till 1967 års riksdag om vad i rikets styrelse
Framställning / redogörelse 1967:Rber
BERÄTTELSE
till 1967 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Stockholms slott den 3 januari 1967.
En ingående redogörelse för de förhållanden som sammanhänger med
den ekonomiska utvecklingen lämnas Aid anmälan av finansplanen och nationalbudgeten
i 1967 års statsverksproposition, till
Aåsas.
Utvecklingen på arbetsmarknaden under 1966 har kännetecknats av en
gradvis förbättring i balansen mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft.
Tidigare rådande överefterfrågan i södra och mellersta Sverige har
dämpats väsentligt. Samtidigt har sysselsättningen totalt legat på en hög
nivå och arbetslösheten har varit låg. Den måttliga ökning av arbetslöshetstalen
som ägt rum har främst varit lokaliserad till landets södra och
mellersta delar. En viss utjämning har skett i arbetsmarknadsläget mellan
dessa landsdelar och norra SArerige.
Under året har förhållandeA7is omfattande strukturomställningar förekommit
inom framför allt textil- och beklädnadsindustrin. Till arbetsmarknadsstyrelsen
inkommande varsel om driftsinskränkningar och driftsnedläggningar
har under tiden januari—oktober 1966 gällt drygt 15 000
anställda mot 9 000 hela året 1965.
Bostadsbyggandet har under året legat på en hög nivå. Antalet lägenheter
i de byggen som har påbörjats under året uppgick till ca 90 000 och
antalet färdigställda lägenheter till ungefär samma antal.
Inom den civil- och processrättsliga lagstiftningen har reformarbetet
fortsatt. Förslag till ny jordabalk har remitterats till lagrådet. Ny lagstiftning
om vad som är fast egendom, om företagsinteckning, gemensamhetsanläggningar
och ändring av familj erättsliga underhållsbidrag har beslutats.
I syfte att effektivisera expropriationsförfarandet har ändringar genomförts
i expropriationslagen. Förenklade former för beivrande av trafikförseelser
har införts.
Beslut har fattats om en utbyggnad av rundradioverksamheten genom
tillskapande av ett andra program i televisionen med beräknad start kring
årsskiftet 1969/70. Samtidigt har beslutats om en ändrad organisation av
Sveriges radios progranrverksamhet och om en förstärkning av företa
-
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
1
Riksdagsberättelsen år 1967
gets intresseförankring i samhället genom en ökning av aktiekapitalet
och en breddning av folkrörelserepresentationen i företaget.
En utredning har tillsatts rörande reklamens verkningar med särskild
hänsyn till reklamsändningar i televisionen.
Reformarbetet på socialpolitikens område samt inom hälso- och sjukvården
har fortsatt. Förmånerna inom folkpensioneringen samt sjuk- och
moderskapsförsäkringen har förbättrats väsentligt. Inom åldringsvården
pågår en omfattande utbyggnad av olika vårdformer. Det statliga stödet
till barnstugeverksamheten har ökat kraftigt. Ett arbetsmedicinskt institut
har inrättats under året. Ny lagstiftning om sluten psykiatrisk vård har
beslutats och gäller fr. o. in. den 1 januari 1967. Från samma tidpunkt har
de kommunala sjukvårdshuvudmännen övertagit ansvaret för den psykiatriska
sjukvården.
Beslut har fattats om lagstiftning om successiv förkortning av arbetstiden.
Anslaget till allmänna kultur- och bildningsändamål har ytterligare
ökat.
En gemensam nordisk kulturfond har upprättats.
Den 1 juli 1966 ersattes i enlighet med beslut av 1964 års riksdag de
statliga och kommunala allmänna gymnasierna, de statliga tekniska gymnasierna
och de kommunala handelsgymnasierna av en kommunal gymnasial
skola, benämnd gymnasium. Utbildningen av lärare av olika kategorier
har ytterligare ökat.
Beslut har fattats om omorganisation av skolledningen i grundskolan,
förbättring av statsbidraget till folkhögskolor, inrättande av en ny gymnastikhögskola
och om utbildning i automatisk databehandling.
Inom den högre utbildningens och forskningens område har utbyggnaden
av universitet och högskolor fortsatt. Planeringen av universitetsfilialer
på nya orter har inletts. Vid Umeå universitet har det första steget
tagits mot den blivande humanistiska fakulteten. I Stockholm har inrättats
ett institut för arbetsmarknadsfrågor. Som en följd av den pågående
expansionen har skett en kraftig utökning av byggnadsverksamheten, som
till omfattningen mer än fördubblats under de tre senaste åren.
Invandringen av utlänningar till Sverige, som ökade starkt under hösten
1965, har under år 1966 haft stor omfattning. Antalet arbetsanmälda utlänningar
uppgick den 1 oktober 1966 till ca 175 400 mot ca 154 700 vid
samma tid år 1965. Härav var ca 105 600 resp. ca 98 100 nordbor. Antalet
icke-nordbor med uppehållstillstånd utgjorde den 1 oktober 1966 ca 68 400
mot ca 56 200 den 1 oktober 1965. Under de tre första kvartalen år 1966
beviljades ca 26 300 viseringar för inresa i Sverige mot ca 27 800 under
motsvarande tid år 1965. Till svenska medborgare har under tiden januari
—oktober 1966 upptagits nära 10 000 personer.
2
Överenskommelser med främmande makter m. in.
Ombud för Sverige deltog i FN :s generalförsamlings tjugoförsta möte,
som öppnades i New York den 20 september 1966.
Ministerrådet i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) har
hållit två möten under år 1966, nämligen den 12 och 13 maj i Bergen samt
den 27 och 28 oktober i Lissabon. Dessa möten har huvudsakligen ägnats
möjligheterna att åstadkomma en närmare kontakt mellan EFTA och den
Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) samt olika åtgärder för att
stärka och utveckla EFTA-samarbetet. Vid årets slut har de interna tullarna
inom EFTA i princip helt avvecklats.
Det ministerråd som tillsatts enligt överenskommelsen om Finlands
association till frihandelssammanslutningen (FINEFTA) har sammanträtt
två gånger i anslutning till ministermötena i EFTA.
Inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
har under år 1966 liksom under föregående år särskilt behandlats frågor
som rör samordningen av medlemsländernas ekonomiska politik och anpassningsproblem
beträffande jordbruk, industri och arbetskraft samt
frågor sammanhängande med hjälpen till u-länderna och handeln med
dessa länder. Ministerrådsmöte hölls den 24 och 25 november. Särskilt möte
på ministernivå med OECD:s jordbrukskommitté ägde rum den 27 och
28 oktober. Frågor om samarbete på den vetenskapliga forskningens område
behandlades vid ett särskilt ministermöte den 12 och 13 januari.
De handelsförhandlingar inom ramen för GATT som inleddes i maj 1964
har fortsatt under år 1966.
Den handels- och utvecklingsstyrelse som upprättats enligt rekommendation
av FN :s världshandelskonferens år 1964 har under året sammanträtt
två gånger. Styrelsen och dess underkommittéer har diskuterat uppföljningen
av de olika rekommendationer om förbättringar i u-ländernas
ekonomiska situation som antogs av konferensen.
Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Strasbourg och en gång i Paris, varvid Sverige var representerat. I samband
med Parismötet samlades ministerkommittén och företrädare för
Europarådets rådgivande församling till ett s. k. colloquium. Sista delen
av församlingens sjuttonde ordinarie möte ägde rum i januari, medan
första och andra delarna av det artonde mötet ägde rum i maj och september.
Vid sistnämnda tillfälle hölls även det trettonde gemensamma
mötet mellan församlingen och den europeiska ekonomiska gemenskapens
s. k. Europaparlament.
Nordiska rådet höll sin fjortonde session i Köpenhamn under tiden den
28 januari—den 2 februari 1966. Redogörelse för de frågor som avhandlades
har lämnats i skrivelse till riksdagen (prop. 1966: 39).
Sveriges uppdrag att vara medlem i kommissionen för övervakande av
vapenstilleståndet i Korea består alltjämt. Svenska officerare ingår i FN:s
3
Riksdagsberättelsen år 1967
övervakningskommissioner i Palestina-området och i Kashmir. En svensk
diplomat är vidare utsedd att som FN:s generalsekreterares personliga
representant söka minska spänningen kring vissa tvistefrågor mellan Cambodja
och Thailand. Sedan en överenskommelse har träffats med FN om
alternerande tjänstgöring av en svensk och en integrerad dansk-norsk frivillig-bataljon
i FN:s vaktstyrka i Främre Orienten, hemkallades den
svenska frivilligstyrkan där i mars—april 1966. Fortfarande tjänstgör två
svenska officerare vid FN-styrkans högkvarter. Av dessa är en också
svensk förbindelseofficer. Sverige deltar sedan mars 1964 i FN :s fredsstyrka
på Cypern. Den svenska militära kontingenten där består av en bataljon,
vilken efter en företagen reducering uppgår till omkring 600 man
frivillig personal. Dessutom tjänstgör en svensk civil polisgrupp om 40 man
på Cypern.
Härefter följer
en förteckning över de överenskommelser med främmande makter m. m.
som har slutits under tiden december 1965—november 1966,
en redogörelse för de garantier för exportkrediter som exportkreditnämnden
har meddelat på statens vägnar,
sammanställningar angående de bidrag, som har beviljats ur behållningen
av de särskilda lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och
andra kulturella ändamål samt från fonderna för idrottens och friluftslivets
främjande, jaktvårdsfonden och statens lappfond,
en sammanställning angående beviljade understöd ur allmänna arvsfonden,
en sammanställning angående utbetalningar från handels- och sjöfartsfonden,
en redogörelse för kommittéernas verksamhet,
vissa uppgifter om det centrala krisorgan som nu finns.
Förteckningar över kommittékostnader och över betänkande^ som har
utkommit från trycket eller avlämnats i stencilerat skick under år 1966,
fogas till berättelsen som bilaga.
Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden
december 1965—november 1966
Den 3 december 1965 undertecknades i Köpenhamn en överenskommelse
med Danmark, Finland, Island och Norge om t r a n s itering
av utvisade personer. Kungl. Maj :t beslöt den 10 december
att ratificera överenskommelsen. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i Köpenhamns den 12 januari 1966.
4
Överenskommelser med främmande makter m. m.
Den 3 december 1965 undertecknades i Köpenhamn ett protokoll mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående
upphävande av överenskommelsen den 14 juli 1952 mellan dessa stater
om ömsesidigt återtagande av olovligen inresta utlänningar.
Den 4 december 1965 framlades för undertecknande ett avtal om upprättande
av den Asiatiska utvecklingsbanken. Sverige undertecknade
avtalet den 31 januari 1966. Kungl. Maj :t beslöt den 16 september
att ratificera detsamma. Ratifikationsinstrumentet deponerades i New
York den 29 september.
Den 6 december 1965 undertecknades i London ett protokoll med Storbritannien
rörande ändring av det i London den 26 april 1963 undertecknade
utlämnings för draget.
Den 7 december 1965 undertecknades i Stockholm ett tilläggsavtal med
Italien med ändring och komplettering av avtalet den 20 december
1956 för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å
inkomst och förmögenhet. Kungl. Maj :t beslöt den 13 maj 1966 att ratificera
avtalet.
Den 10 december 1965 beslöt Kungl. Maj :t ratificera internationella konventionen
den 17 juni 1960 för betryggande av säkerheten för
människoliv till sjöss. Ratifikationsinstrumentet deponerades i
London den 23 december.
Den 10 december 1965 undertecknades för Sveriges vidkommande konventionen
i Haag den 15 april 1958 om erkännande och verkställighet
av avgöranden om underhåll till barn. Kungl. Maj :t beslöt den 17
december att ratificera konventionen. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i Haag den 31 december.
Den 10 december 1965 beslöt Kungl. Maj :t ratificera överenskommelsen
den 18 juni 1965 med Danmark, Finland och Norge om gemensam
nordisk arbetsmarknad för läkare. Ratifikationsinstrumentet
deponerades samma dag i Stockholm.
Den 30 november och 17 december 1965 växlades i Bathurst och Stockholm
ministeriella noter med Gambia rörande upphävande av passvise
ringstvånget.
Den 20 december 1965 antog Förenta Nationernas generalförsamling en
resolution 2101 (XX) med ändring av artikel 109:1 i Förenta Nationernas
stadga. Kungl. Maj :t beslöt den 27 maj 1966 att ratificera
ändringen. Ratifikationsinstrumentet deponerades i New York den 15
juli.
Den 27 december 1965 undertecknades i Bangkok en överenskommelse
med B u r m a rörande ett svenskt bidrag för framställning av lär oböcker
för burmanska skolor.
5
Riksdcigsberättelsen år 1967
Den 29 december 1965 växlades i London ministeriella noter med Malta
rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 29 december 1965 utväxlades i Stockholm ratifikationsinstrumenten
til! utlämningsfördraget med Storbritannien av den 26
april 1963.
Den 31 december 1965 avlämnades i Ankara en ministeriell note med uppsägning
av Sverige av noteväxlingen den 1 juni 1960 med Turkiet med
ändring av 1952 och 1959 års viserings överenskommelser.
Den 6 januari 1966 undertecknades i Khartoum ett avtal med Sudan
rörande utveckling skredit jämte en tilläggsöverenskommelse nr 1.
Den 14 januari 1966 beslöt Kungl. Maj :t ratificera följande vid 1964 års
världspostkongress i Wien antagna fördrag: Världspostföreningens konstitution,
Världspostföreningens allmänna reglemente, världspostkonv
en t io nen, avtal angående assurerade brev och askar, avtal angående
postpaket, avtal angående postanvisningar och postresekreditiv, avtal angående
postgirorörelse, avtal angående postförskottsförsändelser, avtal angående
internationell postsparbanksrörelse, avtal angående abonnemang på
tidningar och andra periodiska skrifter.
Den 14 januari 1966 beslöt Kungl. Maj :t ratificera tullkonventionen i
Bryssel den 1 december 1964 angående välfärds materiel för
sjöfolk. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Bryssel den 14 februari.
Den 14 januari 1966 beslöt Kungl. Maj :t ratificera avtalet med Brasilien
den 17 september 1965 för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Stockholm den 25 november.
Den 14 januari 1966 beslöt Kungl. Maj :t ratificera avtalet med Schweiz
den 7 maj 1965 för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet. Ratifikationsinstrumenten utväxlades
i Bern den 6 juni.
Den 19 januari 1966 undertecknades i Warszawa en överenskommelse
med Polen angående reglering av vissa finansiella intressen
sammanhängande med svensk fast egendom i Polen. Kungl. Maj :t beslöt
den 13 maj att ratificera överenskommelsen. Den sattes i kraft genom
en noteväxling den 24 maj.
Den 20 januari 1966 undertecknades i Strasbourg protokoll nr 5 till konventionen
den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna avseende ändring av artiklarna
22 och 40 i konventionen. Kungl. Maj :t beslöt den 16 juni att ratificera
protokollet. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Strasbourg den
27 september.
Den 21 januari 1966 växlades i Alger ministeriella noter med Algeriet
6
Överenskommelser med främmande makter m. m.
rörande förlängning av överenskommelsen den 18 juli 1963 rörande svenskt
tekniskt bistånd på jordbruksområdet.
Den 21 januari 1966 undertecknades i Stockholm ett tilläggsavtal med
Canada rörande ändring i det i Ottawa den 6 april 1951 undertecknade
avtalet för undvikande av dubbelbeskattning samt fastställande
av bestämmelser angående handräckning ifråga om inkomstskatter.
Kungl. Maj :t beslöt den 3 juni att ratificera avtalet. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Ottawa den 14 juli.
Den 24 januari 1966 avlämnades i Oslo en ministeriell note med uppsägning
för Sveriges vidkommande av konventionen i Oslo den 10 juni 1947
om ett enhetligt skeppsmätnings system.
Den 25 januari 1966 undertecknades för Sveriges vidkommande protokollen
i Geneve den 14 december 1965 om Islands, Jugoslaviens
respektive Tunisiens provisoriska anslutning till allmänna t u 11-och handelsavtalet.
Den 25 januari 1966 växlades i Tunis ministeriella noter med Tunisien
med tillägg till låneöverenskommelsen den 22 oktober
1965.
Den 27 jaunari 1966 växlades i Stockholm ministeriella noter med Rumänien
rörande varuutbytet.
Den 27 januari 1966 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Ungern rörande varuutbytet.
Den 10 februari 1966 undertecknades i Washington ett avtal med P akistan
rörande utveckling sk red i t (spannmålslagringsprojekt)
samt ett administrationsavtal med Pakistan och Internationella utvecklingsfonden
(IDA).
Den 11 februari 1966 växlades i Stockholm ministeriella noter med S o vjetunionen
rörande varuutbytet.
Den 16 februari 1966 deponerades i London ratifikationsinstrumentet till
fisk eri konvention en i London den 9 mars 1964.
Den 17 februari 1966 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Indien om ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker
för indiska skolor.
Den 17 februari 1966 undertecknades i Tunis en tilläggsöverenskommelse
med Tunisien till överenskommelsen den 29 mars 1963 rörande
tekniskt samarbete.
Den 18 februari 1966 avlämnades i Wien en ministeriell note till Ö st
e r r i k e med uppsägning av tilläggsöverenskommelsen den 9 mars
1960 till avtalet den 9 april 1954 om upphävande av passvise r ing stvånget.
Den 21 februari 1966 växlades i New York ministeriella noter med
Förenta Nationerna rörande vissa frågor i samband med em svensk
7
Riksdagsberättelsen år 1967
militärkontingents deltagande i den av Förenta Nationerna upprättade
fredsstyrkan på Cypern.
Den 23 februari 1966 växlades i Jerusalem och Tel Aviv ministeriella noter
med Israel rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 24 februari 1966 undertecknades i Stockholm ett avtal med Danmark,
Finland och Norge om ändring av avtalet den 26 juni
1962 om nordisk hälso vårdshögskola.
Den 24 februari 1966 undertecknades i Karachi en överenskommelse med
Pakistan rörande tekniskt samarbete på yrkesundervisningens
område.
Den 26 februari 1966 undertecknades i Bern protokoll A •— avseende ändring
i Bilaga V till internationella fördraget angående godsbefordran
å järnväg (CIM) och i Bilaga II till internationella fördraget angående
befordran å järnväg av resande och resgods (CIV). Kungl. Maj :t beslöt den
27 maj att ratificera protokollet. Ratifikationsinstrumentet deponerades i
Bern den 18 juli.
Den 26 februari 1966 undertecknades i Niamey en överenskommelse med
Niger rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 28 februari 1966 växlades i New Delhi ministeriella noter med I ndien
rörande en svensk gåva av t o r r m j ö I k.
Den 1 mars 1966 undertecknades i Karachi en överenskommelse med
Pakistan rörande tekniskt samarbete på familjeplaneringens
område.
Den 2 mars 1966 undertecknades för Sveriges vidkommande ett protokoll
med Finland rörande ett multilateralt varuutbytes- och
betalningsarrangemang, framlagt för undertecknande i Helsingfors
den 22 november 1965.
Den 8 mars 1966 avlämnades i Madrid en ministeriell note till Spanien
med uppsägning av tilläggsöverenskommelsen den 1 april 1960 till
överenskommelsen den 28 juli 1959 angående upphävandet av passviseringstvånget.
Den 14 mars 1966 undertecknades i New Delhi en överenskommelse med
Nepal om ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker för
skolor i Nepal.
Den 14 mars 1966 undertecknades i Madrid med förbehåll för ratifikation
ett tilläggsavtal med Spanien rörande ändring av det i Madrid den
25 april 1963 undertecknade avtalet för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 15 mars 1966 växlades i Addis Abeba ministeriella noter med Etiopien
rörande ett regionalt utvecklingsprojekt.
Den 15 mars 1966 avlämnades i Karachi en ministeriell note till Pakistan
8
Överenskommelser med främmande makter m. m.
med uppsägning av tilläggsöverenskommelsen den 12 mars och 11 april 1960
med ändring av passvis eringsöverenskomm elsen den 26
och 30 april 1958.
Den 17 mars 1966 framlades i New York för undertecknande Förenta Nationernas
konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering.
Sverige undertecknade med förbehåll för ratifikation den 5 maj.
Den 17 mars 1966 växlades i Rabat ministeriella noter med Marocko
rörande förlängning av tredje tilläggsprotokollet den 21 maj 1963 till h a ndelsöverenskom
in elsen av den 8 februari 1960.
Den 25 mars 1966 undertecknades i London med förbehåll för ratifikation
ett protokoll med Storbritannien rörande ändring i avtal undertecknat
i London den 28 juli 1960 för undvikande av dubbelbeskattning
och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter.
Den 25 och 29 mars 1966 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Bulgarien rörande varuutbytet.
Den 1 april 1966 framlades i Geneve för undertecknande ett protokoll
rörande Schweiz’ anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet.
Protokollet undertecknades av Sverige den 6 juni.
Den 1 april 1966 undertecknades i Warszawa tilläggsprotokoll till protokollet
med Polen rörande handelsförbindelserna av den
26 mars 1965.
Den 2 april 1966 undertecknades i Tananarive ett handelsavtal
med Madagaskar.
Den 4 april 1966 framlades i Washington för undertecknande ett protokoll
rörande ytterligare förlängning av 1962 års veteavtal. Protokollet
undertecknades av Sverige den 25 april. Kungl. Maj :t beslöt den 27 maj
att ratificera detsamma. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Washington
den 21 juni.
Den 7 april 1966 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse
med Etiopien rörande tekniskt samarbete på hälsovårdens område.
Den 12 april 1966 undertecknades i Manila med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Filippinerna för undviknade av dubbelbeskattning
och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet.
Den 21 april 1966 beslöt Kungl. Maj :t ratificera europeiska överenskommelsen
den 22 januari 1965 för förhindrande av radio- och televisions
utsändningar från stationer utanför statsterritorier.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Strasbourg den 15
juni.
Den 26 april 1966 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Ungern
lj- Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
9
Riksdagsberättelsen år 1967
rörande handels- och betalningsförbindelserna under tiden
1 februari 1966—31 januari 1971.
Den 29 april 1966 växlades i Pretoria minsteriella noter med S y d a frika
rörande luftfart sförbindel serna.
Den 13 maj 1966 beslöt Kungl. Maj :t Sveriges anslutning till konventionen
i Geneve den 29 april 1958 om kontinentalsockeln. Anslut -ningsdokumentet deponerades i New York den 1 juni.
Den 13 maj 1966 beslöt Kungl. Maj :t ratificera fakultativa protokollet
av den 29 april 1958 om obligatoriskt biläggande av tvister.
Protokollet undertecknades i New York den 1 juni. Ratifikationsinstrumentet
deponerades där den 28 juni.
Den 13 maj 1966 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge rörande
förlängning av giltighetstiden för konventionen den 5 februari 1919
angående flyttlapparnas rätt till renbetning till den 1 maj 1968.
Den 17 maj 1966 undertecknades i Nairobi en överenskommelse med
Kenya rörande samarbete på inse m inations område.
Den 18 maj 1966 undertecknades i Paris en överenskommelse rörande
tillämpningen i Sverige av protokollet den 31 oktober 1963 rörande privilegier
och immunitet för Organisationen för europeisk
rymdforskning (ESRO).
Den 6 juni 1966 växlades i London ministeriella noter med Storbritannien
rörande tillämpning av 1963 års utlämningsfördrag
och 1965 års protokoll i vissa territorier.
Den 7 juni 1966 växlades i Washington ministeriella noter med A in erikas
Förenta Stater med ändring av bilagan till överenskommelsen
den 16 december 1944 angående lufttrafik respektive rörande
tolkningen av artikel 12 i överenskommelsen den 16 december 1944 angående
lufttrafik.
Den 7 juni 1966 undertecknades i Abidjan en luf tf artsöverenskommelse
med Elfenbenskusten.
Den 7 juni 1966 undertecknades i Abidjan en överenskommelse med
Elfenbenskusten rörande upphävande av p a s s v i s e ringstvånget.
Den 13 juni 1966 undertecknades i Stockholm ett tilläggsprotokoll till
handelsavtalet med Bulgarien av den 10 maj 1963.
Den 13 juni 1966 undertecknades i Stockholm ett handelsavtal
med Bulgarien.
Den 15 juni 1966 avgavs i Strasbourg en förklaring enligt artikel 46 i
Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna.
Den 16 juni 1966 beslöt Kungl. Maj :t godkänna ändring av artikel 28
i konventionen den 6 mars 1948 om upprättande av Mellanstatliga
10
Överenskommelser med främmande makter m. m.
rådgivande sjöfartsorganisationen. Instrumentet om godkännande
deponerades i London den 21 juli.
Den 21 juni 1966 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
jämte vissa andra medlemmar av franc-zonen rörande varuutbytet.
Den 29 juni 1966 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Indien om gåvobistånd, en överenskommelse om utvecklingskredit
samt en tilläggsöverenskommelse.
Den 4 juli 1966 undertecknades i New Delhi en överenskommelse om
en svensk tryckeriexpert till Nepal.
Den 16 juli 1966 undertecknades i Paris en överenskommelse rörande
tillämpningen av artikel 20 i protokollet den 31 oktober 1963 om privilegier
och immunitet för Organisationen för europeisk
rymdforskning (ESRO). Kungl. Maj :t beslöt den 2 september att
ratificera överenskommelsen. Den sattes i kraft genom eu noteväxling i
Paris den 7 oktober.
Den 18 och 20 juli 1966 växlades i Geneve ministeriella noter med Förenta
Nationerna om avhållande i Stockholm den 14—27 september
1966 av sjätte sammanträdet med den av Förenta Nationernas livsmedelsoch
jordbruksorganisation. Europeiska ekonomiska kommissionen och Internationella
arbetsorganisationen gemensamt upprättade kommittén
för skogsarbetsteknik och utbildning av skogsarbetare samt ett
symposium rörande användning av traktorer inom skogsbruket.
Den 28 juli 1966 undertecknades i Washington eu överenskommelse med
Amerikas Förenta Stater om samarbete rörande atomenergiens
användning för civila ändamål.
Den 29 juli 1966 växlades i New Delhi ministeriella noter med Indien
om eu svensk gåva av kvävegöds ed med e 1.
Den 30 juli och 4 augusti 1966 växlades i Addis Abeba ministeriella noter
med Etiopien om expertbistånd till skol byggnadsp ro gram.
Den 4 august 1966 växlades i Bern ministeriella noter med Schweiz
om samarbete på det försvarstek niska området.
Den 11 augusti 1966 undertecknades i Karachi en överenskommelse med
Pakistan rörande ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker
för skolori Pakistan.
Den 11 augusti 1966 undertecknades i Karachi en överenskommelse med
Pakistan rörande tekniskt bistånd på telekommunikationsområde
t.
Den 20 augusti 1966 undertecknades i Dar es Salaarn en överenskommelse
med Tanzania rörande expertbistånd för Tanzanias
förvaltning.
Den 24 augusti 1966 undertecknades i Ålborg en överenskommelse mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om
11
Riksdagsberättelsen år 1967
ändring av konventionen mellan samma stater den 15 september 1955 om
social trygghet. Kungl. Maj :t beslöt den 2 september att ratificera
överenskommelsen. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Köpenhamn
den 19 oktober.
Den 31 augusti 1968 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Danmark och Norge om fortsatt ekonomisk garanti
till vissa flygbolag.
Den 8 september 1966 undertecknades i Helsingfors en deklaration med
Finland rörande tillämpningen av konventionen den 10 maj 1927 angående
ordnandet av det samfällda laxfisket i Torne och Muonio
älvar samt en deklaration angående dels ändring i deklarationen den 10
maj 1927 rörande fastställande av stadga för fiskets bedrivande inom
Torne älvs fiskeområde dels ändrad lydelse av 2 och 6 §§ nämnda stadga.
Den 8 september 1966 undertecknades i Stockholm en luftfart söverenskommelse
med Nigeria.
Den 23 augusti och 12 september 1966 undertecknades i Paris en överenskommelse
med Förenta Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap
och kultur (UNESCO) om stöd av visst svenskt studieproj
e k t.
Den 12 september 1966 undertecknades i Budapest en överenskommelse
med Ungern angående ersättning för svensk egendom
samt svenska rättigheter och intressen i Ungern som icke omfattas av överenskommelsen
den 31 mars 1951.
Den 16 september 1966 undertecknades i Stockholm ett avtal med J u g os
1 a v i e n om anställning i Sverige av jugoslavisk arbetskraft.
Den 17 september 1966 undertecknades i Lima med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Peru för undvikande en dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 19 septemher 1966 växlades i New Delhi ministeriella noter med
Indien om skatte- och tullätt nåder för Föreningen
Svalorna.
Den 20 september 1966 undertecknades i Paris ett särskilt avtal med
Organisationen för europeisk rymdforskning (ESRO)
angående en observationsstation jämlikt artikel 2 i Kirunaavtalet.
Den 20 september 1966 undertecknades i New Delhi en överenskommelse
med Indien angående tullfrihet för gåvosändningar.
Den 21 september 1966 undertecknades i Stockholm ett avtal med F örbundsrepubliken
Tyskland angående de tyska krigsgravarna
i Sverige.
Den 23 september 1966 växlades i Stockholm ministeriella noter med
12
Överenskommelser med främmande makter in. m.
Frankrike med ändring av artikel 9 i överenskommelsen den 13 oktober
1965 om samarbete vid filmproduktion.
Den 3 oktober 1966 undertecknades i Köpenhamn med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse med Danmark, Finland, Island
och Norge om eu nordisk kulturfond.
Den 4 november 1966 beslöt Kungl. Maj :t återkalla vissa förbehåll mot
artikel 24 i dels konventionen den 28 juli 1951 om flyktingars
rättsliga ställning dels konventionen den 28 september 1954 om
statslösa personers rättsliga ställning.
Den 7 och 11 november 1966 växlades i Manila ministeriella noter med
Filippinerna rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 21 november 1966 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Danmark, Finland och Norge rörande gemensamt
uppträdande i handelsförhandlingarna inom allmänna tull- och handelsavtalet
(Kennedy-r onden).
Den 21 november 1966 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Danmark, Finland respektive Norge rörande chefsförhandlare
i handelsförhandlingarna inom allmänna tull- och handelsavtalet
(Kennedy-r onden).
Den 25 november 1966 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Jugosl ia v i e n rörande varuutbytet.
Den 4 oktober och 25 november 1966 växlades i Nairobi ministeriella
noter med Malawi rörande upphävande av passviseringstvånget.
Av exportkreditaämnden på statens vägnar meddelade garantier för
exportkrediter
Under budgetåret 1965/66 har exportkreditnämnden utfärdat statsgarantier
för exportkredit (garantiförbindelser) för ett belopp av 599 milj. kr.,
vilket innebär en ökning sedan närmast föregående budgetår med 47 milj.
kr., dvs. 9 %. Därutöver har garantier ställts i utsikt (garantiutfästelser)
för ett belopp av 1 190 milj. kr., mot 1 208 milj. kr. föregående budgetår.
På grund av ändrade statistiska beräkningsmetoder är emellertid de två
sistnämnda siffrorna inte helt jämförbara.
Nämndens sammanlagda engagemang uppgick den 30 juni 1966 till 1 718
milj. kr., vilket innebär eu minskning under det senaste budgetåret med
159 milj. kr. eller med 8 %.
Av det totala engagemanget den 30 juni 1966 avsåg 675 milj. kr. eller
39 % garantiförbindelser. Av dessa utgjorde 99 milj. kr. garantier på sär
-
13
Riksdagsberättelsen år 1967
skilt gynnsamma villkor vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska
utveckling (u-garantier). Av totalbeloppet för garantiutfästelser, 1 043 milj.
kr., avsåg 237 milj. kr. u-garantier. Engagemangets utveckling under det
senaste budgetåret karakteriseras av en stark ökning av garantiförbindelserna
(21 %) och en minskning av garantiutfästelserna (21 %).
Nämndens sammanlagda engagemang i fråga om garantier för export till
u-länderna uppgick till 700 milj. kr., för export till öststaterna till 724 milj.
kr. och för export till övriga länder till 294 milj. kr.
Nämndens inkomster under budgetåret 1965/66 uppgick till 11,9 milj. kr.
mot 9,2 milj. kr. föregående budgetår. Av intäkterna utgjordes 8,5 milj.
kr. av premier, 2,8 milj. kr. av räntor och 0,7 milj. kr. av återbäring på
skador.
Med anledning av skadefall har under budgetåret 1965/66 betalats ut
ersättningar med 0,6 milj. kr. Nämndens administrationskostnader belöpte
sig till 1,7 milj. kr. Resultatet av verksamheten har möjliggjort en ökning
av nämndens säkerhetsreserv med 6,1 milj. kr. Dessutom har 0,5 milj. kr.
satts av till en ersättningsreserv för att bestrida kostnaderna för skadefall
som inträffat under budgetåret och inte slutreglerats vid budgetårets utgång.
Till premiereserv har satts av 3,1 milj. kr. Efter årets avsättning
uppgår säkerhetsreserven till 48,4 milj. kr. eller 7,2 % av nämndens garantiansvar
på grund av garantiförbindelser vid samma tidpunkt.
En närmare redogörelse för exportkreditnämndens verksamhet under
budgetåret finns i nämndens verksamhetsberättelse, som har lämnats till
riksdagens ledamöter.
14
Bidrag av lotterimedel
Under år 1966 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier
som anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturella
ändamål
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kr. |
1965 års musei- och utställningssakkunniga (ang. försäljning av |
|
|
mångfaldigad konst) .................................... | 15/4 | 900 000 |
Folkrörelsernas arkiv i Norrbotten (för anskaffning av inventarier) | 27/5 | 10 000 |
Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige (för restaurerings-och rep.-arbeten å byggnader inom kulturhistoriska museet i |
|
|
Lund) ................................................ | 27/5 | 150 000 |
Stiftelsen Kyrkkläppen i Överluleå (för restaurering av kyrk- |
|
|
stugor in. m.) .......................................... | 27/5 | 20 000 |
Carl Larssons släktförening (för rep.-arbeten å Carl Larssons- |
|
|
gården) ................................................ | 27/5 | 15 000 |
Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem (för rep.- och ombygg- |
|
|
nadsarbeten å Millesgården).............................. | 27/5 | 250 000 |
Stiftelsen musikhistoriska museet (för inköp av ljudanläggning) | 27/5 | 20 000 |
Föreningen Norrbottens länsteater (för anskaffning av utrustning |
|
|
för teaterverksamheten).................................. | 27/5 | 110 000 |
Stiftelsen Silvanum (för rep.-arbeten å stiftelsens museibyggnad) | 27/5 | 35 000 |
Stiftelsen Thielska galleriet (för installering av ny belysning samt |
|
|
rep. av parkmur)........................................ | 27/5 | 7 000 |
Västergötlands fornminnesförening (för flyttning av två flygel- |
|
|
byggnader) ............................................ | 27/5 | 300 000 |
Ystads stad (för renovering av S: t Peters klosterkyrka)........ | 27/5 | 250 000 |
Kungl. teatern (för ombyggnadsarbeten å teaterns kanslilokaler) | 29/6 | 325 000 |
Malmö stadsteater (för byggnadskostnader för tredje scenen). . . . | 29/6 | 200 000 |
Stiftelsen Stockholms konserthus (för rep.- och förbättringsar- |
|
|
beten)................................................ | 7/7 | 325 000 |
Stiftelsen Lassekrog (för uppförande av en skogsarbetarby) .... | 11/8 | 20 000 |
Varbergs museum (för konserveringsarbeten).................. | 25/8 | 10 000 |
Nyckelviksskolan (för lokalanskaffning)...................... | 16/9 | 200 000 |
Byggnadsstyrelsen (för förvärv av tomten nr 1 i kvarteret Mose- |
|
|
backe) ................................................ | 23/9 | 3 000 000 |
Teater- och orkesterrådet (för uppförande av en teaterbyggnad i |
|
|
Härnösand)............................................ | 7/10 | 1 000 000 |
Riksantikvarieämbetet (för restaurering av societetshuset i Lyse- |
|
|
kil).................................................... | 21/10 | 60 000 |
Summa kr. | 7 207 000 |
15
Riksdagsberättelsen år 1967
Under år 1966 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kr. | |
I. Skolöverstyrelsen |
|
|
|
Kursverksamhet............................ | 29/6 | 215 000 | 215 000 |
It. Sveriges riksidrottsförbund |
|
|
|
Central förvaltning och administration ........ | 29/6 | 390 000 |
|
Central idrottslig verksamhet: |
|
|
|
a) administration .......................... | 29/6 | 350 000 |
|
b) kursverksamhet.......................... | 29/6 | 225 000 |
|
c) instruktörsverksamhet bland ungdom (konsu- |
|
|
|
lentverksamhet).......................... | 29/6 | 1 528 000 |
|
D:o .......................... | 21/7 | 50 000 |
|
d) övrigt .................................. | 29/6 | 410 000 |
|
Specialförbundens verksamhet................ | 11/2 | 50 000 |
|
» » ................ | 29/6 | 8 300 000 |
|
» » ................ | 20/6 | 975 000 |
|
» » ................ | 21/7 | 50 000 |
|
Distriktförbundens verksamhet .............. | 29/6 | 830 000 |
|
Föreningars verksamhet...................... | 29/6 | 650 000 |
|
Ungdomsidrott ............................ | 29/4 | 660 000 |
|
Idrottsplatskommittén ...................... | 29/6 | 300 000 |
|
Simbaddelegationen ........................ | 29/6 | 110 000 |
|
Poliklinikkommittén ........................ | 29/6 | 252 000 |
|
Riksidrottsförbundets idrottsinstitut (Bosön m. fl.) | 29/6 | 242 000 |
|
Övriga ändamål ............................ | 29/6 | 166 000 | 15 538 000 |
III. Sveriges olympiska kommitté |
|
|
|
Förberedelser under budgetåret 1966/67 för Olym- |
|
|
|
piska spelen 1968 ........................ | 11/8 | 500 000 | 500 000 |
IV. Svenska korporationsidrottsförbundet |
|
|
|
Konsulentverksamhet ...................... | 27/1 | 45 000 |
|
Central förvaltning.......................... | 29/6 | 875 000 |
|
Lokalförbundens förvaltning.................. | 29/6 | 315 000 |
|
Kursverksamhet............................ | 29/6 | 160 000 |
|
Ungdomsidrott ............................ | 29/4 | 54 000 |
|
Information, upplysningsverksamhet.......... | 29/6 | 90 000 |
|
Företagsgymnastik.......................... | 29/6 | 20 000 |
|
Idrottsmateriel.............................. | 29/6 | 60 000 |
|
Anslag till korporationerna .................. | 29/6 | 20 000 |
|
Internationella kontakter.................... | 29/6 | 10 000 |
|
Motionsverksamhet för pensionärer............ | 29/6 | 60 000 | 1 709 000 |
V. Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets |
|
|
|
främjande i Sverige |
|
|
|
Administration ............................ | 11/2 | 50 000 |
|
Administration och kursverksamhet .......... | 29/6 | 250 000 |
|
Kursverksamhet............................ | 1/4 | 7 500 |
|
Ungdomsidrott ............................ | 29/4 | 67 000 | 374 500 |
16
Bidrag ur fonden för idrottens främjande
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kr. |
|
VI. Ridsport Svenska ridsportens centralförbund............ | 29/6 | 108 000 |
|
Riksföreningen för ridningens främjande, rid-främjandet .............................. | 29/6 | 239 000 |
|
De svenska lantliga ryttarföreningarnas central-förbund .................................. | 29/6 | 58 000 |
|
Svenska ponnyföreningen.................... | 29/6 | 20 000 | 425 000 |
V!!. Övriga organisationer a) Bidrag till ungdomsidrott Förbundet Vi unga.......................... | 29/4 | 10 000 |
|
KFUK: s och KFUM: s riksförbund............ | 20/4 | 6 000 |
|
Nationaltemplarordens ungdomsförbund ...... | 29/4 | 11 000 |
|
Riksförbundet Sveriges 4 H.................. | 29/4 | 44 000 |
|
Riksförbundet Sveriges ungdoms- och hemgårdar | 29/4 | 12 000 |
|
Svenska frisksportförbundet.................. | 29/4 | 4 000 |
|
Svenska missionsförbundets ungdom .......... | 29/4 | 19 000 |
|
Svenska scoutförbundet...................... | 29/4 | 9 000 |
|
Sveriges storloge av IOGT .................. | 29/4 | 17 000 |
|
Unga örnars riksförbund .................... | 29/4 | 67 000 | 199 000 |
b) Bidrag till organisationers allmänna verksamhet Centralkommittén för fältsport .............. | 29/6 | 15 000 |
|
De handikappades riksförbund (till idrott för | 29/6 | 180 000 |
|
Sveriges dövas idrottsorganisation ............ | 29/6 | 60 000 |
|
Svenska gymnastikförbundets gymnastikfolkhög-skola å Lillsved .......................... | 29/6 | 60 000 |
|
Riksföreningen för simningens främjande...... | 29/6 | 70 000 |
|
Svenska livräddningssällskapet................ | 29/6 | 25 000 | 410 000 |
VIII. Idrottsanläggningar a) Större och medelstora anläggningar (bidragen Ridhusanläggningar ........................ | 15/4 | 694 297 |
|
Övriga anläggningar ........................ | 15/4 | 148 000 |
|
» » ........................ | 21/10 | 2 800 500 |
|
b) Mindre anläggningar m. m. (bidragen fördelade | 29/6 | 2 000 000 |
|
c) Bastuanläggningar (bidragen fördelade av riks-idrottsförbundet) .......................... | 29/6 | 150 000 | 5 792 797 |
Summa kr. |
|
| 25 163 297 |
17
Riksdagsberättelsen år 1967
Under år 1966 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål | Beslutets dag | Belopp kr. |
|
I. Anläggningar in. m. Asarums kommun............................ | 6/5 | 72 000 |
|
Badföreningen Småholmarna, Henån............ | 16/6 | 2 000 |
|
Belganets samhällsiörening.................... | 6/5 | 5 000 |
|
Dalhems kommun............................ | 9/9 | 60 000 |
|
Elcshärads kommun .......................... | 9/9 | 90 000 |
|
Fritidsvägens vägsamfällighet, Löderup ........ | 4/2 | 8 000 |
|
Fryksände kommun .......................... | 4/2 | 7 000 |
|
» » .......................... | 9/9 | 12 000 |
|
Frövi köping ................................ | 9/9 | 12 000 |
|
Föreningen Björbostugan u. p. a., Borås ........ | 6/5 | 7 000 |
|
Gamleby kommun............................ | 6/5 | 20 000 |
|
Havdhems kommun.......................... | 9/9 | 25 000 |
|
Hedvikens idrottsförening .................... | 4/2 | 10 000 |
|
Hjo stad.................................... | 9/9 | 25 000 |
|
Högsjö kommun.............................. | 16/6 | 10 000 |
|
Kalmar stad ................................ | 4/2 | 25 000 |
|
Karlshamns stad ............................ | 4/2 | 90 000 |
|
Köpingsviks kommun ........................ | 9/9 | 18 000 |
|
Lappvattnets idrottsförening .................. | 4/2 | 2 000 |
|
Lerbäcks kommun............................ | 6/5 | 25 000 |
|
Lofthammars kommun........................ | 16/6 | 25 000 |
|
Länsstyrelsen i Kopparbergs län................ | 9/9 | 12 700 |
|
» » Jämtlands län.................. | 4/2 | 18 300 |
|
» » » » .................. | 9/9 | 13 150 |
|
» 9 Västerbottens län .............. | 9/9 | 11 600 |
|
Malmköpings köping.......................... | 6/5 | 30 000 |
|
Mariefreds stad .............................. | 9/9 | 9 000 |
|
Målilla orienteringsklubb...................... | 9/9 | 3 000 |
|
Mönsterås köping ............................ | 4/2 | 40 000 |
|
Nynäshamns stad ............................ | 9/9 | 15 000 |
|
Orienteringsklubb en Illern, Tranås.............. | 9/9 | 15 000 |
|
Orsa kommun................................ | 9/9 | 39 000 |
|
Oskarshamns stad............................ | 9/9 | 15 000 |
|
Perstorps köping ............................ | 16/6 | 20 000 |
|
Samhällsnämnden i Kusmark.................. | 9/9 | 11 750 |
|
Simrishamns stad ............................ | 6/5 | 60 000 |
|
Själevads kommun .......................... | 16/6 | 45 000 |
|
Skara stad .................................. | 9/9 | 45 000 |
|
Skidfrämjandets lokalavdelning i Gafsele........ | 4/2 | 8 000 |
|
Skid- och friluftsfrämjandet.................... | 9/9 | 13 000 |
|
Skövde stad ................................ | 6/5 | 50 000 |
|
Slite köping.................................. | 4/2 | 72 000 |
|
Steneby kommun ............................ | 6/5 | 20 000 |
|
Stenkumla kommun.......................... | 9/9 | 20 000 |
|
Stockholms stad.............................. | 6/5 | 90 000 |
|
Stora Kils kommun .......................... | 6/5 | 5 000 |
|
Svenska turistföreningen...................... | 4/2 | 127 400 |
|
» » ...................... | 16/6 | 45 000 |
|
» » ...................... | 9/9 | 94 000 |
|
Säfflc stad .................................. | 4/2 | 30 000 |
|
Tingsryds köping ............................ | 9/9 | 5 000 |
|
Torslunda kommun .......................... | 16/6 | 72 000 |
|
Unga örnars stockholmsdistrikt................ | 27/5 | 50 000 |
|
Vasaloppsklubben, Hedemora.................. | 6/5 | 30 000 |
|
18
Bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål | Beslutets dag | Belopp kr. | |
Vette kommun .............................. | 9/9 | 50 000 |
|
Vingåkers kommun .......................... | 4/2 | 20 000 |
|
Virserums köping ............................ | 4/2 | 84 000 |
|
Visby stad .................................. | 9/9 | 25 000 |
|
Vännäs landskommun och Vännäs köping ...... | 16/6 | 20 000 | 1 883 900 |
II. Lägerverksamhet |
|
|
|
Frälsningsarmén.............................. | 16/6 | 9 200 |
|
KFUK:s riksförbund.......................... | 16/6 | 1 200 |
|
KFUM:s triangeiförbund...................... | 16/6 | 3 600 |
|
Skid- och friluftsfrämjandet .................. | 9/9 | 4 000 |
|
Svenska scoutrådet .......................... | 16/6 | 30 000 |
|
» » .......................... | 29/6 | 2 000 |
|
Sveriges flickscoutråd ........................ | 16/6 | 25 000 |
|
» » ........................ | 29/6 | 2 000 |
|
Unga örnars riksförbund ...................... | 16/6 | 17 500 | 94 500 |
III. Kursverksamhet |
|
|
|
Reso........................................ | 16/6 | 18 000 |
|
Skid- och friluftsfrämjandet.................... | 9/9 | 55 000 | 73 000 |
IV. Administration m. m. |
|
|
|
Fiskefrämjandet.............................. | 9/9 | 15 000 |
|
Reso........................................ | 16/6 | 80 000 |
|
Riksorganisationernas campingkommitté........ | 16/6 | 50 000 |
|
Skid och friluftsfrämjandet.................... | 9/9 | 55 000 |
|
Svenska naturskyddsföreningen................ | 9/9 | 35 000 | 235 000 |
Summa kr. |
|
| 2 286 400 |
Under budgetåret 1965/66 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden
Ändamål | Belopp kr.1 |
| 2 474 500 |
| 1 180 500 |
| 400 000 |
| 130 000 |
| 63 800 |
| 138 800 |
Summa kr. | 4 387 600 |
1 Avrundade tal
19
Riksdagsberättelsen år 1967
Under budgetåret 1965/66 influtna medel till och beviljade bidrag
ur statens lappfond
Inkomster: Belopp kr.
A. Räntemedel.................................................. 373 900
B. Försäljningsmedel ............................................ 69
C. I anledning av vattenregleringar influtna ersättningar för skada å fiske. 13 225
D. I anledning av vattenregleringar influtna ersättningar, avsedda för
vissa ändamål.............................................. 848 846
E. Arrendemedel................................................ 1 027 883
F. Avkastning av lappfondsskogarna, m. m......................... 177 193
G. Diverse...................................................... 3 060
Summa kr. 2 444 206
Beviljade bidrag:
A. Direkta åtgärder för renskötselns främjande
1. Jämtlands län........................ 184 000
2. Västerbottens län .................... 135 000 (25 000)
3. Norrbottens län ...................... 391325 710 325 (25 000)
B. Åtgärder för främjande av jakt och fiske........................ 7 300
C. Åtgärder för underlättande av bostadsbyggen m. m............... 3 020
D. Renforskning m. m........................................... 372 000 (372 000)
E. Särskilda åtgärder för understödjande av organisationsarbete m. m. 99 500 —
Summa kr. 1192145 (397 000)
Anm. De inom parentes angivna beloppen utvisar hur stor del av bidragen, som har utgått från
under statens lappfond redovisade, för särskilda ändamål avsatta s. k. villkorsmedel.
Under budgetåret 1965/66 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden
Under budgetåret 1965/66 har 219 understöd om sammanlagt nära 5,6
milj. kr. delats ut ur arvsfonden. Hur understöden fördelas på olika ändamål
framgår av nedanstående tablå.
Ändamål Belopp kr.
Barnstugor................................................................ 2 761 500
Barnkolonier.............................................................. 54 000
Ungdomslokaler
Scoutorganisationer .............................................. 867 000
Svenska kyrkan samt till denna knutna sammanslutningar............ 105 000
Religiösa sammanslutningar tillhörande annat samfund .............. 617 000
Kommuner och ungdomsråd ...................................... 627 000
Nykterhetsorganisationer.......................... 111 000
Annan huvudman................................................ 424 000 2 751 000
Studier och yrkesutbildning ................................................ 1 200
Diverse .................................................................. 12 000
Summa kr. 5 579 700
20
Utbetalningar från handels- och sjöf artsfonden
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden
under budgetåret 1965/66
Belopp kr.
Statsbidrag till Svenska handelskammaren i Sydney.............................. 2 500
Bidrag till Svenska Turisttrafikförbundet ...................................... 50 000
Summa kr. 52 500
21
SB: 1
Riksdagsberättelsen år 1967
Kommittéer
Statsrådsberedningen
1. Forskningsberedningen (1964:1 Ju 66, 1965:1 Ju 68, 1966: Ju 70)
Inrättad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 december 1962 för samråd
om den långsiktiga inriktningen av den svenska forskningspolitiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 december 1962):
Alfvén, Hannes O. G., professor
Bergström, K. Sune D., professor
Brising, Lars H., flygöverdirektör
Brohult, Sven F. A., professor
Browaldh, Tore, bankdirektör (fr. o. m. den 15 juni 1966)
Brynielsson, Harry A. B., direktör
Fehrm, E. Martin, generaldirektör
Fornander, Sven, direktör
Gustafson, Torsten V., professor
Gustafsson, C. Åke T., professor
Gårding, Lars, professor
Hjelm, K. G. Lennart, professor
Holm, C. Lennart, docent
Husén, Torsten, professor
Kärrholm, Marianne, docent
Larsson, Lars-Gunnar, professor
Liander, N. Halvard, direktör
Lundberg, Arne S., envoyé (fr. o. in. den 15 juni 1966)
Lönnroth, N. Erik M., professor
Miintzing, Arne, professor
Norberg, Dag L., professor
Olson, Hjalmar, direktör
Petri, Bengt, landshövding
Rexed, Bror A., professor, sekreterare
Rosén, Nils Gustav K. G., universitetskansler
Svennilson, S. Ingvar, professor
Tiselius, Arne W. K., professor
Ulfsparre, Sixten, direktör
Waldenström, Jan G., professor
22
Kommittéer: Statsrådsberedningen SB: 1
I beredningen, som leds av statsministern, ingår därjämte de medlemmar
av regeringen som berörs av de frågor som behandlas.
Enligt beslutet den 14 december 1962 har upprättats en särskild arbetsgrupp
för att inom statsrådsberedningen förberedande behandla frågor av
betydelse för regeringen vid utformningen av forskningspolitiken. I arbetsgruppen,
som står under statsministerns ledning ingår:
Alfvén (se ovan)
Brohult (se ovan)
Rexed (se ovan)
Svennilson (se ovan)
Tiselius (se ovan)
Håkansson, Hans E. V., departementsråd
Moberg, Sven T., statssekreterare
Lokal: Forskningsberedningen, Lilla Nygatan 1, Stockholm C, tel. växel
22 45 00
Direktiven för beredningen, se 1963:1 Ju 59.
Forskningsberedningen in pleno har under tiden november 1965—oktober
1966 hållit fem sammanträden.
Arbetsgruppen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tio
sammanträden.
23
Ju: 1
Riksdagsberättelsen år 1967
J ustitiedepar tementet
A. Kommittéer som avslutat sia verksamhet under 1966
1. Utredningen om illojal konkurrens (1964:1 9, 1965:1 12, 1966: 16)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 tillkallades sakkunniga
för utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
samt vad som äger samband därmed (se Post- och Inrikes tidn. den
25 juni 1949). Chefen för justitiedepartementet beslöt den 31 mars 1960 att
utredningen, som hade antagit namnet varumärkes- och firmautredningen,
i fortsättningen skulle arbeta som två skilda kommittéer, den ena för revision
av firmalagstiftningen och den andra för revision av lagstiftningen mot
illojal konkurrens. Den sistnämnda kommittén har antagit namnet utredningen
om illojal konkurrens:
Samuelsson, G. Yngve, generaldirektör, ordförande
Bohman, Clas, direktör
Härnqvist, Margareta, fru, civilekonom
Jacobsson, Gösta, direktör, led. av I kamm.
Köhler, Nils G., advokat
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Experter:
Gillberg, Karl Erik, direktör
Söderberg, Johan, direktör
Tengelin, Sten, direktör
af Trolle, Ulf, professor
Sekreterare:
Bergqvist, Hans A., hovrättsråd
Direktiven för varumärkes- och firmautredningen, se 1950:1 Ju 31.
Sedermera har utredningens uppdrag i anslutning till två riksdagsskrivelser
(1957: 270 och 1958: 144) utvidgats till att omfatta en allmän revision
av lagstiftningen mot illojal konkurrens.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1986 sammanträtt
elva dagar.
Överläggningar med representanter för den i Finland arbetande kommittén
för översyn av lagstiftningen om illojal konkurrens har ägt rum den
14 och 15 juni 1966.
Efter remiss har utredningen avgett yttrande över betänkande^ »Möns -
24
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 2
terskydd» (SOU 1965:61) och »Prissamverkan och konkurrens» (SOU
1966:48).
Utredningen har färdigställt ett betänkande, benämnt »Otillbörlig konkurrens»
(SOU 1966: 71), vilket kommer att avlämnas i januari 1967.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredningen angående pensionsstiftelsernas civilrättsliga och skatterättsliga
ställning (1964:1 12, 1965:1 15, 1966: 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 och
den 4 september 1959 för utredning rörande pensionsstiftelsernas civilrättsliga
och skatterättsliga ställning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28
februari 1955, den 24 september 1959 och den 12 januari 1960):
Schmidt, Folke, professor, ordförande
Bolin, A. Bertil, direktör
von Feilitzen, Styrbjörn, direktör
Helmers, Dag, docent
Hydén, Sven O., direktör
Lundell, Sture V., departementsråd
Löfstedt, Gösta, landskamrerare
Wahlberg, Axel, förbundsjurist
Experter:
Ericsson, G. Mårten, direktör
Hahr, Erik O., fil. lic. (avliden 18 januari 1966)
Hamdahl, Bengt O., rättschef
Huss, K. J. Lennart, kammarrättsassessor
Johansson, Sven-Erik, professor
Rydin, Bengt C. K. A., hovrättsassessor, ledamot av lagberedningen
Sekreterare:
Ekström, Allan, hovrättsassessor
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1956:1 Ju 35. Tilläggsdirektiv,
se 1960:1 Ju 20 och 1961:1 Ju 18.
Utredningen har — efter att år 1965 ha överlämnat sitt huvudbetänkande
»Pensionsstiftelser II» (SOU 1965:41) — den 8 september 1966 avlämnat
betänkande rörande kollektiva pensionsförsäkringar på arbetsmarknaden
(Stencil Ju 1966: 14).
Uppdraget är därmed slutfört.
25
Ju: 3
Riksdagsberättelsen år 1967
3. Utredningen angående fångvårdsanstalternas behov av tillsynspersonal
(1964: I 25, 1965: I 23, 1966: 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda frågan angående fångvårdsanstalternas behov av tillsynspersonal
efter arbetstidsförkortningens genomförande:
Wihlborg, Hans H., organisationsdirektör
Experter:
Brytting, O. Evert, förste byråsekreterare
Grönberg, Arvid R. A., kriminalvårdsinpektör
Under tiden november 1965—oktober 1966 har utredningsmannen haft
överläggningar med kriminalvårdsstyrelsen om tillsynspersonalens organisation
och verksamhet. Utredningsmannen har den 31 oktober 1966 hos
styrelsen föreslagit vissa ändringar i fråga om antal och placering av de
vaktkonstapels- och vårdar tjänster vid fångvårdsanstalterna som beräknas
för transport av intagna.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1961 års utredning om översyn av medborgarskapslagstiftningen
(1964: I 34, 1965: I 31, 1966: 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 februari 1961 för
översyn av medborgarskapslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den
9 mars 1961):
Wahlbäck, J. Martin, landshövding
Sekreterare:
Nyman, Erik O., byråchef
Biträdande sekreterare:
Lundquist, Maj, byrådirektör
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1962: I Ju 44. Tilläggsdirektiv,
se 1963: I Ju 39.
Utredningen har avlämnat ett den 11 mars 1966 dagtecknat betänkande,
benämnt »Decentralisering av naturalisationsärenden m. in.» (SOU 1966:
20).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredningen angående rikets vapen och flagga m. m. (1964: I 38,
1965: I 35, 1966: 36)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961 för
utredning angående rikets vapen och flagga in. in. (se Post- och Inrikes tidn.
den 8 februari 1962):
26
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 6
Wijnbladh, C. Mauritz E., f. d. hovrättspresident
Experter:
Engzell, Gösta, f. d. ambassadör
af Klint, Erik V. P. G., f. d. konteramiral
Ohlon, Rolf R., överingenjör
Rasmusson, Nils Ludvig, förste antikvarie
Scheffer, C. Gunnar U., statsheraldiker
Seitz, F. Heribert, docent
Svärdström, S.-E. (Svante), förste intendent
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Ju 44.
Under året har hållits sammanlagt sju sammanträden med utredningens
experter och heraldiska nämnden.
Utredningsmannen har avgett utlåtande över betänkande med förslag till
lag om mönster in. m. (SOU 1965: 61).
Utredningsmannen har den 21 november 1966 avlämnat betänkande, benämnt
»Rikets vapen och flagga» (SOU 1966: 62).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Hyreslagstiftningssakkunniga (1964: I 54, 1965: 1 50, 1966: 46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1963 för att
utreda frågor om förenkling av hyreskontrollen och utformning av besittningsskyddet
för hyresgäst i den allmänna liyreslagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 juni 1963):
Granqvist, Liss M., president i försäkringsdomstolen, ordförande
Breitholtz, Claes J. E. C:son, direktör
Geijer, J. Lennart, jur. dr, statsråd, led. av I kamm.
Gustafsson, G. Henning, f. d. kommunalarbetare, led. av II kamm.
Svensson, S. Erik, ordförande i Hyresgästernas riksförbund
Experter:
Näverfelt, Arne, aktuarie
Wittrock, Jan, byrådirektör
Sekreterare:
von Koch, N. Michael, hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Gad, Ulf H. H:son, hovrättsassessor
Direktiven för de sakkunniga, se 1964: I Ju 54.
De sakkunniga har under tiden november 1965—maj 1966 sammanträtt
29 dagar.
De sakkunniga har den 27 juni 1966 avlämnat betänkande, benämnt »Ny
27
Ju: 6 Riksdagsberättelsen år 1967
hyreslagstiftning» (SOU 1966: 14), jämte särskild undersökning angående
hyressplittringen (SOU 1966: 15).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Immissionssakkunniga (1964: I 55, 1965: I 51, 1966: 47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1963 för utredning
angående utformningen av en koncessionslagstiftning beträffande
grannskapsstörande verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juli 1963).
Genom beslut den 9 september 1964 har Kungl. Maj:t vidgat uppdraget till
att avse en allmän utredning om utformningen av eu lagstiftning om irnmissioner
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 september 1964):
Ulveson, H. N. Ingemar, lagman, f. d. ledamot i lagberedningen, ordförande
Aronson, S. Albert, direktör
Bratt, Ulf-Christian, direktör
Esping'', Lars-Erik, byråchef
Grönfors, Kurt G. W., professor
Lang, Sigurd, avdelningsdirektör
Ronge, Hans E., professor
Experter:
Friberg, Lars T., professor
Persson, J. Lennart, vattenrättsdomare
Sekreterare:
Lind, Johan A. L., hovrättsfiskal
Wasteson, H. Lennart, revisionssekreterare (fr. o. m. den 21 februari 1966)
De ursprungliga direktiven för de sakkunniga, se 1964: I Ju 55. Tilläggsdirektiven,
se 1965: I Ju 51.
De sakkunniga har under tiden november 1965—oktober 1966 sammanträtt
14 dagar. Därvid har även experterna deltagit. Dessutom har arbetsgrupper
inom utredningen sammanträtt vid flera tillfällen.
De sakkunniga har avgett utlåtanden över statskontorets utredning om
organisationen av naturvårdsverksamheten (Stencil Jo 1966:2) samt i mål
om utsläpp av industriellt avloppsvatten i Mälaren vid Kvicksund in. in.
De sakkunniga har avlämnat ett den 21 november 1966 dagtecknat betänkande,
benämnt »Luftförorening, buller och andra immissioner» (SOU 1966:
65).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. 1963 års markvärdekommitté (1964:1 61, 1965:1 55, 1966:49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för översyn
av frågan om åtgärder i syfte att, annorledes än genom expropriation,
28
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 9
motverka prisstegring på mark och förhindra oförtjänta jordvärdestegringsvinster
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 augusti 1963):
Walberg, Sten S., regeringsråd, ordförande
Hamrin, Mac T. P., överlantmätare, led. av II kamm.
Hermansson, Herbert E., lantbrukare, led. av I kamm.
Holmberg, Yngve, jur kand., led. av I kamm.
Hörlén, S. Ingemar, direktör
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av I kamm.
Wärnberg, Erik G., trävaruhandlare, led. av I kamm.
Experter:
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Follin, Carl Bertil, advokat
Leo, P. Gunnar, direktör
Ljungberger, Torsten, f. d. fastighetsdirektör
Reuterswärd, Erik A. P., rättschef
Steneborn, H. Arne, förste länsassessor
Wallin, Frank Hallis, advokat
Wallmark, L. Joakim, försäkringsdirektör
Sekreterare:
Lekman, J. Inge, rättschef
Biträdande sekreterare:
Carlsson, Carl-Gustav, t. f. byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ju 61.
Kommittén har under tiden november 1965—juni 1966 hållit 18 sammanträden.
Kommittén har den 2 juni 1966 avlämnat betänkande i två delar, benämnt
»Markfrågan» (SOU 1966:23 och 24).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredningen av frågan om legalisering av sämjedelningar
(1965:I 61, 1966:54)
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 17 januari 1964 för
att utreda frågan om legalisering av sämjedelningar (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 februari 1964):
Gyllensvärd, K. Johan G., justitieråd
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Ju 60.
Utredningsmannen har avlämnat ett den 30 juni 1966 dagtecknat betänkande,
benämnt »Legalisering av sämjedelningar m. m.» (Stencil Ju 1966:
12).
Uppdraget är därmed slutfört.
29
Ju: 10
Riksdag sb er iit t elsen år 1967
10. Sakkunnig för översyn av Stockholms rådhusrätts organisation
(1966:67)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1965
för översyn av Stockholms rådhusrätts organisation (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 november 1965):
Laurin, Joel, f. d. hovrättspresident
Sekreterare:
Hillerudh, Lars-Olof, sekreterare i Stockholms rådhusrätt
Den sakkunnige har den 23 maj 1966 avlämnat betänkande angående
Stockholms rådhusrätts organisation (Stencil Ju 1966: 7).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1967
11. Firmautredningen (1964:1 8, 1965:1 11, 1966:15)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 tillkallades sakkunniga
för revision av varumärkes- och firmalagstiftningen samt vad
som äger samband därmed (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1949).
Chefen för justitiedepartementet beslöt den 31 mars 1960 att utredningen,
som hade antagit namnet varumärkes- och firmautredningen, i fortsättningen
skulle arbeta som två särskilda kommittéer, den ena för revision av
firmalagstiftningen och den andra för revision av lagstiftningen mot illojal
konkurrens. Den förstnämnda kommittén har antagit namnet firmautredn
ingen:
Eberstein, Gösta A., professor emeritus, ordförande
Glimstedt, Gunnar, ombudsman
Jacobsson, Gösta, direktör, led. av I kamm.
Ivöhler, Nils G., advokat
Uggla, Claes A., patenträttsråd
von Zweigbergk, Åke C., generaldirektör.
Experter:
Markman, Kiddi C., byråassistent
Sandegren, Erik O. E., f. d. byråchef
Svanström, Bengt E. G., landssekreterare
Sekreterare:
Åhberg, Bengt-Erik B., hovrättsråd
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm SV, tel. 41 60 81 eller
Hermelinsgatan 44, Malmö S, tel. 040/92 28 24 (sekreteraren)
Direktiven för varumärkes- och firmautredningen, se 1950:1 Ju 31.
30
Kommittéer: Jnstitiedepartementet Ju: 13
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sju
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
12. Svenska representanter hos Förenta Nationerna och hos Europarådet
i frågor om förebyggande av brott och behandling av brottslingar
(1964:1 10, 1965:1 13, 1966:17)
Korrespondenter till Förenta Nationernas Social Defence Section enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 21 december 1951 och den 19 november 1965:
Eriksson, G. Torsten, generaldirektör
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Representanter i Europarådets European Committee on Crime Problems
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 juni 1958 och den 16 november 1964:
Eriksson, G. Torsten, generaldirektör
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Eriksson är sedan den 1 december 1965 ledamot av ett av FN:s generalsekreterare
utsett, av tio personer bestående permanent rådgivande organ
för förebyggande av brott och behandling av brottslingar. Detta organ höll
sitt andra sammanträde den 12—16 december 1966 i New York.
Eriksson är fr. o. m. 1966 på tre år vald ordförande för European Committee
on Crime Problems (CCP), som höll årligt plenarmöte i Strasbourg
den 10—14 oktober 1966 och anordnade en konferens för ledare av kriminologiska
institut den 22—25 november 1966. I det förra deltog, utom Eriksson
och Romander, departementsrådet Carl Lidbom, i det senare Eriksson,
professorn Knut Sveri, hovrättsassessorn Carl-Johan Cosmo och jur. lic. Hans
Klette.
13. Utredningen rörande specialstraffrätten (1964: I 14, 1965: I 16, 1966: 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1955 för
förberedande undersökning för reformering av specialstraffrätten (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 december 1955):
Thornstedt, Hans G., professor
Expert:
Danelius, Hans C. Y., hovrättsfiskal
Sekreterare :
Widlund, Jan B., jur. kand. (fr. o. in. den 15 juni 1966)
Lokal: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2, Stockholm VA, tel.
34 08 60 ankn. 139 eller 37 24 43
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 34.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
31
Ju: 14 Riksdagsberättelsen år 1967
14. Fångvårdens byggnadskommitté (1964: I 16, 1965: I 17, 1966: 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1956 för att
handha nybyggnadsverksamheten inom kriminalvården (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 maj 1956):
Bergqnist, Thorwald E. N., f. d. landshövding, ordförande (t. o. m. den 31
juli 1966)
Andersson, A. G. Birger, redaktör, led. av I kamm., ordförande (fr. o. m. den
1 augusti 1966)
Bergh, K. Ragnar, f. d. folkskolinspektör, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 31
juli 1966)
Bunner, Tor Å. G., byggnadsråd
Ericsson, Carl-Henrik, byråchef
Eriksson, G. Torsten, generaldirektör
Evers, G. Tage, överintendent, verkställande ledamot
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av I kamm. (fr. o. m. den 1 augusti
1966)
Jacobsson, Per, socialvårdsassistent, led. av I kamm. (fr. o. m. den 1 augusti
1966)
Ljungberg, Blenda, läroverksadjunkt, led. av II kamm. (fr. o. in. den 1
augusti 1966)
Pettersson, Erik G. A., ombudsman (t. o. m. den 31 juli 1966)
Pålsson, P. Olof, f. d. häradsdomare, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 31 juli
1966)
Rinman, Olle A. F., byggnadschef
Selin, Sven, ombudsman (fr. o. m. den 1 augusti 1966)
Serenander, E. Fritz B., kriminalvårdsdirektör
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Åmark, Curt E., överläkare
Experter:
Amilon, Clas O., kriminalvårdsdirektör (fr. o. m. den 17 oktober 1966)
Andersson, Hans E., byrådirektör
Andersson, Rubin A., avdelningsdirektör
Carlsson, Arthur, skyddsassistent
Fornander, J. Nils-Uno, byråchef
Hall-Mikaelsson, Barbro, kriminalvårdsdirektör
Hultin, C. O. Gunnar, byrådirektör
Johnsson, N. Olle, t. f. byråchef
Lindberg, Erik G., kriminalvårdsdirektör
Marnell, K. Gunnar, kriminalvårdsdirektör
Olsson, Curt I., avdelningsdirektör
Ringius, Gösta, kriminalvårdsdirektör
32
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 15
Rudstedt, K. Gunnar., kriminalvårdsdirektör
Schiöld, K. Gösta A., bevakningsinspektör
Thurén, Gunnar C. O., kriminalvårdsdirektör
Traung, Brita, assistent
Sekreterare:
Bellskog, Sven O., kanslisekreterare
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm NO, tel. 61 96 39 (verkställande
ledamot), 63 57 60 ankn. 77 (sekreterare), 61 98 66 (kansli), 6196 19,
61 97 44 och 61 96 15 (experter)
Direktiven för kommittén, se 1957:1 Ju 39.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tio protokollförda
sammanträden, varav fyra plenarsammanträden.
Den 9 december 1965 har kommittén till Kungl. Maj :t överlämnat huvudhandlingar
avseende ny samlingssalsbyggnad och utbyggnad av värmecentralen
vid centralanstalten Hall. Till Kungl. Maj :t har vidare genom
byggnadsstyrelsen den 22 februari 1966 överlämnats bygghandlingar för
centralanstalten Österåker samt den 30 augusti 1966 bygghandlingar för
andra byggnadsetappen A vid centralanstalten Skogome.
Kommittéarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
15. 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar (1964: I 17,
1965: I 18, 1966: 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 juni 1956 för en undersökning
av ungdomsbrottsklientelet (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli
1956):
Bergsten, Per G., justitieråd, ordförande
Ahnsjö, Sven O. R., professor
Blomberg, R. (Dick) A., rektor
Carlsson, N. Gösta, professor
Gerle, Bo O., docent, chefsläkare
Husén, Torsten, professor
Jonsson, Gustav A., chefläkare
Malmquist, Sten G., professor
Experter:
Bolin, Lars A., byråchef
Brandt-Humble, Kristina, fil. kand.
Elmhorn, Kerstin, fil. lic.
Kinell, Erik, förste socialinspektör
Kirstein, Lennart, docent, överläkare
Lövegren, Marianne, bitr. psykolog
2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt
Riksdagsberättelsen
33
Ju: 15 Riksdagsberättelsen år 1967
Mattsson, Sten F. I. H., chefsåklagare
Settergren, Gitte, fil. kand.
Svahn, Iba, socionom
Sekreterare:
Hellberg, Olle A. 0:son, departementssekreterare
Lokal: Norrbackagatan 80, Stockholm VA, tel. 31 59 34, 31 59 37, 31 59 39,
31 59 84, 30 52 70 (experter), St. Nygatan 2 B, Stockholm C, tel. växel 23 66 60
(sekreteraren)
Direktiven för undersökningen, se 1957: I Ju 40.
De sakkunniga har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit ett
protokollfört sammanträde. Arbetsutskott med skiftande sammansättning
har sammanträtt fyra gånger. Undersökningen av försökspersonernas återfall
i brott har fortsatt även under hösten 1966 i samarbete med de militära
inskrivningsmyndigheterna. Redovisningen av eu enkätundersökning rörande
förekomst av brottslighet bland skolbarn i Stockholm beräknas kunna
publiceras under de första månaderna av år 1967.
Undersökningen beräknas pågå under hela år 1967.
16. Familjerättskommittén (1964: I 19, 1965: I 19, 1966: 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1956 för
översyn av äktenskapslagstiftningen och därmed sammanhängande frågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1957):
Walin, A. Gösta, f. d. justitieråd, ordf. i lagberedningen, ordförande
Fischler, Josef, advokat
Hamrin-Thorell, Ruth, redaktör, led. av I kamm.
Malmström, P. F. Åke, professor
Myrsten, J. Lennart, departementssekreterare (t. o. m. den 9 september
1966)
Svedberg, Erik D., hemmansägare, led. av I kamm.
Tscherning, Tom G. R., departementssekreterare (fr. o. m. den 10 september
1966)
Sekreterare:
Vängby, Staffan O. S., hovrättsassessor
Lokal: St. Nygatan 2 B, 1 tr. (postadress: Justitiedepartementet, Fack,
Stockholm 2), tel. växel 23 66 60
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 44 och 1960: I Ju 31.
Under tiden november 1965—oktober 1966 har fyra sammanträden hållits
med kommittén i dess helhet. Dessutom har överläggningar ägt rum mellan
ordföranden och enskilda ledamöter. Överläggningar har ägt rum även
med andra sakkunniga, däribland kanslirådet jur. dr Gerhard Simson. Re
-
34
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 18
presentanter för kommittén har deltagit i nordiska överläggningar rörande
internationell familjerätt den 31 maj—den 3 juni 1966 på Hässelby slott.
Kommittén har upprättat utkast till lag om internationellrättsliga förhållanden
rörande äktenskap, vilket kommer att bli föremål för fortsatta nordiska
överläggningar.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
17. Utredningen angående bekantgörande av folkrättens regler för krig
(1964: I 20, 1965: I 20, 1966: 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för att
utarbeta en handbok angående folkrättsliga regler för krig:
Jägerskiöld, Stig A. F., professor
Utredningens adress: Floragatan 6, Stockholm Ö, tel. 20 18 25
Direktiven för utredningen, se 1958: I Ju 1.
Handboken beräknas kunna utges under år 1967.
18. Sjölagskommittén (1964: I 21, 1965: I 21, 1966: 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1958 för
översyn av sjölagstiftningen och därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 mars 1958):
Hagbergh, C. Erik, justitieråd, ordförande
Bååw, Hjalmar H. W., redaktör
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Hedborg, Per Erik, direktör
Lindencrona, Gustaf, sjöfartsråd
Thore, Johan S., förbundsordförande
Experter:
Hagberg, Lennart P. M., advokat
Hedén, E. Ragnar, advokat (fr. o. m. den 26 september 1966)
Pineus, Kaj L. A., dispaschör
Zetterman, J. Lorenz, direktör, jur. lic. (fr. o. in. den 26 september 1966)
Sekreterare:
Rune, Christer L., hovrättsassessor
Lokal: Stenkullavägen 6, Stockholm K, tel. 51 90 40 (sekreteraren), Liitzengatan
5 A, Stockholm NO, tel. 60 63 94 (ordföranden)
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 39.
Kommittén har fortsatt arbetet på revision av sjölagens 1 kap. om fartyg
och 2 kap. om redande i fartyg och av bestämmelserna om registrering av
fartyg samt om befordran av passagerare och passagerares bagage. I sam
-
35
Ju: 18 Riksdagsberättelsen år 1967
band härmed har behandlats spörsmål om inteckning och inskrivning av
andra rättigheter i fartyg och i fartyg under byggnad. Kommittén har den
16—19 november 1965 i Köpenhamn deltagit i konferens med de danska,
finska och norska sjölagskommittéerna och har därefter hållit ett sammanträde
i maj 1966.
Kommittén har avgett remissyttranden över betänkandet »Kontinentalsockeln»
(SOU 1965: 66) och kammarkollegiets betänkande den 21 december
1965 angående allmänt vattenområde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
19. Aktiebolagsutredningen (1964: I 27, 1965: I 24, 1966: 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 12 februari 1960 och
den 2 november 1962 för att i samråd med motsvarande utredningar i de
övriga nordiska länderna utarbeta en enhetlig nordisk aktiebolagslagstiftnina
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1960 och den 10 december
1962):
Nial, S. Håkan, f. d. professor, f. d. rektor vid Stockholms universitet
Särskilda sakkunniga att på kallelse av utredningsmannen biträda vid utredningen
:
Bergius, Einar V., f. d. byråchef
Bolin, A. Bertil, direktör
Borgström, Carl, direktör
Hanner, Per V. A., docent, auktoriserad revisor
Gabrielson, Lars, direktör
Geijer, J. Lennart, jur. dr, statsråd, led. av I kamm. (t. o. m. den 27 december
1966)
Gustafsson, Stig G., jur. kand. (fr. o. m. den 28 december 1966)
Köhler, Nils G., advokat
Pehrsson, Wilhelm P., advokat
Sekreterare:
Loheman, Arne, hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Hemström, Carl J. F., jur. kand.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 58—62, Stockholm
NO, tel. växel 63 57 60
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 39. Tilläggsdirektiv,
se 1963: I Ju 31.
Sammanträden har hållits med delegerade från de övriga nordiska länderna
i Stockholm den 9—15 mars 1966 och i Visby den 4—9 september 1966.
Med de svenska sakkunniga har utredningsmannen sammanträtt i januari
36
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 21
1966. Han har dessutom vid skilda tillfällen hållit överläggningar med
Hanner.
Utredningen har avgett utlåtande över betänkandena »Pensionsstiftelser
II» (SOU 1965:41), »Kommunala bolag och andra särskilda rättssubjekt
för kommunal verksamhet» (SOU 1965:40) och »Kontinentalsockeln» (SOU
1965:66) samt över promemoria med förslag till vissa ändringar i lagen
den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom
eller gruva eller aktier i vissa bolag, m. m. (Stencil Ju 1966: 10).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
20. Utredning angående upplysning till militära myndigheter om ådömda
straff m. m. (1964: I 29, 1965: I 26, 1966: 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 maj 1960 för att utreda
frågan angående upplysning till militära myndigheter om ådömda
straff m. in. beträffande personal som har beordrats att fullgöra militärtjänst
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 maj 1960):
Thyresson, Gunnar, hovrättsråd
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 4, 1 tr., Box 16340, Stockholm 16, tel.
20 56 43
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 41.
Utredningen beräknas bli slutförd i början av år 1967.
21. Offentlighetskommittén (1964: I 30, 1965: I 27, 1966: 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för översyn
av lagstiftningen om allmänna handlingars offentlighet och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 juli 1960):
Ivjellin, Björn T. M., hovrättspresident, ordförande
Borggård, Göran R., expeditionschef
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av I kamm. (fr. o. m. den 18 januari
1966)
Elmgren, Bengt F., rektor, led. av I kamm. (avliden den 5 februari 1966)
Pers, Anders Yngve, redaktör
Stjernquist, Nils Nilsson-, professor
Experter:
Axelson, A. Otto W., major (fr. o. m. den 9 augusti 1966)
Ericson, Malte E., kapten (fr. o. m. den 9 augusti 1966)
Grönlund, Lars E. V., ryttmästare (fr. o. m. den 9 augusti 1966)
Kromnow, E. Åke, riksarkivarie
Ryman, Sven-Hugo G., byråchef
Wadén, Ingel P. J., förste arkivarie
37
Riksdagsberättelsen år 1967
Ju: 21
Sekreterare:
Holmberg, Erik G., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, St. Nygatan 52, 4 tr.,
Box 4068, Malmö 4, tel. 040/749 50 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 43 och 1962: I Jo 37.
Under tiden november 1965—oktober 1966 har kommittén sammanträtt 18
dagar. Kommittén har den 31 maj och den 1 juni 1966 företagit en studieresa
till Finland för studium av Finlands offentlighetslagstiftning.
Kommittén har avgett yttranden över betänkandena »Riksdagens justitieombudsmän»
(SOU 1965:64) och »Mönsterskydd» (SOU 1965:61) samt en
inom ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria med förslag till lagstiftning
om tystnadsplikt och handlingssekretess inom skolväsendet (Stencil
E 1965:8).
Kommittén har i december 1966 slutjusterat betänkande med förslag till
bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet och därmed sammanhängande
frågor (SOU 1966: 60 och 61). Betänkandet kommer att föreligga
i tryck i januari 1967.
Arbetet med återstående frågor, rörande upphovsrätt till handlingar, upprättade
hos myndighet som avses i 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, och
rörande ändring i lagen den 16 december 1949 (nr 680) om förbud mot
spridning av vissa kartor m. m., beräknas bli avslutat under första halvåret
1967.
22. Utredningen angående fraktavtalet vid godsbefordran på väg
(1964:1 31, 1965:1 28,1966:29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 november 1960 för
att utreda frågan om lagstiftning i anledning av svensk anslutning till konventionen
om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1960):
Sidenbladh, Karl J. E., hovrättspresident, ordförande
Andersson, Torsten C., direktör
Nordström, Clas G., departementsråd
Expert:
Thorell, K. Arne B., direktör
Sekreterare:
Weidstam, Åke, hovrättsassessor
Lokal: Hovrätten för Övre Norrland, Umeå, tel. 090/11 82 70 eller 12 57 20
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Ju 47.
Under tiden november 1965—oktober 1966 har utredningen sammanträtt
sex dagar.
38
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 24
Utredningen har avlämnat ett den 19 april 1966 dagtecknat betänkande
rörande fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg, benämnt »Vägfraktavtalet
I» (SOU 1966: 36).
Utredningsarbetet fortsätter beträffande fraktavtalet vid inhemsk godsbefordran
och beräknas pågå under hela år 1967.
23. Utredningen av frågan om verkställighet av utländsk dom i tvistemål
(1964:1 32, 1965:1 29, 1966: 30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1960 för att
utreda frågan om verkställighet här i riket av utländsk dom i tvistemål och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 14 december
1960):
Welamson, Lars, professor
Expert:
Esk, Hilding, professor
Sekreterare:
Wersén, Dag, jur. kand.
Lokal: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2, Stockholm VA, tel.
34 59 11
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Ju 48.
Det förslag till konvention om erkännande och verkställighet av utländsk
dom i tvistemål, som förelädes Haagkonferensens för internationell privaträtt
tionde session år 1964 men då icke kunde slutbehandlas, har numera
lett till en konvention i ämnet, antagen vid en extraordinär session med
Haagkonferensen i april 1966. Dessutom har ett tilläggsprotokoll till konventionen
utarbetats och antagits i oktober 1966 av en särskild kommitté
som blev tillsatt vid den extraordinära sessionen. Utredningsmannen har ingått
i den svenska delegationen såväl vid den extraordinära sessionen som
i den särskilda kommittén. De resultat som sålunda uppnåtts inom Haagkonferensen
har möjliggjort och föranlett utredningsarbetets återupptagande.
Arbetet beräknas kunna i det väsentliga slutföras under år 1967.
24. Expropriationsutredningen (1964:1 33, 1965:1 30, 1966: 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1960 för
översyn av expropriationslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 5
januari 1961):
Körlof, A. H. Voldmar, regeringsråd, ordförande
Ekström, Sven E. A., kommunalkamrer, led. av II kamm.
39
Ju: 24 Riksdagsberättelsen år 1967
Garpe, D. A. Joakim, f. d. borgarråd
Grebäck, Erik H., agronom, led. av II kamm.
Hansson, Gustaf Henry, civilingenjör, led. av I kamm.
Johansson, Knut B. M., förbundsordförande, led. av I kamm.
Lundström, N. Birger, redaktör, led. av I kamm.
Experter:
Hernmarck, A. G. Michaél, advokat
Johansson, Sven-Erik, professor (fr. o. in. den 16 juni 1966)
Lindh, Åke H., andre förbundsordförande
Löfgren, Å. Sigurd, auktoriserad revisor (fr. o. m. den 16 juni 1966)
Westin, J. Olle, civilingenjör
Westman, Erik Gustaf, stadsjurist
Sekreterare:
Landh, Lars V., hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Sterzel, Georg F., hovrättsfiskal
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm SV, tel. 41 60 03 (Landh),
41 32 30 (Sterzel)
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Ju 49.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 sammanträtt
tolv dagar. Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med särskilda
arbetsgrupper inom utredningen. Vissa överläggningar har hållits med 1963
års markvärdekommitté.
Utredningen har avgett yttranden över betänkandena »Friluftslivet i
Sverige, del I och II», (SOU 1964:47 och 1965:19), »Markfrågan» (SOU
1966:23 och 24), »Ny hyreslagstiftning» (SOU 1966: 14 och 15) och »Lagstiftning
mot radiostörningar» (SOU 1966:22).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
25. Domstolskommittén (1964:1 35, 1965:1 32, 1966: 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 mars och den 29
december 1961 för översyn av domstolsväsendet (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 april 1961 och den 22 februari 1962):
Elliot, Knut E., f. d. hovrättspresident, ordförande
Brandt, H. Birger D., rådman
Engqvist, Curt Olof, f. d. lagman
Hult, Bengt V., f. d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen
Stangenberg, Eric G., häradshövding
Stangenberg, Harriet S. T., t. f. expeditionschef
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
40
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 25
Experter:
Brundin, S. A. Torleif (Leif), expeditionschef
Henkow, K. G. Ingvar, hovrättsråd
Ivilander, B. Ingemar, hovrättsråd
Lyberg, Folke, lönedirektör
Petrén, G. Otto E., justitieråd
Sandström, Bengt G. T., lagman
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Rådgivande nämnden:
Andersson, A. G. Birger, redaktör, led. av I kamm.
Bergh, K. Ragnar, f. d. folkskolinspektör, f. d. riksdagsman
Kristensson, Astrid M., jur. kand., förbundsdirektör, led. av II kamm.
Larsson, Erik, i Norderön, hemmansägare, led. av II kamm.
Nelander, Eric M., expeditionsföreståndare, led. av II kamm.
Nyberg, J. Olaus, redaktör, led. av II kamm.
Svedberg, Erik D., hemmansägare, led. av I kamm.
Svensson, Gustaf L., hemmansägare, led. av II kamm.
Ekelöf, Per Olof, professor
von Feilitzen, Styrbjörn, direktör
Gamstedt, Eric V., överåklagare
Wiklund, Holger D. E., advokat, generalsekreterare
Sekreterare:
Malmström, Bengt G. V., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 augusti 1966)
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 58—62, Stockholm NO, tel. växel 63 57 60
Direktiven för kommittén, se 1962:1 Ju 45 och 1963:1 Ju 40.
Under tiden november 1965—oktober 1966 har kommittén hållit 13 sammanträden
om sammanlagt 20 sammanträdesdagar. Dessutom har en arbetsgrupp
inom kommittén sammanträtt vid ett flertal tillfällen.
Under år 1966 har arbetet varit inriktat på fortsatt översyn av domkretsindelningen
för underrätterna. Betänkande i ämnet avses kunna lämnas i
januari 1967.
Kommittén har den 20 april 1966 till Kungl. Maj :t överlämnat en promemoria
med förslag angående behörig länsstyrelse m. m. i fall då domsaga hör
till skilda län (Stencil Ju 1966: 6).
Kommittén har avgett yttranden över en av särskild utredningsman avgiven
promemoria angående Stockholms rådhusrätts organisation (Stencil
Ju 1966:7), betänkandena »Utsökningsrätt V. Verkställighet som rör
barn» (SOU 1966:38) och »Ny hyreslagstiftning m. m.» (SOU 1966:14
och 15).
Kommittén bär även avgett yttranden i tingshusfrågor angående Södra
Möre samt Västra Värends domsagor, i ärenden angående den judiciella
indelningen i skellefteåregionen och i östra Skåne samt i fråga om Lands
-
2f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
41
Ju: 25 Riksdagsberättelsen år 1967
krona stads förenande i judiciellt avseende med Rönnebergs, Onsjö och Harjagers
domsaga.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1967.
26. Trafikmålskommittén (1964:1 36, 1965:1 33, 1966: 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 mars 1961 för att
undersöka möjligheterna att förenkla handläggningen av trafiköverträdelser,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1961):
Kristensson, A. Yngve S., borgmästare, ordförande
Agvald, Sten R., advokat
Fröding, Nils G. O., häradshövding, f. d. riksdagsman
Holmquist, Bertil G., rättschef (fr. o. in. den 24 maj 1966)
Lindroth, Kurt J. H., överdirektör (fr. o. m. den 24 maj 1966)
Lindstrand, E. Lennart, jur. kand., direktör
Lundqvist, C. Martin, överåklagare
Experter:
Berndtsson, Berndt-Erik, byråchef (fr. o. in. den 30 november 1966)
Boalt, H. Gunnar R., professor
Ehving, Carl Magnus, docent
Husén, Torsten, professor
Johansson, K. Gunnar E., professor
Settergren, Erik H., poliskommissarie
Sveri, Knut O., professor
Sekreterare:
Cosmo, Carl-Johan O., hovrättsassessor
Moratli, B. Axel, kammaråklagare (fr. o. in. den 15 april 1966)
Kommittén har biträtts av kanslirådet jur. dr G. Simson med vissa undersökningar
om utländsk rätt och av assessorn Fredrik Boström med utredning
angående personalia i brottmål.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr., Stockholm C, tel. 21 42 89, 11 60 28,
10 30 12
Direktiven för kommittén, se 1962: I Ju 46.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sammanträden
under 14 dagar.
Utredningen beräknas under första halvåret 1967 avge ett delbetänkande
om förundersökningen i brottmål. Återstående utredningsarbete beräknas
pågå under hela år 1967.
42
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 28
27. Utredning av möjligheterna till förbättrad övervakning av sjötrafiken
m. m. (1964: I In 13, 1965: I In 13, 1966: In 8)
Tillkallad av chefen för inrikesdepartementet enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 13 oktober 1961 för att utreda möjligheterna att åstadkomma
förbättrad övervakning i fråga om efterlevnaden av sjötrafikens regler och
bestämmelserna angående vattenförorening från fartyg m. m.:
Ros, A. K. Erik, f. d. underståthållare
Expert:
Erlandsson, Bengt H., polisöverintendent
Sekreterare:
Heden, P. A. Göran, byrådirektör
Lokal: Generaltullstyrelsen, Fack, Stockholm 2, tel. 24 00 00
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
28. Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvskommittén (1964: I 37,
1965: I 34, 1966: 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 oktober 1961 för att
i samråd med en av Finlands handels- och industriministerium tillsatt kommitté
utarbeta förslag till en allmän vattenrättslig konvention mellan Finland
och Sverige om nyttjandet av gränsvattendragen:
Bergsten, Per G., justitieråd, ordförande
Bergström, Inge, byråchef
Nilsson, K. V. Tore, teknisk direktör
Expert:
Östberg, Olof, häradshövding (fr. o. m. den 24 oktober 1966)
Sekreterare:
Herner, S. Göran, hovrättsassessor
Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8, Stockholm C, tel. växel
23 67 20 ankn. 16 (ordföranden)
Skriftliga direktiv har ej meddelats.
Kommittén i dess helhet (gränsälvskommittén) har under tiden november
1965—oktober 1966 hållit fyra sammanträden.
Ordföranden för de svenska sakkunniga erhöll under mars 1966 i uppdrag
att gemensamt med ordföranden för den finska kommittén utreda, om rådande
förhållanden inom Torne älvs fiskeområde påkallade förändringar i
gällande, för Sverige och Finland gemensamma bestämmelser om fisket i
gränsvatten. Efter sammanträden i Helsingfors och Haparanda avlämnades
den 16 maj 1966 en promemoria med förslag till två särskilda deklarationer
mellan de båda länderna rörande vissa frågor om fisket i gränsvattnen
(Stencil Ju 1966: 8).
43
Ju: 28 Riksdagsberättelsen år 1967
Gränsälvskommittén har hösten 1966 inlett arbete med att göra förslag till
särskild överenskommelse om fredningszoner för vandringsfiskens framkomst
i Torne skärgård.
Förslag till vattenrättslig överenskommelse beräknas bli framlagt under
år 1967.
29. Militärstraffsakkunniga (1964: I 39, 1965: I 36, 1966: 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961 för
utredning av frågan rörande straff- och disciplinmedel mot krigsmän m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1962):
Thyresson, Gunnar, hovrättsråd, ordförande
Jacobsson, Per, socialvårdsassistent, led. av I kamm.
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av I kamm.
Experter:
Friberg, Hans, förvaltare
Magnusson, Erik I., rustmästare
Marcus, Stig, rättschef
Virgin, Fritz-Ivar C., överste
Sekreterare:
Boström, Fredrik V. E., t.f. rådman
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 4, 1 tr., Box 16340, Stockholm 16, tel.
20 56 43
Direktiven för utredningen, se 1963: I 45.
De sakkunniga och experterna har under tiden november 1965—oktober
1966 sammanträtt två dagar.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1967.
30. Bostadsrättskommittén (1964: I 40, 1965: I 37, 1966: 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 januari 1962 för
översyn av bostadsrätt slagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 17
februari 1962):
Ringdén, Hans-Fredrik, regeringsråd, ordförande
Blomqvist, N. Gösta, direktör
Geijer, J. Lennart, jur. dr, statsråd, led. av I kamm. (t. o. in. den 19 december
1966)
Ivällenius, Sten I. R., direktör, f. d. riksdagsman
Leo, P. Gunnar, jur. kand., direktör
Nyquist, Folke, lagman
Svenning, Eric, redaktör, led. av II kamm. (fr. o. m. den 20 december 1966)
Expert:
Rosén, J. Allan, avdelningsdirektör
44
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 31
Sekreterare;
Jagander, Jan-Eric, hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Lindqvist, Inge, hovrättsfiskal (fr. o. m. den 22 december 1966)
Lokal: Ö. Hamngatan 17, Göteborg C, tel. växel 031/17 65 60 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1963: I Ju 46.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sammanträden
under 19 dagar samt företagit studiebesök i Danmark. Kommitténs
arbetsutskott har sammanträtt vid några tillfällen.
Kommittén har avgett utlåtande över betänkandet »Ny hyreslagstiftning»
(SOU 1966: 14).
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under hösten 1967.
31. Förvaltningsdomstolskommittén (1964:1 41, 1965:1 38, 1966:39)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 2 mars 1962 för utredning
av den administrativa rättskipningens omfattning och organisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1962):
Holmgren, H. Kurt H., f. d. regeringsråd, ordförande
Andersson, G. Ingemar, byråchef, f. d. riksdagsman
Bohman, B. Gösta, direktör, led. av II kamm.
Fredlund, Lennart S., rättschef
Dockered, G. Robert, lantbrukare, led. av II kamm.
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm.
Petrén, B. E. Gustaf, hovrättsråd, kanslichef
Reuterswärd, Erik A. P., rättschef
Expert:
Vogel, Lorentz W., byråchef
Sekreterare:
Hermanson, E. Waldemar, taxeringsintendent
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm SV, tel 41 56 56 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1963:1 Ju 47.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit åtta
sammanträden.
Kommittén har avgett utlåtanden över betänkandena »Riksdagens justitieombudsmän»
(SOU 1965:64), »Röstlängdsförfarandet» (SOU 1965:76),
»Mönsterskydd» (SOU 1965:61) och »Ny hyreslagstiftning» (SOU 1966:
14).
Kommittén har den 30 december 1966 överlämnat ett första betänkande,
benämnt »Förvaltningsrättskipning» (SOU 1966: 70). Arbetet med utredning
av återstående frågor beräknas pågå under hela år 1967.
45
Ju: 32
Riksdagsberättelsen år 1967
32. Utredningen angående vattenlagens torrläggningsbestämmelser
(1964:I 44, 1965:1 41, 1966:40)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för översyn
av vattenlagens bestämmelser rörande torrläggning av mark (se Postoch
Inrikes tidn. den 18 juli 1962):
Wikner, A. Åke., tingsdomare
Experter:
von Heideken, P. Gösta, vattenrättsråd
Fridell, Ingvar, universitetslektor
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm NO,
tel. växel 63 57 60
Direktiven för utredningen, se 1963: I Ju 50.
Utredningsmannen har under tiden november 1965—oktober 1966 sammanträtt
fyra dagar med experterna.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1967.
33. Sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös egendom
(1964:1 45, 1965:1 42, 1966:41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för
att följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har uppdrag att utarbeta
förslag till lag om köp av lös egendom, samt att, under beaktande
av pågående arbete att åstadkomma en internationell köplag, överväga om
anledning föreligger att föreslå ändringar i den svenska köplagen (se Postoch
Inrikes tidn. den 18 juli 1962):
Karlgren, G. Hjalmar T., f. d. justitieråd
Hellner, Jan E., professor
Sekreterare:
Knutsson, P. Anders, hovrättsassessor
Lokal: Styrmansgatan 17, Stockholm Ö, tel. 60 62 88 (Karlgren), Justitiedepartementet,
Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven för de sakkunniga, se 1963:1 Ju 51.
Efter nordiska överläggningar i Stockholm i december 1965 har arbetet
inom den finska kommittén fortsatt. Frågan när de sakkunnigas uppdrag
kan slutföras beror på hur detta arbete utvecklas.
34. Sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, handelsagentur och
handelsresande (1964:1 46, 1965:1 43, 1966:42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har uppdrag att utar
-
46
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 35
beta förslag till lagstiftning om kommission, handelsagentur och handelsresande,
samt att, med uppmärksamhet på -vissa inom Nordiska rådet framförda
önskemål, över-väga om anledning föreligger att föreslå ändringar
i den svenska kommissionslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 18
juli 1962):
Karlgren, G. Hjalmar T., f. d. justitieråd
Hellner, Jan E., professor
Sekreterare:
Knutsson, P. Anders, hovrättsassessor
Lokal: Styrmansgatan 17, Stockholm Ö, tel 60 62 88 (Karlgren), Justitiedepartementet,
Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven för de sakkunniga, se 1963:1 Ju 52.
Efter nordiska överläggningar i Stockholm i december 1965 har arbetet
inom den finska kommittén fortsatt. Frågan när de sakkunnigas uppdrag
kan slutföras beror på hur detta arbete utvecklas.
35. Sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom (1964: I 47,
1965:I 44, 1966: 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för
att följa det arbete, som bedrivs av en i Danmark tillsatt kommitté för utredning
av lagstiftning om skiljedom, och att, under beaktande även av
viss internationell reglering, överväga om anledning föreligger att föreslå
ändringar i den svenska lagstiftningen om skiljedom (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 juli 1962):
Brundin, S. A. Torleif (Leif), expeditionschef
Hellners, K. Vidar, första ambassadsekreterare
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
Direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 53.
De sakkunniga har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit fortlöpande
kontakt med sakkunniga med motsvarande uppdrag i Danmark,
Finland och Norge. De sakkunniga har dessutom deltagit som ledamöter
i Europarådets expertkommitté för skiljedomsfrågor vid sammanträden i
Strasbourg den 6—10 december 1965 och den 13—17 juni 1966. Vid dessa
sammanträden har utarbetats ett förslag till europeiskt avtal om erkännande
och verkställighet av utländsk skiljedom som meddelas enligt den europeiska
konventionen angående enhetlig lagstiftning om skiljedom. Förslaget
har överlämnats till Europarådets kommitté för rättsligt samarbete
(CCJ) för godkännande. Rådets expertkommitté har därmed slutfört sitt
arbete.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
47
Ju: 36
Riksdagsberättelsen år 1967
36. Utredningen för översyn av bokföringslagen (1964: I 50, 1965: I 46,
1966: 44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för översyn
av bokföringslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober 1962):
Wijnbladh, C. Mauritz E., f. d. hovrättspresident, ordförande
Johansson, A. Erik M., förste taxeringsintendent
Löfgren, Å. Sigurd, auktoriserad revisor
Expert:
Kedner, Gösta R., lektor
Sekreterare:
Ytterbrink, F. Ingmar A., kanslichef
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm NO,
tel. växel 63 57 60 eller 61 97 02 (ordföranden), Göteborgs kyrkonämnd, St.
Nygatan 1, Göteborg C, tel. 031/11 98 33 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1963: I Ju 56.
Utredningen har under året hållit åtta sammanträden. Därvid har behandlats
frågor om balansräkningens innehåll, om värderingsregler och om
arkiverings- och straffbestämmelser.
Under året har utredningen avgett utlåtande över betänkandet »Pensionsstiftelser
II» (SOU 1965: 41).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
37. Sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbetsutskott rörande den nordiska
rättsgemenskapen (1964: I 52, 1965: I 48, 1966: 45)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 för
att i nordiskt samråd utreda förutsättningarna för att bevara och utveckla
den nordiska rättsgemenskapen för den händelse ett eller flera av de nordiska
länderna blir medlemmar av eller på annat sätt tillträder EEC (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1962):
Myrsten, J. Lennart, departementssekreterare
Rainer, A. Ove, statssekreterare
Lokal: Kanslihuset, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
Direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 58.
De sakkunniga följer fortlöpande lagstiftningsarbetet inom EEC i de ämnen
som kan tänkas komma att vara av intresse för den samnordiska lagstiftningen.
Under året har en andra översikt utarbetats över detta arbete.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1967.
48
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 39
38. Departementsutredningen (1964: I 58, 1965: I 53, 1966: 48)
Genom beslut den 5 juni 1963 bär Kungl. Maj :t uppdragit åt statsrådet
Hermansson att utreda statsdepartementens — med undantag för utrikesdepartementet
— organisation och arbetsformer:
Expert:
Berggren, Erik G. C., kansliråd
Experten biträds av:
Malmborg, Rolf H., förste sekreterare (t. o. m. den 31 augusti 1966)
Ravelin, Stefan P., amanuens
Rundqvist, D. Enar, lönesekreterare
Sanmark, P. Arvid L., hovrättsfiskal
Lokal: Sveavägen 24—26, 3 tr., Stockholm C, tel. 10 28 06 (Berggren),
10 30 67 (Sanmark), 10 30 68 (Ravelin), 10 30 17 (Rundqvist) och 10 28 07
(kansli)
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ju 58.
I fråga om decentralisering av ärenden har utredningen t. o. m. oktober
1966 lagt fram 77 promemorior (stencilerade). I denna del beräknas den
fortsatta utredningen — som har avslutats i övriga delar (se 1966: Ju 48) —
pågå under hela år 1967.
39. Gruvrättsutredningen (1964: I 62, 1965: I 56, 1966: 50)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för en
allmän översyn av gruvlagstiftningen (se Post och Inrikes tidn. den 20 juli
1963):
af Geijerstam, Sven O., landshövding, ordförande
Bolding, Lars Erik, direktör
Lindbergson, Karl Albert, generaldirektör
Lindell, Nils, förbundsordförande
Nordmark, Hans A., direktör
Swarting, Sven E. V., kansliråd
Expert:
Fröman, K. Gösta L., f. d. bergmästare
Sekreterare:
Delin, Lars A., hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Gullberg, Hans E., revisionssekreterare
Lokal: Handelsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
ankn. 2045 (sekreteraren), Högsta domstolen, Stockholm 2, tel. växel
23 67 20 ankn. 81 (biträdande sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ju 62.
49
Ju: 39
Riksdagsberättelsen år 1967
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tolv
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
40. Fylleristraff utredningen (1964: I 63, 1965: I 57, 1966: 51)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 oktober 1963 för
utredning om formerna för samhällets åtgärder vid omhändertagande av berusade
personer på allmän plats (se Post- och Inrikes tidn. den 18 oktober
1963):
Hjern, Bengt K. L., regeringsråd, ordförande
Hillbo, Arne O., byråchef
Larnstedt, A. Ossian G., kansliråd
Lindroth, Kurt J. H., överdirektör
Myhrman, Gustaf C., överläkare
Petersson, G. Å. Bertil, ombudsman, led. av I kamm.
Wiklund, S. A. Daniel, byrådirektör, led. av II kamm.
Experter:
Aspelin, L. B. Erland, hovrättsassessor (fr. o. in. den 13 januari 1966)
Bunner, Tor Å. G., byggnadsråd (fr. o. in. den 24 januari 1966)
Collett, John P. E., byrådirektör
Danielsson, G. Gunnar, förste sekreterare (fr. o. in. den 24 januari 1966)
Sköld, Karl-Gustaf, förste polisassistent (fr. o. in. den 24 januari 1966)
Sekreterare:
Johansson, Torsten L., departementssekreterare
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ju 63.
Enligt departementschefens medgivande den 29 september 1964 har utredningen
låtit företa vissa statistiska undersökningar angående förekomsten
av återfall i fylleri och fylleristklientelets sammansättning i olika hänseenden.
Dessa undersökningar, som varit mycket omfattande, har slutförts
under året.
Utredningen har i mars i år enligt departementschefens bemyndigande bedrivit
en försöksverksamhet vid Nordhemspolildiniken i Göteborg. Genom
beslut av Kungl. Maj :t den 4 november 1966 har utredningen medgetts att
få bedriva en försöksverksamhet även vid sjukhus inom Uppsala polisdistrikt.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 13 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
50
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 42
41. Parlamentariska nämnden i Wennerströmaffåren (1964:1 65,
1965:I 59, 1966:52)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 13 december 1963 för att dels företa en
allsidig granskning av det genom juristkommissionens i Wennerströmaffären
försorg samlade utredningsmaterialet, såvitt avser statsrådens
handläggning i Wennerströmaffären, dels överväga de principiella riktlinjerna
för handläggningen av säkerhetsfrågor:
Strand, Axel W., riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm., ordförande
Andersson, Torsten, redaktör, led. av I kamm.
Hernelius, J. Allan, chefredaktör, led. av I kamm.
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av II kamm.
Pettersson, A. Georg, skyddskonsulent, led. av I kamm.
Wedén, Sven M., disponent, led. av II kamm.
Sekreterare:
Tillinger, Lars-Erik, hovrättsråd
Lokal: Svea hovrätt, Birger Jarls torg 16, Stockholm 2, tel. växel 23 68 00
ankn. 146.
Nämnden har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit fem sammanträden.
Nämnden beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
42. Fastighetsregisterutredningen (1965:1 60, 1966: 53)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1964 för
översyn av reglerna om fastighetsregister (se Post- och Inrikes tidn. den
20 februari 1964):
Wallner, Helmer, överingenjör
Experter:
Cedheim, Bengt O., byrådirektör
Engwall, Ulf C., stadsarkitekt
Hygstedt, Thore, avdelningsdirektör
Jörbeck, B. Axel, överingenjör
Larsson, E. Erik, byråchef
Lindskog, Torsten, lantmätare
Thufvesson, Bengt, departementssekreterare (fr. o. m. den 3 juni 1966)
Wilhelmsson, Lennart E. O., organisationsdirektör
Yregård, Rune, byrådirektör
Åkesson, Åke, avdelningsdirektör
Örtegren, G. Harry, överlantmätare
Sekreterare:
Falk, Jan A., lantmätare
51
Ju! 42 Riksdagsberättelsen år 1967
Millgård, E. Olle, lantmätare
Lokal: Birger Jarlsgatan 20, 2 tr„ Stockholm Ö, tel. 10 63 78
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Ju 60.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 23 sammanträden.
Utredningen har avlämnat ett den 10 oktober 1966 dagtecknat betänkande,
benämnt »Fastighetsregistrering» (SOU 1966:63).
Utredningens fortsatta arbete beräknas pågå under hela år 1967.
43. Sakkunnig angående lagstiftningen om skifte av dödsbo (1965:1 62,
1966:55)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1964 för att
följa arbetet i en i Danmark tillsatt kommitté för revision av den danska
lagstiftningen om skifte av dödsbo samt att lämna upplysningar om svensk
rätt på området och överväga, om anledning föreligger att föreslå ändringar
i den svenska lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 23 januari
1964):
Höglund, Olof A., rättschef
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Ju 62.
Den sakkunnige har den 2 november 1966 deltagit i ett möte i Köpenhamn
med de danska och norska kommittéerna.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
44. 196i års vatten- och avloppsutredning (1965:1 63, 1966: 56)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1964 för att se
över lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (se Post- och
Inrikes tidn. den 10 juni 1964):
För st, Per-Erik, hovrättsråd
Experter :
Petrelius, Bengt, direktör
Westman, Erik Gustaf, stadsjurist
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm SV, tel. 412146
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Ju 63.
Utredningsmannen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit
15 sammanträden med experterna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
52
Kommittéer: Justitiedepartementet
45. Arvsfondsutredningen (1965:1 65, 1966: 57)
Ju: 46
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1964 för
översyn av lagen om allmänna arvsfonden (se Post- och Inrikes tidn. den
29 september 1964):
Hamdahl, Bengt O., rättschef
Experter:
Fjellander, Nils E. B., expeditionschef
Larnstedt, A. Ossian G., kansliråd
Wallén, Axel O. A., t. f. departementsråd
Sekreterare:
Björhammar, Carl A., byråchef
Lokal: Socialdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00 ankn.
1174
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Ju 65.
Utredningsmannen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit
sex sammanträden med experterna.
Utredningen beräknas bli slutförd i början av år 1967.
46. Samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten (1966: 58)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 oktober 1964 för behandling
av frågor angående åtgärder mot ungdomsbrottsligheten (se Postoch
Inrikes tidn. den 3 december 1964):
Walberg, K. Emanuel, justitieråd, ordförande (t. o. m. den 21 mars 1966)
Romander, Holger A. G., riksåklagare, ordförande (fr. o. in. den 22 mars
1966)
Ryhninger, Werner V. E., bitr. riksåklagare (suppl.)
Eriksson, G. Torsten, generaldirektör
Nyman, Erik O., byråchef (suppl.)
Bexelius, Ernst G., generaldirektör, vice ordförande
Rosén, Göta M., byråchef (suppl.)
Engel, Arthur G. W., generaldirektör
Grunewald, Karl R., överinspektör (suppl.)
Löwbeer, Hans, generaldirektör
Österling, A. Olov, t. f. avdelningsdirektör (suppl.)
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör
Bergh, E. Albert, byråchef (suppl.)
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Lindroth, Kurt J. H., överdirektör (suppl.)
Carlstein, Rune A., ordförande i statens ungdomsråd, led. av II kamm.
Gråby, Lars G. L., konsulent (suppl.)
53
Ju: 46 Riksdagsberättelsen år 1967
Ågren, G. Ingvar, rådman
Adde, Ragnar A. V., bitr. häradshövding (suppl.)
Granath, Karl-Erik, barnavårdsdirektör
Wickberg, J. Algot, barnavårdsdirektör (suppl.)
Expert:
Sveri, Knut O., professor (fr. o. m. den 3 juni 1966)
Sekreterare:
Larsson, Ulla, departementssekreterare
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
Direktiven för samarbetsorganet, se 1966: Ju 58.
Under tiden november 1965—oktober 1966 har samarbetsorganet hållit
fem sammanträden. Vidare har överläggningar ägt rum inom en särskild
arbetsgrupp.
47. Förmgnderskapsutredningen (1966: 60)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1964 för
översyn av förmynderskapslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den
18 februari 1965):
Laurin, Joel, f. d. hovrättspresident, ordförande
Bergegren, Astrid, kontorist, led. av II kamm.
Gustafsson, G. Einar, lantbrukare, led. av II kamm.
Hejdeman, Gunnar, verkmästare
Hilding, Per, pol. mag., redaktör, led. av I kamm.
Lindahl, Magnus, advokat
Lundgren, Tuve, jur. kand., kanslichef
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm.
Sekreterare:
Sjögreen, E. Lennart A. A:son, hovrättsassessor
Lokal: Johan Banérsgatan 17 A, Hälsingborg, tel. 042/18 10 45 (ordföranden),
Göta hovrätt, Jönköping, tel. växel 036/11 93 50 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 60.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit fem
sammanträden. Ordföranden och sekreteraren har företagit resor till Köpenhamn,
Helsingfors och Oslo och hållit överläggningar med delegerade från
Danmark, Finland och Norge.
Utredningen har avlämnat en promemoria (Stencil Ju 1965: 14) med förslag
till sådan ändring i föräldrabalken att överförmyndares samtycke inte
skall behövas till statligt lån åt omyndig för studier m. in. Förslag i ämnet
har antagits av 1966 års riksdag.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
54
Kommittéer: Justitiedepartementet
48. 1965 års valtekniska utredning (1966: 61)
Ju: 49
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 januari 1965 för att
utreda vissa tekniska valfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1965):
Widegren, Björn G., borgmästare, ordförande
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av I kamm.
Lundgren, Stig H. E., byrådirektör
Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av I kamm.
Nyberg, J. Olaus, redaktör, led. av II kamm.
Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Nilsson, N. Per-Erik, hovrättsassessor
Lokal: Hovrätten för Övre Norrland, Umeå, tel. 090/11 82 70 eller 090/
12 57 20
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 61.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit åtta
sammanträden.
Sedan utredningen avlämnat ett den 8 december 1965 dagtecknat delbetänkande,
benämnt »Gemensam valdag» (SOU 1965:74), inriktades utredningsarbetet
på frågor sammanhängande med en reform av poströstningen.
Efter samråd med grundlagberedningen i september 1966 har utredningen
även tagit upp vissa spörsmål av valteknisk natur som hänger samman med
grundlagberedningens arbete.
Utredningen har besökt Finland i samband med riksdagsvalet där den 20
och 21 mars 1966.
Utredningen har avgett utlåtande över länsstyrelsens i Östergötlands län
skrivelse till Kungl. Maj :t av den 24 oktober 1964 angående valtiderna vid
kommunala val och över en inom inrikesdepartementet upprättad promemoria
rörande valsedelskostnaderna vid kommunala val (Stencil In 1966: 3).
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
49. 1965 års abortkommitté (1966:62)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 mars 1965 för utredning
om abortlagens tillämpning och därmed sammanhängande spörsmål
samt en allmän översyn av abortlagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 mars 1965):
Hult, Bengt V., f. d. justitieråd, ordf. i arbetsdomstolen, ordförande
Alm, Görel G. M., fil. kand., amanuens
Hamrin-Thorell, Ruth L., redaktör, led. av I kamm.
Holmqvist, A. Mary S., barnavårdsman, led. av II kamm.
Kristensson, Astrid M., jur. kand., förbundsdirektör, led. av II kamm.
55
Ju! 49 Riksdagsberättelsen år 1967
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamin.
Olsson, Elvy E., led. av I kamm.
Westberg, S. Verner, med. dr, överläkare
Experter:
af Geijerstam, K. Gunnar, med. lic., bitr. överläkare
Hegnelius, Torsten, med. lic.
Jonsson, R. A. Margit, kurator
Odquist, Gudrun I., kurator
Sjövall, Elisabet, med. lic., led. av II kamm.
Sekreterare:
Bergström, S. Gunvor M., kansliråd
Rengby, Sven F. N., byrådirektör
Lunning, Lars G. H., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 16 september 1966)
Kanslirådet jur. dr Gerhard Simson biträder kommittén med vissa undersökningar
rörande utländsk rätt.
Lokal: St. Nygatan 2 A, 4 tr„ Stockholm C, tel. växel 23 66 60 eller 21 31 73
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 62.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio sammanträden,
varav ett under tre dagar i Båstad. Vid två sammanträden har
läkare knutna till mentalvårdsbyrån i Stockholm varit närvarande. Kommittén
har under två dagar företagit studiebesök i Danmark. Sammanlagt
29 överläggningar har hållits på skilda orter i landet med läkare och kuratorer
inom den abortförebyggande rådgivningsverksamheten och med representanter
för sjukvårdens huvudmän.
Kommittén har avgett utlåtande över betänkandet »Förenklad statsbidragsgivning
till hälso- och sjukvården» (SOU 1966:6), såvitt angår den
abortförebyggande rådgivningsverksamheten, och över ett inom Nordiska
rådet väckt medlemsförslag om enhetlig nordisk abortlagstiftning.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
50. Organisationskommittén för den diplomatiska konferensen år 1967 för
revision av 1886 års Bernkonvention (1966:63)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 mars 1965 med
uppgift att svara för det organisatoriska genomförandet av den diplomatiska
konferens som skall hållas i Stockholm under sommaren 1967 för
revision av 1886 års Bernkonvention för skydd av litterära och konstnärliga
verk m. m.:
Kling, E. Herman, statsråd, led. av I kamm., av Kungl. Maj:t förordnad
ordförande
Anderson, Carl Albert, direktör, led. av I kamm.
Bergérus, K. Holger E., direktör
56
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 51
Bergström, Svante B., professor
Borggård, Göran R., expeditionschef
Gehlin, Jan H. M., rådman
Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd
Holmberg, Carl V., justitieråd
Iveroth, C. Axel, direktör
Kellberg, Love G.-A., utrikesråd
Lassen, Bengt F. C., direktör
Ljungman, K. Seve B., professor
Nordenson, Ulf K., departementsråd
Petrén, B. A. Sture, hovrättspresident
Pålsson, E. Roland, departementsråd
Romanus, Sven E., justitieråd
Rydbeck, Olof, envoyé, radiochef
Schein, Harry, direktör
Sylvén, G. Christer, departementssekreterare (fr. o. m. den 15 augusti
1966)
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Wilson, Sven T., direktör
von Zweigbergk, Åke C:son, generaldirektör
Sekreterare:
Hellberg, Olle A. 0:son, departementssekreterare
Lokal: Svenska Penninglotteriet AB, Sibyllegatan 7, Stockholm Ö, tel.
67 05 45 (Bergérus), St. Nygatan 2 B, Stockholm C, tel. växel 23 66 60 (sekreteraren)
Kommitténs
arbetsutskott har under tiden november 1965—oktober 1966
hållit fyra protokollförda sammanträden. Vissa ledamöter av arbetsutskottet
har under våren 1966 haft överläggningar om konferensens administration
med sekretariatet vid de förenade byråerna för skydd av upphovsrätt
(BIRPI) i Geneve. En budget för konferensen har utarbetats och åtgärder
för anställande av personal för konferensen har vidtagits.
Kommitténs arbete beräknas pågå till dess konferensen har avslutats i
juli 1967.
51. Svenska kommittén för en nordisk patentbesvärsinstans (1966: 64)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1965 för att
utreda frågan om inrättande av en gemensam nordisk besvärsinstans i
patentärenden (se Post- och Inrikes tidn. den 21 september 1965):
Söderlund, S. Yngve, justitieråd, ordförande
Borggård, Göran R., expeditionschef
Herrlin, Hans T. M., direktör
57
Ju: 51 Riksdagsberättelsen år 1967
Petrén, B. E. Gustaf, hovrättsråd, kanslichef
von Zweigbergk, Åke C., generaldirektör
Expert:
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Sekreterare:
Holmberg, N. Erik G., hovrättsråd
Lokal: St. Nygatan 2 A, 4 tr., Stockholm C, tel. växel 23 66 60 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1966: Ju 64.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit åtta
sammanträden. Kommittén har sammanträtt med motsvarande danska,
finska och norska kommittéer sammanlagt sex dagar. Överläggningar har
dessutom ägt rum mellan ordförandena i kommittéerna under tre dagar
samt mellan sekreterarna under fyra dagar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
52. Utredningen rörande internationell adoptionsrätt (1966:65)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 för översyn
av den internationellrättsliga regleringen rörande adoption (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 september 1965):
Walin, A. Gösta, f. d. justitieråd, ordf. i lagberedningen
Experter:
ffellners, K. Vidar, förste ambassadsekreterare
Lindh, Gunnar B. T., advokat
Sekreterare:
Vängby, Staffan O. S., hovrättsassessor (fr. o. in. den 7 juli 1966)
Lokal: St. Nygatan 2B, 1 tr. (postadress: Justitiedepartementet, Fack,
Stockholm 2), tel. växel 23 68 60.
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 65.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
53. Kommittén för lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihet (1966: 66)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för
översyn i vissa avseenden av lagstiftningen beträffande yttrande- och tryckfrihet
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1965):
Romanus, Sven E., justitieråd, ordförande
Dockered, G. Robert, lantbrukare, led. av II kamm.
Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, led. av I kamm.
Ljungberg, Blenda M., fil. mag., led av II kamm.
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm.
58
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 55
Mattson, Lisa, redaktör, led. av I kamm.
Sekreterare:
Sandström, Per T. M., hovrättsassessor
Lokal: Göta hovrätt, Jönköping, tel växel 036/11 93 50 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1965: Ju 66.
Kommittén har t. o. m. oktober 1966 hållit åtta sammanträden, varav ett
tillsammans med Filmcensurutredningen. Kommitténs ordförande och sekreterare
har dessutom sammanträtt i Köpenhamn med danska Straffelovrådet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
54. Förpassningsutredningen (1966:68)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1965 för
att utreda frågan om hur kostnaderna skall kunna nedbringas för transporter
inom kriminalvården m. m.:
Wihlborg, Hans H., organisationsdirektör
Experter:
Brytting, O. Evert, förste byråsekreterare
Felin, Dag G. V., polisintendent
Gordan, Kurt, fil. lic.
Grönberg, Arvid R. A., kriminalvårdsinspektör
Lokal: Socialstyrelsen, Klarabergsgatan 60, Fack, Stockholm 1, tel. växel
22 12 00
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 68.
Efter förslag av utredningen har Kungl. Maj :t den 25 februari 1966 bemyndigat
kriminalvårdsstyrelsen att bl. a. anställa viss personal vid särskilda
transportcentraler för försök att samordna transporter av intagna.
Försöksverksamheten, som bedrivs i nära samarbete med utredningen, började
den 1 april 1966. Genom beslut den 30 september 1966 har Kungl. Maj :t
ställt medel till kriminalvårdsstyrelsens förfogande för inköp av personbilar
för transportcentralerna.
Utredningens verksamhet beräknas pågå hela år 1967.
55. Inskrivningskommittén (1966:69)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1965 för
att utreda frågan om automatisk databehandling på inskrivningsväsendets
område (se Post- och Inrikes tidn. den 14 januari 1966):
Engqvist, Curt Olof, f. d. lagman, ordförande
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Tillinger, Lars-Erik, hovrättsråd
59
Riksdagsberättelsen år 1967
Ju: 55
Sekreterare:
Sönnerhed, N. Gunnar, hovrättsassessor
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr„ Stockholm SV, tel. 41 16 67
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 69.
Kommittén har t. o. m. oktober 1966 hållit sex sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
56. Utredningen angående justitieråds, regeringsråds och justitiekanslerns
arbetsrättsliga ställning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1965 för
översyn av de författningsbestämmelser som rör justitieråds, regeringsråds
och justitiekanslerns offentligrättsliga anställningsvillkor och arbetsrättsliga
ställning i övrigt (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1966):
Hagander, Johan O., f. d. överståthållare
Sekreterare:
Mollstedt, S. R. Bo, hovrättsråd
Lokal: St. Nygatan 2 A, n. b., Stockholm C, tel. 23 66 60
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut den 30 december 1966):
Kungl. Maj :t bemyndigar chefen för justitiedepartementet att tillkalla en
sakkunnig för att överse de författningsbestämmelser som rör justitieråds,
regeringsråds och justitiekanslerns offentligrättsliga anställningsvillkor och
arbetsrättsliga ställning i övrigt. Vid översynen bör främst undersökas i vad
mån de grundläggande bestämmelserna om dessa tjänstemäns rättsställning
behöver ändras eller kompletteras i anslutning till den nya tjänstemannalagstiftningen
och de beslutade ändringarna av 35 och 36 §§ regeringsformen.
BI. a. kan ifrågakonuna att införa bestämmelser som svarar
mot vissa av de föreskrifter, vilka för andra statstjänstemäns del har upptagits
i statstjänstemannalagen den 3 juni 1965 (nr 274).
Utredningsmannen har under tiden t. o. m. oktober 1966 vid fyra tillfällen
hållit sammanträde för inhämtande av upplysningar från sakkunniga på
olika områden.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1967.
57. Kommittén för lagstiftningen angående trafiknykterhetsbrott
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1966 för
utredning angående lagstiftningen om trafiknykterhetsbrott (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 mars 1966):
Heuman, C. H. Maths, f. d. hovrättspresident, ordförande
Bengtsson, Hugo V., plåtslagare, led. av II kamm.
Hedlund, A. Rune, assistent, led. av I kamm.
Larsson, Erik, i Öskeviksby, lantbrukare, led. av II lcamm.
60
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 57
Lothigius, Carl-Wilhelm, direktör, led. av II kamm.
Peterson, Eric Gustaf H., fastighetsförvaltare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Ihrfelt, Åke N. A., hovrättsassessor
Lokal: Östra Hamngatan 17, Göteborg C, tel. växel 17 65 60 (ordföranden
och sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 14
januari 1966):
Frågan om en revision av den svenska trafiknykterhetslagstiftningen har
på senare tid blivit aktuell i olika sammanhang. Dels har 1957 års trafilcnykterhetskommitté
i sitt betänkande »Nykterhet i trafik» (SOU 1963: 72)
framlagt förslag till nya bestämmelser på området. Remissbehandlingen av
detta betänkande är avslutad. Dels har Nordiska rådet i en rekommendation
den 17 februari 1965 (nr 24) uppmanat de nordiska ländernas regeringar
att försöka genomföra en enhetlig nordisk lagstiftning om missbruk
av alkohol i trafiken. Denna rekommendation ersätter en äldre rekommendation
i samma ämne (1956: 16). Sverige är koordinerande land för detta
ärende.
De i vårt land nu gällande reglerna om trafiknykterhetsbrott finns i 4 §
lagen den 28 september 1951 (nr 649) om straff för vissa trafikbrott. Detta
lagrum skiljer mellan ett grövre brott för vilket straffet är fängelse i högst
ett år eller, vid mildrande omständigheter, dagsböter (lägst 25) och ett lindrigare
brott för vilket straffet är dagsböter (lägst 10) eller fängelse i högst
sex månader. Straffansvaret gäller endast vid förande av bil, motorcykel och
vissa andra motordrivna fordon.
Det grövre brottet kännetecknas i princip av att föraren har varit så påverkad
av starka drycker eller annat berusningsmedel att det kan antas att
han inte har kunnat föra sitt fordon på betryggande sätt. Om föraren under
färden har haft en alkoholkoncentration i blodet av 1,5 %0 eller mer fordras
emellertid ingen ytterligare bevisning beträffande hans onykterhet eller trafikfarlighet.
Promilleregeln innefattar med andra ord en presumtion som
inte kan motbevisas.
Det lindrigare trafiknykterhetsbrottet bygger uteslutande på promillevärden.
Brottet omfattar sådana fall då alkoholkoncentrationen i förarens
blod har uppgått till 0,5 men inte till 1,5 %0.
Trafiknykterhetskommitténs förslag går bl. a. ut på en vidgning av straffansvaret
och en omstöpning av brottskonstruktionerna. Den principiellt mest
betydelsefulla nyheten är att kommittén föreslår ett generellt förbud mot att
föra motorfordon i anslutning till alkoholförtäring. Den praktiska effekten
av detta förbud reduceras emellertid av att en trafiknykterhetsförseelse enligt
förslaget skall kunna anses ringa och straff utebli, om alkoholförtäringen
inte har lett till högre alkoholkoncentration i förarens blod än 0,4 %0.
I stället för nuvarande två brottstyper föreslår kommittén tre, »onykterhet
I trafik», »grov onykterhet i trafik» och »trafiknykterhetsförseelse». För
»onykterhet i trafik» som är normalbrottet skall straffet vara fängelse i
högst ett år eller dagsböter (lägst 50) och för det grova brottet fängelse i
högst två år. Straffskalan för »trafiknykterhetsförseelse» omfattar endast
dagsböter (lägst 10). Normalbrottet avses rymma fall där alkoholförtäringen
61
Ju: 57 Riksdagsbcrättelscn år 1967
före körningens slut har lett till en alkoholkoncentration av 1,0 %0 eller mer.
Promillegränserna i förslaget har emellertid genomgående karaktären av
allmänna anvisningar, inte av fasta gränsmärken. Gränsdragningen mellan
brottstyperna skall ske med hänsyn till samtliga föreliggande omständigheter,
och det ytterst avgörande skall i varje särskilt fall vara graden av fara
för trafikolycka.
Beträffande förslagets promillegränser är ytterligare att märka, att dessa
tar sikte på den alkoholkoncentration som är ett resultat av all alkoholförtäring
före körningens slut. Den omständigheten att föraren har förtärt alkoholen
omedelbart före eller under körningen skall alltså inte leda till ansvarsbefrielse
eller mildare bedömning av brottet.
Trafiknykterhetskommitténs betänkande har fått ett blandat mottagande
hos remissinstanserna. Kring de väsentliga nyheterna — den förordade vidgningen
av straffansvaret, den ändrade konstruktionen av brotten och promillereglernas
ändrade karaktär — har meningarna brutit sig skarpt under
remissbehandlingen, och de kritiskt inställda remissinstanserna har inte
sällan anfört tungt vägande skäl för sin avvisande hållning.
Ehuru betänkandet på flera punkter innehåller värdefulla uppslag, som
bör tillvaratas under det fortsatta arbetet på en trafiknykterhetsreform,
måste det konstateras att kommittéförslaget som helhet inte kan läggas till
grund för omedelbara lagstiftningsåtgärder. Ytterligare utredning är ofrånkomlig.
Uppgiften är nu närmast att ta ställning till uppläggningen av detta
utredningsarbete, dess inriktning och former.
Härvid måste givetvis Nordiska rådets rekommendation i februari 1965
beträffande en enhetlig nordisk trafiknykterhetslagstiftning beaktas. I det
medlemsförslag som låg till grund för rekommendationen förordades att
man skulle ta den svenska trafiknykterhetskommitténs betänkande till utgångspunkt
för eu harmonisering. Denna tanke vann emellertid inte anslutning
från vare sig dansk, finsk, isländsk eller norsk sida, och den upptogs
inte heller i rekommendationen.
De nordiska ländernas trafiknykterhetslagstiftning uppvisar stora inbördes
skillnader. Lagstiftningen i Island och Norge bygger liksom den svenska
på promillegränser, men så är inte fallet i Danmark och Finland. Gränserna
mellan straffbart och straffritt skiftar mellan länderna. Även straffmätningen
varierar betydligt mellan olika nordiska länder.
Man nödgas under sådana förhållanden utgå från att önskemålen om en
enhetlig nordisk trafiknykterhetslagstiftning kan förverkligas endast successivt
och på lång sikt. Identiska brottskonstruktioner och straffsatser är
inte heller ett primärt önskemål. Vad som framför allt är angeläget är att
man på nordisk bas söker komma fram till en gemensam syn på trafiknykterhetsbrotten
och en lagstiftning i de olika länderna som i tillämpningen
ger likartade resultat.
Efter överläggningar med företrädare för regeringarna i de andra nordiska
länderna har jag kommit till den slutsatsen att tiden ännu inte är inne att
tillsätta en gemensam nordisk kommitté med uppgift att försöka harmonisera
de nordiska ländernas trafiknykterhetslagstiftning. Däremot torde vi
redan nu från svensk sida kunna bidra till det nordiska samarbetet om vi
inriktar det förestående utredningsarbetet beträffande den svenska trafiknykterhetslagstiftningen
på en reform som motsvarar inte bara svenska
önskemål utan också så långt möjligt utgör en etapp på vägen mot förverk
-
62
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 57
Iigandet av de nordiska enhetssträvandena. I samband härmed kan lämpligen
förutsättningarna för det framtida nordiska samarbetet på området
närmare undersökas.
Utredningsarbetet bör anförtros åt särskilda sakkunniga. Det bör bedrivas
i nära samarbete med de representanter för övriga nordiska länder, som
kommer att utses.
Det synes inte lämpligt att binda utredningen genom detaljerade anvisningar.
De sakkunniga bör beakta de olika förslag som trafiknykterhetskommittén
har presenterat och vad som har kommit fram vid remissbehandlingen
av kommitténs betänkande. Av vad jag nyss har sagt framgår att de
sakkunniga vid granskningen av detta material särskilt måste uppmärksamma,
om uppslag och idéer, som i och för sig förefaller värdefulla, är
förenliga med målsättningen för det nordiska samarbetet på trafiknykterhetsområdet.
Under remissbehandlingen av trafiknykterhetskommitténs betänkande
har frågan om en väsentlig utvidgning av straffansvaret varit mycket omstridd.
Om man beträder den väg som kommittén har anvisat — införande
av principiellt totalförbud mot att köra motorfordon i anslutning till alkoholförtäring
och sänkning av den nedre promillegränsen till 0,4 — kommer
Sverige att inta en särställning bland de nordiska länderna. De strängaste
lagstiftningarna är f. n. den svenska, den isländska och den norska, alla med
en nedre ansvarsgräns vid 0,5 %0. Bl. a. av hänsyn till intresset att så småningom
nå nordisk enhetlighet torde vi i Sverige tills vidare böra låta denna
gräns ligga fast. Att höja promillegränsen eller på annat sätt inskränka det
straffbara området bör givetvis inte komma i fråga.
Systemet med fasta promillegränser är sedan länge inarbetat i vårt rättssystem.
Trafiknykterhetskommitténs förslag att uppluckra dessa gränser
genom att ge promillereglerna karaktären av endast allmänna anvisningar
till ledning för bedömningen av trafikfaran i det särskilda fallet har mött
hårt motstånd hos remissinstanserna. Det finns en påtaglig risk för att ett
genomförande av kommittéförslaget skulle öka osäkerheten och försvåra
domstolarnas bevisbedömning i trafiknykterhetsmålen. De tillämpningsproblem
som möter på trafiknykterhetsområdet sammanhänger enligt min mening
snarare med valet av påföljd än med den tekniska utformningen av
brottskonstruktionerna.
Straffmätningen i rattfyllerimål har länge varit relativt schablonmässig
och onyanserad. Av hänsyn till den allmänna laglydnaden har ovillkorliga
frihetsstraff blivit regel, och variationerna i fängelsestraffens längd är små.
Brottsbalken erbjuder emellertid bättre möjligheter än äldre lagstiftning att
träffa ett påfölj asval som samtidigt tillgodoser både allmänpreventiva och
individualpreventiva synpunkter. Jag tänker bl. a. på möjligheterna att i
stället för fängelse döma till skyddstillsyn eller villkorlig dom i förening
med böter eller till skyddstillsyn med behandling i anstalt.
De sakkunniga bör ägna påföjdsproblemen särskild uppmärksamhet ur
de allmänna kriminalpolitiska synpunkter som präglar brottsbalken. Flera
skäl talar för att ett mindre bundet val av påföljder och en mera differentierad
straffmätning än f. n. kan vara ett sätt att effektivare bekämpa missbruket
av alkohol i samband med trafik. Det förtjänar också att övervägas
om inte en mycket kraftig ekonomisk sanktion kan vara av värde. En sådan
påföljd skulle kunna tänkas sammanbindas med det vid tillfället begag
-
63
Ju: 57 Riksdagsberättelsen år 1967
nade fordonet, oavsett om detta framförts av ägaren eller av annan person
som hade ägarens tillstånd därtill. Större likheter i straffmätningen mellan
Sverige och grannländerna skulle vara en betydelsefull landvinning för det
nordiska samarbetet.
Om man, som jag har förutsatt, avstår från att införa ett principiellt totalförbud
mot bilkörning i anslutning till alkoholförtäring, torde tvekan uppstå
om det finns utrymme för den av trafiknykterhetskommittén förordade
uppdelningen av trafiknykterhetsbrotten på tre olika brottstyper. Däremot
kan det finnas större anledning att ta fasta på kommitténs förslag att sänka
den nuvarande gränsen vid 1,5 0/oo till 1,0 °/oo. En sådan ändring kan nämligen
tänkas utgöra ett bidrag till en framtida harmonisering av den nordiska
lagstiftningen. De sakkunniga bör närmare undersöka hur det förhåller
sig härmed.
Det sätt på vilket trafiknykterhetskommittén har tänkt sig lösningen av
det s. k. tillhakaräkningsproblemet har genomgående vunnit remissinstansernas
gillande. I överensstämmelse härmed torde promillereglerna i en reviderad
trafiknylcterhetslagstiftning böra bygga på att all alkoholförtäring som
har skett före körningens slut skall inverka på bedömningen av ansvarsfrågan.
Den omständigheten att alkoholhalten i förarens blod eventuellt har
varit lägre under körningen än vid tidpunkten för blodprovet bör alltså
inte kunna föranleda att föraren går fri från ansvar eller att brottet hänförs
till lindrigare brottstyp än som annars skulle ha skett.
I övrigt bör de sakkunniga förutsättningslöst ompröva trafiknykterhetskommitténs
ställningstaganden till olika frågor i belysning av remisskritiken.
Av särskilt intresse är bl. a. den av kommittén diskuterade frågan om
s. k. utandningsprov som ett medel att uppdaga trafiknykterhetsbrott. Eu
befogenhet för polisen att rutinmässigt företa utandningsprov i samband
med trafikkontroll kan få stor betydelse för övervakningen av nykterheten
i trafiken, om det visar sig möjligt att få fram en bättre provtagningsmetod
än den hittills praktiserade alcotestmetoden. Huruvida polisen bör utrustas
med nya befogenheter beror emellertid också på om provtagning med en
ny metod kan ske så smidigt och i övrigt på ett sådant sätt att en rutinkontroll
inte framstår som ett anstötligt ingrepp i den personliga integriteten.
I frågor som rör trafikövervakningen liksom även beträffande utformningen
av påföljderna för trafiknykterhetsbrott bör utredningen samråda
med trafikmålskommittén.
Förberedande arbete har utförts.
Kommittén har intill den 3 november 1966 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
58. Utredningen angående förbud mot rasdiskriminering
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 februari 1966 för
att utreda möjligheterna att utforma ett straff sanktionerat förbud mot rasdiskriminering
till komplettering av brottsbalkens regler om hets mot folkgrupp
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 februari 1966):
Holmberg, Carl V., justitieråd, ordförande
64
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 58
Björk, Kaj Å., redaktör, led. av I kamm.
Ivällstad, Thorvald E., rektor, led. av II kamm.
Sekreterare:
Olsson, Hans G., hovrättsassessor
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm SV, tel. 41 42 36
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 11
februari 1966):
Förenta Nationerna har i december 1965 antagit en konvention om avskaffande
av rasdiskriminering som kompletterar redan existerande internationella
instrument med syfte att förverkliga tanken på alla människors
lika värde och lika rättigheter. Konventionen innehåller inte bara föreskrifter
om att alla människor oberoende av ras skall vara lika inför lagen och
ha samma medborgerliga rättigheter och samma sociala och andra samhälleliga
förmåner. Den vänder sig mot varje form av rasdiskriminering, även den
som förekommer i vardagslivet och som inte beror på statlig reglering och
maktutövning utan på att det finns enskilda personer, företag och sammanslutningar
som i skilda sammanhang låter sitt handlingssätt bestämmas av
rasfördomar. Varje stat som bilräder konventionen förbinder sig att på ett
antal specificerade punkter vidta åtgärder, vid behov lagstiftningsåtgärder,
för att komma till rätta med yttringar av sådana fördomar. För att trygga
konventionens efterlevnad har föreskrivits ett särskilt rapport- och övervakningssystem
och under vissa förutsättningar skall övervakningsorganen kunna
ta upp även klagomål av enskilda mot förhållandena i deras eget land.
Detta förutsätter dock att vederbörande stat har gått med på denna form av
kontroll.
Sverige har i Förenta Nationernas generalförsamling röstat för konventionen.
Det råder inte någon tvekan om att de värderingar som konventionen
ger uttryck åt är fast förankrade i den allmänna opinionen i vårt land,
och innehållet i flertalet bestämmelser i konventionen är sådant att det utan
vidare kan godtas av oss. Som underlag för riksdagens ställningstagande till
ratifikationsfrågan torde emellertid på enstaka punkter behövas en mer
ingående granskning av den slutliga konventionstexten än som har kunnat
ske före omröstningen i generalförsamlingen. Detta gäller bl. a. den i artikel
5 (f) i konventionen föreskrivna skyldigheten för konventionsbunden
stat att sörja för att serviceinrättningar som är avsedda för allmänheten —
t. ex. transportföretag, hotell och restauranger, kaféer, teatrar och parker —
står öppna för alla på samma villkor oberoende av ras.
Inom den serviceverksamhet som bedrivs i statlig eller kommunal regi
fordras inte några särskilda lagstiftningsåtgärder för att vi för vårt lands
vidkommande skall kunna garantera en tillämpning av konventionens likabehandlingsprincip.
Detsamma torde ofta gälla även privata serviceföretag
som är underkastade tillståndstvång och står under tillsyn av statlig myndighet.
Inom den stora sektor där det råder full etableringsfrihet är förhållandena
i viss mån annorlunda. Där anses av gammalt den enskilde företagaren
principiellt ha rätt att själv fritt bestämma till vem och på vilka
villkor han vill tillhandahålla sina varor och tjänster. Det är dock inte fråga
om en helt obegränsad frihet. Rättsutvecklingen inom näringslivet går
otvetydigt i den riktningen att det ställs allt större krav på att företagaren
vid skötseln av sitt företag skall ta tillbörlig hänsyn till olika samhällsintres
-
3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
65
Ju: 58 Riksdagsberättelsen år 1967
sen som kan komma i konflikt med hans eget vinstintresse. I flera sammanhang
gäller numera att en företagare på grund av lagstiftning, avtal eller
sedvänja är skyldig att kunna redovisa objektivt godtagbara skäl för sitt
handlande. Sedan länge förekommer i åtskilliga privaträttsliga lagar bestämmelser
som ger domstolarna möjligheter att i tillämpningen jämka
eller helt åsidosätta avtalsvillkor som är stridande mot gott affärsskick
eller eljest otillbörliga. I rättspraxis finns vidare vissa avgöranden
som tyder på att domstolarna även utan uttryckligt stöd i lag utgår från
att ett företag med en faktisk monopolställning inte godtyckligt får avvisa
personer som vill anlita företaget. En konsekvens av en sådan rättsregel torde
vara att ett monopolföretag, som brukar tillämpa standardvillkor i förhållande
till sina kunder, inte får diskriminera enstaka kunder eller särskilda
kategorier av kunder genom att uppställa speciella villkor som inte är
sakligt motiverade. Oavsett hur det förhåller sig härmed är det emellertid
tydligt, att gällande rätt inte inrymmer något generellt avtalstvång för företagare
med en serviceverksamhet som är inriktad på allmänheten. Det privaträttsliga
regelsystemet ger alltså f. n. inte effektiva möjligheter att komma
till rätta med t. ex. en restaurang- eller hotellidkare som på grund av
rasfördomar vägrar en gäst servering eller nattlogi.
Inom den straffrättsliga lagstiftningen finns bestämmelser som särskilt
tar sikte på rasdiskriminering och liknande företeelser. Jag syftar på bestämmelserna
i brottsbalken om hets mot folkgrupp. Detta brott består i att
någon offentligen hotar, förtalar eller smädar folkgrupp med viss härstamning
eller trosbekännelse. Brottsbeskrivningen träffar rasdiskriminerande
propaganda som vänder sig till allmänheten. Sådana trakasserier som
åsyftas i artikel 5 (f) i FN-konventionen torde endast i undantagsfall vara
straffbara såsom hets mot folkgrupp. Ett avvisande av en person från en
restaurang, ett hotell eller någon annan serviceinrättning kan naturligtvis
ibland tänkas ske under sådana former att åtgärden innefattar förargelseväckade
beteende eller ärekränkning. Inte heller brottsbalkens bestämmelser
om dessa brott är emellertid något verksamt medel när det gäller att stävja
motbjudande yttringar av rasfördomar i vardagslivet.
Det brukar framhållas att trakasserier mot folkminoriteter är sällsynta
i vårt land och att det bästa medlet, i varje fall på lång sikt, att motverka
kvardröjande fördomar mot främmande raser och nationaliteter är upplysning
och fostran av det uppväxande släktet till respekt och aktning för
människovärdet. Båda påståendena torde vara riktiga. Det finns emellertid
anledning att se allvarligt även på övergrepp som är sällsynta undantagsföreteelser.
De fall av rasdiskriminering som på senare år har kommit till
allmän kännedom har väckt stor uppmärksamhet och berättigad indignation.
Samtidigt som denna reaktion har gett entydigt besked om var den allmänna
opinionen står, har de inträffade fallen visat hur begränsade möjligheter
myndigheterna har att hävda jämlikhetskrav och rättfärdighetssynpunkter
som de flesta bedömer som självklara. Ett mer vittgående förbud
mot rasdiskriminering än brottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp
är behövligt och skulle kunna bli ett värdefullt stöd för den opinion
som på goda grunder utdömer yttringar av rasfördomar var de än förekommer.
Flera oss närstående länder, bland dem helt nyligen Storbritannien, har
genomfört en sådan lagstiftning.
Behovet av en effektivare lagstiftning mot rasdiskriminering har även
66
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju; 59
en annan bakgrund. Sverige har länge varit ett land med en osedvanligt homogen
befolkning. Härvidlag håller stora förändringar på att ske. En ström
av invandrare söker sig till Sverige för att arbeta här och stanna här kortare
eller längre tid. Dessa invandrare kommer i allt större utsträckning från
avlägsna länder med en befolkning av ett helt annat ursprung och en helt
annan tradition än vår. Det kan inte uteslutas, att ras- och andra minoritetsproblem
av en typ som i dag är okända i vårt land kan dyka upp och
utvecklas i allvarlig riktning, om inte vakthållningen mot fördomarna är
god och myndigheternas handlingsberedskap i olika hänseenden tillräckligt
hög.
Det finns alltså flera skäl som talar för att en utredning nu bör komma
till stånd för att undersöka möjligheterna att med utgångspunkt i artikel 5
(f) i den nyligen antagna FN-konventionen utforma ett straffsanktionerat
förbud mot rasdiskriminering som på lämpligt sätt kompletterar och förstärker
det minoritetsskydd som nu finns i brottsbalkens bestämmelser om
hets mot folkgrupp. Konventionen kan dock härvidlag inte bli mer än en
utgångspunkt. Till de olika avgränsnings- och andra problem som möter
under utredningsarbetet måste givetvis tas ställning självständigt utilrån
våra egna rättstraditioner och det behov av skydd för minoriteter som har
eller kan få aktualitet hos oss. Redan nu torde kunna sägas att en ny lagstiftning
i likhet med gällande bestämmelser om hets mot folkgrupp bör
bereda skydd inte bara för rasminoriteter utan även för andra främmande
minoriteter.
Det är inte att vänta att ett straffsanktionerat förbud skall kunna avse
alla de situationer i vardagslivet där en diskriminering kan komma i fråga.
Sannolikt bör ambitionerna inte sträckas längre än till att försöka få garantier
för att personer som yrkesmässigt såsom företagare eller såsom anställda
i företag tillhandahåller allmänheten varor eller tjänster på standardiserade
villkor inte gör åtskillnad efter ras eller nationalitet. Även ett förbud
som begränsas på detta eller liknande sätt torde emellertid kunna komma
att påverka rättsuppfattningen gynnsamt och få en betydande normbildande
verkan även utanför sitt egentliga tillämpningsområde.
Utredningen bör, som framgått, inte bindas vid någon på förhand given
lösning. Diskrimineringsförbudets närmare omfattning och innehåll kan
inte bestämmas annat än efter ingående undersökning av de praktiska möjligheterna
att ge effekt åt förbudet. Härvid måste bl. a. bevissvårigheterna
och olika tänkbara metoder att bemästra dem komma i förgrunden. Utredningen
bör inte räkna med att någon särskild administration eller några
särskilda organ inrättas för att övervaka förbudets efterlevnad.
Kommittén har t. o. m. oktober 1986 hållit två sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
59. FN-lagkommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 februari 1966 för
utredning om lagstiftning för genomförande av Förenta Nationernas säkerhetsråds
beslut och rekommendationer (se Post- och Inrikes tidn. den 25
mars 1966):
67
Ju: 59 Riksdagsberättelsen år 1967
Hellner, Eskil M., expeditionschef, ordförande
Hernelius, Allan J., chefredaktör, led. av I kamm.
Möller, Yngve A., chefredaktör, led. av I kamm.
Sekreterare:
Olsson, Hans G., hovrättsassessor
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm SV, tel. 41 42 36
Direktiv (anförande av t.f. chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Hermansson, till statsrådsprotokollet den 25 februari 1966):
Stat som är medlem i FN är enligt artiklarna 25 och 48 i FN-stadgan
skyldig att godta och verkställa beslut som säkerhetsrådet har fattat i
överensstämmelse med stadgan. Ett beslut av rådet att sanktioner skall
vidtas är alltså bindande för varje medlemsstat. Som exempel på sanktioner
nämns i artikel 41 fullständigt eller partiellt avbrytande av ekonomiska
förbindelser, järnvägs-, sjö-, luft-, post-, telegraf- och radioförbindelser samt
annan samfärdsel. Beträffande medlemsstats skyldighet att ta del i beslutade
militära aktioner förutsätts emellertid enligt artikel 43 att avtal
därom träffas mellan rådet och staten. När det gäller rekommendationer
av säkerhetsrådet innehåller FN-stadgan inga bestämmelser motsvarande
artiklarna 25 och 48. När en rekommendation ger uttryck åt en allmänt
omfattad, politisk och moralisk förväntan bör medlemsstaterna självfallet
inte tveka att följa den.
Säkerhetsrådet har den 20 november 1965 antagit en resolution angående
Bhodesia. Denna resolution har aktualiserat fråga om viss lagstiftning
som kommer att anmälas senare denna dag av chefen för kommunikationsdepartementet.
I detta sammanhang har fråga uppkommit, om vår lagstiftning
ger utrymme för tillräckligt snabba och effektiva åtgärder för att
genomföra sanktioner, som har förordats av säkerhetsrådet.
Vissa åtgärder för att följa en uppmaning av säkerhetsrådet om sanktioner
kan vidtas av Kungl. Maj :t. Det finns utrymme för ekonomiska sanktioner
genom att Kungl. Maj :,t i kraft av sin ekonomiska lagstiftningsmakt
äger uppställa krav på licens för import och export. Vidare finns det utrymme
för ingripanden såvitt angår järnvägs-, post-, telegraf- och radioförbindelser.
Men i övrigt bär Kungl. Maj :t begränsade möjligheter att utan
riksdagens medverkan verkställa beslut eller rekommendationer av säkerhetsrådet.
Vissa resultat kan dock vinnas genom hänvändelse till företrädare
för näringslivet.
Den nuvarande ordningen kan kritiseras från skilda synpunkter. Avsevärd
tid kan förflyta innan Sverige har möjlighet att verkställa beslut
eller rekommendationer av säkerhetsrådet. Med hänsyn till den känsla av
solidaritet med FN som vi hyser är det en angelägen sak för oss att snabbt
och effektivt kunna genom avsedda åtgärder stödja fredsbevarande aktioner
av FN. Därtill kommer att det av skilda skäl måste anses otillfredsställande
att man i allmänhet inte kan handla med stöd av lag utan i stor omfattning
är beroende av frivilliga överenskommelser, när fråga uppkommer om att
genomföra sanktioner.
Det nu anförda aktualiserar frågan om det behövs en särskild lagstiftning
för genomförande av säkerhetsrådets beslut och rekommendationer. En
sådan FN-lag skulle ge Kungl. Maj :t bemyndigande att vidta åtgärder av
olika slag för att Sverige utan tidsutdräkt skall kunna efterkomma beslut
68
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 60
eller rekommendationer av säkerhetsrådet. Frågan om en lagstiftning har
diskuterats med representanter för Danmark, Finland och Norge. Dessa
har visat ett positivt intresse för saken. Jag vill därför förorda att frågan
utreds.
Utredningen torde böra granska de områden av samhällslivet som kan
beröras av beslut eller rekommendationer av säkerhetsrådet och överväga
lämpligheten av att Kungl. Maj :t bemyndigas att vidta åtgärder. Den tänkta
lagen torde speciellt böra ge stöd åt ingripanden i sjö- och lufttrafiken där
behovet av en reglering f. n. synes störst.
Kommittén har t. o. in. oktober 1966 hållit två sammanträden, varjämte
ordföranden har deltagit i överläggningar med representanter för Danmark,
Finland och Norge.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1967.
60. Utredningen om övervakare inom kriminalvården
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1966 för att
utreda frågor angående de enskilda övervakarna inom kriminalvården
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1966):
Bergman, Per R., direktör, led. av II kamm., ordförande
Rudstedt, K. Gunnar, kriminalvårdsdirektör
Winther, Otto W. G., departementssekreterare
Experter:
Sturkell, Carl-Edvard, byråchef
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsassessor
Sekreterare:
Söderlund, Göran A., byrådirektör
Lokal: Kriminalvårdsstyrelsen, Box 12150, Stockholm 12, tel. växel
23 84 60 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 4
mars 1966):
Sedan lång tid har frivilliga krafter anlitats för övervakning av de villkorligt
dömda och av dem som har frigivits villkorligt eller utskrivits på
prov från fångvårdsanstalt. Enskilda personer och sammanslutningar har
utfört ett betydelsefullt pionjärarbete i fråga om stöd och hjälp åt detta
klientel. Tjänstemän hos de frivilliga skyddsföreningarna hade länge hand
om den övervägande delen av övervakningen och tillsynen. Dessa föreningars
verksamhet har numera i huvudsak avvecklats. Fortfarande svarar
emellertid skyddsvärnen i Stockholm och Göteborg med bidrag från staten
för övervakningen av en väsentlig del av frivårdsklientelet i dessa städer.
Ett inte obetydligt antal övervakningar ombesörjs av personer som är anställda
inom skilda grenar av socialvården. Den statliga skyddskomsulentorganisationen
har från en blygsam början år 1942 byggts ut till att omfatta
39 distrikt och 114 tjänstemän i konsulent- och assistentgraderna. Samtidigt
69
Ju: 60 Riksdagsberättelsen år 1967
har emellertid klientelet ökat fortlöpande. Skyddskonsulenterna och deras
assistenter hinner själva fungera som övervakare endast i de svåraste och
mest komplicerade fallen. Skyddskonsulentorganisationens utbyggnad har
därför inte på något avgörande sätt minskat behovet av frivilliga medhjälpare
i övervakningsarbetet. Två tredjedelar av totala antalet övervakningar
utövas f. n. av personer utanför kretsen av yrkesmässigt verksamma tjänstemän
inom kriminal- och socialvård.
Det är mot den nu tecknade bakgrunden naturligt att frågorna om kvalifikationerna
hos 1 ekm an n aöve r v ak ar e, om formerna för deras rekrytering
och om storleken av den ersättning de bör få för sina uppdrag har ställts
under diskussion.
Det har hittills gått att utan större svårigheter finna övervakare för flertalet
frivårdsfall. Omdömesgilla, intresserade och socialt inställda människor
i skilda yrken och samhällsförhållanden har i stor utsträckning ställt
sig till förfogande för dessa uppgifter. De utgör ett värdefullt och i dagens
läge omistligt inslag i frivårdsarbetet.
Redan utvecklingen av klientelsiffrorna visar emellertid att ansträngningar
bör göras att på sikt stimulera rekryteringen av goda övervakare.
Detta blir så mycket angelägnare som en förskjutning har inträtt i förhållandet
mellan anstaltsvård och frivård inom den moderna kriminalpolitiken
sådan den har kommit till uttryck bl. a. i brottsbalkens påföljdssystem.
Tillämpningsområdet för kriminalvård i frihet tenderar att alltmer
vidgas. Det är därför ett angeläget samhällsintresse att i tid sörja för
att lämpliga övervakare finns att tillgå i tillräckligt antal. Hur detta syfte
skall nås bör utredas allsidigt och förutsättningslöst.
Frågan om övervakningsarvodets storlek är självfallet av stor betydelse
i detta sammanhang. När denna fråga har behandlats vid tidigare tillfällen,
har tanken på en differentiering av arvodesbeloppen efter uppdragens olika
beskaffenhet ibland förts fram. Det har sagts att övervakningen av en villkorligt
frigiven eller av en person som efter dom på ungdomsfängelse eller
internering vårdas utom anstalt i allmänhet kräver större insatser från
övervakarens sida än övervakningen av andra frivårdsfall. Det har också
gjorts gällande att de första månaderna av en övervakningsperiod normalt
är mer arbetskrävande än de följande. Vid utredningen bör skälen för och
emot eu sådan differentierad arvodessättning övervägas. Om utredningen
leder till förslag om differentierade övervakararvoden, bör det redovisas
hur detta påverkar arbetet inom kriminalvårdens administration.
Ersättningens storlek hänger samman med möjligheterna att tillse att
övervakarens arvode inte beskattas till den del det använts för att täcka
kostnader i anledning av uppdraget. Denna fråga har vid upprepade tillfällen
behandlats i riksdagen. Bevillningsutskottet anförde i utlåtande 1961:43
att de utgifter som övervakarna har haft att betrakta som avdragsgilla
kostnader samt att de speciella förhållanden som är förknippade med
uppdraget motiverar att frågan om de uppgivna kostnaderna bedöms efter
tämligen generösa grunder. Utskottet framhöll i anslutning härtill att det
även borde beaktas att det kan ställa sig svårt för övervakarna att styrka
kostnaderna. Riksdagen godkände utlåtandet. Riksskattenämnden har i
cirkulärskrivelser till taxeringsintendenterna hänvisat till bevillningsutskottets
uttalande. Praxis synes likväl alltjämt vara växlande. Taxeringsmyn
-
70
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 60
digheterna torde sålunda vara mer återhållsamma när det gäller att godkänna
avdrag för en övervakare som har flera övervakningsuppdrag än för
den som bara har ett eller ett par uppdrag.
Under utredningen bör därför frågan om övervakarnas kostnader särskilt
uppmärksammas. Bland de alternativ som synes böra undersökas är, om
särskild kostnadsersättning lämpligen kan utgå i form av visst schablonbelopp,
som förutsätts svara mot kostnaderna i samband med uppdraget.
Eu sådan kostnadsersättning är enligt allmänna regler skattefri. Det bör
vidare övervägas i vilken utsträckning det kan vara möjligt att dessutom
bereda övervakarna ersättning för större kostnader vid särskilda tillfällen.
Längre resor i anledning av övervakningsuppdraget, förlust av arbetsförtjänst,
när övervakaren av någon anledning har varit tvungen att ta ledigt
från sitt arbete för att kunna fullgöra sitt uppdrag, och liknande omständigheter
av tillfällig beskaffenhet kan tänkas motivera ersättning i särskild
ordning. Även sådan ersättning är, i den mån den inte avser förlorad arbetsförtjänst,
skattefri. Ett önskemål som bär framförts är vidare att
arvodena betalas ut årsvis och inte såsom f. n. efter uppdragets slut, d. v. s.
normalt efter tre år. Förutsättningarna för denna administrativa omläggning
bör klarläggas.
Lösningen av övervakarnas ersättningsfråga bestämmer givetvis inte ensamt
rekryteringsläget. Även åtgärder av annat slag kan vara ägnade att
bredda rekryteringsunderlaget. Upplysning om övervakarnas uppgifter och
funktioner bör på olika sätt kunna spridas hos en större allmänhet. Möjligheterna
att rikta sådan upplysning i större utsträckning än f. n. till skilda
ideella föreningar och fackliga organisationer torde särskilt beaktas. Man
har anledning räkna med att de som engagerar sig i ideellt eller fackligt
föreningssammanhang är mer benägna än andra att ställa sig till förfogande
för frivilligt socialt arbete. Rekryteringssträvandena bör emellertid
rikta sig även mot kretsar utanför föreningslivet. Under utredningen bör
undersökas hur en upplysningsverksamhet av det slag som här har antytts
bör läggas upp och organiseras.
Lika viktig som upplysningen utåt är informationen inåt. Ett reservationsanslag,
som har uppförts med 50 000 kr. för innevarande budgetår,
står till kriminalvårdsstyrelsens förfogande för kurser för övervakare och
personundersökare. Med medel från detta anslag ordnas kurser med skiftande
innehåll och av olika längd. Med ledning bl. a. av de erfarenheter
från området som kriminalvårdsstyrelsen kan ha att redovisa bör utredningen
undersöka hur utbildningen för övervakarna lämpligen bör utformas.
Alla övervakningar skall ske under överinseende av skyddskonsulenten.
Skyddskonsulenterna bör ha ett fast grepp över frivårdsklientelet i dess
helhet. För att åstadkomma detta har övervakarna ålagts en tätare rapporteringsskyldighet
än tidigare beträffande sina övervakningsfall. Det är viktigt
att skyddskonsulenterna håller nära kontakt med de enskilda övervakarna
och biträder dem med råd och anvisningar. Vid utredningen bör övervägas
lämpliga åtgärder för att underlätta för konsulenterna att ge övervakarna
den service och handledning som behövs. Allteftersom skyddskonsulentorganisationen
får resurser för en vidgad kontroll av hur övervakningsuppdragen
utövas blir de mer slentrianmässiga övervakningar som
väl ännu någon gång förekommer allt sällsyntare. Med detta är också sagt
71
Ju: 60
Riksdagsberättelsen år 1967
att allt större krav ställs på de enskilda övervakarna. Möjligheterna att
hindra en övervakad från att återfalla i brott och att påverka honom i
positiv riktning under övervakningstiden är i hög grad beroende av den
aktivitet som övervakaren utvecklar. En förutsättning för att lekmannaövervakningen
skall ge ett gott resultat är också att inte alltför många övervakningsuppdrag
samlas på en och samma hand. Tillgänglig statistik visar
att den 1 september 1965 endast 355 av 10 140 övervakare hade fler
än fem uppdrag. Förhållandena synes alltså nu i stort sett vara tillfredsställande,
allra helst som det stora flertalet av de 355 torde vara kriminalvårdst
jänstemän eller anställda inom socialvården. Om tillgången på kvalificerade
övervakare går ned, kan läget emellertid snabbt ändras. Det
bör övervägas vid utredningen om antalet övervakningsfall per övervakare
bör på något sätt begränsas.
Inte endast kriminalvårdsklientel är föremål för övervakning. Även inom
barna- och ungdomsvården och nykterhetsvården utgör övervakningarna
en betydelsefull del av vårdarbetet. Förutsättningarna för de olika slagen
av övervakningar är i många avseenden lika. Vid utredningen bör övervägas
i vad mån de lösningar som man stannar för i fråga om övervakning
inom kriminalvården kan få tillämpning även inom barna- och ungdomsvården
och inom nykterhetsvården.
Utredningen har t. o. m. oktober 1966 hållit tio sammanträden,
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1967.
61. Grundlagberedriingen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 april 1966 för fortsatt
utredning av författningsfrågan (se Post- och Inrikes tidn. den 1 april
1966):
Åman, O. Valter, landshövding, ordförande
Bengtsson, S. B. Ingemund, kontorsföreståndare, led. av II kamm.
Carlsson, G. Ingvar, förbundsordförande, led. av II kamm.
Hernelius, J. Allan, chefredaktör, led. av I kamm.
Lundström, N. Birgei’, redaktör, led. av I kamm.
Pettersson, A. Georg, skyddskonsulent, led. av I kamm.
Wahlund, Sten G. W., f. d. professor, led. av II kamm.
Experter:
Antonsson, Johannes M„ hemmansägare, led. av II kamm.
Björkman, N. G. Folke, redaktör, led. av II kamm.
Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, led. av I kamm.
Fredlund, Lennart S., rättschef
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av II kamm.
Stjernquist, Nils Nilsson-, professor
Sektion I (kammarsystem, riksdagens arbetsformer):
Johansson, Sune K., jur. kand., II kamm:s sekreterare
Sterzel, Fredrik, preceptor, sekreterare i KU
72
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 61
Sektion II (valsystem och vallagstiftning):
Fröjd, S. Arne, landssekreterare
Lidbom, Carl G., departementsråd
Olsson, Rune I departementssekreterare
Sandell, Gösta E., e. rådman
Sköld, Lars G., rektor
Thufvesson, Bengt E., departementssekreterare
Sektion III (parlamentarismens inskrivande):
Löfstedt, Tomas E., kansliråd
Huvudsekreterare:
Berggren, G. Rune, departementsråd
Övriga sekreterare:
Heurgren, Sven C. O., hovrättsassessor (sektion I)
Wentz, Nils O., kansliråd (sektion II)
Gråberg, O. Gunnar, hovrättsassessor (sektion III)
Lokal: Sveavägen 13—15, 2 tr., Stockholm C (efter oinkr. den 1 april
1967 Birger Jarlstorg 11, Stockholm C), tel. 10 79 63 (ordf.), 10 51 36 (övriga
ledamöter), 10 76 44 (Berggren), 10 77 59 (exp.), 10 79 63 (Heurgren),
10 97 45 (Wentz), 10 59 18 (Gråberg)
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 1
april 1966):
Författningsutredningen framlade under år 1963 förslag till ny regeringsform
och ny riksdagsordning (SOU 1963: 16—18) syftande till en total författningsreform.
Författningsutredningens förslag har varit föremål för en omfattande remissbehandling
(SOU 1964: 38 samt 1965: 2, 3, 34 och 37) och tilldragit sig
livligt intresse i den offentliga debatten. Under remissbehandlingen liksom i
den politiska diskussionen har ofta understrukits, att det särskilt med hänsyn
till den avsevärda diskrepans, som föreligger mellan vår skrivna författning
och statslivets realiteter, föreligger ett påtagligt behov av en helt ny
författning. Ett återkommande önskemål har härvid varit, att parlamentarismen,
som i hög grad präglar vårt statsskick sådant det utvecklats i
praxis, skall grundlagsfästas. Djupare sett innebär detta ett önskemål
om en författning byggd på folksuveränitetens princip. Med det mottagande,
som författningsutredningens förslag fått, inställer sig emellertid frågan
om det är möjligt att på grundval av detta förslag åstadkomma en författning,
som genomgående vilar på folksuveränitetens princip. Framför allt i
den offentliga debatten men i viss utsträckning även under remissbehandlingen
har sålunda med fog anmärkts, att författningsutredningens förslag
på flera centrala punkter, t. ex. i fråga om regeringsbildningen, de viktigare
regeringsärendenas avgörande och upplösningsinstitutets handhavande, innehåller
avvikelser från folksuveränitetens princip. Det har också, enligt
min mening med all rätt, hävdats, att förslaget på en del av dessa punkter
innefattar ett steg tillbaka i förhållande till vad som får anses vara konstitutionell
sedvanerätt för närvarande. Vid överläggningar, som hållits i författ
-
3-j- Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
73
Ju: 61
Riksdag sberättelsen år 1967
ningsfrågan mellan företrädare för de fyra största partierna, har också uttalats
sympatier för tanken att mera konsekvent än som skett i författningsutredningens
förslag förverkliga folksuveränitetens idé i en ny författning.
I ett demokratiskt statsskick intar valsystemet i viss mån en nyckelställning
såsom reglerande det sätt, på vilket folket skall fullgöra sin viktigaste
konstitutionella uppgift. Mer än på många andra avsnitt av författnings^-komplexet är det på valsystemets område angeläget, att reformer bärs upp
av en bred opinion. Det av författningsutredningen skisserade förslaget till
nytt valsystem har under remissbehandlingen mött en nästan förödande
kritik. Knappast någon remissinstans har ställt sig odelat positiv till förslaget.
Av nyssnämnda partiöverläggningar har också framgått, att inget av
de däri deltagande partierna vill stödja författningsutredningens förslag till
nytt valsystem. Även på detta för folkstyrelsens utövning grundläggande
område synes förutsättningarna för förslagets genomförande saknas.
Ehuru de politiskt betydelsefulla delarna av ett författningsförslag tilldrar
sig ett speciellt intresse, är även frågan hur författningsförslaget i övrigt
är beskaffat förtjänt av stor uppmärksamhet. Självfallet måste höga
krav i olika hänseenden ställas på en ny författning med dess centrala ställning
i rättssystemet och dess betydelse för samhällslivet i dess helhet. Också
ur denna synpunkt ger det mottagande, som författningsutredningens förslag
rönt, anledning till tvivel om lämpligheten av att lägga förslaget till
grund för lagstiftning. Både i kvalitativt och kvantitativt hänseende har
nämligen utredningens förslag utsatts för mycken kritik under remissbehandlingen.
Även om man på sina håll vitsordat, att förslaget har sina förtjänster
och därför kan fylla en uppgift som en etapp på vägen mot en ny författning,
har likväl åtskilliga remissinstanser, däribland högsta domstolens
och regeringsrättens ledamöter samt Svea hovrätt, gett otvetydigt uttryck
för den upfattningen, att förslaget icke utgör någon fullgången lagstiftningsprodukt
utan är behäftat med allvarliga brister, som nödvändiggör att det
i betydande delar omarbetas från grunden. Särskilt har framhållits, att förslaget
hänvisar alltför många problem att få sin lösning i praxis eller i
efterföljande lagstiftning, vars innehåll lämnats öppet.
Det sagda må vara tillräckligt för att klargöra att förslaget icke gärna kan
läggas till grund för en total författningsreform. Härom har också enighet
rått under partiöverläggningarna i författningsfrågan. I betraktande av de
avsevärda arbetsinsatser, som andra stora lagstiftningsprojekt i vårt land
krävt för sitt genomförande, är det knappast ägnat att förvåna att icke redan
en första bearbetning av den sällsynt omfattande, komplicerade och för
samhället i dess helhet betydelsefulla lagstiftningsmateria, som det här är
fråga om, resulterat i en uttömmande och fullgången lagstiftningsprodukt
som i alla delar motsvarar kraven på en för nutida förhållanden avpassad
författning. Att förslaget icke läggs till grund för lagstiftning, behöver icke
heller betyda, att det i och för sig förtjänstfulla arbete, som utredningen
nedlagt, skulle vara utan gagn. I likhet med utredningen och det stora flertalet
remissinstanser är jag av den meningen, att det föreligger ett framträdande
behov av en ny författning. Den nuvarande regeringsformen ger en
allt annat än adekvat bild av det faktiska statsskicket. Den vittförgrenade
konstitutionella praxis, som under tidernas lopp utbildats, bör till räckvidd
och innebörd klarläggas och preciseras i en skriven författning. Under partiöverläggningarna
har också enighet rått om behovet av en total författ
-
74
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 61
ningsreform. Även med insikt om att det kvarstår mycket utredningsarbete
att utföra och många svårigheter att övervinna, innan författningsfrågan
i sin helhet kan föras i hamn, ter sig utgångsläget för en slutlig utredningsetapp
i författningsfrågan likväl förhållandevis gynnsamt. Det arbete, som
författningsutredningen redovisat, kan sålunda vara till stor nytta vid eu
fortsatt undersökning av grundlagsfrågan. Vidare har under den omfattande
remissbehandlingen av utredningens förslag framkommit talrika nya synpunkter
och uppslag värda att närmare prövas. Nytt material har också tillförts
författningsdebatten genom länsdemokratiutredningens betänkande om
författningsfrågan och det kommunala sambandet (SOU 1965: 54). Det föreligger
sålunda ett innehållsrikt primärmaterial, vars bearbetning, komplettering
och koordinering kan bana väg för en allmän författningsreform.
Detta innebär icke, att det fortsatta arbetet på en total grundlagsrevision
över hela fältet skulle kunna begränsas till överarbetning av ett givet utgångsmaterial.
Såsom jag i det föregående antytt, är många och viktiga delar
av författningskomplexet i behov av en genomgripande omprövning med
ledning av det nu samlade primärmaterialet. Med hänsyn härtill och till
ämnets natur står det klart, att det fortsatta arbetet på en allmän grundlagsreform
bör bedrivas under parlamentarisk medverkan. Jag vill nu på anförda
skäl förorda, att en utredning snarast igångsätts för att slutföra arbetet
på en ny författning.
Under de förut nämnda partiöverläggningarna i författningsfrågan har på
en rad punkter enighet nåtts om hur en ny författning bör utformas. Sammanfattade
med vad jag i det föregående anfört utgör dessa följande.
En total författningsreform bör genomföras mot bakgrund av det material
som författningsutredningen och en rad andra utredningar framlagt. Med
hänsyn till den genomgripande omarbetning av författningsutredningens förslag
som erfordras kan detta arbete icke slutföras till 1968. Det bör emellertid
undersökas huruvida vissa frågor eller vissa problem kan göras till föremål
för en partiell författningsreform vid 1968 och 1969 års riksdagar.
Författningen skall bygga på folksuveränitetens grund och parlamentarismen
inskrivas i grundlagen.
Riksdagen skall bestå av en kammare och dess ledamöter utses genom direkta
val.
Ett rättvist valsystem skall utformas, så konstruerat att en splittring av
riksdagen i småpartier motverkas. Valkretsindelningen skall överses. Därvid
skall större likformighet i rikets indelning i valkretsar eftersträvas. Valkretsarna
skall icke bryta länsgränser och anknytning skall ske till kommunblocken.
Det är tillfredsställande att det utredningsarbete, som nu skall igångsättas,
kan grundas på den enighet mellan de fyra största partierna, som
sålunda uppnåtts i viktiga frågor.
I överensstämmelse med det anförda bör en huvudlinje i arbetet på en
ny författning vara att så konsekvent som möjligt bygga författningen på
folksuveränitetens grund och att grundlagsfästa parlamentarismens princip.
De rikspolitiska uppgifterna bör i enlighet härmed fördelas mellan folket,
folkrepresentationen eller något dess organ samt regeringen. Statschefens
ställning i en sådan modern parlamentarisk demokrati bör, såsom riksdagen
nyligen beslutat (rskr 1966: 80), tas upp till prövning vid en total
författningsrevision.
75
Ju: 61 Riks dag sb er ätt ds en år 1967
I arbetet på en ny demokratisk författning intar de sinsemellan sammanhängande
frågorna hur folkrepresentationen skall vara uppbyggd och hur
den skall bildas helt naturligt eu framskjuten plats. Allmän enighet råder
om att reformer rörande kammar systemet är av behovet påkallade. Enligt
gängse uppfattning utgör sålunda den avsevärda opinionseftersläpningen i
första kammaren, som följer av den långa mandattiden och den successiva
förnyelsen, ett otidsenligt inslag i kammar sys temet. Eu reform, som medför
att riksdagen som helhet kommer att avspegla en mera aktuell folkopinion
än för närvarande, är därför önskvärd. En sådan reform kan naturligtvis i
och för sig genomföras inom ramen för nuvarande tvåkammarsystem. Om så
skulle ske, kunde ett naturligt komplement till reformen vara att utvidga
tillämplighetsområdet för gemensam votering, vilket nu är begränsat till
budgetfrågor, så att det kom att omfatta även andra riksdagsärenden.
Såsom lätt inses, skulle man med dessa reformåtgärder i betydlig grad
närma vårt tvåkammarsystem till ett enkammarsystem med eu del av kammarens
ledamöter valda av kommunala representationer och alltså med
valtekniskt samband mellan rikspolitik och kommunalpolitik bevarat. Uteslutet
är väl icke heller, att man genom ytterligare reformåtgärder inom
tvåkammarsystemets ram skulle kunna bringa detta system till än större likhet
med ett enkammarsystem. Den frågan inställer sig då, om man bör stanna
härvid eller ta steget fullt ut och övergå till ett renodlat enkammarsystem.
Hur ett tilltänkt enkammarsystem närmare skall vara beskaffat, spelar
naturligtvis en ingalunda oväsentlig roll. Man kan exempelvis icke, såsom
skett i författningsutredningens förslag, lämna ur räkningen ett sådant förhållande
som att det i vårt land med dess långtgående integration mellan
statliga och kommunala samhällsuppgifter råder ett starkt sakligt samband
mellan rikspolitik och kommunalpolitik. Detta ostridiga faktum talar nämligen
med icke ringa styrka för att man också bör upprätthålla ett valtekniskt
samband mellan riksdagsval och kommunalval så att väljarna även
vid de kommunala valen kan påverka riksdagens sammansättning. Till
följd härav utgör även prövningen av möjligheterna att på ett ur olika författningspolitiska
synpunkter tillfredsställande sätt bereda plats för ett dylikt
valtekniskt samband inom enkammarsystemets ram ett delmoment av
betydelse vid en allsidig bedömning av frågan om en enkammarreform. Om
önskemålet om valtekniskt samband mellan riksdagsval och kommunalval
på dylikt sätt tillgodoses inom ramen för ett enkammarsystem, förefaller
emellertid skälen för en fullständig övergång till ett sådant representationssystem
överväga. Det är med hänsyn härtill naturligt, att utredningen inriktas
på övergång till enkammarsystem med den form av valtekniskt samband
mellan riksdagsval och kommunalval, som bäst tillgodoser valmännens
inflytande över såväl rikspolitik som kommunalpolitik. Reformarbetets inriktning
på övergång till enkammarsystem står också i god samklang med
det faktum, att såsom förut angetts enighet under partiöverläggningarna
nåtts om önskvärdheten av en enkammarreform, även om olika meningar
yppats rörande sättet för den tilltänkta kammarens bildande.
Med den nyss förordade uppläggningen av reformarbetet anmäler sig
spörsmålet vilken typ av valtekniskt samband som närmast bör komma i
fråga. Länsdemokratiutredningen, som icke haft att ta ställning till det
inbördes företrädet mellan olika tänkbara former för valtekniskt samband
mellan riksdagsval och kommunalval, har för en enkammarriksdags vid
-
76
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 61
kommande redovisat två skilda grundmodeller för ett dylikt valtekniskt
samband men samtidigt understrukit, att dessa grundmodeller kan varieras
på olika sätt allteftersom man eftersträvar större eller mindre inslag av
direkta eller indirekta val eller önskar omedelbar eller successiv förnyelse
eller kortare eller längre mandatperioder. Den ena grundmodellen innebär, att
en del av riksdagens ledamöter utses genom indirekta val förrättade av kommunala
representationer. Enligt den andra grundmodellen utses riksdagen
i sin helhet genom direkta val förrättade samtidigt med kommunalvalen.
Sistnämnda alternativ ter sig såtillvida fördelaktigt, att det i sig tillgodoser
tre olika i författningsdebatten framförda önskemål rörande sättet
för enkammarriksdagens bildande, nämligen att valtekniskt samband upprätthålls
mellan riksdagsval och kommunalval, att riksdagen i sin helhet
väljs direkt av folket och att samtliga riksdagsledamöter utses vid ett och
samma tillfälle. Emellertid kan ur andra författningspolitiska synpunkter
berättigade invändningar resas mot detta alternativ. Om hela riksdagen väljs
samtidigt med kommunalvalen, finns sålunda grundad anledning anta, att de
rikspolitiska frågorna på bekostnad av de kommunalpolitiska kommer att
dominera valrörelsen så att den kommunala demokratin kan tillfogas kännbart
men. Med detta alternativ är av allt att döma också den olägenheten
förbunden, att intervallerna mellan allmänna val, som nu är två år, måste bli
längre med de ogynnsamma återverkningar på den politiska aktiviteten som
därav följer. Dessa invändningar har onekligen en avsevärd tyngd. En lösning,
som i görligaste mån eliminerar dessa olägenheter, bör därför eftersträvas.
Vid partiöverläggningarna i författningsfrågan har allmän uppslutning
skett kring önskemålet, att riksdagen i sin helhet utses genom direkta val.
Om man därför icke gärna kan uppge detta önskemål, erbjuder sig som eu
tänkbar utväg att införa en ordning med en i sin helhet direktvald enkammarriksdag,
som förnyas successivt till en mindre del vart fjärde år i anslutning
till kommunalvalen och till återstående del vid fristående riksdagsval
vart fjärde år. Hur stor del av riksdagen som härvid bör utses i anslutning
till kommunalvalen, får avgöras med hänsyn till intresset att såväl rikspolitiska
som kommunalpolitiska frågor bereds tillfredsställande utrymme
i en för de olika slagen av val gemensam valrörelse.
I den offentliga debatten har emellanåt gjorts gällande, att den här ifrågasatta
metoden för riksdagens förnyelse skulle ha fördröjande inverkan på
växlingar vid makten i jämförelse med ett system, där riksdagen i sin helhet
väljs vart fjärde år. Emellertid är det svårt att se, att metoden i sig skulle
ha en sådan effekt. Det förhåller sig i stället så, att metoden allt efter det
utgångsläge, som väljs för jämförelsen, och valutslagen under jämförelsetiden,
kan än påskynda, än fördröja och än varken tidigarelägga eller försena
regimskifte i jämförelse med vad som skulle inträffat, om hela riksdagen
valts vart fjärde år. En tendens till tätare regimskiften kan väntas framträda
främst i situationer, då någon större mandatdifferens icke föreligger
mellan regeringens och oppositionens parlamentariska underlag. Däremot
kan alternativet med successiv förnyelse tänkas ge upphov till andra problem,
t. ex. på upplösningsinstitutets område.
Såsom framgår av det anförda föreligger icke enighet mellan partierna
om sättet för den tilltänkta kammarens bildande. Utredningen måste därför
på denna punkt undersöka olika alternativ.
77
Ju: 61 Riksdagsberättelsen år W67
Vid en övergång till enkammarriksdag uppkommer frågan hur stor en
sådan riksdag bör vara. Detta spörsmål kan självfallet vara föremål för delade
meningar. Ett ståndpunkts tagande till frågan måste ske genom avvägning
mellan skilda synpunkter, främst önskemålen om så nära kontakter
som möjligt mellan folk och folkrepresentation och en förhållandevis bred
rekryteringsbas för riksdagens arbetsapparat, å ena, samt intresset att undvika
en alltför tungt arbetande riksdag, å andra sidan. Det av författningsutredningen
föreslagna ledamotsantalet 290 förefaller vara i knappaste laget
för att kunna behörigen tillgodose förstnämnda synpunkter. I det fortsatta
författningsarbetet torde man böra räkna med att ledamotsantalet i en enkammarriksdag
bör uppgå till ungefär 350. Vid förnyelse av riksdagen i den
ordning, som jag förut berört, bör högst 100 riksdagsledamöter väljas i anslutning
till kommunalvalen och återstoden vid fristående riksdagsmannaval.
Vad sedan angår valsystemet är det välbekant att en mångfald olika
önskemål gör sig gällande beträffande dess utformning. En del av dessa
önskemål är sinsemellan mer eller mindre oförenliga. Det ligger därför utom
möjligheternas gräns att finna en lösning, som i allo kan bli accepterad av
envar. Målet får i stället bli att genom en rimlig avvägning mellan motstående
intressen uppnå ett resultat, som kan vinna så bred anslutning som
möjligt. Ett allmänt omfattat önskemål är, att valsystemet skall säkerställa
en regional representation i riksdagen. Utredningen bör därför utgå ifrån att
direkta val till riksdagen i fortsättningen liksom hittills skall ske valkretsvis.
Även om röster inom skilda politiska läger höjts till förmån för majoritetsval,
är dock den förhärskande meningen för närvarande den att proportionell
valmetod är att föredra. Så länge detta opinionsläge består, synes det
naturligt att utredningen inriktas på proportionellt valsätt. Allt efter sin
närmare utformning bereder ett sådant valsätt möjlighet att i olika hög grad
tillgodose det nu utbredda önskemålet att skilda politiska meningsriktningar
inom valkretsen skall kunna bli företrädda i riksdagen. Detta önskemål
är i och för sig beaktansvärt. Men proportionalismen får icke drivas så långt,
att andra värden i det politiska livet äventyras. Önskemålet om proportionalitet
måste därför vägas mot andra hänsyn, framför allt det ofta framförda
önskemålet om ett valsystem med förmåga att verka så, att den folkrepresentation,
som uppstår ur valakten, blir i stånd att behörigen fullgöra
sin viktiga funktion i statslivet. Erfarenheterna från andra länder visar, att
ett demokratiskt styrelseskick kan lamslås eller få sin effektivitet starkt reducerad,
om folkrepresentationen är uppdelad på alltför många partier. Särskilt
vid parlamentariskt styrelseskick, där folkrepresentationens sammansättning
är bestämmande för regeringsbildningen, är förhandenvaron av
stora, fast organiserade grupper inom folkrepresentationen en faktor av väsentlig
vikt för det politiska systemets funktionsduglighet. Det har därför
sin givna betydelse, att valsystemet motverkar skadlig partisplittring och får
valen att ge någorlunda markerade utslag i folkrepresentationen, så att
majoritetsbildning underlättas till gagn för styrelseskickets funktionsförmåga.
De instrument, som står till förfogande för att förse ett valsystem på
proportionell grund med incitament i sådan riktning, är huvudsakligen
valkretsindelningen, mandatfördelningsmetoden och sådan spärr mot småpartier,
som är fristående från mandatfördelningsmetoden, t. ex. krav på viss
styrka för att parti skall få delta i val.
78
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 61
Vad först angår valkretsindelningen varierar de nuvarande valkretsarna
vid andrakammarval avsevärt i storlek. Den minsta valkretsen äger sålunda
utse 3 riksdagsmän och den största 24 riksdagsmän. Då mandatfördelningsmetoden
har olika verkningar allt efter valkretsens storlek, blir resultatet
härav ett något ojämnt verkande valsystem. Ett visst behov av översyn av
valkretsindelningen föreligger därför redan nu. En omprövning av valkretsindelningen
är dessutom påkallad av den ändrade länsindelning, som kan
bli resultatet av länsindelningssakkunnigas nu pågående arbete. Det bör ankomma
på utredningen att verkställa den översyn av valkretsindelningen,
som sålunda är erforderlig av skilda anledningar. Vid översynen bör eftersträvas
att göra valkretsarna mera likformiga till folkmängden än för närvarande.
Man bör härvid undvika valkretsar med så stort mandatantal som
våra större valkretsar nu har. Hur långt man bör gå i riktning mot valkretsar
med lägre mandatantal, kan naturligtvis vara föremål för delade meningar.
Svaret på frågan beror väsentligen på vilken vikt man vill fästa vid
olika intressen, som här står mot varandra, nämligen proportionalitetsintresset,
å ena, samt intresset att till främjande av styrelseskickets funktionsduglighet
sammanhålla folkrepresentationen i större politiska grupperingar
och önskemålet att förstärka personmomentet i valakten, å andra sidan.
Självfallet är det långtifrån alltid möjligt att tillskapa valkretsar av ensartad
storlek. Om någon strikt tillämpning av en viss valkretsprototyp kan
det därför icke bli tal. Åtskilliga lokala faktorer, såsom näringsgeografisk
intressegemenskap eller andra liknande förhållanden, kan motivera avvikelser
från den storlekstyp, som normalt eftersträvas. Då en valkrets gränser
icke bör skära kommuns eller kommunblocks gränser och icke heller
bryta länsgränser, kan avvikelser från normalstorleken även av denna anledning
bli erforderliga. Det nu sagda har närmast haft avseende på de valkretsar
i vilka huvuddelen av riksdagens ledamöter skall väljas. Om en
mindre del av riksdagens ledamöter utses för sig i anslutning till kommunalvalen,
erfordras för val av dessa ledamöter en särskild indelning i valkretsar.
Dessa valkretsar bör vara större än nuvarande förstakammarvalkretsar. De
bör till folkmängden vara så likformiga som förhållandena medger.
Mandatfördelningsmetoden bör i princip sikta till att nå överensstämmelse
mellan röstfördelning och mandatfördelning inom valkretsen med de avvikelser
härifrån, som förestavas av intresset att underlätta majoritetsbildning
inom folkrepresentationen. Som underlag för utredningsarbetet i detta hänseende
bör kunna tjäna de nu pågående statistiska undersökningarna. Mandatfördelningsmetoden
bör inrymma en lämplig spärr mot småpartier och
icke stimulera till uppdelning av större partier. Vidare bör i princip sådana
bestämmelser eftersträvas att benägenhet icke uppstår att anordna särskilda
partibildningar i vissa valkretsar för att uppnå mandatmässiga fördelar.
Vid valsystemets utformning bör om möjligt undvikas att uppställa särskilda
kvalifikationskrav för att ett parti över huvud skall få delta i allmänt
val.
Utredningen bör framlägga utarbetat förslag till ny vallag.
Problemen i fråga om regeringsbildningen knyter sig främst till spörsmålet,
hur ministärledaren skall utses. Allmän enighet torde nämligen råda om
att ministärledaren, såsom författningsutredningen förordat, bör ha att träffa
i vart fall det reella avgörandet när det gäller att utse övriga regeringsledamöter.
Vid arbete på en författning, som mera konsekvent skall bygga
79
Ju: 61 Riksdagsberättelsen år 1967
på folksuveränitetens princip, faller det sig naturligt att i första hand undersöka
möjligheterna att låta organ eller person med mer eller mindre direkt
mandat från folket handha uppgiften att utse ministärledare. En principiellt
tilltalande lösning skulle givetvis vara att låta folkrepresentationen,
såsom sker på sina håll utomlands, välja ministärledare. Emellertid måste
man räkna med att det kan vara förenat med betydande svårigheter att
konstruera ett för detta ändamål avsett valsystem, som både är tillräckligt
nyanserat för att i alla lägen leda till det ur parlamentarisk synpunkt mest
rättvisande resultatet och samtidigt ägnat att utesluta risken för obehöriga
valtaktiska manövrer. Visar sig dessa svårigheter övermäktiga, bör utredningen
pröva andra vägar att på folksuveränitetens grundval reglera sättet
för utseende av ministärledare. Alternativet att låta riksdagens talman såsom
folkrepresentationens främste företrädare utse ministärledare kommer
härvid in i blickfånget. En grundlagsfäst skyldighet att innan ministärledare
utses samråda främst med företrädare för olika i riksdagen representerade
partier utgör ett närliggande medel att främja ett ur parlamentarisk synpunkt
riktigt val av ministärledare. För samma ändamål bör undersökas, om
det är möjligt att i grundlagen eller dess motiv fastlägga handlingsmönster
för hur den som utser ministärledare bör gå till väga i olika typsituationer
för att hans val av ministärledare skall komma att falla på den som vid varje
tillfälle kan påräkna det bredaste parlamentariska underlaget. Om man,
såsom önskvärt är, inför en möjlighet för folkrepresentationen att praktiskt
taget när som helst under sessionen besluta misstroendeförklaring mot ministären
och folkrepresentationen därmed blir i tillfälle att utan nämnvärd
tidsutdräkt ta ställning till valet av ministärledare, skulle även en sådan möjlighet
till snabb kontroll från folkrepresentationens sida kunna innefatta en
icke obetydlig garanti för att den som har att utse ministärledare bemödar
sig om att härutinnan verkligen träffa det ur parlamentarisk synpunkt riktiga
valet.
Vad härefter angår regeringsärendenas avgörande intar ministären i vår
nuvarande skrivna författning formellt endast en rådgivande ställning, meden
beslutanderätten tillkommer statschefen ensam. I författningsutredningens
förslag har ministären i vissa regeringsärenden tillagts en beslutande
funktion men i andra regeringsärenden närmast bibehållit sin rådgivande
ställning. En konsekvent tillämpning av parlamentarismens princip leder
emellertid till att beslutanderätten i regeringsärendena helt bör tillkomma
ministären. En modern grundlag bör utformas i enlighet härmed. För ministären
bör kollegial beslutsform åtminstone i princip gälla, även om på
grund av ärendenas mångfald och omfattning icke alla ministrar kan personligen
delta i realbehandlingen av varje ärende. Författningsutredningen
har föreslagit att vissa icke närmare specificerade grupper av regeringsärenden
skulle kunna avgöras av enskild ledamot av ministären. Behovet och
lämpligheten av en sådan beslutsform kan naturligtvis vara föremål för delade
meningar. I syfte att så mycket som möjligt koncentrera regeringens
arbete till viktigare frågor undersöker såväl departementsutredningen som
vissa andra utredningar för närvarande möjligheterna att överföra vissa regeringsärenden,
framför allt sådana som är av enklare beskaffenhet, till annan
myndighets handläggning. Om dessa undersökningar leder till positivt
resultat, minskas självfallet behovet av en sådan beslutsform som den
nu diskuterade. Det bör ankomma på utredningen att under hänsynstagande
80
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju; 61
till det resultat, vartill dessa undersökningar kan leda, och övriga på saken
inverkande förhållanden pröva, om tillräcklig anledning föreligger att införa
den beslutsform, varom nu är fråga. Finnes så vara fallet, bör förslag
till fördelning av regeringsärendena på olika beslutsformer framläggas.
Såsom under remissbehandlingen understrukits, spelar principen om
maktutövning i enlighet med generella normer en viktig roll. Om principen
om maktutövningens normmässighet låter sig till innehåll och räckvidd
närmare bestämmas i lagform, bör därför grundsatsen komma till samlat
uttryck i en framtida grundlag (jfr § 1(1 regeringsformen). Av principens
synnerligen vidsträckta tillämplighet följer, att befogenheten att bestämma,
vilka normer som på olika områden och i skilda hänseenden skall lända till
efterrättelse i samhället, utgör en för samhällslivets gestaltning fundamental
befogenhet. En författning, som skall bygga på folksuveränitetens princip,
bör därför naturiigen tilldela folkrepresentationen den mera betydelsefulla
delen av normgivningsmakten. Detta hindrar icke, att det i allmänhet
får ankomma på regeringen, som har ansvaret för rikets styrelse och förfogar
över berednings- och förvaltningsapparaten, att vidta beredande åtgärder
och lägga fram förslag i de normgivningsfrågor, där folkrepreseniationen
har beslutanderätten. Uppenbart är emellertid, att icke all normgivningsmakt
kan vara förlagd till folkrepresentationen. En rationell riksstyrelse
förutsätter exempelvis, att det styrande organet är utrustat med en
viss normgivningsbefogenhet. I arbetet på en ny författning ingår därför såsom
ett lika viktigt som ofrånkomligt moment att göra en gränsdragning
mellan folkrepresentationens och regeringens normgivningsmakt. I vår nuvarande
skrivna författning präglas denna gränsdragning icke alltid av någon
större pregnans men genom en långvarig och omfattande praxis har åtminstone
i stora drag klarhet skapats om hur gränsen på varje särskilt område
går mellan ämnen, vilkas reglering kräver riksdagens medverkan, och
ämnen, som det styrande organet på egen hand kan reglera, även om det
ingalunda är lätt att i en koncentrerad och samtidigt upplysande formel
ange, hur gränsen över hela fältet sträcker sig.
Vad författningsutredningens förslag rörande normgivningsmaktens fördelning
mellan riksdag och regering närmare innebär är däremot i åtskilliga
stycken vanskligt att bilda sig någon säker uppfattning om. På grund
av olika specialstadganden i förslaget står det visserligen klart, att det
skall tillkomma riksdagen att stifta normer av vissa angivna kategorier,
t. ex. grundlag, vallag, skattelag och kommunallag. Lika klart är icke huvudstadgandet
i kompetensfördelningsfrågan. Enligt detta stadgande får
bestämmelser om svenskt medborgarskap, om enskildas egendom och inbördes
förhållanden, om brott och påföljd för brott, om rättegångsförfarandet,
om värnplikt och annan tjänsteplikt och om åligganden i övrigt för kommuner
och enskilda icke beslutas av annan än riksdagen, dock med det undantaget
att mindre ingripande bestämmelser i de uppräknade ämnena skall
kunna beslutas av regeringen eller i vissa fall annan myndighet. Utredningen
har härvid utgått ifrån att framtida praxis i allt väsentligt skulle få avgöra
vilka bestämmelser som på ifrågavarande områden kunde anses mindre
ingripande; beträffande bestämmelser om brott och påföljd för brott har utredningen
dock förutsatt, att straffstadganden, som icke upptar högre straffmaximum
än sex månaders frihetsstraff, skulle vara att hänföra till mindre
ingripande bestämmelser. Detta huvudstadgande har under remissbehand
-
81
Ju: 61
Riksdagsberättelsen år 1967
lingen utsatts för mycken kritik. Remissopinionen har med fog anmärkt, att
såväl beskrivningen av flera av de uppräknade ämnena som undantagsregeln
är så obestämd, att det är förenat med stora svårigheter att fastställa
vad stadgandet egentligen innebär. Svårigheterna att bedöma den föreslagna
fördelningen av normgivningsmakten ökas i viss mån därigenom, att det
även på andra håll i förslaget förekommer regler om normgivningskompetensen,
vilka stundom synes strida mot huvudstadgandets innehåll. Man
måste med hänsyn härtill befara, att ett genomförande av förslaget i denna
del skulle under lång tid framåt skapa en besvärande osäkerhet på det
centrala område, som normgivningen utgör. Såsom påpekats både under remissbehandlingen
och i den offentliga debatten, förhåller det sig vidare
så, att huvudstadgandet och förslagets övriga bestämmelser om riksdagens
normgivningsmakt tillsammans icke täcker mer än en de] av det ämnesområde,
där riksdagen nu medverkar i normgivningen. Förslaget skulle därför
kunna leda till en ingalunda oväsentlig utvidgning av regeringens normgivningsbefogenheter.
En sådan förändring skulle stå mindre väl samman med
parlamentarismens grundtankar.
Med hänsyn till vad nu anförts står det utom tvivel, att den helt visst
mycket svårlösta men för det politiska balanssystemet särdeles betydelsefulla
frågan om normgivningsmaktens fördelning mellan riksdag och regering
måste underkastas grundlig omprövning. Den gräns, som till följd av
olika grundlagsbestämmelser och en rikt utvecklad, kompletterande praxis
i vårt nuvarande statsskick utkristalliserats mellan ämnen, vilkas reglering
kräver riksdagens medverkan, och ämnen, som det styrande organet självt
kan reglera, utgör en närliggande utgångspunkt, när det gäller att bedöma,
hur normgivningskompetensen i en framtida författning bör vara fördelad
mellan folkrepresentation och regering. Därmed är icke sagt, att skiljelinjen
mellan regeringens och riksdagens normgivningsmakt i en kommande grundlag
bör i hela sin sträckning sammanfalla med den nuvarande gränsen mellan
samfälld lagstiftning och administrativ normgivning. Vid en närmare
genomgång av hithörande materia kan på olika punkter förskjutningar åt
ena eller andra hållet finnas befogade. Huvudändamålet för arbetet på detta
område måste vara att nå en i sak tillfredsställande fördelning av normgivningskompetensen
mellan regering och folkrepresentation. Men det är också
viktigt att fördelningsreglerna utformas på ett för den praktiska tillämpningen
så klargörande sätt som möjligt. Med kompetensfördelningsregler,
som i likhet med vissa av de av författningsutredningen föreslagna är så
allmänt hållna, att de i själva verket inom en vid ram överlämnar åt en
framtida, oförutsebar praxis att närmare bestämma, hur normgivningskompetensen
skall vara fördelad mellan regering och folkrepresentation, kan
nämligen grundlagen knappast i önskvärd utsträckning fylla sin uppgift att
förebygga konstitutionella stridigheter och undanröja tvekan rörande legaliteten
i statsmakternas handlande.
En särskild fråga är, om grundlagen — utöver bestämmelser om normgivningsorganen,
deras inbördes kompetens och ordningen för normernas tillkomst
— bör i ett eller annat hänseende ge direktiv rörande det sakliga innehållet
i de lagar och författningar, som normgivningsorganen har att tillskapa.
Åtskilliga rättighetsregler, som är upptagna i en del främmande länders
grundlagar, torde främst vara tänkta såsom mer eller mindre långtgående
direktiv till normgivningsorganen rörande det sakliga innehållet i iagar
82
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 61
och författningar, som berör de med rättighetsbeteckningarna åsyftade intressena,
även om hithörande rättighetsregler vanligtvis tillika lär vara avsedda
att tjäna som rättesnöre vid andra former av samhällelig maktutövning
än normgivning. Även författningsutredningens förslag till regeringsform
innehåller ett flertal rättighetsregler, av vilka vissa torde vara avsedda
att tjäna det syfte jag nyss angett.
Uppenbart är, att det finns vissa värden eller intressen, som bör respekteras
och skyddas av samhällsmakten i dess normgivning liksom i dess utövning
av andra funktioner, så långt detta av hänsyn till andra likaledes
skyddsvärda samhällsintressen rimligen kan ske. Såsom exempel bland andra
på intressen, som på detta sätt är förtjänta att respekteras och värnas,
kan nämnas för det demokratiska samhällets funktionsförmåga så väsentliga
ting som yttrandefrihet, personlig frihet, föreningsfrihet och församlingsfrihet.
Så länge insikten om dylika värdens betydelse är levande hos
folkets flertal, ligger däri med folkstyrt samhälle en stark faktisk garanti
för att de blir respekterade och skyddade av samhällsmakten. Även om
ifrågavarande intressen alltså mycket väl kan bli behörigen tillgodosedda
utan grundlagens stöd, skulle det, icke minst med tanke på tider då
demokratin hotas inifrån eller utifrån, innebära en styrka, om de kunde o^ngärdas
med grundlagens skydd. Erfarenheten visar emellertid, att det är förenat
med avsevärda rättstekniska svårigheter att åvägabringa ett tjänligt
grundlagsskydd för sådana intressen, som åsyftas med frihets- och rättighetsbeteckningar
av olika slag. Det är mot denna bakgrund icke ägnat att
förvåna, att också författningsutredningens förslag till rättighetsreglering
utsatts för tämligen kompakt kritik från remissinstansernas sida.
Vid de försök att skapa grundlagsskydd för viktigare rättigheter, som
gjorts hos oss och i andra länder, har olika författningsmodeller kommit till
användning. Ibland har resultatet blivit grundlagsdeklarationer, som i högtidliga
ordalag tillförsäkrar medborgarna olika fri- och rättigheter, ehuru
avsikten icke är, att deklarationerna skall ha rättsligt bindande verkan.
Tanken kan i stället vara att framhålla lämpligheten av att staten är verksam
för ett visst ändamål, så långt omständigheterna det medger. Med
deklarationer utan rättslig effekt vinns naturligtvis icke det grundlagsskydd
som eftersträvas, eftersom det med rättigheten betecknade intresset vid
behov kan genom vanlig lag eller på annat sätt åsidosättas utan att någon
grundlagsändring härför behöver ske. Att låta dylika oförbindande deklarationer
låna rättsregelns dräkt och därmed skapa ett sken av grundlagsgaranti
utan täckning i verkligheten, kan däremot lätt medföra den skadliga
effekten, att respekten för grundlag undergrävs. Det finns alltså goda skäl
att ställa sig avvisande till denna lagstiftningsteknik.
I andra fall har, såsom bl. a. författningsutredningens förslag illustrerar,
strävandena på förevarande område lett till grundlagsregler, som väl kan
tänkas ha något rättsligt innehåll, ehuru det är ovisst vilket, därför att reglerna
helt eller inom vida gränser överlämnar åt det fria skönet att bestämma
innehållet. Grundlagsföreskrifter, som i huvudsak utsäger att man icke
genom normgivning eller annan samhällsåtgärd får göra alltför långtgående
inskränkningar i en viss rättighet eller begränsa den så mycket, att den icke
kan anses råda, kan tjäna som exempel på regler, vilkas innehåll till stor
del beror på vad man vid eu subjektiv bedömning vill inlägga i dem. Om
grundlagen skall innehålla några direktiv rörande det sakliga innehållet i
83
Ju: 61 Riksdagsberättelsen år 1967
de lagar och författningar, som de normgivande organen har att tillskapa,
måste det kravet ställas, att det är möjligt att efter någorlunda objektiva
kriterier fastställa vad grundlagens direktiv innebär, om man icke vill riskera
den för samhällslivet besvärande osäkerhet och oreda, som lätt blir följden,
när ovisshet råder om giltigheten av utfärdade lagar och författningar.
Det förekommer vidare, såsom författningsutredningens förslag likaledes
bär vittnesbörd om, rättighetsregler som har bestämbart rättsligt innehåll,
ehuru detta icke har avseende på det sakliga innehållet i några normer utan
består i ett påbud om maktutövningens normbundenhet på det med rättighetsbeteckningen
avsedda området. Regier, enligt vilka medborgarna äger
åtnjuta en viss rättighet, om annat ej är stadgat, utgör exempel på denna
typ av bestämmelser. Då principen om maktutövningens normmässighet,
sträcker sig vida utöver det fält, som en grundlagsreglering rörande fri- och
rättigheter rimligtvis kan täcka, förefaller det bättre att, om det kan ske
med nödig konkretion, en gång för alla grundlagsfästa principen i hela dess
vidd än att låta den komma till uttryck blott på en del av de områden, där
den gäller.
Slutligen förekommer också, bl. a. i författningsutredningens förslag, rättighetsregler
avsedda att binda maktutövningen på ett angivet område vid
normer, som beslutats av visst organ, vanligtvis folkrepresentationen, men
vilkas sakliga innehåll lämnas öppet. Det syfte dylika rättighetsregler fullföljer
bör på ett enklare och klarare sätt kunna vinnas med bestämmelser,
som utan anknytning till mer eller mindre oskarpa rättighetsbegrepp reglerar
kompetensfördelningen mellan normgivningsorganen.
Även om det på förevarande område rör sig om en i rättstekniskt hänseende
sällsynt svårbearbetad materia, bör man enligt min uppfattning icke
för närvarande uppge försöken att nå en tillfredsställande lösning av hithörande
problem. Det går knappast att, såsom i förstone kanske förefaller närliggande,
lösa den föreliggande uppgiften på det enkla sättet, att man låter
grundlagen med rättsligt bindande verkan fastslå existensen av vissa namngivna
rättigheter. Utgångspunkten bör vara att en rättighet icke utgör ett
utanför rättsordningen existerande fenomen utan snarast är ett ideologiskt
uttryck för den samlade verkan av ett mestadels omfattande och rikt differentierat
komplex av konkreta rättsregler med sinsemellan skiftande inriktning,
av vilket rättigheten alltså till sitt innehåll och för sitt förverkligande
är helt och hållet beroende. En grundlagsförldaring rörande rättighetens
existens ger därför närmast till resultat, att hela det regelkomplex,
som vid grundlagsstadgandets tillkomst uppbär rättigheten i fråga, omgärdas
med grundlagsskydd, så att ändringar däri icke alls eller icke i viss
riktning får ske utan föregående grundlagsändring. Även med en jämförelsevis
begränsad rättighetskatalog skulle mycket stora partier av rättsordningen
på detta sätt bli inlemmade i grundlagen. Eftersom samhället är underkastat
ständiga och ofta snabba förändringar, säger det sig självt, att
en rättighetskatalog i detta rättstekniska utförande skulle till avsevärt men
för samhället i hög grad reducera möjligheterna att i tid anpassa rättsordningen
efter vad ändrade samhällsförhållanden kräver. Det kan därför icke
annat än beträffande någon enstaka rättighet av hög dignitet, t. ex. tryckfriheten,
ifrågakomma att kringgärda hela eller huvuddelen av det regelsystem,
som konstituerar rättigheten, med grundlagsskydd, vare sig i den
indirekta form som nu antytts eller genom att direkt införa de särskilda till
84
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 61
systemet hörande reglerna i grundlag. Man bör i stället söka inrikta grundlagsregleringen
på vissa essentiella kvaliteter hos det regelsystem, på vilket
en viss rättighet avses vila, och slå vakt om dem i grundlagsstadganden med
så konkret utformning som möjligt. Om den personliga friheten tas till
åskådningsmaterial, skulle en grundlagsreglering med denna inriktning
exempelvis kunna leda till — förutom regler om vem normgivningsmakten
på området skall tillkomma — förbud mot frihetsberövande på vissa angivna
grunder, som enligt demokratiskt synsätt är uteslutna som skäl för frihetsförlust.
Såsom grund för frihetsberövande skulle i ett sådant stadgande
kunna uteslutas exempelvis språk, nationalitet, ras, härkomst och, i den
mån detta icke följde av grundlagsskydd för yttrandefrihet och religionsfrihet,
även politisk och religiös åskådning. Vill man utbygga det härigenom
tillskapade grundlagsskyddet, kan man tänka sig grundlagsregler om
den möjlighet till domstolsprövning av beslut om frihetsberövande, som
bör stå den därav drabbade till buds. Om en sådan grundlagsreglering kompletteras
med andra grundlagsbestämmelser, som icke enbart tar sikte på
att hindra otillbörliga frihetsberövande!!, t. ex. föreskrifter om maktutövningens
normbundenhet, förbud mot tillfälliga domstolar och förbud mot
retroaktiv lagstiftning om straff eller andra sådana påföljder, förstärks
grundlagsskyddet för den personliga friheten ytterligare.
Utredningen bör närmare pröva, om man med den nu exemplifierade
metoden eller på annat sätt kan åstadkomma en tillfredsställande grundlagsreglering
i de ämnen det här är fråga om.
Beträffande beskattningsmakten innehåller författningsutredningens förslag
dels ett stadgande motsvarande den berömda satsen i nuvarande regeringsform
att svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta utövas av riksdagen
allena och dels en bestämmelse av innebörd att skatt icke får beslutas
på annat sätt än genom lag eller, såvitt angår skatt för att täcka kommuns
medelsbehov, med stöd av lag. Mot denna reglering har från flera
håll under remissbehandlingen anmärkts, att den icke bereder grundlagsskydd
för den kommunala självbeskattningsrätten (jfr 57 § andra stycket
nuvarande regeringsform). Önskemål om ändring av förslaget på denna
punkt har hl. a. från kommunalt håll framförts både i remissyttrandena och
på annat sätt. Även länsdemokratiutredningen har i sitt betänkande uttalat
sympati för tanken på grundlagsskydd för den kommunala självbeskattningsrätten.
Kommunernas rätt att själva bestämma de kommunala skattesatsernas
höjd är uppenbarligen av grundläggande betydelse för den viktiga
del av vår demokrati, som bär den kommunala självstyrelsens namn.
Frågan om grundlagsskydd för denna beskattningsrätt bör därför icke förbigås
i det fortsatta arbetet på en ny grundlag.
Den föreslagna regeringsformens bestämmelser om den statliga utgiftsrcgleringen
behandlar — frånsett ett stadgande som rör löpande budgetår
— endast den utgiftsreglering, som äger rum inom statsbudgetens ram för
det närmast följande budgetåret. I praxis har emellertid riksdagen utan
stöd i grundlag sedan länge ansetts äga befogenhet att fatta utgiftsheslut,
som avser eller kan avse längre tid än närmast följande budgetår. Med hänsyn
till de starkt föråldrade bestämmelser om finansmakten, som vår nuvarande
regeringsform innehåller, är det förklarligt att denna befogenhet hittills
icke ansetts behöva något positivt stöd i grundlag. Detta skäl för en
85
Ju: 61
Riksdag sberättelsen år 1967
praxis vid sidan av grundlagen bortfaller, om en modern grundlag kommer
till stånd. I en sådan grundlag synes man därför icke kunna underlåta att
skapa en författningsmässig grundval för en i praktiken så viktig befogenhet
som det här gäller. Av samma skäl bör icke heller den utgiftsreglering
som sker genom specialdestination vid sidan av statsbudgeten lämnas åsido
i en ny grundlag. Författningsutredningen har påpekat, att åtskilliga andra
frågor på budgeträttens område, t. ex. om budgetens uppställning och utformning,
anslagstyperna, investeringsstater och investeringsplaner, avskrivning
och redovisning samt budgetutjämningsfonden, kan behöva närmare
behandlas och regleras, ehuru utredningen utgått ifrån att detta skulle
ske i anslutning till utarbetandet av en särskild budgetlag. För att kunna
bedöma hur hithörande regler lämpligen bör fördelas på grundlag och
annan lag, synes dessa frågor böra upptas till behandling under det fortsatta
författningsarbetet, över huvud gör sig på den statliga utgiftsregleringens
område, där praxis på grund av den ålderdomliga grundlagsregleringen
haft tämligen fritt spelrum, ett visst behov gällande att skapa ökad
institutionell klarhet. Utredningen bör därför göra den översyn av ifrågavarande
område, som finnes erforderlig, och därvid söka klarlägga olika
rättsliga företeelser, om vilkas närmare innebörd tvekan yppats. Vid en
eventuell omläggning av riksdagens sessionstider bör även det därmed sammanhängande
spörsmålet om budgetårets omläggning uppmärksammas. I
den mån bestämmelser på budgeträttens område finnes böra meddelas i annan
lag än grundlag, bör förslag till sådan lag utarbetas.
Vad sedan angår förvaltningen är den av författningsutredningen föreslagna
grundlagsregleringen rörande dess organisatoriska uppbyggnad så
knapphändig, att icke ens huvuddragen av förvaltningsorganisationen kommit
till uttryck. Förutom en allmän bestämmelse om att det under regeringen
finns förvaltningsmyndigheter upptar sålunda den föreslagna regeringsformen
endast en regel om att det för beredning av regeringsärendena
skall finnas statsdepartement samt några bestämmelser om justitiekanslern,
riksåklagaren och överbefälhavaren. Enligt min mening bör grundlagsregleringen
på detta område omfatta åtminstone mera väsentliga eller särpräglade
drag i den svenska förvaltningens struktur. Ett viktigt och för vårt land
karakteristiskt inslag i förvaltningsorganisationen är, att mycket stora och
betydelsefulla förvaltningsuppgifter anförtrotts organ med folklig självstyrelse,
framför allt de borgerliga primärkommunerna och landstingen.
Detta förhållande är otvivelaktigt värt att stadfästas i grundlag.
Beträffande domstolarna och deras verksamhet har grundlagsregleringen
rörande domstolsorganisationen i författningsutredningens förslag främst
inriktats på högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen, d. v. s. regeringsrätten,
samt riksrätten. Om grundlagen skall ge en låt vara allmän bild
av samhällsapparatens uppbyggnad, kan måhända den föreslagna regleringen
av domstolsorganisationen förefalla väl summarisk. Schematiskt sett är
vår domstolsorganisation så uppbyggd att vi för prövning av tvistemål och
brottmål har allmänna domstolar, bestående av allmän underrätt, hovrätter
och högsta domstolen, att denna domstolsorganisation i viss utsträckning
kompletteras av särskilda domstolar för prövning av bestämda slag av mål
såsom vattenmål, ägodelningsmål, expropriationsmål och kollektivavtalsmål
samt att den domstolskontroll, som hos oss förekommer över förvaltningen.
86
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 61
i princip anförtrotts speciella förvaltningsdomstolar såsom kammarrätten,
regeringsrätten och försäkringsdomstolen. Utredningen bör undersöka möjligheterna
att i grundlag ange huvuddragen av domstolsorganisationen utan
att utrymme för en legitim anpassning av domstolsorganisationen till nya
förhållanden därmed beskärs.
Av remissbehandlingen har framgått, att viss oklarhet råder om vilka
organ som utöver kammarrätten, regeringsrätten och försäkringsdomstolen
kan vara att hänföra till förvaltningsdomstolar. För tolkningen av sådana
grundlagsbestämmelser, som har endast domstolarna i sikte, kan det vara
av värde att denna fråga klarläggs. Material till belysning av frågan har
framlagts av besvärssakkunniga i deras slutbetänkande. Med särskild tanke
på de risker för rättssamhällets bestånd, som kan uppkomma i extraordinära
situationer, ter det sig vidare närliggande att i grundlag införa ett totalt
förbud mot tillfälliga domstolar. Författningsutredningens förslag att ingen
får dömas av annan domstol än den under vilken han hör enligt lag synes
icke innefatta ett allsidigt skydd mot inrättande av tillfälliga domstolar.
Av fundamental betydelse för rättssamhällets bestånd är, att domstolarna
intar en fullt sj älvständig ställning i sin dömande verksamhet. För att
ge uttryck åt denna grundsats har författningsutredningen föreslagit en bestämmelse
av innebörd att domstolarna skall döma efter vad i lag och annan
författning stadgas. Mot denna bestämmelse har från många håll anmärkts,
att grundsatsen om domstolarnas oavhängighet icke fastslagits med det
eftertryck som principens vikt motiverar samt att stadgandets bestämning
av domstolarnas rättskällor är ofullständig främst såtillvida att en för domstolarna
så betydelsefull rättskälla som sedvanerätten utelämnats. Den
föreslagna regleringen av domstolarnas rättsliga ställning bör överses i belysning
av den framförda remisskritiken.
Vidare vill jag beröra ett par spörsmål rörande det stats rättsliga kontrollsystemet.
Av folksuveränitetens princip följer att en regering icke blott vid
sitt tillträde utan även under sin verksamhetstid hör åtnjuta riksdagens förtroende
eller i vart fall vara tolererad av denna. För att möjliggöra kontinuerlig
kontroll härav bör, såsom författningsutredningen föreslagit, i
grundlagen införas regler, som ger riksdagen möjlighet att praktiskt taget
när som helst under sessionen uppta fråga om misstroendeförklaring mot
ministären. Verkan av sådan förklaring bör vara att ministären entledigas,
om urtima val icke beslutas inom viss kortare tid. Även övriga frågor rörande
riksdagens kontroll över statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas
handläggning synes liksom spörsmålet om statsrådens juridiska
ansvarighet i stort sett kunna lösas efter de linjer författningsutredningen
uppdragit.
Liksom det i folksuveränitetens intresse bör finnas möjlighet att under
en regerings verksamhetstid kontrollera förtroendeförhållandet mellan regering
och folkrepresentation, bör i en fullödig demokrati möjlighet också
stå till buds att under löpande parlamentsperiod vid behov kontrollera, om
parlamentsopinionen på ett rättvisande sätt återspeglar folkopinionen. Det
instrument, som står till förfogande för detta ändamål, är riksdagsupplösning.
I praktiken kommer detta instrument främst till användning i situationer,
då konflikt uppstått mellan regering och parlament i en för landet
viktig fråga och anledning finns att ifrågasätta parlamentsopinionens överensstämmelse
med folkopinionen. Då frågan, huruvida upplösning i visst
87
Ju: 61 Riksdagsberättelsen år 1967
fall bör ske, är ett spörsmål av utpräglat politisk natur, bör i enlighet med
folksuveränitetens princip rätten att besluta härom tillkomma något organ,
som enligt parlamentarismens betraktelsesätt härleder sin ställning från
folket. Eftersom upplösning avser att vara en kontroll av parlamentets egen
representativitet och behov att utnyttja instrumentet företrädesvis uppstår i
situationer, då parlamentsmaj oriteten i allmänhet icke kan väntas ha något
intresse av att upplösning och nyval kommer till stånd, kan det icke gärna
ifrågakomma att lägga beslutanderätten hos parlamentet eller att göra beslut
om upplösning och nyval beroende av dess samtycke. Beslutanderätten
bör i stället, såsom förordats av några reservanter i författningsutredningen,
tillkomma regeringen ensam. Upplösning och nyval bör självfallet ske endast
i undantagssituationer. Täta riksdagsupplösningar är till skada för
stabilitet och effektivitet i samhällsmaskineriet. Frågan om åtgärder till
förebyggande av ett alltför frekvent bruk av upplösningsinstitutet är därför
förtjänt av uppmärksamhet. Sant är, att åtskilliga faktiska förhållanden
kan verka återhållande på en regerings benägenhet att i onödan gripa till
upplösning och nyval, t. ex. äventyrsmomentet i ett sådant företag med dess
risk för negativ väljarreaktion mot för täta val, de för en regering och för
samhället i dess helhet påtagliga olägenheterna av riksdagsupplösning innan
budgeten blivit reglerad samt de kostnader, som ett extraval förorsakar
såväl det allmänna som de politiska partierna. Detta utesluter dock icke,
att även författningsmässiga garantier mot missbruk av upplösningsinstitutet
exempelvis i form av spärrtider mot för täta upplösningar för alla
eventualiteters skull kan behöva tillskapas. Utredningen bör närmare överväga,
vilket skydd mot alltför täta riksdagsupplösningar som kan vara
påkallat i ett system med regeringen som ensamt beslutande organ i upplösningsfrågor.
Den nuvarande regeln att upplösningsval gäller endast för
återstoden av ordinarie valperiod är i sin mån ägnad att motverka benägenheten
för upplösning och nyval under valperiodens senare del. Regeln passar
f. ö. ganska väl med det faktum att endast den fråga som föranlett upplösningen
brukar tilldra sig större intresse i ett upplösningsval. Med hänsyn
härtill synes den regeln icke böra frångås utan att starka skäl kan åberopas
härför.
Den principiellt viktiga frågan om domstolars och andra myndigheters
lagprövningsrätt har i korthet behandlats av författningsutredningen, som
med ledning av vissa domstolsavgöranden ansett sig kunna konstatera att
eu viss lagprövningsrätt existerar. Utan någon mera allsidig rättspolitisk
analys av frågan har författningsutredningen föreslagit, att den av utredningen
antagna ordningen bör bestå. Såsom påpekats från flera håll under
remissbehandlingen, behöver den komplicerade frågan om lagprövningsrätten
bli föremål för mera inträn; onde överväganden än författningsutredningen
redovisat, innan statsmakterna kan ta ställning i saken. Även
denna fråga bör utredningen uppta till närmare behandling.
Av stor betydelse för statsskicket är, att riksdagen arbetar i rationella former.
Frågan om riksdagens arbetsformer har närmare behandlats i författningsutredningens
förslag till ny riksdagsordning (SOU 1963: 18) och
de däröver avgivna remissyttrandena (SOU 1965:37). Med utgångspunkt
från nämnda förslag och remissyttranden har vidare en av de fyra största
riksdagspartierna tillsatt expertgrupp år 1964 verkställt en undersökning
av arbetsformerna för en enkammarriksdag med 350 ledamöter. Vissa till
88
Kommittéer: Jnstitiedepartementet Ju: 62
frågan om riksdagens arbetsformer hörande problem har också berörts i en
inom justitiedepartementet upprättad arbetspromemoria rörande mandatperiodernas
förläggning (SOU 1966: 17 s. 69).> En inom riksdagen tillsatt
organisationsutredning väntas under innevarande år framlägga resultatet
av sina undersökningar rörande riksdagens förvaltnings- och personalorganisation.
Det får ankomma på den nu förordade utredningen att med
ledning av nämnda material och de kompletterande undersökningar, som
kan visa sig erforderliga, utarbeta sådant förslag till riksdagsordning, att
största möjliga effektivitet, planmässighet och enhetlighet uppnås i riksdagsarbetet.
I det föregående har jag berört en del av de ämnen, som behöver ytterligare
utredas, innan en allmän författningsrevision kan ske. Av det samlade
materialet i författningsfrågan och av olika inlägg, som gjorts i denna
fråga i den offentliga debatten, framgår att fortsatta överväganden erfordras
i åtskilliga andra till författningskomplexet hörande frågor. Det bör
ankomma på utredningen att ägna jämväl dessa frågor ytterligare beredning.
Vid de förut omnämnda överläggningarna i författningsfrågan mellan
företrädare för de fyra största politiska partierna har framförts krav på en
relativt omfattande partiell författningsreform vid 1968 och 1969 års riksdagar.
Med hänsyn härtill bör utredningen bedriva sitt arbete med största
skyndsamhet så att om möjligt en sådan partiell reform kan genomföras vid
nämnda tidpunkt. Den bör i främsta rummet sikta till en lösning av två
frågor. Den ena gäller parlamentarismens inskrivande i grundlagen med de
preciseringar med avseende på bl. a. statschefens befattning med regeringsbildningen
och upplösningsinstitutet som därav följer. Denna fråga torde
kunna lösas utan längre tidsutdräkt och kommer följaktligen icke att fördröja
författningsfrågans behandling. Den andra frågan avser kammarsystemet
och valsystemet. Därvid uppkommer spörsmålet om valkretsindelningen
kan fastställas enligt allmänna principer eller måste konkret utformas,
innan beslut om valsystemet i övrigt kan fattas.
Då det är ett önskemål att den offentliga debatten i författningsfrågan så
mycket som möjligt underlättas, bör utredningen successivt offentliggöra
kortfattade framställningar av material och slutsatser.
Beredningen har t. o. m. oktober 1966 hållit fem sammanträden, därav
ett tredagarssammanträde i Stenungsund. Dessutom har arbetsgrupper
inom beredningen hållit fyra sammanträden.
Utredningsarbetet, som hittills helt har inriktats på en partiell författningsreform,
beräknas pågå under hela år 1967.
62. Integritetsskyddskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1966 för att
utreda frågor om förstärkt integritetsskydd på personrättens område (se
Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1966):
Lännergren, E. Bengt, justitieråd, ordförande
89
Ju: 62 Riksdagsberättelsen år 1967
Björk, Kaj Å., redaktör, led. av I kamm.
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av I kamm.
Larsson, Gunnar K. V., lantbrukare, led. av II kamm.
Lindqvist, Olle O. G., kommerseråd
Litzén, Anders G., revisionssekreterare
Åkerlund, Henrik, docent, led. av I kamm.
Sekreterare:
Ljungberg, Göran L. D., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 oktober 1966)
Lokal: St. Nygatan 2 A, 4 tr., Stockholm C, tel. växel 23 66 60 (sekreteraren)
Direktiv
(anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 13
maj 1966):
Som ett resultat av den tekniska utvecklingen har under senare år kommit
fram en mångfald nya apparater för ljudöverföring, ljudupptagning
och fotografering. Det har bl. a. blivit möjligt att tillverka mikrofoner, radiosändare,
bandspelare och kameror i sådant format att de lätt kan döljas
i kläder, tändsticksaskar, pennor eller andra bruksföremål. Vissa apparattyper
kan utan svårighet anbringas på väggar och möbler på ett sådant sätt att
de lätt undgår upptäckt. Också smygfotografering på stora avstånd är
möjlig.
Med hjälp av dold apparatur kan man på stora avstånd avlyssna ett samtal
i ett slutet rum. Samtalet kan registreras på band och vad som i övrigt
tilldrar sig i rummet kan — utan att någon av de närvarande märker det
— uppfångas av en kamera.
Möjligheterna att i hemlighet skaffa sig underrättelser av olika slag har
alltså kraftigt ökat. Denna tekniska utveckling har på flera håll i världen
väckt farhågor för missbruk. Även i vårt land har pekats på riskerna för
att övervakningsapparater i mikroformat kan komma att finna vägen bl. a.
till mindre nogräknade personer som vill använda dem för att utspionera
andras privatliv eller för att sätta sig i besittning av affärs- eller yrkeshemligheter.
Mikrofoner, radiosändare, bandspelare och kameror i mikroformat
kan framställas till jämförelsevis låg kostnad och marknadspriserna behöver
inte bli så höga att de avskräcker någon från att köpa.
Rättsreglerna till skydd för den personliga integriteten är uppsplittrade
på ett stort antal författningar. Av betydelse i detta sammanhang är även
vissa regler som inte tillkommit för att skydda enskilda personer mot integritetsangrepp
men som begränsar rätten att inneha och använda teknisk
apparatur som kan brukas till intrång i enskildas angelägenheter.
I rättegångsbalken och i lagen den 21 mars 1952 (nr 98) med särskilda
bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål finns bestämmelser som
ingående reglerar myndighets rätt att på grund av misstanke om brott hålla
kvar och undersöka post- och telegrafförsändelser och att avlyssna telefonsamtal.
För sådana åtgärder krävs i allmänhet tillstånd av domstol.
Enligt telefonreglementet får en abonnent inte utan tillstånd ansluta talregistreringsapparat
till sin telefon. Lagen den 3 maj 1946 (nr 172) om
radioanläggningar m. m. föreskriver att ingen får inneha eller utnyttja
radiosändare utan särskilt tillstånd av Kungl. Maj :t eller telestyrelsen. La
-
90
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 62
gen är tillämplig även på apparat som kan användas för hemlig avlyssning
om apparaten bygger på ljudöverföring genom radiovågor.
Bestämmelserna i brottsbalken om hemfridsbrott och olaga intrång stadgar
straff för den som obehörigen tränger sig in eller stannar kvar i annans
bostad eller i byggnad eller på upplagsplats eller annat sådant ställe. Att
olovligen avlyssna telefonsamtal eller bereda sig tillgång till postförsändelse,
telegram eller annat telemeddelande som är under befordran genom posteller
televerket är straffbelagt såsom brytande av post- eller telehemlighet.
Den som olovligen bereder sig tillgång till brev eller telegram som avlämnats
till adressaten kan straffas för intrång i förvar men endast under förutsättning
att meddelandet förvarats under läs eller förseglat eller tillslutet på annat
sätt. Beträffande alla de nu nämnda integritetskränkningarna gäller
att de är straffbara endast som fullbordade brott, alltså inte redan på försöks-
eller förberedelsestadiet.
Det är givet att upplysningar om enskilds privata angelägenheter som anskaffas
på obehörigt sätt kan bli missbrukade. Ibland kan uppgiftssamlarens
syfte vara att chikanera vederbörande, ibland kan införskaffandet av
upplysningarna ingå som ett led i en brottslig verksamhet t. ex. utpressning.
En publicering av upplysningarna kan någon gång beivras med stöd av
brottsbalkens bestämmelser om ärekränkning, men ofta torde själva offentliggörandet
inte vara straffbart även om det förorsakar skada, olägenhet
eller i varje fall obehag för den vars privata angelägenheter blir röjda.
Sammanfattningsvis kan om gällande lagstiftning sägas att det visserligen
finns bestämmelser som kan användas för att bekämpa åtskilliga former av
kränkningar av privatlivet men att rättssystemet f. n. inte erbjuder ett effektivt
skydd mot de ökade risker för integritetskränkningar som den moderna
transistor- och fototekniken medför. I och för sig kan, för att ta ett
exempel, den förut omnämnda radiolagen användas för att begränsa spridningen
av en del av den farligaste tekniska apparaturen, men åtskilliga av
de apparater som det här är fråga om förutsätter inte överföring av ljud
eller bild genom radiovågor och träffas därför inte av denna lag. En installation
i hemlighet i en privatbostad eller ett arbetsrum av avlyssningsapparatur
kan förutsätta att ett hemfridsbrott begås men installationen kan mycket
väl tänkas äga rum under sådana förhållanden att installatören inte kan
dömas till straff i händelse av upptäckt. Privata skriftliga meddelanden
skyddas i betydande utsträckning av bestämmelserna om brytande av posteller
telehemlighet och om intrång i förvar men för muntliga meddelanden
är rättsskyddet väsentligt sämre. Svagt utbyggt är vidare skyddet mot smygfotografering
— t. ex. med hjälp av kamera med teleobjelctiv — och publicering
utan lov av bilder ur enskilda personers privatliv.
Det är alltså uppenbart att det behövs ytterligare lagstiftningsåtgärder
i förebyggande syfte, och jag förordar att särskilda sakkunniga nu tillkallas
för att göra en allsidig översyn av de olika rättsregler som är aktuella i
detta sammanhang.
Man kan tänka sig att med lagstiftningens hjälp förstärka skyddet för
privatlivet på flera olika sätt. Ett förbättrat skydd för privatlivet kan åstadkommas
genom en ändrad utformning av bestämmelserna om straff för
hemfridsbrott och annat intrång i enskildas privata angelägenheter. I viss
utsträckning kan man vidare kriminalisera offentliggörande utan lov och
annat obehörigt utnyttjande av vissa slag av informationer beträffande en
-
91
Ju: 62 Riksdagsberättelsen år 1967
skilda personer. Tillverkningen och handeln med tekniska apparater som
lätt kan missbrukas kan dessutom regleras. Man kan också utöver vad som
redan gäller belägga innehavet av sådana apparater med licenstvång. Metoderna
utesluter inte varandra. Det är tvärtom sannolikt att den bästa effekten
uppnås om två eller flera av dem kombineras.
De sakkunniga bör till en början överse brottsbalkens bestämmelser om
fridsbrotten. Riktmärket bör vara att förtroliga muntliga meddelanden i
princip skall skyddas gentemot obehöriga i samma utsträckning som skriftliga
meddelanden i brev eller telegram. Lagstiftningen bör naturligtvis i
första hand förbjuda obehörigt anskaffande av informationer om andras
privata förhållanden, men det är möjligt att man bör gå längre. Det torde
sålunda få övervägas om man inte bör kriminalisera sådana förfaranden
som att en person, som deltar i ett konfidentiellt samtal, registrerar samtalet
på band utan att de andra vet om det eller att en person, som besöker
någon i hans bostad eller på hans arbetsrum, passar på tillfället att ta fotografier
i smyg.
Sannolikt måste fridsbrotten fångas i generellt avfattade brottsbeskrivningar.
Brottsbeskrivningarna bör utformas så att de i princip täcker samtliga
fall där ett olovligt utforskande av privata angelägenheter sker med
hjälp av teknisk apparatur. Samtidigt måste man emellertid, när brottsrekvisiten
skall anges, se till att kriminaliseringen inte blir alltför omfattande.
Liksom hittills bör man avstå från att bestraffa jämförelsevis oskjddiga
utslag av nyfikenhet.
Bestämmelserna om fridsbrott bör avse att skydda privatlivet i vidsträckt
mening. Det finns lika stort behov av rättsskydd i arbetet och yrkeslivet
som i hemmet och familjelivet. Enligt vad jag har erfarit kommer utredningen
om illojal konkurrens att senare i år lägga fram ett lagförslag som
bl. a. innehåller bestämmelser om straff för den som olovligen bereder eller
försöker bereda sig tillgång till affärs- eller yrkeshemlighet. De bestämmelser
som behövs på detta område måste samordnas med brottsbalkens regler
om fridsbrotten.
Redan nu finns det ett påtagligt behov av att kunna ingripa mot offentliggörandet
av bildmaterial som framkommit vid obehörig fotografering, och
behovet ökar med den förbättrade fototekniken. I viss utsträckning måste
en enskild visserligen få finna sig i att bilder av honom utan hans samtycke
visas i pressen, i journalfilmer, i televisionen osv. Å andra sidan är det klart
att man inte oreserverat kan godta att fotografier publiceras under sådana
omständigheter att det inkräktar på de avbildades personliga intressen.
Denna fråga uppmärksammades redan under förarbetena till lagen den 30
december 1960 (nr 730) om rätt till fotografisk bild men sköts då t. v. åt
sidan. Det blir nu nödvändigt att ge sig i kast med problemet. De sakkunniga
får undersöka om en lösning bör sökas inom lagstiftningens ram eller
om det kan finnas andra åtgärder som är att föredra.
Behovet av rättsskydd för privatlivet gäller inte bara förhållandet mellan
medborgarna inbördes. Det är en inte mindre viktig uppgift för lagstiftaren
att värna den enskilde mot opåkallad insyn i hans privata angelägenheter
från samhällsorganens sida. I den mån undantagsvis sådant som hemlig
övervakning måste förekomma i myndigheternas arbete bör förutsättningarna
härför noga regleras i lag. Som jag förut nämnt finns i rättegångsbalken
och i lagen med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brott
-
92
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 63
mål regler om kvarhållande och undersökning av post- och telegrafförsändelser
och om telefonavlyssning. Dessa bestämmelser torde behöva kompletteras
med regler om användningen i brottsbekämpande syfte av den nyaste
transistor- och fototekniska övervakningsapparaturen. Därvid bör beaktas att
en övervakning med dolda mikrofoner och annan liknande utrustning bör
kringgärdas med lika starka rättssäkerhetsgarantier som telefonavlyssning.
En annan processuell fråga som de sakkunniga bör pröva är om och i
vad mån bevis som någon har kommit åt genom lagstridig avlyssning eller
fotografering bör få åberopas i rättegång.
Utöver straff- och processrättsliga åtgärder bör de sakkunniga även undersöka
behovet och möjligheterna att genom näringsrättsliga åtgärder få
erforderlig kontroll över spridningen av sådana tekniska apparater som det
här är fråga om. En spridning i stor omfattning av apparater för hemlig avlyssning
och annan liknande övervakning skulle kunna skapa en känsla av
otrygghet bland medborgarna, och det är därför en vinst om man kan ingripa
på ett så tidigt stadium som möjligt. Jag är emellertid medveten om
att en näringsrättslig reglering och kontroll kan ha avigsidor. Utredningsarbetet
får visa vilka typer av apparater som en eventuell reglering bör
avse. Det blir också en uppgift för de sakkunniga att undersöka om en reglering
bör ta sikte på tillverkningen och importen, om den bör avse handel
med apparaterna eller om det eventuellt kan räcka med att uppställa krav
på tillstånd av myndighet som villkor för rätt att inneha övervakningsapparatur.
Även reklamen bör uppmärksammas. Som en bakgrund till ställningstagandena
i de näringsrättsliga frågorna torde behövas inte bara en
närmare undersökning av vilka apparattyper som förekommer och hur
dessa fungerar utan också en kartläggning av olika tänkbara legitima och
illegitima användningssätt.
De sakkunniga bör vara oförhindrade att ta upp även andra frågor om en
förstärkning av integritetsskyddet på personrättens område än dem jag här
uppehållit mig vid, särskilt i den mån frågorna har samband med den utveckling
på teknikens område som föranlett utredningsuppdraget.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Det är angeläget att en ny lagstiftning
kan träda i kraft så snart att man kan förebygga en spridning i
stor skala bland allmänheten av tekniska apparater som lätt skulle kunna
missbrukas till intrång i hemmen och på arbetsplatserna.
Kommittén har hållit konstituerande sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
63. Ämbetsansvarskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1966 för utredning
av frågan om ämbetsansvar och disciplinärt ansvar i offentlig
tjänst (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juli 1966):
Rudholm, Sten J. G., justitiekansler, ordförande
Strahl, Ivar, professor emeritus
Söderberg, Sten T. R„ ombudsman, led. av I kamm.
Wiklund, S. A. Daniel, byrådirektör, led. av II kamm.
Wisén, Thore G. I., kansliråd
93
Jus 63
Riksdagsberättelsen år 1967
Experter:
Berglund, Erik, sekreterare
Edgardh, Claes H. H., expeditionschef/rättschef
von Feilitzen, Styrbjörn O., direktör
Geijer, J. Lennart, jur. dr, statsråd, led. av I kamm. (t. o. m. den 27 december
1966)
Gustafsson, Stig G., jur. kand. (fr. o. m. den 28 december 1966)
Neumiiller, Jan F., ombudsman
Romson, Rolf, förste sekreterare
Sekreterare:
Ljungar, Jan A. B., t. f. revisionssekreterare
Lokal: St. Nygatan 2 B, 1 tr., Stockholm C, tel. växel 23 66 60 (kanslirådet
Wisén), St. Nygatan 2 A, 4 tr., Stockholm C, tel. växel 23 66 60 (sekreteraren)
Direktiv
(anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 16
juni 1966):
Genom reformer som beslöts av 1965 års riksdag (prop. 60, KL2U 1, rskr.
267) har statens och kommunernas tjänstemän genom sina organisationer
fått förhandlingsrätt enligt samma regler som gäller för andra arbetstagare.
Tjänstemännens löner och ekonomiska villkor i övrigt regleras numera
genom kollektivavtal och enskilda tjänsteavtal. Även frågor om samhällsfarliga
konflikter avses skola handläggas på i princip samma sätt
som på den privata arbetsmarknaden. Företrädare för de offentliga arbetsgivarna
och för tjänstemännens organisationer har slutit särskilda huvudavtal
som har 1938 års Saltsjöbadsavtal mellan SAF och LO till förebild.
I princip vilar alltså den offentlige tjänstemannens anställningsvillkor
numera på avtalsmässig grund. De nya stats- och kommunaltj änstemannalagarna
undantar dock från avtalsområdet vissa frågor i vilka man velat
förbehålla staten resp. kommunerna rätt att ensamma bestämma. Det gäller
främst organisatoriska frågor, frågor om ledningen och fördelningen
av arbetet samt frågor om tjänstetillsättning, disciplinär bestraffning och
tjänstemans skiljande från tjänsten. För den statliga sektorns del bär materiella
regler i dessa ämnen intagits i den grundläggande författningen,
statst j änstemannalagen.
Den nya tjänstemannalagstiftningen innebär emellertid inte i alla delar
en slutlig lösning på de problem som aktualiseras av en ny tids syn på den
offentliga tjänsten. I propositionen till 1965 års riksdag framhölls att de
valda lösningarna på vissa punkter måste betraktas som provisoriska, och
det förutsattes att reformen på dessa punkter skulle fullföljas genom ytterligare
utredning. Bl. a. pekades på behovet av en allmän översyn av ämbetsansvaret
och den offentliga tjänstemannarättens sanktionssystem i övrigt.
Föredragande departementschefen ansåg det önskvärt att så småningom
få ett mera enhetligt sanktionssystem än det föreslagna för olika
kategorier av tjänstemän och olika typer av förpliktelser. Riksdagen hemställde
om en allsidig och förutsättningslös utredning om ämbetsansvarets
innebörd och utformning. Detta utredningsarbete bör nu komma till stånd,
och jag föreslår att särskilda sakkunniga tillkallas för uppgiften.
94
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 63
Bestämmelserna i 20 och 32 kap. brottsbalken om ämbetsbrott och ämbetsstraff
har liksom bestämmelserna i 17 kap. om ämbetsskydd byggts
upp kring ett mycket vidsträckt ämbetsmannabegrepp. I rättspraxis har
under ämbetsansvaret inrymts även vissa kategorier som inte är anställda
som tjänstemän. Ämbetsbrotten utgörs dels av vissa handlingar — tjänstemissbruk,
tagande av muta, brott mot tystnadsplikt och tjänstefel — som
i princip är straffbara endast när de begås av ämbetsmän (sk. självständiga
ämbetsbrott), dels av handlingar som utgör allmänna brott men föranleder
förhöjt straff eller ådömande av ämbetsstraff, när gärningsmannen
är ämbetsman i brottsbalkens mening (s. k. osjälvständiga ämbetsbrott och
ämbetsbrott i vidsträckt mening). Ämbetsstraffen är avsättning och suspension.
Det straffrättsliga ämbetsskyddet består huvudsakligen i en särskild
kriminalisering av vissa angrepp mot personer med ämbetsansvar på grund
av deras tjänsteutövning.
Ämbetsbrott och ämbetsstraff förekommer i många länders lagstiftning.
Någonting tämligen unikt för svensk rätt är emellertid ämbetsansvarets
vidsträckta omfattning inte bara i fråga om personkretsen utan också i
fråga om det materiella innehållet. I princip kan praktiskt taget varje fel
eller försummelse i tjänsten av en tjänsteman med ämbetsansvar beivras
vid domstol i straffprocessuell ordning. Grova fel och försummelser kan
föranleda avsättning.
Det vittgående straffansvaret för statens och kommunernas tjänstemän
har djupa rötter i svensk rättstradition. Reformer har visserligen företagits
tid efter annan och i systematiskt hänseende gjordes en genomgripande
revision av ämbetsbrotten år 1948. Det väsentliga i detta sammanhang
är emellertid att man varken då eller senare omprövat själva grunderna
för ämbetsansvaret. När frågan om ämbetsansvaret nu på nytt blir föremål
för utredning bör man inte försumma att göra klart för sig vilken
funktion ett särskilt straffansvar för offentliga tjänstemän har och bör
ha inom kriminalpolitiken och i relation till olika samhällsaktiviteter. Därvid
måste man givetvis beakta hur den offentliga förvaltningen expanderat
över nya uppgiftsområden och hur den delvis funnit nya verksamhetsformer.
De sakkunniga torde kunna utgå från de former för statlig och kommunal
verksamhet som nu existerar. Utredningsarbetet bör bedrivas utifrån
den grundläggande syn på förhållandet mellan offentliga arbetsgivare
och deras tjänstemän som kommit till uttryck i 1965 års stats- och
kommunalt j änstemannalagar.
Ämbetsansvaret har många kontaktytor. Det har beröring med bl. a. statsrätten,
förvaltningsrätten och arbetsrätten. När jag nämner de statsrättsliga
aspekterna tänker jag bl. a. på att ämbetsansvaret i förening med andra
regler enligt en ofta framförd uppfattning bidrar till att garantera tjänstemännen
oberoende av regeringsmakten och skyddar dem mot obehörig
påverkan från politiska partier, fackliga organisationer och andra utanförstående
intressegrupper. Värdet av en kår av självständiga och rättrådiga
tjänstemän är ställt utom diskussion men i det nutida samhället torde
det vara uppenbart att det huvudsakligen är andra faktorer än ämbetsansvaret
som härvidlag är av betydelse. En annan motivering för ämbetsansvaret
är att detta skulle behövas som en ersättning för den domstolskontroll
över förvaltningen som förekommer i vissa andra länder. Själv
tror jag inte att denna synpunkt väger tungt. De allmänna domstolarna
95
Ju: 63 Rilcsdagsberättelsen år 1967
kan visserligen ibland i mål om ansvar för tjänstefel få ta ställning till
innehållet i ett förvaltningsbeslut men för kontrollen över förvaltningsbeslutens
riktighet är hos oss sörjt på annat sätt, bl. a. genom ett rikt utbyggt
besvärsförfarande och genom den medborgerliga insyn i förvaltningsangelägenheterna
som garanteras av tryckfrihetsförordningens bestämmelser
om allmänna handlingars offentlighet.
Något som särskilt bör beaktas är den funktion ämbetsansvaret f. n. har
i samband med den kontroll över både domstolar och förvaltning som utövas
av justitiekanslern och riksdagens ombudsmän och som främst är
inriktad på medborgarnas rättssäkerhetsintressen. Ombudsmännens tillsyn
över offentliga tjänstemän är enligt 96 § regeringsformen uttryckligen begränsad
till dem som har ämbetsansvar och möjligheterna att i förekommande
fall åtala en felande tjänsteman för ämbetsbrott är en utgångspunkt
för ombudsmännens granskningsverksamhet. Folketingets ombudsmand i
Danmark och stortingets ombudsmann for förvaltningen i Norge utgör dock
exempel som visar att det är möjligt att anordna en rättssäkerhetskontroll
av liknande art och omfattning som den svenske justitieombudsmannens
utan omedelbar anknytning till ämbetsansvaret. I Danmark och Norge är
tjänstemännens ämbetsansvar väsentligt mer begränsat än i vårt land.
Vid en jämförelse med förhållandena i andra länder är att märka att
det vidsträckta ämbetsansvaret hos oss är kombinerat med ett omfattande
personligt skadeståndsansvar för tjänstemännen, medan däremot staten
och kommunerna endast i tämligen begränsad utsträckning ansvarar för
sina anställdas fel och försummelser i tjänsten. En revision av ämbetsansvaret
måste ta hänsyn till behovet av en rätt till ersättning för enskilda
som lider skada på grund av felaktiga tjänsteåtgärder. Denna ersättningsrätt
är f. n. i viss utsträckning beroende av den straffrättsliga regleringen,
eftersom allmän förmögenhetsskada i regel ersätts endast i den män den
har sin grund i brottslig gärning.
I arbetsrättsligt hänseende har länge gällt att kollektivavtal kunnat slutas
endast för sådana arbetstagare hos stat och kommun som inte har ämbetsansvar.
Med den nya tjänstemannalagstiftningen har detta samband
mellan straffrättsliga och arbetsrättsliga regler brutits. 1936 års föreningsoch
förhandlingsrättslag är numera tillämplig på alla arbetstagare och 1965
års stats- och kommunaltjänstemannalagar gäller — med några få undantag
— för alla som är att betrakta som tjänstemän, oavsett om de har
ämbetsansvar eller inte. Tjänstemannabegreppets innehåll är avhängigt av
ett formellt kriterium, anställningsformen.
Även efter 1965 års tjänstemannareform kvarstår emellertid vissa band
mellan ämbetsansvaret och arbetsrätten. Så t. ex. har frågan om behovet i
framtiden av särskilda ämbetsstraff beröring med frågan om tjänstemännens
anställningstrygghet. Det utomordentligt starka anställningsskydd
som av gammalt tillkommer domare och andra statstjänstemän med fullmakt
begränsas av bestämmelser som ger domstolarna möjlighet att efter
åtal avsätta sådana tjänstemän på grund av brott i och utanför tjänsten
(se 36 § regeringsformen och 29 § statstjänstemannalagen). Dessa bestämmelser
har avvägts med hänsyn till viktiga både samhälls- och arbetstagarintressen
och det bör inte komma i fråga att nu överväga reformer som
inskränker anställningstryggheten i den statliga förvaltningen. En annan
sak är metoderna för att värna denna trygghet. Det väsentliga i den s. k.
96
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 63
oavsättlighetsprincipen torde vara tanken att en tjänsteman med fullmakt
inte skall kunna skiljas från sin tjänst annat än efter ett domstol sförfarande
och med stöd av noggrant fixerade bestämmelser i lag. Däremot borde
det i och för sig inte behöva innebära något intrång i de offentliga
tjänstemännens nuvarande rättigheter om man övergick till ett system som
mer påminde om den privata arbetsmarknadens och genomgående handlade
frågor om avsättning eller avskedande endast som tvister mellan arbetsgivare
och arbetstagare. Fördelarna och nackdelarna med en sådan förändring
får undersökas närmare, om en samlad bedömning av de problem
som är förknippade med ämhetsansvaret ger vid handen ätt man i framtiden
inte i samma vida omfattning som hittills bör lita till kriminalpolitiska
medel för att hävda den offentliga tjänstens integritet och anseende.
Ämhetsansvaret bör bedömas i sammanhang med de sanktioner som
står den offentlige arbetsgivaren till buds inom ramen för anställningsförhållandet.
1 statstjänstemannalagen finns bestämmelser om disciplinär bestraffning
— varning, löneavdrag, suspension och avsättning — vilka överflyttats
i huvudsak oförändrade från allmänna verksstadgan. För kommunaltjänstemännen
finns motsvarande bestämmelser i en särskild stadga
som kan tillämpas på anställningar under kommunaltjänstemannalagen
efter särskilt beslut av Kungl. Maj :t. En överträdelse av föreskrift i avtal
kan inte föranleda vare sig åtal för tjänstefel eller bestraffning i disciplinär
väg men den kan däremot ge upphov till skadeståndsanspråk. Därvid gäller
olika regler beroende på om föreskriften grundar sig på kollektivavtal eller
enskilt avtal.
Sanktionssystemet inom den offentliga tjänstemannasektorn företer ett
splittrat mönster. Omdömet står sig även om det begränsas till den del av
den offentliga tjänsten inom vilken arbetsgivaren ensam har bestämmanderätten.
Somliga tjänstemän har enbart ämbetsansvar, andra har både ämbetsansvar
och disciplinärt ansvar och andra åter har endast disciplinärt
ansvar. Dessutom inverkar anställningsformen. Beträffande en del tjänstemän
kan avsättning användas som disciplinstraff, beträffande andra inte.
Att nå fram till ett mera enhetligt och konsekvent uppbyggt sanktionssystem
är en av de angelägnaste uppgifterna i samband med detta utredningsuppdrag.
De sakkunniga bör ta upp även den under förarbetena till
tjänstemannareformen uppmärksammade frågan, om enhetlighet kan
åstadkommas också på det sättet att samma typ av sanktioner tillämpas
vid åsidosättande av både offentligrättsliga och avtalsmässiga förpliktelser.
För min del skulle jag anse det tillfredsställande om man i det hela
kunde åstadkomma ett ytterligare närmande mellan offentlig och privat
arbetsmarknad. Jag räknar dock inte med att man helt skall kunna undvara
bestämmelser i brottsbalken om ett särskilt tjänstemannaansvar. Vissa
missbruk och felaktiga åtgärder i tjänsten kan vara så allvarliga till sin
natur att en kriminalisering är nödvändig för att säkerställa tilltron till
samhällets organ. Även i andra fall kan en kriminalisering någon gång vara
att föredra framför sanktioner inom anställningsförhållandets ram. Ett skäl
härtill kan vara att man vill kunna beivra även en tjänstepliktsöverträdelse
som begåtts eller upptäckts först efter det anställningsförhållandet upphört.
Ett annat skäl kan vara att sanktionen bör träffa även den som har
en offentlig funktion utan att vara tjänsteman eller över huvud taget anställd
hos en offentlig arbetsgivare, F. n. har sålunda var och en som för
-
4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
97
Ju: 63 Riksdagsberättelscn år 1967
rättar ämbete eller tjänsteärende fullständigt ämbetsansvar och partiellt
ämbetsansvar förekommer bl. a. för åtskilliga förtroendemän i statliga och
kommunala församlingar och nämnder.
De sakkunnigas översyn bör omfatta även den militära sektorn.
Det bör inte möta något hinder att dela upp utredningsarbetet i etapper.
I varje fall om de sakkunniga finner sig böra förorda mera genomgripande
förändringar i det nuvarande systemet är det naturligt om de väljer metoden
att i en första etapp redovisa huvuddragen i sina förslag i ett principbetänkande.
Utredningsarbetet har påbörjats.
64. Utredningen om rättssociologisk undersökning inom skadeståndsrätten
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 juli 1966 för att
undersöka möjligheterna att genomföra en rättssociologisk undersökning
av försäkrings inverkan på skadeståndslagstiftningen och söka utarbeta
riktlinjer för en sådan undersökning:
Hellner, Jan E., professor
Adress: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2, Stockholm VA, tel.
31 31 40
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1967.
65. Utredningen angående nordiskt institut för komparativ rätt
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 september 1966
för att i samarbete med motsvarande sakkunniga i övriga nordiska länder
undersöka lämpligheten av och möjligheterna för att inrätta ett nordiskt
institut för komparativ rätt:
Malmström, P. F. Åke, professor
Nordenson, Ulf K., departementsråd
Expert:
Essén, Eric V., hovrättsassessor (fr. o. m. den 26 november 1966)
Lokal: Storkyrkobrinken 7, Stockholm C, tel. 10 70 98 (Essén)
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1967.
66. Utredningen angående ändrad könstillhörighet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1966
för att utreda vissa frågor angående ändrad könstillhörighet (se Postoch
Inrikes tidn. den 2 november 1966):
Hedström, Anders, hovrättsassessor, ordförande
Halle, Birger T., kansliråd
Luft, Rolf, professor
Wålinder, Jan L. E., bitr. överläkare
98
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 66
Expert:
Dahlsten, Gösta O. L., komminister
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr„ Stockholm SV, tel. 41 90 67 (ordföranden)
Direktiv
(anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 30
september 1966):
Uppgift om en persons kön införs i kyrkobokföringen på grundval av den
anmälan om ett barns födelse som sker enligt 16 § folkbokföringsförordningen
den 28 juni 1946 (nr 469). Kyrkobokföringens anteckning blir
därefter i allmänhet avgörande för den officiella uppfattningen om vederbörandes
könstillhörighet. Anteckningen påverkar valet av födelsenummer,
som är udda för man och jämnt för kvinna.
Frågan om könstillhörighet har i åtskilliga fall under senare år aktualiserats
genom att personer har gjort framställning om utbyte av förnamnet
mot sådant namn som brukar användas av det motsatta könet och i allmänhet
också om ändrad anteckning angående kön. Det har i regel gällt
personer, som önskar leva i en könsroll motsatt den biologiskt betingade.
Det förekommer att vederbörande underkastar sig sådan medicinsk eller
kirurgisk behandling som är ägnad att underlätta övergången. Härigenom
blir i många fall önskemålet att tillhöra det motsatta könet tillfredsställd
så långt detta är möjligt från medicinsk synpunkt.
I socialt hänseende är däremot anpassningen normalt svårare. Genom
att förnamn, anteckning om kön i kyrkobokföringen och födelsenummer
strider mot den önskade könsrollen uppkommer svårigheter i det privata
livet och på arbetsplatsen, i förhållandet till myndigheterna osv. Svårigheterna
leder inte sällan till allvarliga psykiska konflikttillstånd. Det kan
visserligen gå att få byta förnamn, men när det gäller könsanteckning och
födelsenummer möter i regel hinder mot en ändring. Även om åtgärder av
sistnämnda slag kan vidtas i något enstaka fall, råder stor osäkerhet om
vad som gäller på området.
I utlåtande den 25 november 1963 över två framställningar angående bl. a.
ändring av kyrkobokföringsanteckning om namn och kön har justitiekanslersämbetet
uttalat, att räckvidden av hithörande bestämmelser angående folkbokföringen
är oviss, och ifrågasatt, om den praxis som föreligger beträffande
ärenden av förevarande slag är helt tillfredsställande. Med hänsyn inte
minst till den omfattande användningen av födelsenumren synes det ämbetet
från allmän synpunkt angeläget att förnamn och födelsenummer ko:
responderar. Vidare framhålls, att några enhetliga regler knappast föreligger
beträffande de krav som bör uppställas i fråga om den medicinska
utredningen och inte heller beträffande det medicinska bedömandet. Slutligen
erinrar ämbetet om att ovisshet synes föreligga i en del rent formella
hänseenden, bl. a. rörande vilken myndighet som kan eller lämpligen bör
besluta i hithörande frågor. Mot bakgrund av det anförda och med beaktande
dessutom av att ärenden av detta slag inte är helt sällsynta ifrågasätter
ämbetet om inte en närmare utredning av hithörande frågor bör komma
till stånd.
De problem som från rättslig synpunkt uppkommer i fråga om könstillhörighet
är inte begränsade till nu nämnda spörsmål utan får också materiell
betydelse på åtskilliga rättsområden. Den familjerättsliga lagstift
-
99
Ju: 66 Riks dag sb er ätt elsen år 1967
ningen innehåller sålunda åtskilliga bestämmelser, enligt vilka rättsverkningarna
är beroende av könstillhörigheten. Denna får betydelse även inom
brottsbalkens område, t. ex. vid vissa sedlighetsbrott. Frågan aktualiseras
också vid tillämpning av lagen om sterilisering och av bestämmelserna i
rättegångsbalken om kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Vissa offentligrättsliga
regler äger inte tillämplighet på kvinnor — så t. ex. värnpliktslagen
— eller ger kvinnor starkare rättsskydd, såsom fallet är med exempelvis
arbetarskyddslagstiftningen och sjömanslagen.
Det nu sagda får anses ge vid handen, att anpassningen till den eftersträvade
nya könsrollen möter svårigheter av olika slag, bl. a. därför att
man vid tillkomsten av gällande folkbokföringsbestämmelser inte synes
ha beaktat de särskilda problem som här uppkommer. En utredning bör
därför komma till stånd i syfte att klarlägga problemen närmare och avge
förslag till åtgärder för att komma till rätta med svårigheterna. Utredningen
bör ta sikte på att lösa frågan om rättsställningen för de här berörda
i hela dess vidd.
En viktig uppgift för utredningen blir att söka åstadkomma sådana regler
att en övergång till en ny könsroll så långt det är möjligt underlättas genom
att förnamn, födelsenummer och anteckning om kön blir överensstämmande.
I detta sammanhang bör inte bara övervägas ändrade bestämmelser
i folkbokföringshänseende utan även undersökas, om 25 § namnlagen
den 11 oktober 1963 (nr 521), som medger byte av förnamn om synnerliga
skäl föreligger, erbjuder tillräckliga möjligheter för nu berörda
fall.
Utredningen bör besvara frågan om en prövning av i huvudsak samma
slag som den vilken f. n. föregår byte av förnamn skall anses tillräcklig
för omregistrering till motsatt kön eller om strängare förutsättningar bör
uppställas. Det kan sålunda förtjäna övervägas, om inte en grundläggande
prövning av vederbörandes könstillhörighet — t. ex. genom medicinalstyrelsen
— bör föregå och vara avgörande för beslut om namnbyte samt om
ändring av födelsenummer och könsanteckning i kyrkobok. Självfallet bör
för omregistrering krävas, att åtgärden är motiverad av medicinska skäl
och att den således överensstämmer med både vederbörandes fysiska utveckling
och psykiska inriktning. Ofta har vederbörande undergått hormonbehandling
eller operativa ingrepp, som förändrat den tidigare könskaraktären.
Ingrepp av nämnda slag torde f. n., i den mån de inte är att
hänföra till kastrering, kunna företas av läkare utan särskilda inskränkande
bestämmelser. Med hänsyn till de beröringspunkter som föreligger
mellan nu ifrågavarande ingrepp och kastreringsfallen finns emellertid
anledning överväga om denna ordning är lämplig eller om man bör speciellt
reglera när åtgärden skall få vidtas. Vid sidan av de medicinska kraven
torde vissa fordringar böra uppställas på att en övergång till den nya könsrollen
är förenlig med sociala hänsyn. I detta hänseende är att beakta,
huruvida den sökande lyckats genomföra en anpassning till den nya situationen.
Utredningen bör överväga vilken grad av anpassning som här bör
krävas. Uppmärksamhet bör ägnas även åt frågan vilken betydelse bestående
äktenskap samt existerande eller möjliga fader- eller moderskap skall
ha när det gäller att avgöra om en omregistrering skall tillåtas.
En annan huvudfråga gäller rättsverkningarna av att en person kommer
att tillhöra annat kön än tidigare. Det bör diskuteras, huruvida en köns
-
100
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 68
växling skall få verkan i alla de hänseenden där könstillhörigheten har
rättslig betydelse. Denna fråga kan höra bedömas med hä#tyn till de förutsättningar
man anser böra uppställas för att åtgärden skall få ske.
Utredningen bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor som har
samband med de nu nämnda.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
67. Ledamot i nordiska samarbetsutskottet för kriminalstatistik
Ledamot i ett nordiskt samarbetsutskott för kriminalstatistik enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 30 september 1966:
Thornstedt, Hans G., professor
Suppleant:
Rengby, Sven, byrådirektör
Lokal: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2, Stockholm VA, tel.
34 08 60.
68. Utredningen angående skadestånd för förlust au arbetsinkomst m. in.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 november 1966 för
att tillsammans med sakkunniga i övriga nordiska länder utreda frågor om
skadestånd för framtida förlust av arbetsinkomst och om efterlevandes rätt
till skadestånd (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1966):
Conradi, Erland G. F., justitieråd, ordförande
Bengtsson, T. Bertil, preceptor
Lindahl, Carl-Erik T., advokat
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 4
november 1966):
Under efterkrigstiden har ett intensivt samnordiskt utredningsarbete
bedrivits med syfte på att successivt reformera skadeståndsrätten. Sedan
särskilt tillkallade sakkunniga i Danmark, Norge och Sverige år 1950 lagt
fram betänkanden (i Sverige SOU 1950: 16) med förslag och rekommendationer
om vilka skadeståndsrättsliga ämnen som lämpade sig för lagstiftning
i nordiskt samarbete och vilka riktlinjer arbetet borde följa, har under
1950- och 1960-talen särskilda kommittéer i dessa länder och i Finland
lagt fram ett flertal betänkanden med lagförslag på skilda områden.
Bilskadeutredningen, som hade tillkallats för att utreda frågan om en
revision av lagstiftningen om ersättning för skada i följd av bruk av motorfordon,
avgav år 1957 betänkande med förslag till lag om trafikförsäkring
(SOU 1957:36). Kommittén angående det allmännas skadeståndsansvar
lade år 1958 fram ett betänkande med förslag till lag om skadestånd i offentlig
verksamhet (SOU 1958:43). Skadeståndskommittén lade år 1963
fram betänkande med förslag till lag med allmänna bestämmelser om
skadestånd, som var avsedd att ersätta 6 kap. strafflagen i samband med
den nya brottsbalkens ikraftträdande och som innefattade vissa nya bestämmelser
om barns och föräldrars skadeståndsansvar (SOU 1963:33).
101
Ju: 68 Riksdagsberättelsen år 1967
Följande år avlämnade skadeståndskommittén slutbetänkande med förslag
till lag med vissa bestämmelser om arbetsgivares och arbetstagares
skadeståndsansvar in. m. (SOU 1964: 31).
Motsvarande lagförslag föreligger i de övriga berörda länderna.
Någon enhetlig nordisk lagstiftning har ännu inte genomförts på grundval
av nu nämnda lagförslag. I Finland och Norge har visserligen på grundval
av de finska resp. norska förslagen genomförts ny lagstiftning om bilansvarighet
och trafikförsäkring, men motsvarande danska och svenska
lagförslag har inte föranlett några lagstiftningsåtgärder.
Arbetet på en samnordisk lagstiftning om det allmännas skadeståndsansvar,
principalansvaret och arbetstagares skadeståndsansvar samt barns
och föräldrars skadeståndsskyldighet har emellertid under de senaste åren
förts avsevärt framåt. Vid överläggningar under år 1965 mellan företrädare
för justitieministerierna i resp. länder har på grundval av föreliggande
utredningsförslag utarbetats sinsemellan sakligt nära överensstämmande
förslag till lagbestämmelser på dessa områden. I Norge har bestämmelserna
inarbetats i ett förslag till lov om skadeserstatning i visse forhold.
Förslaget innefattar också vissa allmänna skadeståndsregler, som f. n. finns
på spridda håll i lagstiftningen. Det har under våren 1966 genom proposition
förelagets stortinget. I Danmark och Finland avses motsvarande lagstiftning
bli genomförd delvis genom ändringar i gällande lagstiftning och
delvis i form av speciallagstiftning. Inom justitiedepartementet förbereds
f. n. ett förslag till lag med allmänna bestämmelser om skadestånd. Avsikten
är att i en sådan lag ta upp dels de allmänna skadeståndsregler som
nu finns i 6 kap. strafflagen, dock med vissa ändringar i reglerna om barns
och föräldrars skadeståndsansvar, dels bestämmelser om stats och kommuns
skadeståndsansvar samt om det allmänna principalansvaret och om
anställds skadeståndsskyldighet. Arbetet bedrivs med sikte på att proposition
i ämnet skall kunna föreläggas 1967 års riksdag.
Om de lagförslag som sålunda föreligger eller är under utarbetande i
resp. länder genomförs, skapas en ny och säkrare grundval för att man
skall kunna förverkliga det mål som angavs i 1950 års principutredningar,
nämligen skapandet av en allmän nordisk skadeståndslag. Det återstår emellertid
att lösa åtskilliga, ännu outredda problem, innan man kan gripa sig
an med denna större uppgift. Liksom hittills bör därför reformarbetet t. v.
inriktas på partiella reformer.
Frågan om det fortsatta utredningsarbetet på skadeståndsrättens område
diskuterades vid möte i mars 1965 mellan de nordiska ländernas justitieministrar.
Därvid nådde ministrarna enighet om att nya kommittéer
borde tillsättas med uppdrag att utreda frågorna om ersättning för framtida
förlust av arbetsinkomst och om ersättning till efterlevande.
Detta utredningsarbete bör nu påbörjas, och jag anhåller att få ta upp
frågan om tillkallande av svenska sakkunniga för ändamålet.
Enligt 6 kap. 2 § strafflagen skall vid personskada utges ersättning
bl. a. för »hinder eller brist i den skadades näring». Härutöver innehåller
svensk skriven lag inte några allmänna bestämmelser om ersättning för
förlorad arbetsförtjänst. Den principiella utgångspunkten vid bestämmande
av sådan ersättning är emellertid att den skadelidande skall ha full gottgörelse
för den förlust i detta hänseende han lidit genom skadefallet, efter
avdrag givetvis för vad han har uppburit eller kan komma att uppbära
från socialförsäkringen, dvs. den allmänna försäkringen och yrkesskade
-
102
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 68
försäkringen. Ersättningen för framtida förlust av arbetsinkomst i följd
av bestående arbetsoförmåga — invaliditet — utgår härvid enligt fast
praxis i form av livränta, när invaliditetsgraden uppgår till eller överstiger
10 å 15 %. I övriga fall utgår i regel engångsersättning.
Situationen ter sig i åtminstone två hänseenden annorlunda i Danmark
och Norge. Ersättning för framtida förlust av arbetsinkomst utgår så gott
som undantagslöst i form av kapitalbelopp och inte i form av livränta. Vidare
är ersättningsnivån väsentligt lägre, även om den teoretiska utgångspunkten
också i dessa länder är att den skadelidande skall få full kompensation.
I Danmark har inte i något fall dömts ut ersättningsbelopp
nämnvärt överstigande 100 000 danska kronor, och i Norge föreligger såvitt
bekant ingen dom på högre belopp än cirka 250 000 norska kronor.
Den praxis som sålunda utbildat sig står i visst samband med en inom
framför allt dansk doktrin framförd tanke att ersättning för personskada
bör generellt begränsas till att täcka vad som brukar gå under namnet borgerlig
jaevnmål, dvs. ett slags normal- eller medelinkomst.
Det kan inte för Sveriges del komma i fråga att nu införa lika långtgående
begränsningar i ersättningsrätten som f. n. tillämpas i Danmark
och Norge. En rigorös tillämpning av principen att full ersättning skall
utges kan emellertid i vissa fall leda till obilliga resultat. Man kan inte
bortse från att det just vid invaliditet kan bli fråga om avsevärda förluster
och därmed om högst betydande skadeståndsbelopp. I den mån skadeståndsansvaret
är täckt av en ansvarsförsäkring behöver man visserligen
inte tveka att tillämpa regler som fullt ut tillgodoser den skadelidandes
reparationsintresse, men i andra fall — om det inte är fråga om uppsåtlig
skadegörelse — kan ekonomiska och sociala hänsyn inge betänkligheter
mot att ålägga den skadeståndsskyldige fullt skadeståndsansvar. Det
skulle i och för sig vara önskvärt att lagstiftningen för sådana fall ger
domstolarna möjlighet att begränsa ersättningsskyldigheten. Denna fråga
äger nära samband med det på senare tid ofta diskuterade spörsmålet
om införande av en allmän jämkningsregel. Tiden har dock ännu inte ansetts
mogen att ta upp den frågan i reformarbetet.
I avvaktan på att dessa mer vittsyftande reformplaner aktualiseras kan
det övervägas att på särskilda områden och för närmare avgränsade typer
av skadefall eller för speciella kategorier av skadeståndsskyldiga införa
regler som ger möjlighet att nedsätta skadeståndet. Det bör i det sammanhanget
erinras om att skadeståndskommittén föreslagit regler om möjlighet
att jämka arbetsgivarens skadeståndsansvar i anledning av hans arbetstagares
vållande och föräldrars ersättningsansvar i anledning av barns
skadegörelse, om skadeståndet annars skulle bli oskäligt betungande. Frågan
om och i vad mån skadeståndsansvaret bör kunna begränsas när det
gäller ersättning för framtida förlust av arbetsinkomst bör övervägas i detta
sammanhang. En slutgiltig lösning av frågan om att införa generellt
verkande begränsningsregler till de skadeståndsskyldigas förmån för att
tillgodose en socialt rättvis fördelning av de ekonomiska följderna av ett
skadefall — en fråga som har aktualitet också i fråga om egendomsskador
— torde däremot få anstå för att senare tas upp i ett större sammanhang.
Under utredningen bör även övervägas, om det nuvarande systemet med
livräntor bör behållas oförändrat eller om det bör uppmjukas så att åtminstone
för vissa fall ersättning skall kunna ges i form av engångsbelopp.
Intresset av att i möjlig mån uppnå nordisk rättslikhet bryter sig här mot
103
Ju: 68 Riksdagsberättelsen år 1967
behovet att åstadkomma en lämplig och smidig samordning i både tekniskt
och systematiskt hänseende mellan skadeståndsrätten och gällande socialförsäkringssystem.
Både lagen om allmän försäkring och yrkesskadeförsäkringslagen
bygger på att ersättning vid framtida förlust av arbetsinkomst
på grund av förlorad eller nedsatt arbetsförmåga skall utgå i form
av periodiska betalningar. Principiellt torde utgångspunkten böra vara densamma
vid utformandet av motsvarande skadeståndsrättsliga regler. Det
kan dock inte uteslutas att det av andra skäl kan vara ändamålsenligt att
på skadeståndsområdet införa regler som ger möjlighet att i större utsträckning
än f. n. välja ersättningsform under hänsynstagande till omständigheterna
i det särskilda fallet. Den frågan bör närmare utredas. Olika
möjligheter att vid en ändring av systemet lösa uppkommande samordningsproblem
bör i det sammanhanget prövas.
Frågan om en samordning på förevarande område mellan skadestånd
och socialförsäkring är över huvud av stor betydelse och bör ägnas ingående
uppmärksamhet under utredningsarbetet. Härvid måste beaktas inte
bara den utveckling som hittills har skett på socialförsäkringens område
och givit upphov till den nya lagstiftningen om allmän försäkring och därtill
anknytande författningar. Hänsyn bör också tas till de ändringar som
kan bli genomförda på socialförsäkringsområdet under utredningens gång
och till det utredningsarbete som bedrivits eller bedrivs på detta område.
En fråga som bl. a. måste uppmärksammas gäller grunderna för invaliditetsbedömningen,
vilken behandlas i yrkesskadeutredningens nyligen avlämnade
betänkande (SOU 1966: 54).
En fråga av stor betydelse rör möjligheterna att bereda livräntetagare
skydd mot förluster i följd av ändringar i penningvärdet. Spörsmålet har
som bekant numera blivit löst inom den allmänna försäkringen. Trafiklivräntekommittén
har i sitt nyligen avlämnade betänkande (SOU 1966: 53)
lagt fram förslag till lagstiftning om värdesäkring av livräntor som utges
enligt trafikförsäkringslagen och av annan bilansvarsförsäkring eller som
i anledning av trafikskada ntgår av statsmedel. Det framstår i ljuset av
denna utveckling som ett av rättvisesynpunkter starkt underbyggt önskemål
att värdesäkringsfrågan får en generell lösning för alla ersättningar
av livräntekaraktär inom skadeståndsrätten. Även om det bereder avsevärda
tekniska och ekonomiska svårigheter att finna lösningar som fullt
ut tillgodoser detta önskemål, kan frågan inte förbigås i detta sammanhang.
Utredningen bör med beaktande av den utveckling som bär ägt rum
på socialförsäkringens, trafikförsäkringens och de familjerättsliga underhållsbidragens
områden pröva olika tänkbara metoder för värdesäkring av
livräntebelopp. Härvid har utredningen givetvis att överväga möjligheterna
att uppräkna redan nu utgående livränta på grund av penningvärdeförsämringen.
Ett värdesäkringssystems inverkan på den frivilliga ansvarsförsäkringen
måste tillmätas stor betydelse. En utgångspunkt bör dock vara
att värdesäkringsfrågan får lösas inom ramen för gällande placeringsbestämmelser
för försäkringslagen.
Jag övergår härefter till frågan om ersättning för förlust av försörj are.
Om någon, som enligt föreskrift i lag äger rätt till underhåll av den som
blivit dödad, genom frånfället kommer att sakna erforderligt underhåll, är
han enligt 6 kap. 4 § strafflagen berättigad till skadestånd av den som vållat
dödsfallet efter vad som prövas skäligt med hänsyn till skadevållarens
104
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 68
tillgångar och andra omständigheter. Skadeståndet kan efter omständigheterna
sättas att utgå på en gång eller på särskilda tider.
Bestämmelsen har i praxis tillämpats med återhållsamhet. Vid bedömandet
av om den underhållsberättigade saknar erforderligt underhåll tas hänsyn
bl. a. till vad som kan tillkomma honom enligt socialförsäkringen och
på grund av frivillig försäkring. Den successiva utbyggnaden av socialförsäkringen
har efter hand minskat utrymmet för en tillämpning av bestämmelsen.
I fall då skadestånd tilläggs de efterlevande är de utdömda beloppen
i allmänhet relativt låga och begränsade till vad som bedöms erforderligt
för att säkerställa de efterlevandes nödiga uppehälle. Ersättning döms
i övervägande antalet fall ut i form av livränta.
I Sverige har frågan om ersättning för förlust av försörjare under senare
år ägnats uppmärksamhet i åtskilliga sammanhang. Önskemål om en revision
av bestämmelsen i 6 kap. 4 § strafflagen har förts fram vid flera tillfällen.
Frågan diskuterades sålunda redan av 1946 års riksdag med anledning
av en motion i andra kammaren. Första lagutskottet uttalade i sitt utlåtande
över motionen (IVU 33), att möjligheterna att få ut skadestånd enligt
6 kap. 4 § strafflagen synes vara alltför begränsade i olika hänseenden och
att en utsträckning av skadeståndsskyldigheten bör övervägas. Under åberopande
av vad utskottet anfört hemställde riksdagen (rskr 1946: 270) att
Kungl. Maj :t måtte föranstalta om skyndsam utredning angående revision
av bestämmelserna i 6 kap. 4 § strafflagen.
Riksdagens skrivelse överlämnades till bilskadeutredningen. Utredningen
ansåg emellertid att denna fråga borde utredas särskilt och behandlade
den därför inte i sitt tidigare omnämnda betänkande. Bilskadeutredningen
befriades i december 1959 från utredningsuppdraget i denna del.
Frågan om en revision av 6 kap. 4 § strafflagen diskuterades härefter
av skadeståndskommittén i dess betänkande med förslag till lag med allmänna
bestämmelser om skadestånd. Kommittén ansåg sig emellertid inte
böra föreslå någon ändring av gällande bestämmelser om efterlevandes
rätt till skadestånd.
I sitt remissyttrande över skadeståndskommitténs betänkande beklagade
Landsorganisationen att kommittén inte föreslagit någon ändring
i detta hänseende. Landsorganisationen uttalade att de rådande begränsningarna
av skadeståndsskyldigheten varken är nödvändiga eller önskvärda
och hemställde att ytterligare utredning i ämnet skulle vidtas.
Jag delar uppfattningen att reglerna om efterlevandes rätt till skadestånd
är i behov av översyn. En revision av 6 kap. 4 § strafflagen bör allmänt sett
syfta till att bättre tillgodose de skadelidandes intressen. Det kan sålunda
ifrågasättas om det finns skäl att snävt begränsa kretsen av de ersättningsberättigade
till dem som enligt lag ägde rätt till underhåll från den avlidne.
Skäl kan föreligga att åtminstone under vissa förutsättningar tillgodose
även den som enligt avtal eller på annan grund var beroende av den avlidne
för sin försörjning. En öppen fråga är också, om rätten till skadestånd
undantagslöst måste vara beroende av att underhållsskyldigheten uppkommit
eller fastställts redan vid tiden för dödsfallet. Också i dessa hänseenden
synes de principer som ligger till grund för motsvarande regler i socialförsäkringen
kunna tjäna till ledning vid utformningen av nya skadeståndsregler.
4f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
105
Ju: 68
Riksdagsberättelsen år 1967
En fråga som ägnats viss uppmärksamhet i den skadeståndsrättsliga debatten
och som bör behandlas i detta sammanhang gäller verkan av att den
avlidne genom eget vållande medverkat till dödsfallet. Enligt nuvarande
praxis tillämpas i sådana fall s. k. passividentifikation mellan den avlidne
och de efterlevande, vilkas skadestånd alltså jämkas som om de själva varit
medvallande. Vissa främst sociala skäl kan anses tala för en uppmjukning
av denna identifikationsgrundsats.
Den nuvarande begränsningen av skadeståndsskyldigheten till att avse
ersättning för erforderligt underhåll kan också verka föråldrad, särskilt i
belysning av att skadeståndsansvaret numera i åtskilliga fall är täckt av
obligatorisk eller frivillig ansvarsförsäkring. Detta förhållande i förening
med utbyggnaden av socialförsäkringen kan ha öppnat vägen för en generösare
behandling av de skadelidande utan att de skadeståndsskyldiga fördenskull
betungas oskäligt. Föreskriften att ersättningen skall bestämmas
på grundval av en skälighetsbedömning under hänsynstagande till den skadeståndsskyldiges
ekonomiska förhållanden och andra omständigheter går
också långt i hänsynstagande till de skadeståndsskyldiga. På denna punkt
bör man kunna ta ett steg i riktning mot större generositet mot de skadeståndsberättigade.
Vad jag tidigare har anfört rörande frågan om mer generellt
verkande regler om begränsning av skadestånd äger sin giltighet
även på detta område.
Också när det gäller frågan om ersättning till efterlevande måste de tidigare
berörda frågorna om valet mellan ett livrän,tesystem och ett system
med engångsbelopp, om samordning med socialförsäkring och om värdesäkring
av livräntor uppmärksammas och utredas. I denna del hänvisar
jag till vad jag har sagt i det föregående.
Utöver vad jag nu bär anfört synes utredningsarbetet inte böra bindas
genom mer bestämda riktlinjer. Det är dock givetvis av vikt att nordisk
rättslikhet eftersträvas.
69. Utredningen angående behovet av tillsynspersonal vid fångvårds
anstalter
m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1966 för
att utreda behovet av tillsynspersonal vid fångvårdsanstalter in. m.:
Wihlborg, Hans H., organisationsdirektör
Experter:
Brytting, O. Evert, förste byråsekreterare
Pettersson, Erik G. A., f. d. ombudsman
Lokal: Socialstyrelsen, Klarabergsgatan 60, Fack, Stockholm 1, tel. växel
22 12 00.
Direktiv (Kungl. Maj ds beslut den 2 december 1966):
Kungl. Maj :t bemyndigar---sakkunnig för att, särskilt med hän
syn
till den arbetstidsförkortning som skall genomföras den 1 januari 1968,
utreda behovet av tillsynspersonal vid fångvårdsanstalter, ungdomsvårdsskolor,
allmänna vårdanstalter för alkoholmissbrukare, allmänna häkten
och polisarrester som är samordnade med dessa häkten. Den sakkunnige
skall därvid särskilt undersöka möjligheterna att genom personalorganisatoriska
förändringar eller andra rationaliseringsåtgärder begränsa behovet
av personal.
106
Kommittéer: Utrikesdepartementet
U: 1
Utrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1966
1. Utrikesdepartementets bostadsutredning (1986: 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1964 för
att verkställa en inventering av de behov, som på längre sikt kan beräknas
uppkomma i fråga om bostäder, vilka tillhandahålls utrikes stationerade
tjänstemän inom utrikesförvaltningen, samt att utarbeta förslag till normer
beträffande storlek, belägenhet m. in. i fråga om sådana bostäder:
Tammelin, Paul A. V., överdirektör, ordförande
Wollin, Claes I. H. E., ambassadör (t. o. m. 20 januari 1966)
Lewenhaupt, Axel C.-E., greve, utrikesråd (fr. o. m. 20 januari 1966)
Ekdahl, Lennart, L. G., byggnadsråd
Expert:
Ahrbom, Nils O., arkitekt, professor
Sekreterare:
Wollter, Karl-Anders I., departementssekreterare
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 44
sammanträden. Utredningen har vidare företagit studiebesök vid utlandsmyndigheterna
i New York och Washington.
Utredningen har den 23 december 1965 avgett delbetänkande, benämnt
»Bostäder för utrikesförvaltningens utomlands stationerade personal»
(Stencil U 1965:5). Utredningen har därefter den 22 juli 1966 avgett delbetänkande,
benämnt »Utrikesrepresentationens lokalfrågor i New York».
(Stencil U 1966: 3).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Fredsforskningsutredningen (1966: 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1964 för
att utreda frågan om inrättande av ett internationellt institut för freds- och
konfliktforskning (se Post- och Inrikes tidn. den 20 januari 1965):
Myrdal, Alva, ambassadör, led. av I kamm., ordförande
Alfvén, Hannes O. G., professor
Birnbaum, Karl E., docent
Fehrm, E. Martin, generaldirektör
107
U: 2 Riksdagsberättelsen år 1967
Rexed, Bror A., professor
Wedberg, Anders E. O., professor
Sekreterare:
Hammarskjöld, Peder O. H. Å., ambassadråd
Berner, C. O. Örjan, .kanslisekreterare
Direktiven för utredningen, se 1966: I U 7.
Kommittén har avgett ett den 21 januari 1966 dagtecknat betänkande,
benämnt »Internationellt fredsforskningsinstitut i Sverige» (SOU 1966:5).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamdet vid ingången av 1967
3. Beredningen för internationella biståndsfrågor (U-beredningen)
(1964:1 7, 1965:1 5, 1966:4)
Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 februari 1961 för att stå till
regeringens förfogande för rådplägning i frågor av principiell karaktär
rörande den svenska biståndsverksamhetens utformning, avvägning och
koordination:
Erlander, Tage F., statsminister, led. av II kamm., ordförande
Sträng, Gunnar G. E., statsråd, led. av I kamm.
Lindström, Ulla G., statsråd, led. av I kamm.
Lange, N. Gunnar, statsråd, led. av I kamm.
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, f. d. riksdagsman
Anderson, Carl Albert, direktör, led. av I kamm.
Carlson, Sune L., professor
Curtman, Curt W., f. d. överdirektör
Fockstedt, Sven, sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation
Frykholm, A. Yngve, kyrkoherde
Hermansson, Nils T., verkst. direktör
Höjer, T. Signe, hedersordförande i svenska sektionen av Internationella
kvinnoförbundet för fred och frihet
Iveroth, C. Axel, verkst. direktör i Sveriges industriförbund
Kaijser, Rolf G. S., med. dr, överläkare, led. av I kamm.
Michanek, Ernst N., generaldirektör
Nordenson, Jonas W., verkst. direktör i Sveriges allm. exportförening, f. d.
riksdagsman
Odhner, Clas-Erik T., agr. lic.
Rimmerfors, A. Einar, socialsekreterare, led. av II kamm.
Stroh, Olof, major, generalsekreterare i Svenska röda korset
Thunholm, Lars-Erik, bankdirektör
Wieslander-Kristensen, Anna, fil. mag.
108
Kommittéer: Utrikesdepartementet U: 4
Åman, O. Valter, landshövding, f. d. riksdagsman
Sekreterare:
Lundström, Hans O., departementsråd
Lokal: Finansdepartementet, tel. växel 22 45 00/1655 (sekreteraren)
Beredningen har inte sammanträtt under tiden november 1965—oktober
1966.
Beredningen beräknas fortbestå under år 1967.
4. Utredning rörande utrikesförvaltningens kamerala organisation
(1965:I 7, 1966: 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 maj 1964 för att
verkställa utredning av medelsförvaltningen vid Sveriges lönade representation
i utlandet m. m.:
Thorson, Tore A. R., byråchef, ordförande
Bothén, Pierre R., generalkonsul (t. o. m. 15 december 1965)
Hedin, Sven Fredrik, kansliråd (fr. o. in. 16 december 1965)
Griibb, Eskil O., avdelningsdirektör
Larsson, Karl-Åke, byrådirektör
Westin, Gösta V. A., byrådirektör, tillika sekreterare
Experter:
Ericson, Sten J., förste revisor (t. o. m. 15 december 1965)
Hoving, Walter V., avdelningsdirektör
Warfvinge, Kurt W., byrådirektör (fr. o. m. 17 november 1965)
Werbell, Bror I., förste revisor
Lokal: Utrikesdepartementet, Strömgatan 24, tel. växel 22 40 70 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1965: IU 7.
De sakkunniga har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 17
sammanträden.
Kommittén har dels den 7 februari 1966 avgett betänkande, benämnt »De
kamerala verksamhetsformerna vid Sveriges lönade representation i utlandet
in. m. (II)» (Stencil U 1966: 1), dels utarbetat och till chefen för utrikesdepartementet
den 18 maj 1966 överlämnat förslag till föreskrifter om
medelsförvaltningen vid den lönade representationen i utlandet.
Kommittén har i övrigt bedrivit rådgivande verksamhet i samband med
ikraftträdandet av föreskrifterna för medelsförvaltningen och biträtt vid
utformningen av ADB-system för utlandsmyndigheternas medelsredovisningar.
Sedan systemarbetet har slutförts, vilket beräknas ske inom kort, är kommitténs
uppdrag slutfört.
109
U: 5
Riksdag sberättelsen år 1967
5. Utredning av vissa frågor rörande anställningsvillkor för fältexperter
inom biståndsverksamhet m. m. (1986: 8)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1965 för att
utreda vissa frågor rörande anställningsvillkor för fältexperter inom biståndsverksamhet
m. m.:
Tranaeus, Jarl E., byråchef
Lokal: Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), Klarabergsgatan
60, postadress Box 342, Stockholm 1, tel. växel 24 56 00/198 el. 21 70 66
Direktiven för utredningen, se 1966: U 8.
Utredningsmannen har avlämnat promemoriorna »Fredskårsaspiranters
förmåner och status» (Stencil U 1966:2) och »Avlöningsvillkor m. m. för
fredskårsdeltagare som vid anställandet är bosatta utom riket» (Stencil U
1966:4). Utredningsmannen har dessutom avgett förslag i andra ämnen,
som direkt eller indirekt äger samband med hans utredningsområde, samt
har på framställning av styrelsen för internationell utveckling (SIDA) yttrat
sig i en rad sådana frågor.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
6. 1966 års utredning om Svenska institutet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1966 för att
utreda Svenska institutet som organ för utlandsinformation och kulturutbyte
samt frågan om lämplig mottagarapparat för de multilaterala studenterna
i Sverige:
Helén, N. Gunnar, landshövding, led. av II kamm., ordförande
Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av II kamm.
Björk, Kaj Å., redaktör, led. av I kamm.
Dahlman, Sven W., ambassadör
Sekreterare:
Leifland, Leif, departementssekreterare
Lokal: Utrikesdepartementet, tel. växel 22 40 70
Direktiv (anförande av ministern för utrikes ärendena till statsrådsprotokollet
den 30 juni 1966):
Vid anmälan av statsverkspropositionen till årets riksdag lämnade jag en
redogörelse för upplysningsberedningens betänkande den 22 september 1965
med förslag till reorganisation av utlandsinformationen (stencilerat). Jag
framhöll att beredningens betänkande i huvudsak berör organisatoriska frågor
rörande samordningen av den svenska informationsverksamheten utomlands
men att under utredningsarbetet och remissbehandlingen även kommit
fram synpunkter på Svenska institutet såsom organ för utlandsinformation
och kulturutbyte, synpunkter som syntes fordra en särskild utredning.
no
Kommittéer: Utrikesdepartementet U: 6
Med anledning härav anmälde jag min avsikt att hemställa om bemyndigande
att tillkalla en sådan utredning.
Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet tillkom på initiativ
av den år 1943 tillsatta s. k. Amerika-utredningen som i sitt betänkande föreslog
inrättandet av en från utrikesdepartementet fristående, med statsbidrag
och enskilda medel finansierad basorganisation för svensk informationsverksamhet
i utlandet. I Institutets stadgar heter det att dess uppgift
är att »genom upplysningsverksamhet, kulturarbete och på annat sätt verka
för Sveriges kulturella, sociala och ekonomiska förbindelser med utlandet.
»
Institutets verksamhet och budgetomslutning har utökats kraftigt sedan
tiden för dess tillkomst. Disponibla medel för det första fullständiga verksamhetsåret
uppgick till 846 127 kr. varav 57 % utgjordes av statsmedel.
Motsvarande siffror var för budgetåret 1964/65 5 179 130 kr. och 82 %.
Statsmedlen utgick under budgetåret 1964/65 från anslag under tredje och
åttonde huvudtitlarna. Från kommunala och privata källor mottog Institutet
under samma budgetår sammanlagt 932 681 kr., vilket således svarade
mot ungefär 18 % av Institutets intäkter. Under budgetåret 1965/68 utgår
till Institutet från anslag under tredje huvudtiteln 3 002 000 kr. och under
åttonde huvudtiteln 568 000 kr. Från budgetåret 1966/67 har under tredje
huvudtiteln beräknats 3 152 000 kr. och under åttonde huvudtiteln 640 400
kr. Det är att förutse att Institutet därutöver kan påräkna bidrag från medel
som ställs till upplysningsberedningens förfogande och från utrikesdepartementets
anslag »Särskilda medel för upplysningsverksamhet i utlandet
angående Sverige».
Svenska institutet har f. n. drygt 50 personer anställda vid sitt huvudkontor
i Stockholm. Till dess arbetsuppgifter hör framställning eller medverkan
vid framställning av olika typer av informationsmaterial, som är
avsett för utländsk publik (trycksaker, film, utställningor osv.) samt besöksservice,
biblioteks- och dokumentationstjänst, kursverksamhet, stipendiat-
och gästföreläsarutbyte, lektoratsverksamhet vid utländska universitet
och annan svensk undervisning i utlandet jämte andra former av informationsarbete
och kulturutbyte. Institutets utlandsorganisation omfattar
f. n. två kontor, ett i London och ett i Paris.
Frågan om Svenska institutet som organ för utlandsinformation och kulturutbyte
har tidigare behandlats av ett flertal utredningar. Fn kortfattad
redogörelse för dessa utredningar har lämnats i upplysningsberedningens
betänkande, s. 1 och 2. Upplysningsberedningen behandlade för egen del,
såsom jag anfört vid anmälan av årets statsverksproposition, huvudsakligen
samordningens organisationsfrågor. Sedan förslagen i statsverkspropositionen
numera godkänts av riksdagen (SU 3, rskr. 3) kommer sålunda
samarbetet mellan de viktigaste informationsorganen att få fastare form
genom att ett informationskollegium upprättas. Vidare upprättas i utrikesdepartementet
en informationsbyrå. Denna övertar de uppgifter, som f. n.
åvilar dels allmänna sektionen av departementets pressbyrå, dels Svenskamerikanska
nyhetsbyråns/USA-kampanjens Stockholmskontor. Däremot
går upplysningsberedningen inte närmare in på frågorna om Svenska institutets
målsättning och organisation eller finansieringen av Institutets verksamhet.
Som jag tidigare anfört har under remissbehandlingen av beredningens
111
U: 6 Riksdagsberättelsen år 1967
betänkande synpunkter förts fram på Institutet som organ för utlandsinformation
och kulturutbyte. Dessa synpunkter avser bl. a. Institutets information
om de svenska folkrörelserna och svensk arbetsmarknadspolitik
men även principiella frågor såsom Institutets målsättning, huvudmannaskap,
styrelsesammansättning, verkställande funktioner och finansieringssystem.
Under remissbehandlingen har också ifrågasatts huruvida det nuvarande
systemet med gemensam administration för dels intressebetonad
information dels kulturutbyte är ändamålsenligt och principiellt riktigt.
Mot bakgrunden av det anförda och med hänsyn till angelägenheten av
att de statliga resurser, som satsas på utlandsinformation, tillvaratas på
bästa sätt vill jag nu förorda en allsidig utredning rörande Svenska institutet
för kulturellt utbyte med utlandet. Utredningen bör göras av särskilda
sakkunniga och bör bedrivas med beaktande av vad som anförts under remissbehandlingen
av upplysningsberedningens betänkande och vad som i
övrigt kommit fram vid frågan tidigare behandling.
Utredningen bör på grundval av den allmänna målsättning som gäller för
information om Sverige i utlandet (jfr upplysningsberedningens betänkande
s. 14—17) så långt möjligt precisera och konkretisera Institutets arbetsuppgifter.
Från denna utgångspunkt bör utredningen pröva vilka organisatoriska
former som är mest lämpade för att genomföra ifrågavarande arbetsuppgifter.
Viktig är härvid gränsdragningen mellan olika informationsorgan.
Utredningen bör självfallet söka avpassa organisationen till vad som
är nödvändigt med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning, varvid utformningen
av Institutets ledning, dess huvudmannaskap, styrelsesammansättning,
finansiering, målsättning etc. bör prövas.
I sitt arbete bör utredningen ta hänsyn till de former för samordning av
informationsverksamheten som godkänts av riksdagen. Utredningsarbetet
får sålunda inte försvåra eller fördröja upplysningsberedningens pågående
arbete med att koncentrera vissa av informationsorganens tekniska servicefunktioner.
Utredningen bör även pröva frågan om lämplig mottagarapparat för de
multilaterala stipendiaterna i Sverige. Någon enhetlig mottagarapparat för
dessa finns f. n. inte, utan ett flertal myndigheter och institutioner är inkopplade
på denna verksamhet.
Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samarbete med informationskollegiet,
andra informationsorgan och — beträffande frågan om mottagningen
av de multilaterala stipendiaterna — även styrelsen för internationell utveckling.
I den mån organisatoriska frågor av större räckvidd uppkommer
bör samråd ske med statskontoret. Vid eventuellt framläggande av förslag
till personalorganisation bör finansdepartementets anvisningar angående
myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 bl. a. vad
gäller lönefrågor i tillämpliga delar följas.
Det är angeläget att utredningsarbetet bedrivs så skyndsamt som möjligt.
De sakkunniga har t. o. m. oktober 1966 hållit tre sammanträden. Utredningen
om Svenska institutet beräknas kunna slutföras under år 1967.
112
Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö: 1
F örsvarsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1966
1. 1960 års värnpliktsutredning (1964:1 15, 1965:1 9, 1966: 12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för
att verkställa utredning rörande värnpliktsutbildningen m. in. samt avge av
utredningen betingade förslag (se Post- och Inrikes tian. den 29 oktober
1960):
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av I kamm.
Experter:
Bennegård, E. B. Hilding, major
Bergelin, Sven-Eggert S., byråchef
Borgquist, Frithiof, byråchef
Brant-Lundin, C. Lennart W. S., överste
Hedman, T. Karl-Erik, högbåtsman
Hörnquist, K. Iwan E., överstelöjtnant
Jansson, K. Eric, förvaltare
Larsson, Carl-Otto, överste
Lindén, Sven, kommendörkapten av 1. graden
Ljunggren, Lars R. H., departementsråd
Lugn, P. E. Robert, major
Renberg, Holger V., seminarielärare
Reuterswärd, Wilhelm G., överste (fr. o. in. den 1 maj 1966)
Smedler, Jan-Erik G., överstelöjtnant
Synnergren, Stig G. E., generalmajor
Sekreterare:
Blomqvist, O. Rune, kansliråd
Biträdande sekreterare:
Bjule, Roland E. I., överstelöjtnant
Nystedt, Stig H., förste byråsekreterare
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Fö 23.
Av utredningsuppdraget kvarstod vid början av år 1966 att lösa bl. a.
frågorna om samordningen mellan frivilligutbildningen och värnpliktsutbildningen
samt mellan utbildningen inom krigsmakten och övriga delar av
totalförsvaret samt vissa frågor beträffande de handräckningsvärnpliktiga.
Statsrådet och chefen för försvarsdepartementet har den 22 juni 1966 i
samband med att särskilda sakkunniga tillkallats för att utreda nämnda
113
Fö; 1 Riksdag sberättelsen år 1967
frågor (jfr Fö 23 och Fö 24) beslutat att 1960 års värnpliktsutrednings arbete
skall vara avslutat.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Försvarets läraratredning (1964:1 18, 1965: I 12, 1966: 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 mars och den 20 oktober
1961 för att bl. a. verkställa utredning rörande vissa lärarbefattningar inom
försvaret m. m. samt: avgiva av utredningen betingade förslag:
Hallin, G. Erik, krigsråd, ordförande
Andersson, A. Edvin, studierektor
af Malmborg, Nils M., kansliråd
Experter:
Behrns, T. Erik, kapten
Jardal, C. Jon-Gunnar, departementssekreterare
Knutsson-Hall, Torsten K., organisationsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Fö 22.
Återstående delar av utredningens uppdrag — i huvudsak vissa överväganden
rörande den civila lärarpersonalen vid krigsmakten — innefattar i
allt väsentligt frågor av sådan art att de numera löses enligt samma handläggningsgång
som gäller för det allmänna skolväsendet. Med hänsyn härtill
har departementschefen, på framställning av utredningen, förordnat att
utredningens arbete skall anses avslutat.
3. 1962 års försvarssjukvårdsutredning (1964:1 21, 1965:1 15, 1966: 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 mars 1962 för att
inom försvarsdepartementet verkställa översyn av försvarssjukvårdens ledning
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 april 1962):
Engström, Arne V., professor, ordförande
Gyllenswärd, Curt E., professor
Hasselrot, S. Birger, generalmajor
Lundberg, K. Uno G., flygöverläkare
Marcus, Stig, rättschef
Rexed, Bror A., professor
Troell, Lars, marinöverläkare
Urwitz, Sigfrid A., fältläkare
Experter:
Nordström, Kjell A., överstelöjtnant
Åberg, Bertil, professor
Sekreterare:
Bratt, Lars O., departementssekreterare
114
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 5
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Fö 20.
Utredningen har under tiden november 1985—maj 1966 hållit fyra sammanträden.
Utredningen har den 29 maj 1964 avlämnat betänkande, benämnt »Krigsmaktens
förbandssjukvård» (SOU 1964:22), och den 22 juni 1966 betänkande,
benämnt »Militärsjukvården» (SOU 1966: 35).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredningen rörande arbetsuppgifter m. m. för försvarets radioanstalt
(1964: I 22, 1965:1 16, 1966:17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 februari 1963 för att
verkställa utredning rörande arbetsuppgifter m. m. för försvarets radioanstalt.
Tham, Gustaf S., f. d. överdirektör
Expert:
Lindgren, Alf T., laborator
Sekreterare:
Rundqvist, Stig E., överstelöjtnant.
Utredningen har den 15 oktober 1966 avlämnat betänkande i 3 delar, benämnda
»översikt av FRA i dagsläget», »Prognos» och »Förslag och kostnadsberäkningar»
(Stencil, Fö 1966: 6).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Flygträningsiitredningen (1964:1 25, 1965:1 19, 1966:20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1965 för att
utreda vissa frågor rörande s. k. allmän flygträning (se Post- och Inrikes
tidn. den 3 juli 1963):
Simonsson, Nils V., expeditionschef
Experter:
Flodérus, N. Per M., kommendörkapten
Hasselrot, Gunnar A., major
Lehander, Bengt A., överstelöjtnant
Sekreterare:
Kourtzman, Per E., departementssekreterare
Direktiv för utredningen, se 1964: IFÖ25.
Utredningen har i december 1966 avlämnat betänkande, benämnt »Allmän
flygträning» (Stencil, Fö 1966: 17).
Uppdraget är därmed slutfört.
115
Fö: 6
Riksdagsberättelsen år 1967
6. Skyddsområdesutredningen (1965:1 21, 1966: 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1963 för
att verkställa översyn av bestämmelserna om skyddsområden för fästningar
och motsvarande anläggningar:
af Geijerstam, Sven O., landshövding
Experter:
Andermark, Nils A., länspolischef
Sjöström, Lars E. W., överstelöjtnant
Varenins, Bo G. O., överste
Sekreterare:
Sundelius, Ove R. S., förste länsassessor
Direktiven för utredningen, se 1965:1 21.
Utredningsmannen har under tiden november 1965—mars 1966 hållit sex
sammanträden med experterna och ett sammanträde med civila och militära
regionala myndigheter i Göteborg.
Utredningen har den 9 mars 1966 avlämnat betänkande, benämnt
»Skyddsområden in. m.» (Stencil, Fö 1966: 2).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. 196b års tygförvaltningsutredning (1965:1 29, 1966: 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1964 för att
verkställa utredning rörande organisationen av krigsmaktens tygförvaltning
i central instans m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 juni 1964):
Larsson, N. Hugo C., direktör
Experter:
Eriksson, Bo K. A., överstelöjtnant
Geijer, Bengt E., avdelningsdirektör
Linder, Sven G., avdelningsdirektör
Murray, Carl A., kanslidirektör
Norell, Ove A., överingenjör
Simonsson, Nils V., expeditionschef
Stor dal, K. Torkel, överingenjör
Sundquist, Åke N., överste
Sekreterare:
Brundin, Lars, överingenjör
Direktiven för utredningen, se 1965: I Fö 29.
Utredningen har avlämnat betänkanden den 22 november 1965 rörande
tygförvaltningens centrala organisation (SOU 1965: 11) och den 1 juni 1966
om förutsättningarna för tygförvaltningens centrala underhållsorganisation
(Stencil, Fö 1966: 3).
Uppdraget är därmed slutfört.
116
Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö: 9
8. Utredningen rörande granskning av de slutliga kostnaderna för flyttning
av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1965 för
granskning av de slutliga kostnaderna för flyttning av Stockholms örlogsbas
(Muskövarvet):
Svärd, N. Gunnar, generaldirektör
Experter:
Lundgren, Stig G., byrådirektör
Wärnsund, S. Agne, överstelöjtnant
Utredningen har den 8 februari 1966 avlämnat en promemoria rörande
kostnaderna.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer soin fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1967
9. 1.954 års värnpliktsavlöningsutredning (1964:1 8, 1965: I 4, 1966: 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1954 för
att verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1954):
Söderberg, Gustaf, expeditionschef, ordförande
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av II kamm.
Rosenblad, Urban S., byråchef
Sundelin, Gustaf V., lantbrukare , f. d. talman i I kamin.
Experter:
Aldestam, N. Arne, utredningsdirektör
Borgquist, Frithiof, byråchef
Löwenadler, Stellan, kapten
Nyström, E. P. Sune, major
Sörensen, Eric, ryttmästare
Wernstedt, Lage G. L:son, överste
Sekreterare:
Tännérus, Lars A., lönedirektör
Biträdande sekreterare:
Grimlund, Hugo A. O., departementssekreterare (fr. o. m. den 12 maj 1966)
Lokal: Försvarsdepartementet, Stockholm 16, tel. 22 40 70 (ankn. 551
eller 591)
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 16 och 1959: I Fö 9. Beträffande
ytterligare utredningsuppdrag, se 1961: I Fö 8.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 13 sammanträden.
117
Fö: 9
Riksdag sberättelsen år 1967
Utredningen har under året avgett remissvar i ärende angående fria resor
för värnpliktiga bosatta i utlandet m. m. samt angående 1960 års värnpliktsutrednings
betänkande rörande värnplikten.
Av utredningens uppdrag återstår undersökningen angående det meritvärde,
som i det civila livet bör tillmätas den militära utbildning de värnpliktiga
genomgått.
Representanter för utredningen har följt verksamheten vid vissa i militär
och civil regi anordnade kurser i ledarskap. Utredningen har vidare klarlagt
nu tillämpade system för betygssättning inom såväl militär som civil
verksamhet. Utredningen har även anordnat två större kontaktkonferenser.
Utredningen har i huvudsak avslutat sina undersökningar angående den
militära utbildningens och tjänstgöringens formella och faktiska tillgodoräknande.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
10. Organisationsnämnden för militärmusiken (1964:1 10, 1965:1 5,
1966: 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1956 för handläggning
av frågor rörande genomförandet av ny musikorganisation vid
försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1956):
Rosenblad, Urban S., byråchef, ordförande
Hallin, G. Erik, krigsråd
Johansson, K. Gunnar, professor
Experter:
Karén, Hugo V., kanslichef
Werner, Finn, kapten
Wiklander, Bertil V., militärmusikinspektör
Sekreterare:
Ogner, Stig V., kansliråd
Biträdande sekreterare:
Hanström, Carl G. L. P., byrådirektör
Lokal: Försvarsdepartementet, tel. växel 22 40 70 (ankn. 605)
Direktiven för nämnden, se 1957: I Fö 17 och 1961: I Fö 12.
Kungl. Maj :t har den 21 januari 1966 uppdragit åt nämnden dels företaga
översyn av militärmusikens målsättning och organisation m. in. dels
inkomma med förslag till militärmusikreglemente och till de åtgärder nämnden
eljest må finna påkallade på grund av undersökningsresultatet.
Nämnden har under tiden november 1965—november 1966 hållit 19 sammanträden
och ett flertal sammanträden med arbetsgrupper.
Nämndens arbete beräknas fortsätta under hela år 1967.
118
Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö: 12
11. Utredningen rörande den framtida användningen av Skeppsholmen
in. m. (1964:1 12,1965:1 7, 1966: 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 september 1959 för
att verkställa utredning rörande den framtida användningen av de nu av
marinens regionala och lokala organ disponerade markområdena, byggnaderna
och anläggningarna å Skepps- och Kastellholmarna samt å Djurgården
och Beckholmen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1959):
Sehlstedt, Ossian A., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Christianson, Gunnar A., f. d. generaldirektör
Larsson, Sixten, generaldirektör
Wallén, G. Birger, generaldirektör
Sekreterare:
Berglund, Sven F., kansliråd
Holmström, Erik W., byrådirektör
Lokal: Försvarsdepartementet, Stockholm 16, tel. växel 22 40 70
Direktiven för utredningen, se 1960:1 Fö 21.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 11 sammanträden
varjämte förekommit ett flertal sammanträden med arbetsutskott.
Utredningen har i april 1966 överlämnat sitt betänkande med förslag rörande
den framtida användningen av vissa markområden och byggnader
m. m. på Skepps- och Kastellholmarna (SOU 1966: 27).
Utredningen har fortsatt sitt arbete med utarbetande av ett betänkande
beträffande Beckholmen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1967.
12. Utredningen rörande redovisning av försvarets befästningar (1964:1 17,
1965:111,1966:13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 14 oktober 1960 för
att verkställa utredning rörande redovisning av försvarets befästningar (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1960):
Christianson, Gunnar A., f. d. generaldirektör
Lokal: Försvarsdepartementet, Stockholm, tel. växel 22 40 70 och 61 12 81
(bostaden)
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Fö 25.
Utredningen har i januari 1966 till 1965 års försvarsutredning avgett promemoria
rörande försvarsramens kostnadsutveckling med avseende å investeringsverksamheten
och därmed förenade kostnader vid olika alternativ
för redovisning av försvarsväsendets fastighetsfond.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
119
För 18
Riksdagsberättelsen år 1967
13. Försvarets fastighetsförvaltningsutredning (1964:1 20, 1965:1 14,
1966:15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 februari 1962 för
översyn av de för försvarets fastighetsförvaltning gällande bestämmelserna.
Bertman, Harry, byggnadsråd
Experter:
Almqvist, G. C. Gunnar, byggnadsdirektör (avliden den 14 november 1966)
Brantberger, Per-Gunnar, överstelöjtnant
Castemark, Einar O., byrådirektör
Frank, Aage, avdelningsdirektör (fr. o. in. den 5 maj 1966)
Hallgren, Lars Olof, organisationsdirektör
Hasselström, Carl-Gustaf M., major
Hesselblad, Folke E., överdirektör
Höijer, Gunnar, krigsråd
Lovén, Börje, kapten
Montelius, Sture C. J., kommendörkapten av 2. gr.
Perslow, Göran A., major (t. o. m. den 4 maj 1966)
Sellin, F. Ivan, överstelöjtnant
Ålund, Jan-Erik W., överstelöjtnant
Sekreterare:
Lindwall, K. Åke, byrådirektör
Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Tegelbacken 2, Stockholm 16, tel. lokalsamt.
växel 22 15 60, rikssamt. växel 22 18 60 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Fö 18.
Sedan under året beslut fattats om ny organisation av den regionala fortifikations-
och byggnadsförvaltningen, har utredningsarbetet kunnat bedrivas
under fastare former än tidigare. Möjligheterna att i större utsträckning
än hittills flytta beslutanderätten från Kungl. Maj :t till den centrala förvaltningsmyndigheten
undersöks.
Utredningsarbetet beräknas pågå under liela år 1967.
14. Tjänsteställningsutredningen (1964:123, 1965:1 17, 1966: 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 maj 1963 för att
verkställa en översyn av tjänsteställningsförhållandena för militär personal
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1963):
Ljunggren, Lars R. H., departementsråd, ordförande
Björck, Sven G., överstelöjtnant
Borgquist, Frithiof, byråchef
Resare, Alf C. R., departementsråd
120
Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö: 16
Sekreterare:
Igelstam, Rutger M., kapten
Lokal: Försvarsdepartementet, Stockholm 16, tel. växel 22 40 70 (ankn.
612)
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Fö 23.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 40 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under januari månad 1967.
15. Krigsmaktens lärlingsutredning (1964:1 24, 1965:1 18, 1966: 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 31 maj 1963 för att
verkställa utredning rörande krigsmaktens lärlingsskolor m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1963):
Gustafsson, M. Gunnar, led. av II kamm., ordförande
Edlund, Dag, R. major, led. av II kamm.
Holmström, C. Gösta S., överingenjör
Karlson, Tore, ombudsman
Expert:
Bohman, Fred, rektor
Sekreterare:
Jardal, C. Jon-Gunnar, departementssekreterare
Lokal: Försvarsdepartementet, Stockholm 16, tel. 22 40 70, ankn 564 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1964: I Fö 24.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 20 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
16. Militära tjänstgöringsåldersutredningen (1965: I 22, 1966: 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 6 december 1963 för
prövning av vissa frågor rörande användandet av äldre militär och civilmilitär
personal (se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1963):
Resare, Alf C. R., departementsråd, ordförande
Borgquist, Frithiof, byråchef
Lundberg, Lars H:son, kommendör
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Winther, Otto W. G., departementssekreterare
Experter:
Ahrens, J. Ragnar H., kapten
121
För 16
Riksdagsberättelsen år 1967
Andersson, Holger G. F., krigsråd
Axelsson, Curt A. R., flygdirektör
Axelsson, Carl-Axel, undervisningsråd
Back, K. Gunnar, kommendörkapten
Blom, E. Marianne, förste byråsekreterare
Brantberger, Per-Gunnar, överstelöjtnant
Eklöf, Olof S., skolkonsulent
af Geijerstam, S. Olof, major (fr. o. m. den 1 september 1966)
Göranson, N. Gunnar, överstelöjtnant
Högberg, J. Paul, rektor (fr. o. m. den 1 september 1966)
Högström, Bertha G. E., byrådirektör (fr. o. m. den 7 december 1966)
Jacobsson, Folke, armédirektör
Jägerstedt, J. E. Rune, kapten (fr. o. m. 19 mars 1966)
Kalén, Olof, lönedirektör
Kring, K. G. Hilding, generallöjtnant
Laurell, L. Gunnar, byrådirektör
Lindberg, R. Greger, major (fr. o. m. den 1 september 1966)
Rosenblad, Urban S., byråchef
Runnberg, Bertil R., överstelöjtnant
Rönnlund, B. Anders A., överstelöjtnant (t. o. in. den 31 augusti 1966)
Schoerner, Gunnar Y. W., marindirektör
Sjöstrand, Arne F. A., förvaltare (fr. o. m. den 12 oktober 1966)
Stjernqvist, Hans O., byråchef
Ullstad, B. Evert, gymnasieinspektör
Wahlstedt, J. Helge, byrådirektör
Huvudsekreterare:
Lindahl, Carl-Fredrik H., major
Biträdande sekreterare:
Pettersson, Per-Arne, departementssekreterare (fr. o. m. den 9 mars 1966)
Lockne, Lars-Olof, pol. stud. (fr. o. in. den 15 september 1966)
Lokal: Försvarsdepartementet, tel. växel 22 40 70, ankn. 554 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1965:1 Fö 22. Härutöver har utredningen
den 12 maj 1966 ålagts att verkställa översyn av behovet av befälspersonal
inom flygvapnets krigs- och fredsorganisationer.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 28 sammanträden
samt avlagt studiebesök vid sex förband.
Utredningen har under året avgett förslag rörande avgångsåldrarna för
tygofficerare och tygunderofficerare (Stencil, Fö 1966:12), underofficerare
i intendenturförråds- och kassatjänst (Stencil, Fö 1966:13), fortifikationskåren
(Stencil, Fö 1966:14) och armé-, marin- och flygingenjörer
(Stencil, Fö 1966:15).
122
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 18
Utredningsarbetet inriktas på att slutföra utredningens huvuduppdrag under
år 1968.
17. Marinens befälsutredning (1965:1 23, 1966:23)
Tillkallad enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 13 december 1963 för
att inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande befälsordningen
vid marinen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1964):
Borgquist, Frithiof, byråchef
Expert:
Heiroth, Ulf O., kommendörkapten av 1. graden
Sekreterare:
Heiroth, Ulf O., kommendörkapten av 1. graden
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, St. Nygatan 1, tel.
21 04 31
Direktiven för utredningen, se 1965: I Fö 23.
Utredningen har fortsatt sina undersökningar om befälets uppgifter i krig
och fred inom flottan och kustartilleriet ävensom normer för rekrytering
och utbildning. Utredningen har företagit besök vid krigsorganiserade staber
och förband ur marinen ävensom följt verksamheten inom fredsorganisationen,
framför allt vid skolor och utbildningsanstalter.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
18. 1964 års försvarskostnadsutredning (1965:1 24, 1966:24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 december 1963 för
att verkställa utredning rörande kostnadsredovisning inom försvaret (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1964):
Henrikson, G. Arne, direktör, ordförande
Ivarsson, Sven-Ivar, direktör
Larsson, Geve, förbundssekreterare
Murray, Carl A., kanslidirektör
Nordlöf, Gunnar, överste
Nyman, K. Gunnar, byrådirektör (fr. o. m. den 26 oktober 1966)
Palm, N. Sture, redaktör, led. av I kamm.
Sparr, Jan, direktör
Experter:
Ehrling, G. O. Ingvar, kapten
Ekehorn, Nils, kamrer
Frank, Aage, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 17 november 1966)
Nilsson, Tore, byrådirektör (t. o. m. den 22 juli 1966)
Slunge, G. Walter R., departementssekreterare
123
Fö: 18
Riksdagsberäitelsen år 1967
Westerström, Karl-Henrik, överstelöjtnant
Huvudsekreterare:
Palm, Ture, avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Gelin, Erik, civilekonom
Hårderup, P. Göran, byrådirektör (fr. o. m. den 17 november 1966)
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 11, 4 tr,
Stockholm No, tel. 22 67 80 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fö 24.
Utredningen har under år 1966 hållit nio sammanträden samt dessutom
varit verksam genom särskilda arbetsgrupper.
Kungl. Maj :ts bemyndigande har erhållits att under budgetåret 1966/
1967 genomföra försök med nytt system för kostnadsredovisning, budgetering
och rapportering vid förband ur armén, marinen och flygvapnet, samtliga
inom Södra militärområdet. Militärområdesstabens ekonomiska ledningsfunktion
kommer samtidigt att studeras.
Utredningen beräknas avge ett första delbetänkande under år 1967.
19. Göteborgs örlogsvarvsutredning (1965: I 25, 1966: 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1964 för
att verkställa utredning rörande utflyttning av Göteborgs örlogsvarv in. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 februari 1964):
Andersson, Gösta L., drätselkammarens ordförande i Mölndal, f. d. riksdagsman,
ordförande
Segerdahl, Tore Y., civilingenjör
Tengzelius, J. Rutger, kommendör
Expert:
Engström, Torsten I., marindirektör av 1. graden
Sekreterare:
Nerpin, Rolf T:son, kommendörkapten av 1. graden
Lokal: Sydkustens örlogsbasstab, Karlskrona, tel. 0455—800 30
Direktiven för utredningen, se 1965: I Fö 25.
Följande förtydliganden till direktiven har erhållits (brev till utredningens
ordförande från försvarsdepartementet den 19 september 1966):
Innan närmare penetrering sker av frågan om utflyttning av varvet till
annan plats, bör utredningen noggrant överväga huruvida varvsresurser
av den karaktär som nu finns inom Nya varvet överhuvudtaget erfordras
på västkusten med hänsyn till befintlig civil varvskapacitet. Utredningsuppdraget
får därför anses innefatta en undersökning av hur översyns- och underhållsproblemen
lämpligen skall kunna lösas under den förutsättningen
att varvet helt nedlägges.
124
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 2©
Därvid skulle exempelvis följande kunna övervägas. De större och regelbundna
översynerna av såväl fartyg som vapen och övrig militär utrustning
förlägges till Karlskronavarvet AB. Ifråga om tillfälliga behov av reparationer
av fartygen skall man förlita sig på den reparationskapacitet
som finns vid befintliga civila varv inom Göteborgs-, Uddevalla- och Lysekilsområdena.
Därutöver återstår emellertid ett behov av tillfälliga reparationer
och service av vapen och speciell militär utrustning. Såsom angives
i direktiven bör därvid försvarsområdets resurser uppmärksammas. Men
det kan också vara rationellt att komplettera förrådsanläggningarna inom
Gullmarenområdet med viss mindre verkstadsrörelse. På telesidan bör FTG:s
kapacitet kunna utnyttjas.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit åtta sammanträden.
Därjämte har en arbetsgrupp inom kommittén sammanträtt vid
skilda tillfällen.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under 1967.
20. 1964- års inskrivnings- och personalredovisningsutredning (1965:1 27,
1966: 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 mars 1964 för att
verkställa utredning rörande inskrivnings- och personalredovisningssystemen
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1964):
Creutzer, Bertil B., överste
Experter:
Bran, B. Olle Y., byrådirektör
Carlson, Lars H., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 15 februari 1966)
Hallman, Eric R., byråchef
Johanson, Elvy H. K., förste militärpsykolog
Linroth, Klas O., med. doktor
Ryttinger, K. A. Lennart, överstelöjtnant (fr. o. in. den 15 februari 1966)
Sandmark, Bo A., överstelöjtnant
Smedler, Jan-Eric G., överstelöjtnant
Torfgård, Sven H., överstelöjtnant
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef
Wigur, J. T. Rolf, kapten
Sekreterare:
Skoglund, Lars M., major
Lokal: Centrala värnpliktsbyrån, Fack, Solna 1, tel. 83 09 60
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fö 27.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 17
sammanträden.
Utredningen har den 12 oktober 1966 avlämnat betänkande, benämnt
125
Fö: 20
Riksdagsberättelsen år 1967
»Krigsmaktens personalförvaltning. I. System för värnpliktigas inskrivning
och redovisning» (Stencil, Fö 1966:5). Utredningen har därmed redovisat
huvuddelen av sitt uppdrag.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
21. 1965 års för svar sutredning (1966: 28)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 29 januari 1965 för
att verkställa utredning rörande krigsmaktens och civilförsvarets fortsatta
utveckling m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 februari 1965):
Frithiofson, Karl A. F., statssekreterare, ordförande
Gillström, Anselm K., redaktör, led. av I kamm.
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av I kamm.
Johansson, Nils I., hemmansägare, led. av I kamm.
Myrdal, Alva, ambassadör, led. av I kamm.
Virgin, G. Ivar, kapten, led. av I kamm.
Bohman, B. Gösta, direktör, led. av II kamm.
Eliasson, Lars M., lantbrukare, led. av II kamm.
Kellgren, Nils E., sekreterare, led. av II kamm.
Kristenson, E. Valter, metallarbetare, led. av II kamm.
Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av II kamm.
Nihlfors, Folke U., byrådirektör, led. av II kamm.
Ståhl, D. Manne, redaktör, led. av II kamm.
Experter:
Almgren, Carl Eric A., generallöjtnant
Bergelin, Sven-Eggert S., byråchef
Bergström, P. R. Hichens, ambassadör
Olson, Sven-Olof, överstelöjtnant
Rudberg, Per Y., kommendörkapten av 1. graden
Sköld, Nils G., överste
Vinde, Pierre L. V., departementssekreterare
Wachtmeister, Wilhelm H. F., utrikesråd
Huvudsekreterare:
Blomqvist, O. Rune, kansliråd
Biträdande sekreterare:
Danckwardt, Jean-Carlos O. E., överstelöjtnant
Hellman, Sven R., överingenjör
Unell, N. Gunnar, major
Lokal: Försvarsdepartementets f. d. lokaler, Storkyrkobrinken 14, tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (ankn. 1314)
Direktiven för utredningen, se 1966: Fö 28.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 48 sam -
126
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 22
manträden samt företagit vissa studiebesök. Särskilda arbetsgrupper inom
det säkerhetspolitiska området har redovisat sina arbetsresultat. Utredningen
har låtit publicera dessa i följande skrifter, nämligen Kjell Goldman
m. fl.: »Strategi i väst och öst» (SOU 1966: 18), Åke T. Nerman: »Motsättningar
och konflikter i världen, sedda i svenskt säkerhetspolitiskt
perspektiv» (Stencil, Fö 1966: 7), L. Lundberg m.fl.: »Studier av maktbalansens
struktur och betydelse» (Stencil, Fö 1966:8), Erik Moberg: »Stormaktsagerande
i internationella konflikter» (Stencil, Fö 1966: 9), Mats Myrdal:
»Kuba-krisen» (Stencil, Fö 1966: 10) och R. Björnerstedt: »Undersökning
rörande vissa civilförsvarsfrågor» (Stencil, Fö 1966: 11). Vidare bär
inom utredningens sekretariat utarbetats studien »Svensk säkerhetspolitik
— förutsättningar och inriktning» (SOU 1966: 56).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
22. FFA-utredningen (1966:29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 maj 1965 för att utreda
frågan rörande den framtida inriktningen och omfattningen av verksamheten
vid flygtekniska försöksanstalten (se Post- och Inrikes tidn. den
5 juni 1965):
Westergård, Bertil M., f. d. flygöverdirektör, ordförande
Appelgren, L. Göran S., kansliråd
Hultqvist, E. M. Göran, fil. mag.
Experter:
Antvik, Gunnar, civilingenjör
Björkman, Bo E. Th:son, professor
Gullstrand, Tore, direktör
Holmer, Birger, direktör
Ingelman-Sundberg, A. M. Martin, civilingenjör
Kärrholm, N. Gunnar, professor (fr. o. m. den 19 januari 1966)
Marklund, P. Tage, forskningschef
Nylund, Per Olof, civilingenjör
Pettersson, N. Ove, professor
Sahlin, Sven, laborator
Skans, N. Svante, civilingenjör
Sekreterare:
Nordström, Lars-Erik, civilingenjör
Lokal: Flygtekniska Institutionen, Tekniska Högskolan, Stockholm 70,
tel. 23 65 20 ankn. 1615 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: Fö 29.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 20 sam -
127
Fö: 22
Riksdagsberättelsen år 1967
manträden. Expertgrupper har arbetat parallellt med att kartlägga behovssituationen
inom olika sidor av försöksanstaltens verksamhet.
Av experterna Pettersson, Kärrholm, Sahlin, Nylund och Ingelman-Sundberg
utarbetad rapport angående »arten och omfattningen av framtida byggnadsteknisk
vindtunnelforskning och provning» har avlämnats den 20 oktober
1966 (Stencil, Fö 1966: 16).
Utredningen har i skrivelse till 1965 års försvarsutredning lämnat synpunkter
på finansiering av den del av försöksanstaltens verksamhet, som
föranleds av försvarets behov.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1967.
23. 1966 års värnpliktskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1966 för att
utreda den närmare utformningen av utbildningen för värnpliktiga, uttagna
i specialtjänst, och vissa frågor rörande den frivilliga befälsutbildningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1966):
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av I kamm.
Experter:
Borgquist, Frithiof, byråchef
Månsson, S. Arne, major (fr. o. m. den 1 november 1966)
Nystedt, Stig H., byrådirektör
Reuterswärd, Wilhelm G., överste
Skarstedt, Carl-Ivar S., hovrättsassessor
Smedler, Jan-Erik G., överstelöjtnant
Sekreterare:
Lugn, Robert P. E., major
Biträdande sekreterare:
Jansson, K. Eric, förvaltare
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Karlavägen 96n, Stockholm
No, tel. 62 28 07 (experten Reuterswärd), 61 54 04 (experten Smedler),
61 35 03 (experten Nystedt), 67 18 08 (sekreteraren Lugn och bitr. sekreteraren
Jansson)
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
22 juni 1966):
1960 års värnpliktsutredning har i december 1965 överlämnat betänkandet
Värnplikten (SOU 1965:68) i vilket framlagts förslag rörande utbildningstidens
längd och utbildningens utformning för flertalet kategorier
värnpliktiga. Förslagen har lagts till grund för beslut av 1966 års riksdag
om ändringar av värnpliktsutbildningen (prop. 106, L2U 48, rskr 271). Utredningen
har vid överlämnande av nämnda betänkande anmält att vissa
frågor återstår att lösa, bl. a. den närmare utformningen av utbildningen av
128
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 23
värnpliktiga uttagna för utbildning i specialtjänst, samordningen av hemvärnets
och de frivilliga försvarsorganisationernas utbildning och verksamhet
med ordinarie utbildning av värnpliktspersonal samt samordningen av
utbildningen mellan försvarsmakten och andra delar av totalförsvaret.
Mot bakgrund bl. a. av att det på vissa av de nu angivna områdena
finns anledning att utvidga återstående utredningsuppgifter finner jag det
lämpligt att dessa görs till föremål för en särskild utredning. Jag erinrar
om att jag tidigare denna dag har föreslagit att vissa uppgifter rörande de
handräckningsvärnpliktiga skall överföras till en annan särskild utredning.
I samband med att dessa utredningar tillsätts bör 1960 års värnpliktsutredning
upphöra med sin verksamhet.
Värnpliktsutredningen har i sitt nämnda betänkande räknat med att uttagning
för utbildning i specialtjänst alltjämt skall förekomma. Utredningen
har angett vissa principer för den framtida utbildningen av ifrågavarande
värnpliktiga men förutsatt att den närmare utformningen för utbildningen
för olika grupper specialtjänstuttagna värnpliktiga skall ytterligare
undersökas.
Nyssnämnda principer innebär i huvudsak följande. De specialtjänstuttagnas
utbildning bör — i likhet med övriga värnpliktigas — bestå av
grundutbildning och repetitionsutbildning. Grundutbildningens längd bör
avvägas särskilt för olika grupper, bl. a. under hänsynstagande till de
värnpliktigas genom civil utbildning förvärvade kompetens. Repetitionsutbildningens
omfattning bör bestämmas på samma sätt som för övriga värnpliktiga.
Den bör i huvudsak ske i anslutning till krigsförbandens utbildning.
Som riktpunkt för kommande förslag bör gälla att det sammanlagda
antalet tjänstgöringsdagar för alla grupper specialtjänstuttagna värnpliktiga
tillsammantagna inte ökas.
För egen del kan jag i allt väsentligt ansluta mig till de principer som
utredningen angett för de specialtjänstuttagnas utbildning. En ytterligare
precisering av principerna bör emellertid ske och värnpliktslagens bestämmelser
anpassas härtill. Därjämte måste — såsom utredningen också har
förutsatt — utbildningsbehoven för de olika grupperna specialtjänstuttagna
värnpliktiga var för- sig granskas och utbildningstiden för varje grupp
avvägas med hänsyn härtill. Det utredningsarbete som krävs härför bör
bedrivas med beaktande av vad som anförts i nämnda betänkande liksom
av mig i förenämnda prop. 1966: 106. Vid utredningen bör vidare beaktas
den utveckling som pågår i fråga om sådan civil utbildning som kan vara
av betydelse i detta sammanhang. Vid utredningen bör slutligen beaktas de
förslag som kommer att framläggas av 1962 års försvarssjukvårdsutredning
och försvarets tandvårdsberedning. Jag betonar vikten av att denna
utredningsuppgift löses skyndsamt.
Statsmakternas på värnpliktsutredningens betänkande grundade beslut
om värnpliktsutbildningens utformning enligt prop. 1966: 106 innebär att
förutsättningarna för den del av den frivilliga utbildningen som avser fortbildning
av det värnpliktiga befälet ändras. Alltjämt kommer det att föreligga
ett stort behov av frivillig befälsutbildning som komplettering till
värnpliktsutbildningen. Denna befälsutbildning måste emellertid på flera
punkter anpassas till den nya värnpliktsutbildningen. Utredningen bör
5 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
129
Fö: 23
Riksdagsberättelsen år 1967
klarlägga hur denna anpassning lämpligen bör ske. I detta sammanhang
bör särskilt övervägas frågan om möjligheterna för värnpliktiga att genom
frivillig utbildning, helt eller delvis anordnad inom frivilligorganisation,
erhålla reservanställning vid krigsmakten.
För sjövärnskårens medlemmar föreligger särskilda förhållanden i det
avseendet att medlemskapet i kåren f. n. är förenat med viss skyldighet
att fullgöra tjänstgöring av repetitionsövningsnatur vid flottan. Behovet i
framtiden av sådana särskilda ålägganden av tjänstgöring bör övervägas
mot bakgrund av de ändringar av de värnpliktigas tjänstgöringsskyldighet
som beslutats.
I det på grundval av prop. 1966: 106 beslutade värnpliktsutbiklningssystemet
har räknats med att de värnpliktiga hemvärnsmännen tills vidare
i regel inte skall fullgöra någon repetitionsutbildning. Med hänsyn härtill
bör utredningen överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att stimulera
de värnpliktiga hemvärnsmännen till frivilligt deltagande i hemvärnets
utbildning. I sammanhanget må erinras om de förslag om utbildning av
uppskovsvärnpliktiga som tidigare framlagts av 1954 års utredning rörande
totalförsvarets personalbehov.
Utredningen bör vidare pröva om det i anledning av utredningens övriga
förslag eller av andra skäl är motiverat att ändra storleken eller arten av
de ekonomiska förmåner som utgår vid frivillig utbildning. Utredningens
överväganden bör därvid avse såväl den frivilligutbildning som nära ansluter
till värnpliktsutbildningen som övrig frivilligutbildning med syfte att
tillgodose krigsmaktens behov. I sammanhanget bör särskilt behandlas förmåner
till personal, som i enlighet med vad jag i det föregående anfört,
kan komma att överföras till reservanställning. Vid utredningens överväganden
om förmånerna bör bl. a. uppmärksammas de motioner i ämnet
som under senare år behandlats av riksdagen och de uttalanden som gjorts
i anslutning härtill. Utredningen bör även belysa de följdverkningar som
framlagda förslag rörande förmåner vid frivilligutbildning kan få för sådan
frivillig försvarsutbildning som tar sikte på behoven inom andra delar av
totalförsvaret än krigsmakten.
Vid sina överväganden bör utredningen beakta att förändringar i det
sammanlagt utgående förmånsbeloppet påverkar omfattningen av de för
andra försvarsändamål disponibla anslagsmedlen.
Utredningen bör vara oförhindrad att till behandling ta upp även andra
frågor rörande frivilligutbildning än de som nu berörts, om utredningen
under arbetets gång finner anledning därtill.
Vid utredningen bör vidare tas upp den tidigare nämnda frågan om
samordningen av utbildningen mellan krigsmakten och andra delar av
totalförsvaret. Övervägandena bör i första hand avse utbildningens innehåll.
Syftet bör vara att mot bakgrund bl. a. av de förändringar av värnpliktsutbildningen
som äger rum söka utröna om utbildningens innehåll
och uppläggning inom de skilda verksamhetsgrenarna av totalförsvaret
är sådan att utbildningseffekt och utbildningskostnader, totalt sett, blir så
gynnsamma som möjligt. Frågan om organisatorisk samordning av utbildningsverksamheterna
bör behandlas i den utsträckning utredningen
vid sina överväganden av utbildningens innehåll finner befogad.
130
Fö: 24
Kommittéer: Försvarsdepartementet
Under tiden den 1 juni—den 30 september 1966 har kommittén hållit åtta
sammanträden. Frivilligutbildningen har studerats vid 15 utbildningskurser
för manlig och kvinnlig frivilligpersonal samt vid en kurs för hemvärnsbefäl.
Utbildningen av värnpliktiga uttagna för utbildning i specialtjänst
har inledningsvis studerats under två dagar vid F 11.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
24. Utredningen om handräckning svärnpliktiga
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1966 för att
utreda utbildningstiden för värnpliktiga med begränsad militär användbarhet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1966):
Nihlfors, Folke U., byrådirektör, led. av ti kamm.
Expert:
Renberg, Holger V., rektor
Sekreterare:
Kourtzman, Per E., departementssekreterare
Lokal: Karlavägen 96, Stockholm No, tel. 67 66 44
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
27 maj 1966):
Med stöd av besiktningskungörelsen den 20 september 1951 (nr 645) och
det av försvarets sjukvårdsstyrelse utfärdade besiktningsreglementet hänförs
vid läkarbesiktning enligt inskrivningsförordningen den 27 april 1956
(nr 188) de värnpliktiga efter kroppsbeskaffenhet och allmänt hälsotillstånd
till olika besiktningsgrupper. Besiktningsgrupperna är utformade efter
de värnpliktigas användbarhet i freds- och krigsorganisationerna. Värnpliktiga
med begränsad användbarhet placeras i någon av besiktningsgrupperna
3 och 4.
Av värnpliktiga i besiktningsgrupp 3 och 4 uttas — med utgångspunkt i
skoiunderbyggnad och planerad fortsatt studiegång — vissa för utbildning
i specialtjänst, t. ex. som medicinalpersonal eller teknisk personal. Denna
kategori värnpliktiga ingår i krigsorganisationen. En andra kategori värnpliktiga
i besiktningsgrupp 3 och 4 utgörs av dem som tas ut för utbildning
i stabstjänst. Vissa genomgår underofficersutbildning vid armén och kustartilleriet
och blir efter genomgången utbildning stabsbiträden i krigsorganisationen.
Återstoden av de värnpliktiga i denna kategori, som är värnpliktiga
i allmänhet, utbildas till expeditionstjänst eller i vissa yrkestjänster.
Även dessa värnpliktiga ingår till övervägande del i krigsorganisationen.
Den tredje och sista kategorien värnpliktiga i besiktningsgrupp 3 och 4 utgörs
av handräckningsvärnpliktiga. Denna kategori är den till storleksordningen
helt dominerande. Endast en mindre del av dessa värnpliktiga är
krigsplacerade.
1960 års värnpliktsutredning har i december 1965 överlämnat betänkandet
»Värnplikten» (SOU 1965:68), i vilket framläggs förslag rörande utbildningstidens
längd och utformning för flertalet kategorier värnpliktiga.
131
Fö: 24
Riksdagsberättelsen år 1967
Förslag som nära ansluter till vad värnpliktsutredningen föreslagit, har
förelagts 1986 års riksdag och antagits av denna (prop. 1966: 106, L2U 48,
rskr 271). Utredningen har anmält, att vissa frågor återstår att lösa, bl. a.
frågan om den slutliga utformningen av de handräckningsvärnpliktigas
tj änstgöring.
I fråga om de handräckningsvärnpliktiga föreligger enligt värnpliktsutredningen
särskilda problem, som kräver överväganden beträffande inte
bara utbildningstidens längd utan också beträffande behovet och arten av
arbetsinsatser från de handräckningsvärnpliktiga. Bl. a. pekar utredningen
på att åtskilliga av de arbetsuppgifter för vilka i dag används handräckningsvärnpliktiga
består i okvalificerat, lätt kroppsarbete. Allteftersom
antalet värnpliktiga med kvalificerad praktisk eller teoretisk utbildning
ökar, blir det allt svårare att för befintliga arbetsuppgifter för handräckningsvärnpliktiga
finna sådana värnpliktiga, som inte anser att deras civila
kvalifikationer är större än vad som svarar mot de arbetsuppgifter, vilka
de satts att fullgöra. Den ökade omfattning i vilken värnpliktiga numera uttas
till expeditionsbiträden i stället för att placeras i konventionell handräckningstjänst
torde få ses som ett försök att begränsa olägenheterna härvidlag.
Ett utredningsarbete beträffande de handräckningsvärnpliktiga av angiven
allsidig art faller, anför värnpliktsutredningen, utanför utredningens
nuvarande uppdrag. Utredningen föreslår därför att för denna uppgift
antingen en särskild utredning tillkallas eller särskilt uppdrag lämnas
till värnpliktsutredningen. I avvaktan på resultatet härav bar föreslagits
en provisorisk reglering av utbildningstiden för de handräckningsvärnpliktiga.
Förslag om en sådan reglering har behandlats i förenämnda
prop. 1966:106.
För egen del anser jag, med hänsyn till omfattningen av de nämnda
uppgifterna, att en särskild sakkunnig bör tillkallas för ifrågavarande utredning.
Utredningen skall omfatta utbildningen av de värnpliktiga i besiktningsgrupp
3 och 4, med undantag för dem som tas ut till utbildning i specialtjänst.
Frågan härom bör i stället hänskjutas till en utredning om utbildningen
bl. a. av de värnpliktiga i specialtjänst som jag ämnar föreslå.
Vid utredningen bör först undersökas den nuvarande och den väntade
framtida tillgången på värnpliktiga tillhörande de nuvarande besiktningsgrupperna
3 och 4. Därvid bör beaktas de förändringar av tillgången som
kan bli en följd av de förslag rörande bl. a. uttagning m. m. av värnpliktiga
som kan komma att läggas fram av 1964 års inskrivnings- och
personalredovisningsutredning.
Utredningen bör beräkna det behov av värnpliktiga tillhörande nu ifrågavarande
besiktningsgrupper som behövs för stabstjänst m. m. i krigsorganisationen.
I huvudsak synes utbildningen för dessa värnpliktiga kunna
utformas på grundval av de i prop. 1966: 106 beslutade riktlinjerna. Ifrågavarande
utbildning bör granskas och härav föranledda förslag framläggas
beträffande utbildningstidens längd och fördelning.
Huvuddelen av utredningens uppmärksamhet bör ägnas åt den tredje
kategorin värnpliktiga i besiktningsgrupp 3 och 4, de som normalt inte
ingår i krigsorganisationen, d. v. s. främst de nuvarande handräcknings
-
132
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö; 24
värnpliktiga. Som utgångspunkter för utredningens arbete i denna del
bör gälla följande.
Som en grundläggande restriktion antas att samtliga värnpliktiga i denna
kategori, med de inskränkningar som nödvändiggörs av medicinska
skäl, skall erhålla en militär utbildning som i huvudsak svarar mot den
för krigsmakten likformiga allmänmilitära utbildning som föreslagits av
värnpliktsutredningen. Denna utbildning synes lämpligen böra utföras i
ett koncentrerat sammanhang i anslutning till inryckningen. Utredningen
bör undersöka hur denna utbildning skall utformas och organiseras.
Utredningen bör därefter undersöka de merutgifter som skulle uppträda
om tjänstgöringstiden för de handräckningsvärnpliktiga förlängdes utöver
den tid som erfordras för den militära allmänbildningen så att den
totala tjänstgöringstiden motsvarade den nuvarade. Alternativt bör beräknas
merutgifterna för en total tjänstgöringstid motsvarande vad som
skall gälla för värnpliktiga kategori G och F.
Utgångspunkten för utredningens fortsatta överväganden skall utgöras
av två alternativ.
I det ena (alt. I) förutsätts att i princip inga i förväg av samhället
uppställda krav beträffande tjänstgöringstiden föreligger utöver de som följer
av den allmänmilitära utbildningen. Utredningen bör således pröva
hur de uppgifter som f. n. fullgöres av handräckningsvärnpliktiga i framtiden
kan fullgöras till den samhällsekonomiskt lägsta kostnaden. Utgångspunkten
för en sådan prövning utgörs av det civila produktionstillskott
som de tidigare handräckningsvärnpliktiga skulle kunna ge jämfört med
kostnaderna för anställning av civil personal, mekanisering m. m. I vissa
fall kan även vissa uppgifter som f. n. fullgörs av handräckningsvärnpliktiga
kanske anses kunna helt eller delvis slopas.
I det andra alternativet (alt. II) förutsätts att man utifrån allmänna
utgångspunkter anser det lämpligt att de f. n. handräckningsvärnpliktiga
fullgör en tjänstgöring som i omfattning i vart fall inte väsentligt underskrider
den som gäller för värnpliktiga kategorierna G och F. Utredningen
bör då förutsättningslöst pröva hur denna tjänstgöringstid bör utnyttjas
så att försvaret får en optimal utdelning av de värnpliktigas kunskaper
och förmåga. Utredningen skall därvid vara oförhindrad att föreslå att
t. ex. vissa uppgifter som f. n. fullgörs av värnpliktiga överförs till civilanställd
personal medan värnpliktiga i stället övertar uppgifter som f. n.
fullgörs av anställd personal.
I syfte att ernå balans mellan tillgång på värnpliktiga och konstaterade
arbetsuppgifter bör utredningen kunna variera såväl antalet värnpliktiga
som längden av tjänstgöringen. Om detta skulle bli aktuellt bör i första
hand undersökas om ytterligare värnpliktiga bör frikallas på medicinska
eller andra grunder. När det gäller tjänstgöringstidens längd bör bedömningen
utgå ifrån en tjänstgöringstid som ansluter till vad värnpliktiga
kategorierna G och F skall fullgöra. Variation i tjänstgöringstid i detta
alternativ får inte innebära att de f. n. handräckningsvärnpliktiga får en
tjänstgöring som i nämnvärd omfattning underskrider denna norm.
Utredningen bör vara oförhindrad att vid sidan av dessa två alternativ
redovisa modifieringar av dessa. Utredningen har inte att ta ställning till
vilket av de redovisade alternativen som bör väljas. Självfallet måste vid
redovisningen av utredningens skilda alternativ beaktas att likartade sam
-
133
Fö: 24 Riksdagsberättelsen år 1967
hällsekonomiska problem föreligger även för övriga grupper av värnpliktiga.
Bland frågeställningar som utredningen bör granska i anslutning till
sitt arbete vill jag nämna följande.
Det nya repetitionsutbildningssystem som beslutats på grundval av prop.
1966: 106 kräver ökade arbetsinsatser i anslutning till krigsförbandens
övningar, bl. a. för att den korta övningstiden i största möjliga utsträckning
skall kunna användas för egentlig utbildning och för att krigsberedskapen
i materiellt hänseende skall kunna återställas så snart som möjligt
efter det att de övande förbanden avrustats. Utredningen bör pröva
lämpligheten från skilda utgångspunkter av att använda de f. n. handräckningsvärnpliktiga
till att biträda med sådana arbetsuppgifter.
Utredningen bör vidare särskilt överväga frågan om värnpliktigas utnyttjande
i matinrättningar och utspisningslokaler. Utredningen har därvid
bl. a. att överväga de uttalanden rörande utnyttjande av ekonomivärnpliktiga
vid mässar m. m. som gjorts av riksdagens revisorer i berättelse
över den år 1953 av dem verkställda granskningen av statsverket och vidare
av 1954 års riksdag fattat beslut i samma fråga (SU 104, rskr 253)
samt av överbefälhavaren den 28 december 1960 avgivet förslag i ämnet
jämte i anslutning till nämnda uttalanden m. m. avgivna yttranden från
olika myndigheter och organisationer.
Utredningen bör överväga frågan om lämplig benämning på nu ifrågavarande
värnpliktiga.
Förslagets eventuella konsekvenser med avseende på de värnpliktigas
förmåner bör redovisas.
I den mån utredningen finner lämpligt bör delförslag kunna läggas fram.
Utredningen har under tiden juli—oktober 1966 hållit 4 sammanträden
och gjort ett antal studie- och informationsbesök vid förband, för svar sgrensstaber
m. m.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
25. 1966 års verkstadsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :s bemyndigande den 3 juni 1966 för att utreda
samordning av försvarets verkstadsresurser för underhåll av tygmateriel
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1966):
Skoglund: B. E. Folke, överdirektör
Experter:
Cannberg, Göran M. L., byrådirektör
Göransson, J. Olle, led. av II kamm.
Jacobsson, Folke, verkstadsdirektör
Kämpe, Anders, överingenjör
Thorsén, Åke H. T., avdelningsdirektör
Tronét, Bertil, direktör
134
Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö: 25
Sekreterare:
Johansson, Gösta O., byrådirektör
Lokal: Siaggväggen 6, Box 1343, Bromma 13, tel. 25 27 30 och Försvarets
Fabriksverk, Huvudkontoret, Fack, Eskilstuna 1, tel. 016—102 00
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet
den 3 juni 1966):
Vid beredningen inom departementet av de frågor som rör teleunderhållsverksamheten
har särskild uppmärksamhet ägnats frågan om en utvidgad
samordning av försvarets verkstadsresurser att gälla huvuddelen
av tygmaterielområdet. För egen del har jag blivit övertygad om att en
längre gående integration bör eftersträvas, att verksamheten bör drivas
efter moderna industriella metoder samt att man i detta syfte bör överväga
att samla verkstadsresurserna under en gemensam ledning. En övergång
till en helt integrerad verkstadsdrift måste emellertid föregås av en
utredning, som klarlägger förutsättningarna härför och redovisar med
omläggningen förenade för- och nackdelar.
Det bör lämpligen uppdras åt en särskild utredningsman att — med
beaktande av den beslutade omläggningen av krigsmaktens regionala ledning
och planerna på att inrätta ett för försvaret gemensamt tygförvaltningsverk
—■ göra en strukturundersökning av verkstadsorganisationen
inom de olika försvarsgrenarna och lägga fram förslag till åtgärder för
att så rationellt som möjligt tillgodose försvarets behov av verkstäder för
underhåll av tygmateriel m. m. Utredningen bör omfatta inte bara försvarets
verkstäder utan också statliga bolag, som har till huvudsaklig
uppgift att utföra underhållsarbeten för försvarets räkning. Även den del
av underhållsverksamheten som bedrivs vid civila industrier bör ingå i
uppdraget. En samordning torde närmast kunna komma i fråga för verkstäder
på central och regional nivå. Någon gränsdragning mellan dessa
nivåer bör inte eftersträvas.
Ledningen och ansvaret för underhållsverksamheten i dess helhet måste
— liksom hittills — vara anförtrodd vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.
Ledningen av verkstadsdriften skulle emellertid kunna ankomma
på den centrala förvaltningsmyndigheten eller anförtros försvarets
fabriksverk, vilket redan skett på teleområdet beträffande driften av de
för försvaret gemensamma televerkstäderna. En liknande ordning bör
övervägas vid en samordning av verkstadsresurserna för all försvarsmateriel.
Utredningen bör utmynna i konkreta förslag till företagsorganisation
för de verkstadsresurser som enligt utredningen bör samlas under gemensam
ledning samt även till organisation, lokalisering m. m. av erforderliga
verkstadsenheter. Utredningsmannen bör föreslå åtgärder i syfte
att trygga att den integrerade organisationen drivs affärsmässigt med ett
klart kundförhållande mellan beställaren/materielverket å ena sidan och
leverantören av underhållet å den andra. Om förvarets fabriksverk anses
böra i ökad omfattning överta ansvaret för verkstadsdriften, bör också
framläggas förslag till åtgärder, som anses påkallade i samband med att
befintliga verkstadsenheter överförs till försvarets fabriksfond. Det bör i
detta sammanhang observeras, att en sådan organisation sändring kan
135
Fö: 25 Riksdagsberättelsen år 1967
komma att medföra ökade beredskapskostnader för fabriksverkets del,
för vilka fabriksverket bör erhålla täckning.
Det är angeläget, att verkstadsorganisationen i fred så långt möjligt anpassas
till dels de krav som krigsorganisationen ställer på såväl underhållsresurser
inom de operativa förbanden som bakre underhållsresurser,
dels fredsorganisationens krav på förbandsproduktion av de underhållsresurser
som ingår i de operativa förbanden. Olika alternativ bör prövas
för att åstadkomma en i förhållande till verksamhetens syfte godtagbar
avvägning av organisationen för freds- och krigsverkstäderna. Man kan
härvidlag överväga att planera verksamheten i fred och dimensionera
fredsverkstäderna så, att verkstadsenheterna direkt kan inlemmas i krigsorganisationen.
En annan lösning är att vid avvägningen av verkstadsresurserna
utgå från fredsbehovet men lägga upp organisationen så, att den
kan fungera som basorganisation för krigsverkstäderna i vad avser personal
och specialutrustning. Den lösning man väljer bör vara den som inberäknat
beredslcapskostnaderna ger det bästa ekonomiska utbytet och
samtidigt uppfyller krigsorganisationens krav.
En särställning beträffande underhållsuppgifter för försvaret intar Karlskronavarvet
AB. Förutom att varvet har betydande underhållsuppgifter för
marinen bedrivs också nyproduktion av marina enheter samt tillverkning
av tyngre verkstadsprodukter för såväl försvaret som den civila marknaden.
Denna differentierade verksamhet är principiellt av samma slag
som fabriksverkets, även om produkturvalet av naturliga skäl inte är detsamma.
Det bör därför i detta sammanhang även övervägas vilka fördelar
som kan stå att vinna genom en samordning av de båda företagens
resurser. Om en sådan samordning bedöms lämplig, bör förslag syftande
till Karlskronavarvets inlemmande i fabriksverket framläggas. Även Muskövarvet
omfattas av utredningsuppdraget och avvägningen av de båda varvens
resurser bör ske mot bakgrunden av vad jag anfört till prop. 1966:
108 (s. 24) rörande dimensioneringen av Muskövarvet. Jag vill i detta
sammanhang erinra om den utredning som pågår rörande utflyttning av
Göteborgs örlogsvarv m. m. Samråd bär äga rum med denna utredning i
frågor, som rör marinens verkstadsresurser i Göteborg.
Med hänsyn till angelägenheten av att såvitt möjligt samordna företagen
inom försvaret bör också tas upp till prövning huruvida Allmänna
bevakningsaktiebolaget bör inordnas i fabriksverket.
Kostnadsutvecklingen på underhållssidan är ägnad att inge bekymmer.
Inom riksrevisionsverket pågår f. n. en utredning för att klarlägga denna
utveckling i vad gäller underhåll av flygmateriel m. m. En samordning av
det slag, varom här är fråga, bär kunna medverka till att de faktiska
kostnaderna för tygnnderhållet kan renodlas så att en hårdare kostnadspress
gör sig gällande i verksamheten, vilket bör resultera i rationaliseringsvinster.
Jag räknar vidare med möjligheter att åstadkomma ett bättre utnyttjande
av verkstadsresurserna och att man på detta sätt skall kunna
möta en eventuell ansvällning av underhållsvolymen. Av betydelse är också
att genom rationaliseringar söka motverka den fortgående ökningen av
administrationen vid verkstadsenheterna utan att enheternas uppgifter att
lämna erforderligt underlag m. m. för den centrala föi''valtningsverksamheten
minskas.
136
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 25
Utredningsarbetet bör igångsättas omedelbart och bedrivas i sådan takt,
att av utredningen föranledda åtgärder kan synkroniseras med den planerade
omläggningen av tygförvaltningens centrala organisation. Med hänsyn
härtill och till uppdragets omfattning torde det bli nödvändig att bedriva
arbetet i etapper och redovisa utredningsuppdraget successivt. Det
förefaller naturligt att i en första etapp dra upp riktlinjer för verkstadsorganisationen
i stort och för fabriksverkets medverkan såsom samordnande
organ. Av hög angelägenhetsgrad är också den del av uppdraget som
berör fabriksverkets ställning i förhållande till Karlskronavarvet AB och
Allmänna bevakningsaktiebolaget. På verkstadssidan bör — förutom Karlskrona-
och Muskövarven — de centrala flygverkstäderna behandlas med
förtur.
Varje delutredning bör innefatta kostnadsberäkningar och en tidsplan
för genomförande av föreslagna åtgärder.
Tygförvaltningsutredningen har i dagarna med ett betänkande »Förutsättningar
för tygförvaltningens centrala underhållsorganisation» (Stencil
Fö 1966:3) redovisat en principiell undersökning rörande krigsmaktens
underhålls- och förrådsverksamhet. Betänkandet bör överlämnas till den
nu aktuella utredningen för att utnyttjas vid dess arbete.
Utredningen har under tiden augusti—oktober 1966 haft 12 sammanträden
och besökt bl. a. Karlskronavarvet AB, örlogsvarven i Stockholm (Muskö)
och Göteborg samt vissa militära verkstäder.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
5f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
137
S: 1
Riksdagsberättelsen år 1967
Socialdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1966
1. Karolinska sjukhusets utrustningskommitté (1964:1 12, 1965:1 12,
1966:11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 mars 1955 för att
handha de frågor om utrustning av nytillkommande kliniker och institutioner
vid karolinska sjukhuset som hänskjuts till kommittén för handläggning:
Aare,
Sten Th. B., byråchef, ordförande
Edwall, Erik H. A., lcamrerare
Johansson, Olof F., avdelningsdirektör
Experter:
Dahlström, Greta, byrådirektör
Ericsson, Hans M., laborator
Sekreterare:
Jeppsson, J. Torsten, departementssekreterare
Upphandling av utrustning för kemiska och fysiologiska centrallaboratorierna,
alkoholkliniken, institutionen för teoretisk alkoholforskning, nervldinikerna,
allergologiska kliniken, radiumhemmet (första byggnadsetappen)
och personalbostadshusen har fortskridit enligt uppgjord plan.
Arbetet med upprättande av utrustningsprogram för högvoltstationen
samt radiumhemmet inkl. isotoplaboratoriet (andra byggnadsetappen) har
påbörjats.
Utrustningsanskaffning till serafimerlasarettet i samband med om- och
tillbyggnaden samt upprustningen av lasarettet har fortgått enligt godkända
utrustningsprogram.
Kommittén har under tiden november 1965—juni 1966 hållit elva sammanträden.
Kommittén har upphört vid utgången av juni månad 1966.
Kommitténs kvarstående uppdrag har övertagits av direktionen för karolinska
sjukhuset.
2. Socialpolitiska kommittén (1964: I 16, 1965: I 14, 1966: 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1958 för en
socialpolitisk översyn (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1958):
138
Kommittéer: Socialdepartementet S: 3
Michanek, Ernst N., generaldirektör, ordförande
Bengtson, Torsten S., redaktör, led. av I kamm.
Bengtsson, S. B. Ingemund, kontorsföreståndare, led. av II kamm.
Bystedt, K. Britt-Marie, sekreterare
Gustafsson, Åke G., departementsråd
Hallström, H. Gunnar F., ordförande i Svenska kommunalarbetareförbundet
Hydén, Sven O., direktör
Nyhage, Hans B., rektor, f. d. riksdagsman
Rimmerfors, A. Einar, led. av II kamm.
Sjövall, Elisabet, med. lic., led. av II kamm.
Experter:
Björhammar, Carl A., byråchef
Holmstedt, Gustaf F., avdelningsdirektör
Odelberg, Axel A., med. dr
Peterson, Lars E., statssekreterare
Steneborn, H. Arne, förste länsassessor
Svenson, S. Göte, departementsråd
Tranell, E. Olof B., byråchef
Åström, Lars-Åke E., statssekreterare
Huvudsekreterare:
Forslund, E. Birger, kansliråd
Direktiven för kommittén, se 1959:1 S 24.
Kommittén har under tiden november 1965—juni 1966 hållit fjua sammanträden.
Kommittén har den 2 juni 1966 avgett betänkande, benämnt »Aktiv åldringsvård
och handikappvård» (SOU 1966: 45).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning för översyn av 195i års lag om undervisning och vård av vissa
psykiskt efterblivna (1964:123, 1965:1 18, 1966:14)
Kungl. Maj :t har den 2 februari 1961 uppdragit åt mentalsjukvårdsberedningen
att verkställa en översyn av 1954 års lag om undervisning och vård
av vissa psykiskt efterblivna jämte därmed sammanhängande spörsmål. Den
7 februari 1963 har chefen för inrikesdepartementet tillkallat rättschefen
Stig F. Nordlund att som expert biträda mentalsjukvårdsberedningen med
särskild uppgift att i ordförandes ställe leda beredningens arbete med översyn
av nämnda lag. Därefter har Kungl. Maj :t den 28 juni 1963 uppdragit
åt Nordlund att som särskild sakkunnig och med biträde av de experter och
sekreterare, som tidigare hade tillkallats åt mentalsjukvårdsberedningen,
fullfölja översynen. Sålunda har tillkallats:
Nordlund, Stig F., rättschef
139
S: 3
Riksdagsberättelsen år 1967
Experter:
Forssman, Hans A., professor, överläkare
Granath, Karl-Erik, barnavårdsdirektör
Grunewald, Karl R., överinspektör
Källner, Claes-Göran G., kansliråd
Larsson, J. M. I. Arne, rektor
Nordfors, Gösta M., (suppl. för Larsson)
Wessman, O. Lennart S., sär skolinspektör
Sekreterare:
Holmberg, N. Erik G., hovrättsråd
Utredningen har under tiden november 1965—september 1966 sammanträtt
åtta dagar.
Utredningen har under år 1966 avgett betänkande, benämnt »Omsorger
om psykiskt utvecklingshämmade» (SOU 1966: 9) samt förslag till särskolstadga
och stadga om vården av psykiskt utvecklingshämmade (Stencil
S 1966: 7).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever
(1964: 125, 1965: I 19, 1966: 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
verkställa en översyn av vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1961):
Rosén, Göta, byråchef, ordförande
Sjövall, Elisabet, med. lic., led. av II kamm.
Tågmark, Arvid, f. d. ungdomsvårdsslcolerektor
Experter:
Grunewald, Karl R., överinspektör
Gordan, Kurt, psykolog
Sekreterare:
Holmberg, Sten, jur. kand.
Bitr. sekreterare:
Eklund, Lisbeth, socionom
Direktiven för utredningen, se 1962: I S 21.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit fem
sammanträden.
Utredningen har i juni 1966 avgett betänkande, benämnt »Vård utom
skola av ungdomsvårdsskoleelever» (SOU 1966:43).
Uppdraget är därmed slutfört.
140
Kommittéer: Socialdepartementet
5. Yrkesskadeutredningen (1964:1 26, 1965:1 20, 1966:16)
S: 6
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
göra en översyn av lagstiftningen om yrkesskador (se Post- och Inrikes
tidn. den 19 juli 1961):
Samuelsson, G. Yngve, generaldirektör, ordförande
Hultström, Leif A. I., överdirektör
Hydén, Sven O., direktör
Nilsson, Harald, ombudsman
Werner, Gunnar, direktör
Experter:
Bruno, Gösta F., t. f. överdirektör
Engström, Martin, byråchef
Wentz, Nils O., kansliråd
Sekreterare:
Blomdahl, Sven, t. f. försäkringsråd
Direktiven för utredningen, se 1962: IS 22.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 17 sammanträden.
Den 15 september 1966 överlämnade utredningen betänkande med förslag
till yrkesskadelag in. m. (SOU 1966: 54).
Utredningen har avgett ett i december 1966 dagtecknat betänkande, benämnt
»Ersättning vid yrkesskada i statlig tjänst m. m.» (Stencil S 1966: 8).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Smittlagstiftningsutredningen (1964: I 28, 1965: I 23, 1966: 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1961 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om smittsamma sjukdomar jämte
Rahm, A. Håkan B., överdirektör
Experter:
Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör
Dahlström, Gösta, docent, överläkare
Ehinger, Älvar, länsläkare
Friis, Magnus, sjukhusdirektör
Hellerström, Sven C. A., professor
Ström, Justus, professor
Tottie, Malcolm, med. lic.
Zetterberg, Bo, professor
Sekreterare:
Langton, A. Börje, t. f. byråchef
Direktiven för utredningen, se 1962:1 In 43.
141
3: 6 Riksdagsberättelsen år 1967
Utredningsmannen har under tiden november 1965—augusti 1966 hållit
23 sammanträden med olika grupper av experterna.
Utredningen har den 31 augusti 1966 avgett betänkande, benämnt »Smittskyddslagstiftning»
(SOU 1966: 50).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. 1962 års familjeberedning (1964:1 35, 1965:1 29, 1966: 23)
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 juni 1962 för att kartlägga
och analysera olika problem i anknytning till samhällets service för barnfamiljerna
och att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag beredningen
med anledning härav finner påkallade:
Lindström, Ulla, led. av I kamm., ordförande
Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör
Bentzel, Ragnar II., professor
Bornedal, Barbro, fru
Granath, Karl-Erik, barnavårdsdirektör
Karlsson, Georg, professor
Landberg, Maj-Lis, fru, led. av I kamm.
Nyman, Linnéa, bitr. skyddskonsulent
Rehnberg, K. Bertil, avdelningschef
Söderling, Bertil, överläkare
Wilandh, Katarina, fru
Experter:
Boalt, Carin, professor
Carlsson, Gunnel, seminarielärare
Hasselrot, Brita, t. f. byråchef
Isberg, Åke, byrådirektör
Jönsson, E. Gustav, departementssekreterare
Persson, Gustav, sekreterare
Sandblad, Carl-Eric, redaktör
Sjögren, Britta, intendent
Strömberg-Lind, Karin, skolkonsulent
Sekreterare:
Thorstenson, R. Billy, kanslisekreterare
Beredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sex
sammanträden. Därutöver har beredningens barnstugedelegation hållit 17
sammanträden.
Beredningen har avgett ett i december 1966 dagtecknat betänkande, innefattande
promemorior angående barnstugor, barnavårdsman och barnolycksfall
(utkommer av trycket i början av år 1967).
Uppdraget är därmed slutfört.
142
Kommittéer: Socialdepartementet
8. 1963 års klinikutredning (1964:1 45, 1965:1 39, 1966: 30)
S: 9
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
överse organisationen vid de statliga undervisningssjukhusens kliniker och
avdelningar i vad avser ledningen av den sjukvårdande verksamheten och
därtill knutna organisatoriska och administrativa arbetsuppgifter samt övriga
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 29
juni 1963):
Netzén, K. Gösta, landshövding, ordförande
Experter:
Biörck, K. Gunnar W., professor
Grönwall, Anders J. T., professor
Hamberger, Carl-Axel, professor
Höglund, K. Thure, sjukvårdsdirektör
Järnmark, Olle S., med. lic.
Kar lön, Göran H., sjukhusdirektör
Olsson, Olle G. A., professor
Smedby, Björn, med. lic.
Säwe, W. Urbain, med. kand.
Thyresson, Nils, professor
Werkö, Lars A., professor
Sekreterare:
Fogelberg, Bengt Erland B., planeringschef
Biträdande sekreterare:
Ebenius, Ann-Mari B., byrådirektör
Timelin, Frans Gustaf, förste byråsekreterare
Direktiven för utredningen, se 1964:1 S 45.
Utredningen har under tiden november 1965—juni 1966 hållit sju sammanträden
med tillhopa åtta sammanträdesdagar. Dessutom har ett antal
sammanträden med skilda expertgrupper hållits.
Utredningen har den 20 juni 1966 avgett betänkande, benämnt »De statliga
undervisningssj ukhusens organisation» (SOU 1966:37).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredning av vissa frågor i samband med upprättandet av en gemensam
nordisk institution för provning av dentalmaterial m. m.
(1966:32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 oktober 1964 för utredning
av vissa frågor i samband med upprättande av en gemensam nordisk
institution för provning av dentalmaterial m. m.:
Hamdahl, Bengt O., rättschef
143
Ss 9
Riksdagsberättelsen år 1967
Sekreterare:
Lagergren, lan, departementssekreterare
Utredningsmannen har den 25 april 1966 avgett betänkande, benämnt
»Nordiskt institut för provning av dentalmaterial» (Stencil S 1966: 2).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1967
10. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande (1964:1 9,
1965:1 10, 1966: 9)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 24 september 1943.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 september 1949, den 30
december 1953, den 14 februari 1958, den 9 januari 1959 och den 13 maj
1966:
Dahlberg, Gösta, f. d. överdirektör, ordförande
Hellerström, Sven C. A., professor
Kugelberg, Eric K. H., professor
af Malmborg, Ragnar, byggnadsråd
Pehrson, C. Gösta, sjukvårdsdirektör
Sjögren, N. Tore, f. d. byråchef
Walstam, Rune, professor
Sekreterare:
Jeppsson, J. Torsten, departementssekreterare
Byggnadschef:
Hagskog, E Herbert, byggnadsingenjör
Lokal: Karolinska sjukhuset, tel. 33 41 57, 33 99 17
Direktiven för kommittén, se 1944:1 E 24.
Beträffande andra etappens ombyggnad av radiumhemmet pågår vissa
ombyggnadsarbeten inom avdelning 1 och ombyggnad av avdelning 2 med
tillhörande applikationsavdelning. Första delen av isotoplaboratoriets ombyggnad
väntas bli slutförd under februari 1967.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit elva
sammanträden in pleno, varjämte arbetsutskottet har sammanträtt vid ett
flertal tillfällen.
11. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
(1964: I 10, 1965: I 11, 1966: 10)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 30 juni 1952.
Av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter:
Boman, Rudolf E. K„ lantbrukare, f. d. riksdagsman
144
Kommittéer: Socialdepartementet S: 11
Grönwall, Anders J. T., professor, styresman för akademiska sjukhuset i
Uppsala, vice ordförande
Lindberg, Ulf G., arkitekt, avdelningsdirektör
Löfberg, Jan-Harald, akademiräntmästare
Av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott utsedda ledamöter:
Carlsson, A. G. A., landstingsman, ordförande
Bergman, Åke, 1 :e assistent, landstingsman
Ericson, Tore W., lantbrukare, landstingsman
Nordlander, Nils-Brage, överläkare, landstingsman
Adjungerad ledamot:
Åberg, Lennart, landstingsdirektör
Experter:
Aare, Sten Th. B., byråchef
Fors, Sixten R., byråchef
Pehrson, Gösta H., sjukvårdsdirektör
Roempke, Sten O., bitr. länsarkitekt
Skoog, Tord G., professor
Ström, Gunnar O. F., professor
Söderlund, Sigge, bitr. intendent
Thyresson, Nils, professor
Tynelius, Erik G. A., intendent
Kanslichef:
Trapp, A. A. Lennart
Sekreterare:
Wikström, Stig R. ö., assistent (t. o. in. 15/12 1965)
Carlsson, Ingrid G., assistent (fr. o. m. 1/2 1966)
Adresser:
Kansli: Slottsgränd 1, Uppsala, tel. 018/11 70 83, 12 52 70
Ordförande: Uppsala läns landsting, Uppsala, tel. 018/14 90 60
Sekreterare: Slottsgränd 1, Uppsala, tel. 018/12 95 88
Kommittén har under tiden juli 1965—juni 1966 hållit fem sammanträden,
varjämte arbetsutskottet bär sammanträtt vid 14 tillfällen.
Instruktionen för kommittén, se 1965: I S 11. Kungl. Maj :t har genom
beslut den 18 mars 1966 uppdragit åt kommittén att projektera en byggnad
vid Folke Bernadottehemmet i Uppsala för elevhem med 20 internatplatser
för rörelsehindrade elever i grundskolans högstadium jämte härtill anslutna
lokaler för undervisning in. in. Sedermera har även byggnadsuppdrag lämnats.
Kommittén har fortsatt arbetet med sjukhusets utbyggande enligt av
Kungl. Maj:t den 28 juli 1958 godkänt förslag till reviderad generalplan och
den översyn av generalplanen och förslag till fortsatt utbyggnad 1964 som
våren 1965 lades fram för huvudmännen.
145
Ss 11
Riksdagsberåttelsen år 1967
Under året har i huvudsak färdigställts en till öronkliniken anknuten
större byggnad för plastikkirurgi, radioterapi med högvoltavdelning, centraltandpoliklinik
med käkcentral och foniatri m. m.
12. Mentalsjukvårdsberedningen (1964: I 18, 1965: I 15, 1966: 13)
Kungl. Maj :t bemyndigade den 5 juni och den 29 oktober 1959 chefen för
inrikesdepartementet bl. a. att tillkalla dels sakkunniga att som en särskild
beredning inom inrikesdepartementet biträda vid handläggning av frågorna
om mentalsjukvårdens utbyggande och upprustning jämte därmed sammanhängande
spörsmål dels ock en delegation för att biträda beredningen
vid handläggning av byggnads- och utrustningsfrågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 juli 1959). Genom beslut den 28 juni 1963 förordnade Kungl.
Maj :t, att mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation
skulle upplösas samt att åt nämnda delegation lämnade uppdrag i stället
skulle avse mentalsjukvårdsberedningen. Kungl. Maj :t bemyndigade den
4 december 1964 chefen för socialdepartementet att medge, att en ledamotsplats
i beredningen fick, vid behandling av fråga av särskild betydelse för
visst landstingsområde, avses för en av vederbörande landstingskommuns
förvaltningsutskott utsedd representant för landstingskommunen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963:
Brunnberg, Hans A., professor, ordförande
Andrée, Torsten E., landstingsråd
Enmark, Abel, förbundsordförande
Lindh, Tore B. E., byråchef
Lundquist, Gunnar A. R., laborator, överläkare
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Sälde, K. A. Henry, t. f. medicinalråd
Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef
Andersson, K. Bertil G., sekreterare (suppl. för Söderqvist)
Experter:
Aare, Sten Th. B., byråchef (t. o. m. den 30 juni 1966)
Björck, Peder B. T., med. dr
Blomberg, Ivarl-Erik G., t. f. byrådirektör
Bunner, Tor Å. G., byggnadsråd
Frey, Torsten S:son, professor, överläkare
Gerle, Bo O., docent, chefsläkare
Grunewald, Karl R., överinspektör (fr. o. m. den 30 mars 1966)
Hedvall, Rut, instruktionssköterska
Lagervall, A. Gunnar, t. f. avdelningsdirektör
Larsson, Tage K. L., försäkringsdirektör, med. dr
Lindberg, Ulf G., avdelningsdirektör
146
Kommittéer: Socialdepartementet S: 12
Ljungberg, E. G. Lennart E:son, docent, överläkare
Marknäs, N. Sigurd V., avdelningsdirektör
Mårdh, Gustaf Adolf, byggnadsråd
Nygren, G. Ingemar, sjukhusdirektör (t. o. m. den 4 oktober 1966)
Rylander, C. Gösta, professor
Wadenstein, L. Hemming, sjukhusintendent
Strandlund, K. Bertil, avdelningsdirektör
Sjunnesson, Nils, f. d. sjukhusintendent
Wretmark, Gerdt E., docent, överläkare
Åmark, Curt E., docent, överläkare
Sekreterare:
Frithiof, Lars-Arvid, departementssekreterare
Gran, Bo E. V., förste byråsekreterare (t. o. m. den 36 september 1966)
Hos beredningen anställda:
Karlsson, E. O. Arne, intendent (t. o. m. den 14 augusti 1966)
Gustafsson, S. Börje E., intendent (fr. o. m. den 23 september 1966)
Eklund, Hans H., assistent
Lokal: Sveavägen 13—15, Stockholm C, tel. 54 05 66 (växel), 11 78 95
(departementssekreteraren Frithiof)
Direktiven för beredningen, se, i tillämpliga delar, 1960: I In 49.
Beredningen har vid förhandlingar med vissa landsting diskuterat frågan
om mentalsjukvårdens organisation m. m. inom resp. landstingsområden.
I enlighet med de i prop. 1963: 171 uppdragna riktlinjerna har beredningen
verkställt vissa utredningar för förhandlingsarbetet i samband med
huvudmannaskapsref ormen.
Utarbetande av regionplaner pågår för specialvården av vissa kategorier,
som har angetts i punkt 4 i de i prop. 1963:171 intagna allmänna
bestämmelserna för landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård.
Beredningens expertgrupp för den öppna vården har fortsatt att utreda
frågan om en organiserad öppen vård vid mentalsjukhusen. Försöksverksamhet
med dagsjukhusvård och öppna mottagningar samt industriell arbetsterapi
har fortsatt vid vissa sjukhus. Därjämte har det organiserade
samarbetet med arbetsvärden utvidgats med avseende på särskilda platser
vid skyddade verkstäder för mentalsjukhusens klientel.
Beredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 28
sammanträden. Härjämte har olika expertdelegationer hållit ett flertal
sammanträden.
147
S: 13
Riksdag sberättelsen år 1967
13. Utredning rörande driftsbokföring vid karolinska sjukhuset m. m.
(1965: I 21, 1966: 17)
Tillkallad den 13 februari 1963 enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
30 juni 1961 för utredning rörande driftsbokföring vid karolinska sjukhuset:
Öberg,
Per-Erik, finansdirektör
Expert:
Ericsson, Maths, konsulent
Sekreterare:
Bladh, Stigh, budgetchef
Lokal: Stockholms läns landsting, Råsundavägen 3, Solna 1, tel. 82 03 00
Tilläggsdirektiv (Kungl. Maj :ts beslut den 16 december 1966):
Kungl. Maj :t uppdrager åt den sakkunnige att utarbeta ett för karolinska
sjukhuset i dess helhet avsett redovisningssystem omfattande budgetering,
kontoplaner och kassabokföring, i överensstämmelse med vad den sakkunnige
anfört i skrivelse den 12 november 1965.
Kungl. Maj :t föreskriver, att den sakkunnige vid uppdragets fullgörande
skall samråda med statskontoret och riksrevisionsverket.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
14. 1961 års sjukförsäkringsutredning (1964:1 29, 1965:1 24, 1966:20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1961 för
att verkställa översyn av sjukförsäkringslagen m. in. (se Post- och Inrikes
tidn. den 4 januari 1962):
Persson, Yngve, förbundsordförande, led. av I kamm., ordförande
Edström, Gunnar O., professor, led. av I kamm.
Kaijser, Rolf G. S., överläkare, led. av I kamm.
Malm, Erik, försäkringsdomare (t. o. in. den 31 maj 1966)
Olofsson, Gunnar, departementsråd
Pettersson, Harald, lantbrukare, led. av I kamm.
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm.
Blom, Åke, byrådirektör (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Experter:
Swarén, Ulla, apotekare (t. o. in. den 28 juni 1966)
Blom, Åke, byrådirektör (t. o. m. den 31 maj 1966)
Sekreterare:
Bolling, G. Hugo, avdelningschef
Halidén, E. Gunnar, ombudsman
148
Kommittéer: Socialdepartementet S: 15
Perenius, Ernst L., sekreterare
Lokal: Kungsgatan 55v, Stockholm C, tel. 20 51 79
Direktiven för utredningen, se 1963:1 S 17.
Tilläggsdirektiv: Kungl. Maj :t har den 6 juni 1962 uppdragit åt utredningen
att — i anslutning till vad statsutskottet därom närmare anfört i sitt utlåtande
nr 109/1962 — utreda frågan om vidgad bidragsgivning för medicinskt-tekniska
hjälpmedel.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 15 sammanträden,
omfattande tillsammans 18 sammanträdesdagar.
Utredningen har den 13 maj 1966 avgett betänkande, benämnt »Läkemedelsförmånen»
(SOU 1966: 28). Utredningen avser att framlägga övriga förslag
i etapper.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
15. Utredning angående hembiträdeslagstiftningen (1964:1 33,
1965:1 28, 1966: 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1962 för att
verkställa utredning angående hembiträdeslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 maj 1962):
Samuelsson, G. Yngve, generaldirektör
Experter:
Englund, Ingegerd, fru
Jönsson, Ingeborg, byrådirektör
Sandell, Viola, led. av II kamm.
Sekreterare:
Knutsson, P. Anders, hovrättsfiskal
Lokal: Försäkringsrådet, Nybrogatan 57, tel. 60 94 59 (utredningsmannen)
och Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 23 66 60 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1963:1 S 21.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit fyra
sammanträden. Under året har utredningen haft samråd med 1963 års arhetstidskommitté,
som har att bl. a. överse gällande arbetstidslagstiftning.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört omkring årsskiftet 1967—1968.
149
S: 16
Riksdagsbcrättelsen år 1967
16. Pensionsförsäkringskommittén (1964:1 38, 1965:1 32, 1966:24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1962 för
att utreda vissa frågor rörande den allmänna pensioneringen (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 januari 1963 och den 17 juli 1965):
Granqvist, Liss M., president, ordförande
Danielson, Gunnar H., t. f. expeditionschef
Ekendahl, Sigrid H. E., fru, led. av II kamm.
Gustafsson, G. Henning, f. d. kommunalarbetare, led. av II kamm.
Gustavsson, K. Rune, ombudsman, led. av II kamm.
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av I kamm.
Magnusson, A. Tage, disponent, led. av II kamm.
Expert:
Kjellström, S. Åke, t. f. byråchef
Sekreterare:
Petri, Carl-Axel H., försäkringsdomare
Wilhelmsson, A. Börje, hovrättsassessor
Lokal: Försäkringsdomstolen, Sveavägen 13—15, 7 tr., Fack, Stockholm
40, tel. 24 48 10 (Petri), Statsdepartementens utredningsavdelning, Stora Nygatan
52, Box 4068, Malmö 4, tel. 040/749 50 (Wilhelmsson)
Direktiven för utredningen, se 1964: I S 38 och 1966 S 24.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 sammanträtt
under sammanlagt 13 dagar.
Kommittéarbetet beräknas pågå under år 1967.
17. Nordisk läkemedelskommitté (1964:1 39, 1965:1 33, 1966:25)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 18 januari 1963 för att som ledamöter i
en svensk delegation delta i en nordisk utredning om samarbete beträffande
forskning, upplysning och kontroll inom läkemedelsområdet, föranledd
av nordiska rådets rekommendation nr 12/1962:
Hellberg, Hans L., professor, ordförande
Båråny, Ernst H., professor
Liljestrand, Åke, docent
Lönngren, D. Rune, apotekare
Lokal: Statens farmacevtiska laboratorium, Stockholm 60, tel. 34 97 40
(ordföranden).
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 haft två plenarsammanträden.
Inom kommittén tillsatta arbetsgrupper har haft tio
sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
150
Kommittéer: Socialdepartementet S: 19
18. Nordisk utredning om samarbete beträffande lagstiftning och kontroll
på livsmedelsområdet (1964:1 40, 1965:1 34, 1966:26)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 15 februari 1963 att som ledamöter i eu
svensk delegation delta i en nordisk utredning om samarbete beträffande
lagstiftning och kontroll på livsmedelsområdet, föranledd av nordiska rådets
rekommendation nr 11/1962:
Rahm, A. Håkan B., överdirektör, ordförande
Blom, O. Torsten, veterinärråd
Jenning, Wolfgang C. E., avdelningsdirektör
Wretlind, K. Arvid J., professor
Expert:
Sjölin, Stig, professor
Lokal: Medicinalstyrelsen, Stockholm 3, tel. 22 67 00
Den svenska delegationen har under tiden december 1965—november 1966
hållit två sammanträden samt därjämte deltagit i två sammanträden med
den nordiska kommittén.
Förslag till samarbetsavtal mellan de nordiska länderna om livsmedelslagstiftning
och -kontroll har avgetts av den nordiska kommittén i december
1963. I avbidan på att ståndpunkt tas till detta förslag beräknas utredningen
pågå under år 1967.
19. Livsmedelsstadgekommittén (1964:1 42, 1965:1 36, 1966: 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 19 april och den 6 december
1963 för översyn av livsmedelslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 maj 1963):
Wretlind, K. Arvid J„ professor, ordförande
Kämpe, Åke, stadsveterinär, vice ordförande
Englund, Ingegerd, fru
Fitger, N. F. Peter, fil. dr
Lindskog, Carl P. F., f. d. direktör
Lund, Gunnar, direktör
Sandberg, Gunnar, direktör
Ögersten, Stig, förbundsordförande
Experter:
Birgersson, Torsten B. A., byråchef
Björkman, Henning N. M„ överste
Ekman, Jacob, agron. lic.
Hellström, J. Vidar, laborator
Jenning, Wolfgang C. E., avdelningsdirektör
Mattsson, Bengt, direktör
151
S: 19
Riksdagsberättelsen år 1967
Svensson, Sven Erik, länsveterinär
von Sydow, C. F. Erik, professor
Sekreterare:
Augustinsson, Bengt J. E., regeringsrättssekreterare
Biträdande sekreterare:
Arwidsson, H. A. Ingmar, byrådirektör (fr. o. m. 1 juli 1966)
Ågren, Olof, förste kemist
Lokal: Svartmangatan 9. 2 och 4 tr., Stockholm C tel. 10 22 49 (sekr.
Augustinsson), 24 79 60 (sekr. Arvidsson), 10 53 54 (sekr. Ågren), 21 17 74
(överste Björkman) och 11 80 Öl (kansli)
Direktiven för kommittén, se 1964:1 S 42.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 13 sammanträden.
Dessutom har representanter för kommittén deltagit i ett flertal
sammanträden med olika expertkommittéer inom Joint FAO/WHO Codex
Alimentarius Commission.
Kommittén har den 24 november 1965 lagt fram ett den 13 oktober 1966
dagtecknat »Principförslag till författning rörande hållbarhetsmärkning
av färdigförpackade livsmedel» jämte en därvid fogad promemoria i ämnet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
20. Läkemedelsförsörjningsutredningen (1964: I 43, 1965: I 37, 1966: 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 april 1963 för att
verkställa utredning om läkemedelsförsörjningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 30 maj 1963):
Lönngren, D. Rune, apotekare
Experter:
Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör
Eklund, Sven R. A., apotekare
Eskel, Arvid N., länsarbetsdirektör, led. av II kamm.
Lindgren, Gunnar O. A., professor
Sjöberg, Bengt E., chef för militärapoteket
Sekreterare:
Andersson, Lars-Erik E., departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Swarén, Kerstin E., fil. kand
Lokal: Rosenlundsgatan 3 Bv, Stockholm SV, tel. 69 13 66 (utredningsmannen),
Socialdepartementet, tel. lokalsamtal växel 22 45 00, rikssamtal
växel 23 62 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964:1 S 43.
Utredningsmannen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit
152
Kommittéer: Socialdepartementet S: 21
11 sammanträden med en eller flera av de tillkallade experterna. Som ett
led i undersökningsarbetet beträffande apotekens framtida lokalisering har
en riksomfattande undersökning genomförts i syfte att få kartlagt i vilken
utsträckning utskrivna och expedierade läkarrecept härrör från konsultationer
vid sjukhus, hos olika tjänsteläkare, andra läkare etc. Ett antal modeller
för läkemedelsdistributionens framtida organisation har utarbetats
och studerats.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1967.
21. 1963 års arbetstidskommitté (1964: I 44, 1965: I 38, 1966: 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
utreda frågan om en allmän arbetstidsförkortning in. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juli 1963):
Strand, Axel W., riksgäldsfullmäktige, förste vice talman i I kamm., ordförande
Elmén,
Brita D., f. d. socialinspektör, led. av II kamm.
Enarsson, J. O. Arvid, kommunalkamrer, led. av I kamm.
Gomér, O. DaA''id, f. d. disponent, led. av II kamm.
Hallström, H. Gunnar F., ordförande i Svenska kommunalarbetareförbundet
Höök,
Erik S. V., planeringschef
Larsson, S. Gunnar, direktör
Nordholm, O. Gunnar, direktör
Schärman, Olof, kanslichef
Vilhelmsson, Edvard E., Landsorganisationens andre ordförande
Expert:
Åberg, J. Yngve, fil. dr
Sekreterare:
Ekberg, Leif, hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Danielsson, Georg, forskningssekreterare
Nilsson, Sven-Åke, fil. kand.
Rittri, Bror S., assessor (fr. o. m. den 1 juli 1966)
Ström, Evert R., lönesekreterare
Lokal: Riksdagens andra lagutskott, Riksdagshuset, Stockholm 46, tel.
22 95 60 (Ekberg), även tel. 031/17 65 60 (Rittri)
Direktiven för kommittén, se 1964:1 S 44.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 sammanträtt
under sammanlagt 21 dagar. Dessutom har sex sammanträden hållits för
överläggningar med myndigheter och organisationer.
Kommittén har avlämnat en den 17 juni 1966 dagtecknad promemoria
153
S: 21
Riksdagsberättelsen år 1967
med förslag till ändringar i gällande arbetstidslagar (Stencil S 1966:4).
Utredningsarbetet beräknas bli avslutat omkring årsskiftet 1967—1968.
22. 1964 års nykterhetsvårdsundersökning (1965:1 40, 1966: 31)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1963 för
att verkställa en kartläggning av nykterhetsvårdsklientelet och formerna för
vården av detta:
Larnstedt, A. Ossian G., kansliråd
Experter:
Lundqvist, Gunnar A. R„ laborator, överläkare
Holmstedt, Gustaf F., avdelningsdirektör
Nilsson, Tom, fil. lic.
Nordström, Gösta, t. f. byråchef
Sekreterare:
Holgersson, Leif, utredningssekreterare
Biträdande sekreterare:
Sjöberg, Tage, förste byråsekreterare
Jonsson, Folke, departementssekreterare (fr. o. m. den 1 mars 1966)
Lokal: St. Nygatan 1, II tr., Stockholm C, tel. 21 07 75
Direktiven för undersökningen, se 1965:1 S 40.
Utredningsmannen har under tiden december 1965—november 1966 haft
åtta sammanträden med experterna.
Enkätundersökningar avseende klientelets sammansättning och tillgängliga
vårdresurser inom nykterhetsvården samt omfattningen av vården av
alkoholmissbrukare inom sjukvårdens ram har genomförts. Bearbetningen
av materialet befinner sig i slutskedet.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört i början av år 1967.
23. Nordisk utredning av frågan om boxningens skadeverkningar
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 14 februari 1964 för att såsom svenska
ledamöter deltaga i nordiska överläggningar rörande en undersökning av
boxningens skadeverkningar, föranledd av nordiska rådets rekommendation
nr 15/1963:
Silfverskiöld, Boris P., överläkare
Sälde, K. A. Henry, t. f. medicinalråd
Lokal: Södersjukhuset (Silfverskiöld), tel. 23 70 00
Utredningen har t. o. m. oktober 1966 hållit två sammanträden, varav ett
under 1966.
Utredningsarbetet beräknas avslutas i början av år 1967.
154
Kommittéer: Socialdepartementet S: 25
24. Utredningen om adoption av utländska barn (1965:1 42, 1966: 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1964 för
att verkställa utredning angående förhållandena vid adoption av utländska
barn samt förutsättningarna för en ökad service från samhällets sida i dessa
ärenden (se Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1964):
Holmqvist, Mary, led. av II kamm., ordförande
Kellberg, Love G.-A., utrikesråd
Wisén, Thore, kansliråd (fr. o. m. den 15 februari 1966)
Sekreterare:
Brunnberg, Karin, förste byråsekreterare
Lokal: Socialstyrelsen, tel. 22 12 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1965:1 S 42.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 13
sammanträden. Ordföranden och sekreteraren har företagit en studieresa
till Japan och Korea.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
25. Kommittén för semesterspridning (1966: 34)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1964 för
att utreda frågan om spridning av semestrarna över längre tidrymd (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 februari 1965):
Hult, Bengt V., f. d. justitieråd, arbetsdomstolens ordförande, ordförande
Albåge, Lars-Gunnar 3., direktör
Ericsson, Nils A. A., ombudsman
Sehlin, Halvar, direktör
Seregard, B. Ingvar, ombudsman
Experter:
Asztély, Sandor, universitetslektor (fr. o. m. den 26 januari 1966)
Knutsson, P. Anders, hovrättsfiskal
Nilsson, Stig M., aktuarie
Sekreterare:
Lind, Johan A. L., hovrättsfiskal
Lokal: Arbetsdomstolen, St. Nygatan 2 A, Stockholm C, tel. växel 23 66 60
(ordföranden och sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: S 34.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 14 sammanträden.
En statistisk undersökning av semestrarnas förläggning under
år 1965 har slutförts.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
155
S: 26
Riksdagsberättelsen år 1967
26. Utredningen för översyn av sjukförsäkringens återbäringstaxa
(1966:35)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 februari 1965 för att
göra en översyn av taxan för beräkning av ersättning för läkarvård och
tandläkarvård enligt lagen om allmän försäkring (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 februari 1965):
Hultström, Leif A. I., överdirektör
Experter:
Bergengren, Bo G. H., lönesekreterare
Frostner, Ivar, medicinalråd
Järnmark, Sture B., förbundsdirektör
Westmar, Åke E. R., bitr. personaldirektör
Wredmark, G. Conrad, avdelningschef
Sekreterare:
Wikman, C. Gunnar, sekreterare
Lokal: Riksförsäkringsverket, Adolf Fredriks Kyrkogata 8, Fack, Stockholm
3, tel. 22 10 80
Direktiven för utredningen, se 1966: S 35.
Utredningen har t. o. m. oktober 1966 hållit sju sammanträden under
året.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
27. Familjepolitiska kommittén (1966: 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
utredning av frågan om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1965):
Åström, Lars-Åke E., statssekreterare, ordförande
Carlshamre, Nils O. G., led. av II kamm.
Hilding, Ingrid, kansliråd
Hörnlund, Gördis, led. av II kamm.
Larsson, Iv. Einar A., led. av II kamm.
Larsson, Lars E., led. av I kamm.
Mundebo, Iv. A. Ingemar, led. av II kamm.
Experter:
Björne, B. Gunnar, kammarrättsassessor
Fridh, K. Göte, departementsråd
Larsson, Ulf O., departementssekreterare
Sekreterare:
Lindberg, S. Ingemar, departementssekreterare
Rahm, Håkan M., kanslisekreterare (fr. o. m. den 21 februari 1966)
156
Kommittéer: Socialdepartementet S: 28
Lokal: Socialdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 22 45 00
Direktiven för utredningen, se 1965: S 36.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio
sammanträden under sammanlagt 13 dagar. Kommittén har företagit en
studieresa till Storbritannien och Frankrike. För kommitténs räkning bär
bostadsstyrelsen och statistiska centralbyrån utfört vissa undersökningar
rörande familj ebostadsbidragen m. m.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
28. Statens handikappråd (1966:37)
Inrättat enligt Kungl. Maj :ts beslut den 5 mars 1965. Rådets verksamhet
utövas av en styrelse och ett representantskap. Styrelsen består av ordföranden
i representantskapet, vilken tillika är styrelsens ordförande, och sex
ledamöter:
Sterner, Richard M. E., generaldirektör, ordförande
Hedkvist, Charles K. G., direktör
Jacobson, Gustaf A., häradsslcrivare
Jacobson, Georg M., med. lic.
Karlsson, F. Göran, led. av I kamm.
Martinsson, Bo N. O., led. av II kamm.
Vestlund, A. Gösta, folkhögskoleinspektör
Suppleanter:
Edström, Gunnar O., professor, led. av I kamm.
Eriksson, Nancy M., led. av II kamm.
Gard, Sven, professor
Johannesson, Ewald G. V., direktör
Olsson, Gunnel, led. av II kamm.
Representantskapet består av en av Kungl. Maj :t utsedd ordförande samt
två representanter för var och en av de 15 organisationer, som är företrädda
i rådet:
De handikappades riksförbund
Riksföreningen mot reumatism
Riksföreningen mot polio
Riksföreningen mot allergi
Svenska diabetesförbundet
Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka
Hörselfrämj andets riksförbund
De blindas förening
Sveriges dövas riksförbund
Riksförbundet för utvecklingsstörda barn
Riksförbundet för cp-barn
157
S: 28
Riksdagsbercitielsen år 1967
Multipel skleros-föreningarnas riksförbund
Riksförbundet för svensk epileptikervård
Svenska föreningen för psykisk hälsovård
Föreningen för de neurosedynskadade
Sekreterare:
Utbult, K. A. Bruno, byrådirektör
Tillkallad för att i samråd med statens högertrafikkommission handlägga
frågor rörande den särskilda upplysning m. m. som i samband med övergång
till högertrafik bör lämnas olika handikappgrupper:
Ekman, Bertil, chefredaktör (fr. o. m. den 6 juni 1966)
Lokal: Tegnérgatan 16, Stockholm Va, tel. 31 07 51
Direktiven för rådet, se 1966: S 37.
Styrelsen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio sammanträden
och representantskapet under samma tid tre sammanträden.
Yttranden har avgetts över betänkanden rörande vissa pensionsfrågor,
hälso- och socialvårdens centrala administration, vapenfri tjänst, barn på
anstalt, omsorger om psykiskt utvecklingshämmade, yrkesutbildningen, friluftslivet
i Sverige, läkemedelsförmånen samt arbetspsykologisk verksamhet.
Utlåtanden har avlämnats över motioner angående vården av och lämpliga
sysselsättningar för handikappade samt samhälleligt stöd för körkortsutbildning
av rörelsehämmade.
Hemställan har gjorts till ecklesiastikdepartementet att i lärarutbildningen
och skolorna skall ingå en mera systematisk upplysning för motverkan
av fördomar mot handikappade. I skrivelse till statens järnvägar har
anhållits om bl. a. bättre kvalitet på högtalarutropen vid järnvägsstationer.
Bland övriga arbetsuppgifter kan nämnas att handikapprådet i samarbete
med Handikapporganisationernas centralkommitté (HCK) söker
klarlägga problematiken för de döva. En under föregående verksamhetsår
påbörjad utredning om handikapporganisationernas sammansättning, mål,
verksamhet etc. fortgår.
29. Handikapputredningen (1966:38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att
utreda frågan angående omvårdnaden av handikappade (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 juli 1965):
Bengtsson, S. B. Ingemund, kontorsföreståndare, led. av II kamm., ordförande
Antonsson,
Johannes M., hemmansägare, led. av II kamm.
Bergstedt, Tord L. H., ekonomidirektör (t. o. in. den 25 november 1966)
Forslund, E. Birger, kansliråd
158
Kommittéer: Socialdepartementet S :3Ö
Gustafsson, Åke G., departementsråd (fr. o. m. den 26 november 1966)
Magnusson, Erik O. B., hemmansägare, led. av II kamm.
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm.
Sörenson, Joel, pastor, led. av I kamm.
Experter:
Brattgård, Sven-Olof, prosektor
Eriksson, I. Seved, byrådirektör
Lundström, Karin E., undervisningsråd
Sköldvall, Johnny G., departementssekreterare
Utbult, K. A. Bruno, byrådirektör
Sekreterare:
Sundmark, Bo V., byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Thorell, Rune, förste byråinspektör (fr. o. m. den 15 september 1966)
Lokal: Storkyrkobrinken ll, Stockholm C, tel. 21 00 99 (sekr.), 2103 17
(bitr. sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1966: S 38.
Till utredningen har överlämnats ett antal skrivelser och motioner, däribland
likalydande motionerna 1966 1:436 och 1966 11:511 om översyn av
bestämmelserna om statsbidrag till anskaffande av hörapparater.
Utredningen bär under tiden november 1965—oktober 1966 hållit fem
sammanträden.
Insamlandet av uppgifter för utredningens undersökning rörande landstingens
och kommunernas verksamhet för handikappade har slutförts. En
rapport över undersökningen beräknas kunna framläggas under första halvåret
1967.
Utredningsarbetet kommer att pågå under hela år 1967.
30. Socialdepartementets sjukvårdsdelegation
(1966: 39)
Inrättad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1965 för att som en till
socialdepartementet knuten delegation följa utbyggnaden av sjukvårdsresurserna
i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen:
Ledamöter
Åström, Lars-Åke E., statssekreterare,
ordförande
Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef
Thapper,
G. Fridolf, talman
Lindvall, Harald, kommunalråd
Ersättare
Hedengren, Sven-Olof G., departementsråd
Fridh,
K. Göte, departementsråd
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Romberg, N. Wilhelm A., sjukvårdsdirektör
-
159
S: 30
Riks dag sb er ätt elsen år 1966
Paulsson, G. Valfrid V., statssekreterare
Höök,
Erik S. V., planeringschef
Moberg, Sven T., statssekreterare
Tilert, C. Reidar, statssekreterare
Engel, Arthur G. W., generaldirektör
Löwbeer,
Hans, generaldirektör
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör
Expert:
Sjöström, Åke B., byråchef
Lindh, Tore B. E., byråchef
Bergstedt, Tord L. H., ekonomidirektör
(t. o. m. den 25 november
1966)
Gustafsson, Åke G., departementsråd
(fr. o. m. den 26 november 1966)
Sandgren, C. Lennart, departementsråd
Fröjd,
S. Arne, landssekreterare
Lindgren, Stig, medicinalråd
Orring, Jonas A., överdirektör
Rehnberg, K. Bertil, avdelningschef
Lokal: Socialdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 22 45 00
Delegationen har under tiden november 1965—oktober 1968 hållit två
plenarsammanträden.
Genom beslut den 10 maj 1966 har delegationen angett riktlinjer för meddelande
av igångsättningstillstånd för byggande av sjukhus och sjukhem
inom den av Kungl. Maj :t angivna kostnadsramen för tiden t. o. m. utgången
av år 1967.
Delegationen prövar bl. a. frågan om enhetliga normer för årliga uppgifter
rörande landstingens och storstädernas sjukvårdsplaner.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
31. Lokal- och utrustnings programkommittén för karolinska sjukhuset
(LUP KS) (1966:40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 med
uppgift att — med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört
i propositionen 1965: 59 och efter samråd med lokal- och utrustningsprogramkommittén
för universitetet och högskolorna i Stockholm — upprätta
lokalprogram och utrustningsförslag på grundval av de av statsmakterna
godtagna riktlinjerna för den fortsatta planeringen av karolinska
sjukhusets utbyggande.
Rexed, Bror A., professor, ordförande
Hallenborg, Ulf G. J. M., planeringschef
Hamberger, Carl-Axel, professor
Karlén, Göran H., sjukhusdirektör
160
Kommittéer: Socialdepartementet S: 33
Lindberg, Ulf G., avdelningsdirektör
Zetterblad, Ulf F., planeringsdirektör
Experter:
Johansson, Olof F., avdelningsdirektör (fr. o. in. den 1 juli 1966)
Linneroth, Anna O., förste byråsekreterare
Sekreterare, tillika chef för kommitténs kansli:
Gunnarsson, N. G. Arne, byråchef
Lokal: Karolinska sjukhuset, Stockholm 60, tel. 34 05 00
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit åtta
sammanträden. Dessutom har arbetsgrupper sammanträtt ett flertal gånger.
Tekniska inventeringar till ledning för upprättande av försörjningsplaner
har i huvudsak slutförts. Kommittén har dels till byggnadsstyrelsen överlämnat
lokalprogram avseende ombyggnad inom hudpoliklinikerna, yrkesmedicinska
kliniken, yrkesdermatologiska behandlingsenheten, hudklinikens
badavdelning samt anordnande av en gransknings- och demonstrationsavdelning
för den centrala röntgeninstitutionen, dels till sjukhusets
direktion överlämnat utrustningsförslag för nämnda enheter och en jourrumsvåning.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1967.
32. Utredning om rekrytering av föredragande i försäkringsdomstolen m. m.
(1966: 41)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för
att verkställa utredning om förhållanden som sammanhänger med rekrytering
av föredragande i försäkringsdomstolen m. m.:
Danielson, Gunnar H., t. f. expeditionschef
Expert:
Ericsson, Bengt, kansliråd
Lokal: Socialdepartementet, tel. växel 22 45 00
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1967.
33. Nordisk receptkommitté
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 15 oktober 1965 att vara svensk ledamot
i en nordisk arbetsgrupp för utredning av frågan om internordisk giltighet
för recept, föranledd av nordiska rådets rekommendation nr 22/1965:
Linder, Karl-Eric E., medicinalråd
Lokal: Apoteket, Uddevalla, tel. 0522/129 27
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tre sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under år 1967.
6 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
161
S: 34
Riksdagsberättelsen år 1967
34. Medicinalstyrelsens narkomanvårdskommitté
Tillkallade av medicinalstyrelsen enligt Kungl. Maj :ts medgivanden den
15 oktober 1965 och den 18 mars 1966 för att verkställa en kartläggning av
narkotikamissbruket och föreslå erforderliga åtgärder:
Engel, Arthur G. W., generaldirektör, ordförande
Elowson, Anders E., hovrättsråd
Ettlinger, Ruth W., bitr. överläkare
Friberg, Hjalmar B., polisintendent
Frostner, Ivar, medicinalråd
Goldberg, Leonard, professor
Inghe, Gunnar P., professor
Krook, Gunnar V. E., hovapotekare
Ljungberg, E. G. Lennart E:son, docent
Nyblom, Börje, kriminalvårdsinspektör
Sekreterare:
Rexed, G. G. Ingemar, hovrättsfiskal
Socialmedicinska arbetsgruppen:
Inghe, ordförande
Bejerot, Nils J. A., socialläkare
Herulf, Bengt O., leg. läkare
Sekreterare:
Håkansson, Kaj G., sociolog
Teknisk-diagnostiska arbetsgruppen:
Goldberg, ordförande
Allgén, Lars-Göran, överläkare
Bonnichsen, Roger K., professor
Juridiska arbetsgruppen:
Elowson, ordförande
Friberg
Krook
Nyblom
Rylander, C. Gösta, professor
Sälde, K. A. Henry, t. f. medicinalråd
Sekreterare:
Rexed
Arbetsgruppen för vårdfrågor:
Ljungberg, ordförande
Gabrielson, Märta, skyddskonsulent
162
Kommittéer: Socialdepartementet S: 36
Hirsclifeldt, Frank, förlagsredaktör
Kihlbom, J. Magnus, leg. läkare
Krantz, Margit S. H. E., bitr. överläkare
Olsson, Rune G. M., överläkare
Åhström, Sven-Erik G., leg. läkare
Sekreterare:
Hirschfeldt
Lokal: Medicinalstyrelsen, Fack, Stockholm 3, tel. 22 67 00
Kommittén har t. o. m. oktober 1966 haft fem sammanträden. Den juridiska
arbetsgruppen har sammanträtt sju gånger och vårdgruppen elva
gånger. Den teknisk-diagnostiska gruppen och den socialmedicinska gruppen
har ej haft protokollförda sammanträden utan arbetat i andra former.
Ledamöter ur kommittén och arbetsgrupperna har företagit studieresor till
Danmark och Norge. En promemoria om de undersökningar som fordras
på området bär färdigställts under augusti 1966. En ytterligare promemoria
med kartläggning av missbrukssituationen och förslag till preliminära vårdåtgärder
har färdigställts i slutet av år 1966.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
35. Nordisk arbetsgrupp för utredning om enhetliga regler för märkning av
brand- och hälsofarliga ämnen
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 14 januari 1966 att vara svenska ledamöter
i en nordisk arbetsgrupp för utredning av frågan om enhetliga regler
för märkning av brand- och hälsofarliga ämnen, föranledd av nordiska rådets
rekommendation nr 17/1965:
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Lönngren, D. Rune, apotekare, ordförande i giftnämnden
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5, Stockholm C, tel. växel
22 36 00 (Lindstedt) och Giftnämnden, Rosenlundsgatan 3 B, Stockholm SV,
tel. 68 84 64 (Lönngren).
Norge har utsetts att vara koordinerande land. Utsedda representanter
för Danmark, Finland, Norge och Sverige har hållit ett inledande sammanträde
i Oslo under oktober 1966.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
36. Nordisk medicinalstatistikkommitté
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 21 januari 1966 för att som svenska ledamöter
delta i en nordisk kommission för utredning av förutsättningarna fölen
likartad medicinalstatistik i de nordiska länderna, föranledd av nordiska
rådets rekommendation nr 32/1965.
163
S: 36
Riksdagsberäitelsen år 1967
Hall, Paul F. L., docent
Jönsson, E. Gustav, departementssekreterare
Sjöström, Åke B., byråchef
Lokal: Medicinalstyrelsen, Fack, Stockholm 3, tel. 22 67 00
Kommitténs huvudsekretariat är förlagt till Finland.
Kommittén har t. o. m. oktober 1966 hållit ett plenarmöte. Det fortsatta
utredningsarbetet kommer i huvudsak att utföras inom olika expertgrupper.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1967.
37. 1966 års familjedaghemsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 februari 1966 med
uppdrag att utreda vissa frågor rörande familjedaghemsverksamheten:
Hörnlund, Gördis, led. av II kamm.
Sekreterare:
Thorstenson, R. Billy, kanslisekreterare
Lokal: Socialdepartementet, tel. 22 45 00
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut den 11 februari 1966):
Uppdrag att utreda vissa frågor rörande familj edaghemsverksamheten
i enlighet med vad som i detta hänseende anförts i en av familjeberedningen
i december 1965 avgiven promemoria angående utbyggnad av samhällets
barntillsyn (Stencil S 1965: 3, även tryckt som bilaga till prop. 1966: 54).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
38. Nordisk utredning om enhetliga regler för auktorisation av
glasögonoptiker m. m.
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 25 februari 1966 att vara svenska ledamöter
i ett nordiskt utskott för utredning av frågan om enhetliga regler för
auktorisation av glasögonoptiker m. m.:
Frostner, Ivar, medicinalråd
Langton, Börje, byråchef
Burman, Svante, leg. optiker
Lokal: Medicinalstyrelsen, tel. 22 67 00
I en promemoria den 31 oktober 1966 har redogjorts för optikerutbildningen
i Sverige.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
39. Utredning om laboratorieorganisationen vid statens rättskemiska
laboratorium
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1966 för att
verkställa utredning av laboratorieorganisationen vid statens rättskemiska
164
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 41
laboratorium:
Walck, Karl-Janne, byråchef
Expert:
Ericsson, Hans M., överläkare
Sekreterare:
Grönlund, Börje G. H., byrådirektör
Lokal: Riksrevisionsverket, Birger Jarls torg 12, Stockholm C, tel. 23 77 20
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut den 4 mars 1966):
Vid fullgörande av sitt uppdrag bör utredningsmannen fästa särskild uppmärksamhet
vid möjligheterna till rationalisering av laboratoriearbetet. Frågan
huruvida vissa analyser kunna förläggas till andra laboratorier bör även
prövas.
Utredningsarbetet beräknas bli avslutat under år 1967.
40. Medicinalstyrelsens utredning angående barnmisshandel
Tillkallade av medicinalstyrelsen jämlikt Kungl. Maj :ts medgivande den
25 augusti 1966 för att verkställa en undersökning rörande barnmisshandel:
Zetterström, Rolf, professor, ordförande
Berfenstam, Ragnar, professor
Holmstedt, Yngve, överläkare
Jonsson, Erland, docent
Qvist, Ove, bitr. överläkare
Sekreterare:
Sylwan, Hellis, bitr. psykolog
Lokal: Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus, Polhemsgatan 30, Stockholm
K., tel. 52 06 90.
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut den 1 oktober 1965):
Verkställande av en undersökning beträffande barnmisshandel i huvudsaklig
överensstämmelse med vad allmänna beredningsutskottet (uti. 1965:
26) förordat med anledning av väckta motioner om åtgärder att förhindra
barnmisshandel (mot. 1965 1:577 och 11:696 samt 1:253 och 11:309).
Utredningen har t. o. m. oktober 1966 haft tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bli avslutat under första hälften av år 1967.
41. Utredning rörande ålderdomshem för svenskar i utlandet
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 november 1966 för
att utreda vissa frågor rörande ålderdomshem för svenskar i utlandet:
Herngård, Karl-Erik, departementssekreterare
Lokal: Utrikesdepartementet, tel. växel 22 40 70
Direktiv: (Kungl. Maj :ts beslut den 11 november 1966):
165
S: 41
Riksdagsberättelsen år 1967
Utredningens ändamål bör vara att ge underlag för en bedömning av
aktualiserade frågor rörande ny-, om- eller tillbyggnad av ålderdomshem
för svenskar i London, Köpenhamn och Paris. Med utgångspunkt i gällande
konventioner med berörda länder bör undersökas om och i vad mån särskilda
byggnadsåtgärder påkallas från svensk sida för att bereda svenska
medborgare erforderlig vård i nämnda länder. Därest sådana åtgärder befinnas
påkallade, bör prövas om aktualiserade byggnadsåtgärder kunna
anses lämpliga från vårdsynpunkt och från ekonomisk synpunkt samt
huruvida möjligheter till alternativa lösningar föreligga.
Utredningsarbetet beräknas bli avslutat under år 1967.
166
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 2
Kommunikationsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1966
1. Färdskrivarntredningen (1964:1 24, 1965: I 22, 1966: 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 september 1961
för att verkställa utredning angående de tekniska möjligheterna att utnyttja
maskinella hjälpmedel för efterhandsgranskning av färdskrivardiagram
samt därmed sammanhängande organisatoriska och andra frågor. —
Vidare har chefen för kommunikationsdepartementet den 31 augusti 1965
uppdragit åt utredningen att genom Aktiebolaget Svensk Bilprovnings försorg
låta utföra en stickprovsundersökning av funktionsdugligheten hos
färdskrivarapparater:
Odén, C. Åke, kanslichef, ordförande
Kullberg, O. Gösta, överingenjör
Rydberg, Helge A. L., polisintendent
Expert:
Broomé, Bengt P., civilingenjör
Sekreterare:
Falkenmark, Per A., byrådirektör
Utredningen har under tiden november 1965—maj 1966 hållit 13 sammanträden.
Utredningen har den 9 maj 1966 i betänkande, benämnt »Utredning angående
de tekniska möjligheterna att utnyttja maskinella hjälpmedel för
efterhandsgranskning av färdskrivardiagram samt därmed sammanhängande
organisatoriska och andra frågor» (Stencil K 1966: 7), redovisat resultatet
av det den 15 september 1961 givna uppdraget.
Utredningen har den 2 december 1966 överlämnat den utförda stickprovsundersökningen
av funktionsdugligheten hos färdskrivarapparater.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1962 års fritidsutredning (1964:1 27, 1965:1 25, 1966: 19)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndiganden den 15 augusti och den
28 september 1962 för att utreda vissa frågor rörande fritidsområden, fritidsbebyggelse
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 september 1962):
Lundgren, J. Börje, generaldirektör, ordförande, avliden den 11 maj 1966
167
K: 2 Riks dag sb er ätt ds en år 1967
Carlsson, Ingvar, förbundsordförande, led. av II kamin.
Fälldin, N. O. Thorbjörn, lantbrukare, led. av I kamm.
Henriksson, C. Torsten, kommunalråd
Jonsson, K. Ivar, byggnadsråd
Löwdin, Inga, fil. kand.
Turesson, Bo, distriktslantmätare, led. av II kamm.
Ullsten, Ola, förbundsordförande, led. av II kamm.
Experter:
Annevall, Sture, direktör
Bolin, Hans E. A., medicinalråd
Delin, Lars A., revisionssekreterare
Enocson, J. G. Ruben, direktör
Erichs, Sverker M., länsarkitekt
Falcken, P. J. östen, kanslisekreterare
Haggård, Stig F., sjöfartsråd
Ivvarby, Nils R., överlantmätare
Sehlin, Halvar, direktör
Wetterhall, Sven C. E., länsingenjör
Sekreterare:
Norrbom, N. Claes-Eric, byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1963:1 K 29.
Utredningen har under tiden november 1965—juni 1966 hållit två sammanträden.
Utredningen har den 17 juni 1966 avgett sitt slutbetänkande, benämnt
»Friluftslivet i Sverige — Anläggningar för det rörliga friluftslivet m. m.»
(SOU 1966: 33).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1963 års luftfartsiitredning (1964: I 30, 1965: I 27, 1966: 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 16 november 1962
och den 1 mars 1963 för att verkställa utredning rörande luftfartsverkets
framtida ställning in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1963):
Andersson, Thure G., landshövding, ordförande
Eriksson, J. Einar, verkst. dir., led. av I kamm.
Gustafsson, G. Einar, lantbrukare, led. av II kamm.
Larsson, K. S. Sigvard, direktör, led. av II kamm.
Nilsson, Erik, departementsråd
Norlin, Per A., direktör
von Seth, Torgil G. A., greve, godsägare, förutv. andre vice talman i II kamm.
Sjönander, Bo J., kansliråd.
168
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 5
Experter:
Görs, L. Folke, departementssekreterare
Jonson, B. Beiron, byrådirektör
Svanberg, Sven-Erik, direktör
Sörenson, Sven, byråchef
Weimar, Åke, direktör
Sekreterare:
Öman, Sven J., byrådirektör
Biträdande sekreterare:
ter Vehn, Klaas B., civilingenjör
Direktiven för utredningen, se 1964: I K 30.
Utredningen har under tiden november 1965—augusti 1966 hållit 13 sammanträden.
Utredningen har den 25 augusti 1966 avgett betänkande, benämnt »Luftfartsverkets
ekonomi och organisation» (SOU 1966: 34).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Statens företrädare i skärgårdstrafikutredningen (1964:1 38, 1965:1 32,
1966:22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
som företrädare för staten tillsammans med företrädare för Stockholms
stad och Stockholms läns landsting göra en utredning om den reguljära
båttrafiken i Stockholms södra skärgård (se Post- och Inrikes tidn. den 9
juli 1963):
Berggren, Erik G. C., kansliråd
Experter:
Ljungström, G. Olof, förste länsassessor
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Direktiven för utredningen, se 1964:1 K 38.
Utredningen har under tiden november 1965—juni 1966 hållit 11 sammanträden.
Utredningen har den 30 juni 1966 avlämnat betänkande, benämnt »Den
reguljära båttrafiken i Stockholms södra skärgård» (Stencil Iv 1966: 4).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Statens förhandlingsman för storstockholmstrafiken (1965: I 33, 1966: 23)
Förordnad av Kungl. Maj :t enligt beslut den 19 december 1963 som förhandlings-
och utredningsman för den kollektiva närtrafikens ordnande i
storstockholmsområdet:
Hörjel, Nils J., generaldirektör
6f liihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdags berättelsen
169
Riksdagsberättelsen år 1967
K: 5
Experter:
Grahn, Ture, byrådirektör
Jonsson, K. Ivar, byggnadsråd
Lönnqvist, Sven E. V., postbankschef
Nilsson, Erik, departementsråd
Sandberg, A. Gunnar, administrativ direktör
Sarman, Artur H., byrådirektör
Werne, Gösta A. K., trafikinspektör
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Sekreterare:
Gårdö, K. Gösta, förste assessor
Direktiven för förhandlingsmannen, se 1965:1 K 33.
Utredningsmannen har i skrivelse den 5 december 1966 anmält att bl. a.
kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor bildats
samt att uppdraget därmed är slutfört.
6. Arbetsgruppen för furjtrafiken mellan Finland och Sverige in. in.
(1965: I 41, 1966: 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 juni 1964 för att
utreda spörsmål rörande färjtrafiken mellan Finland och Sverige via Åland:
Haggård, Stig F., sjöfartsråd, ordförande
Peterson, Lars E., statssekreterare
Schill, O. Gunnar, vägdirektör
Experter:
Buregren, Torsten, planeringsdirektör
Lindemalm, Per, civilingenjör
Ljungström, G. Olof, förste länsassessor
Monthan, T. Olof, tulldirektör
Samuelson, Stig J. E., överingenjör
Sidenvall, J. Gunnar, byrådirektör
Sekreterare:
Baud, Jaan, byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1965:1 K 41.
Arbetsgruppen har under tidsperioden november 1965—oktober 1966 hållit
fyra sammanträden varav två med den finska motsvarigheten till den
svenska arbetsgruppen.
Arbetsgruppen har den 15 juli 1966 avgett ett betänkande (Stencil K 1966:
6 och Nordisk udredningsserie 1966:5).
Uppdraget är därmed slutfört.
170
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 8
7. Sakkunniga för granskning av 1966 års separatredovisning av statens
järnvägars trafiksvaga bannät
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 februari 1966 för
att inom kommunikationsdepartementet granska de redovisnings- och beräkningsprinciper
som har tillämpats vid den av statens järnvägar för år
1965 utförda redovisningen av'' driftunderskottet på trafiksvaga järnvägslinjer
(1966 års separatredovisning):
Schmidt, Carl S:son, civilingenjör, f. d. riksdagsman
Pellijeff, F. H. Alexej, direktör
Sekreterare:
Görs, L. Folke, departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Sylvén, G. Jan O., departementssekreterare
De sakkunniga har hållit 19 sammanträden och den 28 september 1966
avgett rapport över granskningen av 1966 års separatredovisning av statens
järnvägars trafiksvaga bannät (Stencil K 1966:5).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sill verksamhet vid ingången av 1967
8. Markdelegationen (1964: I 10, 1965: I 11, 1966: 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 23 november 1956 för att ingå
i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar med
Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande byggnads-
och markfrågor samt komma in med de förslag som förhandlingarna
kan föranleda:
Johansson, J. Henry, kanslichef, f. d. överlantmätare
Larsson, Sixten, generaldirektör
Mårdh, Gustav Adolf, byggnadsråd
Renlund, R. Gösta, bankdirektör
Experter:
Stagg, A. Ivan E., byrådirektör (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Zickerman, Björn IL, major
Åhlén, Bengt, ingenjör (t. o. in. den 1 juni 1966)
Sekreterare:
Arrhenius, Karl G. H., kanslichef
Biträdande sekreterare:
Elofsson, Axel F., byrådirektör
Lokal: Blasieholmstorg 11 C, Stockholm C, tel. 10 55 91, 1146 88, 10 38 04
Direktiven för delegationen, se 1957:1 K 30. Kungl. Maj :t har den 23 april
171
K: 8 Riksdagsberättelsen år 1967
förklarat att markdelegationens uppgift också skall innefatta uppgiften att
företräda staten vid förhandlingar om upplåtelser av mark på Järvafältet till
Stockholms stad och vissa andra kommuner. Den 12 mars 1965 har Kungl.
Maj :t lämnat delegationen vissa direktiv i anslutning till sistnämnda uppdrag.
Delegationen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 20
sammanträden. Dessutom har fortlöpande överläggningar ägt rum med
experter och expertorgan hos de med delegationen förhandlande kommunerna.
Delegationen har för Kungl. Maj :ts prövning överlämnat dels ett mellan
delegationen och Försäkringsaktiebolaget Skandia den 15 december 1965
träffat avtal om förvärv för staten av vissa fastigheter i Gamla stan och
inom Nedre Norrmalm i Stockholm, dels ett mellan delegationen och Stockholms
stad, Solna stad, Sundbybergs stad, Sollentuna köping och Järfälla
kommun den 21 januari 1966 träffat avtal om försäljning av vissa delar av
Järvafältet. Dessa avtal har därefter godkänts av Kungl. Maj :t. Inom ramen av
avtalet om Järvafältet har vissa slutliga marköverlåtelser skett till Järfälla
kommun och Stockholms stad genom avtal den 29 augusti 1966 respektive
den 26 oktober 1966. Även dessa avtal har godkänts av Kungl. Maj :t.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
9. Statens företrädare vid förhandlingar om båttrafiken i Stockholms skärgård
(1964: I 11, 1965: I 12, 1966: 11)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1956 för
att deltaga i förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms läns landsting
rörande frågan hur båttrafiken i Stockholms skärgård bär ordnas (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1956):
Berggren, Erik G. C., kansliråd
Experter:
Ljungström, G. Olof, förste länsassessor
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Lokal: Sveavägen 24—26, 3 tr., Stockholm C, tel. 10 28 06
Statlig medlem i det trafikutskott som enligt avtal den 10 april 1963 rörande
båttrafiken i Stockholms mellersta skärgård och den 30 juni 1964
angående trafiken i den norra skärgården skall äga följa vederbörande redares
åtgärder i fråga om trafiken in. in.:
Berggren, Erik G. C., kansliråd
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Förhandlingarna med Värmdö kommun angående bidrag till båttrafiken i
mellersta skärgården vilar i avvaktan på en framtida samordning av tra
-
172
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 10
fiken på Husaröleden och Möjaleden enligt förslag av skärgårdstrafikutredningen
i dess betänkande den 30 juni 1966.
Trafikutskottet har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio
sammanträden. Flera av dessa har hållits tillsammans med företrädare för
Waxholms Ångfartygs AB.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1967.
10. 1960 års vägsakkunniga (1964: I 17, 1965: I 16, 1966: 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1960
för att verkställa översyn av väglagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 6 oktober 1960):
Vahlberg, Gustav E., generaldirektör, ordförande
Antonsson, Johannes M., lantbrukare, led. av II kamm.
Bengtsson, Hugo V., plåtslagare, led. av II kamm.
Jacobsson, Per, socialvårdsassistent, led. av I kamm.
Johansson, N. Rune, ombudsman, led. av II kamm.
Körlof, A. H. Voldmar, regeringsråd
von Seth, Torgil G. A., greve, godsägare, förutv. andre vice talman i II
kamm.
Experter:
Bouvin, J. Åke, hovrättsassessor
Gustafsson, Carl Erik, byrådirektör
Hillert, Sten H., preceptor
Nellborn, S. Olov, byrådirektör
Sandgren, Percy, ingenjör
Sundström, Bror, civilingenjör
Svengren, Gösta-Olaus, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Helander, Curt, byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Almerud, Sture S., assessor (fr. o. in. den 29 november 1966)
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Rålambsvägen 3—5, Fack,
Stockholm 12, tel. lokalsamt. växel 22 96 60'', rikssamt. växel 22 98 60
Direktiven för de sakkunniga, se 1961:1 K 18.
De sakkunniga har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tre
sammanträden.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
173
K: 11
Riksdagsberättelsen år 1967
11. Pcirkeringskommittén (1964: I 18, 1965: I 17, 1966: 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1960
för att överse gällande rättsregler om anordnande av parkeringsplatser för
motorfordon m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1960):
Andersson, Thure G., landshövding, ordförande
Hall, Gösta V., överdirektör, vice ordförande
Ahlgren, Nils, direktör
Andersson, Torsten, chefredaktör, led. av I kamm.
Aronsson, Harald, kommunalråd
Berglund, Helge J., direktör
Mangård, Nils, hovrättsråd
Träff, Sven Olov, direktör
Experter:
Ahlström, Olle G., trafikingenjör
Backman, Gösta B., kansliråd
Berg, Folke L. V., direktör
Bäcklander, Rune, direktör
Hernroth, Uno N., polisöverintendent
Nordqvist, Stig, professor
Sahlin, B. Sivert, direktörsassistent
Tynelius, Sven G. A., stadsbyggnadsdirektör
Sekreterare:
Palm, Anders K., hovrättsfiskal
Lokal: Storkyrkobrinken 11, 3 tr., Stockholm C, tel. 10 09 06
Direktiven för kommittén, se 1961:1 K 19.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1967.
12. Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté (1964: I 20,
1965:I 19, 1966:14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1960 att
såsom svenska ledamöter ingå i en nordisk kommitté med uppgift att utarbeta
förslag till gemensam vägtrafiklagstiftning för Danmark, Finland,
Norge och Sverige:
Holmquist, Bertil G., rättschef
Stoltz, A. Wilhelm, häradshövding
Experter:
Ahlström, Olle G., civilingenjör
Burén, Carl-David E., teknisk direktör
174
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 14
Hagardt, Sten A. O., direktör
Tornberg, E. A. Gunnar, vägtrafikinspektör
Sekreterare:
Egedal, Nils H., avdelningsdirektör
Voss, Bertil G. P., hovrättsassessor
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Holmquist och Voss); Storkyrkobrinken
7, Stockholm C, tel 11 51 27 (Egedal).
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit fem
sammanträden.
Kommittén har under hösten 1966 avgett ett betänkande, benämnt »Vägtrafikregler»
(NU 2 och 3). Arbetet beräknas pågå under hela år 1967.
13. Kanaltrafikutredningen (1964:1 21, 1965:1 20, 1966: 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1961 för att
verkställa en trafikekonomisk utredning om godstransporterna mellan
väner- och vätterområdena samt västkusten (se Post- och Inrikes tidn. den
13 juni 1961):
Godlund, Sven A. 1., professor, ordförande
Jarder, J. Olle, överinspektör
Rickard, A. Bengt O., sjöfartsråd
Torell, A. Sven, direktör
Waller, E. Arne, direktör
Experter:
Hölcke, Olof K. L., avdelningsdirektör
af Klintberg, Rolf H. F., direktör
Rådberg, Jan T., major
Sidenvall, J. Gunnar, byrådirektör
Sekreterare:
Olsson, Rune I., departementssekreterare
Lokal: St. Nygatan 1, Stockholm C, tel. 10 73 09. Sekreteraren även tel.
24 88 60.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Iv 27.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tre
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under januari 1967.
14. Centrala civila transportkommittén (1964:1 22, 1965:1 21, 1966: 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 16 juni och den 13
oktober 1961 för att verkställa utredning och planläggning i fråga om den
civila transportregleringsverksamheten i krig:
175
K: 14
Riksdagsberåttelsen år 1967
Petri, Folke A., direktör, ordförande
Baltzar, Sven-Erik, postdirektör (t. o. m. den 30 juni 1966)
Bergelin, Sven-Eggert S., byråchef
Björling, Axel O. S., byrådirektör (fr. o. in. den 4 maj 1966)
Blidfors, T. E. Johannes, seminarielärare, led. av II kamm.
Brunnberg, E. Artur, disponent
Börjeson, K. Börje, överstelöjtnant (fr. o. in. den 1 oktober 1966)
Danielson, Nils-Gustav F., byråchef
Hjalmarsson, Sten O. R., trafikchef
Kristensson, Arne G., avdelningsdirektör
Montell, J. Erik O., överdirektör
Nystedt, E. Gunnar, byrådirektör (fr. o. m. den 1 januari 1967)
Odén, C. Åke, kanslichef
Simonsson, Peter M. O. O., sjöfartsråd (t. o. in. den 3 maj 1966)
Skarp, N. Åke, överstelöjtnant (t. o. in. den 30 september 1966)
Söderberg, Henry O. E., byråchef (t. o. in. den 31 december 1966)
Wallin, Bengt G., byrådirektör (fr. o. m. den 1 juli 1966)
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Experter:
Börjeson, K. Börje, överstelöjtnant (t. o. in. den 30 september 1966)
Carlsten, Claes J., överste
Egedal, Nils H., avdelningsdirektör
Stephani, Carl A., kamrer
Sekreterare:
Danielsson, G. Åke D., major
Biträdande sekreterare:
Rundström, Tore E., förste byråsekreterare
Lokal: Järntorget 84, Stockholm C; tel. 24 62 90
Direktiven för kommittén, se 1962: I Iv 28.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit fem
sammanträden.
Kommittén har den 12 maj 1966 i samråd med överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen
och överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap fastställt
riktlinjer lör uttagning av motordrivna fordon och släpfordon inom
totalförsvaret.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1967.
176
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 16
15. Utredning angående organisationen av bokföringsarbetet in. in. inom
byggnadsstyrelsen (1964:1 25, 1965:1 23, 1966:18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 för att
utreda organisationen av bokföringsarbetet in. in. inom byggnadsstyrelsen:
Sandberg, A. Gunnar, administrativ direktör
Experter:
Ask, B. Erik, avdelningsdirektör
Attarp, Torsten, avdelningsdirektör
Ekdahl, Sven V. B., avdelningsdirektör
Eriksson-öst, Ove V., avdelningsdirektör
Marknäs, N. Sigurd V., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Eriksson-öst, Ove V.
Lokal: Vattenfallsverket, Jämtlandsgatan 99, Vällingby, tel. 87 00 00
Direktiven för utredningen, se prop. 1962: 98 s. 86, 87.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tio sammanträden.
Utredningens arbetsgrupp, vari vissa experter från statskontoret
ingår, har avslutat den praktiska systemutformningen och påbörjat den
successiva omläggningen till det nya systemet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1967.
16. Lotsorganisationsutredningen (1964:1 33, 1965:1 29, 1966:21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1963 för
att utreda vissa organisatoriska frågor inom lots- och fyrväsendet (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 juni 1963):
Malmström, C. Gösta, byråchef, ordförande
Hartvig, P. Åke, kansliråd
Simonsson, Peter M. O. O., sjöfartsråd
Experter:
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Rickard, A. Bengt O., sjöfartsråd
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Sekreterare:
Carlgren, Lennart, byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Göransson, Stig, lotsinspektör (fr. o. in. den 1 juli 1966)
Lokal: Kungl. Sjöfartsstyrelsen, Sehlstedtsgatan 9, Stockholm NO, (postadress
Fack, Stockholm 27), telefon 24 65 20 ankn. 245/246
Direktiven för utredningen, se 1964:1 K 33.
177
K: 16 Riksdagsberättelsen år 1967
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit elva
sammanträden.
Utredningen har lagt fram förslag om försök med slopande av lotsplikten
i Mälaren. Utredningen har vidare föreslagit dels vissa ändringar och justeringar
beträffande den av Trollhätte kanalverk bedrivna lotsningsverksamheten,
dels befrielse från skyldigheten att anlita lots för hamnarna och
lederna inom kuststräckan mellan Karlskrona och Varberg.
Utredningen har avlåtit yttrande över dels en utredning av sjöfartsstyrelsen
om fördjupning av Södertälje kanal och Mälarens djupled, dels förslag
från sjöfartsstyrelsen om höjning av fyr- och båkavgiften samt lotsoch
väntpenningar, dels en framställning av Lotsförbundet om ändring av
16 § lotsförordningen, dels sjöf artsstyrelsens petita för budgetåret 1967/68.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
17. 1964 års transportforskningsutredning (1965:1 34, 1966:24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1964 för
att verkställa utredning rörande transportforskningens organisation och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 25
februari 1964):
Svärd, N. Gunnar, generaldirektör, f. d. riksdagsman, ordförande
Appelgren, L. Göran S., kansliråd
Erlander, Sven B., fil. lic.
Jerdenius, Iv. Elof, organisationsdirektör
Pettersson, E. J. Helge, förbundsordförande
Rexed, Bror A., professor
Sahlin, K. Åke, direktör
Experter:
Björkman, Bo E. T:son, professor
Bruzelius, Nils G. A., överdirektör
Ekberg, K. Gustav, överingenjör
Hansson, Hans O. G., kanslichef
Lasson, Knut-Inge L., överdirektör
Nabseth, Lars G., ekonomie doktor
Samuelson, Stig J. E., överingenjör
Sekreterare:
Ottenhag, Tore E., avdelningsdirektör
Lokal: Försvarets Fabriksverk, Huvudkontoret, Tullgatan 8 (Fack), Eskilstuna
1, tel: 016/10200
Direktiven för utredningen, se 1965:1 K 34.
178
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 18
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sju
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
18. Svenska öresundsgruppen (1965: I 35, 1966: 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 april 1964 med
uppgift att ingå i en svensk-dansk arbetsgrupp för att ytterligare bereda
frågan om en fast förbindelse över Öresund:
Hörjel, Nils J., generaldirektör, ordförande
Upmark, Erik G. J., generaldirektör
Experter:
Buregren, Torsten, planeringsdirektör
Ekström, Harald V., vägdirektör
Godlund, Sven A. I., professor
Gudmundsson, Nils H., teknisk direktör
Haggård, Stig F., sjöfartsråd
Hall, Gösta V., överdirektör
Hägerstrand, S. Torsten E., professor
Jacobsson, Gösta, direktör, led. av I kamm.
Jarder, J. Olle, överinspektör
Jonsson, K. Ivar, byggnadsråd
Olsson, Rune I., departementssekreterare
Ström, H. Bertil, överingenjör
Sekreterare:
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Biträdande sekreterare:
Källström, Åke, departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Wennerhorn och Källström)
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Arbetsgruppen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 22
sammanträden varav nio varit gemensamma med ledamöterna i den danska
arbetsgruppen. Experternas utredningsarbete har fördelats på tre grupper,
en för tekniska frågor, en för trafikekonomiska frågor och en för näringslivs-
och planfrågor. De olika expertgrupperna har hållit totalt 58 sammanträden
varav 25 varit gemensamma med motsvarande danska expertgrupper.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1967.
179
K: 19
Riksdagsberättelsen år 1967
19. Bilregisterutredningen (1965: I 36, 1966: 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 april 1964 för att
verkställa utredning om fordonsregistreringen och därmed sammanhängande
spörsmål:
Edström, Kjell S., överdirektör (t. o. m. den 15 mars 1966)
Swanstein, Stig N. S., landssekreterare (fr. o. m. den 16 mars 1966)
Experter:
Dahlström, Åke, byrådirektör
Edström, Kjell S., överdirektör (fr. o. m. den 16 mars 1966)
Enhagen, Carl-Olof, byrådirektör (fr. o. in. den 7 november 1966)
Ferm, Anders J., departementssekreterare
Forss, K. J. Ragnar, förste länsassessor
Gullnäs, S. Ingvar, departementsråd
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor (fr. o. in. den 26 april 1966)
Magnusson, N. Åke, byråchef (fr. o. in. den 29 juni 1966)
Mattsson, Bror A. H., t. f. kammaråklagare (fr. o. m. den 15 juni 1966 t. o. in.
den 30 september 1966)
Palm, Böret, kansliråd
Pernelid, W. Åke E., t. f. överdirektör
Rällfors, Hans L., direktör
Thulin, Einar E:son, byråchef (t. o. m. den 25 april 1966)
Sekreterare:
Rova, O. Eino, organisationsdirektör
Biträdande sekreterare:
Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr. o. m. den 12 december 1966)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel
22 45 00, ankn. 1696 (Rova)
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 36.
Utredningsmannen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit
sju sammanträden med experterna under sammanlagt elva sammanträdesdagar.
Studieresor har företagits till Norge, Danmark och Förbundsrepubliken
Tyskland.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
20. 1964 års Gotlandstrafikutredning (1965:1 37, 1966: 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
verkställa utredning i fråga om trafiken mellan Gotland och fastlandet:
Westerlind, Erik A., landshövding
Experter:
Bönnelyche, Billy, direktör (fr. o. in. den 10 januari 1966)
180
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 21
Gustafsson, Ragnar E., disponent
Jarder, J. Olle, överinspektör (t. o. in. den 10 januari 1966)
Pettersson, A. Georg, skyddskonsulent, led. av I kamm.
Svensson, Per G. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman
Sekreterare:
Berg, S. G. Lennart, byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Carlsson, Kjell N. E., försäljningschef
Lokal: Grev Turegatan 38, 4 tr., Stockholm Ö, tel. 63 79 77
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första kvartalet 1967.
21. Trafikpolitiska delegationen (1965:1 38, 1966:28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 att ingå
i en delegation med uppgift att som rådgivande organ inom kommunikationsdepartementet
följa upp genomförandet av det av statsmakterna beslutade
trafikpolitiska reformprogrammet:
Peterson, Lars E., statssekreterare, ordförande
Blidfors, T. E. Johannes, seminarielärare, led. av II kamm.
Ericsson, Axel K. G., disponent
Grebäck, Erik H., agronom, led. av II kamm.
Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör
Kolare, Gustav C. K., förbundsordförande
Odén, C. Åke, kanslichef
Pettersson, E. J. Helge, förbundsordförande
Sjöberg, E. Arne, direktör
Sundblad, Lars G., disponent
Thorell, K. Arne B., direktör
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Experter:
Ivritz, Lars O., fil. lic.
Sjökvist, Stig A. R., ingenjör
Ranhem, Lars H., civilingenjör
Sekreterare:
Appelgren, L. Göran S„ kansliråd
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Appelgren)
Delegationen har under tiden november 1965—november 1966 hållit två
sammanträden.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1967.
181
K: 22
Riksdagsberättelsen år 1967
22. Vägplaneutredningen (1965:1 39, 1966:29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1964 att verkställa
utredning rörande den översiktliga vägplaneringen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1964):
Skoglund, Gösta T., led. av II kamm., f. d. statsråd, ordförande
Gerentz, Sven T., direktör
Höök, Erik S. V., planeringschef
Nilsson, Erik, departementsråd
Tjällgren, Per Olov L., överingenjör
Experter:
Eriksson, Tor E., byrådirektör (fr. o. in. den 5 december 1966)
Ewerdahl, E. Sune, vägdirektör (fr. o. in. den 5 december 1966)
Milstam, K. östen, departementssekreterare
Nordqvist, Stig R., professor
Olsson, Rune I., departementssekreterare
Sekreterare:
Carlsund, H. Bo, civilekonom
Biträdande sekreterare:
Lindahl, Lars O. H., departementssekreterare
Lokal: Grev Turegatan 38, Stockholm Ö, tel. 61 68 29 (Carlsund) och
63 26 58 (exp.)
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 39.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sex
sammanträden. Vidare har utredningen under tre dagar i juni månad 1966
företagit en studieresa i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Arbetsgruppen för vissa tekniska frågor m. m.
Experter:
Hjelmér, Anders, vägdirektör
Edholm, K. Stig, överingenjör
Granberg, Frank O., byrådirektör
Gustafson, Carl-Erik, gatuinspektör
Sundbergh, Arne I., avdelningsdirektör
Sundström, Helge A., väginspektör
Torell, Arnold S., direktör
Arbetsgruppen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 19
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
182
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 24
23. Utredning angående standardisering av transportdokument (1965: I 42,
1966:31)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
verkställa utredning angående standardisering av transportdokument in. in.:
Roos, Gösta E, departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
24. Utredning om befordran av farligt gods på väg m. in. (1965:1 43,
1966:32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utreda frågan om befordran av farligt gods på väg in. in. (se Post- och inrikes
tidn. den 20 november 1964):
Mangård, Nils, hovrättsråd, ordförande
Andersson, Torsten C., direktör
Ericson, Hans E., ombudsman
Gätje, F. Eric N., avdelningsdirektör
Jönsson, Allan, avdelningsdirektör
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Thorell, K. Arne B., direktör
Experter:
Ekberg, K. Gustaf, överingenjör
Helmerson, Bo I. H., direktör
Åberg, G. Bertil, professor
Sekreterare:
Björkman, A. Fredrik M., kanslisekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Björkman)
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 43.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit två
sammanträden. En inom utredningen verksam redaktionskommitté har under
samma tid hållit ett flertal sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
183
K: 25
Riksdagsberättelsen år 1967
25. 19års sjömanslagskommitté (1965:1 44, 1966:33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1964 för
att verkställa översyn av sjömanslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 14
oktober 1964):
Borggård, Göran R., expeditionschef, ordförande
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Hadrup, Knut E. H., direktör
Thore, Johan S., förbundsordförande
Wiebe, Stig W. O., direktör
Wikström, Karl Johan, ombudsman
Experter:
Forssblad, N. Douglas, direktör
Karlbjörn, Helge S., förbundsordförande
Sekreterare:
Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsassessor
Lokal: Kungsbroplan 2, 1 tr., Stockholm K, tel 54 39 51
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 44.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sju sammanträden.
Därutöver har hållits två sammanträden med motsvarande kommittéer
i de övriga nordiska länderna.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1967.
26. f.96‘4 års sjöarbetstidsutredning (1965: I 45, 1966: 34)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1964 för
att verkställa översyn av sjöarbetstidslagen (se Post- och Inrikes tidn. den
14 oktober 1964):
Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd
Experter:
Ekberg, Leif, hovrättsassessor
Forssblad, N. Douglas, direktör
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Hadrup, Knut E. H., direktör
Karlbjörn, Helge S., förbundsordförande
Thore, Johan S., förbundsordförande
Wiebe, Stig W. O., direktör
Wikström, Karl Johan, ombudsman
Sekreterare:
Rittri, Bror S., assessor
Lokal: östra Hamngatan 17, Göteborg C, tel. 031/17 65 60 (Rittri)
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 45.
184
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 28
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit fyra
sammanträden.
Utredningen har den 21 juni 1966 avgett en promemoria med förslag till
ändringar i sjöarbetstidslagen (Stencil K 1966: 1).
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
27. Arbetsgruppen för vissa frågor rörande drosknäringen (1966: 36)
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 11 februari 1965 för
att utreda vissa frågor rörande drosknäringens företagsstruktur in. in.:
Malmström, C. Gösta, direktör, ordförande
Gårdman, John, K. E., verkställande direktör
Jonsson, William F., förbundssekreterare
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Expert:
Odén, C. Åke, kanslichef
Sekreterare:
Björkman, A. Fredrik M., kanslisekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Björkman)
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Arbetsgruppen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit ett
flertal sammanträden och företagit vissa studiebesök.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1967.
28. Statens Järvafältsdelegation (1966: 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 mars 1965 för att
upprätta en översiktlig dispositionsplan för de delar av Järvafältet som avses
reserverade för statliga ändamål:
Lindmark, A. Lars G., generaldirektör, ordförande
Hasslev, Nils-Olof F., departementsråd
Högsell, Sven-Olof G., kansliråd
Johansson, J. Henry, kanslichef, f. d. överlantmätare
Smith, A. Åke, planeringsdirektör
Expert:
Nord, B. Ingvar, avdelningschef
Huvudsekreterare:
Magnander, Ebbe E. A., kansliråd
Biträdande sekreterare:
Järmark, Bo L., departementssekreterare
Lokal: Primusgatan 20, Fack, Stockholm 34, tel. 54 15 94
185
K: 28
Riksdagsberättelsen år 1967
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Delegationen liar under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 13
sammanträden, varav ett i anslutning till rundresa på Järvafältet och ett i
samband med informationsmöte på riksdagshuset angående projektet »Teknisk
institutionsstad».
Delegationen beräknar slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1967/68.
29. Sjö fartsutredningen (1966: 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 april 1965 för att
verkställa översyn av sjöfartsverkets organisation och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1965):
Malmström, C. Gösta, byråchef, ordförande
Appelgren, L. Göran S., kansliråd
Sjöberg, E. Arne, direktör
Experter:
Grenander, Nils, direktör, jur. dr (fr. o. in. den 3 november 1966)
Rickard, A. Bengt O., sjöfartsråd (fr. o. m. den 3 november 1966)
Sekreterare:
Linder, F. Georg, avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Danielsson, Jan P. T., pol. mag.
Lokal: Grev Turegatan 38, Stockholm Ö, tel. 63 26 84
Direktiven för utredningen, se 1966: K 35.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio
sammanträden. Utredningen har företagit en resa till Göteborg för studium
av sjöfartsverkets lokala aktiviteter och för överläggningar med vissa organisationer
och myndigheter.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
30. 1965 års småskeppsfartsutredning (1966: 38)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 april 1965 för att
verkställa utredning rörande lånefonden för den mindre skeppsfarten:
Rickard, A. Bengt O., sjöfartsråd
Lokal: Sjöfartsstyrelsen, tel. växel 24 65 20
Direktiven för utredningen, se 1966: K 38.
Utredningsmannen har under året sammanträtt med företrädare för den
mindre skeppsfarten.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1967.
186
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 32
31. Arbetsgruppen för frågor rörande mellanriksväg Kiruna—Nordnorge
(1966: 39)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 september 1965 med
uppgift att ingå i en svensk-norsk arbetsgrupp för frågor rörande mellanriksväg
Kiruna—Nordnorge:
Tjällgren, Per Olov L., överingenjör
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Sekreterare:
Boye, Yngve, byrådirektör (fr. o. in. den 1 december 1965)
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Fack, Stockholm 12, tel. lokalsamt.
växel 22 96 60, rikssamt. växel 22 98 60 (Tjällgren och Boye)
Arbetsgruppen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 14
sammanträden, varav sju varit gemensamma med ledamöterna i den norska
arbetsgruppen.
Arbetsgruppen beräknar slutföra sitt arbete i början av år 1967.
32. Vägkostnadsutredningen (1966: 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1965 för
att utreda Irågan om vägtrafikens kostnadsansvar och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1965):
Hörjel, Nils J., generaldirektör, ordförande
Dahmén, Erik V. H., professor
Godlund, Sven A. I., professor
Nilsson, Erik, departementsråd
Experter:
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 febr. 1966)
Gralin, F. Ture, byrådirektör (fr. o. m. den 1 febr. 1966)
Lindhagen, C. Gösta, universitetslektor (fr. o. m. den 15 aug. 1966)
Milstam, K. östen, departementssekreterare (fr. o. in. den 8 mars 1966)
Sekreterare:
Milstam, K. östen, departementssekreterare (t. o. m. den 7 mars 1966)
Öhrn, J. Bruno, kansliråd (fr. o. in. den 8 mars 1966)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. 23 62 00, (öhrn)
Direktiven för utredningen, se 1966: K 41.
Kommittén har under tiden januari—oktober 1966 hållit sju sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
187
K: 33
Riksdagsberättelsen år 1967
33. Hamnutrednirigen (1966: 40)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1965
för att utreda spörsmålet om det svenska hamnväsendets framtida utformning
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1965):
Severin, Erik J., direktör, ordförande
Agrenius, Gösta B., borgarråd
Christoffersen, Torgeir, direktör
Gustafsson, Gunnar B., ombudsman
Hellner, Eskil M., expeditionschef
Lasson, Knut-Inge L., överdirektör
Nordenfalk, S. R. E. Johan, departementssekreterare
Experter:
Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör
Samuelson, Stig J. E., överingenjör, tillika huvudsekreterare
Gabrielson, Lars, direktör (fr. o. m. den 7 februari 1966)
Biträdande sekreterare:
Wiberg, Ragne, departementssekreterare
Arbetsbiträde:
Orrsten, Henning (fr. o. in. den 1 december 1965)
Lokal: Grev Turegatan 38, Stockholm Ö, tel 63 26 83 (Samuelson), 63 79 76
(Orrsten)
Direktiven för utredningen, se 1966: K 40.
Utredningen bär under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio
sammanträden, varvid vissa ägnats åt överläggningar med intressenter i
hamnfrågor.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
34. Expertgruppen för att leda ett utvecklingsarbete på bilavgasområdet
(1966:42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 november 1965 för
att genomföra ett utvecklingsarbete på bilavgasområdet:
Gerhardsson, Gideon, civilingenjör, ordförande
Ekberg, K. Gustav, överingenjör
Hedlund, Folke, överingenjör
Larborn, Åke, överingenjör
Persson, Göran A., teknologie licentiat, tillika sekreterare
Svenke, J. Erik K., teknologie licentiat
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Lokal: Svenska Arbetsgivareföreningen, S. Blasieholmshamnen 4 A, Box
188
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 35
16120, Stockholm 16, tel. 22 56 00 (Gerhardsson), Statens luftvårdsnämnd,
Sveavägen 166XI, Stockholm Va, tel. 32 24 68 (Persson)
Direktiven för expertgruppen, se 1966: K 42.
Enligt Kungl. Maj :ts nämnda bemyndigande har chefen för kommunikationsdepartementet
uppdragit åt AB Atomenergi att bedriva utvecklingsarbetet
under expertgruppens ledning. Utvecklingsarbetet utförs vid bolagets
anläggninger i Studsvik.
Expertgruppen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sju
sammanträden. Representanter för expertgruppen och AB Atomenergi har
företagit studieresor till Tyskland, England och USA.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1967.
35. Svävarfartsntredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1966 för att
utreda frågor rörande trafik med luftkuddefarkoster (svävare); (se Postoch
Inrikes tidn. den 13 april 1966):
Wilkens, O. Gösta P., borgmästare, ordförande
Uggla, Hans G. O. C:son, konteramiral
Falkemo, Curt C. H., professor
Experter:
Lagervvall, Hans E., lotsdirektör
Weimar, Åke J. H. K., civilingenjör
Sekreterare:
Ligner, Anders V., hovrättsassessor (fr. o. m. den 23 juni 1966)
Lokal: östra Hamngatan 17, Göteborg C, tel 031/17 65 60
Direktiv (anförande av statsrådet Olof Palme till statsrådsprotokollet den
4 mars 1966):
Svävaren kan i förenklad beskrivning till det yttre liknas vid en flygbåt
utan vingar. Karakteristiskt för svävaren är att den under gång bärs upp
av en av dess maskineri alstrad kudde av komprimerad luft mellan svävarens
botten och underliggande mark- eller vattenyta. Nuvarande typer av
svävare rör sig under färd normalt på en höjd av 0,1—1,5 meter. Med mycket
låg fart kan de passera hinder av upp till 3—4 meters höjd. Svävaren
kan starta från och landa på vatten och varje annat underlag som är någorlunda
fast och jämnt. Den fordrar endast enkla start- och landningsbanor.
I första hand är den avsedd för transporter till sjöss, men den kan också
användas över land som är flackt och utan högre vegetation. De största
svävare som nu är under byggnad har en vikt av 165 ton och kan ta närmare
700 passagerare. Maximifarten för en sådan svävare är beräknad till
140 km/tim.
Av det sagda framgår att svävaren är ett helt nytt kommunikationsmedel
som inte låter sig inordnas bland äldre typer av sådana. Därav torde också
följa att de lagar och förordningar som nu reglerar andra kommunikationsmedel
inte är omedelbart tillämpliga på svävarna.
189
K: 35
Riksdagsberättelsen år 1967
Den första svävaren provkördes i England år 1959. Sedan dess har utvecklingen
på området gått snabbt framåt och i dag används svävare på
skilda håll i världen under mycket olika yttre betingelser. I flera länder,
däribland Sverige, arbetar man på att få fram nya och bättre typer av svävare.
Det finns all anledning räkna med att svävare också kommer att sättas
in i trafik i Sverige. Enligt vissa uttalanden kan det ske redan under
sommaren innevarande år.
Svävaren befinner sig alltjämt i ett inledningsskede av sin utveckling och
det är svårt att uttala sig om vilka möjligheter den har att i framtiden hävda
sig gentemot andra kommunikationsmedel. Inte minst den omständigheten
att svävaren kräver så ringa investeringar i fråga om landningsplatser, hamnar,
vägar etc. talar dock för att den kan bli ett mycket anlitat transportmedel.
Jag finner angeläget att dess utvecklingsmöjligheter i Sverige inte från
början hämmas genom restriktiva bestämmelser för dess brukande.
Den förestående trafiken med svävare ger anledning att överväga vilka
regler som bör gälla för sådan trafik. Det material som nu finns tillgängligt
om svävarna är emellertid högst ofullständigt. Ett definitivt ställningstagande
i saken bör därför anstå till dess de frågor som kan aktualiseras
i samband med trafik med svävare närmare utretts. En sådan utredning synes
nu böra uppdras åt särskilda sakkunniga.
De lagar och förordningar som reglerar sjöfarten lär inte utan vidare kunna
göras tillämpliga på svävaren, även om det synes naturligt att detta blir
fallet i betydande utsträckning, när svävaren framförs till sjöss. Utredningen
bör ta ställning till hur reglerna för svävare skall anknytas till sjöfartsreglerna
och i vilka hänseenden dessa behöver kompletteras.
Mer komplicerade är frågorna i vilken utsträckning trafik med svävare
över land skall tillåtas och vilka regler som skall gälla för sådan trafik. Utredningen
bör lägga fram förslag även i dessa frågor.
Utredningen synes också böra överväga behovet av särskilda åtgärder mot
bullerstörningar och andra sanitära olägenheter som kan vara förenade
med trafik med svävare.
Utredningen bör beakta den internationella utvecklingen på området. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas arbetet inom Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen
(IMCO) med svävarna.
Utredningen bör utarbeta förslag till författningsbestämmelser.
Utredningen har under tiden september—oktober 1966 hållit två sammanträden.
Utredningens ordförande och sekreterare har i september månad
företagit en resa till Storbritannien för att studera frågor rörande svävart
r afik.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
36. Utredning om beredskapslagstiftning på luftfartens område
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 april 1966 för att
verkställa utredning om beredskapslagstiftningen på luftfartens område:
Isacson, Bertil I., t. f. revisionssekreterare
190
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 39
Lokal: Högsta domstolen, Box 2066, Stockholm 2, tel 23 67 20
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
37. Svenska sakkunniga inom det nordiska samarbetsorganct för trafiksäkerhets
forskning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1966, att ingå
som svenska ledamöter i ett nordiskt samarbetsorgan för trafiksäkerhetsforskning:
Backman,
Gösta B., kansliråd, ordförande
Hansson, Hans O. G., kanslichef
Sekreterare:
Berglund, Sten B., t. f. byrådirektör
Lokal: Sveavägen 166, 14 tr, Stockholms Va, tel. 34 77 46
Särskilda direktiv har ej lämnats.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1967.
38. Nordiska samarbetsorganet för träns portekonomisk forskning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1966 att ingå
som svenska ledamöter i ett nordiskt samarbetsorgan för transportekonomisk
forskning:
Godlund, Sven A. I., professor, ordförande
Samuelson, Stig J. E., överingenjör
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2 (Sekretariat:
Transportpkonomisk institutt, Stasjonsveien 4, Oslo 3).
Samarbetsorganet har hållit ett sammanträde t. o. in. oktober 1966.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
39. Utredning av vissa frågor rörande icke regelbunden luftfart
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1966 att vara
svenska ledamöter i en i samverkan mellan trafikdepartemenlen i Sverige,
Danmark och Norge tillsatt skandinavisk arbetsgrupp för utredning av vissa
frågor rörande icke regelbunden luftfart:
Nordström, Clas G., departementsråd
Söderberg, Henry O. E., byråchef
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 20 38 15
(Nordström), Luftfartsverket, Fack, Bromma 10, tel. 98 00 20 (Söderberg).
Arbetsgruppen har hållit sex sammanträden t. o. in. oktober 1966.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1967.
191
K: 40
Riksdagsberättelsen år 1967
40. Utredningen om oljeledningctr
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1960 för att
utreda behovet av lagstiftning om anläggande och utnyttjande av rörledningar
för transport av olja in. m. och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 augusti 1966):
Petrén, G. Otto E., justitieråd
Lokal: Högsta domstolen, Box 2066, Stockholm 2, tel. 23 67 20
Direktiv: (anförande av statsrådet Palme till statsrådsprotokollet den 13
maj 1966):
Det torde vara realistiskt att räkna med att frågan om anläggande av
oljeledningar av mer betydande längd i Sverige kommer att aktualiseras på
nytt. Sådana anläggningar kan uppenbarligen få betydande konsekvenser på
olika områden. Näringspolitiska, transportpolitiska och försvarspolitiska intressen
måste beaktas. Det är också av största vikt att betryggande säkerhetsföreskrifter
finns för oljeledningsdriften. Löskommen olja kan vålla betydande
skador främst på mark och vatten och risken för brandskador är
stor. De starka samhällsintressen, som således här gör sig gällande, påkallar
lagstiftning. Även om svenska oljeledningar inte torde tå någon nämnvärd
internationell betydelse annat än möjligen på mycket lång sikt, bör också
beaktas att CEMT och Europarådets rådgivande församling uttryckt starka
önskemål om att medlemsstaterna utfärdar särskild lagstiftning angående
oljeledningar.
Vissa möjligheter till statlig kontroll av oljeledningar finns f. n. på grund
av bestämmelserna i expropriationslagen och förordningen om brandfarliga
varor. Dessa bestämmelser kan emellertid knappast anses tillfyllest
för att ge samhället möjlighet till inflytande i alla de hänseenden
där samhällsintressena gör sig gällande på detta område. Redan i direktiven
till 1946 års oljeledningsutredning angavs att dessa intressen
motiverade ett koncessionsförfarande och utredningen framlade också förslag
till särskild koncessionslag för oljeledningar. Att sådan lagstiftning
inte kom till stånd synes väsentligen ha berott på att någon oljeledningsanläggning
vid den tidpunkten inte var aktuell inom överskådlig framtid. Tiden
synes nu mogen att åter överväga vilka lagstiftningsåtgärder som är
nödvändiga för att den rättsliga regleringen av oljeledningsproblemen skall
kunna föreligga om ett aktuellt projekt presenteras.
Vid utformandet av en sådan lagstiftning torde lagen den 27 juni 1902
(nr 71) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar i viss
utsträckning kunna tjäna som mönster. En väsentlig fråga är om samtliga
bestämmelser på området bör samlas i en särskild lag om rörledningstransporter.
Bestämmelser bör i vart fall finnas om bl. a. expropriation, koncession,
ansvarighet för skada orsakad genom anläggningen eller dess drift
samt säkerhetsåtgärder. Det kan med andra ord vara lämpligt att inte begränsa
lagstiftningen endast till koncessionsförfarandet såsom skedde i 1946
års oljeledningsutrednings förslag.
Beträffande koncessionsförfarandet bör övervägas om koncession skall
fordras även för ledning som för eget behov dras av enskild förbrukare. Förfarandet
bör i övrigt möjliggöra en ändamålsenlig planläggning av ett led
-
192
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 41
ningsnät. Det synes också angeläget att koncessionerad ledning hålls öppen
för var och en som är beredd att betala för transporter och att alla som utnyttjar
ledningen behandlas lika i fråga om service och avgifter. En annan
fråga som bör övervägas är om koncession skall vara tidsbegränsad och i så
fall var gränsen skall sättas.
Den viktiga frågan om säkerhetsåtgärder påkallar särskilda överväganden
om föreskrifterna skall intagas i förordningen om brandfarliga varor
eller i den ifrågasatta lagen om rörledningstransporter eller om de skall utfärdas
på administrativ väg. Nämnda förordnings bestämmelser om tillstånd
för rörledningstransporter bör i vart fall överses i syfte att uppnå en samordning
av reglerna om tillståndsprövning beträffande rörledning.
Det synes naturligt att man vid arbetet med en svensk lagstiftning på
området tillgodogör sig resultaten av de studier rörande pipe-lines som gjorts
inom olika internationella organisationer, och att man även beaktar önskemålen
om en samordning av den europeiska lagstiftningen på området.
Rörledningstransporter kan aktualiseras även ifråga om annat än olja.
Av särskilt intresse är därvid naturgasen. För närvarande förefaller det visserligen
ovisst om import och inrikes transport av naturgas kan komma till
stånd inom överskådlig framtid men det kan likväl vara lämpligt att redan
från början utforma en lagstiftning om rörledningstransporter så att den
kan tillämpas även på transport av såväl naturgas som annan gas. I det sammanhanget
bör beaktas behovet av motsvarande bestämmelser för rörledningstransport
av vissa andra produkter.
Eu utredning av de problem jag här angett bör enligt min mening snarast
komma till stånd. Det lämpligaste torde vara att uppdra åt en utredningsman
att i samråd med juridiska, ekonomiska och tekniska experter verkställa utredningen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
41. Utredning om fly g platsfrågan i göteborgsregionen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1966 för att utreda
flygplatsfrågan i göteborgsregionen:
Frithiofson, Earl A. F., statssekreterare
Experter:
Landin, E. Åke, luftfartsinspektör
Lindberg, Å. Janne, byrådirektör
Sekreterare:
Görs, L. Folke, departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Görs)
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
193
K: 42
Riksdagsherätielsen år 1967
42. Utredning om taxorna i postverkets tidning srörelse
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1966 för att — i samarbete
med företrädare för postverket, Svenska tidningsutgivareföreningen
och Fack- och konsumentpressens postkommitté — överse avgiftssättningen
inom postverkets tidningsrörelse:
Renlund, Gösta R., bankdirektör
Sekreterare:
Bergling, N. Olof, byrådirektör
Lokal: Postverket, Stockholm 1, tel. 22 65 00 (Bergling)
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1966):
Vid översynen, som skall ske med beaktande av vad som anförts i bevillningsutskottets
betänkande 1966:27, bör — med utgångspunkt främst i
redan verkställda kostnadsundersökningar — möjligheterna övervägas att
åstadkomma en avgiftssättning, vilken i större utsträckning tar hänsyn till
olika tidningskategoriers anspråk på postverkets tjänster.
Kommittén har under tiden juli—oktober 1966 hållit två sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
43. Sakkunniga för att utreda reklamens verkningar med särskild hänsyn
till reklamsändningar i televisionen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1966 för
att utreda reklamens verkningar med särskild hänsyn till reklamsändningar
i televisionen (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1966):
Hörjel, Nils J., generaldirektör, ordförande
Andersson, Karin, förbundssekreterare
Blidfors, T. E. Johannes, seminarielärare, led. av II kamm.
Gerentz, Sven, direktör
ITasslev, Nils-Olov, F., departementsråd
Hellsten, Sven, direktör
Lindqvist, Sven O., fil. dr
Pagmar, Sten, direktör
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Winqwist, Carl-Henrik, sekreterare
Wärneryd, Karl-Erik, professor
Lokal: Jungfrugatan 15, Stockholm Ö, tel. 61 85 16, 63 43 78
Direktiv (anförande av statsrådet Palme till statsrådsprotokollet den 14
oktober 1966):
I Sverige liksom i andra jämförbara länder har reklamen fått en alltmer
ökad användning såsom konkurrens- och marknadsföringsmedel med eu
successiv kraftig tillväxt av reklamkostnaderna som följd. Dessa har i allmänhet
ökat snabbare än nationalprodukten. För Sveriges del föreligger
undersökningar, som tyder på att de årliga reklamkostnaderna mellan 1960
194
K: 43
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
och 1965 vuxit från ca 1 miljard till 1,7 miljarder kr. dvs. med ca 10 % om
året. Av det för 1965 angivna beloppet om 1,7 miljarder kr., som utgör drygt
1,5 % av bruttonationalprodukten, beräknas ungefär hälften eller 850 milj.
kr. falla på pressannonseringen och den andra hälften fördela sig på övriga
reklammedier såsom trycksaks-, butiks- och presentreklam, utställningar,
reklamfilm etc. Av de 850 milj. kr., som avser pressannonsering, bedöms
huvuddelen eller ca 600 milj. kr. hänföra sig till dagspressen och återstoden
till fack- och populärpressen. Reklamen, som i relativt stor utsträckning
har karaktären av märkesvarureklam, har särskild betydelse såsom
konkurrensmedel inom konsumtionsvarubranscherna. Även inom dessa varierar
givetvis reklamens roll, men tillgängligt material tyder på att i flertalet
konsumtionsvarubranscher reklamkostnaderna i procent av omsättningen
ligger i intervallet 1—5 %. Det finns dock delbranscher med en betydligt
högre reklamandel. För vissa kemisk-tekniska produkter kan den
uppgå till mellan 10 och 30 %.
Med den successivt ökade omfattning som reklamen fått har följt en intensivare
debatt om dess roll i samhället. Debatten har i och för sig inte
inneburit ett ifrågasättande av den funktion som den kommersiella reklamen
har för näringslivet. Den har främst gällt reklamens rimliga omfattning
och inriktning med hänsyn till de distributions- och kommunikationsuppgifter
den har att lösa samt dess utformning och kvalitet från informationssynpunkt.
I debatten har särskilt behandlats reklamens samhällsekonomiska effekter,
bl. a. dess inverkan på sysselsättning, prisnivå och produktivitet. Förespråkarna
för reklamen har hävdat, att denna genom sin inverkan på den
totala efterfrågan i landet stimulerar den ekonomiska aktiviteten och därmed
får en gynnsam effekt på samhällsekonomin överhuvud. Andra har
ifrågasatt en sådan inverkan på konsumtionsbenägenheten och hänvisat till
att det under alla förhållanden saknas underlag för eu säker bedömning av
frågan. Om en eventuell inverkan av angivet slag har det sagts, att den i sig
erbjuder problem med hänsyn till den effekt konsumtionsökningar kan
få på sparande och investeringar. Beträffande möjligheterna att genom
ytterligare reklaminsatser påverka sysselsättningen har framhållits att de
i ett land med full sysselsättning är begränsade. Vad som kan åstadkommas
är i huvudsak förändringar i arbetskraftsfördelningen mellan olika delar
av produktions- och distributionsapparaten och värdet av sådana effekter
har ifrågasatts. I sammanhanget har bl. a. rests frågan om det finns anledning
anta, att de reklamintensivaste företagen också är de produktionseffektivaste.
I debatten har även getts uttryck åt tveksamhet angående möjligheterna
att genom ökade reklaminsatser positivt påverka produktiviteten
i samhället. En förutsättning för att en sådan påverkan skall anses föreligga
bär under alla förhållanden angetts vara, att de effektivitets- och rationaliseringsvinster
som särskilda företag och branscher anses kunna uppnå
genom reklamen uppväger de ökade reklamkostnaderna och de effektivitetsförluster,
som genom konkurrensen kan uppstå på andra håll inom
näringslivet.
Från företagsekonomisk synpunkt har hävdats att reklamen har sitt värde
genom den mekanisering av marknadskommunikationerna som distributionens
fortsatta rationalisering kräver. Det innebär bl. a. att man i vissa
branscher vid en given resursinsats uppnår bättre företagsvinst med reklam
195
K: 43
Riksdagsberättelsen år 1067
än med andra försäljningsmetoder. Reklam är ofta en förutsättning för att
nya distributionsformer kan uppstå, t. ex. snabbköpsbutikerna där tidningsannonseringen
övertar en stor del av säljarbetet. För det enskilda företaget
kan reklam vara mer förmånlig att använda än andra konkurrensmetoder,
t. ex. priskonkurrens.
Betydande uppmärksamhet har i debatten ägnats frågan om reklamen
från konsumentsynpunkt. Till förmån för reklamen har anförts argument
av innebörd, att den tillgodoser ett konsumentintresse genom den varuinformation
som därmed förmedlas. Detta har ifrågasatts såväl med hänsyn
till karaktären hos den information, som reklamen i allmänhet innefattar
som till de särskilda betingelser vilka gäller för reklamen. Det hatkonstaterats,
att reklamen är ett konkurrensmedel, som syftar till att påverka
konsumenterna i en för säljaren gynnsam riktning. Den information
som förmedlas blir av naturliga skäl partisk och inriktad på att ge de upplysningar
som talar till säljarens fördel. Den ofullständighet, som därmed
ofta kommer att känneteckna informationen, begränsar reklamens värde
från synpunkten att vägleda konsumenterna till rationella inköp. I särskild
grad gäller kritiken den reklam, som saknar egentligt informativa inslag
utan huvudsakligen genom övertalande, suggestiv och emotionell utformning
söker påverka konsumenterna. Förhållandet mellan reklam och konsumentupplysning
har även påtalats. Det har framhållits att på samma sätt
som näringslivet vid utformningen av reklamen inte kan undgå att ta hänsyn
till konsumentupplysningen denna till sin dimensionering och inriktning
kan påverkas av reklamens omfattning och art. Från olika håll har
också den växande reklamvolymen ansetts motivera ökade statliga insatser
i fråga om konsumentupplysning.
Diskussionen om TV-reklam återspeglar de allmänna problemställningarna
i reklamdebatten. Beträffande reklamens omfattning har frågan gällt
i vad mån införande av TV-reklam kan förutsättas representera en ytterligare
expanderande faktor. Det synes vara en ganska allmän uppfattning
att så är förhållandet inte minst med hänsyn till erfarenheterna från utlandet.
Åsiktsskillnaderna torde närmast avse frågan om expansionseffektens
styrka. Den argumentering som i debatten förts om reklamens samhällsekonomiska
effekter har i princip giltighet även för TV-reklam. Denna
bär närmast inneburit att de, som hävdat reklamens gynnsamma verkningar,
i det nya mediet sett en faktor som varit ägnad att förstärka dessa, medan
den argumentering som gett uttryck åt en kritisk eller tveksam hållning
i motsvarande mån blivit mera markerad. Även bedömningarna av
TV-reklamen från konsumentsynpunkt återspeglar de värderingar, som
kommit till uttryck i den allmänna reklamdebatten. Dock har reklamens
brister i detta hänseende ansetts erbjuda särskilda problem vid ett utnyttjande
av televisionen för annonsering. Med den knappa tid som där står
till de enskilda annonsörernas förfogande har reklamens informativa brister
bedömts ännu mera påtagliga. Härtill kommer den ensidighet i TVreklamens
påverkan på konsumenterna, som följer med dess markerade
inriktning på vissa varuslag. Angivna förhållanden i förening med mediets
erkända förmåga att influera en större publik har ingett allvarliga bekymmer
på olika håll.
För näringslivets del har önskemålen om TV-reklam haft sin grund i en
uppfattning om en TV-reldams företagsekonomiska värde såsom mark
-
196
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 43
nadsföringsmedel. Stöd för en sådan uppfattning har också kunnat erhållas
från utlandet, där erfarenheterna tyder på att annonsering i television ger
en reklamkostnad som per konsumentkontakt räknat blir förhållandevis låg.
Såsom ett delvis självständigt argument har hänvisats till de möjligheter
TV-reklamen erbjuder att finansiera allmän programverksamhet. I fråga
om detta vill jag redan här konstatera, att de annonserande företagens kostnader
för reklamen givetvis ingår som delpost i den totala produktionsoch
distributionskostnad, som ligger till grund för prissättningen för varorna,
dvs. de inköpspriser konsumenterna får betala. I stort sett samma allmänhet,
som ser på televisionen, får alltså ytterst själv betala de ökade
kostnaderna för televisionen.
Starka önskemål har från näringslivets sida framförts om utredning av
förutsättningarna för införande av reklam i televisionen. Som jag tidigare
framhållit måste reklamsändningar ses ur ett vidare perspektiv. Jag anser
att frågan rörande reklamens verkningar med särskild hänsyn till en eventuell
TV-reklam bör utredas av särskilt tillkallade sakkunniga.
Utgångspunkten bör vara en granskning av reklamens roll i vårt samhälle,
dess mål — från samhällets, företagens och konsumenternas synpunkt
— och dess medel, omfattning, karaktär och utvecklingstendenser.
Frågan om reklam i TV får bedömas inte enbart från annonsörernas synpunkt
utan i lika hög grad med hänsyn till TV-publiken, konsumentupplysningens
möjligheter, tidningspress och företagsstruktur. Jag vill särskilt
understryka att TV-reklam inte bör införas om därigenom de ekonomiska
möjligheterna för pressens opinionsbildande verksamhet skulle äventyras.
De sakkunniga bör granska reklamens verkningar utifrån dessa synpunkter
och speciellt överväga effekten av reklamsändningar i televisionen.
Som allmän förutsättning gäller därvid att Sveriges Radios nuvarande ensamrätt
till rundradiosändningar består och att de principiella riktlinjerna
för programverksamheten behålls oförändrade. Dessa riktlinjer innebär att
företaget oberoende av utomstående intressen skall bedriva en programverksamhet,
som kännetecknas av en vid yttrande- och informationsfrihet
och som tillgodoser ett brett register av smak- och intresseriktningar hos
publiken och genom programsättningen bereder denna en betydande valfrihet.
Med hänsyn härtill framstår det som väsentligt att eventuella reklamsändningar
utformas på sådant sätt att garantier skapas för företagets
integritet och att en negativ inverkan på programverksamheten förhindras.
Radioföretaget bör inte syssla med reklamförsäljning och en eventuell TVreklam
bör därför administreras av ett fristående företag.
För att kunna bedöma hur stora förskjutningar som kan tänkas uppstå
mellan olika reklamkategorier vid ett eventuellt införande av TV-reklam
måste de sakkunniga utgå från en uppfattning om annonsörernas utgifter
för TV-reklam och TV-reklamens omfattning. För beräkningarna bör användas
modellen med reklamblock som inplaceras vid tid då programverksamheten
störs minst av intrånget.
Fn annan fråga är vilka regler som bör gälla beträffande de eventuella
reklamsändningarnas innehåll och utformning. I första hand måste givetvis
på TV-reklamen ställas det kravet, att den bedrivs i former som motsvarar
vad som allmänt anses representera god affärssed. Med TV-mediets erkända
förmåga alt nå och engagera större konsumentgrupper måste det, enligt
min mening, uppställas särskilt stränga krav på utformningen av bestäm
-
197
K: 43
Riksdag sberättelsen år 1967
melserna för reklam i televisionen. Utländska erfarenheter tyder på att
TV-reklam i särskilt hög grad förlitar sig på suggestiv och emotionell framställning,
medan det informativa värdet för konsumenten blir begränsat.
De sakkunniga bör därför överväga de möjligheter som kan finnas att ge
eventuella reklaminslag i televisionen en sådan utformning att de motsvarar
rimliga krav från informationssynpunkt. Vid sina överväganden av härmed
sammanhängande problem bör de sakkunniga beakta det utredningsarbete,
som bedrivs av 1963 års konsumentupplysningskommitté och som
delvis avser likartade frågeställningar.
Reklam är ett medel för psykologisk masspåverkan. Den ingår i de förlopp
varigenom människorna i ett samhälle påverkar varandras handlande
och tänkande. En sociologisk belysning av reklamen är därför viktig för att
de sakkunniga skall kunna skapa sig en föreställning av reklamens effekter.
Utredningsarbetet synes böra bedrivas så att de sakkunniga först bedömer
frågan om reklamens verkningar från samhällsekonomisk och företagsekonomisk
synpunkt samt från konsumentsynpunkt. Jag förutsätter att
utredningen huvudsakligen kommer att stödja sig på material som redan
finns tillgängligt i olika källor.
Det torde därefter finnas speciell anledning för utredningen att uppmärksamma
den betydelse av positiv och negativ art som reklamen har
från hela samhällets synpunkt. Vid bedömningen bör bl. a. hänsyn tas till
reklamkostnadernas omfattning och utveckling. Därefter bör utredningen
söka redovisa vilka verkningar ett eventuellt införande av reklaminslag i
televisionen skulle få och framlägga därav föranledda förslag.
De riktlinjer jag har angett för utredningen äger sin giltighet även beträffande
reklamsändningar i ljudradion. Sådana sändningar har dock i
den allmänna debatten tilldragit sig ett väsentligt mindre intresse. Om utredningen
bedömer det motiverat bör den söka belysa även denna fråga.
Med det anförda har jag berört vissa problem som bör övervägas av de
sakkunniga. Dessa bör emellertid vara oförhindrade att ta upp också andra
spörsmål som har samband med reklamverksamhet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
44. Flygtrafiklednings kommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den It november 1966 för
att utreda flygtrafikledningens organisation och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november 1966):
Netzén, K. Gösta, landshövding, ordförande
Görs, L. Folke, departementssekreterare
Karlsson, K. Gideon, trafikdirektör
Nilsson, Jan H., kansliråd
Wagner, G. F. Wilhelm, överste
Sekreterare:
Boström, Bengt, byrådirektör
Lokal: Luftfartsverkets centralförvaltning, Fack, Bromma 10, tel. växel
98 00 20 (Boström)
198
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 44
Direktiv (anförande av statsrådet Palme till statsrådsprotokollet den 11
november 1966):
Flygsäkerhetstjänst är den för civil luftfart sammanfattande benämningen
på verksamhetsgrenar som avser trafiklednings- samt väderleks-, informations-,
tele- och räddningstjänst. I fråga om det civila flyget svarar trafikbyrån
inom luftfartsverkets centralförvaltning för flygsäkerhetstjänsten.
Verket handhar även rekrytering, utbildning och kontroll av trafikledningspersonal.
För motsvarande verksamhet inom krigsmakten svarar chefen för
flygvapnet.
Den civila flygtrafikledningens verksamhet och organisation regleras genom
bl. a. internationella bestämmelser, som fastställts av den internationella
civila luftfartsorganisationen (ICAO). Dessa bestämmelser är tillsammans
med bl. a. svenska tilläggsföreskrifter publicerade i bestämmelser för
civil luftfart (BCL). Inom den militära flygtrafikledningen tillämpas av chefen
för flygvapnet utfärdade ordnings- och säkerhetsföreskrifter för militär
flygning (OSF) och bestämmelser för militär flygtrafikledning (Befyl) samt
vissa för tjänsten i krig utfärdade regler. I fråga om bestämmelserna för
militär flygtrafikledning har eftersträvats anpassning av dessa till motsvarande
ICAO-regler.
Flygtrafikledningen har till uppgift att förebygga kollisioner mellan luftfartyg
i luften och på fältområde samt mellan luftfartyg och hinder på sådant
område, att befrämja en välordnad flygtrafik, att lämna råd och upplysningar
av betydelse för luftfartens säkerhet och effektivitet samt att underrätta
och bistå vederbörande organ, då luftfartyg är i behov av räddningstjänst.
Såväl den civila som militära flygtrafikledningens verksamhet är indelad
i flygkontrolltjänst — omfattande områdeskontrolltjänst, inflygningskontrolltjänst
och flygplatskontrolltjänst — flyginformationstjänst och alarmeringstjänst.
Luftrummet är i trafikledningshänseende uppdelat i flyginformationsregioner
(FIR), inom vilka flyginformations- och alarmeringstjänst utövas av
trafikledningsorgan. Inom regionerna bedrivs dessutom flygkontrolltjänst
inom kontrollerat luftrum, dvs. terminalområden, kontrollzoner och luftleder.
Terminalområden finns omkring de större flygplatserna, medan luftlederna
omfattar de viktigaste flygsträckorna. Kontrollzon är det kontrollerade
luftrummet omedelbart kring en flygplats. Vid vissa flygplatser har i stället
för kontrollerat luftrum inrättats s. k. informationsområden och trafikzoner.
Som skydd för linjefart utanför kontrollområdena har upprättats s. k.
flyginformationssträckor.
Områdeskontrolltjänsten, som hänför sig till flygtrafik inom terminalområden
och luftleder, utövas för den civila luftfarten av en kontrollcentral
inom resp. FIR och för den militära luftfarten av kontrollorgan för resp.
terminalområden.
Trafiken vid flygplatserna regleras från kontrolltorn. På de flesta platserna
utövas från tornet fullständig trafikledningstjänst, dvs. kontroll tjänst,
informationstjänst och alarmeringstjänst. Om det finns tillgång till radar
så är en särskild inflygningskontroll anordnad i anslutning till tornet. Finns
kontrollcentral på platsen svarar denna för inflygningskontrolltjänsten. På
199
K: 44
Riksdagsberättelsen år 1967
vissa mindre flygplatser utförs endast flyginformations- och alarmeringstjänst
(s. k. AFIS-tjänst).
Koordinering mellan civil och militär trafik sker inom Göteborgs och
Stockholms terminalområden i ett gemensamt organ vid kontrollcentralerna
på Torslanda resp. Arlanda flygplatser. Övervakning av militär flygverksamhet
utanför terminalområden och kontrollzoner utförs från försvarets
regionala radarcentraler. Inom luftlederna i södra Sverige sker samordning
av civil och militär trafik under viss tid från regionala radarcentraler med
civil och militär trafikledningspersonal. I övriga luftleder och när regionala
radarcentraler för södra Sverige är stängda svarar kontrollcentralerna för
samordningen av trafiken. Militära luftstridsövningar övervakas även genom
stridsledningsorgan.
Flygvapnets centrala flygtrafikledning (Cafyl) fungerar som svensk flygräddningscentral.
Den för civil luftfart erforderliga informationstjänsten innefattar utarbetande
och utgivning av kontinuerliga meddelanden och cirkulär till trafikledningsorgan
och flygbesättningar. De senare informeras på flygplatserna.
Vid de större flygplatserna finns särskilda informationsorgan som i organisatoriskt
avseende är inordnade i trafikledningen. På samma sätt är telecentralernas
personal inordnad i trafikledningen. Vid några mindre flygplatser
är viss trafikledningspersonal även utbildad för väderobservationstjänst.
På motsvarande sätt utövas informationstjänst vid militära flygplatser,
medan tele- och väderlekstjänst alltid utgör särskilda tjänstegrenar vid
sidan av trafikledningen.
Den flygtekniska utvecklingen har under senare år medfört stora förändringar
inom luftfarten. Luftrummet utnyttjas i dag av civila och militära
luftfartyg med prestanda som från såväl flygteknisk som trafikteknisk synpunkt
i hög grad skiljer sig från tidigare typer av luftfartyg. Den allmänna
trafikökningen och de ökade flyghastigheterna har stegrat kraven på trafiktekniska
tjänster och hjälpmedel. Den snabba utvecklingen har på det trafiktekniska
området — flygtrafikledning, väderlekstjänst och radioteknik —
skapat bl. a. organisatoriska problem inom främst flygtrafikledningstjänsten.
Detta förhållande, som är internationellt, kan bli ytterligare accentuerat
på grund av såväl den civila som den militära flygutvecklingen. Genom att
trafikledningen blir allt mera kapitalkrävande ställs också större krav på en
effektiv och rationell organisation.
Det utvecklingsarbete som f. n. pågår beträffande automatiska hjälpmedel
för trafikledningen kan förutsättas möjliggöra en bättre disponering av personal
och eu från säkerhetssynpunkt önskvärd minskning av den mänskliga
faktorns inflytande på lösning av komplicerade trafiksituationer. Vidare
kan utvecklingen av radartekniken komma att medföra en specialisering inom
trafikledningen som kan spela en stor roll för den operativa driften.
Bland de tekniska och operativa utvecklingstendenser, som beräknas ha inverkan
på trafikledningstjänsten, kan vidare nämnas behov av ökad utsträckning
i såväl höjd- som sidled av kontrollerat luftrum, intensivare
koordinering av civil och militär flygtrafik, utrustning av flera flygplan med
radio samt installation av landnings- och andra navigationshjälpmedel i
flygplan och på marken. Därtill kommer fortsatt tillväxt av allmänflyget
200
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 44
samt eventuell utveckling av bl. a. flygplan för korta start- och landningssträckor.
Den antydda utvecklingen på trafikledningens område innebär ökade svårigheter
att effektivt samordna dels den civila och militära flygtrafikledningen
dels funktionerna inom dessa.
De tekniska och operativa förändringarna ställer nya krav på trafikledningsutbildningen
och på allt mera kapitalkrävande utbildningsutrustning.
Detta kommer att påverka urvalet och rekryteringen av trafikledare. En arbetsgrupp
inom 1963 års luftfartsutredning har undersökt luftfartsverkets
behov av trafikledare och utredningen har överlämnat rapporten till kommunikationsdepartementet.
Luftfartsverket har därefter i petita för budgetåret
1967/68 beräknat att det t. o. m. budgetåret 1971/72 erfordras ett årligt
tillskott av i medeltal 16 nya trafikledartjänster. För den militära flygtrafikledningsorganisationen
upptar personalstatsplanen för samma tid ett årligt
tillskott av i medeltal 13 nya trafikledartjänster. På grund av rådande vakansläge
är dock utbildningsbehovet under perioden 25 nya trafikledare
per år.
Mot bakgrund av den beskrivna utvecklingen har luftfartsverket i skrivelse
den 2 december 1965 hemställt om utredning av den civila flygtrafikledningens
framtida organisation.
Partiella reformer inom ramen för en oförändrad huvudorganisation kan
sannolikt inte lösa de svårigheter som luftfartsverket och flygvapnet redan
ställts inför och som torde komma att bli allt större. Särskilt är åtgärder för
samordning av den civila och militära flygtrafikledningens organisation enligt
min mening erforderliga. En sådan samordning skulle positivt inverka
på flygsäkerheten, driftsekonomi och krigsberedskap. Den kan inte ske utan
en samlad översyn av flygtrafikledningens organisation. En sådan bör enligt
min mening nu komma till stånd genom särskilda sakkunniga.
De sakkunniga bör klarlägga förutsättningarna för ökad samordning eller
sammanslagning av de militära och civila flygtrafikledningsuppgifterna
samt föreslå de åtgärder i fråga om den organisatoriska uppbyggnaden som
anses böra vidtas på grund av dessa överväganden. Vidare bör frågan om
den lämpligaste formen för organisationen av väderlekstjänst tas upp till
bedömande. Eventuella frågor om gränsdragning mellan civil och militär
trafikledningsverksamhet bör likaledes belysas. Således bör undersökas om
den nuvarande indelningen av luftrummet bör behållas eller om ändringar
bör vidtas. I detta samamnhang vill jag erinra om att inom flygvapnet nyligen
har utarbetats en plan för utbyggnad av flygtrafikledningen inom krigsmakten
(Pufyl) samt att en svensk-dansk arbetsgrupp, den s. k. Svedagruppen,
har till uppgift att utreda luftrummets indelning i Malmö FIR.
Utredningen bör även kartlägga de olika trafikledningsorganens och trafikledningspersonalens
arbetsuppgifter och klarlägga det framtida behovet
av trafikledningspersonal. Möjligheterna till arbetskraftsbesparande åtgärder
inom och mellan de olika funktionerna bör särskilt beaktas. Således
bör en rationell fördelning av arbetsuppgifterna på trafikledare, trafikledarassistenter
och trafikbiträden klarläggas. Vidare bör undersökas huruvida
väderobservationsuppgifter i ökad utsträckning kan skötas av trafikledningspersonal.
Sistnämnda spörsmål har uppmärksammats av 1963 års
luftfartsutredning i dess betänkande Luftfartsverkets ekonomi och organisa
-
7f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sam!.
Riksdagsberättelsen
201
K: 44 Riksdagsberättelsen år 1967
tion (SOU 1966: 34, s. 39 och 40). Frågan om automatisering av såväl enklare
som mera komplicerade arbetsuppgifter bör tas upp till bedömande.
Likaledes bör undersökas vilka fördelar som kan vinnas med specialutbildning
av personal med hänsyn till förutsebara förändringar i flygtrafikledningens
arbetsuppgifter. Vidare bör utredningen avge förslag till bemanning
av olika trafikledningsorgan för att uppnå en rationell användning av personalen
och en bl. a. från personalsynpunkt lämplig skiftindelning.
Utredningsarbetet bör avse dels möjligheterna till bättre samordning och
ökad integration av de civilia och militära trafikledningsverksamheterna,
dels frågan om en för civil och militär flygtrafik gemensam trafikledningsorganisation.
Utredningen bör emellertid behandla även andra frågor inom
flygsäkerhetstjänsten, som har betydelse för att nå en rationell civil/militär
trafikledning.
Krigsmaktens speciella krav på en för försvarsändamål avpassad och till
krigs förhållanden lätt omställbar trafikledningsorganisation bör beaktas liksom
militärt flygs speciella uppträdande och härför avpassade bestämmelser.
Utredningen bör undersöka förutsättningarna för en samordnad utbildning
inom trafikledningen som i princip skall syfta till likartat utbildade
trafikledare för betjäning av såväl civila som militära flygplan med tillämpning
av i huvudsak samma regler. Förutsättningarna för en gemensam
lokalisering eller sammanslagning av luftfartsverkets och flygvapnets trafikskolor
bör prövas.
De sakkunniga bör vidare se över trafikledningsutbildningen och behandla
frågor om rekryteringen till detta yrke. Därvid bör särskilt uppmärksammas
behov av särskilda kvalifikationskrav på trafikledare, erforderlig
skolunderbyggnad, metoder för urvalstest, utbildningens omfattning, utbildningsmetoder,
utbildningsplaner och utbildningsgång.
Utredningen bör vara oförhindrad att ta upp även andra än här nämnda
frågor, som sammanhänger med trafikledningen och som kan aktualiseras
under utredningsarbetets gång.
De sakkunniga bör närmare ange de ekonomiska konsekvenserna av olika
förslag och redovisa de författningsändringar som erfordras. Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt.
En viss del av utredningsarbetet är av den karaktären att det normalt åvilar
flygvapnet, flygförvaltningen, luftfartsverket och Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut. Dessa bör därför, i den utsträckning de har
resurser, anlitas av de sakkunniga för anskaffande av det utredningsmaterial
som kan visa sig erforderligt under utredningsarbetets gång.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1967.
45. Sakkunnig för utredning om sjömansregister
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 11 november 1966 för
att utreda möjligheterna att avveckla den särskilda sjömansregistreringen
m. m.:
Hävermark, K. Gunnar J :son, organisationsdirektör
Lokal: Stora Nygatan 1, Stockholm C, tel. 11 51 35
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1967.
202
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 46
46. Sakkunniga för utredning av den flygande personalens arbetstider m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1966 för
att ingå i en skandinavisk kommitté för utredning av den flygande personalens
arbetstider in. m.:
Hjern, Bengt K. L., regeringsråd, ordförande
Jensen, Powel, flygkapten
Jeppsson, Jan K. V., ombudsman
Lager, Carl-Gustav, fil. lic.
Leibing, Arne, flygkapten
Nordlander, Carl-Oscar, flygchef
Sekreterare:
Odhammar, J.-E. Ivan, hovrättsfiskal
Lokal: Svea hovrätt, Stockholm C, tel. växel 23 68 00 ankn. 226 (Odhammar).
Arbetet beräknas pågå under år 1967.
203
Fi: 1
Riksdagsberättelsen år 1967
Finansdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1966
3. Konsumtionskreditutredningen (1964:1 19, 1965:1 11, 1966: 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 mars 1961 för att
utreda vissa spörsmål rörande konsumtionskrediter (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 mars 1961):
Cederwall, Gustav F. E., landshövding, ordförande
Brodén, E. Bertil, sekreterare
Dahlström, Gösta E„ fil. lic.
Gillberg, Karl Erik, direktör
Höglund, E. A. Rune, bankdirektör
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Rosenquist, Benkt F., direktör
Thedin, Nils E„ direktör
Wallberg, Ursula, forskningssekreterare
Experter:
Edstrand, Karl-Ingmar, departementsråd
Gustafsson, Stig B., redaktör
Wahlgren, E. Göran, kansliråd
Sekreterare:
Hellström, Lars T., civilekonom
Biträdande sekreterare:
Eisler, Hans M., civilekonom
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Fi 33.
Utredningen har under tiden oktober 1965—juni 1966 hållit tio sammanträden.
Utredningen har avlämnat ett den 2 juni 1966 dagtecknat betänkande,
benämnt »Konsumtionskrediter i Sverige» (SOU 1966: 42).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Myntkommittén (1964:1 29, 1965:1 20, 1966: 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1963 för
en allmän översyn av gällande myntlagstiftning och därmed sammanhängande
frågor:
Åbjörnsson, Carl V., regeringsråd, ordförande
204
Fi: 3
Kommittéer: Finansdepartementet
Ekengren, Hjalmar K. A., bankdirektör
Holmquist, A. Mary S., barnavårdsman, led. av II kamm.
Lindberg, N. Olof, kansliråd
Schmidt, Carl S., civilingenjör, f. d. riksdagsman
Stenberg, Nils G., direktör
Ulvfot, Benkt H., myntdirektör
Expert:
Ähström, N. Åke A., hovrättsråd
Sekreterare:
Lindgren, Sune R., kammarrättsråd
Biträdande sekreterare:
Willart, N. Bo, departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Fi 29.
Kommittén bar den 28 januari 1966 avlämnat ett betänkande, benämnt
»Ny myntserie» (SOU 1966:4).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Trafiklivräntekommittén (1965:1 22, 1966: 19)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1964 för
att utreda frågan om värdesäkring av trafiklivräntor och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 6 maj 1964):
Conradi, Erland G. F., justitieråd, ordförande
Ahlström, Lennart S. A., direktör
Brundin, Gerdt G., byråchef
Eriksson, Sten, direktör
Gärde Widemar, Ingrid, advokat, led. av II kamm.
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av I kamm.
Wahlgren, E. Göran, kansliråd
Widding, N. Åke W., hovrättsråd, tillika huvudsekreterare
Expert:
Land, Johan, kanslichef
Sekreterare:
Svensson, Åke E. F., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fi 22.
Kommittén har under tiden november 1965 — augusti 1966 hållit tio sammanträden.
Kommittén har avlämnat ett den 5 september 1966 dagtecknat betänkande,
benämnt »Värdesäkring av trafiklivräntor» (SOU 1966: 53).
Uppdraget är därmed slutfört.
205
Fi: 4
Riksdagsber ätt elsen år 1967
4. Kommittén för översyn av bestämmelserna om resandes tull- och skattefrihet
(1966:25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 februari 1965 för att
— i samarbete med sakkunniga från Danmark, Finland och Norge — förutsättningslöst
överse bestämmelserna om resandes rätt att tull- och skattefritt
införa och inköpa rusdrycker och tobaksvaror samt om tull- och skattefri
proviantering av varor i den internordiska fartygs- och flygtrafiken ävensom
framlägga de förslag i dessa och därmed sammanhängande frågor som
översynen kan föranleda:
Eriksson, G. Lennart, generaltulldirektör, ordförande
Bergström, Stig, byråchef (avliden den 15 januari 1966)
Edstrand, Karl-Ingmar, departementsråd
Willart, N. Bo, departementssekreterare
Sekreterare:
Österberg, Håkan E., byråchef
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Kommittén har under tiden november 1965—januari 1966 hållit tio sammanträden,
varav två gemensamt med sakkunniga från Danmark, Finland
och Norge.
Kommittén har den 7 februari 1966 avgett förslag, benämnt »Resandes
tull- och skattefrihet, m. in.» (Stencil Fi 1966: 2).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Villabeskattningsutredningen (1966: 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 mars 1965 för att
verkställa en översyn av de schablonmässiga regler, som vid taxeringen gäller
för inkomstberäkningen av egnahem och vissa andra fastigheter, samt
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26 mars
1965):
Ekman, S. Gösta, departementsråd, ordförande
Lindberg, A. Lars, kammarrättsassessor
Sundin, Sven E„ lantbrukare, led. av I kamm.
Andersson, Alf E., fabriksarbetare, led. av II kamm.
Expert:
Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen har under tiden november 1965—juni 1966 hållit tolv sammanträden.
Därutöver har en arbetsgrupp inom kommittén sammanträtt
vid skilda tillfällen.
206
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 7
Utredningen har den 22 juni 1966 avgett betänkande, benämnt »Reviderad
schablon för villabeskattningen m. in.» (Stencil Fi 1966: 4).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sill verksamhet vid ingången av 1967
6. Utredningen om universitetens egendomsförvaltning (1964:1 11, 1965:1 5,
1966:3)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1958 för att
verkställa utredning rörande universitetens egendomsförvaltning in. in. (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1958):
Hörjel, Nils J., generaldirektör, ordförande
Lindblad, Sven J. H., bankdirektör
Resare, Bengt C. M., departementsråd
Welinder, P. E. Carsten, professor
Expert:
Uhlin, Karl-Erik, byråchef
Sekreterare:
Jacobsson, A. Torvald, avdelningsdirektör
Lokal: Riksarkivet, Arkivgatan 3, Stockholm 2, tel. 20 41 92 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 37.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1967.
7. Uppbördsutredningen (1964:1 16, 1965: I 8, 1966: 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning av vissa uppbördsfrågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 10 september 1959) :
Reuterswärd, Erik A. P., rättschef, ordförande
Ehnbom, E. Bertil A., byråchef
Lindqvist, Rolf L. A., landskamrerare
Åhström, Gustaf O., f. d. länsassessor
Expert:
Öberg, B. Axel, rådman
Sekreterare:
Linde, Per Gunnar A. G., uppbördsintendent
Lokal: Skattehuset, Götgatan 76 (sekr.), tel. lokalsamt. växel 24 15 00
rikssamt. växel 24 18 00
Direktiven för utredningen, se 1960:1 Fi 41.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tio
sammanträden.
207
Fi: 7
Riksdagsberättelsen år 1967
Utredningen har den 4 oktober 1966 avgett ett andra betänkande, benämnt
»Skatteavdrag på konkursgäldenärs inkomst» (Stencil Fi 1966:7).
Återstående utredningsarbete, som avser frågan om skattskyldighet för
konkursgäldenär och konkursbo, beräknas bli slutfört under år 1967.
8. Företagsskatteutredningen (1964:1 17, 1965:1 9, 1966: 6)
Tillkallade enligt Kung], Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1960 för alt
verkställa utredning av frågan om den framtida utformningen av företagsbeskattningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 juni 1960):
Hedborg, Gustaf T., kammarrättspresident, ordförande
Crabo, Sven G., direktör
Ekström, Tord A., fil. kand.
Henrikson, G. Arne, direktör
Jungefors, Stig L. S., t. f. departementsråd
Kristersson, Helge, fil. dr.
Lundell, Sture V., departementsråd
Lyberg, Bengt, direktör
Nilsson, B. Axel O., direktör
Nilsson, Robert, civilekonom
Svensson, Stig R., direktör
Experter:
Bergqvist, Ernst G., direktör
Eckersten, Ivan E., statssekreterare
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Faxén, Karl-Olof, docent
Fridolin, Hans R., byråchef
Helmers, Dag, docent
Lindberger, Lars, t.f. planeringschef
Reuterswärd, Erik A. P., rättschef
Söderberg, Erik A. R., direktör
Sekreterare:
Gustafson, G. Arne, assessor
Rosén, Jan-Erik A., länsassessor
Lokal: Munkbron 17, n. b. (postadress: Finansdepartementet, Fack,
Stockholm 2), tel. 20 42 61 (Hedborg), 20 42 45 (Rosén) och 20 42 54 (Gustafson)
Direktiven
för utredningen, se 1961:1 Fi 36.
Utredningen bar under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tre
sammanträden. Därutöver har omkring 15 sammanträden hållits med en
särskild expertgrupp.
208
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 10
Utredningen beräknas avlämna delbetänkande under år 1967 angående
ändrade avskrivningsregler m. m. beträffande fast egendom.
9. 1961 års fastighetstaxeringsutredning (1964:1 18, 1965:1 10, 1966: 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1961 för att
verkställa översyn av bestämmelserna om förfarandet vid allmän fastighetstaxering,
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 april 1961):
Svensson, Sven V., landskamrerare, ordförande
Andersson, A. Sigvard, föreståndare
Broström, Rolf T., landskamrerare
Sekreterare:
Egardt, Knut, länsassessor
Lokal: Länsstyrelsen, Halmstad, tel. 035/11 83 20
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Fi 32.
Av utredningsuppdraget återstår frågan om skatteplikt för vissa samlingslokaler.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1967.
10. Koncentrationsutredningen (1964:1 20, 1965:1 12, 1966: 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1961 för
att verkställa utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen
i det privata näringslivet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 december
1961):
Arvidsson, Guy N. A., professor, ordförande
Faxén, Karl-Olof, docent
Hagnell, Hans, fil. lic., led. av II kamm.
Lindberger, Lars, t.f. planeringschef
Olsson, K. Helmer, generaldirektör
Tidefelt, J. Sune, ombudsman
Experter:
Arvidsson, Marianne E., fil. kand. (fr. o. m. den 28 januari 1966)
Carling, Alf G., fil. kand.
Gustafsson, Stig G. V., docent
Lindgren, J. Gunnar, universitetslektor
Pettersson, K. Lennart, fil. kand.
Ribrant, Gunnar C. H., fil. mag. (fr. o. m. den 15 mars 1966)
Wikström, Solveig R., ekon. lic.
Sekreterare:
Johansson, K. Göran, pol. mag.
209
Fi: 10
Riksdagsberättelsen år 1967
Bitr. sekreterare:
Hagström, Tony G., pol. mag.
Gustafson, Monica E., departementssekreterare
Lokal: Rosenlundsgatan 3 B11 111, postadress: Finansdepartementet, Fack,
Stockholm 2, tel. 68 32 27, 69 75 27 (Johansson), 68 57 49 (Hagström),
68 96 12 (Carling), 68 29 41 (Wikström)
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Fi 37.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit fem
sammanträden.
Den 24 maj 1966 har utredningen avgett ett betänkande, benämnt »Oljebranschen»
(SOU 1966:21). En preliminär rapport rörande vissa av de
undersökningar av detaljhandeln, som utredningen låtit utföra, har av experten
Wikström redovisats i bilaga till riktprisutredningens betänkande
»Prissamverkan och konkurrens» (SOU 1966:46). Undersökningarna rörande
handeln kommer i sin helhet att redovisas i början av år 1967.
I samarbete med statistiska centralbyrån har utredningen utfört en översiktlig
kartläggning av sälj arkoncentrationen på olika varumarknader samt
av storföretagens produktstruktur och marknadsandelar. Kartläggningen
och analysen av marknadsförhållandena i några industribranscher har
fortsatt. Undersökningarna rörande marknadsförhållandena beräknas kunna
läggas fram i sin helhet under sommaren 1967.
Utredningen har vidare fortsatt sina studier av ägarstrukturen och beslutsförhållandena
i privata företag, särskilt större sådana, samt av ägandeocli
marknadsförhållandena på kreditmarknaden. Dessa undersökningar
beräknas kunna läggas fram under våren 1967.
11. Affärsverksutredningen (1964: I 22, 1965:1 13, 1966: 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1961 för
att verkställa utredning rörande riktlinjerna för affärsverkens pris- och
taxepolitik (se Post- och Inrikes tidn. den 16 januari 1962):
Grafström, Erik O. H., generaldirektör, ordförande
Blennow, O. Ingemar, disponent
Sjöberg, E. Arne, direktör
Sjönander, Bo Jonas, t. f. kansliråd
öhrström, K. Lennart, direktör
Experter:
Ekdahl, Sven V. B., ekonomidirektör
Hasslev, Nils-Olov F., departementsråd
Sundin, Bertil O. FI., avdelningsdirektör
Swarting, Sven E. V., kansliråd
Säfström, Stig O., byråchef
210
Kommittéer: Finansdepartementet
Fi: 13
Sekreterare:
Fornstad, Bengt F., civilekonom
Biträdande sekreterare:
Nordenfalk, S. R. E. Johan, departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1963: I Fi 32.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tolv
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
12. Utredningen om metrologiska enheter (1964: I 23, 1965: I 14, 1966: 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa översyn av gällande lagstiftning rörande metrologiska enheter
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1962):
Lännergren, E. Bengt, justitieråd, ordförande
Edstrand, Karl-Ingmar, departementsråd
Åhström, N. Åke A., hovrättsråd
Experter:
Laurell, Karl Fredrik, avdelningsdirektör
Malmgren, Kurt K.-G., hovrättsassessor
Neymark, Marit H. E., förste intendent
Rudberg, Erik G., professor
Sekreterare:
Personne, Jon M., byrådirektör
Lokal: Storkyrkobrinken 13r, Stockholm C, tel. 10 32 65 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1963: I Fi 34.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 19 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
13. Kreditinstitntutredningen (1964: I 24, 1965: I 15, 1966: 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1962 för att
verkställa en översyn av gränsdragningen mellan olika kreditinstituts verksamhetsområden
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 september 1962):
Dahlström, Lennart E. R., direktör, ordförande
Callans, N. P. Arne, bankdirektör
Hanström, Torsten V., bankinspektör
Lindencrona, Alvar, direktör
Lönnqvist, Sven E. V., postbankschef
211
Fi: 13
Riksdagsberättelsen år 1967
Lindberger, Lars, t. f. planeringschef
Svenson, Sven G., direktör
Thunholm, Lars-Erik, direktör
Torén, Lars Erik H., överinspektör
Åstrand, B. Halvdan, direktör
Expert:
Wallén, Axel O. A., departementsråd
Sekreterare:
Lindahl, K. Olof R., lönedirektör
Biträdande sekreterare:
Sanell, P. Åke, departementssekreterare
Zachrisson, Carl-Axel, civilekonom
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Stockholm C, tel. växel 22 59 69
(sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1963: I Fi 35.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 16
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
14. 1963 års utredning rörande underhållet av statliga fastigheter
(1964: I 25, 1965: I 16, 1966: 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1962 för
att i fråga om statens allmänna fastighetsfond utreda principerna för beräkning
av kostnaderna för underhållet av de till de olika delfonderna hörande
byggnaderna — varvid även bör övervägas, vilka olika fastighetskostnader
som lämpligen bör hänföras till utgifter på fastighetsfondens stat och vilka
som bör bestridas av nyttjande myndigheter in. fl. — samt rörande gränsdragningen
mellan arbeten, som skall hänföras till ordinarie underhåll och
sådana, som avser iståndsättningsåtgärder eller är att hänföra till investeringar
m. in.:
Mårdh, Gustaf Adolf, byggnadsråd
Expert:
Enquist, N. Torsten L., byrådirektör
Sekreterare:
Duke, Karl Erik Å., avdelningsdirektör
Lokal: Riksrevisionsverket, Birger Jarls torg 11, Stockholm C, tel. växel
23 77 20 (sekr.)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
212
Kommittéer: Finansdepartementet
15. Aktiefondsutredningen (1964: I 26, 1965: I 17, 1966: 14)
Fi: 17
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 februari 1963 för
att verkställa utredning rörande vissa former av handeln med värdepapper
samt översyn av bestämmelserna angående stämpelavgift för fondpapper:
Martenius, Åke B. A., regeringsråd, ordförande
Dinkelspiel, Max, fondhandlare
Oredsson, S. Malte, sparbanksinspektör
Strömberg, Sven J. M., direktör, f. d. regeringsråd
Wernlund, Stig A., kansliråd
Sekreterare:
Ihrfelt, Per E., hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Warholm, M. Birgit, departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (bitr. sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1964: I Fi 26.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit åtta
sammanträden. Dessutom har mindre arbetsgrupper inom kommittén sammanträtt
vid skilda tillfällen.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under våren 1967.
16. Utredning rörande förundersöknings- och ålclagarverksamheten i tullmål
(1964:1 27, 1965:1 18,1966:15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1963 för att
utreda förundersöknings- och åklagarverksamheten i tullmål:
Ros, A. K. Erik, f. d. underståthållare
Expert:
Herrlin, Sigvard G. S., byråchef
Sekreterare:
Heden, P. A. Göran, byrådirektör
Lokal: Generaltullstyrelsen, Fack, Stockholm 2, tel. 24 00 00
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1987.
17. 1963 års försäkringsskattekommitté (1964:1 28, 1965:1 19, 1966: 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
utreda frågan om fö ren kl ing av beskattningsreglerna för försäkringsrörelse
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 11
juli 1963):
Lindquist, Nils G., kammarrättsråd, ordförande
213
Fi: 17
Riksdagsberättelsen år 1967
Brundin, Gerdt G., byråchef
Crabo, Sven G., direktör
Ekestaf, C. Bertil L„ direktör
Sandström, Carl Olof, kammarrättsråd
Expert:
Jonsson, Gösta D. V., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Stening, F. Birger, kammarrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Lange, N. Gösta, jur. kand., civ.ekon. (t. o. m. den 17 september 1966)
Berglöf, John S. C. A. D:son, t.f. kammarrättsassessor (fr. o. m. den 21
november 1966)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Fi 28.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 i huvudsak
arbetat i arbetsgrupper som hållit 26 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
18. Utredning om finansiella långtidsperspektiv inom samhällsekonomien
(1965:1 21, 1966: 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1964 för
att utreda finansiella långtidsperspektiv inom samhällsekonomien:
Kragh, Börje R. V., professor
Expert:
van der Hoeven, Willem, forskningssekreterare
Sekreterare:
Eliasson, K. Gunnar, forskningssekreterare
Lokal: Konjunkturinstitutet, Nybrokajen 13, Stockholm C, tel. växel
24 07 40
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fi 21.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1967.
19. Skogsskattekommittén (1965:1 24, 1966:20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 maj 1964 för att
överse bestämmelserna rörande skogsbeskattningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 juni 1964):
Björne, F. Hilding, regeringsråd, ordförande
Svensson, Sven V., landskamrerare
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd
214
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 21
Expert, tillika sekreterare:
Thorselius, Ulf T., kansliråd
Lokal: Svartmangatan 9, 1 tr., Stockholm C, tel. 10 18 96 (Björne) och
23 65 20 (Thorselius)
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fi 24.
Kommittén, som vid sin utredning har att i väsentliga hänseenden ta hänsyn
till vissa andra kommittéers arbeten, har under tiden november 1965—
oktober 1966 sammanträtt två dagar. Dessutom har ett tjugotal gruppsammanträden
hållits.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
20. Fondby råutredningen (1965:1 25, 1966: 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utreda frågan om den framtida förläggningen av de arbetsuppgifter som
nu ankommer på statskontorets fondbyrå:
Ivarsson, Sven-Ivar, direktör
Experter:
Kull, Börje, byråchef
Säfström, Stig O., byråchef
Nordström, Lennart W., organisationsdirektör
Sekreterare:
Duke, Karl Erik Å., avdelningsdirektör
Lokal: Statskontoret, Box 2106, Stockholm 2, tel. växel 22 08 60
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1967.
21. Utredning av frågan om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet
i fartygsinteckning av vissa fondmedel (1965: I 26, 1966: 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1964 för
att utreda frågan om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet i fartygsinteckning
av fondmedel, som avses i 274 § lagen om försäkringsrörelse
och 19 § lagen om understödsföreningar, samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1964):
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Sekreterare:
Reuterskiöld, Bo H. C., byrådirektör
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5, Stockholm C, tel. växel
22 36 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1967.
215
Fi: 22 Riks dag sb er ätt ds en år 1967
22. Översyn av lagen om understödsföreningar (1965: 1 27, 1966: 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1964 för
att överse lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar huvudsakligen
med utgångspunkt från de synpunkter, som har upptagits i en av
försäkringsinspektionen med skrivelse den 1 juli 1964 till finansdepartementet
överlämnad promemoria (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december
1964):
Wallén, Axel O. A., departementsråd
Experter:
Bergsmark, Henry R., direktör
Brink, O. J. Thage, direktör
Wenner, Brita M., byrådirektör
Sekreterare:
Jermsten, Per L., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 29 juni 1966)
Lokal: Svea hovrätt, Fack, Stockholm 2
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Den sakkunnige har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio
sammanträden med experterna.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1967.
23. Översyn av bestämmelserna om statlig kontroll på ädelmetallarbeten
m. in. (1965: I 28, 1966:24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 november 1964 för
översyn av bestämmelserna om statlig kontroll på ädelmetallarbeten m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 december 1964):
Schultz, J. Allan S., byråchef
Sekreterare:
Larsson, L. Urban, byrådirektör
Lokal: Bevillningsutskottet, Riksdagen, Stockholm 46, tel. växel 22 95 60
ankn. 188
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fi 28.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört i början av år 1967.
24. Familjeskatteberedningen (1966:26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 januari 1965 för
att överse familjebeskattningen samt därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1965):
Reuterswärd, Erik A. P., rättschef
216
Kommittéer: Finansdepartementet
Fi: 25
Experter:
Björne, B. Gunnar, t. f. kammarrättsassessor
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Eriksson, Nancy M., fru, led. av II kamm.
Mutén, Leif I., professor
Nettelbrandt, A. Cecilia, fru, led. av II kamm.
Sandlund, Maj-Britt L., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Beredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sju
sammanträden.
Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
25. Utredningen angående indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter
(1966:27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 januari 1965 för
att överse allmänna skatteberedningens förslag angående socialförsäkringsavgifter
och indirekt beskattning samt därmed sammanhängande frågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1965):
Lundell, Sture V., departementsråd
Experter:
Jungefors, Stig L. S., t. f. departementsråd
Fridolin, Hans R., byråchef
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Hamdahl, Bengt O., rättschef
Brand!, Erik R., f. d. ombudsman, led. av II kamm.
Helmers, Dag, docent
Stening, F. Birger, kammarrättsassessor
Skogsberg, P. Gösta, t. f. avdelningschef (fr. o. m. den 30 augusti 1966)
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Lokal: Finansdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 25
sammanträden. Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med olika
grupper av experter.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1967.
217
Fi: 26
Riksdagsberättelsen år 1967
28. Utredningen om definitiv källskatt (1966: 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att utreda frågan om att införa en definitiv källskatt samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1965):
Hedborg, Gustaf T., kammarrättspresident
Experter:
Arnklint, Helmer S. E., byrådirektör
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Ekman, S. Gösta, departementsråd
Lindqvist, Rolf L. A., landskamrerare
Magnusson, A. Tage, disponent, led. av II kamm.
Wärnberg, Erik G., trävaruhandlare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Gustafson, G. Arne, assessor
Lokal: Munkbron 17, n. b. (postadress: Finansdepartementet, Fack,
Stockholm 2), tel. 20 42 61 (Hedborg) och 20 42 54 (Gustafson)
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 28 samt skattesystemutredningens
direktiv 1961: I Fi 36.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sex
sammanträden. Dessutom har utredningen under tiden den 9—15 oktober
1966 företagit en resa till Wien, där det österrikiska Lohnsteuersystemet
studerats.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
27. Bilskatteutredningen (1966: 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att överse vägtrafikbeskattningen och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 april 1965):
Hörjel, Nils J., generaldirektör, ordförande
Abelin, Hans Henrik G. Z., hovrättsassessor (fr. o. m. den 29 januari 1966)
Björkman, Folke, redaktör, led. av II kamm.
Blidfors, T. E. Johannes, seminarielärare, led. av II kamm.
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av I kamm.
Palm, Böret, kansliråd
Sterne, Gösta E. V., disponent, led. av II kamm.
Wahlgren, E. Göran, kansliråd (t. o. in. den 28 januari 1966)
Experter:
Grahn, F. Ture, byrådirektör
Milstam, K. Östen, departementssekreterare (fr. o. m. den 26 februari 1986)
Thulin, Einar E:son, byråchef
218
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 28
Öhrn, J. Bruno, kansliråd (fr. o. m. den 26 februari 1966)
Sekreterare:
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning i Malmö, Stora Nygatan
52, Box 4068, Malmö 4, tel. växel 040/749 50
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 29.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tio
sammanträden. Dessutom har ett arbetsutskott inom utredningen sammanträtt
13 gånger.
I september 1966 har utredningen offentliggjort en stencilerad diskussionspromemoria
om vägtrafikbeskattning. Promemorian har legat till grund
för en serie överläggningar, som utredningen har hållit med företrädare för
olika myndigheter och organisationer.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
28. Obligationsteknikkommittén (1966: 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att utreda frågan om rationalisering av svensk obligationsteknik (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 februari 1965):
Ringström, K. Georg, riksgäldsdirektör, ordförande
Dahlström, Lennart E. R., direktör
Forssberg, Gunnar E., direktör
Haraldsson, Harald, bankokommissarie
Hägerstedt, Sven E., bankdirektör
Johnselius, Ingvar M., byråchef (fr. o. m. den 5 maj 1966)
Lönnqvist, Birger C., bankdirektör
Åsell, Börje O., byråchef (t. o. m. den 4 maj 1966)
Experter:
Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr. o. m. den 5 oktober 1966)
Hessler, S. Henrik, professor (fr. o. m. den 1 april 1966)
Stern, Torkel E., bankdirektör (fr. o. in. den 27 juli 1966)
Sekreterare:
Steneborn, H. Arne, förste länsassessor (fr. o. m. den 1 april 1966)
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning i Malmö, St. Nygatan 52,
Box 4068, Malmö 4, tel. 040/782 50
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 31.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit fem
sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1967.
219
Fi: 29
Riksdagsberättelsen år 1967
29. Tullagstiftningskommittén (1966: 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 mars 1965 för att
verkställa en översyn av bestämmelserna om tullldarering och tullkontroll
samt därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23
juni 1965):
Fahlander, Vidar M. J., f. d. generaltulldirektör, ordförande
Bergstrand, Sten-Erik, departementsråd (fr. o. in. den 30 mars 1966)
Bergström, Stig, byråchef (avliden den 15 januari 1966)
Blom, S. T. Lennart, direktör
Croneborg, K. O. Rutger, kommerseråd
Hartler, Hans M. S., byråchef (fr. o. in. den 28 januari 1966)
Löwbeer, Torsten, rättschef (t. o. m. den 29 mars 1966)
Nyström, Holger R. B., direktör
Willart, N. Bo, departementssekreterare
Experter:
Abelin, Hans Henrik G. Z., hovrättsassessor (fr. o. m. den 11 januari 1966)
Bose, Curt E., direktör
Brindner, Per E., direktör
Jungefors, Stig L. S., t. f. departementsråd (t. o. in. den 10 januari 1966)
Kristensson, Bengt A., direktörsassistent
Linder, Helge, hamndirektör (fr. o. in. den 4 maj 1966)
Myrsten, J. Lennart, departementssekreterare
Nyrén, Bengt, direktörsassistent
Olsson, N. Bertil, direktör
Wennergren, C. Bertil O., kanslichef
Åkerlund, K. A. Lars, direktör
Sekreterare:
Jansson, N. Lennart, regeringsrättssekreterare
Biträdande sekreterare:
Erixon, Ragnar W., t. f. byrådirektör
Lokal: Generaltullstyrelsen, Fack, Stockholm 2, tel. 24 00 00
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 32.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio
sammanträden. Dessutom har kommittén företagit studieresor till Göteborg
och Oslo.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
30. Alkoholpolitiska utredningen (1966: 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1965 för
översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken:
220
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 31
Lindholm, P. Sigurd, f. d. statsråd, led. av II kamm., ordförande
Bergegren, Astrid, kontorist, led. av II kamm.
Boo, Karl G. H., assistent, led. av II kamm.
Burman, Olof, direktör
Erbacke, K. Gunnar, direktör
From, J. Gideon, bankkamrer, led. av II kamm.
Hillbo, Arne O., byråchef
Jungefors, Stig L. S., t. f. departementsråd
Wennerfors, Alf A:son, studierektor, led. av II kamm.
Experter:
Jonsson, K. Erland, docent (fr. o. in. den 29 mars 1966)
Collett, John P. E., byrådirektör (fr. o. in. den 29 mars 1966)
Ragnarsson, Lennart, intendent (fr. o. m. den 29 mars 1966)
Sundgren, Lars J., lektor (fr. o. m. den 15 november 1966)
Sekreterare:
Larsson, K. G., byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Carlsson, Sven-Gunnar, konsulent (fr. o. m. den 23 november 1966)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 21 74 09
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 33.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit elva
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
31. Skattestrafflagutredningen (1966: 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1965 för
översyn av skattestrafflagstiftningen och därmed jämförlig lagstiftning (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 februari 1966):
Jungefors, Stig L. S., t. f. departementsråd, ordförande
Alexanderson, K. Erik, häradshövding, led. av I kamm.
Kristenson, E. Valter, metallarbetare, led. av 11 kamm.
Johansson, A. Erik M., förste taxeringsintendent
Thornstedt, Hans G., professor
Experter:
Asplund, G. Lennart, chefsåklagare
Järnbrink, Hans G., avdelningschef
Thelander, N. Erik, avdelningsdirektör
Lidbom, Carl G., departementsråd (fr. o. in. den 24 januari 1966)
Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr. o. m. den 24 januari 1966)
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsassessor (fr. o. m. den 1 mars 1966)
221
Fi: 31
Riksdagsberättelsen år 1967
Sekreterare:
Nordenadler, Anders, hovrättsassessor (fr. o. in. den 24 januari 1968)
Lokal: Statsdepartementens organisationsavdelning, Munkbron 17111,
Stockholm C, tel. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 samt 22 42 43
(sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 34.
Utredningen har t. o. in. oktober 1966 hållit nio sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
32. Fondbörsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 februari 1966 för
översyn av börslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari
1966):
Wulff, Kurt E., generaldirektör, ordförande
Algott, Stig A., börschef
Aronson, S. Albert, direktör
Callans, N. P. Arne, bankdirektör
Dahlström, Gösta E., fil. lic. (fr. o. m. den 22 oktober 1966)
Hessler, S. Henrik, professor
Langenskiöld, Carl G. L., friherre, direktör
Philipson, P. Göran, direktör (fr. o. in. den 22 oktober 1966)
Wahlgren, E. Göran, kansliråd
Wikander, Sten J. O., bankdirektör
Åhström, N. Åke A:son, hovrättsråd
Experter:
Johnselius, Ingvar M., byråchef
Steneborn, H. Arne, förste länsassessor (fr. o. m. den 24 augusti 1966)
Hanner, Per V. A., auktoriserad revisor (fr. o. m. den 10 november 1966)
Sekreterare:
Stern, Torkel E., bankdirektör
Lokal: Kungl. Bankinspektionen, Drottninggatan 50—52, Box 40024,
Stockholm 40, tel. växel 24 21 20 (ordf.) och Skandinaviska Banken, Sergels
torg 2, Box 40085, Stockholm 40, tel. växel 23 85 00 (sekr.)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 4
februari 1966):
Kursbildningen på aktier innefattar ett komplicerat samspel av åtskilliga
faktorer, av vilka vissa är mindre kända. Den viktigaste torde utan tvivel
vara aktieköparnas förväntningar om företagens framtida utveckling. Dessa
förväntningar utgörs av mer eller mindre välgrundade föreställningar om
företagets ekonomiska situation, framtidsutsikter, ledning in. in. Redan till
222
Fi: 32
Kommittéer: Finansdepartementet
den omständigheten att ett papper är börsnoterat torde vanligen knytas antaganden
om aktiebolagets kvalitet, m. in. Allmänhetens möjligheter att få
reella upplysningar i dessa hänseenden är emellertid bestämda genom de
aktiebolagsrättsliga redovisningsreglerna. Som dessa nu är utformade finns
på grund av behovet av konkurrensskydd och av andra skäl vissa begränsningar
i aktiebolags skyldighet att lämna upplysning om sin verksamhet.
Börsstyrelsen har visserligen befogenhet att avkräva såväl introduktionssökande
som redan börsnoterat aktiebolag erforderliga uppgifter men
styrelsen kan inte offentliggöra dessa på grund av nyssnämnda regler. I
samma mån som aktiemarknaden breddas, bl. a. genom tendenserna hos
allmänheten till ökat aktiesparande, blir det allt angelägnare att förbättra
möjligheterna till upplysningar om aktiebolagens ekonomiska situation och
framtidsutsikter. På många håll i utlandet, i synnerhet i U. S. A., har detta
intresse tillgodosetts i stor utsträckning, inte bara av lagstiftaren utan även
genom frivillig medverkan av fondbörserna. Utredningen bör ägna särskild
uppmärksamhet åt detta spörsmål och föreslå lämpliga åtgärder till förbättrade
upplysningar i ekonomiskt avseende om företag vilkas aktier börsnoteras.
Det kan därvid bli erforderligt att företa ändringar i aktiebolagslagens
redovisningsregler.
Utredningen bör uppmärksamma att intresset av ökad ekonomisk upplysning
om aktiebolag kan kollidera med företagets intresse av hörsinregistrering.
Utredningen bör således inte vara förhindrad att ta upp frågan om
förbättrad ekonomisk upplysning även såvitt den avser aktiebolag utanför
kretsen av börsintroducerade företag. Meningen är dock inte att utredningen
skall göra en allmän översyn av de aktiebolagsrättsliga redovisningsreglerna.
Tyngdpunkten bör förläggas till sådana aktiebolag för vilkas aktier
en marknad kan förekomma. Av detta skäl bör utredningen undersöka möjligheten
av att göra en gränsdragning mellan aktier som är föremål för
marknadsmässig prissättning och övriga aktier.
Det hittills anförda bygger på den redan deklarerade uppfattningen att
kunskap om ett aktiebolag har en mycket stor betydelse för kursbildningen
på dess aktier. Därvid är inte bara upplysning om företagets verksamhet
viktig. Även kunskap om ägarförhållandena kan ibland spela stor roll. F. n.
stadgas skyldighet för aktiebolag att föra aktiebok. Denna torde emellertid
i många fall vara helt otillfredsställande som kunskapskälla beträffande
företagets ägarförhållanden. Orsakerna härtill är varierande. En viktig bidragande
faktor torde vara att konsekvenserna av underlåten redovisning i
aktieboken av äganderätten till aktier vanligen inte ter sig olägliga vare
sig för företaget eller den enskilde aktieägaren. Man bör emellertid inte
bortse från de rent administrativa svårigheter som föreligger. Vissa av dessa
sammanhänger med aktiebrevets civilrättsliga konstruktion. Utredningen
bör ingående belysa det frågekomplex som här endast antytts. Ändamålet
härmed bör, liksom beträffande spörsmålet om ökad ekonomisk upplysning,
vara att lämna förslag till förbättring av allmänhetens insynsmöjligheter
såvitt gäller aktiebolag, för vilkas aktier en marknad kan förekomma.
Utredningen bör inte vara bunden av en lösning knuten till det nuvarande
systemet med aktiebok. Olika uppslag bör prövas. Den föreslagna utredningen
bör, i samråd med kommittén för utredning av frågan om rationalisering
av svensk obligationsteknik, ytterligare överväga möjligheterna att
använda ett särskilt inskrivningsinstitut.
223
Fi: 32
Iliksdagsberättelscn år W67
De nuvarande begränsningarna i företagens upplysningsskyldighet bär
tillkommit delvis som konkurrensskydd. Även andra skäl härtill föreligger.
Utredningen bör givetvis överväga samtliga aspekter på insynsfrågorna.
I samband med behandlingen av insynsfrågorna bör utredningen pröva
riktlinjerna för börsintroduktionen och avförande från notering av aktier.
Vad härefter beträffar fondbörsens ställning på obligations- och förlagslånemarknaden
är förhållandena annorlunda. Praktiskt taget hela marknaden
i räntebärande lån har sökt sig från börsen. Av samtliga fondkommissionärers
obligationsomsättning år 1965 föll således endast 1,85 % på
fondbörsen. En av anledningarna härtill torde vara strukturomvandlingen
av obligationsmarknaden. De stora institutionella placerarna spelar i obligationshandeln
en helt dominerande roll i förhållande till privatpersoner.
Börsens egna noteringsregler har visat sig i någon mån ägnade att motverka
obligationshandeln på börsen. Resultatet har blivit att börsens officiella
obligationsnoteringar är ofullständiga eller ibland t. o. m. missvisande.
Det är önskvärt att obligationsmarknadens funktionssätt och mekanismer
belyses så allsidigt som möjligt. Utredningen bör således — med utgångspunkt
från börsens ställning som kursbildande organ på värdepappersmarknaden
— förutsättningslöst analysera och diskutera detta ämne.
Som framgår av det föregående kommer utredningen att få behandla
frågor av omfattande natur vilka i grunden berör fondbörsens ställning och
funktion. Det är då naturligt att utredningen även tar upp frågan om fondbörsens
organisation och det därmed sammanhängande spörsmålet om huvudmannaskapet
för börsen. En given utgångspunkt bör vara att börsverksamheten
liksom hittills skall ha statlig auktorisation och representation.
Det är svårt att nu förutse enligt vilka principer i övrigt fondbörsen i fortsättningen
bör vara organiserad. Utredningen bör därvid ha fria händer att
på grundval av sina överväganden i övriga frågor avge förslag till lämplig
organisation.
Även tillsynsfrågan bör ägnas uppmärksamhet. Det bör naturligtvis inte
komma i fråga att avskaffa den offentliga tillsynen. Utredningen bör emellertid
undersöka möjligheten av att åt tillsynsmyndigheten anförtro vissa
tillämpningsuppgifter. Finner utredningen möjligt att framlägga förslag om
gränsdragning mellan aktier, som är föremål för marknadsmässig prissättning,
samt andra aktier, kan som exempel på en lämplig tillämpningsuppgift
nämnas prövningen av en sådan gränsdragningsfråga.
Utredningen bör inte underlåta att belysa de kostnader för det allmänna
som kan föranledas av dess förslag, särskilt såvitt gäller organisations- och
tillsynsfrågorna. Om utredningen föreslår inrättande eller utnyttjande av
ett särskilt inskrivningsinstitut för värdepappersinnehav bör naturligtvis
även de härmed förenade kostnadsaspekterna belysas i den mån så inte sker
på annat håll, exempelvis av den kommitté som skall utreda frågan om
rationalisering av svensk obligationsteknik.
Utredningen bör inom den allmänna ram som bestäms av syftet med
utredningen ha rätt att, utöver de ämnen som här omnämnts, ta upp de
frågor som utredningen kan möta och framlägga därav betingade förslag.
Inom utredningens ämnesområde bör därvid även ligga frågor som har
samband med den internationella handeln med värdepapper.
224
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 34
Kommittén bär under tiden den 5 maj—den It november 1966 hållit fem
sammanträden. Därutöver har en arbetsgrupp inom kommittén sammanträtt
vid skilda tillfallen.
Utredningsarbetet kommer att pågå under hela år 1967.
33. Utredningen om det skatterättsliga fastighetsbegreppet
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 april 1966 för att
överse reglerna för det skatterättsliga fastighetsbegreppet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1966):
Villner, Sven V., landskamrerare
Lokal: Länsstyrelsen, Kalmar, tel. 0480/222 20
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Den sakkunnige har haft överläggningar med representanter för olika
myndigheter.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
34. Förarskgddsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 april 1966 för att
utreda frågan om vidgat ekonomiskt skydd åt statsanställda bilförare (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1966):
Enhagen, Carl-Olof F., byrådirektör
Lokal: Försäkringsinspektionen, Box 5053, Stockholm 5, tel. växel
63 11 70
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 15
april 1966):
Inom såväl den privata sektorn av näringslivet som i den kommunala
verksamheten har det under senare år blivit relativt vanligt att anställda
bilförare får ekonomiskt skydd av sina arbetsgivare genom att dessa tecknar
s. k. förarplatsförsäkring. Motsvarande skydd förekommer däremot f. n.
inte inom den statliga sektorn. Jag anser skäl föreligga för införande av ett
sådant skydd för statliga arbetstagare som i tjänsten kör bil.
Gällande avtalsvillkor för förarplatsförsäkring förutsätter, för att en sådan
försäkring skall få tecknas, att försäkringstagaren också har tecknat
trafikförsäkring för fordonet eller motsvarande ansvarighetsförsäkring. Staten
är inte skyldig att ha sina motorfordon trafikförsäkrade. Det förekommer
emellertid att frivillig ansvarighetsförsäkring tecknats beträffande vissa
statliga motorfordon. När staten tecknar försäkring sker detta inte för
att tillförsäkra staten ekonomiska garantier utan för att det av rationaliseringsskäl
kan vara fördelaktigt att utnyttja det enskilda försäkringsväsendets
organisation, t. ex. för skadereglering o. d.
Det sagda ger vid handen att ett införande av ett skydd för statsanställda
bilförare motsvarande det som förarplatsförsäkring skänker åt privat- eller
8 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
225
Fis 34 Riksdagsberättelsen år 1967
kommunalanställda bilförare kräver närmare utredning om hur detta skydd
bör utformas. Jag föreslår därför att denna fråga prövas av en särskild utredningsman.
Det statliga skyddet bör som jag nyss sagt gälla statsanställda, som kör
bil i tjänsten, och därmed jämställda. En uppgift för utredningsmannen blir
således i första hand att precisera villkoren för skyddets omfattning med
utgångspunkt från denna målsättning. Olika lösningar är härvid tänkbara.
En metod är att skyddet knyts till närmare angivna kategorier av statsanställda
och därmed jämställda som anses böra omfattas av skyddet. Därvid
bör naturligen ett väsentligt moment i anställningskaraktären utgöras
av bilförarverksamhet. Emellertid bör den av skyddet omfattade gruppen
inte få för snäv avgränsning.
En annan metod är att — efter mönster av förarplatsförsäkringen — knyta
skyddet vid objektet — motorfordonet. Problemet gäller bär i första
hand att bestämma vilka fordon som skall tas med och att ange förutsättningarna
i övrigt så, att det nyss angivna huvudsyftet skall kunna nås.
Det här avsedda skyddet för den statsanställde bilföraren bör i allt väsentligt
motsvara de vanliga förarplatsförsäkringarna. Skyddet bör få den
utformning som med hänsyn till administration och kostnader är lämpligt.
I första hand bör dock förutsättas att staten inte skall teckna trafikförsäkring
i nämnvärt större utsträckning än f. n.
Utredningsmannen bör kostnadsmässigt ange konsekvenserna av sitt förslag,
som eventuellt kan böra innefatta olika alternativ. Vid sitt arbete bör
utredningsmannen samråda med statens avtalsveirk.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1967.
35. 1966 års fastighetstaxeringskommittéer
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 13 maj 1966 för att verkställa
undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet och annan
fastighet vid 1965 års allmänna fastighetstaxering samt av behovet av
ändrade bestämmelser för fastighetstaxering:
Kommitté 1, jordbruksfastighet:
Hagberg, A. Erik, professor, ordförande
Sköld, E. Tage, lantbruksdirektör
Steneborn, H. Arne, förste länsassessor
Direktiv (enligt Kungl. Maj :ts beslut):
Undersökningen, som bör bedrivas med skyndsamhet, skall verkställas i
huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande undersökning av taxeringsutfallet
vid 1957 års allmänna fastighetstaxering (SOU 1963: 14). Den bör
dock inte vara begränsad till jordbruksfastigheter på landsbygden utan kan
om det visar sig lämpligt även omfatta sådana fastigheter i städer. De sakkunniga
må, i den utsträckning sa finnes kunna ske, inskränka undei sökningen
till att avse ett lämpligt antal inom vissa kommuner utvalda, för
olika grupper av fastigheter representativa taxeringar. Undersökningen böi
226
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 36
syfta till alt utröna behovet av ändringar i gällande bestämmelser för taxering
av jordbruksfastighet. Därvid bör särskilt beaktas möjligheter till förenklingar.
Å andra sidan bör undersökningen avse att utröna, om behov
föreligger av en mer utvecklad metod för värdering av tomt- och industrivärde
för jordbruksfastighet än som för närvarande tillämpas. Likaså bör
beaktas aktuella strävanden att skapa underlag för ett system med särskilt
byggnadsvärde för varje taxeringsenhet.
Kommitté II, annan fastighet:
Carlegrim, N. Erik A., professor, ordförande
Manhem, B. T. Seth, landskam.rerare
Thorselius, Ulf T., kansliråd
Expert:
Steneborn, H. Arne, förste länsassessor
Direktiv: Enligt Kungl. Maj:ts beslut skall undersökningen av taxeringsutfallet
verkställas med ledning av fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövningsnämndernas
protokoll och övriga tillgängliga handlingar.
Deii skall bedrivas med skyndsamhet och även syfta till att utröna behovet
av ändringar i gällande bestämmelser för taxering av annan fastighet än
jordbruksfastighet.
Lokal: Tekniska högskolan i Stockholm, postadress 1966 års fastighetstaxeringskommittéer,
Drottning Kristinas väg 30, Stockholm 70, tel. växel
lokalsamt. 23 65 20 (ankn. 1388), rikssamt. 23 63 20
Kommittéerna har t. o. m. oktober 1966 hållit fyra gemensamma sammanträden
och dessutom sammanträtt var för sig.
Kommittéernas arbete, som i väsentlig mån har samordnats, beräknas
pågå under hela år 1967.
36. Sakkunniga för att slutföra översynen av myntlagstiftningen och
därmed sammanhängande frågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 25 november 1966 för
att slutföra översynen av myntlagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor:
Lindberg, N. Olof, kansliråd, ordförande
Gustafsson, G. Åke, bankokommissarie
Ulvfot, Benkt H., myntdirektör
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ordf.)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 25
november 1966):
Med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 1 november 1963 tillkallade
jag den 29 i samma månad sju sakkunniga för att verkställa en allmän
227
Fi: 36
Riksdagsberättelsen år 1967
översyn av gällande myntlagstiftning och därmed sammanhängande frågor.
De sakkunniga antog sedermera benämningen myntkommittén.
Översynen skulle enligt direktiven i främsta rummet omfatta sådana
praktiska problem, som sammanhänger med frågan om en reviderad myntserie.
Därvid förutsattes att de mynt, som nu allmänt används i automathandeln,
inte bör förändras till storlek och vikt utan att mycket vägande
skäl kan anföras till stöd för en sådan åtgärd. Utöver vad nu berörts skulle
kommittén pröva vissa andra frågor. En sådan fråga rörde inlösen av vanställda
och skadade mynt, en annan nuvarande bestämmelser om mynt som
lagligt betalningsmedel. Eu tredje fråga utgjorde skyldigheten att mottaga
skiljemynt i betalning. Ett ytterligare spörsmål inom området för kommitténs
uppdrag var avgränsningen av myntlagens innehåll. Kommittén skulle dessutom
pröva om skäl för Sveriges del längre kan anses föreligga att fortfarande
vidbli myntkonventionen av år 1873 mellan Danmark, Norge och
Sverige samt beakta internationella förhållanden i övrigt av betydelse för
det svenska myntväsendet.
Myntkommittén avgav den 14 december 1965 delbetänkandet »Ny myntserie»
(SOU 1966:4). Kommittéförslaget, till vilket fogats reservationer,
innebär att myntserien skall omfatta valörerna 1, 5, 10 och 25 öre samt 1
krona och 5 kronor jämte ett som jubileums- och minnesmynt avsett 10-kronorsmynt. Beträffande myntens storlek föreslår kommittén att 5-öringen och 5-kronan skall minskas väsentligt. 10-kronorsmyntet föreslås
bli obetydligt större än det nuvarande 5-kronorsmyntet. Övriga mynt behålls
i sin nuvarande storlek. Beträffande metallen i mynten föreslår kommittén
den ändringen att 1- och 5-kronorsmynten skall tillverkas i kopparnickel
i stället för som f. n. i 40-procentig silverlegering. Därutöver föreslås
att 1- och 5-öresmynten, som nu tillverkas av brons, alternativt skall under
vissa förhållanden kunna göras i järn eller kopparpläterat järn. Det nya 10-kronorsmyntet är avsett att tillverkas med 90 procents silverhalt.
Kommittéförslaget har remissbehandlats. Remissinstanserna har på det
hela taget ställt sig positiva till en reform av myntserien. Det har dock framkommit
åtskilliga synpunkter som avviker från kommitténs uppfattning.
Vidare har klargjorts att en övergång till kopparnickel i 1-kronan skulle
tvinga fram omfattande ändringar eller utbyten av varu- och serviceautomater.
Dessutom har framkommit att varje ändring av myntseriens sammansättning
eller myntens storlek leder till att åtskilliga myntsorteringsapparater
och automatiska växelåtergivare måste byggas om eller ersättas med
nya. Någon samlad bild av kostnaderna i sistnämnda hänseenden för den
föreslagna reformen har emellertid inte stått att få.
Myntkommittén har ännu inte gjort den allmänna översynen av myntlagstiftningen
och inte heller behandlat vissa ytterligare i direktiven berörda
frågor. Dessa är till sin natur sådana att de lämpligen bör lösas på
annat sätt än genom fortsatt arbete i myntkommittén. Kommitténs arbete
bör sålunda anses slutfört med det framlagda betänkandet.
Som framgår av det föregående skulle ett genomförande av kommittéförslaget
förorsaka kostnader för bl. a. automathandeln och innehavare av
myntapparater. Några närmare uppgifter om storleken av dessa kostnader
eller fördelningen därav på olika näringsgrenar har inte framkommit. Enligt
min mening bör en reform av myntserien ske med hänsynstagande till de
ekonomiska verkningarna härav.
228
Kommittéer: Finansdepartementet
Fn 36
Mot bakgrunden av vad jag sålunda anfört finner jag lämpligt att ett
fortsatt utredningsarbete bedrivs på myntlagstiftningens område. Som utgångspunkt
för en sådan utredning bör givetvis tas de erfarenheter som
vunnits genom myntkommitténs arbete och vad som kommit fram vid remissbehandlingen.
Viktigt är att utredningen omfattar en beräkning av
samtliga ekonomiska faktorer vid olika alternativ till myntserie. Jag förutsätter
därvid att utredningen i huvudsak utgår från att myntserien skall
omfatta de valörer som myntkommittén föreslagit. Utredningen är dock
oförhindrad att pröva alternativ som aktualiserats under remissbehandlingen.
Konsekvenserna härav, såväl kostnadsmässigt som i övrigt, bör närmare
belysas.
Vad beträffar myntmetallen bör utredningen ha fria händer. Fortfarande
gäller naturligtvis att de mynt, som nu allmänt används i automathandeln,
inte utan mycket vägande skäl bör förändras till storlek och vikt.
Under remissbehandlingen av kommitténs förslag har man från vissa
håll ansett att ersättning bör utgå för omställning av automater och myntapparater
vid en rnyntreform. Enligt min mening bör i första hand eftersträvas
att myntreformen skall kunna genomföras utan sådant ekonomiskt
förfång för enskild att ersättning av allmänna medel behöver komma i
fråga. Det förtjänar påpekas att kostnaderna kan vara beroende av de bestämmelser
som avses gälla för övergångsperioden. Utredningen bör sålunda
genom en lämplig utformning av dessa bestämmelser söka såvitt möjligt
eliminera omställningskostnaderna och andra övergångssvårigheter. Jag vill
inte redan nu helt utesluta möjligheten av att ersättning av allmänna medel
skall kunna utgå under särskilda omständigheter. Det bör ankomma på utredningen
att överväga vilka särskilda omständigheter som bör föranleda
sådan ersättning och utforma de regler som bör gälla härför. Kostnaderna
för en eventuell ersättningsprocedur bör även anges.
Vid kostnadsfrågans bedömande bör utredningen dra nytta av erfarenheter
som gjorts i andra länder.
I övrigt synes det lämpligt att utredningen övertar de uppgifter av närmast
teknisk natur som kvarstår av myntkommitténs arbete. De direktiv
som jag lämnade myntkommittén beträffande de frågor jag berört i det föregående
bör i tillämpliga delar gälla även för den nu föreslagna utredningen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
229
E: 1
Riksdagsberättelsen år 1!)67
Ecklesiastikdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1966
1. Chalmerska byggnadskommittén (1964: I 12, 1965: I 17, 1966: 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 augusti 1936, den 15 juni
1937 och den 18 november 1938 för handhavande av de byggnadsföretag vid
Chalmers tekniska högskola, som Kungl. Maj :t kunde komma att uppdraga
åt kommittén (instruktion den 18 november 1938):
Larsson, E. Gustav, direktör, ordförande
Asplund, Sven-Olof, professor
Friberger, Erik G., f. d. länsarkitekt
Hössjer, Ivarl-Gustav N., f. d. professor, f. d. rektor, kassaförvaltare
Rönnmark, Lennart C. A., professor, rektor
Sekreterare:
Nordwall, Ivarl-Erik, avdelningsdirektör
Kungl. Maj :t har den 21 november 1966 beslutat att kommitténs arbete
skall anses fullgjort.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredning rörande dispositionen av donationshemman och andra lönetillgångar
vid de allmänna läroverken (1964: I 17, 1965: I 21, 1966: 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1957 för
att verkställa utredning rörande dispositionen av donationshemman och
andra lönetillgångar vid de allmänna läroverken samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1957):
Uhlin, Karl-Erik, byråchef
Sekreterare:
Reuterswärd, Gösta F. P., kammarråd
Direktiven för utredningen, se 1958: I E 50.
Den sakkunnige har den 20 december 1966 avgett betänkande, benämnt
»Lönedonationer vid de allmänna läroverken» (Stencil E 1966: 19).
Uppdraget är därmed slutfört.
230
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 4
3. Utredning rörande naturhistoriska riksmuseet in. m. (riks mus eiutredningen)
(1964: I 22, 1965: I 26, 1966: 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 maj 1959 med
uppdrag att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning rörande
naturhistoriska riksmuseets och vissa andra institutioners framtida ställning
till universitetet i Stockholm jämte därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 maj 1959):
Thomson, Arthur N., f. d. universitetskansler, ordförande
Arén, Torsten S., kanslichef
Blidfors, T. E. Johannes, övningsskollärare, led. av II kamm.
Experter:
Hedström, Anders, hovrättsassessor
Hellner, K. Brynolf, fil. dr
Poppius, Hans D., byråchef
Rosén, Nils Arne, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Hjorth, Jan L. S., byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Ahrling, Sonja M., kanslisekreterare
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 41.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tio
sammanträden.
Utredningen har den 11 november 1966 avgett sitt femte betänkande, benämnt
»Vetenskapsakademiens bibliotek» (Stencil E 1966: 15).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1962 års utredning angående sjuksköterskeutbildningen (1964: I S 32,
1965: I S 27, 1966:S 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 mars 1962 för översyn
av sjuksköterskeutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1962):
Rydback, A. V. Lennart, överdirektör, ordförande
Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör
Binett, Einar, förbundssekreterare
Biörck, K. Gunnar W., professor
Kärrlander, E. Harald, landstingsman, f. d. riksdagsman
Lindström, Alice, avdelningsdirektör
Zetterström Lagervall, Ingegerd M., direktör
Experter:
Anderson, Astrid, förste byråinspektör
231
E: 4 Iiiksdagsberättelsen år 1967
Andrell, B. Maria (Majsa) K., byrådirektör
Arosenius, Karl-Erik, docent
Björinder, Henry K. E., sekreterare
Björnegård, Gudrun, bitr. rektor
Broman, Ulla, rektor (fr. o. m. den 28 december 1965)
Bottiger, Lars Erik, docent
Dahlbeck, Marianne, leg. sjuksköterska
Eklund, Svea, kliniklärare
Eländer, Kurt O., direktör
Emers, Jane I. J., t. f. byrådirektör
Ericsson, Dagmar, föreståndare
Forslund, Kurt E., konsulent
Glimvik, Margareta, leg. sjuksköterska
Halldin, Matts A. B., docent
Haeggström, E. M. Åke, kanslidirektör
Henschen, Kerstin, kliniklärare
Hellung Strohl, Eva, kliniklärare
Israel, Joachim, docent
Johansson, J. Harald, docent
Kraepelien, Sven, docent
Lindquist, Kerstin, instruktionssköterska
Magnusson, David N., laborator
Magnusson, Gunnel, instruktionssköterska
Mollstedt, Bengt O., andre stadsläkare
Naeslund, Jon S., lektor
Ohlin, Inga Britta, rektor
Olsson, Gertrud, förste föreståndare
Rabo, Mäjt, sekreterare
Stenberg, Kjell E., överläkare
Sälde, K. A. Henry, t. f. medicinalråd
von Walden, Dagmar, studierektor
Östling, Berit, rektor
Sekreterare:
Bildt, Hugo G., sekreterare
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 41.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 haft en sammanträdesperiod
om tre dagar och en om två dagar samt i övrigt sex sammanträden.
Utredningen har den 8 december 1966 avgett sitt betänkande, benämnt
»Sjuksköterskeutbildningen III. Vidareutbildning» (SOU 1966: 73).
Uppdraget är därmed slutfört.
232
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 6
5. 1962 års arbetspsykologutredning (1964:1 47, 1965:1 41, 1966:32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 november 1962 för
att verkställa utredning av den psykotekniska verksamhetens organisation
och vissa därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 november 1962):
Geijer, J. Lennart, jur. dr, led. av I kamm., ordförande
Ekman, A. Gösta, professor
Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör
Lahnhagen, Rolf, direktör
Neymark, N. G. Ej nar, byråchef
Experter:
Rubenowitz, Sigvard, laborator
Sandestedt, Birger, byrådirektör
Walck, Karl Janne, byråchef
Sekreterare:
Johanson, Elvy H. K., fil. lic.
Direktiven för utredningen, se 1963: I E 51.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 19 sammanträden.
Kommittén har den 7 juli 1966 avgett betänkande, benämnt »Arbetspsykologisk
verksamhet» (SOU 1966:40).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. 1963 års forskarutredning (1964: I 56, 1965:1 46, 1966: 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande forskarutbildningen och forskarkarriären jämte
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19
juni 1963):
Westerlind, Erik A., landshövding, ordförande
Agdur, N. Bertil, professor
Alemyr, Stig R„ rektor, led. av II kamm.
Borgström, E. Bengt G., professor
Brinck, Inge G., universitetslektor
Ellegård, H. Alvar, professor
Elvander, Nils A. I., docent
Gabrielson, Carl Olof, tekn. dr
Nilsson, Sven A., professor
Strand, Sven-Erik, fil. mag.
8f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt
Riksdagsberättelsen
233
E: 6 Riksdctgsberättelsen år 1967
Sävhagen, Ruth I., rektor (t. o. m. den 16 mars 1966)
Experter:
Arwidsson, Greta, professor
Bergman, E. T. Gunnar, professor
Bolding, Per Olof, professor
Carlsson, Lars A., docent
Dahl, A. Erik, professor
Dahllöf, Urban S„ universitetslektor
Fogelberg, Bengt Erland B., planeringschef
Fries, Nils T. E., professor
Grevsten, Sven, fil. lic. och med. kand.
Grönberg, B. G. Lennart, förste bibliotekarie
Hagström, Folke, byrådirektör (fr. o. in. den 15 februari 1966)
Hellwig, Hans, intendent
Helmfrid, Staffan, docent (t. o. m. den 10 november 1966)
Johansson, J. Ingemar S., tryckeriintendent
Kihlstedt, Curt A., professor
Ivleman, Bengt, forskningschef
Mueller, Jöran P., kansliråd
Murray, Mac, departementssekreterare
Palmqvist, P. O. Arne, docent
Rubarth, C. Sven, professor
Rydin, C. Håkan, professor
Rånby, Bengt G., professor
Tamm, Carl Olof S., professor
af Trolle, Ulf, professor
Wallman, Henry, professor
Werkö, Lars A., professor
Wretman, Jan-Håkan, pol. mag.
Åberg, A. Ewert, professor
Åhgren-Lange, Ulla H. A., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Hemlin, H. Egon, fil. lic.
Biträdande sekreterare:
Göransson, Lars O., sekreterare
Lindholm, E. E. Karl-Axel, lönesekreterare
Orava, Olle A., fil. mag.
Direktiven för utredningen, se 1964: I E 56.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 16 sam
manträden in pleno, varav ett veckosammanträde och ett tredagars sam
manträde.
Utredningen har den 15 december 1966 avgett betänkande, benämnt »Fors
234
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 8
karutbildning och forskarkarriär» (SOU 1966:67) jämte bilagor (SOU
1966:68).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Sakkunnig för översyn av kyrkomusikerstadgan (1964:1 59, 1965:148,
1966:37)
Tillkallad enligt Rungl. Maj :ts beslut den 1 november 1963 för att verkställa
översyn av kyrkomusikerstadgan i de i riksdagens skrivelse den 26
april 1963, nr 164, samt kyrkomötets skrivelser den 27 september 1963,
nr 16 och 17, samt den 2 oktober 1963, nr 31, angivna hänseendena med
beaktande jämväl av eljest uppkommande frågor i samband därmed:
Norberg, R. Erik, kansliråd
Experter:
Halle, Birger T., kansliråd
Colstrup, Inga M., f. Furst, byrådirektör
Under tiden november 1965—februari 1966 har tio sammanträden hållits
med experterna.
Den sakkunnige har den 4 februari 1966 avgett betänkande med förslag
till reviderad kyrkomusikerstadga (Stencil E 1966: 2).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. 1964 års utlands- och internatskoleutredning (1965: 1 50, 1966: 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 februari 1964 för
att verkställa utredning rörande de utlandssvenska barnens skolgång, behovet
av internatskolor och elevhem i Sverige samt till Sverige inflyttade
utländska minoriteters skolgång (se Post- och Inrikes tidn. den 29 februari
1964):
Helén, N. Gunnar, landshövding, led. av II kamm., ordförande
Fältheim, Åke A., undervisningsråd
Gustafsson, Bengt I., redaktör
Hillman, Rolf A., rektor
Karling, Sten I., professor
Myrdal, Alva, ambassadör, led. av I kamm.
Zethelius, Per H. G., direktör
Experter:
Dahllöf, Urban S., universitetslektor
Gordan, Kurt, psykolog
Lindén, Lars, departementssekreterare (fr. o. m. den 22 april 1966)
Reinans, Sven, byrådirektör
Ulne, John O., undervisningsråd
235
E: 8 Riksdagsberättelsen år 1967
Sekreterare:
Enander, Sven E., skolinspektör
Biträdande sekreterare:
Reinans, Sven, se ovan
Direktiven för utredningen, se 1965: I E 50.
Utredningen har under tiden november 1965—juni 1966 hållit åtta sammanträden
om tillsammans tolv dagar samt gruppsammanträden.
Utredningen har den 16 september 1966 avgett betänkande, benämnt
»Skolgång borta och hemma» (SOU 1966: 55).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Sakkunnig för utredning av vissa frågor i samband med tillkomsten av
universitetsbiblioteket i Umeå (1965:1 53, 1966: 41)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utreda i vilken utsträckning det i 4 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen omförmälda
granskningsexemplaret bör överlämnas till universitetsbiblioteket
i Umeå och därmed sammanhängande frågor:
Tynell, Lars V., biblioteksråd
Direktiven för utredningen, se kungl. brev den 29 juni 1964 till statens
nämnd för förhandlingar med kommuner angående uppdrag åt nämnden
rörande universitetsbiblioteket i Umeå m. m.
Den sakkunnige har den 12 januari 1966 avgett betänkande, benämnt
»Betänkande angående utnyttjandet av granskningsexemplaret av tryckt
skrift» (Stencil E 1966: 1).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Sakkunnig för utredning om de nationella kgrkoförsamlingarna
(1965:1 57, 1966:46)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 6 november 1964 för att verkställa
utredning angående de spörsmål av organisatorisk och ekonomisk art,
som kan vara förknippade med frågan huruvida de nationella kyrkoförsamlingarna
skall äga bestånd med beaktande jämväl av eljest uppkommande
frågor i samband därmed:
Norberg, R. Erik, kansliråd
Experter:
Cavalli, Henrik, byrådirektör (fr. o. m. den 1 mars 1966)
Tingström, Arthur, byrådirektör (fr. o. in. den 1 mars 1966)
Under tiden mars—juli 1966 har 18 sammanträden hållits med experterna.
236
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 12
Den sakkunnige har den 18 juli 1966 avgett betänkande, benämnt »De
nationella kyrkoförsamlingarna» (Stencil E 1966:6).
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Sakkunnig för översyn av almanacksprivilegiet (1966:47)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1964 för
att företa översyn av reglerna för almanacksprivilegiet och formerna för
dess utövande:
Jönsson, L. Ingvar, hovrättsråd
Sekreterare:
Hermanson, K. Gunnar, hovrättsfiskal
Biträdande sekreterare:
Rundquist, Gerhard I. A., departementssekreterare
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Den sakkunnige har den 27 oktober 1966 avgett betänkande, benämnt
»Almanacksprivilegiet — Översyn av reglerna för privilegiet och formerna
för dess utövande» (Stencil E 1966: 5).
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Översgn av väckelsetidens melodier till i psalmboken upptagna sånger
(1966: 48)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 januari 1965 för
att verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1963, nr 19, begärda
översynen av väckelsetidens melodier till i psalmboken upptagna
sånger:
Weman, N. Henry P., f. d. domkyrkoorganist, ordförande
Göransson, Harald O., musikdirektör
Åberg, Jan Håkan, musikdirektör.
Kommittén har i januari 1966 hållit ett sammanträde samt framlagt sitt
slutbetänkande för Svenska kyrkans liturgiska nämnd. Ordföranden och
ledamöterna har var för sig och tillsammans bearbetat ett 30-tal aktuella
melodier.
De sakkunniga har den 19 september 1966 avgett betänkande, benämnt
»Förslag till översyn av väckelsetidens melodier till i psalmboken upptagna
sånger» (Stencil E 1966: 16).
Uppdraget är därmed slutfört.
237
E; 13
Riksdagsberättelsen år 1967
13. Sakkunniga för utredning rörande fideikommisset Skoklosters kulturvärden
(1966:50)
Tillkallade enligt I£ungl. Maj :ts bemyndigande den 22 januari 1965 för
att undersöka om staten bör medverka till att fideikommisset Skoklosters
kulturvärden bevaras för framtiden och i så fall på vilket sätt detta bör ske
och de till fideikommisset hörande samlingarnas vård tryggas (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 februari 1965):
Hagander, Johan O., f. d. överståthållare, ordförande
Fjellander, Nils E. B., expeditionschef
Nordenfalk, Carl A. J., professor, överintendent
Experter:
Andrén, Erik, förste intendent
Dalén, Sven, konservator
Harryan, Karin, textilkonservator
Holm, Carl Axel, möbelsnickare
Schiller, Gunnar F., konservator
Sekreterare:
Mollstedt, S. R. Bo, hovrättsråd
De sakkunniga har under tiden november 1965—mars 1966 hållit tre sammanträden.
De sakkunniga har den 9 mars 1966 avgett betänkande, benämnt »Bevarande
av Skoklosters kulturvärden» (Stencil E 1966: 4).
Uppdraget är därmed slutfört.
14. Sakkunnig för överläggningar med Stockholms stad angående stadens
bidrag till kostnaderna för konstfackskolan (1966:51)
Tillkallad — med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 januari
1957 — av chefen för ecklesiastikdepartementet den 19 mars 1965 för att
uppta överläggningar med Stockholms stad angående stadens bidrag till
kostnaderna för konstfackskolan:
Öhman, G. Birger, överdirektör
Det nuvarande sakkunniguppdraget avser överläggningar med Stockholms
stad angående dels utformningen av texten till det avtal som skulle
ingås med staden för tiden intill utgången av juni 1966, dels frågan om
eventuell förlängning av ifrågavarande avtal efter nämnda datum jämte
sammanhängande frågor.
Första delen av detta uppdrag fullgjordes under år 1965.
Den sakkunnige har den 20 december 1966 redovisat resultatet av överläggningar
med staden beträffande kostnadsfördelningen efter juni 1966.
Uppdraget är därmed slutfört.
238
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 16
15. Utredning rörande utbildning av lärare för blind- och dövskolväsendet
(1966: 53)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 23 april 1965 för att utreda
frågan om utbildning av lärare för blind- och dövskolväsendet:
Lundström, Karin, undervisningsråd, ordförande
Andersson, Torsten, blindlärare
Bengtson, Sture Ch., rektor, tillika sekreterare
Madebrink, Rut, studierektor
Olsson, Gunnel, folkskollärare, led. av II kamm.
Ström, Märta, speciallärare
Direktiven för utredningen, se 1966: E 53.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 14 sammanträden.
Utredningen har den 25 november 1966 avgett sitt betänkande, benämnt
»Utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade» (Stencil E 1966:
17).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1967
16. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (1964:1 13,
1965:1 18, 1966: 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 augusti 1944:
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Ahrbom, Nils O., f. d. professor
Alexanderson, K. Erik, häradshövding, led. av I kamm.
Ekdahl, Lennart L. G., 1. f. byggnadsråd
af Malmborg, Ragnar, byggnadsråd (t. o. in. den 10 mars 1966)
Näsström, Emil E., f. d. kommunaldirektör, led. av I kamm.
Stockman, Lennart G., rektor, professor
Österberg, David V., professor
Arkitekt:
Henriksson, Gunnar A., professor
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, Jesper E., avdelningsdirektör
Lokal: Tekniska högskolan i Stockholm, Valhallavägen 79 (postadress:
Fack, Stockholm 70), tel. växel lokalsamt. 23 65 20, rikssamt. 23 63 20
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947: I E 21: instruktion
den 29 juni 1946.
239
Es 16 Riksdagsberättelsen år 1967
Under året har följande byggnads- och installationsarbeten blivit färdigställda.
Ombyggnad för sektionen för kemi, inredning av vind i administrationsbyggnaden
samt nybyggnader för sektionen för maskinteknik. Vidare har
under året fortgått byggnads- och installationsarbeten för nybyggnad för
sektionen för bergsvetenskap samt vissa arbeten med försörjningsåtgärder.
Uppförandet av en mottagningsstation för 30 kV huvudmatning har påbörjats.
På kommitténs arkitektkontor har under året varit anställda sex arkitekter,
eu inredningsarkitekt, en byggnadsingenjör, en ritare samt en kontorist.
Under tiden november 1965—oktober 1966 har kommittén hållit fem sammanträden.
17. Utriistningskommittén för Göteborgs universitet (1964: I 14, 1965: I 19,
1966: 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 april 1956 för att
handha frågor om utrustning av nybyggnaderna för medicinska fakulteten
vid universitetet i Göteborg och de övriga frågor om utrustning vid universitetet,
som chefen för ecklesiastikdepartementet bestämmer:
Arén, Torsten S., kanslichef, ordförande
Broman, Tore, professor
Fors, Sixten R., byråchef
Rexed, Bror A., professor
Experter:
Kihlman, K. Herbert, byrådirektör
Malmgren, Bernt R., professor
Olsson, Olle G. A., professor
Teorell, E. Torsten A., professor
Ågren, K. Gunnar, professor
Sekreterare:
Hilding, Bengt B. I., kapten
Lokal: Göteborgs örlogsvarv, Göteborg 41, tel. 031/29 20 00 (växel)
Direktiven för utredningen, se 1965:1 E 19.
Under tiden november 1965—oktober 1966 har hållits ett flertal sammanträden
med kommitténs arbetsutskott.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
240
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 19
18. Utredning rörande vissa medicinska utbildningsfrågor in. in. (1964:1 16,
1965: I 20, 1966:20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 jnni 1957 för att
utreda vissa medicinska utbildningsfrågor in. m.:
Rexed, Bror A., professor
Experter (för utredning rörande blandad medicinsk och annan utbildning)
:
Johnels, J. Alf G., professor
Lindahl, Per Eric E. A., professor
Magnéli, P. Arne, professor
Reichard, Peter A., professor
Ström, Gunnar O. F., professor
Sekreterare:
Wennström, K. Gunnar, avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Ulfendahl, Hans-Roland, docent
Wernlund, Brita K., byrådirektör
Lokal: Forskningsberedningen, Fack, Stockholm 2, tel. 20 91 58
Utredningen har under arbetsåret biträtt ecklesiastikdepartementet vid
beredningen av skilda medicinska utbildningsfrågor.
Den 1 mars 1966 avlämnade utredningen betänkande, benämnt »Blandad
medicinsk och farmaceutisk-kemisk utbildning» (Stencil E 1966:3) samt
den 22 december 1966 betänkande, benämnt »Blandad medicinsk och naturvetenskaplig
utbildning med huvudinriktning på näringslära» (Stencil
E 1966:20).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
19. 1958 års utredning kyrka-stat (1964: I 18, 1965: I 22, 1966: 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 januari 1958 för
att utföra en första etapp av en utredning av frågan om den framtida gestaltningen
av förhållandet mellan staten och den svenska kyrkan (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 januari 1958):
Tammelin, N. Erik, justitieråd, ordförande
Bolin, A. Bertil, sekreterare i LO
Engström, K. Olof N., rektor
Josefson, P. L. Ruben, biskop
Zetterberg, K. Åke H., pastor primarius, led. av IT kamm.
Experter:
Heldtander, Tore, lektor
Ivarsson, E. Henrik, kyrkoherde
241
E: 19
Riksdagsberättelsen år 1967
Lindqvist, Rolf, L. A., landskamrerare
von Otter, Sten F., kammarrättsråd
Palmqvist, P. O. Arne, docent
Rodhe, Sten, lektor
Silén, Sven F. P., biskop
Svenungsson, David C., prost
Swedberg, Bo G. R., pastor
Waller, Sture M., docent
Åberg, Erik V. R., kammarråd
Huvudsekreterare:
Lindelöw, Karl-Gustav, hovrättsråd
Övriga sekreterare:
Andersson, Hans B., tingsdomare
Lindh, Iwan E., hovrättsassessor
Nykvist, Gösta N., byrådirektör
Wilhelmson, Lars E„ revisionssekreterare
Lokal: Svartmangatan 9, 2 tr., Stockholm C, tel. 20 39 26 (ordf.), 21 59 25
(huvudsekr.), 21 59 27 (sekr. Wilhelmson), 20 38 18 (sekr. Nykvist) och
21 56 24 (kansliet), ävensom St. Nygatan 52, Box 4068, Malmö 4, tel. 040/
749 50 (huvudsekr. och sekr. Lindh)
Direktiven för utredningen, se 1959: I E 44.
Utredningen, som även arbetat i fyra delegationer för olika rättsområden,
har under tiden november 1965—oktober 1966 sammanträtt i plenum 22
dagar och i delegationer ytterligare nio dagar.
Under år 1966 har utredningen avgett remissyttranden över dels betänkandena
»Kyrklig beredskap» (SOU 1965:59) och »Ny folkbokföringsförordning
m. m.» (SOU 1966: 16) dels byggnadsstyrelsens och historie-, antikvitets-
och vitterhetsakademiens anslagsframställningar för budgetåret
1967/68 såvitt angår uppdelning av byggnadsstyrelseorganisationen.
Utredningen beräknas avlämna två betänkande^ om de teologiska fakulteterna
och om folkbokföringen, i början av år 1967. Återstående delbetänkanden,
nämligen om svenska kyrkans organisation och förvaltning samt
om kyrkans ekonomiska förhållanden, avseende kyrklig egendom, skattefrågor
och prästerliga privilegier, avses skola avlämnas under första halvåret
1967. Därefter återstår ett slutbetänkande, som beräknas kunna avlämnas
omkring årsskiftet 1967—1968.
20. Utredning rörande den försmrsmedicinska forskningen (1964: I 24,
1965: I 28, 1966: 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda den försvarsmedicinska forskningen:
242
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 21
Rexed, Bror A., professor
Experter:
Clemendsson, Carl-Johan, generalläkare
Engström, Arne V., professor
Fehrm, E. Martin, generaldirektör
Hesselblad, Gustav, arméöverläkare
Schmidt, Torsten, överste
Ström, Gunnar O. F., professor
Troell, Lars, marinöverläkare
Uvnäs, Börje, professor
Sekreterare:
Blomquist, Bernt E. L., byråöverläkare
Biträdande sekreterare:
Bergsten, Nils G., departementssekreterare
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 45.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
21. 1960 års blindvårdsutredning (1964: I 26, 1965: I 29, 1966: 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 februari 1960 för att
verkställa utredning rörande anpassnings- och yrkesundervisning för vuxna
synskadade jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Bergh, E. Albert, byråchef, ordförande
Granström, Karl-Otto, professor, överläkare
Hedkvist, Charles, direktör
Hedlén, Bengt, socialdirektör
Tegström, A. Rudolph, rektor
Expert:
Andersson, Bo G., med. dr, bitr. överläkare
Sekreterare:
Thorell, Rune, förste byråinspektör
Lokal: c/o Handikapputredningen, Storkyrkobrinken 7, 1 tr„ Stockholm
C, tel. 21 03 17, växel lokalsamt. 54 05 20, rikssamt. 54 05 80 (ordföranden)
Direktiven för utredningen, se kungl. brev den 5 februari 1960 till statskontoret.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit elva
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
243
E: 22
Riksdagsberättelsen år 1967
22. Utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm m. m.
(1964: I 27, 1965: I 30, 1966: 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1960 för att
verkställa utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1960):
Ericsson, K. Georg V., rättschef
Expert:
Olsson, Sten G., stiftssekreterare
Sekreterare:
Ericson, Lars G., byrådirektör
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 OO
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 37
Under året har överläggningar hållits med skilda intressenter om bl. a.
förvaltningen av Skeppsholmskyrkan och Galärvarvskyrkogården. Överläggningarna
är ännu ej slutförda.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
23. Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund (1964: I 29,
1965: I 32, 1966: 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960'' för att
verkställa närmare utredningar och avge förslag angående anordnande av
högre teknisk utbildning och forskning i Lund (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 juni 1960):
Olson, O. Hjalmar, direktör, ordförande
Broberg, K. Bertram, professor
von Friesen, Sten, professor
Gralén, Nils G. J., professor
Gustafson, Torsten V., professor
Laudon, Axel, disponent
af Malmborg, Ragnar, byggnadsråd
Pettersson, N. Ove, professor
Pleijel, Åke V. C., professor
Sekreterare:
Ingvar, Lars O. A. H., byrådirektör
Lokal: Tekniska högskolan i Lund, Sölvegatan 18, Lund 7, tel. 046/246 00
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en inom
ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria rörande högre teknisk utbildning
och forskning i Lund, se 1961: I E 40.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tre ple -
244
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 25
narsammanträden. Löpande ärenden har handlagts av tekniska fakultetens
dekanus jämte kommitténs sekreterare såsom högskolans verkställande organ.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1967.
24. 1960 års ecklesiastika boställsutredning (1964:1 35, 1965:1 36, 1966: 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa utredning rörande förvaltningen av ecklesiastika löneboställen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1960):
Persson, Ivar, landshövding, ordförande
Gynnerstedt, Tage K. V., f. d. stiftssekreterare
Lindström, Helge B., hemmansägare, led. av II kamin.
Pettersson, Gunnar, jordbruksinstruktör, led. av I kamm.
Turesson, Bo, distriktslantmätare, led. av II kamm.
Experter:
Anderson, K. Åke, lantbruksdirektör
Ericsson, K. Georg V., rättschef
Nilsson, Per-Olof V., förbundsjurist
Wigren, Bo G., stiftsjägmästare
Åberg, Erik V. R., kammarråd
Sekreterare:
Göransson, C. Göran N., stiftssekreterare
Biträdande sekreterare:
Stolt, Lennart, förste stiftsnotarie
Lokal: Domkapitlet, Lund, tel. 046/106 20 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 47.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit fem
sammanträden. Härjämte har ett antal överläggningar hållits med utredningens
experter.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
25. Utredning rörande sjukgymnastutbildningen (1964:1 36, 1965:1 37,
1966:29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 februari 1961 för att
verkställa utredning rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 22 mars
1961):
Sjöstrand, O. Torgny, professor
245
E:25
Riksdagsbcrättelsen år 1967
Lokal: Kliniskt fysiologiska avdelningen, Karolinska sjukhuset, Stockholm,
tel. växel lokalsamt. 34 05 00, rikssamt. 34 06 50 ankn. 1947
Direktiven för utredningen, se 1962: I E 41 och 1965:1 E 37.
Den sakkunniges arbete beräknas pågå under hela år 1967.
26. Konsertby råutredningen (1964:1 42, 1965:1 39, 1966: 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 maj 1962 med uppdrag
att verkställa utredning angående inrättande av en statlig konsertbyrå
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 juni 1962):
Nordmark, Hans A., direktör, ordförande
Anderson, Freddy V. E., förbundsordförande
Hahn, Gunnar A., kapellmästare
Malmgren, Allan B., studieombudsman
Poppius, Hans D., byråchef
Tegen, Martin, docent
Experter:
Enhörning, Magnus K., intendent (t. o. in. den 10 oktober 1966)
Forsström, Gösta E. A., sekreterare
Ljungman, Seve K. B., professor
Wallner, Bo, lektor
Wirén, Karl-Gunnar, intendent (fr. o. in. den 15 november 1965)
Sekreterare:
Wallin, Nils L., chef för SFRK
Lokal: Sturegatan 22, 2 tr., Stockholm Ö, tel. 22 72 80
Direktiven för utredningen, se 1963:1 E 45.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 45
sammanträden. Dessutom har experter och olika arbetsgrupper sammanträtt
ett flertal gånger bl. a. med organisationsnämnden för militärmusik,
statskontoret, riksrevisionsverket, riksteatern, MUS 65, musikutbildningssakkunniga
in. fl.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
27. Samarbetskommittén för behandling av frågan om utbildning av viss
sjukvårdspersonal (1964: I S 27, 1965: I S 22, 1966: S 18)
Kungl. Maj:t har den 30 juni 1961 uppdragit åt medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
och förutvarande överstyrelsen för yrkesutbildning
att i samråd med vederbörande kommunförbund snarast möjligt anordna
utbildning eller i förekommande fall utöka befintlig utbildning för laborato
-
246
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 28
riepersonal, röntgenpersonal och annan sjukvårdspersonal, som kan avlasta
eller ersätta personal med sjuksköterskeutbildning.
Ämbetsverken har för uppdragets fullgörande tillsatt en samarbetskommitté,
till vilken också tillfälliga experter har knutits. Samarbetskommittén
består f. n. av företrädare för medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
skolöverstyrelsen, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet,
yrlcesutbildningsberedningen, 1962 års utredning angående sjuksköterskeutbildningen
och statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor.
Sekreterare:
Ebert, Siv, förste byråsekreterare (t. o. m. den 30 april 1966)
Hagstedt, Hedvig, förste byråsekreterare
Lokal: Skolöverstyrelsen, Hantverkargatan 25 (postadress: Fack, Stockholm
22), tel. 22 70 00.
Samarbetskommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit
två sammanträden.
Samarbetskommittén har i mars 1966 låtit verkställa en utredning angående
kartläggning av arbetsuppgifterna för vissa personalgrupper vid
kliniskt-fysiologiska laboratorier.
Kommitténs arbete som samarbetsorgan fortsätter.
28. 1962 års ungdomsutredning (1964:1 46, 1965:1 40, 1966: 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
utreda frågan om det statliga stödet till ungdomsverksamheten (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 augusti 1962):
Ward, Kurt K. B., landstingsråd, ordförande
Gustafson, Anna-Greta, ungdomsintendent
Hellberg, Karl-Erik, förlagschef
Mattsson, Roland N. G., gymnastikdirektör
Ohlsson, N. Lennart, folkhögskollärare
Experter:
Halidén, Olof, fil. lic.
Johannesson, Ingvar V., docent
Johansson, K. Inge, studierektor
Olsson, Evald, agronom (fr. o. m. den 15 juni 1966)
Sekreterare:
Dahlin, Sven M., studieombudsman
Biträdande sekreterare:
Hjorth, Jan L. S., byrådirektör
Halidén, Jerker, fil. kand. (t. o. in. den 15 juni 1966)
Lokal: Ecklesiastikdepartementets kommittélokaler, Svartmangatan 9,
Stockholm C, tel. 20 97 94 (sekreteraren), 113158 (bitr. sekreteraren)
247
E: 28
Riksdagsberättelsen år 1967
Direktiven för utredningen, se 1963:1 E 50.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 13 sammanträden
med sammanlagt 19 sammanträdesdagar. Därtill kommer ett
flertal sekretariats- och expertgruppsöverläggningar.
Utredningen har avgett yttrande över statens ungdomsråds hemställan
till chefen för ecklesiastikdepartementet om rätt för skolöverstyrelsen att
medge dispens från vissa bestämmelser avseende bidrag till ungdomsledarkurser.
Remissyttranden har avlämnats över betänkandena »Gymnastilcoch
idrottshögskola i Örebro in. in.» (Stencil E 1965: 7), »Yrkesutbildningen»
(SOU 1966: 3) och »Friluftslivet i Sverige» (SOU 1966: 33). Vidare har
utredningen till chefen för handelsdepartementet avgett yttrande över eu
PM med förslag om utformningen av stödet till ungdomsidrott i organisationer
utanför riksidrottsförbundet. Till chefen för ecklesiastikdepartementet
har utredningen i skrivelse föreslagit vissa åtgärder för att främja forskningen
rörande ungdomslokaler in. in.
Utredningens undersökningsarbete har slutförts och redovisats i »Ungdomens
förenings- och fritidsliv» (SOU 1966:47) samt »Ungdomsledare»
(SOU 1966: 66), den förstnämnda rapporten med fil. lic. Olof Halidén och
den senare med sekreterare Olof S. Sjögren som författare.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
29. Skolarbetstidsutredningen (1964: I 48, 1965: I 42, 1966: 33)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :''ts bemyndigande den 25 januari 1963 för
att verkställa utredning rörande femdagars arbetsvecka i skolan m. in. (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 februari 1963):
Renlund, R. Gösta, bankdirektör, ordförande
Forssell, Einar E., förste skolinspektör
Karlsson, Elvy M., fru
Landström, Sten-Sture, direktör
Rodhe, Gösta, skolöverläkare
Westman, J. Gottfrid, länsskolinspektör
Experter:
Andersson, Erwin, ombudsman
Gustafsson, Lars, universitetslektor
Ljunggren, F. Torbjörn, rektor
Lunde, Ingrid, ombudsman
Malmquist, Eve, docent
Myrdal, Hans-Göran, fil. lic.
Sandberg, A. Birger, lönedirektör
Sekreterare:
Askeberg, Sven H. J., byråchef
248
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 30
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr., Stockholm C, tel. 20 97 64
Direktiven för utredningen, se 1964: I 48.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tolv
sammanträden.
Försöksverksamheten med femdagars skolarbetsvecka, som under läsåret
1965/66 har bedrivits i sammanlagt 66 kommuner samt 36 inom
resp. gymnasie- och högstadieorter belägna skolor och läroanstalter vilka
inte sorterar under den kommunala skolstyrelsen, har slutförts. Utredningen
har under året besökt tre försökskommuner samt därvid haft överläggningar
med företrädare för skolan och skolhälsovården, föräldraföreningar
och elevorganisationer, barnavårdsnämnd, näringsliv och arbetsmarknad
in. fl.
Vissa psykologisk-pedagogiska och sociologiska undersökningar har genomförts.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
30. 1963 års bibelkommitté (1964: I 49, 1965: I 43, 1966: 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 1 februari och den
5 april 1963 för att verkställa utredning rörande förutsättningarna för en
ny bibelöversättning m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 mars 1963):
Quensel, Nils J. E., f. d. president, ordförande
Diiring, H. Ingemar, professor
Edlund, Conny A. E., domprost
Eeg-Olofsson, Ansgar O. C., lektor
Gierow, Karl Ragnar K., författare, Svenska akademiens ständige sekreterare
Riesenfeld,
E. Harald, professor
Ståhle, Carl Ivar, professor
Sekreterare:
Olsson, Birger O., teol. kand. och fil. mag.
Biträdande sekreterare:
Lindahl, Jan-Mats, departementssekreterare (vissa sekreterargöromål)
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (bitr. sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964: I E 49.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio sammanträden
under tillhopa 18 sammanträdesdagar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
249
E: 31
lliksdagsberättelsen år 1967
31. Yrkesutbildningsberedningen (1964: I 57, 1965: I 47, 1966: 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande yrkesutbildningens uppgifter, innehåll och
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 23 oktober 1963):
Öhman, G. Birger, överdirektör, ordförande
Gårdstedt, H. Birger, skolråd
Haldén, J. O. Folke, direktör
Hallbeck, Oscar A., .kommunalråd
Isling, B. Åke J., utbildningsombudsman
Karlson, Tore E., ombudsman
Kellgren, Nils E., fil. kand., led. av II kamm.
Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av II kamm.
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Stefanson, R. Stig S., optikermästare, led. av I kamm.
Stålnacke, Erik O., skolinspektör
Wetterström, Karin H., kamrer, led. av II kamm.
Experter:
Ager, Ruth M., undervisningsråd
Alfort, Axel M., direktör
Andersson, Karin, redaktör
Assarsson, Axel A., skoldirektör
Binett, Einar, förbundssekreterare
Björnegård, Gudrun, bitr. rektor (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Blix, Erik, rektor (fr. o. in. den 1 juni 1966)
Blomberg, Erik, personaldirektör
Bohman, Karl Erik, utbildningschef (fr. o. in. den 1 juni 1966)
Brandgård, Evert, sekreterare
Bäckström, Sixten, förbundsordförande
Caping, Bengt R., byrådirektör
(karlström, Stig, rektor (fr. o. in. den 1 juni 1966)
Claeson, Gunnel, rektor
Dahl, Åke, skolkonsulent (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Dahlander, E. Gunnar, rektor
Dahllöf, Urban S., universitetslektor (t. o. in. den 4 oktober 1966)
Ekholm, Herbert, rektor
Eländer, Kurt O., direktör
Eliasson, Torsten, lektor (fr. o. in. den 1 juni 1966)
Engström, Stina, civilekonom
Eriksson, Gösta, byråchef
Ernest, Gunnar, rektor (fr. o. m. den 1 juni 1966)
250
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
Falk, Eric G. R., länsjägmästare
Folkmarson, James A., undervisningsråd
Forsberg, Birger, rektor (fr. o. in. den 1 juni 1966)
Forsberg, Uno, rektor
Forssell, Einar E., förste skolinspektör
Fredriksson, Bert, sekreterare
Fridén, Gunvor, skolkonsulent (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Fäktenmark, Erik, ingenjör
Grabö, Paul E., direktör
Gumaelius, Herman, rektor
Gustafsson, Birger, rektor (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Gustafsson, Evert, konsulent (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Hagander, Sten, assistent
Hallberg, Rolf Sage, skolinspektör
Hallgren, Susanne, fortbildningskonsulent
Helling, Olle, rektor
Helte, G. Verner, direktör
Hjortzberg, Agneta, seminarielärare (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Holmberg, Sten, ombudsman (fr. o. in. den 1 juni 1966)
Hurtig, Folke, skolinspektör
Husén, Torsten, professor
Härnqvist, Kjell, professor (t. o. in. den 4 oktober 1966)
Högberg, Hans, byråchef (fr. o. in. den 24 november 1966)
Jacobson, Bengt A., undervisningsråd
Johansson, Gotthard, rektor
Johansson, K. Inge, studierektor
Johansson, John, förste skötare (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Jonsson, Kjell I., byrådirektör (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Jungqvist, Anna-Brila, konsulent (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Jönsson, Börje, ombudsman
Jönsson, E. Gustav, departementssekreterare
Kaby, Nils A., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 24 november 1966)
Karlsson, Einar I., ombudsman
Karlsson, Erik, skolchef
Landahl, K. Lennart, byrådirektör
Larsson, Rune, rektor
Lindberg, Gösta, studierektor (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Lindblom, Helena, barnhemskonsulent (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Lindgren, Stig, medicinalråd
Lindman, Per O. G., kanslichef
Ljungberg, Leif, civilingenjör
Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd
E: 31
251
E: 31
Riksdagsberättelsen år 1967
Löfgren, Anne-Mari, byrådirektör (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Magnusson, Alice, sekreterare (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Malmgren, Helge, fil. kand.
Mjörnberg, Agne, studierektor
Nilsson, Allan, rektor
Nilsson, Tliora, byråchef
Nordenskjöld, Gustaf, direktör
Nordin, Anna-Greta, facklärare (fr. o. in. den 1 juni 1966)
Nybom, P. P. Arne, ombudsman
Odebäck, Paul, skolkonsulent
Olderin, Gunnar O., byrådirektör
Oldgren, Erik, agronom (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Olsson, Osborn, gymnasieinspektör
Pellbäck, Sven, ombudsman (t. o. m. den 31 maj 1966)
Persson, Arne, konsulent (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Persson, Stig E., rektor
Petri, Ingemar, studiesekreterare
Ringdal, Herry, studierektor
Riidhmer, Gustav, överingenjör
Sandberg, Per, studierektor
Sandblad, Carl-Eric, utbildningssekreterare (fr. o. in. den 1 juni 1966)
Sjunnesson, Georg, ämneslärare (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Sjöbeck, Christian, intendent
Sjöberg, Hilding, ombudsman
Stat'', Ivarl-Rune, ingenjör
Stetler, Emil F., avdelningsdirektör
Ström, Gunne, konsulent
Strömgren, Holger, yrkeslärare
Tegman, Olle, ingenjör
Tegner, Göran, direktör
Thorvinger, Hjördis, rektor
Wahlström, Lars, ombudsman
Vestin, F. E. Margareta, byrådirektör
Westman, Eric, ingenjör
Wikstrand, Rolf, skolsekreterare (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Wikström, Hans F., rektor
Virdebrant, Carl-Erik B., kansliråd
Wohrne, Vulf, överingenjör (fr. o. in. den 1 juni 1966)
Vrethammar, K. Harald, undervisningsråd
Åhlén, Knut, rektor
Åmark-Wintzer, Lucia, skolkonsulent (fr. o. in. den 1 juni 1966)
Ängqvist, Bror, rektor (fr. o. m. den 1 juni 1966)
252
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 31
Sekreterare:
Dahl, Åke K. G., skolkonsulent (fr. o. in. den 1 november 1966)
Persson, Stig E., rektor (t. o. in. den 31 juli 1966)
Biträdande sekreterare:
Wernlund, Brita K., byrådirektör
Lokal: Sandelsgatan 12, Stockholm No, tel. 67 69 16 (ordföranden),
67 87 32 (sekreteraren), 67 60 54 (bitr. sekreteraren), 61 89 44 (kansliet)
Direktiven för utredningen, se 1964: I E 57.
Yrkesutbildningsberedningen har under tiden november 1965—oktober
1966 hållit 15 sammanträden om sammanlagt 16 sammanträdesdagar. Dessutom
har expertgrupperna sammanträtt ett stort antal gånger.
Beredningen har i januari 1966 avgett sitt principbetänkande, benämnt
»Yrkesutbildningen» (SOU 1966:3).
Genom beslut den 16 juni 1966 har Kungl. Maj :t utvidgat uppdraget för
beredningen i enlighet med vad chefen för ecklesiastikdepartementet samma
dag anförde till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden rörande anordnande
av receptarieutbildning inom yrkesskolorganisationen m. in. Departementschefens
anförande hade i huvudsak följande innehåll:
Yrkesutbildningsberedningen har enligt givna direktiv (riksdagsberättelsen
1964: I E 57) att verkställa utredning rörande yrkesutbildningens uppgifter,
innehåll och organisation.
Såsom framgår av prop. 1965: 141 angående utbyggnaden av universitet
och högskolor m. m. angav jag i ärendet som min avsikt att i annat sammanhang
föreslå en utredning rörande anordnande av receptarieutbildning
inom yrkesskolorganisationen. I detta hänseende får jag nu framhålla
följande.
Utbildningen av receptarier omfattar f. n. två års praktisk utbildning på
apotek, följd av ett års studier på receptarielinjen vid farmaceutiska institutet
i Stockholm. För tillträde till utbildningen fordras studentexamen.
Intagningskapacitetcn har fr. o. in. vårterminen 1966 höjts från 180 till 240
studerande årligen.
Ett förslag till reformering av receptarieutbildningen framlades hösten
1964 av farmaceututbildningskommittén i dess huvudbetänkande Farmaceutisk
utbildning och forskning (SOU 1964:48). I betänkandet förordades,
att receptarieutbildningen skulle, med hänsyn till att målet för densamma
avviker från den övriga farmaceututbildningens, i framtiden anordnas
inom ramen för ett under den farmaceutiska fakulteten lydande men
från denna organisatoriskt avgränsat receptarieinstitut. Vidare föreslogs,
att den praktiska utbildningen skulle förkortas till sex månaders tjänstgöring,
förlagd till sista terminen av en ny studiegång om tre terminer. Kommittén
förutsatte, att utbildningen alltfort skulle bygga på studentexamen.
Vid remissbehandlingen av betänkandet kom skilda meningar till uttryck
beträffande såväl receptarieutbildningens yttre organisation som studiernas
omfattning och inträdeskraven för utbildningen.
Såsom vidare framgår av prop. 1965: Hl gav jag uttryck åt den meningen,
att utbildningen av receptarier borde anordnas i andra former än
inom den farmaceutiska fakulteten, men förklarade att jag inte var be
-
253
E: 31 Riksdagsberättelsen år 1967
redd tillstyrka kommitténs förslag om ett särskilt institut. Jag uttalade vidare
bl. a.
»I stället finner jag det ligga nära till hands att i likhet med vad yrkesutbildningsberedningen
och TCO gjort i sina remissyttranden dra paralleller
med laboratorieassistentutbildningen. Denna sker till sin teoretiska del i
yrkesskola, medan den praktiska tjänstgöringen är förlagd till sjukhus och
universitetsinstitutioner. Det synes mig därför böra övervägas om inte också
receptarieutbildningen bör inrymmas i yrkesskolorganisationen. Ett ytterligare
skäl härför anser jag vara, att den sedan några år pågående utbildningen
av apotekstekniker — vilken i vissa delar ansluter till receptarieutbildningen
— äger rum inom yrkesskolans ram.
Jag är sålunda inte beredd att nu framlägga något förslag rörande den
framtida receptarieutbildningens organisation och lokalmässiga förläggning.
I stället avser jag att i annat sammanhang föreslå att en utredning verkställs
i syfte att med utgångspunkt i kommittéförslaget samt TCO:s och
yrkesutbildningsberedningens remissyttranden skapa en utbildning av receptarier
inom yrkesskolorganisationen. Denna utrednings uppdrag bör
även innefatta att överse inträdeskraven till denna utbildningsväg. Slutligen
bör utredningen även ta upp lokaliseringsfrågor och därvid överväga huruvida
receptarieutbildning bör anordnas på mer än en ort.»
Den avsedda utredningen rörande receptarieutbildningen bör, bl. a. med
hänsyn till uppkommande frågor om samordning mellan denna utbildning
och annan utbildning inom den framtida yrkesskolan, anförtros åt yrkesutbildningsberedningen,
att fullgöras i samband med dess andra utredningsetapp.
Utöver de i propositionen angivna utredningsuppgifterna bör yrkesutbildningsberedningen
i samråd med den inom socialdepartementet tillkallade
läkemedelsförsörjningsutredningen överväga, om den nuvarande utbildningskapaciteten
i fråga om receptarier kan behöva ökas inom de närmaste
åren med hänsyn till bl. a. yrkesområdets successiva utvidgning.
Beredningen bör slutligen även överväga, hur behovet av specialkunskaper
för receptarier inom nya yrkesområden lämpligen bör tillgodoses.
För beredningens nya uppdrag torde i övrigt de ursprungliga utredningsdirektiven
i tillämpliga delar få gälla.
Under året har beredningen också avgett sex utlåtanden över till beredningen
remitterade betänkanden.
Beredningen avser att i början av år 1967 framlägga ett förslag angående
fortbildning och vidareutbildning av lärarna inom yrkesutbildningen. Senare
under år 1967 beräknar beredningen avlämna ett betänkande om bl. a.
utbildningens innehåll och läroplanernas utformning för yrkesutbildningen
i gymnasieskolan, lärarutbildning och vissa pedagogiska och metodiska
frågor.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
254
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
Er 33
32. Utredningen om svenska ortnamnsarkivets och landsmålsarkivens
verksamhet (1965: I 49, 1966: 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1963 för
att verkställa utredning rörande svenska ortnamnsarkivets, landsmåls- och
folkminnesarkivets i Uppsala samt landsmålsarkivets i Lund framtida ställning
och organisation:
Meyerson, K. Åke W., fil. lic., ordförande
Moberg, Lennart A., professor
Munthe, Richard E. L., avdelningsdirektör, tillika sekreterare
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 22 45 00 (ordföranden),
22 95 60 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1965:1 E 49.
Utredningen har under tiden november 1965-—oktober 1966 hållit två
sammanträden och avlagt ett studiebesök. Remissutlåtande har avgetts angående
arkivens anslagsfrågor.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
33. Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden (1965:1 51, 1966:40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 april 1964 för att
verkställa utredning rörande lärarnas arbetsförhållanden m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 april 1964):
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör, ordförande
Alfredsson, Karl-Erik N., förbunds jurist
Björinder, Henry K. E., sekreterare
Bodel!, Karl G., skolinspektör, tillika sekreterare
Eriksson, B. Sune, sekreterare
Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande
Nord, B. Ingemar, avdelningschef
Sandberg, A. Birger, lönedirektör
Tylén, Halward, rektor
Experter:
Almefelt, Paul V., avdelningsdirektör
Karlin, Bengt G., organisationsdirektör
Rapaport, Edmund, byråchef
Svensson, Nils-Eric, undervisningsråd
Lokal: Statistiska centralbyrån, Linnégatan 87 (postadress: Fack, Stockholm
27), tel. 63 06 80 anlcn. 239—242
Direktiven för utredningen, se 1965: I E 51.
255
E: 33 Riksdagsberättelsen år 1967
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio sammanträden
samt därjämte gruppsammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
34. Lokal- och utrustnings programkommittéer för universitet och högskolor
(1965:I 54, 1966:42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för universitet och högskolor
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1964):
Kommittén för Uppsala
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd, ordförande
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Lindstrand, Leif, t. f. byggnadsråd
Moll, Olof G., lektor, tillika huvudsekreterare
Rudhe, Rolf S., byråchef (t. o. m. den 15 mars 1966)
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef (fr. o. in. den 4 april 1966)
Experter:
Öbrink, Karl Johan, laborator
Dahlbom, J. Rickard, professor
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit elva sammanträden.
Kommittén för Lund
Hammar, Stig H., universiletsråd, ordförande
Broberg, K. Bertram, professor
Lindquist, B. Rune L., byråchef
af Malmborg, Ragnar, byggnadsråd (t. o. m. den 13 mars 1966)
Moll, Olof G., lektor, tillika huvudsekreterare
Olrog, O. Christer, byggnadsråd (fr. o. m. den 14 mars 1966)
Rudhe, Rolf S., byråchef (t. o. m. den 15 mars 1966)
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef (fr. o. m. den 4 april 1966)
Experter:
Borgström, E. Bengt G., professor
Fronaeus, Sture A., professor
Gralén, Nils G. J., professor
Kjellén, Lars, docent
Sunner, Stig A., professor
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio sammanträden.
256
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 34
Kommittén för Göteborg
Rönnmark, Lennart C. A., professor, rektor, ordförande (t. o.m. den 30 juni
1966)
Ingelmark, Bo E., professor, rektor (ordförande fr. o. m. den 1 juli 1966)
Lindquist, B. Rune L., byråchef
af Malmborg, Ragnar, byggnadsråd (t. o. in. den 13 mars 1966)
Moll, Olof G., lektor, tillika huvudsekreterare
Olrog, O. Christer, byggnadsråd (fr. o. in. den 14 mars 1966)
Rudhe, Rolf S., byråchef (t. o. in. den 30 juni 1966)
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef (fr. o. m. den 4 april 1966)
Thun, Ragnar, e. o. byråchef (fr. o. in. den 1 juli 1966)
Experter:
Careborg, Lars-Olof, byrådirektör
Grönfors, Kurt G. W., professor, rektor
Kihlman, K. Herbert, byrådirektör
Lysell, E. G. S. Lennart, professor
Markén, Karl-Erilt, docent
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit elva
sammanträden.
Kommittén för Stockholm
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Bergström, K. Sune D., professor
Henriksson, Gunnar A., professor
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Lindstrand, Leif, t. f. byggnadsråd (fr. o. m. den 14 mars 1966)
Moll, Olof G., lektor, tillika huvudsekreterare
Nial, S. Håkan, professor, rektor (t. o. in. den 30 juni 1966)
Norberg, Dag, professor, rektor (fr. o. m. den 1 juli 1966)
Olrog, O. Christer, byggnadsråd (t. o.m. den 13 mars 1966)
Rudhe, Rolf S., byråchef (t. o. m. den 15 mars 1966)
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef (fr. o. m. den 4 april 1966)
Experter:
Brommesson, Per-Axel, direktör
Hagbergh, Göran G. E,, avdelningsdirektör
Holm, Ernst Ola, jur. kand. (t. o. in. den 10 november 1966)
Ingvar, Lars O. A. H., byrådirektör
Kierkegaard, C. Peder J. H., docent
Laurin, Kjell, byrådirektör
Sköld, Lars G., rektor
Törnlund, Sven G., rådman
Weibull, Martin C., docent
9 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
257
E: 34 Riksdagsberättelsen år 1967
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit elva
sammanträden.
Arbetsutskottet för bespisningslokaler har avgett följande promemorior:
»Bespisningslokaler inom karolinska mediko-kirurgiska institutets område
II» (december 1965), »Bespisningslokaler vid universitetet i Uppsala III»
(december 1965), »Köksanläggningar vid universitetsrestauranger IV» (februari
1966) och »Universitetsrestauranger i funktion V» (oktober 1966).
Kommittén för Umeå
Larsson, Lars-Gunnar, professor, rektor, ordförande
Fors, Sixten R., byråchef
Lindstrand, Leif, t. f. byggnadsråd
Moll, Olof G., lektor, tillika huvudsekreterare
Rudhe, Rolf S., byråchef (t. o. m. den 15 mars 1966)
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef (fr. o. in. den 4 april 1966)
Experter:
Andersson, N. Elvir, universitetslektor
Björkman, Mats, professor (t. o. in. den 30 juni 1966)
Carlsson, Sune, professor (fr. o. in. den 1 januari 1966)
Frankenhaeuser, C. Bernhard, professor (t. o. m. den 31 december 1965)
Friberg, Lars, professor (fr. o. in. den 15 april 1966)
Hellmér, Sven-Ola, stadsbibliotekarie
Johnels, J. Alf G., professor (t. o. in. den 31 december 1965)
Karlsson, Georg, professor (fr. o. m. den 1 januari 1966 t. o. m. den 30 juni
1966)
Lennander, Sven K., universitetslektor
Lindahl, Per Eric E. A., professor (t. o. in. den 31 december 1965)
Lycke, Erik, professor (fr. o. m. den 15 april 1966)
Minnhagen, E. Lennart W., professor
Nyholm, Karl-Georg, professor (t. o. in. den 31 december 1965)
Odeblad, Erik E., laborator (t. o. m. den 30 juni 1966)
Ramel, Claes O. M. O., friherre, docent
Sjörs, Hugo M., professor
Sköld, Lars G.,, rektor (t. o. m. den 1 november 1966)
Virgin, Henning I., professor
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tio
sammanträden.
Samarbetsnämnden för kommittéerna
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Hammar, Stig H., universitetsråd
Ingelmark, Bo E., professor, rektor (fr. o. m. den 1 juli 1966)
258
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 35
Larsson, Lars-Gunnar, professor, rektor
Rönnmark, Lennart C. A., professor, rektor (t. o. in. den 30 juni 1966)
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Experter:
Andersson, A. Owen, tekn. lic.
Dahlin, N. Åke S., avdelningsdirektör
Fors, Sixten R., byråchef
Kull, Karl-Erik, veterinär (fr. o. in. den 17 november 1965)
Liining, Karl-Gustav T. G., professor (fr. o. m. den 1 november 1966)
Ryner, Lars A. R., överingenjör (t. o. m. den 15 augusti 1966)
Wiklund, Oscar E., skolkonsulent
Öbrink, Karl Johan, laborator (fr. o. m. den 17 november 1965 t. o. in. den
15 maj 1966)
Sekreterare:
Moll, Olof G., lektor
Biträdande sekreterare åt kommittéerna och samarbetsnämnden:
Hedman, Barbro, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 juni 1966)
Holmborn, G. Börje, förste byråsekreterare
Hörlin, Per-Olof, byrådirektör (avliden den 7 februari 1966)
Johnsson, Roland G., byrådirektör
Lundblad, E. A. J. Thomas, fil. kand. (fr. o. in. den 16 september 1966)
Nygren, Jan B., byrådirektör
Ringborg, S. Erland, fil. kand. (t. o. in. den 30 juni 1966)
Lokal: Wenner-Gren Center, Sveavägen 166 (postadress: Box 23 133,
Stockholm 23), tel. växel 23 76 80
Direktiven för utredningen, se 1965: I E 54.
Samarbetsnämnden har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit
fyra sammanträden.
Kommittéernas och nämndens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
35. Utredningen rörande det Hallwijlska museet (1966: 43)
Genom beslut den 29 juni 1964 uppdrog Ivungl. Maj :t åt direktionen för
det Hallwylska museet att verkställa en översyn av museets organisation
och ekonomiska ställning m. m. samt att till Kungl. Maj :t inkomma med
de förslag, vartill sagda översyn gav anledning.
Direktionens ledamöter:
Reuterswärd, B. Edvard, expeditionschef, ordförande
Wachtmeister, Hans W. A., greve, godsägare, f. d. riksdagsman, verkställande
ledamot
Widman, Dag H. R., förste intendent
259
E: 35
Riksdag sberättelsen år 1967
Experter:
Bergman, Eva A. M., fil. dr
Häger, Bengt N. R., intendent
Sekreterare:
Lindahl, Jan-Mats, departementssekreterare
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren)
Direktionen har i sin egenskap av utredningsorgan under tiden november
1965—oktober 1966 hållit åtta sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
36. Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och
upplgsningsarbetet (1965: I 55, 1966: 44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 9 oktober 1964 för att överväga
och framlägga förslag rörande dels sexualundervisningens och sexualupplysningens
omfattning, innehåll och mål, dels åtgärder till förbättrande
av undervisningen och upplysningsverksamheten på ifrågavarande område:
Lund, Ragnar F., undervisningsråd, ordförande
Bergström-Walan, Maj-Briht, fil. lic.
Boéthius, Carl Gustaf, redaktör
Granstrand, Rolf, fil. stud.
Heeger, Birgitte, fil. kand.
Ottersen, J. Ottar, rektor
Rodhe, Gösta, skolöverläkare
Sjövall, Torsten, leg. läkare
Wickbom, Torsten A., rektor
Experter:
Bromsjö, Birger, fil. lic. (fr. o. in. den 1 oktober 1965)
Meurling, Karl, fil. mag. (fr. o. m. den 1 oktober 1965)
Ronnås, John, skolkonsulent (fr. o. m. den 1 oktober 1965)
Svensson, Sven, lektor (fr. o. m. den 1 oktober 1965)
Huvudsekreterare:
Bergström-Walan, Maj-Briht, se ovan
Biträdande sekreterare:
Heeger, Birgitte, se ovan (fr. o. in. den 15 augusti 1966)
Johnson, Inez, förste byråsekreterare
Lokal: Svartmangatan 9, Stockholm C, tel. 10 01 88
Direktiven för utredningen har angetts i kungl. brev den 9 oktober 1964.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tolv
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
260
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
37. Filmcensurutredningen (1965:1 56, 1966: 45)
E: 37
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1964 för
att verkställa utredning rörande den statliga filmcensurens ställning jämte
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 4 november
1964):
Ekblad, S. Gunnar, lagman, ordförande
Gustavsson, K. Rune, ombudsman, led. av II kamm.
Gärde Widemar, Ingrid, advokat, led. av II kamm.
Möller, Yngve A., chefredaktör, led. av I kamm.
Peterson, Thage E. G., förbundsordförande
Wennerfors, Alf A:son, studierektor, led. av II kamm.
Experter:
Börjesson, Bengt, docent
Furhammar, Leif, fil. lic.
Sveri, Knut O., professor
Sekreterare:
Ekman, Gunnar O. S., kansliråd
Biträdande sekreterare:
Johnson, Olle P., departementssekreterare
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1965:1 E 56.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tolv
interna sammanträden, varav tre i samband med filmvisningar. Utredningen
har därjämte sammanträtt dels en gång med psykologer, sociologer, läkare
in. fl., dels två gånger med företrädare för utredningen rörande lagstiftningen
beträffande yttrande- och tryckfrihet i vissa fall. Observatörer
från utredningen har deltagit dels i ett av Nordiska barnfilmnämnden anordnat
sammanträde i Stockholm, dels i en tvådagarssammankomst i Wien
på inbjudan av International centre of films for children. Fortsatt samråd
med den danska filmcensurutredningen har förekommit.
Experternas vetenskapliga undersökningar liksom den inom filminstitutet
bedrivna forskningen har fortsatt och i vissa fall avslutats.
Utredningen har avgett remissyttrande över betänkande med förslag till
radioansvarighetslag (SOU 1965: 58).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
261
E: 38
Riksdagsberättelsen år 1967
38. Sakkunniga för översyn av den till evangelieboken börande
■»En liten bönbok» (1966: 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 15 januari 1965 för
att inom ecklesiastikdepartementet biträda med den i kyrkomötets skrivelse
av den 4 oktober 1963, nr 42, avsedda översynen av »En liten bönbok»:
Hildebrand, Karl-Gustaf H., professor, ordförande
Hallqvist, Britt G., författarinna
Holte, K. Ragnar, professor
Lokal: Norrlandsgatan 28, Uppsala, tel. 018/13 67 85 eller Ekonomiskhistoriska
institutionen, S:t Olofsgatan 10 A, Uppsala, tel. 018/14 42 10
(ordföranden).
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit ett sammanträde.
I övrigt har kommittén arbetat som en studiegrupp med informella
kontakter mellan medlemmarna.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
39. 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65) (1966:52)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 26 mars 1965 för att
verkställa utredning rörande museiväsendet och verksamhet med riksutställningar
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1965):
Holm, J. Lennart, docent, ordförande
Hubendick, Bengt L., museichef
Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör
Lagercrantz, Bo U., stadsantikvarie
Meyerson, K. Åke W., fil. lic., tillika huvudsekreterare
Nordenfalk, Carl A. J., professor, överintendent
Ullberger, Kurt, konstnär
Westin, Gunnar A. E., landsantikvarie
Biträdande sekreterare:
Hjorth, Jan L. S., byrådirektör
Hedqvist, Eric H., intendent
Unnerbäck, Eyvind, antikvarie (fr. o. in. den 1 oktober 1966)
Lokaler: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (Meyerson), Skeppsholmen, Byggnad nr 5,
Stockholm 100, tel. 11 58 83 (Hedqvist), 11 46 59 (Unnerbäck), Riksutställningar,
Kungsgatan 28, 3 tr., Stockholm C, tel. 11 97 80 (Westin), 11 31 58
(Hjorth), 11 97 85 (kansliet)
Direktiven för utredningen, se 1966: E 52.
De sakkunniga har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit elva
262
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 40
sammanträden. Dessutom har särskilda expertgrupper inom utredningen
sammanträtt ett flertal gånger. Ett 15-tal remissyttranden har avgetts.
En försöksverksamhet med riksutställningar av konst samt kultur- och
naturhistoriska iöreinål har påbörjats. Från den 1 september 1965 finns
ett av de sakkunniga inrättat kansli (statens försöksverksamhet med riksutställningar)
under ledning av Westin.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
40. 1965 års musikutbildning skommitté (1966:54)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1965
för att utreda vissa utbildningsfrågor på musikområdet m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 5 oktober 1965):
Lindholm, P. Sigurd, f. d. statsråd, led. av II kamm., ordförande
Carlberg, Bertil A., f. d. professor
Engström, Bengt-Olof, skolkonsulent
Härén, Yngve O. H., musikkonsulent
Wallner, Bo, lektor
Experter:
Arnér, Borghild, musikdirektör (fr. o. m. den 1 december 1966)
Franzén, Bengt K. V., professor, direktör för musikhögskolan (fr. o. m. den
1 december 1966)
Frendelius, Gunhild, förskollärare (fr. o. m. den 1 december 1966)
Gabrielsson, Alf G. H., universitetslektor (fr. o. in. den 1 december 1966)
Goude, Gunnar, universitetslektor (fr. o. m. den 1 december 1966)
Göransson, Harald O., musikdirektör (fr. o. m. den 1 mars 1966)
Holmström, Lars-Gunnar, universitetslektor (fr. o. m. den 1 december 1966)
Hälldén, Daniel, musikdirektör (fr. o. m. den 1 december 1966)
Sandels, Stina Claésdotter, laborator (fr. o. m. den 1 december 1966)
Strömberg-Lind, Karin E., skolkonsulent (fr. o. m. den 1 december 1966)
Sundin, Bertil, fil. lic. (fr. o. in. den 1 december 1966)
Sekreterare:
Lundh, Carl G., fil. mag.
Biträdande sekreterare:
Ziemelis, Sarmite, kanslisekreterare
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr., Stockholm C, tel. 20 87 69 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: E 54.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit elva
sammanträden samt ett antal gruppsammanträden. Utredningen har i juni
1966 avlagt studiebesök vid vissa av de musikutbildningsanstalter utredningsuppdraget
avser.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
263
E: 41
Riksdagsberättelsen år 1967
41. Folkhögskolans lärarutredning (1966: 55)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 oktober 1965 för att utreda
frågan om utbildning och fortbildning av folkhögskolans lärare:
Sönnerlind, Arne S., skolråd, ordförande
Friman, A. Hilding, rektor
Marklund, O. Sixten A., undervisningsråd
Svensson, Nils-Eric, undervisningsråd
Vestlund, A. Gösta, undervisningsråd
Sekreterare:
Mattsson, Sven-Olof, lärare vid Landsorganisationens folkhögskola (t. o. in.
den 31 mars 1966)
Sverkman, C.-A. Evert, redaktör i skolöverstyrelsen (fr. o. m. den 10 maj
1966)
Lokal: Skolöverstyrelsen, Hantverkargatan 25, rum 565 (postadress:
Fack, Stockholm 22), tel. 22 70 00 eller 0758/524 86 (sekreteraren)
Direktiv för utredningen har icke utfärdats.
Folkhögskolans lärarutredning har under tiden november 1965 — oktober
1966 hållit nio sammanträden. Två av sammanträdena har ägt rum i anslutning
till studiebesök vid folkhögskolor. Ett sammanträde har förlagts i
anslutning till en av skolöverstyrelsen anordnad rektorskonferens.
Utredningen har, bl. a. med hjälp av eu enkät till samtliga folkhögskolor,
kartlagt folkhögskolans aktuella situation. För ytterligare belysning av vissa
frågor har en andra enkät gjorts till ett begränsat antal skolor. Lärar situationen
vid landets folkhögskolor har undersökts. En statistisk bearbetning
har utförts av statistiska centralbyrån för utredningens räkning.
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1967.
42. Kompetensutredningen (KU) (1966:56)
Tillkallade enligt Kungl Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1965 för att
verkställa utredning rörande gymnasie- och fackskolutbildningens kompetensvärde
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 november 1965):
Orring, Jonas A., överdirektör, ordförande
Andersson, Rosa V., översköterska, led. av II kamm.
Berg, C. G. Håkan, byråchef
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av I kamm.
Larsson, Harald, skogsinspektor, led. av II kamm. (avliden den 13 augusti
1966)
Mattsson, S. M. Lennart, distriktsstudieledare, led. av II kamm. (fr. o. m.
den 9 december 1966)
Mundebo, K. A. Ingemar, byrådirektör, led. av II kamm.
264
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 43
Neymark, N. G. Ej nar, byråchef
Sandberg, A. Birger, lönedirektör
Wallmark, Gunnar S., intendent, led. av I kamm.
Experter:
Ericsson, Britta M., byrådirektör (fr. o. m. den 15 mars 1966)
Henrysson, Sten, laborator (fr. o. m. den 1 mars 1966)
Marklund, O. Sixten A., undervisningsråd (fr. o. m. den 1 augusti 1966)
Storm, P. David G., byrådirektör (fr. o. in. den 1 februari 1966)
Sekreterare:
Larsson, Helmer E., utredningschef vid Hermods-NKI (fr. o. m. den 1 januari
1966)
Biträdande sekreterare:
Ericsson, Britta, byrådirektör (fr. o. in. den 15 november 1966)
Lokal: Rålambsvägen 7, 11 tr., Stockholm Iv, tel. 51 45 84 (sekreteraren),
51 06 09 (kansliet)
Direktiven för utredningen, se 1966: E 56.
Kommittén har under tiden november 1965 — oktober 1966 hållit nio
sammanträden med tillsammans 15 sammanträdesdagar.
Kommittén har i november 1966 avgett ett betänkande, benämnt »Tillträde
till postgymnasiala studier. Förslag till provisoriska bestämmelser»
(Stencil E 1966: 13).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
43. Lokal- och utrustningsprogramkommittén för en vårdyrkesskola
(1966: S42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1965 med
uppgift att — med beaktande av vad som har anförts i en inom socialdepartementet
utarbetad promemoria samt efter samråd med skolöverstyrelsen,
styrelsen för statens sjuksköterskeslcola i Stockholm och yrkesutbildningsberedningen
— upprätta lokalprogram och utrustningsförslag för en vårdyrkesskola
:
Törnquist, Harry E., byggnadsråd, ordförande
Bildt, Hugo G., sekreterare
Fagerberg, Gösta, kommunalråd
Gårdstedt, H. Birger, skolråd
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa, led. av II kamm.
Lundblad, Brita, byrådirektör
Persson, Stig E., rektor
Expert:
Löfgren, Anne-Marie, byrådirektör
91 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
265
E: 43
Riksdagsberättelsen år 1967
Sekreterare:
Gunnarsson, N. G. Arne, byråchef
Lokal: Karolinska sjukhuset, Stockholm 60, tel. växel lokalsamt. 34 05 00,
rikssamt. 34 06 50.
Kommittén har under tiden november 1965 — oktober 1966 hållit sex
sammanträden.
Kommittén har i en promemoria den 28 juni 1966 redovisat beräkningar
angående karolinska sjukhusets m. fl. kapacitet för utbildning åt olika kategorier
av vårdpersonal och har inhämtat synpunkter på detta material från
ett antal berörda myndigheter och institutioner.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
44. Sakkunnig för utredning rörande sammanförande till vissa begravningsplatser
av stoften efter i Sverige jordade tyska soldater m. fl. (1966: 57)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 november 1965 för
att inom ecklesiastikdepartementet biträda vid handläggning av ärende
rörande sammanförandet till vissa begravningsplatser av stoften efter tyska
soldater m. fl. som har jordats i Sverige i samband med första och andra
världskrigen:
Claesson, G. Hilding, f. d. kyrkogårdsföreståndare
Lokal: Krigsgravutredningen, Lunds domkapitel, Lund, bostadstel. 046/
121 73
Den sakkunnige har under tiden november 1965 — oktober 1966 haft
överläggningar med representanter för den befullmäktigade organisationen
(Volksbund Deutsche Kriegsgräberfiirsorge EV.) samt med kyrkogårdsmyndigheterna
i Göteborg, Hälsingborg och Trelleborg m. fl. myndigheter.
I samband därmed har ett flertal resor företagits. Efter den 21 september
1966 har arbetet med sammanförandet organiserats i samråd med Volksbunds
tjänstemän. Samtidigt har deras arbeten övervakats i enlighet med
det avtal som den 21 september 1966 undertecknades mellan konungariket
Sveriges regering och förbundsrepubliken Tysklands regering (artikel 6,
mom. 2).
Sammanförandet av de tyska krigsdöda var i stort sett slutfört under
december månad 1966.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
45. Utredning rörande utbildningen av bibliotekarier m. in.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 30 december 1965 för
att utreda frågan om utbildning av bibliotekarier, arkivarier, dokumentalis
-
266
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 45
ter samt i viss utsträckning även skolbibliotekarier och patentingenjörer (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1966):
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm., ordförande
Backelin, Måns V., t.f. förste bibliotekarie
Baude, Hans S:son, överbibliotekarie
Broomé, J. R. Bertil, krigsarkivarie
Hellström, Kajsa M., bibliotekarie
Hjelmqvist, Bengt O., avdelningsdirektör
Holmström, Bengt I., stadsbibliotekarie
Jacobsson, A. T. Thord I. P., länsbibliotekarie
Karlström, Hans Åke, avdelningsdirektör
Paul, Lars A., ombudsman
Expert:
Nilsson, Nils H. I., förste arkivarie (fr. o. m. den 7 november 1966)
Sekreterare:
Äkerstedt, Jonas R. A., bibliotekarie
Biträdande sekreterare:
Forsell, Torbjörn L. O., kanslisekreterare
Lokal: Svartmangatan 9, 4 tr., Stockholm C, tel. 11 80 02
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
JO december 1965):
Utbildningskraven för bibliotekarier och annan kvalificerad personal vid
de offentliga biblioteken — folkbibliotek och vetenskapliga bibliotek — varierar
f. n. avsevärt beroende på verksamhetens inriktning.
Folkbiblioteken anställer som biblioteksassistent eller bibliotekarie person
som genomgått den av skolöverstyrelsen anordnade bibliotekarieutbildningen
i Stockholm (statens biblioteksskola). För inträde vid biblioteksskolan
krävs akademisk examen, i regel filosofie kandidatexamen eller filosofie
ämbetsexamen med valfria ämneskombinationer, samt sex månaders
elevtjänstgöring — i förening med viss korrespondensundervisning — vid
elevutbildningsbibliotek, dvs. vid något av de 24 central- och landsbiblioteken
eller något av stadsbiblioteken i Hälsingborg, Lund och Norrköping. Utbildningen
vid biblioteksskolan omfattar sju månader.
Stockholms stadsbibliotek anordnar särskild utbildning för sin personal.
Möjlighet finns att avlägga dels biblioteksassistentexamen, dels bibliotekarieexamen.
Dessa examina medför inte kompetens till tjänster vid andra
folkbibliotek. För tillträde till utbildningen fordras studentexamen.
För de vetenskapliga biblioteken saknas en enhetlig, systematisk uppbyggd
utbildning av kvalificerad personal. Amanuenser och bibliotekarier
vid de vetenskapliga allmänbiblioteken och vid flertalet av de större vetenskapliga
specialbiblioteken har vanligen licentiatexamen. För anställning
fordras också tre månaders provtjänstgöring.
Vid de vetenskapliga specialbiblioteken liksom vid företagsbiblioteken
förekommer särskild utbildningsverksamhet i endast obetydlig utsträckning.
Förutom speciella förkunskaper inom olika fack fordras vanligen vid
dessa bibliotek särskilda färdigheter i fråga om dokumentationsteknik m. m.
267
E: 45
Riksdagsberättelsen år 1967
Frågan om utbildningen av bibliotekarier har under senare år diskuterats
i skilda sammanhang. Åtskillig kritik har riktats mot de existerande utbildningsformerna.
Bristen på adekvata utbildningsvägar inom flera sektorer
av biblioteksväsendet har även påtalats.
Från såväl statliga organ som fackliga instanser har framlagts förslag om
reformerad bibliotekarieutbildning. Folkbibliotekssakkunniga framlade år
1949 betänkandet »Folk- och skolbibliotek» (SOU 1949:28). Betänkandet
bär remissbehandlats, men ej föranlett något beslut från statsmakternas
sida.
En av Svenska folkbibliotekarieföreningen tillsatt utbildningskommitté
förordade i ett betänkande år 1952, att ett biblioteksinstitut för utbildning av
folkbibliotekarier skulle inrättas i Stockholm.
Vid sitt årsmöte år 1955 tillsatte Sveriges allmänna biblioteksförening en
kommitté med uppgift att företa en förutsättningslös utredning av utbildningen
av bibliotekarier för såväl folkbibliotek som vetenskapliga bibliotek.
Kommittén framlade följande år ett förslag till grundläggande utbildning
av bibliotekarier. Förslaget jämte vissa organisationers remissyttranden
överlämnades av biblioteksföreningen till Kungl. Maj :t år 1957, varvid hemställdes
dels att en försöksverksamhet med bibliotekarieutbildning av det
slag utredningen skisserat skulle anordnas, dels att utbildningsfrågorna
skulle vidare utredas genom Kungl. Maj :ts försorg. Vid remissbehandlingen
av förslaget krävdes genomgående en fortsatt utredning av bibliotekarieutbildningens
utformning. Biblioteksföreningens förslag har inte föranlett
något beslut av Kungl. Maj :t.
En grupp med arbetsuppgifter som är närbesläktade med bibliotekariernas
utgör arkivarierna.
För behörighet till tjänst som arkivarie vid de statliga vetenskapliga arkiven
fordras akademisk grundexamen, vari ämnet historia ingår med minst
två betyg, samt filosofie licentiatexamen i ämne tillhörande arkivväsendets
arbetsområde. Arkivarier sysselsätts även inom andra till det statliga
arkivväsendet anslutna verksamhetsgrenar, inom den kommunala arkivorganisationen
och inom näringslivet. Någon särskild fackutbildning för
arkivarier förekommer inte utöver den som sker på arbetsplatsen. Vid
riksarkivet och vid de större landsarkiven har anordnats enstaka interna
kurser, för vilka dock inga särskilda statliga anslag utgått. En kurs för
nyanställda arkivtjänstemän vid landets olika arkivmyndigheter och vissa
verk, såsom statistiska centralbyrån, anordnades våren 19(54 på initiativ av
riksarkivet. Riksarkivet har under år 1964 vidare anordnat dels en kurs för
centrala verks arkivvårdare, dels en arkivkurs inom Uppsala landsarkivdistrikt.
I nämnda kursverksamhet har riksarkivet i viss utsträckning samarbetat
med Näringslivets arkivråd, vilket sedan år 1954 anordnat ett flertal
arkivkurser för industri- och affärsarkivarier och — i samarbete med lantmäteristyrelsen
— kurs i fastighetsarkivering. I Näringslivets arkivråds
kurser brukar representanter för statliga och kommunala verk och affärsföretag
regelbundet delta.
I skilda sammanhang har diskuterats hur den växande användningen av
automatisk databehandling inom offentlig förvaltning, exempelvis vid folkbokföring
och skatteuppbörd, kommer att påverka de statliga arkivens
struktur. Med detta spörsmål sammanhänger givetvis frågan om den framtida
arkivarieutbildningen.
268
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 45
I takt med forskningens utveckling sker en stark tillväxt av publicerat vetenskapligt
material. Svårigheterna att överblicka materialet har framtvingat
cn speciell dokumentationsverksamhet, som ombesörjs av dokumentalister
och litteraturingenjörer. Dessas huvuduppgift är att sovra och sprida vetenskapligt
informationsmaterial från olika delar av världen. I frågan om dokumentationsteknik
är dokumentalisterna i Sverige självlärda eller också
har de deltagit i kortare kurser anordnade av Tekniska litteratursällskapet
eller Nordiska teknisk-naturvetenskapliga samarbetsorganisationen in. fl.
organisationer. För anställning som företagsbibliotekarie, dokumentalist eller
litter åt ur ingenjör krävs i allmänhet naturvetenskaplig, teknisk eller ekonomisk
grundutbildning samt goda språkkunskaper. Från åtskilliga håll har
hävdats att snabba initiativ är nödvändiga för att täcka ett ständigt växande
behov av dokumentalister och bibliotekarier med utbildning rörande teknisk
behandling och reell värdering av informationsmaterial.
Med skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnade Ingeniörsvetenskapsakademien
år 1962 en utredning med titeln »Förslag beträffande
dokumentalistutbildning». I förslaget framhölls, att det rådde brist på dokumentalister
och att det — enligt akademiens utredare — år 1970 skulle
komma att finnas ett nyrekryterings- och ersättningsbehov av ca 280 dokumentalister.
Med anledning härav hemställdes, att ett statligt institut för
dokumentalistutbildning samt forskning rörande dokumentation skulle inrättas,
att dokumentation skulle införas som ett fristående ämne vid Stockholms
universitet och att en professur i ämnet skulle inrättas vid universitetet.
Vid remissbehandlingen av förslaget anmäldes ett starkt intresse för
tanken på en utbildning inom området. Delade meningar rådde emellertid
rörande utbildningsorganisationen.
Det kan vidare i detta sammanhang nämnas, att forskningsberedningen
diskuterat behovet av en intensifierad vetenskaplig informationsverksamhet
med en utbyggd dokumentation i moderna former. I oktober 1963 framlades
inom forskningsberedningen en promemoria angående dessa frågor, varvid
bl. a. statligt stöd åt dokumentalistutbildning på olika nivåer förordades.
Promemorian har sedermera överlämnats till chefen för ecklesiastikdepartementet,
som låtit inhämta synpunkter på densamma. Flertalet instanser har
därvid understrukit angelägenheten av att en dokumentalistutbildning snarast
kommer till stånd.
I skrivelse i oktober 1964 har universitetskanslersämbetet framhållit angelägenheten
av att utbildning av dokumentalister snarast möjligt kommer till
stånd och framlagt förslag om anordnande av försöksverksamhet med dokumentalistutbildning
vid universitetet i Uppsala budgetåret 1965/66. 1
prop. 1965: 1 (bil. 10 s. 569) föreslog jag att en sådan försöksverksamhet
skulle komma till stånd. Förslaget bifölls av riksdagen (SU 90, rskr 223),
varefter Kungi. Maj :t genom beslut den 26 juli 1965 anvisade medel för ändamålet.
Fn grupp vars arbetsuppgifter åtminstone i vissa avseenden är besläktade
med dokumentalisternas, är patentingenjörerna. Sådana finns anställda vid
patent- och registreringsverket och inom det enskilda näringslivet. För verksamheten
som patentingenjör krävs avlagd ingenjörsexamen, lägst examen
från tekniskt gymnasium. Kunskaper på dokumentationsområdet får förvärvas
på arbetsplatsen.
Såväl inom branschforskningsinstituten som inom vissa industrigrenar,
269
E: 45
Riksdagsberättelsen år 1967
exempelvis läkemedelsindustrin och byggnadsbranschen, kräver utvecklingsarbete
en omfattande litteraturtjänst. För denna branschinformation svarar
i regel ingenjörer, som anställts speciellt för detta ändamål.
Expansionen av verksamheten på patentområdet och inom branschinformationen
torde medföra nya utbildningsbehov.
Som framgått av det föregående är yrkesutbildningen för samtliga här
berörda yrkesgrupper synnerligen splittrad. Starka skäl talar för att en utredning
nu genomförs rörande bibliotekarieutbildningen i syfte att åstadkomma
en fast grund för en reform på området. Jag förordar, att en sådan
utredning verkställs genom särskilda sakkunniga. Det förefaller mig lämpligt
att utredningen vidgas till att omfatta även andra utbildningsområden
än bibliotekariernas.
Som grund för hur en utbildning bör uppläggas fordras bl. a. en bedömning
av det framtida behovet av utbildade. De sakkunniga bör därför framlägga
en ny prognos rörande det framtida personalbehovet på områden som
utredningen har att behandla. Jag vill här erinra om att arbetsmarknadsstyrelsen
år 1961 redovisade en prognos beträffande behovet av biblioteksutbildad
personal. Mycket tyder på, att förutsättningarna för en sådan
prognos sedan dess väsentligt förändrats. Bibliotekspersonal har hittills
behövts vid folkbibliotek, vetenskapliga bibliotek och specialbibliotek vid
bl. a. industrier. Behovet på dessa håll kommer förmodligen att öka. Nya
behov kommer i framtiden att uppstå bl. a. genom den pågående utvecklingen
inom skolväsendet. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag i
den av riksdagen godkända prop. 1964: 171 angående reformering av de
gymnasiala skolorna in. in. (SäU 1, rskr 407) lika. uttalade att arbetsuppgifterna
vid skolbiblioteken i stor utsträckning kan fullgöras av annan personal
än lärare. Vid såväl gymnasier som fackskolor kommer säkerligen i
framtiden att finnas bibliotekspersonal. En motsvarande utveckling kan bli
aktuell för andra delar av skolväsendet.
Såväl karaktären som omfattningen av de olika personalkategorierna på
de här avsedda områdena måste prövas mot bakgrunden av de arbetsuppgifter
som kommer att åvila de utbildade efter deras inträde i yrkeslivet. För
att bedöma bibliotekspersonalens arbetsuppgifter måste man också analysera
bibliotekens olika servicefunktioner. Folkbiblioteken vänder sig främst till
allmänheten i stort. I deras verksamhet ingår ett alltmera markant inslag
av aktiv allmän kulturförmedling. De vetenskapliga biblioteken har att
samla och förmedla litteratur och tryck inom olika specialområden. Deras
service är främst inriktad på forskare samt universitets- och högskolestuderande.
De områden som täcks av både folkbiblioteken och forskningsbiblioteken
är dock betydande. Folkbiblioteken har stor betydelse för olika slag av
studieverksamhet, och de vetenskapliga biblioteken anlitas i betydande utsträckning
av den stora allmänheten. För såväl folkbiblioteken som de vetenskapliga
biblioteken gäller, att verksamheten inte längre avser uteslutande
böcker. Denna utveckling bör uppmärksammas, när bibliotekens utbildningsfrågor
diskuteras. Viss verksamhet inom biblioteken har karaktär av intern
service, inriktad på att möjliggöra och underlätta bibliotekens arbete. En del
av denna service har centraliserats till det i Lund verksamma Bibliotekstjänst
AB, som bl. a. distribuerar ett tidnings- och ett tidskriftsindex, ombesörjer
kollektiv bindning av böcker, central katalogisering och orientering
rörande litteratur samt tillverkar och försäljer biblioteksmateriel. En annan
270
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 45
del av denna service är centralisering till det år 1953 inrättade och till kungl.
biblioteket knutna bibliografiska institutet. Förutom redigeringen av bibliografiska
hjälpmedel utförs här bl. a. katalogisering för universitetsbiblioteken
och vissa andra forskningsbibliotek samt stifts- och landsbibliotek. Härifrån
bedrivs vidare informativ och konsultativ verksamhet.
I detta sammanhang bör även erinras om att omläggningen av det statliga
stödet till folkbiblioteksverksamheten (prop. 1965:50, SU 124, rskr 313)
syftar till att speciellt främja en rationalisering och allsidig utveckling av
folkbiblioteken. Därvid aktualiseras även frågor om samverkan mellan de
kommunala folkbiblioteken och bl. a. skolbibliotek av skilda slag samt sjukhusbibliotek.
I och med den utvidgning av de statliga arkivmyndigheternas uppgifter,
som de senaste decenniernas utveckling medfört och som inneburit bl. a.
ökad inspektionsverksamhet, biträde åt statliga myndigheter vid arkivordnings-
och gallringsarbete, rådgivning åt kommuner och enskilda företag i
arkivfrågor m. in., har — i förening med den moderna arkivbildningens förändringar
— de yngre arkivtjänstemännens grundläggande teoretiska och
praktiska utbildning kommit att framstå såsom alltmera otidsenlig.
Under påverkan av den allmänna utvecklingen förändras sålunda bibliotekens
och arkivens arbetsuppgifter. Också problemen kring dokumentationen
har härvid blivit aktuella. Arbetsfördelningen mellan bibliotekarier och
dokumentalister är delvis oklar. Som jag anfört i det föregående bör utbildningsfrågorna
för vissa med bibliotekarieyrket besläktade yrkesgrupper, såsom
dokumentalister och arkivarier, tas upp till behandling i förevarande
sammanhang.
De sakkunniga bör kartlägga bibliotekariernas och övriga ifrågakommande
yrkesutövares såväl nuvarande som för framtiden önskvärda arbetsuppgifter
och funktioner. Med utgångspunkt i denna analys bör de sakkunniga fixera
utbildningsmålen samt därefter ta ställning till i vilken utsträckning utbildningen
av personal för folkbibliotek, forskningsbibliotek, skolbibliotek, dokumentationstjänst
och arkiv lämpligen kan samordnas. Utredningen bör
söka dra nytta av pågående resp. planerad utbildningsverksamhet på dokumentationens
område.
Kartläggningen av arbetsuppgifter och funktioner utgör utgångspunkten
för en undersökning av det framtida utbildningsinnehållet i fråga om dels
den teoretiska utbildningen, dels den praktiska yrkesutbildningen. I de sakkunnigas
förslag bör ingå utkast till läroplaner för berörda utbildningsvägar.
De sakkunniga bör också pröva, om speciella krav bör ställas i fråga om
ämneskombinationer i den universitets- eller högskoleutbildning, som kan
ifrågakomma för blivande bibliotekarier m. fl. Vidare bör de sakkunniga
pröva vilka krav som bör ställas i fråga om teoretiska ämneskunskaper för
sådan personal för vilken akademisk grundutbildning inte kan anses erforderlig.
Det bör också prövas om den teoretiska grundutbildningen kan ske
parallellt med den här avsedda fackinriktade utbildningen. I fråga om hela
utbildningen gäller att såväl innehåll som längd måste avpassas med hänsyn
till den avsedda yrkesverksamheten. Jag vill i detta sammanhang understryka
att det förutom personal med mer omfattande teoretisk utbildning
också kommer att finnas behov av annan specialutbildad personal inom de
berörda yrkesområdena. De sakkunniga bör lämna förslag rörande utbildningsgången
även för denna kategori och pröva lämpligheten av att samord
-
271
E: 45
Riksdagsberättelsen år 1967
na ifrågavarande utbildningsvägar. Det framtida utbildningssystemet bör
byggas upp så att goda möjligheter finns för personal som valt en mindre
omfattande utbildning att genom påbyggnad av denna meritera sig för högre
tjänster.
De sakkunniga bör belysa de krav på formell kompetens som bör ställas
på de aktuella kategorierna av personal.
De sakkunniga bör ta upp frågan om utbildningsverksamhetens lokalisering
och organisation. Därvid bör bl. a. prövas om man lämpligen kan knyta
utbildningen till ett enda för ändamålet upprättat institut. Utbildningen kan
måhända därmed ges mer samordnade resurser i fråga om bl. a. personal,
bibliotek och maskinella hjälpmedel än med andra organisationsformer.
Frågan om och i så fall på vilket sätt en i institutsform driven utbildning
skall vara anknuten till ett eller flera större bibliotek bör övervägas av de
sakkunniga mot bakgrund av deras bedömning av behovet att samordna
teoretisk undervisning och praktiktjänstgöring.
De sakkunniga bör studera vissa länders utbildning på här ifrågavarande
områden och därvid särskilt pröva möjligheterna till framtida nordisk samverkan.
Utredningen bör överväga i vad mån olika former av vidareutbildning för
vissa yrkesutövare bör inrymmas i den föreslagna utbildningsverksamheten.
Exempel på sådana yrkesgrupper är patentingenjörer, ingenjörer inom
branschinformation, redan yrkesverksamma bibliotekarier in. fl.
Den i olika sammanhang aktualiserade frågan om vetenskaplig verksamhet
inom de områden som här behandlats bör inte tas upp av de sakkunniga.
Inte heller frågorna om en dokumentationscentral och om bibliotekens
dokumentationstjänst bör prövas i detta sammanhang.
Redovisade förslag bör åtföljas av beräkningar av kostnader i olika hänseenden.
Utredningen har under tiden april — oktober 1966 hållit fyra sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
46. Organisationskommittén för anordnande av högre utbildning
i Linköping
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 januari 1966 för att
verkställa närmare utredning och avge förslag angående anordnande av
högre utbildning i Linköping:
Eckerberg, Per A., landshövding, ordförande
Lindgren, Stig, medicinalråd
Lindstrand, Leif, t.f. byggnadsråd
Nial, Håkan S., professor, rektor (t. o. in. den 30 juni 1966)
Norberg, Dag L., professor, rektor (fr. o. in. den 1 juli 1966)
Wennström, K. Gunnar, avdelningsdirektör
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, tillika ordförande i subkommittén
för tekniska högskolan i Linköping
272
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 46
Wänström, Frid B. F., forskningschef
Experter:
Agdur, N. Bertil, professor
Andrén, Nils B. E., preceptor
Bergkvist, K. Tage E., rektor
Borg, L. Göran, professor
Calissendorff, Jacob H., assistent
Gröndal, Hans O. F., landstingsdirektör
Hagbergh, Göran G. E., avdelningsdirektör
Hallendorff, C. J. Herman, professor
Jacobson, N. Bertil, laborator
Jung'', Ingvar K. E., tekn. dr
Kihlstedt, Curt A., professor
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Lundquist, Nils-Henrik, avdelningschef
Luthman, Gösta F., direktör
Malmström, Sven, direktör
Mellbourn, Gert L. A., universitetslektor
Näslund, Bertil, professor
Roempke, Sten O., bitr. länsarkitekt
Sandin, Lennart N., byrådirektör
Ström, Gunnar O. F., professor
Svahn, Olov E., professor
Söderström, K. F. Nils, professor
Willers, Uno E. W., riksbibliotekarie
Sekreterare:
Ebenius, Ann-Mari B., byrådirektör
Linné, Rolf S. G., avdelningsdirektör
Rydberg, Lars O., t.f. förste länsassessor
Stoye, Peter C. J., civilingenjör och civilekonom
Lokal: Länsstyrelsen, Linköping, tel. 013/12 95 60
Direktiv: Det åligger kommittén att vid uppdragets fullgörande beakta innehållet
i en inom ecklesiastikdepartementet upprättad, till förenämnda bemyndigande
fogad promemoria angående anordnande av högre utbildning
i Linköping, Örebro, Karlstad och Växjö.
Det bör ankomma på fyra organisationskommittéer, en för varje ort, att
verkställa närmare utredningar och avgiva förslag beträffande anordnandet
av högre utbildning i Linköping, Örebro, Karlstad och Växjö. Utredningsuppdragen
bör fullgöras enligt följande allmänna riktlinjer och med särskilt
beaktande av vad som anförts i prop. 1965: 141 (SU 173, rskr 411) samt förarbetena
till denna (SOU 1965: 11 och 12).
Organisationskommittén för högre utbildning i Linköping bör planera utbyggnaden
av en ny teknisk högskola, en ny medicinsk utbildnings- och
forskningsenhet samt en enhet för utbildning fram till primärexamen inom
273
E: 46
Riksdagsberättelsen år 1967
filosofisk fakultet i humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisknaturvetenskapliga
ämnen. Sistnämnda enhet skall organisatoriskt utgöra
en filial till universitetet i Stockholm. Vidare bör kommittén i sitt arbete
utgå från att den nuvarande utbildningen av blivande tekniska magistrar i
Linköping på sikt hör inordnas i den högre utbildningsorganisationen på
orten.
Organisationskommittén för högre utbildning i Örebro bör planera utbyggnaden
av en enhet för utbildning fram till primärexamen inom filosofisk
fakultet i humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga
ämnen. Denna enhet skall organisatoriskt utgöra en filial till
universitetet i Uppsala. Vidare bör kommittén i sitt arbete utgå från att den
nuvarande utbildningen av blivande tekniska magistrar i Örebro på sikt bör
inordnas i den högre utbildningsorganisationen på orten. Slutligen bör organisationskommittén
uppmärksamma, att förslag rörande inrättande i
Örebro av eu socialhögskola och en utbildningsanstalt för gymnasielärare
f. n. är föremål för beredning inom ecklesiastikdepartementet.
Organisationskommittéerna för högre utbildning i Karlstad och Växjö
bör på resp. orter planera utbyggnaden av enheter för utbildning fram till
primärexamen inom filosofisk fakultet i humanistiska, samhällsvetenskapliga
och vissa matematisk-naturvetenskapliga ämnen. Enheterna skall organisatoriskt
utgöra filialer till universiteten i Göteborg resp. Lund.
Samtliga organisationskommittéer bör för skilda utbildningsenheter upprätta
förslag till dels behövlig personalorganisation in. m., dels erforderliga
lokal- och utrustningsprogram. Dessa program bör utarbetas i samråd med
samarbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för universitet
och högskolor samt med iakttagande av vad som gäller för dessa
kommittéers och samarbetsnämndens verksamhet.
Det bör slutligen ankomma på organisationskommittéerna att efter samråd
med vederbörande universitets- och högskolemyndigheter framlägga
förslag till första årets anslagsframställningar för verksamhetens bedrivande
vid de nya utbildningsenheterna.
Kommittén har under tiden januari — oktober 1966 hållit sex sammanträden.
Kommittén har den 18 augusti 1966 avgett delbetänkande, benämnt »Universitetsutbildning
i Linköping» (Stencil E 1966: 9).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
47. 1966 års Örebro-kommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 januari 1966 för att
verkställa närmare utredningar och avge förslag angående anordnande av
högre utbildning i Örebro:
Åman, O. Valter, landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Hagbergh, Göran G. E., avdelningsdirektör
Moll, Olof G., lektor
Segerstedt, Torgny, professor
274
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 48
Sköld, Lars G., rektor (fr. o. m. den 25 mars 1966)
Tolgfors, S. Börje, rektor (fr. o. in. den 25 mars 1966)
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Experter:
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Willers, Uno E. W., riksbibliotekarie
Sekreterare:
Linné, Rolf S. G., avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Hakelier, Nils G., förste länsnotarie
Lokal: Universitetskanslersämbetet, Sveavägen 166, Stockholm 23, tel.
växel 23 76 80
Direktiv: Det åligger kommittén att vid uppdragets fullgörande beakta
innehållet i en inom ecklesiastikdepartementet upprättad, till förenämnda
bemyndigande fogad promemoria angående anordnande av högre utbildning
i Linköping, Örebro, Karlstad och Växjö (se organisationskommittén för
anordnande av högre utbildning i Linköping).
Kommittén har under tiden januari — oktober 1966 hållit fem sammanträden.
Kommittén har den 29 augusti 1966 avgett delbetänkande, benämnt »Universitetsutbildning
i Örebro» (Stencil E 1966: 10).
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
48. 1966 års Växjö-kommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 januari 1966 för
att verkställa närmare utredningar och avge förslag angående anordnande
av högre utbildning i Växjö:
Helén, N. Gunnar, landshövding, led. av II kamm., ordförande
Hagbergh, Göran G. E., avdelningsdirektör
Moll, Olof G., lektor
Sandblom, J. Philip, professor
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Experter:
Duregård, Assar A. J., skoldirektör
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Willers, Uno E. W., riksbibliotekarie (t. o. in. den 28 november 1966)
Sekreterare:
Linné, Rolf S. G., avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Grundström, Ingegerd E., förste länsnotarie
275
E: 48 Riksdagsberättelsen år 1967
Lokal: Universitetskanslersämbetet, Sveavägen 16(5, Stockholm 23, tel.
växel 23 76 80
Direktiv: Det åligger kommittén att vid uppdragets fullgörande beakta
innehållet i en inom ecklesiastikdepartementet upprättad, till förenämnda
bemyndigande fogad promemoria angående anordnande au högre utbildning
i Linköping, Örebro, Karlstad och Växjö (se organisationskommittén
för anordnande av högre utbildning i Linköping).
Kommittén har under tiden januari — oktober 1966 hållit åtta sammanträden.
Kommittén har den 30 augusti 1966 avgett delbetänkande benämnt »Universitetsutbildning
i Växjö» (Stencil E 1966: 12).
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
49. 1966 års Karlstad-kommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 januari 1966 för att
verkställa närmare utredningar och avge förslag angående anordnande av
högre utbildning i Karlstad:
Nilsson, Gustaf V., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Frisk, J. I. Hjalmar, professor
Hagbergh, Göran G. E., avdelningsdirektör
Moll, Olof G., lektor
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Experter:
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Willers, Uno E. W., riksbibliotekarie (t. o. in. den 28 november 1966)
Sekreterare:
Linné, Rolf S. G., avdelningsdirektör
Lokal: Universitetskanslersämbetet, Sveavägen 166, Stockholm 23, tel.
växel 23 76 80
Direktiv: Det åligger kommittén att vid uppdragets fullgörande beakta
innehållet i en inom ecklesiastikdepartementet upprättad, till förenämnda
bemyndigande fogad promemoria angående anordnande av högre utbildning
i Linköping, Örebro, Karlstad och Växjö (se organisationskommittén
för anordnande av högre utbildning i Linköping).
Kommittén har under tiden januari — oktober 1966 hållit sju sammanträden.
Kommittén har den 5 september 1966 avgett delbetänkande, benämnt
»Universitetsutbildning i Karlstad» (Stencil E 1966: 11).
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
276
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
50. Läromedelsutredningen (EU)
E: 50
Tillkallade enligt Kungl Maj :ts bemyndigande den 27 januari 1966 för
att utreda frågan om produktion och granskning av läroböcker och andra
pedagogiska hjälpmedel in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 april 1966):
Ericsson, John A., direktör, led. av I kamm., ordförande
Beckman, K. Birger, direktör
Johansson, K. Hilding, fil.dr, led. av II kamm.
Kärnek, Ruth I. C., landstingsråd
Ringborg, S. Erland, fil.kand.
Storm, C. Olof, undervisningsråd
Sekreterare:
Hölne, Karl-Vilhelm, redaktör
Biträdande sekreterare:
Furestedt, Karl E., fil. kand.
Lokal: Stora Nygatan 14, 1 tr., Stockholm C, tel. 10 53 83 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
27 januari 1966):
1. Ansvaret för att det inom vårt utbildningsväsende finns tillgång till
effektiva pedagogiska hjälpmedel åvilar ytterst statsmakterna. De åtgärder
som från det allmännas sida kan vidtas eller övervägas är i det stora hela
av produktions- och granskningskaraktär.
1.1. I prop. 1964: 171 angående reformering av de gymnasiala skolorna
in. m. framhöll jag, att reformen av gymnasiet och införandet av fackskolan
aktualiserar ett flertal frågor rörande behovet och produktionen av
hjälpmedel. Jag framhöll vidare, att den utveckling i fråga om läroböckernas
utformning och innehåll som pågår återverkar även på formerna för
såväl produktion som granskning av läroboksmateriel. Jag bedömde det
som sannolikt att i framtiden framställningen måste samordnas med praktisk
utprovning i relativt omfattande skala, varvid också kompletterande
eller med läroböcker integrerande hjälpmedel i form av olika slags prov,
audiovisuella (AV-) hjälpmedel m. in. samtidigt kunde utexperimenteras.
En sådan utveckling skulle i ökad grad aktualisera de redan svåra problemen
rörande läroboksproduktionen men även på nytt och med ökad
kraft frågan om granskning av olika hjälpmedel. Särskilda sakkunniga borde
därför tillkallas för en samlad utredning av frågorna, och de sakkunniga
borde bl. a. företa den förutsättningslösa omprövning av statens läroboksnämnds
verksamhet och uppgifter som förutskickats i prop. 1962:54 angående
reformering av den obligatoriska skolan m. m.
I sitt utlåtande i anledning av prop. 1964: 171 anförde särskilda utskottet
(SäU 1 s. 230 ff.) bl. a., att utskottet var väl medvetet om svårigheterna
med produktion och granskning av undervisningsmateriel, och utskottet
uttalade sin tillfredsställelse över att en utredning härom kommer till
stånd. I detta sammanhang behandlade utskottet även den i vissa motioner
till 1964 års riksdag (I: 56, I: 315, II: 73 och II: 413) aktualiserade frågan
om samhälleliga insatser för tillskapande av ett bokförlag.
277
E: 50
Riksdagsberutlelsen år 1967
1.2. I motioner till 1964 års riksdag i anledning av prop. 1964: 171 togs
också frågan om fria läroböcker upp. I ett fall (I: 854, II: 1071) hemställdes
att införande av fria läroböcker i fackskola och gymnasium skyndsamt
skulle utredas och förslag i frågan avlämnas. I ett annat fall (II: 1060) yrkades
att riksdagen skulle besluta, att alla elever i de gymnasiala skolformerna
utan kostnad skall erhålla läroböcker och övrig undervisningsmateriel.
1.3. I det föregående har jag uppehållit mig vid spörsmål som i allt väsentligt
gäller skolväsendets försörjning med hjälpmedel. I viss mån likartade
frågor berör också det högre undervisningsväsendet.
Inom universitetskanslersämbetet har genom beslut den 28 december
1964 tillkallats särskilda sakkunniga under benämningen kommittén för
akademisk kurslitteratur och med uppdrag att överväga åtgärder för produktion
in. m. av kurslitteratur. Enligt direktiven skall denna expertgrupp
beakta de möjligheter som kan finnas att använda utländsk kurslitteratur
och att samverka med övriga nordiska länder. Vidare bör gruppen söka
finna sådana former för produktion och distribution, att kurslitteraturen
blir så prisbillig som möjligt och kan utkomma i nya utgåvor så snart detta
är påkallat.
2. De pedagogiska hjälpmedlen har under senare år fått en starkt växande
betydelse för att underlätta, effektivisera och individualisera undervisningen,
I takt härmed har behov av nya hjälpmedel uppkommit och kraven
på utformningen av de redan existerande förändrats. Samhällets engagemang,
som hittills vad beträffar skolområdet till största delen begränsats
till kontrollerande funktioner, svarar inte mot det förändrade läget. Den
förutsättningslösa omprövning av statens läroboksnämnds verksamhet och
uppgifter, som jag förutskickade i prop. 1962: 54 (SäU 1, rskr 328), bör
därför nu företas. Denna utredning bör inte endast avse vad som kan och
bör göras för att förbättra granskningen av pedagogiska hjälpmedel. Det
är enligt min mening nödvändigt att ingående undersöka om inte samhällets
insatser bör omfatta även produktion och distribution av sådana hjälpmedel.
Ett samband råder också mellan dessa spörsmål och frågan om en
vidgning av de indirekta studiesociala åtgärderna genom att ge de studerande
inom nya områden av vårt utbildningsväsende rätt till fria läroböcker
m. m.
Särskilda sakkunniga bör nu tillkallas för att inom vissa gränser, som
jag skall precisera närmare i det följande, överväga nämnda problem och
framlägga förslag till deras lösning.
3. De sakkunnigas uppdrag rymmer åtskilliga avgränsningsproblem.
Främst gäller detta frågorna om vilka typer av hjälpmedel och vilka delar
av utbildningsväsendet som bör behandlas.
3.1. Bland hjälpmedel, som bör uppmärksammas vid fullgörandet av utredningsuppdraget,
bör generellt ingå sådant tryckt studiematerial som alla
eller flertalet studerande i en klass eller en grupp bör ha i eget exemplar.
Till sådant material hör den traditionella läroboken. Det är emellertid
möjligt att läroboken i framtiden kommer att utgöra endast stommen i ett
278
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 50
batteri av hjälpmedel. Läroboken torde sålunda alltmer komma att kompletteras
med böcker eller häften för bredvidläsning och punktvis fördjupning,
programmerat material för vissa färdighetsmoment samt olika slags
AV-hjälpmedel, inte minst för individuellt bruk.
F. n. skall statens läroboksnämnd granska endast läroböcker. Detta gäller
även i de fall en lärobok för sin användning förutsätter bruk av andra
hjälpmedel, t. ex. ljud- och bildband. Skolöverstyrelsen ägnar stor uppmärksamhet
åt dylika beledsagande hjälpmedel, men det finns beträffande
dem inga bestämmelser, som innebär att de skulle få användas endast om
de uppförts på en officiell förteckning. Det bör ankomma på de sakkunniga
att i fråga om granskningen uppmärksamma inte bara läroböckerna utan
också hjälpmedel och arbetsmaterial, som är förbundet med böckerna.
Jag vill vidare peka på sådana tryckta hjälpmedel, som inte har traditionell
läroboksutformning men som helt eller delvis träder i lärobokens ställe,
såsom brevkurser eller annat studiematerial av självinstruerande karaktär.
Inom vuxenutbildningen spelar dylika hjälpmedel redan en mycket stor
roll och deras betydelse inom bl. a. ungdomsutbildningen kommer med säkerhet
att växa.
De sakkunnig^ bör till prövning ta upp även sådant icke tryckt material,
som varje enskild studerande i regel förutsätts ha i eget exemplar. Dylika
hjälpmedel förekommer särskilt inom mer utpräglat yrkesinriktade utbildningslinjer.
Också i fråga om hjälpmedel, som inte är avsedda att innehas av varje
enskild studerande eller är knutna till viss lärobok, kan finnas behov av
särskilda insatser. Det kan gälla fristående tryckt material, såsom instruktionskort
med arbetsuppgifter, material som används i språklaboratorier,
undervisningsfi 1 in, bildband m. m. Inom skolväsendet håller vidare den s. k.
bredvidläsningslitteraturen på att få en starkt ökad användning. Läroplanerna
framhåller nämligen upplevelseläsning av fiktionslitteratur som ett
viktigt led i skolarbetet och rekommenderar också utvikningar från läroboken
och fördjupat studium på centrala punkter i lärogången.
Det synes tveksamt om det allmännas insatser bör vara av likartad karaktär
när det gäller den senast nämnda gruppen av hjälpmedel och de
tidigare berörda hjälpmedlen som i regel är avsedda att innehas av varje
studerande. Exempelvis bör en eventuell genom statsmakternas försorg
företagen granskning av bredvidläsningslitteratur kanske inte ske på samma
sätt som läroboksgranskningen.
Apparatur, instrument och undervisnings modeller för laborations- och
demonstrationsändamål liksom AV-utrustning o. d. utgör en ytterligare
grupp av hjälpmedel som i förevarande sammanhang synes böra behandlas
för sig. Dylik materiel är vanligen dyrbar i anskaffning och underhåll
samt — särskilt vad gäller radio- och TV-apparater, grammofoner, bandspelare
och undervisningsmaskiner — så tekniskt komplicerad, att det föreligger
ett uttalat behov av centrala åtgärder. För att undervisningen skall
kunna bedrivas ekonomiskt och rationellt är det nödvändigt att tillgång
finns till standardiserade apparater. F. n. händer det stundom exempelvis
att ett bildband kan användas endast i projektor av viss typ. Förutom de
rent praktiska fördelar som står att vinna med standardisering, kan en
sådan också ge skolor och andra avnämare större handlingsfrihet vid inköp
av materiel med bl. a. ekonomiska fördelar som följd. Det är viktigt att
279
E: 50
Riksdagsberättelsen år 1967
dessa hjälpmedel ges en sådan utformning att de blir lätta att introducera.
Om de har en enhetlig utformning, är lätta att handha och ej kräver tidsödande
förberedelser, bör intresset för att utnyttja dem i det dagliga undervisningsarbetet
öka. Problematiken kring denna typ av hjälpmedel torde
emellertid vara så avsevärt annorlunda att de sakkunniga själva bör äga
pröva om dessa hjälpmedel alls bör undersökas i förevarande sammanhang
eller i stället bör utredas i annan ordning. Finner de sakkunniga sig böra
behandla denna speciella materiel är det angeläget att de för sitt vidare
arbete tar del av de erfarenheter som kan ha vunnits inom andra områden
än undervisningsväsendet, bl. a. inom försvaret. Om de sakkunniga däremot
finner att frågan om dessa hjälpmedel bör behandlas i annat sammanhang
bör de anmäla detta så snart som möjligt.
3.2. En avgränsning måste också göras beträffande vilka delar av utbildningsväsendet,
som bör beaktas i utredningsarbetet. Av den föregående
redovisningen framgår att samhälleliga insatser ifrågasätts inte endast för
skolväsendets del utan också beträffande det högre utbildningsväsendet.
Att insatserna måste komma att skifta avsevärt inom utbildningssystemets
olika sektorer synes emellertid uppenbart.
Sålunda torde man, i varje fall i detta sammanhang, för det högre utbildningsväsendet
få begränsa övervägandena till ätt gälla läroböcker och
då enbart sådana som är av renodlad kurslitteraturkaraktär. Frågor som
sammanhänger med övriga förut berörda typer av hjälpmedel bör de sakkunniga
inte behandla när det gäller universitet och högskolor eller jämställda
utbildningsanstalter, om de inte finner tungt vägande skäl att beakta
frågan om apparatur m. in. även inom detta område. Inom den högre utbildningens
område bör de sakkunniga hålla kontakt med den inom universitetskanslersämbetet
tillsatta expertgruppen, vars verksamhet torde
kunna ha viss betydelse för de sakkunnigas arbete.
I fråga om skolväsendet bar det allmännas engagemang när det gäller
granskning av hjälpmedel hittills inte omfattat skolor inom yrkesundervisningen.
Däremot har inom den tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning
producerats läroböcker o. d. i en ganska stor omfattning. Genom pågående
och förestående skolreformer kommer gränserna mellan det allmänna skolväsendet
och yrkesskolväsendet att efter hand utsuddas. Samhällets insatser
bör givetvis i princip vara desamma inom skilda utbildningslinjer.
De kan däremot behöva variera till såväl art som grad från skolämne till
skolämne, liksom f. ö. mellan olika slag av hjälpmedel. Huruvida ämnen
med starkare yrkesutbildningskaraktär bör inta en särställning ankommer
på de sakkunniga att överväga. Någon annan begränsning av deras
uppdrag beträffande frågor rörande skolväsendets hjälpmedel än som följer
av vad jag tidigare (3.1.) anfört bör således inte göras på detta stadium.
När det gäller avgränsningen av de sakkunnigas arbete vill jag slutligen
understryka att detta inte skall avse enbart vad som brukar uppfattas som
det reguljära utbildningsväsendet, dvs. ungdomsutbildningen och dess omedelbara
fortsättningar. Den s. k. vuxenutbildningen kommer av allt att
döma att få en snabbt växande betydelse. De sakkunniga måste beakta detta
och skall sålunda överväga behovet av samhälleliga insatser på hjälpmedelsområdet
även då det gäller utbildning för vuxna, i varje fall för sådana
utbildningsvägar som har sin motsvarighet inom det reguljära utbildningsväsendet.
På samma sätt bör de sakkunniga beakta frågan om särskilda
280
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 50
undervisningshjälpmedel för vissa handikappade, bl. a. de blinda, såväl
inom som utom specialskolans ram. Jag avser här bl. a. en bedömning dels
av behoven av sådana hjälpmedel och dels av möjligheterna till samordning
med övrig hjälpmedelsproduktion. Vissa utgångspunkter för övervägandena
i detta sammanhang bör kunna återfinnas i en genom skolöverstyrelsens
försorg verkställd utredning om kurslitteratur för blinda m. in.
I fråga om hjälpmedel för de handikappade föreligger stort behov av en
snabb lösning, varför utredningsarbetet i denna del bör behandlas med den
förtur som bedöms möjlig med hänsyn till sambandet med övriga delar av
utredningsuppdraget.
4. Jag övergår nu till frågan om vilka insatser från samhällets sida som
kan komma i fråga när det gäller hjälpmedelsproduktionen. Med hjälpmedel
avser jag då både läroböcker i traditionell mening och pedagogiska
hjälpmedel i vidare bemärkelse. Tänkbara åtgärder kan dels vara sådana
som närmast är att hänföra till pedagogiskt utvecklingsarbete, dels sådana
som innebär att samhället i väsentlig mån ekonomiskt engagerar sig direkt
eller indirekt i själva framställningen av hjälpmedlen.
4.1. I det pedagogiska utvecklingsarbetet bör hjälpmedelsforskning och
praktisk utprovning av olika hjälpmedel inta en framskjuten plats. De
insatser, som hittills gjorts i vårt land i fråga om hjälpmedelsforskning,
har varit relativt begränsade. Den betydelse som tillmäts de pedagogiska
hjälpmedlen i det framtida utbildningsväsendet motiverar emellertid ett
ökat stöd från det allmännas sida även när det gäller denna de! av det
pedagogiska utvecklingsarbetet. Detta arbete kan ha flera syften. En analys
av läroplanens krav på framställningen av ett ämne måste givetvis alltid
föregå arbetet med en ny lärobok. I vissa fall kan en sådan analys och
undersökningen av dess konsekvenser vara ett krävande vetenskapligt arbete.
Som ett annat exempel på pedagogiskt utvecklingsarbete inom hjälpmedelsområdet
framstår samordningen mellan materialets framställning
och dess praktiska utprovning. Jag vill här erinra om vad jag tidigare (1.1.)
uttalat om den växande betydelsen och omfattningen av en sådan samordning.
En dylik prövning förutsätter ett omfattande och nära samarbete
mellan pedagogisk-psykologisk expertis, ämnesmetodiker och lärare. Den
samhälleliga institution som vårt utbildningsväsende utgör måste naturligtvis
engageras i ett sådant arbete men dessutom behövs andra resurser i
en omfattning som knappast kan mobiliseras utan det allmännas stöd.
De sakkunniga bör söka precisera uppgifterna för den hjälpmedelsforskning
och praktiska utprovning som behövs i samband med produktion av
pedagogiska hjälpmedel samt i samråd med skolöverstyrelsen överväga
formerna för en samhällelig insats på detta område.
4.2. Redan under nuvarande förhållanden är kostnaderna för att framställa
en lärobok många gånger betydande. Skall läroboken — och annat
studiematerial — tillgodose mer differentierade krav än gängse läroböcker
hittills gjort, t. ex. vara anpassad till arbetsformer som bygger på individualisering
och själwerksamhet, växer kostnaderna väsentligt. Det kan
ifrågasättas om nuvarande förlagsverksamhet har tillräckliga resurser för
produktion av de läroböcker och andra hjälpmedel av den kvalitet och i
den utsträckning som behövs. Denna förlagsverksamhet är vidare beroende
av offentliga institutioner när det gäller utprovning av hjälpmedel.
De sakkunniga bör därför undersöka och överväga om, utöver det tidi 281 -
E: 50
Riksdagsberättelsen år 1967
gare nämnda pedagogiska utvecklingsarbetet, från samhällets sida bör
göras insatser för att direkt eller indirekt förbättra förutsättningarna för
hjälpmedels produktionen. Flera alternativa vägar kan därvid tänkas. Jag
skall här antyda några av dessa varvid jag närmast avser framställning av
läroböcker, annat tryckt studiematerial avsett för individuell användning
eller därmed nära sammanhängande hjälpmedel. 1 huvudsak torde synpunkterna
dock vara tillämpliga även beträffande framställning av andra
pedagogiska hjälpmedel.
F. n. framställs såsom framgått av det föregående den helt dominerande
delen av hjälpmedel av privata förlag. Man kan då diskutera om ett stöd
från samhällets sida bör och kan få formen av subventioner till de privata
förlagen.
Denna fråga har redan på visst sätt aktualiserats. I några fall har sålunda
lärare på högskolestadiet fått tjänstledighet med bibehållen lön för att
författa läroböcker. Vidare har vissa lärare medgetts sådan ledighet för att
på skolöverstyrelsens uppdrag framställa material för det nya gymnasiet.
Önskemål har framkommit om sådana arrangemang i väsentligt ökad
omfattning. Genom att utarbetande av läroböcker och hjälpmedel numera i
allt större utsträckning blivit ett lagarbete och framställningen blivit alltmer
tekniskt komplicerad, behövs mer tid för samråd mellan olika medarbetare
samt mellan dessa och förlagsledning in. m. Att främst pedagoger
under längre eller kortare tid kan behöva friställas för dylikt arbete synes
sålunda sannolikt. Om statsmakterna skall engagera sig ekonomiskt härför
även då det gäller personer, som arbetar i den privata förlagsverksamheten,
är en fråga som noggrant måste övervägas. Det gäller därvid att beakta
sådana praktiska frågor som hur författarhonorar, upphovsrätt och prissättning
påverkas men också de mer principiella spörsmålen om och i vilken
form statsmakterna skall skaffa sig garantier för att deras insatser verkligen
ger avsedda resultat.
Samhällets stöd till den privata förlagsverksamheten behöver självfallet
inte ske så, att man påtar sig lönekostnaden för viss del av den personal —
främst författare och motsvarande— som deltar i framställningen av hjälpmedlen.
Eu i princip likvärdig metod är att stödet utgår direkt i form av
ekonomiskt bidrag till förlagen. De redan antydda svårigheterna, som
sammanhänger med att man från det allmännas sida har anledning att på
ett eller annat sätt skapa garantier för eu motprestation av förlagen, kan
möjligen ytterligare skärpas vid en sådan rent ekonomisk direktsubvention.
Den skulle kunna tänkas bli ett incitament till en splittring på fler
projekt än som är motiverat av utbildningsväsendets behov. Det är viktigt
att hålla i minnet att våra personella resurser är knappa; tillgången på
verkligt kvalificerade läroboksförfattare är inte större än att den bör disponeras
rationellt och koncentreras på verkligt angelägna uppgifter.
Sistnämnda synpunkter liksom det förhållandet att samhället genom sina
utbildnings- och forskningsinstitutioner (4.1.) under alla omständigheter
måste i betydande omfattning engagera sig i hjälpmedelsprodulctionen, leder
naturligt fram till frågan om inte en samhällsägd förlagsverksamhet för
framställning av pedagogiska hjälpmedel bör skapas. De tidigare antydda
svårigheterna med subventionering av privata förlag uppkommer inte i fråga
om ett av samhället ägt förlag. Det är vidare möjligt att man i ett förlag
av sistnämnda typ lättare skulle kunna samordna de många leden i och
282
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 50
kring produktionsprocessen. Det borde sålunda vara möjligt att skapa en
systematisk arbetsgång för utarbetande av läroböcker i vilken såväl ämnesexpertis
som pedagogisk expertis kunde anlitas i vissa bestämda moment
under framställningen, varigenom även det mer redaktionella arbetet
skulle underlättas.
De privata förlagens begränsade resurser medför — inte minst i fråga
om möjligheterna att bedriva utvecklingsarbete inriktat på läroplansanalys
och materialanpassning — att i nuläget ett alltför stort antal av exempelvis
för skolbruk framställda läroböcker varken innehållsmässigt eller pedagogiskt
motsvarar skolans krav och därför endast i ringa mån kommer till
användning. Betydande insatser av både arbetskraft och pengar som ger
ringa utbyte torde sålunda förekomma. Graden av lönsamhet inom de privata
skolboksförlagen är f. ö. redan i sig själv ett intresse för samhället
som dominerande köpare av läroböcker.
Ett hjälpmedelsförlag i samhällets ägo i konkurrens med de privata förlagen
bör kunna bidra verksamt till en önskvärd och t. o. in. nödvändig variationsrikedom
i utbudet av hjälpmedel. En förutsättning härför är emellertid
att den privata förlagsverksamheten kan hävda sig mot ett samhällsägt
förlag med dess resurser. Detta torde i sin tur förutsätta eu starkare
samverkan inom den privata sektorn, vilken nu är splittrad på ett flertal
sinsemellan konkurrerande företag. En sådan samverkan skulle motverka
framställning av alltför många likartade och kanske inte alltid fullvärdiga
produkter.
Ett starkt samhällsägt företag måste utformas med sikte på att det skall
vara ett instrument för förnyelse och förbättringar inom det pedagogiska
området, med andra ord det praktiska utvecklingsarbetet måste inta en
central ställning i företagets verksamhet.
Det blir en av de sakkunnigas viktigaste uppgifter att utreda frågan om
inrättande av ett samhällsägt förlag för produktion av läroböcker och andra
pedagogiska hjälpmedel. Skälen för och emot detta bör ingående och förutsättningslöst
redovisas och diskuteras. Om de sakkunniga finner övervägande
skäl tala för att det allmänna engagerar sig i ett dylikt företag bör
förslag till utformning framläggas, varvid förlagets uppgifter, organisation
och företagsekonomiska status bör preciseras och de kostnadsmässiga
konsekvenserna påvisas. Jag vill här ånyo erinra om att särskilda utskottet
i sitt av riksdagen godkända utlåtande (SäU 1, rskr 407) över prop. 1964:
171 uttalat, att utredningen inte endast bör undersöka frågan om ett statligt
skolboksförlag utan även pröva andra former, t. ex. ett av kommunerna
och staten gemensamt ägt förlag. Vidare måste i detta sammanhang beaktas
den av skolöverstyrelsen bedrivna förlagsverksamheten, som i viss
mån även omfattar läroböcker o. d. Även viss annan samhällsägd förlagsverksamhet
med anknytning till undervisningsområdet förekommer. De
sakkunniga bör bl. a. pröva om sådan verksamhet skall fortsätta i det fall
en omfattande hjälpmedelsproduktion kommer till stånd genom ett samhällsägt
företag eller om verksamheten bör övertas av detta samt vilken
omfattning och inriktning verksamheten i stället skall ha vid andra produktionsformer.
De sakkunniga bör överväga vilka möjligheter som kan finnas till samordning
med redan existerande statlig verksamhet inom tryckeriområdet och
inom trycksaksdistributionen. Vidare bör beaktas de förslag om statsver
-
283
E: 50
Riksdagsberättelsen år 1967
hets allmänna publikationsverksamhet som inom kort torde komma att
läggas fram av statskontoret.
Slutligen bör de sakkunniga i fråga om ett samhällsägt förlag inhämta
de erfarenheter av en sådan anordning som kan föreligga utomlands. Frågan
om en samnordisk skolboksproduktion torde också böra beröras.
Om de sakkunniga inte anser sig kunna förorda ett samhällsägt förlag
med den inriktning jag i det föregående skisserat, måste de naturligtvis utreda
hur den fortlöpande försörjningen med undervisningshjälpmedel i
stället skall ordnas. Om de sakkunniga därvid förordar exempelvis att en
väsentligen privatägd förlagsverksamhet bibehålls, måste de således överväga
vilka samhällsinsatser som under sådana förutsättningar bör göras
för bl. a. inventering av hjälpnredelsbehov, inriktning och planering av produktionen
jämte tillsyn över denna samt för granskning, distribution och
eventuellt en särskild inköpsorganisation.
4.3. De sakkunniga bör vidare beakta 1960 års radioutredningsförslag
och därav eventuellt föranledda åtgärder till utveckling av undervisningen
med hjälp av såväl eterburna som bandinspelade radio- och televisionsprogram.
Utredningsarbetet bör på denna punkt bl. a. utmynna i förslag
till åtgärder för produktion av tryckt undervisningsmateriel av det slag
som behövs i anslutning till undervisningsprogram i radio och television.
5. De sakkunniga bör även noga undersöka frågan om central granskning
av pedagogiska hjälpmedel. Jag vill framhålla att denna utredning bör vara
förutsättningslös också i den meningen att de sakkunniga bör besvara frågan
om en dylik granskning i framtiden över huvud taget skall äga rum.
Självfallet kan svaren bli olika för skilda slag av pedagogiska hjälpmedel
och för olika sektorer av undervisningsväsendet. I sistnämnda avseende vill
jag här göra den begränsningen av de sakkunnigas uppdrag att frågan om
granskning av läroböcker för universitet och högskolor ej bör tas upp.
I sammanhanget vill jag även peka på att det förutom en renodlad
granskning kan föreligga behov av en mer på rådgivning inriktad verksamhet,
bl. a. till hjälp för kommunernas inköp av hjälpmedel.
5.1. Övervägandena rörande behov och utformning av en central hjälpmedelsgranskning
måste givetvis göras mot bakgrunden av det syfte granskningen
bör ha. Detta syfte torde i stort kunna sägas vara antingen pedagogiskt
eller ekonomiskt. Det är sålunda ett vitalt intresse för samhället,
att de hjälpmedel som används i utbildningsväsendet svarar mot läroplanernas
och studieplanernas intentioner. Samhället måste vidare bevaka att
priserna på hjälpmedel blir rimliga. Betydelsen härav ökar ju mer omfattande
det allmännas engagemang i kostnaderna för hjälpmedlen blir,
t. ex. om systemet med fria läroböcker utvidgas till nya delar av utbildningsväsendet
eller om nya kategorier hjälpmedel kostnadsfritt ställs till
de enskilda elevernas förfogande. Kostnaderna för läroböcker liksom övriga
pedagogiska hjälpmedel har som påtalats i flera sammanhang stigit relativt
kraftigt under senare år. Även om de i relation till skolväsendets kostnader
i övrigt inte är särskilt stora, representerar de dock numera så betydande
belopp, att det är angeläget att de sakkunniga ingående undersöker kostnadsutvecklingen.
Först därigenom kan man få en bakgrund för att bedöma
vilka åtgärder samhället bör vidta för att nedbringa kostnaderna.
5.2. Om de sakkunniga skulle finna att en granskning av läroböcker och
övriga hjälpmedel bör bibehållas bör också formerna för granskningen över
-
284
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 50
vägas. Dessa blir givetvis beroende på vilka insatser, som gjorts vid produktionen
av ifrågavarande hjälpmedel. Om exempelvis en ingående utprovning
av ett hjälpmedel inte gjorts i samband med framställningen, är
det tänkbart att granskningsförfarandet behöver inbegripa en sådan praktisk
utprovning, varvid bl. a. elevreaktioner och i fråga om läroböcker måhända
även målsmännens inställning bör registreras. Beträffande läroböcker
behöver även tidpunkten för granskning diskuteras. Stora olägenheter
har nämligen angetts uppkomma för förlagen på grund av att granskningen
huvudsakligen skett på korrekturstadiet. Man har emellertid ansett att
först ett korrektur med färdig lay-out kan ge en verklig uppfattning om den
nya läroboken. När så läroboksnämnden granskat detta korrektur har den
i vissa fall funnit den planerade boken vara behäftad med allvarliga brister
och därför ansett sig böra påyrka betydande förändringar eller rent av
funnit sig förhindrad att uppföra boken på läroboksförteckningen. I förhållande
till det underlag på vilket dessa bedömningar kunnat baseras får
de ekonomiska förlusterna för förlagen i en del fall anses ha varit betydande.
Vid ett eventuellt fortsatt granskningsförfarande torde krävas ett betydligt
vidgat bedömningsunderlag för meddelande av beslut om godkännande
av en lärobok. Bl. a. kan följande två alternativ för granskningsarbetet diskuteras.
1 första fallet sker eu praktisk utprovning på en relativt stor
korrekturupplaga, varvid man dock måste begränsa sig till en ganska kort
tidrymd, möjligen en termin. Ett annat alternativ är att pröva läroboken
eller motsvarande material i färdigt skick. Eu sådan utprovning bör kunna
utsträckas något längre i tiden. 1 detta senare fall tvingas sannolikt förlagen
att trycka en begränsad första upplaga — med de ekonomiska och
praktiska olägenheter som detta för med sig — innan redovisning av insamlade
provningsdata och slutligt ställningstagande av granskningsorganet
föreligger.
5.3. I detta sammanhang vill jag beröra ett par andra spörsmål som sammanhänger
med hjälpmedelsgranskningen. Enligt sin instruktion skall
läroboksnämnden bl. a. ta hänsyn till behovet av en lärobok som är aktuell
för granskning. Nämnden torde dock i regel inte ha avslagit framställningar
om uppförande av en viss lärobok på förteckningen om blott boken bedömts
svara mot läroplanens krav inom ifrågavarande ämne, skolform och
stadium. Godkännande har därigenom kommit att lämnas även i de fall behovet
av ytterligare litteratur inom området hade kunnat ifrågasättas. Detta
har lett till att ett betydande antal läroböcker getts ut i vissa ämnen, ibland
t. o. in. i en omfattning som torde innebära en ogynnsam splittring av resurserna,
medan däremot tillgången på goda läroböcker i andra fall uppenbarligen
är begränsad. Särskilt gäller detta ämnen och skolformer som omfattar
ett begränsat antal elever, t. ex. specialundervisning och vuxenutbildning.
Vidare har i vissa ämnen det pedagogiska nydaningsarbetet otvivelaktigt
satt påtagliga spår i läroboksproduktionen, medan i andra ämnen
åter läroboksbeståndet bär en mer traditionell prägel.
I det föregående (4) har jag berört förevarande spörsmål från andra utgångspunkter,
nämligen med hänsyn till frågan om eventuella samhälleliga
insatser på produktionssidan. Jag vill här framhålla, att om en granskningsinstitution
skall finnas bör en viktig uppgift även för denna vara att
verka för att goda läroböcker och lämpliga hjälpmedel i övrigt framställs
285
E: 50
Riksdagsberättelsen år 1967
för utbildningsväsendets alla ämnen och områden liksom för att överproduktion
inom vissa sektorer undviks.
5.4. Under senare år har en inte ringa uppmärksamhet ägnats åt vissa
brister i distributionen av läroböcker, främst för grundskolan. Bl. a. har rätt
allvarliga förseningar försports vid leveranser av böcker till skolorna. I
flera fall har det inträffat, att förlagen först i september—oktober kunnat
effektuera skolornas beställningar, vilka å andra sidan enligt förlagen stundom
inkommer alltför sent.
Dessa förhållanden och deras orsaker bör ingående undersökas av de
sakkunniga. Om en central granskning alltjämt skall finnas är det möjligt
att vissa tidpunkter bör — efter samråd mellan berörda centrala och lokala
myndigheter samt producerande läroboks- och hjälpmedelsförlag — anges,
såväl för förlagens insändande av material för granskning som beträffande
kommunernas beställning av hjälpmedel. Det kan också ifrågasättas,
om den s. k. förhandsannonseringen av hjälpmedel under framställning är
tillrådlig i fortsättningen. Även andra åtgärder som från centralt håll kan
vidtas i syfte att påskynda distributionen av hjälpmedel bör övervägas av
de sakkunniga. Därvid bör bl. a. prövas betydelsen av samhälleliga insatser
i fråga om produktionen av hjälpmedel.
5.5. Statens läroboksnämnds granskning av en lärobok utmynnar i beslut
om boken skall uppföras på läroboksförteckningen eller ej. Endast på
förteckningen uppförda läroböcker får användas i undervisningen. Skolöverstyrelsens
granskningsinsatser beträffande andra typer av hjälpmedel
har annan karaktär. Den tar närmast sikte på att nå fram till ett slags
varudeklaration och innehåller sålunda inget moment av godkännande eller
underkännande.
Vissa uppenbara svårigheter att nå fram till ett entydigt ställningstagande
i ett granskningsärende synes kunna anföras såsom skäl för att granskningsorganets
beslut inte ges en alltför definitiv karaktär, utan eventuellt
får formen av en rekommendation. Om de sakkunniga finner att även i
framtiden vissa hjälpmedel bör granskas centralt, bör de överväga vilken
innebörd granskningsmyndighetens beslut skall ha liksom i vilken form
det bör förmedlas till berörda parter.
Granskningsförfarandet kommer att bli alltmer komplicerat, större krav
kommer att ställas på att granskningen tillgodoser alla syften, området
för granskningsarbete kan komma att vidgas o. s. v. Skall ett granskningsorgan
kunna fungera på ett tillfredsställande sätt behövs med största sannolikhet
väsentligt ökade resurser för granskning. De sakkunniga bör överväga
om en sådan upprustning kan inordnas under en fristående nämnd
eller om det är lämpligare att införliva granskningsarbetet med det centrala
skolämbetsverkets kompetensområde. Frågan om samordning mellan
den nuvarande läroboksnämndens och skolöverstyrelsens granskningsarbete
bör även prövas. Jag får här erinra om att jag nyss förordat att frågan
om granskning av läroböcker vid universitet och högskolor undantas från
behandling i utredningsarbetet.
5.6. I fråga om granskningen vill jag till sist framhålla, att frågan om
samhällets insatser i detta hänseende självfallet inte kan ses fristående
från spörsmålet om samhälleliga insatser i produktionen av dessa hjälpmedel.
Lösningen av de problem som sammanhänger med granskningen
blir sålunda beroende av vilken ställning de sakkunniga tar till de frågor
286
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 50
jag aktualiserat i fråga om produktionen (4). Det är enligt min mening
sannolikt att granskningsproblemet starkt förlorar i betydelse om det allmänna
engagerar sig i omfattande insatser redan vid framställningen av de
pedagogiska hjälpmedlen. De sakkunniga bör emellertid ändå pröva, dels
om ett särskilt organ bör granska de pedagogiska hjälpmedel som framställts
av ett eventuellt samhällsägt förlag, dels om ett sådant granskningsorgan
bör finnas för enbart den del av hjälpmedelsproduktionen som bedrivs
i enskild regi.
6. De sakkunnigas tredje huvuduppgift gäller frågan om eu eventuell
vidgning av de indirekta studiesociala stödåtgärderna i form av fria läroböcker
in. in. till studerande inom nya områden av utbildningsväsendet.
För den obligatoriska skolans del är systemet med fria läroböcker redan
genomfört, och i ett antal fall har kommuner på eget initiativ realiserat
motsvarande system för andra skolformer än grundskolan. I en stor del av
nuvarande gymnasier torde eleverna sålunda erhålla fria läroböcker. Detta
är emellertid inte fallet beträffande eleverna i övriga skolor på det gymnasiala
åldersstadiet. Inom det postgymnasiala — akademiska eller ickeakademiska
— området torde fria läroböcker knappast alls förekomma.
Vid behandlingen av frågan om fria läroböcker bör de sakkunniga även
beakta avvägningen mellan direkta och indirekta stödåtgärder. De bör bl. a.
överväga i vilken mån själva förekomsten av studiehjälp eller studiemedel
inom olika utbildningsområden kan motivera en mer restriktiv inställning
till införandet av fria läroböcker in. m. inom dessa områden.
Det kan vidare bli fråga om att behandla olika slags utbildning på skilda
sätt. Jag vill emellertid framhålla, att om man finner detta motiverat det
likväl måste undvikas att gränser dras mellan skolformer eller utbildningsanstalter
som är parallella med varandra och sålunda i det stora hela rekryteras
från samma åldersgrupper. Exempelvis bör man söka behandla det
gymnasiala åldersstadiets skolor på likartat sätt. Även detta möter emellertid
praktiska svårigheter eftersom inom den mer utpräglat yrkesinriktade
delen — yrkesskolväsendet — gränsen mellan gymnasial och postgymnasial
utbildning är svår att precisera. En speciell ställning intar folkhögskolorna.
Utbildningen där kan från många synpunkter sägas vara av gymnasial
karaktär, men frågan om fria läroböcker in. in. för eleverna vid dessa skolor
bör måhända behandlas fristående från de i egentlig mening gymnasiala
utbildningsformerna.
Därest de sakkunniga skulle finna att systemet med fria läroböcker bör
vidgas bör de även överväga vilka slag av pedagogiska hjälpmedel i övrigt,
som eleverna bör erhålla avgiftsfritt. Det synes tveksamt om enbart eller
främst tryckt material bör ifrågakomma. Inom vissa utbildningslinjer torde
elevernas utgifter för andra typer av material vara avsevärt större.
Att ta ställning till dessa komplicerade problem kräver också eu god uppfattning
om de kostnadsmässiga konsekvenserna. De sakkunniga bör därför
göra beräkningar över vilka samhälleliga kostnader som införande av
fria läroböcker in. in. inom nya utbildningsområden medför. Därvid bör
de sakkunniga redovisa separata beräkningar för de olika alternativ som
kan tänkas med hänsyn till avgränsningen i fråga om dels utbildningslinjer,
dels hjälpmedelstyper. Om de sakkunniga lägger fram förslag om
ökade insatser från det allmännas sida, bör de också ange hur insatserna
bör finansieras och kostnaderna fördelas mellan olika bidragsgivare. Det
287
E: 50
Riksdagsberättelsen år 1967
finns här skäl att erinra om att staten genom skatteutjämningssystemet
redan lämnat ökat stöd till kommunerna, varigenom dessas möjligheter att
lämna samhällsservice av olika slag förbättrats. Jag vill slutligen framhålla,
att även de här behandlade spörsmålen sammanhänger med frågan om samhälleliga
insatser vid produktionen av hjälpmedel (jfr 4).
7. Det utredningsuppdrag jag i det föregående skisserat rör ett förhållandevis
brett område och inrymmer ett flertal frågor av skiftande karaktär.
Det är inte desto mindre önskvärt att se över huvuddelen av dessa
problem inom ramen för en och samma utredning, varigenom en gemensam
principiell grundsyn bör kunna anläggas på de olika delfrågorna och
eu samordnad lösning erhållas.
Ämnesområdets vidd kräver emellertid en ingående arbets- och tidsplanering
från de sakkunnigas sida. Även den inbördes angelägenheten av de
olika momenten bör graderas. Sannolikt bör man därefter kunna urskilja
vissa naturligt avgränsade etapper i utredningsarbetet. I den mån dessa
arbetsetapper leder fram till förslag i någon mer väsentlig delfråga är det
önskvärt att också resultaten redovisas efter hand i form av delbetänkanden.
Kostnadsberäkningar bör då finnas till varje sådant avsnitt.
Kommittén har under tiden april—oktober 1966 hållit två sammanträden.
Dessutom har arbetsgrupper sammanträtt ett flertal gånger.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
Öl. Utredning beträffande vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
samt riksantikvarieämbetet
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 18 februari 1966 för att utreda i 1966 års
statsverksproposition, bilagan 10 (punkt B 34), ecklesiastikdepartementet,
angivna spörsmål av betydelse för bedömande av hur frågan om sambandet
mellan vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien samt riksantikvarieämbetet
borde lösas:
Häggqvist, Lennart, expeditionschef
Experter (fr. o. m. den 1 april 1966):
Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör
Odelberg, C. V. Wilhelm, överbibliotekarie
Sekreterare:
Ambrosiani, Björn F., förste antikvarie (fr. o. in. den 1 april 1966)
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Under tiden april—oktober 1966 har två sammanträden hållits med experterna.
Enär utredningen har visst samband med 1965 års musei- och utställningssakkunnigas
uppdrag beräknas utredningsarbetet pågå under hela år
1967.
288
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 53
52. Organisationskommittén för utbildningen av vissa yrkesgrupper inom
teaterns, filmens, televisionens och radions områden
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att
verkställa utredning rörande frågor om utbildningen av vissa yrkesgrupper
inom teaterns, filmens, televisionens och radions områden (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 juli 1966):
Gårdstedt, H. Birger, skolråd, ordförande
Fant, Georg, rektor
Hilton, Hans, direktör
Laestadius, Lars-Levi, regissör
Lindgren, Olle, redaktör
Schein, Harry, direktör
Lokal: Skolöverstyrelsen, Hantverkargatan 25 (postadress: Fack, Stockholm
22), tel. växel lokalsamt. 22 70 00, rikssamt. 22 41 20
Direktiv (kungl. brev den 16 juni 1966):
I anslutning till vad departementschefen anfört i prop. 1966: 95 (s. 25—
30) utföra det ytterligare utredningsarbete, som fordras i fråga om utbildningen
av vissa yrkesgrupper inom teaterns, filmens, televisionens och radions
områden.
Kommittén har under tiden juli—oktober 1966 hållit tre sammanträden
varvid behandlats förslag från ledamöterna om utformning av utbildning av
regissörer m. fl.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
53. Sakkunniga för beredning av frågor rörande upprättande av stor
accelerator
Tillkallade
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att
bereda frågor rörande upprättande av storaccelerator:
Moberg, Sven T., statssekreterare, ordförande
Brising, Lars H., flygöverdirektör
Ekspong, A. Gösta, professor
Funke, Gösta W., fil. dr
Lemne, Mats H., landshövding
Resare, Bengt, C. M., departementsråd
Rexed, Bror A., professor
Stiernstedt, K. Jan T., departementsråd
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00
10 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml.
Rlksdagsberättelsen
289
E: 53 Riksdcigsberättelsen år 1967
De sakkunniga har under tiden juni—oktober 1966 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
54. Sakkunniga för förhandling med innehavaren av Skoklosters
fideikommiss
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1966 för att
på statens vägnar förhandla med innehavaren av Skoklosters fideikommiss
samt att, under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande, träffa avtal
i första hand om förvärv av Skoklosters slott och samlingar jämte lämpligt
markområde och i andra hand om statligt bidrag till åtgärder för slottets
och samlingarnas iståndsättande och underhåll samt om eventuellt förvärv
av Skoklosterarkivet:
Hagander, Johan O., f. d. överståthållare, ordförande
Fjellander, Nils E. B., expeditionschef
Löwbeer, Torsten, rättschef
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt, 23 62 00.
Förhandlingar har vid skilda tillfällen ägt rum under tiden juni—oktober
1966, varjämte de sakkunniga avlagt ett besök på Skokloster.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
55. Sakkunniga med uppdrag att följa frågan om högre teknisk utbildning
i Norrland
Uppdrag enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1966 åt fakultetsberedningen
för de tekniska vetenskaperna att jämte nedannämnda ledamöter av
riksdagens första resp. andra kammare kontinuerligt följa frågan om högre
teknisk utbildning i Norrland och när så befinns möjligt framlägga förslag
rörande fortsatt utbyggnad av nämnda utbildning:
Olson, O. Hjalmar, direktör, ordförande
Agdur, N. Bertil, professor
Borg, L. Göran, professor
Eidem, Ingmar, direktör
Hedebrant, Olle S., överingenjör
Holm, J. Lennart, docent
Jacobaeus, A. Christian, direktör
Jönsson, Elias I., hemmansägare, led. av II kamm.
Larsson, Harald, skogsinspektor, led. av II kamm. (avliden den 13 augusti
1966)
Lindberg, Arne, led. av II kamm. (fr. o. m. den 1 januari 1967)
290
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 56
Näsström, Emil E., f. d. kommunaldirektör, led. av I kamm.
Olving, Sven, professor
Pettersson, N. Ove, professor
Stenberg, Gunvor, speciallärare, led. av I kamm.
Svanberg, U. Ingvar, skoldirektör, led. av II kamm.
Lokal: Universitetskanslersämbetet, Wenner-Gren Center, Sveavägen 166
(postadress: Box 23 037, Stockholm 23), tel. växel 23 76 80 ankn. 54 (faluiltetsberedningens
sekreterare).
Till fakultetsberedningen har överlämnats dels en skrift från Norrlandsförbundets
lokalavdelning i Uppsala med synpunkter på utredning om det
högre tekniska utbildningsområdet, dels en skrivelse den 23 maj 1966 från
länsstyrelsen i Norrbottens län och Norrbottens läns landsting angående
inrättande av filialavdelningar i Luleå av vissa årskurser vid tekniska högskolan
i Stockholm.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
56. Studentbostadskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1966 såsom
studentbostadskommitté (se Post- och Inrikes tidn. den 11 augusti 1966):
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Bergman, Sven-Eric, fil. stud.
Bergström, Hans A. H., departementssekreterare
Bernhard, Harry B., överingenjör
Hörlén, S. Ingemar, direktör
Larsson, K. Göran, förste byråsekreterare
Moll, Olof G., lektor
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Experter:
Boalt, Carin M., professor
Holm, J. Lennart, docent
Sekreterare:
Lundblad, E. A. J. Thomas, fil. kand.
Lokal: LUP-nämnden, Sveavägen 166 (postadress: Box 23 133, Stockholm
23), tel. 23 76 80
Direktiv: (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
29 juni 1966):
Kommittén bör noga följa planeringen av berörda postgymnasiala utbildningsvägars
utbyggnad och den planering beträffande studentbostadsbyggandet
som utförs av myndigheter, kommuner och studentorganisationer
samt verka för en samordning av planeringsarbetet. Kommittén bör vidare
291
E: 56
Riksdagsberätielsen år 1967
förse de planerade organen med uppgifter om behovet av studentbostäder
och ta de initiativ som befinns lämpliga för att dessa behov skall beaktas i
de kommunala myndigheternas planering. Därvid bör kommittén verka
bl. a. för att erforderlig tomtmark reserveras för de långsiktiga behoven.
I enlighet med vad studentbostadsgruppen föreslagit bör kommittén i
samråd med bostadsstyrelsen och centrala studiehjälpsnämnden följa frågor
som rör uthyrningsregler och studiemeritkrav för studentbostäder. Kommitténs
bedömningar måste därvid självfallet grundas på de principer som
gäller för det studiesociala stödet i övrigt.
Kommittén bör vidare i samråd med byggindustrialiseringsutredningen
verka för en rationellare studentbostadsproduktion. Härvid bör uppmärksammas
möjligheterna till projektering och upphandling i stor skala samt
till utnyttjande av industriella byggmetoder. Kommittén bör i samråd med
bostadsstyrelsen noga följa det utrednings- och utvecklingsarbete som utförs
på detta område och också själv ta initiativ som syftar till effektivare
produktion och minskade kostnader vid uppförande av studentbostäder.
Vidare bör kommittén ha till uppgift att föreslå sådana bestämmelser för
studentbostadsbyggandet som främjar en utveckling i denna riktning.
Efter förslag i nämnda prop. 1965: 141 har riksdagen godkänt att ytterligare
studerandegrupper, som omfattas av studiemedelsförordningen, skall
kunna komma i åtnjutande av studentbostadsstödet. Studentbostadskommittén
bör i samråd med bostadsstyrelsen och centrala studiehj älpsnämnden
utreda vilka kategorier en sådan utvidgning bör omfatta samt till Kungl.
Maj :t framlägga av utredningen föranledda förslag.
Kommittén bör bedriva sitt arbete i nära samråd med myndigheter, kommittéer
och utredningar. Ett nära samarbete bör särskilt ske med bostadsstyrelsen
samt berörda kommuner, studentorganisationer och studentbostadsproducerande
företag. Detsamma gäller i förhållande till de organ som
svarar för planeringen av den postgymnasiala utbildningens utbyggnad
bl. a. universitetskanslersämbetet och byggnadsstyrelsen samt med centrala
studiehj älpsnämnden.
För att goda förutsättningar skall skapas för en samordning av studentbostadsbyggandet
och utbyggnaden av universitet och högskolor bör lokaloch
utrustningsprogramkommittéernas sekretariat fungera som sekretariat
åt studentbostadskommittén. Vidare bör kommitténs ordförande tillhöra
samarbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna.
Biträde med utredningar m. m. bör kunna lämnas kommittén av förut
nämnda statliga myndigheter. Om förhandlingar skulle befinnas erforderliga
för att tillgodose behovet av tomtmark för studentbostäder bör dessa
bedrivas av de organ som har sådana uppgifter, främst statens markdelegation
och statens förhandlingsnämnd.
Det bör åligga studentbostadskommittén att fortlöpande hålla cheferna
för ecklesiastik- och inrikesdepartementen underrättade om arbetets fortgång.
Kommittén bär t. o. m. oktober 1966 hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
292
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 1
J ordbruksdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1966
1. 1949 års jaktutredning (1965: I 12, 1966: 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1949 för
att verkställa utredning angående obligatorisk ansvarighetsförsäkring för
jägare, in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949):
dels som utredningsman
Bouveng, Gustaf Adolf, f. d. överdirektör
dels som sakkunniga
Andersson, N. Arvid, småbrukare, f. d. riksdagsman
Bennet, Otto, friherre, godsägare
Boo, Fritiof I., kommunalråd, f. d. riksdagsman
Jönsson, Elias I., hemmansägare, led. av II kamm.
Larsson, Harald, skogsinspektor, led. av II kamm. (avliden 14 augusti 1966)
Wennmark, J. Torsten D., jägmästare, f. d. byråchef
Wikström, Carl, direktör
dels som sekreterare
Hamilton, Harry P., greve, forstmästare, f. d. riksjaktvårdskonsulent
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 26.
Utredningsmannen har under tiden december 1965—maj 1966 hållit fem
sammanträden med de sakkunniga.
Utredningsmannen har den 15 augusti 1966 avlämnat betänkande, benämnt
»Jaktstadgan nr. m.» (SOU 1966:46).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Renbetesmarksutredningen (1965:1 19, 1966:9)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för
att verkställa inventering av för renskötseln tillgängliga betesmarker m. m.
(Se Post- och Inrikes tidn. den 27 oktober 1960):
Tottie, Anders V. R., landshövding
Experter:
Lif, P. Torvald, förste avdelningsingenjör
Steen, Eliel V., docent, statsagronom
Tuuri, Olof 0:son, renägare
Wikman, L. Åke, överinspektör
293
Riksdagsberättelsen år 1967
Jo: 2
Sekreterare:
Ejdemo, Bror E. H., förste konsulent
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Jo 25.
Utredningen har under tiden november 1965—mars 1966 hållit ett sammanträde.
Utredningen har den 10 mars 1966 avlämnat betänkande, benämnt »Renbetesmarkerna»
(SOU 1966: 12).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Gruvskogsutredningen (1965:1 16, 1966:12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1959 för
att verkställa utredning rörande ändring i nuvarande ordning med upplåten
nyttjanderätt till de s. k. gruvskogarna m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 13 november 1959):
Digman, Hugo M., justitieråd
Experter:
Alarik, Axel L:son, disponent
Arkling, Folke, ombudsman, jur. kand.
Edling, Nils P. J., kammarråd
Hagberg, A. Erik, professor, rektor
Nyström, E. A. Ragnar, byråchef
Rudberg, Henry, disponent
Sahlin, B. Ingemar, kommerseråd
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 29.
Utredningsmannen har den 28 december 1965 avlämnat betänkande med
överenskommelse och förslag om avveckling av nuvarande rättsförhållanden
beträffande gruvskogarna (Stencil Jo 1965: 9).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1960 års jordbruksutredning (1965: I 18, 1966: 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1960 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande riktlinjerna för den framtida
jordbrukspolitiken m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1960):
Netzén, K. Gösta, landshövding, ordförande
Bengtsson, Ture B., advokat
Eriksson, Sune, förbundsordförande
Haeggblom, Einar E., agronom, f. d. riksdagsman
Hansson, Nils G., lantbrukare, led. av It kamm.
Holmström, Sven J. R., agr. lic.
294
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 5
Håkansson, J. Harald V., direktör
Jansson, Evald, förbundsordförande
Johansson, Folke L. H., generaldirektör
Johansson, J, Axel, förbundsordförande
Juréen, Lars J. F., byråchef, tillika huvudsekreterare
Lindbeck, C. Assar E., professor
Lindskog, Carl P. F., direktör
Odhner, Claes-Eric T., agr. lic.
Oscarsson, Sigge, förbundsordförande
Persson, E. Yngve, förbundsordförande, led. av I kamm.
Persson, Sven G. F., lantbrukare, led. av II kamm.
Svensson, Waldemar, agronom, f. d. riksdagsman
Söderberg, Kurt, direktör
Wahlfisk, Karl-Olof, expeditionschef
Wetterhall, Hans C. B., överdirektör
Zachrison, Sten J. G., direktör
Åstrand, B. Halfdan, direktör
Öjborn, Lars E., generaldirektör
Experter:
Gulbrandsen, Odd, laborator
Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor
Svensson, Nils-Allan, direktör
Centrala sekretariatet:
Juréen, Lars J. F., byråchef, huvudsekreterare
Anderson, K. Åke, lantbruksdirektör
Lindström, Ingvar A., agronom
Lundblad, Björn O., kansliråd
Swedborg, Erik H., direktör
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Jo 26.
Under tiden november 1965—maj 1966 har utredningen hållit 14 plenarsammanträden.
Härjämte har sammanträden hållits av arbetsgrupper inom
utredningen.
Utredningen har avlämnat betänkande den 23 maj 1966, benämnt »Den
framtida jordbrukspolitiken», del A »Bakgrunden» (SOU 1966: 30) och del
B »Mål och Medel» (SOU 1966: 31).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning rörande anordnande av en filial till statens lantbrukskemiska
laboratorium i Alnarp (1965: I 31, 1966: 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 maj 1964 för att
verkställa utredning och avge förslag om anordnande av en filial till sta
-
295
Jo! 5 Riksdagsberättelsen år 1967
tens lantbrukskemiska laboratorium i Alnarp (se Post- och Inrikes tidn.
den 5 juni 1964):
Gustafsson, N. Henry, byråchef
Expert:
Egnér, Hans G., professor
Direktiven för utredningen, se 1965: I Jo 31.
Utredningen har under tiden november 1965—juni 1966 hållit tre sammanträden.
Utredningen har den 8 juli 1966 avgett betänkande, benämnt »Utredning
med förslag rörande anordnande av en filial till statens lantbrukskemiska
laboratorium i Alnarp» (Stencil Jo 1966: 4).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredningen angående ordnandet av karantänsväsendet för djur (1966: 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1965 för
att verkställa utredning om ordnandet av karantänsväsendet för djur (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1965):
Ericsson, Yngve A. R., kanslichef
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 25.
Utredningsmannen har avgett ett den 30 juni 1966 dagtecknat betänkande,
benämnt »Karantänsväsendet för djur» (Stencil Jo 1966:6).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning rörande stödet till den skogliga forskningen (1966: 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1965 för att
utreda frågan om stödet till den skogliga forskningen jämte därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juni 1965):
Höjer, Erik W., f. d. generaldirektör, utredningsman
Experter:
Rexed, Bror A., professor
Erneholm, Berndt, kansliråd (fr. o. in. 15 april 1966)
Sekreterare:
Oscarsson, Bo S. I., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 27.
Utredningen har den 1 september 1966 avgett betänkande, benämnt »Skoglig
forskning» (SOU 1966:52).
Uppdraget är därmed slutfört.
296
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 9
8. Utredning rörande utbyggnad av systemet med växtförädlingsavgifter
m. m. (1966:32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att
verkställa utredning rörande utbyggnad av systemet med växtförädlingsavgifter
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1965):
Esbo, Harald V. O,, professor
Expert:
Gustafsson, N. Henry, byråchef
Sekreterare:
Kåhre, E. Lennart J., avdelningsföreståndare
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 32.
Utredningen har under tiden november 1965—juni 1966 hållit 15 sammanträden.
Utredningen har den 10 juni 1966 avgett betänkande, benämnt »Växtförädlingsavgifter
och sortförsökens finansiering» (Stencil Jo 1966: 1).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Potatisindustriutredningen 1966
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 mars 1966 för att
ytterligare utreda stödet till odlingen av fabrikspotatis m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 14 april 1966):
Widell, C. Gösta, generaldirektör, ordförande
Juréen, Lars J. F., byråchef
Lundblad, Björn O., kansliråd
Expert:
Ekström, Per E., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Ericsson, Staffan K. J., byrådirektör
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
18 mars 1966):
Enligt vad jag erfarit har 1960 års jordbruksutredning nyligen tagit slutlig
ställning till riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken m. m.
Dessa ställningstaganden kommer inom kort att redovisas i utredningens
slutbetänkande. I fråga om stödet till odlingen av fabrikspotatis, som
främst förekommer inom vissa delar av Blekinge och Kristianstads län,
har en betydande grupp inom utredningen mot bakgrunden av det material,
som utredningen kunnat införskaffa för att belysa denna delfråga,
funnit att en omprövning av stödets storlek och utformning är motiverad.
För att konkreta förslag i denna fråga skall kunna framläggas har dock
ytterligare utredning ansetts erforderlig.
löt Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
297
Jo: 9 Riksdcigsbcrättelsen år 1967
För min del anser jag att det är angeläget att en eventuell omläggning av
stödet till odlingen av fabrikspotatis kan genomföras vid ingången av den
regleringsperiod i fråga om prissättningen på jordbruksprodukter som
börjar den 1 september 1967. För att detta skall vara möjligt bör i detalj
utformade förslag i ämnet föreläggas 1967 års riksdags vårsession. Med
hänsyn härtill och till frågans komplicerade natur bör arbetet med den
ytterligare utredning, som erfordras med utgångspunkt från jordbruksutredningens
material, påbörjas redan nu. Utredningen bör uppdras åt särskilda
sakkunniga.
Vid utredningsarbetet bör särskilt beaktas det nära samband som råder
mellan stödet till odlingen av fabrikspotatis och den på denna produkt
baserade industriella tillverkningen av stärkelse och förädlingsprodukter
av stärkelse samt råsprit. De sakkunniga bör därför i första hand närmare
klarlägga betydelsen av fabrikspotatisodlingen samt den därpå baserade
stärkelse- och bränneriindustrin ur jordbrukspolitiska, försörj ningsmässiga,
sysselsättningspolitiska, handelspolitiska och samhällsekonomiska
synpunkter. Med utgångspunkt härifrån bör de sakkunniga överväga konsekvenserna
i skilda hänseenden av en begränsning i förhållande till nuläget
av omfattningen av stödet till odlingen av fabrikspotatis.
I fråga om utformningen av ett fortsatt stöd till odlingen av fabrikspotatis
bör de sakkunniga undersöka möjligheterna att förenkla nuvarande regleringssystem.
Bl. a. bör prövas förutsättningarna för att avskaffa den ensamrätt
att inköpa inom landet tillverkad stärkelse som nu tillkommer
Sveriges stärkelseproducenters förening. Vidare bör beaktas angelägenheten
av att prisregleringen, som nu has om hand av föreningen, i stället
uppdras åt statlig myndighet eller en fristående regleringsförening med
statligt inflytande. De sakkunniga bör i övrigt förutsättningslöst undersöka
och pröva formerna för stödet åt fabrikspotatisodlingen. Utredningen
bör särskilt uppmärksamma de kostnader som visat sig vara förenade med
råvaruprisutjämningen på stärkelseprodukter och svårigheterna med tilllämpningen
av nuvarande gränsskydd i fråga om vissa stärkelseprodukter.
Utredningen bör överlägga med företrädare för odlarna, stärkelse- och
bränneriindustrin samt de anställda inom dessa industrier. Utredningen
bör med hänsyn till erforderlig remissbehandling av dess förslag bedriva
sitt arbete så skyndsamt att betänkande kan avlämnas senast den 15 oktober
1966.
Utredningen har hållit tio sammanträden.
Utredningen har avgett ett den 1 november 1966 dagtecknat betänkande,
benämnt »Stödet åt odlingen av fabrikspotatis» (Stencil Jo 1966: 15).
Uppdraget är därmed slutfört.
298
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 11
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1967
10. Trädgårdsnäringsutredningen (1965:1 13, 1966:8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1958 för att
verkställa en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1958):
Widell, C. Gösta, generaldirektör, ordförande
Hansson, Nils G., lantbrukare, led. av II kamm.
Löfqvist, Thyra C., fru, led. av II kamm.
Nilsson, Jöns O., fruktodlare, led. av II kamm.
Olsson, K. Helmer, generaldirektör
Rimås, K. Sigvard E., lantbrukare, led. av II kamm.
Svedberg, A. Lage, småbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Langdal, Henry, avdelningschef
Malmqvist, Lars, agronom
Moberg, C. E. Ragnar, förbundssekreterare
Norrgren, Ulf, redaktör
Nyström, Holger R. B., direktör
Sekreterare:
Säkk, Karl, fil. lic.
Lokal: Jordbruksdepartementet, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1959:1 Jo 29.
Tilläggsdirektiv (kungl. brev den 15 april 1966):
att på trädgårdsnäringsutredningen tills vidare skall ankomma att utreda
sådana frågor på trädgårdsnäringens område som av Kungl. Maj :t eller av
chefen för jordbruksdepartementet överlämnas till utredningen
Utredningen har under tiden december 1965—november 1966 hållit fyra
plenarsammanträden. Utredningen har i mars 1966 avlämnat en promemoria
angående den svenska trädgårdsnäringens ställning till vissa internationella
förhållanden (hemlig).
11. 1958 års jordlagsutredning (1965:1 14, 1966:11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj 1958 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande jordförvärvs-, bolagsförbudsoch
uppsiktslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj 1958):
Nilsson, Gustaf V., landshövding, ordförande
299
J°: 11 Riksdagsberättelsen år 1967
Jonzon, Sven-Gösta B., generaldirektör
Nilsson, E. Hjalmar, landshövding
Johansson, Anders E., f. d. riksdagsman
Sundin, Sven E., lantbrukare, led. av I kamm.
Haeggblom, Einar E., agronom, f. d. riksdagsman
Persson, E. Yngve, förbundsordförande, led. av I kamm.
Oscarsson, Sigge, lantbrukare
Experter:
Johansson, Folke L. H., f. d. generaldirektör
Wetterhall, Hans C. B., överdirektör
Öjborn, Lars E., generaldirektör
Wallner, Helmer, byråchef (att jämlikt beslut den 30 juni 1960 på kallelse
av utredningen inträda vid förfall för Öjborn)
Sekreterare:
Sköld, E. Tage, lantbruksdirektör
Lokal: Lantbruksnämnden i Stockholms län, Malmtorgsgatan 5, Stockholm
16, tel. 23 39 20
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Jo 30.
Utredningen har under tiden december 1965—november 1966 hållit ett
sammanträde. Pågående arbete, översyn av uppsiktslagen, beräknas vara
avslutat under år 1967.
12. Arrendelagsutredningen (1965: I 17, 1966: 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att verkställa översyn av och avge förslag rörande arrendelagstiftningen och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 14 december
1959):
Widegren, Björn G., borgmästare, ordförande
Hamilton, H. J. Fredrilc-Adolf, friherre, f. d. riksdagsman
Jönsson, Gustav V., f. d. förbundssekreterare
Larsson, L. Tliorsten, lantbrukare, led. av I kamm.
Mossberger, Eric G. V., ombudsman, led. av I kamm.
Pettersson, Gunnar, jordbruksinstruktör, led. av I kamm.
öhrström, Arne, direktör
Sekreterare:
Bäärnhielm, G. Mauritz, hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Axelsson, Stig A., byrådirektör
Lokal: Ekorrvägen 18, Bromma, tel 26 89 00 (Bäärnhielm), 22 78 50
(Axelsson)
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Jo 23.
300
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 14
Utredningen har under tiden november 1965—-oktober 1966 hållit nio
sammanträden.
Utredningen har den 27 maj 1966 avlämnat ett betänkande, benämnt »Bostadsarrende
m. in.» (SOU 1966:26).
Utredningsarbetet i övrigt beräknas pågå under hela år 1967.
13. Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare i Norrbottens
läns lappmarker (1965: I 20, 1966: 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1961 för att
verkställa utredning och avge förslag i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare
i Norrbottens läns lappmarker (se Post- och Inrikes tidn. den 18
mars 1961):
Killander, Fredrik W. K., f. d. lagman
Expert:
Sundquist, A. Hans-Torgil A:son, distriktslantmätare
Lokal: Östermalmsgatan 33, Stockholm Ö, tel. 11 27 70 (utredningsmannen)
Direktiven
för utredningen, se 1962:1 Jo 29.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1967.
14. Skogsbruksutredningen (1965: I 22, 1966: 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 maj 1962 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande den fortsatta statliga bidrags-,
iåne- och kreditgivningen till produktionsfrämjande åtgärder till förmån
för det enskilda skogsbruket samt därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 maj 1962):
Wikström, Harry J., generaldirektör, ordförande
Banell, Claes A., skogsdirektör
Persson, Sven G. F., lantarbetare, led. av II kamm.
Resare, Bengt C. M., departementsråd
Sköld, Per I., generaldirektör
Turesson, Bo, distriktslantmätare, led. av II kamm.
Winroth, Charles E. E., förste byråinspektör
Experter:
Knudsen, Finn, skogschef
Landahl, O. Sixten H., lantbruksdirektör
Lindskog, J. Lennart, överlantmätare
Olsson, E. Abel J., länsjägmästare
Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör
301
Riksdagsberättelsen år 1967
Jo: 14
Sekreterare:
Plevin, Eddie, byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Eiritz, Sven-Gustaf, t. f. byrådirektör (fr. o. m. 15 februari 1966)
Lokal: Rikets allmänna kartverk, Fack, Vällingby 1, tel. växel 08/89 00 20
(ordföranden, sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 26.
Tilläggsdirektiv:
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1957 uppdrog chefen för
jordbruksdepartementet åt sakkunnig att verkställa utredning av vissa
spörsmål vid belåning av skog (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juli 1957).
Med ändring härav uppdrog Kungl. Maj :t den 16 november 1962 åt skogsbruksutredningen
att verkställa utredningen, se 1963: I Jo 6.
Direktiven för denna utredning, se 1958: I Jo 26.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 februari 1963 uppdrogs åt skogsbruksutredningen
att överväga möjligheterna att främja användningen av skogsfrö
och skogsplantor av god och lämplig kvalitet samt att i anslutning härtill
överväga frågan om statens medverkan i det skogliga växtförädlingsarbetet.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit åtta
plenar- och åtta gruppsammanträden. Arbetet med en inventering om behovet
av skogliga återväxtåtgärder m. m. har fortsatts. Utredningen avser att
vid årsskiftet 1966/67 avge ett delbetänkande om skogsbrukets planläggningsfrågor.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1967.
15. Skogsbrukets grkesutbildningskommitté (1965: I 23, 1966: 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1962 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande yrkesutbildningen på skogsbrukets
område samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 november 1962):
Lane, Sören, överdirektör, ordförande (t. o. m. 31 januari 1966)
Nilsson, E. Hjalmar, landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande (fr. o. m.
1 februari 1966)
Hansson, Nils B., f. d. länsjägmästare, led. av I kamm.
Hermansson, Herbert E., lantbrukare, led. av I kamm.
Mossberger, Eric G. V., ombudsman, led. av I kamm. (fr. o. m. 1 februari
1966)
Persson, K. Olof, skogsarbetare, led. av II kamm.
Stiernstedt, Lennart J. V., landstingsråd, f. d. riksdagsman
Experter:
Eliasson, Per-Erik, byråchef
302
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 16
Enander, Gunnar M., över jägmästare
Falk, Eric G. R., länsjägmästare
Johansson, E. Allan, kansliråd
Sekreterare:
Lindegren, Karl N. A., fil. lic.
Biträdande sekreterare:
Jonsson, Kjell I„ byrådirektör
Lokal: Solna torg 8, Solna, statens naturvårdsnämnd, Solna 1, tel. 83 08 90
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 29 och 1965: I Jo 23.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sju
sammanträden.
Utredningsuppdraget kommer att slutföras under år 1967.
16. Växtförädlingsskyddsutredningen (1965: I 24, 1966: 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 för
att verkställa utredning rörande skyddet av växtförädlingsprodukter och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 december
1962):
Nordenstam, B. Allan, överståthållare, ordförande
Esbo, Harald V. O., professor
Hesser, S. C. E. Torvald, justitieråd
Tedin, K. Olof, professor (avliden 4 juni 1966)
Tryggveson, Fritz, direktör
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Åkerberg, P. Erik H., professor (expert 24 januari—3 oktober 1966, därefter
ledamot)
Experter:
Blom, Mats, direktör
Loftenius, K. Allan V., direktör
Johansson, Stig E., departementssekreterare
Weibull, C. Widar W., konsul
Sekreterare:
Mejegård, O. Sigvard W., hovrättsråd
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Box 16 384, Stockholm 16, tel. 22 55 60
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 31.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sex
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
303
Jo: 17
Riks dag sb er ätt elsen år 1967
17. Fritidsfiskeutredningen (1965:1 27, 1966: 19)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 18 oktober 1963 för
att verkställa översyn av de statliga insatserna i fråga om fritidsfisket och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1963):
Hult, Jöran, överdirektör, ordförande
Arweson, Bengt E. M., fiskare, led. av II kamm.
Grebäck, Erik H., agronom, led. av II kamm.
af Klintberg, Lennart, vattenrättsdomare
Wallin, Per-Arne, sportfiskekonsulent
Expert:
Wikland, Lars E:son, byråchef
Sekreterare:
Karlsson, Bror A. S., hovrättsfiska!
Lokal: Fiskeristyrelsen, Fack, Göteborg 5, tel. 031/81 Öl 50 (ordföranden,
experten och sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964: I Jo 29.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sex
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
18. 1964 års rennäringssakkunniga (1965:1 29, 1966: 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1964 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande rennäringen i Sverige och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 mars
1964):
af Klintberg, Lennart, vattenrättsdomare, ordförande
Agerberg, Nils, lantbruksdirektör
Persson Blind, Anders, ordningsman
Lassinantti, I. Ragnar, landshövding, led. av II kamm.
Wikman, L. Åke, överinspektör
Experter:
Hyrenius, Hannes, professor
Ekberg, Seved, revisionssekreterare (fr. o. in. 28 februari 1966)
Sekreterare:
Hänninger, Ulf N. O., departementssekreterare (t. o. m. 30 januari 1966)
Rydberg, Karl-Evert H., avdelningsdirektör (fr. o. m. 31 januari 1966)
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm, tel. 22 36 00
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Jo 29.
304
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 19
De sakkunniga har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sex
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
19. 1964 års naturresursutredning (1965: I 30, 1966: 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
verkställa utredning angående planeringen av forskning rörande våra naturresursers
bevarande och utnyttjande jämte vissa därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1964):
Lundgren, J. Börje, generaldirektör, ordförande (avliden 11 maj 1966)
Rexed, Bror A., professor, ordförande (fr. o. in. 3 juni 1966)
Bolinder, Erik, leg. läkare
Brohult, Sven F. A., professor
Eidem, Ingmar, verkst. direktör
Johansson, E. Allan, kansliråd (fr. o. m. 3 juni 1966)
Lane, Sören, överdirektör
Lönngren, D. Rune, apotekare
Experter:
Birgersson, Torsten B. A., byråchef
Björkman, S. Erik T., professor
Brinck, Per S. V., professor
Hawerman, K. Bertil A., överingenjör
Persson, Göran A., tekn. lic.
Sjörs, Hugo M., professor
Åberg, K. V. Börje, professor
Sekreterare, tillika expert:
Lundholm, Bengt G., fil. dr.
Biträdande sekreterare:
Stenram, Håkan, fil. mag.
Särskild expertgrupp för granskning av försöksmaterial rörande betningens
effekter (tillsatt 17 november 1965):
Esbo, Harald V. O., professor
Gustafsson, C. Åke T., professor
Stenhagen, Einar A., professor
Lokal: Sveavägen 166, 22 tr., Stockholm Va, tel. 22 59 80
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Jo 30.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio
sammanträden. Dessutom har utredningens expertgrupp för naturvårdsforskning
sammanträtt tre gånger.
Den 15 september 1966 hölls sammanträden med specialister på livsmedelsprövning
samt på jordbruksteknisk forskning och användning av bio
-
305
Jo: 19
Iliksdagsberättelsen år 1967
cider. Utredningen anordnade i januari 1966 ett kvicksilversymposium med
deltagande från USA och England, varvid konkret samarbete diskuterades.
I enlighet med Kungl. Maj :ts uppdrag har utredningen biträtt jordbrukets
forskningsråd vid fördelning av medel för undersökningar rörande
biverkningar vid användningen av kemiska bekämpningsmedel och för därmed
sammanhängande frågor.
Utredningens betänkande beräknas föreligga under våren 1967.
20. V
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
upprätta virkesbalanser (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1964):
Hagberg, A. Erik, professor, rektor, ordförande
Bäckström, J. Sixten, förbundsordförande
Danell, Claes A., skogsdirektör
Elf ström, Bo A., civilingenjör
Eriksson, Ragnar E., forstmästare
Rudholm, Bengt H., försäljningschef
Sjunnesson, Lars H. O., direktör
Experter:
Carbonnier, Charles H., professor (fr. o. m. 1 mars 1966)
Holmen, Hilmar, docent (fr. o. m. 1 mars 1966)
Rönöberg, Olof F., byrådirektör
Sekreterare:
von Segebaden, Gustaf O. U., försöksledare
Lokal: Skogshögskolan, Stockholm 50, tel. 34 91 10 (ordföranden),
34 98 30 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1965: I Jo 32.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sju
sammanträden.
Utredningen har den 14 juli 1966 avgett delbetänkande, benämnt »Preliminära
virkesbalanser för Norrland och nordöstra Svealand» (Stencil
Jo 1966:7).
Utredningen beräknas i huvudsak slutföra sitt arbete under år 1967.
21. Förhandlingar om inrättandet av ett livsmedelstekniskt branschforskningsinstitut
(1965: I 33, 1966:24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 med uppdrag
att uppta förhandlingar om inrättandet av ett livsmedelstekniskt
branschforskningsinstitut och därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1964):
306
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 22
Wetterhall, Hans C. B., överdirektör
Experter:
Thomé, Karl Erik G., professor
Eliasson, Per-Erik, byråchef
Sekreterare:
Boalt, Sven A., byrådirektör
Lokal: Statskontoret, fondbyrån, Västra Trädgårdsgatan 15, Stockholm
C, tel. 10 95 62 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1965: I Jo 33.
Utredningen har den 2 december 1966 avlämnat en promemoria i fråga
om livsmedelstekniskt forskningsorgan (Stencil Jo 1966: 17).
Utredningens arbete beräknas vara slutfört omkring årsskiftet 1966/67.
22. 1965 års veterinärmedicinska utredning (1966:26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att verkställa utredning angående möjligheterna att samordna veterinärmedicinsk
forskning och utbildning med annan närbesläktad forskning och utbildning
jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 11 mars 1965):
Lundgren, J. Börje, generaldirektör (avliden 11 maj 1966)
Näslund, H. Manfred E., f. d. landshövding (fr. o. m. 29 juni 1966)
Experter:
Bergström, K. Sune D., professor
Hansen, Hans-Jörgen, professor
Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor
Korkman, Nils F., byråchef
Schmiterlöw, Carl G., professor
Smith, A. Åke, planeringsdirektör
Sperber, H. Ivar W., professor
Ågren, K. Gunnar, professor
Sekreterare:
Birgersson, Torsten B. A., byråchef
Biträdande sekreterare:
Henriksson, Rune I., departementssekreterare
Litorell, Ove M., förste byråsekreterare
Lokal: Veterinärstyrelsen, Apelbergsgatan 40, Stockholm 3, tel. 10 71 75
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 26.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tre sammanträden.
Uppdraget beräknas bli slutfört under första halvåret 1967.
307
Jo: 23
Riksdagsberättelsen år 1967
23. Skogs politiska utredningen (1966:28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1965 för att
utreda riktlinjerna för den framtida skogspolitiken (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 juni 1965):
Paulsson, G. Valfrid V., statssekreterare, ordförande
Antby, Sven O., lantbrukare, led. av II kamm.
Bäckström, Sixten, förbundsordförande
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd, tillika sekreterare
Persson, E. Yngve, förbundsordförande, led. av I kamm.
von Sydow, Christian F. C. Hj., f. d. disponent, f. d. riksdagsman
Wikberg, J. Axel, lantbrukare, led. av I kamm.
Öjborn, Lars E., generaldirektör
Experter:
Almberger, Per, över jägmästare (fr. o. in. 7 november 1966)
Bergström, Olof, avdelningsdirektör (fr. o. m. 7 november 1966)
Jungenfelt, Karl G., fil. lic.
Hjorth, Ragnar, byråchef
Knudsen, Finn, direktör
Norrbom, Claes-Eric, byrådirektör (fr. o. m. 7 november 1966)
Önnesjö, Karl Erik A., verkst. direktör
Biträdande sekreterare:
Karlsson, Jan O., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Stockholm 2, tel. lokalsamt. 22 45 000, rikssamt.
08/23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 28.
Utredningen har t. o. m. oktober 1966 hållit sex sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
24. 1965 års lantbruksorganisationsutredning (1966:29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1965 för att
verkställa utredning rörande den närmare utformningen av de nya lantbruksnämndernas
organisation och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 juni 1965):
Wetterhall, Hans C. B., överdirektör
Experter:
Friberg, Torsten, kansliråd
Holdar, Allan, byrådirektör
Sjöborg, N. Elvir, direktör
Sjölund, Bengt, agronom, civilekonom
Wieslander, Magnus, lantbruksdirektör
308
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 26
Sekreterare:
Norrbom, Claes-Eric, byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Adler, Hans, byrådirektör
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Fack, Solna 1, tel. växel 83 05 20
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 29.
Utredningen har under året hållit tolv sammanträden.
Utredningen har den 1 september 1966 avlämnat betänkande, benämnt
»Lantbruksnämndernas nya organisation» (SOU 1966:49).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1967.
25. Veterinärväsendeutredningen (1966:30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1965 för att utreda
veterinärväsendets uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes
tidn. den 29 juni 1965):
Persson, Sven G. F., lantarbetare, led. av II kamm., ordförande
Björkman, K. Gösta, överdirektör
Nybom, P. Arne A., ombudsman
Pettersson, Harald A. I., lantbrukare, led. av I kamm.
Werner, Curt A., byrådirektör
Experter:
Thege, Ingvar, förbundsdirektör
Rapaport, Edmund, byråchef (fr. o. m. 8 februari 1966)
Sekreterare:
Ovegård, Lars O., avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Folk, Raimond, departementssekreterare
Lokal: Sveavägen 24—26, Box 687, Stockholm 1, tel. 20 47 78 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1966: Jo 30.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit fyra
sammanträden, varvid i huvudsak frågan om behovet av sluten djursjukvård
behandlats. Dessutom har vissa studieresor företagits.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
26. Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor
(1966:31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1965 för att
utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för lantbrukshögskolan,
309
Jo: 26 Riksdagsberältelsen år 1967
skogshögskolan och veterinärhögskolan m. fl. (se Post- och Inrikes tidn.
den 23 juni 1965):
Törnquist, Harry, byggnadsråd, ordförande
Hagberg, A. Erik, professor, rektor
Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Sandberg, Bror M., överste
Schmiterlöw, Carl G., professor, rektor
Expert:
Gelinder, Carl-Fredrik, institutschef, rektor
Sekreterare:
Eliasson, Per-Erik, byråchef
Biträdande sekreterare:
Forssman, Åke, avdelningsdirektör
Hedström, Bo, departementssekreterare
Lokal: Lantbrukshögskolan, Uppsala 7, tel. växel 018/254 00 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1966: Jo 31.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 haft tio sammanträden.
Kommittén har till byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden för universitet
och högskolor avlämnat förslag till elva lokal- och utrustningsprogram
samt till 1965 års veterinärmedicinska utredning förslag till basalternativ
för veterinärhögskolan.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
27. Utredning om fiskmottagnings platser inom västkustens prisreglerings
område
(1966: 33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att
undersöka och efter samråd med berörda parter överväga behovet av fiskmottagningsplatser
inom västkustens prisregleringsområde (se Post- och
Inrikes tidn. den 15 juli 1965):
Lindskog, Carl P. F., f. d. direktör
Sekreterare:
Kreitz, B. Emanuel, förste byråsekreterare
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Fack, Stockholm 16, tel. växel 22 55 60,
rikssaml. 08/22 57 60 (sekreteraren). Utredningsmannen: Postlåda 329,
Viken tel. 042/364 31
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Jo 33.
Utredningsmannen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit
18 sammanträden. Flertalet av dessa har bestått i överläggningar med repre
-
310
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 29
sentanter för av utredningsuppdraget berörda parter inom fisket, fiskhandeln,
konservindustrin och frysföretagen samt med statliga och kommunala
myndigheter inom Hallands län och Göteborgs och Bohus län, däribland
representanter för Göteborgs hamn.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1967.
28. Utredning rörande statlig fotogrammetrisk beställningsverksamhet och
därmed sammanhängande frågor (1966: 34)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för att
utreda den statliga fotogrammetriska beställningsverksamheten och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1965):
Sjölin, Nils A., överlantmätare
Expert:
Matsson, Sven-Arne, bitr. överlantmätare
Sekreterare:
Lilje, Bo, lantmätare
Lokal: Länslantmäterikontoret, Luleå, tel. 0920/206 60
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 34.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sammanträden,
överläggningar och samrådskontakter under tillhopa 61 dagar.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1967.
29. Utredningen rörande fastighetsbildnings- och mätningsväsendets
organisation
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1965 för
att utreda organisationen av fastighetsbildnings- och mätningsväsendet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 januari 1966):
Nilsson, E. Hjalmar, landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Grebäck, Erik H., agronom, led. av II kamm.
Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Linder-Aronson, N. Lennart, överingenjör
Olsson, Gustaf O., kommunalråd
Petersson, G. Å. Bertil, ombudsman, led. av I kamm.
Widén, K. Ingvar, departementsråd
Experter:
Ahlman, Lars A., stadsingenjör
Sjölin, Nils A., överlantmätare
Sekreterare:
Davidson, Rolf D. L., avdelningsdirektör
Lokal: Lantmäteristyrelsen, Box 16331, Stockholm 16, tel. 22 78 50
311
Jo: 29 Riksdagsberättelsen år 1967
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till stadsrådsprotokollet den
17 december 1965):
Fastighetsbildningen sker i huvudsak enligt lagen den 18 juni 1926 (nr
826) om delning av jord å landet (jorddelningslagen), lagen den 12 maj
1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad (fastighetsbildningslagen) samt
lagen den 18 juni 1926 (nr 336) om sammanläggning av fastigheter å landet
(sammanläggningslagen). Fastighetsbildningsverksamheten enligt jorddelnings-
och sammanläggningslagarna ankommer i stort sett på den statliga
lantmäteriorganisationen. I städer och stadsliknande samhällen, där fastighetsbildningslagen
gäller, sköts fastighetsbildningen i vissa fall av lantmäteriet
och i övrigt av det kommunala mätningsväsendet. Kommunalanställda
mätningsmän finns i flertalet städer, några köpingar och ett fåtal
landskommuner, medan ett antal mindre städer, en del köpingar och vissa
andra samhällen i stället har särskilt förordnade förrättningsmän som
sköter fastighetsbildning m. m. Både lantmäteriet och det kommunala mätningsväsendet
handlägger därjämte i betydande omfattning förrättningar
och uppdrag, som hänger samman med den egentliga fastighetsbildningsverksamheten.
Även planer enligt byggnadslagen upprättas i viss omfattning
av lantmäteriet och det kommunala mätningsväsendet.
I detta sammanhang bör nämnas att fastighetsregister för landet, jordregister,
förs av tjänsteman i lantmäteriet. Fastighetsregister för stad förs
i vissa fall av kommunal tjänsteman och i andra fall av statstjänstemän.
Reglerna om fastighetsregister överses f. n. av fastighetsregisterutredningen.
Lantmäteriet erhöll sin nuvarande organisation genom beslut av 1960 års
riksdag (prop. 74, JoU 19, rskr 212). Den centrala ledningen av lantmäteriet
utövas av lantmäteristyrelsen. Styrelsen är chefsmyndighet för länslantmäterikontoren
och för lantmäteriets förrättningsorganisation. Varje
länslantmäterikontor förestås av en överlantmätare. Förrättningsorganisationen,
vars huvudsakliga uppgift är att tillhandagå myndigheter, kommuner
och enskilda med att verkställa förrättningar och uppdrag som har
samband med fastighetsindelningen, består f. n. av 110 lantmäteridistrikt
och 36 specialenheter.
Kommunala mätningsorganisationer finns f. n. i 120 samhällen, därav
103 städer. Lantmäteristyrelsen har genom sin stadsbyrå överinseendet över
det kommunala mätningsväsendet. De flesta kommunala mätningsorganisationer
lyder i regel under byggnadsnämnden i resp. kommun och har en
stadsingenjör som chef. I vissa fall är vederbörande distriktslantmätare
chef för en eller flera kommunala mätningsorganisationer inom sitt distrikt.
I uppgifterna för de kommunala mätningsorganisationerna ingår inte sällan
service i mätnings- och fastighetsfrågor åt andra kommunala organ.
Det finns f. n. starka tendenser till utjämning mellan land och stad i fråga
om lagstiftning och förvaltning. Stadsgränserna är inte längre som förr
naturliga gränser för tillämpningen av skilda författningar. Städerna är
numera inte begränsade till stadsmässig bebyggelse utan omfattar ofta betydande
landsbygdsbetonade områden och landsbygdskommuner innehåller
inte sällan tätortsområden. Mot denna bakgrund har det ansetts påkallat
att jorddelningslagen i viss utsträckning även skall kunna tillämpas beträffande
område av stad som har landsbygdskaraktär. Möjligheten härtill
312
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 29
infördes genom lagen den 27 februari 1948 (nr 96) med särskilda bestämmelser
om fastighetsbildning inom vissa områden av stad. Denna lag har
efter beslut av 1964 års riksdag (prop. 169, L3U 43, rskr 370) ersatts med
lagen den 11 december 1964 (nr 783) med vissa bestämmelser angående
fastighetsbildning efter ändring i kommunal indelning m. m. Lagens innebörd
är i huvudsak att ändringar i den kommunala indelningen inte skall
påverka frågan om tillämplig fastighetsbildningslag. I lagens förarbeten
underströks att den måste betraktas som en provisorisk lösning i avvaktan
bl. a. på att frågorna om städernas rättigheter och skyldigheter beträffande
den kommunala mätningsverksamheten närmare utretts.
I betänkandet »Fastighetsbildningen» (SOU 1963:68) har 1954 års fastighetsbildningskommitté
framlagt förslag till ny lag om fastighetsbildning.
Förslaget innehåller gemensamma regler för fastighetsbildningen i stad och
på landet. I anslutning därtill har kommittén pekat på behovet av nya regler
för gränsdragningen mellan lantmäteriets och det kommunala mätningsväsendets
kompetensområde men avstått från att föreslå sådana regler. Vid
remissbehandlingen av betänkandet har understrukits angelägenheten av
att frågan löses. Under den senaste tiden har vidare framställningar gjorts
dels av lantmäteristyrelsen, dels av Svenska kommunaltekniska föreningen,
Svenska väg- och vattenbyggares riksförbund och Sveriges lantmätareförening
om att fastighetsbildningens och mätningsväsendets organisation
överses i samband med utformningen av förslag till ny fastighetsbildningslag.
Enligt min mening är den nuvarande uppdelningen av fastighetsbildningsverksamheten
mellan stat och kommun förenad med åtskilliga olägenheter.
Detta framträder särskilt i det betydande antal kommuner där både
det statliga lantmäteriet och en kommunal mätningsorganisation är verksamma.
Angelägenheten av att åtgärder vidtas för att nå en lämpligare organisation
är framträdande med hänsyn såväl till den pågående kommunindelningsreformen
som arbetet med en ny fasiighetsbildningslagstiftning.
Mot den angivna bakgrunden anser jag att organisationen av fastighetsbildningsverksamheten
i dess helhet bör överses. Härför bör särskilda sakkunniga
tillkallas.
Syftet i stort med den av mig förordade utredningen bör vara att förutsättningslöst
undersöka hur den framtida fastighetsbildnings- och mätningsorganisationen
bör vara beskaffad för att fungera på ett ur allmänhetens,
statens och kommunernas synpunkt så rationellt och ändamålsenligt
sätt som möjligt. Härvid bör även fastighetsregistreringens organisation
tas upp till prövning. Vid sina överväganden rörande organisationens
utformning bör de sakkunniga särskilt beakta följande synpunkter.
Den aktuella samhällsutvecklingen har medfört att nya krav ställs på
fastighetsstrukturen. Samtidigt som de enskilda fastigheterna måste utgöra
självständiga och lämpliga enheter skärps kravet på samordning olika
fastigheter och anläggningar emellan. För att de lokala fastighetsbildningsorganen
mot denna bakgrund skall fungera på effektivast möjliga sätt
bör de ha möjlighet att från centralt håll erhålla bistånd beträffande fastighetsrättsliga,
fastighetstekniska och fastighetsekonomiska frågor. Utvecklingen
har vidare gett möjligheter till betydande rationaliseringsvinster
genom alltmer integrerad teknisk procedur särskilt vid mer omfattande
fastighetsbildningsprojekt. Denna procedur kännetecknas av att insatser
313
Jo: 29
Riksdagsberättelsen år 1967
av moderna tekniska hjälpmedel och metoder, såsom automatisk databehandling,
fotogrammetrisk kartframställning samt kartering i automatiska
karteringsinstrument, utgör viktiga inslag i arbetet. Detta förutsätter samverkan
mellan de lokala förrättningsorganen och centrala eller regionala
serviceorganisationer där det finns specialister och specialutrustning.
De nuvarande lantmäteridistrikten och stadsingenjörskontoren är ofta
för små för att personal och teknisk utrustning skall kunna utnyttjas effektivt.
Ett av huvudsyftena med 1960 års omorganisation av lantmäteriet
var att tillskapa större organisationsenheter för att tillgängliga resurser
härigenom skulle kunna utnyttjas på ett mera rationellt sätt. Efter år 1960
har åtskilliga kommuner skaffat sig egna kommunala mätningsorganisationer.
Samtidigt har konsultfirmor av olika slag i ej ringa omfattning
åtagit sig uppgifter av förberedande karaktär i fastighetsbildningsprocessen
i framför allt samhällen på landet. Denna utveckling har medfört att resurserna
blivit splittrade. Vidare har den pågående strukturomvandlingen med
därav föranledd befolkningsförskjutning från områden, inom vilka jordoch
skogsbruk utgör eller utgjort de dominerande näringarna, till tätorter
i olika delar av landet medfört att arbetsunderlaget för de olika lantmäteridistrikten
blivit ojämnt.
Vad jag nu anfört torde visa att betydande fördelar står att vinna om
fastighetsbildningsverksamheten i sin helhet organisatoriskt samordnas.
Särskilt är det av värde att organisationen härvid kan få en så hög grad av
rörlighet att den snabbt kan omställas för att inom olika delar av landet
möta de behov av fastighetsbildningsverksamhet som samhällsekonomiskt
är mest angelägna. Detta är betydelsefullt med hänsyn till att det ur samhällets
synpunkter är av vikt att de arbetskraftsresurser som erfordras för
fastighetsbildningen inte blir större än nödvändigt. De sakkunniga bör sålunda
i första hand undersöka möjligheterna att åstadkomma en enhetlig
fastighetsbildningsorganisation, vari förutom lokala organisationsenheter
ingår regionala eller centrala serviceorgan för tekniska och andra arbeten
som inte lämpligen bör eller kan utföras lokalt. Jag vill framhålla att det
inte synes vara nödvändigt att de lokala organisationsenheterna ordnas
efter helt enahanda grunder utan olikheter i utformningen bör kunna finnas
mellan exempelvis organisationen i en större stad och på landsbygden.
Av vikt är emellertid att de lokala organisationsenheterna har sådan storlek
att det blir möjligt att utnyttja personal av olika kategorier och modern
teknisk utrustning rationellt.
Med utgångspunkt från angelägenheten av att fördelarna av en samordnad
organisation tas till vara i största möjliga utsträckning bör de sakkunniga
överväga frågan om fastighetsbildningsverksamheten i framtiden
bör bedrivas helt eller delvis under statligt eller kommunalt huvudmannaskap.
Härvid bör särskilt undersökas möjligheterna att tillgodose kommunernas
resp. statens behov av inflytande på fastighetsbildningens organisation.
Om de sakkunniga finner skäl tala för att ett uppdelat huvudmannaskap
behålls måste givetvis tillses att klara regler finns för gränsdragningen
mellan statens och kommunernas verksamhet på området. Av stor betydelse
är vidare att de sakkunniga prövar vilken service en statlig organisation
bör lämna kommunerna i fråga om arbetsuppgifter av sådan natur som
ligger vid sidan av fastighetsbildningsverksamheten. Härvid bör uppmärksammas
förutsättningarna för att överföra dylika uppgifter till andra kom
-
314
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: BO
munala organ t. ex. fastighetskontor och byggnadskontor. De sakkunniga
bör klarlägga konsekvenserna ur kostnadssynpunkt för såväl stat som
kommun av olika organisatoriska lösningar.
Även frågor som äger samband med de förut berörda bör utredningen
kunna ta upp till prövning. Beträffande spörsmålen om fastighetsregistreringens
organisation bör samråd ske med fastighetsregisterutredningen. Med
hänsyn till den pågående kommunindelningsreformen och arbetet med ny
fastighetsbildningslag bör utredningsarbetet bedrivas skyndsamt.
Utredningen har under tiden januari—oktober 1966 sammanträtt tio
dagar och därvid bl. a. företagit vissa resor.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
30. 1966 års sockerutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 mars 1966 för att
utreda frågan om omfattningen av stödet till sockerbetsodlingen (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 april 1966):
Anderson, Carl Albert, f. d. direktör, led. av I kamm.
Eckersten, Ivan E., statssekreterare
Rehnberg, K. Bertil, avdelningschef
Experter:
Renborg, Ulf B:son, t.f. professor
Reuterskiöld, Clas G., civilekonom
Sekreterare:
Hulting, K. R. Georg, byråchef
Biträdande sekreterare:
Forsberg, S. Lennart, byrådirektör
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Fack, Stockholm 16, tel. växel 22 55 60,
rikssamt. 08/22 57 60 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
18 mars 1966):
Enligt vad jag erfarit har 1960 års jordbruksutredning nyligen tagit slutlig
ställning till riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken m. m.
Dessa ställningstaganden kommer inom kort att redovisas i utredningens
slutbetänkande, i fråga om den framtida omfattningen av den svenska
sockerbetsodlingen har utredningens ledamöter vitt skilda uppfattningar.
Mot bakgrunden av det material, som utredningen kunnat införskaffa för
att belysa denna delfråga, har sålunda vissa av utredningens ledamöter
stannat för att rekommendera en begränsning eller nedläggning av sockerbetsodlingen,
vissa för att frågan ytterligare utreds samt vissa för att odlingen
behålls i sin nuvarande omfattning.
Såsom jag berörde vid min anmälan i prop. 1966:47 av förslaget till
315
Jo: 30 Riksdagsberättelsen år 1967
provisorisk reglering av sockernäringen för tiden den 1 maj 1966—den 31
augusti 1967 kan gränsskyddet på socker vid regleringsperiodens början
uppskattas uppgå till mellan 154 och 212 % av världsmarknadspriset.
Kostnaderna för den svenska sockerbetsodlingen är således mycket höga
mot bakgrunden av rådande världsmarknadspris på socker. Med hänsyn
bl. a. härtill anser jag att det är angeläget att vårsessionen av 1967 års
riksdag kan föreläggas i detalj utformade förslag rörande omfattningen av
eventuellt fortsatt stöd till den svenska sockerbetsodlingen för tiden efter
den 31 augusti 1967. Härför erfordras att viss ytterligare utredning sker
med utgångspunkt från jordbruksutredningens material i frågan. För att
utredningsarbetet och remissbehandling av resultat därav skall kunna medhinnas
bör för detta arbete särskilda sakkunniga tillkallas redan nu.
De sakkunnigas uppgift bör i första hand vara att i förhållande till läget
vid en sockerbetsodling av i princip oförändrad omfattning ytterligare klarlägga
konsekvenserna ur j ordbrukspolitiska, försörj ningsmässiga, sysselsättningspolitiska
och samhällsekonomiska synpunkter av en begränsning
eller en avveckling av odlingen. Härvid bör även beaktas den internationella
utvecklingen i fråga om produktion, konsumtion och prissättning av socker.
Vid en begränsning av odlingen synes bl. a. böra undersökas inverkningarna
härav på förutsättningarna för en rationell inhemsk sockertillverkning.
Vid detta alternativ och givetvis även vid alternativet med en avveckling
måste också undersökas hur en minskning eller nedläggning av
sockertillverkningen påverkar sysselsättningsmöjligheterna för dem som
är anställda inom sockerindustrin. Likaså bör så långt det är möjligt klargöras
konsekvenserna för konsumenterna, sockerbetsodlarna, sockerindustrin
och staten av de skilda alternativ som kan ifrågakomma beträffande
sockerbetsodlingens omfattning.
De sakkunniga bör förutsättningslöst undersöka och pröva formerna för
stödet till den sockerbetsodling som anses böra uppehållas. I anslutning
till övervägandena rörande stödformerna bör de sakkunniga beakta vad
riksdagen uttalade år 1946 (rskr 475) angående det statliga inflytandet
inom sockerindustrin.
Utredningen bör överlägga med företrädare för sockerbetsodlarna och
sockerindustrin samt de inom denna industri anställda. Utredningsarbetet
bör bedrivas så skyndsamt att betänkande i berörda frågor kan avlämnas
senast den 15 oktober 1966. Om Kungl. Maj :t lämnar särskilt uppdrag
härom, bör det ankomma på utredningen att utforma förslag om storleken
av det stöd till sockerbetsodlingen som utredningen finner lämpligen böra
utgå efter den 31 augusti 1967.
Utredningen har den 14 oktober 1966 avgett betänkande, benämnt »Konsekvenserna
av en begränsning eller en avveckling av den svenska sockernäringen»
(Stencil Jo 1966: 14).
Kungl. Maj :t har den 25 november 1966 uppdragit åt utredningen att
avge förslag om det fortsatta stödet åt sockernäringen och därmed sammanhängande
frågor.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört i början av år 1967.
316
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
31. 1966 års Flgingedelegation
Jo: 32
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 maj 1966 för att bereda
vissa rationaliseringsåtgärder in. m. vid statens hingstdepå och stuteri
i Flyinge (se Post- och Inrikes tidn. den 18 maj 1966):
Hjalmarsson, Bo A. S., lantbruksdirektör, ordförande
Franzén, Nils P., byrådirektör
Kjellander, Olof H., kapten
Sekreterare:
Rydbeck, Karin, M. K., kamrer
Lokal: Lantbruksnämnden i Malmöhus län, Lundavägen 66 A, Malmö Ö,
tel. 040/93 45 80
Direktiv (kungl. brev den 6 maj 1966):
tillkalla en delegation med tre ledamöter för att med beaktande av vad i
prop. 1966: 1 (bil. 11 s. 52, 70 och 72) anförts överväga och för lantbruksstyrelsen
föreslå erforderliga åtgärder i ämnet
Delegationen har under tiden juni—oktober 1966 hållit tre sammanträden.
Delegationen har i augusti 1966 till lantbruksstyrelsen ingett en redogörelse
för rationaliseringsverksamheten vid statens hingstdepå och stuteri i
Flyinge.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
32. Utredning rörande verksamheten med växtförädling av potatis vid
Sveriges utsädesförening
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1986 för att utreda
verksamheten med växtförädling av potatis vid Sveriges utsädesförening
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 juni 1966):
Magnusson, Robert, f. d. generaldirektör
Expert:
Gustafsson, N. Henry, byråchef
Direktiv (kungl. brev den 16 juni 1966):
tillkalla en sakkunnig för att utreda och framlägga förslag rörande omfattningen
och finansieringen av verksamheten med växtförädling av potatis
vid Sveriges utsädesförening efter utgången av år 1966
317
Jo: 33 Riksdagsberättelsen år 1967
33. Utredningen rörande viss hydrografisk mätningsverksamhet
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1966 för
att verkställa utredning rörande viss hydrografisk mätningsverksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 september 1966):
Ericsson, Yngve A. R., kanslichef
Lokal: Kungsbroplan 2, Stockholm K, tel. 53 86 00
Direktiv (kungl. brev den 9 september 1966):
tillkalla en utredningsman för att — med utgångspunkt bl. a. från vissa
av fiskeristyrelsen angivna frågeställningar — verkställa utredning rörande
den fortsatta omfattningen, organisationen och finansieringen av den i
fiskeristyrelsens regi nu bedrivna hydrografiska mätningsverksamheten
och därmed sammanhängande frågor
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1967.
34. Kommitté för att avge förslag rörande prisregleringen på vissa
jordbruksprodukter
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1966 för
att avge förslag rörande prisregleringen på vissa jordbruksprodukter (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 december 1966):
Paulsson, G. Valfrid V., statssekreterare, ordförande
Odhner, Claes-Eric T., agr. lic.
Widén, K. Ingvar, departementsråd
Direktiv (kungl. brev den 2 december 1966):
tillkalla en kommitté med högst tre ledamöter med uppgift att — efter överläggningar
med jordbrukets förhandlingsdelegation och statens jordbruksnämnds
konsumentdelegation — före den 15 februari 1967 avge förslag rörande
den närmare utformningen av prisregleringen för andra jordbruksprodukter
än socker för tiden efter den 31 augusti 1967.
318
Kommittéer: Handelsdepartementet
H: 1
Handelsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1966
1. Patentverksutredningen 1958 (1964:1 5, 1965:1 5, 1966:5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
utreda arbetsförhållandena inom vissa delar av patent- och registreringsverket
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli 1958):
Thuresson, Erik O., kansliråd, ordförande
Hesselström, Olle B., avdelningsdirektör
Tornborg, Curt G. F., byrådirektör
Experter:
Lundberg, Bengt I., byråchef
Oredsson, P. Tore G., patenträttsråd
Direktiven för utredningen, se 1959: I H 20.
Utredningens verksamhet har upphört enligt beslut av Kungl. Maj :t den
16 december 1966.
2. Uppdrag att bevaka statens intressen vid tillämpningen av avtalet den
28 juni 1956 mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
om fortsatt samarbete i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
(1964: I Fi 14, 1965:1 Fi 6, 1966: Fi 4)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1959 för
att bevaka statens intressen vid tillämpningen av avtalet den 28 juni 1956
mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund om fortsatt
samarbete i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:
von Sydow, Gunnar, statssekreterare
Expert:
Henckel, Tore G., aukt. revisor
Med skrivelse den 17 oktober 1966 har utredningsmannen överlämnat
förslag till avtal mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
angående tolkningen och tillämpningen av vissa delar i avtalet av den
28 juni 1956. Sedan förslaget godkänts av Kungl. Maj :t den 4 november
1966, har det undertecknats enligt bemyndigande samma dag.
Uppdraget är därmed slutfört.
319
Riksdagsberättelsen år 1967
3. Ellagstiftningsutredningen (1964:1 19, 1965:1 18, 1966: 7)
H: 3
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om elektriska anläggningar in. in.
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1960):
Elliot, Knut E., f. d. hovrättspresident, ordförande
Esping, Erik B., teknisk direktör
Ivarsberg, Åke L., teknisk direktör
Larsson, N. Hugo C., direktör
Månsson, Hugo, direktör
Experter:
Carle, Birger, förste länsassessor
Nygren, Mats E., direktör
Pettersson, Gustav Adolf, överingenjör
Åkerlind, Per W., överingenjör
Sekreterare:
Ellmén, Sven-Erik G., hovrättsråd
Fahlander, Tord I., hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1961:1 K 20.
Utredningen har under tiden december 1965—juni 1966 hållit fem sammanträden.
Utredningen har den 29 april och den 20 juni 1966 avgett två betänkanden,
benämnda »Lagstiftning mot radiostörningar» (SOU 1966:22) och
»Lagstiftning om elektriska anläggningar» (SOU 1966: 39).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1964- års turisttraf^utredning (1965:1 16, 1966:14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 januari 1964 med
uppdrag att utreda frågan om åtgärder för planering och samordning av
verksamheten på den inrikes turisttrafikens område (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 februari 1964):
Löfqvist, Ivar, generaldirektör
Experter:
Arfwedson, Rolf E. J., direktör
Falkman, Carl, förste intendent
Hävermark, K. Gunnar J :son, organisationsdirektör
Thor, Erik V., direktör
Sekreterare:
Larsson, Lars-Erik, departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1965:1 H 16.
320
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 6
Utredningen har under tiden december 1965—oktober 1966 hållit fem
sammanträden.
Utredningen har den 4 november 1966 avgett betänkande, benämnt »Turisttrafiken
i Sverige» (Stencil H 1966:2).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Produktsamarbetsutredningen (1965:1 19, 1966:17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utreda produktionsförhållandena vid Törefors aktiebolag, varvid även avsättningsförhållandena
och möjligheterna till integration med andra statliga
företag bör undersökas (se Post- och Inrikes tidn. den 9 september
1964):
Håkansson, Hans E. V., departementsråd
Expert:
Arvidsson, Elon V., civilingenjör
Sekreterare:
Elfström, Bo A., civilingenjör
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsarbetet har slutförts under år 1966.
6. Riktprisutredningen (1966: 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1965 med
uppdrag att utreda verkningarna av riktprissystemet och andra former av
prissamarbete (se Post- och Inrikes tidn. den 13 maj 1965):
Kellgren, Nils E., led. av II kamm.
Experter:
Elm, Torsten J. W., byråchef
Lundberg, Hans F. N., byråchef
Löwbeer, Torsten, rättschef
Wikström, Solveig R., ekon. lic.
Sekreterare:
Bernitz, Ulf, hovrättsfiskal
Sahlström, Sven C., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1966: H 19.
Utredningen har under tiden december 1965—augusti 1966 hållit 31 sammanträden,
varjämte sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper
inom utredningen. Studiebesök har avlagts i Oslo den 13—16 januari 1966,
varvid överläggningar ägt rum med företrädare för Prisdirektoratet samt
vissa organisationer. Den 6 april 1966 överlämnade utredningen till chefen
11 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
321
H: 6 Riks dag sb er ätt elsen år 1967
för handelsdepartementet en skrivelse, vari näringslivets huvudorganisationer
utfäste sin medverkan till en fortsatt aktiv pris- och konkurrenspolitik.
Utredningen har den 30 augusti 1966 avgett betänkande, benämnt »Prissamverkan
och konkurrens» (SOU 1966:48).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1967
7. Svenska delegationen i nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
(1964: 16, 1965: 16, 1966: 6)
Utsedda enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 februari 1960 att
såsom ombud för Sverige deltaga i arbetet inom nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1960):
von Sydow, Gunnar, statssekreterare, ordförande
Montan, Nils T., biträdande kabinettssekreterare
Wickman, H. Krister, statssekreterare
Suppleanter:
Englund, K. G. Åke, departementsråd
Klackenberg, S. Lennart, kansliråd
Lindqvist, Olle O. G., kommerseråd
Ryding, P. Göran G., utrikesråd
Experter:
Bergström, Stig, byråchef (avliden den 15 januari 1966)
Brant ing, J. E. Malte, direktör
Croneborg, K. O. Rutger, kommerseråd
Eriksson, B. Arthur, kommerseråd
Joge, Sven F., vice riksbankschef
Johnsson, E. Reidmond, byrådirektör
Larson, Sten E., byråchef
Leuf, Nils Börje, departementssekreterare
Lindå, E. Arne, bankokommissarie
Lundström, Hans O., departementsråd
Lychou, Dag E. A:son, kommerseråd
Marklund, K. Lennart, departementssekreterare
Myrsten, J. Lennart, departementssekreterare
Roos, Gösta E., departementssekreterare
Senning, Claes O., kansliråd (fr. o. m. den 2 september 1966)
Säkk, Karl, fil. lic. (fr. o. in. den 2 september 1966)
Wennersten, P. Gösta, kommerseråd
Willart, N. Bo, departementssekreterare (fr. o. m. den 6 juni 1966)
322
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 8
Åhström, N. Åke A., hovrättsråd
Öhlén, Gustav E. J., avdelningsdirektör
Huvudsekreterare:
Leuf, Nils Börje, departementssekreterare (se ovan)
Biträdande sekreterare:
Marklund, K. Lennart, departementssekreterare (se ovan)
Lokal: Handelsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (huvudsekreteraren)
Direktiven för delegationen, se 1961: IH 21.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har under tiden december 1965
—november 1966 hållit fem sammanträden, varjämte utskottets sekretariat
hållit fem sammanträden. Samarbetsutskottets svenska delegation har
haft tre sammanträden. Under år 1966 har sex specialutskott med särskilda
sekretariat varit verksamma.
8. 1962 års företagareföreningsutredning (1964: 1 10, 1965: I 9, 1966: 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 november 1962
för att utreda företagareföreningarnas organisation och verksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1962):
Ringström, K. Georg, riksgäldsdirektör, ordförande
Andersson, Torsten (i Brämhult), redaktör, led. av I kamm.
Rickard, A. Bengt O., sjöfartsråd
Stefanson, R. Stig S., optikermästare, led. av I kamm.
Söderberg, Sten T. R., ombudsman, led. av I kamm.
Experter:
Hallerby, Allan J., direktör
Hedskog, Arne T., bankdirektör
Jansson, K. Ingmar, byrådirektör
Lindqvist, S. Roland, civilekonom
Sillén, Bo, pol. mag.
Ulvenäs, Karl-Ivan, direktör
Wernlund, Stig A., kansliråd (fr. o. m. den 29 september 1966)
Sekreterare:
Norell, S. Olof, byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Norström, Carl, departementssekreterare
Sillén, Bo, pol. mag.
Lokal: Riksgäldskontoret, Stockholm 16, tel. växel 22 12 20 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1963: IH 17.
323
H: 8 Riksdagsberättelsen år 1967
Utredningen har under tiden december 1965—november 1966 hållit 22
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1967.
9. Konsumentupplysningsutredningen (1964:1 12, 1965:1 10, 1966:9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande dels den 22 februari 1963
för att utreda frågan om organisationen av upplysningsavdelningen vid statens
institut för konsumentfrågor, vilket utredningsarbete slutförts i januari
1964 (SOU 1964: 4), dels den 6 mars 1964 för att utreda frågan om den
framtida konsumentvaruforskningen (se Post- och Inrikes tidn. den 18 november
1964):
Berggren, Erik G. C., kansliråd, ordförande
Hernlund, Carl Hugo, förste ombudsman
Westerlind, C. Oscar, direktör
Experter:
Engqvist, K. E. Börje, lönedirektör
Hellström, J. Vidar, laborator
Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör
Ohlon, Rolf R., överingenjör
Persson, Lars H., docent
Steen, Göran A., hovrättsråd
Tengblad, S. Åke, avdelningsdirektör
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Sekreterare:
Kihlbom, Ulla M., fil. kand. (t. o. m. den 31 december 1965)
Bretschneider, Alfred, kanslisekreterare (fr. o. m. den 17 februari 1966)
Birädande sekreterare:
Åström, Eva M. G., kanslisekreterare (fr. o. m. den 17 februari 1966)
Lokal: Handelsdepartementets kommittélokaler, Slussplan 9, 4 tr., tel.
20 74 52 (biträdande sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1965: I H 10.
Utredningen har under tiden december 1965—november 1966 hållit 14
sammanträden.
Utredningen har den 29 december 1966 överlämnat ett delbetänkande
»Effektivare konsumentforskning» (Stencil H 1966:3), främst avseende
forskningsverksamheten vid statens institut för konsumentfrågor. Utredningsarbetet
beräknas pågå under hela år 1967.
324
Kommittéer: Handelsdepartementet
H: 11
10. 1963 års konsumentupplysningskommitté (1964:1 13, 1965:1 11,
1966:10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 maj 1963 för att utreda
vissa principiella frågor rörande konsumentupplysning (se Post- och
Inrikes tidn. den 7 juni 1963):
Sundquist, A. Åke, näringsfrihetsombudsman, ordförande
Carbell, Erland E. E„ direktör, f. d. riksdagsman
Sträng, Ingrid
af Trolle, Ulf, professor
Experter:
Bernitz, Ulf, hovrättsfiskal
Dalenius, Tore E., professor, fil. dr (fr. o. in. den 13 juli 1966)
Tengelin, Sten, direktör (fr. o. in. den 22 november 1966)
Wallberg, Ursula, forskningssekreterare (fr. o. m. den 22 november 1966)
Sekreterare:
Ringstedt, Nils A. E., byrådirektör
Lokal: NO-ämbetet, Storkyrkobrinken 7, Stockholm C, tel. 21 67 09 (ordföranden),
21 66 82 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964:1 H 13.
Kommittén har under tiden december 1965—november 1966 hållit tre
sammanträden, varjämte överläggningar med bl. a. konsumentupplysningsutredningen
ägt rum.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1967.
11. Hemslöjdsutredningen (1965:1 13, 1966:11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1963
för att utreda det fortsatta statliga stödet till hemslöjden och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 7 februari 1964):
Elfving, O. Gösta C., landshövding, ordförande
Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör
von Miinchow, Marianne, inredningsarkitekt
Svensson, Rosa A. M., led. av II kamm.
Thuresson, Erik O., kansliråd
Expert:
Ljungkvist, Eva M., förste hemslöjdskonsulent (fr. o. m. den 27 april 1966)
Sekreterare:
Forsselius, F. S., Margareta, byrådirektör
Lokal: Handelsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1965:1 H 13.
325
H: 11 Riksdagsberäitelsen år 1967
Utredningen har under tiden december 1965—november 1966 hållit sju
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
12. Utredningen rörande Svenska uppfinnarkontoret (1965:1 14,
1966: 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1963 för
att utreda frågan om Svenska uppfinnarkontorets fortsatta verksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 6 februari 1964):
Ulvfot, Benkt H., myntdirektör
Experter:
Bergling, Bror Nils V., direktör
Lindén, K. Elis, direktör
Sekreterare:
van der Heeg, Nils H., departementssekreterare
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, Stockholm 16, tel. växel 22 40 70
Direktiven för utredningen, se 1965:1 H 14.
Utredningen har under tiden december 1965—november 1966 hållit tre
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1967.
13. 1964 års geologiutredning (1965:1 15, 1966: 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 januari 1964 för
att utreda den geologiska karteringen och prospekteringen:
Lemne, Mats H., landshövding, ordförande
Hörmander, H. Olof, överingenjör
Kautslcy, Gunnar F. H., byråchef
Swarting, Sven E. V., kansliråd
Experter:
Fromm, Erik G., avdelningsdirektör
Sarap, Hans, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Lemne, Lars G., fil. dr
Biträdande sekreterare:
Frigren, Suzanne M., kanslisekreterare
Lokal: Handelsdepartementets kommittélokaler, Slussplan 9, tel. 20 73 48
(sekreteraren). Postadress: Kungl. Handelsdepartementet, Fack, Stockholm
2
Direktiven för utredningen, se 1965: I H 15.
326
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 15
Utredningen har under tiden december 1965—november 1966 hållit elva
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
14. Utredning rörande tillsynen över lotteriverksamhet (1965:1 17, 1966: 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1964 för
att utreda tillsynen över lotteriverksamheten (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 mars 1964):
Söderlund, S. Yngve, justitieråd, ordförande
Nilsson, Ernst F., direktör
Widmark, G. F. Sam, kanslidirektör
Expert:
Heiman, K. Oskar, polisintendent (fr. o. m. den 1 november 1966)
Sekreterare:
Norström, Carl, departementssekreterare
Lokal: Handelsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1965: I H 17.
Utredningen har företagit en statistisk undersökning rörande vissa typer
av lotteriärenden. Utredningens sekreterare har haft ett flertal överläggningar
med företrädare för berörda myndigheter och organisationer.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
15. Energikommittén (1965: 1 18, 1966: 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1964 för att
utreda vissa energifrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1964):
Håkansson, Hans E. V., departementsråd, ordförande
Aler, Bo, administrativ direktör
Blomquist, Carl-Erik O., direktör
Norrby, Jonas V., planeringsdirektör
Ståhl, Ingemar O. L., laborator
Experter:
Askerlund, A. Rune, byrådirektör
Groop, Sven P., civilingenjör
Hanson, Lars H., civilingenjör
Holmin, Nils, civilingenjör
af Klintberg, Rolf H. F., direktör
Lingstrand, Lars E., civilingenjör
Lundmark, Nils A. J., byrådirektör
Lönnqvist, Å. Sven G., byråchef
327
H: 15
Riks dag sb er ätt elsen år 1967
Selin, S. Torsten, byrådirektör
Sterne, Bengt G., direktör
Swarting, Sven E. V., kansliråd (fr. o. m. den 29 april 1966)
Sekreterare:
Swarting, Sven E. V., kansliråd (t. o. m. den 28 april 1966)
Selin, S. Torsten, byrådirektör (fr. o. m. den 29 april 1966)
Biträdande sekreterare:
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare
Lokal: Handelsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreterarna)
Direktiven för utredningen, se 1965:1 H 18.
Kommittén har under tiden december 1965—november 1966 hållit åtta
sammanträden. Därutöver har sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper
inom kommittén.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
16. Industriforskningsutredningen (1966: 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1964 för
att utreda organisation av och statligt stöd åt industriell teknisk forskning
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1965):
Renlund, R. Gösta, direktör, f. d. generaldirektör, ordförande
Brynielsson, Harry A. B., direktör
Gralén, Nils G. J., professor
Malmström, Sven, direktör
Experter:
Carlsson, Jan-Oiof, sekreterare (fr. o. m. den 1 december 1966 t. o. m. den
31 januari 1967)
Engqvist, K. E. Börje, lönedirektör (fr. o. in. den 6 maj 1966)
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare (fr. o. m. den 28 maj 1966)
Sekreterare:
Hultqvist, E. M. Göran, fil. mag.
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare (t. o. m. den 27 maj 1966)
Biträdande sekreterare:
Carlsson, Jan-Olof, sekreterare (fr. o. m. den 1 juni t. o. m. den 30 november
1966)
Lokal: Handelsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreterarna)
Direktiven för utredningen, se 1966: H 18.
Utredningen har under tiden december 1965—november 1966 hållit tolv
sammanträden. Utredningen har träffat avtal med Stiftelsen Svensk optikforskning,
Stiftelsen Svensk konserveringsforskning och Stiftelsen Svensk
328
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 18
textilforskning om provisorisk förlängning för tiden 1 juli 1965—30 juni
1966 av avtalen om driften av Institutet för optisk forskning, Svenska institutet
för konserveringsforskning och Svenska textilforskningsinstitutet. Avtalen
har godkänts av Kungl. Maj :t den 29 juni 1965. Utredningen har låtit
genomföra en undersökning vid 250 industriföretag främst avseende attityden
till och intresset för statligt stöd till industriell kollektiv forskning och
utveckling. Utredningen har vidare genomfört en inventering av de resurser
inom statliga verk och myndigheter, som är tillgängliga för industriell forskning
och utveckling.
Utredningen beräknas i början av år 1967 avge ett delbetänkande med
bl. a. förslag beträffande statens stöd till den branschvisa forskningen och
formerna härför.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
17. 1965 års hemkonsulentutredning (1966: 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1965 för
att utreda hemkonsulentverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december
1965):
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa, led. av II kamm., ordförande
Isacson, E. Birger J., lantmästare, led. av I kamm.
Jönsson, Elias I., hemmansägare, led. av II kamm.
Lindskog, Elsa I., socionom, led. av II kamm.
Olsson, Elvy E., led. av I kamm.
Expert:
Westerlind, C. Oscar, direktör
Sekreterare:
Denecke, Fredrik, kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 mars 1966)
Lokal: Handelsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: H 20.
Utredningen har under tiden december 1965—november 1966 hållit sex
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
18. Idrottsutredningen (1966: 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1965 för
att utreda inriktningen av statens stöd åt idrotten och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 18 november 1965):
Frithiofson, Karl A. F., statssekreterare, ordförande
Allard, K. Å. Henry, försäljningschef, led. av II kamm.
llp Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
329
H: 18
Riksdagsberältelsen år 1967
Brodd, Tore G., kanslichef
Fälldin, N. O. Thorbjörn, lantbrukare, led. av I kamm.
Ohlson, B. Henry, direktör
Schelin, Bengt A. E., direktör
Stenberg, Nils G., direktör
Sekreterare:
Johansson, Bengt K. Å., departementssekreterare (fr. o. m. den 8 mars
1966)
Lokal: Handelsdepartementets kommittélokaler, Slussplan 9, Stockholm
C, tel. 20 73 46, 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: H 21.
Utredningen har under tiden december 1965—november 1966 hållit sex
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
19. 1966 års atomenergiutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1965
för att utreda statens fortsatta insatser på atomenergiområdet m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1966):
Lemne, Mats H., landshövding, ordförande
Hulthén, Lamek, professor
Lyberg, Bengt, direktör
Sjönander, Bo Jonas, tf. kansliråd
Sekreterare:
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare
Lokal: Handelsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 30
december 1965):
Med stöd huvudsakligen från staten har i vårt land ett förhållandevis
omfattande atomenergiprogram genomförts. Det har motiverats av energipolitiska
samt handels- och beredskapspolitiska skäl. De tekniska och industriella
erfarenheter som programmet gett bär främst kommit verkstadsindustrin
och den metallurgiska industrin till godo. För kraftföretagen
har kunnandet på detta område ett stort värde. Atomenergiprogrammet
har varit av betydelse också för vår teknik och forskning i övrigt.
Atomenergifrågorna uppmärksammades tidigt i vårt land. År 1945 tillsattes
den s. k. atomkommittén, på vars förslag Aktiebolaget Atomenergi
bildades hösten 1947 med uppgift att svara för råvaruförsörjning och utvecklingsarbete
för att utnyttja atomenergin i forskningens och näringslivets
tjänst. Aktiekapitalet utgjorde 3,5 milj. kr. Det höjdes år 1956 till 14
milj. kr., varav staten äger fyra sjundedelar.
330
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 19
Atombolagets första uppgifter blev att bygga en experimentreaktor och
att utvinna uran ur de betydande men låghaltiga svenska skifferförekomsterna.
År 1955 beslöt bolaget att uppföra en forskningsstation i Studsvik.
Stationen som nu har ca 800 anställda har planerats med sikte på utvecklingen
av kraftreaktorer, bränsleelement samt plutoniumåtercykling, Den
har en omfattande basutrustning för drift, service och underhåll. I Studsvik
har även uppförts ett särskilt laboratorium gemensamt för de olika
forskningsråden. Atombolaget söker utnyttja Studsviks resurser för forsknings-
och utvecklingsuppdrag utanför atomenergiområdet. Som exempel
härpå kan nämnas det tekniska utvecklingsarbete rörande åtgärder mot
luftföroreningar från bilavgaser som nyligen beslutats på förslag av chefen
för kommunikationsdepartementet.
Atombolaget har vidare aktivt deltagit i de två första industriella reaktorprojekten
Ågesta kraftvärmeverk och Marvikens kraftstation. Ågesta
har uppförts gemensamt av atombolaget och vattenfallsstyrelsen, vilka finansierat
reaktorstationen, och Stockholms elverk, som finansierat den
konventionella delen av anläggningen. Marviken, som skall ingå i vattenfallsstyrelsens
produktionsapparat, uppförs gemensamt av atombolaget och
vattenfallsstyrelsen, varvid bolaget svarar för reaktordelen. Båda reaktorerna
är av tungvatten typ.
På råvarusidan har bolaget med utgångspunkt från en försöksanläggning
i Kvarntorp byggt ett uranverk i Ranstad vid Billingen. Verket är sedan
några månader i provdrift. Bolaget driver också en bränsleelementfabrik i
Stockholm samt har låtit utprova eu metod för framställning av tungt vatten.
Frånsett 6 milj. kr. av aktiekapitalet har bolagets verksamhet finansierats
praktisk taget helt genom statsanslag. Sammanlagt har för atomenergiprogrammet
t. o. m. budgetåret f965/66 anvisats ca 1 230 milj. kr. till atombolaget
och ca 200 milj. kr. till vattenfallsstyrelsen. Av totalsumman har
ca 250 milj. kr. gått till anläggningarna i Studsvik, ca 140 till Ranstad, ca
200 till Ågesta och ca 200 till Marviken.
En allmän översyn av riktlinjerna för arbetsfördelningen på atomenergiområdet
företogs av 1955 års atomenergiutredning. Utredningens förslag
utgjorde underlag till förslag i ärendet vid 1956 års riksdag. Riksdagen
beslöt att atombolaget skulle ha huvudansvaret för forsknings- och utvecklingsarbetet
samt för konstruktionen av de reaktorer som skulle tjäna
som prototyper för framtida kraftreaktorer. En särskild atomenergilag antogs
vid samma riksdag. Samtidigt inrättades en delegation för atomenergifrågor
med uppgift att följa utvecklingen på atomenergiområdet samt att
föreslå riktlinjer för verksamheten mot bakgrund av bränsle- och kraftförsörjningens
behov. Delegationen yttrar sig vidare över frågor rörande statsanslag,
lagstiftning, tillståndsgivning och internationellt samarbete på
atomenergiområdet. Inom delegationen finns en särskild reaktorförläggningskommitté,
som handhar den löpande tillsynen enligt atomenergilagen.
Statsmakterna har årligen tagit ställning till den närmare inriktningen
av atomenergiverksamheten på grundval av atombolagets och vattenfallsstyrelsens
anslagsframställningar samt atomdelegationens yttranden över
desamma. Därigenom har programmet kunna successivt anpassas till ändrade
förhållanden.
Vid sidan av den direkta forsknings- och utvecklingsinsatsen genom
331
H: 19 Riksdagsberättelsen år 1967
atombolaget har staten gett stöd åt den grundläggande forskningen inom
kärnfysik och kärnkemi, främst genom bidrag från statens råd för atomforskning.
För att tillgodose behovet av kvalificerad personal har vidare en
särskild organisation för utbildning av civilingenjörer på atomenergiområdet
byggts ut vid tekniska högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska
högskola.
Under år 1965 har ett kommersiellt genombrott skett på kraftreaktor -marknaden. I Förenta staterna har tecknats kontrakt för stora lättvattenreaktorer
att uppföras även i områden där billiga fossila bränslen står till
förfogande. I Storbritannien, Frankrike, Sovjetunionen och Kanada samt
nyligen i Västtyskland och Sverige har utvecklingsarbetet nu drivits så
långt att man med inhemska resurser kan genomföra stora kraftreaktorprojekt.
Främst genom den statliga insatsen har således det svenska utvecklingsarbetet
nu nått fram till kraftreaktorer, som kan bli kommersiellt konkurrenskraftiga.
Insatserna har personellt och finansiellt varit avsevärda i förhållande
till våra resurser. Atomenergiprogrammet utgör den största civila
tekniska forsknings- och utvecklingsinsatsen i landet under senare tid. Det
bör emellertid inte förbises att den övervägande delen av den utnyttjade
atomenergitekniken tillgodogjorts från andra länder. Vår egen insats har
planerats med hänsyn till vad som varit nödvändigt för att kunna nyttiggöra
utländska erfarenheter. Den främst i Förenta staterna utvecklade vattenreaktortelcnologin
har varit en grundförutsättning för konstruktion av
reaktorer av tungvattentyp som Ågesta och Marvilten. Utvecklings- och
konstruktionsarbetet för Marviken-reaktorn har i sin tur utgjort förutsättningen
för konstruktion i vårt land av reaktorer av såväl tungvatten- som
lättvattentyp. Atomkraftverk av båda typerna offereras nu av svensk industri
till köpare i olika länder. Det första kommersiella kontrakt som slutits
gäller uppförande till år 1970 av en 400 MWe lättvattenreaktor vid
Simpevarp för ett konsortium av kommunala och enskilda kraftföretag,
Oskarshamnsverkets kraftgrupp aktiebolag.
I detta läge har önskemål om en översyn av riktlinjerna för arbetet på
atomenergiområdet i vårt land framförts från flera håll. Således har atombolaget
i skrivelse den 16 september 1965 hemställt om en utredning av målet
och formerna för bolagets forskningsverksamhet för vidareutveckling av
atomenergins användning samt om en omprövning av hittillsvarande organisation
för koordinering av denna verksamhet och annan forskning som inom
landet bedrivs på atomenergiområdet. Delegationen för atomenergifrågor har
föreslagit att utredningsuppdraget vidgas till att omfatta frågan om storleken
av den totala statliga insatsen på atomenergiområdet. I samband härmed
kan det enligt delegationen även finnas anledning att ompröva den
arbets- och ansvarsfördelning, som hittills gällt mellan bolaget och industrin,
varvid även den organisatoriska formen för den statliga utvecklingsinsatsen
kan behöva överses. I sammanhanget bör vidare enligt delegationen
särskilt undersökas hur bolagets resurser, framför allt vid forskningsstationen
i Studsvik, skall kunna utnyttjas i större omfattning för aktiviteter
på andra områden än atomenergins. Även Ingeniörsvetenskapsakademien
har föreslagit en utredning omfattande alla frågor som sammanhänger
med de offentliga insatserna på atomenergiområdet.
Jag delar uppfattningen om att tiden är mogen för en allsidig prövning
332
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 19
av arbetet på atomenergiområdet. De motiv, som hittills varit vägledande
för statens insyn och inflytande över atomenergiprogrammet, är enligt min
mening alltjämt i huvudsak giltiga. Eftersom utvecklingsarbetet i vårt land
genom de nu beslutade projekten tagit ett betydelsefullt steg mot atomkraftens
kommersiella utnyttjande bör emellertid omfattningen och inriktningen
av de statliga insatserna samt formerna för desamma överses. En
utredning i frågan bör komma till stånd.
Utvecklingsarbetet på atomenergiområdet har hittills väsentligen utgjort
en statlig stödinsats åt industrin. En huvuduppgift för utredningen blir att
närmare kartlägga industrins behov av fortsatta statliga insatser under den
närmaste tioårsperioden. Med hänsyn till det uppkomna läget bör andra
krav än tidigare kunna ställas på industrin i fråga om delaktighet i programmets
finansiering. Dessutom synes en realistisk prövning av sådana
projekt, vilkas slutliga utnyttjande kommer att ske inom industrin, endast
kunna komma till stånd om industrin delar kostnadsansvaret. I sammanhanget
bör även undersökas möjligheterna av en statlig affärsmässig tillverkning
inom atomenergiområdet, eventuellt i samarbete med kraftföretagen
och den tillverkande industrin. — Frågan om inhemsk produktion av
uran kommer att prövas i annat sammanhang sedan den pågående provdriften
i Ranstadsverket avslutats.
Jag övergår till frågan om forskningen på atom området. Vid sidan av det
målbundna eller målanknutna forskningsarbetet i atombolagets egen regi
utgår det statliga stödet till atomforskningen främst genom bidragen från
statens råd för atomforskning och genom atombolagets stöd åt grundläggande
forskning på områden av viss betydelse för bolagets verksamhet. Det
statliga stödet till atomforskning är i dag mycket omfattande. Med hänsyn
till de stora behoven av forskningsinsatser även på andra områden bör
utredningen undersöka möjligheterna att få till stånd en avvägning av
atomforskningen i förhållande till övrig forskning. Vid sidan om denna mera
allmänna avvägningsfråga bör utredningen pröva inriktningen av det fortsatta
stödet åt atomforskningen. Utredningen bör vidare undersöka om ansvaret
för det statliga stödet åt denna forskning bör koncentreras till ett
organ. Utredningen bör även pröva i vilken utsträckning forskning på
atomområdet ur ekonomiska och andra synpunkter bör ske genom internationella
samarbetsorgan.
Som en följd av vad jag anfört beträffande forskning, utvecklingsarbete
och tillverkning på atomenergiområdet bör utredningen pröva och lägga
fram förslag beträffande de organisatoriska former i vilka de fortsatta
statliga insatserna på området bör bedrivas. I sammanhanget bör utredningen
även överväga behovet av ett särskilt rådgivande organ som delegationen
för atomenergifrågor. I anslutning därtill bör förslag om den inom
delegationen verksamma reaktorförläggningskommitténs framtida ställning
läggas fram.
Jag vill slutligen framhålla att atombolagets resurser för tekniskt utvecklingsarbete,
forskning och utbildning — huvudsakligen samlade i Studsvik —
är betydande. Ett fullt utnyttjande av dessa resurser synes förutsätta att
de används även för andra syften än atomtekniska. Utredningen bör undersöka
förutsättningar, former och villkor för en dylik verksamhet. I detta
sammanhang bör även beaktas behoven av utbildning av tekniker och
forskare för den framtida atomenergiverksamheten samt undersökas hur
333
H: 19 Riksdagsberättelsen år 1967
de experimentella resurserna inom ätombolaget på bästa sätt skall kunna
utnyttjas i detta syfte.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Under arbetet bör samråd ske
med energikommittén och industriforskningsutredningen, vilka har att behandla
frågor som nära sammanhänger med delar av det här föreslagna
utredningsuppdraget.
Utredningen har under tiden mars—november 1966 hållit tolv sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
20. Utredning om utnyttjandet av vissa staten tillhöriga gruvfyndigheter
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 mars 1966 för att
utreda och avge förslag rörande utnyttjandet av staten tillhöriga gruvfyndigheter
i Stekenjokks malmfält och att i samband därmed ta upp erforderliga
förhandlingar om organisationsform för gruvdrift:
Söderström, Olof A. V., direktör
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1967.
21. Eldistributionsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1966 för att
fullfölja det utredningsarbete rörande organisationen m. in. av de statliga
åtgärderna för rationalisering av elkraftdistributionen som genom Kungl.
Maj :ts beslut den 3 april 1964 uppdragits åt kommerskollegium att verkställa:
Malmfors,
Nils A. E., f. d. generaldirektör, ordförande
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Lychou, Dag E. A:son, kommerseråd
Experter:
Berg, Olof T., direktör
Bergljung, Sven H., direktör
Forshed, G. Folke, överingenjör
Glimstedt, Ulf K. J., direktör
Gradin, Rolf, civilingenjör (fr. o. m. den 1 december 1966)
Hesselbom, Knut E., elverkschef, f. d. riksdagsman
Landström, O. Holger, direktör
Romson, Rolf, förste sekreterare
Westerlind, G. Oscar, direktör
Sekreterare:
Julin, Bo J., byrådirektör
334
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 21
Lokal: Kommerskollegium, tel. 22 36 00 (sekreteraren). Postadress:
Kungl. Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5, Stockholm C.
Direktiv (Kungl. Maj :ts skrivelse den 3 april 1964 till kommerskollegium
järnte en till skrivelsen fogad, inom handelsdepartementet upprättad promemoria)
:
Den statliga politiken i fråga om distribution av elektrisk kraft syftar till
att trygga kraftförsörjningen i landets olika delar till lägsta samhällsekonomiska
kostnad. För att uppnå detta mål är det nödvändigt att åstadkomma
bärkraftiga distributionsföretag, som på längre sikt själva kan svara
för sina kostnader.
Statens åtgärder på området omfattar i första hand bidrag till nyanläggning
och upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden. Den
direkta bidragsgivningen kompletteras med statliga kreditgarantier. Statsbidragen
till nyelektrifiering har under perioden 1940—1963 uppgått till
över 90 milj. kr., vilket innebär att omkring 90 000 fastigheter elektrifierats.
Bidrag till upprustning av befintliga nät infördes först i slutet av 1950-talet.
I samband med 1957 års beslut om allmän energiskatt tog statsmakterna
ställning till ett aktivt program på enerigområdet, innebärande bl. a. bidrag
till upprustning med högst 50 milj. kr. under budgetåren 1958/59—1962/63.
I själva verket har dock bidragen under denna femårsperiod uppgått till
mindre än hälften av nämnda belopp.
Utöver den ordinarie bidragsgivningen finns i vissa fall möjlighet att
för dyrbarare elektrifieringsprojekt erhålla tillskott av vattenregleringsavgifter.
Vidare bär statens vattenfallsverk inom Västerbottens och Norrbottens
skogs- och fjällbygder genomfört vissa åtgärder i fråga om detaljdistributionen
med utnyttjande av särskilda avskrivningsmedel.
Det andra huvudinstrumentet för den statliga politiken på distributionsområdet
utgörs av lagstiftningen angående koncession för elektriska ledningar.
Genom de år 1957 införda bestämmelserna om bl. a. områdeskoncession
har staten givits ökade möjligheter att verka för en rationalisering av
distributionsföretagen.
Beträffande administrationen av de statliga åtgärderna må följande nämnas.
Bidrags- och garantiärenden handläggs i huvudsak av kommerskollegium,
som även är koncessionsmyndighet och chefsmyndighet för statens
elektriska inspektion. Förberedande utredningar beträffande bidrags- och
garantiansökningar verkställs på län-splanet och efter kontakt med lokala
myndigheter. Länsstyrelserna tjänstgör i regel som remissinstans åt kollegium
i dessa ärenden. Dessutom pågår vid flertalet länsstyrelser ett relativt
omfattande utredningsarbete i syfte att få fram översiktliga planer för lämpliga
distributionsområden. Inom Kungl. Maj ds kansli handläggs eldistributionsärenden
huvudsakligen av handelsdepartementet men i viss utsträckning
även av kommunikations- och jordbruksdepartementen.
Även om den hittillsvarande verksamheten givit goda resultat i fråga om
nyelektrifiering, upprustning och i viss utsträckning rationellare distribution
synes mycket återstå innan målet för den statliga politiken uppnåtts.
Detta gäller i särskilt hög grad modernisering av distributionsnäten och eldistributionens
organisation. Det är därför viktigt att arbetet påskyndas och
effektiviseras. Liksom hittills bör de statliga åtgärderna inriktas såväl på
335
H: 21 Riksdagsberättelsen år 1967
information, rådgivning och ekonomiskt stöd som på reglering och kontroll.
De berörda länsutredningarna angående den lämpliga utformningen av
områdeskoncessioner torde i huvudsak bli färdigställda under innevarande
år. Detta material kan i fråga om bl. a. uppläggning och metodik antas
komma att ta alltför stor hänsyn till lokala förhållanden för att utan vidare
kunna läggas till grund för en riksomfattande planering. En bearbetning av
materialet torde därför bli nödvändig i syfte att anpassa planeringen inom
länen till det av statsmakterna uppställda målet för en rationalisering av
distributionen.
I samband härmed bör beaktas, att bestämmelserna om områdeskoncession
i sin nuvarande utformning ger kommerskollegium begränsade möjligheter
att verka för önskvärda sammanslagningar av företag eller distributionsområden.
Beträffande koncessionsfrågorna i övrigt torde en ökad
uppmärksamhet i framtiden böra ägnas åt linjekoncessionerna med hänsyn
till stam-, lands- och bygdeledningarnas stora samhällsekonomiska betydelse.
Vissa frågor angående bidragsgivningen synes också böra särskilt uppmärksammas.
De utredningar som ligger till grund för ansökningar om
statsbidrag eller lånegaranti för elektrifieringsåtgärder är i många fall ej
tillfredsställande. Möjligheterna att åstadkomma bättre förhållanden härvidlag
bör prövas. Det kan även ifrågasättas om inte dessa utredningar
borde utföras och ses i ett större sammanhang än som f. n. torde vara möjligt.
Beträffande bidragsnormernas tekniska utformning gäller f. n. att tariffenhetsbegreppet
i regel är av grundläggande betydelse för bidragsberäkningen.
Med hänsyn till förskjutningen i kostnadsläget och eltaxornas uppbyggnad
kan det ifrågasättas om tariffenheten i framtiden bör bibehållas
som huvudnorm.
De särskilda åtgärderna i fråga om upprustning av detalj distributionen i
Västerbottens och Norrbottens skogs- och fjällbygder är ej samordnade
med statens åtgärder i övrigt på området. En prövning bör ske av lämpligheten
att låta det särskilda stödet gå upp i den allmänna bidragsgivningen.
I samband härmed bör en bedömning ske av det totala bidragsbehovet i landet
med utgångspunkt från de av statsmakterna uppdragna riktlinjerna.
I några fall torde medel för beredskapsarbeten ha kunnat utnyttjas för
upprustning av eldistributionsnät. Icke mintst från synpunkten att kunna
utnyttja friställd arbetskraft på samhällsekonomiskt bästa sätt är det angeläget
att undersöka möjligheterna att inpassa åtgärderna på elområdet i
sysselsättningspolitiken. De speciella problem som kan uppstå i fråga om
beräkningen av statsbidraget när arbetet bedrivs som beredskapsarbete bör
uppmärksammas. Vidare bör undersökas hur de objekt, vilka bedrivs som
beredskapsarbeten, på bästa sätt skall inpassas i en riksomfattande planering
för rationalisering av eldistributionen.
Det har uppgivits att vissa kommuner — utan häremot svarande prestationer
— tar upp s. k. koncessionsavgifter av distributionsföretag. I den
mån avgifterna kan betecknas som fiskala motverkar de såväl statens allmänna
energipolitik som de speciella åtgärderna i fråga om eldistributionen.
Denna fråga synes böra undersökas närmare.
Det kan visa sig lämpligt att beröra även vissa frågor, som har ett in -
336
Kommittéer: Handelsdepartementet H; 21
direkt samband med rationaliseringen av eldistributionen. Som exempel kan
nämnas gällande system för prisövervakning på det elektriska området.
Slutligen bör vissa organisatoriska frågor tas upp till prövning. De hittillsvarande
erfarenheterna av arbetet för att rationalisera landsbygdens
eldistribution synes tala för att den centrala ledningen av de statliga åtgärderna
stärks. Härigenom skulle bl. a. det ökade behovet av kontakt i dessa
frågor mellan olika centrala myndigheter kunna tillgodoses. Denna ledande
funktion synes — liksom redan nu delvis är fallet — böra utövas av kommerskollegium.
På länsplanet bör skapas administrativa förfaranden, som
innebär en garanti för att utredningar och andra åtgärder inom såväl länsstyrelsen
som olika lokala organ i högre grad än hittills beaktar andra viktiga
samhällsintressen.
Från kommerskollegium har framhållits att tillräcklig personal saknas för
att effektivt genomföra verkets nuvarande uppgifter på det elektriska området.
Med hänsyn härtill och till de ytterligare uppgifter som kan komma
att åläggas kollegium bör även frågan om kollegiets resurser ägnas uppmärksamhet.
Samråd bör därvid i erforderlig utsträckning ske med statskontoret.
Utredningen har under tiden maj—november 1966 hållit fem sammanträden.
Utredningen beräknas i vissa delar slutföra sitt arbete under första halvåret
1967.
337
In: 1
Riksdagsberättelsen år 1967
Inrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1966
1. 1962 års bostadsförmedlingsutredning (1964: I 23, 1965: I 19, 1966: 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 med
uppgift att utreda frågor rörande bostadsförmedlingens organisation och
principer (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1962 och den 9 december
1963):
Nyquist, Folke, lagman, ordförande
Breitholtz, Claes J. E. C:son, direktör
Edling, F. A. Mats, sekreterare
Gei jer, J. Lennart, jur. dr, led. av I kamm.
Lennerfors, E. Sture, bitr. stadsrevisor
Expert:
Rosén, Sven, fastighetsintendent
Sekreterare:
Söderblom, H. Robert, revisionssekreterare
Biträdande sekreterare:
Carlsson, Carl-Gustav, t. f. byrådirektör (fr. o. m. den 17 september 1966)
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 24 och 1964: I In 23.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 12 sammanträden.
Utredningen har vid årsskiftet 1966/67 färdigställt betänkande, benämnt
»Kommunal bostadsförmedling» (SOU 1967: 1).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Markpolitiska utredningen (1964: I 27, 1965: I 23, 1966: 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 och 18 september
1963 för att verkställa utredning angående statliga stödåtgärder till främjande
av en aktiv kommunal markpolitik (se Post- och Inrikes tidn. den
7 september 1963):
Renlund, R. Gösta, bankdirektör, ordförande
Svenson, S. Göte, departementsråd
Experter:
Asker, E. A. Gunnar, fastighetschef
338
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 3
Edm, Hilding, sekreterare
Hernbäck, Östen, avdelningsdirektör
Nordberg, Anders E., utredningschef
Sanell, P. Åke, departementssekreterare
Säfström, Stig O., byråchef
Edling, Nils P. J., kammarråd
Sekreterare:
Westin, J. Olle, civilingenjör
Bitr. sekreterare:
Andersson, Jan G., civilingenjör
Direktiven för utredningen, se 1963:1 In 27.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio sammanträden.
Utredningen har den 31 oktober 1966 avgett ett andra betänkande, benämnt
»Statens och kyrkans marköverlåtelser» (SOU 1966: 64).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Bostadspolitiska kommittén (1964: I 28, 1965: I 24, 1966: 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 november 1963 för
att utreda och lägga fram förslag rörande medlen för bostadspolitiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1963):
Sännås, Bertil R., generaldirektör, ordförande
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, f. d. riksdagsman
Aronson, S. Albert, direktör
Eriksson, J. Einar, verkst. direktör, led. av I kamm.
Gustafsson, G. Henning, f. d. kommunalarbetare, led. av II kamm.
Ivypengren, Sven, direktör
Eif, Anders, direktör
Lindberger, Lars, docent
Olofgörs, Gunnar, direktör
Svensson, Erik, förbundsordförande
Turesson, Bo, distriktslantmätare, led. av II kamm.
Experter:
Arvidsson, Guy N. A., professor
Jirlow, Ulf D., t. f. länsbostadsdirektör
Johansson, Alf H., professor
Källenius, Sten I. R., direktör, f. d. riksdagsman
Petzäll, Ingvar A., direktör
Svenson, S. Göte, departementsråd
Karlsson, Erik L., bankokommissarie
339
In: 3
Riksdagsberättelsen år 1967
Expertgrupp för lånetaksfrågor:
Almqvist, Sven A. T., ingenjör
Assis, Anders, konsult, ingenjör
Danielsson, K. Harry, ingenjör
von Grothusen, Carl-Johan, överingenjör
Jargin, Ingvar, ingenjör
Jonsson, Sten, ingenjör
Sekreterare:
Carlsson, G. Arne V„ länsbostadsdirektör
Malmberg, Åke, länsbostadsdirektör
Elison, Magnus L., byråchef
Direktiven för utredningen, se 1964: I 28
Kommittén har under tiden november 1965—maj 1966 hållit 12 sammanträden.
Kommittén har den 27 maj 1966 avgett betänkande, benämnt »Bostadspolitiskt
kreditstöd» (SOU 1966:44)
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Tillsättningsnämnden för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet
(1965: I 27, 1966: 19)
Inrättad genom beslut den 28 februari 1964 för att handlägga ärenden
rörande tillsättning av tjänster i samband med statens övertagande av huvudmannaskapet
för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet och omorganisationen
av de tre verksamhetsgrenarna:
Cars, Gunnar F. O., regeringsråd, ordförande
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör, vice ordförande
Herrlin, Sigvard G. S., byråchef
Lundborg, Sune, landssekreterare
Lyberg, Folke, byråchef
Vinge, Per-Gunnar, avdelningschef (ärenden som berör särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet in. m.)
Experter:
Frykholm, Nils O., kronofogde
Hjälmroth, Sven Åke G., departementssekreterare
Jirstam, Björn H. L., lönedirektör
Kullén, N. Olof G., lönesekreterare
Paulsson, V. Per-Olof, byrådirektör
Wedin, Nils A., t. f. kronodirektör
Öhrn, K. Joel G., t. f. byråchef
Chef för nämndens kansli: Waahler, Bengt E., t. f. kansliråd
Direktiven, se 1965: I In 27.
340
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 7
Nämnden har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit två sammanträden.
Nämndens uppdrag är slutfört.
5. Sakkunnig för utarbetande av upplgsningsskrift för utlänningar
(1966:26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 april 1965 för att
överarbeta ett av utlänningsutredningen avgivet förslag till upplysningsskrift
för utlänningar samt vidta erforderliga åtgärder för översättning till främmande
språk och publicering av skriften:
Öberg, Kjell N. A., ambassadör
Experter:
Larsson, Åke E., juris doktor
Redemo, Arne A. B., redaktör
Eftersom uppdraget åt Arbetsgruppen för invandrarfrågor (se I 29) ansetts
innefatta även uppgiften att utarbeta upplysningsskrifter för utlänningar,
har den sakkunnige och experterna entledigats från sitt uppdrag
den 4 mars 1966.
6. 1965 års utredning om giltighetstiden för pass (1986: 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1965 för att
utreda frågan om giltighetstiden för pass (se Post- och Inrikes tidn. den
7 maj 1965):
Swanstein, Stig N. S., landssekreterare
Expert:
Kappelin, Carl-Erik, byrådirektör
Sekreterare:
Rosén, S. Åke, assessor
Direktiven för utredningen, se 1966: In 24.
Utredningen har den 25 februari 1966 avgett betänkande, benämnt »Betänkande
angående giltighetstiden för pass» (Stencil In 1966: 1).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1967
7. Kommunalrättskommittén (1964: I 7, 1965: I 9, 1966: 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 januari 1959 för
utredning av frågor om ersättning till kommunala förtroendemän, pensioner
åt kommunala förtroendemän, överförande av kommunal förvaltning på
särskilda rättssubjekt, kommuns skyldighet att underställa statlig myndig
-
341
In: 7
Riksdagsberättelsen år 1967
het vissa beslut och kommunernas övertagande av uppgifter, som tillkommit
civilförsvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 12 februari 1959) samt —
enligt ytterligare av Kungl. Maj :t meddelade uppdrag — av frågor om underställningsfri
lånerätt för kommunalförbund, om finansiering av kommuns
utgifter för dess befattning med avfall och sopor, om kommunalt stöd
åt studerande från utvecklingsländerna, om de med införandet av en enhetlig
kommuntyp sammanhängande problemen, om avveckling av städernas
auktionsmonopol, om möjligheterna att genom delegation bereda utrymme
för en starkare förankring inom kommunens olika delar av den
kommunala förvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1963),
om en översyn av reglerna rörande den kommunala och landstingskommunala
kompetensen, om ersättning för vissa kommunala förtroendeuppdrag,
om regler angående återgång av olaga kommunala beslut, om reglerna rörande
torgavgifter (se Post- och Inrikes tidn. den 20 mars 1965), om bestämmelserna
i 5 § kommunallagen ang. antalet fullmäktige och om antalet
suppleanter för stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige:
Bergquist, Thorwald E. N., f. d. landshövding, ordförande (t. o. in. den 22
september 1966)
Lindell, Ingvar A., landshövding, ordförande (fr. o. in. den 23 september
1966)
Anderson, Carl Albert, direktör, led. av I lcamm.
Andrée, Torsten E., landstingsman (för frågorna om den kommunala och
landstingskommunal kompetensen m. fl.)
Aronsson, Harald S., direktör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp),
ordförande i arbetssektion av kommittén fr. o. m. den 23 september 1966
Carlsson, Carl W., direktör, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 22 september
1966)
Dahlman, Sven-Olof, förbundsdirektör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp)
Gustafsson,
Nils-Eric, led. av I kamm.
Holmqvist, Sture, kommunalnämndsordförande (fr. o. m. den 23 september
1966)
Järdler, Sven A., förbundsdirektör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp)
Lindh,
Erik A., landstingsråd (för frågorna om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen m. fl.)
Mannerskantz, Axel F., kapten, f. d. riksdagsman
Nordlund, Stig F., rättschef (för frågorna om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen m. fl.), ordförande i arbetssektion av kommittén
fr. o. m. den 23 september 1966
Wildund, Olof W., kommunalnämndsordförande, f. d. riksdagsman (t. o. m.
den 22 september 1966)
342
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 8
Westberg, Olof R., förste rektor, led. av II kamm. (fr. o. in. den 23 september
1966)
Experter:
Borglund, Erik A., hovrättsråd
Dahlman, Sven-Olof, förbundsdirektör, se ovan (fr. o. m. den 23 september
1966)
Järdler, Sven A., förbundsdirektör (se ovan)
Kaijser, Fritz J., preceptor
Romson, Rolf, förste sekreterare i svenska stadsförbundet
Stenius, Jan-Erik, kansliråd (för frågorna om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen m. fl.)
Sekreterare:
Boman, Svante V., hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Lindquist, Ulf W. E., revisionssekreterare (fr. o. m. den 1 januari 1966)
Lokal: Östra Hamngatan 17, Göteborg C, tel. växel 031/17 65 60
Direktiven för utredningen, se 1960: I In 43, 1961: I In 30, 1964: I In 7
och 1966: In 5.
De ytterligare meddelade utredningsuppdragen har tillagts kommittén den
18 november 1960 (kommunalförbundens lånerätt), den 10 november 1961
(avgifter för kommunens befattning med avfall och sopor), den 12 januari
1962 (stöd åt studerande från utvecklingsländerna), den 18 maj 1962 (frågor
om en enhetlig kommuntyp), den 31 maj 1963 (städernas auktionsmonopol),
den 8 november 1963 (frågor om delegation av kommunal förvaltning),
den 5 mars 1965 (frågor om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen m. fl.), den 29 oktober 1965 (översyn av bestämmelserna
i 5 § kommunallagen om antalet fullmäktige) och den 15 april 1966 (fråga
om suppleanter för stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige).
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 sammanträtt
fem dagar.
Arbetet har ägnats frågorna om en enhetlig kommuntyp, städernas
auktionsmonopol, underställningsinstitutet, torgavgifter och ersättning för
vissa kommunala förtroendeuppdrag. I den sistnämnda frågan kommer betänkande
att avges omkring årsskiftet 1966—1967. I övriga bearbetade frågor
beräknas betänkande kunna avges under år 1967.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
8. Bostadsbyggnadsutredningen (1964: I 8, 1965: I 10, 1966: 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att utreda och framlägga förslag om vissa bostadsfrågor m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 december 1959):
343
In: 8
Riksdagsberättelsen år 1967
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör, ordförande
Dahlberg, Sven, direktör
Holm, J. Lennart, docent, tillika huvudsekreterare
Johansson, Alf, professor
Lundberg, Willy Maria, redaktör
Olsson, Olle E., länsbostadsdirektör
Severin, Erik J., direktör
Experter:
Eriksson, G. Einar S., byrådirektör
Johansson, Ralph J., förste aktuarie
Landström, K. Lillemor S., fil. lic.
Wiberg, N. Lennart, förste avdelningsingenjör
Sekreterare:
Dalén, Ingrid K., byrådirektör
Svensson, Bengt A. G., byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Karlsson, Erik L., bankokommissarie
Lokal: Valhallavägen 191, Box 27163, Stockholm 27, tel. 63 56 20
Direktiven för utredningen, se 1960: I S 23.
Utredningens sista betänkande är under utarbetande och beräknas kunna
avlämnas i början av år 1967.
9. Länsförvaltningsutredningen (1964: I 11, 1965: I 12, 1966: 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1961 för att
verkställa utredning av frågan om länsförvaltningens organisation m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1961) samt -—• enligt ytterligare av
Kungl. Maj :t meddelat uppdrag — frågan om behovet, av militärt utbildad
personal vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna:
Walberg, Sten S., regeringsråd, ordförande
Cassel, Leif D., lantbrukare, andre vice talman i II kamm.
Fröjd, S. Arne, kansliråd
Hansson, Stig F., landstingsråd, f. d. riksdagsman
Lundell, Sture V., departementsråd
Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av II kamm.
Ståhl, D Emanuel (Manne), redaktör, led. av II kamm.
Syhvan, Åke H:son, landssekreterare
Sännås, Bertil R., generaldirektör
Experter:
Godlund, Sven A. I., professor
Hägerstrand, S. Torsten E„ professor
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
344
Kommittéer: Inrikesdepartementet
In: 11
Sekreterare:
Svanström, Bengt E. G., landssekreterare
Biträdande sekreterare:
Kjellman, Folke H., länsassessor
Lokal: Kungsgatan 7, 3 tr., Stockholm C, tel. 10 51 44 (sekreteraren),
10 52 47 (bitr. sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1962: I In 38.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 18 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1967.
10. Utlänningsutredningen (1964:1 15, 1965:1 14, 1966: 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1961 för
att verkställa översyn av utlänningslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 4 januari 1962):
Lännergren, E. Bengt, justitieråd, ordförande
Hedin, Carl-Eric, lantbrukare, led. av II kamm.
Hellner, Eskil M., expeditionschef
Lindahl, Essen, direktör, led. av II kamm.
Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av II kamm.
Segerstedt Wiberg, Ingrid, journalist, led. av I kamm.
Sekreterare:
Tjernberg, K. V. Harry, hovrättsassessor
Lokal: Länsstyrelsen, Karduansmakargatan 8, Stockholm 16, tel. 24 55 00
/278.
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 37.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 27
sammanträden.
Utredningen beräknas i början av år 1967 avge ett andra delbetänkande,
innefattande bl. a. förslag till organisation för den centrala handläggningen
av utlänningsärenden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under en del av år 1967.
11. Göteborgsutredningen (1964:1 24, 1965:1 20, 1966: 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 och
den 7 december 1962 för utredning av frågan om Göteborgs stads samgående
med Göteborgs och Bohus läns landsting m. in.:
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Representanter för Göteborgs och Bohus läns landsting:
Andersson, Erling, kamrer
345
In: 11
Riksdagsberättelsen år 1967
Bjerrek, Bertil, disponent
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av II kamin.
Staxäng, Ernst V., lantbrukare, f. d. riksdagsman
Eliasson, Anders, häradsdomare
Representanter för Göteborgs stad:
Berggren, Arne T., kommunalråd
Gunne, Stig E., byråchef
Johannesson, Erik R., direktör
Svensson, Birger, ombudsman
Thorburn, Bertil W., direktör
Expert:
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Sekreterare:
Hägglund, John E., länsassessor
Lokal: Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Ekelundsgatan 1, Göteborg
2, tel. 031/17 22 80 (sekreteraren)
Under tiden november 1965—oktober 1966 har hållits ett sammanträde
med de båda huvudmännens representanter. Vid detta sammanträde, den
23 november 1965 i Göteborg, förelåg ett förslag till betänkande. Parternas
representanter förklarade emellertid att de inte var beredda att ta slutlig
ställning till frågan om stadens och landstingskommunens samgående,
förrän de hade fått del av länsindelningsutredningens förslag.
I skrivelse den 16 februari 1966 till statsrådet Lundkvist har den sakkunnige
anmält att han funnit det lämpligt att låta med utredningens fullföljande
anstå i avvaktan på länsindelningsutredningens betänkande.
En planeringsnämnd, som har tillsatts på utredningens förslag av staden
och landstingskommunen för samplanering och samordning av hälso- och
sjukvården samt av andra landstingskommunal angelägenheter i Göteborgs
och Bohus län, har börjat sin verksamhet under år 1966.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1967.
12. Arbetsgruppen för överläggningar om frågor rörande den kommunala
demokratien (1964:1 20, 1965:1 17, 1966:10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1962 för att
med departementschefen överlägga om frågor rörande den kommunala
demokratien:
Representanter för svenska stadsförbundet:
Aronsson, Harald S., kommunalråd
Dahlman, Sven-Olof, förbundsdirektör
Malmgren, Nils J. V., ombudsman
Mehr, Hjalmar L., borgarråd
346
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 13
Sterne, Gunnar E. V., disponent, led. av II kamm.
Wärenstam, Tore G., huvudredaktör
Representanter för svenska kommunförbundet:
Holmqvist, Sture, kommunalnämndsordförande
Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Larsson, Gunnar K. V., lantbrukare, led. av II kamm.
Nilsson, Gustaf E., godsägare, f. d. riksdagsman
Persson, Nils, lantbrukare, f. d. riksdagsman
Welin, Gösta, kommunalnämndsordförande (fr. o. m. den 1 december 1966)
Wiklund, Olof W., kommunalråd, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 30 november
1966)
Representanter för svenska landstingsförbundet:
Mannerskantz, Axel F., kapten, f. d. riksdagsman
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Thapper, G. Fridolf, talman i II kamm.
Fröjd, S. Arne, landssekreterare
Larsson, E. Åke, jur. dr.
Nordlund, Stig F., rättschef
Tilert, C. Reidar, statssekreterare
Sekreterare:
Löfgren, Claes G., departementssekreterare (fr. o. in. den 21 oktober 1966)
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 24 88 60 (sekreteraren).
Under tiden oktober 1965—oktober 1966 har arbetsgruppen hållit ett
sammanträde.
Arbetsgruppen beräknas fortsätta sin verksamhet under hela år 1967.
13. Länsindelningsutredningen (1964:1 25, 1965:1 21, 1966:13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1963 för
att inom inrikesdepartementet verkställa utredning om ändrad indelning
av riket i län och framlägga härav betingade förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 februari 1963):
Nordlander, M. I. Carl-Henrik, bankdirektör
Rådgivande nämnd:
Cassel, Leif D., lantbrukare, andre vice talman i II kamm.
Hansson, Stig F., landstingsråd, f. d. riksdagsman
Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av II kamm.
Ståhl, D. Emanuel (Manne), redaktör, led. av II kamm.
Experter:
Fröjd, S. Arne, landssekreterare
Godlund, Sven A. I., professor
347
In: 13
Riksdagsberättelsen år 1967
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Sekreterare:
Arfwidsson, Nils H„ t. f. taxeringsintendent
Lokal: Kungsgatan 7, 3 tr., Stockholm C, tel. 10 53 08 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964: I In 25.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 10
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1967.
14. Landstingens arkivutredning (1964: I 26, 1965: I 22, 1966: 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för utredning
rörande gallring i landstingskommunernas arkiv och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1963):
Petrini, K. H. (Hasse), landsarkivarie, ordförande
Danielsson, Gunnar G., förste sekreterare i svenska landstingsförbundet
Expert:
Hall, Paul F. L., överläkare, docent
Sekreterare:
Frisk, Jan, arkivarie
Lokal: c/o Svenska landstingsförbundet, Hornsgatan 15, Stockholm So;
tel. 24 85 00
Direktiven för utredningen, se 1964: I In 26.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 12
sammanträden, haft överläggningar med representanter för riksarkivet och
journalgruppen i Rådet för sjukhusdriftens rationalisering (SJURA) och
gått igenom sjukhusarkiv i Stockholms stad, Stockholms samt Göteborgs
och Bohus län. Utredningen har utarbetat ett preliminärt förslag till gallring
i sjukhusens journalarkiv som kommer att ingå i det delbetänkande
rörande arkiv inom hälso- och sjukvården vilket utredningen har för avsikt
att avlämna år 1967.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
15. Utredningen angående Malmö stads återinträde i Malmöhus läns landsting
(1965:1 25, 1966: 17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari och den
20 mars 1964 för att utreda frågan om Malmö stads återinträde i Malmöhus
läns landsting:
Netzén, K. Gösta, landshövding
348
Kommittéer: Inrikesdepartementet
In: 16
Expert:
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Representanter för staden och landstinget:
Ahlkvist, K. Emil, landstingsråd, f. d. riksdagsman
Andrée, Torsten, landstingsman
Hansson, Stig F., landstingsråd, f. d. riksdagsman
Ljungbeck, Carl, kommunalråd
Lundberg, Arne, kommunalråd
Mårtensson, Nils, direktör
Persson, Nils, landstingsman, f. d. riksdagsman
Stenberg, Oscar, direktör
Suppleanter för ovannämnda representanter:
Jönsson, Gösta, överläkare
Jönsson, Hans, landstingsman
Löfgren, N. Sigfrid J., disponent
Lindvall, Harald, kommunalråd
Nilsson, Erik F., agronom, f. d. riksdagsman
Ward, Kurt K. B., chefredaktör
Sekreterare:
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd
Lokal: Kanslihuset, Stockholm 2, tel. 22 45 00 ankn. 1732
Under slutet av år 1965 och under år 1966 har på grundval av undersökningar
angående vårdplatsresurser, investeringsplaner och utgifter m. in.
inom stadens och landstingets verksamhetsområden diskussioner förts
mellan utredningsmannen och representanter för de nämnda kommunerna.
Diskussionerna beräknas pågå under år 1967.
16. Landskontorsutredningen (1965: I 26, 1966: 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 februari 1964 för
att inom inrikesdepartementet verkställa utredning rörande lämpligheten
av taxerings- och uppbördssektionernas samt de blivande datakontorens
utbrytande ur länsstyrelserna till fristående regionala myndigheter och
dessa myndigheters centrala ledning m. m. samt framlägga härav betingade
förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1964):
Walberg, Sten S., regeringsråd
Nyqvist, N. Tore, departementsråd
Sekreterare:
Rönquist, Karl-Axel, förste länsassessor
Lokal: Kungsgatan 7, 3 tr., Stockholm C, tel. 10 52 89
Direktiven för utredningen, se 1965: I In 26.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 18
349
In:16 Riksdagsberättelsen år 1967
sammanträden samt företagit besök hos ett antal länsstyrelser och centrala
myndigheter.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1967.
17. 1964 års civilbefälhavarutredning (1965: I 28, 1966: 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 mars 1964 för att
inom inrikesdepartementet biträda med att dels utreda frågan om civilbefälhavarnas
befogenheter och uppgifter i krig, dels överse krigsorganisationen
för civilbefälhavare och länsstyrelser:
Nyqvist, N. Tore, departementsråd, ordförande
Edström, Lennart N., avdelningsdirektör
Hanning, P. Gösta, landssekreterare
Löwenhielm, Fredrik A., överste
Swanstein, Stig N. S., landssekreterare
Expert:
Sundelius, Ove R. S., landssekreterare (fr. o. m. den 10 mars 1966)
Sekreterare:
van der Heeg, Nils H., departementssekreterare (fr. o. m. den 10 mars 1966)
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, Stockholm 16, tel. växel 22 40 70
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1967.
18. Exekutionsväsendets organisationsnämnd (1965: I 29, 1966: 21)
Inrättad genom Kungl. Maj :ts beslut den 29 maj 1964 för rådgivande och
samordnande uppgifter i samband med genomförandet av förstatligandet
och omorganisationen av exekutionsväsendet:
Persson, Carl J. G., rikspolischef, ordförande
Berggren, G. Rune, departementsråd, vice ordförande
Brundin, S. A. Torleif (Leif), expeditionschef
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör (fr. o. m. den 15 november 1966)
Frykholm, Nils O., kronofogde
Grönhagen, Nils-Olof, kommunalråd
Vinde, Pierre L. V., departementssekreterare
Chef för nämndens kansli:
Cederstrand, Jan Erik, kronofogde (t. o. m. den 14 november 1966)
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör (fr. o. in. den 15 november 1966)
Experter:
Andersson, Ingvar A. L., förste taxeringsassistent (fr. o. m. den 14 februari
—t. o. m. den 30 september 1966)
Brissman, B. Hugo, fögderidirektör
350
In: 18
Kommittéer: Inrikesdepartementet
Cederstrand, Jan Erik, kronofogde (fr. o. in. den 15 november 1966)
Christiernson, Magnus-Christian, länsassessor
Dahl, Sonja E. S., förste revisor (fr. o. m. den 1 juli 1966)
Ehnbom, E. Bertil A., byråchef
Ericsson, J. Ingvar, kronofogde
Holmberg, Per Erik, leronodirektör
Jonsson, Mats B., t. f. taxeringsassistent (fr. o. m. den 26 september 1966)
Jungkvist, K. J. Ragnar, kronodirektör
Liedfeld, Sven, kronokommissarie (fr. o. in. den 6 juni 1966)
Oredsson, Bengt B. L., kronofogde
Rydén, Sven-Erik A., kronofogdesekreterare (t. o. m. den 31 december 1966)
Steffner, Bengt G., kronofogde
Trotzig, Fredrik, avdelningschef (fr. o. m. den 11 mars 1966)
Wedin, Nils A., t. f. kronodirektör
Velén, Folke, kronokommissarie (fr. o. m. den 23 maj 1966)
Wieselgren, Sven J. M., kronofogde (t. o. m. den 31 december 1966)
Wigren, John E., kansliråd
Åkeson, J. A. Bruno, kronofogde
Lokal: Hamngatan 12, 3 tr., Stockholm C, tel. växel 24 86 80
Genom kungörelse den 27 november 1964 (nr 848) har förordnats att de
uppgifter som ankommer på centralmyndigheten för administration och
förvaltning av exekutionsväsendet t. v. skall fullgöras av exekutionsväsendets
organisationsnämnd. Nämnden har vidare erhållit bemyndigande bl. a.
att medge undantag från behörighetsvillkoren beträffande tjänster, som
anges i 26 § kronofogdeinstruktionen den 3 december 1965 (nr 687), att
medge anställning av tillfällig personal på extra stat i högst lönegrad A 23
samt att besluta om anstånd med omstationering.
Nämnden har bl. a. fastställt normalarbetsordning för kronofogdemyndighet
och meddelat föreskrifter om tillämpning av 11—13 §§ kronofogdeinstruktionen
och om kronofogdes övervakningsskyldighet i allmänna mål.
Nämnden har utfärdat anvisningar med riktlinjer för den praktiska utbildningen
av kronoassistenter, kronofogdesekreterare i befordringsgång och
juris kandidats tjänstgöring som biträde åt kronofogde enligt domsagostadgan
den 11 juni 1943 (nr 290). Konferenser i administrativa frågor för
personal vid kronofogdemyndigheterna har anordnats. Nämnden har även på
annat sätt bedrivit rådgivande och vägledande verksamhet för kronofogdemyndigheterna.
Organisationsundersökningar har utförts hos flera kronofogdemyndigheter.
Nämnden har anordnat sådana utbildningskurser som
enligt 26 § kronofogdeinstruktionen ger behörighet till tjänst som kronoassistent
och förste kronoassistent eller kronokommissarie. Nämnden har
inrättat extra tjänster samt antagit kronoassistenter och kronofogdesekreterare
i befordringsgång.
351
In: 18
Riksdagsberättelsen år 1967
I samråd med statskontoret utreder nämnden frågan om införande av
automatisk databehandling inom exekutionsväsendet. Program för databehandling
av arbetsmaterialet vid Stockholms kronofogdemyndighet utarbetas.
Nämnden har för Kungl. Maj :t framlagt förslag till lagändringar
som syftar till förenklade och rationellare arbetsmetoder inom exekutionsväsendet.
Nämndens verksamhet fortsätter under hela år 1967.
19. Byggindustrialiseringsutredningen (1965:1 30, 1966:22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 november 1964 för
att verkställa utredning angående åtgärder till främjande av byggnadsbranschens
industrialisering (se Post- och Inrikes tidn. den 24 november
1964):
Cederwall, Gustav F. E., landshövding, ordförande
Bergman, Per, led. av II kamm.
Holm, Lennart J., docent
Jönsson, Börje, andre förbundsordförande
Källenius, Sten I. R., direktör, f. d. riksdagsman
Tobé, Erik I., led. av II kamm.
Experter:
Ahrbom, Nils O., professor
Bernhard, Harry B., överingenjör
Blomgren, Boris W., direktör
Dahlberg, Erik E., arkitekt
Henriksson, Gunnar A., professor
Håkansson, Hans E. V., departementsråd
Jacobsson, Mejse, tekn. dr. (avliden den 30 april 1966)
Leo, Gunnar P., direktör
Svenson, Göte S., departementsråd
Huvudsekreterare:
Westin, J. Olle, civilingenjör
Sekreterare :
Ericson, Gösta, arkitekt
Nyquist, Ingemar N., civilingenjör
Öh, Tage E., sekreterare
Isaksson, L. Bruno, pol. mag. (fr. o. m. den 17 december 1966)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr., Stockholm C, tel. 11 80 38
Direktiven för utredningen, se 1965:1 In 30.
Utredningen har till chefen för finansdepartementet den 23 februari 1966
framlagt vissa förslag angående ändringar i förordningen om allmän varuskatt.
I stencilerat betänkande »Standardisering, normering, typgodkän
-
352
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 20
nandeverksamhet» (In 1965: 5) har utredningen den 16 september 1966 avgett
vissa förslag om byggandets industrialisering.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 12
sammanträden.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1967.
20. Länsdemokratiutredningen (1966: Ju 59)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1964 för
att utreda frågan om det ömsesidiga beroendet mellan riksstyrelsen samt
kommunal och regional självstyrelse in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
21 januari 1965):
Nyström, Per I., landshövding, ordförande
Ahlkvist, K. Emil, landstingsråd, f. d. riksdagsman
Anderson, Carl Albert, direktör, led. av I kamm.
Asp, P. Einar, åkeriägare, led. av II kamm.
Dahlén, P. Olof R., pol. mag., led. av I kamm. (t. o. m. den 25 april 1966)
Hansson, Stig F., landstingsråd, f. d. riksdagsman
Petersson, Per M., hemmansägare, led. av II kamm.
Rimås, Sigvard T., lantbrukare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 25 april 1966)
Experter:
Finnveden, Bengt, sekreterare (fr. o. m. den 1 augusti 1966)
Gustafsson, F. Agne S., universitetslektor
Kaijser, Fritz J., preceptor
Landström, Sten-Sture, direktör (fr. o. in. den 1 augusti 1966)
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör (fr. o. m. den 12 april 1966)
Stjernquist, Per, professor (fr. o. m. den 12 april 1966)
Svanström, Bengt E. G., landssekreterare (fr. o. m. den 12 april 1966)
Sekreterare:
Esping, Hans G., utredningschef (fr. o. m. den 27 januari 1966)
Biträdande sekreterare:
Carlsson, Carl-Gustaf E., pol. mag. (fr. o. m. den 15 april 1966)
Malmsten, Bo, kommunalkamrer (fr. o. m. den 18 november 1966)
Lokal: Stora Södergatan 57, Lund, tel. 046/28484
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 59.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet
den 27 maj 1966):
Med anledning av motioner vid 1966 års riksdag (I: 32 och II: 59) beslöt
riksdagen (KU 20, rskr 101) att anhålla hos Kungl. Maj :t att länsdemokratiutredningen
skulle få i uppdrag att förutsättningslöst utreda frågan
om minoritetsrepresentationen i kommunernas styrelser och därmed sammanhängande
spörsmål. Sådant uppdrag bör nu lämnas utredningen.
Ett av de spörsmål som hänger samman med minoritetsrepresentationen
12 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
353
In; 20 Riksdagsberättelsen år 1967
i kommunernas styrelser är frågan om de heltidsengagerade förtroendemännens
ställning i kommuner där mer än en sådan förtroendeman utses.
Frågan härom hör därför särskilt övervägas i detta sammanhang.
Kommittén har under tiden från mars 1966, då utredningsarbetets andra
etapp inleddes, till oktober 1966 hållit 4 sammanträden.
Utredningen beräknas avlämna ett betänkande angående kompetensfördelningen
mellan statliga och kommunala organ under år 1967.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
21. Utredningen för översyn av arbetsförmedlingslagen (1966:23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att verkställa översyn av lagen med vissa bestämmelser om arbetsförmedling
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1965):
Cars, Gunnar F. O., regeringsråd, ordförande
Almquist, Jan Carl G. A., direktör
Bodström, T. Lennart, biträdande direktör
Lindeborg, Sven H., direktör
Odéen, Bengt O. D., direktör
Petersson, Olof H. E„ kansliråd
Svedberg, K. Johan, sekreterare
Expert:
Leissner, Th. Åke, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Wickbom, Sten G., hovrättsassessor
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamtal 22 45 00,
rikssamtal 08/23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1966: In 23.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 11
sammanträden.
Under oktober 1966 har utredningen avgett en promemoria angående den
ambulerande skrivbyråverksamheten (Stencil In 1966: 6).
Utredningen beräknas lämna en promemoria om organisationskonsulternas
verksamhet under första hälften av år 1967.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
22. Utredning om landstingskommunernas beredskap (1966: 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 april 1965 för utredning
om landstingskommunernas beredskap (se Post- och Inrikes tidn.
den 16 juni 1965):
354
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 24
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Sekreterare:
Enander, Olof L., förste byråsekreterare
Lokal: Landstinget, Mariestad, tel. 0501/138 70, (den sakkunnige), Länsstyrelsen,
Fack, Göteborg 2, tel. 031/17 22 80 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: In 25.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1967.
23. Låneunderlagsgruppen (1966:27)
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1964 för
att utreda förhållandet mellan låneunderlag för bostadslån samt däremot
svarande produktionskostnader:
Svenson, S. Göte, departementsråd, ordförande
Billström, P. O. Frithiof, byråchef
von Grothusen, Carl-Johan, överingenjör
Sanell, P. Åke, departementssekreterare
Westin, J. Olle, civilingenjör (t. o. m. den 31 oktober 1966)
Andersson, Sven-Åke V., fil. kand. (fr. o. in. den 1 november 1966)
Experter:
Almqvist, Sven A. T., ingenjör
Danielsson, K. Harry, ingenjör
Ivarsson, I. Holger, avdelningsdirektör
Jargin, Ingvar, ingenjör
Johnsson, Sten B., ingenjör
Jonsson, T. Linnéa, byrådrektör (t. o. m. den 30 juni 1966)
Linden, Yngve T., byrådirektör (fr. o. m. den 1 juli 1966)
Sekreterare:
Andersson, Sven-Åke V., fil. kand. (t. o. in. den 31 oktober 1966)
Rosberg, K. Gustav A., förste aktuarie (fr. o. m. den 1 november 1966)
Lokal: Bostadsstyrelsen, Norrtullsgatan 6, Stockholm Va, tel. 22 85 40
Arbetsgruppen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tre
sammanträden.
Gruppen har verkställt ytterligare en undersökning (PM angående låneunderlag
och produktionskostnader år 1965, Stencil In 1966: 4).
Arbetsgruppen beräknas fortsätta sin verksamhet under hela år 1967.
24. Expertgruppen för regional utredningsverksamhet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att i
anslutning till lokaliseringsberedningens verksamhet dels biträda vid uppläggning
av regional utredningsverksamhet, särskilt i vad avser uppgifts
-
355
In: 24
Rilcsdagsberättelsen år 1967
fördelning samt metodologisk samordning och utveckling, dels biträda
forskningsberedningen med att samla informationer om och föreslå koordinering
av forskningsverksamheten samt definiera forskningsbehov i lokaliseringsfrågor:
Ohlsson,
P. T. Ingvar, generaldirektör, ordförande
Canarp, Curt C. S., byråchef
Godlund, Sven A. I., professor
Höök, Erik S. V., planeringschef
Meidner, Rudolf A., filosofie doktor
Wirén, Erik T., arkitekt
Förordnade att biträda expertgruppen:
Andersson, Åke E., byrådirektör
Bentzel, Ragnar H., professor (fr. o. in. den 8 juli 1966)
Bylund, B. Erik H., professor
Ekström, Bert O., sekreterare
v. Hofsten, Erland A. G., byråchef (fr. o. m. den 8 juli 1966)
Holm, Per, fil. lic. (fr. o. in. den 8 juli 1966)
Hägerstrand, S. Torsten E., professor
Jakobsson, N. Arne I., byrådirektör (fr. o. m. den 15 juni 1966)
Jungen, Rune, fil. kand.
Karlsson, G. Georg, professor (fr. o. m. den 8 juli 1966)
Kristensson, Folke, professor
Salomonsson, Ove G. V., byrådirektör
Törnqvist, Gunnar E., docent
Sekreterare:
Olsson, Rune I., departementssekreterare
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr., Stockholm C, tel. 24 88 60.
Expertgruppen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit nio
sammanträden. Expertgruppens utredningsverksamhet är fördelad på arbetsgrupper.
En av dessa har utarbetat en PM angående regionsystemet för
statistikredovisning (stencil). En annan arbetsgrupp har redovisat en preliminär
utredning angående statistikbehov och statistikproduktion för regionala
utredningar (stencil), vilken f. n. re missbehandlas. Inom andra
arbetsgrupper behandlas regionala näringslivs- och befolkningsprognoser,
glesbygdsproblem, urbaniseringsprocessen och storstadsproblem samt lokaliseringspolitikens
effekter m. m.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
356
Kommittéer: Inrikesdepartementet
25. 1965 års signalskijddsutredning (1966:28)
In: 26
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 november 1965 för
att utreda vissa frågor om ledningen av totalförsvarets signalskydd m. m.:
Swanstein, Stig N. S., landssekreterare
Experter:
Dahlström, Åke V., krigsråd
Skedelius, S. Rolf V., kommendör
Terstad, I. Gösta A., kansliråd
Sterner, Ralph Y. M„ byråchef (fr. o. m. den 18 februari—t. o. m. den 14
november 1966)
Lundquist, Nils-Henrik, avdelningschef (fr. o. m. den 7 juni 1966)
Wermdalen, Hans E. L., polisassessor (fr. o. m. den 1 november 1966)
Sekreterare:
Trahn, Christian F. C:son, avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Hörkman, Lars G., byrådirektör (fr. o. in. den 1 oktober 1966)
Lokal: Försvarets radioanstalt, Fack, Bromma 1, tel. 772 00 20
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 14 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret
1967.
26. Räddningstjänstutredningen (1966: 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1965 för att
utreda frågan om åtgärder till främjande av räddningsberedskapen vid
olyckstillfällen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1965):
Samuelson, Karl G., landshövding
Experter:
Arpstedt, K. Harry, ombudsman
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör
Hseggström, E. M. Åke, kanslidirektör
Källner, Claes-Göran G., kansliråd
Lindberg, K. Egon, brandingenjör
Strömdahl, Ingvar F., f. d. riksbrandinspektör
Ågren, Lars O., förste sekreterare
Sekreterare:
Nilsson, Kurt E., lönesekreterare
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2, tel. 22 59 60,
ankn. 151 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: In 29.
357
In: 26 Riksdagsberättelsen år 1967
Utredningen har under tiden t. o. in. oktober 1966 hållit 14 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
27. Låginkomstutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1965 för
att kartlägga låginkomstgrupperna och belysa deras problem (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 december 1965):
Svennilson, Ingvar S., professor
Experter:
Meidner, Rudolf A., fil. dr
Faxén, Karl-Olof, docent
Nilstein, Arne H., fil. lic. (t. o. m. den 13 oktober 1966)
Edgren, Gösta, fil. kand. (fr. o. in. den 14 oktober 1966)
Ohlsson, Ingvar D., pol. mag. (fr. o. m. den 14 oktober 1966)
Sekreterare:
Holmberg, Per H. A., fil. kand. (fr. o. m. den 1 oktober 1966)
Biträdande sekreterare:
Weibo, Björn S., kanslisekreterare (fr. o. m. den 10 november 1966)
Lokal: Kungstensgatan 39, 3 tr., Stockholm Va, tel. 34 03 60
Direktiv: (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
10 december 1965):
En väsentlig del av samhällets ekonomiska åtgärder syftar till att förbättra
villkoren för de ekonomiskt sämst ställda bl. a. genom att minska olikheterna
i inkomster och levnadstandard. En majoritet av vårt tolk ser detta
som en konsekvens av ett grundläggande krav på social rättvisa. Under senare
årtionden har en inte oväsentlig inkomstutjämning uppnåtts, tramför
allt genom att den fulla sysselsättningens politik avskaffat större delen av
den fattigdom som hade sin grund i arbetslöshet och undersysselsättning.
I förening med en stark utvidgning av utbildningsväsendet för både ungdom
och vuxna har denna politik också gjort det möjligt för stora grupper att
överge mindre inkomstgivande arbetsuppgifter. De skatte- och socialpolitiska
reformerna har samtidigt inneburit en inkomstfördelning till förmån för de
lägre inkomstgrupperna, särskilt då de gamla och barnfamiljerna. Vissa
uppgifter tyder dock på att tendensen till ekonomisk utjämning under en
följd av år kan ha varit mindre utpräglad. Alltjämt finns stora grupper i
samhället som har låga inkomster. En del av de låga inkomster som registreras
i inkomststatistiken beror på personliga handikapp eller på att vissa
områden eller yrken missgynnats av den ekonomiska utvecklingen.
Behovet av ett bättre kunskapsmaterial om låginkomstgrupperna gör sig
starkt gällande vid utformningen av skatte-, social- och arbetsmarknadspolitiken.
Ökad kännedom om låginkomstgruppernas geografiska och yrkesmässiga
fördelning bör kunna ge allt bättre förutsättningar att bedriva
denna politik effektivt.
358
In: 27
Kommittéer: Inrikesdepartementet
En rad undersökningar av låginkomstgrupperna har gjorts under senare
år, främst genom statistiska centralbyråns utredningsinstitut. Från institutet
har år 1960 redovisats en bearbetning av inkomststatistiken och befolkningsregistret
för år 1958 och vidare har år 1961 framlagts en intervju- och
registerundersökning av samma material. Dessa undersökningar har åberopats
bl. a. i allmänna skatteberedningens betänkande »Nytt skattesystem»
(SOU 1964:25) och av socialpolitiska kommittén i dess betänkande »Ett
socialpolitiskt utredningsinstitut» (SOU 1964: 59), där kommittén redogör
för en särskild studie av detta undersökningsmaterial. Centralbyråns utredningsinstitut
har också redovisat en bearbetning av nämnda intervjuundersökning
som avses ge en från social synpunkt ändamålsenligare uppdelning
i redovisningsgrupper och en mer komprimerad analys av resultaten än som
tidigare funnits tillgänglig. Inkomstuppgifterna i sistnämnda undersökning
avser kalenderåret 1959.
De slutsatser som kan dras av de nämnda undersökningarna är av begränsat
värde för analys av låginkomsttagarnas problem i dagens läge. Såsom
framhållits i nyssnämnda av socialpolitiska kommittén publicerade
studie kan man inte säga att låg taxerad inkomst eller låg beskattningsbar
inkomst i och för sig är bevis för låg levnadsstandard. Vill man mäta levnadsstandarden
måste därför också annat material än taxeringsstatistiken
användas. Vid den nya undersökning som nu bör komma till stånd
anser jag det i första hand påkallat att överväga vilken information som
erfordras för att ge låginkomstdiskussionen ett godtagbart underlag. En
kartläggning bör enligt min mening utföras så att den kan läggas till
grund för konkreta åtgärder i syfte att förbättra låginkomstgruppernas
villkor.
I den allmänna debatten har begreppet låg inkomst kommit att få en vid
och något obestämd innebörd. Det har sålunda använts inte bara beträffande
personer som har en låg inkomst i relation till sin försörjningsplikt eller
till vanligen förekommande inkomster utan ansetts tillämplig även på personer,
vilkas inkomster med hänsyn till t. ex. arten av arbetsinsatsen eller
de förhållanden under vilka arbetet utförts eller till vederbörandes utbildning
ansetts vara allt för låga trots att de legat över den genomsnittliga inkomstnivån.
Låga inkomster sammanhänger vidare i många fall med att
vederbörande under den period statistiken avser frivilligt eller av andra skäl
haft förvärvsarbete i begränsad omfattning t. ex. studerande, husmödrar
med deltidsarbete och värnpliktiga.
Låginkomstbegreppet är såsom framgår av det anförda inte så klart definierat
att det utan vidare kan användas för att avgränsa en specialundersökning
om inkomstproblematiken för personer med låg inkomst. Av detta skäl
men även för att från allmän metodsynpunkt ge erforderlig nyansering av
undersökningen torde en utredning inom detta ämnesområde få avse inkomstspridningen
över huvud taget, ehuru med särskild inriktning på de
låga inkomsterna.
Kartläggningen av inkomstförhållanden bör avse de faktiska inkomsterna.
Den bild som erhålls ur inkomst- och lönestatistiken måste därför kompletteras
med uppgifter om inkomster som inte medräknas i nämnda statistik
t. ex. socialförmåner. Olika sidor av låginkomstbegreppet måste likaledes
uppmärksammas såsom låg inkomst per arbetad timme och låg årsinkomst
på grund av kort årsarbetstid.
359
In: 27
Riksdagsberättelsen år 1967
Undersökningen bör gå ut på att dels statistiskt kartlägga den reella inkomstspridningen
med särskild inriktning på avvikelserna nedåt från genomsnittet,
dels belysa orsakerna till att vissa grupper inte fått den andel
i den allmänna standardstegringen som framstår som rättvis. Den bör söka
skapa en grund för att bedöma vilka metoder som kan komma i fråga för
att höja inkomstnivån för de personer och grupper det gäller. Det bör i
möjlig mån klarläggas huruvida den låga inkomsten beror på personliga förhållanden
eller på mera allmängiltiga omständigheter. Det måste vara angeläget
att vinna ökad klarhet om varför många medborgare i den fulla sysselsättningens
samhälle inte kunna komma bort från en mindre givande eller
ostadig sysselsättning till en mera fördelaktig sådan. Även om utredningens
uppgift inte i första hand är att lägga fram förslag till åtgärder för att lösa
låglöneproblemen kan man dock förvänta att de vunna utredningsresultaten
likväl kommer att ge underlag för fortsatt reformarbete och eventuellt ytterligare
specialundersökningar.
Den ifrågavarande utredningen bör anförtros åt en särskilt tillkallad
sakkunnig, vilken bör biträdas av experter bl. a. från arbetsmarknadens
parter.
Utredningen har under tiden december 1965—oktober 1966 hållit två
sammanträden. Arbetet har under 1966 helt ägnats åt planering av statistiska
och andra kartläggningar.
Under våren 1967 beräknas vissa större statistiska undersökningar och
bearbetningar bli igångsatta.
28. Utredningen om kontant stöd vid arbetslöshet (KSA-utredningen)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1966 för att
utreda frågor om kontant stöd vid arbetslöshet (se Post- och Inrikes tidn.
den 15 juni 1966):
Bengtsson, S. B. Ingemund, kontorsföreståndare, led. av II kamm., ordförande
Baude,
Annika M. C., utredningssekreterare
Bäck, Karl-Axel, kassaföreståndare
Carlson, K. Sören, borgarråd
Elf, G. Algot, kassaföreståndare
Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av II kamm.
Nordgren, Hans P. W., skräddarmästare, led. av II kamm.
Petersson, Erik Filip T., rektor, led. av I kamm.
Petersson, Olof H. E., kansliråd
Sandell, H. M. Viola, inspektör, led. av II kamm.
Svensson, Inge G., direktörsassistent
Experter:
Erici, Bernt H., byråchef
360
In: 28
Kommittéer: Inrikesdepartementet
Ljungholm, Kurt A., byråchef
Jönsson, J. Ove, byråchef
Sekreterare:
Harland, N. D. Eyvind, byrådirektör
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 1/2 tr., Stockholm 2, tel. 11 10 97
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
4 mars 1966):
Den svenska arbetslöshetsförsäkringen är frivillig. Den handhas av arbetslöshetskassor,
som i allmänhet är organiserade av de försäkrades fackliga
organisationer på olika yrkesområden. Kassorna är i föreningsrättsligt hänseende
understödsföreningar. De är erkända av arbetsmarknadsstyrelsen,
som är statlig tillsynsmyndighet. Arbetslöshetsförsäkringen finansieras med
medlemsavgifter till omkring 50 %, med statsbidrag till omkring 40 % och
med fondavkastning till omkring 10 %. Statsbidraget är konstruerat så att
det täcker en större del av kostnaderna när arbetslösheten ökar. Till medlem
i erkänd arbetslöshetskassa utgår dagpenning, vars belopp kassorna själva
bestämmer upp till ett maximibelopp av 40 kr. Ersättning utgår endast till
arbetslös kassamedlem som är arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete
och som också söker arbete genom den offentliga arbetsförmedlingen. Medlem
måste vidare bl. a. ha kvalificerat sig för ersättning genom avgiftsbetalning
till kassan baserad på arbete under viss tid före arbetslöshetens inträde.
I direktiven till 1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning uttalades att
det trots arbetslöshetsförsäkringens betydande omfattning alltjämt fanns
grupper med inte ringa arbetslöshetsrisk som stod utanför försäkringen.
Denna borde såvitt möjligt omfatta alla grupper med arbetslöshetsrisk. Utredningen
(SOU 1963:40) undersökte vilka grupper som fortfarande stod
utanför försäkringen och kom fram till att de oförsäkrade utgjorde omkring
1,4 milj., att hälften av dem hade möjlighet att bli medlemmar i befintliga
kassor men inte begagnat sig härav samt att visst begränsat behov av arbetslöshetsförsäkring
fanns bland de övriga. 1 prop. 1964: 115 angående
ändrade grunder för den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen konstaterade
jag att många arbetstagare saknade ett för dem behövligt försäkringsskydd
och underströk att alla som blir arbetslösa bör få sin försörjning tryggad på
ett tillfredsställande sätt. Eftersom svårigheter att få och behålla ett arbete
beror på många olika faktorer, ansåg jag det nödvändigt att undersöka arbetslöshetens
orsaker innan man tog ställning till hur tryggheten borde ordnas.
Jag framhöll också att försäkringen bara är en av många åtgärder i samband
med arbetslöshet. Särskilt pekade jag på det framträdande behovet av
åtgärder vid arbetslöshet i glesbygdernas avfolkningsområden. Jag förordade
i detta sammanhang att resultaten av de allmänna arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, som kunde komma att bli aktuella inom den närmaste framtiden,
skulle avvaktas innan ytterligare utredning om arbetslöshetsförsäkringen
företogs.
I samband med nämnda proposition väcktes flera motioner (I: 37, 596 och
739 samt II: 51, 724, 908 och 957) i vilka begärdes utredning om allmän arbetslöshetsförsäkring,
Riksdagen ansåg (L2U 48, rskr 310) att en sådan
utredning borde tillsättas sedan resultatet av 1960 års arbetsmarknadsutrednings
arbete hade framlagts.
12f Ilihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
361
In: 28
Riksdagsberättelsen år 1967
Vad gäller kommunala kontantunderstöd fann arbetslöshetsförsäkringsutredningen
att behovet av hjälp åt arbetslösa i sådan form skulle komma
att föreligga även i framtiden. Villkoren för dessa understöd är — med undantag
för avgiftsbetalningen — i stort desamma som för ersättning enligt
arbetslöshetsförsäkringen men ersättningsbeloppen är lägre. 1960 års arbetsmarknadsutredning
(SOU 1965: 9) ansåg likaså att kontantunderstöden
alltjämt behövs som ett komplement till övriga arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Sistnämnda utredning föreslog att frågorna om bättre försäkringsskydd,
om förtidspensionering av äldre ortsbundna arbetslösa i glesbygderna
och om samordningen av dessa båda stödformer skulle utredas särskilt.
Under arbetet med den proposition om riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken
m. m. som förelagts riksdagen har den kommunala kontantunderstödsverksamheten
varit föremål för övervägande. Sambandet med arbetslöshetsförsäkringen
och med andra hjälpformer vid arbetslöshet är emellertid så
starkt att någon isolerad lösning inte bör ske.
Jag föreslår därför att den av riksdagen begärda utredningen nu kommer
till stånd.
Som tidigare nämnts saknar vissa grupper av yrkesutövare, som kan bedömas
löpa risk att bli arbetslösa, ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.
Främst gäller detta vissa småföretagare, jordbrukare och hemarbetare. Det
gemensamma för dessa grupper är att de i regel inte haft någon anställning.
Bland dem som saknar skydd mot arbetslöshet finns också en betydande
grupp sådana som temporärt har anställningar hos olika arbetsgivare och
som därför löper särskild risk att bli arbetslösa. Särskilda problem föreligger
beträffande utformningen av ett arbetslöshetsskydd för sådana grupper
av arbetssökande som inte tidigare har haft förvärvsarbete.
Ett av syftena med de förslag som framlagts i propositionen om arbetsmarknadspolitiken
är att minska riskerna för arbetslöshet och mildra arbetslöshetens
verkningar. Fortfarande finns emellertid enligt min mening i
vissa situationer behov av kontant stöd åt dem som blivit arbetslösa. För att
det skall vara möjligt att i det enskilda fallet sätta in den arbetsmarknadspolitiska
åtgärd som är lämpligast på lång sikt behöver arbetsmarknadsmyndigheterna
liksom den arbetslöse rådrum för undersökningar och överväganden.
Den arbetslöse behöver därför beredas kontant stöd under en
övergångstid. Tidigare utredningar visar att den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen
f. n. inte fullt ut tillgodoser detta behov.
Som lösningar på det föreliggande problemet har föreslagits dels obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring eventuellt kompletterad med frivillig tilläggsförsäkring,
dels bibehållande av den frivilliga försäkringen men med ökad
kommunal kontantunderstödsverksamhet. Obligatorisk försäkring torde
utesluta kontantunderstödsverksamhet i dess nuvarande form. Däremot kan
ökad kommunal kontantunderstödsverksamhet i och för sig kombineras
med den frivilliga försäkringen. En sådan ordning torde komma att påverka
de frivilliga arbetslöshetskassornas betingelser.
I betydande utsträckning sammanhänger svårigheterna att bereda vissa
grupper skydd vid arbetslöshet med de ofullständiga sysselsättningsmöjligheterna
i glesbygderna Detta spörsmål övervägs i samband med den undersökning
om glesbygdsproblemen som f. n. pågår i anslutning till det Iokaliseringspolitiska
arbetet. I viss mån likartade frågor kommer också att be
-
362
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 28
handlas av den nyligen tillkallade utredningen om låginkomstgruppernas
problem. Dess uppgift är att kartlägga nämnda gruppers geografiska och
yrkesmässiga fördelning och bl. a. därigenom ge ökad klarhet om varför
många medborgare i den fulla sysselsättningens samhälle inte har kunnat
komma hort från mindre givande eller ostadig sysselsättning till mera fördelaktig
sådan. Det material som sålunda kan komma att stå till buds bör
beaktas vid den utredning om kontant stöd vid arbetslöshet som jag förordar.
Utredningen bör rrara förutsättningslös. Den bör undersöka och föreslå de
former för kontant stöd vid arbetslöshet som kan befinnas lämpligast med
hänsyn till övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder och de nämnda gruppernas
särskilda förhållanden.
Stor vikt måste läggas vid de erfarenheter, som de nuvarande arbetslöshetskassornas
verksamhet har givit. Dessa frivilligt organiserade kassor har
gjort synnerligen värdefulla insatser. Genom att de försäkrade själva har
haft inflytande i kassorna har det varit möjligt att i stort sett utan friktioner
lösa många känsliga problem. Det måste därför enligt min mening kunna
företes starka skäl om ett försäkringssystem som har visat sig vara så värdefullt
helt skall överges.
Skulle utredningen finna att någon form av obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
behövs, bör möjligheterna att samordna den med den nuvarande frivilliga
försäkringen undersökas. Är detta inte möjligt bör också andra lösningar
prövas. Självfallet måste också undersökas vilka finanseringsformer
som är lämpligast vid olika försäkringssystem. En obligatorisk försäkring
kommer att medföra en rad problem av försäkringsteknisk natur, vilka
måste klarläggas. Som exempel må nämnas frågorna hur ersättningens storlek
skall bestämmas för arbetssökande som inte tidigare har haft någon inkomst
av anställning samt hur kvalifikationssystemet skall ordnas för dem
som under lång tid har saknat arbete och inte genast efter ansökan kan beredas
arbete. Samordningen med andra socialförsäkringar bör också undersökas
liksom de administrativa frågorna.
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring finns i Norge sedan år 1939. Utredningen
bör tillgodogöra sig erfarenheterna av denna försäkring.
Utredningen bör överväga vilka ändringar i den nuvarande frivilliga försäkringen
som kan bli erforderliga om den kommunala kontantunderstödsverksamheten
vid arbetslöshet föreslås reformerad. Det bör uppmärksammas
att en översyn pågår av lagen om understödsföreningar och att i detta
sammanhang prövas om arbetslöshetskassorna fortfarande bör betraktas som
sådana föreningar.
För de förslag utredningen lägger fram bör den ange hur kostnaderna
fördelar sig på olika berörda parter.
Utredningen har under tiden fram till den 1 november 1966 hållit ett sammanträde.
Utredningens arbete beräknas fortgå under hela år 1967.
363
In: 29
Riksdagsberättelsen år 1967
29. Arbetsgruppen för invandrarfrågor
Tillkallade enligt Kimgl. Maj :ts bemyndigande den 27 januari 1966 för
att kartlägga de sociala, kulturella och andra problem, som möter utlänningar
vilka invandrat till Sverige, samt att överväga vilka åtgärder som
bör vidtas för att underlätta deras anpassning i det svenska samhället:
Öberg, Kjell N. A., ambassadör, ordförande
Förs, Åke, Hj., departementssekreterare
Ribbing, Manfred E., departementsråd
Sohlman, Ragnar W. A. R., departementssekreterare
Waldau, Göran O. O., kansliråd
Expert:
Gottfarb, inga M., fil. mag.
Sekreterare:
Redemo, Arne A. B., redaktör
Lokal: Sveavägen 13—15, 10 tr., Stockholm 40, tel 24 32 35
Arbetsgruppen har under tiden den 27 januari 1966—oktober 1966 hållit
sex sammanträden.
Inom arbetsgruppen har en finsk upplaga av Ny i Sverige utarbetats
och publicerats. Åtskilliga andra versioner på olika främmande språk är
under arbete.
Intresset för periodisk information, t. ex. i form av en veckotidning för
invandrarna, undersöks. En preliminär översyn görs av den sociologiska
forskningen inom området. Arbetsgruppen har sökt stimulera undervisningen
i svenska för utlänningar och förbättra undervisningsmaterialet.
Biblioteks- och föreningsverksamhet för invandrare har uppmuntrats.
Arbetsgruppens verksamhet beräknas fortsätta under hela år 1967.
30. Delegationen för bostadsfinansiering
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1966
med uppgift att bereda och avge förslag avseende vissa spörsmål och ärenden
som äger samband med bostadsbyggandets finansiering:
Tilert, C. Reidar, statssekreterare, ordförande
Gallans, N. P. Arne, bankdirektör
Elison, Magnus L., byråchef
Felclt, Kjell-Olof, budgetchef
Rehnberg, K. Bertil, avdelningschef
Svenson, S. Göte, departementsråd
Experter:
Waldau, Göran O. D., kansliråd
Jirlow, Ulf D., t. f. länsbostadsdirektör
364
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 31
Eklöf, Kurt G. A., bankokommissarie
Sekreterare:
Westin, J. Olle, civilingenjör
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 22 45 00/1847
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut den 30 september 1966):
Delegationen har till uppgift att bereda och avge förslag avseende vissa
spörsmål och ärenden, som äger samband med bostadsbyggandets finansiering.
Delegationen skall bereda och till Kungl. Maj :t avge yttranden i ärenden
angående förhandsbesked om bostadslån och därmed sammanhängande
frågor. På delegationen skall vidare ankomma att till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag till åtgärder, ägnade att främja en förbättrad samordning
mellan å ena sidan sådana beslut som äro bestämmande för bostadsbyggandets
geografiska fördelning och för säsongvariationerna på byggnadsmarknaden
samt å andra sidan bostadsbyggandets kreditförsörjning.
Delegationen skall därvid ägna särskild uppmärksamhet åt spörsmål rörande
finansieringen av det bostadsbyggande som äger rum med tillämpning
av industriella produktionsmetoder och föreslå åtgärder på kreditmarknadens
område vilka kunna befordra en ökad användning av sådana produktionsmetoder.
Delegationen har under oktober 1966 hållit tre sammanträden.
Delegationen beräknas arbeta under hela år 1967.
31. Arbetsgrupp för viss utredning angående upphandling till fasta
priser m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1966 ined
uppgift att söka klarlägga förutsättningarna för att på byggnadsmarknadens
område få till stånd en övergång i största möjliga utsträckning till
upphandling till fasta priser:
Tjällgren, Per Olov, överingenjör, ordförande
Lindnér, Per Olof, civilingenjör
Marknäs, Sigurd, avdelningsdirektör
Petersson, Olof, kansliråd
Ramnek, Lennart, förste förbundsjurist ''
Ström, Per, landstingsman
Svensson, Helge, byggmästare
Söderström, Olle, direktör
Ödéen, Stig, generaldirektör
Sekreterare:
Johanson, Ragnar, byrådirektör (fr. o. m. den 16 december 1966)
Lokal: Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, Fack, Stockholm 12, tel.
22 96 60
Arbetsgruppens verksamhet beräknas pågå under hela år 1967.
365
Riksdagsberättelsen år 1967
Ci: 1
Civildepartementet
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1967
1. Personalutbildningsberedningen (1964:1 7, 1965:1 3, 1966:6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 maj 1961 med uppdrag
att verkställa en översyn av den av staten bedrivna personalutbildningen
in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 maj 1961):
Klackenberg, O. Henrik, regeringsråd, ordförande
Ahldin, K. E. Henry, ombudsman
Bystedt, K. Britt-Marie, sekreterare (t. o. m. den 8 december 1965)
Fjellander, Nils E. B., expeditionschef
Larsson, Sven O., psykolog
Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd
Nordenskiöld, Eira M., förbundssekreterare (fr. o. m. den 9 december 1965)
Ryman, Sven-Hugo G., byråchef
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Ålsäter, Inga M., konsulent
Östergren, A. Bertil, direktör
Experter:
Engström, Gunnar T., häradshövding (fr. o. in. den 28 juni 1966)
von Feilitzen, Styrbjörn, direktör (fr. o. in. den 28 juni 1966)
Hallin, G. Erik, avdelningschef
Ivarleby, Olle, försäkringsdirektör
Sköld, Lars G., rektor
Spak, Carl-Anton, departementsråd (fr. o. m. den 28 juni 1966)
Stenberg, S. Härje, rådman (fr. o. in. den 28 juni 1966)
Särlvik, N. G. Bertil, konsulent
Sekreterare:
Ström, K. Fingal, kansliråd
Lokal: Civildepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 10 70 17
Direktiven för beredningen, se 1962: I C 13
Genom beslut den 27 juni 1966 tillkallades en arbetsgrupp att biträda
beredningen vid utarbetande av riktlinjer till en försöksvis anordnad chefsutbildning
för domare.
Personalutbildningsberedningen har under tiden november 1965—oktober
1966 hållit nio sammanträden. Arbetsgruppen för domares chefsutbildning
har haft två sammanträden.
366
Kommittéer: Civildepartementet Ci: 3
Beredningen har avgett yttranden över personalutbildningsnämndens förslag
till en registratorskurs (19 september 1966) och över statskontorets
rapport angående översyn av arbetsmarknadsverkets personalutbildning
(den 10 oktober 1966).
Beredningen har avgivit ett den 15 juli 1966 dagtecknat betänkande med
förslag till centralt statligt personalutbildningsorgan (SOU 1966:57).
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1967.
2. Sakkunnig för ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser
för apoteksinnehavare och apoteksanställda m. m. (1964: I S 34,
1965:I 14, 1966: 7)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 maj 1962 för att
verkställa ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser
för apoteksinnehavare och apoteksanställda samt därmed sammanhängande
spörsmål:
Broomé, J. T. Allan, generaldirektör
Experter:
Eklund, Sven R. A., direktör
Gunnarsson, N. G. Arne, byråchef
Kalén, Olof H., lönedirektör
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Wester, Sven V., apotekare
Åkerlund, Mimmi T., f. d. ombudsman
Östensson, C. Magnus, ombudsman
Sekreterare:
Regen, J. Gunnar, departementssekreterare
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C, tel. 22 59 60 (den sakkunnige) och
lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (sekr.)
Genom beslut den 29 juni 1964 förordnade Kungl. Maj :t, att utredningen
skulle vila i avvaktan på vissa förhandlingar angående löne- och pensionsförmåner
inom apoteksväsendet.
Sedan förhandlingarna beträffande de apoteksanställda slutförts sommaren
1966, har utredningen återupptagit sitt arbete.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1967.
3. Krigsavlöningsberedningen (1964:18, 1965:1 5, 1966:9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1963 för
att inom civildepartementet biträda med utformningen av avlöningsföreskrifter
m. m. för tillämpning under beredskap och krig:
Edgardh, Claes H. H., t. f. expeditionschef/rättschef, ordförande
367
Ci: 3 Riksdagsberättelsen år 1967
Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör
Blomqvist, O. Rune, kansliråd
Kollind, Hans O., krigsråd
Lindberg, N. Olof, kansliråd
Expert:
Tell, Anna Greta, t. f. avdelningsdirektör
Sekreterare:
Winéus, Bengt G., departementssekreterare
Lokal: Civildepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. 22 45 00,
rikssamt. 23 62 00 (sekr.)
Beredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit två
plenarsammanträden och ett flertal sammanträden inom en särskild arbetsgrupp.
Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
4. Lotslöneberedningen (1964:1 10, 1965:1 7, 1966:10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1963 för
att verkställa översyn av vissa löne- och arbetstidsfrågor inom lots- och fyrväsendet
samt för lotspersonalen vid Trollhätte kanalverk (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 april 1963):
Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör, ordförande
Engqvist, K. E. Börje, lönedirektör
Lunde, Henry, förhandlingschef
Nilsson, A. Erik, direktörsassistent
Werner, Ivar H. G., förbundsordförande
Sekreterare:
Carlgren, Lennart, byrådirektör
Lokal: Kungl. Sjöfartsstyrelsen, Sehlstedtsgatan 9, Stockholm NO (postadress
Fack, Stockholm 27), tel. 24 65 20 (sekr.)
Beredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit två
sammanträden.
Beredningen har i skrivelse den 14 april 1966 föreslagit att de arbetstidsföreskrifter
som gäller fr. o. in. den 1 januari 1967 för lotspersonalen
inom sjöfartsverket skall tillämpas även för lotspersonalen vid Trollhätte
k an al verk.
Förslag till arbetstidsföreskrifter för båtmanspersonal avses kunna framläggas
under november 1966.
Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
368
Kommittéer: Civildepartementet
Ci: 7
5. Utredningen rörande hälsokontroll för de statsanställda m. fl.
(1964: I 14, 1965:1 11, 1966:11)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande hälsokontroll för de statsanställda m. fl. (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1963):
Aldestam, N. Arne, utredningsdirektör
Expert:
Hall, Paul F. L., docent, överläkare
Sekreterare:
Ström, Evert R., lönesekreterare
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2, tel. 22 59 60
(sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1964:1 C 14
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit två
sammanträden.
Den försöksverksamhet med hälsoundersökning av statsanställda m. fl.,
som pågått sedan den 1 februari 1965, har avslutats under mars 1966. Sedan
april 1966 pågår bearbetning av resultaten från denna verksamhet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1967.
6. Arbetstidsnämnden för personal inom sjömutningsverksamheten
(1965:I 13, 1966:12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 för
att handlägga arbetstidsfrågor för personal inom sjömätningsverksamheten:
Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör, ordförande
Bergdahl, Carl E., förste ombudsman
Fagerholm, Per Olof, sjöfartsråd
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2, tel. 22 59 60
(ordf.)
Beredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit två
sammanträden.
Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
7. Utredningen om tjänstebegreppets närmare innebörd (1966: 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 9 september 1965 för att
verkställa utredning rörande frågan om tjänstebegreppets närmare innebörd
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 september 1965):
Broomé, J. T. Allan, generaldirektör
369
Ci: 7
Riksdagsberättelsen år 1967
Expert:
Näsholm, Birger, byråchef
Sekreterare och expert:
Lyberg, Folke, lönedirektör
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2, tel. 22 59 60
(sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1966: Ci 13
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit fyra
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
8. 1965 års anställningsutredning (1966: 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 september 1965
för att utreda frågan om avgränsningen mellan statliga arbetstagare med
tjänstemannaställning och sådana utan ställning som tjänstemän (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 september 1965):
Söderberg, Gustaf, expeditionschef/rättschef, ordförande
Bladh, Carl G., ombudsman
Johansson, Kjell Å. M., förhandlingsdirektör
Sekreterare:
Nyström, A. Martin, byrådirektör
Lokal: Telestyrelsen, Fack, Stockholm 16, tel. 23 60 40 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1966: Ci 14
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit fyra
sammanträden.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1967.
9. Utredningen rörande uppläggningen av det för de statliga löneförhandlingarna
erforderliga utrednings- och statistikarbetet (1966: 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för
att utreda frågan om uppläggningen av det för de statliga löneförhandlingarna
erforderliga utrednings- och statistikarbetet (se Post- och Inrikes
tidn. den 30 oktober 1965):
Höök, Erik S. V., planeringschef, ordförande
Aldestam, N. Arne, utredningsdirektör
Fastbom, E. Lennart, planeringschef
Odéen, Bengt O. G., direktör
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Expert:
Lindahl, K. Olof R., lönedirektör
370
Kommittéer: Civildepartementet
Ci: 10
Sekreterare:
Åberg, Per I., direktörsassistent
Biträdande sekreterare:
Aabye-Nielsen, Hans, departementssekreterare (fr. o. m. den 6 april 1966)
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2, tel. 22 59 60
(sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1966: Ci 15
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit sju sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1967.
10. Representanter för statsverket i läkarförhandlingsdelegationen
(1964:I 5, 1965:1 4, 1966:8)
Förordnade genom Kungl. Maj :ts beslut den 21 januari 1966 att ingå
som representanter för statsverket i läkarförhandlingsdelegationen vid
förhandlingar med Sveriges läkarförbund om de ändringar i gällande avtal
för ifrågavarande läkare som fordras på grund av genomförandet från
och med den 1 januari 1966 av kollektivavtalssystem för statstjänstemän
m. in.:
Rydback, A. V. Lennart, överdirektör
Uggla, Karl-Lennart, lönedirektör
Förordnade genom Kungl. Maj :ts beslut den 13 maj 1966 att ingå som
representanter för statsverket i läkarförhandlingsdelegationen utan inskränkning
i det uppdrag som har meddelats den 21 januari 1966:
Samuelson, Karl G., landshövding
Tännérus, Lars A., lönedirektör
Experter:
Bergengren, Bo G. H., lönesekreterare (fr. o. m. den 27 september 1966)
Borgström, Mats E., direktörsassistent (fr. o. m. den 26 maj 1966)
Uggla, Karl-Lennart, lönedirektör (fr. o. m. den 13 maj 1966)
Welin, Thorild J. M., avtalsjurist (fr. o. in. den 26 maj 1966)
Sekreterare:
Berg, Nils G., lönesekreterare
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2, tel. 22 59 60
(sekr.)
Delegationens ursprungliga uppdrag, se 1961:1 C 11
Mellan representanter för statsverket, Stockholms stad, Göteborgs stad
och Malmö stad (läkarförhandlingsdelegationen), på ena sidan, samt Sveriges
läkarförbund, på andra sidan, slöts den 5 oktober 1966 — under förutsättning
av huvudmännens godkännande — avtal om vissa anställningsvillkor
för sjukhusläkare m. fl. avseende tidsperioden januari 1966—juni
371
Ci: 10
Riksdagsberättelsen år 1967
1967. Överenskommelsen har godkänts av riksdagens lönedelegation den
18 oktober och av Kungl. Maj :t den 21 oktober 1966.
Mellan läkarförhandlingsdelegationen och Sveriges läkarförbund slöts
den 14 december 1966 under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande
avtal för tiden januari—juni 1967 om anställnings- och arbetsvillkor för
vissa läkare. Detta avtal bar godkänts av riksdagens lönedelegation den
21 december 1966 och av Kungl. Maj :t samma dag.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
11. Utredningen om städningen vid statliga myndigheter
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 mars 1966 för
att verkställa en översyn av den statliga städningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 april 1966):
Johansson, Kjell Å. M., förhandlingsdirektör, ordförande
Stime, Per-Erik W., byrådirektör
Wallén, Åke, byrådirektör
Experter:
Höök, Rune, lönesekreterare
Svantesson, K. Gösta H., byrådirektör
Sekreterare:
Stare, K. J. Peter, lönesekreterare
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2, tel. 22 59 60
(sekr.)
Direktiv (anförande av statsrådet Gustafsson till statsrådsprotokollet
den 11 mars 1966):
Städningsarbetet vid statliga myndigheter har flera gånger varit föremål
för utredningar.
År 1933 anmärkte riksdagens revisorer på det sätt, varpå städningen
var ordnad inom statsförvaltningen. Med anledning härav tillsatte Kungl.
Maj :t år 1934 en nämnd för städningsutredning. Nämndens förslag ledde
till förhandlingar och det första betingsavtalet, tidavtalet, som träffades
år 1938 och som sedan dess med vissa ändringar har varit gällande. I en
skriftlig överenskommelse mellan statens avtalsnämnd och Statstjänarkartellen
intogs ett uttalande av samma lydelse som protokollsuttalandet
till 1 § i nu gällande avtal. Uttalandet innebär, att regelmässig städning
om möjligt bör utföras i vederbörande statliga myndighets eller institutions
egen regi och att, där detta inte lämpligen kan ske, städning på
entreprenad företrädesvis bör utföras av företag, som yrkesmässigt städar.
År 1947 påkallade riksdagens revisorer åtgärder för begränsning av de
statliga städningskostnaderna. Kungl. Maj :t föreskrev år 1949, att myndigheterna
skulle ta till vara möjligheterna att begränsa städningskostnaderna
och göra städningsarbetets omfattning och sättet för dess utförande
till föremål för en löpande översyn. Till följd härav har de flesta
myndigheter övergått till varannandagsstädning. År 1950 bestämdes vid
centrala förhandlingar ersättningsgrunderna för varannandagsstädningen.
372
Ci: 11
Kommittéer: Civildepartementet
Vidare inrättades en tjänst som städningskonsulent vid statens avtalsnämnd.
Genom beslut den 28 september 1951 uppdrog Kungl. Maj :t åt bl. a.
statens organisationsnämnd att utföra arbetsstudier rörande städningen
inom statsförvaltningen. Resultatet av dessa studier överlämnades till
Kungl. Maj :t den 10 maj 1955. Materialet, kompletterat med utredning
om städningen vid postverket och statens järnvägar, lades till grund för
ett nytt kollektivavtal för städningspersonal, prisavtalet, samt normalinstruktion
och prislista för städning av förvaltningslokaler och skollokaler.
Prisavtalet träffades första gången mellan avtalsnämnden och Statstjänarkartellen
den 15 juli 1959. Enligt 15 § i tidavtalet skall övergång ske från
detta avtal till prisavtalet allt efter överenskommelse. De flesta statliga
myndigheter har successivt övergått till prisavtalet.
Efter framställning av Statstjänarkartellen har Kungl. Maj :t uppdragit
åt statskontoret att utreda förutsättningarna för att inrätta ett särskilt
organ för städningen inom statsförvaltningen. Den 10 december 1965 har
statskontoret överlämnat en promemoria, upprättad efter samråd med
statens avtalsverk, angående förutsättningarna för ett särskilt organ för
städningen inom statliga myndigheter och institutioner. I promemorian
har statskontoret föreslagit, att ett provisoriskt organ, benämnt städningsberedningen,
skall inrättas.
I skrivelse den 5 april 1965 har statens avtalsnämnd hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte uppdra åt statskontoret att i samarbete med kommunförbunden
utföra arbetsstudier rörande städningen vid de statliga myndigheterna.
Mot bakgrunden av det anförda bör en förutsättningslös utredning nu
komma till stånd rörande städningen vid statliga myndigheter. För ändamålet
bör särskilda sakkunniga tillkallas.
Kostnaderna för städningen vid de statliga myndigheterna uppgår årligen
till över 100 miljoner kronor. Det kan antagas, att ytterligare rationalisering
skulle kunna nedbringa dessa kostnader. De sakkunniga bör
söka kartlägga, om en omläggning av den nuvarande städningsorganisationen,
enligt vilken i princip varje myndighet för sig svarar för städningen
inom sina egna lokaler, till mer eller mindre centralt organiserad städning
skulle te sig rationell eller kostnadssparande. I detta syfte bör de
sakkunniga vara oförhindrade att genom försöksverksamhet pröva olika
tänkbara alternativ. Härvid bör även beaktas möjligheterna till andra rationaliseringsåtgärder,
t. ex. vad beträffar städningsmetoder, utbildning
och rekrytering av städningspersonal, byggnadsteknik, materielanskaffning
och administration.
De sakkunniga bör undersöka om de städningsmetoder, som tillkommit
efter 1955 års städningsutredning och accepterats av städningsexpertis inom
t. ex. det enskilda näringslivet, lämpar sig för den statliga förvaltningen.
Särskilt bör uppmärksammas de möjligheter, som härigenom kan föreligga,
att motverka den brist på städningspersonal, som f. n. råder. De
sakkunniga bör i samarbete med kommunförbunden utföra arbetsstudier
rörande städningsarbetet. Samråd bör ske med berörda personalorganisationer.
Undersökningen bör kunna avse även hur ofta man bör städa. Av
vikt i sammanhanget är vidare att undersöka, hur man på lämpligaste sätt
kontinuerligt skall kunna följa den tekniska utvecklingen.
De sakkunniga bör ägna uppmärksamhet åt rekrytering av städningspersonal.
Om städningen handhas felaktigt, kan statsverket åsamkas kostnader
för onödig förslitning eller direkta skador. En lämplig handledning
av städningspersonal kan rätta till sådana förhållanden. Nya städnings
-
373
Ci: 11
Riksdagsberättelsen år 1967
metoder torde även kräva ökad information angående städningsarbetets
organisation och utförande.
De sakkunniga bör vidare söka utröna vilka byggnadstekniska faktorer
som är betydelsefulla för städningen. Vid val av golvbeläggning bör man
exempelvis ta hänsyn till lokalens funktion, trafiktäthet, nedsmutsningsgrad
in. in. Andra frågor, som berör städningen, t. ex. om effektiva avtorkningsanordningar
vid entréerna, förrådsutrymme för städningsmateriel,
lämplig placering av vägguttag och dörrstoppar, konstruktionen av fönster
och bågar, bör beaktas.
De sakkunniga bör också undersöka, hur upphandling och lagerhållning
av materiel för den statliga städningsverksamheten bör ordnas. Upphandling
sker f. n. antingen i form av förrådshållning och distribution genom
centralförrådets försorg eller i form av avtal med leverantörer, vilka har
att efter rekvisition direkt till myndigheterna leverera och debitera varorna.
Den förstnämnda formen används av poststyrelsen, den sistnämnda av
försvarets intendenturverk. De sakkunniga bör söka utröna vilken form
som är mest ändamålsenlig. Flera centrala myndigheter har nu hand om
materielanskaffningen. Det bör prövas, om de upphandlande organen bör
fortlöpande utbyta erfarenheter rörande de produkter, som lagerförs eller
återfinns i leveransavtal, för att man skall kunna tillhandahålla ändamålsenlig
materiel av fullgod kvalitet. De sakkunniga bör även undersöka behovet
inom statsförvaltningen av särskild expertis, som står till myndigheternas
förfogande för rådgivning och information om anskaffning av
maskiner, redskap och övrig städningsmateriel.
Vidare bör de sakkunniga föreslå sådana ändringar i städningsavtalen, som
betingas av ändrad städningsmetodik eller organisation för städningsarbetet.
Härvid bör bl. a. uppmärksammas de ändringar i avtalen, som blir nödvändiga
vid eventuell övergång till maskinanvändning och modernare metoder.
Beräkningsgrunder för en kostnadsjämförelse mellan städning i statlig
regi och på entreprenad saknas f. n. De sakkunniga bör därför söka utarbeta
sådana grunder, som gör det möjligt att i olika fall bedöma vilken
administration av städning som ställer sig förmånligast. I denna jämförelse
bör hänsyn tagas till möjligheten att samordna städningsarbetet inom
statsförvaltningen.
De sakkunniga bör uppmärksamma de säkerhetsproblem, som särskilt
vid entreprenad kan uppkomma hos vissa myndigheter eller delar av myndigheter.
De sakkunnigas arbete bör bedrivas på sådant sätt, att praktiska resultat
snabbt kan uppnås. De skall därför vara oförhindrade att lägga
fram förslag successivt under utredningsarbetets gång.
Kommittén har under liden mars 1966—oktober 1966 hållit 31 sammanträden.
Utredningen låter f. n. utföra undersökningar av på marknaden förekommande
städmaskiner. Denna undersökning, som omfattar ett 40-tal
maskiner, blir färdig i december 1966 varefter planerade arbetsstudieundersökningar
påbörjas.
I övrigt pågår införskaffande av underlag och material för planering
och utförande av utredningens övriga uppgifter.
Utredningens uppdrag kan inte beräknas bli slutfört under år 1967.
374
Kommittéer: Civildepartementet
Ci: 12
12. Representanter för statsverket i mentalsjukvårdens löneförhandling
sdelegation
Förordnade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 18 mars 1966 att t. v. ingå
som företrädare för statsverket i en delegation med representanter för staten
och Svenska landstingsförbundet med uppgift att föra förhandlingar
och sluta kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt reglera dels anställnings-
och arbetsvillkor, som må bestämmas genom avtal, för sådana
personalgrupper vid statens mentalsjukhus in. m. som berörs av landstingens
övertagande av mentalsjukvården dels de övergångsanordningar
för berörd personal som kan finnas erforderliga i samband med övertagandet:
Stiernstedt,
Lars J. Th., förhandlingsdirektör
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Tännérus, Lars A., lönedirektör
Experter:
Nilsson, A. Erik, direktörsassistent (fr. o. m. den 28 juni 1966)
Strandlund, K. Bertil, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 28 september 1966)
Welin, Thorild J. M., avtalsjurist (fr. o. in. den 28 juni 1966)
Wistrand, Anders W. A., lönesekreterare (fr. o. in. den 17 november 1966)
Sekreterare:
Lindroth, C. E. Gunnar Hj:son, lönesekreterare (fr. o. in. den 28 juni 1966)
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2, tel. 22 59 60
(sekr.)
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut den 18 mars 1966):
De uppgifter som enligt 2 och 10 §§ kungörelsen den 30 juni 1965 (nr
465) om vissa statliga kollektivavtal in. m. ankommer på statens avtalsverk
skall i stället fullgöras av delegationen i fråga om sådana personalgrupper
vid statens mentalsjukhus in. in. som berörs av landstingens övertagande
av mentalsjukvården.
Vid tillämpningen av kollektivavtal som delegationen slutit eller avtal
om anställnings- och arbetsvillkor i överensstämmelse med sådant kollektivavtal
skall statlig myndighet följa föreskrifter och anvisningar som delegationen
meddelar. Saknas föreskrifter och anvisningar skall myndigheten
inhämta sådana från delegationen.
Bestämmelserna i 9 § nämnda kungörelse skall icke äga tillämpning beträffande
kollektivavtal som slutits av delegationen eller avtal om anställnings-
eller arbetsvillkor i överensstämmelse med sådant kollektivavtal.
Delegationen äger rätt att samråda med myndigheter och från dem erhålla
de uppgifter och yttranden som behövs för delegationens arbete.
Mellan mentalsjukvårdens löneförhandlingsdelegation, å ena sidan, samt
Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers
centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion,
å andra sidan, slöts den 15 juli 1966 — under förbehåll om
Kungl. Maj:ts godkännande — avtal avseende tidsperioden 1 juli—31 de
-
375
Ci: 12
Riksdagsberättelsen år 1967
cember 1966 om anställnings- och avlöningsvillkor för sådana personalgrupper
vid statens mentalsjukhus m. m. som berörs av landstingens övertagande
av mentalsjukvården. Avtalet har godkänts av riksdagens lönedelegation
den 19 juli 1966 och av Kungl. Maj :t den 22 juli 1966.
Mellan nyssnämnda parter och under samma förbehåll slöts den 15 december
1966 avtal för tiden juli 1966—december 1968 om anställnings- och
arbetsvillkor för nämnda grupper. Detta avtal har godkänts av riksdagens
lönedelegation den 21 december 1966 och av Kungl. Maj :t samma dag.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
13. Sakkunnig för översyn av de offentligrättsliga bestämmelserna
om rätten för statstjänstemän m. fl. att inneha bisysslor
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1966 för att
överse de offentligrättsliga bestämmelser som reglerar rätten för statstjänstemän
och vissa andra offentliga tjänstemän att inneha bisysslor (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1966):
Löfqvist, Ivar, generaldirektör
Experter:
Ericsson, K. Georg V., rättschef (fr. o. m. den 7 oktober 1966)
Lidbeclc, P. Ingmar, hovrättsråd, direktör (fr. o. m. den 7 oktober 1966)
Sekreterare:
Andersson, Anders H., sekreterare i Stockholms rådhusrätt (fr. o. m. den
7 oktober 1966)
Lokal: Statskontoret, Box 2106, Stockholm 2, tel. 22 08 60
Direktiv (anförande av statsrådet Gustafsson till statsrådsprotokollet
den 29 april 1966):
Enligt den nya lagstiftning om de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt
som trätt i kraft den 1 januari 1966 (prop. 1965: 60, KL2U 1, rskr 267,
SFS 1965:274—284) har tjänstemännen rätt att genom sina organisationer
förhandla om lön och andra ekonomiska anställningsvillkor samt att
sluta kollektivavtal därom. Rätten att påkalla förhandling och träffa avtal
begränsas bl. a. genom bestämmelserna i 3 § statstj änstemannalagen
(StjL). Enligt denna paragraf undantas från förhandlings- och avtalsområdet
— förutom vissa särskilt angivna frågor — anställnings- eller arbetsvillkor
som regleras i StjL eller i författning vartill StjL hänvisar.
I fråga om tjänstemans rätt till bisysslor innehåller StjL ett allmänt
stadgande i 13 §. Däri föreskrivs att tjänsteman inte får åta sig uppdrag
eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för hans oväld i tjänsteutövningen.
Närmare bestämmelser härom meddelas enligt samma paragraf
för vissa fall i lag och i övrigt av Kungl. Maj :t. Enligt den uppfattning
som ligger till grund för 13 § är en reglering av frågan om tjänstemans
rätt att vid sidan av tjänsten inneha annan anställning eller bedriva
annan verksamhet påkallad från två skilda synpunkter. Å ena sidan gäller
det att ta till vara statens intresse av att tjänstemannen i tillbörlig utsträck
-
376
Ci: 13
Kommittéer: Civildepartementet
ning ägnar sin arbetskraft åt den uppgift för vilken han erhåller lön och
att hans möjligheter härvidlag inte obehörigen inkräktas genom att han
åtar sig andra uppgifter. Å andra sidan har en reglering av frågan ansetts
nödvändig från allmän synpunkt med hänsyn till rättsordningens krav på
att privata intressen inte obehörigen får inverka på tjänstemans sätt att
utöva tjänsten och att allmänhetens förtroende för myndigheterna inte
rubbas. Vid tillkomsten av StjL har det bedömts som en fråga närmast av
lönereglerings natur om och i vilken utsträckning tjänsteman bör få inneha
sådan bisyssla, som med hänsyn till sysslans omfattning kan inverka
på tjänsteutövningen men som inte med hänsyn till sysslans art är i och
för sig oförenlig med tjänsten. I StjL har därför tagits upp endast förenämnda
bestämmelse om förbud för tjänsteman att åta sig uppdrag eller
utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för hans oväld i tjänsten.
Utöver de särskilda lagbestämmelser som finns för vissa tjänstemän skall
det liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser
om vilka bisysslor som tjänsteman från sist angivna synpunkt
inte får inneha. I övrigt har frågan om tjänstemännens bisysslor överlämnats
för reglering i avtal (prop. 1965: 60 s. 167).
I 16 § stadgan den 3 december 1965 (nr 602) om vissa tjänstemän hos
kommuner m. fl. meddelas ett allmänt stadgande om bisysslor som svarar
mot 13 § StjL. Denna stadga gäller, i den mån Kungl. Maj :t förordnar, anställning
på vilken kommunaltjänstemannalagen (KtjL) är tillämplig.
Föreskrift om tillämpning av bl. a. 16 § stadgan har meddelats för arbetstagare
inom vissa icke-statliga förvaltningsområden, exempelvis genom 2 §
kungörelsen den 3 december 1965 (nr 729) med vissa bestämmelser om anställning
som präst, 2 a § kyrkomusikerstadgan den 2 juni 1950 (nr 375),
1 kap. 7 § skolstadgan den 6 juni 1962 (nr 439) och 5 a § privatläroverksstadgan
den 25 mars 1960 (nr 92). Stadgandet blir härigenom tillämpligt
på vissa arbetstagare för vilka förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor
förs av statens avtalsverk i den ordning som följer av lagen den 3
december 1965 (nr 576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar
in. in.
Statens avtalsverk har den 29 december 1965 slutit ett kollektivavtal med
Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers
centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion
rörande anställnings- och arbetsvillkor för statstjänstemän
m. fl., benämnt allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra
tjänstemän (AST). Avtalet gäller fr. o. m. den 1 januari 1966. AST äger i
princip tillämpning på alla tjänstemän inom avtalsområdet som innehar
lönegradsplacerad tjänst. I 8 § AST ges vissa regler om bisysslor. Enligt
dessa är tjänsteman skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren,
huruvida och i vilken omfattning han innehar bisyssla. Arbetsgivaren
äger ålägga tjänsteman att helt eller delvis upphöra med bisyssla som enligt
arbetsgivarens bedömande inverkar hindrande på tjänsteutövningen.
Enligt protokollsanteckning till paragrafen skall skyldigheten att lämna
uppgift om bisyssla avse endast fall, då arbetsgivaren med hänsyn till
tjänstemannens sätt att utöva tjänsten finner anledning begära sådan uppgift.
Den förutvarande regleringen i 7 § statens allmänna avlöningsreglemente
(Saar) av frågor om förening av tjänst med tjänstebefattning eller upp
-
377
Ci: 13
Riksdagsberättelsen år 1967
drag har upphört att gälla vid utgången av år 1965. Enligt 2 § andra stycket
kungörelsen den 3 december 1965 (nr 886) om upphävande av vissa
författningar och beslut i anslutning till genomförandet av förhandlingsrättsreformen
för offentliga tjänstemän, in. in., äger dock bestämmelserna
i 7 § Saar om förbud för justitieråd, regeringsråd, häradshövding, borgmästare
och vattenrättsdomare att inneha vissa bisysslor tills vidare fortsatt
giltighet.
Inför ikraftträdandet av StjL har i december 1965 efter en allmän översyn
utfärdats ny allmän verksstadga och nya stadgor och instruktioner
för myndigheterna. Översynen har i viss omfattning avsett även regler om
bisysslor för statstjänstemän in. fl. Av tidsskäl har det dock inte givits
tillfälle i detta sammanhang till en mer djupgående omprövning av tidigare
meddelade bestämmelser i ämnet. I den mån de ansetts inte strida
mot den nya lagstiftningen har de förts över till de nya författningarna
med oförändrat sakinnehåll.
Frågan om de offentliga tjänstemännens rätt att inneha bisysslor och de
begränsningar som bör gälla i denna rätt tillhör de ämnen som ofta återkommer
i den offentliga debatten. Detta gäller inte minst bisysslor som
med hänsyn till sin art skulle kunna äventyra förtroendet för tjänstemännens
och därmed även för myndigheternas objektivitet och opartiskhet,
dvs. den del av frågekomplexet som även i fortsättningen skall regleras i
offentligrättslig ordning. Frågan har under senare tid berörts i olika sammanhang.
Riksdagens år 1965 församlade revisorer har under 36 § i sin
berättelse behandlat vissa enskilda fall av bisyssleinnehav. Vissa ytterligare
fall som även uppmärksammats i pressen har föranlett anmälan till justitieombudsmannen
och en interpellation i riksdagens första kammare.
Justitieombudsmannen begärde i framställning till Kungl. Maj :t den 3
juli 1963 (JO:s ämb.ber. 1964 s. 479) en allmän översyn av bestämmelserna
rörande rätten för statstjänstemän att inneha bisysslor. I framställningen
behandlades — utom frågor om bisysslor som numera hänförts till
avtalsområdet — frågor om sådana inskränkningar i tjänstemännens rätt
att inneha bisysslor som kan anses påkallade med hänsyn till rättsordningens
krav på att förhindra obehörigt inflytande av privatintressen vid
tj änsteutövningen.
Även om det inte med fog kan göras gällande att allmänhetens förtroende
för tjänstemännens och myndigheternas objektivitet och opartiskhet
skulle ha minskat under den tid hittillsvarande regler gällt, finner jag
skäl tala för att en översyn av reglerna nu sker. Föreskrifterna om bisysslor
i stadgor och instruktioner har meddelats vid olika tidpunkter för olika
områden och personalkategorier utan att någon gång en allmän och grundligare
översyn skett. Detta har lett till att föreskrifterna är i viss mån
oenhetliga och kan vara behäftade med vissa brister. Sakligt sett omotiverade
skillnader kan även föreligga mellan olika personalgruppers rätt
att åta sig bisysslor.
Till de skäl för en översyn som framgår av det anförda kommer att den
nya tjänstemannalagstiftningen medfört vissa nya frågeställningar. Det
har bl. a. visat sig svårt att dra gränsen mellan bisyssla som avses i lag
eller annan författning och bisyssla som kan behandlas i avtal. Fråga har
också uppkommit om bisyssla, som inte kan sägas rubba förtroendet till
tjänstemannens oväld, ändå i vissa fall kan vara oförenlig med tjänstens
378
Kommittéer: Civildepartementet Ci: 14
beskaffenhet t. ex. därför att innehavet av bisysslan skadar tjänstemannens
eller myndighetens anseende eller på annat sätt inverkar på tilliten
till myndigheten. Ytterligare bör nämnas förhållandet mellan stadgandet
i 13 § StjL och de regler om konkurrensbisysslor som behövs vid vissa
myndigheter. Dessa regler innefattar förbud för tjänstemän hos myndigheten
att åta sig sådana uppdrag eller i övrigt utöva sådan verksamhet
som innebär att tjänstemannen utom tjänsten utför arbetsuppgifter som
ingår i myndighetens verksamhet och därigenom konkurrerar med myndigheten.
Jag föreslår på anförda skäl att en översyn genom särskild sakkunnig
sker av de offentligrättsliga bestämmelserna om rätt för statstjänstemän
m. fl. att inneha bisysslor.
Vid översynen bör mot bakgrund av det anförda i första hand undersökas
räckvidden av de allmänna stadgandena i 13 § StjL och 16 § stadgan
om tjänstemän hos vissa kommuner m. fl. Om en sådan undersökning
skulle ge till resultat att dessa stadganden inte tillräckligt tillgodoser
intresset av att förtroendet för myndigheterna och tjänstemännen upprätthålles,
bör förslag framläggas till de ändringar som behövs. Det bör även
undersökas i vad mån det föreligger behov att komplettera de allmänna
stadgandena med särskilda föreskrifter för vissa förvaltningsområden eller
för vissa personalgrupper. En sådan undersökning bör omfatta även de
domare, utom justitieråd och regeringsråd, för vilka föreskrift meddelats
om fortsatt tillämpning tills vidare av Saars regler om bisysslor.
Vidare bör undersökas om de föreskrifter som behövs bör innehålla absoluta
förbud eller ge utrymme för en tillståndsprövning för innehav av bisyssla.
Den sakkunnige bör när det gäller frågan om rätt för domare att inneha
bisysslor samråda med den av justitieministern tillkallade sakkunnige
som har i uppdrag att överse de författningsbestämmelser som rör bl. a.
justitieråds och regeringsråds offentligrättsliga anställningsvillkor och arbetsrättsliga
ställning i övrigt.
Den sakkunnige skall vara oförhindrad att lägga fram förslag successivt
under utredningsarbetets gång i delar där detta finnes möjligt.
Utredningsarbetet har påbörjats.
14. Betygsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att
utreda frågan om normer för betyg och intyg över anställning inom den
statligt reglerade offentliga förvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den
3 augusti 1966):
Broomé, J. T. Allan, generaldirektör
Lokal: Statens lönenämnd, Västerlånggatan 27, Stockholm C, tel. 22 59 60
Direktiv (anförande av statsrådet Gustafsson till statsrådsprotokollet
den 16 juni 1966):
Frågan om statligt och kommunalt anställd personals rätt till betyg och
intyg över anställning och spörsmål som sammanhänger därmed har tidi
-
379
Ci: 14
Riksdagsberättelsen år 1967
gare behandlats i statliga utredningar eller i samband med sådana. Sålunda
föreslog 1948 års förhandlingsrättskommitté i sitt betänkande angående
stats- och kommunaltjänstemäns förhandlingsrätt (SOU 1951:54) att en
bestämmelse om offentlig tjänstemans rätt till intyg över anställning skulle
intagas i en tilltänkt lag om offentliga tjänstemän. Vidare föreslogs att innehållet
i sådant intyg skulle regleras i bestämmelsen. Förslagen ledde inte
till någon åtgärd.
Besvärssakkunniga framhöll i sitt remissyttrande över promemoria med
förslag till allmän verksstadga (SOU 1951:12) att enligt gällande rätt
skyldighet inte syntes föreligga för myndighet att på begäran till befattningshavare
utfärda sådant betyg rörande dennes tjänstgöring att ledning
för bedömandet av hans förtjänst och skicklighet kunde hämtas därav.
Besvärssakkunniga åberopade till stöd härför ett i Nytt Juridiskt Arkiv
1931 (s, 367) redovisat rättsfall. Besvärssakkunniga förordade att sådan
skyldighet inskrevs i en blivande allmän verksstadga.
I allmänna verksstadgan den 7 januari 1955 (nr 3) intogs i 21 g en bestämmelse,
att myndighet på begäran av tjänsteman skulle utfärda intyg
angående hans tjänstgöring hos myndigheten. Angivna regel omfattade
inte skyldighet att utfärda betyg. En motsvarande bestämmelse återfinns
numera i 36 § statstjänstemannastadgan den 3 december 1965 (nr 601) och
44 § stadgan den 3 december 1965 (nr 602) om vissa tjänstemän hos kommuner
in. fl. Den senare stadgan gäller anställning på vilken kommunaltjänstemannalagen
den 3 juni 1965 (nr 275) är tillämplig i den mån Kungl.
Maj :t förordnar. Förordnande av denna innebörd har lämnats exempelvis
genom kungörelsen den 7 december 1965 (nr 863) om ändring i skolstadgan
den 6 juni 1962 (nr 439).
Bedan före verksstadgans tillkomst förekom bestämmelser om betyg eller
intyg för vissa avgränsade personalgrupper. Sålunda föreskrevs t. ex. genom
Kungl. Maj :ts beslut den 5 juni 1936 att länsstyrelserna vid utfärdande av
tjänstgöringsbetyg skulle använda ett fastställt formulär. Förslag i ämnet
hade framlagts av särskilda sakkunniga i betänkande med yttrande och
förslag rörande formulär för tjänstgöringsbetyg som utfärdas av länsstyrelserna
(SOU 1935: 17). Gällande bestämmelser i ämnet för länsstyrelsepersonal
meddelades genom Kungl. Maj :ts beslut den 15 december 1961
och den 25 november 1965.
För icke-statliga tjänstemän inom den statligt reglerade sektorn finns
ibland särskilda föreskrifter i ämnet intagna i stadga eller annan författning.
Så är exempelvis fallet i skolstadgan. För viss militär personal finns
föreskrifter om vitsord i kungörelsen den 30 juni 1955 (nr 476) med vissa
bestämmelser angående befordran av militär personal på aktiv stat och för
viss polispersonal i Kungl. Maj :ts beslut den 30 maj 1958 angående bl. a.
vitsord till polismanstjänst.
Innebörden av den föreskrift om tjänstgöringsintyg som tidigare fanns
i 21 § allmänna verksstadgan har behandlats av militieombudsmannen
(MO:s ämb.ber. 1961 s. 161). Förarbetena till stadgandet talade enligt MO
för att med intyg skulle förstås enbart besked om vederbörande tjänstemans
anställningstid och förordnanden hos myndigheten.
Trots att frågan om betyg och intyg under årens lopp har behandlats i
olika sammanhang och normerande system har utvecklats på vissa områden,
t. ex. inom skolväsendet, polisväsendet och försvaret, är det alltjämt
380
Kommittéer: Civildepartementet Ci: 14
inom betydande delar av den statligt reglerade offentliga förvaltningen oklart
hur gällande bestämmelser bör tillämpas. Avsevärda variationer i myndigheternas
praxis torde också förekomma. Ej utan fog har därför tid efter annan
väckts frågan om en översyn i syfte att åstadkomma enhetligare normer och
en fastare praxis. För myndigheterna är det särskilt angeläget att betyg
och intyg blir så tillförlitliga hjälpmedel som möjligt vid personaladministrativa
avgöranden särskilt vid nyanställning och befordran. Frågan
om betyg har vid flera tillfällen behandlats inom vissa personalorganisationer
och kritik mot rådande förhållanden har framförts bl. a. i organisationernas
tidskrifter. Kritiken har innefattat farhågor för att den växlande
praxis som nu tillämpas ger utrymme för alltför subjektiva och därmed
mindre tillförlitliga personomdömen i betygen. Det har också gjorts gällande,
att brister i förevarande avseende kan vålla den enskilde tjänstemannen
skada i hans anställning och karriär och medföra onödiga personliga
svårigheter för lionom. Från rättssäkerhetssynpunkt vore det därför synnerligen
önskvärt att ensartade, jämförbara och såvitt möjligt objektiva
normer tillämpades. Vidare har Tjänstemännens Centralorganisation i skrivelse
den 28 februari 1966 till chefen för civildepartementet hemställt om
utredning av normerna för betygssättning i statsförvaltningen.
Jag föreslår på anförda skäl att frågan om normer för betyg och intyg
över anställning inom den statligt reglerade offentliga förvaltningen utreds
av särskild sakkunnig.
Utredningen bör i första hand avse vilka uppgifter som bör lämnas i betyg
och intyg och den närmare utformningen av dessa handlingar. Vidare
bör ståndpunkt tas till frågan när betyg respektive endast intyg skall utfärdas.
Även omfattningen av myndighets skyldighet att utfärda betyg
eller intyg bör övervägas.
Vad angår handlingarnas innehåll och utformning framstår behovet av
en normering som angeläget. Detta gäller både frågan om vilka uppgifter
som bör återfinnas i handlingarna och det vitsordssystem som skall användas.
En praktiskt tillämpbar jämförande bedömning av olika tjänstemän
förutsätter en samordning så långt möjligt av förekommande vitsordssystem.
Den sakkunnige bör pröva förutsättningarna härför.
Även utformningen av betyg och intyg för tjänstemän som haft arbetsuppgifter
av hemlig natur bör övervägas i sammanhanget.
Enligt 36 § statstjänstemannastadgan och 44 § stadgan om vissa tjänstemän
hos kommuner m. fl. föreligger som förut nämnts skyldighet för
myndighet att på begäran av tjänsteman utfärda intyg om hans tjänstgöring
hos myndigheten. Stadgandena innefattar efter sin ordalydelse
ingen skyldighet att utfärda betyg. Praxis på området är mycket växlande.
Den sakkunnige bör framlägga förslag till enhetliga riktlinjer för reglering
av omfattningen av myndigheternas skyldighet att utfärda betyg och
intyg.
Även andra än i det föregående antydda skäl kan föreligga för vissa
begränsningar i myndighets skyldighet att utfärda här avsedda handlingar.
Värdeomdömen som ingår i betyg bör sålunda i regel grundas på
färska intryck. Har längre tid förflutit efter det att anställningen upphörde,
ökar uppenbarligen risken för oriktiga värdeomdömen. Vidare kan
under mellantiden avgångar ha förekommit hland den personal, som har
den säkraste kännedomen om arbetstagarens personliga förutsättningar och
381
Ci: 14
Riksdagsberättelsen år 1967
hans sätt att sköta sina uppgifter. Data av betydelse för att upprätta betyg
och intyg kan vidare ha gått förlorade i samband med utgallring av handlingar
om anställd personal. Den sakkunnige bör överväga om mot bakgrund
härav viss begränsning bör göras av den tid, under vilken myndighet
skall vara skyldig utfärda betyg eller intyg. Likaså bör den sakkunnige
undersöka om inte skyldigheten att avge fullständiga vitsord kan behöva
inskränkas beträffande vissa personalgrupper med hänsyn till arten av
arbetsuppgifter och tjänstgöringsförhållandena.
Värdet för en tjänsteman av att erhålla betyg eller intyg kan minska om
myndigheten dröjer så länge med att utfärda handlingen att den inte fyller
avsedd funktion. Samtidigt bör beaktas att arbetsgivaren får nödigt
rådrum. Den lämpliga avvägningen mellan dessa intressen bör prövas av
den sakkunnige.
Den sakkunnige bör vidare pröva frågan vem som i olika fall skall ha
skyldighet att å myndighetens vägnar utfärda betyg och intyg. Viss centralisering
av denna arbetsuppgift kan å ena sidan vara av värde för att
åstadkomma största möjliga enhetlighet och objektivitet i bedömningen.
Å andra sidan förutsätter tillförlitliga och träffande omdömen nära personlig,
i regel arbetsledande kontakt med vederbörande tjänsteman. Mot
bakgrund härav bör den sakkunnige pröva när arbetsledande tjänsteman
bör utfärda betyg och när han enbart bör avge underlag för sådant. I detta
sammanhang bör den sakkunnige med utgångspunkt från behovet av kontinuitet
i bedömningarna bl. a. undersöka om ett system, liknande det som
används i fråga om bl. a. viss militär personal, med tid efter annan återkommande
personbedömningar kan vara lämpligt. Behovet av generella
bestämmelser bör övervägas även härvidlag.
Skyldigheten för myndighet att utfärda betyg och intyg kan inträda ex
officio eller på begäran av vederbörande tjänsteman. Den sakkunnige bör
uppmärksamma denna fråga och föreslå lämpligaste förfaringssätt.
Den sakkunnige skall vara oförhindrad att behandla också andra frågor
inom ämnesområdet än de förut berörda. Förslag till åtgärder skall
kunna framläggas efter hand under utredningsarbetets gång.
Samråd bör äga rum med den av chefen för ecklesiastikdepartementet
tillkallade kompetensutredningen som har- att inom närliggande områden
ta ställning till frågor som berör de här antydda utredningsuppgifterna.
Den sakkunnige bör ta del av de förhållanden inom ämnesområdet på arbetsmarknaden
i övrigt som kan vara av intresse. Även förhållanden i andra
länder med jämförliga förutsättningar bör beaktas.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1967.
382
Centralt krisorgan
Inrikesdepartementet
Statens utlänningskommission
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad den 3
december 1965 (nr 678).
Ledamöter:
Jönsson, L. Ingvar, hovrättsråd, ordförande och chef (fr. o. m. den 1 oktober
1966)
Ahlberg, Iris, e. o. förste byråsekreterare
Andersson, Torsten, redaktör
Casparsson, K. Ragnar, fil. dr, f. d. landshövding
Holmbäck, Åke E. V., professor emeritus
Kellberg, Love G.-A., utrikesråd
Montell, J. Erik O., överdirektör
Sjöström, Lars-Erik W„ överstelöjtnant
Vinge, Per-Gunnar, avdelningschef
För ledamöterna finns sju ersättare.
Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer, benämnda första byrån,
andra byrån och tredje byrån (kanslibyrån). På första byrån handläggs
ärenden angående medborgare eller förutvarande medborgare i Danmark,
Finland, Island, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Sovjetunionen,
Tyskland och Österrike samt i de afrikanska och asiatiska staterna
ävensom ärenden angående artister oavsett nationalitet. På andra byrån
handläggs ärenden angående övriga utlänningar. Tredje byrån handlägger
ärenden angående kommissionens personal, administration och ekonomi
samt ärenden angående teknisk utlänningskontroll, besvarar remisser av
allmän natur samt omhänderhar den officiella utlänningsstatistiken.
Chefer
för första byrån: Ernberg, Olof H., t. f. byråchef
för andra byrån: Wiman, Olle, byråchef, tillika vice ordförande
för tredje byrån: Bundsen, Sven E. F., byråchef
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2, tel. växel 23 31 20
Stockholms slott den 3 januari 1967.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
383
Riksdagsberättelsen år 1967
Bilaga
KOMMITTÉ -
Justitiedepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter | ||||
| nummer | 1 |
|
|
| |
| berättelsen | t. o. m. | V, 1965- | -30/„ 1966 | ||
|
|
|
| 30/„ 1965 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
| 1965 | 1966 | 1967 |
| Arvoden | |
|
|
|
|
| Leda- | Selcr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
Statsrådsberedningen | Ju | Ju | SB |
|
|
|
Forskningsberedningen ........................ | 68 | 70 | 1 | 94 537 | 11 865 | 13 382 |
Summa kr. |
|
|
| 94 537 | 11 865 | 13 382 |
Justitiedepartementet |
|
|
|
|
|
|
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
1966 |
|
|
|
|
|
|
Utredningen om illojal konkurrens1.............. Utredningen angående pensionsstiftelsernas civil- | 12 | 16 | 1 | 612 886 | 15 800 | 21 134 |
rättsliga och skatterättsliga ställning.......... Utredningen angående fångvårdsanstalternas behov | 15 | 18 | 2 | 657 448 | 8 255 | 2 197 |
av tillsynspersonal.......................... 1961 års utredning om översyn av medborgarskaps- | 23 | 25 | 3 | 158 595 | 4 415 | 4 053 |
lagstiftningen............................... Utredningen angående rikets vapen och flagga | 31 | 32 | 4 | 20 355 | 1 680 | 8 058 |
| 35 | 36 | 5 | 21 430 | 10 640 | 4 835 |
Hyreslagstiftningssakkunniga................... | 50 | 46 | 6 | 192 440 | 49 335 | 33 381 |
Immissionssakkunniga......................... | 51 | 47 | 7 | 145 694 | 23 605 | 6 825 |
1963 års markvärdekommitté................... Utredningen av frågan om legalisering av sämje- | 55 | 49 | 8 | 268 554 | 42 110 | 75 369 |
delningar.................................. Sakkunnig för översyn av Stockholms rådhusrätts | 61 | 54 | 9 | 18 235 | 700 |
|
organisation................................ | — | — | 10 | — | 8 208 | — |
Summa kr. |
|
|
| 2 095 637 | 164 748 | 155 852 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
ingången av 1967 |
|
|
|
|
|
|
Firmautredningen1 ............................ Svenska representanter hos Förenta Nationerna | 11 | 15 | 11 | 612 886 | 14 815 | 8 480 |
och hos Europarådet i frågor om förebyggande | 13 | 17 | 12 | _ | _ | — |
Utredning rörande specialstraffrätten............ | 16 | 19 | 13 | 133 694 | 1 350 | — |
Fångvårdens byggnadskommitté2............... 1956 års klientelundersökning rörande ungdoms- | 17 | 20 | 14 |
|
|
|
brottslingar............................... | 18 | 21 | 15 | 1 036 953 | 4 565 | 28 121 |
Familj erättskommittén........................ Utredningen angående bekantgörande av folk- | 19 | 22 | 16 | 524 653 | 16 656 |
|
rättens regler för krig........................ | 20 | 23 | 17 | — | — | — |
384
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
KOSTNADER
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad total- | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| Vt ^ V12 | 1966 | kostnad |
|
|
|
| Övriga |
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Summa | Verk- | Beräk- | 1966 (s:a av | |||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| 1/ _31/ / 7 110 | 1/ _31/ 111 112 |
|
|
|
|
|
|
| |||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
|
| 8 267 | 1 016 | 1 240 | 35 770 | 14 791 |
| 145 098 |
|
| 8 267 | 1016 | 1240 | 35 770 | 14 791 |
| 145 098 |
5 760 | 54 835 | 3 642 | 2 654 | 115 | 103 940 | 38 495 | 25 000 | 780 321 |
— | 59 790 | 268 | — | 24 521 | 95 031 | 5 100 | — | 757 579 |
— | 3 690 | 764 | 744 | 2 | 13 668 | — | — | 172 263 |
— | 32 500 | 979 | — | 834 | 44 051 | 6 555 | — | 70 961 |
— | — | — | _ | 7 414 | 22 889 | 7 000 | 2 500 | 53 819 |
— | 108 447 | 5 234 | 16 126 | 335 822 | 548 345 | 94 024 | — | 834 809 |
63 423 | 40 475 | 11 507 | 6 300 | 649 | 152 784 | 63 930 | 23 500 | 385 908 |
1 599 | 119 511 | 4 047 | 18 874 | 162 441 | 423 951 | 70 649 | — | 763 154 |
— | — | — | — | — | 700 | — | — | 18 935 |
— | —- | 3 072 | — | 70 | 11 350 | — | — | 11 350 |
70 782 | 419 248 | 29 513 | 44 698 | 531 868 | 1 416 709 | 285 753 | 51000 | 3 849 099 |
— | 59 625 | 2 117 | 7 945 | — | 92 982 | 29 594 | 15 000 | 750 462 |
— | — | — | — | — | 1 350 | 8 203 | 3 600 | 146 847 |
_ | 153 869 | 1 472 | 26 | 6 250 | 194 303 | 74 184 | 41 900 | 1 347 340 |
4 494 | 44 747 | 606 | 36 | 2 889 | 69 428 | 17 463 | 5 700 | 617 244 |
— | — | — | — | — | — | — | — | — |
13 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt
Riksdagsberättelsen
Riksdagsber ätt elsen år 1967
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Sjölagskommittén............................. | 21 | 24 | 18 | 416 219 | 10 765 | 14 235 |
Aktiebolagsutredningen........................ | 24 | 26 | 19 | 287 908 | 9 520 | 16 980 |
Utredning angående upplysning till militära myn- |
|
|
|
|
|
|
digheter om ådömda straff m. m.............. | 26 | 27 | 20 | — | — | — |
Offentlighetskommittén........................ | 27 | 28 | 21 | 256 749 | 5 740 | 7 301 |
Utredningen angående fraktavtal vid godsbefordran |
|
|
|
|
|
|
på väg..................................... | 28 | 29 | 22 | 65 982 | 6 030 | 2 099 |
Utredningen av frågan om verkställighet av ut- |
|
|
|
|
|
|
ländsk dom i tvistemål...................... | 29 | 30 | 23 | 6 011 | — | — |
Expropriationsutredningen..................... | 30 | 31 | 24 | 302 613 | 21 325 | 18 900 |
Domstolskommittén........................... | 32 | 33 | 25 | 645 286 | 56 745 | 22 574 |
Trafikmålskommittén......................... | 33 | 34 | 26 | 416 648 | 20 725 | 22 211 |
Utredning av möjligheterna till förbättrad över- |
|
|
|
|
|
|
vakning av sjötrafiken m. in.3................ | Inl3 | In 8 | 27 | 3 306 | 9 620 | 7 968 |
Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvs- |
|
|
|
|
|
|
kommittén................................. | 34 | 35 | 28 | 51 409 | 9 480 | 5 716 |
Militärstraffsakkunniga........................ | 36 | 37 | 29 | 150 213 | 11 740 | 3 675 |
Bostadsrättskommittén........................ | 37 | 38 | 30 | 201 684 | 16 605 | 3 475 |
Förvaltningsdomstolskommittén................ | 38 | 39 | 31 | 336 831 | 18 020 | 18 520 |
Utredningen angående vattenlagens torrläggnings- |
|
|
|
|
|
|
bestämmelser............................... | 41 | 40 | 32 | 11 817 | 2 775 | 1 388 |
Sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös |
|
|
|
|
|
|
egendom................................... | 42 | 41 | 33 | 16 209 | 5 000 | 2 060 |
Sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, |
|
|
|
|
|
|
handelsagentur och handelsresande............ | 43 | 42 | 34 | 8 706 | 5 000 | 500 |
Sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom | 44 | 43 | 35 | 12 766 | 3 500 | — |
Utredning för översyn av bokföringslagen........ | 46 | 44 | 36 | 141 522 | 13 675 | 6 155 |
Sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbets- |
|
|
|
|
|
|
utskott rörande den nordiska rättsgemenskapen | 48 | 45 | 37 | 3 825 | 1 500 | 4 200 |
Departementsutredningen...................... | 53 | 48 | 38 | 467 156 | — | 23 937 |
Gruvrättsutredningen......................... | 56 | 50 | 39 | 76 666 | 7 450 | 15 895 |
Fylleristraffutredningen........................ | 57 | 51 | 40 | 96 871 | 17 575 | 29 187 |
Parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären | 59 | 52 | 41 | 62 813 | — | 4 730 |
Fastighetsregisterutredningen................... | 60 | 53 | 42 | 113 132 | 11 405 | 48 763 |
Sakkunnig angående lagstiftningen om skifte av |
|
|
|
|
|
|
dödsbo .................................... | 62 | 55 | 43 | 309 | 400 | 250 |
1964 års vatten- och avloppsutredning........... | 63 | 56 | 44 | 72 082 | 9 595 | 3 769 |
Arvsfondsutredningen......................... | 65 | 57 | 45 | — | 2 250 | 9 814 |
Samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrotts- |
|
|
|
|
|
|
ligheten................................... | — | 58 | 46 | 289 | 6 970 | 1 500 |
Förmynderskapsutredningen................... | — | 60 | 47 | 7 275 | 17 425 | 82 |
1965 års valtekniska utredning................. | — | 61 | 48 | 6 883 | 10 470 | 6 999 |
1965 års abortkommitté....................... | — | 62 | 49 | 9 372 | 12 500 | 12 909 |
Organisationskommittén för den diplomatiska |
|
|
|
|
|
|
konferensen år 1967 för revision av 1886 års Bern- |
|
|
|
|
|
|
konvention................................. | — | 63 | 50 | — | 6 140 | — |
Svenska kommittén för en nordisk patentbesvärs- |
|
|
|
|
|
|
instans .................................... | — | 64 | 51 | — | 11 150 | 1 450 |
Utredningen rörande internationell adoptionsrätt | — | 65 | 52 | — | — | — |
Kommittén för lagstiftningen om yttrande- och |
|
|
|
|
|
|
tryckfrihet................................. | — | 66 | 53 | — | 5 440 | 1 201 |
Förpassningsutredningen....................... | — | 68 | 54 | — | 3 350 | 4 360 |
Inslcrivningskommittén........................ | — | 69 | 55 | •- | — | — |
Utredningen angående justitieråds-, regeringsråds |
|
|
|
|
|
|
och justitiekanslerns arbetsrättsliga ställning ... | — | — | 56 | — | — | — |
Kommittén för lagstiftningen angående trafik- |
|
|
|
|
|
|
nykterhetsbrott............................. | — | — | 57 | - | — | — |
Utredningen angående förbud mot rasdiskrimi- |
|
|
|
|
|
|
nering..................................... | — | — | 58 | — | — | — |
FN-lagkommiltén............................. | — | — | 59 | — | — | — |
386
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| 49 715 | 3 030 | 3 502 | 554 | 81 801 | 30 569 | 12 000 | 540 589 |
— | 59 625 | 1 037 | 4 240 | 550 | 91 952 | 44 167 | 16 000 | 440 027 |
— | — | 464 | — | — | 464 | _ | 1 000 | 1 464 |
— | 59 438 | 5 402 | 4 762 | 37 273 | 119 916 | 58 534 | 13 700 | 448 899 |
— | 45 459 | 997 | 1 216 | 3 | 55 804 | 33 307 | 11 000 | 166 093 |
— | — | 559 | — | — | 559 | _ | 2 200 | 8 770 |
— | 97 800 | 4 109 | 2 854 | 58 | 145 046 | 42 891 | 30 000 | 520 550 |
6 913 | 116 571 | 8 272 | 5 023 | 1 299 | 217 397 | 60 300 | 35 000 | 957 983 |
4 776 | 109 082 | 5 138 | 17 679 | 30 456 | 210 067 | 81 567 | 20 000 | 728 282 |
— | — | 60 | 45 | — | 17 693 | — | — | 20 999 |
— | 30 039 | 3 145 | 1 402 | 380 | 50 162 | 29 304 | 13 200 | 144 075 |
43 526 | — | — | — | — | 58 941 | 26 307 | 7 000 | 242 461 |
— | 59 625 | 12 580 | 6 224 | — | 98 509 | 54 123 | 20 600 | 374 916 |
83 603 | 114 030 | 532 | 221 | 486 | 235 412 | 102 843 | 39 300 | 714 386 |
— | — | — | — | — | 4 163 | 2 935 | 500 | 19 415 |
— | 304 | — | — | 7 | 7 371 | — | — | 23 580 |
— | 101 | — | — | — | 5 601 | — | _ | 14 307 |
— | — | — | — | — | 3 500 | — | 1 350 | 17 616 |
— | 41 028 | 1 552 | 5 049 | 126 | 67 585 | 5 299 | 6 800 | 221 206 |
— | — | — | — | _ | 5 700 | 2 000 |
| 11 525 |
— | 255136 | — | — | 3 939 | 283 012 | 74 739 | — | 824 907 |
— | 32 545 | 3 281 | 1 939 | 42 | 61 152 | 35 543 | 12 500 | 185 861 |
— | 58 897 | 984 | 3 071 | 168 | 109 882 | 53 967 | 20 000 | 280 720 |
— | — | 435 | — | — | 5 165 | 204 | — | 68 182 |
36 667 | 71 069 | — | 7 661 | 943 | 176 508 | 53 514 | 34 500 | 377 654 |
— | — | — | — | — | 650 | _ | _ | 959 |
59 571 | — | — | — | 164 | 73 099 | 28 330 | 12 900 | 186 411 |
— | — | 333 | 1 001 | — | 13 398 | 7 837 | 3 750 | 24 985 |
— | — | 325 | — | 106 | 8 901 | 2 700 |
| 11 890 |
— | 55 641 | 4 342 | 3 054 | 230 | 80 774 | 32 188 | 15 500 | 135 737 |
11 206 | 41 590 | 6 859 | 6 006 | 5 146 | 88 276 | 26 738 | 12 000 | 133 897 |
| 68 851 | 1 354 | 14 747 | 929 | 111 290 | 46 329 | 11 232 | 178 223 |
— | — | 1 904 | — | 17 | 8 061 | 3 000 | 7 000 | 18 061 |
— | 30 060 | 2 201 | 1 103 | 21 | 45 985 | 30 489 | 12 200 | 88 674 |
— | 9 934 | — | — | — | 9 934 | 9 934 | — | 19 868 |
— | 22 470 | 203 | 2 366 | 38 | 31 718 | 34 855 | 14 000 | 80 573 |
— | 5 070 | — | 353 | 81 | 13 214 | 14 101 | 8 000 | 35 315 |
177 | — | — | — | — | 177 | 7 431 | 12 000 | 19 608 |
— | — | — | — | 73 | 73 | 3 830 | — | 3 903 |
— | 4 494 | — | — | — | 4 494 | 27 340 | 18 000 | 49 834 |
— | — | — | — | — | -1 | 11 600 | 8 500 | 20 100 |
— | — | 496 | 359 | — | 855 | 10 141 | 9 500 | 20 496 |
387
Riksdagsberättelsen år 1967
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | rf 1 |
Utredningen om övervakare inom kriminalvården |
|
| 60 |
|
| 1 500 |
Grundlagberedningen.......................... | — | — | 61 | — | — | 2 825 |
Integritetsskyddskommittén.................... | — | — | 62 | — | — | — |
Ämbetsansvarskommittén...................... Utredningen om rättssociologisk undersökning inom |
|
| 63 |
|
| — |
skadeståndsrätten........................... Utredningen angående nordiskt institut för kompa- |
|
| 64 |
|
| — |
rativ rätt.................................. | — | — | 65 | — | — | — |
Utredningen angående ändrad könstillhörighet | — | — | 66 | — | — | — |
kriminalstatistik............................ Utredning angående skadestånd för förlust av | — | — | 67 | — | — | — |
arbetsinkomst m. m......................... Utredning angående behovet av tillsynspersonal |
| ~ | 68 |
|
|
|
vid fångvårdsanstalter m. m.................. Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
|
| 69 | 6 556 738 | 387 271 | 363 729 |
Besvärssakkunniga............................ Utredningen angående försöksverksamhet mot ung- | 1 | — | — | 617 364 | — | — |
domsbrottslighetcn.......................... | 4 | — | — | 286 221 | — | — |
1954 års fastighetsbildningskommitté4........... | 14 | 1 | — | 1 094 734 | 350 | 1 194 |
Mönsterskyddsutredningen..................... Utredningen rörande reglerna om godtrosförvärv | 22 | 2 | — | 427 049 | 9 325 | 4 555 |
av lös egendom............................. | 25 | 3 | — | 45 830 | — | — |
Etableringsutredningen........................ | 39 | 4 | — | 208 192 | 1 320 | 3 000 |
Utredningen om rättegångshj älp................ Sakkunniga för utarbetande av handledning för | 40 | 5 |
| 60 062 |
|
|
stiftningen................................. Kommittén för förberedande av Förenta Natio-nernas kongress 1965 angående förebyggande | 45 | 6 |
| 1 229 | 3 000 |
|
av brott och behandling av brottslingar....... | 47 | 7 | — | 1 631 | 150 | — |
Utredning om utlandssvenskars folkbokföring .... | 49 | 8 | — | 41 564 | 3 450 | 9 603 |
1963 års JO-utredning......................... Utredningen för översyn av reglerna om fast- | 52 | 9 | — | 109 794 | 4 520 | 348 |
ställande av faderskap till barn utom äktenskap | 54 | 10 | — | 102 006 | — | — |
Pressutredningen............................. 1964 års utredning av frågan om radions juridiska | 58 | 11 |
| 93 881 |
| 6 121 |
ansvarighet................................ | 64 | 12 | — | 26 566 | 895 | 553 |
Röstlängdsutredningen........................ | 66 | 13 | — | — | 4 550 | 11 500 |
Kontinentalsockelutredningen.................. Summa kr. D. Kostnader från kommittéanslaget under budget-året 1965/66 för sakkunniga biträden inom | 67 | 14 |
| 37 344 3 153 467 | 7 800 35 360 | 10 800 47 674 |
Kommittélokaler.............................. | — | — | — | 186 640 | — | 735 |
Kommittéexpenser............................ | — | — | — | — | — | 300 |
Kontaktman för nordiskt lagsamarbete.......... Experter för biträde vid arbete med förberedande |
|
|
| 3 900 | 300 | 2 100 |
litterära och konstnärliga verk................ | — | — | — | 18 285 | 2 550 | 5 600 |
Kriminalvårdsstyrelsen......................... Vissa deltagare i överläggningar i författningsfrågor |
|
|
| 20 000 |
|
|
den 18 och 19 november 1965 ................ | — | — | — | — | — |
|
388
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| 9 420 |
|
| 18 | 10 938 | 20 045 | 10 000 | 40 983 |
— | 30 442 | 74 | — | 526 | 33 867 | 120 004 | 60 500 | 214 371 |
— | — | — | — | — | — | — | 12 000 | 12 000 |
— | — | - | — | — | — | 18 622 | 12 200 | 30 822 |
250 933 | 1736 677 | 73 863 | 101 884 | 92 772 | 3 007 129 | 1 377 071 | 602 132 | 11 543 070 |
— | _ | _ | _ | _ | _ | 62 | _ | 617 426 |
— | — | — | _ | 4 835 | 4 835 | _ | _ | 291 056 |
— | — | — | 82 | 3 633 | 5 259 | — | — | 1 099 993 |
— | 2 930 | 339 | — | 24 799 | 41 948 | 60 | — | 469 057 |
_ | _ | _ | _ | 13 060 | 13 060 | _ | _ | 58 890 |
— | 29 733 | — | 625 | 15 | 34 693 | — | — | 242 885 |
— | — | — | — | 54 | 54 | — | — | 60 116 |
— | — | — | — | 19 134 | 22 134 | — | — | 23 363 |
|
| 302 | 4 803 | 7 431 | 12 686 |
|
| 14 317 |
— | 4 556 | — | — | 12 501 | 30 no | — | — | 71 674 |
— | 14 865 | 873 | — | 18 924 | 39 530 | — | — | 149 324 |
— | — | — | _ | 251 | 251 | _ | _ | 102 257 |
— | — | — | — | 24 717 | 30 838 | — | — | 124 719 |
4 007 | _ | _ | 85 | 7 187 | 12 727 | _ | _ | 39 293 |
— | — | 573 | 1 155 | 5 998 | 23 776 | — | — | 23 776 |
— | 23 953 | 3 472 | — | 10 023 | 56 048 | — | — | 93 392 |
4 007 | 76 037 | 5 559 | 6 750 | 152 562 | 327 949 | 122 |
| 3 481 538 |
|
|
|
| 178 460 | 179 195 |
|
|
|
— | — | 154 | = | 131 264 | 131 718 2 400 |
| — | — |
|
|
| 449 | —96 | 8 503 |
|
|
|
— | — | — | — | 46 000 | 46 000 | — | — | — |
— | — | 3 137 | — | — | 3 137 | — | — | — |
389
Riksdagsberättelsen år 1967
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Översyn av lagen om förvaltning av bysamfällig-heter och därmed jämförliga samfällda ägor och |
|
|
| 17 555 |
| 1 425 |
Förste alctuarien Signe Chöster................. | — | — | — | — | 1 500 | — |
Assessorn Rudolf Greve........................ | — | — | — | 19 904 | — | 2 297 |
Hovrättsrådet Gunnar Ohlsson................. | — | — | — | — | — | — |
Materialförvaltaren Sigvard Skald............... | — | — | — | 1 200 | — | 1 200 |
Professorn Lars Welamson..................... | — | — | — | — | 1 500 | — |
Summa kr. |
|
|
| 267 484 | 5 850 | 13 657 |
1 Kostnaderna bestrids från andra och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
vartdera anslaget.
2 Kostnaderna bestrids med andra medel än kommittéanslaget.
390
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |
|
|
| 196 |
| 1 621 1 500 |
|
|
|
|
_ | 27 330 | _ | _ | 190 | _ | _ |
| _ | |
145 | — | 272 | — | — | 417 1 200 | — | — |
| _ |
145 | 27 330 | 3 563 | 645 | 355 818 | 1 500 407 008 | — | — |
| — |
3 Kostnaderna har t. o.m. den 30 juni 1966 bestritts från elfte huvudtitelns kommittéanslag.
4 Kostnaderna bestrids från andra och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
391
Riksdagsberättelsen år 1967
Utrikesdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter | ||||
|
|
|
|
|
| |
| berättelsen | t. o. m. | Vt 1965- | -30/»1966 | ||
|
|
|
| 33/, 1965 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
| 1965 | 1966 | 1967 |
| Arvoden | |
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
1966 |
|
|
|
|
|
|
Utrikesdepartementets bostadsutredning......... | — | 5 | 1 | 12 746 | 17 831 | 7 835 |
Fredsforskningsutredningen.................... | — | 7 | 2 | 4 745 | 7 655 | — |
Summa kr. |
|
|
| 17 491 | 25 486 | 7 835 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
ingången av 1967 |
|
|
|
|
|
|
Beredningen för internationella biståndsfrågor (U- |
|
|
|
|
|
|
beredningen)............................... | 5 | 4 | 3 | 282 536 | — | — |
Utredningen rörande utrikesförvaltningens kamera-la organisation.............................. Utredning av vissa frågor rörande anställnings- | 7 | 6 | 4 | 37 550 | 20 130 | 18 905 |
villkor för fältexperter inom biståndsverksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | 5 |
| 6 395 |
|
1966 års utredning om Svenska Institutet........ | — |
| 6 | — |
| — |
Summa kr. |
|
|
| 320 086 | 26 525 | 18 905 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget- |
|
|
|
|
|
|
året 1965/66 för sakkunniga biträden inom de-partementet m. m. |
|
|
|
|
|
|
Rådgivare i fråga om upplysningsverksamhet om |
|
|
|
|
|
|
Sverige.................................... | — | — | — | — | 62 436 | 57 201 |
Svenska UNICEF-kommittén.................. Utredning angående informationsverksamheten i | — | — | — | — | 7 965 | — |
Sverige rörande Förenta Nationerna........... Beredningen för studiestöd till afrikansk flykting- | — | — | — | — | 1 200 | — |
ungdom.................................... | — | — | — | — | 42 400 | — |
Organisationskommittén för ny central bistånds- myndighet................................. Inspektion av vissa biståndsprojekt i Algeriet och | — | — | — | — | 2 400 | — |
Tunisien................................... Kostnad för tryckning av SOU för försäljning | — | — | — | — | — |
|
genom statsverkets kommissionär............. | — | — | — | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| — | 116 401 | 57 201 |
392
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad 14 och 15) | |||||||
| l/„_31/ h— In | 1966 | ||||||
Ersättning för | Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. | Övriga | Summa | Verk- ställda utgifter 1/ _31/ / 7- Ilo | Beräk- nade utgifter 1/ _31/ lii— In | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., |
|
| |||
— | — | 228 | 390 | 2 242 | 27 908 9 211 | 4 370 | 6 000 | 45 024 34 589 |
|
| 228 | 390 | 3180 | 37 119 | 19 003 | 6 000 | 79 613 |
_ | _ | _ | _ | _ |
|
|
| 282 536 |
— | 60 633 | — | — | 1 072 | 100 740 | 5 915 | 1 000 | 145 205 |
52 641 | — | — | — | 1 327 | 60 363 | 16 596 | 25 000 | 101 959 20 000 |
52 641 | 60 633 |
|
| 2 399 | 161103 | 22 511 | 46 000 | 549 700 |
— | — | 1 200 | — | 2 000 | 119 637 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 1 200 | — | — | — |
— | — | 671 | — | — | 43 071 | — | — | — |
— | — | — | - | — | 2 400 | — | — | — |
— | — | 19 925 | 3 765 | — | 23 690 | -t- | — | — |
— | — | — | — | 2 260 | 2 260 | — | — | -- |
— | — | 21796 | 3 765 | 4 260 | 203 423 | ~ | — | — |
13f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
393
Riksdagsberättelsen år 1967
Försvarsdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter |
|
| ||
| nummer | i |
|
|
| |
| berättelsen | t. o. m. | ''/, 1965- | -30/e 1966 | ||
|
|
|
| 30/„1965 |
|
|
| 1965 | 1966 | 1967 |
| Arvoden | |
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
|
|
|
|
|
| in. fl. |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
1966'' |
|
|
|
|
|
|
1960 års värnpliktsavlöningsutredning .......... | 9 | 12 | 1 | 860 417 | — | 33 475 |
Försvarets lärarutredning...................... | 12 | 14 | 2 | 306 360 | — | — |
1962 års försvarssjukvårdsutredning............. | 15 | 16 | 3 | 228 083 | 34 290 | 15 166 |
Utredning rörande arbetsuppgifter m. m. för för- |
|
|
|
|
|
|
svarets radioanstalt......................... | 16 | 17 | 4 | 142 624 | 9 660 | 8 640 |
Flygträningsutredningen....................... | 19 | 20 | 5 | 3 568 | 1 000 | 1 200 |
Skyddsområdesutredningen.................... | 21 | 21 | 6 | 22 130 | 3 280 | 10 700 |
1964 års tygförvaltningsutredning............... | 29 | 27 | 7 | 110 851 | 15 230 | 31 590 |
Utredning rörande granskning av de slutgiltiga |
|
|
|
|
|
|
kostnaderna för flyttning av Stockholms örlogs- |
|
|
|
|
|
|
bas (Muskövarvet).......................... | — | — | 8 | — | 525 | 1 200 |
Summa kr. | — | -- | — | 1 674 033 | 63 985 | 101 971 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
|
|
|
|
|
|
gången av 1967'' |
|
|
|
|
|
|
1954 års värnpliktsavlöningsutredning........... | 4 | 9 | 9 | 148 510 | 5 150 | 20 350 |
Organisationsnämnden för militärmusiken........ | 5 | 10 | 10 | 212 038 | 7 750 | 19 975 |
Utredningen rörande den framtida användningen |
|
|
|
|
|
|
av Skeppsholmen........................... | 7 | 11 | 11 | 50 931 | 7 400 | 11 075 |
Utredningen rörande redovisning av försvarets |
|
|
|
|
|
|
befästningar................................ | 11 | 13 | 12 | 47 112 | 7 600 | — |
Försvarets fastighetsförvaltningsutredning....... | 14 | 15 | 13 | 23 735 | 4 125 | 13 200 |
Tjänsteställningsutredningen................... | 17 | 18 | 14 | 31 551 | 13 195 | 8 275 |
Krigsmaktens lärlingsutredning................. | 18 | 19 | 15 | 32 135 | 4 255 | 7 800 |
Militära tjänstgöringsåldersutredningen.......... | 22 | 22 | 16 | 154 239 | 15 350 | 26 305 |
Marinens befälsutredning...................... | 23 | 23 | 17 | 32 020 | — | 6 405 |
1964 års försvarskostnadsutredning.............. | 24 | 24 | 18 | 129 865 | 20 365 | 19 530 |
Göteborgs örlogsvarvsutredning................. | 25 | 25 | 19 | 38 383 | 30 560 | 1 175 |
1964 års inskrivnings- och personalredovisnings- |
|
|
|
|
|
|
utredning.................................. | 27 | 26 | 20 | 214 618 | 6 no | 39150 |
1965 års försvarsutredning..................... | — | 28 | 21 | 18 973 | 45 085 | 47 765 |
FFA utredningen............................. | — | 29 | 22 | — | 17 805 | 5 240 |
394
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad total- | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| Vv—31/i2 1966 | kostnad | |
|
|
|
| Övriga |
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Summa | Verk- | Beräk- | 1966 (s:a av | |||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- kostnader, |
| utgifter V7-31/X0 | utgifter V11-31/l2 | 14 och 15) | ||
|
|
|
|
|
| |||
Leda- | Selcr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
| |
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
| 4 955 |
| 13 151 | 64 066 | 115 647 | 4 029 |
| 980 093 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 306 360 |
— | 10 998 | 800 | 2 569 | 4 397 | 68 220 | 16 054 | — | 312 357 |
28 771 | — | — | — | 6 577 | 53 649 | 19 688 | _ | 215 961 |
— | — | — | — | — | 2 200 | — | 4 800 | 10 568 |
— | — | 1 136 | 4 320 | 9 883 | 29 320 | — | — | 51 450 |
36 000 | 30 000 | 11 804 | 17 388 | 8 690 | 150 702 | 85 695 | — | 347 248 |
— | — | 215 | 1 771 | 413 | 4 124 | _ | _ | 4 124 |
64 771 | 45 953 | 13 955 | 39 199 | 94 026 | 423 862 | 125 466 | 4 800 | 2 228 161 |
| 17 478 | 950 | 7 318 | 3 031 | 54 278 | 22 645 | 18 000 | 243 433 |
— | — | 765 | 1 206 | 807 | 30 503 | 10 579 | 6 000 | 259 120 |
— | — | 14 | 359 | 48 664 | 67 512 | 20 743 | 6 000 | 145 186 |
— | — | — | — | — | 7 600 | _ | _ | 54 712 |
— | — | — | — | — | 17 325 | 3 300 | 4 500 | 48 860 |
— | — | 4 654 | 1 616 | 1 696 | 29 436 | 9 797 | 10 000 | 80 784 |
— | — | 2 072 | 2 562 | 333 | 17 022 | 4 462 | 4 500 | 58 119 |
— | 123 598 | 15 506 | 16 220 | 16 200 | 213 179 | 70 894 | 39 000 | 477 312 |
— | 38 267 | 1 383 | 4 045 | 800 | 50 900 | 21 988 | 19 500 | 124 408 |
— | 69 928 | 5 673 | 31 987 | 85 394 | 232 878 | 99 315 | 39 000 | 501 058 |
— | — | 4 545 | 833 | 566 | 37 679 | 10 391 | 8 800 | 95 253 |
36 914 | 163 317 | 7 690 | 14 107 | 18 419 | 285 708 | 86 850 | 20 000 | 607 176 |
37 236 | 28 627 | 30 243 | 18 718 | 78 372 | 286 046 | 116 376 | 40 000 | 461 395 |
80 892 | 2 086 | 1 432 | 150 | — | 107 605 | 42 424 | 15 000 | 165 029 |
395
Riksdagsberättelsen år 1967
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
1966 års värnpliktskommitté................... | _ | _ | 23 | — | — | — |
Utredningen om handräckningsvärnpliktiga...... | — | — | 24 | — | — | — |
1966 års verkstadsutredning.................... | — | — | 25 | — | — | — |
Summa kr. | — | — | — | 1134110 | 184 750 | 226 245 |
C. Kommittéer som avslutat siu verksamhet före |
|
|
|
|
|
|
1960 års befälsstatsdelegation................... | 8 | 2 | — | 339 327 | — | 750 |
Soldathemsutredningen........................ | 13 | 4 | — | 53 501 | 1 800 | 3 050 |
1964 års utredning rörande vapenfria värnpliktiga | 20 | 5 | — | 19 312 | 10 350 | 7 045 |
1964 års fortifikationsutredning................. | 26 | 6 | — | 52 068 | 450 | 2 800 |
1964 års försvarshögskoleutredning.............. | 28 | 7 | — | 7 501 | 750 | 2 875 |
Militära rationaliseringsutredningen............. | — | 8 | — | 6 475 | 6 590 | 3 080 |
Summa kr. | — | — | — | 478 184 | 19 940 | 19 600 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1965/66 Vissa utredningsuppdrag, Utrikespolitiska institu- |
|
|
|
|
|
|
tet........................................ | — | — | — | 64 000 |
|
|
1 Kostnaderna bestrids från kommittéanslaget
396
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| 4 955 |
| 97 |
| 5 052 | 73 029 | 60 000 | 138 081 |
— | — | — | — | — | — | 27 414 | 20 000 | 47 414 |
— | — | — | — | — | — | — | 8 000 | 8 000 |
155 042 | 448 256 | 74 927 | 99 218 | 254 282 | 1 442 723 | 620 207 | 318 300 | 3 515 340 |
|
|
|
| 5 872 | 6 622 | 6 553 |
| 352 502 |
— | — | 900 | 97 | 10 771 | 16618 | — | — | 70119 |
— | 3 419 | 4 001 | 4 473 | 11 882 | 41 170 | — | — | 60 482 |
— | — | — | 4 192 | 2 174 | 9 616 | — | — | 61 684 |
— | — | — | 977 | 1 706 | 6 308 | — | — | 13 809 |
13 482 | 13 924 | — | — | 1 769 | 38 845 | — | — | 45 320 |
13 482 | 17 343 | 4 901 | 9 739 | 34 174 | 119 179 | 6 553 |
| 603 916 |
— | — | — | — | 100 000 | 100 000 | 110 059 | — | 274 059 |
397
Riksdagsberättelsen år 1967
Socialdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
| 6 |
| 7 |
|
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter t. o. m. | Vt 1965- | -3*/e 1966 | |||||
1965 | 1966 | 1967 | Arvodei Leda- möter | Sekr., | |||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1966 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karolinska sjukhusets utrustningskommitté2..... | 12 | 11 | 1 |
| — |
| — |
| — |
Socialpolitiska kommittén...................... | 14 | 12 | 2 | 1 089 | 160 | 13 | 960 | 20 | 156 |
Utredning för översyn av 1954 års lag om undervis- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ning och vård av vissa psykiskt efterblivna .... | 18 | 14 | 3 |
| — | 7 | 900 | 18 | 190 |
1961 års utredning om effektivare åtgärder för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever . . | 19 | 15 | 4 | 252 | 814 | 7 | 930 | 15 | 530 |
Yrkesskadeutredningen........................ | 20 | 16 | 5 | 483 | 936 | 22 | 765 | 19 | 115 |
Smittlagstiftningsutredningen .................. | 23 | 19 | 6 | 41 | 451 | 10 | 315 | 18 | 748 |
1962 års familjeberedning...................... | 29 | 23 | 7 | 508 | 982 | 7 | 345 | 18 | 406 |
1963 års klinikutredning....................... | 39 | 30 | 8 | 51 | 814 | 17 | 155 | 49 | 051 |
Utredning av vissa frågor i samband med upprät- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tandet av en gemensam nordisk institution |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för provning av dentalmaterial m. m........... | — | 32 | 9 |
| — | 13 | 145 |
| 500 |
Summa kr. |
|
|
| 2 428 | 157 | 100 | 515 | 159 | 696 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ingången av 19671 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utbyggande2 ............................... | 10 | 9 | 10 |
| — |
| — |
| — |
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utbyggande2................................ | 11 | 10 | 11 |
| — |
| — |
| — |
Mentalsjukvårdsberedningen2................... | 15 | 13 | 12 |
| — |
| — |
| — |
Utredning rörande driftsbokföring vid karolinska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukhuset m. m............................. | 21 | 17 | 13 | 57 | 671 | 8 | 820 | 11 | 550 |
1961 års sjukförsäkringsutredning............... | 24 | 20 | 14 | 515 | 280 | 16 | 000 | 33 | 830 |
Utredning angående hembiträdeslagstiftningen . . . | 28 | 22 | 15 | 136 | 736 | 4 | 080 | 7 | 705 |
Pensionsförsäkringskommittén.................. | 32 | 24 | 16 | 130 | 781 | 27 | 525 | 16 | 061 |
Nordisk läkemedelskommitté................... | 33 | 25 | 17 | 21 | 038 | 8 | 732 |
| — |
Nordisk utredning om samarbete beträffande lag- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stiftning och kontroll på livsmedelsområdet .... | 34 | 26 | 18 | 21 | 206 | 2 | 610 |
| — |
Livsmedelsstadgekommittén.................... | 36 | 27 | 19 | 134 | 714 | 27 | 870 | 33 | 826 |
Läkemedelsförsörjningsutredningen.............. | 37 | 28 | 20 | 108 | 995 | 5 | 960 |
| 620 |
1963 års arbetstidskommitté.................... | 38 | 29 | 21 | 126 | 666 | 25 | 595 | 21 | 045 |
1964 års nykterhetsvårdsundersökning........... | 40 | 31 | 22 | 101 | 444 | 9 | 545 | 29 | 719 |
Nordisk utredning av frågan om boxningens skade- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
verkningar................................. | — | — | 23 |
| — |
| 700 |
| — |
398
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad total- | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| Vt—31/» | 1966 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1966 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| V» -31/.o | 1/ _31/ 111- /13 |
|
|
|
|
|
|
| |||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
— | 38 169 | 680 | — | 1 213 | 74 178 | 12 065 | — | 1 175 403 |
— | 35 328 | 631 | 5 044 | 12 105 | 79 198 | 3 312 | 5 000 | 87 510 |
_ | 43 537 | 483 | 3 100 | 258 | 70 838 | 9 019 | _ | 332 671 |
76 830 | 54 093 | 882 | 1 020 | 3 017 | 177 722 | 69 086 | 35 700 | 766 444 |
2 389 | 1 455 | 1 478 | 3 938 | 752 | 39 075 | 23 851 | — | 104 377 |
— | 35 264 | 4 568 | 1 707 | 17 054 | 84 344 | 17 900 | 2 650 | 613 876 |
20 432 | 1 989 | 1 907 | 11 853 | 595 | 102 982 | 11 498 | — | 166 294 |
— | — | — | — | _ | 13 645 | _ | _ | 13 645 |
99 651 | 209 835 | 10 629 | 26 662 | 34 994 | 641 982 | 146 731 | 43 350 | 3 260 220 |
— | 9 171 | 629 | 840 | — | 31 010 | 20 965 | 10 000 | 119 646 |
— | 73 384 | 2 834 | 9 197 | 9 703 | 144 948 | 73 027 | 23 000 | 756 255 |
— | 314 | 239 | 1 265 | 80 | 13 683 | 1 200 | 1 000 | 152 619 |
— | 54 083 | 6 068 | 9 232 | 4 018 | 116 987 | 37 967 | 20 000 | 305 735 |
2 037 | 513 | 8 204 | — | 50 | 19 536 | 1 073 | 3 000 | 44 647 |
_ | _ | 1 552 | 355 | _ | 4 517 | 2 809 | 1 000 | 29 532 |
— | 63 414 | 3 427 | 4 036 | 1 495 | 134 068 | 78 947 | 43 000 | 390 729 |
49 434 | 42 122 | — | 350 | 7 706 | 106 192 | 46 094 | 19 000 | 280 281 |
— | 103 364 | 4 269 | 3 955 | 53 344 | 211 572 | 45 046 | 13 600 | 396 884 |
— | 39 707 | 299 | 6 395 | 36 320 | 121 985 | 26 894 | 15 000 | 265 323 |
503 | — | 897 | — | — | 2 100 | 1 143 | — | 3 243 |
399
Riksdagsberättelsen år 1967
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Utredningen om adoption av utländska barn..... | 42 | 33 | 24 | 25 470 | 9 420 | 11 610 |
Kommittén för semesterspridning............... Utredningen för översyn av sjukförsäkringens | — | 34 | 25 | — | 8 135 | 4 750 |
återbäringstaxa............................. | — | 35 | 26 | — | 9 840 | 6160 |
Familjepolitiska kommittén.................... | — | 36 | 27 | — | 24 320 | 12 221 |
Statens handikappråd......................... | — | 37 | 28 | — | 4 990 | 1 679 |
Handikapputredningen........................ | — | 38 | 29 | — | 12 770 | 21 251 |
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation........ | — | 39 | 30 | — | 16 325 | 100 |
LUP-kommittén för karolinska sjukhuset........ Utredning om rekrytering av föredragande i för- | — | 40 | 31 | — | 18 075 | 8 755 |
säkringsdomstolen m. m...................... | ■ - | 41 | 32 | — | 7 000 | — |
Nordisk receptkommitté2...................... | — | — | 33 | — | — | — |
Medicinalstyrelsens narkomanvårdskommitté .... |
|
| 34 |
| 25 915 | 20 354 |
ämnen2.................................... | — | — | 35 | — | — | — |
Nordisk medicinalstatistikkommitté2............ | — | — | 36 | -- | — | • - |
1966 års familj edaghemsutredning............... Nordisk utredning om enhetliga regler för auktorisa- | — | — | 37 | — | 2 550 | 625 |
tion av glasögonoptiker2..................... Utredning om laboratorieorganisationen vid statens | — | — | 38 | — | — |
|
rättskemiska laboratorium................... Medicinalstyrelsens utredning angående barnmiss- | — | — | 39 | — | — | 1 575 |
handel..................................... Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Utredning rörande inrättandet av ett nordiskt |
|
| 40 | 1 380 001 | 276 777 | 243 436 |
institut för odontologisk materialprovning..... | 8 | — | — | 1 343 | 500 | — |
Barnanstaltsutredningen....................... | 13 | 1 | — | 493 848 | 11 140 | 7 381 |
Kroppssjulcvårdens statsbidragsutredning........ | 17 | 3 | — | 103 935 | 12 955 | 3 317 |
Centrala rehabiliteringsberedningen............. | 25 | 4 | — | 619 540 | 12 120 | 28 309 |
Socialstyrelseutredningen...................... Utredningen om medicinalväsendets organisation | 26 | 5 | — | 108 710 |
| 6 430 |
(MCA-utredningen).......................... 1962 års utredning angående högstadieundervis- | 30 | 6 | — | 358 062 | 8 815 | 4 425 |
ningen för rörelsehindrade.................... Summa kr. D. Kostnader från kommittéanslaget under budget-året 1965/66 för sakkunniga biträden inom 1962 års utredning angående sjuksköterskeutbild- | 31 | 7 |
| 77 888 1 763 326 | 45 530 | 40 49 902 |
ningen3.................................... | S 27 | S 21 | E | — | 6 890 | 18 527 |
LUP-kommittén för en vårdyrkesskola3.......... | — | S 42 | E | — | 820 | 1 000 |
Statens ungdomsråd........................... | — | — | — | — | 31 350 | — |
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande | — | — | — | — | 6 950 | 6 355 |
resurserna i Sverige......................... Expertkommissionen för rådgivning vid olyckor | — | — |
|
|
|
|
vid atomanläggningar....................... | — | — | — | — | 1 900 | 60 |
Arbetsmedicinska nämnden.................... Utredningar inom socialstyrelsen rörande arbetsdriften vid erkända och enskilda vårdan- |
|
|
|
| 17 215 | 9 280 |
stalter för alkoholmissbrukare................ behovet av vårdpersonal vid erkända vårdan- | — | — | . - | — | — | 392 |
stalter för alkoholmissbrukare m. m............ | — | — | — | — | — | 1 950 |
400
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | | 15 | 16 |
| 30 883 | —43 | 60 |
| 51 930 | 21 887 | 10 100 | 109 387 |
— | 304 | 2 036 | 748 | 62 | 16 035 | 3 435 | 2 500 | 21 970 |
_ | 27 995 | _ | _ | _ | 43 995 | 21 207 | 7 500 | 72 702 |
— | — | 6 138 | 2 104 | 17 930 | 62 713 | 13 412 | 7 000 | 83 125 |
— | 45 381 | 2 470 | 2 018 | 4 704 | 61 242 | 29 026 | 15 000 | 105 268 |
7 760 | 50 388 | 3 654 | 6 312 | 5 725 | 107 860 | 47 548 | 30 000 | 185 408 |
— | — | 308 | — | — | 16 733 | 1 800 | — | 18 533 |
— | 51 782 | — | — | — | 78 612 | 33 968 | 32 800 | 145 380 |
— | — | — | — | — | 7 000 | 1 800 | — | 8 800 |
2 831 | 8 493 | 572 | 466 | 813 | 59 444 | 76 130 | 25 000 | 160 574 |
— | — | — | — | — | 3 175 | 3 066 | 2 200 | 8 441 |
— | — | .- | — | — | 1 575 | 2 300 | 10 500 | 14 375 |
— | — | — | — | — | — | 4 857 | 3 000 | 7 857 |
62 565 | 601 298 | 43 553 | 47 333 | 141 950 | 1 416 912 | 595 601 | 294 200 | 3 686 714 |
|
|
|
|
| 500 |
|
| 1 843 |
— | 12 221 | 385 | — | 40 081 | 71 209 | — | — | 565 057 |
6 700 | 1 330 | 932 | 1 547 | 10 665 | 37 446 | 200 | — | 141 581 |
— | 31 000 | — | 1 090 | 6 822 | 79 341 | — | — | 698 882 |
— | 9 722 | 823 | 745 | 579 | 18 299 | — | — | 127 009 |
5 859 | 21 967 | 1 730 | — | 38 877 | 81 673 | — | — | 439 735 |
— | 4 464 | — | — | — | 4 504 | — | — | 82 392 |
12 559 | 80 704 | 3 870 | 3 382 | 97 024 | 292 972 | 200 |
| 2 056 499 |
274 | 27 818 | 3 069 | 15 339 | 1 589 | 73 506 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 1 820 | — | — | — |
— | — | 5 898 | 888 | 348 | 38 485 | — | — | — |
— | 161 128 | 278 | 14 352 | 15 304 | 204 367 | — | — | — |
— | 26 637 | — | — | 70 872 | 97 509 | — | — | — |
60 581 | 19 789 | 14 459 | 1 749 | 14 409 | 1 960 | — | — | — |
18 676 | — | 10 022 | 697 | 9 | 29 796 | — | — | — |
— | — | — | — | - | 1 950 | — | — | — |
401
Riksdagsberättelsen år 1967
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
jordbruksdriften vid de statliga och erkända |
|
|
|
|
|
|
vårdanstalterna för alkoholmissbrukare........ | — | — | — | _ | 2 900 | 5 667 |
Delegation med uppgift att biträda socialstyrelsen |
|
|
|
|
|
|
vid beredningen av vissa byggnadsfrågor...... | — | — | — | — | 5 875 | 9 980 |
Ersättning till |
|
|
|
|
|
|
avdelningsdirektör G. Holmstedt.............. | — | — | — | — | _ | 225 |
medicinalrådet K. A. H. Sälde................ | — | — | — | _ | _ | 7 200 |
överdirektör E. Anneli....................... | — | — | — | — | _ | 667 |
byggnadsrådet R. af Malmborg............... | — | — | — | — | 6 000 | _ |
regeringsrådet H. J. Dillner4.................. | — | — | — | — | 10 800 | _ |
statens institut för byggnadsforskning......... | — | — | — | — | — | _ |
socialstyrelsen.............................. | — | — | — | — | — | — |
arbetarskyddsstyrelsen....................... | — | — | — | — | — | — |
medicinalstyrelsen.......................... | — | — | — | — | — | — |
statistiska centralbyrån...................... | — | — | — | _ | _ | _ |
Civiltryck AB.............................. | — | _ | — | _ | _ | _ |
Kommittélokaler m. m......................... Summa kr. |
|
|
|
| 90 700 | 6 285 67 588 |
1 Kostnaderna bestrids från kommittéanslaget i den mån ej annat anges.
’ Kostnaderna bestrids ej från kommittéanslaget utan med andra medel.
3 Utredningen har fr. o. m. den 1 januari 1966 överflyttats till ecklesiastikdepartementet.
4 Kostnaderna bestrids med hälften vardera från femte och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag.
402
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| _ | 990 | _ | 105 306 | 114 863 | _ | — | — |
2 831 | 23 833 | — | 8 553 | 36 | 51 108 | — | — | — |
| _ | _ | _ | _ | 225 | _ | _ | _ |
— | — | — | — | — | 7 200 | — | — | — |
— | 49 779 | — | 251 | 1 375 | 52 072 | — | — | — |
— |
| — | — | — | 6 000 | — | — | — |
81 340 | — | — | — | — | 92 140 | — | — | — |
— | — | — | — | 100 000 | 100 000 | — | — | — |
— | — | — | — | 11 700 | 11 700 | — | — | — |
— | — | — | — | 50 000 | 50 000 | — | — | — |
— | — | — | — | 173 000 | 173 000 | — | — | — |
— | — | — | — | 7 500 | 7 500 | — | — | — |
— | — | — | — | 517 | 517 | — | — | — |
— | — | — | — | 205 943 | 212 228 | — | — | — |
163 702 | 308 984 | 34 716 | 41 829 | 757 908 | 1 465 427 | — | — | — |
403
Riksdagsberiittelsen år 1967
Kommunikationsdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
| 6 |
| 7 |
|
Kommitténs benämning | Kommitténs | t. o. m. | Utgifter l/71965—30/e 1966 | ||||||
1965 | 1966 | 1967 | Arvode! Leda- möter | Sekr., | |||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1966 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Färdskrivarutredningen........................ | 22 | 17 | 1 | 13 | 469 | 13 | 020 | 15 | 190 |
1962 års fritidsutredning....................... | 25 | 19 | 2 | 463 | 736 | 5 | 925 | 21 | 558 |
1963 års luftfartsutredning..................... | 27 | 20 | 3 | 221 | 730 | 19 | 930 | 48 | 055 |
Statens företrädare i skärgårdstrafikutredningen | 32 | 22 | 4 | 13 | 754 | 6 | 005 | 8 | 725 |
Statens förhandlingsman för storstockholmstrafi- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ken....................................... | 33 | 23 | 5 | 317 | 139 | 9 | 000 | 54 | 381 |
Arbetsgruppen för färjtrafiken mellan Finland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och Sverige m. in............................ | 41 | 30 | 6 | 12 | 481 | 5 | 760 | 23 | 960 |
Sakkunniga för granskning av 1966 års separat- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
redovisning av statens järnvägars trafiksvaga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bannät1.................................... | — | — | 7 |
| — |
| — | 2 | 575 |
Summa kr. |
|
|
| 1042 | 309 | 59 | 640 | 174 | 444 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ingången av 1967 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Markdelegationen............................. | 11 | 10 | 8 | 371 | 985 | 29 | 760 | 12 | 384 |
Statens företrädare vid förhandlingar om båt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
trafiken i Stockholms skärgård............... | 12 | 11 | 9 | 4 | 141 |
| — | 6 | 500 |
1960 års vägsakkunniga........................ | 16 | 12 | 10 | 338 | 003 | 19 | 255 | 34 | 250 |
Parkeringskommittén.......................... | 17 | 13 | 11 | 383 | 044 | 18 | 765 | 26 | 475 |
Svenska ledamöter av Nordisk vägtrafikkommitté | 19 | 14 | 12 | 328 | 033 | 9 | 080 | 22 | 826 |
Kanaltrafikutredningen........................ | 20 | 15 | 13 | 469 | 532 | 18 | 795 | 36 | 552 |
Centrala civila transportkommittén............. | 21 | 16 | 14 | 428 | 037 | 22 | 680 | 14 | 485 |
Utredning angående organisationen av bokförings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
arbetet m. m. inom byggnadsstyrelsen......... | 23 | 18 | 15 | 24 | 374 | 5 | 040 | 8 | 080 |
Lotsorganisationsutredningen................... | 29 | 21 | 16 | 113 | 877 | 6 | 010 | 14 | 460 |
1964 års transportforskningsutredning........... | 34 | 24 | 17 | 17 | 989 | 6 | 890 | 12 | 990 |
Svenska öresundsgruppen1..................... | 35 | 25 | 18 | 106 | 419 | 19 | 045 | 61 | 890 |
Bilregisterutredningen......................... | 36 | 26 | 19 | 49 | 787 | 3 | 800 | 16 | 761 |
1964 års Gotlandstrafikutredning''............... | 37 | 27 | 20 | 23 | 351 | 5 | 620 | 16 | 818 |
Trafikpolitiska delegationen.................... | 38 | 28 | 21 | 15 | 258 | 4 | 230 | 4 | 545 |
Vägplaneutredningen1......................... | 39 | 29 | 22 | 17 | 701 | 7 | 505 | 25 | 308 |
Utredning angående standardisering av transport- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
dokument.................................. | 42 | 31 | 23 | 31 | 322 | 3 | 500 |
| 738 |
Utredning om befordran av farligt gods på väg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m. m...................................... | 43 | 32 | 24 | 12 | 121 | 9 | 650 | 14 | 350 |
404
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 1 | 9 | 10 | 11 | | 12 | | 13 | 14 | 15 | 16 | |
| Beräknad total- | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| Vv—31/» | 1966 | kostnad t. o. m. sl/i2 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1966 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
|
|
| */;—31/io | V11-31/l2 |
|
|
|
|
| koslllåubl y |
|
| ||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
|
|
|
| 520 | 28 730 |
| 1 000 | 43 199 |
— | 15 041 | 2 565 | 929 | 77 047 | 123 065 | 2 255 | — | 589 055 |
— | 73 685 | 18 890 | 8 990 | 8 371 | 177 921 | 16 416 | 1 000 | 417 067 |
— | — | — | 138 | — | 14 868 | 775 | 2 000 | 31 397 |
— | 110 292 | — | 66 | 4 043 | 177 782 | 2 165 | — | 497 086 |
— | 7 404 | — | 1 699 | 3 873 | 42 696 | 14 326 | 750 | 70 253 |
_ | — | 251 | — | — | 2 826 | 20 584 | — | 23 410 |
— | 206 422 | 21706 | 11 822 | 93 854 | 567 888 | 56 521 | 4 750 | 1 671 467 |
109 010 | 64 809 | 199 | 170 | 9 753 | 226 085 | 67 593 | 40 000 | 705 663 |
_ | _ | _ | 399 | 103 | 7 002 | 1 641 | 2 000 | 14 784 |
— | — | 233 | 207 | 2 858 | 56 803 | 10 842 | 25 000 | 430 648 |
— | 34 673 | 5 327 | 5 871 | 6 382 | 97 493 | 27 762 | 29 500 | 537 799 |
— | 26 636 | 10 200 | 17 961 | 23 356 | 110 059 | 6 897 | 20 000 | 464 989 |
— | — | 927 | 797 | 1 394 | 58 465 | 15 808 | 10 000 | 553 805 |
6 403 | 103 979 | 3 631 | 12 384 | 7 324 | 170 886 | 54 533 | 31 300 | 684 756 |
_ | 2 720 | _ | _ | _ | 15 840 | 11 710 | _ | 51 924 |
— | 70 673 | 943 | 11 968 | 242 | 104 296 | 10 764 | 5 000 | 233 937 |
— | — | 1 655 | 2 582 | — | 24 117 | 3 643 | 10 000 | 55 749 |
— | 85 051 | 1 750 | 35 985 | 9 275 | 212 996 | 88 535 | 95 000 | 502 950 |
— | 54 258 | 1 471 | 2 495 | 143 | 78 928 | 35 696 | 30 000 | 194 411 |
— | 37 907 | — | 3 770 | 1 040 | 65 155 | 17 097 | 6 000 | 111 603 |
— | — | 2 856 | 1 831 | —36 | 13 426 | 500 | — | 29 184 |
— | 37 707 | 1 317 | 17 358 | 134 768 | 223 963 | 38 724 | 20 500 | 300 888 |
15 654 | — | — | — | 188 | 20 080 | 89 | 1 000 | 52 491 |
— | — | — | — | 200 | 24 200 | 5 159 | 4 000 | 45 480 |
405
Riksdagsberättelsen år 1967
1 | 2 | 1 3 | 4 | 1 5 | 1 6 | f 7 |
1964 års sjömanslagskommitté.................. | 44 | 33 | 25 | 37 589 | 10 000 | 7 738 |
1964 års sjöarbetstidsutredning................. Arbetsgruppen för vissa frågor rörande drosk- | 45 | 34 | 26 | 11 260 | 9 400 | 8 932 |
näringen................................... | — | 36 | 27 | 6 040 | 16 870 | 6 925 |
Statens Järvafältsdelegation.................... | — | 37 | 28 | — | 5 575 | 4 800 |
Sjöfartsutredningen........................... | — | 35 | 29 | — | 21 990 | 9 564 |
1965 års småskeppsfarlsutredning............... Arbetsgruppen för frågor rörande mellanriksväg | — | 38 | 30 | 4 824 | 1 080 | — |
Kiruna—Nordnorge......................... | — | 39 | 31 | — | 2 900 | 950 |
Yägkostnadsutredningen1...................... | — | 41 | 32 | — | 6 575 | 7 375 |
Hamnutredningen............................. Expertgruppen för att leda ett utvecklingsarbete på | — | 40 | 33 | — | 5 200 | 12 131 |
bilavgasområdet............................ | — | 42 | 34 | — | 2 000 | 4 450 |
Svävarfartsutredningen........................ Utredning om beredskapslagstiftning på luftfartens | — | — | 35 | — | — | — |
område.................................... Svenska sakkunniga inom det nordiska samarbets- | — | — | 36 | — | ''- | — |
organet för trafiksäkerhetsforskning1.......... Utredning av vissa frågor rörande icke regelbunden | — | — | 37 | — | — | — |
luftfart .................................... | — | — | 39 | — | — | — |
Utredning om flygplatsfrågan i göteborgsregionen | — | — | 41 | — |
| — |
Utredning om taxorna i postverkets tidningsrörelse Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
|
| 42 | 2 794 687 | 271 215 | 392 277 |
1961 års trafiksäkerhetskommitté............... | — | — | — | 290 437 | — | _ |
Märstadelegationen............................ | 3 | — | — | 51 839 | — | — |
1959 års flygutredning......................... | 4 | — | — | 37 803 | — | 5 700 |
Bilskrotningsutredningen...................... | O | — | — | 52 481 | — | — |
Säffle kanalutredning.......................... | 5 | — | — | 28 436 | — | — |
Flygmaterielutredningen....................... | 7 | — | — | 59 376 | — | — |
1957 års bemanningsutredning.................. | 13 | 1 | — | 71 485 | 420 | 2 260 |
1957 års trafiknykterhetskommitté.............. | 14 | 2 | — | 219 448 | 4 180 | 2 600 |
Bilförarutredningen........................... Utredning rörande förrådshållningen inom vissa | 26 | 5 | — | 308 629 | 2 510 | 6 300 |
statliga verk............................... | 28 | 6 | — | — | — | 2 500 |
Väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen ..... | 30 | 7 | — | 140 346 | 1 780 | 3 974 |
Körtidsutredningen........................... | 31 | 8 | — | 65 847 | 4 390 | 7 158 |
Utredning angående vagnbok för motorfordon .... Summa kr. D. Kostnader från kommittéanslaget under budget-året 1965/66 för sakkunniga biträden inom depar-tementet m. m. Samordningsfrågor rörande nordisk transporteko- | 40 | 9 |
| 8 440 1 334 567 | 900 14 180 | 1 150 31 642 |
nomisk forskning........................... Länsstyrelsens i Värmlands län utredning rörande | — | — | — | 69 618 | — | — |
trafikförhållandena i Övre Klarälvsdalen...... Ersättning till expertis att biträda byggnadsstyrel-sen vid översyn av vissa föreskrifter för förvalt- |
|
|
| 15 910 |
| 247 |
ningen av statens fastigheter i utlandet m. m. . . | — | — | — | 65 132 | — | — |
nämnd.................................... | — | — | — | 36 087 | — | 1 232 |
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.............. | — | — | — | — | — | — |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut | — | — | — | — | — | — |
406
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| 53 774 | 2 003 | 3 755 | 51 | 77 321 | 35 752 | 19 172 | 169 834 |
— | 24 105 | — | 5 007 | 1 760 | 49 204 | 23 075 | 14 000 | 97 539 |
_ | — | 4 026 | 1 475 | 51 | 29 347 | 10 132 | 2 500 | 48 019 |
— | 35 796 | — | 4 770 | 24 156 | 75 097 | 81 574 | 78 800 | 235 471 |
— | 26 282 | 3 611 | 1 611 | 2 137 | 65195 | 21 778 | 12 443 | 99 416 |
9 910 | — | — | — | 11 | 11 001 | — | — | 15 825 |
— | — | 1 383 | 347 | 3 | 5 583 | 1 070 | 5 000 | 11 653 |
— | — | — | 934 | — | 14 884 | 19 298 | 8 000 | 42 182 |
— | 47 913 | 3 125 | 624 | 341 | 69 334 | 51 369 | 25 000 | 145 702 |
— | — | 579 | — | _ | 7 029 | 495 | 10 000 | 17 524 |
— | — | — | — | — | — | 5 427 | 11 200 | 16 627 |
— | — | — | — | — | — | 2 750 | 1 500 | 4 250 |
— | — | — | — | — | — | — | 500 | 500 |
_ | — | 788 | _ | _ | 788 | 1 623 | 1 000 | 3 411 |
| — | — | — | — | — | 2 505 | 8 000 | 10 505 |
— |
| — | — | — | — | — | 500 | 500 |
140 977 | 706 283 | 46 024 | 132 301 | 225 500 | 1 914 577 | 653 841 | 526 915 | 5 890 020 |
|
|
|
| 9 349 | 9 349 |
|
| 299 786 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 51 839 |
— | — | — | — | — | 5 700 | — | — | 43 503 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 52 481 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 28 436 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 59 376 |
— | — | — | 292 | — | 2 972 | — | — | 74 451 |
— | — | 311 | 160 | 6 081 | 13 332 | — | — | 232 780 |
— | — | 162 | — | 32 913 | 41 885 | — | — | 350 514 |
— | — | _ | _ | _ | 2 500 | _ | _ | 2 500 |
— | 27 983 | — | — | 10 472 | 44 209 | — | — | 184 555 |
— | — | 593 | — | 19 937 | 32 078 | — | — | 97 925 |
— | — | — | — | — | 2 050 | — | — | 10 490 |
| 27 983 | 1066 | 452 | 78 752 | 154 075 |
|
| 1 488 642 |
|
| 6 | 341 |
| 347 |
|
|
|
— | — | — | 552 | — | 799 | 2 637 | — | — |
| 6 200 |
|
| 28 | 7 460 | 17 |
|
|
— | — | — | — | 185 000 | 185 000 | — | — | — |
— | — | — | — | 215 000 | 215 000 | — | — | — |
407
Riksdagsberättelsen år 1967
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Flygtekniska försöksanstalten.................. |
|
|
|
|
|
|
Kanslirådet G. Backman....................... | — | — | — | — | 3 000 | — |
Avdelningsdirektören O. Hölcke................ | — | — | — | — | 3 000 | — |
Departementssekreteraren H. Ekberg............ | — | — | — | — | 2 000 | — |
Planeringsdirektören T. Buregren............... | — | — | — | — | 1 000 | — |
Departementssekreteraren B. Uhnbom........... | — | — | — | — | 1 000 | — |
Avdelningsdirektören H. K. Hellström........... | — | — | — | — | — | — |
Kanslisten Marianne Sandwall.................. | — | — | — | — | 1 800 | — |
Kommittéexpenser............................ | — | — | — | — | — | — |
Kommittélokaler.............................. Summa kr. |
|
|
| 186 747 | 11800 | 2 350 3 829 |
1 Kostnaderna bestrids med andra medel än kommittéanslaget.
408
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | ||
| — | — | — | — | 1 540 | 1 540 3 000 3 000 2 000 | 1 1 1 1 | — |
| — |
| — | — | — | — | — | 1 000 1 000 1 800 | 1 500 | — |
| — |
| — | — | — | — | 4 021 | 4 021 | 2 069 | — |
| — |
| — | — | — | — | 138 819 | 141 169 | 15 961 | — |
| — |
| — | 6 200 | 6 | 893 | 544 408 | 567 136 | 22 784 | — |
| — |
409
Riksdagsberättelsen år 1967
Finansdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
| 6 |
| 7 |
|
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter t. o. m. | V» 1965- | -S0/61966 | |||||
1965 | 1966 | 1967 | Arvode] Leda- möter | 1 Sekr., | |||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1966 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konsumtionskreditutredningen................. | 11 | 8 | 1 | 301 | 240 | 16 | 410 | 20 | 500 |
Myntkommittén.............................. | 20 | 17 | 2 | 105 | 094 | 6 | 340 | 4 | 653 |
Trafiklivräntekommittén....................... | 22 | 19 | 3 | 76 | 826 | 13 | 200 | 11 | 805 |
Kommittén för översyn av bestämmelserna om |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
resandes tull- och skattefrihet................ | — | 25 | 4 | 3 | 536 | 9 | 125 | 4 | 050 |
Villabeskattningsutredningen................... | — | 30 | 5 |
| 500 | 5 | 325 | 2 | 656 |
Summa kr. |
|
|
| 487 | 196 | 50 | 400 | 43 | 664 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ingången av 1967 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utredningen om universitetens egendomsförvalt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ning....................................... | 5 | 3 | 6 | 52 | 936 |
| — |
| — |
Uppbördsutredningen......................... | 8 | 5 | 7 | 275 | 298 | 9 | 600 | 9 | 420 |
Företagsskatteutredningen..................... | 9 | 6 | 8 | 1 446 | 638 | 22 | 800 | 27 | 390 |
1961 års fastighetstaxeringsutredning............ | 10 | 7 | 9 | 20 | 821 |
| — |
| — |
Koncentrationsutredningen..................... | 12 | 9 | 10 | 616 | 289 | 12 | 620 | 11 | 132 |
Affärsverksutredningen........................ | 13 | 10 | 11 | 155 | 587 |
| — | 14 | 245 |
Utredningen om metrologiska enheter........... | 14 | 11 | 12 | 160 | 320 | 8 | 040 | 13 | 305 |
Kreditinstitututredningen...................... | 15 | 12 | 13 | 83 | 471 | 21 | 505 | 22 | 485 |
1963 års utredning rörande underhållet av statliga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fastigheter................................. | 16 | 13 | 14 | 13 | 814 | 2 | 045 | 4 | 030 |
Aktiefondsutredningen......................... | 17 | 14 | 15 | 124 | 419 | 16 | 510 | 8 | 155 |
Utredningen rörande förundersöknings- och åkla- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
garverksamheten i tullmål................... | 18 | 15 | 16 | 1 | 444 |
| — |
| — |
1963 års försäkringsskattekommitté............. | 19 | 16 | 17 | 41 | 536 | 8 | 930 | 10 | 630 |
Utredning om finansiella långtidsperspektiv inom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
samhällsekonomien ......................... | 21 | 18 | 18 | 12 | 630 | 10 | 230 | 8 | 825 |
Skogsskattekommittén......................... | 24 | 20 | 19 | 40 | 112 |
| 450 | It | 662 |
Fond byråutredningen......................... | 25 | 21 | 20 | 9 | 320 | 10 | 990 | 10 | 240 |
Utredning av frågan om redovisning i skuldför- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bindelser mot säkerhet i fartygsinteckning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vissa fondmedel............................. | 26 | 22 | 21 |
| — |
| — |
| — |
Översyn av lagen om understödsföreningar....... | 27 | 23 | 22 | 1 | 000 | 2 | 275 |
| 720 |
Översyn av bestämmelserna om statlig kontroll på |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ädelmetallarbeten in. m...................... | 28 | 24 | 23 | 13 | 927 | 6 | 875 | Q O | 400 |
Familjeskatteberedningen...................... | — | 26 | 24 | 3 | 129 | 5 | 565 | 10 | 580 |
Utredningen angående indirekta skatter och social- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
försäkringsavgifter.......................... | — | 27 | 25 | i | 580 | 3 | 800 | 9 | 800 |
Utredningen om definitiv källskatt.............. | — | 28 | 26 | 3 | 155 | 7 | 890 | 23 | 200 |
Bilskatteutredningen.......................... | — | 29 | 27 | 4 | 916 | 25 | 775 | 15 | 682 |
410
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad total- | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| Vt—31/» | 1966 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning lör | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1966 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgilter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
|
|
| 1/ _31/ h— Ilo | 1/ _31/ 111- / 12 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. 11. |
| m. 11. | m. m.j |
|
|
|
|
| 9 280 | 1 421 | 418 | 231 | 48 261 | 32 951 |
| 382 451 |
— | 23 853 | 257 | 373 | 7 108 | 42 584 | — | — | 147 678 |
— | 59 790 | 1 512 | — | — | 86 307 | 33 135 | — | 196 268 |
_ | _ | 6 620 | 2 882 | 477 | 23 154 | 337 | _ | 27 027 |
— | — | — | — | 660 | 8 641 | 16 336 | — | 25 477 |
| 92 923 | 9 810 | 3 673 | 8 476 | 208 946 | 82 759 |
| 778 901 |
|
|
|
| 49 | 49 |
| 3 700 | 56 685 |
— | 59 743 | 661 | 955 | 13 089 | 93 468 | 28 886 | 15 670 | 413 322 |
6 292 | 78 178 | 3 166 | 11 263 | 62 800 | 211 889 | 45 492 | 28 000 | 1 732 019 |
296 | — | 286 | — | — | 582 | — | 7 200 | 28 603 |
34 666 | 323 305 | 4 481 | 5 425 | 23 808 | 415 437 | 158 469 | 77 200 | 1 267 395 |
2 854 | 29 579 | 1 883 | 1 022 | 180 | 49 763 | 29 804 | 11 500 | 246 654 |
— | 19 305 | 4 874 | 462 | 105 | 46 091 | 1 925 | 16 760 | 225 096 |
— | 509 | 3 775 | 1 495 | 30 | 49 799 | 25 555 | 14 900 | 173 725 |
_ | _ | _ | _ | 19 | 6 094 | 1 625 | 1 600 | 23 133 |
— | 59 730 | — | — | 235 | 84 630 | 31 707 | 12 000 | 252 756 |
_ | _ | 369 | _ | _ | 369 | _ | _ | 1 813 |
— | 32 092 | — | — | — | 51 652 | 16 276 | 4 300 | 113 764 |
_ | _ | _ | _ | _ | 19 055 | 9 875 | 15 000 | 56 560 |
— | 34 526 | — | — | — | 46 638 | 20 137 | 8 600 | 115 487 |
|
|
|
|
| 21 230 |
| 14 400 | 44 950 |
— | — | — | — | — | 2 995 | 1 350 | 1 900 | 7 245 |
_ | _ | _ | _ | 423 | 10 698 | 750 | 10 500 | 35 875 |
— | — | — | 157 | — | 16 302 | — | 5 500 | 24 931 |
_ | _ | _ | _ | _ | 13 600 | 4 875 | 8 000 | 28 055 |
— | — | 1 259 | 3 800 | 499 | 36 648 | 3 238 | 22 500 | 65 541 |
— | 100 057 | 37 | 10 455 | 114 | 152 120 | 60 793 | 45 100 | 262 929 |
411
Riksdagsberättelsen år 1967
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Obligationsteknikkommittén................... |
| 31 | 28 |
|
| 597 |
Tullagstiftningskommittén..................... | — | 32 | 29 | — | 24 935 | 25 985 |
Alkoholpolitiska utredningen................... | — | 33 | 30 | — | 5 825 | 6 469 |
Skattestrafflagutredningen..................... | — | 34 | 31 | — | 2 875 | 12 325 |
Fondbörsutredningen.......................... | — | — | 32 | — | 960 | 420 |
Utredningen om det skatterättsliga fastighetsbe- |
|
|
|
|
|
|
greppet.................................... | — | — | 33 | — | — | — |
Förarskyddsutredningen....................... | — | — | 34 | — | — | — |
1966 års fastighetstaxeringskommittéer.......... Summa kr. |
|
| 35 | 3 082 342 | 210 495 | 260 697 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
|
|
|
|
|
|
Lönebeskattningsutredningen................... | 7 | 1 | — | 183 656 | 1 960 | 775 |
Aktievinstutredningen......................... | 23 | 2 | — | 30 070 | 15 650 | 23 666 |
1958 års skatteutjämningskommitté............. Summa kr. | 1 |
|
| 901 519 1115 245 | 17 610 | 24 441 |
D. Under budgetåret 1965 /66 bestridda kostnader |
|
|
|
|
|
|
Utredningsrådet.............................. | — | — | — | 13 200 | 6 690 | 660 |
Kommittélokaler.............................. | — | — | — | 839 020 | — | — |
Kommittéexpenser ........................... | — | — | — | 2 547 | — | — |
Långtidsutredningen.......................... | — | — | — | 183 134 | 27 098 | 2 190 |
S. L. Carlsson m. fl............................ | — | — | — | — | — | — |
Nordiska bokhandeln.......................... | _ | — | — | — | — | — |
Överdirektören K. S. Edström.................. | — | — | — | — | — | 2 000 |
Generaldirektören A. L. G. Lindmark............ | — | _ | — | — | — | 1 500 |
Överdirektören W. A. E. Pernelid............... | — | — | — | — | — | 1 500 |
Byråchefen E. R. Hallman..................... | — | — | — | — | — | 1 500 |
S. Holmstedt................................. | — | — | — | — | — | 2 250 |
R. Jungen ................................... | — | — | — | — | — | — |
Å. E. Andersson.............................. | — | — | — | — | — | — |
B. M. Ringström.............................. | — | — | — | — | 2 000 | — |
Civiltryck.................................... | — | — | — | — | — | — |
Konjunkturinstitutet.......................... | — | — | — | — | — | — |
Uppdrag ifråga om organisation av den civila |
|
|
|
|
|
|
övervakningen till sjöss...................... Summa kr. |
|
|
| — | 2 450 316 743 | 1 000 341 402 |
412
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
_ | 4 955 |
|
| 61 | 5 613 | 38 482 | 16 300 | 60 395 |
— | 49 713 | 3 083 | 3 882 | — | 107 598 | 27 295 | 21 900 | 156 793 |
— | 19 875 | — | 67 | 91 | 32 327 | 25 511 | 24 200 | 82 038 |
— | 8 988 | 945 | 2 258 | 178 | 27 569 | 22 885 | 27 000 | 77 454 |
— | — | 169 | — | — | 1 549 | 14 251 | 12 500 | 28 300 |
— | — | — | — | — | — | _ | 2 800 | 2 800 |
— | — | — | — | — | — | 3 025 | 2 300 | 5 325 |
— | — | — | — | — | — | 9 673 | 20 000 | 29 673 |
44103 | 820 555 | 24 988 | 41 241 | 101 681 | 1 503 765 | 581 879 | 451 330 | 5 619 316 |
|
|
| 553 | 3 145 | 6 433 |
|
| 190 089 |
— | — | 7 408 | 482 | 32 925 | 80 131 | — | — | 110 201 |
— | — | — | — | 2 204 | 2 204 | — | — | 903 723 |
|
| 7 408 | 1035 | 38 274 | 88 768 |
|
| 1 204 013 |
|
|
|
|
| 7 350 |
|
|
|
— | — | — | — | - 711 975 | - 711 975 | 5 685 | — | — |
— | — | — | — | 10 864 | 10 864 | 37 115 | — | — |
— | — | 1 196 | 198 | 231 109 | 261 791 | 2 663 | — | — |
— | — | — | — | — | — | 15 000 | — | — |
— | — | — | — | 27 | 27 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 2 000 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 1 500 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 1 500 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 1 500 | — | — | — |
— | — | — | — | 2 250 | 4 500 | — | — | — |
— | — | 255 | — | — | 255 | — | — | _ |
— | — | 255 | — | — | 255 | — | — | _ |
— | — | — | — | — | 2 000 | — | — | — |
— | — | — | — | 1 789 | 1 789 | — | — | — |
— | — | — | — | 45 700 | 45 700 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 3 450 | — | — | — |
44108 | 913 478 | 43 912 | 46147 | - 271 805 | 1433 985 | — | — | — |
413
Riksdagsberättelsen år 1967
Ecklesiastikdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter | ||||
| t. o. m. | Vt1965- | -s"/61966 | |||
berättelsen | ||||||
|
|
|
| 30/« 1965 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
| 1965 | 1966 | 1967 |
| Arvoden | |
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
1966'' |
|
|
|
|
|
|
Chalmerska byggnadskommittén2............... Utredning rörande dispositionen av donationshem- | 17 | 17 | 1 | — | — | — |
man och andra lönetiligångar vid de allmänna | 21 | 21 | 2 | 9 435 |
|
|
Riksmuseiutredningen......................... 1962 års utredning angående sjuksköterskeutbild- | 26 | 23 | 3 | 128 543 | 7 590 | 10 514 |
ningen..................................... | S 27 | S 21 | 4 | — | 3 560 | 29 722 |
1962 års arbetspsykoiogutredning............... | 41 | 32 | 5 | 101 374 | 15 415 | 13 135 |
1963 års forskarutredning...................... | 46 | 35 | 6 | 441 569 | 27 230 | 35 072 |
Sakkunnig lör översyn av kyrkomusikerstadgan3 . | 48 | 73 | 7 | 6 259 | — | 4 600 |
1964 års utlands- och internatskoleutredning..... Sakkunnig för utredning av vissa frågor i samband | 50 | 39 | 8 | 122 128 | 11 660 | 22 319 |
med tillkomsten av universitetsbiblioteket i | 53 | 41 | 9 | 786 | 2 400 |
|
Sakkunnig för utredning om de nationella kyrkoför- |
|
|
|
|
|
|
samlingarna4............................... | 57 | 46 | 10 | 1 202 | — | 2 700 |
Sakkunnig för översyn av almanacksprivilegiet . . . | — | 47 | 11 | 960 | 3 225 | 7 280 |
boken upptagna sånger 5...................... Sakkunniga för utredning rörande fideikommisset | — | 48 | 12 | — | — | 2 854 |
Skoklosters kulturvärden.................... Sakkunnig för överläggningar med Stockholms stad | — | 50 | 13 | — | 4 275 | 7 297 |
angående stadens bidrag till kostnaderna för |
| 51 | 14 | 2 555 | 1 610 |
|
Utredning rörande utbildning av lärare för blind- |
|
|
|
|
|
|
och dövskolväsendet........................ | — | 53 | 15 | — | 16 830 | 1 159 |
Summa kr. |
|
|
| 814 811 | 93 795 | 136 652 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
ingången av 19671 |
|
|
|
|
|
|
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskom- |
|
|
|
|
|
|
mitté2..................................... | 18 | 18 | 16 | — | — | — |
Utrustningskommittén för Göteborgs universitet . | 19 | 19 | 17 | 149 734 | 2 150 | 9 640 |
frågor m. m................................ | 20 | 20 | 18 | 1 942 | 2 400 | 11 155 |
414
KommittSkostnader: Ecklesiastikdepartementet
8 | 9 | 10 |
| 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
22 313 | 257 510 | 38 167 | 16 203 | 19 747 | 398 462 | 161 761 | 68 000 | 2101 897 |
— | — | — | — | — | — | _ | _ | 116 855 |
| 2 115 | 5 925 | — | — | 19 140 | 6 277 | 6 000 | 119 600 |
— | — | — | — | 208 | 4 848 | 8 325 | 3 000 | 42 867 |
— | 4 494 | — | 7 616 | 2 326 | 25 361 | 11 156 | 12 000 | 273 864 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 14 995 |
| ill | 1 738 | 480 | 11 428 | 44 238 | 33 952 | 6 880 | 212 172 |
2 096 | 153 838 | 7 586 | 3 505 | 54 871 | 328 074 | 75 865 | 83 300 | 971 702 |
381 | 57 558 | 4 620 | 1 720 | 30 538 | 178 043 | 33 509 | 34 200 | 462 371 |
— | 692 | — | 9 033 | 1 699 | 27 849 | 10 835 | 7 700 | 75 647 |
6 832 | 136 060 | 23 441 | 37 726 | 114 198 | 490 988 | 127 112 | 95 000 | 1 030 038 |
— | — | 898 | — | _ | 6 223 | 44 |
| 14 356 |
659 | 76 091 | 15 035 | 234 | 1 081 538 | 1 221 002 | 37 059 | 638 000 | 2 209 637 |
60 984 | 234 025 | 30 510 | 45 297 | 32 875 | 651 371 | 186 020 | 170 000 | 1 233 790 |
— | — | — | 149 | — | 10 079 | 1 525 | 500 | 17 464 |
3 468 | 58 422 | 2 787 | 104 | 3 656 | 85 087 | 189 830 | 10 000 | 284 917 |
— | — | 2 387 | 1 823 | 4 834 | 47 184 | 34 853 | 30 000 | 122 810 |
— | — | — | 360 | — | 360 | — | 200 | 560 |
1 479 | 22 819 | 4 163 | 476 | 2 675 | 66 032 | 35 003 | 29 000 | 130 483 |
— | 19 727 | — | — | 310 | 32 849 | 16 599 | 20 000 | 69 448 |
— | — | 1 675 | 322 | 168 | 8 310 | 470 | 2 200 | 10 980 |
| 22 766 | — | 3 801 | 317 | 37 176 | 53 864 | 35 000 | 126 040 |
— | — | — | — | — | 5 405 | 3 400 | 2 000 | 10 805 |
— | — | 463 | 42 | 573 | 4 337 | — | 2 100 | 6 437 |
440 | — | 643 | — | — | 1 083 | 7 187 | 5 500 | 13 770 |
— | 9 887 | 613 | 4 371 | _ | 15 871 | 45 284 | 24 000 | 85 155 |
6 465 | — | 403 | 483 | — | 8 511 | 19 998 | 11 000 | 39 509 |
— | — | 3 163 | 1 998 | — | 5 161 | 24 335 | 11 000 | 40 496 |
— | — | 2 448 | — | — | 2 448 | 10 807 | 6 000 | 19 255 |
| 4 720 |
|
| 102 | 4 822 | 23 195 | 20 000 | 48 017 |
— | — | — | — | — | — | 603 | 10 000 | 10 603 |
| : |
| — | — | — | — | 3 000 | 3 000 |
| — | — | — | — | — | 506 | 8 500 | 9 006 |
105117 | 1 061 201 | 146 665 | 135 743 | 1 364177 | 3 757 773 | 1163 107 | 1 357 080 | 10114 414 |
14 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
417
Riksdagsberättelsen år 1967
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före 1951 års kyrkomöteskommitté10................. |
|
|
|
|
|
|
Kommissionen för förhandlingar om högre utbild-ning i Göteborg............................. | 23 | 1 | — | 246 322 | — | — |
Sakkunnig för översyn av förslag till alternativt | 24 | 2 | — | — | — | 14 860 |
Utredning rörande de svenska utlandsförsamlingar-nas ekonomi m. m.11........................ | 25 | 3 | _ | 38 469 | — | — |
Utredningen rörande operaverksamheten ........ | 27 | 4 | — | 169 520 | 210 | — |
1960 års arbetsterapeututredning............... | 31 | 5 | — | — | — | |
Gymnasieutredningen......................... | 33 | 6 | — | 2 218 024 | 13 560 | 6 368 |
1960 års lärarutbildningssakkunniga............. | 34 | 7 | — | 1 990106 | 28 790 | 25 214 |
Kyrkoberedskapsutredningen12................. | 35 | 8 | — | 76 341 | — | 13 975 |
Antikvarieutredningen......................... | 38 | 9 | — | 102 781 | — | — |
Utredningen rörande utbildningen inom teaterns, | 44 | 10 | _ | 17 512 | 7 000 | 7 381 |
1963 års universitets- och högskolekommitté..... | 45 | 11 | — | 490 619 | — | 3 793 |
ADB-utbildningssakkunniga.................... | 52 | 12 | — | 48 335 | 10 840 | 6 417 |
Folkhögskolans statsbidragsutredning........... | — | 13 | — | — | 7 965 | 40 |
Sakkunniga rörande statsbidrag till de gymnasiala |
| 14 | _ | _ | 21 825 | 3 040 |
1965 års utredning om socialhögskola i Örebro .... | — | 15 | — | 5 386 | 9 590 | 15 103 |
Gymnastik- och idrottslärarutredningen......... | — | 16 | — | — | 13 140 | 12 478 |
Summa kr. D. Under budgetåret 1965/66 bestridda kostnader för Kommittélokaler och expenser.................. |
|
|
| 5 403 415 | 112 920 | 108 669 |
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor | _ | _ | _ | _ | 7 060 | 25 262 |
Den nordiska kulturkommissionens svenska avdel-ning....................................... | _ | _ | — | — | — | — |
Konstnärsstipendienämnden och bestämmelser an-gående konstnärsstipendier................... | — | — | — | — | 22 305 | 8 950 |
Expert att biträda skolöverstyrelsen och styrelsen |
|
|
|
|
|
|
Experter för förberedande åtgärder för upprättande | _ | _ | — | — | 16 355 | — |
Den svenska ESRO-kommittén................. | — | — | — | — | 4 651 | |
Rådgivande lokalkommitté för raketfältet i Kiruna | — | — | — | — | 635 | — |
Sveriges ledamöter i styrelsen för den nordiska folk-liga akademien i Kungälv................... | _ | _ | — | — | 4 100 | 2 800 |
Planeringsråd för utbildningsfrågor............. | — | — | — | — | 1 260 | 1 200 |
Svenska ledamöter i bedömningskommittén för | _ | _ | — | — | — | — |
Sakkunniga inom skolöverstyrelsen för utredning av | _ | _ | — | — | 9 125 | — |
Svensk ledamot i styrelsen för Nordiska kulturfon-den m. .................................... | _ | _ | _ | _ | 100 | — |
Undervisningsrådet E. Brevner................. | — | — | — | — | 1 450 | — |
Landsantikvarie E. Westin .................... | — | — | — | — | 2 550 | 2 700 |
Materialförvaltare S. Malmberg................ | — | — | — | — | — | |
Summa kr. |
|
|
|
| 64 940 | 45 563 |
418
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
8 | 9 | 10 |
| 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| total- |
|
|
|
|
|
| x/7—31/la | 1966 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| t. o. m. |
Ersättning för | Resekostnadser- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1966 (sta av | ||
mistade avlö- | sättningar och | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | traktamenten | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| 1/ _81/ h— ho | 1/ _81/ 111- /12 |
|
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
— | — | — | — | — | — | — | 4 000 | 13 435 |
— | — | 3 540 | — | 3 663 | 25 307 | 2 884 | 5 500 | 162 234 |
_ | 52 744 | 813 | 7 638 | 2 405 | 96 882 | 96 505 | 52 000 | 245 387 |
— | 31 001 | 1 823 | 2 514 | — | 63 888 | 23 998 | — | 189 260 |
11 022 | 148 569 | 54 240 | 13 430 | 11 241 | 300 804 | 75 722 | 98 000 | 916 095 |
— | 4 578 | — | — | 869 | 10 047 | 699 | — | 17 005 |
1 758 | 93 802 | 6 194 | 6 763 | 9 909 | 152 405 | 102 306 | 1 500 | 378 339 |
— | — | — | — | 208 | 2 608 | — | — | 3 394 |
— | 4 578 | — | 1 048 | 104 | 8 430 | 3 831 | 300 | 13 763 |
— | 26 745 | — | — | 325 | 37 575 | 6 560 | 3 000 | 48 095 |
— | — | — | — | 149 | 3 003 | 3 905 | — | 6 908 |
— | — | — | — | — | 11 572 | — | — | 11 572 |
— | — | — | — | — | 1 610 | — | — | 4 165 |
18 928 | — | — | — | 208 | 37 125 | 1 311 | 11 000 | 49 436 |
31 708 | 362 017 | 66 610 | 31 393 | 29 081 | 751 256 | 317 721 | 175 300 | 2 059 088 |
— | — | — | — | 52 | 11 842 | 3 733 | 3 000 | 168 309 |
— | — | —■ | — | 2 062 | 15 617 | — | — | 17 559 |
415
Riksdagsberättelsen år 1967
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
1958 års utredning kyrka—stat................ Utredning rörande den försvarsmedicinslca torsk- | 22 | 22 | 19 | 1 473 674 | 12 765 | 31 757 |
ningen..................................... | 28 | 24 | 20 | 116 855 | — | — |
1960 års blindvårdsutredning................... Utredning rörande Skeppsliolms församling i Stock- | 29 | 25 | 21 | 88 183 | 5 735 | 5 365 |
holm m. m.6................................ Organisationskommittén för teknisk högskola i | 30 | 26 | 22 | 26 694 | — | 4 640 |
Lund7..................................... | 32 | 27 | 23 | — | — | — |
1960 års ecklesiastika boställsutredning8......... | 36 | 28 | 24 | 225 347 | — | 10 925 |
Utredning rörande sjukgymnastutbildningen..... | 37 | 29 | 25 | 14 995 | — | — |
Konsertbyråutredningen....................... Samarbetskommittén för behandling av frågor om | 39 | 30 | 26 | 127 102 | 14 875 | 15 240 |
utbildning av viss sjukvårdspersonal.......... | S 22 | S 18 | 27 | — | — | — |
1962 års ungdomsutredning.................... | 40 | 31 | 28 | 484 463 | 18 080 | 88 098 |
Skolarbetstidsutredningen...................... | 42 | 33 | 29 | 216 619 | 3 940 | 79 286 |
1963 års bibelkommitté*....................... | 43 | 34 | 30 | 29 263 | — | 16 425 |
Yrkesutbildningsutredningen................... Utredningen om svenska ortnamnsarkivets och | 47 | 36 | 31 | 316 938 | 51 640 | 121 091 |
landsmålsarkivens verksamhet................ | 49 | 38 | 32 | 8 089 | 5 325 | — |
Utredning rörande lärarnas arbetsförhållanden .. . | 51 | 40 | 33 | 313 576 | 29 540 | 17 905 |
versitet och högskolor....................... | 54 | 42 | 34 | 226 399 | 85 941 | 161 739 |
Utredningen rörande det Hallwylska museet..... Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor | — | 43 | 35 | 5 360 | 5 680 | 4 250 |
i undervisnings- och upplysningsarbetet....... | 55 | 44 | 36 | — | 13 515 | 3 135 |
Filmcensurutredningen........................ Sakkunniga för översyn av den till evangelieboken | 56 | 45 | 37 | 10 773 | 19 335 | 18 805 |
hörande »En liten bönbok»5.................. 1965 års musei- och utställningssakunniga (MUS |
| 49 | 38 | — | — |
|
1965) ...................................... | — | 52 | 39 | 448 | 14 540 | 19 880 |
1965 års musikutbildningskommitté............. | — | 54 | 40 | — | 5 390 | 7 422 |
Folkhögskolans lärarutredning.................. | — | 55 | 41 | — | 2 685 | 3 460 |
Kompetensutredningen ....................... Lokal- och utrustningsprogramkommittén för en | — | 56 | 42 | — | 7 090 | 3 202 |
vårdyrkesskola............................. Sakkunnig för utredning rörande sammanförande |
| S 42 | 43 |
| 2 010 | 3 395 |
Sverige jordade tyska soldater m. fl............ Utredning rörande utbildningen av bibliotekarier | — | 57 | 44 |
| 2 525 | 734 |
in. m...................................... Organisationskommittén för anordnande av högre |
|
| 45 |
|
| _ |
utbildning i Linköping....................... | — | — | 46 | — | — | 1 000 |
1966 års Örebro-kommitté..................... | — | — | 47 | — | 1 160 | — |
1966 års Växjö-kommitté...................... | — | — | 48 | — | — | — |
1966 års Karlstad-kommitté.................... | — | — | 49 | — | — | — |
Läromedelsutredningen........................ Utredning beträffande vitterhets-, historie- och |
|
| 50 |
|
|
|
tet........................................ Organisationskommittén för utbildningen av vissa |
|
| 51 |
|
|
|
och radions områden........................ Sakkunniga för beredning av frågor rörande upp- | — | — | 52 | — | — |
|
rättande av storaccelerator................... Sakkunniga för förhandling med innehavaren av | — | — | 53 |
|
| ~ |
Skoklosters fideikommiss .................... Sakkunniga med uppdrag att följa frågan om högre | — | — | 54 |
|
|
|
teknisk utbildning i Norrland................ | — | — | 55 | — | — | — |
Studentbostadskommittén..................... Summa kr. |
|
| 56 | 3 836 454 | 306 321 | 638 549 |
416
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
|
|
|
|
| 148 169 |
| 148 169 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 246 322 |
— | — | — | 1 114 | 200 | 16 174 | — | — | 16 174 |
_ | _ | _ | _ | 106 | 106 | _ | _ | 38 575 |
— | — | — | — | — | 210 | — | — | 210 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 169 520 |
425 | 13 482 | 3 457 | 1 943 | 27 567 | 66 802 | — | — | 2 284 826 |
14 457 | 26 089 | 1 839 | 5 988 | 174 711 | 277 088 | — | — | 2 267 194 |
— | — | — | 760 | 34 497 | 49 232 | — | — | 125 573 |
— | — | — | — | 234 | 234 | — | — | 103 015 |
520 | 3 293 | 2 469 | 403 | 5 485 | 26 551 | 750 | _ | 44 813 |
— | — | 684 | — | 100 866 | 105 343 | — | — | 595 962 |
— | 9 987 | 31 374 | 3 717 | 9 164 | 71 499 | — | — | 119 834 |
— | — | 2 514 | 193 | 1 473 | 12 185 | — | — | 12 185 |
_ | _ | _ | _ | _ | 24 865 | _ | _ | 24 865 |
23 376 | 19 343 | 4 299 | 1 905 | 5 117 | 78 733 | — | — | 84119 |
— | 4 363 | 1 696 | 784 | 1 714 | 34 175 | — | — | 34 175 |
38 778 | 76 557 | 48 332 | 16 807 | 361134 | 763 197 | 148 919 | — | 6 315 531 |
_ | _ | _ | _ | 566 760 | 566 760 | _ | _ | _ |
— | 257 605 | 490 | 3 045 | 618 | 294 080 | — | — | — |
— | — | — | — | 75 000 | 75 000 | — | — | — |
— | — | 189 | 1 792 | 12 483 | 45 719 | — | — | — |
— | 2 141 | — | — | — | 2 141 | — | — | — |
_ | 7 271 | _ | _ | _ | 7 271 | _ | _ | _ |
— | 64 787 | 1 639 | 2 505 | 6 114 | 96 051 | — | — | — |
— | — | 1 142 | — | — | 1 777 | — | — | — |
— | — | 313 | 356 | — | 7 569 2 460 | — | — | — |
— | — | 958 | — | — | 958 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 9 125 | — | — | — |
_ | _ | 1 498 | _ | _ | 1 598 | _ | _ | _ |
— | — | — | — | — | 1 450 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 2 550 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 2 700 | — | — | — |
— | 331 804 | 6 229 | 7 698 | 660 975 | 1117 209 |
|
|
|
419
Riksdagsberättelsen år 1961
Ang. statens byggnadsbesparingsutredning, se redogörelsen till kommunikationsdepartementet.
1 Kostnaderna bestrids av kommittéanslaget i den mån ej annat anges i följande noter.
2 Kostnaderna bestrids av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan
kostnadsuppgifter, enär den handhar uteslutande verkställighetsåtgärder.
s Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 november 1963 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
4 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 november 1964 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
6 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 januari 1965 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
6 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 mars 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
420
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
7 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 juni 1961 bestrids kostnaderna fr. o. m. budgetåret
1961/62 av andra medel än kommittéanslaget.
8 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 november 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
9 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 februari 1963 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
10 Dessa medel har förskotterats ur kyrkofonden, men genom Kungl. Maj:ts beslut den 29
juni 1966 har slutreglering skett.
11 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1958 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
12 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 oktober 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
14j Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
421
Riksdagsberättelsen år 1967
Jordbruksdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
| 6 |
|
|
|
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter t. o. m. | V» 1965- | -3“/e 1966 | |||||
1965 | 1966 | 1967 | Arvodei Leda- möter | 1 Sekr., | |||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1966 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1949 års jaktutredning......................... | 12 | 10 | 1 | 202 | 037 | 14 | 960 | 2 | 559 |
Renbetesmarksutredningen..................... | 19 | 9 | 2 | 220 | 030 | 3 | 180 | 12 | 510 |
Gruvskogsutredningen......................... | 16 | 12 | 3 | 26 | 018 | 2 | 800 | 7 | 558 |
1960 års jordbruksutredning.................... | 18 | 14 | 4 | 1 779 | 399 | 89 | 360 | 62 | 495 |
Utredning rörande anordnande av en filial till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
statens lantbrukskemiska laboratorium i Alnarp | 31 | 22 | 5 |
| 700 |
| 440 |
| 775 |
Utredning angående ordnandet av karantänsväsen- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
det för djur................................ |
| 25 | 6 |
| 163 |
| 300 |
| — |
Utredning rörande stödet till den skogliga torsk- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningen..................................... |
| 27 | 7 |
| — |
| — | 1 | 175 |
Utredning rörande utbyggnad av systemet med |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
växtförädlingsavgifter m. m.................. |
| 32 | 8 |
| — | 2 | 950 | 4 | 150 |
Potatisindustriutredningen 1966 ................ |
|
| 9 |
| — | 3 | 640 | 1 | 525 |
Summa kr. |
|
|
| 2 228 | 347 | 117 | 630 | 92 | 747 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ingången av 1967 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Trädgårdsnäringsutredningen................... | 13 | 8 | 10 | 372 | 385 | 20 | 225 | 7 | 170 |
1958 års jordlagsutredning..................... | 14 | 11 | 11 | 149 | 612 |
| — |
| — |
Arrendelagsutredningen........................ | 17 | 13 | 12 | 373 | 287 | 21 | 985 | 11 | 714 |
Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jord- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
brukare i Norrbottens läns lappmarker........ | 20 | 15 | 13 |
| — |
| — |
| 480 |
Skogsbruksutredningen........................ | 22 | 16 | 14 | 166 | 855 | 10 | 240 | 17 | 761 |
Skogsbrukets yrkesutbildningskommitté......... | 23 | 17 | 15 | 269 | 687 | 11 | 685 | 20 | 922 |
Växtförädlingsskyddsutredningen............... | 24 | 18 | 16 | 87 | 648 | 5 | 990 | 13 | 922 |
Fritidsfiskeutredningen........................ | 27 | 19 | 17 | 24 | 898 | 12 | 275 | 6 | 085 |
1964 års rennäringssakkunniga.................. | 29 | 20 | 18 | 38 | 843 | 18 | 145 | 12 | 247 |
1964 års naturresursutredning.................. | 30 | 21 | 19 | 71 | 738 | 5 | 265 | 15 | 493 |
Virkesbalansutredningen....................... | 32 | 23 | 20 | 9 | 086 | 3 | 950 | 7 | 245 |
Förhandlingar om inrättandet av ett livsmedels- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tekniskt branschforskningsinstitut............. |
| 24 | 21 | 12 | 618 |
| — | 6 | 860 |
1965 års veterinärmedicinska utredning......... |
| 26 | 22 | 13 | 841 | 2 | 960 | 19 | 649 |
Skogspolitiska utredningen..................... |
| 28 | 23 |
| — | 19 | 125 | 14 | 691 |
1965 års lantbruksorganisationsutredning........ |
| 29 | 24 |
| — | 10 | 675 | 23 | 716 |
Veterinärväsendeutredningen................... |
| 30 | 25 |
| — | 13 | 405 | 17 | 240 |
422
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad total- | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| 1/ _81/ h In | 1966 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1966 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5,13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| 1/ __31/ / 7 /10 | 1/ _31/ lii— In |
|
|
|
|
|
|
| |||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
|
| 7 046 | 149 | 460 | 25 174 | 17 017 |
| 244 228 |
— | 2 052 | — | 5 198 | 2 414 | 25 354 | 31 785 | — | 277 169 |
— | — | — | 1 017 | 1 356 | 12 731 | — | — | 38 749 |
102 | 179 321 | 39 280 | 19 502 | 54 506 | 444 566 | 89 117 | — | 2 313 082 |
— | — | 586 | 435 | — | 2 236 | 1 709 | — | 4 645 |
15 609 | — | 1 541 | — | 1 967 | 19417 | 2 247 | 2 000 | 23 827 |
— | — | — | — | — | 1 175 | 30 205 | 6 670 | 38 050 |
— | — | — | _ | _ | 7 100 | _ | _ | 7 100 |
— | — | 754 | 1 665 | — | 7 584 | 10 600 | 17 000 | 35 184 |
15 711 | 181 373 | 49 207 | 27 966 | 60 703 | 545 337 | 182 680 | 25 670 | 2 982 034 |
| 17 775 |
| 643 | 3 823 | 49 636 | 895 | 4 000 | 426 916 |
— | — | — | — | — | — | 3 171 | 6 500 | 159 283 |
7 234 | 59 460 | 4 776 | 1 059 | 1 043 | 107 271 | 51 203 | 20 000 | 551 761 |
_ | _ | 1 058 | _ | _ | 1 538 | _ | _ | 1 538 |
— | 42 090 | — | 1 090 | 15 394 | 86 575 | 26 058 | 30 000 | 309 488 |
— | 93 042 | 2 933 | 7 462 | 14 424 | 150 468 | 50197 | 30 000 | 500 352 |
— | 56 743 | 641 | 4 889 | 495 | 82 680 | 38 131 | 21 000 | 229 459 |
6 678 | 21 415 | 6 381 | 5 224 | 210 | 58 268 | 24 560 | 10 000 | 117 726 |
37 872 | 4 065 | 9 230 | 1 014 | 32 448 | 115 021 | 14 691 | 15 000 | 183 555 |
— | 65 620 | 34 | 14 880 | 10 261 | 111 553 | 47 425 | 19 500 | 250 216 |
— | — | 653 | 105 | 413 697 | 425 650 | 195 049 | 5 000 | 634 785 |
_ | — | 296 | 1 881 | 154 | 9 191 | 140 | 2 000 | 23 949 |
— | 41 076 | — | 686 | 58 | 64 429 | 28 371 | 20 000 | 126 641 |
— | — | 3 135 | 3 132 | 51 | 40 134 | 3 727 | 7 400 | 51 261 |
61 017 | — | 7 638 | 6 692 | 2 340 | 112 078 | 43 675 | 19 637 | 175 390 |
— | 49 764 | 317 | 818 | 691 | 82 235 | 35 555 | 18 000 | 135 790 |
423
Riksdagsberättelsen år 1967
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jord- |
|
|
|
|
|
|
brukets högskolor........................... |
| 31 | 26 | — | 6 865 | 19 324 |
Fiskmottagningsutredningen................... |
| 33 | 27 | — | 3 325 | — |
Utredning rörande statlig fotogrammetrisk beställ- |
|
|
|
|
|
|
ningsverksamhet och därmed sammanhängande |
|
|
|
|
|
|
frågor..................................... |
| 34 | 28 | — | 4 475 | 5 175 |
Utredning rörande fastighetsbildnings- och mät- |
|
|
|
|
|
|
ningsväsendets organisation.................. |
|
| 29 | — | 2 855 | 800 |
1966 års sockerutredning....................... |
|
| 30 | — | 3 600 | 3 000 |
1966 års Flyingedelegation..................... |
|
| 31 | — | — | — |
Utredning rörande verksamheten med växtförädling |
|
|
|
|
|
|
av potatis vid Sveriges utsädesförening........ |
|
| 32 | — | — | — |
Utredning rörande viss hydrografisk mätningsverk- |
|
|
|
|
|
|
samhet.................................... |
|
| 33 | — | — | — |
Kommitté för att avge förslag rörande prisregle- |
|
|
|
|
|
|
ringen på vissa jordbruksprodukter........... |
|
| 34 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 1 590 498 | 177 045 | 223 494 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
|
|
|
|
|
|
ingången av 1966 |
|
|
|
|
|
|
Emåutredningen.............................. | 15 | 2 |
| 98 618 | — | — |
Utredning rörande ny förläggningsort för statens |
|
|
|
|
|
|
centrala frökontrollanstalt och för statens växt- |
|
|
|
|
|
|
skyddsanstalt samt därmed sammanhängande |
|
|
|
|
|
|
frågor..................................... | 3 |
|
| 110 964 | — | — |
Utredning rörande organisationen av fiskeristyrel- |
|
|
|
|
|
|
sens laboratorieverksamhet, m. m............. | 21 | 3 |
| 51 189 | — | 829 |
1963 års hästutredning........................ | 25 | 4 |
| 144 463 | 360 | 500 |
Utredning angående frågan om stödet åt spånads- |
|
|
|
|
|
|
lin- och hamphanteringen på längre sikt m. m. . | 26 | 5 |
| 2 499 | — | — |
Lokalprogramkommittén för lantbrukshögskolan |
|
|
|
|
|
|
m. m...................................... | 28 | 6 |
| 24 821 | 3 120 | 1 474 |
Sakkunniga för förhandlingar om inrättande av ett |
|
|
|
|
|
|
vatten- och luftvårdsinstitut................. |
| 7 |
| — | 2 000 | — |
Summa kr. |
|
|
| 432 554 | 5 480 | 2 803 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget- |
|
|
|
|
|
|
året 1965/66 för sakkunniga biträden inom |
|
|
|
|
|
|
departementet m. m. |
|
|
|
|
|
|
Ersättning för vissa utredningsuppdrag: |
|
|
|
|
|
|
Kanslichefen Y. Ericsson.................... |
|
|
| 181 538 | 900 | — |
Byrådirektör R. Jobson...................... |
|
|
| 500 | 500 | — |
Hovrättsrådet S. Mejegård................... |
|
|
| 1 400 | 1 400 | — |
Statens veterinärmedicinska anstalt (utredning av |
|
|
|
|
|
|
frågan om åtgärder till bekämpande av smitt- |
|
|
|
|
|
|
samma fisksjukdomar)....................... |
|
|
| — | — | 1 440 |
Skogsstyrelsen (verksplanering)................. |
|
|
| — | — | — |
Kommittéexpenser............................ |
|
|
| — | — | — |
Kommittélokaler.............................. |
|
|
| — | — | 1 700 |
Summa kr. |
|
|
| 183 438 | 2 800 | 3140 |
424
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 1 | 12 | 13 | 14 | | 15 | 16 |
|
| 1 165 | 2 897 |
| 30 251 | 17 402 | 8 000 | 55 653 |
66 | — | 1 749 | 2 413 | — | 7 553 | 5 327 | 3 000 | 15 880 |
— | — | — | — | — | 9 650 | 3 800 | 3 000 | 16 450 |
| _ | 863 | _ | 938 | 5 456 | 20 943 | 10 000 | 36 399 |
— | — | 384 | 1 505 | — | 8 489 | 17 198 | 50 000 | 75 687 |
— | — | — | — | — | — | 826 | 3 150 | 3 976 |
— | — | — | — | — | — | 15 | — | 15 |
— | — | — | — | — | — | — | 600 | 600 |
112 867 | 451 050 | 41 253 | 56 390 | 496 027 | 1 558 126 | 628 359 | 305 787 | 4 082 770 |
— | — | — | — | — | — | 8 992 | — | 107 610 |
-- | — | 1 961 | — | 32 | 1 993 | — | — | 112 957 |
| __ | _ | 1 587 | 639 | 3 055 | _ | _ | 54 244 |
— | 4 494 | — | — | 20 002 | 25 356 | — | — | 169 819 |
— | - | — | — | 2 465 | 2 465 | — | — | 4 964 |
— | — | — | 249 | — | 4 843 | — | — | 29 664 |
4 500 | — | — | — | — | 6 500 | — | — | 6 500 |
4 500 | 4 494 | 1961 | 1836 | 23 138 | 44 212 | 8 992 |
| 485 758 |
47 157 |
|
|
| 277 | 48 334 | 26 973 |
| 256 845 |
— | — | — | — | — | 500 | — | — | 1 000 |
— | — | — | — | — | 1 400 | '' - | — | 2 800 |
|
|
|
|
| 1 440 |
|
| 1 440 |
— | — | — | — | 50 000 | 50 000 | — | — | 50 00 |
— | — | — | — | —88 | —88 | 245 | — | 157 |
— | — | — | — | 6 252 | 7 952 | 1 058 | — | 9 010 |
47 157 | — | — | — | 56 441 | 109 538 | 28 276 | — | 321 252 |
425
Riksdagsberättelsen år 1967
Handelsdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
| 6 |
| 7 |
|
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter t. o. m. | ■/, 1965- | -30/, 19 66 | |||||
1965 | 1966 | 1967 | Arvodei Leda- möter | 1 Sekr., | |||||
A. Kommittéer som avslutat sia verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19661 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Patentverksutredningen 1958 ................... | 5 | 5 | 1 | 132 | 871 |
| — |
| — |
Uppdrag att bevaka statens intressen vid tillämp- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningen av avtalet den 28 juni 1956 mellan staten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
om fortsatt samarbete i Luossavaara-Kiiruna- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vaara aktiebolag2........................... | Fi 6 | Fi 4 | 2 | 15 | 840 |
| — |
| — |
Ellagstiftningsutredningen3..................... | Kl 8 | 7 | 3 | 196 | 176 | 11 | 710 | 9 | 135 |
1964 års turisttrafikutredning.................. | 16 | 14 | 4 | 72 | 783 | 5 | 790 | 13 | 240 |
Produktsamarbetsutredningen.................. | 19 | 17 | 5 | 117 | 513 |
| — | 7 | 650 |
Riktprisutredningen........................... | — | 19 | 6 |
| 7 | 5 | 925 | 51 | 600 |
Summa kr. |
|
|
| 535 | 190 | 23 | 425 | 81 | 625 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ingången av 19671 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska delegationen i nordiska ekonomiska sam- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
arbetsutskottet4 ............................ | 6 | 6 | 7 | 551 | 908 |
| — |
| — |
1962 års företagareföreningsutredning........... | 9 | 8 | 8 | 69 | 577 | 15 | 475 | 26 | 185 |
Konsumentupplysningsutredningen.............. | 10 | 9 | 9 | 74 | 291 | 8 | 305 | 6 | 135 |
1963 års konsumentupplysningskommitté........ | 11 | 10 | 10 | 34 | 079 | 8 | 900 | 7 | 050 |
Hemslöjdsutredningen......................... | 13 | 11 | 11 | 17 | 341 | 2 | 960 | 6 | 340 |
Utredningen rörande Svenska uppfinnarkontoret . | 14 | 12 | 12 |
| 496 |
| 600 |
| 639 |
1964 års geologiutredning...................... | 15 | 13 | 13 | 51 | 925 | 3 | 930 | 10 | 375 |
Utredning rörande tillsynen över lotteriverksamhet | 17 | 15 | 14 | 2 | 190 |
| — | 5 | 400 |
Energikommittén............................. | 18 | 16 | 15 | 19 | 362 | 6 | 455 | 38 | 615 |
Industriforskningsutredningen.................. | — | 18 | 16 | 1 | 280 | 12 | 660 | 8 | 804 |
1965 års hemkonsulentutredning................ | — | 20 | 17 |
| — |
| — |
| — |
Idrottsutredningen............................ | — | 21 | 18 |
| — | 3 | 350 | 2 | 125 |
1966 års atomenergiutredning.................. | — | — | 19 |
| — |
| — |
| — |
Utredning i fråga om utnyttjandet av vissa staten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tillhöriga gruvfyndigheter*................... | — | — | 20 |
| — |
| — |
| — |
Eldistributionsutredningen4.................... | — | — | 21 |
| — |
| — |
| — |
Summa kr. |
|
|
| 822 | 449 | 62 | 635 | in | 668 |
426
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
8| 9 | 10 | 11 | 12| 13 1 14 | 15 | 16
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| Lu tcil- |
|
|
|
|
|
| V,—"/1» | 1966 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| t. o. m. 31/n |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1966 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| 31/i. | 1/ _31/ / ii— In |
|
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
— | — | — | — | — | — | 9 666 | — | 142 537 |
|
|
|
|
|
|
|
| 15 840 |
— | 8 838 | 583 | 3 903 | 399 | 34 568 | 23 932 | — | 254 676 |
1 971 | 25 228 | 345 | 3 093 | 25 481 | 75148 | 1 718 | — | 149 649 |
— | 20 782 | 321 | 2 425 | 55 010 | 86 188 | 17 390 | — | 221 091 |
— | 5 964 | 756 | 4 003 | 6 781 | 75 029 | 27 293 | — | 102 329 |
1971 | 60 812 | 2 005 | 13 424 | 87 671 | 270 933 | 79 999 |
| 886 122 |
|
|
|
|
| 101 855 | 20 966 | 15 000 | 689 729 |
— | 33 869 | 728 | 5 912 | 9 294 | 91 463 | 83 554 | 30 000 | 274 594 |
— | 12 418 | — | — | 195 | 27 053 | 12 882 | 20 000 | 134 226 |
— | — | 854 | 170 | 296 | 17 270 | 19 505 | 6 500 | 77 354 |
— | 36198 | 1 124 | 201 | — | 46 823 | 19 134 | 9 000 | 92 298 |
— | — | — | — | — | 1 239 | 50 | 4 500 | 6 285 |
— | 41 635 | — | — | 341 | 56 281 | 19 585 | 12 000 | 139 791 |
— | — | — | 257 | — | 5 657 | — | 4 000 | 11 847 |
— | 8 118 | — | 329 | 10 096 | 63 613 | 36 405 | 20 000 | 139 380 |
’- | 2 247 | 5 017 | 234 | 23 791 | 52 753 | 41 970 | 16 000 | 112 003 |
— | — | -'' | — | — | — | 3 571 | 3 500 | 7 071 |
— | — | — | — | — | 5 475 | 6 204 | 4 500 | 16 179 |
— | — | — | — | — | — | 6 594 | 1 000 | 7 594 |
_ | _ | _ | _ | _ | _ | 288 | _ | 288 |
— | — | — | — | — | 114 443 | 22 006 | 21 000 | 157 449 |
— | 134 485 | 7 723 | 7103 | 44 013 | 583 925 | 292 714 | 167 000 | 1866 088 |
427
Riksdagsberättelsen år 1967
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning |
|
|
|
|
|
|
ställning och verksamhet m. m................ | — | — | — | 9 824 | — | — |
Sakkunniga med uppdrag att verkställa översätt- |
|
|
|
|
|
|
ning av Romfördraget, m. m................. | 2 | — | — | 173 676 | — | — |
Utredning rörande frågan om utformningen av det |
|
|
|
|
|
|
utlandet m. m.............................. | 3 | — | — | 35 925 | — | — |
Kommittén för förberedande av svenskt deltagande |
|
|
|
|
|
|
atomenergins fredliga utnyttjande............ | 4 | — | — | 1 345 | — | — |
Metallforskningskommittén..................... | 7 | 1 | — | 102 668 | — | — |
Kvarntorpskommissionen...................... | 8 | 2 | — | 10 522 | — | — |
Oijeskyddsutredningen........................ | 12 | 3 | -- | 118 780 | 8 610 | 130 |
Utredning om översyn av kommerskollegiels ut- |
|
|
|
|
|
|
rikes- och utredningsavdelnings organisation . . . Summa kr. |
| 4 |
| 452 740 | 3 080 11 690 | 7 425 7 555 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget-året 1965/66 för sakkunniga biträden inom Ersättning för uppdrag åt idrottens samarbets-nämnd att verkställa utredning av frågan om |
|
|
|
|
|
|
statsbidrag till idrottsplatsanläggningar....... | — | — | — | 2 882 | 855 | 7 052 |
Institutet för nyttiggörande av forskningsresultat, |
|
|
|
|
|
|
INFOR .................................... | — | — | — | — | 25 470 | 3 000 |
Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor......... | — | — | — | — | — | — |
Patentverket................................. | — | — | — | — | — | — |
Friiberghs Herrgård........................... | — | — | — | — | — | — |
Administrativa forsknings AB.................. | — | — | — | — | — | — |
Stiftelsen företagsadministrativ forskning........ | — | — | — | — | — | — |
Karlskronavarvet............................. | — | — | — | — | — | — |
Ing. Jaako Pöyry............................. | — | — | — | — | — | — |
Rev.sekr. L. Delin............................ | — | — | — | — | — | — |
Byrådir. K. T. Gabrielsson..................... | — | — | — | — | — | — |
Dep.sekr. L. Marklund......................... | — | — | — | — | — | — |
Fru G. M. L. Niregård......................... | — | — | — | 3 989 | — | — |
Dep.sekr. S. E. Beckius........................ | — | — | — | — | — | — |
Dep.sekr. L-E. Larsson........................ | — | — | — | — | — | — |
Fru Inga-Maj Wendelhof....................... | — | — | — | 1 488 | — | — |
Frk. Astrid Eriksson.......................... | — | — | — | 12 131 | — | — |
Frk. Elisabeth Friberg......................... | — | — | — | 16 399 | — | — |
Frk. Ulla Margareta Sundberg.................. | — | — | — | 6 825 | — | — |
Materialförvaltare Sven Sellgren................ | — | — | — | 3 120 | — | 780 |
Kommittéexpenser............................ | — | — | — | — | — | 515 |
Kommittélokaler.............................. Summa kr. |
|
|
| 46 834 | 26 325 | 11347 |
1 Kostnaderna bestrids från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den mån ej annat framgår
av följande noter.
2 Redovisades före den 1 januari 1966 på finansdepartementet.
3 Redovisades före den 1 januari 1965 på kommunikationsdepartementet.
4 Kostnaderna bestrids med andra medel än kommittéanslaget.
428
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
| 9 | 10 | 11 | 12 | | 13 | | 14 | | 15 | 16 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 9 824 173 676 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 35 925 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 1 345 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 10 522 |
— | — | 264 | — | 6 745 | 15 749 | — | — | 134 529 |
— | — | — | — | 293 | 10 798 | — | — | 10 798 |
|
| 264 |
| 7 038 | 26 547 |
|
| 479 287 |
|
|
|
| 1 490 | 9 397 |
|
| 12 279 |
| _ | 340 | 270 | 31 956 | 61 036 | 14 160 | _ | 75 196 |
— | — | — | — | 59 017 | 59 017 | — | — | 59 017 |
— | — | — | — | 9 160 | 9 160 | — | — | 9 160 |
— | — | — | — | 4 696 | 4 696 | — | — | 4 696 |
— | — | — | — | 27 892 | 27 892 | — | — | 27 892 |
— | — | — | — | 44 136 | 44 136 | 12 735 | — | 56 871 |
— | — | — | — | 161857 | 161 857 | — | — | 161 857 |
— | — | — | — | 250 000 | 250 000 | — | — | 250 000 |
— | — | — | — | — | — | 2 500 | — | 2 500 |
— | _ | — | — | 1 000 | 1 000 | — | — | 1 000 |
— | — | 55 | — | — | 55 | — | — | 55 |
— | 3 989 | — | — | — | 3 989 | — | — | 7 978 |
— | — | — | — | — | — | 2 400 | — | 2 400 |
— | — | — | — | — | — | 2 400 | — | 2 400 |
_ | _ | — | — | — | — | — | — | 1 488 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 12 131 |
_ | 17 703 | — | — | — | 17 703 | 7 402 | — | 41 504 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 6 825 |
_ | — | — | — | — | 780 | — | — | 3 900 |
— | — | — | — | 15 837 | 16 352 | 2 041 | — | 18 393 |
— | — | — | — | 13 543 | 13 543 | 3 480 | — | 17 023 |
— | 21 692 | 395 | 270 | 620 584 | 680 613 | 47 118 | — | 774 565 |
429
Riksdagsberättelsen år 1967
Inrikesdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
| 6 |
| 7 |
|
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter t. o. m | V, 1965- | -30/« 1066 | |||||
1965 | 1966 | 1967 | Arvoder Leda- möter | Sekr., | |||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1966 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1962 års bostadsförmedlingsutredning............ | 19 | 11 | 1 | 89 | 407 | 29 | 900 | 9 | 528 |
Markpolitiska utredningen...................... | 23 | 15 | 2 | 142 | 642 |
| 500 | 10 | 548 |
Bostadspolitiska kommittén.................... | 24 | 16 | 3 | 190 | 874 | 24 | 880 | 53 | 089 |
Tillsättningsnämnden för polis-, åklagar- och exeku- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tionsväsendet............................... | 27 | 19 | 4 | 537 | 388 | 2 | 740 | 5 | 478 |
Sakkunnig för utarbetande av upplysningsskrift för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utlänningar................................. | — | 26 | 5 | 8 | 549 | 5 | 000 |
| 507 |
1965 års utredning om giltighetstiden för pass .... | — | 24 | 6 |
| — | 1 | 750 | 2 | 915 |
Summa kr. |
|
|
| 968 | 860 | 64 | 770 | 82 | 065 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ingången av 1967 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunalrättskommittén..................... | 9 | 5 | 7 | 468 | 787 | 5 | 930 | 6 | 790 |
Bostadsbyggnadsutredningen................... | 10 | 6 | 8 | 895 | 075 | 2 | 540 | 10 | 578 |
Länsförvaltningsutredningen.................... | 12 | 7 | 9 | 749 | 769 | 28 | 300 | 22 | 205 |
Utlänningsutredningen......................... | 14 | 9 | 10 | 210 | 246 | 17 | 390 | 2 | 003 |
Göteborgsutredningen......................... | 20 | 12 | 11 | 31 | 749 |
| — | 5 | 983 |
Arbetsgruppen för överläggningar om frågor rörande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
den kommunala demokratien................. | 17 | 10 | 12 | 14 | 665 |
| — |
| — |
Länsindelningsutredningen..................... | 21 | 13 | 13 | 137 | 264 | 17 | 570 | 17 | 809 |
Landstingens arkivutredning................... | 22 | 14 | 14 | 54 | 412 | 3 | 400 | 8 | 086 |
Utredningen angående Malmö stads återinträde i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malmöhus läns landsting...................... | 25 | 17 | 15 |
| 549 |
| — | 7 | 075 |
Landskontorsutredningen...................... | 26 | 18 | 16 | 75 | 214 | 17 | 240 | 6 | 560 |
1964 års civilbefälhavarutredning................ | 28 | 20 | 17 | 24 | 406 | 7 | 775 | 10 | 021 |
Exekutionsväsendets organisationsnämnd........ | 29 | 21 | 18 | 360 | 225 | 19 | 165 | 64 | 600 |
Byggindustrialiseringsutredningen............... | 30 | 22 | 19 | 68 | 349 | 2 | 080 | 46 | 850 |
Länsdemokratiutredningen...................... | — | Jll59 | 20 | 95 | 735 | 19 | 875 | 35 | 124 |
Utredningen för översyn av arbetsförmedlingslagen | — | 23 | 21 | 14 | 174 | 12 | 210 | 9 | 995 |
Utredning om landstingskommunernas beredskap . | — | 25 | 22 |
| — | 2 | 000 |
| — |
Låneunderlagsgruppen......................... | — | 27 | 23 | 26 | 985 | 3 | 720 | 19 | 940 |
Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. | — | — | 24 |
| — | 11 | 675 | 12 | 950 |
1965 års signalskyddsutredning................. | — | 28 | 25 |
| — |
| — | 4 | 794 |
Räddningstjänstutredningen.................... | — | 29 | 26 |
| — |
| 920 | 4 | 025 |
430
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 1 | 9 1 | 10 | | 11 1 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| lu lal- |
|
|
|
|
|
| lll 31/l2 | 1966 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1966 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
|
|
| V7-“/lo | Vu—1''Vi, |
|
|
|
|
| liUbltitlULl y |
|
| ||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | in. m.) |
|
|
|
|
| 57 693 | 4 482 | 3 185 | 4 749 | 109 537 | 34 658 | 25 000 | 258 602 |
— | 38 612 | — | 6 516 | 1 359 | 57 535 | 29 294 | 3 500 | 232 971 |
— | 122 723 | 3 342 | 5 964 | 1 616 | 211 615 | 96 066 | — | 498 555 |
— | — | 637 | — | 6 590 | 15 444 | 540 | 5 000 | 558 372 |
_ | 13 113 | _ | _ | 2 488 | 21 108 | 4 031 | — | 33 688 |
— | 1 142 | — | 1 761 | 258 | 7 827 | — | — | 7 827 |
'' | 233 283 | 8 461 | 17 426 | 17 060 | 423 066 | 164 589 | 33 500 | 1 590 015 |
| 90 483 | 2 529 | 2 478 | 19 209 | 127 419 | 67 898 | 21 000 | 685 104 |
— | 49 704 | — | 461 | 44 799 | 108 081 | 20 809 | 1 700 | 1 025 665 |
— | 108 491 | 6 127 | 2 039 | 1 564 | 168 726 | 67 788 | 30 900 | 1 017183 |
24 174 | 58 400 | 2 033 | 355 | 627 | 104 982 | 23 017 | 15 000 | 353 245 |
— | 4 499 | — | 586 | 388 | 11 455 | — | — | 43 204 |
|
| 745 | _ | _ | 745 | _ | 6 000 | 21 410 |
— | 54 976 | 4 156 | 13 738 | 3 182 | in 431 | 37 972 | 13 500 | 300 167 |
725 | 4 597 | 2 048 | 2 123 | 363 | 21 342 | 6 436 | 4 000 | 86 190 |
_ | 178 | _ | 717 | 48 | 8 018 | — | 2 700 | 11 267 |
— | 54 248 | 2 172 | 12 125 | 1 100 | 93 446 | 34 314 | 18 300 | 221 274 |
— | — | 8 946 | 1 998 | 747 | 29 488 | 3 223 | 16 000 | 73 117 |
1 667 | 325 037 | 7 257 | 89 607 | 62 410 | 569 742 | 310 873 | 103 100 | 1 343 940 |
— | 109 260 | 1 627 | 7 025 | 111 426 | 278 269 | 64 133 | 30 000 | 440 751 |
— | 66 600 | 9 051 | 25 534 | 86 086 | 242 270 | 38 906 | 31 000 | 407 911 |
— | 662 | 80 | — | — | 21 623 | — | 5 100 | 40 897 |
712 | — | 95 | — | — | 2 807 | 2 682 | 2 000 | 7 489 |
— | 21 343 | — | — | 13 239 | 58 242 | 20 292 | 3 500 | 109 019 |
— | — | 420 | 3 038 | 30 000 | 58 083 | 39 833 | 9 500 | 107 416 |
— | 3 189 | 1 130 | — | 50 | 9 162 | 24 860 | 35 000 | 69 022 |
— | — | — | — | — | 4 945 | 6 415 | 3 500 | 14 860 |
431
Riksdagsberätielsen år 1967
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Låginkomstutredningen........................ Utredningen om kontant stöd vid arbetslöshet | — | — | 27 | — | — | — |
(KSA-utredningen).......................... | — | — | 28 | — | — | — |
Arbetsgruppen för invandrarfrågor.............. | — | — | 29 | — | 7 no | 2 475 |
Delegationen för bostadsfinansiering............. Arbetsgrupp för viss utredning angående upphand- | — | — | 30 | — | — | — |
ling till fasta priser m. m..................... | — | — | 31 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 3 227 604 | 178 900 | 297 863 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
|
|
|
|
|
|
ingången av 1966 |
|
|
|
|
|
|
Arbetsmarknads utredningen.................... | 11 | 1 | — | 557 029 | — | — |
1962 års polisutbildningskommitté .............. | 15 | 2 | — | 188 100 | 6 280 | 16 591 |
Polisberedningen.............................. | 16 | 3 | — | 1 331 388 | — | 4 895 |
Affärstidsutredningen ......................... | 18 | 4 | — | 370 449 | — | 1 785 |
Summa kr. |
|
|
| 2 446 966 | 6 280 | 23 271 |
D. Kostnader från komnrittéanslaget under bud- |
|
|
|
|
|
|
getåret 1965/66 för sakkunniga biträden inom |
|
|
|
|
|
|
Statens signalskyddsnämnd..................... | — | — | — | — | 2 760 | 175 |
Statens institut för byggnadsforskning........... | — | — | — | — | — | — |
Indelningsärenden............................. | — | — | — | — | 1 500 | — |
Kontorsskrivaren A. Hedén .................... | — | — | — | — | — | 1 800 |
Landsfogden Chr. Horn af Rantzien............. | — | — | — | — | — | — |
Materialförvaltare L. Ohlsson................... | — | — | — | — | — | — |
Generaldirektör Carl G. Persson ................ | — | — | — | — | 7 000 | — |
Lokaliseringsberedningen....................... | — | — | — | — | 2 760 | — |
Göteborgs universitet.......................... | — | — | — | — | — | — |
Bostadsstyrelsen.............................. | — | — | — | — | . - | — |
Svenska institutet............................. | — | — | — | — | — | — |
Byggnadsstyrelsen............................. | — | — | — | — | — | — |
Kommittélokaler.............................. | — | — | — | — | — | — |
Kommittéexpenser............................ | — | — | — | — | — | — |
Aftonbladet.................................. | — | — | — | — | — | — |
Dagens Nyheter............................... | — | — | — | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
|
| 14 020 | 1975 |
432
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
— | — | — | — | — | — | — | 20 000 | 20 000 |
|
| _ | _ | _ | _ | 11 625 | 23 000 | 34 625 |
— | 17 960 | — | — | — | 27 545 | 39 362 | 20 000 | 86 907 |
— | — | — | — | — | — | — | 25 000 | 25 000 |
27 278 | 969 627 | 48 416 | 161 824 | 375 238 | 2 057 821 | 820 438 | 439 800 | 6 545 663 |
|
| 132 |
| 16 498 | 16 630 |
|
| 573 659 |
— | 2 840 | 2 613 | 3 713 | 27 346 | 59 385 | — | — | 247 485 |
— | 18 022 | — | 2 209 | 813 | 25 939 | 1 259 | — | 1 358 586 |
— | — | 500 | — | 42 936 | 45 220 | — | — | 415 669 |
| 20 862 | 3 245 | 5 922 | 87 593 | 147174 | 1259 |
| 2 595 399 |
|
| 632 |
| 367 | 3 933 |
|
|
|
— | — | — | — | 120 000 | 120 000 | — | — | — |
— | — | 921 | — | 173 | 2 594 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 1 800 | — | — | — |
— | — | 1 636 | — | — | 1 636 | — | — | — |
— | — | — | — | 1 750 | 1 750 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 7 000 | — | — | — |
— | — | 1 091 | — | — | 3 851 | — | — | — |
— | — | — | — | 30 000 | 30 000 | — | — | — |
— | — | — | — | 26 964 | 26 964 | — | — | — |
— | — | — | — | 3 600 | 3 600 | — | — | — |
— | — | — | — | 22 470 | 22 470 | — | — | — |
— | — | — | — | 290 149 | 290 149 | — | — | — |
— | — | — | — | 23 853 | 23 853 | — | — | — |
— | — | — | — | 66 | 66 | — | — | — |
— | — | — | — | 135 | 135 | — | — | — |
— | — | 4 280 | — | 519 527 | 539 801 | — | — | — |
433
Riksdagsber ätt elsen år 1967
Civildepartementet
1[2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter |
|
| ||
| berättelsen | t. o. m. | x/7 1965- | -30/„ 1966 | ||
| 1935 | 1966 | 1967 | Arvoden | ||
|
|
|
|
| Leda- möter | Sckr., |
B. Kommittéer soui fortsätter sin verksamhet under Personalutbildningsberedningen................. | 3 | 6 | 1 | 472 740 | 6 635 | 16 035 |
Sakkunnig för ytterligare utredning av frågan om | 14 | 7 | 2 |
|
|
|
Krigsavlöningsberedningen..................... | 5 | 9 | 3 | 89 106 | 1 570 | 7 660 |
Lotslöneberedningen.......................... | 7 | 10 | 4 | 14 028 | 4 185 | 2 720 |
Utredningen rörande hälsokontroll för de stats-anställda m. fl.............................. | 11 | 11 | 5 | 9 000 | 2 725 | 10 260 |
Arbetstidsnämnden för personal inom sjömätnings-verksamheten.............................. | 13 | 12 | 6 | 2 736 |
|
|
Utredningen om tjänstebegreppets närmare inne-börd ...................................... |
| 13 | 7 |
|
|
|
1965 års anställningsutredning.................. | — | 14 | 8 | — | — | 575 |
Utredningen rörande uppläggningen av det för de |
| 15 | 9 |
| 2 100 | 3 075 |
Representanter för statsverket i läkarförhandlings-delegationen................................ | 4 | 8 | 10 | 21 945 | 975 | 525 |
Utredningen om städningen vid statliga myndig-heter ...................................... |
|
| 11 |
| 1 500 | 4 000 |
Representanter för statsverket i mentalsjukvårdens |
|
| 12 |
|
|
|
Sakkunnig för översyn av de offentligrättsliga be-stämmelserna om rätten för statstjänstemän m. fl. |
|
| 13 |
|
|
|
Betygsutredningen............................ | — | — | 14 | — | — | — |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Reseersättningsberedningen.................... | 6 | 2 |
| 609 555 107 301 | 19 690 2 560 | 44 850 |
Civildepartementets organisationsberedning...... | 10 | 3 | — | 43 788 | 3 300 | 4 560 |
Civildepartementets avtalsberedning............. | 12 | 5 | — | 199 967 | 600 | 7 170 |
Summa kr. |
|
|
| 351 056 | 6 460 | 11 730 |
434
Kommittékostnader: Civildepartementet
8 | 9 | 10 | n | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| Beräknad total- | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| 77~31/i* | 1966 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1966 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| V7 31/10 | 11 31/ 111 / 12 |
|
|
|
|
|
|
| |||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| m. fl. |
| m. fl. | m. m.) |
|
|
|
|
| 20 841 | 270 | 254 |
| 44 035 | 4 893 | 3 500 | 525 168 |
|
|
|
|
|
|
| 1 500 | 1 500 |
— | 40 346 | 716 | 1 681 | — | 51 973 | 16 630 | 9 000 | 166 709 |
— | 143 | 3 921 | 1 370 | — | 12 339 | 5 806 | 8 000 | 40173 |
— | — | — | — | 69 | 13 054 | 2 650 | 2 500 | 27 204 |
— | — | — | — | — | — | 620 | 300 | 3 656 |
_ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | 1 500 | 1 500 |
— | — | — | — | — | 575 | — | 2 000 | 2 575 |
— | — | — | — | — | 5 175 | — | 6 000 | 11 175 |
— | — | — | — | — | 1 500 | 5 935 | 3 000 | 32 380 |
— | — | — | — | — | 5 500 | 7 535 | 35 000 | 48 035 |
— | — | — | — | — | — | 3 725 | 7 000 | 10 725 |
|
|
|
|
|
| 486 | 3 000 | 3 486 |
— | — | — | — | — | — | — | 1 500 | 1 500 |
— | 61 339 | 4 907 | 3 305 | 69 | 134151 | 48 280 | 83 800 | 875 786 |
|
|
|
|
| 2 560 |
|
| 109 861 |
— | — | — | — | — | 7 860 | — | — | 51 648 |
—■ | — | — | — | 1 656 | 9 426 | — | — | 209 393 |
— | — | — | — | 1 656 | 19 846 | — | — | 370 902 |
435
Riksdagsberättelsen år 1967
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under bud-getåret 1965/66 för sakkunniga biträden m. m. Civildepartementets kommittélokaler............ |
|
|
|
|
| 126 |
Kommittéexpenser............................ | — | — | — |
| — | — |
Statens maskinpersonalnämnd.................. | — | — | — |
| — | — |
Serafimerlasarettet............................ | — | — | — | 100 000 | — | — |
f.d. Kanslirådet Svante J. G. Ericsson .......... | — | — | — | — | 1 000 | — |
Byrådirektören Sten E. Hedebrant.............. | — | — | — | — | 300 | — |
Lönedirektören Olof H. Kalén.................. | — | — | — | 14 000 | 15 500 | — |
Byråchefen Åke S. G. Lönnqvist................ | — | — | — | — | 720 | — |
Kanslirådet Nils M. af Malmborg............... | — | — | — | — | 2 053 | — |
Kanslirådet Bengt E. Waahler.................. | — | — | — | — | 300 | — |
Summa kr. |
|
|
| 114 000 | 19 873 | 126 |
436
Kommittékostnader: Civildepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
|
|
|
|
| 126 |
|
|
— | — | — | — | 101 | 101 | 10 | — |
— | — | — | — | 300 000 | 300 000 | 3 439 |
|
— | — | — | — | — | 1 000 | — | — |
— | — | — | — | — | 300 | — | — |
— | — | — | — | — | 15 500 | — | — |
— | — | — | — | — | 720 | — | — |
20 528 | — | — | — | — | 22 581 | — | — |
20 528 | — | — | — | 300101 | 300 340 628 | 3 449 |
|
437
Betänkande!! utkomna från trycket under år 1966
Statens offentliga utredningar 1966
Kronologisk förteckning
1. Svensk ekonomi 1966—1970. Esselte. 294 s. Fi.
2. Export och import 1966—1970. Bilaga 1. Esselte.
92 s. Fi.
3. Yrkesutbildningen. Håkan Ohlssons boktryckeri,
Lund. 586 s. E.
4. Ny myntserie. Beckman. 87 s. Fi.
5. Internationellt fredsforskningsinstitut i Sverige.
Norstedt & Söner. 61 s. U.
9. Förenklad statsbidragsgivning till hälso- och
sjukvården. Håkan Ohlssons boktryckeri, Lund.
157 s. S.
7. Utsökningsrätt IV. Esselte. 147 s. Ju.
8. Tillgången på arbetskraft 1960—1980. Bilaga 2.
Esselte. 67 s. Fi.
9. Omsorger om psykiskt utvecklingshämmade.
Esselte. 187 s. S.
10. Handels arbetskrafts- och investeringsbehov fram
till 1970. Esselte. 82 s. Fi.
11. Tygförvaltningens centrala organisation.
Svensk Reproduktions AB. 164 s. Fö.
12. Renbetesmarkerna. Svenska Reproduktions AB.
273 s. + 1 kartbilaga. Jo.
13. Utvecklingstendenser inom undervisning, hälsooch
sjukvård samt socialvård 1966—1970. Bilaga
6. Esselte. 51 s. Fi.
14. Ny hyreslagstiftning. Norstedt & Söner. 473 s. Ju.
15. Undersökning angående hyressplittringen.
AB Kopia. 205 s. Ju.
16. Ny folkbokföringsförordning m. m. Esselte.
241 s. Fi.
17. Arbetspromemorior i författningsfrågan. Esselte.
94 s. Ju.
18. Strategi i väst och öst. Esselte. 173 s. Fö.
19. Statliga betänkanden 1961—1965. Kihlström.
170 s. Fi.
20. Decentralisering av naturalisationsärenden m. m.
Norstedt & Söner. 50 s. Ju.
21. Oljebranschen. Esselte. 71 s. Fi.
22. Lagstiftning mot radiostörningar. Esselte.
91 s. H.
23. Markfrågan I. Norstedt & Söner. 330 s. Ju.
24. Markfrågan II. Bilagor. Norstedt & Söner.
231 s. Ju.
25. Sällskapsresor. Haeggström. 229 s. H.
26. Bostadsarrende m. m. Esselte 247 s. Jo.
27. Skeppsholmens framtida användning. Kihlström.
114 s. + 1 utviksblad. Fö.
28. Läkemedelsförmånen. Beckman. 228 s. S.
29. Atomansvarighet III. Norstedt & Söner. 391 s. Ju.
30. Den framtida jordbrukspolitiken. Håkan Ohlssons
boktryckeri, Lund. 361 s. Jo.
31. Den framtida jordbrukspolitiken. B. Esselte.
411 s. Jo.
32. Kommunerna och ungdomen. Esselte. 214 s. S.
33. Friluftslivet i Sverige. Del III. Anläggningar för
det rörliga friluftslivet m. m. Svenska Reproduktions
AB. 248 s. K.
34. Luftfartsverkets ekonomi och organisation.
Esselte. 134 s. K.
35. Militärsjukvården. Esselte. 196 s. Fö.
36. Vägfraktavtalet I. Norstedt & Söner. 197 s. Ju.
37. De statliga undervisningssjukhusens organisation.
Esselte. 132 s. S.
38. Utsökningsrätt V. Esselte. 81 s. Ju.
39. Lagstiftning om elektriska anläggningar.
Esselte. 153 s. H.
40. Arbetspsykologisk verksamhet. Haeggström.
116 s. E.
41. Fordonskombinationer. Esselte. 246 s. K.
42. Konsumtionskrediter i Sverige. Esselte. 274 s. Fi.
43. Vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever
Kihlström. 85 s. S.
44. Bostadspolitiskt kreditstöd. Esselte. 474 s. I.
45. Aktiv åldringsvård och handikappvård. Esselte
42 s. S.
46. Jaktstadgan m. m. Svenska Reproduktions AB
248 s. Jo.
47. Ungdomens förenings- och fritidsliv. Esselte. 302 s.
E.
48. Prissamverkan och konkurrens. Esselte. 278 s. FI.
49. Lantbruksnämndernas nya organisation m. m.
Svenska Reproduktions AB. 405 s. 1 utviksblad.
Jo.
50. Smittskyddslagstiftning. Kihlström. 210 s. S.
51. Framtidsperspektiv för svensk industri 1965—
1980. Bilaga 4. Esselte. 184 s. Fi.
52. Skoglig forskning. Svenska Reproduktions AB.
132 s. Jo.
53. Värdesäkring av trafiklivräntor. Esselte.
138 s. Fi.
54. Yrkesskadeförsäkring. Esselte. 343 s. S.
55. Skolgång borta och hemma. Kihlström. 390 s. E.
56. Svensk säkerhetspolitik. Esselte. 158 s. Fö.
57. Centralt statligt personalutbildningsorgan. Kihlström.
112 s. C.
58. Militärtandvården. Esselte. 115 s. Fö.
59. Remissyttranden över 1965 års långtidsutrednings
huvudrapport. Esselte. 253 s. Fi.
60. Offentlighet och sekretess. Berlingska Boktryckeriet,
Lund. Ju.
61. Offentlighet och sekretess. Bilagor. Berlingska
Boktryckeriet, Lund. 287 s. Ju.
62. Rikets vapen och flagga. Norstedt & Söner.
IV + 106 s. Ju.
63. Fastighetsregistrering. Esselte. 317 s. + 6 s. ill.
Ju.
64. Statens och kyrkans marköverlåtelser.
Esselte. 93 s. I.
65. Luftförorening, buller och andra immissioner.
Esselte. 249 s. Ju.
66. Ungdomsledare. Esselte. 333 s. E.
67. Forskarutbildning och forskarkarriär. Ilseggström.
408 s. E.
68. Forskarutbildning och forskarkarriär. Bilagor
Almqvist & Wiksell, Uppsala. 289 s. E.
69. Trafikutveckling och trafikinvesteringar. Bilaga 5.
Esselte. 217 s. Fi.
70. Förvaltningsrättskipning. Esselte. 824 s. Ju.
71. Otillbörlig konkurrens. Esselte. 383 s. Ju.
72. Ekonomiska förmåner till kommunala förtroendemän
med heltidstjänstgöring. Kihlström. 62 s. I.
73. Sjuksköterskeutbildningen III. Vidareutbildning.
Esselte. 289 s. E.
Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm.
438
Statens offentliga utredningar 1966
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)
Justitiedepartementet
Lagberedningen. 1. Utsökningsrätt IV. [7] 2. Utsökningsrätt
V. [38]
Hyreslagstiftningssakkunniga. 1. Ny Hyreslagstiftning.
[14] 2. Undersökning angående hyressplittringen. [15]
Arbetspromemorior i författningsfrågan. [17]
Decentralisering av naturalisationsärenden m. m.
[20]
1963 års markvärdekommitté. 1. Markfragan 1. [23]
2. Markfrågan II. Bilagor. [24]
Atomansvarighet III. Bilagor. [29]
Vägfraktavtalet I. [36]
Offentlighetskommittén. 1. Offentlighet och sekretess.
[60] 2. Offentlighet och sekretess. Bilagor. [61]
Rikets vapen och flagga. [62]
Fastighetsregistrering. [63]
Luftförorening, buller och andra immissioner. [65]
Förvaltningsrättskipning. [70]
U trikesdepar tementet
Internationellt fredsforskningsinstitut i Sverige. [5]
Försvarsdepartementet
Tygförvaltningens centrala organisation [11]
1965 års försvarsutredning. 1. Strategi i väst och öst.
[18] 2. Svensk säkerhetspolitik. [56]
Skeppsholmens framtida användning. [27]
Militärsjukvården. [35]
Mili t är tand vården. [58]
Socialdepartementet
Förenklad statsbidragsgivning till hälso- och sjukvården.
[6]
Omsorger om psykiskt utvecklingshämmade. [9]
Läkemedelsförmånen. [28]
Kommunerna och ungdomen. [32]
De statliga undervisningssjukhusens organisation. [37]
Vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever. [43]
Aktiv åldringsvård och handikapp vård. [45]
Smittskyddslagstiftning. [50]
Yrkesskadeförsäkring. [54]
Kommunikationsdepartementet
Friluftslivet i Sverige. Del III. Anläggningar för det
rörliga friluftslivet m. m. [33]
Luftfartsverkets ekonomi och organisation. [34]
Fordonskombinationer. [41]
Finansdepartementet
1965 års långtidsutredning 1. Svensk ekonomi 1966—
1970. [1] 2. Export och import 1966—1970. Bilaga 1.
[2] 3. Tillgången på arbetskraft 1960—1980. Bilaga
2. [8] 4. Handels arbetskrafts- och investeringsbehov
fram till 1970. Bilaga 3. [10] 5. Utvecklingstendenser
mom undervisning, hälso- och sjukvård
samt socialvård 1966—1970. Bilaga 6. [13] 6. Framtidperspektiv
för svensk industri 1965—1980 Bilaga
4. [51] 7. Remissyttranden över 1965 års långtidsutrednings
huvudrapport. [59] 8. Trafikutveckling
och trafikinvesteringar. Bilaga 5. [69]
Ny myntserie. [4]
Ny folkbokföringsförordning m. m. [16]
Statliga betänkanden 1961—1965. [191
Oljebranschen. [21]
Konsumtionskrediter i Sverige. [42]
Värdesäkring av trafiklivräntor. [53]
Ecklesiastikdepartementet
Yrkesutbildningen. [3]
Arbetspsykologisk verksamhet. [40]
1962 års ungdomsutredning. 1. Ungdomens föreningsoch
fritidsliv. III. [47] 2. Ungdomsledare. IV. 1601
Skolgång borta och hemma. [55]
1963 års forskarutredning. 1. Forskarutbildning och
forskarkarriär. [67] 2. Forskarutbildning och forskarkarriär.
Bilagor. [68]
Sjuksköterskeutbildningen III. Vidareutbildning. [73]
Jordbruksdepartementet
Renbetesmarkerna. [12]
Bostadsarrende m. m. [26]
1960 års jordbruksutredning. 1. Den framtida jordbrukpolitiken.
A. [30] 2. Den framtida jordbrukspolitiken.
B [31]
Jaktstadgan m. m. [46]
Lantbruksnämndernas nya organisation m. m. [491
Skoglig forskning. [52]
Handelsdepartementet
FJlagstiftningsutredningen. 1. Lagstiftning mot radiostörningar.
[22] 2. Lagstiftning om elektriska
anläggningar. [39]
Sällskapsresor. [25]
Prissamverkan och konkurrens. [48]
Inrikesdepartementet
Bostadspolitiskt kreditstöd. [44]
Statens och kyrkans marköverlåtelser. [64]
Ekonomiska förmåner till kommunala förtroendemän
med heltidstjänstgöring. [72]
Civildepartementet
Centralt statligt personalutbildningsorgan. [57]
439
Stencilerade betänkande!!
avgivna av kommittéer, som redovisas i riksdagsberättelsen,
eller upprättade inom departement under år 1966
(Inom klämmer anges det nummer i riksdagsberättelsen, under vilket vederbörande
kommitté redovisas)
Justitiedepartementet
1. PM med förslag till viss ändring i föräldrabalken
m. m.
2. PM ang. förordnande av ersättare för ordförande i
övervakningsnämnd
3. PM ang. beslutanderätten i ärenden om tjänstledighet
in. m. [38]
4. PM ang. tillstånd att för vetenskaplig eller annan
jämförlig undersökning ta del av uppgifter och anteckningar
i vissa register [38]
5. PM ang. ett vid 1964 års köplagskonferens i Haag
upprättat förslag till enhetlig lag om internationella
köp av lösa saker
6. PM med förslag ang. behörig länsstyrelse m. m. i
fall då domsaga hör till skilda län [25]
7. PM ang. Stockholms rådhusrätts organisation [10]
8. PM med förslag till ordnande av vissa fiskeförhållanden
i gränsvattnen mellan Sverige och Finland
[28]
9. Handläggningsrutiner vid ordningsbotocli parkeringsbot
10.
PM med förslag till vissa ändringar i lagen den 30
maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva
fast egendom eller gruva eller aktier i vissa
bolag, m. m.
11. PM ang. beslutanderätten i ärenden om tillstånd
för utlänningar och vissa bolag att förvärva fast
egendom, m. m. [38]
12. Legalisering av sämjedelningar m. m. [9]
13. PM ang. ändring av familjerättsliga underhållsbidrag
med hänsyn till ändringar i penningvärdet
14. PM ang. utfört utredningsuppdrag^ ang. kollektiva
pensionsförsäkringar på arbetsmarknaden [2]
15. PM ang. befogenheten att besluta om utrikes resor
[38]
16. PM ang. vissa ändringar i lagen den 1 juni 1951
(nr 308) om ekonomiska föreningar
Utrikesdepartementet
1. De kamerala verksamhetsformerna vid Sveriges
lönade representation i utlandet m. m. (II) [4]
2. Fredskårsaspiranters förmåner och status [5]
3. Utrikesrepresentationens lokalfrågor i New York [1]
4. Avlöningsvillkor m. in. för fredskårsdeltagare som
vid anställandet är bosatta utom riket [5]
5. Allmänna ekonomiska sanktioner mot Sydafrika
Försvarsdepartementet
1. 1960 års befälsstatsdelegation (1966: 2)
2. Skyddsområdesutredningen [6]
3. 1964 års tygförvaltningsutredning [7]
4. Älvdalsdelegationen
5. 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning
[20]
6. FRA-utredningen [4]
7. Försvarsutredningen: studie av Åke T. Nerman om
motsättningar och konflikter i världen, sedda i
svenskt säkerhetspolitiskt perspektiv [21]
8. Försvarsutredningen: studie av Lennart Lundberg
m. fl. om maktbalansens struktur och betydelse [21]
9. Försvarsutredningen: studie av Erik Moberg om
stormaktsagerande i internationella konflikter —
Korea, Indokina, Formosa och Berlin [21]
10. Försvarsutredningen: studie av Mats Myrdal om
Kuba-krisen [21]
11. Försvarsutredningen: studie av R. Björnerstedt om
undersökning rörande vissa civilförsvarsfrågor [21]
12. Militära tjänstgöringsåldersutredningen: PM om
tygofficerare och tygunderofficerare [16]
13. Militära tjänstgöringsåldersutredningen: PM om intendenturförrådsförvaltare
och kassachefer [16]
14. Militära tjänstgöringsåldersutredningen: PM om
fortifikationskåren [16]
15. Militära tjänstgöringsåldersutredningen: PM om
armé-, marin- och flygingenjörer [16]
16. FFA-utredningen: rapport från arbetsgrupp för utredning
av arten och omfattningen av framtida
byggnadsteknisk vindtunnelforskning och provning
17. Flygträningsutredningen [5]
Socialdepartementet
1. PM ang. förbättrad sjukpenningförsäkring
2. Betänkande ang. nordiskt institut för provning av
dentalmaterial [9]
3. Socialpolitiska kommitténs slutliga ståndpunkt ifråga
om åldringsvård och handikappvård [2]. (Sedermera
tryckt SOU 1966: 45)
4. PM med förslag till ändringar i gällande arbetstidslagar
[21]
5. PM om förenklade statsbidrag till ferievistelse för
barn och till semesterhem
6. PM med förslag om viss ändring i bestämmelserna
ang. beräkning av arbetsgivaravgifter enligt lagen
om allmän försäkring, m. m.
7. Betänkande med förslag till särskolestadga och stadga
om vården av psykiskt utvecklingshämmade [3]
8. Betänkande ang. ersättning vid yrkesskada i statlig
tjänst m. m. [5]
Kommunikationsdepartementet
1. PM om ändringar i sjöarbetstidslagen på grund av de
nya kollektivavtalen [26]
2. PM med förslag till lag om rätt att omhändertaga
motorfordon
3. PM ang. uppdelning av byggnadsstyrelseorganisationen
4.
Betänkande ang. den reguljära båttrafiken i Stockholms
södra skärgård [4]
5. 1966 års separatredovisning av statens järnvägars
trafiksvaga bannät (granskningsrapport) [7]
6. Förslag till Europavägsförbindelse mellan Finland
och Sverige med anknytning till Åland [6]
7. Betänkande ang. de tekniska möjligheterna att utnyttja
maskinella hjälpmedel för efterhandsgranskning
av färdskrivardiagram samt därmed sammanhängande
organisatoriska och andra frågor [1]
8. Förslag till järnvägstrafikstadga
9. Utredning och förslag ang. de framtida kommunikationerna
i övre Klarälvsdalen
440
Finansdepartementet j v» ? ^ , (< ..
1. Resandes tull- och skattefrihet, m. m. [4]
2. PM ang. ändrad lydelse av 37 § första stycket lagen
den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen
3. Reviderad schablon för villabeskattningen m. in. [5]
4. PM ang. vissa beskattningsåtgärder i syfte att underJätta
företagens investeringar ,
5''. PM ang. uppgiftsskyldigheten enligt 37 § 2 mom.
tredje stycket taxeringsförordningen betr. vissa
traktamentsersättningar
6. Skatteavdrag på konkursgäldenärs inkomst [7]
Ecklesiastikdepartementet
1. Betänkande ang. utnyttjandet av granskningsexemplaret
av tryckt skrift [9]
2. Betänkande med förslag till reviderad kyrkomusikerstadga
[7]
3. Blandad medicinsk och farmaceutisk-kemisk utbildning
[18]
4. Bevarande av Skoklosters kulturvärden [13]
5. Almanacksprivilegiet — översyn av reglerna för
privilegiet och formerna för dess utövande [11]
6. De nationella kyrkoförsamlingarna [10]
7. Journalistutbildningen
8. Datamaskinförmedlad utbildning
9. Universitetsutbildning i Linköping [46]
10. Universitetsutbildning i Örebro [47]
It. Universitetsutbildning i Karlstad [49]
12. Universitetsutbildning i Växjö [48]
13. Tillträde till postgymnasiala studier. Förslag till
provisoriska bestämmelser [42]
14. Studerandehälsovård
15. Vetenskapsakademiens bibliotek [3]
16. Förslag till översyn av väckelsetidens melodier till i
psalmboken upptagna sånger [12]
17. Utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade
[15]
18. Motionsverksamhet för studerande
19. Lönedonationer vid de allmänna läroverken [2]
20. Blandad medicinsk och naturvetenskaplig utbildning
med huvudinriktning på näringslära [18]
Jordbruksdepartementet
1. Betänkande »Växtförädlingsavgifter och sortförsökens
finansiering» [8]
2. Utredning om organisationen av naturvårdsverksamheten
(statskontoret)
3. Slutrapport (Emåutredningen) [1966: 2]
4. Betänkande »Utredning med förslag rörande anordnande
av en filial till statens lantbrukskemiska
laboratorium i Alnarp» [5]
5. PM med vissa uppgifter och undersökningsresultat
rörande juverhälsokontroll och mjölkkontroll med
avseende å mastitförekomst (veterinärstyrelsen)
Jk. Betänkande -.»^arantäns väsende t för djur» [6]
7‘ Delbetänkandé •• »Preliminära virkesbalanser för
Norrland och nordöstra Svealand» [20]
8. Utredning rörande publikationsverksamheten vid
lantbrukshögskolan (styrelsen för lantbrukshögskolan)
9.
Utredning rörande obligatorisk anmälan till skörde
skadeskyddet
(statens jordbruksnämnd och statistiska
centralbyrån) - *
10. Utredning ang. lokaliseringen av lantmästarutbildningen
och husdj ursförsöksverksamheten inom södra
försöksdistriktet (lantbruksstyrelsen och lantbrukshögskolan)
11.
PM ang. grunder för skogsvärdering i samband med
av lantbruksorganisationen och lantmäteriväsendet
bedriven fastighetsrationalisering (lantbruksstyrelsen
och lantmäteristyrelsen)
12. Utredning ang. organisationen av specialrådgivningen
vid lantbrukshögskolan (styrelsen för lantbrukshögskolan)
13.
PM med förslag rörande den framtida organisationen
för statens renforskning (lantbruksstyrelsen)
14. Betänkande »Konsekvenserna av en begränsning
eller en avveckling av den svenska sockernäringen»
[301
15. Betänkande »Stödet åt odlingen av fabrikspotatis» [9]
16. Utredning ang. industrins råvarukostnadsutjämning
(j ordbruksdepartementet)
17. PM i fråga om livsmedelstekniskt forskningsorgan
[21]
Handelsdepartementet
1. PM rörande krigsmateriel vid utförsel och tillverkning
2. Betänkande ang. turisttrafiken i Sverige [4]
3. Delbetänkande om forskningsverksamheten vid statens
institut för konsumentfrågor [9]
Inrikesdepartementet
1. Betänkande ang. giltighetstiden för pass [6]
2. PM ang. rivning av byggnad
3. Yalsedelskostnaderna vid kommunala val
4. PM ang. låneunderlag och produktionskostnader år
1965 [23]
5. Standardisering, normering, typgodkännande verksamhet
[19]
6. PM ang. den ambulerande skrivbyråverksamheten
[21]
7. PM ang. en gemensam länsadministration för
Stockholms stad och län
Civildepartementet
1. PM ang. offentlighet och sekretess vid psykologiska
undersökningar i allmän verksamhet m. m.
15
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
441
Nordlek Udredningeeerie (NU) 1966
1 • La Coopération internordique, Conférencc 1965
2. Yägtrafikregler
3. Yägtrafikiegler. Bilagor
4. Nordisk skattekonference 1966
5. Europavägsförbindelse mellan Finland och Sverige
442
Personregister till kommittéer
A |
| Andersson Alvar....... Andersson Anders...... |
| U 3, In 3 |
Aabye-Nielsen Hans .... | ____ Ci 9 | Andersson Arvid....... |
| Jo 1 |
Aare Sten............. | ____ S1 11 12 | Andersson Bertil....... |
| S 12 |
Abelin Hans Henrik .... | ____ Fi 27 29 | Andersson Birger (I) . . . . |
| Ju 14 25 |
Adde Ragnar.......... | ____ Ju 46 | Andersson Bo.......... |
| E 21 |
Adler Hans............ | ____ Jo 24 | Andersson Edvin....... |
| Fö 2 |
Agdur Berli)........... | E 6 46 55 | Andersson Elvir........ |
| E 34 |
Ager Ruth............. | ____ E 31 | Andersson Erling....... |
| In 11 |
Agerberg Nils.......... | ____ Jo 18 | Andersson Erwin....... |
| E 29 |
Agrenius Gösta......... | K 33 | Andersson Freddy...... |
| E 26 |
Agvald Sten........... | ____ Ju 26 | Andersson Gösta....... |
| Fö 19 |
Ahldin Henry.......... | Ci 1 | Andersson Hans B...... |
| E 19 |
Ahlgren Nils........... | ____ K 11 | Andersson Hans E...... |
| Ju 14 |
Ahlkvist Emil.......... | ____ In 15 20 | Andersson Holger....... |
| Fö 16 |
Ahlman Lars........... | ____ Jo 29 | Andersson Ingemar..... |
| Ju 31 |
Ahlström Lennart...... | ____ Fi 3 | Andersson Ingvar...... |
| In 18 |
Ahlström Olle.......... | ____ K 11 12 | Andersson Jan........ |
| In 2 |
Ahnsjö Sven........... | ____ Ju 15 | Andersson Karin....... |
| K 43, E 31 |
Ahrbom Nils........... | ____U 1, E 16, In 19 | Andersson Lars-Erik . . . |
| S 20 |
Ahrens Ragnar......... | ____ Fö 16 | Andersson Owen....... |
| E 34 |
Ahrling Sonja.......... | ____ E 3 | Andersson Rosa (II) ... |
| E 42 |
Alarik Axel............ | ____ Jo 3 | Andersson Rubin...... |
| Ju 14 |
Albinsson Gillis....... | S 6 7 20, E 4, H 11 | Andersson Sigvard..... |
| Fi 9 |
Albåge Lars-Gunnar . . .. | ____ S 25 | Andersson Sven-Åke . . . |
| In 23 |
Aldestam Arne......... | ____ Fö 9, Ci 5 9 | Andersson Thure...... |
| K 3 11 |
Alemyr Stig (II)........ | U 6, E 6 | Andersson Torsten..... |
| E 15 |
Aler Bo............... | H 15 | Andersson Torsten (I) . . | Ju | 41, K 11, H 8 |
Alexanderson Erik (I) .. . | ____ Fi 31, E 16 | Andersson Torsten C . . . |
| Ju 22, K 24 |
Alfort Axel............ | ____ E 31 | Andersson Åke E...... |
| In 24 |
Alfredsson Karl-Erik ... . | ____ E 33 | Andrée Torsten........ |
| S 12, In 7 15 |
Alfvén Hannes......... | ____ SB 1, U 2 | Andrell Maria......... |
| E 4 |
Algott Stig............ | Fi 32 | Andrén Erik.......... |
| E 13 |
Allard Henry (II) ...... | H 18 | Andrén Gunnar....... |
| Ci 3 4 6 |
Allgén Lars-Göran...... | S 34 | Andrén Nils .......... |
| E 46 |
Alm Görel............. | ____ Ju 49 | Annevall Sture........ |
| K 2 |
Almberger Per.......... | ____ Jo 23 | Antby Sven (II)....... |
| Jo 23 |
Almefelt Paul.......... | ____ E 33 | Antonsson Johannes (II) | Ju | 61, S 29, I< 10 |
Almerud Sture......... | ____ K 10 | Antvik Gunnar ....... |
| Fö 22 |
Almgren Carl-Eric...... | ____ Fö 21 | Appelgren Göran...... | Fö 22, K 17 21 29 | |
Almquist Jan Carl...... | In 21 | Arén Torsten ......... |
| E 3 17 |
Almqvist Gunnar....... | ____ Fö 13 | Arfwedson Rolf....... |
| H 4 |
Almqvist Sven......... | In 3 23 | Arfwidsson Nils....... |
| In 13 |
Ambrosiani Björn...... | ____ E 51 | Arkling Folke......... |
| Jo 3 |
Amilon Clas............ | ____ Ju 14 | Arnér Borghild........ |
| E 40 |
Andermark Nils........ | ____ Fö 6 | Arnklint Helmer....... |
| Fi 26 |
Anderson Astrid ....... | ____ E 4 | Aronsson Albert...... | Ju | 7, Fi 32, In 3 |
Anderson Carl Albert (I) | Ju 50, U 3, Jo 30, | Aronsson Harald...... |
| . K 11, In 7 12 |
In 7 20 | Arosenius Karl-Erik . . . |
| E 4 | |
Anderson Åke ......... | ____ E 24, Jo 4 | Arpstedt Harry....... |
| In 26 |
Andersson Alf (II)...... | Fi 5 | Arrhenius Karl........ |
| IC 8 |
443
Riksdagsberättelscn år 1967
Arvidsson Eion............ | H 5 |
Arvidsson Guv............ | Fi 10, In 3 |
Arvidsson Marianne........ | Fi 10 |
Arweson Bengt (II)........ | Jo 17 |
Arwidsson Greta .......... | E 6 |
Arwidsson Ingmar......... | S 19 |
Ask Erik................. | K 15 |
Askeberg Sven............ | E 29 |
Asker Gunnar............. | In 2 |
Askerlund Rune..........: | . H 15 |
Asp Einar (II)............ | In 20 |
Aspelin Erland............ | Ju 40 |
Asplund Lennart.......... | Fi 31 |
Asplund Sven-Olof......... | E 1 |
Assarsson Axel............ | E 31 |
Assis Anders.............. | In 3 |
Asztély Sandor............ | S 25 |
Attarp Torsten............ | K 15 |
Augustinsson Bengt........ | S 19 |
Axelson Otlo.............. | • In 21 |
Axelsson Carl-Axel......... | Fö 16 |
Axelsson Curt............. | Fö 16 |
Axelsson Stig............. | Jo 12 |
B
Back Gunnar.............. Fö 16
Backelin Måns............. E 45
Backman Gösta............ K 11 37
Baltzar Sven-Erik.......... K 14
Båråny Ernst.............. S 17
Baude Annika.............. In 28
Baude Hans............... E 45
Beckman Birger............ É 50
Behrns Erik............... Fö 2
Bejerot Nils................ S 34
Bellskog Sven.............. Ju 14
Bengtson Sture............. E 15
Bengtson Torsten (I)........ S 2
Bengtsson Bertil ........... Ju 68
Bengtsson Hugo (II)........ Ju 57, K 10
Bengtsson Ingemund (II) Ju 61, S 2 29, In 28
Bengtsson Ture............ Jo 4
Bennegård Hilding.......... Fö 1
Bennet Otto............... Jo 1.
Bentzel Ragnar............ S 7, In 24
Berfenstam Ragnar......... S 40
Berg Folke................ K 11
Berg Håkan............... E 42
Berg Lennart.............. K 20
Berg Nils.................. Ci 10
Berg Olof.................. H 21
Bergdahl Carl.............. Ci 6
Bergegren Astrid (II)....... Ju 47, Fi 30
Bergelin Sven-Eggert....... Fö 1 21, K 14
Bergengren Bo............. S 26, Ci 10
Bergérus Holger............ Ju 50
Berggren Arne . . ........... In 11
Berggren Erik........ Ju 38, K 4 9, H 9
Berggren Rune............. Ju 61, In 18
Bergh Albert............... Ju 46, E 21
Bergh Ragnar.............. Ju 14 25
Bergius Einar............
Bergkvist Tage...........
Bergling Bror Nils........
Bergling Olof............
Bergljung Sven...........
Berglund Erik............
Berglund Helge..........
Berglund Sten...........
Berglund Sven . ..........
Berglöf Jahn .............
Bergman Eva............
Bergman Gunnar.........
Bergman Per (II)...........
Bergman Sven-Eric.......
Bergman Åke ............
Bergquist Thonvald.......
Bergqvist Ernst..........
Bergqvist Hans..........
Bergsmark Henry........
Bergstedt Tord...........
Bergsten Nils............
Bergsten Per.............
Bergstrand Sten-Erik.....
Bergström Gunvor........
Bergström Hans..........
Bergström Inge..........
Bergström Olof...........
Bergström Hichens........
Bergström Sune..........
Bergström Svante........
Bergström-Walan Maj-Briht
Berndtsson Berndt-Erik . . .
Berner Örjan............
Bernhard Harry..........
Bernitz Ulf..............
Bertman Harry . ,. ;......
Bexelius Ernst...........
Bild! Hugo...............
Billström Frithiof.........
Binett Einar..............
Birgersson Torsten.........
Birnbaum Karl............
Biörck Gunnar............
Bjerrelc Bertil.............
Bjule Roland.............
Björck Peder ..............
Björck Sven..............
Björhammar Carl..........
Björinder Henry...........
Björk Kaj (I).............
Björkman Bo.............
Björkman Erik............
Björkman Folke (II).......
Björkman Fredrik.........
Björkman Gösta...........
Björkman Henning........
Björkman Mats...........
Björling Axel.............
Björne Gunnar............
Björne Hilding . ...........
Björnegård Gudrun........
Bladh Carl................
Bladh Stigh...............
Ju 19
E 46
H 12
K 42
H 21
Ju 63
Kil
K 37
Fö 11
Fi 17
E 35
E 6
Ju 60, In 19
E 56
S 11
Ju 1.4, In 7
Fi 8
Ju 1
Fi 22
S 29 30
E 20
Ju .15 28
Fi 29
Ju 49
E 56
Ju 28
Jo 23
Fö 21
SB 1, E 34, Jo 22
Ju 50
E 36
Ju 26
U 2
E 56, In 19
H 6 10
Fö 13
Ju 46
■ E 4 43
In 23
E 4 31
. . S 19, Jo.19 22
U 2
S 8, E 4
In 11
Fö 1
S 12
Fö 14
Ju 45, S 2
E 4 33
. . Ju 58 62, U 6
Fö 22, K 17
Jo 19
Ju 61, Fi 27
K 24 27
Jo 25
S 19
E 34
K 14
S 27, Fi 24
Fi 19
E 4 31
Ci 8
S 13
444
Personregister
-Blennow Ingemar____
Blidfors Johannes (II)
BlixErik ..........
Blont Lennart.......
Blom Marianne......
Blom Mats..........
Blom Torsten.......
Blom Åke..........
Blomberg Dick......
Blomberg Erik......
Blomberg Karl-Erik .
Blomdahl Sven......
Blomgren Boris.....
Blomquist Bernt
Blomquist Carl-Erik .
Blomqvist Gösta
Biomqvist Rune.....
Boalt Carin.........
Boalt Gunnar.......
Boalt Sven.........
Bodell Karl.........
Bodström Lennart . ..
Boéthius Carl Gustaf .
Bohman Clas........
Bohman Fred.......
Bohman Gösta (II)
Bohman Karl Erik ...
Bolding Lars Erik . . .
Bolding Per Olof
Bolin Bertil.........
Bolin Hans.........
Bolin Lars..........
Bolinder Erik.......
Bolling Hugo.......
Boman Rudolf......
Boman Svante......
Bonnichsen Roger . ..
Boo Fritiof .........
Boo Karl (II).......
Borg Göran.........
...... Fi 11
K 14 21 43, Fi 27, E 3
.. • • E 31
...... Fi 29
...... FÖ 16
Jo 16
...... S 18
...... S 14
. . . . 1 . Ju 15
...... E 31
...... S 12
...... S 5
...... In 19
...... E 20
...... H 15
...... Ju 30
...... Fö 1 21, Ci 3
S 7, E | 56 |
Ju | 26 |
Jo | 21 |
E | 33 |
In | 21 |
E | 36 |
Ju | 1 |
Fö | 15 |
Ju 31, Fö | 21 |
E | 31 |
Ju | 39 |
E | 6 |
Ju 2 19, E | 19 |
K | 2 |
Ju | 15 |
Jo | 19 |
S | 14 |
S | 11 |
In | 7 |
S | 34 |
Jo | 1 |
Fi | 30 |
E 46 | 55 |
Borggård Göran........ | Ju 21 50 51, K |
Borglund Erik......... | ____ In |
Borgquist Frithiof...... | Fö 1 9 14 16 17 |
Borgström Bengt....... | ____ E 6 |
Borgström Carl......... | . . . . Jll |
Borgström Mats........ | ____ Ci |
Bornedal Barbro....... | ____ S |
Bose Curt ............. | ____ Fi |
Boström Bengt......... | ____ K |
Boström Fredrik....... | Ju |
Bothén Pierre.......... | ____ U |
Bouveng Gustav Adolf . . | . ... Jo |
Bouvin Jan Åke........ | . . . . K |
Boye- Yngve.........v. Bran Olle.............. | . . . . K ____ : Fö |
Brandgård Evert....... | ____ E |
Brandt Birger.......... | ____ Ju |
Brandt Erik (II)........ | ____ Fi |
Brandt-Humble Kristina | Ju |
Bränt-Lundin Lennart . . | ____ Fö |
Bräntberger Per-Gunnar . | Fö 13 |
Branting Malte......... | :.:..- ii |
Bratt Lars............. | ä Fö |
25
7
23
34
19
10
7
29
44
29
4
1
10
31
20
31
25
25
15
1
16
7
3
Bratt Ulf-Christian . .
Brattgård Sven-Olof .
Breitholtz Claes.....
Bretschneider Alfred .
Brinck Inge.........
Brinck Per..........
Brindner Per........
Brink Thage........
Brising Lars........
Brissman Hugo......
Broberg Bertram
Brodd Tore.........
Brodén Bertil.......
Brohult Sven.......
Broman Tore.......
Broman Ulla........
Brommesson Per-Axel
Bromsjö Birger ......
Broomé Allan.......
Broomé Bengt......
Broomé Bertil.......
Broström Rolf......
Browaldh Tore......
Brundin Gerdt......
Brundin Lars.......
Brundin Leif........
Brunnberg Artur
Brunnberg Hans.....
Brunnberg Karin
Bruno Gösla........
Bruzelius Nils.......
Brynielsson Harry . . .
Brytting Evert......
Bunner Tor.........
Buregren Torsten
Burén Carl-David____
Burman Olof........
Burman Svante.....
Bylund Erik........
Bystedt Britt-Marie ..
Bååw Hjalmar......
Bäck Karl-Axel.....
Bäcklander Rune
Bäckström Sixten . . .
Bäärnhielm Mauritz ..
Bönnélyche Billy
Börjeson Börje......
Börjesson Bengt.....
Bottiger Lars Erik .. .
C
Calissendorff Jacob
Callans Arne..........
Canarp Curt..........
Cannberg Göran.......
Caping Bengt.........
Carbell Erland........
Carbonnier Charles.....
Careborg Lars-Olof
Carlberg Bertil........
Carle Birger...........
Ju 7
S 29
Ju 6, In 1
H 9
E 6
Jo 19
Fi 29
Fi 22
SB 1, E 53
In 18
E 23 34
H 18
Fi 1
SB 1, Jo 19
E 17
E 4
E 34
E 36
Ci 2 7 14
K 1
E 45
Fi 9
SB 1
Fi 3 17
Fö 7
Ju 25 35, In 18
K 14
S 12
S 24
S 5
K 17
SB 1, H 16
Ju 3 54 69
Ju 14 40, S 12
K 6 18
K 12
Fi: 30
S 38
In 24
S 2, Ci 1
Ju 18
In 28
K 11
E 31, Jo 20 23
Jo 12
K 20
K 14
E 37
E 4
E 46
Fi 13 32, In 30
In 24
Fö 25
E 31
H 10
Jo 20
E 34
E 40
H : ''3
445
Riksdagsberättelsen år 1967
Carlegrim Erik.......
Carlgren Lennart.....
Lärling Alf...........
Carlshamre Nils (II) . .
Carlson Lars.........
Carlson Sune.........
Carlson Sören .......
Carlsson AGA.......
Carlsson Arne ........
Carlsson Arthur......
Carlsson Carl-Gustaf E
Carlsson Carl-Gustav ..
Carlsson Carl W......
Carlsson Gunnel......
Carlsson Gösta.......
Carlsson Ingrid.......
Carlsson Ingvar (II) .
Fi 35
K 16, Ci 4
Fi 10
S 27
Fö 20
U 3
In 28
S 11
In 3
Ju 14
In 20
Ju 8, In 1
In 7
S 7
Ju 15
S 11
Ju 61, K 2
Dahlin Åke............
Dahllöf Urban.........
Dahlman Sven-Olof.....
Dahlman Sven W.......
Dahlsten Gösta.........
Dahlström Greta.......
Dahlström Gösta.......
Dahlström Gösta F......
Dahlström Lennart.....
Dahlström Åke.........
Dahlström Åke V.......
Dahmén Erik..........
Dalén Ingrid...........
Dalén Sven............
Dalenius Tore..........
Danclcwardt Jean-Carlos
Danelius Hans.........
E 34
E 6 8 31
In 7 12
U 6
Ju 66
S 1
S 6
Fi 1 32
Fi 13 28
K 19
In 25
K 32
In 8
E 13
H 10
Fö 21
Ju 13
Carlsson Jan-Olof........... | H | 16 | Danell Claes.......... | ____ Jo 14 20 |
Carlsson Kjell.............. | K | 20 | Danielson Gunnar..... | ____ S 16 32 |
Carlsson Lars.............. | E | 5 | Danielson Nils-Gustav .. | ____ IC 14 |
Carlsson Sune.............. | E | 34 | Danielsson Georg...... | ____ S 21 |
Carlsson Sven-G unnar....... | Fi | 30 | Danielsson Gunnar...... | ____ Ju 40, In 14 |
Carlstein Rune (II).......... | Ju | 46 | Danielsson Harry...... | ____ In 3 23 |
Carls ten Claes.............. | K | 14 | Danielsson Jan........ | K 29 |
Carlström Stig............. | E | 31 | Danielsson Åke........ | ____ K 14 |
Carlsund Bo............... | K | 22 | Davidson Rolf........ | ____ Jo 29 |
Cars Gunnar............... | In 4 | 21 | Delin Lars............ | Ju 39, K 2 |
Cassel Leif (II)............. | In 9 | 13 | Denecke Fredrik........ | ____ H 17 |
Castemark Einar........... | Fö | 13 | Digman Hugo.......... | ____ Jo 3 |
Cavalli Henrik............. | E | 10 | Dinkelspiel Max........ | ____ Fi 15 |
Cederstrand Jan Erik....... | In | 18 | Djurberg Llåkan........ | In 4 18 26 |
Cederwall Gustav........... | Fi 1, In | 19 | Dockered Robert (II) . . | ____ Ju 31 53 |
Cedheim Bengt............. | Ju | 42 | Duke Karl Erik........ | ____ Fi 14 20 |
Christianson Gunnar........ | Fö 11 | 12 | Duregård Assar........ | ____ E 48 |
Christiernson Magnus-Christian | In | 18 | Diiring Ingemar........ | E 30 |
Christoffersen Torgeir....... | K | 33 |
|
|
Claeson Gunnel............. | E | 31 |
|
|
Claesson Hilding............ | E | 44 | E |
|
Clemedsson Carl-Johan...... | E | 20 |
| |
Collett John............... | Ju 40, Fi | 30 | Ebenius Ann-Marie..... | ____ S 8, E 46 |
Colstrup Inga.............. | E | 7 | Eberstein Gösta........ | ____ Ju 11 |
Conradi Erland............. | Ju 68, Fi | 3 | Ebert Siv.............. | ____ E 27 |
Cosmo Carl-Johan.......... | Ju | 26 | Eckerberg Per.......... | ____ E 46 |
Crabo Sven ................ | Fi 8 | 17 | Eckersten Ivan......... | ____ Fi 8, Jo 30 |
Creutzer Bertil............. | Fö | 20 | Edgardh Claes......... | . ... Ju 63, Ci 3 |
Croneborg Rutger.......... | Fi 29, H 7 | Edgren Gösta.......... | ____ In 27 | |
Curtman Curt.............. | U | 3 | Edholm Stig........... | K 22 |
|
|
| Edin Hilding........... | ____ In 2 |
|
|
| Edling Mats........... | ____ In 1 |
D |
|
| Edling Nils............ | ____ Jo 3, In 2 |
|
| Edlund Bertil.......... | Ju 8, Fi 8 24 25 26 | |
Dahl Erik................. | E | 6 | Edlund Conny......... | ____ E 30 |
Dahl Sonja................ | In | 18 | Edlund Dag (II)........ | Fö 15 |
Dahl Åke.................. | E | 31 | Edstrand Karl-Ingmar . . | ____ Fi 1 4 12 |
Dahlander Gunnar.......... | E | 31 | Edström Gunnar (I) . . . . | ____ S 14 28 |
Dahlbeck Marianne......... | E | 4 | Edström Kjell.......... | ____ K 19 |
Dahlberg Erik.............. | In | 19 | Edström Lennart....... | ____ In 17 |
Dahlberg Gösta............ | S | 10 | Edwall Erik........... | ____ SI |
Dahlberg Sven............. | In | 8 | Eeg-Olofsson Ansgar .... | ____ E 30 |
Dahlberg Thure (I)......... | Ju 21 48 | 62 | Eek Hilding........... | ____ Ju 23 |
Dahlbom Rickard.......... | E | 34 | Egardt Knut........... | ____ Fi 9 |
Dahlén Olof (I)............. | In | 20 | Egedal Nils Hjalmar .... | ____ Iv 12 14 |
Dahlin Sven............... | E | 28 | Egnér Hans............ | ____ Jo 5 |
446
Personregister
Ehingcr Alvar........ | ..... S | 6 | Enarsson Arvid (I)....... | S 21 |
Ehnbom Bertil....... | ..... Fi 7, In | 18 | Engel Arthur........... | ... Ju 46, S 30 34 |
Ehriing Ingvar....... | ..... Fö | 18 | Englund Ingegerd....... | S 15 19 |
Eidem Ingmar....... | ..... E 55, Jo | 19 | Englund Åke........... | H 7 |
Eiritz Sven-Gustaf .... |
| 14 | Engqvist Börje.......... | ... H 9 16, Ci 4 |
Eisler Hans.......... | ..... Fi | 1 | Engqvist Curt Olof...... | Ju 25 55 |
Ejdemo Bror......... | ..... Jo | 2 | Engström Arne......... | Fö 3, E 20 |
Ekberg Gustav....... | ..... K 17 24 | 34 | Engström Bengt-Olof . . . | E 40 |
Ekberg Leif.......... | ..... S 21, K | 26 | Engström Gunnar...... | Ci 1 |
Ekberg Seved........ | ..... Jo | 18 | Engström Martin....... | S 5 |
Ekblad Gunnar....... | ..... E | 37 | Engström Olof......... | E 19 |
Ekdahl Lennart...... | ..... U 1, E | 16 | Engström Stina........ | E 31 |
Ekdahl Sven......... | ..... K 15, Fi | 11 | Engström Torsten...... | Fö 19 |
Ekehorn Nils......... | ..... Fö | 18 | Engwall Ulf............ | Ju 42 |
Ekelöf Per Olof...... |
| 25 | Engzell Gösta.......... |
|
Ekendahl Sigrid (II) . . | ..... S | 16 | Enhagen Carl-Olof...... | K 19, Fi 34 |
Ekengren Hjalmar .... | ..... Fi | 2 | Enhörning Magnus...... | E 26 |
Ekestaf Bertil........ | ..... Fi | 17 | Enmark Abel.......... | S 12 |
Ekholm Herbert...... | ...... E | 31 | Enocson Ruben ........ | I< 2 |
Eklund Hans........ | ...... S | 12 | Enquist Torsten........ | Fi 14 |
Eklund Lisbeth....... | ...... S | 4 | Erbacke Gunnar........ | Fi 30 |
Eklund Per.......... | . Fi 19, Jo 23, In | 15 | Erichs Sverker......... | K 2 |
Eklund Svea........
Eklund Sven........
Eklöf Kurl.........
Eklöf Olof.........
Ekman Bertil......
Ekman Gunnar.....
Ekman A Gösta ....
Ekman S Gösta
Ekman Jacob......
Ekspong Gösta.....
Ekström Allan.....
Ekström Bert......
Ekström Harald ....
Ekström Per.......
Ekström Sven (It)
Ekström Tord......
Eländer Kurt......
Elf Algot..........
Elfström Bo.......
Elfving Gösta......
Eliasson Anders ....
Eliasson Gunnar ....
Eliasson Lars (II)
Eliasson Per-Erik ...
Eliasson Torsten____
Elison Magnus.....
Ellegård Alvar.....
Elliot Knut........
Ellmén Sven-Erik . .
Elm Torsten.......
Elmén Brita (II)
Elmhorn Kerstin . ..
Elmsledt Claes (II) .
Elofsson Axel......
Elowson Anders
Elvander Nils......
Elwing Carl Magnus
Emers Jane........
Enander Gunnar . . .
Enander Olof......
Enander Sven......
E 4
S 20, Ci 2
In 30
Fö 16
S 28
E 37
E 5
Fi 5 26
S 19
E 53
Ju 2
In 24
K 18
Jo 9
Ju 24
Fi 8
E 4 31
In 28
Jo 20, H 5
H 11
In 11
Fi 18
Fö 21
Jo 15 21 26
E 31
In 3 30
E 6
Ju 25, H 3
H | 3 |
H | 6 |
S | 21 |
Ju | 15 |
In | 28 |
K | 8 |
S | 34 |
E | 6 |
Ju | 26 |
E | 4 |
Jo | 15 |
In | 22 |
E | 8 |
Erici Bernt.........
Ericson Gösta.......
Ericson Hans.......
Ericson Lars........
Ericson Malte.......
Ericson Sten........
Ericsson Axel.......
Ericsson Bengt......
Ericsson Britta......
Ericsson Carl-Henrik
Ericsson Dagmar
In
fn
K
E
28
19
24
22
Ju 21
U 4
I< 21
S 32
E 42
Ju 14
E 4
Ericsson Georg............. E 22 24, Ci 13
Ericsson Hans.............. S 1 39
Ericsson Ingvar............ In 18
Ericsson John (I)........... E 50
Ericsson Maths............. S 13
Ericsson Mårten............ Ju 2
Ericsson Nils............... S 25
Ericsson Staffan............ Jo 9
Ericsson Tore W........... S 11
Ericsson Yngve............ Jo 6 33
Eriksson Arthur............ H 7
Eriksson Bo............... Fö 7
Eriksson G Einar S......... In 8
Eriksson J Einar (I) ........ K 3, In 3
Eriksson Gösta............. E 31
Eriksson Lennart........... Fi 4
Eriksson Nancy (II)........ S 28, Fi 24
Eriksson Ragnar........... Jo 20
Eriksson Seved............. S 29
Eriksson Sten.............. Fi 3
Eriksson B Sune............ E 33
Eriksson Sune.............. Jo 4
Eriksson Tor............... K 22
Eriksson Torsten........... Ju 12 14 46
Eriksson-Öst Ove........... I< 15
Erixon Ragnar............. Fi 29
Erlander Sven.............. K 17
Erlander Tage (II).......... U 3
Erlandsson Bengt........... Ju 27
Erneholm Berndt........... Jo 7
447
Riksdagshemttelsmar 1967
Ernest Gunnar
E 31
Felin Dag............
Ferm Anders..........
Finnveden Bengt......
Fischler Josef.........
Fitger Peter..........
Fjellander Nils.......
Flodérus Per..........
Fockstedt Sven........
Fogelberg Bengt Erland
Folkmarson James.....
Follin Carl Bertil......
Fornander Nils-Uno . . .
Fornander Sven.......
Fornstad Bengt
..... Ju 54
..... K 19
..... In 20
..... Ju 16
..... S 19
Ju 45, E 13 54, Ci 1
..... Fö 5
..... U 3
..... S 8, E 6
..... E 31
..... Ju 8
..... Ju 14
..... SB 1
Fi 11
Fors Sixten................ S 11, E 17, 34
Fors Åke.................. In 29
Forsberg Birger.............. e 31
Forsberg Lennart........... Jo 30
Forsberg Uno.............. E 31
Forsell. Torbjörn............ E 45
Forshed Folke............... H 21
Forslund Birger............. S 2 29
Forslund Kurt............. E 4
Forss Ragnar.............. K 19
Forssberg Gunnar.......... Fi 28
Forssblad Douglas.......... K 25 26
Forsseliiis Margareta........ IT 11
Forssell Einar.............. E 29 31
Forssman Hans............ S 3
Forssman Åke............. Jo 26
Forsström Gösta.............: E 26
Frank Aage................ Fö 13 18
Frankenhaeuser Bernhard . . E 34
Ernnlf Gudmund (I)..... |
|
Esbo Harald............ |
|
Eskel Arvid (II)......... | S 20 |
Esping Erik............. | H 3 |
Esping Hans............ | In 20 |
Esping Lars-Erik........ | Ju 7 |
Essén Eric.............. |
|
Ettlinger Ruth.......... | S 34 |
Evers Tage............. |
|
Ewerdahl Sune .......... |
|
F | |
Fagerberg Gösta......... | • E 43 |
Fagerholm Per Olof...... | Ci 6 |
Fahlander Tord......... | H 3 |
Fahlander Vidar......... | Fi 29 |
Falcken Östen.......... | K 2 |
Falk Eric.............. |
|
Falk Jan............... |
|
Falkemo Curt........... |
|
Falkenmark Per......... | K l |
Falkman Carl............ | H l |
Fant Georg............. | E 52 |
Fastbom Lennart........ | Ci 9 |
Faxén Karl-Olof......... | ... Fi 8 10, In 27 |
Fehrm Martin........... | ... SB 1, U 2, E 20 |
von Feilitzen Styrbjörn ... | .. Ju 2 25 63, Ci 1 |
Feldt Kjell-Olof......... | In 30 |
Franzén Bengt ............. < ’ E 40
Franzén Nils............... Jo 3i
Fredlund Lennart.......... • Ju 31 61
Fredriksson Bert ........... E 31
Frendelius Gunhild......... E 40
Frey Torsten............... s 12
Friberg Hans.............. Ju 29
Friberg Hjalmar............ s 34
Friberg Lars............... Ju 7, E 34
Friberg Torsten............ Jo 24
Friberger Erik ............. e 1
Fridell Ingvar.............. Ju 32
Fridén Gunvor............. e 31
Fridh Göte................ S 27 30
Fridolin Hans.............. Fi 8 25
Fries Ingmar...........i;Å . Fi 5 28 31
Fries Nils.................; E 6
von Friesen Sten........... E 23
Frigren Suzanne............ h 13
Ffiis Magnus............... s 6
Friman Hilding............ E 41
Frisk Hjalmar i............. e 49
Frisk Jan.................. In 14
Frithiof Lars-Arvid......... S 12
Frithiofson Karl........ Fö 21, I< 41, H 18
From Gideon (II)........... Fi 30
Fromm Erik............... H 13
Fronaeus Sture............. E 34
Frostner Ivar.............. S 26 34 38
Frykholm Nils............. In 4 ig
Frykholm Yngve............ U 3
Fröding Nils............... Ju 26
Fröjd Arne..........Ju 61, S 30, In 9 12 13
Fröman Gösta.............. Ju 39
Funke Gösta............... e 53
Furestedt Karl............. e 50
Furhammar Leif..........e 37
Fiirst Per-Erik............. Ju 44
Fäktenmark Erik........... E 31
Fälldin Thorbjörn (I)....... K 2, H 18
Fältheim Åke.............. e 8
G
Gabrielson Carl Olof.......; E 6
Gabrielson Lars............ Ju 19, K 33
Gabrielson Märta........... s 34
Gabrielsson Alf............. E 40
Gad Ulf................... Ju 6
Gamstedt Eric............. Ju 25
Gard Sven................. . s 28
Garpe Joakim.............. Ju 24
Gehlin Jan................; Ju 50
Gei jer Bengt ............... Fö 7
Geijer Lennart (I)----Ju 6 19 30 63, E 5, In 1
af Geij erstam Gunnar....... Ju 49
af Geij erstam Olof..........■ Fö 16
af Geijerstam Sven......... Ju 39, Fö 6
Gelin Erik.............■ • pg ig
Gelinder Carl-Fredrik....... Jo 26
Gerentz Sven.............. K 22 43
Gerhardsson Gideon......... K 34
Gerle Bo.................. Ju 15, S 12
448
Personregister
Gierow Karl Ragnar
Gillberg Karl Erik . .
Gillström Anselm (I)
Glimstedt Gunnar . .
Glimstedt Ulf......
Glimvik Margareta
E 30
Ju 1, Fi 1
Fö 21
Ju 11
H 21
E 4
Godlund Sven____ K 13 18 32 38, In 9 13 24
Goldberg Leonard.......... S 34
Gomér David (II) .......... S 21
Gordan Kurt .............. Ju 54, S 4, E 8
Gottfarb Inga.............. In 29
Goude Gunnar............. E 40
Grabö Paul................ E 31
Gradin Rolf................ H 21
Grafström Erik............. Fi 11
Grahn Ture................ K 5 32, Fi 27
Gralén Nils................ E 23 34, H 16
Gran Bo................... S 12
Granath Karl-Erik.......... Ju 46, S 3 7
Granberg Frank............
Granqvist Liss..............
Granstrand Rolf............
Granström Karl-Otto.......
Grebäck Erik (II).....Ju 24, K I
Grenander Nils....... Ju 18, K
Grevsten Sven.............
Grimlund Hugo............
Groop Sven ................
von Grothusen Carl-Johan . . .
Grundström Ingegerd.......
Grunewald Karl............Ju
Griibb Eskil...............
Gråberg Gunnar............
Gråby Lars................
Grönberg Arvid............
Grönberg Lennart..........
Gröndal Hans..............
Grönfors Kurt..............
Grönhagen Nils-Olof........
Grönlund Börje............
Grönlund Lars.............
Grönwall Anders ...........
Gudmundsson Nils..........
Gulbrandsen Odd...........
Gullberg Hans.............
Gullnäs Ingvar.............
Gullstrand Tore............
Gumaelius Herman.........
Gunnarson Arne............S 31, E 43, Ci 2
K | 22 |
Ju 6, S | 16 |
E | 36 |
E | 21 |
21, Jo 17 | 29 |
16 25 26 | 29 |
E | 6 |
Fö | 9 |
H | 15 |
In 3 | 23 |
E | 48 |
46, S 3 4 | 12 |
U | 4 |
Ju | 61 |
Ju | 46 |
Ju 3 | 54 |
E | 6 |
E | 46 |
Ju 7, E | 34 |
In | 18 |
S | 39 |
Ju | 21 |
S 8 | 11 |
K | 18 |
Jo | 4 |
Ju | 39 |
K | 19 |
Fö | 22 |
E | 31 |
Gunne Stig.............
Gustafson Arne..........
Gustafson Monica .......
Gustafson Torsten.......
Gustafsson Agne.........
Gustafsson Anna-Greta ...
Gustafsson Bengt........
Gustafsson Birger........
Gustafsson Börje........
Gustafsson Carl Erik.....
Gustafsson Einar (II)
Gustafsson Evert........
Gustafsson Gunnar B . . ..
Gustafsson M Gunnar (II)
In 11
Fi 8 26
Fi 10
SB 1, E 23
20
28
8
31
12
In
E
E
E
S
K 10 22
Ju 47, K 3
E 31
K 33
. . Fö 9 15, In 11
Gustafsson Henning (II).....Ju 6, S 16, In 3
Gustafsson Henry.......... Jo 5 8 32
Gustafsson Lars............ E 29
Gustafsson Nils-Eric (I) Ju 14, Fi 27, In 7
Gustafsson Ragnar.......... K 20
Gustafsson Stig B.......... Fi 1
Gustafsson Stig G.......... Ju 19 63
Gustafsson Stig G V......... Fi 10
Gustafsson C Åke T ........ SB 1, Jo 19
Gustafsson G Åke .......... Fi 36
Gustafsson Åke G.......... S 2 29 30
Gustavsson Bengt (I) Ju 29, Fö 1 21 23, E 42
Gustavsson Rune (II)...... S 16, E 37
Gyllensvärd Johan.......... Ju 9
Gyllenswärd Curt........... Fö 3
Gynnerstedt Tage.......... E 24
Gårding Lars............... SB 1
Gårdman John............. K 27
Gårdstedt Birger........... E 31 43 52
Gårdö Gösta............... K 5
Gärde Widemar Ingrid (II) . . Fi 3, E 37
Gätje Eric................. K 24
Göranson Gunnar........... Fö 16
Göransson Göran........... E 24
Göransson Harald.......... E 12 40
Göransson Lars............. E 6
Göransson Olle (II)......... Fö 25
Göransson Stig............. K 16
Görs Folke................ K 3 7 41 44
H
Hadrup Knut.......... | K 25 26 |
Haeggblom Einar....... | Jo 4 11 |
Haeggström Åke....... | ____ E 4, In 26 |
Hagander Johan....... | ____ Ju 56, E 13 54 |
Hagander Sten......... | ____ E 31 |
Hagardt Sten.......... | ____ K 12 |
Hagberg Erik.......... | Fi 35, Jo 3 20 26 |
Hagberg Lennart....... | ____ Ju 18 |
Hagbergh Erik......... | ____ Ju 18 |
Hagbergh Göran........ | .. . E 34 46 47 48 49 |
Haggård Stig.......... | ____ K 2 6 18 |
Hagnell Hans (II)...... | ____ Fi 10 |
Hagskog Herbert....... | S 10 |
Hagstedt Hedvig....... | ____ E 27 |
Hagström Folke........ | E 6 |
Hagström Tony........ | ____ Fi 10 |
Hahn Gunnar.......... | ____ E 26 |
Hakelier Nils .......... | ____ E 47 |
Haldén Folke.......... | E 31 |
Hall Gösta............. | ____ K 11 18 |
Hall Paul.............. | .... S 36, In 14, Ci 5 |
Hall-Mikaelsson Barbro . | ____ Ju 14 |
Hallbeck Oscar......... | ____ E 31 |
Hallberg Rolf.......... | ____ E 31 |
Halidén Gunnar........ | S 14 |
Halidén Jerker......... | E 28 |
Halidén Olof........... | ..... E 28 |
Halldin Matts.......... | ..... E 4 |
Halle Birger........... | ..... Ju 66, E 7 |
Hallenborg Ulf......... | ..... S 31 |
Hallendorff Herman . . . . | ..... E 46 |
15f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt
Riksdags berättelsen
449
Riksdagsberättelsen år 1967
Hallerby Allan........
Hallgren Lars Olof.....
Hallgren Susanne......
Hallin Erik............
Hallman Eric.........
Hallqvist Britt........
Hallström Gunnar.....
Hamberger Carl-Axel . .
Hamdahl Bengt ......
Hamilton Fredrik-Adolf
H 8
Fö 13
E 31
. ... Fö 2 10, Ci 1
Fö 20
E 38
---- S 2 21
---- S 8 31
Ju 2 45, S 9, Fi 25
---- Jo 12
Hamilton Harry............ Jo 1
Hammar Stig............... E 34
Hammarskjöld Peder....... U 2
Hamrin Mac (II)........... Ju 8
Hamrin-Thorell Ruth (I) . . .. Ju 16 49
Hanner Per................ Ju 19, Fi 32
Hanning Gösta............. In 17
Hansen Hans-Jörgen........ Jo 22
Hansson Gustaf Henry (I) . . Ju 24
Hansson Hans............. K 17 37
Hansson Lars.............. H15
FXansson Nils B(I).......... Jol5
Hansson Nils G (II)......... Jo 4 10
Hansson Stig............... In 9 13 15 20
Hanström Carl............. Fö 10
Hanström Torsten.......... Fi 13
Haraldsson Harald.......... Fi 28
Harland Eyvind............ In 28
Harryan Karin............. E 13
Hartler Hans.............. Fi 29
Hart vig Åke................ K 16
Hasselrot Birger............ Fö 3
Hasselrot Brita............. S 7
Hasselrot Gunnar........... Fö 5
Hasselström Carl-Gustaf..... Fö 13
Hasslev Nils-Olov.......... K 28 43, Fi 11
Hawerman Bertil........... Jo 19
Hedborg Gustaf............ Fi 8 26
Hedborg Per Erik.......... Ju 18
Hederbrant Olle............ E 55
Heden Göran.............. Ju 27, Fi 16
Hedén Ragnar............. Ju 18
Hedengren Sven-Olof....... S 30
Hedin Carl-Eric (II)........ In 10
Hedin Sven Fredrik......... U 4
Hedkvist Charles........... S 28, E 21
Hedlén Bengt.............. E 21
Hedlund Folke............. K 34
Hedlund Rune (I).......... Ju 57
Hedman Barbro............ E 34
Hedman Karl-Erik......... Fö 1
Hedqvist Eric.............. E 39
Hedskog Arne.............. H 8
Hedström Anders........... Ju 66, E 3
Hedström Bo.............. Jo 26
Hedvall Rut ............... S 12
van der Heeg Nils.......... H 12 In 17
Heeger Birgitte............. E 36
Hegnelius Torsten.......... Ju 49
von Heideken Gösta........ Ju 32
Heiman Oskar............. H 14
Heiroth Ulf................ Fö 17
Hejdeman Gunnar.......... Ju 47
Helander Curt.......... | I< 10 |
Heldtander Tore........ | ---- E 19 |
Helén Gunnar (II)...... | U 6, E 8 48 |
Hellberg Hans......... | ---- S 17 |
Hellberg Karl-Erik..... | E 28 |
Hellberg Olle........... | ---- Ju 15 50 |
Hellers Hans....... . . . . | E 33 |
Hellerström Sven....... | ---- S 6 10 |
Helling Olle............ | ---- E 31 |
Hellman Sven.......... | ---- Fö 21 |
Hellmér Sven-Ola....... | E 34 |
Hellner Brynolf........ | E 3 |
Hellner Eskil........... | Ju 59, K 33, In 10 |
Hellner Jan............ | ---- Ju 33 34 64 |
Hellners Vidar......... | ---- Ju 35 52 |
Hellsten Sven.......... | K 43 |
Hellström Kajsa........ | ---- E 45 |
Hellström Lars......... | Fi 1 |
Hellström Vidar........ | ---- S 19, H 9 |
Hellung Strohl Eva..... | ---- E 4 |
Hellwig Hans.......... | E 6 |
Helmers Dag........... | ---- Ju 2, Fi 8 25 |
Helmerson Bo.......... | K 24 |
Helmfrid Staffan ....... | E 6 |
Helte Verner........... | ---- E 31 |
Hemlin Egon........... | E 6 |
Hemström Carl......... | ---- Ju 19 |
Henckel Tore.......... | ---- H 2 |
Henkow Ingvar........ | ---- Ju 25 |
Henrikson Arne ........ | ---- Fö 18, Fi 8 |
Henriksson Gunnar..... | ---- E 16 34, In 19 |
Henriksson Rune....... | ---- Jo 22 |
Henriksson Torsten..... | K 2 |
Henrysson Sten........ | E 42 |
Henschen Kerstin...... | E 4 |
Hermanson Gunnar..... | EU |
Hermanson Waldemar . . | . .. . Ju 31 |
Hermansson Herbert (I) . | ---- Ju 8, Jo 15 |
Hermansson Nils....... | U 3 |
Hermansson Rune...... | ---- Ju 38 |
Hernbäck Östen........ | ---- In 2 |
Hernelius Allan (I)...... | ---- Ju 41 59 61 |
Herner Göran.......... | ---- Ju 28 |
Herngård Karl-Erik..... | S 41 |
Hernlund Carl Hugo.... | ---- H 9 |
Hernmarck Michael..... | ---- Ju 24 |
Hernroth Uno.......... | ---- K 11 |
Herrlin Hans........... | ---- Ju 51 |
Herrlin Sigvard........ |
|
Herulf Bengt........... | ---- S 34 |
Hesselblad Folke....... | ____ Fö 13 |
Hesselblad Gustav...... | ____ E 20 |
Hesselbom Knut....... | ____ H 21 |
Hesselström Olle....... | ____ Hl |
Hesser Torwald........ | ____ Ju 50, Jo 16 |
Hessler Henrik......... | Fi 28 32 |
Heuman Maths......... | ---- Ju 57 |
Heurgren Sven......... | ____ Ju 61 |
Hildebrand Karl-Gustaf .. | E 38 |
Hilding Bengt........... | E 17 |
Hilding Ingrid.......... | S 27 |
Hilding Per (I).......... | Ju 47 |
Hillbo Arne............. | ____ Ju 40, Fi 30 |
450
Personregister
Hillert Sten................ K 10
Hillerudh Lars-Olof......... Ju 10
Hillman Rolf............... E 8
Hilton Hans............... E 52
Himmelstrand Gunnar...... K 21 33
Hirschfeldt Frank.......... S 34
Hjalmarsson Bo............ Jo 31
Hjalmarsson Sten........... K 14
Hjelm Lennart.............SB 1, Jo 4 22 26
Hjelmér Anders............ K 22
Hjelmqvist Bengt.......... E 45
Hjern Bengt............... Ju 40, K 46
Hjorth Jan................ E 3 28 39
Hjorth Ragnar............. Jo 23
Hjortzberg Agneta.......... E 31
Hjälmroth Sven............ In 4
van der Hoeven Willem ..... Fi 18
von Hofsten Erland......... In 24
Holdar Allan............... Jo 24
Holgersson Leif............. S 22
Holm Carl Axel............ E 13
Holm Ernst Ola ........... E 34
Holm Lennart____ SB 1, E 39 55 56, In 8 19
Holm Per.................. In 24
Holmberg Carl............. Ju 50, 58
Holmberg Erik G........... Ju 21
Holmberg N Erik G......... Ju 51, S 3
Holmberg Per Erik......... In 18
Holmberg Per HA......... In 27
Holmberg Sten............. S 4, E 31
Holmberg Yngve (I)........ Ju 8
Holmborn Börje............ E 34
Holmen Hilmar............ Jo 20
Holmer Birger............. Fö 22
Holmgren Kurt ............ Ju 31
Holmin Nils............... H15
Holmquist Bertil........... Ju 26, K 12
Holmqvist Mary (II)......Ju 49, S 24, Fi 2
Holmqvist Sture............ | In 7 | 12 |
Holmstedt Gustaf.......... | S 2 | 22 |
Holmstedt Yngve........... | S | 40 |
Holmström Bengt.......... | E | 45 |
Holmström Erik............ | Fö | 11 |
Holmström Gösta........... | Fö | 15 |
Holmström Lars-Gunnar .... | E | 40 |
Holmström Sven........... | Jo | 4 |
Holte Ragnar.............. | E | 38 |
Hoving Walter............. | U | 4 |
Hubendick Bengt........... | E | 39 |
Hult Bengt................ | Ju 25 49, S | 25 |
Hult Jöran................ | Jo | 17 |
Hultén Lamek............. | H | 19 |
Hultin Gunnar ............ | Ju | 14 |
Hulting Georg.............. | Jo | 30 |
Hultqvist Göran............ | Fö 22, H | 16 |
Hultström Leif............. | S 5 | 26 |
Hurtig Folke............... | E | 31 |
Husén Torsten....... SB 1, | Ju 15 26, E | 31 |
Huss Lennart.............. Ju 2
Hydén Sven............... Ju 2, S 2 5
Hygstedt Thore............ Ju 42
Hyrenius Hannes........... Jo 18
Håkanson Kaj............. S 34
Håkansson Hans..... | SB 1, H 5 15, In | 19 |
Håkansson Harald ... . | ....... Jo | 4 |
Hårderup Göran...... | ...... Fö | 18 |
Häger Bengt......... | ...... E | 35 |
Hägerstedt Sven...... | ....... Fi | 28 |
Hägerstrand Torsten .. | ...... K 18, In 9 | 24 |
Hägglund John....... | ....... In | 11 |
Häggqvist Lennart____ | ....... E | 51 |
Hälldén Daniel....... | ....... E | 40 |
Hänninger Ulf........ | ....... Jo | 18 |
Härén Yngve........ | ....... E | 40 |
Härnqvist Kjell...... | ....... E | 31 |
Härnqvist Margareta . | ....... Ju | 1 |
Hävermark Gunnar .. , | ....... K 45, H 4 | |
Högberg Hans....... | ....... E | 31 |
Högberg Paul....... | ....... Fö | 16 |
Höglund Olof....... | ....... Ju | 43 |
Höglund Rune...... | ....... Fi | 1 |
Höglund Thure...... | ....... S | 8 |
Högsell Sven-Olof . . . | ....... K | 28 |
Högström Bertha . . . | ....... Fö | 16 |
Höijer Gunnar...... | ....... Fö | 13 |
Höjer Erik.......... | ....... Jo | 7 |
Höjer Signe......... | ....... U | 3 |
Hölcke Olof......... | ....... K | 13 |
Hölne Karl-Vilhelm .. | ....... E | 50 |
Hörjel Nils......... | . K 5 18 32 43, Fi 6 | 27 |
Hörkman Lars...... | ....... In | 25 |
Hörlén Ingemar...... | ....... Ju 8, E | 56 |
Hörlin Per-Oiof..... | ....... E | 34 |
Hörmander Olof..... | ....... H | 13 |
Hörnlund Gördis (II) . | ....... S 27 | 37 |
Hörnquist 1 wan..... | ....... Fö | 1 |
Hössjer Karl-Gustav . | ....... E | 1 |
Höök Erik.......S 21 30, K 22, In 24, Ci 9
Höök Rune................ Ci 11
I
Igelstam Rutger............ Föl4
Ihrfelt Per................. Fi 15
Ihrfelt Åke................ Ju 57
Ingelman-Sundberg Martin . . Fö 22
Ingelmark Bo.............. E 34
Inghe Gunnar.............. S 34
Ingvar Lars................ E 23 34
Isacson Bertil ............. K 36
Isacson Birger (I)........... H 17
Isaksson Bruno ............ In 19
Isberg Åke................ S 7
Isling Åke................. E 31
Israel Joachim............. E 4
Ivarsson Henrik............ E 19
Ivarsson Holger............ In 23
Ivarsson Sven-Ivar........ | Fö 18, Fi 20 |
Iveroth Axel.............. | Ju 50, U 3 |
J |
|
Jacobaeus Christian........ | E 55 |
Jacobson Bengt........... | E 31 |
Jacobson Bertil........... | E 46 |
Jacobson Georg ........... | S 28 |
| 451 |
Riksdagsberäitelsen år 1967
Jacobson Gustaf........... | S 28 |
Jacobsson Folke........... | Fö 16 25 |
Jacobsson Gösta (I)........ | Ju 1 11, K 18 |
Jacobsson Mejse........... | In 19 |
Jacobsson Per (I).......... | Ju 14 29, I< 10 |
Jacobsson Thord.......... | E 45 |
Jacobsson Torvald......... | Fi 6 |
Jagander Jan-Eric......... | Ju 30 |
Jakobsson Arne........... | In 24 |
Jansson Eric.............. | Fö 1 23 |
Jansson Evald............ | Jo 4 |
Jansson Ingmar........... | H 8 |
Jansson Lennart.......... | Fi 29 |
Jardal Jon-Gunnar ........ | Fö 2 15 |
Jarder Olle................ | K 13 18 20 |
Jargin Ingvar.............. | In 3 23 |
Jenning Wolfgang.......... | S 18 19 |
Jensen Powel.............. | K 46 |
Jeppson Jan .............. | K 46 |
Jeppsson Torsten........... | S 1 10 |
Jerdenius Elof........ K 17, | E 5 39 51, H 9 |
Jermsten Per.............. | Fi 22 |
Jirlow Ulf................. | In 3 30 |
Jirstam Björn.............. | In 4 |
Joge Sven ................. | H 7 |
Johannesson Erik........... | In 11 |
Johannesson Ewald......... | S 28 |
Johannesson Ingvar......... | E 28 |
Johanson Elvy............. | Fö 20, E 5 |
Johanson Ragnar .......... | In 31 |
Johansson Alf.............. | In 3 8 |
Johansson Allan............ | Jo 15 19 |
Johansson Anders.......... | Jo 11 |
Johansson Axel............ | Jo 4 |
Johansson Bengt........... | FI 18 |
Johansson Erik............. | Ju 36, Fi 31 |
Johansson Folke............ | Jo 4 11 |
Johansson Gotthard........ | E 31 |
Johansson K Gunnar........ | Fö 10 |
Johansson K Gunnar E..... | Ju 26 |
Johansson Göran........... | Fi 10 |
Johansson Gösta........... | Fö 25 |
Johansson Harald.......... | E 4 |
Johansson Henry........... | K 8 28 |
Johansson Hilding (II)...... | Ju 41 61, E 50 |
Johansson Inge............. | E 28 31 |
Johansson Ingemar......... | E 6 |
Johansson John............ | E 31 |
Johansson Kjell............ | Ci 8 11 |
Johansson Knut (I)......... | Ju 24 |
Johansson Nils (I).......... | Fö 21 |
Johansson Olof............. | S 1 31 |
Johansson Ralph........... | In 8 |
Johansson Rune (II)........ | K 10 |
Johansson Stig............. | Jo 16 |
Johansson Sune............ | Ju 61 |
Johansson Sven-Erik........ | Ju 2 24 |
Johansson Torsten.......... | Ju 40 |
Johnels Alf................ | E 18 34 |
Johnselius Ingvar........... | Fi 28 32 |
Johnson Inez .............. | E 36 |
Johnson Olle............... | E 37 |
Johnsson Jan.............. | K 19 32, Fi 27 |
Johnsson Olle.......... | Ju 14 |
Johnson Reidmond..... | H 7 |
Johnsson Roland....... | E 34 |
Johnsson Sten......... | ---- In 23 |
Jonsson Beiron......... | K 3 |
Jonsson Erland......... | ---- S 40, Fi 30 |
Jonsson Folke.......... | ---- S 22 |
Jonsson Gustav........ |
|
Jonsson Gösta.......... | Fi 17 |
Jonsson Ivar........... | IC 2 5 18 |
Jonsson Kjell.......... |
|
Jonsson Linnéa......... |
|
Jonsson Margit......... | ---- Ju 49 |
Jonsson Mats.......... | In 18 |
Jonsson Sten........... |
|
Jonsson William........ | ---- K 27 |
Jonzon Sven-Gösta..... | Jo 11 |
Josefson Ruben........ | ---- E 19 |
Julin Bo............... |
|
Jung Ingvar........... | E 46 |
Jungefors Stig.......... | Fi 8 25 29 30 31 |
Jungen Rune.......... | ---- In 24 |
Jungenfelt Karl........ | ---- Jo 23 |
Jungkvist Ragnar...... | ---- In 18 |
Jungqvist Anna-Brita . . . | E 31 |
Juréen Lars............ | ---- Jo 4 9 |
Jägerskiöld Stig........ | ---- Ju 17 |
Jägerstedt Rune........ | ---- Fö 16 |
Järdler Sven........... |
|
Järmark Bo........... | ---- K 28 |
Järnbrink Hans........ | Fi 31 |
Järnmark Olle......... | ---- S 8 |
Jämmark Sture........ | ---- S 26 |
Jönsson Allan.......... | ---- K 24 |
Jönsson Börje.......... |
|
Jönsson Elias (II)...... | ----E 55, Jo 1, H 17 |
Jönsson E Gustav...... | ---- S 7 36, E 31 |
Jönsson Gustav V...... | ---- Jo 12 |
Jönsson Gösta........... | ---- In 15 |
Jönsson Hans........... | ---- In 15 |
Jönsson Ingeborg........ | S 15 |
Jönsson Ingvar.......... | EU |
Jönsson Ove............ | In 28 |
Jörbeck Axel............ | Ju 42 |
K | |
Kaby Nils.............. | E 31 |
Kaijser Fritz............ |
|
Kaijser Rolf (I)......... | U 3, S 14 |
Kalén Olof.............. | Fö 16, Ci 2 |
Kappelin Carl-Erik ..... | In 6 |
Karén Hugo............ | Fö 10 |
Karlbjörn Helge......... | IC 25 26 |
Karleby Olle............ | Ci 1 |
Karlén Göran............ | S 8 31 |
Karlgren Hjalmar........ | Ju 33 34 |
Karlin Bengt............ | E 33 |
Karling Sten............ | E 8 |
Karlson Tore............ | Fö 15, E 31 |
Karlsson Arne........... | S 12 |
Karlsson Bror........... | Jo 17 |
Karlsson Einar.......... | E 31 |
452
Personregister
Karlsson Elvy........ | ..... E 29 | Kvarby Nils................ |
| K 2 |
Karlsson Erik........ | ..... E 31 | Kypengren Sven............ |
| In 3 |
Karlsson Erik L...... | ..... In 3 8 | Kåhre Lennart.............. |
| Jo 8 |
Karlsson Georg....... | .....S 7, E 34, In 24 | Källenius Sten..............Ju 30, In 3 19 | ||
Karlsson Gideon...... | ..... K 44 | Källner Claes-Göran......... | S 3, | In 26 |
Karlsson Göran (I). . . . | Ju 8, S 16 28, Fi 3 | Källstad Thorvald (II)....... |
| Ju 58 |
Karlsson Jan......... | ..... Jo 23 | Källström Åke.............. |
| K 18 |
Karlström Hans Åke. . | ..... E 45 | Kämpe Anders.............. |
| Fö 25 |
Karsberg Åke........ | ..... H 3 | Kämpe Åke................ |
| S 19 |
Kautsky Gunnar...... | ..... H 13 | Kärnek Ruth............... |
| E 50 |
Kedner Gösta......... | ..... Ju 36 | Kärrholm Gunnar........... |
| Fö 22 |
Kellberg Love........ | ..... Ju 50, S 24 | Kärrholm Marianne......... |
| SB 1 |
Kellgren Nils (II)..... | ... Fö 21, E 31, H 6 | Kärrlander Harald.......... |
| E 4 |
Kierkegaard Peder.... | ..... E 34 | Köhler Nils................. | Ju 1 | 11 19 |
Kihlbom Magnus...... | ..... S 34 | Körlof Voldmar............. | Ju 24, | K 10 |
Kihlbom Ulla......... | ..... H 9 |
|
|
|
Kihlman Herbert..... | ..... E 17 34 | y |
|
|
Kihlstedt Curt....... | ..... E 6 46 |
|
|
|
Kilander Ingemar..... | ..... Ju 25 | Laestadius Lars-Levi........ |
| E 52 |
Killander Fredrik..... | ..... Jo 13 | Lager Carl-Gustav.......... |
| K 46 |
Kinell Erik........... | ..... Ju 15 | Lagercrantz Bo............. |
| E 39 |
Kirstein Lennart...... | ..... Ju 15 | Lagergren lan.............. |
| S 9 |
Kjellander Olol....... | ..... Jo 31 | Lagervall Gunnar........... |
| S 12 |
Kjellén Lars.......... | ..... E 34 | Lagerwall Hans............. |
| K 35 |
Kjellin Björn......... | ...... Ju 21 | Lahnhagen Rolf............. |
| E 5 |
Kjellman Folke....... | ...... In 9 | Land Johan................ |
| Fi 3 |
Kjellström Åke....... | ...... S 16 | Landahl Lennart............ |
| E 31 |
Klackenberg Henrik... | ...... Ci 1 | Landahl Sixten............. |
| Jo 14 |
Klackenberg Lennart. . | ...... H 7 | Landberg Maj-Lis (I)........ |
| S 7 |
Kleman Bengt........ | ...... E 6 | Landh Lars................ |
| Ju 24 |
Kling Herman (I)..... | ..... Ju 50 | Landin Åke................ |
| K 41 |
af Klint Erik......... | ...... Ju 5 | Landström Holger........... |
| H 21 |
af Klintberg Lennart. . | ...... Jo 17 18 | Landström Lillemor......... |
| In 8 |
af Klintberg Rolf..... | ...... K 13, H 15 | Landström Sten-Sture....... | E 29, | In 20 |
Knudsen Finn........ | ...... Jo 14 23 | Lane Sören................. | Jo | 15 19 |
Knutsson Anders...... | . . . Ju 33 34, S 15, 25 | Lang Sigurd................ |
| Ju 7 |
Knutsson-Hall Torsten. | ...... Fö 2 | Langdal Henry............. |
| Jo 10 |
von Koch Michael..... | ...... Ju 6 | Lange Gunnar (I)........... |
| U 3 |
Kolare Gustav........ | ...... K 21 | Lange Gösta................ |
| Fi 17 |
Kolk Raimond........ | ...... Jo 25 | Langenskiöld Carl........... |
| Fi 32 |
Kollind Hans......... | ...... Ci 3 | Langton Börje.............. |
| S 6 38 |
Korkman Nils ...... | ...... Jo 22 |
|
| U |
Kourtzman Per....... | ...... Fö 5 24 | Larnstedt Ossian............ | Ju 40 45, S 22 | |
Kraepelien Sven...... | ...... E 4 | Larson Sten................ |
| H 7 |
Kragb Börje.......... | ...... Fi 18 | Larsson Arne............... |
| S 3 |
Krantz Margit........ | ...... S 34 | Larsson Carl-Otto........... |
| Fö 1 |
Kreitz Emanuel....... | ...... Jo 27 | Larsson Ceve............... |
| Fö 18 |
Kring Hilding........ | ...... Fö 16 | Larsson Einar (II)........... |
| S 27 |
Kristenson Valter (II). | ...... Fö 21, Fi 31 | Larsson Erik, i Norderön (II). |
| Ju 25 |
Kristensson Arne...... | ...... K 14 | Larsson Erik,i Öskeviksby (II) |
| Ju 57 |
Kristensson Astrid (II). | ...... Ju 25 49 | Larsson E Erik............. |
| Ju 42 |
Kristensson Bengt..... | ...... Fi 29 | Larsson Gunnar K V (II)... . | Ju 62, | In 12 |
Kristensson Folke..... | ...... In 24 | Larsson S Gunnar........... |
| S 21 |
Kristensson Yngve.... | ...... Ju 26 | Larsson Gustav............. |
| E 1 |
Kristersson Helge..... | ...... Fi 8 | Larsson Göran.............. |
| E 56 |
Kritz Lars........... | ...... K 21 | Larsson Harald (II)......... | E 42 55, Jo 1 | |
Kromnow Åke........ | ...... Ju 21 | Larsson Helmer............. |
| E 42 |
Krook Gunnar........ | ...... S 34 | Larsson Hugo.............. | Fö 7, H 3 | |
Kugelberg Eric....... | ...... S 10 | Larsson Karl Gotthard....... |
| Fi 30 |
Kull Börje........... | ...... Fi 20 | Larsson Karl-Åke........... |
| U 4 |
Kull Karl-Erik........ | ...... E 34 | Larsson Lars E (I).......... |
| S 27 |
Kullberg Gösta....... | ...... K 1 | Larsson Lars-Erik........... |
| H 4 |
Kullén Olof.......... | ...... In 4 | Larsson Lars-Gunnar........ | SB 1, E 34 |
453
Riksdagsberättelsen år 1967
Larsson Rune...............
Larsson Sigvard (II).........
Larsson Sixten..............
Larsson Sven...............
Larsson Tage...............
Larsson Thorsten (I).........
Larsson Ulf................
Larsson Ulla................
Larsson Urban..............
Larsson Åke................
Lassen Bengt...............
Lassinantti Ragnar (II)......
Lasson Knut-Inge...........
Laudon Axel...............
Laurell Gunnar.............
Laurell Karl Fredrik.........
Laurin Joel.................
Laurin Kjell................
Lehander Bengt.............
Leibing Arne ..............
Leifland Leif...............
Leissner Åke...............
Lekman Inge...............
Lemne Lars................
Lemne Mats................
Lennander Sven............
Lennerfors Sture............
Leo Gunnar................
Leuf Nils Börje.............
Lewén-Eliasson Anna-Lisa (II)
Lewenhaupt Axel...........
Liander Halvard............
Lidbeck Ingmar.............
Lidbom Carl................
Liedfeld Sven...............
Lif Anders.................
Lif Torvald.................
Ligner Anders..............
Lilje Bo....................
Liljestrand Åke.............
Lind Johan.................
Lindahl Carl-Erik..........
Lindahl Carl-Fredrik........
Lindahl Essen (II)..........
Lindahl Jan-Mats...........
Lindahl Lars...............
Lindahl Magnus.............
Lindahl Olof................
Lindahl Per Eric............
Lindbeck Assar.............
Lindberg Arne (II) ........
Lindberg Egon..............
Lindberg Erik..............
Lindberg Greger............
Lindberg Gösta.............
Lindberg Ingemar...........
Lindberg Janne.............
Lindberg Lars..............
Lindberg Olof..............
Lindberg Ulf...............
Lindberger Lars........... Fi
Lindbergson Karl Albert.....
Lindblad Sven..............
E 31
K 3
Fö 11, K 8
Ci 1
S 12
Jo 12
S 27
Ju 46
Fi 23
In 5 12
Ju 50
Jo 18
K 17 33
E 23
Fö 16
Fi 12
Ju 10 47
E 34
Fö 5
K 46
U 6
In 21
Ju 8
H 13
E 53, H 13 19
E 34
In 1
Ju 8 30, In 19
H 7
E 43, H 17
u | 1 |
SB 1 | |
Ci | 13 |
Ju 61, Fi | 31 |
In | 18 |
In | 3 |
Jo | 2 |
K | 35 |
Jo | 28 |
S | 17 |
Ju 7, S | 25 |
Ju | 68 |
Fö | 16 |
In | 10 |
E 30 | 35 |
K | 22 |
Ju | 47 |
Fi 13, Ci 9 | |
E 18 | 34 |
Jo | 4 |
E | 55 |
In | 26 |
Ju | 14 |
Fö | 16 |
E | 31 |
S | 27 |
K | 41 |
Fi | 5 |
Fi 2 36, Ci 3 | |
S 11 12 | 31 |
10 13, In | i 3 |
Ju | 39 |
Fi | 6 |
Lindblom Helena........... E 31
Linde Per Gunnar........... , Fi 7
Lindeborg Sven............. In 21
Lindegren Karl............... Jo 15
Lindell Ingvar.............. in 7
Lindell Nils................ Ju 39
Lindelöw Karl-Gustav....... E 19
Lindemalm Per............. K 6
Lindén Elis................. H 12
Lindén Lars................ E 8
Lindén Sven................ Fö 1
Lindén Yngve.............. In 23
Lindencrona Alvar.......... Fi 13
Lindencrona Fredrik........In 11 13 15 20 22
Lindencrona Gustaf......... Ju 18
Linder Georg............... K 29
Linder Helge............... Fi 29
Linder Karl-Eric............ S 33
Linder Sven................ Fö 7
Linder-Aronson Lennart..... Jo 29
Lindgren Alf............... Fö 4
Lindgren Gunnar O A....... S 20
Lindgren J Gunnar.......... Fi 10
Lindgren Olle............... E 52
Lindgren Stig............... S 30, E 31 46
Lindgren Sune.............. Fi 2
Lindh Erik................. in 7
Lindh Gunnar.............. Ju 52
Lindh Iwan............... E 19
Lindh Tore................. S 12 30
Lindh Åke................. Ju 24
Lindhagen Gösta............ K 32
Lindholm Karl-Axel......... E 6
Lindholm Sigurd (II)........ Fi 30, E 40
Lindman Per............... E 31
Lindmark Lars............. K 28
Lindnér Per Olof............ In 31
Lindquist Kerstin........... E 4
Lindquist Nils.............. Fi 17
Lindquist Rune.......E 34 46 47 48 49, Jo 26
Lindquist Ulf............... In 7
Lindqvist Inge ............ Ju 30
Lindqvist Olle............... Ju 62, H 7
Lindqvist Roland.........
Lindqvist Rolf............
Lindqvist Sven...........
Lindroth Gunnar..........
Lindroth Kurt............
Lindskog Carl.............. S
Lindskog Elsa (II)........
Lindskog Lennart.........
Lindskog Torsten.........
Lindstedt Anders.. S 35, K
Lindstrand Leif...........
Lindstrand Lennart.......
Lindström Alice...........
Lindström Helge (II)......
Lindström Ingvar.........
Lindström Ulla (I)........
Lindvall Harald...........
Lindwall Åke.............
Lindå Arne...............
Lingstrand Lars...........
H | 8 |
Fi 7 26, E | 19 |
K | 43 |
Ci | 12 |
Ju 26 40 | 46 |
1 19, Jo 4 | 27 |
H | 17 |
Jo | 14 |
Ju | 42 |
Fi 1 21, H | 21 |
E 34 | 46 |
Ju | 26 |
E | 4 |
E | 24 |
Jo | 4 |
u 3,: | 5 7 |
S 30, In | 15 |
Fö | 13 |
H | 7 |
H | 15 |
454
Personregister
Linné Rolf.................
Linneroth Anna.............
Linroth Klas...............
Litorell Ove................
Litzén Anders..............
Ljungar Jan................
Ljungbeck Carl.............
Ljungberg Blenda (II).......
Ljungberg Göran............
Ljungberg Leif..............
Ljungberg Lennart..........
Ljungberger Torsten.........
Ljunggren Lars.............
Ljunggren Torbjörn.........
Ljungholm Kurt............
Ljungkvist Eva.............
Ljungman Seve.............
Ljungström Olof............
Lockne Lars-Olof...........
Loftenius Allan.............
Loheman Arne..............
Lotbigius Carl-Wilhelm (II).. .
Lovén Börje................
Luft Rolf..................
Lugn Robert...............
Lund Gunnar...............
Lund Ragnar...............
Lundberg Arne.............
Lundberg Bengt............
Lundberg Hans.............
Lundberg Lars..............
Lundberg Uno..............
Lundberg Willy Maria.......
Lundblad Björn.............
Lundblad Brita.............
Lundblad Thomas...........
Lundborg Sune.............
Lunde Henry...............
Lunde Ingrid...............
Lundeberg Christer..........
Lundell Sture........... Ju
Lundgren Börje.............
Lundgren Stig G............
Lundgren Stig H E..........
Lundgren Tuve............
Lundh Carl................
Lundholm Bengt...........
Lundmark Nils............
Lundquist Gunnar.........
Lundquist Maj...........
Lundquist Nils-Henrik......
Lundqvist Martin..........
Lundström Birger (I).......
Lundström Hans...........
Lundström Karin..........
Lunning Lars..............
Lutliman Gösta............
Liining Karl-Gustav........
Lyberg Bengt..............
Lyberg Folke............
Lychou Dag...............
Lycke Erik................
Lysell Lennart.............
E 46 47 48 49
S 31
Fö 20
Jo 22
Ju 62
Ju 63
In 15
Ju 14 53
Ju 62
E 31
S 12, 34
Ju 8
Fö 1 14
E 29
In 28
H 11
Ju 50, E 26
K 4 6 9
Fö 16
Jo 16
Ju 19
Ju 57
Fö 13
Ju 66
Fö 1 23
S 19
E 36
SB 1, In 15
H 1
H 6
Fö 16
Fö 3
In 8
Jo 4 9
E 43
E 34 56
In 4
Ci 4
E 29
E 31, Ci 1
:, Fi 8 25, In 9
K 2, Jo 19 22
Fö 8
Ju 48
Ju 47
E 40
Jo 19
H 15
S 12 22
Ju 4
E 46, In 25
Ju 26
Ju 24 61
U 3, H 7
S 29, E 15
Ju 49
E 46
E 34
Fi 8, H 19
Ju 25, In 4, Ci 7
H 7 21
E 34
E 34
Lännergren Bengt..... | . Ju 62, Fi 12, In 10 |
Löfberg Jan-Harald . . . | ...... S 11 |
Löfgren Anne-Marie... | ...... E 31 43 |
Löfgren Claes......... | ...... In 12 |
Löfgren Sigfrid....... | ...... In 15 |
Löfgren Sigurd........ | ...... Ju 24 36 |
Löfqvist Ivar......... | ...... II 4, Ci 13 |
Löfqvist Thyra (II)____ | ...... Jo 10 |
Löfstedt Gösta....... | ...... Ju 2 |
Löfstedt Tomas....... | ...... Ju 61 |
Lönngren Rune....... | . . S 17 20 35, Jo 19 |
Lönnqvist Birger...... | ...... Fi 28 |
Lönnqvist Sven E V... | ...... K 5, Fi 13 |
Lönnqvist Å Sven G... | ...... H 15 |
Lönnroth Erik........ | ...... SB 1 |
Lövegren Marianne... . | ...... Ju 15 |
Löwbeer Hans........ | ...... Ju 46, S 30 |
Löwbeer Torsten...... | . . Fi 29, E 54, H 6 |
Löwdin Inga......... | ...... K 2 |
Löwenadler Stellan.... | ...... Fö 9 |
Löwenhielm Fredrik . . | ...... In 17 |
M
Madebrinlc Rut............. E 15
Magnander Ebbe............ I< 28
Magnéli Arne............... E 18
Magnusson Alice............ E 31
Magnusson David........... E 4
Magnusson Erik I........... Ju 29
Magnusson Erik O B (II)..... S 29
Magnusson Gunnel.......... E 4
Magnusson Robert.......... Jo 32
Magnusson Tage (II)........ S 16, Fi 26
Magnusson Åke. ............ K 19
Malm Erik................. S 14
Malmberg Åke.............. In 3
Malmborg Rolf............. Ju 38
af Malmborg Nils........... Fö 2
af Malmborg Ragnar........S 10, E 16 23 34
Malmfors Nils.............. H 21
Malmgren Allan............. E 26
Malmgren Bernt............ E 17
Malmgren Helge............ E 31
Malmgren Kurt............. Fi 12
Malmgren Nils.............. In 12
Malmquist Eve............. E 29
Malmquist Sten............. Ju 15
Malmqvist Lars............. Jo 10
Malmsten Bo............... In 20
Malmström Bengt........... Ju 25
Malmström Gösta........... K 16 27 29
Malmström Sven............ E 46, H 16
Malmström Åke............. Ju 16 65
Mangård Nils............... K 11 24
Manhem Seth............... Fi 35
Mannerskantz Axel.......... In 7 12
Marcus Stig................ Ju 29, Fö 3
Markén Karl-Erik........... E 34
Marklund Lennart........... H 7
Marklund Sixten............ E 41 42
Marklund Tage............ Fö 22
Markman Kiddi............. Ju 11
455
Riksdagsberättelsen år 1967
Marknäs Sigurd......... | .. S 12, K 15, In 31 |
Marnell Gunnar......... | ---- Ju 14 |
Martenius Åke.......... | Fi 15 |
Martinsson Bo (II) Ju 31 47 49 53, S 28, E 45 | |
Matsson Sven-Ame...... | ---- Jo 28 |
Mattsson Bengt......... | ---- S 19 |
Mattsson Bror.......... | ---- K 19 |
Mattsson Lennart (II) .. | E 42 |
Mattsson Lisa (I)........ |
|
Mattsson Roland........ | E 28 |
Mattsson Sten.......... | ---- Ju 15 |
Mattsson Sven-Olof...... | ---- E 41 |
Mehr Hjalmar......... | In 12 |
Meidner Rudolf......... | In 24 27 |
Mejegård Sigvard....... | ---- Jo 16 |
Mellbourn Gert......... | E 46 |
Mellqvist Sven (II)...... | ____Fö 21, In 9 13 |
Meurling Karl.......... | E 36 |
Meyerson Åke.......... | ---- E 32 39 |
Michanek Ernst......... | U 3, S 2 |
Millgård Olle........... | ---- Ju 42 |
Milstam Östen.......... | ----K 22 32, Fi 27 |
Minnhagen Lennart..... | ---- E 34 |
Mjörnberg Agne......... | ---- E 31 |
Moberg Lennart......... | E 32 |
Moberg Ragnar......... | ---- Jo 10 |
Moberg Sven........... | ----SB 1, S 30, E 53 |
Moll Olof............... | .. E 34 47 48 49 56 |
Mollstedt Bengt......... | E 4 |
Mollstedt Bo........... | .....Ju 56, E 13 |
Montan Nils............ | ---- H 7 |
Montelius Sture......... | ---- Fö 13 |
Montell Erik............ | ____ K 14 |
Monthan Olof........... | K 6 |
Morath Axel............ | Ju 26 |
Mossberger Erik (I)...... | ---- Jo 12 15 |
Mueller Jöran........... | E 6 |
Mundebo Ingemar (II). . . | S 27, E 42 |
Munthe Richard........ | E 32 |
Murray Carl............ | Fö 7 18 |
Murray Mac............ | E 6 |
Mutén Leif............. | Fi 24 |
von Miinchov Marianne.. | H 11 |
Möntzing Arne............. SB 1
Myhrman Gustaf............ Ju 40
Myrdal Alva (I).............U 2 Fö 21, E 8
Myrdal Hans-Göran......... E 29
Myrsten Lennart........Ju 16 37, Fi 29, H 7
Månsson Arne.............. Fö 23
Månsson Hugo.............. H 3
Mårdh Gustaf Adolf..... S 12, K 8, Fi 14
Mårtensson Nils............. In 15
Möller Yngve (I)............ Ju 59, E 37
N
Nabseth Lars............ | K | 17 |
Naeslund Jon............ | E | 4 |
Nelander Eric (II)........ | Ju | 25 |
Nellborn Olov........... | K | 10 |
Nerpin Rolf............. |
| 19 |
Nettelbrandt Cecilia (II). . | Fi | 24 |
Netzén Gösta....... S 8, | K 44, Jo 4, In | 15 |
Neumiiller Jan.............. Ju 63
Neymark Ejnar............. E 5 42
Neymark Marit............. Fi 12
Nial Håkan................ju 19, E 34 46
Nihlfors Folke (II).......... Fö 21 24
Nilsson Allan............... E 31
Nilsson Axel................ Fi g
Nilsson A Erik.............. Ci 4 12
Nilsson Erik................ K 3 5 22 32
Nilsson Erik F.............. In 15
Nilsson Ernst............... H 14
Nilsson Gustaf E............ In 12
Nilsson Gustaf V........... E 49, Jo 11
Nilsson Harald.............. s 5
Nilsson Hjalmar........... Jo 11 15 29
Nilsson Jan H.............. K 44
Nilsson Jan-Ivan (II)........ E 31, In 10
Nilsson Jöns (II)............ Jo 10
Nilsson Kurt............... In 26
Nilsson Nils................ E 45
Nilsson Per-Erik............ Ju 48
Nilsson Per-Olof............ E 24
Nilsson Robert.............. Fi 8
Nilsson Stig................ s 25
Nilsson Sven A............. E 6
Nilsson Sven-Åke........... S 21
Nilsson Thora.............. E 31
Nilsson Tom................ s 22
Nilsson Tore................ Fö 18
Nilsson K V Tore........... Ju 28
Nilsson Yngve (I)........... Ju 48
Nilstein Arne............... In 27
Norberg Dag............... SB 1, E 34 46
Norberg Erik............... E 7 10
Nord Ingemar.............. E 33
Nord Ingvar................ I< 28
Nordberg Anders............ In 2
Nordenadler Anders......... Fi 31
Nordenfalk Carl............. E 13 39
Nordenfalk Johan........... K 33, Fi 11
Nordenskiöld Eira........... Ci 1
Nordenskjöld Gustaf......... E 31
Nordenson Jonas............ U 3
Nordenson Ulf.............. Ju 50 65
Nordenstam Allan........... Jo 16
Nordfors Gösta............. s 3
Nordgren Hans (II)......... In 28
Nordholm Gunnar........... S 21
Nordin Anna-Greta.......... E 31
Nordlander Carl-Henrik...... In 13
Nordlander Carl-Oscar...... K 46
Nordlander Nils-Brage....... S 11
Nordlund Stig.............. S 3, In 7 12
Nordlöf Gunnar............. Fö 18
Nordmark Hans............ Ju 39, E 26
Nordqvist Stig............. K 11 22
Nordström Clas............. Ju 22, K 39
Nordström Gösta............ S 22
Nordström Kjell............ Fö 3
Nordström Lars-Erik........ Fö 22
Nordström Lennart.......... Fi 20
Nordwall Karl-Erik......... E 1
Norell Olof................. H 8
456
Personregister
Norell Ove............... | Fö 7 |
Norlin Per............... | K 3 |
Norrbom Claes-Eric....... | . . K 2, Jo 23 24 |
Norrby Jonas............. | H 15 |
Norrgren Ulf............. | Jo 10 |
Norström Carl............ | H 8 14 |
Nyberg Olaus (II)......... | Ju 25 48 |
Nyblom Börje............ | S 34 |
Nybom Arne............. | E 31, Jo 25 |
Nygren Ingemar.......... | S 12 |
Nygren Jan.............. | E 34 |
Nygren Mats............. | H 3 |
Nyhage Hans............. | S 2 |
Nyliolm Karl-Georg....... | E 34 |
Nykvist Gösta............ | E 19 |
Nylund Per-Olof.......... | Fö 22 |
Nyman Erik.............. | Ju 4 46 |
Nyman Gunnar........... | Fö 18 |
Nyman Linnéa............ | S 7 |
Nyquist Folke............ |
|
Nyquist Ingemar.......... | In 19 |
Nyqvist Tore............. | In 16 17 |
Nyrén Bengt............. | Fi 29 |
Nystedt Gunnar.......... | K 14 |
Nystedt Stig.............. | Fö 1 23 |
Nyström Holger.......... | Fi 29, Jo 10 |
Nyström Martin.......... | Ci 8 |
Nyström Per............. | In 20 |
Nyström Ragnar.......... | Jo 3 |
Nyström Sune............ | Fö 9 |
Näsholm Birger........... | Ci 7 |
Näslund Bertil............ | E 46 |
Näslund Manfred.......... | Jo 22 |
Näsström Emil (I)......... | E 16 55 |
Näverfelt Arne............ | Ju 6 |
O |
|
Odeblad Erik............ | E 34 |
Odebäck Paul............ | E 31 |
Odéen Bengt............. | In 21, Ci 9 |
Odelberg Axel............ | S 2 |
Odelberg Wilhelm....... | E 51 |
Odén Åke.............. | .. . K 1 14 21 27 |
Odhammar Ivan.......... | K 46 |
Odhner Clas-Erik........ | U 3, Jo 4 34 |
Odquist Gudrun......... | Ju 49 |
Ogncr Stig.............. | Fö 10 |
Ohlin Inga Britta........ | E 4 |
Ohlon Rolf............. | Ju 5, H 9 |
Ohlson Henry........... | H 18 |
Ohlsson Ingvar D........ | In 27 |
Ohlsson P T Ingvar...... | E 33 In 24 |
Ohlsson Lennart......... | E 28 |
Olderin Gunnar......... | E 31 |
Oldgren Erik............ | E 31 |
Olofgörs Gunnar......... | In 3 |
Olofsson Gunnar......... | S 14 |
Olrog Christer........... | E 34 |
Olson Hjalmar.......... | ... SB 1, E 23 55 |
Olson Sven-Olof......... | Fö 21 |
Olsson Abel............. | Jo 14 |
Olsson Agne............ | K 19 |
Olsson Bengt.....
Olsson Bertil.....
Olsson S O Bertil .
Olsson Birger ....
Olsson Curt......
Olsson Elvy (I)
Olsson Evald.....
Olsson Gertrud ...
Olsson Gunnel (II)
Olsson Gustaf
Olsson Hans.....
Olsson Helmer . . .
Olsson Olle E . . ..
Olsson Olle GA..
Olsson Osborn____
Olsson Rune.....
Olsson Rune G M .
Olsson Sten......
Olving Sven.....
Orava Olle.......
Oredsson Bengt . .
Oredsson Malte ...
Oredsson Tore____
Orring Jonas.....
Orrsten Henning .
Oscarsson Bo
Oscarsson Sigge . .
Ottenhag Tore . . .
von Otter Sten ...
Ottersten Ottar . .
Overgård Lars .. .
.... S 12 30, E 31, In 12
........ Fi 29
Ju 46, S 30, In 8
........ E 30
........ Ju 14
........ Ju 49, H 17
........ E 28
........ E 4
........ S 28, E 15
........ Jo 29
........ Ju 58 59
........ Fi 10, Jo 10
........ In 8
........ S 8, E 17
........ E 31
Ju 61, I< 13 18 22, In 24
........ S 34
........ E 22
........ E 55
........ E 6
........ In 18
........ Fi 15
........ H 1
........ S 30, E 42
........ K 33
........ Jo 7
........ Jo 4 11
........ K 17
........ E 19
........ E 36
........ Jo 25
P
Pagmar Sten........... | ____ K 43 |
Palm Anders........... | ____ K 11 |
Palm Böret............ | K 19, Fi 27 |
Palm Sture (I)......... | ____ Fö 18 |
Palm Ture............. | ____ Fö 18 |
Palmqvist Arne........ | ____ E 6 19 |
Paul Lars.............. | E 45 |
Paulsson Per-Olof...... |
|
Paulsson Valfrid........ | .... S 30, Jo 23 34 |
Pehrson C Gösta ....... | ____ S 10 |
Pehrson Gösta H....... | S 11 |
Pehrsson Wilhelm...... |
|
Pellbäck Sven.......... | ____ E 31 |
Pellijeff Alexej......... | ____ K 7 |
Perenius Ernst......... | ____ S 14 |
Pernelid Åke........... | ____ K 19 |
Pers Anders Yngve..... | ____ Ju 21 |
Perslow Göran......... | Fö 13 |
Personne Jon.......... | ____ Fi 12 |
Persson Arne........... | Fö 16, E 31 |
Persson Carl........... | ____ Ju 46, In 11 18 |
Persson Gustav......... | S 7 |
Persson Göran......... | ____ K 34, Jo 19 |
Persson Ivar........... | ____ E 24 |
Persson Lars........... | ____ H 9 |
Persson Lennart........ |
|
Persson Nils........... | _____ In 12 15 |
Persson Olof (II)....... | ..... Jo 15 |
Persson Stig........... | ..... E 31 43 |
457
Riksdagsberättelsen år 1967
Persson Sven (II)........... Jo 4 14 25
Persson Yngve (I)..........S 14, Jo 4 11 23
Persson Blind Anders....... Jo 18
Peterson Eric Gustaf (I)..... Ju 57
Peterson Lars.............. S 2, K 6 21
Peterson Thage............. E 37
Petersson Bertil (I)......... Ju 40, Jo 29
Petersson Erik (I).......... In 28
Petersson Olof............. In 21 28 31
Petersson Per (II).......... In 20
Petrelius Bengt............. Ju 44
Petrén Gustaf.............. Ju 31 51
Petrén Otto................ Ju 25, K 40
Petrén Sture............... Ju 50
Petri Bengt................ SB 1
Petri Carl-Axel............. S 16
Petri Folke................ K 14
Petri Ingemar.............. E 31
Petrini Hasse.............. In 14
Pettersson Erik ............ Ju 14 69
Pettersson Georg (I)........Ju 41 61, K 20
Pettersson Gunnar (I)....... E 24, Jo 12
Pettersson Gustav Adolf..... H 3
Pettersson Harald (I)....... S 14, Jo 25
Pettersson Helge........... K 17 21
Pettersson Lennart......... Fi 10
Pettersson Ove............. Fö 22, E 23 55
Pettersson Per-Arne........ Fö 16
Petzäll Ingvar.............. In 3
Philipson Göran............ Fi 32
Pineus Kaj................ Ju 18
Pleijel Åke................ E 23
Plevin Eddie............... Jo 14
Poppius Hans.............. E 3 26
Pålsson Olof............... Ju 14
Pålsson Boland............. Ju 50
Q
Quensel Nils..........
Qvist Ove............
E 30
S 40
R
Rabo Mäjt...........
Ragnarsson Lennart . .
Rahm A Håkan......
Rahm Håkan M......
Rainer Ove..........
Ramel Claes.........
Ramnek Lennart.....
Ranhem Lars........
Rapaport Edmund____
Rasmusson Nils Ludvig
Raud Jaan...........
Ravelin Stefan........
Redemo Arne.........
Regen Gunnar........
Rehnberg Bertil.......
Reichard Peter........
Reinans Sven.........
Renberg Holger.......
Renborg Ulf B:son.....
E 4
Fi 30
S 6 18
---- S 27
---- Ju 37
---- E 34
---- In 31
---- K 21
---- E 33, Jo 25
Ju 5
K 6
---- Ju 38
---- In 5 29
---- Ci 2
S 7 30, Jo 30, In 30
---- E 18
E 8
---- Fö 1 24
Jo 30 |
Rengby Sven.............. Ju 49 67
Renlund Gösta----K 8 42, E 29, H 16, In 2
Resare Alf................. Fö 14 16
Resare Bengt.......... Fi 6, E 53, Jo 14
Reuterskiöld Bo....... | ..... Fi 21 |
Reuterskiöld Clas...... | ..... Jo 30 |
Reuterswärd Edvard ... | ..... E 35 |
Reuterswärd Erik..... | . Ju 8 31, Fi 7 8 24 |
Reuterswärd Gösta . . .. | ..... E 2 |
Reuterswärd Wilhelm .. | ..... Fö 1 23 |
Rexed Bror SB 1, U 2, Fö 3, S 31, K 17, E 17 | |
Rexed Ingemar........ | ..... S 34 |
Ribbing Manfred...... | ..... In 29 |
Ribrant Gunnar....... | ..... Fi 10 |
Rickard Bengt........ | . K 13 16 29 30, H 8 |
Riesenfeld Harald..... | ..... E 30 |
Rimmerfors Einar (II) . | ..... U 3, S 2 |
Rimås Sigvard (II) . . . . | ..... Jo 10, In 20 |
Ringborg Erland...... | ..... E 34 50 |
Ringdal Herry........ | ..... E 31 |
Ringdén Hans-Fredrik . | ..... Ju 30 |
Ringius Gösta......... | ..... Ju 14 |
Ringstedt Nils........ | ..... H 10 |
Ringström Georg...... | ..... Fi 28, H 8 |
Rinman Olle.......... | ..... Ju 14 |
Rittri Bror........... | ..... S 21, K 26 |
Rodhe Gösta.......... | ..... E 29 36 |
Rodhe Sten........... | ..... E 19 |
Roempke Sten........ | ..... S 11, E 46 |
Romander Holger..... | ..... Ju 12 46 |
Romanus Sven........ | ..... Ju 50 53 |
Romberg Wilhelm..... | ..... S 30 |
Romson Rolf.......... | . Ju 63, H 21, In 7 |
Ronge Hans.......... | ..... Ju 7 |
Ronnås John.......... | ..... E 36 |
Roos Gösta........... | ..... K 23, H 7 |
Ros Erik............. | ......lu 27, Fi 16 |
Rosberg Gustav....... | ..... In 23 |
Rosén Allan.......... | ..... Ju 30 |
Rosén Göta........... | ..... Ju 46, S 4 |
Rosén Jan-Erik....... | ..... Fi 8 |
Rosén Nils Arne....... | ..... E 3 |
Rosén Nils Gustav..... | ..... SB 1 |
Rosén Sven........... | ..... In 1 |
Rosén Åke............ | ..... In 6 |
Rosenblad Urban...... | ..... Fö 9 10 16 |
Rosenquist Benkt..... | ..... Fi 1 |
Rova Eino............ | ..... K 19 |
Rubarth Sven......... | ..... E 6 |
Rubenowitz Sigvard . . . | ..... E 5 |
Rudberg Erik......... | ..... Fi 12 |
Rudberg Henry....... | ..... Jo 3 |
Rudberg Per.......... | ..... Fö 21 |
Rudhe Rolf........... | ..... E 34 |
Rudholm Bengt....... | ..... Jo 20 |
Rudholm Sten........ | ..... Ju 63 |
Rudstedt Gunnar...... | ..... Ju 14 60 |
Rundquist Gerhard . . .. | ..... E 11 |
Rundqvist Enar....... | ..... Ju 38 |
Rundqvist Stig........ |
|
Rundström Tore........ | ..... K 14 |
Rune Christer.......... | ..... Ju 18 |
458
Personregister
Runnberg Bertil............ Fö 16
Riidhmer Gustav........... E 31
Rydback Lennart........... E 4, Ci 10
Rydbeck Karin............. Jo 31
Rydbeck Olof.............. Ju 50
Rydberg Helge............. K 1
Rydberg Karl-Evert........ Jo 18
Rydberg Lars.............. E 46
Rydén Jan................ E 34
Rydén Sven-Erik........... In 18
Rydin Bengt............... Ju 2
Rydin Håkan.............. E 6
Ryding Göran.............. H 7
Ryhninger Werner.......... Ju 46
Rylander Gösta............ S 12 34
Ryman Sven-Hugo......... Ju 21, Ci 1
Rynér Lars................ E 34
Ryttinger Lennart.......... Fö 20
Rådberg Jan................ K 13
Rånby Bengt.............. E 6
Rällfors Hans.............. K 19
Rönnlund Anders........... Föl6
Rönnmark Lennart......... E 1 34
Rönquist Karl-Axel......... In 16
Rönöberg Olof............. Jo 20
S
Sahlin Ingemar............. Jo 3
Sahlin Sivert............... K 11
Sahlin Sven................ Fö 22
Sahlin Åke................ K 17
Sahlström Sven ............ Fl 6
Salomonsson Ove........... In 24
Samuelson Karl............ In 26, Ci 10
Samuelson Stig............. K 6 17 33 38
Samuelsson Yngve.......... Ju 1, S 5 15
Sandberg Birger............ E 29 33 42
Sandberg Bror............. Jo 26
Sandberg Gunnar........... S 19, K 5 15
Sandberg Per.............. E 31
Sandblad Carl-Eric ......... S 7, E 31
Sandblom Philip ........... E 48
Sandegren Erik............. Ju 11
Sandell Gösta.............. Ju 61
Sandell Viola (II)........... S 15, In 28
Sandels Stina.............. E 40
Sandestedt Birger.......... E 5
Sandgren Lennart.......... S 30
Sandgren Percy............ I< 10
Sandin Lennart............ E 46
Sandlund Maj-Britt......... Fi 24
Sandmark Bo.............. Fö 20
Sandström Bengt........... Ju 25
Sandström Carl Olof ........ Fi 17
Sandström Per............. Ju 53
Sanell Åke................. Fi 13, In 2 23
Sanmark Arvid............. Ju 38
Sarap Hans................ H13
Sarman Artur.............. K 5
Scheffer Gunnar............ Ju 5
Schein Harry.............. Ju 50, E 52
Schelin Bengt.............. H18
Schill Gunnar.............. K 6
Schiller Gunnar............ E 13
Schiöld Gösta.............. Ju 14
Schmidt Carl............... K 7, F 2
Schmidt Folke............. Ju 2
Schmidt Torsten............ E 20
Schmiterlöw Carl........... Jo 22 26
Schoerner Gunnar.......... Fö 16
Schultz Allan.............. Fi 23
Schärman Olof............. S 21
von Segebaden Gustaf....... Jo 20
Segerdahl Tore............. Föl9
Segerstedt Torgny.......... E 47
Segerstedt Wiberg Ingrid (I). . In 10
Sehlin Halvar.............. S 25, K 2
Selilstedt Ossian............ Fö 11
Seitz Heribert.............. Ju 5
Selin Sven................. Ju 14
Selin Torsten............... H 15
Sellin Ivan................. Fö 13
Senning Claes.............. H 7
Seregard Ingvar ........... S 25
Serenander Fritz............ Ju 14
von Seth Torgil............ K 3 10
Settergren Erik............. Ju 26
Settergren Gitte............ Jul5
Severin Erik............... K 33, In 8
Sidenbladh Karl............ Ju 22
Sidenvall Gunnar........... K 6 13
Silén Sven................. E 19
Silfverskiöld Boris.......... S 23
Sillén Bo.................. H 8
Simonsson Nils............. Fö 5 7
Simonsson Peter............ K 14 16
Simson Gerhard............ Ju 26 49
Sjunnesson Georg........... E 31
Sjunnesson Lars............ Jo 20
Sjunnesson Nils............ S 12
Sjöbeck Christian........... E 31
Sjöberg Arne............... K 21 29, Fi 11
Sjöberg Bengt.............. S 20
Sjöberg Hilding............ E 31
Sjöberg Tage............... S 22
Sjöborg Elvir.............. Jo 24
Sjögreen Lennart........... Ju 47
Sjögren Britta.............. S 7
Sjögren Tore............... S 10
Sjökvist Stig............... K 21
Sjölin Nils................. Jo 28 29
Sjölin Stig................. S 18
Sjölund Bengt.............. Jo 24
Sjönander Bo..............K 3, Fi 11, H19
Sjörs Hugo................ E 34, Jo 19
Sjöstedt Lennart........... K 25
Sjöstrand Arne............. Föl6
Sjöstrand Torgny........... E 25
Sjöström Lars.............. Fö 6
Sjöström Åke.............. S 30 36
Sjövall Elisabet (II)......... Ju 49, S 2 4
Sjö vall Thorsten............ E 36
Skans Svante.............. Fö 22
Skantz Anna-Greta (II)..... S 14 29
459
Riksdagsberättelsen år 1967
Skarp Åke................. K 14
Skarstedt Carl-Ivar......... Fö 23
Skedelius Rolf.............. In 25
Skoglund Folke............ Fö 25
Skoglund Gösta............ K 22
Skoglund Lars............. Fö 20
Skoog Tord................ S 11
Skogsberg Gösta............ Fi 25
Sköld Karl-Gustaf.......... Ju 40
Sköld Lars............ Ju 61, E 34 47, Ci 1
Sköld Nils................. Fö 21
Sköld Per.................. Jo 14
Sköld Tage................ Fi 35, Jo 11
Sköldvall Johnny........... S 29
Slunge Walter.............. Fö 18
Smedby Björn............. S 8
Smedler Jan-Erik........... Fö 1 20 23
Smith Åke................. K 28, Jo 22
Sohlman Ragnar........... In 29
Spak Carl-Anton............ Ci 1
Sparr Jan................. Fö 18
Sperber Ivar............... Jo 22
Stat Karl-Rune............. E 31
Stagg Ivan................ K 8
Stangenberg Eric........... Ju 25
Stangenberg Harriet........ Ju 25
Stare Peter................ Ci 11
Staxäng Ernst............. In 11
Steen Eliel................. Jo 2
Steen Göran............... H 9
Stefanson Stig (I)........... E 31, H 8
St ef f ner Bengt............. In 18
Stenberg Gunvor (I)........ E 55
Stenberg Härje............. Ci 1
Stenberg Kjell............. E 4
Stenberg Nils.............. Fi 2, H 18
Stenberg Oscar............. In 15
Steneborn Arne......Ju 8, S 2, Fi 28 32 35
Stenhagen Einar............ Jo 19
Stening Birger............. Fi 17 25
Stenius Jan-Erik........... In 7
Stenram Håkan............ Jo 19
Stephani Carl.............. K 14
Stern Torkel............... Fi 28 32
Sterne Bengt............... H 15
Sterne Gunnar (II).......... In 12
Sterne Gösta (II)........... Fi 27
Sterner Ralph.............. In 25
Sterner Richard............ S 28
Sterzel Fredrik............. Ju 61
Sterzel Georg.............. Ju 24
Stetler Emil............... E 31
Stiernstedt Jan............. E 53
Stiernstedt Lars............ Ci 12
Stiernstedt Lennart......... Jo 15
Stime Per-Erik............. Ci 11
Stjemquist Nils Nilsson- ____ Ju 21 61
Stjernquist Per............. In 20
Stjemqvist Hans........... Fö 16
Stockman Lennart.......... E 16
Stolt Lennart.............. E 24
Stoltz Wilhelm............. K12
Stordal Torkel............. Fö 7
Storm David......... | ...... E 42: |
Storm Olof.......... |
|
Stoye Peter.......... |
|
Strahl Ivar.......... |
|
Strand Axel (1)....... |
|
Strand Sven-Erik..... |
|
Strandlund Bertil..... | ...... S 12, Ci 12. |
Stroh Olof........... |
|
Sträng Gunnar (I) .... | ...... U 3 |
Sträng Ingrid........ | ...... H 19 |
Ström Bertil......... |
|
Ström Evert......... |
|
Ström Fingal......... |
|
Ström Gunnar......... | ......S 11, E 18 20 46 |
Ström Gunne.......... |
|
Ström Justus......... | ...... S 6 |
Ström Märta.......... |
|
Ström Per............ |
|
Strömberg Sven....... | ..... Fi 15 |
Strömberg-Lind Karin . | ..... S 7, E 40 |
Strömdahl Ingvar..... | ..... In 25 |
Strömgren Holger..... | ..... E 31 |
Sturkell Carl-Edvard .. . | ..... Ju 60 |
Ståhl Ingemar......... | ..... H 15 |
Ståhl Manne (II)...... | ..... Fö 21, In 9 13 |
Ståhle Carl Ivar....... | ..... E 30 |
Stålnacke Erik........ | ..... E 31 |
Sundbergh Arne....... |
|
Sundblad Lars........ | ..... K 21 |
Sundelin Gustaf ...... | ..... Fö 9 |
Sundelius Ove......... |
|
Sundgren Lars........ | ..... Fi 30 |
Sundin Bertil......... | ..... Fi 11, E 40 |
Sundin Sven (I)........ | ..... Fi 5, Jo 11 |
Sundmark Bo......... | ..... S 29 |
Sundquist Hans-Torgil . | ..... Jo 13 |
Sundquist A Åke...... | ..... H 10 |
Sundquist Åke N...... | ..... Fö 7 |
Sundström Bror....... | ..... K 10 |
Sundström Helge...... | ..... K 22 |
Sunner Stig .......... |
|
Svahn Iba............ | ..... Ju 15 |
Svahn Olov........... | ..... E 46 |
Svanberg Ingvar (II) ... | ..... E 55 |
Svanberg Sven-Erik____ | ..... K 3 |
Svanström Bengt...... | .....Ju 11, In 9 20 |
Svanström Ivan (I) .... |
|
Svantesson Gösta...... | ..... Ci 11 |
Svedberg Erik (I)...... | ..... Ju 16 25 |
Svedberg Johan ....... | ..... In 21 |
Svedberg Lage (I)..... | ...... Jo 10 |
Svengren Gösta-Olaus . . | ..... K 10 |
Svenke Erik.......... | ..... K 34 |
Svennilson Ingvar..... | ..... SB 1, In 27 |
Svenning Eric (II)..... | ..... Ju 30 |
Svenson Göte ........ | . S 2, In 2 3 19 23 30 |
Svenson Sven G ....... | ..... Fi 13 |
Svensson Bengt....... | ..... In 8 |
Svensson Birger....... | ..... In 11 |
Svensson Erik........ |
|
Svensson Gustaf (II) ... | ..... Ju 25 |
Svensson Helge........ | ..... In 31 |
Svensson Inge......... | ..... In 28 |
460
Personregister
Svensson Nils-Allan . | ....... Jo | 4 | Tedin Olof .......... | ...... Jo 16 |
Svensson Nils-Eric .. | ....... E 33 41 | Tegen Martin........ | ...... E 26 | |
Svensson Per....... | ....... K | 20 | Tegman Olle......... | ...... E 31 |
Svensson Rosa (II). . | ....... H | 11 | Tegner Göran........ | ...... E 31 |
Svensson Stig...... | ....... Fi | 8 | Tegström Rudolph .... | ...... E 21 |
Svensson Sven..... | ....... E | 36 | Tell Anna Greta...... | ...... Ci 3 |
Svensson Sven Erik . | ....... S | 19 | Tengblad Åke........ | ...... H 9 |
Svensson Sven V . . . | ....... Fi 9 19 | Tengelin Sten........ | ...... Ju 1, H 10 | |
Svensson Waldemar . | ........ Jo | 4 | Tengzelius Rutger . . .. | ...... Fö 19 |
Svensson Åke...... | ....... Fi | 3 | Teorell Torsten....... | ...... E 17 |
Svenungsson David . | ....... E | 19 | Terstad Gösta........ | ...... In 25 |
Sveri Knut........ | .......Ju 26 46, E 37 | Tham Gustaf......... | ...... Fö 4 | |
Sverkman Evert .... | ....... E | 41 | Thapper Fridolf (II) . . | ...... S 30, In 12 |
| ........ F 8. K 1 7 |
| ...... Fi 1 | |
Svärdström Sven-Erik (Svante) Ju | 5 | Thege Ingvar....... | ...... Jo 25 | |
Swanstein Stig..... | .......K 19, In 6 17 25 | Thelander Erik...... | ...... Fi 31 | |
Svvarén Kerstin..... | ....... S | 20 | Thomé Karl Erik .... | ...... Jo 21 |
Swarén Ulla....... | ....... S | 14 | Thomson Arthur .... | ...... E 3 |
Swarting Sven ..... | . .. Ju 39, Fi 11, H 13 15 | Thor Erik.......... | ...... H 4 | |
Swedberg Bo....... | ....... E | 19 | Thorburn Bertil...... | ...... In It |
Swedborg Erik..... | ....... Jo | 4 | Thore Johan........ | ......Ju 18, K 25 26 |
Swedenborg Jesper .. | ........ E | 16 | Thorell Arne........ | ......Ju 22, K 21 24 |
von Sydow Christian | ....... Jo 23 | Thorell Rune........ | ...... S 29, E 21 | |
von Sydow Erik .... | ........ S | 19 | Thornstedt Hans . . . | ......Ju 13 67, Fi 31 |
von Sydow Gunnar . | ....... H 2 7 | Thorselius Ulf....... | ...... Fi 19 35 | |
Sylvén Christer..... | ........ Ju 50 | Thorsén Åke........ | ...... Fö 25 | |
Sylvén Jan........ | ........ K | 7 | Thorson Tore....... | ...... U 4 |
Syhvan I Iellis...... | ........ S | 40 | Thorstenson Billy .. . | ...... S 7 37 |
Sylwan Åke........ | ........ In | 9 | Thorvinger Hjördis... | ...... E 31 |
Synnergren Stig .... | ........ Fö | 1 | Thufvesson Bengt . . . | ...... Ju 42 61 |
Säfström Stig...... | ........ Fi 11 20, In 2 | Thulin Einar........ | ...... K 19, Fi 27 | |
Säkk Karl......... | ........ Jo 10, H 7 | Thun Ragnar....... | ...... E 34 | |
Sälde Henry....... | ........S 12 23 34, E 4 | Thunholm Lars-Erik . | ...... U 3, Fi 13 | |
Sännås Bertil...... | ........ In 3 9 | Thurén Gunnar...... | ...... Ju 14 | |
Särlvik Bertil...... | ........ Ci | 1 | Thuresson Erik...... | ...... Hill |
Sävhagen Ruth..... | ........ E | 6 | Thyberg Jan........ | ...... H 15 16 19 |
Säwe Urbain ...... | ........ S | 8 | Thyresson Gunnar . .. | ...... Ju 20 29 |
Söderberg Erik..... | ........ Fi | 8 | Thyresson Nils...... | ...... S 8 11 |
Söderberg Gustal . . . | ........ Fö 9, Ci 8 | Tiby Ivar........... | Ju 25, Fö 16, Ci 2 9 12 | |
Söderberg Henry . . . | ........ K 14 39 | Tidefelt Sune....... | ....... Fi 10 | |
Söderberg Johan ... |
| 1 | Tilert Reidar....... | ....... S 30 In 12 30 |
Söderberg Kurt . . . . | ........ Jo | 4 | Tillinger Lars-Erik ... | ....... Ju 41 55 |
Söderberg Sten (I) . . | ........ Ju 63, H 8 | Timelin Frans Gustaf | ...... S 8 | |
Söderblom Robert .. | ........ In | 1 | Tingström Artur..... | ....... E 10 |
Söderling Bertil . . . . | ........ S | 7 | Tiselius Arne........ | ....... SB 1 |
Söderlund Göran . . . | ........ Ju | 60 | Tjernberg Harry..... | ....... In 10 |
Söderlund Sigge . ... | ........ s | 11 | Tjällgren Per Olov .. . | ....... K 22 31, In 31 |
Söderlund Yngve .. . | .........Ju 51, H | 14 | Tobé Erik (II)...... | ....... In 19 |
Söderqvist Bengt . .. | ........ S 12 | 30 | Tolgfors Börje....... | ....... E 47 |
Söderström Nils . .. . | ........ E | 46 | Torell Arnold....... | ....... K 22 |
Söderström Olle . .. . | ........ In | 31 | Torell Sven......... | ....... K 13 |
Söderström Olof . . .. | ........ H | 20 | Torén Lars-Erik..... | ....... Fi 13 |
Sönnerhed Gunnar .. | ........ Ju | 55 | Torfgård Sven....... | ....... Fö 20 |
Sönnerlind Arne .. . . | ........ E | 41 | Tornberg Gunnar .... | ....... K 12 |
Sörensen Eric...... | ........ Fö | 9 | Tornborg Curt...... | ....... H 1 |
Sörenson Joel (I) . . . | ........ S | 29 | Tottie Anders....... | ....... Jo 2 |
Sörenson Sven..... | ........ K | 3 | Tottie Malcolm...... | ....... S 6 |
|
|
| Trahn Christian..... | ....... In 25 |
| T |
| Tranaeus Jarl ...... | ....... U 5 |
|
|
| Tranell Olof........ | ....... S 2 |
Tamm Carl Olof .... | ........ E | 6 | Trapp Lennart...... | ....... S 11 |
Tammelin Erik..... | ........ E | 19 | Traung Brita........ | ....... Ju 14 |
Tammelin Paul..... | .. Ju 14 25 55, U 1, Ci 1 | Troell Lars......... | ....... Fö 3, E 20 |
461
Riksdagsberättelsen år 1067
af Trolle Ulf...............Ju 1, E 6, H 10
Tronét Bertil............... Fö 25
Trotzig Fredrik............. Fö 20, In 18
Tryggveson Fritz........... Jo 16
Träff Sven Olov............ KU
Tscherning Tom............ Ju 16
Turesson Bo (II).....K 2, E 24, Jo 14, In 3
Tuuri Olof 0:son........... Jo 2
Tylén Halward............. E 33
Tynelius Erik.............. S 11
Tynelius Sven.............. KU
Tynell Lars................ E 9
Tågmark Arvid............. S 4
Tännérus Lars............. Fö 9, Ci 10 12
Törnlund Sven............. E 34
Törnquist Harry____E 34 43 47 48 49 56, Jo 26
Törnqvist Gunnar.......... In 24
U
Uggla Claes........Ju 1 5 11 50 51, Jo 16
Uggla Hans................ K 35
Uggla Karl-Lennart......... Ci 10
Uhlin Karl-Erik............ Fi 6 E 2
Ulfendahl Hans-Roland..... E 18
Ulfsparre Sixten............ SB 1
Ullberger Kurt............. E 39
Ullstad Evert.............. Fö 16
Ullsten Ola (II)............ K 2
Ulne John................. E 8
Ulvenäs Karl-Ivan.......... H 8
Ulveson Ingemar........... Ju 7
Ulvfot Benkt............... Fi 2 36, H 12
Unell Gunnar.............. Fö 21
Unnerbäck Eyvind......... E 39
Upmark Erik.............. I< 18
Urwitz Sigfrid.............. Fö 3
Utbult Bruno .............. S 28 29
Uvnäs Börje............... E 20
V
Vahlberg Gustav........... K10
Varenius Bo............... Fö 6
ter Vehn Klaas............. K 3
Velén Folke................ In 18
Vestin Margareta .......... E 31
Vestlund Gösta ............ S 28, E 41
Vilhelmsson Edvard........ S 21
Villner Sven............... Fi 33
Vinde Pierre............... Fö 21, In 18
Vinge Per-Gunnar.......... In 4
Virdebrant Carl-Erik........ E 31
Virgin Fritz-Ivar........... Ju 29
Virgin Henning............. E 34
Virgin Ivar (I)............. Fö 21
Vogel Lorentz.............. Ju 31
Voss Bertil................ K 12
Vrethammar Harald........ E 31
Vängby Staffan............ Ju 16 52
w
Waahler Bengt........... | In | 4 |
Wachtmeister Hans ...... | E | 35 |
Wachtmeister Wilhelm .... | Fö | 21 |
Wadén Ingel............. | Ju | 21 |
Wadenstein Hemming..... | s | 12 |
Wagner Wilhelm.......... | K | 44 |
Wahlberg Axel............ | Ju | 2 |
Wahlbäck Martin.......... | Ju | 4 |
Wahlfisk Karl-Olof........ | Jo | 4 |
Wahlgren Göran........... | Fi 1 3 27 | 32 |
Wahlstedt Helge.......... | Fö | 16 |
Wahlström Lars........... | E | 31 |
Wahlund Sten (II).......... Ju 61
Walberg Emanuel.......... Ju 46
Walberg Sten.............. Ju 8, In 9 16
Walck Karl-Janne.......... S 39, E 5
Waldau Göran............. In 29 30
von Walden Dagmar........ E 4
Waldenström Jan..... | ...... SB | ! 1 |
Walin Gösta.......... | ...... Ju 16 | 52 |
Wallberg Ursula...... | K 43, Fi 1, H 9 | 10 |
Wallén Axel.......... | ...... Ju 45, Fi 13 | 22 |
Wallén Birger......... | ...... Fö | 11 |
Wallén Åke........... | ...... Ci | 11 |
Waller Arne.......... | ...... I< | 13 |
Waller Sture .......... | ...... E | 19 |
Wallin Bengt......... | ...... K | 14 |
Wallin Frank Hallis____ | ...... Ju | 8 |
Wallin Nils........... | ...... E | 26 |
Wallin Per-Arne....... |
| 17 |
Wallman Henry....... | ..... E | 6 |
Wallmark Gunnar (I) . . | ..... E | 42 |
Wallmark Joakim..... |
| 8 |
Wallner Bo........... | ..... E 26 | 40 |
Wallner Helmer....... |
| 11 |
Walstam Rune........ | ..... S | 10 |
Ward Kurt........... | ..... E 28, In | 15 |
Warfinge Kurt........ | ..... U | 4 |
Warholm Birgit....... | ..... Fi | 15 |
Wasteson Lennart..... |
| 7 |
Wedberg Anders....... | ..... U | 2 |
Wedén Sven (II)....... | ..... Ju | 41 |
Wedin Nils........... | ..... In 4 | 18 |
Weibo Björn.......... |
| 27 |
Weibull Martin........ | ..... E | 34 |
Weibull Widar........ | ..... Jo | 16 |
Weidstam Åke........ |
| 22 |
Weimar Åke.......... | ..... K 3 | 35 |
Welamson Lars........ |
| 23 |
Welin Gösta ......... | ..... In | 12 |
Welin Thorild......... | ..... C 10 | 12 |
Welinder Carsten...... | ..... Fi | 6 |
Weman Henry........ | ..... E | 12 |
Wenner Brita......... | ..... Fi | 22 |
Wennerfors Alf (II) . . . . | ..... Fi 30, E | 37 |
Wennergren Bertil..... | ..... Fi | 29 |
Wennerhorn Karl Otto . | .....K 4 9 18 31 | 34 |
Wennersten Gösta..... | ..... FI | 7 |
Wennmark Torsten .... | ..... Jo | 1 |
Wennström Gunnar .... | ..... E 18 | 46 |
Wentz Nils........... | ..... Ju 61, S 5 |
462
Personregister
Werbell Bror...............
Werkö Lars................
Wermdalen Hans...........
Werne Gösta...............
Werner Curt...............
Werner Finn...............
Werner Gunnar............
Werner Ivar...............
Wernlund Brita............
Wernlund Stig.............
Wernstedt Lage............
Wersén Dag...............
Wessman Lennart..........
Westberg Olof (II)..........
Westberg Verner...........
Wester Sven...............
Westergård Bertil..........
Westerlind Erik............
Westerlind Oscar ..........
Westerström Karl-Henrik ....
Westin Gunnar.............
Westin Gösta..............
Westin Olle..........Ju 24,
Westman Eric..............
Westman Erik Gustaf.......
Westman Gottfrid..........
Westmar Åke..............
Wetterhall Hans............
Wetterhall Sven............
Wetterström Karin (II).....
Wiberg Lennart............
Wiberg Ragne..............
Wickberg Algot............
Wickbom Sten.............
Wickbom Torsten..........
Wickman Krister...........
Widding Åke..............
Widegren Björn............
Widell Gösta...............
Widén Ingvar..............
Widlund Jan...............
Widman Dag..............
Widmark Sam.............
Widmark Sverker..........
Wiebe Stig.................
Wieselgren Sven............
Wieslander Bengt...........
Wieslander Magnus.........
Wieslander Kristensen Anna .
Wigren Bo.................
Wigren John...............
Wigur Rolf................
Wihlborg Hans.............
Wijkman Gunnar...........
Wijnbladh Mauritz.........
Wikander Sten.............
Wikberg Axel (I)...........
Wikland Lars..............
Wiklander Bertil...........
Wiklund Daniel (II)........
Wiklund Holger............
Wiklund Olof..............
Wiklund Oscar.............
U 4
S 8, E 6
In 25
K 5
Jo 25
Fö 10
S 5
Ci 4
E 18 31
Fi 15, H 8
Fö 9
Ju 23
S 3
In 7
Ju 49
Ci 2
Fö 22
K 20, E 6
H 9 17 21
Fö 18
E 39
U 4
In 2 19 23 30
E 31
Ju 24 44
E 29
S 26
Jo 4 11 21 24
K 2
E 31
In 8
K 33
Ju 46
In 21
E 36
H 7
Fi 3
Ju 48, Jo 12
Jo 9 10
Jo 29 34
Ju 13
E 35
H 14
Ju 60, Fi 31
K 25 26
In 18
K 26
Jo 24
U 3
E 24
In 18
Fö 20
Ju 3 54 69
K 16, E 34, In 9
Ju 5 36
Fi 32
Jo 23
Jo 17
Fö 10
Ju 40 63
Ju 25
In 7 12
E 34
Wikman Gunnar........... S 26
Wikman Åke............... Jo 2 18
Wikner Åke................ Ju 32
Wikstrand Rolf............ E 31
Wikström Carl............. Jo 1
Wikström Hans............ E 31
Wikström Harry ........... Jo 14
Wikström Karl Johan....... K 25 26
Wikström Solveig........... Fi 10 46
Wikström Stig............. S 11
Wilandh Katarina.......... S 7
Wilhelmson Lars........... E 19
Wilhelmson Börje.......... S 16
Wilhelmsson Lennart....... Ju 42
Wilkens Gösta............. K 35
Willart Bo................. Fi 2 4 29, H 7
Willers Uno................ E 46 47 48 49
Wilson Sven............... Ju 50
Winéus Bengt.............. Ci 3
Winqwist Carl-Henrik....... K 43
Winroth Charles............ Jo 14
Winther Otto.............. Ju 60, Fö 16
Wiren Erik................ In 24
Wirén Karl-Gunnar......... E 26
Wisén Thore............... Ju 63, S 24
Wistrand Anders........... Ci 12
Wittrock Jan.............. Ju 6
Wohrne Vulf............... E 31
Wollin Claes............... U 1
WTollter Karl-Anders........ U 1
Woxén Ragnar............. E 16 34 46 56
Wredmark Conrad......... S 26
Wretlind Arvid............. S 18 19
Wretman Jan-Håkan....... E 6
Wretmark Gerdt........... S 12
Wulff Kurt................ Fi 32
Wålinder Jan.............. Ju 66
Wänström Frid............. E 46
Wärenstam Tore........... In 12
Wärnberg Erik (I).......... Ju 8, Fi 26
Wärneryd Karl-Erik........ K 43
Wärnsund Agne............ Fö 8
Y
Yregård Rune.............. Ju 42
Ytterbrink Ingmar.......... Ju 36
z
Zachrison Sten............. Jo 4
Zachrisson Carl-Axel........ Fi 13
Zethelius Per............... E 8
Zetterberg Bo.............. S 6
Zetterberg Åke (II)......... E 19
Zetterblad Ulf.............. S 31
Zetterman Lorenz.......... Ju 18
Zetterström Rolf........... S 40
Zetterström Lagervall Ingegerd E 4
Zickerman Björn........... K 8
Ziemelis Sarmite............ E 40
von Zweigbergk Åke........ Ju 11 50 51
463
Riksdagsberättelsen år 1967
Åberg Bertil........... | Fö 3, K 24 |
Åberg Börje........... | Jo 19 |
Åberg Erik............ | E 19 24 |
Åberg Ewert........... | E 6 |
Åberg Jan Håkan...... | ---- E 12 |
Åberg Lars-Gunnar..... | ---- Jo 14 |
Åberg Lennart......... | S 11 |
Åberg Per............. | ---- Ci 9 |
Åberg Yngve.......... | S 21 |
Åbjörnsson Carl........ | ____ Fi 2 |
Ågren Gunnar.......... | E 17, Jo 22 |
Ågren Ingvar.......... | ---- Ju 46 |
Ågren Lars............ | In 26 |
Ågren Olof............. | S 19 |
Åhberg Bengt-Erik..... | ____ Ju 11 |
Åhgren-Lange Ulla..... | ---- E 6 |
Åhlén Bengt........... | ---- KS |
Åhlén Knut............ | E 31 |
Åhström Gustaf........ | Fi 7 |
Åhström Sven-Erik..... | S 34 |
Åhström Åke.......... | ____ Fi 2 12 32, H 7 |
Åkerberg Erik......... | Jo 16 |
Åkerlind Per........... | H 3 |
Åkerlund Henrik (I) .... | ____ Ju 62 |
Åkerlund Lars......... | ____ Fi 29 |
Åkerlund Mimmi....... | ____ Ci 2 |
Åkerstedt Jonas......... | E 45 |
Åkeson Bruno.......... | In 18 |
Åkesson Åke............ | Ju 42 |
Ålsäter Inga............ | Ci 1 |
Ålund Jan-Erik......... | Fö 13 |
Åman Valter............ | .....fu 61, U 3, E 47 |
Åmark Curt............ | Ju 14, S 12 |
Åmark-Wintzer Lucia .... | E 31 |
Åsell Börje........ | ........ Fi 28 |
Åstrand Halvdan ... | ........ Fi 13, Jo 4 |
Åström Eva........ | ........ H 9 |
Åström Lars-Åke .... | ........ S 2 27 30 |
Ängqvist Bror...... | Ä ........ E 31 |
Öberg Axel......... | Ö ....... Fi 7 |
Öberg Kjell......... | ....... In 5 29 |
Öberg Per-Erik...... | ....... S 13 |
Öbrink Karl Johan . . | ....... E 34 |
Ödéen Stig......... | ....... In 31 |
Ögersten Stig....... | ....... S 19 |
Öh Tage............ | ....... In 19 |
Öhlén Gustav....... | ....... H 7 |
Öhman Birger....... | ....... E 14 31 |
Öhrn Bruno........ | . K 5 14 21 27 32, Fi 27 |
Öhrn Joel.......... |
|
Öhrström Arne...... | ....... Jo 12 |
Öhrström Lennart . . . | ....... Fi I t |
Öjborn Lars........ | ....... Jo 4 11 23 |
Öman Sven......... | ....... K 3 |
Önnesjö Karl Erik ... | ....... Jo 23 |
Örtegren Harry..... | ....... Ju 42 |
Östberg Olof........ | ....... Ju 28 |
Östensson Magnus . .. | ....... Ci 2 |
Österberg David..... | ....... E 16 |
Österberg Håkan .... | ....... Fi 4 |
Östergren Bertil..... | ....... Ci 1 |
Österling Olov...... | ....... Ju 46 |
Östling Berit........ | ....... E 4 |
464
Sakregister
i.i
Sakregister till kommittéer
A
Abortkommitté: 1965 års................. Ju 49
Administrativ rättskipning: Se Förvaltningsdomstolskommittén
Adoption:
av utländska barn ............ S 24
— internationell adoptionsrätt ........... Ju 52
Affärsverksutredningen: riktlinjerna för pris
och
taxepolitik...................... Fi 11
Akademiska sjukhuset i Uppsala: kommittén
för dess utbyggande . ............. S 11
Aktiebolagsutredningen.................. Ju 19
Aktiefondsutredningen................... Fi 15
Alkoholpolitiska utredningen . ... ......... Fi 30
Almanacksprivilegiet.................... E 11
Alnarp: statens lantbrukskemiska laboratorium
............................. Jo 5
Apotekspersonal. Se Pension.
Arbetsförmedlingslagen.................. In 21
Arbetslöshet: kontant stöd vid ............ In 28
Arbetspsykologutredning: 1962 års........ E 5
Arbetstid: 1963 års arbetstidskommitté---- S 21
— 1964 års sjöarbetstidsutredning........ K 26
— arbetstidsnämnden för personal inom
sjömätningsverksamheten............. Ci 6
— flygande personals arbetstider m. m. ... K 46
Arkiv: landstingens arkivutredning....... In 14
Arrendelagsutredningen.................. Jo 12
Arvsfondsutredningen................... Ju 45
Atomenergiutredning: 1966 års . .. . ....... H 19
B
Barnmisshandel. Se Medicinalstyrelsen.
Befästningar. Se Försvaret.
Begravningsplatser: sammanförande till vissa
begravningsplatser av stoften efter i
Sverige j ordade tyska soldater m. fl..... E 44
Bernkonventionen: organisationskommittén
för konferensen 1967 för revision av 1886
års Bernkonvention.................. Ju 50
Betygsutredningen ...................... Ci 14
Bibelkommitté: 1963 års................. E 30
Bibliotekarier. Se Utbildning.
Bilavgasområdet........................ K 34
Bilregisterutredningen........:.......... K 19
Bilskatteutredningen.................... Fi 27
Blind- och dövskoleväsendet: utbildning av
lärare.............................. E 15
Blindvårdsulredning: 1960 års............ E 21
Bokföring: översyn av bokföringslagen .... Ju 36
Se även Byggnadsstyrelsen.
Bostadsbyggnadsutredningen.............. In 8
Bostadsfinansiering..................... In 30
Bostadsförmedlingsutredning: 1962 års..... In 1
Bostadspolitiska kommittén . ............. In 3
Bostadsrätlskommiitén ................... Ju 30
Boxningens skadeverkningar.............. S 23
Brott och behandling av brottslingar:
— svenska representanter hös Förenta Nationerna
och Europarådet i frågor om ... Ju 12:
Byggindustrialiseringsutredningen......... In 19
Byggnadskommitté. Se Chatmerska byggnadskommittén
och Tekniska högskolans i
Stockholm byggnadskommitté.
Byggnads- och markfrågor: delegation för
förhandlingar med Stockholms stad rör.. K 8
Byggnadsstyrelsen: organisationen av bok
föringsarbetet
m. m................... K 15
Båttrafiken i Stockholms skärgård......... K 4,9
C
Chalmerska byggnadskommittén.......... E 1
Civilbefälhavarutredning: 1964 års........ In .17
D
Dentalmaterial. Se Nordiskt samarbete.
Departementsutredningen................ Ju 38
Dom. Se Verkställighet av utländsk dom.
Dornslolskommitlén..................... Ju 25
Donationshemman: dispositionen av donationshemman
m. m. vid de allmänna läroverken
.............................. E 2
Drosknäringen......................... K 27
Dövskolor. Se Blind- och dövskoleväsendet.
E
Ecklesiastika lönebostaden. Se Kyrkan.
Ekonomiskt samarbete. Se Nordiskt sam
-
arbete.
Eldistributionsutredningen . . é............ H 21
El-lagstiftningsutredningen............... H 3
Energikommittén....................... H 15
Exekutionsväsendets organisationsnämnd .. In 18
Expropriationsutredningen .......... Ju 24
465
Riksdagsberättelsen år 1967
F
FFA-utredningen...................... Fö 22
Fackskoleutbildning. Se Gymnasie- och fackskoleutbildning.
Famil jeberedningen..................... S 7
Familjedaghemsutredning: 1966 års....... S 37
Familjepolitiska kommittén.............. S 27
Familjer ättskommittén.................. Ju 16
Familjeskatteberedningen................ Fi 24
Farlygsinteckning...................... Fi 21
Fastigheter: 1963 års utredning'' rör. underhållet
av statliga fastigheter........... Fi 14
Fastighetsbildnings- och mätningsväsendet. . Jo 29
Fastighetsregisterutredningen..............Ju 42
Fastighelstaxeringskommittéer............ Fi 9,
36
Filmcensurutredningen.................. E 37
Firmautredningen...................... Ju 11
Fiske: fritidsfiskeutredningen............ Jo 17
— avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare i
Norrbottens läns lappmarker ......... Jo 13
— fiskmottagningsplatser inom västkustens
prisregleringsområde ................. Jo 27
Flagga. Se Rikets vapen och flagga.
Flygtekniska försöksanstalten............. Fö 22
Flyglrafikledningskommitlén............. K 44
Flyglräningsutredningen................. Fö 5
Flyingedelegation: 1966 års.............. Jo 31
Folkhögskola: lärarutredning............. E 41
Folkrätt: bekantgörande av folkrättens
regler för krig....................... Jul7
Fondby råutredningen................... Fi 20
Fondbörsutredningen.................... Fi 32
Forskarutredning: 1963 års.............. E 6
Forskningsberedningen.................. SB 1
Fotogrammelrisk beställningsverksamhet .... Jo 28
Fredsforskningsutredningen.............. U 2
Fritidsutredning: 1962 års............... K 2
Fylleristraffutredningen................. Ju 40
Fångvård. Se Kriminalvård.
Fältexperter: anställningsvillkor inom biståndsverksamhet
m. m............... U 5
Färdskrivareutredningen................. K 1
Förarskyddsutredningen................. Fi 34
Förenta Nationerna: lagstiftning för genomförande
av FN:s säkerhetsråds beslut och
rekommendationer....................Ju 59
Se även Brott och behandling av brottslingar.
Företagareföreningsutredning: 1962 års ... . H 8
Företagsskatteutredningen................ Fi 8
Förmynderskapsulredningen.............. Ju 47
Försvaret: 1964 års civilbefälhavarutred
ning.
............................... In 17
— flygträningsutredningen.............. Fö 5
— försvarets fastighetsförvaltningsutred
ning.
............................... Fö 13
— 1964 års försvarskostnadsutredning .... Fö 18
— 1962 års försvarssjukvårdsutredning ... Fö 3
-— 1965 års försvarsutredning............ Fö 21
— kostnaderna för flyttning av Stockholms
örlogsbas (Muskövarvet).............. Fö 8
— krigsavlöningsberedningen............ Ci 3
—• krigsmaktens lärlingsutredning........ Fö 15
— lärarutredning...................... Fö 2
—• marinens befälsutredning............. Fö 17
— militära tjänstgöringsåldersutredningen Fö 16
— militärstraffsakkunniga.............. Ju 29
— skyddsområdesutredningen........... Fö 6
— tjänsteställningsutredningen.......... Fö 14
— totalförsvarets signalskydd m. m....... In 25
— 1964 års tygförvaltningsutredning..... Fö 7
— arbetsuppgifter m. m. för försvarets
radioanstalt ........................ Fö 4
— redovisning av försvarets befästningar Fö 12
— verksamheten vid flygtekniska anstalten
................................ Fö 22
— 1966 års verkstadsutredning.......... Fö 25
Se även Militära myndigheter, Militärmusik
och Värnplikt.
Försvarsmedicinsk forskning............. E 20
Försäkringsdomstolen: rekrytering av föredragande
m. m....................... S 32
Försäkringsskattekommitté: 1963 års....... Fi 17
Förvaltningsdomstolskommittén........... Ju 31
G
Geologiutredning: 1964 års............... H 13
Godsbefordran.......................... Ju 22
IC 24
Grannelagskoncession................... Ju 7
Grundlagberedningen.................... Ju 61
Gruvfyndigheter........................ H 20
Gruvrättsulredningen.................... Ju 39
Gruvskogsutredningen....................lo 3
Grängesberg-Oxelösund, Trafikaktiebolag. Se
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.
Gränsälvskommittén: finsk-svenska....... Ju 28
Gymnasie- och fackskoleutbildningen....... E 42
Göteborgs stad. Se Landsting.
Göteborgs universitet: utrustningskommitté E 17
Göteborgs örlogsvarvsutredning............ Fö 19
H
Halhvylska museet...................... E 35
Hamnutredningen...................... K 33
Handelsagentur. Se Kommission, handelsagentur
och handelsresande.
Handelsresande. Se Kommission, handels
-
agentur och handelsresande.
Handikappade: handikapputredningen .... S 29
— statens handikappråd................ S 28
Se även Blind- och dövskoleväscndet samt
Blindvårdsutredning.
Hembiträdeslagstiftning.................. S 15
Hemkonsulentutredningen................ H 17
Hemslöjdsutredningen................... H 11
Hydrografisk mätningsverksamhet......... Jo 31
Hyreslagstiftningssakkunniga............. Ju 6
Hälsokontroll. Se Statstjänstemän.
Högskolor. Se Universiteten.
466
Sakregister
I
Idrotlsutredning: 1965 års............... H 18
Illojal konkurrens...................... Ju 1
Immissionssakkunniga.................. Ju 7
Industriforskningsutredningen............ H 16
Inskrivnings- och personalredovisningsutred
ning.
............................... Fö 20
Inskrivningsväsendet: inskrivningskommit
tén.
................................ Ju 55
Inlegritelsskyddskommittén............... Ju 62
Internationella biståndsfrägor ............ U 3
Internatskolor. Se Utlands- och internatskoleutredning.
Invandrarfrågor........................ In 29
J
Jaktutredning: 1949 års................. Jo 1
Jordbrukets högskolor: lokal- och utrust
ningsprogramkommitté.
.............. Jo 26
Jordbruksprodukter: prisreglering på vissa . Jo 34
Jordbruksutredning: 1960 års............ Jo 4
Jordlagsutredning: 1958 års.............. Jo 11
Justitieråds, regeringsråds och justitiekans
lerns
arbetsrättsliga ställning............lu 56
Järvafältet: dispositionsplan för vissa delar K 28
K
KS A-utredningen...................... In 28
Kanaltrafikutredningen.................. K 13
Karantänväsendet för djur............... Jo 6
Karolinska sjukhuset:
— kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande................. S 10
— lokal- och utrustningsprogramkommitté S 31
— utredn. rör. driftsbokföring m. m...... S 13
— utrustningskommitté................. S 1
Klientelundersökning rör. ungdomsbrottslingar:
1956 års...................... Ju 15
Klinikutredning: 1963 års............... S 8
Kommission, handelsagentur och handelsresande:
sakkunniga rör. lagstiftning om Jn 34
Kommunala demokratien: arbetsgrupp för
överläggningar om................... In 12
ICommunalrättskommittén................ In 7
Komparativ rätt. Se Nordiskt samarbete.
Kompetensutredningen (KU)............. E 42
Koncentrationsutredningen............... Fi 10
Konserlbyråutredningen................. E 26
Konstfackskolan ....................... E 14
Konsumentupplysningskommitté: 1963 års . H 10
Konsumentupplysningsutredningen........ H 9
Konsumtionskreditutredningen............ Fi 1
Kreditinstitututredningen................ Fi 13
ICrigsavlöningsberedningen............... Ci 3
Kriminalstatistik. Se Nordiskt samarbete.
Kriminalvård: fångvårdens byggnadskommitté
............................... Ju 14
— behovet av tillsynspersonal vid fång
vårdsanstalter
m. m.................. Ju 3,
69
— transporter inom kriminalvården m. m. Ju 54
— övervakare inom kriminalvården...... Ju 60
Se även Brott och behandling av brottslingar
och Ungdomsbrottslighet.
Kyrkan: 1963 års bibelkommitté......... E 30
— kyrkomusikerstadgan................ E 7
— Slteppsholms församling.............. E 22
— 1958 års utredn. kyrka—stat.......... E 19
—1960 års ecklesiastika boställsutredning E 24
— utredn. om de nationella kyrkoförsam
lingarna.
........................... E 10
— översyn av väckelsetidens melodier till i
psalmboken upptagna sånger.......... E 12
— översyn av den till evangelieboken hörande
»En liten bönbok».............. E 38
Kyrkomusikerstadgan................... E 7
Könstillhörighet........................ Ju 66
Köp av lös egendom: sakkunniga rör. lagstiftning
om......................... Ju 33
L
Landskontorsutredningen................ In 16
Landsmålsarkiven...................... E 32
Landstingen: Göteborgs stads samgående
med Göteborgs och Bohus läns landsting In 11
— landstingens arkivutredning.......... In 14
— landstingskommunernas beredskap .... In 22
— Malmö stads återinträde i Malmöhus läns
landsting........................... In 15
Lantbruksorganisationsulredning: 1965 års.. Jo 24
Livsmedelskontroll. Se Nordiskt samarbete.
Livsmedelsstadgekommittén............... S 19
Livsmedelstekniskt branschforskningsinstitut Jo 21
L. K. A. B. Se Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag.
Lotslöneberedningen..................... Ci 4
Lotsorganisationsutredningen............. K 16
Lotteriverksamheten..................... H 14
Luftfart: beredskapslagstiftning.......... K 36
— flygplatsfrågan i Göteborgsregionen ... K 41
— flygtrafikledningskommittén.......... K 44
— frågor rör. icke regelbunden luftfart ... K 49
— 1963 års luftfartsutredning........... IC 3
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag: samarbete
med Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund.
..................... H 2
Låginkomstutredningen.................. In 27
Läneunderlagsgruppen.................. In 23
Låkarförhandlingsdelegationen............ Ci 10
Läkemedelsförsörjningsutredningen........ S 20
Läkemedelskommitté. Se Nordiskt samarbete.
Lånsdemokratiutredningen............... In 20
Länsförvaltningsutredningen............. In 9
Länsindelningsutredningen............... In 13
Länsstyrelserna: landskontorsutredningen . In 16
Lärarnas arbetsförhållanden.............. E 33
Läromedelsutredningen (LU)............. E 50
Läroverk. Se Donationshemman.
Lön: representanter för statsverket i mentalsj
ukvårdens löneförhandlingsdelegation.
............................... Ci 12
— uppläggningen av det för statliga löne -
467
Riksdagsberåftelsen år 1967
förhandlingarna erforderliga utrednings
och
stätistikarhetet .. V..:;...... Q 9
Lös egendom. Se Köp av läs egendom.
M
Malmö. Se Landstingen.
Marinens befälsutredning................ Fö 17
Markdelegationen .......... K 8
Markpolitiska utredningen............... In 2
Markvärdekommitté: 1963 års .............. Ju 8
Medborgarskapslagstiftningen: 1961 års utredning
....... Ju 4
Medicinalstyrelsen: utredn. ang. barnmisshandel
............................. . s jo
T narkoman vårdskommitté ............. S 34
Medicinska utbildningsfrågor............ E 18
Mentalsjukvård. Se Lön och Sjukvård.
Mentalsjukvårdsberedningen.............. S 12
Metrologiska enheter.................... Fi 12
Militära myndigheter................... Ju 20
Militära tjänstgöringsåldersulredningen .... Fö 16
Militärmusik............. Fö 10
Militär straff sakkunnig a................. Ju 29
Musei- och utställningssakkunniga (Al US) . E 39
Musikutbildningskommitté: 1965 års ...... E 40
Muskövarvet. Se Försvaret.
Myntkommittén.......... Fi 2
Myntlagstiftning........... Fi 36
Mått och vikt: Se Melrologiska enheter.
N
Narkomanvårdskommitté. Se Medicinalstyrelsen.
Naturhistoriska riksmuseet............... E 3
Naturresursutredning: 1964 års........... Jo 19
Nordiskt samarbete: boxningens skadeverkningar
.............................. s 23
— enhetliga regler för auktorisation av glasögonoptiker
m. m. . . ................. S 38
— enhetliga regler för märkning av brand
och
hälsofarliga ämnen............... S 35
— frågor rör. icke regelbunden luftfart ... K 39
‘—gemensam nordisk institution för provning
av dentalmaterial................ S 9
;—nordiska ekonomiska samarbetsutskottet H 7
— nordisk läkemedelskommitté .......... S 17
— nordisk medicinalstatistikkommitté .... S 36
— nordisk patentbesvärsinstans.......... Ju 51
— nordisk receptkommitté . . . ........... S 33
— nordisk utredn. om samarbete betr. lag
stiftning
och kontroll på livsmedelsområdet
.................... . . ......... S 18
:— nordisk vägtrafikkommitté........... K 12
:— nordiska samarbetsorganet för transportekonomisk
forskning ................. K 38
— nordiskt institut för komparativ rätt ... Ju 65
— nordiskt samarbetsutskott för kriminalstatistik
............ ................ Ju 67
— nordiskt samarbetsutskott rör. den nordiska
rättsgemenskapen i... ........... Ju 37
— rättssociologisk undersökning inom ska
deståndsrätten
........... . ..... . . . : Ju 64
— samnordisk översyn av aktiebolagslag
stiftningen.
................. ..
— skadestånd för förlust av arbetsinkomst
m. m...............................
— svenska sakkunniga inom det nordiska
samarbetsorganet för trafiksäkerhetsforskning.
..........................
Nykterhet. Se Alkoholpolitiska utredningen
och Trafik.
Nykterhetsvårdsundersökning: 1964 års ....
Näringslivet: ägandeförhållanden och maktkoncentrationen
inom . ................
O
Obligationsteknik.......................
Offentlighetskommittén..................
Oljeledningar..........................
Ortnamnsarkivet: svenska. . ‘ ., ...........
P
Parkeringskommittén....................
Parlamentarisk nämnd i Wénnerströmaf
fären
.........................
Pass: 1965 års utredning om giltighetstiden
Patent. Se Nordiskt samarbete.
Patentverksutredningen..................
Pension: pensionsbestämmelser för apoteksinnehavare
och apoteksanställda.......
— pensionsförsäkringskommiftén........
Pensionsstiftelsernas civilrättsliga och skatte
rättsliga
ställning....................
Personal utbildn ingsberedn ingen...........
Polisväsendet: tillsättningsnämnden för
polis-, åklagar- och exekutionsväsendet .
Postverket: taxorna i tidningsrörelsen.....
Potatisindustriulredningen: 1966 .. .......
Se även Växtförädling.
Privata näringslivet. Se Koncenlrationsutredningen.
Produktsamarbetsutredningen.............
Psykiskt efterblivna. Se Sjukvård.
Psykotekniska verksamhetens organisation .
R
Rasdiskriminering: förbud mot ..........
Regeringsrätten. Se Förvaltningsdomstolskommittén.
Regional utredningsverksamhet............
Reklam: reklamens verkningar med särskild
hänsyn till reklamsändningar i televisionen
..............................
Renbetesmarksutredningen...............
Rennäringssalckunniga: 1964 års.........
Rikets vapen och flagga ..................
Riksantikvarieämbetet ...................
Riksmuseiutredningen ...................
Riktprisutredningen.....................
Räddningstjänstutredningen ..............
Ju JO
Ju 68
K 37
S 22:
Fi 10
Fi 23
Ju 21
I< 40
E 32
IC 11
Ju 41
In 6
H 1
Ci 2
S 16
Ju 2
Ci 1
In 4
K 42
Jo 9
H 5
E 5
Ju 58
In 24
K 43
Jo 2
Jo 18
Ju 5
E 51
E 3
H 6
In 26
468
Sakregister
S
.Samarbete. Se Nordiskt samarbete.
Samhällsekonomin: finansiella långtidsperspektiv
.......i:................... . Fi 18
Samlevnadsfrågor och sexualupplysning ... E 36
Sekretess. Se Offentlighetskommittén.
.Semesterspridning....................... S 25
Sexualupplysning. Se Samlevnadsfrågor.
Signalskyddsutredning: 1965 års.......... In 25
Sjukförsäkring: 1961 års sjukförsäkringsut
redning
............................. S 14
— sjukförsäkringens återbäringstaxa..... S 26
Sjukgymnastutbildningen . .............. . E 25
Sjuksköterskor: 1962 års utredn. ang. sjuk
sköterskeutbildningen.
............... E 4
Sjukvård: mentalsjukvårdsberedningen ... S 12
— utredn. för översyn av 1954 års lag om
undervisning och vård av vissa psykiskt
efterblivna.......................... S 3
— 1962 års försvarssjukvårdsutredning ... Fö 3
— socialdepartementets sjukvårdsdelega
tion.
............................... S 30
Se även Lön och Statstjänstemän.
Sjukvårdspersonal: utbildning av......... E 27
Sjöarbetstidslagen. Se Arbetstid.
Sjöfartsutredningen..................... K 29
Sjölagskommittén....... Ju 18
Sjöman: 1964 års sjömänslagskommitté . .. K 25
— sjömansregister ..................... K 45
Sjömätningsverksamheten: arbetstidsnämn
den
för personal inom ................ Ci 6
Sjötrafik: övervakning av sjötrafiken..... Ju 27
— 1964 års Gotlandstrafikutredning...... K 20
— arbetsgruppen för färjetrafiken mellan
Finland och Sverige m. m............. K 6
Se även Fartygsinteckning och Transportdokument.
Skadestånd: rättssociologisk undersökning
inom skadeståndsrätten......... Ju 64
— skadestånd för förlust av arbetsinkomst
m. m............................... Ju 68
Skatt: definitiv källskatt................ Fi 26
— indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter
............................... Fi 25
— skatterättsliga fastighetsbegreppet..... Fi 33
— skattestrafflagutredningen ................ Fi 31
Se Bilskatteutredningen, Famil jeskattebered -
ningen, Företagsskatteutredning, Försäkringsskattekommitté,
Skog, ''Tullagstiftning
och Villabeskattningsutredningen.
Skeppsfart. Se Smäskeppsfartsutredning.
Skeppsholmen: utredn. rör. användningen . Fö 11
Skeppsholms församling .............. ... E 22
Skifte av dödsbo.......... Ju 43
Skiljedom: sakkunniga rör. lagstiftning om Ju 35
Skog: skogsbruksutredningen ............ Jo 14
— skogsbrukets yrkesutbildningskommitté Jo 15
— stödet till den skogliga forskningen .... Jo 7
— skogspolitiska utredningen............ Jo 23
skogsskattekommittén............... Fi 19
— virkesbalansutredningen ....... ....... Jo 20
Skoklosters fideikommiss ......... ... *.. E . .5.4
Skoklosters kulturvärden .................... E 13
Skolarbetstidsutredningen................ E £9
Skyddsområdesutredningen........... Fö . 6
Skärgårdsfrågor. Se Båttrafiken.
Smittlagstiftningsutrcdningen............. S .6
Småskeppsfartsutredning: 1965 års ........ K 30
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation .... S 30
Socialförsäkringsavgifter, Se Skatteutredning.
Socialpolitiska kommittén............... S 2
Sockerutredning: 1966 års . . ......... Jo 30
Specialstraffrätten.............. .Ju 13
Statens handikappråd ............. S 28
Statens järnvägar: granskning av 1966 års
separatredovisning av trafiksvaga bannät K 7
Statens råttskemiska laboratorium........ S 39
Stat-kyrka. Se Kyrka-stat.
Statliga arbetstagare: 1965 års anställnings
utredning.
.......................... Ci 8
Statsförvaltningen. Se Betygsutredningen och
Personalutbildningsberedningen.
Statstjänstemän: offentligrättsliga bestämmelser
om rätten att inneha bisysslor ... Ci 13
— utredn. rör. hälsokontroll............. Ci 5
Se även Betygsutredningen.
Stockholm: statens förhandlingsman för stor
stockholmstrafiken.
.................. K 5
Se även Byggnads- och markfrågor.
Stockholms rådhusrätts organisation....... Ju 10
Storaccelerator......................... E 53
Straff- och disciplinmedel mot krigsmän. Se
Militårstraffsakkunniga.
Straffregister. Se Militära myndigheter.
Studentbostadskommittén................. E 56
Städning: vid statliga myndigheter....... Ci 11
Svenska institutet: 1966 års utredning ..... U 6
Svenska uppfinnarkontoret............... H 12
Svävarfartsutredningen.................. K 35
Såmjedelningar . ....................... Ju 9
T
Teknisk högskola i Lund: organisationskommitté
................................ E 23
Teknisk utbildning i Norrland............ E 55
Tekniska högskolan i Stockholm: byggnadskommitté
........................... E 16
Televisionen: reklamens verkningar....... K 43
Tjänstebegreppet....... Ci 7
Tjänsteställningsutredningen............. Fö 14
Torrläggning av mark: vattenlagens torr
läggningsbestämmelser.
.............. Ju 32
Trafik: bilregisterutredningen........... K 19
— drosknäringen....................... K 27
— expertgrupp för utredningsarbete på bil
avgasområdet.
...................... K 34
— trafikmålskommittén................ Ju 26
— trafiknykterhetsbrott................ Ju 57
-— trafikpolitiska delegationen........... K 21
— vägplaneutredningen................. K 22
Se även Nordiskt samarbete, Statens Järnvägar
och Svävarfartsutredningen.
469
Riksdagsberättelsen år 1967
Trafikakliebolagel Grängesberg—Oxelösund.
Se Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag.
Trafiklivräntekommittén................. Fi 3
Transportdokument: standardisering av . . . K 23
Transportforskningsutredning: 1964 års .... K 17
Transportkommittén: centrala civila....... K 14
Tryckfrihet. Se Yttrande- och tryckfrihet.
Trädgårdsnäringsulredningen............. Jo 10
Tullagstiftning: förundersöknings- och åklagarverksamheten
i tullmål............ Fi 16
— resandes tull- och skattefrihet......... Fi 4
— tullagstiftningskommittén............ Fi 29
''Turisttrafikutredning: 1964 års........... H 4
Tygförvaltningsulredning: 1964 års........ Fö 7
Törefors AB. Se Produktsamarbetsulredningen.
u
tJ-beredningen......................... U 3
Umeå: universitetsbiblioteket............ E 9
Understödsföreningar................... Fi 22
Undervisning: läromedelsutredningen..... E 50
Se även Samlevnadsfrågor och sexualupplysning
och Sjukvård.
Ungdomsbrottslighet: 1956 års klientelundersökning
rör. ungdomsbrottslingar...... Ju 15
— samarbetsorgan för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten
................... Ju 46
Ungdomsutredning: 1962 års............. E 28
Uhgdomsvårdsskoleelever: 1961 års utredn.
om effektivare åtgärder för vård utom
skola............................... S 4
Universiteten: lokal- och utrustningsprogramkommittéer
för universitet och högskolor
.............................. E 34
— utredn. om egendomsförvaltning...... Fi 6
— organisationskommittén för anordnande
av högre utbildning i Linköping....... E 46
— 1966 års Örebro-kommitté............ E 47
— 1966 års Växjö-kommitté............. E 48
— 1966 års Karlstad-kommitté.......... E 49
Se även Göteborgs universitet.
Universitetssjukhusen. Se Akademiska sjukhuset
i Uppsala och Karolinska sjukhuset.
Uppbördsutredningen................... Fi 7
Uppfinnarkontoret: svenska............. H 12
Upphandling: upphandling till fasta priser
m. m............................... In 31
Utbildning: av bibliotekarier............ E 45
— av vissa yrkesgrupper inom teaterns,
filmens, televisionens och radions områden
............................... E 52
— teknisk utbildning i Norrland........ E 55
Se även Sjuksköterskor, Sjukvårdspersonal,
Skog, Universiteten och Yrkesutbildning.
Utlands- och internatskoleutredning: 1964
års................................. E 8
Utländsk dom. Se Verkställighet av utländsk
dom.
Utlänningar: upplysningsskrift för....... In 5
Utlänningsutredningen.................. In 10
Utrikesförvaltningen: kamerala organisationen
.............................. U 4
— utrikesdepartementets bostadsulredning U 1
Utrustningskommitté: Se Göteborgs universitet,
Jordbrukets högskolor, Karolinska sjukhuset
och Vårdyrkesskola.
Utvecklingshjälp. Se U-beredningen.
V
Valteknisk utredning: 1965 års........... Ju 48
Vattenlagens torrläggningsbestämmelser .... Ju 32
Vatten- och avloppsulredning: 1964 års .... Ju 44
Verkställighet av utländsk dom............ Ju 23
Veterinärmedicinsk utredning: 1965 års .... Jo 22
Veterinärväsendeutredningen............. Jo 25
Vikt. Se Metrologiska enheter.
Villabeskattningsutredningen............. Fi 5
Virkesbalansutredningen................. Jo 20
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien E 51
Vårdyrkesskola: lokal- och utrustningspro
gramkommitté.
...................... E 43
Vägplaneutredningen.................... K 29
Vägsakkunniga: 1960 års................ K 10
Vägtrafik: mellanriksväg Kiruna—Nordnorge.
.............................. K 31
— vägkostnadsutredningen.............. K 32
Se Godsbefordran och Nordiskt samarbete.
Värnplikt: 1954 års värnpliktsavlöningsut
redning.
............................ Fö 9
— 1960 års värnpliktsutredning.......... Fö 1
— 1966 års värnpliktskommitté.......... Fö 23
— handräckningsvärnpliktiga............ Fö 24
—1964 års inskrivnings- och personalredo
visningsutredning.
................... Fö 20
Växtförädling: växtförädlingsavgifter..... Jo 8
— växtförädlingsskyddsutredningen...... Jo 16
— växtförädling av potatis vid Sveriges
utsädesförening...................... Jo 32
W
Wennerströmaffären.................... Ju 41
Y
Y rkesskadeutredningen.................. S 5
Yrkesutbildningsberedningen.............. E 31
Se även Skog.
Yttrande- och tryckfrihet................. Ju 53
Å
Ålderdomshem: för svenskar i utlandet .... S 41
Ä
Ådelmetallarbeten: statlig kontroll........ Fi 23
Äktenskapslagstiftning. Se Familjerältskommittén.
Ämbetsansvarskommittén................ Ju 63
Ö
Öresundsgruppen: svenska............... K 18
Övervakare. Se Kriminalvård.
470
Innehållsförteckning
Allmän berättelse .............................................. 1
Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden december
1965—november 1966 ........................................ 4
Redogörelse för de garantier för exportkrediter som exportkreditnämnden
har meddelat på statens vägnar............................ 13
Under år 1966 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier
som anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål
...................................................... 13
Under år 1966 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande---- 16
Under år 1966 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande. . 18
Under budgetåret 1965/66 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden .... 19
Under budgetåret 1965/66 influtna medel till och beviljade bidrag ur
statens lappfond.............................................. 20
Under budgetåret 1965/66 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden 20
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden under
budgetåret 1965/66 ........................................ 21
Kommittéer:
Statsrådsberedningen (SB) .................................. 22
Justitiedepartementet (Ju) .................................. 24
Utrikesdepartementet (U) 107
Försvarsdepartementet (Fö) ................................ 113
Socialdepartementet (S) 138
Kommunikationsdepartementet (K) .......................... 167
Finansdepartementet (Fi) .................................. 204
Ecklesiastikdepartementet (E) 230
Jordbruksdepartementet (Jo) ................................ 293
Handelsdepartementet (H) .................................. 319
Inrikesdepartementet (In) .................................. 338
Civildepartementet (Ci) .................................... 366
Centralt krisorgan:
Statens utlänningskommission .............................. 383
Uppgift på kostnader för kommittéer.............................. 384
Betänkanden utkomna från trycket under 1966 .................... 438
Stencilerade betänkanden avlämnade under 1966 .................... 440
Nordisk Udredningsserie ........................................ 442
Personregister till kommittéer.................................... 443
Sakregister till kommittéer ...................................... 465
MARCUS BOKTR. STHLMI967 660696