 362 | 518 | 47 882 | 42 384 | 15 400 | 116 503 |
5 558 | 15 929 | 280 | 2 278 | 903 | 46 509 | 15 735 | 10 500 | 73 344 |
— | — | — | — | 56 | 3 006 | 3 000 | 1 000 | 7 006 |
— | 6 785 | 4 698 | 1 419 | 1 192 | 20 714 | 24 535 | 4 300 | 49 549 |
— | — | — | — | — | — | 2 600 | 3 000 | 5 600 |
— | 45 191 | — | 3 368 | 1 075 | 59 028 | 34 620 | 17 000 | 110 999 |
— | 7 804 | — | — | — | 13 154 | 11 823 | 13 000 | 37 977 |
— | — | — | — | — | — | 11 165 | 25 000 | 36 165 |
— | — | — | — | — | _ | 1 180 | 6 000 | 7180 |
— | 11219 | — | — | 147 | 12 516 | 27 844 | 17 300 | 57 660 |
— | — | — | — | — | 1 500 | _ | 2 700 | 4 200 |
— | — | — | — | — | — | 9 273 | 20 300 | 29 573 |
— | — | — | — | — | — | 305 | 10 000 | 10 305 |
22 359 | 950 837 | 24 551 | 45 883 | 578 552 | 2 049 547 | 1309 958 | 1102 270 | 6 513 302 |
479
Riksdagsberättelsen år 1969
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
|
|
|
|
|
|
ingången av 1968 |
|
|
|
|
|
|
Bostadsbyggnadsutredningen................... | 8 | 1 | — | 1 023 085 | 875 | 450 |
1962 års företagareföreningsutredning........... | H8 | 2 | — | 44 879 | 8 475 | 3 885 |
Utredning för översyn av arbetsförmedlingslagen | 21 | 3 | — | 55 770 | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 1123 734 | 9 350 | 4 335 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget- |
|
|
|
|
|
|
året 1967/ 68 för sakkunniga biträden inom de- |
|
|
|
|
|
|
parlementet, m. m. |
|
|
|
|
|
|
Generaldirektör Carl G. Persson................. |
|
|
|
| 12 000 | — |
Lokaliseringsberedningen...................... |
|
|
|
| 1 500 | — |
Bostadsstyrelsen.............................. |
|
|
|
| — | — |
Statistiska Centralbyrån....................... |
|
|
|
| — | — |
Generaldirektör Ingvar Ohlsson................. |
|
|
|
| — | — |
Kommittéexpenser............................ |
|
|
|
| — | — |
Kommittélokaler.............................. |
|
|
|
| — | — |
Summa kr. |
|
|
|
| 13 500 | — |
480
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
|
|
| 10 851 | 12 176 |
|
| 1 035 261 |
| 11 670 | 333 | 367 | 23 670 | 48 400 | — | — | 93 279 |
— | 11 670 | 333 | 367 | 34 521 | 60 576 | — | — | 1184 310 |
|
|
|
|
| 12 000 |
|
|
|
— | — | 210 | — | — | 1 710 |
|
|
|
— | — | — | — | 63 387 | 63 387 |
|
|
|
— | — | — | — | 10 000 | 10 000 |
|
|
|
— | — | 451 | — | — | 451 |
|
|
|
— | — | — | — | 7 957 | 7 957 |
|
|
|
— | — | — | — | 13 899 | 13 899 |
|
|
|
— | — | 661 | — | 95 243 | 109 404 |
|
|
|
16 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
481
Riksdagsberättelsen år 1969
Civildepartementet
1 | 2 | 1 3 | ! 4 | 5 |
| 1 6 |
| 7 |
|
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter t. o. m. s“/« 1967 | 1l, 1967- | -30/a 1968 | |||||
1967 | 1968 | 1969 | Arvode Leda- möter | 1 Sekr., | |||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1968 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lotslöneberedningen.......................... | 4 | 5 | 1 | 40 | 200 | 2 | 580 | 2 | 250 |
Tjänstebegreppsutredningen.................... | 7 | 8 | 2 | 13 | 711 |
|
| 6 | 347 |
Summa kr. |
|
|
| 53 | 911 | 2 | 580 | 8 | 597 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ingången av 1969 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sakkunnig för ytterligare utredning av frågan om |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nya pensionsbestämmelser för apoteksinnehavare |
|
|
|
|
|
|
|
| 500 |
och apoteksanställda m. m.................... | 2 | 3 | 3 |
|
|
|
| 1 | |
Krigsavlöningsberedningen..................... | 3 | 4 | 4 | 169 | 262 | 1 | 160 | 2 | 825 |
Utredningen rörande hälsokontroll för de statsan- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ställda m. fl................................. | 5 | 6 | 5 | 33 | 329 | 2 | 250 | 10 | 275 |
Arbetstidsnämnden för personal inom sjömätnings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
verksamheten.............................. | 6 | 7 | 6 | 3 | 356 |
|
|
|
|
1965 års anställningsutredning.................. | 8 | 9 | 7 | 1 | 379 | 2 | 875 | 9 | 675 |
Avtalsstatistikutredningen..................... | 9 | 10 | 8 | 16 | 990 | 2 | 760 | 375 | |
Representanter för statsverket i läkarförhandlings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
delegationen................................ | 10 | 11 | 9 | 43 | 549 | 15 | 030 | 19 | 417 |
Utredning om städningen vid statliga myndigheter | 11 | 12 | 10 | 64 | 411 | 8 | 225 | 20 | 549 |
Representanter för statsverket i mentalsjukvårdens |
|
|
|
|
|
|
|
| 650 |
löneförhandlingsdelegation................... | 12 | 13 | 11 | 16 | 125 | 2 | 350 | 2 | |
Bisyssleutredningen........................... | 13 | 14 | 12 | 44 | 548 | 9 | 560 | 12 | 700 |
Betygsutredningen............................ | 14 | 15 | 13 | 1 | 250 |
|
| 4 | 137 |
Förhandlingsutredningen....................... | — | 16 | 14 |
|
| 11 | 850 | 5 | 875 |
Lönesystemsutredningen....................... | — | 17 | 15 |
|
| 12 | 435 | 5 | 005 |
Testutredningen.............................. | — | — | 16 |
|
| 1 | 000 |
| 286 |
Utredning rörande fullfölj dsordningen i vissa mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
om avlöning m. m........................... | — | — | 17 |
|
|
|
|
|
|
Summa kr. |
|
|
| 394 | 199 | 69 | 495 | 95 | 269 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ingången av 1968 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Personalutbildningsberedningen................. | 1 | 1 | — | 539 | 161 |
| 675 |
| 250 |
Antagningsnämnden för tillsättning av vissa tjänster |
|
|
|
|
|
|
|
| 000 |
i statens personalutbildningsnämnd........... | — | 2 | — | 1 | 392 | 1 | 380 | 1 | |
Summa kr. |
|
|
| 540 | 553 | 2 | 055 | 1 | 250 |
482
Kommittékostnader: Civildepartementet
8 1 | 9 1 | 10 | | 11 1 | 12 ! | 13 ! | 14 | | 15 | 16 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| LULctl" |
|
|
|
|
|
| V»—“/l. | 1968 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1968 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| V7-31/io | 1/ll 31/l2 |
|
|
|
|
|
|
| |||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
i | m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
|
| 3 207 | 1 120 |
| 9 157 |
| 500 | 49 857 |
5 918 | 67 675 |
|
|
| 79 940 | 27 553 | 3 000 | 124 204 |
5 918 | 67 675 | 3 207 | 1120 |
| 89 097 | 27 553 | 3 500 | 174 061 |
|
|
|
|
| 1 500 |
|
| 1 500 |
|
|
|
|
| 3 985 | 625 | 4 600 | 178 472 |
|
|
|
|
| 12 525 | 6 571 | 200 | 52 625 |
|
|
|
|
|
| 1 079 |
| 4 435 |
493 |
| 214 | 101 | 107 | 4 465 |
| 4 000 | 9 844 |
|
|
|
|
| 12 135 |
| 8 000 | 37 125 |
| 28 984 |
| 678 | 73 435 | 137 544 | 10 759 | 5 000 | 196 852 |
| 123 169 | 2 321 | 10 562 | 14 581 | 179 407 | 23 811 | 18 500 | 286 129 |
|
|
|
|
| 5 000 | 1 300 | 1 000 | 23 425 |
1 867 | 60 513 |
| 39 | 289 983 | 374 662 | 83 584 | 15100 | 517 894 |
|
|
|
| 456 | 4 593 | 1 478 | 2 200 | 9 521 |
|
|
|
|
| 17 725 | 5 000 | 5 000 | 27 725 |
| 13 268 | 115 |
|
| 30 823 | 20 801 | 16 000 | 67 624 |
10 816 |
|
|
|
| 12102 | 25101 | 24 000 | 61 203 |
|
|
|
|
|
|
| 3 000 | 3 000 |
13 176 | 225 934 | 2 650 | 11 380 | 378 562 | 796 466 | 180 109 | 106 600 | 1 477 374 |
|
|
|
| 232 | 1 157 |
|
| 540 318 |
|
|
|
| 450 | 2 830 |
|
| 4 222 |
|
|
|
| 682 | 3 987 |
|
| 544 540 |
483
Riksdagsberättelsen år 1969
l
2
3
4
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret
1967/68 för sakkunniga biträden inom
departementet m. m.
Civildepartementets kommittélokaler............
Kommittéexpenser............................
Statens maskinpersonalnämnd..................
Serafimerlasarettet............................
Lektor B. Abrahamsson.......................
Tingsnotarie Rolf Dahlgren....................
Hovrättsrådet i hovrätten för Nedre Norrland,
G. A. Steen................................
Försäkr. domare N. C. E. Wildeman............
Svenska personaltjänstföreningen...............
Summa kr.
696
111
16 434
430 000
447 241
I 7
11 560 7 4
650
12 0
400
12 610 8
484
Kommittékostnader: Civildepartementet
i
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
|
|
| 150 | 150 | 167 |
| 1 013 |
|
|
|
| 84 | 84 | — 56 |
| 139 |
|
| 357 | 444 | 323 | 20 138 | 5 062 |
| 41 634 |
|
|
|
| 55 000 | 55 000 |
|
| 485 000 |
|
|
|
|
|
| 400 |
| 400 |
|
|
|
|
| 650 |
|
| 650 |
|
|
|
|
| 1 200 |
|
| 1 200 |
|
|
|
|
| 400 |
|
| 400 |
|
|
|
|
|
| 1 250 |
| 1 250 |
|
| 357 | 444 | 55 557 | 77 622 | 6 823 |
| 531 686 |
485
Betänkande!! utkomna från trycket under år 1968
Statens offentliga utredningar 1968
Kronologisk förteckning
1. Ekonomisystem för försvaret. Esselte. Fö.
2. Ekonomisystem för försvaret. Bihang. Esselte.
Fö.
3. Kreditmarknadens struktur och funktionssätt.
Esselte. Fi.
4. Handläggningen av säkerhetsfrågor. Isaac Marcus.
Ju.
5. Industrins struktur och konkurrensförhållanden.
Esselte. Fi.
6. Strukturutveckling och konkurrens inom handeln.
Esselte. Fi.
7. Ägande och inflytande inom det privata näringslivet.
Esselte. Fi.
8. Skogsbrukets planläggningsfrågor. Svenska Reproduktions
AB. Jo.
9. Virkesbalanser 1967. Esselte. Jo.
10. Säkerhetspolitik och försvarsutgifter. Esselte.
Fö.
11. 1958 års utredning kyrka-stat. XI. Svenska
kyrkan och staten. Esselte. U.
12. Förvaltningen av kyrklig jord m. m. Berlingska
Boktryckeriet. Lund. U.
13. Fritidsfisket. Esselte. Jo.
14. Skolboksleveranser. Svenska Reproduktions
AB. U.
15. Musikutbildning i Sverige. Esselte. U.
16. Rennäringen i Sverige. Esselte. Jo.
17. Allmänna vägar. Svenska Reproduktions AB.
18. Parkering. Esselte. K.
19. Trafikmålsutredningar. Beckman. Ju.
20. Upphandling av byggnader. Del I. Formerna.
Esselte. Fi.
21. Pensionstillskott m. m. Esselte. S.
22. Jordhävdslag. Esselte. Jo.
23. Bilregistrering. Berlingska Boktryckeriet. Lund.
24. Avstämning av 1965 års långtidsutredning.
Esselte. Fi.
25. Studieprognos och studieframgång. Svenska
Reproduktions AB. U.
26. Ändrade avskrivningsregler för rörelse- och
hyresfastigheter. Beckman. Fi.
27. Förvaltningslag. Esselte. Ju.
28. Intersexuellas könstillhörighet. Esselte. Ju.
29. Statistikbehov och statistikproduktion för
regionala utredningar. AB Kopia. I.
30. Bostadsbyggandets planering och kreditförsörjning.
Esselte. I.
31. 1965 års allmänna fastighetstaxering. AB
Kopia. Fi.
32. Fastighetstaxeringens regler och organisation.
Esselte. Fi.
33. Lokal trafikservice. Svenska Reproduktions
AB. K.
34. Transportforskningens organisation. Beckman
K.
35. Storlandstingets författning. Svenska Repro
duktions AB. K.
36. Läromedel för specialundervisning. Svens
Reproduktions AB. U.
37. Konfliktdirektiv. Esselte. I.
38. Boendeservice 1. Esselte. I.
39. Eldistributionens rationalisering. Beckm
Fi.
40. Verkställighet av utländska domar. Esselte. J
41. Utsökningsrätt VII. Beckman. Ju.
42. Förslag till predikotexter ur Gamla Testame
tet för kyrkoårets sön- och helgdagar. Esselt .
U.
43. Upphandling av stora bostadsprojekt. Esselt .
I.
44. Företagshälsovård. Esselte. S.
45. Affärsverken: Ekonomi, konkurrens och effe
tivitet. Del 1. Esselte. Fi.
46. Affärsverken: Ekonomi, konkurrens och effe
tivitet. Del 2. Bilagor. Esselte. Fi.
47. Förvaltning och folkstyre. Esselte. K.
48. Dagspressens situation. Esselte. Ju.
49. Musikutbildning i Sverige. Del II. Esselte.
50. Traktorbeskattning. Berlingska Boktryckerie .
Lund. Fi.
51. Vattenlagens torrläggningsbestämmelser. Esse -te. Ju.
52. Statligt förarskydd. Esselte. Fi.
53. Arkiv inom hälso- och sjukvård. Esselte.
54. Frivilligförsvaret 1. Esselte. Fö.
55. Bot eller böter. Del 1. Victor Petterson. J .
56. Bot eller böter. Del 2. Bilagor. Victor Petterso .
Ju.
57. Jordbruksarrende. Esselte. Jo.
58. Konsumentupplysning. Esselte. H.
59. Förenklad aktiehantering. Esselte. Fi.
60. Arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadsp -litiken. Huvudrapport. Esselte. I.
61. Arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadsp -litiken. Skilda rapporter. Esselte. I.
62. Tio ekonomer om arbetsmarknadspolitike .
Esselte. I.
63. Huvudmannaskapet för de gymnasiala sko -formerna. Esselte. U.
64. Utsökningsrätt VIII. Esselte. Ju.
65. Nyöversättning av Nya Testamentet. Almqvi t
& Wiksells boktryckeri AB. Uppsala.
66. Allmän arbetstidslag. Esselte. S.
67. Arbetstid m. m. i husligt arbete. Esselte.
68. Lagstiftning mot rasdiskriminering. Esselte. J .
Anm. Om särskild tryckort ej anges, är tryckorten Stockholm.
486
Statens offentliga utredningar 1968
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)
Justitiedepartementet
I landläggningen av säkerhetsfrågor. [4]
Trafikmålsutredningar. [19]
Förvaltningslag. [27]
Intersexuellas könstillhörighet. [28]
Verkställighet av utländska domar. [40]
Utsökningsrätt VII. [41]
Dagspressens situation. [48]
Vattenlagens torrläggningsbestämmelser. [51]
Fylleristraff utredningen. 1. Bot eller Böter. Del 1.
[55] 2. Del 2. Bilagor. [56]
Utsökningsrätt VIII. [64]
Lagstiftning mot rasdiskriminering. [68]
F örs varsdepar tementet
Ekonomisystem för försvaret. [1]
Ekonomisystem för försvaret. Bihang. [2]
Säkerhetspolitik och försvarsutgifter. [10]
Frivilligförsvaret 1. [54]
Socialdepartementet
Pensionstillskott m. m. [21]
Företagshälsovård. [44]
Allmän arbetstidslag. [66]
Arbetstid m. m. i husligt arbete. [67]
Kommunikationsdepartementet
Allmänna vägar. [17]
Parkering. [18]
Bilregistrering. [23]
Lokal trafikservice. [33]
Transportforskningens organisation. [34]
Storlandstingets författning. [35]
Förvaltning och folkstyre. [47]
Arkiv inom hälso- och sjukvård. [53]
Finansdepartementet
Koncentrationsutredningen. II. Kreditmarknadens
struktur och funktionssätt. [3] III. Industrins
struktur och konkurrensförhållanden. [5] IV.
Strukturutveckling och konkurrens inom handeln.
[6] V. Ägande och inflytande inom det privata
näringslivet. [7]
Upphandling av byggnader. Del I. Formerna. [20]
Avstämning av 1965 års långtidsutredning. [24]
Ändrade avskrivningsregler för rörelse- och hyresfastigheter.
[26]
1966 års fastighetstaxeringskommittéer. 1. 1965 års
allmänna fastighetstaxering. [31] 2. Fastighetstaxeringens
regler och organisation. [32]
Eldistributionens rationalisering. [39]
Affärsverksutredningen. 1. Affärsverken: Ekonomi,
konkurrens och effektivitet. Del 1. [45] 2. Del 2.
Bilagor. [46]
Traktorbeskattning. [50]
Statligt förarskydd. [52]
Förenklad aktiehantering. [59]
Utbildningsdepartementet
1958 års utredning kyrka-stat: XI. Svenska kyrkan
och staten. [11]
Förvaltningen av kyrklig jord m. m. [12]
Läromedelsutredningen. 1. Skolboksleveranser. [14]
2. Läromedel för specialundervisning. [36]
1965 års Musikutbildningskommitté. 1. Musikutbildning
i Sverige. Del 1. [15] 2. Del II. [49]
Studieprognos och studieframgång. [25]
Förslag till predikotexter ur Gamla Testamentet för
kyrkoårets sön- och helgdagar. [42]
Huvudmannaskapet för de gymnasiala skolformerna.
[63]
Nyöversättning av Nya Testamentet. [65]
Jordbruksdepartementet
Skogsbrukets planläggningsfrågor. [8]
Virkesbalanser 1967. [9]
Fritidsfisket. [13]
Rennäringen i Sverige. [16]
Jordhävdslag. [22]
Jordbruksarrende. [57]
Handelsdepartementet
Konsumentupplysning. [58]
Inrikesdepartementet
Statistikbehov och statistikproduktion för regionala
utredningar. [29]
Bostadsbyggandets planering och kreditförsörjning.
[30]
Konfliktdirektiv. [37]
Boendeservice 1. [38]
Upphandling av stora bostadsprojekt. [43]
Statskontorets översyn av arbetsmarknadsverkets
organisation. 1. Arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadspolitiken.
Huvudrapport. [60] 2.
Skilda rapporter. [61] 3. Tio ekonomer om arbetsmarknadspolitiken.
[62]
487
Stencilerade betänkande!!
avgivna av kommittéer, som redovisas i riksdagsberättelsen,
eller upprättade inom departement under år 1968
(Inom klämmer anges det nummer i riksdagsberättelsen, under vilket vederbörande
kommitté redovisas)
Justitiedepartementet
1. Handläggningen av säkerhetsfrågor
2. PM i anledning av ifrågasatt svenskt godkännande
av det vid 1967 års Stockholmskonferens
för bl. a. revision av 1886 års Bernkonvention
för skydd av litterära och konstnärliga
verk upprättade tilläggsprotokollet
rörande utvecklingsländerna
3. Betänkande med förslag till lagstiftning i
samband med inrättande av Nordisk patentråd
[8]
4. PM med anledning av kyrkomötets anhållan
om viss ändring i lagen den 18 oktober 1963
(nr 537) om gravrätt m. m.
5. PM ang. formulär till dom i brottmål m. m.
6. PM med förslag till lag om genomförande av
vissa sanktioner mot Syd-Rhodesia jämte motiv
och bilagor [40]
7. PM ang. förbud att handha djur
8. PM ang. författningsändringar med anledning
av förekommande dröjsmål med rättspsykiatriska
undersökningar
9. PM med förslag till författningsändringar vid
en sänkning av myndighetsåldern till 20 år
[32]
10. PM ang. vissa handläggningsmoment vid straffföreläggande
och i andra bötesmål
11. PM med förberedande utkast till lag om förfarandet
i visst fall med stöldgods m. m. som
saknar känd ägare
12. PM med förberedande utkast till lag ang.
ändring i lagen den 22 april 1938 (nr 121) om
hittegods
13. PM ang. viss översyn av vapenförordningen
14. PM ang. återställningsåtgärder i avlyst flottled,
m. m.
15. PM med förslag till delgivningslag och till
följdändringar i rättegångsbalken m. m. jämte
bilagor
16. PM ang. upphävande av lagen den 14 juni
1917 om förbud för vissa underhållsskyldiga
att avflytta från riket
17. PM ang. lagstiftning om rätt för innehavare
av järnväg att i vissa fall ansöka om ägoutbyte
18. PM med vissa förslag ang. underrätts sammansättningsformer
m. m.
19. PM rörande svensk lagstiftning m. m. i anledning
av förslag till överenskommelse mellan
Sverige och Finland ang. gränsvattendragen
m. m. [2]
20. PM med förslag till upphävande av 1880 års
förordning om inskrivningsärenden rörande
järnväg m. m.
21. PM ang. inteckningsansvaret vid avstyckning
från samfälld mark
F ör s vars departementet
1. Betänkande ang. utflyttning av Göteborgs
örlogsvarv m. m. [2]
2. Betänkande ang. vissa personal- och driftfrågor
vid militära matinrättningar och mässar
[12]
3. Orientering om planering och programbudgetering
inom försvaret
4. PM ang. förrådshållning av viss civilförsvarsmateriel
5.
Delbetänkande ang. främst flygvapnets förbandsorganisation
inom stockholmsområdet
[15]
6. PM med utredning rörande normalskyddsrum,
utarbetad av arbetsgrupp inom försvarsdepartementet
-
Socialdepartementet
1. PM ang. svenska ålderdomshemmet i Paris
jämte redogörelse för ett antal ålderdomshem
för svenskar utomlands [5]
2. PM ang. avbrott i havandeskapsledighet [14]
3. Undersökning ang. arbetstidsförkortningens
verkningar inom sjukvården
Kommunikationsdepartementet
1. PM om signaler på bogserade oljebehållare och
på små fartyg m. m.
2. Betänkande rörande bilavgaser [33]
3. Falsterbokanalen [9]
4. Vissa frågor om huvudmannaskapet för regionplanering
5.
Utlåtande rörande enhetliga skandinaviska
villkor för vissa former av charterflygningar
in. m. [7]
6. PM innehållande förslag om redareavgift för
sjöfolks pensionering [52]
7. Sjömansregistreringen [8]
8. Lots- och fyrväsendets organisation [4]
9. De statliga sjöfart savgifterna [6]
10. PM om flygbuller omkring en storflygplats i
köpenhamnsområdet [54]
11. Mandattider och valperioder i kommunallagstiftningen
[14]
12. Vissa organisationsfrågor rörande den statliga
länsförvaltningen på Gotland [58]
13. PM om kommunindelningsreformens fullföljande
14.
PM ang. ändring av 122 § luftfartskungörelsen
den 24 november 1961 (nr 558)
15. Författningsfrågor vid sammanläggning av
primärkommunerna och landstingskommunen
på Gotland [13]
16. System EPK. Beskrivning av infört system
för ekonomisk planering och kontroll [3]
Finansdepartementet
1. PM ang. behandlingen i skattehänseende av
studiemedelsavgifter
2. PM ang. ett statligt utvecklingsbolag
3. PM ang. statsliggare och regleringsbrev
4. PM ang. anstånd med erläggande av automobilskatt
[30]
5. PM med förslag till särbestämmelser om skatteavdrag
från vissa arvoden som utbetalas till
artister
488
6. PM ang. höjning vid inkomsttaxeringen av
maximibeloppet för extra avdrag vid nedsatt
skatteförmåga
7. Ändrade regler ang. avdrag för kostnader för
bilresor mellan bostad och arbetsplats [11]
8. PM ang. skattefrihet för vissa samlingslokaler
m. m. [2]
9. Aktiv företagsutveckling [10]
10. Samarbete Postbanken—Kreditbanken [13]
11. PM med förslag till bestämmelser om införsel
för vissa skatter och avgifter m. m.
12. Betänkande ang. tobaksbeskattningen [15]
13. PM med förslag till ändrade bestämmelser ang.
beskattning av sparbanker, jordbrukets kreditkassor
m. m.
Statlig stadsdel Del I—III [6]
Utbildningsdepartementet
1. Barntillsyn för studerandefamiljer
2. Betänkande med vissa beräkningar rörande
kostnaderna för gymnasial yrkesutbildning
enligt yrkesutbildningsberedningens förslag [19]
3. Skolboksdistributionen [28]
4. En liten bönbok [4]
5. Betänkandet »Avveckling av Skeppsholms
församling och Amiralitetsförsamlingen i Karlskrona
in. in.» [2]
6. Studiestöd för vuxna
7. Betänkandet »Svenskt visarkivs framtida
ställning och organisation» [10]
8. PM ang. lokalprogram och utrustningsförslag
till en vårdyrkesskola i Stockholm [6]
9. Statens skolor för scenisk utbildning 3
10. Amerikanska kompetensfrågor
Jordbruksdepartementet
1. Betänkande ang. prisregleringen av fisk [22]
2. Betänkande ang. fiskmottagningen på västkusten
[4]
3. Betänkande ang. veterinärmedicinsk rådgivnings-
och laboratorieverksamhet [14]
4. Ang. långtidsplaneringen vid rikets allmänna
kartverk med förslag till allmän kartläggning
under 1970-talet (rikets allmänna kartverk)
5. Betänkandet »Statens fotogrammetriska beställnings
verksamhet »[5]
6. Betänkandet »översyn av statens jordbruksnämnds
organisation m. m. * [8]
7. Förslag ang. renforskningens organisation
m. in. [12]
8. PM ang. mejeriorganisationens marknadsreglerande
åtgärder för mjölk och mejeriprodukter
[7]
9. Betänkandet »Jordbruksstatistiska undersöksökningar
m. m.»[8]
10. PM med förslag rörande avgiftsfri fiskerätt
för jordbrukare i Norrbottens läns lappmarker
[6]
Inrikesdepartementet
1. Slutbetänkande Fixt pris inom byggnadsbranschen
[1]
2. PM Bostadsbyggandets planering och kreditförsörjning
[10] (Sedermera tryckt SOU
1968: 30)
3. PM om arkivarbete och musikerhjälp
4. PM ang. låneunderlag och produktionskostnader
i gruppbyggda småhus år 1966 [5]
5. PM ang. låneunderlag och produktionskostnader
för flerfamiljshus år 1967 [5]
Civildepartementet
1. PM om kompetensområdet för riksdagens lönedelegation
samt formerna för att bestrida de
ökade utgifter som följer av träffade löneöverenskommelser,
m. m. [14]
2. PM beträffande frågan om de omorganiserade
hushållningssällskapen skall omfattas av kommunalt
j änstemannalagen den 3 juni 1965 och
lagen den 3 december 1965 om ställföreträdare
för kommun vid vissa avtalsförhandlingar
m. m.
3. Förslag till arbetstidsreglering för personalen
på sjöfartsverkets tjänstefartyg och motorjakter
samt personal vid vissa fyrplatser [1]
4. Betänkande »Hälsokontroll i statlig tjänst» [5]
5. PM ang. oavsättligheten inom statsförvaltningen
[2]
6. Statens personalvårdsnämnds utredning med
förslag till utbyggnad m. m. av den statliga
personalvårdsverksamheten
7. PM ang. omplacering av övertalig statligt
anställd arbetskraft in. m.
17 Bihang till riksdagens protokoll 1969.1 samt.
Riksdagsberättelsen
489
Nordisk Udredningsserie (NU) 1968
1. Nordisk patentråd
2. Saltholmsudvalget
3. Saltholmsudvalget, bilag
4. Storlufthavn i Kobenhavn
5. Handelsdokumentguide
6. Konsumentlovgivning i Danmark, Finland,
Norge og Sverige
7. Nordisk samarbejde om lsegemidler
8. Nordisk gränsregion
9. Nordic Economic and Social Cooperation,
1967
10. Harmonisering av socialhjälpslagstiftningen i
de nordiska länderna
11. Langtidsplan för Nordforsk
12. Kulturformidling — Mål og midler
13. Samnordisk social utbildning
14. Den obligatoriska skolan i Norden
15. Indstilling om odvidet kernekraftsamarbejde i
Norden
16. Gränsälvsöverenskommelse mellan Finland
och Sverige
17. Suomen ja Ruotsin välinen rajajokisopimus
18. La coopération internordique en matiéres
économiques et sociales
19. Yearbook of Nordic Statistics, 1968 (Nordisk
statistisk årsbok)
490
Personregister till kommittéer
A |
|
| Anderson K Åke ..... | u a |
|
|
| Andersson Alvar(II).... | ---- UD 1, Fi 6a |
Aabye-Nielsen Hans..... | Ci | 8 | Andersson Anders..... | ---- Ci 12 |
Abelin Hans Henrik..... | Fi 30 32 | 44 | Andersson Bengt Joel . . . | ---- U 35 |
Abenius Håkan ......... | Fi | 42 | Andersson Birger (I) ... | ---- Ju 13 21 |
Acking Carl-Axel........ | U | 41 | Andersson Erling....... | ---- K 17 |
Adamsson Erik ......... | Fi | 60 | Andersson Freddy...... | U 16 |
Adde Ragnar ........... |
| 31 | Andersson Fritz........ | ---- Fi 15 |
Adolfsson Carl-Henrik . .. | Ju | 7 | Andersson Gösta ....... | ---- Fö 2. |
Adolfsson Göran ........ | s | 25 | Andersson Hans B...... | ---- U 1 |
Adolfsson Tage (II)....... | Fi | 63 | Andersson Hans E...... | ---- Ju 13 |
Ag Lars................ | U | 35 | Andersson Hans G...... |
|
Agdur Bertil............ | u | 8 | Andersson Holger ...... |
|
Ager Ruth ............. | u | 19 | Andersson Ingemar..... | ----Ju 4, S 29, K 12 |
Agerberg Nils........... |
| 12 | Andersson Karin....... | ---- U 19 33 |
Agrenius Gösta.......... | K | 32 | Andersson Karl Olov____ | ---- Fi 63 |
Agvald Sten............ |
| 22 | Andersson Lars A ...... | ---- Fö 15 |
Ahlberg Jan Erik........ | S | 24 | Andersson Lars-Erik .... | S 13 |
Ahlgren Nils............ | K | 2 | Andersson Lars L ...... | ---- Ci 9 |
Ahlkvist Emil........... | K 19 | 28 | Andersson Owen ....... | U 22 |
Ahlman Lars ........... | Jo | 16 | Andersson Rosa........ | U 26 |
Ahlmark Per (II)........ | U | 49 | Andersson Rubin....... | ---- Ju 13 |
Ahlström Bengt......... | U 35 | 39 | Andersson Sigvard...... | ---- Fi 2 |
Ahlström Karl-Georg .... | U | 35 | Andersson Stig......... | ---- U 48 |
Ahlström Olle........... | K 2 | 15 | Andersson Sune........ | ---- H 12 |
Ahlvarsson Lars......... | Fi | 11 | Andersson Sven........ | ---- Ju 58 |
Ahnsjö Sven............ |
| 14 | Andersson Sven-Åke . . . . | ---- In 4 5 |
Ahrbom Nils............ | U 12, In 4 | Andersson Thure....... | .... S 29, K 2, H 9 | |
Ahrén Per-Olov......... | U | 44 | Andersson Torsten ..... | ---- K 2 |
Ahrens Ragnar.......... | Fö | 7 | Andersson Torsten C .. . . | ____ Ju 18, H 8 |
Albinsson Gillis ......... | S 13 29, K 28 | Andersson Åke E....... | ---- In 6 | |
Albinsson Göran......... | U | 33 | Andrae Håkan......... | ---- Fö 10 |
Albrektson Hans........ | Fö | 5 | André Bertil .......... | ---- Ju 57 |
Aldestam Arne.......... | . . Fö 5 Ci 5 8 | 15 | Andrée Torsten ........ | ---- S 1, K 14, 19 |
Alemyr Stig (II)......... | UD 5 Fi | 44 | Andrén Gunnar ........ | ---- Ci 1 4 6 |
Aler Bo................ | Fi | 23 | Andrén Nils........... | ---- U 8 |
Alexanderson Erik....... | Fi 34 U | 12 | Andrén Åke ........... | ---- U 44 |
Alfort Axel............. | U | 19 | Anell Lars............. |
|
Alfredsson Karl-Erik..... | U | 21 | Angerby Arne.......... | ---- Fi 61 |
Algott Stig ............. | Fi | 36 | Annevall Sture ........ |
|
Allard Henry (II)......... | S 24, H | 6 | Antby Sven (II)........ | ---- Jo 13 |
Allebeck Sten Sture...... | U 35 | 39 | Antonsson Johannes (II) | ---- Ju 41, S 16, |
Allgén Lars-Göran........ | S | 20 | K 1, Fi 59 |
|
Alm Görel.............. |
| 34 | Apelqvist Seved........ | ---- Fi 59 |
Almberger Per........... | Jo | 13 | Appelgren Göran....... | .... K 5 6 22 31 |
Almefelt Paul............ | u | 21 | Ardö Paul............. | ---- U 37 |
Almerud Sture........... | K | 1 | Arkéus Sune........... |
|
Almqvist Gert ........... | U | 35 | Arnell Anders.......... | ---- U 42 |
Almqvist Sven........... |
| 5 | Arnér Borghild......... | U 5 |
Alpsten Börje............ | . . Ju 48 53, K | 46 | Arnér Gotthard ........ | U 5 |
Ambrosiani Björn ........ | U | 29 | Arnklint Helmer........ | ---- Fi 29 |
Amilon Clas.............. | Ju | 13 | Arnman Göran......... | ---- S 25 |
Anclow Per.............. | Fi | 44 | Aronson Albert......... | Fi 36 |
Anderson Carl Albert (I) . . | .. UD 1, I< 14 | 28 | Aronsson Harald...... | K 2 14 16 55, Fi 58 |
491
Riksdagsberättelsen år 1960
Arpstedt Harry ........ | ____ K 34 | Bergelin Sven-Eggert ....... |
| Fö 3 |
Arrhenius Karl......... | Fi 16 | Bergendahl Gunnar......... |
| IT 47 |
Arsenius Bengt......... | U 5 | Bergengren Bengt Göran .... |
| U 25 |
Arvidsson Guy......... | ____ Fi 19, In 12 | Berger Bo................ |
| H 3 |
Arvidsson Marianne..... | ____ Fi 19 | Bergérus Holger........... |
| FI 2 |
Arvidsson Stellan....... | ____ U 49 | Berggren Arne............ |
| K IT |
Arwidsson Ingmar...... | S 12 | Berggren Britt-Marie....... |
| U 5 |
Askeberg Sven......... | U 11 | Berggren Erik............. |
| Ju 28 |
Askerlund Rune........ | ____ Fi 23 | Berggren Rune............ |
| K 24 |
Askling Berit .......... | U 37 | Bergh Albert.............. |
| Ju 31 |
Askmark Ragnar....... | ____ IT 44 | Bergh Carl Herman........ | Ju 41, S 24, Fi 8 | |
Asp Einar (II) ......... | ____ K 28 | Bergh Ragnar............. |
| Ju 21 |
Aspelin Erland......... | ____ Ju C 31 54 | Bergh Sten............... |
| Fi 34 |
Asplund Lennart....... | Fi 34 | Bergkvist Tage............ |
| U 8 |
Assarsson Axel......... | ____ U 19 | Bergling'' Nils.............. |
| H 10 |
Attehag Gösta ......... | ____ U 47 | Bergling Olof ............. |
| K 40 |
Augustinsson Bengt..... | ____ S 12 | Bergljung Sven............ |
| Fi 9 |
Augustinsson Curt ..... | .... Fö 4 16 | Berglund Carl-Bertil....... |
| U 31 |
Axelsson Carl-Axel ..... | ____ Fö 7 | Berglund Erik ............ | Ju 43, | Cd 16 |
Axelsson Curt.......... | Fö 7 | Berglund Gustaf........... |
| U 38 |
Axelsson Otto.......... | ____ Ju 48 | Berglund Helge ........... |
| K 2 |
Axelsson Stig.......... | ____ Jo 2 | Berglund Matteus (II)...... |
| S 24 |
|
| Berglund Sten............ |
| K 37 |
|
| Berglund Sven............ |
| Fö 6 |
B |
| Bergman Christer.......... |
| Ju 24 |
|
| Bergman Hans............ |
| U 41 |
Baagoe Peder.......... | .... Ju 57 | Bergman Per (II).......... | Ju 53, | In 4 |
Back Gunnar .......... | Fö 7 | Bergman Per-Axel......... |
| In 4 |
Back Per-Erik ......... | ____ K 28 | Bergman Sven-Eric........ |
| U 32 |
Backelin Måns........ | ____ U 27 | Bergman Åke............. |
| S 7 |
Backlund Fredrik..... | ____ K 37 | Bergqvist Ernst........... |
| Fi 1 |
Backman Gösta....... | K 2 37 60, FI 9, In 16 | Bergqvist Hans ........... |
| FI 1 |
Baude Annika ........ |
| Bergsmark Henry ......... |
| Fi 27 |
Baude Hans.......... | ____ U 27 | Bergsten Nils............. |
| U 13 |
Bauer Anders......... | ____ Ju 50 | Bergsten Per.............. | Ju | 2 14 |
Bauer Sven Harald .... | ____ U 16 | Bergstrand Sten-Erik...... |
| Fi 32 |
Beckman Birger....... | U 28 | Bergström Anders......... |
| U 5 |
Beckman Rune ....... | ____ In 17 | Bergström Carl Fredrik .... |
| Fi 38 |
Beijner Olof .......... | ____ Fö 13 | Bergström Gunvor......... |
| Ju 34 |
Bejeroth Nils ......... | S 20 | Bergström Hans........... |
| U 32 |
Bekeris Ilmar......... | H 3 | Bergström Hichens........ |
| Fö 3 |
Bellskog Sven......... | ____ Ju 13 | Bergström Inge ........... |
| Ju 2 |
Bengtson Bengt-Olof ... | ____ S 29 | Bergström Olof............ |
| Jo 13 |
Bengtson Sture........ | ____ U 28 | Bergström Olov W ........ |
| In 2 |
Bengtson Sven........ | In 8 21 | Bergström Sune........... |
| U 22 |
Bengtson Torsten (I) ... | ____ IJ 52 | Bergström Svante......... |
| U 39 |
Bengtsson Bertil...... | .... Ju 46 | Bergström Ulla............ |
| In 23 |
Bengtsson Gunnar..... | ____ K 47 | Bergström Willy .......... |
| U 35 |
Bengtsson Hugo (II) .. | Ju 39, K 1, In 22 | Bergström-Walan Maj-Briht |
| U 23 |
Bengtsson Ingemund (II) | Ju 41, S 16, In 8 | Berndtsson Berndt-Erik .... |
| Ju 22 |
Bengtsson Jarl........ | ____ U 47 | Bernhard Harry........... | U 32, In 4 5 | |
Bennegård Hilding .... | Föll | Bernitz Ulf............... |
| FI 1 |
Benskiöld Torsten..... | ____ Fö 11 | Bernström Knut.......... |
| H 3 |
Bentzel Ragnar....... | .... U 47, In 6 | Bernunger Sten ........... |
| Fi 55 |
Berenholt Ulf......... | ____ Jo 16 | Bertman Harry ........... |
| Ci 15 |
Berfenstam Ragnar .... | S 4 | Betzfeldt Karl-Hugo....... |
| Fö 15 |
Berg Bengt Åke....... | ____ Fi 23 58 | Bexelius Ernst............ |
| In 19 |
Berg Folke........... | K 2 | Bildt Hugo............... | S 18, U 6 | |
Berg Håkan .......... | ____ U 26 37 | Billström Frithiof ......... |
| In 5 |
Berg Nils............. | ____ Cd 9 | Binett Einar.............. |
| U 19 |
Berg Olof............. | Fi 9 | Birgersson Torsten......... |
| S 12 |
Bergdahl Carl......... | Cd 6 | Birkenstedt Harry......... |
| Fi 53 |
Bergegren Astrid (II) . . | Ju 32, K 55, Fi 33 | Biörnstad Margareta....... |
| U 25 |
492
Personregister
Bjering Per............ | ---- K | 50 | Boo Fritiof........... |
| Jo 21 |
Bjerrek Bertil.......... | ---- K | 17 | Boo Karl(II).......... |
| Fi 33 47 |
Bjurel Bertil........... | ---- Fi | 50 | Borg Göran........... |
| . U 8 12 31 35 |
Björhammar Carl....... | ---- S | 14 | Borg Sten............ |
| In 17 |
Björinder Henry ....... | ---- U 21 | 40 | Borggård Göran....... |
| Ju 8, K 26, H 10 |
Björk Bertil ........... | ---- S | 8 | Borglund Erik ........ |
| . K 10 13 14 58 |
Björk Kaj (I) . . . Ju 9 42 | UD 5, U 49, Ci | 16 | Borgquist Frithiof..... |
| Fö 5 7 8 11 |
Björkhammar Stig...... | ---- Fi | 55 | Borgström Bengt...... |
| U 22 |
Björklund Leo......... | ---- H | 3 | Borgström Carl ....... |
| Ju 17 |
Björklund Percy ....... |
| 20 | Borgström Mats....... |
| Ci 9 |
Björklund Sven ........ | ---- K | 47 | Bosaeus Björn ........ |
| K 56 |
Björkman Bo.......... | ---- K | 5 | Bose Curt ............. |
| Fi 32 |
Björkman Carl......... | ---- Fi | 22 | Bostedt Hans.......... |
| Fi 61 |
Björkman Folke...... | Ju 41, K 22, Fi | 30 | Boström Fredrik ....... |
| Ju 23 |
Björkman Fredrik...... | ---- Iv 25 | 53 | Boström Hans.......... |
| Ju 57 |
Björkman Gösta........ | ---- Jo | 14 | Bouvin Åke ........... |
| K 1 |
Björkman Henning..... | ---- S | 12 | Brade James........... |
| Ju 50 |
Björkquist Erik........ | ---- S | 24 | Bran Olle.............. |
| Fö 10 |
Björne Gunnar......... | ____ S 14, Fi | 28 |
|
|
|
Björne Hilding......... | ---- Fi | 24 | Brandgård Evert....... |
| U 19 |
Björnegård Gudrun..... | U | 19 | Brandt Birger.......... |
| Ju 21 |
Bladh Carl............. | Ci | 7 | Brandt Erik (II)........ |
| Fi 44 |
BJennow Ingemar ...... | ---- Fi | 3 | Brandt-Humble Kristina |
| Ju 14 |
Blennå Arne........... | ---- Fi | 61 | Brankelius Henry ...... |
| FI 3 |
Blidfors Johannes....... | .. K 22, Fi 30, U 33 | Brantberger Nancy..... |
| IT 5 | |
Blix Erik.............. | U | 19 | Brantberger Per-Gunnar |
| Fö 7 |
Blix Hans............. | Ju 40 | 41 | Branting Malte......... |
| FI 3 |
Block Eskil............ | IT | 35 | Brattgård Sven-Olof . . . . |
| S 16 |
Blom Lennart.......... | Fi | 32 | Braunerhielm Erik...... |
| Ju 50 |
Blom Marianne......... | Fö | 7 | Brindner Per........... |
| Fi 32 |
Blom Mats............ |
| 11 | Brink Thage........... |
| Fi 27 |
Blom Torsten.......... | S | 11 |
|
|
|
Blom Åke............. |
| 9 | Brissman Per-Gunnar . . . |
| Fö 11 |
Blomberg Dick......... | Ju 14, S | 20 | Broberg Bertram....... |
| U 14 22 35 |
Blomberg Erik......... | U | 19 | Brodd Tore........... |
| FI 6 |
Blomberg Karl-Erik .... | S | 1 | Brodda Elisabeth....... |
| U 45 |
Blomgren Boris ........ | In | 4 | Brodén Sven ........... |
| Fi 63 |
Blommé Erling ........ | Ju | 57 | Brodin Gunnar......... |
| U 8 |
Blomquist Bernt ....... | U | 13 | Brody Sam............ |
| U 35 |
Blomquist Bo.......... | K | 46 | Brohult Sven .......... |
| Jo 3 |
Blomquist Carl Erik .... | Fi | 23 | Brommesson Per-Axel ... |
| U 22 |
Blomquist Per (I)....... | U | 50 | Bromsjö Birger......... |
| II 23 |
Blomqvist Gösta ....... |
| 3 | Broomé Allan.......... |
| Ci 2 3 13 |
Blomqvist Bune........ | Ju 41, Fö 3 4 | 16 | Broomé Bertil.......... |
| IT 27 |
Blomstedt Herbert ..... | U | 5 | Broström Rolf ......... |
| Fi 2 |
Boalt Carin............ | U | 32 | Brotzen Otto .......... |
| Fi 57 |
Boalt Gunnar.......... | Ju 22 | Browaldh Tore......... |
| Fi 59 | |
Bodell Karl............ |
| 21 | Brown Carl............ |
| S 26 |
Bodström Lennart...... | Fi | 50 | Brundin Gerdt......... |
| Ju 46 |
Boethius Carl Gustaf .... | U | 23 | Brundin Leif........... | Ju | 21 26 48, K 24 |
Bohman Gösta (II)..... |
| 3 | Brundin Paul (I)....... |
| S 25 |
Bohman Karl Erik ..... | U | 19 | Brunnberg Charlotte .... |
| U 38 |
Bolding Lars Erik...... | Ju 29 | Brunnberg Hans ....... |
| SI, U 41 | |
Bolding Per Olof....... | Ju 54 | Brunzell Frans-Olof..... |
| IT 35 | |
Bolin Bertil............. | .. . Ju 17, U 1 | 50 | Bruzelius Nils.......... |
| K 5 |
Bolin Lars.............. | Ju 14 | Brynielsson Harry...... |
| Fi 5 | |
Bolinder Erik........... | Jo | 3 | Brytting Evert......... |
| Ju 37 47 |
Bolling Hugo .......... | S | 9 | Bråland Ingrid......... |
| U 19 |
Boman Birgit........... | U | 5 | Brändström Carl-Edvard |
| K 43 |
Boman Johan (Jan) ..... | Fi | 42 | Bubenko Janis ......... |
| U 8 |
Boman Rudolf ......... | S | 7 | Bundsen Sven.......... |
| In 15 |
Boman Svante.......... | ... K 10 13 | 14 | Bunner Tor ........... | Ju | 6 13, S 1 6 7 |
Bonnichsen Roger....... | Ju 39, S | 20 | Burén Carl-David ...... |
| K 15 |
493
Burman Olof......
Burman''Svante . . .
von Biilow Gerda ..
Bylund Erik......
Bååw Hjalmar . . .
Bäck Karl-Axel ...
Bäcklander Rune ..
Bäcklin Bengt ....
Bäckstrand Göran .
Bäckström Bo ....
Bäckström Sixten .
Bäärnhielm Mauritz
Börjesson Bengt ...
Börj essson Mats . . .
Börjesson Paul
Bottiger Lars-Erik .
C
Calissendorff Jacob ..
Callans Arne........
Canarp Curt........
Cannberg Göran.....
Caping Bengt.......
Carbell Erland......
Careborg Lars-Olof ..
Carlberg Bertil......
Carlegrim Erik......
Carlgren Lennart ....
Lärling Alf..........
Carlshamre Nils (II) .
Carlson Lars........
Carlson Sune........
Carlson Sören.......
Carlson Torsten.....
Carlsson AGA .....
Carlsson Arne R.....
Carlsson G Arne V ...
Carlsson Arthur.....
Carlsson Bernt......
Carlsson Gunnel.....
Carlsson Gösta......
Carlsson Ingvar (II) .
Carlsson Jan Olof
Carlsson A Janne
Carlsson Lennart
Carlsson Stig........
Carlsson Sven-Gunnar
Carlsson Ulf ........
Carlstein Rune (II)
Carlström Stig ......
Carlsund Bo........
Cars Gunnar........
Cassel Bo...........
Cederberg Ingvar
Cedercrantz Bror
Cedergren Ebba.....
Cederstrand Jan Erik
Cederwall Gustav
Cedheim Bengt......
Christoffersen Torgeir
Claesson Göran......
Claesson Hilding
Riksdagsberättelsen år 1969
Fi 33
S 23
U 5
U 35, In 6
Ju 16, Fi 45
In 8
K 2
Fi 61
H 3
K 45
U 19, Jo 13
Jo 2
U 24
Ju 53
Fö 12
U 35
U 8
Fi 61
Fi 55, In 6 12
Fö 13
U 19
H 1
U 22
U 5
Fi 38
K 4, Ci 1
Fi 19
S 14
Fö 10
UD 1, U 22
S 29, In 8
Fi 27
S 7
Fi 49, H 11
Fi 40, In 10
Ju 13
H 2
S 31
Ju 14
S 17 31 In 23
Fi 5 12 14
U 35
S 24
U 16
Fi 33
Ju 33 48, K 24
Ju 31, K 53
U 19
K 23 31
Ci 16
Fi 57
U 5
Ju 24
U 35
K 24
In 4
Ju 7
K 32
Fi 55
U 7
Clemedson Carl-Johan
Cnattingius Claes ....
Colding Bertil.......
Collett John........
Conradi Erland......
Cosmo Carl-Johan ...
Cosmo Ingemar.....
Crabo Sven .........
Creutzer Bertil......
Croneborg Rutger ...
Cronqvist Lennart . . .
Cronqvist Sven-Olof .
Curman Johan......
Curtman Curt.......
U 13
U 38
U 35
Ju 6, Fi 33
Ju 46
Ju 22 54
In 8
Fi 1
Fö 10, 18
Fi 32 42, IT 3
H 9
U 47
U 47
UD 1, Fö 16
D
Dahl Birgitta..........
Dahl Sonja............
Dahl Åke..............
Dahlander Gunnar......
Dahlberg Benkt.......
Dahlberg Bertil .......
Dahlberg Erik ........
Dahlberg Gösta .......
Dahlberg Thure (I) .....
Dahlbom Rickard .....
Dahlén Olle (I)........
Dahlgren Margareta ...
Dahlgren Rolf.........
Dahlin Åke...........
Dahllöf Urban ........
Dahlman Sven-Olof.....
Dahlman Sven W.....
Dahlsten Gösta........
Dahlsten Ulf..........
Dahlström Birger......
Dahlström Edmund____
Dahlström Erik.......
Dahlström Gösta......
Dahlström Lennart ....
Dahlström Åke........
Dahmén Erik.........
Dalén Ingrid..........
Dalenius Tore.........
Danarö Lars..........
Danckwardt Jean-Carlos
Danelius Hans ........
Danell Claes..........
Danielson Gunnar H ...
Danielson Harry ......
Danielson Nils-Gustaf ..
Danielsson Georg......
Danielsson G Gunnar ...
Danielsson Jan........
Danielsson Åke .......
Darpö Börje..........
Davidson Rolf ........
Davidsson David......
Degerman Carl-Åke
Delin Lars............
Dellby Fritz..........
Denecke Fredrik ......
U 47
K 24
U 19
U 19
Fö 3
K 23
In 4
S 6
.. Ju 33 42, K 48
U 22
U 50
U 51
Fi 11
U 22
U 26 37
K 14 16 47, U 11
UD 5
Ju 10
.. U 32, In 23
S 15
U 36
S 18
.. Fi 36, In 12
Fi 31
K 21 53
K 31
In 14
Hl
S 8, 18
Fö 3
Ju 12, UD 6, H 3
Jo 10 23
S 10
In 5
Fi 49, H 11
S 3, In 12
Ju 6, K 18
K 6 7
K 39
U 19
Jo 16
H 11
H 3
Ju 29, Fi 42
K 9
H 5
494
Personregister
Dennis Bengt....... Ju 50, S 17, Fi 50, In 9
Diesen Ingrid (I)........ | In 22 |
Dinkelspiel Max......... | Fi 21 |
Djurberg Håkan......... | K 24 |
Dockered Robert (II) .... | Ju 4 36 |
Duke Karl-Erik......... | S 8, Fi 4 25 |
Dureman Ingmar........ | Ju 22 |
Dtiring Ingemar......... | U 18 |
Dyrssen Gösta ......... | Ju 58 |
E |
|
Ebenius Ann-Mari....... | U 8 |
Eckerberg Per .......... | . Ju 50, Fi 58, U 8 |
Eckersten Ivan.......... | ... Fi1 63, Jo 22 |
Economou Dimitris...... | In 9 |
Edelsvärd Olle.......... | Ju 28 |
Edenfur Rune........... | Ju 48 |
Edenman Ragnar........ | U 35 |
Edfeldt Åke............ | S 20 |
Edgardh Claes .......... |
|
Edgren Claes............ | Fö 9 |
Edgren Gösta........... | ... Fi 48 58, In 7 |
Edholm Stig............ | K 23 |
Edin Lars.............. | H 3 |
Edlund Bertil........... | ... Fi 1 28 29 44 |
Edlund Conny .......... | U 18 |
Edlund Lars............ | U 5 |
Edlund Sten............ | In 19 |
Edqvist Rolf............ | K 26 |
Edstrand Karl-Ingmar . . . | Fi 20 |
Edström Gunnar ....... | S 9, 15 |
Edström Kjell .......... | K 21 24 |
Edström Lennart J...... | Ju 50 |
Edström Lennart N...... | K 20 47 |
Edström Ricardo........ | Ci 5 |
Edwall Pehr............ | U 44 |
Edvardsson Einar....... | S 9 |
Eeg-Olofsson Ansgar..... | U 18 |
Eek Hilding ............ | Ju 19, U 36 |
Eek Karin.............. | Ju 31 |
Egardt Knut............ | Fi 2 |
Egedal Nils............. | K 15 |
Egerstad Torbjörn....... | Fö 8 |
Ehlin Ulf............... | Fi 57 |
Etmbom Bertil.......... | . . . K 24, Fi 18 |
Ehrling Ingvar.......... | Fö 9 |
Eidem Ingmar.......... | Jo 3 |
Einhorn Jerzy .......... | S 6 |
Eiritz Sven-Gustaf....... | Jo 10 |
Ekberg Gustav.......... | ... K 5 25 33 45 |
Ekberg Hans ........... | . . . K 12 32 39 |
Ekberg Leif............. | S 3, K 27 |
Ekberg Seved........... | Jo 12 |
Ekblad Carl-Rickard..... | U 22 |
Ekblad Gunnar ......... | U 24 25 |
Ekdahl Sven............ | K 3, Fi 3 |
Ekehorn Nils ........... | Fö 9 |
Ekelöf Per Olof ......... | Ju 21 |
Ekendahl Sigrid......... | S 10, Fi 55 |
Ekholm Herbert......... | U 19 |
Ekholm Ingvar.......... | Jo 23 |
Eklund Erik............ | Fi 53 |
Eklund Gunnar ...... | ...... Fö 17 |
Eklund Jöran........ | ...... S 24 |
Eklund Per.......... | . K 19, Fi 24 41, Jo 13 |
Eklund Sven......... | ...... S 13, Ci 3 |
Eklöf Kurt.......... | ...... Fi 36 47, In 10 |
Eklöf Olof........... | ...... Fö 7 |
Ekman Gunnar ...... | ...... U 24 52 |
Ekman Gösta........ | ...... Fi 29 45 |
Ekman Jacob........ | ...... S 12 |
Ekman Olle.......... | ...... U 43 |
Ekman Torgil........ | ...... U 8 |
Ekspong Gösta....... | ...... U 30 |
Ekstam Gunnar...... | ...... Ju 33, H 10 |
Ekström Allan....... | ...... Ju 24 55 |
Ekström Bert........ |
|
Ekström Bertil....... | ...... Jo 16 |
Ekström John ....... | ...... Fi 49 55 |
Ekström Per......... | ...... Jo 7 8 24 |
Ekström Sven (II) .... | ...... Ju 20 53 |
Ekström Tord........ | ...... Fi 1 |
Ekvall Eugéne ........ | ...... U 5 |
Ekwall Hans.......... | ...... U 5 |
Eländer Kurt......... | ...... U 19 |
Elf Algot............. | ...... In 8 |
Elfström Bo......... | ...... Fi 61 |
Elfvén Jan ........... | ...... S 18 |
Elfving Folke......... | ...... Fi 53 |
Elfving Lars.......... | ...... U 40 |
Elghufvud Gösta...... | ...... Fi 16 |
Eliasson Anders....... | ...... K 17 |
Eliasson Lars (II) ..... | ...... Fö 3, Fi 49 |
Eliasson Per-Erik...... | ...... Jo 15 20 |
Eliasson Torsten ...... | ...... U 19 35 37 |
Elison Magnus........ | ...... In 10 |
Ellegård Älvar........ | ...... U 37 |
Elliot Knut........... | ...... Ju 21 |
Ellywyn Carl-Olof..... | ...... U 52 |
Elm Torsten.......... | ...... U 33 |
Elmén Brita.......... | ...... S 3 |
Elmhorn Kerstin...... | ...... Ju 14 |
Elmquist Karl-Axel . . . | ..... Fö 18 |
Elmstedt Claes (II) ... . | ...... In 8 |
Elofsson Axel......... | ...... Fi 16 |
Elowson Anders....... | ..... S 20 |
Elwing Carl Magnus . . . | ..... Ju 22 |
Enander Bengt........ | ..... U 35 |
Enarsson Arvid (II) ... | ..... S 3 |
Enflo Olof............ | ...... K 9 |
Engdahl Anders....... | ..... In 6 |
Engdahl Gunnar ...... | ...... Fö 9 |
Engdahl Roland....... | ...... Ju 48 |
Engel Arthur ......... | ...... S 20 |
Englund Ingegerd..... | ...... S 2 12 |
Englund Sven......... | ...... Ju 34 |
Englund Åke ......... | ...... H 3 |
Engman James........ | ...... Fi 34 |
Engqvist Börje........ | ...... Fi 5, Ci 1 |
Engqvist Carl Olof..... | ...... Ju 21 38 |
Engström Arne........ | ...... Fi 57, U 13 30 |
Engström Bengt-Olof . . | ...... U 5 |
Engström Carl-Eric .... | ...... K 29 |
Engström Odd........ | ...... Fi 5 |
Engström Olof........ | ...... U 1 |
495
Rilcsdagsberättelsen år 1969
Engström Stina............ |
| u | 19 | Falk Jan................. |
| Ju 7 |
Engström Torsten.......... |
| Fö | 2 | Falkehed Sven............ |
| K 47 |
Engwall Ulf ............... |
| Ju | 7 | Falkemo Curt............. |
| K 35 |
Enhagen Carl-Olof.......... | K 21, | Fi | 8 | Farman Hugo............. |
| Fi 37 |
Enmark Abel.............. |
| S | 1 | Fastbom Lennart.......... | In 6, Ci 8, Fi 40 | |
Enquist Torsten............ |
| Fi | 4 | Faxén Karl-Olof........... | Fi 1 19 | In 7 |
Erbaclce Gunnar............ |
| Fi | 33 | Fehrm Martin........ Fö 3 | , Fi 14 57, | U 13 |
Erici Bernt................ |
| In | 8 | von Feilitzen Styrbjörn .... | Ju 21, 43 | |
Ericson Bengt.............. |
| U | 5 | Feldt Kjell-Olof.....Juli, | Fi 13 48 58 | , In 10 |
Ericson Eric............... |
| U | 5 | Felin Dag ................ |
| Ju 37 |
Ericson Filip............... |
| Jo | 8 | Ferm Anders.............. |
| K 21 |
Ericson Folke.............. |
| Ci | 15 | Ferngren Roland.......... |
| FI 9 |
Ericson Gösta.............. |
| In | 4 | Finnveden Bengt.......... |
| K 28 |
Ericson Hans.............. | K | 22 | 25 | Fischler Josef............. |
| Ju 15 |
Ericson Lars............... |
| U | 2 | Fitger Peter .............. |
| S 12 |
Ericsson Axel.............. |
| Iv | 22 | Fjaestad Björn............ |
| Fi 49 |
Ericsson Britta............. | U | 26 | 47 | Fjellström Carl-Gustaf ..... |
| Ci 13 |
Ericsson Carl Henrik........ | Ju | 13 | 48 | Flodén Bengt............. |
| Fö 12 |
Ericsson Georg...... Ju 51, | U 2 3, Ci 12 | 14 | Floderus Åsel............. |
| K 49 | |
Ericsson Gösta............. | U | 19 | 42 | Fockstedt Sven ........... |
| UD 1 |
Ericsson Inger-Britt ........ |
| K | 32 | Fogelkvist Karl Gustaf..... |
| Fi 52 |
Ericsson John (I)........... | Fi 56, | U | 28 | Folkmarson James......... | U | 19 42 |
Ericsson Kjell.............. |
| Fi | 48 | Fornaeus Lars ............ |
| U 8 |
Ericsson Yngve ÅR........ |
| Jo | 18 | Fornander Nils-Uno ....... |
| Ju 13 |
Ericsson S Yngve........... |
| S | 26 | Fornstad Bengt........... |
| Fi 3 |
Erikson Birgitta............ |
| u | 41 | Fors Sixten............... | S 7, | U 22 |
Eriksson Arvid............. |
| Ci | 9 | Fors Åke................. | .Ju 50, In | 9 16 |
Eriksson Einar............. |
| In | 25 | Forsberg Birger........... |
| U 19 |
Eriksson Hans............. |
| U | 47 | Forsberg John ............ |
| K 53 |
Eriksson John (II).......... | S 24, | K | 48 | Forsberg Lennart.......... |
| Jo 24 |
Eriksson Karl-Erik (II) ..... |
| I< | 48 | Forsberg Tage A........... |
| Ju 11 |
Eriksson Nancy (II) ........ | S 15, Fi | 28 | Forsberg Tage O A ....... |
| Ju 13 | |
Eriksson Olof.............. |
| In | 13 | Forsberg Uno............. |
| U 19 |
Eriksson Seved............. | S 16, In 14 | 21 | Forsell Einar.............. |
| U 5 | |
Eriksson Sten.............. |
| Ju | 46 | Forshed Folke ............ |
| Fi 9 |
Eriksson Sune.............. | U | 21 | 47 | Forslund Birger........... |
| S 16 |
Eriksson Tor............... |
| K | 23 | Forss Ragnar............. |
| K 21 |
Eriksson Torsten........... | Ju 13 | 31 | 49 | Forssberg Gunnar ......... |
| Fi 31 |
Eriksson Valter ............ |
| Fi | 38 | Forssblad Douglas......... | . K 26 27 | Fi 45 |
Eriksson-Öst Ove........... |
| K | 3 | Forssell Einar............. |
| U 19 |
Erixon Ragnar............. | Fi 32, H | 3 | Forssman Sven............ |
| S 27 | |
Erlander Lillemor .......... |
| H | 9 | Forssman Åke ............ |
| Jo 15 |
Erlander Sven ............. |
| K | 5 | Forsström Gösta .......... |
| U 16 |
Erlander Tage (II).......... |
| UD 1 | Forsström Karl-Erik....... |
| Ju 49 | |
Ernest Gunnar............. |
| U | 19 | Forstadius Erik........... | . Ju 46, | In 19 |
Ernulf Gudmund (I)........ | Ju | 36 | 41 | Forthuber Bela............ |
| S 8 |
Ersson Valter.............. |
| H | 9 | Frank Aage............... |
| Fö 9 |
Esbo Harald............... |
| Jo | 11 | Frank Torsten ............ |
| U 38 |
Eskel Arvid (II)............ | s | 13, | 24 | Franzén Bengt............ |
| U 5 |
Eskilsson Kjell-Ove......... |
| K | 49 | Franzén Ingvar ........... |
| H 3 |
Esping Hans............... |
| K | 28 | Franzén Nils.............. | Fö 15, | Jo 17 |
Essén Eric................. |
| Ju | 45 | Fredenmark Gunnar....... |
| K 25 |
Ettlinger Ruth............. |
| s | 20 | Fredholm Ulf............. |
| Fi 11 |
Evers Tage................ |
| Ju | 13 | Fredin Thorvald........... |
| U 5 |
Ewerdahl Sune............. |
| K | 23 | Fredlund Lennart ......... |
| Ju 4 |
|
|
|
| Fredriksson Bert.......... |
| U 19 |
F |
|
|
| Freeman Lars-Erik........ |
| IC 34 |
|
|
|
| Frendelius Gunhild........ |
| U 5 |
Fagerberg Gösta............ |
| U | 6 | Frey Torsten.............. |
| S 1 |
Fagerlund Bengt (II) ....... |
| In | 22 | Friberg Hans ............. |
| Ju 23 |
Fahlander Vidar............ |
| Fi | 32 | Friberg Hjalmar........... |
| S 20 |
Falk Eric.................. |
| U | 19 | Friberg Karl-Erik ......... |
| U 33 |
Falk Gösta ................ |
| K | 11 | Friberg Lars.............. |
| U 22 |
496
Personregister
Frid Sven Rune........ | In | 11 |
Fridell Ingvar.......... |
| 16 |
Friden Gunvor......... | U | 19 |
Fridh Göte ............ | ... S 10 14 | 17 |
Fridman Bo ........... | Fi | 41 |
Fridolin Hans.......... | Fi 1 | 15 |
Fries Ingmar........... | Fi 31 | 34 |
von Friesen Sten....... | U | 14 |
Friggebo-Rydberg Birgit | In | 23 |
Frigren Suzanne......... | Fi 22 | 42 |
Frisk Jan............... | K | 18 |
Frithiof Lars-Arvid...... | S | 1 |
Frithiofson Karl......... | Fö 3, H | 6 |
From Gideon (II)........ | Fi | 33 |
Fromm Erik............ | Fi | 22 |
Fronaeus Sture .......... | U | 22 |
Frostner Ivar........... | S 20, | 23 |
Frykholm Nils.......... | K | 24 |
Frykholm Yngve........ | UD 1 | |
Fröding Nils............ | Ju | 22 |
Fröjd Arne...... Ju 53, | S 17, K 16, Fi | 48 |
Fröman Gösta .......... | Ju | 29 |
Funke Gösta............ | u | 30 |
Furestedt Karl.......... | u | 28 |
Furhammar Leif ........ | u | 24 |
Furhoff Lars............ | Ju | 11 |
Furubo Jan-Erik........ | u | 28 |
Furumark Ann-Mari..... | u | 35 |
Fäktenmark Erik........ | u | 19 |
Fälldin Thorbjörn (II) . . . | H 6, In | 20 |
G |
|
|
Gabrielson Lars ......... | Ju 17, K | 32 |
Gabrielson Märta........ | S | 20 |
Gabrielsson Alf.......... | U | 5 |
Gabrielsson Tore ........ | H | 3 |
Gadd Arne ............. | Fi | 47 |
Gamstedt Eric.......... |
| 21 |
Gard Sven.............. | S | 15 |
Gardeström Linnea...... | S 15, | 16 |
Garke Hans............. | U | 50 |
Garpe Joakim........... | Ju | 20 |
Gawell Jonas ........... | H | 9 |
Geijer Arne (I).......... | Fi | 50 |
af Geijerstam Gunnar .... | Ju | 34 |
af Geijerstam Olof....... | Fö | 7 |
af Geijerstam Sven ...... | Ju | 29 |
Gelinder Carl-Fredrik .... | Jo | 15 |
Gerentz Sven ........... | K 23, U | 33 |
Gerhardsson Gideon ..... | K 33, U | 19 |
Gerholm Tor Ragnar..... | U | 36 |
Gerle Bo ............... | Ju 14, S 1 | |
Gerleman Gillis.......... | U | 9 |
Gesser Bengt............ | U | 47 |
Gierow Karl Ragnar..... | U | 18 |
Gillberg Karl Erik....... | H | 9 |
Gillström Anselm ....... | Fö | 3 |
Glaumann Harry........ | Ju 17 | |
Glimstedt Ulf........... | Fi | 9 |
Godlund Sven........... | . . . K 31, In 6, 11 | |
Goldberg Leonard....... | Ju 39, S | 20 |
Gomér David........... | S | 3 |
Gordan Kurt........... | Ju 37 |
Gottfarb Inga.......... | ---- In 9 |
Goude Gunnar......... | ---- U 5 |
Grabö Paul............ | ____ U 19 |
Gradin Anita (II)....... | ---- In 14 |
Gradin Rolf............ | ---- Fi 9 |
Grafström Erik......... | ____ Fi 3 46 |
Grage Elsa-Britta ...... | ---- Ju 48, U 38 |
Grahn Ture............ | ---- K 31, Fi 30 |
Gralén Nils............ | . . Fi 5, U 14 22 47 |
Gran Bertil............ | ---- U 37 |
Granath Karl-Erik...... | ---- Ju 31, S 31 |
Granath Nils........... | Fi 37 |
Granberg Frank........ | ____ K 23 |
Graniiall Ingvar........ | ---- Jo 15 20 |
Granqvist Liss......... | ---- S 10 |
Granstrand Rolf........ | ____ U 23 |
Granström Stig......... | ____ Fi 60 |
Grant Gunnar ......... | U 35 |
Grassman Sven......... | Fi 43 |
Greberg Kurt.......... | S 8 |
Grebäck Erik (II) ...... | Ju 20, K 22, Jo 16 |
Grenander Nils...... Ju 16, K 4 6 26 27 52 | |
Grimlund Hugo......... | Fö 5 |
Gripenstad Georg........ | U 34 |
Groop Sven ............. | Fi 23 |
Grubbe Tage ............ | Ju 24 |
Gruda-Skard Åse........ | S 31 |
Grunewald Karl......... | Ju 31, S 1 |
Griiting Britt........... | U 35 45 |
Gråberg Gunnar......... | Ju 41 |
Gråby Lars............. | Ju 31 |
Gräslund Per ........... | Fi 7 |
Grönberg Ann-Margret . . . | U 19 |
Grönberg Arvid......... | Ju 37 |
Gröndal Hans........... | U 8 |
Grönfors Kurt........... | Ju 25, U 22 |
Grönhagen Nils-Olof..... | K 24 |
Grönwall Anders ........ | S 7 |
Gulbrandsen Odd........ | Jo 8 |
Gullberg Hans .......... | ... Ju 29, Fi 42 |
Gullnäs Ingvar.......... | . Ju 38, 48, K 21 |
Gumaelius Herman...... | U 19 |
Gunnarsson Arne........ | U 6, Ci 3 |
Gunnarsson Birger....... | Fi 38 |
Gunnarsson Olle......... | S 27, Fi 64 |
Gunnarsson Per......... | Fö 12 |
Gunnarsson Sven........ | Fi 34 |
Gunne Stig............. | K 17 |
Gustafson Arne ......... | Fi 1 29 |
Gustafson Birgitta....... | U 19 |
Gustafson Carl-Erik...... | K 23 |
Gustafson Torsten....... | U 14 |
Gustafsson Agne ........ | K 28 |
Gustafsson Birger ....... | U 19 |
Gustafsson L Börje...... | ... Fi 56, Jo 19 |
Gustafsson S Börje E . . . . | SI |
Gustafsson Einar (II) . . . . | Ju 32 |
Gustafsson Gunnar B . ... | K 32 |
Gustafsson M Gunnar (II) | Fö 3 5 17, K 17, |
Gustafsson Henning ..... | Ju 11, S 10 |
Gustafsson Karl Erik .. . . | U 33 |
497
171 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
Rilcsdagsberättelsen år 1969
Gustafsson Nils-Eric (I) Ju 13 49, K 14, Fi | 30 | Hallqvist Britt............. | U | 4 44 | |
Gustafsson Rune....... | U | 5 | Hallström Gunnar.......... |
| S 3 |
Gustafsson Stig G...... | Ju 17, 43, In 2 | 19 | Hallvig Ivar............... |
| Ju 11 |
Gustafsson Stig G Y .... | ____ Fi | 19 | Hamberger Carl-Axel ....... |
| S 18 |
Gustafsson Åke G Ju 48, | S 16, Fi 56, Ci 14 | 15 | Hamdahl Bengt............ |
| K 52 |
Gustafsson G Åke...... | ____ Fi | 39 | Hamilton Fredrik-Adolf..... |
| Jo 2 |
Gustavsson Bengt (I) Ju 23, Fö 3 11, U 26 | 47 | Hammar Lars ...''........... |
| Ju 28 | |
Gustavsson Carl........ | ____ K | 1 | Hammar Stig.............. |
| U 22 |
Gustavsson Rune (II) ... | ... . S 10, u | 24 | Hammar Thomas........... |
| U 35 |
Gårdstedt Birger....... | Fi 10, U 6 19 42 | 47 | Hammarberg Cecil.......... |
| Ju 48 |
Gärde Widemar Ingrid . . | ____Ju 49 53, U | 24 | Hammarberg Peter......... |
| U 35 |
Gätje Eric............. | ____ K | 25 | Hammarstad Stig .......... |
| Fi 61 |
Göranson Gunnar....... | ____ Fö | 7 | Hammarsten Erik (II) ...... |
| IC 55 |
Göransson Göran....... | U | 3 | Hamrin Mac............... |
| In 20 |
Göransson Harald...... | U 5 | 44 | Hamrin-Thorell Ruth (I) . . . | Ju | 15 34 |
Göransson Lars ........ | ____ U 48 | 51 | Hane-Weijman Åke......... |
| Ju 13 |
Göransson Olle (II)..... | ____ Fö | 13 | Hanner Per................ | Ju 17, | Fi 36 |
Göransson Stig......... | ____ K | 4 | Hanning Gösta............. |
| K 20 |
Göransson Ulf.......... | ____ U 23 | 47 | Hanson Lars............... |
| Fi 23 |
Görs Folke ............ | ____ K | 41 | Hansson Gustaf Henry...... |
| Ju 20 |
|
|
| Hansson Hans ............ | K | 5 37 |
H |
|
| Hansson Karin............. |
| U 19 |
|
| Hansson Lars............. |
| Fi 59 | |
Haapaniemi Oskar...... | ____ U | 34 | Hansson Nils (II) ......... |
| Jo 9 |
Hadrup Knut.......... | ____ K 26 | 27 | Hansson Olof............. |
| Jo 8 |
Haeggblom Einar....... | Jo | 1 | Hansson Stig ............. | K | 19 28 |
Haeggström Åke....... | ____ I< | 34 | Hanström Carl............ | Fö 1, U 46 | |
Hagander Sten......... | U 19 | 35 | Haraldson Åke............ |
| Fi 52 |
Hagardt Sten.......... | ____ K | 15 | Haraldsson Harald ........ |
| Fi 31 |
Hagberg Carl-Lennart ... | U | 33 | Harland Eyvind........... |
| In 8 |
Hagberg Erik.......... | .... Fi 38, Jo | 15 | Hartler Hans ............. |
| Fi 32 |
Hagberg Lennart....... | .... Ju | 16 | Hartvig Åke.............. |
| K 4 |
Hagbergh Erik......... | .... Ju | 16 | Harvard Ingegerd......... |
| K 49 |
Hagbergh Göran ....... | ____ U 8 | 22 | Hasslev Nils-Olov ... K 60, | Fi 3 6 50, U 33 | |
Haglund Wilhelm ...... | Fi | 58 | Hause Greta.............. |
| U 5 |
Hagman Knut ......... | ____ Jo | 21 | Haverling Sven ........... |
| U 38 |
Hagnell Hans (II) ...... | ____ Fi 19 | 50 | Hedborg Gustaf........... | Fi 1 29 | |
Hagstedt Hedvig....... | U | 17 | Hedborg Per Erik......... |
| Ju 16 |
Hagström Tony........ | . Fi 19 23 60, H 3 | Hedelius Margareta........ |
| H 3 | |
Halm Gunnar.......... | U | 16 | Hedén Ragnar............ |
| Ju 16 |
Hahr Anders........... | ____ Fi | 40 | Hedengren Sven-Olof ...... |
| S 17 |
Haldén Folke......... | . Fi 10, U 19 | 47 | Hedin Bernt.............. |
| In 8 |
Hall Bertil............ | ____ Fi | 38 | Hedin Carl-Eric (II) ....... |
| In 3 |
Hall Bo.............. | H | 3 | Hedkvist Charles.......... |
| S 15 |
Hall Gösta............ | ____ K | 2 | Hedlund Bengt............ |
| S 29 |
Hall Paul............. | ... S 22, K 18, Ci 5 | Hedlund Folke............ |
| K 33 | |
Hall-Mikaelsson Barbro | .... Ju | 13 | Hedlund Rune (I) ......... | Ju | 39 49 |
Hallbeck Oscar........ | u | 19 | Hedman Barbro........... |
| U 22 |
Hallberg Bengt........ | ____ In | 23 | Hedqvist Eric............. |
| U 25 |
Hallberg Per Åke...... | ____ U | 47 | Hedqvist Sven............ |
| K 37 |
Hallberg Rolf Sage .... | ____ U | 19 | Hedström Anders.......... | Ju 10 17 | |
Halidén Gunnar....... | ____ s | 9 | Hedström Bo............. |
| Jo 15 |
Halle Birger.......... | .... Ju | 10 | Hedvall Hans............. |
| K 55 |
Hallendorff Herman . .. | U 8 | 35 | Hedvall Rut.............. |
| S 1 |
Hallerdt Hans ........ | ____ Fö | 8 | Heeger Birgitte ........... |
| U 23 |
Hallgren Bengt........ | U | 1 | Hegardt Peter ............ |
| H 3 |
Hallgren Lars-Olof..... | Fö | 12 | von Heideken Gösta....... |
| Ju 5 |
Hallgren Susanne...... | ____ U | 19 | Heiman Oskar ............ |
| H 4 |
Hallhagen Gunnar..... | u | 5 | Heimklo Julius............ |
| U 21 |
Hallin Erik........... | ____ Fö 1 4 | Heiroth Ulf............... |
| Fö 8 | |
Hallin Yngve......... | ____ Fi | 45 | Hejdeman Gunnar......... | . Ju 32, | K 19 |
Halling Erik.......... | ____ U | 46 | Helander Curt ............ |
| K 1 |
Hallman Eric......... | . Fö 10, Fi 29 | 38 | | Heldtander Tore .......... |
| U 1 |
498
Personregister
Helén Gunnar.......... |
| UD 5 | Himmelstrand Gunnar .... | K 22 32 | |
Hellberg Olle .......... |
| Ju 14 | Hinno Rein............... | Fi 40 | |
Helidén Daniel......... |
| U | 5 | Hirschfeldt Frank........ | S 20 |
Hellers Hans........... |
| U | 21 | Hirschfeldt Frans ........ | K 55 |
Hellerström Sven....... |
| s | 6 | Hjalmarsson Bo.......... | Jo 17 |
Hellestam Sigvard...... |
| u | 31 | Hjalmarsson Harry....... | Fi 50 |
Helling Olle............ |
| u | 19 | Hjelm Lennart........... | Jo 15 |
Hellman Sven.......... |
| Fö | O | Hjelm-Wallén Lena (II) . . . | U 50 |
Hellner Eskil .......... | . Ju 40, K 32, In 3 | Hjelmér Anders.......... | K 23 | ||
Hellner Jan............ | Ju 24 | 25 | 44 | Hjelmqvist Bengt ........ | U 27 |
Hellners Vidar.......... | Ju | 26 | 35 | Hjelmqwist Karl Gustaf . . . | Ju 22 |
Hellquist Per-Anders____ |
| U | 16 | Hjern Bengt.............. | Ju 6, K 42 |
Hellsten Sven.......... |
| U | 33 | Hjort Gunilla............ | U 26 |
Hellström Elisabeth .... |
| H | 3 | Hjorth Jan.............. | U 25 |
Hellström Emil ........ |
| U | 35 | Hjorth Lars ............. | Fi 19 |
Hellström Kajsa........ |
| u | 27 | Hjorth Ragnar........... | Jo 13 |
Hellström Mats (II)..... |
| In | 7 | Hjortzberg Agneta........ | U 19 |
Hellström Vidar........ |
| S | 12 | von Hofsten Erland....... | In 6 7 |
Helmers Dag........... |
| Fi | 1 | Hogstedt Christer ........ | S 20 |
Helmerson Bo.......... |
| K | 25 | Holback Stig............. | IC 34 |
Helte Verner........... |
| U | 19 | Holm Erik............... | H 11 |
Hemström Carl......... |
| Ju | 17 | Holm Lennart...... Fi 14, | U 25 31 32 In 4 7 |
Henkow Ingvar........ |
| Ju | 21 | Holm Magnus............ | In 7 |
Henrikson Arne........ | ... Fö 9, | Fi | 1 | Holm Per ............... | In 6 |
Henrikson Ulf.......... |
| U | 47 | Holm Thorsten........... | Ci 16 |
Henriksson Gunnar..... | ... U 12 22, In | 4 | Holmberg Bengt A ....... | Fi 61 | |
Henriksson Lars (II) .... |
| s | 29 | Holmberg Bengt R....... | U 35 |
Henrysson Sten........ | U | 26 | 28 | Holmberg Carl........... | Ju 9 |
Herlitz Claes........... |
| In | 6 | Holmberg Erik G......... | Ju 41, U 38 |
Hermanson Gunnar..... |
| H | 7 | Holmberg N Erik G ...... | Ju 8 |
Hermanson Waldemar . . |
| Ju | 4 | Holmberg Per Erik....... | K 24 |
Hermansson Alf........ |
| K | 17 | Holmberg Per HA....... | In 7 |
Hermansson Hartwig . . . |
| U | 35 | Holmberg Sten........... | U 19 |
Hermansson Herbert (I) . |
| Fi | 44 | Holmberg Sten E......... | S 29 |
Hermansson Nils....... |
| HD 1 | Holmgren Ivar........... | Ju 47 | |
Hermansson Rune...... | K 46, Fi 33, H | 11 | Holmgren Kurt .......... | Ju 4 | |
Hermansson Rune JK.. |
| U | 35 | Holmin Nils ............. | Fi 23 49 |
Hernelius Allan (I) ..... | . . .. Ju | 40 | 41 | Holmquist Bertil......... | . Ju 22, K 15 16 |
Hemer Göran.......... |
|
| 2 |
| K 45 |
Herngård Karl-Erik .... |
| S | 5 | Holmqvist Mary (II)...... | . Ju 34, S 29 |
Hernmarck Michael..... |
| Ju | 20 | Holmqvist Sture ......... | K 14 16 |
Hernroth Uno.......... |
| K | 2 | Holmstedt Yngve ........ | Ju 49, S 4 |
Herrlin Hans .......... |
| Ju | 8 | Holmström Bengt........ | U 27 |
Hertzman Olov ........ |
| FI | 3 | Holmström Erik.......... | Fö 6 |
Herulf Bengt .......... |
| S | 20 | Holmström Lars-Gunnar .. | U 5 28 35 |
Hesselblad Gustav...... |
| U | 13 | Holstad Sigvard.......... | Ju 19 |
Hesselbom Knut ....... |
| Fi | 9 | Holte Ragnar............ | U 4 |
Hesser Torwald ........ | ____ U 39, | Jo | 11 | Hornwall Gert ........... | U 27 |
Hessland Ivar.......... |
| Fi | 57 | Flubendick Bengt......... | U 25 |
Hessler Henrik......... | Fi | 31 | 36 | Huhtasaari Johannes ..... | U 34 |
Heuman Maths......... |
| Ju | 39 | Huldén Tomas........... | Ju 51 |
Heurgren Sven......... |
| Fi | 58 | Hult Bengt.............. | Ju 21 34 |
Hibe Erik............. |
| H | 9 | Hult Jöran.............. | Ju 58 |
Hildebrand Karl-Gustaf . |
| U | 4 | Hulteberg Mauritz........ | U 11 |
Hildebrand Per ........ |
| Jo | 21 | Hulthén Lamek.......... | Fi 35 |
Plilding Arne........... |
| Jo | 23 | Hultin Gunnar........... | Ju 13 |
Hilding Ingrid ......... |
| S | 14 | Hultqvist Göran.......... | Fi 5 |
Hilding Per............ |
| Ju | 32 | Hultqvist Gösta.......... | K 11 |
Hillbo Arne............ | ____Ju 6 48, | Fi | 33 | Hultqvist Swen .......... | IC 34 50 |
Hiller Einar ........... |
| S | 15 | Hultström Leif........... | In 13 |
Hillerdal Olle .......... |
| S | 7 | Hummerhielm Lars....... | Fi 50 61 |
Hillert Sten............ |
| K | 1 | Hurtig Folke............. | U 19 |
Hillerudh I.ars-Olov .... |
| U | 5 | Husén Torsten........... | . . Ju 14 22, U 19 |
499
Riksdagsberättelsen år 1969
Hygstedl Thore......... |
| 7 |
Hyrenius Hannes........ | Jo | 12 |
Håkansson Hans ........ | Fi 23, In | 4 |
Håkansson Per Olof ..... |
| 23 |
Hårdefelt Börje......... | Ci | 14 |
Hårderup Göran......... | Fö | 9 |
Hägerstedt Sven ........ | Fi | 31 |
Hägerstrand Torsten..... | In | 6 |
Hägg Ingemund......... | U | 35 |
Hägglund John ......... | K | 17 |
Häggqvist Lennart ...... | U | 29 |
Hähnel Folke........... | U | 16 |
Härén Yngve........... | u | 5 |
Härnqvist Kjell......... | ... U 28 37 | 47 |
Hävermark Gunnar...... | I< 8 | 52 |
Högberg Gunnar ........ | In | 12 |
Högberg Hans .......... | U | 19 |
Högberg Mats........... | K | 22 |
Högberg Paul........... | Fö | 7 |
Höglund Bengt.......... | U | 37 |
Höglund Olof........... | Ju | 30 |
Högsell Sven-Olof ....... | Fi | 6 |
Högström Bertha........ | Fö | 7 |
Högström Ivar (I)....... | K | 14 |
Höijer Gunnar.......... | Fö | 15 |
Höjer Signe................ UD 1
Hölne Karl-Vilhelm......... U 28
Hörjel Nils ........ K 31, Fi 13 17 30, U 33
Hörlén Ingemar............ U 32
Hörnlund Gördis (II) ....... S 14
Hörstadius Gunnar......... H 3
Höök Erik S 3 17, K 23, Fi 48 59, In 6, Ci 8
Höök Rune................ Ci 10
I
Ihrfelt Per............... | Fi | 21 |
Ihrfelt Åke.............. | Ju 39 | |
Ingelmark Bo............ | U | 22 |
Ingelstam Erik........... | LT | 35 |
Ingelstam Lars........... | U | 35 |
Inghe Gunnar............ | S 20 | 29 |
Ingman Gunnar.......... | U | 27 |
Ingvar Lars.............. | U 14 | 22 |
Isacson Bertil............ | K | 36 |
Isacson Birger ........... | H | 5 |
Isacsson Göthe........... | Fi | 19 |
Isaksson Bruno .......... | Fi | 23 |
Isling Åke............... | U 19 | 47 |
Ivarson Kjell ............ | Fi | 48 |
Ivarsson Henrik.......... | U | 1 |
Ivarsson Holger.......... |
| 5 |
Ivarsson Sven-Ivar....... | Fö 9, Fi | 25 |
Iveroth Axel............. | . . UD 1, Fi | 59 |
Iversen Stig ............. |
| 22 |
J |
|
|
Jacobson Bengt.......... | U 19 | 47 |
Jacobson Bertil .......... | U | 8 |
Jacobson Gustaf.......... | S | 15 |
Jacobsson Ebbe.......... | Fi | 37 |
Jacobsson Eva........... | U | 51 |
Jacobsson Folke.......... | Fö 7 | 13 |
Jacobsson Per (I)........ | ... Ju 13 23, K 1 | |||
Jacobsson Thord........ |
|
| U | 27 |
•Jacobsson Torvald....... |
|
| Fi | 17 |
Jagander Jan-Eric....... |
|
| Ju | 3 |
Jakobsson Arne......... |
|
| In | 6 |
Jakobsson Bertil ........ |
|
| U | 5 |
Jansson Bengt.......... |
|
| K | 50 |
Jansson Björn .......... |
|
| U | 41 |
Jansson Eric............ |
|
| Fö 11 | |
Jansson Gunnar......... |
|
| H | 3 |
Jansson Helmer......... |
| In | 16 | 24 |
Jansson Jan Owen....... |
|
| Fi | 30 |
Jansson Lennart ........ |
| Fi | 32 | 61 |
Jansson Sven ........... |
|
| In | 21 |
Jargenius Carl-Johan .... |
|
| Ju 50 | |
Jargin Ingvar........... |
|
| In | 5 |
Jenning Wolfgang....... |
| S | 11,12 | |
Jensen Povl ............ |
|
| K | 42 |
Jeppson Jan ............ |
|
| K | 42 |
Jeppsson Torsten........ |
|
| S | 6 |
Jerdenius Elof .......... | . . . K 5, | u | 25 | 29 |
Jermsten Per ........... |
| Fi | 27 | |
Jirlow Ulf.............. |
|
| In | 10 |
Joachimsson Anders..... |
|
| Fi | It |
.Joge Sven.............. |
|
| H | 3 |
Johannesson Erik ....... |
|
| K | 17 |
Johannesson Ewald...... |
|
| S | 15 |
Johanson Lars .......... |
|
| Fi | 36 |
Johanson Ragnar........ |
|
| In | 1 |
Johansson Allan......... | Jo | 3 | In | 16 |
Johansson Anders ....... |
|
| Jo | 1 |
Johansson Bengt........ | . . . FI 6, | In 5 | 16 | |
Johansson Caj-Aage ..... |
| I< | 41 | 54 |
Johansson Elvy......... |
|
| Fö 10 | |
Johansson Erik ......... |
|
| U | 19 |
Johansson Erik V (II)____ |
|
| K | 59 |
Johansson A Erik M..... | . .. Kil, | Fi | 34 | |
Johansson Folke ........ |
|
| Jo | 1 |
Johansson Gotthard ..... |
|
| U | 19 |
Johansson K Gunnar .... |
|
| Fö | 1 |
Johansson K Gunnar E . . | . . . Ju 22, | U | 35 | |
Johansson Göran........ |
|
| Fi | 19 |
Johansson Gösta ........ |
|
| Fö 13 | |
Johansson Göte......... |
|
| Fi | 55 |
Johansson Henry........ |
| Fi 6 | 16 | |
Johansson Hilding (II) . . . | . . . Ju 41, | U | 28 | |
Johansson Inge ......... | . . . U | 19 | 35 | 47 |
Johansson John......... |
|
| U | 19 |
Johansson Kjell Å M .... | . .. In 2, Ci | 7 | 10 | |
Johansson Knut (I)...... | . . . Ju 20, | Fi | 59 | |
Johansson Lennart ...... | . . . I< 12 | 23 | 38 | 41 |
Johansson Nils 1(1) ..... |
|
| Fö | 3 |
Johansson Nils JO...... |
|
| U | 41 |
Johansson Olof.......... |
|
| S | 18 |
Johansson Roland....... |
|
| H | 3 |
Johansson Rune (II)..... |
|
| K | 1 |
Johansson Sten ......... |
|
| In | 7 |
Johansson Stig.......... |
| Jo | ii | 23 |
Johansson Sune......... |
|
| Ju 41 | |
Johansson Sven A E..... |
| U 14 | 31 | |
Johansson Sven-Erik..... |
|
| Ju 20 | |
Johansson Torsten....... |
|
| Ju | 6 |
Johnselius Ingvar ....... |
| Fi | 31 | 36 |
500
Personregister
Johnson Inez .......
Johnson Olle P......
Johnson Åke .......
Johnsson Gunnar ....
Johnsson Jan.......
Johnsson N Olle.....
Johnsson Per-Olov
Johnsson Reidmond .
Johnsson Roland .. .
Johnsson Sten......
Jonasson Bertil (II) ..
Jonson Lars ........
Jonsson Erland ......
Jonsson Gustav.....
Jonsson Göte ........
Jonsson Ivar.........
Jonsson Kjell........
Jonsson Margit.......
Jonsson Tore ........
Jonzon Sven-Gösta . . .
Josefson Ruben......
Julin Bo ............
Jung Ingvar.........
Jung Jan............
Jungefors Stig........
Jungen Rune ........
Jungenfelt Karl......
Jungkvist Ragnar____
Jungqvist Anna-Brita .
Juréen Lars..........
Jussil Ingrid.........
Jussil Sune..........
Jägerskiöld Stig......
Jägerstedt Rune......
Järdler Sven.........
Järmark Bo .........
Järnbrink Hans......
Jönhagen Sven.......
Jönsson Allan........
Jönsson Börje........
Jönsson Carl-Arne
Jönsson Elias (II)
Jönsson E Gustav
Jönsson Gustav V ....
Jönsson Göran.......
Jönsson Gösta .......
Jönsson Göte ........
Jönsson Hans........
Jönsson Ingeborg.....
Jönsson Ove.........
Jörbeck Axel ........
...... U 23
...... U 24
...... Fö 15
...... Fi 45
. . . K 21 31, Fi 17 30
...... Ju 13
...... U 5
...... H 3
...... U 22
...... In 5
...... S 25
...... H 3 11
...... S 4, Fi 33
...... Ju 14
...... U 40
...... Jo 19
...... U 19 42
...... Ju 34
...... H 2
...... Jo 1
...... U 1
...... Fi 9
...... U 8
...... Ju 44
...... Fi 1 33 34
...... In 6
...... Jo 13
...... K 24
...... U 19
...... Jo 8
...... K 55
..... In 14
..... Ju 1
..... Fö 7
.....K 14 16, Jo 16
..... K 60 Fi 6
..... Fi 34
..... S 27
..... K 25
.....U 19, In 4 17
..... K 60
..... U 31, H 5
S 14 17 22 31, U 19
..... Jo 2
..... Jo 14
..... K 19
..... Ju 48
..... K 19
..... S 2
..... In 8
..... Ju 7
K
Kaby Nils................. U 19
Kahlin Tage............... Fi 48
Kaijser Fritz............... K 14
Kaijser Rolf (I)...........Ju 49, UD 1, S 9
Kalén Olof . . Fö 7, Fi 3 5 54, In 19, Ci 3
Karén Hugo............... pö 4
Karlbjörn Helge ........... K 26 27
Karlén Göran.............. g jg
Karlerö Lars-Ingemar....... U 5
Karlgren Hjalmar____
Karlin Bengt.......
Karlson Tore........
Karlsson Bengt Olof .
Karlsson Bertil......
Karlsson Einar......
Karlsson Erik.......
Karlsson Georg......
Karlsson Gideon.....
Karlsson Göran (I)
Karlsson Helge (I)
Karlsson Jan.......
Karlsson Nils Allan ..
Karlsson Tore.......
Karlström Hans Åke .
Karlström Vilhelm ...
Karpe Sven.........
Kautsky Gunnar ....
Kellgren Nils ......
Kesselmark Leif.....
Kettis Pär..........
Khan Lennart.......
Kierkegaard Peder ...
Kihlbom Magnus ....
Kihlman Herbert ....
Kihlstedt Curt......
Kilander Ingemar . . .
Killander Fredrik____
Kim Lillemor........
Kinell Erik.........
Kirstein Lennart . . . .
Kjellander Olof......
Kjellberg Olof........
Kjellberg Sten.......
Kjellén Bo.........
Kjellén Lars.........
Kjellgren Ove.......
Kjellström Ragnar____
Kjellström Åke.......
Kjessel Bo...........
Klackenberg Lennart .
af Klercker Bertil
Klette Hans.........
Kling Herman.......
af Klintberg Lennart .
af Klintberg Rolf.....
Knudsen Finn........
Knudsen Niels.......
Knutsson Anders.....
Knutsson-Hall Torsten
Koch Göran .........
Kolare Gustav.......
Kolk Raimond.......
Kollind Hans........
Kourtzman Per......
Krantz Gunnar.......
Krantz Paul Olof.....
Kreitz Birger........
Kreitz Emanuel......
Kristenson Valter (II) .
Kristensson Astrid (II)
Kristensson Bengt
Kristensson Folke ....
....... Ju 24 25
....... U 21 40
....... U 19 47 51
....... Fi 3
....... S 24
....... U 19
....... U 19
....... In 6
....... K 41
• • • Ju 58, S 10, K 49
....... Jo 21
....... Jo 13
....... K 12
....... Fi 10
....... U 26 27
....... Ju 13
....... IJ 5
...... Fi 22
Fö 3, U 19, H 8, In 22
....... Fö 11
...... UD 6
...... U 5
...... U 22
...... S 20
...... U 22
...... U 8, 8
...... Ju 21
...... Jo 6
...... U 47
...... Ju 14
...... Ju 14
...... Jo 17
...... H 3
...... H 8
...... H 3
...... U 22
...... In 2 19
...... H 11
...... S 10, K 52
...... Fi 40
...... H 3
...... Fi 44
...... Ju 39
...... Ju 52
...... Jo 12
...... K 39, Fi 23
...... Jo 10 13
...... U 8
...... Ju 25, S 2
...... Fö 12
...... Fi 53
...... K 22
...... Jo 14
...... Ci 4
...... Fö 12
...... S 29
...... U 35
...... I< 43
...... Jo 4
...... Fö 3, Fi 34
...... Ju 21 34
...... Fi 32
...... In 6
501
Riksdagsberättelsen år 1969
Kristensson Yngve .... | ..... Ju | 22 54 |
Kristersson Helge..... |
| Fi 1 |
Kritz Lars............ |
| K 22 |
Kromnow Åke........ |
| U 38 |
Krona Kurt.......... |
| I< 47 |
Kronvall Stellan....... | ..... Jo 7, | H 3 |
Krook Gunnar........ |
| S 20 |
Krönmark Eric (II) .... |
| S 24 |
Kull Börje............ |
| Fi 25 |
Kull Karl-Erik........ |
| U 22 |
Kullenberg Börje...... |
| Fi 57 |
Kåks Olle............ |
| U 41 |
Källberg Ingemar...... |
| In 21 |
Källenius Sten........ | ..... Ju 3, | In 4 |
Källner Claes-Göran . . . | K 34 44 50, In | 15 18 |
Källstad Thorvald (II) . | ..... Ju 9, | U 51 |
Kämpe Anders........ |
| Fö 13 |
Kämpe Åke........... |
| S 12 |
Kärne Sigvard........ |
| I< 47 |
Kärnek Ruth......... |
| U 28 |
Köhler Nils........... | ..... Ju | 17 24 |
Körlof Voldmar....... | ..... Ju 20, | K 1 |
Körner Lennart....... |
| H 10 |
L | ||
Lager Carl-Gustav..... |
| K 42 |
Lagercrantz Bo....... |
| U 25 |
Lagerqvist Åke........ |
| U 38 |
Lagervall Gunnar...... |
| S 1 |
Lagerwall Hans....... |
| K 35 |
Lagerwall Torbjörn . . . |
| U 35 |
Lagneborg Rune...... |
| Fi 12 |
I.aine Christian....... |
| U 5 |
Lalander Sven....... |
| Fi 49 |
Land Johan .......... |
| Ju 46 |
Landahl Lennart..... |
| U 19 |
Landahl Sixten....... |
| Jo 10 |
Landergren Nils...... |
| Fö 3 |
Landh Lars.......... |
| Ju 20 |
Landqvist Inga-Lill . . . |
| In 23 |
Landström Holger .... |
| Fi 9 |
Landström Sten-Sture . | . K 28, U 39 | In 2 |
Lane Sören.......... |
| Jo 20 |
Langborn Nils........ |
| Fi 18 |
Langdahl Henry...... |
| Jo 9 |
Lange Christian...... |
| U 36 |
Lange Gunnar (I)..... |
| UD 1 |
Langefors Börje...... |
| U 8 |
Langenskiöld Carl .... |
| Fi 36 |
Langton Börje....... |
| S 23 |
Lannefjord Sture..... |
| Ci 14 |
Lannegren Göran..... |
| U 49 |
Larborn Åke......... |
| K 33 |
Larfeldt Nils......... |
| H 10 |
Larmén Evert........ |
| Ju 11 |
Larnstedt Ossian..... |
| Ju 6 |
Larson Brita......... |
| Ju 33 |
Larson Leif.......... |
| U 27 |
Larson Sten.......... |
| H 3 |
Larsson Carl Rune .... | U 5 46 | |
Larsson Ceve......... |
| uo 9 |
Larsson Einar (II) .... |
| S 14 |
Larsson Erik, i Norderön (II). Ju 21
Larsson Erik, i Öskeviksby( II) Ju 39, S 29
Larsson E Erik............. Ju 7
Larsson Gunnar K V (II) Ju 42, K 16, U 50
Larsson S Gunnar.......... S 3
Larsson S Gunnar M........ Ju 13
Larsson Göran............. U
Larsson Helmer............ U
Larsson Karl-Erik.......... U
Larsson Karl Gunnar....... Fi
Larsson Lars E (I).......... S 14, U
Larsson Lars-Erik........ . U
Larsson Lars-Erik.......... Fi 42
Larsson Lars-Gunnar........
Larsson Lars-Olov..........
Larsson Lennart............
Larsson Matts..............
Larsson Mårten............
Larsson Rune..............
Larsson S Rune W..........
Larsson Sixten............. Fö 6,
Larsson Sven E............ Fö 15,
Larsson Sven O............
Larsson Tage.............. S 1, Fi 44
Larsson Thorsten (I) .... Ju 11, U 47, Jo 2
Larsson Ulf................ S 14, U 51, H 3
Larsson Ulla............... Ju 31
Larsson Åke...............K 16, In 9 16
Lassinantti Ragnar......... Jol2
Lasson Knut-Inge.......... I< 5 32
Laudon Axel...............
Laurell Gunnar.............
Laurell Karl Fredrik........
Laurin Joel................
Laurin Kjell...............
Lebert Hans...............
Leffler Johan Olof..........
Lehander Bengt............
Leibing Arne...............
Leifland Leif............... Ju 52,
Leion Anders..............
Lejbrant Thure.............
Lemne Carl-Göran..........
Lemne Lars
U
Fi
U
U
u
u
Fö
Fi
Fi
Ci
32
26
8
33
51
8
22
60
51
19
41
19
7
16
50
16
U 14
Fö 7
Fi 20
Ju 32
U 22
Jo 8
H 12
Fö 3
K 42
UD 5
In 14
IT 26
Fi 43
Fi 22
Lemne Mats ... Fi 22 35 55, U 30, In 11 20
Lennartsson Folke..........
Leo Gunnar...............
Leuf Nils Börje.............
Levin Tage................
Lewén-Eliasson Anna-Lisa (II)
26, H 5
Lewin Saul
H 3
Ju 3, In 4
FI 3
In 20
S 25, U 6 11
IJ 10
Lidbeck Ingmar ........... In 21, Ci 12 17
Lidbom Carl.....
Lidgard Bertil (I) ,
Lidgard Curt.....
Lidholm Ingvar . .
Liedfeld Sven
Ligner Anders----
Lilje Bo o........
Liljefors Ingemar .
Liljefors Margita .
Liljequist Erik . .
Ju 41
55, Fi 34
K
H
U
K
K
Jo
U
u
s
58
55
3
5
24
35
5
5
5
26
502
Personregister
Liljeström Lars-Erik....... |
| In |
Lind Ivan............. |
| Fi |
Lindahl Carl Erik . ...... |
| Ju 46 |
Lindahl Carl-Fredrik ...... |
| Fö |
Lindahl Essen (II)......... | Ju 11, In | |
Lindahl Jan-Mats........ |
| U 10 |
Lindahl Lars........... |
| K |
Lindahl Magnus........... |
| Ju |
Lindahl Olof........... |
| Ci |
Lindbeck Assar............ |
| u |
Lindberg Arne (II)......... |
| u |
Lindberg Egon............ |
| K |
Lindberg Erik............. |
| Ju |
Lindberg Greger........... |
| Fö |
Lindberg Gösta............ |
| U |
Lindberg Ingemar......... |
| S |
Lindberg Jens............. |
| s |
Lindberg Lars............. |
| U |
Lindberg Lars GB........ |
| Fi |
Lindberg Olof............. | . Fi | 39, Ci |
Lindberg Ulf.............. |
| s |
Lindberger Lars........... |
| Fi 1 |
Lindbergson Karl Albert . . . |
| Ju |
Lindblad Sven......... |
| Fi 17 |
Lindblom Helena.......... |
| U |
Lindblom Paul...... |
| U |
Lindblom Stig............. |
| H |
Linde Bengt ............. |
| Fi |
Linde Per Gunnar..... |
| Fi |
Linde Ulf................. |
| U |
Linde Åke................ |
| Ju |
Lindeberg Bengt.......... |
| K |
Lindell Ebbe.............. |
| U |
Lindeil Ingvar............ |
| K 14 |
Lindell Lars-Olof.......... |
| U |
Lindell Malte............. |
| Ju |
Lindell Nils............... |
| Ju |
Lindelöw Karl-Gustav...... |
| U |
Lindén Sven .............. |
| Fö 11 |
Lindén Yngve............. | . Fi | 40, In |
Lindencrona Fredrik...... | • K 17 19 28 | |
Lindencrona Gustaf....... |
| Ju |
Linder Helge.............. | . K | 32, Fi |
Linder Karl-Erlc........ |
| s |
Linder-Aronson Lennart .. . . |
| Jo |
Linderoth Karl Axel....... |
| u |
Linderson Bengt......... |
| Jo |
Lindgren Alf.............. |
| Ju |
Lindgren Claes............ |
| H |
Lindgren Gunnar 0 A...... |
| s |
Lindgren J Gunnar........ |
| Fi |
Lindgren Göte............. |
| U |
Lindgren Kurt............ |
| U |
Lindgren Stig............. | .S 17, U 8 | |
Lindh Erik............... |
| K |
Lindh Gunnar.......... |
| Ju |
Lindh Iwan......... |
| U |
Lindh Jörgen............. |
| K |
Lindh Leif............. |
| H |
Lindh Tore .... |
| S 1 |
Lindh Åke................ |
| Ju |
Lindhagen Gösta.......... |
| K |
Lindholm Gösta........... |
| Fi |
Lindholm Martin...... | ..... Fi 41 |
Lindholm Nore........ | ..... In 1 |
Lindholm Sigurd (II) .. | . Ju 11, Fi 33, U 5 |
Lindman Per.......... | ..... U 19 |
Lindmark Lars........ | ..... Fi 6 60 |
Lindner Per Olof...... | ..... In 1 |
Lindow Styrbjörn..... | ..... Fö 18 |
Lindquist Armin...... | ..... Fi 57 |
Lindquist Bertil....... | ..... U 35 |
Lindquist Ivar........ | ..... Fi 55 |
Lindquist Rune....... | .....U 8 22, Jo 15 |
Lindquist Ulf......... | ..... K 14 |
Lindqvist Inge........ | ..... Ju 3 |
Lindqvist Olle........ | Ju 42, Fi 55, H 3 12 |
Lindqvist Rolf........ | .....Fi 18 29, U 1 |
Lindqvist Sven........ | ..... U 33 |
Lindroth Gunnar...... | ..... Ci 11 |
Lindroth Kurt........ | ..... Ju 6 22 31 |
Lindskog Carl........ | S 12, K 43, Jo 4 22 |
Lindskog Elsa......... | ..... H 5 |
Lindskog Lennart..... | ..... Jo 10 |
Lindskog Nils......... | ..... U 33 |
Lindskog Torsten...... | ..... Ju 7 |
Lindstedt Anders S 21, K 25 39, Fi 9 26, H 12 | |
Lindstedt Hans....... | ..... Ju 46 |
Lindstrand Leif....... | ..... U 8 22 |
Lindstrand Lennart.... | ..... Ju 22 |
Lindström Gunnar..... | ..... U 8, In 2 |
Lindström Harry...... | ..... Fi 47 |
Lindström Helge...... | ..... U 3 |
Lindström Ingvar..... | ..... Jo 8 24 |
Lindström Olle........ | ..... U 31 |
Lindström Ulla (I)..... | ..... UD 1 |
Lindstål Ingvar ....... | ..... S 27 |
Lindvall Harald....... | ..... S 17, 24, I< 19 |
Lindvall Karl-Erik . . . . | ..... In 21 24 |
Lindå Arne........... | ..... H 3 |
Ling Jan............. | ..... U 5 |
Lingstrand Lars....... | ..... Fi 23 |
Linn Björn........... | ..... U 25 |
Linné Rolf........... | ..... U 8 |
Linneroth Anna....... | ..... S 18 |
Linroth Klas.......... | ..... Fö 10 |
Lipschutz Dan........ | ..... U 5 |
Litzén Anders......... | ..... Ju 42 |
Ljungar Jan.......... | ..... Ju 43 |
Ljungbeck Carl........ | ..... K 19 |
Ljungberg Allan...... | ..... Fi 49 |
Ljungberg Blenda (II) .. | .....Ju 13 36, S 31 |
Ljungberg Göran...... | ..... Ju 42 |
Ljungberg Leif........ | ..... U 19 |
Ljungberg Lennart . . . . | ..... U 16 |
Ljungberg E G Lennart | ..... S 1 20 |
Ljungberger Torsten ... | ..... K 39 |
Ljunggren Sven....... | ..... Fi 7 57 |
Ljunghill Karl Gustav . | ..... U 19 |
Ljungholm Elof....... | ..... S 26 |
Ljungholm Kurt....... | ..... In 8 |
Ljungman Seve....... | ..... U 16 |
Lockne Lars-Olof...... | ..... Fö 7 |
Loftenius Allan........ | ..... Jo 11 |
Loheman Arne........ | ..... Ju 17, Fi 36 |
Lothigius Carl-Wilhelm (II) . . Ju 39, K 48 503 |
6
55
54
7
3
18
23
32
8
47
31
34
13
7
19
14
25
5
44
4
18
19
29
59
19
41
3
64
18
41
7
47
37
48
48
53
29
1
15
5
29
16
32
19
16
47
19
42
11
13
19
40
5
19
14
35
1
50
8
17
20
31
38
Riksdagsberättelsen år 1969
Ludvik Klaus........ | ....... Fö |
Luft Rolf............ |
|
Lugn Robert......... | ...... Fö 11 |
Lund Bertil.......... | ...... H |
Lund Gunnar........ | ...... S |
Lund Ragnar........ | ....... U |
Lundahl Ingrid....... | ...... In |
Lundahl Rune....... | ....... .Ju |
Lundberg Arne...... | ...... K |
Lundberg Gunnar . . . . | ....... In |
Lundberg Lars....... | ....... Fö |
Lundberg Lennart . . . . | ....... U |
Lundberg Ragnar .... | ....... Fö 4 |
Lundberg Sten..... | IC 47, Fi 42 61, H |
Lundblad Björn...... | ...... Jo 22 |
Lundblad Brita...... | ....... U |
Lundblad Thomas .... | ....... U 22 |
Lunde Henry........ | ....... Ci |
Lundeberg Christer . . . | ....... U |
Lundell Sture........ | ....... Fi 1 51 |
Lundevall Owe....... | ....... In 14 |
I.undgren Nils........ | ....... U |
Lundgren Stig G..... | ...... U |
Lundgren Stig H E . . . | ......Ju 33 41, K |
Lundgren Sven....... | ....... H |
Lundgren Tuve ...... |
|
Lundh Carl.......... | ....... U |
Lund Jan Henrik..... | ....... u |
Lundholm Bengt..... | ....... Jo |
Lundmark Nils....... | .......Fi 23 49, H |
Lundquist Gunnar . . . . | ....... S |
Lundquist Nils-Henrik | ...... u |
Lundström Birger (I) . | ....... Ju 20 |
Lundström Gösta..... | ....... U |
Lundström Hans..... | ....... UD 1, H |
Lundström Karin..... | ....... S |
Lunning Lars........ |
|
Luterkort Ingrid..... | ....... U |
Luthman Gösta...... | ....... u |
Liining Karl-Gustav . . | ...... u |
Lyberg Bengt........ | ....... Fi 1 |
Lyberg Folke........ | ....... Ju 21, Ci |
Lychou Dag......... | ....... Fi 9, H |
Lycke Erik.......... | ...... U |
Lysell Lennart....... | ....... U |
Lyth Erik........... | ...... Fö |
Lännergren Bengt . .. . | Ju 42, Fi 20, In |
Lännerholm Torleif .. . | ...... U |
Löfberg Bertil........ | ....... Ci |
Löfberg Jan-Harald ... | ...... S |
Löfdahl Göran....... | ...... U |
Löfgren Anne-Marie ... | ....... IJ 6 |
Löfgren Claes........ | ...... I< |
Löfgren Sigfrid....... | ...... I< |
Löfgren Sigurd....... |
|
Löfqvist Ivar........ | ...... Ci |
Löfqvist Thyra (II) . . . | ...... Jo |
Löfstedt Gösta ...... | ...... K |
Löfstedt Tomas...... | ...... .Ju |
Lönngren Rune...... | ...... S 13 21, Jo |
Lönnquist Birger..... | ...... Fi |
Lönnqvist Sven...... | ...... Fi |
Lönnqvist Ulf........ | ...... H |
Lövegren Marianne . . . | ...... Ju 14 | |
Löwbeer Hans....... | . . Ju 31, S 17, U | 47 |
Löwenadler Stellan . . . | ...... Fö | 5 |
Löwenhielm Fredrik . . | ...... K | 20 |
M |
|
Magnander Ebbe......... | Ju 48. Fi 6 |
Magnusson Alice.......... | U 19 |
Magnusson David......... | Ci 16 |
Magnusson Erik I........ | Ju 23 |
Magnusson Erik O B (II) .. | S 16 |
Magnusson Leif.......... | U 47 |
Magnusson Nils (I)........ | Jo 22 |
Magnusson Tage (II)...... | . . S 10. Fi 28 |
Magnusson Åke.......... | K 21 |
Malm Åke............... | Jo 23 |
af Malmborg Ragnar...... | S 6, U 14 |
Malmgren Allan.......... | U 5 16 |
Malmgren Helge.......... | U 19 |
Malmgren Kurt.......... | Fi 13 20 39 |
Malmgren Nils........... | K 16 |
Malmquist Sten.......... | Ju 14 |
Malmqvist Lars.......... | Jo 9 |
Malmsten Bo............. | K 28 |
Malmström Bengt........ | Ju 21 |
Malmström Gunnar....... | Fi 3 |
Malmström Gösta......... | K 4 6 |
Malmström Sven......... | . . Fi 5, U 8 |
Malmström Åke.......... | Ju 15 45 |
Mangård Nils............ | . . S 29, IC 2 25 |
Manhem Seth............ | Fi 38 |
Mannerfelt Nils........... | Ci 14 |
Mannerskantz Axel....... | K 16 |
Marcus Stig.............. | Ju 23 |
Markén Karl-Erik........ | U 22 |
Markesjö Gunnar......... | U 8 35 |
Marklund Lennart........ | H 3 |
Marklund Sixten......... | U 26 |
Marknäs Sigurd...... SI, | K 3, Fi 41, In 1 |
Marnell Gunnar.......... | Ju 13 |
Martenius Åke........... | .. Fi 21, H 7 |
Martinsson Bo (II) .... Ju 4 32 34 36, U 27 | |
Matsson Sven-Arne....... | Jo 5 |
Mattsson Bengt.......... | S 12 |
Mattsson Bengt-Olof...... | S 16 |
Mattsson Lennart (II)..... | . . U 26, In 22 |
Mattsson Lisa (I)......... | Ju 36 |
Mattsson Sten............ | Ju 14 |
Mattsson Stig............ | U 48 |
Medin Knut............. | Jo 8 |
Mehr Hjalmar............ | . . K 16, Fi 59 |
Meidner Rudolf........... | .. In 6 7 12 24 |
Mejegård Sigvard.......... | Jo 11 |
Melin Bo Olof............ | Ju 38 |
Melin Karl-Axel.......... | S 15 |
Mellbourn Gert............ | U 8 |
Mellnäs Arne.............. | U 5 |
Mellqvist Sven (II)........ | . .Fö 3 18. S 15 |
Mellström Åke............ | H 11 |
Metelius Bengt............ | Fi 43 |
Metelius Hans............. | H 3 |
17
10
15
11
12
23
14
47
19
19
7
8
14
12
24
6
32
1
19
62
23
19
35
48
8
32
5
35
3
11
1
8
41
9
3
16
2
19
8
22
35
2
3
22
22
8
3
5
14
7
49
19
16
19
20
12
9
19
41
3
31
23
6
504
Personregister
Meurling Karl......... | ..... U | 23 | Nilsson Gustaf E....... | IC 16 |
Meyerson Åke......... | ..... U 20 25 | 41 | Nilsson Gustav V....... | Jo 1 |
Michanek Ernst....... | ..... UD | 4 | Nilsson Harald......... | Ju 46 |
Mildner Erwin........ | ..... Fi 40, In | 5 | Nilsson Hjalmar........ | Jo 1 16 |
Milstam Östen........ | .....K 23 31, Fi | 30 | Nilsson Ingvar......... | S 30 |
Mjörnberg Agne....... | ..... U | 19 | Nilsson Jan H ......... | ... Fö 17, K 41 |
Moberg Lennart....... | ..... U | 20 | Nilsson Jan-Ivan (II) . . . | K 55, U 19, In 3 |
Moberg Ragnar........ | ..... Jo | 9 | Nilsson Jöns (II) ....... | Jo 9 |
Modig Karl-Erik....... | ..... Fi | 64 | Nilsson Kerstin ........ | In 10 |
Modigh Pontus........ | ..... Fi | 37 | Nilsson Kurt........... | K 34 |
Molander Stig......... | ..... U | 35 | Nilsson Lennart........ | Ju 11 |
Molin Björn........... | ..... K | 17 | Nilsson Leo............ | U 5 |
Moll Olof............. | ..... U 22 | 32 | Nilsson Manfred........ | Ju 50 |
Monie Yngve.......... | ..... Ju | 47 | Nilsson Nils-Erik....... | In 11 |
Montelius Jan-Christian | ..... Ci 14 | 15 | Nilsson Nils H I........ | U 27 |
Montell Erik.......... | ..... Ju | 50 | Nilsson Per-Erik ....... | ... Ju 33, U 45 |
Morales Christofer..... | ..... K | 41 | Nilsson Per-Olof........ | U 3 |
Morath Axel.......... | ..... Ju | 22 | Nilsson Robert......... | Fi 1 |
Mossberg Elin......... | ..... s | 31 | Nilsson Sten Börje...... | Fö 17 |
Mossberger Eric (I) . . . . | ..... Jo | 2 | Nilsson Sven-Åke....... | S 3 |
Mundebo Ingemar (II) . | ..... S 14, U | 26 | Nilsson Thora.......... | U 19 |
Munthe Richard....... | ..... U | 20 | Nilsson Tore........... | Ju 2 |
Murray Carl.......... | ..... Fö | 9 | Nilsson Yngve (I) ...... | Ju 33 |
Mutén Leif........... | ..... Fi | 28 | Nilsson Åke ........... | Fi 46 |
Miihlow John......... | ..... Jo | 15 | Nipstad Jan........... | H 3 |
Myhrman Gustaf...... |
| 6 | Norberg Dag........... | U 8 22 |
Myrdal Alva (I)....... | ..... U | 50 | Norberg Erik .......... | In 14 |
Myrsten Lennart..... | Ju 27 51, Fi 32, H | 3 | Nord Folke............ | H 3 |
Månsson Arne......... | ..... Fö | 11 | Nord Ingemar.......... | Fi 6, U 21 |
Mårdh Gustaf Adolf .... | ..... Fi | 4 | Nordbeck Lennart...... | K 20 |
Mårtensson Nils....... | ..... K | 19 | Nordberg Anders....... | Fi 48 |
Mäkinen Matti........ | ..... Fi | 10 | Nordell Erik........... | U 40 |
Möller Yngve (I)...... | Ju 40, U 24, In | 22 | Nordenadler Anders .... | Fi 34 |
|
| 58 | Nordenfalk Carl........ | IT 25 |
Mörner Hans.......... | ..... Jo | 23 | Nordenfalk Johan .. K 32, Fi 3 50 61, H 3 | |
|
|
| Nordenskiöld Otto...... | Fi 59 |
N |
|
| Nordenskjöld Gustaf .... | U 19 |
|
|
| Nordenson Jonas....... | UD 1 |
Nabseth Lars......... | ..... K | 5 | Nordenson Ulf......... | H 3 |
Nauman Siegfrid...... | ..... U | 5 | Nordenstam Allan...... | ... K 11, Jo 11 |
Nelander Eric (II)..... | ..... Ju | 21 | Nordgren Hans ........ | In 8 |
Nellborn Olov......... | ..... I< | 1 | Nordholm Gunnar...... | S 3 |
Nemes Endre ......... | ..... U | 41 | Nordin Gösta.......... | U 42 |
Nerpin Rolf........... | ..... Fö | 2 | Nordlander Carl-Henrik . | Fi 13 |
Nettelbrandt Cecilia (II) | ..... Fi 28, In | 14 | Nordlander Carl-Oscar .. | K 42 |
Netzén Gösta......... | . S 25, K 19 41 | 55 | Nordlander Nils-Brage .. | S 7 |
Neumiiller Jan........ | ..... Ju | 43 | Nordlund Stig.......... | K 14 16 |
Neymark Ejnar....... | ..... u | 26 | Nordlöf Gunnar........ | Fö 9 |
Neymark Marit ....... | ..... Fi | 20 | Nordmark Hans........ | ... Ju 29, U 16 |
Nial Håkan........... | ..... Ju | 17 | Nordqvist Björn........ | Ju 32 |
Nihlfors Folke (II)..... | ..... Fö 3 | 12 | Nordqvist Stig......... | K 2 23 |
Niklasson Harald...... | ..... In | 12 | Nordstrandh Ove....... | U 47 |
Nilson Erland......... | ..... S | 25 | Nordström Bengt....... | Fi 46 |
Nilsonne Ulf.......... | ..... Ju | 46 | Nordström Clas ........ | ... Ju 18, K 7 |
Nilsson Allan ......... | ..... u 19 | 26 | Nordström Gert........ | U 19 |
Nilsson Axel.......... | ..... Fi | 1 | Nordström Lars E...... | In 6 |
Nilsson Bernt......... | ..... Fi | 42 | Nordström Lars-Erik . . . | K 41 |
Nilsson Börje (II) ..... | ..... Ju 49, U | 48 | Nordström Lars V...... | U 31 |
Nilsson Erik.......... | ..... K | 50 | Nordström Lennart..... | Fi 25 |
Nilsson Erik F........ | ..... K | 19 | Noreen Sven........... | U 25 |
Nilsson A Erik........ | ..... Ci 1 | 11 | Norell Olof ............ | Fi 31 |
Nilsson S Eric H...... | ..... K | 19 | Norling Bengt.......... | K 45 |
Nilsson Ernst......... | ..... H | 4 | Normark Georg ........ | Ci 17 |
505
Riksdagsberättelsen år 1969
Normark Sören..... | ....... S | 20 | Olsson S O Bertil .. | Ju 31, S 17, U 47, In |
Norqvist Margareta . | ....... H | 3 | Olsson Birger..... | ......... U |
Norrbom Claes-Eric.. | K 12, Jo 8 13 14, In 16 | Olsson Carl Olov .. | ......... K | |
Norrby Jonas....... | ....... Fi | 23 | Olsson Curt C H ... | ......... Jo |
Norrgren Ulf ...... | ....... Jo | 9 | Olsson Curt I..... | ......... Ju |
Norström Carl ...... | ... Fi 5 12 14, H 4 | Olsson Elvy (I)____ | ......... Ju 34, H | |
Nuder Ants......... | ....... Fi | 41 | Olsson Gustaf..... | ......... Jo |
Nyberg Olaus....... | ..... Ju 21 33, Fi | 33 | Olsson Hans...... | ......... Ju 9 |
Nybom Arne........ | ....... U 19, Jo | 14 | Olsson Helmer .... | ......... Fi 19, Jo |
Nygren Ingemar..... | ....... S | 28 | Olsson Johan (I) .. | ......... U |
Nygren Jan......... | ....... U | 22 | Olsson Karl Gustaf | ......... Ju |
Nygren Åke ........ | ....... U | 5 | Olsson Malte...... |
|
Nykvist Gösta ...... | ....... U 1 | 43 | Olsson Marianne ... | ......... U |
Nyman Erik........ | ....... Ju 31 | 48 | Olsson Olof....... | ......... Fö |
Nyman Gunnar..... | ....... Fö | 9 | Olsson Osborn .... | ......... U 19 26 |
Nyman Sven (I)..... | ....... U | 11 | Olsson Oskar...... | ......... Fi |
Nyquist Folke ...... | ....... Ju | 3 | Olsson Rune...... | ......... K 23, In 6 |
Nyqvist Tore ....... | ....... K 11 | 20 | Olsson Sten....... | ......... U |
Nyrén Bengt........ | ....... Fi | 32 | Olvén Bernt...... | ......... K |
Nyrén Per-Elof...... | ....... Ci | 15 | Olving Sven ...... | ......... U |
Nystedt Stig........ | ....... Fö | 11 | Oredsson Bengt ... | ......... Fi |
Nyström Bertil...... | ....... S | 18 | Oredsson Malte .... | ........ Fi 21 |
Nyström Bror-Oskar . | ....... Fö | 12 | Orehag'' Lennart ... | ......... S 31, U |
Nyström Holger..... | ....... Fi 32, Jo | 9 | Orring Jonas...... | ......... S 17, U 26 |
Nyström Lars....... | ....... Fi | 43 | Orrsten Henning .. | ......... K |
Nyström Lennart .... | ....... K | 48 | Orrö Sven-Erik____ | ......... H |
Nyström Martin..... | ....... Ci | 7 | Ortmark Åke..... | ......... U |
Nyström Per........ | ....... K 28, Fi | 46 | Oscarsson Bo ..... | ......... Fi |
Nyström Samuel . . . . | ....... U | 9 | Oscarsson Sigge ... | ......... Jo |
Nyström Sune ...... | ....... Fö | 5 | Osvald Olof....... | ......... S |
Näsholm Birger..... | ....... Fi 53, Ci | 2 | Otteblad Arne .... | ......... U |
Näslund Bertil...... | ....... U | 8 | Ottenhag Tore .... | ......... K |
Näsström Emil ..... | ....... U 11 12 | 31 | von Otter Sten .... | ......... U |
|
|
| Ottersen Ottar .... | ........ U |
| O |
| Ottervik Gösta .... | ........ U |
|
|
| Otteryd Nils...... | ......... U |
Oberger Bengt...... | ....... U | 48 | Ottosson Holge (I) . | ......... Fi |
Odebäck Paul....... | ....... u | 19 | Ovegård Lars..... | ........ Jo |
Odéen Bengt........ | ....... Ci | 8 |
|
|
Odelberg Wilhelm ... | ....... U | 29 |
| P |
Odén Åke .......... | .......K 22 45, Fi | 30 | Pagmar Sten...... | ........ U |
Odhammar Ivan .... | ....... Ju 48, K | 42 | Palm Anders...... | ........ K |
Odhner Clas-Erik . .. | .......UD 1, Jo 8 | 24 | Palm Böret....... | ........ K 21, Fi |
Odhnoff Camilla..... | ....... In | 14 | Palm Rune....... | ........ In |
Odhnoff Jan........ | ....... H 9, In | 6 | Palm Sture (I) .... | .....Fö 9, Fi 47, U |
Odquist Gudrun..... | ....... Ju | 34 | Palm Tore........ | ........ Fö |
von Oelreich Carl-Erik | ...... FI | 3 | Palmqvist Arne . . . | ........ U |
Ogner Stig......... | . . . Fö 1, U 46, FI | 11, | Palmstierna Hans . | ........ Fi |
Ci 4 |
|
| Palmstierna Nils-Fredrik .... Fö | |
Ohlson Henry....... | ....... FI | 6 | Pantzerhielm Sigge-Wilhelm . Fi | |
Ohlsson Ingvar D ... | ....... In | 7 | Patek Stanislaw ... | ........ H |
Ohlsson P T Ingvar .. | . Ju 48, U 21, In 6 | 18 | Paul Lars ........ | ........ U |
Olderin Gunnar..... | ....... U 19 26 | 47 | Paulsen Margareta . | ........ Ju |
Oldgren Erik........ | ....... U | 19 | Paulsson Valfrid ... | ____ Jo 3 8 13 24, In |
Olhede Sven-Göran . . | ....... Fi | 50 | Pehrson C Gösta .. | ........ S |
Olofsson Gunnar .... | ....... S | 9 | Pehrson Gösta H .. | ........ S |
Olrog Christer....... | ....... U | 22 | Pehrsson Wilhelm . | ........ Ju |
Olson Hjalmar...... | ....... U 14 | 31 | Pehrzon Lars ..... | ........ Fi 49, H |
Olson Lennart ...... | ....... Ci | 10 | Pellijeff Alexej .... | ........ K 6 |
Olsson Abel......... |
| 10 | Perch Nielsen Ole . | ........ Ju |
Olsson Agne Henry .. | ....... K | 21 | Pernelid Åke..... | ........ K |
Olsson Bengt...... | S 1, 17, K 16, U 11 | 19 | Personne Jon..... | ........ Fi |
Olsson N Bertil ..... | ....... Fi | 32 | Persson Arne ..... | ........ U |
17
18
41
7
13
5
16
40
9
11
53
15
19
11
47
52
11
2
14
31
14
47
40
35
32
11
33
57
1
26
35
5
1
23
8
5
44
14
33
2
30
21
52
9
1
57
3
49
8
27
49
16
6
7
17
11
60
52
21
20
19
506
Personregister
Persson Arvid..........
Persson Carl..........
Persson Eskil..........
Persson Göran .........
Persson Ivar...........
Persson Nils...........
Persson Sigurd.........
Persson Stig...........
Persson Sven (II).......
Persson Ture...........
Persson Yngve (I).....
Persson Blind Anders . .
af Petersens Jan.......
Peterson Eric Gustaf (I)
Peterson Lars.........
Peterson Thage .......
Petersson Bertil (I) ....
Petersson Erik Filip
Petersson Hans .......
Petersson Olof ........
Petersson Per (II).....
Petrén Gustaf.........
Petrén Otto...........
Petri Carl Axel........
Petri Ingemar.........
Petrini Hasse.........
Pettersson Björn......
Pettersson Eric B ... Ju
Pettersson Erik GA...
Pettersson Georg (I)
Pettersson Gunnar.....
Pettersson Harald (I)
Pettersson Helge......
Pettersson Lennart ....
Pettersson Ove........
Pettersson Per-Arne ...
Petzäll Ingvar ........
Philipson Göran.......
Pineus Kaj ...........
Pleijel Åke ...........
Plevin Eddie..........
Poppius Hans.........
Printz Lennart........
Pålsson Inger.........
____ Ju 48
Ju 31 48, K 17 24
____ Ju 51
K 33
U 3
____ K 16 19
____ U 41
U 6 19
____ Jo 10 14
IC 19
S 9, Jo 1 13, In 20
____ Jo 12
____ Fö 9
..... Ju 39
K 12 16 22 54
_____ U 24 52
..... Ju 6, Jo 16
____ In 8
..... U 36
..... In 1 8 16 24
..... K 28
..... Ju 4 8
. . Ju 21 57, K 39
......lu 46, S 10
..... U 19 47
..... K 18
..... In 17
24, Fi 48 55 58 64
..... Ju 47
..... Ju 41
..... U 3, Jo 2
..... S 9, Jo 14
..... K 5 22
..... Fi 19
..... U 14
..... Fö 7 15
..... Fi 48
..... Fi 36
..... Ju 16
..... U 14
..... Jo 10
..... U 16 47
..... Ju 53
..... U 36
Q
Quensel Nils..........
Qvist Ove............
U 18
S 4
R
Ragnarsson Lennart
Ragnå Nils.......
Rahm Håkan.....
Rainer Ove.......
Ramnek Lennart ..
Ranhem Lars.....
Rapaport Edmund
Raud Jaan .......
Redemo Arne.....
Regen Gunnar ....
Rehnberg Bertil . . .
12 18
....... Fi 33
....... Ci 15
....... S 11 28
.. Ju 27 48 53, UD 6
....... Fi 41, In 1
........ K 22
........ U 21, Jo 14
........ K 46
........ In 9
........ Ci 3
S 17, Fi 10, U 47, In 10
Reimers Lennart........... U 516
Renberg Holger............ Fö 12
Rengby Sven .............. Ju 34
Renlund Gösta........ K 40, Fi 5 12 16
Resare Alf................. Fö 7 15
Resare Bengt Ju 48, Fi 10 17, U 30, Jo 10
Reuterskiöld Bo............ Fi 26
Reuterswärd Edvard........ U 10
Reuterswärd Erik..... Ju 4, Fi 1 18 28
Reuterswärd Wilhelm....... Fö 11
Rexed Bror Ju 31, S 17 18, K 5, U 13, Jo 3
Rexed Ingemar ............ S 20
Ribbing Manfred........... In 9 16
Ribrant Gunnar............ Fi 19
Riclcard Bengt............. K 4 6 30
Riedel Georg............... U 5
Riesenfeld Harald.......... U18
Rigbäck Berndt............ Ju 47
Rimmerfors Einar (II) ...... UD 1
Rimås Sigvard (II) ......... K 28, Jo 9 21
Ringaby Per-Erik (II) ...... Jo 21
Ringborg Erland........... U 28 47
Ringborg-Walldeck Elise .... H 9
Ringdal Harry............. U 19
Ringdén Hans-Fredrik...... Ju 3
Ringholm Bosse............ Fö 18
Ringius Gösta.............. Jul3
Ringmar Torgil ............ Föl8
Ringstedt Nils ............. H 1
Ringström Björn........... Ju 48
Ringström Georg .......... Fi 31
Rinman Olle............... Ju 13
Rittri Bror ................ S 3, K 27
Rockström Hans ........... Hll
Rodhe Gösta............... U 23
Rodhe Sten................ U 1
Roempke Sten............. S 7, U 8
Rohlin Anders ............. K 24
Romander Holger .......... Ju 31 48 49
Romanus Sven............. Ju 36
Romberg Wilhelm.......... S 17
Romson Rolf ........Ju 43 57, K 14, Fi 9
Ronnås John .............. U 23
Rosberg Gustav............ In 5
Rosén Allan ............... Ju 3
Rosén Göta................ Ju 31
Rosén Jan-Erik............ Fi 1
Rosén Nils Gustav.......... U 47
von Rosen Erik............ U 35
Rosenblad Urban........ Fö 1 5 7, U 46
Rosenius Carl Olof.......... Fö 11
Rova Eino................. K 21
Ruda Einar................ Ju 49
Rudberg Erik.............. Fi 20
Rudberg Per............... Fö 3 8
Rudén Allan............... Ci 15
Rudholm Sten ............. Ju 43 48
Rudstedt Gunnar........... Ju 13
Ruist Erik................. Fi 40
Rundblad Bengt ........... In 6
Rundqvist Barbro.......... U19
Rundqvist Enar............ Ju 28
Rune Christer.............. Ju 16
507
Riksdagsberättelsen år 1969
Runnberg Bertil......... |
|
| Fö | 7 |
Riidhmer Gustav........ |
|
| U | 19 |
Rydbeck Karin ......... |
|
| Jo | 17 |
Rydberg Karl-Evert..... | ... Jc | i 12, H | 3 | |
Rydberg Lars........... |
|
| u | 8 |
Rydén Jan ............. | ... U | 22, | In | 12 |
Rydfors Lennart ........ |
|
| H | 3 |
Rydholm Björn ......... |
|
| In | 20 |
Ryding Göran........... |
|
| H | 3 |
Rylander Gösta ......... |
|
| S | 1 |
Rylander Ragnar........ |
|
| S | 26 |
Ryman Sven-Hugo ...... |
|
| In | 2 |
Ryttinger Lennart....... |
|
| Fö 10 | |
Rådström Hans......... |
|
| U | 35 |
Rällfors Hans........... |
|
| K | 21 |
Rönquist Karl-Axel...... | . . . K | 11, | Fi | 44 |
34,
5
S
26
6
5
9
U 27
32 38
2 27
K 24
39 40
Jo 15
U 45
12
3
Sacklén Anders............. Ju 56
Sahlin Martin.............. K 46
Sahlin Sivert............... K 2
Sahlin Åke................. I< 5
Sahlström Sven............ H 8, In 16
Salomonson Stig............ Ci 15
Salomonsson Ove........... In
Samuelson Bror............ U
Samuelson Karl............ K 34, Ci
Samuelson Kjell ...........
Samuelson Stig............. K
Samuelsson Yngve..........
Sandberg Arnold...........
Sandberg Birger............U 21
Sandberg Bror.............
Sandberg Elisabet..........
Sandberg Gunnar........... S
Sandberg A Gunnar......... K 3, Fi
Sandberg Per.............. U 19
Sandbladh Carl-Eric........ S 31, U 19
Sandell Yiola (II)........... S 2, In 8
Sandels Stina.............. U 5
Sandgren Lennart........S 17, U 30 37 47
Sandgren Percy............ K 1
Sandin Lennart............ U 8
Sandlund Maj-Britt......... UD 3, Fi 28
Sandmark Bo.............. Fö 10
Sandström Anders.......... H 3
Sandström Bengt........... Ju 21
Sandström Per............. Ju 36
Sanell Åke..... Ju 41, Fi 47, U 30, H 3
Sanmark Arvid............. Ju 28
Sarap Hans................ Fi 22
Sarman Arthur............. U 33
von Schantz Philip......... U 41
Schedvin Sven-Olof......... U 35
Schein Harry.............. U 52
Schelin Bengt.............. H 6
Schiöld Gösta.............. Ju 13
Schmidt Torsten............ U 13
Schmiterlöw Carl........... Jol5
Schoerner Gunnar.......... Fö 7
Schotte Lennart............ In 11
Schumacher Göran.......... Fi 42
Schyl-Bjurman Gertrud.....
Schärman Olof............. S 3,
Schött Lars (I).............
Sebardt Carl ..............
von Segebaden Gustaf.......
Seger Walter...............
Segerdahl Tore.............
Segerfalk Bertil............
Segerstedt Wiberg Ingrid (I) .
Sehlstedt Ossian............
Selin Sven.................
Selin Torsten............... Fi 23,
Senning Claes..............
Serenander Fritz...........
Sergenius Tore.............
von Seth Torgil (II).........
Settergren Erik.............
Settergren Gitte............
Severin Erik...............
de Shårengrad Allan........
Sidenbladh Karl............
Sigurdsen Gertrud (II)......
Silén Sven.................
Silenstam Per.............. U 47,
Siljeström Sten.............
Sillén Bo..................
Sillerström Erik............
Simlund Ernst-Olof.........
Simonsson Lennart.........
Simonsson Peter............
Simson Gerhard............ Ju 22
Sjunnesson Georg...........
Sjunnesson Nils............
Sjöbeck Christian........... U 19,
Sjöberg Arne............... K 6 22,
Sjöberg Bengt.............. Fö 12,
Sjöberg Hilding............
Sjöberg Valter.............
Sjögreen Lennart...........
Sjögren Per-Olov...........
Sjögren Tore...............
Sjökvist Stig...............
Sjölin Nils........... Fi 56, Jo 5
Sjölin Stig.................
Sjönander Bo Jonas . . K 54, Fi 3 35,
Sjöstedt Lennart...........
Sjöstrand Arne.............
Sjöstrand Per..............
Sjöstrand Torgny........... S 30,
Sjöstrand Wilhelm..........
Sjöström Gunnar...........
Sjöström Lars-Erik.........
Sjöström Åke.............. S
Sjö vall Elisabet............
Sjö vall Thorsten............
Skantz Anna-Greta (II)...... S 9 16,
Skarp Arne................
Skarstedt Carl-Ivar......... Fö
Skeppstedt Sven............
Skoglund Erland...........
Skoglund Folke............ Fö
Skoglund Gösta (II)......... K
Skoglund Lars.............
508
S 31
Fi 53
Ju 53
Fö 17
In 11
Fi 49
Fö 2
In 13
In 3
Fö 6
Ju 13
H 11
H 3
Ju 13
Fi 55
K 1
Ju 22
Ju 14
K 32
H 3
Ju 18
In 14
U 1
In 12
Ju 24
Fi 10
Jo 23
U 19
Fi 12
K 4
34 43
U 19
S 1
In 17
Fi 3
S 13
U 19
Fi 55
Ju 32
U 5
S 6
K 22
16 19
S 11
In 18
K 26
Fö 7
U 47
U 15
Ju 13
U 5
Ju 43
17 22
Ju 34
U 23
In 14
H 8
11 14
Fö 8
U 5
13 16
12 23
Fö 10
Personregister
Skoog Tord ......... |
|
| S | 7 |
Skärman Bo (I)..... | ...... S | 25, | Fi | 60 |
Sköld Hans......... |
|
| K | 26 |
Sköld Karl-Gustaf ... |
|
| Ju | 6 |
Sköld Lars.......... | ...... Jll | 41, | u | 22 |
Sköld Per........... |
| Jo | 10 | 21 |
Sköld Tage......... | ...... Fi | 38, | Jo | 1 |
Sköldvall Johnny .... |
|
| S | 16 |
Slunge Walter....... |
|
| Fö | 9 |
Smedler Jan-Erik .... |
| Fö | 10 | 11 |
Smednian Gunnar . . . |
|
| K | 7 |
Smith Åke.......... | ...... Fi | 6, | U | 12 |
Snell William....... |
|
| u | 34 |
Sohlman Ragnar..... | Fi 60, U | 35, | H | 3 |
Spak Carl-Anton..... |
| Jll | 38 | 48 |
Sparr Jan........... |
|
| Fö | 9 |
Sparre Per........... |
|
| H | 4 |
Sparring Leena....... |
|
| In | 9 |
Spendrup Aksel...... |
|
| In | 18 |
Stat Karl-Rune....... |
|
| U | 19 |
Stagg Ivan .......... |
|
| Fi | 16 |
Stalil Ivar .......... |
|
| Fi | 44 |
Stangenberg Eric..... |
|
| Ju | 21 |
Stangenberg Harriet . . |
|
| Ju | 21 |
Stare Peter.......... |
|
| Gi | 10 |
Stargård Hugo....... |
|
| Ju | 47 |
Stark Birger ......... |
|
| s | 29 |
Stark Hans-Olov..... |
| 38, | In | 8 |
Staxäng Ernst....... |
|
| K | 17 |
Steen Bengt......... |
|
| Ju | 31 |
Steen Göran......... | ...... K | 8, | Ci | 15 |
Slefanson Stig (I)..... | ...... Fi | 10, | u | 19 |
Steffner Bengt....... |
|
| K | 24 |
Stenberg Gunvor (I) . . |
|
| U | 31 |
Stenberg Nils........ |
|
| 11 | 6 |
Stenberg Oscar....... |
|
| K | 19 |
Stenbäck Manne...... |
|
| U | 35 |
Stendahl Anders...... | ...... Ju 25 | Fi | 33 | |
Steneborn Arne...... | ......Fi 31 | 36 | 38 | 44 |
Stenius Jan-Erik..... |
|
| K | 14 |
Stenram Håkan...... |
|
| Jo | 3 |
Stern Torkel......... |
| Fi | 31 | 36 |
Sterne Bengt......... |
| 58, | Fi | 23 |
Sterne Gösta ........ | ..... K 16 | 22, | Fi | 30 |
Sterner Richard...... | ...... S | 15, | In | 21 |
Sterzel Fredrik....... |
|
| Ju | 41 |
Sterzel Georg........ |
|
| Ju | 20 |
Stetler Emil......... |
| U | 19 | 26 |
Stiernstedt Jan....... | ...... S | 17, | U | 30 |
Stiernstedt Lars...... |
| C | 4 | 11 |
Stiernstedt Stefan . . . . |
|
| Ju | 17 |
Stime Per-Erik....... |
|
| Ci | 10 |
Stjernquist Nils...... |
|
| Ju | 41 |
Stjernquist Per....... | ...... K | 28, | u | 47 |
Stjernqvist Hans..... |
|
| Fö | 7 |
Stockhaus Bertil...... |
|
| In | 23 |
Stockman Lennart .. . . |
|
| U | 12 |
Stolt Lennart........ |
|
| U | 3 |
Stoltz Wilhelm....... |
|
| K | 15 |
Storm David......... |
| U | 26 | 45 |
Storm Olof.......... |
| u | 28 | 39 |
Stoye Peter.......... |
| u | 8 | 35 |
Strahl Ivar.......... |
|
| Ju | 43 |
Strand Axel (I)........ |
|
| S | 3 |
Strand Sigfrid......... |
| U | 16 | 46 |
Strandberg Bertil (I) . . . |
|
| K | 14 |
Strandberg Margit . . . . |
|
| In | 8 |
Strandberg Sten Erik . . |
|
| In | 21 |
Strandberg Valter..... |
|
| Fi | 55 |
Strandlund Bertil...... | ...... S | 1, | Ci | 11 |
Strandsjö Göte........ |
|
| U | 5 |
Stroh Olof............ |
|
| UD 1 | |
Sträng Gunnar (I)..... |
|
| UD 1 | |
Sträng Ingrid......... |
|
| H | 1 |
Ström Bertil.......... |
|
| K | 54 |
Ström Evert.......... | ...... S | 3, | Ci | 5 |
Ström Fingal.......... | . Fi 64, U | 47, | Ci | 16 |
Ström Gunnar......... | . S 7, U | 8 | 13 | 35 |
Ström Gunne.......... |
|
| U | 19 |
Ström Per............ | ..... Fi | 41, | In | 1 |
Ström Turid.......... |
|
| H | 9 |
Strömberg Sven....... |
|
| Fi | 21 |
Strömberg-Lind Karin . |
|
| U | 5 |
Strömbäck Erland..... | ..... Ju ‘ | 46, | K | 45 |
Strömdahl Ingvar..... |
| K | 34 | 44 |
Strömgren Holger..... |
|
| U | 19 |
Stukat Karl-Gustaf ... . |
|
| U | 37 |
Sturkell Carl-Edvard ... |
|
| s | 29 |
Ståhl Ingemar......... | ..... Fö | 9, | Fi | 23 |
Ståhl Karl-Gustaf..... |
|
| Ju | 53 |
Ståhl Manne.......... |
|
| Fö | 3 |
Ståhle Carl Ivar....... |
|
| U | 18 |
Stål Barbro........... |
|
| U | 5 |
Stålegård Carl Axel . . . . |
|
| H | 9 |
Stålnacke Erik........ |
|
| U | 19 |
Sundberg Ingrid....... |
|
| u | 48 |
Sundbergh Arne....... |
|
| K | 23 |
Sundblad Lars........ |
|
| K | 22 |
Sundelin Gustaf (I) . . . . |
|
| Fö | 5 |
Sundelin Åke......... |
|
| Iv | 47 |
Sundelius Ove......... |
|
| K | 20 |
Sundell Yngve........ |
|
| Fi | 41 |
Sundén Åke........... |
|
| Fö | 17 |
Sundgren Lars........ |
|
| Fi | 33 |
Sundgren Magnus...... |
|
| U | 47 |
Sundh Karl-Olof....... |
|
| U | 40 |
Sundin Arvid......... |
|
| Fi | 55 |
Sundin Bengt......... |
|
| S | 24 |
Sundin Bertil......... | ..... Fi | 3, | U | 5 |
Sundin Sven (I)....... |
|
| Jo | 1 |
Sundkvist Tage (II) ... . |
|
| Ju | 53 |
Sundman Per-Olof..... |
|
| U | 49 |
Sundmark Bo......... |
|
| s | 16 |
Sundquist Åke........ |
|
| H | 1 |
Sundqvist Allan....... |
|
| U | 35 |
Sundqvist Hans-Torgil . |
|
| Jo | 6 |
Sundström Bror....... |
|
| K | 1 |
Sundström Hans...... |
|
| In | 17 |
Sundström Helge...... |
|
| K | 23 |
Sundström Monica..... |
|
| Fi | 19 |
Sundström Sten....... |
|
| U | 5 |
Sundström Thorsten . . . |
|
| s | 25 |
Sundvik Ivar......... |
|
| Fö | 3 |
Sunner Stig........... |
|
| U | 22 |
Svahn Iba ............ |
|
| Ju | 14 |
Svahn Olov .......... |
| U | 8 | 35 |
509
Riks dag sb er ätt elsen år 1969
Svanberg Ingvar (II) .. | Fi 61, U | 31, | In | 20 |
Svanfeldt Göran........ |
| U | 26 | 47 |
Svanström Bengt....... |
|
| K | 28 |
Svanström Ivan (I)..... | .... Ju 33, | Fi | 11 | |
Svantesson Gösta....... |
|
| Ci | 10 |
Svedberg Erik (I)..... | Ju 15, | 21, | Fi | 63 |
Svedberg Jan.......... |
|
| In | 22 |
Svedberg Lage (I)...... |
|
| Jo | 9 |
Svengren Gösta-Olaus ... |
|
| Iv | 1 |
Svenke Erik........... |
|
| K | 33 |
Svennilson Ingvar...... |
|
| In | 7 |
Svenning Eric (II)...... | ..... Jll | 3, | S | 25 |
Svenson Göte . . Fi 48 | 61, In 4 | 5 6 | 10 | 18 |
Svensson Birger........ |
|
| K | 17 |
Svensson Erik.......... |
|
| U | 47 |
Svensson Gustaf........ |
|
| Ju 21 | |
Svensson Helge ......... |
|
| In | 1 |
Svensson Inge.......... | ..... S | 27, | In | 8 |
Svensson Nils-Eric..... | .....U 21 28 | 35 | 37 | |
Svensson Olle (II)..... |
|
| Ju 50 | |
Svensson Ronny....... |
|
| K | 55 |
Svensson Stig......... |
|
| Fi | 1 |
Svensson Sven........ |
|
| U | 23 |
Svensson Sven Erik .... |
|
| S | 12 |
Svensson Sven V...... |
| Fi 2 | 24 |
Svensson Åke.......
Svenungsson Arne (I)
Svenungsson David
Ju 46
K 17
U 1
Sveri Knut.........Ju 22 31 39 54, U 24
Sverne Tor................ S 29
Svärd Barbro.............. Fi 50
Svärd Gunnar.............. K 5, Fi 50
Swanstein Stig............. Fö 3, K 20 21
Swarén Kerstin............. S 13
Swarting Sven Ju 29, Fi 3 22 23 42 49 57, H 11
U 1
U 12
Ju 34
Jo 13
S 12
H 3
Jo 23
Swedberg Bo
Swedenborg Jesper ..
Swensson Dag......
von Sydow Christian
von Sydow Erik ....
von Sydow Gunnar .
von Sydow Hugo ...
Sylwan Hellis......
Säfström Stig
Fi 3 25
Säkk Karl.................Jo 9 22, H
Sälde Henry...............Ju 13, S
Sällström Folke............
Sätre Gunnar...........
Söderberg Erik..........
Söderberg Gustaf........
Söderberg Olof..........
Söderberg Sten..........
Söderblom Robert.......
Söderlund Sigge.........
Söderlund Yngve........
Söderqvist Bengt........
Söderström Göran.......
Söderström Lars.........
Söderström Nils.........
Söderström Olle.........
Söderström Olof AV.....
Sönnerhed Gunnar.......
Sönnerlind Arne.........
Fö
Fö
Ju
1 20
U 5
U 19
Fi 1
5, Ci 7
7, U 50
Ju 43
Fi 31
S 7
8, H 4
1 17
In 11
In
U
Fi 41, In
Fi 7 50
Ju 38
U 40
Sörensen Eric ...
Sörenson Joel (I)
s i i®
T
Tael Toomas...........
Tammelin Erik.........
Tammelin Paul ... Ju 13 21 38, K 58, Fi 41
Tegen Martin..........
Tegman Olle...........
Tegner Göran..........
Tell Anna Greta........
Tengelin Sten..........
Tengroth Bengt........
Tengroth Karl-Erik......... S 25, K 47
Tengzelius Rutger......
Tersman Rune.........
Tessmar Lennart.......
Thalén Bo.............
Tham Carl.............
Thapper Fridolf ........... S 17, K 16
Thege Ingvar..........
Thelander Erik.........
Thiberg Sven..........
Thideby Sigvard........
Thorburn Bertil........
Thore Johan ........ ^
Thorell Arne...........
Thorell Rune...........
| Ju | 48 |
| U | 1 |
OO m | Fi | 41 |
| U | 1(5 |
| U | 19 |
| U | 19 |
| Ci | 4 |
| H | 1 |
| Fi | 64 |
25, | K | 47 |
| Fö | 2 |
| Fi | 48 |
| Fi | 55 |
| K | 45 |
| U | 47 |
17, | K | 16 |
| Jo | 14 |
| Fi | 34 |
| In | 14 |
| H | 3 |
| K | 17 |
26 | 27 | 52 |
.....Ju 18, K 22 25
..... S 16
Thorngren Bertil........... Fi 61, In 6
Thornstedt Hans...........Ju 12 39, Fi 34
..... Fi 24 38
..... S 31
..... Fö 13
..... U 19
Thorselius Ulf.....
Thorsell Siv.......
Thorsén Åke......
Thorvinger Hjördis
Thufvesson Bengt .... Ju 7, Fi 47, In 6 18
Thulin Einar
Thun Ragnar
Fi 30
U 22
6
K 23
UD 1
Ju 13
K 51
Fi 5 23 35
Ju 23
S 7
Ju 49
Jo 8
Thunberg Anders........... Fi 57, Ci
Thunberg Börje...........
Thunholm Lars-Erik.......
Thurén Gunnar............
Thuresson Arne...........
Thyberg Jan..............
Thyresson Gunnar.........
Thyresson Nils............
Tibbling Harry............
Tiberg Lennart............
Tiby Ivar............Ju 21, Fö 7, Ci 3 8 11
Tidefelt Sune.............
Tilert Reidar.........S 17, Fi 58, In 10 18
Tillinger Lars-Erik.........
Tistad Eskil (I)............
Tjernberg Harry...........
Tjällgren Per Olov ......... K 23, In
Tobé Erik (II) .............
Tobisson Lars........ In 2
Torell Arnold..............
Torfgård Sven..............
Torgils Gunnar.............
Tornberg Gunnar...........
Tottie Anders..............
Tottie Carl-Eric............
1, Ci | 3 8 | 11 |
| Fi | 19 |
;, In | 10 | 18 |
| Ju | 38 |
| Fi | 44 |
In 3 | 15 | |
23, | In | 1 |
55, | In | 4 |
U | 47 | 51 |
| K | 23 |
| Fö | 10 |
| K | 54 |
| K | 15 |
| I< | 47 |
| Fö | 15 |
510
Personregister
Trana Folke (II)......
Tranaeus Jarl........
Tranell Olof..........
Trapp Lennart.......
Traung Brita.........
Troedsson Ingegerd .. .
Troell Jan...........
Troell Lars..........
af Trolle Ulf.........
Tronét Bertil.........
Trotzig Fredrik......
Tryggveson Fritz.....
Trygve Jan .........
Träff Sven Olov......
Tsai Helve...........
Tscherning Tom......
Turesson Bo .... Ju 58
Tylén Halward.......
Tynelius Erik........
Tynelius Sven........
Tännérus Lars.......
Törnebohm Yngve ....
Törnlund Sven.......
Törnquist Harry......
Törnqvist Gunnar ....
Törnqvist Karl-Erik . .
Törnroth Lennarth . . .
...... Jo 21
...... UD 2
...... Jo 7, H 7
...... S 7
...... Ju 13
...... S 29
...... U 52
...... U 13
...... Hl
...... Fö 13
Ju 48, Fö 10, K 24 46
...... Jo 11
...... S 10
...... K 2
...... U 22
...... Ju 15
, U 3, Jo 10, In 20
...... U 21
...... S 7
K 2
...... Fö 5, Ci 9 11
...... K 24
...... U 22
U 6 22 32, Jo 15
...... U 35, In 6
...... Ju 13
...... H 10
u
Uddgren Lars.....
Uggla Claes.......
Uggla Hans.......
Uggla Karl-Lennart
Uhlin Georg ......
Ulilin Karl-Erik ...
Uhnbom Bengt____
Ulf Bo...........
Ullberger Kurt ....
Ullstad Evert.....
Ulvfot Benkt .....
Unelius Nils ......
Unnerbäclc Eyvind
Upmark Erik.....
Utbult Bruno.....
Uvnäs Börje......
H 11
Ju 8, Jo 11, H 10
K 35
Ci 9
Fi 45
... S 30, Fi 17
K 59
Ci 16
U 25
Fö 7
Fi 39
S 8
U 25
K 54
S 16
U 13
V
Vahlberg Gustav ........... K 1
Varenius Bo ............... Fö 15
Vecchi Guido .............. U 5
Velén Folke................ I< 24
Verständig Sigmund ........ Jo 22, H 3
Vessby Erik ............... Fi 57
Vestin Margareta........... U 19 26
Vestlund Gösta............. U 35
Vilhelmsson Edvard ........ S 3
Villner Sven............... Fi 37
Yinde Pierre............... Fö 3
Vingedal Gunnar........... In 23
Virdebrant Carl-Erik........ U 19 46
Virgin Fritz-Ivar........... Ju 23
Virgin G Ivar (I)........... Fö 3
Vogel Lorentz.............. Ju 4 56
Voss Bertil ................ K 15
Vrethammar Harald........ U 19
Vängby Staffan............ Ju 15 35
W
Wachtmeister Wilhelm...... Fö 3
Wadell Henning............ H 11
Wadensjö Eskil ............ In 12
Wadenstein Hemming....... S 1
Wagner Wilhelm........... K 41
Wahlfisk Karl-Olof......... Jo 7
Wahlgren Göran............ Fi 11 36
Wahlstedt Helge ........... Fö 7
Wahlström Karl-Erik....... K 46
Wahlström Klas............ Fö 9
Wahlström Lars............ U 19
Wahlund Sten (II).......... Ju 41
Wahrby Hans.............. U 41
Wahren Patrik............. Ju 42
Walberg Sten.............. Fi 44
Waldau Göran............ In 10 12 17 18
Walder Bengt.............. Ci 17
Walin Gösta............... Ju 15 35
Wallberg Ursula Ju 50, U 33, H 1 9, In 7 14
Walldén Rudolf............ Fi 55
Wallén Axel.............. Fi 12 14 27 46
Wallén Birger.............. Fö 6
Wallén Thord.............. H 9
Wallén Åke................ Ci 10
Waller Sture............... U 1
Wallin Bengt-Arne ......... U 5
Wallin Göte ............... U 50
Wallin Nils GM............ S 15
Wallin Nils L.............. U16
Walling Nils............... U 46
Wallmark Gunnar.......... U 11 26
Wallner Bo................ U 5 16
Wallner Helmer............ Ju 7, Jo 1
Walstam Rune............. S 6
Waltersson Rune........... U 5
Ward Kurt................ K 19
Warholm Birgit............ Fi 21
Wedin Folke............... Fö 16
Wedin Nils................ K 24
Wedler Rolf ............... S 27
Weibo Björn............... In 7
Weibull Martin............. U 22
Weibull Widar............. Jo 11
Weidstam Åke............. Ju 18 41
Weimar Åke............... K 35
Welamson Lars ............ Ju 19
Welander Gösta............ Fi 34
Welin Gösta............... K 16
Welin Thorild.............. Ci 11
Welinder Carsten........... Fi 17
Weman Gunnar............ U 44
Wenner Brita.............. Fi 27
Wennerfors Alf (II)......... Fi 33, U 24
Wennergren Bertil.......... Fi 32
Wennerhorn Karl Otto ... Fö 15, K 33 54
Wennersten Gösta.......... H 3
511
Rilcsdagsberättelsen år 1969
Wenngren Birgit ..........
Wennström Gunnar........
Wentz Nils .............
Werbell Bror..............
Werne Gösta..............
Werner Curt..............
Werner Finn..............
Werner Gunnar ...........
Werner Ivar..............
Werner Ulf...............
Wernlund Brita...........
Wernlund Stig............
Wernstedt Lage...........
Wessén Vilhelm...........
Wesström Eric............
Westberg Olof (II).........
Westberg Verner..........
Wester Sven..............
Westerberg Bengt.........
Westerberg Sten...........
Westerlind Oscar..........
Westerström Karl-Henrik . .
Westerståhl Jörgen........
Westin Gunnar............
Westin Olle..............
Westling Klas.............
Westman Eric ............
Westman Erik Gustaf......
Wettergren Lars...........
Wetterström Karin (II)
Wiberg Lennart...........
Wiberg Ragne ............
Wickberg Algot...........
Wickberg Nils.............
Wickbom Sten............
Wickbom Torsten .........
Widding Åke .............
Wide-Unterkirchner Dagmar
Widegren Björn...........
Widell Gösta..............
Widén Ingvar.............
Widén Lars...............
Widgren Jonas............
Widlund Jan..............
Widmark Sam ............
Widmark Sverker .........
Wiebe Stig ...............
Wieslander Bengt .........
Wieslander-Kristensen Anna
Wigelius Anders...........
Wigren Bo................
Wigren John..............
Wigur Rolf...............
Wihlborg Hans............
Wijkman Gunnar..........
Wik Harald...............
Wikander Sten............
Wikberg Axel ............
Wiklander Bertil ..........
Wiklund Bengt (II)........
Wiklund Daniel (II) .....
Wiklund Eric.............
Wiklund Göran ...........
U 5
U 8 35
Ju 33 46, U 45
Fi 47
H 9
Jo 14
Fö 1, U 46
S 27
Ci 1
Ci 13
U 19
. Fi 21, In 8
Fö 5
Jo 13
Fö 15
K 14
Ju 34
Ci 3
S 28
Fi 12
. Fi 9, H 5
Fö 9
In 6
U 25
Ju 20, In 4 10
Fi 39
U 19
Ju 20
. Fi 60, H 3
U 19
Ju 24
K 32
Ju 31
S 20
K 48
U 23
Ju 46
U 5
Ju 33, Jo 2
Jo 9
Jo 8, 16 24
S 22
In 9 22
Ju 12
. K 11, H 4
Fi 34
K 26 27
K 27
UD 1
. Ju 49, K 24
U 3
K 11 24
Fö 10
Ju 37 47
K 4, U 22
Fi 10
Fi 36
Jo 13 21
Fö 1, U 46
Ju 11
Ju 6 43, S 29
S 7
Fi 61
Wiklund Holger............
Wiklund Oscar.............
Wikman Åke ..............
Wikner Åke ...............
Wikstrand Rolf ............
Wikström Hans............
Wikström Harry ...........
Wikström Karl Johan.......
Wikström Solveig ..........
Wilander Sven.............
Wilhelmson Lars...........
Wilhelmson Lennart........
Wilhelmsson Börje..........
Wilken-Fehrm Birgit........
Wilkens Gösta .............
Wilkens Sten ..............
Willart Bo................
Willers Uno................
William-Olsson Inger .......
Winberg Bertil.............
Winblad Ulf...............
Winblad von Walter Torkel .
Winéus Bengt .............
Wingren Josef .............
Winqvist Carl-Henrik.......
Winroth Charles............
Winther Otto..............
Wirén Erik................
Wirén Karl-Gunnar.........
Wirtén Rolf (I).............
Wisén Thore...............
Wistrand Anders...........
Wohlin Hans ..............
Wohrne Vulf...............
Wolgast Hans..............
de Woul Bert..............
Woxén Ragnar........ U
Wretlind Arvid.............
Wretmark Gerdt ...........
Wulff Kurt................
Wålinder Jan..............
Wååg Nils.................
Wängberg Hans-Åke........
Wängö Åke................
Wänström Frid ............
Wärenstam Tore ...........
Wärnberg Erik (I)..........
Wärneryd Karl-Erik........
Wästberg Per..............
Ju 21
U 22
Jo 12
Ju 5, S 12
U 19 35 47
U 19
Jo 10
I< 26 27
Fi 19
S 25
U 1
Ju 7
S 10
U 26
K 35
Ju 56
Fi 15 32, H 3
U 8
K 49
Fi 60
S 9
U 22
Ci 4
S 26
U 33
Jo 10
Fö 7
In 6
U 16
In 22
Ju 43
Ci 11
K 49
U 19
Fi 45
Ju 48
8 12 22 32 35
S 11 12
S 1, U 35
Fi 36
Ju 10
Fi 49
K 39
H 8
U 8
K 16
Fi 11 29 63
U 33
U 49
Y
Yregård Rune.............. Ju 7
Ysander Bengt-Christer ..... Fö 12, U 36
Ytterberg Olov............. K 57
z
Zachrisson Birgit........... U 19
Zackrisson Uno ............ U 35
Zeilon Jan................. Fi 57
Zetterberg Lars-Henning .... U 8 31
Zetterberg Åke............. U 1
512
Zetterblad Ulf ............. | S 18 | Åmark Curt ........... | ... Ju 13, S | 1 |
Zetterman Lorenz.......... | Ju 16 | Åmark-Wintzer Lucia ... | U | 19 |
Zetterquist Göran .......... | Ju 17 | Åqvist Erik............ | U | 52 |
Zetterström Rolf........... | S 4 | Åsbrinlc Per........... | Fi | 59 |
Ziemelis Sarmite ........... | U 5 | Åslander Olof.......... | IC | 33 |
von Zweigberglc Åke........ | Ju 8 | Åström Karl Johan..... | U | 35 |
| Åström Lars-Åke....... | S 14, | 17 | |
Å |
| Åström Rune.......... | Fi | 46 |
Åberg Bertil............... | K 25 | Ä |
|
|
Aberg Carl Johan .......... Åberg Erik................ | U 33 | Ängqvist Bror ......... | U | 19 |
Åberg Lars-Gunnar......... | Jo 10 | Ö |
|
|
Åberg Lennart............. | S 7 |
|
| |
Åberg Per................. | Ci 8 | Öberg Axel............ | Fi | 18 |
Åberg Yngve .............. | S 3 | Öberg Kjell............ | In | 9 |
Årlahl Henry .............. | Ju 52 | Öberg Per-Erik ........ | S | 8 |
Ågren Ingvar.............. | Ju 31 | Öbrink Karl Johan..... | U | 22 |
Ågren Lars.......... K 12 34, | In 16 24 | Ödéen Stig ............ | ... . Fi 41, In | 1 |
Ågren Nils................. | H 3 | Ögersten Stig.......... | S | 12 |
Ågren Olof ................ | S 12 | Öh Tage .............. | In | 4 |
Åhlén Knut ............... | U 19 | öhlén Gustav.......... | ____ H | 3 |
Åhlén Lars ................ | Ju 53 | Öhlin Göran........... | ____ K | 46 |
Ålirell Lars................ | S 25 | Öhman Birger ......... | ____ U | 19 |
Åhslund Ulf............... | U 5 | Öhman Frank.......... | H | 3 |
Åhstrand Lars.............. | Fi 64 | Öhrberg Kjell.......... | .... Ju | 34 |
Åhström Gustaf............ | Fi 18 | Öhrn Bruno ........... | K 22 31, Fi | 30 |
Åhström Åke........... Fi 20 | 36, H 3 | Öhrström Arne......... | Jo | 2 |
Åkerberg Erik ............. | Jo 11 | Öhrström Lennart...... | ____ Fi | 3 |
Åkerberg Karl-Axel......... | U 40 | Öjborn Lars ........... | Jo 1 | 13 |
Åkerlind Lars.............. | U 35 | Önnesjö Karl Erik ..... | Jo | 13 |
Åkerlund Henrik (I)........ | Ju 42 | Örtegren Harry........ | .... Ju | 7 |
Åkerlund Lars ............. | Fi 32 | Öslöf Rut-Agneta ...... | u | 5 |
Åkerlund Mimmi........... | Ci 3 | Östberg Jan........... | ____ Fi | 50 |
Åkerman Håkan ........... | Fi 52 | Östensson Magnus...... | Ci | 3 |
Åkerstedt Jonas............ | U 27 | Österberg David ....... | U | 12 |
Åkesson Åke............... | Ju 7 | Österberg Gunnar...... | U | 47 |
Åman Valter............... Ju | 41, UD 1 | Östlundh Einar ........ | U | 5 |
513
Sakregister
Sakregister till kommittéer
A
ADB inom rättsväsendet............. Ju 48
Abortkommitté: 1965 års............ Ju 34
Administrativ rättskipning. Se Förvaltningsdomstolskommittén
och Lön.
Adoption: internationell adoptionsrätt Ju 35
Affärsverksutredningen.............. Fi 3
Akademiska sjukhuset i Uppsala: kommittén
för dess utbyggande...... S 7
Aktiebolagsutredningen.............. Ju 17
Aktiefondsutredningen.............. Fi 21
Alkoholpolitiska utredningen......... Fi 33
Apotekspersonal. Se Pension.
Arbetskonflikt. Se Konfliktdireklivulredningen.
Arbetslöshet: kontant stöd........... In 8
Arbetsmarknadsfrågor............... In 12
Arbetstid: 1963 års arbetstidskommitté S 3
— 1964 års sjöarbetstidsutredning ... K 27
— arbetstidsnämnden för personal
inom sjömätningsverksamheten... Ci 6
— flygarbetstidsutredningen........ K 42
Arkiv: landstingens arkivutredning. . . K 18
— dataarkiveringskommittén....... U 38
Arrendelagsutredningen............. Jo 2
Atomenergiutredning: 1966 års....... Fi 36
Automatisk databehandling: Se ADB
inom rättsväsendet och Arkiv.
Avtal: rätt för köpare att frånträda .. Ju 55
Avtalsstatistikutredningen........... Ci 8
B
Barnmisshandel. Se Socialstyrelsen.
Barns utemiljö..................... K 49
Barnstugeutredning: 1968 års........ S 31
Begravningsplatser: sammanförande till
vissa begravningsplatser av stoften
efter i Sverige jordade tyska soldater
m. fl....................... U 7
Bensinhandelsutredningen........... H 8
Betalningsbalansutredningen......... Fi 43
Betygsutredningen.................. Ci 13
Bibelkommitté: 1963 års............. U 18
Bibliotekspersonal. Se Utbildning, Undervisning.
Bilavgasområdet................... K 33
Bilregisterutredningen............... K 21
Bilresor: avdrag för kostnader mellan
bostad och arbetsplats.......... Fi 11
Bilskatteutredningen................ Fi 30
Biografer. Se Film.
Bisyssleutredningen................ Ci 12
Bokföring. Se Byggnadsstyrelsen.
Bostad: bostadsrättskommittén...... Ju 3
— bostadsfinansiering............. In 10
— servicekommittén............... In 14
— ungdomsbostadsutredningen..... In 23
Brandförsvarsutredningen........... K 50
Branschforskningsdelegationen....... Fi 12
Brottmålsutredning: 1968 års........ Ju 54
Bussbidragsutredningen............. K 59
Butiksetableringsutredningen......... H 7
Byggnadskommitté. Se Tekniska högskolans
i Stockholm byggnadskommitté.
Byggnads- och markfrågor: delegation
för förhandlingar med Stockholms
stad.......................... Fi 16
— byggnadsindexkommittén........ Fi 40
— byggnadsupphandlingsutredningen Fi 41
— byggindustrialiseringsutredningen . In 4
— byggnadsforskningsavgift........ In 13
— byggarbetskraftsutredningen..... In 17
— byggplaneringsutredningen....... In 18
— fastprisgruppen................ In 2
— bygglagutredningen............. K 55
Byggnadsstyrelsen: organisationen av
bokföringsarbetet m. m.......... K 3
C
Checklöneutredningen............... Fi 51
Civilbefälhavarutredning: 1964 års .... K 20
D
Dataarkiveringskommittén........... U 38
Departementsutredningen............ Ju 28
Dom. Se Verkställighet av utländsk dom.
Domstolskommittén................. Ju 21
E
Ecklesiastika löneboställen. Se Kyrkan.
Ekonomiskt samarbete. Se Nordiskt
samarbete.
Eldistributionsutredningen........... Fi 9
Energikommittén................... Fi 23
Exekutionsväsendets organisalions
nämnd.
....................... K 24
Expropriationsutredningen.......... Ju 20
F
Fackskoleutbildning. Se Gymnasie- och
fackskoleutbildning.
Falsterbokanalen................... K 9
Familjepolitiska kommittén.......... S 14
Famil jerättskommittén.............. Ju 15
514
Riksdagsberättelsen år 1969
Familjeskatteberedningen............ Fi 28
Fartyg sinteckning.................. Fi 26
Fastigheter: 1963 års utredning rör. underhållet
av statliga fastigheter ... Fi 4
Fastighetsbegreppet: skatterättsliga ... Fi 37
Fastighetsbildnings- och mäiningsväsen
det.
........................... Jo 16
Fastighetsregisterutredningen......... Ju 7
Fastighetstaxeringskommittéer..... Fi 2, 38
Fastprisgruppen................... In 1
Film: ordnings- och säkerhetsföreskrifter
för film och biografer........ K 44
— filmcensurutredningen........... U 24
— filmutredningen 1968 ............ U 52
Fisk, fiske: avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare
i Norrbottens läns lappmarker
........................ Jo 6
— fiskmottagningsplatser inom västkustens
prisregleringsområde..... Jo 4
— fiskprisutredningen............. Jo 22
— 1967 års fiskehamnsutredning .... K 43
Fluorkommittén.................... S 26
Flygarbetstidsutredningen............ K 42
Flygtrafikledningskommittén......... K 41
Fly ingedelegation: 1966 års.......... Jo 17
Folkrätt: bekantgörande av folkrättens
regler för krig.................. Ju 1
Folktandvårdsutredning: 1967 års..... S 24
Fondbyråutredningen............... Fi 25
Fondbörsutredningen............... Fi 36
Forskningsverksamhet: avdrag vid beskattning
...................... Fi 62
Fotogrammetrisk beställningsverksamhet Jo 5
Fylleristraff utredningen............. Ju 6
Fångvård. Se Kriminalvård.
Fältexperter: anställningsvillkor inom
biståndsverksamhet m. m........ UD 2
Förarskyddsutredningen............. Fi 8
Förenta Nationerna: lagstiftning för
genomförande av FN:s säkerhetsråds
beslut och rekommendationer Ju 40
— kvinnans ställning.............. UD 3
Företagsdelegationen. Se Statliga företag.
Företagsdemokrati. Se Statliga företag.
Företagsskatteutredningen........... Fi 1
Författningspublicering............. Ju 51
Förhandlingsutredningen............ Ci 14
Förlagsverksamhet: Allmänna Förlaget Fi 56
Förmynderskapsutredningen......... Ju 32
Försvaret: militärstraffsakkunniga. ... Ju 23
— 1965 års försvarsutredning....... Fö 3
— personaldelegationen för försvarets
centrala materielförvaltning...... Fö 4
— militära tj änstgöringsåldersutred
ningen.
....................... Fö 7
■— marinens befälsutredning........ Fö 8
— 1964 års försvarskostnadsutredning Fö 9
— 1966 års verkstadsutredning..... Fö 13
— 1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning
.................... Fö 14
— försvarets fredsorganisationsutred
ning.
......................... Fö 15
— 1968 års personalkategoriutredning Fö 16
•— materielanskaffningsutredning. ... Fö 17
— 1964 års civilbefälhavarutredning. K 20
— krigsavlöningsberedningen....... Ci 4
Se även Musik och Värnplikt.
Försvarsmedicinsk forskning......... U 13
Förvaltningsdomstolskommittén....... Ju 4
G
Gas. Se Olja.
Geologiutredning: 1964 års........... Fi 22
Glesbygdsfrågor.................... In 16
— modellplanering av kollektiv trafik K 12
Godsbefordran..................... Ju 18
K 25
Grundlagberedningen............... Ju 41
Gruvor: gruvfyndigheter............ Fi 7
— gruvrättsutredningen............ Ju 29
— 1967 års gruvutredning.......... Fi 42
Gränsälvskommittén: finsk-svenska ... Ju 2
Gymnasie- och fackskoleutbildningen. . . U 26
Göteborgs stad. Se Landstingen.
Göteborgs örlogsvarvsutredning........ Fö 2
H
Hamnutredningen.................. I< 32
Se även Fisk, fiske.
Handelsagentur. Se Kommission, handelsagentur
och handelsresande.
Handelsresande. Se Kommission, handelsagentur
och handelsresande.
Handikappade: handikapputredningen S 16
— statens handikappråd........... S 15
Se även Blindvårdsutredning.
Havsresursutredningen.............. K 57
Hembiträdeslagstiftning............. S 2
Hemkonsulentutredningen........... H 5
Huvudmannautredningen............ U 11
Hälsokontroll. Se Statstjänstemän.
Högskolor. Se Universiteten.
I
Idrotts utredning en.................. H 6
Industrietableringsdelegationen....... Fi 61
1ndustriforskningsutredningen........ Fi 5
Informationsutredningen............ Ju 50
Inskrivnings- och personalredovisnings
utredning.
..................... Fö 10
Inskrivningsväsendet: inskrivningskom
mittén.
....................... Ju 38
Institutet för växtförädling av frukt och
bär........................... Jo 20
Integritetsskyddskommittén.......... Ju 42
Internationella biståndsfrågor........ UD 1
Invandrarfrågor................ In 9, 22
J
Jaktmarksutredningen.............. Jo 21
Jordbruk: inkomstbeskattning....... Fi 63
—- jordbruksstatistikkommittén..... Jo 8
— taxesättningen vid vissa anstalter Jo 18
515
Sakregister
— prisreglering på jordbruksprodukter
in. m....................... Jo 24
Jordbrukets högskolor: lokal- och ut
rustningsprogramkommitté.
..... Jo 15
Jordlag sutredning: 1958 års......... Jo 1
Järnvåg: stängselskyldighet......... K 51
Järvafåltet: dispositionsplan......... Fi 6
K
KS A-utredningen.................. In 8
Kanai. Se Falsterbokanalen.
Kapitalmarknadsulredning: 1968 års Fi 59
Kapitalskatleutredningen............ Fi 44
Karolinska sjukhuset:
— kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande...... S 6
■— lokal- och utrustningsprogramkom
mitté.
........................ S 18
— driftbokföring m. in............. S 8
— sjukhusfonder m. m............. S 30
Karlprisutredningen................ Jo 19
Klientelundersökning rör. ungdomsbrottslingar:
1956 års............ Ju 14
Kommerskollegieatredningen......... H 12
Kommission, handelsagentur och handelsresande
..................... Ju 25
Kommunalskattekommitté: 1967 års ... Fi 47
Kommuner: kommunalrättskommittén K 14
— kommunala demokratien........ K 16
— riksnämnden för kommunal beredskap
.......................... K 47
— kommunala förvaltningen på Gotland
.......................... K 13
— Örebro och Västmanlands läns indelning
........................ K 56
— Stockholms och Uppsala läns indelning
........................ K 57
Se även Val.
Komparativ rätt. Se Nordiskt samarbete.
Kompetensutredningen (KU) ........ U 26
Iioncentrationsutredningen........... Fi 19
Konfliktdirektivutredningen.......... In 2
Konsertbyråutredningen............. U 17
Konstnärsutbildningssakkunniga
(K US)........................ U 41
Konsumentupplysningskommittc: 1963
års............................ H 1
Konsumentutredningen.............. H 9
Kreditbanken: samarbete mellan Postbanken
och Kreditbanken....... Fi 13
Krigsavlöningsberedningen........... Ci 4
Kriminalvård: fångvårdens byggnadskommitté
...................... Ju 13
— förpassningsutredningen......... Ju 37
■— tillsynsutredningen............. Ju 47
•— kommittén för anstaltsbehandling
inom kriminalvården............ Ju 49
Se även Ungdomsbrottslighet.
Kvinnans ställning................. UD 3
Kyrkan: 1958 års utredning kyrka—
stat........................... U 1
— Skeppsholms församling......... U 2
— 1960 års ecklesiastika boställsut
redning.
....................... U 3
— översyn av den till evangelieboken
hörande »En liten bönbok»...... U 4
— textserie ur gamla testamentet för
högmässopredikningar........... U 9
— 1963 års bibelkommitté.......... U 18
— ny finskspråkig psalmbok........ U 34
— förbättrad konfirmationsundervisning
.......................... U 43
— 1968 års kyrkohandbokskommitté U 44
— 1968 års beredning om stat och
kyrka......................... U 50
Källskatt......................... Fi 29
Könstillhörighet.................... Ju 10
Köp av lös egendom................ Ju 24
Iiörkortsutredningen................ K 46
L
LUP-kommittéerna................. U 22
Landsmålsarkiven.................. U 20
Landstingen: Göteborgsutredningen . . K 17
— landstingens arkivutredning...... K 18
— landstingskommunernas beredskap K 29
— Malmö stads återinträde i Malmöhus
läns landsting.............. K 19
— storlandstingsutredningen........ K 10
Ledningar: sakrättsligt skydd....... Ju 57
— ersättning vid intrång av kraftledning
i åkermark och jämförlig mark Fi 52
Litteraturstöd...................... U 49
Livsmedelskontroll. Se Nordiskt samarbete.
Livsmedelsstadgekommiltén.......... S 12
Lokaliseringsutredning: 1968 års..... In 20
Loislöneberedningen................ Ci 1
Lotsorganisationsutredningen......... K 4
Lotteriverksamheten................. H 4
Luftfart: beredskapslagstiftning...... K 36
— flygtrafikledningskommittén..... K 41
— frågor rör. icke regelbunden luftfart
........................... K 7
Låginkomstutredningen............. In 7
Låneunderlagsgruppen.............. In 5
Låkarförhandlingsdelegationen....... Ci 9
Läkemedelsförsörjningsutredningen .... S 13
Länsdemokratiutredningen........... K 28
Länsförvaltning: organisationskommittén
för AB län.............. K 11
— länsförvaltningen på Gotland..... K 58
Lärarnas arbetsförhållanden.......... U 21
Läromedelsutredningen (LU).........
Lön: differentierade lönekostnadspå
lägg.
..........................
— lönesättning vid de skyddade verkstäderna
.......................
— avtalsstatistikutredningen....... Ci 8
— representanter för statsverket i
mentalsjukvårdens löneförhandlingsdelegation.
................ Ci 11
— lönesystemutredningen.......... Ci 15
516
Riksdagsberättelsen år 1969
— fullföljdsordningen i Vissa mål om
avlöning m. m.................. Ci 17
Lös egendom. Se Köp av lös egendom.
M
Malmö. Se Landstingen.
Marinens befålsutredning............ Fö 8
Markdelegationen.................. Fi 16
Mentalsjukvård. Se Lön och Sjukvård.
Metrologiska enheter................ Fi 20
Militära tjänstgöringsåldersutredningen Fö 7
Militårstraffsakkunniga..............Ju 23
Mjölk och mejeriprodukter........... Jo 7
Motorredskapsutredningen........... K 45
Musei- och utställningssakkunniga
(MUS)........................ U 25
Musik: militärmusik............... Fö 1
— 1965 års musikutbildningskommit
té.
........................... U 5
— 1968 års musikkommitté......... U 46
Myntkommitté: 1966 års............. Fi 39
Mått och vikt. Se Metrologiska enheter.
N
Narkomanvårdskommitté. Se Socialstyrelsen.
Naturresursutredning: 1964 års...... Jo 3
Nedskräpning: kommittén för ett renare
samhälle.................... S 25
Nordiskt samarbete: nordiska organisationskommittén
............... UD 6
— nordisk patentbesvärsinstans..... Ju 8
— aktiebolagsutredningen.......... Ju 17
— nordiskt samarbetsutskott rör. den
nordiska rättsgemenskapen...... Ju 27
— rättssociologislc undersökning inom
skadeståndsrätten.............. Ju 44
-— nordiskt institut för komparativ
rätt........................... Ju 45
■— skadeståndskommittén.......... Ju 46
•— utredn. av formerna för de självstyrande
områdenas representation
i Nordiska rådet............ Ju 52
— nordisk utredn. om samarbete betr.
lagstiftning och kontroll på livsmedelsområdet
................. S 11
— nordisk receptkommitté......... S 19
— enhetliga regler för märkning av
brand- och hälsofarliga ämnen.... S 21
— nordisk medicinalstatistikkommitté S 22
— enhetliga regler för auktorisation av
glasögonoptiker m. m............ S 23
— frågor rör. icke regelbunden luftfart K 7
— nordisk vägtrafikkommitté....... K 15
— svenska sakkunniga inom Nordisk
kommitté för trafiksäkerhetsforsk
ning
(NKT).................... K 37
— nordiska kommittén för transportekonomisk
forskning (NKTF) .... K 38
— nordiska ekonomiska samarbetsut
skottet.
....................... H 3
— nordiska kommittén för utlänningslagstiftning
......... In 15
Nykterhet. Se Alkoholpolitiska utredningen
och Trafik.
Näringslivet: koncentrationsutred
ningen.
....................... Fi 19
— planeringsberedningen........... Fi 4S
— förbättrad information och vidgat
samarbete mellan företag och samhälle
.......................... Fi 58
— industrietableringsdelegationen ... Fi 61
O
Obligationsteknikkommittén.......... Fi 31
Offentlig upphandling .............. Fi 60
Olja: oljeledningar................. K 39
— 1968 års utredn. om rörtransport
av olja och gas................. Fi 49
— 1968 års oljelagringskommitté .... H 11
Olympiska vinterspel............... FI 2
Ortnamnsarkivet: svenska........... U 20
P
Parkeringskommittén............... K 2
Patent: patentpolicykommittén...... H 10
Se även Nordiskt samarbete.
Pedagogikutredningen (PU) .......... U 37
Pension: pensionsförsäkringskommit
tén.
.......................... S 10
— sj ömanspensionskommittén...... K 52
— nya bestämmelser för apoteksinne
havare
och apoteksanställda m. m. Ci 3
Planeringsberedningen.............. Fi 48
Polisväsendet: 1967 års polisutredning Ju 53
Postbanken: samarbete mellan Postbanken
och Kreditbanken....... Fi 13
Postverket: taxorna i tidningsrörelsen K 40
Pressutredning: 1967 års............ Ju 11
R
Rasdiskriminering................. Ju 9
Regeringsrätten. Se Förvallningsdomstolskommittén.
Regional utredningsverksamhet
...................... In 6
Reklamutredningen................. U 33
Rennäringssakkunniga: 1964 års..... Jo 12
Riksantikvarieämbetet............... U 29
Riksnämnden för kommunal beredskap K 47
Räddningst jänstutredningen.......... K 34
Rättshjälp i förvaltningsärenden...... Ju 56
S
Samarbete. Se Nordiskt samarbete. .
Samlevnadsfrågor och sexualupplysning U 23
Samlingslokaler: ekonomiskt stöd .... In 25
Servicekommittén................... In 14
Sexualupplysning. Se Samlevnadsfrågor.
Sjukförsäkring: 1961 års sjukförsäk
ringsutredning.
................ S 9
Sjukgymnastutbildningen............ U 15
517
Sakregister
Sjukvård: mentalsjukvårdsberedningen S 1
— sjukhusorganisationen ni. m...... S 28
— socialdepartementets sjukvårdsde
legation.
...................... S 17
Se även Lön och Statstjänstemän.
Sjukvårdspersonal: utbildning av..... U 16
Sjöarbetstidslagen. Se Arbetstid.
Sjöfartsutredningen................. K 6
Sjölagskommittén.................. Ju 16
Sjöman: 1964 års sjömanslagskommitté I< 26
— sjömansregister................. K 8
Se även Pension.
Sjömansskattekommitté: 1967 års..... Fi 45
Sjömätningsverksamheten: arbetstids
nämnden
för personal........... Ci 6
Skadestånd: rättssociologisk undersökning
inom skadeståndsrätten..... Ju 44
— skadestånd för förlust av arbetsinkomst
m. m.................... Ju 46
Skatt. Se Bilskatteutredningen, Familjeskatteberedningen,
Fastighetsbegreppet,
Forskningsverksamhet, Företagsskatteutredning,
Jordbruk, Kapitalskatleutredningen,
Kommunalskatt
ekommitté, Källskatt, Sjömansskattekommitté,
Skattestrafflagutredningen,
Tobaksskatteutredningen och
Traktamentsbeskattningsutredningen.
Skattestrafflagutredningen........... Fi 34
Skeppsfart. Se Småskeppsfartsutredning.
Skeppsholmen: utredn. rör. användningen
........................ Fö 6
Skeppsholms församling............. U 2
Skifte av dödsbo.................... Ju 30
Skiljedom......................... Ju 26
Skog: skogsbruksutredningen........ Jo 10
— skogspolitiska utredningen....... Jo 13
— skogsskattekommittén........... Fi 24
— västsvenska skogsindustriutredningen
........................ In 11
Se även Utbildning, Undervisning.
Skolledning....................... U 40
Skolskjutsutredningen............... K 53
Skyddad sysselsättning: lönesättning
vid de skyddade verkstäderna .... In 21
— den skyddade sysselsättningen ... In 24
Småskeppsfartsutredningen: 1965 års.. K 30
Socialdepartementets sjukvärdsdelega
tion.
....................... S 17
Socialstyrelsen: utredn. ang. barnmisshandel
..................... S 4
— narkomanvårdskommitté........ S 20
Socialutredningen.................. S 29
Specialstraffrätten.................. Ju 12
Statens handikappråd............... S 15
Statens institut för hantverk och industri Fi 10
Stat—kyrka. Se Kyrkan.
Statistik. Se Avtalsstatistikutredningen,
Betalningsbalansutredningen och
Jordbruk.
Statliga arbetstagare: 1965 års anställ
ningsutredning.
................ Ci 7
— förhandlingsutredningen......... Ci 14
— lönesystemutredningen.......... Ci 15
Statliga företag: företagsdelegationen Fi 50
— arbetsgruppen för Allmänna Förlaget
.......................... Fi 56
— företagsdemokrati.............. Fi 64
Statsförvaltningen. Se Bety g sutredning en
och Testutredningen.
Statstjänstemän: offentligrättsliga bestämmelser
om rätten att inneha
bisysslor....................... Ci 12
— utredn. rör. hälsokontroll........ Ci 5
Se även Betygsutredningen.
Storaccelerator..................... U 30
Stormskadeberedning: 1968 års....... Jo 23
Straff- och disciplinmedel mot krigsmän.
Se Militärstraffsakkunniga.
Studentbostadskommittén............ U 32
Studiestöd: utländska studerande..... U 45
•— 1968 års studiemedelsutredning ... U 48
— studiestöd åt vuxna (SVUX)..... U 51
Städning: vid statliga myndigheter ... Ci 10
Svenska institutet: 1966 års utredning. UD 5
Svenskt visarkiv................... U 10
Svävarfartsutredningen.............. K 35
T
TEKO-utredningen................. Fi 55
TRU-kommittén................... U 35
Tandvård. Se Fluorkommittén och Folktandvårdsutredning.
Teknisk högskola i Lund: organisationskommitté
...................... U 14
Teknisk utbildning i Norrland....... U 31
Teknisk utveckling................. Fi 14
Tekniska högskolan i Stockholm: byggnadskommitté
.................. U 12
Televisionen: reklamens verkningar... U 33
— television och radio i utbildningsväsendet
...................... U 35
Testutredningen.................... Ci 16
Textil- och konfektionsindustrierna. Se
TEKO-utredningen.
Tjänstebegreppsutredningen.......... Ci 2
Tjänsteplikt: 1968 års utredn. om bi
ståndsutbildning.
............... Fö 18
Tobaksskatteutredningen............. Fi 15
Torrläggning av mark............... Ju 5
Trafik: trafikmålskommittén........ Ju 22
— trafiknykterhetsbrott........... Ju 39
— modellplanering av kollektiv trafik
i glesbygd..................... K 12
— bilregisterutredningen........... K 21
— trafikpolitiska delegationen...... K 22
— vägplaneutredningen............ K 23
— vägkostnadsutredningen......... K 31
— expertgrupp för utvecklingsarbete
på bilavgasområdet............. K 33
— motorredskapsutredningen....... K 45
— körkortsutredningen............ K 46
— typ- och registreringsbesiktning av
fordon........................ K 60
518
Riksdagsberättelsen år 1969
Se även Nordiskt samarbete och Svåvarfartsutredningen.
Traktamentsbeskattningsutredningen... Fi 53
Transportforskningsutredning: 1964 års K 5
Tryckfrihet. Se Yttrande- och tryckfrihet.
Trädgårdsnäringsutredningen........ Jo 9
Tullagstiftningskommittén........... Fi 32
Typ- och registreringsbesiktning av fordon
........................... K 60
u
U-beredningen..................... UD 1
Uhderstödsföreningar............... Fi 27
Ungdomsbostadsutredningen......... In 23
Ungdomsbrottslighet: 1956 års klientelundersökning
rör. ungdomsbrottslingar
......................... Ju 14
— samarbetsorgan för åtgärder mot
ungdomsbrottsligheten.......... Ju 31
Universiteten: utredn. om egendoms
förvaltning.
................... Fi 17
— organisationskommittén för högre
utbildning i Linköping.......... U 8
— lokal- och utrustningsprogramkom
mittéer
för universitet och högskolor
(LUP-kommittéerna)......... U 22
— 1967 års kommitté för internationell
politik..................... U 36
— pedagogikutredningen (PU)...... U 37
Universitetssjukhusen. Se Akademiska
sjukhuset i Uppsala och Karolinska
sjukhuset.
Uppbördsutredningen............... Fi 18
Upphandling: upphandling till fasta
priser......................... In 1
Upphovsrätt. Se Utbildning, Undervisning.
Utbildning, Undervisning: huvudmannautredningen
.................. U 11
— bibliotekspersonal m. m. (BU) .... U 27
•— läromedelsutredningen (LU)...... U 28
-— teknisk utbildning i Norrland .... U 31
■— television och radio i utbildningsväsendet
(TRU-kommittén)...... U 35
— avtalsreglering av upphovsrättsliga
frågor......................... U 39
•— skolledning..................... U 40
— konstnärsutbildningssakkunniga
(KUS) ......................... U 41
— jordbrukets, skogsbrukets och träd
gårdsnäringens
skolor (organisationskommittén
JST)........... U 42
— 1968 års utbildningsutredning .... U 47
Se även Samlevnadsfrågor och sexual
-
upplysning, Sjukgymnastutbildningen,
Sjukvårdspersonal, Skog, Universiteten
och Yrkesutbildningsberedningen.
Utländsk dom. Se Verkställighet av utländsk
dom.
Uttänningsfrågor: kommittén för utländska
studerande............. U 45
— utlänningsutredningen........... In 3
— invandrarutredningen........... In 22
Se även Nordiskt samarbete.
Utrustningskommitté. Se Jordbrukets
högskolor, Karolinska sjukhuset,
Universiteten och Vårdyrkesskola.
Utvecklingshjälp: U-beredningen..... UD 1
— långtidsplan för utvecklingsbiståndet
........................ UD 4
V
Val: valteknisk utredning........... Ju 33
— kommunalvalskommittén........ K 48
Varvsindustrien.................... Fi 46
Vattenlagen: torrläggningsbestämmel
ser.
........................... Ju 5
— allmän översyn................. Ju 58
Verkställighet av utländsk dom....... Ju 19
Veterinärväsendeulredningen......... Jo 14
Vikt. Se Metrologiska enheter.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
........................ U 29
Vårdyrkesskola: lokal- och utrustnings
programkommitté.
............. U 6
Vägkostnadsutredningen............. K 31
Vågplaneutredningen............... K 23
Vägsakkunniga: 1960 års........... K 1
Se även Godsbefordran och Nordiskt
samarbete.
Värnplikt: 1954 års värnpliktsavlö
ningsutredning.
................ Fö 5
— 1966 års värnpliktskommitté..... Fö 11
— handräckningsvärnpliktiga....... Fö 12
— 1964 års inskrivnings- och personal
redovisningsutredning.
.......... Fö 10
— 1968 års utredn. om biståndsut
bildning.
...................... Fö 18
Växtförädling: fortsatta driften av Institutet
för växtförädling av frukt
och bär........................ Jo 20
— växtförädlingsskyddsutredningen . Jo 11
Y
Yrkesskadeförsäkring: finansiering
m. m.......................... S 27
Yrkesutbildningsberedningen......... U 19
Yttrande- och tryckfrihet............. Ju 36
Å
Åklagarväsendet: 1967 års polisutredning
.......................... Ju 53
Ålderdomshem: för svenskar i utlandet S 5
Ä
Äktenskap slagstiftning. Se Familjerättskommiltén.
Ämbetsansvarskommittén............ Ju 43
Ö
Öresundsdelegation: 1968 års svenska K 54
519
Innehållsförteckning
Allmän berättelse............................................... 1
Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden december
1967—november 1968 .......................................... 5
Redogörelse för de garantier för exportkrediter som exportkreditnämnden
har meddelat på statens vägnar............................. 13
Under år 1968 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier
som anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål
....................................................... 15
Under år 1968 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande .... 17
Under år 1968 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande . . 19
Under budgetåret 1967/68 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden .... 23
Under budgetåret 1967/68 influtna medel till och anvisade belopp ur
statens lappfond.............................................. 23
Under budgetåret 1967/68 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden 24
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden under
budgetåret 1967/68 ........................................ 24
Kommittéer:
Justitiedepartementet (Ju)................................... 25
Utrikesdepartementet (UD) .................................. 85
Försvarsdepartementet (Fö) ............................... 89
Socialdepartementet (S)..................................... 114
Kommunikationsdepartementet (K) .......................... 148
Finansdepartementet (Fi) ................................... 200
Utbildningsdepartementet (U)................................ 273
Jordbruksdepartementet (Jo) ................................ 345
Handelsdepartementet (H)................................... 361
Inrikesdepartementet (In)......................... ......... 380
Civildepartementet (Ci)...................................... 416
Centralt krisorgan:
Statens utlänningskommission................................ 431
Uppgift på kostnader för kommittéer.............................. 432
Betänkanden utkomna från trycket under 1968 ..................... 486
Stencilerade betänkanden avlämnade under 1968 .................... 488
Nordisk Udredningsserie......................................... 490
Personregister till kommittéer.................................... 491
Sakregister till kommittéer....................................... 514
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 680561