till 1962 års riksdag om vad i rikets styrelse
Framställning / redogörelse 1962:Rber
BERÄTTELSE
till 1962 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Stockholms slott den 3 januari 1962
En ingående redogörelse för de förhållanden som sammanhänger med den
ekonomiska utvecklingen lämnas vid anmälan av finansplanen och nationalbudgeten
i 1962 års statsverksproposition, till vilken torde få hänvisas
i den mån särskilda uppgifter därom ej lämnas i det följande.
Arbetsmarknaden har under år 1961 kännetecknats av hög sysselsättning.
Gifta kvinnor har i ökad utsträckning ägnat sig åt förvärvsarbete. Ferieledig
ungdom har gjort större arbetsinsatser än tidigare. Antalet arbetslösa,
som till stor del utgjorts av äldre svårplacerad arbetskraft, har under större
delen av året varit lägre än år 1960. Möjligheterna att tillgodose efterfrågan
på arbetskraft har inom flera näringsgrenar varit mindre än föregående år.
Samtidigt har dock ett visst arbetskraftsöverskott förelegat inom en del områden.
De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har därför i hög grad varit
inriktade på att stimulera överflyttning till områden med behov av arbetskraft.
Bostadsbyggandet har även under år 1961 legat på en hög nivå. Antalet
färdigställda bostadslägenheter beräknas ha uppgått till över 70 000. Efterfrågan
på bostäder överstiger alltjämt tillgången, särskilt i de största städerna.
Beslut har fattats om upprustning och effektivare organisation av forskningen,
försöksverksamheten och den högre undervisningen vid lantbruksoch
skogshögskolorna i syfte att öka det vetenskapliga stödet åt jordbruks-,
trädgårds- och skogsnäringarna. Ävenså har beslutats om åtgärder för att
väsentligt utöka växtförädlingsverksamheten och för att främja kvaliteten
hos i handeln omsatt utsäde. Ett system för permanent skördeskadeskydd
har trätt i tillämpning från och med 1961 års skörd.
Stödet åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet har vidgats.
Fackgymnasieorganisationens utbildningskapacitet har ökats väsentligt.
Den högre utbildningens och forskningens resurser har förstärkts, bl. a.
genom inrättande i Lund av en teknisk högskola och en ekonomisk fakultet.
Beslut har fattats om ökad utbildning av läkare och tandläkare, innefattande
bl. a. utbyggnad i Umeå av fullständiga lärosäten för medicinsk
och odontologisk utbildning och forskning.
Antalet arbetsanmälda utlänningar uppgick den 1 oktober 1961 till c:a
1 Bihang till riksdagens protokoll 1 samt.
RikudaKsberattelBen
1
Riksdagsberättelsen år 1962
122 900 mot c:a 115 300 vid samma tid 1960. Härav var c:a 79 600 resp.
76 100 nordbor. Vidare uppgick antalet icke-nordbor med uppehållstillstånd
den 1 oktober 1961 till c:a 48 900 mot c:a 46 500 den 1 oktober 1960.
Ombud för Sverige deltog i FN:s återupptagna femtonde möte den 7
mars—21 april 1961, i dess tredje extra möte den 21—25 augusti samt i
dess sextonde möte, som öppnades i New York den 19 september 1961.
Sverige var representerat vid FN :s fackorgans möten ävensom i Mellanstatliga
rådgivande sjöfartsorganisationens råd (1959—61); i exekutivkommittén
för FN:s flyktingkommissaries verksamhet (1959—63); i styrelsen
för FN:s barnfond (1959—63); i styrelsen för FN:s Särskilda fond (1961—
63); samt i styrelsen för Internationella atomenergiorganet (oktober 1961
för ett år framåt till 1962 års generalkonferens). Dessutom var professor
H. Eek ledamot av UNESCO:s styrelse (1958—62), bankdirektör Lundgren
ledamot av Internationella återuppbyggnadsbankens direktion (1960—62)
samt överdirektör Nyberg medlem av Meteorologiska världsorganisationens
verkställande utskott (1960—64).
Den europeiska frihandelssammanslutningens (EFTA) ministerråd sammanträdde
den 14—16 februari i Geneve, den 27—28 juni i London samt
den 28 juli i Geneve. Ett associationsavtal mellan Finland och EFTA undertecknades
den 27 mars och trädde i kraft den 1 juli. En rådgivande kommitté
har upprättats. De inbördes tullarna, som vid årets ingång hade reducerats
med 20 procent, sänktes den 1 juli med ytterligare 10 procent.
Frågan om en fortsatt ekonomisk integration i form av en enda europeisk
marknad har genom Storbritanniens och Danmarks ansökningar om
medlemskap i EEC åter aktualiserats. Sverige har den 15 december 1961 ingivit
en ansökan till EEC om förhandlingar rörande en ekonomisk association
enligt artikel 238 i Romfördraget. Liknande ansökningar ingavs samtidigt
av Schweiz och Österrike.
Konventionen angående Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD), vartill Sverige anslutit sig, trädde i kraft den 30 september.
Denna nya organisation har efterträtt Organisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete (OEEC) och i vissa avseenden övertagit dennas funktioner.
Amerikas Förenta Stater och Canada har införlivats i OECD. Ett
ministermöte ägde rum i november.
I egenskap av Avtalsslutande Part i allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT) har Sverige deltagit i den allmänna tullkonferens som arrangerats
av nämnda organisation och som inleddes i september 1960. Under året har
de Avtalsslutande Parterna sammanträtt vid tvenne sessioner, varav en
hölls i maj och en i november/december. Ett ministermöte ägde rum i november.
Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Strasbourg och en gång i Paris, varvid Sverige var representerat. Sista delen
av Europarådets rådgivande församlings tolfte ordinarie möte ägde rum
i mars och september — vid sistnämnda tillfälle tillsammans med europeiska
parlamentariska församlingen (»Sexstatsgruppen»).
2
Överenskommelser med främmande makter in. m.
Nordiska rådet höll sin nionde session i Köpenhamn under tiden 18—24
februari.
Sveriges uppdrag att vara medlem i kommissionen för övervakande av
vapenstilleståndet i Korea består alltjämt. Sverige deltager även fortfarande
med en frivilligbataljon i FN:s vaktstyrka i Främre Orienten och har
dessutom sedan den 19 juli 1960 ställt frivillig personal till FN:s förfogande
för tjänstgöring i Kongo, en styrka som kommit att omfatta en bataljon
och ett antal tekniker och specialister.
Härefter följer
en förteckning över de överenskommelser med främmande makter m. in.,
som slutits under tiden december 1960—november 1961,
en redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar meddelade
garantierna,
sammanställningar angående de bidrag, som beviljats från lotterimedelsfonden
och ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnats till förmån
för konst, teater och andra kulturella ändamål samt från fonderna för
idrottens och friluftslivets främjande, jaktvårdsfonden och statens lappfond,
en sammanställning angående understöd ur allmänna arvsfonden,
en sammanställning angående utbetalningar från handels- och sjöfartsfonden
samt
en redogörelse för kommittéernas och de sakkunnigas samt de centrala
krisorganens verksamhet.
Såsom bilaga till berättelsen fogas förteckningar över kommittékostnader
samt betänkanden, som utkommit från trycket eller avlämnats i stencilerat
skick under år 1961.
Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden
december 1960—november 1961
Den 1 december 1960 undertecknades i Meyrin (Schweiz) en överenskommelse
rörande upprättande av en förberedande kommitté för att studera möjligheterna
för europeiskt samarbete avseende rymdforskning.
Den 5 december 1960 framlades för undertecknande i Helsingfors ett protokoll
rörande ett multilateralt varuutbytes- och betalningsarrangemang
med Finland. Protokollet undertecknades
för Sverige den 14 december.
Den 9 december 1960 framlades för undertecknande en europeisk konvention
rörande tullbehandling av lastpallar. Konventionen undertecknades
av Sverige den 1 mars 1961.
3
Riksdagsberättelsen år 1962
Den 14 december 1960 undertecknades i Paris en konvention angående
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
jämte tilläggsprotokoll samt ett protokoll rörande omarbetning
av konventionen angående europeiskt ekonomiskt samarbete. Kungl. Maj :t
beslöt den 15 september 1961 att ratificera konventionen. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Paris den 28 september.
Den 16 december 1960 beslöt Kungl. Maj:t ratificera en internationell t elekonvention
av den 21 december 1959. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i Geneve den 28 december.
Den 16 december 1960 undertecknades i Havana ett protokoll med C u b a
rörande förlängning av 1957 års handelsavtal.
Den 16 december 1960 beslöt Kungl. Maj :t ratificera ett avtal med Storbritannien
av den 28 juli 1960 för undvikande av dubbelbeskattning
och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter samt ett
avtal samma dag till lindring i dubbelbeskattning beträffande skatter å
kvarlåtenskap. Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Stockholm den 14
februari 1961.
Den 16 december 1960 beslöt Kungl. Maj:t ratificera ett avtal med Tunisien
av den 6 september 1960 för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning
beträffande inkomstskatter. Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Tunis
den 15 mars 1961.
Den 22 november och 17 december 1960 växlades i Kuala Lumpur ministeriella
noter med Malajiska Förbundet rörande återtagande av
uppsägningen av dubbelbeskattningsavtalet av den 30 mars
1949.
Den 22 december 1960 växlades i Stockholm ministeriella noter med Norg
e rörande uppsägningstiden för konventionen den 5 februari 1919 angående
flyttlappars rätt till renbetning.
Den 9 januari 1961 undertecknades i Amman en luf tf artsöverenskommelse
med Jordanien.
Den 13 januari 1961 beslöt Kungl. Maj:t ratificera överenskommelsen i
Nizza den 15 juni 1957 rörande den internationella klassificeringen
av varor och tjänster för vilka varumärken gälla. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Paris den 28 juni.
Den 28 december 1960 och 13 januari 1961 växlades i Stockholm ministeriella
noter med Danmark rörande Färöarnas anslutning till
vissa nordiska avtal.
Den 13 januari 1961 växlades i Stockholm ministeriella noter med R um
ä n i e n rörande varuutbytet.
Den 20 januari 1961 växlades i Stockholm ministeriella noter med U n ge
r n rörande varuutbytet.
Den 24 januari 1961 växlades i London ministeriella noter med Ghana
rörande tekniskt bistånd på hälsovårdens område.
Den 30 januari 1961 växlades i Washington ministeriella noter med A m e -
4
Överenskommelser med främmande makter m. in.
rikas Förenta Stater med tillägg till noteväxlingen den 30 juni
och 1 juli 1952 rörande inköp av försvarsmateriel in. m.
Den 2 februari 1961 beslöt Kungl. Maj :t ratificera en europeisk överenskommelse
den 15 december 1958 om utbyte av program medelst t e 1 e visions
film samt en europeisk överenskommelse den 22 juni 1960 om
skydd för televisionsutsändningar. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Strasbourg den 31 maj.
Den 2 februari 1961 undertecknades i Stockholm ett protokoll med D e
Socialistiska Rådsrepublikernas Union angående varuutbytet
under år 1961.
Den 10 februari 1961 beslöt Kungl. Maj:t Sveriges tillträde till reviderade
Bernkonventionen den 26 juni 1948. Instrumentet om tillträde deponerades
i Bonn den 22 juni med en förklaring enligt artikel 30: 1.
Den 10 februari 1961 beslöt Kungl. Maj:t ratificera världskonventionen
om upphovsrätt den 6 september 1952 jämte tilläggsprotokoll.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris hos UNESCO:s generaldirektör
den 1 april.
Den 16 februari 1961 växlades i Stockholm ministeriella noter med Förbundsrepubliken
Tyskland rörande luftfa rtsförbindelserna.
Den 18 februari 1961 växlades i Helsingfors ministeriella noter med F i n1
a n d rörande den svensk-finska riksgränsen.
Den 25 februari 1961 undertecknades i Bern med förbehåll för ratifikation
ett internationellt fördrag angående godsbefordran å järnväg
(CIM) jämte ett slutprotokoll, ett internationellt fördrag angående befordran
å järnväg av resande och resgods (CIV) samt ett tillläggsprotokoll.
Den 27 februari 1961 växlades i Stockholm ministeriella noter med D e
Socialistiska Rådsrepublikernas Union rörande slopande
av vissa konsulära avgifter.
Den 16 mars 1961 undertecknades i Oslo en överenskommelse med
Norge angående tullättnader in. in. vid flottning i svensknorska
vattendrag. Kungl. Maj :t beslöt den 12 maj att ratificera överenskommelsen.
Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Oslo den 26 maj.
Den 21 mars 1961 undertecknades för Sveriges vidkommande t u 11 konventionen
i Bryssel den 6 oktober 1960 om tillfällig införsel av emballage.
Den 23 mars 1961 beslöt Kungl. Maj:t ratificera Internationella arbetsorganisationens
konvention (nr 115) av den 22 juni 1960 angående skydd
för arbetstagare mot joniserande strålning. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Geneve den 12 april.
Den 15 och 24 mars 1961 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
rörande varuutbytet.
Den 27 mars 1961 undertecknades i Helsingfors en överenskommelse angående
bildandet av en association mellan medlemsstaterna i Euro
5
-
Riksdag sberättelsen år 1962
peiska frihandelssammanslutningen samt Republiken
Finland samt ett protokoll rörande tillämpning i förhållande till
Furstendömet Liechtenstein av överenskommelsen. Kungl. Maj :t beslöt den
2 juni att ratificera överenskommelsen och protokollet. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Stockholm samma dag.
Den 30 mars 1061 framlades i New York för undertecknande en konvention
ersättande äldre konventioner rörande narkotika. Denna undertecknades
av Sverige med förbehåll för ratifikation den 3 april.
Den 30 mars 1961 växlades i Tokio ministeriella noter med Japan rörande
varuutbytet.
Den 30 mars 1961 undertecknades i Rabat ett avtal med Marocko för
undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter. Kungl.
Maj :t beslöt den 2 juni att ratificera avtalet. Ratifikationsinstrumenten utväxlades
i Rabat den 3 november.
Den 7 april 1961 växlades i Stockholm ministeriella noter med Bulgarien
rörande varuutbytet.
Den 14 april 1961 växlades i Madrid ministeriella noter med Spanien
rörande varuutbytet.
Den 14 april 1961 undertecknades i Budapest ett protokoll med Ungern
rörande varuutbytet och betalningarna.
Den 16 april 1961 undertecknades i Wien med förbehåll för ratifikation
en konvention rörande diplomatiska förbindelser jämte två protokoll
och ett slutprotokoll.
Den 17 april 1961 återkallade Sverige i New York med en diplomatisk note
ett förbehåll till konventionen den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga
ställning.
Den 21 april 1961 undertecknades i Paris ett tilläggsavtal till avtalet med
Frankrike den 24 december 1936 för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående handräckning
beträffande arvsskatt. Kungl. Maj:t beslöt den 16 juni att
ratificera avtalet.
Den 29 april 1961 undertecknades i Bryssel med förbehåll för ratifikation
en internationell konvention om förenhetligande av vissa regler angående
transport av passagerare till sjöss jämte ett protokoll.
Den 29 april 1961 växlades i Stockholm ministeriella noter med Polen
rörande varuutbytet.
Den 5 maj 1961 växlades i Stockholm ministeriella noter med Storbritannien
rörande svenskt godkännande av »British Visito r’ s Passport».
Den 11 maj 1961 växlades i Colombo ministeriella noter med Ceylon
med förlängning av visst tillägg av överenskommelsen den 22 maj 1958 rörande
tekniskt samarbete på familjeplaneringens område.
6
Överenskommelser med främmande makter m. m.
Den 29 maj 1961 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Sydafrika för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å kvarlåtenskap.
Den 31 maj 1961 avgav Danmark en förklaring att konventionen angående
upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen
skall äga tillämpning på Grönland.
Den 2 juni 1961 beslöt Kungl. Maj :t att för Sveriges del säga upp stadgan
den 19 oktober 1953 för Mellanstatliga kommittén för emigration
från utgången av 1961. Stadgan uppsades i Geneve den 3 juli.
Den 2 juni 1961 beslöt Kungl. Maj:t ratificera protokollet den 28 juli 1960
rörande Europeiska frih andelsssammanslutningens
rättsliga befogenheter, privilegier och immunitet. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Stockholm samma dag.
Den 17 juni 1961 undertecknades i Conakry en luf tf artsöverenskommelse
met Guinea.
Den 19 juni 1961 undertecknades i Warszawa ett protokoll med Polen
rörande varuutbytet under tiden 1 maj 1961—30 april 1964.
Den 21 juni 1961 godkände ICAO:s råd ett protokoll rörande ändring av
konventionen angående internationell civil luftfart. Kungl.
Maj :t beslöt den 2 november att ratificera protokollet.
Den 23 juni 1961 undertecknades i Rabat ett tilläggsprotokoll med Marocko
till handelsöverenskommelsen av den 8 februari 1960.
Den 28 juni 1961 uppsade Storbritannien med en ministeriell note
för Singapores vidkommande noteväxlingen den 18 december 1953 rörande
tillämpning av 1949 års dubbelbeskattningsavtal i vissa
kolonier.
Den 30 juni 1961 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Island
rörande varuutbytet.
Den 30 juni 1961 växlades i Belgrad ministeriella noter med Jugoslavien
rörande varuutbytet.
Den 6 juli 1961 växlades i Ankara ministeriella noter med Turkiet med
tillägg till överenskommelsen den 15 juli 1959 rörande vissa tekniska frågor
i samband med överenskommelsen den 11 maj 1959 rörande i Turkiet
bosatta personers kommersiella skuld er.
Den 11 juli 1961 växlades i Wien ministeriella noter med Österrike
rörande varuutbytet.
Den 22 juli 1961 växlades i Tokio ministeriella noter med Japan rörande
varuutbytet.
Den 27 juli 1961 beslöt Kungl. Maj:t ratificera avtalet den 1 juli 1959 om
privilegier och immunitet för det internationella
atomenergiorganet. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Wien
den 8 september.
Den 11 augusti 1961 växlades i Santiago de Chile ministeriella noter med
Chile om statliga svenska exportgarantier i samband med chilenska
inköp av kapitalvaror.
7
Riksdagsberättelsen år 1962
Den 25 augusti 1961 växlades i Stockholm ministeriella noter med Storbritannien
rörande godkännande av »B ri t is h Visito r’ s Passports»
å Kanalöarna och Isle of Man.
Den 6 september 1961 växlades i Buenos Aires ministeriella noter med
Argentina rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 14 september 1961 undertecknades i Köpenhamn med förbehåll för
ratifikation ett tilläggsavtal med Danmark till avtalet den 27 oktober
1953 angående handräckning i skatteärenden.
Den 15 september 1961 undertecknades i Pallastunturi (Finland) med
förbehåll för ratifikation en överenskommelse med Danmark, Finland,
Island och Norge om ändring av konventionen mellan samma
stater den 15 september 1955 om social trygghet.
Den 18 september 1961 undertecknades i Guadalajara (Mexico) med förbehåll
för ratifikation en tilläggskonvention till Warszawakonventionen med
vissa gemensamma bestämmelser rörande internationell luftbefordran
som utföres av annan än den avtalsslutande fraktföraren.
Den 4 oktober 1961 godkände IAEA:s råd en ändring av stadgan för i nternationella
atomenergiorganet av den 26 oktober 1956.
Kungl. Maj :t beslöt den 17 november att ratificera ändringen.
Den 4 oktober 1961 undertecknades i Karachi en överenskommelse med
Pakistan rörande tekniskt samarbete på familjeplaneringens
område.
Den 4 oktober 1961 undertecknades i Karachi en överenskommelse med
Pakistan rörande tekniskt samarbete på elektrifieringens
område.
Den 5 oktober 1961 undertecknades i Haag med förbehåll för ratifikation
en konvention rörande lagkonflikter i fråga om formen för
testamentariska förordnanden.
Den 6 oktober 1961 undertecknades i Athen med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Grekland för undvikande av dubbelbeskattning
och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 3 juli och 6 oktober 1961 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Pakistan rörande luftfartsförbindelserna.
Den 14 oktober 1961 undertecknades i Prag ett tilläggsprotokoll med
Tjeckoslovakien till handels- och betalningsavtalen
av den 29 augusti 1955.
Den 18 oktober 1961 undertecknades i Turin med förbehåll för ratifikation
en europeisk social stadga.
Den 20 oktober 1961 undertecknades i Bangkok med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Thailand för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 24 oktober 1961 undertecknades i Washington med förbehåll för ratifikation
en konvention med Amerikas Förenta stater om utlämnin
g.
8
Överenskommelser med främmande makter m. m.
Den 26 oktober 1961 undertecknades i Rom med förbehåll för ratifikation
en konvention rörande skydd för utövande konstnärer, framställare
av fonogram och radioföretag.
Den 1 november 1961 undertecknades för Sveriges vidkommande en deklaration
av den 19 november 1960 om upphävande av exportsubventioner.
Den 3 november 1961 godkändes i Strasbourg en ändring av stadgan för
Europarådet.
Den 17 november 1961 beslöt Kungl. Maj :t ratificera luf tf artsöverenskommelsen
med Peru av den 14 juli 1960.
Den 27 november 1961 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Storbritannien rörande tillämpning av avtalet den 28 juli 1960 till
lindring i dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap i
protektoratet Bechuanaland och i Swaziland.
Redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar
meddelade garantierna
Under tiden från verksamhetens början den 1 juli 1933 till utgången av
juni månad 1961 har exportkreditnämnden utfärdat garantier för ett sammanlagt
ansvarsbelopp av 1 606,8 miljoner kronor.
Den 30 juni 1961 fanns garantier utelöpande för ett ansvarsbelopp av
309,7 miljoner kronor. Vid samma tidpunkt hade därutöver garantier ställts
i utsikt för ett ansvarsbelopp av 425,7 miljoner kronor.
Nämndens premieinkomster har sedan år 1933 till den 30 juni 1961 sammanlagt
uppgått till ca 38,0 miljoner kronor, vartill kommer ränteinkomster
med ca 6,8 miljoner kronor eller sammanlagt 44,8 miljoner kronor.
Med anledning av skadefall har sedan år 1933 utbetalats ca 25 miljoner
kronor. Av detta belopp har ca 15,1 miljoner kronor kunnat återvinnas varför
nettoutbetalningarna uppgått till 9,9 miljoner kronor. I dessa belopp har
icke inräknats utbetalningar på sammanlagt ca 53,9 miljoner kronor under
vissa garantier för finska skattkammarväxlar, eftersom nämnden fått ersättning
för dessa enligt särskilt riksdagsbeslut.
Omkostnaderna för nämndens verksamhet har sedan år 1933 uppgått till
sammanlagt ca 4,2 miljoner kronor. Sedan verksamhetens början har sålunda
uppstått en behållning på (44,8 — 9,9 — 4,2) ca 30,7 miljoner kronor,
överskottet under budgetåret 1960/61 uppgick till ca 3 miljoner kronor.
Den redovisade behållningen representerar reserv för de garantiförbindelser
som nämnden utställt ävensom för de pensionsförpliktelser som nämnden
iklätt sig gentemot sina befattningshavare.
lf Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
9
Riksdagsberättelsen år 1962
Under år 1961 beviljade bidrag från lotterimedelsfonden
I. Översikt
Ändamålsgrupp | Beviljade bidrag | Summa kronor | |
| Landsbygds- ändamål kronor | Stads- o. blandade ändamål kronor | |
A. Teaterverksamhet............... B. Orkesterverksamhet............. C. Övriga ändamål................ | 5 355500: — | 16 850 700: — 2 231 700: — | 22 206 200: — 2 749 700: — |
Summa kronor | 7 390 500: — | 19 400 600: — | 26 791100: — |
Anm. Med bidrag för landsbygdsändamål avses i tabellredovisningen belopp, som helt eller i
övervägande grad kommit landsbygd eller mindre städer tillgodo. Till mindre städer har räknats
sådana med högst 60 000 innevånare. Bidrag, som ej synts böra hänföras till nu nämnda grupp,
har sammanfattats under beteckningen stads- och blandade ändamål. Under år 1960 beviljade
bidrag för landsbygdsändamål utgjorde 6 602 000 kronor (av sammanlagt 22 747 371 kronor).
II. Specifikation
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor | |||
A. Teaterverksamhet |
|
|
|
|
|
1) Landsbygdsändamål |
|
|
|
|
|
Folkets parkers centralorganisation, Sthlm . .(för 1962) | 15/12 |
|
| 1 050 000: — | |
Folkrörelsernas program aktiebolag .. | ... (för 1961/62) | 16/6 | 1 150 000: — |
|
|
* » * | ... (för 1961/62) | 15/12 | 53 000: — |
|
|
» » * | ... (för 1960/61) | 16/6 | 55 000: — |
| 1 258 000: — |
Riksteatern, Stockholm............ | ... (för 1961/62) | 16/6 | 2 500 000: — |
|
|
» » ............ | ... (för 1961/62) | 15/12 | 150 000: — |
|
|
» » ............ | ... (för 1960/61) | 16/6 | 80 000: — |
| 2 730 000: — |
Teaterrådet (till understöd åt teaterverk- |
|
|
|
| |
samhet i landsorten)............. | .. (för 1961/62) | 16/6 | 250 000: — |
|
|
d:o d:o (för nordiskt teaterutbyte m. | m.) (för 1961/62) | 16/6 | 30 000: — |
| 280 000: — |
Malmö stadsteater (för bygdetuméer) |
| 16/6 |
|
| 15 000: — |
Föreningen Ruinspelen i Visby..... | ..... (för 1961) | 30/6 |
|
| 10 000: — |
Varbergs havsbad och kurort...... | ..... (för 1962) | 15/12 | 5 000: — |
|
|
» » S> » ...... | ..... (för 1961) | 15/12 | 5 000: — |
|
|
* * » * ...... | ..... (för 1960) | 23/3 | 2 500: — |
| 12 500: — |
|
|
| Summa kronor | 5 355 500: — | |
2) Stads- och blandade ändamål |
|
|
|
|
|
Operan........................... |
| 16/6 | 6 000 000: — |
|
|
» ..................... | .. (för 1960/61) | 15/12 | 300 000: — |
|
|
* ........................... | (för turné 1960) | 30/6 | 18 400: — |
| 6 318 400: — |
Dramatiska teatern................ | .. (för 1961/62) | 16/6 | 2 700 000: — |
|
|
* » ................ | .. (för 1960/61) | 12/5 | 375 000: — |
|
|
* 1» ................ | .. (för 1960/61) | 15/12 | 170 000: — |
|
|
* » ........... (för pensionsavgifter) | 10/2 | 126 800: — |
| 3 371 800: — |
10
Bidrag av lotterimedel
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor | ||
Göteborgs lyriska teater.............. | (för 1961/62) | 16/6 | 1 601 000: — |
|
b b » .............. | (för 1960/61) | 20/10 | 162 000: — | 1 763 000: — |
Göteborgs stadsteater................. | (för 1961/62) | 16/6 | 1 188 000: — |
|
b b ................. | (för 1960/61) | 20/10 | 240 000: — | 1 428 000: — |
Malmö stadsteater ................... | (för 1961/62) | 16/6 | 1 659 000: — |
|
* 1) ................... | (för 1959/60) | 10/2 | 144 000: — | 1 803 000: — |
Norrköping—Linköping, Stadsteatern ... | (för 1961/62) | 16/6 | 474 000: — |
|
» » > | (för 1960/61) | 15/12 | 102 000: — | 576 000: — |
Hälsingborgs stadsteater.............. | (för 1961/62) | 16/6 |
| 300 000: — |
Uppsala stadsteater................... | (för 1961/62) | 16/6 | 403 000: — |
|
» » ................... | (för 1960/61) | 20/10 | 73 200: — |
|
» » ................... | (för 1959/60) | 20/10 | 16 800: — | 493 000: — |
Stockholms stadsteater................ | (för 1961/62) | 15/9 |
| 300 000: — |
Folkteatern i Göteborg............... | (för 1961/62) | 16/6 | 150 000: — |
|
» » * ............... | (för 1960/61) | 15/12 | 92 500: — |
|
» » » ............... |
| 15/12 | 45 000: — | 287 500: — |
Borås kretsteater..................... | (för 1961/62) | 16/6 |
| 90 000: — |
Föreningen Drottningholmsteaterns vän- |
|
|
|
|
ner, Stockholm..................... | .. (för 1961) | 16/6 |
| 60 000: — |
Svensk dramatik, ekonomisk förening, Stockholm .... | 30/6 |
| 60 000: — | |
|
|
| Summa kronor | 16 850 700: — |
B. Orkesterverksamhet |
|
|
|
|
1) Landsbygdsändamål |
|
|
|
|
Gävleborgs läns orkesterförening, Gävle. | (för 1961/62) | 16/6 | 261 000: — |
|
» » » » . | (för 1960/61) | 16/6 | 6 000: — | 267 000: — |
Nordvästra Skånes orkesterförening, Häl- |
|
|
|
|
singborg ......................... | (för 1961/62) | 16/6 |
| 6 000: — |
Sveriges orkesterföreningars riksförbund, |
|
|
|
|
Jönköping......................... | (för 1961/62) | 30/6 |
| 185 000: — |
Riksförbundet Sveriges amatörorkestrar, |
|
|
|
|
Stockholm ........................ | .. (för 1961) | 30/6 |
| 60 000: — |
|
|
| Summa kronor | 518 000: — |
2) Stads- och blandade ändamål |
|
|
|
|
Konsertföreningen i Stockholm........ | (för 1961/62) | 16/6 | 542 500: — |
|
* » » ...... | (för 1961/62) | 15/12 | 100 000: — |
|
» » » ........ |
| 16/6 | 12 500: — |
|
» b » ....... | (för 1960/61) | 10/2 | 38 500: — |
|
b b b ....... | (för 1959/60) | 10/2 | 11 300: — | 704 800: — |
Göteborgs orkesterförening............ | (för 1961/62) | 16/6 | 440 000: — |
|
» b ............ | (för 1960/61) | 16/6 | 40 700: — | 480 700: — |
Stiftelsen Malmö konserthus........... | (för 1961/62) | 16/6 | 325 000: — |
|
b b b ........... | (för 1960/61) | 16/6 | 45 000: — | 370 000: — |
Norrköpings orkesterförening.......... | (för 1961/62) | 16/6 | 242 000: — |
|
b b .......... | (för 1960/61) | 16/6 | 10 000: — | 252 000: — |
Nordvästra Skånes orkesterförening, Häl- |
|
|
|
|
singborg........................... | (för 1961/62) | 16/6 | 262 600: — |
|
D:o d:o ........................... | (för 1960/61) | 10/2 | 21 600: — | 284 200: — |
Västerås musiksällskap................ | (för 1961/62) | 30/6 |
| 20 000: — |
Örebro orkesterstiftelse............... | (för 1961/62) | 30/6 | 60 000: — |
|
» » ............... | (för 1960/61) | 10/2 | 60 000: — | 120 000: — |
C. Övriga ändamål |
|
| Summa kronor | 2 231 700: — |
1) Landsbygdsändamål |
|
|
|
|
Aktiebolaget Varbergs nöjesplats....... |
| 16/6 |
| 50 000: — |
Algutsboda hembygdsförening, Eriksmåla |
| 16/6 |
| 7 000: — |
Angelstad hembygdsförening, Ljungby . . |
| 16/6 |
| 10 000: — |
Arkiv för dekorativ konst, Lund....... |
| 10/2 |
| 30 000: — |
11
Riksdagsberättelsen år 1962
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor | |
Bodens folkhögskoleförening u. p. a................. | 10/2 |
| 15 000: — |
Bygdegårdarnas riksförbund, Stockholm.......... | 16/6 |
| 20 000: — |
Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund, Falun . . | 10/2 | 200 000: — |
|
» » » » » | 16/6 | 75 000: — | 275 000: — |
Falköpings medborgarhusförening, ekonomisk förening | 16/6 |
| 50 000: — |
Folketshusföreningarnas riksorganisation, Stockholm .. | 23/3 |
| 20 000: — |
Folkrörelsernas konstfrämjande, Stockholm.......... | 16/6 | 15 000: — |
|
» » » .......... | 29/9 | 15 000: — |
|
* * * .......... | 15/12 | 200 000: — | 230 000: — |
Föreningen Konst i skolan, Stockholm............. | 16/6 |
| 107 000: — |
Föreningen Pionjär teatern, Lidingö .................. | 16/6 |
| 20 000: — |
Karlskoga kammarkör............................ | 30/6 |
| 2 000: — |
Kristianstads stad................................. | 10/2 | 92 000: — |
|
» » ................................ | 16/6 | 25 000: — | 117 000: — |
Makarna Sven J. Carlssons och Hanna Pettersdotters |
|
|
|
L:a Emtefall museistiftelse, Ulrika............... | 10/2 |
| 20 000: — |
Riksförbundet för bildande konst, Stockholm........ | 15/12 |
| 246 000: — |
Rikskören Pro Musica, Lenhovda.................. | 10/2 |
| 5 000: — |
Samarbetskommittén för Sveriges kyrkosångsförbund, |
|
|
|
Sällskapet kyrkosångens vänner och Kyrkomusikernas |
|
|
|
riksförbund, Stockholm......................... | 10/2 |
| 6 000: — |
Svaneholms slott andelsförening u. p. a., Skurup..... | 16/6 | 30 000: — |
|
» » » »»» » ..... | 30/6 | 5 000: — | 35 000: — |
Svenska sångarförbundet, Stockholm............... | 15/12 |
| 25 000: — |
Sveriges körförbund, Stockholm.......... (för 1962) | 15/12 | 28 000: — |
|
» » » .......... (för 1961) | 10/2 | 27 000: — |
|
» » » .... (för sångarresa) | 19/5 | 2 000: — | 57 000: — |
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien....... | 15/12 |
| 25 000: — |
Våra gårdar, riksföreningen för nykterhetsrörelsens all- |
|
|
|
männa samlingslokaler, Stockholm............... | 16/6 |
| 30 000: — |
Ystads stad...................................... | 15/12 |
| 40 000: — |
Zornsamlingarna, Mora............................ | 16/6 |
| 75 000: — |
|
| Summa kronor | 1 517 000: — |
2) Stads- och blandade ändamål |
|
|
|
Akademiska kören i Stockholm.................... | 30/6 |
| 4 000: — |
Blomdahl, K.-B., professor, Stockholm............. | 17/3 |
| 2 200: — |
Byggnadskommittén för nordisk biennalpaviljong .... | 30/6 |
| 125 000: — |
Frydénkvartetten, Stockholm...................... | 16/6 |
| 1 000: — |
Grafiska sällskapet, Stockholm..................... | 20/10 |
| 20 000: — |
Idla, E., Stockholm............................... | 3/8 |
| 34 500: — |
Kyndelkvartetten, Stockholm...................... | 6/7 |
| 500: — |
Marsyasteatern, Stockholm........................ | 15/12 |
| 15 000: — |
Marionetteatern, Stockholm ....................... | 26/5 |
| 3 000: — |
Musikaliska akademien, Stockholm................. | 6/7 |
| 6 700: — |
Nordiska konstförbundets svenska sek- |
|
|
|
tion, Stockholm.................... (för 1961/62) | 15/12 | 20 000: — |
|
D:o d:o ........................... (för 1960/61) | 10/2 | 20 000: — | 40 000: — |
Nämnden för nordiskt musiksamarbete, Stockholm. .. | 10/2 |
| 20 000: — |
Stiftelsen Malmö musikkonservatorium och musikskola | 15/12 |
| 20 000: — |
Stiftelsen Stockholms festspel...................... | 17/3 |
| 9 000: — |
Svenska regissörsföreningen, Stockholm............. | 5/5 |
| 300: — |
Svenskt visarkiv, Stockholm....................... | 10/2 |
| 17 000: — |
|
| Summa kronor | 318 200: — |
12
Bidrag ur fonden för idrottens främjande
Under år 1961 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda
lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och
andra kulturella ändamål
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor | ||
Byggnadsstyrelsen (för brandskyddsåtgärder vid Drott- | 16/6 | 160000: |
|
|
Byggnadsstyrelsen (för ombyggnadsarbeten vid National- | 13/1 | 500 000 | . |
|
| 2/6 | 875 000 | — |
|
| 29/9 | 375 000 | — |
|
Byggnadsstyrelsen (för ombyggnadsarbeten av Operan) Skeppsholmen för statens ostasiatiska samlingar)..... Dramatiska teatern (för ny belysningsregulator m. m.) | 17/3 30/6 16/12 20/10 | 2 000 000 1000 000 500 000 | — |
|
| 16/6 | 200 000 | — |
|
» (för minskade biljettintäkter i anledning av | 15/12 | 760 000 |
|
|
| 10/2 | 300 000 | — |
|
| 14/4 | 300 000 | -- |
|
| 9/6 | 600 000 | — |
|
| Summa kronor | 7 880 000: - |
Under år 1961 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor | ||
I. Skolöverstyrelsen Kursverksamhet............................. | 30/6 | 168 000: | — | 168 000: — |
II. Sveriges riksidrottsförbund, Stockholm | 3/3 | 400 000: | _ |
|
Internationellt samarbete..................... | 5/5 | 350 000. | — |
|
Biksidrottsförbundets centrala förvaltning och | 30/6 | 225 000: | — |
|
Riksidrottsförbundets centrala idrottsliga verk- | 30/6 | 390 000 | — |
|
| 6/7 | 327 400 | — |
|
Riksidrottsförbundets idrottsinstitut........... | 30/6 | 90 000 | — |
|
Riksidrottsförbundets idrottsplatskommittés | 30/6 | 185 000 | — |
|
Riksidrottsförbundets poliklinikkommittés verk- | 30/6 | 140 000 | — |
|
Specialförbundens verksamhet................. » * ................. | 30/6 6/7 | 3 675 000 | _ |
|
Distriktsförbundens verksamhet............... | 30/6 | 765 000 | — |
|
| 6/7 | 6 000 | — |
|
Föreningars verksamhet...................... | 30/6 | 470 000 | — |
|
Riksidrottsförbundet, övriga ändamål.......... | 30/6 | 65 000 | — | 7 197 400:- |
Simbaddelegationens verksamhet.............. | 30/6 | 85 000 | — |
13
Riksdagsberättelsen år 1962
Ändamål
Beslutets
dag
Belopp kronor
III. Sveriges olympiska kommitté, Stockholm
1964
D:o
d:o
IV. Svenska korporationsidrottsförbundet, Stockholm
Ungdomsidrott.............................
Korporatlonsidrottsförbundets centrala förvaltning
.....................................
Lokalförbundens förvaltning.................
Kursverksamhet............................
Företagsgymnastik..........................
Propaganda ................................
Idrottsmateriel.........................
V. Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets
främjande i Sverige, Stockholm
Kursverksamhet.....
Skidslöjd i skolorna ..
Ungdomsidrott......
Kursverksamhet m. m.
VI. Div. andra organisationer
a) Bidrag till ungdomsidrott
Förbundet Vi unga, Södertälje.............
Riksförbundet Sveriges 4 H, Stockholm ....
KFUM:s triangelpojkförbund, Stockholm.......
Nationaltemplarordens ungdomsförbund, Kristinehamn
....................................
Riksförbundet Sveriges ungdoms- och hemgårdar,
Stockholm................................
Svenska frisksportförbundet, Stockholm........
Svenska missionsförbundets ungdomsverksamhet,
Stockholm................................
Sveriges storloge av IOGT, Stockholm
Unga örnars riksförbund, Stockholm...........
b) Bidrag till organisationernas allmänna verksamhet
m. m.
Centralkommittén för fältsport, Stockholm......
Kommittén Idrott för handikappade och åldringar,
Stockholm................................
Organisationskommittén för skolungdomens fjällfärder,
Stockholm..........................
Riksföreningen för simningens främjande, Stockholm
.....................................
Svenska gymnastikförbundets gymnastikfolkhögskola
å Lillsved............................
Sveriges akademiska idrottsförbund, Uppsala____
Sveriges dövas idrottsorganisation, Stockholm ...
D:o d:o.....................................
Sveriges militära idrottsförbund, Sthlm_____!...
VII. Stadionstyrelsen, Stockholm
Ombyggnadskostnader för Stadion.............
Bidrag till driften (för 1960/61)................
* * * ( * * )................
6/7 | 300 000: — |
|
1/12 | 100 000: — | 400 000: — |
21/4 | 52 000: — |
|
30/6 | 385 000: — |
|
30/6 | 150 000: — |
|
30/6 | 75 000: — |
|
30/6 | 20 000: — |
|
30/6 | 46 000: — |
|
30/6 | 54 000: — | 782 000: — |
13/1 | 6 500: — |
|
14/4 | 12 500: — |
|
21/4 | 65 000: — |
|
30/6 | 110 000: — | 194 000: — |
21/4 | 9 000: — |
|
21/4 | 40 000: — |
|
21/4 | 2 500: — |
|
21/4 | 6 000: — |
|
21/4 | 11 000: — |
|
21/4 | 2 500: — |
|
21/4 | 18 000: — |
|
21/4 | 13 000: — |
|
21/4 | 60 000: — | 162 000:— |
30/6 | 15 000: — |
|
30/6 | 65 000: — |
|
30/6 | 26 000: — |
|
30/6 | 27 000: — |
|
30/6 | 28 000: — |
|
30/6 | 39 000: — |
|
3/3 | 15 000: — |
|
30/6 | 10 000: — |
|
30/6 | 15 000: — | 240 000:— |
3/3 | 31 232: — |
|
23/3 | 50 000: — |
|
30/6 | 60 000: —■ | 141 232:— |
14
Bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor |
|
VIII. Idrottsanläggningar Större och medelstora anläggningar (bidragen för- delade av Kungl. Maj:t).................... D:o d:o ................................ D:o d:o ................................ Mindre anläggningar (bidragen fördelade av RF) | 10/3 9/6 29/9 30/6 30/6 27/1 9/6 | 40 000: — 1 770 000: — 1 100 000: — 20 000: — 5 000: — | 3 300 000: — |
| Summa kronor | 12 584 632: — |
Under år 1961 beviljade bidrag nr fonden för
friluftslivets främjande
Ändamål | Beslu-tets dag | Belopp kronor | ||
I. Anläggningar | 27/1 17/11 27/1 19/5 9/6 9/6 19/5 27/1 8/12 17/11 27/1 3/3 17/11 9/6 9/6 27/1 17/11 9/6 9/6 3/3 9/6 9/6 9/6 27/1 27/1 17/11 19/5 17/11 3/3 27/1 17/11 9/6 27/1 | 3 300: |
|
|
| 1 000: | _ |
| |
Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets | 6 000 |
|
| |
| 5 000 | _ |
| |
Föreningen Västertuna friluftsbad, Sellnäs...... | 15 000 | — |
| |
| 12 500 | — |
| |
| 10 000 | _ |
| |
| 15 000 | _ |
| |
| 3 000 | _ |
| |
| 3 000 | _ |
| |
| 36 000 | _ |
| |
| 90 000 | _ |
| |
| 15 000 | _ |
| |
| 67 500 |
|
| |
| 15 500 | _ |
| |
| 1800 | _ |
| |
| 12 500 | _ |
| |
| 23 500 | _ |
| |
| 5 100 | _ |
| |
| 14 100 | —» |
| |
| 4 600 | __ |
| |
| 8 000 | _ |
| |
| 12 500 | _ |
| |
| 1 500 |
|
| |
| 12 500 | _ |
| |
| 20 000 | _ |
| |
| 45 000 | _ |
| |
Riksorganisationernas campingkommitté, Stock- | 40 000 |
|
| |
Sangis allmänna idrottsförening................ Sjuhundra kommun.......................... Sjöbo-Färsbygdens turisttrafikförening, Sjöbo.. .. | 6 000 3 000 | — |
|
15
Riksdagsberättelsen år 1962
Ändamål
Beslutets
dag
Belopp kronor
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i
Eksjö samt Eksjö skid- och orienteringsklubb ..
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i
Agnäs....................................
Alnö.....................................
Finspång.................................
Fränsta...................................
Kinnekulle................................
Ockelbo..................................
Oviken...................................
Sorsele...................................
Varberg..................................
Åmål.....................................
Örebro ...................................
Stensele kommun............................
Stiftelsen Lövångers kyrkostad................
Stiftelsen östergarns semesterby, Kiruna.......
Stockholms stad.............................
Strömstads stad.............................
Svenska turistföreningen, Stockholm...........
Sventorps missionsförsamling .................
Söderåkra kommun..........................
Torslunda kommun..........................
Ystads stad.................................
Ånge köping................................
Ödsbyn och Tvärlandsböle idrottsförening, Bredbyn
......................................
Ölands-Åkerbo kommun......................
österåsens badhusförening, Häggenås..........
II. Lägerverksamhet
Frälsningsarmén, Stockholm..................
KFUK:s riksförbund, Stockholm...............
KFUM:s triangelpojkförbund, Stockholm.......
Svenska missionsförbundets ungdom för dess scout
arbete,
Stockholm.........................
Svenska scoutrådet, Stockholm................
Sveriges flickscoutråd, Stockholm..............
Unga örnars riksförbund, Stockholm...........
III. Kursverksamhet
Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets
främjande i Sverige, Stockholm..............
Heso, folkrörelsernas rese- och semesterorganisation,
ekonomisk förening, Stockholm.........
D:o d:o ..............................
IV. Administration in. m.
Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets
främjande i Sverige, Stockholm..............
Reso, folkrörelsernas rese- och semesterorganisation,
ekonomisk förening, Stockholm.........
17/11
20 000: —
9/6 | 18 300: — |
27/1 | 4 000: — |
27/1 | 2 400: — |
19/5 | 21 700: — |
27/1 | 35 000: — |
17/11 | 8 000: — |
9/6 | 20 400: — |
27/1 | 25 000: — |
27/1 | 75 000: — |
27/1 | 14 600: — |
27/1 | 6 750: — |
27/1 | 4 500: — |
27/1 | 45 000: — |
9/6 | 30 000: — |
27/1 | 50 000: — |
9/6 | 21 600: — |
9/6 | 67 800: — |
19/5 | 3 000: — |
17/11 | 3 300: — |
17/11 | 45 000: — |
27/1 | 36 000: — |
27/1 | 20 000: — |
17/11 | 250: — |
19/5 | 45 000: — |
27/1 | 5 000: — |
30/6 | 6 800: — |
30/6 | 500: — |
30/6 | 2 100: — |
30/6 | 4 200: — |
30/6 | 22 800: — |
30/6 | 16 200: — |
30/6 | 12 600: — |
13/1 | 36 500: — |
27/1 | 4 500: — |
9/6 | 8 000: — |
13/1 | 20 000: — |
13/1 | 30 000: — |
| Summa kronor |
1 206 700:—
65 200: —
49 000:—
60 000:—
1 370 900: —
16
Bidrag ur jaktvårdsfonden och statens lappfond
Under budgetåret 1960/61 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden
Ändamål | Belopp kronor1 |
Bidrag till svenska jägareförbundets verksamhet............................ | 2189 200 |
» » viltforskningsrådets verksamhet.................................. » t> svenska naturskyddsföreningens verksamhet...................... Ersättning för skador å motorfordon vid sammanstötning med älg........... | |
Summa kronor ''Avrundade tal. | 3 461000 |
Under budgetåret 1960/61 beviljade bidrag ur statens lappfond
Ändamål Belopp kronor
A. Direkta åtgärder för renskötselns främjande:
1) Jämtlands län .......................................... 153 149: —
2) Västerbottens län1 ...................................... 19200: —
3) Norrbottens län1......................................... 115100: —
B. Åtgärder till främjande av lapparnas jakt och fiske ......................
C. Åtgärder för underlättande av bostadsbyggen m. m. åt lapparna ..........
D. Renforskning m. m.1 ...................................................
E. Särskilda åtgärder för understödjande av organisationsarbete m. m. bland lapparna/
Summa kronor
287 449: —
13 000: —
750: —
25 000: —
r 29 000: —
355 199: —
1 Dessutom ha bidrag beviljats av regleringsavgifter m. m.
Under budgetåret 1960/61 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden
Under budgetåret 1960/61 har i runt tal 3,5 miljoner kronor delats ut ur
arvsfonden. Hur understöden fördelas på olika ändamål framgår av nedanstående
tablå.
Ändamål | Belopp kr. |
| 703 000: — |
| 321000: — |
| 2 344000: — |
| 35000: — |
| 93000:- |
Summa kr. | 8 496 000: — |
17
Riksdagsberättelsen dr 1962
Understöd å 50 000: — kr. eller däröver har tilldelats följande
Bidragsmottagare | Beslutets dag | Belopp kr |
| Ändamål |
Västerviks stad.................................... | 11/8-60 | 70 000: — | daghem och | |
Ellagårds byalag.................................. | 23/9-60 | 68 000: — | ||
Hallgårds-Fröjelstiftelsen .......................... | 14/10-60 | 64 000 | — | barnkoloni |
KFUM: s riksförbund.............................. | 28/10-60 | 100 OOC | — | ungdom |
Eskilstuna stad.................................... | 18/11-60 | 60 000 | — | ungdomsgård |
Huskvarna missionsförsamling...................... | 2/12-60 | 60 000 | — | » |
Kalmar läns socialvårdsförbund .................... | 10/2-61 | 57 000 | _ | barnkoloni |
ABF: s lokalavdelning i Huddinge.................. | » | 60 000 | — | ungdomsgård |
Stockholms stad............................ | 3/3-61 | 66 000 | __ | » |
Linköpings stiftsråd........................... | 10/3-61 | 60 000 | _ | » |
Stockholms stad............................. | 7/4-61 | 100 000 | . | » |
Gällivare kommun ............................ | 28/4-61 | 64000 | _ | bamkoloni |
Östersunds baptistförsamling........................ | » | 70 000 | __ | ungdomsgård |
Kortedala frikyrkoförsamling........................ | » | 66 000 | _ |
|
Lunds stad............................. | 19/6-61 | 70 000 | _ | » |
Stiftelsen Judaica, Stockholm.................... | 30/6-61 | 100 000 | — | lekskola och |
Piteå landskommun................................ | » | 67 000 | _ | lekskolor |
Vreta klosters församling .......................... | » | 60 000 | _ | unedomsaård |
Stiftelsen Mjölby församlingshem.................... | » | 70 000 | _ | » |
Logen 1403 National av NTO, Varberg.............. | » | 56 000 | _ |
|
Motala stad .............................. | » | 60 000 | — | lekskola |
Utbetalningar för skilda ändamål från handels* och
sjöfartsfonden under budgetåret 1960/61
| Kronor1 |
Handelssekreterarväsendet .................. | 253 000 |
Bidrag till handelskamrar i utlandet ............................ * » deltagande i mässor och utställningar i utlandet.................. Kostnader för den s. k. Sverigemanifestationen i USA ..................... Bidrag till Svenska Turisttrafikförbundet.............. Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning ............... Utbildning vid sjöbe älsskolorna................. Diverse sjöfartsändamål .......................... Diverse övriga ändamål ...................... | |
Summa utbetalningar | 2 328000 |
1 Avrundat tal.
18
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 2
Kommittéer och sakkunniga samt centrala
krisorgan
I. Kommittéer och sakkunniga
J ustitiede partementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1961
1. Utredning av frågan om formerna för den information som rätten i vissa
fall skall lämna juryn i tryckfrihetsmål (1959: I 9; 1960: I 12; 1961: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1950 (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1950):
Gärde, J. N., f. d. justitieråd, ordförande;
Häckner, K. J. Y., advokat, f. d. riksdagsman;
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident.
Direktiven för utredningen, se 1951: I Ju 29.
Utredningen har under året riktat en rundfråga till de rådhusrätter, som
har haft att upptaga tryckfrihetsmål, angående erfarenheterna av de 1949
införda föreskrifterna om informerande av juryn. Sedan svaren på rundfrågan
bearbetats, har utredningen i skrivelse den 1 december 1961 med
överlämnande av en promemoria (stencilerad) angående rättslig information
till juryn i tryckfrihetsmål redovisat sitt uppdrag.
Uppdraget är därmed slutfört. 2
2. 1951 års rältegångskommitté (1959: I 10; 1960: I 13; 1961: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1951 för att
verkställa översyn av rättegångsbalken med därtill anslutande lagstiftning
och administrativa författningar (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1951):
Laurin, J., hovrättspresident, ordförande;
Brodin, H. W. G., advokat;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Clémentz, C. G. R. A., landsfogde;
Eriksson, G. A. V., häradshövding;
Fredriksson, K. T., gruvarbetare, led. av II kamm.;
Hanse, J. E. E., advokat;
Lulteman, S. E., borgmästare.
19
I Ju: 2
Riksdagsberättelsen år 1962
Expert:
Uhrbom, A. V., kriminalkommissarie.
Sekreterare:
Frank, B. S., hovrättsfiskal.
Direktiven för utredningen, se 1952: I Ju 31.
Kommittén har sedan den 1 december 1960 sammanträtt tillhopa 8 dagar.
Kommittén har avgivit fyra promemorior (stencilerade), nämligen den 6
mars 1961 angående avkunnande av dom inom stängda dörrar, samma dag
angående skyldighet för överdomstol, som har att efter besvär pröva en häktningsfråga,
att över besvären höra klagandens motpart, den 6 juni 1961 angående
protokollföring av utsagor m. m. och den 14 september 1961 angående
åtgärder till säkerställande av att den som genom myndighets försorg
skall inställas till förhandling inför domstol beredes nödig vila före rättsförhandlingen.
Efter remiss har kommittén avgivit yttrande till justitiedepartementet den
9 december 1960 över promemoria med vissa synpunkter och förslag beträffande
vattendomstolarnas organisation och förfarandet i vattenmål och den
14 september 1961 över stadsdomstolsutredningens betänkande angående
underrätterna.
I skrivelse till justitiedepartementet den 14 september 1961 har kommittén
redovisat övriga till kommittén överlämnade ärenden.
Uppdraget är därmed slutfört. 3
3. Stadsdomstolsutredningen (1959: I 20; 1960: I 19; 1961: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1954 för
att verkställa utredning rörande rådhusrätternas framtida ställning samt
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars
1955):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;
Dahlman, S.-O., direktör;
Fröding, N. G. O., häradshövding, led. av II kamm.;
Hassler, N. H. Å., professor emeritus, f. d. riksdagsman;
Larsson, E. V., överlantmätare;
Lidbeck, P. I., hovrättsråd, tillika sekreterare;
Löfqvist, I., t. f. generaldirektör;
Svennegård, C. J., borgmästare;
Åkerström, E. O., överrevisor, f. d. riksdagsman.
Experter:
Brandt, H. B. D., rådman;
Lindskog, A. G., borgmästare;
Magnander, E. E. A., kansliråd;
Stenberg, S. H., rådman.
Bitr. sekreterare:
Hägerroth, E. S. G., sekreterare.
20
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju! 5
Direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 33.
Utredningen har den 30 januari 1961 avgivit betänkande angående underrätterna
(SOU 1961:6).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Hyreslagskommittén (1959:1 37; 1960:1 32; 1961:1 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 mars 1957 för att
verkställa en översyn av allmänna hyreslagen (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 april 1957):
Beckman, N. A. T., justitieråd, ordförande;
Boo, F. I., drätselordförande, f. d. riksdagsman;
Hamrin, M. T. P., distriktslantmätare, led. av II kamm.;
Holmberg, Y., direktör;
Järtelius, G. E., advokat;
Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm.;
Wiman, H., direktör.
Sekreterare:
Fredlund, L. S., lagbyråchef.
Direktiven för utredningen, se 1958:1 Ju 41.
Kommittén har under tiden december 1960—15 september 1961 sammanträtt
inalles 7 dagar.
Kommittén har den 15 september 1961 avgivit betänkande med förslag till
reviderad hyreslag (SOU 1961:47).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning om frågan rörande rätt till gravplats och därmed sammanhängande
frågor (1960: I 41; 1961:1 34)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1959 för att
verkställa utredning av frågan om rätt till gravplats och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1959):
Digman, H. M., justitieråd.
Experter:
Bergman, R. K., medicinalråd;
Hassler, O. L. I., domkyrkosyssloman, teol. dr;
Ivaijser, F. J., förste sekreterare, fil. lic.;
Lindskog, Elsa I., fru, led. av II kamm.;
Lund, B. A., f. d. kontraktsprost;
Söderholm, S. A., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Ju 41.
Utredningen har i januari 1961 avgivit betänkande med förslag till begravningslag
och begravningskungörelse (SOU 1961: 5).
Uppdraget är därmed slutfört.
21
I Ju: 6
Riksdagsberättelsen år 1962
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1962
6. Besvårssakkunniga (1959:1 7; 1960:1 10; 1961:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa fortsatt utredning rörande det administrativa besvärsinstitutet och
därmed sammanhängande frågor (se Post och Inrikes tidn. den 10 mars 1949
och den 18 januari 1958):
Åkesson, N. O., landssekreterare, ordförande;
Lundberg, N. R. W., generaldirektör;
Petrén, B. E. G., hovrättsråd, docent.
Sekreterare:
Wennergren, C. B. O., assessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 11; tel. växel 22 45 00 ankn. 1637.
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I Ju 29 och 1959: I Ju 7.
De sakkunniga har under tiden december 1960—november 1961 hållit 39
sammanträden. Förslag till lagtext och delar av motiveringen till ett betänkande
om en lag om förvaltningsförfarandet har uppsatts i korrektur.
Utlåtanden har av de sakkunniga avgivits, den 13 december 1960 över socialförsäkringens
administrationsnämnds betänkande II Socialförsäkringens
organisation (SOU 1960: 35), den 11 januari 1961 över taxeringskontrollutredningens
betänkande med förslag till förbättrad taxeringskontroll (SOU
1960: 36), den 28 januari 1961 över de i församlingsstyrelsekommitténs betänkande
»Församlingslag» (SOU 1957: 15) föreslagna bestämmelserna om
besvär över beslut av kyrkofullmäktige m. fl. organ ävensom ett inom ecklesiastikdepartementets
lagbyrå uppgjort förslag till bestämmelser i samma
ämne, den 28 januari 1961 över det av utredningen om administrativa frihetsberövanden
avgivna betänkandet »Rättssäkerheten vid administrativa
frihetsberövanden» (SOU 1960: 19), den 6 mars 1961 över riksdagens justitieombudsmans
skrivelse den 23 december 1960 angående skyldighet för förvaltningsmyndighet
att angiva skälen för sina beslut, den 28 juni 1961 över
läkarundersökningsutredningens betänkande den 7 februari 1961 angående
skyldighet för statstjänstemän m. fl. att underkasta sig läkarundersökning
m. m., den 30 augusti 1961 över det av stadsdomstolsutredningen avgivna
betänkandet »Underrätterna» (SOU 1961:6) samt den 8 november 1961
över det av justitierådet Nils Regner såsom särskild utredningsman avgivna
betänkandet »Stämpel- och expeditionsavgifter» (SOU 1961:37).
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under år 1962.
7. Firmautredningen (1959: I 8; 1960: I 11; 1961: I 8)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 tillkallades sakkunniga
för revision av varumärkes- och firmalagstiftningen samt vad därmed
äger samband (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1949). De sakkunniga,
som antagit namnet varumärkes- och firmautredningen, har den
22
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 8
9 januari 1958 avgivit betänkande med förslag till varumärkeslag (SOU
1958: 10). Sedan utredningens återstående uppdrag utvidgats till att även
omfatta en allmän revision av lagstiftningen mot illojal konkurrens (se
1960: I Ju 11) beslöt departementschefen den 31 mars 1960 att utredningen
i fortsättningen skulle arbeta såsom två särskilda kommittéer, den ena för
revisionen av firmalagstiftningen och den andra för revisionen av lagstiftningen
mot illojal konkurrens. Den förstnämnda kommittén har antagit
namnet firmautredningen:
Eberstein, G. A., professor emeritus, ordförande;
Dahl, G., överingenjör (t. o. m. den 11 november 1961);
Glimstedt, G., ombudsman (fr. o. m. den 12 november 1961);
Hedfeldt, N. E., justitieråd;
Jacobsson, G., direktör hos Skånes handelskammare, led. av I kamm.;
Köhler, N. G., advokat;
Uggla, C. A., byråchef;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Experter:
Sandegren, E. O. E., f. d. byråchef;
Waller, S. S. J., kanslidirektör.
Sekreterare:
Ahberg, B. E. B., hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 11 53 30.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 31.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 14
sammanträden.
överläggningar med representanter för de i Danmark, Finland och Norge
arbetande kommittéerna för översyn av respektive länders firmalagstiftning
har ägt rum den 4—den 6 maj 1961 i Köpenhamn.
Efter remiss har utredningen avgivit utlåtande till riksdagens första lagutskott
över två vid 1961 års riksdag väckta motioner, I: 363 och II: 422,
angående en allmän översyn av bokföringslagen. Utredningen har vidare
efter remiss avgivit utlåtande till Kungl. Maj :t över stadsdomstolsutredningens
betänkande rörande de allmänna underrätterna m. m. (SOU 1961:
6).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1962.
8. Utredningen om illojal konkurrens (1959:18; 1960:1 11; 1961:19)
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1949 tillkallades sakkunniga
för att verkställa utredning rörande revision av varumärkes- och
firmalagstiftningen samt vad därmed äger samband (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1949). Chefen för justitiedepartementet beslöt den 31 mars
1960 att utredningen, som antagit namnet varumärkes- och firmautredningen,
i fortsättningen skulle arbeta som två skilda kommittéer, den ena
för revision av firmalagstiftningen och den andra för revision av lagstift
-
23
I Ju: 8
Riksdagsberättelsen år 1962
ningen mot illojal konkurrens. Kungl. Maj:t har den 27 oktober 1961 bemyndigat
chefen för justitiedepartementet att tillkalla ny ordförande i den
sistnämnda kommittén, som antagit namnet utredningen om illojal konkurrens:
Eberstein,
G. A., professor emeritus, ordförande (t. o. m. den 11 november
1961);
Hedfeldt, N. E., justitieråd, ordförande (fr. o. m. den 12 november 1961);
Dahl, G., överingenjör (t. o. m. den 11 november 1961);
Härnqvist, Margareta, fru, civilekonom;
Jacobsson, G., direktör hos Skånes handelskammare, led. av I kamm.;
Köhler, N. G., advokat;
Uggla, C. A., byråchef;
Wennberg, H., direktör (fr. o. m. den 12 november 1961);
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör (t. o. m. den 11 november 1961).
Experter:
Gillberg, K. E., direktör (fr. o. m. den 12 november 1961);
Söderberg, J., direktör (fr. o. m. den 12 november 1961);
Tengelin, S., direktör;
af Trolle, U., professor.
Sekreterare:
Bergqvist, H. A., hovrättsassessor.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för varumärkes- och firmautredningen, se 1950:1 Ju 31.
Sedermera har utredningens uppdrag i anslutning till två riksdagsskrivelser
av 1957 (nr 270) och 1958 (nr 144) utvidgats till att omfatta en allmän
revision av lagstiftningen mot illojal konkurrens.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 10
sammanträden.
Överläggningar med representanter för de i Danmark, Finland och Norge
arbetande kommittéerna för översyn av respektive länders lagstiftning
mot illojal konkurrens har ägt rum den 1—den 3 maj 1961 i Köpenhamn.
Sekreterarna i de nämnda nordiska kommittéerna jämte experten direktören
S. Tengelin har överlagt den 30 och den 31 januari 1961 i Stockholm.
Experten professor U. af Trolle har under våren 1961 till kommittén avlämnat
en utredning rörande diskutabla sälj främjande metoder i två delar
jämte bilagor. Denna utredning bearbetas för närvarande inom kommittén.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1962.
9. Svenska representanter hos Förenta Nationerna och hos Europarådet i
frågor angående förebyggande av brott och behandling av brottslingar (1959:
I: 11; 1960:1 14; 1961:112)
Korrespondenter till Förenta Nationernas Social Defence Section förordnade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 december 1951 och den 26
september 1958:
24
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 10
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Göransson, H. P., f. överdirektör.
Representant i Europarådets European Committee on Crime Problems enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 10 juni 1958:
Eriksson, G. T., generaldirektör.
Eriksson utsågs i december 1960 av sistnämnda kommitté till dess generalrapportör.
För FN:s räkning har under året vissa utredningar utförts genom fångvårdsstyrelsens
försorg som förberedelse till ett expertmöte, som hållits i
Genéve 5—15 december 1961. Dagordningen omfattade
1) Förvar och behandling av åtalade vuxna och unga före doms verkställighet.
2) Värdering av gruppterapi och andra terapeutiska metoder i anstaltsbehandlingen.
3) Fängelsearkitektur.
4) Metoder som används för att förebygga ungdomsbrottslighet.
Den svenska delegationen bestod av hovrättspresidenten Kjellin, generaldirektören
Eriksson och avdelningsdirektören i byggnadsstyrelsen Tor Bunner.
I mötet deltog representanter för 45 länder och för ett stort antal sammanslutningar
med anknytning till brottsbekämpningen. Generaldirektören
Eriksson valdes till ordförande för konferensen.
European Committee on Crime Problems har under 1961 hållit ett plenarmöte
i Paris den 3 juni, följt av ett möte för justitieministrarna i de europeiska
länderna till vilket Frankrikes justitieminister inbjudit. Europarådet
och kommittén svarade för arrangemang och förberedelser.
Mötet som ägde rum 5—7 juni behandlade bl. a.
1) Fångars politiska, civila och sociala rättigheter.
2) Förslag till konvention om bestraffning av vägtrafikbrott.
3) Åtgärder mot ungdomsbrottslighet.
4) Utökning av Europarådets verksamhet beträffande kriminologisk forskning.
Då statsrådet Kling hade förhinder representerades Sverige av statsrådet
Hermansson, biträdd av statssekreteraren Per Bergsten.
Vid ett till 15—16 november 1961 utsatt plenarmöte har kommittén behandlat
dödsstraffsfrågans läge i Europa-länderna.
Svensk delegat: generaldirektör Eriksson.
10. Djurskgddsutredningen (1959:1 14; 1960:1 15; 1961:1 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa en utredning av frågan om ett förbättrat djurskydd (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 juni 1953):
Wijnbladh, C. M. E., hovrättspresident.
I Ju: 10
Riksdagsberättelsen år 1962
Experter:
Andersson, B., laborator;
Danielsson, A., förste byråsekreterare, tillika sekreterare;
Ekman, A. G., professor;
Larsson, R., f. d. förste stadsveterinär;
Pehrson, G. T., professor emeritus.
Lokal: Hovrätten, Umeå; tel. 182 70 (ordföranden); Veterinärstyrelsen,
Apelbergsgatan 40, tel. växel 23 59 35 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954:1 Ju 32.
Utredningen har den 15 augusti 1961 avgivit betänkande med förslag till
vissa ändringar i och tillägg till gällande bestämmelser om straff för djurplågeri,
om användning av djur för vetenskapligt ändamål m. m. samt om
handhavandet av husdjur och andra djur som hållas i fångenskap (SOU
1961:45).
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1962.
11. 1954 års fastighetsbildningskommitté (1959:1 15; 1960: I 16; 1961: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
utredning av frågan om ny fastighetsbildningslagstiftning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1953):
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;
Jansson, B. F., hemmansägare, led. av II kamm.;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.;
Levin, H. S., fiskare, led.av II kamm.;
Löfroth, J. G., bokhållare, led. av II kamm.;
Ohlsson, O. E. M., lantbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Borg, E. L., länsarkitekt;
Dahlin, P. G. A„ stadsingenjör;
Hamrin, M. T. P., distriktslantmätare, led. av II kamm.;
Larsson, A. E., lantbruksdirektör;
Larsson, F. G., professor;
Magnusson, R. E., byråchef;
Prawitz, G. H., jur. dr;
Sander, T. A. O., överlantmätare;
Tilländer, T., f. d. länsjägmästare;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
Öjborn, L. E., generaldirektör.
Särskilda experter, utsedda att biträda vid fullgörandet av det tilläggsuppdrag
som den 19 december 1958 anförtrotts åt kommittén:
Carlsson, H. S., stadsingenjör;
Körlof, A. H. V., hovrättsråd;
Romson, R., jur. kand.;
Thyreen, E., civilingenjör;
26
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 12
Wannfors, E. G., byrådirektör;
Westman, E. G., vice stadsjurist;
Öjborn, se ovan.
Sekreterare:
Gyllensvärd, K. J. G., hovrättsråd;
Wallner, H., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Hedström, A., hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr.; tel. 11 55 80 (Gyllensvärd), 22 78 50
(Wallner) och 11 39 98 (Hedström).
Direktiven för kommittén, se 1954:1 Ju 34 och 1958: I Ju 17. Angående
det den 19 december 1958 meddelade tilläggsuppdraget, se 1960: I Ju 16.
Kommittén har under tiden december 1960—november 1961 sammanträtt
i plenum tillhopa nio dagar, varjämte ett flertal sammanträden i arbetsutskott
hållits.
Beträffande kommitténs huvuduppdrag har arbetet fortskridit så långt att
väsentliga delar av ett blivande betänkande med förslag till ny lagstiftning
om fastighetsbildning föreligger i korrektur. Betänkandet beräknas kunna
avlämnas under år 1962. Vad angår återstående arbetsuppgifter, bl. a. sammanhängande
med det tilläggsuppdrag som meddelats kommittén den 19
december 1958, kommer arbetet att pågå under hela år 1962. I denna del är
kommittén främst sysselsatt med att färdigställa lagtext och motiv till en
lag om vissa gemensamhetsanläggningar. Förslag härom torde kunna framläggas
före utgången av år 1962.
12. Utredningen om administrativa frihetsberövanden
(1959: I 17; 1960: I 17; 1961: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 december 1953 för
utredning av frågan om ökade rättsliga garantier vid administrativa frihetsberövanden
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 december 1953);
Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;
Axelson, N. E. A., landssekreterare;
Berglin, C.-G., socialläkare;
Gezelius, L. E. B., advokat, led. av I kamm. (avliden den 6 september 1961);
Nordqvist, H. V. H., hovrättsråd (fr. o. m. den 16 oktober 1961).
Sekreterare:
Nordqvist, se ovan (t. o. in. den 15 oktober 1961);
Nyman, E. O., hovrättsråd (fr. o. in. den 16 oktober 1961).
Biträdande sekreterare:
Nyman, se ovan (t. o. in. den 15 oktober 1961).
Lokal: Södra Roslags domsagas kansli, Erik Dahlbergsgatan 58—62; tel.
27
I Ju: 12
Riksdagsberättelsen år 1962
61 51 54 (ordföranden), och Hovrätten för Nedre Norrland, Sundsvall, tel.
060—572 50 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 37 och 1958: I Ju 19.
Utredningens uppdrag utvidgades år 1957 att omfatta jämväl frågan om
omhändertagande för verkställighet av beslut om administrativt frihetsberövande
i annat nordiskt land (se Post- och Inrikes tidn. den 7 februari
1957).
Utredningen har den 1 juli 1960 avgivit betänkande angående rättssäkerheten
vid administrativa frihetsberövanden (SOU 1960: 19) och därmed slutfört
sitt huvuduppdrag. Verksamheten har därefter avsett frågan om omhändertagande
för verkställighet av beslut om administrativt frihetsberövande
i annat nordiskt land.
Utredningen har upprättat redogörelser för lagstiftningen i de nordiska
länderna rörande administrativa frihetsberövanden, varjämte vissa undersökningar
verkställts angående nuvarande former för verkställighet av beslut
om administrativt frihetsberövande i annat nordiskt land. Det sammanställda
materialet har överlämnats till utsedda företrädare för Danmark,
Finland och Norge och legat till grund för gemensamma överläggningar
med dessa. Under tiden november 1960—oktober 1961 har förekommit
fem sammanträdesdagar, varav två innefattat överläggningar med företrädare
för ovannämnda länder.
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1962.
13. Författningsutredningen (1959:1 18; 1960:1 18; 1961:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för
att utifrån en samlad översyn av demokratiens funktionsproblem företaga
en modernisering av vår författning (se Post- och Inrikes tidn. den 24 augusti
1954):
Sandler, R. J., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led av I kamm.;
Dahlén, P. O. R., partisekreterare;
Hallén, H. M., prost, f. d. riksdagsman;
Munktell, A. H., professor, led. av II kamm.;
Sehlstedt, O. A., landshövding, f. d. riksdagsman;
Wahlund, S. G. W., f. d. professor, led. av II kamm.;
Westerståhl, H. J., professor, tillika sekreterare;
Wrigstad, P., chefredaktör.
Experter:
Janson, C. G., fil. lic.;
Rudholm, S. J. G., lagbyråchef;
Sköld, L., universitetslektor;
Stjernquist, N. Nilsson-, professor.
Lokal: Utrikesutskottet, Riksdagen; tel. 11 39 68 (sekreteraren även
16 57 98 Göteborg).
28
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 14
Direktiven för utredningen, se 1955: I Ju 37.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 sammanträtt
16 dagar, därav 6 i Voksenåsen, Oslo, under tiden den 29 januari—
3 februari och 6 i Borgholm under tiden den 5—10 juni. Därutöver har en
arbetsgrupp, omfattande sekreteraren samt experterna Rudholm och Stjernquist,
haft ett flertal sammanträden.
Utredningen har under året överlämnat ett betänkande, Organisationerbeslutsteknik-valsystem
(SOU 1961:21), innehållande särskilda utredningar
av fil. mag. Lars Foyer, fil. kand. Tolle Ramstedt, fil. dr Lars Sköld
samt fil. lic. Carl-Gunnar Janson. Under året har vidare förslag till författningstexter
färdigställts. Arbetet med motivskrivning pågår.
14. Utredning angående pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning
(1959:1 22; 1960: I 20; 1961:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 och
den 4 september 1959 för att verkställa utredning rörande pensionsstiftelsernas
civilrättsliga och skatterättsliga ställning m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 28 februari 1955, den 24 september 1959 och den 12 januari
1960):
Schmidt, F., professor, ordförande;
Bolin, A. B., sekreterare;
von Feilitzen, S., direktör;
Helmers, D., docent;
Hydén, S. O., direktör;
Lundell, S. V., lagbyråchef;
Löfstedt, G., landskamrerare;
Nordenskiöld, E. O. E., direktör (t. o. m. den 26 september 1961);
Wahlberg, A., förbundsjurist (fr. o. m. den 27 september 1961).
Experter:
Cervin, U. A., jur. dr (fr. o. m. den 1 juni 1961);
Granqvist, L. M., president (t. o. m. den 5 september 1961);
Hahr, E. O., fil. lic.;
Hamdahl, B. O., rättsavdelningschef (fr. o. m. den 6 september 1961);
Petterson, S. H., tingsdomare (t. o. m. den 17 april 1961).
Sekreterare:
Rydin, B. C. K. A., hovrättsassessor.
Bitr. sekreterare:
Huss, K. J. L., kammarrättsfiskal.
Lokal: österlånggatan 43, 5 tr.; tel. växel 24 00 00 (sekretariatet).
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 35. Tilläggsdirektiv
den 4 september 1959, se 1960: I Ju 20. Ytterligare tilläggsdirektiv,
se 1961:I Ju 18.
Under tiden november 1960—oktober 1961 har utredningen hållit sammanträden
under tillhopa 12 dagar, därav 4 i Gällöfsta den 10—den 13 ja
-
29
I Ju: 14
Riksdag sberättelsen år 1962
nuari 1961. Särskilda arbetsutskott inom utredningen har därjämte sammanträtt
vid åtskilliga tillfällen. Vidare har företagits statistiska undersökningar.
Den 6 mars 1961 har utredningen i anledning av remiss avgivit yttrande
över en av Svenska arbetsgivareföreningen till finansdepartementet ingiven
promemoria angående avdrag vid 1961 års taxering för avsättning till pensionsstiftelse
inrättad enligt det s. k. PRI-systemet. Den 6 april 1961 har
utredningen avlämnat ett delbetänkande, benämnt »Pensionsstiftelser I»
(SOU 1961:14), innehållande civilrättsliga och skatterättsliga lagförslag
beträffande pensionsstiftelser. Utredningen har vidare utarbetat tabeller för
beräkning av pensionsreserv (SOU 1961:61).
Utredningens arbete avser för närvarande bl. a. spörsmålet om förmånsrätt
i arbetsgivares konkurs för pensionsstiftelses fordran och vissa kvarstående
skatteproblem.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1962.
15. 1955 års valutredning (1959:1 23; 1960:1 21; 1961:1 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 27 maj 1955 och den
29 augusti 1958 för att verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna rörande
allmänna val (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1955 och den 15
september 1958):
Waller, S. S. J., kanslidirektör, ordförande;
Braconier, J., redaktör, led. av II kamm.;
Brolin, C. H., organisationschef;
Lundgren, S. H. E., ombudsman;
Moberg, C. E. R., förbundssekreterare.
Experter:
Hjern, B. K. L., regeringsråd;
von Otter, S. F., kammarrättsråd.
Sekreterare:
Sandell, G. E., hovrättsassessor.
Lokal: överståthållarämbetet; tel. växel 22 70 80 (ordföranden); österlånggatan
43, 5 tr.; tel. växel 24 00 00 (sekreteraren).
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 39 och 1959:
I Ju 23. Tilläggsdirektiv (anförande till statsrådsprotokollet den 12 maj 1961
av chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson):
Valkretsindelning vid primärkommunala val är f. n. obligatorisk i kommun med
mer än 40 000 invånare. I övriga kommuner är indelning frivillig, men kommun
med högst 10 000 invånare får delas i valkretsar endast om synnerliga skäl föreligger
med hänsyn till kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande
förhållanden.
1955 års valutredning har i december 1960 avgivit förslag rörande bl. a. ändrad
valkretsindelning vid primärkommunala val. Förslaget innebär i huvudsak, att
obligatorisk valkretsindelning bibehålies endast i kommun med mer än 100 000 invånare,
att kommun med mer än 40 000 invånare eller minst 45 fullmäktige fri
-
30
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 16
villigt kan indelas i valkretsar samt att kommun som inte har vare sig 40 000
invånare eller 45 fullmäktige endast får indelas i valkretsar om synnerliga skäl
föreligger med hänsyn till ytvidden eller liknande förhållanden.
Sedan valutredningen avgivit sitt förslag har indelningssakkunniga framlagt
betänkande med principer för en ny kommunindelning (SOU 1961:9). Av betänkandet
framgår, att utvecklingen på olika områden framkallat ett samarbetsbehov
på det kommunala planet, vilket lett till att ett stort antal kommuner redan ingått
i överväganden om sammanläggning till större kommunala enheter. Det är
att förutse att detta frivilliga samgående mellan kommuner inom en nära framtid
får än större omfattning.
Vid prövningen av frågan om ändrad valkretsindelning vid primärkommunala
val synes det nödvändigt att beakta betydelsen av en mera allmän ändring i
kommunindelningen. Framför allt vid sammanslagning av kommuner med olika
struktur kan det finnas behov att genom bibehållande av skilda valkretsar möjliggöra
att de lokala intressena inom kommunen blir representerade bland fullmäktige.
Genom att möjligheter skapas till valkretsindelning på sådan grund torde
alltså ett önskvärt samgående mellan kommuner underlättas. Valkretsindelning
torde i dylika fall många gånger endast behövas under en övergångstid, innan en
sammansmältning av kommunens olika delar åstadkommits.
Mot bakgrund av det anförda finner jag det lämpligt, att 1955 års valutredning
får ompröva sitt förslag rörande ändrad valkretsindelning vid primärkommunala
val. Därvid bör särskilt undersökas, huruvida icke såsom skäl för valkretsindelning
i kommun med lägre invånarantal än det som sättes såsom gräns för frivillig
indelning bör få beaktas även andra omständigheter än sådana som hänför
sig till kommunens utsträckning.
Utredningen har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit sammanträden
under tillhopa 18 dagar.
Den 25 april 1961 har utredningen avgivit ett betänkande (SOU 1961: 20),
vari med undantag för frågan om utlandssvenskarnas deltagande i allmänna
val behandlats samtliga återstående spörsmål, som utredningen enligt de
ursprungliga direktiven haft att upptaga till prövning. I fråga om åtgärder
till underlättande av sjuka personers deltagande i allmänna val har betänkandet
endast innehållit vissa principförslag.
Den 27 juni 1961 har utredningen efter remiss avgivit utlåtande över
stadsdomstolsutredningens betänkande »Underrätterna», såvitt avser de delar
av betänkandet som berör valutredningens arbete.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1962.
16. Utredningen rörande specialstraffrätten
(1959: I 25; 1960: I 22; 1961:1 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december 1955 för
att verkställa en förberedande undersökning för reformering av specialstraffrätten
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1955):
Thornstedt, H. G., professor.
Experter:
Bergström, S. Gunvor M., hovrättsfiskal (t. o. m. den 31 januari 1961);
Danelius, H. C. Y., hovrättsfiskal;
Wetlerberg, S. A. ö., hovrättsfiskal.
31
I Ju: 16 Riksdagsberättelsen år 1962
Utredningens adress: Stockholms universitet, Norrtullsg. 2; tel. 34 08 60
eller 37 24 43.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 34.
Den 25 oktober 1961 har utredningsmannen avgivit en promemoria rörande
behörighet för tingsnotarie att såsom ordförande handlägga brottmål
(stencilerad). Utredningsmannen har vidare den 9 februari 1961 efter remiss
avgivit utlåtande över ett av Kungl. Kontrollstyrelsen med skrivelse
den 24 november 1960 till Kungl. Maj :t överlämnat förslag till vissa ändringar
i rusdrycksförsäljningsförordningen m. m.
Utredningens arbete med de i direktiven berörda frågor, som icke gjorts
till föremål för tidigare avgivet delbetänkande — medverkan till brott, subjektiva
förutsättningar för straff, husbondeansvar och juridiska personers
ansvar — fortsätter och beräknas pågå under hela år 1962.
17. 1956 års eftervårdsutredning (1959:1 26; 1960:1 23; 1961:1 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1955
för att verkställa utredning av frågan om effektivare åtgärder inom eftervård
och annan kriminalvård i frihet (se Post- och Inrikes tidn. den 23
februari 1956):
Vahlberg, G. E., generaldirektör, ordförande;
Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Forssell, E. G. B., byråchef;
Hult, B. V., statssekreterare;
Melén, O. F. R., kansliråd, tillika sekreterare;
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
Nyblom, K. B., skyddskonsulent;
Wahlberg, E. C. A., direktör.
Experter:
Bergh, E. A., byråchef;
Blomberg, R. A., rektor;
Dalenius, T. E., docent;
Ericsson, C.-H., byråchef;
Flodström, A. I., överläkare (fr. o. m. den 18 april 1961);
Groth, G. S., f. d. byrådirektör;
Lagheim, L. E., fångvårdsassistent;
Persson, R. O. E., skyddskonsulent.
Lokal: Stora Nygatan 2 B 1 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen; se 1957: I Ju 35.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 13
sammanträden.
Delbetänkande har av utredningen avgivits den 6 april 1961 angående
kriminalvård i frihet (SOU 1961: 16), den 5 juli 1961 angående medicinska
behandlingsåtgärder vid kriminalvård i frihet m. m. (stencilerat) och den
32
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 19
20 oktober 1961 angående rekryteringen av och ersättningen till enskilda
personer såsom övervakare (stencilerat).
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat omkring årsskiftet 1961/62.
18. Utredning för översyn av brottsregistreringen
(1959: I 29; 1960: I 26; 1961: I 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 mars 1956 för att
verkställa översyn av brottsregistreringen (se Post- och Inrikes tidn. den 5
april 1956):
Heuman, C. H. M., hovrättspresident.
Experter:
Edstrand, K. I., byrådirektör;
Hult, B. V., statssekreterare;
Olsson, K. G., biträdande landsfogde;
Rengby, S. F. N., byrådirektör;
von Sydow, E. G., överdirektör.
Sekreterare:
Olsson, K. G., biträdande landsfogde.
Lokal: Landsfogdeexpeditionen, Norra Rådmansgatan 8 C, Gävle; tel.
026—251 91.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 38.
I betänkandet Den allmänna brottsregistreringen (SOU 1961: 11) har utredningen
redovisat sin översyn av den lokala brottsregistreringen hos polis-
och åklagarmyndigheter, den centrala kriminalitetsregistreringen vid
statens kriminaltekniska anstalt samt den centrala straffregistreringen vid
fångvårdsstyrelsen. Frågan om formerna och villkoren för utfärdande av
s. k. vandelsintyg, om publicering av uppgifter från det centrala polisregistret
i tidningen Polisunderrättelser och om samordning mellan allmänna
straffregistret och statens kriminaltekniska anstalts register har även
behandlats i betänkandet.
Utredningen har under året påbörjat översynen av den registrering av alkoholbrottslighet
m. m., som nu sker i kontrollstyrelsens särskilda straffregister.
Statistiskt material rörande användningen av registret har införskaffats
och bearbetats. Utredningens sekreterare har vidare vid besök hos
ett antal länsnykterhetsnämnder, lokala nykterhetsnämnder och åklagarmyndigheter
undersökt behovet av en central registrering av alkoholbrottslighet
m. m. Utredningsmannen har vid flera tillfällen sammanträtt med
en eller flera experter.
Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1962.
19. Fångvårdens byggnadskommitté (1959:1 30; 1960: I 27; 1961: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1956 för att
handha nybyggnadsverksamheten inom fångvården (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 maj 1956):
2 Ilihang (ill riksdagens protokoll 1962. 1 samt. .
Riksdagsberättelscn
33
I Ju: 19
Riksdagsberättelsen år 1962
Bergquist, Th. E N., landshövding, ordförande;
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Bergh, K. R., f. d. folkskolinspektör, led. av I kamm. (fr. o. m. den 10 februari
1961);
Bunner, T. Å. G., avdelningsdirektör;
Ericsson, C. H., byråchef;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Mannerskantz, A. F., godsägare, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 9 februari
1961);
Pettersson, E. G. A., ombudsman;
Pålsson, P. O., f. d. häradsdomare, f. d. riksdagsman;
Rinman, O. A. F., byggnadschef;
Serenander, E. F. B., fångvårdsdirektör;
Tammelin, P. A. V., överdirektör;
Åmark, C. E., överläkare.
Experter:
Andersson, H. E., förste byråingenjör;
Andersson, R. A., byggnadsinspektör;
Fornander, N.-U., byråchef;
Hall-Mikaelsson, Barbro, fångvårdsdirektör;
Karlström, K. F., fångvårdsdirektör;
Lindberg, E. G., fångvårdsdirektör (fr. o. m. den 11 juli 1961);
Lundvik, C. U. V., hovrättsråd;
Marnell, K. G., fångvårdsdirektör;
Olsson, C. I., byrådirektör (fr. o. m. den 11 juli 1961);
Ringius, G., bitr. fångvårdsdirektör;
Rudstedt, K. G., fångvårdsdirektör;
Svensson, S. E. H., f. d. fångvårdsdirektör (t. o. m. den 10 juli 1961);
Thurén, G. C. O., fångvårdsdirektör;
Traung, Brita, assistent.
Sekreterare:
Johnsson, N. O., byrådirektör.
Lokal: Erik Dalilbergsgatan 58; tel. 61 96 39 (sekreteraren), 61 96 19,
61 97 44, 61 98 66 (kansliet).
Direktiven för kommittén, se 1957: I Ju 39.
Kommittén har under tiden december 1960—november 1961 hållit 23 protokollförda
sammanträden, därav 5 plenarsammanträden.
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 8 december 1960 har kommittén redovisat
resultatet av verkställd undersökning om eventuell ny förläggningsplats
för en centralanstalt för fångvården i Stockholmstrakten och i samband
därmed föreslagit försäljning av ett tidigare förvärvat markområde
för anstalten. Med skrivelse den 29 december 1960 har kommittén till Kungl.
Maj :t överlämnat förslag till nytt lokalprogram och programskisser för en
centralanstalt i Kumla. Därutöver har kommittén till Kungl. Maj :t avgivit
yttrande och förslag i ett flertal ärenden.
34
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 20
På grundval av Kungl. Maj :ts uppdrag har kommittén, på sätt närmare
framgår av statsverkspropositionen (bil. 24), bedrivit ny- och ombyggnadsverksamhet
inom fångvården ävensom ombesörjt utrustning av nya och
ombyggda anstalter.
Kommittéarbetet beräknas pågå under hela år 1962.
20. 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar (1959: I 31;
1960:I 28; 1961:1 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för en undersökning
av ungdomsbrottsklientelet (se Post- och Inrikes tidn. den 13
juli 1956):
Bergsten, P. G., justitieråd, ordförande;
Ahnsjö, S. O. R., professor;
Blomberg, R. A., rektor;
Carlsson, N. G., professor;
Gerle, B. O., docent, överläkare;
Husén, T., professor;
Jonsson, G., chefläkare;
Malmquist, S. G., professor.
Experter:
Bolin, L. A., byråchef;
Brandt, Kristina, fil. band.;
Elmhorn, Kerstin, fil. band.;
Kinell, E., socialinspektör;
Kirstein, L., docent, överläkare;
Lövegren, Marianne, bitr. psykolog (fr. o. m. den 10 mars 1961);
Mattsson, S. F. I. H., stadsfiskal;
Ramfalk, C. W., docent;
Settergren, Gitte, fil. kand.;
Svahn, Iba, socionom (fr. o. m. den 27 januari 1961).
Sekreterare:
Hellberg, O. A. O:son, förste kanslisekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. växel 22 45 00 (sekreteraren); Kristinehovsgatan
23; tel. linjeväljare 69 64 04—07 (experter).
Direktiven för undersökningen, se 1957: I Ju 40.
De sakkunniga har under tiden december 1960—november 1961 hållit 4
protokollförda sammanträden, varjämte arbetsutskott med skiftande sammansättning
11 gånger sammanträtt för dryftande av vetenskapliga och arbetstekniska
frågor rörande den pågående undersökningen.
Undersökningen beräknas komma att pågå under hela år 1962.
35
I Ju: 21 Riksdagsberättelsen år 1962
21. Utredningen angående försöksverksamhet mot ungdomsbrottsligheten
(1959:I 34; 1960:I 30; 1961:1 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 november 1956 för
överläggningar om samordning av åtgärderna mot ungdomsbrottsligheten:
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident, ordförande;
Königson, T. K., verkstadsarbetare, f. d. riksdagsman (t. o. in. den 27 mars
1961);
Munktell, A. H., professor, led. av II kamm.;
Möller, Y. A., chefredaktör, led. av I kamm.;
Nilsson, Margret, fru, f. d. riksdagsledamot;
Wallentheim, Annie, fru, led. av I kamm.;
Wiklund, S. A. D., byrådirektör, led. av II kamm. (fr. o. in. den 27 mars
1961).
Experter:
Aspelin, L. B. E., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 11 december 1961);
Carlsson, N. G., professor;
Curman, H., överläkare;
Fredriksson, G. B., jur. kand.;
Larsson, S. O., psykolog;
Persson, Britt-Mari, jur. kand.;
Sveri, K., docent.
Sekreterare:
Larsson, Ulla, förste aktuarie.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.; tel. växel 23 66 60.
Angående utredningens uppdrag, se 1961: I Ju 25.
Under tiden december 1960—oktober 1961 har arbetet huvudsakligen bedrivits
av särskilt arbetsutskott, som hållit 16 sammanträden. Med kommittén
i dess helhet har hållits ett sammanträde. Arbetsutskottet har vidare avlagt
studiebesök i Uppsala och Gävle.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1962.
22. Famil jer ättskommittén (1959: I 35; 1960:1 31; 1961:1 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1956 för
att verkställa översyn av äktenskapslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1957):
Walin, A. G., ordf. i lagberedningen, f. d. justitieråd, ordförande;
Beckman, Sigrid, advokat;
Hamrin-Thorell, Ruth, redaktör, led. av I kamm.;
Hesser, S. C. E. T., lagbyråchef;
Svedberg, E. D., hemmansägare, led. av I kamm.;
Wallin, Eivor, fru, f. d. riksdagsledamot.
Experter:
Ernulf, M., direktör;
Hellner, J. E., professor;
36
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 23
Hellners, K. V., t.f. förste sekreterare (fr. o. in. den 1 december 1961);
Kellberg, L. G.-A., ambassadör (t. o. in. den 10 juli 1961);
Larsson, T. K. L., försäkringsdirektör;
Malmström, P. F. Å., professor.
Sekreterare:
Höglund, O. A., hovrättsassessor.
Dr. jur. G. Simson har biträtt kommittén med vissa undersökningar rörande
utländsk rätt.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 44 och 1960:1 Ju 31.
Under tiden december 1960—oktober 1961 har hållits 8 sammanträden
med kommittén i dess helhet. Därutöver har överläggningar ägt rum mellan
ordföranden och enskilda ledamöter samt experter. Reviderade utkast till
ändringar i giftermålsbalken, ärvdabalken och försäkringsavtalslagen liar
upprättats och motiv till vissa större avsnitt utarbetats. Utkasten har behandlats
vid sammanträden med advokater. I fråga om äktenskapshinder
har överläggningar hållits med representanter för medicinalstyrelsen, socialstyrelsen,
Allmänna barnhuset och Svenska socialvårdsförbundet.
Utöver dessa sammanträden har kommittén deltagit i nordiska överläggningar
rörande vissa avsnitt av äktenskapslagstiftningen och vissa därmed
sammanhängande försäkringsrättsliga frågor den 25—28 april 1961 i Stockholm.
Ordföranden och sekreteraren har därjämte deltagit i ett nordiskt möte
rörande äktenskapshinder och därmed sammanhängande frågor den 7
och den 8 september 1961 i Köpenhamn.
I vissa familjepensionsfrågor, främst frågan om frånskild makes rätt till
familjepension, har kommittén den 3 juli 1961 avlåtit framställning till chefen
för socialdepartementet och, efter remiss, avgivit utlåtande till Kungl.
Maj :t över en inom socialdepartementet upprättad promemoria med förslag
till lag om allmän försäkring, m. in. (SOU 1961: 39).
Kommittén har vidare efter remisser avgivit utlåtanden dels till Kungl.
Maj :t över betänkande angående medicinska äktenskapshinder, avgivet av
särskild kommitté i ämnet (SOU 1960:21), och över stadsdomstolsutredningens
betänkande angående underrätterna, såvitt angår vissa däri upptagna
frågor (SOU 1961:6), dels till riksdagens första lagutskott över en
vid 1961 års riksdag väckt motion, I: 264, angående rätt till resning vid konflikt
mellan svensk och internationell domstols avgöranden.
Upprättade lagutkast skall bli föremål för bl. a. ytterligare nordiska överläggningar.
Utredningsarbetet beräknas pågå hela år 1962.
23. Utredning angående bekantgörande av folkrättens regler för krig
(1958: I 1; 1960: I 33; 1961: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för att
utarbeta en handbok angående folkrättsliga regler för krig:
Jägerskiöld, S. A. F., professor.
37
I Ju: 23
Riksdagsberättelsen år 1962
Direktiven för utredningen, se 1958: I Ju 1.
Utredningen har under året insamlat och bearbetat material för en handbok
angående folkrättsliga regler för krig.
Utredningen beräknas vara slutförd under år 1962.
24. Sjölagskommittén (1959: I 39; 1960: I 35; 1961: I 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1958 för
att verkställa översyn av sjölagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1958):
Hagbergh, C. E., justitieråd, ordförande;
Bååw, Hj., redaktör;
Grenander, N., direktör, jur. dr;
Lindencrona, G., sjöfartsråd;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Åhmansson, C. E., direktör.
Experter:
Hagberg, L., advokat;
Pineus, K., dispaschör.
Sekreterare:
Petterson, S. H., tingsdomare.
Lokal: Högsta domstolen; tel. växel 23 67 20 (ordföranden); Tingshuset,
Ystad; tel. 0411—10102 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 39.
Under tiden december 1960—oktober 1961 har kommittén hållit 4 sammanträden
om tillhopa 8 sammanträdesdagar, varjämte vid några tillfällen
ordföranden haft överläggningar med enskilda ledamöter i kommittén.
Den 22—26 augusti 1961 har kommittén i Helsingfors deltagit i överläggningar
med motsvarande kommittéer i Danmark, Finland och Norge.
Kommittén har avslutat behandlingen av frågan om redareansvarets begränsning
och i detta ämne avgivit betänkande (SOU 1961: 33). Vidare har
kommittén fortsatt arbetet med revision av reglerna om sjöförklaring och
bärgarlönens fördelning samt i övrigt företrädesvis sysslat med spörsmålen
rörande partrederi, sjölagens befälhavarkapitel, gemensamt haveri och vissa
befraktningsfrågor.
Kommittén har avgivit remissyttranden dels den 12 juni 1961 över ett av
sjöfarlsstyrelsen utarbetat förslag till sjötrafikkungörelse dels ock den 12
september 1961 över stadsdomstolsutredningens betänkande angående underrätterna
(SOU 1961: 6). Kommittén har deltagit i överläggningar med
1957 års trafiknykterhetskommitté.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1962.
25. Mönsterskgddsutredningen (1959: I 40; 1960: I 36; 1961: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 februari 1958 för att
verkställa en översyn av mönsterskyddslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1958):
38
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju. 25
Ljungman, K. S. B., professor, ordförande;
Lcffler, J., direktör;
Löfgren, N. S. J., disponent, f. d. riksdagsman;
Renström-Ingenäs, N. H. Lena, fru, led. av II kamm.;
Skawonius, S. E., konstnär;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Expert:
Uggla, C. A., byråchef.
Sekreterare:
Sterner, E. G. E., assessor.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. växel 22 55 40 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 40.
Tilläagsdirektiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet
den 23 mars 1961):
En av de principiellt viktigaste nyheterna i den i slutet av förra året genomförda
revisionen av den upphovsrättsliga lagstiftningen var att den allmänna skyddstiden
för litterära och konstnärliga verk slutgiltigt bestämdes till 50 ar från upphovsmannens
död. Ett undantag gjordes dock för en betydelsefull grupp produkter,
nämligen alster av konsthantverk och konstindustri. Enligt hittills gällande
rätt har skyddstiden för dessa alster varit 10 år, som regel räknat från året för offentliggörandet.
I den nya lagstiftningen har denna relativt korta skyddstid provisoriskt
bibehållits, varvid skälet varit att man velat avvakta den reform av
mönsterskyddslagstiftningen som är under förberedande---.
I denna fråga anförde föredragande departementschefen i propositionen 1960: 17
med förslag till den nya upphovsrättslagen, att principiella skäl talade för att
skyddstiden för alster av konsthantverk och konstindustri bestämdes på samma
sätt som för annan konst. I olika sammanhang hade emellertid tidigare framhållits,
att frågan om skydd för dessa alster hade sammanhang även med mönsterrätten.
Detta hade i lagstiftningsärendet understrukits av lagrådet och av åtskilliga organisationer
som hade intressen att bevaka på området. Med hänsyn härtill kunde
det finnas skäl att icke taga slutlig ståndpunkt till den föreliggande frågan förrän
mönsterskyddsutredningen avslutat sitt arbete och man finge tillfälle att i ett
sammanhang bedöma den upphovsrättsliga och den mönsterrättsliga sidan av problemet.
Därför förordades, att man tillsvidare icke gjorde någon principiell ändring
i den gällande skyddstiden för de alster det här gäller.
En sådan samlad bedömning av det upphovsrättsliga och det mönsterrättsliga
skyddet för konsthantverket och konstindustrien, som sålunda förutsatts, bör
förberedas genom närmare undersökningar av konsekvenserna av olika lösningar.
Lämpligt synes vara att mönsterskyddsutredningen utför en sådan undersökning.
Enligt sina nuvarande direktiv har utredningen bl. a. att upptaga spörsmålet om
gränsdragningen mellan mönsterrätten och upphovsrätten, varvid särskilt framhållits
att utredningen bör uppmärksamma de skäl, som kan tala för att bibehålla
det inom vår nuvarande rätt tillämpade s. k. dubbla skyddet. I denna del
torde tidigare ha förutsatts, att utredningen skulle kunna utgå från den utformning
av det upphovsrättsliga skyddet, vartill män kom fram vid revisionen inom
detta rättsområde. Då skyddet emellertid numera i ett viktigt avseende, nämligen
beträffande skyddstiden, i viss mån ställts i beroende av hur mönsterrätten utformas,
synes det naturligt att utredningen även undersöker hur det upphovsrättsliga
skyddet i detta hänseende bör avvägas och hur de båda skyddsformerna bör samordnas.
Vad jag sålunda anfört synes böra beaktas vid mönsterskyddsutredningens
39
I Ju: 25 Riksdagsberättelsen år 1962
fortsatta arbete. Någon utökning av kretsen av de sakkunniga torde icke vara erforderlig.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 8 sammanträden.
Därjämte har hållits nordiska delegerademöten i Oslo och i Köpenhamn
ävensom två sammanträden med ett av de nordiska kommittéerna
särskilt tillsatt arbetsutskott. Fortsatta överläggningar har ägt rum med
representanter för Textilrådet och olika textilföretag.
Jämte ämnen, som redan tidigare börjat genomgås, har de nordiska kommittéerna
behandlat bl. a. frågor om skyddsinnehållet, om hemlighållande
av ansökningshandlingar respektive av registrerade mönster samt om rätten
till mönster, som framställts av arbetstagare. Inom den svenska utredningen
har vidare spörsmålet om skyddstiden för verk av nyttokonst upptagits till
behandling, och vissa enkäter härom har igångsatts. Av justitiedepartementet
har till utredningen överlämnats en skrivelse den 5 september 1961 i
denna fråga från Nordiska Rådets juridiska niomannakommitté.
På grundval av ett från svensk sida upprättat förberedande utkast har
arbetsutskottet framlagt ett preliminärt lagtextutkast, som granskats inom
de nordiska kommittéerna och är föremål för fortsatt bearbetning.
Uredningen beräknas pågå under hela år 1962.
26. Utredning om översyn av bestämmelserna i § 28 regeringsformen om
svenskt medborgarskap såsom villkor för erhållande av statstjänst
(1959: I 42; 1960: I 38; 1961: I 31)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1958 för att
verkställa översyn av bestämmelserna i § 28 regeringsformen om svenskt
medborgarskap såsom villkor för erhållande av statstjänst:
Rylander, A. O. E., landshövding, f. d. riksdagsman.
Expert:
Petrén, B. E. G., hovrättsråd, docent.
Sekreterare:
Lidgard, C. S. H., förste sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
I enlighet med bl. a. de riktlinjer för utredningens arbete, som angivits i
anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 1 april 1960 (se
prop. 1960:43) har sagda arbete under året varit inriktat på att utarbeta
förslag till den särskilda lagen med närmare bestämmelser om krav på visst
medborgarskap för erhållande av statstjänst. Samtidigt bär samråd på nytt
ägt rum med författningsutredningen rörande utformningen av ifrågavarande
grundlagsregler.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört under år 1962.
27. Atomskadeutredningen (1959: I 43; 1960: I 39; 1961: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ls bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning rörande vissa skadestånds- och försäkringsfrågor sam
-
40
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 28
manhängande med atomreaktordrift (se Post- och Inrikes tidn. den 30
augusti 1958):
Conradi, E. G. F., justitieråd, ordförande;
Brundin, G. G., byråchef;
Ivalderén, K. G., försäkringsdirektör.
Experter:
Aler, B. A. A., laborator;
Beskow, B. G., häradshövding;
Kihlbom, N., försäkringsdirektör;
Pehrsson, W. P., advokat;
Wetterlundh, S. C. G., direktör.
Sekreterare:
Nordenson, U. K., hovrättsassessor.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 43.
Utredningen har under tiden november 1960—oktober 1961 hållit 2 sammanträden.
Efter remiss har utredningen den 16 januari 1961 avgivit utlåtande till
Kungl. Maj:t över en av försäkringsinspektionen gjord framställning om
höjning av försäkringssummorna vid trafikförsäkring å motorfordon.
Utredningens slutbetänkande (del II) föreligger i korrektur och beräknas
kunna avlämnas i början av år 1962.
28. översyn av lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar
(1959: I 44; 1960: I 40; 1961: I 33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 oktober 1958 för
att verkställa en översyn av 1949 års lag om rätten till arbetstagares uppfinningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1958):
Edling, S. A., justitieråd.
Experter:
Angert, S.-E. A., civilingenjör;
Geijer, J. L., jur. dr;
Grundin, I. W., byrådirektör;
Jacobauis, C., tekn. dr;
Nilsson, C. E., krigsråd;
Pehrsson, W. P., advokat;
Romanus, H. A. R., civilingenjör.
Lokal: Högsta domstolen; tel. växel 23 67 20.
Sekreterare:
Mogård, E. P. B., hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 44.
Under tiden december 1960—november 1961 har 2 sammanträden hållits,
varav ett gemensamt med representanter från i Norge och Finland tillsatta
2f Biliang till riksdagens protokoll 1962. i samt.
Riksdaffsbcrättelsen
41
I Ju: 28
Riksdagsberättelsen år 1962
kommittéer för utredning angående rätten till arbetstagares uppfinningar,
vid vilket sammanträde jämväl observatör från Danmark närvarit.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1962.
29. 1959 års förlag sinteckning skommitté
(1960: I 43; 1961: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1959
för att verkställa en översyn av lagstiftningen om förlagsinteckning m. in.
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1959):
Nordström, T., justitieråd, ordförande;
Lindstedt, A., kommerseråd;
Lögdberg, B. Å. A., professor.
Experter :
Andersson, K. O., direktör (fr. o. m. den 6 juni 1961);
Bergqvist, E. G., direktör;
Fjelkner, A. W., direktör (fr. o. m. den 6 juni 1961);
Fosselius, L.-E., direktör;
Ohlin, P. H., direktör;
Olson, G., bankdirektör;
Rosenquist, B. F., direktör.
Sekreterare:
Mollstedt, S. R. B., hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr.; tel. 20 03 48.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Ju 43.
Kommittén har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit 10 sammanträden;
vid två av dessa har experter deltagit.
Efter remiss har kommittén avgivit utlåtande dels den 11 april 1981 till
riksdagens första lagutskott över motioner om lagstiftning i syfte att möjliggöra
utnyttjande av byggnad på annans mark såsom säkerhet för kredit,
dels den 3 augusti 1961 över stadsdomstolsutredningens betänkande rörande
de allmänna underrätterna m. in. såvitt gäller de delar av betänkandet
som berör kommitténs arbete.
Utkast till lag om förlagsinteckning föreligger i väsentliga delar. Kommittén
avser att inom kort påbörja arbetet med en översyn av reglerna om
inteckning i jordbruksinventarier.
Utredningsarbetet beräknas komma att pågå under hela år 1962.
30. Utredning angående fånqvårdsanstalternas behov av tillsimspersonal
(1960: I 44; 1961: I 36)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda frågan angående fångvårdsanstalternas behov av tillsynspersonal efter
arbetstidsförkortningens genomförande:
Wihlborg, H. H., byråchef.
42
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 31
Experter:
Grönberg, A. R. A., fångvårdsinspektör;
Brytting, O. E., byråsekreterare.
Lokal: Statskontoret; tel. växel 22 08 60.
I sitt i föregående redogörelse omnämnda utlåtande den 3 oktober 1960
framlade utredningsmannen förslag rörande bland annat personalbehovet
vid vissa anstalter, som efter den 1 juli 1961 skulle få ändrad användning
eller ökat platsantal. Utredningsmannen har därefter den 10 juni 1961 framlagt
slutligt förslag (stencilerat) angående fångvårdsanstalternas behov i
övrigt av tillsyns-, sjukvårds- och förrådspersonal. Enligt 1961 års statsverksproposition
(II ht, s. 99) skulle det få ankomma på Kungl. Maj:t att
— sedan utredningsmannen slutfört sin översyn, vilken såvitt angick Norrtälje,
Tidaholm och Hall skulle avse anstalterna i utbyggt skick — besluta
om inrättande av extra tjänster för den ytterligare bevakningspersonal, som
kunde komma att erfordras i anledning av utbyggnaden. Till följd härav
har överläggningar mellan fångvårdsstyrelsen och utredningsmannen ägt
rum rörande det ytterligare personalbehovet i Norrtälje och Tidaholm. Samtidigt
behandlades personalbehovet dels vid fångvårdsanstalterna i Luleå,
Örebro, Jönköping och Halmstad, vilka fr. o. m. den 1 juli 1961 användes
som specialanstalter för svårbehandlade, och dels vid anstalten i Kalmar, därest
denna säkerhetsanstalt enligt styrelsens förslag kommer att användas
för samma ändamål. Styrelsen har i särskilda skrivelser den 30 september
1961 gjort framställning i enlighet med överläggningarnas resultat. Det återstående
utredningsarbetet avser, förutom förutberörda förstärkning av personalen
vid Hallanstalten, även en av ändrade lokaldispositioner påkallad
förnyad undersökning rörande personalbehovet vid säkerhetsanstalten i
Växjö.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört före den 1 april 1962.
31. Utredningen angående vissa skadeståndsrättsliga frågor (1960: I 45;
1961:1 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 november 1959 för
att utreda vissa skadeståndsrättsliga frågor (se Post- och Inrikes tidn. den
15 december 1959):
Walin, A. G., ordf. i lagberedningen, f. d. justitieråd;
Weslien, P.-A., advokat;
Hellner, J. E., professor (fr. o. in. den 10 mars 1961).
Experter:
Ekman, C. G., förbundsjurist (fr. o. m. den 15 december 1961);
Forstadius, E. L. W., bitr. direktör;
Sandberg, E. A., ombudsman;
Åkerman, F. M., direktör.
Sekreterare:
Nordenson, U. K., hovrättsassessor.
43
I Ju: 31
Riksdagsberåttelsen år 1962
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1959 I Ju: 45.
Under tiden november 1960—oktober 1961 har hållits 6 sammanträden
med utredningen i dess helhet. Därjämte har överläggningar ägt rum mellan
enskilda sakkunniga och experter.
De sakkunniga har deltagit i överläggningar med delegerade från Danmark,
Finland och Norge i Oslo den 6—8 april 1961.
Efter remiss har utredningen avgivit utlåtande till riksdagens första lagutskott
över en vid 1961 års riksdag väckt motion, nr I: 164, angående åtgärder
för att säkerställa rätten till skadestånd.
Utredningsarbetet beräknas bliva avslutat under 1962.
32. Utredningen för översyn av nedre justitierevisionens arbetsorganisation
(1961: I 38)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1960:
Wijnbladh, C. M. E., hovrättspresident.
Experter:
Ringdén, H.-F., regeringsråd;
Stangenberg, Harriet S. T., byråchef.
Lokal: Hovrätten, Umeå; tel. 182 70.
Utredningsmannen har under året sammanträtt med experterna den 5 december
1960, därvid överläggningar hållits med representanter för revisionssekreterarföreningen,
den 16 och 17 mars, den 11 april, därvid överläggningar
hållits med representanter för Sveriges juristförbund, den 12—14
april; samt den 7 juni 1961, därvid en representant för Statstjänstemannaförbundet
beretts tillfälle framlägga sina synpunkter. Utredningsmannen
har färdigställt ett utkast till betänkande i ämnet, som inom närmaste tiden
skall genomgås med experterna.
Uppdraget beräknas vara slutfört i början av 1962.
33. Ulredningen om samnordisk översyn av aktiebolagslagstiftningen
(1961: I 39)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 februari 1960 för att
deltaga i en samnordisk översyn av aktiebolagslagstiftningen samt att följa i
övriga nordiska länder pågående utredningsarbete (se Post- och Inrikes tidn.
den 17 febr. 1960):
Nial, S. H., professor, rektor vid Stockholms universitet.
Sekreterare:
Loheman, A., hovrättsråd.
Lokal: Västra riddarhusflygeln; tel. 21 62 42.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Ju 39.
Utredningsmannen har intill den 1 november 1961 deltagit i ett sammanträde
med delegerade från Danmark, Finland och Norge.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1962.
44
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 36
34. Utredningen rörande reglerna om godtrosförvärv av lös egendom
(1961:1 40)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 februari 1960 för
att verkställa en översyn av ifrågavarande regler (se Post- och Inrikes tidn.
den 17 februari 1960):
Hessler, H., professor.
Sekreterare:
Strömholm, S., jur. lic., hovrättsfiskal.
Utredningens adress: c/o Hessler, Artillerigatan 24, Uppsala; tel. 018—
457 64.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Ju 40.
Utredningen har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit ett sammanträde
med de i övriga nordiska länder utsedda utredningsmännen. En
översikt över gällande svensk rätt på det avsedda området har uppgjorts.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1962.
35. Utredning angående upplysning till militära myndigheter om ådömda
straff m. m. (1961: I 41)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 maj 1960 för att utreda
frågan angående upplysning till militära myndigheter om ådömda straff
m. m. beträffande personal som beordrats att fullgöra militärtjänst (se Postoch
Inrikes tidn. den 13 maj 1960):
Thyresson, G., hovrättsråd.
Lokal: Svea hovrätt; tel. växel 23 68 00.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 41.
Utredningsarbetet, som under år 1961 fördröjts av andra utredningsmannen
åvilande uppdrag, beräknas bli slutfört under år 1962.
36. Utredning om hovrätternas domförhet (1961: I 42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 maj 1960 för att
utreda frågan om hovrätts domförhet (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni
1960):
Elliot, K. E., hovrättspresident; ordförande;
Engqvist, C. O., lagman;
Tammelin, P. A. V., överdirektör.
Expert:
Stangenberg, Harriet, S. T., byråchef.
Sekreterare:
Henkow, K. G. I., hovrättsråd.
Utredningens adress: Hovrätten, Sundsvall 4; tel. 060—572 50.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 42.
45
I Ju: 36 Riksdagsberättelsen år 1962
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 4 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under 1962.
37. Offentlighetskommittén (1961: I 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för översyn
av lagstiftningen om allmänna handlingars offentlighet och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 juli 1960):
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident, ordförande;
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Eriksson, G. L., t. f. expeditionschef;
Pers, A. Y., redaktör;
Stjernquist, N. Nilsson-, professor.
Experter:
Borggård, G. R., expeditionschef;
Kromnow, E. Å., kansliråd;
Ryman, S.-H. G., byråchef;
Wadén, I. P. J., förste arkivarie.
Sekreterare:
Holmberg, E. G., hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten över Skåne och Blekinge, Malmö; tel. 040-73430.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Ju 43.
Kungl. Maj :t har genom beslut den 30 juni 1961 uppdragit åt kommittén
att verkställa utredning rörande upphovsrätt till handlingar, upprättade hos
myndighet som avses i 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen. För denna utredning
meddelades följande tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Kling
till statsrådsprotokollet den 30 juni 1961, se Post- och Inrikes tidn. den 18
juli 1961):
Under förarbetena till den i slutet av förra året genomförda revisionen av den
upphovsrättsliga lagstiftningen, vilken träder i kraft den 1 juli 1961, var det en
omstridd fråga huruvida och i vilken omfattning upphovsrättsligt skydd borde införas
för vissa allmänna handlingar, nämligen tryckalster, som publiceras i statens
affärsmässiga eller kulturella verksamhet. Såsom exempel på sådana tryckalster
kan nämnas av staten utgivna handböcker, författningskommentarer och museikataloger.
Enligt hittills gällande rätt är allmänna handlingar generellt undantagna
från upphovsrätt och detta undantag avser alltså även publikationer av nämnt
slag; genom särskild lag den 14 december 1956 har dock införts skydd för en speciell
grupp, nämligen de officiella kartorna. Auktorrättskommittén ansåg att alster
av denna typ, med hänsyn till deras kommersiella värde, borde beredas skydd.
Bl. a. i sådant syfte föreslog kommittén att undantaget för allmänna handlingar
i den nya lagen skulle begränsas till att gälla »författningar samt beslut och yttranden
av myndighet»; ett stadgande härom upptogs i 9 § i kommitténs förslag till
lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Kommitténs förslag i denna
del upptogs också i propositionen.
Vid riksdagsbehandlingen mötte förslaget kritik. Första lagutskottet framhöll,
i anslutning till väckta motioner, att det vore av omistligt värde att rätten att fritt
återge offentliga handlingar icke inskränktes i vidare mån än som kunde anses
oundgängligen erforderligt. Propositionen syntes innebära risk för att skvdd kom
-
46
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 38
mc att gälla även beträffande handlingar, i fråga om vilka ett behov av skydd icke
föreligger. Det måste inge allvarliga betänkligheter, att det sålunda utan tvingande
skäl kunde komma att införas en till sin omfattning icke närmare klarlagd begränsning
i den grundlagsfästa rätten för medborgarna att av trycket fritt utge allmänna
handlingar. Såsom huvudregel borde uppställas, att hos myndighet upprättade
handlingar ej är föremål för upphovsrätt, varefter genom särskilda bestämmelser
borde stadgas skydd för de grupper av handlingar som ansåges i behov darav.
Vilka kategorier som härvid borde anges kunde emellertid ej fastställas förrän efter
ytterligare utredning. I lagen borde likväl upptagas bestämmelse om att sådana
officiella kartor som avsåges i 1956 års lag skulle vara föremål för upphovsrätt.
Under åberopande av det anförda föreslog utskottet sådan avfattning av hithörande
stadgande, att handlingar, upprättade hos myndighet som avses i 2 kap. 3 §
tryckfrihetsförordningen, icke skulle vara föremål för upphovsrätt; dock att utan
hinder härav upphovsrätt skulle få göras gällande till de förut berörda officiella
kartorna. I anslutning härtill föreslog utskottet att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj :t hemställa om utredning rörande frågan huruvida allmänna handlingar borde
beredas uppliovsrättsligt skydd i andra fall än som följde av utskottets förslag till
avfattning av stadgandet. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.
Jag vill nu förorda att förevarande spörsmål upptages till utredning. En dylik utredning
bör syfta till att, efter noggrann kartläggning av den omfattning i vilken de
olika statliga myndigheterna utger publikationer avsedda för avsättning hos allmänheten,
pröva vilka publikationer som är av sådan karaktär att det kan anses för
statsverket angeläget att upphovsrättsligt skydd införes, samtidigt som det bör övervägas
huruvida i varje särskilt fall ett skydd kan godtagas med hänsyn till tryckfrihetsrättsliga
principer. Motsvarande undersökning bör genomföras även på det
kommunala området. Utredningen bör vidare överväga i vilken form eventuellt erforderliga
bestämmelser bör meddelas. Härvid bör beaktas att det å ena sidan är
ett önskemål att bestämmelserna ej göres kasuistiska utan att skyddade alster anges
genom mera allmänna kriterier men att det å andra sidan, såsom första lagutskottet
anfört, finns en risk att alltför generellt avfattade bestämmelser kommer att omfatta
även grupper för vilka skydd icke är nödvändigt. Det bör även övervägas huruvida
bestämmelserna bör upptagas i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk eller om de bör ges i särskild lagstiftning.
Under tiden december 1960—oktober 1961 har kommittén hållit 7 sammanträden.
Efter remiss har kommittén avgivit yttranden, den 9 december 1960 över
betänkande med förslag till reformering av de nuvarande statliga företagsformerna
in. in. (SOU 1960; 32), den 15 mars 1961 över ett av socialstyrelsen
avgivet yttrande i anledning av en framställning från statens råd för samhällsforskning
om sådan ändring i lagen om socialregister, att möjlighet beredes
forskare att för forskningsändamål erhålla vissa uppgifter ur registret,
samt den 17 oktober 1961 över betänkande angående den allmänna brottsregistreringen
(SOU 1961:11).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1962.
38. Sakkunnig för genomgång och bearbetning au domar i expropriationsmål
(1961: I 44)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 september 1960 för
genomgång och bearbetning av de domar i expropriationsmål, som enligt
47
I Ju: 38
Riksdagsberättelsen år 1962
kungörelsen den 1 november 1951 (nr 706) insänts till justitiedepartementet:
Westin, J. O., civilingenjör.
Förordnad att biträda den sakkunnige:
Pocell, K., civilingenjör.
Lokal: Statens institut för byggnadsforskning, Linnégatan 64, Stockholm
Ö; tel. 63 09 65.
Material har sammanställts för expropriationsutredningens behov. Den
sakkunnige har medverkat vid 3 av expropriationsutredningens sammanträden.
Huvuddelen av utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första
halvåret 1962.
39. Utredning om en avveckling av rekognitionsavgifterna till Danviks
hospital (1961: I 45)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1960 för att
genom förhandlingar få till stånd en definitiv avveckling av rekognitionsavgifterna
till Danviks hospital (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november
1960):
Tottie, A. V. R., landshövding, ordförande;
Sekreterare:
Rabenius, S. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Kammarkollegiet, tel. 23 45 60.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 45.
Förhandlingsledaren har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit
5 sammanträden med delegerade för Danviks hospitals direktion och representanter
för Nacka stad.
Uppdraget beräknas kunna slutföras under början av år 1962.
40. Utredning av frågan om radions juridiska ansvarighet (1961: I 46)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 november 1960 för
utredning av frågan om radions juridiska ansvarighet (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 november 1960):
Björling, J. E., revisionssekreterare.
Expert:
Bergström, S. B:son, preceptor (fr. o. m. den 13 januari 1961).
Lokal: Stora Nygatan 2 B; tel. 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 46.
Utredningen har under året upprättat lagutkast, beträffande vilka överläggningar
ägt rum med företrädare för Sveriges Radio, radionämnden och
olika organisationer.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under första halvåret 1962.
48
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 43
41. Utredning angående fraktavtalet vid internationell godsbefordran å väg
(1961: I 47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1960 för
att utreda frågan om lagstiftning i anledning av svensk anslutning till konventionen
om fraktavtalet vid internationell godsbefordran å väg och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1960):
von Sydow, G., avdelningschef, hovrättsråd, ordförande;
Andersson, T. C., direktör;
Sidenbladh, K. J. E., hovrättsråd.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr.; tel. 11 53 27.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 47.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit två
sammanträden, av vilka ett gemensamt med delegerade från Danmark, Finland
och Norge.
Utredningsarbetet beräknas komma att pågå under hela år 1962.
42. Utredning av frågan om verkställighet av utländsk dom i tvistemål
(1961: I 48)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1960 för att
utreda frågan om verkställighet här i riket av utländsk dom i tvistemål och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 14 december
1960):
Welamson, L. T., professor.
Sekreterare:
Wersén, D., jur. kand.
Lokal: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2; tel. 34 08 60.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 48.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1962.
43. Expropriationsutredningen (1961: I 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 december 1960 för
att verkställa översyn av expropriationslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 januari 1961):
Körlof, A. H. V., hovrättsråd, ordförande;
Garpe, D. A. J., borgarråd;
Grebäck, E. H., agronom, led. av II kamm.;
Hansson, G. H., civilingenjör, led. av I kamm.;
Johansson, K. B. M., förbundsordförande, led. av I kamm.;
Lundström, N. B., redaktör, led. av I kamm.;
Wiklund, O. W., sågverksarbetare, led. av II kamm.
49
I Ju: 43
Riksdagsberättelsen år 1962
Experter:
Hernmarck, A. G. M., advokat (fr. o. m. den 16 mars 1961);
Lindh, Å. H., andre förbundsordförande (fr. o. m. den 26 oktober 1961).
Sekreterare:
Landh, L. V., hovrättsassessor.
Lokal: Lilla Nygatan 1, 1 tr.; tel. 11 85 54 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 49.
Utredningen har under tiden januari—oktober 1961 sammanträtt inalles 7
dagar.
Utredningen avser att omkring årsskiftet 1961—1962 eller under första
halvåret 1962 avgiva förslag till partiella reformer.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1962.
44. 1961 års utredning om översyn av medborgarskapslagstiftningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 februari 1961 för
översyn av medborgarskapslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 9
mars 1961):
Wahlbäck, J. M., landshövding.
Sekreterare:
Nyman, E. O., hovrättsråd.
Utredningens adress: Länsstyrelsen, Visby; tel. 158 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 17
februari 1961):
Gällande bestämmelser om svenskt medborgarskap återfinnes, förutom i 33 § regeringsformen
i lagen den 22 juni 1950 om svenskt medborgarskap. Lagen tillkom
i samarbete med Danmark och Norge, i vilka länder samtidigt antogs medborgarskapslagar
nära överensstämmande med den svenska.
Enligt det nämnda stadgandet i regeringsformen äger Kungl. Maj:t att i den ordning
och under de villkor, som bestämmes genom särskild lag, genom naturalisation
till svensk medborgare upptaga utländsk man eller kvinna. Villkor för naturalisation
är enligt 6 § första stycket i 1950 års lag, att den sökande fyllt 18 år, att han
sedan sju år har hemvist här i riket, att han har fört en hederlig vandel samt att
han har möjlighet att försörja sig och sin familj. Även om dessa villkor ej är uppfyllda,
kan emellertid enligt andra stycket i samma paragraf naturalisation äga
rum, om särskilda skäl föreligger. Som exempel på sådana särskilda skäl nämnes i
lagen, att det finnes medföra gagn för riket att sökanden upptages till svensk medborgare,
att sökanden förut ägt svenskt medborgarskap eller att sökanden är gift
med svensk. Om sökanden är dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare, kan
även om annat särskilt skäl ej föreligger avvikelse ske från villkoret om minst sju
års hemvist i riket. Det är praxis att så sker, och vistelsetiden för nordiska medborgare
avkortas i regel ett par år. Lagen ger emellertid möjlighet till ytterligare
lättnader, såvitt angår medborgare i de övriga nordiska länderna. Enligt 10 § äger
Kungl. Maj:t, efter avtal med Danmark, Finland, Island eller Norge, förordna om
tillämpning av vissa särskilda bestämmelser. Dessa innebär bl. a., att medborgare
i fördragsslutande stat, som förvärvat medborgarskapet på annat sätt än genom
naturalisation, fyllt 21 men ej 60 år, sedan tio år har hemvist här i riket samt icke
under denna tid dömts till frihetsstraff, förvärvar svenskt medborgarskap genom
att hos länsstyrelsen i det län där han är kyrkobokförd skriftligen anmäla sin öns
-
50
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 44
kan härom. Avtal om tillämpning av dessa bestämmelser har träffats med Danmark
och Norge, ocli Kungl. Maj:t har på grundval härav meddelat förordnande enligt
10 § genom kungörelse den 22 december 1950.
Till belysning av de nu nämnda reglernas tillämpning på nordiska medborgare
må nämnas, att under år 1960 svenskt medborgarskap erhölls av 616 danskar och
417 norrmän. Medborgarskapet förvärvades därvid i 413 respektive 288 fall genom
beslut av Kungl. Maj:t och i övriga 203 respektive 129 fall genom anmälan eller
automatiskt förvärv. Finska medborgare fick svenskt medborgarskap i 2 448 fall.
Eftersom avtal enligt 10 § medborgarskapslagen ej träffats med Finland, skedde
praktiskt taget alla dessa förvärv (2 426) genom Kungl. Maj:ts beslut. En islänning
blev svensk medborgare genom beslut av Kungl. Maj:t.
Till Nordiska rådets åttonde session i Reykjavik den 28—31 juli 1960 väcktes
ett medlemsförslag om översyn av den nordiska medborgarskapslagstiftningen i
vissa hänseenden. I förslaget framhölls önskvärdheten av att Finland och Island
ansluter sig till det system av medborgarskapslagar som sedan år 1950 gäller i Danmark,
Norge och Sverige. Vidare föreslogs att man skulle underlätta för medborgare
i ett nordiskt land att förvärva medborgarskap i annat nordiskt land, varvid
särskilt borde ifrågakomma att förkorta den tid som en medborgarskapssökande
skall ha uppehållit sig i landet. I förslaget berördes även de statslösas ställning och
frågan efter vilka regler ett land skall bedöma medborgarskapet för utlänningar
som uppehåller sig i landet.
Medlemsförslaget behandlades av rådets juridiska utskott, som konstaterade,
att en finsk kommitté för ändringar i medborgarskapslagstiftningen redan tillsatts.
Vidare anförde utskottet, att enligt isländsk uppfattning en utvidgning av den nordiska
medborgarskapslagstiftningen till att omfatta även Island icke skulle ha någon
praktisk betydelse. Utskottet tog därför icke upp frågan om Finlands och Islands
anslutning till de dansk-norsk-svenska medborgarskapslagarna. Ej heller i
fråga om de statslösas ställning och bedömandet av utlännings medborgarskap
fann utskottet någon åtgärd från rådets sida erforderlig. Utskottet anslöt sig däremot
till tanken, att kravet på viss tids uppehåll för erhållande av medborgarskap
i annat nordiskt land borde mildras. I sitt utlåtande hemställde utskottet, att rådet
skulle rekommendera regeringarna att söka underlätta för nordiska medborgare
att förvärva medborgarskap i annat nordiskt land, bl. a. genom jämkning av kravet
på viss tids uppehåll i landet. Rådet antog en rekommendation (nr 12) i enlighet
med utskottets förslag.
Rekommendationen behandlades på det nordiska justitieministermötet i Helsingfors
den 17—18 januari 1961, varvid enighet rådde om att en samnordisk utredning
på grundval av rekommendationen skulle verkställas. Jag vill i enlighet
härmed förorda, att en sakkunnig tillkallas med uppdrag att i samråd med de sakkunniga
som för motsvarande ändamål utses i de övriga nordiska länderna utreda
frågan om underlättande för nordiska medborgare att förvärva svenskt medborgarskap,
varvid bl. a. bör undersökas i vad mån kravet på viss tids uppehåll
i landet kan mildras.
Många av de medborgarskapsärenden som prövas av Kungl. Maj:t är av rutinartad
karaktär. Detta gäller särskilt de nordiska ärendena som år 1960 uppgick
till drygt 40 procent av totalantalet. Under årens lopp har en tämligen fast praxis
utbildats och prövningen av dessa ärenden blir i stor utsträckning formell. Frågan
om lättnader i villkoren för nordiska medborgares förvärv av annat nordiskt medborgarskap
bör givetvis övervägas med utgångspunkt från denna praxis. Det kan
ifrågasättas, om icke även andra ärenden än sådana som är av anmälningskaraktär
skulle kunna avgöras redan på länsstyrelseplanet. En sådan ordning påkallar ändring
av det förut nämnda stadgandet i 33 § regeringsformen, och en förutsättning
är att reglerna för prövningen preciseras på sådant sätt, att man säkrar en likartad
bedömning av ärendena vid länsstyrelserna. Denna fråga torde böra närma
-
51
I Ju: 44
Riksdagsberättelsen år 1962
re undersökas vid utredningen, och det bör övervägas, om en sådan decentralisering
skulle kunna genomföras även beträffande vissa icke-nordiska ärenden.
Då sakkunniga för motsvarande ändamål ännu ej utsetts i samtliga övriga
nordiska länder, har utredningsarbetet ännu ej kunnat påbörjas.
45. Utredning för översyn av domkretsindelningen för underrätterna
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 mars 1961 för att
överse domkretsindelningen för underrätterna (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 april 1961):
Elliot, K. E., hovrättspresident, ordförande;
Brandt, H. B. D., rådman;
Engqvist, C. O., lagman;
Stangenberg, E. G., häradshövding;
Stangenberg, Harriet S. T., byråchef;
Tammelin, P. A. V., överdirektör.
Sekreterare:
Kilander, B. I., hovrättsassessor.
Lokal: österlånggatan 43, 5 tr.; tel. växel 24 00 00 ankn. 835 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 23
mars 1961):
De allmänna underrätterna i Sverige är av två slag, häradsrätter och rådhusrätter.
Häradsrätterna handhar rättsskipningen på landet. Kostnaderna för dem
bestrides av statsverket; dock åligger det domkretsens invånare att betala utgifterna
för sammanträdes- och kanslilokaler m. m. Även vissa städer lyder under häradsrätt.
Detta gäller åtskilliga nytillkomna städer och likaså en del äldre städer,
som i senare tid förenats med domsaga. I övriga städer handhas rättsskipningen
av rådhusrätt, som bekostas av staden.
Beträffande underrätts sammansättning gäller olika regler för häradsrätt och
rådhusrätt. För häradsrätt är huvudregeln, gällande både tvistemål och brottmål,
att häradshövding dömer med nämnd. Rådhusrätt däremot har i tvistemål kollegial
sammansättning med tre eller fyra lagfarna domare, medan i brottmål sammansättningen
liksom i häradsrätt är lagfaren domare med nämnd. Såväl i häradsrätt
som rådhusrätt är emellertid rätten domför med endast en domare i mindre och
enklare mål.
Ännu i början av 1900-talet hade nästan alla rikets städer egen jurisdiktion. År
1904 var antalet städer 93, av vilka 91 hade rådhusrätt. I de 40 städer som sedermera
har tillkommit har icke inrättats rådhusrätt. Dessa städer lyder sålunda
alltifrån sin tillblivelse under häradsrätts domvärjo. Efter år 1904 har vidare 50
äldre städer lagts under landsrätt. För närvarande finns rådhusrätter i 41 av rikets
133 städer.
Antalet domsagor har under den angivna tidsperioden hållit sig i huvudsak konstant.
År 1904 var antalet domsagor 120. Den ledande principen för indelning i domsagor
var fram till omkring år 1920, att en domsaga ej borde vara större än att arbetet
i domsagan kunde medhinnas av häradshövdingen, ett par notarier och biträden.
Om arbetsmängden ökade så att denna organisation blev otillräcklig, delades
domsagan eller företogs på annat sätt en omreglering av densamma. Denna utveckling
ledde till att det år 1921 fanns 125 domsagor. Genom 1918 och 1920 års
52
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 45
domsagostadgor fick domsagorna en fastare organisation. Personalen under häradshövdingen
förstärktes. I stället för att dela domsagor med växande arbetsbörda började
man inrätta tjänster som biträdande domare i de mest arbetstyngda domsagorna.
Flera mindre domsagor förenades med angränsande domsaga till större enheter.
Vid rättegångsbalkens ikraftträdande år 1948 fanns 115 domsagor, varav 11 med
tingsdomare. Man har därefter sökt undvika mycket stora domsagobildningar. Efter
rekommendation av 1943 års domarutredning (SOU 1946:57) delades de tre
största dåvarande domsagorna. Även andra omregleringar har skett i syfte att domsagorna
ej skall bli alltför stora. Det nuvarande antalet domsagor är 118.
Genom den snabba samhällsutveckling som ägt rum har domsagoindelningen nu
alltmer kommit att framstå såsom otidsenlig. De förhållanden som ligger till grund
för den nuvarande indelningen har på flera håll radikalt förändrats. Inte minst
befolkningsomflyttningen från landsbygden till tätorter har medfört förskjutningar
i underlaget för domsagoorganisationen. Någon allmän översyn av domsagoindelningen
har hittills inte ägt rum. Tydligtvis föreligger nu behov av en sådan
översyn.
Frågan om ändringar i domsagoindelningen har även aktualiserats genom ett
par nyligen avlämnade utredningar. Sålunda har stadsdomstolsutredningen i januari
1961 avgivit sitt slutbetänkande (SOU 1961:6). Enligt utredningens förslag
skall staten övertaga kostnaderna för städernas domstolar och en enhetlig domarkår
tillskapas. Några ändringar i nuvarande grunder för underrätternas sammansättning
i tvistemål och brottmål har ej föreslagits, bortsett från vissa modifikationer
i fråga om nämndens storlek och formerna för dess medverkan. Utredningen
räknar emellertid med att rådhusrätt skall bibehållas endast i de större städerna.
I de fall då rådhusrätten består skall dess domkrets sammanfalla med staden;
undantagsvis skall dock enligt förslaget domkretsen kunna utvidgas att omfatta
kommun i stadens närhet. De städer vilkas rådhusrätt upphör bör enligt utredningen
förenas med domsaga. Utredningen har gjort vissa uttalanden om de problem i
avseende å domsagoindelningen, som kan uppkomma i samband härmed. Bl. a. har
utredningen framhållit, att i vissa fall en domsagoreglering i samband med indragning
av rådhusrätt kan vara motiverad t. ex. för att tillgodose önskemålet att de
mera betydande städerna har nära tillgång till domsagokansli. Vidare kan enligt
utredningens mening omorganisationen av rådhusrätterna aktualisera en allmän
översyn av den judiciella indelningen i några län med alltför små domsagor eller
med en eljest olämplig judiciell indelning. Som en allmän reflexion rörande grunderna
för domsagoindelningen har utredningen uttalat, att domsagor med häradshövding
som enda ordinarie domare inte längre kan komma i fråga såsom riktmärke
och att det i stället finns anledning att räkna med att befolkningsrörelsen från
landsbygden till tätorter kommer att leda till en fortsatt ökning av antalet domsagor
med två eller flera ordinarie domare.
Ett annat utredningsförslag, som aktualiserar en översyn av domsagoindelningen,
är indelningssakkunnigas i februari 1961 avgivna betänkande angående principer
för en ny kommunindelning (SOU 1961:9). De sakkunniga bär föreslagit åtgärder
i syfte att få till stånd en allmän översyn av den primärkommunala indelningen.
Vad angår principerna härför har de sakkunniga framhållit, att kommunen
bör ha en centralort av sådan storlek och med sådant läge, att den är en lämplig
lokaliseringsort för såväl den samhällsservice kommunen skall tillhandahålla som
för annan service. Det blir alltmer önskvärt att i ökad utsträckning låta den samhälleliga
serviceverksamheten lokaliseras till det huvudsakliga spontana resmålet
för ett områdes befolkning. Det gäller att söka åvägabringa en överensstämmelse
mellan administrativ indelning och de regioner, som tillkommit genom urbaniseringen
och den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Enligt de sakkunnigas mening
bör genomförandet av en ny kommunindelning grundas på kommunernas frivilliga
medverkan. De sakkunniga föreslår vissa åtgärder för att underlätta såväl
53
I Ju: 45
Riksdagsberättelsen år 1962
samarbete mellan kommuner som frivilligt genomförda sammanläggningar. Därvid
har de sakkunniga särskilt framhållit att den judiciella indelningen bör bli föremål
för översyn.
På grund av nu anförda förhållanden finner jag erforderligt att en översyn göres
av domkretsindelningen i hela riket, och jag vill förorda att sakkunniga tillkallas
för detta ändamål. Vid översynen bör eftersträvas att få till stånd en mera tidsenlig
indelning, som — med beaktande av stadsdomstolsutredningens och indelningssakkunnigas
förslag — ger underlag för en rationellt utformad arbetsorganisation
och i övrigt uppfyller de krav som bör ställas med hänsyn till rättsvårdens och
den rättssökande allmänhetens intressen.
Stadsdomstolsutredningens betänkande har sänts på remiss till ett stort antal
myndigheter och organisationer. Det är inte uteslutet att det ställningstagande till
de i betänkandet framlagda förslagen som kommer att ske sedan remissyttrandena
inkommit — t. ex. i fråga om underrätternas sammansättning — kan komma att påverka
frågan om grunderna för domkretsindelningen. För undvikande av tidsutdräkt
bör de sakkunniga emellertid tillkallas redan nu och påbörja förberedande
utredningar. Sedan remissbehandlingen av stadsdomstolsutredningens betänkande
avslutats, torde kompletterande direktiv få meddelas i den mån det finnes erforderligt.
Jag räknar även med att det kan bli anledning att vidga de sakkunnigas uppdrag
till att avse andra organisationsfrågor rörande domstolsväsendet än domkretsindelningen.
Självfallet kan domkretsindelningen inte reformeras på en gång, utan ändringarna
får ske successivt. Det är i första hand fråga om att arbeta fram en plan, som
kan ligga till grund för åtgärder efter hand som olika fall aktualiseras. Emellertid
föreligger redan nu behov av åtgärder på några håll, och med hänsyn till förestående
kommunindelningsändringar och andra förhållanden kan nya fall aktualiseras
inom en snar framtid. För sådana fall bör utredningen framlägga separata förslag
utan avvaktan på översynen i dess helhet.
översynen bör, i den mån den berör andra pågående utredningar, såsom 1955
års stadsutredning, 1957 års polisutredning, 1959 års länsindelningsutredning och
kommittén för näringslivets lokalisering, ske i samråd med dessa utredningar.
Utredningen har intill den 1 november 1961 hållit 4 sammanträden. Viss
statistik har upprättats på grundval av från underrätterna infordrat material
och vissa förberedande åtgärder har i övrigt vidtagits. Utredningen har
avgivit remissvar i ärende angående ifrågasatt uppförande av njdt tingshus
för Solna domsaga.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1962.
46. Trafikmålskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 23 mars 1961 för att
undersöka möjligheterna alt förenkla handläggningen av trafiköverträdelser
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 2
maj 1961):
Kristensson, A. Y. S., borgmästare; ordförande;
Agvald, S. R., advokat;
Fröding, N. G. O., häradshövding, led. av II kamm.;
Lindstrand, E. L., direktör, jur kand.;
Lundqvist, C. M., statsåklagare.
54
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 46
Experter:
Elwing, C. M., docent;
Settergren, E. H., poliskommissarie.
Sekreterare:
Cosmo, C.-J. O., hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 11 60 28.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 23
mars 1961):
Bilismen har i vårt land på skilda områden fört med sig krav på åtgärder från
samhällets sida. En av samhällets främsta uppgifter har blivit att värna om trafiksäkerheten
på våra gator och vägar. Som ett led i detta syfte har genomförts en omfattande
trafiklagstiftning med bl. a. en långtgående kriminalisering av sådana förfaranden
i trafiken, vilka inte kan anses förenliga med trafiksäkerhetskraven. Den
snabba utvecklingen av bilismen har härigenom fått stora återverkningar på domstolarnas
verksamhet. En mycket väsentlig del av de mål, som handlägges vid de
allmänna domstolarna, avser trafikbrott, och det stora antalet trafikmål utgör nu
en stark belastning på domstolsväsendet. Till belysning av omfattningen av denna
del av domstolarnas verksamhet må nämnas att antalet personer som av domstol
dömdes till böter jämlikt 1 § lagen om straff för vissa trafikbrott (vårdslöshet i
trafik) år 1958 uppgick till 23 547; motsvarande siffra för år 1959 var 25 424.
Belastningen av trafikmål har en starkt ökande tendens och leder till alltmer
svårbemästrade problem inom domstolsväsendet. Trots de personalförstärkningar
och olika rationaliseringsåtgärder som under senare år skett har många domstolar
svårt att i önskvärd takt behandla trafikmålen. I trängda arbetslägen hos domstolarna
måste mål av allvarlig beskaffenhet ges förtur och trafikmålen får då ofta
stå tillbaka för andra slags mål. På många håll har uppkommit betydande balans av
trafikmål, varigenom ofta mycket lång tid kan komma att förflyta, innan domstolen
prövar och avgör målen. Uppenbart är att detta medför allvarliga olägenheter;
det är påfrestande för de åtalade och andra parter att gå och vänta på målens avgörande,
det kan bli svårare att klarlägga trafikolyckans händelseförlopp på grund
av att minnesbilden hos vittnena suddas ut etc.
Allmän enighet råder om att alla till buds stående medel skall användas, då det
gäller att trygga och stärka trafiksäkerheten. Det har blivit alltmera klart att stora
ansträngningar måste inriktas på förebyggande åtgärder, bl. a. med hjälp av trafiksäkerhetspropagandan.
Självfallet är det också angeläget att söka tillvarataga de
möjligheter som trafiklagstiftningen med ett väl avvägt reaktionssystem erbjuder
för att mana trafikanterna till omsorg och varsamhet. Det finns emellertid anledning
att ifrågasätta, om domstolarna verkligen med nödvändighet behöver tagas i
anspråk i den utsträckning som nu är fallet. Under rådande arbetsläge vid domstolarna
är det berättigat att väcka detta spörsmål. En möjlighet till bemästrande av
situationen där är givetvis att fortsätta att personalmässigt bygga ut domstolarna.
Det är emellertid, inte minst med hänsyn till de dryga kostnader för det allmänna
som en stark ansvällning av domstolsorganisationen medför, angeläget atl pröva
även andra vägar.
Tanken på införandet av förenklade former för handläggningen av trafiköverträdelser
är inte ny. Genom successiva reformer har sådana förenklingar i stor utsträckning
redan genomförts. Numera handlägges sålunda flertalet trafiköverträdelser
såsom strafföreläggande; efter den 1 januari 1961 finns också beträffande
parkeringsförseelser möjlighet att tillämpa ett system med s. k. parkeringsbot. Dessa
förenklade handläggningsformer kan begagnas för överträdelser av bagatellkaraktär.
Även de trafiköverträdelser som upptages till behandling vid domstolarna
är dock i flertalet fall ej av allvarligare art. Ehuru fängelse ingår i straffskalan
I Ju: 46
Riksdagsberättelsen år 1962
exempelvis för vårdslöshet i trafik enligt 1 § trafikbrottslagen ntdömes i det alldeles
övervägande antalet fall där fråga är om ansvar enligt detta lagrum -— förutom
skadestånd i förekommande fall —• endast böter. Beträffande en del — måhända
en stor del — av dessa fall torde finnas möjligheter att göra begränsningar i fråga
om kriminalisering och åtal eller eljest vidtaga åtgärder som förenklar handläggningen.
Frågan kompliceras i viss mån av förekomsten av skadeståndsanspråk. I
flertalet fall föreligger dock ej sådant anspråk, antingen enär enskild målsägande
ej finnes eller också därför att framställda skadeståndskrav regleras på frivillighetens
väg genom trafikförsäkringen.
Förslag om ytterligare reformer i förenklande riktning har framförts vid skilda
tillfällen och bl. a. tagits upp i riksdagen. I ett utlåtande vid 1958 års B-riksdag (nr
13) yttrade sig första lagutskottet över vissa motioner angående åtgärder för en
bättre koncentration av rättsvården på den mera samhällsfarliga kriminaliteten.
Utskottet behandlade därvid bl. a. två förslag, som i detta sammanhang är av särskilt
intresse.
Det ena förslaget avsåg möjligheten av ett generösare bedömande av trafikanternas
åtgärder än det som nu i allmänhet sker vid tillämpning av stadgandet i 1 §
trafikbrottslagen om straffrihet vid ringa ovarsamhet i trafik. Utskottet fann ej
anledning att taga något initiativ i detta avseende. Jag anser emellertid att denna
fråga nu bör närmare övervägas. Det förefaller som om åtskilliga anhängiggjorda
mål rörande vårdslöshet i trafik i själva verket avser fall där förseelsen är så lindrig,
att åtal ej varit oundgängligen påkallat för upprätthållandet av laglydnaden och
trafiksäkerheten. Mål av denna typ bör i möjligaste mån avföras från domstolsbehandling.
Huruvida detta lämpligast kan ske genom ändring av bestämmelserna i
1 § trafikbrottslagen eller på annat sätt torde få närmare utredas. I detta sammanhang
är bl. a. frågan om åklagares befogenhet att efterge åtal av stort intresse.
Enligt gällande ordning äger åklagare efterge åtal i huvudsak endast beträffande
rena bötesbrott. Jag har redan i annat sammanhang — vid remiss till lagrådet den
26 augusti 1960 av förslag till brottsbalk — antytt möjligheten av en ändring i denna
ordning i den riktningen, att åtal får efterges även beträffande brott, för vilka
jämte böter är stadgat fängelse, under förutsättning att i händelse av lagföring svårare
straff än böter uppenbarligen icke skulle komma att ådömas. Denna fråga kommer
att behandlas i anslutning till det inom justitiedepartementet pågående arbetet
med följdförfattningarna till brottsbalken.
Ett annat förslag som första lagutskottet upptog i sitt förut berörda utlåtande avsåg
vidgad användning av strafföreläggande i trafikmål. För närvarande kan straffföreläggande
ej användas vid brott enligt 1 § trafikbrottslagen, enär fängelse ingår
i latituden; dessutom får strafföreläggande ej förekomma, om anledning förekommer
att målsägande finnes. Inom justitiedepartementet har verkställts en förberedande
undersökning rörande möjligheterna till en ändrad ordning i detta avseende.
Denna undersökning har ej lett till någon åtgärd, men frågan synes nu böra
upptagas till närmare prövning.
Beträffande lagstiftningen om bilskadeersättning har år 1957 avgivits ett kommittébetänkande
med vissa reformförslag (SOU 1957:36). Ett av de väsentligaste
förslagen är att ersättning för skada i följd av trafik med motorfordon skall utgå
från trafikförsäkringen oavsett vållande från förarens sida, vilket innebär att den
nuvarande möjligheten till s. k. exeulpationsbevisning skulle försvinna. Det kan antagas,
att en reform i denna riktning skulle få viss betydelse i det hänseende varom
nu är fråga, då den sannolikt skulle minska behovet att hänskjuta skadeståndsfrågor
i anledning av trafikolyckor till domstols prövning. Betänkandet, som av
olika skäl har mött motstånd vid remissbehandlingen, har ännu ej föranlett lagstiftning.
Även andra möjligheter att begränsa antalet skadeståndstvister vid domstolarna
torde emellertid finnas. Trafikförsäkringsbolagen har redan gjort vissa åtaganden
i syfte att, i fall då flera försäkringsbolag är inblandade, undvika tvister
56
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 48
bolagen emellan. Det torde böra undersökas, i samråd med företrädare för trafikförsäkringen,
vilka möjligheter som finnes att genom utbyggnad av dessa åtaganden
eller på annat sätt reglera skadeståndsfrågorna utan domstols medverkan i ännu
större utsträckning än som nu sker.
Utredningen har intill den 30 november 1961 hållit 4 sammanträden.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1962.
47. Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 oktober 1961 för
att i samråd med en av handels- och industriministeriet i Helsingfors för
ändamålet tillsatt kommitté utarbeta förslag till en allmän vattenrättslig
konvention mellan Finland och Sverige beträffande nyttjandet av gränsvattendragen
:
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;
Bergström, I., byråchef;
Nilsson, K. V. T., teknisk direktör.
Sekreterare:
Herner, C. A. S. G., hovrättsfiskal.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1962.
48. Jordabalksutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 december 1961 för
att överarbeta vissa delar av lagberedningens förslag till ny jordabalk;
Westerlind, N. P., hovrättsråd, f. d. ledamot i lagberedningen.
Sekreterare:
Wilhelmsson, A. E., hovrättsfiskal.
Lokal: Stora Nygatan 2 B; tel. växel 23 66 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 8
december 1961):
I september 1960 avlämnade lagberedningen sitt förslag till ny jordabalk (SOU
1960:24—26). Förslaget har sedermera varit föremål för en begränsad remissbehandling.
Denna fick företrädesvis avse de genomgripande reformer, som lagberedningen
föreslagit beträffande panträtten. Avgörande härvid var dels det förhållandet,
att lagberedningen i fråga om övriga avsnitt av reformverket i stor utsträckning
begagnat möjligheten att under arbetets gång inhämta yttranden över
föreslagna nykonstruktioner, dels den omständigheten, att de förordade förändringarna
på panträttsområdet innebär en särskilt vittgående omdaning av nuvarande
rättsordning. I synnerhet gäller detta förslaget att avskaffa de gemensamma
inteckningarna. Med hänsyn till spörsmålens betydenhet har remissen såvitt angår
panträtten inbegripit — förutom ett antal statliga myndigheter samt fullmäktige
i riksbanken — nära nog samtliga berörda enskilda företag och intresseorganisationer
inom kreditmarknaden.
Remissresultatet föreligger nu. Vad beträffar nyheterna vid sidan av panträttsområdet
må konstateras att de yttranden, vari dessa nyheter berörts, i övervägande
omfattning skänkt sin anslutning till lagberedningens förslag. Detsamma kan
sägas om vad som förordats rörande själva den allmänna uppbyggnaden av pant
-
57
I Ju: 48
Riksdagsberättelsen år 1962
rättsinstitutet; exempelvis har lagberedningens ståndpunkt, att panträtten bör frigöras
från sitt hittillsvarande beroende av en personlig fordran, hälsats med allmän
tillfredsställelse. Däremot har tanken att utmönstra de gemensamma inteckningarna
icke vunnit motsvarande bifall; här har i stället från de allra flesta remissinstansers
sida framförts skarp kritik mot förslaget. Invändningarna i denna
del bygger i huvudsak på en tämligen enhetlig argumentering, som i korthet kan
sammanfattas på följande sätt. Systemet med gemensamma inteckningar erbjuder
onekligen komplikationer vid tillämpningen men har en bestämd funktion av väsentlig
betydelse beträffande panträtt i fast egendom. Ett komplex av två eller
flera fastigheter, som i produktivt hänseende är beroende av varandra, representerar
ett högre pantvärde än summan av värdena å varje enskild fastighet i komplexet,
och detta mervärde kan ställas till kreditgivarens förfogande just genom
saminteckning av fastigheterna. Lagberedningen, som trots sitt avståndstagande
från de gemensamma inteckningarna velat tillhandahålla fortsatta förutsättningar
för att utnyttja ifrågavarande mervärde, har i detta syfte konstruerat ett nytt institut,
registrerad bruksenhet. Reglerna härom skulle emellertid i praktiken medföra
ännu mera komplicerade verkningar än ordningen med gemensamma inteckningar,
heter det. Härtill kommer att sistnämnda ordning även från andra synpunkter
anses vara att föredraga framför substitutet bruksenhet. För övrigt får
anses att de med gällande system förenade tekniska besvärligheterna numera i
allmänhet bemästras väl av både myndigheter och sakägare samt att eventuella
farhågor för rättsförluster till följd av systemet knappast kan grundas å påtagbara
belägg i rättspraxis. Som ett särskilt skäl mot genomförandet av lagberedningens
förslag i denna del har ytterligare åberopats de i detta fall utomordentligt
stora introduktionssvårigheterna vid övergången till det nya och olägenheterna
av att man under den ofrånkomligt långa omställningstiden skulle nödgas tilllämpa
två inteckningssystem vid sidan av varandra; sistnämnda »dubbelhet»
skulle innebära betydande risker inom kreditlivet. Tilläggas bör att den kritik,
som sålunda har kommit till uttryck i remissutlåtandena, egentligen icke riktar
sig speciellt mot den av lagberedningen utformade lösningen av problemet att ersätta
nuvarande regelanordningar. Snarare har det betraktelsesättet gjort sig gällande,
att någon enkel ersättningsanordning över huvud taget icke kan åstadkommas;
i ett par av yttrandena har detta direkt uttalats.
Jag vill erinra om att frågan rörande de gemensamma inteckningarnas berättigande
är gammal. Redan under förra hälften av 1800-talet väckte spörsmålet debatt,
och önskemål om dessa inteckningars avskaffande har sedermera vid upprepade
tillfällen framförts. Med fog kan påstås att först i och med lagberedningens
förslag ett konkret utarbetat alternativ till de gemensamma inteckningarna
har anvisats. Först härigenom har skapats förutsättningar för en värderande jämförelse
mellan den nuvarande ordningen och ett system med inteckningsobjekten
principiellt identiska med fastighetsenheterna. Såtillvida har lagberedningens arbete
också i detta hänseende otvivelaktigt ett bestående värde. Tydligt är emellertid
att den nu möjliggjorda jämförelsen har klarlagt hur stora svårigheterna är,
när det gäller att i de nuvarande reglernas ställe sätta stadganden, som kan fylla
eu motsvarande funktion. Vad flertalet remissinstanser har anfört härvidlag torde
nämligen icke böra lämnas utan avseende. Blotta förhållandet, att hörda myndigheter,
företag och intressesammanslutningar i så dominerande antal har avstyrkt
att gällande system slopas, är naturligtvis ägnat att verka starkt avhållande.
Ett studium av de närmare skälen för remissinstansernas negativa hållning
visar därtill, att dessa skäl i det väsentliga icke torde kunna gendrivas. För egen
del har jag icke minst haft anledning beakta de påtalade övergångssvårigheterna;
att övergången härjämte skulle kräva ansenliga kostnader för det allmänna och
resa i och för sig betänkliga krav på en vidlyftig utvidgning av personalbeståndet
inom inskrivningsväsendet har framgått av statskontorets remissutredning.
58
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 48
På grund av det anförda finner jag mig ha skäl biträda meningen, att det även
i fortsättningen bör vara tillåtet bevilja inteckning i två eller flera fastigheter för
en och samma fordran.
Det av lagberedningen förordade förbudet mot gemensamma inteckningar har
i vidsträckt mån och på skilda sätt kommit att prägla beredningens jordabalksförslag.
Av mitt ställningstagande till spörsmålet om de gemensamma inteckningarna
följer därför, att jag icke anser det möjligt att låta jordaballcsförslaget i sitt
nuvarande skick föreläggas lagrådet för granskning.
Såvitt angår de områden, som icke beröres av lagberedningens ståndpunkt i
fråga om de gemensamma inteckningarna, har jag redan nämnt, att beredningens
reformförslag har fått ett i stort sett positivt mottagande; beträffande vissa av
nyheterna har behovet av lagstiftningsåtgärder enligt beredningens linjer t. o. m
kraftigt understrukits. Utan att i detta skede vilja ta ställning till enskildheterna i
de föreslagna anordningarna anser jag med hänsyn därtill, att den av lagberedningen
inledda revisionen av jordabalkslagstiftningen hör fullföljas i angivna övriga
delar. Härvid anmäler sig emellertid frågan om tillvägagångssättet vid det fortsatta
bedrivandet av arbetet. En tänkbar metod synes vara att med bibehållande
av jordabalksförslagets enhet överarbeta detsamma i huvudsakligt syfte att infoga
regler till möjliggörande av gemensamma inteckningar. En annan i och för sig
framkomlig väg vore att ur jordabalksförslaget utbryta vissa avsnitt, där det ter
sig speciellt angeläget och brådskande att genomföra de rekommenderade reformerna;
resultatet skulle i detta senare fall närmast bli ett antal inbördes fristående
partiella reformer. I valet mellan dessa båda förfaringssätt har jag stannat
för det först antydda, d. v. s. det som innebär att reformerna skall åvägabringas
inom ramen för ett sammanhållet förslag till ny jordabalk.
Jag får därför föreslå, att ett fortsatt arbete snarast igångsättes med denna nyss
preciserade målsättning. Den erforderliga omarbetningen av inteckningslagstiftningen
jämte därmed sammanhängande bestämmelser i jordabalksförslaget bör
anförtros åt en särskild utredningsman med biträde av experter.
Att huvuduppgiften för utredningen skall vara att utmönstra förbudet mot gemensamma
inteckningar och de regelanordningar, som betingats av detta förbud,
har framgått av det föregående. Klart är att uppdraget härvid icke lämpligen bör
begränsas till att i balkförslaget utan vidare införa nuvarande regler om gemensamma
inteckningar. Dessa är av jämförelsevis gammalt datum och framstår i
vissa avseenden som onödigt komplicerade. Betecknande är att de remissinstanser,
vilka har yrkat att nuvarande system bevaras, har betonat nödvändigheten av
att modernisera och förenkla reglerna. Jag vill ansluta mig till detta önskemål.
En åtgärd till förebyggande av gemensamt inteckningsansvar i situationer, då ett
sådant icke skulle uppbäras av intresset att utnyttja ett påtagbart mervärde hos
panten, vore att låta fastighetsdelning under vissa betingelser kunna åtföljas av
gravationsuppdelning. Möjligheten av att för detta ändamål modifiera lagberedningens
jämförbara bestämmelser om obligatorisk inteckningsuppdclning vid fastighetsindelning
bör övervägas. Den från vissa håll framförda tanken, att bruksenhetsinstitutet
borde få komma till användning såsom ett komplement till systemet
med gemensamma inteckningar, anser jag mig däremot icke böra biträda.
I ett begränsat regelsammanhang utanför inteckningslagstiftningen framstår en
omprövning av lagberedningens förslag likaledes som påkallad. Jag avser här bestämmelserna
angående vad som skall räknas såsom tillbehör till fabriker och
andra lokaler för industriell eller därmed jämförlig verksamhet. Enligt nuvarande
regler hör till industribyggnad varje motor, maskin, kärl eller liknande redskap,
som för sin användning kräver och jämväl vilar på fast, från grunden berett
underlag; vidare hänföres till dessa tillbehör vissa kraftledningar. Lagberedningens
förslag innebär en kraftig inskränkning av det särskilda begreppet fabrikstillbehör;
dit skall räknas maskiner och dylik utrustning, enbart om maski
-
59
I Ju: 48
Riksdagsberättelsen år 1962
nernas och utrustningens användning icke är begränsad till viss industri. I vissa
remissvar har uttalats oro inför en dylik reform, som skulle medföra en avsevärd
förträngning av de för industrien tillgängliga pantobjekten i fast egendom. Dessa
invändningar torde icke vara helt oberättigade, översynen av jordabalksförslaget
bör därför beröra även frågan, huruvida icke den i och för sig önskvärda moderniseringen
av nuvarande tillbehörsregler kan ske utan att de sålunda påvisade
olägenheterna uppkommer.
I frågor, som har anknytning till den inom lagberedningen för närvarande pågående
revisionen av utsökningslagstiftningen, bör utredningsmannen samråda
med lagberedningen.
Utredningsarbetet bör bedrivas så snabbt som möjligt.
60
Kommittér och sakkunniga: Utrikesdepartementet
IU: 2
Utrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1961
1. Administrationsutredningen för biståndet till utvecklingsländerna
(1961: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 maj 1960 för att
verkställa utredning och avge förslag angående organisationen i Sverige för
handläggning av frågor om tekniskt bistånd till underutvecklade länder samt
angående möjligheterna till en förstärkning av de personella resurserna för
biståndsverksamheten:
Carlson, S. L., professor, ordförande;
Agerberg, N., direktör, f. d. riksdagsman;
Bengtsson, G. T. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Bergegren, Astrid, kontorist, led. av II kamm.;
Fälldin, N. O. T., lantbrukare, led. av II kamm.;
Löfgren, N. S. J., disponent, f. d. riksdagsman;
Murray, C. A., kanslidirektör.
Expert:
Aldestam, N. A., byråchef.
Sekreterare:
Bösiö: P. B. M. I., t. f. förste sekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1961: I U 8.
Utredningen har den 29 mars 1961 avgivit ett betänkande »Den svenska
utvecklingshjälpens administration» (SOU 1961: 22) och den 30 juni »Den
svenska utvecklingshjälpen. Expertrekrytering och stipendiatmottagning»
(SOU 1961: 50).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1962
2. Understödsnämnden för rgsslandssvenskar (1959: I 1; 1960 och 1961: I 2)
Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1934:
Petrén, B. A. S., ambassadör, ordförande;
Johnsson, B. E., generaldirektör, ordförandens ställföreträdare;
Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;
Qvarnström, W., civilingenjör.
Lokal: Utrikesdepartementet, Jakobsgatan 30; tel. växel 22 45 00 ankn.
1698.
61
IU: 2
Riksdagsberättelsen år 1962
Direktiven för nämnden, se 1936: U 1.
Nämnden har under 1961 sammanirätt 55 gånger.
3. Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden
(1959: I 2; 1960 och 1961: I 3)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1948:
Chefen för utrikesdepartementets rättsavdelning, ordförande;
Öbrink, J. H., sjökapten, byrådirektör;
Brusewitz, S. I., direktör;
Åkesson, N.-H., sjökapten, verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening;
Hadrup, K. E. H., sjöingenjör, verkst. direktör i Svenska maskinbefälsförbundet;
Carlsson,
G. A., förbundssekreterare i Svenska sjöfolksförbundet, led. av
II kamm.
Ersättare:
Biträdande chefen för utrikesdepartementets rättsavdelning;
Chefen för utrikesdepartementets konsulära byrå;
von Delwig, R., byrådirektör;
Forssblad, D., sjökapten, direktör;
Tufvasson, K. E., sjökapten, ombudsman;
Linderstam, B. A. Hj., sjöingenjör, ombudsman;
Jarlsnäs, H. N., förbundskassör i Svenska sjöfolksförbundet.
Sekreterare:
Hennings: L. E., förste sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet, Jakobsgatan 30; växel 22 45 00 ankn. 1706.
Direktiven för nämnden, se 1949: I U 5.
Nämnden har under tiden december 1960—november 1961 sammanträtt
3 gånger.
4. Utrikesdepartementets understödsnämnd (1959: I 3; 1960 och 1961: I 4)
Instruktion utfärdad den 29 juni 1950; ändrad lydelse den 5 juni 1953.
Utsedda av ministern för utrikes ärendena:
Direktiven för nämnden, se 1949: I U 5.
Persson, N. F., utrikesråd, ordförande (t. o. m. den 31 augusti 1961);
Johansson, O. S., t. f. byråchef, ordförande (fr. o. m. den 1 september 1961);
Jerneman, T. G., f. d. byråchef;
Berggren, A. M., byråchef;
Jarlsnäs, H. N., kassaföreståndare i Sjöfolkets erkända arbetslöshetskassa.
Suppleanter:
Kellberg, L. G.-A., ambassadör, för ordföranden (t. o. m. den 31 aueusti
1961); 4 5
Hedström, L. E., t. f. byråchef, för ordföranden fr. o. m. den 1 september
1961); v
62
Kommittér och sakkunniga: Utrikesdepartementet I U: 6
Skogh, S. A., byråchef;
Herngård, K.-E., byrådirektör;
Hadrup, K. E. H., direktör i Svenska maskinbefälsförbundet.
Sekreterare:
Moore, G. A., byrådirektör.
Bitr. sekreterare:
Hallberg, H. L., kanslist (t. o. m. den 31 augusti 1961);
Lundgren, S. T., kanslist (fr. o. m. den 1 september 1961).
Lokal: Utrikesdepartementet, Jakobsgatan 30, tel. växel 22 45 00.
Nämnden har under tiden december 1960—november 1961 hållit 3 sammanträden.
Den av nämnden handhavda understödsverksamheten för sjömän vid arbetslöshet
i utländsk hamn, varom stadgas i kungörelsen den 29 juni 1950
(SFS nr 473), har under året pågått i Antwerpen, Rotterdam, Rouen, Marseille,
Genua, New York, San Francisco, Sydney och Melbourne.
Under året har företagits utredningar i frågorna, huruvida eftergiftsbestämmelserna
i vissa fall utnyttjats otillbörligt samt rörande utrikesdepartementets
kvarstående fordringar mot personer, vilkas skulder uppkommit
i samband med japanska ockupationshandlingar under andra världskriget.
5. Nordiska samfärdselkommittén (1959: I 4; 1960 och 1961: I 5)
Tillsatt genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 juni 1957:
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av I kamm.
Sekreterare:
Colliander, H. E. O., förste sekreterare (t. o. m. den 14 september 1961);
Edelstam, E. A., förste sekreterare (fr. o. m. den 15 september 1961).
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00 ankn. 1888.
Direktiven för utredningen, se 1958: I U 6.
Kommittén har under tiden december 1960—november 1961 hållit 2 sammanträden
i respektive Karlstad den 4—6 maj och Helsingfors den 15 september.
Sekreteraremöten har föregått de bägge sammanträdena.
Liksom tidigare har kommittén utöver de ärenden som redan förekommer
på dess dagordning på eget initiativ eller efter hänvändelse från berörda
parter upptagit till behandling ytterligare ett antal aktuella problem på
den inomnordiska samfärdselns område. Säsrkild uppmärksamhet har kommittén
ägnat åt möjligheterna att ytterligare förenkla formaliteterna vid
gränspassering och i detta syfte deltog i kommitténs sammanträde i september
även representanter för de nordiska tullstyrelserna.
6. Utredning rörande den administrativa organisationen vid utrikesdepartementet
m. m. (1959: I 6; 1960: I 7; 1961: I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 februari 1958 (den
19 september 1958) för att verkställa utredning rörande den administrativa
63
IU: 6
Riksdagsberättelsen år 1962
organisationen vid utrikesdepartementet m. m.:
Falilander, V. M. J., generaltulldirektör (fr. o. m. den 10 februari 1061);
Magnander, E. E. A., kansliråd.
Experter:
Gerring, G., förste sekreterare (t. o. m. den 28 februari 1961);
Warfvinge, K. W., förste kanslist, vicekonsul (t. o. m. den 30 september
1961);
Nissback, N. E„ byrådirektör (fr. o. m. den 1 september 1961).
Sekreterare:
Näslund, Y., sekreterare (fr. o. m. den 1 mars 1961).
Lokal: Utrikesdepartementet, tel. växel 22 45 00 ankn. 1928.
Direktiven för utredningen, se 1959: I U 6.
Utredningen har under tiden mars—november 1961 hållit 10 sammanträden.
Utredningen har slutfört den del av uppdraget som avsåg medverkan
i utarbetandet av nytt reglemente samt föreskrifter och anvisningar för
medelsförvaltningen vid Sveriges lönade representation i utlandet.
De av utredningens undersökningar som inriktats på den interna organisationen
för departementets medelsförvaltande verksamhet har i väsentligare
delar avslutats. Omläggningar på grundval härav genomförs successivt.
Utredningens fortsatte undersökningar inriktas för närvarande dels på
organisationen för den administrativa verksamheten i stort vid departementet,
dels på den interna organisationen såvitt avser personalavdelningen och
arkivet.
Statens organisationsnämnd har slutfört sina på utredningens uppdrag
utförda rationaliseringsundersökningar vid departementets konsulära byrå.
Resultaten härav finnes redovisade i en promemoria från nämnden den 23
februari 1961. Nämndens förslag innebär icke oväsentliga omläggningar av
byråns arbetsformer och utredningen har föreslagit försöksverksamhet i
anslutning härtill.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1962.
7. Kansliutredningen (1960: I 8; 1961: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 februari 1959 för
att verkställa utredning rörande rationell utformning och inredning av den
svenska utrikesrepresentationens kanslilokaler m. m.:
Snellman, U. H., f. d. byggnadsråd, ordförande;
Anger, P. I. V., generalkonsul;
Bothén, P. R., l:e kanslisekreterare;
Ekdahl, L. L. G., avdelningsdirektör.
Expert:
Olsson, K.-A. T., arkitekt, fil. kand.
Sekreterare:
Grubb, E. O., byrådirektör.
64
Kommittér och sakkunniga: Utrikesdepartementet 1 U: o
Lokal: Byggnadsstyrelsen; tel. lokalsamtal 54 05 60, rikssamtal 54 06 60.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 4
sammanträden. Arbetet beräknas vara slutfört under första hälften av år
1962.
8. Utrikesförvaltningens lönenämnd (1961: I 9)
Genom beslut den 26 augusti 1960 har Kungl. Maj :t uppdragit åt utrikesförvaltningens
lönenämnd (tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 17 december 1948, den 22 december 1949 och den 17 november 1950
för att inom utrikesdepartementet biträda vid beredning av frågor rörande
avlöningar till tjänstemän vid beskickningar och konsulat) att verkställa
översyn av avlöningsförmånerna till utomlands stationerade diplomatiska
och konsulära tjänstemän m. fl. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober
1960):
Kabinettssekreteraren, ordförande;
Statssekreteraren i finansdepartementet;
Statssekreteraren i civildepartementet;
Chefen för utrikesdepartementets personalavdelning;
Przybyszewski Westrup, Z. S., f. d. envoyé;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Åberg, S. T., civilingenjör, direktör.
Sekreterare (för utredningsuppdraget):
Lannefjord, S. E. U., sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Forshell, P. O. V., t. f. förste sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet, tel. växel 22 45 00 ankn. 1743.
Direktiven för utredningen, se 1961: I U 9.
Nämnden har för detta utredningsuppdrag under tiden december 1960—
november 1961 hållit två sammanträden och ett inom nämnden för uppdraget
utsett arbetsutskott 15 sammanträden.
Med stöd av särskilt bemyndigande har arbetsutskottet i studiesyfte besökt
Oslo den 16—den 17 februari, London den 26 februari—den 4 mars samt
vissa svenska representationer i Tyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern,
Österrike och Schweiz den 17—den 30 september 1961. Härvid har arbetsutskottet
bl. a. vid sammanträden med representanter för norska, brittiska
och österrikiska utrikesdepartementen informerat sig om respektive länders
utlandslönesystem.
Nämnden har den 15 september 1961 avgivit »Förslag till reglering av
bostadskostnaderna för utomlands stationerade diplomatiska och konsulära
tjänstemän m. fl.» (stencilerat).
Arbetet beräknas fortgå under år 1962.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1962, 1 samt.
RikmlaKsberättelsen
65
IU: 9
Riksdagsberättelsen år 1962
9. Beredningen för internationella biståndsfrågor (U-beredningen)
Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 februari 1961 för att stå till
regeringens förfogande för rådplägning i frågor av principiell karaktär rörande
den svenska biståndsverksamhetens utformning, avvägning och koordination
:
Erlander, T. F., statsminister, led. av II kamm., ordförande;
Sträng, G. G. E., statsråd, led. av I kamm.;
Lindström, Ulla G., statsråd, led. av I kamm.;
Lange, N. G., statsråd, led. av I kamm.;
Andersson, M. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Anderson, C. A., direktör, led. av I kamm.;
Carlson, S. L., professor;
Curtman, C. W., verkst. direktör i Sveriges lantbruksförbund;
Frykholm, A. Y., kyrkoherde;
Heckscher, G. E., professor, led. av II kamm. (t. o. m. den 26 oktober 1961).
Hermansson, N. T., jur. kand., ordförande i Sveriges förenade studentkårer;
Höjer, T. Signe, ordförande i svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet
för fred och frihet;
Iveroth, C. A., verkst. direktör i Sveriges industriförbund;
Kaijser, R. G. S., med. dr, överläkare, led. av I kamm. (fr. o. m. den 27 oktober
1961);
Levinson, Margit R., ordförande i Rädda barnen;
Michanek, E. N., statssekreterare;
Nordenskiöld, E. O. E., verkst. direktör i Tjänstemännens centralorganisation;
Nordenson,
J. W., verkst. direktör i AB Malmexport;
Odhner, C. E. T., agr. lic.;
Rimmerfors, A. E., socialsekreterare, led. av II kamm.;
Stroh, O., major, generalsekreterare i Svenska röda korset;
Thunholm, L.-E., bankdirektör;
Wieslander-Kristensen, Anna, fil. mag.;
Åman, O. V., landshövding, f. d. riksdagsman.
Sekreterare:
Lundström, H. O., kamrerare i Sveriges riksbank.
Lokal: Statsrådsberedningen; tel. växel 22 45 00 ankn. 1742.
Beredningen har till den 1 december 1961 sammanträtt 8 gånger. Tre arbetsgrupper
har tillsatts (för humanitärt bistånd, för bistånd på utbildningsområdet
och för kommersiella biståndsfrågor).
10. UD-utredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 april 1961 för att
verkställa utredning rörande utrikesförvaltningens organisation och personalbehov
m. m.:
66
Kommittér och sakkunniga: Utrikesdepartementet
IU: 10
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm., ordförande;
de Besche, H. W. A., bitr. kabinettssekreterare;
Boheman, E. C:son, f. d. ambassadör, led. av I kamm.;
Cars, G. F. O., statssekreterare;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Johansson, N. I., led. av I kamm.;
Lundberg, A., envoyé;
Oredsson, S. M., byråchef;
Vinell, K. T., envoyé;
önnesjö, K. E. A., statssekreterare.
Sekreterare:
Ternström, O. A., sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet: tel. växel 22 45 00 ankn. 1426.
Direktiv (anförande av ministern för utrikes ärendena Undén till statsrådsprotokollet
den 21 april 1961):
I statsverkspropositionen till 1959 års riksdag (III ht s. 6—7) anmäldes att en
översyn påbörjats inom utrikesdepartementet i syfte att erhålla en aktuell bild
av behovet av diplomatisk och konsulär personal. Resultatet av denna undersökning
skulle i sinom tid redovisas till riksdagen tillika med förslag om därav eventuellt
påkallade organisatoriska åtgärder. I sitt utlåtande den 27 februari 1959
(nr 3 s. 5) fann statsutskottet en dylik översyn vara behövlig och förutsatte, att
densamma utan tidsutdräkt slutfördes och redovisades för riksdagen tillika med
förslag om därav eventuellt påkallade organisatoriska åtgärder.
Översynen, som verkställts under ledning av personalavdelningens chef och under
fortgående konsultationer med kabinettssekreteraren och andra tjänstemän
inom utrikesdepartementet, slutfördes under hösten 1960. Den har i fråga om
utrikesdepartementet omfattat politiska avdelningen, rättsavdelningens juridiska
byrå, handelsavdelningen, protokollet och pressbyrån, under det att vissa enheter,
som är föremål för särskild utredning jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21
februari 1958, nämligen personalavdelningen, rättsavdelningens konsulära byrå
och arkivet, icke medtagits. I fråga om utrikesförvaltningen i övrigt har översynen
omfattat samtliga lönade utlandsmyndigheter samt de olönade generalkonsulat
och konsulat, vid vilka lönade tjänstemän är placerade.
En sammanfattande redogörelse för den sålunda företagna översynen av utrikesförvaltningens
organisation och personalbehov har i början av januari 1961
utgivits av trycket och tillhandahållits riksdagens ledamöter. Utredningsmaterialet
i sin helhet har tillställts statsutskottet.
Den inom departementet företagna översynen har karaktären av en av experter
framlagd plan, avsedd att underlätta prövningen av partiella förslag. Innan ställning
tages till planen synes det önskvärt, att denna granskas av en särskild kommitté
med representanter för riksdagen samt berörda myndigheter. Sveriges allmänna
exportförening torde också böra vara representerad i kommittén. Det bör
ankomma på kommittén att med användning av det inom utrikesdepartementet
sammanställda materialet och efter den ytterligare utredning, som visar sig erforderlig,
framlägga förslag angående de åtgärder i fråga om utrikesförvaltningens
organisation och personal, som befinnes påkallade i syfte att närmare anpassa
organisationen efter de nuvarande förhållandenas krav. Kommitténs utredning
avses icke skola omfatta de områden av utrikesförvaltningens organisation,
som behandlas av 1958 års utredning rörande den administrativa organisationen
vid utrikedepartementet m. m. Samråd med sistnämnda utredning bör emellertid
67
IU: 10
Riksdagsberättelsen år 1962
ske så att bästa möjliga samordning av arbetet i de båda utredningarna kan uppnås.
De senaste decenniernas utveckling har medfört behov av en avsevärt ökad medverkan
från olika statliga myndigheters sida i det internationella arbetet. För utrikesförvaltningen
liksom för andra myndigheter har detta inneburit ett växande
personalbehov, vilket i viss mån kunnat tillgodoses genom kvalitativa och kvantitativa
förstärkningar i den takt som det statsfinansiella läget medgivit. Någon på
en samlad bedömning grundad, långsiktig plan för utrikesförvaltningens utbyggnad
och disposition kan emellertid ej sägas ha förelegat. Vid bedömningen av hur
Sveriges växande utlandsförbindelser påverkar behovet och sammansättningen av
personal inom utrikesförvaltingen bör kommittén även ta hänsyn till den verksamhet,
som bedrives av organ fristående från utrikesdepartementet, och till det
utredningsarbete som här pågår, allt i den mån som detta i olika avseenden berör
administrationen av våra utlandsförbindelser.
På det kommersiella området vill jag erinra om den översyn av formerna för
statens stöd åt exporten, som företages av en med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 20 mars 1959 tillkallad beredning inom handdelsdepartementet, den
s. k. exportstödberedningen. En avslutande redovisning från beredningens sida
torde vara att vänta inom kort.
Frågan om administrationen av Sveriges bistånd till de underutvecklade länderna
har varit föremål för övervägande inom en särskild kommitté, som den 29
mars 1961 avgivit sitt första delbetänkande.
Jag vill i detta sammanhang även erinra om de utredningar och överläggningar,
som bedrivits och alltjämt pågår rörande nordiskt samarbete på utlandsrepresentationens
område.
I fråga om våra kulturella, sociala och ekonomiska förbindelser med utlandet
fullgöres viktiga funktioner på upplysningsarbetets område av Svenska institutet.
Det torde böra under utredningens gång beaktas, i vad mån uppläggningen av institutets
verksamhet påverkar utrikesförvaltningens organisation och personalbehov.
Såsom jag ovan nämnt bör kommitténs förslag allmänt sett syfta till en anpassning
av utrikesförvaltningens organisation till de krav, som nuvarande förhållanden
uppställer. Kommittén bör självfallet vara oförhindrad att — om så i något
hänseende skulle visa sig påkallat — även pröva nya vägar för att lösa föreliggande
uppgifter och att jämväl i övrigt framlägga de förslag, som utredningsarbetet
kan ge upphov till.
Statsutskottet har i sitt utlåtande den 7 mars 1961 (nr 3 s. 3) angående anslagen
under tredje huvudtiteln uttalat sig om angelägenheten av en skyndsam granskning
av det inom utrikesdepartementet sammanställda utredningsmaterialet. Jag
vill också understryka önskvärdheten av att den utredning, som nu föreslås, bedrives
med all möjlig skyndsamhet.
Utredningen har under tiden juni—november 1961 hållit 9 sammanträden.
Ordföranden och sekreteraren har företagit en resa för att taga del av erfarenheter
från en liknande utredning i Danmark.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1962.
68
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 2
Försvarsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1961
1. 1954 års utredning rörande totalförsvarets personalbehov (1959:1 8;
1960:I 7; 1961:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 november 1954 för
att verkställa utredning beträffande de värnpliktigas utnyttjande i det totala
försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 13 december 1954):
Lundgren, S. H. E., organisationssekreterare, ordförande;
Brandberg, K. G., överste;
Gustavsson, B. T., led. av I kamm.;
Svensson, P. G. A., led. av II kamm.;
Nihlfors, F. U., f. d. riksdagsman;
Eliasson, R. A. E., led. av II kamm.
Experter:
Rudqvist, O., överste;
Gråberg, C. B. V., länsarbetsdirektör (fr. o. in. 2 februari 1961);
Brodin-Lafqvist, B., förste assistent (fr. o. m. 2 februari 1961).
Sekreterare:
Creutzer, R. B., major.
Bitr. sekreterare:
Heiroth, U. O., kapten.
Direktiven för utredningen — se 1955:1 Fö 15 — utvidgade den 8 maj
1959 — se 1960:1 Fö 7.
Under tiden december 1960—november 1961 har utredningen hållit 21
sammanträden, varav 6 under sammanhängande arbetsperiod.
Utredningen har den 29 december 1961 avlämnat sitt betänkande (SOU
1962:3).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1956 års flygbullerutredning (1959: I 12; 1960: I 11; 1961: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1956 för att
verkställa utredning av frågan om effektiva åtgärder mot flygbuller m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1956):
Treschow, J. A. A., f. d., kansliråd, ordförande;
Ahlbcrg, C. F. J., professor;
Grönfors, K. G. W., professor;
Jonsson, K. I., byggnadsråd;
69
IFö: 2
Riksdagsberättelsen år 1962
Köhlmark, B. R., byrådirektör;
Möller, N. K. S., överste;
Ronge, H. E., professor.
Experter:
Ingemansson, N. S. P., civilingenjör;
Gudmundson, G., direktör;
Carlsson, N. G., professor.
Sekreterare:
Skiöld, L. O. R., byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fö 15.
Utredningen har den 5 mars 1961 avgivit betänkande, benämnt Flygbuller
som samhällsproblem (SOU 1961:25).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Försvarets personalvårdsutredning (1959:1 20; 1960:1 16; 1961:1 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa översyn av försvarets personalvårdsorganisation:
Rosenblad, U. S., byråchef.
Experter:
Nihlén, K. L., major;
Graah-Hagelbäck, B., major.
Sekreterare:
Kamph, B. C. J., major.
Utredningen har under tiden den 15 november 1960—den 15 oktober 1961
hållit 16 sammanträden.
Utredningen har den 20 december 1960 avlämnat sitt betänkande IV med
förslag till central nämndorganisation för personalvårdsfrågor m. m. inom
försvaret, den 30 november 1961 sitt betänkande V med förslag angående
utbildning i personalvård m. m.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredningen rörande utbildning av värnpliktiga läkare m. m. (1960: I 20;
1961:I 17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1959 för att
verkställa utredning rörande utbildningen av värnpliktiga läkare m. m.:
Engström, A. V., professor.
Experter:
Hasselrot, S. B., överste;
Marcus, S., lagbyråchef;
Lysander, A. T., fältläkare.
Sekreterare:
Schildt, E. E., forskningsläkare;
70
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 6
Bitr. sekreterare:
Thord, K. Ä. E., major.
Direktiv för utredningen, se 1960: I Fö 20.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 15
sammanträden. Den 15 december 1961 har utredningen avgivit betänkande
»Läkaren i totalförsvaret» (SOU 1961: 63).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 1960 års försvarsupplysningsutredning (1961: I 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 februari 1960 för att
verkställa en översyn av upplysningsverksamheten om och inom totalförsvaret
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 februari 1960):
Dahlander, E. G., rektor, ordförande;
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;
Hanson, P.-O., redaktör, led. av I kamm.
Expert:
Eriksson, Å. M., kapten.
Sekreterare:
Hallström, C. A. B., stabsredaktör.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Fö 20.
Utredningen har under tiden den 1 december 1960—den 24 april 1961
hållit 9 sammanträden.
Utredningen har den 10 maj 1961 avgivit betänkandet Totalförsvarets
upplysningsverksamhet (SOU 1961:18).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Försvarets underhållsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1961 för att
verkställa utredning om underhållstjänsten i fråga om viss teknisk materiel
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1961):
Fehrm, E. M., generaldirektör, ordförande;
Christell, B. U. E., civilekonom;
Ehnbom, B. K. G., arméöverdirektör;
Holmgren, J. T. F. F., avdelningschef;
Murray, C. A., kanslidirektör;
Älmeby, H. V. B., överdirektör.
Experter:
Engström, T. I., verkstadsdirektör;
Gussing, N. T. A., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Nilsson, J. H„ förste kanslisekreterare.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
17 mars 1961):
71
I Fö: 6
Riksdaysberättelsen år 1962
Underhållstjänsten i fråga om tygmateriel ledes för närvarande centralt av de
tre tygförvaltande ämbetsverken — armétygförvaltningen, marinförvaltningen och
flygförvaltningen. Den verkstadsmässiga reparationstjänsten ombesörjes av verkstäder
underställda dessa ämbetsverk — vid armén tygverkstäder av 1. och 2.
klass, vid marinen marinverkstäder (verkstadsavdelningar) ingående i örlogsvarven
och 1. klass verkstäder samt vid flygvapnet centrala flygverkstäder och flottiljverkstäder.
Enligt riksdagens nyligen fattade beslut (prop. 1960: 184; SU 206;
rskr 402) skall dock viss underhållsverksamhet som hittills ankommit på marinverkstäderna
i Karlskrona överföras till ett nytillkommande statligt aktiebolag
därstädes. Underhållsuppgifter av servicekaraktär utföres i allmänhet icke vid
verkstäderna utan av särskild personal vid förbanden. Organisationen av underhållstjänsten
för tygmateriel har i princip varit oförändrad sedan tiden före andra
världskriget. Under de senaste åren har emellertid väckts fråga om centralisering
av viss underhållstjänst beträffande tygmateriel. Genom initiativ från försvarets
förvaltningsdirektion har sålunda en för försvarsgrenarna gemensam verkstad för
underhåll av telemateriel försöksvis organiserats vid Göteborgs örlogsvarv. Verkstadsresurserna
vid försvarets verkstäder har åtminstone tidigare i allmänhet erhållit
en omfattning som möjliggör att allt förekommande underhållsarbete för
krigsmaktens räkning utföres vid egna verkstäder. I mindre omfattning förekommer
emellertid att underhållsarbeten — bl. a. i syfte att utjämna sysselsättningen
vid egna verkstäder — utföres av privata verkstäder eller av andra statliga verkstäder.
Den snabbt ökande kompliciteten hos den tekniska materiel som utnyttjas
inom krigsmakten har ställt förvaltningarna inför växande problem vid underhållet
av tygmateriel i egen regi enligt nuvarande organisation. Särskilt påtagliga
är svårigheterna i fråga om modern teleteknisk materiel. Det kan också förutses
att anskaffningen av komplicerade robotsystem kommer att ställa stora krav i
fråga om underhållsresurser. Den skisserade utvecklingen har bl. a. lett till att
man inom förvaltningarna börjat undersöka förutsättningarna att överföra underhållsuppgifter
till enskilda företag. Det är alltid angeläget att förefintliga personella
och materiella resurser — inom landet och inom krigsmakten — utnyttjas
på ändamålsenligt sätt. När det gäller underhållet av särskilt komplicerad tygmateriel
såsom viss tele- och robotmateriel är det enligt min mening angeläget
att pröva huruvida de förutnämnda svårigheterna kan väsentligt minskas genom
ändrade organisatoriska former för utförande av underhållsarbeten. Jag vill i sammanhanget
erinra om, att frågan om organisationen av försvarets teletekniska
verksamhet varit föremål för överväganden inom 1959 års besparingsutredning för
försvaret, som låtit en expert granska och bedöma nämnda verksamhet. En ytterligare
prövning bör komma till stånd genom särskilda sakkunniga. Som underlag
för prövningen bör de sakkkunniga skaffa sig en uppfattning om vilka typer av
ifrågavarande materiel som kan bedömas vara av sådan beskaffenhet att särskilda
organisatoriska åtgärder måste vidtagas för att ett rationellt underhåll av desamma
skall tryggas. Utredningen måste också klarlägga underhållsuppgifternas omfattning
för ifrågavarande materiel så långt den nu kan överblickas. Det synes
ligga nära till hands att inrikta sig på en icke försvarsgrensbunden organisation;
icke minst torde svårigheterna att erhålla kvalificerad personal tala för en gemensam
organisation. Utgångspunkter för prövningen bör vidare vara de krav på beredskap
och lokalisering som betingas av operativa skäl. De sakkunniga bör med
angivna utgångspunkter utarbeta ett underlag för bedömning av de lämpligaste
formerna ur ekonomiska och organisatoriska synpunkter för underhåll av här
ifrågavarande materiel. Följande driftformer bör enligt min mening härvid i första
hand prövas.
1. Fortsatt drift i egen regi. Prövning bör ske av förutsättningarna för drift av
för försvarsgrenarna gemensamma underhållsverkstäder med organisatorisk ställning
överensstämmande med den för nuvarande verkstäder gällande. Vid pröv
-
72
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 6
ningen bör beaktas de efter hand vunna erfarenheterna av den försöksvis inrättade
gemensamma televerkstaden.
2. Driften övertages av försvarets fabriksverk. Fabriksverket har från sin tillkomst
drivit verkstäder avsedda för produktion av främst vapen och ammunition, varjämte
reparationer av intendenturmateriel åtminstone delvis centraliserats till fabriksverket.
Då fabriksverket organiserades bedömdes emellertid att vård och reparation
av tygmateriel med hänsyn till försvarsgrenschefernas ansvar för stridskrafternas
utrustning borde bedrivas försvarsgrensvis. Med hänsyn till de förutnämnda
svårigheterna för försvarsgrensförvaltningarna i avseende på underhållet av
komplicerad tygmateriel synes dock skäl föreligga att ånyo pröva frågan om fabriksverkets
befattning med sådant underhåll.
3. Driften överlåtes på ett för ändamålet bildat hel- eller halvstatligt bolag.
Statlig industriell drift äger ofta rum i bolagsform. I betänkandet (SOU 1960:32)
med förslag rörande de statliga företagsformerna uttalas, att bolagsformen framför
allt bör väljas vid industriell och teknisk drift, där affärsverksamheten skall
drivas på i stort sett samma villkor som i det enskilda näringslivet och i konkurrens
med detta. Nämnda bestänkande är för närvarande under beredning i Kungl.
Majrts kansli. Oaktat principiell ställning sålunda icke tagits till frågan om de
statliga företagsformerna, bör enligt min mening de sakkunniga vara oförhindrade
att pröva om ett statligt bolag bör inrättas för här angivna uppgifter. Skäl
härför utgör bl. a. den omständigheten att endast aktiebolagsformen torde vara
aktuell därest underhållet överlämnas åt enskilda. De sakkunniga bör i sammanhanget
överväga huruvida fördelar kan vara att vinna genom att välja en lösning
med ett aktiebolag underställt försvarets fabriksstyrelse, ett helt fristående
statligt aktiebolag eller en lösning med ett aktiebolag i vilket även privat kapital
investeras.
4. Driften överlåtes på privata företag. Krigsmaterieltillverkningen i Sverige bedrives
till stor del vid enskilda företag. Även underhållsuppgifter har som nämnts
anförtrotts åt enskilda företag, ehuru i begränsad utsträckning. Innan beslut fattas
om att till enskilda företag helt överlämna underhållet av vissa typer av kvalificerad
materiel e. d. fordras dock ingående överväganden beträffande konsekvenserna
i skilda hänseenden, bland annat med avseende på krigsorganisationen.
Vidare bör prövas hur med denna driftform förbundna villkor kan komma
att påverka konkurrens och andra faktorer av betydelse vid fortsatt anskaffning
av ifrågavarande materielslag. Det bör ankomma på de sakkunniga att klarlägga
härmed förenade problem.
De sakkunniga skall, om en lösning med ett statligt organ — t. ex. ett aktiebolag
— väljes, undersöka i vilken utsträckning detta lämpligen bör driva ifrågavarande
verksamhet i egen regi och i vad mån enskilda företag skall anlitas. Sker
sådan uppdelning bör prövas i vad mån det statliga organet skall ha sammanhållande
och fördelande uppgifter med avseende på den verksamhet som utföres av
enskilda företag. Ur flera synpunkter torde det vara värdefullt med ett visst samspel
mellan produktion och underhåll, så att erfarenheterna från underhållssidan
snabbt kan tillgodogöras på produktionssidan. Oavsett vilken organisationsform
och arbetsfördelning som väljes bör eftersträvas att trygga kommunikation för
detta ändamål. I de sakkunnigas uppdrag förutsättes icke ingå att upptaga förhandlingar
med enskilda företag. Sedan de sakkunniga utarbetat underlag för bedömning
av förut angivna spörsmål, bör resultaten anmälas för chefen för försvarsdepartementet,
på vilken bör ankomma att taga ställning i fråga om arbetets
fortsatta bedrivande. I sammanhanget vill jag erinra om att 1960 års riksdag fattat
principbeslut om förflyttning av signalverkstäderna i Sundbyberg till annan
ort (prop. 1960: 120; SU 127 och 147; rskr 335). Kungl. Maj:t har emellertid
ännu ej tagit slutlig ställning i fråga om vilken ort som bör väljas. Då resultaten
av den nu föreslagna utredningen har betydelse för den fortsatta driften av signal
3f
llihang till riksdagens protokoll 1 samt. yjj
Riksdags berättelsen
I Fö: 6
Riksdagsberättelsen år 1962
verkstaden, förutsätter jag att i avbidan härpå ytterligare åtgärder för verkstadens
förflyttning tills vidare får anstå. Vid utredningens bedrivande bör kontakt hållas
med 1959 års besparingsutredning för försvaret, vars undersökningar enligt vad
jag inhämtat bland annat berör angränsande områden inom flygvapnet, i syfte
att eliminera risken för dubbelarbete.
Utredningen har under året hållit 22 sammanträden.
Utredningen beräknar att i januari 1962 avlämna promemoria angående
underhållstjänsten inom försvaret i fråga om viss teknisk materiel (stencilerad).
Det den 17 mars 1961 givna uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning om prövning av behovet av verkstadsutrymmen m. m. inom
det under byggnad varande örlogsvarvet å Muskö m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 september 1961 för
att verkställa en översyn av behovet av verkstadsutrymmen m. m. inom det
under byggnad varande örlogsvarvet å Muskö m. m.:
Håkansson, E. R., godsägare.
Den sakkunnige har den 8 december 1961 avlämnat en promemoria rörande
resultatet av översynen.
Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1962
8. 1954 års värnpliktsavlöningsutredning (1959:1 9; 1960:1 8; 1961:1 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1954 för
att verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1954):
Söderberg, G., t. f. expeditionschef, ordförande;
Rosenblad, U. S., byråchef;
Sundelin, G. V., lantbrukare, talman i I kamm.;
Gustafsson, M. G., ombudsman, led. av II kamm.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Wernstedt, L. G. L:son, major;
Persson, S. B., budgetsekreterare;
Borgquist, F., seminarielärare;
Nyström, E. P. S„ major (fr. o. m. den 2 februari 1961).
Sekreterare:
Tännérus, L. A., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (ordföranden och sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 16 och 1959:1 Fö 9. Beträffande
ytterligare utredningsuppdrag, se 1961: I Fö 8.
74
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 9
Utredningen har under tiden den 21 november 1960—1 november 1961
hållit 10 sammanträden. Utredningen har den 29 december 1960 avlämnat
sina fjärde och femte betänkande^ Förslag rörande förmåner för värnpliktiga
m. fl. under frivillig tjänstgöring, m. m. respektive Förslag rörande avlöningsförmåner
m. m. för civilförsvarspliktiga (stencilerade). Härefter har
utredningen behandlat frågan om familjebidragssystemet i krig, m. m. Den
del av utredningsuppdraget som rör meritvärdet av de värnpliktigas militära
utbildning beredes av en särskild expertgrupp inom utredningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1962.
9. 1954 års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret
(1959:I 10; 1960: I 9; 1961:1 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 5 november 1954 och
den 26 oktober 1956 för att inom försvarsdepartementet verkställa utredning
beträffande vissa personalkårer m. m. inom försvaret (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 december 1954):
Curtman, C. W., verkst. direktör i Sveriges Lantbruksförbund, ordförande;
Bergh, N. A. G., överste, verkst. direktör i AB Svenska Pressbyrån (t. o. m.
31 oktober 1961);
Boija, K. E. G., överingenjör, led. av II kamm.;
Jerdenius, K. E., byråchef;
Paulsson, Å. B., avdelningschef;
Wallén, G. B., t. f. chef för fortifikationsförvaltningen.
Experter:
Resare, A. C. R., t. f. byråchef;
Edenberg, W., kommendör;
Lindmark, C. E. W. E., kommendörkapten av 1. graden;
Wallin, B., förste marindirektör;
Bostorp, H. B., major;
Wahlberg, C.-G., byrådirektör.
Sekreterare:
Lindstedt, A. V., förste kanslisekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1759).
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 17 och 1959: I Fö 10.
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 april 1961 skall uppdraget att utreda
frågan om inrättande av en för försvaret gemensam intendenturkår i stället
utföras av utredningen rörande organisation m. m. av ett för försvaret
gemensamt intendenturförvaltningsverk.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 10
sammanträden.
Utredningen bar den 15 december 1961 avlämnat ett betänkande med
principförslag rörande den tekniska personalen vid marinen (stencilerat).
75
IFö: 9
Riksdagsberättelsen år 1962
Återstående delar av utredningens uppdrag, avseende vissa personalberäkningar
m. m., beräknas kunna slutföras under år 1962.
10. 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga (1959:1 11; 1960:1 10;
1961:1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1956 för att
inom försvarsdepartementet verkställa viss översyn av de centrala försvarsförvaltningarnas
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari
1956):
Insulander, E. I., krigsråd, ordförande;
Fjellander, N. E. B., kansliråd;
Lyberg, F., byråchef;
Resare, A. C. R., t. f. byråchef.
Experter;
Persson, S. B., budgetsekreterare;
Wijkman, E. G. B., t. f. byråchef.
Sekreterare:
Nilsson, J. H., förste kanslisekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1282).
Direktiven för översynen, se 1957:1 Fö 13, 1959:1 Fö 11, 1960:1 Fö 10
och 1961: I Fö 10.
De sakkunniga har under tiden den 1 december 1960—den 15 november
1961 hållit 25 sammanträden. Efter remiss har de sakkunniga avgivit utlåtanden
i 11 ärenden.
Genom beslut den 17 februari 1961 har Kungl. Maj:t uppdragit åt de sakkunniga
att i samråd med fortifikationsförvaltningen och övriga berörda
myndigheter till Kungl. Maj :t avgiva förslag om vilka myndigheter eller delar
därav som skulle förläggas till vissa förhyrda lokaler å Östermalm i
Stockholm. Med skrivelse den 14 juli 1961 har de sakkunniga avgivit förslag
i ämnet. Därmed är det den 17 februari 1961 givna uppdraget fullgjort.
Med skrivelse den 5 oktober 1961 (stencilerad) har de sakkunniga vidare
överlämnat resultatet av en andra del av sin översyn av marinförvaltningen,
innefattande ämbetsverkets skeppsbyggnadsavdelning.
Genom remissbeslut den 5 september 1961 har Kungl. Maj:t uppdragit åt
de sakkunniga att, efter samråd med armétygförvaltningen, marinförvaltningen
och flygförvaltningen, avgiva förslag till organisation av enheter för
handläggning av robotärenden inom dessa förvaltningar. Med skrivelse den
14 oktober 1961 (stencilerad) har de sakkunniga avgivit förslag i ämnet.
Det den 5 september 1961 givna uppdraget är därmed fullgjort.
Arbetet beräknas fortgå under år 1962.
76
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fös 11
11. Organisationsnämnden för militärmusiken (1959:1 14; 1960: I 12;
1961:I 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1956 för handläggning
av frågor rörande genomförandet av ny musikorganisation vid försvaret
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1956):
Rosenblad, U. S., byråchef, ordförande;
Hallin, G. E., krigsråd;
Johansson, K. G., musikdirektör.
Experter:
Karén, H. V., byråchef;
Skeppstedt, S. H., kapten;
Wiklander, B. V., militärmusikinspektör.
Sekreterare:
Ogner, S. V., förste kanslisekreterare.
Bitr. sekreterare:
Hanström, C. G. L. P., kanslisekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för nämnden, se 1957:1 Fö 17 och 1961:1 Fö 12.
Under förevarande tidsperiod har nämndens arbete — vid sidan av handläggning
av löpande ärenden — huvudsakligen varit inriktat på fullgörandet
av nämnden genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1960 (jfr 1961: I Fö
12) ålagda uppgifter. Därvid kom utarbetandet av förslag till enhetlig militärmusikuniform
på grund av vid ärendets beredning framkomna, vitt skilda
uppfattningar hos såväl myndigheter som berörd personal att bli relativt
sett mycket tidskrävande. Möjligheterna att begränsa militärmusikkårernas
numerär har undersökts ifråga om dels konsekvenserna beträffande spelbarheten,
när musikkårer minskas enligt olika alternativ, dels olika stämbesättningars
inverkan på klangverkan och repertoar, dels ock tjänstgöring
inom krigsmakten och i civila sammanhang. Vidare har nämnden på
grund av det allvarliga personalläget gjort omfattande undersökningar av
möjligheterna att förbättra befordringsförhållandena vid militärmusiken.
Avvecklingen av flygvapnets musikkår i Stockholm med överflyttning av
dithörande personal och materiel till andra kårer var helt avslutad före den
1 juni 1961.
Med skrivelse den 24 februari 1961 har nämnden avgivit förslag rörande
överförande till beställningar å särskild stat av viss övertalig militärmusikpersonal.
Med skrivelse den 29 maj 1961 har nämnden avgivit förslag till enhetlig
uniform för försvarets musikpersonal och åtgärder i samband med införandet
av en dylik uniform.
Med skrivelse den 14 oktober 1961 (stencilerad) har nämnden överlämnat
resultatet av undersökning rörande möjligheterna att minska militärmusik
-
77
I Fö: 11
Riksdagsberättelsen år 1962
kårernas numerär ävensom redogörelse för befordringsläget och förslag till
ändrad statfördelning vid militärmusiken.
Därmed har nämnden fullgjort samtliga i brevet den 3 juni 1960 lämnade
uppdrag.
Beträffande arbetet i övrigt må följande nämnas. Den av nämnden hösten
1960 efter överenskommelse med militära arbetstidsberedningen igångsatta
försöksverksamheten i arbetstidshänseende vid nio militärmusikkårer
avslutades den 2 september 1961. Den arbetsgrupp inom nämnden, som under
verksamhetsåret bearbetat inkomna uppgifter, är för närvarande sysselsatt
med systematisering i olika avseenden av materialet. Detsamma har redan
utnyttjats vid nämndens förenämnda undersökning av möjligheterna
att minska militärmusikkårs numerär. Det underlag som erhålles genom försöken
avses även kunna utnyttjas vid utformningen av en eventuell arbetstidsreglering
och beräknas vidare kunna användas vid utformningen av definitiva
reglementariska bestämmelser för militärmusikkårs och musikpersonals
tjänstgöring. Anskaffningen under nämndens medverkan genom arméintendenlurförvaltningens
försorg av musikmateriel för att tillgodose musikkårernas
normalbehov är i huvudsak avslutad. Underofficersutbildningen
i vars planläggning nämnden deltagit har börjat innevarande höst. I samband
med omarbetning av militärmusikreglementet avser nämnden att taga
initiativ till en översyn i stort av utbildningsbeslämmelserna för musikpersonal.
Även under förevarande tidsperiod har arbete nedlagts i syfte att
möjliggöra ett fullt utnyttjande av musikdirektörer å övergångsstat. Därvid
har bland annat en nämndledamot och nämndens sekreterare vid besök i
Lidköping efter förhandlingar träffat preliminär överenskommelse med representanter
för staden om anställande hos staden av en musikdirektör
a övergångsstat. I skrivelse den 13 maj 1961 har chefen för flygvapnet
och nämnden hemställt om Kungl. Maj :ts godkännande av avtalet. Vidare
må framhållas, att nämnden vid beredningen av de större spörsmål som
ovan berörts haft ingående överläggningar med personalkårchefen för militärmusiken
och representanter för berörda personalorganisationer och
att chefer för av förenämnd arbetstidsundersökning berörda musikkårer
under tva dagar varit församlade i Stockholm och därvid av nämnden orienterats
om nämndens utredningsarbete, företrädesvis arbetstidsundersökningen.
Härutöver har nämnden haft att handlägga ett betydande antal personalärenden
enligt förenämnt brev den 3 juni 1960, åtskilliga tjänstgörings-, repertoar-,
utbildnings- och materielärenden samt i övrigt bedrivit rådgivande
och vägledande verksamhet av betydande omfattning i syfte att få den nu
uPPbyggda organisationen så funktionsduglig som möjligt med samtidigt
hänsynstagande till möjligheten, att organisationsförändring kan komma
att äga rum under nästkommande år.
Nämnden har under tiden den 16 november 1960—den 20 oktober 1961
hållit 29 protokollförda sammanträden. Nämndens ordförande och en ledamot
har i samband med andra tjänsteuppdrag besökt ett antal musikkårer
78
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 13
under året. Dessutom har nämnden i sin helhet besökt militärmusikkåren i
Halmstad.
Återstående uppgifter för nämnden beräknas kunna slutföras under 1962.
12. Kommandoexpeditionsutredningen (1959:1 17; 1960:1 14; 1961:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj och den 6 juni
1958 för att verkställa utredning rörande försvarets kommandoexpeditions
ställning, uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj
1958):
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
Årmann, C. N. G., generallöjtnant (t. o. m. 4 oktober 1961);
Göransson, C. T. E., generalmajor (t. o. m. 4 oktober 1961);
Henning, C. H. H., konteramiral (fr. o. m. 4 oktober 1961);
Paulsson, G. V. V., t. f. statssekreterare (t. o. m. 4 oktober 1961);
Resare, A. C. R., t. f. byråchef, tillika sekreterare.
Expert:
Ringborg, C. J., byråintendent.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Utredningen har under tiden november 1960—december 1961 hållit 3
sammanträden. Med skrivelse den 16 juni 1961 har utredningen överlämnat
förslag till bestämmelser rörande framställning och förrådshållning av
tryckalster för krigsmakten m. m. (stencilerad).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
13. Försvarets fiskeskyddsutredning (1959:1 19, 1960:1 15; 1961:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1958 för att
inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande de åtgärder, som
kunna befinnas erforderliga till förebyggande och ersättande av skada å
och intrång i fisket i Vättern m. m. på grund av militär verksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1958):
Lundberg, N. R. W., generaldirektör, ordförande;
Högström, G., ombudsman i Svenska insjöfiskarenas centralförbund;
Svensson, Nils E., fiskare, ledamot av Visingsö kommunalfullmäktige;
Svensson, Per Th., överstelöjtnant;
Tilly, N. U. S., överste.
Expert:
Puke, C. G. M., fil. lic., fiskeriintendent.
Sekreterare:
Forsström, A. W. Ch., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Werner, U. C. L„ förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarets civilförvaltning; tel. växel 63 00 60 (ankn. 291).
79
I Fö: 13
Riksdagsberättelsen år 1962
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Fö 19.
Genom beslut den 31 augusti 1961 har Kungl. Maj:t vidare uppdragit åt
utredningen att utreda frågan, huruvida och i vilken utsträckning fiskarena
utanför Ravlunda skjutfält på grund av militära skjutövningar hindras
i sin yrkesutövning och vilken gottgörelse som med hänsyn härtill må anses
skälig ävensom att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till de åtgärder
som må finnas påkallade med anledning av utredningsresultatet.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 6
sammanträden. I samband med sammanträde den 19 och 20 oktober 1961
har utredningen dels avlagt studiebesök å Ravlunda skjutfält, dels hållit
överläggningar med företrädare för civila och militära myndigheter samt
enskilda fiskare rörande krigsmaktens övningar vid Ravlunda. Representanter
för utredningen har vidare i samband med marina sprängningsförsök
avlagt studiebesök å Gåsstensfjärden vid Sadelöga och å Hårsfjärden
vid Gålö. Försök har i Vättern företagits syftande till att utröna inverkan
av sprängningar och bombningar på fiskyngel och utvuxen fisk. I samarbete
med fiskeristyrelsen har utredningen fortsatt och avslutat försök att medeist
ekolod och provfiske klarlägga inverkan från bombningar vid Såtenäs
på fiskförekomsten i Näsbosjön (fjärden norr om Brandsfjorden i södra
Vänern). Samarbete har etablerats med försvarets forskningsanstalt och
fortifikationsförvaltningen till belysande av frågan om stötvågsutbredning
i vatten.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1962.
14. Försvarets personaldelegation (1959:1 22; 1960:1 18; 1961:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 november 1958 för
samordning av vissa personalorganisations- och personalvårdsfrågor inom
försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 6 december 1958):
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
Edenberg, W., kommendör;
Lemmel, C. F. R., generalmajor;
Rosenblad, U. S., byråchef;
Silfverberg, K. J. A., generalmajor.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Delegationen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 10
sammanträden.
Delegationens arbete kommer att pågå under år 1962.
15. Utredningen rörande den framtida användningen av Skeppsholmen
m. m. (1960: I 21; 1961:I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 september 1959 för
att verkställa utredning rörande den framtida användningen av de nu av
marinens regionala och lokala organ disponerade markområdena, byggna
-
80
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 16
derna och anläggningarna å Skepps- och Kastellholmarna samt å Djurgården
och Beckholmen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1959):
Sehlstedt, O. A., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Christianson, G. A., generaldirektör.
Larsson, S., generaldirektör.
Expert:
Björkstrand, N. M., verkstadsdirektör (fr. o. m. 8 juni 1961).
Sekreterare:
Bertman, H., krigsråd.
Holmström, E. W., 1. byråintendent (biträder fr. o. m. 15 april 1961 med sekreterargöromål).
Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Tegelbacken 2, Stockholm 1, tel.
lokalsamt. växel 22 15 60, rikssamt. växel 22 18 60.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fö 21.
Utredningen har under tiden 1 november 1960—10 oktober 1961 hållit 5
sammanträden. Härjämte har utredningen tagit del av visst utredningens
uppdrag berörande material avseende prisämnesuppgift 1960/61 vid konsthögskolan,
vilket material av utredningen föreslagits till inköp. Yttranden
har avgivits i vissa ärenden avseende disposition av mark på Djurgården,
lokal å Skeppsholmen m. m. Åt experten Björkstrand har uppdragits att
utreda Beckholmens framtida utnyttjande för varvsändamål. I denna senare
fråga har även kontakt under hand tagits med representanter för sjöfartsstyrelsen,
bl. a. för erhållande av visst statistiskt material. Utredningens
arbete har i övrigt inriktats på att mottaga, samla och sammanställa inkommande
önskemål från myndigheter, organisationer och enskilda angående
berörda områdens och lokalers framtida disposition.
Genom beslut den 1 december 1961 har Kungl. Maj :t uppdragit åt utredningen
att framlägga förslag om anordnande av lokaler åt akademien för de
fria konsterna med konsthögskolan inom statens nuvarande och framtida
byggnadsbestånd å Skeppsholmen.
Utredningens arbete kommer att fortsätta under år 1962.
16. 1959 års besparingsutredning för försvaret (1960: I 22; 1961: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1959 för att
verkställa utredning rörande besparingsmöjligheterna vid försvaret (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 november 1959):
Älmeby, H. V. B., överdirektör, ordförande;
Engfors, B. G. O., bankdirektör;
Eriksson, G. E., kassör;
Experter:
Cliristell, B. U. E., civilekonom;
Hallin, G. E„ krigsråd (tillika huvudsekreterare t. o. m. den 20 augusti
1961);
81
I För 16
Riksdagsberättelsen år 1962
Holmgren, J. F., verkstadsdirektör;
Lundberg, K. A. O., direktör (tillika huvudsekreterare fr. o. m. den 30 september
1961).
Biträdande sekreterare:
Erichson, B.-L., byrådirektör.
Lokal: Nya System AB, Kungsträdgårdsgatan 14, Stockholm 7; tel. 22 95 80,
ankn. 104 (huvudsekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1960:1 Fö 22.
Utredningen har under tiden november 1960—oktober 1961 genomfört 34
sammanträden, studiebesök och överläggningar med olika myndigheter och
kommittéer.
Utredningsarbetet beräknas pågå under 1962.
17. 1960 års försvarsledningsutredning (1961:1 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1960 för att
verkställa utredning om totalförsvarets och krigsmaktens högsta ledning:
Frithiofson, K. A. F., statssekreterare, ordförande;
Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I kamm.;
Svärd, N. G., partisekreterare, led. av I kamm.;
Wedén, S. M., disponent, led. av II kamm.;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Särskild sakkunnig:
Kolmodin, K. R., generallöjtnant.
Experter:
Wallén, G. B., t.f. chef för fortifikationsförvaltningen;
Swanstein, S. N. S., byråchef;
Löwenhielm, F. A., överste (fr. o. m. den 1 oktober 1961);
Bratt, L. O., major (fr. o. m. den 1 oktober 1961);
Hökmark, A. G., major (fr. o. m. den 30 maj t. o. m. den 30 september 1961);
Johannesson, L. A. G., kapten (t. o. m. den 30 september 1961).
Huvudsekreterare:
Simonsson, N. V., t.f. avdelningschef.
Biträdande sekreterare:
Löwenhielm, F. A., överste (t. o. m. den 30 september 1961);
Hökmark, A. G., major (fr. o. m. den 1 oktober 1961).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Fö 21.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 sammanträtt
omkring 15 dagar och dessutom avlagt ett studiebesök i Norge.
Utredningen har den 30 december 1961 avlämnat ett delbetänkande, avseende
totalförsvarets högsta och centrala ledning (SOU 1961: 66). Arbetet
med återstående del av utredningsuppdraget beräknas pågå under 1962.
82
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 19
18. 1960 års befälsstatsdelegation (1961: I 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1960 för verkställande
av vissa organisatoriska undersökningar rörande behovet av befälspersonal
inom arméns krigs- och fredsorganisationer (se Post- och Inrikes
tidn. den 28 juli 1960):
Borgquist, F., seminarielärare.
Experter:
af Burén, H., överstelöjtnant;
Skeppstedt, S. H., kapten.
Sekreterare:
Gyllenram, K. Å. G., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för delegationen, se 1961: I Fö 22.
Under 1961 har delegationen fortsatt sina undersökningar beträffande
specialtruppslagens krigsorganisation. Föredragningar och genomgångar i
ämnet har härvid erhållits av centrala och regionala staber. Vidare har delegationen
i enahanda syfte i samband med vårens och höstens befäls- och
repetitionsövningar studerat befälspositionerna inom respektive truppslags
krigsorganisationer. På motsvarande sätt har delegationen bl. a. vid föredragningar
i staber och genom besök vid specialtruppslagens förband inhämtat
underlag för bedömande av befälets uppgifter inom fredsorganisationen.
I mitten av oktober 1961 har till delegationen överlämnats en av arméstaben
utarbetad plan för arméns nya krigsorganisation, innehållande ett antalsmässigt
framräknat personalbehov av olika befälskategorier inom denna
organisation, vilket behov enligt direktiven för delegationen skall tjäna som
utgångspunkt för dess förslag. En motsvarande plan rörande personalutvecklingen
i stort inom fredsorganisationen kan enligt från arméstaben
lämnade uppgifter beräknas föreligga i början av 1962.
Delegationen har beräknat att i huvudsak kunna slutföra sitt uppdrag under
år 1962.
19. 1960 års värnpliktsutredning (1961: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande värnpliktsutbildningen m. m. samt avgiva av
utredningen betingade förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober
1960):
Gustavsson, B. T., ombudsman, led. av I kamm.
Experter:
Borgquist, F., seminarielärare (fr. o. m. den 16 december 1960);
Brant-Lundin, C. L. W. S., överstelöjtnant (fr. o. m. den 16 april 1961);
Hörnquist, K. I. E., kapten (fr. o. m. den 10 juni 1961);
83
I Fö: 19
Riksdagsberättelsen år 1962
Larsson, C.-O., major (fr. o. m. den 16 april 1961);
Lindén, S., kommendörkapten av 2. graden (fr. o. m. den 16 april 1961);
Renberg, H. V., övningsskollärare (fr. o. m. den 10 juni 1961);
Synnergren, S. G. E., överstelöjtnant (fr. o. m. den 16 december 1960).
Sekreterare:
Blomqvist, O. R., budgetsekreterare.
Bitr. sekreterare:
Bjule, R. E. I., major (fr. o. m. den 15 december 1960).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Fö 23.
Under tiden den 1 januari—den 15 november 1961 har utredningen av de
centrala militära staberna erhållit ett tiotal föredragningar rörande beredskapen,
krigsorganisationens uppbyggnad, värnpliktsutbildningens nuvarande
organisation samt inom vissa av staberna gjorda utredningar beträffande
omläggningar av värnpliktsutbildningen. Utredningen har vidare vid ett
tjugotal besök vid förband och regionala staber ytterligare studerat dessa
frågor. Särskild uppmärksamhet har härvid ägnats de försök med förkortade
repetitionsövningar som ägt rum dels under budgetåret 1960/61 vid
vissa förband med stationära uppgifter, dels ock under budgetåret 1961/62
vid arméns och kustartilleriets samtliga förband. Därutöver bedriver en
sedan mitten av juni 1961 inom utredningen organiserad särskild studiegrupp
fortlöpande intensivstudier på fältet av vissa avsnitt av det militära
utbildningsarbetet som bedömts vara av särskilt intresse för utredningen.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1962.
20. 1960 års intendenturförvaltningsutredning (1961:1 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande inrättande av ett för försvaret gemensamt inlendenturförvaltningsverk
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1960):
Christianson, G. A., generaldirektör.
Experter:
Ahlklo, S. E. H., överstelöjtnant (fr. o. m. 1 mars 1961);
Ahlm, A. B., överstelöjtnant (fr. o. m. 1 mars 1961);
Neumuller, J. F. C., ombudsman (fr. o. m. 16 juni 1961);
Wiik, B. E., kommendörkapen av 1. graden (fr. o. m. 1 mars 1961);
Wärnsund, S. E., överstelöjtnant (fr. o. m. 16 juni 1961).
Sekreterare:
Norrman, Å. S., krigsråd.
Bitr. sekreterare:
Franzén, N. P., kapten (fr. o. m. 16 juni 1961).
Lokal: Arméintendenturförvaltningen, tel. lokalsamt. växel 23 65 60, rikssamt.
22 10 00 (ankn. 144).
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Fö 24.
84
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 22
Kungl. Maj :t har genom beslut den 21 april 1961 uppdragit åt utredningen
att jämväl pröva frågan om inrättande av en för försvaret gemensam intendenturkår.
Utredningsarbetet har bedrivits fortlöpande under hela året.
Utredningen har den 22 december 1961 avlämnat betänkande med förslag
till organisation av ett gemensamt intendenturförvaltningsverk (stencilerat).
Arbetet med kvarstående delar av uppdraget beräknas vara slutfört under
år 1962.
21. Utredning rörande redovisning av försvarets befästningar (1961: I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande redovisning av försvarets befästningar (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1960):
Christianson, G. A., generaldirektör.
Sekreterare:
Hofvander-Insulander, I. L., förste byråsekreterare (fr. o. m. 1 oktober 1961).
Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Tegelbacken 2, Stockholm 16; tel. lokalsamt.
växel 22 15 60, rikssamt. växel 22 18 60.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Fö 25.
Utredningsarbetet har påbörjats och kommer att fortsätta under år 1962.
22. Försvarets lärarutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 mars och den 20 oktober
1961 för att dels verkställa utredning rörande vissa lärarbefattningar inom
försvaret m. m. samt avgiva av utredningen betingade förslag (se Post- och
Inrikes tidn. den 20 mars 1961), dels ock verkställa utredning och avgiva
förslag rörande sammanförande till en organisatorisk enhet av de uppgifter
som åvila studierektorerna i försvarsgrensstaberna:
Hallin, G. E., krigsråd, ordförande;
af Malmborg, N. M., kansliråd;
Hultin, E. Å., överstelöjtnant;
Andersson, A. E., studierektor (fr. o. m. den 21 oktober 1961).
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1025);
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
10 mars 1961):
Genom beslut den 12 december 1958 har Kungl. Maj:t uppdragit åt en särskild
sakkunnig att — i anslutning till viss översyn av timlärarkungörelsen den 8 september
1950 (nr 495) — verkställa översyn av arvodena vid vissa militära skolor
och därmed sammanhängande spörsmål. Uppdraget har lämnats i anslutning till
bl. a. riksdagens beslut med anledning av uttalande av riksdagens år 1957 församlade
revisorer. Enligt riksdagens skrivelse 1958: B 56 har riksdagen fattat beslut i
överensstämmelse med vad utskottet anfört i dess utlåtande 1958: B 34. I nämnda
85
I Fö: 22
Riksdagsberättelsen år 1962
utlåtande har statsutskottet under punkten 11 :o) Arvoden till lärare vid vissa militära
skolor uttalat, att utskottet är av den uppfattningen, att gällande bestämmelser
rörande lärararvoden vid försvaret brister i överskådligliet och därjämte i
åtskilliga hänseenden är mindre ändamålsenliga. Med anledning av det sålunda
lämnade uppdraget har den sakkunnige bl. a. kartlagt nuvarande förhållanden och
framställda önskemål om ändring i nuvarande bestämmelser. Under hand har
emellertid den sakkunnige framfört, att gjorda iakttagelser synes tyda på att översynen
icke borde begränsas till en teknisk revision av nuvarande bestämmelser. En
särskilt tillkallad arbetsgrupp har i en underhandspromemoria redovisat vissa
överväganden rörande formerna för tillgodoseendet av lärarbehovet vid utbildningsanstalter
inom försvaret. I promemorian gavs uttryck åt den uppfattningen,
att vägande skäl föreligger för en mera djupgående granskning av förhållandena
inom ifrågavarande område. Vad sålunda förekommit visar enligt min mening att
behov föreligger att närmare granska vissa frågor rörande tillgodoseendet av lärarbehovet
för krigsmaktens utbildningsanstalter m. m. För ändamålet bör en
särskild utredning tillkallas. Utredningen bör med utgångspunkt i nu gällande
utbildningsorganisation klarlägga formerna för tillgodoseende av lärarbehovet vid
krigsmaktens fasta utbildningsanstalter och till dessa anslutna särskilda utbildningskurser.
När det gäller undervisning som ombesörjes av militära lärare bör utredningen
— på grundval av jämförelser med den vid förbanden bedrivna utbildningen
— söka ange vilken undervisning som är av den karaktär att särskild ersättning
bör ifrågakomma. Vidare bör utredningen undersöka möjligheterna att
bestämma omfattningen av heltidstjänstgörande lärares undervisningsskyldighet.
Med utgångspunkt i bestämningar rörande vilken undervisning som bör berättiga
till särskild ersättning och undervisningsskyldighetens omfattning bör utredningen
framlägga förslag till normer för ersättning åt deltidstjänstgörande militär och
civilmilitär lärare. I samband med de i det föregående angivna undersökningarna
bör utredningen ägna uppmärksamhet åt frågan huruvida det kan vara befogat att
ersätta deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare med heltidstjänstgörande.
I den mån det anses lämpligt att inrätta heltidstjänster bör förslag härom
framläggas. Jag förutsätter, att utredningen härvid även skall ha möjlighet att
överväga inrättande av lärarbefattningar med heltidstjänstgöring för två eller
flera utbildningsanstalter med lokal anknytning. Utredningen bör även kunna taga
upp frågan om nuvarande system med utbildningsarvoden bör bibehållas eller om
hänsyn till lärarverksamheten bör tagas vid lönesättningen av berörda tjänster.
Vad angår undervisning som ombesörjes av civil personal bör prövas i vad mån
andra ersättningsgrunder än de i timlärarkungörelsen angivna är behövliga. Förslag
bör framläggas om grunderna för dylika ersättningar. Utredningen bör också
ägna uppmärksamhet åt lämpligheten av att inrätta heltidsbefattningar för civila
lärare. Även i detta fall bör utredningen kunna överväga inrättandet av befattningar,
gemensamma för flera utbildningsanstalter med lokal anknytning. I sammanhanget
bör utredningen vara oförhindrad att till prövning upptaga frågan huruvida
visst undervisningsbehov kan tillgodoses i annan ordning än genom anställande
av personal. Utredningen bör jämväl överse gällande bestämmelser om
arvoden vid frivilligutbildning inom försvaret. På grundval av resultaten av sina
överväganden rörande lärarbefattningarna vid de fasta utbildningsanstalterna och
till dem knutna särskilda utbildningskurser bör utredningen framlägga förslag rörande
grunderna för ersättning åt lärare vid särskilda utbildningskurser, som icke
är anslutna till utbildningsanstalt. Vidare bör utredningen söka klarlägga i vilken
omfattning undervisning bör ske i form av särskilda föreläsningar samt föreslå
grunder för ersättning åt föreläsare. Vid sina överväganden bör utredningen utgå
från att det inte bör komma ifråga att vid oförändrat utbildningsomfång öka totalkostnaderna
för här ifrågavarande verksamhet. Utredningen bör — med beaktande
av att endast grunderna för förekommande ersättningar bör angivas — fram
-
86
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 23
lägga förslag till erforderliga bestämmelser. Vid utarbetandet av dessa bör behovet
av klarhet och överskådlighet särskilt uppmärksammas. Utredningen bör anförtros
åt högst tre utredningsmän. Dessa bör vara oförhindrade att, om så befinnes
lämpligt och möjligt, redovisa sina förslag i etapper.
Vid meddelandet av förenämnda beslut den 20 oktober 1961, varigenom
utredningsuppdraget utvidgats till att avse jämväl studierektorsorganisationen
i försvarsgrensstaberna, har Kungl. Maj :t förklarat att utredningen
skall äga att i erforderlig utsträckning pröva frågor rörande den allmänbildande
undervisningen vid krigsmaktens underbefälsskolor. Samtidigt har
Kungl. Maj :t beslutat om utökning av antalet utredningsmän till högst fyra.
Utredningen har genom skrivelse till Kungl. Maj :t den 21 juni 1961 (stencilerad)
framlagt förslag till ändrade bestämmelser rörande förmåner till
instruktörer inom det frivilliga utbildningsarbetet. Kungl. Maj :t har den 20
oktober 1961 meddelat beslut i anledning av berörda förslag.
Vidare har utredningen genom skrivelse till Kungl. Maj :t den 20 oktober
1961 (stencilerad) framlagt förslag till provisoriska bestämmelser angående
timarvoden till deltidstjänstgörande lärare samt föreläsare vid vissa militära
skolor och utbildningskurser m. m.
Utredningen har intill utgången av november 1961 haft 28 sammanträden.
I samband med utredningsarbetet har vissa studiebesök avlagts.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
23. Utredningen rörande statligt stöd åt soldathemsverksamheten
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1961 för
att verkställa utredning och avge förslag rörande statligt stöd åt soldathemsverksamheten
och därmed sammanhörande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 nov. 1961):
Gustafsson, M. G., led. av II kamm.
Expert:
Rosenblad, U. S., byråchef.
Sekreterare:
Nyman, K. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
17 november 1961):
Soldathemsrörelsen tillkom på initiativ och under medverkan av enskilda personer
och enskilda, kristligt inriktade organisationer och samfund, som även — mestadels
omkring sekelskiftet — uppförde soldathemsanläggningar. Alltjämt bedrives
denna verksamhet av enskilda föreningar och stiftelser och en betydande del av de
medel, som erfordras för driften, erhålles genom bidrag och insamlingar från föreningarnas
medlemmar eller från stödjande samfund. I förbundet Soldaternas vänner
ingår f. n. 38 föreningar, som driver 30 soldathem. Härtill kommer ett av förbundet
direkt drivet örlogshem. Utanför förbundet finnes 11 organisationer för
soldathemsverksamhet med sammanlagt tio soldathem. Besläktad med verksamhe
-
87
I Fö: 23
Riksdagsberättelsen år 1962
ten inom soldathemmen och örlogshemmet är den, som bedrives av stiftelser som
Militärhemmet i Karlskrona och Drottning Victorias örlogshem i Stockholm. Soldathemsrörelsen
är emellertid icke endast beroende av enskilda, frivilliga bidrag
utan även av bidrag av allmänna medel. Sålunda utgår f. n. bidrag med 151 500
kronor till soldathemsverksamheten och 28 500 kronor till nyss angivna två stiftelser
från fjärde huvudtitelns anslag till personalvårdsverksamhet m. m. Vidare
erhåller förbundet Soldaternas vänner bidrag av kyrkliga kollektmedel. Under år
1960 har på detta sätt erhållits c:a 40 000 kronor. Genom förbandschefers försorg
har också enskilda soldathem erhållit bidrag av läger- eller manskapskassemedel.
Statliga bidrag kan också förekomma för särskilda ändamål, t. ex. främjande av
nykterhet. Slutligen har föreningarna ofta varit beroende av att erhålla bidrag ur
lotterimedelsfonden för mera omfattande ombyggnadsarbeten. Sådana bidrag har
utgått intill år 1958. Under de senaste åren har emellertid bidrag icke utlämnats
av lotterimedel; däremot har under innevarande år i några fall bidrag lämnats ur
allmänna arvsfonden för iståndsättnings- och ombyggnadsarbeten.
Försvarets personalvårdsutredning har i betänkande III i september 1960 anfört
vissa synpunkter på soldathemsverksamheten och föreslagit att särskilda sakkunniga
skall tillkallas för ytterligare utredning av hithörande spörsmål. Varje år
kommer sålunda allmänna medel i icke obetydlig omfattning soldathemsverksamheten
till godo. Det synes erforderligt att pröva riktlinjerna för det allmännas
framtida stöd åt soldathemsverksamheten i syfte att åstadkomma samordning samt
garantier för en lämplig användning. Detta bör ske på grundval av en utredning
som omfattar soldathemsverksamheten i vidaste mening, således även med soldathemmen
likartade institutioner även om dessa icke erhåller stöd genom förenämnda
anslag Bidrag till soldathemsverksamheten. På utredningen bör ankomma att
efter verkställd undersökning av hemmens förhållanden och verksamhet avge förslag
om förutsättningarna för statsbidrag från anslag på riksstaten, liksom om
principerna och formerna för fördelning av sådana bidrag. I samband härmed bör
uppmärksammas att soldathemsverksamheten ekonomiskt kan stödjas i annan ordning
än genom statsbidrag t. e. genom användning av kollektmedel. I detta sammanhang
vill jag också erinra om att förutsättningar bör föreligga för kommunalt
stöd till soldathemmens verksamhet. Sålunda ingår bland barnavårdsnämndens
uppgifter enligt barnavårdslagen att främja anordningar för bättre fritidsförhållanden
för barn och ungdom. Utredningen bör avge förslag om statens insyn i
verksamheten och statliga myndigheters rådgivande funktion i detta sammanhang,
dock med beaktande av att den ursprungliga karaktären av frivillig, enskild verksamhet
icke går förlorad. Särskild uppmärksamhet bör utredningen ägna möjligheterna
till samverkan mellan soldathemmen och personalvårdsverksamheten inom
försvaret liksom till medverkan på ifrågavarande område även av andra ungdomsfostrande
institutioner, ungdomsorganisationer och folkrörelser. Utredningen bör
lämpligen anförtros en särskilt tillkallad utredningsman. Till hans förfogande bör
ställas sekreterare och experter i erforderlig omfattning.
Utredningsarbetet har påbörjats och kommer att fortsätta under år 1962.
24. Utredning rörande krigsmaktens och civilförsvarets fortsatta
utveckling in. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 december 1961 för
att verkställa utredning rörande krigsmaktens och civilförsvarets fortsatta
utveckling m. m.:
Thapper, G. F., metallarbetare, talman i II kamm., ordförande;
Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I kamm.;
88
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 24
Johansson, N. I., hemmansägare, vice talman i I kamm.;
Virgin, G. I., kapten, led. av I kamm.;
Bohman, B. G., direktör, led. av II kamm.;
Boija, K. E. G., överingenjör, led. av II kamm.;
Eliasson, L. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
Ståhl, D. E., redaktör, led. av II kamm.
Experter:
Almgren, C. E. Å., generalmajor;
Åström, C. S., utrikesråd;
Bergelin, S.-E. S., byråchef.
Bitr. experter:
Lundvall, B. G. G., kommendör;
Palmstierna, N. F., överstelöjtnant;
Sköld, N. G., major.
Huvudsekreterare:
Resare, A. C. R., t. f. byråchef.
Bitr. sekreterare:
Dahlberg, B. C. I., major.
Direktiven (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet
den 15 december 1961):
Vid 1958 års B-riksdag fattades beslut om krigsmaktens utveckling under de närmaste
budgetåren. Beslutet, som byggde på en överenskommelse mellan de demokratiska
partierna, innebar, att den ekonomiska ramen för de militära utgifterna
på driftbudgeten fastställdes till 2 700 miljoner kronor för budgetåret 1958/59.
Med denna utgångspunkt skulle ramen för driftbudgeten från och med de därpå
följande budgetåren ökas med i genomsnitt 2,5 % årligen för teknisk utveckling.
Därutöver skulle utgå kompensation för inträdda pris- och lönestegringar. Vid
1959 års riksdag fastställdes bestämda regler rörande beräkningen av pris- och löneförändringarna.
Dessa regler innebär bl. a. att förändringarna mätes med tillhjälp
av en för ändamålet särskilt konstruerad prisindex.
Vid antagandet av 1958 års försvarsbeslut angavs dess giltighetstid till de närmaste
tre å fyra budgetåren. 1961 års riksdag har sedermera fattat beslut angående
försvarskostnaderna under budgetåren 1961/63. Detta beslut innebär i huvudsak
en fortsatt utveckling av försvarshuvudtiteln enligt de riktlinjer som angavs
år 1958. Tillägg skall sålunda alltjämt utgå för teknisk fördyring samt justering ske
för löne- och prisförändringar. Detta gäller, i motsats till 1958 års beslut, även kapitalbudgeten.
Planering och inriktning bör fullföljas i överensstämmelse med 1958
års beslut. Genom riksdagsbeslutet 1961 fastställdes en gemensam ram för utgifterna
för det militära försvaret avseende såväl driftbudgeten som kapitalbudgeten.
Utgiftsramen för det militära försvaret har för innevarande budgetår reducerats
med 35 miljoner kronor i förhållande till vad ramen skulle uppgått till vid tillämpning
av de enligt 1958 års beslut fastställda riktlinjerna. I huvudsak med de nu angivna
utgångspunkterna har utgiftsramen för det militära försvaret — med bortseende
från anslag till reglering av prisstegringar — fastställts till 3 170,8 miljoner
kronor för innevarande budgetår, varav 2 996,8 miljoner kronor å driftbudgeten
och 174 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Enligt det år 1961 fattade beslutet skall
ramen för budgetåret 1962/63 i ungefärligen samma prisläge som använts vid fastställandet
av ramen för innevarande budgetår utgöra 3 238 miljoner kronor. Det
-
89
I Fö: 24
Riksdagsberättelsen år 1962
ta belopp bär bestämts med utgångspunkt i fortsatt tillämpning av 1958 års riktlinjer
och en reduktion med 50 miljoner kronor.
bör civilförsvarets del förordade 1960 års försvarskommitté för budgetåret 1961/
62 en anslagsökning av ca 20 miljoner kronor. I överensstämmelse härmed beslöt
1961 års riksdag att till civilförsvaret för innevarande budgetår anvisa i runt tal
47,4 miljoner kronor å driftbudgeten och 1,1 miljon kronor å kapitalbudgeten. Beträffande
budgetåret 1902/63 framlade inte 1960 års försvarskommitté något förslag
till anslagsram för civilförsvaret, men framhöll de avsevärda medelsbehov,
som följer av att denna del av totalförsvaret står inför ett uppbyggnadsskede.
Det framgår av det anförda att 1961 års riksdagsbeslut angående principerna för
bestämmande av kostnadsramen för krigsmakten avser tiden till och med budgetåret
1962/63. 1960 års försvarskommitté ansåg för sin del att det om ett till två år
efter tidpunkten för avslutandet av kommitténs arbete kunde antagas föreligga
bättre underlag för bedömning i avvägningsfrågorna. Själv anslöt jag mig till detta
antagande, när jag besvarade en interpellation vid 1961 års riksdags vårsession
(andra kammarens protokoll den 3 mars). Jag anser den lämpliga tidpunkten nu
vara inne att uppdraga åt en parlamentarisk kommitté att med hänsynstagande till
utrikes- och militärpolitiska samt statsfinansiella omständigheter utreda och inkomma
med förslag avseende krigsmaktens och civilförsvarets allmänna inriktning,
omfattning och kostnader för tiden efter budgetåret 1962/63. Utredningen bör utgå
från den allmänna målsättning för vårt försvar, som varit riktgivande för riksdagens
försvarsbeslut 1958 och senare.
Till grund för 1958 års riksdagsbeslut i försvarsfrågan låg ett av överbefälhavaren
på 1955 års försvarsberednings uppdrag utarbetat förslag angående krigsmaktens
omfattning och inriktning för en viss tidsperiod. Det av 1961 års riksdag fattade
försvarsbeslutet anslöt sig till detta underlag. Till den nu föreslagna utredningens
förfogande kommer att ställas ett av överbefälhavaren med utgångspunkt
i sedan 1958 vunna erfarenheter och konstaterad militärpolitisk, strategisk och
vapenteknisk utveckling utarbetat förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta
utveckling samt plan för krigsmaktens utformning under tidsperioden 1963—1970,
vilket förslag väntas bli framlagt i början av 1962. Utredningen äger att, om den
anser så påkallat, av överbefälhavaren infordra alternativa förslag omfattande hela
krigsmakten eller delar av denna. I fråga om civilförsvaret kan framhållas, att
riksdagen 1959 fattat beslut om civilförsvarets uppgifter och uppbyggande av en
ny organisation, till vilken 1961 års riksdagsbeslut i fråga om medelsanvisning delvis
ansluter. Utredningen bör taga dessa beslut till utgångspunkt för sin bedömning
av civilförsvarets framtida verksamhet och medelsbehov med hänsynstagande
till gjorda erfarenheter och aktuella utvecklingstendenser. Liksom i fråga om
krigsmakten bör utredningen vara oförhindrad att från civilförsvarsstyrelsen infordra
alternativa förslag och att för civilförsvarets vidkommande föreslå de ändringar
den finner erforderliga.
Vid fastställandet av de principer som sedan 1958 varit vägledande för riksdagens
beslut rörande krigsmakten har man utgått från att våra försvarsförberedelser
bör ske kontinuerligt och långsiktigt. Betydande fördelar med avseende på
möjligheterna att utvinna största försvarseffekt ur till förfogande ställda medel är
förenade med en sådan ordning. Utredningen bör alternativt undersöka förutsättningarna
för ett bibehållande av den sedan 1958 tillämpade ordningen med försvarsbeslut
som fastställer den totala kostnadsramen för längre period än ett budgetår
respektive en återgång till den före 1958/59 tillämpade metoden.
Vid utredningens övervägande av frågan om kostnadsramen för driftbudgeten
bör frågan om de värnpliktigas allmänna avlöningsförmåner upptagas till översyn.
Vidare bör prövas om icke investeringsanslag under försvarets fabriksfond skall
läggas vid sidan om kostnadsramen för krigsmakten.
Ehuru utredningen i första hand skall avse krigsmaktens och civilförsvarets om -
90
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 24
fattning, sammansättning och inriktning samt frågan om kostnadsramarnas bestämmande
för viss tid, bör utredningen vara oförhindrad att föreslå sådana förändringar
i övrigt som den anser motiverade ur effektivitetssynpunkt eller av kostnadsskäl.
Det bör i detta sammanhang erinras om att särskilda utredningar pågår
inom olika specialområden, av vilka utredningar i första hand kan nämnas 1956
års försvarsförvaltningssakkunniga, 1959 års besparingsutredning för försvaret,
1960 års värnpliktsutredning och försvarets underhållsutredning.
Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på att i de huvudfrågor som utredningen
skall upptaga till behandling proposition skall kunna avlämnas till
1963 års riksdag med avseende på budgetåret 1963/64.
91
I S: 1
Riksdagsberättelsen år 1962
Socialdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sia verksamhet under 1961
1. Nykterhetsvårdsutredningen (1959:1 11; 1960:1 10; 1961:18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 april 1956 för att
verkställa utredning av vissa frågor rörande vården av alkoholmissbrukare
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 25
april 1956):
Nyström, P. I„ landshövding, ordförande;
Burman, O. A., direktör;
Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;
Engkvist, J. G. V., målarmästare, led. av II kamm.;
Lindmark, A. L. G., avdelningschef;
Lundquist, G. A. R., överläkare.
Experter:
Bengtsson, A. Christina, nykterhetsvårdskonsulent;
Carlsson, A. Börje, budgetsekreterare;
Ericsson, C.-H., byråchef;
Forssman, H. A., professor;
Gullberg, K. G. A., socialvårdschef;
Hag, F. H. E., byrådirektör;
Lundin, G. T. W., förste provinsialläkare;
Lönnberg, J. W. G., f. d. direktör;
Törnquist, H. E., rektor;
Wiklund, S. A. D., byrådirektör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Tuninger, C. G., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Johnsson, B. H. Göte, nykterhetsvårdsassistent (t. o. m. den 30 april 1961).
Direktiven för utredningen, se 1957: I S 22.
Utredningen, som under tiden december 1960—september 1961 haft 21
sammanträdesdagar, har avgivit ett den. 19 september 1961 dagtecknat betänkande,
benämnt översyn av nykterhetsvården (SOU 1961: 58).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1958 års socialförsäkringskommitté (1959:125; 1960:1 17; 1961:112)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1958 för att
utreda vissa frågor rörande invalid- och familjepensioneringen (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 maj 1958):
92
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
I S:4
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, förste vice talman, led. av I kamm.,
ordförande;
Andersson, M. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Bengtsson, S. B. I., kontorsföreståndare, led. av II kamm.;
Broberg, R. H. J., t. f. generaldirektör;
Eliasson, R. A. E., lantmästare, led. av II kamm.;
Gustafsson, G. H., kommunalarbetare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 9 januari
1961);
Königson, T. K., verkstadsarbetare, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 8 januari
1961).
Experter:
Hellström, E. E., förste byråsekreterare;
Ivjellström, S. Å., byrådirektör;
Lundberg, E. A., försäkringsdomare;
Skogsberg, P. G., byråchef.
Sekreterare:
Björhammar, C. A., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Dahlström, L. E., förste byråsekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1959: IS 25.
Kommittén har under tiden december 1960—juni 1961 hållit 16 sammanträden.
Kommittén har den 30 juni 1961 avgivit sitt tredje betänkande, »Förtidspensionering
och sjukpenningförsäkring m. m.» (SOU 1961:29).
Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning om pensionsstgrelsens frivilliga försäkring (1960:121;
1961: I 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1959 för att
verkställa utredning angående effektivisering av pensionsstyrelsens frivilliga
försäkring (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juni 1959):
Granqvist, L. M., president.
Experter:
Philipson, C., fil. dr;
Wingborg, B., f. d. byråchef.
Sekreterare:
Hamdahl, B. O., rättsavdelningschef.
Direktiven för utredningen, se 1960: I S 21.
Utredningen har i oktober 1961 avgivit betänkandet »Frivillig statlig
pensionsförsäkring» (stencilerat).
Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning om s. k. beroende uppdragstagare (1960: 122; 1961: I 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1959 för att biträda
med utredning om de s. k. beroende uppdragstagarnas ställning inom
93
I S: 4
Riksdagsberättelsen år 1962
sociallagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juni 1959):
Engström, G. T., häradshövding.
Experter:
Adlercreutz, A. H. G. M., preceptor;
Lundberg, E. A., försäkringsdomare;
Wredmark, G. C., byråchef.
Sekreterare:
Elliot, A. J. E., hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1960: I S 22.
Utredningen har den 9 november 1961 avgivit betänkandet »Sociallagstiftningen
och de s. k. beroende uppdragstagarna» (SOU 1961: 57).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Bostadspolitiska organisationskommittén (1960:124; 1961:118)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att utreda vissa frågor angående den bostadspolitiska organisationen (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1959):
Westerlind, E. A., landshövding.
Experter:
Bergström, H. A. H., byrådirektör;
Lundberg, K. G. L., länsbostadsdirektör;
Pettersson, K. V., länsbostadsdirektör.
Sekreterare:
Sparrman, B. L., förste inspektör.
Direktiven för kommittén, se 1960: I S 24.
Kommittén har den 20 juni 1961 avgivit betänkandet »Handläggningen
av bostadslån» (SOU 1961:32).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. 1960 års ungdomsupplysningsutredning (1961:123)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att i samråd med statens ungdomsråd utreda och framlägga förslag rörande
innehållet i och utformningen av en med statligt stöd bedriven upplysningsoch
propagandaverksamhet i ungdomsfrågor:
Dahlander, G., rektor, ordförande;
Beckius, Carin, redaktör;
Gustafson, Anna-Greta, ungdomsintendent;
Lundgren, R., redaktör.
Sekreterare:
Thunborg, A., sekreterare.
Direktiven för utredningen: se 1961:1 S 23.
Utredningen har under tiden januari—maj 1961 hållit 12 sammanträden.
Utredningen har den 23 maj 1961 avgivit betänkandet »1960 års ungdoms
-
94
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 8
upplysningsutredning» (stencilerat). Ett delbetänkande i form av en skrivelse
till statsrådet af Geijerstam har av utredningen lämnats den 8 mars
1961.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1962
7. Laboratorieutredningen (1959:1 14; 1960:1 12; 1961:1 9)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1957 för att
utreda frågan om skydd mot ohälsa och olycksfall för viss laboratoriepersonal
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 februari 1957):
Starland, K. A. H., byråchef.
Experter:
Agner, K., överläkare;
Bodin, E. V. S., leg. veterinär;
Czar, Birgit, sjuksköterska;
Grönberg, Ann-Margret, preparatris;
Hagström, E., förman;
Ivarsson Huss, M., tekn. lic.;
Ljunggren, G. A. C., professor;
Thelin, Gertrud, laboratorieassistent;
Wallmark, I. G., docent.
Sekreterare:
Thrysin, E., f. d. laborator, civilingenjör.
Lokal: Arbetarskyddsstyrelsen, tel. 54 02 60.
Direktiven för utredningen, se 1958:1 S 19.
Under tiden november 1960—oktober 1961 har 8 sammanträden hållits med
experterna. Arbetet beräknas bli slutfört under första hälften av år 1962.
8. Barnanstaltsutredningen (1959: I 23; 1960: I 15; 1961: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 maj 1958 för att undersöka
möjligheterna att vid anstalter med barnklientel så långt möjligt
uppnå enhetlighet i fråga om standarden i olika avseenden samt för utredning
av andra därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 14 maj 1958):
Wallentheim, Annie E. E., led. av I kamm., ordförande;
Brandt, E. H., rektor, led. av II kamm.;
Eriksson, Nancy M., led. av II kamm.;
Granalh, K.-E., barnavårdsdirektör;
Hallerby, N. E., redaktör;
Kaijser, R. G. S., lasarettsläkare, led. av I kamm.;
Nilsson, L. G., landstingsdirektör;
Winther, O. W. G., förste kanslisekreterare.
95
I S: 8
Riksdagsberättelsen år 1962
Sekreterare:
Michanek, G. D., sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Åsberg, L. E., sekreterare (fr. o. m. den 1 juni 1961).
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
21 00 99, 21 03 17.
Direktiven för utredningen, se 1959: I S 23. Tilläggsdirektiv (enligt beslut
av Kungl. Maj:t den 10 mars 1961):
Kungl. Maj:t uppdrar åt barnanstaltsutredningen att---även utreda frågan
om förbättrad utbildning för vårdpersonal vid ifrågavarande anstalter. Härvid bör
undersökas huruvida utbildningsmöjligheterna äro tillräckliga och lämpligt utformade
med hänsyn till de krav som böra ställas på vården vid anstalterna. Konstateras
brister i detta avseende, bör utredningen pröva om nu förefintlig utbildning
bör utvidgas eller ändras eller om ny utbildningsverksamhet bör anordnas. Härvid
bör övervägas om det är möjligt och lämpligt att anordna gemensam grundutbildning
för personal vid skilda slag av institutioner, eventuellt i förening med
påbyggnad inom varje specialområde. Även frågan om vidareutbildning på arbetsplatserna
genom personalkollegier o. dyl. bör beaktas.---
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 5 sammanträden
och dessutom sammanträtt i anslutning till studiebesök vid barnanstalter
av olika slag. Besök har under år 1961 företagits inom skilda anstaltskategorier
i Stockholms stad och län, Kronobergs, Kalmar, Göteborgs
och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Yästernorrlands och Västerbottens län.
Av besöksprogrammet återstår ungefär en tredjedel att genomföra.
Utredningen har efter remiss avgivit yttrande den 7 juli 1961 över betänkande
angående vanföreanstalternas och Eugeniahemmets skolor och skolhem.
Utredningsarbetet fortsätter under år 1962.
9. Socialpolitiska kommittén (1959:1 24; 1960: I 16; 1961: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1958 för en socialpolitisk
översyn (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1958):
Michanek, E. N., statssekreterare, ordförande;
Bengtson, T. S., redaktör, led. av I kamm.;
Hallström, H. G. F., förbundsordförande;
Hydén, S. O., direktör;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Nilstein, A. H., förste sekreterare (fr. o. m. den 24 januari 1961);
Nordenskiöld, E. O. E., direktör (t. o. m. den 23 januari 1961);
Nyhage, H. B., folkskollärare;
Rimmerfors, A. E., socialsekreterare, led. av II kamm.;
Sjövall, Elisabet, med. lic., poliklinikläkare, led. av II kamm.;
Thilert, C. R., budgetsekreterare.
Experter:
Holmstedt, G. F., e. byråchef;
96
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 10
Samuelsson, K., docent, chefredaktör;
Svenson, S. G., t. f. kansliråd (fr. o. m. den 17 augusti 1961);
Åström, L.-Å. E., avdelningschef (fr. o. m. den 17 augusti 1961).
Sekreterare:
Åström, L.-Å. E., avdelningschef (t. o. m. den 16 augusti 1961);
Forslund, E. B., t. f. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 17 augusti 1961).
Biträdande sekreterare:
Dermé, D. R., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (ankn. 11 39).
Direktiven för kommittén, se 1959: I S 24.
Kommittén har under tiden december 1960—november 1961 hållit 13 sammanträden.
Kommittén har den 31 maj 1961 avgivit betänkandet »Stöd åt barnaföderskor»
(SOU 1961: 38).
Utredningsarbetet fortsätter under år 1962.
10. 1959 års undersökning av arbetstidsförkortningens verkningar
(1960: I 20; 1961:1 13)
Kungl. Maj:t uppdrog den 20 september 1957 åt socialstyrelsen att undersöka
den av 1957 års riksdag beslutade arbetstidsförkortningens ekonomiska
och sociala verkningar (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1957). Genom
Kungl. Maj :ts beslut den 20 mars 1959 befriades socialstyrelsen från
uppdraget.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande samma dag för att fullfölja
ifrågavarande undersökning:
Hansen, B., professor och chef för konjunkturinstitutet, ordförande;
Bagger-Sjöbäck, B., t. f. förste kanslisekreterare;
Faxén, K.-O., docent;
Holmberg, P. H. A., fil. kand;
Nilstein, A. H., förste sekreterare.
Sekreterare:
Åberg, Y., fil. lic.
Biträdande sekreterare:
Sundström, O., amanuensaspirant (t. o. m. den 15 juni 1961).
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 73 21.
Direktiven för utredningen: se 1958: I S 4.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 2 sammanträden.
Utredningen har fullföljt de under hösten 1960 igångsatta statistiska undersökningarna
rörande arbetstidsförkortningens utläggning och verkning
-
4 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt.
Kikadaffaberättelaen
97
I S: 10
Riksdagsberättelsen år 1962
ar inom industrin och handeln. Vid dessa undersökningar biträdes utredningen
av socialstyrelsen.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
11. Statens ungdomsråd (1961:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 november 1959 för
att samordna och stimulera de friviliga organisationernas arbete bland ungdom
och för ungdomsfostran samt för att främja samverkan med motsvarande
verksamhet från de berörda myndigheternas sida ävensom med hem
och skola:
Pettersson, A. G., skyddsassistent, led. av I kamm., ordförande;
suppl.: Hallerby, N. E., redaktör, vice ordförande;
Lund, R., undervisningsråd;
suppl.: Gråby, L., konsulent;
Rosén, Göta, byråchef;
suppl.: Hasselrot, Brita, byrådirektör;
Curman, H., överläkare (t. o. m. den 15 december 1961);
Husén, T., professor (fr. o. m. den 16 december 1961);
suppl.: Mårtensson, I., kriminalkommissarie;
Arvidsson, E., rektor;
suppl.: Franklin, F., generalsekreterare;
Johansson, Erland, fil. mag.;
suppl.: Hellberg, K.-E., pastor;
Östlund, H., fil. mag.;
suppl.: Tapper, K.-H., folkhögskollärare;
Bendz, E., direktör, f. d. borgmästare;
suppl.: Hellström-Olsson, Rosa, fru;
Engström, Stina, civilekonom;
suppl.: Ström-Eliasson, Turid, pol. mag.;
Ström, I., direktor;
suppl.: Andersson, Ingrid, barnavårdsombud;
Lindqvist, A., förbundssekreterare;
suppl.: Lind, E., riksinstruktör;
Högemark, K., studierektor;
suppl.: Heffler, H., studierektor;
Mattsson, R., rikskonsulent;
suppl.: Wiklund, T., överste;
Kyling, F., borgarråd;
suppl.: Ericson, Gerhard, ungdomsintendent;
Ward, K., förbundsordförande (t. o. m. den 27 april 1961);
Molin, R., förbundssekreterare (fr. o. m. den 28 april 1961);
suppl.: Segerström, Ingrid, förbundssekreterare;
Kihlstedt, O., förbundssekreterare (t. o. m. den 28 september 1961);
98
I S: 11
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
Eriksson, Allan, förbundssekreterare (fr. o. m. den 29 september 1961);
suppl.: Sandehult, Inga, fru;
Nilsson, Margret, fru, f. d. riksdagsledamot;
suppl.: Wedin, N. J. landstingsman;
Andrén, Ingrid, förbundsordförande;
suppl.: Ullsten, O., socionom;
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör (fr. o. m. den 30 december 1960);
suppl.: Sterne, G., disponent (fr. o. m. den 30 december 1960);
Berg, V., sekreterare (fr. o. m. den 30 december 1960).
Sekreterare:
Bagger-Sjöbäck, B., t. f. förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Järnåker, Margareta, instruktör.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler., Storkyrkobrinken 7; tel,
20 80 43.
Ungdomsrådet har inom sig utsett ett arbetsutskott bestående av rådets
ordförande och vice ordförande samt ledamöterna Lund, Rosén, Johansson,
östlund, Ström, Mattsson, Molin, Andrén och Granath samt, såsom suppleanter,
Gråby, Hasselrot, Arvidsson, Högemark, Gerhard Ericson, Allan Eriksson,
Ström-Eliasson och Lindqvist.
Ungdomsrådet har under tiden december 1960—november 1961 hållit 8
sammanträden. Arbetsutskottet har under samma tid hållit 9 sammanträden.
Ungdomsrådet har efter remiss avgivit utlåtande dels den 22 februari
1961 till riksdagens allmänna beredningsutskott över motionerna 11:268
(samt likalydande 1:297) och 11:269 (samt likalydande 1:296) till 1961
års riksdag, dels den 12 juli 1961 till Kungl. Maj:t över 1960 års ungdomsupplysningsutrednings
betänkande dels ock den 15 november 1961 till Kungl.
Maj :t över 1960 års folkbildningsutrednings betänkande.
På förslag av en arbetsgrupp inom ungdomsrådet för behandling av frågan
om skolan och föreningslivet har rådet den 22 februari 1961 till Kungl.
Maj:t ingivit dels skrivelse angående lärares rätt att tillgodoräkna instruktörstjänst
vid löneklassuppflyttning in. m„ dels ock skrivelse angående konsulent
för undervisning i skolorna om föreningslivet.
Enligt beslut den 27 juli 1961 har Kungl. Maj:t uppdragit åt statens ungdomsråd
att vara samordnande och rådgivande organ för den upplysningsverksamhet
i ungdomsfrågor m. m. i syfte att främja ungdomens anpassning
i samhället, vilken har förutsatts komma till stånd enligt Kungl. Maj :ts proposition
nr 104 till 1961 års riksdag och härpå grundat beslut av riksdagen
(SU 88; rskr 226). Enligt beslutet skall ungdomsrådet vidare taga de initiativ
och vidtaga de åtgärder i övrigt som finnes påkallade för en intensifierad
sådan upplysningsverksamhet.
För det närmare fullgörandet av ifrågavarande uppdrag har utsetts en
delegation om tre personer med två ersättare vilken vid behandling av frågor
rörande upplysningsverksamhet i radio, television, tidningspress och
genom broschyrer och dylikt samt i övrigt då delegationen finner lämpligt
99
I S: 11
Riksdagsberättelsen år 1962
skall med sig adjungera två personer med särskild erfarenhet från angivna
områden. Denna delegation har följande sammansättning:
Hallerbv, N. E., redaktör, ordförande;
Mattsson, R., rikskonsulent;
Ström-Eliasson, Turid, pol. mag.
Ersättare:
Gråby, L., konsulent;
Johansson, Erland, fil. mag.
Adjungerade ledamöter:
Holmberg, G., redaktör;
Lundgren, R., redaktör.
Sekreterare:
Andersson, Harry, sekreterare.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 79 32.
12. Bostadsbyggnadsutredningen (1960:1 23; 1961:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att utreda och framlägga förslag om vissa bostadsfrågor m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 december 1959):
Olsson, S. O. B., generaldirektör, ordförande;
Dahlberg, S., direktör;
Holm, J. L., docent, tillika huvudsekreterare;
Johansson, Alf, professor;
Lundberg, Willy-Maria, redaktör;
Olsson, O. E., direktör;
Severin, E. J., direktör.
Expert.
Eriksson, G. E. S., förste aktuarie.
Sekreterare:
Johansson, R. I., förste aktuarie;
Svensson, B. Å. G., förste inspektör.
Lokal: Gumshornsgat. 6, tel. 61 83 48, 61 83 09, 61 87 26.
Direktiven för utredningen, se 1960:1 S 23.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 6 sammanträden.
Utredningen har i en den 16 janauri 1961 daterad promemoria föreslagit
försöksverksamhet i tre län avseende samordning av vissa planläggningsfrågor
på länsstadiet. Vidare har i ett den 2 oktober 1961 avgivet betänkande
redovisats en preliminär uppskattning av bostadsbyggnadsbehovet (SOU
1961:51).
Utredningens arbete beräknas fortgå under hela år 1962.
100
I S: 14
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
13. Kommittén för näringslivets lokalisering (1960:1 25; 1961:1 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att utreda och framlägga förslag rörande den samhälleliga lokaliseringsverksamheten
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1959):
Näslund, H. M. E., landshövding, ordförande;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Källenius, S., direktör, led. av II kamm.;
Nilsson, E. Hj., f. d. förman, led. av I kamm.;
Rehn, L. G., t. f. avdelningschef;
Stefanson, R. S., optikermästare, led. av I kamm.
Experter:
Arpi, G., professor;
Buregren, T., byrådirektör (fr. o. m. den 5 oktober 1961);
Törnqvist, G. E., fil. mag. (fr. o. m. den 1 december 1961).
Sekreterare:
Kahlin, T., direktör.
Biträdande sekreterare:
Karlsson, G. F., länsarbetsdirektör;
Sundberg, T. H., förste byråsekreterare.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 79 49 och 20 06 02 (sekr.) samt 32 00 55 (fil. mag. Törnqvist).
Direktiven för kommittén: se 1960: I S 25.
Kommittén har under tiden december 1960—november 1961 hållit 8 sammanträden
samt företagit en studieresa till England, Wales och Nederländerna.
Kommittéarbetet fortsätter under år 1962.
14. Socialberedskapskommittén (1961: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
utreda vissa frågor rörande socialvårdens verksamhet under krigsförhållanden
och beredskapstillstånd (se Post- och Inrikes tidn. den 1 juli 1960):
Samuelsson, G. Y., generaldirektör, ordförande;
Holm, K. E., major;
Larnstedt, A. O. G., kansliråd;
Wiklund, O. W., led. av II kamm.
Expert:
Hellner, E. M., lagbyråchef.
Sekreterare:
Hjelmqwist, K.-G. H., länsassessor.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Grev Turegatan 38; tel.
61 64 39.
Direktiven för kommittén, se 1961: I S 20.
Under tiden december 1960—oktober 1961 har kommittén hållit 22 sammanträden.
Kommittén har härjämte haft överläggningar med representan
-
101
I S: 14
Riksdagsberättelsen år 1962
ler för socialstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen, dåvarande riksförsältringsanstalten
och pensionsstyrelsen samt socialförsäkringens administrationsnämnd,
varjämte kommittén med kommunalrättskommittén diskuterat frågor
av organisatorisk natur. Vidare har kommitténs ordförande och sekreterare
haft överläggningar med norska vederbörande.
Kommitténs arbete beräknas pågå under år 1962.
15. Arbetsmarknadsutredningen (1961: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1960 för
att verkställa en översyn av arbetsmarknadspolitiken (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 oktober 1960):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Björkman, F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Gustavsson, R., ombudsman, led av II kamm.;
Jacobsson, Carl, direktör;
Johansson, K. B. M., förbundsordförande, led. av I kamm.;
Liljegren, Märta, jur. kand., förbundsordförande;
Lindström, G., direktör;
Lundin, B., ombudsman;
Nordenskiöld, E. O. E., direktör;
Ohlin, B., professor, led. av II kamm.;
Olsson, Gunnel, folkskollärare, led. av II kamm.;
Petersson, O. H. E., t. f. kansliråd;
Rehn, L. G., t. f. avdelningschef.
Sekreterare:
Rehnberg, B., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Ahlqvist, B., förste inspektör;
Bergström, O., förste byråinspektör;
Hedlund, Y., inspektör (fr. o. m. den 20 oktober 1961).
Lokal: Snickarbacken 7, 1 tr., Stockholm C; tel. 10 46 41, 10 46 61, 10 48 36.
Direktiven för utredningen: se 1961: IS 21.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 8 sammanträden.
Utredningen har efter remiss avgivit yttranden dels den 27 januari 1961
över vad riksdagens revisorer anfört i fråga om arbetsmarknadsstyrelsens
förrädsverksamhet och dels den 21 september 1961 över arbetsmarknadsstyrelsens
utredning rörande byggnadsindustrins arbetskraft.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
16. 1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning (1961: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1960 för
att utreda vissa frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 oktober 1960):
102
I S: 17
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
Bengtsson, S. B. I., kontorsföreståndare, led. av II kamm., ordförande;
Beckman, S.-W. O., direktörsassistent;
Elf, G. A., kassaföreståndare;
Fälldin, N. O. T., lantbrukare, led. av II kamm.;
Malmberg, O. E., kassaföreståndare;
Nilsson, Elna C. V., ombudsman;
Roth, N. E., ombudsman;
Steneborn, H. A., bitr. taxeringsintendent.
Experter:
Andersson, J. G. D., förste byråsekreterare;
Erici, B. H., byrådirektör.
Sekreterare:
Lindwall, U. L. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 22 84.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 S 22.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 13
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1962.
17. 1960 års semesterkommitté (1961: 124)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 december 1960 för
att verkställa en översyn av semesterlagstiftningen med inriktning på införande
av fyra veckors semester (se Post- och Inrikes tidn. den 9 januari
1961):
Rune, I. F., byråchef, ordförande;
Bratt, L., direktör;
Geijer, L. J., jur. dr;
Johansson, G. R., lantbrukare, led. av II kamm.;
Larsson, L. E., typograf, led. av I kamm.;
Nihlfors, F. U., förste byråsekreterare, f. d. riksdagsman;
Sandell, Viola H. M., assistent, led. av II kamm.;
Vilhelmsson, E. E., sekreterare;
Virgin, I. G., kapten, led. av I kamm.
Sekreterare:
Wallén, A. O. A., hovrättsfiskal.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
21 02 27 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1961: I S 24.
Kommittén har under liden december 1960—november 1961 hållit 6 sammanträden.
Arbetsmarknadens viktigare organisationer har genom enkät beretts
tillfälle uttala sig om lämplig förläggning av en eventuell fjärde semestervecka
samt om övriga frågor av intresse vid en revision av semesterlagstiftningen.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete under år 1962.
103
I S: 18
Riksdag sberättelsen år 1962
18. Socialvårdskonsulent ut redningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1960 för
att verkställa en översyn av den regionala tillsyns- och rådgivningsverksamheten
på socialvårdens område:
Pettersson, A. G., skyddsassistent, led. av I kamm.
Sekreterare:
Bagger-Sjöbäck, B., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7- tel
20 80 43.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 16
december 1960):
Tillsyns- och rådgivningsverksamheten på socialvårdens område ombesörjes
på det regionala planet av länsstyrelserna och socialvårdskonsnlenterna. De sistnämnda
har sin verksamhet uppdelad på 13 distrikt. Distrikten omfattar som regel
ett eller två län. I varje distrikt finns en socialvårdskonsulent. I organisatoriskt
hänseende är konsulenterna underställda socialstyrelsen.
Socialvårdskonsulenterna har att tillhandagå länsstyrelserna inom sina distrikt
i frågor rörande länsstyrelsernas befattning med socialhjälp och barnavård inom
distriktets kommuner. Särskilt åligger det konsulenterna att biträda länsstyrelserna
vid utövandet av sådan tillsyn över kommunernas socialhjälp och
barnavård som avses i 52 § lagen om socialhjälp och 4 § barnavårdslagen. Konsulenterna
skall genom resor inom sina distrikt göra sig underrättade om förhållandena
inom kommunerna. Vid sidan av den verksamhet som de själva planlägger,
skall de göra undersökningar med anledning av inkomna anmälningar.
De skall jämväl inom sitt verksamhetsområde göra de framställningar till länsstyrelserna
som de finner påkallade.
Konsulenterna har även i övrigt att biträda länsstyrelserna med yttranden i
ärenden som överlämnas till dem. De skall därjämte i den utsträckning vederbörande
länsstyrelse bestämmer vara föredragande eller eljest delta i handläggningen
hos länsstyrelsen av ärenden rörande socialhjälp och barnavård.
Vidare skall konsulenterna under socialstyrelsens ledning biträda vid tillsynen
över tillämpningen av bestämmelserna om allmänna barnbidrag och mödrahjälp
samt avge yttranden till socialstyrelsen i olika socialvårdsfrågor. Slutligen skall de
bistå socialnämnderna och barnavårdsnämnderna i kommunerna ävensom föreningar
och enskilda, som inom vederbörande distrikt utövar frivillig hjälp- och
barnavårdsverksamhet, med upplysningar och råd.
Organisationen av den regionala tillsynen på socialvårdens område berördes
i 1955 års statsverksproposition, varvid dåvarande chefen för socialdepartementet,
statsrådet Sträng, anförde att det kunde ifrågasättas, huruvida konsulentorganisationen
vore ordnad på sådant sätt att den med hänsyn till rådande förhållanden
kunde anses fullt ändamålsenlig. Att konsulentorganisationen inte stämde
överens med länsindelningen ledde sålunda till vissa olägenheter. Vidare syntes
frågan om gränsdragningen mellan länsstyrelsernas och konsulenternas arbetsuppgifter
på vissa punkter kunna diskuteras. En översvn av organisationen
borde därför göras, när det då pågående arbetet på ny fattigvårds- och barnavårdslagstiftning
lett till resultat.
Under erinran om nyssnämnda uttalande tog 1958 års besparingsutredning i
sitt betänkande rörande besparingar inom statsverksamheten (SOU 1959:28) upp
spörsmålet om en översyn av konsulentorganisationen. Utredningen anförde bl. a.,
att kommunernas möjlighet att tillgodose olika sociala verksamhetsgrenar nu
torde vara en helt annan än tidigare. Behovet av uppsikt från statens sida över
104
I S: 18
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
att kommunala organ fullgjorde sina ifrågavarande uppgifter torde därför vara
mindre nu än tidigare. Samtidigt torde emellertid utvecklingen av de sociala åtgärderna
och dessas differentiering ha bidragit till ett ökat behov av upplysning
och rådgivning. Mot denna bakgrund hade även den av de statliga organen bedrivna
verksamheten i form av råd och upplysningar fått alltmer framträdande
roll framför den direkta uppsiktsverksamheten. Med hänvisning till dessa förhållanden
ifrågasatte besparingsutredningen, om inte en mera generell minskning
av den statliga uppsiktsverksamheten inom socialvårdens område skulle
kunna genomföras.
Utredningen förordade, att den tidigare förutskickade översynen av konsulentorganisationen
skulle komma till stånd. Vid översynen borde enligt utredningen
även övervägas huruvida inte den inspektionsverksamhet, som avilade
socialvårdskonsulenterna, skulle kunna ersättas av en allmän tillsyn från länsstyrelsernas
sida och upplysnings- och rådgivningsverksamheten i större utsträckning
tillgodoses genom centrala anvisningar från socialstyrelsens sida
samt huruvida därvid de särskilda socialvårdskonsulentbefattningarna skulle kunna
avvecklas.
I årets statsverksproposition uttalade jag vid min anmälan av avlöningsanslaget
till socialvårdskonsulenterna, att en översyn av den regionala rådgivningsoch
tillsynsverksamheten på socialvårdens område borde komma till stånd sedan
behandlingen av förslaget till ny barnavårdslag avslutats. Då detta numera
skett, bör den ifrågavarande översynen verkställas. Uppgiften bör anförtros åt
en särskild utredningsman.
Utredningsmannen bör mot bakgrunden av bestämmelserna i socialhjälps- och
barnavårdslagarna samt de förändringar, som i övrigt sedan konsulentorganisationens
tillkomst ägt rum i fråga om de socialvårdande åtgärdernas innehåll och
utformning liksom beträffande kommunernas förutsättningar att fullgöra sina
socialvårdande uppgifter, allmänt bedöma behovet av statlig tillsyns- och rådgivningsverksamhet
på ifrågavarande område. Med denna bedömning som utgångspunkt
bör utredningsmannen undersöka arten och omfattningen av socialvårdskonsulenternas
olika göromål samt pröva vilka av deras arbetsuppgifter
som alltjämt bör finnas kvar. Härefter bör prövas vilken organisation som bör
finnas för handhavande av dessa uppgifter.
Skulle utredningsmannens prövning leda till slutsatsen att en särskild konsulentorganisation
bör finnas även framdeles, bör sådana ändringar i den nuvarande
organisationen övervägas, som kan vara ägnade att främja arbetet. Bl. a. böi
därvid undersökas, huruvida distriktsindelningen kan behöva ändras.
Om utredningsmannen kommer till det resultatet att en särskild konsulentorganisation
kan avvaras, torde detta hänga samman med att de arbetsuppgifter,
som nu ankommer på konsulenterna och som alltjämt anses böra fullgöras, befinnes
böra föras över på andra organ. Konsekvenserna härav bör då undersökas.
Särskilt bör beaktas, att länsstyrelserna blir i stånd att effektivt fullgöra på dem
ankommande tillsyns- och rådgivningsuppgifter.
Då de frågor som jag nu nämnt berör en del av socialförvaltningen och denna
kommer att prövas av socialpolitiska kommittén, bör utredningsmannen under
sitt arbete samråda med denna kommitté.
Utredningen bär haft överläggningar med företrädare för socialstyrelsen
samt med ett antal socialvårdskonsulenter.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1062.
4f Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt.
Rlksdagsbr rättelsen
105
I S: 19
Riksdagsberättelsen är 1962
19. Utredning rörande förenkling av metoden för generell hyreshöjning
Förordnad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 26 maj 1961 att biträda inom
socialdepartementet med en utredning rörande förenkling av metoden för
generell hyreshöjning enligt lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering m. in.
och motsvarande hyreshöjning för lägenheter, som avses i 26 § andra stycket
första punkten nämnda lag:
Nyquist, F., hovrättsråd.
Lokal: Statens hyresråd; tel. 67 04 70.
Uppdraget beräknas kunna slutföras under år 1962.
20. Kommittén för behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
utreda frågan om behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1961):
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;
Blomberg, R. A., rektor, tillika sekreterare;
Grunewald, K. R., t. f. överinspektör;
Johannesson, I. V., lektor, docent;
Lindskog, G. U. B., docent;
Sveri, K., docent.
Biträdande sekreterare:
Persson, T. I., förste assistent.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
21 61 04.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 30
juni 1961):
Den statliga ungdomsvården har under de sista fem åren varit föremål för en
omfattande upprustning. Denna upprustning har främst fått inriktas på att snabbast
möjligt avveckla platsbristen vid ungdomsvårdsskolorna. Vid anmälan av frågan
om anslag till ungdomsvårdsskolorna för innevarande budgetår (prop.
1960: 83) anförde jag —• efter en erinran om de nedslående vårdresultaten vid skolorna
■— att tyngdpunkten i fortsättningen måste läggas på åtgärder som syftar
till en förbättring av vårdresultaten och skolorganisationens effektivitet i övrigt.
Vård- och behandlingsmetoder var bland de frågor som här trädde i förgrunden.
Frågan om vård- och behandlingsmetoderna inom ungdomsvården har länge diskuterats.
Hithörande frågor har under 1950-talet prövats av statsmakterna i samband
med ställningstagandet till olika förslag av ungdomsvårdsskoleutredningen
och kommittén för ungdomsvårdsskolorna. Vid behandlingen av dessa viktiga frågor
har det dock varit uppenbart, att ställningstagandena fått grundas på otillräckliga
kunskaper och informationer. Det sagda gäller både frågan om de nu tillämpade
behandlingsmetodernas effektivitet och hur psykiatriska, psykologiska och pedagogiska
rön skall kunna tillgodogöras i vårdarbetet. Det är enligt min mening angeläget
att söka komma fram till bättre behandlingsmetoder och godtagbara vårdresultat
på detta område. Det torde inte vara möjligt att nå detta syfte utan att
hithörande problem i större utsträckning än hittills angripes av forskningen. Jag
finner det för min del nödvändigt att frågan om behandlingsforskning vid ung
-
106
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 21
domsvårdsskolorna göres till föremål för överväganden och utredning av särskilda
sakkunniga.
Vid en sådan utredning bör i första hand en kortfattad kartläggning ske av
det forskningsarbete som hittills bedrivits — även i utlandet — på detta område.
Mot bakgrunden härav bör frågan om behovet av behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna
närmare belysas. Olika forskningsuppgifter bör formuleras och
förslag framläggas om forskningsarbetets uppläggning och organisation. Därvid
bör frågor om samarbete med universitet och andra institutioner särskilt uppmärksammas.
Under utredningen bör samarbete ske med 1956 års klientelundersökning rörande
ungdomsbrottslingar.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Utredningsarbetet beräknas bli avslutat före utgången av år 1962.
21. 1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård utom skola
av ungdomsvårdsskoleelever
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1961 för utredning
av frågan om effektivare åtgärder för vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1961):
Rosén, Göta, byråchef, ordförande;
Sjövall, Elisabet, med. lic., poliklinikläkare, led. av II kamm.;
Tågmark, A., f. d. rektor.
Sekreterare:
Mattson, O. R., sekreterare.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
11 22 76.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den
30 juni 1961):
Enligt den nya barnavårdslagen, som trätt i kraft den 1 januari i år, skall vården
av elever som är inskrivna vid ungdomsvårdsskola äga rum inom eller utom
skolan. Vården inom skolan bör vara så anordnad, att den skapar förutsättningar
för att överföra eleven till friare vård. Vård utom skolan skall anlitas så snart
det kan ske. För sådan vård må eleven överlämnas till enskilt hem eller placeras
i lämplig anstalt. —--
I detta sammanhang torde jag få erinra om att 1960 års riksdag i skrivelse till
Kungl. Maj:t (nr 236) behandlat frågan om vidgad användning av familjevård vid
omhändertagande av barn och ungdom för samhällsvård. I det utlåtande (nr 90),
vartill riksdagsskrivelsen hänvisar, uttalade statsutskottet, att det vore önskvärt
med ökad tillgång av hem som lämpade sig för familjevård. Sådan vård vore mången
gång att föredraga framför vård vid ungdomsvårdsskola. Det syntes därför motiverat
att närmare undersöka betingelserna för att familjevård i vidgad omfattning
skall komma till användning vid de ungas omhändertagande. I enlighet med det
sagda ansåg utskottet, att frågan om familjevården borde utredas närmare. Vid
utredningen, som borde vara förutsättningslös, borde prövas olika möjligheter att
nå en önskvärd utveckling av familjevården inom ramen för samhällets barnaoch
ungdomsvård.
Betydelsen av väl organiserad och i övrigt effektiv vård utom skola är uppenbar.
Ehuru resurserna för sådan vård, som jag tidigare nämnt, ökats under senare år
är denna vårdform ännu inte utbyggd och anordnad på ett tillfredsställande sätt.
107
I S: 21
Riksdagsberättelsen år 1962
Jag finner det nödvändigt att frågan hur denna vårdform lämpligen skall organiseras
och bedrivas göres till föremål för utredning genom särskilda utredningsmän.
. .Vid en sådan utredning bör den allmänna riktpunkten vara att vården utom
skola skall vara så anordnad att den blir en vårdform som kan minska behovet
av anstaltsvård, så långt möjligt minska återtagningar av elever till skolorna och
i övrigt tjäna som ett effektivt instrument för elevernas återanpassning till samhället.
Vidare är det angeläget att mot bakgrunden av en kartläggning av vårdformens
nuvarande tillämpning söka närmare klargöra de av statskontoret och statens
organisationsnämnd berörda organisatoriska frågorna. Härefter bör ställning
tas till i vilken utsträckning och på vad sätt en fortsatt utbyggnad av verksamheten
på detta område bör ske.
En fullgod tillsyn och hjälp åt elev då denne vårdas utom skolan torde vara av
väsentlig betydelse för ett gott resultat av vården. I princip råder inte någon skillnad
på skolans ansvar för elev vare sig denne vårdas inom eller utom skola. Det
är därför av vikt att elev även då han är utplacerad från skolan blir föremål för
alla ändamålsenliga behandlingsåtgärder. Särskilt bör möjligheterna att för sådana
elever tillgodose behovet av fortsatt medicinsk-psykologisk behandling uppmärksammas.
Vidare bör barnavårdsnämndernas och arbetsmarknadsorganens medverkan
i arbetet att återanpassa eleven beaktas. Dessutom bör frågorna om ett lämpligt
anordnande av samarbete med kriminalvårdens eftervårdsorganisation undersökas.
Vidare bör frågor som sammanhänger med övervakarinstitutionen övervägas.
Det intresse för insatser på detta område som kan finnas bos olika ideella sammanslutningar
bör tillvaratas och lämpliga former för dess utnyttjande undersökas.
Det bör ankomma på utredningsmännen att utföra den av riksdagen begärda utredningen
om vidgad användning av familjevård för det här ifrågavarande klientelet.
Därvid bör beaktas att stöd och vägledning från samhällets sida lämnas
de enskilda hem som tar på sig den svåra uppgiften att fostra de till dem överlämnade
ungdomarna.
Under utredningsarbetet bör samråd ske med utredningen angående försöksverksamhet
mot ungdomsbrottsligheten.
De i det föregående berörda frågorna får inte betraktas som någon fullständig
redovisning av de frågor som sammanhänger med en lämplig anordning av vården
utom skola för ungdomsvårdsskoleelever. Utredningsmännen bör därför äga
att ta upp till behandling även andra spörsmål som är av betydelse för tillgodoseendet
av syftet med utredningen.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Om det under arbetets gång skulle
visa sig ändamålsenligt att framlägga förslag i etapper bör detta ske.
Kommittén har under tiden juli—oktober 1961 hållit 2 sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas fortgå under år 1962.
22. Yrkesskadeutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
göra en översyn av lagstiftningen om yrkesskador (se Post- och Inrikes
tidn. den 19 juli 1961):
Samuelsson, G. Y., generaldirektör, ordförande;
Hultström, L., t. f. överdirektör;
Hydén, S. O., direktör;
108
Kommittéer och sokkunniga: Socialdepartementet
I S: 22
Nilsson, Harald, förbundsordförande;
Werner, G., direktör.
Sekreterare:
Stendalil, G. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Försäkringsrådet, Nybrogatan 57; tel. 60 94 59.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den
30 juni 1961):
Det nu pågående reformarbete på socialförsäkringsområdet, vars inledningsskede
betecknas av pensionsreformen, torde i en framtid kunna leda till ett förhållandevis
enhetligt system, omfattande sjukförsäkring, folkpensionering och tillläggspensionering.
Utredningsverksamheten på dithörande område har hittills endast
föga berört yrkesskadeförsäkringen. Såsom jag framhållit bl. a. i propositionen
nr 45 till årets riksdag bör emellertid yrkesskadeförsäkringen inordnas i samma
system som de nyssnämnda socialförsäkringsgrenarna. Härvid möter en mångfald
problem, som kräver utredning. Denna utredning bör nu komma till stånd.
Yrkesskadeförsäkringen är vår äldsta socialförsäkring. Ursprungligen utformades
yrkesskadeförsäkringen i nära anslutning till skadeståndsrätten, och den byggde
från början på ansvarighetsförsäkringens grund. Även om varje försäkring av
denna karaktär har sina givna begränsningar är det uppenbart, att yrkesskadeförsäkringen
innan den obligatoriska sjukförsäkringen tillkommit och den allmänna
pensioneringen utvecklats till vad den är i dag utgjort ett utomordentligt viktigt
inslag bland samhällets välfärdsanordningar. I samma mån som det allmänna,
hela folket omfattande socialförsäkringssystemet med sjukförsäkringen, folkpensioneringen
och tilläggspensioneringen bygges ut måste emellertid utrymmet för
särskilda ersättningsanordningar vid sidan av det allmänna systemet minska. I linje
med denna tankegång ligger den år 1955 genomförda samordningen mellan sjukförsäkringen
och yrkesskadeförsäkringen. Denna samordning, som innebar att
sjukförsäkringen svarar för sjukhjälp under de första 90 dagarna även i yrkesskadefall,
har förvandlat yrkesskadeförsäkringen till i huvudsak en livränteförsäkring,
som vid yrkesskada utger livränta till de skadade eller deras efterlevande. Till belysning
av samordningens praktiska betydelse ma nämnas, att antalet hos försäkringsinrättningarna
reglerade yrkesskador minskat från omkring 280 000 år 1954
till ca 16 000 år 1958.
På samma sätt som sjukförsäkringen minskat behovet av särskilda förmåner
vid kortvarig förlust av arbetsförmåga på grund av yrkesskada kommer, i fullt utbyggt
skick, den allmänna pensioneringen med dess förtids-, efterlevande- och
ålderspensioner att få betydande återverkningar för yrkesskadeförsäkringens ersättningar
på grund av invaliditet och dödsfall. Redan i nuvarande pensionslagstiftning
återfinnes samordningsregler, som i viss mån kan sägas reducera yrkesskadeförsäkringens
betydelse, när samma försäkringsfall ger upphov till både pension
och yrkesskadeförsäkringsersättning. Den frågan skulle kunna ställas, om det i
framtiden finns skäl att bibehålla en särskild yrkesskadeförsäkring. Därvid skulle
utifrån de värderingar som ligger till grund för det allmänna socialförsäkringssystemet
kunna pekas på att behovet av ersättning vid invaliditet eller dödsfall
självfallet inte är beroende av om försäkringsfallet inträffat i eller utanför arbetet.
Det är emellertid att märka, att yrkesskadeförsäkringen i sin nuvarande gestalt
i vissa hänseenden erbjuder ett vidsträcktare skydd än annan socialförsäkring.
Dels ger yrkesskadeförsäkringen ersättning i vissa situationer som inte täckes
av sjukförsäkring och pensionering, dels utgår enligt yrkesskadeförsäkringen
ersättning för vissa speciella kostnader som eljest inte ersättes, dels slutligen är
vissa ersättningar högre inom yrkesskadeförsäkringen än motsvarande ersättningar
inom annan socialförsäkring. Yrkesskadeförsäkringen, som ju har ansenlig tids
109
I S: 22
Riksdagsberättelsen år 1962
hävd, torde även i dagens läge av de försäkrade uppfattas som en viktig och värdefull
social förmån. Under dessa omständigheter bör man utgå ifrån att vi även
i framtiden i någon form skall ha ett särskilt försäkringsskydd för yrkesskador.
En närmare inventering av behovet av särskilda yrkesskadeersättningar påkallas
emellertid av det läge, som inträder med den fortsatta utbyggnaden av sjukförsäkringen
och den allmänna pensioneringen.
En sådan inventering innebär givetvis något annat än blott och bart en genomgång
av gällande yrkesskadeförsäkringslag i syfte att till cn reviderad lagstiftning
överföra alla de regler som i något hänseende ger gynnsammare resultat än
en tillämpning av allmänna regler. Inventeringen bör ske med sikte på att yrkesskadeförsäkringsförmånerna
på ett naturligt sätt inpassas i en enhetlig socialförsäkringslagstiftning.
Så långt det är möjligt bör ersättningsgrunderna göras gemensamma
för yrkesskadeersättningar och andra jämförliga socialförsäkringsersättningar.
Det nuvarande regelsystemet bör kunna förenklas. Bland de konkreta
frågor som utredningen bör taga upp till behandling märkes sådana som sammanhänger
med den invaliditetsgrad, som berättigar till livränta. Med de möjligheter
till rehabilitering som numera står till buds bör mindre skador som kvarstår efter
olycksfall i arbete i allmänhet inte behöva förorsaka någon varaktig minskning av
arbetsförmågan. Det kan därför ifrågasättas om det verkligen finns behov av att,
såsom för närvarande, kunna bevilja livräntor från yrkesskadeförsäkringen redan
vid en 10-procentig invaliditet. Inom den allmänna pensioneringen torde den reformerade
invalidpensionering, som kan väntas bli genomförd inom kort, medföra
rätt till invalidpension vid en invaliditet om minst 50 procent. Finner utredningen
att även framdeles ersättning bör utgå vid en lägre invaliditetsgrad såvida invaliditeten
har sin grund i yrkesskada, bör det undersökas om vi i Sverige, liksom redan
sker bl. a. i våra nordiska grannländer, i fortsättningen bör tillämpa systemet
att vid låga invaliditetsgrader ge ett engångsbelopp i stället för en löpande årlig
livränta.
Gällande regler om samband mellan yrkesarbete och skada har ställt rättstilllämpningen
inför stora gränsdragningssvårigheter. Det förhållandevis uttunnade
samband som godtages leder till att gränsen mellan yrkesskador och andra skador
framstår som oklar. Utredningen bör under sitt arbete söka utvägar att komma till
rätta med hithörande problem. I en tid då det allmänna socialförsäkringssystemet
är väl utvecklat synes man ha skäl att försöka bestämma begreppet yrkesskada så
att man kan vinna en enklare och säkrare rättstillämpning. I detta sammanhang
bör uppmärksammas ett stundom framfört önskemål att föra in även andra förvärvsarbetande
än arbetstagare under yrkesskadeförsäkringsreglerna.
Utredningen bör inte stanna vid att föreslå förenklingar och en revidering av
sådana delar av förmånssystemet som utvecklingen gjort mindre behövliga. Även
förbättringar av försäkringsskyddet förtjänar att övervägas. Som bekant är förmånerna
från den allmänna pensioneringen värdebeständiga medan yrkesskadeförsäkringens
livräntor däremot ej automatiskt följer förändringar i prisnivån. Då
yrkesskadeförsäkringen nu inordnas i det allmänna socialförsäkringssystemet bör
givetvis även yrkesskadeförsäkringsförmånernas värdebeständighet tryggas. Här
föreligger ett angeläget behov av att förstärka yrkesskadeförsäkringen. Problemet
bör ses i samband med frågan om det lämpliga sättet för förmånernas finansiering.
Härvid synes man kunna överväga att överge den nu rådande kapitaltäckningsprincipen
till förmån för den inom pensioneringen tillämpade fördelningsprincipen.
Det vill förefalla som om det vore naturligast att yrkesskadeförsäkringsreglerna
infogades i det enhetliga lagverk om socialförsäkring som nu förberedes, men det
bör inte möta något hinder att, om detta av någon anledning skulle visa sig lämpligare,
behandla yrkesskadeförsäkringen i cn fristående lag. Det väsentliga är att
yrkesskadeförsäkringsreglerna smidigt ansluter till den övriga socialförsäkrings
-
110
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 22
lagstiftningen. Redan tidigare har jag för min del (se propositionen 1960: 75 s. 113)
givit uttryck åt tanken att, när en allmän och en speciell socialförsäkringsförmån
sammanträffar, det lämpliga är att den allmänna förmånen utgår fullt medan den
speciella förmånen försvinner eller efter erforderlig reduktion utgår som ett tilllägg
till den allmänna förmånen. Yrkesskadeförsäkringsförmånerna bör alltså för
sådana fall, då rätt till ersättning föreligger även enligt sjukförsäkringen eller den
allmänna pensioneringen, utformas såsom kompletterande förmåner till dessa försäkringar.
I överensstämmelse med hittills på området tillämpade lagstiftningsprinciper bör
en reviderad yrkesskadeförsäkringslagstiftning ej ges retroaktiv giltighet. Det blir
då i gengäld nödvändigt att särskilt undersöka hur man i olika hänseenden skall
förfara med de skadefall, som inträffat före den nya lagstiftningens ikraftträdande.
Härvid bör utredningen upptaga bl. a. de olika spörsmål som beröres i riksdagens
skrivelse 1961: 142 (andra lagutskottets utlåtande nr 28). De frågor som åsyftas
är en uppräkning av äldre livräntor med hänsyn till de under senare år inträffade
penningvärdeförändringarna samt införande av en indexreglering i syfte
att för framtiden göra dessa livräntor värdebeständiga. I sitt av riksdagen godkända
utlåtande har utskottet uttalat, att frågan om uppräkning av äldre livräntor bör
prövas så snart förutsättningarna därför föreligger.
En omläggning av yrkesskadeförsäkringen måste även påverka de olika författningar
om ersättning av statsmedel som är anknutna till yrkesskadeförsäkringslagstiftningen.
Bland dessa författningar märkes främst militärersättningsförordningen.
Jämväl hithörande lagstiftningsfrågor bör behandlas av utredningen.
De administrativa formerna för handhavandet av yrkesskadeförsäkringen blir
uppenbarligen beroende av de resultat utredningen kommer fram till beträffande
sättet för yrkesskadeförsäkringsförmånernas anknytning till andra socialförsäkringsförmåner
och beträffande finansieringen. Redan nu står emellertid klart att
den nuvarande på konkurrensförhållandet mellan olika försäkringsinrättningar baserade
administrationen inte är ändamålsenlig. I anledning av proposition nr 45
har riksdagen i år uttalat, att socialförsäkringsbolagen skall upphöra med sin verksamhet
som försäkringsgivare inom yrkesskadeförsäkringen i mitten av 1960-talet.
Även försäkringsrådet avses komma att avskaffas. Den naturligaste lösningen
på de organisatoriska frågorna synes vara att yrkesskadeförsäkringen helt infogas
i det allmänna socialförsäkringssystemet och förvaltas av de allmänna försäkringskassor
som skall finnas för sjukförsäkringen och pensioneringen, men även möjligheten
av en fristående statlig förvaltning av yrkesskadeförsäkringen bör prövas.
De olika problem som avvecklingen av de privata bolagens och försäkringsrådets
verksamhet ger upphov till måste självfallet tagas upp till granskning under
utredningsarbetet. Också administrationen av de yrkesskadeförsäkringen närstående
ersättningarna av statsmedel bör prövas.
Under utredningsarbetet bör uppmärksammas vilka konsekvenser framlagda
förslag kan få med hänsyn till internationella konventioner, som vårt land ratificerat.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1962.
111
IK: 1
Riksdagsberättelsen år 1962
Kommunikationsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1961
1. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnvågsegendomens värde m. m. (1959: I 5;
1960: I 9; 1961:1 1)
Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 4 augusti 1939 för att efter
av chefen för kommunikationsdepartementet för varje särskilt fall lämnat
uppdrag medverka vid åtgärder i syfte att enhetliggöra det svenska järnvägsnätet:
Bolinder,
N. L., f. d. generaldirektör (avliden den 18 augusti 1961).
Sekreterare:
Gemzell, C. F., häradshövding.
Direktiven för nämnden, se 1940: I K 16.
Nämnden har icke haft något sammanträde under år 1961. Kungl. Maj:t
har den 20 oktober 1961 förordnat, att nämndens verksamhet skall upphöra.
2. Svenska ledamöterna av skandinaviska flggtaxekommittén (1959: I 23;
1960: I 19; 1961: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 mars 1958 att såsom
svenska ledamöter ingå i en skandinavisk kommitté med uppgift att
undersöka möjligheterna att åstadkomma enhetliga principer för beräkning
av de kostnader, som bör åvila luftfarten för utnyttjande av de civila flygplatserna
i Danmark, Norge och Sverige, samt att jämväl taga upp härmed
sammanhängande frågor, som kan aktualiseras under utredningsarbetets
gång:
Sörenson, S., byråchef;
öhrström, K. L., byråchef.
Expert:
Igelström, C. R. H., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Swarting, S. E. V., förste kanslisekreterare.
Den skandinaviska kommittén har under år 1961 hållit 2 sammanträden.
Härutöver har de svenska ledamöterna hållit ett antal sammanträden.
Kommittén har den 20 maj 1961 avgivit betänkande angående de statliga
luftfartsverkens ekonomi i Danmark, Norge och Sverige (stencilerat). De
112
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 5
svenska ledamöterna har samma dag dessutom avlämnat en särskild utredning
rörande en ifrågasatt avgift på flygfrakten (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Djurgårdsnämndsutredningen (1960: I 22; 1961: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1959 för
att utreda frågan om djurgårdsnämndens uppgifter och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1959):
Renlund, R. G., generaldirektör, ordförande;
Granström, S. E., överintendent;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av I kamm.
Sekreterare:
Smith, A. Å., distriktslantmätare.
Direktiven för utredningen, se 1960: I K 22.
Utredningen har den 17 januari 1961 avgivit betänkande med förslag rörande
avveckling av djurgårdsnämnden och överförande av dess återstående
uppgifter till annat organ (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning rörande vissa i utlandet på försök införda tillfälliga hastighetsbegränsningar
(1961: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juli 1960 för att
inhämta uppgifter om uppläggningen och erfarenheterna av vissa i utlandet
på försök införda tillfälliga hastighetsbegränsningar för motorfordonstrafiken:
Stoltz,
A. W., revisionssekreterare.
Rydberg, H. A. L., polisintendent.
Direktiven för utredningen, se 1961: I K 17.
Utredningsmännen har den 30 juni 1961 avgivit en redogörelse för uppläggningen
och erfarenheterna av vissa i utlandet på försök införda tillfälliga
hastighetsbegränsningar för motorfordonstrafiken (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Sakkunnig för utredning av kostnaderna vid övergång till högertrafik
(1961: I 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1960 för
att utreda kostnaderna vid övergång till högertrafik:
Hall, G. V., överdirektör.
Sekreterare:
Ekström, P. G., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1961: I K 22.
113
I K: 5
Riksdagsberättelsen år 1962
Utredningen har den 31 oktober 1961 avgivit betänkande angående kostnaderna
för övergång till högertrafik (SOU 1961: 62).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Svenske ledamoten av en skandinavisk ämbetsmannadelegation för undersökning
rörande SAS’ kapitalbehov
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1960 att
såsom svensk ledamot ingå i en skandinavisk ämbetsmannadelegation med
uppgift att undersöka kapitalbehovet för Scandinavian Airlines System och
därmed sammanhängande frågor:
von Sydow, G., avdelningschef.
Sekreterare:
Swarting, S. E. V., förste kanslisekreterare.
Delegationen har den 27 mars 1961 avgivit betänkande rörande SAS’ kapitalbehov
(stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1962
7. 1951 års byggnadsutredning (1959: I 10; 1960: I 10; 1961: I 2)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 16 februari 1951 och
den 21 februari 1958 för att verkställa utredning angående möjligheterna
att förenkla byggnadslagstiftningen och dess tillämpning (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 februari 1951):
Larsson, S., generaldirektör, ordförande;
Agerberg, N., direktör, f. d. riksdagsman;
Aurén, N. E. J., expeditionschef;
Gustafsson, G. H., kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Johannesson, E. G. V., direktör;
Lindqvist, R. H., tekn. dr, f. d. byggnadschef;
Pettersson, A. P., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Sännås, B. R., byråchef.
Experter:
Ahlberg, C.-F. J., professor;
Borg, E. L., länsarkitekt;
Bosaeus, B. W. N., byrådirektör;
Buregren, T., byrådirektör;
Körlof, A. H. V., hovrättsråd;
Romson, R., sekreterare i Svenska stadsförbundet;
Tobé, E. I., överlantmätare, led. av II kamm.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (Körlof).
Direktiven för utredningen; se 1952: I K 24.
114
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 8
Sedan det ursprungliga utredningsuppdraget slutförts i juni 1957, återstår
att utreda vissa frågor rörande regionplanering m. m., som omnämnts
i riksdagens skrivelse den 14 maj 1957, nr 294, och som av Kungl. Maj :t
hänskjutits till utredningen genom skrivelse den 31 maj 1957.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1962.
8. 1953 års trafikutredning (1959: I 11; 1960: I 11; 1961: I 3)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa en översyn av riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1953):
Grafström, E. O. H., generaldirektör, ordförande;
Asp., P. E., åkeriägare, led. av II kamm.;
Dillén, B. O., kansliråd, tillika huvudsekreterare;
Hörjel, N. J., statssekreterare;
Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm.;
Meidner, R. A., fil. dr (t. o. m. den 29 augusti 1961):
Odhner, C.-E. T., agr. lic. (fr. o. m. den 30 augusti 1961);
Persson, R. V., bankofullmäktig, led. av I kamm.;
Pålsson, P.-O., f. d. häradsdomare, f. d. riksdagsman;
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör;
Äselius, K. Hj., f. d. bruksdisponent.
Experter:
Grahn, F. T., byrådirektör;
Håkansson, H. E. V., fil. lic.;
Odhner, C.-E. T., agr. lic. (t. o. m. den 29 augusti 1961);
Welinder, P. E. C., professor;
Oster, M. N. överinspektör.
Sekreterare:
Nilsson, E., t. f. byråchef (t. o. m. den 31 oktober 1961).
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I K 17.
Inom utredningen har under tiden december 1960—oktober 1961 hållits
19 plenarsammanträden samt ett flertal sammanträden i arbetsutskott.
Utredningen har den 13 april 1961 avgivit en redogörelse för driftkostnads-
och fraktavgiftsförhållanden i viss lastbils- och järnvägstrafik (stencilerad)
samt den 9 maj 1961 framlagt ett delbetänkande — Svensk trafikpolitik
(SOU 1961: 23 och 24) — med förslag rörande riktlinjerna för den
statliga trafikpolitiken.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1962.
115
IK: 9
Riksdagsberättelsen år 1962
9. Statens byggnadsbesparingsutredning (1959: I 12; 1960: I 12; 1961: I 4)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 januari 1954 för
att verkställa en översyn av den statliga och statsunderstödda husbyggnadsverksamheten
och avgiva förslag till åtgärder för att nedbringa kostnaderna
vid denna (se Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1954):
ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör.
Experter:
Johanson, R., byrådirektör;
Lindh, T. B. E., byråchef.
Sekreterare:
Rietz-ödeen, Ann Mari, fru.
Teknisk sekreterare:
Johansson, S. A., byrådirektör.
Lokal: Grev Turegatan 38; tel. 61 68 29, 63 24 39, 63 24 29.
Direktiven för utredningen, se 1955: I K 16.
Inom sekretariatet har utförts kompletterande tekniskt-ekonomiska undersökningar
på sådana områden av det offentliga byggandet, som ej varit
föremål för behandling i de i utredningens broschyrserie utgivna undersökningarna.
Jämsides härmed har arbetet med avfattande av slutbetänkandet
påbörjats.
Under året har utredningsmannen avgivit underdånigt utlåtande över
§ 19 i riksdagsrevisorernas berättelse för år 1960 samt yttrande över skolöverstyrelsens
förslag till nya anvisningar för byggnadsföretag inom det
allmänna skolväsendet.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under första kvartalet
1962.
10. Svenska öresundsdelegationen (1959: I 13; 1960: I 13; 1961: I 5)
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 12 mars 1954 för att i samarbete
med den utredningsdelegation, som för ändamålet utsetts från
dansk sida, utreda förutsättningarna för anordnande av en fast förbindelse
mellan Sverige och Danmark över Öresund:
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, förste vice talman i I kamm., ordförande;
Hjort,
K.-G. M., f. d. generaldirektör;
Hörjel, N. J., statssekreterare;
Upmark, E. G. J., generaldirektör.
Expertgrupp för trafikekonomiska frågor:
Jårder, J. O., byrådirektör;
Tånneryd, S. A. S., direktör.
Expertgrupp för tekniska frågor:
Gudmundsson, N. H„ teknisk direktör;
116
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 11
Kolm, C. R., f. d. överingenjör;
Kemi, S. Å. O., överingenjör;
Thulin, C. I., f. d. major.
Sekreterare:
Wennerhorn, K. O. L., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Nilsson, E., t. f. byråchef.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1955: I K 18.
Delegationen har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit 10 sammanträden,
varav 4 gemensamt med danska öresundsdelegationen. Under
samma tid har expertgruppen för trafikekonomiska frågor hållit 24 sammanträden,
varav 10 gemensamt med motsvarande danska expertgrupp. Expertgruppen
för tekniska frågor avslutade sitt utredningsarbete under år
1960.
Delegationen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1962.
11. Postutredningen 1956 (1959: I 17; 1960 I 14; 1961 I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 april 1956 för översyn
av postverkets organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 6 april 1956):
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, ordförande;
Andreasson, G. O., linjearbetare, led. av II kamm.;
Berger, O. A., kansliråd;
Löfgren, N. S. J., disponent, f. d. riksdagsman;
Lönnqvist, S. E. V., postbankschef;
Malmström, C. G., direktör.
Experter:
Djurberg, L. G. H., kanslichef;
Hanström, T. V., byråchef.
Sekreterare:
Hultin, G. V., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Telestam, G. L., byråsekreterare.
Lokal: Malmtorgsgatan 3, Postbox 16074, Stockholm 16; tel. lokalsamt.
växel 22 65 00, rikssamt. växel 22 65 20.
Direktiven för utredningen, se 1957: I K 25.
Utredningen i sin helhet har under tiden december 1960—november 1961
hållit 12 sammanträden. På grundval av särskilt företagen expertutredning
har utredningen den 22 juni 1961 avgivit förslag i fråga om postbankens
administration (stencilerat).
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1962.
117
IK: 12
Riksdagsberättelsen år 1962
12. Vägmarksersättningskommittén (1959:1 18; 1960:1 15; 1961:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa bl. a. viss översyn av vägmarksersättningssaklcunnigas betänkande,
del 1, angående grunder för bestämmande av ersättning för upplåtelse av
vägmark m. m. (se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;
Hjelm, K. G. L., professor;
Johansson, J. H., överlantmätare;
Kalderén, L. G., byråchef;
Svengren, G.-O., byrådirektör;
Zachrison, S. J. G., agronom.
Expert:
Larsson, F. G., professor.
Sekreterare:
Persson, J. L., vattenrättsdomare.
Lokal: österbygdens vattendomstol, Vasagatan 52; tel. 10 60 11.
Direktiv för utredningen, se 1957: I K 27.
Fältarbetena för kommitténs räkning har under innevarande år slutförts.
Arbete pågår med sammanställning av undersökningsresultaten.
Kommittén har under tiden december 1960—november 1961 hållit 6 sammanträden.
Kommittén beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1962.
13. Markdelegationen (1959: I 19; 1960:1 16; 1961:1 8)
Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 november 1956 för att ingå
i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar med
Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande byggnads-
och markfrågor samt inkomma med de förslag, till vilka förhandlingarna
kan föranleda:
Johansson, J. H., överlantmätare;
Larsson, S., generaldirektör;
Renlund, R. G., generaldirektör.
Sekreterare:
Arrhenius, K. G. H., kanslichef;
Mårdh, G. A., byggnadsråd.
Biträdande sekreterare:
Elofsson, A. F., förste byråsekreterare.
Lokaler: Byggnadsstyrelsen; tel. växel 22 37 80 och 54 05 60. Djurgårdsnämnden;
tel. 10 55 91.
Under tiden november 1960—oktober 1961 har förhandlingar med av
Stockholms stad utsedda delegerade ägt rum vid 3 tillfällen. Delegationen
har dessutom sammanträtt 8 gånger. Därjämte har av delegationen och sta
-
118
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 15
dens delegerade utsedda subdelegerade sammanträtt vid ett stort antal tillfällen.
Delegationens arbete beräknas fortgå under år 1962.
14. 1957 års trafiknykterhetskommitté (1959:1 21; 1960:1 17; 1961:1 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om trafiknykterhet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1958):
Rylander, A. O. E., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;
Larsson, E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Ewerlöf, Elsa H. E., fru, f. d. riksdagsledamot;
Vinberg, E. T., byråchef.
Sekreterare:
Ormegard, C. O., rådman.
Lokal: Rådhuset, Gävle; tel. 026/21590.
Direktiven för kommittén, se 1958: I K 28.
Kommittén har under tiden november 1960—oktober 1961 hållit 12 sammanträden,
varav ett — vid vilket trafiknykterhetsfrågor inom sjöfartens
område behandlats — gemensamt med sjölagskommittén.
Den 4 mars 1961 har kommittén avlämnat en promemoria (stencilerad)
angående trafiknykterhet inom luftfartens område. I denna promemoria har
kommittén, utan att taga slutlig ställning till de däri berörda spörsmålen,
redovisat sina överväganden rörande behovet av omedelbara åtgärder till
förhindrande av onykterhet i lufttrafiken.
Kommittén har haft samråd med trafikmålskommittén i frågan om vilken
myndighet som bör handlägga ärenden angående återkallelse av körkort.
Kommittén beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1962.
15. Märstadelegationen (1959:1 22; 1960: I 18; 1961:1 10)
Tillkallade enligt Kungl .Maj :ts bemyndigande den 24 januari 1958 med
uppgift att samordna frågor rörande utbyggnaden av ett samhälle i närheten
av storflygplatsen Arlanda:
Westerlind, E. A., landshövding, ordförande;
Falk, G. A., t.f. landssekreterare, vice ordförande;
Ahlberg, C.-F. J., professor;
Almgren, N. H., ordförande i Märsta kommunalfullmäktige;
Eliasson, N. J. L., ordförande i Huddinge kommunalnämnd;
Garpe, D. A. J., borgarråd;
Jansson, T. M., ordförande i Märsta kommunalnämnd;
Svanberg, S.-E., direktör i Scandinavian Airlines System;
Sörenson, S., byråchef;
119
IK: 15
Riksdagsberättelsen år 1962
öhrström, K. L., byråchef.
Sekreterare:
Sparrman, B. L., förste inspektör;
Heimburger, P., arkitekt (t. o. in. den 28 februari 1961).
Lindqvist, N. V., biträdande länsarkitekt (fr. o. m. den 17 inars 1961).
Lokal: Länsstyrelsen i Stockholms län; tel. växel 22 73 00.
Direktiven för delegationen, se 1959:1 K 22.
Delegationen har under tiden januari—oktober 1961 hållit 2 plenisammanträden
och 21 utskottssammanträden.
Delegationen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1963.
16. Sakkunnig för utredning rörande behovet av rörelsemedel inom de statliga
kommunikationsverken (1960: I 20; 1961: I 12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1958 för
att undersöka de statliga kommunikationsverkens långvariga och tillfälliga
behov av rörelsemedel samt att i en redogörelse härför framlägga de förslag
i fråga om verkens förseende med rörelsemedel i olika former, vartill undersökningen
kan föranleda:
Lönnqvist, S. E. V., postbankschef.
Sekreterare:
Sarman, A. H., byrådirektör.
Lokal: Generalpoststyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 65 00, rikssamt. växel
22 65 20.
Den sakkunnige beräknas kunna slutföra sitt arbete i början av år 1962.
17. 1959 års flygutredning (1960: I 21; 1961: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1959 för utredning
rörande den lämpliga fördelningen av ägarintressena i lufttrafikföretag
med tillstånd att bedriva inrikes linjefart:
Söderström, O. A. V., direktör, ordförande;
Dillén, B. O., kansliråd;
Petri, C. I., vicekonsul.
Experter:
Björkman, B. E. T:son, professor;
Lignell, K., direktör.
Sekreterare:
Ohrn, J. B., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Utredningen har under tiden januari—oktober 1961 hållit 10 sammanträden.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1962.
120
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 19
18. 1960 års radioutredning (1%1: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1959 för
att utreda frågan om de allmänna riktlinjerna för ljudradions framtida
verksamhet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1960):
Äman, O. V., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Helén, N. G., docent, led. av II kamm.;
Larsson, H., skogsinspektor, led. av II kamm.;
Mattson, Lisa, journalist, led. av I kamm.;
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
öhrström, K. L., byråchef.
Experter:
Franzén, N. O., programdirektör;
Persson, S. B. W., förste sekreterare.
Sekreterare:
Lindblad, I., fil. dr.
Biträdande sekreterare:
Ryde, E. T. W., jur. kand.
Lokal: Sveriges Radio, Box 955, Stockholm 1; tel. växel 63 10 00.
Direktiven för utredningen, se 1961: I K 15.
Kommittén har under tiden december 1960—oktober 1961 haft 5 sammanträden.
Dessutom har en mindre arbetsgrupp under ordförandens ledning
haft 4 sammanträden.
Representanter för utredningen har i juli 1961 företagit en studieresa till
Storbritannien. Vidare har utredningens sekreterare i oktober besökt radioföretag
i Frankrike, Italien, Schweiz, Förbundsrepubliken Tyskland och
Österrike.
Den särskilda expertgruppen rörande Sveriges Radios deltagande i upplysningsverksamheten
till utlandet har under året avslutat sitt arbete.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1962.
19. Utredningen rörande statens geotekniska institut (1961: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1960 för att
verkställa en översyn av statens geotekniska instituts arbetsuppgifter och
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1960):
Berger, O. A., kansliråd, ordförande;
Klingberg, R. G. J„ överingenjör;
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Expert:
Säfström, S. O., byråchef (fr. o. m. den 30 januari 1961).
Sekreterare:
Engdahl, N. P. E., t. f. förste kanslisekreterarc.
121
I K: 19 Riksdagsberättelsen år 1962
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1961: I K 16.
Utredningen har under tiden oktober 1960—oktober 1961 hållit 20 sammanträden.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1962.
20. 1960 års vägsakkunniga (1961: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1960 för
att verkställa översyn av väglagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den
6 oktober 1960):
Vahlberg, G. E., generaldirektör, ordförande;
Antonsson, J. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Bengtsson, H. V., plåtslagare, led. av II kamm.;
Jacobsson, P., socialvårdsassistent, led. av I kamm.;
Johansson, N. R., ombudsman, led. av II kamm.;
Körlof, A. H. V., hovrättsråd;
von Seth, T. G. A., greve, godsägare, andre vice talman i II kamm.
Sekreterare:
Runesten, S.-O. J., byrådirektör.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 96 60,
rikssamt. växel 22 98 60.
Direktiven för de sakkunniga, se 1961: I K 18.
De sakkunniga har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit 11
sammanträden.
De sakkunniga har den 7 december 1961 avgivit betänkande angående
statsbidrag till enskild väghållning, m. m. (under tryckning).
De sakkunnigas arbete beräknas fortgå under år 1962.
21. Parkeringskommittén (1961: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1960
för att verkställa översyn av gällande rättsregler om anordnande av parkeringsplatser
för motorfordon m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober
1960):
Westling, P. W. N., landshövding, ordförande;
Ahlgren, N., direktör;
Andersson, M. A. J., chefredaktör, led av I kamm.;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Aurén, N. E. J., expeditionschef;
Berglund, H. J., borgarråd;
Henrikson, C. T., stadssekreterare;
Träff, S. O., direktör.
122
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 23
Sekreterare:
Backman, G. B., regeringsrättssekreterare;
Loheman, A., hovrättsråd.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1961: I K 19.
Kommittén har under tiden december 1960—november 1961 hållit 9 sammanträden.
En teknisk expertgrupp om 4 man har tillkallats för att bistå
kommittén i utredningsarbetet.
Kommitténs arbete beräknas fortgå under år 1962.
22. El-lagstiftningsutredningen (1961:1 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om elektriska anläggningar m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1960):
Elliot, K. E., hovrättspresident, ordförande;
Esping, E. B., teknisk direktör;
Karsberg, Å. L., teknisk direktör;
Larsson, N. H. C., direktör;
Månsson, H., direktör.
Expert:
Carle, B., förste länsassessor.
Sekreterare:
Ellmén, S.-E. G., hovrättsråd.
Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Sundsvall; tel. 060/572 50.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 K 20.
Utredningen har under tiden till och med oktober 1961 hållit 4 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1962.
23. 1960 års byggnadsstyrelseutredning (1961: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa en översyn av byggnadsstyrelsens organisation (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 december 1960):
Severin, E. J., direktör, ordförande;
Ahrbom, N. O., professor;
Dahlberg, S. A. R., direktör;
Tammelin, P. A. V., överdirektör;
Wetterblad, R. I. T:son, byråchef.
Experter:
Garff, K. A., byrådirektör (fr. o. m. den 20 december 1961);
Johanson, R., byrådirektör;
Rörs, A. J. I., budgetsekreterare.
123
I K: 23
Riksdagsberättelsen år 1962
Sekreterare:
Smith, A. Å., distriktslantmätare.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1961: I K 21.
Utredningen har under tiden januari—oktober 1961 hållit 11 sammanträden.
Utredningen har den 12 september 1961 avgivit betänkande med förslag
rörande byggnadsstyrelsens organisation (SOU 1961:48). För utredningen
återstår härefter väsentligen vissa gränsdragningsfrågor mellan byggnadsstyrelsen
och andra myndigheter eller organ beträffande byggnadsverksamhet
och fastighetsförvaltning jämte olika detalj spörsmål rörande byggnadsstyrelsens
organisation.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1962.
24. 1960 års utredninq anqående kontrollbesiktning av bilar m. m.
(1961:1 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1960 för
att utreda frågan om periodisk kontrollbesiktning av motorfordon och släpfordon
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 december 1960):
Tånneryd, S. A. S., direktör, ordförande;
Ekberg, K. G., överingenjör;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kainm.
Expert:
Norberg, E. A., byråchef.
Sekreterare:
Öhrn, J. B., förste kanslisekreterare;
Appelgren, L. G. S., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1961: I K 23.
Utredningen har under tiden februari—oktober 1961 hållit 13 sammanträden
samt gjort studiebesök i Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1962.
25. Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté (1961:1 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1960 att
såsom svenska ledamöter ingå i en nordisk kommitté med uppgift att utarbeta
förslag till gemensam vägtrafiklagstiftning för Danmark, Finland,
Norge och Sverige:
von Sydow, G., avdelningschef;
124
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 26
Stoltz, A. W., revisionssekreterare.
Expert:
Hagardt, S. A. O., direktör.
Sekreterare:
Egedal, N. Hj., byrådirektör.
Lokaler: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (von Sydow). Statens biltrafiknämnd; tel. 20 12 09
(Egedal).
Kommittén har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit 3 sammanträden.
Arbetet beräknas fortgå under år 1962.
26. 1961 års trafiksäkerhetskommittc
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 mars 1961 för att
verkställa utredning angående tillfälliga hastighetsbegränsningar för motorfordon
och därmed sammanhängande spörsmål:
Karleby, O., generaldirektör, ordförande;
Ahlgren, N., direktör;
Lundström, N. B., redaktör, led. av I kamm.;
Rydberg, H. A. L., polisintendent;
Stoltz, A. W., revisionssekreterare.
Experter:
Andersson, B. J., professor;
Erlander, S. B., fil. kand.;
Gustavsson, J. O., fil. kand.
Sekreterare:
Nordström, C. G., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Järmark, B. L., kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv: I proposition den 23 mars 1961 (nr 130) anhöll Kungl. Maj:t
om riksdagens yttrande över ett vid propositionen fogat förslag till förordning
om ändring i vägtrafikförordningen, upptagande bl. a. ett stadgande av
innehåll att det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter
angående högsta hastighet som med hänsyn till särskilda förhållanden må
för viss tid finnas påkallade beträffande riket i dess helhet eller visst område
därav. I sitt anförande till statsrådsprotokollet anmälde statsrådet Skoglund
tillika sin avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att tillsätta en särskild utredning
i anslutning till fortsatta försök med tillfällig hastighetsbegränsning samt
yttrade vidare bl. a. följande:
Utredningens uppgift blir att förbereda och följa försöken samt att på grundval
av de successivt vunna och bearbetade erfarenheterna lägga fram förslag till den
vidare försöksverksamhet som må finnas påkallad i syfte att erhålla konkreta håll
-
125
I K: 26
Riksdagsberättelsen år 1962
punkter för bedömande av en tillfällig hastighetsbegränsnings inverkan på olycksfrekvensen
samt olyckornas typ och svårighetsgrad. Utredningen bör tillika utveckla
och redovisa de metoder efter vilka iakttagelser från försöken bör insamlas,
grupperas och analyseras för att nå detta syfte.
Utredningen förutsattes kunna slutföras i sådan tid att dess förslag kan avges
senast under oktober innevarande år. Därest förslaget skulle innebära fortsatt försöksverksamhet,
blir det utredningens uppgift att följa densamma och bearbeta
de ytterligare erfarenheter som därvid må vinnas samt att inkomma med därav
föranledda tilläggs- eller ändringsförslag.
Utredningsarbetet bör inom ramen för det sålunda angivna syftet i första hand
inriktas på att bringa klarhet i fråga om den effekt som en tillfällig hastighetsbegränsning
kan ge vid olika maximihastighet och under varierande betingelser i avseende
å trafiktäthet, trafikens sammansättning, vägförhållanden, klimattyp samt
fartbegränsningsperiodens längd. Uppmärksamhet måste emellertid även ägnas
behovet av att vinna närmare kännedom om återverkningarna även i andra hänseenden
av en hastighetsbegränsning, såsom i fråga om köbildning och därmed
sammanhängande förändringar i framkomligheten på vägarna, trafikintensitet,
trafikrytm och medelresehastighet. Vad särskilt medelresehastigheten angår anmäler
sig bl. a. även spörsmålet om hastighetsbegränsningens inverkan på befordringstider
och transportkostnader samt eljest i transportekonomiskt avseende. Förbises
bör icke heller intresset av att vinna närmare erfarenheter beträffande möjligheter
och metoder att med tillgängliga resurser säkerställa efterlevnaden av meddelade
bestämmelser om tillfällig hastighetsbegränsning.
Vid planläggningen av de fortsatta försöken med tillfällig hastighetsbegränsning
skall självfallet hänsyn tagas till de erfarenheter, som vunnits av liknande försök
utomlands. Den utredning, som tillkallats för detta ändamål, beräknas komma att
lämna sin redogörelse före instundande sommar. Om dessa försök torde dock redan
på grundval av hittills tillgängliga upplysningar kunna sägas, att de till stor
del burit improvisationens prägel och därför endast i begränsad omfattning torde
kunna läggas till grund för den systematiska planläggning, varom här är fråga.
Med den omfattning, uppläggning och inriktning som den av mig föreslagna utredningen
kommer att få kan den sålunda förväntas bli av betydelse även på det
internationella planet.
Fn utredning av nu angiven art kan sägas gälla frågor som till stor del faller
inom området för den verksamhet som bedrives av statens trafiksäkerhetsråd.
Med hänsyn till omfattningen och arten av den undersökning varom här är fråga
synes det emellertid mera ändamålsenligt att uppdraget lämnas åt en särskild utredning
än att det anförtros en institution som huvudsakligen har karaktären av
statligt forskningsråd. Givet är emellertid, att utredningsarbetet bör bedrivas i nära
samverkan med rådet och med utnyttjande av den erfarenhet och sakkunskap, som
rådet äger. Samverkan bör vidare äga rum med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
statens väginstitut, statspolisintendenten, NTF och motororganisationerna. Det är
dessutom angeläget att under utredningsarbetets och försöksverksamhetens gång
ett utbyte av erfarenheter sker med de övriga nordiska länderna, varvid även möjligheten
till en samordning av de svenska försöken med dem som anordnas i Danmark
torde böra undersökas.
Kommittén har under tiden till och med oktober 1961 hållit 16 sammanträden.
Kommittén har den 8 november 1961 avgivit redogörelse angående tillfällig
hastighetsbegränsning i motortrafiken under år 1961 (stencilerad).
Kommitténs arbete beräknas fortgå under år 1962.
126
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 27
27. Kanaltrafikutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 maj 1961 för att
verkställa en trafikekonomisk utredning om godstransporterna mellan väner-
och vätterområdena samt västkusten (se Post- och Inrikes tidn. den 13
juni 1961):
Godlund, S. A. I., docent, ordförande;
Jarder, J. O., byrådirektör;
Rickard, A. B. O., avdelningsdirektör;
Torell, A. S., direktör;
Waller, E. A., direktör.
Experter:
Hölcke, O. K. L., byrådirektör;
af Klintberg, R. H. F., direktör;
Sidenvall, J. G., byrådirektör.
Sekreterare:
Olsson, R. I., fil. lic.
Lokal: Observatoriegatan 1 A; tel. växel 34 08 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
26 maj 1961):
Under den senaste tiden har aktualiserats flera stora kanalprojekt som berör
samtliga våra viktigare inlandsfarleder. Beträffande väner- och vätterlederna har
på lokalt initiativ utförts tekniska och trafikekonomiska utredningar, vilka överlämnats
till Kungl. Maj:t. Huvudmännen för utredningarna rörande väner- och
vätterområdena, 1957 års Vänerkommitté och Vätterdelegationen, utgöres av landshövdingarna
i berörda län samt representanter för landsting, kommuner, industriföretag,
rederier m. fl.
Vänerkommittén bildades närmast med anledning av de avspärrningsrisker, som
ådagalagts genom de senaste skreden i Göta älv. Kommittén anför, att Trollehätte
kanal inte är den säkra farled, som näringslivets intressen fordrar. Sjöfartens utveckling
medför vidare krav på vattendjup och slusstorlek, som den nuvarande
kanalen ej kan tillgodose. Kommittén framhåller också, att Trollhätte kanals trafikkapacitet
beräknas bli överskriden omkring år 1970. En ny kanal i sträckningen
Vänersborg—Uddevalla med ett seglationsdjup av 6,5 m synes kommittén komma
att medföra stora nationalekonomiska vinster på längre sikt. Projektet har kostnadsberäknats
till 350 milj. kronor förutom marklösen, skadeersättningar m. m.
Vätterdelegationen har inriktat sig på en fördjupning av Göta kanals västgötadel,
alltså leden mellan Vättern och Vänern. Delegationen uttalar att såsom alternativ
till en utbyggnad står nedläggande av nuvarande föråldrade kanal. Ett nedläggande
skulle enligt delegationens mening hårt drabba vissa industriföretag och
näringsgrenar och därtill innebära ett bortfall av landets internationellt sett största
turistattraktion. En utbyggd kanal förutsättes genom de besparingar i transportkostnaderna,
som den medför, i hög grad främja näringslivet inom vätterregionen
och skapa underlag för en ökad industrialisering med bl. a. lokaliseringspolitiskt
gynnsamma verkningar. Delegationen redovisar olika djupalternativ för en utbyggd
kanal, från 4 till 6,5 m. Alltefter djupet varierar investeringskostnaderna,
exklusive marklösen o. d., från 110 till 280 milj kronor. I varje fall de mindre
omfattande fördjupningsalternativen bedömes förhållandevis snabbt bli samhällsekonomiskt
lönsamma.
Båda projekten anges i stort vara lämpliga såsom beredskapsarbeten. Såväl Vä -
127
I K: 27
Riksdag sberättelsen år 1962
nerkommittén som Vätterdelegationen förutsätter att de överlämnade utredningarna
i olika avseenden skall kompletteras innan ett slutligt ställningstagande sker.
Vänerkommitténs förslag, som ingavs i november 1959, har remissbehandlats.
Yttranden har avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen,
riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap samt Götaälvkommittén.
Sjöfartsstvrelsen riktar väsentliga erinringar mot den transportekonomiska utredningen
och anser sig ej kunna godtaga densamma i vissa för räntabilitetsbedömningen
avgörande delar. Enligt styrelsens åsikt är det angeläget att utredningsarbetet
fullföljes och gives ökad bredd. Även arbetsmarknadsstyrelsen och riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap tillstyrker fortsatt utredning. Vattenfallsstyrelsen
har ej någon erinran mot att en utredning enligt kommitténs förslag
kommer till stånd, därest en trafikekonomisk bedömning av problemet ger ett positivt
resultat. Götaälvskommittén anser, att en fullständig utredning bör anstå till
dess att slutresultaten av de pågående geotekniska undersökningarna i Götaälvdalen
föreligger.
Enligt min mening bör beträffande båda farledsprojekten ytterligare tekniska
utredningar, vilka med nödvändighet måste bli mycket kostnadskrävande, tills
vidare anstå. Ifråga om vänerleden måste först klarläggas de framtida rasriskerna
i Göta älv och de åtgärder, som kan vidtagas för att eliminera dessa. I denna fråga
pågår utredningar genom Götaälvskommittén. Resultatet av dessa måste avvaktas
innan man över huvud kan taga ställning till inriktningen av det fortsatta tekniska
utredningsarbetet för vänerledens del.
Såsom ett första led i det fortsatta utredningsarbetet bör enligt min uppfattning
tillsättas en expertgrupp för att verkställa mera inträngande trafikekonomiska undersökningar.
Först sedan dessa avslutats synes ställning böra tas till fortsatta tekniska
undersökningar. Vid de trafikekonomiska undersökningarna synes lämpligen
en samlad bedömning böra ske utav de båda kanalprojekten. Kapaciteten hos förbindelsen
mellan Vänern och Skagerack är en för projekten gemensam fråga liksom
i viss mån seglationsdjupen. Kanalfrågorna måste ses i ett större transportekonomiskt
sammanhang, och expertgruppen bör i första hand söka klargöra hur
de tyngre transporterna inom berörda områden i framtiden kan komma att utvecklas
och hur de bör fördelas mellan sjöfart, järnväg och landsväg för att det
från samhällsekonomisk synpunkt fördelaktigaste resultatet skall nås. Som grund
för bedömningen får bland annat läggas alternativa antaganden om inriktningen
av industriproduktionen inom områdena, främst vad gäller den dominerande skogsindustrien.
Även tendenserna vad gäller bränsleförsörjningen måste beaktas, såsom
möjligheterna att i större eller mindre omfattning lägga om oljetransporterna
till befordran via rörledningar (pipelines). En bedömning bör sålunda bl. a.
göras av förutsättningarna att i stället för en utbyggnad av vattenvägarna tillgodose
områdenas ökade transportbehov helt eller delvis med andra transportmedel.
Alternativa beräkningar får göras för olika seglationsdjup såväl vad gäller vänersom
vätterleden.
Expertgruppens arbetsuppgifter bör i första hand avse transportkalkylens intäktssida.
Mot de framräknade trafikvinsterna i olika alternativ bör ställas förefintliga
eller av expertgruppen gjorda grova kostnadsuppskattningar. Härjämte får
tagas hänsyn till de kostnadsskillnader, som kan bli följden av erforderlig utbyggnad
av kapaciteten i insjöhamnarna jämfört med motsvarande investeringar i de
kusthamnar, som alternativt kommer i fråga.
Utredningen har under tiden juni—oktober 1961 hållit 2 sammanträden.
En expertgrupp för trafikkostnadsfrågor har hållit ett sammanträde.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1962.
128
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 28
28. Centrala civila transportkommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 16 juni och den 13
oktober 1961 för att verkställa utredning och planläggning i fråga om den
civila transportregleringsverksamheten i krig:
Petri, F. A., direktör, ordförande;
Montell, J. E. O., överdirektör;
Dillén, B. O., kansliråd;
Blidfors, T. E. J., seminarielärare, led. av II kamm.;
Baltzar, S. E„ förste byråsekreterare;
Bergelin, S.-E. S., byråchef;
Carlsten, C. J., major, tillika sekreterare;
Hagander, J. H., byrådirektör;
Hjalmarsson, S. O. R., trafikinspektör;
Krantz, Å. A., byråchef;
Odén, C. Å., byråchef;
Rickard, A. B. O., avdelningsdirektör;
Söderberg, H. O. E., byråchef.
Expert:
Egedal, N. Hj., byrådirektör.
Lokal: Järntorget 84 1 tr.; tel. 20 77 98.
Direktiv: I proposition den 10 mars 1961 (nr 84) angående riksnämndens
för ekonomisk försvarsberedskap framtida organisation och verksamhet,
in. m., föreslogs bl. a. — i enlighet med förslag av en särskilt tillkallad utredningsman
— att de uppgifter i fråga om planering för transportreglering i ett
krisläge, som tidigare åvilat riksnämnden, från och med den 1 januari 1962
skulle överföras till annat organ. Chefen för handelsdepartementet, statsrådet
Lange, anförde härom följande:
Vad därefter angår transportregleringsuppgiften må erinras om
att utgångspunkten för planläggningen av det civila transportväsendet under krig
eller krigsfara för närvarande är, att riksnämnden blir central trafikregleringsmyndighet
i krig. Utredningen har konstaterat, att något egentligt förberedelsearbete
på detta område ännu icke kommit till stånd. Detta betecknas som en allvarlig
brist, vilken snarast bör tillrättas. Om så med framgång skall kunna ske,
måste emellertid enligt utredningen planeringsarbetet bedrivas i andra former än
de nuvarande, och det föreslås att för ändamålet ett fristående organ inrättas,
benämnt centrala civila transportkommittén. Utredningens förslag har tillstyrkts
eller lämnats utan erinran av ett flertal remissinstanser. — För egen del är jag
medveten om angelägenheten av att en effektiv och ändamålsenlig planering kommer
till stånd i nämnda hänseende. Garantier måste sålunda såvitt möjligt skapas
för att i ett krisliige de samlade transportresurserna utnyttjas på ett sätt som möjliggör
att väsentliga transportbehov på olika områden blir tillgodosedda i en riktig
angelägenhetsordning.
Då det gäller att bedöma den lämpliga formen för planläggningsarbetet i fråga
om den civila transportregleringen ansluter jag mig till utredningens uppfattning,
att arbetet bör handhas av ett organ i vilket de myndigheter ingår som representerar
de olika trafikslagen och de olika väsentliga transportbehoven. Därigenom
skapas förutsättningar för en inbördes samordning och en enhetlig bedömning.
Även såtillvida delar jag utredningens uppfattning, att det organ som tillskapas
5 Bihang till riksdagens protokoll 1902. 1 samt.
IlikudaKsherättelsen
129
IK: 28
Riksdagsberättelsen år 1962
åtminstone icke under nuvarande förhållanden bör anknytas till någon av de
berörda beredskapsplanerande myndigheterna. Härför talar, förutom planeringsuppgiftens
omfattning framför allt i ett inledningsskede, särskilt det skälet att
planläggningen innefattar en avvägning mellan olika konkurrerande behovsintressen.
Enligt min mening kan vägande skäl anföras för utredningens förslag att
konstruera organet som en kommitté lydande under kommunikationsdepartementet.
Härigenom erhålles nämligen en smidig form för olika myndigheters medverkan
i planeringsarbetet och möjliggöres en successiv anpassning av arbetsinsatserna
efter de krav som detta i olika lägen ställer. Kommittélinjen är vidare en
lösning, som är förhållandevis litet kostnadskrävande.
Om riksdagen icke har något att erinra mot den angivna lösningen av transportregleringsfrågan
avser chefen för kommunikationsdepartementet att efter vederbörligt
bemyndigande tillkalla en kommitté, förslagsvis benämnd centrala civila
transportkommittén, vari ingår företrädare för de olika myndigheter som representerar
transportmedlen och transportbehoven. I förra fallet skulle närmast vara fråga
om järnvägs-, sjöfarts- och luftfartsstyrelserna samt statens biltrafiknämnd och i
senare fallet främst civilförsvarsstyrelsen, riksnämnden och statens jordbruksnämnd.
Med hänsyn till nödvändigheten att samordna det civila transportväsendet
med den militära transportverksamheten bör även överbefälhavaren vara representerad.
Kommittén bör givetvis förses med sekreterare, experter och annan
erforderlig arbetshjälp. — I fråga om kommitténs uppdrag synes detta allmänt
kunna anges så att en sammanställning i första hand bör ske av uppgiftsmaterial
från de berörda myndigheterna angående föreliggande transportbehov och transportresurser.
Därvid bör även prövas frågan om de uttagningar av transportmedel,
som jämlikt särskilda bestämmelser sker i fredstid för olika krigstida ändamål.
Med utgångspunkt från denna kartläggning får riktlinjer och planer utarbetas
för den transportreglerande och prioriterande verksamheten i ett krigsläge.
Viktigt är givetvis i sammanhanget att de rent organisatoriska betingelserna för
denna verksamhet i ett sådant skede övervägs. Det centrala planläggningsorganet
bör i ett krisläge direkt kunna omorganiseras till central civil transportregleringsmyndighet.
Sedan kommittén genomfört erforderliga utredningar och planeringar, torde
resultatet få underställas Kungl. Maj:t. De planer, som i anslutning härtill fastställes,
bör därefter ligga till grund för beredskapsarbetet, därvid de givetvis successivt
får anpassas med hänsyn till efter hand ändrade förutsättningar i olika
hänseenden. — Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma om
formerna och betingelserna för kommitténs arbete. — Utgångspunkten bör även
i detta fall vara, att riksnämnden befrias från sitt planeringsansvar från och med
årsskiftet 1961/62.
29. Bilskrotningsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1961 för att
verkställa utredning angående omhändertagande och nedskrotning av kasserade
bilar (se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1961):
Montell, J. E. O., överdirektör.
Sekreterare:
Åhrberg, H.-H. H., förste byråsekreterare.
Lokal: Statens biltrafiknämnd; tel. 20 12 39.
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
27 juli 1961):
130
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 29
Den fortgående ökningen av motorfordonsbeståndet har efterhand medfört svårigheter,
när det gällt att finna avsättning för de fordon, som årligen måste kasseras
såsom uttjänta. Det är inte sällsynt att bilar påträffas övergivna av ägarna på
vägar och andra ställen. På åtskilliga platser i landet har uppkommit mycket
stora upplag av kasserade bilar, s. k. bilkyrkogårdar. Förekomsten av bilvrak
och anhopningar av sådana har på sina håll kommit att vålla allvarliga olägenheter
ur landskapsvårds- och ordningshållningssynpunkter och i vissa fall även
ur sanitär synpunkt.
Bestämmelser, som ger vissa möjligheter till ingripanden i fall som nu avses,
finns meddelade i olika författningar. I sådant hänseende må nämnas bestämmelserna
i naturskyddslagen den 21 november 1952 (nr 088) rörande förbud mot
nedskräpning m. in. samt bestämmelserna i byggnadsstadgan den 30 december
1959 (nr G12) och lagen den 30 juni 1943 (nr 431) om allmänna vägar rörande
upplag. Dessa bestämmelser har emellertid av flera orsaker visat sig icke vara
effektiva i här åsyftade hänseenden.
Spörsmålet om bästa sättet att komma till rätta med hithörande frågor har i år
behandlats av riksdagens andra lagutskott i utlåtande (L3U 1961:44) över vissa
motioner. Utskottet har framhållit som angeläget, att upplag av utrangerade bilar
får komma till stånd endast på därför lämpliga platser samt att de redan befintliga
anhopningarna av dylika bilar, som ur naturskydds- och sanitär synpunkt
är olämpligt förlagda, undanskaffas eller åtminstone begränsas. Med hänsyn till
att antalet skrotbilar kan antagas växa mycket snabbt synes emellertid enligt utskottet
någon definitiv lösning av problemet icke stå att vinna med att anordna
upplag, vilka för varje år med all sannolikhet kommer att öka i storlek och antal.
En väg att komma till rätta med problemet synes däremot enligt utskottets mening
vara att i större skala omdana bilskrotet till råvara för järnbruken, vilket motiverar
att de tekniska och ekonomiska förutsättningarna härför utredes. Vad beträffar
enstaka bilar, som överges ute i naturen eller kvarlämnas på gator och parkeringsplatser,
har utskottet framhållit att det är svårt att spåra ägaren till ett
sådant fordon, när nummerplåtar och namnskylt avlägsnats, och att kostnaderna
för att borttransportera dylika bilar ofta överstiger dessas värde. Härtill kommer
att hittegodslagen är tillämplig på sådana övergivna fordon samt att denna lags
regler om kungörande och förvaring av omhändertaget gods gör polismyndigheternas
befattning med övergivna fortskaffningsmedel kostsam och tidsödande.
Tänkbara åtgärder för att förhindra att fordonen överges är enligt utskottet att
fordonsägare icke tillåtes att avregistrera sitt fordon med mindre han genom intyg
visat att fordonet omhändertagits. En annan möjlighet är att man inför en
depositionsavgift, som erlägges vid registrering av motorfordon och återfås efter
avregistrering sedan ägaren visat att den kasserade bilen omhändertagits på tillfredsställande
sätt. Dessa och andra möjligheter synes enligt utskottets mening
böra övervägas. Vidare har utskottet ifrågasatt, om icke ett enklare förfarande än
hittegodslagens bör tillskapas i fråga om övergivna utrangerade bilar. Utskottet har
med hänsyn till det anförda förordat att spörsmålet göres till föremål för utredning
samt framhållit det angelägna i att frågan erhåller en snar lösning. — Riksdagen,
som godkänt utskottets utlåtande, har i skrivelse den 17 maj 1961 (nr 273)
under hänvisning till utlåtandet hos Kungl. Maj:t anhållit att frågan om omhändertagande
och destruktion av kasserade bilar mätte göras till föremål för utredning.
De frågeställningar, som belysts genom utskottets nu refererade uttalanden, står
i nära samband med vissa andra spörsmål, vilka redan är föremål för utredning
genom särskilt tillkallade sakkunniga. I sådant hänseende förtjänar särskilt nämnas,
att en från Svenska naturskyddsföreningen inkommen, den 22 juli 1960 dagtecknad
framställning om lämpliga åtgärder mot bilkyrkogårdar och mot nedskräpning
med skrotbilar i naturen enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 november 1960
131
IK: 29
Riksdagsberättelsen år 1962
överlämnats till 1960 års naturvårdsutredning för att tagas i övervägande vid fullgörande
av utredningsuppdraget. Vidare må erinras om att Kungl. Maj :t denna dag
på min föredragning beslutat att till parkeringskommittén för beaktande vid utredningsuppdragets
fullgörande överlämna en den 28 maj 1960 dagtecknad framställning
från Föreningen Sveriges polismästare angående utvidgning av polismyndigheternas
befogenhet att flytta och omhändertaga fordon, som anträffas olovligen
uppställda på allmän plats.
Ehuru det kan förväntas, att genom de nämnda utredningarna visst material
framkommer, som i någon mån kan bidraga att lösa de av utskottet berörda problemen,
torde det icke böra ankomma på någondera av dessa utredningar att ta
ståndpunkt till det spörsmål som i förevarande sammanhang är det väsentliga, nämligen
hur omhändertagandet av kasserade bilar skall kunna göras ekonomiskt lönande
eller — om detta icke är möjligt — hur kostnaderna för omhändertagandet
skall bestridas samt hur verksamheten skall organiseras. Härvid bör uppmärksammas,
att inom fångvården varit ifrågasatt att inordna bilskrotningen i verkstadsdriften
vid öppna anstalter. Ett annat viktigt spörsmål, som också berörts av utskottet
och som står i samband med de nu uppräknade frågorna, är hur kontroll
skall åstadkommas över ad de bilar, som tages ur trafik, blir omhändertagna på
lämpligt sätt. Det synes mig motiverat att nu avsedda frågor utredes av en sakkunnig,
som tillkallas särskilt för detta ändamål.
Jag förutsätter givetvis, att den sakkunnige i erforderlig omfattning samråder
med övriga i det föregående nämnda utredningar och verkar tor att de av riksdagen
berörda frågeställningarna blir allsidigt belysta. Härvid bör särskilt beaktas
de synpunkter, som anlagts i lagutskottets utlåtande. Den sakkunnige bör närmare
ange de ekonomiska konsekvenser, som förslagen för med sig. Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt.
Utredningens arbete har påbörjats och beräknas kunna slutföras under år
1962.
30. Svenska ledamöterna av en skandinavisk kommitté för utredning angående
reorganisation av SAS
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1961 att såsom
svenska ledamöter ingå i en skandinavisk kommitté, som beträffande Scandinavian
Airlines System skall företaga en engångsutredning av huvudpunkterna
i konsortiets organisation, administration och driftformer i syfte att
lägga fram förslag till åtgärder, som kunna öka konsortiets effektivitet och
konkurrensförmåga:
Lundberg, A. S., envoyé;
Boheman, E. C:son, ambassadör, led. av I kamm.
Kommitténs generalsekreterare:
von Sydow, G., avdelningschef.
Kommitténs sekreterare:
Edelstam, E. A., t.f. förste sekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (generalsekreteraren).
Kommittén har under tiden augusti-november 1961 haft 10 sammanträden.
Den beräknas kunna slutföra sitt arbete i början av år 1962.
132
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 32
31. Fårdskrivarutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1961 för
att verkställa utredning angående de tekniska möjligheterna att utnyttja
maskinella hjälpmedel för efterhandsgranskning av färdskrivardiagram
samt därmed sammanhängande organisatoriska och andra frågor:
Odén, C. Ä., byråchef, ordförande;
Kullberg, O. G., avdelningschef;
Rydberg, H. A. L., polisintendent.
Sekreterare:
Falkenmark, P. A., byråsekreterare.
Lokal: Statens biltrafiknämnd; tel. 1140 35 (ordföranden) och 21 77 88
(sekreteraren).
Utredningen har under tiden till och med oktober 1961 hållit förberedande
överläggningar.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1962.
32. Svenske ledamoten av en skandinavisk juristkommitté för undersökning
rörande SAS’ engagement med vissa luftfartsföretag
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1961 att såsom
svensk ledamot ingå i en skandinavisk juristkommitté med uppdrag
att undersöka konsortiet Scandinavian Airlines Systems engagement med
det mexikanska luftfartsföretaget Guest Aerovias Mexico S.A. och med det
thailändska luftfartsföretaget Thai Airways International, i den mån det
senare har samband med det förra engagementet:
öhman, F. G. H., f. d. regeringsråd.
Sekreterare:
Mangård, N., hovrättsråd.
133
I Fi: 1
Riksdagsberättelsen år 1962
Finansdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1961
1. Utredning angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna
(1959: I 10; 1960: I 14; 1961: I 12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa utredning angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1953):
Regner, N. I., justitieråd.
Experter:
Wildeman, N. C. E.„ kammarrättsråd;
von Otter, S. F., kammarrättsråd;
Olsson, K. E. V., intendent.
Sekreterare:
Wernlund, S. A., t. f. kammarrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 32.
Utredningen har den 28 april 1961 avgivit betänkande, benämnt »Stämpeloch
expeditionsavgifter» (SOU 1961:37).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Stabiliseringsutredningen (1959: I 18; 1960: I 19; 1961: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 augusti 1955 med
uppdrag att utreda spörsmål sammanhängande med den fulla sysselsättningens
ekonomi m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 september 1955):
Vahlberg, G. E., generaldirektör, ordförande;
Adamsson, H„ förbundsordförande;
Boo, F. I., drätselordförande, f. d. riksdagsman;
Ewerlöf, K. G., direktör, led. av I kamm.;
Giesecke, C.-S., direktör;
Gustafson, S. H., bankkamrer, led. av II kamm.;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Meidner, R. A., fil. dr;
Nilsson, Å., förbundsordförande;
Olsson, S. O. B., generaldirektör;
Stensgård, A. A. H., direktör;
Sundén, O. R., direktör, f. d. statssekreterare;
Thunholm, L.-E., bankdirektör.
134
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
I Fis 4
Experter:
Dickson, H. A. E., professor;
Faxén, K.-O., docent;
Holgersson, N. H., direktör;
Holmberg, P. H. A., sekreterare;
Nilstein, A. H., fil. lic., sekreterare;
Rehn, L. G., fil. lic., t. f. avdelningschef;
Västhagen, N. E. B., professor.
Huvudsekreterare:
Odhner, C.-E. T., agr. lic.
Biträdande sekreterare:
Klackenberg, S. L., t. f. budgetsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 31.
Utredningen har under tiden december 1960—april 1961 hållit 5 sammanträden.
Utredningen har den 25 augusti 1961 avgivit betänkandet »Mål och medel
i stabiliseringspolitiken» (SOU 1961:42).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning av frågan rörande internordiska flyttningsbetyg (1959: I 20;
1960: I 21; 1961: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 mars 1956 för att
såsom sakkunniga ingå i ett utskott, sammansatt av representanter för de
nordiska länderna, för utredande av frågan rörande internordiska flyttningsbetyg:
Hedelius,
F. E. O., f. d. kammarrättsråd;
von Otter, S. F., kammarrättsråd.
Utskottet har avgivit ett i januari 1961 dagtecknat förslag, benämnt »Instilling
om Internordiska flytteattester» (Nordisk utredningsserie 1961:4).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning om formerna för skatteavdrag å allmän tilläggspension m. m.
(1960:I37; 1961: I 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
såsom sakkunniga verkställa en utredning om formerna för skatteavdrag å
allmän tilläggspension m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1959):
Morén, A. E., landskamrerare, ordförande;
Torngren, A., taxeringsintendent, tillika sekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fi 37.
Sedan de sakkunnigas arbete återupptagits under september månad 1960
har detsamma pågått till och med januari månad 1961.
135
I Fi: 4
Riksdagsberättelsen år 1962
De sakkunniga har den 31 januari 1961 avlämnat ett betänkande rörande
formerna för skatteavdrag å allmän tilläggspension m. m. (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 1959 års utskänkningsutredning (1960: I 39; 1961: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande vissa ändringar i rusdryckslagstiftningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 juli 1959):
Fjellander, N. E. B., kansliråd, ordförande;
Collett, J. P. E., byrådirektör, tillika sekreterare;
Deutgen, T., intendent;
Hafström, S., direktör;
Ström, K. W., byråchef.
Expert:
Beurling, Å. G. V., biträdande intendent.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fi 39.
Utredningen har under tiden januari—oktober 1961 hållit 27 sammanträden.
Utredningen har den 19 oktober 1961 avlämnat betänkande, benämnt
»Förenklingar i utskänkningslagstiftningen — Ciderfrågan» (SOU 1961: 52).
Uppdraget är därmed slutfört. 6
6. 1960 års företagskreditutredning (1961: I 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 maj 1960 för att
verkställa utredning rörande inrättande av ett institut för långfristig kreditgivning
till mindre och medelstora företag (se Post- och Inrikes tidn. den
3 juni 1960):
Wickman, H. K., statssekreterare, ordförande;
Callans, N. P. A., bankdirektör;
Lundin, E. G., drätselkammarordförande;
Stenudd, S. G. N., direktör.
Experter:
Hansson, L. R., t. f. forskningsassistent;
Karlsson, E. L., bankkamrerare.
Sekreterare:
Gustafsson, Å. G., t. f. budgetsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Fi 37.
Utredningen har under tiden december 1960—december 1961 hållit 10 sammanträden.
Utredningen har den 30 november 1961 avgivit ett betänkande angående
inrättande av ett kreditinstitut för mindre och medelstora företag (SOU
1961: 64).
Uppdraget är därmed slutfört.
136
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
I Fi: 7
7. 1961 års utredning angående tillsynen över sparbankerna
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 januari 1961 för att
verkställa utredning angående tillsynen över sparbankerna (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 februari 1961):
Hammarskiöld, T. L., f. d. vice riksbankschef, ordförande;
Algott, S. A., börschef;
Holmquist, B. G., lagbyråchef.
Sekreterare:
Hagberg, C.-L., kammarrättsfiskal (fr. o. m. den 9 juni 1961).
Biträdande sekreterare:
Sjönander, B. J., t. f. förste kanslisekreterare.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 27
januari 1961):
Tillsynen över sparbankerna utövas dels lokalt av länsstyrelserna och dels centralt
av sparbanksinspektionen. Uppdelningen är i huvudsak så genomförd att de
beslutande tillsynsfunktionerna anförtrotts åt länsstyrelserna, medan sparbanksinspektionen
har inspekterande och rådgivande uppgifter.
I fråga om affärsbanker, hypoteksaktiebolag och jordbrukets kreditkassor är
bank- och fondinspektionen ensam tillsynsmyndighet. Hos denna har således samlats
de inspekterande och rådgivande samt de beslutande tillsynsfunktionerna.
De nuvarande formerna för sparbankstillsynen, vilka i huvudsak bestått sedan
1929, har vid åtskilliga tillfällen varit föremål för reformförslag. Frågan har ingående
behandlats senast av 1948 års sparbankssakkunniga (SOU 1954:10). De
sakkunniga, vilkas betänkande låg till grund för nu gällande sparbankslag, förordade
en väsentlig omdaning av tillsynen. Förslaget innebar dels att länsstyrelsernas
befattning med sparbanksfrågor skulle upphöra och deras funktioner härvidlag
överflyttas till det centrala tillsynsorganet och dels att bank- och fondsamt
sparbanksinspektionerna skulle sammanslås till ett enda ämbetsverk med
uppgift att handha tillsynen såväl över affärsbankerna, fondväsendet, jordbrukskasserörelsen
och hypoteksaktiebolagen som över sparbankerna. Förslaget att skilja
länsstyrelserna från tillsynen motiverades i huvudsak med att den rådande
ordningen ledde till dubbelarbete och medförde risk för en mellan de olika länsstyrelserna
inbördes avvikande praxis samt inverkade ogynnsamt på centralorganets
auktoritetsställning inom sparbanksväsendet. För en koncentration av tillsynen
över kreditväsendet till en enda myndighet talade enligt de sakkunnigas
mening att tillsynsorganet därigenom skulle erhålla en överblick över kreditväsendet
i dess helhet och att frågor av betydelse för kreditväsendet skulle kunna
avgöras efter enhetliga grunder. Ett förenande av de båda inspektionsmyndigheterna
skulle därjämte innebära en direkt effektivisering av själva övervakningen.
Vid remissbehandlingen av sakkunnigförslaget riktades i huvudsak den invändningen
mot nu berörda delar av förslaget att rådande decentralisering av
tillsynen var helt förenlig med sparbankernas lokalt begränsade verksamhetsområden
och att en centraliserad tillsyn därför skulle innebära en försämrad övervakning.
Vissa av de remissinstanser som ställde sig kritiska till den av de sakkunniga
förordade lösningen av tillsynsfrågan framträdde som förespråkare för
ett tredje alternativ för organisationen av tillsynen. Fullmäktige i riksbanken ifrågasatte
således om inte sparbankstillsynen helt skulle kunna överlåtas på ett av
sparbankerna själva upprättat organ. I vissa andra remissvar framhölls att i varje
fall en del av den statliga kontrollen över sparbanksväsendet, främst den mera
öf Bihang till riksdagens protokoll U)C>2. I samt.
KikftdaKBberätte Uen
137
I Fi: 7
Riksdagsberättelsen år 1962
revisionsmässiga, borde omhänderhas av något organ som sparbankerna gemensamt
skulle ha att inrätta.
Min företrädare uttalade i propositionen 1955:151 att det enligt hans uppfattning
inte kunde bestridas, att vissa fördelar kunde vinnas med att den väsentliga
tillsynsverksamheten komme att utövas av en central myndighet. Å andra sidan
kunde det inte heller förnekas att invändningarna mot en sådan anordning delvis
hade sitt berättigande. Det av några remissinstanser framförda uppslaget att
staten helt eller delvis skulle befrias från ansvaret för sparbankstillsynen borde
enligt departementschefens åsikt bli föremål för ytterligare överväganden i särskild
ordning. Med hänsyn till att en framtida omdaning av tillsynen i antydd
riktning kunde komma att visa sig lämplig syntes det enligt departementschefens
uppfattning i davarande läge mest välbetänkt att låta övervakningen av sparbankerna
i stort sett behålla sin gällande organisatoriska struktur. Detta blev också
riksdagens beslut.
Jag har sedermera — i propositionerna 1959: 33 och 1960: 120 — haft anledning
att återkomma till frågan om formerna för tillsynen över sparbankerna. I propositionen
1959:33 behandlades bl. a. vissa framställningar om sådan ändring av
gällande bestämmelser att affärsbanker, sparbanker och jordbrukets kreditkassor
under vissa omständigheter skulle äga som pant mottaga aktier eller förlagsbevis
i förvaltningsbolag. I anslutning till ett förslag av bank- och fondinspektionen att
tillämpningen av ett sådant stadgande skulle bli beroende av prövning i varje
särskilt fall av tillsynsmyndigheten, fann jag skäl framhålla att vissa spörsmål
därvid aktualiserades med hänsyn till att tillsynen över sparbankerna utövas av
annan myndighet än fallet är med bankerna och jordbrukets kreditkassor. Under
hänvisning bl. a. härtill förklarade jag mig ej för det dåvarande beredd att framlägga
något förslag med anledning av framställningarna.
I propositionen 1960: 120 angående lokaliseringen av vissa statliga institutioner
framhöll jag vid behandlingen av ett av lokaliseringsutredningen framlagt förslag
om utflyttning från Stockholm av sparbanksinspektionen att enligt min mening
starka skäl talade för att tillsynen över banker, kreditkassor och sparbanker
lades under en myndighet. Mot bakgrunden härav förordade jag att beslut i lokaliseringsfrågan
finge anstå tills vidare.
Av det hittills anförda framgår, att statsmakternas ställningstagande vid 1955
års riksdag innebar att formerna för tillsynen över sparbankerna i huvudsak
bibehölls oförändrade i avvaktan på resultatet av ytterligare utredningar. Under
den tid som förflutit sedan 1955 års riksdagsbeslut har samlats ytterligare erfarenhetsmaterial
av värde för ett kommande ståndpunktstagande. Tiden torde nu
vara inne att åstadkomma en definitiv lösning av frågan om formerna för tillsynen
över sparbankerna. Den förutskickade utredningen av frågan bör därför nu komma
till stånd.
Tre huvudlinjer för lösningen av tillsynsfrågan har framkommit under frågans
tidigare behandling, nämligen bibehållande av den nuvarande organisationen,
överförande av samtliga tillsynsfunktioner till en central myndighet, som sammanslås
med bank- och fondinspektionen, samt överförande helt eller delvis av tillsynsfunktionerna
till ett av sparbankerna själva upprättat organ.
Utan att på detta stadium vilja binda mig för någon av de antydda lösningarna
vill jag framhålla att hittills vunna erfarenheter utgör ett starkt stöd för tillskapande
av en enda tillsynsmyndighet för affärsbanker, jordbrukets kreditkassor,
hypoteksaktiebolag, sparbanker och fondväsende. De av sparbankssakkunniga åberopade
skälen för en sådan åtgärd vinner ytterligare i styrka mot bakgrunden av
det alltmer framträdande behovet av en så långt möjligt enhetlig prövning av de
för kreditväsendet gemensamma problemen. Såsom ett exempel på aktuella spörsmål
av detta slag kan nämnas de i den nyss nämnda propositionen 1959: 33 behandlade
frågorna.
138
I Fis 8
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
Vid behandlingen av en lösning av tillsynen efter sist antydda linjer blir det en
viktig uppgift för utredningen att klarlägga i vad mån de speciella synpunkter
som motiverat länsstyrelsernas tillsynsfunktioner alltjämt kan anses utgöra skäl
för särskilda former för tillsynen samt att — därest så finnes vara förhållandet
— söka finna en lämplig lösning härför.
Utredningen bör vidare ange hur en central tillsynsmyndighet bör organiseras,
varvid givetvis alla vid en sammanslagning uppkommande möjligheter till rationaliseringar
bör tillvaratas. Utredningen bör jämväl beakta hur en sålunda ändrad
organisation bör inverka på bidragen från sparbankerna.
Även om skälen för en sammanslagning av bank- och fond- samt sparbanksinspektionerna
framträder med särskild styrka bör utredningen förutsättningslöst
pröva jämväl andra lösningar av tillsynsfrågan.
De kostnadsmässiga konsekvenserna av olika lösningar bör belysas, varjamte
erforderliga författningsförslag bör utarbetas.
Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på att förslag i frågan skall kunna
föreläggas 1962 års riksdag.
Utredningen har den 15 december 1961 avgivit betänkande, benämnt Sparbankstillsynen
(SOU 1961:65).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1962
8. Skattelagssakkunniga (1959:19; 1960:1 13; 1961:111)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1950 för att
biträda med en teknisk revision av kommunalskattelagen in. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 20 mars 1950):
Björne, F. H., regeringsråd, ordförande;
Eklund, E. G., kammarrättsassessor.
Lokal: Finansdepartementet; tel. 20 75 45.
Direktiven för utredningen, se 1951:1 Fi 29.
Genom beslut den 30 juni 1960 har Kungl. Maj:t givit de sakkunniga i
uppdrag att utreda frågan om ändrade bestämmelser rörande avdrag vid
inkomsttaxeringen för representationskostnader m. in. (se Post- och Inrikes
tidn. den 4 augusti 1960).
Direktiven för sistnämnda utredningsuppdrag, se 1961: I Fi 11.
De sakkunniga avser att i början av år 1962 framlägga förslag rörande behandlingen
i beskattningshänseende av representationskostnader m. m.
Samråd mellan ledamöterna har förekommit så ofta anledning därtill
förelegat.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
Såsom en särskild sektion inom skattelagssakkunniga med uppdrag att
verkställa översyn av gällande bestämmelser om beskattningen av kraftverk
m. in. har enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 mars 1957 tillkallats:
Fredelius, B., kammarrättsråd.
Experter:
Hartzell, H., vattenrättsråd;
Zickerman, S. O. G., vattenrättsingenjör.
139
IFi: 8
Riksdagsberättelsen år 1962
Utredningsmannen har den 30 juni 1961 avgivit betänkande med förslag
angående den kommunala beskattningen av kraftverk in. in. (stencilerat).
Uppdraget inom denna sektion är därmed slutfört.
Såsom en särskild sektion inom skattelagssakkunniga med uppdrag att utreda
vissa spörsmål rörande inkomstberäkningen i förvärvskällan jordbruksfastighet
har enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 inars 1958 tillkallats:
Norgren,
C. A., landskamrerare, ordförande i sektionen;
Lindholm, G., taxeringsintendent.
Expert:
Ericson, F. L., byråchef.
Sekreterare:
Sagnert, S. E., förste länsnotarie.
Sektionens lokal: Länsstyrelsen i Malmö; tel. växel 733 00.
Sektionen har den 28 december 1960 avgivit promemoria med förslag
till bestämmelser om värdeminskningsavdrag å täckdikningsanläggning och
skogsvägar vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet (stencilerad).
Sektionens återstående arbetsuppgift rörande frågan om avdrag för värdeminskning
av driftbyggnad å jordbruksfastighet beräknas kunna slutföras
under år 1962.
9. 1953 års skatteflyktskommitté (1959:1 12; 1960:1 16; 1961:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1953 för
att utreda frågan om införande i skattelagstiftningen av bestämmelser mot
skatteflykt och opåkallade skattelättnader (se Post- och Inrikes tidn. den 6
oktober 1953):
Strömberg, S. J. M., direktör, f. d. regeringsråd, ordförande;
Anneli, E. H., f. d. taxeringsintendent;
Geijer, E. E. K. R., bankdirektör, f. d. assessor.
Sekreterare:
Ekman, S. G., kammarrättsassessor.
Lokal: Finansdepartementet; tel. 20 75 45.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 34.
Kommittén har under tiden den 16 november 1960—den 31 oktober 1961
hållit 3 sammanträden.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt arbete under första halvåret 1962. 10
10. 1955 års stadsntredning (1959: I 14; 1960:1 17; 1961: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 januari 1955 för att
verkställa utredning om städernas särskilda skyldigheter och rättigheter i
förhållande till staten (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1955):
Björck, K. A. W., f. d. generaldirektör, ordförande;
140
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
I Fi: 12
Bendz, E., direktör, f. d. borgmästare;
Löfqvist, I., t. f. generaldirektör.
Experter:
Adner, N. G., byrådirektör;
Bohman, H. Ä., kammarråd;
Brissman, B. H., kronokamrerare;
Byström, A. S. T., bibliotekarie (fr. o. m. den 13 oktober 1961);
Edling, N. P. J-, kammarråd;
Sjönell, I. Marianne, statskommissarie (fr. o. m. den 21 april 1961).
Sekreterare:
Villner, S. V., taxeringsintendent.
Lokal: Finansdepartementet; tel. 21 66 83.
Direktiven för utredningen, se 1956:1 Fi 22.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 35
sammanträden. Dess nu förevarande uppdrag är i det närmaste slutfört och
betänkande beräknas kunna avgivas i början av år 1962.
11. Utredningen angående redogöraransvaret m. m.
(1959:I17; 1960:I 18; 1961:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj .ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning rörande redogöraransvaret och anmärkningsprocessen
jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 7
juli 1955):
Eckerberg, E. L., regeringsråd, ordförande;
Wikström, C. T., f. d. kammarrättsråd;
Ehnbom, E. B. A., byråchef.
Expert:
Nilsson, C. E., krigsråd.
Sekreterare:
Widmark, P. S. V., t. f. kammarrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 13; tel. 20 19 04.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 27.
Utredningen har under tiden den 15 november 1960—den 1 november
1961 hållit 20 sammanträden. Utredningens återstående uppdrag, nämligen
angående formerna för eftergift, avskrivning och bevakning av statens fordringar,
beräknas kunna slutföras under våren 1962.
12. Kommittén för maskinell databehandling (1959: I 19;
1960:1 20; 1961:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 oktober 1955 för
att verkställa utredning rörande statsförvaltningens behov av databehandlingsmaskiner
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 31 oktober 1955):
141
I Fi: 12
Riksdagsberättelsen år 1962
Cardelius, E. C. F., generaldirektör, ordförande;
Linden, K. G., expeditionschef;
Velander, F. E. H., professor.
Experter:
Bruno, G. F., avdelningschef;
Helleberg, N., ekonomidirektör;
Lindgren, A. S. V., byrådirektör;
Lindvall, K. E., byrådirektör;
von Otter, S. F., kammarrättsråd;
Pernelid, W. Å. E., t. f. byråchef;
Thorson, T. A. R., byråchef;
Ubbe, S., förrådsdirektör;
Westerberg, O. H., trafikinspektör.
Sekreterare:
Hävermark, K. G. J :son, byråchef.
Biträdande sekreterare:
Dahlström, Å. V., byrådirektör;
Dopping, S. P. O., byrådirektör.
Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. växel 23 64 60.
Direktiven för utredningen, se 1956:1 Fi 32.
Kommittén har under tiden november 1960—oktober 1961 hållit 28 sammanträden.
Överläggningar har ägt rum med myndigheter, maskinfirmor
m. fl. i olika frågor på databehandlingsområdet. Utlåtande har avgivits i ett
flertal ärenden.
En särskild del av kommitténs betänkande, benämnd »Den automatiska
databehandlingens teknik», har nyligen tryckts (SOU 1961: 60). Kommitténs
huvudbetänkande »Automatisk databehandling» är under färdigställande.
13. Uppdrag att utarbeta en översikt över utländsk lagstiftning angående
konjunkturpolitisk reglering av avbetalning shandeln
(1959:I 28; 1960:125; 1961:1 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 mars 1957 med uppdrag att
utarbeta en översikt över utländsk lagstiftning angående konjunkturpolitisk
reglering av avbetalningshandeln:
Baarsen, F., byråchef.
Lokal: Storkyrkobrinken 4; tel 21 93 76.
Bearbetningen av från olika svenska beskickningar inkommet material
pågår alltjämt, då det visat sig nödvändigt att i viss utsträckning komplettera
det utländska materialet med ytterligare upplysningar.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
142
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 15
14. Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet
(1959:1 29; 1960: I 26; 1961:1 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 april 1957 för att
verkställa utredning rörande lokaliseringen till orter utanför Stockholms-området
av statliga ämbetsverk och annan statlig verksamhet (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 maj 1957):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Ahldin, K. E. H„ ombudsman;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Brodd, K. A., byrådirektör;
Gustafsson, J. A. T., pastor, led av II kamm.;
Hagberg, E. R., direktör, led. av I kamm.;
Hedlund, E. Å„ sekreterare;
Larsson, S., generaldirektör (entledigad den 21 september 1961);
Nilsson, E. Hj.t f- d. förman, led. av I kamm.;
Olsson, S. O. B., generaldirektör;
Vahlberg, G. E., generaldirektör;
Åkerman, R. O. R., generalmajor;
samt Sännås, B. R., byråchef och Snellman, U. H., byggnadsråd (entledigad
den 1 juli 1961), såsom ersättare för Olsson respektive Larsson.
Expert:
Ekdahl, O. G., t. f. generaldirektör.
Sekreterare:
Swanstein, S. N. S., byråchef;
Linde, A. T., assessor;
Sunesson, A. L., f. d. förste byråsekreterare;
Åhslund, B. A. A., major.
Lokal: Statsrådsberedningen; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 10 48).
Direktiven för utredningen, se 1958:1 Fi 34.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 5 sammanträden,
varav ett omfattade fyra dagar i följd. Under verksamhetsåret har
utredningen avgivit utlåtanden i ett flertal remitterade ärenden men i övrigt
främst arbetat med långsiktiga undersökningar.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
15. Fastighetstaxeringssakkunniga av år 1957 (1959: I 34; 1960: I 29;
1961:1 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 november 1957 för
att med ledning av fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövningsnämndernas
protokoll och övriga tillgängliga handlingar verkställa undersökning
av taxeringsutfallet på landsbygden vid 1957 års allmänna fastighetstaxering:
-
143
I Fi: 15
Riksdagsberättelsen år 1962
Hagberg, A. E., professor;
Sköld, E. T., lantbruksdirektör.
Lokal: Statens skogsforskningsinstitut, Stockholm 51; tel. 34 98 30.
Direktiv: Enligt Kungl. Maj:ts uppdrag skall undersökningen verkställas
i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande undersökning av taxeringsutfallet
vid 1952 års allmänna fastighetstaxering (SOU 1956: 57).
Utredningens natur är sådan att inga egentliga sammanträden har hållits
under året. De sakkunniga har arbetat var och en för sig under en tid motsvarande
50 arbetsdagar.
Uppgifterna rörande taxeringsutfallet för inägojorden har sammanställts
genom handbearbetning av primärmaterialet, och vissa rikstabeller är upprättade.
För skogsmark och växande skog har uppgifterna sammanställts
medelst datamaskin. Stansningen av materialet är avslutad. Upprättande av
länstabeller samt analys av resultaten pågår.
Utredningen beräknas vara avslutad under år 1962.
16. 1958 års skatteutjämningskommitté (1959: I 35; 1960: I 30; 1961:1 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att verkställa utredning rörande den kommunala skatteutjämningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1958):
Nilsson, G. V., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Carlsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Holmqvist, E. B., statsråd, led. av I kamm.;
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Lothigius, C.-W., hemmansägare, f. d. riksdagsman;
Persson, N., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Stenius, J.-E. E., kansliråd;
Sundberg, E. D., drätseldirektör;
Wiklund, O. W„ sågverksarbetare, led. av II kamm.
Experter;
Edlund, C. B., förste aktuarie;
Sundberg, P. B., taxeringsintendent.
Sekreterare:
Skoglund, B. H„ taxeringsintendent.
Biträdande sekreterare:
Hörngren, S., konsulent.
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7—91V;
tel. 20 96 83 (sekr.), 21 66 80 (experten Sundberg och bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 35.
Kommittén har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit 10 sammanträden.
Kommittén har den 19 september 1961 avlämnat förslag till ändrade
grunder för bidrag till skattetyngda kommuner (stencilerat). Yttranden
har avgivits över dels en inom ecklesiastikdepartementet upprättad prome
-
144
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 18
moria angående samverkan mellan kyrklig och borgerlig kommun i ekonomiska
frågor, dels länsstyrelsens i Norrbottens län betänkande Tornedalsutredningen,
andra delen (SOU 1960: 37), dels de likalydande motionerna I: 452
och II: 532 vid 1961 års riksdag angående bidrag till skattetyngda kommuner,
dels indelningssakkunnigas betänkande angående principer för en ny kommunindelning
(SOU 1961:9), dels 1958 års socialförsäkringskommittés betänkande
angående förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m. in.
(SOU 1961:29), dels ock inom socialdepartementet utarbetade förslag till
lag om allmän försäkring m. m. (SOU 1961: 39).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
17. Utredningen om universitetens egendomsförvaltning (1959: I 37;
1960: I 31; 1961: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1958 med uppdrag
att verkställa utredning rörande universitetens egendomsförvaltning
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1958):
Hörjel, N. J., statssekreterare, ordförande;
Bohman, H. Å., kammarråd;
Lindblad, S. J. H., bankdirektör;
Resare, B. C. M., budgetsekreterare;
Welinder, P. E. C., professor.
Expert:
Uhlin, K.-E., byråchef (fr. o. m. den 16 juni 1961).
Sekreterare:
Jacobsson, A. T., byrådirektör.
Lokal: Riksrevisionsverket, Birger Jarls torg 11, Stockholm 2; tel. 23 77 20
(sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 37.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 10 sammanträden.
Vidare har ordföranden och sekreteraren haft överläggningar
med representanter för Uppsala universitet, domänstyrelsen och byggnadsstyrelsen.
Yttrande har avgivits över 1960 års byggnadsstyrelseutrednings betänkande
om byggnadsstyrelsens organisation.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första halvåret 1962.
18. Skatteutredningen angående ackumulerad inkomst, m. m.
(1959:I 39; 1960:I 32; 1961: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 oktober 1958 för att
verkställa en översyn av bestämmelserna om särskild skatteberäkning för
ackumulerad inkomst och rörande den skatterättsliga behandlingen av koncernbidragen
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober 1958):
Lundell, S. V-, lagbyråchef, ordförande;
145
I Fi: 18
Riksdagsberättelsen år 1962
Bergqvist, E. G., direktör;
af Klercker, E. B. T:son, jur. dr.
Sekreterare:
Sandström, C. O., regeringsrättssekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. 20 95 29 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 39.
Under tiden till den 1 november 1961 har utredningen haft 13 sammanträden.
Utredningen har den 31 oktober 1961 avlämnat ett betänkande med förslag
till ändrade bestämmelser om ackumulerad inkomst, SOU 1961: 56. Därmed
har utredningen redovisat den ena delen av sitt uppdrag. Den andra delen,
som gäller den skatterättsliga behandlingen av koncernbidragen, avser utredningen
att, om möjligt, redovisa under loppet av år 1962.
19. Uppbördsorganisationskommittén (1959: I 41; 1960: I 34; 1961: I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1958 för
att verkställa utredning och framlägga förslag rörande eventuell omorganisation
inom folkbokförings- och uppbördsväsendet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 november 1958):
Edström, K. S., landskamrerare, ordförande;
Bruno, G. F., avdelningschef;
Lindmark, A. L. G., avdelningschef;
von Otter, S. F., kammarrättsråd, tillika huvudsekreterare;
Pernelid, W. Å. E„ t. f. byråchef.
Experter:
Dahlsten, G. O. L., kyrkoadjunkt, kyrkobokföringsinspektör;
Dryselius, S. V. A:son, landskamrerare;
Edsfeldt, L. H., förste revisor;
Hallman, E. R., byrådirektör;
Heimer, G., häradsskrivare;
Landerholm, C. T., häradsskrivare;
Lindström, A. H., byrådirektör;
Swedlund, G. R., arkivråd;
Thorson, T. A. R., byråchef;
Wallner, H., byråchef;
Widstam, T. O., byråchef;
Winnermark, A. E., kronokamrerare.
Biträdande sekreterare:
Berg, K. G. H:son, länsassessor;
von Otter, Ingrid, förste kanslisekreterare (t. o. m. den 21 juni 1961);
Thulin, N. G. M., kammarrättsfiskal (fr. o. m. den 21 juni 1961);
Winsnes, B. R., länsassessor (t. o. m. den 21 juni 1961).
Lokal: Skattehuset, Götgatan 76 (Box 4036), Stockholm 4; tel. växel
22 25 20 (ankn. expedition 1939; huvudsekr. 1940, även dir. 43 56 25).
146
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 19
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 41.
Kommittén har, såsom en första etapp av sitt arbete, avgivit principbetänkande
»Automatisk databehandling inom folkbokförings- och uppbördsväsendet»
(SOU 1961:4). I betänkandet föreslår kommittén — bl. a. mot
bakgrund av de för arbetet meddelade direktiven — att ADB-systemet skall
baseras på hålkortsutrustning hos länsstyrelserna samt en centralt placerad
anläggning för automatisk databehandling (rikssystem). Enligt förslaget
skall riksskattenämnden bli centralt tillsyns- och ledningsorgan även såvitt
avser folkbokförings- och uppbördsväsendet. Kommittén har också — ehuru
mera summariskt — redovisat förutsättningarna för en organisation med
regionalt placerade datamaskiner. Som alternativa möjligheter har kommittén
därvid tänkt sig antingen en datamaskinanläggning hos varje länsstyrelse
(med undantag för länsstyrelsen i Gotlands län), länssystem, eller ett
mindre antal, förslagsvis nio regionalt placerade sådana anläggningar, regionsystem.
Betänkandet har remissbehandlats.
Genom beslut den 15 september 1961 har Kungl. Maj :t anbefallt kommittén
att utarbeta förslag till automatisk databehandling inom folkbokförings-
och uppbördsväsendet, i huvudsak enligt det av kommittén i dess förenämnda
betänkande skisserade länssystemet. En samordning av databehandlingen
mellan län med litet befolkningsunderlag bör dock övervägas.
Kommittén bör i anslutning därtill ompröva frågan om det för verksamheten
erforderliga tillsyns- och ledningsorganet. Förslag i ärendet skall om
möjligt vara avgivna till chefen för finansdepartementet före den 1 april
1962.
Inom sekretariatet har såsom heltidsarbetande för kommitténs räkning
varit sysselsatta bland andra huvudsekreteraren och tre av experterna samt
tidvis mera regelbundet även kommitténs ordförande och ytterligare två
ledamöter. Sammanträde med kommitténs samtliga ledamöter har i regel
hållits minst en gång i månaden. Vid åtskilliga tillfällen har någon eller
några experter deltagit i dessa sammanträden eller närvarit vid konferenser
inom sekretariatet.
Testning av inom sekretariatet utarbetade program för datamaskinarbetet
har företagits vid statistiska centralbyråns maskinanläggning. Sådana
promemorior och anvisningar som erfordrats för att vederbörande maskinleverantörer
skall kunna upprätta förslag till maskinutrustning för ett länssystem
har utarbetats och tillställts dessa företag. Kommitténs personal
har i viss omfattning deltagit i utbildningskurser, hl. a. i en av matematikmaskinnämnden
under hösten anordnad utförlig databehandlingskurs. Utlåtande
har avgivits i ett flertal ärenden.
Inom kommittén pågår arbetet med att uppgöra förslag till de med övergång
till ADB-system förenade organisatoriska problemen samt förslag till
övriga av ett sådant system betingande åtgärder.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
147
I Fi: 20
Riksdagsberättelsen år 1962
20. Uppdrag att bevaka statens intressen vid tillämpningen av avtalet den
28 juni 1956 mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund
om fortsatt samarbete i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
(1960: I 35; 1961: I 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 januari 1959 för att
bevaka statens intressen vid tillämpningen av avtalet den 28 juni 1956 mellan
staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund om fortsatt samarbete
i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:
von Sydow, G., avdelningschef.
Expert:
Henckel, T. G., aukt. revisor.
Sekreterare:
Skiöld, L. O. R., byråchef.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Förhandlingar pågår och beräknas vara avslutade under år 1962.
21. 1959 års långtidsutredning (1960: I 36; 1961: I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1959 för att
verkställa förnyad utredning rörande utvecklingstendenserna inom den
svenska ekonomin (se Post-och Inrikes tidn. den 5 juni 1959):
Svennilson, S. I., professor, ordförande;
Bentzel, R. H., professor;
Cederwall, G. F. E., landshövding;
Fastbom, E. L., kanslichef;
Meidner, R. A., fil. dr;
Ringström, K. G., riksgäldsdirektör;
Sundén, O. R., direktör.
Experter:
Canarp, C. S. T., t. f. byråchef;
Holmström, S. J. R., direktör;
Jureén, L. J. F., byråchef;
Kragh, B. R. V., docent, avdelningschef (fr. o. m. den 1 juli 1961);
Wallander, J. R., bankdirektör.
Sekreterare:
Beckman, R. G., budgetsekreterare;
Danielsson, G., fil. kand. (fr. o. m. den 1 januari 1961).
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekr. ankn.
1719), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 36.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 22
sammanträden. Betänkandet beräknas bli avlämnat i början av 1962.
148
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 23
22. Dubbelbeskattningssakkunniga (1960: I 38; 1961: I 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande beskattningen av utomlands bosatta personer
för härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst
av tjänst ävensom vissa med internationell dubbelbeskattning sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1959):
Walberg, S. S., regeringsråd, ordförande;
Dryselius, S. V. A:son, landskamrerare;
Eckersten, I. E., byråchef;
Hultqvist, L. G., förste taxeringsintendent.
Expert:
Brodén, S. E., kammarrättsfiskal.
Sekreterare:
Pehrson, H., förste taxeringsinspektör.
Lokal: Regeringsrätten; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 och rikssamt. växel
23 62 00 (ordf.) samt 22 25 20 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fi 38.
De sakkunniga har under tiden den 1 november 1960—den 25 oktober 1961
hållit 22 sammanträden, varav sex jämlikt vederbörligt medgivande under
tiden den 14—19 augusti 1961 i Falkenberg.
De sakkunniga beräknar avsluta sitt arbete under år 1962.
23. Lönebeskattningsutredningen (1960:140; 1961:131)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa en översyn av bestämmelserna om beskattning av inkomst av
tjänst (se Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1959):
Wigert, A. G. A., f. d. landskamrerare, ordförande;
Björklund, K. E. A., kammarrättsråd och divisionsordförande;
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef.
Sekreterare:
Lindquist, L. N. C., kammarrättsfiskal.
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 56 29.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fi 40.
Utredningen har under tiden den 16 november 1960—den 1 november
1961 hållit 5 sammanträden i Stockholm, varjämte utredningen jämlikt särskilt
medgivande under tiden den 15—19 augusti 1961 sammanträtt i Falkenberg.
Utredningen har efter remiss avgivit yttrande över ett av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning
den 29 december 1960 avgivet betänkande rörande
förmåner för värnpliktiga m. fl. under frivillig tjänstgöring, m. m.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
149
I Fi: 24
Riksdagsberättelsen år 1962
24. Uppbördsutredningen (1960:141; 1961:1 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning av vissa uppbördsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den
10 september 1959):
Åqvist, N. E. M., rättsavdelningschef, ordförande (t. o. m. den 31 maj 1961);
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef, ordförande (fr. o. m. den 1 juni 1961);
Ehnbom, E. B. A., byråchef;
Lindqvist, R. L. A., landskamrerare;
Åhström, G. O., länsassessor.
Expert:
Öberg, B. A., t. f. rådman (fr. o. m. den 2 oktober 1961).
Sekreterare:
Linde, P. G. A. G., uppbördsintendent.
Lokal: Stockholms stads uppbördsverk, Götgatan 76 (sekr.); tel. lokalsamt.
växel 24 15 00 (ankn. 1326), rikssamt. växel 24 18 00.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fi 41.
Utredningen har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit 18 sammanträden.
Utredningen har avgivit yttrande dels den 28 december 1960 över socialförsäkringens
administrationsnämnds betänkande II angående socialförsäkringens
organisation och dels den 21 juni 1961 över betänkande rörande formerna
för skatteavdrag på allmän tilläggspension m. m.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
25. Utredning rörande vissa ändringar i lagstiftningen om mått och vikt,
m. m. (1960: 142; 1961: 133)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande vissa ändringar i lagstiftningen om mått och
vikt, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1959):
Lännergren, E. B., lagman.
Experter:
Åhström, N. Å. A., revisionssekreterare;
Laurell, K. F., byrådirektör;
Almqvist, T. A. V., förste ingenjör.
Lokal: Svea hovrätt; tel. växel 23 68 00.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fi 42.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 25
sammanträden.
Utredningen har den 24 maj 1961 avgivit betänkande angående åtgärder
mot missbruk av polletter i automater avsedda för mynt (stencilerat).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
150
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 27
26. SPA-utredningen (1960:143; 1961:134)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande nytt finansieringssystem för SPA-pensioneringen
och vissa därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 juli 1959):
Ericson, F. C. W., generaldirektör, ordförande;
Aldestam, N. A., byråchef;
Dahlman, S.-O., direktör;
Jerdenius, K. E., byråchef;
Oredsson, S. M., byråchef;
Tengroth, K.-E., direktör;
Thorsell, Y. N., lönesekreterare.
Experter:
Kalén, O. H., f. d. byrådirektör;
Kjellén, T. B., direktör;
Nilsson, P.-O. V., sekreterare;
Palm, R. A., lönesekreterare;
Törngren, C. E. G:son, verkst. direktör.
Sekreterare:
Renström, K.-E., byrådirektör.
Lokal: Statens pensionsanstalt, Box 5033, Sturegatan 24, Stockholm 5;
tel. lokalsamt. växel 67 07 75 (ankn. 5), rikssamt. växel 61 Öl 46.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 43.
På grundval av försäkringstekniska beräkningar, som utförts beträffande
nu SPA-anslutna grupper, har utarbetats utkast till huvudgrunder för
den framtida pensionsfinansieringen beträffande nämnda grupper, in. m.
I anslutning härtill pågår f. n. överväganden angående pensioneringens ordnande
i organisatoriskt och finansiellt hänseende för berörda grupper.
Utredningen har under tiden den 15 november 1960—den 31 oktober 1961
hållit 9 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1962.
27. Värdesäkringskommittén 1960: I 44; 1961: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 september 1959 för
att verkställa utredning rörande värdesäkring av fordringar och därmed
sammanhängande problem (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1959):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Arvidsson, G. N. A„ professor;
Callans, N. P. A., bankdirektör;
Edsman, K. O., bankdirektör;
Eriksson, G. E., kassör;
Hallnäs, S. J. A., förste ombudsman;
Johansson, A. E. M., taxeringsintendent;
151
I Fi: 27
Riksdagsberättelsen år 1962
Lindström, G., direktör;
Månsson, K. G., bankdirektör;
Odhnoff, E. W., direktör;
Rehn, L. G., fil. lic., t. f. avdelningschef;
Ringström, K. G., riksgäldsdirektör (fr. o. m. den 3 mars 1961);
Throne-Holst, H., direktör;
Thunholm, L.-E., bankdirektör;
Åstrand, B. H., direktör.
Experter:
Bystedt, R. R., taxeringsintendent;
Hansson, K. B. G., direktör;
Laurin, I., direktör (avliden den 12 februari 1961);
Larsson, T. K. L., direktör (fr. o. m. den 21 april 1961);
Nylén, J. A. S., bankdirektör;
Rodhe, K., professor;
Steneborn, H. A., bitr. taxeringsintendent;
Tornberg, B. E., bankdirektör;
Welinder, P. E. C., professor;
Åström, A. M., bankombudsman.
Sekreterare:
Feldt, K.-O., pol. mag.
Biträdande sekreterare:
Sohlman, R. V. A., t. f. förste kanslisekreterare;
Ståhl, I. O. L., fil. kand.
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 65 73 (sekr.); tel. 11 43 75 (bitr. sekr. Ståhl); finansdepartementet; tel.
lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1336), rikssamt. växel 23 62 00 (bitr. sekr.
Sohlman).
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fi 44.
Kommittén har under tiden december 1960—november 1961 hållit 5 sammanträden.
Därutöver har särskilda arbetsgrupper inom kommittén hållit
ett flertal sammanträden. Kommittén har efter remiss avgivit yttrande dels
till Riksdagens första lagutskott den 9 mars 1961 över en inom riksdagens
andra kammare avgiven motion II: 191 om åstadkommande av penningvärdesäkrade
trafiklivräntor, dels ock till Riksdagens bankoutskott den 8
april 1961 över de likalydande motionerna 1:261 och 11:220 angående utgivande
av ett värdefast statligt obligationslån.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras omkring årsskiftet 1962/1963.
28. Allmänna skatteberedningen (1961:1 36)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1960 (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 och 16 juni 1960) tillkallades sakkunniga (allmänna
skatteberedningen) med uppdrag att verkställa, dels en allmän översyn av
beskattningssystemet (skattesystemutredningen), dels utredning av frågan
152
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 28
om den framtida utformningen av företagsbeskattningen (företagsskatteutredningen).
Skattesystemutredningen:
Hedborg, G. T., kammarrättspresident, ordförande;
Ericsson, J. A., direktör, led. av I kamm.;
Gustafson, S. H., bankkamrer, led. av II kamm.;
Meidner, R. A., fil. dr;
Nilstein, A. H., fil. lic., sekreterare;
Oscarsson, S., lantbrukare, led. av styrelsen för RLF;
Sundin, S. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Welinder, P. E. C., professor;
Åqvist, N. E. M., rättsavdelningschef;
östman, F. O., kanslichef;
Jungefors, S. L. S., tingsdomare, tillika huvudsekreterare.
Företagsskatteutredningen:
Hedborg, G. T., kammarrättspresident, ordförande;
Crabo, S. G., direktör;
Ekström, T. A., fil. kand.;
Kristersson, H., fil. dr;
Lundell, S. V., lagbyråchef;
Nilsson, B. A. O., direktör;
Ohlin, P. H., direktör;
Samuelsson, K. O., docent;
Svensson, S. R., direktör;
östergren, A. B., direktör;
Jungefors, S. L. S., tingsdomare, tillika huvudsekreterare.
Experter åt allmänna skatteberedningen;
Bergqvist, E. G., direktör;
Dahmén, E. V. H., professor (fr. o. m. den 15 september 1961);
Eckersten, I. E., byråchef;
Edlund, C. B., förste aktuarie;
Fosselius, L.-E., direktör;
Fridolin, H. R., byråchef;
Helmers, I)., docent;
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Lundberg, E. F., professor;
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef;
Västhagen, N. E. B., professor;
Wallander, J. R., bankdirektör (t. o. m. den 15 september 1961);
Åberg, C.-J., fil. lic. (fr. o. m. den 23 januari 1961).
Biträdande sekreterare åt allmänna skatteberedningen:
Reenstierna, U. A. M., kammarrättsassessor;
Rosén, J.-E. A., förste länsnotarie.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
153
I Fi: 28
Riksdagsberättelsen år 1962
Direktiven för utredningarna, se 1961:1 Fi 36.
Allmänna skatteberedningen har under tiden december 1960—-november
1961 haft sju sammanträden in pleno. Därutöver har hållits ett sammanträde
med skattesystemutredningen och tre sammanträden med företagsskatteutredningen.
Arbetet har i betydande omfattning bedrivits på det sättet,
att inom beredningen bildats särskilda arbetsgrupper med uppgift att
närmare undersöka speciella områden. Antalet gruppsammanträden har
under den angivna tiden uppgått till 21. Därjämte har ett flertal särskilda
överläggningar med representanter för olika myndigheter och organisationer
ägt rum.
Arbetet inom beredningen har, förutom genomgång och systematisering
av det vidlyftiga materialet, omfattat vissa grundläggande diskussioner om
skattesystemets framtida utformning. Ett omfattande statistiskt material
har sammanställts. Vad beträffar företagsskatteutredningens område har,
efter medgivande av Kungl. Maj :t, igångsatts särskilda undersökningar rörande
verkningarna av den nuvarande nettovinstbeskattningen respektive
av en på olika sätt utformad bruttobeskattning. Det insamlande av uppgifter,
som ligger till grund för undersökningarna, är i huvudsak avslutat och
bearbetningen av materialet har påbörjats.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1962.
29. Organisationskommittén för den statliga centrala rationaliserings- och
revisionsverksamheten (1961:1 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
närmare utreda och avgiva förslag rörande de åtgärder som erfordras med
anledning av riksdagens beslut om inrättande från och med den 1 juli 1961
av de nya rationaliserings- och revisionsverken, statskontoret och riksrevisionsverket
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1960):
Lindmark, A. L. G., avdelningschef, ordförande;
Granström, S. E., överintendent;
Löfqvist, I., t. f. generaldirektör;
Renlund, R. G., generaldirektör;
Tammelin, P. A. V., överdirektör;
Wetterblad, R. I. T., byråchef.
Sekreterare:
Lindberg, N. O., t. f. byråchef;
Näsholm, B., byråchef;
Rudhe, R. S., byråchef.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ordf. ankn.
1334 och sekr. 1714), rikssamt. växel 23 62 00.
Kommittén har under tiden december 1960—november 1961 hållit 4 sammanträden.
Kommittén har den 10 februari 1961 avgivit förord till vissa
tjänster hos statskontoret och riksrevisionsverket ävensom den 13 mars
154
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fis 31
samma år inkommit med utlåtande angående häröver anförda besvär. Vidare
har kommittén i juni 1961 avgivit förslag angående dels erforderliga
övergångsåtgärder i samband med inrättandet av de nya rationaliseringsoch
revisionsorganen, dels instruktioner för de nya ämbetsverken, dels de
typer av ärenden som bör remitteras till dessa. Av kommitténs uppdrag
återstår att avge förslag till slutlig lösning av frågan om fondbyråns placering.
Kommittén beräknar att kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1962.
30. Valutakommittén (1961:1 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 oktober 1960 för
att verkställa utredning rörande valutaregleringen (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 november 1960):
Åbjörnsson, C. V., regeringsråd, ordförande;
Danielsen, N., f. d. disponent;
Eckersten, I. E., byråchef;
Joge, S. F., vice riksbankschef;
Strömberg, S. J. M., direktör, f. d. regeringsråd.
Experter:
Holmquist, B. G., lagbyråchef (fr. o. m. den 1 februari 1961);
Kragh, B. R. V., docent, avdelningschef (fr. o. m. den 1 juli 1961).
Sekreterare:
Gustafsson, G. Å., bankokommissarie.
Biträdande sekreterare:
Lindå, E. A., bankkamrerare (fr. o. m. den 3 juni 1961);
Lundström, H. O., bankkamrerare (t. o. m. den 2 juni 1961).
Lokal: Riksbanken; tel. lokalsamt. växel 22 82 00, rikssamt. växel 22 13 10
(sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1961: I Fi 39.
Kommittén har under tiden december 1960—november 1961 hållit 6 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
31. 1961 års utredning angående översyn av vissa beskattningsregler för
skadeförsäkringsrörelse
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 januari 1961 för att
verkställa en översyn av vissa beskattningsregler för skadeförsäkringsrörelse
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 januari 1961):
Lindquist, N. G., kammarrättsråd, ordförande;
Eklund, E. P. G., kammarrättsråd;
Jonsson, G. D. V., byrådirektör.
155
I Fi: 31
Riksdagsberättelsen år 1962
Sekreterare:
Stening, F. B., kammarrättsfiskal.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1961),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 13
januari 1961):
I en den 22 oktober 1960 dagtecknad skrivelse har försäkringsinspektionen hemställt
om en översyn av beskattningsreglerna för skadeförsäkringsrörelse. Vissa
av de problem som redovisas i skrivelsen anser försäkringsinspektionen böra bli
ämnen för utredning på längre sikt. Vissa andra problem däremot bör enligt inspektionen
prövas snarast och därför göras till föremål för en särskild utredning.
I samband härmed antyder inspektionen tänkbara lösningar.
De frågor som enligt försäkringsinspektionen bör bli föremål för skyndsam utredning
avser främst de begränsningsregler som enligt punkt 2 av anvisningarna
till 30 § kommunalskattelagen gäller för beräkning av vid taxeringen avdragsgill
avsättning till utjämningsfonder. Inspektionen framhåller att dessa regler bör revideras
och att man därvid bör beakta de genom den senaste utvecklingen uppkomna
förhållandena inom skadeförsäkringen i dess helhet, t. ex. tillkomsten av atomriskförsäkring.
Vad försäkringsinspektionen anfört synes ge vid handen att en omedelbar översyn
av beskattningsreglerna är påkallad i de av inspektionen angivna hänseendena.
En utredning i ämnet bör därför komma till stånd.
Utredningens syfte bör vara att söka anpassa beskattningsreglerna för skadeförsäkringsrörelse
till försäkringsföretagens nuvarande redovisningsmetodik och
till utvecklingen inom denna gren av försäkringsverksamheten. Syftet bör däremot
i och för sig inte vara att bereda försäkringsföretagen skattelättnader.
Det synes naturligt att utredningen i första hand prövar de förslag som försäkringsinspektionen
framlagt i sin skrivelse, för vilket ändamål skrivelsen bör överlämnas
till utredningen. Denna bör emellertid vara oförhindrad att föreslå lösningar
enligt andra riktlinjer. Det bör vara utredningen obetaget att — om så befinnes
lämpligt — upptaga även andra spörsmål rörande skadeförsäkringsföretagens
beskattning än den inspektionen berört i sin skrivelse. I utredningen, som
bör anförtros särskilda sakkunniga, bör ingå såväl skatteteknisk som försäkringsteknisk
expertis. Utredningen bör bedrivas skyndsamt.
Utredningen har under tiden den 28 januari—den 31 oktober 1961 hållit
18 sammanträden.
Den 29 juni 1961 har chefen för finansdepartementet till utredningen —
för att av denna tagas i beaktande vid fullgörandet av utredningsuppdraget
— överlämnat en den 28 april 1961 dagtecknad skrivelse från Föreningen
av utländska försäkringsbolags generalagenter ävensom däröver infordrade
remissutlåtanden från försäkringsinspektionen och Svenska försäkringsbolags
riksförbund. I sin skrivelse har föreningen yrkat ändring av
vinstprocenttal, varom förmäles i 30 § 3 mom. kommunalskattelagen.
Utredningen har med anledning av vad sålunda förevarit till chefen för
finansdepartementet överlämnat en den 2 oktober 1961 dagtecknad promemoria
(stencilerad) med förslag till ändrade vinstprocenttal m. m. vid beskattning
av annan försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse, som här i
riket drivits av utländsk anstalt.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under första delen av år 1962.
156
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 32
32. 1961 års fastighetstaxeringsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1961 för att
verkställa översyn av bestämmelserna om förfarandet vid allmän fastighetstaxering,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 april 1961):
Svensson, S. V., landskamrerare, ordförande;
Nyqvist, N. T., kansliråd (t. o. m. den 10 november 1961);
Andersson, A. S., häradsskrivare.
Broström, R. T., taxeringsintendent (fr. o. m. den 11 november 1961).
Sekreterare:
Egardt, K., länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Halmstad; tel. 18 320.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 3
mars 1961):
Arbetet med de allmänna fastighetstaxeringarna måste till stor del utföras av
samma befattningshavare som arbetar med inkomsttaxeringen och därmed förbundet
kontrollarbete.
Kostnaderna för en allmän fastighetstaxering är betydande. Under budgetåren
1955/56—1958/59 redovisades sålunda i nettoutgifter för 1957 års allmänna fastighetstaxering
inemot 7,3 milj. kronor.
Det omfattande arbete och de betydande utgifter som nedlägges på de allmänna
fastighetstaxeringarna får självfallet ses mot bakgrunden av att starka allmänna
och enskilda intressen är knutna till förefintligheten av en noggrant utförd fastighetsvärdering.
Taxeringsvärdena får direkt användning på olika sätt vid den
årliga inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Den kommunala garantiskatten beräknas
sålunda på grundval av fastigheternas taxeringsvärden. Detsamma gäller
schablontaxeringen av inkomst av egnahemsfastigheter m. fl. Vidare förutsätter
reglerna om beskattning av skogsinkomster en noggrann värdering av skogsmark
och växande skog. Avdragen för värdeminskning av byggnad baseras på taxeringsvärdena,
likaså förmögenhetstaxeringen av fastigheter. Ur mångfalden av andra
områden, där taxeringsvärdena spelar en viktig roll, må nämnas beräkningen av
skogsvårdsavgift, arvsskatt, gåvoskatt och lagfartsstämpel. Slutligen har dessa värden
av gammalt stor betydelse för fastighetskrediten.
Huruvida fastigheternas taxeringsvärden även framdeles kommer att spela samma
roll som nu kan inte med säkerhet bedömas. All sannolikhet talar emellertid
för att en genom det allmännas försorg verkställd noggrann fastighetsvärdering
kommer att bli behövlig. De allmänna fastighetstaxeringarna innebär emellertid
ett betungande och kostsamt arbete. Det förhållandet, att fastighetstaxeringen i
betydande utsträckning tar i anspråk arbetskrafter, som är avsedda för kontroll
över inkomsttaxeringarna, och att den sålunda allvarligt inkräktar på denna kontroll,
är härvidlag särskilt ägnat att stämma till eftertanke. Man bör därför utnyttja
alla möjligheter att —- utan eftersättande av kraven på noggrannhet vid värderingen
— förenkla fastighetstaxeringsförfarandet och därmed förbundet arbete.
En utredning härom bör komma till stånd, innan en ny allmän fastighetstaxering
igångsattes.
Att möjligheter till förenklingar bör finnas har understrukits i skilda sammanhang.
Riksdagens revisorer framhöll också i sin berättelse till 1958 års riksdag —
efter att ha redovisat resultatet av en rundfråga i ämnet hos länsstyrelserna — att
frågan om eu förenkling i olika hänseenden av förfarandet vid fastighetstaxering
borde ägnas uppmärksamhet. Statsutskottet uttalade i anledning härav (SU B
157
I Fi: 32
Riksdagsberättelsen år 1962
34/1958 s. 50) att utskottet bibragts den uppfattningen att behov av en översyn i
förenklingssyfte föreligger. Även 1957 års fastighetsskattesakkunniga har uttalat
sig i den riktningen.
Översynen av hithörande bestämmelser bör igångsättas nu. Utredningen bör inte
vara bunden av några på förhand givna detaljerade direktiv men bör givetvis
pröva bl. a. de uppslag till förenklingar som framkom vid riksdagsrevisorernas
behandling av frågan år 1957. Ett av dessa uppslag innebär, att beredningsnämnderna
avskaffas och att på landsbygden sålunda införes samma förfarande som i
städerna. Även de olika sammanträden som skall hållas i samband med allmän
fastighetstaxering synes förtjäna uppmärksamhet. Överhuvudtaget bör de olika leden
i förfarandet granskas, och förefintliga möjligheter till förenklingar och andra
arbetsbesparingar tillvaratagas.
I samband med översynen av fastighetstaxeringsförfarandet synes även frågan
om skatteplikt för vissa samlingslokaler böra upptas till prövning.
Enligt 5 § 1 mom. kommunalskattelagen undantas från skatteplikt bl. a. nykterhetsföreningarnas
byggnader samt sammanslutningar eller enskilda tillhöriga kyrkobyggnader
och bönehus, muséer och s. k. soldathem. Om sådan fastighet upplåtes
åt annan till begagnande mot vederlag, blir dock en däremot svarande del av
fastigheten skattepliktig.
Dessa bestämmelser, som tillkom år 1928, har i skilda sammanhang kommit
under diskussion. I anledning av motioner i frågan framhöll sålunda 1954 års bevillningsutskott,
att det måste anses vara ett samhällsintresse av stor vikt att tillgång
finnes till allmänna samlingslokaler. Det var, enligt utskottets mening, angeläget
att de organisationer som tillhandahåller sådana lokaler erhåller en behandling
i skattehänseende, varigenom organisationernas verksamhet inte försvåras.
Med hänsyn bl. a. till visst pågående utredningarbete avstyrkte dock utskottet
att en av motionärerna ifrågasatt särskild översyn av skattepliktsbestämmelserna
igångsattes.
Frågan om de allmänna samlingslokalerna var även aktuell vid 1960 års riksdag.
I propositionen nr 112/1960 framhölls, att driften av allmänna samlingslokaler ofta
är ett från ekonomisk synpunkt vanskligt företag och att man borde kunna påräkna
ekonomiskt stöd i rimlig omfattning från kommunernas sida såväl för anordnandet
av föreningsägda lokaler som för att säkerställa dessa lokalers drift.
Mot bakgrunden av den utveckling som ägt rum på området — å ena sidan den
ökade insikten om de allmänna samlingslokalernas betydelse, å andra sidan de växande
kostnader och ekonomiska risker i övrigt, varmed byggande och drivande av
sådana lokaler är förbundna —- framstår en ändring av kommunalskattelagens regler
om skatteplikt för byggnader med allmänna samlingslokaler såsom angelägen.
Det bör sålunda undersökas om kommunalskattelagens förteckning över samlingslokaler,
som är befriade från skatteplikt, lämpligen bör kompletteras i angivet
hänseende.
Utredningen av de här angivna frågorna bör anförtros åt särskilda utredningsmän.
Arbetet bör om möjligt bedrivas så att förslag i ämnet kan föreläggas 1962
års riksdag och därmed bli tillämpliga vid nästkommande allmänna fastighetstaxering,
vilken enligt beslut av 1960 års riksdag skall äga rum år 1964.
Utredningen har hållit ett förberedande sammanträde i Stockholm den
10 april 1901. Därefter har från samtliga länsstyrelser infordrats vissa uppgifter
angående 1957 års allmänna fastighetstaxering. Inkomna svar är för
närvarande föremål för bearbetning.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete, såvitt avser själva förfarandet
vid allmän fastighetstaxering, i början av år 1962.
158
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 33
33. Konsumtionskreditutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 mars 1961 för att
utreda vissa spörsmål rörande konsumtionskrediter (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 mars 1961):
Cederwall, G. F. E., landshövding, ordförande;
Brodén, E. B., sekreterare;
Dahlström, G. E., fil. lic.;
Engström, Stina, fru, civilekonom;
Gillberg, K. E., direktör;
Höglund, R., bankdirektör;
Lindstedt, A., kommerseråd;
Löfberg, B. A. F., sekreterare;
Rosenquist, B. F., direktör;
Thedin, N., direktör.
Expert:
Edstrand, K.-I., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Hellström, L. Th., amanuens.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekr. ankn.
1365), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv: Efter att inledningsvis ha erinrat om konsumtionskrediternas
sedan länge uppmärksammade samhällsekonomiska betydelse anförde statsrådet
Sträng följande (utdrag av statsrådsprotokollet den 10 mars 1961):
Under senare tid har i den offentliga debatten ett betydande intresse ägnats åt
frågan om konsumtionskrediternas ökade utbredning. Inom ramen för nämnda diskussion
har särskilt upmärksammats den alltmer framträdande roll de nya formerna
av konsumtionskredit —- främst de olika slag av kontokortsystem med anslutning
från tusentals handelsföretag —• kommit att spela. I det sammanhanget
vill jag erinra om att Kooperativa förbundet i skrivelse den 28 september 1960
till statsrådet och chefen för finansdepartementet hemställt om utredning angående
verkningarna av de nya konsumtionskrediternas expansion och behovet av
kompletterande lagstiftningsåtgärder på kreditgivningens område, över Kooperativa
förbundets skrivelse har yttranden inhämtats från ett antal myndigheter och
organisationer. Samtliga av Kungl. Maj:t hörda remissinstanser framhåller önskvärdheten
av att en utredning om de nya kreditformerna kommer till stånd. Därvid
har man huvudsakligen antingen anslutit sig till Kooperativa förbundets utredningsförslag
eller förordat en förutsättningslös utredning i ämnet. I flertalet
yttranden har understrukits att utredningen ej bör begränsas till att avse vissa
former av konsumtionskredit utan i princip omfatta hela kreditgivningen till
konsumtionsändamål. I årets finansplan meddelade jag min avsikt att utverka
Kungl. Maj:ts bemyndigande att föranstalta om en utredning av hithörande problem.
Denna utredning bör nu komma till stånd. Utredningen bör vara allsidig och
alltså inte begränsas till en översyn av de nya formerna för konsumtionskredit
utan i lika hög grad beröra övriga former av kredithandel såsom avbetalningsköp,
köplån, låneköp och kontokrediter hos en viss firma eller i en viss butik. Utredningens
första uppgift bör vara att insamla och sammanställa material till belys
-
159
I Fis 33
Riksdagsberåttelsen år 1962
ning av konsumtionskrediternas för- och nackdelar ur den enskilde konsumentens
och handelns synpunkt. Ett studium av prissättningen och kreditvillkoren
blir därvid av central betydelse. På grundval av den sålunda verkställda undersökningens
resultat bör utredningen pröva behovet av åtgärder mot eventuella
missförhållanden eller för att få mera tillfredsställande förhållanden inom kredithandeln
till stånd. Därest sådana behov anses vara för handen bör utredningen
framlägga konkreta förslag eller rekommendationer till åtgärder för att avhjälpa
dylika missförhållanden eller för att på annat sätt åstadkomma förbättringar för
konsumenterna och handeln inom detta område.
Av stor betydelse är vidare konsumtionskrediternas samhällsekonomiska verkningar.
En viktig uppgift blir här att söka kartlägga konsumtionskrediternas omfattning
och inriktning ävensom att uppskatta krediternas utvecklingstakt under
senare år. På basis härav bör utredningen söka bedöma i vilken utsträckning förändringar
i konsumtionskreditvolymen tenderar att förstärka efterfrågan på ur
konjunkturpolitisk synpunkt olämpliga tidpunkter och varuområden samt i vilken
grad konsumtionskrediternas tillväxt på längre sikt kan minska den andel av våra
ekonomiska resurser som användes för kapitalbildning. Om övervägandena leder
till att medel — utöver generella penningpolitiska åtgärder — för att påverka
kredithandeln ej lämpligen kan undvaras, bör utredningen dels klarlägga under
vilka förutsättningar sådana åtgärder bör tillgripas, dels redovisa vilka medel som
härvid kan komma i fråga samt söka bedöma dessas privatekonomiska och samhällsekonomiska
konsekvenser. Det kan här hänvisas till att reglering av avbetalningshandeln
i vissa länder, t. ex. i Storbritannien, utgör ett viktigt och av allt
att döma effektivt led i konjunkturpolitiken. Utredningen bör framlägga konkreta
förslag till åtgärder som i angivet syfte bör komma till användning i olika lägen.
Med hänsyn till tidigare erfarenheter bör utredningen härvid undersöka vilka
anordningar — av lagstiftningskaraktär eller annorledes — som erfordras för att
de föreslagna åtgärdernas syfte skall fullföljas och respekteras. Utredningen bör
vidare överväga i vilka former statistiska undersökningar om konsumtionskrediternas
omfattning och inriktning i framtiden bör ske. Utöver nu angivna frågekomplex
kan andra förhållanden i sammanhanget vara att beakta och utredningen
bör vara oförhindrad att efter eget bedömande upptaga sådana frågor till behandling.
Utredningen har t. o. m. den 30 oktober 1961 hållit 6 sammanträden.
Utredningen har med skrivelse den 12 oktober 1961 framlagt förslag om
en statistisk undersökning rörande konsumtionskrediternas omfattning
m. m.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1963.
34. Investeringsfondsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1961 med uppdrag
att verkställa översyn av 1955 års förordning om investeringsfonder
för konjunkturutjämning (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juni 1961):
Eckersten, I. E., byråchef, ordförande;
Lundell, S. V., lagbyråchef;
Anneli, E. H., f. d. taxeringsintendent;
Sännås, B. R., byråchef.
160
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 34
Expert:
Nitare, J. G. H., byråinspektör.
Sekreterare:
Sandström, C. O., regeringsrättssekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. 20 95 29 (sekr.).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 19
maj 1961):
Genom 1955 års förordning om investeringsfonder för konjunkturutjämning har
på beskaltningsområdet skapats en anordning, som är ägnad att bidraga till en
utjämning av produktion och sysselsättning. Företagen uppmuntras att uppskjuta
investeringar vid högkonjunktur och att, under arbetsmarknadsstyrelsens kontroll,
i stället förlägga dem till tider, då en ökad investeringsverksamhet från
sysselsättningssynpunkt befinnes önskvärd.
Medgivanden att i större omfattning taga investeringsfonder i anspråk lämnades
första gången under åren 1958—1959. De då lämnade medgivandena var betydande.
De motsvarade cirka 1 miljard kronor, varav drygt 200 milj. kronor avsåg
framtida fondavsättningar. Det är först genom dessa medgivanden som vi har fått
erfarenhet av på vad sätt och i vilken omfattning investeringsverksamheten kan
ökas genom att frige investeringsfonder.
Dessa erfarenheter har givit vid handen, att lagstiftningen om investeringsfonder
i det under åren 1958—1959 rådande konjunkturläget var ett verksamt medel
att stimulera till investeringar och därigenom skapa ökade sysselsättningsmöjligheter.
Fonderna användes i främsta rummet för investeringar i byggnader och i
sådana maskiner, som installeras i nybyggnader. Däremot har lagstiftningen endast
i obetydlig utsträckning stimulerat företagen att under tider med sämre avsättningsmöjligheter
öka lagerhållningen. Detta är utan tvivel åtminstone delvis
en följd av lagstiftningens utformning; de förmåner i beskattningshänseende som
vinnes om investeringsfonderna användes för avskrivning av byggnader och maskiner
är nämligen väsentligt större än om fonderna användes för nedskrivning av
lager.
Från konjunkturpolitisk synpunkt framstår det såsom angeläget att i tider med
avsättningssvårigheter kunna intressera företagen för att öka lagerhållningen. Det
bör därför undersökas om inte investeringsfondslagstiftningen kan utformas så
att den ger större möjligheter att påverka lagerinvesteringarna.
De ändringar och kompletteringar i förordningen som gjorts under de senaste
åren har varit betingade av aktuella behov och har, såsom framgår av det förut
sagda, delvis tillfällig karaktär. De har emellertid alla haft till ändamål att i olika
avseenden förstärka förordningens konjunkturpolitiska effekt. Tillgängliga erfarenheter
av dessa åtgärder bör analyseras. Det bör övervägas om man lämpligen
i någon form bör göra de tillfälliga bestämmelserna mera permanenta. Förefintliga
möjligheter att förenkla regelsystemet och förfarandet bör tillvaratagas. Förordningen
bör även i övrigt överses med ledning av vunna erfarenheter.
Fn utredning i här angivna frågor bör nu komma till stånd. Utredningens syfte
bör, såsom framgått av det anförda, vara att undersöka behovet av och framlägga
förslag till ändringar i investeringsfondslagstiftningen i syfte att göra denna till
ett mera verksamt medel i konjuklurpolitiken. En huvuduppgift blir, såsom redan
antytts, att pröva om de förmåner i beskattningshänseende som lagstiftningen erbjuder
är lämpligt avvägda och i främsta rummet vilka lindringar som kan behöva
vidtagas för att stimulera företagen att använda investeringsfonderna för lagerinvesteringar.
Vidare hör undersökas huruvida det är möjligt att utforma lagstiftningen
så att dess investeringsuppskjutande effekt i högkonjunkturlägen förstär- 6
6 liihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt.
RikHdaKBberätteUen
161
I Fi: 34
Riksdagsberåttelsen år 1962
kes utan att företagens villighet att avsätta till investeringsfonder därigenom i
nämnvärd mån minskas. Det bör emellertid vara utredningen obetaget att upptaga
även andra spörsmål, som berör investeringsfondslagstiftningen.
Utredningen har under tiden till den 1 november 1961 haft 5 plenarsammanträden.
Utredningen avser att, om möjligt, redovisa sitt uppdrag under
loppet av år 1962.
35. Bostadslåneutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
verkställa utredning rörande stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionernas
organisation och verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli
1961):
Westerlind, E. A., landshövding, ordförande;
Callans, N. P. A., bankdirektör;
Lundström, N. G. Å., byrådirektör;
Löfberg, B. A. F., sekreterare;
Månsson, K. G., direktör;
Severin, E. J., direktör;
Victor, J. C., hovrättsråd.
Expert:
Dagborn, O. H., direktör.
Sekreterare:
Bothén, Kerstin, förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Westergren, K.-I., inspektör.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 17121
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 30
juni 1961):
Stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna är organiserade efter i huvudsak
samma principer. De utgöres vardera av en central kassa och låneutlämnande
lokala föreningar. Kassornas uppgift är att utlämna lån till föreningarna, medan
dessa — var och en inom sitt område — i sin tur beviljar lån till de lånesökande
fastighetsägarna. Lånemedlen anskaffas av kassorna genom utgivande av obligationer.
Som säkerhet för kassornas upplåning tjänar låntagarnas reverser till föreningarna
med tillhörande hypotek. Medlemmar i föreningarna är de fastighetsägare
inom respektive förenings verksamhetsområde, vilka erhåller lån från föreningen.
Föreningarna är i förhållande till oguldna beloppen av sina lån hos kassan
solidariskt ansvariga för kassans förbindelser, och för föreningens förbindelser är
låntagarna i sin tur solidariskt ansvariga i förhållande till oguldna beloppen av
erhållna lån. Till ytterligare trygghet finnes kassans reservfond och föreningarnas
säkerhetsfonder. Som sista säkerhet för kassans förbindelser till obligationsinnehavarna
står en av staten tillskjuten grundfond.
Stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionernas utlåningsverksamhet avser huvudsakligen
krediter mot säkerhet av inteckning i bostads- och affärsfastigheter.
162
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 35
Enligt nu gällande bestämmelser må stadshvpoteks- och bostadskreditföreningarna
bevilja lån mot säkerhet av inteckningar liggande inom högst 60 procent respektive
mellan 60 och 75 procent av den belånade fastighetens taxeringsvärde. Lånen
är alltid bundna.
Stadshvpoteksföreningarnas lån utgöres såväl av fasta lån med högst 20 års löptid
som av amorteringslån, medan bostadskreditföreningarnas lån har formen av
amorteringslån med en löptid av högst 40 år. Den för stadshvpoteksföreningarnas
lån stipulerade räntan är bunden under lånets hela löptid. Låntagaren kan dock
efter 10 års förlopp, i händelse av en förändring av det allmänna ränteläget, påfordra
konvertering till lägre ränta. För bostadskreditföreningarnas lån gäller att
räntan i regel är bunden i 10 år.
Under senare år har stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna kommit att
fylla en allt viktigare funktion med avseende på bottenkreditgivningen till flerfamiljshus.
ökade krav har härigenom ställts på föreningarnas kreditgivning. I samband
härmed har i olika sammanhang viss kritik riktats mot stadshypoteks- och
bostadskreditinstitutionernas organisation och verksamhet.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 januari 1959 har sålunda Svenska riksbyggen
hemställt om en förutsättningslös utredning angående stadshypoteks- och bostadskreditföreningarna
i syfte att dessa bättre skall fylla sin funktion på bostadskreditmarknaden.
I skrivelsen påtalades bl. a. att svårigheter uppkommer därigenom,
att för stadshypoteks- och bostadskreditföreningarnas långivning gällande
bestämmelser i åtskilliga fall medför att lån från föreningarna inte kan beviljas
upp till den undre gränsen för beviljat tertiärlån. För att lösa detta problem förordade
Svenska riksbvggen, att av bostadsstvrelsen respektive länsbostadsnämnd
fastställt belåningsvärde även skulle bli bestämmande för den underliggande krediten
och att denna skulle lämnas upp till 70 procent av det av bostadsstyrelsen
beräknade avkastningsvärdet. I anslutning härtill ifrågasattes även om inte sekundärlånets
inarbetning i primärlånet borde bli föremål för prövning. I skrivelsen
påtalades vidare de olägenheter som är förknippade med att föreningarnas verksamhetsområden
inte sammanfaller med de regionala förvaltningsområden som
länen utgör.
I yttrande över förenämnda framställning underströk styrelserna för stadshypoteks-
ocli bostadskreditkassorna bl. a. att ändrad områdesindelning samt anpassning
av gränserna för de underliggande lånen till tertiärlånens undre gräns skulle
medföra en rad svårlösta problem. Styrelserna ansåg att Svenska riksbyggen angripit
problemen från felaktiga utgångspunkter och fann därför att en utredning på
grundval av i framställningen angivna premisser icke vore motiverad. Bostadsstyrelsen
tillstyrkte däremot Svenska riksbyggens framställning om en utredning angående
stadshypoteks- och bostadskreditföreningarnas verksamhet.
Frågan om belåningsgränserna har vidare aktualiserats vid årets riksdag i två
likalydande motioner (I: 434 och II: 498), vari hemställdes att riksdagen i skrivelse
måtte anhålla, att Kungl. Maj :t efter bostadsstyrelsens hörande skulle framlägga
förslag i syfte att få bättre samstämmighet mellan belåningsgränserna för å ena
sidan primär- och sekundärlån och å andra sidan de statliga tertiärlånen. För att
möjliggöra bättre anpassning anvisades i motionerna som en tänkbar väg höjning
av gränserna för primär- och sekundärlån i kombination med statlig garanti för
den lånedel som ligger över nu gällande gränser. Statsutskottet gav i sitt utlåtande
(nr 53) uttryck åt den uppfattningen, att den av motionärerna anvisade vägen att
undanröja ifrågavarande olägenheter syntes vid viird att pröva och att eu utredning
i ämnet borde komma till stånd. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 april (nr
175) har riksdagen anmält, att riksdagen fattat beslut i överensstämmelse med vad
utskottet i utlåtandet föreslagit.
Såsom framgått av det föregående har frågan om stadshypoteks- och bostadskredilinstitutionernas
organisation och verksamhet aktualiserats i olika satnman
-
163
I Fi: 35
Riksdagsberättelsen år 1962
liang. Uppenbart är att de förhållanden som rådde vid tidpunkterna för de båda
institutionernas tillkomst numera är väsentligt förändrade och den i olika sammanhang
förordade utredningen angående verksamhetens anpassning till nuvarande
förhållanden synes nu böra komma till stånd. Det bör ankomma på utredningen
att undersöka, huruvida formerna för stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionernas
verksamhet är lämpligt anpassade för att kunna tjäna den expanderande
byggnadsverksamheten. Därvid bör bl. a. uppmärksammas frågan om de
centrala kassornas inflytande över låneverksamheten. I samband härmed bör undersökas
möjligheterna att skapa förutsättningar för huvudkassorna att genomföra
enhetligare värderingsprinciper samt en mer flexibel fördelning av lånemedlen
på de olika föreningarna med beaktande av bostadsbyggandets utveckling i olika
delar av landet.
Beträffande föreningarnas organisatoriska utformning har, såsom anförts i det
föregående, också påtalats som en olägenhet att deras verksamhetsområden inte
sammanfaller med de regionala förvaltningsområden som länen utgör. Utredningen
bör undersöka omfattningen av dessa olägenheter. I den mån det på basis av
dessa undersökningar bedöms erforderligt och möjligt att närmare ansluta föreningarnas
gränser till länsgränserna bör förslag härom utarbetas.
Såsom framhållits i olika sammanhang har svårigheter förelegat att åstadkomma
anslutning mellan bostadskreditföreningarnas sekundärlån och de statliga tertiärlånen.
Detta beror huvudsakligen på att den gällande övre belåningsgränsen för
bostadskreditorganisationens lån och den normala undre gränsen för de statliga
tertiärlånen till flerfamiljshus, grundar sig på olika värden. Enligt gällande bestämmelser
äger sålunda bostadskreditföreningarna rätt att bevilja lån mot inteckning
i bostads- eller affärsfastighet, varvid inteckningarna skall vara belägna
inom 75 procent av det vid föreningens värdering uppskattade värdet av fastigheten,
vilket värde högst får uppgå till gällande taxeringsvärde. Den statliga tertiärbelåningen
har däremot — utan anknytning till taxeringsvärdet — som undre
gräns normalt 70 procent av det avkastningsvärde som det lånebeviljande organet
fastställt. Detta värde framräknas emellertid efter andra grunder än de som
tillämpas vid bostadskreditföreningarnas värderingar. Bostadsstyrelsens och länsbostadsnämndernas
beräkningssätt leder som regel till icke oväsentligt högre
värdering. Att under sådana förhållanden svårigheter kan uppstå att åstadkomma
anslutning mellan lånegränserna är uppenbart. Tidvis har anslutning uppnåtts
genom sänkning av tertiärlånets undre gräns, s. k. fördjupning, intill 60 procent
av avkastningsvärdet. Detta är dock en föga tillfredsställande lösning. Fördjupning
av tertiärlån bör inte vara en normal företeelse, och för närvarande behandlas
också ansökningar härom restriktivt. De påtalade svårigheterna att få anslutning
mellan lånegränserna bör nu närmare undersökas, och utredningen bör
pröva möjligheterna att få till stånd bättre samstämmighet mellan dessa. Fn omständighet
som gör förutsättningarna härför rätt gynnsamma är att det statliga
lånet, som har förmånsrätt efter sekundärlånet, grundar sig på en återhållsam
värdering av statliga myndigheter samt att statens fordran bevakas vid eu eventuell
exekutiv auktion. Biskmomenten i samband med bottenlångivningen torde
härigenom ha minskat väsentligt sedan tidpunkterna för stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionernas
tillkomst.
I anslutning till prövningen av de i det föregående berörda frågorna har utredningen
att beakta de särskilda problem som sammanhänger med att föreningsmedlemmarna
enligt nu gällande ordning i viss omfattning är solidariskt ansvariga
för föreningens förbindelser. Utredningen bör föreslå de ändringar som
härvidlag kan vara påkallade.
Utöver i det föregående angivna frågekomplex kan andra förhållanden i sammanhanget
vara värda beaktande. Utredningen bör därför vara oförhindrad
att efter eget bedömande uppta sådana frågor till behandling.
164
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fis 36
Utredningen har under tiden den 1 september—den 30 november 1961
hållit 7 sammanträden.
Utredningen beräknar att om möjligt slutföra sitt arbete under år 1962.
36. 1961 års mjkterhetslagkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för
att verkställa utredning angående frågan om alkoholreklamen och angående
de tekniska förutsättningarna för registrering av rusdrycksinköp (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 november 1961):
Walberg, S. S., regeringsråd, ordförande;
Bergendal, G. F., direktör;
Erbacke, K. G., direktör;
Hillbo, A. O., byråchef;
Holmquist, B. G., lagbyråchef.
Sekreterare:
Linder, L. E. G., ombudsman.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekr. 22 95 80).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 13
oktober 1961):
I samband med 1954 års nykterhetspolitiska reformer behandlades även frågan
om inskränkningar i reklamen för alkoholhaltiga drycker. Den då antagna
lagstiftningen innefattade väsentliga begränsningar: totalt reklamstopp under en
övergångstid och därefter en övervakning, som i huvudsak uteslöt annan reklam
än en neutralt hållen presentation av varorna. Vid 1957 års riksdag beslöts, att
sistnämnda inskränkning i stort sett skulle upphöra. Kvar står emellertid en allmän
övervakning av reklamverksamheten genom Aktiebolaget Vin- & spritcentralen,
som därvid biträdes av en samarbetsnämnd med representanter för olika
intresserade organ och sammanslutningar. 1957 års riksdagsbeslut innebar även,
att de statliga monopolbolagen skulle få bedriva propaganda för en övergång från
spritdrycker till vin, Öl och alkoholfria drycker.
Att statsmakterna år 1957 ansåg sig kunna avskaffa den mera detaljerade övervakning,
som upprätthållits dessförinnan, var icke ett uttryck för uppfattningen
att den kommersiella alkoholreklamen skulle vara utan skadliga verkningar. Beslutet
föranleddes närmast av insikten att de efter år 1954 prövade metoderna visat
sig mindre ändamålsenliga. Den år 1957 beslutade friare ordningen betecknades
emellertid uttryckligen som ett försök.
Under de senare åren har diskussionen om alkoholreklamen och dess verkningar
fortsatt, och förslag om reklambegränsningar har tid efter annan framförts
i olika sammanhang. Motioner i ämnet vid 1961 års riksdag ledde till att
riksdagen på förslag av bevillningsutskottet i dess betänkande nr 48 hemställde
om en utredning av frågan om begränsning av alkoholreklamen.
I nämnda betänkande framhöll utskottet, att vissa drag i konsumtionsutvecklingen
var ägnade att inge farhågor. I sådant hänseende pekades bl. a. på fylleriförseelsernas
stegring, särskilt bland kvinnor och ungdom. Utvecklingen syntes
också, uttalade utskottet, ge vid handen att bruket av rusdrycker spritt sig till
nya befolkningskategorier, hos vilka förtäringen relativt ofta övergår till missbruk.
Enligt utskottets mening var det inte uteslutet att alkoholreklamen hade
en suggererande effekt, särskilt på ungdom, och att således reklamverksainhe
-
165
I Fi: 36
Riksdagsberättelsen dr 1962
ten kunde vara en av orsakerna till den antydda utvecklingen. Dessutom kunde
frågan ställas, framhöll utskottet, huruvida den nu bedrivna reklamen från andra
synpunkter är förenlig med vår nykterhetspolitik.
Som framgår av vad jag här sagt har sedan tillkomsten av 1954 års lagstiftning
olika metoder prövats för reglering av alkoholreklamen. Åtskilliga erfarenheter
på området har vunnits under denna tid. Vid 1957 års riksdagsbeslut förutsattes
också att frågan skulle prövas på nytt längre fram. Starka skäl talar nu för
att man utan dröjsmål igångsätter det utredningsarbete som erfordras för ett sådant
mera slutgiltigt ställningstagande. Såsom bevillningsutskottet påpekat har
vissa oroande drag i konsumtionsutvecklingen kunnat konstateras under de senaste
aren. Därtill kommer, att spritinköpen ökat under den gångna sommaren och
förhösten. Den nedgång i förbrukningen av spritdrycker som ägt rum sedan hösten
1956 synes således ha avbrutits. Även om det knappast är troligt att den
kommersiella alkoholreklamen — som främst avsett dvrare varor med relativt
begränsad efterfrågan — i högre grad inverkat på konsumtionsutvecklingen i
stort, framstår det som ett befogat önskemål att söka förebygga skadeverkningar
som kan följa med nämnda reklamverksamhet. I sammanhanget må erinras om
att reklam inte förekommer för inom landet tillverkade spritdrycker.
En närmare utredning om alkoholreklamen bör sålunda nu komma till stånd.
Utredningen bör avse alla former av reklam för alkoholhaltiga drycker. Reklamens
omfattning och verkningar bör i möjlig mån belysas och analyseras. Såsom
bevillningsutskottet framhållit bör utredningen även ingå på den verksamhet
som bedrives av sprit- och vinagenterna. Vid utformningen av förslag till
åtgärder bör även beaktas de tryckfrihetsrättsliga och handelspolitiska aspekter,
som eventuellt kan anläggas på frågan.
Bevillningsutskottet har understrukit, att den av de statliga monopolbolagen
bedrivna propagandan för övergång till svagare drycker synes ha haft gynnsamma
verkningar. Utskottet har emellertid ansett att man bör undersöka om nämnda
verksamhet likväl kan ha haft vissa icke önskvärda biverkningar. Jag delar
utskottets uppfattning i denna fråga. Tillgängliga erfarenheter av verksamheten
bör alltså granskas.
Samtidigt med frågan om alkoholreklamen bör utredningen upptaga ett annat
nykterhetspolitiskt spörsmål, som aktualiserats av den senaste tidens utveckling.
Lagstiftningen om försäljning av rusdrycker innehåller som bekant åtskilliga
regler med syfte att motarbeta .sociala skadeverkningar av den i princip fria försäljningen.
Rusdrycker får sålunda inte säljas till alkoholpåverkade personer
eller till ungdomar. Inköp skall vägras om man har anledning räkna med att
inköpta rusdrycker skall säljas till andra. Olovlig försäljning är belagd med
straff. Missbrukare och langare kan avstängas från inköp. För att genomföra dessa
begränsningar kan personalen i systembutikerna kräva att kunder legitimerar
sig.
Trots ett energiskt arbete från personalens sida minskas effektiviteten i nämnda
bestämmelser avsevärt därigenom att man inte annat än i mycket begränsad
utsträckning kan erhålla utredning om hur mycket den enskilde kunden köper.
Enligt min mening bör man därför inte stå främmande för tanken att införa någon
form av registrering av rusdrycksinköpen. En dylik åtgärd — som på
sin tid föreslogs av 1944 års nykterhetskommitté — skulle i främsta rummet tjäna
syftet att motverka langning av spritdrycker till missbrukare och ungdomar men
skulle även kunna ge värdefullt material för en framtida bedömning av de nykterhetspolitiska
frågorna.
Det är självfallet inte möjligt att i dag uttala sig om huruvida en registrering
av spritinköpen innebär någon effektiv metod för att hindra missbrukarna och
ungdomen från att anskaffa spritdrycker eller för att komma till rätta med den
köparekategori, som kan tänkas förmedla sprit till dessa grupper. Metoden har
166
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I ris «*7
emellertid sedan åtskilliga år tillämpats i sådant syfte på annat håll. Det synes
därför motiverat att även i vårt land förutsättningslöst undersöka denna form
av kontroll för att hindra missbruk.
För att en inköpsregistrering skall kunna övervägas måste den enligt min mening
vara administrativt enkel och icke innebära nämnvärda formaliteter för
kunderna. Det bör inte heller vara fråga om att i ny form återinföra motbokssystemet
eller att eljest genomföra kvantitativa begränsningar av inköpen.
Möjligheten och lämpligheten av en registrering av rusdrycksinköpen kan inte
slutligen bedömas utan närmare utredning. Denna bör i första hand avse att utforma
ett tekniskt system för sådan registrering och att belysa därmed förbundna
fördelar och nackdelar. Utredningen bör i denna del bedrivas så skyndsamt som
omständigheterna tillåter.
Kommittén har under tiden till och med november 1961 hållit 7 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
37. Utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen
inom det privata näringslivet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november 1961 med
uppdrag att verkställa utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen
inom det privata näringslivet (se Post- och Inrikes tidn. den 18
december 1961):
Arvidsson, G. N. A., professor, ordförande;
Edgren, G., sekreterare;
Faxén, K.-O., docent;
Hagnell, H., fil. lic., led. av II kamm.;
Lindberger, L., byråchef.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 10
november 1961):
Riksdagen har i skrivelse den 10 maj 1960 (nr 219), i anledning av väckt motion,
anhållit om en utredning i syfte att klarlägga ägandeförhållandena och maktkoncentrationen
inom det privata näringslivet. I den vid bankoutskottets utlåtande
nr 17 bifogade reservationen nr 2 — som ligger till grund för skrivelsen
framhålles, att insynen i det privata näringslivets ägande- och maktkoncentrationsförhållanden
för närvarande knappast kan anses vara tillfredsställande.
Oberoende av om den nuvarande koncentrationen ur rent näringspolitisk synpunkt
är fördelaktig eller medför nackdelar kan det enligt utskottsreservanterna
hävdas att en kartläggning av detta område skulle fylla en viktig uppgift genom
att ge ökad upplysning om och vidgad insyn i det privata näringslivets struktur
och äganderättsförhållanden. Behovet av en sådan utredning hade också kommit
att aktualiseras genom de önskemål som från vissa håll, bl. a. i de likalydande
motionerna 1:528 och 11:639 till 1959 års riksdag, framförts om ytterligare
spridning av aktieägandet till nya medborgargrupper. I samma mån som en vidgning
av aktieinnehavet korame att ske genom spridning av små aktieposter, okade
också dessa gruppers behov av insyn i ägande- och maktfördelningsförhållandena
inom det privata näringslivet. Behovet av ökad upplysning om dessa förhållanden
hade på senare tid dessutom understrukits genom bl. a. vissa uppmärksammade
företagsnedläggelser. Även om en del svårigheter skulle uppstå vid en un
-
167
I Fi: 37
Riksdagsberättelsen år 1962
dersokmng av detta slag, ansåg reservanterna, och med dem riksdagen det vara
angelaget att erhålla en kartläggande utredning om ägandeförhållandena och maktkoncentrationen
inom det privata näringslivet.
Den av riksdagen begärda utredningen bör nu igångsättas. I enlighet med riks»ågod,
itSfngSnde" ‘r»aS,a ^ ,ak,ist* «rhAUa„<le
dersokmng
från mitten av 1940-talet visade sålunda att sex å sju procent av aktieagarna
innehade ca 2/3 av aktievärdena. Även röststyrkans fördelning vid bola«ss
ammorna var starkt koncentrerad till ett mycket litet antal aktieägare. I inte
mindre an 60 procent av storföretagen representerade en enda person minst hälften
av rosterna vid bolagsstämmorna, och i över 90 procent av fallen handhades
-r f11 T rosterna !ld stämmorna av tre personer eller färre. Också sambandet
mellan stora personliga formögenheter och aktivt ledarskap i storföretag som
ordförande, styrelsemedlem eller verkställande direktör var mvcket markant
om h rSf?"®1''!1 ''T Mr 1 k°rthet redovisafs ger ingen information
om hur forhåHandena ar idag och om vilka förändringar som inträtt under de senaste
årtiondena. Inte minst under de allra senaste åren har emellertid åtskilliga fusioner
genomforts inom den svenska industrien, vilka rimligen måste innebära att
tendensen till koncentration ytterligare förstärkts.
Huruvida en koncentration av ägande och inflytande inom en näringsgren är av
a61" ond° med tanke På de breda lagrens intresse av högsta möjliga välstånd
välståndsutveckling och trygghet, är en sak om vilken delade meningar kan hysas!
Å ena sidan ar det uppenbart att stark koncentration av inflytandet över en näringsgren
ofta kan vara av positivt värde genom att skapa möjlighet till ökad planmassighct
i hushållningen. Å andra sidan kan en koncentration som går så långt
att den medför ett mer eller mindre fullständigt monopol över produktionen på
ett storre eller mindre område missbrukas genom onormala vinstuttag på konsumenternas
bekostnad och leda till att de ekonomiska framstegen avstannar i brist
på stimulerande konkurrens. Vidare framstår det ur demokratisk samhällssynpunkt
som otillfredsställande, om parallellt med ett allmänt ökat medborgarinflytande nå
olika områden en allt starkare tendens till privat maktkoncentration inom näringslivet
fortsätter. 6
De under efterkrigstiden upprättade samhällsorganen för insyn och kontroll över
samt åtgärder mot maktmissbruk inom näringslivet — näringsfrihetsrådet, ombudsmannaämbete!
för näringsfrihetsfrågor samt pris- och kartellnämnden — har
främst kommit att uppmärksamma de mer eller mindre skadliga resultaten av organiserad
samverkan ifråga om prissättningen inom handeln. Ofta har det gällt ett
samverkande kollektivs maktmissbruk gentemot enskilda företag. Det ligger i sakens
natur att motsvarande förfarande är svårare att iaktta om det gäller pris- och
produktionspolitiken inom en enda marknadsbehärskande koncern eller bland ett
så litet antal företag att samverkan kan ske genom tyst samförstånd. Det åligger redan
de existerande organen att uppmärksamma även sådana förhållanden. I anslutning
till bl. a. rekommendationer i 1960 års prisövervakningskommittés betänkt11.
har upprättande av ett särskilt register över monopol och oligopol redan
börjat förberedas inom pris- och kartellnämnden. Att mera generellt kartlägga och
analysera koncentrationsgrad och koncentrationstendenser inom näringslivet och
de återverkningar utvecklingen på detta område kan ha inte bara på konkurrensoch
produktionsförhållandena utan också ur rent samhälleliga synpunkter måste
dock betraktas som en vidare uppgift, vilken lämpligen uppdras åt särskilt för ändamålet
tillsatta sakkunniga. Dessa bör dock samarbeta med nyssnämnda permanenta
organ.
Utredningsuppdraget omfattar flera olika moment. Det gäller till en början att
168
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
I Fi: 37
kartlägga fördelningen av de juridiska ägandeförhållandena, förmögenhetskoncentrationen
o. s. v. och att söka fastställa utvecklingstendenserna i dessa avseenden.
I samband därmed bör även uppmärksammas i vilken mån gällande aktiebolagsoch
skattelagar kan tänkas påverka dessa tendenser. Det gäller också att undersöka
koncentrationen av makt och inflytande, dels sådant detta kan bedömas med
ledning av lätt konstaterade formella förhållanden — innehav av styrelseuppdrag
o. dvl. _ dels bedömt mera praktiskt såsom en fråga om den reella maktens kon
centration.
Ifråga om relationen mellan ägande och inflytande bör uppmärksammas
att dessa funktioner i det moderna näringslivet ofta anses tendera att skiljas
från varandra. Utredningen bör undersöka och diskutera riktigheten av denna uppfattning
och dess konsekvenser för näringslivet, t. ex. med avseende på den interna
kapitalbildningen inom företagen. I detta sammanhang bör utredningen analysera
innebörden i strävandena till ökad aktiespridning; en sådan demokratisering
av aktieinnehavet synes i realiteten kunna bli ett instrument för en okad maktkoncentration
i och med att ett stort antal små aktieägare torde sakna möjligheter att
utöva något reellt inflytande och endast får fungera som kapitalleverantörer.
Utredningen bör vidare studera den förekomst av mer eller mindre starkt utpräglade
monopol, som uppkommit antingen genom att produktionen av en vara
eller varugrupp kommit att bli koncentrerad till ett företag eller genom att en
grupp av företag förts in under gemensamt inflytande från bestämmande intressenter.
I samarbete med pris- och kartellnämnden bör den samla och analysera erfarenheter
av centraliserat inflytande över prisbildningen under de senaste åren såväl
i nu nämnd form som i form av samarbete mellan till synes självständiga foretassenheter.
De tendenser till vertikal integration som kan föreligga bör likaledes studeras
och analyseras till sin innebörd. Sådana förändringar i maktförhållandena, d. v. s.
att ett företagsled skaffar sig ägarintressen och ledande inflytande i andra led, industrien
över handeln eller omvänt, kan givetvis få stor betydelse både för prisbildningen,
den ekonomiska verksamhetens rationalitet och för sysselsättningens
stabilitet.
I den allmänna diskussionen har traditionellt frågan om bankernas inflytande
över näringslivet alltid spelat stor roll. Detta måste givetvis bil en viktig fragestal -ning även för denna utredning. Härvid bör emellertid aven den motsatta inflytelseriktningen
uppmärksammas. ..
Ett viktigt led i utredningsarbetet bör slutligen vara att tillgodogora sig
dersökningar av motsvarande art som ägt rum i andra länder med liknande industriell
struktur som Sveriges, för att därav söka dra slutsatser om inneborden i en
eventuellt stigande grad av koncentration.
Som allmän utgångspunkt bör utredningen inta en förutsättningslös hållning t
frågan om den eventuella skadligheten av en stigande koncentration inom näringslivet.
Såsom förut anförts kan denna ha både positiva och negativa sidor Vad det
nu gäller är att klarlägga de faktiska förhållandena och att analysera både fordelar
och nackdelar. Åt utredningen, soin bör vara av expertkaraktar, bor daremo
inte uppdragas att framlägga förslag till lagstiftning eller till åtgärder inom den
ekonomiska politiken i annan mån än om sådana förslag direkt följer av den från
lagda analysen. Utredningen bör vara oförhindrad att redovisa små resultat etapp
vis.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
ttf Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt.
Ulkgdaggberättclgon
169
IE: 1
Riksdagsberättelsen år 1962
Ecklesiastikdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1961
1. Slöjdlärarutredningen (1959: I 24; 1960: I 18; 1961: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande utbildning av lärare i manlig
slöjd och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 juli 1955):
Larsson, S., f. d. rektor, f. d. riksdagsman, ordförande;
Larsson, B. M„ snickarmästare, f. d. riksdagsman;
Petterson, K. G., metallarbetare, led. av II kamm.;
Philipson, T. B., konsulent (avliden den 8 januari 1961);
Svensson, F. W., slöjdlärare.
Expert:
Uhlin, K.-E., byråchef.
Sekreterare:
Bäcklin, Inga C., kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1956: I E 37.
Kommittén har under tiden december 1960—augusti 1961 hållit 6 sammanträden.
Utredningen har den 31 augusti 1961 avgivit betänkande om »Användningen
av August Abrahamsons stiftelse å Nääs» (SOU 1961: 43).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1957 års skolberedning (1959: I 36; 1960: I 27; 1961: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 mars 1957 för att
verkställa en sammanfattande utredning i skolfrågorna:
Edenman, R. H. L., statsråd, led. av II kamm., ordförande;
Arvidson, E. S. Ä., rektor, led. av II kamm.;
Helén, N. G., docent, led. av II kamm.;
Karlson, T. E., ombudsman;
Larsson, Harald, skogsinspektor, led. av II kamm.;
Larsson, Maj G., fru;
Larsson, Matts B., direktör;
Sjöqvist, Birgitta K., fil. mag., f. d. riksdagsledamot.
Experter:
För ekonomiska frågor
Danemar, A., rektor;
Öberg, H., skoldirektör.
170
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
IE: 2
Läro plansdelegationen
Sävborg, A. T. D., rektor, ordförande;
Billing, Barbro, småskollärare;
Bosson-Nordbö, Maj, undervisningsråd;
Cullert, B., lektor;
Härén, Y., musikkonsulent;
Lindman, P., kanslichef;
Milbrink, H., studierektor;
Sandström, C.-O., läroverksadjunkt;
Ström, C., byrådirektör;
Svanberg, I., rektor;
Örtenholm, T., teckningslärare.
Experter för utarbetande av tim- och kursplaneförslag (åt läroplansdelegationen)
Ander,
E. G. N., läroverksadjunkt;
Axberger, G., lektor;
Axelsson, C.-A., folkskollärare;
Backstad, Märta, småskollärare;
Bengtsson, R., folkskollärare;
Björnsson, C.-H., sekreterare;
Boalt, Carin, förste intendent;
Boierth, A., läroverksadjunkt;
Borg, G., folkskollärare;
Borrman, M. Kristina O., småskollärare;
Carlson, Vera, textillärare;
Dalén, N. L., lektor;
Dahllöf, U., lektor;
Ek, Karin, musikdirektör;
Elfving, L. A. R., rektor;
Ericsson, Eira, skolkökslärarinna;
Fred, S., adjunkt;
Gelinder, H., adjunkt;
Gärmark, T., ingenjör;
Hensjö, E. P.-O., läroverksadjunkt;
Hermansson, Ester, rektor;
Holmström, G., läroverksadjunkt;
Hörnblad, A., ämneslärare;
Larsson, Ivan, rektor;
Larsson, Karin, övningsskollärare;
Lindau, Ingrid, gymnastikdirektör;
Lindström, H., lektor;
Lindström, S., f. d. rektor;
Lundberg, T., rektor;
Martinsson, Margit, överlärare;
171
IE: 2
Riksdagsberåttelsen år 1962
Mosskin, Margit, småskollärare;
Nilsson, Helga, rektor;
Nilsson, Marta, skolkökskonsulent;
Nordhult, Kjerstin, textillärare;
Odencrants-Swenelius, Brita, småskollärare;
Olsson, Carl-Erik, övningsskollärare;
Paul, L., yrkesvalslärare;
Persson, P. H., yrkeslärare;
Rigardt, H., gymnastikdirektör;
Rudvall, G., rektor;
Sandahl, G., adjunkt;
Sjöberg, E. K. T., rektor;
Sjöqvist, G., folkskollärare;
Slettengren, K. A. W., läroverksadjunkt;
Staaf, G., slöjdlärare;
Starrsjö, S., folkskollärare;
Stål nacke, E., rektor;
Söderberg, Ruth, folkskollärare;
Thor, R., slöjdlärare;
Thorén, I. K. A., lektor;
Tormod, G. R., övningsskollärare;
Wahrby, H., teckningslärare;
Walås, Dagmar, småskollärare;
Qstlundh, H.-E., lektor.
Experter för vissa lårarfrågor
Leffler, K. E., länsskolinspektör;
Skeppstedt, A. R., länsskolinspektör;
Söderberg, K. L., skoldirektör.
Övriga experter:
Brodén, H. I., skolinspektör;
Elfman, N.-O., rektor;
Eriksson, S.-E., rektor;
Gårdstedt, H. B., yrkesskoldirektör;
Gärdström, Ingrid, assistent;
Hellberg, A., konsulent;
Henricson, S.-E., forskningssekreterare;
Holkers, P.-A., studierektor;
Holmberg, B., rektor;
Husén, T., professor;
Härnqvist, K., professor;
Karlsson, Eva O., folkskollärare, led. av II kamm., (fr. o. m. den 20 april
1961);
Karlström, Lizzie, jur. kand.;
Kjellman, L. F., skoldirektör;
172
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 1 b: d
Lenerius, H., ingenjör;
Nordberg, F., rektor;
Näslund, S. R. E., folkskollärare;
Rodhe, Birgit K., rektor;
Rohdin, Viola, rektor;
Rosell, S., direktör;
Strömgren, H., yrkeslärare;
Ullstad, B. E., undervisningsråd;
Ulne, J. O., byråchef;
Waril, E., byrådirektör (fr. o. m. den 17 mars 1961);
Wiberg, H. G., adjunkt.
Huvudsekreterare:
Orring, J. A., undervisningsråd.
Biträdande sekreterare:
Landström, S.-S. H., fil. lic., sekreterare;
Magnusson, Agnes T. C., budgetsekreterare.
Direktiven för utredningen, se prop. 1957:106 s. 44—61.
Skolberedningen har under tiden december 1960—juni 1961 hållit 15
sammanträden om tillhopa 24 sammanträdesdagar, varav en längre sammanträdesperiod
omfattande 5 sammanträdesdagar. Därutöver har ett antal
expertgrupper sammanträtt ett flertal gånger.
Beredningen har under perioden publicerat och till ecklesiastikdepartementet
överlämnat ett antal slutförda undersökningar, nämligen dels en
undersökning »Synpunkter på skolans betyg inom lärarkår och arbetsmarknad»,
dels en undersökning ang. »Högstadieelevernas inställning till yrken,
ämnen och ämnesval m. m.», dels två kursplaneundersökningar, den ena rörande
ämnet samhällskunskap, den andra rörande ämnena fysik och kemi,
den sistnämnda kursplaneundersökningen utgiven av trycket av Almqvist
& Wiksell AB och övriga undersökningar i stencilerat skick.
I serien Statens offentliga utredningar har utgivits »Hjälpmedel i skolarbetet»
(SOU 1961: 17).
Skolberedningen har den 14 juli 1961 ingivit dels sitt huvudbetänkande
»Grundskolan» (SOU 1961:30), dels betänkandet »Läroplaner för grundskola
och fackskolor» (SOU 1961: 31), dels ock ett »Förslag angående skolstadga»
(stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1957 års brevskoleutredning (1959:1 38; 1960:1 28; 1961:1 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 maj 1957 för att
verkställa utredning rörande de organisatoriska formerna för tillhandahållande
av korrespondenskurser inom skolväsendet och därmed sammanhängande
frågor:
Elmgren, B. F., led. av I kamm., ordförande;
Gunnarskog, S. G., rektor.
173
IE: 3
Riksdagsberättelsen år 1962
Expert:
örnmarker, S. U. I., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Eurenius, M. V. S., övningsskollärare.
Utredningen har under tiden den 1 november 1960—den 31 oktober 1961
hållit 23 sammanträden.
Utredningen har i december 1961 avgivit sitt betänkande angående korrespondensundervisningen
inom skolväsendet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Examensutredningen (1960:1 42; 1961:1 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande formerna för examinas anordnande inom det
högre skolväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni 1959):
Bendz, E„ direktör, f. d. borgmästare, ordförande;
Assarsson, A. A., skoldirektör;
Johannisson, T. G., professor;
Sandberg, E. O. O., rektor.
Sekreterare:
Enander, S. E., läroverksadjunkt, t. f. skolinspektör.
Direktiven för utredningen, se 1960:1 E 42.
Utredningen har under tiden den 11 november 1960—den 31 oktober 1961
hållit 7 sammanträden.
Utredningen har i december 1961 avgivit sitt betänkande »Examensförfarandet
inom det högre skolväsendet» (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 1960 års folkbildningsutredning (1961: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 januari 1960 med
uppdrag att verkställa översyn av statsbidragsgivningen till folkbildningsoch
ungdomsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 20 februari 1960):
Elfving, O. G. C., landshövding, ordförande;
Jarild, H. W., studierektor;
Johansson, E. S., förbundssekreterare;
Lindblad, C. W., statskommissarie;
Löfberg, B. A., sekreterare;
Olsson, H. S. A., rektor;
Stahre, S.-A., studierektor.
Expert:
Sönnerlind, Kerstin, konsulent.
Sekreterare:
Östlund, B. O. H„ fil. mag.
174
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 1 lliJ 7
Biträdande sekreterare:
Andersson, Ann-Mari, förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 35.
Utredningen har under tiden den 15 november 1960—den 4 september
1961 hållit 18 sammanträden om sammanlagt 24 dagar.
Utredningen har den 15 juni 1961 avgivit betänkandet Folkbildningsarbete
och ungdomsverksamhet (SOU 1961:44).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1962
6. Chalmerska byggnadskommittén (1959:1 16; 1960:1 14; 1961:1 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 augusti 1936, den 15 juni
1937 och den 18 november 1938 för handhavande av de byggnadsföretag vid
Chalmers tekniska högskola, som Kungl. Maj :t kunde komma att uppdraga
åt kommittén (instruktion den 18 november 1938):
Larson, E. G., direktör, ordförande;
Asplund, S. O., professor;
Friberger, E. G., f. d. länsarkitekt;
Hössjer, K. G. N., professor, f. d. rektor, kassaförvaltare;
Rönnmark, L. C. A., professor, rektor.
Sekreterare:
Nordwall, K. E., byrådirektör.
Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 031
11 63 19.
Under tiden den 15 november 1960—den 31 oktober 1961 har förekommande
ärenden behandlats under hand.
Kommitténs uppdrag är i huvudsak slutfört. Den av kommittén uppförda
biblioteksbyggnaden har dock ännu icke blivit definitivt överlämnad till
byggnadsstyrelsen. En del yttre arbeten återstår att utföras.
7. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (1959: I 17;
1960: I 15; 1961: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti 1944:
Woxén, R., professor, rektor, ordförande;
Ahrbom, N. O., professor (fr. o. m. den 1 maj 1961);
Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm.;
Bjugge, P., byrådirektör (t. o. m. den 30 april 1961);
af Malmborg, R., byggnadsråd (fr. o. m. den 1 maj 1961);
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm.;
Snellman, U. H., byggnadsråd (t. o. m. den 30 april 1961);
österberg, D. V., professor.
175
IE: 7
Riksdagsberättelsen år 1962
Arkitekt:
Henriksson, G. A., professor.
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, J. E., byrådirektör.
Lokaler: Tekniska högskolan; tel. växel 23 65 20 till sekreteraren och
kassaförvaltaren; 20 84 12, 20 85 12 till arkitektkontoret.
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947: I E 21; instruktion
den 29 juni 1946.
Under året har om- och tillbyggnaderna av administrations- och biblioteksbyggnaderna
färdigställts och tagits i bruk. Arbetena med omläggning
av tillfartsvägar till högskolans huvudentré har likaså färdigställts. Vidare
har under året nybyggnad för avdelningen för teknisk fysik (kurslaboratorier
m. m.) och i samband därmed arbeten för utvändiga ledningar m. m. påbörjats.
Projekteringen av ny generalplan och nybyggnad av personalmatsal bär
fortsatt. Projektering av tillbyggnad för institutionen för elektronik samt nybyggnad
av kurslaboratorier för kemi har påbörjats.
På kommitténs arkitektkontor har under året varit anställda sex arkitekter,
en ritare samt ett kanslibiträde.
Unler tiden den 1 november 1960—den 31 oktober 1961 har kommittén
hållit 2 sammanträden.
8. 1953 års lärarinneutbildningskommitté (1960:1 16; 1961:1 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1953 och den
9 december 1960 för att verkställa dels fortsatt utredning rörande organisationen
av lärarinneutbildningen på det husliga området och därmed sammanhängande
utbildnings- och lokalfrågor dels ock utredning rörande åtgärder
för forskning och högre utbildning på näringslärans område samt
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november
1953):
Öhman, G. B., överdirektör, ordförande;
Blix, F. G., professor;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;
Brunius, F. E., professor;
Holmvall, Karin M., rektor;
Lindegren, K. N. A., fil. lic., tillika sekreterare;
Malmros, H., professor;
Torbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.
Experter:
Ernest-Börestam, Eva, ombudsman;
Herngård, Birgit K., rektor;
Johanson, Anna-Stina, rektor.
Biträdande sekreterare:
Wernlund, Brita K., t. f. förste byråsekreterare.
176
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet l h: 9
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 191; tel. 67 93 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I E 35. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag
se 1955: I E 31, 1956:1 E 27 och 1961: I E 11.
Under år 1961 har kommittén bearbetat det i föregående års berättelse
angivna projektet rörande näringsforskningens problem i stort. Under hösten
1961 har ett stort antal s. k. hearings med representanter för berörda intressenter
hållits.
Under år 1961 har kommittén in pleno sammanträtt två gånger samt arbetsutskottet
nitton gånger.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1962.
9. Odontologiska förhandlingssakkunniga (1959: I 23; 1960: I 17; 1961: I 12)
Ursprungligen tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni
1955 för att på statens vägnar upptaga vissa förhandlingar i samband med
utbyggnad av tandläkarutbildningen. Genom beslut den 31 januari 1958 har
Kungl. Maj :t vidare bl. a. uppdragit åt de sakkunniga att verkställa den i
riksdagens skrivelse 1957: 249 avsedda utredningen rörande tandsjukvården
vid tandläkarhögskolorna. Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars
1958 har antalet sakkunniga utökats från ursprungligen fem till sex.
Sakkunniga:
Lindskog. A. G., borgmästare, ordförande;
Fors, S. R., byråchef;
Karlén, G. H., överdirektör;
Sellman, S. P. H., professor, rektor;
Topelius, G. Z., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare;
Westin, G. E. N., professor, rektor.
Experter:
Fogelberg, B. E. B., byrådirektör (t. o. m. den 30 april 1961);
Kihlman, K. H., byråingenjör;
Marlcén, K.-E., avdelningstandläkare.
Sekreterare:
Witting, N.-O., t. f. budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Marcusson, T. M. I., förste revisor.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (Witting).
Direktiven för de sakkunnigas ursprungliga uppdrag, se 1956: I E 36. Jfr
vidare bl. a. 1961: I E 12 och riksdagens skrivelse 1957: 249.
De sakkunniga har under tiden den 16 november 1960—den 31 oktober
1961 hållit 12 sammanträden om 22 dagar.
De sakkunniga har den 13 juli 1961 avgivit betänkande om »Tandsjukvården
vid de odontologiska läroanstalterna» (SOU 1961: 36).
177
I E: 10 Riksdagsberättelsen år 1962
10. 1955 års universitetsutredning (1959:1 25; 1960:1 19; 1961:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående universitetens och högskolornas
uppgifter och behov (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1955):
Segerstedt, T., professor, rektor, ordförande;
Bergström, K. S. D., professor;
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef;
Olson, O. Hjalmar, direktör;
Svennilson, S. I., professor.
Experter:
Hagström, F. A. G., byrådirektör;
Rudberg, E. G, professor.
Sekreterare:
Berg, C. G. H., fil. lic.
Lokal: Sveavägen 166, 19 tr., Stockholm Va; tel 34 79 76 (sekreteraren) och
34 79 73 (kansli).
Direktiven för utredningen, se 1956:1 E 38.
Utredningen har under tiden den 1 november 1960—den 31 oktober 1961
hållit 19 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas komma att avslutas under år 1962.
11. 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och viss
lärarutbildning (1959:1 26, 1960:1 20; 1961:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1955 för
att verkställa en förutsättningslös utredning av frågan om den centrala
ledningen av hela yrkesutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1955):
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm., ordförande;
Beskow, B., undervisningsråd;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Forssell, E. E., yrkesskoldirektör;
Johnsson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Vinge, Margit S. C., byrådirektör, f. d. riksdagsledamot;
Öhman, G. B., överdirektör.
Experter:
Askeberg, S. H. J., byråchef;
Hessler, .1. T. H., byrådirektör;
Lilja, E. A., rektor;
Lindman, P., kanslichef;
Molander, H., förste assistent;
Sjöstedt, C.-E., undervisningsråd;
Åhlén, K., rektor.
178
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 12
Sekreterare:
Lindegren, K. N. A., fil. lic.
Lokal■ Riksdagshuset; tel. växel 22 46 00 anknytn. 73 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1956:1 E 39. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag,
se 1957: I E 30 och 1958: I E 26.
De sakkunniga har under tiden den 1 december 1960—den 31 oktober 1961
hållit 20 sammanträden.
De sakkunniga kommer att avlämna sitt huvudbetänkande senast omkring
halvårsskiftet 1962 samt sitt andra betänkande rörande lärarutbildningen
för vissa yrkesämnen under senare halvåret 1962.
12. Utrustning skommittén för Göteborgs universitet
(1959: I 29; 1960: I 22; 1961: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 april 1956 för att
handhava frågor om utrustning av nybyggnaderna för medicinska fakulteten
vid universitetet i Göteborg och de övriga frågor om utrustning vid
universitetet, som chefen för ecklesiastikdepartementet bestämmer.
Arén, T. S., kanslichef, ordförande;
Broman, T., professor;
Fors, S. R., byråchef;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Ivihlman, K. H., byråingenjör;
Malmgren, B. R., professor;
Olsson, O. G. A., professor;
Teorell, E. T. A., professor;
Ågren, K. G., professor.
Sekreterare:
Hilding, B. B. I., kapten.
Lokal: Göteborgs örlogsvarv, Göteborg 41; tel. 031—29 20 00 (växel).
Kommitténs uppdrag avsåg från början frågor om utrustning av nybyggnader
för institutionerna för anatomi, histologi, medicinsk kemi, farmakologi
och fysiologi samt nybyggnad för administration och bibliotek.
Uppdraget bar sedermera genom departementschefens beslut den 5 november
1956 och den 20 maj 1957 utvidgats till att omfatta jämväl frågorna om
utrustning dels av nytillkommande lokaler för institutionerna för bakteriologi
och klinisk bakteriologi, dels ock av undervisnings- och forskningslokaler
för följande kliniker inom Sahlgrenska sjukhusets i Göteborg då under
uppförande varande centralkomplex, nämligen medicinska kliniken I,
medicinska kliniken II, kirurgiska kliniken I, kirurgiska kliniken II, röntgendiagnostiska
kliniken och neurologiska kliniken. Vidare har Kungl. Maj:t
genom beslut den 26 april 1957, den 15 maj 1959, den 27 maj 1960 och den
16 juni 1961 uppdragit åt kommittén att handha anskaffningen av viss in
-
179
IE: 12
Riksdagsberättelsen år 1962
redning och utrustning för kliniskt-fysiologiska laboratoriet, kliniskt-kemiska
laboratoriet, pediatriska kliniken, hudkliniken, kvinnokliniken I och vissa
föreläsningssalar vid nämnda sjukhus samt till lokaler för ämnet hygien.
Kommittén har under tiden den 1 november 1960—den 31 oktober 1961
sammanträtt en dag. Därjämte har hållits ett flertal sammanträden med
kommitténs arbetsutskott.
Kommitténs arbete beräknas fortsätta under år 1962.
13. 1957 års utredning angående konstfackskolan (1959:134; 1960:1 25;
1961:117)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1957 för att
utreda frågan om fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna
för konstfackskolan och därmed sammanhängande spörsmål, med
uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms
stad om de ändringar av ifrågavarande avtal, vartill utredningen kan giva
anledning:
öhman, G. B., överdirektör.
Sekreterare:
Larsson, Bror A. F., förste byråsekreterare.
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 191; tel. 67 93 00.
Förhandlingarna med staden pågår och beräknas vara avslutade i början
av år 1962.
14. Farmaceututbildningskommittén (1959:1 39; 1960:129; 1961:1 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1957 för utredning
av frågan om utökning av farmaceutiska institutets utbildningskapacitet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 12 juli 1957):
Söderlundh, S., apotekare, f. d. medicinalråd, ordförande;
Bjugge, P., arkitekt SAR;
Lönngren, D. R., apotekare, tillika sekreterare;
Ohlsson, C. E., professor emeritus;
Poppius, H. D., t. f. byråchef.
Experter:
Isaksson, David, direktör (fr. o. m. den 23 januari 1961);
Rexed, B. A., professor (fr. o. m. den 23 januari 1961);
Sandell, E., professor, rektor;
Schill, L. G., laborator.
Biträdande sekreterare:
Virdebrant, B. C.-E., förste kanslisekreterare.
180
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 15
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel, lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (bitr. sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: I E 45.
Kommittén har under tiden den 1 november 1960—den 31 oktober 1961
hållit 13 plenarsammanträden.
Kommittén har under året i huvudsak avslutat sitt arbete rörande apotekar-
och receptarieutbildningens organisation samt genomfört undersökningar
rörande farmaceutiska institutets lokaliserings- och byggnadsfråga.
Delvis har detta skett i anslutning till pågående generalplanearbete för
Uppsala universitet.
Kommitténs arbete beräknas fortgå under första hälften av 1962.
15. Utredning rörande vissa medicinska utbildningsfrågor m. m. (1959: I 40;
1960:1 30; 1961:121)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
utreda vissa medicinska utbildningsfrågor m. m.:
Rexed, B. A., professor.
Experter (för utredning rörande blandad medicinsk och annan utbildning)
:
Johnels, J. A. G., professor (fr. o. in. den 1 december 1961);
Lindahl, P. E. E. A., professor (fr. o. m. den 1 december 1961);
Magnéli, P. A., professor (1''r. o. m. den 1 december 1961);
Reichard, P. A., professor (fr. o. m. den 1 december 1961);
Ström, G. O. F., professor (fr. o. m. den 1 december 1961).
Sekreterare:
Wennström, K. G., med. lic.
Lokal: Anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala; tel. 018/
312 49 sekr. 018/209 60).
Utredningen har under arbetsåret biträtt departementet vid beredningen
av olika medicinska utbildningsfrågor.
Utredningen fortsätter sitt arbete bl. a. med frågan om de medicinska läroanstalternas
utbildningskapacitet. Såväl ordföranden som sekreteraren ingår
i en av Kungl. Maj:t den 23 september 1960 tillsatt departementsberedning
av vissa frågor rörande ökad läkarutbildning (läkarutbildningsberedningen).
Utredningen har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 juni 1961 med anledning
av riksdagens skrivelse 1961:328 rörande ökad utbildning av läkare
och tandläkare in. m. erhållit uppdraget att biträda med utredning rörande
blandad medicinsk och annan utbildning. I detta syfte har utredningen i
första hand upptagit till behandling de lokalmässiga förutsättningarna att
i Umeå utbygga en med läkarutbildningen samordnad komplettering av utbildnings-
och forskningsorganisationen med centrala matematiska-naturvetenskapliga
ämnen.
181
IE: 16
Riksdagsberåttelsen år 1962
16. Organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå (1959:142;
1960: 131; 1961: 1 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 november 1957 för
att — i enlighet med riktlinjer, som förordats av chefen för ecklesiastikdepartementet
i propositionen nr 188 till 1957 års riksdag — fortsätta med detaljplaneringen
m. m. av den medicinska högskolan i Umeå:
Topelius, G. Z., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare, ordförande;
Blix, F. G., professor;
Dahlqvist, O. R. F., landstingsman;
Fors, S. R., byråchef;
Heimer, G., landstingsdirektör;
Herberts, G. E., professor;
Huggert, E. A. F., professor;
Lundgren, P. G., fältläkare;
Olrog, O. Chr., t. f. byggnadsråd;
Terner, N. J., med. lic.;
Törnblom, N. F., professor;
Westin, G. E. N., professor, rektor.
Experter:
Fogelberg, B. E. B., byrådirektör (t. o. m. den 2 maj 1961);
Hollunger, E. G., t. f. laborator;
Högberg, G., sjukhusdirektör;
Lysell, E. G. S. L., professor, föreståndare;
Löfström, G., professor;
Roempke, S. O., biträdande länsarkitekt;
Wretlind, K. A. J., laborator (t. o. m. den 15 maj 1961).
Sekreterare:
Grimsborn, A. G. S-, byrådirektör (t. o. m. den 30 september 1961).
Biträdande sekreterare:
Sverne, J. E., förste byråsekreterare (med uppgift att vara sekreterare i den
av kommittén tillsatta nämnden för frågor rörande tandläkarutbildningen).
Lokal: Ålidbacken 15 D, Umeå; tel. Umeå 180 50.
Organisationskommittén har under tiden den 1 december 1960—den 31
oktober 1961 hållit 6 plenarsammanträden.
Organisationskommitténs arbete kommer att pågå under år 1962.
17. Utredning rörande dispositionen av donationshemman och andra lönetillgångar
vid de allmänna läroverken (1959:143; 1960:132; 1961:123).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1957 för
att verkställa utredning rörande dispositionen av donationshemman och
andra lönetillgångar vid de allmänna läroverken samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1957):
Uhlin, K.-E., byråchef.
182
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 18
Sekreterare:
Reuterswärd, G. F. P., t. f. advokatfiskal.
Lokal: Justitiekanslersämbetet: tel. 10 29 89 (den sakkunnige), kammarkollegiet:
tel. 23 45 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: 1 E 50.
Sedan utredningsuppdraget såvitt rör Visingsö skolegodsfond slutförts
genom ett år 1959 avgivet betänkande, har utredningen ägnat sig åt de
egentliga lönedonationerna vid de allmänna läroverken.
Vid den översyn av de statliga avlöningsförfattningarna som för närvarande
verkställes av löneförfattningsberedningen torde även komma att
uppmärksammas spörsmålet om statliga befattningshavares rätt att i och
för sin tjänst uppbära förmåner och donationer. Med hänsyn till nämnda
frågas betydelse för förevarande utredning kommer utredningens förslag
icke att redovisas förrän resultatet av den ifrågavarande översynen framlagts.
18. 1958 års utredning kyrka-stat (1959: I 44; 1960: I 33; 1961: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 januari 1958 för
att utföra en första etapp av en utredning av frågan om den framtida gestaltningen
av förhållandet mellan staten och den svenska kyrkan (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 januari 1958):
Wieslander, I. L., f. d. hovrättspresident, ordförande;
Bolin, A. B., sekreterare i LO;
Engström, K. Olof N., adjunkt;
Josefson, P. L. R., biskop;
Zetterberg, K. Å. H., pastor primarius, led. av II kamm.
Experter:
Ahrén, P.-O. A., teologie doktor (t. o. m. den 30 november 1961);
Hedelius, F. E. O., f. d. kammarrättsråd (fr. o. m. den 6 mars 1961);
Heldtander, T., kyrkoadjunkt;
Ivarsson, E. Henrik, församlingssekreterare i svenska kyrkans diakonistyrelse;
Palmqvist,
P. O. A., docent (fr. o. m. den 1 december 1961);
von Otter, S. F., kammarrättsråd;
Rodhe, Sten, lektor;
Silén, S. F. P., docent, lektor;
Sjöberg, E. K. T., rektor;
Swedberg, B. G. R., pastor, sekreterare i frikyrkliga samarbetskommittén;
Waller, S. M., docent (fr. o. m. den 1 december 1961);
Åberg, E. V. R., kammarråd.
Huvudsekreterare:
Lindelöw, K.-G., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Andersson, Hans B., hovrättsassessor (fr. o. m. den 15 mars 1961);
183
IE: 18
Riksdagsberättelsen år 1962
Lindahl, J.-M., kanslisekreterare (vissa sekreterargöromål);
Petri, C. A. H., hovrättsfiskal.
Lokal: Skeppsbron 5, Malmö; tel. 040-14071 (ordf.), 040-14072 (huvudsekr.
), 040-14250 (ass. Andersson) och 040-14252 (fiskal Petri).
Direktiven för utredningen, se 1959: I E 44.
Utredningen har under tiden den 1 december 1960—den 31 oktober 1961
sammanträtt 23 dagar, varjämte ordföranden och sekreterarna haft ett flertal
sammanträden med utredningens experter.
Ett forskningsteam under ledning av docenten Berndt G. E. Gustafsson
har undersökt möjligheter och metoder att klarlägga religionens betydelse
som samhällsfaktor. Utredningen avser att framlägga resultatet av detta
arbete under år 1962.
Vissa undersökningar rörande de frikyrkliga samfundens verksamhet och
beträffande svenska kyrkans icke genom särskild lagstiftning reglerade
verksamhet beräknas jämväl kunna framläggas under år 1962.
Utredningsarbetet kommer att pågå under hela år 1962.
19. Kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Göteborg
(1959: I 46; 1960: I 34; 1961: I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1958 för alt
på statens vägnar upptaga förhandlingar med Göteborgs stad och andra
vederbörande angående dels nytt avtal rörande den medicinska undervisningen
i Göteborg, dels vissa andra i bemyndigandet särskilt angivna frågor,
dels ock de övriga frågor, som av departementschefen hänskjutes till de
sakkunniga för handläggning:
Wulff, K. E., bankinspektör, ordförande;
Ingelmark, B. E., professor;
Rydback, A. V. L., expeditionschef.
I frågor rörande handelshögskolan i Göteborg jämväl:
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef.
Sekreterare:
Jansson, Sture E., t. f. budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Risberg, S. A., amanuens (fr. o. m. den 29 maj 1961).
Lokal: Bank- och fondinspektionen; tel. 24 21 20 (ordföranden och sekreteraren).
Kommissionen har under tiden den 1 december 1960—den 31 oktober 1961
hållit 14 sammanträden.
Av de i bemyndigandet särskilt angivna uppdragen återstod den 1 december
1960 endast den i 1959 års avtal om den medicinska undervisningen
icke definitivt reglerade frågan om samarbetet rörande de bakteriologiska
och patologiska institutionerna i Göteborg.
Därutöver kvarstod den 1 december 1960 följande efter den 7 mars 1958
åt kommissionen särskilt givna uppdrag:
184
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 19
den 6 februari 1959 att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad angående
upplåtelse av lokaler m. in. för statens sjuksköterskeskola i Göteborg;
den
30 december 1959 att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad i
fråga om anordnande vid lämplig tidpunkt av lokaler för odontologisk utbildning
i Göteborg;
den 4 mars 1960 att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad rörande
förvärv av mark för nybyggnader för den filosofiska fakulteten vid universitetet
i Göteborg samt beträffande de frågor i övrigt, som äger samband därmed;
den
3 juni 1960 att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad och styrelsen
för handelshögskolan i Göteborg rörande frågor, som har samband
med avsedd utökning av utbildningskapaciteten vid nämnda handelshögskola;
samt
— likaså den 3 juni 1960 — att med beaktande av vad chefen för inrikesdepartementet
därom anfört i propositionen 1960: 71 angående vissa
anslag till universitetssjukhusen m. m. upptaga förhandlingar med dels Göteborgs
stad angående revision av den av Kungl. Maj :t genom beslut den 28
maj 1959 godkända överenskommelsen med staden om fördelningen av
kostnaderna för uppförande av en tillbyggnad till Göteborgs barnsjukhus,
dels Göteborgs stad samt Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs
och Värmlands läns landsting angående upphävande av den av Kungl.
Maj :t genom beslut den 28 juli 1958 godkända överenskommelsen med
nämnda parter om anordnande av undervisningslokaler vid Konung Gustav
V:s jubileumsklinik i Göteborg, dels ock Göteborgs stad angående upphävande
av den av Kungl. Maj:t genom beslut den 28 juli 1958 godkända överenskommelsen
med staden om utvidgning av kvinnoklinik I vid Sahlgrenska
sjukhuset m. m.
Efter den 30 november 1960 har Kungl. Maj :t åt kommissionen ytterligare
uppdragit:
den 5 maj 1961 dels att -— med beaktande av vad chefen för inrikesdepartementet
därom anfört i propositionen 1960: 159 med förslag till riktlinjer
för regionsjukvårdens utbyggande m. in. — upptaga förhandlingar
med Göteborgs stad och övriga vederbörande i fråga om avveckling av nuvarande
statsbidrag till driften av centralanstalten för radioterapi vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg, dels att — med beaktande av vad chefen för
ecklesiastikdepartementet i propositionen 1961:108 angående ökad utbildning
av läkare och tandläkare in. m. anfört i frågan — upptaga förhandlingar
med Göteborgs stad om träffande av de överenskommelser, som må
erfordras vid ett genomförande av ifrågasatt ökning av den årliga intagningen
i de propedeuliska och kliniska ämnena till 160 studerande vid den
medicinska fakulteten i Göteborg;
samt den 7 september 1961 att upptaga överläggningar med Göteborgs
stad angående villkoren för placering av eu professur i psykiatri vid Lillhagens
sjukhus och därmed sammanhängande frågor.
185
IE: 19
Riksdagsberättelsen år 1962
Kommissionen har under tiden den 1 december 1960—den 31 oktober
1961 med delegerade för Göteborgs stad och andra vederbörande slutit följande
avtal och överenskommelser:
1. Avtal om lokaler för patologi i Göteborg.
2. Avtal om lokaler för bakteriologi m. m. i Göteborg.
3. Överenskommelse rörande upphävande av viss överenskommelse om
tillbyggnad till Konung Gustav V:s jubileumsklinik i Göteborg.
4. överenskommelse om utbyggnad av Konung Gustav V:s jubileumsklinik
i Göteborg.
5. överenskommelse rörande utvidgning av kvinnokliniken I vid Sahlgrenska
sjukhuset.
6. överenskommelse rörande tillbyggnad av Göteborgs barnsjukhus.
7. Avtal om överlåtelse av mark för universitetets i Göteborg behov m. m.
8. överenskommelse om anordnande av bilplatser för universitetet i Göteborg.
9. Avtal angående förstatligande av handelshögskolan i Göteborg, m. m.
10. överenskommelse om förvaltning m. m. av vissa till handelshögskolan
i Göteborg knutna donationsfonder.
11. Avtal om inordande av Institutet för Distributionsekonomisk och Administrativ
Forskning under handelshögskolan i Göteborg.
12. Avtal om överlåtele av tomt för handelshögskolans i Göteborg behov,
m. m.
13. Avtal om statens sjuksköterskeskola i Göteborg.
Kommissionen har vidare den 1 mars 1961 gemensamt med Lund-Malmökommissionen
avgivit utlåtande angående läkarutbildningsberedningens betänkande
»Program för ökad läkarutbildning».
Kommissionen beräknas under år 1962 slutföra de ovan angivna uppdrag,
som kvarstod den 31 oktober 1961, nämligen frågorna om odontologisk utbildning,
driftbidrag till centralanstalten för radioterapi, ökning av den årliga
intagningen av medicine studerande samt professur i psykiatri.
20. Samnordiska utredningen rörande utbildning av teknisk personal
(1959: I 48; 1960: I 36; 1961: I 26)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1958 har svenska representanter
tillkallats såsom ledamöter i den av Nordiska rådet vid dess femte
session rekommenderade gemensamma nordiska utredningen rörande
samarbete i fråga om utbildning av teknisk personal. Utredningsuppdraget
har inom nordiska kulturkommissionen fördelats på två organ, av vilka i
stort sett det ena skulle behandla den tekniska utbildningen på högskolestadiet
och det andra övrig teknisk utbildning.
186
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 21
1. Samnordiska utredningen rörande teknisk utbildning på högskolestadiet.
Tillkallade svenska representanter enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30
juni 195*8:
Hössjer, K. G. N., professor, f. d. rektor;
Linden, A., direktör;
Rönnmark, L. C. A., professor, rektor;
Woxén, R., professor, rektor.
Lokal: Tekniska högskolan i Stockholm; tel. 23 65 20 (Woxén).
Utredningen har i augusti 1959 avgivit sitt första delbetänkande — avseende
mandatets punkt A — vilket ingivits till Nordiska kulturkommissionen
samt distribuerats till professorerna vid de berörda lärosätena.
Behandlingen av mandatets punkt B (frågor av mer långsiktig karaktär)
pågår och har kunnat bedrivas korrespondensvägen.
2. Samnordiska utredningen rörande utbildning och fortbildning av teknisk
personal.
Tillkallad svensk representant enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni
1958:
Öhman, G. B., överdirektör.
Sekreterare:
Waril, E., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Bager, Kerstin, t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 191; tel. 67 93 00.
Utredningen har under år 1961 hållit 3 sammanträden om sammanlagt
5 dagar, förlagda till Köpenhamn, Stockholm och Oslo. Utredningen har under
1960 i Nordiska Rådets handlingar publicerat en första sammanställning
rörande teknikerutbildning (ingenjörsutbildning), vilken i början av 1961
utsänts till vissa myndigheter och organisationer. Den andra delen av sammanställningen
— omfattande de grupper av tekniker, vars utbildning dels
syftar till en ställning som tekniker, förmän, arbetsledare eller liknande
och dels omfattar teoretisk utbildning — är i huvudsak färdig och kommer
att publiceras i likhet med föregående sammanställning. Utredningen har
även påbörjat en kartläggning av utbildningen av specialarbetare samt en
översikt över utbildning av lärare för teknikerundervisning. Gemensam
fortbildning av läroverksingenjörer har diskuterats och förslag till sådan
utbildning har utarbetats.
Utredningen torde komma att pågå under år 1962.
21. Sakkunnig för översyn av förslag till bihang till kyrkohandboken
(1959: I 50; 1960: I 37; 1961: I 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1957, nr 28, begärda
översynen av föreliggande förslag till bihang till kyrkohandboken;
187
IE: 21
Riksdagsberättelsen år 1962
Murray, G. R. O., kyrkoherde.
Lokal: Kammakargatan 30, Stockholm C, tel. 21 36 63.
Arbetet beräknas komma att slutföras under år 1962.
22. Sakkunnig för översyn av förslag till alternativt aftonsångsritual
(1959: I 51; 1960: I 38; 1961: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1957, nr 27, begärda
ytterligare bearbetningen av föreliggande förslag till alternativt aftonsångsritual
:
Lindquist, G. D., föreståndare för Ersta, f. domprost.
Lokal: Erstagatan 1, Stockholm So; tel. 43 86 74 eller 24 15 20.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första hälften av år 1962.
23. Utredning rörande de svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi m. m.
(1959: I 53; 1960: I 39; 1961: I 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning rörande de svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi
och deras behov av bidrag till församlingsverksamheten:
Morén, O. A., stiftssekreterare.
Expert:
Tingström, A. L., förste stiftsnotarie.
Sekreterare:
Almeson, K. J. T., t. f. förste kanslisekreterare (t. o. m. den 17 oktober
1961).
Lokal: Domkapitlet i Uppsala; tel. 018/30462 (den sakkunnige), 018/
43408 (experten).
Den sakkunnige har under tiden den 1 december 1960—den 31 oktober
1961 hållit 4 sammanträden med experten.
Vidare har den sakkunnige och experten haft överläggningar med representanter
för byggnadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och musikaliska akademien
samt svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse i frågor berörande utredningsuppdraget.
Den sakkunnige jämte experten har besökt församlingen i Oslo den 15
—den 18 maj 1961 och församlingen i Helsingfors den 5 och den 6 juni
samma år samt därvid överlagt med vederbörande kyrkoherdar och kyrkoråd.
I samband med dessa besök har församlingarnas fasta egendom besiktigats.
Slutligen har den sakkunnige och experten vid besök i Köpenhamn
den 11 juni 1961 haft överläggningar med utlandskyrkoherdarna. Samtliga
utlandskyrkoherdar med undantag av kyrkoherden i Buenos Aires hade
därvid kommit tillstädes.
Den sakkunnige har hos byggnadsstyrelsen anhållit om viss byggnadsteknisk
utredning rörande församlingarnas byggnadsbestånd. Enligt från
188
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 25
byggnadsstyrelsen inhämtad uppgift kommer nämnda utredning att färdigställas
under år 1962.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 19*62.
24. Utredningen rörande naturhistoriska riksmuseet m. m.
(riksmuseiutredningen) (1960: I 41; 1961: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 maj 1959 med
uppdrag att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning rörande
naturhistoriska riksmuseets och vissa andra institutioners framtida ställning
till universitetet i Stockholm jämte därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 maj 1959):
Thomson, A. N., f. d. universitetskansler, ordförande;
Althin, T. K. W., museiintendent (t. o. m. den 6 november 1961);
Andersson, M. A. J., chefredaktör, led. av I kamm.;
Arén, T. S., kanslichef;
Blidfors, T. E. J., övningsskollärare, led. av II kamm.;
Expert:
Poppius, H. D., t.f.byråchef.
Sekreterare:
Blennow, Margaretha, förste kanslisekreterare (t. o. m. den 20 december
1961);
Johansson, E. Allan, t. f. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 21 december
1961).
Biträdande sekreterare:
Johansson, E. Allan, t. f. förste kanslisekreterare (t. o. m. den 20 december
1961);
Konnander, B. A. W., amanuens (fr. o. m. den 1 november 1961).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2; tel. växel, lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 41.
Utredningen har under tiden den 16 november 1960—den 31 oktober 1961
hållit 14 sammanträden.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1962.
25. Utredningen rörande operaverksamheten (1960: I 43; 1961: I 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande kungl. teaterns ekonomi och därmed sammanhängande
förhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 6 juli 1959):
Söderlund, S. Y., justitieråd.
Experter:
Engländer, R., fil. dr;
Grauers, R., reklamchef;
Hansson, N. L., byrådirektör;
189
IE: 25
Riksdagsberättelsen år 1962
Hähnel, F., redaktör;
Pergament, M., tonsättare;
Wallner, B., fil. lic.;
Wärneryd, K.-E., docent.
Sekreterare:
Lindenbaum, G. M., byrådirektör.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 32.
Utredningen har den 28 juni 1961 avlämnat ett första betänkande angående
»Kungl. teatern. Verksamhet och ekonomi» (SOU 1961: 28). Den
återstående delen av utredningsarbetet kommer bl. a. att röra frågan om
operahusets förvaltning samt möjligheterna att genom tekniska anordningar
rationalisera verksamheten vid kungl. teatern. Arbetet därmed beräknas
kunna avslutas under år 1962.
26. Utredning rörande den försvarsmedicinska forskningen (1960: I 45;
1961: I 33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda den försvarsmedicinska forskningen:
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Clemedsson, C.-J., professor;
Engström, A. V., professor;
Fehrm, E. M., generaldirektör;
Hesselblad, G., arméöverläkare;
Schmidt, T., överste;
Ström, G. O. F„ professor (fr. o. m. den 17 januari 1961);
Troell, L., marinöverläkare;
Uvnäs, B., professor.
Sekreterare:
Blomquist, B. E. L., förste marinläkare (sjukledig fr. o. m. den 1 oktober
1961);
Nordgren, Lars, med. lic. (fr. o. m. den 1 oktober 1961 tills vidare under
Blomquists sjukdom).
Biträdande sekreterare:
Bergsten, N. G., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Garantilånenämnden, Storkyrkobrinken 7, Box 2075, Stockholm 2;
tel. 20 33 09.
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 45.
Utredningen har under tiden den 1 december 1960—den 31 oktober 1961
hållit 20 sammanträden, överläggningar och studiebesök har skett vid forskningsinstitutioner
med verksamhet inom den försvarsmedicinska forskningen.
190
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 27
Från flertalet i landet inom försvarsmedicinsk forskning verksamma forskare
har utredningen inhämtat förslag om aktuella forskningsprojekt under
den kommande 5-årsperioden. Projektförslagen har sammanfattats och
prioriterats i en plan för den försvarsmedicinska forskningens anslag under
de närmaste åren.
Utredningen beräknas vara klar med huvuddelen av sitt uppdrag vid årsskiftet
1961/62.
27. Studiesociala utredningen (1960: I 46; 1961: I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för
att verkställa en översyn av de studiesociala åtgärderna på den högre utbildningens
område (se Post- och Inrikes tidn. den 28 oktober 1959):
Palme, S. O. J., byråchef, led. av I kamm., ordförande;
Berg, C. G. H., fil. lic.;
Bodström, T. L., fil. lic.;
Håkansson, Hans E. V., fil. lic.;
Persson, E. Yngve, förbundsordförande;
Rönquist, P.-E., sekreterare;
Östergren, A. B., direktör.
Experter:
Landgren, H. B., lektor (fr. o. m. den 17 juli 1961);
Lundin, K. G., lektor (fr. o. m. den 3 oktober 1961);
Sandell, A. E. H., rektor (fr. o. m. den 28 juni 1961);
Sandgren, C. L., t. f. undervisningsråd (fr. o. m. den 19 juni 1961);
Stetler, E. F., byrådirektör (fr. o. m. den 19 juni 1961);
Wallberg, K. Hj. S., byrådirektör (fr. o. m. den 23 januari 1961);
Waril, E., byrådirektör (fr. o. m. den 19 juni 1961).
Sekreterare:
Ruin, O. K., docent.
Biträdande sekreterare:
Larsson, Ulf O., fil. lic.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, nb, Sthlm; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
22 65 00 (ordföranden), 1142 19 (sekreteraren), 1142 18 (biträdande
sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 46.
Utredningen har under tiden den 1 december 1960—den 31 oktober 1961
avhållit 8 sammanträden.
Efter framställning i skrivelse av den 2 juni 1961 erhöll utredningen —
genom departementschefens beslut den 19 juni 1961 — i uppdrag att skyndsamt
utarbeta förslag om en utbyggnad av vuxenutbildningen på gymnasiestudiet.
En delegation, bestående av utredningens ordförande, dess ledamöter
Berg, Håkansson och Rönquist samt de härför särskilt tillkallade
experterna Sandgren, Stetler och Waril, har tillsatts för detta ändamål;
191
IE: 27
Riksdagsberättelsen år 1962
som experter till denna delegation fungerar Landgren, Lundin och Sandell.
Delegationen har t. o. m. november månad haft 6 sammanträden.
Studiesociäla utredningens arbete kommer att avslutas under år 1962.
28. 1960 års blindvårdsutredning (1961: I 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 februari 1960 för
att verkställa utredning rörande anpassnings- och yrkesundervisning för
vuxna synskadade jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Bergh, E. A., byråchef, ordförande;
Granström, K. O., docent, överläkare;
Hedkvist, C. H., direktör;
Hedlén, B. R., socialdirektör;
Tegström, A. R., rektor.
Expert:
Andersson, Bo G., biträdande överläkare.
Sekreterare:
Wallin, N. Å., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Thorell, R., konsulent (fr. o. m. den 21 november 1961).
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen, Lindhagensgatan 74—76; tel. växel lokalsamt.
54 05 20, rikssamt. 54 05 80.
Utredningen har under tiden den 1 november 1960—den 31 oktober 1961
hållit 2 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
29. Utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm m. m.
(1961: I 37)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1960 för att
verkställa utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm m. m.
(Se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1960):
Ericsson, K. G. V., hovrättsassessor.
Expert:
Olsson, S. G., förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Ericson, L. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (utredningsmannen), växel 23 45 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 37.
Utredningen har under tiden den 1 december 1960—-den 31 oktober 1961
hållit 6 sammanträden, varvid bl. a. samråd skett med biskopen i Lunds stift
och överläggningar ägt rum med representanter för kyrkorådet i Karlskrona
amiralitetsförsamling.
192
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 30
Efter remiss har utredningen avgivit utlåtanden, den 31 januari 1961 till
statsrådet och chefen för försvarsdepartementet över försvarets personalvårdsutrednings
betänkande III, Själavårdsverksamheten inom krigsmakten,
och den 12 april 1961 till riksdagens första lagutskott över motioner
angående tillhörigheten till de s. k. nationella kyrkoförsamlingarna.
Sedan ny pastoratsindelning i riket nu beslutats har utredningen upptagit
till bedömande spörsmålet hur den andliga vården inom marinen bör bedrivas
i fortsättningen och hur samordning kan ske med den nya försainlingsprästerliga
organisationen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1962.
30. Musikledarutredningen (1961: I 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1960 för att
verkställa utredning rörande utbildningen av lärare och handledare för det
fria och frivilliga musikbildningsarbetet m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 5 maj 1960):
Johansson, A. H., professor, ordförande;
Franzén, B. K. V., lärare vid musikhögskolan;
Malmgren, A., studieombudsman (fr. o. m. den 22 november 1961);
Ringmar, T., folkhögskollärare (t. o. m. den 21 november 1961).
Experter:
Gabrielsson, I., musikinspektör (fr. o. m. den 20 juni 1961);
Wallin, N. L., rektor (fr. o. m. den 20 juni 1961).
Sekreterare:
Holmström, L.-G., universitetslektor.
Lokal: Karlavägen 84, Stockholm No, tel. 60 60 98.
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 38.
Utredningen har under tiden den 1 december—den 31 oktober 1961 hållit
25 sammanträden.
Utredningen har besökt Folkliga musikskolan i Örebro, de kommunala
musikskolorna i Lund, Eskilstuna och Västerås, musikkonservatorierna i
Malmö och Göteborg, musiklinjen vid Framnäs folkhögskola, musiklinjen
vid Stockholms borgarskola samt musiklinjen vid Birkagårdens folkhögskola.
En undersökning rörande kvaliteten på de lärare och instruktörer, som
är knutna till det fria och frivilliga musikfolkbildningsarbetet, har avslutats.
Utredningen har genomfört en enkät i avsikt att klarlägga omfattningen
och kvaliteten av den musikundervisning som bedrives i de kommunala
musikskolorna. Tillsammans med musikfrämjandet förbereder utredningen
en undersökning rörande elevmaterialet vid och innehållet i de fortbildningskurser
för musikinstruktörer som för närvarande anordnas i landet.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1962.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt.
RikHdagHberätteUen
193
IE: 31
Riksdagsberättelsen år 1962
31. 1960 års arbetsterapeututredning (1961:1 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1960 för att
verkställa utredning rörande utbildningen av sysselsättnings- och arbetsterapeuter
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1960):
Sönnerlind, A. S., byråchef, ordförande;
Degerman, Kerstin, arbetsterapeut;
Friberg, A. A., t. f. förste byråinspektör;
Nilsson, L. G., landstingsdirektör;
Åmark, C. E., överläkare.
Experter:
Bjerner, B. E., docent (fr. o. in. den 12 juni 1961);
Ekholm, K. W., rektor;
Hult, L. H. F. W., professor;
Äkerblad, B. I., förste underläkare.
Sekreterare:
Morgan, B. M., folkskollärare (t. o. m. den 12 november 1961);
Ribbing, E. M., t. f. förste kanslisekreterare (fr. o. in. den 13 november 1961).
Biträdande sekreterare:
Almeson, K. J. T., t. f. förste kanslisekreterare (t. o. m. den 15 oktober 1961);
Ribbing, E. M., t. f. förste kanslisekreterare (fr. o. in. den 16 oktober 1961
t. o. m. den 12 november 1961).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (ordföranden och sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 39.
Utredningen har under tiden den 1 december 1960—den 31 oktober 1961
sammanträtt 11 dagar och därvid företagit studiebesök i bl. a. Århus i Danmark.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1962.
32. Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund (1961: I 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
verkställa närmare utredningar och avgiva förslag angående anordnande av
högre teknisk utbildning och forskning i Lund (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 juni 1960):
Olson, O. Hjalmar, direktör, ordförande;
von Friesen, S., professor;
Gralén, N. G. J., professor;
Gustafson, Torsten V., professor;
Laudon, A., disponent;
Lindmark, A. L. G., avdelningschef;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef;
194
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 32
Pleijel, Ä. V. C., professor;
VVoxén, R., professor, rektor.
Experter:
Agdur, N. B., professor;
Bergendal, G. S., docent (fr. o. m. den 19 januari 1961);
Bjurel, A. B. E., överingenjör;
Björkbom, C. A. P., överbibliotekarie;
Boestad, G. K. W., professor;
Borg, E. L., länsarkitekt (fr. o. m. den 19 januari 1961);
Borg, L. G., professor;
Dahlberg, E. E., arkitekt (fr. o. m. den 19 januari 1961);
Ekström, H. V., överingenjör (fr. o. m. den 19 januari 1961);
Fehrm, E. M., generaldirektör;
Gabrielsson, E. Y., direktör;
Gierow, K. A., överbibliotekarie;
Glimstedt, E. G., professor;
Hedebrant, O. S., civilingenjör;
Henriksson, G. A., professor (fr. o. m. den 19 januari 1961);
Hugosson, M. Å., civilingenjör;
Jacobaeus, A. Ch., direktör;
Jacobsson, Meje, teknologie doktor (fr. o. m. den 19 januari 1961);
Jung, I. K. E., direktör;
Larsson, Erik L., professor;
Lindqvist, J. C. S., biblioteksråd;
Lundquist, N.-H., avdelningschef;
MacDowall, S. G. H., byråchef;
Magnusson, Kjell, teknologie licentiat (fr. o. m. den 19 januari 1961);
Nilsson, Alde E., direktör;
Paulsson, Inga, bibliotekarie;
Ramqvist, Ingrid, bibliotekarie;
Rasmuson, A. S. H., professor;
Snellman, U. H., byggnadsråd (fr. o. m. den 19 januari 1961);
Stelling, P. O., professor;
Stenberg, P., direktör;
Stockman, L. G., professor;
Sunner, S. A., docent;
Wärnfeldt, A. O., civilingenjör (fr. o. m. den 19 januari 1961);
Wästlund, K. G., professor (fr. o. m. den 19 januari 1961);
österberg, G. S., docent (fr. o. m. den 19 januari 1961).
Sekreterare:
Ingvar, L. O. A. H., byrådirektör.
Lokal: Tekniska högskolan i Lund; postadress Lund 5; tel. 0412/27100.
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en
inom ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria rörande högre teknisk
utbildning och forskning i Lund, se 1961:1 E 40.
195
IE: 32
Riksdagsberättelsen år 1962
Kommittén har under tiden den 1 december 1960—den 31 oktober 1961
hållit 10 sammanträden. Därutöver har vissa subkommittéer sammanträtt
ett flertal gånger.
Kommittén har utarbetat en Stomplan för teknisk högskola i Lund
(tryckt) med förslag till utformning av fem avdelningar vid högskolan, nämligen:
avdelningen för teknisk fysik, för elektroteknik, för maskinteknik,
för väg- och vattenbyggnad samt för arkitektur.
Kommitténs arbete kommer att fortgå under år 1962.
33. Naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg (1960:1 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att dels
verkställa närmare utredningar och avgiva förslag angående successiv utbyggnad
av den matematisk-naturvetenskapliga forskningen och utbildningen
i Göteborg, dels ock leda samordningen av viss utbildnings- och forskningsverksamhet
vid universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1960):
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef, ordförande;
Bergström, K. S. D., professor;
Frisk, J. I. Hj., professor;
Hörstadius, S. O., professor;
Larsson, Sixten, generaldirektör;
Lindmark, A. L. G., avdelningschef;
Lönnroth, N. E. M., professor;
Rönnmark, L. C. A., professor, rektor;
Svartholm, N. F. V., professor;
Waldau, G. O. O., t. f. budgetsekreterare, fr. o. m. den 2 februari 1961 ersättare
för Lindmark vid förfall för denne.
Experter:
Fehrm, E. M., generaldirektör (fr. o. m. den 23 januari 1961);
Ganelius, T. Hj., professor;
Gralén, N. G. J., professor (fr. o. m. den 23 januari 1961);
MacDowall, S. G. H„ byråchef (fr. o. m. den 23 januari 1961);
Molin, Bj. A., fil. mag.;
Olsson, K. E. Esbjörn, teknolog.
Sekreterare:
Hagbergh, G. G. E., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Hugoson, M.-Å., civilingenjör (fr. o. m. den 1 februari 1961).
Lokal: Sveavägen 166, 19 tr., Stockholm Va; tel. 34 79 74 (sekreteraren)
och 34 79 73 (kansli). Bitr. sekreteraren: Chalmers tekniska högskola, Storgatan
43, Göteborg; tel. 031/13 74 89.
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en inom
ecklesiastikdepartementet upprättad, till förutnämnda bemyndigande fogad
promemoria rörande matematisk-naturvetenskaplig samt högre teknisk ut
-
196
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
I E: 33
bildning och forskning i Göteborg, se 1960: 1 E 41, dels en sedermera till
kommittén överlämnad, den 23 januari 1961 dagtecknad departementspromemoria
rörande Chalmers tekniska högskolas utbyggnad. 1 sistnämnda promemoria
anföres:
Med anledning av Kungl. Maj ds proposition 1960: 72 anvisade ^60 års riksdag
medel för ökning av intagningen vid Chalmers tekniska hogskola läsåret 1960/6
från 400 till 444 studerande. Den beslutade ökningen, som avser dels avdelningen
för teknisk fvsik, från 20 till 30 studerande, dels avdelningen för elektroteknik,
från 130 1111160 studerande, dels slutligen avdelningen for skeppsbyggnad, från
26 till 30 studerande, utgör emellertid endast en första utbyggnadsetapp. Riksdagen
bär dessutom i anledning av propositionen 1960: 119 fattat principbeslut om ytterligare
ökning av intagningskapaciteten läsåren 1961/64 enligt en i sistnämnda
proposition angiven plan till 650 årligen intagna, ökningen hänför sig läsåret
1901/02 till avdelningen för elektroteknik, från 160 till 185 studerande, och avdelningen
för kemi, från 20 till 55 studerande, läsåret 1902/03 till avdelningen for
väg- och vattenbyggnad, från 68 till 150 studerande samt läsåret 1903/04 till avdelningen
för maskinteknik, från 80 till 150 studerande.
Det är sålunda en väsentlig utbyggnad av civilingenjörsutbildningen i Goteborg
som under de närmaste åren skall genomföras. Det bör även erinras om att samtidigt
härmed den matematisk-naturvetenskapliga utbildnings- och forskningsverksamheten
i Göteborg successivt skall byggas ut. Beträffande ämnena matematik,
teoretisk fysik med mekanik, fysik och kemi skall den lokalmässiga utbyggnaden
ske gemensamt för universitetet och Chalmers tekniska högskola. Naturvetenskapliga
samordningskommittén i Göteborg skall enligt sina direktiv i vad gäller de
nyss berörda ämnena utgöra en samordnings- och samarbetskommitté mellan universitetet
och Chalmers tekniska högskola. När det gäller högskolans verksamhet i
övrigt har i direktiven för nämnda kommitté förutsatts att vederbörande myndigheter
i vanlig ordning skall äska de medel som blir erforderliga för ett genomförande
av kapacitetsökningen vid de skilda avdelningarna.
I förut angivna ämnen undervisas i stor utsträckning flertalet avdelningars studerande.
Till följd härav är behovet av personal och lokaler för forskning och
undervisning inom dessa ämnen direkt avhängigt av undervisningens organisation
och uppläggning inom samtliga avdelningar. Det har med hänsyn bland annat härtill
visat sig nödvändigt att för envar av högskolans avdelningar utarbetas planer
för erforderliga personalförstärkningar och tillgodoseendet av lokalbehovet under
expansionsperioden. Efter överläggningar med preses i överstyrelsen för de tekniska
högskolorna och rektor vid Chalmers tekniska högskola bär det befunnits
lämpligt att genom naturvetenskapliga samordningskommitténs i Göteborg försorg
bär ifrågavarande planer utarbetas och därav föranledda förslag till anslagsäskanden
framlägges. Det synes ändamålsenligt att detta arbete utföres av en inom
kommittén anordnad organisationsgrupp bestående av kommitténs ordförande, ledamöterna
av kommittén Rindmark, Rönnmark och Svartholm samt särskilt utsedda
experter.
Det upprättade förslaget bör bygga på att antalet intagna ordinarie studerande
under de närmaste åren kommer att öka på sätt förut angivits.
Vad gäller programmen för de olika läroämnena är icke avsikten att organisationsgruppen
regelmässigt skall ingå på någon detaljgranskning av dem. Bland annat
med hänsyn till angelägenheten av att den nu ofta förekommande förlängningen
av studietiden utöver den som normalt antagna nedbringas bör emellertid
organisationsgruppen ha sin uppmärksamhet riktad även på denna fråga, särskilt
då på möjligheterna att utesluta vissa ämnen eller skära ned mindre viktiga ämnesdelar.
Diircmot synes en detaljgranskning av de olika avdelningarnas läro- och tim 197 -
IE: 33
Riksdagsberättelsen år 1962
planer önskvärd och erforderlig. Därvid bör också möjligheterna att effektivisera
undervisningen genom användning av rationellare undervisningsformer beaktas.
I olika sammanhang har framhållits, att ökad vikt bör läggas vid konstruktions-,
laborations- och seminarieövningar. Organisationsgruppen bör undersöka om övningarna
kan beredas större utrymme och antalet föreläsningar i stället minskas.
Med hänsyn till betydelsen av att de studerande får tillräckligt med tid för självverksamhet,
bör vidare möjligheterna att nedbringa den schemabundna tiden penetreras.
Slutligen bör framhållas, att organisationsgruppen vid sin granskning av
läro- och timplaner bör ha sin uppmärksamhet riktad på att undervisningen fördelas
på de olika studieåren så, att arbetsbelastningen på de studerande blir så
jämn som möjligt.
På grundval av de gjorda undersökningarna bör de olika avdelningarnas personalorganisation
vid full utbyggnad samt behov av lokaler bedömas. Det är slutligen
väsentligt, att det detaljerade förslaget beträffande lokalbehov och tidsföljden
för inrättandet av nya tjänster utarbetas snarast och så långt ske kan redovisas i
samband med anslagsäskandena för budgetåret 1962/63.
Kommittén har under tiden den 1 december 1960—den 31 oktober 1961
hållit 7 plenarsammanträden. Under samma tid har organisationsgruppen
för Chalmers tekniska högskola sammanträtt 9 dagar och organisationsgruppen
för Göteborgs universitet 2 dagar, varjämte arbetsutskottet haft ett
flertal sammanträden med representanter för Göteborgs stad.
Kommittén har framlagt förslag till
dels förstärkning av forsknings- och utbildningsorganisationen för de biologiska
ämnena i Göteborg (stencilerat),
dels utbyggnadsplan för ämnena matematik, fysik, kemi, teoretisk fysik
och vissa angränsande ämnen i Göteborg (stencilerat),
dels utbyggnadsplan för Chalmers tekniska högskolas avdelningar för
elektroteknik och för väg- och vattenbyggnad (stencilerat), dels utbyggnadsplan
för Chalmers tekniska högskola, avdelning för maskinteknik, m. m.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete under år 1962.
34. Kommittén för nya utbildningsvägar vid de filosofiska fakulteterna
(1961: 142)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
verkställa närmare utredningar och successivt avgiva förslag angående anordnande
av nya former för utbildning helt eller delvis inom filosofisk fakultet
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1960):
Segerstedt, T., professor, rektor, ordförande;
Haldén, J. O. F., direktör;
Hambraeus, G. A., civilingenjör;
Håkansson, H., ombudsman;
Högström, A., fil. kand.;
Karlström, H. Å., t. f. byrådirektör;
Rönquist, P.-E., sekreterare;
Zachrisson, B., rektor.
198
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E. 35
Experter:
Basilier, S. A., rektor (fr. o. m. den 16 februari 1961);
Boklund, K. G., docent (fr. o. m. den 7 mars 1961);
Brattö, F. O., docent (fr. o. m. den 7 mars 1961);
Gunnarsson, G. O. I., professor (fr. o. m. den 7 mars 1961),
Hasselrot, C. G. B. B., professor (fr. o. m. den 7 mars 1961);
Hermodsson, L. F. H., professor (fr. o. m. den 7 mars 1961),
Maler, B. J., docent (fr. o. m. den 7 mars 1961).
Sekreterare:
Beite, R. Ann-Mari, fil. mag. (fr. o. m. den 15 oktober 1961);
Döös, Veronica E., byråsekreterare (t. o. m. den 30 juni 1961).
Biträdande sekreterare:
Thoweman, T., civilekonom (fr. o. m. den 1 april t. o. m. den 15 augusti
1961).
Lokal: Drottninggatan 50—52; tel. 11 80 02.
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 42.
Kommittén har under tiden den 15 november 1960—den 31 oktober 1961
hållit tio sammanträden.
Kommittén har avlämnat en den 11 april 1961 dagtecknad skrivelse angående
nya studieplaner i vissa moderna språk samt angående organisationen
av undervisningen i dessa språk. Kommittén har den 1 juni 1961 avgivit
ett betänkande med förslag rörande akademisk sekreterarutbildning
(stencilerat) samt den 12 juli 1961 ett betänkande med förslag till akademisk
journalist- och reklamutbildning (stencilerat).
Utredningsarbetet beräknas komma att pågå under hela år 1962.
35. Socionomutbildningskommittén (1961:1 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
verkställa utredning rörande socionomutbildningens uppgifter, innehåll och
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1960):
Andersson, Thure G., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Lannemyr, Märta S., socialinspektör;
Lindblom, P., rektor;
Linnér, H. R. G., kanslichef;
Petersson, O. H. E., t. f. kansliråd;
Schärman, O., förste ombudsman.
Experter:
Almqvist, Margareta, lektor;
Hjelmqvist, I. K. R., kommunaldirektör;
Westerståhl, H. J., professor (fr. o. m. den 10 oktober 1961).
Sekreterare:
Mundebo, K. A. I., bitr. lektor.
Biträdande sekreterare:
Fenger, S. O. S., kanslisekreterare.
199
I E: 35 Riksdagsberättelsen år 1962
Lokal: Ecklesiastikdepartementets kommittélokaler, Drottninggatan 50—
52, 3 tr.; tel. 11 80 Öl.
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 43.
Kommittén har under tiden den 1 november 1960—den 31 oktober 1961
hållit 11 sammanträden om sammanlagt 13 dagar.
Kommittén har den 31 maj 1961 avgivit betänkande med förslag om upprättande
av ett socialinstitut i Umeå (stencilerat).
Utredningsarbetet beräknas komma att avslutas under år 1962.
36. Gymnasieutredningen (1961:144)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1960 för att
verkställa utredning rörande den gymnasiala utbildningens uppgifter, innehåll
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli 1960):
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör, ordförande;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Haldén, J. O. F., direktör;
Helén, N. G., docent, led. av II kamm.;
Hulthén, L., professor;
Hultin, M. G., skoldirektör, t. f. undervisningsråd;
Magnusson, T. A. S., lektor;
Palme, S. O. J., byråchef, led. av I kamm.;
Sandgren, C. L., avdelningschef, tillika huvudsekreterare;
Vestin, F. E. Margareta, konsulent;
Öhman, G. B., överdirektör.
Experter:
Adlerborn, O., ämneslärare (fr. o. m. den 25 september 1961);
Alfort, A. M., direktör (fr. o. m. den 1 april 1961);
Ander, E. G. N., läroverksadjunkt (fr. o. m. den 25 september 1961);
Anderson, G. V., rektor (fr. o. m. den 25 september 1961);
Ängsmark, G., fil. kand.;
Anrup, N. E., rektor;
Arpi, G., professor (fr. o. in. den 25 september 1961);
Bager, S. E. O., civilingenjör (fr. o. m. den 1 augusti 1961);
Björkquist, Margit, rektor (fr. o. m. den 1 september 1961);
Bromsjö, B., folkskollärare (fr. o. m. den 9 januari 1961);
Böre, C. O. H., rådman (fr. o. m. den 25 september 1961);
Carlberg, B. A., professor (fr. o. m. den 1 september 1961);
Dahllöf, U., docent;
Ekerman, S. A. L., riksdagsstenograf (fr. o. m. den 25 september 1961);
Ekman, A. G., professor (fr. o. m. den 1 september 1961);
Ekström, Evy E. M., ämneslärare (fr. o. m. den 25 september 1961);
Forsberg, S. B., rektor (fr. o. m. den 25 september 1961);
Garland, S.-O., lektor (fr. o. m. den 25 september 1961);
Gerhard, I., lektor (fr. o. m. den 25 september 1961);
200
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 36
Gouiedo, L. H., förste aktuarie;
Henrysson, S., laborator (fr. o. m. den 1 september 1961);
Hermansson, H. V., rektor (fr. o. m. den 1 april 1961);
Hessler, J. T. H., byrådirektör;
Hubendick, P. E., byrådirektör (fr. o. m. den 1 augusti 1961);
Husén, T., professor;
Hybinette, Anna-Greta, direktör (fr. o. m. den 1 november 1961);
Håstad, G. M. J., lektor (fr. o. m. den 25 september 1961);
Härnqvist, K., professor (fr. o. m. den 9 januari 1961);
Junel, K. B., undervisningsråd;
Ivarling, S. I., professor (fr. o. m. den 1 september 1961);
Kastman, M. Margareta, rektor (fr. o. m. den 1 november 1961);
Lager, Brita, instruktionssköterska (fr. o. m. den 1 november 1961);
Lauritzen, B., fil. lic. (fr. o. in. den 1 september 1961);
Linderoth, K. A., civilekonom (fr. o. m. den 1 april 1961);
Lindgren-Fridell, Marita, intendent (fr. o. m. den 1 september 1961);
Lundberg, B. K. O., överdirektör;
Lundman, Ulla-Britta, lektor (fr. o. m. den 25 september 1961);
Lundqvist, N. L., direktör (fr. o. m. den 1 augusti 1961);
Luthman, G. F., direktör (fr. o. m. den 1 augusti 1961);
Löfkvist, H.-E., överingenjör (fr. o. m. den 1 augusti 1961);
Magnusson, D. N., docent (fr. o. m. den 25 september 1961);
Malmström, S., civilingenjör (fr. o. m. den 1 maj 1961);
Melander, E. A. M., lektor (fr. o. m. den 25 september 1961);
Mundebo, K. A. I., lektor (fr. o. m. den 25 september 1961);
Neymark, N. G. E., byråchef;
Nilsson, J. V. E., lektor (fr. o. m. den 15 augusti 1961);
Nordin, G. E., byrådirektör; :
Olderin, G. O., t. f. byrådirektör;
Quensel, C.-E., professor;
Sjöberg, A. B. G. J., rektor (fr. o. m. den 1 maj 1961);
Sjöblom, N., civilekonom (fr. o. in. den 25 september 1961);
Sternerup, E. H., lektor (fr. o. m. den 25 september; 1961);
Stetler, E. F., byrådirektör (fr. o. m. den 1 april 1961);
Särlvik, B., konsulent (fr. o. m. den 1 november 1961);
Thorén, I. K. A., lektor (fr. o. m. den 25 september 1961);
Thyberg, Stina, fil. kand. (fr. o. m. den 1 maj 1961);
Ulne, J. O., byråchef;
Wallberg, K. Hj. S., byrådirektör;
Wallerius, O., forskningsingenjör (fr. o. m. den 1 maj 1961);
Waril, E., byrådirektör (fr. o. m. den 1 maj 1961);
Wernlund, Brita K., t. f. förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 november
1961);
Westerlund, G., professor;
Wickström, B. G., ekon. lic. (fr. o. m. den 25 september 1961);
7t Bihang Ull riksdagens protokoll 1962. 1 samt.
Riksdaifsberättelaen
201
I E: 36
Riksdagsberättelsen år 1962
Wildeman, N. C. E., kammarrättsråd (fr. o. m. den. 25 september 1961);
Wirdenius, H. O., docent (fr. o. m. den 1 augusti 1961);
Vrethammar, K. H., t. f. byråchef;
Wärnfeldt, A. O., direktör (fr. o. m. den 1 augusti 1961);
österberg, L., civilingenjör (fr. o. m. den 1 augusti 1961);
östlundh, H.-E, lektor (fr. o. m. den 25 september 1961).
Biträdande sekreterare:
Lidvall, S. J., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 januari 1961).
Lokal: Ecklesiastikdepartementets kommittélokaler, Stora Nygatan 14,
tel. 10 53 83 (Sandgren), 10 5359 (Lidvall) och 10 54 16 (kansli). (Adr.
Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 44.
Utredningen har under tiden den 1 december 1960—den 31 oktober 1961
hållit 9 sammanträden om tillhopa 20 sammanträdesdagar. Därutöver har
vissa expertgrupper sammanträtt ett flertal gånger.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
37. 1960 års lärarutbildningssakkunniga (1961:1 45)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1960
med uppdrag att utreda ämnes- och klasslärarutbildningens organisation
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 14 oktober 1960):
Karleby, O., generaldirektör, ordförande;
Arvidson, E. S. Ä., rektor, led. av II kamm.;
Källquist, K. G. E., rektor;
Svensson, K. O. Börje, rektor;
Sönnerlind, A. S., byråchef.
Experter:
Bengtson, Sture Ch., rektor;
Brolin, K.-G., förste aktuarie (t. o. m. den 31 mars 1961);
Hilding, S. H., lektor;
Lindahl, A. R. A., rektor;
Norman, H. T., rektor;
Rosander, G., adjunkt (fr. o. m. den 8 februari 1961);
Sandgren, C. L., undervisningsråd;
Stenquist, E. G., rektor (fr. o. m. den 14 augusti 1961);
Ullstad, B. E., t. f. undervisningsråd (fr. o. m. den 10 juli 1961).
Sekreterare:
Wittrock, C.-H. V. T., lektor.
Biträdande sekreterare:
Hedberg, Gunvor E. M,, t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Drottninggatan 50—52, 3 tr., Stockholm C; tel. 10 53 54 och
21 17 76.
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 45.
De sakkunniga har under tiden den 1 december 1960—den 31 oktober
202
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 39
1961 hållit 15 sammanträden om tillhopa 16 sammanträdesdagar samt en
längre sammanträdesperiod omfattande 5 dagar. Därutöver har experterna
sammanträtt ett flertal gånger.
De sakkunniga har den 25 september 1961 avgivit betänkandet Speciallärarutbildningens
organisation (stencilerat) samt den 23 oktober 1961 betänkandet
Lärarhögskola i Göteborg och övergångsvis anordnad ämneslärarutbildning
vid lärarhögskola (stencilerat). Under våren 1961 företogs en undersökning
om provårsköns omfattning och sammansättning. En redogörelse
för denna undersökning lämnades i skrivelse den 4 september 1961. De sakkunniga
har vidare i skrivelse den 4 september 1961 framlagt förslag om en
ökning av antalet lärarutbildningsblock fr. o. in. läsåret 1962/63.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
38. Kgrkoberedskapsutredningen (1961: I 46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande svenska kyrkans och de frikyrkliga samfundens
själavårdande verksamhet under krig m. in.:
Rosenblad, U. S., byråchef.
Experter:
Råberger, E. N., kontraktsprost;
Swedberg, B. G. R., pastor, sekreterare i frikyrkliga samarbetskommittén;
Terstad, I. G. A., bitr. civilför sv ar sdirektör;
Äkerhielm, H. G., frih., komminister, fältprost.
Sekreterare:
Kamph, B. C. J., major (fr. o. in. den 1 januari 1961).
Lokal: Försvarsstaben, tel. växel lokalsamt. 67 95 20, rikssamt. 67 96 20.
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 46.
Utredningen har under tiden till och med den 31 oktober 1961 6 gånger
sammanträtt med experterna.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under huvuddelen av år 1962.
39. 1960 års ecklesiastika boställsutredning (1961:1 47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa utredning rörande förvaltningen av ecklesiastika löneboställen
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1960):
Persson, I., landshövding, ordförande;
Gynnerstedt, T. K. V., stiftssekreterare, tillika sekreterare;
Lindström, H. B., hemmansägare, led. av II kamm.;
Pettersson, G., jordbruksinstruktör, led. av I kamm.;
Turesson, B., distriktslantmätare, led. av II kamm.
Experter:
Ericsson, K. G. V., hovrättsassessor (fr. o. m. den 7 mars 1961);
Wigren, B. G., stiftsjägmästarc (fr. o. m. den 7 mars 1961).
203
IE: 39
Riksdagsberättelsen år 1962
Biträdande sekreterare:
Olsson, S. G., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 7 mars 1961).
Lokal: Stiftskansliet, Lund; tel. 0412/106 20.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 E 47.
Utredningen har under 1961 hållit 3 sammanträden. Härjämte har ett antal
överläggningar hållits med en särskild arbetsgrupp inom utredningen.
Utredningen har den 23 februari 1961 avgivit yttrande till riksdagens
tredje lagutskott över motioner om värdebeständig placering av kyrkliga
fonder.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
40. Sakkunniga för utredning rörande textil- och konfektionsindustriens
utbildningsbehov
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 december 1960 för
att verkställa en översyn av textil- och konfektionsindustriens utbildningsbehov
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 januari 1961):
Gårdstedt, H. B., skolinspektör, ordförande;
Kaby, N. A., byråchef;
Riidhmer, E. G. L., överingenjör.
Expert:
Holmberg, K. G. I., direktör.
Sekreterare:
Stetler, E. F., byrådirektör.
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning; tel. 67 93 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
16 december 1960).
Utbildningen i textil- och konfektionsindustriens yrken sker, liksom inom flertalet
andra fack, dels i form av grundutbildning på olika nivåer och dels i form
av fortbildning. Man kan särskilja tre utbildningsnivåer, nämligen utbildningen av
yrkesarbetare (lägre utbildning), av specialister och tekniker av olika slag, inklusive
textil- och konfektionsingenjörer på gymnasienivå (mellanstadieutbildning)
och slutligen av civilingenjörer i textiltekniska ämnen (högre utbildning).
Dessa skilda utbildningsnivåer påbygges och sammanbindes genom fortbildning av
olika slag och i olika former. Vid sidan av denna utbildning, som avser teknisk
personal, utbildas också personal för merkantila arbetsuppgifter.
Den lägre tekniska utbildningen på det textila området ombesörjes i stor utsträckning
av textil- och konfektionsindustriens egna organisationer och företag.
Den bedrives vid inbyggda skolor och företagsskolor samt i form av kursverksamhet.
I mindre omfattning bedrives lägre utbildning -— huvudsakligen för konfektionsindustriyrken
— även vid de kommunala yrkesskolorna.
Mellanstadiets tekniska utbildning är huvudsakligen förlagd till textilinstitutet
i Borås och Lennings textiltekniska institut i Norrköping. Där utbildas textil- och
konfektionstekniker, färgeri- och appreturtekniker, dessinatörer, mönsterritare och
textila hantverkare m. fl. yrkeskategorier. Denna utbildning är som regel ett- eller
tvåårig. Textilinstituten tas också i anspråk för utbildning av gymnasieingenjörer
204
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E. 40
i textil- och konfektionstekniska samt färgeri- och appreturtekniska ämnen. Denna
utbildning sker i samverkan med de tekniska läroverken i Borås och Norrköping,
vid vilka textiltekniska linjer är inrättade.
I begränsad omfattning bedrives teknisk utbildning på mellanstadiet också i
kommunal regi samt av textil- och konfektionsindustriens huvudorganisationer.
Här kan bland annat nämnas den för utbildning av konfektionstekniker inrättade
konfektionsskolan vid Göteborgs stads yrkesskolor.
Textilindustriens utbildningsbehov behandlades mera ingående senast av 1948
års tekniska skolutredning, som i betänkandet Tekniska skolutbildningen (SOU
1955:21) framlade förslag till organisation och uppläggning av såväl mellanstadiets
textilutbildning som den färgeritekniska utbildningen.
Genom propositionen 1956: 63 framlades dessa förslag för riksdagen, som beslöt
i enlighet därmed.
För egen del anser jag, att de senaste årens utveckling liksom även de förändringar,
som mot bakgrund av textilutredningens rekommendationer är att förutse
och eftersträva, utgör anledning till en förnyad grundlig inventering av textil- och
konfektionsindustriens utbildningsbehov.
Utbildningsproblemet är här, liksom vanligen eljest, av både kvantitativ och kvalitativ
natur. Utifrån en bedömning av utbildningsproblemet från dessa båda aspekter
bör ställning tas till spörsmålet om hur utbildningen på bästa sätt bör organiseras.
Ett viktigt problem härvidlag blir frågan om textilinstitutets organisation
samt om det statliga stödet till dessa institut. Vid behandlingen av detta spörsmål
bör beaktas bl. a. vad statens sakrevision anfört i en i juni 1959 angiven promemoria
angående viss granskning av verksamheten vid textilinstituten.
Uppgifterna för en utredning rörande textil- och konfektionsindustriens utbildningsbehov
bör mot bakgrunden av det nu anförda bli:
att klarlägga textil- och konfektionsindustriens aktuella och framtida yrkesområden
med hänsyn såväl till yrken inom olika fack som till yrken av mer allmän
teknisk-ekonomisk karaktär, exempelvis produktionstekniker,
att bedöma den aktuella och framtida omfattningen av textil- och konfektionsindustriens
personalbehov inom nyssnämnda yrkesområden, samt
att föreslå de åtgärder, avseende utbildningens omfattning, innehåll och organisation,
som erfordras för att få till stånd en till textil- och konfektionsindustiiens
behov nära anpassad utbildning av yrkesarbetare, specialister och tekniker på mellannivån.
Vid utformandet av utredningens förslag bör såväl grundutbildnings- som fortbildningsbehovet
bedömas, och särskilt avvägningen mellan dessa ägnas uppmärksamhet.
Ett med denna fråga nära förbundet spörsmål är, i vilken mån samhället
å ena sidan och näringslivet å andra sidan bör ombesörja utbildningen och vilken
samverkan mellan samhälle och näringsliv, som bör äga rum.
Utbildningen bör utformas så, att dess olika nivåer på ett smidigt sätt ansluter
sig till varandra och så, att ett systematiskt samspel mellan grundutbildning och
fortbildning crhållcs. Av vikt är också att anknytningar finnes på olika nivåer och
i båda riktningarna mellan å ena sidan den textila utbildningen på olika yrkesområden
och å andra sidan den mer allmänna tekniska och ekonomiska utbildningen.
Slutligen bör observeras betydelsen av ett effektivt utnyttjande av utbildningsresurserna
och det därmed sammanhängande kravet på anpassning till lägets skiftningar.
En aktuell fråga i detta sammanhang är det redan nämnda spörsmålet om
do båda textilinstitutens organisation och det statliga stödet till dessa. Lämplig
-
205
IE: 40
Riksdagsberättelsen år 1962
heten av en sammanslagning av instituten bör utredas och förslag till genomförande
härav framläggas, därest en dylik åtgärd finnes böra vidtas. Vid bedömandet
av frågan om statens bidrag till textilinstituten bör övervägas dels det fortsatta
förhållandet mellan textilinstituten och de med instituten samverkande läroverken,
dels lämpligheten av en ombildning av instituten till centrala yrkesskolor.
De sakkunniga har under tiden den 16 december 1960—den 31 oktober
1961 hållit 10 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
41. Utredning rörande sjukgymnastutbildningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 februari 1961 för
att verkställa utredning rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 22 mars
1961):
Sjöstrand, O. T., professor, ordförande.
Expert:
Sjöström, Å. B., förste aktuarie (fr. o. m. den 3 oktober 1961).
Lokal: Kliniskt fysiologiska avdelningen, karolinska sjukhuset; tel. växel
lokalsamt. 34 05 00, rikssamt. 34 06 50, anknytning 149.
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
17 februari 1961):
Av den i det föregående lämnade sammanfattningen av medicinalstyrelsens skrivelse
framgår, att den rådande bristen på sjukgymnaster, trots den av statsmakterna
år 1957 beslutade utökningen av utbildningskapaciteten, kan förväntas stiga,
om inte ytterligare åtgärder vidtas. Några möjligheter att nämnvärt öka intagningen
vid de båda nu befintliga sjukgymnastinstituten synes inte föreligga. Vad
som från medicinalstyrelsens sida anförts har därför övertygat mig om angelägenheten
av att frågan om ytterligare ökning av utbildningskapaciteten genom att
ordna sjukgymnastutbildning annorstädes än vid de befintliga instituten nu blir
föremål för utredning. Denna bör verkställas genom en särskild sakkunnig.
Med beaktande av de uppskattningar rörande behovet av sjukgymnasttjänster,
som medicinalstyrelsen i sin skrivelse redovisat, och andra faktorer eller åtgärder,
vilka kan påverka en bedömning av det framtida behovet av yrkesverksamma personer
på området, bör den sakkunnige närmare undersöka storleken av den examinationskapacitet
som på längre sikt kan erfordras i fråga om sjukgymnaster.
Därvid bör samråd ske med medicinalstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen liksom
med övriga av frågan berörda myndigheter och sjukvårdshuvudmän.
Spörsmålet om möjligheter föreligger för en samordning av undervisningen i
vissa delar mellan utbildningen av sjukgymnaster och utbildningen av sysselsättnings-
och arbetsterapeuter har berörts i direktiven till 1960 års arbetsterapeututredning.
En viktig uppgift för den sakkunnige blir att i detta hänseende samråda
med denna sakkunnigutredning. Om det skulle visa sig, att en samordning leder
till kravet på en fördelning av utbildningsorganisationen på flera enheter än som
skulle anses motiverade enbart med utgångspunkt i behovet av en ökad utbildning
av sjukgymnaster, bör den sakkunnige i samråd med arbetsterapeututredningen
206
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 42
pröva och redovisa erforderliga anordningar för att ett sådant krav skall kunna
tillgodoses.
Den sakkunnige har gjort vissa beräkningar av utbildningsbehovet av
sjukgymnaster under en tioårsperiod på basis av bl. a. i läkarprognosutredningens
betänkande (SOU 1961: 8) lämnade programmatiska beräkning av
sjukvårdens utveckling. Vidare har påbörjats en inventering av utbildningsmöjligheterna
vid landets undervisningssjukhus.
Den sakkunnige beräknar slutföra sitt uppdrag under år 1962.
42. Kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Umeå
Tillkallade den 7 april 1961 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma
dag för att på statens vägnar upptaga förhandlingar med Västerbottens läns
landsting och övriga vederbörande angående frågor, som äger samband med
anordnande i Umeå av utökad och fullständig läkar- och tandläkarutbildning:
Rydback,
A. V. L., expeditionschef, ordförande;
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef;
Oredsson, S. M., byråchef.
Experter:
Larsson, Lars-Gunnar, professor;
Lysell, E. G. S. L., professor.
Sekreterare:
Jansson, Sture E., t. f. budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Risberg, S. A., amanuens (fr. o. m. den 29 maj 1961).
Lokaler: Inrikesdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (ordföranden) samt bank- och fondinspektionen; tel. 24 21 20 (sekreteraren).
Kommissionen har under tiden den 7 april—den 31 oktober 1961 hållit
20 sammanträden.
Kungl. Maj :t har den 2 juni 1961 åt kommissionen ytterligare uppdragit
att övertaga och fullfölja de genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 maj och
den 30 december 1960 åt 1959 års statliga kommission för förhandlingar om
medicinsk undervisning i Lund och Malmö givna uppdragen att å statens
vägnar upptaga förhandlingar med Västerbottens läns landsting angående
dels fördelningen mellan staten och landstinget av kostnaderna för uppförande
av en planerad tillbyggnad till radioterapeutiska kliniken vid lasaretet
i Umeå, dels ock av organisationskommittén för medicinska högskolan
i Umeå i skrivelse den 31 oktober 1960 förordad utökning av lokalerna för
obduktionsundervisning vid högskolan.
Rörande de i uppdragen berörda frågorna pågår förhandlingar, vilka beräknas
vara avslutade inom kort.
207
I E: 43
Riksdagsberättelsen år 1962
43. Skoladministrativa utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 april 1961 för att
verkställa utredning rörande vissa skoladministrativa spörsmål (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 maj 1961):
Eliasson, Th., skoldirektör, ordförande;
Anrup, N. E., rektor;
Karlin, B. G., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Almefelt, P. V., fil. mag.
Nylund, K. B., folkskollärare (fr. o. m. den 29 november 1961).
Lokal: Statskontoret; tel. växel 22 08 60 (sekretariat), 82 00 00 (ordf.;
skolstyrelsens kansli, Solna).
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
14 april 1961):
Med hänsyn till bl. a. betydelsen för skolväsendet av att kunna vidmakthålla
en hög standard vid rekryteringen av läroverkens skolledartjänster, finner jag det
nu nödvändigt att genom en särskild utredning försöka få fram konkreta förslag,
som på ett avgörande sätt förbättrar dessa rektorers arbetssituation. Som grundval
för sådana förslag bör i första hand tjäna en kartläggning av läroverksrektorernas
arbetsuppgifter och en undersökning av uppgifternas omfattning vid läroverk
av olika storlek. Sedan dessa förhållanden klarlagts, varvid bl. a. av skolöverstyrelsen
redan hopsamlat material bör komma till användning, bör först
prövas i vilken mån arbetsuppgifterna omfattar registrering, rapportering och
uppgiftslämnande av olika slag, som utan alltför stora olägenheter kan elimineras.
Jag vill redan här framhålla, att jag anser att utredningen bör gå mycket kritiskt
och radikalt fram och att utredningens presumtioner vid prövningen av olika arbetsfunktioner
och administrativa detaljer i åtskilliga fall bör kunna vara sådana,
att det, för att funktionen eller detaljen inte utan vidare skall bortfalla, måste
ankomma på vederbörande skolmyndigheter att förebringa fullt övertygande
skäl för dess bibehållande.
Därefter bör förutsättningslöst utredas vilka funktioner ledaren för en skolenhet
av — i första hand — högre allmänt läroverks natur bör fylla och vad som i
olika fall bör krävas i form av biträdespersonal, kontorsutrustning och andra
organisatoriska anordningar för att han skall kunna göra det på ett rationellt och
tillfredsställande sätt. Därvid skall givetvis beaktas, att det är fråga om en skola
under den kommunala skolstyrelsen och att följaktligen de resurser för skolväsendets
ledning, som finns i kommunerna, på ett effektivt sätt skall utnyttjas.
Ehuru den nämnda undersökningen i främsta rummet skall avse läroverksrektorernas
arbetsförhållanden, torde det vara ändamålsenligt att i detta sammanhang
även studera motsvarande frågor i vad gäller rektorerna inom det obligatoriska
skolväsendet.
I anslutning till det nu anförda bör erinras om att 1958 års besparingsutredning
fann behov föreligga av en omprövning i ett sammanhang av den statliga
skoladministrationens arbetsuppgifter och dessas fördelning. Det bör enligt min
mening inte nu göras någon mera genomgripande revision av den organisation,
som blott varit i funktion några få år och om vars ändamålsenlighet det för den
skull ännu torde vara för tidigt att döma. Detta hindrar emellertid inte, att det
kan pekas på vissa ärendegrupper eller arbetsområden, beträffande vilka en omfördelning
av ansvaret mellan olika myndigheter kan diskuteras och där en för
-
208
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 44
enklad handläggning kan vara möjlig. Riksdagens revisorer har i sin förutnämnda
berättelse berört bl. a. vissa åtgärder i samband med lärartillsättningen, där
förenklingar borde kunna genomföras, utan att kraven på objektivitet eftersättes.
Detta gäller t. ex. det inledande förfarandet, då rektor efter kollegiets hörande
avger förslag till ämnen för ledig tjänst, vilket förslag därefter behandlas i ytterligare
två eller tre instanser, innan beslut fattas. Tillsättningen av lärartjänster
förefaller även i andra avseenden att orsaka visst dubbelarbete. Det torde vara
möjligt att finna fler liknande fall, där förenklingar kan vinnas genom en bättre
avvägning mellan central handläggning av ett ärende och decentralisering.
Undersökningen av möjligheterna att åstadkomma förbättrade förhållanden inom
vissa delar av den lokala skoladministrationen bör därför kompletteras med
en begränsad översyn av länsorganens och, om så skulle visa sig erforderligt, de
centrala skolmyndigheternas arbetsuppgifter, främst avseende frågan vilka och
hur många instanser, som skall ha att befatta sig med de enskilda ärendena. Länsskolnämnderna
intar här en nyckelposition, såväl då det gäller möjligheterna att
begränsa de centrala myndigheternas befattning med den löpande administrationen
av skolväsendet, som när fråga är om att vägleda de lokala skolorganen.
En översyn av arbetsuppgifternas fördelning bör för den skull främst inriktas
på en prövning av länsskolnämndernas roll i dessa sammanhang och av vilka resurser
som bör stå till deras förfogande i fråga om personal och expeditionell utrustning
för att de fullt ut skall kunna fullgöra den roll som skall vara tilldelad
dem.
Det utredningsarbete, som jag här angivit ramen för, bör uppdragas åt högst
tre sakkunniga. Arbetet bör kunna bedrivas i etapper, varvid förslag, avsedda att
lätta läroverksrektorernas arbetsbörda, bör föreligga till behandling i samband
med budgetarbetet hösten 1961. Utredningens förslag bör åtföljas av utkast till
erforderliga författningsändringar o. d. samt av utförliga kostnadsberäkningar.
Utredningen har under tiden till och med oktober 1961 hållit 21 sammanträden.
Utredningen har den 26 oktober 1961 avgivit delrapport med »Vissa förslag
till förbättring av läroverksrektorernas arbetssituation» (stencilerat).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1962.
44. Utredning rörande blind- och dövskoleväsendets utbildningsmål och
organisation
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 november 1961 för
att verkställa utredning rörande blind- och dövskolväsendets utbildningsmål
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1961):
Lundström, Karin E., undervisningsråd, ordförande;
Göransson, C. G. N., t. f. budgetsekreterare;
Olsson, Gunnel, folkskollärare, led. av II kamm.
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
24 november 1961):
Den nu förestående skolreformen med dess införande av nioårig skolgång för
alla barn i den obligatoriska skolan innebär en standardförbättring, som givetvis
också måste omfatta specialskolorna, d. v. s. skolorna för döva och blinda barn.
En särskild utredning torde nu böra tillsättas med främsta huvuduppgift att
209
I E: 44
Riksdagsberättelsen år 1962
undersöka, hur en utbyggnad av specialskolornas obligatoriska undervisning bör
ske för att den i största möjliga mån skall kunna motsvara den blivande grundskolan.
För de blinda barnen, vilkas handikapp endast i mindre grad påverkar
deras förutsättningar att följa den teoretiska undervisningen i skolan, torde större
möjligheter finnas än för de döva att inom ramen för nuvarande skolplikt förverkliga
denna målsättning. För dövskolans vidkommande bör i första band gälla,
att den — givetvis med bibehållande av sin speciella målsättning i fråga om inövandet
av modersmålet och den särskilda pedagogiska metodik som betingas därav
— bör bibringa eleverna ett mått av allmänbildning, som i huvudsak svarar
mot grundskolans bildningsmål i vad gäller det för alla elever gemensamma kunskapsstoffet.
På utredningen bör ankomma att pröva i vilken utsträckning en
sådan målsättning bör medföra ökning av antalet obligatoriska årskurser inom
dövskolväsendet.
Men grundskolereformen syftar inte enbart till vidgade teoretiska kunskaper
för alla elever. Den nya skolans högstadium avser också att erbjuda rika möjligheter
att genom positivt tillval tillgodose de enskilda elevernas utbildningsbehov
alltefter personliga förutsättningar och intresseinriktning. För att underlätta elevernas
framtida yrkesval skall skolan lämna teoretisk och praktisk yrkesorientering
och under den nionde årskursen avses eleverna erhålla vrkesförberedande
undervisning på olika linjer. Även i dessa avseenden bör specialskolväsendets målsättning
anknyta till grundskolans. Utredningen bör framlägga förslag, som utvisar
vad detta konkret bör innebära beträffande organisationen av blind- och
dövundervisningen under de sista obligatoriska årskurserna.
För blindundervisningens del synes bär goda möjligheter öppna sig, eftersom
man redan börjat överge den traditionella inriktningen på ett begränsat antal
hantverksyrken för blinda och —- inte minst med stöd av erfarenheterna från
anpassningsundervisningen och yrkesträningen vid skolorna för vuxna synskadade
— öppnat fler utbildningsvägar för de blinda ungdomarna. Erfarenheterna
från utplacering av studiebegåvade blinda ungdomar vid högre skolor för seende
har också varit positiva. Med hänsyn till det begränsade elevunderlaget inom blindskolan
är redan av samhällsekonomiska skäl en sådan utflyttning av högstadieelever
från blindskolan att föredraga framför inrättandet av olika specialavdelningar
inom blindskolväsendet. Utredningen bör därför pröva möjligheterna att genom
anknytning till det allmänna skolväsendet ytterligare vidga valmöjligheterna för
blinda elever. På utredningen bör därvid också ankomma att föreslå olika stödåtgärder,
varigenom de blinda elevernas inplacering i andra skolor kan underlättas.
Vad dövskolväsendet beträffar bör uppdraget i denna del innefatta en omprövning
av de nuvarande obligatoriska fortsättningsskolornas ställning och uppgifter.
Medan fortsiittningsskolan för pojkar är ganska klart yrkesinriktad och den praktiska
undervisningen där starkt dominerar, upptar vid fortsiittningsskolan för
flickor den teoretiska undervisningen halva tidsschemat samtidigt som den praktiska
utbildningen i avsevärt mindre grad har karaktären av förberedande yrkesutbildning.
Slutligen har vid den till dövskolan å Manilla nu anknutna teoretiska
fortsättningsskollinjen, som ännu kan sägas befinna sig på försöksstadiet, en första
grupp döva elever innevarande år förts fram till realexamen. Målsättningen för
de två sista årskursernas undervisning inom den obligatoriska dövskolan skiftar
således för närvarande starkt mellan de olika skolorna. En anpassning av dövundervisningen
till grundskolans studiegång synes här kunna medföra både större
enhetlighet och bättre möjligheter att göra rättvisa åt elevernas varierande utbildningsbehov
än nuvarande strikta uppdelning efter kön och begåvningsnivå.
Detaljfrågor, som i dessa sammanhang kräver särskilt studium, gäller kursplanernas
utformning, läsårslängden, som inom dövskolväsendet nu är olika för barndomsskolan
och fortsiittningsskolan, lokalbehov för de mot grundskolans högsta
-
210
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet i E: 44
dium svarande årskurserna och frågor rörande lärarutbildningen. De särskilda
återverkningarna av en eventuell framtida femdagarsvecka vid dessa skolor av
internatkaraktär bör också studeras.
Eu andra huvudfråga, som bör utredas, är verkningarna av det sjunkande barnantalet
i dövskolorna till följd av de nu minskande årskullarna. Detta tenderar
att ge otillräckligt underlag för den uppdelning av eleverna på flera parallellavdelningar,
som av pedagogiska skäl måste anses önskvärd. I sammanhanget bör
dock beaktas i vad mån nyssberörda minskning motverkas av de framsteg inom
den medicinska forskningen, som räddar till livet ett något större antal barn än
tidigare med relativt grava hörselskador.
Utredningen bör mot bakgrund härav överväga det lämpligaste antalet upptagningsområden
och därmed antalet barndomsskolor samt framlägga de förslag till
omorganisation av dövskolväsendet, som kan föranledas härav. Nutida kommunikationer
torde i någon mån uppväga olägenheterna av de större avstånd till hemorten,
som en del elever vid en eventuell minskning av antalet distrikt kan komma
att få, men givetvis kan frågorna rörande skolornas lokalisering vålla problev
av annan art. Utredningen bör vid sina överväganden av dessa frågor vara
oförhindrad att undersöka lämpligheten av att förlägga skolor till andra orter
än de nuvarande. Vid en diskussion av dövskolornas antal och förläggning bor
också hörselklassernas roll inom det obligatoriska skolväsendet noga beaktas och
betydelsen av en utbyggnad av dessa regionalt närmare belysas.
En tredje huvuduppgift för utredningen bör vara att överväga, hur dessa handikappade
ungdomars vidare utbildning efter den obligatoriska skolan lämpligen
bör ordnas. Detta bör gälla såväl en fortsatt teoretisk utbildning som en egentlig
yrkesutbildning.
Beträffande möjligheterna att bereda blinda ungdomar fortsatt teoretisk utbildning
torde vad som i det föregående med avseende å högstadiet sagts om utnyttjande
av möjligheterna till utplacering av dessa ungdomar i andra skolformer äga
ännu vidare tillämpning. Sålunda bör utredningen framlägga förslag till lämpliga
stödåtgärder för att underlätta utplacering av blinda elever i gymnasier och andra
högre skolformer.
I fråga om de blinda ungdomarnas yrkesutbildning har denna hittills förutsatts
äga rum inom den obligatoriska skolans ram. Om den framtida blindskolan i likhet
med den tilltänkta grundskolan i huvudsak endast skall meddela förberedande
yrkesutbildning, bör i stället riktlinjer uppdragas för en vidast möjligt differentierad
yrkesträning under några frivilliga påbyggnadsår. Vid utformningen av
denna bör erfarenheterna från arbetsvärden och vuxenutbildningen på detta område
kunna ge vägledning. Möjligheterna att anknyta till existerande yrkesutbildningsanstalter
av olika slag bör inventeras.
När det gäller dövundervisningen kan för närvarande fortsättningsskolan för
döva pojkar i Vänersborg — delvis genom medverkan av överstyrelsen för yrkesutbildning
och arbetsmarknadsstyrelsen — erbjuda en grundläggande yrkesutbildning
inom vissa bestämda områden, nämligen snickeri, skrädderi, tapetseri,
skomakeri, måleri- och mekanikeryrkena. Fortsättningsskolan för flickor är i detta
hänseende sämre rustad och för utbildning inom andra yrken än de nyss angivna
är även pojkarna hänvisade till utackordering hos hantverksmästare eller
företag. Om den teoretiska undervisningen i dövskolan utbygges, torde förutsättningar
finnas för att ovanpå en mot den nioåriga grundskolan svarande studiegång
lägga en verklig yrkesutbildning för döva ungdomar. Utredningen bör pröva
vilka linjer, som bör förekomma inom en speciellt för döv ungdom avpassad yrkesutbildning,
varvid såväl flickornas som gossarnas utbildningsbehov bör uppmärksammas.
Också möjligheten till en mera teoretiskt inriktad fortsatt utbildning
för döva ungdomar torde i detta sammanhang uppmärksammas. Erfarenheter
från utlandet bör här kunna ge viss vägledning.
211
I E: 44
Riksdagsberättelsen år 1962
Förslag bör framläggas rörande den lämpliga organisationen av en egentlig yrkesutbildning
för döva och lokaliseringen av en sådan utbildning. Den senare
frågan bör prövas mot bakgrunden av en ingående diskussion av sådana frågor
som önskvärdheten att sammanföra denna yrkesundervisning till en större enhet
eller att sprida den på smärre enheter, valet mellan internat- eller externatform,
behovet av samarbete med andra dövskolor eller yrkesundervisningsanstalter,
t. ex. särskilda specialskolor för andra kategorier av handikappade, eller av anknytning
till någon ort med rikt differentierat näringsliv och goda tillfällen till
yrkespraktik utanför skolans ram o. s. v. Möjligheterna att utnyttja nu befintliga
skollokaler inom dövskolväsendet bör däremot inte tillmätas avgörande betydelse
vid prövningen av lokaliseringsfrågan. Oavsett vad de sakkunniga i detta avseende
kommer att föreslå, skall en ingående redovisning lämnas för blind- och
dövskolväsendets byggnadsbestånd, lokalförhållanden och materiella standard i
övrigt. I den mån brister i dessa avseenden befinnes föreligga, skall en plan över
erforderlig byggnadsverksamhet framläggas liksom förslag om utrustning av skolorna.
Givetvis skall också personalbehovet beaktas av de sakkunniga.
I det föregående har förutsatts, att beslut fattas om grundskolan i huvudsak enligt
skolberedningens förslag. De sakkunniga bör självfallet i tillämpliga delar
beakta de modifikationer i förslaget, som kan bli en följd av riksdagens beslut.
Om så befinnes lämpligt bör utredningsarbetet och därav föranledda förslag redovisas
etappvis. Alla förslag bör åtföljas av noggranna kostnadsberäkningar.
Samråd med barnanstaltutredningen bör ske.
212
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 2
J or dbruks departementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1961
1. 1955 års lantbruksundervisningskommitté (1960: 1 11; 1961: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning om yrkesutbildningen inom jordbruket (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 juli 1955):
Ericsson, K. G., byråchef, ordförande;
Arnegren, O. A. P:son, f. d. byråchef;
Boo, K., assistent;
Borlind, Signe, f. d. rektor;
Edblom, F., förbundsordförande;
Ekerot, N. F., rektor;
Hjorth, R., länsjägmästare;
Nilsson, G., sekreterare;
Söderqvist, C. G. F., byråchef;
Zachrison, S. J G., direktör.
Experter:
Andersson, S. G. V., överinspektör;
Andersson, Rut, förste byråsekreterare;
Bjärsdal, J. A., agronom;
Brodin, Ingeborg, E. S., förste byråsekreterare;
Camstedt, R. J. A., byråagronom;
Ernest-Börestam, Eva, fil. kand., ombudsman.
Sekreterare:
Camstedt, R. J. A. (se ovan).
Direktiven för utredningen, se 1956: I Jo 24.
Kommittén har under tiden december 1960—november 1961 hållit 6 sammanträden
omfattande vardera 2 dagar, till vilka samtliga ledamöter kallats.
Dessutom har under nämnda period hållits 3 sammanträden med ett
arbetsutskott, bestående av 5 av kommitténs ledamöter jämte sekreteraren.
Kommittén har den 8 mars 1961 avgivit betänkande »Lantbrukets yrkesskolor»
(SOU 1961: 13).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1956 års skogshögskole- och skogsforskningskommitté (1960: I 14;
1961:112)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa utredning rörande forskningen och undervisningen vid skogshögskolan
och statens skogsforskningsinstitut (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 juli 1956):
213
I Jo: 2
Riksdagsberättelsen år 1962
Wikström, H. J., statssekreterare, ordförande;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Kull, B., statskommissarie;
Näslund, H. M. E., landshövding;
Streyffert, K. Tli., professor;
Swan, J. A. H., skogsdirektör;
Waesterberg, T. V., länsjägmästare.
Expert:
Hagberg, A. E., professor.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., överinspektör.
Biträdande sekreterare:
Dahlström, B. E., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 20.
Kommittén har i juli 1961 med skrivelse till statsrådet och chefen för
jordbruksdepartementet överlämnat genom kommitténs försorg verkställda
utredningar rörande olika byggnadsföretag vid skogshögskolan.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Jordbruksupplysningskommittén (1960: I 16; 1961: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 september 1956
för att verkställa utredning rörande upplysnings- och rådgivningsverksamheten
på jordbrukets område (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober
1956):
Ytterborn, G. R„ överdirektör, ordförande;
Eorslund, E. A. S., pol. mag.;
Gustafson, Hj., lantbrukare, f. d. led. av II kamm.;
Jansson, E., förbundsordförande;
Jonsson, E., ordförande i Sveriges 4 H;
Kull, B., statskommissarie;
Bodhe, S. O., direktör;
Sjölund, E. O., lantbruksdirektör;
Ågren, Th. V., f. d. rektor.
Expert:
Högström, E. A., f. d. förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Porse, ö. direktör.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 22.
Kommittén har under tiden december 1960—november 1961 hållit 8 sammanträden
samt haft överläggningar med olika av utredningsarbetet berörda
organisationer och kommittéer.
Kommittén har i december 1960 avgivit betänkande angående rådgivningsverksamheten
på jordbrukets område (SOU 1960:39). Betänkande
214
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 6
angående ldubbverksamheten bland ungdom på landsbygden har avlämnats
i december 1961 (SOU 1961: 59).
Kommitténs arbete är därmed slutfört.
4. Totalisatorutredningen (1960: I 18; 1961: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1957 för att
verkställa utredning angående totalisatorverksamheten (se Post- och Inrikes
tidn. den 26 juni 1957):
Fallenius, B. A., landshövding.
Sakkunniga:
Andersson, A. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Ekelund, O. G., major;
Jakobsson, T. H. E., direktör;
Sjögren, E., godsägare;
Sörensen, E. O., generalsekreterare;
Ytterborn, G. R., överdirektör.
Sekreterare:
Björnson, L.-E., förste revisor.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Jo 25.
Efter att den 9 januari 1961 ha avlämnat betänkande i ämnet (stencilerat)
är utredningens slutförd.
5. Utredning rörande anställningsförhållandena m. m. för besiktningsveterinärerna
vid kontrollslakterierna (1960:1 26; 1961:1 19)
Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
20 mars 1959 för att verkställa utredning rörande anställningsförhållandena
m. m. för besiktningsveterinärerna vid kontrollslakterierna (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 april 1959):
Johnsson, B. E., generaldirektör.
Expert:
Blom, O. T., veterinärråd.
Sekreterare:
Lyberg, F., byråchef.
Direktiven för utredningen se 1960: I Jo 26.
Utredningen har i november 1960 avlämnat P.M. med utredning och förslag
rörande anställningsförhållandena in. m. för besiktningsveterinärerna
vid kontrollslakterierna (stcncilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning rörande organisationen av de fiskesakkunniga organen i
vattenmål m. m. (1960: I 28; 1961: I 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1959 för
att verkställa utredning rörande organisationen av de fiskesakkunniga organen
i vattenmål m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober 1959):
Sylwan, Å. H:son, 1 andssekreterare.
215
I Jo: 6
Riksdagsberättelsen år 1962
Sekreterare:
Forss, K. J. R., förste länsnotarie.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Jo 28.
Utredningen har den 29 juni 1961 avlämnat betänkande rörande organisationen
av de fiskesakkunniga organen i vattenmål m. m. (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. 1960 års lappfondsutredning (1961:1 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1960 för att
verkställa utredning rörande finansieringen av vissa beräknade utgifter för
lappväsendet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1960):
Thorson, T. A. R., byråchef, ordförande.
Expert:
Carlborg, S. J. G., läns jägmästare.
Sekreterare:
Uggla, K.-L., kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Jo 24.
Utredningen har under tiden december 1960—juli 1961 hållit 7 sammanträden.
Utredningen har den 5 maj 1961 avlämnat P.M. angående finansieringen
av vissa beräknade utgifter för lappväsendet samt den 14 juni 1961 P.M.
angående organisationsförändring beträffande Renbetesfjällens revir.
Uppdraget är därmed slutfört.
8. De sakkunniqa för vidare beredning av frågor rörande det statliga kart
trgcket
(1961:1 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 oktober 1960 för
att vidare bereda frågorna om det statliga karttrycket (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 oktober 1960):
Jarnerup, S. E., regeringsråd, ordförande;
Ahnfelt, S., överstelöjtnant;
Eriksson, G. L., t.f. expeditionschef;
Lindbergson, K. A., överdirektör;
Lundgren, J. B., generaldirektör.
Experter:
Gustafsson, L. B., kapten;
Johansson, S. O., överingenjör.
Sekreterare:
Sjölin, N. A., distriktslantmätare.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Jo 30.
De sakkunniga har under tiden november 1960—februari 1961 hållit 21
sammanträden, varjämte mindre delegationer sammanträtt ett flertal gånger.
216
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 10
De sakkunniga har den 27 februari 1961 avgivit betänkande med förslag
till ordnande av det statliga karttrycket (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Skördestatistiska kommittén (1961: I 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 oktober 1960 för
prövning av statistiska m. fl. åtgärder, vilka bör vidtagas såsom förberedelse
till införandet av ett permanent skördeskadeskydd år 1961 (se Post- och
Inrikes tidn. den 21 november 1960):
Ohlsson, P. T. I., överdirektör, ordförande;
Gesslein, S. H., docent;
Gulbrandsen, O. G., docent;
Juréen, L. J. F., byråchef;
Medin, K. H., byråchef;
Swedborg, E. H., direktör;
Åstrand, B. H., direktör.
Sekreterare:
Sandqvist, B. E. G., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Jönhagen, U., amanuens.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Jo 31.
Kommittén har under tiden november 1960—juni 1961 hållit 17 sammanträden.
Vissa frågor har förberetts i 3 arbetsgrupper, vilka hållit sammanlagt
omkring 15 sammanträden.
Kommittén har den 30 juni 1961 avgivit betänkande »Skördeskadeskyddets
statistiska och tekniska utformning år 1961» (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. 1961 års karttrgcksdelegation
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 mars 1961 för att
som förhandlingsdelegation överlägga med berörda parter om de övergångsfrågor
som uppkommer till följd av uppsägningen av vissa avtal om tryckning
och förlag av officiella kartor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 mars
1961):
Ericsson, J. A., direktör, led. av I kamm., ordförande;
Eriksson, G. L., t.f. expeditionschef;
Widén, K. A. I., budgetsekreterare.
Sekreterare:
Sjölin, N. A., distriktslantmätare.
Direktiven (kungl. brev till statskontoret och rikets allmänna kartverk
den 10 mars 1961):
att förhandlingsdelegationen skall — med utgångspunkt från att, från och med
den 1 januari 1963, förläggandet av de officiella kartorna skall åvila staten, tryck
-
217
I Jos 10
Riksdagsberättelsen år 1962
ningen av kartorna i princip skall ske efter anbudsförfarande och distributionen
av kartorna skall ombesörjas inom den statliga sektorn — överlägga med berörda
parter om de övergångsfrågor, som uppkommer till följd av uppsägningen av vissa
avtal om tryckning och förlag av officiella kartor.
Delegationen har under tiden mars—juni 1961 hållit 25 sammanträden.
Delegationen har den 20 juni 1961 avgivit redogörelse (stencilerad) för
de förda förhandlingarna samt överlämnat avtal — träffat under förbehåll
av Kungl. Maj:ts godkännande —- mellan å ena sidan delegationen såsom
företrädare för kronan och å andra sidan A. Börtzells Tryckeri-Aktiebolag
såsom innehavare av Generalstabens litografiska anstalt.
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Utredning rörande förläggningen av trädgårds- och husdjursförsöksstationerna
i norra försöksdistriktet
Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 maj 1961 för att inom jordbruksdepartementet
verkställa utredning och avgiva förslag rörande frågan
om förläggningen av trädgårds- och husdjursförsöksstationerna inom norra
försöksdistriktet:
Birgersson, T. B. A., t.f. förste kanslisekreterare i jordbruksdepartementet.
Direktiven för utredningen, se kungl. brev till statskontoret den 26 maj
1961.
Utredningsmannen har den 6 oktober 1961 avlämnat promemoria med utredning
och förslag rörande förläggningen av trädgårds- och husdj ursförsöksstationerna
i norra försöksdistriktet (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1962
12. 19i9 års jaktutredning (1960: I 8; 1961: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1949 för att
verkställa utredning angående obligatorisk ansvarighetsförsäkring för jägare
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949):
dels såsom utredningsman:
Bouveng, G. A., f. d. överdirektör;
dels såsom sakkunniga att på kallelse av utredningsmannen överlägga med
honom och i övrigt biträda vid utredningen:
Andersson, N. A., småbrukare, led. av II kamm.;
Bennet, O., friherre, godsägare;
Larsson, H., skogsinspektör, led. av II kamm.;
Näslund, P. J., häradsdomare, f. d. riksdagsman;
Sköldin, P. A., förbundsordförande, led. av II kamm.;
Wennmark, J. T. D., byråchef;
Wikström, C., direktör.
218
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jos 13
Sekreterare:
Hamilton, H. P., greve, forstmästare.
Lokal: Utredningsmannen: Brantstigen 5, Bromma; tel. 25 45 60. Sekreteraren:
Svenska Jägareförbundet, östermalmsgatan 39, Stockholm ö; tel.
växel 23 26 85.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 26.
Utredningen har under tiden december 1960—-november 1961 sammanträtt
9 dagar.
Till utredningen har jämväl under år 1961 överlämnats ärenden, vilka
berör skilda delar av jaktlagstiftningen. Bland dessa bör nämnas uppdrag
att verkställa översyn av ett av utredningen år 1953 avlämnat betänkande
med förslag angående ansvarighetsförsäkring för jägare.
Under redovisningstiden har följande ämnesgrupper slutbehandlats:
1. Utlåtande med förslag till ändringar i vapenförordningen och jaktstadgans
vapenparagraf;
2. Utlåtande med förslag i frågan om återinförande av rätt till viss vår jakt
efter sjöfågel;
3. Betänkande med förslag till ändringar i lagstiftningen om jaktvårdsområden
och förföljningsrätt vid jakt m. m. (SOU 1961: 67).
Utredningsarbetet fortsätter.
13. Vattenvårdskommittén (1960:1 9; 1961:1 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1953 för att
verkställa utredning om åtgärder till motverkande av förorening av sjöar
och vattendrag (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1953):
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;
Andersson, S. G. V., överinspektör;
Andersson, T. C., direktör;
Bengtson, T. S., chefredaktör, led. av I kamm.;
Laurell, G., laborator;
von Seth, T. G. A., greve, godsägare, led. av II kamm.;
Svensson, O., distriktsingenjör;
Vallin, S. A., fil. lic., f. d. överinspektör;
Äqvist, E. G., direktör, f. d. led. av II kamm.
Experter:
Thunmark, S. G., professor;
Persson, J. L., biträdande vattenrättsdomare;
Goldschmidt, H. A., byrådirektör;
Hannerz, D. G. L., laborator;
Lindell, B. G., civilingenjör, fil. lic.;
Vasseur, E. J. E., byrådirektör.
»Sekreterare:
Andersson, S. G. V., överinspektör (se ovan).
219
I Jo: 13 Riksdagsberättelsen år 1962
Lokal: Statens vatteninspektion, Drottningholm (sekreteraren); tel. växel
72 04 64, 72 04 74.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Jo 20.
Kommittén har den 1 december 1954 avgivit betänkande med förslag angående
organisations- och lagstiftningsfrågor m. m. (SOU 1955: 6), den 1 mars
1958 angående vattenvårdens centrala och lokala organisation (stencilerat)
och den 9 december 1960 angående skydd för vattenförsörjningen (SOU
1960: 38). Sistnämnda betänkande har överlämnats till justitiedepartementet
för handläggning. Utredningsarbetet fortsätter med dels frågan om tillsyn
av radioaktiva utsläpp i vatten, dels frågan om anordnande av vattenvårdsförbund
för tillsyn av särskilda vattendrag eller vattenområden, dels
frågan om forskning inom vattenvården.
14. 1956 års matpotatisutredning (1960:1 12; 1961:1 11)
Tillkallade enligt Kungl. Ma.j :ts bemyndigande den 16 december 1955 för
att verkställa utredning rörande åtgärder för förbättring av försörjningen
med matpotatis av tillfredsställande kvalitet (se Post- och Inrikes tidn. den
4 januari 1956):
Magnusson, R. A. H., generaldirektör, ordförande;
Carbell, E. E. E., byråchef, led. av II kamm.;
Engström, I. Stina, civilekonom, fru;
Hejneman, Y. L., direktör;
Lindskog, C. P. F., direktör;
Nergelius, E. S., direktör;
Wixell, N., direktör.
Experter:
Emilsson, P. M. B., fil. dr.;
Gustafsson, N. H., byråchef;
Larsson, E. L., avdelningschef;
Månsson, N. Ch., direktör;
Rosenqvist, K. Å. T., disponent.
Sekreterare:
Ericsson, S. K. J., agronom.
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Stockholm 5; tel. växel 22 55 60, rikssamt.
22 57 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 15.
Arbetsutskott i utredningen har under tiden november 1960—oktober 1961
hållit 4 sammanträden.
Utredningen har den 21 december 1960 avgivit yttrande över statens växtskyddsanstalts
skrivelse den 31 oktober 1960 beträffande åtgärder till skydd
mot förgiftningsfall genom potatis som behandlats med kvicksilverhaltiga
betningsmedel. Med överlämnande av en stencilerad promemoria, benämnd
Framställningen av nya potatissorter, m. m. har utredningen vidare den 29
december 1960 avgivit utlåtande beträffande en inom jordbruksdepartemen
-
220
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 17
let utarbetad P. M. angående viss upprustning av växtförädlingsverksamhelen
på potatisområdet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1962.
15. Utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog (1960: I 19; 1961: I 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1957 för att
verkställa utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 juli 1957):
Nilsson, O. F., lantbrukare, fil. lic., led. av I kamm.
Direktiven för utredningen, se 1958:1 Jo 26.
Utredningen beräknas fortsätta sitt arbete under år 1962.
16. Veterinärhögskoleutredningen (1960:1 21; 1961:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 februari 1958 för att
verkställa utredning rörande forskningen och undervisningen vid veterinärhögskolan
och veterinärinrättningen i Skara (se Post- och Inrikes tidn. den
20 februari 1958) samt rörande verksamheten vid och organisationen av
statens veterinärmedicinska anstalt i den utsträckning denna verksamhet berör
forskningen och undervisningen vid veterinärhögskolan och veterinärinrättningen
i Skara:
Wikström, H. J., statssekreterare, ordförande;
Kvarnbäck, J. S., rektor;
Lagerlöf, N. P., professor, rektor;
Wilhelmson, J. F., fältveterinär.
Expert:
Hansen, H.-J., professor.
Sekreterare:
Säkk, K., fil. lic.;
Dahlström, B. E., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Danielsson, A., byråsekreterare.
Lokal: Sekreterarna och bitr. sekreteraren: Munkbron 9, Stockholm C; tel.
21 83 12 (Säkk); Svartmangatan 9, Stockholm C; tel. 21 02 47 (Dahlström),
21 02 46 (Danielsson).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 26 samt 1961: I Jo 16.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 14
plenarsammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1962.
17. Trådgårdsnäringsutredningen (1960:1 22; 1961:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1958 för att
verkställa en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1958):
221
I Jo: ] 1
Riksdagsberättelsen år 1962
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Löfqvist, Thyra C., fru, led. av II kamm.;
Nilsson, J. O., fruktodlare, led. av II kamm.;
Olsson, K. H., överdirektör;
Rimås, K. S. E., lantbrukare, f. d. led. av II kamm.;
Svedberg, A. L., småbrukare, led. av I kamm.;
Thorselius, U. T., byråchef.
Experter:
Langdal, H., avdelningschef;
Norrgren, U., redaktör;
Nyström, H., direktör;
Svensson, N. A., direktör;
Zetterberg, G. O., f. d. byråchef.
Sekreterare:
Säkk, K., fil. lic.
Lokal: Munkbron 9, Stockholm C; tel. 21 83 12 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 29.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 12
plenarsammanträden. Utredningen har i november 1960 avlämnat förslag
angående statlig lånegaranti för anordnande av auktionslokaler för trädgårdsprodukter,
m. m. samt i november 1961 förslag angående utformningen
av yrkesundervisningen på trädgårdsområdet och förslag angående utformningen
av trädgårdsnäringens rationaliseringsstöd.
18. 1958 års jordlagsutredning (1960: 1 23; 1961: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj 1958 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande jordförvärvs-, bolagsförbuds-
och uppsiktslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj
1958):
Nilsson, G. V., landshövding, ordförande;
Ribbing, A. F., häradshövding, tillika huvudsekreterare;
Nilsson, E. Hj., f. d. förman, led. av I kamm.;
Johansson, A. E., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Sundin, S. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Haeggblom, E. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Oscarsson, S., lantbrukare;
Persson, E. Y., förbundsordförande.
Experter:
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
öjborn, L. E., generaldirektör;
Wallner, H., byråchef (att jämlikt beslut den 30 juni 1960 på kallelse av
utredningen inträda vid förfall för öjborn).
222
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 20
Sekreterare:
Sköld, T., lantbruksdirektör.
Lokal: Lantbruksnämnden, Stockholm 16; tel. 23 39 20 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 30.
Utredningen, som under tiden december 1960—november 1961 hållit 11
sammanträden, har den 16 augusti 1961 avlämnat betänkande med förslag
till jordförvärvslag m. m. (SOU 1961:49). Utredningen har därmed avslutat
utredningsuppdraget i vad det avser översyn av bolagsförbudslagen, jordförvärvslagen
och den s. k. 1916 års lag.
Återstående arbete, översyn av uppsiktslagen, beräknas vara avslutat under
år 1962.
19. Emåutredningen (1960:127; 1961:1 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1959 för
att verkställa utredning rörande vissa problem, vilka uppkommer som följdverkningar
av större torrläggningsföretag (se Post- och Inrikes tidn. den 20
oktober 1959):
Osvald, K. H., professor emeritus, led. av I kannn.
Experter:
Andersson, S. G. V., överinspektör;
Hägglund, J. M., byråchef;
Rödén, J. O. G., byrådirektör (fr. o. m. den 6 juli 1961);
Thunmark, S. G., professor.
Sekreterare:
Hägglund, J. M„ byråchef (se ovan).
Biträdande sekreterare:
Rödén, J. O. G., byrådirektör (se ovan).
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Stockholm 2; tel. växel 23 46 20 (sekreterare
och biträdande sekreterare).
Direktiven för utredningen, se kungl. brev till statskontoret den 25 september
1959.
Utredningsmannen har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit ett
gemensamt sammanträde med experterna och ett flertal överläggningar med
de enskilda experterna. Utredningsmannen har tillsammans med sekreteraren
och biträdande sekreteraren företagit en resa till England för att närmare
studera de erfarenheter, som där vunnits beträffande flodstyrelsernas verksamhet.
Utredningsmannen har den 10 juni 1961 avgivit infordrat yttrande
rörande ifrågasatta vetenskapliga utredningar beträffande Tåkern.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1962.
20. Gruvskogsutredningen (1960:1 29; 1961:1 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1959 för att
verkställa utredning rörande ändring i nuvarande ordning med upplåten
223
I Jo: 20 Rilcsdagsberättelsen år 1962
nyttjanderätt till de s. k. gruvskogarna m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
13 november 1959):
Digman, H. M., justitieråd.
Experter:
Alarik, A. L:son, disponent;
Arkling, F„ ombudsman, jur. kand.;
Edling, N. P. J., kammarråd;
Hagberg, A. E., professor;
Nyström, E. A. R., byråchef;
Rudberg, H., disponent;
Sahlin, B. I., kommerseråd.
Lokal: Högsta domstolen; tel. växel 23 67 20.
Direktiven för utredningen, se 1959 I Jo 29.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 2 sammanträden.
Samråd har ägt rum med lantbruksstyrelsen. Värderingsarbeten
pågår.
Utredningen beräknas ha slutfört sitt arbete tidigast vid årsskiftet 1962—
1963.
21. Arrendelagsutredningen (1961:123)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att verkställa översyn av och avgiva förslag rörande arrendelagstiftningen och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 14 december
1959):
Widegren, B. G., borgmästare, ordförande;
Hamilton, H, J. F.-A., friherre, led. av II kamm.;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Jönsson, G. V., förbundssekreterare;
Larsson, L. Th., lantbrukare, led. av I kamm.;
Pettersson, G., jordbruksinstruktör, led. av I kamm.;
öhrström, A., forstmästare.
Sekreterare:
Bäärnhielm, G. M., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Axelsson, S. A., lantmätare.
Lokal: Lagberedningen, Stora Nygatan 2, Stockholm; tel. 23 66 60 eller
26 89 00 (Bäärnhielm); 22 78 50 (Axelsson).
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Jo 23.
Utredningen har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit 12 sammanträden.
För studier av arrendeförhållanden har utredningen därjämte
företagit 2 resor om sammanlagt 6 dagar. Resorna har berört Uppland, Gästrikland,
Hälsingland och Härjedalen.
Efter remiss har utredningen avgivit utlåtande dels till riksdagens första
lagutskott över två vid 1961 års riksdag väckta motioner, I: 496 och II: 580,
224
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 23
om lagstiftning i syfte att möjliggöra utnyttjande av byggnad på annans mark
såsom säkerhet för kredit, dels ock till riksdagens tredje lagutskott över en
vid samma års riksdag väckt motion, II: 7, angående förbättring av lägenhetsarrendatorernas
ställning.
Till utredningen har under året överlämnats bl. a. dels första lagutskottets
utlåtande, nr 45, i anledning av nyssnämnda motioner om lagstiftning i syfte
att möjliggöra utnyttjande av byggnad på annans mark såsom säkerhet för
kredit, dels ock Lunds stiftnämnds skrivelse till Kungl. Maj :t den 21 februari
1957 angående ersättning åt arrendator av kyrklig jord för förlorad optionsrätt.
Utredningen har under året till behandling upptagit frågor rörande såväl
jordbruksarrenden som s. k. lägenhetsarrenden. På grund av sambandet i
systematiskt hänseende har det, i varje fall för närvarande, befunnits omöjligt
att slutbehandla frågorna om lägenhetsarrenden för sig.
Utredningsarbetet beräknas pågå hela år 1962.
22. Utredning rörande ny förläggningsort för statens centrala frökontrollanstalt
och för statens växtskgddsanstalt samt därmed sammanhängande frågor
(1961:125)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 mars 1960 för att
verkställa utredning rörande ny förläggningsort för statens centrala frökontrollanstalt
och för statens växtskyddsanstalt samt därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 15 april 1960):
Björck, K. A. W., f. d. generaldirektör, ordförande;
von Horn, K. R. L. R., överintendent;
Osvald, K. H., professor emeritus, led. av I kamm.
Experter:
Ekelund, S. F. A., agr. dr., t. f. professor;
Zachrison, S. J. G., direktör.
Sekreterare:
Hiort, H. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Sibyllegatan 75, Stockholm ö; tel. 60 74 38 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Jo 25.
Utredningen har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit 16 plenarsammanträden.
I V. P. M. den 10 augusti 1961 har utredningen redovisat
resultatet av sin översyn av det av särskild utredningsman avgivna betänkandet
angående statens lantbrukskemiska laboratorium, dess arbetsuppgifter,
organisation och ekonomi.
Utredningen beräknas fortgå under återstoden av budgetåret 1961/62.
23. 1960 års jordbruksutredning (1961:1 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1960 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande riktlinjerna för den framtida
jordbrukspolitiken m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1960):
8 Dihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt.
RUmdaifsberättelsen
225
I Jo: 23
Riksdagsberättelsen år 1962
Nordlander, M. I. C.-H., bankdirektör, ordförande;
Bengtsson, T. B., advokat;
Edblom, F., förbundsordförande;
Eriksson, S., förbundsordförande;
Haeggblom, E. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Holmström, S. J. R., direktör;
Håkansson, J. H. V., direktör;
Jansson, E., förbundsordförande;
Johansson, F. L. H., överdirektör (fr. o. m. 30 juni 1961);
Johansson, J. A., förbundsordförande;
Juréen, L. J. F., byråchef, tillika huvudsekreterare;
Lindskog, C. P. F., direktör;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Persson, E. Y., förbundsordförande;
Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm.;
Svennilson, S. I., professor;
Svensson, W., agronom, led. av II kamm.;
Söderberg, K., direktör;
Wahlfisk, K.-O., byråchef;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
Zachrison, S. J. G., direktör;
Åstrand, B. H., direktör;
Öjborn, L. E., generaldirektör (fr. o. m. 30 juni 1961).
Experter:
Andersson, K. O., direktör (fr. o. m. 1 januari 1961);
Andersson, K. Ä., lantbruksdirektör (fr. o. m. 1 januari 1961);
Berg, S. G:son, sparbanksdirektör;
Brangmo, W., direktörsassistent;
Ernest-Börestam, Eva, fil. kand., ombudsman;
Ericson, F. L., byråchef;
Fried, T. K.-A., major;
Grönlund, C.-E., byråchef;
Hagander, J. H., byrådirektör (fr. o. m. 1 januari 1961);
Hellberg, A. E., statsagronom;
Hjelm, K. G. L., professor;
Hjorth, R., byråchef (fr. o. m. 1 januari 1961);
Jansson, S. L. H., docent;
Kristensson, B., direktörsassistent;
Larsson, F., direktör;
Lind, N. G., aktuarie;
Lindberger, L., byråchef;
Lindström, I., avdelningschef, tillika biträdande sekreterare;
Marktorp, N. H. E., agronom;
Medin, K. H., byråchef;
226
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 24
Park, C. E., revisor;
Olsson, K. H., överdirektör;
Renborg, U., agr. lic. (fr. o. in. 1 januari 1961);
Sambergs, Å., avdelningschef;
Sjöborg, N. E., direktör;
Swedborg, E. H., direktör (fr. o. m. 1 mars 1961);
Svensson, N. A., direktör;
Wallberg, U., forskningsassistent;
Wieslander, M., lantbruksdirektör (fr. o. m. 1 januari 1961);
Åkerberg, P. E. H., professor.
Biträdande sekreterare:
Grabö, P. E., agr. lic.;
Lindén, H. G., byråagronom (fr. o. m. 16 september 1961);
Widén, K. A. I., budgetsekreterare (t. o. m. 15 september 1961).
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Stockholm 5 (sekreteraren); tel. växel
22 55 60, rikssamt. växel 22 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Jo 26.
Utredningen har hållit 3 plenarsammanträden, varjämte ett flertal sammanträden
hållits av inom utredningen tillsatta arbetsgrupper. I anledning
av en av Riksförbundet Landsbygdens folk gjord och till jordbruksutredningen
remitterad framställning överlämnade utredningen med skrivelse till
Kungl. Maj :t den 21 december 1960 promemoria rörande småbruksstödet
och inkomstutvecklingen inom det mindre jordbruket.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1963.
24. 1960 års Svalövsutredning (1961:1 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1960 för att verkställa
utredning och avgiva förslag angående ekonomiska och organisatoriskt-tekniska
spörsmål vid Sveriges utsädesförening, Svalöv, i anslutning till ett
eventuellt införande av ett nytt system för stöd åt växtförädlingen i landet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1960):
Thorselius, U. T., byråchef.
Expert:
Lindén, H. G., byråagronom (fr. o. m. 15 september 1961).
Sekreterare:
Lindén, H. G., byråagronom (t. o. m. 14 september 1961);
Hiort, H. A., förste byråsekreterare (fr. o. m. 15 september 1961).
Lokal: Sibyllegatan 75, Stockholm ö, tel. 60 74 38 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1960:1 Jo 27.
Utredningen har under tiden november 1960—oktober 1961 hållit 21 sammanträden.
Utredningen har den 10 juni 1961 avgivit en promemoria med vissa förslag
rörande dispositionen och redovisningen av Sveriges utsädesförenings
bidrag ur växtförädlingsfonden under perioden 1/7 1961—30/9 1962 (sten
-
227
I Jo: 24
Riksdagsberättelsen år 1962
cilerad). Utredningsarbetet har vidare resulterat i en framställning till
Kungi. Maj :t med förslag om omgående kompensation till Sveriges utsädesförening
för dess automatiska kostnadsstegringar för den kollektivavtalsanställda
personalen. Härjämte har utredningen varit sysselsatt med att i
samarbete med trädgårdsnäringsutredningen utarbeta vissa förslag om förstärkning
av resurserna för växtförädlingsverksamheten med trädgårdsväxter.
25. Renbetesmarksutredningen (1961: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa inventering av för renskötseln tillgängliga betesmarker m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 oktober 1960):
Tottie, A. V. R., landshövding.
Experter:
Steen, E. V., docent, t. f. statsagronom;
Tuuri, O. 0:son, renägare;
Wikman, L. Å., konsulent.
Sekreterare:
Ejdemo, B. E. H., lappfogde.
Lokal: Länsstyrelsen, Östersund; tel. Östersund växel 17 660.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Jo 28.
Utredningen har under tiden januari—november 1961 hållit 5 sammanträden
och företagit en studieresa till Lappland. Arbetsgrupper från utredningen
har dels vid särskilda sammankomster överlagt med lappbyarnas
representanter, dels i studiesyfte besökt tamrensdistrikt i Sydnorge. Under
året har vidare påbörjats biologiska undersökningar om renbetets beskaffenhet
och tillgodogörande.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1962.
26. 1960 års naturvårdsutredning (1961: I 29)
Tillkallad såsom utredningsman jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
14 oktober 1960 för att verkställa utredning angående naturskyddslagstiftningen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 27 oktober 1960):
Lundgren, J. B., generaldirektör.
Experter:
Borg, E. L., länsarkitekt;
Ebeling, F. H., överjägmästare;
Esping, L.-E., intendent;
Hall, G. V., överdirektör;
Kvarby, N. R., överlantmätare;
Lassinantti, I. R., förste kriminalassistent, led. av II kamm.;
Norrby, J. V., överingenjör;
Sehlin, H., fil. mag., verkst. direktör;
228
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 26
Sjörs, H. M., laborator;
Westin, G. A. E., landsantikvarie.
Sekreterare:
Jonsson, K. E. M., lantmätare.
Lokal: Rikets allmänna kartverk, Stockholm 8; tel. växel 52 06 20 (utredningsmannen
och sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Jo 29. Tilläggsdirektiv (anförande
av statsrådet Ivling till statsrådsprotokollet den 30 juni 1961):
För att åt allmänheten trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv vid
havet, insjöar och vattendrag äger enligt strandlagen den 30 maj 1952 länsstyrelse
förordna, att inom visst strandområde bebyggelse icke får företagas utan länsstyrelsens
tillstånd. Sådant förordnande skall avse land- och vattenområde inom det
avstånd från strandlinjen som prövas erforderligt med hänsyn till omständigheterna
i varje särskilt fall, dock högst 300 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd.
Förbud enligt lagen utgör ej hinder för bebyggelse som erfordras för
försvaret, jordbruket, fisket, skogsskötseln eller den allmänna samfärdseln. Den
som till följd av att förbud meddelas lider inskränkning i sin bebyggelserätt kan
enligt grunder som anges i lagen få ersättning av allmänna medel. Vad som i fråga
om ersättning avtalats eller uppenbarligen förutsatts skola gälla mellan kronan
och sakägare skall gälla jämväl mot den som efter det rätten till ersättning uppkom
förvärvat sakägarens rätt med avseende på fastigheten. I lagen finns vidare
bl. a. vissa regler om anordnande av grind eller annan genomgång genom hindrande
stängsel m. m. Kostnaden för sådan genomgång skall i princip utgå av allmänna
medel. — 1952 års strandlag föregicks av en provisorisk lag av år 1950
om tillfälligt byggnadsförbud inom vissa strandområden.
Vid 1901 års riksdags vårsession väcktes motioner (1:372 och 11:433) med
hemställan om översyn av strandlagen i syfte att skapa bättre skydd för stränderna
mot olika slags exploatering. I utlåtande över motionerna (nr 20) framhöll tredje
lagutskottet, att den särskilda lagstiftningen till strändernas skydd nu har varit i
kraft i drygt tio års tid och att eventuella brister i strandlagen i huvudsak bör
ha kommit till synes. Det förefaller naturligt, yttrade utskottet, om vissa problem
utkristalliserats som gör en översyn av lagen befogad. För en översyn av lagen
talar även att strandområdena som en konsekvens av den höjda levnadsstandarden
och kommunikationernas utveckling i allt större omfattning blivit eftertraktade
både som objekt för exploatering och som fritidsområden för en icke strandägande
allmänhet, varigenom det konfliktförhållande som strandlagen är avsedd
att lösa har skärpts. Ehuru utskottet var av den uppfattningen att strandlagstiftningen
i stort sett torde väl fylla sin funktion, uttalade utskottet sig därför för i
första hand en närmare undersökning rörande lagstiftningens verkningar och i
andra hand, därest undersökningens resultat så påkallade, en översyn av strandlagens
bestämmelser. Utskottet underströk att vid undersökningen borde såvitt
möjligt utredas vilka ekonomiska konsekvenser strandlagstiftningen har haft och
kan komma att få.
Utskottets hemställan, att riksdagen måtte i skrivelse till Kung]. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört i anledning av motionerna, bifölls av riksdagen.
1 detta sammanhang torde även få anmälas, att länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län i skrivelse den 7 juli 1960 föreslagit, att bestämmelser måtte meddelas
dels om att avtal mellan kronan och sakägare om ersättning för anordnande av
grind in. in. skall gälla jämväl mot den som förvärvar sakägarens rätt, dels om
att — till upplysning för den som förvärvar sakägares rätt — anmälan skall göras
till inskrivningsdomaren om crsättningsöverenskommelse eller dom i fråga om
229
I Jo: 26
Riksdagsberättelsen år 1962
ersättning enligt strandlagen för anteckning därom i fastighets- eller inskrivningsboken.
Vidare har länsstyrelsen i Hallands län i skrivelse den 28 mars 1961 hemställt
om sådan ändring av strandlagen, att maximigränsen för förbud enligt lagen
må, när särskilda omständigheter föranleder därtill, kunna utsträckas till 600 m
från strandlinjen.
Även enligt min mening bör en närmare undersökning av verkningarna av
strandlagen nu verkställas. Därvid bör i belysning av erfarenheterna av lagens
tillämpning utredas i vad mån lagen fyller sitt syfte och förslag framläggas till
undanröjande av sådana brister som eventuellt framkommer vid undersökningen.
Det bör undersökas om lagen i olika landsdelar tillämpats på olika sätt beträffande
likartade företeelser. Uppmärksamhet torde också böra ägnas bl. a. det förhållandet,
att för bad och friluftsliv lämpade strandområden, som enligt meddelade
föreskrifter skall hållas fria från bebyggelse, i vinstsyfte utnyttjas för anordnande
av stora permanenta campingläger under sommaren. Såsom tredje lagutskottet
framhållit är det angeläget, att lagstiftningens ekonomiska konsekvenser
klarlägges.
översynen torde lämpligen böra anförtros åt den jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 14 oktober 1960 tillsatta utredningen rörande naturskyddslagstiftningen
m. m.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga
åt utredningen rörande naturskyddslagstiftningen in. m. att företaga en
översyn av 1952 års strandlag.
Utredningen har under tiden december 1960—september 1961 hållit 5
större sammanträden om sammanlagt 7 dagar.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1962.
27. 1961 års jordbrukstekniska utredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1960 för
att verkställa utredning rörande statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader
och jordbrukstekniska institutet (se Post- och Inrikes tidn. den 9
januari 1961):
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;
Hjelm, K. G. L., professor;
Janson, S., agronom.
Sekreterare:
Olsson, R. I., fil. lic.
Lokal: Länsstyrelsen, Mariestad; tel. 13 600.
Direktiven (kungl. brev den 30 december 1960):
Kungl. Maj :t bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla tre
sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning beträffande
dels den närmare inriktningen samt omfattningen av den fortsatta verksamheten
vid de båda förut berörda forskningsinstituten,
dels den mest ändamålsenliga framtida organisationen av sagda verksamhet samt
gränsdragningen gentemot andra organ med likartade eller angränsande uppgifter,
dels forskningsinstitutens ekonomi samt grunderna för statens medelsanvisning
230
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 28
till den verksamhet och organisation inom området, som de sakkunniga anser sig
böra förorda.
Utredningen har under tiden februari—oktober 1961 hållit 12 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1962.
28. Utredning angående statens hingstdepå och stuteri i Flginge m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1960 för
att, med beaktande av inträffade förändringar i berörda civila verksamhetsgrenar
och önskvärdheten av att begränsa statens utgifter i förhållande därtill,
verkställa översyn av statens hingstdepå och stuteri i Flyinge samt att
överväga möjligheterna att även efter den 1 juli 1962 utnyttja anläggningarna
i Strömsholm för civila hästintressen (se Post- och Inrikes tidn. den
21 januari 1961):
Jerdenius, K. E., byråchef, ordförande;
Lindencrona, P. A. H., överste;
Westerlind, O., direktör.
Sekreterare:
Ovegård, L. O., byrådirektör.
Lokal: Riksdagshuset, Stockholm; tel. 112137 (sekreteraren).
Direktiven (anförande av statsrådet Netzén till statsrådsprotokollet den
30 december 1960):
1955 års riksdag (prop. 102; JoU 28; rskr. 343) beslöt, att det statliga hingstbeståndet
skulle minskas samt att hingstdepån i Strömsholm helt skulle nedläggas
och verksamheten koncentreras till Flyinge hingstdepå. En begränsning av stuteriverksamheten
medförde samtidigt att personalen kunde reduceras i betydande
omfattning. Sålunda kunde bland annat elva tjänster avvecklas vid depån i Flyinge.
Några ändringar i personalstaten utöver dem som angavs i propositionen
ansågs icke böra ske, enär det var svårt att bedöma huruvida ytterligare förändringar
i stuteriverksamhetens organisation framdeles kunde bli aktuella.
1956 års riksdag beslöt att den militära verksamheten vid Strömsholm den 1 juli
1957 skulle överflyttas till Umeå.
Sedan önskemål framkommit om att arméns rid- och körskola alltjämt skulle
vara förlagd till Strömsholm och att samordning skulle ske av den civila och den
militära rid- och körutbildningen bildade vissa civila intressenter Föreningen
Strömsholms intressenter, som utfäste sig att under en tid av fem år, räknat från
och med den 1 juli 1957, täcka de till ett årligt belopp av 150 000 kronor beräknade
merkostnaderna för rid- och körskolans förläggning till Strömsholm samt
statsverkets extra kostnader för civila kurser vid skolan. Utfästelsen förutsatte,
att riksdagen med ändring av 1956 års beslut medgav att den militära verksamheten
vid anläggningen i Strömsholm tills vidare skulle fortsätta därstädes. 1957
års riksdag (prop. 110; SU 99; rskr. 257) beslöt härefter att rid- och körskolan
tills vidare skulle kvarligga i Strömsholm men uttalade samtidigt, att frågan om
skolans förläggning givetvis borde upptagas till omprövning framdeles, om förhållandena
skulle ge anledning därtill.
I Jo: 28
Riksdagsberättelsen år 1962
Utredningen har under tiden 6 februari—31 oktober 1961 hållit 7 sammanträden.
Utredningen har den 15 juni 1961 avgivit betänkande med förslag angående
fortsatt civil verksamhet vid arméns rid- och körskola vid Strömsholm
(stencilerat).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1962.
29. Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare i Norrbottens''
läns lappmarker
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1961 för att
verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om avgiftsfri fiskerätt för
jordbrukare i Norrbottens läns lappmarker (se Post- och Inrikes tidn. den
18 mars 1961):
Killander, F. W. K., f. d. lagman.
Direktiven (kungl. brev till statskontoret den 3 mars 1961):
att — med beaktande av vad i tredje lagutskottets utlåtande 1961:26 anförts —
verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare
i Norrbottens läns lappmarker,
30. Utredning angående översyn av de administrativa bestämmelserna för
arealtillägg
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 juni 1961 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande förenkling av de administrativa
bestämmelserna för arealtillägg (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juni
1961): J
Grönlund, C.-E., byråchef.
Sekreterare:
Dahlqvist, S. O., förste byråsekreterare.
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Stockholm 2; tel. växel 23 46 20 (sekreteraren
).
Direktiven (kungl. brev till statskontoret den 2 juni 1961):
att tillkalla en sakkunnig för att — med beaktande av vad i jordbruksutskottets
utlåtande 1961:31 anförts — verkställa utredning och avgiva förslag rörande förenkling
av de administrativa bestämmelserna för arealtillägg,
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete omkring årsskiftet 1961/62.
31. 1961 års kronhjortsutredning
Tillkallad såsom sakkunnig enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26
maj 1961 för utredning rörande reservat för kronhjortar m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 juni 1961):
232
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 32
Hulterström, A. N. O., landssekreterare.
Experter:
Dahl, A. E., professor;
Eriksson, S. T. V., t.f. länsjägmästare;
Schunnesson, P. H., hovrättsråd.
Sekreterare:
Lennbo, A. Å., t.f. assessor.
Lokal: Rådhuset, Malmö; tel. växel 76 300 (sekreteraren).
Direktiven (kungl. brev till statskontoret den 26 maj 1961):
att tillkalla en sakkunnig att verkställa den av riksdagen åsyftade utredningen rörande
reservat för kronhjortar m. m.,
(se vidare riksdagens skrivelse nr 1961:272 samt jordbruksutskottets utlåtande
nr 1961:30).
Utredningen, som i oktober 1961 hållit ett första sammanträde, beräknas
slutföra sitt arbete under senare delen av år 1962.
32. Utredning rörande vissa frågor beträffande den militära kartförsörjningen,
m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
utreda vissa samordningsfrågor beträffande den militära kartförsörjningen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1961):
Sjölin, N. A., distriktslantmätare. 1
Experter:
Davidson, R. D. L., lantmätare;
Gustafsson, L. B., kapten.
Lokal: Rikets allmänna kartverk, Stockholm 8; tel. växel 52 06 20.
Direktiven (kungl. brev till statskontoret den 30 juni 1961):
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande dets samordningen i fredstid
av den civila och den militära kartförsörjningen, dels tillgodoseendet av försvarsväsendets
behov i övrigt av kartor, dels systemet med militär personal som kommenderas
till tjänstgöring vid rikets allmänna kartverk samt organisationen av
arbetsuppgifterna vid kartverkets militärbyrå, dels ock minskning av antalet editioner
av den ekonomiska kartan
Den sakkunnige har under tiden juli—oktober 1961 samrått med rikets
allmänna kartverk och försvarsstaben, överlagt med berörda personalorganisationer
angående den militära personalen vid kartverket samt sammanträtt
med experterna.
Utredningen har den 26 september 1961 avgivit betänkande med förslag
till avveckling av systemet med militär personal som kommenderas till
tjänstgöring vid rikets allmänna kartverk (stencilerat). Utredningen avser
8f Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt.
Rlksdagsberättelsen
233
I Jo: 32
Riksdagsberättelsen dr 1962
att omkring årsskiftet 1961/62 även avgiva förslag angående minskning av
antalet editioner av den ekonomiska kartan samt att under år 1962 slutföra
sitt arbete.
33. Arbetsgruppen för beredning av vissa frågor i anledning av ombildningen
av statens re produktionsans fält till statligt aktiebolag
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
verkställa vissa undersökningar i anledning av ombildningen av statens reproduktionsanstalt
till statligt aktiebolag, m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 18 juli 1961):
Ericsson, J. A., direktör, led. av I kamm., ordförande;
Eriksson, G. L., t.f. expeditionschef;
Nilsson, B., sekreterare;
Widén, K. A. I., budgetsekreterare;
Öjborn, L. E., generaldirektör, vice ordförande.
Expert:
Sundquist, E. B., överingenjör.
Lokal: Vin- & Spritcentralen, Stockholm 6; tel. växel 22 22 00 (ordföranden).
Direktiven (kungl. brev till statskontoret den 30 juni 1961):
att i samråd med statens reproduktionsanstalt dels genomföra sådana undersökningar
om bolagets inriktning i fråga om skilda verksamhetsgrenar, om dessas
lämpliga omfattning och om organisationen i stort ävensom sådana förhandlingar
med bland annat berörda personalkategorier, vilka bör vara avslutade, innan det
nya bolaget träder i funktion, dels överväga frågan om namn å bolaget, dels ock
pröva spörsmålen om det nybildade bolagets behov av aktiekapital och rörlig
kredit i riksgäldskontoret liksom andra finansiella frågor i samband med ändringen
av företagsformen
Arbetsgruppen har hållit ett flertal sammanträden. Arbetet kommer att
vara avslutat den 30 juni 1962.
234
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I Hs 2
Handelsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1961
1. 1955 års provinsteaterutredning (1959: I 7; 1960: I 7; 1961: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 september 1955 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande den statsunderstödda
teaterverksamheten i landsorten (se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober
1955):
Sehlstedt, O. A., landshövding, ordförande;
Elldin, H., rektor;
Lindvall, H., direktör;
Lyberg, F., byråchef;
Torsslow, S. O., förste regissör, fil. dr.
Experter:
Bergman, G. M., professor;
Elmgren, A. F., direktör;
Forslund, E. A. S., pol. mag.;
Lindenbaum, G. M., byrådirektör;
Lundkvist, K. R., direktör;
Topelius, G. Z., kansliråd;
Zacharias, J., teaterchef.
Sekreterare:
Stiernstedt, S. W. O., byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1956: I H 29.
Utredningen har under tiden december 1960—september 1961 hållit 3 plenarsammanträden,
varjämte vissa av ledamöterna och experterna sammanträtt
elva gånger för fortsatt arbete med förslag till framtida uppläggning av
skådespelarutbildningen m. m.
Utredningen har avslutat den återstående delen av sitt arbete genom att
den 2 oktober 1961 avlämna Betänkande (II) rörande den sceniska utbildningen
(stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Oljeskifferutredningen (1959: I 16; 1960: I 15; 1961: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 mars 1958 för att
utreda frågan om Svenska skifferoljeaktiebolagets framtida verksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1958):
Åselius, K. Hj., bruksdisponent, ordförande;
Petri, F. A., verkst. direktör, vice ordförande;
Simonsson, H. L., överdirektör;
235
I H; 2
Riksdagsberättelsen år 1962
Svenke, E. J. K., teknisk direktör.
Experter:
Bohlin, L. T., revisor;
Lingstrand, L. E., civilingenjör.
Sekreterare:
Stenberg, O. A. E., civilingenjör.
Direktiven för utredningen, se 1959: I H 16.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 6 sammanträden.
Utredningen har den 25 maj 1961 avgivit betänkande benämnt »Skifferoljefrågan»
(SOU 1961: 27).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1958 års forskningsinstitutkommitté (1959: I 19; 1960: I 18; 1961: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1958 för att
verkställa utredning rörande nytt avtal angående bidrag till verksamheten
vid Svenska träforskningsinstitutet, med befogenhet att med vederbörande
enskilda intressenter ingå i förhandlingar och — under förbehåll för Kungl.
Maj :ts godkännande •—- träffa dylikt avtal, ävensom att, därest behov av liknande
översyn och avtalsdiskussioner sedermera aktualiseras beträffande
de övriga under handelsdepartementet hörande s. k. halvstatliga forskningsinstituten,
verkställa motsvarande utredningar (se Post- och Inrikes tidn.
den 8 juli 1958) :
Öhman, F. G. H., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. regeringsråd, ordförande;
Holmqvist,
E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.;
Lundberg, S. G. J., avdelningschef.
Expert:
Rörs, A. J. I., t. f. budgetsekreterare.
Sekreterare:
Blomqvist, O. R., budgetsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1959: I H 19, 1960: I H 18 och 1961:
I H 15.
Kommittén har under tiden den 16 november 1960 —- den 10 februari 1961
hållit 7 sammanträden.
Kommittén har den 10 februari 1961 avgivit betänkande rörande driften av
konserveringsforskningsinstitutet (stencilerat).
Utredningens uppdrag är därmed i sin helhet slutfört.
4. Beredningen rörande åtgärder till stöd för den svenska exporten på det
kommersiella området (1960: I 22; 1961: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1959 med
uppdrag att verkställa en översyn av de åtgärder, som erfordras för att i
236
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 6
utlandet stödja den svenska utrikeshandeln på det kommersiella området
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 mars 1959):
Cederwall, G. F. E., landshövding, ordförande;
Leffler, J. O., direktör;
Lindstedt, A., kommerseråd;
Sundén, O. R., direktör;
Swedberg, H. O., direktör;
von Sydow, E., utrikesråd;
önnesjö, K. E. A., statssekreterare.
Sekreterare:
Croneborg, K. O. R., t. f. förste kanslisekreterare.
Direktiven för beredningen, se 1960: I H 22.
Beredningen har den 6 oktober 1961 avlämnat rapport angående Sveriges
kommersiella utlandsrepresentation (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning rörande statsbidrag till hemslöjden (1961: I 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 februari 1960 med
uppdrag att utreda frågan om fortsatt statlig bidragsgivning till hemslöjden
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 februari 1960):
Ericsson, Y. A R., kanslichef.
Direktiven för utredningen, se 1961: I H 20.
Utredningsmannen har den 11 februari 1961 avgivit utlåtande över en ansökan
av föreningen Handarbetets vänner om statsunderstöd för verksamhetsåret
1960/61.
Den 12 maj 1961 har utredningsmannen avgivit betänkande angående statens
anslag till hemslöjdsändamål (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. 1960 års prisövervakningskommitté (1961: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 april 1960 för att
verkställa utredning rörande lagstiftningen och administrationen på prisoch
konkurrensområdet (se Post- och Inrikes tidn. den 12 maj 1960):
Meidner, R. A., fil. doktor, ordförande;
Sundquist, A. A., revisionssekreterare, tillika sekreterare;
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa, led. av II kamm.
Experter:
Ihrfelt, P. F., t. f. byråchef;
Larsson, F., direktör, fil. lic.;
Larsson, S. E., förste intendent;
Lindberger, L., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Hansson, N. L., byrådirektör.
237
I H: 6
Riksdagsberättelsen år 1962
Direktiven för utredningen, se 1961: I H 22.
Kommittén har avlämnat ett den 12 januari 1961 dagtecknat betänkande
»Effektivare prisövervakning» (SOU 1961:3).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning rörande statens handelslicensnämnds avveckling m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 mars 1961 med uppdiag
att utreda frågan om avveckling av statens handelslicensnämnd som
självständigt organ och inordnande av dess verksamhet i kommerskollegium
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1961):
Renlund, R. G., generaldirektör.
Sekreterare:
Pantzerhielm, S.-W., t. f. förste kanslisekreterare.
Direktiv (anförande av t. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet
Hermansson, till statsrådsprotokollet den 23 mars 1961):
På grundval av förslag i prop. 1956: 103 överfördes den 1 juli 1956 dåvarande
statens handels- och industrikommissions utredande och statistiska verksamhet
till kommerskollegium. I sammanhanget lämnades öppet hur kommissionens kvarvarande,
mera krisbetonade uppgifter borde handhas för framtiden — frågan om
överflyttning av även dessa uppgifter till kommerskollegium borde sedermera bli
föremål för särskild utredning. Tills vidare skulle de kvarligga hos kommissionen,
som med hänsyn till inskränkningarna i verksamheten från och med den 1 juli
1957 ombildades till statens handelslicensnämnd.
Nämndens huvudsakliga arbetsuppgifter är enligt gällande instruktion (SFS
1957.351) att som centralt organ under Kungl. Maj:t förbereda regleringar, soin
hänför sig till Sveriges import och export av varor, samt att handlägga ärenden
rörande tillstånd till sådan import och export ävensom ombesörja viss utredande
och statistisk verksamhet pa bränsleområdet. Omfattningen av regleringsverksamheten
och licensgivningen har under den senaste femårsperioden minskat i
takt med liberaliseringen av vår utrikeshandel. Sålunda har antalet licensärenden
nedgått från cirka 87 000 år 1956 till cirka 44 000 år 1960. Samtidigt har antalet
befattningshavare hos nämnden kunnat reduceras från 65 till 30.
Sistberörda förhållanden har uppmärksammats av riksdagens år 1959 församlade
revisorer. De har föreslagit att den omprövning, som år 1956 förutsattes
skola äga rum rörande överflyttning till kommerskollegium av handelslicensnämndens
göromål, nu måtte komma till stånd. Riksdagen har i skrivelse den 24 maj
1960 (nr 302) anhållit, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning i det av
revisorerna angivna syftet.
Vid anmälan i årets statsverksproposition (X ht, p. 99) av handelslicensnämndens
anslagsäskanden för nästa budgetår har chefen för handelsdepartementet
tillkännagivit sin avsikt att begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att utreda frågan
om avveckling av nämnden och överflyttning av dess arbetsuppgifter till kommerskollegium.
För min del biträder jag uppfattningen att kvarvarande arbetsuppgifter vid statens
handelslicensnämnd inte är av den omfattningen, att de längre motiverar
att nämnden bibehålies som självständigt organ. Den av riksdagen begärda utredningen
om överflyttning av dessa arbetsuppgifter till kommerskollegium torde
nu böra utföras. Den bör anförtros åt en särskild utredningsman. Syftet med utredningsarbetet
bör vara att klarlägga de lämpliga organisatoriska och administ
-
238
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 8
rativa formerna för arbetsuppgifternas inordnande i kollegium. Om utredningsmannen
finner att någon av ifrågavarande arbetsuppgifter hellre bör omhänderhas
på annat sätt, bör han vara oförhindrad att framlägga förslag därom.
Det ligger i sakens natur att utredningsmannen under arbetets gång bör nära
samråda med kommerskollegiets ledning och med handelslicensnämndens. Vad
gäller kommerskollegiets organisation efter överflyttningen bör särskild uppmärksamhet
ägnas frågan om fördelningen av arbetsuppgifter mellan kollegiets nuvarande
byråer och den nya arbetsenhet som torde föranledas av överflyttningen.
Utredningsmannen bör självfallet beakta vilka möjligheter till besparingar, som
omorganisationen kan erbjuda. Uppmärksamhet bör i detta sammanhang ägnas
frågan om vilka åtgärder som kan bli påkallade, om personal hos nämnden inte
bereds plats inom den nya organisationen. Utredningen bör bedrivas med sådan
skyndsamhet att förslag kan föreläggas nästa års riksdag.
Utredningen har den 25 oktober 1961 avlämnat förslag angående avveckling
av statens handelslicensnämnd och viss omorganisation av kommerskollegium
i samband därmed (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utredning rörande förbättring av utländsk sjömans förmåner enligt sjömanslagen.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 med uppdrag
att verkställa utredning och framlägga förslag om förbättring av utländsk
sjömans förmåner enligt sjömanslagen (se Post- och Inrikes tidn.
den 12 juli 1961):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef.
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 30
juni 1961):
Enligt 87 g sjömanslagen den 30 juni 1952 äger Konungen förordna att vissa
förmåner, som enligt sjömanslagen tillförsäkrats allenast svensk sjöman, skall
tillkomma även utländsk sjöman. Sådant förordnande kan meddelas endast under
förutsättning av ömsesidighet. Bemyndigandet motsvarades av liknande stadgande
i 1922 års sjömanslag. Möjligheten för Konungen att förordna om likställlighet mellan
svenska och utländska sjömän har utnyttjats bl. a. för att i vissa hänseenden
likställa finska och danska sjömän med svenska sjömän.
Bestämmelser rörande de i 87 § sjömanslagen angivna förmåner, som gäller
endast för svensk sjöman, upptages i 18, 24, 26, 28, 41 och 42 §§ sjömanslagen.
Sedan utländsk sjöman genom lagändring, som träder i kraft den 1 juli 1961, likställts
med svensk sjöman i fråga om rätt till lön under arbetslöshet till följd av
fartygets förolyckande avser ifrågavarande förmåner: sjuklön vid arbetsoförmåga
till följd av könssjukdom; tilläggslön till avliden sjömans efterlevande hustru och
barn under 16 år; fri hemresa med underhåll efter längre tids tjänstgöring; tolv
i stället för eljest sex veckors fri sjukvård i utlandet; fri hemresa med underhåll
vid sjukdom; fri sjukhusvård m. m. i utlandet i händelse av könssjukdom i smittsamt
skede; fri hemresa med lön och underhåll vid fartygets förolyckande samt
ersättning för förlust av personlig egendom vid fartygets förolyckande m. m.
Frågan om ömsesidighet på sjömanslagens område mellan de nordiska länderna
har upptagits vid samnordiska förhandlingar bl. a. i anslutning till Nordiska
rådets rekommendationer angående gemensam bälsotjänst för sjömän in. in. (nr
239
I H: 8
Riksdagsberättelsen år 1962
13/1954 och nr 32/1958). Förhandlingarna syftar till en nordisk överenskommelse,
som tillförsäkrar sjömän med medborgarskap i ett nordiskt land och med
tjänstgöring på fartyg, hemmahörande i annat nordiskt land, samma rättsställning
som fartygets hemland tillförsäkrar landets egna medborgare inom ramen för gällande
sjömanslagstiftning.
I motioner vid innevarande års riksdag (1:155 och II: 187) hemställdes, att sjömanslagens
bestämmelser angående ifrågavarande förmåner måtte utvidgas att
gälla även utländsk sjöman. I sitt utlåtande över motionerna påpekade andra lagutskottet
(nr 50) bl. a. att utländska sjömän numera i motsats till vad som gällde
vid tillkomsten av gällande sjömanslag i regel hade att erlägga inkomstskatt till
Sverige. Enligt utskottet hade grundlen för att utländska sjömän icke tillerkänts
samma sociala förmåner som svenska sjömän härigenom urholkats. Utskottet
hemställde, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning
i syfte att bereda utländska sjömän sjöfartssociala förmåner likvärdiga dem
som enligt sjömanslagen utgår till svenska sjömän. Utskottets hemställan bifölls
av riksdagen (riksd. skr. nr 319).
Jag förordar nu att en utredningsman tillkallas för att verkställa den av riksdagen
begärda utredningen. Utredningen bör syfta till att i möjlig mån likställa
svenska och utländska sjömän i fråga om de avsedda förmånerna. Vid utredningen
bör närmare övervägas verkningarna av den avsedda reformen i ekonomiskt avseende
för redaren och statsverket. Härvid bör undersökas storleken av uppkommande
merutgifter därest nuvarande regler för fördelning av kostnaderna mellan
rederinäringen och staten bibehålies samt övervägas huruvida skäl finnes att föreslå
ändring av de berörda bestämmelserna i denna del. Det är också angeläget att
utredningen belyser konsekvenserna även i andra hänseenden, bl. a. från rekryteringssynpunkt.
Vid utredningens bedrivande bör utredningsmannen hålla sig underrättad om
utvecklingen av det på området förekommande nordiska samarbetet och beakta
därvid framkommande utredningsmaterial.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Utredningen har i december 1961 avgivit betänkande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1962
9. Svenska kommittén för nordiska patent (1959: I 6; 1960: I 6; 1961: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 januari 1955 — i
anslutning till Nordiska rådets rekommendation nr 29/1954 —- för att deltaga
i arbetet på fortsatt utredning rörande frågan om nordiska patent m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1955):
Bexelius, T. A., justitieombudsman, ordförande;
Reiland, L. A. G., byråchef;
Settergren, G. C. A., direktör;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Expert:
Borggård, G. R., expeditionschef.
Biträde:
Lidgard, C. S. H., förste sekreterare (fr. o. m. den 1 december 1961).
240
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 11
Sekreterare:
Lewin, S., byrådirektör.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. växel 22 55 40 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1956: I H 25.
Komittén har under tiden december 1960 — november 1961 hållit 14 sammanträden
samt 2 delegerademöten med motsvarande danska, finska och
norska kommittéer.
Ett s. k. preliminärt betänkande, avsett att remitteras till intresserade
myndigheter och organisationer för uttalanden och innehållande för de nordiska
länderna i de civilrättsliga delarna i huvudsak överensstämmande lagtexter,
motiv till de således överensstämmande kapitlen i lagen, samt i allt
väsentligt likalydande tillämpningsföreskrifter har utarbetats. Det preliminära
betänkandet är under slutredigering och väntas föreligga i tryck vid
årsskiftet 1961/62. Meningen är att sedan intresserade myndigheter och organisationer
till kommittéerna inkommit med sina synpunkter, kommittéerna
skall vidtaga en överarbetning av förslaget med de jämkningar som påkallas
av yttrandena. Arbetet pågår även med utarbetande av övergångsbestämmelser,
konventionsutskast m. m., vilka erfordras för det slutliga betänkandet.
Arbetet beräknas fortgå under år 1962.
10. Sakkunniga med uppdrag att verkställa översyn av gällande bestämmel
ser
om tillsyn å fartyg m. m. (1959: I 8; 1960: I 8; 1961: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1956 med
uppdrag att verkställa översyn av gällande bestämmelser om tillsyn å fartyg
samt inkomma med de förslag, vartill översynen må giva anledning (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1956):
Borg, B. L., sjöfartsråd;
Olsén, E. G. B., byråchef.
Expert:
Almquist, E. C. H., överinspektör.
Sekreterare:
Melin, G. L. byrådirektör.
Lokal: Sjöfartsstyrelsen; tel. växel 63 13 00 (sjöfartsrådet Borg) eller
22 85 40 (sekreteraren).
Särskilda direktiv har ej meddelats.
De sakkunniga har under tiden november 1960—oktober 1961 hållit 55
sammanträden. Kontakter har under året tagits med representanter för ett
stort antal organisationer och kommittéer.
De sakkunniga beräknar slutföra sitt arbete i början av år 1962.
11. Statens företrädare vid förhandlingar om båttrafiken i Stockholms skär
gård
(1959: I 11; 1960: I 10; 1961: I 10)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1956 för att
deltaga i förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms läns landsting
241
IH: 11
Riksdagsberättelsen år 1962
rörande frågan hur båttrafiken i Stockholms skärgård bör ordnas (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 november 1956):
Morting, I. R. M., förrådsdirektör.
Expert:
Berggren, E. G. C., byråchef.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 96 60,
rikssamt. växel 22 98 60.
Statlig medlem i ett enligt avtal den 17 februari och den 21 april 1961 med
Waxholms nya ångfartygs aktiebolag inrättat trafikutskott, utsedd med stöd
av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1959:
Morting, I. R. M., förrådsdirektör (jfr ovan).
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Den 27 mars 1961 har utredning med förslag till trafikens ordnande i viss
del av Stockholms norra skärgård efter den 30 september 1964 överlämnats
till Kungl. Maj :t. Kontakter har tagits med olika kommuner och företag för
förberedande av avtal om trafik efter nämnda tidpunkt. Förhandlingarna
väntas fortsätta jämväl under år 1962.
12. 1957 års bemanningsutredning (1959: I 12; 1960: I 11; 1961: I 11)
Utredningen, som utgör en fortsättning av den enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 30 november 1956 tillkallade utredningen om översyn av
sjöarbetstidslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 30 januari 1957), tillkallades
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1957 för att utreda
frågan om bemanningen på fartyg och därmed sammanhängande spörsmål:
Utredningsman:
Ekblom,
O., f. d. landshövding.
Experter:
Forssblad, D., direktör, sjökapten;
Grenander, N., direktör, jur. dr;
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Karlbjörn, H. S., ombudsman;
Linderstam, B. A. Hj., ombudsman, sjöingenjör;
Lycke, H., direktör, sjöingenjör;
Strömberg, A. E., rektor;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Tufvasson, K. E., ombudsman, sjökapten;
Wikström, K. J„ ombudsman;
öbrink, J. H., byrådirektör, sjökapten.
Sekreterare:
Petterson, S. H., tingsdomare, tingshuset, Ystad.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsmannen har under tiden december 1960—november 1961 hållit
3 sammanträden med alla eller en del av experterna.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1962.
242
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 1 H: 15
13. US A-beredningen (1959: I 14; 1960: I 13; 1961: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1957 för
att inom handelsdepartementet biträda vid handläggningen av ärenden rörande
utformningen och genomförandet av en aktion i Amerikas förenta
stater i syfte att främja förbindelserna mellan detta land och Sverige (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1958):
Danielsen, N., f. d. disponent, ordförande;
Vinell, K. T., envoyé (ersättare för Danielsen);
Backlund, S. E., byråchef (t. o. m. den 3 juni 1961);
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Sundfeldt, S.-A., byråchef (fr. o. m. den 4 juni 1961);
Wickberg, A. W., direktör.
Sekreterare:
Senning, C. O., tjf. byråchef.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1562), rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för beredningen, se 1959: I H 14.
Beredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 11
sammanträden. Efter förslag av beredningen har under samma tid anvisats
sammanlagt cirka 300 000 kronor av statsmedel till täckande av kostnaderna
för olika konkreta åtgärder inom ramen för aktionen. Beredningens arbete
beräknas fortgå jämväl under år 1962.
14. 1958 års näringsrättssakkunnige (1959: I 18; 1960: I 17; 1961: I 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1958 med uppdrag
att på grundval av näringsrättsutredningens år 1957 avgivna betänkande
utarbeta förslag till ny näringsrättslagstiftning (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 juni 1958):
Petrén, G. O. E., justitieråd.
Expert:
Jönsson, L. I., rådman.
Sekreterare:
Mannerfelt, N. O. G., hovrättsassessor.
Lokal: Slottsbacken 6; tel. 22 59 60 eller 48 61 39 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I H 18.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under början av år 1962.
15. Patentverksutredningen 1958 (1959:1 20; 1960:1 19; 1961:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning angående arbetsförhållandena inom vissa delar av patent-
och registreringsverket (se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli 1958):
243
I H: 15
Riksdagsberättelsen år 1962
Falk, M. C., byråchef, ordförande;
Thuresson, E. O., kansliråd;
Tornborg, C. G. F., byrådirektör.
Expert;
Oredsson, P. T. G., byrådirektör.
Sekreterare:
Lundberg, B. I., byråchef.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. 22 55 40 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959:1 H 20.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 14 sammanträden.
Utredningen har den 5 juni 1961 avgivit betänkande angående patentanmälningsavdelningarnas
organisation och arbetssätt.
Av de i direktiven omnämnda utredningsuppgifterna återstår översynen
av kansliarbetet och publiceringsmetoderna. Utredningen beräknas slutföra
dessa utredningsuppgifter under år 1962.
16. Idrottsutredningen (1959: I 22; 1960: I 20; 1961: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 november 1958 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande vissa organisatoriska
frågor på idrottens och friluftslivets område (se Post- och Inrikes tidn. den
10 november 1958):
Apelqvist, K. A. S., direktör, ordförande;
Bergérus, K. H. E., direktör;
Karlsson, H. G. B., direktör;
Lindenbaum, G. M., byrådirektör;
Tobé, E. I., överlantmätare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Sandberg, A. B., budgetsekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1006),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I H 22.
Utredningen har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit 10 sammanträden.
överläggningar har i samband med vissa sammanträden hållits
med representanter för Sveriges Riksidrottsförbund och Svenska Korporationsidrottsförbundet.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under första hälften av
år 1962.
17. Utredning för översyn av normalpapper sförordningen m. m.
(1960:I 23; 1961:1 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1959 med
uppdrag att verkställa översyn av normalpappersförordningen m. m. (se
244
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I Hs 18
Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1959):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef.
Experter:
Nilsson, T. R., avdelningschef;
Swedlund, G. R., arkivråd.
Lokal: Statens handelslicensnämnd, Linnégatan 87; tel. lokalsamt. växel
22 86 60, rikssamt. växel 22 86 80.
Direktiven för utredningen, se 1960: I H 23.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 10
sammanträden.
Arbetet beräknas avslutas under år 1962.
18. Svenska delegationen i nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
(1961:I 21)
Utsedda enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 februari 1960 att såsom
ombud för Sverige deltaga i arbetet inom ett nordiskt ekonomiskt samarbetsutskott
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1960):
Cederwall, G. F. E., landshövding, ordförande (t. o. m. den 31 mars 1961);
önnesjö, K. E. A., statssekreterare, ordförande (fr. o. m. den 1 april 1961);
de Besche, H. W. A., biträdande kabinettssekreterare;
Kalderén, L. G., byråchef.
Suppleanter:
von Sydow, E., utrikesråd;
Wennersten, P. G., kommerseråd;
Englund, K. G. Å., byråchef.
Experter:
Bergström, S., byråchef;
Branting, J. E. M., bitr. direktör (fr. o. m. den 21 november 1961);
Croneborg, K. O. R., t.f. förste kanslisekreterare;
Eriksson, B. A., kommerseråd;
Joge, S. F., vice riksbankschef;
Krantz, Ä. A., kanslichef;
Larson, S. E., byråchef;
Leuf, N. B., förste kanslisekreterare;
Lundström, H. O., bankkamrerare;
Marklund, K. L., tullkontrollör;
Zander, A. G. V., verkst. direktör (fr. o. m. den 21 november 1961).
Huvudsekreterare:
Englund, K. G. Å., byråchef (t. o. m. den 31 juli 1961);
Leuf, N. B., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 augusti 1961).
Biträdande sekreterare:
Marklund, K. L., tullkontrollör.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1941),
rikssamt. växel 23 62 00 (huvudsekreteraren).
245
IH: 18
Riksdagsberättelsen år 1962
Direktiven för delegationen, se 1961:1 H 21.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har under tiden december 1960
—november 1961 hållit 5 sammanträden, varjämte utskottets sekretariat
hållit 3 sammanträden. Samarbetsutskottets svenska delegation har under
samma tid haft 6 sammanträden. Under 1961 har 3 specialutskott med särskilda
sekretariat varit verksamma.
19. Malmutredningen för Norrbotten (1961:1 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1960 för att
verkställa utredning av frågor, som äger samband med en inventering av
Norrbottens naturtillgångar (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juli 1960):
Näslund, H. M. E., landshövding, ordförande;
Klackenberg, O. H., regeringsråd;
Kristensson, F., professor;
Lindbergson, K. A., överdirektör.
Expert:
Dyrssen, G. P. T., hovrättsassessor.
Sekreterare:
Jonason, S. Å. H., t. f. kammarrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Fredén, F., skogsvet. lic.
Lokal: Kammarrätten, Birgerjarlstorg 13; tel. 20 44 07 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1960:1 H 23.
Utredningen har under tiden den 16 november 1960—den 31 oktober 1961
hållit 22 sammanträden, inkl. överläggningar med företrädare för berörda
myndigheter och intressenter. Studieresa har under tiden den 17—den 21
augusti 1961 företagits inom Norrbottens län.
Utredningen har den 24 mars 1961 avgivit utlåtande över länsstyrelsens i
Norrbottens län betänkande Tornedalsutredningen (andra delen) med förslag
till åtgärder för näringslivets utveckling (SOU 1960:37). Vidare har
utredningen den 21 augusti 1961 ingivit en framställning om medel för en
allmän järnmalmsinventering m. m. i Norrbotten.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1962.
20. Metallforskning skommittén (1961:124)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1960
för att verkställa utredning rörande den fortsatta verksamheten vid Metallografiska
institutet och vissa därmed sammanhängande frågor, avseende
bland annat verkstadsindustriens behov av centralt bedriven forskning (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 november 1960):
Löfqvist, I., t. f. generaldirektör, ordförande;
Lundberg, S. G. J., avdelningschef;
Simonsson, H. L., överdirektör.
246
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 21
Sekreterare:
Björkman, C. L., ekonomidirektör (t. o. m. den 31 oktober 1961);
Foghelin, T. T. M., byrådirektör (fr. o. m. den 1 november 1961).
Biträdande sekreterare:
Foghelin, T. T. M., byrådirektör (fr. o. m. den 20 mars t. o. m. den 31 oktober
1961).
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1961:1 H 24.
Kommittén har under tiden januari—oktober 1961 hållit 13 sammanträden,
omfattande tillsammans 14 sammanträdesdagar.
Kommittén har den 20 oktober 1961 avgivit delbetänkande (stencilerat)
om verksamheten vid Metallografiska institutet.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1963.
21. 1961 års oljelagringskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1961 för att
efter överläggningar med oljebranschen och övriga berörda grenar av näringslivet
framlägga förslag rörande den efter utgången av år 1962 fortsatta
lagringen av oljeprodukter (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juni
1961):
Swärd, S. B. M., generaldirektör, ordförande;
Betts, P. H., direktör;
Carlsson, A. R., direktör;
Danielson, N.-G. F., byrådirektör;
Englund, K. G. Å., byråchef;
Lindberg, N. O., byråchef;
Lönnegårdh, A. H., direktör;
Wijkander, K. E. T., bruksdisponent.
Experter:
Davidsson, D. E. W., byrådirektör;
Lundmark, N. A. J., byrådirektör (fr. o. m. den 22 augusti 1961);
Åhström, N. Å. A., revisionssekreterare (fr. o. m. den 7 september 1961).
Sekreterare:
Lindvall, K. T., amanuens.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1512),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 7
april 1961):
Genom beslut av 1957 års riksdag (prop. 144, rskr 322 och 329) fastställdes ett
program för ökad lagring av mineralolja under femårsperioden 1953—1962. De i
programmet uppställda lagringsmålen, vilka skall vara uppnådda vid utgången
av år 1962, bestämdes under beaktande av behoven dels under krig, dels vid olika
avbrott i tillförseln i fred. Kungl. Maj:t utfärdade den 31 maj 1957 förordning om
247
I H: 21
Riksdagsberättelsen år 1962
oljelagring in. m. enligt vilken oljehandeln och oljeraffinaderierna liksom den som
importerar olja för egen förbrukning samt vissa större, huvudsakligen industriella
förbrukare är skyldiga att lagra olja. Med stöd av oljelagringsförordningen har
Kungl. Maj:t bestämt, att den del av lagringen av drivmedel, som motsvarar behoven
under viss krigsperiod, krigsreserven, skall förvaras i bergrum eller på annat
sätt, som innefatta skäligt skydd mot förstöring genom bombanfall eller beskjutning.
Den beslutade lageruppbyggnaden har hittills kunnat fullföljas och de uppsatta
lagringsmålen kan med undantag för viss del av den skyddade lagringen förutses
bli förverkligade vid utgången av innevarande lagringsperiod.
Finansieringen av lagringsprogrammet sker dels genom de lagringsskvldiga själva,
dels genom statligt stöd i form av ränte- och amorteringsfria lån, som successivt
avskrives under en tid av tjugo år. För ändamålet har under budgetåren 1957/
58—1960/61 på kapitalbudgeten anvisats sammanlagt 252 milj. kr. För budgetåret
1961/62 har i årets statsverksproposition föreslagits en ytterligare medelsanvisning
av 60 milj. kr. Närmare bestämmelser rörande utbetalning och avskrivning
av lån till lagringsskvldiga m. m. har av Kungl. Maj:t utfärdats den 25 april 1958
och den 22 maj 1959.
Den fortgående stegringen av energi- och bränsleförbrukningen samt förskjutningen
i förbrukningen från fasta bränslen till eldningsoljor bär medfört en utomordentligt
stark uppgång i konsumtionen av flytande drivmedel och eldningsoljor.
Konsumtionen av dessa produkter har sålunda stigit från 1,5 milj. in3 1939 till
över 13 milj. m3 år 1960. Sedan 1955 har konsumtionen ökat med mer än 4 milj.
in3. Då de inhemska produktionskällornas bidrag till bränsleförsörjningen fortsatt
att minska även absolut sett bar importberoendet blivit alltmera framträdande.
Denna utveckling kan förväntas bli bestående under överblickbar framtid. En omfattande
beredskapslagring av importerade flytande bränslen kommer därför att
erfordras även framgent för att de för landets försvarsberedskap och folkhushållningen
mest nödvändiga energibehoven skall vara tillfredsställande tryggade i
händelse av avbrott eller inskränkning i den normala tillförseln.
Nu gällande lagringsprogram innefattar för varje oljeslag bestämda kvantiteter.
Dessa kvantiteter är bestämda med hänsyn till de förhållanden som beräknats föreligga
vid lagringsperiodens utgång, årsskiftet 1962/63. Vid framläggandet av
detta program framhöll jag betydelsen av att i god tid före periodens utgång fastställa
omfattningen av beredskapslagringen för tiden därefter. Riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap har nu till handelsdepartementet avlämnat utredning
och därpå grundat förslag rörande oljelagringen under perioden 1963—1969.
I utredningen redovisas en av riksnämnden upprättad försörjningsplan för drivmedel
och bränslen. Storleken av den fortsatta beredskapslagringen har bedömts
mot bakgrunden av den väntade konsumtionsutvecklingen och behovet att säkerställa
försörjningen under krig och olika avbrott i den fredstida tillförseln.
Riksnämnden har föreslagit att den närmare utformningen av programmet för den
kommande lagringsperioden skall — på basis av nämndens framlagda material,
som är av hemlig natur — bli föremål för utredning genom särskilda sakkunniga
innan frågan förelägges riksdagen.
Jag finner det mot den här redovisade bakgrunden angeläget att särskilda sakkunniga
nu tillkallas med uppgift att framlägga förslag rörande beredskapslagringen
av olja efter utgången av den löpande lagringsperioden 1958—1962. I utredningen
bör ingå företrädare för staten och för av lagerhållningen berörda delar
av näringslivet. Utredningsarbetet bör bedrivas så att frågan om den fortsatta
oljelagringen kan underställas 1962 års riksdag.
Till vägledning för utredningsarbetet vill jag framhålla följande.
De överväganden som måste föregå ett definitivt beslut beträffande den fortsatta
beredskapslagringen innefattar åtskilliga komplicerade frågeställningar. Det
248
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 21
rör sig här om en verksamhet med omfattande ekonomiska konsekvenser både för
samhället som helhet och för de av lagringsplikten berörda delarna av näringslivet.
Av avgörande betydelse härvidlag blir givetvis vilken kvantitativ målsättning
för lagerhållningen som bör uppställas för tiden efter år 1962. I likhet med riksnämnden
finner jag det lämpligt att man vid bedömningen av den fortsatta lagringspolitiken
nu tar sikte på återstoden av 1960-talet. Även om behov av revision
av programmet under denna tid kan uppkomma är det likväl angeläget att åstadkomma
underlag för en långsiktig planering hos berörda lagerhållare. Behovet av
lager påverkas av såväl den väntade konsumtionsutvecklingen som de krav som
bör uppställas i fråga om lagerhållningens storlek sett i förhållande till konsumtionen.
Riksnämndens utredning utmynnar i förslag om en viss ytterligare relativ
förstärkning av beredskapen. Härför talar bl. a. den omständigheten att — beroende
på ökade omställningssvårigheter till annat bränsle — vårt lands känslighet
för störningar i den kontinuerliga oljetillförseln tilltar ju större andel oljan representerar
i den totala energiförsörjningen. Jag är emellertid för egen del inte beredd
att nu ta någon mera definitiv ståndpunkt i fråga om beredskapslagringens
kvantitativa omfattning. Frågan blir nämligen i hög grad beroende på vilka kostnader
som är förenade med den ena eller andra målsättningen. De sakkunniga bör
därför — med utgångspunkt från riksnämndens utredningsmaterial — utarbeta
olika alternativ och belysa de ekonomiska konsekvenserna av dessa.
När det gäller fördelningen av ansvaret för den fortsatta oljelagringen bör en
allmän utgångspunkt vara att de lagringsskyldiga under alla förhållanden bör bära
de kostnader som hänför sig till bibehållandet av en i förhållande till konsumtionen
oförändrad beredskap. Jag vill i detta sammanhang erinra om att oljekonsumtionen
synes ha vuxit snabbare än som förutsågs vid tillkomsten av det nu löpande
lagringsprogrammet. Frågan om fortsatt statlig medverkan i finansieringen av
oljelagringen blir bl. a. beroende av vilka krav som uppställs på förbättrad beredskap
och av omfattningen av den fortsatta utbyggnaden av skyddade lagringsutrymmen.
Med hänsyn till kravet på rättvis fördelning av kostnaderna mellan olika
kategorier av lagringsskyldiga bör särskild uppmärksamhet också ägnas frågan
om ekonomiskt stöd till de nya lagringsskyldiga som tillkommer efter år 1962.
Enligt gällande lagringsprogram förutsättes de i krigsreserven ingående drivmedelslagren
skola förvaras i skyddade utrymmen. Det synes angeläget att denna
princip bibehålles. Detta kräver en kvantitativ bestämning av dessa drivmedelslagers
storlek vid olika tidpunkter under lagringsperioden. Den erforderliga utbyggnaden
av skyddade lagringsutrymmen bör liksom för närvarande i möjlig mån
åvila de lagringsskyldiga. Med hänsyn till erfarenheterna från den nu löpande perioden
bör de sakkunniga särskilt uppmärksamma frågan om en ur försvars- och
beredskapssynpunkt lämplig lokalisering av sådana lagringsutrymmen. Även när
det gäller den oskyddade lagringen bör övervägas vilka åtgärder som kan vara påkallade
för att undvika en alltför stark och ur allmänna synpunkter olämplig koncentration
av dessa lager.
Bland frågor, som i samband med utredningen av den fortsatta beredskapslagringen
torde böra övervägas av de sakkunniga, må här ytterligare niinmas spörsmålet
om införande av särskilda lagringsregler för värmekraftverk, som tar hänsyn
till de speciella förutsättningar under vilka dessa drives. Även frågan om .särskilda
lagringsregler för gasverken torde böra övervägas. Beredskapslagringen av
drivmedel för jordbrukets traktorer bör vidare tas upp till behandling av de sakkunniga.
Därvid bör särskilt prövas de synpunkter och förslag som framlagts av
eu inom handelsdepartementet tillkallad utredningsman i ett den 31 december 1957
avlämnat betänkande, »Beredskapslagring av traktorbränslc». Slutligen bör den nuvarande
oljelagringsförordningen och övriga oljelagringen berörande författningar
överses mot bakgrunden av de erfarenheter, som vunnits under den hittillsvarande
tillämpningen, samt anpassas med hänsyn till den utformning, som kan komma att
249
I H: 21
Riksdagsberättelsen år 1962
föreslås för beredskapslagringen efter utgången av år 1962. De sakkunniga bör
vara oförhindrade att i övrigt taga upp de spörsmål, som aktualiseras i samband
med utredningsarbetet.
Med hänsyn till angelägenheten av att frågan om den fortsatta beredskapslagringen
skall kunna underställas 1962 års riksdag bör arbetet påbörjas utan dröjsmål
och bedrivas med skyndsamhet. Det torde få förutsättas att de sakkunniga till
ledning för sitt arbete får tillgång till riksnämndens förut omnämnda utredning
ävensom till övrigt erforderligt material av hemlig natur.
Kommittén har under tiden juni—oktober 1961 hållit 6 plenarsammanträden
och 20 underkommittésammanträden. Kommitténs betänkande beräknas
kunna avlämnas före den 15 januari 1962.
22. Kvarntorpskommissionen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 juni 1961 med
uppgift att verkställa det utrednings- och planeringsarbete samt vidtaga de
åtgärder i övrigt, som föranledes av oljeskiff er utredningens förslag rörande
Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet (se Post- och Inrikes tidn.
den 5 juli 1961):
önnesjö, K. E. A., statssekreterare, ordförande;
Hjalmarson, H. H., direktör;
Eundberg, K. F. V., förbundsordförande;
Pilo, C.-W., direktör;
Sännås, B. R., byråchef;
Tliilert, C. R., budgetsekreterare;
Thuresson, E. O., kansliråd;
Tunhammar, E. W., direktör;
Werner, E., landssekreterare.
Sekreterare:
Dahlkvist, H. V., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1668),
rikssamt. växel 28 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 2
juni 1961):
I anslutning till behandlingen av ärende rörande kapitaltillskott till Svenska
skifferoljeaktiebolaget tillkallade jag 1958 särskilda sakkunniga för att — mot bakgrunden
av att företaget inte lyckats uppnå ekonomisk bärighet — utreda frågan
om bolagets framtida verksamhet. En huvuduppgift för de sakkunniga, som sedermera
antog namnet oljeskifferutredningen, var att söka komma fram till en såvitt
möjligt säker uppfattning om företagets räntabilitetsutsikter vid realistiska utvecklingsalternativ.
Utredningsarbetet har nu slutförts. Resultatet är i kort sammanfattning
följande.
Den granskning utredningen utfört över de ekonomiska förhållandena i Svenska
skifferoljeaktiebolaget har visat, att verksamheten varit förlustbringande under
hela efterkrigsperioden. Om verksamheten skall fortsättas i nuvarande omfattning,
förutses en årlig förlust på 10—15 milj. kronor.
Utredningen har funnit, att de metoder som tillämpas vid bolagets anläggningar
i Närkes Kvarntorp för framställning av olja och andra produkter är tekniskt väl
250
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 22
utvecklade. Vidare utveckling av föreliggande metoder eller investeringar i nya
skifferprocesser eller biproduktutvinningar synes icke väsentligt kunna förbättra
det ekonomiska utfallet av verksamheten. Inte heller torde prisutvecklingen på bolagets
produkter under den bedömbara framtiden ändra denna bild. Efterkrigstidens
målsättning att bolaget skulle utvecklas till ett företag med ekonomisk lönsamhet
har sålunda icke kunnat infrias. Det står klart, att utomordentligt stora
svårigheter är förknippade med problemet att lönsamt exploatera oljeskiffrar av
den kvalitet som finnes i Sverige. Med nuvarande olje- och övriga produktpriser är
tveksamt om det överhuvudtaget är möjligt.
En inhemsk skifferoljeindustri har ett värde för landet ur beredskapssynpunkt,
och ett motiv för att fortsätta den förlustbringande verksamheten vore detta beredskapsvärde.
Utredningen har dock bedömt, att motsvarande beredskap förmånligare
kan tillgodoses genom lagring främst av olja och bensin. Under sådana omständigheter
föreligger icke enligt utredningens uppfattning skäl för en fortsatt
oljeskifferhantering. Då denna utgör grunden för bolagets produktion, föreslår utredningen
därför, att Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet avvecklas snarast
möjligt, samt att bolaget i samband härmed likvideras och dess tillgångar avvttras.
I anslutning till detta huvudförslag föreslår också utredningen åtgärder i syfte
att bevara det utrednings-, rapport- och ritningsmaterial som finnes hos bolaget.
Vidare föreslås stöd till visst fortsatt forskningsarbete på skifferområdet.
De sakkunnigas konstaterande, att bolaget går med årlig förlust — som med riksdagens
medgivande till sin huvuddel täckes genom statligt stöd i olika former —
har bekräftat den utgångspunkt, som föranledde mig att ta initiativ till utredningen.
Genom utredningsarbetet har frambragts tekniskt och ekonomiskt underlag för
prövning av frågan om bolagets fortbestånd. Av naturliga skäl är jag dock inte för
dagen beredd att ta ställning till utredningens förslag. Närmast bör betänkandet
undergå remissbehandling varefter principfrågan torde få underställas riksdagen.
Ett genomförande av utredningens förslag kan förutses få vittgående konsekvenser.
Sålunda aktualiseras kostnader för staten, vilkas täckande förutsätter en betydande
medelsanvisning över riksstaten. Än allvarligare är de verkningar som vid
en avveckling av bolagets verksamhet måste förutses för företagets omkring 1 100
anställda och för den berörda bygden. Det är av utomordentlig vikt att nu nämnda
konsekvenser grundligt och i god tid överväges samt att åtgärder planeras för att
begränsa kostnaderna och lindra de sociala skadeverkningarna. Jag föreslår därför,
att det utrednings- och planeringsarbete man. rörande Kvarntorpsindustrien,
som föranledes av oljeskifferutredningens förslag, omedelbart påbörjas. För arbetet
bör gälla den allmänna förutsättningen, att förslaget i huvudsak kommer att genomföras.
Vad angår möjligheterna att nedbringa statens kostnader i samband med en likvidation
av bolaget kan erinras om följande. Den årliga rörelseförlust, som åberopas
som skäl för en total avveckling av bolaget, utgör det sammanlagda resultatet av en
rad olika verksamhetsgrenar. Det kan ifrågasättas om inte vissa delar av bolagets rörelse
framdeles kan drivas självständigt med godtagbart ekonomiskt resultat. Sålunda
har utredningen funnit, att den utrustning, som finnes för ammoniaktillverkn
ingen och gasoldistributionen, även i fortsättningen torde kunna finna användning
i lämpligt sammanhang och att den därför torde ha ett jämförelsevis gott försäljningsvärde.
Detta uttalande synes mig tyda på att här föreligger underlag för en
även på längre sikt ekonomiskt bärkraftig verksamhet. Möjligen kan även andra
delar av bolagets produktiva resurser bedömas på liknande sätt. Spörsmålet hur
man bör förfara för att ifrågavarande tillgångar bäst skall nyttiggöras och därmed
deras värde så långt möjligt tillgodogöras bör noga övervägas. Härvid bör undersökas,
om inte det ur flera synpunkter mest tillfredsställande resultatet skulle ernås
genom eu fortsättning av driften i lämplig form och omfattning. Frågan huru
-
I H: 22
Riksdagsberättelsen år 1962
vida detta bör ske i statlig eller enskild regi eller under samverkan mellan staten
och andra intressenter lämnar jag i detta sammanhang öppen; den bör sålunda
prövas förutsättningslöst.
Vad härefter angår de delar av bolagets verksamhet, som bedömts vara direkt
förlustbringande nu och för framtiden, synes en avveckling vara det ur rent affärsmässiga
synpunkter mest rationella alternativet. Det gäller här framförallt den s. k.
skifferpyrolysen samt andra bearbetnings- och förädlingsprocesser, vilka bygger
på skiffern som utgångsmaterial. Den grundläggande frågan blir i vilken takt och
under vilka former en avveckling av dessa verksamhetsgrenar bör ske. Oljeskifferutredningen
har för sin del funnit, att en avveckling under flera år medför större
kostnader än en snabb avveckling och därför förordat det senare alternativet.
Frågan om sättet att genomföra en avveckling på ett ur samlad samhällelig synpunkt
ändamålsenligt sätt kräver emellertid ytterligare överväganden. Därvid
bör bl. a. beaktas resultatet av undersökningarna rörande möjligheterna till fortsatt
drift av bolagets lönsamma anläggningar. Vidare kan det även ur kostnadssynpunkt
visa sig ändamålsenligt att beakta de sysselsättningsaspekter, som beröres
i det följande.
Vid en bedömning av de här aktualiserade frågorna får synfältet inte begränsas
till enbart de företagsekonomiska faktorerna. Skälig hänsyn måste nödvändigtvis
tagas till de arbetare och tjänstemän som har sin försörjning vid företaget. För att
en avveckling och nygestaltning av verksamheten skall kunna genomföras på ett
godtagbart sätt krävs en aktiv medverkan från arbetsmarknadsmyndigheternas sida.
Därvid måste man bl. a, klarlägga den berörda arbetsstyrkans struktur med avseende
på ålder, försörjningsskyldighet och andra omständigheter som påverkar
de berörda personernas möjligheter att söka sin utkomst på annat håll. Likaså
måste undersökas hur man bör gå till väga för att omplacera personal, som i det
nu aktuella fallet kan komma att förlora sitt arbete, och i vilken takt omplaceringen
kan ske. Syftet skall vara att omställningen genomföres med ett minimum av sociala
olägenheter.
Svårigheterna för såväl företagets anställda som för den berörda bygden överhuvudtaget
bör kunna minskas i den mån ny livskraftig industri kan skapas i området.
Möjligheterna härtill får inte överskattas. Även om stora ansträngningar göres
i sådant syfte, måste man räkna med nödvändigheten av att bereda sysselsättning
på andra håll för övervägande delen av de anställda. Det bör undersökas i
vilken utsträckning en nyetablering kan ske. Jag finner det i hög grad angeläget
att man med utnyttjande av tillgängliga lokaliseringspolitiska hjälpmedel söker nå
resultat i detta hänseende. Bl. a. kan hänvisas till möjligheten att lämna statligt kreditstöd
till företag, som har godtagbara utsikter till lönsam verksamhet och vilkas
ägare är beredda att göra en inte oväsentlig egen kapitalinsats. Om det befinnes,
att statlig medverkan krävs i andra former än de sedvanliga, kan förslag härom
framläggas under förutsättning att projektet är ekonomiskt försvarbart.
De utrednings- och planeringsuppgifter, som berörts i det föregående, bör lämpligen
anförtros åt en kommission inom handelsdepartementet. I kommissionen skall
ingå personer med framstående industriell och kommersiell sakkunskap, Arbetsmarknadsstyrelsen
samt länets och arbetarnas intressen bör vara representerade
däri, liksom givetvis också företagsledningen. Även närmast berörda statsdepartement
torde få representeras i kommissionen.
Vad angår kommissionens arbete må tilläggas, att syftet allmänt sett skall vara
att skapa ett underlag för de ställningstaganden, som oljeskifferutredningens förslag
vid beaktande av förut angivna synpunkter ger anledning till. Kommissionen
bör ha befogenhet att ingå i preliminära förhandlingar med privata och kooperativa
företag, där detta kan vara ändamålsenligt med hänsyn till statens intressen.
Det må erinras om att flertalet härvid aktualiserade huvudfrågor torde vara av sådan
art, som förutsätter prövning av riksdagen. Arbetet bör bedrivas skyndsamt.
252
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 23
Delresultat av detsamma bör, om det befinnes lämpligt, redovisas efter hand som
de föreligger.
Kommissionen har t. o. m. den .‘10 november 1961 hållit 6 sammanträden.
Kommissionen har till chefen för handelsdepartementet den 24 oktober
1961 avgivit förslag till vissa åtgärder vid ett principbeslut om avveckling
av skifferoljebolagets verksamhet och den 6 november 1961 anmält en mellan
skifferoljebolaget och Aktiebolaget Svenska salpeterverken under medverkan
av kommissionen träffad preliminär överenskommelse om överlåtelse
till sistnämnda bolag av visst industriområde med därå befintligt ammoniakverk
in. m. (se prop. 1961: 199). Kommissionen kommer att fortsätta
sitt arbete under år 1962.
26. Utredning rörande nytt avtal angående bidrag till verksamheten vid
Svenska träforskningsinstitutet
Tillkallad enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för
att verkställa utredning rörande nytt avtal angående bidrag till verksamheten
vid Svenska träforskningsinstitutet, med befogenhet att med vederbörande
enskilda intressenter ingå i förhandlingar och — under förbehåll
för Kungl. Maj:ts godkännande — träffa dylikt avtal (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 oktober 1961):
Wikström, H. J., statssekreterare.
Experter:
Blomqvist, O. R., budgetsekreterare;
Resare, B. C. M., budgetsekreterare;
Rörs, A. J. I., t. f. budgetsekreterare.
Sekreterare:
Foghelin, T. T. M., byrådirektör.
Lokal: Handelsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 13
oktober 1961):
Sedan många år föreligger mellan staten och vissa stiftelser, som bildats av sammanslutningar
inom näringslivet m. fl., överenskommelser med ändamål att främja
den tekniskt-vetenskapliga forskningen på skilda områden. Den första överenskommelsen
av detta slag träffades i början av 1940-talet med Stiftelsen Svensk träforskning
och avsåg inrättande och drift av ett institut för forskning rörande skogens
produkter och deras utnyttjande. Liknande avtal om forskningsinstitut för
särskilda branscher har sedermera ingåtts med Stiftelserna Svensk textilforskning,
Svensk järn- och metallforskning, Svensk konserveringsforskning och Svensk optikforskning
samt med Stiftelsen för silikatforskning. Samtliga dessa avtal har vid
tillkomsten underställts riksdagens prövning.
Avtalen jämte av Kungl. Maj:t fastställda stadgar reglerar i varje särskilt fall driften
vid instituten. I avtalen återfinns också regler om kostnadsfördelningen mellan
staten och vederbörande stiftelse. Avtalen bär i allmänhet en giltighetstid av
fem år och löper ytterligare fem år, om uppsägning icke äger rum från någondera
partens sida. Förekommer i samband med förnyelse av ett avtal ändring i de eko
-
253
I H: 23
Riksdagsberättelsen år 1962
nomiska villkoren för forskningsverksamheten, underställs det nya avtalet riksdagens
prövning. Under löpande avtalsperiod äger Kungl. Maj:t, med stöd av riksdagens
bemyndigande, besluta om erforderliga jämkningar i avtalsbestämmelserna.
Avtalen förlängs sällan på oförändrade villkor; som regel motiverar framkomna
forskningsresultat och erfarenheterna av driften omprövning av verksamhetens
inriktning, den tekniska utvecklingen reser krav på nya och förbättrade undersökningsmetoder
etc. Storleken av statens respektive branschstiftelsens ekonomiska
bidrag påverkas därav. Nytt avtal föregås därför i allmänhet av förhandlingar
mellan företrädare för staten och för vederbörande branschstiftelse. Staten brukar
vid dessa tillfällen företrädas av särskilda för ändamålet tillkallade kommittéer.
Exempelvis arbetar för närvarande en dylik statlig förhandlingskommitté med frågan
om ny överenskommelse för metallografiska institutet, där gällande avtal löper
ut den 30 juni 1962.
Även avtalet med Stiftelsen Svensk träforskning om driften vid träforskningsinstitutet
upphör att gälla den 30 juni 1962. Institutsstyrelsen har i skrivelse den
31 maj 1961 framlagt förslag till ny överenskommelse av innebörd i huvudsak, att
verksamheten vid institutet under en femårsperiod, räknat från och med den 1 juli
1962, skall bedrivas efter i stort sett samma linjer som hittills. Dock anses ökade
ekonomiska insatser från statens sida motiverade. Bland annat framläggs förslag
om ändrad löneställning för flera tjänster vid institutet och om ökning av statens
bidrag till omkostnader.
Jag har vid flera tidigare tillfällen understrukit värdet av den forskningsverksamhet,
som på grundval av särskilda överenskommelser bedrivs vid de statsunderstödda
branschforskningsinstituten. En fortsättning av denna form för samarbete
mellan staten och näringslivet — i det nu aktuella fallet företrätt av Stiftelsen
Svensk träforskning — anser jag därför naturlig. En översyn av bidragsreglerna
m. m. bör emellertid ske, innan nytt avtal slutes. översynen bör vara av väsentligen
teknisk natur och sålunda inte syfta till några större förändringar i fråga om
institutsdriftens organisation och inriktning eller beträffande bidragsbeloppens
storlek. Skulle en mindre ökning av den ekonomiska ramen för forskningsverksamheten
visa sig behövlig för att under den kommande femårsperioden hålla forskningsvolymen
på i stort sett samma nivå som för närvarande, förutsätter jag att
även stiftelsen lämnar sin medverkan i finansieringen av de ökade kostnaderna.
Den ifrågasatta översynen har jag funnit lämpligen böra omhänderhas av en särskild
utredningsman. Denne bör förses med — förutom sekreterare och biträdeslijälp
— det antal experter, varav behov kan visa sig föreligga. På samma sätt som
de tidigare forskningsinstitutkommittéerna bör utredningsmannen äga befogenhet
att ingå i förhandlingar med Stiftelsen Svensk träforskning och andra intressenter
samt — under förbehåll för Kungl. Maj :ts godkännande —- träffa de avtal, som
förhandlingarna ger anledning till.
Utredningsmannens arbete bör bedrivas med sådan skyndsamhet, att frågan om
nytt avtal med Stiftelsen Svensk träforskning kan underställas 1962 års riksdag.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1962.
254
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 2
Inrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1961
1. Motortävlingsutredningen (1959:130; 1960:126; 1961:119)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1955 för
att utreda frågan om erforderliga säkerhetsföreskrifter vid motortävlingar
och uppvisningar med motorfordon m. m.
Lyckeberg, R., överingenjör.
Sekreterare:
Kritz, L.-B., aktuarie.
Beslut, vari Kungl. Maj:ts bemyndigande lämnats, se 1956: I In 56.
Utredningen har i juli 1961 avgivit ett betänkande, kallat »Motortävlingar
i Sverige» (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Polisverksamhetsutredningen (1959:133; 1960:127; 1961:120)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa utredning rörande lämpliga åtgärder i syfte att effektivisera polisens
verksamhet för bekämpande av brottsligheten m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 11 juli 1956):
Dahlman, J. A. G., ordförande i arbetsdomstolen, f. d. justitieråd; ordförande;
Andersson,
E. R., förste polisassistent;
Eliasson, N. J. L., kommunalnämndsordförande;
Enhörning, H. A., landsfogde;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Lundgren, Valborg, advokat;
Liining, N. G. A., polismästare;
Ohlsson, A., förste kriminalassistent;
Persson, K. G., häradshövding;
Petterson, K. G., metallarbetare, led. av II kamm.;
Thulin, G. Ä. L., statspolisintendent;
Waesterberg, L. B., landsfiskal;
östin, J. E., stadsfiskal.
Experter:
Djurberg, L. G. H., kanslichef;
Engfeldt, H., rådman;
Fahlander, N. L., kriminalkommissarie;
Fredriksson, G. B., jur kand.;
255
I In: 2
Riksdagsberättelsen år 1962
Lassinantti, I. R., förste kriminalassistent, led. av II kamm.;
Lindroth, K. J. H., byråchef;
Lithner, K. O., biträdande stadsfiskal;
Möller, S. E., sekreterare;
Rengby, S. F. N„ t. f. byrådirektör.
Sekreterare:
Almgren, B., landsfogdeassistent.
Direktiv och tilläggsdirektiv för utredningen, se 1957: I In 50, 1959: I In
33 och 1960: I In 27.
Genom beslut den 2 februari 1961 har utredningen befriats från den 5
december 1958 meddelat uppdrag att verkställa utredning angående ersättning
till polisman för kroppsskada, som åsamkats honom vid tjänsteutövning.
Utredningen har i januari 1961 avgivit promemoria angående behovet av
revisionsteknisk sakkunskap vid utredning av korruptionsbrott m. m. (stencilerad)
samt den 28 mars 1961 avgivit slutbetänkande, kallat >Polisens
brottsbekämpande verksamhet» (SOU 1961: 15).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Giftstadgeutredningen (1959:144; 1960:134; 1961:125)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 september 1957 för
att verkställa översyn av lagstiftningen angående gifter (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 oktober 1957):
Lönngren, D. R., apotekare.
Experter:
Abramson, E. L., professor;
Berfenstam, R. A. G., professor;
Fitger, N. F. P., verkställande direktör för Sveriges kemiska industrikontor;
Granhall, K. I. E., professor;
Hellberg, H. L., professor;
Jönsson, Kerstin G. E., apotekare;
Wikander, P.-Å. B., sektionschef.
Sekreterare:
Gunnarsson, N. G. A., t. f. förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 55.
Utredningen har den 15 juli 1961 avgivit betänkande, kallat »Reviderad
giftlagstiftning» (SOU 1961:41).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning rörande frågan om bestridande av vissa lönekostnader vid genomgång
av statens polisskola (1959:151; 1960:139; 1961:127)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 juli 1958 att såsom sakkunnig
utreda frågan om fördelningen mellan staten och polisdistrikten av vissa
lönekostnader under genomgång av konstapelsklassen vid statens polisskola
256
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 6
(se Kungl. Maj:ts proposition, nr 158 år 1958, sid. 9):
Horn af Rantzien, C. G. W., landsfogde.
Utredningsarbetet har sedan sommaren 1960 vilat i avvaktan på resultatet
av polisverksamhetsutredningens utredning angående rekrytering och
grundläggande utbildning av polispersonal m. m. Frågan har sedermera blivit
uttömmande behandlad genom den 30 juni 1961 meddelade anvisningar
angående rekrytering och grundläggande utbildning av polispersonal samt
reglerad genom ändring av 15 § polislagen (SFS 1961: 204; se även prop.
nr 88 och 89/1961).
Utredningen är därmed avslutad.
5. Utredningen om vissa frågor rörande statens institut för folkhälsan m. m.
(1959:1 52; 1960:140; 1961:128)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juli 1958 för utredning rörande
utbildning av hälsovårdsinspektörer och därmed sammanhängande
spörsmål:
Holmqvist, S. E., byråchef.
Expert:
Friberg, L. T., professor.
Utredningen har i november 1961 avlämnat promemoria angående hälsovårdsinspektörernas
utbildning m. m. (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. 1959 års länsindelningsutredning (1960: 1 42; 1961: 129)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1958 för
att verkställa utredning av frågan om ändrad länsindelning i de s. k. Stockholms-
och göteborgsregionerna och att framlägga härav betingade preliminära
förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1959):
Olsson, K. J., landshövding.
Experter:
Bosaeus, B. W. N., byrådirektör;
Dahlgren, I. J. G., direktör;
Godlund, S. A. I., docent;
Hedfors, N. A., kansliråd;
Sylwan, Å. H:son, landssekreterare;
Sännås, B. R., byråchef.
Sekreterare:
Thyreen, N. F. G., förste länsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1960: I In 42.
Utredningen, som under tiden december 1960—3 juni 1961 hållit 14 sammanträden,
har den 21 juni 1961 avgivit betänkande, kallat »Länsindelningen
inom stockholms- och göteborgsområdena» (SOU 1961: 40).
Uppdraget är därmed slutfört.
9 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt.
UiksdagsberäUclsen
257
I In: 7
Riksdagsberättelsen år 1962
7. Sakkunnig för följande av frågan angående boxningssportens skadeverkningar
m. m. (1960:144; 1961:131)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 februari 1959 för
att i samråd med Sveriges riksidrottsförbund och Svenska boxningsförbundet
följa frågan angående boxningssportens skadeverkningar samt, därest
särskilda åtgärder befunnes påkallade, till chefen för inrikesdepartementet
inkomma med härav föranledda förslag:
Naumann, B., med. lic.
Experter:
Åström, K-E., docent;
Larsson, L-E., docent.
Den sakkunnige har den 28 augusti 1961 avgivit betänkande, kallat »Boxningssportens
skadeverkningar» (SOU 1961:46).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utredningen angående karolinska sjukhusets thoraxkliniker
(1960:145; 1961:132)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1959 för att
såsom sakkunnig verkställa utredning av frågan om vårdplatsernas vid
karolinska sjukhusets thoraxkliniker framtida utnyttjande m. m.:
Bydback, A. V. L., expeditionschef.
Expert:
Grönwall, A. J. T., professor.
Sekreterare:
Hedengren, S.-O., budgetsekreterare.
Utredningen har den 11 mars 1961 överlämnat en promemoria med förslag
till vissa omdispositioner inom thoraxklinikerna vid karolinska sjukhuset
m. m. (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredning av frågan om ägande- och dispositionsrätten till den mark som
ingår i norra lasarettsområdet i Lund (1960:1 46; 1961: I 33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 februari 1959 för att
utreda frågan om ägande- och dispositionsrätten till den mark, som ingår i
norra lasarettsområdet i Lund:
Anderberg, H. E., häradshövding.
Avtal mellan Kungl. Maj :t och Kronan samt Lunds stad rörande vissa fastighetsöverlåtelser
i Lund har godkänts den 24 februari 1961 av stadsfullmäktige
i Lund och den 2 juni 1961 av Kungl. Maj:t.
Utredningen är därmed avslutad.
258
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: II
10. Utredning av missa sjuksköterskornas och undersköterskornas arbetsuppgifter
(1960: I 47; 1961:I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 februari 1959 för
att utreda vissa frågor rörande .. arbetsuppgifterna för sjuksköterskor och
undersköterskor samt undersköterskeutbildningen m. m.:
Thapper, G. F., metallarbetare, talman i II kamm., ordförande;
Binett, P. E., förbundssekreterare;
Gröndal, H. O. F., landstingsdirektör;
Johnsson, Inga, H. L., sekreterare;
Odén, O. E., överläkare.
Experter:
Dalén, Ingrid K., förste aktuarie;
Löfgren, Ann-Marie, konsulent.
Sekreterare:
Albinsson, N. G., sekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1960: I In 47.
Utredningen har under tiden 16 november 1960—2 november 1961 hållit
7 sammanträden under sammanlagt 14 dagar. Ett inom utredningen tillsatt
arbetsutskott har hållit 5 sammanträden. Ett betänkande om arbetsuppgifter
och utbildning för viss sjukvårdspersonal har i stencilerad form avlämnats
till chefen för inrikesdepartementet den 2 november 1961 samt överlämnats
till tryckning.
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Utredning angående Gävle stads återinträde i Gävleborgs läns landsting
m. m. (1960:1 51; 1961:1 36)
Tillkallad den 4 september 1959 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
27 juli samma år för utredning av frågan om Gävle stads återinträde i Gävleborgs
läns landsting (se Post- och Inrikes tidn. den 15 september 1959):
Dahlgren, R. B., generaldirektör.
Sekreterare:
Lindencrona, F. V. K., jur. kand.
Direktiven för utredningen, se 1960: I In 51; 1961: I In 36.
Under tiden den 16 november 1960 till den 15 november 1961 har överläggningar
skett dels i Hälsingborg och Lund med representanter för Hälsingborgs
stad och Malmöhus läns landsting under 4 sammanträdesdagar
dels ock i Norrköping och Linköping med representanter för Norrköpings
stad och Östergötlands läns landsting under 8 sammanträdesdagar. Sekreteraren
har därjämte vid olika tillfällen haft överläggningar med representanter
för berörda huvudmän.
Utredningen har avgivit tre betänkanden, dels den 7 april 1961 angående
»Gävle stads återinträde i Gävleborgs läns landstingskommun» (stencilerat),
dels den 10 juli 1961 angående »Hälsingborgs stads återinträde i
259
I In: Il
Riksdagsber ätt elsen år 1962
Malmöhus läns landstingskommun» (stencilerat), dels ock den 27 november
1961 angående »Norrköpings stads återinträde i Östergötlands läns landstingskommun»
(stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Utredningen angående vanföreanstalternas och Eugeniahemmets skolor
och skolhem m. m. (1961:1 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 februari 1960 för
att dels utreda frågan om och i vad mån bestämmelserna i folkskolestadgan
och i stadgan för folkskolans skolhem bör gälla även för vanföreanstalternas
och Eugeniahemmets skolor och skolhem, dels, därest nämnda bestämmelser
helt eller delvis icke anses böra tillämpas, utarbeta förslag till de föreskrifter
i ovannämnda hänseende, som i så fall kan anses erforderliga,
dels ock utreda övriga med dessa frågor sammanhängande spörsmål, därvid
de sakkunniga bör till närmare granskning upptaga den kritik mot nu gällande
disciplinbestämmelser, ordningsregler m. m. och deras tillämpning vid
Eugeniahemmet, som kan komma att framföras till de sakkunniga:
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm., ordf.;
Ahnsjö, S. O. R., professor;
Engström, Stina, fru, ordförande i Sveriges husmodersföreningars riksförbund;
Nordqvist,
H. V. H., hovrättsråd.
Experter (fr. o. m. den 19 januari 1961):
Zetterlund, S. G., länsskoleinspektör;
Boström, G. O. E. F., rektor.
Sekreterare:
Lindencrona, F. V. K., jur. kand.
Utredningen, som under tiden den 1 december 1960—21 april 1961 hållit
14 sammanträden, har den 21 april 1961 avgivit betänkande, kallat »Vanföreanstalternas
och Eugeniahemmets skolor och skolhem» (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
13. Sakkunniga för deltagande i en utredning rörande nordiskt samarbete
i fråga om odontologisk materielprövning (1961:1 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 januari 1960 för
att såsom representanter för Sverige deltaga i en utredning rörande nordiskt
samarbete i fråga om odontologisk materielprövning:
Axelsson, B. A. A., docent;
Maunsbach, A. B., medicinalråd.
Utredningen, som tillkommit i anledning av Nordiska rådets rekommendation
nr 16 år 1954, har varit sammansatt av representanter för Sverige,
Danmark, Finland och Norge med professorn W. Krogh-Poulsen, Danmark,
såsom ordförande.
260
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 1 In: 15
Utredningen, som antagit benämningen »Nordisk komité ang. dentalmaterialer»,
har under tiden mars 1960—september 1961 hållit sammanträden
under 15 dagar. Därjämte ha särskilda subkommittéer hållit sammanträden.
Utredningen har vid sammanträde i Stockholm den 7 september 1961
avslutat sitt arbete och till det danska Indenrigsministeriet avgivit betänkande,
som utmynnar i förslag till inrättande av ett nordiskt institut för
odontologisk materialprovning och materialforskning.
Uppdraget är därmed slutfört.
14. 1961 års delegation för ett nytt undervisningssjukhus i Stor-Stockholm.
Genom beslut den 13 januari 1961 har Kungl. Maj :t tillsatt en särskild
expertdelegation inom inrikesdepartementet med uppgift att skyndsamt
verkställa en förutsättningslös undersökning av olika möjligheter att tillgodose
karolinska mediko-kirurgiska institutets behov av ytterligare sjukhusplatser
för medicinsk undervisning och forskning. Till ledamöter av expertdelegationen
har förordnats:
Persson, C. G., statssekreterare, tillika ordförande;
Holmqvist, E. B., numera statsråd och chef för jordbruksdepartementet;
Karlén, G. H., överdirektör;
Moberg, S., t. f. avdelningschef;
Rydhack, A. V. L., expeditionschef.
Experter:
Fogelberg, B.-E., byrådirektör;
Piitsep, E. P., planeringschef.
Sekreterare:
Hedengren, S.-O., budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Stiernstedt, K. J. T., t. f. förste kanslisekreterare.
Delegationen, som under tiden januari—juni 1961 hållit 22 sammanträden,
har den 28 juni 1961 avgivit betänkande med utredning angående nytt
undervisningssjukhus i Stor-Stockholm (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1962
15. Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets
utbyggande m. m. (1959: I 14; 1960: I 16; 1961: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 26 maj 1939, den
10 november 1944, den 7 september 1945 och den 11 december 1953:
Lingman, J., landshövding, ordförande;
Friberg, S. A., professor, rektor för karolinska institutet;
Larsson, E. A., jur. dr;
Rydback, A. V. L., expeditionschef.
261
I In: 15
Riksdagsberättelsen år 1962
Experter:
Biörck, K. G. W., professor;
Karlén, G. H., överdirektör.
Sekreterare:
Hedengren, S.-O., budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Stiernstedt, K. J. T., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00
(sekreteraren).
Kommissionens av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall meddelade uppdrag
avser numera i första hand förhandlingar rörande dels karolinska sjukhusets
utbyggande och därmed sammanhängande frågor, dels ock den medicinska
undervisningen i Stockholm.
Kommissionen har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit 9
sammanträden.
16. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
(1959:1 15; 1960:1 17; 1961:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 24 september 1943,
den 10 januari 1947, den 18 juni och den 30 september 1949, den 26 maj
1950, den 30 december 1953, den 16 december 1955, den 14 februari 1958
och den 9 januari 1959:
Birke, G. E., grosshandlare, med. doktor, led. av I kamm., ordförande;
Dahlberg, G., f. d. överdirektör;
Hellerström, S. C. A., professor;
Kugelberg, E. K. H., professor;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Pehrson, C. G., sjukvårdsdirektör;
Sjögren, N. T., f. d. byråchef;
Thapper, G. F., metallarbetare, talman i II kamm.
Sekreterare:
Ekbom, C. A. H., f. d. andre kanslisekreterare.
Byggnadskontrollant:
Hagskog, E. H., byggnadsingenjör.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. 33 41 57, 33 99 17.
Direktiven för kommittén, se 1944: I E 24.
Under år 1961 ha byggnadsarbetena för alkoholkliniken slutförts. Uppförandet
av nervklinikerna har fortskridit så långt att målningsarbetena
påbörjats.
Kommittén har under år 1961 hållit 6 sammanträden in pleno varjämte
kommitténs arbetsutskott hållit samma antal sammanträden.
262
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 17
17. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
(1959:1 17; 1960:1 18; 1961:1 14)
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1952.
Av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter:
Rydback, A. V. L., expeditionschef, ordförande;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;
Grönwall, A. J. T., professor, styresman för Akademiska sjukhuset i Uppsala;
Lindblad,
S. J. H., bankdirektör (t. o. m. den 27 januari 1961);
Löfberg, J.-H., akademiräntmästare (fr. o. m. den 27 januari 1961).
Av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott utsedda ledamöter:
Elmroth, A E., f. d. landstingsman;
Hedén, T., ombudsman;
Jacobsson, E. E., hemmansägare, f. d. riksdagsman;
Åberg, I. L., landstingsdirektör.
Experter:
Aare, S. Th. B., byrådirektör;
Fors, S. R., byråchef;
Pehr son, C. G., sjukvårdsdirektör;
Rexed, B. A., professor;
Roempke, S. O., bitr. länsarkitekt;
Skoog, T. G., professor;
Ström, G. O. F., professor;
Tynelius, E. G. A., intendent;
Vahlquist, B. C., professor.
Chef för kommitténs kansli:
Norén, G.
Sekreterare:
Nygren, G. I., e. o. kanslisekreterare.
Adresser:
Kansli: Slottsgränd 1, Uppsala, tel. 018/17083, 40403, 42661, 39200—391.
Ordförande och sekreterare: Inrikesdepartementet, Stockholm; tel. lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Kommittén har under tiden 16 november 1960—31 oktober 1961 hållit 5
sammanträden, varjämte arbetsutskottet sammanträtt 27 gånger.
Instruktion för kommittén är utfärdad av Kungl. Maj:t den 30 januari
1953 (ändrad 10 oktober 1957). Kungl. Maj:t har genom beslut den 10 april
1959 förordnat, att kommitténs uppdrag skall omfatta jämväl utrustningsfrågor
i samband med akademiska sjukhusets utbyggande. Vidare har
Kungl. Maj:t genom beslut den 29 september 1961 uppdragit åt kommittén
att utföra projektering av nybyggnad för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola.
Kommittén har under året fortsatt arbetet med genomförandet av sjukhusets
utbyggande enligt av Kungl. Maj:t den 28 juli 1958 godkänt förslag
263
I In: 17
Riksdagsberättelsen år 1962
till reviderad generalplan. Sålunda beräknas de under uppförande varande
nybyggnaderna för medicinsk klinik och centralkök med personalrestaurang
m. m. bli färdigställda under år 1962. Vidare pågår vissa yttre förberedande
arbeten, ombyggnad inom kvinnoklinikens vindsvåning och uppförande
av en neurokirurgisk klinik.
Därjämte har under innevarande år färdigställts provisoriska undervisningslokaler
och elevbostäder för att möjliggöra beslutad utökning av utbildningskapaciteten
vid Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola.
Projekteringsarbetet har under året inriktats främst på a) ett första avsnitt
av den s. k. centralfrågan, inrymmande vissa behandlings- och diagnostikavdelningar,
polikliniker, laboratorier m. m., b) om- och tillbyggnad
av öronkliniken för att bereda lokaler för bl. a. en radioterapeutisk klinik,
c) nybyggnad för en infektionsklinik samt d) nybyggnad för sjuksköterskeskolan.
Tre av kommitténs ledamöter har under tiden 12—29 mars 1961 företagit
en studieresa till U. S. A.
18. Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket
/ÖHS-kommittén/ (1959:1 23; 1960:1 21; 1961:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 april 1954 för att
verkställa översyn av hälso- och sjukvården i riket med särskild hänsyn till
den öppna vården (se Post- och Inrikes tidn. den 17 maj 1954):
Sterner, R. M. E., generaldirektör, ordförande;
Engström, S. O. L., ekonomidirektör;
von Friesen, O. B., med. lic., led. av II kamm.;
Inghe, P. G., professor;
Johansson, E. O., med. lic., l:e underläkare vid Södersjukhuset;
Karlsson, Eva O., folkskollärarinna, led. av II kamm.;
Nilsson, L. G., landstingsdirektör;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Thorsson, Inga, borgarråd;
von Zweigbergk, J. O., medicinalråd.
Experter:
Hakeman, Elin, landstingsassistent;
Sandestedt, J. B. E., byrådirektör.
Sekreterare:
Adin, B. H., t. f. assessor.
Lokal: Stora Nygatan 1—3 1 tr.; tel. 21 02 36.
Direktiven för kommittén, se 1955: I In 46 och 1959: I In 23.
Kommittén har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit 7 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1962.
264
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 20
19. Sinnessjuklagstiftningskommittén (1959: I 24; 1960: I 22; 1961: I 16).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att verkställa
utredning av vissa rättssäkerhetsfrågor inom sinnessjukvården jämte
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juni
1954):
Bexelius, T. A., justitieombudsman, ordförande i nedan angiven sakkunnigkommitté.
Sekreterare:
Nordqvist, H. V. H., hovrättsråd.
Expert, tillika biträdande sekreterare:
Holmberg, N. E. G., hovrättsassessor.
Lokal: Rosenbad 2V; tel. 11 80 38 (biträdande sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955: I In 48.
Kungl. Maj :t har den 27 juni 1957 uppdragit åt utredningen att, i samband
med utredningens tidigare erhållna uppdrag, verkställa en fullständig översyn
av sinnessjuklagstiftningen och i anslutning därtill utfärdade föreskrifter
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 juli 1957).
Med stöd av bemyndigande samma dag tillkallade ytterligare sakkunniga:
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Gustafsson, G. E. lantbrukare, led. av II kamm.;
Hamrin, R. Y., chefredaktör, led. av II kamm.;
Magnusson, E. O. B., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nordqvist, H. V. H., se ovan, vice ordförande;
Österman, E. G. E., överläkare f. d. riksdagsman;
Åmark, C. E., överläkare.
Tilläggsdirektiv för utredningen, se 1958: I In 27.
Kommittén har under tiden december 1960—oktober 1961 sammanträtt
5 dagar, varjämte kommitténs arbetsutskott hållit 2 sammanträden.
Arbetet med färdigställande av lagtext och motiv pågår.
Kommittén beräknar att kunna avgiva betänkande under senare delen
av år 1962.
20. Karolinska sjukhusets utrustningskommitté (1959:1 27; 1960:1 24;
1961: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 mars 1955 för att
handhava de frågor om utrustning av nytillkommande kliniker och institutioner
vid karolinska sjukhuset, som hänskjutas till kommittén för handläggning:
Aare,
S. Th. B., byrådirektör, ordförande;
Birke, G. E., grosshandlare, med. doktor, led. av I kamm.;
Edwall, E. H. A., kamrerare;
Johansson, O. F., intendent;
Olauson, J. E., f. d. intendent.
9f Dihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt.
Kiksdngsberättelsen
265
I In: 20
Riksdagsberättelsen år 1962
Experter:
Dahlström, Greta, första föreståndarinna;
Ericsson, H. M., laborator.
Sekreterare:
Jeppsson, J. T., förste kanslisekreterare.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. 33 23 66, 33 36 94 eller växel 34 05 00.
Chefen för inrikesdepartementet uppdrog den 26 maj 1955 åt kommittén
att inkomma med förslag till utrustning av thoraxklinikerna.
Kommitténs uppdrag utvidgades genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni
1955 till att omfatta jämväl frågan om inredning och utrustning av karolinska
institutets forskningslaboratorium vid karolinska sjukhusets thoraxkirurgiska
klinik.
Den 30 november 1956 uppdrog departementschefen åt kommittén att
handhava frågorna om utrustning av bl. a. alkoholkliniken och centrallaboratorierna
vid karolinska sjukhuset samt vissa bostadslägenheter.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 10 maj 1957 hänsköts till kommittén
frågan om inredning och utrustning av institutionen för teoretisk alkoholforskning
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Den 20 mars 1959 och den 29 april 1959 uppdrog departementschefen åt
kommittén att handhava frågorna om utrustning av dels neurologiska och
neurokirurgiska klinikerna vid sjukhuset dels ock ny verkstadsbyggnad
samt tillbyggnad för sjukhusets allergilaboratorium.
Departementschefen uppdrog åt kommittén genom beslut den 27 januari
1961 och den 23 mars 1961 att handhava frågorna om utrustning av dels
tillbyggnad för röntgendiagnostiska institutionen vid sjukhuset dels ock de
lokaler i radiumhemmet, som berördes av en planerad om- och tillbyggnad
av detsamma.
Slutligen uppdrog departementschefen åt kommittén genom beslut den 29
september 1961 att utreda frågan om utrustning av en planerad högvoltstation
i anslutning till radiumhemmet vid sjukhuset.
Arbetet med utrustning av forskningslaboratoriet vid den thoraxkirurgiska
kliniken är i huvudsak slutfört. Upphandling av utrustning för vissa
ännu ej öppnade avdelningar på thoraxklinikerna pågår.
Upphandling av utrustning för personalbostäderna, bakteriologiska och
kemiska centrallaboratorierna samt blodgivarcentralen ävensom för alkoholkliniken
och institutionen för teoretisk alkoholforskning har fortskridit
enligt uppgjord plan.
Förslag till utrustning av neurologiska och neurokirurgiska klinikerna
med undantag för vissa laboratorielokaler samt förslag till utrustning för
utökade lokaler inom röntgendiagnostiska institutionen har överlämnats
den 13 februari 1961.
I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 2 februari 1961 har viss för
neurokirurgiska kliniken avsedd utrustning anskaffats. Upphandling av utrustning
i övrigt för neurologiska och neurokirurgiska klinikerna har därjämte
påbörjats.
266
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 22
Arbetet med upprättande av utrustningsförslag för fysiologiska centrallaboratoriet,
allergilaboratoriet och vissa laboratorielokaler i neurokirurgiska
kliniken pågår.
Kommittén har under tiden december 1960—oktober 1961 hållit 15 sammanträden,
varjämte kommitténs arbetsutskott sammanträtt 18 gånger.
21. Utredning av frågan om utbildning av distriktssköterskebarnmorskor
m. m. (1959:1 29; 1960:125; 1961:118)
Kungl. Maj:t har den 30 juni 1955 uppdragit åt medicinalstyrelsen att i
samråd med styrelsen för statens institut för folkhälsan och styrelsen för
barnmorskeläroanstalten i Göteborg samt med beaktande av vad föredragande
departementschefen anfört i prop. nr 129/1955 (s. 25—26) utreda
möjligheterna att — utan att eftersätta kravet på erforderlig kompetens för
innehav av kombinerade distriktssköterske- och barnmorsketjänster — förkorta
utbildningstiden för distriktssköterskebarnmorskorna.
Såsom experter för att biträda med utredningsarbetet har tillkallats:
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;
Lundgren, Karin M., föreståndare för statens sjuksköterskeskola i Göteborg;
Lundkvist, Brita S., biträdande första distriktssköterska.
Sekreterare:
Linde, Marianne, t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Utredningsarbetet omfattade ursprungligen även annan fråga, i vilken betänkande
avgivits i augusti 1957.
Vidare har Kungl. Maj :t den 20 mars 1959 uppdragit åt medicinalstyrelsen
att verkställa översyn av distriktssköterskeutbildningen.
Såsom experter att biträda med utredningsarbetet i denna del har tillkallats:
Liljekrantz,
Birgitta, första distriktssköterska;
Lundin, G. T. W., förste provinsialläkare.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 2 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1962.
22. Utredningen om den framtida verksamheten vid Norrbnckainslitutet
(1959:1 35; 1960:1 28; 1961:121)
Tillkallad den 28 januari 1957 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29
juni 1956 för att utreda frågan om förläggande till Norrbackainstitutet av
viss medicinsk rehabiliteringsverksamhet m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 6 september 1956):
Montell, J. E. O., överdirektör, ordförande;
267
I In: 22
Riksdagsberättelsen år 1962
Andersson, N. S. E., docent;
Butler, P., överläkare;
Nilsson, K. A., kamrer;
Parenius, M. P., byråchef.
Expert:
Bergh, E. A., byråchef.
Sekreterare:
Lingren, G. W., byrådirektör.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 54 05 20.
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 45.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 icke hållit
något sammanträde.
Utredningen har funnit ställningstagande från utredningens sida i fråga
om lämpligaste disposition av Norrbackainstitutets tomt och byggnader icke
böra ske förrän en ny generalplan för karolinska sjukhusets utbyggnad föreligger.
Utredningsarbetet vilar f. n. i avvaktan på denna generalplan. Enligt
vad nu inhämtats, kommer generalplanens utarbetande att fortgå under
1962.
23. Götaälvskommittén (1959:1 38; 1960:130; 1961:1 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1957 för att
verkställa utredning av vissa genom rasriskerna i Götaälvdalen aktualiserade
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1957):
Lemne, M. H., landshövding; ordförande;
Andersson, T. A., kommunalkamrerare;
Bodén, S. J., ingenjör;
Eriksson, G. L., t. f. expeditionschef;
Hansson, G. H., civilingenjör, led. av I kamm.;
Larsson, A. P., kommunalkamrerare;
Lidgren, K. F., byråchef;
Nilsson, K. V. T., teknisk direktör;
Trued, S. T., direktör.
Expert:
Lindskog, K. G., avdelningschef.
Sekreterare:
Paulsson, Å. M., förste länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Göteborg; Tel. 17 22 80.
Direktiven för kommittén, se 1958:1 In 48.
Kommittén har under tiden december 1960—november 1961 hållit 2 sammanträden.
De geologisk-geotekniska undersökningar, som utgör den viktigaste grunden
för kommitténs arbete, har under året i huvudsak slutförts.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första delen av år 1962.
268
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 1 In: 26
24. Sakkunniga för Sverige i nordiska kommittén för utredning av frågan
om gemensam nordisk arbetsmarknad för läkare och tandläkare (1959:1 39;
1960: I 31; 1961: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 att för
Sverige deltaga i en internordisk kommitté för att utreda frågan om gemensam
arbetsmarknad för läkare och tandläkare:
Persson, C. J. G., statssekreterare, ordförande;
Osvald, O. K., medicinalråd;
Rahm, A. H. B., byråchef.
Experter:
Gröndal, H. O. F„ landstingsdirektör;
Oldmark, I., verkställande direktör i Sveriges tandläkarförbund.
Sekreterare:
Tengwall, J. O., t. f. byrådirektör.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Under tiden december 1960—november 1961 har den internordiska kommittén
hållit 2 sammanträden, varjämte de sakkunniga för Sverige sammanträtt
2 gånger.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1962.
25. 1957 års epileptikerutredning (1959:141; 1960:1 32; 1961:1 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning om Margarethahemmets framtida ställning inom epileptikervården
och inrättande av en epileptikeranstalt i Norrland samt härav
föranledda frågor rörande vårdbehovet för epileptiker och dess tillgodoseende
ävensom därmed sammanhängande spörsmål:
öhman, G. B., överdirektör.
Experter:
Arnéus, O. M. T„ överinspektör (avliden den 10 augusti 1961);
Herrlin, A. K.-M., medicinalrådsassistent (från den 31 oktober 1961).
Sekreterare:
Vrethammar, K. H., t. f. byråchef.
Lokal: Överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 191; tel. 67 93 00.
Under år 1961 har utredningens uppdrag förts vidare såväl genom interna
överläggningar som genom överläggningar med myndigheter och experter
inom områden, som har anknytning till epileptikervården.
Utredningen beräknas kunna slutföras under år 1962.
26. 1957 års polisutredning (1959:145; 1960:1 35; 1961:1 26)
Tillkallade den 29 november 1957 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
25 oktober 1957 för att verkställa utredning av frågan om huvudmannaskapet
för polisväsendet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1957):
Hedlund, G., jur. dr, f. d. generaldirektör, led. av II kamm., ordförande;
269
I In: 26
Riksdagsberättelsen år 1962
Dahlman, S.-O., direktör i svenska stadsförbundet;
Höfde, H. A., polismästare;
Lindström, E. G. J., landsfogde;
Oredsson, S. M., byråchef;
Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm.;
Rundberg, J., förste polikonstapel, förbundsordförande;
Rylander, A. O. E., landshövding, f. d. riksdagsman;
Svensson, S. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Tengroth, K.-E., direktör i svenska landskommunernas förbund;
Åkesson, N. O., landssekreterare, tillika sekreterare (t. o. m. den 31 maj
1960).
Experter:
Djurberg, L. G. H., byråchef;
Waesterberg, L. B., landsfiskal (fr. o. m. den 19 oktober 1960).
Sekreterare:
Vinberg, E. T., byråchef (fr. o. m. den 1 september 1960).
Lokal: Riksåklagarämbetet, St. Nygatan 2; tel. 23 66 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 56.
Utredningen, som under tiden december 1960—november 1961 hållit 15
sammanträden, har den 26 juni 1961 avgivit betänkande, kallat »Huvudmannaskapet
för polisväsendet m. m.» (SOU 1961: 34).
Utredningen avvaktar direktiv i fråga om eventuell fortsatt verksamhet.
27. Kommunalrättskommittén (1960: I 43; 1961: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1959 för
utredning av frågor om ersättning till kommunala förtroendemän, pensioner
åt kommunala och landstingskommunala förtroendemän, överförande
av kommunal förvaltning på särskilda rättssubjekt, kommuns skyldighet
att underställa statlig myndighet vissa beslut samt kommunernas övertagande
av uppgifter, som tillkommit civilförsvaret (se Post- och Inrikes tidn.
den 12 februari 1959):
Bergquist, T. E. N., landshövding, ordförande;
Anderson, C. A., direktör, led. av I kamm.;
Carlsson, C. W., direktör, led. av II kamm.;
Gustafsson, N.-E., led. av I kamm.;
Mannerskantz, A. F., kapten, f. d. riksdagsman;
Wiklund, O. W., led. av II kamm.
Experter:
Kaijser, F. J., preceptor;
Larnstedt, A. O. G., kansliråd;
Romson, R., sekreterare i svenska stadsförbundet.
Sekreterare:
Borglund, E. A., hovrättsassessor.
270
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 1 In: Zö
Lokal: Ormstigen 4, Partille; tel. Göteborg 44 19 29 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1960: I In 43; 1961: I In 30.
Åt kommittén har därutöver uppdragits att verkställa i riksdagens skrivelse
den 13 maj 1960, nr 226, begärd förutsättningslös utredning av frågan
om underställningsfri lånerätt för kommunalförbund. Vidare har Kungl.
Maj :t genom beslut den 10 november 1961 uppdragit åt kommittén att verkställa
en av riksdagen i skrivelse den 21 mars 1961, nr 123, under åberopande
av andra lagutskottets utlåtande nr 13, begärd förutsättningslös utredning
av frågan om finansiering av kommuns utgifter för dess befattning
med avfall och sopor och därvid överlämnat en framställning från
länsstyrelsen i Stockholms län, att en översyn måtte företagas av de rättsfrågor,
som är av betydelse för kommunernas möjligheter att uttaga avgifter
för renhållningen, att tagas i övervägande vid uppdragets fullgörande.
Kommittén har under tiden januari—november 1961 sammanträtt tillhopa
8 dagar.
Utredningsuppdraget rörande ersättningar och pensioner till förtroendemän
har slutförts genom att kommittén den 6 oktober 1961 avgivit delbetänkande,
kallat »Ersättning för kommunala förtroendeuppdrag» (SOU
1961:54).
Arbetet har under året i övrigt ägnats frågorna om kommunernas övertagande
av uppgifter, som ankommit på civilförsvaret.
Betänkande rörande sistnämnda del av utredningsuppdraget beräknas
kunna avlämnas i början av år 1962.
28. Mentalsjukvårdsberedningen (1960:1 49; 1961:1 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
inom inrikesdepartementet biträda vid handläggningen av frågorna om
mentalsjukvårdens utbyggande och upprustning jämte därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juli 1959):
Persson, C. J. G., statssekreterare, ordförande;
Andrée, T. E„ landstingsman, f. d. riksdagsman (fr. o. m. den 31 maj 1961);
Birke, G. E., grosshandlare, med. doktor, led. av I kamm.;
Brunnberg, H A., professor;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Engel, A. G. W., generaldirektör;
Fahlander, V. M. J., generaltulldirektör;
Ljungberg, E. G. L., docent, medicinalråd (suppl. för Engel).
Experter:
Frey, T. S:son, professor, överläkare;
Gerle, B. O., docent, överläkare;
Hedfors, N. A., kansliråd (t. o. in. den 30 maj 1961);
Inghe, P. G., docent, socialläkare (t. o. m. den 18 januari 1961);
Larsson, T. K. L., försäkringsdirektör, med. doktor;
271
I In: 28
Riksdagsberättelsen år 1962
Österman, E. G. E., överläkare;
Wretmark, G. E., docent, lasarettsläkare;
Åmark, C. E., docent, överläkare.
Tillkallade experter att biträda vid fullgörande av Kungl. Maj:ts uppdrag
den 2 februari 1961 åt beredningen att verkställa en översyn av 1954
års lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna jämte därmed
sammanhängande spörsmål:
Bengtsson, G. T. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Forssman, H. A., professor, överläkare (fr. o. m. den 20 oktober 1961);
Grunewald, K. R„ t. f. överinspektör för vården av psykiskt efterblivna; ’
Wessman, O. L. S., särskolinspektör;
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör;
Larsson, J. M. I. A., rektor;
Nordfors, G. M., rektor (suppl. för Larsson).
Huvudsekreterare:
Brolinson, J. E. A., byrådirektör.
Lokal: Sveavägen 13—15; tel. 24 32 30 (växel), 11 78 95 (sekreteraren).
Beredningen har under tiden januari—december 1961 hållit 8 sammanträden.
Inom beredningen har vidare avdelats tre expertgrupper, vilka under år
1961 hållit ett flertal sammanträden. En av dessa grupper har erhållit i
uppdrag att utreda de moderna behandlingsmetodernas återverkan på platsbehovet
inom olika vårdformer och på samordningen dessa emellan. Under
året har fullföljts en undersökning och en statistisk bearbetning av patientmaterialet
vid Sidsjöns sjukhus. Resultatet av undersökningen torde föreligga
under år 1962. En annan grupp har erhållit uppdraget att utreda förutsättningarna
för en vidgad öppen vård i olika former vid mentalsjukhusen
eller vid särskilda institutioner samt för en aktivisering och effektivisering
av sjukhusens arbetsterapeutiska verksamhet bl. a. med sikte på
en mera industriellt betonad inriktning av verksamheten. Gruppen har avgivit
vissa förslag till en försöksverksamhet, avsedd att genomföras från
och med nästa budgetår. Den tredje gruppen har slutfört en enquéteundersökning
för att utröna underlaget för psykiaterrekrytering bland medicine
kandidater och yngre läkare. Resultaten avses redovisas i början av år
1962. J
a) Byggnads- och utrustningsdelegationen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts ovan angivna bemyndigande för att biträda
beredningen vid handläggning av byggnads- och utrustningsfrågor:
Birke, G. E., grosshandlare, med. doktor, led. av I kamm., ordförande;
Andrée, T. E., landstingsman, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 30 maj 1961);
Brunnberg, H. A., professor;
Lindh, T. B. E., byråchef;
Ljungberg, E. G. L., docent, medicinalråd;
Lundquist, G. A. R., docent, överläkare;
272
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 28
Söderqvist, B. O. A., byråchef;
Enmark, A., förbundsordförande.
Experter;
Aare. S. Th. B., byrådirektör;
Arnéus, O. M. T., överinspektör för vården av psykiskt efterblivna (avliden
den 10 augusti 1961);
Björck, P. B. T., med. doktor;
Bunner, T. Å. G., avdelningsdirektör;
Lauritzén, F. K., byggnadschef;
Marknäs, N. S. V., byrådirektör (fr. o. m. den 20 oktober 1961);
Mårdh, G. A., byggnadsråd;
Sjunnesson, N. S., sjukhusintendent;
Strandlund, K. B., byrådirektör.
Huvudsekreterare:
Brolinson, J. E. A., byrådirektör.
Sekreterare:
Frithiof, L.-A., t. f. förste kanslisekreterare;
Lindahl, C.-G. W., tjänsteman (t. o. m. den 30 april 1961);
Wadenstein, L. H., byråintendent (fr. o. m. den 14 april 1961);
Hos delegationen anställda;
Karlsson, E. O. A., assistent;
Lagervall, A. G., ingenjör;
Lindberg, U. G., arkitekt;
Nordin, E. L., ingenjör;
Lokal: Sveavägen 13—15; tel. 24 32 30 (växel), 11 78 95 (sekreteraren).
Under tiden januari—december 1961 har delegationen hållit 17 sammanträden,
förberedda av delegationens arbetsutskott, varjämte olika expertdelegationer
hållit ett flertal sammanträden.
b) Personaldelegationen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts ovan angivna bemyndigande för att biträda
beredningen vid utredning rörande personalorganisationen vid statens
mentalsjukhus jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör, ordförande;
Emers, Jane, t. f. byråinspektör;
Enmark, A., förbundsordförande;
Persson, S. B., budgetsekreterare;
Söderqvist, B. O. A., byråchef;
Ämark, C. E., docent, överläkare.
Experter:
Franzén, Margareta, kurator;
Israel, J., docent;
Olsson, Gertrud, instruktionssköterska;
Zetterström-Lagervall, Gerd, direktör.
273
I In: 28
Riksdagsberättelsen år 1!)62
Sekreterare:
Fägring, R. S., förste byråsekreterare.
Lokal: Sveavägen 13—15; tel. 24 32 30.
Personaldelegationen har under tiden december 1960—november 1961
hållit 8 sammanträden, förberedda av delegationens arbetsutskott.
Direktiv för beredningen och delegationerna, se 1960: I In: 49.
Genom beslut den 2 februari 1961 har Kungl. Maj:t uppdragit åt mentalsjukvårdsberedningen
att verkställa en översyn av 1954 års lag om undervisning och
vård av vissa psykiskt efterblivna jämte därmed sammanhängande spörsmål. Vidare
har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnads- och utrustningsdelegationen dels
genom beslut den 27 januari 1961 att i samråd med Stockholms läns landsting
snarast möjligt undersöka förutsättningarna för samt — därest undersökningen
ger anledning därtill — upprätta och till Kungl. Maj:t inkomma med byggnadsprogram
för dels uppförande av en vårdenhet om 200 å 300 platser i anslutning
till landstingets centrallasarett i Danderyd, dels ock uppförande av ett kombinerat
mentalsjukhus och lasarett i den södra delen av Stockholms län, dels genom beslut
den 17 mars 1961 att med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört
i Kungl. Maj :ts proposition nr 72/1961 i samråd med skolöverstyrelsen och
medicinalstyrelsen snarast möjligt utföra projektering fram till och med färdigställande
av entreprenadhandlingar samt verkställa kostnadsberäkning för omoch
tillbyggnad av statens skol- och yrkeshem på Salbohed, dels ock genom beslut
den 16 juni 1961 att snarast möjligt och i huvudsaklig överensstämmelse med i
Kungl. Maj:ts proposition nr 72/1961 av föredragande departementschefen förordade
förslag dels i samråd med skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen utföra
projektering fram till och med färdigställande av huvudhandlingar samt verkställa
kostnadsberäkning för ett nytt statligt yrkeshem i Laxå för flickor med komplicerad
utvecklingshämning, dels i samråd med skolöverstyrelsen, medicinalstyrelsen
och föreningen Sävstaholmsskolorna verkställa utredning, huruvida Söderhaga
skolhem i Drevviken, Huddinge kommun, bör ersättas med ett nytt skolhem för
flickor samt — på grundval av en byggnadsteknisk undersökning — huruvida
Sävstaholms skolhem i Vingåkers municipalsamhälle av Västra Vingåkers kommun
lämpligen bör upprustas för att användas för nuvarande ändamål även i framtiden
eller om ett nytt skolhem för pojkar bör uppföras, dels ock inkomma med byggnadsprogram
för de åtgärder, som föranledas av nyssnämnda utredning beträffande
Söderhaga och Sävstaholm.
29. 1959 års statliga kommission för förhandlingar om medicinsk
undervisning i Lund och Malmö (1960: I 52; 1961: I 37)
Tillkallade den 1 oktober 1959 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 juni samma år för att på statens vägnar dels upptaga förhandlingar med
Malmöhus läns landsting angående en avtalsenlig reglering av statens bidrag
till kostnaderna för ny- och ombyggnads- samt ändrings- och förbättringsarbeten
och i samband därmed stående utrustning ävensom till driften av
sådana kliniker, institutioner och övriga inrättningar vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund, vilka nyttjas eller avses skola nyttjas för
medicinsk undervisning och forskning, dels upptaga förhandlingar med Malmö
stad angående fördelningen mellan staten och staden av kostnaderna för
anordnandet av en socialmedicinsk avdelning vid Malmö allmänna sjukhus,
dels ock i övrigt förhandla med landstinget och staden angående sådana frå
-
274
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 29
gor, som äger samband med den medicinska undervisningens och forskningens
anordnande i Lund och Malmö:
Wulff, K. E., bankinspektör, ordförande;
Rydback, A. V. L., expeditionschef;
Waldenström, J. G., professor.
Sekreterare:
Jansson, S. E., t. f. budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Risberg, S. A., amanuens (fr. o. m. den 29 maj 1961).
Lokal: Bank- och fondinspektionen; tel. 24 21 20 (ordföranden och sekreteraren).
Kungl. Maj:t har åt kommissionen ytterligare uppdragit:
den 13 maj 1960 att upptaga förhandlingar med Malmöhus läns landsting
och Malmö stad angående frågan huruvida staten eller vederbörande sjukvårdshuvudmän
slutligen bör svara för vissa evalveringsersättningar;
den 3 juni 1960 att upptaga förhandlingar med Malmöhus läns landsting
om fördelningen mellan staten och landstinget av anläggningskostnaderna
för en nybyggnad för barn. och ungdomspsykiatrisk klinik i Lund;
den 16 december 1960 att upptaga förhandlingar med Malmö stad angående
utnyttjande av den plastikkirurgiska kliniken vid Malmö allmänna
sjukhus för undervisningsändamål;
den 5 maj 1961 att -—- med beaktande av vad chefen för inrikesdepartementet
därom anfört i propositionen nr 159/1960 med förslag till riktlinjer
för regionsjukvårdens utbyggande m. m. ■—• upptaga förhandlingar med
Malmöhus läns landsting och övriga vederbörande om dels inordnande av
den psykiatriska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
i landstingets sjukhusorganisation jämte därmed sammanhängande statsbidragsfrågor,
dels ock avveckling av nuvarande statsbidrag till driften av
centralanstalten för radioterapi och av en neurokirurgisk avdelning vid
lasarettet i Lund ävensom att -— med beaktande av vad chefen för ecklesiastikdepartementet
i propositionen nr 108/1961 angående ökad utbildning av
läkare och tandläkare m. in. anfört i frågan — upptaga förhandlingar med
Malmö stad om träffande av de överenskommelser, som må erfordras vid
ett genomförande av ifrågasatt ökning av den årliga intagningen i de propedeutiska
och kliniska ämnena till 160 studerande vid den medicinska fakulteten
i Lund.
Åt kommissionen den 20 maj och den 30 december 1960 givna uppdrag
att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Västerbottens läns landsting
— angående dels en planerad tillbyggnad till radioterapeutiska kliniken
vid lasarettet i Umeå, dels förslagen utökning av lokalerna för obduktionsundervisningen
vid den medicinska högskolan i Umeå -—- har i enlighet
med Kungl. Maj:ts beslut den 2 juni 1961 övertagits av kommissionen
för förhandlingar om högre utbildning i Umeå.
Kommissionen har under tiden den 16 november 1960—den 31 oktober
1961 hållit 15 sammanträden, och därvid — under förbehåll av respektive
275
I In: 29
Riksdagsberättelsen år 1962
huvudmäns godkännande — slutit avtal med delegerade för Malmö stad
dels rörande socialmedicinsk avdelning vid Malmö allmänna sjukhus, dels
ock om upplåtelse för medicinsk undervisning och forskning av den plastikkirurgiska
kliniken vid nämnda sjukhus.
Förhandlingar i övriga till kommissionen hänskjutna frågor pågår, dock
att — i avvaktan på viss utredning — förhandlingar med Malmö stad ännu
ej påbörjats beträffande sådana frågor, som har samband med ifrågasatt
ökning av den årliga intagningen av studerande vid den medicinska fakulteten
i Lund.
30. Förberedande undersökning rörande medicinalstyrelsens organisation
och arbetsuppgifter m. m. (1960:1 53; 1961: I 38)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
verkställa en förberedande undersökning rörande medicinalstyrelsens organisation
och arbetsuppgifter samt därmed sammanhängande frågor:
Wihlborg, H. H., t. f. byråchef.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört före den 1 april 1962.
31. CSB-utredningen (1961:1 41)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 mars 1960 för att
utreda centrala sjukvårdsberedningens arbetsuppgifter och organisation
m m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 mars 1960):
Anneli, E. G., byråchef, ordförande;
Henrikson, E. L., landstingsdirektör;
Wictorson, K.-E. A., sjukhusdirektör.
Experter:
Högberg, G., sjukhusdirektör;
Johnsson, Inga, sekreterare;
Molander, M E., arkitekt;
Wilander, O., överläkare.
Sekreterare:
Lindholm, E. E. K.-A., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 58; tel. 61 97 02.
Direktiven för utredningen, se 1961: I In 41.
Den 15 juni 1961 har utredningen avgivit betänkande om centrala sjukvårdsberedningen
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört i den delen.
Under tiden 16 november 1960—30 oktober 1961 har utredningen hållit 13
sammanträden.
Utredningens återstående arbete, som avser frågan om utbildning av sjukhusadministratörer,
beräknas bli slutfört under år 1962.
276
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 33
32. Kroppssjukvårdens statsbidragsutredning (1961: I 42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 april 1960 för att
verkställa översyn av statsbidragssystemet på kroppssjukvårdens område
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den
8 april 1960):
Olsson, S. O. B., generaldirektör, ordförande;
Björkquist, E. G. A., överdirektör;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Lindberg, N. O., byråchef;
Olerud, E. H., sekreterare;
Söderqvist, B. O. A., byråchef.
Sekreterare:
Esseen, J. Å. B., direktörsassistent.
Lokal: Hallands läns landstings kansli, Stationsgatan 48 A, Halmstad;
tel. 243 00 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1961: I In 42.
Utredningen har under tiden december 1960—november 1961 hållit 12
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört i början av år 1962.
33. Polislår arutredningen (1961:1 43)
Tillkallad enligt Kungl Maj :ts bemyndigande den 1 april 1960 för att
verkställa en översyn av lärarnas tjänstgöringsförhållanden vid statens polisskola
jämte därmed sammanhängande förhållanden (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 april 1960):
Vestlund, A. G., folkhögskoleinspektör.
Sekreterare:
Wångstedt, K. J. E., byrådirektör.
Lokal: Polisväsendets organisationsnämnd, Storkyrkobrinken 13; tel.
20 97 24.
Direktiven för utredningen, se 1961: I In: 43.
Utredningen, som under liden den 1 december 1960—den 30 november
1961 hållit 17 sammanträden, har den 21 juni 1961 avgivit en promemoria
med förslag till vissa förändringar i tjänstgöringsförhållandena för de heltidsanställda
lärarna vid statens polisskola (stencilerat). En bedömning av
övriga i direktiven omförmälda spörsmål och ett slutförande av utredningsuppdraget
bör anstå till dess en mer allmän översyn av polisskolans verksamhet
kommer till stånd och därvid antingen samordnas med eller inordnas
i nämnda översyn.
I avbidan härpå är utredningen vilande.
277
I In: 34
Riksdagsberåttelsen år 1962
34. Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning (1961: I 44)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1960 för att
inom departementet biträda med viss beredskapsplanläggning:
Persson, C J. G., statssekreterare.
Experter:
Hellner, E. M., lagbyråchef, tillika sekreterare (fr. o. m. den 5 juni 1961);
Högsell, S.-O. G., kansliråd;
Nordenskjöld, D., överstelöjtnant;
Sellén, S. J. O., byråchef, tillika sekreterare (t. o. m. den 4 juni 1961) ;
Sundh, P. A., major (fr. o. m. den 5 juni 1961) ;
Swanstein, S. N. S., byråchef;
Torfgård, S. H., kapten (t. o. m. den 4 juni 1961);
Wannerberg, N. G., kapten.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. 22 45 00, ankn. 1839 (Hellner).
Arbetet beräknas fortgå under år 1962.
35. 1960 års försöksdjursutredning (1961:1 45)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1960 för
att — med beaktande av vad i riksdagens år 1959 församlade revisorers berättelse
uttalats rörande inköp av djur för vetenskapliga försök m. m. ävensom
vad i remissutlåtanden häröver och i statsutskottets utlåtande nr
128/1960, punkten 30, anförts — i samråd med berörda myndigheter verkställa
utredning rörande möjligheterna att samordna och rationalisera anskaffandet
av djur för vetenskapliga försök m. m. till statliga institutioner
jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Björkman, K G., överdirektör.
Expert:
Kull, K.-E., konsulent (fr. o. m. den 15 september 1961).
Lokal: Veterinärstyrelsen; tel. 23 59 35.
Utredningen beräknas kunna slutföras under år 1962.
36. Utredning om ersättning till polisman för kroppsskada, som åsamkats
honom vid tjänsteutövning m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1961 för att
verkställa utredning angående ersättning till polisman för kroppsskada, som
åsamkats honom vid tjänsteutövning:
Jönsson, L. I., rådman.
Expert:
Lindell, M., ombudsman.
Sekreterare:
Wallén, A. O. A., hovrättsfiskal.
278
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 38
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 21 02 27 (sekreteraren).
Direktiv: Utredningens uppdrag innefattar att verkställa den utredning
angående ersättning till polisman, som begärts av riksdagen i skrivelse den
28 mars 1958 (nr 172) och som tidigare varit överlämnad till polisverksamhetsutredningen
(se 1960:1 In 27). Kungl. Maj :t har vidare den 10 mars
1961 till utredningen överlämnat en skrivelse från Svenska Polisförbundet
och Föreningen Sveriges landsfiskaler angående ersättning för skador, som
kan uppstå genom omhändertagna personers förvållande, till de befattningshavare
inom polisväsendet, vilka för resa i tjänsten använder egen bil.
Utredningen har under tiden februari—november 1961 främst behandlat
frågan om behovet och utformningen av vidgat ersättningsskydd för polismän
och jämförliga yrkesgrupper vid kroppsskada, som ådragits i samband
med särskilt riskfyllt arbete.
Utredningsuppdraget beräknas vara slutfört under år 1962.
37. Sakkunniga i nordisk expertgrupp för undersökning av förutsättningarna
för anslutning till konventionen om persontrafik mellan Europarådets
medlemsstater m. m.
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 21 april 1961 för att såsom svenska ledamöter
ingå i en nordisk expertgrupp med uppgift att kartlägga och undersöka
de problem som uppkommer i utlänningskontrollhänseende vid en anslutning
till konventionen den 13 december 1957 om bestämmelser för persontrafik
mellan Europarådets medlemsstater samt att utreda de tekniska
och praktiska problemen vid en nordisk anslutning till ILO-konventionen
nr 108 angående nationella identitetshandlingar för sjömän:
Andermark, N. A., polisintendent;
Bundsen, S. E. F., byråchef;
Hellner, E. M., lagbyråchef.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. 22 45 00, ankn. 1839 (Hellner).
Den nordiska expertgruppen, för vars arbete Norge är koordinerande
land, har under tiden fram till den 30 november 1961 hållit 2 sammanträden,
varjämte de sakkunniga för Sverige sammanträtt en gång.
Expertgruppen beräknas avsluta sitt arbete under år 1962.
38. Länsförvaltningsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april 1961 för att
verkställa utredning av frågan om länsförvaltningens organisation m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1961):
Natt och Dag, Å. S., generaldirektör, ordförande;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Fröjd, S. A., kansliråd;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kannn.;
Lundell, S. V., byråchef;
279
I In: 38
Riksdagsberättelsen år 1962
Mellqvist. S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
Ståhl, D. E., redaktör, led. av II kamm.;
Sylwan, Å., landssekreterare;
Sännås, B. R., byråchef.
Sekreterare:
Svanström, B. E. G., förste länsassessor.
Biträdande sekreterare:
Forss, K. J. R., förste länsnotarie.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. 22 59 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
28 april 1961):
Den statliga länsförvaltningens nuvarande organisation har uppbyggts under
en stegvis fortgående utveckling. I allmänhet har varje mera betydande förändring
däri markerats av organisationsbeslut rörande isolerade verksamhetsgrenar.
Särskilt under 1940-talet utbyggdes länsförvaltningen väsentligt. Dels ökades då
lansstyrelsernas personal i samband med tillkomsten av nya eller utökning av förutvarande
arbetsuppgifter och dels tillskapades för olika förvaltningsändamål i länsinstansen
nya statliga organ, nämligen vägförvaltning, länsvägnämnd, länsarbetsnämnd,
länsbostadsnämnd och lantbruksnämnd samt distriktsingenjör för vatten
och avlopp. Tillkomsten av dessa fristående organ väckte farhågor att länsstyrelsernas
centrala ställning i länen skulle försvagas genom att de för länens utveckling
centrala problemen komme att handhas av andra organ, varigenom bl. a. länsstyrelsernas
möjlighet att utöva en samordnad ledning av utvecklingen kunde äventyras.
Denna omständighet var ett av huvudskälen för tillkallandet av 1948 års
länsstyrelseutredning, som fick till uppgift att utreda frågan om länsstyrelsernas
organisation och ställning i den lokala förvaltningen.
Denna utredning avgav i juli 1950 betänkande angående länsstyrelsernas organisation
och ställning inom länsförvaltningen (SOU 1950:28). I detta behandlades
dels länsstyrelsens yttre organisation och arbetsuppgifter och dels dess inre organisation.
I förstnämnda avseenden föreslog utredningen under särskild hänvisning till
samordningsproblemen, att i länsstyrelsen skulle inordnas länsarbetsnämnd, länsbostadsnämnd,
mödrahjälpsnämnd, länsnykterhetsnämnd och länsvägnämnd. I
samband härmed skulle lekmannamedverkan i länsstyrelsens beslut införas. Vidare
föreslogs i fråga om de s. k. länsexperterna, bl. a., att befattningarna som socialvårdskonsulent
och som länsnykterhetsnämndens konsulent skulle sammanslås och
inordnas i länsstyrelsen ävensom att lappfogde och lappfogdeassistent skulle ingå
i denna. Utredningen uttalade sig också i princip för att distriktsingenjör för vatten
och avlopp samt skyddskonsulent skulle knytas till länsstyrelsen men ansåg att
dessa åtgärder borde vidtagas först då varje län fått egen distriktsingenjör respektive
skyddskonsulent. Vid förstatligande av polisväsendet borde landsfogden infogas
i länsstyrelsen. Samtliga fristående länsexperter borde kunna förordnas att vara
föredragande i länsstyrelsen eller eljest åläggas deltaga i handläggningen av dem
berörande ärenden där, i stort sett i överensstämmelse med vad som redan gällde
i fråga om vägdirektör. Ytterligare uttalade utredningen, att vid den slutliga lösningen
av skolväsendets mellaninstansfråga borde övervägas att inordna mellaninstansen
som en sektion i länsstyrelsen.
Beträffande länsstyrelsernas inre organisation föreslogs att envar av länsstyrelsens
båda avdelningar, landskansli och landskontor, skulle indelas i ett antal underavdelningar,
benämnda sektioner. Varje sektion skulle tilldelas ett avgränsat
verksamhetsområde och dess chef skulle svara för ledningen av sektionens verksamhet
och vara huvudföredragande. Avdelningscheferna skulle i princip befrias
280
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 38
från egen föredragning och i stället anförtros ledningen av hela avdelningens
verksamhet. De skulle, var för sin avdelning, vara landshövdingens ställföreträdare.
Efter remissbehandling av betänkandet, varvid åsikterna om förslaget i vissa
delar gick ganska mycket i sär, överarbetades detsamma inom inrikesdepartementet,
varefter i prop. 1952: 155 förslag till viss omorganisation av länsstyrelserna
m. m. förelädes riksdagen. Propositionen, som tillstyrktes av statsutskottet (uti.
129), godkändes av riksdagen (skr. 240). Det sålunda godkända förslaget innebar
i huvudsak att utredningens förslag rörande den inre organisationen genomfördes,
medan den yttre organisationen i stort sett lämnades orubbad. Någon inordning i
länsstyrelsen av fristående organ kom ej till stånd. Beträffande förslaget om lekmannamedverkan
i länsstyrelserna hänvisades till vissa pågående eller planerade
utredningar.
Dåvarande departementschefen uttalade i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet,
att den lämpligaste vägen till samordning vore att skapa bättre
förutsättningar för en intensivare samverkan på tjänstemannaplanet. Därför infördes
bl. a. möjlighet för länsstyrelsen att förordna flertalet av de fristående länsexperterna
att föredraga sina ärenden i länsstyrelsen och att även eljest deltaga i
handläggningen där av vissa ärenden. Föreskrifter om samverkan på tjänstemannaplanet
mellan länsstyrelsen och länsnämnderna infördes också. Vidare har länsstyrelsen
till följd av beslutet ålagts att i erforderlig omfattning följa verksamheten
hos de statliga myndigheter i länet, vilkas arbetsuppgifter berör till länsstyrelsens
ämbetsbefattning hörande frågor. Länsstyrelsen skall också verka för att den statliga
verksamheten inom sådana områden, med vilka länsstyrelsen har att taga befattning,
i möjligaste mån samordnas.
I § 36 av statsrevisorernas berättelse över 1958 års granskning har frågan om
länsförvaltningens organisation ånyo upptagits till diskussion. Under framhållande
av, bl. a., att 1952 års beslut om länsstyrelseorganisationen var provisoriskt i
avvaktan på resultatet av vissa då pågående utredningar samt att 1957 års riksdag
beslutat om viss översyn av länsindelningen, hemställde revisorerna att av dem
framförda organisationsförslag beträffande länsförvaltningen skulle upptas till
övervägande. Dessa förslag gick i stort sett efter samma linjer som länsstyrelseutredningens
och betonade vikten av samordning inom länsförvaltningen. Målet borde
vara att åstadkomma en organisation, där samordningen kunde vinnas rutinmässigt
och utan den nuvarande omständiga samråds- och kontrollverksamheten.
I första hand borde övervägas att inordna länsarbetsnämnd, länsbostadsnämnd och
mödralijälpsnämnd i länsstyrelsen. Även frågan om de genom riksdagsbeslut år
1956 nyinrättade länsskolnämndernas ställning borde övervägas. Vidare påpekades
att frågan om lekmannamedverkan i länsstyrelsen kunde väntas inom en nära
framtid bli prövad i samband med ställningstagande till förslag från utredningen
rörande administrativa frihetsberövanden. Slutligen redovisade revisorerna även
vissa överväganden rörande länsstyrelsernas inre organisation.
Sedan revisorernas förslag remissbehandlats, varvid förslaget vann större anslutning
än länsstyrelseutredningens förutnämnda förslag, anförde statsutskottet
i sitt utlåtande i ärendet (1959:87 sid. 72), bl. a., att revisorernas framställning
innehölle flera beaktansvärda synpunkter och förslag. Utskottet ansåg emellertid
tiden ännu icke vara inne för något ställningstagande till de föreliggande problemen.
I den mån dessa på nytt aktualiserades komme självfallet den av revisorerna
verkställda undersökningen jämte däröver avgivna remissutlåtanden att utgöra
en värdefull grund för de fortsatta övervägandena. Med hänsyn till dessa omständigheter
ville utskottet begränsa sig till att för riksdagen omförmäla vad i ärendet
förevarit. Riksdagen (ER 15: 75; ÅR 15: 142) beslöt lägga utlåtandet till handlingarna.
Under debatten i första kammaren framfördes därvid vissa önskemål om
en översyn av länsförvaltningens organisation.
281
I In: 38
Riksdagsberättelsen år 1962
Även vid 1960 års riksdag berördes vissa hithörande frågor. I två likalydande
motioner (I: 4 och II: 2) hemställdes att riksdagen måtte anhålla om en utredning
i syfte att vinna besparing i den statliga förvaltningen, bl. a. genom indragning och
sammanslagning av förvaltningsorgan. I två andra likalydande motioner (1:253
och II: 311) påtalades särskilt nybildningen av nämnder på länsplanet, vilken utveckling
enligt motionärerna hade påtagliga nackdelar. Den försvårade överblicken
över den statliga verksamheten i regional instans och ledde till dubbelarbete. Dessa
motioner utmynnade i hemställan, att riksdagen måtte anhålla om utredning angående
bl. a. möjligheterna till decentralisering och till sammanslagning av statliga
organ på såväl det centrala som det regionala planet. I sitt utlåtande nr 107
hemställde statsutskottet under punkt VI, med hänvisning bl. a. till det ombildade
statskontorets arbetsuppgifter, att motionerna i fråga icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd. Denna hemställan bifölls av första kammaren medan andra
kammaren biföll motionerna, på grund varav frågan förföll (statsutskottets memorial
nr 146).
Åtskilliga viktiga delfrågor berörande länsförvaltningens organisation har på
senare tiden upptagits till förnyad granskning i samband med vissa särskilda utredningar.
Jag syftar här främst på de organisationsproblem, som har berörts i direktiven
för bl. a. utredningarna rörande den bostadspolitiska organisationen, rörande
den samhälleliga lokaliseringsverksamheten och rörande riktlinjerna för den
framtida jordbrukspolitiken m. m. I direktiven för den bostadspolitiska organisationskommittén
beröres, bl. a., frågan om sammanslagning av länsbostadsnämnd
med länsstyrelsen eller länsarbetsnämnden, men direktiven innefattar uppdrag att
överse även den centrala instansen, varvid möjligheten att överflytta alla låneärenden
till länsbostadsnämnderna antydes. Direktiven för lokaliseringsutredningen
hänvisar också till tidigare förslag att konstituera länsstyrelserna som regionala
lokaliseringsorgan. I direktiven för den jordbrukspolitiska utredningen frainhålles
bl. a., att i fråga om jordbrukets och skogsbrukets rationaliseringsverksamhet
råder stor splittring i organisationsavseende.
Problem avseende den statliga länsförvaltningens organisation är emellertid aktuella
även i samband med åtskilliga andra utredningar, t. ex. 1957 års polisutredning,
uppbördsorganisationskommittén, socialpolitiska kommittén, 1959 års länsindelningsutredning
samt utredningen angående den regionala tillsyns- och rådgivningsverksamheten
på socialvårdens område. Alla de nämnda utredningarna
torde ha att behandla olika mer eller mindre avgränsade organisationsfrågor inom
länsförvaltningen. Men lika litet som vid tidigare, liknande tillfällen torde i
samband med någon av de nu aktuella utredningarna en mera översiktlig bedömning
av hela den statliga länsförvaltningens organisation kunna komma till stånd.
I samband med tidigare organisationsbeslut, varigenom länsförvaltningen utbyggts,
har åtminstone i två fall redovisats särskilda överväganden beträffande
problemet huruvida viss verksamhetsgren skulle administreras av länsstyrelsen
eller genom ett fristående organ. Vid 1944 års beslut rörande civilförsvarsorganisationen,
varigenom, bl. a., länsstyrelserna anförtroddes ledningen av civilförsvaret
i länen, behandlades sålunda även frågan om en central ledning under Kungl.
Maj :t av denna verksamhetsgren. Och i förarbetena för inrättandet av länsskolnämnderna
hänvisades till att frågan om lekmannamedverkan i länsstyrelsens beslut
ej var löst. På grund härav och då även pedagogiska skäl ansågs tala mot att
länsstyrelserna konstituerades som mellaninstanser för skolväsendet stannade man
för att förorda specialorgan (länsskolnämnderna).
Även beträffande övriga länsnämnder torde lekmannafrågan på liknande sätt ha
spelat en mer eller mindre avgörande roll. Dessutom torde spörsmålet om den centrala
ledningen under Kungl. Maj:t av verksamheten i länen i dessa fall liksom i
fråga om civilförsvaret ha väckt vissa betänkligheter. Vad gäller länsarbetsnämnderna
kan dessutom pekas på att dessa övertog arbetsuppgifter, som tidigare liand
-
282
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 38
hafts av landstingsvalda organ, ävensom att nämndsledamöternas karaktär av
partsrepresentanter måhända ansetts försvåra verksamhetens anknytning till länsstyrelsen.
I fråga om lantbruksnämnderna trycktes på önskemålet att jordbruksrationaliseringen
skulle handhas av organ, som framstode såsom jordbrukets egna
organ.
Dessutom var tidigare själva organisationsformen hos länsstyrelserna i och för
sig ett hinder mot att anförtro dem nya verksamhetsgrenar av större omfattning.
Detta hinder är numera undanröjt. Sedan sektionssystemet införts finns i
organisatoriskt avseende goda möjligheter att låta länsstyrelserna administrera
nya verksamhetsgrenar.
Då nu åtskilliga viktiga speciella organisationsfrågor relativt snart torde komma
under statsmakternas prövning, är det nödvändigt att var och en av dessa frågor sättes
in och bedömes i ett större sammanhang, så att den statliga länsförvaltningen som
helhet kan organiseras på det ur olika synpunkter lämpligaste sättet. Visserligen
innehåller länsstyrelseutredningens liksom statsrevisorernas förslag i ämnet för
eu sådan bedömning betydelsefulla synpunkter. Någon slutlig prövning av dessas
giltighet bär dock såsom framgår av vad jag anfört ej kommit till stånd, bortsett
från de ställningstaganden i fråga om behovet av samordning, som 1952 års beslut
innebar. Ehuru länsstyrelsen i enlighet med detta beslut i viss mån konstituerats
som det centrala länsorganet med en vidsträckt men ej närmare definierad rätt
och skyldighet att taga initiativ, är samordningen inom länsförvaltningen fortfarande
bristfällig såsom bl. a. framgår av remissyttrandena över statsrevisorernas
förslag. Slutligen vill jag här framhålla att delade meningar rått och alltjämt råder
både om den mest ändamålsenliga utformningen av länsförvaltningens organisation
och — på vissa områden — även beträffande arbetsfördelningen mellan olika
instanser i förvaltningen. Inom skilda verksamhetsgrenar kan mot varandra stridande
tendenser i sistnämnda avseende spåras.
Det förtjänar i detta sammanhang framhållas, att totalförsvarets intressen kräver
en stark koncentration till länsstyrelsen av både planering och verkställande
Deiogenneter. Detta har också beaktats vid uppgörandet av krigsorganisationsplaner
för länsförvaltningen. Enligt dessa skall i krig flera av de fristående länsorganen
ingå i länsstyrelsen.
Vad jag sålunda anfört framhäver starkt behovet av en förutsättningslös och allsidig
undersökning rörande grunderna för den statliga länsförvaltningens ordnande
för framtiden. Jag förordar därför att en sådan utredning nu kommer till stånd.
Beträffande de synpunkter, som bör vara vägledande för utredningen, vill jag här
framhålla följande.
Utredningen skall ytterst syfta till att ge en grundval för ett principiellt ställningstagande
rörande den statliga länsförvaltningens organisation. Fördelar och
nackdelar av å ena sidan en till länsstyrelsen koncentrerad länsförvaltning och
å andra sidan en på olika specialorgan fördelad förvaltning bör noga undersökas
och vägas mot varandra. Vidare bör övervägas huruvida de synpunkter, som varit
bestämmande för besluten om tillskapande av de olika fristående länsorganen,
fortfarande äger giltighet samt i vad mån nya skäl kan anföras till förmån för den
bestående ordningen. Nästa steg bör vara att klarlägga vilka omständigheter av
organisatorisk eller annan art, vare sig av allmän räckvidd eller för olika verksamhetsområden
speciella, som kan åberopas för en större eller mindre koncentration
av arbetsuppgifter, alternativt till länsstyrelsen eller genom separat sammanslagning
av två eller flera av de fristående länsmyndigheterna.
över huvud måste största vikt fästas vid frågan om samordning både inom de
olika verksamhetsområdena i länsförvaltningen och mellan dessa verksamhetsområden.
Som speciellt betydelsefulla i detta hänseende vill jag nämna samhällsplaneringen
och byggnadsväsendet liksom socialvården i vidsträckt mening samt den
allmänna hälsovården med vattenvården. På dessa områden råder för närvarande
283
I In: 38
Riksdagsberättelsen år 1962
en viss splittring i organisatoriskt avseende i länsförvaltningen, vilket har till
följd att dubbelarbete förekommer varjämte ett stundom tungrott samråds- och remissförfarande
ej sällan måste tillgripas. Dubbla inspektionssystem tillämpas också
på vissa områden. För att förbättra samordningen måste en sådan organisation
eftersträvas som tillgodoser både det allmännas nytta och kommunernas och allmänhetens
intresse av en fullgod service.
Även om angivna önskemål i flera fall med fördel kan tillgodoses genom anknytning
till länsstyrelsen, torde i andra fall en sådan lösning framstå som mindre
önskvärd eller obehövlig, bl. a. med hänsyn till verksamhetens art. Beträffande
verksamhetsgrenar, som befinnes böra administreras av specialorgan, bör emellertid
noggrant undersökas i vad mån särskilda kontakt- och samordningslinjer med
antlra verksamhetsgrenar måste skapas. Härvid bör eftersträvas att samordning
kan vinnas så rutinmässigt som möjligt. Även spörsmålet om gemensamt utnyttjande
av specialutbildad personal bör granskas. I samband därmed kan även arbetsfördelningen
mellan länsstyrelserna och de fristående organen behöva överses i
vissa avseenden. Särskilt ter det sig önskvärt att samhällsplaneringens olika grenar
får en mera samordnad organisation. Sambandet mellan socialförsäkringsverksamheten
å ena sidan samt socialvården respektive befolkningsredovisningen å
andra sidan är en annan viktig fråga.
Avgörande för organisationsfrågans lösning är emellertid i främsta rummet arbetsuppgifternas
beskaffenhet och omfattning samt det därav betingade, ur effektivitets-
och rättssäkerhetssynpunkter mest lämpliga förfarandet vid arbetsuppgifternas
utförande. Givet är sålunda att spörsmålet om den lämpligaste arbetsfördelningen
mellan olika instanser i förvaltningen har stor betydelse för organisationsproblemen.
Decentraliseringsfrågorna har därför nära samband med frågan om
länsförvaltningens organisation, bl. a. på det sättet att decentraliseringar underlättas
genom förstärkning av länsorganens allmänna eller speciella kompetens och
kvalitet. Jag erinrar om att en genomgripande decentralisering den 1 juli 1960
trätt i kraft inom plan- och byggnadsväsendet och en motsvarande utveckling bör
i och för sig eftersträvas även på andra områden, önskemål i denna riktning har
framförts bl. a. i de av mig förut nämnda motionerna ävensom i motionen 11:265
till 1960 års riksdag. Angivna synpunkter och önskemål bör uppmärksammas. Dock
torde endast sådana decentraliseringsfrågor böra upptagas till bedömande, som kan
ha direkt betydelse för organisationsfrågorna.
Den av mig sålunda skisserade utredningen blir emellertid vidlyftig och av flera
skäl är det angeläget att resultatet relativt snart kan redovisas. Därtill kommer att
genomförandet av mera betydande förändringar i länsförvaltningen torde få ske
i etapper. Än vidare måste beaktas att de organisationsproblem som nu granskas
av andra kommittéer, så snart som möjligt bör kunna infogas i det större sammanhang,
som den av mig förordade utredningen skall undersöka. Allt detta gör dels
att skyndsamhet är av nöden och dels att resultatet torde böra redovisas i etapper.
Härutinnan vill jag framhålla bl. a. följande.
De fristående länsorganen är i huvudsak av två olika slag, nämligen å ena sidan
länsnämnderna, som med något undantag är utrustade med egen beslutanderätt,
och å andra sidan expertmyndigheterna, vilka — så vitt här är fråga — i huvudsak
har till uppgift att som rådgivare tillhandagå länsstyrelsen och i viss mån
andra myndigheter med expertis av olika slag. Experterna har med vissa undantag
ingen självständig beslutanderätt. Denna artskillnad mellan länsnämnder och expertmyndigheter
medför givetvis, att i det här aktuella sammanhanget i viss mån
skilda bedömningsgrunder måste tillämpas i fråga om de olika slagen av myndigheter.
Beträffande spörsmålet om inordning av länsnämnderna i länsstyrelsen
framstår som några av huvudpunkterna frågorna om kravet på närmare samordning
inom planeringsverksamheten samt behovet av organisatoriska förutsättningar
för gemensamma beslut i vissa ärenden, som nu handlägges vart för sig i olika
284
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 38
organ. Frågan om experternas anknytning till länsstyrelsen torde mera få bedömas
ur interna personal- och arbetsorganisatoriska synpunkter. I båda fallen måste
vidare den utökade länsstyrelsens och vederbörande centrala verks inbördes ställning
och befogenheter klarläggas. Därvid måste särskilt uppmärksammas problemet
om handläggning av frågor som berör flera län. Vidare måste riktlinjer för
instansordning och fullföljd av talan anges.
En annan väsentlig skillnad mellan de båda slagen av länsorgan är den, att besluten
i länsnämnderna i princip fattas kollegialt under medverkan av särskilt utsedda
lekmän. Det är tydligt att den första förutsättningen för att länsnämnderna
skall kunna inordnas i länsstyrelsen är, att lekmannamedverkan i länsstyrelsen
kan ordnas. Utredningen måste därför på ett relativt tidigt stadium komma in på
denna fråga. Härvid bör undersökas i vilka ärendegrupper —• inom såväl länsstyrelsens
som länsnämndernas nuvarande verksamhetsområden —• en medverkan av
lekmän kan anses behövlig eller önskvärd. Riktlinjer för uppdelning på pleniärenden
och tjänstemannaärenden bör anges med beaktande av bl. a. att lekmännen ej
onödigtvis betungas med rutinärenden. Vidare bör de organisatoriska konsekvenserna
av lekmannamedverkan i länsstyrelsen utredas, varjämte förfarandet måste
regleras.
På grund av denna lekmannafrågans centrala betydelse bör det undersökas om
det kan vara lämpligt att framlägga ett särskilt principbetänkande rörande länsnämnderna
på grundval av frågan om lekmannamedverkan i länsstyrelsen. Självfallet
måste emellertid ett sådant principförslag dels behandla de nyss angivna
problemen om instansordning m. m. och dessutom konkretiseras åtminstone så
mycket att en översiktlig jämförelse rörande personalåtgång och kostnader för den
föreslagna organisationen kan presenteras. Om så befinnes lämpligt må detta ske
genom att en för ändamålet lämpad länsstyrelse utväljes för att tjäna som typfall.
Som förut antytts måste man emellertid räkna med att det blir nödvändigt att i
några avseenden redovisa åtminstone preliminära delresultat, nämligen såvitt angår
vissa av de avsnitt av länsförvaltningen, som nu är föremål för speciella utredningar.
Vid förevarande utredning bör åtminstone några av dessa avsnitt behandlas
med förtur, nämligen de där den speciella utredningen synes anvisa en lösning,
som bedömes ha en påtaglig betydelse för den större organisationsfrågans
slutliga lösning. I dessa fall bör ett nära samarbete upprättas med ifrågavarande
kommittéer och utredningar så att insamlat material in. m. kan utnyttjas gemensamt.
Dubbelarbete bör undvikas. Utbyte av synpunkter bör om möjligt ske kontinuerligt.
Det är önskvärt att förevarande utredning bedrives så, att därav föranledda
förslag och synpunkter i frågor, som handhas av en speciell utredning, kan
redovisas i stort sett samtidigt med dennas förslag. Där så ej kan ske torde synpunkter
från förevarande utredning få inhämtas remissvägen.
Det är givet att, i den mån förslagen i huvudsak överensstämmer, redovisningen
endast behöver vara av kompletterande natur och kan göras tämligen summarisk.
Bland de organisationsfrågor, som sålunda är föremål för särskilda utredningar,
vill jag framhålla följande som exempel. Som jag förut antytt är frågan om den
samhälleliga lokaliscringsverksamheten under behandling hos kommittén för näringslivets
lokalisering. Enligt sina direktiv har kommittén bl. a. att utreda och
framlägga förslag rörande lokaliseringsverksamhetens organisation. Detta är vad
gäller länsförvaltningen ett sådant delproblem, som måste sättas in i det med förevarande
utredning avsedda större sammanhanget. Utredningen måste därför i
denna fråga samordnas med kommitténs arbete på sätt jag nyss antytt.
I denna fråga vill jag till ledning för utredningen ytterligare framhålla, att önskemål
i olika sammanhang har uttryckts att länsstyrelserna skall kunna fungera
som ledande och samordnande organ för lokaliseringspolitiken i länsinstansen.
.lag hänvisar härutinnan särskilt till 1917 års lokaliseringsutrednings betänkande
(SOU 1951:6), som bl. a. framhåller lokaliseringspolitikens nära samband med
285
I In: 38
Riksdag sberättelsen år 1962
planeringsuppgifter, som handhas av länsstyrelserna. Ett visst hinder för länsstyrelserna
att fullgöra de lokaliseringspolitiska arbetsuppgifterna har förut varit
bristen på erforderlig speciell sakkunskap. Under senare år har emellertid Kungl.
Maj:t ställt särskilda medel till förfogande för ett antal länsstyrelser för att anställa
på det näringsgeografiska och andra samhällsekonomiska områden specialutbildad
arbetskraft. Erfarenheten har visat att denna anordning fyller ett verkligt
behov. I vad mån den skall göras permanent och hur den skall inpassas i länsstyrelseorganisationen
eller eljest i länsförvaltningen måste undersökas. Beträffande
organisationen för den lokaliseringspolitiska verksamheten torde även lekmannafrågan
bli aktuell.
Bland övriga kommittéer, med vilka utredningen på sätt jag nyss antytt kan böra
i viss mån samordnas, må särskilt nämnas bostadspolitiska organisationskommittén,
1960 års jordbruksutredning, 1956 års eftervårdsutredning, socialpolitiska
kommittén, 1960 års byggnadsstyrelseutredning, nykterhetsvårdsutredningen, utredningen
angående den regionala tillsyns- och rådgivningsverksamheten på socialvårdens
område samt uppbördsorganisationskommittén. Även beträffande dessa
gäller emellertid att i den mån synpunkterna överensstämmer så blir anspråken på
särskild belysning av problemen genom förevarande utredning mindre.
Som jag förut antytt torde beträffande experterna i viss mån få tillämpas andra
bedömningsgrunder än i fråga om länsnämnderna. På grund härav torde finnas
vissa möjligheter att för någon eller några av experterna separat lösa organisationsfrågan.
Även andra organisationsfrågor bör utbrytas och redovisas särskilt där så
kan ske utan att en lösning i stort föregripes.
Andra speciella frågor som bör uppmärksammas är t. ex. spörsmålet om en separat
överflyttning av kamerala göromål från de fristående organen till länsstyrelsen
eller överförande av vissa kamerala uppgifter till riksbankens avdelningskontor. I
sistnämnda fråga bör vissa uttalanden i direktiven för den jordbrukspolitiska utredningen
uppmärksammas.
Såväl länsstyrelsernas som de fristående organens inre organisation torde behöva
beröras av utredningen endast i den mån så befinnes påkallat på grund av
förändringar i länsförvaltningens yttre organisation eller i arbetsfördelningen mellan
olika organ. Hinder bör dock ej möta att även eljest organisationsförändringar
föreslås som bedömes medföra påtagliga fördelar framför nuvarande ordning.
Sammanfattningsvis skall alltså utredningen ytterst syfta till att förutsättningslöst
granska och framlägga förslag rörande principerna för den statliga länsförvaltningens
ordnande för framtiden. Detta principförslag kan måhända lämpligen
redovisas i samband med ett konkret förslag rörande lekmannamedverkan i länsstyrelserna.
Samtidigt måste emellertid utredningen särskilt inriktas på vissa avsnitt,
där en skyndsam redovisning är nödvändig eller önskvärd. Detta gäller då
främst de problem, som är föremål för utredning genom andra kommittéer. Därutöver
bör även andra delförslag framläggas där så befinnes möjligt och lämpligt.
Den av mig förordade utredningen, som bör verkställas av särskilt tillkallade
sakkunniga, skall ske i samråd såväl med de förut av mig berörda utredningarna
och kommittéerna som med andra utredningar, som behandlar i förevarande hänseenden
aktuella frågor, ävensom med statskontoret samt de centrala verk, vars
verksamhetsområden kommer att beröras av utredningens förslag.
Intill den 1 december 1961 bär utredningen hållit 3 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1962.
286
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 41
39. Kommittén för behandling av frågan om utbildning av
viss sjukvårdspersonal
Kungl. Maj:t har den 30 juni 1961 uppdragit åt medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning att i samråd med
vederbörande kommunförbund snarast möjligt anordna utbildning för eller i
förekommande fall utöka befintlig utbildning för laboratoriepersonal, röntgenpersonal
och annan sjukvårdspersonal, som kan avlasta eller ersätta personal
med sjuksköterskeutbildning.
Ämbetsverken har för uppdragets fullföljande tillsatt en samarbetskommitté
till vilken också tillfälliga experter knutits.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 54 05 20.
Kommittén har under tiden juli—oktober haft 36 sammanträden, varav ett
flertal hållits med representanter för landsting, andra kommunala myndigheter
och länsarbetsnämnder m. fl. för underhandlingar om utökning av laboranlutbildningen
samt anordnandet av utbildning av röntgen- och operationsassistenter.
Kommitténs arbete beräknas fortgå under 1962.
40. Utredning rörande tillverkningen av BCG-vaccin m. m.
Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 21 april 1961 för att verkställa
utredning rörande vilka åtgärder som må erfordras för att vidmakthålla tillverkningen
inom riket av BCG-vaccin samt att, om ett överförande av tillverkningen
i statlig regi finnes böra förordas, avgiva förslag beträffande organisationen
och de ekonomiska förutsättningarna härför:
Holmqvist, S. E., byråchef.
Lokal: Äppelviksvägen 35; tel. 26 59 55.
Utredningen beräknas bli slutförd under första halvåret 1962.
41. 1961 års samarbetsgrupp för främjande av rationaliseringsåtgärder
inom sjukvården m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1961 med
uppgift att dels överväga och hos vederbörande huvudmän avgiva förslag till
sådana åtgärder inom sjukvården, som kunna vara ägnade att motverka den
rådande bristen på vårdpersonal, dels ock åvägabringa en rationell samordning
av eventuellt erforderliga stängningar av vårdavdelningar vid sjukhusen
i riket under sommaren 1962:
Rydback, A. V. L., expeditionschef, ordförande;
Anderson, K. E. IT, kanslidirektör;
Carlsten, C. A., professor;
Grönwall, A. J. T., professor;
Karlén, G. H., överdirektör;
Lindvall, H., kommunalråd;
287
I In: 41
Riksdagsberättelsen år 1962
Sandberg, H. A. S., landstingsdirektör;
von Zweigbergk, J. O., medicinalråd.
Representanter för personalorganisationer:
Binett, P. E., ombudsman;
Zetterström-Lagervall, Gerd, direktör.
Sekreterare:
Gunnarsson, N. G. A., kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Arbetet beräknas fortgå under år 1962.
42. Sakkunnig för utredning av vissa frågor rörande administrationen av
akademiska sjukhuset i Uppsala och Ulleråkers sjukhus m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för utredning
av vissa frågor rörande administrationen av akademiska sjukhuset
i Uppsala och Ulleråkers sjukhus m. m.:
Rydback, A. V. L., expeditionschef.
Lokal: Inrikesdepartementet, Stockholm; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1962.
43. Sakkunnig för översyn av epidemilagen m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1961 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om smittsamma sjukdomar jämte
därmed sammanhängande spörsmål:
Rahm, A. H. B., byråchef.
Lokal: Medicinalstyrelsen, tel. 22 67 00
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
10 november 1961):
För närvarande pågår på hälso- och sjukvårdens område ett genomgripande reformarbete,
som på den lagstiftningsmässiga och organisatoriska sidan främst resulterat
i ny hälsovårdsstadga, ny sjukhuslagstiftning, riktlinjer för utbyggnaden
av regionssjukvården och det till riksdagen nyligen avlämnade förslaget angående
hälsovård och öppen sjukvård i landstingsområdena (prop. 1961: 181). Reformarbetet
har däremot — frånsett att lagstiftning genomförts angående ersättning för
vissa ingripanden i hälsovårdens intresse, vilken framför allt är av betydelse för
smittbärare -— hittills inte omfattat den speciella regleringen för bekämpandet av
de smittsamma sjukdomarna. Huvudelementen i denna reglering utgörs av epidemilagen
den 19 juni 1919 (nr 443), lagen den 20 juni 1918 (nr 460) angående åtgärder
mot utbredning av könssjukdomar och tuberkulosförordningen den 31 mars
1939 (nr 113).
Medicinalstyrelsen har i skrivelse den 7 augusti 1958 framhållit, att nyssnämnda
båda lagar i åtskilliga hänseenden är föråldrade och alltså behöver revideras
för att bättre ansluta till vår tids förhållanden. Därvid har medicinalstyrelsen pekat
på bl. a., att förteckningarna i de båda lagarna över de sjukdomar lagarna skall
vara tillämpliga på behöver moderniseras, att de för sjukdomsbekämpandet föreskrivna
åtgärdernas ändamålsenlighet bör övervägas, att det efter den allmänna
sjukförsäkringens införande kan ifrågasättas om det är rationellt att bibehålla den
288
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 43
i lagarna inskrivna rätten till fri sjukvård och fria läkemedel samt att organisationen
av vården av könssjuka bör omprövas. I skrivelsen har medicinalstyrelsen
vidare anfört, att även tuberkulosförordningen behöver överses, framför allt beträffande
möjligheterna att avstänga misstänkt smittbärare från utövande av yrke.
Jämväl från andra håll har framställningar gjorts om vissa ändringar i epidemilagen
och lagen angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar.
På grund av vad som anförts i berörda framställningar och även i andra sammanhang
anser jag att som ett led i det pågående reformarbetet jämväl lagstiftningen
på ifrågavarande område nu bör göras till föremål för översyn.
Självfallet måste denna översyn främst inriktas på att anpassa lagstiftningen efter
den medicinska utvecklingen, såväl i fråga om de sjukdomar lagstiftningen
skall omfatta som beträffande de åtgärder som skall kunna vidtagas för att bekämpa
sjukdomarna. I detta sammanhang bör särskilt uppmärksammas vad som
kan göras för att vinna ökad effektivitet i kampen mot gonorrén, vars frekvens
oavlåtligt ökat under de senaste åren.
Lagstiftningen måste också anpassas efter de organisationsförändringar i fråga
om hälsovården och den öppna sjukvården som inträtt och framför allt kommer
att inträda om förenämnda proposition godtages av riksdagen.
Stor betydelse måste vid översynen tillmätas frågan vilka frihetsinskränkande
åtgärder som bör tillåtas i kampen mot de smittsamma sjukdomarna och hur förfarandet
vid anlitande av tvångsmedel bör gestaltas. I samband därmed bör övervägas
den av medicinalstyrelsen framförda tanken att utvidga den nuvarande befogenheten
att avstänga den som misstänks bära tuberkulossmitta från utövande
av yrke. Vidare bör prövas, huruvida det är möjligt att så utforma det i lagen angående
åtgärder mot utbredning av könssjukdomar upptagna anonymitetsskyddet
för den som anger smittkälla, att helt ogrundad angivelse kan beivras, utan att
effektiviteten i kampen mot könssjukdomarna minskar. Beträffande straffbestämmelserna
bör därjämte uppmärksammas att dåvarande chefen för justitiedepartementet
vid anmälan den 2 maj 1958 av förslag till brottsbalk för remiss till lagrådet
förordat, att de f. n. i 14 kap. 21 § strafflagen upptagna stadgandena om straff
för framkallande av fara för venerisk smitta skall inrymmas i lagen angående åtgärder
mot utbredning av könssjukdomar.
Den i ifrågavarande båda lagar stadgade rätten till fri vård och fria läkemedel
bör numera givetvis ses mot bakgrunden av den allmänna sjukförsäkringen.
Enligt vad jag erfarit förbereder chefen för socialdepartementet en utredning
angående denna försäkring, som bland annat kommer att beröra rätten till ersättning
för sjukhusvård och till läkemedelsförmåner. Spörsmålen om rätt till ersättning
för vård och läkemedel vid epidemiska sjukdomar bör lämpligen behandlas
av den utredningen. Däremot bör frågan om betalningsskyldigheten för övriga
kostnader för åtgärder i kampen mot de smittsamma sjukdomarna omfattas av
den utredning, vars tillkallande jag nu förordar. Härvid bör uppmärksammas att
delade meningar visat sig råda om den rätta tolkningen av den nuvarande bestämmelsen
i 23 a § epidemilagen om betalningsskyldighet för vissa undersökningskostnader.
I samband med revideringen av de huvudförfattningar, som här är i fråga, bör
även de härtill anknytande administrativa författningarna överses. Vid denna
översyn bör eftersträvas att i största möjliga utsträckning samordna och förenkla
författningsmaterialet.
Utredningen, som bör utmynna i förslag till erforderlig lagstiftning och andra
åtgärder, bör anförtros åt en särskilt tillkallad sakkunnig. Den sakkunnige bör
samråda med berörda myndigheter och erforderlig expertis bör ställas till hans
förfogande.
Utredningsarbetet beräknas forlgå under år 1962.
10 liihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt.
KikudaKHberättelHen
289
I In: 44 Riksdagsberättelsen år 1962
44. Sakkunnig för utredning au frågan om den framtida användningen av
kustsanatoriet Apelviken m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november 1961 för
att förutsättningslöst utreda frågan om den framtida användningen av kustsanatoriet
Apelviken m. m. samt framlägga förslag i ämnet:
Anneli, E. G., byråchef.
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 58; tel. 61 97 02.
Uppdraget beräknas kunna slutföras under år 1962.
45. Utredning av vissa indelningsfrågor i Stockholms, Göteborgs och Bohus
samt Malmöhus län m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för att
inom inrikesdepartementet biträda med utredning av vissa indelningsfrågor
i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län m. m. och framlägga
härav betingade förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 13 november 1961):
Olsson, K. J., landshövding.
Experter:
Bosaeus, B. W. N., byrådirektör;
Dahlgren, I. J. G., direktör;
Dahlman, S.-O., direktör;
Fröjd, S. A., kansliråd;
Godlund, S. A. I., t. f. professor;
Järdler, S. A., direktör;
Sylwan, Å. H:son, landssekreterare;
Sännås, B. R., byråchef.
Representanter för berörda städer och landsting:
Agrenius, G. B., borgarråd;
Aronsson, S. A., direktör;
Frank, P. W., borgarråd;
Garpe, D. A. J., borgarråd;
Mehr, H. L., borgarråd;
Birke, G. E., grosshandlare, med. doktor, led. av I kamm.;
Eliasson, N. J. L., kommunalnämndsordförande;
Sköldin, P. A., f. d. metallarbetare, led. av II kamm.;
Söderquist, M., landstingsordförande;
Welin, G., kommunalnämndsordförande;
Berggren, A. T., direktör;
Hj örne, H. E., chefredaktör;
Johannesson, C. R., direktör;
Steen, J., arkitekt;
Thorburn, B., direktör;
Bjerrek, B., disponent;
Runfors, G. H., rektor;
Staxäng, E. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
290
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 45
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Larsson, H., bostadsinspektör;
Adamsson, E. S. J., expeditör, led. av II kamm.;
Hulphers, T., kommunalråd;
Jacobsson, G., direktör, led. av I kamm.;
Johansson, S. A., f. d. förbundsordförande;
Lindvall, H., kommunalråd;
Anderberg, R., landstingsordförande;
Andrée, T., expeditör;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Jönsson, H., ombudsman;
Persson, N., lantbrukare.
Sekreterare:
Sundelius, O. R. S., länsassessor.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm; tel. 22 59 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
13 oktober 1961):
Som ett första led i en undersökning huruvida länsindelningen inom stockholmsoch
göteborgsområdena borde ändras och hur detta i så fall borde ske uppdrog
jag år 1959 åt en särskild utredningsman att med biträde av sex experter klargöra
den näringsgeografiska grupperingen inom de båda storstadsområdena. Denna
expertutredning skulle sålunda i första rummet söka avgränsa de egentliga Stockholms-
och göteborgsregionerna samt närliggande regioner, allt i den omfattning
som erfordrades för att fastställa en lämplig länsindelning inom områdena. Sedan
utredningen — som antog benämningen 1959 års länsindelningsutredning — slutfört
sitt arbete har den i betänkande innevarande år angående länsindelningen
inom stockholms- och göteborgsområdena (SOU 1961:40) närmare redovisat den
ifrågavarande regionindelningen samt genom olika skisser till länsindelningsalternativ
sökt belysa vissa konsekvenser av en på detta sätt uppbyggd indelning i
län. Utredningen har därvid inte funnit det möjligt att inom vare sig stockholmseller
göteborgsområdet åstadkomma i näringsgeografiskt hänseende och ur andra
synpunkter helt lämpliga länsenheter. Kring Stockholm och Göteborg kunde inte
undvikas i befolkningshänseende tämligen stora länsbildningar om man ville att
storstaden skulle ingå i länet, vilket utredningen i båda fallen bedömde som det
riktiga. Utredningen har vidare funnit att en ändrad länsindelning inom stockholms-
och göteborgsregionerna skulle få följdverkningar för åtskilliga län utöver
dem som ingår i själva regionerna.
Vid sidan av frågan om en ändrad länsindelning inom stockholms- och göteborgsområdena
har under senare år även frågan om revision av landets indelning
i borgerliga primärkommuner aktualiserats. Sedan sistnämnda fråga utretts av
särskilda sakkunniga — indelningssakkunniga — har de i början av innevarande
år avlämnat betänkande med principer för en ny kommunindelning (SOU 1961:9).
Detta betänkande har sedermera lagts till grund för den proposition angående
översyn av rikets indelning i borgerliga primärkommuner som på mitt förslag denna
dag avlåtits till riksdagen. I propositionen har förordats att en ny kommunindelning
skall baseras på kommuner uppbyggda kring en centralort som kan fungera
som naturligt, spontant servicecentrum för kommunen i dess helhet. Denna
princip har dock ej ansetts böra tillämpas för att lösa de särpräglade indelningsproblem
som föreligger i Stockholm, Göteborg och Malmö med angränsande kom
-
291
I In: 45
Riksdagsberättelsen år 1962
muner. Dessa problem har i stället förutsatts bli föremål för särskild utredning. I
anslutning till nu berörda indelningsproblem har även aktualiserats frågan om en
översyn av den judiciella indelningen och vissa administrativa indelningar.
Till de i direktiven till 1959 års länsindelningsutredning redovisade skälen för
en allmän översyn av länsindelningen kommer sålunda numera även angelägenheten
av att en samlad översyn av skilda områdesregleringar kommer till stånd.
Denna översyn kan bl. a. i vad avser länsindelningen inte gå fram etappvis i den
meningen att den till en början begränsas till visst eller vissa län. En mera omfattande
länsgränsändring inom ett sådant område får nämligen ofta följdverkningar,
som berör även andra län. De skisser till länsindelningsalternativ inom
Stockholms- och göteborgsområdena, som 1959 års länsindelningsutredning framlagt,
visar att nämnda förhållande gäller även för dessa områden. Därför torde
frågan om översyn av länsindelningen få prövas samtidigt för hela landet dock
med de undantag som redovisas i det följande. En utredning härom måste sålunda
bli bade omfattande och tidskrävande. Härtill kommer att sakkunniga, som jag under
detta år tillkallat för utredning av frågan om länsförvaltningens organisation
m. in. — länsförvaltningsutredningen — kan komma fram till förslag, som påverkar
även bedömningen av länsindelningsproblemen. Den riksomfattande utredning
rörande länsindelningen, som jag anser böra komma till stånd, kan därför
icke lämpligen igångsättas, förrän vid senare tidpunkt. Med hänsyn härtill och då
utredningen som nyss nämnts torde bli omfattande synes särskilt angelägna indelningsfrågor
av den art och omfattning att de lämpligen kan utbrytas icke böra
avvakta denna utredning. Hit hör främst de primärkommunala indelningsproblemen
i Stockholm, Göteborg och Malmö och därav direkt föranledda ändringar i
länsindelningen ävensom frågan om ett sammanförande av den regionala förvaltningen
i Stockholms stad och län. Jag förordar nu att en utredning av dessa frågor
omedelbart igångsättes.
Beträffande de primärkommunala indelningsfrågorna i våra tre storstadsregioner
kan man helt allmänt konstatera, att de regionala samordningsproblemen i
dessa områden har en betydande räckvidd. Utländska erfarenheter bekräftar svårigheterna
att förena en ändamålsenlig utbyggnad av tätorter, som växer över
kommungränserna, med en fullt ut bevarad lokal självstyrelse i omnejden. Vad
först angår stockholmsregionen må framhållas att ett gott samarbete under det
senaste årtiondet vuxit fram mellan Stockholm och grannkommunerna. Med tanke
främst på bostadsförsörjningen och fördelningen av lägenheter inom Stor-Stockholm,
lokaliseringen av arbetsplatser och utbyggnaden av kommunikationerna,
särskilt den kollektiva närtrafiken, är det angeläget att detta samarbete ytterligare
förstärkes och leder till fortsatta framsteg. Utredningen bör vara oförhindrad att
— om så skulle visa sig lämpligt — pröva olika förslag i syfte att underlätta en
sådan utveckling. När det gäller att upprätta plan för indelning i lämpliga kommuner
i stockholmsregionen — med bortseende från Stockholms stad — anser jag
att denna fråga bör handläggas på det sätt som jag i nyssnämnda proposition förordat
för landet i dess helhet. Det bör sålunda ankomma på länsstyrelsen i Stockholms
län att uppgöra plan för ny kommunindelning avseende hela länet. Med detta
mitt ställningstagande blir för stockholmsregionens del den väsentligaste frågan
att utreda i detta sammanhang hur den länsadministrativa förvaltningen bör
organiseras. Jag skall strax återkomma till denna fråga.
Inom göteborgsområdet har redan aktualiserats vissa primärkommunala indelningsproblem
kring Göteborg. En del av de landskommuner, som omger Göteborgs
stad, synes — trots en snabb och kraftig expansion — icke ha förutsättningar att
vid en kommunindelningsreform bestå som självständiga enheter. Det kan övervägas
att sammanföra dem antingen med varandra eller med Göteborgs stad. En sammanläggning
av landskommuner med Göteborgs stad synes kunna ifrågakomma därest
behovet av enhetlig handläggning av gemensamma kommunala angelägenheter
292
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 45
rör så många och viktiga frågor att en samverkan i form av förbund eller avtal mellan
ifrågavarande kommun och Göteborgs stad för att lösa problemen framstår som
otillräcklig och opraktisk. Av största betydelse vid frågans bedömning blir även hur
Göteborgs stads expansionsbehov skall kunna tillgodoses när det gäller industriområden,
bostadsbebyggelse o. s. v. En undersökning angående de primärkommunala
indelningsproblemen kring Göteborg bör i första hand gälla de närmaste angränsande
kommunerna eller delar av dessa kommuner. Frågan om här nämnda indelningsändringar
bör i förekommande fall även bedömas ur länsindelnings- och
landstingskommunal synpunkt. I anslutning till dessa bedömningar bör utredningen
även överväga huruvida en omlokalisering av länsbostadsnämnden och andra regionala
myndigheter i länet till Göteborg skulle underlätta samordningen inom regionen.
Göteborgs stad ingår ej i landstingskommunen och bildar sålunda eget sjukvårdsområde.
En samplanering och samordning av de landstingskommunala uppgifterna
främst på sjukhusvårdens område erfordras på grund härav och visst samarbete har
även inletts. Skall Göteborg bibehållas i sin nuvarande ställning som eget sjukvårdsområde
är det ett önskemål att denna samverkan utvidgas och når en form och omfattning
av samma slag som planeras mellan Stockholms stad och Stockholms läns
landsting med en samarbetsdelegation i vilken även staten blir representerad för
att tillvarataga undervisningens och forskningens intressen.
Indelningsproblem likartade dem som förefinnes inom göteborgsområdet föreligger
även inom matmöområdet. Även här bör — av samma skäl som för göteborgsregionens
del — frågan om sammanläggning av vissa av de närmast angränsande
kommunerna med Malmö stad övervägas. Liksom Göteborg ingår ej heller Malmö
stad i länets landstingskommun och förutsättningar torde f. n. ej föreligga för att
få ett samgående till stånd. Samplanering och samordning av i första hand sjukvården
måste emellertid vara en förutsättning för en rationell uppbyggd verksamhet
och ur servicesynpunkt tillfredsställande vårdorganisation. Följaktligen bör även
här en samarbetsdelegation komma till stånd.
Då vederbörande länsstyrelse i enlighet med den tidigare omnämnda propositionen
om kommunindelning skall uppgöra planer för en lämplig indelning av länet i
borgerliga primärkommuner får beaktas det utredningsarbete som jag här förordat.
När det sedan gäller frågan om att sammanföra överståthållarämbetet och länsstyrelsen
i Stockholms län till en administrativ enhet har bl. a. 1959 års länsindelningsutredning
framhållit att den administrativa uppdelningen av Stor-Stockholm
mellan ett överståthållardöme och ett län medför allvarliga olägenheter. Frågan bör
därför nu tagas upp till närmare utredning. Problemet synes kunna lösas antingen
som en indelningsfråga genom ett sammanförande av staden och länet — varvid
även angränsande län d. v. s. Uppsala och Södermanlands län kan bli berörda —
eller som ett mera organisatoriskt problem genom tillskapande inom den bestående
indelningen av en tillfredsställande regional förvaltning. Problemet synes böra
prövas utifrån båda dessa alternativ.
Fin länsindelningsändring av här angivet slag berör på olika sätt den statliga förvaltningen.
För överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län leder den
till en sammanslagning; på civilförsvarssidan har förhållandena redan framtvingat
en gemensam civilförsvarssektion. överståthållarämbetet är för närvarande organiserat
på två kansliavdelningar och eu skatteavdelning. Å kansliavdelningarna handlägges
de ärenden som å länsstyrelserna ankommer på landskanslierna med undantag
för ärenden angående körkort och yrkesmässig trafik som i Stockholm ombesörjes
av poliskammaren. Vidare handlägges å kansliavdelningarna vissa ärenden av
kameral natur som å länsstyrelserna åvilar landskontoren. Skatteavdelningen har
uppgifter som i länen ankommer på dels landskontorens taxerings- och uppbördssektioner
dels häradsskrivarna dels ock kommunala organ.
Även en sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms
293
I In: 45
Riksdagsberättelsen år 1962
län inrymmer sålunda speciella organisatoriska problem. Ett dylikt verk måste
få väsentligt större personalnumerär än vad länsstyrelsen har. Utredningen bör undersöka
konsekvenserna härav såväl ur effektivitetssynpunkt som med hänsyn till
möjligheterna att tillhandagå allmänheten. Det kan också befinnas lämpligt med en
från övriga länsstyrelser något avvikande organisation. Utredningens ställningstagande
bör bl. a. redovisas i form av detaljerat förslag till organisation för den nya
myndigheten.
Även i fråga om arbetsnämnden i Stockholm och länsarbetsnämnden i länet aktualiseras
en sammanslagning. I Stockholms stad saknas länsbostadsnämnd, länsnykterhetsnämnd
och länsskolnämnd. Dessa nämnders uppgifter åvilar i fråga om
staden de statliga centrala organ, som resp. nämnder lyder under. I fråga om de
bostadspolitiska uppgifterna har dock bostadspolitiska organisationskommittén
framlagt förslag om inrättande av en för Stockholms stad och län gemensam bostadsnämnd.
Förslaget prövas f. n. i socialdepartementet. I staden saknas även de
s. k. länsstyrelseexperterna, landsfogden, vägdirektören, länsarkitekten, distriktsingenjören,
förste provinsialläkaren, länsveterinären m. fl. Å andra sidan föreligger
i några fall redan ett gemensamt förvaltningsområde. Sålunda fungerar samma lantbruksnämnd,
hushållningssällskap och skogsvårdsstyrelse i såväl stad som län. Vidare
utövar överlantmätaren i Stockholms län beträffande Stockholms stad de funktioner
som i stad ankommer på överlantmätaren. Slutligen skulle för några myndigheter
upphörandet av Stockholms fristående ställning som överståthållardöme
nödvändiggöra en ändrad distriktindelning. Så är fallet med bl. a. yrkesinspektionen
och bergmästarna.
Som det sagda visar har frågan om den statliga regionala förvaltningen beträffande
Stockholms stad lösts på skilda sätt för olika grenar av administrationen. Ett
sammanförande av staden med länet eller huvuddelen därav medför därigenom särskilda
problem. Vid deras lösande bör det vara angeläget att i möjlig mån undvika
särbestämmelser för den nyskapade statsadministrativa enheten.
Även på andra områden inom den statliga förvalningen gäller särskilda bestämmelser
för Stockholms stad som kan bli berörda av en ändrad länsindelning och
därför kräver särskilda överväganden. Denna aktualiserar också frågan om Stockholms
stads ställning i landstingskommunalt hänseende. Mellan staden och Stockholms
läns landsting har inletts ett omfattande samarbete, främst på sjukhusvårdens
område. År 1956 träffade de två parterna ett huvudavtal rörande dels samplanering
och dels samordning av sjukhusvården inom storstockholmsområdet. Avsikten med
samplaneringen är att uppdraga de allmänna riktlinjerna för sjukhusvårdens utveckling
inom staden och länet och att därmed skapa förutsättningar för samordning
av de gemensamma resurserna. Den närmare planeringen av sjukvården inom
stad och län tillkommer däremot alltjämt stadens och landstingets sjukvårdsstyrelser
var för sig. Samordning av olika vårdgrenar har hittills genomförts endast ifråga
om barnavården.
Den samplanering och samverkan på sjukvårdens område som Stockholms stad
och Stockholms läns landsting inlett torde — fullt genomförd — i väsentliga delar
undanröja de direkta olägenheterna för vårdbehövande av att stad och län utgör
skilda sjukvårdsområden. Vissa olägenheter av denna uppdelning vad gäller planering,
utbyggnad och disposition av de samlade vårdresurserna kvarstår emellertid
liksom nackdelarna av en delad sjukvårdsförvaltning. Även om det — med hänsyn
till det samarbete som bedrives mellan staden och landstinget — ej synes påkallat
att i detta sammanhang föranstalta om utredning angående förutsättningarna för
att på det landstingskommunal planet skapa en helt gemensam organisation bör
utredningen vara oförhindrad att pröva olika möjligheter att avlägsna eller begränsa
nyssnämnda olägenheter.
Därest det skulle befinnas lämpligare att lösa problemen ifråga om länsförvaltningen
inom Stor-Stockholm genom organisatoriska förändringar utan att rubba den
294
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 48
egentliga länsindelningen - i likhet med vad som skett redan på civilförsvarets
område_bör utredningen med beaktande av vad jag här anfört om de särskilda
problemen i storstockholmsregionen utarbeta ett fullständigt organisationsforslag
avseende hela den regionala länsförvaltningen. , .., .
Utredningen av nu angivna indelningsproblem m. m. bor anfortros en särskild -redningsman med biträde av dels särskild expertis och dels lokala delegationer bestående
av representanter för storstäderna och landstingen. På grund av det nara
samband som här aktualiserade primärkommunala indelningsfrågor har med den
allmänna revisionen av denna indelning i landet bör utredningsarbetet bedrivas i
nära kontakt med berörda länsstyrelser och med den skyndsamhet soin erfordras
för att länsstyrelserna icke till följd av utredningens arbete skall bil fördröjda i små
ställningstaganden. Samråd skall vidare ske med de centrala ämbetsverk, lansorgan
och kommuner, som beröres av utredningsarbetet, ävensom lansforvaltningsutredningen
och andra utredningar, som behandlar i forevarande hanseenden aktue
frågor.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1962.
46. Sakkunnig för utredning av vissa frågor rörande statens brandskola
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 november 1961 för att inom
inrikesdepartementet biträda med utredning rörande de i brandlagsrevisionens
betänkande »Reviderad brandlagstiftning» (SOU 1960: 34) och remissyttrandena
däröver upptagna utbildningsfrågorna samt framlagga förslag
till erforderliga utbildningsbestämmelser med angivande av personaloch
lokalbehov:
Hultqvist, S. E. H., rektor vid statens brandskola.
Lokal: Statens brandskola, Sturegatan 29; tel. 20 27 47 (växel).
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1962.
47. Utredning av möjligheterna till förbättrad övervakning av
sjötrafiken m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1961 for att
utreda frågan om möjligheterna att åstadkomma en förbättrad övervakning
i fråga om efterlevnaden av sjötrafikens regler och bestämmelserna angående
vattenförorening från fartyg m. m.:
Ros, A. K. E., underståthållare.
Sekreterare:
Heden, P. A. G., förste byråinspektör.
Lokal: överståthållarämbetet; tel. 22 70 80.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1962.
48. Sakkunnig för utredning av laboratorieavdelningens vid statens
kriminaltekniska anstalt organisation och arbetsuppgifter m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1961 for
att utreda laboratorieavdelningens vid statens kriminaltekniska anstalt organisation
och arbetsuppgifter samt därmed sammanhängande frågor:
Girell, B. H., t. f. expeditionschef.
295
I In: 48
Riksdagsberättelsen år 1962
Sekreterare:
Alpsten, A. B., kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1962.
j.f, j. P
l 1
296
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
IC: 2
Civildepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1961
1. Översyn av timlärarkungörelsen (1959: I 9; 1960:1 7; 1961: I 5)
Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 december 1958 för att i anslutning
till översyn av timlärarkungörelsen jämväl verkställa översyn av
arvodena till lärare vid vissa militära skolor och därmed sammanhängande
spörsmål:
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Sedan under utredningsarbetet gjorda iakttagelser givit vid handen att
den ifrågavarande översynen icke borde begränsas till en teknisk revision
av nuvarande bestämmelser utan att skäl förelåg för en mera djupgående
granskning av förhållandena inom ifrågavarande område, har med stöd av
Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 mars 1961 chefen för försvarsdepartementet
tillkallat särskilda utredningsmän för att verkställa utredning
rörande vissa lärarbefattningar inom försvaret m. m. samt avgiva av utredningen
betingade förslag (försvarets lärarutredning).
Därefter har den sakkunnige — som ingår bland nyssnämnda utredningsmän
— med skrivelse den 20 mars 1961 överlämnat utredning angående
arvoden till lärare vid vissa militära skolor in. m. (stencilerad). Kungl.
Majct har genom beslut den 7 april 1961 dels förordnat, att den sakkunniges
den 12 december 1958 givna uppdrag skall anses avslutat med utgången
av mars 1961, dels ock föreskrivit att den sakkunniges nyssnämnda utredning
skall överlämnas till den nya utredningen för att vara tillgänglig
vid fullgörandet av dess uppdrag.
2. Läkarundersökningsutredningen (1959:1 11; 1960:1 8; 1961:1 6)
Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
19 december 1958 för att verkställa översyn av gällande bestämmelser om
skyldighet för statstjänstemän m. fl. att undergå läkarundersökning m. in.
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 december 1958):
Broomé, J. T. A., byråchef.
Experter:
Izikowitz, J. S., professor;
Jägerskiöld, S. A. F., professor;
Helander, A. S. L., docent.
Sekreterare:
Wilhelmsson, F. U., förste kanslisekreterare.
10f Bihang till riksdagens protokoll 1902. 1 saml.
Rlksdafcsberättelsen
297
I C: 2
Riksdagsberättelsen år 1962
Direktiven för utredningen, se 1959: I C 11.
Utredningen, som sedan den 1 december 1960 hållit 7 sammanträden, har
avgivit ett den 7 februari 1961 dagtecknat betänkande angående skyldighet
för statstjänstemän m. fl. att underkasta sig läkarundersökning m. m.
(stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1959 års maskinklassificeringsgrupp (1960: I 10; 1961:1 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1959 för
att utföra förberedelsearbetet med nyklassificering av statens fasta maskinanläggningar:
Hallin,
G. E., krigsråd, ordförande;
Ahldin, K. E. H., förbundssekreterare;
Garff, K. A., byrådirektör;
Göransson, N. J., maskinchef;
Magnusson, G. T., rationaliseringsingenjör;
Resare, B. C. M., t. f. budgetsekreterare.
Sekreterare:
Erichson, B.-L., förste byråingenjör.
Direktiven för gruppen, se 1960 I C 10.
Gruppen har under tiden den 1 november 1960—den 31 maj 1961 hållit
9 sammanträden samt avlagt ett antal studiebesök. Med fyra olika skrivelser
har maskinklassificeringsgruppen avgivit förslag till nyklassificering
av 29 statliga fasta maskinanläggningar. Gruppen har med stöd av Kungl.
Maj:ts uppdrag den 30 december 1959 behandlat 44 ärenden rörande dispens
från gällande kompetenskrav för sökande till tjänst såsom ansvarsman eller
biträdande ansvarsman vid statlig fast maskinanläggning.
I skrivelse den 10 mars 1961 anmälde maskinklassificeringsgruppen att
den därmed hade avgivit förslag beträffande alla hos gruppen anmälda anläggningar
av karaktär att böra klassificeras.
Genom beslut den 19 maj 1961 har Kungl. Maj:t förordnat, att det åt
maskinklassificeringsgruppen lämnade uppdraget skall avslutas så snart
gruppen slutbehandlat de ärenden, som av myndigheter anhängiggjorts hos
gruppen före nämnd dag.
I skrivelse den 31 maj 1961 har maskinklassificeringsgruppen anmält att
gruppens arbete är avslutat.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1962
4. Löneförfattningsberedningen (1959:1 7; 1960:1 5; 1961:1 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 september 1956
för att inom civildepartementet verkställa översyn av de statliga avlöningsförfattningarna
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 september 1956):
298
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
I C: 5
Johnsson, B. E., generaldirektör, ordförande;
Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;
Broomé, J. T. A., byråchef;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Oredsson, H. E., överdirektör;
Ström, E. T. H., f. d. krigsråd (t. o. m. den 5 juni 1961);
Sundelin, G. V., lantbrukare, talman i I kamm.;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Edgardh, C. H. H., avdelningschef.
Sekreterare:
Ståhlberg, E. Å., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Wistrand, A. W. H., byråsekreterare.
Lokal: Riksrevisionsverket, Birger Jarls torg 12, Stockholm C; tel. 23 77 20
(sekr.).
Direktiven för beredningen, se 1957:1 C 11.
Beredningen har under tiden den 16 november 1960—den 31 oktober
1961 hållit 6 sammanträden, varjämte ett arbetsutskott inom beredningen
under nämnda tid sammanträtt 58 gånger.
Beredningens arbete beräknas kunna slutföras under år 1962.
5. Delegationen för pensionsutbetalning (1960:1 9; 1961:1 7)
Tillsatt genom beslut den 30 december 1958 (se Post- och Inrikes tidn.
den 16 januari 1959).
Ledamöter:
Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;
Sjönell, I. Marianne, byråchef, vice ordförande;
Järnbrink, H. G., byråchef;
Lindgren, A. S. V., byråchef;
Tiby, K. I., t. f. budgetsekreterare.
Experter:
Bengtsson, E. O. A., byråsekreterare;
Hagström, Kerstin M., förste aktuarie;
Ruuth, L. G., byråsekreterare;
Sporzén, T., t. f. förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Elftman, G. S. V., byrådirektör.
Lokal: Styrmansgatan 26, Stockholm ö; tel. 63 15 60.
Direktiven för delegationen, se 1960: I C 9.
Delegationen har i och med novemberutbetalningen 1961 från vederbörande
myndigheter övertagit utbetalningen av samtliga personalpensions
-
299
I C: 5
Riksdagsberättelsen år 1962
förmåner av sådant slag som avsetts att utbetalas genom delegationens försorg.
Delegationen har under tiden den 1 december 1960—den 31 oktober 1961
hållit 27 sammanträden.
Delegationen har haft kontakt med representanter från socialförsäkrings-,
personalpensions- och skatteområdena, med kommittén för maskinell databehandling
samt i övrigt med riksförsäkringsverket, byggnadsstyrelsen, statistiska
centralbyrån och de personalpensionsbeviljande myndigheterna.
6. Utredningen angående grunderna för en prisgeografisk undersökning
(1960:I 11; 1961:I 9)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 februari 1959 med
uppdrag att verkställa utredning angående grunderna för en prisgeografisk
undersökning (se Post- och Inrikes tidn. den 3 mars 1959):
Fahlander, V. M. J., generaltulldirektör.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Broman, M. L., byrådirektör (t. o. m. den 1 april 1961);
Öberg, C. E. F., förste aktuarie.
Sekreterare:
Lönnqvist, Å. S. G., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Larsson, Ä., aktuarie.
Lokal: Statistiska centralbyrån, Linnégatan 87, Stockholm No; tel 63 05 60
(ankn. 396).
Direktiven för utredningen, se 1960:1 C 11.
Utredningen har under tiden den 1 december 1960—den 31 oktober 1961
hållit 6 sammanträden. Under den angivna perioden har förslag utarbetats
beträffande dels uppgiftsinsamlingens omfattning och praktiska utformning
vad gäller andra varor och tjänster än bostad, dels metodiken vid undersökning
av boendekostnaderna för vissa typer av bostäder. Vidare har
vissa specialproblem undersökts.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1962.
7. Yrkeslärarberedningen (1961: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1960 med
uppdrag att inom civildepartementet biträda med övervägande av vissa lönespörsmål
m. m. beträffande yrkeslärare och därmed likartade lärarkategorier
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1960):
Cars, G. F. O., statssekreterare, ordförande;
Fritzdorf, K. B., lönedirektör;
Gräslund, L. O., direktör;
300
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
8 IC:
Hallin, G. E., krigsråd;
Romberg, N. W. A., lönedirektör;
Söderqvist, B. O. A., byråchef;
Sönnerlind, A. S., byråchef;
Tengroth, K.-E., direktör;
Thorselius, U. T., byråchef;
Öhman, G. B., överdirektör.
Sekreterare:
Sandberg, A. B., budgetsekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1006);.
rikssamt. växel 23 62 00 (sekr.).
Yrkeslärarberedningen har under tiden den 1 december 1960—den 31 oktober
1961 hållit 8 sammanträden. Därjämte har utredningen avlagt studiebesök
vid fångvårdsanstalten i Mariefred, vissa skolor inom försvaret, ungdomsvårdsskolan
i Lövsta, vissa blind- och dövskolor, vissa centrala verkstadsskolor,
kommunala yrkesskolan i Malmö, vissa företagsskolor, Jälla
lantmannaskola, Källgårdens lanthushållsskola, Ladviks skogsbruksskola
samt vanföreanstalten i Göteborg. Härvid har beredningen bl. a. orienterat
sig om yrkeslärarnas och därmed likartade lärarkategoriers tjänstgöringsförhållanden
samt anställnings- och avlöningsvillkor.
Den i föregående berättelse omnämnda kartläggningen av gällande anställningsvillkor
m. m. för lärarpersonalen inom yrkesutbildningsområdet
har i huvudsak slutförts.
Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1962.
8. Representanter för statsverket i den s. k. läkarförhandlingsdelegationen
(1961:1 11)
Förordnade genom Kungl. Maj :ts beslut den 4 november 1960 såsom representanter
för statsverket i den s. k. läkarförhandlingsdelegationen;
Johnsson, B. E., generaldirektör;
Karlén, G. H., överdirektör (t. o. m. den 12 maj 1961);
Rydback, A. V. L., expeditionschef (fr. o. m. den 13 maj 1961).
Expert:
Karlén, G. H., överdirektör (fr. o. in. den 13 maj 1961).
Sekreterare:
Persson, S. B., budgelsekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 4500 (ankn. 1021);
rikssamt. växel 23 62 00.
Delegationens ursprungliga uppdrag, se 1961: I C 11.
Mellan representanter för statsverket, Stockholms stad, Göteborgs stad
och Malmö stad, å ena sidan, samt Sveriges läkarförbund, å andra sidan,
träffades den 27 mars 1961 — under förutsättning av vederbörande huvudmäns
godkännande — efter förhandlingar, som påbörjades i november
1960, överenskommelse om anställningsvillkoren för hos huvudmännen an
-
301
IC: 8
Riksdagsberättelsen år 1962
ställda sjukhusläkare m. fl., att i vad avser statsverket gälla tiden den 1
juli 1961—den 31 december 1962. överenskommelsen har, såvitt avser statsverket,
godkänts av riksdagen (prop. 1961: 142; SU 126; rskr 308).
Delegationens ursprungliga uppdrag är därmed slutfört.
Sedan det vid överläggningar mellan här avsedda sjukhushuvudmän bedömts
ändamålsenligt, att även behandlingen av vissa andra frågor rörande
anställningsvillkoren för berörda läkare ombesörjdes av läkarförhandlingsdelegationen,
har Kungl. Maj;t den 12 maj 1961 uppdragit åt statsverkets
representanter i delegationen att ingå i densamma även i vad avser dess
fortsatta verksamhet.
Delegationens arbete beräknas fortgå under år 1962.
9. Utredningen angående dispositionen av vissa av statliga myndigheter
förvaltade understödsfonder m. m. (1961: I 12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa utredning rörande dispositionen av vissa av statliga myndigheter
förvaltade understödsfonder m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8
december 1960) r
Ericsson, S. J. G., kansliråd.
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 4, 2 tr., Stockholm C; tel. 21 72 44.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 C 12.
Utredningsarbetet, som under år 1961 väsentligen bestått i undersökningar
rörande hittills tillämpade grunder för dispositionen av ifrågavarande
understödsfonder, beräknas kunna slutföras under år 1962.
10. Utredningen angående den statliga personalpensioneringens ordnande i
organisatoriskt hänseende.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1961 för att
utreda frågan om den statliga personalpensioneringens ordnande i organisatoriskt
hänseende (se Post- och Inrikes tidn. den 21 januari 1961):
Swartling, A. E. V., generaldirektör.
Experter :
Bruno, G. F., avdelningschef;
Sundberg, P. E. A., t.f. byrådirektör (från och med den 13 februari 1961).
Lokal: Generalpoststyrelsen, Vasagatan 28, Stockholm C; tel. 22 65 00.
Direktiv:
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 januari 1961 skall utredningen bedrivas
under beaktande av vad som uttalats under punkten 9 i bilagan 14 till
1961 år statsverksproposition. Under nämnda punkt uttalade chefen för civildepartementet,
statsrådet Lindholm, bl. a. följande:
I direktiven för den i det föregående nämnda SPA-utredningen berördes frågan
om den statliga pensioneringens ordnande i organisatoriskt hänseende. Härmed
avsågs främst om anledning finnes att låta den av staten omhänderhavda perso
-
302
IC: 11
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
nalpensioneringen i samma utsträckning som nu vara fördelad på skilda ämbetsverk
eller om ej en koncentration av verksamheten med fördel skulle kunna avagabringas.
Enligt föredragande departementschefens mening kunde emellertid denna
fråga svårligen lösas utan avvaktan av dels resultatet av den fortsatta utredningen
om SPA-finansieringen och därmed sammanhängande spörsmål, dels narmare
erfarenheter av anordningen med gemensam utbetalning av personalpension
samt folkpension och annan allmän pension. Frågan om de fortsatta overvagandena
om pensioneringens ordnande i organisatoriskt hänseende syntes darfor ånyo
böra anmälas för Kungl. Maj:t, då större klarhet vunnits på dessa punkter.
Den redovisning av det pågående arbetet med den närmare utformningen i oli a
avseenden av den statliga personalpensioneringen, som i det föregående lamnats,
svnes mig ge vid handen, att det bör vara realistiskt att rakna med att detta arbete
i allt väsentligt skall vara slutfört under innevarande år och att hithörande
frågor skall kunna slutligt underställas nästa års riksdag. Mot bakgrunden harav
samt av de gynnsamma erfarenheter, som vunnits av pensionsutbetalningsdelegationens
hittillsvarande arbete, synes det nu lämpligt att uppta övervägandena om
pensioneringens ordnande i organisatoriskt hänseende med sikte på ett genomförande
fr. o m. den 1 juli 1962.
Utredningen har haft överläggningar med representanter för statskontoret,
statens pensionsanstalt, generalpoststyrelsen, telestyrelsen, järnvägsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen och delegationen för pensionsutbetalning
samt med ordföranden i SPA-utredningen och representantei
för kompetensutredningen. Från de pensionsbeviljande myndigheterna har
vidare inhämtats vissa närmare uppgifter angående deras personal- och arbetsförhållanden
i vad avser personalpensionsområdet.
Under tiden intill den 1 november 1961 har hållits 19 sammanträden med
experterna. I utredningsarbetet har också såsom representanter för delegationen
för pensionsutbetalning deltagit byråchefen H. G. Järnbrink, byrådirektören
G. S. V. Elftman och byråsekreteraren E. O. A. Bengtsson.
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under första halvåret 1962.
11. Kanslistutbildningsnämnden
Tillsatt enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1961 för att
planlägga och handha utbildningen av kanslister vid centrala verk m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1961).
Ledamöter:
Klackenberg, O. H., regeringsråd, ordförande;
Ahldin, K. E. H., förbundssekreterare;
Löfqvist, I., t.f. generaldirektör;
Wildeman, N. C. E., försäkringsdomare;
östlund, J. O., förste ombudsman.
Sekreterare:
Ström, K. F., förste kanslisekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. 10 70 17 (sekr.).
Direktiv (anförande av statsrådet Lindholm till statsrådsprotokollet den
2 februari 1961):
303
I C: 11
Riksdagsberättelsen år 1962
Genom beslut den 13 november 1959 bemyndigade Kungl. Maj:t den inom civildepartementet
tillkallade kompetensutredningen att i samråd med statssekreteraren
i civildepartementet försöksvis anordna en utbildningskurs för kanslister
vid centrala ämbetsverk m. m. Utbildningen skulle bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse
med av utredningen i skrivelse den 16 oktober 1959 angivna riktlinjer.
Försökskursen, som var uppdelad på en allmän del och en speciell del, genomfördes
under 1960, den allmänna delen under april—juni och den speciella delen
under augusti—oktober.
Med en den 22 december 1960 dagtecknad skrivelse har kompetensutredningen
överlämnat en redogörelse för erfarenheterna av försökskursen. Utredningen har
vidare framfört vissa synpunkter och förslag beträffande fortsatt utbildning av
nu avsedd kanslistpersonal. Kompetensutredningens uppdrag har därmed slutförts.
Kompetensutredningen har i sin redogörelse framhållit, att det för ett genomförande
av den kanslistreform inom de centrala verken, som vunnit Kungl. Maj:ts
och riksdagens stöd, framstår som en ofrånkomlig förutsättning att fortsatt utbildning
av kanslister äger rum. Utredningen har överslagsvis räknat med att behov
föreligger av åtminstone en kurs årligen under de närmaste fem å tio åren.
För de första åren tyder överslagsberäkningen på att en dubblering av kurserna
är önskvärd.
Beträffande organisationen av den fortsatta utbildningsverksamheten har kompetensutredningen
berört frågan om en ev. samordning av kanslistutbildningen
för de centrala verkens behov med i första hand utbildningen av landskanslister
och, på längre sikt, med annan utbildningsverksamhet, som staten driver i egenskap
av arbetsgivare. Sistnämnda spörsmål har kompetensutredningen med hänsyn
till frågans stora räckvidd ej ansett sig böra upptaga till närmare övervägande.
Vad åter angår en samordning med kanslistutbildningen för länsstyrelsernas
behov framhåller utredningen, att länsstyrelsernas landskanslister och de centrala
verkens kanslister utgör två så närstående personalgrupper, att det framstår
som administrativt naturligt och önskvärt att utbildningsverksamheten skötes av
ett gemensamt organ. Då emellertid den utbildningsnämnd, som handhar landskanslistutbildningen,
f. n. är hårt ianspråktagen med forcerad utbildning av personal
för taxeringsväsendets pågående utbyggnad, har utredningen förordat, att
ansvaret för anordnandet av utbildningen av kanslister för de centrala verken t. v.
lägges på en särskild utbildningsnämnd. En sådan organisatorisk lösning bör enligt
utredningens mening uppfattas som ett provisorium i avvaktan på prövningen
av en samordning vid lämplig tidpunkt med ev. länsstyrelsernas utbildningsnämnd.
Kompetensutredningen har i övrigt framfört synpunkter på kanslistutbildningens
uppläggning, undervisningsmetoder och läroböcker, deltagarantalet i kurserna
samt på valet av lärare.
För egen del vill jag understryka angelägenheten av att utbildningen av kanslister
för de centrala verkens behov snarast fortsättes. Jag delar kompetensutredningens
uppfattning att handhavandet av utbildningsverksamheten t. v. bör_så
som
eu provisorisk anordning — anförtros en särskild utbildningsnämnd. Frågan
om en ev. samordning av utbildningen med landskanslistutbildningen eller med
annan av staten anordnad personalutbildning torde få upptagas till övervägande
i samband med prövningen av vissa andra aktuella spörsmål rörande den inom
statsförvaltningen bedrivna utbildningsverksamheten. I utbildningsnämnden, som
bör bestå av högst fem ledamöter, bör ingå företrädare för statstjänstemännens
närmast berörda huvudorganisationer.
Det bör ankomma på utbildningsnämnden att till Kungl. Maj:t skyndsamt inkomma
med förslag till utbildningsprogram för 1961, varvid målsättningen bör
304
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
I C: 12
vara att två kurser skall genomföras, till plan för utbildningsverksamheten samt
till de föreskrifter i övrigt, som må finnas erforderliga för utbildningens genomförande.
Vad beträffar urvalet av elever samt utbildningsplanens uppläggning
bör härvid särskild uppmärksamhet fästas vid det behov av kanslistutbildad personal,
som kommer att föreligga vid riksrevisionsverket. Vidare bör nämnden vid
uppgörande av utbildningsprogrammet beakta pågående överväganden om utnyttjande
av kanslistpersonal inom socialförsäkringsverksamheten och inom administrationen
av den statliga personalpensioneringen. För planläggningen i övrigt
av kursverksamheten synes — mot bakgrunden av de gynnsamma erfarenheter,
som vunnits av den av kompetensutredningen anordnade försökskursen — de av
utredningen i förenämnda redogörelse framförda synpunkterna böra i allt väsentligt
tjäna som underlag. Utbildningsnämnden bör slutligen ha att inkomma med
kostnadsberäkning för utbildningsverksamheten under innevarande år. Kostnaderna
för utbildningen synes t. v. böra bestridas från tolfte huvudtitelns kommittéanslag.
Nämnden har intill ingången av november 1961 hållit 6 sammanträden.
I skrivelse den 9 februari 1961 har nämnden framlagt förslag till riktlinjer
för en kurs för utbildning av kanslister för revisionsverksamhet, avsedda i
första hand för riksrevisionsverket. Genom beslut den 17 februari 1961 har
Kungl. Maj :t bemyndigat nämnden att i samråd med statssekreteraren i civildepartementet
anordna en kurs i enlighet med förslaget. Kursen, omfattande
en allmän del om ca 220 undervisningstimmar och en speciell del om
ca 200 undervisningstimmar, avhölls under tiden den 14 mars—den 21 juni
1961 och genomgicks med godkända kanslistbetyg av 21 deltagare.
Med skrivelse den 8 maj 1961 har nämnden framlagt förslag om en motsvarande
kurs, avsedd främst för utbildning av kanslister för riksförsäkringsverket
samt för statskontoret, statens pensionsanstalt m. fl. statliga pensionsutbetalande
organ. Kungl. Maj:t har genom beslut den 19 maj 1961
bifallit förslaget. Kursen påbörjades den 6 september och beräknas vara avslutad
i mitten av december 1961.
1 anslutning till ett av personalutbildningsberedningen framlagt förslag
har Kungl. Maj:t den 30 juni 1961 uppdragit åt nämnden att försöksvis anordna
en introduktionskurs för biträden med skriv- och kontorsgöromål.
Kursen har genomförts under veckan den 16—den 21 oktober 1961 med 27
deltagare från olika ämbetsverk tillhörande den centrala statsförvaltningen.
Eu rapport rörande vid försökskursen vunna erfarenheter har därefter överlämnats
till personalutbildningsberedningen.
Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1962.
12. 1061 års prästreseulredning
Förordnad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 mars 1961 alt såsom sakkunnig
verkställa översyn av gällande bestämmelser angående resekostnadsersättning
och traktamente in. in. åt präster och icke-prästvigda tjänstebiträden
åt församlingspräster samt att — i den ordning som av chefen för
civildepartementet i samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet sedermera
beslutas inkomma med de förslag, som må föranledas av över
-
305
svnen:
I C: 12
Riksdagsberättelsen år 1962
Norberg, R. E., kansliråd.
Experter:
Cavalli, P. A. H., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 22 april 1961);
Klefboin, K. H. N., stiftssekreterare (fr. o. m. den 22 april 1961).
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. 22 59 60.
Utredningen har under tiden den 1 maj—den 31 oktober 1961 hållit 25
sammanträden samt företagit tjänsteresor till Lund, Göteborg och Luleå för
överläggningar med domkapitlen därstädes. Utredningen beräknas slutföra
sitt arbete under januari 1962.
13. Personalutbildningsberedningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 maj 1961 med uppdrag
att verkställa en översyn av den av staten bedrivna personalutbildningen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 maj 1961):
Klackenberg, O. H., regeringsråd, ordförande;
Ahldin, K. E. H., förbundssekreterare;
Bystedt, K. Britt-Marie, sekreterare;
Lundeberg, C. N. S., byrådirektör;
Lundgren, J. B., generaldirektör;
Melin, O. A., byråchef;
Tammelin, P. A. V., överdirektör;
Wildeman, N. C. E., försäkringsdomare;
Ålsäter, Inga M., överpostexpeditör;
Östergren, A. B., direktör.
Experter:
Bolin, L. A., byråchef (fr. o. m. den 15 juni 1961);
Lundkvist, K. E. I., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 15 juni 1961);
Olhans, A., förbundssekreterare (fr. o. m. den 15 juni 1961).
Sekreterare:
Ström, K. F., förste kanslisekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. 10 7017 (sekr.).
Direktiv (anförande av statsrådet Lindholm till statsrådsprotokollet den
5 maj 1961):
Staten bedriver i egenskap av arbetsgivare en omfattande utbildning av tjänstemannapersonal.
Inom försvaret och vid de affärsdrivande verken sker således i
allt övervägande utsträckning den speciella tjänstemannautbildningen — grundutbildning,
vidareutbildning och specialutbildning — i vederbörande myndigheters
egen regi. Inom fångvården, nykterhetsvården, ungdomsvården och mentalsjukvården
har i samband med övergång till nya vårdformer den av staten bedrivna
personalutbildningen under senare år utvidgats och intensifierats. Såsom
ytterligare exempel på statliga verksamhetsfält, inom vilka personalutbildning i
växlande omfattning bedrives av staten såsom arbetsgivare, kan nämnas den offentliga
arbetsförmedlingen, socialförsäkringen, tullväsendet och landsstaten.
Den utbildningsverksamhet, som här avses, bedrives verksvis. Någon närmare
samordning av utbildningen verken emellan förekommer ej. Om och i vilken utsträckning
utbyte av erfarenheter sker i fråga om lärare, utbildningsmetoder,
306
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet I C: 13
undervisningsmateriel osv. är ej känt. Erinras bör dock i detta sammanhang om
-vad chefen för försvarsdepartementet i årets statsverksproposition uttalat vid anmälan
av anslag till vidareutbildning av viss civil personal. Kostnaderna för den
av staten bedrivna utbildningen är väsentliga. Sålunda beräknas i driftkostnadsstaten
för budgetåret 1960/61 kostnaderna för postverkets undervisningsväsende
till 1 300 000 kronor. Motsvarande siffror för televerket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk utgör resp. 1 550 000, 13 415 000 och 2 450 000 kronor. Någon
samlad överblick över totalkostnaderna för utbildningen av tjänstemannapersonal
inom statsförvaltningen föreligger ej.
Under de senare åren bar i skilda sammanhang frågan om »verksutbildningen»
av statstjänstemän förts fram till diskussion. Å ena sidan har därvid gällt huruvida
den av staten bedrivna utbildningen är ändamålsenligt upplagd och organiserad
eller om utbildningen skulle kunna effektiviseras genom ökad samordning e. dyl.
Ä andra sidan har fråga varit, huruvida den av staten meddelade utbildningen är
av tillräcklig omfattning. Härvid synes särskilt ha gjorts gällande, att utbildningen
av den administrativa personalen är otillfredsställande. I det förra hänseendet
torde jag få erinra, att TCO:s statstjänstemannasektion i en den 6 maj 1959 dagtecknad
skrivelse uttalat bl. a., att det kan ifrågasättas, om den av staten i egenskap
av arbetsgivare bedrivna utbildningsverksamheten i sin nuvarande form är i
önskvärd grad samordnad och effektiv, om anpassning till genom enhetsskolan
pågående omdaningar skett, om moderna pedagogiska metoder överallt tillämpas
osv. Organisationens skrivelse utmynnar i en hemställan att Kungl. Maj:t ville föranstalta
om utredning av frågan om statsförvaltningens utbildningsverksamhet med
särskilt understrykande av förekommande behov av samordning och rationalisering.
I ett av parlamentariska sakkunniga avgivet betänkande (SOU 1959:37)
har uttalats bl. a. att åtskilliga skäl talar för en samordning av den grundläggande
personalutbildningen för den statliga ungdomsvården, fångvården och
nykterhetsvården. I en den 22 december 1960 avgiven skrivelse har vidare Sveriges
socialdemokratiska studentförbund föreslagit chefen för civildepartementet
att uppta frågan om samordning av den statliga personalutbildningen till övervägande.
Vinsterna med någon form av samordning skulle enligt förbundet vara
flera. En överblick över den statliga personalutbildningen skulle sålunda erhållas
av de ansvariga instanserna, samarbetet mellan myndigheterna skulle stimuleras
och rationaliseringar och besparingar kunna uppnås. Det har synts förbundet
rimligt, att en sådan samordnande verksamhet knytes till civildepartementet,
förslagsvis i form av en rådgivande nämnd, i vilken personalorganisationerna
är representerade.
Vad åter angår de påtalade bristerna beträffande tjänstemannautbildningens
omfattning har det gjorts gällande, att arbetet inom den offentliga förvaltningen
numera är så komplicerat och särpräglat, att tjänstemännens praktiska och teoretiska
kunskaper måste i större utsträckning än nu sker kompletteras genom
särskild vidareutbildning.
För egen del vill jag till en början konstatera, att det numera framstår som
självklart, att staten i egenskap av arbetsgivare måste — alltefter de skiftande förhållandena
inom olika verksamhetsområden — genom siirskilda utbildningsanordningar
svara för en väsentlig del av den personalutbildning, som iir nödvändig
för ett ändamålsenligt fullgörande av arbetsuppgifterna.
Vad angår omfattningen av denna utbildningsverksamhet torde det vidare, även
med beaktande av den pågående snabba utbyggnaden av det allmänna undervisningsväsendets,
icke minst yrkesutbildningens resurser, få förutsättas, att ökat
behov av personalutbildning i statens egen regi kommer att föreligga under överskådlig
tid framåt. Denna bedömning bygger på flera omständigheter, av vilka
jag särskilt vill peka på följande.
Få arbetsmarknaden i stort råder f. n. inom snart sagt alla områden knapphet
307
I C: 13
Riksdagsberäitelsen år 1962
på yrkesutbildad personal. Det är med hänsyn härtill oundgängligen nödvändigt
att arbetet organiseras så, att för en viss uppgift inte tas i anspråk personal med
högre kompetens än som verkligen är påkallat med hänsyn till göromålens beskaffenhet.
För att en sådan »personalhushållning» skall bli effektiv erfordras
emellertid tillgång på personal, som är skickad att överta de arbetsuppgifter, vilka
kan avlastas personal med högre kompetens. I många fall är det här, med hänsyn
till göromålens speciella karaktär, ej att räkna med att lämplig utbildningsväg
står till buds inom det allmänna undervisningsväsendet. En specialutbildning i
vederbörande verks egen regi är därför nödvändig. — Den tekniska utvecklingen
i stort, införandet av databehandlingsmaskiner och andra moderna hjälpmedel
inom administrationen, övergången inom vårdområdena till nya behandlingsmetoder
osv. kräver i ökad omfattning att personalen besitter specialkunskaper, som
ofta ej kan förvärvas annat än genom utbildning inom resp. arbetsområden. —
De sociala förmånerna — främst semester, sjukvårdsförmåner och pension —
vid anställning i statstjänst, å ena sidan, och i annan anställning, å den andra,
har numera utjämnats i sådan grad, att för den enskilde arbetstagaren lönens
höjd mera markerat än tidigare är utslagsgivande när möjlighet till val föreligger
mellan anställning hos staten eller hos annan arbetsgivare. Till följd härav måste
framgent ökad vikt fästas vid att staten ej erbjuder sämre möjligheter än andra
arbetsgivare för personalen till sådan vidareutbildning eller specialutbildning,
som utgör förutsättning för befordran till mer kvalificerade poster.
Mot bakgrunden av den utveckling, som sålunda kan förutses, framstår det som
angeläget, att den av staten i egenskap av arbetsgivare bedrivna utbildningsverksamheten
nu göres till föremål för översyn. Uppgiften bör anförtros en särskild
beredning, bestående av högst 11 personer. I beredningen bör ingå företrädare
för de statsanställdas huvudorganisationer.
Beträffande beredningens uppdrag föreligger stora svårigheter att meddela
närmare direktiv. Det torde å andra sidan ej heller vara önskvärt att beredningens
kompetensområde avgränsas alltför snävt. Enligt min mening bör beredningen
till en början skaffa sig en överblick i stora drag över den här avsedda utbildningens
art, målsättning och omfattning, över utbildningens organisation, över
lärarfrågor, utbildningsmetoder, elevurval osv. På grundval härav bör beredningen
principiellt överväga, vilka möjligheter till en ändamålsenlig samordning
av utbildningen, som kan föreligga, samt vilka åtgärder i övrigt som kan vara ägnade
att rationalisera och effektivisera utbildningen. Beredningen bör särskilt
överväga frågan huruvida behov föreligger av att hithörande spörsmål sammanhälles
centralt och, om så skulle anses ändamålsenligt, i vilken organisatorisk
form detta bör ske.
Såsom framgår av det anförda bör beredningen ej, såvitt särskilda skäl ej anses
föreligga, ingå på detaljerade undersökningar av olika utbildningsgrenars och
kursers uppläggning och målsättning. Ej heller torde beredningen böra ha att närmare
överväga gällande avgränsningar mellan verksutbildning, å ena sidan, samt
yrkesskolutbildning eller annan utbildning inom det allmänna undervisningsväsendet,
å den andra. Beredningen bör emellertid, i de fall anledning därtill anses
föreligga, till Kungl. Maj:t anmäla behov av erforderliga specialundersökningar
inom området. Vidare bör beredningen i förekommande fall föreslå upptagande
av nya utbildningsgrenar för statsförvaltningen i dess helhet eller för särskilda
förvaltningsområden.
Vid sidan av de mer principiella överväganden, som enligt det föregående bör
ankomma på den av mig föreslagna beredningen, bör beredningen ha att behandla
vissa mera konkreta spörsmål rörande utbildning av statstjänstemän. Jag får härom
anföra följande.
I Sverige saknas, i motsats till vad som är förhållandet i flera andra länder,
särskild förvaltningsutbildning för personal som inträtt i statstjänst. För den
308
I C: 13
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
grupp av tjänstemän, som kan komma i fråga till högre poster inom förvaltningen,
saknas f. n. på det hela taget organiserade former för vidareutbildning.
Efter överläggningar 1958 mellan företrädare för finans-, ecklesiastik- och civildepartementen
samt för dåvarande Stockholms högskola anvisade statsmakterna
medel till anordnande av en försökskurs i högre förvaltningsutbildning under
budgetåret 1958/59. Kursen, som administrerades av Stockholms högskola, har
sedermera åtföljts av ytterligare två dylika kurser, en under budgetåret 1959/60
och en under budgetåret 1960/61. Med skrivelse den 18 november 1960 har professor
Gunnar Heckscher till chefen för ecklesiastikdepartementet avgivit redogörelse
för försökskurserna. Redogörelsen, till vilken här i övrigt torde få hänvisas,
utmynnar i förslag, att erforderliga åtgärder måtte vidtagas för att bereda
statsmakterna tillfälle att inom en nära framtid taga ställning till frågan om den
högre förvaltningsutbildningen i vårt land.
Den av professor Heckscher lämnade redogörelsen för försökskurserna har
enligt min mening bekräftat, att behov föreligger av högre förvaltningsutbildning
inom den svenska statsförvaltningen. I diskussionen kring frågan liar emellertid
olika uppfattningar yppats om utbildningens innehåll och målsättning, om utbildningens
förläggning, urval av deltagare osv. Det synes mig lämpligt att det
uppdras åt den nu föreslagna beredningen, att med utgångspunkt i de erfarenheter,
som vunnits vid de nämnda försökskurserna, överväga frågan om anordnande
av här avsedd högre utbildning samt att inkomma med förslag i ämneh
Jag vill i anslutning härtill fästa uppmärksamheten vid de ökade fordringar på
en överblick över samhällsverksamheten i stort, som bl. a. till följd av den snabba
utvecklingen av det internationella samarbetet på olika områden numera torde
böra ställas på de högre förvaltningstjänstemännen. Även det växande behovet av
språkkunskaper torde böra bringas i erinran i detta sammanhang. Beaktas bör
även nödvändigheten av att chefstjänstemännen äger erforderliga insikter för
ledning och administrering av större förvaltningsenheter. Jag finner det angeläget,
att beredningen behandlar frågan med möjlig skyndsamhet.
Vid olika tillfällen har frågan om särskild förvaltningspraktik för personer med
juridisk eller statsvetenskaplig examen aktualiserats. Frågan upptogs sålunda på
sin tid av 1942 års socialutbildningssakkunniga i dess betänkande rörande statsvetenskapliga
examina m. m. (SOU 1946: 30). 1949 års kommitté för den juridiska
och samhällsvetenskapliga utbildningen framlade i sitt huvudbetänkande (SOU
1953: 15) förslag om utbildningstjänstgöring för blivande förvaltningstjänstemän
omfattande en tid av 2 1/2 år. Tjänstgöringen skulle vara förlagd till två områden,
med en tjänstgöringstid om femton månader inom vartdera området. Den
första tjänstgöringsperioden borde förläggas till domsaga, den senare till länsstyrelse.
I en den 7 maj 1957 dagtecknad promemoria om praktiktjänster i förvaltningen
har professorerna Folke Schmidt och Nils Stjernquist i egenskap av sakkunniga
inom ecklesiastikdepartementet bl. a. framhållit nödvändigheten av att för personer
med juridisk-samhällsvetenskaplig examen staten ordnar praktiktjänster i
förvaltningen, vilka utgör en motsvarighet till tingsnotarietjänsterna vid domsagorna.
De sakkunniga har ej ansett som sin uppgift att framlägga ett färdigt förslag
rörande lärlingstjänster i förvaltningen utan begränsat sig till att föreslå
fortsatt utredning av frågan. För en dylik utredning har de sakkunniga uppdragit
vissa riktlinjer. Hiirutinnan torde få hänvisas till promemorian.
I en den 18 december 1959 dagtecknad skrivelse har Sveriges Förenade Studentkårer
anfört vissa synpunkter beträffande den praktiska utbildningen av akademiker
med juridisk och samhällsvetenskaplig examen. I skrivelsen åberopas
juristutbildningskommitténs förut berörda förslag i ämnet. Organisationen förordar
emellertid ett alternativ till de sakkunnigas förslag, innebärande att hela
den praktiska utbildningen förliigges till olika delar av förvaltningen. Härvid
309
I C: 13
Riksdagsberättelsen år 1962
borde tjänstgöring ske inom såväl central som regional förvaltning, varigenom
en allsidigare orientering om administrationens funktioner och verksamhetsformer
skulle kunna vinnas.
För egen del finner jag åtskilliga skäl vara anförda till stöd för anordnande
inom statsförvaltningen av praktiktjänster, närmast motsvarande tingsnotarietjänsterna
vid domsagorna. Jag finner det också sannolikt, att i dagens läge en
välmeriterande förvaltningspraktik skulle kunna utgöra ett lockande alternativ
för nyutexaminerade akademiker, som överväger att ägna sig åt administrativ verksamhet
i en eller annan form. Måhända skulle också ett införande av dylika praktiktjänster
kunna motverka de rekryteringssvårigheter i fråga om akademiskt utbildad
förvaltningspersonal, som f. n. råder. Hithörande spörsmål måste emellertid,
som nyssnämnda sakkunniga framhållit, ytterligare övervägas. Jag förordar,
att denna uppgift anförtros den av mig nu föreslagna beredningen. Vid fullgörande
av uppdraget i denna del synes beredningen ej böra vara bunden av närmare
direktiv, utan äga förutsättningslöst pröva frågan.
Genom beslut den 13 november 1959 bemyndigade Kungl. Maj:t den inom civildepartementet
tillkallade kompetensutredningen att försöksvis anordna en utbildningskurs
för kanslister vid centrala ämbetsverk m. m. Försökskursen genomfördes
under 1960.
Med en den 22 december 1960 dagtecknad skrivelse överlämnade sedermera
kompetensutredningen en redogörelse för erfarenheterna av försökskursen. Utredningen
framförde vidare vissa synpunkter och förslag rörande fortsatt utbildning
av nu avsedd kanslistpersonal. Beträffande organisationen av den fortsatta
utbildningsverksamheten berörde härvid kompetensutredningen frågan om
en ev. samordning av kanslistutbildningen för de centrala verkens behov med i
första hand utbildningen av landskanslister och, på längre sikt, med annan utbildningsverksamhet,
som staten bedriver i egenskap av arbetsgivare. Sistnämnda
spörsmål ansåg sig kompetensutredningen med hänsyn till frågans stora räckvidd
ej böra upptaga till närmare övervägande. Vad åter angår en samordning med
kanslistutbildningen för länsstyrelsernas behov framhöll utredningen, att länsstyrelsernas
landskanslister och de centrala verkens kanslister utgjorde två så
närstående personalgrupper, att det framstod som administrativt naturligt och
önskvärt att utbildningsverksamheten sköttes av ett gemensamt organ. Utredningen
förordade emellertid att ansvaret för anordnandet av utbildningen av
kanslister för de centrala verken t. v. skulle läggas på en särskild utbildningsnämnd.
En sådan organisatorisk lösning borde enligt utredningens mening uppfattas
som ett provisorium i avvaktan på prövningen av en samordning vid
lämplig tidpunkt med ev. länsstyrelsernas utbildningsnämnd.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1961 tillkallade jag
samma dag en särskild utbildningsnämnd med uppdrag att planlägga och handha
utbildningen av kanslister för centrala verk m. m. Av direktiven för utbildningsnämnden
framgår att tillkallandet av en särskild nämnd för ifrågavarande ändamål
är att betrakta såsom en provisorisk anordning. Frågan om en ev. samordning
av utbildningen med landskanslistutbildningen eller med annan av staten
anordnad personalutbildning syntes få upptagas till övervägande i samband med
prövningen av vissa andra aktuella spörsmål rörande den inom statsförvaltningen
bedrivna utbildningsverksamheten.
Det bör ankomma på den nu föreslagna beredningen att i samråd med länsstyrelsernas
utbildningsnämnd närmare pröva angivna organisationsfråga samt att
framlägga förslag i ärendet.
.lag vill i detta sammanhang slutligen anmäla, att det under de senare åren även
pa andra områden än inom den egentliga utbildningsverksamheten väckts åtskilliga
förslag till personalpolitiska åtgärder, avsedda att underlätta och förbättra
den statliga personalrekryteringen, att göra personalen bättre skickad för
310
Kommittéer och sakkunniga: CAvildepartementet I C: 13
sina tjänståligganden samt att öka personalens trivsel i arbetet. Jag vill liärutinnan
erinra om vad 1958 års besparingssakkunniga i sitt betänkande om besparingar
inom statsförvaltningen (SOU 1959:28) anfört rörande statens befordringspolitik
m. m. Andra förslag, som här bör nämnas, avser införande av särskilda introduktionskurser
för nyanställda, organiserad växeltjänstgöring för personal
inom den egentliga administrationen, upprättande ur rekryteringssynpunkt av
närmare kontakter mellan enskilda statliga organ och vederbörande skolor och
utbildningsanstalter inom det allmänna undervisningsväsendet, införande i ökad
utsträckning av systematiserade urvalsmetoder vid anställning av personal samt
ökad uppmärksamhet på relationerna mellan över- och underordnad personal på
arbetsplatsen.
Med hänsyn till den stora omfattningen av det uppdrag, som enligt det föregående
kommer att vila på beredningen, synes det ej möjligt att även i sist angivna
hänseenden ålägga beredningen särskilda utredningsuppgifter. Beredningen
bör emellertid under arbetets gång i möjlig utsträckning ha sin uppmärksamhet
fäst vid de antydda frågeställningarna samt i förekommande fall anmäla föreliggande
behov av försöksverksamhet, specialundersökningar e. dyl.
För utredningsuppdraget bör i övrigt gälla att beredningens överväganden i
första hand skall avse utbildningsverksamhet m. m. för den statliga tjänstemannapersonalen.
Beredningen bör ej närmare ingå på spörsmål, som direkt sammanhänger
med företagsnämndsverksamheten. Ej heller bör beredningen ta upp
egentliga lönefrågor. Beredningen bör dock ej vara förhindrad att vid framläggande
av förslag till viss utbildningsverksamhet e. dyl. behandla frågan om elevernas
ekonomiska förmåner under utbildningstiden.
Av beredningen avgivna förslag bör i förekommande fall innefatta erforderliga
kostnadsberäkningar.
I maj 1960 har inom det danska finansministeriet tillsatts en kommitté med
uppdrag att överväga de personalpolitiska problemen inom centralförvaltningen,
med undantag för lönefrågor. Kommittén har bl. a. till uppgift att undersöka om
det är ändamålsenligt att upprätta en för hela centraladministrationen gemensam
personalbyrå, åtgärder för rekrytering och anställning av ny personal och ökad
användning av icke-akademisk personal i syfte att kunna frigöra den högt kvalificerade
personalen från mindre kvalificerat arbete. Vidare skall frågan om personalens
vidareutbildning övervägas, liksom mer moderna metoder för bedömning
av befordran av personalen. Motsvarande överväganden har skett även inom
den norska statsförvaltningen. Beredningen bör i lämplig form söka erhålla informationer
rörande här avsedda undersökningar i de nordiska grannländerna.
Beredningen bör, därest så visar sig ändamålsenligt, framlägga sina förslag
etappvis. Beredningen bör vidare, om den finner det lämpligt, kunna anförtro arbetet
med olika frågor åt särskilda arbetsutskott.
Det torde få ankomma på chefen för civildepartementet att under arbelets
gång lämna de ytterligare direktiv, som kan visa sig erforderliga.
Personalutbildningsberedningen liar under tiden den 1 juni—den 31 oktober
1961 hållit 3 sammanträden och genomfört en sammanträdesperiod
omfattande 6 sammanträdesdagar samt företagit studiresor till fyra vårdanstalter.
Beredningen har tillsatt en arbetsgrupp, bestående av ledamoten
Molin samt ovannämnda experter, med uppdrag alt utreda frågan om gemensam
utbildning för vårdpersonal vid anstalter inom fångvård, ungdomsvård
och nyklerhetsvård. Expertgruppen har hållit 2 sammanträden och besöki
Ire anstalter.
Beredningen bar i den 12 juni och den 30 september 1961 dagtecknade
skrivelser framlagt förslag om anordnande av en försökskurs för nyan
-
311
IC: 13
Riksdagsberättelsen år 1962
ställda biträden för skriv- och kontorsgöromål resp. en försökskurs för nyanställd
amanuenspersonal vid den centrala statsförvaltningen. Jämlikt av
Kungl. Maj :t den 30 juni 1961 lämnat bemyndigande genomfördes förstnämnda
försökskurs under veckan den 16—den 21 oktober 1961 i kanslistutbildningsnämndens
regi.
Beredningens arbete beräknas fortgå jämväl under år 1962.
312
De centrala krisorganen: Handelsdepartementet
H H: 1
II. De centrala krisorganen
Handelsdepartementet
1. Statens handelslicensnämnd (1959, 1960, 1961: II 1)
Instruktion utfärdad den 31 maj 1957 (SFS nr 351).
Ledamöter:
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande och chef;
Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm., vice ordförande;
Gillberg, J. A. E., direktör;
Kull, J. I., direktör;
Kördel, E. R., direktör;
Nilsson, Å., förbundsordförande.
Kanslichef:
Ericsson, Y. A. R., byråchef.
Byråchef:
von Oelreich, C.-E. Hj., byrådirektör.
Befattningshavare med lön motsvarande A 24 eller A 23:
Henriksson, K. I., tullkontrollör;
Lundmark, N. A. J., byrådirektör;
Reuterskiöld, B. H. C., förste byråsekreterare;
Seth, B. G., byrådirektör.
Expert med tjänstgöring hos handelslicensnämnden:
Frenne, N. G. H., f. d. direktör.
Lokal: Linnégatan 87; tel. lokalsamt. växel 22 86 60, rikssamt. växel
22 86 80.
313
II In: 1
Riksdagsberättelsen år 1962
Inrike sdepartementet
1. Statens utlänningskommission (1959, 1960, 1961:11 1)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad den 28
november 1958 (SFS nr 593).
Ledamöter:
Hagelin, N. P., byråchef, ordförande och chef;
Wiman, O., byråchef, vice ordförande;
Ahlberg, Iris, avdelningschef;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Casparsson, K. R., landshövding;
Grudemark, E. A. F., överstelöjtnant;
Holmbäck, Å. E. V., professor emeritus;
Montell, J. E. O., överdirektör;
Petrén, B. A. S., ambassadör;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
För ledamöterna finnes sju ersättare förordnade.
Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer, benämnda första byrån,
andra byrån och tredje byrån (kanslibyrån). På första byrån handlägges
ärenden angående medborgare eller förutvarande medborgare i Danmark,
Finland, Island, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Sovjetunionen,
Tyskland och Österrike, och på andra byrån ärenden angående övriga utlänningar.
Tredje byrån handlägger ärenden angående kommissionens personal,
administration och ekonomi samt ärenden angående gränskontroll
och teknisk utlänningskontroll, besvarar remisser av allmän natur samt omhänderhar
den officiella utlännings statistiken.
Chefer
för första byrån: Stränge, B. M. G., byråchef;
för andra byrån: Wiman, O., byråchef;
för tredje byrån: Hagelin, N. P., byråchef, tjänstledig (se ovan); Bundsen,
S. E. F., t. f. byråchef.
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2, tel. 23 31 20.
Stockholms slott den 3 januari 1962.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
314
»''*.i . '' h .\\Ä
»ilwphilijäai}
BILAGA
Villor} ,.j • rr ita** ■*yi''liifiiin*>''A -i
■ /r.k • *»vr’ii. ''ivftM. nc..I -2 ■•li.ti- n
. l", :,7 '' ■
■ ?ri. /*!<»>*• -nö KJf ■
. ..... ■ • »ijyfU
<*>;*•'' j r.; vr.''< vf»otru^.-r.
f.-v J;''M* - •il''»
*»Jr- -jhnl irros-'' *i
, j. *:■ Ovrfii''-
-71.v.<n? ’ - , *• rujuslo
•''•t; tifi,''<]??;
•>n >5Ji•.* v ''*. I\ i .,• «j -''?V L t •’
is i::.it.» ^ i i?J‘* ''»U''-J -•.!
• .. .. tvIl/fllH •->< {. i".»
> ‘.Ölti '' •■ ;
. i . h-i- t •»»" it.
}
Riksdagsberättelsen år 1962
KOMMITTÉ -
Justitiedepartementet
1 | 2 | 3 | 1 4 | 5 | 6 | 1 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter |
|
| ||
| ber 1960 | ättel 1961 | sen 1962 | t. o. m. | V, 1960- Arvoden Leda- möter | -30/. 1961 Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under Utredning av frågan om formerna för den informa-tion som rätten i vissa fall skall lämna juryn i |
|
|
|
|
|
|
tryckfrihetsmål............................. | 12 | 10 | 1 | — | _ | _ |
1951 års rättegångskommitté.................. | 13 | 11 | 2 | 415 213 | 5 400 | 4 500 |
Stadsdomstolsutredningen1..................... | 19 | 17 | 3 | 361583 | 7184 | 9 637 |
Hyreslagskommittén.......................... | 32 | 27 | 4 | 85 887 | 5 335 | 4 383 |
Utredning om frågan rörande rätt till gravplats . Summa kr. | 41 | 34 | 5 | 4 750 867 433 | 3125 21044 | 4 365 22 885 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
Besvärssakkunniga............................ | 10 | 7 | 6 | 314 200 | 4 460 | 9 390 |
Firmautredningen samt Utredningen om illojal |
|
|
|
|
|
|
redningen)2................................ | 11 | 8 | 7,8 | 461 833 | 15 150 | 24130 |
Svenska representanter hos FN och Europarådet |
|
|
|
|
| |
ling av brottslingar......................... | 14 | 12 | 9 | — | _ | _ |
Djurskyddsutredningen2....................... | 15 | 13 | 10 | 44 545 | 750 | 1980 |
1954 års fastighetsbildningskommitté*........... | 16 | 14 | 11 | 565 287 | 4 045 | 20 235 |
Utredningen om administrativa frihetsberövande!!2 | 17 | 15 | 12 | 345 609 | 6 505 | 3 564 |
Författningsutredningen....................... | 18 | 16 | 13 | 459 725 | 12 670 | 28 841 |
Utredning ang. pensionsstiftelsernas civilrättsliga |
|
|
|
|
|
|
ställning................................ | 20 | 18 | 14 | 121 340 | 17 280 | 15 070 |
1955 års valutredning*........................ | 21 | 19 | 15 | 37 252 | 11680 | 12 020 |
Utredningen rörande specialstraffrätten.......... | 22 | 20 | 16 | 49 560 | 8 640 | 8 294 |
1956 års eftervårdsutredning................... | 23 | 21 | 17 | 275 320 | 9 615 | 435 |
Utredning för översyn av brottsregistreringen ... | 26 | 22 | 18 | 75 781 | 2 750 | 6 285 |
Fångvårdens byggnadskommitté7............... | 27 | 23 | 19 | _ | _ | _ |
1956 års klientelundersökning rörande ungdoms- |
|
|
|
|
|
|
brottslingar........................... | 28 | 24 | 20 | 204 112 | 6 885 | 37 725 |
Utredningen ang. försöksverksamhet mot ungdoms- |
|
|
|
|
| |
brottsligheten............................ | 30 | 25 | 21 | 54 131 | 3 720 | 3 625 |
Familj erättskommittén........................ | 31 | 26 | 22 | 120 195 | 8 540 | 12 003 |
316
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
KOSTNADER
8 1 | 9 ! | 10 ! | n I | 12 | | 13 | 14 | 15 | 16 | |
|
|
|
|
|
|
|
| Beräknad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| V,—*1/» 1961 | kostnad | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1961 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
| kostnader, |
| 1/ ill | 1 /_. 31/.. |
|
|
|
|
|
| h no | In In |
| |
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materialier |
|
|
|
|
| o. bitr. |
| o. bitr. | m. m.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 200 | 200 |
1303 | 31 386 | 2 887 | 888 | — | 46 364 | 15116 | — | 476 693 |
1060 | 49 813 | 2178 | 786 | 16 915 | 87 573 | — | — | 449 156 |
2 104 | 38 304 | 3 811 | 392 | — | 54 329 | 4 719 | — | 144 935 |
|
| — | 348 | 7 297 | 15 135 | — | — | 19 885 |
4 467 | 119 503 | 8 876 | 2 414 | 24 212 | 203 401 | 19 835 | 200 | 1090 869 |
28 674 | 32 353 | — | — | — | 74 877 | 15 944 | 8 000 | 413 021 |
— | 69 603 | 3 392 | 10 300 | 8 998 | 131 573 | 32 912 | 17 500 | 643 818 |
— | — | — | — | — | 2 730 | 2170 | 1500 | 50 945 |
_ | 73 972 | 3 586 | 4 421 | — | 106 259 | 36 303 | 17 000 | 724 849 |
2 505 | 23 779 | 2 352 | 1204 | 15 794 | 55 703 | 1266 | 4 500 | 407 078 |
24 596 | 80 344 | 14 556 | 15 690 | 605 | 177 302 | 52117 | 20 000 | 709 144 |
4 973 | 49 100 | 13 764 | 966 | 17 284 | 118 437 | 21 780 | 18 000 | 279 557 |
| 34 431 | 154 | _ | — | 58 285 | 20 527 | 5 000 | 121 064 |
9 372 | 34 930 |
| 280 | 7 068 | 68 584 | 1420 | — | 119 564 |
152 | 44 244 | _ | — | — | 54 446 | 31356 | 12 000 | 373 122 |
| 54 | 601 | 870 | 11378 | 21938 | 2133 | — | 99 852 |
— | — | — | — | — | — | — | — | '' |
7 411 | 50 413 | 3 094 | 2 804 | 12 727 | 121 059 | 63 692 | 32 500 | 421 363 |
|
| 1742 | 1067 | _ | 10 154 | 6 218 | 2 600 | 73 103 |
— | 34 440 | 707 | 216 | — | 55 906 | 20 428 | 7100 | 203 629 |
317
Riksdagsberättelsen år 1962
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Utredning ang. bekantgörande av folkrättens regler | 33 | 28 | 23 |
|
|
|
Sjölagskommittén............................. | 35 | 29 | 24 | 97 543 | 10 975 | 12 327 |
Mönsterskyddsutredningen..................... | 36 | 30 | 25 | 88 670 | 9 665 | 6 090 |
Utredning om översyn av bestämmelserna i § 28 | 38 | 31 | 26 |
| 375 | 1200 |
Atomskadeutredningen........................ | 39 | 32 | 27 | 88 975 | 2 715 | 4 026 |
Översyn av lagen om rätten till arbetstagares upp-finningar ................................... | 40 | 33 | 28 | 14 471 | 8125 | 1000 |
1959 års förlagsinteckningskommitté............ | 43 | 35 | 29 | — | 3 725 | 5 892 |
Utredning ang. fångvårdsanstalternas behov av | 44 | 36 | 30 |
| 4 890 | 8 730 |
Utredningen ang. vissa skadeståndsrättsliga frågor | 45 | 37 | 31 | — | 3 000 | 2 380 |
Utredningen för översyn av Nedre justitierevisio-nens arbetsorganisation...................... |
| 38 | 32 |
| 4 960 | 1920 |
Utredningen om samnordisk översyn av aktiebo-lagslagstiftningen............................ |
| 39 | 33 |
|
| 1312 |
Utredningen rörande reglerna om godtrosförvärv |
| 40 | 34 |
| 450 | 4125 |
Utredning ang. upplysning till militära myndig-heter om ådömda straff m. m............... |
| 41 | 35 |
|
|
|
Utredning om hovrätternas domförhet.......... | — | 42 | 36 | _ | 620 | 675 |
Offentlighetskommittén........................ | — | 43 | 37 | — | 2 065 | 4 840 |
Sakkunnig för genomgång och bearbetning av |
| 44 | 38 |
|
| 1600 |
Utredning om en avveckling av rekognitionsavgif-terna till Danviks hospital.................. |
| 45 | 39 |
| 500 | 1275 |
Utredning av frågan om radions juridiska ansva-righet ..................................... |
| 46 | 40 |
| 1905 | 360 |
Utredning ang. fraktavtalet vid internationell gods-befordran å väg............................ |
| 47 | 41 |
|
|
|
Utredning av frågan om verkställighet av utländsk |
| 48 | 42 |
|
|
|
Expropriationsutredningen..................... | — | 49 | 43 | — | — | 1620 |
1961 års utredning om översyn av medborgarskaps-lagstiftningen............................... |
|
| 44 |
|
|
|
Utredning för översyn av domkretsindelningen för |
|
| 45 |
|
| 75 |
Trafikmålskommittén.......................... | — | — | 46 | — | 25 | 570 |
Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvskom-mittén..................................... |
|
| 47 |
|
|
|
Jordabalksutredningen........................ | — | — | 48 | — | — | — |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Utredning om formerna för ökat nordiskt sam-arbete inom kriminologien................... |
|
|
| 3 418 549 3 598 | 166 685 300 | 243 614 |
Kommittén ang. medicinska äktenskapshinder .. . | 24 | 1 | — | 52 219 | 500 | 300 |
Utredning ang. vattendomstolarnas organisation | 25 | 2 |
| 67 254 | 800 |
|
Utredningen för förberedande översyn av utsök-ningslagen m. m............................ | 34 | 4 |
| 107 091 | 1875 | 1905 |
Utredningen av frågan ang. principerna för fång-vårdsanstalternas förseende med annan personal | 37 | 5 |
| 49 696 | 1500 | 125 |
Utredning rörande ändringar i lönegruppsindel-ningen för rikets domsagor................. | 42 | 6 | — | 7182 | 1090 | 4 350 |
Summa kr. |
|
|
| 287 040 | 6 065 | 6 680 |
318
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
8 1 9 I | 10 1 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
_ | 36170 | 2 370 | 2 568 | — | 64 410 | 22 587 | 2 000 | 186 540 |
— | 42150 | 6 736 | 2 815 | — | 67 456 | 22 038 | 15 000 | 193164 |
|
| 86 | 366 |
| 2 027 |
| _ | 2 027 |
10 200 | 29 840 | 1888 | 1288 | — | 49 957 | 15 387 | 10 000 | 164 319 |
|
| 3126 | 483 | _ | 12 734 | 1975 | — | 29180 |
— | 36113 | 1129 |
| — | 46 859 | 15 237 | 10 000 | 72 0% |
34 595 | 20 300 | 2150 | 1291 | _ | 71956 | 3 426 | 1500 | 76 882 |
|
| 1444 | 443 | — | 7 267 | 5 990 | 3 300 | 16 557 |
— | — | — | — | — | 6 880 | 760 | 2 700 | 10 340 |
— | 13 122 | 523 | 483 | — | 15 440 | 7 890 | 6 500 | 29 830 |
— | 4 630 | 551 | 408 | — | 10164 | — | — | 10164 |
|
|
| _ | _ | _ | — | — | — |
| _ | 988 | 769 | _ | 3 052 | 3 731 | 9 000 | 15 783 |
— | 22 909 | 2 094 | 1956 | — | 33 864 | 14 727 | 11000 | 59691 |
— | — | — | — | — | 1600 | 7165 | — | 8 765 |
— | — | 588 | — | — | 2 363 | — | 1200 | 3563 |
15 530 | — | 186 | 128 | — | 18 109 | 13 252 | 2 500 a | 33 861 |
— | — | — | — | — | — | 400 | 320 | 720 |
|
|
|
|
| _ | 5 344 | _ | 5 344 |
— | 11707 | — | 3 039 | — | 16 366 | 13 577 | 113 000 | 42 943 |
— | — | — | — | — | — | — | — | — |
416 | 356 | 463 | 701 | _ | 2 011 | 16 585 | $ 9 000 | 27 596 |
| 2 766 |
| — | — | 3 361 | 12 993 | 6 000 | 22 354 |
— | — | — | — | — | — | — | 1500 | 1500 |
138424 | 746 726 | 68270 | 54 556 | 78 854 | 1493 129 | 491 330 | 250 220 | 5 653 228 |
|
|
|
|
| 300 |
|
| 3.898 |
— | — | — | 576 | 5 894 | 7 270 | — | — | 59.489 |
— | — | — | — | — | 800 | — | — | 68 054 |
17 090 | 3 321 | — | 674 | — | 24 865 | — | — | 131 956 |
— | 175 | — | — | — | 1800 | — | — | 51 496 |
_ | _ | — | — | — | 5 440 | — | — | 12 622 |
17 090 | 3 496 | — | 1 250 | 5 894 | 40 475 | — | — | 327 515 |
319
Riksdagsberättelsen år 1962
1 | 2 | 3 | 1 4 | i 5 | 1 6 | 1 7 |
D. Under budgetåret 1960/61 bestridda kostnader Kontaktman för nordiskt lagsamarbete......... |
|
|
| 6150 | 1200 | 600 |
Organisationskommittén för 1962 års FN-semina-rium rörande administrativt rättsskydd...... |
|
|
|
|
|
|
Utredning rörande ändrade bestämmelser om re-gistrering av elektriska anläggningar m. m. .. |
|
|
|
|
|
|
översyn av möjligheterna till utgallring av hand-lingar hos de allmänna domstolarna......... |
|
|
| 1821 | 1440 |
|
Justitiedepartementets expensmedel............. | — | — | — | — | — | — |
Byråchefen E. G. Anneli...................... | — | — | — | — | — | — |
Rådmannen G. A. Arnström................... | — | — | — | — | 500 | _ |
Hovrättsassessorn M. Bäärnhielm.............. | — | _ | — | _ | 1335 | _ |
Lagmannen C. O. Engqvist.................... | — | — | — | — |
| 1625 |
Ingeborg Greve ............................... | — | — | — | — | _ | _ |
Assessorn R. Greve........................... | — | _ | — | — | _ | 18 092 |
Hovrättsassessorn I. Gullnäs................... | — | _ | _ | _ | 4 000 |
|
Hovrättsrådet V. Körlof...................... | _ | _ | — | _ | 500 | _ |
Psykologen S. Larsson........................ | — | — | — | — | 450 | _ |
Lagbyråchefen T. Löwbeer.................... | — | — | — | — | 2184 | _ |
T. f. byrådirektören S. Rengby................. | — | — | — | — | 850 | _ |
Tingsdomaren B. Sandström................... | — | — | — | — | 500 | _ |
Hovrättsrådet K. Sidenbladh.................. | — | _ | — | — | 142 | _ |
Hovrättsfiskalen S. O. S. Vängby.............. | — | — | — | — | 1875 | _ |
Justitierådet G. Walin........................ | _ | _ | _ | _ |
| _ |
Byråchefen L. Öhrbom........................ | — | — | — | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 7 971 | 14 976 | 20 317 |
1 Kostnaderna bestrides med två tredjedelar från andra huvudtitelns kommittéanslag och
med en tredjedel från elfte huvudtitelns kommittéanslag.
s Kostnaderna bestrides från andra och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
s Kostnaderna bestrides från andra, nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
tredjedel från vartdera anslaget.
‘ Kostnaderna bestrides från andra och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
5 Kostnaderna bestrides från andra, femte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
tredjedel från vartdera anslaget.
• Kostnaderna bestrides från andra och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
vartdera anslaget.
7 Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
J
320
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
g 1 9 | 10 | U 1 | 12 | 13 | u | 15 | 16 | |
|
|
|
|
| 1800 |
|
| - A i f |
— | — | 331 | — | — | 331 | — | - — | — |
2 690 | — | — | — | — | 2 690 | — | — | — |
|
|
| _ | _ | 1440 | — | — | — |
| _ | _ | — | 59 482 | 59 482 | — | — | — |
47 978 | _ | — | — | — | 47 978 | — | — | — |
|
| _ | — | — | 500 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 1335 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 1625 | — | — | — |
|
| _ | _ | 268 | 268 | — | — | — |
| _ | 12 | _ | — | 18104 | — | — | — |
|
|
| _ | 1794 | 5 794 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 500 | — | — | —* |
|
|
| _ | _ | 450 | — | — | — |
9 661 | _ | _ | — | — | 11845 | — | — | — |
|
|
| _ | —. : | 850 | ■ | — | — |
|
| _ | _ | — | 500 | — | — | l,y-1— |
| _ | 922 | — | — | 1064 | — | — | — |
9 635 | _ | 813 | — | — | 12 323 | — | — | —'' |
| _ | 1304 | — | — | 1304 | — | — | — |
139 | — |
| — | — | 139 | — | — | — |
70108 | — | 8 382 | — | 61544 | 170 322 | — | — | — . |
.m
11 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml.
Rlksdagsberättelgen
321
Riksdagsberättelsen år 1962
Utrikesdepartementet
1 | 2 | 1 3 | 11 | 1 5 | 1 6 | 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter | ||||
| t. o. m. | Vt 1960- | 1961 | |||
| 1960 | 1961 | 1962 | /* lyöO | Arvoden | |
|
|
|
|
| Leda- möter | Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under Administrationsutredningen för biståndet till u-länderna............................... |
| 8 | 1 |
| fiQOA |
|
|
|
| O (FOU |
| ||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid Understödsnämnden för Rysslandssvenskar...... | 2 | 2 |
| 103 415 21437 60 342 4 256 | 2 400 1545 2 845 4 440 2 055 3 015 5 280 | 4 200 1545 5 595 1500 |
Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjö-folks- & sjöfartsärenden................... |
| |||||
Utrikesdepartementets understödsnämnd........ | 4 | O 4 | O 4 | |||
Nordiska Samfärdselkommittén................ | ||||||
Utredning rörande den administrativa organisa-tionen vid utrikesdepartementet m. m......... | 7 8 | 6 | 0 | |||
Kansliutredningen...................... |
| |||||
Utrikesförvaltningens lönenämnd............... | i 9 | t 8 9 10 | ||||
Beredningen för internationella biståndsfrågor (U-beredningen)....................... |
|
| ||||
UD-utredningen......................... |
|
|
| 1 740 | ||
Summa kr. D. Under budgetåret 1960/61 bestridda kostnader Sakkunniga i frågan om möblering............. |
|
| 240 907 1480 900 2380 | | 28 990 510 | 27 870 | |
Byråchefen Per Anger............... |
|
|
|
| ||
Förste Sekreteraren L. Myrsten................ Kanslirådet E. Norberg............... Summa kr. | — | — | — | 510 | 300 1200 |
322
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet
8 1 | » | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | ||
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ''"lu 1961 | kostnad | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| t. o. m. ,,, |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1961 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
| kostnader, |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Ii no | III In |
| |
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materialier |
|
|
|
|
| o. bitr. |
| o. bitr. | m. m.) |
|
|
|
|
— | — | — | — | 1015 | 10915 | 5008 | — | 15 923 |
|
|
|
| 92 | 6 692 | 2 225 | 1000 | 113 332 |
| _ | 618 | 14 968 | _ | 18 676 | 480 | 240 | 40 833 |
— | _ | 1128 | — | — | 9 568 | 1770 | 885 | 47 628 |
— | — | 3 443 | 3155 | 1022 | 13 500 | 1800 | 900 | 32 252 |
6 800 | 7 554 | 9 980 | 57 | 9 402 | 39 733 | 9 208 | 6000 | 115 283 |
— |
|
|
| — | 3 630 | — | — | 7 886 |
— | 17 124 | 2 427 | 3 963 | 2 564 | 32 438 | 28110 | 7 000 | 67 548 |
10 504 |
| _ | ___ | 1379 | 18 903 | 48 242 | 15 000 | 82 145 |
|
|
|
|
|
| 2 930 | 750 | 3 680 |
17 304 | 24 678 | 17 596 | 22143 | 15 474 | 154 055 | 99 773 | 31 774 | 526 510 |
|
|
|
|
| 510 |
|
| 1990 |
_ | _ | _ | _ | — | 900 | — | — | 1800 |
_ | _ | — | — | — | 300 | — | — | 600 |
28163 | — | — | — | — | — | 14 280 | 7140 | 49 583 |
28163 | — | — | — | — | 1710 | 14 280 | 7140 | 53973 |
323
Riksdagsberättelsen år 1962
Försvarsdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 1 6 | 1 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter | ||||
|
|
|
|
|
|
|
| berättelsen | t. o. m. | V, 1960- | -*•/. 1961 | ||
|
|
|
| «/, 1960 |
|
|
| 1960 | 1961 | 1962 |
| Arvoden |
|
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
|
|
|
|
|
| o. bitr. |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
1961'' |
|
|
|
|
|
|
1954 års utredning rörande totalförsvarets personal- |
|
|
|
|
|
|
behov ................................ | 7 | 7 | 1 | 77 245 | 11760 | 9 015 |
1956 års flygbullerutredning.................. | 11 | 11 | \2 | 124 264 | 15 225 | 11 610 |
Försvarets personalvårdsutredning.............. | 16 | 15 | 3 | 17 405 | 3 420 | 6 360 |
Utredningen rörande utbildning av värnpliktiga lä- |
|
|
|
|
|
|
kare m. m............................. | 20 | 17 | 4 | 12 858 | 4 665 | 10 035 |
1960 års förvarsupplysningsutredning............ | — | 20 | 5 | 176 | 4 605 | 5 730 |
Försvarets underhållsutredning................ | — | — | 6 | — |
|
|
Utredning om prövning av behovet av verkstadsut- |
|
|
|
|
|
|
rymmen m. m. inom det under byggnad varande |
|
|
|
|
|
|
örlogsvarvet å Muskö m. m. . ............... | — | — | 7 | —• | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 231 948 | 39 675 | 42 750 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
|
|
|
|
|
|
gången av 19621 |
|
|
|
|
|
|
1954 års värnpliktsavlöningsutredning........... | 8 | 8 | 8 | 50 594 | 5 935 | 3110 |
1954 års utredning angående vissa personalkårer in- |
|
|
|
|
|
|
om försvaret............................. | 9 | 9 | 9 | 151 221 | 1325 | 7 320 |
1956 års försvarsförvaltningssakkunniga......... | 10 | 10 | 10 | 65125 | 4195 | 3105 |
Organisationsnämnden för militärmusiken........ | 12 | 12 | 11 | 98 429 | 8 650 | 13 215 |
Kommandoexpeditionsutredningen........... | 14 | 13 | 12 | 1720 | 600 | 1800 |
Försvarets fiskeskyddsutredning................ | 15 | 14 | 13 | 32 837 | 3 635 | 9 085 |
Försvarets personaldelegation................... | 18 | 16 | 14 | 38119 | 1035 |
|
Utredningen rörande den framtida användningen av |
|
|
|
|
|
|
Skeppsholmen m. m..................... | 21 | 18 | 15 | 2130 | 1365 | 2 580 |
1959 års besparingsutredning för försvaret........ | 22 | 19 | 16 | 41564 | 10 200 | 14 835 |
1960 års försvarsledningsutredning............ | — | 21 | 17 | _ | 7 995 | 12 185 |
1960 års befälsstatsdelegation................... | — | 22 | 18 | _ |
| 10 715 |
1960 års värnpliktsutredning................... | — | 23 | 19 | _ | 4 950 | 7 905 |
1960 års intendenturförvaltningsutredning........ | — | 24 | 20 | _ | 6 050 | 2175 |
Utredningen rörande redovisningen av försvarets be- |
|
|
|
|
|
|
fästningar............................ | — | 25 | 21 | _ | 50 |
|
Försvarets lärarutredning..................... | — | — | 22 | _ | 2 680 | 8 925 |
Utredning rörande statligt stöd åt soldathemsverk- |
|
|
|
|
|
|
samheten............................. | — | _ | 23 | _ |
|
|
Utredning rörande krigsmaktens och civilförsvarets |
|
|
|
|
|
|
fortsatta utveckling m. m.................... | — | — | 24 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 481 739 | 58665 | 96 955 |
1 Kostnaderna bestrides från kommittéanslaget.
324
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
8 1 9 1 | 10 | | n | | 12 | | 13 | 14 | 15 | 16 | ||
| Beräknad total- kostnad | |||||||
|
| 961 | ||||||
t. o. m. “/a | ||||||||
Ersättning för | Rese- och trakta- | ivriga | Summa | Verk- | Beräk- | |||
mistade avlö- | mentsersätt- | atgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | trycknings- kostnader, |
| utgifter Vt—"/». | utgifter Va-*1/.. | 14 och 15) | ||
|
|
|
|
|
| |||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | lyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | nateriel |
|
|
|
|
| o. bitr. |
| o. bitr. | m. m.) |
|
|
|
|
716 | 30 039 | 8 658 | 4 908 | 2 567 | 67 663 | 13 445 | 2 700 | 161053 |
|
| 2 861 | 723 | 4 264 | 34 683 | 22 887 | — | 181834 |
— | — |
| — | 1133 | 10 913 | 4 525 | 2 000 | 34 843 |
| 7 988 | 104 | 4141 | 2 863 | 29 796 | 19 845 | 3 000 | 65 499 |
|
| 1236 | 679 | 1047 | 13 297 | 3 238 | — | 16 711 |
— | — |
|
| — | — | 9 440 | 4 000 | 13 440 |
|
|
|
| _ | _ | — | 3 000 | 3 000 |
716 | 38 027 | 12 859 | 10 451 | 11874 | 156 352 | 73 380 | 14 700 | 476 380 |
|
| 299 |
| 1309 | 10 653 | 1080 | 3 000 | 65 327 |
114 | 29 379 | 132 | 20 | 269 | 38 559 | 17 269 | 12 000 | 219 049 |
|
| 55 | 20 | 216 | 7 591 | 7 223 | 1500 | 81439 |
|
| 186 |
| 1626 | 23 677 | 4 662 | 5 000 | 131 768 |
|
|
| _ | 149 | 2 549 | 900 | — | 5169 |
|
| 2 777 | 1006 | 421 | 16 924 | 5 342 | 5 000 | 60103 |
— | — |
| — | 1035 | 810 | 500 | 40 464 | |
|
|
|
|
| 3 945 | 2 724 | 8 300 | 17 099 |
| 41526 | 508 | 2 043 | 28116 | 97 228 | 28 867 | 16 000 | 183 659 |
| 49 239 | 5 084 | 3 354 | 7 354 | 85 211 | 30 427 | 22 500 | 138 138 |
26 568 | 25 033 | 655 | 4 356 | 377 | 67 704 | 28 919 | 20 000 | 116 623 |
|
| 613 | 4 555 | 56 | 18 079 | 26 340 | 17 500 | 61 919 |
32 923 | — |
| — | 227 | 41 375 | 31302 | 19 200 | 91 877 |
|
|
|
|
| 50 | _ | 1000 | 1050 |
— | — | — | — | — | 11605 | 18 456 | 9 000 | 39 061 |
|
|
|
| _ | _. | _ | _, | — |
59 605 | 145177 | 10 309 | 15 354 | 40 120 | 426 185 | 204 321 | 140 500 | 1 252 745 |
325
Riksdagsberättelsen år 1962
1 | 1 2 | 1 3 | 1 4 | 1 5 | 1 6 | 1 i |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Sakkunniga för översyn av inskrivningsförordningen | 1 |
|
| 137 476 |
| 2 800 |
1954 års befälsutredning......... | 2 | — | _ | 337 706 |
|
|
1958 års försvarsledningskommitté........ | 17 | 3 | _ | 106 399 |
|
|
1959 års skjutfältsutredning........ | 19 | 4 | _ | 29198 | 2 345 | 2 310 |
Försvarsattachéutredningen 1960 ..... | 23 | 5 | _ | 15 727 | 825 | 2 640 |
1960 års försvarskommitté............... | — | 6 | — | 3 289 | 17 945 | 22 260 |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1960/61 Ärenden angående aktuella sysselsättningssvårig-heter vid Karlskrona örlogsvarv; kanslirådet |
|
|
| 629 795 | 21115 | 30 010 |
1 Kostnaderna bestrides från kommittéanslaget.
326
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 11 | 15 | 16 | ||
|
|
|
|
| 2 800 |
|
| 140276 |
|
| _ | 423 | _ | 423 | — | — | 338129 |
|
| _ |
| 14 405 | 14 405 | — | — | 120 804 |
_ | 1002 | 1767 | 196 | 375 | 7 995 | — | — | 37 193 |
|
| 1984 | 2 033 | 258 | 7 740 | — | — | 23 467 |
— | — | 5 554 | 3131 | 5 216 | 54106 | — | — | 57 395 |
| 1002 | 9 305 | 5 783 | 20254 | 87 469 |
|
| 717 264 |
|
|
|
|
| 3 975 | _ | _ | — |
237
Riksdagsberättelsen år 1962
Socialdepartementet
| 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 6 | 7 | |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter |
|
| ||
| nummer i |
|
|
| ||
| berättelsen | t. o. m. | Vt 1960—“/. 1961 | |||
|
|
|
| "/. 1960 |
|
|
| 1961 | 1961 | 196S |
| Arvoden |
|
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
|
|
|
|
|
| o. bitr. |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
1961 |
|
|
|
|
|
|
Nykterhetsvårdsutredningen..................... | 10 | 8 | 1 | 400 024 | 11850 | 16 365 |
1958 års socialförsäkringskommitté.............. | 17 | 12 | 2 | 179 101 | 7 570 | 21150 |
Utredning om pensionsstyrelsens frivilliga försäkring | 21 | 14 | 3 | 62 575 | 4 250 | 5 655 |
Utredning om s. k. beroende uppdragstagare...... | 22 | 15 | 4 | 39 043 | 4 750 | 8 580 |
Bostadspolitiska organisationskommittén......... | 24 | 18 | 5 | 15 338 | 5 875 | 10 505 |
1960 års ungdomsupplysningsutredning.......... | — | 23 | 6 | — | 2 940 | 1035 |
Summa kr. |
|
|
| 696 081 | 87 235 | 63 290 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
ingången av 1962 |
|
|
|
|
|
|
Laboratorieutredningen..................... | 12 | 9 | 7 | 58 332 | 510 | 21 647 |
Barnanstaltsutredningen .................. | 15 | 10 | 8 | 50 820 | 10 030 |
|
Socialpolitiska kommittén...................... | 16 | 11 | 9 | 177 535 | 9 040 | 19 225 |
1959 års undersökning av arbetstidsförkortningens |
|
|
|
|
|
|
verkningar........................... | 20 | 13 | 10 | 57 101 | _ | 34134 |
Statens ungdomsråd........................ | — | 16 | 11 | 7 540 | 4100 | 3 600 |
Bostadsbyggnadsutredningen................... | 23 | 17 | 12 | 27 288 | 4 965 | 11505 |
Kommittén för näringslivets lokalisering......... | 25 | 19 | 13 | 10 005 | 5 440 | 44145 |
Socialberedskapskommittén................ | — | 20 | 14 | _ | 8 675 | 4 395 |
Arbetsmarknadsutredningen.................... | — | 21 | 15 | — | 1650 | 9 255 |
1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning........ | — | 22 | 16 | — | 3 690 | 3 795 |
1960 års semesterkommitté..................... | _ | 24 | 17 | _ | 1695 |
|
Socialvårdskonsulentutredningen................ | — |
| 18 | _ | 1250 | 390 |
Utredning rörande förenkling av metoden för gene- |
|
|
|
|
|
|
rell hyreshöjning........................ | — | _ | 19 | _ | _ | _ |
Kommittén för behandlingsforskning vid ungdoms- |
|
|
|
|
|
|
vårdsskolorna............................ | _ | _ | 20 | _ |
|
|
1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård |
|
|
|
|
|
|
utom skola av ungdomsvårdsskoleelever....... | — | _ | 21 | _ | _ |
|
Yrkesskadeutredningen.................... | — | — | 22 | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 888 621 | 51045 | 152091 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in- |
|
|
|
|
|
|
gången av 1961 |
|
|
|
|
|
|
Utredningen om läkemedelsrabatteringen......... | 8 | _ | _ | 81 797 | 1575 |
|
Utredning angående inrättande av ett centralt före- |
|
|
|
|
|
|
tagsregister1............................. | 9 | 1 | — | 17 556 | — | 2 220 |
328
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 1 9 1 | 10 | | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
| Beräknad total- kostnad | |||||||
| V,-*1/» | 1961'' | ||||||
t. o. m. *Vu | ||||||||
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | |||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
|
|
|
| ||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| o. bitr. |
| o. bitr. | m. m.) |
|
|
|
|
229 | 52199 | 5 452 | 4117 |
| 90212 | 50 551 | 14 000 | 554 787 |
| 124 028 | 5 464 | 5 591 | _ | 163 803 | 21229 | — | 364133 |
|
|
| _ | 9 905 | 7 995 | 4 000 | 84 475 | |
» 11 922 | 31 854 | 1692 | 4 074 | —- | 62 872 | 19 665 | 14 800 | 136 380 |
| 32131 | 430 | 3 582 | — | 52 523 | 4 412 |
| 72 273 |
|
|
| — | — | 1 3 975 | '' - | • T—• | 3 975 |
12151 | 240212 | 13 038 | 17 364 | ■ | 383 290 | 103 852 | 32 800 | 1216 023 . |
|
|
| 60 |
| 22 217 | 7 251 | 8 095 | 95 895 |
| 37 336 | 10 852 | 1667 | — | 59885 | 23 204 | 24 440 | 158 349 |
908 | 57 746 | 3 009 | 4 041 | — | 93 969 | 34 329 | 21500 | 327 333 |
| 14 524 |
|
| 6 983 | 55 641 | 43 482 | 5 800 | 162 024 |
3 075 |
| 5 556 | 1027 | — | 17 358 | 10 800 | 2 900 | 38 598 |
587 | 53 417 | 1966 | 3 743 | 107 910 | 184 093 | 45 607 | 32 600 | 289 588 |
| 4 425 | 6 812 | 4 584 | 1620 | 67 026 | 32 274 | 32 800 | 142 105 |
| 23 044 |
| 2 996 | — | 39110 | 19150 | 8 200 | 66 460 |
| 41 064 | 301 | 3 003 | — | 55 273 | 35 767 | 22 100 | 113 140 |
| 17 967 | 375 |
| — | 25 827 | 22 066 | 9100 | 56 993 |
|
|
| _ | — | 1695 | 543 | 8 000 | 10 238 |
— | — | — | 40 | — | 1680 | 4 281 | 1200 | 7161 |
— | — | — | — | — | — | — | 3 000 | 3 000 |
_ | — | — | — | — | — | 2 910 | 21 700 | 24 610 |
|
|
|
|
| _ | _ | 2 750 | 2 750 |
_ | — | — | — | — | — | 9 089 | 13 000 | 22 089 |
4 570 | 249 523 | ,28 871 | 21 101 | 116 513 | 623 774 | 290 753 | 217 185 | 1 520 333 |
|
|
|
|
| 1575 | _ | _ | 4 83 372 |
— | — | — |
| — | 2 220 | — | — | 19 776 |
llf Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. 329
Riksdagsberättelsen
Riksdagsberåttelsen år 1962
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Arbetarskyddsverkets organisationsutredning..... | 11 | 2 | _ | 14 449 |
|
|
1957 års studentbostadsutredning............... | 13 | 3 | — | 80 911 | 3 445 | 2 985 |
1958 års förskollärarutredning.................. | 14 | 4 | — | 11289 | 1650 | 900 |
Organisationskommittén för flyktingseminariet . .. Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1960/61 Utredningar rörande skogstillgångarna i Jämtlands län och grundförut-sättningarna för ett vidgat industriellt utnytt- |
| 7 |
| 206 002 | 450 7120 | 825 6930 |
jande av dessa............................ näringslivet och befolkningsutvecklingen å lands- | — | — | — | — | — | — |
bygden i Bohuslän2........................ Tomedalens och överkalixbygdens försörjning | — | — | — | — | — | — |
medels där befintliga naturtillgångar2........ Ersättningar till | — | — | — | — | — | — |
byråchefen L. Hultström..................... | — | — | — | — | 2 300 | — |
Klichéanstalten Draken...................... | — | — | — | — | — | — |
Kommittéexpenser............................ Summa kr. |
|
|
| — | 2 300 | — |
1 Kostnaderna bestrides från femte och sjunde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
* Kostnaderna bestrides från femte, sjunde och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med
en tredjedel från vartdera anslaget.
Angående statens byggnadsbesparingsutredning se redogörelsen till Kommunikationsdepartementet.
Angående utredning om administrativa frihetsberövanden se redogörelsen till Justitiedepartementet.
330
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 | 9 | 10 | il | 12 | 13 | 14 | 15 | 10 |
|
|
|
| 4 678 | 4 678 |
|
| 19127 |
_ | _ | — | — | 858 | 7 288 | 19 761 | — | 107 960 |
_ | — | 1135 | — | 3 392 | 7 077 | — | — | 18366 |
— | 410 | 33 | — | — | 1718 | — | — | 1718 |
| 410 | 1168 |
| 8928 | 24 556 | 19 761 |
| 250319 |
|
|
|
| 26 550 | 26 550 |
|
|
|
— | — | — | — | 17 613 | 17 613 | — | — | — |
— | — | — | — | 13 359 | 13359 | — | — | — |
— | — | — | — | 721 | 2 300 | — | — | — |
— | — | — | — | 84 375 | 84375 | — | — | — |
— | — | — | — | 142 618 | 144918 | — | — | — |
331
Riksdagsberåttelsen år 1962
Kommunikationsdepartementet
1 | 2 1 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter | ||||
|
|
|
|
| ||
| berättelsen | t. o. m. | Vt 1960- | 1961 | ||
|
|
|
| 3V, 1960 |
|
|
| 1960 | 1961 | 1962 |
| Arvoden |
|
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., ^ |
|
|
|
|
| möter | experter |
|
|
|
|
|
| o. bitr. |
1 A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
1961 |
|
|
|
|
|
|
Svenska ledamöterna av skandinaviska flygtaxe- |
|
|
|
|
|
|
kommittén................................. | 19 | 11 | 2 | 6 685 | 2130 | 3165 |
Djurgårdsnämndsutredningen................... | 22 | 14 | 3 | 3 430 | 4 300 | 4 492 |
Utredning rörande vissa i utlandet på försök införda |
|
|
|
|
|
|
tillfälliga hastighetsbegränsningar............. | — | 17 | 4 | — | 2 400 | — |
Sakkunnig för utredning av kostnaderna vid över- |
|
|
|
|
|
|
gång till högertrafik.......................... | — | 22 | 5 | — | 2 250 | 1605 |
Svenske ledamoten av en skandinavisk ämbets- |
|
|
|
|
|
|
mannadelegation för undersökning rörande SAS''s |
|
|
|
|
|
|
kapitalbehov............................... | — | — | 6 | — | 3 000 | 4 868 |
Summa kr. |
|
|
| 10115 | 14 080 | 14130 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
|
|
|
|
|
|
gången av 1962 |
|
|
|
|
|
|
1951 års byggnadsutredning.................... | 10 | 2 | 7 | 209 092 | — | — |
1953 års trafikutredning....................... | 11 | 3 | 8 | 540 473 | 26 385 | 30 315 |
Statens byggnadsbesparingsutredning1........... | 12 | 4 | 9 | 676 423 | 25 207 | 1070 |
Svenska öresundsdelegationen2 ................. | 13 | 5 | 10 | 1 011 448 | 7 962 | 25 440 |
Postutredningen 19562 ......................... | 14 | 6 | 11 | 269 521 | 2 240 | 10 905 |
Vägmarksersättningskommittén2................ | 15 | 7 | 12 | 105 531 | 2 330 | 4 496 |
Markdelegationen............................. | 16 | 8 | 13 | 51 766 | — | 13 290 |
1957 års trafiknykterhetskommitté.............. | 17 | 9 | 14 | 23 544 | 6120 | 13 015 |
Märstadelegationen............................ | 18 | 10 | 15 | 15965 | 4 705 | 3 270 |
Sakkunnig för utredning rörande behovet av rörelse- |
|
|
|
|
|
|
medel inom de statliga kommunikationsverken .. | 20 | 12 | 16 | 8 210 | 3 500 | — |
1959 års flygutredning......................... | 21 | 13 | 17 | 4 907 | 6125 | 9 425 |
1960 års radioutredning2....................... | — | 15 | 18 | 508 | 5 095 | 35 223 |
Utredningen rörande statens geotekniska institut .. | — | 16 | 19 | — | — | 1650 |
1960 års vägsakkunniga........................ | — | 18 | 20 | — | 4 935 | 3 690 |
Parkeringskommittén.......................... | — | 19 | 21 | — | — | 4 837 |
El-lagstiftningsutredningen ..................... | — | 20 | 22 | — | — | 300 |
332
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 19 1 | 10 | 11 | | 12 | 13 | | 14 | 16 | 16 | |
| Beräknad total- kostnad | |||||||
| V»— | 1961 | ||||||
t. o. m. “/„ | ||||||||
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | |||
nästade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kul. 5j 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | [trycknings- |
| utgifter Vr-*/i. | utgifter Va-"/» | 14 och 1 5) | ||
|
|
|
| MISlUitUCl y |
|
| ||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| o. bitr. |
| o. bitr. | m. m.) |
|
|
| . . • |
|
| 665 | 746 | 115 | 6 821 |
|
| 13506 |
— | — |
| — | 1479 | 10 271 | — | — | 13 701 |
4 842 | — | 6 902 | 3 476 | — | 17 620 | 30585 | — | 48 205 |
— | — | — | 558 | — | 4 413 | 8 047 | 9 000 | 21460 |
|
| 1569 | 1725 | 1696 | 12 858 | — | — | 12 868 |
4 842 | — | 9136 | 6 505 | 3 290 | 51983 | 38 632 | 9000 | 109 730 |
|
|
|
|
|
|
|
| 209 092 |
| 128 324 | 7 968 | 2 977 | 10111 | 206 080 | 90 422 | 25 000 | 861 975 |
| 34 224 |
| _ | 9 652 | 70153 | 23 544 | 9194 | 779314 |
|
| 1924 | 10 832 | 1871 | 48 029 | 17 522 | 10 000 | 1086 999 |
| 60 760 | 1867 | 480 | 544 | 76 796 | 26 422 | 13 500 | 386 239 |
|
| 147 | 2 290 | 1318 | 10 581 | 5 970 | 500 | 122 582 |
| 992 |
|
| — | 14 282 | — | 18000 | 84 048 |
147 | 17 264 | 2 765 | 3 920 | 4 874 | 48105 | 1967 | 9000 | 82 616 |
|
|
| 34 |
| 8 009 | 870 | 1000 | 25 844 |
|
|
|
|
| 3 500 | 2 400 | 4 000 | 18110 |
| _ | 1852 | 688 | 1000 | 19 090 | 3 598 | 5000 | 32 595 |
| 8 359 | 4 714 | 283 | 179 | 53 853 | 30 633 | 13 452 | 98 446 |
|
|
|
| 500 | 2150 | 1475 | 2 000 | 5 625 |
| 18 275 | _ |
| _ | 26 900 | 18 324 | 8 000 | 53 224 |
| 36 794 | 2 407 | 893 |
| 44 931 | 27 383 | 11 500 | 83 814 |
— | 2 550 | 297 | 485 | — | 3 632 | | 7 517 | 9 000 | 20 149 |
333
Riksdagsberättelsen år 1962
X | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
1960 års byggnadsstyrelseutredning.............. |
| 21 | 23 24 25 26 30 |
| 3 265 |
|
1960 års utredning angående kontrollbesiktning av |
| 23 24 |
|
| ||
Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté | — | — |
| 1953 | ||
Kanaltrafikutredningen............... |
|
|
|
| X oOU | |
Svenska ledamöter av en skandinavisk kommitté | _ | _ | _ |
|
| |
Summa kr. |
|
|
| 2 917 388 | 100 254 | 170 279 |
C Av kommittéanslaget under budgetåret 1960/61 |
|
|
|
|
|
|
Kommunikationsdepartementet (för skri vpersonal). | — | — | — | — | — | — |
* Kostnaderna bestrides från andra, femte, sjätte, åttonde, nionde, tionde och elfte huvudtitlarnas
kommittéanslag med en sjundedel från vartdera anslaget.
* Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
334
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
10 132 | _ | — | 2 000 | 20752 | 12 576 | 6 700 | 40 028 |
| 22 | 20 | 2 000 | 9122 | 3 394 | 3 000 | 15 516 |
|
|
|
| 1953 | 2 474 | 2 610 | 7 037 |
|
|
| __ | 1350 | 49 881 | 8 000 | 59 231 |
— | — | — | — |
| 4 537 | 8 700 | 13 237 |
|
| _ | _ | — | 4 402 | 9 000 | 13 402 |
317 674 | 23 963 | 22 902 | 34 049 | 669268 | 335 311 | 177156 | 4 099 123 |
|
|
| 9 000 | 9 000 | 9000 |
| 18 000 |
I '' Wana a*»* ml»«
I
f ; i ,, ... .. .......... ,
335
Riksdagsberättelsen år 1962
Finansdepartementet
i
Kommitténs benämning
‘ i
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under
1%1
Utredning angående översyn av lösen- och stämpel
förordningarna
.............................
Stablliseringsutredningen......................
Utredning av frågan rörande internordiska flytt
ningsbetyg.
................................
Utredning om formerna för skatteavdrag å allmän
tilläggspension m. m........................
1959 års utskänkningsutredning................
1960 års företagskreditutredning...............
1961 års utredning angående tillsynen över sparbankerna
....................................
Summa kr.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid
ingången av 1962
Skattelagssakkunniga..........................
1953 års skatteflyktskommitté.................
1955 års stadsutredning.......................
Utredningen angående redogöraransvaret m. m. ...
Kommittén för maskinell databehandling........
Uppdrag att utarbeta en översikt över utländsk
lagstiftning angående konjunkturpolitisk reglering
av avbetalningshandeln..................
Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet
........................................
Fastighetstaxeringssakkunniga av år 19571 .......
1958 års skatteutjämningskommitté............
Utredningen om universitetens egendomsförvalt
ning.
......................................
Skatteutredningen angående ackumulerad inkomst,
m. m......................................
Uppbördsorganisationskommittén1..............
Uppdrag att bevaka statens intressen vid tillämpningen
av avtalet den 28 juni 1956 mellan staten
och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund
om fortsatt samarbete i Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag ...........................
1959 års långtidsutredning.....................
Dubbelbeskattningssakkunniga.................
2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 6 | 1 7 |
Kommitténs | Utgifter | ||||
t. o. m. | 7r 1960—“/. 1961 | ||||
196( | 11961 | 11962 | Arvoden Leda- möter | Sekr., | |
14 | 12 | 1 | 178 920 | 8 250 | 10517 |
19 | 16 | 2 | 311 701 | 16 305 | 33 470 |
21 | 18 | 3 | 2 370 | 90 | — |
37 | 28 | 4 | 32 905 | 2 400 | 2 295 |
39 | 30 | 5 | — | 7 885 | 6 720 |
— | 37 | 6 | — | 6 420 | 8895 |
— | — | 7 | — | 1320 | 1125 |
|
|
| 525 896 | 42 670 | 63 022 |
13 | 11 | 8 | 756 995 | 12 950 | 5160 |
16 | 13 | 9 | 157 755 | — | 2 820 |
17 | 14 | 10 | 192 589 | 4 040 | 5 025 |
18 | 15 | 11 | 168 854 | 4 555 | 5190 |
20 | 17 | 12 | 247 695 | 6 935 | 19 995 |
25 | 19 | 13 | 130026 | 4 935 | — |
26 | 20 | 14 | 202 785 | 17 355 | 30165 |
29 | 21 | 15 | 53 759 | — | _ |
30 | 22 | 16 | 217 754 | 5 900 | 21000 |
31 | 23 | 17 | 11000 | 4 265 | 2 070 |
32 | 24 | 18 | 24 780 | 1980 | 3195 |
34 | 25 | 19 | 399 255 |
|
|
35 | 26 | 20 | 4140 |
|
|
36 | 27 | 21 | 28 995 | 17 580 | 39222 |
38 | 29 | 22 | 22 739 | 4 375 | 6120 |
336
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12| 13 | 14 | 15 | 16
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| V,-"/u | 1961 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1961 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
|
|
| ''A-11/.. | 1/.» |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| o. bitr. |
| o. bitr. | m. m.) |
|
|
|
|
| 34 275 |
|
|
| éi 1 > t 53 042 | J>. It il- | >''■ *•«>''■ »•'' | filUUftfil , f 231 962 |
1879 | — | 6 888 | 1137 | — | 59680 | 7 931 | — | 379 312 |
— | — | — | — | — | 90 | — | — | 2 460 |
787 | 17 500 | 181 | 194 |
| 23 357 | _ | _ | 56 262 |
| 23 722 | _ | — | 3 200 | 41 527 | 7 783 | 14 000 | 63 309 |
— | — | 1701 | 220 | — | 17 236 | 19 403 | 5 500 | 42 139 |
16 428 | — | 1508 | 466 | — | 20 846 | 28091 | 10 000 | 58 937 |
19 094 | 75497 | 10278 | 2017 | 3 200 | 215 778 | 63 208 | 29 500 | 834381 |
72487 | 6 715 | 1624 | 2 897 |
| 101833 | 17 865 | 5 500 | 882 193 |
| 24 200 | _ | _ | — | 27 020 | 13 648 | 7 000 | 205 423 |
_ | 42 360 | _ | _ | — | 51425 | 19 241 | 13 000 | 276 254 |
_ | 34 440 | _ | _ | — | 44185 | 13 148 | 8 246 | 234 433 |
1152 | 122 411 | 142 | 353 | — | 150 988 | 43 416 | 28 000 | 470 099 |
44 244 | — | 900 | — | — | 50 079 | 17 442 | 9 000 | 206 547 |
322 | 79 820 | 3 716 | 2 445 | 16 000 | 149823 | 40187 | 17 000 | 409 795 |
|
|
|
|
| 1700 | 55 459 | ||
41507 | 95 736 | 10 697 | 9 243 | — | 184 083 | 55 873 | 24 000 | 481 710 |
2 018 | 1158 | 129 | — | — | 9 640 | 9 279 | 10 000 | 39 919 |
| 21 371 |
| _ | _ | 26 546 | 14 041 | 2 000 | 67 367 |
|
|
|
| 510 506 | 124 136 | 95 000 | 1 128 897 | |
|
|
|
|
|
| 2 250 |
| 6 390 |
5134 | 25 366 | _ | — | 26 000 | 113 301 | 61019 | 26 270 | 229 585 |
| 24 729 | 2152 | 338 | — | 37 714 | 18132 | 8 000 | 86 585 |
337
Riksdagsberåttelsen år 1962
1 | 2 | 1 3 | 1 | 5 | 6 | 7 |
Lönebeskattningsutredningen.................. | 40 | 31 | 23 | 24 370 |
| 4 980 |
Uppbördsutredningen......................... Utredning rörande vissa ändringar i lagstiftningen | 41 | 32 | 24 | 7 685 | 4 865 | 3 960 |
om mått och vikt, m. m.................... | 42 | 33 | 25 | — | 2 800 | 6 885 |
SPA-utredningen............................. | 43 | 34 | 26 | 90155 | 8 000 | 25 061 |
Värdesäkringskommittén....................... | 44 | 35 | 27 | 38 897 | 6 780 | 36144 |
Allmänna skatteberedningen................... Organisationskommittén för den statliga centrala | — | 36 | 28 | — | 25 290 | 21990 |
rationaliserings- och revisionsverksamheten .... | — | 38 | 29 | — | 9 630 | 13140 |
Valutakommittén............................. 1961 års utredning angående översyn av vissa be- | — | 39 | 30 | — | 2960 | 3 870 |
skattningsregler för skadeförsäkringsrörelse .... | — | — | 31 | -- | 1750 | 2 310 |
1961 års fastighetstaxeringsutredning........... | — | — | 32 | — | — | — |
Konsumtionskreditutredningen................. | — | — | 33 | — | 1320 | 1350 |
Investeringsfondsutredningen................... | — | — | 34 | -- | — | — |
Bostadslåneutredningen........................ | — | — | 35 | — | — | — |
1961 års nyktcrhetslagkommitté................ Utredning rörande ägandeförhållandena och makt- | — | — | 36 | — | — | — |
koncentrationen inom det privata näringslivet . Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
|
| 37 | 2 780 228 | 148 265 | 259 652 |
1953 års utskänkningsvinstkommitté............ 1953 års utredning rörande de statliga företags- | — | — | — | 181 744 | — | — |
formerna................................... Utredningen om avsättning av viss del av statens | 15 | 1 |
| 365 750 | 4 600 | 1635 |
forskningsarbete inom näringslivet............ | 22 | 2 | — | 1670 | 1990 | 3 900 |
1956 års fondutredning........................ Utredning rörande befogenheterna för Konunga-riket Sveriges stadshypotekskassa att placera till | 23 | 3 |
| 18 448 |
| 375 |
kassans reservfond hörande medel m. m........ | 24 | 4 | — | 16 693 | — | 330 |
Kreditmarknadsutredningen.................... | 28 | 6 | — | 47 350 | — | — |
Utredningen om sparstimulerande åtgärder...... | 33 | 7 | — | 39 163 | 5 570 | 7185 |
Taxeringskontrollutredningen................... Utredning om lättnader för invalider i bensinbe- | 46 | 9 | — | 44 312 | 2 085 | 8 010 |
skattningen m. m........................... Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1960/61 | 10 |
|
| 715 130 | 2 850 17 095 | 21435 |
Utredningsrådet.............................. Dansk-svensk kommitté för utredning av vissa frå- | — | — | — | 2 745 | 1140 | — |
gor om proviantering i öresundstrafiken....... | — | — | — | — | 840 | — |
Finansdepartementets lokaler.................. | — | — | — | — | — | — |
Klichéanstalten Draken AB.................... | — | — | — | — | — | — |
Landshövdingen E. A. Westerlind.............. | — | — | — | -- | 2 500 | — |
Förste kanslisekreteraren R. V. A. Sohlman..... | — | — | — | — | 500 | — |
Till VIII ht:s kommittéanslag................. | — | — | — | — | — | — |
Finansdepartementets expensmedel............. Summa kr.j |
|
|
| 2 745 | 4 980 | — |
Angående utredning rörande inrättandet av ett centralt företagsregister se redogörelsen till
socialdepartementet.
Angående utbetald ersättning till arbetsmarknadsstyrelsen (k. brev 30/6 1960) se redogörelsen
till socialdepartementet.
1 Kostnaderna bestrides av andra medel än kommittéanslaget.
S38
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 151 | 16 |
| 25350 |
|
|
| 30330 | 13 891 | 5 900 | 74 491 |
— | 23 270 | 1270 | — | — | 33 365 | 11643 | 9 000 | 61 693 |
| 3 570 | _ | _ | _ | 13 255 | _ | 4 500 | 17 755 |
48 744 | 39018 | — | — | 4 519 | 125 342 | 8 501 | 5000 | 228 998 |
| 55 257 | 2 689 | 1826 | — | 102 695 | 38129 | 12 000 | 191 721 |
39663 | 80 599 | 3151 | 7 279 | — | 177 972 | 65 261 | 43 000 | 286 233 |
| 11939 | 174 | _ | ■ | 34 883 | _ | _ | 34 883 |
— |
| 93 | — | — | 6 923 | 2140 | 3 280 | 12 343 |
| 11390 | _ | _ | _ | 15 450 | 10 438 | 7 900 | 33 788 |
_ |
| 528 | 204 | — | 732 | — | 6 900 | 7 632 |
_ | _ | _ | _ | _ | 2 670 | 4 830 | 5 500 | 13000 |
| _ | _ | _ | _ | _ | 1565 | 10 373 | 11938 |
___ | - | _ | - ■ | _ | _ | 6 728 | 9 000 | 15 728 |
— | — | — | — | — | — | — | 5 275 | 5 275 |
255 271 | 728699 | 27 265 | 24 585 | 46519 | 2 000 760 | 612 803 | 382 344 | 5 776134 |
|
|
|
| 13 635 | 13 635 |
|
| 195 379 |
218 | 329 | 1593 | 775 | 9 329 | 18479 | — | — | 384 229 |
|
| 344 |
| 3 423 | 9 657 |
|
| 11327 |
— | — |
| — | — | 375 | — | — | 18 823 |
|
|
|
|
| 330 |
|
| 17 023 |
_ | _ | _ | — | 10346 | 10 346 | — | — | 57 696 |
2181 | 9831 | 2 798 | — | 5 369 | 32 933 | — | — | 72 096 |
| 10 004 | 3 255 | — | 16 380 | 39 734 | — | — | 84 046 |
_ | _ | — | — | — | 2 850 | — | — | 2 850 |
2 399 | 20164 | 7 990 | 775 | 58 482 | 128 339 |
|
| 843 469 |
|
|
|
|
| 1140 |
|
| 3 885 |
|
| 1201 | 332 | _ | 2 374 | _ | _ | 2 374 |
__ | _ | __ | _ | _ | — | 6 847 | — | 6 847 |
_ | . | _, | _ | _ | — | 157 | — | 157 |
_ | . _ | _ |
| _ | 2 500 | — | — | 2 500 |
. - | _ | _ | _ | _ | 500 | — | — | 500 |
_ | _ | _ | _ | 125 775 | 125 775 | — | — | 125 775 |
— | — | — | — | 48 860 | 48 860 | — | — | 48 860 |
— | — | 1201 | 332 | 174 685 | 181149 | 7004 | — | 190.898 |
339
Riksdagsberättelsen år 1962
Ecklesiastikdepartementet
1 | t 2 | 1 3 | 1 * | 5 | 1 6 |
|
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter |
|
| ||
| t. o. m. | */r 1960- | 1961 | |||
| 1960 | 1961 | 1962 | Arvoden |
| |
|
|
|
|
| Leda- möter | Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under Slöjdlärarutredningen.......................... | 18 | 13 | 1 | 95 359 | 1348 | 4185 |
1957 års skolberedning......................... | 27 | 18 | 2 | 629 678 | 12 600 | 108 000 |
1957 års brevskoleutredning.................... | 28 | 19 | 3 | 124 066 | 1205 | 5 445 |
Examensutredningen .......................... | 42 | 31 | 4 | 21 850 | 2 560 | 1920 |
1960 års folkbildningsutredning................. | — | 35 | 5 | 7 835 | 8 310 | 7 845 |
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in* Chalmerska byggnadskommittén2............... | 14 | 9 | 6 | 878 788 | 26 023 | 127 395 |
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskom-mitté2 ..................................... | 15 | 10 | 7 |
|
|
|
1953 års lärarinneutbildningskommitté........... | 16 | 11 | 8 | 184 690 | 4 050 | 3 915 |
Odontologiska förhandlingssakkunniga........... | 17 | 12 | 9 | 145 927 | 21 780 | 20 700 |
1955 års universitetsutredning.................. | 19 | 14 | 10 | 498 287 | 6 050 | 2 400 |
1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala | 20 | 15 | 11 | 326 217 | 9 300 | 15 600 |
Utrustningskommittén för Göteborgs universitet .. | 22 | 16 | 12 | 85 453 | 5 725 | 5 475 |
1957 års utredning angående konstfackskolan..... | 25 | 17 | 13 | 5 037 | 1300 | 795 |
Farmaceututbildningskommittén................ | 29 | 20 | 14 | 31 073 | 8 530 | 3 240 |
Utredning rörande vissa medicinska utbildnings-frågor m. m................................. | 30 | 21 | 15 | 13 002 |
|
|
Organisationskommittén för medicinska högskolan i | 31 | 22 | 16 | 96106 |
|
|
Utredning rörande dispositionen av donationshem-man och andra lönetillgångar vid de allmänna läro-verken .................................. | 32 | 23 | 17 | 7 425 | 450 | 300 |
1958 års utredning kyrka — stat................ | 33 | 24 | 18 | 117 533 | 13 550 | 16 695 |
Kommissionen för förhandlingar om högre utbildning | 34 | 25 | 19 | 64 765 | 6 075 | 4 725 |
Samnordiska utredningen rörande utbildning av tek-nisk personal............................... | 36 | 26 | 20 | 18 556 | 3100 | 5 385 |
Sakkunnig för översyn av förslag till bihang till | 37 | 27 | 21 |
|
|
|
Sakkunnig för översyn av förslag till alternativt | 38 | 28 | 22 |
| ‘ |
|
Utredning rörande de svenska utlandsförsamlingar-nas ekonomi m. m.4......................... | 39 | 29 | 23 | 3 349 | 630 | 3 240 |
340
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
| 10 | 11 | 12I 13 | 11
| Beräknad total- | |||||||
| Vr-*1/» 1 | 961 | kostnad 14 och 15) | |||||
Ersättning för | Resekostnadser- '' | Övriga ltgifter trycknings- rostnader, lyror, skriv- naterialier n. m.) | Summa | Verk- ställda utgifter Vt-*1/» | Beräk- nade utgifter | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., 1 |
|
| |||
239 11949 4178 2 718 19084 | 2 237 6 403 320 114 | 1837 6 772 4 822 9 516 22 947 | 76 751 2 733 80 668 | 39 678 39 678 | 9 846 635 909 | 5 725 9 368 6 766 259 145 | 3 400 5 500 32 900 | 114 330 1 390125 43 870 84 383 1 806 742 |
6 618 | 15 842 | 1125 9928 678 | 1322 | 33 | 10 412 | 8 266 | 3 500 9 200 | 206 868 |
656 | 81 354 | 303 527 1958 | 1109 60 825 | — | 108 322 2 095 | 41479 4 538 9 854 | 20 000 6 000 5 000 | 496 018 8 732 |
. | — | 29 | 40 | — | 69 | — | — | 13 071 |
— | — | — | — | — | — | — | — | 96 106 |
1001 | 64 684 | 7 563 | 4 531 | 52 052 | 750 | 79 692 | 450 18000 | 8 625 |
_ | 9 201 | 5 645 | 1619 | — | 27 265 | 15 410 | 5 000 | 112 440 |
_ | — | 2 438 | 2 623 | — | 13 546 | 3 027 | 3 000 | 38129 |
_ | _ | _ |
| — | — | 2141 | 300 | 2 441 |
_ | _ | — |
| — | — | — | 200 | 200 |
3 919 | 3 732 | 175 | 660 | 4 450 | 16 806 | 270 | 1000 | 21 425 |
341
Riksdagsberättelsen år 1962
1 | 1 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 1 6 | 7 |
Utredning rörande naturhistoriska riksmuseet m. m. | 41 | 30 32 | 24 25 | 12 769 35 031 | 2 920 |
|
Utredningen rörande operaverksamheten...... | 43 | 6 600 | ||||
Utredning rörande den försvarsmedicinska forsk-ningen ........................ | 45 46 | 33 34 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 | 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 | |||
Studiesociala utredningen........... | 13 971 | * -4AH | A A Odi) | |||
1960 års blindvårdsutredning............ | 1550 |
| ||||
Utredning rörande Skeppsholms församling i Stock-holm m. m.s............... |
| 1 9 Af» | oOJ | |||
Musikledarutredningen........... |
|
|
| 1 Jw | ||
1960 års arbetsterapeututredning .......... |
|
| 680 |
| ||
Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund6 | — | 9 1 AA | 5 985 | |||
Kommittén för nya utbildningsvägar vid de filoso-fiska fakulteterna............. |
|
| <1 UuU 9 AAK |
| ||
Socionomutbildningskommittén........... |
|
| 4 240 |
| ||
Gymnasieutredningen................. |
|
|
| |||
1960 års lärarutbildningssakkunniga....... |
|
| 4 575 | uO lät> 4 935 | ||
Kyrkoberedskapsutredningen7 . . ......... |
| 46 47 |
| |||
1960 års ecklesiastika boställsutredning* .... |
|
|
| 2 475 690 | ||
Sakkunniga för utredning rörande textil- och kon-fektionsindustriens utbildningsbehov....... |
|
|
| 1450 | ||
Utredning rörande sjukgymnastutbildningen...... Kommissionen för förhandlingar om högre utbild-ning i Umeå.................... | — | — | — | |||
Skoladministrativa utredningen........... |
|
|
|
|
| |
Utredning rörande blind- och dövskoleväsendets ut-bildningsmål och organisation.............. |
|
|
|
|
| |
Summa kr. |
|
| 1684 780 | 167 115 | 243 654 | |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in-gången av 19611 |
|
|
|
|
|
|
Samnordisk utredning rörande den högre husliga | 13 23 24 |
|
| A QA9 |
|
|
Biennalkommittén........... | 2 |
| 24 206 13 682 | uou 9QP» |
| |
Organisationskommittén för de tekniska högskolor-nas värme- och kraftcentraler........... | 3 |
| 3150 3 855 2 800 |
| ||
1957 års nomadskolutredning.......... | 26 35 40 | 4 |
|
| ||
1958 års utredning ang. Svenskt biografiskt lexikon | 5 6 8 | — | 825 | |||
Sakkunniga för översyn av studiehjälpsnämndens |
|
| ||||
Summa kr. |
|
| 165 803 | 13 390 | 9 055 | |
D. Under budgetåret 1960/61 bestridda kostnader för |
|
|
|
|
|
|
Ecklesiastikdepartementets expenskostnader...... Karolinska sjukhusets utrustningskommitté....... Översyn av gällande bestämmelser rörande tillträdet | — | — | — | — | 1625 3 270 | 405 |
Planering och förberedelser för upprättande av eu |
|
|
|
|
| |
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor |
|
|
|
|
|
|
Byggnadskommittén för nordisk biennalpaviljong i |
|
|
|
| o Ooo |
|
Kommittén för civilingenjörsutbildning i Uppsala . | — | — | — | — | ouu 1810 | 1290 |
342
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
ft 1 9 1 10 1 11 1 12 1 13 | H | 15 | 16 | ||||||
| 16 740 | 2 864 |
|
| 29 724 | 15 853 | 8 000 | 66 346 |
— | 1842 |
| — | — | 14 742 | 23 584 | 5 000 | 67 471 |
5857 |
|
| 538 | _ | 26 665 | 8 937 | 5 500 | 74123 |
58 | 83 | 1 844 | 556 | — | 55 500 | 36 650 | 15 000 | 121121 |
667 | 2 397 | 2119 | 723 | — | 8 311 | — | 1000 | 9 311 |
| 215 | 258 | 469 | _ | 3 747 | 1353 | 2 300 | 8 680 |
|
| 2 557 | 1317 | — | 14 969 | 4153 | 6 000 | 25122 |
670 | 2 628 | 3 238 | 3 618 | — | 11824 | 12 954 | 2100 | 26 878 |
8 798 | 29 108 | 15340 | 11 719 | — | 90 090 | 37 692 | — | 127 782 |
— | 52 377 | 7 952 | 5 554 | — | 90 487 | 59 205 | 24 000 | 175 856 |
| 28 516 | 545 | 1561 | _ | 43 993 | 15 022 | 9 000 | 68 015 |
| 22 672 | 2 901 | 2 650 | — | 39 338 | 14 796 | 8 800 | 62 934 |
920 | 90 495 | 10 056 | 5 069 | 4 500 | 152 875 | 174 776 | 88 250 | 415 901 |
3 973 | 51 602 | 1927 | 2 628 | — | 69 640 | 82 314 | 55 000 | 206 954 |
|
|
| 70 | _ | 3 340 | 5 622 | 3000 | 11962 |
— | 1045 | — | 2 347 | — | 5 867 | 1118 | 4 000 | 10 985 |
|
|
|
|
| 2140 | 1608 | 500 | 4 248 |
— | — | — | — | — |
| — | 3 000 | 3000 |
|
|
|
|
|
| 15101 | 17 000 | 32 101 |
— | — | — | — | — | — | 5345 | 8 600 | 13 945 |
83137 | 503 719 | 81970 | 61 293 | 61035 | 1151923 | 715 746 | 338 700 | 3 891149 |
|
|
|
|
| 1330 |
|
| 7 712 |
— | — | — | — | — | 640 | — | — | 24 846 |
| 3 666 |
|
| _ | 10 056 | — | — | 23 738 |
| 330 | 3 250 | 100 | 9 829 | 20 934 | — | — | 86 198 |
| 225 | 124 | _ | 1015 | 2189 | — | — | 41809 |
— | 92 | 200 | — | — | 3 767 | — | — | 20 416 |
|
| _ | _ | — | 2 360 | — | — | 2 360 |
— | 4 313 | 3 574 | 100 | 10 844 | 41 276 |
|
| 207 079 |
|
|
|
| 373 576 | 373 576 |
|
|
|
— | — | — | — | — | 2 030 | — | — | — |
— | — | 1 605 | — | — | 4 875 | — | — | — |
— | 2 941 | — | 5 474 | — | 8 925 | — | — | — |
— | 55 664 | 2 249 | 9 903 | — | 105 519 | — | — | — |
|
| 162 | 386 | _ | 1013 | — | — | — |
— | — | 554 | 56 | — | 3 710 | — | — |
|
343
Riksdagsberättelsen år 1962
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Utredning rörande utformningen av ett fullt utbyggt |
|
|
|
| 950 | 600 |
Teaterrådet............................ | _ | _ | _ |
|
|
|
Skolöverstyrelsen.................... | _ | _ | _ | _ |
|
|
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . | — | — | _ | _ | 882 | _ |
Regeringsrådet H. J. Dillner3 ................. | — | — | _ | __ | 7 800 | ‘ |
Fil. mag. Lizzie Gibson.................... | — | —. | ._ | __ |
|
|
Förste expeditionsvakten S. Malmberg........... | — | — | — | — | 1800 | — |
Summa kr. | — | — | — | — | 24120 | 34 990 |
Ang. statens byggnadsbesparingsutredning, se redogörelsen till kommunikationsdepartementet.
Ang. 1955 års provinsteaterutredning, se redogörelsen till handelsdepartementet.
1 Kostnaderna bestrides av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.
8 Kostnaderna bestrides av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan
kostnadsuppgifter, enär den handhar uteslutande verkställighetsåtgärder.
• Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1959 bestrides kostnaderna från och med budgetåret
1959/60 av andra medel än kommittéanslaget.
4 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juli 1958 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
4 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 mars 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
• Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 juni 1961 bestrides kostnaderna från och med budgetåret
1961/62 av andra medel än kommittéanslaget.
7 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 oktobei 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
8 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 november 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
• Kostnaderna bestrides från åttonde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
344
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|
| 1040 |
|
| 2 590 |
|
| .Ja, |
_ | i_ | _ | — | 3 600 | 3 600 | — | — | — |
_ | ,_ | _ | — | 9 400 | 9 400 | — | — | — |
1015 | _ | 365 | — | 350 | 2 612 | — | -T | — |
59 734 | — | — | — | — | 67 534 | — | — | — |
320 | — | — | — | — | 320 | — | — | — |
| —• | — | — | — | 1800 | — | — | — |
61069 | 58 605 | 5975 | 15 819 | 386 926 | 587 504 | — | — | — |
345
Riksdagsberättelsen år 1962
J ordbruksdepartementet
1 | 2 | 1 3 | 1 4 | 5 | 1 6 1 7 | |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter |
|
| ||
| t. o. m. | V, 1960—”/, 1961 | ||||
| 1960 | 1961 | 1962 | Arvoden |
| |
|
|
|
|
| Leda- möter | Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat som verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
1955 års lantbruksundervisningskommitté....... | 11 | 10 | 1 | 82 954 | 17 715 | 16166 |
1956 års skogshögskole- och skogsforskningskom- |
|
|
|
|
| |
mitté........................... | 14 | 12 | 2 | 68 712 | 1000 | 4 275 |
Jordbruksupplysningskommittén.............. | 16 | 13 | 3 | 70 340 | 8 570 | 6 285 |
Totalisatorutredningen................. | 18 | 14 | 4 | 8 448 | 7 270 | 3105 |
Utredning rörande anställningsförhållandena m. m. |
|
|
|
|
| |
rierna.............................. | 26 | 19 | 5 | _ | 1050 | 2100 |
Utredning rörande organisationen av de fiskesak- |
|
|
|
|
| |
kunniga organen i vattenmål m. m........... | 28 | 21 | 6 | 2 476 | 4 500 | 3 615 |
1960 års lappfondsutredning................... | — | 24 | 7 | 2 300 | 1890 | 4 500 |
Utredning rörande det statliga karttrycket...... | — | 30 | 8 | _ | 6 550 | 4 860 |
Skördestatistiska kommittén................. | _ | 31 | 9 | _ | 11610 |
|
1961 års karttrycksdelegation.................. | — |
| 10 | _ |
|
|
Utredning av frågan om förläggningen av träd-gårds- och husdjursförsöksstationerna i norra för- |
|
|
|
|
|
|
söksdistriktet.......................... Summa kr. |
|
| 11 | 285 230 | 60155 | 44 906 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
1949 års jaktutredning................... | 8 | 8 | 12 | 102 520 | 11225 | 795 |
Vattenvårdskommittén................. | 9 | 9 | 13 | 108 219 | 7 975 | 6 225 |
1956 års matpotatisutredning................ | 12 | 11 | 14 | 90 785 | 1815 | 7 020 |
Utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog | 19 | 15 | 15 | _ | _ |
|
Veterinärhögskoleutredningen................... | 21 | 16 | 16 | 79 727 | 10 215 | 5 745 |
Trädgårdsnäringsutredningen................ | 22 | 17 | 17 | 30 997 | 13 265 | 9 380 |
1958 års jordlagsutredning..................... | 23 | 18 | 18 | 41592 | 12 620 | 8 520 |
Emåutredningen....................... | 27 | 20 | 19 | 659 | 350 | 5 055 |
Gruvskogsutredningen..................... | 29 | 22 | 20 |
| 1350 |
|
Arrendelagsutredningen........................ | — | 23 | 21 | 11184 | 10 860 | 9 300 |
Utredning rörande ny förläggningsort för statens |
|
|
|
| ||
skyddsanstalt.......................... | — | 25 | 22 | _ | 2 075 | 2 055 |
1960 års jordbruksutredning................... | — | 26 | 23 | _ | 13115 | 63 905 |
1960 års Svalövsutredning................... | — | 27 | 24 | _ | 3 405 | 4 260 |
Renbetesmarksutredningen.................. | — | 28 | 25 | _ | 1350 | 5 385 |
1960 års naturvårdsutredning.................. | — | 29 | 26 | _ | 1875 | 4 710 |
1961 års jordbrukstekniska utredning........... | — | — | 27 | — | 1100 | 1890 |
346
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
8 1 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| lOlal" |
|
|
|
|
|
|
| 1961 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| t. o. m. |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1961 (s:a a\ | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| / 7 /10 | In In |
|
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| o. bitr. |
| o. bitr. | m. m.) |
|
|
|
|
| 22 040 | 11626 | 695 | 12 217 | 80 459 | 260 |
| 163 673 |
_ | _ | 946 | _ | 7 877 | 14 098 | _ | 1000 | 83 810 |
— | — | 6 008 | 1168 | 9 243 | 31 274 | 5 655 | 8 500 | 115 769 |
— | — | 2 412 | 63 | 5 321 | 18171 | — | — | 26 619 |
— | — | — | — | — | 3150 | — | — | 3150 |
_ | 1452 | 3 058 | 1424 | _ | 14 049 | 1394 | _ | 17 919 |
_ | 88 | _ | 903 | — | 7 381 | 961 | — | 10 642 |
_ |
| _ | — | _ | 11410 | — | — | 11410 |
— | _ | 1474 | — | — | 13 084 | 2 228 | — | 15 312 |
— | — | — | — | — | — | 28 939 | — | 28 939 |
_ | _ | _ | _ | _ | — | 6 670 | — | 6 670 |
| 23 580 | 25524 | 4 253 | 34 658 | 193 076 | 47 107 | 9 500 | 483913 |
|
| 978 |
|
| 12 998 | 9 515 | 3 500 | 128 533 |
276 | _ | 1372 | 902 | 12 999 | 29 749 | 7 890 | 3 000 | 148 858 |
| — | — | — | — | 8 835 | 345 | — | 99 965 |
1847 | 18 337 | 701 | 28 | _ | 36 873 | 5 779 | 16 000 | 138 379 |
673 | 12 755 | 8 566 | 2 067 | — | 46 706 | 27 257 | 9 000 | 113 960 |
_ | 24 938 | 7 270 | 2 225 | — | 55 573 | 6160 | 3 500 | 106 825 |
_ | 5 505 | 227 | 5172 | — | 16 309 | 30 942 | 30 000 | 77 910 |
_ | _ | _ | _ | — | 1350 | 3 244 | 8 000 | 12 594 |
— | 47 856 | 413 | — | — | 68 429 | 21837 | 12 700 | 114 150 |
| 7 924 | 1299 |
|
| 13 353 | 12 593 | _ | 25 946 |
6 853 | 39 959 | 884 | 4 756 | 4 715 | 133 187 | 80 593 | 45 000 | 258 780 |
_ | 11231 | 670 | 1850 | — | 21 416 | 13 441 | 2 000 | 36 857 |
_ | 14 208 | 69 | 7 635 | — | 28 647 | 20 314 | 14 000 | 62 961 |
_ | 7 644 | _ | 1493 | — | 15 722 | 17 602 | 12 000 | 45 324 |
— |
| 1245 | 1300 | — | 5 535 | 6 713 | 4 200 | 16 448 |
347
Riksdagsberättelsen år 1962
i
Utredning angående statens hingstdepå och stuteri
i Flyinge m. m.............................
Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare
i Norrbottens läns lappmarker.......
Utredning angående översyn av de administrativa
bestämmelserna för arealtillägg...............
1961 års kronhjortsutredning..................
Utredning rörande vissa frågor beträffande den
militära kartförsörjningen, m. m..............
Arbetsgruppen för beredning av vissa frågor i anledning
av ombildningen av statens reproduktionsanstalt
till statligt aktiebolag................
Summa kr.
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före
ingången av 19611
Utredning rörande Balsgårdsinstitutionen........
Jordbrukshögskoleutredningen..................
Renutredningen...............................
Jordbruksanslagsutredningen...................
Utredning rörande den vid lantbrukshögskolan och
statens lantbruksförsök på näringsområdet bedrivna
forskningens och försöksverksamhetens
objektivitet.................................
Renforskningsutredningen......................
Summa kr.
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1960/61
bestridda kostnader för sakkunniga biträden
inom departementet m. m.
Ersättning för vissa utredningsuppdrag:
Byråchefen H. Gustafsson...................
Agronomen G. Petersson....................
Lappfogden H. Ritzén......................
Utredning i fråga om avsättande av området
Padjelanta i Jokkmokks socken som nationalpark
Lantmäteristyrelsen (utredning rörande vissa övergångsproblem
i samband med föreslagen ombildning
av statens reproduktionsanstalt till aktiebolag)
.....................................
Naturvårdsdelegationen........................
Statens veterinärmedicinska anstalt (utredning av
frågan om åtgärder till bekämpande av smittsamma
fisksjukdomar).......................
Skogsstyrelsen (utredning rörande kvalitetskontroll
av skogsfrö och skogsplantor)................
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
(utredning rörande de åtgärder som kan ifråga
komma
för att motverka skördeskador).......
Utredning rörande de med fast redskap bedrivna
fiskena vid kusten av Mjällby och Ysane socknar
i Blekinge län..............................
Jordbruksdepartementets expenser..............
Summa kr.
2 | 3 | 4 | 5 | 1 6 | 7 |
_ | _ | 28 | _ | 1900 | 1125 |
— | — | 29 | — | — | — |
— | — | 30 | — | — | — |
— | — | 31 | — | — | — |
— | — | 32 | — | — | — |
— | — | 33 | 465 683 | 94 495 | 135 370 |
7 |
|
| 9 257 |
|
|
13 | 2 | — | 335 500 | — | — |
15 | 3 | — | 51 832 | 2 765 | 555 |
17 | 4 |
| 54 053 | — | — |
20 | 5 |
| 26 945 | 2 250 | 10 035 |
| 7 |
| 477 587 | 700 5 715 | 2 230 12 820 |
|
|
|
|
|
|
— | — | — | — | 7 200 | — |
— | — | — | — | — | — |
— | — | — | 3 440 | — | — |
|
|
|
|
| 1350 |
|
| — | — | 1750 | 1815 |
— | — | — | — | — | 05 |
— | — | — | — | — | — |
— | — | — | — | — | 450 |
— | — | _ | _ | _ | _ |
|
|
| 3440 | 8 950 | 4 320 |
1 Kostnaderna bestrides av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives.
348
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
8 1 | 9 1 | JO | 11 | 12 | 13 1 | 11 | 15 | 16 | ||
115 |
| 34 | 24 | — | 3198 | 1023 | 1500 | 5 721 |
— | — | — | — | — | — | — | — | — |
|
|
|
|
| _ | _ | 1000 | 1000 |
— | — | — | — | — | — | — | 2 000 | 2 000 |
— | — | — | — | — | — | — | 3 000 | 3 000 |
|
| _ | _ | — | — | — | — | — |
8 764 | 190 357 | 23 728 | 27 452 | 17 714 | 497 880 | 265248 | 170 400 | 1399 211 |
|
|
|
| 1989 | 1989 |
|
| 11246 |
667 | 158 | _ | _ |
| 825 | — | — | 336 325 |
| 428 | 1037 | 12 | — | 4 797 | — | — | 56629 |
275 |
|
| ''- | — | 275 | ~ |
| 54 328 |
|
|
| 249 | 10673 | 23 207 | 29 |
| 50181 |
_ | — | 498 | 562 | — | 3 990 | — | — | 3 990 |
942 | 586 | 1535 | 823 | 12 662 | 35 083 | 29 |
| 512 699 |
|
|
|
|
|
| 1115 |
| 1115 |
33 201 |
| _ | _ | — | 40 401 | 13 628 | — | 54 029 |
| — | — | — | — | — | 3 500 | — | 3 500 |
— | — | — | — | 2 560 | 2 560 | — | — | 6 000 |
|
|
|
|
| 1350 | 8 300 |
| 9 650 |
— | 1785 | — | — | — | 5 350 | 11621 | '' ''''<? _ | 16 971 |
_ | 3 247 | — | 2 924 | — | 6 876 | 801 | — | 7 677 |
— | — | — | — | 3 424 | 3 424 | — | — | 3424 |
— | 2 240 | — | — | 3 000 | 5 690 | 18 661 | — | 24 351 |
|
|
|
|
|
| 750 |
| 750 |
_ | — | — | — | 59 587 | 59 587 | — | — | 59 587 |
33 201 | 7 272 | - | 2 924 | 68 571 | 125 238 | 58 376 | — | 187 054 |
349
Riksdagsberättelsen år 1962
Handelsdepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 1 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter | ||||
| berättelsen | t. o. m. | 7» 1960—*•/, 1961 | |||
| 1960 | 1961 | 1962 | Arvoden | ||
|
|
|
|
| Leda- möter | Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
1955 års provins teaterutredning2 ....... | 7 | 8 13 15 18 20 22 | 1 2 | 60867 5 570 3 688 | 2 355 | 4 785 |
Oljeskifferutredningen.......T......... | 15 18 22 | |||||
1958 års forskningsinstitutkommitté............ Beredningen rörande åtgärder till stöd för den | 3 4 5 6 7 | O duO 2 690 630 1000 5 240 | 3 580 90 6 755 675 | |||
Utredning rörande statens handelslicensnämnds av-veckling m. m.................. |
| |||||
Utredning rörande förbättring av utländsk sjömans | _ | _ | 8 |
|
| |
Summa kr. |
|
|
| 107 602 | 20 240 | 36 945 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
Svenska kommittén för nordiska patent8 | 6 8 10 11 13 17 19 20 23 | 7 | 9 | 135 151 23 725 34 226 | 1650 7 905 | 4 020 5 370 840 2160 |
Sakkunniga med uppdrag att verkställa översyn av | 9 10 11 12 14 16 17 19 21 23 24 | 10 11 12 13 14 15 16 17 | ||||
1957 års bemanningsutredning........ |
| |||||
USA-beredningen..........T. | i yuu | |||||
1958 års näringsrättssakkunnige......... | 67 954 |
| ||||
Patentverksutredningen 1958 T......... |
| |||||
Idrottsutredningen........... | t) OdO | |||||
Utredning för översyn av normalpappersförord-ningen m. m................. |
|
| ||||
Svenska delegationen i nordiska ekonomiska sam-arbetsutskottet8 ......... | 18 19 20 23 |
| ib y ö& | |||
Malmutredningen för Norrbotten..... |
|
|
| 1665 | ||
Metallforskningskommittén......... |
|
|
| |||
1961 års oljelagringskommitté.......... |
|
|
| |||
Kvarntorpskommissionen....... |
|
|
|
|
| |
Utredning rörande nytt avtal angående bidrag till | _ | _ |
|
|
| |
Summa kr. |
|
|
| 402 936 | 46 567 | 52 435 |
350
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
8 | 9 | 10 | U | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | ||
| Beräknad | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Vt-*7>. | 1961 | kostnad |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättning för | Rese- och trakta- | Övriga | Summa | Verk- | Beräk- | 1961 (s:a av | ||
mistade avlö- | mentsersätt- | utgifter |
| ställda | nade | kol. 5, 13, | ||
ningsförmåner | ningar m. m. | (trycknings- |
| utgifter | utgifter | 14 och 15) | ||
|
|
|
|
|
| V.-"/» | V»-*1/.. |
|
|
|
|
| KuSlllaUCl f |
|
| ||
Leda- | Sekr., | Leda- | Sekr., | hyror, skriv- |
|
|
|
|
möter | experter | möter | experter | materiel |
|
|
|
|
| o. bitr. |
| o. bitr. | m. m.) |
|
|
|
|
|
| 240 | 1339 |
| 8 719 | 7 009 |
| 76 595 |
_ | — | 2137 | 1180 | 404 | 33106 | 72 271 | — | 130 648 |
— | — | 380 | 185 | — | 6 835 | — | — | 19 041 |
|
| _ | _ | _ | 720 | 4 444 | _ | 10 734 |
_ | _ | 591 | — | — | 1591 | — | — | 1591 |
22 227 | 8 412 | 1818 | 656 | 5 855 | 50 963 | — | — | 54 651 |
— | — | — | — | — | 675 | 1155 | — | 1830 |
_ | — | — | — | — | — | 231 | 500 | 731 |
22 227 | 8412 | 5166 | 3 860 | 6 259 | 102 609 | 85110 | 500 | 295 821 |
| 10731 | 1364 | 2 335 | 56 488 | 76 588 | 21130 | 15 000 | 247 869 |
16 975 | 13 083 | 85 | 288 | — | 43 706 | 37 631 | 30 000 | 135 062 |
|
|
| _ | _ | 840 | _ | 800 | 35 866 |
_ | _ | _ | 1415 | — | 16 230 | — | — | 66 325 |
_ | _ | 1331 | — | — | 10 946 | — | 2 500 | 28 238 |
_ | 28 783 | _ | 475 | — | 36 573 | 14 490 | 6 700 | 125 717 |
_ | 29 750 | — | — | — | 44 390 | 8 696 | 10 000 | 117 885 |
416 |
| 225 | — | — | 4 331 | 349 | 5 000 | 21359 |
— | — | — | — | —- | 19 092 | 5 668 | 3 500 | 38 775 |
|
|
| _ | _ | 49 076 | 37 502 | 13 000 | 99 578 |
_ | _ | 1033 | 1599 | — | 6 967 | 8 999 | 1000 | 16 966 |
_ | _ | _ | — | — | 5 715 | 5 690 | 800 | 12 205 |
_ | _ | _ | _ | — | — | 5 727 | 10 500 | 16 227 |
— | — | — | — | — | — | 487 | 9 415 | 9 902 |
| — | — | — | — | — | — | 1000 | 1000 |
17 891 | 82 847 | 4 088 | 6112 | 56 488 | 314 454 | 146 369 | 109 215 | 972 974 |
351
Riksdagsberättelsen år 1962
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 1 6 | 1 7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Utredning rörande riksnämndens för ekonomisk | 12 | 2 |
| 30 380 |
| 120 |
1958 års försäkringssakkunniga................. | 14 | 3 | — | 124 689 | — | — |
Provningsanstaltsutredningen................... | 16 | 4 | — | 69 516 | 2 245 | 1021 |
Utredning angående samverkan mellan organen för | 21 | 5 | _ | 14 074 | 3 425 | 1200 |
Operahusutredningen.......................... | — | 6 | — | — | — | 7155 |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1960/61 Uppdrag åt kommerskollegium att utarbeta för-slag till författning med tillämpningsföreskrifter |
|
|
| 238 669 | 6 670 | 9 496 4 905 |
Ersättning till statens oljeskyddsråd............ | — | — | — | — | — | — |
Ersättning till sjöfartsstyrelsen................. | — | — | — | — | — | — |
Ersättning till länsstyrelsen i Stockholms län.... | — | — | — | — | 1915 | — |
Ersättning till Svenska Turisthotellens Riksför-bund ...................................... |
|
|
|
|
|
|
Ersättning till nordiska kommittén för konsument-frågor* ................................... |
|
|
|
|
|
|
Ersättning till nordiska kontaktorganet för atom-energifrågor1 2 3 .............................. | _ | _ | _ | _ | _ |
|
Nordiska kommittéer rörande hälsotjänst för sjö-folk* ..................................... |
|
|
|
|
|
|
Direktören L. H. Brising...................... | — | — | — | — | — | — |
Docenten T. R. Gullstrand.................... | — | — | — | — | — | — |
Statsrådet R. Hermansson..................... | — | — | — | — | — | — |
Byrådirektören G. Lindenbaum................ | — | — | — | — | — | — |
Överingenjören J. E. H. Ljungh............... | — | — | — | — | — | — |
Överingenjören B. K. 0. Lundberg............ | — | — | — | — | — | — |
Överingenjören H. E. Löfkvist................. | — | — | — | — | — | — |
Generalmajoren N. 0. F. Söderberg............ | — | — | — | — | — | — |
Förste expeditionsvakten S. Sellgren............ | — | — | — | — | — | — |
Skrivbiträde m. m............................ | — | — | — | — | — | — |
Kommittéexpenser............................ | — | — | — | — | — | — |
Summa kr. |
|
|
| — | 1915 | 4905 |
1 Kostnaderna bestrides från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den mån ej annat framgår
av följande noter.
2 Kostnaderna bestrides från åttonde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
5 Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
352
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
8 1 | 9 | 10 | 11 | 12 | | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
|
| 604 | 1469 |
| 2193 |
|
| 32 573 |
|
|
|
| 38 | 38 | — | — | 124 727 |
— | 996 | 1892 | — | 4 986 | 11140 | — | — | 80 656 |
|
|
|
| 1036 | 5 661 | _ | — | 19 735 |
— | 20 324 | — | — | — | 27 479 | — | — | 27 479 |
| 21320 | 2 496 | 1469 | 6 060 | 46 511 |
|
| 285170 |
| 26 392 |
|
|
| 31297 |
|
|
|
_ | _ | 348 | — | — | 348 | — | — | — |
| _ | _ | — | 15 343 | 15 343 | — | — | — |
— | — | — | — | — | 1915 | — | — | — |
— | — | — | — | — | — | 2 500 | — | — |
— | — | — | — | — | 3161 | 405 | — | — |
— | — | — | — | — | 5 248 | — | — | — |
|
| _ | _ | _ | 3 515 | 2 280 | — | — |
| _ |
| — | — | 90 | — | — | — |
| _ | _ | _ | — | 60 | — | — | — |
|
| _ | _ | _ | 250 | — | — | — |
|
| _ | _ | _ | 150 | — | — | — |
| . | _ | — | — | 150 | — | — | — |
|
| _ | _ | — | 3 075 | — | — | — |
| _ | _ | — | — | 105 | — | — | — |
| _ | _ | _ | — | 3 325 | — | — | — |
| _ | _ | _ | — | 780 | — | — | — |
| _ | _ | _ | — | 13 650 | 3 974 | — | — |
— | — | — | — | — | 41 286 | — | — | — |
— | 26 392 | 348 | — | 15 343 | 123 748 | 9159 | — | — |
12 Bihnng till riksdagens protokoll 1962. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
353
Riksdagsberättelsen år 1962
Inrikesdepartementet
1 | 2 | 3 | i | 5 | 1 6 | 7 | |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter |
|
| ||
| nummer i |
|
|
| ||
| berättelsen | t. o. m. | Vt 1960 | -M/. 1961 | ||
|
|
|
| 30/, 1960 |
|
|
| 1960 | 1961 | 1962 |
| Arvoden | |
|
|
|
|
| Leda- | Sekr., |
|
|
|
|
| möter | experter |
|
|
|
|
|
| o. bitr. |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
19611 |
|
|
|
|
|
|
Motortävlingsutredningen2..................... | 26 | 19 | 1 | _ | 1515 | 4 905 |
Polisverksamhetsutredningen................... | 27 | 20 | 2 | 314517 | 8 520 | 9 320 |
Giftstadgeutredningen......................... | 34 | 25 | 3 | 43 260 | 2 550 | 1785 |
Utredning rörande frågan om bestridande av vissa |
|
|
|
|
|
|
lönekostnader vid genomgång av statens polis- |
|
|
|
|
|
|
skola...................................... | 39 | 27 | 4 | 120 | — | _ |
Utredningen om vissa frågor rörande statens institut |
|
|
|
|
|
|
för folkhälsan m. m......................... | 40 | 28 | 5 | _ | _ | _ |
1959 års länsindelningsutredning............... | 42 | 29 | 6 | 75 344 | 2175 | 9 780 |
Sakkunnig för följande av frågan angående box- |
|
|
|
|
|
|
ningssportens skadeverkningar m. m.3........ | 44 | 31 | 7 | — | — | — |
Utredningen angående karolinska sjukhusets |
|
|
|
|
|
|
thoraxkliniker.............................. | 45 | 32 | 8 | — | 510 | 1665 |
Utredning av frågan om ägande- och dispositions- |
|
|
|
|
|
|
rätten till den mark som ingår i norra lasaretts- |
|
|
|
|
|
|
området i Lund............................ | 46 | 33 | 9 | _ | _ | _ |
Utredning av vissa sjuksköterskornas och underskö- |
|
|
|
|
|
|
terskornas arbetsuppgifter................... | 47 | 34 | 10 | — | 7 140 | 2 630 |
Utredning angående Gävle stads återinträde i Gävle- |
|
|
|
|
|
|
borgs läns landsting m. m................... | 51 | 36 | 11 | 6 057 | 2150 | 3 990 |
Utredningen angående vanföreanstalternas och |
|
|
|
|
|
|
Eugeniahemmets skolor och skolhem m. m. ... | — | 40 | 12 | 13153 | 4 430 | 4 395 |
Sakkunniga för deltagande i en utredning rörande |
|
|
|
|
|
|
nordiskt samarbete i fråga om odontologisk ma- |
|
|
|
|
|
|
terielprövning.............................. | — | 39 | 13 | 459 | — | — |
1961 års delegation för ett nytt undervisnings- |
|
|
|
|
|
|
sjukhus i Stor-Stockholm.................... | — | — | 14 | — | 2 415 | 750 |
Summa kr. |
|
|
| 452 910 | 31405 | 39 220 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|
|
|
|
|
|
ingången av 19621 |
|
|
|
|
|
|
Kommissionen för förhandlingar rörande karolin- |
|
|
|
|
|
|
ska sjukhusets utbyggande m. m............. | 16 | 12 | 15 | 81 740 | 2 375 | 1350 |
Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta ut- |
|
|
|
|
|
|
byggande5................................. | 17 | 13 | 16 | _ | _ | _ |
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala |
|
|
|
|
|
|
utbyggande5................................ | 18 | 14 | 17 | _ | _ | _ |
Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i |
|
|
|
|
|
|
riket (ÖHS-kommittén)...................... | 21 | 15 | 18 | 564 656 | 7130 | 7 410 |
Sinnessjuklagstiftningskommittén............... | 22 | 16 | 19 | 133 296 | 3 590 | 11057 |
Karolinska sjukhusets utrustningskommitté5..... | 24 | 17 | 20 | — | — | — |
Utredning av frågan om utbildning av distrikts- |
|
|
|
|
|
|
sköterskebarnmorskor m. m.................. | 25 | 18 | 21 | — | — | 1 no |
354
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 1 | 9 1 | 10 | | U | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
| Beräknad 14 och 15) | |||||||
| Vt—*1/» 1961 | |||||||
Ersättning för | Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. | Övriga utgifter (trycknings- kostnader, hyror, skriv- materialier m. m.) | Summa | Verk- ställda utgifter llr~nlu | Beräk- nade utgifter | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., |
|
| |||
4 910 | 402 | 4 909 | 107 | 70 10 377 | 61999 9 338 | 4 049 | — | 11048 87 648 |
_ | — | 216 | — | — | 216 | — | — | 336 |
32 935 | 42 205 | 1686 | 3 855 | 15 649 | 32 935 | 11 247 | 3 500 | 47 682 |
— | — | — | — | — | — | 15 562 | 2 500 | 18 062 |
— | — | — | — | — | 2175 | — | — | 2175 |
230 | : | 2 944 | 90 | _ | 13 034 | 14 095 | 6 000 | 33129 |
1674 | 10 600 | 1500 | 4142 | — | 24 056 | 4 660 | 3 000 | 37 773 |
— | 8 053 | — | 5 590 | — | 22 467 | 20 | — | 35 640 |
_ | — | 3 684 | — | — | 3 684 | 5 360 | — | 9 503 |
_ | 3 914 | _ | — | — | 7 079 | 13 050 | — | 20129 |
39 749 | 98 887 | 15 596 | 23 238 | 26 096 | 274 190 | 105 752 | 15 000 | 847 852 |
— | — | 693 | — | *—65 | 4 353 fr | 5 520 | — | 91 613 |
127 946 | 45 078 | 1482 1 106 | 425 | _ | 61652 | 15 888 | 15 000 | 642 096 |
— | 420 | — | 2135 |
| 3 665 | 2 833 | — | 6 498 |
355
Riksdagsberättelsen år 1962
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Utredningen om den framtida verksamheten vid | 28 | 21 | 22 | 41116 | 2 575 | 2 355 |
Götaälvskommittén........................... | 30 | 22 | 23 | 20 687 | 860 | 960 |
Sakkunniga för Sverige i nordiska kommittén för | 31 | 23 | 24 | 20 780 | 900 | 1800 |
1957 års epileptikerutredning.................. | 32 | 24 | 25 | 8 539 | 1 175 | 1 275 |
1957 års polisutredningi....................... | 35 | 26 | 26 | 176 227 | 3 960 | 6 615 |
Kommunalrättskommittén..................... | 43 | 30 | 27 | 48 313 | 4 990 | 7 575 |
Mentalsjukvårdsberedningen5................... | 49 | 35 | 28 | — | _ |
|
1959 års statliga kommission för förhandlingar om | 52 | 37 | 29 | 29141 | 11895 | 3 780 |
Förberedande undersökning rörande medicinalsty-relsens organisation och arbetsuppgifter m. m. | 53 | 38 | 30 | 10 361 | 4 620 |
|
CSB-utredningen.............................. | — | 41 | 31 | — | 390 | 4 470 |
Kroppssjukvårdens statsbidragsutredning........ | — | 42 | 32 | 4196 | 1775 | 5 055 |
Polislärarutredningen.......................... | — | 43 | 33 | — | 1470 | 2 070 |
Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning....... | — | 44 | 34 | — | 450 | 855 |
1960 års försöksdjursutredning................. | — | 45 | 35 | — | — |
|
Utredning om ersättning till polisman för kropps-skada som åsamkats honom vid tjänsteutövning |
|
| 36 |
|
| 405 |
Sakkunniga i nordisk expertgrupp för undersök-ning av förutsättningarna för anslutning till kon-ventionen om persontrafik mellan Europarådets |
|
| 37 |
|
|
|
Länsförvaltningsutredningen................... | — | — | 38 | — | _ | _ |
Kommittén för behandling av frågan om utbildning |
|
| 39 |
|
|
|
Utredning rörande tillverkningen av BCG-vaccin |
|
| 40 |
|
|
|
1961 års samarbetsgrupp för främjande av ratio-naliseringsåtgärder inom sjukvården m. m..... |
|
| 41 |
|
|
|
Sakkunnig för utredning av vissa frågor rörande |
|
| 42 |
|
|
|
Sakkunnig för översyn av epidemilagen m. m. . . . | — | — | 43 | — | _ | _ |
Sakkunnig för utredning av frågan om den fram-tida användningen av kustsanatoriet Apelviken |
|
| 44 |
|
|
|
Utredning av vissa indelningsfrågor i Stockholms, |
|
| 45 |
|
|
|
Sakkunnig för utredning av vissa frågor rörande |
|
| 46 |
|
|
|
Utredning av möjligheterna till förbättrad över-vakning av sjötrafiken m. m................. |
|
| 47 |
|
|
|
Sakkunnig för utredning av laboratorieavdelningens |
|
| 48 |
|
|
|
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före 1954 års mjölkkommitté''................... | 20 | 2 |
| 1 138 952 50 359 | 48 155 2 460 | 58 142 705 |
1954 års brandlagsrevision................. | 23 | 3 | — | 195 040 | 9 040 | 1 410 |
Utredningen rörande meritvärdet av tjänstgöring | 33 | 5 |
| 10 542 | 1875 | 1 500 |
SBL-utredningen...................... | 36 | 6 | — | 119 359 | _ | 300 |
1958 års utredning för vård och undervisning av | 37 | 7 |
| 15 258 |
|
|
1958 års utredning angående arbetsförhållandena | 38 | 8 | — | — | — | _ |
356
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 | » 1 | 10 | 11 | | 12 | | 13 | M | 15 | 16 | |
| 2 773 |
| 348 |
| 8 051 |
|
| 49167 |
— |
| — | 35 | — | 1855 | 363 | 750 | 23 655 |
| 1645 | 1402 | 1176 |
| 6 923 | 510 | 1000 | 29 213 |
|
|
|
| — | 2 450 | 800 | 1500 | 13 289 |
16196 | 49 253 | 5 895 | 61 | 702 | 82 683 | 30 298 | — | 289 208 |
| 34 224 | 3 032 | 2 644 | — | 52 465 | 18 870 | 10 500 | 130148 |
22 034 | 21342 | 2 516 | 1282 | — | 62 849 | 11000 | 2 000 | 104 990 |
3 229 |
|
|
| _ | 7 849 | 552 | 2 500 | 21262 |
|
| 2 948 | 239 | — | 8 047 | 3 284 | 11500 | 22 831 |
| 30 999 |
|
| — | 37 829 | 6 215 | 4 000 | 52 240 |
|
|
| _ | _ | 3 540 | — | — | 3 540 |
| _ | 474 | 165 | — | 1944 | 1257 | — | 3 201 |
— | — | 255 |
| — | 255 | — | 1800 | 2 055 |
— | — | — | — | — | 405 | 1 440 | 1000 | 2 845 |
|
|
|
|
|
| 833 |
| 833 |
— | — | — | — | — | — | 21 621 | 23 000 | 44 621 |
|
|
|
| _ | _ | — | 4100 | 4100 |
— | — | — | — | — | — | — | 5 000 | 5 000 |
|
|
|
| _ | _ | _ | — | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
: | _ | _ | _ | — | — | — | — | — |
— | — | — | — | — | — | — | — | — |
— | — | — | — | — | — | — | — | — |
42>32 | 247 236 | 19 802 | 8 510 | 637 | 425 015 | 146 603 | 83 650 | t 794 220 |
108 | 2 538 | 664 |
| 8 483 | 14 958 |
|
| 65 317 |
41 | 5 056 | 1215 | 468 | 12 703 | 29 933 | — |
| 224 973 |
|
|
|
|
| 3 375 |
|
| 13 917 |
— | — | — | — | — | 300 | — | — | 119 659 |
_ | — | — | 300 | 8 384 | 8 684 |
| — | 23 942 |
— |
| — |
| — | — | 147 | — | 147 |
357
Riksdagsberättelsen år 1962
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 1 6 | 1 1 |
Organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958 . . | 41 | 9 |
| 18 868 | 2 250 | 3 820 |
Utredning om den inre utlänningskontrollen..... | 48 | 10 | — | 7 415 | 1650 | 1965 |
Läkarprognosutredningen...................... Summa kr. I). Av komniittéanslaget under budgetåret 1960/61 Rådet för frågor rörande det skandinaviska under- | 50 | 11 |
| 16 962 433 803 | 9117 26 392 | 10 860 20 560 |
visningssjukhusct i Korea.................... 1959 års utredningskommitté för Sabbatsbergs | — | — | — | 153 | — | — |
sjukhus.................................... | — | — | — | 5 069 | 3 375 | _ |
Nämnd för utländska läkare m. m.............. Samplanering och samordning av sjukvården inom | — | — | — | 8103 | 2 220 | 240 |
Stor-Stockholms område..................... | — | — | — | 37 430 | 2130 | _ |
Statens signalskyddsnämnd m. m.............. | — | — | — | — | 5 915 | _ |
Nämnd för undervisningssjukhusens utbyggande . . | — | — | — | — | 5 400 | 24 415 |
berörande frågor............................ | — | — | — | _ | 450 |
|
Kommissionen för rådgivning vid atomolyckor . . . | — | — | — | *- | 915 | — |
skötcrskeutbildning......................... Översyn av blankettbeståndet inom medicinal- | — | — | — | — | 570 | — |
väsendets område........................... Medicinalstyrelsens nämnd för specialistbehörighet | — | — | — | — | — | 180 |
Sakkunniga för överläggningar rörande region-sjukvårdens utbyggande m. m. (Samordnings- |
|
|
|
|
|
|
nämnden för regionsjukvården)............... Förhandlingar rörande vissa frågor i samband med |
|
|
|
|
|
|
läkare.................................... Utredning rörande inrättande av ytterligare en | — | — | — | — | — | 150 |
statlig sjuksköterskeskola.................... Uppdrag att upptaga förhandlingar med Norr-köpings stad rörande anordnande av en statlig |
|
|
|
| — | — |
sjuksköterskeskola.......................... | — | — | — | _ | _ | _ |
Utredning av viss beredskapsfråga............. | — | — | — | _ | _ | _ |
Kommittélokaler............................. | — | — | _ | _ |
|
|
Utredningsmän i indelningsärenden............. | — | — | — | 2 428 | 2 325 | _ |
Medicinalstyrelsen......................... | — | — | — | — | _ | |
Stockholms tygstation......................... | — | — | — | — | _ | _ |
Sjukhusintendenten 0. Johansson.............. | — | — | _ | _ | 260 | _ |
Sjukhusintendenten G. Råby.................. | — | — | — | _ | 2 610 | _ |
Byggnadsrådet R. af Malmborg................ | — | — | _ | 8 702 | 6 000 | _ |
Byråchefen S. H. Ryman..................... | — | — | — | _ | 1365 | _ |
Jur. kand. F. V. K. Lindencrona.............. | _ | _ | _ | _ |
|
|
Maskinchefen H. Olsson....................... | _ | _ | _ | _ | 120 |
|
Troedsson, S................ | _ | _ | _ | _ |
|
|
Löwcrantz, B.............................. | _ | _ | _ |
|
|
|
Vissa andra utredningsuppdrag................ | — | — | — | _ | 780 | 13 560 |
Inrikesdepartementets expensmedel............ Summa kr |
|
|
| 53 980 115 865 | 34 435 | 38 545 |
1 Kostnaderna bestrides från kommittéanslaget i den mån ej annat angives.
'' Kostnaderna bestrides från sjätte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
3 Kostnaderna bestrides från tionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 | » | 10 | 11 | 12 | 13 | | 14 | 15 | IG | |||
|
| 660 | 1335 |
| 8 065 |
|
| 26 933 |
_ | _ | 203 | 297 | — | 4115 | 700 | — | 12 230 |
2 380 | 21 256 | 1073 | 1324 | 10 093 | 56102 | — | — | 73 064 |
2 529 | 28 850 | 3 815 | 3 724 | 39 663 | 125 532 | 847 |
| 560 182 |
|
| 18 |
|
| 18 |
|
| 171 |
|
|
|
| _ | 3 375 | _ | _ | 8 444 |
— | — | 725 | — | — | 3185 | — | — | 11 478 |
28 077 | _ | _ | _ | _ | 30 207 | _ | — | 67 637 |
| _ | 784 | — | — | 6 699 | 5 368 | — | 12 067 |
— | 39 831 | 5 501 | 11933 | — | 87 079 | 35 009 | — | 122 088 |
|
|
|
| _ | 450 | _ | _ | 450 |
— | — | — | — | — | 915 | — | — | 915 |
— | — | 831 | — | — | 1401 | — | — | 1401 |
— | 81 | — | 149 | — | 410 | — | — | 410 |
— | — | 399 | — | — | 399 | 1328 | — | 1 727 |
— | — | 889 | 511 | — | 1400 | — | — | 1400 |
— | — | — | — | — | 150 | — | — | 150 |
— | — | — | — | — |
| 738 | — | 738 |
|
|
|
|
|
|
| 500 | 500 |
_ | _ | _ | _ | _ | — | — | 1 500 | 1500 |
_ | _ | _ | _ | _ | — | 5 270 | — | 5 270 |
_ | _ | 57 | _ | 80 | 2 462 | — | — | 4 890 |
_ | _ |
| _ | 3 993 | 3 993 | — | — | 3 993 |
_ | _ | _ | _ | _ | — | 520 | — | 520 |
_ | _ | _ | _ | — | 260 | — | — | 260 |
12 837 | _ | _ | — | — | 15 447 | 13 464 | — | 28 911 |
4 277 | _ | 1864 | _ | — | 12 141 | 2 000 | — | 22 843 |
10 710 | _ | 153 | — | — | 12 228 | 15 825 | — | 28 053 |
7 498 | _ | _ | — | — | 7 498 | 18 964 | — | 26 462 |
| _ | _ | _ | — | 120 | -- | — | 120 |
_ | _ | _ | - | __ | _ | 2 000 | — | 2 000 |
__ | _ | __ | _ | _ | — | 183 | — | 183 |
_ | _ | 254 | 441 | — | 15 035 | — | — | 15 035 |
— | — | — | — | 99 407 | 99 407 | — | — | 153 387 |
63 399 | 39 912 | 11 475 | 18 084 | 103 480 | 304 279 | 100 669 | 2 000 | 528 003 |
* Utföres som minusbelopp på grund av återlevercring.
5 Kostnaderna bestrides ej från kommittéanslaget utan med andra medel.
• Kostnaderna bestrides från nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
Riksdagsberättelsen år 1962
Civildepartementet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 ! | 7 |
Kommitténs benämning | Kommitténs | Utgifter | ||||
t. o. m. | V» 1960—»»/« 1961 | |||||
1960 | 1961 | 1962 | Arvoden | |||
Leda- möter | Sekr., | |||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
1961 |
|
|
|
|
|
|
Översyn av timlärarkungörelsen................ | 7 | 5 | 1 | — | 4 300 | — |
Läkarundersökningsutredningen................ | 8 | 6 | 2 | 70117 | — | 3 690 |
1959 års maskinklassificeringsgrupp............. | 10 | 8 | 3 | 50 389 | 8195 | 3 090 |
Summa kr. |
|
|
| 120 506 | 12 495 | 7 050 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet under |
|
|
|
|
|
|
1962 |
|
|
|
|
|
|
Löneförfattningsberedningen................... | 5 | 4 | 4 | 198 268 | 9 300 | 9 900 |
Delegationen för pensionsutbetalning............ | 9 | 7 | 5 | 75 803 | 7 465 | 13 075 |
Utredningen angående grunderna för en prisgeogra- |
|
|
|
|
|
|
fisk undersökning........................... | 11 | 9 | 6 | 30 456 | — | 13 210 |
Yrkeslärarberedningen......................... | — | 10 | 7 | — | 6 915 | 5 480 |
Representanter för statsverket i den s. k. läkarför- |
|
|
|
|
|
|
bandlingsdelegationen....................... | — | 11 | 8 | — | 6 500 | 5 280 |
Utredningen angående dispositionen av vissa av |
|
|
|
|
|
|
statliga myndigheter förvaltade understödsfonder |
|
|
|
|
|
|
in. in....................................... | — | 12 | 9 | — | 3 075 | — |
Utredningen angående den statliga personalpensione- |
|
|
|
|
|
|
ringens ordnande i organisatoriskt hänseende . .. | — |
| 10 | — | 1025 | 750 |
Kanslistutbildningsnämnden.................... | — | — | 11 | — | 16105 | — |
Personalutbildningsberedningen................. | — | — | 13 | — | 1300 | 675 |
Summa kr. |
|
|
| 304 527 | 51685 | 45 370 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in- |
|
|
|
|
|
|
gången av 1961 |
|
|
|
|
|
|
Kompetensutredningen........................ | 4 | 1 | — | 106 212 | 1905 | 435 |
1956 års förhandlingsrättsutredning............. | 6 | 2 | — | 129 191 | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 235 403 | 1905 | 435 |
D. Under budgetåret 1960/61 bestridda kostnader för |
|
|
|
|
|
|
sakkunniga biträden in. m. |
|
|
|
|
|
|
Civildepartementets expensmedel............... | — | — | — | 10 000 | — | — |
Summa kr. |
|
|
| 10 000 | — | — |
Kommittékommittékostnader: Civildepartementet
Mitsui Ai''n mbtfBibii
|
|
| Öl | linlv.nlrf j |
| » in in! | > |
|
8 | 9 | 1 io | i ii i | 12 1 13 | 14 | | 15 | 16 | ||
| Beräknad 14 och 15) | |||||||
| Vt—”/.. 1961 | |||||||
Ersättning för | Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. | Övriga | Summa | Verk- ställda utgifter V,-**/.. | Beräk- nade utgifter | |||
Leda- möter | Sekr., | Leda- möter | Sekr., |
|
| |||
28146 113 | — | 1091 | 529 | — | 32 446 3 960 | 294 | — | 32 446 74 077 63 701 |
28259 |
| 1091 | 529 |
| 49 424 | 294 | * | 170 224 |
42149 | 53 073 | 769 | — | — | 114 422 | 46 812 | 20 000 | 379 502 |
— | 11790 | 2 411 | — | — | 25 000 | 1230 1091 | 2 000 4 000 | 58 686 19 897 |
— | — | 294 | 186 | — | 9 260 | 1440 | 3 000 | 13 700 |
25150 | — | — | — | — | 28 225 | 15 675 | 8100 | 52 000 |
— | — | — | — | 3 396 | 1775 | 17 568 | 1000 | 2 775 55 069 38 074 |
124 346 | 86 028 | 3 474 | 186 | 3 396 | 314 485 | 128 785 | 97 100 | 844 897 |
— | — | — | — | 2 480 | 2 340 2 480 | — | — | 108 552 |
|
|
| “ | 2 480 | 4 820 |
|
| 240 223 |
|
|
|
| 11 546 | 11546 |
|
| 21 546 |
— | — | — | — | It 546 | It 546 | — | — | 21 546 |
13 llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt.
Riksdagaberättelacn
361
Betänkande» utkomna från trycket under år 1961
Statens offentliga utredningar 1961
Kronologisk förteckning
1. Totalisatorverksamheten. Idun. 140 s. Jo.
2. Sparstimulerande åtgärder. Idun. 121 s. Fi.
3. Effektivare prisövervakning. Idun. 177 s. H.
4. Automatisk databehandling inom folkbokförings- och
uppbörds väsendet. Idun. 230 s. Fi.
5. Begravningsplatser och gravar. Norstedt & Söner. 188
s. Ju.
6. Underrätterna. Idun. 339 s. Ju.
7. Enhetlig ledning av krigsmakten. Beckman. 120 s.
Fö.
8. Om läkarbehov och läkartillgång. Idun. 228 s. I.
9. Principer för en ny kommunindelning. Beckman 248
s. I.
10. Preliminär nationalbudget för år 1961. Marcus.
V + 105 s. Fi.
11. Den allmänna brottsregistreringen. Kihlström. 318
s. Ju.
12. Statliga beiastningsbestämmelser av år 1960 för byggnadsverk.
Idun. 50 s. K.
13. Lantbrukets yrkesskolor. Kihlström. 206 s. Jo.
14. Pensionsstiftelser. I. Marcus. 184 s. Ju.
15. Polisens brottsbekämpande verksamhet. Idun. 251 s.
+ 2 s. ill. I.
16. Kriminalvård i frihet. Idun. 137 s. Ju.
17. Hjälpmedel i skolarbetet. Idun. 244 s. + 12 s. ill. E.
18. Totalförsvarets upplysningsverksamhet. Kihlström.
90 s. Fö. „
19. Byggnadsindustrins arbetskraft. Idun. 150 s. S.
20. Vissa frågor rörandejallmänna val. Idun. 173 s. Ju.
21. Författningsutredningen. V. Organisationer. Beslutsteknik.
Valsystem. Idun. 362 s. Ju.
22. Den svenska utvecklingshjälpens administration.
Kihlström. 74 s. U.
23. Svensk trafikpolitik. I. Idun. 387 s. K.
24. Svensk trafikpolitik. II. Idun. 163 s. K.
25. Flygbuller som samhällsproblem. Idun. 200 s. Fö.
26. Reviderad nationalbudget för år 1961. Marcus.
V + 87 s. Fi.
27. Skifferoljefrågan. Norstedt & Söner. 144 s. H.
28. Kungl. Teatern. Verksamhet och ekonomi. Marcus.
320 s. E.
29. Förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m. m.
Idun. 341 s. S.
30. Grundskolan. Haeggström. 881 s. E.
31. Läroplaner för grundskola och fackskolor.
Idun. 388 s. E.
32. Handläggning av bostadslån. Idun. 101 s. S.
33. Redareansvarets begränsning. Idun. 101 s. Ju.
34. Huvudmannaskapet för polisväsendet m. m. Kihlström.
2^7 s. I.
35. Ändamålsenliga studentbostäder. Idun. 224 s. S.
36. Tandsjukvården vid de odontologiska läroanstalterna
Kihlström. 102 s. E.
37. Stämpel- och expeditionsavgifter. Idun. 294 s. Fi.
38. Stöd åt barnaföderskor. Idun. 122 s. S.
39. Lag om allmän försäkring, m. m. Idun. 143 s. S.
40. Länsindelningen inom^Stockholms- och Göteborgsområdena.
Idun. 384 s. + 2 st. utvikningsblad. I.
41. Reviderad giftlagstiftning. Idun. 326 s. I.
42. Mål och medel i stabiliseringspolitiken. Idun. 436 s. Fi.
43. Användningen av August Abrahamsons stiftelse å
Nääs. Idun. 93 s. E.
44. Folkbildningsarbete och ungdomsverksamhet. Idun.
233 s. E.
45. Djurplågeri, vetenskapliga djurförsök samt djursky
ddsordning. Kihlström. 46 s. Ju.
46. Boxningssportens skadeverkningar. Idun. 104 s. I.
47. Reviderad hyreslag. Idun. 247 s. Ju.
48. Byggnadsstyrelsens organisation. Norstedt & Söner.
124 s. K.
49. Förslag till jordförvärvslag m. m. Idun. 213 s. Jo.
50. Den svenska utvecklingshjälpen. Expertrekrytering
och stipendiatmottagning. Kihlström. 79 s. U.
51. Bostadsbyggnadsbehovet. Idun. 53 s. S.
52. Förenklingar i utskänkningslagstiftningen — Ciderfrågan.
Idun. 282 s. Fi.
53. Utsökningsrätt. I. Partiella reformer. Norstedt &
Söner. 163 s. Ju.
54. Ersättning för kommunala förtroendeuppdrag. Idun.
75 s. I.
55. Effektivare arbetsförmedling för tjänstemän. Idun.
246 s. S.
56. Ändrade bestämmelser om ackumulerad inkomst.
Idun. 151 s. Fi.
57. Sociallagstiftningen och de s. k. beroende uppdragstagarna.
Berlingska Boktryckeriet, Lund. 227 s. S.
58. översyn av nykterhetsvården. Idun. 296 s. S.
59. Klubbverksamheten bland ungdomen på landsbygden.
Kihlström. 73 s. Jo.
60. Den automatiska databehandlingens teknik. Kihlström.
86 s. Fi.
61. Beräkning av pensionsreserv. Civiltryck. 59 s. Ju.—
62. Kostnader för övergång till högertrafik. Idun. 69 s. K
63. Läkaren i totalförsvaret. Kihlström 324 s. Fö.
64. Långfristiga krediter till mindre företag. Idun. 109
s. Fi.
65. Sparbankstillsynen. Kihlström. 121 s. Fi.
66. Totalförsvarets högsta ledning. Idun. 140 s. Fö.
67. Betänkande med förslag till ändringar i jaktlagstiftningen.
Beckman. 153 s. Jo.
Anm. Om särskild tryckort e jangives, är tryckorten Stockholm.
362
Statens offentliga utredningar 1961
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klämmer beleckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)
J ustit iedepartement et
Begravningsplatser och gravar. [5]
Underrätterna. [6]
Den allmänna brottsregistreringen. [11]
Pensionsstiftelser. I. [14 J
Kriminalvård i frihet. [16]
Vissa frågor rörande allmänna val. [20]
Författningsutredningen V. Organisationer. Beslutsteknik.
Valsystem. [21]
Redareansvarets begränsning. [33]
Djurplågeri, vetenskapliga djurförsök samt djurskyddsordning.
[45]
Reviderad hyrcslag. [47]
Utsökningsrätt. I. Partiella reformer. [53]
Beräkning av pensionsreserv. [61]
Utrikesdepartementet
Administrationsutredningen för biståndet till utvecklingsländerna.
1. Den svenska utvecklingshjälpens administration.
[22] 2. Den svenska utvecklingshjälpen. Expertrekrytering
och stipendiatmottagning. [50]
F örs varsdepart ement et
Enhetlig ledning av krigsmakten. [7]
Totalförsvarets upplysningsverksamhet. [18]
Flygbuller som samhällsproblem. [25]
Läkaren i totalförsvaret. [63]
Socialdepartementet
Byggnadsindustrins arbetskraft. [19]
Förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m. m. [29]
Handläggning av bostadslån. [32]
Ändamålsenliga studentbostäder. [35]
Stöd åt barnaföderskor. [38]
Lag om allmän försäkring m. m. [39]
Bostadsbyggnadsbehovet. [51]
Effektivare arbetsförmedling för tjänstemän. [55]
Sociallagstiftningen och de s. k. beroende uppdragstagarna.
[57]
översyn av nykterhetsvården. [58]
Kommunikationsdepartementet
Statliga belastningsbestämmelser av år 1960 för byggnadsverk.
[12]
1953 års trafikutredning. 1. svensk trafikpolitik. [23] 2.
svensk trafikpolitik. II. Bilagor. [24]
Byggnadsstyrelsens organisation. [481
Kostnader för övergång till högertrafik. [62]
Finansdepartementet
Sparstimulerande åtgärder. [2]
Automatisk databehandling inom folkbokförings- och uppbördsväsendet.
[4]
Preliminär nationalbudget för år 1961. [10]
Reviderad nationalbudget för år 1961. [26]
Stämpel- och expeditionsavgifter. [37]
Mål och medel i stabiliseringspolitiken. [42]
Förenklingar i utskänkningslagstiftningen — Ciderfrågan.
.[521
Ändrade bestämmelser om ackumulerad inkomst. [56]
Den automatiska databehandlingens teknik. [60]
Långfristiga krediter till mindre företag. [64]
Sparbankstillsynen. [65]
Ecklesiastikdepartementet
1957 års skolberedning. 5. Hjälpmedel i skolarbetet. [17]
6. Grundskolan. [30] 7. Läroplaner för grundskola och
fackskolor. [31]
Kungl. Teatern. Verksamhet och ekonomi. [28]
Tandsjukvården vid de odontologiska läroanstalterna. [36]
Användningen av August Abrahamsons stiftelse å Nääs
[43]
Folkbildningsarbete och ungdomsverksamhet. [44]
Jordbruksdepartementet
Totalisatorverksamheten. [1 ]
Lantbrukets yrkesskolor. [13]
Förslag till jordförvärvslag m. m. [49]
Klubbverksamheten bland ungdomen på landsbygden.
[59]
Betänkande med förslag till ändringar i jaktlagstiftningen.
[67]
Handelsdepartement et
Effektivare prisövervakning. [3]
Skifferoljefragan. [27]
Inrikesdepartementet
Om iäkarbehov och läkartiiIgång. [8]
Principer för en ny kommunindelning. [9]
Polisens brottsbekämpande verksamhet. [15]
Huvudmannaskapet för polisväsendet m. m. [34J
Länsindelningen inom Stockholms- och Göteborgsområdena.
[40]
Reviderad giftlagstiftning. [41]
Boxningssportens skadeverkningar. [46]
Ersättning för kommunala förtroendeuppdrag. [54]
363
Stencilerade betänkande!!
avgivna under 1961 av
i riksdagsberättelsen redovisade kommittéer och sakkunniga
(Inom klämmer anges det nummer i riksdagsberättelsen, varunder vederbörande kommitté eller sakkunnig redovisas)
Justitiedepartementet
1. Promemoria angående avkunnande av dom inom
stängda dörrar [2]
2. Promemoria angående skyldighet för överdomstol,
som har att efter besvär pröva häktningsfråga, att
over besvären höra klagandens motpart [2]
3. Promemoria angående protokollföring av utsagor
m. m. [2]
4. Förslag angående fångvårdsanstalternas behov av
tillsyns-, sjukvårds- och förrådspersonal [30]
5. Betänkande angående medicinska behandlingsåtgärder
vid kriminalvård i frihet in. in. [17]
6. Promemoria angående åtgärder till säkerställande av
att den, som genom myndighets försorg skall inställas
till förhandling inför domstol, beredes nödig vila före
rätt sförhandlingen [2]
7. Betänkande angående behörighet för tingsnotarie
att såsom ordförande handlägga brottmål [16]
8. Betänkande angående rekryteringen av och ersättning
till enskilda personer såsom övervakare [17]
Utrikesdepartementet
1. Förslag till reglering av bostadskostnaderna för
utomlands stationerade diplomatiska och konsulära
tjänstemän m. fl. [8]
Försvarsdepartementet
1* Översyn av marinförvaltningens organisation m. m.
2. Betänkande med förslag angående utbildning i personalvård
m. m. [3]
3. Promemoria angående behovet av verkstadsutrymmen
m. m. inom det under byggnad varande örlogsvarvet
å Muskö [7]
4. Betänkande angående vissa personalfrågor in. m.
inom den tekniska tjänsten vid marinen [9]
Socialdepartementet
1. Betänkande angående upplysningsverksamhet i
ungdomsfrågor [6]
2. Betänkande om frivillig statlig pensionsförsäkring [3]
Kommunikationsdepartementet
1. Förslag rörande avveckling av djurgårdsnämnden
och överförande av dess återstående uppgifter till
annat organ [3]
2. Promemoria angående trafiknykterhet inom luftfartens
område [14]
3. Betänkande angaende SAS* kapitalbehov [6]
4. Redogörelse för driftkostnads- och fraktavgiftsförhållanden
i viss lastbils- och järnvägstrafik [8]
5. Redogörelse angående statens luftfartsvaesens ekonomiske
forhold m. v. i Danmark, Norge och Sverige
C. Förslag rörande organisationen av postbankens
administration [11]
7. Redogörelse för uppläggningen och erfarenheterna av
vissa i utlandet pa försök införda tillfälliga hastighetsbegränsningar
för motorfordonstrafiken [4]
8. Redogörelse angående tillfällig hastighetsbegränsning
i motortrafiken under år 1961 [26]
Finansdepartementet
1. Betänkande rörande formerna för skatteavdrag å
allmän tilläggspension m. m. [4]
2. Betänkande angående pollettmissbruket [25]
3. Betänkande med förslag angående den kommunala
beskattningen av kraftverk m. m. [8]
4. Betänkande angående ändrade grunder för bidrag
till skattetyngda kommuner [16]
5. Promemoria med förslag till ändrade vinstprocenttal
vid beskattning av annan försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse,
som här i riket drivits av utländsk
anstalt [31]
Ecklesias tikdepar tementet
1. Synpunkter på skolans betyg inom lärarkår och
arbetsmarknad [2]
2. Högstadieelevernas inställning till yrken, ämnen och
ämnesval m. m. [2]
3. Upprättande av ett socialinstitut i Umeå [35]
4. Ivursplaneundersökning i samhällskunskap [2]
5. Akademisk sekreterareutbildning [34]
6. Förslag angående skolstadga [2]
7. Högre journalist- och reklamutbildning [34]
8. Utbyggnadsplan för ämnena matematik, fysik, teoretisk
fysik och vissa angränsande ämnen i Göteborg
9. Speciallärarutbildningens organisation [37]
10. Vissa förslag till förbättring av läroverksrektorernas
arbetssituation [43]
11. Lärarhögskola i Göteborg och övergångsvis anordnad
ämneslärarutbildning vid lärarhögskola [37]
12. Förstärkning av forsknings- och utbildningsorganisationen
för de biologiska ämnena i Göteborg [33]
13. Utbyggnadsplan för Chalmers tekniska högskolas avdelningar
för elektroteknik och för väg- och vattenbyggnad
[33]
14. Utbyggnadsplan för Chalmers tekniska högskolas avdelning
för maskinteknik [33]
15. Korrespondensundervisningen inom skolväsendet
„ £3]
16. Examensförfarandet inom det högre skolväsendet
[4]
J ordbruksdepar tementet
1. Betänkande angående totalisatorverksamheten [4]
2. Promemoria med utredning och förslag rörande anställningsförhållandena
m. m. för besiktningsveteripärerna
vid kontrollslakterierna [5]
3. Betänkande rörande organisationen av de fiskesakkunniga
organen i vattenmål m. m. [6]
4. Promemoria angående finansieringen av vissa beräknade
utgifter för lappväsendet [7]
5. Promemoria angående organisationsförändring beträffande
renbetesfjällens revir [7]
6. Betänkande med förslag till ordnandet av det statliga
karttrycket [8]
7. Betänkande angående skördeskadeskyddets statistiska
och tekniska utformning år 1961 [9]
3G4
8. Redogörelse av 1961 Ars karttrycksdelcgation lör
förda förhandlingar [10]
9. Promemoria med utredning och förslag rörande förläggningen
av trädgårds- och husdjursförsöksstationcrna
i norra försöksdistriktet [11]
Handelsdepartementet
1. Betänkande angående driften av konserveringsforskningsinstitutet
m. m. [3]
2. Betänkande angående statens anslag till hemslöjdsändamål
[5]
3. Betänkande angäende patentanmälningsavdelnmgarnas
organisation och arbetssätt [15]
4. Betänkande angående medel för en allmän jämmalmsinventering
i Norrbotten [19]
5. Betänkande angående den sceniska utbildningen. II
[1]
6. Rapport angående Sveriges kommersiella utlandsrepresentation
[4]
7. Betänkande angående den fortsatta verksamheten
vid metallografiska institutet [20]
8. Förslag rörande avveckling av statens handelslicensnämnd
och viss omorganisation av kommerskollegium
i samband därmed [7]
9. Betänkande angående förbättring av utländsk sjömans
förmåner enligt sjömanslagen [8]
Inrikesdepartementet
1. Betänkande rörande behovet av revisionsteknisk
sakkunskap vid utredning av korruptionsbrott m. m.
2. Förslag till vissa omdispositioner inom thoraxklinikerna
vid karolinska sjukhuset m. in. [8]
3. Betänkande angående Gävle stads återinträde i
Gävleborgs läns landstingskommun [11]
4. Betänkande angående vanföreanstalternas och Eugeniahemmets
skolor och skolhem [12]
5. Betänkande om centrala sjukvårdsberedningen [31]
6. Förslag till vissa förändringar i tjänstgöringsförhållandena
för de heltidsanställda lärarna vid statens
polisskola [33]
7. Betänkande angående nytt undervisningssjukhus i
Stor-Stockholm [14]
8. Betänkande angående motortävlingar i Sverige [1 ]
9. Betänkande angående Hälsingborgs stads återinträde
i Malmöhus läns landstingskommun [11]
10. Betänkande rörande arbetsuppgifter och utbildning
för viss sjukvårdspersonal [10]
11. Betänkande angående hälsovårdsinspektörernas utbildning
m. m. [5]
12. Betänkande angående Norrköpings stads återinträde
i Östergötlands läns landstingskommun [11]
13. Förslag till inrättande av ett nordiskt institut för
odontologisk materialprovning och materialforskning
Civildepartementet
1. Betänkande angående skyldighet för statstjänstemän
in. fl. att underkasta sig läkarundersökning m. m.
365
Nordisk Udredningsserie (NU) 1961
i.
•2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Den nordiske husholdshogskolen.
Nordens foikelige akademi.
Nordisk filmsamarbeid.
Intemordiske flytteattester.
Nordisk arbetsmarknad för sjöfolk.
Gemensam lagstiftning i rättstillämpningen.
Provning af dentalmateriaier.
Kvalifikationskrav för lärartjänster
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan
Aare, S. Th, B............. I In 17,; 20, 28
Abrahamson, E. L............
Adamsson, E. S. J. (II)......
Adamsson, H................
Adin, B. H..................
Adlerborn, O.................
Adlercreutz, A. H. G. M......
Adner, N. G.................
Agdur, N. B.................
Agerberg, N................
Agner, K....................
Agrenius, G. B..............
Agvald, S. R
I In 3
I In 45
I Fi 2
I In 18
I E 36
I S 4
I Fi 10
I E 32
I U 1, K 7
I S 7
I In 45
___7 ________ I Ju 46
Ahlberg, C. F.............. I Fö 2, K 7, 15
Ahlberg, Iris.................. II In 1
Ahldin, K. E. H..........I Fi 14, C 3, 11,13
Ahlgren, N.................... I K 21, 26
Ahlklo, S. E. H................ 1 Fo 20
Ahlkvist, K. E. (I)............. I Ju 12, 13
Ahlm, A. B................... I Fö 20
Ahlqvist, B................... 1 s 15
Ahnfelt, S.................... 1 J° 8
Ahnsjö, S. O. R........... I Jo 20, In 12
Ahrbom, N. O............. I K 23, E 7
Ahrén, P-O. A................ I E 18
Alarik, A. L:son.............. I Jo 20
Albinsson, N. G............... I In *2
Aldestam, N. A. . . . I U 1, Fö 8, Fi 26, C 4, 6
Alemyr, S. R. (II)........ I Fö 5, K 14
Aler, B. A. A................. 1 Ju 2Z
Alexanderson, K. E. (I) . .. I Ju 12, E 7
Alfort, A. M.............
Algott, S. A..............
Almefelt, P. V...........
Almeson, K. J. T........
Almgren, B..............
Almgren. C. E. Å........
Almgren, N. H...........
Almquist, E. C. H.......
Almqvist, Margareta......
Almqvist, T. A. Y.........
Alpsten, A. B...........
Althin, T. K. W..........
Ander, E. G. N................ I E 2, 36
Anderberg, H. E.
Anderberg, R. ...
Andermark, N. A,
I E 36
I Fi 7
I E 43
I E 23, 31
Anderson, G. V.......
Andersson, A. E.....
Anderson, K. E. H. .. .
I | In | 2 |
I | Fö | 24 |
I | K | 15 |
I | H | 10 |
l | E | 35 |
I | Fi | 25 |
I | In | 48 |
I | E | 24 |
E | 2, | 36 |
I | In | 9 |
I | In | 45 |
I | In | 37 |
9, | In | 27 |
1 | E | 36 |
1 | Fö | 22 |
1 | In | 41 |
Andersson, A. E............... I Fö 24
Andersson, A. E. (I) .......... I Jo 2
Andersson, A. G. B. (I)......... I Ju 19
Andersson, Ann-Mari........... I E 5
Andersson, A. S................ I Fi 32
Andersson, B.................. I Ju 10
Andersson, B. G............... I E 28
Andersson, B. J............... I K 26
Andersson, Ebon M. I. (I)...... I C 4
Andersson, E. R............... I In 2
Andersson, H.................. IS 11
Andersson, H. B............... I E 18
Andersson, H. E............... I Ju 19
Andersson, Ingrid............. IS 11
Andersson, J. G. D............. IS 16
Andersson, K. O............ I Ju 29, Jo 23
Andersson, K. Å............... I Jo 23
Andersson, M. A. J. (I)...... I K 21, E 24
Andersson, N. A. (II).......... I Jo 12
Andersson, N. S. E............. I In 22
Andersson, R. A............... I Ju 19
Andersson, Rut............... I Jo 1
Andersson, T. (I) I S 13, K 21, Fi 14, E 36,
In 45; II In 1
Andersson, T. A............... I In 23
Andersson, T. C............ I Ju 41, Jo 13
Andersson, T. G............... I E 35
Andreasson, G. O. (II)......... I K U
Andrée, T..................... I In 45
Andrée, T. E.................. I In 28
Andrén, Ingrid................ IS 11
Anger, P. I. V................. I U 7
Angert, S.-E. A................ I Ju 28
Ängsmark, G.................. I E 36
Anneli, E. G................... I In 31, 44
Anneli, E. H.................. I Fi 9, 34
Anrup, N. E.................. I E 36, 43
Antonsson, J. M. (II).......... I K 20
Apelqvist, K. A. S............. I H 16
Appelgren, L. G. S............. I K 24
Arén, T. S.................... I E 12, 24
Arkling, F.................... I Jo 20
Arnegren, O. A. P:son.......... I Jo 1
Arnéus, O. M. T............... I In 25, 28
Aronsson, S. A................. I In 45
Arpi, G.................... I S 13, E 36
Arrhenius, K. G. H............. I K 13
Arvidson, E. S. Å. (II)......... I E 2, 37
Arvidsson, E.................. IS 11
Arvidsson, G. N. A............. I Fi 27, 37
Askeberg, S. H. J.............. I E 11
367
Riksdagsberiittelsen år 1062
Asp, P. E. (II)................ I K 8
Aspelin, L. B. E............... I Ju 22
Asplund, S. O................. i e 6
Assarsson, A. A................ I E 4
Aurén, N. E. J................ I I< 7, 21
Axberger, G................... I e’ 2
Axelson, N. E. A............... I Ju 12
Axelsson, B. A. A.............. I In 13
Axelsson, C.-A................. IE 2
Axelssqp, S. A....,, ....... i, J I Jo 21
B. ./i; -i-».
Baarsen, F.................... I Fi 13
Backlund, S. E................ I H 13
Backman, G. B................ jk 21
Backstad, Märta ............... j e 2
Bager, Kerstin----I E 20
Bager, S. E. O. ................ I E 36
Bagger-Sjöbäck, B........... I S 10, 11, 18
Baltzar, S. E................,. I K 28
Basilier, S. A.................. j g 34
Beckius, Carin................ IS 6
Beckman, N. A. T......... .. .... 1 ju 4
Beckmqn, R. G.....1 Fi 21
Beckman, Sigrid ................. I Ju 22
Beckman, S.-W. O............. 1 s 16
Beite, R. Ann-Mari............ I E 34
Bendz, E................ IS 11, Fi 10,E 4
Bengtson, S. Ch................ I E 37
Bengtson, T. S. (I)....... ...... I S 9, Jo 13
Bengtsson, A. Christina.....,.. j 3 1
Bengtsson, E. O. A----I C 5, 10
Bengtsson, G- T. E. (II) .... I U 1, In 28
Bengtsson, H. V. (II)......i k 20
Bengtsson, R..............'' IE 2
Bengtsson, S. B. I. (II)......... I S 2 16
Bengtsson, T. B. „.............. .1 Jo 23
Bennet, O. ...,..............I Jo 12
Bentzel, R, H, .......,......... I Fi 21
Berfenstanu R. A. G]....... I In 3
Berg, C. G. H................... I E 10, 27
Berg, K. G. H:son............. I Fi 19
Berg, Si G:son ..........,... . . 1 Jo 23
Ber8> v....................... I S 11
Bergegren, Astrid (II) .......... I U 1
Bergelin, S.-E. S,........... I>6 .24, K 28
Bergendahl, G. F. , . ........... I Fi 36
Bergendal, G. S................ ’ j e 32
Berger,; O. A. .............. I K 11, 19
Bergérus, K. H. E............. I H 16
Berggren, A. M............... , I U 4
Berggren, A- T. ............''! '' I In 45
Berggren, E. G. C............., in 11
Bergh, E. A.......... I Ju 17, E 28, In 22
Bergh, K. R. (I) ............ . . I Ju 19
Bergh, N. A. G................ I Fö 9
Berglin, C.rG.................. I Ju 12
Berglund, H. J................ I K 21
Bergman, G. M................ IH 1
Bergman, R. K................ 1 ju 5
Bergqvist, E. G............ I Ju 29, Fi 18, 28
Bergqvjst, H. A................ I Ju 8
Bergsten, N. G.........>....... 1 e 26
Bergsten, P. G................ I Ju 20
Bergström, H. A. H............ I s 5
Bergström, I.................. I Ju 47
Bergström, K. S. D. ...
Bergström, O..........
Bergström, S..........
Bergström, S. B:son____
Bergström, S. Gunvor M.
Bertman, H...........
de Besche, H. W. A. ...
Beskow, B............
Beskow, B. G........
Betts, P. H............
Beurling, Å. G. V......
Bexelius, E. G.........
Bexelius, T. A.........
Billing, Barbro........
Binett, P. E..........
Birgersson, T. B. A. ...
Birke, G. E. (I).......
Biörck, K. G. W........
Bjerher, B. E...........
Bjerrek, B.............
Bjugge, P..............
Bjule, R. E. I..........
Bjurel, A. B. E.........
Bjärsdal, J. A..........
Björck, K. A. W........
Björck, P. B. T.........
Björhammar, C. A.
Björkbom, C. A. P......
Björklund, K. E. A.....
Björkman, B. E. T:son ..
Björkman, C. L.........
Björkman, F. (II)......
Björkman, K. G........
Björkquist, E. G. A.....
Björkquist, Margit......
Björkstrand, N. M......
Björling, J. E..........
Björne, F. H...........
Björnson, L.-E.........
Björnsson, C.-H........
Blennow, Margaretha . . .
Blidfors, T. E. J. (II) . .
Blix, F. G..........
Blom, Q. T. .............
Blomberg, R. A........
Blomquist, B. E. L.....
Blomqvist, O. R........
Boalt* Carin...........
Bodén, S. J............
Bodin, E. V. S..........
Bodström, T. L.........
Boestad, G. K. W.......
..... I E 10, 33
..... IS 15
..... I H 18
..... I Ju 40
..... I Ju 16
..... I Fö 15
. I U 10, H 18
..... I E 11
..... I Ju 27
..... I H 21
..... I Fi 5
..... IS 20
I H 9, In 19
..... I E 2
..... I In 10, 41
..... I Jo 11
I In 16, 20, 28,45
..... I In 15
...... I E 31
..... I In 45
..... I E 7, 14
..... I Fö 19
..... I E 32
..... I Jo 1
. . . I F 10, Jo 22
..... I In 28
..... IS 2
..... I E 32
..... I Fi 23
..... I K 17
..... I H 20
..... IS 15
..... I In 35
..... I In 32
..... I É 36
..... I Fö 15
..... I Ju 40
..... I Fi 8
..... I Jo 4
..... I E 2
..... I E 24
I K 28, E 24
..... I E 8, 16
..... I Jo 5
. IJul7, 20, S 20
..... I E 26
. I Fö 19, H, 3 23
..... I E 2
..... I In 23
IS 7
---- I E 27
I E 32
Boheman, E. C:son (I)
Bohlin, L. T..........
Bohman, B. G. (II) ..
Bohman, H. Å.......
Boierth, A...........
Boija, K. E. G. (II) ...
Boklund, K. G........
Bolin, A. B..........
Bolin, L. A...........
Bolinder, N. L........
Boman, K. E. R. (I) . .
Boo, F. I............
Boo, K..............
Borg, B. L...........
Borg, E. L. . .. I Ju
....... I U 10, K 30
......... 1 H 2
......... I Fö 24
......... I Fi 10, 17
.......... IE 2
......... I Fö 9, 24
......... I E 34
..... I Ju 14, E 18
..... I Ju 20, C 13
........ I K 1
...... I E 8, In 17
----- I Ju 4, Fi 2
I Jo 1
I H 10
11, K 7, E 32, Jo 26
368
Personregister
Borg, G....................... I E 2
Borg, L. G.................... I E 32
Borggård, G. R............ I Ju 37, H 9
Borglund, E. A................ I In 27
Borgquist, F.............. I Fö 8, 18, 19
Borlind, Signe................. I Jo 1
Borrman, M. Kristina O........ I E 2
Bosaeus, B. W. N......... I K 7, In 6, 45
Bosson-Nordbö, Maj........... IE 2
Bostorp, H. B................. I Fö 9
Boström, G. O. E. F........... I In 12
Bothén, Kerstin............... I Fi 35
Bothén, P. R.................. I U 7
Bouveng, G. A............... I Jo 12
Braconier, J. (II).............. I Ju 15
Brandberg, K. G............... I Fö 1
Brandt, E. H. (II)............. I S 8
Brandt, H. B. D............... I Ju 3, 45
Brandt, Kristina.............. I Ju 20
Brangmo, W.................. I Jo 23
Brant-Lundin, C. L. \V. S....... I Fö 19
Branting, J. E. M............. I H 18
Bratt, L...................... IS 17
Bratt, L. O................... I Fö 17
Brattö, F. O.................. I E 34
Brissman, B. H................ I Fi 10
Broberg, R. H. J.............. IS 2
Brodd, K. A................... I Fi 14
Brodén, E. B.................. I Fi 33
Brodén, H. I.................. I E 2
Brodén, S. E.................. I Fi 22
Brodin, H. W. G............... I Ju 2
Brodin-Lafqvist, B............. I Fö 1
Brodin, Ingeborg E. S.......... I Jo 1
Brolin, C. H................... I Ju 15
Brolin, K.-G.................. I E 37
Brolinson, J. E. A............. I In 28
Broman, M. L................. I C 6
Broman, T.................... I E 12
Bromsjö, B.................... I E 36
Broomé, J. T. A............... I C 2, 4
Broström, R. T................ I Fi 32
Brundin, G. G................. I Ju 27
Brunius, F. E................. I E 8
Brunnberg, H. A............... I In 28
Bruno, G. F............... I Fi 12,19, C 10
Brusewitz, S. I................ I U 3
Brytting, O. E................ I Ju 30
Bundsen, S. E. F.......... I In 37; II In 1
Bunner, T. Å. G........... I Ju 19, In 28
Buregren, T................. I S 13, K 7
af Burén, H................... I Fö 18
Burman, O. A................. IS 1
Butler, P..................... I In 22
Bystedt, K. Britt-Marie........ IC 13
Bystedt, R. R................. I Fi 27
Byström, A. S. T.............. I Fi 10
Bååw, Hj..................... I Ju 24
Bäcklin, Inga C............... I E 1
Bäärnhielm, G. M.............. I Jo 21
Böre, C. O. H................. I E 36
C
Callans, N. P. A............. I Fi 6, 27, 35
Camstedt, R. J. A.............. I Jo 1
Canarp, C. S. T................ I Fi 21
Carbell, E. E. E. (II).......... I Jo 14
Cardelius, E. G. F.............. I Fi 12
Carlberg, B. A................. I E 36
Carlborg, S. J. G............... I Jo 7
Carle, B...................... I K 22
Carlson, S. L.................. I U 1, 9
Carlson, Vera................. IE 2
Carlsson, A. Börje............. IS 1
Carlsson, A. R................. I H 21
Carlsson, C. E. (I)............. I Fi 16
Carlsson, C. W. (II)........... I In 27
Carlsson, G. A. (II)............ I U 3
Carlsson, H. S................. I Ju 11
Carlsson, N. G............ I Ju 20, 21, Fö 2
Carlsten, C. A................. I In 41
Carlsten, C. J................. I K 28
Cars, G. F. O.............. I U 10, C 7
Casparsson, K. R............... II In 1
Cassel, L. D. (II)...... I Ju 2, U 5,10, In 38
Cavalli, P. A. H................ I C 12
Cederwall, G. F. E....... I Fi 21, 33, H 4, 18
Cervin, U. A.................. I Ju 14
Christell, B. U. E............ I Fö 6, 16
Christianson, G. A........... I Fö 15, 20, 21
Clemedsson, C.-J............... I E 26
Clémentz, C. G. R. A........... I Ju 2
Collett, J.P. E............... I Fi 5
Colliander, H. E. O............ I U 5
Conradi, E. G. F............... I Ju 27
Corin, G. E. M................. I U 2
Cosmo, C.-J. O................ I Ju 46
Crabo, S. G................... I Fi 28
Creutzer, R. B................. I Fö 1
Croneborg, K. O. R............ I H 4, 18
Cullert, B.................... I E 2
Curman, H................ I Ju 21, S 11
Curtman, C. W............ I U 9, Fö 9
Czar, Birgit.................. IS 7
D.
Dagborn, O. H................ I Fi 35
Dahl, A. E.................... I Jo 31
Dahl, G...................... I Ju 7, 8
Dahlander, E. G............... I Fö 5
Dahlander, G.................. IS 6
Dahlberg, B. C. I............. I Fö 24
Dahlberg, E. E................ I E 32
Dahlberg, G................... I In 16
Dahlberg, S................... IS 12
Dahlberg, S. A. R............. I K 23
Dahlén, P. O. R............... I Ju 13
Dahlgren, I. J. G....... I In 6, 28, 32, 45
Dahlgren, R. B................ I In 11
Dahlin, P. G. A................ I Ju 11
Dahlkvist, H. V............... I H 22
Dahllöf, U.................... I E 2, 36
Dahlman, J. A. G.............. I In 2
Dahlman, S.-O....... I Ju 3, Fi 26, In 26, 45
Dahlqvlst, O. R. F............. I E 16
Dahlqvist, S. O................ I Jo 30
Dahlsten, G. O. L............. I Fi 19
Dahlström, B. E............... I Jo 2, 16
Dahlström, Greta.............. I In 20
Dahlström, G. E............... I Fi 33
Dahlström, L. E............... IS 2
13| Bihang till riksdagens protokoll 1962. I samt. Nr
Itiksdagsberättelsen
369
Riksdagsberättelsen år 1962
Dahlström, Å. V............... I Fi 12
Dahmén, E. V. H.............. I Fi 28
Dalén, Ingrid K............... I In 10
Dalén, N. L................... I E 2
Dalenius, T. E................. I Ju 17
Danelius, H. C. Y.............. I Ju 16
Danemar, A................... I E 2
Danielsen, N.............. I Fi 30, H 13
Danielson, N.-G. F............. I H 21
Danielsson, A................. I Ju 10
Danielsson, A.................. I Jo 16
Danielsson, G................. I Fi 21
Davidson, R. D. L............. I Jo 32
Davidsson, D. E. W............ I H 21
Degerman, Kerstin............ I E 31
von Delwig, R................. I U 3
Dermé, D. R.................. IS 9
Deutgen, T.................... I Fi 5
Dickson, H. A. E.............. I Fi 2
Digman, H. M.............. I Ju 5, Jo 20
Dillen, B. O................ I K 8, 17, 28
Djurberg, L. G. H.......... I K 11, In 2, 26
Dopping, S. P. O.............. I Fi 12
Dryselius, S. V. A:son.......... I Fi 19, 22
Dyrssen, G. P. T............... I H 19
Döös, Veronica E.............. I E 34
E.
Ebeling, F. H................. I Jo 26
Eberstein, G. A................ I Ju 7,8
Eckerberg, E. L............... I Fi 11
Eckerberg, P. A........... I S 15, Fi 14, 27
Eckersten, I. E............ I Fi 22, 28, 30, 34
Edblom, F.................... I Jo 1, 23
Edelstam, E. A............ I U 5, K 30
Edenberg, W.................. I Fö 9, 14
Edenman, R. H. L. (II)........ I E 2
Edgardh, C. H. H.............. I C 4
Edgren, G.................... I Fi 37
Edling, N. P. J............ I Fi 10, Jo 20
Edling, S. A................... I Ju 28
Edlund, G. B.................. I Fi 16, 28
Edsfelt, L. H.................. I Fi 19
Edsman, K. O................. I Fi 27
Edstrand, K. I............ I Ju 18, Fi 33
Edström, K. S................. I Fi 19
Edwall, E. H. A............... I In 20
Egardt, K................... I Fi 32
Egedal, N. Hj................. I K 25
Ehnbom, B. K. G.............. I Fö 6
Ehnbom, E. B. A.............. I Fi 11, 24
Ejdemo, B. E. H............... I Jo 25
Ek, Karin.................... IE 2
Ekberg, K. G.................. I K 24
Ekblom, O.................... I H 12
Ekbom, C. A. H............... I In 16
Ekdahl, L. L. G............... I U 7
Ekdahl, O. G.................. I Fi 14
Ekelund, O. G................. I Jo 4
Ekelund, S. F. A............... I Jo 22
Ekerman, S. A. L.............. I E 36
Ekerot, N. F.................. I Jo 1
Ekholm, K. W................ IE 31
Eklund, E. G.................. I Fi 8
Eklund, E. P. G............... I Fi 31
Ekman, A. G.............. I Ju 10, E 36
Ekman, C. G................... I Ju 31
Ekman, S. G.................. i Fi 9
Ekström, Evy E. M............ I E 36
Ekström, H. V................ [ e 32
Ekström, P. G................. I K 5
Ekström, T. A................. I Fi 28
Eif, G. A...................... is 16
Elfman, N.-O................. IE 2
Elftman, G. S. V............... I C 5, 1 0
Elfving, L. A. R............... I e 2
Elfving, O. G. C............... I E 5
Eliasson. N. J. L........... I K 15, In 2, 45
Eliasson, L. M. (II)............ I Fö 24
Eliasson, R. A. E. (II)..... I Fö 1, S 2
Eliasson, Th.................. I E 43
Elldin, H..................... I H 1
Elliot, A. J. E................. IS 4
Elliot, K. E............. I Ju 36, 45, K 22
Ellmén, S.-E. G............... I K 22
Elmén, Brita D. (II)....... I Ju 17, S 1
Elmgren, A. F................. I H 1
Elmgren, B. F. (I) I Ju 37, U 10, E 3, In 12, 19
Elmhom, Kerstin............. I Ju 20
Elmroth, A. E................. I In 17
Elofsson, A. F................. I K 13
Elwing, C. M.................. I Ju 46
Emers, Jane.................. I In 28
Emilsson, P. M. B............. I Jo 14
Enander, S. E................. I E 4
Engdahl, N. P. E.............. I K 19
Engel, A. G. W................ I In 28
Engfeldt, H................... I In 2
Engfors, B. G. O............... I Fö 16
Engkvist, J. G. V. (II)......... IS 1
Englund, K. G. Å.............. I H 18, 21
Engländer, R.................. I E 25
Engqvist, G. O................ I Ju 36, 45
Engström, A. V........... I Fö 4, E 26
Engström, G. T................ IS 4
Engström, K. Olof N........... I E 18
Engström, Stina ... I S 11, Fi 33, Jo 14, In 12
Engström, S. O. L............. I In 18
Engström, T. I................ I Fö 6
Enhörning, H. A............... I In 2
Enmark, A.................... I In 28
Erbacke, K. G................. I Fi 36
Erichson, B.-L.............. I Fö 16, C 3
Erici, B. H.................... IS 16
Ericson, F. C. W............... I Fi 26
Ericson, F. L.............. I Fi 8, Jo 23
Ericson, G.................... IS 11
Ericson, L. G.................. I E 29
Ericsson, C.-H........... I Ju 17, 19, S 1
Ericsson, Eira................. IE 2
Ericsson, H. M................ I In 20
Ericsson, J. A. (I)..... I Fi 28, Jo 10, 33
Ericsson, K. G................. I Jo 1
Ericsson, K. G. V.............. I E 29, 39
Ericsson, S. J. G............... I C 9
Ericsson, S. K. J............... I Jo 14
Ericsson, Y. A. R. ... I FI 5, 8, 17 II H 1
Eriksson, A................... IS 11
Eriksson, B. A................ I H 18
Eriksson, G. A. V.............. I Ju 2
Eriksson, G. E............ I Fö 16, Fi 27
Eriksson, G. E. S.............. IS 12
370
Personregister
Eriksson, G. L. ... I Ju 37, Jo 8, 10 33, In 23
Eriksson, G. T.......... I Ju 9,17,19, In 2
Eriksson, Nancy M. (II)........ IS 8
Eriksson, S.................... I Jo 23
Eriksson, S.-E................. I E 2
Eriksson, S. T. V.............. I Jo 31
Eriksson, Å. M................ I Fö 5
Erlander, S. B................. I K 26
Erlander, T. F. (II)............ I U 9
Ernest-Börestam, Eva .... I E 8, Jo 1, 23
Ernulf, M..................... I Ju 22
Eskilsson, C. E. (I)........ I K 18, E 11
Esping, E. B.................. I K 22
Esping, L.-E.................. I Jo 26
Esseen, J. Å. B................ I In 32
Eurenius, M. V. S.............. I E 3
Ewerlöf, Elsa H. E............. I K 14
Ewerlöf, K. G. (I)............. I Fi 2
F.
Fahlander, N. L....... |
| I | In | 2 |
Fahlander, V. M. J..... | . . . I U 6, In 28 | ,C | 6 | |
Falk, G. A............ |
| I | K | 15 |
Falk, M. C............ |
| I | H | 15 |
Falkenmark, P. A...... |
| I | K | 31 |
Fallenius, B. A. ....... | . . .. I Ju 11, Jo 4, | 27 | ||
Fastbom, E. L......... |
| I | Fi | 21 |
Faxén, K.-O.......... | . . . . I S 10, Fi 2, | 37 | ||
Fehrm, E. M.......... |
| 26, | 32, | 33 |
von Feilitzen, S........ |
| I | Ju | 14 |
Feldt, K.-O........... |
| I | Fi | 27 |
Fenger, S. 0. S........ |
| I | E | 35 |
Fitger, N. F. P........ |
| I | In | 3 |
Fjelkner, A. W........ |
| I | Ju | 29 |
Fjellander, N. E. B. . . . | ____ I Fö | 10, | Fi | 5 |
Flodström, A. I........ |
| I | Ju | 17 |
Fogelberg, B-E........ |
| I | In | 14 |
Fogelberg, B. E. B..... |
| I E | 9, | 16 |
Foghelin, T. T. M...... | ........ I | H | 20, | 23 |
Fornander, N.-U....... |
| I | Ju | 19 |
Fors, S. K............. | . I E 9, 12, | 16, | In | 17 |
Forsberg, S. B......... |
| I | E | 36 |
Forshell, P. O. V....... |
| I | U | 8 |
Forslund, E. A. S...... | ...... I Jo 3, | H | 1 | |
Forslund, E. B........ |
| I | S | 9 |
Forss, K. J. R......... | .... I Jo | 6, | In | 38 |
Forssblad, D.......... | I V | 3, | H | 12 |
Forssell, E. E.......... |
| I | E | 11 |
Forssell, E. G. B....... |
| I | Ju | 17 |
Forssman, H. A....... | ..... IS | 1, | In | 28 |
Forsström, A. W. C. . . . |
| I | Fö | 13 |
Forstadius, E. L. W. .. . |
| I | Ju | 31 |
Fosselius, L.-E......... |
| 29, | Fi | 28 |
Frank, B. S........... |
| I | Ju | 2 |
Frank, P. W.......... |
| I | In | 46 |
Franklin, F........... |
| I | s | 11 |
Franzén, B. K. V...... |
| I | E | 30 |
Franzén, Margareta ... . |
| I | In | 28 |
Franzén, N. O......... |
| I | K | 18 |
Franzén, N. P......... |
| I | Fö | 20 |
Fred, S............... |
| I | E | 2 |
Fredelius, B........... |
| I | Fi | 8 |
Fredén, F''............. |
| I | H | 19 |
F''rcdlund, L. S........ |
| I | Ju | 4 |
Fredriksson, K. T. (II).. |
| 2 |
Frenne, N. G. H......... | ...... II H | 1 |
Frey, T. S:son........... | ...... I In | 28 |
Friberg, A. A........... | ...... I E | 31 |
Friberg, L. T............ | ...... I In | 5 |
Friberg, S. A............ | ...... I In | 15 |
Friberger, E. G.......... | ...... I E | 6 |
Fridolin, H. R.......... | ...... I Fi | 28 |
Fried, T. K.-A.......... | ...... I Jo | 23 |
von Friesen, O. B. (II) . . | ...... I In | 18 |
von Friesen, S.......... | ...... I E | 32 |
Frisk, J. I. Hj......... | ...... I E | 33 |
Frithiof, L.-A.......... | ...... I In | 28 |
Frithiofson, K. A. F..... | ...... I Fö 17 | |
Fritzdorf, K. B......... | ...... I C | 7 |
Frykholm. A. Y........ | ...... I U | 9 |
Fröding, N. G. O. (II) . . . | ...... I Ju 3, | 46 |
Fröjd, S. A............. | ...... I In 38, | 45 |
Fälldin, N. O. T. (II)..... | ____ IUl.S | 16 |
G. | ||
Gabrielsson, E. Y....... | ...... I E | 32 |
Gabrielsson, I.......... | ...... I E | 30 |
Ganelius, T. Hj......... | ...... I E | 33 |
Garff, K. A............ | ...... I C | 3 |
Garland, S.-O.......... | .....I K 23, E | 36 |
Garpe, D. A. J......... | I Ju 43, K 15, In | 45 |
Geijer, E. E. K. R...... | ...... I Fi | 9 |
Geijer, J. L............ | .. I Ju 28, S | 17 |
Gelinder, H............ | ....... I E | 2 |
Gemzell, C. F.......... | ...... I K | 1 |
Gerhard, I............. | ....... I E | 36 |
Gerle, B. O............ | . . . I Ju 20, In | 28 |
Gerring, G............. | ....... I U | 6 |
Gesslein, S. H.......... | ....... I Jo | 9 |
Gezelius, L. E. B........ | ....... I Ju 12 | |
Gierow, K. A........... | ....... I E | 32 |
Giesecke, C.-S.......... | ....... I Fi | 2 |
Gillberg, J. A. E........ | ....... II H | 1 |
Gillberg, K. E.......... | . . . . I Ju 8, Fi | 33 |
Gillström, A. K. (I)..... | ....... I Fö 17, | 24 |
Girell, B. H........... | ....... I In 48 | |
Glimstedt, E. G......... | I E | 32 |
Glimstedt, G........... |
| 7 |
Godlund, S. A. I........ | I K 27, In 6, | 45 |
Goldschmidt, H. A...... | ....... I Jo | 13 |
Gouiedo, L. H.......... | ....... I E | 36 |
Graah-Hagelbäck, B..... | ....... I Fö | 3 |
Grabö, P. E............ | ....... I Jo | 23 |
Grafström, E. O. II..... | ....... I K | 8 |
Grahn, F. T............ | ....... I K | 8 |
Gralén, N. G. J......... | ....... I E 32, | 33 |
Granath, K.-E.......... | . . . I S 8, 11, In | 28 |
Granhall, K. I. E....... | ....... I In | 3 |
Granqvist, L. M........ | I Ju 14, S | 3 |
Granström, K. O....... | ....... I E | 28 |
Granström, S. E........ | I K 3, Fi | 29 |
Grauers, R............. | ....... I E | 25 |
Grebäck, E. II. (II)..... | ....... I Ju | 43 |
Grenander, N........... | . . . I Ju 24, H | 12 |
Grimsborn, A. G. S...... | ....... I E | 16 |
Groth, G. S............ | ....... I Ju | 17 |
Grudemark, E. A. F..... | ....... 11 In | 1 |
371
Ritcsdagsberättelsen år 1962
Grundin, I. W................. I Ju 28
Grunewald, K. R.......... I S 20, In 28
Griibb, E. O................... I U 7
Gråberg, C. B. V............... I Fö 1
Gråby, L..................... IS 11
Gräslund, L. O................ IG 7
Grönberg, Ann-Margret........ IS 7
Grönberg, A. R. A............. I Ju 30
Gröndal, H. O. F.............. I In 10, 24
Grönfors, K. G. W............. I Fö 2
Grönlund, C. E................ I Jo 23, 30
Grönwall, A. J. T............ I In 8, 17, 41
Gudmundson, G............... I Fö 2
Gudmundsson, N. H........... I K 10
Gulbrandsen, O. G............. I Jo 9
Gullberg, K. G. A.............. IS 1
Gunnarskog, S. G.............. I E 3
Gunnarsson, G. O. I............ I E 34
Gunnarsson, N. G. A........... I In 3, 41
Gussing, N. T. A............... I Fö 6
Gustafson, Anna-Greta......... IS 6
Gustafson, Hj. (II)............. I Jo 3
Gustafson, S. H. (II)........... I Fi 2, 28
Gustafson, T. V............... I E 32
Gustafsson, G. E. (II).......... I In 19
Gustafsson, G. H. (II)........ I S 2, K 7
Gustafsson, G. Å.............. I Fi 30
Gustafsson, H. L. (II)____ I U 8, K 24, C 4
Gustafsson, J. A. T. (II)........ I Fi 14
Gustafsson, L. B............... I Jo 8, 32
Gustafsson, M. G. (II).......... I Fö 8, 23
Gustafsson, N.-E. (I)........... I In 27
Gustafsson, N. H.............. I Jo 14
Gustafsson, Å. G............... I Fi 6
Gustavsson, B. T. (I)........... I Fö 1, 19
Gustavsson, J. O.............. I K 26
Gustavsson, R. (II)............ IS 15
Gyllenram, K. Å. G............ I Fö 18
Gyllensvärd, K. J. G........... I Ju 11
Gynnerstedt, T. K. V.......... I E 39
Gårdstedt, H. B............... I E 2, 40
Gårdström, Ingrid............. IE 2
Gårmark, T................... I E 2
Gärde, J. N................... I Ju 1
Göransson, C. G. N............ I E 44
Göransson, C. T. E............. I Fö 12
Göransson, H. P............... I Ju 9
Göransson, N. J............... IG 3
H.
Hadrup, K. E. H. ...
Haeggblom, E. E. (II)
Hafström, S.........
Hag, F. H. E........
Hagander, J. FI.....
Hagardt, S. A. O. ...
Flagberg, A. E.......
Hagberg, C.-L.......
Hagberg, E. R. (I) ...
Hagberg, L.........
Hagbergh, C. E......
Hagbergh, G. G. E. ..
Hagelin, N. P.......
Hagnell, H. (II).....
Hagskog, E. H......
I U 3, 4
. . I Jo 18, 23
I Fi 5
I S 1
I K 28, Jo 23
I K 25
I Fi 15, Jo 2, 20
I Fi 7
I Fi 14
I Ju 24
I Ju 24
I E 33
II In 1
I Fi 37
I In 16
Hagström, E............. | ..... I | S | 7 |
Hagström, F. A. G........ | ..... I | E | 10 |
Hagström, Kerstin M...... | ..... I | C | 5 |
Hahr, E. O............... | ..... I | Ju | 14 |
Hakeman, Elin........... | ..... I | In | 18 |
Haldén, J. O. F.......... | ..... I E 34, 36 | ||
Hall, G. V............... | I K 5, | Jo | 26 |
Hall-Mikaelsson, Barbro .. . | ..... 1 | Ju | 19 |
Hallberg, H. L............. | ..... I | u | 4 |
Hallén, H. M............. | ..... 1 | Ju | 13 |
Hallerby, N. E........... | ..... IS | 8, | 11 |
Hallin, G. E....... I Fö | 11, 16, 22, | C 3, 7 | |
Hallman, E. R........... | ..... I | Fi | 19 |
Hallnäs, S. J. A.......... | ..... I | Fi | 27 |
Hallström, C. A. B........ | ..... I | Fö | 5 |
Hallström, H. G. F........ | ..... I | S | 9 |
Hambraeus, G. A.......... | ..... I | E | 34 |
Hamdahl, B. O........... | . .. I Ju 14, | S | 3 |
Hamilton, H. J. F.-A. (II) . | ..... I | Jo | 21 |
Hamilton, H. P............ | ..... I | Jo | 12 |
Hammarskiöld, T. L....... | ..... I | Fi | 7 |
Hamrin, M. T. P. (II)...... | ..... I Ju | 4, | 11 |
Hamrin, R. Y. (II)....... | ..... I | In | 19 |
Hamrin-Thorell, Ruth (I) .., | ..... I | Ju 22 | |
Hannerz, D. G. L......... | ..... I | Jo | 13 |
Hanse, J. E. E............ | ..... I | Ju | 2 |
Hansen, B................ | ..... I | s | 10 |
Hansen, H.-J.............. | ..... I | Jo | 16 |
Hanson, P.-O. (I).......... | ..... I | Fö | 5 |
Hansson, G. H. (I)........ | I Ju 43, | In | 23 |
Hansson, K. B. G.......... | ..... I | Fi | 27 |
Hansson, L. R............. | ..... I | Fi | 6 |
Hansson, N. G. (II)........ | ..... I Jo | 17, | 23 |
Hansson, N. L............. | ... I E 25, | H | 6 |
Hansson, S. F. (II)........ | . I Fi 2, In 38, 45 | ||
Hanström, C. G. L. P...... | ..... I | Fö 11 | |
Hanström, T. V........... | ..... I | K | 11 |
Hartvig, P. Å............. | ..... I H 12, 13 | ||
Hartzell, H............... | ..... I | Fi | 8 |
Hasselrot, Brita........... | ..... I | S | 11 |
Hasselrot, G. G. B. B....... | ..... I | E | 34 |
Hasselrot, S. B............ | ..... I | Fö | 4 |
Hassler, N. H. Å.......... | ..... I | Ju | 3 |
Hassler, O. L. I............ | ..... I | Ju | 5 |
Heckscher, G. E. (II)...... | ..... I | u | 9 |
Hedberg, Gunvor E. M..... | ..... I | E | 37 |
Hedborg, G. T............. | ..... I | Fi | 28 |
Hedebrant, O. S........... | ..... I | E | 32 |
Hedelius, F. E. O.......... | . . I Fi 3, | E | 18 |
Hedén, P. A. G.......... | ..... I | In | 47 |
Hedén, T................. | ..... I | In | 17 |
Hedengren, S.-O........... | ... I In 8, | 14, | 15 |
Hedfeldt, N. E............ | ..... I Ju 7 | , 8 | |
Hedfors, N. A............. | ..... I In | 6, | 28 |
Hedkvist, Ch.............. | ..... I | E | 28 |
Hedlén, B. R.............. | ..... I | E | 28 |
Hedlund, E. Å............ | ..... I | Fi | 14 |
Hedlund, G. (II).......... | ..... I | In | 26 |
Hedlund, Y............... | ..... I | s | 15 |
Hedström, A.............. | ..... I | Ju | 11 |
Hedström, L. E............ | ..... I | u | 4 |
Heffler, H................ | ..... I | s | 11 |
Heimbtlrger, P............ | ..... I | K | 15 |
Heimer, G................ | ... I Fi 19, | E | 16 |
Heiroth, U. O............. | ..... I | Fö | 1 |
Hejneman, Y. L........... | ..... I | Jo | 14 |
Helander, A. S. L.......... | ..... I | C | 2 |
372
Personregister
Heldtander, T.............
Helén, N. G. (II)..........
Hellberg, A...............
Hellberg, A. E.............
Hellberg, H. L............
Hellberg, K.-E............
Hellberg, O. A. 0:son......
Helleberg, N...............
Hellerström, S. C. A........
Hellner, E. M..............
Hellner, J. E..............
Hellners, K. V.............
Hellström, E. E............
Hellström, L. Th..........
Hellström-Olsson, Rosa
Helmers, D...............
Henckel, T. G.............
Henkow, K. G. I..........
Henning, C. H. H..........
Hennings, L. E............
Henricson, S.-E............
Henrikson, C. T...........
Henriksson, E. L.........
Henriksson, G. A.........
Henriksson, K. I..........
Henrysson, S.............
Hensjö, E. P.-O..........
Herberts, G. E...........
Hermansson, Ester.......
Hermansson, H. V........
Hermansson, N. T........
Hermodsson, L. F. H......
Herner, C. A. S. G........
Herngård, Birgit K.......
Herngård, K.-E..........
Hernmarck, A. G. M......
Herrlin, A. K.-M..........
Hesselblad, G............
Hesser, S. C. E. T.........
Hessler, H...............
Hessler, J. T. H..........
Heuman, C. H. M.........
Hilding, B. B. I..........
Hilding, S. H.............
Hillbo, A. O..............
Hiort, H. A..............
Hjalmarson, H. H........
Hjalmarsson, S. O. R......
Hjelm, K. G. L...........
Hjelmqvist, I. K. R.......
Hjelmqwist, K.-G. H......
Hjern, B. K. L...........
Hjort, K. G. M...........
Hjorth, R................
Hjörne, H. E.............
von Hofsten, S. E. C......
Holvander-Insulander, I. L,
Holgersson, N. H.........
Holkers, P.-A............
Hollunger, E. G..........
Holm, J. L...............
Holm, K. E..............
Holmberg, B.............
Holmberg, E. G..........
Holmberg, G.............
Holmberg, K. G. I........
Holmberg, N. E. G........
I E 18
I K 18, E 2, 36
I E 2
I Jo 23
I In 3
I S 11
I Ju 20
I Fi 12
I In 16
I S 14, In 34, 37
I Ju 22, 31
I Ju 22
IS 2
I Fi 33
I S 11
I Ju 14, Fi 28
I Fi 20
I Ju 36
I Fö 12
I U 3
I E 2
I | K | 21 |
I | In | 31 |
I E | V, | 32 |
II | H | 1 |
I | E | 36 |
I | E | 2 |
I | E | 16 |
I | E | 2 |
I | E | 36 |
I | U | 9 |
I | E | 34 |
I | Ju | 47 |
I | E | 8 |
I | U | 4 |
I | Ju | 43 |
I | In | 25 |
I | E | 26 |
I | Ju | 22 |
I | Ju | 34 |
I E | 11, | 36 |
I | Ju | 18 |
I | E | 12 |
I | E | 37 |
I | Fi | 36 |
I Jo | 22, | 24 |
I | H | 22 |
I | K | 28 |
12, Jo | 23 | 27 |
I | E | 35 |
I | S | 14 |
I | Ju | 15 |
I | K | 10 |
I Jo 1 | 23 | |
I | In | 45 |
I | In | 21 |
I | Fö | 21 |
I | Fi | 2 |
1 | E | 2 |
I | E | 16 |
I | S | 12 |
1 | s | 14 |
I | E | 2 |
I Ju 37
I S 11
I E 40
I In 19
Holmberg, P. H. A.......... I S
Holmberg, Y..................
Holmbäck, Å. E. V............
Holmgren, J. F................
Holmgren, J. T. F. F. ..
Holmquist, B. G.......
Holmqvist, E. B. (I)
10, Fi 2
I Ju 4
II In 1
I Fö 16
I Fö 6
____ I Fi 7, 30, 36
I Fö 19, Fi 16, H 3,
In 14
........ In 5, 40
........ IS 9
........ I Fö 15
........ I E 2
........ I E 30
... . I Fi 21, Jo 23
........ I E 8
Holmqvist, S. E.........
Holmstedt, G. F.........
Holmström, E. W........
Holmström, G...........
Holmström, L.-G........
Holmström, S. J. R......
Holmvall, Karin M.............
von Horn, K. R. L. R..........
Horn af Rantzien, C. G. W......
Hubendick, P. E...............
Huggert, E. A. F..............
Hugoson, M.-Å................ I E 32, 33
Hult, B. V.................... I Ju 17,18
Hult, L. H. F. W........
Hulterström, A. N. O. ...
Hulthén, L..............
Hultin, E. Å............
Hultin, G. V............
Hultin, M. G............
Hultqvist, L. G..........
Hultqvist, S. E. H......
Hultström, L............
Husén, T.......... I Ju 20, S 11, E 2, 36
Huss, K. J. L................. I Ju 14
Hybinette, Anna-Greta......... I E 36
Hydén, S. O............... I Ju 14, S 9, 22
I Jo 22
I In 4
I E 36
I E 16
I E 31
I Jo 31
I E 36
I Fö 22
I K 11
I E 36
I Fi 22
I In 46
I S 22
I E
Hulphers, T.
Håkansson, E. R. ...
Håkansson, H......
Håkansson, H. E. V.
Håkansson, J. H. V............
Håstad, G. M. J...............
Häckner, K. J. Y..............
Hägerroth, E. S. G.............
Hägglund, J. M................
Hähnel, F.....................
Härén, Y.....................
Härnqvist, K.................. I
Härnqvist, Margareta..........
Hävermerk, K. G. J:son........
Höfde, H. A.....
Högberg, G.....
Högemark, K. . .
Höglund, O. A.
Höglund, R.....
Högsell, S.-O. G.
Högström, A. . . .
Högström, E. A. .
Högström, G. . . .
Höjer, T. Signe ..
Hökmark, A. G. .
Hölcke, O. K. L.
Hörjel, N. J............... I K 8, 10, Fi 17
Hörnblad, A................... • E 2
Hörngren, S...................
Hörnquist, K. I. E.............. I Fö 19
Hörstadius, S. 0............... 1 E 33
Hössjer, K. G. N.............. I E 6, 20
I In 45
I Fö 7
I E 34
I K 8, E 27
I Jo 23
I E 36
I Ju 1
I Ju 3
I Jo 19
I E 25
I E 2
E 2, 36
I Ju 8
I Fi 12
I In 26
16, In 31
I S 11
I Ju 22
I Fi 33
I In 34
I E 34
I Jo 3
I Fö 13
I U 9
I Fö 17
I K 27
373
Riksdagsberättelsen år 1962
I.
Igelström, C. R. H..... | ........ I | K | 2 |
Ihrfelt, P. F........... |
| H | 6 |
Ingelmark, B. E....... |
| E | 19 |
Ingemansson, N. S. P. . | ........ I | Fö | 2 |
Inghe, P. G........... |
| 18, | 28 |
Ingvar, L. O. A. H..... | ........ I | E | 32 |
Insulander, E. I....... |
| Fö | 10 |
Isaksson, D............ |
| E | 14 |
Israel, J.............. |
| In | 28 |
Ivarsson, E. Henrik . . . | ........ I | E | 18 |
Ivarsson Huss, M..... | ........ I | S | 7 |
Iveroth, C. A.......... |
| u | 9 |
Izikowitz, J. S......... |
| G | 2 |
J. | |||
Jacobaeus, A. Ch....... |
| E | 32 |
Jacobseus, C........... |
| Ju 28 | |
Jacobsson, A. T....... |
| Fi | 17 |
Jacobsson, C.......... |
| S | 15 |
Jacobsson, E. E....... | ........ I | In | 17 |
Jacobsson, G. (I)...... | I Ju 7, 8, | In | 45 |
Jacobsson, M.......... | ........ I | E | 32 |
Jacobsson, P. (I)...... | ........ I | K | 20 |
Jakobsson, T. H. E. ... |
| 4 | |
Janson, C. G.......... |
| Ju | 13 |
Jansson, B. F. (II) .... | ........ I | Ju | 11 |
Jansson, E............ | ....... I Jo | 3, | 23 |
Jansson, S............ |
| Jo | 27 |
Jansson, S. E......... | I E 19, 42, | In | 29 |
Jansson, S. L. H....... | ....... I | Jo | 23 |
Jansson, T. M......... |
| K | 15 |
Jarder, J. O........... | ....... I K | 10, | 27 |
Jarild, H. W.......... |
| E | 5 |
Jarlsnäs, H. N......... |
| U 3 | ,4 |
Jarnerup, S. E........ |
| Jo | 8 |
Jeppsson, J. T......... |
| In | 20 |
Jerdenius, K. E....... | I Fö 9 Fi 26, | Jo | 28 |
Jerneman, T. G....... |
| U | 4 |
Joge, S. F................ I Fi 30, H 18
Johannesson, E. G. V. . | ...... I | K | 7 |
Johannesson, I. V......... | ...... I | S | 20 |
Johannesson, L. A. G..... | ..... I | Fö | 17 |
Johannisson, T. G........ |
| E | 4 |
Johanson, Anna-Stina..... | ..... I | E | 8 |
Johanson, R............. | ...... I K | 9, | 23 |
Johansson, Alf........... | ..... I | S | 12 |
Johansson, A. E........... | ..... I | Jo | 18 |
Johansson, A. E. M....... | ..... I | Fi | 27 |
Johansson, A. H.......... |
| E | 30 |
Johansson, Erland........ | ..... I | S | 11 |
Johansson, E. Allan...... | ..... I | E | 24 |
Johansson, E. O.......... |
| In | 18 |
Johansson, E. S.......... |
| E | 5 |
Johansson, F. L. H....... | ..... I Jo | 18, | 23 |
Johansson, G. R. (II)..... | ..... I | S | 17 |
Johansson, J. A.......... |
| Jo | 23 |
Johansson, J. H.......... |
| 12, | 13 |
Johansson, K. B. M. (I) . . | I Ju 43, | S | 15 |
Johansson, K. G.......... | ..... I | Fö | 11 |
Johansson, N. I. (I)...... | . . . I U 10, | Fö | 24 |
Johansson, N. R. (II)..... | ..... I | K | 20 |
Johansson, O. F............... I In 20
Johansson, O. S............... I U 4
Johansson, R. I............... IS 12
Johansson, S. A............. I K 9, In 45
Johansson, S. O............... I Jo 8
Johnels, J. A. G............... I E 15
Johnsson, B. E...... I U 2, Jo 5, G 4, 8
Johnsson, B. H. Göte.......... IS 1
Johnsson, Inga H. L........... I In 10, 31
Johnsson, J. H. (II)........... IE 11
Johnsson, N. O................ I Ju 19
Jonason, S. Å. H.............. I H 19
Jonsson, E.................... I Jo 3
Jonsson, G.................... I Ju 20
Jonsson, G. D. V.............. I Fi 31
Jonsson, J. S. (II)....... I S 9, Jo 2, 21
Jonsson, K. E. M.............. I Jo 26
Jonsson, K. I................. I Fö 2
Joselson, P. L. R.............. I E 18
Junel, K. B................... IE 36
Jung, I. K. E................. I E 32
Jungefors, S. L. S.............. I Fi 28
Juréen, L. J. F............ I Fi 21, Jo 9, 23
Jägerskiöld, S. A. F........ I Ju 23, C 2
Järdler, S. A............ I Fi 16, 28, In 45
Järmark, B. L................. I K 26
Järnbrink, H. G............... I G 5, 10
Järnåker, Margareta........... IS 11
Järtelius, G. E................ i Ju 4
Jönhagen, U.................. I Jo 9
Jönsson, G. V................. I Jo 21
Jönsson, H.................... I In 45
Jönsson, Kerstin G. E.......... I In 3
Jönsson, L. I.............. I H 14, In 36
K.
Kaby, N. A................... IE 40
Kahlin, T..................... I s 13
Kaijser, F. J.............. I Ju 5, In 27
Kaijser, R. G. S. (I)........... I U 9, S 8
Kalderén, K. G................ I Ju 27
Kalderén, L. G............ I K 12, H 18
Kalén, O. H................... I Fi 26
Kamph, B. G. J........... I Fö 3, E 38
Karén, H. V.................. I Fö 11
Karlbjörn, H. S............... I H 12
Karleby, O.................. I K 26, E 37
Karlén, G. H...... I E 9, In 14, 15, 41, C 8
Karlin, B. G.................. IE 43
Karling, S. I.................. IE 36
Karlson, T. E................. I E 2
Karlsson, E. L................ I Fi 6
Karlsson, Eva O. (II)........ I E 2, In 18
Karlsson, E. O. A.............. I In 28
Karlsson, F. G. (I)............. I Ju 11
Karlsson, G. F................ IS 13
Karlsson, H. G. B............. I H 16
Karlström, H. Å............... I E 34
Karlström, K. F............... I Ju 19
Karlström, Lizzie.............. IE 2
Karsberg, Å. L................ I K 22
Kastman, M. Margareta........ I E 36
Kellberg, L. G.-A............ I Ju 22, U 4
Kihlbom, N................... I Ju 27
Kihlman, K. H................ I E 9, 12
374
Personregister
Kihlstedt, O.................. IS 11
Kilander, B. I................. I Ju 45
Killander, F. W. K............. I Jo 29
Kinell, E..................... I Ju 20
Kirsteln, L.................... I Ju 20
Kjellén, T. B.................. I Fi 26
Kjellin, B. T. M...........I Ju 1, 9, 21, 37
Kjellman, L. F................ I E 2
Kjellström, S. Å............... IS 2
Klackenberg, O. H.........I H 19, C 11, 13
Klackenerg, S. L............... I Fi 2
Klefbom, K. H. N............. I C 12
af Klercker, E. B. T:son........ I Fi 18
Klingberg, R. G. J............. I K 19
af Klintberg, R. H. F.......... I K 27
Kollberg, G. N. (III........ I K 8; II H 1
Kolm, C. R................... I K 10
Kolmodin, K. R............... I Fö 17
Konnander, B. A. V............ I E 24
Kragh, B. R. V................ I Fi 21, 30
Krantz, Å. A.............. I K 28, H 18
Kristensson, A. Y. S........... I Ju 46
Kristensson, B................ I Jo 23
Kristensson, F................. I H 19
Kristersson, H................. I Fi 28
Kritz, L.-B................... I In 1
Krogh-Poulsen, W............. I In 13
Kromno w, E. Å............... I Ju 37
Kugelberg, E. K. H............ I In 16
Kull, B....................... I Jo 2, 3
Kull, J. I..................... II H 1
Kull, K.-E.................... I In 35
Kullberg, O. G................ I K 31
Kvarby, N. R................. I Jo 26
Kvarnbäck, J. S............... I Jo 16
Kyling, F..................... IS 11
Källenius, S. (II).............. IS 13
Källquist, K. G. E............. I E 37
Köhler, N. G................. I Ju 7, 8
Köhlmark, B. R............... I Fö 2
Königson, T. K.............. I Ju 21, S 2
Kördel, E. R.................. II H 1
Körlof, A. H. V.......I Ju 11, 43, K 7, 20
L.
Lager, Brita.................. I E 36
Lagerlöf, N. P................. I Jo 16
Lagervall, A. G................ I In 28
Lagheim, L. E................. I Ju 17
Landerholm, C. T.............. I Fi 19
Landgren, H. B............... I E 27
Landh, L. V.................. I Ju 43
Landström, S.-S. H............ I E 2
Langdal, H................... I Jo 17
Lange, N. G. (I)............... I U 9
Lannefjord, S. E. U............ I U 8
Lannemyr, Märta S............ I E 35
Larnstedt, A. O. G........... IS 14, In 27
Larson, E. G.................. I E 6
Larson, S. E.................. I H 18
Larsson, A. E................. I Ju 11
Larsson, A. P................. I In 23
Larsson, B. A. F............... I E 13
Larsson, B. M................. I E 1
Larsson, C.-O................. I Fö 19
Larsson, E. (II)............... I K 14
Larsson, E. L................. I Jo 14
Larsson, Erik L............... I E 32
Larsson, E. V................. I Ju 3
Larsson, E. Å................. I In 15
Larsson, F.................. I Jo 23, H 6
Larsson, F. G...............I Ju 11, I< 12
Larsson, H. (II)......... I K 18, E 2, Jo 12
Larsson, H.................... I In 45
Larsson, I.................... I E 2
Larsson, J. M. I. A............. I In 28
Larsson, Karin................ I E 2
Larsson, L. E. (I)............. IS 17
Larsson, L.-E................. I In 7
Larsson, L.-G................. I E 42
Larsson, L. T. (I).............. I Jo 21
Larsson, M. B................. I E 2
Larsson, Maj G................ I E 2
Larsson, N. H. C.............. I K 22
Larsson, R.................... I Ju 10
Larsson, S.....I Fö 15, IC 7,13, Fi 14, E 33
Larsson, Sigfrid............... IE 1
Larsson, S. E................ I H 6
Larsson, S. O.................. I Ju 21
Larsson, T. K. L...... I Ju 22, Fi 27, In 28
Larsson, Ulla................. I Ju 21
Larsson, U. O................. I E 27
Larsson, Å.................... I C 6
Lassinantti, I. R. (II)...... I Jo 26, In 2
Laudon, A.................... I E 32
Laurell, G.................... I Jo 13
Laurell, K. F.................. I Fi 25
Laurin, I..................... I Fi 27
Laurin, J..................... I Ju 2
Lauritzen, B.................. I E 36
Lauritzén, F. K............... I In 28
Leffler, J..................... I Ju 25
Leffler, J. O................... I H 4
Leffler, K. E.................. IE 2
Lemmel, C. F. R............... I Fö 14
Lemne, M. H.................. I In 23
Lenerius, H................... I E 2
Lennbo, A. Å................. I Jo 31
Leuf, N. B.................... I H 18
Levin, H. S. (II).............. I Ju 11
Levinson, Margit R............ I U 9
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa (II).. I H 6
Lewin, S...................... I H 9
Lidbeck, P. I.................. I Ju 3
Lidgard, C. S. H........... I Ju 26, H 9
Lidgren, K. F................. I In 23
Lidvall, S. J.................. I E 36
Lignell, K.................... I K 17
Lilja, E. A.................... I E 11
Liljegren, Märta............... IS 15
Liljekrantz, Birgitta........... I In 21
Lind, E....................... IS 11
Lind, N. G.................... I Jo 23
Lindahl, A. R. A.............. IE 37
Lindahl, C.-G. W.............. I In 28
Lindahl, J.-M................. IE 18
Lindahl, P. E. E. A............ I E 15
Lindau, Ingrid................ IE 2
Lindberg, E. G................ I Ju 19
Lindberg, N. O...... I Fi 29, H 21, In 32
Lindberg, U. G................ I In 28
Lindbergcr, L.........I Fi 37, Jo 23, H 6
375
Riksdagsberättelsen år 1962
Lindbergson, K. A......... I Jo 8, H 19
Lindblad, C. W................ I E 5
Lindblad, I................... JK 18
Lindblad, S. J. H.......... I Fi 17, In 17
Lindblom, P.................. X E 35
Linde, A. T................... I Fi 14
Linde, Marianne............... I In 21
Linde, P. G. A. G.............. I Fi 24
Lindegren, K. N. A............ I E 8, 11
Lindell, B. G.................. I Jo 13
Lindell, M.................... I In 36
Lindelöw, K.-G................ I E 18
Lindén, A..................... j E 20
Ljungberg, E. G. L............ I In 28
Ljungdahl, K.-G............... I K 11
Ljunggren, G. A. C............. I s 7
Ljungman, K. S. B............ I Ju 25
Loheman, A.................I Ju 33, K 21
Lindén, H. G.................. I Jo 23, 24
Linden, K. G........... I Fö 12, 14, Fi 12
Lindén, S
Lindenbaum, G. M....... I E
Lindencrona, F. V. K..........
Lindencrona, G................
Lindencrona, P. A. H..........
Linder, L. E. G................
Linderoth, K. A...............
Linderstam, B. A. Hj...... I
Lindgren, A. S. Y........... I
Lindgren-Fridell, Marita .......
Lindh, T. B. E............ I
Lindh, Å. H..................
Lindholm, E. E. K.-A..........
Lindholm, G..................
Lindman, P...................
Lindmark, A. L. G. I S 1, Fi 19,
Lindmark, C. E. \V. E..........
Lindquist, G. D...............
Lindquist, L. N. C.............
Lindquist, N. G...............
Lindqvist, A..................
Lindqvist, J. C. S..............
Lindqvist, N. V...............
Lindqvist, R. H...............
Lindqvist, R. L. A.............
Lindroth, K. J. H.............
Lindskog, A. G.............. i
Lindskog, C. P. F..............
Lindskog, Elsa I. (II) ..........
Lindskog, G. U. B.............
Lindskog, K. G................
I Fö 19
25, H 1, 16
I In 11, 12
I Ju 24
Lothigius, C.-W,
Lund, B. A..........
Lund, R.............
Lundberg, A.........
Lundberg, A. S.......
Lundberg, B. I.......
Lundberg, B. K. O.
Lundberg, E. A.......
Lundberg, E. F.......
Lundberg, K. A. O.
Lundberg, K. F. V.
Lundberg, K. G. L. .. .
Lundberg, N. R. W.
Lundberg, S. G. J.
I Fi 16
I Ju 5
I S 11
I U 10
I K 30
I H 15
I E 36
I S 2, 4
I Fi 28
I Fö 16
I H 22
I S 5
I Ju 6, Fö 13
I Jo | 28 | Lundberg, T......... |
| E | 2 |
I Fi | 36 | Lundberg, Willy-Maria |
| S | 12 |
I E | 36 | Lundeberg, C. N. S. . . . | ........ I | C | 13 |
U 3, H | 12 | Lundell, S. V.....I Ju 14, Fi 18. 28. 34. | In | 38 | |
Fi 12, | C 5 | Lundgren, J. B....... |
| c | 13 |
I E | 36 | Lundgren, Karin M. . . |
| In | 21 |
K 9, In | 28 | Lundgren, P. G........ |
| E | 16 |
I Ju | 43 | Lundgren, R.......... |
| 6, | 11 |
I In | 31 | Lundgren, S. H. E..... | ---- I Ju 15, | Fö | 1 |
I Fi | 8 | Lundgren, S. T........ |
| U | 4 |
I E 2, | 11 | Lundgren, Valborg . . . . |
| In | 2 |
29, E32, 33 | Lundin, B............ |
| s | 15 | |
I Fö | 9 | Lundin, E. G.......... |
| Fi | 6 |
I E | 22 | Lundin, G. T. W. . | .... I S 1, | In | 21 |
I Fi | 23 | Lundin, K. G......... |
| E | 27 |
I Fi | 31 | Lundkvist, Brita S..... |
| In | 21 |
I S | 11 | Lundkvist, K. E. I..... | ........ I | C | 13 |
I E | 32 | Lundkvist, K. R....... |
| H | i |
I K | 15 | Lundman. UUa-Britta .. | ........ I | E | 36 |
I K | 7 | Lundmark, N. A. J. . | ... . I H 21; II | H | 1 |
I Fi | 24 | Lundquist, G. A. R. . . . | ...... I S 1, | In | 28 |
I In | 2 | Lundquist, N.-H....... |
| E | 32 |
Ju 3, E | 9 | Lundqvist, C. M....... |
| Ju 46 | |
I Jo 14, | 23 | Lundqvist, N. L....... |
| E | 36 |
I Ju | 5 | Lundström, H. O...... | I U 9, Fi 30, | H | 18 |
I S | 20 | Lundström, Karin E. .. |
| E | 44 |
I In | 23 | Lundström, N. B. (I) . . | ..... I Ju 43, | K | 26 |
Lindstedt, A. V.......
Lindstrand, E. L.....
Lindström, A. H......
Lindström, E. G. J.
Lindström, G.........
Lindström, H........
Lindström, H. B. (II) .
Lindström, I.........
Lindström, S.........
Lindström, Ulla G. (I)
I S
I Fö 9
I Ju 46
I Fi 19
I In 26
15, Fi 27
I E 2
I E 39
I Jo 23
I E 2
I U 9
Lindvall, H...............I H 1, In 41, 45
Lindvall, K. E................ I Fi 12
Lindvall, K. T................. I H 21
Lindwall, U. L. A.............. IS 16
Lindå, E. A................... I Fi 30
Lingman, J................... I In 15
Lingren, G. W................. I In 22
Lingstrand, L. E............... I H 2
Linnér, H. R. G............... I E 35
Lithner, K. O................. I In 2
Lundström, N. G. Å.
Lundvall, B. G. G. .
Lundvik, C. U. V.
Luthman, G. F......
Lutteman, S. E......
Liining, N. G. A.
I Fi 35
I Fö 24
I Ju 19
I E 36
I Ju 2
I In 2
Lyberg, F............. I Fö 10, Jo 5, H 1
Lycke, H.........
Lyckeberg, R.....
Lysander, A. T. ...
Lysell, E. G. S. L. .
Lännergren, E. B. .
Löfberg, B. A.....
Lölberg, B. A. F. ..
Löfberg, J.-H.....
Löfgren, Ann-Marie
Löfgren, N. S. J.
Löfkvist, H.-E
I H 12
........ I In 1
........ I Fö 4
........ I E 16, 42
........ I Fi 25
........ I E 5
........ I Fi 33, 35
........ I In 17
........ I In 10
I Ju 25, U 1, K 11
I E 36
Löfqvist, I. .. . I Ju 3, Fi 10, 29, H 20, G 11
Löfqvist, Thyra (II)........... I Jo 17
Löfroth, J. G. (II)............. I Ju 11
376
Personregister
Löfstedt, G................... I Ju 14
Löfström, G................... I E 16
Lögdberg, B. Å. A............. I Ju 29
Lönnberg, J. W. G............. IS 1
Lönnegårdh, A. H............. I H 21
Lönngren, D. R............. I E 14, In 3
Lönnqvist, S. E. V............. I K 11, 16
Lönnqvist, Å. S. G............. I C 6
Lönnroth, N. E. M............. I E 33
Lövegren, Marianne........... I Ju 20
Löwenhielm, F. A.............. I Fö 17
M.
MacDowall, S. G. H............ I E 32, 33
Magnander, E. E. A.......... I Ju 3, U 6
Magnéli, P. A................. I E 15
Magnusson, Agnes T. C......... I E 2
Magnusson, D. N.............. I E 36
Magnusson, E. O. B. (II)....... I In 19
Magnusson, G. T............... I C 3
Magnusson, K................. I E 32
Magnusson, R. A. H........... I Jo 14
Magnusson, R. E.............. I Ju 11
Magnusson, T. A. S............ I E 36
Maler, B. J................... I E 34
Malmberg, O. E............... IS 16
af Malmborg, N. M..... I Fö 22, K 19 C 1
af Malmborg, R.........I E 7, 12, 32 In 16
Malmfors, N. A. E............. II H 1
Malmgren, A.................. I E 30
Malmgren, B. R............... I E 12
Malmquist, S. G............... I Ju 20
Malmros, H................... I E 8
Malmström, C. G.............. I K 11
Malmström, P. F. Å............ I Ju 22
Malmström, S................. I E 36
Mangård, N................... I K 32
Mannerfelt, N. O. G............ I H 14
Mannerskantz, A. F......... I Ju 19, In 27
Marcus, S..................... I Fö 4
Marcusson, T. M. I............. I E 9
Markén, K.-E................. I E 9
Marklund, K. L............... I H 18
Marknäs, N. S. V.............. I In 28
Marktorp, N. H. E............. I Jo 23
Marnell, K. G................. I Ju 19
Martinsson, Margit............ IE 2
Mattson, Lisa (I).............. I K 18
Mattson, O. R................. IS 21
Mattsson, R................... IS 11
Mattsson, S. F. I. H............ I Ju 20
Maunsbach, A. B.............. I In 13
Medin, K. H.................. I Jo 9, 23
Mehr, H. L................... I In 45
Meidner, R. A.....I K 8, Fi 2, 21, 28, H 6
Melander, E. A. M............. I E 36
Melén, O. F. R................ I Ju 17
Melin, G. L................... I H 10
Melin, O. A................... I C 13
Mellqvist, S. A. (II) I Ju 17, Fö 24, K 18, In 38
Michanek, G. D................ IS 8
Milbrink, H................... I E 2
Moberg, C. E. R............... I Ju 15
Moberg, S..................... I In 14
Moberg, S. T....... I E 10, 19, 32, 33, 42
Mogård, E. P. B............... I Ju 28
Molander, H.................. I E 11
Molander, M. E................ I In 31
Molin, B. A................... I E 33
Molin, R...................... IS 11
Mollstedt, S. R. B............. I Ju 29
Montell, J. E. O... I K 28, 29, In 22: II In 1
Moore, G. A................... I U 4
Morén, A. E................... I Fi 4
Morén, O. A................... I E 23
Morgan, B. M................. I E 31
Morting, I. R. M............... I H 11
Mosskin, Margit............... I E 2
Mundebo, K. A. I.............. I E 35, 36
Munktell, A. H. (II)........... I Ju 13, 21
Murray, C. A................ I U 1, Fö 6
Murray, G. R. O............... I E 21
Månsson, H................... I K 22
Månsson, K. G................ I Fi 27, 35
Månsson, N. C................. I Jo 14
Mårdh, G. A.............. I K 13 In 28
Mårtensson, I................. IS 11
Möller, N. K. S................ I Fö 2
Möller, S. E................... I In 2
Möller, Y. A. (I)............... I Ju 21
N.
Natt och Dag, Å. S............ I In 38
Naumann, B.................. I In 7
Nergelius, B................... I Jo 14
Neumiiller, J. F. C............. I Fö 20
Neymark, N. G. E............. I E 36
Nial, S. H.................... I Ju 33
Nihlén, K. L.................. I Fö 3
Nihlfors, F. U............... I Fö 1, S 17
Nilsson, Alde E................ I E 32
Nilsson, B.................... I Jo 33
Nilsson, B. A. O............... I Fi 28
Nilsson, C. E.............. I Ju 28, Fi 11
Nilsson, E.................... I K 8, 10
Nilsson, Elna C. V............. IS 16
Nilsson, E. Hj. (I) ... IS 13, Fi 14, Jo 18
Nilsson, G.................... I Jo 1
Nilsson, G. V.............. I Fi 16, Jo 18
Nilsson, H.................... IS 22
Nilsson, Helga................ IE 2
Nilsson, J. H.................. I Fö 6, 10
Nilsson, J. O. (II)............. I Jo 17
Nilsson, J. V. E............... I E 36
Nilsson, K. A................. I In 22
Nilsson, K. V. Tore........ I Ju 47, In 23
Nilsson, L. G.......... I S 8, E 31, In 18
Nilsson, Margret.......... I Ju 21, S 11
Nilsson, Marta................ IE 2
Nilsson, O. F. (I).............. I Jo 15
Nilsson, P.-O. V................ I Fi 26
Nilsson, T. R.................. I H 17
Nilsson, Å............ I Fi 2; II H 1
Nilstein, A. H....... I S 9, 10, Fi 2, 28
Nissback, N. E................ I U 6
Nitare, J. G. H................ I Fi 34
Norberg, E. A................. I K 24
Norberg, R. E................. I C 12
Nordberg, F................... I E 2
Nordenskiöld, E. O. E. .. I Ju 14, U 9, S 9, 15
Nordenskjöld, D............... I In 34
377
Riksdagsberättelsen år 1962
Nordenson, J. W.............. I U 9
Nordenson, U. K.............. I Ju 27, 31
Nordfors, G. M................ I In 28
Nordgren, L................... I E 26
Nordhult, Kjerstin............ IE 2
Nordin, E. L.................. I In 28
Nordin, G. E.................. I E 36
Nordlander, M. I. C.-H......... I Jo 23
Nordqvist, H. V. H. . .. I Ju 12, In 12, 19
Nordström, C. G............... I K 26
Nordström, T................. I Ju 29
Nordwall, K. E................ I E 6
Norén, G..................... I In 17
Norgren, G. A................. I Fi 8
Norman, H. T................. I E 37
Norrby, J. V.................. I Jo 26
Norrgren, U................... I Jo 17
Norrman, Å. S................ I Fö 20
Nyblom, K. B................. I Ju 17
Nygren, G. I.................. I In 17
Nyhage, H. B................. IS 9
Nylén, J. A. S................. I Fi 27
Nylund, K. B................. I E 43
Nyman, E. O.................. I Ju 12, 44
Nyman, K. G.................. I Fö 23
Nyquist, F.................... IS 19
Nyqvist, N. T................. I Fi 32
Nyström, E. A. R.............. I Jo 20
Nyström, E. P. S.............. I Fö 8
Nyström, H................... I Jo 17
Nyström, P. I................. IS 1
Näsholm, B................... I Fi 29
Näslund, H. M. E. ... I S 13, Jo 2, H 19
Näslund, P. J................. I Jo 12
Näslund, S. R. E.............. I E 2
Näslund, Y................... I U 6
Näsström, E. E. (I)............ I E 7, 11
O.
Odén, C. Å.................... I K 28, 31
Odén, O. E................... I In 10
Odencrants-Swenelius, Brita .... I E 2
Odhner, C.-E. T.....I U 9, K 8, Fi 2, Jo 23
Odhnoff, E. W................ I Fi 27
von Oelreich, C.-E. Hj.......... II H 1
Ogner, S. V................... I Fö 11
Ohlin, B. (II)................. IS 15
Ohlin, P. H............... I Ju 29, Fi 28
Ohlsson, A.................... I In 2
Ohlsson, C. E................. I E 14
Ohlsson, O. E. M. (I).......... I Ju 11
Ohlsson, P. T. I............... I Jo 9
Olauson, J. E................. I In 20
Olderin, G. O.................. I E 36
Oldmark, I.................... I In 24
Olerud, E. H.................. I In 32
Olhans, A..................... I C 13
Olrog, O. Chr.................. IE 16
Olsén, E. G. B................. I H 10
Olson, G...................... I Ju 29
Olson, O. Hj.................. I E 10, 32
Olsson, C.-E................... IE 2
Olsson, C. I................... I Ju 19
Olsson, Gertrud............... I In 28
Olsson, Gunnel (II)........ I S 15, E 44
Olsson, H. S. A................ I E 5
Olsson, K.-A. T................ I U ^
Olsson, K. E. Esbjörn.......... IE 33
Olsson, K. E. V............... I Fi 1
Olsson, K. G.................. I Ju 18
Olsson, K. H.................. I Jo 17, 23
Olsson, K. J.................. I In 45
Olsson, O. E.................. IS 12
Olsson, O. G. A................ i E 12
Olsson, R. I............... I K 27, Jo 27
Olsson, S. G................... I E 29, 39
Olsson, S. O. B...... I S 12, Fi 2, 14, In 32
Oredsson, H. E................ IG 4
Oredsson, P. T. G.............. I H 15
Oredsson, S. M. . . . I U 10, Fi 26, E 42, In 26
Ormegard, C. O................ I K 14
Orring, J. A................... IE 2
Oscarsson, S.............. I Fi 28, Jo 18
Österman, E. G. E............. I In 19, 28
Osvald, K. H. (I).............. I Jo 19, 22
Osvald, O. K.................. I In 24
von Otter, Ingrid.............. I Fi 19
von Otter, S. F. . . I Ju 15, Fi 1, 3, 12, 19, E 18
Ovegård, L. O................. I Jo 28
P.
Palm, R. A............ |
|
| I | Fi | 26 |
Palme, S. O. J. (I)...... |
| 1 | E | 27, | 36 |
Palmqvist, P. O. Ä...... |
|
| I | E | 18 |
Palmstierna, N. F........ |
|
| I | Fö | 24 |
Pantzerhielm, S.-W..... |
|
| I | H | 7 |
Parenius, M. P......... |
|
| I | In | 22 |
Park, C. E............. |
|
| I | Jo | 23 |
Paul, L................ |
|
| I | E | 2 |
Paulsson, G. Y. V. ... |
|
| I | Fö | 12 |
Paulsson, Inga......... |
|
| I | E | 32 |
Paulsson, Å. B......... |
|
| I | Fö | 9 |
Paulsson, Å. M......... |
|
| I | In | 23 |
Pehrson, C. G........... |
| I | In | 16, | 17 |
Pehrson, G. T.......... |
|
| i | Ju | 10 |
Pehrson, H............ |
|
| i | Fi | 22 |
Pehrsson, W. P......... |
| I | Ju | 27, | 28 |
Pergament, M.......... |
|
| i | E | 25 |
Pernelid, W. Å. E...... |
| I | Fi | 12, | 19 |
Pers, A. Y............. |
|
| I | Ju | 37 |
Persson, Britt-Mari..... |
|
| I | Ju | 21 |
Persson, C. G........... |
|
| I | In | 14 |
Persson, C. J. G........ | ____ | In | 24, | 28, | 34 |
Persson, E. Y.......... | I E | 27, | Jo | 18, | 23 |
Persson, F. J. H. (I) .... | . . I | U | 5, | K | 3 |
Persson, I.............. |
|
| I | E | 39 |
Persson, J. L........... |
| K | 12, | Jo | 13 |
Persson, K. G........... |
|
| I | In | 2 |
Persson, N.............. |
|
| I | Fi | 16 |
Persson, N.............. |
|
| I | In | 45 |
Persson, N. F........... |
|
| I | u | 4 |
Persson, P. H........... |
|
| I | E | 2 |
Persson, R. O. E. . , |
|
| I | Ju | 17 |
Persson, R. V. (I)....... |
|
| I | K | 8 |
Persson, S. B...... I Fö | 8, 10, | In | 28, | C | 8 |
Persson, S. B. W........ |
|
| I | K | 18 |
Persson, S. G. F. (II)____ | .. I | Ju | 4, | Jo | 23 |
Persson, T. J............ |
|
| I | S | 20 |
Petersson, O. H. E. .. | ... I | s | 15, | E | 35 |
Petrén, B. A. S......... | . . I U 2; | II | In | 1 | |
Petrén, B. E. G........ |
| I | Ju | 6, | 26 |
Petrén, G. O. E.......... |
|
| I | H | 14 |
378
Personregister
Petri, C. A. H................. I E
Petri, C. I.................... I K
Petri, F. A................. I K 28, H
Petterson, K. G. (II)....... I E 1, In
Petterson, S. H........ I Ju 14, 24, H
Pettersson, A. G. (I) ... I S 11, 18, In
Pettersson, A. P............... I K
Pettersson, E. G. A............ I Ju
Pettersson, G. (I).......... I E 39, Jo
Pettersson, K. V.............. IS
Philipson, C................... IS
Philipson, T. B................ I E
Pilo, C.-W.................... I H
Pineus, K..................... I Ju
Pleijel, Å. V. C................ I E
Pocell, K..................... I Ju
Poppius, H. D................. I E 14,
Porse, ö...................... I Jo
Prawitz, G. H................. I Ju
Przybyszewski Westrup, Z. S. ... I U
Puke, C. G. M................. I Fö
Piitsep, E. P.................. I In
Pålsson, P. O.............. I Ju 19, K
Q.
Quensel, C.-E................. I E
Qvarnström, W................ I U
R.
Rabenius, S. G................ I Ju
Rahm, A. H. B................ I In 24,
Ramfalk, G. W................ I Ju
Ramqvist, Ingrid.............. I E
Rasmuson, A. S. H............ I E
Reenstierna, U. A. M........... I Fi
Regner, N. I.................. I Fi
Rehn, L. G........... I S 13, 15, Fi 2,
Rehnberg, B.................. IS
Reichard, P. A................ I E
Reiland, L. A. G............... I H
Reini, S. Å. O................. I K
Renberg, H. V................ I Fö
Renborg, U................... I Jo
Rengby, S. F. N........... I Ju 18, In
Renlund, R. G.......I K 3, 13, Fi 29, H
Renström-Ingenäs, N. H. Lena (II) I Ju
Renström, K.-E............... I Fi
Resare, A. C. R.......... I Fö 9, 10, 12,
Resare, B. C. M.......I Fi 17, H 23, C
Reuterskiöld, B. H. C.......... II H
Reuterswärd, E. A. P....... I Fi 23, 24,
Reuterswärd, G. F. P.......... I E
Rexed, B. A..... I E 12, 14, 15, 26, In
Ribbing, A. F................. I Jo
Ribbing, E. M................. I E
Rickard, A. B. O.............. I K 27,
Rietz-ödeen, Ann Mari........ I K
Rigardt, H.................... I E
Rimmerfors, A. E. (II)..... I U 9, S
Rimås, K. S. E................ I Jo
Ringborg, C. J................ I Fö
Ringdén, H.-F’................. I Ju
Ringius, G.................... I Ju
Ringmar, T................... I E
Ringström, K. G......... | ..... I Fi 21, 27 |
Rinman, O. A. F........ | ..... I Ju 19 |
Risberg, S. A............ | I E 19, 42, In 29 |
Rodhe, Birgit K......... | ..... I E 2 |
Rodhe, K............... | ..... I Fi 27 |
Rodhe, S............... | ..... I E 18 |
Rodhe, S. 0............. | ..... I Jo 3 |
Roempke, S. 0.......... | . I E 16, In 17 |
Rohdin, Viola........... | ..... I E 2 |
Romanus, H. A. R....... | ..... I Ju 28 |
Romberg, N. W. A....... | ..... I C 7 |
Romson, R........... I | Ju 11, K 7, In 27 |
Ronge, H. E............ | ..... I Fö 2 |
Ros, A. K. E............. | ...... I In 47 |
Rosander, G............ | ..... I E 37 |
Rosell, S................ | ..... I E 2 |
Rosén, Göta............ | ..... I S 11, 21 |
Rosén, J.-E. A.......... | ..... I Fi 28 |
Rosén, N. G. K. G....... | ..... I E 36 |
Rosenblad, U. S. . I Fö 3, | 8, 11, 14, 23, E 38 |
Rosenquist, B. F........ | ... I Ju 29, Fi 33 |
Rosenqvist, K. Å. T..... | ..... I Jo 14 |
Roth, N. E............. | ..... IS 16 |
Rudberg, E. G.......... | ..... I E 10 |
Rudberg, H............. | ..... I Jo 20 |
Rudhe, R. S............ | ..... I Fi 29 |
Rudholm, S. J. G........ | ...... I Ju 13 |
Rudqvist, O............. | ..... I Fö 1 |
Rudstedt, K. G.......... |
|
Rudvall, G.............. | ..... I E 2 |
Ruin, 0. K............. | ..... I E 27 |
Rundberg, J............ | ...... I In 26 |
Rune, I. F.............. | ..... IS 17 |
Runesten, S.-O. J........ | ...... I K 20 |
Runfors, G. H........... | ...... I In 45 |
Ruuth, L. G............ | ...... I C 5 |
Rydback, A. V. L. I E | 19, 42, In 8, 14, |
15, 17, 29, 41, 42, C 8 | |
Rydberg, H. A. L........ | ____ I K 4, 26, 31 |
Ryde, E. T. W.......... | ...... I K 18 |
Rudhmer, E. G. L....... | ...... I E 40 |
Rydin, B. C. K. A....... | ...... I Ju 14 |
Rylander, A. O. E.....I | Ju 26, K 14, In 26 |
Ryman, S.-H. G......... | ...... I Ju 37 |
Råberger, E. N.......... | ...... I E 38 |
Rödén, J. O. G.......... | ...... I Jo 19 |
Rönnmark, L. C. A...... | ____ I E 6, 20, 33 |
Rönquist, P.-E.......... | ...... I E 27, 34 |
Rörs, A. J. I............ | .. I K 23, H 3, 23 |
Rösiö, P. B. M. L........ | ...... I U 1 |
S. |
|
Sagnert, S. E............ | ...... I Fi 8 |
Sahlin, B. I............. |
|
Sambergs, Å............ | ...... I Jo 23 |
Samuelsson, G. Y........ |
|
Samuelsson, K.......... | ...... IS 9 |
Samuelsson, K. O........ | ...... I Fi 28 |
Sandahl, G.............. | ...... 1 E 2 |
Sandberg, A. B.......... | . . . I H 16, C 7 |
Sandberg, E. A.......... | ...... I Ju 31 |
Sandberg, E. O. O....... | ...... I E 4 |
Sandberg, H. A. S....... | ...... I In 41 |
Sandegren, E. O. E...... | ...... I Ju 7 |
Sandehult, Inga......... | ...... IS 11 |
Sandell, A. E. H......... | ...... I E 27 |
18
17
2
2
12
26
7
19
21
5
3
1
22
24
32
38
24
3
11
8
13
14
8
36
2
39
43
20
32
32
28
1
27
15
15
9
10
19
23
2
7
25
26
24
3
1
28
17
17
18
31
28
9
2
9
17
12
32
19
30
379
Riksdag sberättelsen, år 1962
Sandell, E........ |
|
|
| I E 14 | Sköld, N. G.......... |
|
| I Fö | 24 |
Sandell, G. E...... |
|
|
| I Ju 15 | Sköld, T............. |
|
| I Jo | 18 |
Sandell, Viola H. M. | (II) . |
|
| I S 17 | Sköldin, P. A. (II) .. .. | ..... I | Jo | 12, In | 45 |
Sander, T. A. O. . . |
|
|
| I Ju 11 | Slettengren, K. A. W. . |
|
| I E | 2 |
Sandestedt, J. B. E. |
|
|
| I In 18 | Smith, A. Å.......... |
|
| I K 3. | 23 |
Sandgren, C. L. ... |
| ... i | E | 27, 36, 37 | Snellman, U. H....... | . I U 7, | Fi 14, E 7. | 32 | |
Sandler, R. J. (I) .. |
|
|
| I Ju 13 | Sohlman, R. V. A..... |
|
| I Fi | 27 |
Sandqvist, B. É. G. | ..... |
|
| I Jo 9 | Sparrman, B. L....... | ..... I | S | 5, K | 15 |
Sandström, C. O. . . |
| i Fi | 18 | 34, E 2 | Sporzén, T........... |
|
| I G | 5 |
Sarman, A. H..... |
|
|
| I K 16 | Staaf, G............. |
|
| I E | 2 |
Schildt, E. E....... |
|
|
| I Fö 4 | Stahre, S.-A.......... |
|
| I E | 5 |
Schill, L. G........ |
|
|
| I E 14 | Stangenberg, E. G. ... |
|
| I Ju 45 | |
Schirén, G. U...... | . I Ju 47, | K | 12, Jo 13 | Stangenberg, Harriet S. | T. . . I | Ju | 32, 36, | 45 | |
Schmidt, F......... |
|
|
| I Ju 14 | Starland, K. A. H. ... |
|
| I s | 7 |
Schmidt, T......... |
|
|
| I E 26 | Starrsjö, S........... |
|
| I E | 2 |
Schunnesson, P. H. . |
|
|
| I Jo 31 | Staxäng, E. V. (II) ... |
|
| I In | 45 |
Schärman, O....... |
|
|
| I E 35 | Steen, E. V.......... |
|
| I Jo | 25 |
Segerstedt, T....... |
|
|
| I E 10, 34 | Steen, J............. |
|
| I In | 45 |
Segerström, Ingrid . |
|
|
| I S 11 | Stefanson, R. S. (I) . . . |
|
| I S | 13 |
Sehlin, H.......... |
|
|
| I Jo 26 | Stelling, P. O......... | ........ |
| I E | 32 |
Sehlstedt, 0. A. ... | I Ju | 13, | Fö | 15, H 1 | Stenberg, O. A. E..... |
|
| I H | 2 |
Sellén, S. J. O...... |
| .... |
| I In 34 | Stenberg, P.......... |
|
| I E | 32 |
Sellman, S. P. H. ... |
|
|
| I E 9 | Stenberg, S. H....... |
|
| I Ju | 3 |
Senning, C. O...... |
|
|
| I H 13 | Stendahl, G. A....... |
|
| I S | 22 |
Serenander, E. F. B. | ..... |
|
| I Ju 19 | Steneborn, H.A...... | ____ I | s | 16, Fi | 27 |
Seth, B. G......... |
|
|
| II H 1 | Stening, F. B......... |
|
| I Fi | 31 |
von Seth, T. G. A. (II) . .. | . 1 | K | 20, Jo 13 | Stenius, J.-E. E...... |
|
| I Fi | 16 | |
Settergren, E. H. ... |
|
|
| I Ju 46 | Stenquist, E. G....... |
|
| I E | 37 |
Settergren, Gitte . . . |
|
|
| I Ju 20 | Stensgård,A. A. H. ... |
|
| I Fi | 2 |
Settergren, G. C. A. . |
|
|
| I H 9 | Stenudd, S. G. N..... |
|
| I Fi | 6 |
Severin, E. J....... | ... i | S 12, | K | 23, Fi 35 | Sterne, G............ |
|
| I S | 11 |
Sidenbladh, K. J. E. | ..... |
|
| I Ju 41 | Sterner, E. G. E...... Sterner, R. M. E...... |
|
| I Ju 25 | |
Sidenvall, J. G..... |
|
|
| I K 27 |
|
| I In | 18 | |
Silén, S. F. P....... |
| .... |
| I E 18 | Sternerup, E. H...... |
|
| I E | 36 |
Sillverberg, K. J. A. |
|
|
| I Fö 14 | Stetler, E. F......... | ..... I | E | 27, 36 | 40 |
Simonsson, H. L. ... |
|
|
| I H 2, 20 | Stiernstedt, K. J. T. . . |
| I | In 14, | 15 |
|
|
| I Fö 17 | Stiernstedt, S. W. 0. .. |
|
| I H | 1 | |
Simson, G......... |
|
|
| I Ju 22 | Stjernquist, N. N...... |
|
| Ju 13, | 37 |
Sjunnesson, N. S. ... |
|
|
| I In 28 | Stockman, L. G....... |
|
| I E | 32 |
Sjöberg, A. B. G. J. |
|
|
| I E 36 | Stoltz, A. W.......... |
| I K | 4, 25, | 26 |
Sjöberg, E. A...... |
|
|
| I K 8 | Strand, A. W. (I)...... | . . .. I | s | 2, K | 10 |
Sjöberg, E. K. T. ... |
|
|
| I E 2, 18 | Strandiund, K. B...... |
|
| I In | 28 |
Sjöblom, N........ |
|
|
| I E 36 | Stränge, B. M. G...... |
|
| II In | 1 |
Sjöborg, N. E...... |
|
|
| I Jo 23 | Streyffert, K. T....... |
|
| I Jo | 2 |
Sjögren, E......... |
|
|
| I Jo 4 | Stroh, 0.............. |
|
| I U | 9 |
Sjögren, N. T...... |
|
|
| I In 16 | Sträng, G. G. E. (I) .... |
|
| I U | 9 |
Sjölin, N. A........ |
| ... I Jo | 8, 10, 32 | Ström, C.............. |
|
| I E | 2 | |
Sjölund, E. O...... |
|
|
| I Jo 3 | Ström-Eliasson, Turid . |
|
| I S | 11 |
Sjönander, B. J..... |
|
|
| I Fi 7 | Ström, E. T. H........ |
|
| I C | 4 |
Sjönell, I. Marianne . |
| . I | Fi | 10, C 5 | Ström, G. O. F........ | I E | 15, | 26, In | 17 |
Sjöqvist, Birgitta K. |
|
|
| I E 2 | Ström, I.............. |
| I S | 11 | |
Sjöqvist, G......... |
|
|
| I E 2 | Ström, K. F........... |
| I | C 11, | 13 |
Sjörs, H. M........ |
|
|
| I Jo 26 | Ström, K. \V.......... |
|
| I Fi | 5 |
Sjöstedt, C.-E...... |
|
|
| I E 11 | Strömberg, A. E....... |
|
| I H | 12 |
Sjöstrand, O. T..... |
|
|
| I E 41 | Strömberg, S. J. M..... |
| I Fi 9, | 30 | |
Sjöström, Å. B..... |
|
|
| I E 41 | Strömgren, H......... |
|
| I E | 2 |
Sjövall, Elisabet (II) |
|
|
| I S 9, 21 | Strömholm, S......... |
|
| I Ju 34 | |
Skawonius, S. E. ... |
|
|
| I Ju 25 | Ståhl, D. E. (II)....... | ____ I | Fö | 24, In | 38 |
Skeppstedt, A. R. . . |
|
|
| I E 2 | Ståhl, I. 0. L......... |
|
| I Fi | 27 |
Skeppstedt, S. H. . . . |
|
| I | Fö 11, 18 | Stålhberg, E. Å........ |
|
| I C | 4 |
Skiöld, L. O. R..... | ..... | .. I | Fö | 2, Fi 20 | Stålnacke, E.......... |
|
| I E | 2 |
Skogh, S. A........ |
|
|
| I U 4 | Sundberg, E. D........ |
|
| I Fi | 16 |
Skoglund, B. H..... |
|
|
| I Fi 16 | Sundberg, P. B........ |
|
| I Fi | 16 |
Skogsberg, P. G. ... |
|
|
| I S 2 | Sundberg, P. E. A..... | ..... |
| I G | 10 |
Skoog, T. G........ |
|
|
| I In 17 | Sundberg, T. H........ |
|
| I S | 13 |
Sköld, E. T......... |
|
|
| I Fi 15 | Sundelin, G. V. (I)..... | ..... I | Fö | 8, C | 4 |
Sköld, L........... |
|
|
| I Ju 13 | Sundelius, 0. R. S..... | ........ |
| I In | 45 |
380
Personregister
Sundén, O. R......... | .... I Fi 2, 21, H 4 |
Sundfeldt, S.-A........ | ........ I H 13 |
Sundh, P. A........... | ........ I In 34 |
Sundin, S. E. (I)...... | .... I Fi 28, Jo 18 |
Sundquist, A. Å....... | ........ I H 6 |
Sundquist, E. B....... |
|
Sundström, O......... | ........ IS 10 |
Sunesson, A. L........ | ........ I Fi 14 |
Sunner, S. A......... | ........ I E 32 |
Svahn, Iba.......... | ........ I Ju 20 |
Svanberg, I.......... | ........ I E 2 |
Svanberg, S.-E....... | ........ I K 15 |
Svanström, B. E. G. .. | ........ I In 38 |
Svartholm, N. F. V. . . | ........ I E 33 |
Svedberg, A. L. (I) ... | ........ I Jo 17 |
Svedberg, E. D. (I) ... | ........ I Ju 22 |
Svengren, G.-O....... | ........ I K 12 |
Svenke, E. J. K...... | ........ I H 2 |
Svennegård, C. J..... | ........ I Ju 3 |
Svennilson, S. I....... | I Fi 21, E 10, Jo 23 |
Svenson, S. G........ | ........ IS 9 |
Svensson, B. Å. G. ... | ........ IS 12 |
Svensson, F. \V....... | ........ I E 1 |
Svensson, K. O. Börje | ........ I E 37 |
Svensson, N. A....... | ......... I Jo 17, 23 |
Svensson, N. E....... | ......... I Fö 13 |
Svensson, O.......... | ......... I Jo 13 |
Svensson, P. G. A. (II) | I Fö 1, 17, In 18, C 4 |
Svensson, P. Th...... | ......... I Fö 13 |
Svensson, S. A....... | ......... I In 26 |
Svensson, S. E. H..... | ......... I Ju 19 |
Svensson, S. R....... | ......... I Fi 28 |
Svensson, S. V................ I Fi 32
Svensson, W. (II)............. I Jo 23
Sveri, K.................. I Ju 21, S 20
....... I E 16
....... I Fö 17
....... I Jo 2
I Fö 17, Fi 14, In 34
....... I K 2, 6
....... I C 5, 10
....... I E 18, 38
....... I H 4
Sverne, J. E
Svärd, N. G. (I) . . . .
Swan, J. A. H......
Swanstein, S. N. S.
Swarting, S. E. V. ..
Swartling, A. E. V. .
Swedberg, B. G. R. .
Swedberg, H. O
Swedborg, E. H............... I Jo 9» 23
Swedenborg, J. E.............. I E 7
Swedlund, G. R........... I Fi 19, H 17
Swärd, S. B. M................ I H 21
von Sydow, E................. I H 4, 18
von Sydow, E. G.............. I Ju 18
von Sydow, G. . I Ju 41, K 6, 25, 30, Fi 20
Sylwan, Å. H:son...... I Jo 6, In 6, 38, 45
Synnergren, S. G. E............ I Fö 19
Säfström, S. O................. I K 19
Säkk, K...................... I Jo 16, 17
Sännås, B. R. I K 7, Fi 14, 34, H 22, In 6, 38, 45
Särlvik, B..................... I E 36
Sävborg, A. T. D.............. I E_
Söderberg, G.................. I Fö
Söderberg, H. O. E............ 1 K 28
Söderberg, J.................. I Ju
Söderberg, K.................. I Jo 23
Söderberg, K. L................. I E
Söderberg, Ruth.............. I E
Söderholm, S. A............... I Ju
Söderlund, S. Y............... I E 25
Söderlundh, S................. I E 14
Söderquist, M................. I In 45
Söderqvist, B. O. A......I In 28, 32, C 7
Söderqvist, C. G. F............ I Jo 1
Söderström, O. A. V........... I K 17
Sönnerlind, A. S...........I E 31, 37, C 7
Sönnerlind, Kerstin............ IE 5
Sörensen, E. O................ I Jo 4
Sörenson, S................... I K 2, 15
T.
Tammelin, P. A. Y. I Ju 19, 36, 45, K 23,
Fi 29 C 13
Tapper, K.-H................. IS 11
Tegström, A. R................ I E 28
Telestam, G. L................ I K 11
Tengelin, S.................... I Ju 8
Tengroth, K.-E........I Fi 26, In 26, C 7
Tengwall, J. O................ I In 24
Teorell, E. T. A............... IE 12
Terner, N. J.................. I E 16
Ternström, O. A............... I U 10
Terstad, I. G. A............... I E 38
Thapper, G. F. (II)...... I Fö 24, In 10, 16
Thedin, N.................... I Fi 33
Thelin, Gertrud............... IS 7
Thilert, C. R............... I S 9, H 22
Thomson, A. N................ I E 24
Thor, R...................... I E 2
Thorburn, B.................. I In 45
Thord, K. Å. E................ I Fö 4
Thore, J. S................. I Ju 24, H 12
Thorell, R.................... IE 28
Thorén, I. K. A............... I E 2, 36
Thornstedt, H. G.............. I Ju 16
Thorselius, U. T......... I Jo 17, 24, C 7
Thorsell, Y. N................. I Fi 26
Thorson, T. A. R........ I Fi 12, 19, Jo 7
Thorsson, Inga................ I In 18
Thoweman, T.................. I E 34
Throne-Holst, H............... I Fi 27
Thrysin, E.................... IS 7
Thulin, G. I................... I K 10
Thulin, G. Å. L............ I In 2, II In 1
Thulin, N. G. M............... I Fi 19
Thunborg, A.................. IS 6
Thunholm, L.-E........... I U 9, Fi 2, 27
Thunmark, S. G............... I Jo 13, 19
Thurén, G. C. O............... I Ju 19
Thuresson, E. O............... I H 15, 22
Thyberg, Stina................ I E 36
Thyreen, E................... IJull
Thyreen, N. F. G.............. I In 6
Thyresson, G.................. I Ju 35
Tiby, K. I.................... I C 5
Tilländer, T................... I Ju 11
Tilly, N. U. S................. I Fö 13
Tingström, A. L............... I E 23
Topclius, G. Z............. I E 9, 16, H 1
Torbrink, Tekla J. L. (II)...... I E 8
Torell, A. S................... I K 27
Torfgård, S. H................ I In 34
Tormod, G. R................. I E 2
Tornberg, B. E................ I Fi 27
Tornborg, C. G. F.............. I H 15
Torngren, A................... I Fi 4
381
Riksdagsberättelsen år 1962
U
Torsslow, S. O................. I H 1
Tottie, A. V. R............ I Ju 39, Jo 25
Traung, Brita.................
Treschow, J. A. A.............
Troell, L......................
af Trolle, U...................
Trued, S. T...................
Träff, S. O....................
Tufvasson, K. E........... I
Tunhammar, E. W.............
Tuninger, C. G................
Turesson, B. (II)..............
Tuuri, O. O: son ...............
Tynelius, E. G. A..............
Tågmark, A...................
Tånneryd, S. A. S..............
Tännérus, L. A................
Törnblom, N. F...............
Törngren, C. E. G:son..........
Törnquist, H. E...............
Törnqvist, G. E...............
I Ju 19
I Fö 2
I E 26
I Ju 8
I In 23
I K 21
3, H 12
I H 22
I S 1
I E 39
I Jo 25
I In 17
I S 21
I K 10, 24
I Fö 8
I E 16
I Fi 26
I S 1
I S 13
U.
Ubbe, S.............. |
| I | Fi | 1° |
Uggla, C. A............ |
| 7, | 8, | 25 |
Uggla, K.-L........... |
| I | Jo | 7 |
Uhlin, K.-E........... | . . I Fi 17, | E | 1, | 17 |
Uhrbom, A. V......... |
| I | Ju | 2 |
Ullstad, B. E.......... | ........ I | E | 2, | 37 |
Ullsten, O............ |
| I | s | 11 |
Ulne, J. 0............ |
| E | 2, | 36 |
Upmark, E. G. J...... |
| I | K | 10 |
Uvnäs, B............. |
| I | E | 26 |
V.
Vahlberg, G. E......I Ju 17 | K 20, Fi 2, | 14 | |
Vahlquist, B. C............. |
| In | 17 |
Vallin, S. A................ |
| Jo | 13 |
Vasseur, E. J. E....... | I | Jo | 13 |
Velander, F. E. H...... | I | Fi | 12 |
Vestin, F. E. Margareta..... | I | E | 36 |
Vestlund, A. G............. |
| In | 33 |
Victor, J. C................ |
| Fi | 35 |
Vilhelmsson, E. E........... |
| S | 17 |
Villner, S. V............... |
| Fi | 10 |
Vinberg, E. T............. | I K 14, | In | 26 |
Vinell, K. T............... | I U 10, | H | 13 |
Vinge, Margit S. C.......... |
| E | 11 |
Virdebrant, B. C.-E........ | I | E | 14 |
Virgin, I. G. (I)............. | I Fö 24, S | 17 | |
Vrethammar, K. H......... | I E 36, | In | 25 |
Västhagen, N. E. B......... | .. I Fi | 2, | 28 |
W. |
|
|
|
Wadén, I. P. J..... | I | Ju | 37 |
Wadenstein, L. H............ |
| In | 28 |
Waesterberg, L. B............ | .. I In | 2, | 26 |
Waesterberg, T. V............ |
| Jo | 2 |
Wahlberg, A................ |
| Ju | 14 |
Wahlberg, C.-G.............. | I | Fö | 9 |
Wahlberg, E. C. A........... | I | Ju | 17 |
Wahlbäck, J. M............. | I | Ju | 44 |
Wahlfisk, K.-O.............. |
| Jo | 23 |
Wahlund, S. G. W. (II)........ I Ju 13
Wahrby, H................... I E 2
Walberg, S. S................. I Fi 22, 36
Waldau, G. O. O............... i E 33
Waldenström, J. G............. I In 29
Walin, A. G................... I Ju 22, 31
Wallander, J. R............... I Fi 21, 28
Wallberg, K. Hj. S............. IE 27, 36
Wallberg, U................... I Jo 23
Wallén, A. O. A........... I S 17, In 36
Wallén, G. B.................. I Fö 9, 17
Wallentheim, Annie E. E. (I).. I Ju 21, S 8
Waller, E. A.................. IK 27
Waller, S. M.................. i E 18
Waller, S. S. J................. I Ju 7, 15
Wallerius, O.................. I E 36
Wallin, B..................... i Fö 9
Wallin, Eivor................. I Ju 22
Wallin, N. L.................. I E 30
Wallin, N. Å.................. I E 28
Wallmark, I. G................ i s 7
Wallner, B.................... i e 25
Wallner, H.......... I Ju 11, Fi 19, Jo 18
Walås, Dagmar............... I E 2
Wannerberg, N. G............. I In 34
Wannfors, E. G................ I Ju 11
Ward, K...................... I S 11
Warfvinge, K. W.............. I U 6
Waril, E.................. I E 2, 20, 27, 36
Wedén, S. M. (II)............. I Fö 17
Wedin, N. J................... I S 11
Welamson, L. T............... I Ju 42
Welin, G...................... I In 45
Welinder, P. E. C. ... I K 8, Fi 17, 27, 28
I Ju 8
I Ju 6
I K 10
I H 18
I Jo 12
I E 15
I H 22
I S 22
I Fö 13
Wennberg, H.
Wennergren, C. B. O..........
Wennerhorn, K. O. L.........
Wennersten, P. G..............
Wcnnmark, J. T. D............
Wennström, K. G..............
Werner, E....................
Werner, G....................
Werner, U. C. L...............
Wemlund, Brita K............. I E 8, 36
Wernlund, S. A................ I Fi 1
Wernstedt, L. G. L............ I Fö 8
Wersén, D.................... I Ju 42
Weslien, P.-A................. I Ju 31
Wessman, O. L. S.............. I In 28
Westerberg, O. H.............. I Fi 12
Westergren, K.-I.............. I Fi 35
Westerlind, E. A....... I S 5, K 15, Fi 35
Westerlind, N. P............... I Ju 48
Westerlind, O................. I Jo 28
Westerlund, G................. I E 36
Westerståhl, H. J.......... I Ju 13, E 35
Westin, G. A. E............... I Jo 26
Westin, G. E. N............... I E 9, 16
..... I Ju 38
..... I K 21
..... I Ju 11
..... I Ju 16
I K 23, Fi 29
I Ju 11, Jo 18, 23
..... I Ju 27
..... I E 2
..... I H 13
Westin, J. O.
Westling, P. W. N.......
Westman, E. G..........
Wetterberg, S. A. Ö......
Wetterblad, R. I. T:son . .
Wetterhall, H. C. B......
Wetterlundh, S. C. G.....
Wiberg, H. G............
Wickberg, A. W..........
382
Personregister
Wickman, H. K............... I Fi 6
Wickström, B. G.............. I E 36
Wictorson, K.-E. A............ I In 31
Widegren, B. G................ I Jo 21
Widell, C. G................... I Jo 17
Widén, K. A. I............ I Jo 10, 23, 33
Widmark, P. S. V.............. I Fi 11
Widstam, T. O................ I Fi 19
Wieslander, I. L............... I E 18
Wieslander-Kristensen, Anna ... I U 9
Wieslander, M................. I Jo 23
Wigert, A. G. A............... I Fi 23
Wigren, B. G.................. I E 39
Wihlborg, H. H........... I Ju 30, In 30
Wiik, B. E.................... I Fö 20
Wijkander, K. E. T............ I H 21
Wijkman, E. G. B............. I Fö 10
Wijnbladh, C. M. E............ I Ju 10, 32
Wikander, P.-Å. B............. I In 3
Wiklander, B. V............... I Fö 11
Wiklund, O. W. (II) I Ju 43, S 14, Fi 16, In 27
Wiklund, S. A. D. (II)...... I Ju 21, S 1
Wiklund, T................... IS 11
Wikman, L. Å................. I Jo 25
Wikström, C.................. I Jo 12
Wikström, C. T................ I Fi 11
Wikström, H. J......... I Jo 2, 16, H 23
Wikström, K. J............... I H 12
Wilander, O................... I In 31
Wildeman, N. C. E.. . I Fi 1, E 36, C 11, 13
Wilhelmson, J. F.............. I Jo 16
Wilhelmsson, A. E............. I Ju 48
Wilhelmsson, F. U............. I C 2
Wiman, H.................... I Ju 4
Wiman, O.................... II In 1
Wingborg, B.................. IS 3
Winnermark, A. E............. I Fi 19
Winsnes, B. R................. I Fi 19
Winther, O. W. G.............. IS 8
Wirdenius, H. O............... I E 36
Wistrand, A. W. H............ I C 4
Witting, N.-O................. IE 9
Wittrock, C.-H. V. T........... I E 37
Wixell, N..................... I Jo 14
Woxén, R................. I E 7, 20, 32
Wredmark, G. C............... IS 4
Wretlind, K. A. J.............. I E 16
Wretmark, G. E............... I In 28
Wrigstad, P................... I Ju 13
Wulff, K. E................ I E 19, In 29
Wångstedt, K. J. E............ I In 33
Wärneryd, K.-E............... I E 25
Wärnfeldt, A. O............... I E 32, 36
Wärnsund S. E............... I Fö 20
Wästlund, K. G............... I E 32
Y.
Yttcrborn, G. R,
I Jo 3, 4
Z.
Zacharias, J......
Zachrison, S. J. G.
Zachrisson, B.
Zander, Å. G. V. .
Zetterberg, G. O. .
........ I II 1
I K 12, Jo 1, 22, 23
........ I E 34
........ IH 18
........ I Jo 17
Zetterberg, K. Å. H. (II)....... I E 18
Zetterlund, S. G............... I In 12
Zetterström-Lagervall, Gerd .... I In 28, 41
Zickerman, S. O. G............ I Fi 8
von Zweigbergk, J. O.......... I In 18, 41
von Zweigbergk, Å. C. . . I Ju 7, 8, 25, H 9
Å.
Åberg, C.-J................... I Fi 28
Åberg, E. V. R................ IE 18
Åberg, I. L................... I In 17
Åberg, S. T................... I U 8
Åberg, Y..................... IS 10
Åbjörnsson, C. V.............. I Fi 30
Ågren, K. G.................. I E 12
Ågren, Th. V.................. I Jo 3
Åhberg, B. E. B............... I Ju 7
Åhlén, K..................... I E 11
Åhmansson, C. E.............. I Ju 24
Åhrberg, H.-H. H............. I K 29
Åhslund, B. A. A.............. I Fi 14
Åhström, G. O................ I Fi 24
Åhström, N. Å. A.......... I Fi 25, H 21
Åkerberg, P. E. H............. I Jo 23
Åkerblad, B. I................ I E 31
Åkerhielm, H. G............... I E 38
Åkerman, F. M................ I Ju 31
Åkerman, R. O. R............. I Fi 14
Åkesson, N.-H................ IU 3
Åkesson, N. O............. I Ju 6, In 26
Åkerström, E. O............... I Ju 3
Ålsäter, Inga M............... I C 13
Äman, O. V............... I U 9, K 18
Åmark, C. E. . .. I Ju 19, E 31, In 19, 28
Åqvist, E. G.................. I Jo 13
Åqvist, N. E. M............... I Fi 24, 28
Årmann, C. N. G.............. I Fö 12
Åsberg, L. E.................. IS 8
Åselius, K. Hj.............. I K 8, H 2
Åstrand, B. H......... I Fi 27, Jo 9, 23
Åström, A. M................. I Fi 27
Åström, C. S................... I Fö 24
Åström, K.-E................. I In 7
Åström, L.-Å. E............... IS 9
Ä.
Älmeby, H. V. B.............. I Fö 6, 16
Ö.
Öberg, B. A................... I Fi 24
Öberg, C. E. F................ I C 6
Öberg, H..................... I E 2
öbrink, J. H............... I U 3, H 12
ödeen, S. A. E................ I K 9
öhman, F. G. H.......... I K 32, H 3
Öhman, G. B. . I E 8, 11, 13, 20, 36, In 25, C 7
öhrn, J. B.................... I K 17, 24
Öhrström, A.................. I Jo 21
Öhrström, K. L........... I K 2, 15, 18
öjborn, L. E........ I Ju 11, Jo 18, 23, 33
Önnesjö, K. E. A...... I U 10, H 4, 18, 22
örnmarker, S. U. I............ I E 3
örtenliolm, T................. I E 2
383
Riksdagsberåttelsen år 1962
öster, M. N........ | ........... I K | 8 | Östlund, B. O. H......... | ..... I E | 5 |
österberg, D. V. . . . | ........... I E | 7 | östlund, H.............. | ..... IS | 11 |
Österberg, L....... | ........... I E | 36 | Östlundh, H.-E........... | ..... I E 2, | 36 |
österberg, G. S..... | ........... I E | 32 | östlund, J. 0............ | I C | 11 |
östergren, A. B. ... | ... I Fi 28, E 27, G | 13 | östman, F. 0............ | I Fi | 28 |
östin, J. E......... | ........... I In | 2 |
|
|
|
384
Sakregister
U
Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan
A.
Ackumulerad inkomst: skatteutredn.
ang.......................... X Fl: 18
Administrativa frihetsberövanden. .. I Ju: 12
Akademiska sjukhuset i Uppsala:
kommittén för dess utbyggande I In: 17
— utredn. rör. administrationen av I In: 42
Aktiebolagslagstijtning............., I Ju: 33
Apelviken...................... I In: 44
Arbetslöshelsförsäkringsutredning:
1960 års....................... IS: 16
Arbetsmarknadsutredningen........ IS: 15
Arbetstagare: rätten till arbetstagares
uppfinningar.............. I Ju: 28
Arbetsterapeututredning: 1960 års... I E: 31
Arbetstidsförkortningen: 1959 års undersökning
av dess verkningar .. IS: 10
Arealtillägg: administrativa bestämmelser
för.................... I Jo: 30
Arrendelagsulredningen........... I Jo: 21
Atomskadeutredningen............ I Ju: 27
Avbetalningshandeln: utländsk lagstiftning
ang. konjunkturpolitisk
reglering av.................. I Fi: 13
B.
Barnanslaltsutredningen.......... IS: 8
Befälsstatsdelegation: 1960 års ..... I Fö: 18
Bemanningsulredning: 1957 års ... I H: 12
Beredskapsplanläggning........... I In: 34
Besvärssakkunniga............... I Ju: 6
Bilskrotningsutredningen.......... I K: 29
Biltrafik. Se Trafik.
Blind- och dövskoleväsendel: utbildningsmål
och organisation ...... I E: 44
Blindvårdsutredning: 1960 års..... I E: 28
Bosladsbyggnadsutredningen ....... IS: 12
Bostadsläneulredningen........... I Fi: 35
Bostadspolitiska organisationskommittén
....................... I S: 5
Boxning: ang. boxningssportens skadeverkningar
.................. I In: 7
Brevskoleutredning: 1957 års...... I E: 3
Brott och behandling av brottslingar:
svenska representanter hos Förenta
Nationerna och Europarådet i
frågor om.................... I Ju: 9
Brottsregistreringen............... I Ju: 18
Byggnadsbcsparingsutredningen .... I 1<: 9
Byggnadskommitté. Se Chalmerska
byggnadskommittén och Tekniska
högskolans i Stockholm byggnadskommitté.
Byggnads- och markfrågor: delegation
för förhandlingar med Stockholms
stad rör........ I K: 13
Byggnadsstyrelseutredning: 1960 års I K: 23
Byggnadsutredning: 1951 års...... I K: 7
Båttrafiken i Stockholms skärgård .. I H: 11
C.
Chalmerska byggnadskommittén .... I E: 6
Civilförsvaret: utredn. rör. krigsmaktens
och civilförsvarets fortsatta
utveckling ............... I Fö: 24
CSB-utredningen I In: 31
|D.
Danviks hospital: avveckling av re
kognitionsavgifterna.
.......... I Ju: 39
Databehandling: maskinell ........ I Fi: 12
Djur för vetenskapliga försök...... I In: 35
Djurgärdsnämndsutredningen:...... I K: 3
Djurskyddsutredningen ........... I Ju: 10
Domkretsindelningen för underrätterna
......................... I Ju: 45
Donationshemman: utredn. rör. dispositionen
av donationshemman
in. in. vid de allm. läroverken .. I E: 17
Dubbelbeskaltningssakkunniga..... I Fi: 22
Dövskolor. Se Blind- och dövskolc''
väsendet.
E.
Ecklesiastika löneboställen. Se Kyrkan.
Eftervårdsutredning: 1956 års..... I Ju: 17
Ekonomiskt samarbete. Se Nordiskt
samarbete.
El-lagstiftningsutredningen....... I K: 22
Emåutredningcn................. I Jo: 19
Enskild järnväg. Se Slalsinlösen av
järnväg.
Epidemilagen................... I In: 43
385
Itiksdagsberättelsen år 1962
Epileptikerutredningen: 1957 års ... I In: 25
Examensulredningen............. I E: 4
Expropriationsmål................ I Ju: 38
Expropriationsutredningen........ I Ju: 43
F.
Familjeråttskommittin............ I Ju: 22
Farmaceututbildningskommitlén .... I E: 14
Fartyg. Se Tillsyn ä fartyg.
Fastighetsbildningskommitté: 1954
års.......................... I Ju: 11
Fastighetstaxeringssakkunniga..... I Fl: 15
Fastighetstaxeringsutredning: 1961
års.......................... I Fi: 32
Firmautredningen................ I Ju: 7
Fiske: försvarets fiskeskyddsutredning
........................., I Fö: 13
— organisation av fiskesakkunniga
organ i vattenmål............. I Jo: 6
— utredn. om avgiftsfri fiskerätt för
jordbrukare i Norrbottens läns
lappmarker................... I Jo: 29
Flygbullerutredning: 1956 års..... I Fö: 2
Flygtaxekommittén: skandinaviska I K: 2
Flygutredning: 1959 års.......... I K: 17
Flyttningsbetyg. Se Internordiska
flyttningsbetyg.
Folkrätt: bekantgörande av folkrättens
regler för krig............ I Ju: 23
Folkbildningsutredning: 1960 års ... I E: 5
Forskningsinstitutkommitté: 1958 års I H: 3
Frihetsberövanden. Se Administrativa
frihetsberövanden.
Fulla sysselsättningens ekonomi. Se
Stabiliseringsutredningen.
Fångvård: anstalternas förseende
med personal................. I Ju: 30
— fångvårdens byggnadskommitté I Ju: 19
Färdskrivareutredningen.......... I K: 31
Förenta Nationerna. Se Brott och behandling
av brottslingar.
F öretag skredit utredning: 1960 års. . . I Fi: 6
Författningsutredningen........... I Ju: 13
Förlagsinteckningskommitté: 1959 års I Ju: 29
Förorening av vatten. Se Vattenvårdskommittén.
Försvaret: 1959 års besparingsutred
ning.
............ I Fö: 16
-— fiskeskyddsutredning.......... I Fö: 13
— 1960 års försvarsledningsutred
ning.
......................... I Fö: 17
— 1960 års försvarsupplysningsut
redning.
...................... I Fö: 5
— lärarutredning................ I Fö: 22
— personalvårdsutredning........ I Fö: 3
— personaldelegation............ I Fö: 14
— underhållsutredning........... I Fö: 6
—• 1954 års utredn. betr. vissa personalkårer
inom............... I Fö: 9
— utredn. rör. krigsmaktens och civilförsvarets
fortsatta utveckling I Fö: 24
— utredn. rör. organisation av ett
intendenturförvaltningsverk..... I Fö: 20
— utredn. rör. redovisning av försvarets
befästningar............. I Fö: 21
Försvarsförvaltningssakkunn iga:
1956 års..................... I Fö: 10
Försvarsmedicinsk forskning:...... I E: 26
Försäkring: utredn. om pensionssty
relsens
frivilliga............... I S: 3
Se även Skadeförsäkringsrörelse.
Försöksdjursutredning: 1960 års ... I In: 35
Förvaltnings/örfarandet i ärenden
rörande enskild rätt. Se Besvärssakkunniga.
Q.
Giftstadgeutredningen............. I In: 3
Godsbefordran................... I Ju: 41
Godtrosförvärv................... I Ju: 34
Gravplats: utredn. om rätt till . . . I Ju: 5
Gruvskogsutredningen............. I Jo: 20
Gränsälvskommittén: finsk-svenska . I Ju: 47
Gymnasieutredningen............. I E: 36
Gävle: utredn. ang. återinträde i
Gävleborgs läns landsting...... I In: 11
Götaälvskommittén .,........ I In: 23
Göteborgs- och Bohus län: indelningsfrågor
........................ I In: 45
Göteborgs universitet: utrustnings
kommitté.
.................... I E: 12
H.
Handelslicensnämnd, statens . H 7; II H: 1
Hemslöjd....................... I H: 5
Hovrätterna: utredn. om domförhet I Ju: 36
Husdjursförsöksstationer.......... I Jo: 11
Hyreshöjning: utredn. rör. metoden
för.......................... IS: 19
Hyreslagskommittén.............. I Ju: 4
Hälsovård. Se Sjukvård.
I.
Idrottsulredningen................ I H: 16
Illojal konkurrens............... I Ju: 8
Information. Se Juryn i tryckfrihetsmål.
Institut för folkhälsan, statens..... I In: 5
Intendenturförvaltningsutredning:
1960 års..................... I Fö: 20
Internationella bistånds!rågor...... I U: 9
Internordiska flyttningsbetyg....... I Fi: 3
Investeringsfondsutredningen...... I Fi: 34
J.
Jaktutredning: 1949 års.......... I Jo: 12
Jordabalksutredningen............ I Ju: 48
Jordbrukstekniska utredningen: 1961
års.......................... I Jo: 27
Jordbruksupplysningskommittén .... I Jo: 3
Jordbruksutredning: 1960 års...... I Jo: 23
Jordlagsutredning: 1958 års....... I Jo: 18
Juryn i tryckfrihetsmål........... I Ju: 1
386
Sakregister
K.
Kanultrafikutredningen........... I K: 27
Kanslistutbildningsnämnden....... I C: 11
Karolinska sjukhuset:
— kommissionen för förhandlingar
rör. karolinska sjukhusets utbyggande
........................ I In: 15
— kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande---- I In: 16
— utredn. ang. thoraxklinikerna .. I In: 8
— utrustningskommitté för...... I In: 20
Kartor: utredn. rör. den militära
kartförsörjningen.............. I Jo: 32
Karttryck .................... I Jo: 8, 10
Klientelundersökning rör. ungdomsbrottslingar:
1956 års .......... I Ju: 20
Kommandoexpeditionsutredningen .. I Fö: 12
Kommunalrättskommittén......... I In: 27
Kommunikatiosnverken: utredn. rör.
behov av rörelsemedel......... I K: 16
Konfektionsindustrien. Se Textil- och
konjeklionsindustrien.
Konstfackskolan.................
Konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden:
utrikesdepartementets
nämnd för....................
Konsumtionskreditutredningen.....
Kontrollbesiktning: periodisk......
Kontrollslakterier: anställningsför
hållanden
för besiktningsvetcri
närer.
.......................
Konventionen om personaltrafik mellan
Europarådets medlemsstater ..
Kronhjortsutredningen: 1961 års . . .
Kroppssjukvårdens statsbidragsutred
ning.
........................
Kustsanutoriet Apelviken..........
Kvarntorpskommittén.............
Kyrkan: ang. aftonsångsritual----
— ang. bihang till kyrkohandboken
— kyrkoberedskapsutredninegn . . .
— Skeppsholms församling.......
— 1958 års utredn. kyrka—stat. .
— 1960 års ecklesiastika boställsut
redning.
.....................
— utlandsförsamlingarnas ekonomi
I E: 13
I U: 3
I Fi: 33
I K: 24
I Jo: 5
I In: 37
I Jo 31
I In: 42
I In: 44
I H: 22
I E: 22
I E: 21
I E: 38
I E: 29
I E: 18
I E: 39
I F.: 23
L.
Laboratorieutredningen........ ...
Lantbruksundervisningskommitté:
1955 års.....................
Lappfondsutredning: 1960 års.....
/.. K. A. Ii. Se Luossavaara-Kirunavaura
aktiebolag.
Lokaliseringsutredningen rör. statlig
verksamhet....................
Lund: rätten till mark i norra lasarettsområdet
............... • • •
Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag:
samarbete med Trafikaktlebolaget
Grängesberg-Oxelösund .
Långtidsutredning: 1959 års......
Läkare. Se Nordiskt samarbete.
Läkarförhandlingsdelegationen.....
Läkanindersökningsutredningen ....
I S: 7
l Jo: 1
I Jo: 7
I Fi: 14
I In: 9
1 Fi: 20
[ Fi: 21
I C: 8
I C: 6
Läkarutbildning: utbildning av värnpliktiga
läkare................
— kommission för förhandlingar om
högre utbildning i Umeå........
Länsförvaltningsutredningen.......
Länsindelningsutredning: 1959 års.
Länsstyrelserna: effektivisering av
arbetet på revisionsavdelningarna
Lårarinneutbildningskommittén: 1953
års..........................
Lärarutbildningssakkunniga: 1960 års
Lönebeskattningsutredningen.......
Löneförfattningsberedningen.......
Lösen: utredn. ang. översyn av lösen-
och stämpelförordn........
M.
Malmutredningen för Norrbotten. . .
Malmö. Se Medicinsk undervisning
i Lund och Malmö samt Odontologiska
förhandlingssakkunniga.
Malmöhus län: indelningsfrågor . . .
Markdelegationen................
Maskinell databehandling. Se Databehandling.
Maskinklassificeringsgrupp: 1959 års
Matpotatisutredning: 1956 års.....
Medborgarskap:utredn. ang. svenskt
medborgarskap såsom villkor för
statstjänst.........•..........
Medborgarskapslagstiftningen: 1961
års utredning om översyn av----
Medicinalstyrelsen: organisation och
arbetsuppgifter................
Medicinsk undervisning i Lund och
Malmö.......................
Medicinska högskolan i Umeå: organisationskommittén
för........
Medicinska utbildningsfrågor.....
Mentalsjukvård. Se Sinnessjukvård.
Mentalsjukvårdsberedningen.......
Metallforskningskommittén........
Militära myndigheter.............
Militårmusik....................
Motortåvlingsulredningen..........
Musikledarulredningen...........
Muskö: behovet av verkstadsutrymmen
m. m. inom örlogsvarvet . . .
Mått och vikt: utredn. rör. lagstiftningen
om....................
Märstadelegationen...............
Mönsterskyddsulredningen.........
N.
Naturhistoriska riksmuseet: utredn.
rör...........................
Naturvårdsutrcdning: 1960 års.....
Naturvetenskapliga samordningskommittén
i Göteborg..............
Nedre justitierevisionen: översyn av
arbetsorganisationen...........
Nordiska patent. Se Nordiskt samarbete.
Nordiskt samarbete: nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet ....
I Fö: 4
I E: 42
I In: 38
I In: 6
I Fi: 9
I E: 8
I E: 37
I F: 23
I C: 4
I Fi: 1
I H: 19
I In: 45
I K: 13
I C: 3
I Jo: 14
I Ju: 26
I Ju: 44
I In: 30
I In: 29
I E: 16
I E: 15
I In: 28
l H: 20
I Ju: 35
I Fö: 11
I In: 1
I E: 30
I Fö: 7
I Fi: 25
I K: 15
I Ju: 25
I E: 24
I Jo: 26
l E: 33
I Ju: 32
I H: 18
387
Riksdagsberättelsen år 1962
■— nordiska patent in. in........ I H: 9
— gemensam nordisk arbetsmarknad
för läkare och tandläkare. . I In: 24
— nordisk vägtrafikkommitté..... I K: 25
— odontologisk materielprövning . I In: 13
Se även Firmaulredningen, Illojal
konkurrens, Samfärdsel samt Teknisk
personal.
Normalpappersförordninqen: översyn
av....................... I H: 17
Norrbackainstitutel: verksamheten
vid.......................... I In: 22
Nykterhet. Se Trafik.
Nykterhetslagskommitlé: 1961 års ... I Fi: 36
Nykterhetsoårdsutredningen........ IS: 1
Näringslivet: lokaliseringen av..... IS: 13
— utredn. rör. ägandeförhållandena
och maktkoncentrationen inom . 1 Fi: 37
Näringsråttssakkunniga: 1958 års. . I H: 14
O.
Odontologisk materielprövning. Se
Nordiskt samarbete.
Odontologiska förhandlingssakkun
niga.
........................ I E: 9
Offentlighetskommittén............ I Ju: 37
Oljelagringskommitté: 1961 års..... 1 H: 21
Oljeskifferutredningen............ I H: 2
Operaverksamheten............... I E: 25
Organisationsnämnden för militärmusiken
.,.................... I Fö: 11
P.
Parkeringskommittén............. I K: 21
Patent. Se Nordiskt samarbete.
Patentverksutredningen........... I H: 15
Pension: delegationen för pensionsutbetalning
................... I C: 5
— den statliga personalpensione
ringens
ordnande i organisatoriskt
hänseende......... I C: 10
— formerna för skatteavdrag å allmän
tilläggspension........... I Fi: 4
— SPA-utredningen............. I Fi: 26
Se även Försäkring.
Pensionsstiftelsernas civilrättsliga
ställning...................... I Ju: 14
Personalutbildningsberedningen .... I C: 13
Polislärarutredningen............. I In: 33
Polisverksamhetsutredningen....... I In: 2
Polisväsendet: 1957 års polisutredning
............ I In: 26
— ersättning till polisman för
kroppsskada.................. I In: 36
■— vissa lönekostnader vid genomgång
av statens polisskola..... I In: 4
Postutredningen 1956 ............ I K: 11
Prisgeografisk undersökning....... I C: 6
Prisövervakningskommitté: 1960 års. I H: 6
Provinsleaterutredning: 1955 års ... I H: 1
Prästreseutredning: 1961 års....... I C: 12
R.
Radions juridiska ansvarighet...... I Ju: 40
Radioulredning: 1960 års......... I K: 18
Rationaliserings- och revisionsverksamhet
....................... I Fi: 29
Redogöraransvaret: utredn. ang. ... I Fi: 11
Regeringsformen: översyn av bestämmelserna
i § 28............... I Ju: 26
Rekognilionsavgifter. Se Danviks hospital.
Renbetesmarksutredningen......... I Jo: 25
Riksmuseiutredningen............ I E: 24
Rysslandssvenskar. Se Undersiödsnämnden
för Rysslandssvenskar.
Rättegångskommitté: 1951 års..... I Ju: 2
S.
Samarbete. Se Nordiskt samarbete.
Samfärdsel: nordiska samfärdsel
-
kommittén ................... I U: 5
SAS: undersökn. rör. kapitalbehovet
........... I K: 6
— utredn. ang. reorganisation av . . I I<: 30
— undersökn. rör. engagement med
vissa luftfartsföretag........... I K: 32
Sekretess. Se Offentlighetskommittén.
Semesterkommitté: 1960 års....... I S: 17
Sinnessjukvård: mentalsjukvårdsberedningen
.......... I In: 28
— vissa rättssäkerhetsfrågor inom
sinnessjukvården (sinnessjuklagstiftningskommitténl.
.......... I In: 19
Sjukgymnastutbildningen.......... I E: 41
Sjuksköterskor: utredn. av vissa arbetsuppgifter
................. I In: 10
— utredn. om utbildning av di
striktssköterskebarnmorskor
.... I In: 21
Sjukvård: översyn av hälso- och
sjukvården i riket (ÖHS-kommittén).
........ I In: 18
— 1961 års samarbetsgrupp för
främjande av rationaliseringsåt
gärder
inom sjukvården ....... I In: 41
Sjukvårdspersonal: utbildning av . . I in: 39
Sjöarbetstidslagen. Se Bemanningsutredningen.
Sjöfolks- och sjöfartsärenden. Se Konsulära
sjöfolks- och sjöfartsärenden.
Sjölag skommittén................ I Ju: 24
Sjöman: utredn. om utländsk sjömans
förmåner enl. sjömanslagen I H: 8
Sjötrafiken: övervakning av....... I In: 17
Skadeförsäkringsrörelse: översyn av
beskattningsregler för ... ....... I Fi: 31
Skadestånd: utredn. ang. vissa ska
deståndsrättsliga
frågor........ I Ju: 31
Skatleberedningen, allmänna ...... I Fi: 28
Skatteflyktskommittén: 1953 års .... I Fi: 9
Skatlelagssakkunniga............. I Fi: 8
Skatteutjämningskommitté: 1958 års. I Fi: 16
Skeppsholmen: utredn. rör. användningen
....................... I Fö: 15
Slceppsholms församling ........... I E: 29
Skog: vissa spörsmål vid belåning av I Jo: 15
388
Sökregister
Skogshögskole- och skogsforsknings
kommitté:
1956 års............ I Jo:
Skoladministrativa utredningen..... I E:
Skolberedning: 1957 års.......... I E:
Skördeskadeskydd................ I Jo:
Slöfdlärarutredningen............. I E:
Socialberedskapskommittén ........ I S:
Socialförsäkringskommitté: 1948 års I S:
Socialpolitiska kommittén......... I S:
Socialvårdskonsulentutredningen---- IS:
Socionomutbildningskommittén...... I E:
Soldathemsverksamheten: utredn. rör.
statligt stöd.................. I Fö:
SPA-utredningen................ I Fi:
Sparbankerna: 1961 års utredn. ang.
tillsyn av.................... I Fi:
Specialstraffrätten: utredn. om .... I Ju:
Stabiliseringsutredningen.......... I Fi:
Stadsdomstolsutredningen.......... I Ju:
Stadsutredning: 1955 års rör. städernas
särskilda skyldigheter och rättigheter
i förh. till staten...... I Fi:
Statens brandskola............... I In:
Statens centrala frökontrollanstalt och
statens våxtskyddsanstalt........ I Jo:
Statens geotekniska institut: arbetsuppgifter
och organisation..... I K:
Statens handelslicensnämnd.. I H: 7; II H
Statens hingstdepå och stuteri i Fly
inge.
........................ I J°:
Statens institut för folkhälsan..... I In:
Statens kriminaltekniska anstalt .... I In:
Statens reproduktionsanstalt....... I Jo:
Statens ungdomsråd.............. I S:
Statens utlänningskommission..... II In:
Statliga sinnessjukhus. Se Sinnessjukvård.
Statsinlösen av järnväg........... I K:
Stockholms län: indelningsfrågor ... I In:
Stockholms stad. Se Byggnads- och
markfrågor.
Studiesociala utredningen......... I E:
Stämpel. Se Lösen.
Svalövsutredning: 1960 års....... I Jo:
Svenska träforskningsinstilutet..... I H:
Sysselsättning. Se Stabiliseringsutredningen.
T.
Tandläkare. Se Nordiskt samarbete.
Tandläkarutbildning. Se Läkarutbild
-
ning
Teaterverksamheten i landsorten. Se
Provinsteaterutredning.
Teknisk högskola i Lund: organisationskommitté
................ I E:
Teknisk personal: samnordisk utbildning
av...................... I E:
Tekniska högskolan i Stockholm:
byggnadskommitté............ I E:
Textil- och konfektionsindustricn:
utredn. rör. utbildningsbehovet . . I E:
Tillsyn å fartyg................. I H:
Timlärarkungörelsen............. I C:
Torrläggningsföretag. Se Emåutredningen -
Totalförsvarets personalbehov: 1954 | I Fö: | 1 |
Totalisatorutredningen............ | I Jo: | 4 |
Trafik: — tillfälliga hastighetsbegränsning-ar ........................... | I K: | 4 |
— högertrafik.................. | I K: | 5 |
— 1953 års trafikutredning...... | I K: | 8 |
— 1957 års trafiknykterhetskom-mitté........................ | I K: | 14 |
— 1961 års trafiksäkerhetskommitté | I K: | 26 |
— trafikmålskommittén.......... | I Ju: | 46 |
Trafikaktiebolaget Grängesberg— Oxelösund. Se Luossavaara—Kii-runavaara aktiebolag. | I K: | 28 |
Tryckfrihet: Se Juryn i tryckfrihets-mål. Trädgårdsförsöksstationer......... | I Jo: | 11 |
Trädgårdsnäringsutredningen...... | I Jo: | 17 |
U. U-beredningen................... | I U: | 9 |
Ulleråkers sjukhus: administrationen | I In: | 42 |
Understödsf onder................ | I C: | 9 |
Understödsnämnden för rysslands-svenskar ..................... | I U: | 2 |
— utrikesdepartementets under-stödsnämnd................... | I U: | 4 |
Undervisning. Se Läkarutbildning Undervisning, medicinsk, i Lund och | I In: | 29 |
Undervisningssjukhus i Slor-Stock-holm......................... | I In: | 14 |
Ungdomsbrottslighet: utredn. ang. försöksverksamhet............. | I Ju: | 21 |
Se även Klientelundersökning rör. propagandaverksamhet......... | I S: | 6 |
Ungdomsråd, statens............. | I S: | 11 |
Ungdomsvårdsskoleelever: 1961 års | I S: | 21 |
Ungdomsvårdsskolorna: kommittén | I S: | 20 |
Universiteten: förhandlingskommis-sion i Göteborg............... | I E: | 19 |
—- kommittén för nya utbildnings-vägar vid de filosofiska fakulte-terna ........................ | I E: | 34 |
— 1955 års universitetsutredning . | I E: | 10 |
— utredn. om egendomsförvaltning | I Fi: | 17 |
Uppbördsorganisationskommittén . . . | I Fi: | 19 |
U ppbördsutredningen............. | I Fi: | 24 |
Uppdragstagare: utredn. om s. k. | 1 S: | 4 |
Uppfinningar. Se Arbetstagare. US A-beredningen................ | I H: | 13 |
Utbildning. Se Undervisning. | 11 In | 1 |
Utrikesdepartementet: kansliutred- \ ningen ....................... | I U: | 7 |
2
43
2
9
1
14
2
9
18
35
23
26
7
16
2
3
10 I
46 !
22 i
1
19
:: 1
28
5
48
33
11
: 1
1
45
27
24
23
32
20
7
40
10
1
Riksdagsberättelsen år 1962
— understödsnämnd............. I U:
— utredn. rör. adm.organisation.. I U:
UD-utredningen................. I U:
Utrikesförvaltningens lönenämnd .. I U:
Utrikeshandel: stöd för den svenska I H:
Utrustningskommitté. Se Göteborgs
universitet, Karolinska sjukhuset
och Sinnessjukhus.
Utskänkningsutredning: 1959 års . . I Fi:
Utvecklingsländerna: administra
tionsutredning.
............... I U:
V.
Vaccin: tillverkning av BCG-..... I In:
Valutakommittén................ I Fi:
Valutredning: 1955 års........... I Ju:
Vanföreanstalterna och Eugeniahem
mets
skolor................... I In:
Vattenmål. Se Fiske.
Vattenvårdskommiltén............ I Jo:
Verkställighet av utländsk dom .... I Ju:
Veterinärer. Se Kontrollslakterier.
Veterinärhögskoleutredningen...... I Jo:
Vägmarksersättningskommittén..... I K:
Vågsakkunniga: 1960 års......... I K: 20
Vägtraf^lagstiftning............. I K: 25
Värdesäkringskommittén.......... I Fi: 27
Värnpliktiga: 1954 års utredn. rör.
totalförsvarets personalbehov ... I Fö: 1
Värnpliktsavlöningsutredning: 1954
års.......................... I Fö: 8
Värnpliktsutredning: 1960 års..... I Fö: 19
Y.
Yrkeslärarberedningen............ I C: 7
Yrkesskadeutredningen........... IS: 22
Yrkesutbildningens centrala ledning I E: 11
Ä.
Äktenskapslagstiftning. Se Familjerättskommitlén.
Ö.
ÖHS-kommittén.................. I In: 18
Öresundsdelegalionen: svenska..... I K: 10
8
6
10
8
4
5
1
40
SO
15
12
13
42
16
12
390
Innehållsförteckning
Allmän berättelse....................................................
överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden december 1960
— november 1961..................................................
Redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar meddelade
garantierna........................................................
Under år 1961 beviljade bidrag av lotterimedel..........................
Under år 1961 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier som
anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål----
Under år 1961 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande............
Under år 1961 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande ........
Under budgetåret 1960/61 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden............
Under budgetåret 1960/61 beviljade bidrag ur statens lappfond..............
Under budgetåret 1960/61 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden........
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden under budgetåret
1960/61 ......................................................
Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan ....................
Sid.
1
3
9
10
13
13
15
17
17
17
18
19
I. Kommittéer och sakkunniga:
Justitiedepartementet (Ju) ......
Utrikesdepartementet (U)........
Försvarsdepartementet (Fö)......
Socialdepartementet (S)..........
Kommunikationsdepartementet (K)
Finansdepartementet (Fi)........
Ecklesiastikdepartementet (E) ....
Jordbruksdepartementet (Jo) ....
Handelsdepartementet (H) ......
Inrikesdepartementet (In)........
Civildepartementet (C) ..........
19
60
69
92
112
134
170
213
235
255
297
II. De centrala krisorganen:
Handelsdepartementet
Inrikesdepartementet ..
313
314
Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga ....................
Betänkanden utkomna från trycket under 1961..........................
Stencilerade betänkanden avlämnade under 1961..........................
Nordisk Udredningsserie................................................
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan ----
Sakregister » * » * * * * • • • •
316
362
364
366
367
385