till 1958 års riksdag om vad i rikets styrelse (Framställning / redogörelse 1958:Rber - a)

BERÄTTELSE

till 1958 års riksdag om vad i rikets styrelse

sig tilldragit;

given Stockholms slott den 3 januari 1958.

En ingående redogörelse för de förhållanden som sammanhänga med den
ekonomiska utvecklingen lämnas vid anmälan av finansplanen och nationalbudgeten
i 1958 års statsverksproposition, till vilken torde få hänvisas i
den mån särskilda uppgifter därom ej lämnas i det följande.

Sysselsättningen var god under år 1957, även om arbetslösheten låg på
en något högre nivå än under närmast föregående år. Den förbättrade balans
mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som kännetecknade år
1956 präglade även utvecklingen under år 1957. Alltjämt förekom dock
särskilt i vissa industrier brist på mera kvalificerad arbetskraft. De driftsinskränkningar,
som i slutet av år 1956 företogos på grund av läget på oljemarknaden,
kunde snabbt avvecklas i början av år 1957.

Byggnadsverksamheten har under år 1957 haft stor omfattning. Bostadsbyggandet
har legat på en hög nivå. Antalet färdigställda bostadslägenheter
torde år 1957 uppgå till 62 000, vilket innebär en ökning med ca 5 000
lägenheter i förhållande till lägenlietstillskottet de senaste åren. Svårigheter
att tillgodose behovet av krediter till flerfamiljshus ha liksom tidigare år
gjort sig gällande också under år 1957.

Folkomröstning i pensionsfrågan ägde rum den 13 oktober 1957. Härvid
avlämnades sammanlagt 3 552 865 röster, vilket motsvarar 72,4 % av
antalet röstberättigade. 10 282 röster ogiltigförklarades. Rösterna fördelade
sig sålunda: för förslag nr 1 avgåvos 1 624 131 röster (45,8 %), för förslag
nr 2 530 576 röster (15,0 %) och för förslag nr 3 1 251 477 röster (35,3 %).
136 399 blankröster avlämnades (3,9 %).

Utrikeshandeln har undergått en fortsatt värdemässig stegring. Denna
orsakades av en ökad varuvolym både på import- och exportsidan samt i
mindre utsträckning av uppåtgående priser. Importpriserna stego något
mer än exportpriserna varigenom bytesförhållandet med utlandet försämrades.
På grund av sjunkande priser inom bränsleområdet skedde dock en
förbättring i bytesförhållandet under senare delen av året. Exportkonjunk 1

llihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml.

RiksdaKBberättelsen.

Riksdagsberättelsen år 1958

turen har på det hela taget varit god och särskilt har efterfrågan på fartyg
och andra verkstadsprodukter varit stor.

Vad angår export- och importregleringarna må nämnas, att den för import
mot betalning i dollar gällande s. k. dollarfrilistan utvidgats med ytterligare
ett antal varuslag inom jordbruksområdet.

Försörjningen med industriråvaror har varit god. Det kritiska försörjningsläge
beträffande bränslen, som rådde under början av året, lättade
relativt snabbt som följd av den politiska avspänningen i Mellersta östern.
Till följd härav kunde den under 1956 införda regleringen av försäljningen
och förbrukningen av flytande bränsle och drivmedel avvecklas under förra
hälften av år 1957. Det förordnande varigenom vissa delar av allmänna förfogande-
och ransoneringslagarna satts i tillämpning utgick den 30 juni
1957.

En ny prisregleringslag trädde i kraft vid årets ingång i samband varmed
statens priskontrollnämnd avvecklades. Statens pris- och kartellnämnd
trädde i verksamhet vid samma tidpunkt.

Inom jordbruket har utvecklingen under år 1957 kännetecknats av en
stigande animalieproduktion, medan vegetabilieproduktionen utmärkts av
såväl kvantitativ nedgång som kvalitativ försämring på grund av dåligt
bärgningsväder under hösten 1957. Den nominella producentprisnivån har
under det första regleringsåret av det nya prissystemet för jordbruksprodukter
(september 1956—augusti 1957) legat något över den vid systemets
start förutsatta s. k. mittprisnivån. De reella producentpriserna har emellertid
genomsnittligt legat något under sagda nivå. Till följd av levnadskostnadsstegringen
har samtliga prisgränser och införselavgifter i enlighet med
den s. k. 5-procentregeln höjts med 5,1 procent under hösten 1957.

Riktlinjer ha uppdragits för genomförande av ny indelning och tjänsteorganisation
för de territoriella pastoraten i riket.

Beslut har fattats om inrättande av en medicinsk högskola i Umeå. En
tidsplan för enhetsskolorganisationens allmänna genomförande har fastställts.

Antalet utlänningar i Sverige av icke nordisk nationalitet uppgick den 1
oktober 1957 till omkring 93 000, vilket innebär en höjning med omkring
10 000 från motsvarande tid 1956. Denna ökning hänför sig bl. a. till de
ungerska flyktingar, som överförts hit efter händelserna i Ungern hösten

1956.

Ombud för Sverige deltogo i Förenta Nationernas generalförsamlings
tolfte ordinarie möte, som öppnades i New York den 17 september 1957.

Rådet inom Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete har under
året sammanträtt på ministerplanet tre gånger, varvid Sverige var
representerat.

Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Strasbourg och en gång i Paris, varvid Sverige var representerat. Europarådets
rådgivande församlings åttonde ordinarie möte har sammanträtt i
januari och det nionde ordinarie mötet i april—-maj och oktober.

Överenskommelser med främmande makter m. m. 3

Nordiska rådet höll sin femte session i Helsingfors under tiden 15—22
februari.

Sveriges uppdrag att vara medlem i kommissionen för övervakning av
vapenstilleståndet i Korea består alltjämt.

Härefter följa

en förteckning över de överenskommelser med främmande makter m. m.,
som slutits under tiden december 1956—november 1957,

en redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar meddelade
garantierna,

en sammanställning angående de bidrag, som under år 1957 beviljats
från lotterimedelsfonden samt

en redogörelse för kommittéernas och de sakkunnigas samt de centrala
krisorganens verksamhet.

Såsom bilagor till berättelsen fogas förteckningar över kommittékostnader
samt över betänkanden m. m. utkomna från trycket under år 1957.

Överenskommelser med främmande makter m. m. under
tiden december 1956—november 1957

Den 4 december 1956 växlades i Stockholm ministeriella noter med Italien
rörande varuutbytet.

Den 5 december 1956 växlades i Athen ministeriella noter med Grekland
rörande handeln.

Den 5 december 1956 växlades i Casablanca och Rabat ministeriella noter
med Marocko om Sveriges anslutning till den i Tanger den 29 oktober
1956 undertecknade slutdeklarationen jämte protokoll rörande upphävande
av Tangerzonens status.

Den 6 december 1956 undertecknades i Prag ett tilläggsprotokoll med
Tjeckoslovakien till handels- och betalningsavtalen av
den 29 augusti 1955.

Den 8 december 1956 växlades i London ministeriella noter med Storbritannien
angående återbetalning av återstoden av Sveriges den 30
juni 1950 utestående pundfordran.

Den 11 december 1956 undertecknades i Athen en skiljedom skonvention
med Grekland. Kungl. Maj:t beslöt den 20 september 1957
att ratificera konventionen.

Den 12 december 1956 undertecknades i Tokio ett avtal med Japan
för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt
beträffande inkomstskatter. Kungl. Maj:t beslöt den 2 maj 1957 att

4 Riksdag sberättelsen år 1958

ratificera avtalet. Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Stockholm den 1
juni 1957.

Den 14 december 1956 undertecknades i Geneve med förbehåll för ratifikation
en konvention rörande beskattning av motorfordon
vid internationell godsbefordran och en konvention rörande beskattning av
motorfordon vid internationell befordran av resande.

Den 15 december 1956 undertecknades i Paris andra tilläggsprotokollet
till den allmänna överenskommelsen rörande Europarådets privilegier
och immunitet.

Den 15 december 1956 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
av europeisk konvention om likvärdighet mellan studieperioder
vid universiteten.

Den 18 december 1956 växlades i Belgrad ministeriella noter med J ugoslavien
rörande varuutbytet.

Den 19 december 1956 undertecknades i Köpenhamn en överenskommelse
med Danmark, Island och Norge om överflyttning mellan
sjukkassor samt om sjukhjälp under tillfällig vistelse.

Den 20 december 1956 undertecknades i Stockholm med förbehåll för
ratifikation ett avtal med Italien för undvikande av dubbelbeskattning
och för reglering av vissa andra frågor beträffande skatter å
inkomst och förmögenhet samt ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å kvarlåtenskap.

Den 21 december 1956 undertecknades i Oslo en överenskommelse med
Danmark och Norge om medverkan till upprättande och drift av
ett skandinaviskt undervisningssjukhus i Korea.

Den 22 december 1956 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Tj eckoslovakien rörande reglering av vissa fordringar.
Kungl. Maj :t beslöt den 22 mars 1957 att ratificera överenskommelsen.
Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Prag den 27 september

1957.

Den 10 januari 1957 beslöt Kungl. Maj:t ratificera tilläggsprotokoll nr
8 till överenskommelsen den 19 september 1950 rörande upprättande av en
europeisk betalningsunion. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i Paris den 18 februari.

Den 10 januari 1957 beslöt Kungl. Maj:t ratificera ett avtal med Norge
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet av den 27 september 1956. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Oslo den 30 januari 1957.

Den 18 januari 1957 undertecknades i Oslo ett tilläggsprotokoll med
Norge till avtalet rörande transittrafiken över hamnar i
Trondheimsfjorden av den 9 mars 1956.

Den 20 januari 1957 undertecknades för Sveriges vidkommande en multilateral
överenskommelse om kommersiella rättigheter i icke
regelbunden luftfart av den 30 april 1956. Kungl. Maj:t beslöt
den 29 juli att ratificera överenskommelsen. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Paris den 13 augusti.

överenskommelser med främmande makter m. m.

Den 21 januari 1957 växlades i Köpenhamn ministeriella noter med
Danmark rörande varuutbytet.

Den 28 januari 1957 växlades i Moskva ministeriella noter med D e
Socialistiska Rådsrepublikernas Union rörande överföring
av luftfartsinkomster.

Den 29 januari 1957 undertecknades i Bonn en luftfa rtsöve renskom
mel se med Förbundsrepubliken Tyskland.

Den 5 februari 1957 undertecknades i Moskva ett protokoll med De Socialistiska
Rådsrepublikernas Union angående varuutbytet
under år 1957.

Den 13 februari 1957 växlades i Bonn ministeriella noter med Förbundsrepubliken
Tyskland rörande ömsesidigt godkännande av
körkort.

Den 18 februari 1957 trädde överenskommelsen med Chile rörande
lufttrafik av den 27 oktober 1952 definitivt i kraft genom utväxling
av ministeriella noter i Santiago de Chile.

Den 20 februari 1957 framlades i New York för undertecknande en konvention
om gifta kvinnors medborgarskap. Konventionen undertecknades
för Sveriges vidkommande med förbehåll för ratifikation den
6 maj.

Den 21 februari 1957 växlades i Madrid ministeriella noter med Spanien
rörande ändring av linjeförteckningen i 1950 års luftfart söverenskommelse.

Den 22 februari 1957 undertecknades i Köpenhamn ett protokoll med
Danmark rörande varuutbytet.

Den 25 februari 1957 växlades i Bern ministeriella noter med Schweiz
rörande ändring av linjeförteckningen i 1950 års luf tf artsöverenskommelse.

Den 28 februari 1957 växlades i Prag ministeriella noter med Tjeckoslovakien
rörande luftfartsförbindelserna.

Den 1 mars 1957 växlades i Stockholm ministeriella noter med Danmark
rörande utmärkande av sjunket fartygs läge.

Den 4 mars 1957 växlades i Stockholm ministeriella noter med Norge
rörande varuutbytet.

Den 18 februari och 8 mars 1957 växlades i Bonn ministeriella noter med
Förbundsrepubliken Tyskland med viss ändring av noterna
till luf tf artsöveren skom in elsen av den 29 januari 1957.

Den 13 mars 1957 växlades i Caracas ministeriella noter med Venezue
1 a angående ömsesidigt erkännande av fartygs mätbrev.

Den 16 mars 1957 undertecknades i Addis Abeba ett avtal med E t i op
i e n om tekniskt bistånd på hälsovårdens område.

Den 29 mars 1957 beslöt Kungl. Maj :t Sveriges anslutning till överenskommelser
om gemensam finansiering av vissa flygsä k er hetstjänster
dels på Grönland och Föröarna dels på Island av den 25 september
1956. Anslutningsdokuinenten deponerades bos Förenta Nationernas
generalsekreterare den 10 maj 1957.

Riksdagsberättelsen år 1958

Den 6 april 1957 avgavs till Förenta Nationernas generalsekreterare en
förklaring enligt artikel 36 moment 2 i stadgan för Internationella
domstolen.

Den 6 april 1957 växlades i Luxemburg ministeriella noter med Luxemburg
rörande ömsesidigt erkännande av körkort.

Den 6 och 8 april 1957 växlades i Peking ministeriella noter med Folkrepubliken
Kina rörande ömsesidigt varumärkesskydd.

Den 10 april 1957 växlades i Wien ministeriella noter med Österrike
rörande ömsesidigt godkännande av körkort.

Den 29 mars och 12 april 1957 växlades i Stockholm ministeriella noter
med Bulgarien rörande varuutbytet.

Den 15 april 1957 undertecknades i Bukarest en överenskommelse med
Rumänien rörande de civila luftfartsförbindelserna.

Den 17 april 1957 undertecknades i Sofia en överenskommelse med Bulgarien
rörande de civila luftfartsförbindelserna.

Den 17 april 1957 växlades i Wien ministeriella noter med Österrike
rörande varuutbytet.

Den 18 april 1957 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
rörande varuutbytet.

Den 26 april 1957 beslöt Kungl. Maj :t ratificera en konvention med Storbritannien
om social trygghet av den 9 juni 1956. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i London den 30 april.

Den 27 april 1957 undertecknades i Stockholm en handelsöverensk
o m m e 1 s e med Beneluxländerna. Kungl. Maj :t beslöt den 27
juni att ratificera överenskommelsen. Noteväxling ägde rum i Stockholm
den 7 augusti.

Den 29 april 1957 undertecknades i Strasbourg med förbehåll för ratifikation
en europeisk konvention för fredlig lösning av t v is te r.

Den 2 maj 1957 beslöt Kungl. Maj:t ratificera ett tilläggsprotokoll till internationella
konventionen för reglering av valfångsten av den 2 december
1946. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Washington den 6
juni.

Den 2 maj 1957 beslöt Kungl. Maj :t ratificera en europeisk konvention
rörande patentformaliteter av den 11 december 1953 och en europeisk
konvention angående internationell patentklässificering
av den 19 december 1954. Ratifikationsinstrumenten deponerades i
Strasbourg den 28 juni.

Den 10 maj 1957 beslöt Kungl. Maj :t ratificera en tullkonvention
rörande carnetsystemet E. C. S. för varuprover av den 1 mars

1956. Ratifikationsinstrumenet deponerades i Bryssel den 27 maj.

Den 19 mars och 10 maj 1957 växlades i Paris ministeriella noter med
Frankrike rörande ömsesidigt godkännande av körkort.

Den 10 maj 1957 beslöt Kungl. Maj:t med vissa förbehåll ratificera en
konvention rörande tullättnader till förmån för turisttrafiken
jämte ett tilläggsprotokoll rörande införsel av handlingar och

Överenskommelser med främmande makter in. m.

material för turistpropaganda och en tullkonvention rörande tillfällig införsel
av privata vägfordon samtliga av den 4 juni 1954. Ratifikationsinstrumenten
deponerades hos Förenta Nationernas generalsekreterare den
11 juni.

Den 11 maj 1957 undertecknades i Warszawa ett protokoll med Polen
rörande varuutbytet och regleringen av betalningarna under tiden
1 maj 1957—30 april 1958.

Den 17 maj 1957 undertecknades i Bonn nionde protokollet till överenskommelsen
med Förbundsrepubliken Tyskland av den 26
januari 1951 angående varuutbytet (handelsöverenskommelsen).

Den 18 maj 1957 undertecknades i New Delhi med förbehåll för ratifikation
ett avtal med C e y 1 o n för undvikande av dubbelbeskattning
och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter.

Den 8 och 21 maj 1957 växlades i Haag ministeriella noter med Nederländerna
om ömsesidigt godkännande av körkort.

Den 24 maj 1957 beslöt Kungl. Maj :t ratificera stadgan för internationella
atomenergiorganet av den 26 oktober 1956. Ratifikationsinstrumentet
deponerades hos Förenta Nationernas generalsekreterare den 19 juni.

Den 18 februari och den 31 maj 1957 växlades i Stockholm ministeriella
noter med Förbundsrepubliken Tyskland rörande skattefrihet
för praktikanter.

Den 1 juni 1957 växlades i New Delhi ministeriella noter med Indien
rörande handeln.

Den 1 juni 1957 växlades i Tokio ministeriella noter med Japan rörande
varuutbytet.

Den 5 juni 1957 växlades i Madrid ministeriella noter med Spanien
rörande varuutbytet och regleringen av betalningarna.

Den 15 juni 1957 undertecknades i Nizza med förbehåll för ratifikation en
överenskommelse rörande den internationella klassificeringen
av varor och tjänster för tillämpning i fråga om varumärken.

Den 20 juni 1957 växlades i Stockholm ministeriella noter med Schweiz
rörande varuutbytet.

Den 26 juni 1957 undertecknades i Köpenhamn med förbehåll för ratifikation
ett protokoll rörande inbördes rättshjälp mellan Sverige, Danmark
och Norge.

Den 27 juni 1957 beslöt Kungl. Maj:t ratificera en konsularkonvention
med Frankrike av den 5 mars 1955. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Stockholm den 13 augusti 1957.

Den 27 juni 1957 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Island
rörande varuutbytet.

Den 28 juni 1957 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation ett
tilläggsprotokoll nr 9 till överenskommelsen den 19 september 1950 om upprättande
av en europeisk betalnings union.

Riksdagsberättelsen år 1958

Den 21 juni och 1 juli 1957 växlades i New York ministeriella noter med
Förenta Nationerna om den svenska FN-kontingentens deltagande i F Nstyrkan
i Mellersta östern.

Den 5 juli 1957 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Jugoslavien
rörande varuutbytet under tiden 1 juli 1957 till och med den
30 juni 1958 och ett protokoll rörande betalningarna.

Den 5 juli 1957 växlades i Stockholm ministeriella noter med Nederländerna
med uppsägning av 1947 års handelsöverenskonunelse.

Den 12 juli 1957 undertecknades i Köpenhamn med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse med Danmark, Finland och Norge om upphävande
av passkontrollen vid de internordiska gränserna.

Den 31 juli 1957 undertecknades i Helsingfors ett protokoll med Finland
rörande ett multilateralt varuutbytes- och betalningsarrangemang
mellan Finland och vissa västeuropeiska länder.

Den 1 augusti 1957 undertecknades för Sveriges vidkommande ett protokoll
av den 10 mars 1955 rörande ändring av del I och artiklarna XXIX och
XXX i allmänna tull- och handelsavtalet, ett protokoll av
den 10 mars 1955 rörande ändring av inledningsparagrafen och del II och
III i allmänna tull- och handelsavtalet samt sjätte rättelse- och ändringsprotokollet
av den 11 april 1957.

Den 2 augusti 1957 undertecknades i Budapest en överenskommelse med
Ungern rörande de civila luftfartsförbindelserna.

Den 6 och 21 augusti 1957 växlades i Warszawa ministeriella noter med
Polen rörande skeppsmätning.

Den 11 juli och 24 augusti 1957 växlades i Djakarta ministeriella noter
med Indonesien rörande varuutbytet.

Den 9 september 1957 undertecknades i Rabat ett protokoll med Marocko
rörande varuutbytet.

Den 11 september 1957 växlades i Budapest ministeriella noter med
Ungern rörande varuutbytet.

Den 16 september 1957 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Norge rörande röjning av gränsgatan.

Den 20 september 1957 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Japan angående reglering av vissa svenska fordringsanspråk.

Den 20 september 1957 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Storbritannien om samarbete i frågor om fredlig användning
av atomenergi.

Den 31 juli och 2 oktober 1957 växlades i Paris ministeriella noter med
Frankrike angående tillämpligheten av artiklarna 9—14 i 1954 års b osättnings-
och sjöfartsavtal i de franska kolonierna.

Den 3 och 8 oktober 1957 växlades i Kairo ministeriella noter med Egypten
rörande luftfartsförbindelserna.

Den 10 oktober 1957 undertecknades i Bryssel med förbehåll för ratifikation
en internationell konvention om begränsning av redaransvaret.

överenskommelser med främmande makter m. m. 9

Den 23 oktober 1957 undertecknades i Haag en överenskommelse med
Nederländerna rörande godstransport å väg.

Den 23 oktober 1957 undertecknades i Stockholm ett protokoll med
Schweiz rörande varuutbytet.

Den 31 oktober 1957 undertecknades i Geneve för Sveriges vidkommande
ett protokoll av den 10 mars 1955 med ändringar betingade av organisatoriska
förändringar i allmänna tull- och handelsavtalet, ett samma
dag undertecknat signaturprotokoll med förtydliganden till nämnda
protokoll, ett rättelseprotokoll av den 3 december 1955 till de ändringsprotokoll,
som fogats till slutakten av den 10 mars 1955 från den i Geneve
hållna konferensen för revision av de allmänna avtalsbestämmelserna i
allmänna tull- och handelsavtalet samt ett avtal av den 10 mars 1955 rörande
organisationen för handelssamarbete (OTC).

Den 8 november 1957 undertecknades i Stockholm ett handelsavtal
med Folkrepubliken Kina.

Den 19 november 1957 växlades i Athen ministeriella noter med Grekland
rörande handeln.

Den 20 november 1957 växlades i Prag ministeriella noter med Tjeckoslovakien
rörande varuutbytet och betalningarna.

Den 25 november 1957 undertecknades i Buenos Aires en överenskommelse
med Argentina rörande handeln och betalningarna.

Riksdagsberättelsen år 1958

Redogörelse för de av exportkreditnäinnden å statens vägnar

meddelade garantierna

Under tiden från exportkreditnämndens tillkomst den 1 juli 1933 till utgången
av juni månad 1957 har nämnden utfärdat garantier å ett sammanlagt
ansvarsbelopp för staten av 912,9 miljoner kronor.

Den 30 juni 1957 funnos garantier utelöpande för ett anvarsbelopp av 36,3
miljoner kronor. Vid samma tidpunkt hade därutöver garantier beviljats
men ännu icke tagits i anspråk för ett ansvarsbelopp av 120,1 miljoner
kronor.

Nämndens premieinkomster ha sedan år 1933 till den 30 juni 1957 uppgått
till 30,7 miljoner kronor, vartill komma ränteinkomster med 2,9 miljoner
kronor eller sammanlagt 33,6 miljoner kronor.

För skadefall har utbetalats 24,2 miljoner kronor. Av detta belopp har
14,8 miljoner kronor kunnat återvinnas, varför nettoutbetalningarna uppgått
till 9,4 miljoner kronor. I dessa belopp ha icke inräknats utbetalningar
under finska garantier, eftersom nämnden fått ersättning för dessa enligt
särskilt riksdagsbeslut.

Omkostnaderna för nämndens verksamhet ha sedan år 1933 uppgått till
sammanlagt 2,7 miljoner.

Sedan verksamhetens början har sålunda uppstått ett överskott på (33,6
— 9,4 — 2,7) 21,5 miljoner kronor, överskottet under budgetåret 1956/57
uppgick till 6,2 miljoner kronor.

Under år 1957 beviljade bidrag av lotterimedel

I. översikt

Andamålsgrupp	Beviljade bidrag	Summa kronor
	Landsbygds- ändamål kronor	Stads- o. blandade ändamål kronor
A. Teaterverksamhet...............	4 613 500: —	12 230 400: —	16 843 900: —
B. Orkesterverksamhet.............	371 000: —	1 487 700: —	1 858 700: —
C. Övriga ändamål................	1 061 000: —	283 700: —	1 344 700: —
Summa kronor	6 045 500: —	14 001 800: —	20 047 300: —

Anm. Med bidrag för landsbygdsändamål avses i tabellredovisningen belopp, som helt eller i
övervägande grad kommit landsbygd eller mindre städer tillgodo. Till mindre städer har räknats
sådana med högst 60 000 innevånare. Bidrag, som ej synts böra hänföras till nu nämnda grupp,
har sammanfattats under beteckningen stads- och blandade ändamål. Under år 1956 beviljade
bidrag för landsbygdsändamål utgjorde 4 105 500 kronor (av sammanlagt 15 009 000 kronor).

II. Specifikation

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
A. Teaterverksamhet
1) Landsbygdsändamål
Folkets parkers centralorganisation.....	.... (för 1957)	18/1	850 000: —
9 » » .....	.... (för 1958)	20/12	900 000: —	1750 000: —
Folkrörelsernas program aktiebolag.....	. (för 1957/58)	16/5	625 000: —
» » ......	. (för 1956/57)	26/4	76 000: —	700 000:-
Riksteatern..........................	. (för 1957/58)	16/5	1 550 000: —
» ..........................	. (för 1956/57)	26/4	125 000: —	1 675 000: —
Teaterrådet (till understöd åt teaterverksamhet i lands-
orten) ....................	. (för 1957/58)	27/6	380 000: —
» d:o d:o.................	. (för 1957/58)	20/12	15 000: —
» d:o d:o..................	. (för 1956/57)	18/1	40 000: —
* (för nordiskt teaterutbyte). .	. (för 1957/58)	27/6	30 000: —	465 000: —
Malmö stadsteater (för bygdeturnéer) . . .		16/6		16 000: —
Ruinspelen i Visby, Föreningen........		27/6		6 000: —
Varbergs havsbad och kurort (för fästningsspel).......	18/1		2 500: —

Summa kronor 4 613 500

Riksdagsberättelsen år 1958

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
2) Stads- och blandade ändamål
Operan................................	(för 1957/58)	16/5	4 300 000: —
> ................................	(för 1956/57)	15/3	350 000: —
» (för pensionskostnader)		16/5	803 900: —	5453 900: —
Dramatiska teatern....................	(för 1957/58)	16/5	1600 000: —
» 0 ....................	(för 1956/57)	26/4	100 000: —
» * (för pensionskostnader)		16/5	419500: —	2119500: —
Göteborgs lyriska teater................	(för 1957/58)	16/5	1250 000: —
0 0 0 ................	(för 1956/57)	26/4	100000: —
0 0 » ................	(för 1955/56)	18/1	132 000: —	1482 000: —
Göteborgs stadsteater..................	(för 1957/58)	16/5	720 000: —
* * ..................	(för 1956/57)	26/4	75 000:—
0 0 ..................		18/1	15 000: —	810 000: —
Malmö stadsteater.....................	(för 1957/58)	16/6	1260000: —
0 0 .....................	(för 1956/57)	26/4	100 000: —	1360 000: —
Norrköping—Linköping, Stadsteatern....	(för 1957/58)	16/5	340000: —
» 0 0 ....	(för 1956/57)	26/4	30 000: —	370000: —
Hälsingborgs stadsteater................	(för 1957/58)	16/6	200000: —
0 0 ................	(för 1956/57)	26/4	30 000: —	230 000: —
Uppsala stadsteater....................	(för 1957/58)	16/5	310 000: —
0 0 ....................	(för 1956/57)	26/4	30 000: —	340 000: —
Drottningholms teatermuseum..........	.. (för 1957)	16/5		15 000: —
Folkets Hus teater, Göteborg...........	(för 1957/58)	16/5		50 000: —
			Summa kronor 12 230 400: —
B. Orkester verksamhet
1) Landsbygdsändamäl
Gävleborgs läns orkesterförening........	(för 1957/58)	16/5	220 000: —
0 » 0 ........	(för 1956/57)	26/4	5 000: —	225 000: —
Nordvästra Skånes orkesterförening......	(för 1957/58)	16/6		6 000: —
Sveriges orkesterföreningars riksförbund. .	(för 1957/58)	16/6		140 000: —
			Summa kronor 371 000: —
2) Stads- och blandade ändamål
Konsertföreningen i Stockholm..........	(för 1957/58)	16/5	402 500: —
0 0 0 ..........	(för 1956/57)	26/4	8 500: —	411 000: —
Göteborgs orkesterförening.............	(för 1957/58)	16/5	323 000: —
» » (för Göteborgs musikkonser-
vatorium)..........................	(för 1957/58)	19/7	20000: —	343 000: —
Malmö konserthus.....................	(för 1957/58)	16/5	225 000: —
9 0 .....................	(för 1956/57)	18/1	28 700: —	253 700: —
Norrköpings orkesterförening...........	(för 1957/58)	16/6		204 000: —

Under år 1957 beviljade bidrag av lotterimedel

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
Nordvästra Skånes orkestertörening.....(för 1957/68)	16/5		206000
Örebro orkesterstiftelse................(för 1957/58)	27/6		50 000	—
Västerås musiksällskap................(för 1957/58)	27/6		20 000	—
		Summa kronor 1487 700	—
C. Övriga ändamål
1) Landsbygdsändamål
Agunnaryds hembygdsförening......................	20/12		5 000	—
Bygdeteaterns riksorganisation......................	10/5		10000	—
Eksjö stad.......................................	27/6		25 000	—
Eskilstuna stad ...................................	20/12		50 000	—
Falbygdens museibyggnadsförening u. p. a., Falköping .	27/6		75 000	—
Folketshusföreningarnas riksorganisation, Stockholm...	18/1		15 000	—
Folkrörelsernas konstfrämjande, Stockholm...........	20/12		100 000	—
Framnäs folkhögskola, öjebyn......................	27/6		40 000	—
Föreningen Södermanlands länsmuseum, Nyköping ...	27/6		50000	—
Hede hembygdsförening...........................	20/12		8 000	—
Hudiksvalls hantverksförening......................	20/12		50 000	—
Håcksviks hembygdsförening.......................	27/6		20 000	—
Konst i skolan, Föreningen.........................	27/6	70000: —
	20/12	3 000: —	73 000	—
Kristianstads stad.................................	27/6		50 000	_
Ljungdalens hembygdsförening.....................	27/6		5 000	—
Lunds stad.......................................	27/6		75 000	—
Oskarshamns stad.................................	27/6		15 000	—
Riksförbundet för bildande konst, Stockholm.........	20/12		195 000	_
Riksförbundet Sveriges amatörmusikkårer, Stockholm..	27/6		25 000	_
Samarbetskommittén för Sveriges kyrkosångsförbund m.
fl., Stockholm..............................	20/12		6 000	—
Samfundet för svensk folklivsforskning, Stockholm ....	20/12		20 000	—
Sigtunastiftelsen, Sigtuna.................	27/6		60 000	_
Stiftelsen frisksportgården, Stensund................	27/6		25 000	_
Stiftelsens Skånes djurpark, Malmö................	20/12		6 000	_
Styrelsen för Noraskogs arkiv....................	20/12		10 000	_
Svenska sångarförbundet, Stockholm...........	20/12		20 000	_
Sveriges körförbund, Stockholm.....................	20/12		25 000	_
överkalix hembygdsgille................	20/12		4 000	—
		Summa kronor 1 061 000
2) Stads- och blandade ändamål
Fria litterära yrkesutövarnas centralorganisation, Stock-
liolm..................	27/6		40 000	_
Gymnastikföreningen SofiafJickorna, Stockholm .	14/6		10 000	,
Kammarmusikföreningen Fylkingen, Stockholm ..	27/6		3 000	_
Marsyas teaterförening, Stockholm. .	20/12		3 000	—

Riksdagsberättelsen år 1958

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
	16/5 20/12 20/12 27/6 20/12 20/12 20/12 27/6		6 700: —
		8000: —
Nordiska konstförbundets svenska sektion, Stockholm..		20000: — 10 000: —
Svenskt visarkiv, Stockholm........................		15 000: —
		10 000: —
Sveriges scoutförbunds stiftelse för döva och hörsel-skadade barn, Stockholm.........................		48000: —
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien........		110000: —

Summa kronor 288 700

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet

I Ju: 2

Kommittéer och sakkunniga samt centrala

krisorgan

I. Kommittéer och sakkunniga

Justitiedepartementet

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1957

1. 1948 års folkrättsbrottssakkunniga (1955: I 14; 1956:1 12; 1957:1 8)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för
att utarbeta förslag till sådana administrativa föreskrifter, som kunna erfordras
för tillämpningen av den i 27 kap. 11 § strafflagen upptagna bestämmelsen
om folkrättsbrott, ävensom till de åtgärder i övrigt, som lämpligen
böra vidtagas för bekantgörande av folkrättens innehåll beträffande
krig:

Wetter, F. G., professor emeritus, ordförande;

Gihl, K. S. T., professor emeritus;

Henkow, K. H., hovrättsråd;

Landquist, A. D., kommendör.

Sekreterare:

Thyresson, G., revisionssekreterare.

Biträde med viss arbetsuppgift:

Österlind, G. B., sekreterare i utrikesdepartementet.

Direktiven för utredningen, se 1949: I Ju 28 och 1952:1 Ju 22.

De sakkunniga ha under tiden december 1956—november 1957 hållit 1
sammanträde.

Med stöd av Kungl. Maj:ts förenämnda bemyndigande har chefen för
justitiedepartementet den 15 september 1957 tillkallat docenten Stig Jägerskiöld
att såsom sakkunnig inom justitiedepartementet utarbeta en handbok
angående folkrättsliga regler för krig. Jägerskiöld skall äga att vid arbetets
utförande, i erforderlig omfattning, samråda med Gihl, Henkow och Landquist.
I övrigt är de tidigare utsedda sakkunnigas jämte deras biträdes och
sekreterares arbete att anse såsom slutfört.

2. översyn av bestämmelserna rörande preskription av fordran
(1955: I 21; 1956: I 17; 1957: I 13)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1951 för
att inom departementet verkställa översyn av bestämmelserna rörande preskription
av fordran:

Wijnbladh, C. M. E., president.

Riksdagsberåttelsen år 1958

I Ju: 2 Sekreterare:

Marcus, S., hovrättsassessor.

Utredningsmannen har den 9 april 1957 avgivit ett den 31 december 1956
dagtecknat betänkande »Fordringspreskription m. m.» (SOU 1957: 11).
Uppdraget är därmed slutfört.

3. Utredning av frågan om möjligheterna att förenkla aktiebolagslagen

(1955: I 28; 1956: I 22; 1957: I 18)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1952 för
att inom justitiedepartementet verkställa en förberedande undersökning av
frågan om möjligheterna att förenkla aktiebolagslagen:

Nial, H., professor.

Utredningsmannen har avgivit ett den 7 december 1957 dagtecknat betänkande
med förslag till lag om ändring i lagen den 14 september 1944 om
aktiebolag. Uppdraget är därmed slutfört.

4. Fångvårdsbyggnadsutredningen (1955: I 35; 1956: I 28; 1957: I 23)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 april 1954 för att
utreda frågan om förnyelse av anstaltsbeståndet inom fångvården (se Postoch
Inrikes tidn. den 3 maj 1954) :

Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;

Eriksson, G. T., byråchef;

Forssell, E. G. B., byråchef;

Josephson, W., grosshandlare;

Tammelin, P. A. V., t. f. kanslichef;

Wejke, G. W., generaldirektör (avliden den 9 november 1957).

Experter:

Bellander, N. G., läkare;

Blom, S. D., byråchef;

Bunner, T. Å. G., byrådirektör;

Fornander, J. N.-U., t.f. byråchef;

Lönnberg, J. W. G., direktör;

Marnell, K. G., fångvårdsdirektör;

Pettersson, E. G. A., ombudsman;

Rudstedt, K. G., fångvårdsdirektör;

Rylander, C. G., professor;

Thurén, G. C. O., fångvårdsdirektör;

Åmark, C. E., medicinalråd.

Sekreterare:

Fischier, S. G. O. M., t.f. byrådirektör.

Direktiven för utredningen, se 1955: I Ju 35.

Sedan genom Kungl. Maj:ts beslut utredningens kvarstående uppgifter
numera överförts till fångvårdens byggnadskommitté, kan utredningsuppdraget
anses slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet

I Ju: 6

5. Markvärdeutredningen (1955: I 39; 1956: I 31; 1957: I 26)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1954 för att
verkställa utredning av frågan om indragning till det allmänna av oförtjänt
jordvärdestegring (se Post- och Inrikes tidn. den 10 november 1954) :

Anderberg, H. E., häradshövding, ordförande;

Anners, E. G. E., docent;

Boija, K. E. G., överingenjör, led. av II kamm.;

Garpe, D. A. J., borgarråd;

Holmqvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.;

Lantz, H. V., förste byråingenjör;

Lodenius, V. G., hemmansägare, andre vice talman, led. av I kamm.

Experter:

Ankarcrona, S. T. S., advokat;

Berch, B. O., fil. kand., godsägare;

Fredricsson, L. J. M., ombudsman;

Lindman, A. G., arkitekt;

Nordberg, A. E., utredningschef;

Persson, F. L., fastighetsdirektör;

Ringenson, E. V., borgmästare;

Sandström, K. E. O., tekn. lic., distriktslantmätare;

Welinder, P. E. C., professor;

Westman, E. G., t.f. stadsjurist;

Åström, A. M., bankjurist.

Sekreterare:

Hjern, B. lagbyråchef;

Åhberg, B.-E. B., hovrättsassessor.

Direktiven för utredningen, se 1955: I Ju 39.

Utredningen har den 25 oktober 1957 avgivit betänkande angående indragning
av oförtjänt jordvärdestegring (SOU 1957: 43). Uppdraget är därmed
slutfört.

6. Utredning rörande straff tidsberäkning och sammanläggning av straff
(1955: I 40; 1956: I 32; 1957: I 27)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1954 för
att verkställa en översyn av gällande regler rörande strafftidsberäkning och
sammanläggning av straff samt därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 december 1954):

Agge, K. I., professor.

Direktiven för utredningen, se 1955: I Ju 40.

Hovrättsassessorn C. Holmberg har under året med departementschefens
medgivande biträtt utredningsmannen.

Utredningen har under året samrått med fångvårdsstyrelsen.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.

Rlksdagsberättelsen.

Riksdagsberättelsen år 1958

I Jill 6 Den 11 december har utredningen avlämnat en promemoria angående
strafftidsberäkning och sammanläggning av straff (stencilerad). Uppdraget
är därmed slutfört.

7. Utredning angående justitieombudsmannens tillsynsbefogenheter

(1957: I 43)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa av riksdagen i skrivelse den 31 maj 1956 (nr 342) begärd utredning
om justitieombudsmannens tillsynsbefogenheter gentemot kommunala
myndigheter (se Post- och Inrikes tidn. den 26 juli 1956):

Beckman, N. A. T., justitieråd, ordförande;

Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;

Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm.;

Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.;

Lodenius, V. G., hemmansägare, andre vice talman, led. av I kamm.
Sekreterare:

Holmquist, B. G., hovrättsassessor.

Utredningen har under tiden efter november 1956 hållit 5 sammanträden.
I två sammanträden ha representanter för de kommunala förbunden deltagit.

Utredningen har den 16 januari 1957 avgivit betänkande, kallat »JO och
kommunerna» (SOU 1957:2). Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1958

8. Besvärssakkunniga (1955: I 15; 1956: I 13; 1957: I 9)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa fortsatt utredning rörande det administrativa besvärsinstitutet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars

1949):

Herlitz, N., professor emeritus, ordförande;

Björkholm, S. H. H., regeringsråd;

Åkesson, N. O., landssekreterare.

Sekreterare:

Petrén, B. E. G., hovrättsassessor, docent.

Biträdande sekreterare:

Krantz, Ä. A., byrådirektör;

Wennergren, C. B. O., t.f. kammarrättsfiskal.

Lokal: Storkyrkobrinken 11 och riksdagshuset; tel. växel 22 45 00 ank.
1637 eller 11 84 99.

Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I Ju 29 och 1952: I Ju 23.

De sakkunniga ha under tiden december 1956—november 1957 hållit 33
sammanträden. De sakkunnigas arbete har huvudsakligen ägnats fullgöran -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 19

det av de sakkunnigas särskilda uppdrag rörande anordnande av ett opar- £ Ju; 9
tiskt förfarande för avgörande av tvister i varuskattemål m. m. Ett betänkande
om förfarandet vid konsumtionsbeskattning har utarbetats. De sakkunniga
ha den 30 december 1957 avgivit betänkande i ämnet (SOU 1957:

50) och ha därmed slutfört ifrågavarande uppdrag.

Arbetet med de sakkunnigas huvuduppdrag har under år 1957 vilat i
avbidan på Kungl. Maj:ts ställningstagande till hur det fortsatta utredningsarbetet
skall bedrivas.

De sakkunniga ha avgivit utlåtanden, den 8 december 1956 rörande sjukhuslagstiftningskommitténs
betänkande med förslag till sjukhuslag m. m.

(SOU 1956:27), den 19 januari 1957 över en av särskilda utredningsmän avgiven
promemoria om besvärsrätten i valutaärenden, den 23 mars 1957 över
en framställning av Svenska järnvägsmannaförbundet om reformering av
det disciplinära förfarandet vid statens järnvägar, den 22 maj 1957 över ett
av utredningen om fullföljdsrätt i skattemål avgivet betänkande angående
fullföljdsbegränsning i sådana mål (SOU 1957: 3), den 28 augusti 1957 över
en inom justitiedepartementet i juni 1957 upprättad promemoria angående
ändringar i allmänna verksstadgan samt den 9 november 1957 över barnavårdskommitténs
betänkande med förslag till ny barnavårdslag (SOU 1956:

61).

9. Varumärkes- och firmautredningen (1955: I 16; 1956: I 14; 1957: I 10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1949 för att
verkställa utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
samt vad därmed äger samband (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni
1949):

Eberstein, G. A., professor emeritus, ordförande;

Dahl, G., överingenjör, chef för patentavdelningen Aid Aktiebolaget Electrolux; Hedfeldt,

N. E., regeringsråd;

Jacobsson, G., direktör hos Skånes handelskammare;

Köhler, N. G., advokat;

von Zweigbergk, Å. C., byråchef.

Sekreterare:

Uggla, C. A., förste byråsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Deijenberg, G., t.f. förste byråsekreterare.

Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. 55 12 76 (ordföranden),

€7 97 00 (sekreterarna).

Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 31.

Utredningen har under tiden november 1956—oktober 1957 hållit 8 sammanträden.
Arbetet, som under året i huvudsak avsett slutredigering av betänkandet
angående ny varumärkeslag, har försenats genom utvecklingen på
det internationella planet. Sålunda har utredningen haft att taga ställning till

Riksdagsberättelsen år 1958

I Jli: 9 vidlyftiga förslag om ändringar i de gällande internationella överenskommelserna
på området. Vid en konferens i Nice den 4—15 juni 1957, i vilken från
svensk sida utredningens sekreterare deltog, antogs en ny överenskommelse
rörande klassificeringen av varor och tjänster för användning vid varumärkesregistrering.
Fortlöpande kontakt har hållits med övriga nordiska länder
om både lagstiftningsfrågorna och de internationella förslagen. Nordiska
överläggningar om de senare ägde rum i Köpenhamn den 18 och 19 mars

1957.

Den 31 maj 1957 har Kungl. Maj:t i anledning av riksdagens skrivelse
1957: 270 till utredningen överlämnat två vid 1957 års riksdag väckta motioner,
nr 140 i första kammaren och nr 176 i andra kammaren, om lagändring
i syfte att bidraga till vederhäftig konsumentupplysning m. m. jämte
andra lagutskottets utlåtande nr 29 över motionerna att av utredningen tagas
i övervägande vid fullgörandet av dess uppdrag. Vidare har till utredningen
överlämnats en till justitiedepartementet inkommen framställning av Sveriges
köpmannaförbund om skydd för ideella föreningars namn.

Betänkande med förslag till ny varumärkeslag m. m. beräknas kunna avlämnas
under januari 1958. Härefter avser utredningen att övergå till övriga
delar av uppdraget.

10. Utredning av frågan om formerna för den information som rätten i vissa
fall skall lämna juryn i tryckfrihetsmål (1955: I 18; 1956: I 15; 1957: I 11)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1950 (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1950):

Gärde, J. N., f. d. justitieråd, ordförande;

Häckner, K. J. Y., advokat, f. d. riksdagsman;

Kjellin, B. T. M., statsråd.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1951: I Ju 29.

Utredningen har under året fått stå tillbaka för andra arbetsuppgifter.

11. 1951 års rättegångskommitté (1955: I 20; 1956: I 16; 1957: I 12)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1951 för att
verkställa översyn av rättegångsbalken med därtill anslutande lagstiftning
och administrativa författningar (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1951):
Laurin, J., president, ordförande;

Brodin, H. W. G., advokat;

Cassel, L. D„ lantbrukare, led. av II kamm.;

Clémentz, C. G. R. A., stadsfiskal;

Eriksson, G. A. V., häradshövding;

Fredriksson, K. T., gruvarbetare, led. av II kamm.;

Hanse, J. E. E„ advokat;

Lutteman, S. E„ borgmästare.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet

Expert: I Ju; lg

Uhrbom, A. V., kriminalkommissarie.

Sekreterare:

Lindgren, K. R., hovrättsfiskal.

Lokal: Hovrätten, Jönköping; tel. 193 50 (växel).

Direktiven för utredningen, se 1952:1 Ju 31.

Kommittén har under tiden den 1 december 1956—den 30 november 1957
sammanträtt tillhopa 14 dagar.

Kommitténs arbete har huvudsakligen varit inriktat på utarbetande av
nya regler för processuell rättshjälp. Betänkande i detta ämne beräknas kunna
avlämnas under första halvåret 1958. Därefter återstå ytterligare ett antal
frågor, vilka icke torde bliva slutbehandlade före utgången av år 1958.

Efter remiss har kommittén avgivit yttranden till Kungl. Maj :t den 22 januari
1957 över en inom justitiedepartementet upprättad promemoria angående
vidgad behörighet för biträde å rådhusrätts och magistrats kansli och
den 11 september 1957 över en inom samma departement upprättad promemoria
med förslag till lag om ändring i lagen den 1 december 1950 (nr 599)
om ersättning för mistad fiskerätt m. m. samt till riksdagens första lagutskott
den 22 mars 1957 dels över motioner om översyn av åtalsreglerna och
dels över motioner angående rätten att fullfölja brottmål till högsta domstolen.

12. Svensk delegation hos Förenta Nationerna i fråga om
brottsprevention och behandling av brottslingar m. m.

(1955: I 22; 1956: I 18; 1957: I 14)

Korrespondenter förordnade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21
december 1951:

Schlyter, K., f. d. president;

Göransson, H., överdirektör;

Eriksson, G. T., byråchef.

Hovrättsassessorn C. Holmberg har biträtt delegationen såsom sekreterare
och i denna egenskap utarbetat en till FN i februari 1957 överlämnad årsrapport
för 1956, innehållande redogörelse för strafflagberedningens den 22
december 1956 avlämnade förslag till skyddslag.

Lokal: Stora Nygatan 2 B; tel. växel 23 66 60.

Direktiv: se 1953: I Ju 26.

Svenska ledamöter i FIPP (Fondation Internationale Pénale et Pénitentiaire)
äro:

Kjellin, B. T. M., statsråd;

Göransson, H., överdirektör.

Stiftelsen sammanträdde i Athén den 30 september 1957.

I februari 1957 väcktes från korrespondenternas sida i justitiedepartementet
fråga om åtgärder för att en inom FN uppgjord treårsplan beträffande
dess arbete med brottsprevention och brottslingsbehandling måtte ändras till

Riksdagsberättelsen år 1958

I Ju: 12 närmare överensstämmelse med det mellan FN och Commission Internationale
Pénale et Pénitentiaire (CIPP) ingångna, i arbetsplanen åsidosatta avtalet
om FN:s övertagande av CIPP:s arbetsuppgifter. Efter hörande av dels
CIPP:s siste generalsekreterare, professor Thorsten Sellin i Philadelphia,
dels ock den belgiske FN-korrespondenten, presidenten i FIPP Paul Cornil,
vilken i början av april 1957 besökte Stockholm, tog justitiedepartementet
ställning i saken, och Sveriges ombud påkallade tillsammans med ett antal
andra ombud i FN:s sociala kommission, med önskat resultat, de föreslagna
ändringarnas genomförande.

En av professor Sellin på uppdrag av justitiedepartementet utarbetad broschyr,
The Protective Code, med översättning av förslaget till skyddslag jämte
kort kommentar samt förord av dåv. statsrådet H. Zetterberg, har tillställts
bl. a. samtliga FN-korrespondenter.

Svenska representanter vid sammanträde i Strasbourg den 9—14 september
1957 av en i samarbete med Europarådet av FN organiserad arbetsgrupp
för handläggning av frågor om behandlingen dels av abnorma brottslingar,
dels ock — på svenskt initiativ — av unga lagöverträdare i åldern 18—21 år:
Eriksson, G. T., byråchef, biträdd av experterna
Thurén, G., fångvårdsdirektör, och
Lagerwall, Eva, överläkare.

Till detta sammanträde hade från Sverige utarbetats dels av psykologen
vid Roxtunaanstalten R. A. (Dick) Blomberg en rapport angående metoder
för klassifikation och fostran av ovannämnda unga lagöverträdare och personalens
roll vid deras individuella behandling, dels av Schlyter en efter tillkomsten
av förslaget till skyddslag reviderad upplaga på franska av den till
1956 års session av FN:s konsultativa grupp avlämnade rapporten på engelska
angående svenska reformsträvanden beträffande behandlingen av ifrågavarande
unga lagöverträdare. Nämnda franska rapport har publicerats i
Revue Internationale de Défense Sociale, 1957 nr 1. Frågan skall återupptagas
av den konsultativa gruppen 1958.

En hösten 1957 anländ remiss från FN angående standardklassificering av
brott för kriminalstatistiska ändamål är under utredning.

I en internationell kongress i Athén den 26 september—2 oktober 1957,
anordnad av Association Internationale de Droit Pénal, deltog från svensk
sida numera statsrådet B. Kjellin, häradshövding E. Leche, dr jur. G. Simson
och ledamoten av församlingens direktion professor I. Strahl.

La Société Internationale de Défense Sociale förbereder genom sin vicepresident
prof. Strahl en internationell kongress i Stockholm 1958.

13. Bilskadeutredningen (1955: I 24; 1956: I 19; 1957: I 15)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1952 för att
i samarbete med motsvarande utredningar i Danmark, Finland och Norge
verkställa utredning rörande revision av lagstiftningen om ersättning för
skada till följd av bruk av motorfordon (se Post- och Inrikes tidn. den 9
juni 1952):

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet

Strahl, I., professor, ordförande; I Jus 15

Conradi, E. G. F., hovrättsråd, tillika sekreterare;

Lindh, G. B. T., advokat;

Malmaeus, B. E., jur. kand., ombudsman.

För att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med utredningen
ha med stöd av ovannämnda bemyndigande tillkallats:

Broberg, R. H. J., byråchef;

Hall, M. I., försäkringsdirektör;

Hedner, C.-E. E., advokat;
von Sydow, G., hovrättsråd.

Lokal: Stora Nygatan 2 A1T; tel. växel 23 66 60.

Direktiven för utredningen, se 1953: I Ju 29.

Utredningen har den 1 oktober 1957 avgivit betänkande, kallat Trafikförsäkring
(SOU 1957: 36). Härefter återstår att utföra ett till utredningen särskilt
överlämnat uppdrag avseende revision av 6 kap. 4 § strafflagen.

14. Kommittén angående det allmännas skadeståndsansvar
(1955:1 25; 1956: I 20; 1957: I 16)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1952 för att
utreda frågan om stats och kommuns skadeståndsansvar (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 juni 1952):

Walin, A. G., justitieråd, ordförande;

Conradi, E. G. F., hovrättsråd, tillika sekreterare;

Herlitz, N., professor emeritus, f. d. riksdagsman;

Strahl, I., professor.

Sakkunniga, tillkallade jämlikt ovannämnda bemyndigande att deltaga i
överläggningar med kommittén:

Bomgren, E. G., justitieråd;

Lindahl, F., direktör;

Molén, H., vice verkställande direktör;

Nordenskiöld, E. O. E., förste sekreterare;

Nordmark, S., f. d. byråchef;

Westman, E. G., vice stadsjurist.

Lokal: Stora Nygatan 2 AIT; tel. växel 23 66 60.

Direktiven för kommittén, se 1953:1 Ju 29.

Avslutande möte med grannländernas kommittéer hölls i Helsingfors den
26—28 augusti 1957. Arbetet — som blivit fördröjt genom att sekreteraren
tagits i anspråk för andra utredningsuppdrag — beräknas kunna avslutas
under första halvåret 1958.

15. Fideikommissutredningen (1955:1 26; 1956:1 21; 1957:1 17)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 6 juni 1952 och den
30 april 1953 för att verkställa utredning av frågan om fideikommissens
avskaffande:

Riksdagsberättelsen år 1958

I Ju: 15 Widegren, B. G., borgmästare;

Lundvik, C. U. V., hovrättsassessor.

Den 2 november 1956 med stöd av bemyndigande den 21 september 1956
tillkallade ytterligare sakkunniga:

Eliasson, R. A. E., lantmästare, led. av II kamm.;

Hammar, A. O., rektor, led. av II kamm.;

Hansson, S. F., lantbrukare, f. d. riksdagsman;

Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm.;

Sköld, P. E., led. av II kamm.

Sekreterare:

Mollstedt, S. R. B., hovrättsassessor.

Experter, utsedda jämlikt bemyndigande den 30 september 1955 för att
biträda utredningen:

Berthelson, G. B. förste antikvarie;

Bonde, C. J. C., friherre, innehavare av Ericsbergs fideikommiss;
Grönhagen, K. G. V. E., kanslisekreterare;

Johansson, F. L. H., överdirektör;

Nilsson, S. H., landstingsman;

von Seth, T. G. A., greve, innehavare av Bratteborgs fideikommiss, led. av
II kamm.;

Trolle-Bonde, C., greve, innehavare av Trolleholms fideikommiss;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör.

Lokal: Storkyrkobrinken 7 1 1/2 tr.; tel. 20 03 48.

Inom utredningen har under tiden den 1 december 1956—den 30 november
1957 hållits 23 protokollförda sammanträden, därav 9 plenarsammanträden.
Utredningen har under 1957 företagit två studieresor, nämligen under tiden
den 4—6 juni till fideikommiss i Skåne samt den 8 och 9 augusti till mellansvenska
fideikommiss.

Sedan kretsen av de sakkunniga utvidgats under hösten 1956, har utredningsmaterialet
genomgåtts och de allmänna principerna för en fideikommissavveckling
uppdragits samt därav föranledd lagtext utarbetats. Vidare
har närmare behandlats vissa särskilda frågor såsom arrendatorernas framtida
ställning och de stora skogskomplexen. I dessa delar har förberedande
förslag utarbetats. Utredningsarbetet beräknas pågå i varje fall under första
halvåret 1958.

16. Djurskyddsutredningen (1955: I 30; 1956: I 24; 1957: I 19)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa utredning av frågan om ett förbättrat djurskydd (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 juni 1953):

Gei jer, E. G., f. d. justitieråd, utredningsman (t. o. m. den 23 oktober 1957).
Experter:

Danielsson, A., förste byråsekreterare, tillika sekreterare;

Ekman, A. G., professor;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet

Larsson, R., förste stadsveterinär; I Ju: 17

Pehrsson, G. T., professor emeritus.

Lokal: Veterinärstyrelsen, Teknologgatan 8; tel. 23 59 35.

Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 32.

Betänkande med förslag till bestämmelser om offentlig förevisning av djur
har under redovisningsåret avgivits (SOU 1957: 38).

17. 1954 års fastighetsbildningskommitté (1955: I 31; 1956: I 25; 1957: I 20)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
utredning av frågan om ny fastighetsbildningslagstiftning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1953):
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;

Jansson, B. F., hemmansägare, led. av II kamm.;

Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;

Lundgren, J. B., t. f. generaldirektör (fr. o. m. den 21 november 1957);
Löfroth, J. G., bokhållare, led. av II kamm.;

Nordfelt, Hj. K. A., lagman.

Experter:

Borg, E. L., länsarkitekt;

Dahlin, P. G. A., stadsingenjör;

Hamrin, M. T. P., distriktslantmätare, led. av II kamm.;

Larsson, A. E., lantbruksdirektör;

Larsson, F. G., professor;

Magnusson, R. E., byråchef;

Prawitz, G. H., jur. dr;

Sander, T. A. O., överlantmätare;

Tilländer, T., länsjägmästare (fr. o. m. den 30 november 1957);

Wetterhall, H. C. B., överdirektör:
öjborn, L. E., t. f. överdirektör.

Sekreterare:

Gyllensvärd, K. J. G., tingsdomare;

Wallner, H., byråchef.

Lokal: Storkyrkobrinken 7 1 1/2 tr.; tel. 11 39 98 och 11 55 80.

Direktiven för kommittén, se 1954: I Ju 34 samt anförande av statsrådet
Zetterberg till statsrådsprotokollet den 18 januari 1957, då Kungl. Maj :t
uppdrog åt kommittén att även verkställa utredning om en avgränsning av
tätbebyggelsebegreppet i byggnads- och fastighetsbildningslagstiftningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 januari 1957).

Inom kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållits
6 plenarsammanträden samt ett flertal utskottssammanträden.

Preliminärt utkast till lagstiftning om fastighetsbildning såväl i stad som
på landsbygden föreligger i väsentliga partier. Arbetet fortsätter med färdigställande
av lagtexten samt med motivskrivning.

Riksdagsberättelsen år 1958

I JU! 18 18. Utredning angående myrslogar m. m. (1955: I 33; 1956: I 26; 1957: I 21)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1953 för
att verkställa den av riksdagen i skrivelse den 22 maj 1948 begärda utredningen
angående myrslogarna inom de på bekostnad eller med understöd av
staten storskiftade delarna av Kopparbergs län jämte därmed sammanhängande
frågor:

Malmberg, H., f. d. generaldirektör.

Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60.

Den 4 december 1953 förordnade Kungl. Maj :t, att det med ovan angivna
bemyndigande avsedda utredningsuppdraget skulle utvidgas till att omfatta
jämväl slutförandet av utredning rörande indragning av ströängar å kronomark
ovan odlingsgränsen inom Norrbottens län m. m.

Experter i fråga om ströängsindragningen, tillkallade den 21 november
1955:

Jacobson, U. R., f. d. handlande, led. av II kamm., avliden;

Larsson, H., skogsinspektor, led. av II kamm.

Utredningsmannen har den 13 september 1957 avlämnat ett den 26 juli
s. å. dagtecknat betänkande med förslag till lag om ströängar m. m. (SOU
1957: 30). Uppdraget i fråga om ströängarna är därmed slutfört.

Utredningsarbetet i fråga om myrslogarna i Dalarna kan beräknas vara
slutfört vid utgången av år 1958.

19. Utredning om administrativa frihetsberövanden
(1955: I 34; 1956: I 27; 1957: I 22)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 december 1953
för utredning av frågan om ökade rättsliga garantier vid administrativa
frihetsberövanden och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 december 1953):

Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm., ordförande;

Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;

Axelson, N. E. A., förste länsassessor;

Berglin, C.-G., socialläkare;

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.

Sekreterare:

Nordqvist, H. V. H„ hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Nyman, E. O., hovrättsfiskal.

Lokal: Södra Roslags domsagas kansli, Erik Dahlbergsgatan 58—62; tel.
61 51 54 (ordföranden) och 61 97 02 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 37.

Utredningens uppdrag har under året utvidgats att omfatta jämväl frågan
om omhändertagande för verkställighet av beslut om administrativt frihetsberövande
i annat nordiskt land (se Post- och Inrikes tidn. den 7 februari
1957).

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 27

Direktiven för utredningen i denna del (anförande av statsrådet Zetter- | Jm; go
berg till statsrådsprotokollet den 1 februari 1957):

De åtgärder som under senare år vidtagits för att underlätta förbindelserna
mellan de nordiska länderna har medfört att också personer, vilka enligt beslut av
myndighet i hemlandet skall vara berövade friheten, lättare kan undandraga sig
verkställighet av beslutet genom att begiva sig till något av grannländerna. Beträffande
judiciella ingripanden kan sedan gammalt verkställighet komma till stånd
genom att vederbörande utlämnas till det land där brottet begåtts. När det gäller
administrativa frihetsberövanden, såsom exempelvis intagning på anstalt för alkoholmissbrukare
eller lösdrivare eller omhändertagande för skyddsuppfostran
enligt barnavårdslagstiftningen, saknas motsvarande möjlighet att återsända den
som är föremål för åtgärden. Såväl praktiska som humanitära skäl torde i allmänhet
i sådana fall tala för att den vårdbehövande återsändes för att omhändertagas i
hemlandet. Eftersom lagbestämmelser som direkt tar sikte härpå saknas, synes i
viss utsträckning utlänningslagstiftningens regler om avvisning och utvisning ha
tillämpats för att tillgodose behovet av lämpliga åtgärder. Dessa regler är emellertid
främst tillkomna för att personer som icke är önskvärda här skall kunna avlägsnas
ur landet och de tar icke tillräcklig hänsyn till vårdsynpunkter. Då det gäller
nödställda personer som är omhändertagna för skyddsuppfostran eller samhällsvård,
torde ett hemsändande i vissa fall kunna ske enligt den nordiska konventionen
om social trygghet (jfr svensk författningssamling 1956 nr 491 och 492). Beträffande
återförandet till hemlandet av utländska medborgare som är för vård intagna å
sinnessjukhus föreligger vidare särskilda överenskommelser med Danmark, Finland
och Norge (jfr Sveriges överenskommelser med främmande makter 1923 nr 12, 1921
nr 19 och 1922 nr 4 samt svensk författningssamling 1951 nr 35).

Då sålunda förutsättningarna för ett hemsändande inom Norden av personer, som
är föremål för administrativt frihetsberövande, och formerna härför är endast ofullständigt
reglerade, bör en utredning göras. Frågan härom behandlades vid det
nordiska justitieministermötet i Helsingfors i oktober 1956, och man kom därvid
överens om att det borde ankomma på Sverige att i första hand taga upp en utredning
i ämnet.

De praktiska problem som föreligger i detta sammanhang bör givetvis lösas med
hänsyn tagen till skyddet för den enskildes rättssäkerhet. Eftersom spörsmålet
äger visst samband med de frågor, vilka är föremål för övervägande under den pågående
utredningen angående ökade rättsliga garantier vid administrativa frihetsberövanden,
synes åt de härför tillkallade sakkunniga böra uppdragas att verkställa
utredning jämväl i förevarande hänseende. I första hand torde utredningen böra
avse ett principiellt ställningstagande till hithörande frågor. Vid arbetets utförande
bör kontakt sökas med övriga nordiska länder.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 sammanträtt
tillhopa 13 dagar.

För utredningens räkning verkställer dr jur. Gerhard Simson en undersökning
av frågan om individens rättsskydd vid administrativa frihetsberövanden
enligt främmande lagstiftning och rättspraxis.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i vad avser det först erhållna
uppdraget under år 1958.

20. Författningsutredningen (1955: I 37; 1956: I 29; 1957: l 24)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för
att utifrån en samlad översyn av demokratiens funktionsproblem företaga

Riksdagsberättelsen år 1958

1 Ju: 20 en modernisering av vår författning (se Post- och Inrikes tidn. den 24 augusti
1954):

Sandler, R. J„ f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;

Dahlén, P. O. R., sekreterare, led. av II kamm.;

Hallén, H. M., prost, led. av II kamm.;

Hartmann, J. L., chefredaktör; (avliden den 7 februari 1957)

Håstad, E. W., landshövding, led. av II kamm.;

Sehlstedt, O. A., chefredaktör, led. av II kamm.;

Wahlund, S. G. W., f. d. professor, led. av I kamm.

Wrigstad, P., redaktör (fr. o. m. den 1 mars 1957)

Sekreterare:

Westerståhl, H. J., professor.

För biträde med vissa sekreteraruppgifter:

Sandler, B. G.

Experter:

Jansson, C. G., fil. lic.;

Lindencrona, G., sjöfartsråd;

Sköld, L., fil. lic.;

Särlvik, B. H., fil. kand.

Lokal: Utrikesutskottet, Riksdagen; tel. 11 39 68.

Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 37.

Utredningen har under tiden december 1955—november 1956 hållit 29
sammanträden.

Utredningsarbetet pågår.

21. Utredning angående kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj:t i
statsrådet och regeringsrätten (1955: I 38; 1956: I 30; 1957: I 25)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 oktober 1954 för att
verkställa en systematisk översyn av 2 § regeringsrättslagen (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 oktober 1954):

Ekberg, S. E., f. d. justitieråd.

Expert:

Lundevall, F. A. I., f. d. regeringsråd.

Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60.

Direktiven för utredningen, se 1955: I Ju 38.

Utredningsarbetet beräknas kunna slutföx-as under 1958.

22. Stadsdomstolsutredningen (1956: I 33; 1957: I 28)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 för
att verkställa utredning rörande rådhusrätternas framtida ställning samt
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars

1955):

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet

Bergquist, Th. E. N., landshövding; ordförande; f Juj gS

Dahlman, S.-O., direktör;

Fröding, N. G. O., häradshövding, led. av II kamm.;

Hassler, N. H. A., professor;

Larsson, E. V., överlantmätare;

Lidbeck, P. I., hovrättsråd; tillika sekreterare;

Löfqvist, I., t. f. generaldirektör;

Svennegård, C. J., borgmästare;

Åkerström, E. O., överrevisor, led. av II kamm.

Experter:

Brandt, H. B. D., rådman;

Magnander, E. E. A., kansliråd.

Biträdande sekreterare:

Hägerroth, E. S. G., sekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1957).

Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 10 57 60 (Lidbeck) och 10 54 90
(Hägerroth).

Direktiv: se 1956: I Ju 33.

Utredningen har under tiden den 1 december 1956—den 30 november
1957 hållit 6 sammanträden under tillhopa 16 dagar, därav ett samman;
träde med representanter för Föreningen Sveriges Kommunalborgmästare,
Föreningen Sveriges Stadsfiskaler och Föreningen Sveriges Stadsfogdar samt
ett med 1955 års stadsutredning. Utredningen har härjämte samrått med
1955 års domarutredning. Vissa av utredningens ledamöter och experter
ha besökt flera av landets rådhusrätter. Utredningen har avgivit ett flertal
remissvar till Kungl. Maj :t ang. underrätternas organisation m. m.

Utredningen beräknas fortsätta sitt arbete under 1958.

23. 1955 års domarutredning (1956:1 34; 1957:1 29)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 för
att verkställa en översyn av domarpersonalens rekryterings- och anställningsförhållanden
samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 mars 1955):

Kristensson, A. Y. S., borgmästare, ordförande;

Lidbeck, P. I., hovrättsråd (fr. o. m. den 15 november 1957);

Lundh, J. L., statskommissarie; .

Magnander, E. E. A., kansliråd;

Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;

Rappe, N. J., borgmästare (t. o. m. den 14 november 1957).

Experter:

Graffman, K. G. L., revisionssekreterare, ordförande i nedre justitierevisionen; Lutjohann,

H„ amanuens (fr. o. in. den 1 juni 1957).

Sekreterare:

Riksdagsberättelsen år 1958

I Ju: 23 Ernulf, T. G., hovrättsråd (tjänstledig den 1 december 1956—den 28 februari
1957).

Borglund, E. A. B., hovrättsfiskal (den 14 januari—den 16 mars 1957).
Lokal: Hovrätten för Västra Sverige, box 5051, Göteborg 5; tel. 18 70 60.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 34.

Utredningen har undertiden december 1956—november 1957 sammanträtt
tillhopa 14 dagar.

I anledning av remiss från Kungl. Maj :t har utredningen avgivit yttranden
dels över en framställning den 6 februari 1957 från Göta hovrätt om
provisoriska åtgärder för förstärkning av hovrättens ledamotsorganisation,
dels ock i ett av hovrätten för Västra Sverige i skrivelse till Kungl. Maj :t
den 17 juni 1957 behandlat ärende angående förordnande av assessorer i
hovrätten.

Utredningens arbete beräknas kunna slutföras under år 1958.

24. Utredning angående pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning
(1956:I: 35; 1957:I 30)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 för
att verkställa utredning av frågan om pensionsstiftelsernas civilrättsliga
ställning (se Post- och Inrikes tidn. den 28 februari 1955):

Edling, S. Å., justitieråd, ordförande;

Bolin, A. B., sekreterare;

Holmström, N. G. T., direktör;

Löfstedt, G., landskamrerare;

Nordenskiöld, E. O. E., förste sekreterare.

Sekreterare:

Petterson, S. H., hovrättsassessor.

Lokal: Justitiedepartementet, Kanslihuset; tel. 22 45 00 ankn. 1620 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 35.

Spörsmålet om pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning är i åtskilliga
hänseenden beroende av den lösning, som frågan om en allmän tjänstepensionering
erhåller. Med hänsyn härtill har utredningen endast i begränsad
omfattning kunnat fortsätta sitt arbete och detta torde, frånsett preliminära
undersökningar, icke kunna återupptagas i full utsträckning förrän en lösning
av tjänstepensionsfrågan föreligger åtminstone i princip. — Utredningen
har under tiden december 1956—november 1957 icke hållit något sammanträde.

25. 1955 års valutredning (1956:1 39; 1957:1 31)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1955 för att
verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna val (so
Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1955):

Waller, S., kanslidirektör.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet

Sekreterare:

Backman, G., t. f. förste byråsekreterare.

Lokal: Överståthållarämbetet; tel. 22 70 80.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 31.

Utredningen har den 24 januari 1957 till Nordiska rådets presidium avgivit
yttrande över förslag om utredning rörande underlättande av deltagande
i politiska val vid vistelse i annat nordiskt land.

Vidare har utredningen biträtt med utarbetande av förslag till vissa ändringar
i vallagarna avseende röstning genom äkta make.

Under innevarande års första halvår har utredningen därutöver varit sysselsatt
med en undersökning av ytterligare åtgärder för valdeltagandets underlättande,
främst för invalider och sjuka samt sjömän i utrikes fart. Då
den särskilda ordning för sjömännens röstning, som utredningen övervägt,
visat sig svår att förena med nu gällande valordning, har utredningen tills
vidare icke ansett sig böra framlägga något förslag härom. Utredningen har
i stället under senare delen av året övergått till att behandla de i direktiven
angivna speciella frågorna angående kommunala val. Resultatet härav kommer
att under januari 1958 redovisas i ett särskilt betänkande. Utredningen
avser även att vid samma tidpunkt framlägga ett förslag beträffande
vissa åtgärder för underlättande av röstningen för sjuka och invalider.

Återstående frågor komma att redovisas i ett slutbetänkande under 1958.

26. 1955 års fångvårdsstyrelseutredning (1956:1 40; 1957:1 32)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1955 samt

i fråga om E. G. Anneli — den 27 april 1956 för att verkställa översyn av
fångvårdsstyrelsens organisation och arbetsförhållanden (se Post- och Inrikes
tidn. den 1 november 1955):

Heckscher, G. E., professor, led. av II kamm., ordförande;

Anneli, E. G., byråchef;

Magnander, E. E. A., kansliråd.

Sekreterare:

Örtegren, N. G., assessor.

Lokal: Fångvårdsstyrelsen, Vallingatan 2, Stockholm; tel. 23 84 60.

Direktiven för utredningen, se 1956:1 Ju 40.

Utredningen har under den hittills gångna delen av år 1957 hållit 8 sammanträden,
av vilka ett pågått under sex dagar i följd. Vidare har utredningen
avgivit följande skrivelser, nämligen den 1 mars 1957 med remissyttrande
över framställningar av fångvårdsstyrelsen den 15 november 1956
och den 12 februari 1957 om ytterligare tillfälliga personalförstärkningar i
styrelsen under den då återstående delen av budgetåret 1956/57, den 29 maj
1957 med förslag till sådana förstärkningar under budgetåret 1957/58, den
20 september 1957 med remissyttrande över framställning av fångvårdsstyrelsen
den 31 augusti 1957 i sistnämnda ämne samt den 30 september 1957
med remissyttrande över fångvårdsstyrelsens anslagsäskanden för styrelsens
egen del för budgetåret 1958/59.

Riksdagsberättelscn år 1958

I Ju: 20 Genom beslut den 2 februari 1957 har till utredningens förfogande ställts
två experter, förste byråsekreteraren Ulf Enge och bokhållaren Arne Göransson
för undersökningar rörande kontorstekniska och kamerala arbetsförfaranden
inom fångvårdsstyrelsen.

Anneli har även under år 1957 tjänstgjort såsom biträdande överdirektör
i fångvårdsstyrelsen.

Den av utredningen bedrivna allmänna undersökningen av arbetsförhållandena
i styrelsen är i det närmaste slutförd.

Utredningens sekreterare har under oktober månad biträtt i statskontoret
med föredragning av fångvårdsstyrelsens samtliga anslagsäskanden för budgetåret
1958/59.

Utredningen räknar med att slutföra sitt arbete under år 1958.

27. Utredningen om försäkringsgivares regressrätt (1956:1 41; 1957:1 33)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1955 för att
bereda frågan om revision av 25 § försäkringsavtalslagen (se Post- och Inrikes
tidn. den 3 november 1955):

Walin, A. G., justitieråd.

Sekreterare:

Conradi, E. G. F., hovrättsråd.

Expert:

Molén, H., vice verkställande direktör.

Lokal: Stora Nygatan 2 AIT; tel. växel 23 66 60.

Direktiven för utredningen, se 1956:1 Ju 41.

Avslutande möte med motsvarande utredningar i Danmark, Finland och
Norge har hållits i Helsingfors den 29 augusti 1957. Arbetet beräknas kunna
slutföras under första halvåret 1958.

28. Utredningen rörande specialstraffrätten (1956: I 42; 1957: I 34)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1955 för
att verkställa en förberedande undersökning för reformering av specialstraffrätten
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1955):

Thornstedt, H. G., professor.

Expert:

Danelius, H. C. Y., jur. kand.

Utredningens adress: Spångavägen 105, Bromma; tel. 37 24 43.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 34.

Utredningsarbetet pågår.

29. 1956 års eftervårdsutredning (1957: I 35)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1955 för
att verkställa utredning av frågan om effektivare åtgärder inom eftervård
och annan kriminalvård i frihet (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari

1956):

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet

Vahlberg, G. E., generaldirektör, ordförande; X Ju; 30

Elmén, Britta D., socialinspektör, led. av II kamm.;

Eriksson, G. T., byråchef;

Forssell, E. G. B., byråchef;

Hult, B. V., lagbyråchef;

Melén, O. F. R., byråchef, tillika sekreterare;

Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;

Nyblom, K. B., skyddskonsulent;

Wahlberg, E. C. A., direktör i svenska socialvårdsförbundet.

Experter:

Bergh, E. A., byråchef (fr. o. m. den 16 januari 1957);

Blombex-g, R. A., psykolog;

Ualenius, T. E., docent (fr. o. m. den 14 september 1957);

Ericsson, C.-H., förste byråsekreterare;

Groth, G. S., f. d. byrådirektör;

Lagheim, L. E., t.f. fångvårdsassistent (fr. o. m. den 10 oktober 1957);

Larsson, S. E., sekreterare (t. o. m. den 3 januari 1957);

Persson, R. O. E., skyddskonsulent.

Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tr.; tel. växel 23 66 60.

Direktiven för utredningen; se 1956: I Ju 35.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 19
sammanträden.

Efter förhandlingar med stadskollegiet i Göteborg och med föreningen
Skyddsvärnet i Göteborg i fråga om inrättande av ett inackorderingshem för
frigivna fångar m. fl. i staden har utredningen med skrivelse den 17 juni
1957 för godkännande underställt Kungl. Maj:t dels ett med Göteborgs stads
fastighetsnämnd preliminärt slutet hyreskontrakt, dels ock ett med föreningen
villkorligt träffat avtal angående driften av ett sådant hem. Kungl.

Maj :t har därefter den 15 november 1957 beslutat att en sådan inackorderingsverksamhet
fr. o. m. den 1 januari 1958 skall få bedrivas i Göteborg.

Den 29 oktober—den 1 november 1957 företogo representanter för utredningen
en resa till Oslo för att dels närvara vid Norges Vernesambands
landsmöte och dels studera skyddsarbetets organisation i Norge m. m.

Under året har statistisk undersökning genomförts av utskrivna fångars
bostadsförhållanden m. m.

Utredningen har avgivit utlåtanden i olika till densamma remitterade
ärenden.

Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1958.

30. Kommittén angående medicinska äktenskapshinder (1957: I 36)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1956 för
utredning av frågan om de sjukdoms- och abnormtillstånd som bör utgöra
äktenskapshinder (se Post- och Inrikes tidn. den 2 februari 1956):

Romanus, S. E., justitieråd, ordförande;

3 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.

Riksdagsberättelsen.

Riksdagsberättelsen år 1958

I Jn: 30 Antoni, N. R. E., professor emeritus;

Gärde Widemar, Ingrid, advokat, led. av I kamm.;

Åmark, C. E., medicinalråd.

Experter:

Alström, C. H., laborator;

Böök, J. A., professor;

von Hofsten, N. G. E., professor emeritus.

Sekreterare:

Nordström, C. G., hovrättsassessor.

Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 11 60 28.

Direktiv: se 1957: I Ju 36.

Utredningsarbetet har under året fortgått. Utkast föreligger till lagändringar
ävensom till motiv beträffande äktenskapshinder vid mentala sjukdoms-
och abnormtillstånd. Kommittén beräknar att kunna slutföra sitt
arbete under år 1958.

31. Utredning angående vattendomstolarnas organisation och därmed sammanhängande
frågor (1957: I 37)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 mars 1956 för att
verkställa utredning om vattendomstolarnas organisation och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 14 mars 1956):
Viklund, N. D., lagman.

Expert:

Magnander, E. E. A., kansliråd.

Sekreterare:

Dyrssen, G. P. T., hovrättsassessor.

Lokal: Vattenöverdomstolen, Järntorget 84; tel. 23 15 00.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 37.

Utredningen har framlagt den 20 juni 1957 P. M. angående ökning av
vattenrättsnämndemännens antal och den 30 augusti 1957 betänkande rörande
Söderbygdens vattendomstols förläggning (båda stencilerade).

Under 1957 har vidare slutförts viss åt utredningen uppdragen förberedande
handläggning beträffande en av svenska naturskyddsföreningen med
skrivelse den 5 maj 1955 till chefen för justitiedepartementet överlämnad
framställning om ändring''ar i vattenlagen.

Utredningen sysslar för närvarande dels med anbefalld organisationsundersökning
av det administrativa förfarandet vid vattendomstolarna, dels
med frågan om möjligheterna att genom ändring av det processuella förfarandet
i vattenmål åstadkomma en snabbare handläggning vid vattendomstolarna.
Resultatet härav torde föreligga under år 1958, då även utredningsarbetet
i övrigt beräknas i huvudsak kunna slutföras.

32. Utredning för översyn av brottsregistreringen (1957: I 38)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 mars 1956 för att
verkställa översyn av brottsregistreringen (se Post- och Inrikes tidn. den 5
april 1956):

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet

Heuman, C. H. M., riksåklagare. I Ju; 33

Experter:

Hult, B. V., lagbyråchef;

Rengby, S. F. N., förste byråsekreterare;
von Sydow, K. E. G., överdirektör.

Sekreterare:

Olsson, K. G., e. o. landsfogdeassistent.

Lokal: Riksåklagarämbetet, Stora Nygatan 2 A; tel. 23 66 60.

Direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 38.

Utredningens arbete har under årets lopp omfattat undersökningar av
den lokala polisiära registreringen. Härvid har användningen av de lokala
polisregistren som upplysningskälla för de s. k. vandelsintygen kartlagts.
Undersökning har verkställts rörande behovet av vandelsintyg. Preliminära
författningsbestämmelser beträffande vandelsintyg har utarbetats.

Utredningen, som nu är sysselsatt med översynen av den centrala polisiära
registreringen, beräknar slutföra sitt arbete under år 1958.

33. Fångvårdens byggnadskommitté (1957:1 39)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1956 för att
handha nybyggnadsverksamheten inom fångvården (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 maj 1956):

Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;

Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;

Birch-Lindgren, G. M., arkitekt (fr. o. m. den 12 februari 1957);

Blom, S. D., byråchef (t. o. m. den 11 februari 1957);

Bunner, T. Å. G., byrådirektör;

Eriksson, G. T., byråchef;

Mannerskantz, A. F., godsägare, kapten, led. av I kamm.;

Pettersson, E. G. A., ombudsman;

Pålsson, P. O., häradsdomare, led. av I kamm.;

Rinman, O. A. F., byggnadschef;

Rudstedt, K. G., fångvårdsdirektör (t. o. m. den 11 februari 1957);

Serenander, F. E. B., fångvårdsdirektör (fr. o. m. den 12 februari 1957);

Tammelin, P. A. V., t. f. kanslichef;

Åmark, C. E., medicinalråd.

Experter:

Aggemo, G. A., kamrerare;

Andersson, H. E., ingenjör;

Andersson, Ä. M. F., förste kammarskrivare (fr. o. m. den 16 juli 1957);

Ericsson, C.-H., förste byråsekreterare;

Fornander, .1. N.-U., t. f. byråchef;

Karlström, K. F„ fångvårdsdirektör (fr. o. m. den 6 november 1957);

Lundvik, C. U. V., hovrättsassessor (fr. o. m. den 15 februari 1957);

Marnell, K. G., fångvårdsdirektör (fr. o. in. den 20 mars 1957);

Rudstedt. K. G., fångvårdsdirektör (fr. o. in. den 12 februari 1957);

Riksdagsberättelsen år 1958

I Ju: 33 Svensson, S. E. H., fångvårdsdirektör (fr. o. in. den 6 november 1957);
Thurén, G. C. O., fångvårdsdirektör (fr. o. in. den 6 november 1957).

Sekreterare:

Johnsson, N. O., förste kanslisekreterare.

Lokal: Erik Dahlbergsgatan 58; tel. 61 96 39 (sekreteraren), 61 96 15,
61 96 19, 61 97 44.

Direktiven för utredningen se 1957: I Ju 39.

Kommittén har under tiden den 1 december 1956—den 30 november 1957
hållit 44 protokollförda sammanträden, därav 9 plenarsammanträden.

Kommittén har den 6 september 1957 avgivit betänkande om stads- och
häradsfängelser (SOU 1957:34). I skrivelse till statsrådet och chefen för
justitiedepartementet den 14 december 1956 har kommittén avgivit förslag
om anordnande av en fångvårdsanstalt i Ulriksfors. Härjämte har kommittén
till Kungl. Maj:t avgivit yttranden i ett flertal ärenden samt förslag till
anslagsäskanden för budgetåret 1958/59 för verksamhetens bedrivande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts uppdrag har genom kommitténs försorg i
Säve kommun utförts den första utbyggnaden av en centralanstalt, ägnad
att tillsvidare utnyttjas som provisoriskt häkte för Göteborgstrakten. Vid de
förutvarande kavallerikasernerna i Hälsingborg har ombyggnads- och ändringsarbeten
utförts, så att vissa lokaler kan användas som provisorisk fångvårdsanstalt.
Genom kommitténs försorg uppföres f. n. fångvårdsanstalter
i städerna Mariefred, Norrtälje och Tidaholm samt i Hällby kommun varjämte
byggnadsarbeten pågår vid anstalterna Hinseberg, Hall, Roxtuna,
Skenäs och Ulriksfors. Jämväl inventarieutrustning m. in. anskaffas av kommittén
till anstalterna.

Kommittéarbetet beräknas pågå under hela år 1958.

34. 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar (1957: I 40)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för en
undersökning av ungdomsbrottsklientelet med syfte att klarlägga orsakerna
till kriminaliteten (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli 1956):

Bergsten P. G., statssekreterare, ordförande;

Agge, K. I., professor;

Carlsson, N. G., preceptor;

Gerle, B., docent, överläkare vid S:t Lars sjukhus;

Husén, T., professor;

Jonsson, G., chefläkare;

Malmquist, S. G., professor.

Sekreterare:

Hellberg, O. A. 0:son, t. f. förste kanslisekreterare.

Experter:

Bolin, L. A., t. f. byråchef (fr. o. m. den 28 november 1957);

Elmhorn, Kerstin, fil. kand.;

Janson, C.-G., fil. lic. (fr. o. in. den 28 november 1957);

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
Larsson, Ulla, e. o. kanslisekreterare;

Mattsson, S. F. I. H., stadsfiskal (fr. o. in. den 28 november 1957);
Ramfalk, C. W„ fil. lic. (fr. o. m. den 28 november 1957).

Lokaler: Justitiedepartementet, tel. växel 22 45 00 (ordföranden och sekreteraren)
; Stora Nygatan 2 A, tel. växel 23 66 60 (experterna).

Direktiven för undersökningen, se 1956: I Ju 40.

De sakkunniga för undersökningen ha under tiden den 1 december 1956
—den 30 november 1957 hållit 7 sammanträden. Den 10 juli 1957 överlämnades
till chefen för justitiedepartementet eu promemoria med förslag till
en klientelundersökning samt kostnadsberäkning för en dylik. Kungl. Maj:t
har härefter den 20 september 1957 bemyndigat de sakkunniga att verkställa
en klientelundersökning i huvudsaklig överensstämmelse med det i promemorian
framlagda förslaget.

Undersökningens fortsatta arbete beräknas pågå under hela år 1958.

I Ju: 36

35. Kommittén för det rättspsykiatriska undersökningsväsendet (1957: I 41)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att
verkställa utredning om en omorganisation och effektivisering av det rättspsykiatriska
undersökningsväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juli
1956):

Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;

Björck, P. B. T., f. d. medicinalråd;

Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;

Flodström, A. I., läkare vid psykiatriska sjukhuset i Stockholm;

Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;

Rappe, N. J., borgmästare;

Rylander, C. G., professor.

Sekreterare:

Gårdö, K. G., assessor.

Lokal: överståthållarämbetet, Beridarbansgatan 17; tel. 22 70 80.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 41.

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållit 14
sammanträden.

Kommittén har avgivit yttranden dels över ett av medicinalstyrelsen avgivet
förslag till snabbt verkande åtgärder för att nedbringa balansen av
på sinnesundersökning väntande undersökningsfall, dels över strafflagberedningens
slutbetänkande med förslag till skyddslag (SOU 1956: 55).
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1958.

36. Namnrättskommitlén (1957:1 42)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1956 för att
verkställa utredning rörande rätten till släktnamn och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1956):

Bomgren, E. G., justitieråd, ordförande;

Riksdagsberättelsen år 1958

I Ju: 36 Kock Lindberg, Karin, överdirektör, professor;

Ståhle, C. I., professor;

von Zweigbergk, Å. C., byråchef.

Sekreterare:

Gehlin, J. H. M., vice assessor.

Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr.; tel 10 09 96 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1956: I Jn 42.

Under tiden december 1956—oktober 1957 har kommittén hållit 11 sammanträden.
Vid 5 av dessa har professor emeritus Gösta Eberstein deltagit i
överläggningarna. I augusti 1957 förelåg ett utkast till lagtext, vilket delgivits
motsvarande kommittéer i Danmark och Norge. Utredningens fortsatta
gång är beroende av det nordiska samarbetet, men uppdraget torde komma
att slutföras under år 1958.

37. Överläggningar för samordning av åtgärderna mot ungdomsbrottsligheten Sakkunniga

tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 november
1956:

Elfving, G., landshövding, f. d. riksdagsman (t. o. in. den 13 september

1957);

Königson, T. K., verkstadsarbetare, led. av II kamm.;

Munktell. H., professor, led. av II kamm.;

Möller, Y. A., chefredaktör, led. av I kamm. (fr. o. m. den 14 september
1957);

Nilsson, Margret, fru, led. av I kamm.;

Wallentheim, Annie, fru, led. av I kamm.

Sekreterare:

Larsson, Ulla, kanslisekreterare.

Lokal: Stora Nygatan 2 A111; tel. 23 66 60 (växel).

Vid 1956 års riksdag väcktes flera motioner om utredningar beträffande ungdoms-
och uppfostringsfrågor samt om åtgärder för motverkande av ungdomsbrottsligheten
m. m. Dessa motioner föranledde en framställning från riksdagen
(skr. nr 298) till Kungl. Maj:t. Framställningen grundade sig på ett utförligt utlåtande
av allmänna beredningsutskottet (nr 22), vari lämnades en redogörelse
för det arbete på åtgärder mot ungdomsbrottsligheten, som redan pågick inom
olika områden. Det förhållandet, att flertalet av de frågor som berörts i de av
utskottet behandlade motionerna redan var föremål för utredning hos Kungl.
Maj :t eller genom kommittéer, föranledde utskottet att icke förorda nya utredningar.
Redan förelåge, uttalade utskottet, ett rikhaltigt utredningsmaterial och
ytterligare sådant material vore att motse den närmaste tiden. Det syntes .utskottet
böra undersökas, om icke i detta material kunde finnas underlag för åtgärder,
som kunde vidtagas utan tidsutdräkt. För att vinna klarhet i detta hänseende
fann utskottet det nödvändigt med en samordning och översyn av materialet.
Enligt utskottets mening var det lämpligt att Kungl. Maj :t uppdrog åt berörda
departement att i samråd låta verkställa samordningen och översynen genom tillkallade
experter på olika områden; även lekmannasynpunkterna borde bli företrädda
bland dessa experter. Beträffande planeringen på lång sikt framkastade
utskottet tanken, att det borde tillskapas ett särskilt organ med uppgift att följa

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet

utvecklingen på hithörande områden och framlägga förslag till åtgärder. I ettf Ju;
sådant organ skulle experter på olika områden medverka, men även här borde
lekmannasynpunkterna vara representerade.

I enlighet med de av riksdagen sålunda uttalade önskemålen pågå sedan
början av år 1957 konferenser för översyn och samordning av åtgärderna
mot ungdomsbrottsligheten. Konferenserna äga rum i justitiedepartementets
regi och ledas av numera statsrådet Björn Kjellin såsom ordförande. I
konferenserna deltaga jämte de som sakkunniga tillkallade riksdagsledamöterna
företrädare för justitie-, social-, inrikes-, kommunikations-, ecklesiastik-
och civildepartementen samt representanter för socialvården och
för polis- och åklagarmyndigheterna i Stockholm. Dessutom ha till de olika
sammanträdena kallats personer, som på skilda fält syssla med ungdomsproblem.

Sedan på förslag av allmänna beredningsutskottet (uti. nr 1) 1957 års riksdag
i skrivelse (nr 144) till Kungl. Maj:t anhållit att vissa vid nämnda riksdag väckta
motioner —- dels om skyndsam utredning rörande åtgärder mot ungdomsbrottsligheten
och dels om en utredning angående samordning av de samhälleliga stödformer
och åtgärder, som syftar till en lösning av barna- och ungdomsproblemen
på längre sikt — måtte överlämnas till de av chefen för justitiedepartementet sammankallade
konferenserna för samordningsfrågor m. m., har Kungl. Maj:t den 13
september 1957 beslutat i enlighet härmed.

Under tiden januari—november 1957 ha hållits 12 sammanträden. Arbetet
beräknas kunna slutföras under år 1958.

38. Sakkunniga för översgn av äktenskapslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (1957:1 44)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1956 för
att verkställa översyn av äktenskapslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (Se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1957):

Walin, A. G., justitieråd, ordförande;

Beckman, Sigrid, advokat;

Hesser, S. C. E. T., hovrättsassessor, tillika sekreterare;

Hamrin-Thorell, Ruth, redaktör, led. av I kamm.;

Svedberg, E. D., hemmansägare, led. av I kamm.;

Thorsson, Inga, förbundsordförande, led. av II kamm.

Lokal: Stora Nygatan 2 AIV; tel. växel 23 66 60.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 44.

De sakkunniga ha under tiden januari—november 1957 hållit 4 sammanträden.

Ordföranden och sekreteraren ha deltagit i ett den 29 maj 1957 i Stockholm
hållet sammanträde med representanter för Danmark, Finland och
Norge för planläggning av det nordiska samarbetet på området.

Den 22—24 augusti 1957 avhölls i Helsingfors det tjuguförsta nordiska
juristmötet, vid vilket bl. a. behandlades frågan om efterlevande makes
rättsställning. Till mötet hade de sakkunnigas ordförande i egenskap av re -

Riksdagsberättelsen år 1958

I Ju: 38 ferent utarbetat en undersökning i ämnet. Vid överläggningarna närvoro
vidare ledamoten Beckman och sekreteraren.

Uppdrag har lämnats åt statistiska centralbyrån att verkställa viss statistisk
utredning, bl. a. avseende de år 1956 inregistrerade äktenskapsförorden.
Riktlinjer för undersökningen ha utarbetats i samråd med centralbyrån.

Den 26 oktober 1957 ha de sakkunniga avgivit en promemoria med förslag
till provisorisk lagstiftning om makars gemensamma bostad (stencilerad).

Utredningsarbetet, som fördröjts genom att sekreteraren tagits i anspråk
för andra uppgifter, beräknas pågå hela år 1958.

39. Utredning om formerna för ökat nordiskt samarbete inom kriminologien

(1957:I 45)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 december 1956 för att verkställa
utredning om formerna för ökat nordiskt samarbete inom kriminologien: Andenses,

Johs., professor.

Lokal: Kriminologiska institutet vid universitetet i Oslo.

Direktiven för utredningen, se 1957:1 Ju 45.

Utredningsmannen har under år 1957 upprättat en promemoria om formerna
för nordiskt kriminologiskt samarbete, vilken tillställts ett antal
intresserade personer för yttrande. Utredningsarbetet beräknas bli slutfört
under år 1958.

40. Utredning av frågan om en omreglering av hovrätternas domsområden

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 mars 1957 för att
utreda frågan om en omreglering av hovrätternas domsområden (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 april 1957):

Wieslander, I. L., president.

Sekreterare :

Lindelöw, K.-G., hovrättsfiskal.

Lokal: Hovrätten över Skåne och Blekinge, Malmö; tel. 734 30.

Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
8 mars 1957):

Vid behandlingen av fråga om anslag till hovrätternas avlöning under budgetåret
1956/57 anförde statsutskottet att det av redogörelsen för hovrätternas yrkanden
syntes framgå att tillströmningen av mål är ojämförligt större vid Svea hovrätt än
vid någon av de övriga hovrätterna. Vid sådant förhållande låg det, enligt utskottets
mening, nära till hands att överväga, om inte en bättre arbetsbalans skulle kunna
vinnas genom en omreglering av hovrätternas domsområden, varvid olika alternativ
kunde övervägas (statsutskottets utlåtande 1956: 2 s. 12).

I anledning av detta utlåtande framhöll jag i 1957 års statsverksproposition (andra
huvudtiteln s. 15) att, ehuru de möjligheter till en sådan omreglering som erbjuder
sig torde vara begränsade med hänsyn till att den rättssökande allmänhetens
intressen även i andra hänseenden måste beaktas, det var min avsikt att

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet

vid lämplig tidpunkt upptaga frågan om en närmare utredning i hithörande spörs- J Ju; 41
mål.

--— Det bör lämpligen uppdragas åt en sakkunnig att utreda den fråga

som anges i dessa uttalanden. Några ytterligare direktiv därutöver torde icke
erfordras.

Utredningen har under tiden juli—november 1957 hållit sammanträden
i Umeå, Örnsköldsvik, Sundsvall och Karlstad med representanter för domstolar,
åklagare och advokater samt företrädare för kommunala och andra
lokala intressen.

Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1958.

41. Hyreslagskommittén

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 mars 1957 för att
verkställa en översyn av allmänna hyreslagen (se Post- och Inrikes tidn. den
25 april 1957).

Beckman, N. A. T., justitieråd, ordförande;

Boo, F. I., förste assistent, led. av I kamm.;

Gustafsson, G. H., kommunalarbetare, led. av II kamm.;

Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm.;

Wiman, H., direktör;

Järtelius, G. E., advokat;

Holmberg, Y., borgarrådssekreterare.

Sekreterare:

Fredlund, L. S., hovrättsassessor.

Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 11 60 48 (sekreteraren) och 23 67 20
(ordföranden).

Direktiven (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
15 mars 1957):

Vid anmälan i statsrådet den 9 mars 1956 för remiss till lagrådet av ett inom
justitiedepartementet upprättat förslag till ändring i lagen om hyresreglering
jämte förslag till provisorisk lagstiftning om besittningsskydd för hyresgäst (prop.

168/1956 s. 71) tillkännagav jag min avsikt att senare hemställa om Kungl. Maj:ts
bemyndigande att tillkalla sakkunniga för att verkställa en översyn av allmänna
hyreslagen och i samband därmed utarbeta definitiva bestämmelser om besittningsskydd.
Sedan riksdagen numera (rskr. 382/1956 och tredje lagutskottets uti.

28/1956) i huvudsak antagit de av Kungl. Maj:t framlagda förslagen, torde det
vara lämpligt att denna utredning igångsättes.

De allmänna rättsreglerna om hyresförhållande — allmänna hyreslagen •—
ingår som 3 kap. i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom.

Kapitlet erhöll ny lydelse genom lag den 22 juni 1939, vilken trädde i kraft den 1
januari 1940. Efter lagens tillkomst bär vittgående ändringar inträtt på hyresmarknaden.
Den bostadsbrist, som satte in under det andra världskriget, nödvändiggjorde
en särskild kristidslagstiftning, hyresregleringslagen, vilken i olika
hänseenden har ingripit i rättsförhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst och
som delvis har trätt i stället för allmänna hyreslagens bestämmelser. I enlighet
med statsmakternas under fjolåret fattade beslut skall hyresregleringslagen nu
successivt bringas att upphöra. Även om detta icke sker annat än där en betydande
förbättring inträtt på hyresmarknaden, är det uppenbart att förhållandena efter

Riksdag sberättelsen år 1958

I Jli: 41 hyresregleringens upphörande kommer att avvika från dem som rådde före världskriget.
Det finnes därför anledning göra en översyn av allmänna hyreslagen och
därmed sammanhängande bestämmelser.

Allmänna hyreslagen tillgodoser endast i mycket begränsad utsträckning hyresgästens
intresse att kvarsitta i den förhyrda lägenheten även efter den avtalade hyrestidens
utgång. De regler, som i sådant hänseende uppställts om skadeståndsskyldighet
för hyresvärd i händelse av ogrundad uppsägning m. m., innefattar endast
ett ofullständigt skydd för hyresgästen och kan icke anses tillfyllest. Under den
tid hyresregleringslagen har gällt, har emellertid hyresgäst kunnat efter framställning
till hyresnämnd få en uppsägning förklarad ogiltig, om den ansetts strida
mot god sed i hyresförhållanden eller eljest vara obillig. Hyresgästen har härigenom
ägt skydd för sin besittningsrätt. Det framstår som en viktig social angelägenhet
att införa effektiva lagbestämmelser som bereder hyresgästen ett motsvarande
skydd även efter hyresregleringens avveckling. Den provisoriska lagstiftning som
antogs av 1956 års riksdag hade till syfte att åstadkomma ett sådant skydd för
hyresgästen. Vid utredningen bör definitiva bestämmelser om sådant besittningsskydd
utarbetas och infogas i allmänna hyreslagen. Den provisoriska lagen torde
härvid få tjäna som utgångspunkt. Dess bärande princip, att en i lag reglerad
rätt att kvarbo skall tillförsäkras hyresgästen, innefattar enligt min mening ett
framsteg och bör icke frångås. Lagens bestämmelser bör emellertid överses i belysning
av de erfarenheter, som kan vinnas vid bestämmelsernas tillämpning.

Upptagandet av nya regler om besittningsskydd i allmänna hyreslagen torde
komma att draga med sig vissa följdändringar. Om en kvarboenderätt införes, bör
de nuvarande bestämmelserna om skadeståndsskyldighet för hyresvärd i händelse
av ogrundad uppsägning m. m. omprövas. Ett annat problem, som vid kvarboenderätt
får ökad aktualitet men som under alla förhållanden måste uppmärksammas,
är vilka regler som bör gälla i fråga om rätt för hyresgäst eller dennes dödsbo att
sätta annan i sitt ställe. Frågan har särskild betydelse för rörelseidkare, som
önskar överlåta den förhyrda lokalen i samband med rörelsen. Även andra följdändringar
kan komma att visa sig erforderliga.

Under hyresregleringens hittillsvarande giltighetstid har vidare hos hyresnämnder
och hos statens hyresråd samlats en omfattande erfarenhet av förhållandena
på hyresmarknaden även i sådana hänseenden som icke omedelbart sammanhänger
med bostadsbristen. Denna erfarenhet torde böra utnyttjas för att belysa
frågan om den permanenta hyreslagstiftningens utformning.

Utredningen bör lämpligen ha parlamentarisk anknytning. Företrädare för
fastighetsägarnas och hyresgästernas organisationer torde böra ingå i utredningen.

Vid sitt arbete — som bör bedrivas med all den skyndsamhet som omständigheterna
medger — bör utredningen i erforderlig utsträckning samråda med lagberedningen
under där pågående revision av jordabalken.

Utredningen har under tiden maj—december 1957 hållit tre sammanträden,
varjämte ett inom utredningen bildat utskott för utredningsarbetets
planläggning hållit ett sammanträde.

Utredningen beräknas pågå under hela år 1958.

42. Utredningen för förberedande översgn av utsökningslagen m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1957 för
att företaga en förberedande översyn av utsökningslagen och därmed sammanhängande
lagstiftning (se Post- och Inrikes tidn. den 15 november
1957):

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet

Lundvik, C. U. V., hovrättsassessor. I Ju: 42

Lokal: justitieombudsmansexpeditionen, Västra Trädgårdsgatan 4, tel.

It 97 60.

Direktiv: (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
20 september 1957):

Utsökningslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1879, bildar alltjämt huvudkällan
för utsökningsrätten. Denna lag är i stora delar oförändrad. Vissa frågor
inom utsökningsrätten har särskilt reglerats i senare tillkommen särlagstiftning.

Riksdagen har vid upprepade tillfällen framhållit att utsökningslagstiftningen
borde revideras. I det utskottsutlåtande (första lagutsk. nr 39), som låg till grund
för en riksdagsskrivelse i detta ämne år 1945 (nr 365), anfördes att utsökningslagen
enligt utskottets mening vore föråldrad och icke motsvarade nutida krav
samt att en reform därför vore erforderlig på utsökningsrättens område. De föreliggande
bristerna i utsökningslagen vore enligt utskottets åsikt av den art att de
kunde avhjälpas endast genom en fullständig omarbetning av lagen. En sådan
omarbetning skulle därjämte innebära den väsentliga fördelen att de särskilda
exekutionsrättsliga lagar som funnes vid sidan av lagen och som innehöll betydelsefulla
komplement till denna, kunde inarbetas i utsökningslagen. Enligt vad
utskottet vidare framhöll skulle ett reformarbete efter dessa linjer bli av stor omfattning
och säkerligen taga åtskillig tid i anspråk, varför det vore önskvärt att
utredningsarbetet icke förhindrade sådana partiella reformer, vilkas genomförande
vore så trängande att de ej borde anstå ända till det stora reformarbetets
slut.

Även enligt min mening föreligger ett starkt behov av en genomgripande reform
av utsökningsrätten. Bristerna i denna har vid åtskilliga tillfällen kraftigt
understrukits. Åtskilliga framställningar om lagändringar av mer eller mindre
ingripande karaktär har på senare år gjorts av såväl myndigheter som enskilda.

Också riksdagen har så sent som i år ånyo betonat angelägenheten av att revisionen
av utsökningslagen snarast kommer till stånd (skr. nr 127). Riksdagen framhöll
därvid, att då en sådan revision med nödvändighet måste inriktas på längre
sikt, den blivande utredningen borde få möjlighet att, då så befunnes lämpligt,
framlägga förslag, avsedda att i avbidan på en helt ny utsökningslagstiftning tills
vidare komplettera gällande utsökningslag.

Frågan om revision av utsökningslagen har ett naturligt samband med det
stora lagstiftningsarbete, som för närvarande bedrives av lagberedningen och
som avser utarbetande av förslag till en ny jordabalk. Jag har tidigare givit uttryck
åt den meningen, att det mest lämpliga vore att arbetet med utsökningsrättens
reformering anförtroddes åt lagberedningen. I ett interpellationssvar, avgivet
vid 1954 års riksdag, yttrade jag sålunda, att min avsikt vore — om ej omständigheter
inträffade, som påkallade en annan ordning — att lagberedningen, sedan
den framlagt förslag till jordabalk, skulle erhålla i uppdrag att behandla
den förevarande lagstiftningsfrågan.

Enligt vad jag erfarit torde det emellertid dröja ännu något år innan lagberedningen
slutfört sitt arbete med jordabalken. Det kan sedan komma att förflyta
rätt avsevärd tid, innan denna omfattande reform definitivt blir förd i hamn.

Med hänsyn härtill synes det vara önskvärt att arbetet med utsökningslagen redan
nu påbörjas och förberedes.

Det har tidigare framhållits att revisionen av utsökningslagen måste bli ett
synnerligen omfattande arbete. Ett dylikt arbete kräver helt naturligt vidlyftiga
förberedelser. Uppgift om utsökningsrätten i främmande länder måste anskaffas
och penetreras. Här föreliggande reformförslag och det ansenliga material,
som i anslutning därtill redan samlats, måste genomgås och kompletteras. Det torde
också bli nödvändigt att genom undersökningar på fältet och genom kontak -

Riksdagsberättelsen år 1958

I Jli: 42 ter med dem, som i sin dagliga gärning verkar i utsökningsväsendets tjänst, göra
reda för sig vilka brister som vidlåder lagstiftningen och hur praktikens män
själva ser på problemen. Det förberedelsearbete, som alltså bör utföras, bör ta
sikte på att kartlägga problemen och planlägga en reform av hela utsökningsrätten.
I den mån det emellertid under arbetets gång visar sig, att vissa spörsmål
är av sådan beskaffenhet att de tränger till omedelbar lösning, bör dylika frågor
göras till föremål för separat behandling och förslag till erforderliga lagändringar
utarbetas och framläggas.

Detta förberedelsearbete torde tills vidare böra anförtros åt en utredningsman.
Till dennes förfogande bör ställas erforderligt antal experter, såväl vetenskapligt
inriktade som praktiskt kunniga. Det torde böra ankomma på utredningsmannen
att, sedan arbetet fullgjorts i sådan omfattning att detsamma utgör en
lämplig grundval för fortsatt arbete i andra former, anmäla detta förhållande.

Utredningsarbetet, som påbörjats, beräknas komma att fortgå under hela
år 1958.

43. Utredning angående Roxtunaanstältens ledning

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1957 för
att — med beaktande av vad som anförts av riksdagens år 1956 församlade
revisorer och av statsutskottet vid 1957 års riksdag (utlåtande nr 2 s. 36)
skjmdsamt utreda frågan om den lämpligaste organisationen av Roxtunaanstaltens
ledning i medicinskt och administrativt hänseende:

Skoglund, J. M„ lantbrukare, förste vice talman, led. av II karnm.

Expert:

Hult, B. V., lagbyråchef.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssaint
växel 23 62 00 (Hult).

44. Utredning angående översyn av lagstiftningen om fyndigheter av
uranhaltigt mineral m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1957 för
att verkställa en översyn av lagstiftningen om fyndigheter av uranhaltigt
mineral m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 18 december 1957):

Digman, H. M., justitieråd.

Lokal: Högsta domstolen; tel. växel 23 67 20.

Direktiv: (anförande av statsrådet Lindell till statsrådsprotokollet den 6
december 1957):

Lagbestämmelser av betydelse för verksamheten på atomenergiområdet återfinns
dels i lagen den 28 maj 1886 angående stenkolsfyndigheter m. m. och dels i
atomenergilagen den 1 juni 1956. I stenkolslagens 9 kap. om fyndigheter av uranhaltigt
mineral m. m. har upptagits bestämmelser om eftersökande, undersökning
och bearbetande av fyndigheter av mineral med halt av uran och andra för framställning
av atomenergi betydelsefulla ämnen, medan föreskrifterna i atomenergilagen
reglerar utvinningen av atomenergi ur sådana ämnen m. m. Enligt båda
dessa lagar är rätten att eftersöka och bearbeta hithörande fyndigheter och rätten
att utvinna atomenergi beroende av särskilt tillstånd. Lagarna bygger alltså på
koncessionsprincipen.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 45

Behovet av en översyn av de nuvarande bestämmelserna i 9 kap. stenkolslagen
har efter ikraftträdandet av atomenergilagen framträtt med ökad styrka. Anknytningen
till bestämmelserna i stenkolslagen om alunskifferfyndigheter framstår
numera icke lika naturlig eller lämplig som vid uranlagstiftningens tillkomst. Det
finns nämligen anledning antaga att brytvärda fyndigheter av uran m. fl. ämnen
av betydelse för framställning av atomenergi i vårt land förekommer även annorstädes
än i alunskiffrarna. Vissa bestämmelser —- såsom om ansökningsförfarandet,
om koncessionsområdets storlek och om koncessionsavgifter samt om ersättning
till jordägare — är därför icke lika lämpade för alla slag av uranfyndigheter.
Den nuvarande lagstiftningen torde även i andra hänseenden lida av vissa
brister. Åtskilliga praktiskt betydelsefulla frågor synes sålunda icke vara tillfredsställande
reglerade. Hit hör frågorna om den rätt som bör tillkomma upptäckare
av fyndighet, förhållandet mellan utmålsägare och koncessionshavare i
fråga om fyndigheter inom samma område samt den närmare utformningen av
villkor för brytningskoncession. Vidare bör framhållas att den nuvarande lagstiftningen
på området är genom mängden av hänvisningar till andra bestämmelser
i stenkolslagen svåröverskådlig och svårtillgänglig.

På grund av det anförda bör en översyn av bestämmelserna i 9 kap. stenkolslagen
nu äga rum. Anledning synes knappast föreligga att därvid utgå från annat
än att koncession bör erfordras i huvudsak i samma utsträckning som för
närvarande. I övrigt bör hithörande frågor upptagas till allsidig prövning och
översynen bör bedrivas med utgångspunkt från att sådana bestämmelser bör tillskapas,
att eftersökande av fyndigheter av betydelse för atomenergien ävensom
undersökning och bearbetande av sådana fyndigheter stimuleras och underlättas.
De erfarenheter som vunnits vid handläggningen av koncessionsärenden enligt
den nuvarande lagstiftningen bör självfallet utnyttjas vid översynen. För att
åstadkomma en mera lättillgänglig och överskådlig lagstiftning än den nuvarande
bör undersökas, om icke hithörande bestämmelser lämpligen bör utbrytas
ur stenkolslagen och sammanföras i en särskild lag.

Den här förordade översynen synes böra anförtros en särskild utredningsman.
Behovet av speciell sakkunskap torde böra tillgodoses genom att experter ställas
till utredningsmannens förfogande för överläggningar och samråd. Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt.

Jll

Riksdagsberättelsen år 1958

IU: i

Utrikesdepartementet

A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1957

1. Beredningen för frågor rörande europeiskt ekonomiskt samarbete
(1955, 1956:I 3; 1957:I 5)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1948:
Sahlin, S. E. G., ambassadör, ordförande;

Browaldh, K. E., bankdirektör;

Danielsen, N., bruksdisponent;

von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;

Johansson, K. A. A., direktör;

Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, förste vice talman, led. av I kamm.;
Wetterlind, Å. J., direktör.

För att deltaga i överläggningar med beredningen i vad avser frågor, sammanhängande
med Sveriges samverkan med den europeiska Kol- och stålunionen: Geijer,

K. A., ordförande i Landsorganisationen, led. av I kamm.;

Isaksson, W., ordförande i Svenska gruvindustriarbetareförbundet;
Waldenström, E., direktör;

Wijkander, K. E. T., bruksdisponent.

Sekreterare:

Virgin, E. O. G., byråchef.

Direktiven för beredningen, se 1949: I U 6 och 1953: I U 3.

Den 8 november 1957 har Kungl. Maj :t beslutat att beredningen skall
upphöra.

2. Utrikesdepartementets rådgivande beredning för vissa atomkraftsfrågor

(1955, 1956 I: 4; 1957 I: 6)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1948 och
den 11 februari 1955:

Sandler, R. J., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Svedberg, T., professor emeritus;

Funke, G. W., fil. dr.;

Rynell, S. H. G., beskickningsråd, tillika sekreterare.

Direktiven för beredningen, se 1950: I U 6 och 1956: I U 4.

Den 21 december 1956 har Kungl. Maj :t beslutat att beredningen skall
upphöra.

Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet

I U: 4

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1958

3. Understödsnämnden för rysslandssvenskar (1955, 1956: I 1; 1957: I 3)

Tillsatta enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1934:

Petrén, B. A. S., ambassadör, ordförande;

Johnsson, B. E., ordförande i statens lönenämnd, statskommissarie, ordförandens
ställföreträdare;

Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;

Carlsund, A., f. d. överingenjör.

Suppleant:

Qvarnström, W., civilingenjör.

Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.

Direktiven för nämnden, se 1936: U 1.

Nämnden bär under 1957 sammanträtt 48 gånger.

Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolks- och sjöfärtsärenden
(1955, 1956: I 2; 1957: I 4)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1948:
Chefen för utrikesdepartementets rättsavdelning, ordförande;

Öbrink, J. H., byrådirektör;

Brusewitz, S. I., direktör;

Carlsson, G. A., förbundssekreterare i Svenska sjöfolksförbundet (fr. o. m.
den 26 mars 1957);

Linderstam, B. Hj., ombudsman i Svenska maskinbefälsförbundet;

Åkesson, N. H„ sjökapten, verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening.
Ersättare:

Chefen för utrikesdepartementets arvs- och ersättningsbyrå;
von Delwig, R., byrådirektör;

Forssblad, D., sjökapten;

Karlsson, K. G., redaktör, led. av I kamm.;

Lycke, H., förste ombudsman;

Tufvasson, K. E., sjökapten.

Sekreterare:

Åkerren, B. O., t. f. förste sekreterare (t. o. m. den 31 januari 1957);
Alander, B. H„ e. o. förste sekreterare (fr. o. m. den 1 februari t. o’ m. den
31 augusti 1957);

Thornell, H. B., e. o. andre sekreterare (fr. o. in. den 1 september 1957).
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.

Direktiven för nämnden, se 1949: I U 5.

Nämnden har under tiden december 1956—november 1957 sammanträtt
tre gånger.

Riksdagsberättelsen år 1958

I IT: 5 5. Utrikesdepartementets understödsncimnd (1955, 1956, 1957: II 4)

Instruktion utfärdad den 29 juni 1950; ändrad lydelse den 5 juni 1953.
Utsedda av ministern för utrikes ärendena den 4 september 1950, den 31
december 1955, den 21 mars och den 20 september 1957.

Ledamöter:

Leijon, C., byråchef, ordförande;

Jerneman, T. G., f. d. byråchef;

Berggren, A. M.» byråchef;

Jarlsnäs, H. N., förbundskassör i Svenska sjöfolksförbundet (fr. o. m. den
21 mars 1957).

Suppleanter:

von Otter, G. F., frih., byråchef; för ordföranden;

Skogh, S. A., byråchef;

Åkesson, N. H., direkör i Sveriges fartygsbefälsförening;

Ahlborg, G. E., förste byråsekreterare.

Sekreterare:

Leissner, T. Ä., t. f. byrådirektör.

Bitr. sekreterare:

Eriksson, K. B., kanslist (t. o. m. den 19 september 1957);

Rönnheim, K. Å., e. tjänsteman (fr. o. m. den 20 september 1957).

Lokal: Utrikesdepartementet, tel. växel 22 45 00.

Nämnden har under tiden den 1 december 1956—den 30 november 1957
hållit 4 sammanträden. 2 sammanträden ha därjämte hållits av en delegation,
vilken utsetts inom nämnden med uppgift att granska ärenden angående
eftergift av belopp, vilka lämnats såsom ekonomiskt bistånd av utlandsmyndighet.

Den av nämnden handhavda understödsverksamheten för sjömän vid arbetslöshet
i utländsk hamn, varom stadgas i kungörelse den 29 juni 1950
(SFS nr 473), har under året alltjämt pågått i Antwerpen, Rotterdam, Marseille,
Genua, New York, San Francisco, Sydney och Melbourne. Jämlikt
Kungl. Maj :ts förordnande den 19 juli 1957 har sådan verksamhet därjämte
från och med den 1 september 1957 upptagits i Rouen.

I skrivelse den 4 mars 1957 har nämnden framlagt förslag till ändrade
grunder för tillämpningen av kungörelsen den 5 juni 1953 (nr 475) om
eftergift i vissa fall av belopp, vilka lämnats såsom ekonomiskt bistånd av
utlandsmyndighet. Nya riktlinjer för kungörelsens tillämpning, föreslagna
av Kungl. Maj :t i propositionen nr 165 till 1957 års riksdag, ha godkänts av
riksdagen (S. U. nr 142, rd. skr. nr 371).

6. Nordiska samfärdselkommittén

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 6 juni 1957:
Hesselbom, K. E., elverkschef, led. av I kamm.;

Cassel, L. D., lantbrukare, ledamot av II kamm.

Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet

Sekreterare: I {J; (;

Nyström, K. R., sekreterare.

Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.

Direktiv: Nordiska samfärdselkommittén har tillsatts i anledning av en
av Nordiska rådet vid dess möte i Helsingfors i februari 1957 antagen rekommendation,
vari hemställdes till regeringarna i Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige om tillsättande av ett permanent utredningsorgan
för samfärdselfrågor bestående av två medlemmar från Danmarks folketing,

Finlands riksdag, Norges storting och Sveriges riksdag samt en medlem från
Islands alting med uppgift att behandla till detsamma överlämnade utredningsuppdrag
och med rätt att taga utredningsinitiativ i de frågor på den
internordiska samfärdselns område, som utredningsorganet självt finner angeläget
aktualisera.

Kommittén konstituerades vid ett möte i Oslo den 6 september 1957. EU
sekreteraremöte avhölls i Stockholm den 22 november.

4 liihaiuj till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.
Riksdags berättelsen.

Riksdag sberättelsen år 1958

I Fö: l

Försvarsdepartementet

A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1957

1. 1953 års örlogsvarvsutredning (1955: 1 8, 1956:1 8, 1957:1 5)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 juli 1953 för att
verkställa utredning rörande örlogsvarvens organisation och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juli 1953):

Widell, G. A., landshövding, ordförande;

Björck, K. G., generalmajor;

Kemmer, T. G. O., marindirektör;

Lindh, G. E., kommendör;

Lundeqvist, G., verkst. direktör vid Kockums Mek. Verkstads AB;

Schreil, P. J. E., verkstadsdirektör;

Backström, A. H., ordförande i försvarsverkens civila personals förbund;
Thorsén, Å., byrådirektör, ordförande i försvarets civila tjänstemannaförbund.

Sekreterare:

Bertman, H., byrådirektör.

Lokal: Nybrogatan 24, 2 tr. t. v., Stockholm Ö; tel. 62 58 23 eller 63 43 60.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fö 15.

Efter den 1 november 1956 har utredningen haft ett sammanträde, omfattande
en dag.

Utredningen har slutfört sitt uppdrag genom att den 9 mars 1957 avlämna
betänkande angående örlogsvarvens organisation m. in. (SOU 1957:9).

B. Kommittéer som fortsätta sill verksamhet vid ingången av 1958

2. Sakkunniga för översyn av inskrivningsförordningen m. m.

(1955: I 6; 1956: I 6; 1957: I 3)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 september 1950 för
att verkställa översyn av inskrivningsförordningen ävensom därmed sammanhängande
bestämmelser (se Post- och Inrikes tidn. den 2 september

1950):

Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;

Nygren, H. O., överste.

Experter:

Gärdin, P. F., överstelöjtnant;

von Otter, S. F., kammarrättsassessor (t. o. in. den 19 november 1957);
Wernstedt, L. G. L:son, major;

Abramson, B. E., aktuarie.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet

Sekreterare:

Lindwall, K. Å., amanuensasp. (fr. o. m. den 4 mars 1957).

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
23 62 00.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 50
sammanträden.

Utkast till ny personalredovisningsinstruktion föreligger utarbetat och är
utsänt till vissa myndigheter för yttrande.

Arbetet med nämnda instruktion beräknas vara slutfört under första halvåret
1958.

3. 1952 års vårnpliktsutredning (1955:1 7; 1956: I 7; 1957: I 4)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 mars 1952 för att
inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande behovet av omskolning
i samband med överförande av värnpliktiga från flottan och flygvapnet
till armén samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 april 1952):

Holmqvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.

Experter:

Borgquist, F., seminarielärare;
af Burén, H., major.

Sekreterare:

Gyllenram, K. Å. G., byrådirektör.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ank. 1771
och 1767, 1772 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1953: I Fö 17.

Utredningsarbetet har varit vilande i avvaktan på slutresultatet av 1954
års utredning rörande totalförsvarets personalbehov.

4. Utredning rörande utnyttjandet av hålkortsanläggningar inom försvaret
(1955:I 9; 1956: I 9; 1957:I 6)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1953 för
att inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande utnyttjandet av
hålkortsanläggningar inom försvaret:

Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;

Wallén, G. B., kansliråd.

Experter:

Stenman, P. A., förste byråsekreterare;

Pernelid, V. Å. E., ingenjör (t. o. in. den 22 november 1957);

Lindgren, A. S. V., byrådirektör.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 haft 16 sammanträden.

I Fö: 4

Riksdagsberättelsen år 1958

I FÖ: 4 Utredningen har medverkat till en utbyggnad av hålkortsanläggningen vid
marinverkstäderna i Stockholm, komplettering av den för Gärdesförvaltningarna
gemensamma maskinparken hos civilförvaltningens hålkortscentral
samt anskaffning av maskiner för integrerad databehandling för marinoch
flygförvaltningarna och armétygförvaltningen.

Utredningen har vidare bidragit till samordning och utjämning av arbetet
mellan de olika hålkortsanläggningarna tillhörande försvaret. I ett fall har
en större hålkortskalkylator på utredningens rekommendation överförts till
annan anläggning.

Utredningen har under året haft fortlöpande kontakt med den under 1957
inom armétygförvaltningen tillskapade arbetsgruppen för översyn av bland
annat vissa redovisningsrutiner.

Utredningens arbete kommer att fortsätta under år 1958.

5. Försvarets fastighetsnämnd (1955: I 11, 1956: I 11, 1957: I 7)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1954 för utredning
av försvarets fastighetsfrågor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
26 april 1954);

Wesström, E. A., landshövding, ordförande;

Ahlberg, C. F., regionalplanedirektör;

Berg, J. G., f. d. fastighetsdirektör;

Brandberg, K. G., överste;

Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I kamm.;

Höi jer, G., krigsråd;

Silfverberg, K. J. A., överste;

Snellman, U. H., byggnadsråd;

Öjborn, L. E., t. f. överdirektör.

Experter:

von Greyerz, P. E. H., kansliråd (t. o. m. den 30 september 1957);

Högsell, S. O. G., kansliråd (fr. o. m. den 1 oktober 1957);

Lange, H., överste (t. o. in. den 30 september 1957);

Björnsson, J. E. B., överste (fr. o. in. den 1 oktober 1957);

Myhrman, S. O., överste;

Lidström, E. J. A., överste.

Sekreterare:

von Horn, B. C. F. B., förste kanslisekreterare.

Biträdande sekreterare:

Morling, B. J. A., förste byråsekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1289),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för nämnden, se 1955: I Fö 11 och 1956: I Fö 11.

Nämnden har under tiden januari—november 1957 hållit 7 sammanträden.
Nämndens arbetsutskott har avlagt besök i bl. a. Falun, Hässleholm, Linköping
och Herrevadskloster, varvid utskottet förhandlat med statliga och

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet

kommunala myndigheter rörande aktuella fastighets- och markfrågor. 1 Fö: 7
Nämnden har fortsatt sina undersökningar rörande ett nytt övnings- och
skjutfält inom fjärde militärområdet.

Nämnden har yttrat sig över olika till densamma remitterade ärenden.

6. 1954 års befälsutredning (1955: I 14; 1956: I 12; 1957: I 8)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att
inom försvarsdepartementet verkställa översyn av framlagda förslag m. m.
rörande befälsfrågan (se Post- och Inrikes tidn. den 4 augusti 1954):

Holmqvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.

Experter:

Borgquist, F. seminarielärare;
af Buren, H., major.

Sekreterare:

Gyllenram, K. Å. G., byrådirektör.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1771
och 1767, 1772 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 14.

Utredningen har fortsatt och delvis slutfört sina arbeten och undersökningar
rörande rekryteringen, utbildningen och organisationen av arméns
befälskårer. I samband härmed har utredningen följt verksamheten vid ett
antal skolor och förband samt slutövningar med åldersklassen ävensom befälsövningar
och krigsförbandsvisa repetitionsövningar inom III., IV. och V.
militärområdena. Utredningen har vidare haft överläggningar med, förutom
representanter för centrala och lokala myndigheter inom armén, samtliga de
personalorganisationer inom försvaret, som beröres av utredningens verksamhet.
Härutöver har utredningen företagit en studieresa till Danmark och
där tagit närmare del av utformningen av befälsordningen för den danska
armén.

Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1958.

7. 1954 års utredning rörande totalförsvarets personalbehov
(1955: I 15; 1956: 13; 1957: I 9)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 november 1954 för
att verkställa utredning beträffande de värnpliktigas utnyttjande i det totala
försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 13 december 1954):

Thunborg, T. F., landshövding, ordförande, avliden;

Brandberg, K. G., överste;

Adolfsson, E. H. J., lantbrukare, f. d. riksdagsman;

Sehlstedt, O. A., chefredaktör, led. av II kamin.;

Eliasson, It. A. E., lantmästare, led. av II kamm.;

Aastrup, N. G. E., direktör, led. av I kamm.

Expert:

Söderbom, Å. H:son, överstelöjtnant.

Riksdagsberättelsen år 1958

I Fö: 7 Sekreterare:

Bergelin, P., kapten.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 15.

I avvaktan på 1953 års civilförsvarsutrednings slutbetänkande och på resultatet
av 1955 års försvarsberedning har chefen för försvarsdepartementet
den 19 april 1956 beslutat att utredningens arbete tills vidare skall vila.

8. 1955 års värnpliktsavlöningsiitredning (1955: I 16; 1956: I 14; 1957: I 10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1954 för
att verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1954):

Söderberg, G., t. f. expeditionschef, ordförande;

Rosenblad, U. S., byrådirektör;

Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.;

Holmqvist. E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.

Experter:

Aldestam, N. A., byråchef;

Wernstedt, L. G. L:son, major.

Sekreterare:

Persson, S. B., förste kanslisekreterare.

Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 och rikssamt.
växel 23 62 00 (ordföranden och sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 16.

Utredningen har under tiden den 21 november 1956—den 20 november
1957 hållit 19 sammanträden och avgivit utlåtanden i tre till densamma remitterade
ärenden.

Utredningen har den 10 september 1957 avgivit ett stencilerat betänkande
med förslag till värnpliktsavlöningskungörelse. Av utredningsarbetet återstår
frågor rörande tillgodoräknande i merithänseende av tid för värnpliktstjänstgöring,
värnpliktslån samt förmåner åt de värnpliktigas anhöriga
under fredsförhållanden, beredskap och krig.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958 och kommer närmast
att avse slutbehandling av frågorna om hjälpåtgärder åt de värnpliktigas
familjer under olika förhållanden.

9. 1955 års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret
(1955:I 17; 1956:I 15, 1957:I 11)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 5 november 1954 och
den 26 oktober 1956 för att inom försvarsdepartementet verkställa utredning
beträffande vissa personalkårer m. m. inom försvaret (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 december 1954):

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet

Curtman, C. W., f. d. överdirektör, verkst. direktör i Sveriges Lantbruksför- I FÖ: 10
bund, ordförande;

Bergh, N. A. G., överste, verkst. direktör i AB Svenska Pressbyrån;

Hesselbom, K. E., elverkschef, led. av I kamm.;

Jerdenius, K. E., statskommissarie;

Paulsson, Å. B., lagbyråchef;

Wallén, G. B., kansliråd.

Experter:

Smedler, J.-E. G., kapten;

Skoglund, B. E. F., byråchef;

Engdahl, G. V., kapten;

Cronvall, A. G., armédirektör av 2. graden;

Engström, E. H., byrådirektör.

Sekreterare:

Lindstedt, A. V., förste byråsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Besare, A. C. R., budgetsekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1759, 1327).

Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 17.

Utredningen har under tiden den 1 december 1956—den 30 november
1957 hållit 27 sammanträden. Representanter för utredningen har besökt
arméns radar- och lnftvärnsmekanikerskola, armens underhållsskola, tygförvaltningsskolan,
luftvärnsskjutskolan, arméns signalskola samt V. och
VII. militärbefälsstaberna ävensom under några dagar följt 1957 års tygfältövning.

Utredningen har den 3 december 1957 avgivit betänkande (stencilerat) angående
de militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten
inom armén.

Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1958, närmast med undersökningar
rörande den tekniska personalen inom marinen och flygvapnet.

10. 19ö5 års försvarsberedning (1956: I 16, 1957 I 12)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 för alt
inom försvarsdepartementet under departementschefens ledning biträda med
översyn av överbefälhavarens år 1954 framlagda förslag till riktlinjer för
krigsmaktens fortsatta utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 1 juli

1955):

Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I kamm.;

Larsson, S., rektor, led. av I kamm.;

Lodenius, V. G., hemmansägare, led. av I kamm. (fr. o. in. den 21 februari
1957);

Näsgård, B., statsråd, led. av I kannn. (t. o. in. den 20 februari 1957; avliden
den 8 juli 1957);

Riksdagsberättelsen år 1958

I FÖ: 10 Svärd, N. G., partisekreterare, led. av I kamm.;

Boija, K. E. G., överingenjör, led. av II kamm.;

Hjalmarson, J. H., direktör, led. av II kamm.;

Larsson, G. K. V., lantbrukare, f. d. riksdagsman;

Ohlin, B. G., professor, led. av II kamm.;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.;

Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.;

Åkerström, E. O., trämassearbetare, led. av II kamin.

Generalsekreterare:

Karleby, O., statssekreterare.

Sekreterare:

Paulsson, Å. B., lagbyråchef;

Stroh, O., kapten.

Experter:

Norberg, A. O., överste (t. o. in. den 4 januari 1957);

Myhrman, S. O., överste (fr. o. m. den 5 januari 1957);

Skoglund, C. G., major;

Arvas, D. G. C., kommendörkapten av 1. graden;

Westin, B. L. A., överstelöjtnant;

Hansson, N. O., överstelöjtnant;

Nordenskiöld, C. H. B., överstelöjtnant (fr. o. m. den 9 november 1957);
Fehrm, E. M., generaldirektör.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt
23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1956: I Fö 16.

Beredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 7
sammanträden.

Sedan chefen för försvarsdepartementet den 21 mars 1957, efter samråd
med beredningen, uppdragit åt överbefälhavaren att verkställa överarbetning
av 1954 års förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling,
har överbefälhavaren i oktober 1957 till departementschefen överlämnat
promemorior med utredningar i anledning av uppdraget. Innehållet i dessa
har föredragits för och diskuterats inom beredningen.

Beredningens arbete beräknas bli slutfört inom kort.

11. 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga (1957:1 13)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1956 för
att inom förvarsdepartementet verkställa viss översyn av de centrala försvarsförvaltningarnas
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari

1956):

Wallén, G. B., kansliråd, ordförande;

Fjellander, N. E. B., kansliråd;

Lyberg, F„ byråchef.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet

Experter: I FÖ

Insulander, E. I., krigsråd;

Persson, S. B., förste kanslisekreterare;

Stenman, P. A., förste byråsekreterare (fr. o. in. den 8 oktober 1957).
Sekreterare:

Kourtzman, E. P., förste kanslisekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1291, 1757).

Direktiven för översynen, se 1957: I Fö 13.

De sakkunniga har under tiden den 1 januari—den 24 september 1957 hållit
5 sammanträden.

De sakkunniga har dels den 22 september 1956 avgivit en första del av sitt
betänkande (stencilerat), omfattande huvuddelen av översynsarbetet såvitt
avser försvarets civilförvaltning, armétygförvaltningen, marinförvaltningen
och flygförvaltningen, dels den 24 september 1957 en andra del (stencilerad)
omfattande översyn av arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens
intendenturavdelning, flygförvaltningens intendenturbyrå samt försvarets
sjukvårdsstyrelses materielbyrå och administrativa enheter.

Uppdraget beräknas i sin helhet vara slutfört under år 1958.

12. Försvarets personalnämnd (1957:1 14)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 februari 1956 för
att handlägga frågor rörande till följd av organisationsförändringar inom
försvaret övertalig personal (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari 1956):
Paulsson, Ä. B., lagbyråchef, ordförande;

Skogh, S. A., byråchef;

Wallén, G. B., kansliråd.

Experter:

Hallin, G. E., krigsråd;

Rosenblad, U. S., byrådirektör.

Sekreterare:

Stiernstedt, L. J. T., friherre, byrådirektör.

Biträdande sekreterare:

Nord, C. H., förste byråsekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för nämnden, se 1957: I Fö 14.

Nämnden bar under året fortsatt sitt arbete, kontinuerligt följt personalproblemen
vid aktuella omorganisationer och fortlöpande vidtagit åtgärder
för omplacering av övertalig personal till annan statlig verksamhet.

Antalet övertaliga bar varit särskilt stort vid Gudhems och Herrevadsklosters
remontdepåer. Befattningshavarna vid Gudhems remontdepå, vilken
nedlades med utgången av juni 1957, har till största delen övergått till anställning
vid den anstalt för alkoholmissbrukare, som enligt beslut av 1957
års riksdag förlägges till Gudhem. Av den återstående personalen har de

Riksdagsberättelsen år 1958

I Fö: 12 llesta beretts annan statlig anställning, främst inom försvaret och fångvården.
Vad angår Herrevadsklosters remontdepå, där verksamheten beräknas
upphöra med utgången av år 1957, har personalen till stort antal kunnat,
efter provtjänstgöring, omplaceras till fångvårdstjänst. Av den övriga personalen
har flertalet beretts annan statlig anställning, främst inom försvaret
såsom vaktmän, förrådsmän, hantverkare in. in., eller kommer sannolikt
att beredas sådan anställning. Av de ursprungligen till ett 60-tal uppgående
befattningshavarna beräknas endast 6 å 8, främst av åldersskäl, icke
kunna omplaceras till annan statlig tjänst. Dessa torde kunna erhålla förtidspension
eller särskilda avgångsförmåner enligt därom gällande bestämmelser.

Av andra under år 1957 aktuella omorganisationer må särskilt nämnas
indragningen av Upplands regemente och därmed sammanhängande förändringar
beträffande Signalregementet m. fl. förband samt omorganisationerna
av Blekinge kustarlilleriförsvar, Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani
och krigsskolan. Ehuru även i vissa av dessa fall antalet övertaliga
varit förhållandevis stort, har den här aktuella personalen i huvudsak kunnat
placeras i annan statstjänst.

Huvuddelen av den personal, som blivit övertalig genom omorganisationen
av den regionala och lokala fastighetsförvaltningen inom försvaret, har tills
vidare kunnat bibehållas i tjänst.

Nämnden har under året, i enlighet med bestämmelserna i Kung], Maj :ts
brev den 29 juni 1956, medgivit årlig ersättning till 3 befattningshavare, avskedsersättning
i 22 fall samt bibehållande av löneförmåner i 5 fall. Vidare
har nämnden haft att i anledning av remisser avgiva underdåniga yttranden
i 9 fall.

13. 1956 års fhjgbullerutredning (1957: I 15)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1956 för alt
verkställa utredning av frågan om effektiva åtgärder mot flygbuller in. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1956) :

Treschow, J. A. A., f. d. kansliråd, ordförande;

Ahlberg, C. F., regionplanedirektör;

Grönfors, K. G. W., docent;

Jonsson, K. I., byrådirektör;

Köhlmark, B. R„ byrådirektör;

Möller, N. K. S., överste;

Ronge, H. E., docent.

Experter:

Ingemansson, N. S. P., civilingenjör;

Gudmundson, G., direktör.

Sekreterare :

Skiöld, L. O. R., förste kanslisekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet

Direktiven för utredningen, se 1956: I Fö 15. I FÖ: 15

Utredningen har under tiden november 1956—oktober 1957 hållit 11 sammanträden.
Vidare har under sommaren 1957 företagits ett studiebesök i
England.

Utredningen räknar med att uppdraget skall kunna slutföras under hösten
1958.

14. Militära arbetstidskommittén (1957: I 16)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa utredning om arbetstidsförhållandena för militär och civilmilitär
personal (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1956):

Johnsson, B. E., ordförande i statens lönenämnd, generaldirektör, ordförande; Andersson,

G. L., riksgäldsfullmäktig, f. d. riksdagsman (t. o. m. 3 mars

1957);

Holmqvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kamm. (fr. o. in. 4 mars 1957);
Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.;

Simonsson, N. V., byråchef;

Gyllö, S. A., major.

Expert:

Aldestam, N. A., byråchef (fr. o. m. 6 februari 1957).

Sekreterare:

Hultan, I. H., förste byråsekreterare.

Lokal: Personalvårdsavdelningen, Försvarsstaben, Stockholm 90; tel. lokalsamt.
växel 67 95 20 (ankn. 267), rikssamt. växel 67 96 20.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Fö 16.

Kommittén har under tiden november 1956—oktober 1957 hållit 15 sammanträden,
därvid bl. a. förekommit överläggningar med representanter för
försvarsgrensstaberna och berörda personalförbund. F. n. genomföres en på
den militära och civilmilitära personalens uppgifter grundad arbetstidsundersökning.
Kommittén har besökt ett flertal förband och därvid studerat
olika personalgruppers arbetstidsförhållanden. Vid dessa besök har personalen
även beretts tillfälle att framlägga synpunkter på frågor om arbetstids-
och övriga arbetsförhållanden. Kommitténs arbete beräknas pågå under
år 1958.

15. Organisationsnämnden för militärmusiken (1957: I 17)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1956 för handläggning
av frågor rörande genomförandet av ny musikorganisation vid försvaret
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1956):

Rosenblad, U. S., byrådirektör, ordförande;

Hallin, G. E., krigsråd;

Johansson, K. G., musikdirektör.

Riksdagsberättelsen år 1958

I FÖ: 15 Experter:

Gustafsson, I. A. S., musikinspektör;

Kahlin, Å. J., kapten;

Karén, H. V., byråchef;

Ljungqvist, S. N.-E., kapten;

Nyman, A. E. W., förvaltare;

Nyström, F. C. F., överstelöjtnant;

Svensson, S. E. E., director musices.

Sekreterare:

Ogner, S. V., amanuens.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00.

Direktiven för nämnden, se 1957: I Fö 17.

Nämnden har under tiden 21 november 1956—15 november 1957 hållit 48
protokollförda sammanträden, omfattande tillhopa 76 sammanträdesdagar,
varjämte förekommit ett antal överläggningar in. m.

Beträffande nämndens arbete med den nya musikorganisationens genomförande
må följande framhållas.

Under arbetet med personalfrågornas lösning har nämnden vid besök på
förbanden berett personalen vid samtliga musikkårer i den tidigare gällande
organisationen tillfälle att framföra synpunkter på bl. a. frågan om placering
■säd musikkår i den nya organisationen.

Fr. o. in. den 1 april 1957 har den nya organisationens 26 musikkårer med
en sammanlagd personalstyrka av — frånsett musikaspiranter och musikelever
— 637 man uppsatts. Omorganisationen har bl. a. inneburit, att ungefär
1/3 av musikpersonalen bytt stationeringsort. Personalomflyttningarna
har ägt rum under andra kvartalet 1957.

I samband med omorganisationen har ett stort antal militärmusiker befordrats.
Av dem som före omorganisationen var musiksergeanter (motsv.)
på stat har sålunda 78 % erhållit fanjunkarbefordran (motsv.) medan av
musikfurierna 64 % blivit sergeanter (motsv.).

Samtlig musikpersonal med undantag av 10 musikdirektörer har kunnat
rymmas inom den nya organisationen. På förslag av nämnden har Kungl.
Maj :t överfört 10 musikdirektörer till övergångsstat samt beslutat om deras
arbetsuppgifter och stationeringsorter. Av dessa musikdirektörer har 5 erhållit
arbetsuppgifter, som huvudsakligen hänför sig till det civila musiklivet.

Nämnden bar kartlagt behovet av musikmateriel i den nya organisationen.
Viss upphandling av musikinstrument, huvudsakligen sådana som tidigare
icke ingått i musikkårernas stämbesättning, pågår med anlitande av
för särskild engångsanskaffning beviljade medel. Vidare bar befintlig musikmateriel
fördelats mellan musikkårerna i den nya organisationen. Härutöver
har ett par förband tillförts vissa instrument och noter i syfte att
möjliggöra för där placerade musikdirektörer på övergångsstat att intensifiera
musikutbildningen bland värnpliktiga.

Arbetet med planering av lokaler för den nya organisationens musikkårer

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet

har fullbordats. Ehuru lokalfrågorna på många håll är brännande, har i f FÖ: 10
hrist på medel om- och tillbyggnad av musiklokalerna kunnat igångsättas
endast vid ett förband.

Slråkinstrumentutbildning för militärmusiker har igångsatts hösten 1957.

Vidare har ridutbildning för den beridna delen av arméns musikkår i Stockholm
påbörjats.

Inom nämnden har utarbetandet av tjänstgöringsföreskrifter m. in. för
musikpersonalen ävensom planer för militär- och musikutbildning samt
allmänbildande undervisning påbörjats.

Nämndens arbete beräknas fortsätta under år 1958.

16. 1957 års industriskyddskommitté

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 december 1956 för
översyn av sekretesskyddet vid vissa industrier in. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 januari 1957):

Tottie, A. V. R., landshövding, ordförande;

Andersson, M. A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Heckscher, G. E„ professor, led. av II kamm.;

VVedén, S. M., disponent, led. av II kamm.;

Blomgren, H. B., andre ordf. i Landsorganisationen;

Sandell, S. S. Z„ bitr. direktör i Svenska Arbetsgivareföreningen.

Expert:

Gustafsson, H. L., ombudsman, led. av II kamm. (fr. o. in. den 12 februari
1957).

Sekreterare:

Erlandsson, B. H., landsfogdeassistent.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Direktiv: (anförande av statsrådet Torsten Nilsson till statsrådsprotokollet
den 28 december 1956):

Händelser på senare tid har visat att säkerhetsfrågorna inom vissa företag med
uppgifter för försvarets räkning icke varit tillfredsställande lösta. Sålunda har
dels olämpliga personer varit anställda i befattningar där de kunnat åtkomma
hemliga handlingar, dels hemliga ritningar och andra handlingar varit förvarade
på olämpligt sätt och mot gällande föreskrifter.

De spörsmål som härigenom aktualiseras i syfte att åstadkomma ett bättre sakernas
tillstånd är av den natur att de bör lösas i samförstånd med berörda intresse-
och personalorganisationer samt fackmyndigheter och under medverkan
från parlamentariskt håll.

Det synes därför önskvärt att en kommitté tillsättes med uppgift att granska
nu gällande säkerhetsbestämmelser för industrier, byggnadsföretag m. fl. sysselsatta
med arbeten för det militära försvaret eller andra grenar av totalförsvaret.
Kommittén bör i samråd med fackmyndigheterna framlägga förslag till nya eller
ändrade sådana bestämmelser. Kommittén hör vidare avge förslag till erforderlig
organisation för kontroll av bestämmelsernas efterlevnad. Jag torde i detta sammanhang
få erinra om att chefen för försvarsstaben nyligen avgivit förslag till
industriskyddsorganisation. Det bör ankomma på kommittén att i samband med
utredningsarbetet närmare pröva ifrågavarande förslag. Ledamöterna i kommit -

Riksdagsberättelsen år 1958

I Fö: 16 ten, vilkas antal torde böra bestämmas till sex, bör representera sådana områden
att bredaste möjliga underlag för förslagen åstadkommes. Kommitténs arbete bör
utföras med största skyndsamhet.

Kommittén har under tiden februari—november 1957 hållit 10 sammanträden,
varjämte kommittén företagit en resa under tiden 7—9 maj 1957 och
därvid hållit överläggningar med företrädare för fyra olika industriföretag.

Den 31 augusti 1957 har kommittén avgivit promemoria ang. ordnande
av sekretesskyddet vid vissa industrier m. m. (stencilerad).

Kommittén har avgivit utlåtanden i tre till densamma remitterade ärenden.

Arbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1958.

17. Flygtilläggsutredningen

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1957 för att
inom försvarsdepartementet biträda vid översyn av flygtilläggsgrunderna
m. fl. frågor rörande avlöning till flygande personal:

Linden, K. G., expeditionschef.

Sekreterare:

Andersson, H. G. F., byrådirektör.

Lokal: Försvarsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
2362 00 (sekreteraren tel. växel 63 06 40).

Utredningen har under tiden den 19 september—den 30 november 1957
hållit 12 sammanträden.

Utredningsarbetet avses vara slutfört under år 1958.

18. 1957 års sakanslagsutredning

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 oktober 1957 för
att utreda förutsättningarna för att över avlöningsanslag redovisa avlöningskostnader
för tjänstemannapersonal vid verkstäder, verkstadsförråd och
verkstadskontor inom försvaret:

Linden, K. G., expeditionschef.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Utredningsarbetet har påbörjats.

19. Utredning rörande förutsättningarna för civil varvsdrift i Karlskrona

Kungl. Maj :t bemyndigade den 20 december 1957 chefen för försvarsdepartementet
att tillkalla tre sakkunniga för att verkställa utredning rörande
förutsättningarna för civil varvsdrift i Karlskrona. De sakkunniga har icke
före utgången av år 1957 blivit utsedda.

Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
20 december 1957):

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet

Genom beslut den 23 juli 1953 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för försvarsdepartementet
att tillkalla högst åtta utredningsmän för att verkställa utredningrörande
örlogsvarvens organisation och därmed sammanhängande frågor.

Utredningen, som antagit benämningen 1953 års örlogsvarvsutredning, avgav sitt
betänkande i mars 1957 (SOU 1957:9).

Utredningens betänkande var icke enhälligt. Två av utredningens ledamöter avgav
gemensam reservation.

Majoritetens förslag går i stort sett ut på att under en gemensam varvschef knyta
verkstadsrörelsen vid örlogsvarven närmare samman med den där bedrivna övriga
verksamheten, medan reservanterna önskar skilja mellan å ena sidan den beställande,
kontrollerande och förrådsförvaltande delen, vilken föreslås förläggas
under marinkommandochefen, samt å andra sidan den producerande delen, som
skall utgöra ett självständigt örlogsvarv och ledas av en civil varvsdirektör. Reservanternas
örlogsvarv kan sålunda i stort sett anses motsvara nuvarande marinverkstäder.

Majoritetens förslag innefattas i ett beträffande organisationen och därmed sammanhängande
föreskrifter i detalj utformat förslag. Enligt reservanterna bör örlogsvarven
i första band drivas som statliga bolag. Det har emellertid icke närmare
utformats hur dessa bolag skall vara organiserade, på vad sätt marinens intressen
skall kunna tillgodoses etc. utan reservanterna har ansett, att dessa frågor
bör ytterligare utredas.

Bolagsformen synes med hänsyn till karaktären av den framtida Musköbasen
samt Göteborgs örlogsvarvs ringa storlek vara aktuell endast i vad avser Karlskrona.
Även arbetsmarknadsmässigt intager detta varv en särställning.

Reservanternas förslag innefattar även ett bedömande av de investeringar, som
erfordras för Karlskrona örlogsvarv, om detta skall givas möjlighet att utöva en
modern drift. Kostnaderna härför beräknas till minst 75 miljoner kronor, därvid
utgångspunkten torde vara 1956 års penningvärde. Investeringsförslaget synes inrikta
sig på en ökad kapacitet för nybyggnad och civil produktion. Reservanterna
föi klarar emellertid, att en särskild utredning bör företagas för att närmare utarbeta
moderniseringsplanerna med detaljförslag samt för att uppgöra kostnadsberäkningar.
Det borde uppdragas åt civil expertis att utarbeta dessa planer. Investeringar
enligt reservanternas förslag skulle även vara motiverade, för den händelse
örlogsvarvets kapacitet i framtiden helt eller delvis icke skulle erfordras för marinens
behov, emedan anläggningarna även skulle lämpa sig för civil produktion.
En övergång härtill i större eller mindre utsträckning förklaras bli underlättad om
anläggningarna är tidsenliga.

Det föreligger, som framgått av det sagda, å ena sidan ett beträffande organisation
och därmed sammanhängande föreskrifter fullt utarbetat förslag (majoritetens)
och å andra sidan ett förslag som i väsentliga delar icke är fullständigt uttormat
(reservanternas) utan mera har karaktären av skiss. Med hänsyn härtill
finnes för närvarande icke någon möjlighet att taga definitiv ställning till förmån
för något av förslagen. För att skapa underlag för ett ställningstagande synes det
angeläget att utreda i vad mån förutsättningar föreligger att i Karlskrona med
framgång driva en konkurrensduglig varvsrörelse med inriktning på nybyggnad
och reparation av civila fartyg av för närvarande och inom bedömbar framtid
gängse typer och storlekar. Vid bedömningen av denna fråga synes särskild hänsyn
få tagas till Karlskronas läge samt den nu befintliga enskilda varvsindustriens
kapacitet.

Vidare bör utredas vilka investeringar som erfordras för sagda varvsrörelse och
vilka kostnader dessa bedömes draga. Härvid bör även beaktas eventuella behov
av omplaceringar av varvets anläggningar och gränsdragning mellan civila och
militära områden.

Det bör även undersökas huruvida intresse föreligger från den privata varvsindustriens
sida att övertaga och bedriva varvsrörelsen i Karlskrona.

1 För 1!>

Riksdagsberättelsen år 1958

I FÖ: 19 Därest örlogsvarvet i Karlskrona skulle övergå till att bli ett statligt bolag utanför
försvarets ram eller skulle förvärvas av enskild industri, synes man böra räkna
med att marinens prioritetskrav liksom dess krav på direktivrätt beträffande
krigsplanläggnings- och mobiliseringsåtgärder etc. icke kan i tillfredsställande grad
beaktas, enär varvet torde få sin inriktning bestämd av en civil produktion och
hänsynen till denna. En sådan utveckling har kunnat studeras i Norge. Frågan om
tillvaratagandet av de marina intressena torde därför icke kunna givas någon reell
lösning utan marinen får förutsättas erhålla samma ställning som övriga beställare.
Ett närmare klarläggande av varvsrörelsens organisatoriska och ekonomiska uppbyggnad
bör dock ske liksom av organisatoriska, underhållsmässiga och andra
konsekvenser för marinens del av att örlogsvarvets i Karlskrona producerande
del utgår ur försvarets organisation. Härvid bör hänsyn tagas till flottans framtida
storlek och utformning liksom försvarets utformning i övrigt enligt kommande försvarsbeslut.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet

18:2

Socialdepartementet

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1957

1. Arbetstidsutredningen (1955: I 6; 1956: I 8; 1957: I 10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 februari 1947 för
att verkställa en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 17 mars 1947):

Hesselgren, O. G. G., häradshövding, ordförande;

Adamsson, H., ordförande i Svenska industritjänstemannaförbundet;
Johansson, Elsa A., fru, f. d. riksdagsledamot;

Lindström, G., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Nilsson, C. Olof, trafikinspektör, led. av II kamm.;

Vilhelmsson, E. E., ombudsman i Landsorganisationen.

Experter:

Borggren, E., direktör i Handelns arbetsgivareorganisation;

Clarstedt, C., ordförande i Försäkringsfunktionärernas förbund;
Duus-Otterström, A., verkst. direktör i Föreningen skogsarbeten;

Geijer, L., ombudsman i Svenska industritjänstemannaförbundet;

Hessler, J. T. H., byrådirektör;

Palme, R., direktör i Försäkringsbolagens förhandlingsorganisation;

Rune, I. F., byråchef;

Spångberg, O., stadsadvokat, sekreterare och ombudsman i Stockholms
stads industriverksstyrelse;

Winroth, C., ordförande i Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet;
öhrström, A., ombudsman i Riksförbundet landsbygdens folk.

Sekreterare:

Tegling, H. A. R., t. f. assessor.

Direktiven för utredningen, se 1948: I S 27 och 1949: I S 22.
Utredningen har avslutat arbelet med frågan om hänförandet av beroende
uppdragstagare under semesterlagen in. fl. författningar (riksdagens skrivelse
den 19 maj 1951, nr 245, och Kungl. Maj:ts skrivelse den 26 oktober
samma år). Med anledning av detta utredningsuppdrag har utredningen under
tiden november 1956—maj 1957 hållit 6 sammanträden. Utredningen
har i maj 1957 överlämnat sitt betänkande angående beroende uppdragstagare
(SOU 1957: 14). Härmed äro utredningens uppdrag slutförda.

2. Allmänna siatsbidragsutredningen (1955: I 9; 1956: I 11; 1957: I 11)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 16 mars 1949):

Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;

Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd;

& Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.

Riksdagsberättelsen.

Riksdagsberättelsen år 1958

I Si 2 Humble, E. A. S., direktör i Svenska stadsförbundet;

Johnsson, B. E., generaldirektör;

Larsson, S., generaldirektör.

Experter:

Brunnberg, H. A., byggnadsråd;

Hall, G. V., överdirektör;

Liljeblad, A. G., förste byråsekreterare;

Lindencrona, G., sjöfartsråd.

Sekreterare:

Holmqvist, S. E., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Virdebrant, B. C.-E., e. o. byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1950: I S 29 och 1954:1 S 8.

Utredningen har under tiden december 1956—mars 1957 hållit 6 sammanträden.

Utredningen har den 22 mars 1957 avgivit en promemoria angående förenklad
statsbidragsgivning till kommunernas kostnader för vissa arbetslöshetsåtgärder
(stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.

3. Barnavårdskommittén (1955: I 12; 1956: I 13; 1957: I 13)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1950 (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 augusti 1950):

Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;

Bursell, A. Siggesson, socialläkare;

Ewerlöf, Elsa H. E., fru, led. av II kamm.;

Lindberg, K. Hugo, advokat;

Lindegren, K. N. A., fil. lic.;

Mehr, H. L., borgarråd;

Sjöstrand, Helga K., fru, f. d. rikdagsledamot;

Sjöström-Bengtsson, Anna M., fru, led. av I kamm.;

Törnquist, H. E., rektor vid Kommunskolan,

Experter:

Axelson, N. E. A., förste länsassessor;

Berglind, Ragnhild A. L., direktör vid Allmänna barnhuset;

Bolin, L. A., t. f. byråchef;

Carlson, Viktor O. J., f. d. byråinspektör hos Stockholms stads barnavårdsnämnd; Fägerstam,

Hildur K., barnavårdsassistent hos länsstyrelsen i Västmanlands
län;

Henkow, K. H., hovrättsråd;

Rosén, Göta M., byråchef.

Sekreterare:

Nyman, N. R. I., hovrättsråd.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet

Biträdande sekreterare: I Si 4

Björkman-Carlsson, Sara M., byråsekreterare.

Grenander-Pehrling, Greta E. M., socialvårdskonsulent (t. o. m. 25 mars
1957).

Direktiven för kommittén: se 1951: I S 30.

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållit 10
sammanträden.

Kommitténs huvudbetänkande med förslag till ny barnavårdslag (SOU
1956: 61) överlämnades den 12 januari 1957 och dess slutbetänkande (SOU
1957:49) den 31 december 1957.

Kommitténs uppdrag är därmed slutfört.

4. Utredningen om kortare arbetstid (1955: I 22; 1956: I 18; 1957: I 15)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1954 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juni 1954):

Mossberg, E., f. d. landshövding, direktör, ordförande;

Gabrielson, L., direktör;

Michanek, E., statssekreterare;

Nordenskiöld, E. O. E., förste sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation; Ohlsson,

Ingvar, överdirektör;

Stenberg. Nils G., direktörsassistent, led. av II kamm.;

Vilhelmsson, E. E., ombudsman i Landsorganisationen.

Direktiven för utredningen: se 1955: I S 22.

Utredningen har ansett sig böra avvakta statsmakternas ställningstagande
till det av utredningen avgivna betänkandet med förslag om kortare arbetstid
(SOU 1956: 10—21), innan den toge ståndpunkt till frågan om sin
fortsatta verksamhet. Genom beslut den 20 september 1957 har Kungl. Maj:t
uppdragit åt socialstyrelsen att verkställa den av utredningen i förenämnda
betänkande föreslagna undersökningen rörande arbetstidsförkortningens
verkningar (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet samma
dag):

Utredningen om kortare arbetstid, som nu avslutat sitt arbete, framhöll i sitt betänkande
(SOU 1956: 20), att den förestående förkortningen av arbetstiden borde
bli föremål för en statistisk bearbetning. Angelägenheten av den föreslagna undersökningen
rörande arbetstidsförkortningens ekonomiska och sociala verkningar
underströks i flera remissyttranden över betänkandet.

Jag vill erinra om att dåvarande chefen för socialdepartementet i sina direktiv
för utredningen om kortare arbetstid framhöll, att man enligt hans mening borde
sikta på en normal arbetstid av 40 timmar per vecka såsom ett mål för strävandena
på arbetstidens område men att detta mål endast kunde nås i etapper och
genom successiva framsteg.

När vi i vårt land kan fortsätta på arbetstidsförkortningens väg är tiljs vidare
en öppen fråga. Då detta kan ske bör emellertid verkningarna av den nu beslutade
reformen så gott sig göra låter vara kända. En undersökning i detta syfte bör därför
komma till stånd. Av praktiska skäl bör undersökningen ske inom ramen för socialstyrelsens
utredningsverksamhet. Som rådgivare för undersökningen bör kunna

Riksdag sberättelsen år 1958

I St 4 tillkallas företrädare för exempelvis socialdepartementet samt arbetsmarknadens
partsorganisationer.

Undersökningen bör syfta till att mot bakgrunden av utvecklingen av den totala
produktionen inom enskilda företag, olika näringsgrenar och samhället i dess
helhet belysa bl. a. arbetsprestationer per arbetad timme, frånvaro- och olycksfallsfrekvens,
övertid och extraarbete. Det kan även visa sig önskvärt att klarlägga
företagens åtgärder bl. a. i vad gäller investering, organisation och planering.
Undersökningen bör även omfatta utvecklingen på arbetsmarknaden, icke minst
vad beträffar löneavtalen, varvid kompensationsfrågan och ackordsvolymen hör
till de viktigare undersökningsobjekten.

Utredningens uppdrag är sålunda slutfört.

5. Familjerådgivningskommittén (1956: 1 21; 1957: I 17)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 april 1955 för att
utreda frågan om en allmän familjerådgivning (se Post- och Inrikes tidn.
den 27 april 1955):

Thorsson, Inga, förbundsordförande, led. av II kamm., ordförande;

Ahnsjö, S. O. R., med. dr, docent;

Sjöstrand, Helga K., f. d. riksdagsledamot;

Thorén, C. S., lasarettsläkare;

Wahlund, S. G. W., f. d. professor, led. av I kamm.;

Wallentheim, Annie, led. av I kamm.

Experter:

Colliander, Carin I. M., föreståndare för Stockholms stads familj erådgivningsbyrå; Almqvist,

Marja, pol. mag., lärare i prakt, socialvård;

Ryman, Ingrid G. E., e. o. byråsekreterare (fr. o. m. den 21 januari 1957).
Sekreterare:

Ryman, Ingrid G. E., e. o. byråsekreterare (t. o. m. den 20 januari 1957);
Widén, Kerstin M., e. o. byråinspektör (fr. o. m. den 21 januari 1957).
Direktiven för kommittén, se 1956: I S 21.

Kommittén har under 1957 sammanträtt under 14 dagar. Ordföranden och
ledamoten Ahnsjö ha företagit en studieresa till Holland och England.

Kommittén har den 4 september 1957 överlämnat ett betänkande om allmän
familjerådgivning (SOU 1957:33). Uppdraget är därmed slutfört.

6. Bostadspolitiska utredningen (1956: I 25; 1957:1 20)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1955 för
att utreda vissa bostadspolitiska frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21
december 1955 och den 19 december 1956):

Severin, Erik, led. av II kamm., ordförande;

Cassel, L., led. av II kamm.;

Ekdahl, G., kansliråd;

Eriksson, Lennart, t. f. expeditionschef;

Gustafsson, G. H., led. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet

Larsson, Gunnar, hemmansägare, f. d. riksdagsman; I Si 7

Ranmark, Dagmar, led. av I kamm.;

Skarstedt, B., direktör.

Sekreterare:

Björk, Lennart, e. o. byrådirektör.

Experter:

Carlsson, Ahle, t. f. förste kanslisekreterare;

Elison, M., förste aktuarie;

Hellsten, G., förste byråingenjör.

Direktiven för utredningen se 1956: I S 25 och 1957: I S 20.

Utredningen har under tiden december 1956—augusti 1957 hållit 6 sammanträden.
Utredningen har den 29 augusti 1957 avgivit ett betänkande angående
bostäder för åldringar och invalider (SOU 1957: 31). Dess arbete är
därmed slutfört.

7. Allmänna pensionsberedningen (1957: I 21)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 januari 1956 för att
inom departementet biträda vid fortsatt handläggning av frågan om en förbättrad
pensionering och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 februari 1956):

Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;

Aastrup, N. G. E., led. av I kamm.;

Ahlberg, C. E. N., led. av II kamm.;

Almgren, N. O. H., led. av II kamm.;

Carlsson, Georg, led. av I kamm.;

Hydén, S. D., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Kellgren, N. E., sekreterare i Landsorganisationen;

Nordenskiöld, E. O. E., förste sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation.

Experter:

Broberg, R. H. J., byråchef;

Kjellström, S. Å., byrådirektör;

Lindberger, L., e. o. byråchef;

Morén, A. E., landskamrerare;

Skogsberg, P. G., e. o. byråchef;

Wigert, A. G. A., landskamrerare.

Sekreterare:

Granqvist, L. M., hovrättsråd.

Biträdande sekreterare:

Björhammar, C. A., t. f. byrådirektör;

Åström, L.-Å. E., e. o. kansliråd.

Direktiven för beredningen, se 1957: I S 21.

Beredningen har under tiden december 1956- -januari 1957 hållit 7 sammanträden.

Riksdagsberättelsen år 1958

1 S: 7 Beredningen har den 6 februari 1957 överlämnat betänkande om förbättrad
pensionering (SOU 1957: 7). Beredningens arbete är därmed avslutat.

8. Byggnadslåneutredningen (1957: I 26)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 november 1956 för
att verkställa utredning om prövning av ansökningar om tertiär- och tillläggslån
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 15 december 1956):

Älmeby, H. V. B., verkst. direktör i Nya systemaktiebolaget, f. d. överdirektör.

Experter:

Svensson, N. J. Bruno, aukt. revisor (fr. o. m. den 8 april 1957);

Rosén, Allan, civilingenjör (fr. o. m. den 1 oktober 1957);

Assis, A., byrådirektör (fr. o. m. den 7 oktober 1957).

Sekreterare:

Wennerberg, A. H., byråchef (fr. o. m. den 1 februari 1957).

Biträdande sekreterare:

Johanson, Ragnar, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 april 1957).
Direktiven för utredningen, se 1957: I S 26.

Utredningen har under tiden januari—november 1957 hållit 43 sammanträden.

Utredningen har den 11 december 1957 avgivit betänkande om förenklad
långivning (SOU 1957:44). Uppdraget är därmed slutfört.

■13 B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1958

9. Kommittén för social upptysningsfilm (1955: I 11; 1956:1 12; 1957: I 12)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 december 1949:
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;

Björkman, C. N. O., fil. lic., bokförläggare;

Elmén, Brita, socialinspektör, led. av II kamin.;

Knutsson, G. F., jordbrukskonsulent;

Lundberg, J. I., ombudsman, led. av II kamm.;

Thörnberg, E. B., kanslichef.

Sekreterare:

Dermé, D. R., amanuens.

Lokal: Socialstyrelsen, Birger Jarls torg 2; tel. lokalsamt. växel 22 12 00,
rikssamt. växel 22 12 50.

Direktiven för kommittén, se 1951:1 S 28.

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållit 3 sammanträden.

Kommittén har under år 1957 upptagit till behandling fråga om behovet
att framställa film med nykterhetsvårdande syfte. Kommittén har också ingått
till statsrådet och chefen för socialdepartementet med hemställan att få
framställa två sådana filmer.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet

10. 7954 års ö-utredning (1955:1 18; 1956: I 15; 1957: I 14) I Si 11

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 februari 1954 för
att verkställa utredning rörande åtgärder för lösandet av de sysselsättningsproblem,
som finnas eller väntas uppstå på Gotland, Öland och Ven (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 februari 1954):

Hovgård, T. Å., landshövding, ordförande;

Flinck, K. E., direktör;

Johansson, B. R., byråchef;

Norrman, E. E., direktör;

Wahlqvist, T., disponent.

Expert:

Thuresson, E. O., kansliråd.

Sekreterare:

Swanstein, S. N. S., länsassessor.

Lokal: Statsrådsberedningen; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1048).

Direktiven för utredningen, se 1955:1 S 18.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 5 sammanträden
om tillhopa 9 sammanträdesdagar.

Sedan utredningen slutfört sitt arbete rörande Öland och Ven, har undersökningarna
koncentrerats på de gotländska problemen. Detta arbete har blivit
mera omfattande än beräknat men är nu i huvudsak slutfört. Utredningen
avser att avlämna betänkande rörande Gotland under första halvåret

1958.

11. Utredningen om socialförsäkring och arbetsanpassning
(1956:I 20; 1957:I 16)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 januari 1955 för att
inom socialdepartementet biträda med utredning av frågan om rehabiliteringsåtgärder
m. m. i anslutning till sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 januari 1955):

Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;

Kellgren, N. E., sekreterare i Landsorganisationen;

Hydén, S. D., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Andersson, E. Gustaf, sjukkassedirektör, led. av I kamm.;

Husmark, J. E., direktör för Sveriges läkarförbund;

Severin, E. A., överläkare.

Experter:

Broberg, R. H. J., byråchef;

Wredmark, G. C., byråchef (fr. o. m. den 11 maj 1957).

Sekreterare:

Bcrgh, E. A., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Hellström, E. E., byråsekreterare (fr. o. m. den 11 maj 1957).

Riksdag sberättelsen år 1958

I S: il Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen, Lindhagensgatan 74; tel. lokalsamt.
växel 54 05 20, rikssamt. växel 54 05 80.

Direktiven för utredningen, se 1956: I S 20.

Utredningen har under tiden januari—november 1957 hållit 4 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under förra halvåret 1958.

12. Utredning angående inrättande av ett centralt företagsregister
(1956:I 22; 1957:I 18)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1955 för att
verkställa ytterligare utredning angående inrättandet av ett centralt företagsregister
(se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1955):

Holmstedt, G. F., förste aktuarie.

Experter:

Björk, S. L., byråchef;

Källström, V., förste aktuarie;

von Otter, S. F., kammarrättsassessor;

Zetterman, N. H., byråchef.

Lokal: Socialstyrelsen, Birger Jarls torg 14; tel. 22 12 00 (ankn. 85).
Direktiven för utredningen, se 1956: I S 22.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 2 sammanträden.

Innan utredningens arbete avslutas, avser utredningen att avvakta det förslag
till ändrat förfaringssätt vid upprättande av arbetsgivarförteckningar,
som statens organisationsnämnd beräknas framlägga före utgången av år
1957. Med hänsyn härtill torde utredningens arbete kunna slutföras i början
av år 1958.

13. Utredning om allmännyttiga och kooperativa bostadsföretags förvaltning

(1956:I 24; 1957:I 19)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning av vissa företag berörande allmännyttiga och kooperativa
bostadsföretag (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1955):

Bernhard, H. B., byråchef.

Sekreterare:

Björk, L., e. o. byrådirektör.

Expert:

Abelson, C. O., civilekonom.

Direktiven för utredningen, se 1956: I S 24.

Lokal: Kommendörsgatan 30, tel. 61 98 86.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 2 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet

14. Nykterhetsvårdsutredningen (1957: I 22)

I S: 14

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 april 1956 för att
verkställa utredning av vissa frågor rörande vården av alkoholmissbrukare
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 25
april 1956):

Nyström, P. I., landshövding, ordförande;

Andersson, E. Gustaf, sjukkassedirektör, led. av I kamm.;

Burman, O. A., direktör vid Stockholms stads nykterhetsnämnd;

Elmén, Brita, socialinspektör, led. av II kamm.;

Engkvist, J. G. V., målarmästare, led. av II kamm.;

Lindmark, A. L. G., t. f. byråchef;

Lundquist, G. A. R., överläkare vid Långbro sjukhus.

Experter;

Bengtsson, A. Christina, nykterhetsvårdskonsulent;

Carlsson, A. Börje, t. f. förste kanslisekreterare;

Forssman, H. A., överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset;

Gullberg, K. G. A., socialvårdschef;

Hag, F. H. E., förste byråinspektör;

Lundin, G. T. W., förste provinsialläkare;

Lönnberg, J. W. G., direktör;

Törnquist, H. E., rektor vid Kommunskolan;

Wiklund, S. A. D., e. o. förste byråinspektör.

Sekreterare :

Tuninger, C. G., e. o. förste byråsekreterare.

Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr., Stockholm; tel. 20 79 49.

Direktiven för utredningen, se 1957: I S 22.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 11
sammanträden. Dessutom ha hållits 10 delegations- eller expertgruppsammanträden
samt ett flertal överläggningar mellan vissa av utredningsmännen
och experterna. Studiebesök ha företagits såväl inom landet som i Norge.

Utredningen har i skrivelse den 21 januari 1957 framlagt förslag om anordnande
av en sekundäranstalt till statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare.
Med skrivelser den 30 januari 1957 och den 31 juli 1957
ha överlämnats P. M. med förslag till omändring av Hessleby sanatorium
till en specialanstalt för tuberkulossjuka alkoholmissbrukare respektive
P. M. med förslag rörande statsbidrag till inackorderingshem, alkoholpolikliniker
och länksammanslutningar (stencilerade). Vidare har utredningen
i skrivelse den 17 oktober 1957 framlagt förslag om inrättande av en vårdanstalt
för kvinnliga alkoholmissbrukare såsom ersättning för statens vårdanstalt
å Haknäs.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

Riksdagsberättelsen år 1958

I S: 15 15. Utredning för verkställande av översyn av sjukkassetaxan m. m.

(1957:I 23)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1956 för att
verkställa översyn av sjukkassetaxan in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den
13 juli 1956):

Natt och Dag, Å., generaldirektör.

Experter:

Wredmark, G. C., byråchef;

Grönberg, A., med. dr;

Thorsén, G., docent.

Sekreterare:

Blom, Åke, förste byråsekreterare.

Lokal: Riksförsäkringsanstalten, Adolf Fredriks Kyrkogata 8, Stockholm
3; tel. 22 10 80.

Direktiven för utredningen, se 1957: I S 23.

Utredningsuppdraget avser numera enbart verkställande av översyn av
sjukkassetaxan.

Den i uppdraget ursprungligen ingående uppgiften att verkställa översyn
av den taxa, som innefattas i kungörelsen den 10 december 1954 (nr 783)
angående resekostnadsersättning enligt 16 § andra stycket c) lagen om allmän
sjukförsäkring, har övertagits av de utredningsmän, som den 26 april
1957 tillkallats för översyn av sjukförsäkringslagens reseersättningsbestämmelser
(sjukreseutredningen). Den likaledes från början till uppdraget hörande
uppgiften att pröva vissa med läkemedelsreformen sammanhängande
frågor har övertagits av de utredningsmän, vilka sistnämnda dag tillkallats
för utredning av frågan om utformningen av förmånen av kostnadsfria och
prisnedsatta läkemedel (utredningen om läkemedelsrabatteringen).

För översynen av sjukkassetaxan har utredningsmannen under tiden december
1956—november 1957 haft överläggningar med de allmänna centralsjukkassornas
förtroendeläkare och verkställande tjänstemän samt med representanter
för Svenska sjukkasseförbundet, Svenska landstingsförbundet,
Sveriges läkarförbund, Svenska industriläkarföreningen och Svenska laboratorieläkarföreningen
ävensom hållit sammanträden med experterna. Studieresor
ha företagits till Danmark och Norge och inom landet till centrallasarettet
i Eskilstuna, aktiebolaget Bofors, Karlskoga samt Loka brunn. Därjämte
har utredningsmannen deltagit i arbetet med den statistiska undersökning
rörande läkarvårdsförsäkringen, som skall ombesörjas av riksförsäkringsanstalten
för att läggas till grund för översynen i vissa delar av sjukkassetaxan.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1958.

16. Arbetarskyddsverkets organisationsutredning (1957:1 24)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1956 för att
verkställa utredning angående vissa organisationsfrågor rörande arbetar -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet

skyddsstyrelsen och yrkesinspektionen (se Post- och Inrikes tidn. den 11 J g; jg
juli 1956):

Pelow, M. E., generaldirektör, ordförande;

Björnelid, A. S.-O., t. f. förste kanslisekreterare;

Tammelin, P. A. V., t. f. kanslichef.

Expert:

Wedler, R. E., byråchef.

Sekreterare:

Nissen, L. S. Veronika, byråsekreterare.

Lokal: Arbetarskyddsstyrelsen; tel. 54 02 60.

Direktiven för utredningen, se 1957: I S 24.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 3 plenarsammanträden,
varjämte ett arbetsutskott verkställt en undersökning av
arbetsrutinen vid de skilda yrkesinspektionsdistrikten. Därvid har utskottet
besökt samtliga distriktsexpeditioner.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

17. Utredning om lagstiftning angående allmän tjänsteplikt (1957: I 25)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 oktober 1956 för att
utreda frågan om lagstiftning angående allmän tjänsteplikt samt framlägga
förslag till sådan lagstiftning (se Post- och Inrikes tidn. den 16 oktober
1956):

Samuelsson, G. Y., generaldirektör.

Experter:

Holm, K.-E., kapten;

Lindström, G., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Lundin, Å. J. A., länsarbetsdirektör;

Palmi, S. E. V., byrådirektör hos Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap; Nordenskiöld,

E. O. E., förste sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation; Sölvén,

K. O. A., advokat, Landsorganisationens jurist.

Sekreterare:

Elowson, A. E„ hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 mars 1957).

Lokal: Försäkringsrådet, Nybrogatan 57; tel. 60 91 98, 60 94 59.

Direktiven för utredningen, se 1957: I S 25.

Under år 1957 ha 16 sammanträden hållits.

Utredningen är under färdigställande och betänkande beräknas komma att
avlämnas under första kvartalet 1958.

18. Utredning om kostnaderna för reparation och underhåll av
hyreslägenheter (1957: I 27)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 december 1956 för att
utreda frågan om kostnaderna för reparation och underhåll av hyreslägenheter
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1956):

Riksdagsberättelsen år 1958

I Si 18 Söderlund, S. Y., justitieråd.

Experter:

Engwall, E. W„ e. o. byråingenjör (fr. o. in. den 12 april 1957);

Eriksson, G. E. S., förste aktuarie (fr. o. m. den 8 januari 1957);

Sundberg, T. B. M., e. o. byrådirektör (fr. o. m. den 14 november 1957);
Thornell, Stina, pol mag. (fr. o. m. den 12 april 1957).

Lokal: Högsta domstolen; tel. 23 67 20, ankn. 52.

Direktiven för utredningen, se 1957: I S 27.

Utredningsarbetet har bedrivits i samarbete med representanter för Hyresgästernas
riksförbund och Sveriges fastighetsägareförbund. Under utredningens
ledning ha underhandlingar förts mellan förbunden. Underhandlingarna
ha lett till att den 6 juni 1957 mellan förbunden träffats överenskommelse
i syfte att ernå ett förbättrat underhåll av hyresfastigheter samt
överenskommelse om en förhandlingsordning för organisationernas medverkan
i frågor om lägenhetsunderhållet.

Utredningsarbetet väntas fortgå under år 1958.

19. Laboratorieutredningen

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1957 för att
utreda frågan om skydd mot ohälsa och olycksfall för viss laboratoriepersonal
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 februari 1957):

Starland, K. A. H., byrådirektör.

Experter:

Agner, K., överläkare;

Bodin, E. V. S,. leg. veterinär;

Hagström, E., förman;

Ivarsson Huss, M., tekn. lic.;

Ljunggren, G. A. C., professor;

Stenius, Christina, preparatris;

Svensson, Alice, sjuksköterska;

Thelin, Gertrud, förste laboratoriebiträde;

Wallmark, I. G., docent.

Sekreterare:

Boberg, T. V. H:son, förste distriktsingenjör.

Lokal: Arbetarskyddsstyrelsen; tel. 54 02 60.

Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
25 januari 1957):

För laboratorier av olika slag torde i regel gälla de allmänna stadgandena i
arbetarskyddslagen och den därtill knutna kungörelsen med tillämpningsföreskrifter.
I It § nämnda lag stadgas bl. a., att åtgärder skall vidtagas för att i görligaste
mån undgå faran för att arbetstagare skadas genom eldfarliga, explosiva,
frätande, giftiga eller eljest hälsofarliga ämnen. Vidare föreskrives i 25 § arbetarskyddskungörelsen,
att betryggande skyddsåtgärder skall vara vidtagna vid arbete,
där giftigt eller annat hälsofarligt ämne kommer till användning eller där
arbetsförhållandena eljest kan medföra förgiftnings- eller smittofara. Om åtgärder

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 77

för skydd mot strålningsskador finnes föreskrifter meddelade i lagen om tillsyn J 19
å radiologiskt arbete m. m.

Enligt lagen om förlängd semester för vissa arbetstagare med hälsofarligt arbete
äger arbetstagare, som i sitt arbete har utsatts för röntgenstrålning eller strålning
från radioaktivt ämne, åtnjuta dubbelt så lång semester som den vilken enligt
lag tillkommer arbetstagare i allmänhet.

Några detaljföreskrifter eller anvisningar om vad som skall iakttagas för att
förebygga ohälsa eller olycksfall till följd av arbete i laboratorier i allmänhet
har inte utfärdats i vårt land.

Behovet av att förbättra laboratoriepersonalens skydd mot ohälsa eller olycksfall
på grund av arbetet har aktualiserats på senare år. Därvid har framhållits
behov av såväl en komplettering av det egentliga arbetarskyddet som åtgärder för
att förbättra personalens allmänna hälsotillstånd. 1 skrivelse till arbetstidsutredningen
i februari 1954 upptog Svenska laboratris- och preparatrisföreningarnas
samorganisation spörsmålet om en laglig begränsning av arbetstiden vid bl. a.
bakteriologiska och virologiska laboratorier. Framställningen inkom emellertid
till utredningen så sent att några särskilda undersökningar av laboratoriepersonalens
arbetsförhållanden icke hunnit företagas, då utredningen avlämnade sitt
betänkande om ny arbetstidslagstiftning och partiell arbetstidsförkortning. Samorganisationen
gjorde vidare i skrivelse till Kungl. Maj:t i april 1954 framställning
om bl. a. utredning rörande åtgärder till förebyggande av laboratorieinfektioner.
Båda framställningarna har remissbehandlats. I remissyttrandena har allmänt
vitsordats, att särskilda hälsorisker gör sig gällande i laboratoriearbete.

Frågan om åtgärder för att minska hälsoriskerna för laboratoriepersonal behandlades
även vid 1955 års riksdag. I två likalydande motioner hade hemställts
om sådan ändring av lagen om förlängd semester för vissa arbetstagare med hälsofarligt
arbete, att bestämmelserna i lagen skulle bli tillämpliga även på arbetstagare,
som utförde arbete med smittämne vid bakteriologiskt-virologiskt laboratorium.
Efter att ha inhämtat yttrande av medicinalstyrelsen och statens bakteriologiska
laboratorium anförde andra lagutskottet i utlåtande nr 27 till 1955 års
riksdag bl. a. följande i anledning av motionerna: »I den mån det är möjligt att
genom skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått i fråga om arbetsförhållandena
förebygga skadliga verkningar av arbetet bör sådana åtgärder enligt utskottets
mening i första hand vidtagas. Så långt dylika åtgärder står till buds är de
uppenbarligen att föredraga framför åtgärder som blott avser att upphäva eller
lindra följderna av redan inträdd skada. I de fall där man, på grund av arbetets
art eller andra förhållanden, genom försiktighetsmått som nyss nämnts icke alls
eller blott i viss utsträckning kan förebygga de skadliga verkningarna av arbetsförhållandena,
får andra möjligheter att komma till rätta med arbetets menliga
verkningar övervägas. Härvid kommer frågan om arbetstidsförkortning och förlängd
semester i blickpunkten.»

Arbetet med smittämne vid bakteriologiskt-virologiskt laboratorium är, fortsatte
utskottet, förenat med en icke obetydlig infektionsrisk. Föreliggande utredningsmaterial
ger dock ej tillräckligt underlag för ett säkert bedömande av vilka åtgärder
som är bäst ägnade att undanröja riskerna för ohälsa vid sådant arbete. Utskottet
fann det därför önskvärt med en utredning rörande frågan om erforderliga
åtgärder i detta syfte. En sådan utredning borde omfatta allt slags laboratoriearbete
i den vetenskapliga forskningens, sjuk och hälsovårdens samt industrins
tjänst, där arbetet är förenat med särskild hälsorisk.

Utskottet framhöll slutligen såsom önskvärt, att utredningen borde vara oförhindrad
att, i den mån dess slutliga ställningstagande icke därigenom föregreps,
framlägga förslag beträffande de i motionerna berörda arbetstagarna utan att avvakta
slutförandet av utredningen i övrigt. Frågan om förlängd semester för
dessa arbetstagare borde därvid upptagas till särskild behandling.

Riksdagsbercittelsen år 1958

I S: 19 I skrivelse den 22 april 1955, nr 213, anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte
föranstalta om den av utskottet föreslagna utredningen.

De uppgifter om bl. a. sjuklighetsfrekvensen bland laboratoriepersonalen, som
lämnats i yttrande över de förutnämnda framställningarna av laboratris- och
preparatrisföreningarnas samorganisation samt över motionerna, ger vid handen,
att avsevärda risker för ohälsa till följd av arbetets art föreligger för laboratoriepersonal.
En utredning i ämnet synes därför påkallad och bör nu komma till
stånd. Såsom utskottet föreslagit bör utredningen omfatta allt laboratoriearbete,
som är förenat med särskilda risker. Utredningen bör gälla riskerna för skadliga
verkningar såväl genom sjukdom som genom olycksfall.

Såsom riksdagen anfört bör man i första hand söka förebygga de menliga verkningarna
av laboratoriearbetet genom åtgärder av arbetarskyddsnatur. Utredningsarbetet
bör därför inriktas på att söka klarlägga arten och omfattningen av
de särskilda risker för ohälsa och olycksfall som gör sig gällande vid arbetet i
laboratorier, och att undersöka vilka förbättringar av skyddsanordningar m. m.,
som kan vara ägnade att i möjligaste mån eliminera dessa risker. Förslag till
komplettering av förefintliga bestämmelser på området bör även framläggas. Vad
som främst erfordras torde vara att utarbeta detaljföreskrifter om utformning
och utrustning av arbetslokaler samt om olika åtgärder i övrigt till förebyggande
av ohälsa och olycksfall. För ändamålet bör man vid utredningsarbetet bl. a. ta
del av de skydds- och ordningsföreskrifter, som kan ha meddelats vid skilda
svenska laboratorier. Vidare bör övervägas i vilken ordning de föreskrifter som
befinnes erforderliga bör utfärdas.

Vid utredningsarbetet bör befattning inte tagas med spörsmål rörande skydd
mot strålningsskador, vilket ämne har behandlats av 1951 års strålskyddskommitté
i dess nyligen avgivna betänkande. Ej heller frågan om förlängd semester
eller kortare arbetstid för laboratoriepersonal bör upptagas till behandling i detta
sammanhang.

Utredningen bör enligt min mening anförtros åt en särskilt tillkallad utredningsman
med biträde av experter. Bland dessa bör ingå företrädare för arbetsmarknadsparterna
på området.

Ett sammanträde har under året hållits med experterna. Skydds- och ordningsföreskrifter
på området ha under året införskaffats från ett antal
svenska laboratorier samt från utlandet.

Utredningens arbete beräknas pågå under år 1958.

20. Utredning rörande pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1957 (se Postoch
Inrikes tidn. den 3 maj 1957):

Larnstedt, A. O. G., kansliråd, ordförande;

Parenius, M. F., byråchef;

Sivert, Maria S., t. f. byrådirektör.

Experter:

Mjönes, K. A. H., docent, överinspektör för sinnessjukvården;

Olhagen, K. E. B., laborator, överläkare vid Karolinska sjukhuset.
Sekreterare:

Herngård, K. E., förste byråsekreterare.

Lokal: Pensionsstyrelsen; tel. 22 11 00.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet

Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 5 [ S: 20
april 1957):

Alltsedan år 1914 har pensionsstyrelsen i olika former bedrivit verksamhet till
förebyggande och hävande av invaliditet. Tyngdpunkten i denna verksamhet ligger
på den slutna sjukvården. Styrelsen bereder sålunda sjukvård främst åt personer,
som lider av reumatiska sjukdomar, men även åt sjuka med bl. a. neuroser,
neuralgier och astma.

Spörsmålet om pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet har senast behandlats
av riksdagens revisorer i berättelse över den år 1956 av dem verkställda
granskningen angående statsverket (§ 16). Revisorerna har däri uttalat, att allmän
enighet synes råda om att pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet i princip
skall upphöra. Tidpunkten härför har revisorerna ansett vara inne i fråga om
den verksamhet styrelsen bedriver på egna eller genom samarbete med huvudmän
för lasarettsvården anordnade vårdanstalter. Den centrala handläggningen av
intagningsärenden har av revisorerna ansetts böra upphöra omedelbart.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om fortsatt anslag till pensionsstyrelsens
invaliditetsförebyggande verksamhet har min företrädare (V ht.
s. 329) anfört, att det genom förhandlingar med lasarettsavdelningarnas huvudmän
bör utrönas, om det är möjligt att avveckla pensionsstyrelsens befattning
med ifrågavarande avdelningar utan att de reumatiskt sjukas vårdmöjligheter
äventyras. Frågan om pensionsstyrelsens egna sjukhus syntes fordra ytterligare
överväganden.

I anledning av riksdagsrevisorernas uttalande samt vad i ämnet anförts i statsverkspropositionen
har statsutskottet i utlåtande nr 5 till årets riksdag (s. 92—
93) uttalat, att frågan om en allmän avveckling av pensionsstyrelsens sjukvårdande
verksamhet bör aktualiseras.

För egen del får jag anföra följande.

De i statsverkspropositionen och förenämnda utskottsutlåtande angivna avvecklingsfrågorna
bör nu upptagas till närmare utredning genom för ändamålet
tillkallade utredningsmän. På dessa bör i första hand ankomma att genom förhandlingar
med vederbörande sjukvårdshuvudmän utröna förutsättningarna för
att överföra de s. k. lasarettsavdelningarna på ifrågavarande huvudmän. Härvid
bör en förutsättning vara, att tillfredsställande vårdmöjligheter alltjämt kommer
att finnas för sådana sjuka som nu erhåller vård genom pensionsstyrelsens försorg.
Särskilt bör beaktas, att vårdmöjligheter garanteras även sjuka från sjukvårdsområden,
vilka saknar avdelningar för reumatikervård och neurosvård. Vidare
är det av vikt att invalidpensioneringens intressen — liksom över huvud
taget rehabiliteringssynpunkter — även i fortsättningen beaktas.

I den mån godtagbara lösningar kan vinnas bör preliminära avtal upprättas innefattande
även reglering av folkpensioneringsfondens återstående lånefordringar
på huvudmännen.

Utredningsmännen bör vidare såsom statsutskottet anfört bedöma i vad mån
den centrala handläggningen av intagningsärendena bör upphöra redan innan en
avveckling kommit till stånd.

Beträffande de tre sjukhusen i Nynäshamn, Tranås och Åre synes läget vara
mera komplicerat än beträffande lasarettsavdelningarna. Vissa skäl talar för att
ställningstagandet i fråga om dessa sjukhus bör anstå åtminstone till dess att erfarenhet
vunnits av en avveckling av nämnda avdelningar. Vidare bör beaktas,
att frågan om en omläggning av invalidpensioneringen är aktuell i samband med
nu föreliggande förslag rörande ålderspensioneringen. Det är tänkbart, att det
vid en sådan omläggning kan befinnas önskvärt att pensionsstyrelsen åtminstone
under en övergångstid disponerar ett antal styrelsen direkt underställda sjukhus -

Riksdagsberättelsen år 1958

I S: 20 platser. Å andra sidan föreligger beträffande sjukhuset i Nynäshamn önskemål
från Stockholms läns landsting att erhålla tillgång till sjukhuset. Utredningsmännen
bör undersöka, huruvida det är möjligt att närmare bedöma vilket antal vårdplatser
som tills vidare lämpligen bör stå till pensionsstyrelsens förfogande på
ifrågavarande tre sjukhus samt huruvida det kan anses förenligt med invalidpensioneringens
intressen och statsverkets intressen i övrigt att sjukhuset i Nynäshamn
helt eller delvis överlåtes på Stockholms läns landsting.

Även i fråga om Broströmska sjukhemmet för barn synes särskilda överväganden
erforderliga.

Vid utredningsarbetet bör samråd äga rum med utredningen för utarbetande
av en plan för den specialiserade kroppssjukvårdens utbyggnad räjongvis m. m.

I fråga om intagningsförfarandet bör förslag avges så snart utredningsmännen
tagit ställning till detta spörsmål. I övrigt bör utredningsarbetet bedrivas så att
förslag i ämnet kan föreläggas 1958 års riksdag.

Utredningsmännen ha för mera ingående överläggningar med sjukvårdshuvudmännen
funnit sig böra införskaffa vissa aktuella uppgifter, belysande
möjligheten att över huvud taget tillgodose nu ifrågavarande vårdbehov,
varom önskemål för övrigt framförts även från huvudmännens sida. På
grund härav ha utredningsmännen föranstaltat om viss undersökning för
år 1955 i nu berörda avseenden. Bearbetningen av undersökningens resultat
kan väntas bli slutförd i början av år 1958.

I den mån utredningsarbetets fortgång motiverat detta har i direktiven
anbefallt samråd ägt rum med utredningen rörande kroppssjukvårdens utbyggnad
räjongvis. Nämnda utredning pågår emellertid alltjämt och utredningsmännen
ha därför icke kunnat erhålla erforderlig vägledning för bedömande
av frågan i vad mån utredningsmännens arbete bör samordnas
med en blivande räjongplan.

Vid sina diskussioner rörande det centrala intagningsförfarandet ha utredningsmännen
funnit detta ha sådant samband med huvudfrågorna, att
utredningen anser detta delspörsmål lämpligen böra behandlas i ett sammanhang
med utredningsuppdraget i övrigt.

Utredningen har intill december 1957 hållit 17 sammanträden.

Arbetet beräknas vara slutfört under första halvåret 1958.

21. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1957 för att
verkställa utredning om en utökning av vårdresurserna vid ungdomsvårdsskolorna
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 26 april 1957):

Netzén, K. G., statsråd, led. av II kamm., ordförande (t. o. m. 5 november
1957);

Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm., ordförande (fr. o. m.
6 november 1957);

Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, led. av II kamm.;

Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kainm.;

Jacobsson, E. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet

Nilsson, Margret G., fru, led. av I kamm.; I 21

Åström, L.-Å. E., e. o. kansliråd.

Experter:

Bolin, L. A., byråchef;

Rosén, Göta M., byråchef.

Sekreterare:

Ellwyn, B. Christina, förste byråsekreterare;

Forslund, E. B., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 7 oktober 1957).

Lokal: Socialdepartementets utredningslokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.

‘20 80 43 eller 20 79 32.

Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 5
april 1957):

Platsantalet på statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården har tidigare
av olika skäl kunnat minskas icke obetydligt. Under de senaste åren har
emellertid inträtt en avsevärd stegring i behovet av vårdplatser. Tillgången på
vårdplatser har ånyo ökats men inte i motsvarande utsträckning. Platsbehovet,
beräknat såsom summan av antalet intagna elever och antalet exspektanter, utgjorde
den 1 januari 1955 676. Vid samma tidpunkt fanns totalt 769 platser vid
skolorna, d. v. s. ett platsöverskott av 93. Den 1 januari 1956 var platsbehovet
729 och platstillgången 743, den 1 juli 1956 var motsvarande siffror 791 och 738,
den 1 januari 1957 831 och 770 samt den 1 mars 1957 910 och 770. Såsom framgår
av de anförda siffrorna har platsbehovet ökats i allt mera stegrad takt under
det senaste året. Underskottet på platser är helt koncentrerat till specialskolan
vid Lövsta och yrkesskolorna medan platserna på skolhemmen och hemskolan
inte är fullt utnyttjade. Det totala platsunderskottet vid Lövsta och yrkesskolorna
den 1 mars 1957 beräknades till omkring 180, varav 33 vid Lövsta, 69 vid
yrkesskolorna för pojkar och 78 vid yrkesskolorna för flickor.

Genom av riksdagen redan beslutade och i årets statsverksproposition föreslagna
åtgärder kommer ungdomsvårdsskoleorganisationen att efter hand tillföras
57 nya platser. Därjämte beräknas ett 20-tal platser kunna frigöras på skolorna
genom förstärkning av eftervårdsresurserna. Även om behovet av platser
vid Lövsta och yrkesskolorna inte skulle öka inom den närmaste tiden kommer
ett avsevärt underskott på platser att föreligga också efter genomförandet av redan
beslutade åtgärder.

Det möter stora svårigheter att bedöma behovet på längre sikt av platser vid
ungdomsvårdsskolorna. Då antalet ungdomar i åldrarna 15—20 år beräknas komma
att kraftigt öka under de närmaste åren, finns det anledning anta att behovet
av platser kan komma att öka ytterligare. Den nuvarande stora ungdomskriminaliteten
bör givetvis föranleda insatser också av mera utpräglat förebyggande
art. Det är möjligt att sådana åtgärder kan komma att motverka en stegring av
platsbehovet vid ungdomsvårdsskolorna i takt med ökningen av de nämnda ungdomskullarna.
Detta kan emellertid inte nu avgöras med någon säkerhet. Det synes
nödvändigt att utgå ifrån den nu rådande situationen, vilken innebär, att
ungdomsvårdsskoleorganisationen f. n. är otillräckligt dimensionerad för att motsvara
behovet.

Jag vill här erinra om att statsutskottet i sitt utlåtande nr 5 till innevarande
års riksdag —- till vilket utlåtande riksdagen ännu ej tagit slutlig ställning —
uttalat, att det nuvarande läget i fråga om platstillgången vid ungdomsvårdsskolorna
synes tillräckligt oroande för att ingiva allvarliga betänkligheter. Frågan
om vilka åtgärder som bör vidtagas fordrar, anför utskottet, ytterligare överväganden.
Den verksamhet som bedrives inom ungdomsvårdsskoleorganisationens

(I Iiihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.

Itiksdagsberättelsen.

I 8: 21

Riksdagsberättelsen år 1958

Av vad jag nu anfört torde framgå att en utökning av vårdresurserna för vissa
grupper av klientelet inom ungdomsvårdsskolorna är påkallad. Jag finner det nödvändigt
att frågan om en dylik utbyggnad och därmed sammanhängande spörsmål
göres till föremål för utredning genom särskilda utredningsmän.

Såsom en allmän riktpunkt för utredningen bör gälla att organisationen skall
vara så avpassad, att den kan ta hand om och effektivt behandla de ungdomar
som är i behov av vård inom barna- och ungdomsvårdens ram och som befinnes
inte kunna lämpligen tagas om hand i annan ordning. Härvid måste bl. a. beaktas
nödvändigheten av att platsresurserna förslår för omhändertagande av de
ungdomar, som på grund av 1952 års lagstiftning om unga lagöverträdare hänvisas
till ungdomsvårdsskolorna. Utredningsmännen bör i första hand undersöka
vilka ytterligare åtgärder som bör vidtagas för att snabbt avveckla den akuta platsbristen.
Förslag till åtgärder härför bör framläggas utan dröjsmål. Härvid synes
främst omdispositioner inom skolorganisationen, utnyttjande av platsöverskott
inom angränsande vårdområden samt avlastning av skolorna genom förbättring
av eftervården böra övervägas. I andra hand bör utredningsmännen — med utgångspunkt
från det nuvarande läget och den bedömning av det framtida platsbehovet
som utredningsmännen finner sig kunna göra — utarbeta ett program
för organisationens utbyggnad under de närmaste åren, varvid provisoriska åtgärder
genom förhyrning av lokaler o. d. synes kunna komma i fråga.

I samband med frågan om utbyggnad av organisationen aktualiseras en rad
spörsmål som bör särskilt uppmärksammas av utredningsmännen.

Vad först angår skolhemmen vill jag erinra om att det åtminstone tidvis förelgger
ett icke obetydligt platsöverskott på dessa. F. n. är överskottet ca 40 platser
om man bortser från Lövsta och Folåsa. Utredningsmännen bör undersöka,
om inte något skolhem kan tagas i anspråk för yrkesskoleverksamhet. Härvid bör
beaktas, att inom ett närliggande vårdområde, nämligen barnhemmen numera
finns ett betydande överskott på vårdplatser. År 1954 — det senaste år för vilket
statistiska uppgifter föreligger — utnyttjades i genomsnitt endast omkring 3/4
av de ca 4 800 platserna vid barnhemmen. Det bör av samhällsekonomiska skäl
givetvis undvikas att vårdresurserna på ett område bygges ut om resurserna på
ett närliggande område med platsöverskott kan utnyttjas. Det bör därför undersokas,
om inte någon del av det ifrågavarande platsöverskottet skulle kunna utnyttjas
for avlastning av ungdomsvårdsskolorna. Det synes inte uteslutet att «enom
samarbete mellan barnavårdsnämnderna, den psykiska barna- och ungdomsvården,
socialstyrelsen m. fl. organ åtskilliga av de barn, som nu intages på framor
allt skolhemmen, skulle kunna tas om hand på vissa barnhem. Det bör såunda
undersökas, om inte lämpligt belägna barnhem skulle kunna utrustas med
personella och andra resurser så att möjligheterna att ta emot vårdbehövande
barn okas Det kan i detta sammanhang ifrågasättas, om inte en sådan upprustning
ar behövlig redan för en effektiv vård av det nuvarande barnhemsklientelet.
Unligt vad som framkommit vid vissa barnpsykiatriska undersökningar förekommer
psykiska sjukdomstillstånd och defekter i betydande utsträckning hos dessa
barn. °

Utredningen bör även undersöka möjligheterna att utrymma och förhyra något

laT lgt bdägna barnhem tillfälligt utnyttjande som ungdomsvårdsskolor,
avdelning av dylik skola eller s. k. hospits.

Socialstyrelsen har i sin petitaskrivelse för budgetåret’ 1957/58 uppgivit, att ett
stort antal platser vid ungdomsvårdsskolorna bindes av elever som varit villkorligt
utskrivna men måst återtas på grund av s. k. sociala skäl, d. v. s. av annan
in edn« f-an fortsatt brottslighet eller vanart. Statsutskottet har i anslutning härS1.
U forenamnda utlåtande anfört, att det bör övervägas att öka resurserna för
d utom skolorna. Fn förstärkning av resurserna för sådan vård har föreslagits
ram kan aven bortsett från den konstaterade totala platsbristen, icke anses Tillfredsställande
tillgodosedd.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet

i årets statsverksproposition. Utredningsmännen bör undersöka, huruvida behov J oj
föreligger av ytterligare utökning av ifrågavarande vårdresurser.

För psykiskt abnorma pojkar finns inom organisationen en specialskola, Lövsta
skolhem och yrkesskola. Vidare mottar Folåsa skolhem ett klientel av i stort sett
samma slag som Lövsta. Vårdresurserna för nämnda klientel har länge varit otillräckliga.
Frågan om åtgärder för att öka dessa resurser bör särskilt uppmärksammas
vid utredningen. Platsbristen vid Lövsta är huvudsakligen koncentrerad till
yrkesskoleavdelningen. På grund av skolans storlek torde någon utbyggnad av
densamma inte kunna komma i fråga. Däremot synes böra övervägas, huruvida
inte Folåsa bör utvidgas med flera paviljonger. Härigenom skulle skolhemsavdelningen
vid Lövsta kunna minskas i motsvarande grad och ledigblivna elevförläggningar
tas i anspråk för yrkesskoleelever. I detta sammanhang bör även undersökas,
huruvida inte den psykiatriska vården vid ungdomsvårdsskolorna bör
förstärkas, vilket måhända skulle i någon mån lätta trycket på Lövsta.

På ungdomsvårdsskolorna —• särskilt Lövsta och Ryagården — vårdas i viss
utsträckning psykopater med så allvarlig psykisk belastning att de inte anses mottagliga
för den vård, som kan lämnas vid dessa skolor. Socialstyrelsen har i skrivelse
till Kungl. Maj:t i december 1955 hemställt, att frågan om vården av ifrågavarande
klientel snarast blir föremål för utredning. I sitt förut nämnda utlåtande
har statsutskottet förordat, att åtgärder vidtages för att snarast utreda
denna fråga. Jämväl denna bör undersökas av utredningsmännen, som därvid bör
samråda med statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, till vilken socialstyrelsens
nämnda skrivelse remitterats. Om säkerhet inte kan erhållas för att
dylika för vård vid ungdomsvårdsskolorna oemottagliga personer blir omhändertagna
inom andra lämpliga vårdformer, synes böra övervägas åtgärder för att i
varje fall hindra, att de menligt påverkar vården av andra elever vid skolorna.

Tillgången på platser vid de slutna avdelningar (specialavdelningar) som finns
inrättade vid vissa skolor är otillräcklig. Väntetiderna för plats på dessa avdelningar
är f. n. omkring två månader, vilket givetvis inte är tillfredsställande.
Visserligen kommer två dylika avdelningar att färdigställas inom de närmaste
månaderna men det torde ändå — särskilt som klientelet vid yrkesskolorna blir
alltmer kriminellt belastat och svårbemästrat — vara anledning anta att flera
sådana avdelningar måste anordnas inom organisationen. Behovet härav bör undersökas
av utredningsmännen. Därvid bör i princip tas ställning till huruvida
man bör bygga mer än en specialavdelning vid en yrkesskola eller om specialavdelningar
efter hand bör uppföras vid de yrkesskolor som ännu ej har någon
sådan avdelning.

I samband med frågan om utbyggnad av vårdresurserna och särskilt av specialavdelningarna
bör beaktas, att barnavårdskommittén den 30 september 1955 avlämnat
ett betänkande om utredningshem (SOU 1955:37). I betänkandet föreslås
bl. a., att dylika hem med tio platser var och huvudsakligen avsedda för de tre
största städerna och för kommuner i deras närhet skall anordnas i anslutning
till Hammargårdens skolhem samt Fagareds, Råby och Morängens yrkesskolor.

Hemmen avses i första hand för förvaring av för brott misstänkta ungdomar under
utredningstiden. Syftet härmed är att i viss utsträckning kunna onödiggöra
häktning och minska omfattningen av anhållande när det gäller sådana ungdomar.
Med hänsyn bl. a. till att förslaget berör centrala punkter i barnavårdslagstiftningen
har min företrädare i årets statsverksproposition förklarat sig inte
vara beredd att ta ställning till detsamma, förrän kommitténs huvudbetänkande
med förslag till ny barnavårdslag avlämnats och remissbehandlats. Sistnämnda
betänkande har avlämnats i början av detta år (SOU 1956:61) och remissbehandlas
f. n. Min företrädare har emellertid i statsverkspropositionen uttalat, att han
fann det angeläget att för brott misstänkta underåriga kan omhändertagas inom
socialvårdens ram så att användningen av häktning och anhållande endast undantagsvis
behöver komma i fråga. Dylikt omhändertagande borde som regel ske
antingen vid ungdomsvårdsskola eller kommunalt ungdomshem. Fliuru ett defi -

Riksdagsberättelsen år 1958

I Sj 21 nitivt ställningstagande till barnavårdskommitténs ifrågavarande förslag uppskjutits
i avvaktan på lösningen av frågan om ny barnavårdslagstiftning, bör utredningsmännen
vid sitt bedömande av behov och lokalisering av eventuella nya
specialavdelningar alternativt utgå ifrån att utredningsklientelet i betydande utsträckning
kan komma att placeras på specialavdelningar.

I fråga om specialavdelningarna bör vidare beaktas, att riksåklagaren i skrivelse
den 30 november 1955 upptagit vissa spörsmål rörande dessa avdelningar,
bl. a. om vårdtidens längd ävensom frågan om vilka anstaltsresurser som bör
tillskapas för att de allra mest svårbehandlade ungdomarna skall kunna omhändertas
inom socialvården. Utredningsmännen bör utreda och ta ställning till de
i riksåklagarens förenämnda skrivelse berörda spörsmålen. Det framtida behovet
av specialavdelningar är uppenbarligen i hög grad beroende av ett dylikt
ställningstagande.

Som framgår av de tidigare lämnade sifferuppgifterna är platsbristen särskilt
besvärande vid yrkesskolorna för flickor. I fråga om dessa skolor bör i första
hand undersökas, om någon eller några av de nuvarande skolorna, som med undantag
av Ryagården har lågt platsantal, bör byggas ut. Även beträffande flickskolorna
bör problemet om ökade vårdresurser för det psykiskt abnorma klientelet
särskilt beaktas. Därjämte bör i enlighet med vad statsutskottet anfört i sitt
förutnämnda utlåtande de mindre tillfredsställande differentieringsmöjligheterna
i fråga om flickornas yrkesutbildning uppmärksammas. Vidare må erinras om att
socialstyrelsen i sin petitaskrivelse för budgetåret 1957/58 föreslagit, att Bistagårdens
hemskola ändras till yrkesskola för flickor. Samtidigt förutsattes, att en ny
hemskola skulle inrättas i förhyrda lokaler. Styrelsen har dock inte framlagt något
närmare förslag i sistnämnda del. Endast drygt hälften av platserna vid skolan
har under senare tid varit belagda. Det synes böra undersökas, om inte något
mödrahem eller andra lämpliga lokaler skulle kunna förhyras och utnyttjas
för det ifrågavarande klientelet. Härigenom skulle Bistagården, eventuellt efter
ombyggnad till ökat platsantal, kunna användas som yrkesskola för i första hand
äldre flickor.

Sedan hösten 1955 har ett växande antal åt alkoholmissbruk hemfallna elever
fått mottagas vid ungdomsvårdsskolorna. Vidare har under senare tid villkorligt
utskrivna elever i betydande utsträckning måst återtas till skolorna därför att
de gjort sig skyldiga till alkoholmissbruk. För att förbättra vårdmöjligheterna för
denna elevkategori har i årets statsverksproposition medel äskats för uppförande
vid Långanäs av en specialavdelning avsedd i första hand för alkoholmissbrukare
bland eleverna. Frågan om vårdresurserna för nämnda elevkategori bör
upptagas till behandling av utredningsmännen. Härvid bör möjligheterna till
samordning med nykterhetsvården särskilt undersökas. Samråd bör ske med nykterhetsvårdsutredningen.

Det tidigare skolhemmet Gräskärr har sedan någon tid tagits i anspråk som
yrkesskola. Socialstyrelsen upptog i sina anslagsäskanden för nästa budgetår förslag
till påbörjande av en omfattande ombyggnad av Gräskärr. Det har emellertid
gjorts gällande, att Gräskärr på grund av sin belägenhet inte lämpligen bör i
iramtiden komma till användning som ungdomsvårdsskola. Det bör ankomma på
utredningsmännen att överväga, huruvida Gräskärr bör bibehållas som ungdomsvårdsskola
samt att, om detta ej anses böra bli fallet, lägga fram förslag till ersättning
för denna skola.

Ett av socialstyrelsen framlagt förslag att för användning som ungdomsvårdsskola
inköpa en anläggning på Visingsö bör upptagas av utredningsmännen och
bedömas i samband med övriga i det föregående omnämnda spörsmål.

Utredningsmännen bör även uppmärksamma de av enskilda huvudmän drivna
anstalter, som mottar ett klientel vilket inte avsevärt skiljer sig från ungdomsvårdsskoleklientelet.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 85

De av mig i det föregående berörda frågorna får inte betraktas som en full- J J§j 22
ständig redovisning av de problem som sammanhänger med en lämplig dimensionering
av vårdresurserna för ungdomsvårdsskoleklientelet. Utredningsmännen
bör därför äga att till behandling upptaga även andra frågor som är av betydelse
för tillgodoseendet av syftet med utredningen.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. I den mån så befinnes lämpligt bör
utredningsmännens förslag framläggas i etapper.

Utredningen har under tiden maj 1957—november 1957 hållit 22 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1958.

22. Sjukreseutredningen

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1957 för att
biträda med översyn av sjukförsäkringslagens reseersättningsbestämmelser
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 22
maj 1957):

Hultström, L. A. I., byråchef, ordförande;

Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;

Nilsson, J.-I. N., lantbrukare, led. av II kamm.

Experter:

Holm, F. E. G., sekreterare;

Lång, G. A., direktör;

Wredmark, G. C., byråchef.

Sekreterare:

Svenson, S. G., byråsekreterare.

Lokal: Socialdepartementet; tel. 22 45 90.

Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 26
april 1957):

Sjukförsäkringslagen har nu varit i kraft i mer än två år. Härunder har bestämmelserna
om reseersättning varit livligt omdebatterade. Oaktat den förhållandevis
korta tid bestämmelserna varit i tillämpning har det blivit erforderligt att i vissa
avseenden ändra dem. Sålunda infördes genom lagändring år 1956 möjligheten
att vid läkarvård på sjukhus i anledning av olycksfall under vissa omständigheter
erhålla reseersättning efter den förmånligare beräkningsgrunden trots att
hänvisning av läkare inte ägt rum. Därjämte likställdes genom nämnda lagändring
besök vid fristående poliklinik eller centraldispensär i reseersättningshänseende
med besök vid allmänt sjukhus. En detaljfråga beträffande reseersättningsreglerna
är vidare föremål för utredning. Den av Konungen fastställda taxan
för ersättning för färd med fordon eller farkost, som inte går i allmän trafik,
skall sålunda överses av den utredningsman, som enligt bemyndigande den 15
juni 1956 tillkallats för att biträda med revision av sjukkassetaxan in. m.

Bestämmelserna om rätt till reseersättning har även i andra hänseenden föranlett
kritik. Vid såväl fjolårets som årets riksdagar har motionsvis framförts yrkanden
på ändringar och kompletteringar av bestämmelserna i olika avseenden.
Framställningar och påpekanden av liknande slag har gjorts till Kungl. Maj:t av
organisationer och enskilda. De allmänna sjukkassorna har också i åtskilliga fall
på grundval av sina erfarenheter av bestämmelsernas tillämpning till riksförsiik -

Riksdagsberättelsen år 1958

I Si 22 ringsanstalten framställt önskemål om ändring av bestämmelserna. De erfarenheter,
som sålunda samlats rörande de nuvarande reglernas verkan i praktiken
såväl för de försäkrade som för läkarna och sjukkassorna, synes mig ge vid handen,
att bestämmelserna lider av en viss svårhanterlighet i administrativt hänseende
och att de i en del fall leder till resvdtat, som från olika synpunkter ter sig
mindre önskvärda.

Sjuklörsäkringslagen har inte tillämpats så länge, att några säkra hållpunkter
för en mera allmän översyn av densamma ännu kan anses föreligga. Detta får
emellertid inte hindra, att lagen redan nu överses på sådana punkter, om vilka
tillräcklig erfarenhet vunnits för att motivera en revision. Reseersättningsbestämmelserna
utgör enligt min mening ett problemkomplex, som är i klart behov av
översyn och som därjämte är så avgränsat att de lämpar sig för att utbryta till
särskild behandling. Jag finner mig därför böra förorda, att dessa bestämmelser
nu överses. Arbetet härmed synes böra anförtros åt särskilda utredningsmän.

De grundtankar, som ligger bakom den nuvarande lagstiftningen, bör vara vägledande
för utredningsmännens arbete. Resekostnadsbestämmelserna bör med andra
ord syfta till att bereda försäkrade, som är bosatta på förhållandevis långt avstånd
från läkare och sjukvårdsinrättningar, möjlighet att erhålla erforderlig läkar-
och sjukhusvård utan att betungas av alltför dryga reseutgifter. Bestämmelserna
bör därjämte vara så utformade, att de försäkrade har intresse av att göra
det val av vård och färdsätt, som med hänsyn till sjukdomens art och den sjukes
tillstånd i varje särskilt fall ställer sig mest ekonomiskt. Inom ramen för denna
allmänna målsättning bör utredningsmännens uppdrag avse att göra reglerna så
enkla och lätthanterliga som möjligt. Intresset av att det allmännas kostnader
för sjukförsäkringen begränsas och att sjukförsäkringsavgifterna hålles på en rimlig
nivå bör därvid självfallet beaktas.

Vad angår de särskilda spörsmål inom området för 16 § sjukförsäkringslagen,
som härvid anmäler sig, synes till en början frågan om storleken av det grundbelopp,
för vilket den försäkrade själv har att svara vid resa till och från läkare,
böra upptas till övervägande. Det har visat sig, att bestämmelsen om olika grundbelopp
vid första besöket hos läkaren och vid återbesök dragit med sig ett förhållandevis
omständligt administrativt arbete. Det kan därför ifrågasättas, om
inte grundbeloppet bör göras enhetligt för samtliga fall. Med hänsyn till de förändringar,
som penningvärdet och den allmänna inkomstnivån undergått sedan de
nuvarande grundbeloppens storlek fastställdes, synes frågan om beloppets storlek
böra omprövas med utgångspunkt från grundsatsen att kortare resor inte bör
medföra rätt till ersättning. I detta sammanhang anmäler sig spörsmålet huruvida
i vissa fall en eller flera resor skall anses föreligga. Om en försäkrad först
reser till en läkare och sedan, efter remiss av läkaren, omedelbart fortsätter
till en sjukvårdsinrättning för att erhålla läkarvård därstädes, torde de nuvarande
bestämmelserna föranleda till att två resor för förstabesök anses företagna och
att det högre grundbeloppet således avdrages från kostnaden för varder resan.
För den sjuke är det däremot naturligt att betrakta färden till läkaren och vidare
till sjukvårdsinrättningen som en enhet.

Ersättningen för den del av resekostnaden, som överskjuter grundbeloppet, bör
såsom redan anförts beräknas efter sådana grunder, att den försäkrade har intresse
av att hålla resekostnaden nere. De nuvarande reglerna bygger i detta hänseende
på en kombination av flera faktorer, som på olika sätt begränsar ersättningsrätten.
Det bör övervägas, huruvida dessa begränsningsregler, som visat sig
leda till mindre tillfredsställande resultat i vissa fall och som dessutom berett
sjukkassorna åtskilliga svårigheter vid tillämpningen, kan utformas på annat sätt
än för närvarande. Det är angeläget att åstadkomma en ordning, som är tillfredsställande
ur kostnads- och kontrollsynpunkt utan att vara alltför betungande för
allmänhet, läkare och sjukkassor. Under alla omständigheter är det av vikt, att

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet

bestämmelserna inte leder till att organisationen för öppen läkarvård utanför
sjukhusen inte utnyttjas till sin fulla kapacitet till följd av att fall, som med fördei
kunde behandlas i sådan vård, i stället söker sig till sjukhusens avdelningar
för öppen vård.

Bland andra spörsmål angående reseersättning i samband med läkarvård, som
bör övervägas, kan nämnas frågan huruvida särbestämmelser lämpligen bör gälla
för de största städerna. Vidare bör frågan om innebörden av begreppet billigaste
färdsätt och det därmed sammanhängande problemet, huruvida ersättningen skall
inbegripa även andra kostnader än rena resekostnader, exempelvis kostnader för
övernattning, beaktas. Såsom förut anförts är frågan om taxan för ersättning för
färd med vissa fordon och farkoster, som inte går i allmän trafik, inbegripen i
det utredningsuppdrag, som lämnats utredningsmannen för översyn av sjukkassetaxan
m. in. Det torde vara lämpligt att de utredningsmän, som får i uppdrag
att överse sjukförsäkringslagens reseersättningsbestämmelser, övertar frågan om
taxan för ersättning för färd med de ifrågavarande färdmedlen.

De spörsmål, som sammanhänger med rätten till ersättning för resa då patienten
intages på sjukhus och för återresa från sjukhuset, sammanfaller i viss utsträckning
med motsvarande problem beträffande resor för erhållande av öppen
vård. Bestämmelserna i 17 § sjukförsäkringslagen om rätt till reseersättning för
intagning på sjukhus är utformade närmast med tanke på resor till ett sjukhus för
intagning där och tar inte direkt sikte på överflyttningar mellan olika sjukhus.
Enligt förarbetena till sjukförsäkringslagen är det dock avsett att ersättning i viss
omfattning skall kunna utgå i sådana fall. Tvekan har emellertid yppats rörande
det närmare innehållet i ersättningsrätten på denna punkt. Denna tvekan synes
främst vara att föra tillbaka på rådande ovisshet om sjukhushuvudmännens skyldighet
att på grund av sjukhuslagens bestämmelser eller andra föreskrifter bekosta
de överflyttningar varom här är fråga. Spörsmålet bör bli föremål för utredningsmännens
övervägande.

Rätten till reseersättning vid intagning på sjukhus är begränsad till kostnaden
för resa till närmaste allmänna sjukhus eller i vissa fall närmaste hemortssjukhus,
där erforderlig vård kunnat beredas. Principerna för bedömningen, huruvida erforderlig
vård kunnat beredas, synes enligt hittills vunna erfarenheter vara i starkt
behov av att bli närmare klarlagda. Vidare ger begreppet hemortssjukhus ingen
ledning, när ett allmänt sjukhus drives av en annan huvudman än landsting eller
sådan stad, som ej deltar i landsting. Detta gäller exempelvis de statliga sinnessjukhusen.
Det bör undersökas om inte den otydlighet som sålunda vidlåder
de nuvarande bestämmelserna kan undanröjas. Begränsningen i ersättningsrätten
vid resa för intagning på sjukvårdsinrättning har inte någon motsvarighet när
det gäller ersättning för återresa från sjukvårdsinrättningen. Det synes lämpligt
att utredningsmännen överväger om det är motiverat att denna olikhet kvarstår.

Såväl vid resor för erhållande av öppen läkarvård som vid resor i anledning avintagning
på sjukhus utgår i vissa fall ersättning för resekostnad för följeslagare
åt den sjuke. Vid intagning på sjukhus eller återresa därifrån kan ersättning
komma i fråga även för kostnaden för vårdare. Några regler om vem som är att
anse som vårdare eller angående de närmare grunderna för beräknande av ersättningen
för vårdaren anges emellertid inte. Då detta i många fall vållat tilllämpningssvårigheter,
bör problemen undersökas av utredningsmännen.

Ett samband råder mellan bestämmelserna om rätt till reseersättning i 10 och
17 § § sjukförsäkringslagen ocli en fråga, som riksdagen i skrivelse år 1956 (nr
416) fäst uppmärksamheten på. Sjukförsäkringslagen stadgar i 18 §, att sjukkassa
med tillsynsmyndighetens medgivande må besluta, att den obligatoriska försäkringen
i kassan skall omfatta vissa s. k. merprestationer, bland dem ersättning för
konvalescentvård. Ersättning för resor till och från konvalescenthem utgår dock
inte. I anledning av väckt motion uttalade andra lagutskottet, att frågan om rcsc -

Riksdagsberättelsen år 1958

I S: 22 ersättning i dylika fall borde göras till föremål för undersökning i samband med
en översyn av sjukförsäkringslagen. På utskottets hemställan har riksdagen i förenämnda
skrivelse som sin mening givit till känna vad utskottet anfört. Frågan
torde få prövas i detta sammanhang och skrivelsen bör därför överlämnas till utredningsmännen.

De nu anförda spörsmålen angående sjukförsäkringslagens reseersättningsbestämmesler
är givetvis inte de enda, som bör beaktas vid översynen. De är att betrakta
som exempel, och det har inte varit min avsikt att därmed i något avseende
begränsa utredningsmännens handlingsfrihet. Tvärtom är det angeläget, att
alla de problem, som föreligger inom detta ämnesområde, blir så allsidigt belysta
som möjligt och att utredningsmännen framlägger alla de förslag de anser påkallade.

Utredningen har under tiden t. o. m. november 1957 hållit 4 sammanträden.

Utredningen beräknas bli slutförd under 1958.

23. Utredningen om läkemedelsrabatteringen

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1957 för att
biträda med utredning av frågan om utformningen av förmånen av kostnadsfria
och prisnedsatta läkemedel (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj
1957):

Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;

Bengtsson, S. B. I., kontorsföreståndare, led. av II kamm.;

Kallner, S. B. E„ överläkare;

Königson, T. K., verkstadsarbetare, led. av II kamm.

Expert:

Linder, K.-E. E„ byrådirektör.

Sekreterare:

Hornhammar, N.-G. A., amanuens.

Lokal: Överståthållarämbetet, Beridarbansgatan 17; tel. 22 70 80.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 26
april 1957):

Den allmänna sjukförsäkringen tillerkänner medborgarna rätt till ersättning
för läkarvård. För de läkemedel, som ordineras av läkare, utgår ersättning såsom
en till sjukförsäkringen ansluten, särskild förmån. Reglerna härom är upptagna
i förordningen den 4 juni 1954 (nr 519) angående kostnadsfria eller prisnedsatta
läkemedel.

I vissa fall av långvarig och allvarlig sjukdom tillhandahålles läkemedel kostnadsfritt
åt personer, som omfattas av den allmänna sjukförsäkringen. Såväl de
sjukdomar, vid vilka kostnadsfria läkemedel erhållas, som det eller de läkemedel,
som vid varje sådan sjukdom lämnas utan kostnad, upptages i en av Konungen
fastställd förteckning. I andra fall har den sjuke rätt att till nedsatt pris
köpa läkemedel, som enligt apoteksvarustadgan är att hänföra till apoteksvara eller
innehåller gift av första klassen. Nedsättningen utgör för varje läkemedel 50 procent
av det belopp, varmed priset överstiger tre kronor. Om flera läkemedel förskrivits
under en formel, skall prisnedsättningen avse den sammanlagda kostnaden.
Är en förskrivning avsedd att expedieras mer än en gång, skall nedsättningen
hänföra sig till varje expedition. Förmånen av prisnedsatta läkemedel

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet

tillkommer förutom dem som omfattas av den allmänna sjukförsäkringen även j 03
andra, som här i riket är i allmän eller enskild tjänst.

Läkemedelsförmånerna utgår icke till personer, som vårdas på sjukvårdsanstalt.

Apotekarna erhåller ersättning av riksförsäkringsanstalten för de läkemedel, som
utlämnats kostnadsfritt, och för beviljade läkemedelsrabatter. Kostnaden bestrides
till en del av statsmedel, nämligen med belopp motsvarande en krona och 15
öre om året för varje medlem i allmän sjukkassa, och i övrigt av de allmänna centralsjukkassorna
i förhållande till antalet medlemmar.

Angående den närmare tillämpningen av de nu nämnda bestämmelserna meddelas
anvisningar i en särskild kungörelse.

Under den tid, som förflutit sedan den allmänna sjukförsäkringen trädde i kraft,
har de problem, som är förknippade med denna för hela folket utomordentligt betydelsefulla
reform, helt naturligt kommit att tilldra sig stort intresse. Inte minst
gäller detta den med sjukförsäkringen sammankopplade läkemedelsförmånen. Detta
komplement till sjukförsäkringen utformades efter ingående överväganden med
tanke på att å ena sidan medborgarnas skydd vid sjukdom skulle bli tillfredsställande
men att å andra sidan systemet inte skulle inbjuda till missbruk och slöseri
med läkemedel. Inom ramen för denna allmänna målsättning eftersträvades en så
lätthanterlig administration som möjligt. Det mest effektiva skyddet, förmånen av
kostnadsfria läkemedel, är såsom nyss antytts förbehållet personer, som lider av
vissa långvariga och allvarliga sjukdomar. Vid dessa sjukdomar krävs ständig medicinering,
som därest förmånen icke funnes i många fall skulle kunna utgöra en
allvarlig påfrestning på de sjukas ekonomi. I övriga fall är förmånen anordnad som
en läkemedelsrabattering, varvid den sjuke själv har att svara för dels ett karensbelopp
och dels hälften av det överskjutande läkemedelspriset. Härigenom menade
man sig vid reformens tillkomst vinna, förutom den kostnadsbegränsning som
ansågs nödvändig, en garanti mot obefogad ökning av läkemedelsförbrukningen.

Genom karensbeloppet uppnåddes vidare en högst avsevärd begränsning av det
administrativa arbetet. Det beräknades sålunda att av omkring 20 miljoner läkemedelsförskrivningar
om året omkring 7,5 miljoner understeg karensbeloppets
värde.

Den debatt, som efter reformens ikraftträdande uppstått kring läkemedelsförmånen,
har inte så mycket gällt den del därav, som berör de kostnadsfria läkemedlen.
Tanken att vissa läkemedel bör erhållas gratis vid särskilt långvariga och
allvarliga sjukdomar torde det sålunda råda allmän enighet om. De önskemål som
framförts med avseende på denna sida av läkemedelsreformen har tagit sikte på att
antalet sjukdomar, vid vilka förmånen utgår, skall utökas samt att nya läkemedel
skall uppföras bland de kostnadsfria. Vissa dylika frågor har på Kungl. Maj:ts
uppdrag övervägts av medicinalstyrelsen, som nyligen avgivit förslag i ämnet.

Den egentliga kritiken mot läkemedelsreformen har i främsta rummet avsett
läkemedelsrabatteringen. I särskilt hög grad har anmärkningar härvid drabbat
bestämmelserna om karensbeloppet. Å ena sidan har det ansetts att dessa bestämmelser
är alltför ogynnsamma för de sjuka. Å andra sidan har det framhållits,
att i ett betydande antal fall rabatten blir av så ringa storlek att värdet därav för
den enskilde inte står i rimlig proportion till det administrativa arbetet och de
kostnader, som åsamkas det allmänna. Det senare har ansetts motivera en begränsning
av rabatteringen. Båda uppfattningarna har återspeglats i riksdagsmotioner
såväl vid årets som de två föregående årens riksdagar. Det har sålunda yrkats,
dels att karensbeloppet slopas eller att det anknytes till varje recept i stället för
som no till varje läkemedel, och dels att karensbeloppet höjes. Likaså har motionsvägen
framställts förslag om sådana ändringar i föreskrifterna rörande den rent
administrativa sidan av läkemedelsförmånen, att läkarnas arbete med receptskrivningen
minskas.

Riksdagsberättelsen år 1958

I $1 23 Min företrädare i ämbetet tillkallade jämlikt bemyndigande den 15 juni 1956 en
utredningsman med uppgift i första hand att biträda med översyn av sjukkassetaxan.
Utredningsmannens uppdrag omfattar jämväl vissa frågor, som angår läkemedelsreformen.
Enligt sina direktiv skall utredningsmannen sålunda uppta spörsmålet
rörande karensbeloppet. Med hänvisning till att administrationsapparaten
belastades med ett stort antal rabattärenden, i vilka förmånen för den enskilda
är relativt ringa, har utredningsmannen att undersöka, på vilket sätt man skulle
kunna åstadkomma lättnader i administrationen utan att äventyra syftet med läkemedelsreformen.
Skulle utredningsmannen härvid komma fram till en lösning,
som innebär en kostnadsbesparing, har han att undersöka, hur ett mot besparingen
svarande belopp bäst skulle kunna användas för att effektivisera lagstiftningen om
rabatterade läkemedel, varvid det särskilt bör prövas att anknyta karensbeloppet
till varje recept i stället för till varje läkemedel. Om utredningsmannen vid prövningen
av det berörda spörsmålet skulle finna det lämpligt att uppta även andra
därmed sammanhängande frågor angående läkemedelsrabatteringen är han oförhindrad
därtill.

Det utredningsuppdrag, för vilket nu redogjorts, tar således sikte på en effektivisering
av läkemedelsrabatteringen inom ramen för det nuvarande systemet. Det
torde vid direktivens avfattande ha förutsatts, att kostnaderna för läkemedelsförmånen
skulle kunna hållas på en något så när konstant nivå.

Kostnaderna för läkemedelsreformen beräknades vid lagstiftningens tillkomst
uppgå till 34 milj. kronor om året. Redan det första året som reformen var i kraft
visade sig kostnaderna överstiga de beräknade med mer än 5 milj. kronor. Under
1956 steg utgifterna till inemot 52 milj. kronor, och om tendensen hittills under
innevarande år visar sig bestående torde kostnaderna i år komma att stiga till ett
belopp, som närmar sig det dubbla mot vad som förutsattes vid reformens tillkomst.
Kostnadsstegringen har försiggått i ungefär samma takt beträffande de
kostnadsfria och de prisnedsatta läkemedlen. Vid läkemedelsreformens tillkomst
ansåg statsmakterna angeläget att sjukkassornas kostnader för reformen höll sig
inom den uppdragna ramen. Det är under sådana förhållanden givet, att den avsevärda
och som det vill synas alltmera tilltagande ökning, som utgifterna för läkemedelsförmånen
undergår, utgör särskild anledning att pröva möjligheterna till en
begränsning av sjukkassornas kostnader. I all synnerhet gäller detta om det vid
en undersökning skulle visa sig, att reformens konstruktion lett till en större
konsumtion av läkemedel än som motsvaras av medicinskt välmotiverade behov.
Även sett från synpunkten att medborgarnas skydd vid sjukdom bör anordnas på
ett sådant effektivt sätt som tillgängliga resurser tillåter är det ingalunda självklart,
att kostnaderna för läkemedelsförmånen bör tillåtas undergå en ständig stegring.
Härigenom minskas nämligen utrymmet för andra måhända mera angelägna förbättringar
av förmånerna vid sjukdom.

Med hänsyn till den fortlöpande kostnadsökning, som visat sig förknippad med
den nuvarande utformningen av läkemedelsreformen, och de svårigheter, som kan
förmodas möta att inom ramen för detta system motverka utgiftsstegringen, kan
det ifrågasättas, om man bör bygga vidare på det nuvarande systemets grund. Tiden
synes enligt min mening i stället vara mogen att mera förutsättningslöst ompröva
hela läkemedelsreformen. Frågan härom bör upptagas av särskilda utredningsmän,
varvid utredningsmannen för översyn av sjukkassetaxan m. m. bör befrias från den
del av sitt uppdrag, som avser läkemedelsreformen.

Utgångspunkten för utredningsmännens arbete bör vara att medborgarna liksom
för närvarande skall beredas skydd mot att vid sjukdom betungas med alltför
stora utgifter för erforderliga läkemedel samtidigt som totalkostnaderna hålles
inom en någorlunda fast ram. Av vikt är också, att det administrativa arbetet för
läkare, apotek och myndigheter inskränkes så långt det är möjligt och att allmänheten
får tillgång till läkemedelsförmånerna utan större omgång. När det gäller

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet

att finna det system, inom vilket dessa synpunkter bäst kan tillgodoses, synes J g. 04.
utredningen böra bedrivas helt förutsättningslöst. Det kan måhända därvid visa
sig erforderligt att göra en viss analys av orsaken till att det nuvarande systemet
utvecklar sig på sätt förut anförts.

Ehuru jag inte på förhand vill binda utredningen vid någon viss princip för
hur en läkemedelsreform framdeles bör vara ordnad vill jag dock bland olika
vägar, som bör undersökas, framhålla den som bygger på en subventionering av
läkemedlen. Härvidlag kunde det tänkas, att läkemedlen ordnades i vissa grupper
med hänsyn till deras värde i medicinskt avseende och den ekonomiska betydelsen
för patienterna att erhålla läkemedlen kostnadsfritt eller till reducerat pris.
Subventionen kunde sedan göras olika stor för de olika grupperna, mycket hög
beträffande livsviktiga och dyrbara läkemedel och därefter sjunkande för att helt
upphöra vid mera umbärliga läkemedel och sådana som den enskilde utan att
oskäligt betungas själv kan bestrida kostnaderna för. Självfallet kan härvid uppkomma
åtskilliga problem, exempelvis med hänsyn till nödvändigheten att förhindra
en opåkallad höjning av läkemedelspriserna eller snedvridning av läkemedelsproduktionen
och användningen av läkemedlen i riktning mot de högre subventionerade
grupperna.

Vilket system som än väljes för läkemedelsreformen bör frågan om motsvarigheten
till den nuvarande förmånen av kostnadsfria läkemedel ägnas uppmärksamhet.
För närvarande är denna förmån uppbyggd efter principen att endast sådana
läkemedel, som är specifika för en viss sjukdom, lämnas utan kostnad för den
enskilde. Detta medför, att vissa sjukdomar, som i och för sig borde berättiga till
kostnadsfria läkemedel, svårligen kan inordnas i det nuvarande systemet för denna
förmån.

Vid utredningsarbetet bör eftersträvas, att totalkostnaderna för läkemedelsförmånerna
begränsas så långt det är möjligt utan att syftet med reformen äventyras.

I samband härmed bör finansieringsfrågan övervägas. En utgångspunkt bör därvid
vara, att statens engagemang inte bör påfordras i högre grad än nu är fallet.

Slutligen vill jag ytterligare betona, att utredningsmännen bör äga full frihet
att granska alla frågor, som sammanhänger med läkemedelsreformen, och att de
bör framlägga de förslag, som efter en allsidig och förutsättningslös prövning finnes
bäst ägnade att tillgodose de syften jag i det föregående omnämnt.

Utredningen har under tiden intill den 1 december 1957 hållit 3 sammanträden.

Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under senare halvåret 1958.

24. 1957 års pensionskommitté

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1957 för att
verkställa utredning om de samhällsekonomiska och finansiella problemen
i samband med en utbyggd pensionering (se Post- och Inrikes tidn. den 9
maj 1957):

Asbrink, P., riksbankschef, ordförande;

Browaldh, T., bankdirektör;

Lundberg, E., professor;

Meidner, R., fil. dr;

Ohlsson, Ingvar, överdirektör;

Åkesson, O. A., f. d. generaldirektör.

Riksdagsberättelsen år 1958

1 Si 24 Experter:

Callans, A., bankokommissarie;

Faxén, K.-O., fil. dr;

Granqvist, L. M., hovrättsråd;

Holmberg, P., fil. kand.;

Höök, E., fil. lie.;

Wallén, T., pol. mag.;

Wickman, K., fil. lic.

Sekreterare:

Eklöf, K., fil. lic.

Biträdande sekreterare:

Feldt, K.-O., pol. mag.

Lokal: Sveriges riksbank; tel.: 22 82 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 26
april 1957):

I sitt betänkande om förbättrad pensionering (SOU 1957:7) har allmänna pensionsberedningen
föreslagit en väsentlig höjning av folkpensionerna under de närmaste
tio åren. Beredningen har vidare förklarat, att enbart en reformering av
folkpensioneringen inte är tillfyllest för att lösa pensionsfrågan. Då det gäiier
spörsmålet hur de pensionsanordningar bör vara beskaffade, som är önskvärda
för vissa befolkningsgrupper eller enskilda individer såsom komplettering av förmånerna
från folkpensioneringen, har emellertid olika meningar framförts inom
beredningen.

Ordföranden herr Eckerberg samt ledamöterna herrar Almgren, Kellgren och
Nordenskiöld har sålunda icke funnit det möjligt att på annat sätt än genom en
författningsreglerad obligatorisk tilläggspensionering lösa frågan om en tillfredsställande
pensionering för löntagarna. De nämnda ledamöterna förordar att inom
folkpensioneringens ram anordnas en obligatorisk tilläggspensionering för löntagarnas
del. I syfte att tillgodose även andra förvärvsarbetande, som kan anses
ha särskilt behov av en tilläggsförsäkring till folkpensioneringen, föreslås att inom
folkpensioneringssystemet dessutom skall finnas en mera begränsad, kompletterande
pensionering av frivillig natur.

Av beredningens övriga ledamöter har herrar Aastrup, Ahlberg och Hydén ansett
att behovet av pension vid sidan av vad som utgår från den förbättrade folkpensioneringen
lämpligen bör tillgodoses genom kollektivt eller individuellt tecknade
försäkringar. I anslutning härtill har utformats ett förslag till ett system
för frivillig påbyggnad av folkpensioneringen huvudsakligen genom kollektivavtal
eller andra kollektiva anslutningsplaner.

Ledamoten herr Carlsson har i ett av honom avgivet särskilt yttrande förklarat
sig inte kunna biträda vare sig förslaget om obligatorisk tilläggspensionering eller
vad som föreslagits av nyssnämnda tre ledamöter. Han har i stället förordat att
genom statens försorg skall anordnas en i fråga om pensionsbeloppens storlek
mera begränsad och från individens synpunkt frivillig pensionering till komplettering
av folkpensioneringen.

Pensionsberedningens förslag har remissbehandlats.

Principerna för utformningen av tilläggspensioneringen är avsedda att föreläggas
folket vid en rådgivande folkomröstning, varom förslag torde få framläggas senare.
Avsikten är att folkomröstningen skall ge vägledning för statsmakternas
fortsatta behandling av pensionsfrågan.

Oberoende av folkomröstningens resultat med avseende på utformningen av
tilläggspensioneringen får pensionsberedningens förslag följdverkningar av stor
betydelse för vår samhällsekonomi i framtiden.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 93

Förslaget rörande folkpensionernas höjning beräknas innebära, att de totala kost- £
naderna för folkpensioneringen stiger med ca 85 procent på tio år. Trots väsentligt
höjda folkpensionsavgifter beräknas statens direkta årliga nettokostnader — som
finansieras med allmänna statsinkomster — öka med omkring en miljard kronor,
dvs. ungefärligen fördubblas, vartill får läggas det skattebortfall som förorsakas
av att de höjda folkpensionsavgifterna liksom hittills får förutsättas bli avdragsgilla
vid inkomstbeskattningen. Om tilläggspensioneringen utformas så att staten i
viss utsträckning ikläder sig ekonomiska garantier för värdebeständigheten, kan
statsverkets kostnader tänkas bli större. Genom att även avgifterna för tilläggspensioneringen
får antagas vara skattefria förorsakas ett motsvarande skattebortfall
av en pensionsreform.

De olika förslagen rörande tilläggspensioneringens utformning har det gemensamt,
att de medfört en fondbildning för pensionsändamål. Förslaget om en lagfäst
tilläggspensionering bygger i princip på fördelningssystemet, som innebär att
utgifterna allteftersom de uppkommer täckes av inflytande avgifter, men en
avsevärd fondering föreslås likväl komma till stånd. De andra förslagen är däremot
i huvudsak uppbyggda efter premiereservsystem, vilket innebär att en fond
bildas av sådan storlek, att den jämte avkastning skall förslå till att uppfylla
försäkringsförpliktelserna. Vid lika förmåner och anslutning blir fondbildningen
större enligt det av herr Aastrup m. fl. framlagda förslaget än enligt förslaget till
författningsreglerad tilläggspensionering. Även en pensionering enligt herr Carlssons
förslag kommer, om den får en omfattande anslutning, att leda till en stor
fondbildning.

Metoderna för att säkra värdebeständighet hos tilläggspensionerna är olika enligt
de framlagda förslagen. Den av herr Eckerberg m. fl. förordade tilläggspensioneringen
innebär härvidlag med avseende på löntagarna, att försäkringskollektivet
självt genom avgifter, som erlägges av arbetsgivarna, svarar för värdebeständigheten.
För andra förvärvsarbetande måste staten enligt detta förslag ikläda sig
vissa finansiella förpliktelser för att säkra tilläggspensionernas värdebeständighet
Ett liknande statligt engagemang förutsättes enligt herr Carlssons förslag för alla
de tillägggsförsäkrade. Enligt herr Aastrups m. fl. förslag skall staten genom lagstiftningsåtgärder
möjliggöra en sådan placering av fondmedel som underlättar tilläggspensionernas
värdebeständighet. Eventuellt skall staten även engagera sig
genom att utfärda värdefasta obligationer.

Inget av de framlagda förslagen är utformat i sina enskildheter i fråga om fondbildningen.
Och även om värdebeständighetsproblemet blivit mer eller mindre
ingående behandlat i de olika förslagen, har dessa ej heller i detta hänseende utformats
i detalj. Icke desto mindre har den offentliga diskussionen kommit att i
hög grad koncentrera sig på dessa frågor. I åtskilliga remissyttranden ägnas uppmärksamhet
åt fondbildningen och fondförvaltningen samt värdesäkringens metodik.
Naturligt nog har många remissorgan uttalat, alt man inte utan närmare utredning
kan ta ställning till de inom beredningen framförda tankarna och förslagen
i de nu berörda avseendena. Inte minst har ovissheten om de föreslagna
åtgärdernas följdverkningar rört de av herr Aastrup in. fl. skisserade metoderna
för värdesäkringen, då dessa i viktiga hänseenden utgår från hittills oprövade förutsättningar
i fråga om kapitalmarknadens uppbyggnad.

Det är enligt min mening av vikt, att de frågor jag nu berört blir vidare utredda
utan dröjsmål. Jag föreslår, att sakkunniga tillkallas för detta ändamål.

Dessa sakkunniga bör ytterligare pröva frågan om pensionernas finansiering
och därvid ta fonderingsfrågan under övervägande liksom metoderna och möjlig"
heterna att säkerställa pensionernas värdebeständighet. Bl. a. bör de undersöka
vilken effekt en pensionsfondering enligt olika alternativ kan tänkas få på övri<Å
sparande. Vidare bör de sakkunniga framlägga förslag rörande fondförvaltningen

Riksdugsberättelsen år 1958

[ St 24 respektive formerna för tillvaratagandet av det allmännas intressen vid en fonduppbyggnad
på olika vägar. Pensionsfonderingens återverkningar på kapitalmarknadens
struktur och funktion vid olika former för utlåning av fondmedlen bör
ägnas särskild uppmärksamhet, liksom även frågan om det allmännas inflytande
på fondmedlens placering för olika produktiva ändamål av investeringsnatur inom
enskild eller offentlig verksamhet. Pensioneringens och fondbildningens betydelse
med hänsyn till möjligheterna att bedriva en för penningvärdets bevarande erforderlig
penning- och kreditpolitik bör övervägas. Likaså bör tilläggspensioneringens
innebörd med hänsyn till konkurrensförhållandena inom näringslivet utredas.

Min avsikt är att så snart som möjligt efter folkomröstningen föreslå Kungl. Maj :t
att framlägga proposition till riksdagen rörande principerna för det framtida pensionssystemet.
Ehuru jag inte förutsätter, att det nu diskuterade utredningsuppdraget
skall kunna redovisas innan ifrågavarande proposition framlägges, är det
angeläget att utredningsarbetet bedrives skyndsamt.

Utredningen har under tiden maj—oktober 1957 hållit 15 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1958.

25. Folkomröstningsnämnden

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 31 maj och den 6 juni 1957 att såsom
ledamöter ingå i den i propositionen 1957:177 omförmälda folkomröstningsnämnden: Dahlman,

J. A. G., ordförande i arbetsdomstolen, f. d. justitieråd, ordförande; Lindh,

G. B. T., advokat, ordförande i Sveriges advokatsamfund;
Samuelsson, G. Y., ordförande och chef för försäkringsrådet, generaldirektör; Anderson,

C. A., direktör, led. av I kamm.;

Sehlstedt, O. A., redaktör, led. av II kamm.;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wolgast, T. H., folkhögskollärare, led. av I kamm.;

Bergvall, J. H., f. d. borgarråd, talman i I kamm.;

Cassel, L., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Ryman, S. H. G., byråchef i socialstyrelsen.

Biträdande sekreterare:

Ahlman, Å., civilekonom.

Lokal: Stora Nygatan 2 B, tel. växel 23 66 60.

I enlighet med sina i nämnda proposition angivna uppgifter har nämnden
själv bedrivit objektiv upplysningsverksamhet i pensionsfrågan, verkat för
att de tre åsiktsriktningarna organiserat en upplysnings- och propagandaverksamhet
var och en för sin linje samt lika fördelat de till nämndens
disposition ställda statliga medlen för understöd åt de tre åsiktsriktningarnas
verksamhet.

Folkomröstningen ägde rum söndagen den 13 oktober 1957. Beträffande
resultatet hänvisas till allmänna redogörelsen (s. 1).

Nämndens uppdrag väntas bli slutfört under januari månad 1958.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet

26. 1957 års studentbostadsutredning I Si 26

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 oktober 1957 för
att framlägga förslag till råd och anvisningar beträffande produktion av
billiga och ändamålsenliga studentbostadsrum (se Post- och Inrikes tidn.
den 11 oktober 1957):

Johansson, A. H., generaldirektör, ordförande;

Abrahamsson, B. M., jur. kand., notarie;

Assis, A., byrådirektör;

Eriksson, J. E., led. av I kamm.;

Henrikson, C. T., stadssekreterare;

Winther, O. W. G., förste kanslisekreterare.

Expert:

Holm, J. L., tekn. dr, arkitekt.

Sekreterare:

Stiernstedt, K. J. 4., ombudsman i Sveriges Förenade Studentkårer.

Lokal: Bostadsstyrelsen, Malmtorgsgat. 3; tel. växel 23 37 40 (ordf.)

Sveriges Förenade Studentkårer, Körsbärsvägen 1; tel. växel 34 10 19 (sekr.).

Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 4
oktober 1957):

Sedan år 1950 lämnar staten lån och bidrag för uppförande av studentbostäder.

För studentbostadshus beviljas sålunda avsevärda kapitalsubventioner i form av
tilläggslån ävensom tertiärlån och räntesubventioner på de för bostadsbyggande
i allmänhet gällande villkoren. Ett betydande antal studentbostadshus har under
de senaste åren uppförts i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund med hjälp
av statliga lån och bidrag.

Tillgången på rum för studerande är ändock helt otillräcklig. Såsom universitetsutredningen
har visat kommer under de närmaste tio åren antalet studerande
vid universitet och högskolor att öka mycket kraftigt. Man kan emotse en fördubbling
av antalet studerande. På grund härav kommer behovet av studentbostäder
att stiga starkt.

Frågan om åtgärder för att åstadkomma en ökad produktion av rum för studenter
aktualiserades för snart ett år sedan. I en promemoria, upprättad inom
socialdepartementet, framlades förslag som syftade till en effektivisering och utbyggnad
av statens stöd åt studentbostadsbyggandet. Särskild vikt tillmättes kravet
på ett rationellare och billigare byggande. Promemorian upptog två huvudförslag.
För det första förordades att. kapitalsubventionen till kategorihus för
studenter, som dittills utgått med viss procent av byggnadskostnaden, skulle fastst
allas till ett fast belopp per rum, nämligen 5 000 kronor. Stimulans till ett billigare
byggande skulle härigenom kunna vinnas. Vidare föreslogs att kapitalsubvention
med ett belopp av 3 000 kronor per rum jämväl skulle kunna beviljas för
anordnande av studentbostäder i vanliga flerfamiljshus.

Promemorieförslagen upptogs i propositionen nr 100 till 1957 års riksdag Riksdagen
godkände propositionen i denna del.

I anslutning till förslagens framläggande underströk föredragande departementschefen,
att kravet på att pressa ned kostnaderna för studentbostäder inte
kunde avvisas. Departementschefen ansåg det nödvändigt att alla möjligheter till
varatages, som finnes att genom val av lämpliga hustyper, omsorgsfull planering
och ett rationellt byggnadssätt komma fram till betydligt lägre kostnader än hittills
gängse.

Riksdagsberättelsen år 1958

I St 26 Sveriges förenade studentkårer (SFS) har i skrivelse den 20 augusti 1957 gjort
framställning om tillkallande av särskilda sakkunniga med uppgift att skyndsamt
utreda förutsättningarna för en snabb ökning av bostadsproduktionen för studerande.
I skrivelsen framhålles bl. a. följande.

SFS har det bestämda intrycket, att ett väsentligt förbilligande av studentbostadsproduktionen
kan förverkligas inom en nära framtid, om man tillvaratar alla möjligheter
till rationalisering i såväl byggnadsadministrativt som byggnadstekniskt och förvaltningsmässigt
hänseende. Redan de uppslag, som i sådant syfte hittills framkommit, torde vara
så värdefulla, att de borde göras till föremål för en samlad bearbetning. Enligt SFS:s
mening vore det i högsta grad önskvärt, att en dylik bearbetning finge företagas av särskilda
sakkunniga. Dessa borde därvid få i uppdrag icke blott att pröva och överarbeta de
förslag, som hittills har framkommit, utan även att över huvud taget efter sammanställningar
av redan vunna erfarenheter på området och företagande av nya undersökningar
utarbeta förslag till konkreta råd och anvisningar för att åstadkomma en omfattande
men samtidigt billig produktion av studentbostäder med tillfredsställande standard. I de
sakkunnigas uppdrag borde även ingå att utarbeta program för och genomföra en idépristävling
rörande billiga och ändamålsenliga planlösningar och hustyper. Särskilt värdefullt
anser SFS det skulle vara, om de sakkunniga även finge i uppdrag att pröva förutsättningarna
för en god lösning av studentfamiljernas bostadsfråga.

Såsom framgår av det föregående föreligger ett betydande behov av rum för
studerande vid universitet och högskolor. Skall detta behov kunna tillgodoses
snabbt måste en stor produktion av billiga och ändamålsenliga studentbostadsrum
komma till stånd. I likhet med SFS anser jag det lämpligt att särskilda utredningsmän
tillkallas för att framlägga förslag till råd och anvisningar beträffande
en ändamålsenlig produktion av studentbostadsrum till betydligt lägre kostnader
än hittills gängse. Genom ett förbilligande av byggnadskostnaderna skapas
i motsvarande mån utrymme för en ökad produktion.

Ifrågavarande förslag bör avse rum för studerande både i särskilda kategorihus
och i vanliga flerfamiljshus. Behovet av familjebostäder för studerande vid
universitet och högskolor torde i huvudsak inte kunna tillgodoses genom en särskilt
för denna kategori bostadssökande reserverad produktion av familjebostäder.
Liksom hittills torde dock i kategorihus med enkelrum för studerande i begränsad
utsträckning kunna inrymmas familjebostäder för gifta studerande. Jag
förutsätter att utredningsmännen kommer att beakta detta förhållande och pröva
i vad mån det är lämpligt att i studentbostadshus kombinera enkelrum och familjebostäder.

Utredningen har under tiden intill den 1 december 1957 hållit 4 sammanträden.
Vidare har utredningen besökt Uppsala, Lund, Göteborg, Köpenhamn,
Aarhus, Oslo och Bergen för att inhämta erfarenheter rörande studentbostadsplaneringen
i olika universitetsstäder.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

27. Utredning för verkställande av översyn av de statliga åtgärderna på hns moderssemesterns

område

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1957 för
att verkställa översyn av de statliga åtgärderna på husmoderssemesterns
område (se Post- och Inrikes tidn. den 25 oktober 1957):

Bergegren, Astrid, led. av II kamm.

Sekreterare:

Bagger-Sjöbäck, B., t. f. kanslisekreterare.

Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet

Direktiv (anförande av statsrådet Lindström till statsrådsprotokollet den
17 oktober 1957):

Stödformerna för liusmodersseinestern leder sitt ursprung till förslag av den år
1937 tillsatta fritidsutredningen (SOU 1942:19) samt 1941 års befolkningsutredning
(SOU 1945:55). Sedan verksamhet av försökskaraktär bedrivits från slutet
av 1930-talet med stöd av riksstatsanslag under femte huvudtiteln och bidrag från
fonden för friluftslivets främjande, fick stödåtgärderna en mera permanent utformning
genom beslut av statsmakterna år 1946. Verksamheten har alltså nu
bedrivits under drygt ett decennium. Under denna tid har detaljändringar av
stödreglerna genomförts vid några tillfällen. Någon mera omfattande och på de
gjorda erfarenheterna grundad revision av programmet bar dock ej kommit till
stånd.

Spörsmålet om utformningen av de samhälleliga åtgärderna för vila och rekreation
åt barn och husmödrar behandlades av 1954 års familjeutredning i dess
år 1955 avgivna betänkande Samhället och barnfamiljerna (SOU 1955:29). Utredningen
diskuterade däri möjliga reformer av reseförmånerna samt anförde
beträffande semesterhemsbidragen.

t fråga om husmoderssemesterstipendierna förutsatte utredningen, att gällande
regler i stort sett skulle bestå till dess de grundläggande principerna för stödet
åt husmoderssemestern omprövats.

De skilda uppslag till ändringar och förbättringar av samhällets familjesociala
stöd, som framkom genom 1954 års familjeutrednings arbete och i yttrandena över
utredningens betänkande, bearbetades sedermera av familjeberedningen, som den
18 september 1956 avlämnade en promemoria angående ferieresor för barn och
husmödrar. I promemorian föreslogs, förutom vissa administrativa förenklingar,
att förekommande avgifter för resorna skulle slopas, att inkomstgränsen för rätt
till ferieresor skulle differentieras efter antalet barn i familjen samt att kravet
på viss tids bortovaro såsom villkor för rätt till ferieresa skulle mildras. Beredningens
förslag har remissbehandlats.

Semesterstipendierna för husmödrar och driftbidragen till semesterhem berördes
ej av familjeberedningen. Vid anmälan av 1957 års statsverksproposition anförde
jag under behandlingen av anslaget till sist angivna ändamål, att en särskild
inventering och översyn av verksamheten vid semesterhemmen komme att utföras
av sakkunnig inom socialdepartementet under år 1957. Med hänvisning härtill
anförde jag vidare, att någon förändring av grunderna för stipendieverksamheten
inte då borde vidtagas. Uttalandena lämnades av riksdagen utan erinran.

För att frambringa det ytterligare material, som erfordras för att ompröva de
samhälleliga åtgärderna på husmoderssemesterns område, bör den förebådade
översynen av semesterhemmens verksamhet nu komma till stånd. I samband härmed
bör jämväl stipendiegivningen till husmoderssemestern granskas. För ändamålet
bör en särskild utredningsman tillkallas.

På utredningsmannen bör ankomma att inhämta uppgifter rörande de semesterhem
i landet som helt eller till huvudsaklig del betjänar husmoderssemestern. Därvid
bör ej endast de statsunderstödda hemmen beaktas. Förutom de av socialstyrelsen
godkända hemmen bör undersökningen såvitt möjligt omfatta även de
hem, för vilka cj har gjorts framställning om statsbidrag eller om godkännande av
socialstyrelsen. Semesterhemmens kapacitet och deras faktiska beläggning bör
belysas. Vidare är det angeläget att få en uppfattning om hemmens ekonomiska
förhållanden. För ändamålet torde det bli erforderligt att åtminstone stickprovsvis
inhämta redogörelser angående ekonomin för de olika typerna av semesterhem.

7 ISihimg till riksdagens protokoll I95S. I suml.

Riksdag» berätte Isen.

Riksdngsberältelsen år 1958

I St 27 Utredningsmannen bör även undersöka, hur husmoderssemesterstipendierna
har fördelats under senare år och söka belysa i vad mån stipendieverksamheten
motsvarar sitt syfte.

Om utredningen ger vid handen, att semesterhemmens kapacitet inte blir till
fullo utnyttjad för hemmens egentliga ändamål, är det av intresse att få en uppfattning
om orsakerna härtill. Utredningsmannen bör överväga, om ändrade former
för statlig bidragsgivning kan vara ägnade att under nu rådande förhållanden
bättre tillgodose syftet att befordra husmoderssemestern. Vidare bör det — utan
att en detaljerad prövning beträffande varje enskilt semesterhem åsyftas — förutsättningslöst
prövas, om semesterhemsanläggningarnas nuvarande användning
är den mest rationella ur socialpolitisk synpunkt.

Frågan om husmödrarnas ferieresor synes äga sådant samband med stödverksamheten
i övrigt till förmån för husmoderssemestern, att utredningsmannen bör
vara oförhindrad att uppta även denna fråga till behandling.

Utredningsarbetet har påbörjats.

28. Utredning av vissa hyresfrågor

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 november 1957 för
att verkställa utredning rörande formerna för kompensation åt fastighetsägarna
i anledning av inträffade räntestegringar (se Post- och Inrikes tidn.
den 28 november 1957):

Söderlund, S. Y., justitieråd, ordförande;

Breitholtz, C., direktör i Sveriges fastighetsägareförbund;

Svensson, Erik, ordförande i Hyresgästernas riksförbund.

Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 15
november 1957):

Varje år prövar Kungl. Maj:t jämlikt 5 § hyresregleringslagen huruvida på
grund av inträffade förändringar i fastigheternas omkostnader medgivande skall
lämnas till allmän hyreshöjning. De senaste åren har viss sådan hyreshöjning
medgivits bl. a. såsom kompensation för inträffade stegringar av räntorna på fastighetslån.

Räntekompensationens storlek har beträffande lägenheter i hus, som finansierats
utan statsstöd, fastställts med ledning av inom statens hyresråd verkställda
undersökningar rörande ränteutgifternas genomsnittliga förändringar beträffande
dels fastigheter i Stockholm med vissa grannkommuner, dels fastigheter i övriga
delar av landet. Det förhållandet, att förändringar i ränteutgifterna i det enskilda
fallet varit beroende av huruvida och i vad mån fastigheten varit finansierad med
sådana lån, där långivarna ägt rätt att kräva en högre ränta, har inte föranlett någon
differentiering av kompensationens storlek.

Hyresrådet har i skrivelse den 7 november 1957 behandlat de verkningar på
fastigheternas ekonomi, som ifrågavarande grund för beräkning av kompensationens
storlek föranleder. Det vid beräkningarna av generell hyreshöjning hittills
tillämpade systemet anser hyresrådet inte vara tillfredsställande. Vidare finner
hyresrådet frågan om formerna för en kompensation av räntekostnadsökningen i
anledning av den senaste diskontohöjningen, sedd mot bakgrunden av den inverkan
på fastighetsekonomien och hyresutvecklingen som diskontohöjningarna 1955 och
1956 medfört, ytterst komplicerad och framhåller att den inrymmer problem av
stor räckvidd. På grund härav hemställer hyresrådet om utredning rörande lämpligaste
sättet att lösa de frågor, som i anledning av diskontoändringar uppkommer
för parterna på hyresmarknaden.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 99

Räntestegringarna under de senaste åren bär otvivelaktigt drabbat fastighets- J
ägarna mycket olika. I vissa fall har fastighetsägarna överhuvudtaget inte fått vidkännas
någon ökning av ränteutgifterna, medan i andra fall ökningen varit betydande.
Lämpligheten av att kompensationen för räntehöjningar i form av medgivande
om hyreshöjning lämnas i första hand på grundval av en beräkning av den
genomsnittliga stegringen av ränteutgifterna för hela fastighetsbeståndet — och
alltså i huvudsak med relativt sett lika stort belopp för alla fastighetsägare —
kan under sådana förhållanden diskuteras. Om man emellertid vill ersätta den
hittills tillämpade och ur praktisk synpunkt enkla beräkningsmetoden med en
metod, som möjliggör att hänsyn tages till i vad mån den enskilde fastighetsägaren
faktiskt fått vidkännas en ökning av ränteutgifterna, är det nödvändigt att
noga väga olika synpunkter och intressen mot varandra. Av praktiska skäl torde
sålunda en differentiering av räntekompensationen inte kunna drivas hur långt
som helst. En individuell prövning av hyresfrågan på grundval av ökningen av
ränteutgifterna för varje fastighet för sig framstår, bl. a. ur administrativ synpunkt,
som föga tilltalande. En alltför kraftig splittring av hyresnivån, innebärande
att likvärdiga bostäder skulle komma att betinga helt olika hyror enbart
beroende på att lånevillkoren varierar, bör om möjligt undvikas. Å andra sidan
kan skäl åberopas för en ordning, som medför att en fastighetsägare, som i full
utsträckning drabbats av inträffade höjningar av räntenivån, erhåller rätt till en
så stor hyreshöjning att fastighetens ekonomi inte äventyras.

På grund av det anförda anser jag, att en utredning bör komma till stånd rörande
formerna för kompensation åt fastighetsägarna i anledning av inträffade
räntestegringar. Utredningen bör bedrivas med största skyndsamhet.

Utredningsarbetet har påbörjats.

100

Riksdagsberättelsen år 1958

I K: i

Kommunikationsdepartementet

A. Kommittéer som avslutet sin verksamhet under 1957

1. 1953 års trafiksäkerhetsutredning (1955: I 14; 1956: I 13; 1957: I 16)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1953 för
alt utarbeta förslag till åtgärder för åstadkommande av förbättrad trafiksäkerhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober 1953):

Mossberg, E., direktör.

Sekreterare:

Lindroth, K. J. Hj., förste stadsfiskalsassistent.

Direktiven för utredningen, se 1954: I K 18.

Utredningen har under år 1957 i anledning av remisser avgivit ett flertal
yttranden rörande frågor av betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt. Den 27
maj 1957 avlämnade utredningen ett betänkande, Trafiksäkerhet II (SOU
1957: 18) med förslag till åtgärder för en högre trafiksäkerhet.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 195>r års kommitté rörande vägbroar (1955: I 17; 1956: I 15; 1957: I 18)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 22 januari 1954 för att efter
granskning av de tekniska bestämmelser och föreskrifter, som gäller för
konstruktion och byggande av broar inom väg- och vattenbyggnadsverkets
verksamhetsområde, till Kungl. Maj:t avgiva utlåtande, huruvida och i vad
mån dessa bestämmelser och föreskrifter med hänsyn till teknikens nuvarande
ståndpunkt samt trafikens nuvarande och förväntade behov bör göras
till föremål för revidering, samt huruvida bestämmelser och föreskrifter
i programhandlingar för infordrande av anbud å brobyggnader medfört hinder
för användning av viss eller vissa typer av brokonstruktioner, vilka eljest
bort komma till användning:

Wästlund, K. G., professor vid tekniska högskolan i Stockholm, ordförande;
Engelund, A. D., professor vid Danmarks tekniska högskola;

Brandtzaeg, A., professor vid Norges tekniska högskola;

Backman, H. O., överingenjör vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i Helsingfors.

Sekreterare:

Östlund, L. Y., docent.

Kommittén har under tiden december 195&-november 1957 hållit ett sammanträde.

Kommittén har den 8 juni 1957 avgivit utlåtande. Utlåtandet innehåller
en översikt av de olika typer av fordon, som kan förväntas komma att trafikera
broarna samt principiella förslag till de belastningstyper som bör ligga

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 101

till grund för belastningsbestämmelserna. Vidare innehåller utlåtandet syn- J Xl 4
punkter på innehåll och utformning av huvudsakligen sådana bestämmelser,
som gäller enbart broar (nedböjningsföreskrifter, konstruktionsbestäinmelser
och speciella föreskrifter angivna i anbudshandlingarna), samt synpunkter
på upphandlingsförfarandet.

Kommitténs uppdrag är därmed slutfört.

3. Delegation för förhandlingar rörande Bromma flygfält (1955: I 19; 1956:

I 17; 1957: I 20)

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 juni 1954 för att ingå i en
delegation med uppgift att företräda staten vid överläggningar med representanter
för Stockholms stad rörande dispositionen av den för Bromma
flygplats reserverade marken efter en ev. framtida förflyttning av civilflyget
till annan flygplats, varvid avsikten skulle vara att undersöka möjligheterna
till en avveckling av Bromma flygfält och markens utnyttjande för
bostadsbebyggelse:

Åsbrink, P. V., riksbankschef, ordförande;

Malmberg, O. H., f. d. generaldirektör;

Wallenberg, M., bankdirektör;

Winberg, A. H., överdirektör.

Experter:

Lindström, S. A., arkitekt;

Persson, F. K., fastighetsdirektör.

Sekreterare:

öhrström, K. L„ byråchef.

Delegationen har icke sammanträtt under tiden december 1956—december
1957.

Sedan riksdagen fattat beslut i storflygplatsfrågan, innebärande bl. a. bibehållande
av Bromma flygplats, har Kungl. Maj :t genom beslut den 20 december
1957 förordnat, att delegationens arbete skall nedläggas.

4. Norrländska vattenkraftutredningen (1956:1 18; 1957:1 21)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 februari 1955 för att
utreda vissa med de norrländska vattenkraftutbyggnaderna sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1955):

Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande;

Bredberg, C. D., kraflverksdirektör;

De Geer, J. G. G., bruksdisponent, led. av I kamm.;

Hesselbom, K. E., elverkschef, led. av I kamm.;

Hägglund, J. M., byråchef;

Jacobson, U. B., f. d. handlande, led. av II kamin, (avliden den 22 augusti
1957);

Larsson, H., skogsinspektor, led. av II kamm.;

102

Riksdagsberättelsen år 1958

I K: 1 Molin, J. E., kraftverksdirektör;

Skoglund, J. M., hemmansägare, förste vice talman, led. av II kamm.
Sekreterare:

Bergstrand, S.-E., e. o. hovrättsassessor.

Direktiven för utredningen, se 1956: I K 18.

Utredningen har den 3 oktober 1957 avlämnat betänkande angående norrländska
vattenkraftfrågor (stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Flyg platskommittén (1957: I 29)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1956 för
att skyndsamt undersöka möjligheterna att förlägga storflygfältet till annan
plats än Halmsjön (se Post- och Inrikes tidn. den 26 oktober 1956):
Rusck, J. Å., generaldirektör, ordförande;

Ahlberg, C.-F., regionsplanedirektör;

Grönlund, B„ avdelningschef;

Throne-Holst, H., verkställande direktör;

Westring, G. A., generalmajor;

Winberg, A. H., överdirektör.

Expert:

Nilsson, K. V. T., teknisk direktör.

Sekreterare:

Lundborg, R. W., byrådirektör.

Direktiven för utredningen, se 1957: I K 29.

Flygplatskommittén har under tiden oktober—december 1956 hållit sju
sammanträden och därjämte företagit studiebesök vid Skå-Edeby och Barkarby.
I samband därmed bar kommittén genom flygvapnets försorg berelts
tillfälle att flyga över de berörda områdena i syfte att närmare studera bl. a.
trafikledningsproblemen. Flygplatskommittén bär den 9 januari 1957 avgivit
betänkande angående storflygplatsens förläggning (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.

6. Sakkunniga för undersökning av grundförhållandena för en storflygplats

vid Skå-Edeby m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 mars 1957 för att
verkställa ytterligare undersökningar rörande möjligheterna att med hänsyn
till grundförhållandena anlägga en storflygplats vid Skå-Edeby samt
att inkomma med utlåtande härom samt om de direkta anläggnings- och underhållskostnaderna
för ett sådant flygfält i jämförelse med motsvarande
flygplats vid Halmsjön:

Nelander, J. E., direktör, ordförande;

Klingberg, R. G. J., överingenjör;

Österman, T. J., överingenjör;

Schiitz, H. Fr., gatudirektör.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 103

Sekreterare: I K: 7

Haggård, S. F., byrådirektör.

Utredningen har under liden april—september 1957 hållit 28 sammanträden.
Utredningen har den 4 september 1957 avgivit betänkande (stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredning om civil flygplats vid Umeå eller Nordmaling

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning och inkomma med förslag i frågan huruvida en permanent
civil flygplats bör anläggas och upprätthållas vid Umeå eller Nordmaling
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1957):

Vaiilberg, G. E., generaldirektör, ordförande;

Winberg, A. H., överdirektör;

Granström, S. E., byråchef.

Sekreterare:

von Schulzenheim, A. H., byrådirektör.

Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
27 juni 1957):

Staten och Umeå stad har år 1947 träffat avtal om anläggande av en flygplats vid
Umeå. Enligt avtalet har staden bl. a. förbundit sig att förvärva vissa angivna
områden att användas till nämnda flygplats. Kronan har åtagit sig att snarast
möjligt efter det mark ställts till förfogande påbörja anläggandet av en flygplats på
området och, sedan flygplatsen tagits i bruk, ansvara för underhållet och driften
av densamma.

Ifrågavarande markområden har förvärvats av staden. Kostnaderna för marken
har uppgått till ca 1,4 milj. kr. Anläggandet av flygplatsen har ej påbörjats. Staden
har emellertid under våren 1957 börjat projektera anläggningen. Från stadens sida
har man därtill förklarat sig beredd att förskottsvis göra kapitalinsatser å flygfältet.

För omkring ett år sedan togs civil flygtrafik upp på ett flygfält vid Olofsfors i
Nordmalings kommun. Detta flygfält ligger ungefär mitt emellan Umeå och Örnsköldsvik
och på ett avstånd av ca C mil från de båda städerna. Flygtrafiken bedrevs
till en början som tidningsflyg med passagerarbefordran på återvägen till
Stockholm. Sedan ett särskilt företag för inrikesflyg bildats under våren 1957, har
detta erhållit tillstånd att trafikera en flyglinje Stockholm—Sundsvall—Nordmaling.
Förvaltningen av Nordmalings flygplats, som tidigare varit ett militärt reservflygfält,
har numera övertagits av iuftfartsstyrelsen. Flygplatsen består av ett
gräsfält och några mindre, från försvarsmakten övertagna byggnader. För att en
godtagbar regularitet i flygförbindelserna skall ernås, fordras investeringar i rullbanor,
belysningsanläggningar och andra landningshjälpmedel m. m.

Inför den expansion av inrikesflyget, som det nya flygföretaget kan väntas
medföra, har frågan om den framtida markorganisationen inom denna del av
landet fått ökad aktualitet. Medan planerna tidigare varit inriktade på att anlägga
en flygplats vid Umeå, har önskemål nu framförts från representanter för
befolkningen i trakterna av Nordmaling och Örnsköldsvik att Nordmalings flygplats
skall byggas ut till en permanent civil flygplats.

Enligt min mening kan staten icke rimligen engagera sig i upprätthållandet av
två varandra så närbelägna flygplatser som Umeå och Nordmaling. Frågan om på
vilkendera av dessa platser den civila flygtrafiken skall repliera, bör enligt min
mening göras till föremål för överväganden av en särskild kommitté, innan några

104

Riksdagsberättelsen år 1958

I E: 7 mera betydande investeringar hunnit läggas ned på någon av platserna. Utredningen
bör innefatta en jämförelse av anläggnings- och driftkostnaderna för de båda
flygplatserna, därvid hänsyn är att taga bl. a. till de ekonomiska konsekvenserna
av det föreliggande avtalet. Det bör ankomma på utredningsmännen att bedöma
vilkendera platsen på längre sikt bäst kan befrämja civilflygets utveckling med
hänsyn till behovet av transporter till och från de trakter det här är fråga om.

Med hänsyn till vad nyss sagts om dels intresset för kommunala insatser på en
flygplats vid Umeå, dels investeringskraven på Nordmalings flygplats, är det
angeläget att utredningen bedrivs så skyndsamt, att ställning till frågan i princip
kan tagas i samband med framläggandet av 1958 års statsverksproposition.

Utredningen har under tiden juli 1957—november 1957 hållit 8 sammanträden.
Utredningen har den 8 oktober 1957 avgivit betänkande angående utbyggande
av civil flygplats vid Umeå eller Nordmaling (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1958

8. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnvägsegendomens värde m. m. (1955: I 3;

1956: I 3; 1957: I 9)

Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 4 augusti 1939 för att efter av
chefen för kommunikationsdepartementet för varje särskilt fall lämnat
uppdrag medverka vid åtgärder i syfte att enhetliggöx-a det svenska järnvägsnätet
:

Bolinder, N. L., f. d. generaldirektör.

Sekreterare:

Gemzell, Chr., häradshövding.

Lokal: Vadsbo domsagas kansli, Mariestad; tel. 780.

Direktiven för nämnden, se 1940: I K 16.

Nämnden har icke haft något sammanträde under år 1957.

9. 1943 års järnvägskommitté (1955: I 5; 1956: I 4; 1957: I 10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1943 för
att verkställa utredning om bl. a. frågan om breddning av smalspåriga järnvägar
till normalspår (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1943):
Malmkvist, E. V., f. d. byråchef, ordförande;

Blomberg, A. M. R., f. d. distriktschef;

Johnsson, P. A., led. av II kamm.;

Sandström, K. H., f. d. överingenjör.

Huvudsekreterare:

Gemzell, Chr., häradshövding.

Biträdande sekreterare:

Svensson, J. S., e. o. byrådirektör.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 60 00; rikssamt. växel
22 64 20, ankn. 1352.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 105

Direktiven för kommittén, se 1944: I K 9 ocli 1946: I K 10. [ Kl

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 sammanträtt
två gånger.

Kommittén beräknar slutföra sitt arbete våren 1958.

10. Busslin jeutredningen (1955: I 7; 1956: I 6; 1957: I 11)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1948 för
att verkställa utredning rörande vissa frågor beträffande den yrkesmässiga
biltrafiken (se Post- och Inrikes tidn. samma dag):

Hulterström, A. N. O., landssekreterare, ordförande;

Andersson, K. A., hemmansägare, led. av II kamm.;

Nilsson, C. O., trafikinspektör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Stoltz, A. W., revisionssekreterare.

Lokal: Högsta domstolen; tel. växel 23 67 20.

Direktiven för utredningen, se 1949: I K 36.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 avgivit yttrande
i ett 30-tal ärenden angående tillstånd för juridisk person att utöva
linjetrafik för personbefordran med omnibus eller att från fysisk person
övertaga dylikt tillstånd.

11. Stor-Stockholms trafikutredning av år 1919 (1955: I 8; 1956: I 7;

1957:I 12)

Utsedd av Kungl. Maj :t den 18 mars 1949 med anledning av överståthållarämbetets
skrivelse den 15 oktober 1948 att vara ordförande i en av ämbetet,
järnvägsstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län, poliskammaren i
Stockholm, Stockholms stad, Stockholms förorters samarbetsnämnd. Stockholms
spårvägar, Stockholm-Roslagens järnvägar och Stockholm-Saltsjöns
järnvägar tillsatt kommitté med uppgift att överlägga med förortstrafiken
sammanhängande frågor:

Nerell, Å. N. J., direktör.

Ledamöter, utsedda av berörda kommuner och trafikföretag:

Andersson, C. A., f. d. drätselkammarordförande;

Berg, G. A., kommunaldirektör;

Berglund, H. J., borgarråd;

Björlin, E. G. A., direktör;

Eliasson, N. ,1. L., kommunalnämndsordförande;

Elwing, B. G. O., distriktschef;

Garpe, D. A. J„ borgarråd;

Gudmunsson, N. H., överingenjör;
von Heland, H. C. S., direktör;

Larsson, Y. G. IL, fil. dr, f. d. riksdagsman;

Wahlstedt, G. V. R., direktör.

Suppleant för förortskommunernas representanter:

Blomqvist, G. S. T., försäkringsråd.

10G

Riksdagsberättelsen år 1958

IK: 11 Sekreterare:

Samuelson, S. J. E., byråchef.

Lokal: Vasagatan 24; tel. 10 04 19.

Av kostnaderna för utredningen bestrides endast arvodet till ordföranden
av statsmedel, medan övriga utgifter betalas av de i utredningen representerade
parterna.

Beträffande utredningens program, se 1950: I K 30.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 3 plenarsammanträden,
varjämte ett 25-tal sammanträden ägt rum mellan de av
olika detaljfrågor närmast berörda ledamöterna av utredningen.

Utredningen har under året avgivit yttrande över 1948 års järnvägstaxekominittés
betänkande, flygplatskommitténs betänkande angående storflygplatsens
förläggning i närheten av Stockholm, järnvägsstyrelsens och Svenska
Järnvägsföreningens framställningar om höjning av befordringsavgifterna
på landets järnvägar fr. o. in. den 1/9 1957, samt till länsstyrelsen i
Stockholms län över en ansökan från Vaxholms Trafik AB rörande direkttrafik
med buss Vaxholm—Stockholm och till väg- och vattenbyggnadsstvrelsen
över ett förslag till utbyggnad av Norrtäljevägen mellan Danderyds
kyrka och Ålkistan.

Frågor rörande förbättrad koordination av den kollektiva trafikverksamheten
inom Stor-Stockholm har varit föremål för fortsatta överläggningar
och undersökningar. En särskild delegation inom trafikutredningen har varit
sysselsatt med att sammanställa synpunkter och material för att belysa
möjligheterna att tillskapa ett ev. storföretag för den kollektiva trafiken
inom Stor-Stockholm.

Inom en särskild delegation har överläggningar ägt rum beträffande förslag
till slutgiltigt ställningstagande från utredningens sida rörande de kollektiva
förortstrafikmedlens framtida struktur.

Vid arbetet med slutbetänkandet har under året verkställts undersökningar
rörande bl. a. investeringsbehovet för framtida kollektiva trafikanläggningar,
ny infart i tunnel för Saltsjöbanan under Danvikskanalen, aktuella
taxefrågor i stockholmsområdet samt de framtida anspråken på statens
järnvägars och nynäsbanans lolcaltågstrafik.

Utredningen beräknar kunna avsluta sitt arbete under första hälften av
år 1958.

12. Utredningen angående revision av tillämpningskungörelsen till luftfartsförordningen
(1955:I 10; 1956:I 9; 1957:I 13)

Tillkallad av Kungl. Maj :t den 13 oktober 1950 att utarbeta förslag till revision
av kungörelsen den 20 april 1928 (SFS nr 85) med vissa bestämmelser
rörande tillämpningen av förordningen den 26 maj 1922 (SFS nr 383)
om luftfart:

Sidenbladh, K. J. E., hovrättsråd.

107

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet

Särskilda sakkunniga för samråd: I K

Berglund, H., f. d. kansliråd (t. o. in. den 6 september 1957);

Nylén, T., förste byråsekreterare.

Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 11 53 27.

Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1958.

13. 1951 års byggnadsutredning (1955: I 11; 1956: I 10; 1957: I 14)

Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1951 för
att verkställa utredning angående möjligheterna att förenkla byggnadslagstiftningen
och dess tillämpning (se Post- och Inrikes tidn. den 27 februari

1951):

Larsson, S., generaldirektör, ordförande;

Gustafsson, G. H., kommunalarbetare, led. av II kamm.;

Aurén, N. E. J., kansliråd;

Johannesson, E. G. V., direktör, f. d. riksdagsman;

Lindqvist, R. H., tekn. dr, f. d. byggnadschef;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.

Experter:

Borg, E. L., länsarkitekt;

Essunger, N. P. G., byrådirektör;

Körlof, A. H. V., hovrättsråd;

Romson, R., sekreterare i Svenska stadsförbundet;

Snellman, U. H., byggnadsråd;

Tobé, E. I., överlantmätare;

Wannfors, E. G., byrådirektör.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00.
rikssamt. växel 23 62 00 (Körlof).

Direktiven för utredningen, se 1952: I K 24.

Utredningen har under tiden januari—november 1957 sammanträtt inalles
20 dagar, varjämte expertdelegationer inom utredningen hållit ett antal
sammanträden.

I juni 1957 har utredningen till chefen för kommunikationsdepartementet
överlämnat ett betänkande, benämnt »Förenklad byggnadslagstiftning»
(SOU 1957: 21).

Utredningen har härjämte under år 1957 avgivit utlåtanden i ett flertal
till utredningen remitterade frågor.

Sedan riksdagen i skrivelse den 14 maj 1957, nr 249, hos Kungl. Maj:t anmält
behov av utredning beträffande vissa frågor om bebyggelseplanering,
har Kungl. Maj:t genom skrivelse den 31 maj 1957 anmodat utredningen
att taga nämnda frågor under övervägande. Utredningsarbetet fortsätter, såvitt
angår nämnda frågor, och beräknas i denna del kunna avslutas tidigast
i slutet av år 1958.

108

Riksdagsberuttelsen år 1958

I K: 14

14. 1953 års trafikutredning (1955: I 13; 1956: I 12; 1957: I 15)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa en översyn av riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1953):

Grafström, E. O. H., generaldirektör, ordförande;

Asp, P. E„ åkeriägare, led. av II kamm.;

Dillén, B. O., kansliråd, tillika huvudsekreterare;

Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm.;

Lindahl, E. R., professor;

Meidner, R. A., fil. dr;

Persson, R. V., läderarbetare, led. av I kannn.;

Pålsson, P.-O., häradsdomare, led. av I kamm.;

Sjöberg, E. A., ekonomidirektör;

Åselius, K. Hj., bruksdisponent.

Experter:

Grahn, F. T., förste byråingenjör (fr. o. in. den 15 oktober 1957);

Thilert, Ch. R„ förste sekreterare (fr. o. in. den 15 oktober 1957);

Öster, M. N., e. o. byrådirektör.

Sekreterare:

Håkansson, H. E. V., fil. lic.;

Nilsson, E., förste kanslisekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1954: I lv 17.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit sex
plenarsammanträden samt ett flertal sammanträden i särskilda arbetsutskott.

Utredningen har under år 1957 i anledning av remisser avgivit yttranden
rörande bl. a. vissa principfrågor av trafikpolitisk natur.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

15. Statens byggnadsbesparingsutredning (1955: I 16; 1956: I 14; 1957: I 17)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 januari 1954 för att
verkställa en översyn av den statliga och statsunderstödda husbyggnadsverksamheten
och avgiva förslag till åtgärder för att nedbringa kostnaderna
vid denna (se Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1954):

Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör.

Experter:

Brunnberg, H. A., byggnadsråd (fr. o. in. den 30 mars 1957);

Johanson, R., förste byråsekreterare;

Lang, S. byrådirektör (fr. o. in. den 28 mars 1956);

Lindh, T. B. E., överingenjör;

Sekreterare:

Rietz, A. M„ fru.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 109

Tekniska sekreterare: £ Jj[j jlj

Bylund, O. A. T., t.f. intendent;

Leth, R. G., byråingenjör (fr. o. in. den 1 juli 1957).

Lokal: Kommendörsgatan 30, tel. 61 68 29, 63 24 39, 63 24 29.

Direktiven för utredningen, se 1955: 1 K 16.

Utredningen har i december 1957 avlämnat sitt andra betänkande, Organisation
och ekonomi, som behandlar formerna för den statliga och statsunderstödda
husbyggnadsverksamhetens planläggning, finansiering och handlvavande.

Vissa tekniska rationaliseringsproblem av större ekonomisk betydelse
är föremål för specialundersökningar. Tillstånd för tryckning av broschyrer
rörande undersökningarna har erhållits. Under året har sex specialundersökningar
färdigställts och utkommit av trycket, nämligen den 28 mars
1957 Våningsantal och planform, den 27 juni 1957 Dimensionerande utetemperatur,
den 15 augusti 1957 Konstruktion och material, den 5 september
1957 Golvmaterial och golvkostnad, den 11 september 1957 Vad kostar
källare samt den 4 november 1957 Riktig värmebehovsberäkning. Fyra undersökningar
är under arbete och beräknas komma att tryckas vid årsskiftet.
Därutöver har ytterligare några specialundersökningar förberetts, vilka
kommer att färdigställas under tiden januari—mars 1958.

Utredningen, som avgivit yttranden över vissa betänkanden beräknas
fortsätta sitt arbete under år 1958.

16. Svenska öresundsdelegationcn (1955:1 18; 1956:1 16; 1957:1 19)

Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 12 mars 1954 för att i samarbete
med den utredningsdelegation som för ändamålet utsetts från dansk
sida, utreda förutsättningarna för anordnande av en fast förbindelse mellan
Sverige och Danmark över Öresund:

Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, förste vice talman, led. av I kamm.,
ordförande;

Hagstrand, E. F., expeditionschef;

Hjort, K. G. M., f. d. generaldirektör;

Upmark, E. G. J., generaldirektör;

Expertgrupp för trafikräkningar in. m.:

Blomqvist, N. G., fil. lic.;

Jarder, J. O., byrådirektör.

Tånneryd, S. A. S., överingenjör.

Expertgrupp för tekniska frågor in. in.:

Bengtsson, K. V., vägdirektör;

Björk, J„ civilingenjör;

Kolm, C. R., f. d. överingenjör;

Thulin, C. I., f. d. major.

Huvudsekreterare:

Gallans, N. P. A., bankokommissarie.

Riksdagsberättelsen år 19i>8

I K: 16 Biträdande sekreterare:

Nilsson, E., förste kanslisekreterare.

Lokal: Riksbanken; tel. lokalsamt. växel 22 82 00, rikssamt. växel

22 13 10.

Direktiven för utredningen, se 1955: I K 18.

Delegationen har under tiden december 1956—november 1957 hållit tre
sammanträden, varav ett gemensamt med danska öresundsdelegationen. Vid
det gemensamma sammanträdet behandlades främst frågan om fortsatta
grundundersökningar, varvid bl. a. överenskoms att tidigare utförda undersökningar
i läget Hälsingborg—Helsingör skulle kompletteras genom den
svenska delegationens försorg. Dessa undersökningar beräknas kunna utföras
under sommaren 1958.

Delegationens expertgrupp för trafikfrågor in. in. har gemensamt med
motsvarande danska grupp fortsatt vissa av de år 1954 påbörjade trafikun.
dersökningarna vid öresundsöverfarterna och vissa andra båtleder. Gruppen
har vidare utfört beräkningar rörande öresundstrafikens sannolika utveckling
vid bibehållande av enbart färjetrafik, fortsatt beräkningarna rörande
den framtida trafiken och trafikarbetet samt påbörjat undersökningar om
utvecklingen av godstransporterna över Öresund efter tillkomsten av en fast
förbindelse. Gruppen har under tiden december 1956—november 1957 haft
fem sammanträden.

Delegationens expertgrupp för tekniska frågor in. in. har fortsatt utredningarna
rörande alternativa förslag till en fast förbindelse. Arbetet med
uppgörande av skissförslag och tillhörande massberäkningar till alternativa
bro- och tunnelförbindelser i linjerna Malmö—Köpenhamn och Hälsingborg
—Helsingör har pågått. Sedan medel ställts till förfogande härför har gruppen
varit sysselsatt med förberedelser för genomförandet av fortsatta grundundersökningar
i läget Hälsingborg—Helsingör. Vissa pågående utredningar
rörande underbyggnad och grundläggning för en fast förbindelse
kan inte slutföras förrän resultatet av dessa grundundersökningar föreligger.
Gruppen har haft överläggningar med representanter för städerna
Malmö och Hälsingborg in. fl., varvid enighet nåtts om de möjliga anslutningarna
till vägnätet, medan utredningar pågår beträffande anslutningarna
till järnvägsnätet. Vidare har de problem, som sammanhänger med
erforderliga anordningar för tull- och passkontroll samt växling av trafikregel
varit föremål för utredning. Gruppen har upprätthållit kontakt med
motsvarande danska grupp. Under tiden december 1956—november 1957
har gruppen hållit åtta sammanträden.

Utredningsarbetet fortsätter under år 1958.

17. Utredningen om städernas väghållning (1956:1 19; 1957:1 22)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 maj 1955 för att verkställa
översyn av bestämmelserna om statsbidrag till väg- och gatuhållningen
i städer och samhällen, som är väghållare, in. in. (se Post- och Inrikes tidn.
den 27 maj 1955):

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 111

Näsgård, B., riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm., ordförande (t. o. in. den I K: 19
28 februari 1957);

Tånneryd, S. A. S., överingenjör, ordförande (fr. o. in. den 1 mars 1957);

Agerberg, N., direktör, led. av II kamm.;

Carlsson, C. W., direktör, led. av II kamm.;

Hall, G. V., överdirektör;

Humble, E. A. S., direktör;

Larsson, G. K. V., f. d. riksdagsman;

Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Sparre, L. A. S., byrådirektör.

Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. växel lokalsaint. 22 96 60,
rikssamt. 22 98 60.

Direktiven för utredningen, se 1956: I K 19.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 10
sammanträden.

Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1958.

18. Mopeduiredningen (1956: I 21; 1957: I 23)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ls bemyndigande den 27 maj 1955 för att verkställa
en allmän översyn av bestämmelserna rörande cyklar med hjälpmotor
samt att därvid jämväl undersöka möjligheterna till en nordisk samordning
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 maj 1955):
von Sydow, G., hovrättsråd.

Sekreterare:

Westerberg, Y., e. o. kanslisekreterare.

Experter:

Lannefors, N. A., förste bilinspektör (fr. o. in. den 31 maj 1957);

Eberhardt, G. A. S., t. f. rådman (fr. o. in. den 26 juni 1957).

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit ett
flertal överläggningar med vissa myndigheter och organisationer rörande
frågor som sammanhänger med utredningsuppdraget. De tidigare inledda
förhandlingarna med danska, finska och norska sakkunniga i syfte att undersöka
möjligheterna till en nordisk samordning av författningsbestämmelser
m. m. i vad gäller cyklar med hjälpmotor har fortsatts och i det närmaste
slutförts.

Utredningsarbetet beräknas avslutas under år 1958.

19. Tidningsförordningsutredningen (1956: I 23; 1957: I 24)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 maj 1955 för alt vara
ordförande vid en utredning genom representanter för postverket och tid -

112

Riksdagsberiittelsen år 195S

I K: {9 ningarna rörande en ny tidningsförordning (se Post- och Inrikes tidn. den 31
maj 1955):

Winberg, A. H., överdirektör.

Expert:

af Trolle, U., professor.

Sekreterare:

Larsson, G. B., postkontrollör.

Lokal: Generalpoststyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 65 00, rikssamt. växel
22 65 20.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit sex
sammanträden med representanter för postverket och tidningarna.
Arbetet beräknas kunna slutföras under år 1958.

20. Poslutredningen 1956 (1957:1 25)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 april 1956 för översyn
av postverkets organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 6 april 1956):
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, ordförande;

Andreasson, G. O., linjearbetare, led. av II kamm.;

Berger, O. A., kansliråd;

Löfgren, N. S. J., disponent, led. av II kamm.;

Malmström, C. G., direktör.

Expert:

Djurberg, L. G. H., byråchef.

Sekreterare:

Lilliehöök, B. J. G., förste byråsekreterare (t. o. in. den 31 maj 1957);
Hultin, G. V., byråsekrelerare (fr. o. in. den 1 juni 1957).

Biträdande sekreterare:

Teleslam, G. L., kontrollör (fr. o. in. den 1 maj 1957).

Lokal: Postmuseum, L:a Nygatan 6, Stockholm 2; tel. lokalsamtal växel
22 65 00, rikssamt. växel 22 65 20.

Direktiven för utredningen, se 1957: I K 25.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 14
sammanträden. Inom utredningen bildat arbetsutskott har sammanträtt fem
dagar. Vidare har utredningen under tre dagar avlagt studiebesök vid generalpoststyrelsen
samt under två dagar studerat organisationen av postdirektionen
i Linköping och vissa postanordningar i Östergötland och Södermanland.

Utredningen beräknas fortgå under år 1958.

21. Utredning om lämplig förläggningsort för den lokala förvaltningen för
Älvkarlebg kraftverk m. m. (1957: I 26)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att efter
samråd med vattenfallsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen skyndsamt
framlägga förslag rörande lämplig förläggningsort för följande till sta -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 113

lens vattenfallsverk hörande avdelningar, nämligen förvaltningen för Älv- J ]£; 03
karleby kraftverk, stationsmontageavdelningen och stamlinjebyggnaderna.

(Se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1956):

Söderlund, S. Y., justitieråd.

Sekreterare:

Stiernstedt, S. W. O., byråchef.

Lokal: Handelsdepartementet; tel. 22 45 00 ankn. 15 31.

Sedan utredningsmannen den 18 december 1956 hållit ett sammanträde
med representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och
kraftverksledningen, har dessa myndigheter fram till den 7 augusti 1957 inkommit
med ytterligare material för utredningen. Detta är under bearbetning
och utredningen beräknas bliva slutförd under år 1958.

22. Vägmarksersättningskommittén (1957:1 27)

Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa bl. a. viss översyn av vägmarksersättningssakkunnigas betänkande,
del I, angående grunder för bestämmande av ersättning för upplåtelse av
vägmark m. m. (Se Post- och Inrikes tidn. samma dag):

Schirén, G. U. vattenrättsdomare, ordförande;

Hjelm, K. G. L., professor;

Johansson, J. H., överlantmätare;

Kalderén, L. G., budgetsekreterare;

Svengren, G.-O., byrådirektör;

Zachrison, S. J. G., agronom.

Sekreterare:

Persson, J. L., adj. led. i Vattenöverdomstolen.

Lokal: österbygdens vattendomstol; Vasagatan 52, Stockholm; tel. 10 60 11.
Direktiven för utredningen, se 1957: I K 27.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit fem
sammanträden.

Sedan särskilda medel härtill erhållits, har under år 1957 igångsatts vissa
för utredningsarbetet erforderliga ekonomiska undersökningar rörande vägföretags
inverkan på jordbruksdriften.

Kommitténs arbete beräknas fortgå under år 1958.

23. Utredning om statens väginslituts arbetsuppgifter och organisation

(1957:I 28)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 september 1956 för
att verkställa en översyn av statens väginstituts arbetsuppgifter och organisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 september 1956):

Berger, O. A., kansliråd.

Sekreterare:

Svedberg, N. O., förste revisor.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.
RiksdaKsberättelsen.

114

Riksdagsberättelsen år 1958

I Kl 23 Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00;
rikssamt. växel 23 62 00.

Överläggningar har ägt rum med direktionen för statens väginstitut, institutets
chef och avdelningschefer.

Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1958.

24. Delegation för förhandlingar med Stockholms stad rörande vissa bygg nads-

och markfrågor (1957: I 30)

Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 november 1956 för att ingå
i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar med
Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande byggnads-
och markfrågor samt inkomma med de förslag, till vilka förhandlingarna
kunna föranleda:

Johansson, J. H., överlantmätare;

Renlund, R. G., generaldirektör;

Wejke, G. W., generaldirektör (avliden den 9 november 1957).

Sekreterare:

Arrhenius, K. G. H„ kanslichef (fr. o. m. den 9 januari 1957);

Sundell, C. E. Y., intendent (fr. o. m. den 9 januari 1957).

Lokaler: Djurgårdsnämnden; tel. 10 55 91 och byggnadsstyrelsen; tel.
växel 54 05 60.

Under tiden januari—oktober 1957 har förhandlingar med av Stockholms
stad utsedda delegerade ägt rum vid 15 tillfällen. Delegationen har dessutom
sammanträtt 25 gånger. Därjämte har av delegationen och staden utsedda
subkommittéer sammanträtt ett flertal gånger.

Med skrivelse den 31 oktober 1957 bar delegationen till statsrådet och
chefen för kommunikationsdepartementet överlämnat ett förslag till köpeavtal
mellan kronan och Stockholms stad beträffande ett för telestyrelsen
avsett markområde inom stadsdelen Farsta.

De pågående förhandlingarna berör ett flertal olika byggnads- och markfrågor.

Delegationens arbete beräknas pågå även år 1958.

25. Utredningen angående Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

( SMHI-utredningen)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1957 för att
verkställa en översyn av Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts
arbetsuppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 23 maj
1957):

Renlund, R. G., generaldirektör, ordförande;

Hesselbom, K. E., elverkschef, led. av I kamm. (t. o. in. den 14 oktober
1957);

Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm. (fr. o. m. den 15 oktober
1957);

Wirseen, Å., kansliråd.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 115

Sekreterare: j

Björnson, L.-E., förste revisor.

Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. 23 34 70.

Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
10 maj 1957):

I 1957 års statsverksproposition (VI ht p. 34) har föredragande departementschefen
konstaterat, att utvecklingen inom det meteorologiska området medfört väsentligt
ökade och även delvis nya uppgifter för institutet sedan det år 1945 fick
sin nuvarande organisation. I likhet med berörda myndigheter fann departementschefen
tiden vara inne för att institutets arbetsuppgifter och organisation
underkastades en översyn, så att man finge klarhet i hur verksamheten i fortsättningen
lämpligen borde bedrivas. Jag fullföljer nu den sålunda anmälda avsikten
att begära Kungl. Maj ds bemyndigande att få igångsätta en sådan utredning genom
särskilt tillkallade sakkunniga.

För att kunna rätt bedöma hur institutet bör vara organiserat, synes översynen
först böra taga sikte på att klargöra vilka arbetsuppgifter som bör ankomma på
institutet och deras omfattning. Under senare år har olika önskemål yppats om
ökade insatser från institutets sida. Däribland märks en i olika avseenden mera
avancerad prognosverksamhet dels i form av väderleksförutsägelser på längre
sikt än 24—48 timmar och dels genom särskilda prognoser av värde för vissa
institutioner och näringsgrenar såsom sjöfarten och fisket (israpporter och stormvarningar
m. m.). Fråga har väckts om att upptaga specialundersökningar rörande
väderlekens och klimatets betydelse för lantbruksnäringen och skogsforskningen.
Den hastigt ökande flygtrafiken och det förhållandet att flygningarna sker med
allt större hastigheter och på allt högre höjder har också aktualiserat en omprövning
av den civila flygväderlekstjänsten. Den tidigare berörda interna utredning,
som under SMHI:s ledning redan igångsatts i denna fråga, torde i sinom
tid lämpligen böra överlämna sina utredningsresultat att fullföljas vid denna översyn.
Även den militära flygväderlekstjänsten ställer ökade krav på SM BI i form
av vidgad prognostjänst in. m. I anslutning härtill må erinras om att man i olika
sammanhang framhävt betydelsen av en ökning av de aerologiska observationerna
och därmed sammanhängande meteorologtjänst. Ett vidgat studium av vind- och
temperaturförhållandena i de högre luftlagren har angetts ha värde ej blott för
den allmänna väderlekstjänsten utan framförallt för specialprognoser för flygvapnets
och i viss mån även den civila luftfartens räkning.

Vid översynen bör särskild uppmärksamhet ägnas institutets uppdragsverksamhet
inom det hydrologiska området. Vissa svårigheter synes redan i dagens läge
iöreligga att fullgöra de hydrologiska och klimatologiska uppdrag, som läggs på
institutet bl. a. i samband med vattenregleringarna. Anspråken på institutet kan
väntas komma att stiga än mer efter den utökning av vattendomstolarnas personal,
som föreslagits i årets statsverksproposition. Strävandena att effektivisera
vattenvården har ådagalagt behov av mera fullständiga och tillförlitliga uppgifter
om främst de små vattendragens hydrologi än institutet hittills kunnat lämna
Den framtida utvecklingen på det tekniska området torde komma att öka kraven
på meteorologiska och hydrologiska undersökningar av t. ex. radioaktiva ämnens
spridning. SMHI:s roll på dessa områden bör klargöras.

F. n. bedrivs vid institutet sedan rätt lång tid tillbaka viss kvalificerad mcteorologutbildning
för rekrytering av mcteorologpersonal till såväl institutet som
flygvapnet. Planer föreligger att på likartat sätt igångsätta en särskild hydrologundervisning
for att förbättra rekryteringen av hydrologpersonal till uppdragsverksamheten.
Frågan om i vilken utsträckning särskild undervisning bör bedrivas
vid institutet och hur den bör bekostas bör utredas.

116

Riksdagsberättelsen år 1958

T IT» o" När man sålunda liar att bedöma i vilken omfattning och hur föreliggande och
förutsebara krav på meteorologisk, klimatologisk och hydrologisk verksamhet
vid SMHI bör tillgodoses, är det angeläget att tillse, att landets resurser på området
rationellt utnyttjas. Särskild uppmärksamhet bör därför ägnas åt lämplig
fördelning av såväl praktiska som vetenskapliga arbetsuppgifter och organisatorisk
samordning mellan SMHI och andra verk och institutioner, som är verksamma
inom detta område. Här må främst nämnas den till flygstaben centralt
knutna militära väderlekstjänsten, som tillskapades vid 1943 års riksdag (prop.
354). Dess organisation och personalbehov har under år 1955 utretts genom flygledningens
försorg. På grundval av utredningen har vid 1956 års riksdag fattats
beslut om inrättande av ett antal tjänster (prop. 110 sid. 193), och i prop. 1957:
110 (sid. 215) har fortsatt personalförstärkning föreslagits. Erinras må vidare om
samröret mellan institutet och luftfartsstyrelsen. Av andra organ bör framhållas
vattenfallsstyrelsen, fiskeristyrelsen, försvarets forskningsanstalt, de meteorologiska
institutionerna vid Uppsala universitet och Stockholms högskola samt institutionen
för hydraulik vid tekniska högskolan i Stockholm.

Av betvdelse är vidare en lämplig gränsdragning mellan uppgifter, som kan
sägas böra ingå som ett led i institutets ordinarie arbete och därför finansieras
över statsbudgeten, och sådan verksamhet, som kan hänföras till uppdrag från
olika organ och enskilda och som bör bekostas av uppdragsgivare. Det krav på
återhållsamhet med statens medel, som måste beaktas, motiverar att man noggrant
prövar i vad mån uppdragsvägen kan väljas. Lösningen kan givetvis komma
att påverka bedömandet av omfattningen av institutets verksamhet. Härvid
bör tillses att full kostnadstäckning för institutets tjänster erhålles och att administrationen
fungerar smidigt. I detta sammanhang bör även klarläggas, hur fördelningen
av kostnaderna mellan SMHI, luftfartsstyrelsen och den militära väderlekstjänsten
i fortsättningen bör avvägas i fråga om sådan verksamhet, som
av praktiska skäl lagts eller lägges på institutet men som även är av betydelse
för det civila eller militära flyget. En ur budgetmässig synpunkt så enkel fördelningsprincip
som möjligt bör eftersträvas.

Då det gäller att bedöma institutets verksamhet och organisation bör beaktas
de möjligheter att icke blott effektivisera utan även ekonomisera arbetet, som utnyttjandet
av olika slags moderna tekniska hjälpmedel numera ger. Det förefaller
sannolikt att man skall kunna ernå vissa reella besparingar eller i vart fall kunna
onödiggöra eller begränsa kostnadsökningar, som eljest ansetts oundvikliga, genom
en rationell användning av sådana tekniska anordningar som t. ex. bildöverföringsapparatur
samt hålkorts- och andra databehandlingsmaskiner. Beträffande
frågor om sistnämnda maskiner bör samråd i erforderlig utsträckning äga um
med kommittén för maskinell databehandling.

Vad institutets organisation angår synes meteorologiska byrån numera ha nått
en sådan omfattning, att en ändring i dess organisation kan övervägas. Olika möjligheter
kan här tänkas, av vilka institutet i sina senaste petita förordat en, nämligen
viss tudelning av byrån. Jag anser att frågan bör förutsättningslöst utredas
och att även hydrologiska byrån samt den administrativa avdelningen bör infogas
i bilden. Uppmärksamhet bör därvid även ägnas åt att institutets administrativa
och kamerala sida erhåller en i förhållande till verksamheten i övrigt lämpligt
avpassad utformning.

Utredningen har företagit ett flertal studiebesök vid SMHI och vid Bromma
flygväderlekstjänst för att fa närmare inblick i institutets verksamhet.
För att tagas i övervägande vid det fortsatta arbetet har till utredningen
överlämnats resultatet av den i direktiven omnämnda särskilda utredning
angående den civila flygväderlekstjänstens arbetsuppgifter och organisa -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 117

tion, som verkställts av inom SMHI, luftfartsstyrelsen, flygvapnet och SAS I K: 27
utsedda sakkunniga.

Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1958.

26. Utredning rörande järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning om järnvägslinjens Harmånger—Bergsjö framtida
ställning och därmed sammanhängande spörsmål.

J. Lingman, landshövding, ordförande;

Sekreterare:

Sarbäck, B., byråassistent.

Lokal: Länsstyrelsen, Gävle; tel. 29 100.

Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
27 juni 1957):

I skrivelse, dagtecknad den 12 och 19 maj 1954, ha kommunalfullmäktige i Bergsjö
kommun och stadsfullmäktige i Hudiksvall hemställt, att Kungl. Maj :t ville
anbefalla järnvägsstyrelsen att vidtaga anstalter för att järnvägslinjen Harmånger
—Bergsjö — i enlighet med statsmakternas vid 1945 års riksdag fattade beslut —
snarast måtte bliva ombyggd till normalspår.

Järnvägsstyrelsen har, efter remiss, i utlåtande den 20 juni 1957 i likhet med
kommunerna funnit det vara angeläget, att frågan om Bergsjöbanans breddning
bringas ur det svävande läge, i vilket den befinner sig. Styrelsen har emellertid
med hänsyn till trafikutvecklingen på banan samt dess drifttekniska och driftsekonomiska
förhållanden icke ansett det försvarligt att genomföra breddningen.
Framställningen har därför avstyrkts. Enligt styrelsens uppfattning bör järnvägstrafiken
på bandelen i stället nedläggas och överföras till landsväg. I anslutning
härtill har järnvägsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder
för att få frågan omprövad i hela dess vidd.

Utredningen har under tiden juni—november 1957 utfört undersökningar
om trafikutvecklingen vid bandelen samt bearbetat såväl tidigare befintliga
som senare erhållna uppgifter. Under tiden har nio förhandlingssammanträden
hållits med parter.

Utredningen räknar med att slutföra sitt arbete i början av år 1958.

27. Utredning om trafiksäkerhetsarbetets inriktning och arbetsformer m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1957 för
att verkställa en utredning om trafiksäkerhetsarbetets inriktning och arbetsformer
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 dec. 1957):

Nordenstam, B. A„ landshövding, ordförande;

Cassel, L. I)., lantbrukare, led. av II kamm.;

Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.

Sekreterare:

Thorson, G. A., direktör.

Biträdande sekreterare:

Forss, K. J. B., länsnotarie.

118

Riksdagsberättelsen år 1958

I K: 27 Lokal: Länsstyrelsen i Jönköping, tel. växel 18 700.

Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
13 december 1957):

Motorismens hastiga och fortgående utveckling har skapat ett läge för trafiksäkerheten
på våra vägar, som måste betecknas som allvarligt. Ehuru de krafter,
som är verksamma för att minska vägtrafikolyckornas omfattning utan tvivel
givit och ger goda resultat, medför enbart trafikutvecklingen i sig själv en
betydande stegring av olycksfallsfrekvensen. Under femårsperioden 1951—1955
har antalet vägtrafikolyckor nästan femdubblats. För år 1956 uppgick de till
omkring 49 000. Ser man till olyckornas svårighetsgrad här däremot en mindre
nedgång skett. Antalet vid sådana olyckor avlidna har nedgått (1954 942, 1955
902 och 1956 ca 890) men det är tyvärr ovisst om denna absoluta minskning har
fortsatt under år 1957. Humanitära skäl och de stora kostnader dessa olyckor
drar med sig för den enskilde och för samhället beträffande sjukvård, materiella
skador m. m. (uppskattningsvis mellan 500 och 600 milj. kr. årligen) motiverar
att man söker göra allt för att hålla olyckstalen nere.

Trafiksäkerhetsarbetet omspänner ett vitt fält från praktisk handläggning av
frågor, som syftar till konkreta åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten, till
rent vetenskaplig forskning. Arbetet bedrivs vidare på många olika fronter, inom
den allmänna sektorn samt genom insatser från enskilt håll. Bland de statliga
myndigheterna är det främst väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som har att företräda
de praktiska trafiksäkerhetssynpunkterna beträffande vägar, vägtrafik,
fordonsteknik m. in. i den dubbla egenskapen av chefsmyndighet för vägväsendet
och för statens bilinspektion. Järnvägsstyrelsen bär tillsammans med väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen huvudansvaret för säkerhetsfrågorna vid korsningar mellan
järnväg och väg. Statspolisen utövar övervakningen av gällande vägtrafikbestämmelsers
efterlevnad. Vad beträffar den mera på forskning inriktade statliga
verksamheten tog statsmakterna år 1949 genom inrättandet av statens trafiksäkerhetsråd
då avstånd från det av 1945 års trafiksäkerhetskommitté (SOU 1948:20;
VI ht. s. 73) framförda förslaget till en särskild trafiksäkerhetsstyrelse. Man valde
i stället att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen knyta ett särskilt expertorgan
i form av ett råd, sammansatt av sakkunniga inom de områden, som berörs
av trafiksäkerhetsarbetet. Dess uppgift skulle till en början inriktas på reformering
av trafiksäkerhetsstatistiken samt i övrigt vara att bedriva, samordna och
understödja trafiksäkerhetsforskning. Nyligen har vid sidan av trafiksäkerhetsrådet
en särskild forskningsrådens kommitté för trafiksäkerhetsforskning bildats
av de medicinska, naturvetenskapliga, samhälls- och rättsvetenskapliga och tekniska
forskningsråden. Vidare har statens väginstitut, som f. n. undergår organisationsutredning,
att utföra grund- och målforskning rörande vägtekniska och
vägtrafiktekniska frågor, i vilka trafiksäkerhetssynpunkter intager en viktig plats.

Genom den till övervägande delen statsfinansierade nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande bedrivs upplysning och propaganda, vid vilken man
bl. a. lägger stor vikt vid att i samarbete med skolöverstyrelsen påverka barn
och ungdom. NTF har tillsammans med motsvarande organisationer i övriga
nordiska länder bildat en nordisk trafiksäkerhetskommitté.

Inom den enskilda sektorn utförs ett betydande och framgångsrikt arbete av
bl. a. motororganisationer samt enskilda företag och personer. Nämnas bör nordisk
kirurgisk förenings undersökning över trafikskador i Skandinavien.

Det råder ingen tvekan om att trafiksäkerhetsarbetet på allt sätt bör effektiviseras.
Tyvärr är det emellertid ej klart, hur detta syfte bäst skall ernås genom
lämplig inriktning och samordning av de krafter, som är verksamma på detta
område.

De åtgärder i trafiksäkerhetsfrämjande syfte, som hittills genomförts på för -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 119

sia" av 1953 års trafiksäkerhetsutredning, får förutsättas ha främjat cn förbättring
av trafiksäkerheten. Utredningen har numera framlagt sitt slutbetänkande
(SOU 1957:18). Jag hoppas kunna i särskild ordning inom kort föreslå att vissa
viktiga frågor, som däri väckts, underställes 1958 års riksdag. Andra förslag av
utredningen samt ytterligare uppslag, som framkommit bl. a. under remissbehandlingen
av betänkandet, är av den natur att de behöver närmare overvagas.
Min mening är att detta i görligaste mån skall ske genom fortsatt departementsbehandling.
Flera frågor är dock sådana att de borde överlämnas till något e ler
några särskilda organ för vidare bearbetning. Sedan utredningen upphört, liar
behov även i övrigt visat sig föreligga av ett organ, som mera direkt företräder
trafiksäkerhetsarbetet och som kan ta initiativ till, utreda och fora fram forsla-,
till lämpliga åtgärder. Något sådant forum framträder ej klart bland de många
myndigheter, som f. n. ägnar sig åt trafiksäkerhetsarbete.

1953 års trafiksäkerhetsutredning har — vid sidan av frågan om förstärkning
av polisen — i allt väsentligt koncentrerat sig på och framlagt förslag till andringar
i vägtrafiklagstiftningen. Utredningen har däremot ej närmare ingått pa
sådana i detta sammanhang viktiga frågor som upplysning och propaganda, trafiksäkerhetsforskningens
inriktning och organisation samt samordning mellan
det allmännas och de enskildas insatser på området. Emellertid har den senaste
utvecklingen på trafiksäkerhetens område aktualiserat dylika frågor liksom
över huvud problemet om de lämpligaste verksamhetsformerna och finansieringen
av trafiksäkerhetsarbetet inräknat forskningen.

I flera sammanhang har också på senaste tiden förslag väckts om att dessa
spörsmål borde bli föremål för närmare utredning. Här må nämnas yttranden
i denna riktning från 1953 års trafiksäkerhetsutredning och trafiksäkerhetsrådet
i anledning av framlagt förslag till omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
vägbyrå. Rådet självt har i yttrande över motioner till 1957 års riksdag
om utredning rörande organisationen av och målsättningen för den trafiksäkerhetsfrämjande
verksamheten och om stödet åt forskningen om trafikolyckornas
orsaker tillstyrkt en sådan översyn. Sedermera har rådet i sina petita för
budgetåret 1958/59 i samråd med övriga forskningsråd framlagt förslag till ett
väsentligt utvidgat forskningsarbete samt i anslutning härtill uppdragit riktlinjer
för rådets framtida verksamhet. Vidare har motormännens helnykterhetsförbund
under betonande av hur angeläget det är med ökade resurser på detta område,
föreslagit att man borde låta särskilt utreda bl. a. trafiksäkerhetsarbetets och
forskningens organisation med beaktande av frågan om bästa samordning a\
den statliga och den enskilda sektorns resurser.

En närmare undersökning av trafiksäkerhetsarbetets inriktning och utformning
synes mot bakgrunden av det sagda vara påkallad. Jag begär därför Kungl. Maj ds
bemyndigande att få sätta igång en utredning av dessa spörsmål genom särskilt

tillkallade sakkunniga.

De problem, som de sakkunniga har att behandla, torde i allt väsentligt tramgå
av vad jag här förut anfört. Därutöver må dock framhållas följande.

& Beträffande forskningen är det i dagens situation särskilt angeläget att på kortare
sikt sådana undersökningsobjekt väljes och forskningen så bedrivcs att man
erhåller snabbast möjliga impulser till praktiska åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten.
Detta hindrar icke att man även bör rikta uppmärksamhet på mera
djupgående och långsiktiga problemställningar. Det torde böra ankomma på utredningen
att finna den lämpliga avvägningen samt att med ledning av redan
framlagda förslag härutinnan uppdraga riktlinjer för ett realistiskt program på
trafiksäkerhetsforskningens område. — över huvud bör utredningen i anslutning
till de överväganden, som därvid måste göras, söka bilda sig en närmare uppfattning
om var samhällets resurser i främsta rummet bör insättas i en samfälld
strävan att snabbast möjligt uppnå cn förbättring av trafiksäkerheten. Ut -

1 K

120

Riksdagsberättelsen år 1958

l Kl 27 redningen bör härvidlag ha fria händer vid utformningen av ett dylikt aktivt
handlingsprogram.

En central fråga blir vidare att undersöka hur det allmännas samt enskildas insatser
lämpligen bör organisatoriskt samordnas. Svaret på frågan synes i viktiga
delar bli beroende av hur det statliga trafiksäkerhetsarbetet lämpligen bör organiseras.
Därvid anmäler sig, såsom förut framhållits, behovet av ett organ, som
mera direkt bär ansvaret för trafiksäkerheten och varpå icke minst Kungl. Maj :t
kan repliera vid behandlingen av olika trafiksäkerhetsfrågor. Många torde vilja
söka lösningen i tillskapandet av ett nytt statligt ämbetsverk, ett slags trafiksäkerhetsinstitut
efter utländsk förebild. Starka skäl kan emellertid förebringas för att
man i stället fullföljer den tanke, som låg till grund för tillskapandet av det till
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen knutna trafiksäkerhetsrådet, nämligen att söka
utnyttja väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom den myndighet vilken redan
bär huvudansvaret för vägar och fordon m. m. I motsats till rådets petitaförslag
innebure detta en fastare anknytning av rådets verksamhet till styrelsen. En naturlig
förutsättning härför skapas för övrigt om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag om inrättande av en särskild trafikbyrå inom styrelsen förverkligas,
varigenom bl. a. goda möjligheter ernås för en intensifiering av styrelsens
trafiksäkerhetsarbete.

Ehuru jag f. n. icke vill slutgiltigt binda mig för någon viss lösning, bör utredningen
likväl under alla förhållanden ha att framlägga ett konkret förslag
enligt vilket trafiksäkerhetsrådets kansli uppgår i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
föreslagna nya trafikbyrå samt rådet självt, om det befinnes böra bibehållas,
organiseras som ett rådgivande organ åt styrelsen i dess trafiksäkerhetsarbete.
Då det gäller trafiksäkerhetsforskningen bör utredningen samråda med
1955 års universitetsutredning, som bl. a. har att granska de vetenskapliga forskningsrådens
ställning och samordningen av deras verksamhet.

Beträffande organisationen i övrigt synes vidare mycket tala för att upplysning
och propaganda som hittills bör bedrivas för sig. Det är viktigt att en klar
gränsdragning sker mellan ifrågakommande organs uppgifter för att undvika
dubbelarbete men även att förutsättningar skapas för ett fruktbärande samarbete.
Uppmärksamhet bör ägnas åt icke blott den centrala organisationen utan även
trafiksäkerhetsarbetets lokala eller regionala verksamhetsformer.

Utredningen bör även ingå på frågan om finansieringen av verksamheten. Härvid
bör icke blott uppmärksamhet ägnas åt den ekonomiska insats, som kan anses
påkallad från statens sida, utan man bör även undersöka vilka möjligheter
som kan finnas för en ekonomisk medverkan från enskilt håll. Något slag av
gemensam finansiering av viss del av trafiksäkerhetsarbetet, t. ex. forskningen,
kan här eventuellt komma ifråga, möjligen efter förebild inom byggnadsforskningens
område. Framförallt bör i större utsträckning än hittills eftersträvas
ökade tillskott från enskilda, kommuner m. fl., som har intresse av trafiksäkerhetsarbetet,
till bestridande av kostnader för upplysnings- och propagandaverksamhet.

Vare sig det gäller frågan om trafiksäkerhetsarbetets inriktning jämte lämpliga
forskningsobjekt eller dess organisation och finansiering torde viss lärdom kunna
dragas från förhållandena i utlandet. Detta bör beaktas av utredningen. För
forskningens del vill det förefalla, som om det arbete som nedlagts i utlandet, så
långt möjligt bör prövas på svenska förhållanden, innan särskilda undersökningar
''gångsättes här i landet. Man torde i dessa avseenden böra beakta alla möjligheter
till internationell arbetsfördelning, icke minst den som kan åstadkommas
genom en samordning av forskningen inom de nordiska länderna. I detta sammanhang
må nämnas att Kungl. Maj:t i augusti i år bemyndigat statens trafiksäkerhetsråd
att träda i kontakt med vederbörande danska, finska och norska
myndigheter för att undersöka möjligheterna till att samordna den forskning,

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 121

som rådet och dess myndigheter utför eller avser att genomföra på trafiksäker- 1 28

lietens område.

Utredningen bör vara oförhindrad att taga upp även andra än här omnämnda
frågor rörande förbättring av trafiksäkerheten. Då vissa frågor kan anses
brådskande, förutsättes att om så visar sig lämpligt, utredningen lägger fram
resultaten av sitt arbete successivt.

28. Sakkunniga för översyn av lagstiftningen om trafiknykterhet m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att verkställa en översyn av lagstiftningen om trafiknykterhet och därmed
sammanhängande frågor:

Rylander, A. O. E., borgmästare, led. av II kamm., ordförande;

Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;

Eliasson, L. M., f. d. statsråd, led. av I kamm.;

Ewerlöf, E. H. E., fru, led. av II kamm.;

Vinberg, E. T., byråchef.

Sekreterare:

Olsén, E. G. B., hovrättsassessor.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
20 december 1957):

Den under senare år alltmer stegrade trafikintensiteten har påkallat omfattande
åtgärder till förbättring av trafiksäkerheten. Såsom ett viktigt led i dessa åtgärder
ingår strävandena att upprätthålla nykterhet i trafiken. Lagstiftningen om trafiknykterhet
upptar två olika brottstyper, varav det grövre benämnes rattfylleri.
Straffet härför är fängelse i högst ett år eller, där omständigheterna är mildrande,
dagsböter ej under tjugufem. Rattfylleri föreligger, då någon fört motorfordon så
påverkad av starka drycker, att det kan antagas att han icke på betryggande sätt
kunnat föra fordonet. Hade föraren vid färden en blodalkoholhalt av lägst 1,5 promille,
skall han anses ha varit så påverkad som nyss nämnts. Det lindrigare brottet,
varå straffet utgöres av dagsböter, lägst tio, eller fängelse i högst sex månader,
avser det fall att föraren, utan att ha varit så påverkad som förutsättes för rattfylleri,
likväl vid färden har en blodalkoholhalt som överstiger visst mått. Såsom
lagstiftningen varit utformad före den 1 juli 1957 har denna nedre gräns varit fastställd
till 0,8 promille. Genom beslut vid 1957 års riksdag har den sänkts till 0,5
promille.

Såväl i propositionen till 1957 års riksdag (prop. 1957:72) som i första lagutskottets
av riksdagen godkända utlåtande (nr 16) uttalades att trafiknykterhetslagstiftningen
i sin helhet borde göras till föremål för en översyn. Utskottet underströk
att översynen borde komma till utförande utan dröjsmål och att därav beroende
behövliga reformer snarast borde genomföras. Utskottet framhöll vidare,
att det — för att hos motorförarna inskärpa vikten av avhållsamhet från alkohol i
samband med förandet av motorfordon —- syntes lämpligt att för de lindriga fallen
tillskapa en brottstyp av karaktären ordningsförseelse, för vilken straffet som regel
skulle utgöra böter. För angivande av gränsen för det straffbelagda området
nedåt torde det även i fortsättningen vara nödvändigt att stadga en promilleregel,
som upptoge en viss lägre gräns, vid vilken enligt forskningens rön regelmässigt
avsevärt nedsatt körskicklighet inträdde. Av olika skäl syntes det emellertid böra

122

Riksdagsbercittclscn år 1058

I Kl 28 övervägas att, i stället för att som i gällande lag och enligt propositionens förslag
anknyta straffbarheten till blodalkohollialten vid körningen, låta straffbarheten bli
beroende av det faktum att föraren vid färden i sin kropp hade en alkoholmängd,
som ledde till uppnående eller överskridande av denna gräns, oavsett om gränsen
uppnåddes under körningen eller först efter det denna avslutats. Emot en sådan
anordning torde icke kunna anföras några vägande betänkligheter ur straffrättslig
synpunkt. Däremot skulle uppenbarligen åtskilliga fördelar vara förenade därmed.
Enligt vad som blivit upplyst vid utskottsbehandlingen visade de senaste rönen
inom alkoholforskningen, att då blodalkoholkurvan vore i stigande graden av
påverkan i allmänhet vore mera markerad än under den fallande fasen. Vidare
uppvisade kurvan för olika invidider och under i övrigt något olika förhållanden,
såsom bl. a. vid förtäring i eller utan samband med intagande av mat eller under
varierande tidrymder, mycket stora variationer, vilket ibland kunde taga sig det
uttrycket att även vid förtäring av förhållandevis stora mängder alkohol endast
mycket begränsade blodalkoholvärden uppnåddes. Det vore uppenbart att en förare
som förtärt rusdrycker under sådana förhållanden likväl utgjorde ett latent
hot mot trafiksäkerheten. Det vore ju ofta en tillfällighet, när i förhållande till
tiden för rusdrycksförtäringen körningen påbörjades och hur lång tid densamma
fortsattes. Att förandet av motorfordon skulle vara tillåtet en viss sträcka, som
föraren hunne tillryggalägga, innan han beräknades ha uppnått den bestämda promillegränsen,
men därefter vara otillåtet och straffbart, syntes icke rationellt. Särskilt
i städer och andra tättbebyggda samhällen, där ofta kortare körningar förekomme,
inbjöde onekligen en regel med direkt anknytning'' av straffbarheten till
blodalkohollialten till spekulationer och antaganden beträffande i vilken omfattning
rusdrycksförtäring kunde ske utan att straffpåföljd riskerades. Det måste
även anses direkt stötande för den allmänna opinion, som krävde nykterhet vid
ratten, att en förare, som veterligen intagit en ej obetydlig kvanitet rusdrycker,
skulle kunna i nära samband därmed företaga en, låt vara kortare, färd med motorfordon
utan att riskera någon påföljd härför. Den skisserade anordningen skulle,
framhöll utskottet vidare, icke i lika mån som den nuvarande ordningen vara ägnad
att föranleda motorförarna till sådana spekulationer som nyss nämnts. Det kunde
förväntas att därigenom skulle skapas ett verksamt medel att inskärpa vikten av att
förtäring av rusdrycker icke ens i mindre mängd borde förekomma i samband
med förande av motorfordon. De med det nuvarande systemet förknippade och
genom senaste forskningsrön ytterligare markerade vanskligheterna vid verkställandet
av den s. k. tillbakariikningen — d. v. s. bedömningen av frågan vilka slutsatser
som med ledning av blodprovsanalysen må kunna dragas rörande blodalkoliolhalten
vid körningstillfället — skulle också komma att sakna praktisk betydelse,
såvitt anginge den lägre promillegräns, som kunde bli bestämd. Vad sedan gäller
återstående delar av det straffbelagda området, d. v. s. de mera kvalificerade brotten,
syntes enligt utskottet tiden vara inne att överväga huruvida icke regleringen
med straffbarhetens direkta anknytning till blodalkoholvärdena borde helt slopas
samt ersättas av fri bevisprövning från domstolarnas sida och en straffmätning
under hänhynstagande till samtliga i det enskilda fallet föreliggande omständigheter.
Otvivelaktigt hade i domstolspraxis på detta område utvecklats en alltför
schablonmässig tillämpning. I sådana fall där såvitt av utredningen framginge föraren,
trots straffbar blodalkoholhalt, icke uppvisat någon högre grad av påverkan
och genomfört körningen utan att i samband därmed något anmärkningsvärt inträffat
utmättes ofta straff, som icke stode i rimlig proportion till straffreaktionen
för andra och mera kvalificerade gärningar, innefattande kraftig påverkansgrad
och mången gång trafikolycka av mer eller mindre allvarlig karaktär. Innebörden
härav bleve att framkallande av den fara, som onykterhet i trafiken utgjorde, kommit
att bestraffas i stort sett i lika mån som inträdande av de befarade skadliga
verkningarna av dylik onykterhet. Det förtjänade framhållas att det förstnämnda

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 123

slaget av trafiknykterhetsbrott torde utgöra den övervägande delen av totala an- J j£; »S
talet dylika brott. Anmärkas kunde också att rådande praxis i bedömningen av
trafiknykterhetsbrott och fall av enbart vårdslöshet i trafik företedde väsentliga
avvikelser när det gäller relationen mellan den straffrättsliga sanktionen och brottet.
Endast sällan syntes sålunda även för ganska grava fall av vårdslöshet i trafik
utdömas ovillkorligt frihetsstraff, medan däremot beträffande rattfylleri praktiskt
taget alltid förekomme sådan reaktion. Det funnes anledning antaga att de s. k.
promillereglerna bidragit till den utveckling som nu nämnts. Emellertid torde det
vid en översyn även bli nödvändigt att straffskalornas omfång upptoges till övervägande.
Med hänsyn till att återfallsfrekvensen i fråga om trafiknykterhetsbrotten
vore jämförelsevis låg syntes även i fråga om rattfylleri vid förstagångsförseelse böter
och villkorlig dom kunna komma i fråga i större utsträckning än nu vore fallet.

Vid införandet av en ordning som den av utskottet sålunda skisserade komme den
kliniska undersökning, som i samband med blodprovstagning regelmässigt företoges
av läkare för påvisande av alkoholpåverkan hos den undersökte, att erhålla
ökad betydelse. Det vore därför angeläget att en översyn gjordes av undersökningens
utformning och att i samband därmed prövades huruvida metoderna kunde
förbättras. Det borde också övervägas om icke i dylik undersökning borde ingå
flera prov än enligt nuvarande ordning. Enligt utskottets mening borde vidare det
men eu motorförare åsamkades genom att hans körkort indroges kunna beaktas
vid bestämmande av den straffrättsliga påföljden för hans brott. En förutsättning
härför vore emellertid att frågan om körkortets indragning avgjordes av domstol
i samband med prövning av mål om ansvar för trafikonykterhet eller rattfylleri.

Från några håll hade också framförts den meningen att domstol vore bättre ägnad
än länsstyrelse att bedöma frågor om indragning av körkort i sådana fall då ifrågasatt
åtgärd föranleddes av trafiknykterhetsbrott. Risken för schablonmässig bedömning
av dylika frågor skulle elimineras, om körkortsfrågan kunde avgöras i
samband med rättegången. Om i anledning av den nu föreliggande reformen ifrågasatta
ändringar vidtoges i körkortsreglerna komme att med än större skärpa framträda
önskemålet om garantier för att dylika frågor avgjordes under hänsynstagande
till samtliga på fallet inverkande omständigheter.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att den ändring i trafiknykterhetsreglerna
som genomförts vid 1957 års riksdag endast iir att betrakta såsom en etapp
på vägen mot en mera omfattande reformering av dessa regler. I belysning av de
erfarenheter som vunnits framstår lagstiftningen såsom bristfällig i flera avseenden.
En utredning med syfte att underkasta trafiknykterhetslagstiftningen i dess
helhet en översyn bör därför nu igångsättas. Beträffande riktlinjerna för utredningen
har åtskilliga beaktansvärda synpunkter anförts av första lagutskottet. De
nuvarande i vissa avseenden alltför stela reglerna böra ersättas med en lagstiftning,
som är ägnad att på ett mera smidigt och ändamålsenligt siitt tillgodose sitt syfte.

Såsom utskottet framhållit kan det övervägas att för de lindriga fallen använda en
brottstyp av karaktären ordningsförseelse, som iir grundad på en promilleregel och
för vilken straffet regelmässigt utgöres av böter. För de mera kvalificerade fallen
synes den direkta anknytningen till blodalkoholviirdet böra slopas. Samtliga dessa
fall bör som en följd härav bedömas under en fri bevisprövning — därvid givetvis
utfallet av blodalkoholprovet är ett viktigt bevis — och påföljden utmätas med beaktande
av samtliga föreliggande omständigheter. Ehuru det nuvarande reaktionssiittet
med schablonmässigt ådömande av ovillkorligt frihetsstraff för rattfylleribrott
otvivelaktigt haft betydelse för alt hos allmänheten inskärpa allvaret i detta
slag av brott, synes det böra övervägas om inte numera, sedan en allmän anslutning
vunnits kring uppfattningen om det förkastliga i detta brott, mera differentierade
reaktionsformer skulle kunna användas i större utsträckning, övervägandena av
denna fråga bör självfallet avse vilka åtgärder, som kan anses mest effektiva för
att motverka brott och alltså icke vara uttryck för någon principiell lindring i sam -

124

Riksdagsberättelsen år Wi)8

IK: 28 hällsreaktionen mot brottet. Det må framhållas, att den av strafflagberedningen i
dess förslag till skyddslag upptagna möjligheten att kombinera böter med bl. a.
villkorlig dom synes kunna vara av särskilt värde, då det gäller brott av nu ifrågavarande
beskaffenhet. Jag vill även hänvisa till vad första lagutskottet anfört om
en omgestaltning av förfarandet i fråga om körkortsindragning.

Beträffande sistnämnda fråga vill jag särskilt framhålla att det ur rättssäkerhetssynpunkt
är angeläget att åtgärder med anledning av brott i största möjliga utsträckning
bestämmes inom ramen för ett judiciellt förfarande. Vid trafikbrott
förekommer emellertid jämväl ett administrativt ingripande i form av prövning
hos länsstyrelsen av körkortets giltighet. Genom att åtgärderna med anledning av
brottet på detta sätt är uppdelade på skilda organ, kan enligt vad första lagutskottet
påpekat åtgärderna ej på önskvärt sätt samordnas med varandra. Det är
även oekonomiskt att, då samhället anordnar ett muntligt förfarande vid domstol
för utredning av brottet och bestämmande av brottspåföljd, detta icke utnyttjas för
att avgöra även fråga om körkortsindragning. Utredningen bör därför överväga i
vad mån prövningen av fråga om indragning av körkort kan överflyttas från länsstyrelse
till domstol. På denna punkt bör utredningen ej begränsas till trafiknykterhetsbrotten
utan avse trafikbrott överhuvud.

Därest brottsbestämningarna utformas på sätt i det föregående antytts, kommer
den omständigheten, att vanskligheter föreligger att med ledning av blodprovsanalys
draga slutsatser rörande blodalkoholhalten vid själva körningstillfället, att få
mindre vikt än enligt gällande lagstiftning. Det är likväl angeäget att genom fortsatta
vetenskapliga undersökningar ökad klarhet vinnes om blodalkoholproblemen
liksom överhuvud taget om verkningarna i avseende å trafiksäkerheten av alkoholförtäring
och utredningen bör därför beakta i vad mån behov av vetenskapliga
undersökningar föreligger. Det bör dock icke ankomma på utredningen att låta utföra
sådana undersökningar. I detta sammanhang bör uppmärksammas att, såsom
första lagutskottet framhållit, den kliniska undersökning som i samband med blodprovstagning
företages av läkare för påvisande av alkolholpåverkan hos den undersökte
kommer att få ökad betydelse, därest frågan om ansvar i större utsträckning
än för närvarande blir beroende av fri bevisprövning. Utredningen bör därför
företaga en översyn av denna undersöknings utformning och i samband därmed
pröva huruvida metodera kan förbättras och om flera prov än för närvarande
bör ingå i undersökningen.

Vid utredningen bör med utgångspunkt från trafiknykterhetsutredningens förslag
tagas under övervägande, om trafiknykterhetsansvaret lämpligen bör utsträckas
till att omfatta andra kategorier än förare av fordon på väg. Härvid torde få
beaktas bl. a. vad första lagutskottet vid 1957 års riksdag anfört i sitt utlåtande
(nr 28) över propositionen med förslag till ny luftfartslag m. m.

Enligt vad som uttalades i den till 1957 års riksdag avgivna propositionen bör
det prövas huruvida reglerna angående trafiknykterhetsbrott bör överföras till
allmän strafflag.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet

125

1 Fi

Finansdepartementet

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1957

1. 1952 års kommitté för indirekta skatter (1955: I 16; 1956:1 12; 1957:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 maj 1952 för att
verkställa utredning angående den indirekta beskattningen m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 maj 1952):

Henriksson, S. H., statsråd, led. av II kamm., ordförande;

Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm.;

Meidner, R. A., fil. dr;

Nilsson, E. F., agronom, led. av II kamm.;

Nilstein, A. H., fil. lic.;

Nilzon, K. I., lantbrukare, f. d. riksdagsman;

Thedin, N., redaktör;

Thulin, E. E:son, byråchef.

Experter:

Welinder, P. E. C., professor;

Åkesson, A. O., taxeringsintendent.

Sekreterare:

Skiöld, E. R., ombudsman.

Biträdande sekreterare:

Winther, O. W. G., förste kanslisekreterare.

Direktiven för kommittén, se 1953: I Fi 21.

Kommittén har under tiden december 1956—april 1957 hållit 26 sammanträden.

Kommittén har den 11 april 1957 avgivit betänkande angående den statliga
indirekta beskattningen (SOU 1957: 13). Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredningen om fullföljdsrätt i skattemål (1956:1 24; 1957:1 21)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 maj 1955 för att
verkställa utredning angående möjligheterna att begränsa tillströmningen av
taxeringsmål till regeringsrätten (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni
1955):

Lundevall, F. A. I., f. d. regeringsråd, ordförande;

Strömberg, S. J. M., direktör, f. d. regeringsråd.

Sekreterare:

Sandström, C. O., regeringsrättssekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 24.

Utredningen bar den 23 januari 1957 avlämnat betänkande om fullföljdsbegränsning
i skattemål (SOU 1957: 13). Uppdraget är därmed slutfört.

126

Riksdagsheråttelsen år 1958

I Fi: 3

3. 1955 års långtidsutredning (1956: I 30; 1957: I 25)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 augusti 1955 för
att verkställa utredning rörande den ekonomiska långtidsplaneringen under
femårsperioden 1956—1960 (se Post- och Inrikes tidn. den 15 september

1955):

Svennilson, S. I., professor, ordförande;

Cederwall, G. F. E., statssekreterare;

Holmberg, P. H. A., fil. kand.;

Ohlsson, P. T. I., avdelningschef, docent;

Sundén, O. R., direktör, f. d. statssekreterare.

Experter:

Canarp, C. S. T., byrådirektör;

Juréen, L. J. F., byråchef;

Masreliez, L. L. F., byrådirektör.

Sekreterare:

Thilert, C. R., förste kansl^ekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 30.

Utredningen har den 11 december 1956 avgivit betänkande rörande den
ekonomiska långtidsplaneringen under femårsperioden 1956—1960 (SOU
1956:53) samt den 20 mars 1957 avgivit till betänkandet hörande särskild
bilagedel (SOU 1957:10). Uppdraget är därmed slutfört.

4. 1956 års sjömansskattesakkunniga (1957: I 28)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 februari 1956 för att
verkställa utredning av frågan om särskilda skatte- och uppbördsregler alt
gälla för sjömän (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1956):

Wigert, A. G. A., landskamrerare, ordförande;

Forssblad, N. D., direktör;

Svensson, S. V., lagbyråchef;

Uhlin, P. G., ombudsman.

Sekreterare:

Steneborn, H. A., förste byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 28.

Utredningen har under tiden december 1956—oktober 1957 hållit 11 sammanträden.
Dessutom har ett arbetsutskott inom kommittén sammanträtt
26 gånger. En internordisk sjömansskattekonferens, i vilken de sakkunniga
ha deltagit, har på föranstaltande av danska finansdepartementet ägt
rum i Köpenhamn den 22—den 24 augusti 1957.

Utredningen har den 31 oktober 1957 avgivit betänkande med förslag till
förordning om sjömansskatt (SOU 1957:39). Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet

127

5. Arvsskattesakkunniga (1957: I 30)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 april 1956 för att
verkställa utredning rörande reformer i avseende å dödsbobeskattningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 april 1956):

Dahlgren, R. B., generaldirektör, ordförande;

Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm. (t. o. m. den 29 juli 1957);
Henriksson, S. H., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m den 27 mars 1957);
Hermansson, H. E., lantbrukare, led. av I kamm. (fr. o. in. den 30 juli 1957);
Johansson, R. E., statsråd, led. av I kamm. (fr. o. m. den 28 mars 1957);
Nilsson, E. F., agronom, led av II kamm.;

Olsson, R. Cyril, sekreterare;

Sjödahl, H. L. E., f. d. lektor, led. av I kamm.;

Walberg, S. S., lagbyråchef.

Experter:

Edlund, C. B., extra förste aktuarie (fr. o. m. den 26 maj 1957);

Larsson, T. K. L„ försäkringsdirektör (fr. o. in. den 7 september 1957).
Sekreterare:

Heyman, E. A., hovrättsassessor (t. o. m. den 14 januari 1957);

Äqvist, N. E. M., hovrättsassessor (fr. o. m. den 15 januari 1957).
Direktiven för utredningen, se 1957:1 Fi 30.

Under tiden den 16 november 1956—den 18 december 1957 ha de sakkunniga
hållit 46 sammanträden.

De sakkunniga ha avgivit ett den 18 december 1957 dagtecknat betänkande
angående arvsbeskattning (SOU 1957: 48). Uppdraget är därmed slutfört.

6. 1956 års rusdrycksförsäljningsutredning (1957:1 39)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 oktober 1956 för att
verkställa en översyn av rusdrycksförsäljningsförordningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 21 november 1956):

Walberg, S. S., lagbyråchef, ordförande;

Erbacke, K. G., direktör;

Hillbo, A. O., förste byråsekreterare.

Sekreterare:

Linder, G., ombudsman.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 39.

Utredningen har under tiden 1 december 1956—7 januari 1957 hållit nio
sammanträden.

Utredningen har den 7 januari 1957 avgivit betänkande angående ändrade
riktlinjer för rusdrycksförsäljningen (offsettryck). Uppdraget är därmed
slutfört.

128

Riksdagsberättelsen år 1958

I Fit 7 7 utredning rörande förhållandet mellan Aktiebolaget Statens skogsindustrier
och domänverket

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 18 januari 1957 för att verkställa
utredning rörande reglering av de inbördes förhållandena mellan Aktiebolaget
Statens skogsindustrier och domänverket:

Kling, E. H., statsråd.

Utredningsmannen har i en den 6 mars 1957 avlämnad promemoria (stencil)
redovisat utredningens resultat samt framlagt därav föranledda förslag.
Uppdraget är därmed slutfört.

8. Utredning angående avskrivning i beskattningshänseende å oljelagrings anläggningar,

m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 juni 1957 för att verkställa
utredning och inkomma med förslag angående avskrivning i beskattningshänseende
å oljelagringsanläggningar och vissa därmed sammanhängande
spörsmål:

Lundell, S. V., byråchef.

Utredningsmannen har den 26 oktober 1957 avlämnat promemoria med
utredning och förslag angående avskrivning i beskattningshänseende å oljelagrings-
och skyddsrumsanläggningar (stencilerad). Uppdraget är därmed
slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1958

9. Skattelagssakkunniga (1955:1 12; 1956:1 10; 1957:1 13)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 17 mars 1950 och den
15 maj 1952 för att dels biträda med en teknisk revision av kommunalskattelagen
m. in., dels ock verkställa en översyn av taxeringsförordningens bestämmelser
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 mars 1950 och den 30 maj

1952):

Björne, F. H., kammarrättsråd, ordförande;

Lindquist, N. G., kammarrättsråd (fr. o. m. den 24 maj 1957);

Sundberg, P. B., taxeringsintendent;

Eklund, E. G., kammarrättsassessor.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1951: I Fi 29 och 1953: I Fi 11.

De sakkunniga ha under år 1957 avlämnat dels en den 4 december 1957
dagtecknad promemoria (stencilerad) angående beskattning för inkomst av
jordbruksfastighet och för realisationsvinst i samband med 1) åtgärder för
jordbrukets yttre rationalisering, 2) vissa lantmäteriförrättningar, 3) nyttjanderättsupplåtelser
mot engångsersättning, dels ock en i november 1957

129

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet

dagtecknad promemoria (stencilerad) med förslag till förordning om skat- I Fj; j|
tefrihet för stiftelser och föreningar med ändamål att främja samhörigheten
mellan de nordiska folken.

Vidare ha de sakkunniga för avsikt att inom den närmaste tiden framlägga
förslag rörande behandlingen i beskattningshänseende av studiekostnad
m. m.

Utredning av frågan om avdrag vid taxering för kostnader för medlemsoch
föreningsavgifter m. m. har påbörjats.

Samråd mellan ledamöterna har förekommit så ofta anledning därtill
förelegat.

Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1958.

Såsom en särskild sektion inom skattelagssakkunniga med uppdrag att
verkställa översyn av gällande bestämmelser om beskattningen av kraftverk
m. m. ha enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 mars 1957 tillkallats:

Fredelius, B., regeringsrättssekreterare.

Experter:

Hartzell, H., vattenrättsråd;

Zickerman, S. O. G., vattenrättsingenjör.

Utredningsarbetet i denna del beräknas pågå under år 1958.

10. Utredning av vissa frågor rörande folkbokföringsväsendet (1955:1 14;

1956: I 11; 1957: I 14)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1951:
von Otter, S. F., kammarrättsassessor.

Expert:

Wanngård, T., kyrkoherde.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 13 82),
rikssamt. växel 23 62 00.

Åt utredningsmannen har uppdragits att slutföra i vissa delar det utredningsarbete,
som omhänderhafts av 1949 års folkbokföringssakkunniga (se
1952:I 4).

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

11. Utredning angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna
(1955: I 22; 1956: I 16; 1957:1 16)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa utredning angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1953):

Regner, N. I., justitieråd.

Experter:

Wildeman, N. C. E., byråchef;

von Otter, S. F., kammarrättsassessor (fr. o. in. den 14 juni 1957).

9 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.

Klksdagsberättelsen.

130

Riksdagsberättelsen år 1958

I Fi: 11 Sekreterare:

Wernlund, S. A., t. f. kammarrättsassessor.

Lokal: Högsta domstolen; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 19 56)
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 32.

Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1958.

12. 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna (1955:1 23-

1956:I 17; 1957:I 17)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1953 för att
verkställa utredning rörande de statliga företagsformerna (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 juli 1953):

Olsson, K. J., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;

Edström, W. S., direktör, f. d. riksdagsman;

Eriksson, G. L., t. f. expeditionschef;
hlyboo, T. V., ombudsman;

Hesselbom, K. E„ elverkschef, led. av I kamm. (fr. o. in. den 14 september
1957); r

Jönsson, N. O., disponent, f. d. riksdagsman (avliden den 28 juli 1957);
Oredsson, H. E., överdirektör;

Stenberg, N. G., direktörsassistent, led. av II kamm.;

Tunhammar, E. W., direktör;

Wahrendorff, J. H. A., hemmansägare, led. av II kamm. (fr. o. m den 17
augusti 1957);

Äman, O. V., direktör, led av I kamm. (t. o. m. den 13 september 1957)
Experter:

Ernulf, T. G., hovrättsråd;

Håstad, E. W., landshövding, led. av II kamm.

Sekreterare:

Hagnell, H., fil. lic., led. av II kamm.

Biträdande sekreterare:

Andersson, L. O., civilekonom (fr. o. m. den 19 januari 1957);

Bergman, S. C., e. o. byråsekreterare;

Björk, L., e. o. byrådirektör (fr. o. in. den 1 juni 1957);

Brodd, K. A., e. förste byråsekreterare;

Tersman, R. F. B., fil. lic., e. o. byrådirektör.

Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Kommendörsgatan 30-tel. 63 41 17, 61 85 67 och 61 98 86.

Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 33.

Utredningen har under tiden januari—november 1957 sammanträtt 17
dagar.

Under 1957 ha de sakkunniga avgivit yttrande över 1953 års örlogsvarvsutrednings
betänkande rörande örlogsvarvens organisation m. m. samt över
betankandet rörande tillverkningen av bakteriologiska och virologiska pre -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet

131

Utredningen har i juli avgivit betänkandet »Statens vattenfallsverk» J pj; 14
(SOU 1957: 26).

Arbetet beräknas fortgå under år 1958.

13. 1953 års skatteflyktskommitté (1955:1 24; 1956:1 18; 1957:1 18)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1953 för
att utreda frågan om införande i skattelagstiftningen av bestämmelser mot
skatteflykt och opåkallade skattelättnader (se Post- och Inrikes tidn. den
6 oktober 1953):

Strömberg, S. J. M., direktör, f. d. regeringsråd, ordförande;

Anneli, E. H., taxeringsintendent;

Geijer, E. E. K. R„ bankdirektör, f. d. assessor.

Sekreterare:

Ekman, S. G., kammarrättsfiskal.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 34.

Kommittén har under tiden den 18 november 1956—den 15 november
1957 hållit 23 sammanträden.

Kommittén beräknar kunna slutföra sitt arbete under våren 1958.

14. 1954 års bryggeriutredning (1955:1 27; 1956:1 21; 1957:1 19)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för
att verkställa en utredning rörande bryggeriernas företagsform och vissa
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 18 oktober
1954):

Cardelius, E. C. F., överdirektör, ordförande;

Elmfeldt, B., direktör;

Engkvist, J. G. V., målarmästare, led. av II kamm.;

Englund, E. W., fil. dr, led. av I kamm.;

Erbacke, K. G., direktör;

Lindvall, Y., fabrikör;

Olsson, E., förbundsordförande (avliden den 17 februari 1957);

Pettersson, J. W., lantbrukare, led. av II kamm.;

Karlsson, K. I., förbundsordförande (fr. o. m. den 14 april 1957).

Expert:

Fridolin, H. R., t. f. byrådirektör (fr. o. m. den 4 april 1957).

Sekreterare:

Hillbo, A. O., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Edstrand, K.-I., förste byråsekreterare.

Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. växel 23 64 60.

Direktiven för utredningen, sc 1955: I Fi 27.

132

Riksdagsberättelsen år 1958

I Fi: 14 utredningen har under tiden den 1 december 1956—den 30 november 1957
hållit tre sammanträden. En statistisk-ekonomisk undersökning av den
skattepliktiga bryggeriindustriens vinstförhållanden har påbörjats men ännu
icke slutförts. Även vissa andra undersökningar pågå.

Utredningen beräknas fortgå under år 1958.

15. 1955 års stadsutredning (1956: I 22; 1957: I 20)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 januari 1955 för
att verkställa utredning om städernas särskilda skyldigheter och rättigheter
i förhållande till staten (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1955):
Björck, K. A. W., f. d. generaldirektör, ordförande;

Bendz, E., direktör, f. d. borgmästare;

Löfqvist, I., t. f. generaldirektör.

Experter:

Adner, N. G., byrådirektör;

Bohman, H. Å., förste arkivarie;

Brissman, B. H., kronokamrerare;

Edling, N. P. J., kammarråd.

Sekreterare:

Villner, S. V., länsassessor.

Biträdande sekreterare:

Gustafsson, Å. G., amanuens.

Lokal: Statskontoret; tel. växel 22 08 60.

Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 22.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 17
sammanträden. Kommittén har under denna tid företagit resor till vissa
större städer för studium av deras uppbördsväsende. Städernas donationsjord
är föremål för expertundersökning. Utredningsarbetet beräknas fortgå
under år 1958.

16. Delegation för förhandlingar rörande kvarteret Kungl. Mgntet
(1956:I 25; 1957:1 22)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1955 att såsom
medlemmar av en särskild förhandlingsdelegation förhandla med
Stockholms stad rörande den framtida dispositionen av kvarteret Kungl.
Myntet i Stockholm och därmed sammanhängande frågor in. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 juni 1955):

Nevrell, B. A., regeringsråd, ordförande (t. o. in. den 2 februari 1957);
öhman, G. B., överdirektör, ordförande (fr. o. m. den 3 februari 1957);
Hall, D. E„ bankofullmäktig, led. av II kamm. (avliden den 7 februari 1957);
Wirseen, Å., kansliråd;

Persson, R. V., bankofullmäktig, led. av I kamm. (fr. o. in. den 9 mars
1957).

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet

133

Expert: I Fil 18

Lallerstedt, L.-E., arkitekt (fr. o. m. den 20 juli 1957).

Sekreterare:

Edelsvärd, O. A., byrådirektör.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. växel 22 45 00 (ankn. 17 62).

Förhandlingarna med Stockholms stad beräknas kunna slutföras under
början av år 1958.

Uppdraget innefattar också förslag till förläggningen av mynt- och justeringsverket
och riksbankens sedeltryckeri samt den framtida dispositionen
av kvarteret Kungl. Myntet. Förslag härutinnan beräknas kunna framläggas
under första halvåret 1958.

17. 1955 års myntverksutredning (1956:1 26; 1957:1 23)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 juni 1955 med
uppdrag att verkställa utredning rörande organisationen av mynt- och medalj
tillverkningen ävensom övriga å mynt- och justeringsverket nu ankommande
uppgifter (se Post- och Inrikes tidn. den 27 juni 1955):

Nevrell, B. A., regeringsråd, ordförande (t. o. in. den 2 februari 1957);
öhman, G. B., överdirektör, ordförande (fr. o. m. den 3 februari 1957);

Wirseen, Å., kansliråd;

Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm. (fr. o. m. den 13 mars 1957).

Experter:

Ager, J. P. H., överingenjör;

Jägerskiöld, S. A. F., docent.

Sekreterare:

Edelsvärd, O. A., byrådirektör.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.

17 62), rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 26.

Utredningen har under tiden den 1 januari—15 november 1957 hållit sju
sammanträden.

Sedan 1956 års riksdagsrevisorer föreslagit, att det 1955 års myntverksutredning
givna uppdraget skulle utvidgas till att omfatta även frimärkstryckeriets
ställning och förläggning, har myntverksutredningen och postutredningen
1956 i november 1957 igångsatt undersökning med anlitande av
särskild teknisk expertis rörande de driftstekniska och driftsekonomiska
möjligheterna av en sammanslagning av riksbankens sedeltryckeri och postverkets
frimärkstryckeri. Undersökningen sker med stöd av Kungl. Maj :ts
medgivande den 1 november 1957.

Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1958.

18. Utredning angående rcdogöraransvaret m. m. (1956:1 27; 1957:1 24)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning rörande redogöraransvaret och anmärkningsprocessen

134

Riksdagsberättelsen år 1958

1 Fi: 18 jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 7
juli 1955):

Eckerberg, E. L., regeringsråd, ordförande;

Wikström, C. T., kammarrättsråd;

Ehnbom, E. B. A., byråchef.

Sekreterare:

Widmark, P. S. W., t. f. kammarrättsassessor.

Lokal: Storkyrkobrinken 13; tel. 20 19 04.

Direktiven för utredningen, se 1956:1 Fi 27.

Utredningen har under tiden den 15 november 1956—den 15 november
1957 hållit 15 sammanträden. Utredningens arbete beträffande redogöraransvaret
och anmärkningsprocessen beräknas kunna slutföras under år

1958.

19. Stabiliseringsutredningen (1956:1 31; 1957:1 26)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 augusti 1955 med
uppdrag att utreda spörsmål sammanhängande med den fulla sysselsättningens
ekonomi m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 september 1955):
Vahlberg, G. E., generaldirektör, ordförande;

Adamsson, H., ordförande i Svenska industritjänstemannaförbundet;

Boo, F. I., förste assistent, led. av I kamm. (fr. o. m. den 9 maj 1957);
Eliasson, L. M., lantbrukare, led. av I kamm. (t. o. m. den 12 mars 1957);
Ewerlöf, K. G., direktör, led. av I kamm.;

Geijer, K. A., ordförande i Landsorganisationen, led. av I kamm. (t. o. m.

den 15 november 1957);

Giesecke, C.-S., direktör;

Gustafson, S. H., bankkamrer, led. av II kamm.;

Hall, D. E., bankofullmäktig, led. av II kamm. (avliden den 7 februari 1957);
Hansson, S. F., lantbrukare (fr. o. m. den 13 mars 1957);

Henriksson, S. H., statsråd, led. av II kamm. (fr. o. m. den 13 mars 1957,
avliden den 22 april 1957);

Lemne, M. H., landshövding;

Meidner, R. A., fil. dr;

Nilsson, Å., förbundsordförande (fr. o. m. den 16 november 1957);

Olsson, S. O. B., generaldirektör, tillika huvudsekreterare (entledigad från
uppdraget som huvudsekreterare den 1 oktober 1957);

Stensgård, A. A. H., direktör;

Sundén, O. R., direktör, f. d. statssekreterare (fr. o. m. den 16 november
1957);

Thorsson, Inga M., förbundsordförande, led. av II kamm.;

Thunholm, L.-E., bankdirektör;

Wallenberg, M., bankdirektör (t. o. m. den 15 november 1957).

Experter:

Dickson, H. A. E., professor (fr. o. m. den 12 april 1957);

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet

Faxén, K.-O., fil. dr (fr. o. m. den 19 mars 1957);

Holgersson, N. H., direktörsassistent (fr. o. m. den 19 mars 1957);
Holmberg, P. H. A., sekreterare (fr. o. in. den 19 mars 1957);

Nilstein, A. H., sekreterare (fr. o. m. den 19 mars 1957);

Rehn, L. G., fil. kand. (fr. o. m. den 1 augusti 1957);

Wickman, K., förste forskningsassistent;

Västhagen, N. E. B., professor (fr. o. m. den 16 juli 1957).
Huvudsekreterare:

Odhner, C.-E. T., agr. lic. (fr. o. m. den 21 oktober 1957).

Biträdande sekreterare:

Spendrup, K. A., förste byråinspektör.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. h.sekr.
13 84, bitr. sekr. 17 15), rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 31.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 18
sammanträden. Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

20. Kommittén för maskinell databehandling
(1956:I 32; 1957:1 27)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1955 för
att verkställa utredning rörande statsförvaltningens behov av databehandlingsmaskiner
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 31 oktober 1955):

Cardelius, E. C. F., överdirektör, ordförande;

Linden, K. G., expeditionschef;

Velander, F. E. H., professor;

Experter:

Bruno, G. F., byrådirektör;

Helleberg, N., ekonomidirektör;

Lindgren, A. S. V., byrådirektör;

Lindvall, K. E., förste revisor;

von Otter, S. F., kammarrättsassessor;

Stemme, N. G. E., civilingenjör (t. o. m. den 12 februari 1957);

Thorson, T. A. R., byråchef;

Ubbe, S., förrådsdirektör;

Westerberg, O. H., trafikinspektör.

Sekreterare:

Hävermark, K. G. J :son, byråchef.

Biträdande sekreterare:

Brand, W., ingenjör;

Dahlström, Å. V., byrådirektör.

Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. växel 23 64 60.

Direktiven för utredningen, se 1956:1 Fi 32.

Kommittén har under tiden november 1956—oktober 1957 hållit 46 sam -

135

I Fi: 20

136

Riksdagsberättelsen år 1958

1 Fi: 20 manträden, varjämte kommitténs ledamöter och sekreterare gjort en studieresa
i Amerikas förenta stater och besökt tillverkare och användare avelektroniska
databehandlingsmaskiner. Studiebesök ha gjorts även hos tillverkare
och användare av dylika maskiner inom landet.

Arbetet inom kommittén har i viss utsträckning bedrivits inom tre arbetsgrupper.
Kommittén har även tillsatt en särskild arbetsgrupp för förrådsredovisningsfrågor
för att göra vissa utredningar rörande användandet
av databehandlingsmaskiner för förrådsredovisning och för att söka samordna
det förberedande arbetet på detta område inom statsförvaltningen.
Genom experterna i kommittén har kontakt uppehållits med de arbetsgrupper,
som tillsatts inom olika verk för undersöknings- och förberedelsearbeten
på databehandlingsområdet. Kommittén har anordnat fyra informationsmöten
för kontaktmän från myndigheter som beröras av kommitténs
arbete.

Förteckning (stencilerad) över i marknaden förekommande elektroniska
databehandlingsmaskiner, deras egenskaper och prestanda m. m. har uppgjorts.
Utlåtanden i vissa ärenden ha avgivits efter remiss.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

21. Utredning av frågan rörande internordiska flgttningsbetgg

(1957:I 29)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 mars 1956 för att
såsom sakkunniga ingå i ett utskott, sammansatt av representanter för de
nordiska länderna, för utredande av frågan rörande internordiska flyttningsbetyg: Olsson,

A. E., byråchef;

von Otter, S. F., kammarrättsassessor.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 13 82),
rikssamt. växel 23 62 00.

Utskottet har hållit sammanträde i Oslo den 2—3 december 1957.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

22. Översyn av lagstiftningen rörande straff för olovlig införsel
och utförsel av varor (1957:1 31)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 april 1956 med
uppdrag att utarbeta förslag till ny lagstiftning rörande straff för olovlig
införsel och utförsel av varor (se Post- och Inrikes tidn. den 27 april 1956):
Rudewall, F., x-egeringsråd (t. o. m. den 16 april 1957);

Walberg, K. E., byråchef (fr. o. m. den 17 april 1957).

Expert:

Alexandersson, A. F. H., byrådirektör.

Sekreterare:

Jungefors, S. L. S., hovrättsassessor.

137

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet

Lokal: Generaltullstyrelsen, tullvärdekontoret, Stockholm 2; tel. 24 00 00. J Fi: 24
Direktiven för utredningen, se 1957:1 Fi 31.

Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under första halvåret 1958.

23. 1956 års LKAB-delegation (1957:1 32)

Tillkallade av Kungl. Maj :t den 13 april 1956 för att bevaka statens intressen
vid det förfarande som föranledes av statens inlösen av Trafikaktiebolaget
Grängesberg-Oxelösunds stamaktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 april 1956):

Lindh, G. B. T., advokat, ordförande;

Lindskog, B. V., generaldirektör;

Samuelsson, G. Y., generaldirektör.

Experter:

von Porat, S. A., krigsråd;
von Sydow, G., lagbyråchef;
öhrling, P. O., aukt. revisor.

Sekreterare:

Skiöld, L. O. R., förste kanslisekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för delegationen, se 1957: I Fi 32.

Delegationen har under tiden november 1956—oktober 1957 hållit 19
sammanträden.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under år 1958.

24. De sakkunniga med uppdrag att verkställa en översgn i vissa hänseenden
av valutalagstiftningen (1957: I 33)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1956 med uppdrag
att verkställa en översyn i vissa hänseenden av valutalagstiftningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 juni 1956):

Öhman, F. G. H., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. regeringsråd,
ordförande;

Henriksson, S. H., statsråd, led. av II kamm. (avliden den 22 april 1957);
Holmqvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kamm. (fr. o. m. den 1 juni
1957);

Joge, S. F., t. f. bankdirektör.

Experter:

Rosenberg, K. G., häradshövding;

Lindholm, L. E. A., banktjänsteman.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 33.

De sakkunniga ha under året hållit två sammanträden.

138

Riksdagsberättelsen år 1958

I Fi: 24 Efter avlämnandet i december 1956 av en promemoria om besvärsrätten
i valutaärenden ha de sakkunniga fortsatt med återstående del av uppdraget,
som omfattar en översyn av valutalagstiftningen ur den synpunkten, att förutsättningarna
för dess tillämpning borde klarare angivas, i samband varmed
möjligheten att differentiera Kungl. Maj:ts befogenheter att meddela förordnande
enligt lagen i olika lägen borde undersökas.

De sakkunnigas arbete beräknas komma att avslutas under år 1958.

25. Utredning om avsättning av viss del av statens vinst å malmbrytningen
i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag till stöd för utvecklings- och forskningsarbete
inom näringslivet (1957: I 34)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 maj 1956 för att
verkställa utredning rörande avsättning av viss del av statens vinst å malmbrytningen
vid Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags gruvor till en fond
för statligt stöd till utvecklings- och forskningsarbete inom näringslivet med
beaktande av de speciella förhållandena i norra Sverige (se Post- och Inrikes
tidn. den 28 maj 1956):

Åsbrink, P. V., riksbankschef, ordförande;

Jansson, B. I., led. av II kamm.;

Åselius, K. Hj., bruksdisponent.

Sekreterare och expert:

Ljungberg, E. G., civilingenjör.

Lokal: Ingeniörsvetenskapsakademien, Grevturegatan 14, Box 5073, Stockholm
5; tel. 67 09 10.

Direktiven för utredningen, se 1957:1 Fi 34.

Utredningen har under året gjort vissa förberedande undersökningar.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

26. 1956 års sakkunniga för taxeringsorganisationen i Stockholm

(1957:I 35)

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 29 juni 1956 för att verkställa utredning
och inkomma med förslag rörande de åtgärder som erfordras för att inom
Stockholms stad genomföra den organisation med särskilda taxeringsnämnder,
biträdda av taxeringsassistenter, varom för landet i övrigt numera stadgas
i taxeringsförordningen den 23 november 1956:

Baekkevold, A. F., skattedirektör, ordförande;

Löfstedt, G., landskamrerare (fr. o. m. den 7 juni 1957);

Blomqvist, C. G., assessor, tillika sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Scholander, A. H. E., förste taxeringsinspektör (fr. o. m. den 7 juni 1957).
Lokal: överståthållarämbetet; tel. växel 22 25 20.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 35.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet

139

Utredningen har under tiden t. o. m. den 14 november 1957 hållit tio sam- J fj; 28
manträden.

De sakkunniga ämna i början av 1958 avgiva betänkande angående taxeringsorganisationen
i Stockholm.

27. 1956 års rationaliseringsutredning (1957:1 36)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
överväga den statliga rationaliseringsverksamhetens organisation och fortsatta
bedrivande (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1956):

Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, G. L., f. d. riksdagsman (t. o. m. den 8 mars 1957);

Carlsson, H. F., fabrikör, led. av II kamm.;

Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 9 mars
1957);

Löfqvist, I., t. f. generaldirektör;

Olsson, Eugen, direktör;

Regnéll, C. G., bankdirektör, led. av II kamm.;

Rubbestad, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wärn, T. G., direktör, f. d. statssekreterare.

Experter:

Dahlberg, P. A., kanslichef;

Insulander, E. I., krigsråd;

Jerdenius, K. E., statskommissarie;

Lindbergson, K. A., kanslichef;

Tammelin, P. A. V., t. f. kanslichef;

Wildeman, N. C. E., byråchef (fr. o. m. den 26 februari 1957).

Huvudsekreterare:

Wildeman, N. C. E., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Månsson, P. S., förste kanslisekreterare.

Lokal: Statens jordbruksnämnd, Artillerigatan 42, Stockholm; tel. lokalsamt.
växel 22 55 60, rikssamt. växel 22 57 60 (huvudsekreteraren); finansdepartementet;
tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (biträdande
sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 36.

Utredningen har under tiden 15 november 1956—15 november 1957 hållit
18 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

28. 1956 års statistikkommitté (1957: I 37)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 augusti 1956 och
den 14 juni 1957 för att verkställa utredning rörande den officiella statistikens
omfång, utformning och grad av centralisering (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 augusti 1956):

140 Riksdagsberättelsen år 1958

1 Fi: 28 Svennilson, S. I., professor, ordförande;

Ohlsson, P. T. I., avdelningschef, docent, jourhavande ledamot;

Ekström, T. A., fil. kand. (fr. o. in. den 15 oktober 1957);

Meidner, R. A., fil. dr (t. o. m den 14 oktober 1957);

Moberg, S. T., byråchef;

Möller, Y. A., chefredaktör, led. av I kamm.;

Wadstein, N., ekonomidirektör;

Wold, H. O. A., professor (fr. o. m. den 15 juni 1957).

Experter:

Aldestam, N. A., byråchef;

Eriksson, B. A., kommerseråd;

Holmstedt, G. F., förste aktuarie;

Wallander, J. R., fil. dr.

Sekreterare:

Lindahl, K. O. R., e. o. förste aktuarie.

Biträdande sekreterare:

Herner, E. Eva M., e. o. aktuarie;

Leissner, C. H., redaktör.

Lokal: Finansdepartementet (jourhavande ledamot); tel. lokalsamt. växel
22 45 00 (ankn. 13 48), rikssamt. växel 23 62 00; riksräkenskapsverket (sekreteraren)
; tel. växel 23 34 70.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 37.

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållit 12 sammanträden.
Vidare ha sammanträden ägt rum inom olika arbetsutskott. Kommittén
har under 1957 startat vissa undersökningar för att kartlägga kommuners
och företags uppgiftslämnande.

Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1958.

29. 1956 års fondutredning (1957: I 38)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 oktober 1956 med
uppdrag att verkställa utredning rörande den statliga fondförvaltningen och
vissa därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10
oktober 1956):

Wulff, K. E., bankinspektör.

Experter:

Faxelius, A., byråchef;

Kull, B., statskommissarie;

Lundgren, K. Å., bankdirektör;

Widlund, S. O., riksgäldsdirektör.

Sekreterare:

Resare, B. C. M., e. förste kanslisekreterare.

Lokal: Bank- och fondinspektionen; tel. utredningsmannen 62 43 12, sekreteraren
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 38.

141

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit tre J JTj. 31
sammanträden. Den första delen av utredningens arbete, omfattande de statliga
donationsfonderna, beräknas bli slutförd under år 1958. Utredningsarbetet
i övrigt beräknas fortgå under år 1958.

30. Utredning rörande befogenheterna för Konungariket Sveriges stadshgpotekskassa
att placera till kassans reservfond hörande medel, m. m.

(1957: I 40)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1956 med
uppdrag att verkställa utredning rörande befogenheterna för Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och därmed jämförliga institutioner att placera
reservfondsmedel (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1957):
öhman, F. G. H., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. regeringsråd.
Sekreterare:

Borggård, G. R., lagbyråchef.

Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 40.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

31. Budgetkommittén

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 januari 1957 för
att verkställa utredning av frågan om en omläggning av riksdagens budgetarbete
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 januari 1957):

Westerlind, E. A., statssekreterare, ordförande;

Bengtson, T. S., redaktör, led. av I kamm.;

Håstad, E. W., landshövding, led. av II kamm.;

Malmborg, O. J. N., f. d. folkskollärare, led. av II kamm.;

Renlund, R. G., generaldirektör;

Sehlstedt, O. A., chefredaktör, led. av II kamm. (fr. o. in. den 7 november
1957);

Sköld, P. E., led. av II kamm. (t. o. m. den 6 november 1957).

Sekreterare:

Oredsson, S. M., budgetsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Paulsson, G. V. V., e. o. förste kanslisekreterare.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 10
januari 1957):

Frågan om en omläggning av riksdagens budgetarbete har sedan länge varit aktuell.
Vid den åren 1932—1933 genomförda revisionen av riksdagens arbetsformer
infördes — sedan ämnet vid flera tidigare riksdagar varit föremål för ingående
överläggningar — bestämmelser angående samverkan mellan de budgetbebandlan -

142

Riksdagsberättelsen år 1958

I Fi: 31 de utskotten i syfte att åstadkomma ökad sammanhållning och bättre överblick av
budgetarbetet. Denna samverkan skulle avse såväl slutakten i budgetbehandlingen
som budgetarbetets successiva fortgång i allmänhet. Sålunda infördes i § § 39 och
40 riksdagsordningen stadganden om att stats- och bevillningsutskottens uppgifter,
i vad de hänförde sig till budgetens slutliga sammanställande, skulle fullgöras
av vederbörande utskott antingen gemensamt med eller eljest efter samråd med de
övriga utskott som handlade statsregleringsfrågor. Därjämte upptogs i de reglementariska
föreskrifterna för riksdagen bestämmelser om en budgetdeputation, bestående
av delegerade från de fyra budgetbehandlande utskotten, i och för rådplägning
i frågor som angick budgetarbetet inom riksdagen.

Vid 1939 års riksdag väcktes två likalydande motioner i ämnet (I: 50 av herrar
Andrén och Öman samt II: 106 av herrar Anderson i Norrköping och Bagge). Konstitutionsutskottet
anförde i sitt utlåtande (nr 15) över motionerna, att den efter
reformeringen av riksdagens arbetsformer åren 1932—1933 vunna erfarenheten visade,
att utrymme i viss omfattning fortfarande fanns för den kritik som vid upprepade
tidigare tillfällen riktats mot ordningen för budgetfrågornas behandling
inom riksdagen. Utskottet hemställde därför, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t ville begära en allsidig och förutsättningslös utredning av frågan om en omläggning
av riksdagens budgetarbete. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen
(skr. nr 343). Till följd av det några månader senare utbrutna världskriget kom
emellertid utredningen icke till stånd.

Vid 1943 års riksdags höstsession hemställde konstitutionsutskottet (memorial nr
16) om utredning angående riksdagens arbetsformer. Utskottet framhöll därvid
bland annat, att det enligt utskottets mening icke var möjligt att, när frågan om
riksdagens arbetsformer skulle upptagas till omprövning, längre uppskjuta igångsättandet
av utredningen angående en så viktig del av detta spörsmål som riksdagens
budgetarbete. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen (skr. nr 516). Enligt
Kungl. Maj:ts bemyndigande i december 1943 tillkallades sakkunniga att utreda
frågan om riksdagens arbetsformer. Med hänsyn till att resultatet av utredningen
avsågs skola bli föremål för prövning av 1944 års riksdag ansåg sig de sakkunniga
emellertid icke kunna upptaga frågan om en omläggning av budgetarbetet till övervägande.

Genom två likalydande motioner (I: 104 av herrar Axel Ivar Anderson och Ewerlöf
samt 11:196 av herrar Håstad och Falla) aktualiserades ånyo frågan vid 1946
års riksdag. I sitt av riksdagen (skr. nr 218) godkända utlåtande (nr 14) i anledning
av motionerna hemställde konstitutionsutskottet, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t ville anhålla, att Kungl. Maj:t snarast måtte föranstalta om den år
1939 begärda utredningen. Samma år hemställde utskottet (uti. nr 20) i anledning
av motioner om en revision av riksdagens arbetsformer om förnyad utredning av
denna fråga. Utskottet framhöll härvid bland annat, att spörsmålet om en omreglering
av sättet för budgetbehandlingen var av väsentlig betydelse för en rationalisering
av arbetsformerna. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen (skr. nr
457).

I det betänkande (SOU 1947:79) som avgavs av den med anledning av riksdagens
hemställan tillsatta utredningen angående riksdagens arbetsformer framhöll
de sakkunniga, att de i samband med frågan om riksdagens inre organisation icke
helt kunnat undgå att taga ställning till frågan om en rationalisering av riksdagens
budgetarbete. Efter att på anförda skäl ha ställt sig avvisande till de två av
dem prövade alternativen — dels uppdelning av budgetens utgiftssida på fackutskott
under inseende och kontroll av ett överbudget- eller finansutskott och dels
ökad koncentration av behandlingen av utgiftssidan till statsutskottet — framlade
de sakkunniga förslag till vissa ändringar i fråga om de budgetbehandlande utskottens
kompetensområden samt till viss utökning av bland annat statsutskottets
ledamotsantal. Utredningens förslag i dessa båda hänseenden genomfördes med

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 143

vissa jämkningar år 1949. Samma år överfördes bestämmelserna om budgetdepula- t m. ...
tionen från de reglementariska föreskrifterna för riksdagen till den nämnda år an- * ö
tagna riksdagsstadgan.

Direktiven för den år 1954 tillsatta författningsutredningen omnämnde icke förevarande
fråga. Emellertid uttalades, att det borde stå utredningen fria att upptaga
även andra närliggande, aktuella konstitutionella problem till granskning än sådana
som särskilt angivits i direktiven, dock icke detaljfrågor. I skrivelse den 24
maj 1955 till författningsutredningen framhöll budgetdeputerade, att budgetdeputationen
enligt en samfälld mening inom densamma icke i sin nuvarande form
fyllde sitt ändamål att främja ökad sammanhållning av och bättre överblick över
riksdagens budgetarbete. För att budgetdeputationen skulle fylla sin uppgift att utgöra
ett sammanhållande och normgivande organ för riksdagens budgetbehandling
krävdes en fastare och mera auktoritativ organisation än den nuvarande. Budgetdeputerade
ville därför framhålla angelägenheten av att författningsutredningen
ägnade spörsmålet sin uppmärksamhet.

Vid 1956 års riksdag har konstitutionsutskottet — med anledning av dels de likalydande
motionerna nr 162 i första kammaren av herrar Aastrup och Lundström
samt nr 217 i andra kammaren av herr Sjölin m. fl. dels en inom andra kammaren
väckt motion, nr 478, av herr Håstad — i sitt av riksdagen (skr. nr 216) godkända
utlåtande (nr 6) hemställt om en allsidig och förutsättningslös utredning av frågan
om en omläggning av riksdagens budgetarbete i syfte att däri ernå större ändamålsenlighet,
planmässighet och enhetlighet. Utskottet har därvid bland annat anfört,
att det i likhet med motionärerna ansåg det vara av största vikt, att den utredning
av frågan om budgetbehandlingen i riksdagen, varom riksdagen vid upprepade
tillfällen hemställt, snarast kom till stånd. Utskottet — som inhämtat att
författningsutredningen hittills icke sysslat med förevarande spörsmål — ansåg,
att frågan borde hänskjutas till en särskild utredning; denna borde erhålla en allsidig
sammansättning. Några riktlinjer för utredningens arbete borde enligt utskottets
mening icke uppdragas. Ifrågavarande undersökning borde nämligen vara
förutsättningslös.

Den av riksdagen begärda utredningen bör nu komma till stånd. Enligt riksdagens
önskemål bör utredningen hänskjutas till en parlamentarisk kommitté, för
vilken några riktlinjer icke bör uppdragas. De synpunkter som vid skilda tillfällen
framförts vid frågans riksdagsbehandling bör kunna tjäna till ledning för kommitténs
arbete.

I detta sammanhang vill jag erinra om att den av dåvarande chefen för finansdepartementet
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 augusti 1955 tillsatta stabiliseringsutredningen
fått i uppdrag att bland annat, i den mån så befinnes motiverat,
ta ställning till vissa för riksdagens budgetarbete betydelsefulla spörsmål
såsom frågan om sådana förändringar beträffande budgetarbetet som kan vara
ägnade att komma till rätta med de svårigheter med användningen av finanspolitiska
medel som ligger däri, att åtskillig tid förflyter mellan ett riksdagsbeslut och
dess ikraftträdande. Med anledning härav bör samråd ske med stabiliseringsutredningen.
Samråd bör även ske med den förut nämnda författningsutredningen.

Kommittén har under tiden januari—november 1957 hållit sju sammanträden
in pleno. Överläggningar ha hållits dels med representanter för de
riksdagsmän, som vid 1956 års riksdag väckte motioner om ifrågavarande
utredning, dels med representanter för stats-, bevillnings-, jordbruks- och
bankoutskotten.

Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1958.

144

Riksdagsberättelsen år 1958

I Fil 32 32. 1957 års skatteutredning

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 januari 1957 för
att verkställa utredning rörande möjligheterna att i skattelagstiftningen införa
rätt till förlust- och resultatutjämning (se Post- och Inrikes tidn. den 23
januari 1957):

Utredningsman:

Hedborg, G. T., regeringsråd.

Sakkunniga för samråd:

Andersson, K.-O., agronom;

Berg, F. L. V., direktörsassistent (fr. o. m. den 30 januari 1957);

Bergqvist, E. G., direktör;

Björnesjö, K. G. F., civilekonom;

Edqvist, G., sekreterare;

Frithiofson, K., förste sekreterare;

Henrikson, G. A., direktör;
af Klercker, B., jur. dr;

Lundell, S. V., byråchef;

Oscarsson, S., lantbrukare;

Söderberg, R. O., generalkonsul.

Sekreterare:

Sandström, C. O., regeringsrättssekreterare.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1390),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 10
januari 1957):

Den svenska skattelagstiftningen bygger i stort sett på den principen att till beskattning
för en viss tidsperiod — beskattningsåret —- upptages på perioden belöpande
intäkter efter avdrag för på samma tidsperiod belöpande omkostnader.
Underskott i viss förvärvskälla får i regel avdragas från samma år uppkomna överskott
i andra förvärvskällor. Däremot får underskott, som ej kan utnyttjas på detta
sätt, inte avdragas från överskott, som uppkommit under tidigare eller senare
beskattningsår.

Lagstiftningen tillåter emellertid på de i sammanhanget viktigaste områdena —
för rörelseidkare och delvis även jordbrukare — i vidsträckt omfattning s. k. förtäckt
resultatutjämning. Genom olika vinstreglerande dispositioner kan sådana
skattskyldiga åstadkomma en utjämning av skattemässiga vinster och förluster
mellan olika beskattningsår. Det torde här vara tillräckligt att erinra om reglerna
rörande avskrivning å inventarier och maskiner, rörande varulagervärdering samt
rörande avsättningar till investeringsfonder och till pensions- och andra personalstiftelser.
Rätten att verkställa omläggning av räkenskapsår kan härvidlag även få
viss betydelse.

I vår skattelagstiftning har vidare införts regler, som för speciella fall mera direkt
möjliggör utjämning av inkomster mellan olika beskattningsår. Sådana regler
har bl. a. upptagits i förordningarna om ackumulerad inkomst och om skogskonto.

Oaktat sålunda vissa möjligheter finnes att fördela vinster på olika år eller förskjuta
förlust ett år till ett följande vinstår, får det hållas i minne att dessa möjligheter
innefattar undantag från den förut angivna huvudprincipen om beskattningsårets
slutenhet. I den mån sådana särskilda möjligheter inte föreligger i det

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet

145

enskilda fallet, kan denna princip för skattskyldiga med ojämna inkomster leda J p
till en på längre sikt för hård beskattning. För fysiska personer m. fl. får härvid
iiven progressiviteten i den statliga inkomstbeskattningen betydelse.

På grund härav har kritik riktats mot principen om beskattningsårets slutenhet.

Det har hävdats, att beskattningsåret är en alltför kort period för att medge en
riktig vinstberäkning. Den vinst som kommer till synes kan vara resultatet av kostnader
som nedlagts i verksamheten flera år tidigare. Om verksamheten då gått
med förlust, som inte kunnat utnyttjas för avdrag, har ett på längre sikt oriktigt
beskattningsresultat uppkommit. Kritiken har lett till yrkanden om rätt till öppen
förlustutjämning, d. v. s. rätt att under ett visst antal beskattningsår få utnyttja
''ött underskott som redovisats för ett år för kvittning mot vinst, uppkommen under
annat beskattningsår. Samtidigt bär frågan om rätt till öppen resultatutjämning
aktualiserats. En sådan rätt skulle innebära möjlighet för den skattskyldige att fördela
den skattemässiga vinsten av sin verksamhet under ett antal beskattningsår
så att en såvitt möjligt jämn redovisning på de olika beskattningsåren kommer
All stånd.

Det kan framhållas att en rätt till resultatutjämning i vidsträckt mening innefattar
rätt till förlustutjämning. Förlustutjämningen är med andra ord en del av
problemet om resultatutjämning.

De frågor som här angivits har vid olika tillfällen uppmärksammats i riksdagen.
Med anledning av motioner i ämnet har riksdagen även, i samband med behandlingen
av 1955 års lagstiftning om företagsbeskattningen, förordat en allsidig
och förutsättningslös utredning av frågan om förlustutjämning.

Rörande tidigare överväganden i ämnet torde huvudsakligen få hänvisas till bevillningsutskottets
betänkanden nr 35/1954, 45/1955 och 31/1956. Jag skall här endast
i korthet återgiva några yttranden som gjorts i anslutning till lagstiftningen
om företagsbeskattningen.

Företagsbeskattningskommittén (SOU 1954:19 s. 365 ff) fann det i och för sig
önskvärt med en ökad möjlighet att i skattehänseende utjämna vinster och förluster
under olika beskattningsår. Frågan om en fullständig resultatutjämning ansågs
emellertid böra tagas upp i ett mera vidsträckt sammanhang och under beaktande
av intresset för även andra skattskyldiga än rörelseidkare att erhålla lindring i den
progressiva beskattningens verkningar vid ojämna inkomster. Kommittén inskränkte
sig därför till att pröva möjligheterna att genomföra en förlustutjämning. Härvid
ansåg sig kommittén dock inte kunna föreslå regler om förlustutjämning för
fysiska personer. Detta var enligt kommitténs uppfattning ett detaljspörsmål, som
intimt sammanhängde med den stora frågan om den progressiva beskattningens
verkningar vid ojämna inkomster. För skattskyldiga med en proportionell beskattning
— i huvudsak aktiebolag och ekonomiska föreningar — ansågs läget däremot
vara ett annat och kommittén förordade en riitt till öppen förlustutjämning för
dessa skattskyldiga. Förslaget innebar att aktiebolag och ekonomiska föreningar
skulle äga rätt att vid den statliga beskattningen under en period av 10 år kvitta
en för ett beskattningsår redovisad förlust mot vinst som redovisades för ett senare
beskattningsår.

Förslaget ledde emellertid inte till lagstiftning. I propositionen rörande företagsbeskattningen
(nr 100/1955 s. 382 ff) uttalade min företrädare i ämbetet bl. a.,
att en öppen förlustutjämning var något för den svenska skattelagstiftningen nytt,
som måste förutses komma att medföra komplikationer vid tillämpningen. Med
hänsyn till den begränsade tid, som stått till kommitténs förfogande, hade inte
heller förslagets skattemässiga verkningar hunnit undersökas. Redan införandet av
rätt till förlustutjämning för aktiebolag m. fl. juridiska personer förutsatte en ingående
utredning av svårlösta och komplicerade problemställningar. Å andra sidan
kunde, enligt vad som framhölls i propositionen, invändningar riktas mot att
förslaget begränsats till att avse endast juridiska personer.

It) IIilning till riksdagens protokoll 191iH. 1 samt.

RikHdaprsherättelsen.

146

Riksdcigsberättclsen år 1958

I det utlåtande över propositionen, som jämväl låg till grund för riksdagens tidigare
omnämnda begäran om utredning av frågan om förlustutjämning, framhöll
1955 års bevillningsutskott, att man, för att inom näraliggande tid nå praktiska
resultat, i första hand borde inrikta sig på nämnda fråga. Beträffande den större
frågan om resultatutjämning uttalades i betänkandet, att önskemålen härom borde
betraktas som en fråga på längre sikt, sedan de mest trängande spörsmålen om
den progressiva beskattningens verkningar fick anses åtminstone provisoriskt lösta
genom lagstiftningen om ackumulerad inkomst och om taxering för inkomst av
medel som insatts på skogskonto.

Ytterligare torde här få erinras om att vissa utländska skattesystem innehåller
bestämmelser om öppen utjämning mellan olika beskattningsår.

Den av riksdagen begärda utredningen bör nu komma till stånd. Det synes emellertid
inte lämpligt att därvid upptaga enbart frågan om förlustutjämning. 1 vad
Tle fysiska personernas beskattning angår finnes nämligen ett så nära samband
mellan denna fråga och den större frågan om resultatutjämning i vidsträcktare mening
att problemet i hela dess vidd bör övervägas i ett sammanhang.

Under den hittills förda diskussionen har framför allt förvärvskällorna jordbruksfastighet,
annan fastighet och rörelse kommit i blickpunkten, då inkomsterna
i dessa förvärvskällor i allmänhet är mera växlande än andra slag av inkomster.
Behovet av utjämningsregler torde utan tvivel vara störst för skattskyldiga
med sådana inkomster, och jag finner det därför naturligt att utredningen åtminstone
i första hand får avse dylika förvärvskällor.

Vid utredningen kommer åtskilliga svårlösta frågor att möta. Jag skall här antvda
några av dem.

" Principen om beskattningsårets slutenhet är, såsom framgår av det förut anförda,
i viss mån grundläggande för våra skattelagar. Införes regler, som i vidgad
omfattning tillåter de skattskyldiga att skattemässigt fördela vinster och förluster
på flera beskattningsår, är det sannolikt att ändringar behöver företagas
på näraliggande områden. Jag tänker särskilt på de bestämmelser som
nu möjliggör s. k. förtäckt resultatutjämning. Även stadgandena om ackumulerad
inkomst och om skogskonto kan behöva upptagas till omprövning.

Ävenledes bör uppmärksammas vilka verkningar en ändrad lagstiftning kan få
på statens och kommunernas inkomster. Det är givetvis ett önskemål att samma bestämmelser
kan gälla för den statliga och kommunala beskattningen. I fråga om
den sistnämnda uppkommer emellertid — såsom på sin tid framhölls av företagsbeskattningskommittén
— särskilda problem, därest en utjämning från ett år till
ett annat skall få ske mellan skilda förvärvskällor.

Av det anförda torde framgå att en utredning på förevarande område möter åtskilliga
svårigheter och måste bli omfattande. Det är inte nu möjligt att förutsäga
i vilken utsträckning de därmed sammanhängande frågorna kan lösas på ett tillfredsställande
sätt. Möjligt är att man får stanna för dellösningar, exempelvis vid
någon form av förlustutjämning. Från riksdagens sida har ju också i första hand
framställts önskemål på denna punkt. Om det under utredningsarbetets gång skulle
visa sig ändamålsenligt att redovisa arbetet i etapper, bör detta ske.

Utredningen har under tiden februari—15 november 1957 haft fyra plenarsammanträden
i Stockholm, varjämte utredningen under tiden den 5—10
augusti 1957 jämlikt särskilt medgivande sammanträtt i Falkenberg. Härutöver
har utredningsmannen vid ett flertal tillfällen sammanträtt med någon
eller några av de sakkunniga.

Utredningen har, i syfte att vinna underlag för ett bedömande av vilka
lagstiftningsåtgärder som kunna finnas påkallade, införskaffat uppgifter i

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet

147

vad mån möjligheterna att göra avsättningar till skogskonto enligt 1954 års J 34.
lagstiftning och till investeringsfonder för konjunkturntjämning enligt 1955
års lagstiftning kommit till användning samt i vad mån jordbrukare övergått
till redovisning enligt bokföringsmässiga grunder. Efter särskilt bemyndigande
har utredningen vidare infordrat uppgifter av statistisk art från
vissa representativa taxeringsdistrikt för att vinna klarhet i vad mån underskott
inom vissa förvärvskällor redovisats under en viss tidsperiod och
i vad mån under efterföljande år inom tidsperioden i fråga sådana överskott
framkommit, mot vilka de tidigare underskotten kunnat avdragas därest så
varit medgivet. Dessa uppgifter äro för närvarande föremål för bearbetning.

Vidare har utredning angående utländsk lagstiftning på området verkställts.

Utredningsarbetet, såvitt detsamma avser spörsmål av mer generell räckvidd,
beräknas vara slutfört under 1958. Därefter torde få avgöras, huruvida
utredningen skall uppta vissa, i olika sammanhang aktualiserade frågor
av mer speciell natur.

33. Uppdrag att utarbeta en översikt över utländsk lagstiftning angående
konjunkturpolitisk reglering av avbetalning shandeln

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 mars 1957 med uppdrag att
utarbeta en översikt över utländsk lagstiftning angående konjunkturpolitisk
reglering av avbetalningshandeln:

Baarsen, F., byråchef.

Lokal: Riddarhustorget 8; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 19 57),
rikssamt. växel 23 62 00.

Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1958.

34. Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 april 1957 för att
verkställa utredning rörande lokaliseringen till orter utanför Stockholmsområdet
av statliga ämbetsverk och annan statlig verksamhet (se Post- och
Inrikes tidn. den 6 maj 1957):

Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;

Ahldin, K. E. H., ombudsman;

Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;

Brodd, K. A., förste byråsekreterare;

Gustafsson, J. A. T., pastor, led. av II kamm.;

Hagberg, E. R., direktör, led. av I kamm.;

Hedlund, E. Å., sekreterare;

Nilsson, E. Hj„ f. d. förman, led. av I kamm. (fr. o. in. den 9 maj 1957);

Olsson, S. O. B., generaldirektör (fr. o. m. den 14 september 1957);

Skoglund, G. T., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 8 maj 1957);

Vahlberg, G. E., generaldirektör;

Wejke, G. W., generaldirektör (avliden den 9 november 1957);

Åkerman, R. O. R., generalmajor;

samt Johansson, B. R., byråchef, och Snellman, U. H., hyggnadsråd, såsom
ersättare för Olsson resp. Wejke.

148

Riksdagsberättelsen år 1958

I Fi: 34 Sekreterare:

Swanstein, S. N. S., länsassessor (fr. o. in. den 7 juni 1957).

Biträdande sekreterare:

Petersson, O. H. E., e. byrådirektör (fr. o. in. den 21 september 1957);
Sunesson, A. L., e. o. förste byråsekreterare (fr. o. in. den 21 september
1957).

Lokal: Statsrådsberedningen; tel. lokalsamt. växel 22 45 OOi, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 10 48).

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 5
april 1957):

Frågan om en utflyttning av statliga ämbetsverk från Stockholm har vid åtskilliga
tillfällen tagits upp till övervägande. Särskilt tidigare synes man i en lokalisering
utanför huvudstaden ha sett en möjlighet att nedbringa de statliga förvaltningskostnaderna.
Under senare år har det framför allt varit de allmänt befolkningspolitiska
och samhällsekonomiska aspekterna som dominerat. Det har synts
önskvärt att med en aktiv statlig lokaliseringspolitik å ena sidan förhindra en alltför
snabb tillväxt av Stor-Stockholm, å andra sidan bidra till en differentiering av
näringsstrukturen i olika delar av vårt land.

Utredningen angående näringslivets lokalisering påpekade i sitt år 1951 avlämnade
betänkande (SOU 1951:6), att staten genom sina olika organ avgör lokaliseringen
av en rad anläggningar och att nära nog samtliga statliga organ bedriver
en verksamhet vars förläggning har lokaliseringspolitisk betydelse. I de flesta fall
rör det sig om verksamheter vilkas förläggning är relativt bunden, men ofta föreligger
dock valfrihet, i varje fall mellan olika orter inom ett visst område. Det är
uppenbart, hävdade lokaliseringsutredningen, att denna valfrihet utgör en betydelsefull
tillgång för lokaliseringspolitiken.

Av naturliga skäl har lokaliseringsfrågorna blivit särskilt brännande i samband
med tillkomsten av nya ämbetsverk liksom vid omorganisation av eller nybyggnad
för befintliga ämbetsverk. Under de senaste åren har förläggningsfrågan för
ett par statliga organ, nämligen vattenfallsstyrelsen och sjöfartsstyrelsen, varit föremål
för särskilda utredningar. Beträffande vattenfallsstyrelsen har 1956 års riksdag
på utredningens och Kungl. Maj:ts förslag beslutat om fortsatt lokalisering till
Stockholm.

Vad gäller frågan om sjöfartsstyrelsens förläggning har ännu ej definitivt beslut
fattats. I årets statsverksproposition (tionde huvudtiteln, s. 101) har chefen för
handelsdepartementet framhållit, att han finner det ur allmänna synpunkter önskvärt
att från Stockholm avlastas sådan förvaltningsverksamhet som utan betydande
olägenheter kan bedrivas på annat håll. Departementschefen har emellertid inte
funnit de skäl som anförts beträffande spörsmålet om sjöfartsstyrelsens förläggning
tillräckliga för ett slutligt ställningstagande i den ena eller andra riktningen.
Då de med förläggningsfrågan sammanhängande problemen i viss utsträckning är
av generell natur, har han ansett att frågan bör anstå tills vidare för att upptagas
i samband med en allmän utredning om lokaliseringen av statliga ämbetsverk.

Lokaliseringsfrågorna har även aktualiserats av den stora rumsbristen för statliga
verk och inrättningar i Stockholm, vilken nödvändiggör ett ställningstagande
till frågan om uppförandet av ytterligare ämbetsbyggnader inom stockholmsområdet.
På grundval av en undersökning avseende perioden fram till år 1965 räknar
byggnadsstyrelsen med en kraftig ökning av lokalbehoven för både den civila och
den militära förvaltningen under de närmaste åren. Vissa åtgärder för att reducera
den aktuella rumsbristen har föreslagits i årets statsverksproposition (bil. 27, s.
134). Det är emellertid angeläget att de grundläggande frågorna om ifrågavarande

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet

149

verksamhetsgrenars lokalisering klarliigges, innan ställning måste tagas till hur lo- J jpjj 34
kalbristen i fortsättningen skall bemästras. Även om uppförandet av en ämbetshyggnad
för ett visst verk inte med nödvändighet binder detsamma i fråga om
dess framtida förläggning, skulle det givetvis vara mindre rationellt att först senare
upptaga lokaliseringsfrågorna till behandling. Lokalfrågorna kan vidare — i ett
läge med allmän rumsbrist —• inte behandlas endast för enstaka verk utan de
måste infogas i mera allmänna överväganden om bur den totala bristen skall avvecklas.

I det av 1955 års långtidsutredning år 1956 avgivna betänkandet (SOU 1956: 53)
framhålles det såsom uppenbart, att stora svårigheter att tillräckligt snabbt anpassa
en storstad som Stockholm med alla dess anläggningar till en snabbt växande
befolkning och trafik kommer att bestå för en lång tid framåt. Utredningen
ställer frågan om det inte vore önskvärt att dämpa takten i de största städernas
och speciellt Stor-Stockholms tillväxt. Bland de problem som enligt utredningens
uppfattning i detta sammanhang bör klarläggas genom ingående utredningar återfinnes
en decentralisering av vissa delar av den centrala civila och militära verksamheten
till orter utanför Stockholm. Erfarenheter från andra länder och från
de svenska storföretagen tyder på att man har överskattat de organisatoriska olägenheterna
av en viss lokal decentralisering av de förvaltande, utredande och affärsdrivande
organen. Enligt utredningen bör utvecklingen av kommunikationerna
och särskilt telekommunikationerna underlätta en utveckling i denna riktning.

Såsom centralt statligt lokaliseringsorgan följer givetvis arbetsmarknadsstyrelsen
lokaliseringsfrågorna för statsförvaltningen. Styrelsen deltar t. ex. genom yttranden
eller på annat sätt i behandlingen av frågor rörande nyanläggningar av
högre undervisningsanstalter, sjukhus, centrala tvättanläggningar m. m. Däremot
kommer på denna väg frågor rörande utflyttning av statliga verksamhetsgrenar
från Stockholms-regionen inte upp till behandling, såvida inte ny ämbetsbyggnad
behöver uppföras för viss verksamhet.

En utredning rörande möjligheterna att flytta ut statliga verksamhetsgrenar
från Stockholms-området till andra delar av landet synes nu böra komma till stånd.
Utredningen bör omfatta såväl civila som militära verk och inrättningar. En första
arbetsuppgift för utredningen bör vara en undersökning av mera översiktlig
natur syftande till att klarlägga allmänna förutsättningar och principer för en utflyttning.

Förutom de allmänt lokaliseringspolitiska aspekterna på förläggningen hör även
redovisas för- och nackdelarna för de statliga verken själva, liksom för andra organ
och för allmänheten, av olika lokaliseringsalternativ. Det synes självklart att
en lokalisering till orter utanför huvudstaden inte bör väljas om nackdelarna för
staten och allmänheten överväger fördelarna. Man torde kunna skilja på olika typer
av statlig verksamhet för vilka dessa faktorer ter sig olika. En översiktlig genomgång
av den statliga förvaltningens olika grenar synes därför lämplig. Även
om givetvis det slutliga avgörandet beträffande lokaliseringen av statliga verk kan
ske först efter noggrant beaktande av alla speciella omständigheter i det enskilda
fallet, synes en sådan översiktlig genomgång nödvändig som vägledning för fortsatta
överväganden.

1 den mån dessa utredningsresultat därtill ger anledning kan därefter lokaliseringsfrågorna
för vissa verk bli föremål för detaljstudium, syftande till konkreta
förslag. Mot bakgrunden av de mera allmänna undersökningarna och övervägandena
bör i anslutning till vad chefen för handelsdepartementet i årets statsverksproposition
anfört beträffande sjöfartsstyrelsens förläggning utredningen ta upp
denna fråga till behandling. Även frågan om en viss koncentration av flera ämbetsverk
till en viss ort utanför Stor-Stockholm — med andra ord frågan om tillskapandet
av ett andra förvaltningseentrum — bör uppmärksammas.

150

Riksdcigsberättelsen år 1958

i l Pi: 34 Utredningen har under tiden maj—november 1957 hållit tre sammanträden.

Utredningen har avgivit utlåtanden i ett antal remitterade ärenden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1958.

35. 1957 års sambeskattningsrevision

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1957 för att
verkställa utredning rörande förvärvsavdraget och därmed sammanhängande
frågor på familjebeskattningens område (se Post- och Inrikes tidn.
den 18 juni 1957):

Wilkens, S. P. A., regeringsråd, ordförande;

Andersson, M. A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Holmqvist, A. Mary S., fru, led. av II kamm.;

Höjer, Gerda, ombudsman, led. av II kamm.;

Järdler, S. A., vice förbundsdirektör;

Sjödahl, H. L. E., f. d. lektor, led. av I kamm.;
östman, F. O., kanslichef.

Expert:

Edlund, C. B., extra förste aktuarie.

Sekreterare:

Gisser, P. J. Y., t. f. kammarrättsassessor.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 19 53),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 10
maj 1957):

Sambeskattning av äkta makar har tillämpats i Sverige sedan lång tid. De nu
gällande bestämmelserna har tillkommit genom beslut av 1952 års riksdag. Beslutet
föregicks av två parlamentariska utredningar, vilka ingående prövade föroch
nackdelarna av olika system för beskattning av äkta makar, varvid man
främst vägde sambeskattningen mot olika former av särbeskattning. Även kombinationer
av sam- och särbeskattning prövades. Relativt stor enighet förelåg år
1952 om att en lösning enligt särbeskattningslinjen inte lät sig förverkligas. Sambeskattningen
borde därför med vissa modifikationer bibehållas som metod för
äkta makars beskattning. Emellertid ansåg man att de särskilda kostnader som
uppkommer för familjen i sådana fall då båda makarna utför förvärvsarbete motiverade
speciella lättnader i beskattningen. Denna skattelättnad åstadkoms genom
förvärvsavdraget. Rörande detta avdrag och dess konstruktion rådde år 1952 delade
meningar. Den lösning som valdes var, enligt vad dåvarande chefen för
finansdepartementet framhöll, i viss mån provisorisk.

Under åren efter 1952 har frågorna om förvärvsavdraget och de ensamstående
barnförsörjarnas beskattning flera gånger tagits upp till diskussion. Bl. a. har i
riksdagen varje år väckts motioner om vidgade möjligheter att åtnjuta förvärvsavdrag.
I anledning av de motioner, som väckts vid 1954 års riksdag, anhöll riksdagen
att Kungl. Maj :t ville låta verkställa en översyn av reglerna om förvärvsavdraget.

151

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet

Ja« vill vidare erinra om att sedan år 1952 har på beskattningens område ge- J pj. 35
nomförts flera reformer som påverkar makars beskattning och frågan om avvägningen
av skattebördan mellan olika kategorier skattskyldiga. Bland dessa reformer
må nämnas den år 1956 beslutade skattesänkningen genom ändrade skatteskalor
När jag framlade förslag därom, framhöll jag bland annat att det inte var
möjligt att då föreslå en förskjutning uppåt i inkomstlägena av den övre gransen
för sambeskattning enligt tudelningsprincipen. Sambeskattmngsfrågorna berörde
alltför vidsträckta problemställningar för att kunna behandlas i sammanhang med
omarbetningen av skatteskalorna. Därvid tillkännagav jag även min avsikt att,
sedan den då pågående översynen av de kommunala ortsavdragen slutförts, till
omprövning upptaga frågan om den lämpliga utformningen av förvärvsavdraget
för gift kvinna. I samband därmed finge undersökas i vad mån en sådan reform
aktualiserar andra avvägningsproblem för sambeskattade äkta makar.

Vidare må erinras om att frågan om de kommunala ortsavdragen bragts till sin
lösning vid innevarande års riksdag. Reformen innebär, att de kommunala ortsavdragen
höjs för gifta till dubbla beloppet, för ensamstående skattskyldiga med
underhållsskyldighet mot barn till mer än dubbla beloppet och för ö\riga ensamstående
med ungefär 43 procent. Även om reformen medför en lindring av den
kommunala beskattningen för alla fysiska personer, ligger dock tyngdpunkten vid
skattelättnaden hos familjer och barnförsörjare.

Även andra omständigheter har tillkommit som kan motivera en översyn av
reglerna om förvärvsavdraget och därmed sammanhängande frågor. En betydande
stegring av genomsnittsinkomsten har sålunda inträtt sedan år 1952. Denna stegring
påverkar givetvis den relativa storleken av förvärvsavdraget. Även folkpensionsavgifterna
och avgifterna för den allmänna sjukförsäkringen må nämnas i
sammanhanget. Dessa avgifter är i regel större för gift skattskyldig än för ensamstående.

Den här lämnade redogörelsen torde visa, att behov föreligger av att överse
bestämmelserna om beskattning av äkta makar. Den av riksdagen begärda översvnen
av reglerna om förvärvsavdraget bör i samband därmed komma till stånd.

Vid utredningen får beaktas vunna erfarenheter om verkningarna av 1952 års
beslut i ämnet. Utredningen bör omfatta olika med sambeskattningen sammanhängande
frågor. Så t. ex. bör övervägas vid vilken nivå tudelningsprincipen skall
tillämpas samt prövas de synpunkter som i skilda sammanhang framkommit om
utsträckande av rätten till förvärvsavdrag till nya kategorier skattskyldiga, exempelvis
ensamstående mödrar. Vidare torde uppmärksammas de särskilda problem
på beskattningens område som uppkommer vid äktenskaps upplösning.

Vid utredningen bör man utgå från de nu gällande ortsavdragen. Frågan om
avvägningen av dessa avdrag bör alltså inte upptas till omprövning i detta sammanhang.
Ett önskemål är givetvis att reglerna på familjebeskattningens område
blir så enkla och lättillämpade som möjligt. Största möjliga likhet mellan hithörande
bestämmelser vid den statliga och den kommunala taxeringen bör därför
eftersträvas.

Det synes inte osannolikt att utredningen kan komma att ge vid handen att en
viss omfördelning av skattetrycket mellan olika kategorier skattskyldiga framstår
som motiverad. Det bör dock i detta sammanhang understrykas att — såsom även
framhållits av 1957 års bevillningsutskott vid behandlingen av frågan om höjning
av de kommunala ortsavdragen — statsfinansiellt utrymme för ytterligare skattesänkningar
av större omfattning knappast torde föreligga, sedan ortsavdragsreformen
genomförts. Återhållsamhet bör därför iakttagas i fråga om förslag som
medför en minskning av det samlade skatteuttaget. I den mån utredningen skulle
få till resultat sådana förslag, som innebär minskning av det kommunala skatteunderlaget,
torde man böra räkna med att kompensation av statsmedel för skattebortfallet
inte kan ges.

152

Riksdagsberättelsen år 1958

I Fi: 35 Den här ifrågasatta utredningen av bestämmelserna om förvärvsavdraget samt
därmed sammanhängande spörsmål på familjebeskattningens område bör anförtros
åt särskilda sakkunniga.

Revisionen har under tiden september—november 1957 hållit tre sammanträden.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1958.

36. 1957 års filmstödutredning

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1957 med uppdrag
att verkställa utredning rörande fortsatt stöd åt svensk filmproduktion
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1957):

Älmeby, H. V. B., direktör, f. d. överdirektör.

Sekreterare:

Björnson, L.-E., förste revisor.

Biträdande sekreterare:

Nygren, G. I., amanuens.

Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. 23 34 70.

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 6
juni 1957):

I betänkande med förslag till vissa ändringar i nöjesbeskattningen (SOU 1956:
23) förordade 1954 års nöjesskatteutredning, att det nuvarande producentstödet
skulle utbytas mot ett stödsystem med s. k. producentandelar. Detta system innebar
i huvudsak, att en tioöring av priset för varje biografbiljett skulle vara skattefri
och av biografägarna inbetalas såsom producentandel till ett gemensamt organ.
Huvuddelen av producentandelsmedlen eller 75 procent skulle fördelas efter spelintäkterna
av de svenska filmerna, medan återstoden till största delen skulle användas
till premiering av goda svenska filmer, däribland även barnfilmer. Förslaget,
som förutsatte en direkt sänkning av biografnöjesskatten, innebar en höjning
av det nuvarande temporära stödet.

Vid anmälan av utredningens förslag i propositionen nr 66 till 1957 års riksdag
framhöll jag, att utredningens förslag var intresseväckande och syntes innebära
beaktansvärda fördelar. Betänkligheter anmälde sig emellertid också. Dessa sammanhängde
i främsta rummet med att förslaget medförde en permanentning och
höjning av det nuvarande filmstödet samt att denna åtgärd skulle företas mitt
under den period för vilken de nuvarande stödåtgärderna beslutats. Härtill kom,
att förslaget inte var invändningsfritt från tekniska synpunkter. För dess genomförande
erforderliga överenskommelser förelåg inte heller.

Jag fann mig därför inte kunna förorda att förslaget i dåvarande läge lades till
grund för beslut av statsmakterna.

Riksdagen biföll propositionen i de delar här är aktuella. Därvid underströk
bevillningsutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 34 önskvärdheten
av att frågan om behovet av fortsatt stöd åt filmproducenterna blev föremål för
ytterligare utredning. I samband därmed borde också prövas i vilken form ett
eventuellt stöd skulle ges. Utskottet framhöll som ett allmänt önskemål att stödåtgärderna
framför allt kunde inriktas på att främja tillkomsten av konstnärligt
mera högtstående filmer. Nöjesskatteutredningens förslag erbjöd vissa möjligheter

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 153

härvidlag. Enligt utskottets mening borde förslaget snarast möjligt bli föremål för I 37

förnyat övervägande.

På utskottets förslag anhöll riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t om utredning
angående fortsatt stöd åt svensk filmproduktion.

Riksdagen har sålunda uttalat sig för att den av mig bebådade utredningen om
fortsatt stöd åt svensk filmproduktion verkställes. Denna bör nu igångsättas. För
utredningen torde det förut anförda i huvudsak kunna tjäna till vägledning. På
grundval av en lönsamhetsundersökning bör sålunda klarläggas i vad mån behov
alltjämt föreligger av stöd åt den svenska filmproduktionen. Finnes behov härav
föreligga, kan, såsom tidigare nämnts, nöjesskatteutredningens förslag erbjuda
en tänkbar utgångspunkt. Även andra alternativ bör emellertid kunna prövas. Därvid
bör dock beaktas det från riksdagens sida uttalade önskemålet att de framtida
stödåtgärderna om möjligt bör inriktas på att främja tillkomsten av konstnärligt
mera högtstående svenska filmer.

Vilket system som än väljes bör möjligheterna att förenkla den administrativa
apparaten bli föremål för särskild uppmärksamhet. Vidare må framhållas, att detta
alternativ förutsätter en av alla parter godkänd överenskommelse. Utredningen
bör därför äga befogenhet att uppta förhandlingar i syfte att uppnå en sådan
överenskommelse. Därvid bör även klarläggas i vad mån biografägarnas medverkan
kan påräknas.

Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1958.

37. Sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om fastighetsbeskattningens

avveckling

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning om fastighetsbeskattningens avveckling (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 juli 1957):

Åbjörnsson, C. V., rättsavdelningschef, ordförande;

Järdler, S. A., vice förbundsdirektör;

Reuterswärd, E. A. P., kammarrättsassessor.

Expert:

Edlund, C. B., extra förste aktuarie.

Sekreterare:

Hjortsberg, A. F. E., biträdande taxeringsintendent (fr. o. m. den 9 oktober
1957).

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekreteraren
ankn. 17 30), rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 27
juni 1957):

Den särskilda kommunala garantibeskattningen av fastigheter liar sedan länge
kritiserats från rättvisesynpunkt. Vid 1953 års riksdag togs ett första steg mot
avveckling av denna skatteform i det att det s. k. repartitionstalet sänktes från 5
till 4. Beslutet innebar även, att avvecklingen skulle fullföljas så snart detta lämpligen
kunde ske.

Vid innevarande års riksdag har genomförts en ytterligare sänkning av repartitionstalet.
Fr. o. m. 1958 års taxering skall sålunda garantibeloppet för fastighet
beräknas till allenast 2,5 procent av fastighetens taxeringsvärde. I samband med

154

Riksdagsberättelsen år 1958

I Fi: 37 beslutet underströks angelägenheten av att ett helt slopande av fastighetsbeskattningen
sker snarast möjligt och att därmed sammanhängande frågor blir föremål
för särskild utredning. Under hänvisning härtill anhöll riksdagen att förslag i
ämnet måtte föreläggas senast 1960 års riksdag.

Ett definitivt upphävande av fastighetsbeskattningen är, såsom framhållits i
skilda sammanhang, förbunden med åtskilliga problem av delvis svårbemästrad
natur. Den utredning som erfordras, innan ett förslag kan föreläggas riksdagen,
bör därför igångsättas redan nu.

Den viktigaste frågan inför en avveckling av fastighetsskatten blir att klarlägga
hur ett slopande av fastighetsskatten kommer att påverka det kommunala skatteunderlaget.
Hittills gjorda utredningar har visserligen visat, att fastighetsbeskattningens
betydelse alltmera minskat och att dess avskaffande redan nu i de flesta
kommuner inte skulle behöva medföra någon nämnvärd utdebiteringshöjning.
Inom vissa särpräglade kommuner, nämligen framför allt i kommuner med större
vattenkraftanläggningar o. dyl. och kommuner med stor sommarnöjesbebyggelse,
är dock fastighetsbeskattningen alltjämt av vikt. Även om den fortgående utvecklingen
kan komma att minska fastighetsbeskattningens betydelse också för de nu
avsedda kommunerna, kan dock förutses att denna beskattnings fullständiga avskaffande
för deras vidkommande måste kombineras med särskilda åtgärder. För
att erhålla ett tillförlitligt underlag för en bedömning av denna fråga erfordras
bl. a. statistiska undersökningar om skatteunderlagets sammansättning. Vid dessa
undersökningar bör givetvis hänsyn tas till resultatet av 1957 års allmänna fastighetstaxering.

I den mån det skulle visa sig erforderligt att med statsmedel kompensera vissa
kommuner i samband med fastighetsbeskattningens avveckling torde få erinras om
att utrymmet för en sådan kompensation är begränsat.

I detta sammanhang bör naturligtvis uppmärksammas, att den nuvarande fastighetsbeskattningen
fyller en alldeles speciell funktion i sådana fall då inkomsten
från en förvärvsverksamhet är att hänföra till flera olika kommuner. Så kan t. ex.
ett företags verksamhet baseras på råvaror, som hämtats från egna fastigheter i
skilda kommuner. Ett annat exempel utgör kraftverkens inkomster. I dylika fall
kan fastighetsbeskattningen sägas bidraga till en viss uppdelning av inkomsten
mellan kommunerna. Det bör närmare utredas, huruvida det kan vara påkallat att
i samband med fastighetsbeskattningens avskaffande införa särskilda bestämmelser
varigenom det på motsvarande sätt tillgodoses att skatteunderlaget på skäligt
sätt fördelas mellan olika kommuner. Besvaras denna fråga jakande bör utredningen
sålunda vara oförhindrad att framlägga förslag om att någon form av
garanti för visst skatteunderlag bibehålies även i fortsättningen t. ex. i fråga om
juridiska personers fastigheter eller fastigheter som är belägna i annan kommun
än ägarens hemortskommun.

I samband med utredningen om fastighetsbeskattningens avveckling bör prövas
vissa spörsmål av taxeringsteknisk art. Deklaration för sommarstugor och liknande
fastigheter i annan kommun än hemortskommunen är numera i regel mycket
enkel, eftersom den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten regelmässigt
idgöres blott av garantibeloppet för fastigheten. Det bör tillses att ett avskaffande
av fastighetsbeskattningen inte onödigtvis komplicerar deklarationsförfarandet
i nu angivna fall. I stället bör alla möjligheter till förenklingar i deklarations-
och taxeringsförfarandet tillvaratagas. Även frågor av uppbördsteknisk art
kan bli aktuella under utredningsarbetet och kan därför i detta sammanhang behöva
upptagas till prövning.

Den här ifrågasatta utredningen om fastighetsbeskattningens avveckling bör anförtros
åt särskilda sakkunniga. Med hänsyn till av riksdagen uttalade önskemål
bör utredningsarbetet slutföras inom sådan tid att proposition i ämnet kan föreläggas
senast 1960 års riksdag.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 155

Under utredningsarbetet bör samråd äga rum med den sektion inom skattelags- J
sakkunniga, som för närvarande är sysselsatt med en översyn av bestämmelserna
om beskattningen av kraftverk.

Utredningen, vars sekreterare under tiden fr. o. in. den 8 t. o. in. den 31
oktober 1957 tagits i anspråk för andra arbetsuppgifter, bär t. o. in. ut''
gången av november 1957 hållit ett sammanträde.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

38. Kreditmarknadsutredningen

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1957 för
att framlägga förslag till konkreta åtgärder för att utvidga den långa kapitalmarknaden
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 september 1957):

Sköld, P. E., led. av II kamm., ordförande;

Apelqvist, K. A. S., direktör;

Aronsson, S. A., direktör;

Björkman, T. V. E., direktör, f. d. professor;

Browaldh, T., bankdirektör;

Lemne, M. H., landshövding;

Norbeck, N. O. A., bankdirektör;

Westerlind, E. A., statssekreterare;

Wärn, T. G., direktör, f. d. statssekreterare;

Åsbrink, P. V., riksbankschef.

Sekreterare:

Kragh, B. R. V., fil. dr, sakkunnig vid konjunkturinstitutet (fr. o. m. den 2
oktober 1957).

Biträdande sekreterare:

Gustafsson, Å. G., amanuens (fr. o. in. den 6 november 1957).

Lokal: Konjunkturinstitutet, Nybrokajen 11 A, Stockholm; tel. växel
24 07 40 (sekreteraren); finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (biträdande sekreteraren).

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 6 september
1957):

De senaste åren har präglats av en alltmera besvärande knapphet på långfristigt
kapital, vilket medfört att för samhället livsviktiga investeringsområden,
t. ex. bostads- och kraftverksbyggandet samt vissa betydelsefulla kommunala investeringar
ställts inför allvarliga finansieringssvårigheter, som bland annat hotat
att spoliera de'' program och målsättningar som statsmakterna uppställt. Av allt att
döma kommer komplikationer av detta slag att bli mera hindrande under det närmaste
årtiondet, då investeringsbehoven, som 1955 års långtidsutredning påvisat,
kan beräknas växa starkt. Detta är så mycket bekymmersammare som de mest
angelägna ökningsbehoven främst gäller investeringar på sådana områden inom
såväl den privata som den statliga och kommunala sektorn, vilka är av fundamental
betydelse för det ekonomiska framåtskridandet.

För att i största möjliga utsträckning kunna tillgodose investeringsbehoven kräves
framför allt en ytterligare ökning av det totala sparandet. Det gäller dock att
i varje förliandenvarande läge på mest effektiva sätt utnyttja de förefintliga spar -

156

Riksdagsberättelsen år 1958

I Fi: 38 medlen. Kreditmarknaden måste därför vara väl anpassad till utvecklingens krav.

Vid flera tillfällen och senast i vårens kompletteringsproposition nr 175 har jag
framhållit att vissa brister härutinnan föreligger. Bland annat synes det vara
skäl att undersöka om ej utvecklingen efter kriget medfört att långfristiga sparmedel
numera i relativt större utsträckning än förr användes för kortfristig utlåning.
Därmed har tillgången på kapital för långfristig utlåning blivit i motsvarande
grad knappare. Det är främst i sistnämnda avseende som svårigheterna för
kapitalförsörjningen framträtt och tenderar att bli av mera bestående karaktär. I
detta sammanhang reser sig sådana frågor som t. ex. huruvida den inträffade förskjutningen
mellan affärsbankernas inlåningsräkningar i riktning mot mera långsiktiga
sparräkningar fått ett motsvarande uttryck på utlåningssidan. Här kommer
t. ex. affärsbankernas villighet och möjligheter till placeringar i obligationer med
flerårig löptid in i bilden liksom också det på samma håll framträdande intresset
att få förvärva inteckningsbolag. Det gäller således att undersöka förutsättningarna
för en förskjuning av kreditgivningskapaciteten från den korta till den långa
marknaden inom ramen för en totalt sett bibehållen stramhet. Riktpunkten måste
vara, att kreditmarknadens struktur bör anpassas att möta de krav som utvecklingen
anvisar, så att inte de investeringar, om vilkas vikt och betydelse enighet
föreligger, hämmas av svårigheterna vid kapitalanskaffningen.

Ett annat spörsmål som anmäler sig är frågan om prioritering av vissa långa
krediter. Vissa slag av investeringar måste anses som särskilt samhällsviktiga.
Exempel härpå har förut givits. Om nödvändigheten av att trygga finansieringen
av dylika investeringar råder betydande enighet. I detta sammanhang vill jag erinra
om den skrivelse årets riksdag enhälligt beslutat att avlåta till Kungl. Maj:t
om utredning av frågan om hur en tryggad bottenlångivning bör ordnas för det
bostadsprogram som riksdagen fastställer. Denna riksdagens begäran visar att
utvägar måste sökas, varigenom kapital kan göras disponibelt för såväl bostadsbyggandet
som därmed jämställda samhällsviktiga investeringar.

Tillgången på sparmedel för den långsiktiga bostadsfinansieringen bestäms i
inte ringa utsträckning av i vilken takt förut upptagna bostadslån amorteras. Ur
denna synvinkel är det tillfredsställande att konstatera, att utvecklingen tenderat
i riktning mot en snabbare amorteringstakt beträffande dylika lån. Sålunda har
särskilt sparbankerna numera börjat kräva amorteringar på bottenlån i enfamiljshus
och villor. Vid årets riksdag har vidare amorteringstiden för tertiärlån förkortats.
Det synes eftersträvansvärt att förutsättningar skapas för snabbare amorteringar
även beträffande övriga bostadslån och att därför frågan om bindande
regler för amorteringar över hela fältet av bottenlån undersökes.

Den för affärsbankerna gällande lagstiftningen om kassareserver är i behov
av översyn rent generellt sett. Denna bör nu komma till stånd. I samband därmed
bör även prövas i vad mån affärsbankernas medverkan till långfristig finansiering
av samhällsviktiga investeringar skall kunna främjas. Undersökningen bör emellertid
självfallet inte begränsas till affärsbankerna utan avse kreditväsendet i dess
helhet. Inte minst synes det befogat att utifrån den nu aktuella frågeställningen
en översyn göres av de nuvarande placeringsreglerna för försäkringsbolagens tillgångar.

Huvuddelen av de spörsmål jag nu berört innefattas redan i direktiven till 1955
års stabiliseringsutredning. Dess uppdrag är likväl synnerligen vittomfattande,
och det torde inte kunna väntas att utredningens ställningstagande till de kreditmarknadsmässiga
spörsmålen kommer att redovisas inom den närmaste tiden. Utvecklingen
efter stabiliseringsutredningens tillsättande har emellertid allt mera
understrukit angelägenheten av att redan no vissa åtgärder vidtas i syfte att mera
provisoriskt så långt möjligt anpassa kreditmarknaden efter dagens behov. I avbidan
på det framtida resultatet av stabiliseringsutredningens arbete beträffande
kreditmarknadsfrågorna synes därför nu omedelbart en särskild expertutredning

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet

157

böra verkställas härom. Expertutredningen bör vara oförhindrad att redovisa även J pj. 39
sådana alternativ för en ändrad inriktning på kreditmarknaden, vilka förutsätter
jämkningar i banklagen eller annan lagstiftning eller helt nya författningar. I detta
sammanhang vill jag erinra om att min företrädare i propositionerna nr 3 och 151
till 1955 års riksdag med förslag till bankrörelse, m. m. respektive lag om sparbanker,
m. m. förutskickat, att gränsdragningsfrågan mellan kreditinstituten borde
bli föremål för ytterligare utredning sedan en viss erfarenhet vunnits av den nya
bank- och sparbankslagstiftningen. Det är troligt att den av mig nu föreslagna
expertutredningen icke kan undgå att tangera ifrågavarande gränsdragningsfrågor.

Då emellertid den av mig här föreslagna inriktningen av utredningsarbetet har sin
tonvikt på den långa marknadens kvantitativa problem — under det att gränsdragningens
spörsmål närmast är av lagstiftningsmässig natur — bör de båda
frågekomplexen kunna behandlas som två skilda problem. Längre fram och sedan
ytterligare någon erfarenhet vunnits av den nya sparbankslagens tillämpning är
det min avsikt att upptaga frågan om gränsdragningen mellan olika slag av kreditinstitut
till en mera fullständig översyn.

Utredningen har under tiden oktober—november 1957 hållit två sammanträden.

Arbetet beräknas fortgå under år 1958.

39. Utredning om en tillämpning inom bilhandeln i dess helhet av regler
för begränsning av avbetalning shandeln

Tillkallade av Kungl. Maj :t den 6 september 1957 med uppdrag att inkomma
med förslag till åtgärder i syfte att vinna garantier för en tillämpning
inom bilhandeln i dess helhet av de regler för en begränsning av avbetalningshandeln
som avtalats eller kunna komma att avtalas mellan
staten och vederbörande branschsammanslutningar:

Uindstedt, A., kommerseråd, ordförande;

Dillen, B. O., kansliråd;

.Rosenquist, B. F., direktör.

Lokal: Kommerskollegium; tel. växel 22 36 00.

Utredningen har under hösten 1957 hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet väntas bli slutfört under år 1958.

158

Riksdagsberättelsen år 1958

I E: l

Ecklesiastikdepartementet

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1957

1. Biskopsvalkommittén (1955: I 30; 1956: I 26; 1957: I 19)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 juli 1953 för att
verkställa utredning och avgiva förslag till ändrade grunder för val av biskop
och i samband därmed överse gällande bestämmelser på området (se Postoch
Inrikes tidn. den 25 juli 1953):

Thomson, A. N., universitetskansler, ordförande;

Forkman, G. A. P., prost;

Lodenius, V. G., hemmansägare, andre vice talman, led. av I kamm.
Sekreterare:

Danielsson, O. H. N., förste stiftsnotarie.

Direktiven för kommittén, se 1954:1 E 34.

Kungl. Maj :t har den 27 juli 1955 anbefallt kommittén att vid fullgörandet
av sitt uppdrag verkställa översyn jämväl av de för ärkebiskopsval gällande
bestämmelserna.

Kommittén har under tiden december 1956—juli 1957 sammanträtt under
tillhopa 10 dagar.

Kommittén har avgivit dels en den 2 maj 1957 dagtecknad första dek
»Biskopsval» (SOU 1957: 19), dels ock en den 3 juli 1957 dagtecknad andra
del, »Ärkebiskopsval» (SOU 1957:27) av sitt betänkande med förslag till
ändrade grunder för val av biskop, m. m. Uppdraget är därmed slutfört.

2. Seminarieutredningen (1955: I 35; 1956: I 31; 1957: I 23)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1954 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande folk- och småskoleseminariernas
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1954):
Sjödahl, H. L. E., f. d. lektor, led. av I kamm., ordförande;

Brevner, E. A. J., undervisningsråd;

Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.

Experter:

Bolin, B. R. N., rektor;

Kahnberg, A. W. J., övningsskollärare;

Levander, Ruth M., övningsskollärare;

Nilsson, Eric S., rektor;

Sondén, E. Ingeborg, småskollärare;

Svensson, K. O. Börje, rektor.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet

159

Experter att stå till utredningens förfogande vid dess översyn av gällande 1 J); 3
undervisningsplan för folkskoleseminarierna:

Appelgren, Britta H. M., övningslärare;

Borén, L. B., lektor;

Dalén, N. L., lektor;

Ekerot, B. O. A., övningslärare;

Ernolv, C. J., lektor;

Frykholm, Gietta A. M., lektor;

Larsson, G. Arne, övningslärare;

Lindahl, A. R. A., rektor;

Lindström, H., lektor;

Oldermark, B. N., övningslärare;

Sternås, B. L., lektor;

Sylvan, N., lektor;

Sörndal, B. J. O., rektor;

Thore, S. A., lektor;

Thorén, I. K. A., lektor;

Tolgfors, S. B., övningslärare;

Vanäs, K. G. E„ lektor.

Sekreterare:

Ingvar, L. O. A. H., e. o. förste kanslisekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1955: I E 36.

Genom beslut den 25 mars 1955 har Kungl. Maj :t uppdragit åt utredningen
att verkställa en allmän översyn av gällande stadga och undervisningsplan
för folkskoleseminarierna.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 6 sammanträden
om sammanlagt 14 dagar.

Utredningen har den 17 december 1957 avgivit sitt betänkande: Seminarieorganisationen
II (SOU 1957:46). Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1955 års läkarutbildning sutredning (1956: I 35; 1957: I 26)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 31 mars 1955 och den
29 april 1955 för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande utökning
av antalet propedeutiska och kliniska utbildningsplatser för medicinare
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 april 1955):

Nevrell, B. A., regeringsråd, ordförande;

Arén, T. S., byråchef;

Clausén, B. A., landstingsman;

Lundgren, P. G., fältläkare, f. d. riksdagsman;

Odelberg, A. A„ lasarettsläkare;

Odin, M., professor emeritus;

Rcxed, B. A., professor;

Strandlund, J. F., kommunalnämndsordförande.

160

Riksdagsberättelsen år 1958

IE:

Experter:

Grönwall, A. J. T., professor (fr. o. m. den 1 april 1957);

Sjögren, K. G. T., professor;

Soop, E. E., förste aktuarie.

Sekreterare:

Oredsson, S. M., budgetsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1956: I E 35.

Utredningen har redan tidigare slutfört sitt i de ursprungliga direktiven
givna utredningsuppdrag (se 1957: I E 26).

Genom beslut den 7 oktober 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt utredningen att
utreda frågan om förutsättningarna och kostnaderna för inrättande vid sinnessjukhusen
av enligt utredningens mening erforderligt antal professurer
i psykiatri ävensom övriga frågor i samband med dylikt inrättande.

Utredningen har under tiden december 1956—oktober 1957 hållit 4 sammanträden
om sammanlagt 8 sammanträdesdagar. Mellan sammanträdena
har arbetet bedrivits av ett särskilt arbetsutskott och av enskilda ledamöter.

Under sitt arbete har såväl utredningen i sin helhet som en mindre delegation
vid skilda tidpunkter besökt Ulleråkers sjukhus i Uppsala, S:t Lars
sjukhus i Lund, Lillhagens och S:t Jörgens sjukhus i Göteborg samt Beckomberga
och Långbro sjukhus i Stockholm, varvid samråd ägt rum med representanter
för dessa sjukhus.

Utredningen har den 4 oktober 1957 avgivit betänkande med förslag rörande
professurer i psykiatri vid vissa sinnessjukhus (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.

4. Utredning rörande förutsättningarna för ökad intagning av studerande
vid tekniska högskolan i Stockholm (1957: I 35)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 april 1956 för att
verkställa utredning rörande förutsättningarna för ökad intagning av studerande
vid tekniska högskolan i Stockholm (se Post- och Inrikes tidn. den
29 april 1956):

Larsson, N. H. C., f. d. generaldirektör;

Hörjel, N. J., byråchef.

Sekreterare:

Häggquist, E. H., budgetsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1957: I E 35.

De sakkunniga ha haft ett flertal överläggningar med företrädare för högskolan,
högskolans byggnadskommitté samt överstyrelsen för de tekniska
högskolorna. Med anledning av dessa överläggningar har från högskolans
sida framlagts i propositionen 1957: 99 redovisade förslag om ökad intagning
vid högskolan.

De sakkunnigas uppdrag är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet

161

5. Utredning rörande musikkonservatoriet i Göteborg (1957: I 41)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1956 för att
verkställa utredning beträffande förutsättningarna i ekonomiska, organisatoriska
m. fl. avseenden för musikkonservatoriets i Göteborg framtida verksamhet
(statsutskottets utlåtande nr 1956: 103, punkt 2):

Carlberg, B. A., professor.

Den sakkunnige har den 13 maj 1957 avlämnat betänkande angående
musikkonservatoriet i Göteborg (stencilerat), vilket den 20 juni 1957 kompletterats
med en PM angående rekryteringsbehovet av musiklärare, organister
och musikledare. Uppdraget är därmed slutfört.

6. Utredning rörande vissa lokalfrågor vid de allmänna läroverken

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 februari 1957 för
att såsom sakkunnig inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning
rörande förhållandet mellan allmänt läroverk och vederbörande kommun i
fråga om samlings- eller gymnastiklokaler, vilka av kommunen tillhandahållas
för läroverkets behov men också disponeras för andra ändamål, såsom
teater-, konsert- eller idrottsverksamhet samt rörande därmed sammanhängande
frågor:

Grendin, K. V., byråchef.

Utredningen har den 18 juni 1957 avgivit förslag i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.

7. Beredningen för fortsatt utredning av frågan om inrättande av en

medicinsk läroanstalt i Norrland

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 maj 1957 för att
biträda med fortsatt utredning av frågan om inrättande av en medicinsk
läroanstalt i Norrland, med uppdrag tillika att upptaga i samband med utredningen
erforderliga förhandlingar med vederbörande kommunala organ:
Hörjel, N. J., byråchef, ordförande;

Blix, F. G., professor;

Karlén, G. H., byråchef;

Odin, M., professor emeritus;

Topelius, G. Z., kanslerssekreterare, kansliråd;

VVestin, G. E. N., professor, rektor.

Experter:

Brunnberg, H. A., byggnadsråd;

Fors, S. R., intendent.

Sekreterare:

Poppius, H. D., förste kanslisekreterare.

Direktiv: Se prop. 1957:91, s. 44—50.

Beredningen har under tiden juni—oktober 1957 hållit 27 sammanträden.

11 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.

Riksdagsberättelsen.

162

Riksdagsberättelsen år 1958

I Et 7 Beredningen har den 29 oktober 1957 avgivit betänkande med utredning
och förslag om inrättande av en medicinsk högskola i Umeå (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1958
8. Chalmerska byggnadskommittén (1955:1 8; 1956:1 11; 1957:1 9)

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 juni 1937 tillsattes
en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggeri vid dåvarande Chalmers tekniska institut.

Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Maj :t, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle
äga bestånd, samt att det i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd
Chalmerska byggnadskommittén, för handhavande av de byggnadsföretag
vid Chalmers tekniska högskola, som Kungl. Maj :t kunde komma att uppdraga
åt densamma.

Instruktion för kommittén fastställdes den 18 november 1938.

Kommitténs sammansättning under år 1956:

Ledamöter av huvudkommittén:

Larson, E. G., direktör, ordförande;

Hansson, G. H., civilingenjör, kassaförvaltare, v. ordförande;

Asplund, S. O., professor;

Friberger, E. G., f. d. länsarkitekt;

Hössjer, K. G. N., rektor;

ledamot av kommitténs sektion för maskinteknik:

Hammar, O. G., professor;

ledamöter av kommitténs sektion för Chalmers kårhus:

Berndtsson, P.-G., direktör;

Fredriksson, B., teknolog;

Heyman, H„ direktör;

Diiring, R., teknolog.

Sekreterare:

Nordwall, K. E., högskoleintendent.

Arkitekt och arbetschef:

Wernstedt, C. M., professor emeritus.

Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 11 63 19
(int. Nordwall). Arkitektkontor, Gibraltargatan 5, Göteborg; tel. 18 74 40
(prof. Wernstedt).

Kommittén har under tiden den 14 november 1956—den 12 november
1957 hållit 6 sammanträden.

Under året har kommittén anlitat följande experter:

K. A. Bålströms ingenjörsbyrå angående värme, ventilation och sanitet samt
civilingenjör T. Norrman angående elektriska anläggningar. Högskolans
professorer och lärare ha anlitats i frågor rörande planering och utrustning
av byggnaderna.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 163

Byggnadskommitténs arbete har under året främst varit knutet till föl- J Et 9
jande byggnadsföretag:

Nybyggnad för bibliotek: Ritningar och övriga entreprenadhandlingar ha
färdigställts, anbud infordrats och arbetena påbörjats.

Nybyggnad för elektroteknik: Arbetet med att iordningställa entreprenadhandlingar
till en mindre tillbyggnad till högskolans eleklrotekniska avdelning
pågår.

Nybyggnad för maskinteknik: För att bereda plats för det ökade antalet
studerande har byggnadskommittén i den maskintekniska avdelningens institutionsbyggnad
låtit utbygga en av föreläsningssalarna från 60 till 80
platser genom att taga i anspråk ett intilliggande lärarrum.

Tillbyggnad till Statens Skeppsprovningsanstalt: Arbetet är slutfört och
byggnaden har övertagits av byggnadsstyrelsen.

Nybyggen för Chalmers Studentkår: Tillbyggnaden till Chalmers kårhus, innehållande
restaurantavdelning, har färdigställts och lokalerna ha tagits i
bruk.

9. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté
(1955: I 9; 1956: I 12; 1957:1 10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti 1944:

Woxén, R., professor, rektor, ordförande;

Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm.;

Brunnberg, H. A., byggnadsråd;

Hellström, B. M., professor;

Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm.;

Snellman, U. H., byggnadsråd;

Sundahl, P. E., professor.

Arkitekt: s

Ahrbom, N. O., professor.

Sekreterare och kassaförvaltare:

Swedenborg, J. E., byrådirektör.

Lokaler: Tekniska högskolan; tel. växel 23 65 20 till sekreteraren och kassaförvaltaren;
20 84 12, 20 85 12 till arkitektkontoret.

Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947: I E 21.

Kungl. Maj :t har den 29 juni 1946 utfärdat särskild instruktion för kommittén.

Följande experter ha under år 1957 biträtt kommittén, nämligen professorn
H. S. E. Nyländer i statiska konstruktionsfrågor. Frändfors konsulterande
ingeniörsbyrå i frågor rörande uppvärmnings-, ventilations- och sanitetsanläggningar
samt ingeniör Knut Hedströms konsulterande ingeniörsbyrå
för elektriska installationsarbeten. Dessutom ha olika vid högskolan
anställda lärare anlitats såsom experter vid planering och utrustning av nya
laboratorier.

Under året ha nybyggnaderna för avdelningarna för väg- och vatten -

164

Riksdagsberättelsen år 1958

I El 9 byggnad och arkitektur samt ombyggnad av vissa vindar till ritsalar färdigställts.
Nybyggnad för avdelningen för lantmäteri och ombyggnad av vissa
delar av gamla huvudbyggnaden för avdelningarna för maskinteknik samt
flygteknik och skeppsteknik pågår.

På kommitténs arkitektkontor ha under året varit anställda fyra arkitekter
och ingenjörer samt ett kanslibiträde.

Under tiden december 1956—november 1957 har kommittén hållit tre sammanträden.

10. Utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna
(1955:1 11;1956:I 13; 1957:1 11)

Den 20 september 1946 tillsatte Kungl. Maj :t en särskild kommitté för att
handha frågan om utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö och därmed
sammanhängande spörsmål, vilket uppdrag sedermera utvidgades genom
Kungl. Maj :ts beslut den 26 juli 1947 och den 16 januari 1948.

Genom beslut den 27 april 1951 förordnade Kungl. Maj :t om ändrad sammansättning
av kommittén.

I kungl. brev den 17 juni 1955 har åt kommittén uppdragits att utrusta
den beslutade odontologiska högskolekliniken i Umeå samt att ombesörja
erforderlig komplettering av utrustningen för preklinisk och övrig undervisning
vid tandläkarhögskolan i Malmö.

Genom beslut den 4 maj 1956 bemyndigade Kungl. Maj :t kommittén att
för tandläkarhögskolornas räkning anskaffa undervisningsinstrument och
viss annan utrustning, som erfordras för den beslutade omläggningen av sättet
för elevernas förseende med undervisningsinstrument.

Av Kungl. Maj:t den 20 september 1946 och den 27 april 1951 förordnade
ledamöter:

Andrée, T. E., landstingsman, f. d. riksdagsman, ordförande;

Fors, S. R., intendent, tillika sekreterare;

Lönnerblad, T. H., t. f. laborator;

Westin, G. E. N., professor, rektor.

Av byggnadsstyrelsen enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande förordnad ledamot
:

Brunnberg, H. A., byggnadsråd.

Expert:

Kihlman, K. H., verkmästare.

Lokal: Tandläkarhögskolan i Stockholm; tel. 23 36 50.

Direktiven för kommittén, se 1947: I E 49, 1952: I E 18 och 1954: I E 8.
Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållit 1 samt
dess arbetsutskott 10 sammanträden.

Kommitténs arbete kommer att fortgå under år 1958.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet

165

I E: 12

11. 19i8 års tekniska skolutredning (1955: I 13; 1956: I 15; 1957:1 12)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 26 juni 1948 och den
27 maj 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1948):

Lundquist, O. R., f. d. överdirektör, ordförande;

Ericsson, Å. H., ingenjör;

Josephson, K. O., byråchef;

Karlbom, T. O., studierektor;

Lien, M., lektor;

Linnman, M. O. J., lektor;

Nordhult, A., rektor;

Westman, J. O., ingenjör;
österberg, L., civilingenjör.

Sekreterare:

Källström, P.-E., t. f. förste byråsekreterare.

Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 135; tel. 67 93 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I E 40.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 15
sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under januari 1958.

12. Utredning om författningsbestämmelser för tandläkarhögskolorna
i Stockholm och Malmö (1955:1 15; 1956: I 16; 1957:1 13)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 februari 1949 för att
i samråd med rektorsämbetena vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och
Malmö utarbeta förslag till för tandläkarhögskolorna erforderliga författningsbestämmelser
:

Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.

Lokal: Utredningsmannens bostad, Äppelviksvägen 33, Bromma; tel.
25 13 30.

Direktiven för utredningen, se 1950:1 E 40.

Förslag till nya stadgar för tandläkarhögskolorna (stencilerat) ingavs
den 21 december 1950 till ecklesiastikdepartementet. Efter det stadgeförslaget
avgivits och efter det att vissa förberedelser utförts för utarbetande av
ett förslag till föreskrifter rörande de odontologiska examina har den sakkunniges
arbete legat nere. När sedermera nya stadgar för karolinska institutet
blivit fastställda, kommer den sakkunniges arbete att fortsättas i syfte,
i främsta rummet, att omarbeta det år 1950 avgivna stadgeförslaget med hänsyn
till de nya universitetsstatuterna och vad som bestämts i fråga om karolinska
institutet.

166

Riksdagsberättelsen år 1958

13. 1951 års tandläkarkommitté (1955: 1 17; 1956: I 18; 1957:1 14)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 januari 1951 för
utredning rörande ökad utbildning av tandläkare och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1951):

Löwbeer, N. T., f. d. generaldirektör, ordförande (avliden den 8 november
1957);

Karlsson, K. G., redaktör, led. av I kamm., ordförande (fr. o. m. den 26
november 1957);

Maunsbach, A. B., medicinalråd;

Mikaelsson, H., lantbrukare, landstingsman;

Oldmark, I., tandläkare;

Westin, G. E. N., professor, rektor.

Experter:

Axelsson, B., docent;

Fors, S. R., intendent (även fungerat som biträdande sekreterare);
Kihlman, K. H., verkmästare;

Lönnerblad, T. H., t. f. laborator;

Nyquist, G. W. O., professor;

Osvald, O. K., tandvårdsinspektör.

Sekreterare:

Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.

Lokal: Tandläkarhögskolan i Stockholm; tel. 23 36 50, sekreterarens bostad
tel. 25 13 30.

Direktiven för kommittén, se 1952: I E 36.

Kommittén har under tiden den 16 november 1956—den 15 november
1957 hållit 2 sammanträden. Dessutom har ett inom kommittén bildat arbetsutskott
sammanträtt ett stort antal gånger.

Kommitténs arbete har varit inriktat på att utreda frågan om förbättrad utbildning
av de hjälpkrafter, som skola biträda tandläkarna vid tandvårdsarbetet,
särskilt tandteknikerna.

14. Sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets område
(1955:1 23; 1956: I 20; 1957: I 15)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1952 för översyn
av grunderna för statsbidragen till skolmåltider samt till anskaffande
av skollokaler och tjänstebostäder (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars
1952):

Curtman, C. W., överdirektör, ordförande;

Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I kamm.;

Johansson, N. Ivar, hemmansägare, led. av I kamm.;

Reuterswärd, B. E., kansliråd;

Widén, L. A., lantbrukare, led. av II kamm.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet

167

Experter: I E: 16

Wennerberg, A. H., byråchef;

Virgin, Ebba E. G., förste konsulent.

Sekreterare:

Löfberg, K. A., kamrerare.

Lokal: Kommerskollegium; tel. 22 36 00 (sekreteraren).

Direktiven för de sakkunniga, se 1953:1 E 31.

De sakkunniga ha under tiden december 1956—november 1957 hållit 10
sammanträden. Ett av de sakkunniga utsett arbetsutskott har vidare haft 40
sammanträden.

De sakkunniga ha den 29 december 1956 avlämnat betänkande angående
statsbidrag till byggnader för det allmänna skolväsendet m. m. (stencilerat).

De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1958.

15. Sakkunnig för avveckling av 1946 års skolkommissions arbete och för
utredning av frågan om inrättande av praktiska gymnasier (1955:1 24;

1956:1 21; 1957:1 16)

Tillkallad av Kungl. Maj :t den 30 juni 1952 för att dels verkställa erforderliga
åtgärder i samband med 1946 års skolkommissions avveckling, dels
ock utreda frågan om inrättande av praktiska gymnasier:

Arvidson, E. S. Å., rektor, led. av II kamm.

Experter:

Neymark, N. G. E., byråchef;

Nord, C. H., förste byråsekreterare;

Stenholm, I. Britta, folkskolinspektör;

Wirdenius, H., civilingenjör.

Lokal: Folkskoleseminariet för kvinnliga elever, Maria Prästgårdsgata 9;
tel. 41 03 80.

Arbetet med avvecklingen av 1946 års skolkommission har avslutats.

Med experter för utredning av frågan om inrättande av praktiska gymnasier
ha under året en råd enskilda överläggningar hållits.

Arbetet beräknas bliva avslutat under januari 1958.

16. Stiftskansliutredningen (1955:1 25; 1956:1 23; 1957:1 17)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1952 för
att verkställa utredning rörande organisationen av stiftsstyrelsernas kanslier
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari
1953):

Magnusson, R. A. H., landssekreterare, ordförande;

Bruno, G. F., e. o. byrådirektör;

Morén, O. A., stiftssekreterare.

168

Riksdagsbercittelsen år 1958

I E: 16 Experter:

Gierup, B. I., stiftssekreterare;

Grönkvist, S. I., stiftsjägmästare;

Thorell, K. E., skogsförvaltare.

Sekreterare:

Tingström, A. L., e. o. stiftsnotarie.

Biträdande sekreterare:

Ekström, P. E., e. o. byrådirektör.

Lokal: Artillerigatan 42; tel. 22 55 60.

Direktiven för utredningen, se 1953: I E 28.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 sammanträtt
8 gånger. Därutöver har ett flertal överläggningar mellan ordföranden
samt en av experterna och sekreteraren ägt rum. Utredningen har den 28
november 1957 avlämnat betänkande med förslag till förenklad reglering av
pastoratens och kyrkofondens ekonomiska mellanhavanden (stencilerat).
I ett kommande slutbetänkande avser utredningen att redovisa vissa ytterligare
förslag till förenkling av handläggningen av stiftsstyrelsernas arbetsuppgifter
samt förslag rörande stiftskansliernas organisation.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1958.

17. Församlingsstyrelsekommittén (1955:1 27; 1956:1 24; 1957:1 18)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1953 för att
verkställa översyn av gällande församlingsstyrelselagstiftning (se Post- och
Inrikes tidn. den 15 juni 1953):

Olsson, A., redaktör, f. d. riksdagsman, ordförande;

Brolin, N.-E., kansliråd;

Ekblom, S. G., hovrättsråd;

Forslund, E. A. S., pol. mag.;

Hoppe, E. C., kontraktsprost, f. d. riksdagsman;

Kaijser, F. J., sekreterare i Svenska landskommunernas förbund;

Victor, J. C., hovrättsråd.

Sekreterare:

Hellquist, G. E. T., hovrättsråd.

Lokal: Björnbär sgatan 7, Göteborg S; tel. 40 40 03.

Direktiven för utredningen, se 1954: I E 31.

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 sammanträtt
31 dagar.

Kommittén har avgivit dels den 10 april 1957 betänkande med förslag till
församlingslag (SOU 1957: 15) och dels den 11 november 1957 betänkande
med förslag till församlingslag för Stockholm (SOU 1957: 45). Därmed har
kommittén slutfört sitt utredningsarbete, i vad avser det den 30 april 1953
givna uppdraget. Åt kommittén den 13 januari 1956 meddelat tilläggsuppdrag
— att taga den i riksdagens skrivelse den 15 december 1955, nr 388,

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 169

(konstitutionsutskottets utlåtande nr 22) berörda frågan om lämpligare tid- I E: 18
punkt för kyrkofullmäktigevalen under övervägande — har kommittén för
avsikt att redovisa under år 1958.

18. 1953 års lärarinneutbildningskommitté (1955:1 E 31; 1956:1 E 27;

1957: I E 20)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1953 för att
verkställa fortsatt utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen
på det husliga området och därmed sammanhängande utbildnings- och
lokalfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1953):
öhman, G. B., överdirektör, ordförande;

Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;

Holmvall, Karin M., rektor;

Johansson, K. L., professor;

Lindegren, K. N. A., fil. lic., tillika sekreterare;

Torbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.

Experter:

Åhlén, C., byråingenjör;

Ernest, Eva, ombudsman;

Herngård, Birgit K., rektor;

Johansson, Anna-Stina, rektor.

Lokal: Riksdagshuset; tel. växel 22 46 00 anknytn. 73 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1954: I E 35. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag
se 1955: I E 31 och 1956: I E 27.

Kommittén har under december 1956—november 1957 hållit tjugu sammanträden.
Därjämte har ett antal överläggningar ägt rum mellan vissa ledamöter
av kommittén och mellan ordföranden och experterna. Ordföranden
har under första hälften av år 1957 fullföljt tidigare påbörjade överläggningar
med företrädare för vissa städer och landsting rörande frågor, som
sammanhänger med kommitténs utredningsuppdrag.

Kommittén har den 17 juli 1957 avgivit betänkande med förslag rörande
lärarutbildningen på det husliga området (SOU 1957: 28). Därmed har kommittén
slutfört sitt utredningsuppdrag i vad det avser organisationen av lärarinneutbildningen
på det husliga området och utbildningen av ekonomiföreståndarinnor
ävensom med denna organisation sammanhängande utbildnings-
och lokalfrågor.

Kommittén har under senare hälften av året påbörjat utredningen rörande
den högre utbildningen på det husliga området samt forskning på näringslärans
område m. in. Rörande frågor, som sammanhänger med denna
del av utredningsuppdraget, har kommittén bland annat haft överläggningar
med statens institut för folkhälsan och statens institut för konsumentfrågor.
Genom beslut av Kungl. Maj:t den 12 juli 1957 har ordföranden förordnats
att såsom expert stå till den norska regeringens förfogande för diskussioner
och samråd vid dess utredning angående en gemensam nordisk

170

Riksdagsberättelsen år 1958

I El 18 högskola på det husliga området. Härigenom garanteras en erforderlig samordning
av den svenska och den norska utredningen beträffande högre utbildning
på förevarande område.

19. 1954 års medicinska utrustning skommitté (1955: I 32; 1956: I 28;

1957: I 21)

Den 4 juni 1954 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild kommitté för att handhava
frågan om utrustning av den bakteriologiska institutionen vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet och därmed sammanhängande spörsmål.
Kommitténs uppdrag utvidgades sedermera dels genom Kungl. Maj :ts beslut
den 30 juni 1955 till att omfatta frågan om inredning och utrustning av
institutionen för virusforskning vid karolinska institutet, dels genom Kungl.
Maj :ts beslut den 13 januari 1956 till att omfatta frågan om inredning och
utrustning av virusavdelningen vid statens bakteriologiska laboratorium,
dels genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 maj 1956 och den 26 april 1957 till
att omfatta utrustning i mindre omfattning av vissa institutioner, laboratorier
m. m., dels ock genom Kungl. Maj :ts beslut sistnämnda dag till att
omfatta frågan om inredning och utrustning av nya lokaler vid farmaceutiska
institutet.

Sakkunniga:

Dillner, H. J., expeditionschef, ordförande;

Brunnberg, H. A., byggnadsråd;

Fors, S. R., intendent;

Gard, S., professor (frågor rörande inredning och utrustning av institutionen
för virusforskning vid karolinska institutet samt av virusavdelningen vid
statens bakteriologiska laboratorium);

Malmgren, B. R., professor (frågor rörande utrustning av den bakteriologiska
institutionen vid karolinska institutet samt av ovannämnda genom Kungl.
Maj :ts beslut den 4 maj 1956 och den 26 april 1957 berörda institutioner,
laboratorier in. m. ävensom farmaceutiska institutet).

Expert:

Ivihlman, K. H., verkmästare.

Sekreterare:

Cederlund, B. E. M., t.f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).

Kommittén har under tiden november 1956—oktober 1957 hållit 11 protokollförda
sammanträden.

Kommitténs arbete med upphandling av utrustning för bakteriologiska
institutionen vid karolinska institutet är i huvudsak slutfört. Slutredogörelse
för uppdraget i sistnämnda del torde komma att avges under loppet av
år 1958.

Kommitténs arbete i övrigt beräknas fortsätta under hela år 1958.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet

171

T V*

20. Sakkunnig för översyn av gällande särskilda bestämmelser om den A ÄJm ■>*
kyrkliga verksamheten bland den lapsk- och finsktalande befolkningen
(1955: I 35; 1956: I 30; 1957: I 22)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att
biträda med översyn av i reglementet för lappmarks ecklesiastikverk den 31
januari 1896 (nr 96 s. 1) och i övrigt meddelade särskilda bestämmelser
rörande den kyrkliga verksamheten bland den lapsk- och finsktalande befolkningen
inom Härnösands och Luleå stift:

Jonzon, B. I. J., biskop.

Experter:

Klefbom, K. H. N., stiftssekreterare, tillika sekreterare;

Ruong, J. I., nomadskolinspektör.

Lokal: Domkapitlet, Prästgatan 18, Stockholm C, tel. 10 38 08.

På grund av oförutsedda omständigheter har den sakkunniges arbete under
tiden december 1956—november 1957 ej i nämnvärd grad kunnat fullföljas.
Det skall snarast möjligt återupptagas och slutföras.

21. Mälsåkersutredningen (1955: I 37; 1956: I 32; 1957: I 24)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1954 för
att verkställa dels de med restaureringen av Mälsåkers slott sammanhängande
utredningar i skilda hänseenden, som angivits i reservation till statsutskottets
utlåtande nr 8/1954, punkt 63, dels ock de utredningar i övrigt,
som utredningsmännen kunna finna påkallade i samband med frågan om
lortsatt statlig medelsanvisning för Mälsåkers slotts iståndsättande:
Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;

Andersson, E. G., sjukkassedirektör, led. av I kamm.;

Westlund, P.-O. E., antikvarie.

Till utredningens förfogande såsom sakkunnig har ställts arkitekten hos
byggnadsstyrelsen K. E. Hjalmarson.

Lokal: Länsstyrelsen, Nyköping, tel. 170 00.

Utredningsmännen eller två av dem ha under tiden december 1956—november
1957 vid ett flertal tillfällen sammanträffat för överläggningar samt
besök vid Mälsåker. I anledning av uppdraget att undersöka lämplig användning
för slottet har samråd ägt rum med representanter för skilda institutioner
och myndigheter.

Den 1 juni 1956 bemyndigade Kungl. Maj :t utredningen att i samråd med
riksantikvarieämbetet och byggnadsstyrelsen låta verkställa sådana trängande
iståndsättningsåtgärder beträffande slottet, som kunna bekostas av
medel, som ställts till utredningens förfogande för ändamålet, och som icke
föregripa prövningen vare sig av frågan om slottets framtida användning
eller av frågan om en mera genomgripande restaurering av detsamma. Sedan
för ändamålet dels av statsmedel anvisats 136 500 kronor, dels från Södermanlands
läns landsting, Stallarholmens kommun samt vissa enskilda

172

Riksdagsberättelsen år 1958

I El 21 företag inom länet skänkts cirka 142 OOO kronor, har enligt anvisningar av
utredningen i samråd med riksantikvarieämbetet och byggnadsstyrelsen utförts
väsentligen följande utvändiga arbeten, nämligen reparation och
komplettering av yttertakets plåttäckning, uppsättning av stuprör, reparation
och avfärgning av putsen på samtliga fasader i samband med reparation
i behörig utsträckning av tegelmurverket i fasaderna, återupptagande
av ett antal fönster, uppsättning och målning av ny taklist, utgörande en rekonstruktion
av den ursprungliga listen, restaurering av gamla ytterdörrar
samt reparation av den stora fritrappan och terrassen på södra fasaden.

Vidare har invändigt utförts följande arbeten, som betecknats som oundgängliga
och icke föregripande blivande beslut om slottets användning, nämligen
reparation av kyrksalen i bottenvåningen och av bottenvåningens förstuga,
återställande av de vattenskadade och frostsprängda stuckarbetena
därstädes samt uppröjningsarbeten, innefattande bland annat avlägsnande
av instörtade bjälklag och nedrasat murverk.

Dessutom ha för medel, anvisade av riksantikvarieämbetet, yttertaket
och stuprören målats, vissa partier av slottet dränerats och avloppsledningar
för dagvatten inletts. Vissa grundförstärkningar ha utförts, åskledare uppsatts
och vissa utvändiga konstverk av sandsten täckts med blyplåt.

Samtliga här omförmälda arbeten ha i allt väsentligt slutförts före 1957
års utgång.

I vad utredningens uppdrag avser slottets blivande användning avser utredningen
att före 1958 års utgång avgiva yttrande.

22. Utredning rörande fortsatt upprustning av Stockholms högskola

(1956: I 33; 1957: I 25)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1955 för
att utarbeta av riksdagen i skrivelse den 25 maj 1954, nr 323, begärd organisationsplan
för upprustning av Stockholms högskola och verkställa de utredningar
i övrigt, som utredningsmannen kan finna påkallade i samband
härmed:

Arén, T. S., byråchef.

Sekreterare:

Palmstierna, T. C. O. K., friherre, byrådirektör.

Lokal: Drottninggatan 1—3; växel 22 12 20.

I det av utredningen den 28 december 1955 avlämnade betänkandet med
utredning och förslag angående förstärkning av Stockholms högskolas personalorganisation,
m. m. behandlades i fråga om högskolans lokalbehov endast
de då mest aktuella byggnadsfrågorna, medan utredningen avsåg att
i ett andra betänkande framlägga en mera fullständig plan för tillgodoseende
av lokalbehovet. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 14 januari 1955 skall
byggnadsstyrelsen vara utredningen behjälplig vid utarbetande av en dylik
plan. Den 27 juli 1956 har Kungl. Maj:t med anledning av framställning i

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 173

ämnet av byggnadsstyrelsen uppdragit åt utredningen att undersöka frågan, J J]; 23
huruvida icke ett närmare samgående mellan vissa delar av naturhistoriska
riksmuseet och motsvarande institutioner inom Stockholms högskola skulle
kunna anvisa möjligheter att minska det inom högskolan framräknade utrymmesbehovet
och därav betingade nybyggnader m. m.

Från vederbörande ämnesrepresentanter vid högskolan införskaffades
under förra hälften av år 1956 uppgifter om lokalbehovet vid viss i samråd
med 1955 års universitetsutrednings sekretariat antagen ökning inom de
närmaste tio ä femton åren av antalet studerande inom högskolans olika
avdelningar. Sedan detta utredningsmaterial kompletterats och bearbetats,
har från högskolans humanistiska avdelning inkommit en den 26 mars 1957
dagtecknad promemoria, i vilken behandlas lokalbehovet för flertalet ämnen
inom avdelningen. Det i promemorian beräknade lokalbehovet överstiger
väsentligt det lokalbehov, som kunnat framräknas med ledning av de tidigare
införskaffade uppgifterna från vederbörande ämnesrepresentanter.

Det nya utredningsmaterialet liksom de förslag, som av universitetsutredningen
framlagts i dess den 29 juni 1957 avgivna första betänkande (SOU
1957:24), har beaktats vid det fortsatta planeringsarbetet.

Överläggningar ha ägt rum med åtskilliga ämnesrepresentanter, med representanter
för högskolans studentkår, m. fl.

Utredningen räknar med att förslag till byggnadsplan kommer att av
byggnadsstyrelsen avgivas till utredningen inom sådan tid, att dess arbete
kan avslutas i början av år 1958.

23. Odontologiska förhandlingssakkunniga (1956: I 36; 1957: I 27)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1955 för att
på statens vägnar upptaga förhandlingar med Malmöhus läns landsting och
Västerbottens läns landsting angående vissa frågor rörande utbyggnad av
tandläkarutbildningen med rätt för de sakkunniga att, om de funne anledning
därtill, jämväl upptaga förhandlingar med nämnda landsting eller annan
vederbörande i andra närliggande frågor:

Westling, E. A., landshövding, ordförande (avlidit den 15 oktober 1957);

Seipel, C. G. M., professor, rektor (såvitt angår förhandlingarna med Malmöhus
läns landsting);

Topelius, G. Z., kanslerssekreterare, kansliråd;

Westin, G. E. N., professor, rektor.

Expert:

Fors, S. R., intendent.

Sekreterare:

Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.

Biträdande sekreterare:

Karlström, S. Å., förste byråsekreterare (fr. o. in. den 4 juni 1957).

Lokal: Tandläkarhögskolan i Stockholm; tel. 23 36 50; sekreterarens bostad
25 13 30.

174

Riksdagsberättelsen år 1958

I El 23 Direktiven för de sakkunniga, se 1956: I 36.

De sakkunniga ha under tiden den 16 november 1956—den 15 november
1957 hållit 7 sammanträden.

I vad de sakkunnigas uppdrag avsåg förhandlingar med Västerbottens
läns landsting slutfördes det under år 1956.

Förhandlingar med Malmöhus läns landsting och Malmö stad pågå i syfte
att trygga tandläkarhögskolans i Malmö tillgång på lämpliga patientfall.

De sakkunnigas arbete beräknas kunna slutföras under år 1958.

24. Slöjdlärarutredningen (1956: I 37; 1957: I 28)

Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande utbildning av lärare i manlig
slöjd och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 juli 1955):

Larsson, S., rektor, led. av 1 kamm., ordförande;

Larsson, B. M., möbelsnickare, led. av II kamm.;

Pettersson, K. G., metallarbetare, led. av II kamm.;

Philipson, T. B., konsulent;

Svensson, F. W., slöjdlärare.

Experter:

Ekberg, M. E., rektor;

Eriksson, K. Erik, övningslärare;

Ernolv, C. J., lektor;

Faust, C. W., f. d. sekreterare (fr. o. m. den 25 oktober 1957);
Johannesson, I. V., lektor;

Klein, J. V., adjunkt vid lärarhögskolan (fr. o. m. den 16 mars 1957);
Lindström, H., lektor;

Lundberg, P. J. T., konsulent;

Nilsson, C. Bertil, övningslärare;

Norlén, E. A., folkskolinspektör;

Sternås, B. L., lektor;

Svennås, K. S. A., övningslärare;

Svensson, K. O. Börje, rektor;

Sylvan, N., lektor;

Thorén, I. K. A., lektor;

Vanäs, K. G. E., lektor;

Wahlund, K. H. M., adjunkt;

Widfeldt, L. E. S., övningslärare;

Wiorek, C. N. H., t.f. förste aktuarie.

Sekreterare:

Bäcklin, Inga C., t.f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1956: I E 37.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 175

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållit 17 I E: 25
sammanträden. Vid ett sammanträde i Linköping har utredningen överlagt
med representanter för Linköpings stad.

Utredningen har den 18 september 1957 avlämnat betänkande angående
utbildning av lärare i manlig slöjd (SOU 1957: 35). Av kommitténs arbetsuPP8ifter
återstår därefter utredning angående den framtida användningen
av August Abrahamsons stiftelse å Nääs. Denna utredning beräknas kunna
slutföras under senare delen av år 1958.

25. 1955 års universitetsutredning (1956: I 38; 1957: I 29)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående universitetens och högskolornas
uppgifter och behov (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1955):
Edenman, R. H. L., statsråd, led. av II kamm., ordförande (t. o. m. den 21
november 1957);

Segerstedt, T., professor, ordförande (fr. o. m. den 22 november 1957);
Bergström, K. S. D., professor;

Fransén, H. D., f. d. regeringsråd;

Moberg, S. T., byråchef, tillika sekreterare (sakkunnig fr. o. m. den 22 november
1957);

Svennilson, S. I., professor.

Biträdande sekreterare:

Berg, C. G. H., fil. lic.

Lokal: Drottninggatan 1—3; adress Ecklesiastikdepartementet; tel
11 71 52 eller växel 22 12 20 anknytn. 69.

Direktiven för utredningen, se 1956: I E 38.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 21
sammanträden, varav ett i Tylösand under tiden den 26—den 30 augusti
1957.

Med skrivelse den 4 januari 1957 har utredningen till chefen för ecklesiastikdepartementet
för kännedom överlämnat en av docenten vid Stockholms
högskola Kjell Härnqvist för utredningens räkning gjord undersökning,
Försök till beräkning av reserver för högre utbildning (stencilerad).

Utredningen har vidare den 30 mars 1957 hos chefen för ecklesiastikdepartementet
gjort framställning om åtgärder för att få till stånd undervisning
i ämnet kemi vid Chalmers tekniska högskola för studerande vid Göteborgs
universitet.

Den 19 juli 1957 avlämnade utredningen sitt den 29 juni dagtecknade första
tryckta betänkande, Den akademiska undervisningen. Forskarrekryteringen
(SOU 1957: 24).

Genom beslut den 12 juli 1957 har utredningen vidare erhållit tillstånd att
i tryck avlämna tre under utredningsarbetet utförda statistiska undersökningar,
nämligen dels en inventering av samtliga yrkesverksamma akademiker
år 1955, dels försök till beräkningar av reserver för högre utbildning,

176

Riksdagsberättelsen år 1958

I E: 25 dels en undersökning av behov av och tillgång på akademiskt utbildade lärare
med skilda ämneskombinationer.

Utredningsarbetet kommer att fortgå under hela år 1958.

26. 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och viss
lärarutbildning (1956:1 39; 1957:1 30)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1955 för
att verkställa en förutsättningslös utredning av frågan om den centrala ledningen
av hela yrkesutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål
(Se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1955):

Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm., ordförande;

Beskow, B., undervisningsråd;

Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;

Forsell, E. E., yrkesskoldirektör;

Johnsson, J. H., lantbrukare, f. d. riksdagsman;

Lundquist, O. R., f. d. överdirektör;

Vinge, Margit S. C., förste aktuarie, led. av II kamm.

Sekreterare:

Lindegren, K. N. A., fil. lic.

Experter:

Askeberg, S. H. J., byråchef (fr. o. m. den 3 juni 1957);

Lilja, E. A., rektor (fr. o. m. den 3 juni 1957);

Lindgren, H.-G. I., förste aktuarie (fr. o. m. den 23 september 1957);
Lindman, P., kanslichef (fr. o. m. den 3 juni 1957);

Åhlén, K., rektor (fr. o. m. den 3 juni 1957).

Lokal: Riksdagshuset: tel. växel 22 46 00 anknytn. 73 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955:1 E 39.

Genom beslut den 10 maj 1957 har Kungl. Maj :t, med anledning av riksdagens
i skrivelse den 9 april 1957 nr 165 anmälda beslut (statsutskottets
utlåtande 1957: 56, punkt 74, förordnat, att det åt de sakkunniga i enlighet
med Kungl. Majt:s beslut den 21 oktober 1955 givna utredningsuppdraget
skall avse jämväl en överarbetning av det förslag till inrättande av en statlig
övningsskola för praktisk yrkeslärarutbildning, som den 20 juni 1947
framlagts av överstyrelsen för yrkesutbildning i utredning med förslag angående
utbildning av lärare för industri och hantverk vid anstalter för yrkesundervisning
(SOU 1947:55).

De sakkunniga ha under tiden december 1956—november 1957 hållit sjutton
sammanträden.

Under året har påbörjats en undersökning av innehåll och organisation
av yrkesutbildning, som står under central ledning av andra ämbetsverk
än överstyrelsen för yrkesutbildning. Utredningsarbetet har under senare
hälften av året i huvudsak ägnats åt frågan om rekrytering och utbildning
av yrkeslärare. Denna del av de sakkunnigas arbete har planlagts av undervisningsrådet
Beskow, som därvid haft talrika överläggningar med experter -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 177

11a. De sakkunniga ha den 18 september 1957 ingivit framställning till { j]
Kungl. Maj :t angående förstärkta och nytillkommande anslag för utbildning
av lärare i yrkesämnen för budgetåret 1958/59.

Vidare ha de sakkunniga den 14 november 1957 avgivit remissyttranden
dels över 1953 års lärarinneutbildningskommittés betänkande rörande Lärarutbildningen
på det husliga området och dels över slöjdlärarutredningens
betänkande angående Utbildning av lärare i manlig slöjd.

Utredningsarbetet kommer att fortsätta under år 1958.

27. Utredning rörande inrättande av ytterligare en lärarhögskola
(1956: I 40; 1957:I 31)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1955
för utredning av frågan om inrättande av ytterligare en lärarhögskola:

Sjödahl, H. L. E., f. d. lektor, led. av I kamm., ordförande;

Johansson, N. Ivar, hemmansägare, led. av I kamm.;

Stenquist, E. G., rektor.

Sekreterare:

Ingvar, L. O. A. H., e. o. förste kanslisekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).

Enligt Kungl. Maj :ts beslut skall utredningen avse förläggning till Lund
eller Malmö eller annan lämplig ort i södra Sverige av en lärarhögskola av
i huvudsak samma omfattning och organisation som lärarhögskolan i Stockholm.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 7
sammanträden om sammanlagt 13 dagar. Vidare har utredningen under 4
dagar besökt Lund och Malmö.

Utredningsarbetet, som befinner sig i slutskedet, beräknas bli slutfört
under början av år 1958.

28. Utredning av vissa frågor i samband med mottagandet av den norska
nationalgåvan till Sverige (1956: I 41; 1957: I 32)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 november 1955 för att utreda
vissa frågor i samband med mottagandet av den norska nationalgåvan
till Sverige:

Gjöres, A., förutvarande statsråd, f. d. generaldirektör, ordförande;

Dillner, H. J., expeditionschef;

Rosén, N. G. K. G., generaldirektör.

Sekreterare:

Andersson, A. F., verkställande direktör i Föreningen Norden.

Lokal: Föreningen Norden, Vasagatan 52, tel. 11 03 10.

Den norska nationalgåvan till Sverige kommer att utgöras av en hotellanläggning
kallad Voksenåsen utanför Oslo. Utredningsarbetet hade i sam 12

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.

Rlksdagsberättelaen.

178

Riksdagsberättelsen år 1958

Et 28 råd med svensk-norska samarbetsfonden under hand påbörjats av kommitterade
redan före den 4 november 1955. Sålunda hade uppdragits preliminära
riktlinjer för anläggningens omfattning och användning, vilka riktlinjer
legat till grund för en i Norge anordnad arkitektpristävlan om Voksenåsens
utformning. I den av den norska gåvokommittén tillsatta juryn
för tävlingen har på utredningens förslag såsom svenska ledamöter ingått
utredningens ordförande samt arkitekt S. Markelius och byggnadsrådet U.
Snellman, varjämte utredningens sekreterare biträtt. Juryn har vid sammanträde
i Oslo den 4 februari 1956 träffat avgörande i tävlingen. Ett ytterligare
jurysammanträde ägde rum den 4 december 1956.

Utredningen har under 1957 icke hållit något sammanträde. Inom densamma
har tidigare utarbetats preliminär plan för anläggningen Voksenåsens
användning samt preliminärt beräknats kostnaderna för dess drift.
För det fortsatta arbetet med dessa frågor är det nödvändigt, att utredningen
får en uppfattning om resultatet av den norska nationalinsamlingen, varav
i första hand anläggningens uppförande skall bekostas, i andra hand eventuellt
en driftsfond upprättas. Insamlingen är ännu icke avslutad och kostnaderna
för anläggningens uppförande kan ännu icke definitivt fixeras.
Enligt upplysningar från Oslo skulle jämförelsevis säkra uppgifter avseende
dessa ekonomiska faktorer kunna lämnas i början av 1958, då utredningen
hoppas kunna återupptaga och slutföra sitt arbete.

29. Stockholms högskolas förhandlingskommitté (1957:1 33)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 februari 1956 för
att biträda med utredning rörande Stockholms högskolas framtida ställning,
med uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms
stad och högskolan rörande statens, Stockholms stads och högskolans
framtida inbördes förhållanden i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende
:

Thomson, A. N., universitetskansler, ordförande;

Aren, T. S., byråchef;

Lindblad, S. J. H., räntmästare;

Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Poppius, H. D., förste kanslisekreterare.

Biträdande sekreterare:

Johansson, E. A., amanuens (fr. o. m. den 27 maj 1957).

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren) eller växel 22 08 60 (bitr. sekreteraren).

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 10 februari 1956 åligger det de sakkunniga
att hålla chefen för ecklesiastikdepartementet underrättad om arbetets
fortgång och ställa sig till efterrättelse de direktiv för uppdragets fullgörande,
som av departementschefen må komma att meddelas.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet

179

Kommittén har under år 1957 verkställt vissa utredningar inom sitt sek- J JJ; 31
retariat. Uppdraget beräknas kunna slutföras under första hälften av år

1958.

30. 1956 års arkivgallringskommitté (1957:1 34)

Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 mars 1956 för att utarbeta
förslag till kungörelse angående utgallring av sådana arkivalier, om vilkas
kommunala natur tvekan icke råder:

Swedlund, G. R., landsarkivarie;

de la Motte, C. T., lärare vid sydsvenska socialinstitutet.

Lokal: Landsarkivet i Göteborg; tel. Göteborg 16 34 81.

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållit 15
sammanträden.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under januari 1958.

31. Utrusiningskommittén för Göteborgs universitet (1957:1 36)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 april 1956 för att
handhava frågor om utrustning av nybyggnaderna för medicinska fakulteten
vid universitetet i Göteborg och de övriga frågor om utrustning vid
universitetet, som chefen för ecklesiastikdepartementet bestämmer:

Arén, T. S., byråchef, ordförande;

Broman, T., professor;

Brunnberg, H. A., byggnadsråd;

Fors, S. R., intendent;

Rexed, B. A., professor.

Experter:

Olsson, O. G. A., professor (fr. o. m. den 9 december 1957);

Teorell, E. T. A., professor (fr. o. m. den 9 december 1957);

Ågren, K. G., professor (fr. o. in. den 9 december 1957).

Sekreterare:

Hilding, B. B. I., kapten.

Lokal: Göteborgs örlogsvarv, Göteborg 41; tel. växel 29 20 00.

Kommitténs uppdrag avsåg från början frågor om utrustning av nybyggnader
för institutionerna för anatomi, histologi, medicinsk kemi, farmakologi
och fysiologi samt nybyggnad för administration och bibliotek.
Uppdraget har sedermera genom departementschefens beslut den 5 november
1956 och den 20 maj 1957 utvidgats till att omfatta jämväl frågorna om
utrustning dels av nytillkommande lokaler för institutionerna för bakteriologi
och klinisk bakteriologi, dels ock av undervisnings- och forskningslokaler
för följande kliniker inom Sahlgrenska sjukhusets i Göteborg under
uppförande varande centralkomplex, nämligen medicinska kliniken I, medicinska
kliniken II, kirurgiska kliniken I, kirurgiska kliniken II, röntgendiagnostiska
kliniken och neurologiska kliniken. Vidare har Kungl. Maj:t

180

Riksdagsberättelsen år 1958

1 E: 31 genom beslut den 26 april 1957 uppdragit åt kommittén att handhava anskaffningen
av viss utrustning för kliniskt-fysiologiska laboratoriet och
kliniskt-kemiska laboratoriet vid nämnda sjukhus.

Kommittén har under tiden den 15 november 1956—den 30 november 1957
sammanträtt 23 dagar.

Kommittén har i skrivelse den 24 oktober 1957 gjort framställning om
anslag för budgetåret 1958/59 till inredning och utrustning av nybyggnader
för medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet och i skrivelse
den 18 november 1957 om anslag för budgetåret 1958/59 till inredning och
utrustning av undervisnings- och forskningslokaler inom Sahlgrenska sjukhusets
centralkomplex.

Kommittén har under år 1957 påbörjat arbetet med upphandling av utmstning
för institutionerna för anatomi och histologi samt laboratorierna
för klinisk fysiologi och klinisk kemi.

Kommitténs arbete beräknas fortsätta under hela året 1958.

32. Utredning rörande sjukgymnastutbildningen (1957: I 37)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 april 1956 för att
verkställa översyn av föreliggande utredningar angående omorganisation
in. in. av den för närvarande till gymnastiska centralinstitutet förlagda sjukgymnastutbildningen
:

Sjöstrand, O. T., professor.

Sekreterare:

Fogelberg, B. E. B., e. byrådirektör (fr. o. in. den 12 april 1957).

Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. växel lokalsamt. 34 05 00, rikssamt.
34 06 50.

Genom beslut den 15 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt den sakkunnige
att jämväl utreda frågan om den framtida organisationen av den för närvarande
till sydsvenska gymnastikinstitutet i Lund förlagda sjukgymnastutbildningen.

Den sakkunnige har den 31 januari 1957 avgivit betänkande (stencilerat)
rörande den framtida organisationen av den för närvarande till sydsvenska
gymnastikinstitutet förlagda sjukgymnastutbildningen. Av utredningsarbetet
återstår utarbetandet av förslag till de författningsbestämmelser, som för
genomförande av i propositionen 1957: 160 angående omorganisationen av
sjukgymnastutbildningen m. in. framlagda förslag böra utfärdas av Kungl.
Maj :t.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1958.

33. Skolförfattningssakkunniga (1957: I 38)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1956 och den
29 november 1957 för att inom departementet biträda med det författningsarbete
rörande skolväsendet, som kan föranledas av bland annat en reform
av skolväsendets lokala och regionala ledning:

181

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet

Ulveson, H. N. I., lagbyråchef, ordförande (fr. o. m. den 1 oktober 1957); I E: 34
Anrup, N. E., rektor;

Bodell, K. G., t.f. undervisningsråd, rektor;

Bäck, G. H. H., kansliråd (fr. o. m. den 1 december 1957);

Franknian, F., t.f. överlärare;

Gårdstedt, H. B., yrkesskoldirektör;

Söderqvist, C. G. F., byråchef;

Ulne, J. O., byråchef;

Zetterlund, S. G., folkskolinspektör.

Experter:

Elinbom, E. B. A., byråchef;

Virdebrant, B. C.-E., e. o. byråsekreterare (fr. o. in. den 19 mars 1957).

Biträdande sekreterare:

Haglund, Ågot B., förste byråsekreterare.

Lokaler: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (departementets lagbyrå); Drottninggatan 50—52T; tel.

11 80 01 (sekreteraren).

De sakkunniga ha under tiden november 1956—oktober 1957 hållit 23
sammanträden.

De sakkunniga ha den 9 oktober 1957 avgivit förslag till bestämmelser om
allmän skolplikt (stencilerat).

Arbetet beräknas fortgå under första halvåret 1958.

34. Biennalkommittén (1957: I 39)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1956 för att såsom särskild
kommitté från svensk sida utreda frågan angående en nordisk paviljonganläggning
på biennalen i Venedig:

Wettergren, K. E. W. F., f. d. överintendent, ordförande;

Grate, E. G., f. d. professor;

Snellman, U. H., byggnadsråd.

Sekreterare:

Göransson, C. G. N., e. o. kanslisekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).

Kommittén har under tiden december 1956—den 15 november 1957 hållit
tre sammanträden.

På framställning av den svenska kommittén, i dess egenskap av koordinerande
för det nordiska utredningsarbetet i denna fråga, har den danska
kommittén uppdragit åt en dansk arkitekt, Peter Koch, att utarbeta principförslag
till eu nordisk paviljonganläggning å den erbjudna tomtmarken
på biennalen. Denne har framlagt en del ritningar, vilka, sedan vissa av den
svenska kommittén begärda kompletteringar slutförts, komma att föreläggas
de nordiska kommittéerna såsom underlag för den fortsatta diskussionen
och en eventuell arkitekttävlan.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1958.

182

Riksdagsberättelsen år 1958

I E: 35

35. Lärarbostadsutredningen (1957: I 40)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 september 1956 för
att utreda frågan om statsbidrag till lärarbostäder inom folkskoleväsendet
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 9
oktober 1956):

Reuterswärd, B. E., kansliråd, ordförande;

Agerberg, N., agronom, led. av II kamm.;

Antby, S. O., lantbrukare, led. av II kamm.;

Jonsson, L. J., f. d. skogsarbetare, led. av II kamm.;

Larsson, G. K. V., lantbrukare, f. d. riksdagsman.

Expert:

Elison, M. L., förste aktuarie (fr. o. m. den 15 juni 1957).

Sekreterare:

Göransson, C. G. N., e. o. kanslisekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1957: I E 40.

Utredningen har under tiden december 1956—oktober 1957 hållit 15 sammanträden.

Utredningsarbetet torde kunna i huvudsak slutföras under första hälften
av år 1958.

36. Organisationskommittén för de tekniska högskolornas värme- och kraftcentraler
(1957: I 42)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 december 1956
för att verkställa utredning rörande förvaltningen av de tekniska högskolornas
värme- och kraftcentraler och därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1956):

Fransén, H. D., f. d. regeringsråd, ordförande;

MacDowall, S. G. H., byråchef;

Jonsson, E. O., byråchef.

Experter:

Hallin, G. E., krigsråd (fr. o. m. den 7 mars 1957);

Lingstrand, L. E., civilingenjör (fr. o. in. den 25 februari 1957);

Wernius, I. R„ byråingenjör (fr. o. m. den 25 februari 1957).

Sekreterare:

Uhnbom, C. B. I., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 18 januari 1957).

Lokal: Försvarets förvaltningsdirektion, Stockholm 80; tel. 63 00 00, anknytning
678 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1957: I E 42.

Kommittén har intill den 15 november 1957 hållit 8 protokollförda sammanträden.
Experterna och sekreteraren har därutöver haft ett flertal överläggningar
med företrädare för högskolorna och kommunala myndigheter

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 183

in. fl. Med skrivelse den 15 maj 1957 har överlämnats en promemoria med j jj.
förslag till provisorisk personalorganisation för värme- och kraftcentralerna
vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola, vilka
förslag jämlikt beslut av Kungl. Maj:t genomförts med tillämpning tillsvidare
fr. o. in. den 1 juli 1957.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1958.

37. 1957 års utredning angående konstfackskolan

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1957 för att
utreda frågan om fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna
för konstfackskolan och därmed sammanhängande spörsmål, med
uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms
stad om de ändringar av ifrågavarande avtal, vartill utredningen kan giva
anledning:

öhman, G. B., överdirektör.

Sekreterare:

Larsson, Bror A. F., förste byråsekreterare.

Lokal: Överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 135; tel.

67 93 00.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

38. 1957 års nomadskolutredning

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1957 for
att utreda frågan om nomadskolväsendets organisation och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1957).
Thunborg, T. F., landshövding, ordförande (avliden den 10 maj 1957);
Näslund, M., landshövding, ordförande (fr. o. m. den 29 juli 1957);
Larsson, H., skogsinspektor, led. av II kamm.;

Lundemark, K. L. E., folkskolinspektör (fr. o. m. den 25 oktober 1957);
Ruong, J. I., nomadskolinspektör;

Wikberg, J. E., folkskolinspektör (avliden den 30 juli 1957);

Astot, Ibba K., renägarhustru.

Sekreterare:

Ollen, B. M., lektor.

Direktiv (anförande av statsrådet Persson till statsrådsprotokollet den
25 januari 1957).

Spörsmålet om nomadskolväsendets organisation har aktualiserats genom den
successiva övergången till nioårig enhetsskola inom det reguljära skolväsendet
och genom den omgestaltning av detta skolväsendes lokala och regionala ledning,
varom beslut fattats vid 1956 års riksdag. 1951 års skolstyrelseutredning förordade
i det betänkande, som låg till grund för nyssnämnda beslut, en omprovning av
formerna för nomadskolväsendets ledning och administration, van möjligen också
borde inbegripas hela nomadundervisningens organisation. I avvaktan på ett

184

Riksdngsberättelsen år 19Ö8

I E: 38 klarläggande av vissa spörsmål beträffande organisationsfrågan begränsade utredningen
sig till att såsom enda åtgärd beträffande nomadskolväsendets ledning
föreslå, att domkapitlens i Härnösand och Luleå uppgifter på området överflyttades
på skolöverstyrelsen (SOU 1955:31, s. 387).

Frågan om nomadskolväsendets regionala ledning anmäldes i propositionen
1956: 182 med förslag till skolstyrelselag m. in. (s. 252—258). Jag förklarade mig
därvid böjd att dela en av nomadskolinspektören vid remissbehandlingen uttalad
uppfattning, att någon mellaninstans i samma mening som de av utredningen
föreslagna länsskolnämnderna icke behövdes för nomadskolorna. Det inflytande
på sitt skolväsen, som samerna borde beredas, syntes lämpligast åstadkommas genom
ett rådgivande organ utan administrativa åligganden. Emellertid borde, med
utgångspunkt i att särskilda åtgärder erfordrades för att bereda samebarnen en
nioårig skolgång, hela frågan om formerna för nomadskolväsendets ledning omprövas
i särskild ordning. Jag uttalade, att jag ämnade vid lämplig tidpunkt hemställa
hos Kungl. Maj:t, att särskilda sakkunniga tillkallades för detta ändamål. I
dåvarande läge fann jag icke anledning förorda annan åtgärd i förevarande avseende
än den som utredningen föreslagit, nämligen att domkapitlens i Luleå och
Härnösand återstående uppgifter rörande nomadskolornas ledning överflyttades
på skolöverstyrelsen.

Detta uttalande i propositionen 1956: 182 lämnades av riksdagen utan erinran.

I anslutning till vad sålunda förekommit förordar jag, att en utredning av nomadskolväsendets
organisation och därmed sammanhängande spörsmål nu kommer
till stånd.

För att få ett grepp om de olika problemställningarna torde det vid utredningen
såsom en första åtgärd bli nödvändigt att klargöra och precisera vilka förhållanden,
som motiverar att de nomadiserande lapparnas barn alltjämt bör helt
eller delvis erhålla sin obligatoriska undervisning i särskilda nomadskolor. Med
utgångspunkt häri bör sedan övervägas vilka ändringar i nomadundervisningens
innehåll och organisation, som kan anses påkallade med hänsyn såväl till strukturella
förändringar inom den lapska befolkningsgruppen som till det allmänna
och vrkesutbildande skolväsendets utveckling. Det kan i detta avseende visa sig
lämpligt att göra en viss åtskillnad mellan å ena sidan undervisningen på låg- och
mellanstadierna och å andra sidan högstadieundervisningen. Beträffande den
sistnämnda får givetvis förutsättas, att skolgången för samebarnen successivt utsträckes
till att bli nioårig i anslutning till enhetsskolans framväxt. Med hänsyn
till det mycket begränsade befolkningsunderlaget torde det emellertid knappast
vara möjligt att bygga upp ett särskilt treårigt högstadium för nomadskolorna
med en ändamålsenlig och meningsfylld undervisning och en lämplig differentiering
av den förberedande yrkesutbildning, som därvid bör komma till stånd
även för andra yrkesgrenar än renskötsel. Det bör övervägas, exempelvis huruvida
genom centralisering kan skapas underlag för särskild renskötarutbildning
inom nomadundervisningens ram samt på vad sätt och i vilken omfattning samverkan
i fråga om högstadieundervisningen bör ske med det kommunala skolväsendet.
Delvis uppkommer här samma problem som vid den kommunala enhetsskolans
genomförande i glesbygderna över huvud taget. Jag erinrar om att sistnämnda
problem enligt Kungl. Maj:ts beslut redan är föremål för utredning inom
skolöverstyrelsen.

Några ytterligare direktiv för denna del av utredningen om nomadskolväsendets
organisation torde icke böra ges. Jag vill endast understryka, att skolundervisningen
för nomadbarnen, hur den än ordnas, måste utformas så, att den icke
blott fyller samma uppgift som all grundläggande undervisning inom det svenska
skolväsendet utan även bibringar de uppväxande samerna en riktig uppfattning
om och goda insikter i samekulturen och sådana övriga förhållanden, som är speciella
för denna befolkningsgrupp och som bör bevaras levande.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 185

Nomadskolväsendets lokala och regionala ledning bör självfallet vara utfor- £ 39

mad på det sätt, som bäst tjänar nomadundervisningens syften. Utformningen
blir således beroende på vilken organisation som väljes för själva undervisningen.

Någon bundenhet eller anpassning till vad som gäller för den lokala och regionala
ledningen av det allmänna skolväsendet är icke utan vidare given. Frågan
bör förutsättningslöst prövas med hänsyn till vad som från olika synpunkter är
lämpligast för att åstadkomma och stödja en effektiv undervisning. Några särskilda
riktlinjer för utredningen i denna del synes därför icke nu böra uppställas
i annan mån än att vid utredningen bör noggrant övervägas formerna för det
inflytande, som nomaderna även i fortsättningen självfallet bör ha beträffande
sitt skolväsen, samt att i fråga om de rent administrativa och kamerala angelägenheterna
undersökes de utvägar till förenklingar, som kan vara möjliga i detta
avseende, exempelvis genom viss anknytning till de kommunala skolförvaltningarna.

Utredningen har under tiden januari—november 1957 hållit ett sammanträde.

39. 1957 års lär ar utredning

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 mars 1957 för att
utreda frågan om införande av ett modifierat ämnes- och klasslärarsystem
på enhetsskolans högstadium och därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 6 mars 1957):

Norinder, Y. H. T., undervisningsråd, ordförande;

Eliasson, T., folkskolinspektör;

Svensson, K. O. Börje, seminarierektor.

Experter:

Amylong, Tora, gymnastikinspektör;

Borén, L. B., lektor;

Dalén, N. L., lektor;

Ernolv, C. J., lektor;

Gabrielsson, H. I., musikinspektör;

Gustafson, G. H., övningslärare;

Johannesson, I. V., lektor;

Larsson, E. B., övningslärare;

Lillieroth, S. S. V. P., lektor;

Lindahl, A. R. A., seminarierektor;

Lindeberg, S. G., lektor;

Nordlund, E. A., övningslärare;

Näslund, S. R. E., folkskollärare;

Persson, A. Margit I., e. o. övningslärare;

Sjöberg, E. K. T., rektor;

Tarschys, B., lektor;

Thorcn, 1. K. A., lektor;

Vanäs, K. G. E., lektor.

Sekreterare:

Herrström, N. G., seminarieadjunkt.

186

Riksdagsberättelsen år 1958

I Et 39 Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 60 (ankn. 12 22),
rikssamt. 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Persson till statsrådsprotokollet den 1
mars 1957):

Det synes mig nödvändigt, att förevarande problem blir föremål för särskild
utredning. Denna, som bör verkställas genom för ändamålet tillkallade sakkunniga,
bör i första hand gälla frågan om i vilken utsträckning behov föreligger av
en lärarkategori, vilken i några ämnen eller ämnesgrupper har en grundligare
och mera kvalificerad utbildning än den, som meddelas för folkskollärarexamen,
utan att fördenskull vara så starkt specialiserad som ämneslärarna. Utredningen
bör avse förhållandena på enhetsskolans högstadium.

Om de sakkunniga kommer till den uppfattningen, att behov av en ny lärarkategori
föreligger, bör de även överväga, hur utbildningen för detta slags lärare
lämpligen skall utformas. Det torde i första hand vara fördjupade ämneskunskaper
i förhållande till vad folkskollärarutbildningen skänker, som den nya lärarkategorien
behöver. Utbildningen synes därför främst böra omfatta teoretiska
läroämnen eller läroämnesgrupper, men möjlighet att förvärva kompetens som
yrkesvalslärare eller hjälpklasslärare på högstadiet torde även böra finnas. I övrigt
synes det angeläget, att utbildningen i naturvetenskapliga ämnen lägges så,
att de akademiskt utbildade lärarna i dessa ämnen med hänsyn till den knappa
tillgången endast behöver tagas i anspråk för de mest kvalificerade arbetsuppgifterna
i enhetsskolan. Både i dessa och i andra ämnen bör dock utbildningen
noga avpassas efter skolans och elevernas behov och sålunda icke sikta till likvärdighet
med den akademiska utbildningen.

En utbildning av här ifrågasatt slag synes närmast böra få formen av en på
folkskollärarexamen byggd vidareutbildning av lämplig längd vid folkskoleseminarium
eller lärarhögskola. De sakkunniga bör dock ha fria händer att i stället
eller därjämte föreslå andra utbildningsvägar.

Införandet av en ny lärarkategori på enhetsskolans högstadium aktualiserar
frågan om behovet i fortsättningen av de särskilda utbildningsformer, som nu
är ordnade för vinnande av behörighet till folkskollärartjänst i 23 lönegraden. En
ny lärarkategori av det slag, som här ifrågasatts, minskar självfallet utrymmet
för den sistnämnda gruppen tjänster med deras nuvarande uppgifter och konstruktion.
De nuvarande befordringskurserna torde komma att helt eller i huvudsak
ersättas eller bli överflödiga genom den nya formen av vidareutbildning.
Frågan om bibehållandet av den akademiska utbildningsvägen med två
betyg såsom behörighet till tjänst i 23 lönegraden bör jämväl bli föremål för ställningstagande
från de sakkunnigas sida. Sistnämnda spörsmål synes böra bedömas
mot bakgrunden av skolväsendets behov av en snabb vidareutbildningsväg för
folkskollärare för att täcka bristen på akademiskt utbildade lärare.

I övrigt bör de sakkunniga vara oförhindrade att till behandling upptaga sådana
pedagogiska och organisatoriska frågor, som de själva under arbetets gång
finner vara av vikt för utredningsuppdragets fullgörande. Utredningen bör dock
genomföras så skyndsamt som möjligt. —

Utredningen har under tiden mars—oktober 1957 hållit 14 sammanträden.

Den 30 september 1957 har utredningen avgivit betänkandet »Behov och
utbildning av klasslärare för enhetsskolans högstadium» (stencilerat). Det
återstående arbetet, utarbetande av förslag till kursplaner, beräknas vara
avslutat under januari 1958.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet

187

40. 1957 års skolberedning

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 mars 1957 för att
verkställa en sammanfattande utredning i skolfrågorna:

Edenman, R. H. L., statsråd, led. av II kamm., ordförande;

Arrhén, C. E. Th., lektor, led av I kamm.;

Arvidson, E. S. Å., rektor, led. av II kamm.;

Helén, N. G., docent, led. av II kamm.;

Johansson, Bror A., ombudsman;

Larsson, Harald, skogsinspektor, led. av II kamm.;

Larsson, Maj G., fru;

Larsson, Matts B., direktör;

Lundblad, H. R., undervisningsråd.

Expert:

Härnqvist, K., docent.

Huvudsekreterare:

Orring, J. A., undervisningsråd.

Biträdande sekreterare:

Magnusson, Agnes T. C., förste kanslisekreterare.

Lokaler: Drottninggatan 50—52T, Stockholm C; tel. 10 53 52 (experten)
och 10 53 54 (huvudsekreteraren). Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (bitr. sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se prop. 1957: 106 s. 44—61.

Skolberedningen har under tiden maj—november 1957 hållit 4 sammanträden.
Ett program har uppgjorts över psykologisk-pedagogiska forskningsuPP§ifter
inom ramen för beredningens arbete. Vissa undersökningar har
igångsatts.

Arbetet kommer att fortgå under hela år 1958.

41. Skolskjutsutredningen

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1957 för att
verkställa av chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen 1957: 122
angående vissa statsbidrag på skolväsendets område (s. 39—42) förordad
utredning rörande statsbidrag till kostnader för skolskjutsar med särskilt
insatta fordon:

Malmer, H. P. S., förste länsnotarie.

Expert:

Engström, V., t.f. undervisningsråd, folkskolinspektör.

Lokal: Utredningsmannens bostad: Vallgatan 17, Växjö; tel. Växjö 141 71.
Utredningen bar haft överläggningar med representanter för vissa statliga
myndigheter, organisationer av trafikutövare m. fl. Genom statens folkskolinspektörer
har infordrats detalj uppgifter rörande skolskjutsar inom
ett större antal särskilt utvalda skoldistrikt ävensom svar å vissa frågor

188

Riksdagsberättelsen år 1958

I E: 41 rörande entreprenadskjutsar och skjutsar i skoldistrikts egen regi. Materialet
är föremål för bearbetning.

Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första hälften av år
1958.

42. Utrustningskommittén för Uppsala universitet

Den 2 inaj 1957 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild kommitté för att handha
de frågor om inredning och utrustning av vetenskapliga institutioner vid
universitetet i Uppsala, som chefen för ecklesiastikdepartementet bestämde.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 6 juni 1957 uppdrogs åt kommittén att
omhänderha anskaffningen av inredning och utrustning för geografiska och
mineralogisk-geologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala ävensom
i mindre omfattning av inredning och utrustning för medicinsk-kemiska,
farmakologiska, patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna
vid nämnda universitet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 maj 1957:

Dillner, H. J„ expeditionschef, ordförande;

Brunnberg, H. A., byggnadsråd;

Fors, S. R., intendent;

Lindblad, S. J. H., räntmästare.

Expert:

Kihlman, K. H„ verkmästare;

Wickman, F. E., professor.

Sekreterare:

Merkel, E. N., assistent.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (ordföranden).

Kommittén har under tiden maj—oktober 1957 hållit nio protokollförda
sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas fortsätta under hela år 1958.

43. 1957 års brevskoleutredning

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 maj 1957 för att
verkställa utredning rörande de organisatoriska formerna för tillhandahållande
av korrespondenskurser inom skolväsendet och därmed sammanhängande
frågor:

Elmgren, B. F., led. av 1 kamm., ordförande;

Gunnarskog, S. G., rektor;

Hultqvist, L. G., länsassessor.

Sekreterare:

Eurenius, M. V. S., övningsskollärare.

Lokal: Landskontoret, Karlstad; tel. 500 40.

Utredningen har under tiden augusti—november 1957 hållit 6 sammanträden
samt företagit studieresor till 7 platser inom landet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet

189

44. Sakkunniga för förhandlingar angående Göteborgs stadsbibliotek I Et 45

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1957 för att på
statens vägnar upptaga förhandlingar med Göteborgs stad beträffande statsbidrag
till bestridande av merkostnader för nybyggnad för Göteborgs stadsbibliotek
samt beträffande statens förhållande till stadsbiblioteket:

Löfqvist, I., t.f. generaldirektör, ordförande;

Kleberg, J. V. B. T., överbibliotekarie;

Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Lindblad, C. W., t.f. statskommissarie.

Lokal: Statskontoret, Birger Jarls Torg 10; tel. 22 08 60.

De sakkunniga ha intill den 1 november 1957 hållit ett sammanträde.

De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

45. Farmaceut utbildning skommittén

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1957 för utredning
av frågan om utökning av farmaceutiska institutets utbildningskapacitet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 12 juli 1957):

Arén, T. S., byråchef, ordförande;

Brunnberg, H. A., byggnadsråd;

Lönngren, D. R., apotekare, tillika sekreterare;

Ohlsson, C. E., professor, rektor;

Söderlundh, S., medicinalråd.

Lokal: Farmaceutiska institutet, Kungstensgatan 49; tel. växel 34 90 20.

Direktiv (anförande av statsrådet Persson till statsrådsprotokollet den
6 juni 1957):

Enligt 2 § kungörelsen den 19 november 1954 (nr 717) om antagning och utbildning
av apotekselever skall medicinalstyrelsen före utgången av oktober månad
varje år, sedan styrelsen för farmaceutiska institutet, apotekarsocietetens direktion
och centralstyrelsen för Sveriges farmacevtförbund lämnats tillfälle att
yttra sig, bestämma det antal apotekselever, som under nästföljande år högst må
antagas. Hänsyn skall härvid tagas till apoteksväsendets behov av och utrymme
för farmacevtiskt utbildad personal.

Vad angår elevantagningen under år 1957 har apotekarsocietetens direktion och
farmacevtförbundets centralstyrelse i yttranden till medicinalstyrelsen båda föreslagit,
att 180 elever skulle antagas för utbildning å receptarielinjen. Direktionen
har vidare förordat, att 100 elever borde antagas för utbildning å apotekarlinjen,
medan centralstyrelsen ansett, att intagningen å denna utbildningslinje borde
omfatta 75 elever. Styrelsen för farmaceutiska institutet har i yttrande till medicinalstyrelsen
meddelat, att institutets resurser icke medgav, att institutet å receptarie-
och apotekarlinjerna årligen mottog större antal studerande än 120 respektive
40. Redan för en verksamhet av denna omfattning vore institutets organisation
svag. En ökad intagning av studerande förutsatte bl. a. personalförstärkningar
och utökade lokaler. Enligt institutets styrelse borde särskilda utredningsmän
tillkallas dels för att verkställa en översyn av den farmacevtiska utbildning -

190

Riksdagsberåttelsen år 1958

I E: 45 ens nuvarande förutsättningar, dels ock för att bearbeta de problem, som måste
lösas, om en ökad intagning skulle kunna komma till stånd. Medicinalstyrelsen
bar härefter i skrivelse till institutets styrelse meddelat, att medicinalstyrelsen
med hänsyn till de redovisade utbildningsmöjligheterna vid institutet nödgats begränsa
det antal apotekselever, som finge antagas under år 1957, till 130 å receptarielinjen
och 50 å apotekarlinjen. Detta antal elever överstege något institutets utbildningskapacitet,
men erfarenheten hade hittills givit vid handen, att ett ej
ringa antal av de antagna eleverna brukade avbryta utbildningen redan före inträdet
vid institutet.

Sedermera har medicinalstyrelsen med skrivelse den 5 februari 1957 till mig
överlämnat en av apotekarsocietetens direktion och farmacevtförbundets centralstyrelse
i samarbete med medicinalstyrelsen utförd, den 9 januari 1957 dagtecknad
»Utredning angående det framtida behovet av farmacevtiskt utbildad arbetskraft».
Medicinalstyrelsen har därvid framhållit, bl. a., att utredningens resultat
på ett påfallande sätt bekräftat riktigheten av styrelsens tidigare uttalade förmodan,
att en ökad utbildningskapacitet vid farmaceutiska institutet vore erforderlig
för framtiden.

Enligt den överlämnade utredningen kunde behovet av apotekare i oktober
1956 beräknas till 464 heltidstjänstgörande. Då antalet tjänstgörande vid samma
tid var 391, förelåg sålunda en brist på omkring 75 apotekare. En detaljstudie av
beräknad avgång under en sexårsperiod och beräknad examination under samma
tid gav vid handen, att man år 1962, då behovet kunde uppskattas till 525 apotekare,
endast skulle ha 315 apotekare disponibla. Bristen vid sistnämnda tidpunkt
skulle alltså uppgå till omkring 40 procent av det beräknade behovet. Av utredningen
inhämtas vidare, att underskottet av receptarier i oktober 1956 var omkring
175. I fråga om denna grupp hade en bedömning gjorts rörande situationen
vid den tidpunkt — den 1 oktober 1959 — då de som för närvarande undergick
utbildning till receptarier kunde beräknas ha avlagt examen. Enligt denna bedömning
skulle den i oktober 1956 förefintliga bristen på receptarier vara praktiskt
taget oförändrad den 1 oktober 1959. För att täcka detta underskott krävdes en
ganska betydande examination av receptarier, eftersom avgången inom denna yrkesgrupp
var synnerligen stor. Av en verkställd undersökning framgick sålunda
att varje examinerad receptarie i genomsnitt ägnade blott cirka 45 procent av den
maximala yrkesverksamma tiden åt apotekstjänstgöring.

I utredningen framhäves, att det synes oundgängligen nödvändigt, att farmaceutiska
institutet snarast möjligt gives resurser att utbilda ett vida större antal apotekare
och receptarier än för närvarande. Enligt de i utredningen redovisade
beräkningarna borde institutet beredas möjlighet att för utbildning till apotekare
mottaga 80 studerande årligen under omkring 10 år och för utbildning till receptarier
180 studerande årligen under omkring 5 år.

Riksdagens revisorer har i sin år 1956 avgivna berättelse (del I; § 29) uttalat
sig för en utredning rörande farmaceutiska institutets lokalfråga och därmed
sammanhängande spörsmål. Revisorerna har därvid understrukit, att underhållet
av institutets byggnad vid Kungstensgatan måste anses vara starkt eftersatt och
att byggnaden företer stora bristfälligheter i olika avseenden. Genom ett förverkligande
av det av byggnadsstyrelsen framlagda projektet skulle emellertid enligt
revisorernas mening institutets byggnadsfråga icke slutligt vara löst utan behovet
av mera ändamålsenliga lokaler alltjämt kvarstå. Därtill kom att det för Stockholms
högskola framstod som angeläget att få förvärva den ifrågavarande byggnaden
som hade ett i förhållande till högskolans lokalutrymmen i övrigt gynnsamt
läge. Enligt revisorernas mening vore det i hög grad tveksamt om den av
byggnadsstyrelsen föreslagna investeringen borde genomföras. För farmaceutiska

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet

191

institutets lokalfråga syntes i stället böra eftersträvas en annan och mera definitiv J 45
lösning. Institutets lokalfråga måste enligt revisorernas uppfattning även bedömas
mot bakgrunden av att rådande brist på apotekare gjorde en ökning av institutets
examinationskapacitet önskvärd och av att den snabba utvecklingen på
läkemedelsområdet därjämte medfört behov av en intensifierad forskning vid institutet
och en ytterligare rationalisering av utbildningen. Revisorerna erinrar
vidare om att ett organisatoriskt och lokalmässigt samgående mellan institutet och
statens farmacevtiska laboratorium nyligen kommit till stånd. Stora fördelar, icke
minst i ekonomiskt avseende, hade härigenom vunnits. Revisorerna ifrågasätter
huruvida icke ytterligare fördelar skulle kunna uppnås genom att det inledda
samarbetet vidgades. Efter att härefter ha påpekat, att det syntes naturligt att
farmaceutiska institutets lokalfråga sammankopplades med laboratoriets lokalmässiga
förhållanden, uttalar revisorerna följande.

»Statens farmacevtiska laboratorium är, som tidigare omnämnts, inrymt i en
nyuppförd fastighet inom norrbackaområdet. I byggnaden har förlagts jämväl
statens rättskemiska laboratorium, varjämte tandläkarhögskolan i Stockholm provisoriskt
disponerar vissa lokaler där. Enligt vad revisorerna inhämtat föreligger
möjligheter till en omfattande tillbyggnad av fastigheten. Redan genom en sådan
tillbyggnad skulle måhända tillräckliga utrymmen kunna skapas för farmaceutiska
institutet. Stora lokalmässiga besparingar torde nämligen kunna göras genom
sambruk av åtskilliga lokaler. ■— Revisorerna är medvetna om att det i nuvarande
läge på byggnadsmarknaden svårligen låter sig göra att på kort tid uppföra
nya lokaler för hela farmaceutiska institutet. Vid en lokalmässig anknytning
till statens farmacevtiska laboratorium torde detta ej heller vara nödvändigt.
Framhållas må dessutom, att en sådan anknytning med stor fördel kan ske successivt.
— Under § 28 har revisorerna bl. a. uttalat sig för en utredning om förutsättningarna
för en närmare samordning mellan de vetenskapliga högskolorna i
Stockholm. En dylik utredning, vilken skulle komma att beröra jämväl farmaceutiska
institutet, kan emellertid väntas bli relativt tidskrävande. Med hänsyn härtill
och då, å ena sidan, institutets byggnadsfråga påkallar en snar lösning och,
ä andra sidan, ett eventuellt samgående mellan institutet och farmacevtiska laboratoriet
icke torde påverka den större frågan om ett Stockholms universitet, synes
det revisorerna motiverat att i förevarande sammanhang behandlade spörsmål göres
till föremål för en speciell snabbutredning. Skulle som resultat därav framkomma
förslag om att farmaceutiska institutet och farmacevtiska laboratoriet bör
knytas närmare varandra, såväl organisatoriskt som lokalmässigt, synes en plan
samtidigt böra utarbetas för projektets successiva förverkligande under beaktande
av jämväl övriga högskolors byggnadsproblem.»

Av min i det föregående lämnade redogörelse framgår, att ett ökat behov av
farmacevtiskt utbildad arbetskraft under senare år gjort sig allt starkare gällande
och att det för närvarande råder en markerad brist på apotekare och receptarier.
Tydligt är också, att apoteksväsendets rekryteringsbehov beträffande här
avsedd personal icke kan tillgodoses om ej den årliga intagningen av studerande
vid farmaceutiska institutet avsevärt utökas. Såsom medicinalstyrelsen och styrelsen
för institutet framhållit fordras emellertid för en utvidgning av institutets utbildningskapacitet
en utökning av institutets resurser, främst i fråga om liirarkrafter
och lokalutrymmen. Vissa av de lokaler, som institutet nu disponerar, är
för övrigt — såsom riksdagens revisorer också påpekat — av den beskaffenhet,
att det framstår som i hög grad angeläget att bereda institutet mera ändamålsenliga
lokaler för undervisning och forskning, även om en utökning av institutets
utbildningskapacitet icke hade varit aktuell.

Apoteksväsendets rekryteringssvårigheter och farmaceutiska institutets behov
av mera ändamålsenliga lokaler har övertygat mig om angelägenheten av att frågan
om utökning av institutets utbildningskapacitet, institutets lokalfråga och med

192

Riksdagsberättelsen år 1958

X E * 45 dessa frågor sammanhängande spörsmål nu blir föremål för en ingående och allsidig
utredning. Denna synes mig böra verkställas genom särskilt tillkallade sakkunniga.

Med beaktande av bl. a. de prognoser som nu föreligger rörande behovet av
farmacevtiskt utbildad arbetskraft bör de sakkunniga i första hand undersöka
den behövliga examinationskapaciteten vid farmaceutiska institutet. Syftet med
undersökningen bör vara, att man på grundval av denna skall kunna bilda sig
säkrast möjliga uppfattning om hur stort antal studerande som på kortare och
längre sikt bör intagas på apotekarlinjen och receptarielinjen.

De sakkunniga bör vidare undersöka de förstärkningar av institutets lärarkrafter
och övriga personal samt de ökade medelsanvisningar till utrustning och materiel,
som må erfordras för den nödvändiga utvidgningen av institutets utbildningskapacitet.
Vad beträffar institutets lokalfråga må erinras om att denna upptagits
till ingående behandling av riksdagens revisorer. I anslutning till vad dessa
uttalat rörande institutets lokaler i den förut nämnda byggnaden vid Kungstensgatan
och en eventuell ombyggnad av densamma vill jag understryka angelägenheten
av ap de sakkunniga i samråd med byggnadsstyrelsen förutsättningslöst
utreder institutets lokalfråga i hela dess vidd. Spörsmålet huruvida möjligheter
föreligger för ett ytterligare samgående i fråga om såväl organisation som lokaler
mellan farmaceutiska institutet och statens farmacevtiska laboratorium måste därvid
särskilt uppmärksammas. In i bilden kommer givetvis också Stockholms högskolas
lokalbehov. Av denna anledning måste även den pågående utredningen om
tillgodoseende av högskolans lokalbehov beaktas.

Med tanke på den nuvarande och snabbt tilltagande bristen på farmacevtiskt
utbildad arbetskraft är en ökning av intagningen vid farmaceutiska institutet
önskvärd snarast möjligt. På grund härav och med hänsyn till även angelägenheten
av att snarast bereda institutet mera ändamålsenliga lokaler bör den av mig
åsyftade utredningen bedrivas skyndsamt. En ökning av intagningen vid institutet
bör eftersträvas redan från och med höstterminen 1958. Då en definitiv lösning
av institutets lokalfråga givetvis icke kan åvägabringas till dess, måste de
sakkunniga överväga möjligheterna att genom provisoriska åtgärder öka institutets
utbildningskapacitet från och med nämnda hösttermin. Enligt vad jag under
hand inhämtat torde vissa begränsade möjligheter härtill föreligga. Det bör ankomma
på de sakkunniga att i samråd med institutet närmare undersöka dessa
möjligheter och redovisa resultatet härav inom sådan tid, att erforderliga medel
kan äskas av 1958 års riksdag.

Under utredningen bör apotekarsocietetens direktion, centralstyrelsen för Sveriges
farmacevtförbund och representanter för den inhemska läkemedelsindustrien
beredas tillfälle till överläggningar med de sakkunniga.

Kommittén har intill den 1 december 1957 hållit 16 sammanträden.

Arbetet har i första hand inriktats på att erhålla en plan för en provisoriskt
ökad intagning av studerande vid farmaceutiska institutet från och
med höstterminen 1958. Utredning och förslag härom beräknas kunna
framläggas i början av januari 1958.

Kommittén beräknas fortsätta sitt arbete under hela år 1958.

46. Utredning rörande vissa medicinska utbildningsfrågor m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att utreda
vissa medicinska utbildningsfrågor in. in.:

Rexed, B. A., professor.

193

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet

Utredningsmannen har under juni—oktober 1957 sammanträtt 12 dagar 1 JJj 49
med beredningen för fortsatt utredning av frågan om inrättande av en medicinsk
läroanstalt i Norrland.

Utredningsmannen har vidare biträtt förenämnda beredning i dess arbete
med det den 29 oktober 1957 avlämnade betänkandet rörande en medicinsk
högskola i Norrland.

Utredningen fortsätter sitt arbete bl. a. med frågor rörande de medicinska
läroanstalternas utbildningskapacitet.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

47. Utredning rörande användningen av Längmanska A-fonden

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa den av riksdagen begärda utredningen rörande användningen av
den i de Längmanska donationsmedlen ingående s. k. A-fonden:

Hagander, J. O., överståthållare, ordförande;

Bengtson, T. S., redaktör, led. av I kamm.;

Holmbäck, Å. E. V., professor emeritus.

Sekreterare:

Hökeberg, N. H., assessor.

Lokal: överståthållarämbetet; tel. 22 70 80 (sekreteraren).

Utredningen kommer att hålla sitt första sammanträde då ledamöterna
Bengtson och Holmbäck, som på grund av offentligt uppdrag under hösten
vistats utomlands, återkommit till landet.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

48. Sakkunnig för översyn av föreliggande förslag till utökning

av gymnastiska centralinstitutets utbildningskapacitet

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1957 för alt
biträda med en översyn av föreliggande förslag till utökning av gymnastiska
centralinstitutets utbildningskapacitet:

Häggqvist, L., kansliråd.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel, lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00.

Utredningsarbetet har påbörjats.

49. Organisationskommittén för den medicinska högskolan i Umeå

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1957 för
att — i enlighet med riktlinjer, som förordats av chefen för ecklesiastikdepartementet
i propositionen nr 188 till 1957 års riksdag — fortsätta med
detaljplaneringen in. in. av den föreslagna medicinska högskolan i Umeå:

Topelius, G. Z„ kanslerssekreterare, kansliråd, ordförande;

Blix, F. G., professor;

Brunnberg, H. A., byggnadsråd;

13 Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt.

RlkadagsberättelBen.

194

Riksdagsberättelsen år 1958

I E: 49 Dahlqvist, O. R. F., landstingsman;

Fors, S. R., intendent;

Heimer, G., landstingsdirektör;

Hirsch, C., professor;

Lundgren, P. G., fältläkare;

Nyquist, G. W. O., professor, föreståndare;

Odin, M. O., professor emeritus;

Terner, N. J., med. lic.;

Westin, G. E. N., professor, rektor.

Sekreterare:

Fogelberg, B. E. B., e. byrådirektör (fr. o. m. 1/1 1958).

50. Utredning rörande dispositionen av donationshemman
och andra lönetillgångar vid de allmänna läroverken

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1957 för
att verkställa utredning rörande dispositionen av donationshemman och
andra lönetillgångar vid de allmänna läroverken samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1957):

Uhlin, K.-E., byråchef.

Lokal: Justitiekanslersämbetet; tel. 10 29 89.

Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
29 november 1957):

Såsom av det anförda framgår föreligger rörande de ifrågavarande lönetillgångarna
åtskilliga spörsmål, som är outredda eller föremål för skiljaktiga meningar.
Fördenskull synes mig ytterligare utredning i ämnet böra ske. Denna bör
lämpligen verkställas av för ändamålet tillkallad särskild sakkunnig med biträde
av erforderlig expertis på de olika områden, som beröres av utredningen.

Beträffande de från kronan härrörande donationerna bör utredningen huvudsakligen
inriktas på frågan om deras framtida användning och förvaltning.

I fråga om de enskilda lönedonationerna synes det mig påkallat att — liksom
redan skett i fråga om de från kronan härrörande donationerna — en avveckling
sker av systemet med användning av dessa donationer till bestridande av
lärarlöner. Att därvid indraga de enskilda donationerna till statsverket bör knappast
komma i fråga, vare sig det gäller »donationer utöver lönen» eller icke. Det
synes i stället ligga närmast till hands att genom permutation bestämma om ändrad
användning av donationerna. Vid bedömandet av alternativen härvidlag bör
eftersträvas en lösning, som leder till en så fullständig avveckling som möjligt av
hela systemet. Angeläget är också att finna en sådan lösning, att tvister rörande
tjänstemans rätt till avkomst av donation om möjligt undvikes. Från dessa synpunkter
synes en permutation, som omfattar samtliga enskilda donationer och
icke utesluter »donationer utöver lönen», vara den lämpligaste lösningen. En
dylik allmän permutation förutsätter ett generellt förbud för rektorer och lärare
att uppbära löneförmåner av donationer. Därest en allmän permutation befinnes
möjlig, bör dock övervägas, huruvida donationer för bostadsändamål bör undantagas.
Billighetsskäl kan också tala för att nuvarande innehavare av donationsförmån
icke frånhändes denna. Utredningen bör självfallet även omfatta förslag
beträffande den framtida förvaltningen av de från kronan icke härrörande donationerna.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet

195

De problem, som sammanhänger med spörsmålet om Visingsödonationens rätts- I E: 50
liga ställning, är av svårbedömd natur. Bibehålies fonden i huvudsak vid sin nuvarande
ställning, erfordras tydligen särskilda föreskrifter beträffande donationens
användning och förvaltning. Med hänsyn till den långa tid, som förflutit sedan
den tidigare utredningen i denna fråga verkställdes, och till de förändringar
i olika avseerfden, som därefter ägt rum, kräver dessa spörsmål förnyade överväganden.
Utredningen beträffande Visingsödonationen bör, om så befinnes lämpligt,
redovisas särskilt.

I den mån utredningsarbetet berör det åt 1956 års fondutredning givna uppdraget
bör samråd äga rum med denna utredning. Samråd bör under arbetets
gång i erforderlig utsträckning också ske med kammarkollegiet och statskontoret.

196

Riksdagsberättelsen år 1958

I Jo: l

.J ordbruksd epartementet

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1957

1. 19i6 års tryckeriutredning (1956:1 11; 1957:1 3)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1946 för
att verkställa utredning och avgiva förslag angående organisationen av statens
reproduktionsanstalt m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari
1946):

Hernlund, C. A. V., f. d. överdirektör;

Leche, H. J., överste;

Murray, C. A., byråchef;

Thunborg, T. F., landshövding (avliden den 10 maj 1957).

Att såsom expert biträda de sakkunniga vid vissa utredningsuppdrag har
tillkallats:

Lindholm, G. A., f. d. tryckeriintendent.

Sekreterare:

Edling, N. P. J., kammarråd.

Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.

Direktiven för utredningen, se 1947:1 Jo 28.

Utredningen har jämlikt beslut den 27 juni 1957 nedlagts.

2. 19b9 års jorderosionskommitté (1956: I 13; 1957:1 5)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1949 för att
verkställa utredning av frågan om en intensifiering av verksamheten för
bekämpande av sand- och jordflykten (se Post- och Inrikes tidn. den 13
juni 1949):

Ytterborn, G. R., överdirektör, ordförande;

Bergström, L. B. V., länsjägmästare;

Björklund, C. M., jordbrukskonsulent;

Elofsson, G. S., lantbrukare, led. av I kamm.;

Netzén, K. G., statsråd, led. av II kamm.;

Petersson, S. G. V., försöksgårdsföreståndare.

Experter:

Hjulström, F., professor;

Torstensson, T. A. G., professor.

Sekreterare:

Andersson, S. G. V., t. f. byråchef.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 197

Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. I »)OI ■!
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1950:1 Jo 30.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 januari 1950 har kommitténs uppdrag
utvidgats till att avse jämväl annan erosion än vinderosion.

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållit 2 sammanträden.
Kommittén har den 12 juni 1957 avgivit betänkande angående
markvård och erosionsskydd (SOU 1957: 17). Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1951 års jordbruksrationaliseringsutredning (1956:1 15; 1957 1:6)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ls bemyndiganden den 1 november 1951,
den 21 november 1952 och den 17 juni 1955 för att verkställa utredning om
åtgärder för förstärkande av ofullständiga jordbruk med skog m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1951):

Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;

Andersson, J. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman;

Antby, S. O., lantbrukare, led. av II kamm.;

Enström, A. G. T., direktör (entledigad den 21 sept. 1956);

Johansson, F. L. H., överdirektör (förordnad som expert till den 17 juni
1955);

Jonsson, J. N„ hemmansägare, led. av I kamm.;

Nilsson, O. F„ lantbrukare, fil. lic., tillika sekreterare;

Persson, R. V., läderarbetare, led. av I kamm.;

Pålsson, P. O., hemmansägare, led. av I kamm.;
von Seth, T. G. A., greve, godsägare, led. av II kamm.;

Wetterhall, H. C. B„ överdirektör.

Experter:

Andrén, T. S., skogsvårdschef;

Enflo, O. A., överlantmätare;

Malmgren, E.-F. E., byråchef;

Sander, T. A. O., överlantmätare;

Wessén, E. V. A., lantbruksdirektör.

Biträdande sekreterare:

Jonzon, S.-G. B., hovrättsråd.

Lokal: Linnégatan 421; tel. 60 22 74.

Direktiven för utredningen, se 1952: I Jo 33 och 1953: I Jo 20. Härjämte
har utredningen den 7 juni 1956 fått i uppdrag att i samråd med skogsstyrelsen
verkställa översyn av bestämmelserna angående villkor för statsbidrag
från anslaget till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m.

Utredningen har under tiden december 1956—januari 1957 hållit 2 sammanträden
och den 16 januari 1957 avgivit betänkande med förslag om jordbruks
förstärkande med skog (SOU 1957: 8).

Uppdraget är därmed slutfört.

198

Riksdagsberättelsen år 1958
I JO: 4 4. 195b års veterinärtaxeutredning (1956: I 20; 1957: I 11)

Tillkallad utredningsman enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 maj
1954 för att verkställa utredning om och avgiva förslag till ny veterinärtaxa
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag.):

Lindström, C. S., byråchef.

Experter:

Fogelin, C. T. H. J„ distriktsveterinär;

Svensson, S. E., länsveterinär;

Dolk, K. E. V„ distriktsveterinär;

Borg, A. W., f. d. länsveterinär.

Biträde med visst lönestatistiskt arbete m. m.:

Friberg, K. E. B., aktuarie.

Lokal: Veterinärstyrelsen, tel. 23 59 3''5.

Direktiven för utredningen, se 1955:1 Jo 20.

Utredningsmannen har den 31 maj 1957 avlämnat utredning med förslag
till ny veterinärtaxa m. m. (SOU 1957: 20).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. 1956 års skogsskoleutredning (1957:1 17)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1956 för
att verkställa utredning om den lägre skogsundervisningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 januari 1956):

Höjer, E. W., generaldirektör, ordförande;

Hjorth, R., länsjägmästare;

Björkman, E. T., förste länsskogsvaktare;

Ekman, G., skogschef;

Danell, G. A., skogsdirektör;

Kull, B., statskommissarie.

Sekreterare:

Sköld, P. I., jägmästare, Kolleberga, tel. Klippan 400 05.

Lokal: Domänstyrelsen, tel. 22 50 40.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 17.

Utredningen har under år 1957 hållit 8 sammanträden.

Utredningen har den 5 september 1957 avgivit betänkande angående statens
skogsskolor (SOU 1957: 32).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Elupprustningskommittén

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1957 för att
verkställa utredning rörande dispositionen av det belopp å 50 miljoner kronor,
som avses för upprustning av landsbygdens elektriska distributionsnät
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni 1957):

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet

199

Olsson, K. H., överdirektör, ordförande;

Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;

Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Carle, B., förste länsassessor.

Lokal: Statens pris- och kartellnämnd, Stockholm, tel. 67 99 00 (sekreteraren).

Direktiven (kungl. brev till statskontoret den 6 juni 1957):

___att verkställa utredning rörande dispositionen av det belopp å 50

miljoner kronor, som avses för upprustning av landsbygdens elektriska distributionsnät
under den närmaste femårsperioden, ävensom därmed sammanhängande
frågor.

Kommittén har under tiden juni—november 1957 hållit 19 sammanträden
och den 29 november 1957 avgivit betänkande (stencilerat).

Kommittén har slutfört sitt arbete.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1958

7. Elektrifieringsberedningen (1956:1 10; 1957:1 2)

Tillsatt av Kungl. Maj:t genom beslut den 24 oktober 1941.

Ledamöter, förordnade genom beslut den 24 oktober 1941, den 26 oktober
1945, den 28 januari 1949, den 30 oktober 1953 och den 17 december 1954:
Berggren, B. E. L., kommerseråd, ordförande;

Helleberg, N., ekonomidirektör, vice ordförande;

Blomqvist, E. A. E., direktör;

Ståhlberg, H., byråchef.

Sekreterare:

Lund, R. N., byrådirektör.

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 21 56 29.

Direktiven för beredningen, se 1942:1 Jo 32 och 1949: I Jo 12.

Av Kungl. Maj :t i beslut den 31 oktober 1952, 11 maj 1959 och 27 juni
1957 fastställda bidragsgrunder ha tillämpats.

Under tiden november 1956—oktober 1957 har beredningen hållit 23 sammanträden
samt fattat beslut eller avgivit utlåtanden i 337 ärenden rörande
elektrifieringsbidrag och därmed sammanhängande förhållanden.

8. 1949 års jaktutredning (1956:1 12; 1957:1 4)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949):
dels såsom utredningsman:

Hegrelius, A. O. R., regeringsråd (t. o. m. den 12 februari 1957);

Bouveng, G. A., överdirektör (fr. o. m. den 13 februari 1957);

I Jo: 8

200

Riksdagsberättelsen år 1958

I Jo: 8j dels såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
samt i övrigt biträda vid utredningen:

Andersson, N. A., småbrukare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 7 juni 1957);
Bennet, O., friherre, godsägare (fr. o. m. den 7 juni 1957);

Grill, C. L. C:son, direktör (t. o. m. den 6 juni 1957);

Jonsson, C. A. D., lantbrukare (t. o. m. den 6 juni 1957);

Larsson, H., skogsinspektör, led. av II kamm. (fr. o. m. den 7 juni 1957);
Näslund, P. J., häradsdomare;

Sköldin, P. A., metallarbetare, led. av II kamm.;

Wennmark, J. T. D., byråchef;

Wikström, C., direktör.

Sekreterare:

Hamilton, H. P., greve, forstmästare.

Lokal: Veterinärstyrelsen, Stockholm 6, tel. 23 59 35.

Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 26.

Till utredningen ha under året överlämnats ett beydande antal ärenden,
berörande olika områden av jaktlagstiftningen. Utredningsmannen har i
samråd med de sakkunniga avgivit yttrande över en till utredningen remitterad,
inom jordbruksdepartementet upprättad promemoria i den s. k. rådjursfrågan.
Med anledning av detta yttrande ha vissa ändringar genomförts
fr. o. m. den 1 september 1957 beträffande jaktstadgans hundparagraf.

9. Vattenvårdskommittén (1956:1 16; 1957:1 7)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1953 för att
verkställa utredning om åtgärder till motverkande av förorening av sjöar
och vattendrag (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1953):

Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;

Andersson, T. C., direktör;

Bengtson, T. S., sekreterare, led. av I kamm.;

Laurell, G., docent;

Netzén, K. G., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. 3 december 1957);
von Seth, T. G. A., greve, godsägare, led. av II kamm.;

Svensson, O., distriktsingenjör;

Vallin, S. A., fil. lic., f. d. överinspektör;

Åqvist, E. G., direktör, f. d. riksdagsman.

Experter:

Cars, G. B. K.-G., hovrättsfiskal;

Thunmark, S. G., professor.

Sekreterare:

Andersson, S. G. V., t. f. byråchef.

Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1954: I Jo 20.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 201

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållit 2 sam- J Jo* jj
manträden. Kommittén har den 1 december 1954 avgivit betänkande med
förslag angående organisations- och lagstiftningsfrågor in. in. (SOU 1955: 6).
Utredningsarbetet fortsätter med dels frågan om anordnande av vattenvårdsförbund
för tillsyn av särskilda vattendrag eller vattenområden, dels
frågan om ökat skydd för grundvattentäkter, dels frågan om forskning inom
vattenvården. Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1958.

10. Skördeskadeutredningen (1956:1 17; 1957:1 8)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
att utreda frågan om en permanent stödform för jordbrukare som drabbats
av skördeskador (se Post- och Inrikes tidn. den 22 oktober 1953):
Söderström, O. A. V., direktör, ordförande;

Adolfsson, E. H. J., lantbrukare, f. d. riksdagsman;

Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;

Meidner, R A., fil. dr;

Näslund, P. J., häradsdomare, f. d. riksdagsman;

Persson, S. G. F., led. av II kamm.;

Åstrand, B. H., fil. lic.

Expert:

Philipson, C. O., fil. dr.

Ytterligare tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1955
för att såsom experter biträda utredningen vid en förberedande undersökning
av objektiva metoder för bestämning av vallproduktionen ha till den
28 mars 1957, då de överlämnat sitt betänkande till skördeskadeutredningen,
varit:

Åkerberg, P. E. Hj„ professor;

Zetterberg, O., byråchef;

Bachér, I., laborator.

Sekreterare:

Gulbrandsen, O. G., docent.

Lokal: Sveavägen 45, II, Stockholm Va, tel. 23 57 90 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I Jo 22.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 26
sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under början av år 1958.

11. 7.954 års fiskeriutredning (1956:1 18; 1957:1 9)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1954 för
att verkställa översyn av riktlinjerna för prisregleringen på fiskets område
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 april 1954):

Hegrelius, A. O. R., regeringsråd, ordförande;

Bjerling, O. B., direktör;

202

Riksdagsberättelsen år 1958

I Jo: 11 Jonsson, F. A., disponent;

Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;

Lindskog, C. P. F., direktör;

Odhner, C.-E. T., agr. lic.;

Utbult, K. B., f. d. riksdagsman.

Experter:

Borg, Y., direktör;

Englund, K. G. Å., byrådirektör;

Gerhard, I., docent;

Kewenter, A., direktör;

Verständig, S., byrådirektör;

Wahlfisk, K.-O., byråchef.

Sekreterare:

Lundblad, B. O., aktuarie.

Lokal: Storkyrkobrinken 4, I, Stockholm, tel. 10 78 97 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955:1 Jo 18.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 4
allmänna sammanträden, varjämte delegationer inom utredningen hållit
ett antal sammanträden.

Utredningen beräknas fortsätta sitt arbete under år 1958.

12. 7954 års utredning anqående översqn av fiskredskapsförsäkrinqen

(1956:I 19; 1957:I 10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 mars 1954 för att
verkställa översyn av den med statligt stöd anordnade fiskredskapsförsäkringen
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 april 1954):

Skoglund, G. T., statsråd, led. av II kamm., ordförande;

Berntsson, K. G., ombudsman;

Fryklund, S., direktör;

Jonsson, F. A., disponent;

Mattsson, T., ombudsman.

Sekreterare:

Moberg, K. E. R., sekreterare;

Biträdande sekreterare:

Virdesten, S. G., byråsekreterare (fr. o. m. 3 december 1957).

Lokal: Bergsgatan 7 B, Stockholm; tel. 52 09 55.

Direktiven för utredningen, se 1955: I Jo 19.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 haft 5 plenarsammanträden.

13. 1955 års skogsvårdsutredning (1956:1 22; 1957:1 12)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1955 för att
utreda skogsvårdsverksamheten på de enskilda skogarna och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26 mars 1955):

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet

203

Severin, E. J., direktör, led. av II kamm., ordförande; J Jq; 44.

Ekman, G., skogschef;

Hansson, N. B., länsjägmästare, led. av I kamm.;

Johansson, F. L. H., överdirektör och chef för skogsstyrelsen;

Näslund, H. M. E., landshövding;

Olhammar, G. F. N., verkst. direktör;

Pålsson, P. O., häradsdomare, led. av I kamm.;

Staxäng, E. V., lantbrukare, led. av II kamm.;

Winroth, Ch., ordf. i Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet.

Sekreterare:

Hjorth, R„ länsjägmästare.

Biträdande sekreterare:

Uddqvist, E., förste byråsekreterare.

Lokal: Skogsstyrelsen, Stockholm, tel. 23 36 60, sekreteraren även Nyköping
132 88 (riktnr 0155).

Direktiven för utredningen, se 1956: I Jo 22.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 in pleno
sammanträtt 6 dagar.

Yttrande har avgivits till jordbruksdepartementet över förslag till inrättande
av en skogsskola vid östads säteri och över skogsstyrelsens medelsäskanden
för budgetåret 1958/59 i vad avser skoglig undervisning.

Uppdraget beräknas bli slutfört under första halvåret 1958.

14. Utredning rörande frågan om särskilt stöd till småbruket
(1956:I 23; 1957: I 13)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1955 för att
verkställa utredning rörande frågan om särskilt stöd till småbruket (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1955):

Lindberg, E. H., f. d. landshövding, ordförande (avliden den 10 november
1957);

Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm., ordförande (fr. o. m. den 19
november 1957);

Haeggblom, E. E., lantbrukare, led. av II kamin.;

Andersson, N. A. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Jansson, B. F„ hemmansägare, led. av II kamm.;

Svensson, W., agronom, led. av II kamm.

Experter:

Grabö, P., lantbruksrepresentant, agr. lic.;

Johansson, A., förbundsordförande.

Sekreterare:

Säkk, K., fil. lic.

Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. Iokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.

204

Riksdagsberättelsen år 1958

I Jo: 14 Direktiven för utredningen, se 1956: I Jo 23.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 15
plenarsammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1958.

15. 1955 års lantbruksundervisningskommitté (1956: I 24; 1957: I 14)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning om yrkesutbildningen inom jordbruket (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 juli 1955):

Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör, ordförande (fr. o. in. den 3 oktober
1955);

Arnegren, O. A. P:son, byråchef;

Bo, K., assistent;

Borlind, S., rektor;

Edblom, F., förbundsordförande;

Ekerot, N. F., rektor;

Hjorth, R., länsjägmästare;

Nilsson, G., studiesekreterare;

Söderqvist, C. G. F., byråchef;

Zachrison, S. J. G., direktör.

Expert:

Bjärsdal, J., agronom.

Sekreterare:

Andersson, S. G. V., t. f. byråchef.

Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1956: I Jo 24.

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållit 4 sammanträden.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1958.

16. 1955 års renmårkeskommitté (1956:1 25; 1957:1 15)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 september 1955 för
att verkställa utredning rörande renmärkning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 13 oktober 1955):

Östberg, S. O., häradshövding, utredningsman;

Persson Blind, A., ordningsman;

Fjällström, P. J., nämndeman;

Åhrén, A. G., ordningsman;

Malmström, K. E., lappfogde;

Kangas, K. E., lappfogde.

Sekreterare:

Malmström, K. E., lappfogde (se ovan).

Lokal: Tingshuset, Boden; tel. Boden 119 64.

Direktiven för utredningen, se 1956: I Jo 25.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet

205

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållit 2 sammanträden.
Till Statens kriminaltekniska anstalt har avlåtits skrivelse med
begäran om råd i fråga om utformningen av nytt system för registrering och
klassificering av renmärken.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete före den 1 juli 1958.

17. 1956 års matpotatisutredning (1957: I 16)

Tillkallad enligt Kung], Maj :ts bemyndigande den 16 december 1955 för
att verkställa utredning rörande åtgärder för förbättring av försörjningen
av matpotatis av tillfredsställande kvalitet (se Post- och Inrikes tidn. den 4
januari 1956):

Magnusson, R. A. H., landssekreterare, Halmstad, ordförande;

Carbell, E. E. E., e. o. byråchef, led. av II kamin.;

Engström, I. Stina, civilekonom, fru;

Hejneman, Y. L., avdelningschef;

Lindskog, C. P. F., direktör;

Olsson, O.-W., direktör;

Wixell, N„ direktör.

Experter:

Emilsson, P. M. B., fil. dr;

Gustafsson, N. H., byråchef;

Larsson, E., avdelningschef;

Månsson, N. C., direktör;

Nordström, C. G., hovrättsassessor (fr. o. m. den 26 mars 1957);

Rosenqvist, K. Å. T., disponent.

Sekreterare:

Ericsson, S. K. J., agronom.

Lokal: Statens jordbruksnämnd, Artillerigatan 42, Stockholm 5; tel. växel
22 55 60, rikssamt. 22 57 60 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1957:1 Jo 16.

Utredningen har under tiden november 1956—oktober 1957 hållit 16 sammanträden.

Utredningen beräknas avge delbetänkande om kvalitetsfrämjande åtgärder
under förra hälften av 1958 och slutföra sitt arbete under budgetåret
1958/59.

18. Jordbrukshögskoleutredningen (1957:1 18)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 januari 1956 för
att verkställa utredning rörande forskningen, undervisningen och försöksverksamheten
vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök ävensom
vid högskoleavdelningarna vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 februari 1956):

Hovgård, T. Å., landshövding, ordförande (t. o. in. 18 november 1957);
Gustafsson, Y. H., professor;

L Jo: 18

206

Riksdagsberättelsen år 1958

I Jo: 18 Larsson, S., rektor, led. av I kamin, j

Nilsson, N. R., professor, tillika ordförande (fr. o. m. 19 november 1957);
Nilsson, Fr. W., professor;

Sköld, P. E., led. av II kamm.;

Zachrison, S. J. G., direktör.

Experter:

Petersson, S. G. V., försöksgårdsföreståndare (fr. o. m. den 28 september

1956) ;

Nygren, A., laborator (fr. o. m. den 3 jaunari 1957);

Ekman, J., agr. lic. (fr. o. m. den 12 februari 1957);

Fernqvist, I., assistent vid statens trädgårdsförsök (fr. o. m. den 31 maj

1957) ;

Hellberg, A. E., statsagronom (fr. o. m. den 12 juli 1957);

Åberg, A. E., laborator (fr. o. m. den 12 juli 1957);

Sekreterare:

Damm, B. U. T., t. f. budgetsekreterare (t. o. m. den 30 juni 1957);
Lindström, I. A., agronom (fr. o. m. den 1 juli 1957).

Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren): tel. lokalsamt. växel

22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 18.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 10 maj 1957 har förordnats, att de av
1953 års växtförädlingsutredning (SOU 1956:4) framlagda förslagen i vad
avser dels den verksamhet med förädling av fruktträd och bärväxter, som
bedrives vid Balsgård av Föreningen för växtförädling av fruktträd samt vid
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, dels den statliga växtförädlingsverksamheten
i övrigt, som bedrives vid statens trädgårdsförsök och
vid lantbrukshögskolans botanisk-genetiska institution, skall, jämte de däröver
avgivna remissutlåtandena, överlämnas till jordbrukshögskoleutredningen
för att av utredningen tagas under övervägande vid fullgörandet av
dess uppdrag.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 7 sammanträden
om sammanlagt 17 sammanträdesdagar. Vid sammanträdena har
överläggningar ägt rum med befattningshavare vid olika statliga myndigheter
samt med representanter för vissa andra utredningar. I samråd med 1955
års universitetsutredning har jordbrukshögskoleutredningen låtit arbetsmarknadsstyrelsen
undersöka det framtida behovet av agronomer och hortonomer.
Dessa undersökningar har slutförts under år 1957 och kommer att
beaktas av utredningen i dess fortsatta arbete.

2 av utredningens ledamöter jämte dennas sekreterare har under tiden 8
—43 april 1957 för utredningens räkning företagit en studieresa till Västtyskland
och Nederländerna för att där studera vissa forsknings- och undervisningsinstitutioner
på jordbrukets område.

Efter remiss har utlåtanden avgivits i vissa ärenden.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

207

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet

19. 1956 års lantmäterikommitté (1957: I 19) I JO! 20

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa utredning rörande organisationen av den av lantenäteriväsendet
och kartverket bedrivna verksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli
1956-):

Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;

Jansson, B. F., hemmansägare, led. av II kamm.;

Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;

Löfroth, J. G., bokhållare, led. av II kamm.;

Lundgren, J. B., t. f. generaldirektör;

Lindbergson, K. A., kanslichef;

Öjborn, L., I. f. överdirektör (fr. o. m. den 5 november 1956).

Experter:

Ahlman, L„ stadsingenjör;

Arnberg, G., överlantmätare;

Jonasson, N. F., byråchef;

Langéen, W., kansliskrivare;

Lindström, A., mätningstekniker (fr. o. in. den 21 oktober 1957);

Lodmark, G. L., distriktslantmätare( fr. o. m. den 5 november 1956);

Nordfjell, E., kartassistent;

Persson, H., mätningstekniker (t. o. m. den 20 oktober 1957);

Smedberg, A., förste statskartograf;

Öjborn, L., t. f. överdirektör (t. o. m. den 4 november 1956).

Sekreterare:

Johansson, O., byrådirektör;

Smith, Å., lantmätare;

Lokal: Lantmäteristyrelsen, Västra Trädgårdsgatan 2, Stockholm 16;
tel. 22 78 50.

Direktiven för kommittén, se 1957: I Jo 19.

Inom kommittén har under tiden 16 november 1956—15 november 1957
hållits plenarsammanträden under sammanlagt 4 dagar samt utskottssammanträden
under sammanlagt 26 dagar. Kommittén har därjämte i studiesyfte
under sammanlagt 4 dagar besökt rikets allmänna kartverk, lantmäterikontoret
och 3 enheter av lantmäteriets distriktsorganisation i Göteborgs
och Bohus län, 1 enhet av distriktsorganisationen i Hallands län samt
1 enhet i Stockholms län.

Utredningsarbetet beräknas komma att pågå under hela år 1958.

20. 1956 års skogshögskole- och skogsforskningskommitté (1957: I 20)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa utredning rörande forskningen och undervisningen vid skogshögskolan
och statens skogsforskningsinstitut (se Post- och Inrikes tidn. den
7 juli 1956):

208

Riksdagsberättelsen år 1958

I JO: 20 Tottie, A. V. R., landshövding, ordförande, (t. o. in. 18 november 1957);
Streyffert, K. Th., professor;

Näslund, H. M. E., landshövding;

Severin, E. J., direktör, led. av II kamm.;

Anneli, K. A., överdirektör (t. o. m. 20 oktober 1957);

Swan, J. A. H., skogsdirektör (fr. o. m. 21 oktober 1957);

Wikström, H. J., statssekreterare, tillika ordförande (fr. o. m. 19 november
1957);

Kull, B., statskommissarie.

Sekreterare:

Andersson, S. G. V., t. f. byråchef.

Biträdande sekreterare:

Dahlström, B. E., revisor.

Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel

22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 20.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 8
sammanträden och i studiesyfte besökt skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut
samt skogshögskolans förläggning i Garpenberg.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

21. Renutredningen (1957: I 21)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 juli 1956 för att
verkställa utredning angående renprodukternas tillvaratagande och avsättning
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 september 1956):

Thunborg, T. F., landshövding, ordförande (avliden den 10 maj 1957);
Tottie, A. V. R., landshövding, ordförande (fr. o. in. 19 november 1957);
Baer, P., renägare;

Enequist, N. G., länsveterinär;

Holmberg, G. A., direktör;

Kuoljok, P. E. M:son, renägare;

Wikman, L. Å., lappfogde.

Experter:

Sachs, H., direktör;

Wahlberg, C. T. V., avdelningschef.

Sekreterare:

Ejdemo, B. E. H., lappfogdeassistent.

Lokal: Länsstyrelsen, Luleå; tel. Luleå växel 1 04 00.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 21.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 4
sammanträden. Dessutom har vissa ledamöter samt sekreteraren hållit 5
sammanträden med lappbyar och representanter för renägare. En delega -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet

209

lion från utredningen har under september 1957 företagit en studieresa J Jo; 03
till Norge.

Efter remiss bär utredningen avgivit utlåtande i ärende angående förslag
till ny lagstiftning rörande köttbesiktning m. m.

Utredningen beräknar under år 1958 avgiva delbetänkande angående åtgärder
för sanering av renslakten.

22. Jordbruksupplysningskommittén (1957: I 22)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 september 1956 för
att verkställa utredning rörande upplysnings- och rådgivningsverksamheten
på jordbrukets område (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober 1956):
Ytterborn, G. R., överdirektör, ordförande;

Forslund, E., pol. mag., Visby;

Gustafson, K. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Jansson, E., sekreterare;

Jonsson, E., ordförande i J. U. F.;

Kull, B., statskommissarie;

Rodhe, S. O., direktör;

Sjölund, E. O., lantbruksdirektör;

Ågren, Th. V., rektor.

Sekreterare:

Wisén, S. G. T., t. f. kansliråd (t. o. m. den 10 februari 1957);

Duselius, H. O., t. f. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 11 februari
1957).

Biträdande sekreterare:

Porse, Ö., direktör (fr. o. m. den 11 februari 1957).

Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 22.

Kommittén har intill den 1 november 1957 hållit 2 sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas bli slutfört under år 1958.

23. Jordbruksanslagsutredningen

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 maj 1957 för att
verkställa utredning för prövning av möjligheterna att minska vissa anslag
under nionde huvudtiteln (se Post- och Inrikes tidn. den 18 maj 1957):
Olsson, K. H., överdirektör, ordförande;

Antby, S. O., lantbrukare, led. av II kamm.;

Hseggblom, E. E., lantbrukare, led. av II kamm.;

Larsson, S., rektor, led. av I kamm.;

Mossberger, E. G. V., kommunalnämndsordförande, led. av I kamm.

14 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml.

Riksdagsberättelsen.

210

Riksdagsberättelsen år 1958

I JO: 23 Expert:

Thorselius, U., budgetsekreterare.

Sekreterare:

Beckman, A., kanslisekreterare.

Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekreteraren),
rikssamt. 23 62 00.

Beslut, vari Kungl. Maj :ts bemyndigande lämnats:

I två likalydande motioner till 1957 års riksdag, nämligen nr 147 i första kammaren
samt nr 186 i andra kammaren hemställdes på anförda skäl om sänkning
av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna anslag under nionde
huvudtiteln. De i motionerna behandlade anslagen var, såvitt nu är i fråga,
Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln
(punkt 55), Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. (punkt 57), Förekommande
och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot tuberkulos
hos nötkreaturen (punkt 74), Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar: Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen
(punkt 76), Bidrag till markkartering och grundkalkning (punkt 104) samt Bidrag
till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond (punkt 122).

De i motionerna under förenämnda anslag framlagda förslagen fann sig dock
jordbruksutskottet — i brist på material för bedömning av bärkraften av desamma
— icke kunna biträda. I anledning av vad som i motionerna anförts anhöll
emellertid utskottet, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,
att Kungl. Maj:t ville företaga utredning för prövning av möjligheterna att minska
vissa anslag under nionde huvudtiteln, samt för riksdagen framlägga de förslag
vartill utredningen kunde föranleda. Syftet med och omfattningen av nämnda
utredning utvecklade utskottet närmare vid behandlingen av omförmälda anslag
till Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln.
Utskottet framhöll därvid bland annat, att enligt dess uppfattning
det var uppenbart, att statsbidrag, som i gångna tider haft en nyttigt
stimulerande effekt — framför allt inom det mindre jordbruket — på jordbruksnäringens
rationella utveckling, numera kunde ha fått denna betydelse högst förringad.
Det föreföll också utskottet ovedersägligt, att nyttan av bidrag, som utgör
en mycket liten del av kostnaden för det ändamål vartill det lämnas, kunde
ifrågasättas. Liknande synpunkter kunde emellertid anföras även beträffande
andra anslag under nionde huvudtiteln än de i motionerna omförmälda. Utskottet
ansåg därför, att en utredning borde komma till stånd beträffande såväl förenämnda
som liknande under nionde huvudtiteln befintliga anslag av samma karaktär
för prövning av möjligheterna att minska anslagen genom ändrade bidragsbestämmelser.

Vad utskottet sålunda föreslagit godtogs av riksdagen.

Utredningen har under tiden juni—november 1957 hållit 4 sammanträden.

Utredningen har den 11 september 1957 avgivit betänkande rörande vissa
bidragsanslag under nionde huvudtiteln, del 1 (stencilerat). Därjämte bär
utredningen samma dag yttrat sig över 1954 års veterinärtaxeutrednings
betänkande i vad det avser förslag rörande lindring av enskildas kostnader
för djursjukvård.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

211

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet

24. Utredning rörande den statsunderstödda lantbrukskemiska analys- I Jo: 24
och kontrollverksamheten m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj 1957 för att
verkställa utredning rörande den statsunderstödda lantbrukskemiska analys-
och kontrollverksamheten ävensom rörande behovet av personal, utrustning
och lokaler vid statens lantbrukskemiska laboratorium (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 maj 1957):

Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.

Experter:

Nydahl, F., laborator;

Svedberg, N. O., förste revisor, tillika sekreterare.

Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. växel 23 34 70 (sekreteraren — även
bostaden: Sthlm 36 28 86).

Direktiven (anförande av statsrådet Näsgård till statsrådsprotokollet den
16 maj 1957):

Den nuvarande organisationen av den med statsmedel understödda lantbrukskemiska
analys- och kontrollverksamheten grundar sig på ett beslut av 1938 års
riksdag (prop. 211; JoU 82; rskr 278). Detta beslut innebar en viss centralisering
av verksamheten i jämförelse med tidigare förhållanden, i det att statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt inrättades samt att statsunderstöd i fortsättningen beviljades
endast fem lokala kontrollstationer mot tidigare åtta. Ifrågavarande fem kontrollstationer
är belägna i Skara, Jönköping, Kristianstad, Luleå och Visby. Övriga
kontrollstationer nedlades utom en, belägen i Örebro, vilken därefter fortsatt sin
verksamhet utan statsbidrag.

Förutom statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, de fem statsunderstödda kontrollstationerna
och stationen i Örebro finnes ett flertal institutioner, vilka i större
eller mindre utsträckning utför analyser av lantbrukskemisk natur. En sådan
institution är exempelvis Sveriges utsädesförenings kemiska avdelning med cereallaboratoriet
i Svalöv. Åt detta laboratorium lämnas försträdesvis uppdrag att
utföra oljeväxtfröanalyser. Även undersökningar av brödsäd och matpotatis utföres
i stor utsträckning vid sagda laboratorium liksom vid statens centrala frökontrollanstalt.
För vissa specialändamål anlitas Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter
och ägg, statens växtskyddsanstalt och statens veterinärmedicinska anstalt.
Vattenundersökningar utföres bl. a. av hushållningssällskapens veterinäravdelningar
och hälsovårdsnämndernas laboratorier samt av vissa enskilda företag.

I en gemensam framställning i oktober 1956 har styrelserna för de statsunderstödda
kontrollstationerna hemställt, att undersökning skall ske beträffande den
lämpligaste avgränsningen av arbetsuppgifterna vid å ena sidan de lantbrukskemiska
kontrollstationerna och å andra sidan övriga laboratorier med liknande
verksamhet. Samtidigt har styrelserna framhållit, att de ekonomiska förhållandena
vid stationerna numera försämrats högst avsevärt på grund av stegrade kostnader
och penningvärdets fall utan att inkomster och anslag kunnat höjas i motsvarande
grad. Detta har enligt styrelserna lett till svårigheter i fråga om förnyelse av utrustning
och rekrytering av personal. Vidare har i framställningen uttalats, att
den nuvarande ordningen med lokala bidrag till kontrollstationernas verksamhet
icke kan anses tillfredsställande. Som ett exempel härpå nämnes, att stationen i
Jönköping normalt har att i anslagsfrågor vända sig till elva olika myndigheter
eller andra organ. Under åberopande av vad sålunda anförts i skrivelsen har styrelserna
för de lokala kontrollstationerna hemställt om en uredning berörande
hela den statsunderstödda lantbrukskemiska analysverksamheten.

212

Riksdagsberättelsen år 195S

1 Jo: 34 1 ett över berörda framställning avgivet yttrande har lantbruksstyrelsen förklarat

sig dela uppfattningen, att en utredning utan dröjsmål bör vidtagas. Styrelsen uttalar,
att erfarenheterna visat, att den nuvarande organisationen av den statsunderstödda
lantbrukskemiska analysverksamheten företer vissa brister. Bland annat har
jordanalyserna och den därpå grundade markkarteringen erhållit en icke förutsedd
omfattning. Behovet av en ingående inventering av foderskördarna har likaledes
ökat betydligt. De tillgängliga resurserna har enligt styrelsen tidvis visat sig
otillräckliga med starkt säsongbetonad arbetsbelastning och en minskad kontakt
mellan statens lantbrukskemiska kontrollanstalts och kontrollstationernas ledning
samt jordbrukets målsmän. Styrelsen erinrar om att den snabba utvecklingen på
jordbrukets område med ökat behov av rationell gödsling och ett rätt utnyttjande
av de producerade fodermedlen efter kvalitet kommer att ställa allt större krav
på flera och snabba analyser till rimligt pris. För att möta dessa krav bör därför
de lantbrukskemiska kontrollstationerna ha till sitt förfogande fullt tidsenlig utrustning
och lokaler, där denna utrustning kan utnyttjas effektivt.

Lantbruksstyrelsen anför vidare i sitt yttrande, att den allmänna kostnadsstegringen
efter kriget icke har kunnat kompenseras genom inkomstökningar vid kontrollstationerna.
Följden av denna utveckling har blivit en allvarligt försämrad
ekonomi, särskilt för vissa stationer. Enligt styrelsens mening föreligger risk för
att ställningen på längre sikt kommer att bli ohållbar, varför starka skäl talar för
en omprövning av stationernas ekonomiska förhållanden och deras beroendeställning
till hushållningssällskap, landsting och staten.

Av vital betydelse i detta sammanhang är enligt lantbruksstyrelsen spörsmålet
om verksamhetsunderlagets omfattning, vilket f. n. är mycket olika för de skilda
kontrollstationerna. Styrelsen finner för sin del en omprövning böra ske beträffande
avgränsningen av de olika kontrollstationernas undersökningsområden ävensom
rörande gränsdragningen i fråga om arbetsuppgifter mellan dessa stationer
och övriga institutioner och laboratorier, som utför analyser av delvis samma
slag. Av stor betydelse är också, framhåller styrelsen, frågan om hur många
stationer, som kan behövas för tillgodoseende av de krav, som från olika landsdelar
kan ställas på verksamheten. Ett visst antal stationer är enligt styrelsens
uppfattning erforderligt för skapande och uppehållande av lokala kontakter med
jordbrukets försöksverksamhet. För att en fruktbärande samverkan skall kunna
ske på detta område, måste därjämte de ledande tjänstemännen vid stationerna i
behövlig utsträckning kunna befrias från det direkta analysarbetet. Slutligen framhåller
styrelsen behovet av tillgång på personal med erforderlig teoretisk och
praktisk erfarenhet för rekrytering av högre befattningar vid kontrollstationerna.

Beträffande den lantbrukskemiska analys- och kontrollverksamhetens centrala
organisation har 1956 års riksdag fattat principbeslut (prop. 77; JoU 14; rskr 174)
om att statens lantbrukskemiska kontrollanstalt samt kemiska analyslaboratoriet
vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök skall omorganiseras och sammanföras
till en institution, benämnd statens lantbrukskemiska laboratorium,
samt förläggas till Ultuna.

Förenämnda principbeslut grundade sig på en av statens sakrevision i ämnet
gjord utredning. Denna innehöll jämväl ett fullständigt förslag till personaluppsättning
vid det nya laboratoriet ävensom principskisser till institutionsbyggnad.
Fimellertid hävdades vid ärendets remissbehandling i åtskilliga fall annan mening
än sakrevisionens beträffande såväl personal- som byggnadsförslagen. I vissa
remissutlåtanden upptogs även några med omorganisationen sammanhängande
spörsmål, som icke berörts av sakrevisionen. Med hänsyn härtill var föredragande
departementschefen icke beredd att i propositionen rörande omorganisationen taga
definitiv ställning till de olika personalfrågorna och följaktligen icke heller till
spörsmålet om den närmare utformningen av institutionsbyggnaden. Departementschefen
ville i sammanhanget endast framhålla, att det nya laboratoriet givetvis

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 213

borde erhålla en sådan kapacitet, att det blev i stånd att utan svårighet fullgöra I Jo: 25
sina olika arbetsuppgifter. Vid den fortsatta planeringen borde samråd ske med
jordbrukshögskoleutredningen, vilken utredning även bär att pröva frågan om
nybyggnader för vissa institutioner vid lantbrukshögskolan. Någon bestämd tidpunkt
för omorganisationen angavs icke.

I detta sammanhang torde även böra omnämnas, att 1953 års riksdag i anledning
av väckt motion (I: 23; I/U 21; rskr 397) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt om
en utredning av behovet och lämpligheten av föreskrifter om auktorisering för
offentlig kemisk undersökningsverksamhet. En dylik utredning har hittills icke
kommit till stånd.

En utredning rörande hela den med statsbidrag understödda lantbrukskemiska
analys- och kontrollverksamheten synes nu böra igångsättas genom en särskilt tillkallad
utredningsman. Härvid bör de synpunkter på denna verksamhet, som
redovisats i det föregående, bli föremål för närmare överväganden. Rationaliserings-
och effektiviseringsmöjligheterna bör givetvis särskilt uppmärksammas.
Utredningsmannen torde i samband härmed böra undersöka, huruvida verksamheten
kan göras ekonomiskt bärkraftig genom en närmare anknytning till likartad
verksamhet, som bedrives vid exempelvis trädgårdslaboratorier, skogslaboratorier
eller veterinärbakteriologiska laboratorier. Såsom riktpunkt bör gälla, att den
löpande analys- och kontrollverksamheten skall vara ekonomiskt självbärande. I
utredningsmannens uppdrag bör även ingå att pröva bl. a. behovet och lämpligheten
av föreskrifter om auktorisering för offentlig kemisk undersökningsverksamhet,
varvid bör beaktas att ställningstagandet härvidlag i viss mån torde beröra
de ekonomiska betingelserna för verksamheten.

Sedan en närmare överblick erhållits över hur den lokala analys- och kontrollverksamheten
bör vara organiserad och vilka uppgifter, som lämpligen bör hänföras
till densamma, bör utredningsmannen — med beaktande av vad som anförts
av föredragande departementschefen och jordbruksutskottet i samband med föregående
års riksdagsbeslut i ämnet — utreda hur det beslutade nya lantbrukskemiska
laboratoriet bör vara organiserat såväl i avseende på personal och utrustning som
lokalutrymmen samt avgiva av utredningen föranledda detaljförslag. Utredningsmannen
bör därvid samråda med jordbrukshögskoleutredningen. Vidare bör utredningsmannen
gemensamt med byggnadsstyrelsen låta utarbeta en principskiss
till laboratorielokaler under hänsynstagande till de resultat som framkommit beträffande
behovet av personal och utrustning vid laboratoriet.

Utredningen bör bedrivas skyndsamt.

Intill den 15 november 1957 har den sakkunnige hållit 5 sammanträden
med experterna.

Yttrande har avgivits över framställning om anslag för budgetåret 1958/
59 till statens lantbrukskemiska kontrollanstalt.

överläggningar har ägt rum med ett flertal av förevarandc utredning berörda
kommittéer, myndigheter m. fl.

Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1958.

25. Utredning angående totalisutorverksamhetcn
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 0 juni 1957 för att
verkställa utredning angående totalisatorverksamheten (sc Post- och Inrikes
tidn. den 20 juni 1957):

YVesström, E. A., landshövding.

Sekreterare:

Hultqvist, L. G., länsassessor.

214

Riksdags berättelsen år 1958

I Jo: >5 Lokal: Länsstyrelsen, Härnösand; tel. växel 13150 (utredningsmannen);

finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
(sekreteraren).

Direktiven (anförande av statsrådet Näsgård till statsrådsprotokollet den
6 juni 1957):

I anledning av vissa motioner anhöll 1923 års riksdag, att Kungl. Maj:t måtte
på vissa villkor medge vadhållning för allmänheten med s. k. totalisator för att
bereda medel till understöd åt landets hästavel. Genom kungörelsen 1923:87 förordnade
Kungl. Maj:t därefter bland annat, att vid kapplöpning eller annan tävling
vadhållning med totalisator ej fick anordnas utan Kungl. Maj :ts tillstånd. Dylikt
tillstånd meddelas endast förening eller annan sammanslutning, som har till
ändamål att för främjande av hästaveln hålla offentliga kapplöpningar eller travtävlingar.
Vinsten av totalisatorn —• efter av Kungl. Maj :t bestämt skäligt avdrag
för omkostnaderna — inbetalas till statsverket. Innehavare av totalisatortillstånd
har vidare att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som Kungl.
Maj:t kan finna erforderligt meddela. Den närmaste tillsynen över och kontrollen
av totalisatorverksamheten utövades ursprungligen av stuteriöverstyrelsen och
liar, sedan detta ämbetsverk upphört, utövats av lantbruksstyrelsen.

Omsättningen vid totalisatorspel var till en början mycket blygsam men har
senare, särskilt under det senaste årtiondet, ökat rätt väsentligt. Med hänsyn till
att organisationen av totalisatorverksamheten samt reglerna för denna verksamhet
och för samhällets kontroll över densamma tillkommit på en tid, då omsättningen
var synnerligen ringa i förhållande till vad som numera är fallet, torde
det vara lämpligt att nu göra verksamheten till föremål för en genomgående och
sammanhängande översyn. Denna synes böra verkställas av en särskilt tillkallad
utredningsman.

Översynen bör verkställas från den utgångspunkten, att totalisatorverksamheten
även framdeles skall vara ägnad att främja hästaveln inom landet. Vid översynen
bör undersökas, huruvida några ändringar i den hittillsvarande organisationen
av totalisatorverksamheten är påkallade med hänsyn till den starka ökning
av totalisatorspelet, som ägt rum under senare år, och i så fall i vilka former
verksamheten bör utövas. Utformningen av den statliga kontrollen över totalisatorverksamheten
bör överses. Därvid bör övervägas, om en utökning av den statliga
kontrollen är motiverad och hur långt kontrollbefogenheterna i så fall bör
utsträckas. Vidare bör i fråga om totalisatorinkomsterna översynen innefatta frågan
om avvägningen mellan olika intessen.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

26. Utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1957 för att
verkställa utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 juli 1957):

Nilsson, O. F., lantbrukare, fil. lic.

Direktiven (anförande av statsrådet Näsgård till statsrådsprotokollet den
6 juni 1957):

Sedan början av 1900-talet har pågått en diskussion kring frågan att åstadkomma
förbättrade möjligheter att belåna skog. Närmast har diskussionen avsett
spörsmålet om belåning av växande skog. I denna diskussion har ett flertal argument
såväl för som mot en dylik belåning framkommit.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 215

Såsom skäl för att belåning skall kunna ske har sålunda bl. a. anförts, att detta I Jo
kunde bidraga till och i vissa fall framtvinga en bättre hushållning med skogskapitalet.
Det borde därför ligga i det allmännas intresse att skapa ökade belåningsmöjligheter.
Ur skogsvårdens synpunkt vore det av intresse att ett mer eller
mindre tillfälligt lånebehov hos ägaren icke ledde till en avverkning, som med
hänsyn till andra omständigheter ej borde äga rum. För skogsägaren vore det
vidare en förmån, om skogskapitalet kunde användas som underlag för kredit,
särskilt i fråga om egendomar, vilkas huvudsakliga värde utgjordes av skogsvärdet.
Även sociala skäl för ökade belåningsmöjligheter har slutligen angivits.

All praktisk erfarenhet talar nämligen för, att jordbruksfastigheter med skog utgör
ett gynnsammare försörjningsunderlag än dylika fastigheter utan skog.

Mot ökade belåningsmöjligheter har anförts, att en belåning av växande skog
skulle komma att kräva så rigorösa bestämmelser i fråga om uthålligt skogsbruk
med åtföljande hushållningsplaner, tillsyn och kontroll, att den enskilda skogsägaren
icke skulle finna sig däri, samtidigt som det skulle vara omöjligt för en
kreditinstitution att övervaka att belåningsvärdet vidmakthölls, ökade lånemöjligheter
skulle också leda till ökad skuldsättning med större osäkerhet i besittningshänseende,
varjämte långivaren skulle sakna möjlighet att vid varje tidpunkt
helt kunna utnyttja skogsvärdet till täckande av sin fordran. Mot möjligheterna
att utöka skogsbelåningen har också anförts, att skogskapitalet lätt kan förstöras
genom naturkatastrofer, såsom skogsbränder, stormskador, insektshärjningar
o. s. v.

Utvecklingen under senare år har emellertid skapat ett delvis annat läge i här
berörda hänseenden. Värdet av den växande skogen har sålunda starkt ökat. Enligt
1945 års fastighetstaxering utgjorde det sammanlagda taxeringsvärdet av växande
skog i riket 2 428 miljoner kronor. Vid 1952 års fastighetstaxering höjdes
detta värde till 4 178 miljoner kronor. Vid den nu pågående fastighetstaxeringen
torde man få räkna med en höjning av taxeringsvärdet av växande skog med cirka
90 å 95 procent. Det sammanlagda taxeringsvärdet för hela riket torde således
komma att belöpa sig till omkring 8 miljarder kronor.

Invändningarna mot åstadkommandet av utvidgade belåningsmöjligheter synes
ha minskat i bärkraft. Tillämpningen av 1948 års skogsvårdslag och skogsstyrelsens
och skogsvårdsstyrelsernas tillsynsbefogenheter i fråga om denna torde liksom
vissa andra lagbestämmelser ge goda garantier för skogens säkerhet som kreditunderlag.
Risken för skogsskövling synes betydligt mindre än tidigare och
möjligheterna att bekämpa skogsbränder, insektshärjningar och andra dylika naturkatastrofer
torde numera kunna betraktas som avsevärt bättre än tidigare. Mot
skador av dessa slag kan även försäkringsskydd erhållas.

Med hänsyn till berörda omständigheter synes en utredning böra komma till
stånd, avseende en kartläggning av förhållandena på skogsbelåningens område
och en principundersökning, huruvida ändrade riktlinjer på ifrågavarande område
kan anses lämpliga. En på detta sätt begränsad principutredning får förutsättas
erfordra ytterligare utredningar innan slutgiltiga förslag kan framläggas.

Det nu avsedda utredningsarbetet bör uppdragas åt en särskilt tillkallad utredningsman.

Utredningsarbetet har påbörjats.

27. Utredning rörande statens fortsatta medverkan till hästavelns

främ jandc

Tillkallad enligt Kimgl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning och avgiva förslag beträffande statens fortsatta med -

216

Riksdag sberättelsen år 1958

I Jo: 27 verkan till hästavelns främjande (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli
1957):

Fallenius, B. A., landshövding.

Sekreterare:

Karlberg, N., länsassessor.

Lokal: Länsstyrelsen, Mariestad; tel. Namnanrop »Länsstyrelsen».
Direktiven (anförande av statsrådet Näsgård till statsrådsprotokollet den
27 juni 1957):

Sedan många år lämnar staten ekonomiskt bistånd åt hästaveln i vårt land.
Detta sker genom såväl bidrag som lån. Det gängse stödet har under senaste åren
kompletterats med särskilda stödåtgärder av bidragsnatur.

Medel för bidrag till hästaveln anvisas årligen genom ett under nionde huvudtiteln
upptaget reservationsanslag till Hästavelns befrämjande. Anslagets storlek
har under det senaste årtiondet uppgått till i genomsnitt cirka 1,3 miljon kronor.
Från detsamma utgår statsbidrag till hästpremiering, uppfödnings- och andra
premier, särskilda bidrag för främjande av nordsvensk hästavel, understöd åt
hästavelsföreningar samt åt hovvårdsföreningar och ambulerande hovslagare ävensom
bidrag till andra understödjande åtgärder på hästavelns område. Den statliga
långivningen till stöd åt ifrågavarande avel sker från en utlåningsfond, benämnd
statens lånefond för hästavelns befrämjande och upptagen med ett kapital
av 7 miljoner kronor. Med anlitande av fondens medel utlämnas lån för bl. a.
inköp av avelshingstar och avelsston. Vidare beviljas ur denna fond lån för ridhusbyggnader
samt för anskaffande av för ridhusdrift erforderligt hästmaterial
m. m. De nuvarande formerna för det gängse stödet åt hästaveln — såväl i fråga
om bidrags- som långivningen — tillkom år 1947 efter särskild utredning (SOU
1946:45; prop. 14; JoU 10; rskr. 72).

Vad gäller de särskilda stödåtgärderna för hästaveln bestrides kostnaderna för
dessa med medel ur statens hästavelsfond. Denna tillfördes ursprungligen ett
kapital av 5 miljoner kronor, varvid det förutsattes att fonden, därest det avsatta
beloppet nedgår i mera väsentlig utsträckning, skall i ett ur budgetär synpunkt
lämpligt läge tillföras ett belopp, motsvarande vad som tagits i anspråk. Genom
denna fond avses att skapa full garanti för att hästavelns behov skall bli tillgodosedda
i tillräcklig omfattning även då det budgetära läget lägger hinder i vägen
for anslagsanvisning av erforderlig storlek. Det särskilda stödet tillkom genom
riksdagsbeslut år 1952 (mot. 1:324 och 11:427; JoU 34; rskr. 262) och år 1953
(prop. 121; JoU 27; rskr. 334) samt skall enligt beslut av årets riksdag (prop.
135, JoU 26; rskr. 325) fortgå intill den 1 juli 1959. Genom förstnämnda beslut
infördes uppfödnings- och bevaringspremier såsom stöd åt varmblodsaveln, medan
inneborden av 1953 års beslut är att ekonomiskt bistånd skall lämnas huvudsakligen
aveln av kallblodiga hästar i form av bidrag till hingsthållare samt bidra|„
för inlösen av ^sedlar. För tiden intill den 1 juli 1959 skall de särskilda
stödåtgärderna rymmas inom en kostnadsram av 0,6 miljon kronor. Av hästavelsfondens
kapital kan 2 miljoner kronor beräknas vara odisponerade den 1 iuli
innevarande år.

Förenämnda särskilda stöd åt hästaveln har tillkommit i syfte att giva densamma
en sådan uppmuntran, att den trots dålig lönsamhet skall kunna uppe.
.Vld en med hänsyn till landets behov önskvärd nivå. 1953 års riksdagsbeslut
i amnet grundades på en genom sakkunniga verkställd utredning (SOU 1953:
3), som gav vid handen att jordbrukets behov av arbetshästar, sedan det akIlraiktnliel;OVet
1 hl,vlldsak tillgodosetts, kunde antagas uppgå till omkring
300 000 dylika hästar men att hästbeståndet snart skulle komma att väsentligt

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 217

understiga denna siffra som följd av hästuppfödningens ringa omfattning. En- j Jo
ligt de sakkunnigas mening syntes det kunna medföra allvarliga konsekvenser
att utan vidtagande av särskilda åtgärder våga räkna med en framtida stabilisering
av hästuppfödningen. Enär reproduktionen av hästbeståndet var mindre
än vad som ansågs motsvara det framtida behovet emotsåg de sakkunniga eu
knapphet på hästar, varav måste antagas följa stigande hästpriser och förbättrad
lönsamhet. Av olika skäl, bland annat dragkraftsbehovet vid avspärrning eller
krig, borde enligt de sakkunniga häststammen grundas på inhemsk avel.

Vid krigsslutet år 1945 utgjordes landets häststam av cirka 600 000 djur. År
1953 hade hästbeståndet minskat till cirka 360 000 djur. Utvecklingen har därefter
fortsatt i samma riktning och takt och det totala antalet hästar i landet
torde för närvarande understiga 280 000. År 1960 beräknas ifrågavarande tal ligga
mellan 200 000 och 230 000. Med hänsyn till det nuvarande beståndet av unghästar
och föl kan det antagas, att detsamma endast förslår till att på längre sikt
rekrytera 100 000 hästar i användbar ålder.

På häststammens och hästavelns fortsatta utveckling inverkar icke blott den
alltjämt fortgående mekaniseringen av jord- och skogsbruket utan även det förhållandet,
att 1956 års riksdag beslutat (prop. 110; SU 121; rskr. 279) att från
och med år 1957 kraftigt reducera arméns ridhästbestånd och inköp av remonter.

Detta har även framhållits av lantbruksstyrelsen i en skrivelse i september 1956,
vari styrelsen hemställt om utredning i syfte att bevara halvblodsaveln i för landet
nödig omfattning. I annat sammanhang har riksniimnden för ekonomisk försvarsberedskap
förordat dylik utredning under framhållande av önskvärdheten
av att krigsmaktens behov av hästar vid mobilisering i möjligaste mån kan täckas
genom varmblodiga hästar så att största möjliga antal av de kallblodiga hästarna
blir disponibla för folkförsörjningen.

I den proposition med förslag till fortsatta särskilda stödåtgärder för hästaveln,
vilken förelädes årets riksdag, förklarade jag det vara min avsikt att med anledning
av olika synpunkter, som framförts i sagda ärende ävensom i skilda framställningar
berörande samma ämne, begära Kungl. Maj:ts medgivande att låta
verkställa särskild utredning beträffande frågan om statens fortsatta medverkan
till hästavelns främjande. Därvid borde bl. a. prövas de uppslag till nya stödformer
och till ändringar i de nuvarande, som framförts i ifrågavarande ärende.
Jordbruksutskottet förklarade i anslutning till detta mitt uttalande (JoU 25),
att utskottet funnit det välbetänkt, att en dylik utredning verkställes. I sammanhanget
fäste utskottet uppmärksamheten på, att det i sitt utlåtande 1957: 1 hemställt
om utredning, huruvida icke vissa under nionde huvudtiteln utgående bidrag numera
saknar betydelse och därför en minskning av statsutgifterna skulle kunna
vinnas genom upphävande ocli reformering av bidragsgrunderna. I sistberörda
utlåtande hade utskottet pekat på vissa anslag, som borde bli föremål för översyn
samt tillfogat att givetvis även andra anslag av enahanda natur under samma
huvudtitel borde kunna inbegripas i denna översyn. Då de av utskottet uttalade
synpunkterna enligt dess förmenande ägde giltighet även beträffande anslaget till
Hästavelns befrämjande, borde de enligt utskottet beaktas vid utformandet av
direktiven till den i propositionen förebådade utredningen.

Nyssnämnda utredning bör nu komma till stånd. Den torde i viss utsträckning
kunna anknytas till den utredning, som låg till grund för 1953 års riksdagsbeslut
i ämnet. Med utgångspunkt från de senaste årens utveckling beträffande hästbeståndet
samt föreliggande beräkningar av näringslivets och krigsmaktens behov
av hästar under freds- och krigsförliållanden bör utredningen pröva samtliga
med frågan om statens fortsatta medverkan till hästavelns främjande sammanhängande
spörsmål. Utredningen bör, såsom jordbruksutskottet anfört, därvid
undersöka möjligheterna till minskade statsutgifter. I detta avseende bör samråd
äga rum med den nyligen tillsatta utredningen rörande möjligheterna att
minska vissa anslag under nionde huvudtiteln.

218

Riksdagsberättelsen år 1958

I Jo: 27 Utredningsarbetet, som bör anförtros en särskilt tillkallad utredningsman, bör
bedrivas i sådan takt att därav föranledda förslag kan föreläggas riksdagen i 1959
års statsverksproposition.

Utredningen har under tiden intill den 15 november 1957 haft överläggningar
samt förberett ytterligare sådana med olika myndigheter och organisationer.
Införskaffandet av vissa yttranden och visst undersökningsmaterial
har ävenledes förberetts.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

28. Utredning rörande omfattningen och organisationen av den lägre mejeriundervisningen
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning rörande omfattningen och organisationen av den lägre
mejeriundervisningen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1957):

Arnegren, O. A. P:son, byråchef.

Direktiven (anförande av statsrådet Näsgård till statsrådsprotokollet den
27 juni 1957):

Mejeriundervisningen i landet bedrives vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstituts
mejeriavdelning samt vad angår den lägre undervisningen jämväl
vid mejeriskolan i Dvärsett i Jämtlands län. Mejeriavdelningen vid institutet omfattar
en högre mejerikurs, en mejeriskola för lägre undervisning samt ett skolmejeri.
I egenskap av skolmejeri har Alnarps mejeri till uppgift att meddela praktisk
utbildning åt eleverna vid mejeriavdelningen och utnyttjas därjämte för
forsknings-, försöks- och provningsverksamhet av övriga i Alnarp befintliga institutioner
på mejeriområdet.

I skrivelse till Kungl. Maj:t i november 1956 har styrelsen för alnarpsinstitutet
anhållit, att en utredning beträffande den lägre mejeriundervisningen måtte komma
till stånd. Som stöd härför framhåller styrelsen, att elevantalet vid Alnarps
mejeriskola under senare år minskat väsentligt. Sålunda uppgick sammanlagda
antalet kursdeltagare år 1955 till 22 och år 1956 till 14 medan motsvarande antal
år 1945 var 52. Till den kurs som påbörjades i januari detta år antogs 3 elever.
Orsaken till minskningen av elevantalet är enligt styrelsen att finna i organisatoriska
och andra förhållanden inom mejerihanteringen. Vissa beräkningar visar,
att behovet av nyanställning av skolad mejeripersonal även under de närmaste åren
kommer att vara ringa för att därefter åter stiga så att det om ett årtionde torde
komma att röra sig om 25 till 35 personer per år. Det låga elevantalet har enligt
styrelsens uppfattning medfört, att förhållandena vid mejeriskolan numera är föga
rationella. Varje år hålles två kurser, som synes kunna sammanslås till en. En
dylik sammanslagning kan emellertid enligt styrelsen icke ske utan att den praktiska
utbildningen vid skolmejeriet omorganiseras. Därigenom påverkas i sin tur
organisationen av mejeridriften, vilken på grund av andra, ekonomiska skäl måste
läggas om inom kort. Styrelsen förklarar vidare, att även undervisningsplanerna
vid mejeriskolan torde behöva eu viss översyn och modernisering. Tyngdpunkten
inom mejerihanteringen har under senare år i viss mån förskjutits, så att tillverkningen
av konsumtionsmjölk, kulturmjölk, kondens- och torrmjölk, smältost samt
glass fått lika stor betydelse som tillverkningen av smör och ost. Likaså torde den
praktiska förutbildningen böra bli föremål för viss översyn.

219

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet

1 anledning av de under senare år alltmer ökande förlusterna å driften vid mejeriet
i Alnarp har en särskilt tillkallad utredningsman på Kungl. Maj ds uppdrag
företagit en undersökning av de ekonomiska förhållandena vid mejeriet. I samband
med sin redovisning av ifrågavarande undersökning har utredningsmannen
anvisat vissa vägar, på vilka en begränsning av driftsförlusterna vid mejeriet kan
ernås. En möjlighet därvidlag är att nedlägga mejeriet eller begränsa driften vid
detsamma, så att den endast motsvarar vad som erfordras för tillgodoseende av
försök och forskning. Därvid har utredningsmannen förutsatt, att mejerieleverna
skall erhålla sin praktik vid vissa auktoriserade mejerier.

I yttrande över den promemoria, vari utredningsmannen framlagt förenämnda
redovisning och förslag, har statskontoret uppställt frågan, om mejeriskolan och
övrig verksamhet, som bedrives i anslutning till mejeriet, behöver ha tillgång till
ett statligt mejeri samt uttalar, att den lägre mejeriundervisningen bör göras till
föremål för utredning. Vid en dylik utredning bör enligt ämbetsverket prövas
icke blott möjligheten att förlägga'' den praktiska undervisningen till andra mejerier
utan även undersökas, om det ej är möjligt att nedlägga ifrågavarande mejeri.

Lantbruksstvrelsen har i sitt yttrande över omförmälda promemoria framhållit,
att det måste anses angeläget att det forsknings- och försöksarbete på mejeriområdet,
som nu bedrives vid Alnarp, skall kunna fortsätta och om möjligt erhålla
förbättrade resurser. Detta förutsätter, att en viss mejeridrift uppehälles. Däremot
ifrågasätter styrelsen, om ej behovet av praktik för elever vid såväl den högre
som den lägre mejeriundervisningen skulle kunna tillgodoses på annat sätt än nu.
En omläggning av utbildningen vid den lägre mejerikursen, så att densamma huvudsakligen
blir av teoretisk art, anser styrelsen i och för sig icke omöjlig att genomföra
och finner att den ur pedagogisk synpunkt till och med skulle kunna
erbjuda vissa fördelar. Innan definitiv ställning till denna fråga tages, är det emellertid
enligt styrelsen nödvändigt att densamma närmare utredes. Styrelsen uttalar,
att det i samband med en sådan utredning bör övervägas, vilken omfattning
en huvudsakligen efter forsknings- och försöksverksamhetens behov dimensionerad
mejeridrift bör ha och vilka de ekonomiska förutsättningarna för en mejeridrift
av denna storleksordning är.

I samband med äskande av anslag till täckande av vissa förluster vid Alnarps
mejeri har dåvarande chefen för jordbruksdepartementet i 1957 års statsverksproposition
redovisat innehållet i den förut berörda promemorian samt för egen del
uttalat, att det uppenbarligen icke är försvarligt att uppehålla driften vid mejeriet
i nuvarande omfattning, därest den årliga förlusten i varje fall icke kan begränsas
till ett belopp, som är rimligt med hänsyn till undervisningen. Departementschefen
har härvid tillfogat, att denna fråga sammanhänger med spörsmålet, hur mejeriundervisningen
vid institutet skall anordnas för framtiden. Jordbruksutskottet
har vid sin prövning av anslagsäskandet framhållit, att därest en lämplig lösning
av utgiftsproblemet icke kan ernås på annat sätt, det bör undersökas om det icke
är möjligt att nedlägga mejeriet eller i varje fall begränsa dess drift (JoU 21).
Riksdagen har ej haft något att erinra mot detta utskottets uttalande (rskr. 247).

En utredning rörande omfattningen och organisationen av den lägre mejeriundervisningen
vid alnarpsinstitutet bör nu komma till stånd genom en särskilt tillkallad
utredningsman. Härför talar såväl de årliga underskotten å driften vid mejeriet
i Alnarp som den ringa tillströmningen av elever till ifrågavarande undervisning.
Utgångspunkten för utredningen, som bör bedrivas skyndsamt, bör vara, att underskott
å mejeridriften ej får uppkomma på grund av den lägre mejeriundervisningen
och att driften icke skall vara av större omfattning än vad som erfordras
för att fullgoda resurser skall stå till förfogande för forsknings- och försöksverksamheten
vid institutets mejeriavdelning. Därest utrymme då även erhålles för viss
praktisk utbildning för eleverna vid den lägre mejeriundervisningen bör sådan utbildning
i lämplig utsträckning alltjämt kunna bedrivas vid mejeriet. I annat fall

I Jo: 28

220

Riksdagsberättelsen år 1958

1 Jo: 28 bör den praktiska utbildningen förläggas till andra mejerier och undervisningen
begränsas till teori.

Vid behandlingen av frågan om mejerirörelsens omfattning bör samråd äga rum
med jordbrukshögskoleutredningen. Om underskott å rörelsen icke kan undvikas
trots en begränsning av den lägre mejeriundervisningen i enlighet med vad nyss
sagts, bör utredningarna gemensamt undersöka huruvida mejeriet i Alnarp bör
nedläggas, varvid sålunda även forsknings- och försöksverksamheten måste överflyttas
till annat mejeri.

Vissa förberedande åtgärder har vidtagits.

29. Utredning rörande användningen och handhavandet av vården av undersöknings-
och bevakningsfartggen Skagerak och Egstrasalt m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för alt
verkställa utredning rörande användningen och handhavandet av vården av
undersöknings- och bevakningsfartygen Skagerak och Eystrasalt m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1957):

Sylwan, Å. H-son, landssekreterare.

Experter:

Hessle, C. W., f. d. byråchef;

Sjöholm, K. H., f. d. kommerseråd.

Sekreterare:

Alinén, L. E. J., länsassessor.

Lokal: Länsstyrelsen, Jönköping; tel. 187 00 (ankn. 102 den sakkunnige,
ankn. 131 sekreteraren).

Direktiven (anförande av statsrådet Eliasson till statsrådsprotokollet den
27 juni 1957):

Genom beslut av 1954 års riksdag anvisades medel för anskaffande av
nytt framdrivningsmaskineri för statens undersöknings- och bevakningsfartyg
för havsfiskets behov, Skagerak. I samband med de utredningar angående
lämpligaste maskintyp för fartyget, som skett därefter, har två frågor alltmer
aktualiserats. Den ena avser användningen av fartyget och den andra handhavandet
av vården av detsamma.

Nu gällande bestämmelser om användningen av Skagerak har meddelats av
Kungl. Maj:t den 30 juni 1947. På uppdrag av Kungl. Maj:t har fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök år 1954 företagit en undersökning angående fartygets
användningsområde. Vidare har f. d. marindirektören B. T. Swenzén haft i uppdrag
att uppgöra förslag till arbetsprogram för fartyget. I anslutning till anmälan
av resultatet av detta uppdrag uttalades i 1956 års statsverksproposition (IX ht,
p. 155, Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island) bland annat, att avsikten var,
att ett arbetsprogram skulle föreligga färdigt vid den tidpunkt, då fartyget åter
blivit iståndsatt.

I detta sammanhang torde även böra nämnas, att jordbruksutskottet i sitt utlåtande
1957:16 uttalat, bland annat, att utskottet anser det angeläget, att staten
medverkar till att forsknings- och försöksverksamheten på fiskets område intensifieras.

Intill inrättandet av fiskeristyrelsen år 1948 stod Skagerak under överinseende

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 221

av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Fartyget har därefter varit under- J Jo; 30
ställt fiskeristyrelsen.

I propositionen 1955: 124 angående inrättande av ett sjöfartsverk m. m. behandlades
utan erinran från riksdagens sida frågan om vården av det statliga
fartygsbeståndet hos civila myndigheter. Därvid uttalades bland annat, att ett
framlagt förslag att under sjöfartsverkets vård lägga hela detta bestånd icke
kunde tillstyrkas. Det framhölls emellertid, att det möjligen framdeles kunde bli anledning
återkomma till detta, om det vid en närmare undersökning skulle visa sig,
att en dylik förändring skulle innebära påtagliga praktiska fördelar.

Genom beslut den 15 mars 1957 har Kungl. Maj:t uppdragit åt sjöfartsstyrelsen
att — efter samråd med fiskeristyrelsen och med beaktande av i ärendet gjorda
utredningar och avgivna utlåtanden — utarbeta ritningar och program för iståndsättande
av Skagerak, träffa avtal om erforderliga arbetens utförande m. m. samt
verkställa noggrann kontroll och inspektion under och efter arbetenas utförande.

I viss mån torde frågorna om användningen och handhavandet av vården av
Skagerak höra ihop. Båda frågorna synes nu böra utredas genom en särskilt tillkallad
utredningsman. Vid uppgörandet av arbetsprogram för fartyget bör särskilt
uppmärksammas de för den närmaste framtiden mest angelägna undersöknings-
och bevakningsuppgifterna på havsfiskets område. Ett så rationellt utnyttjande
som möjligt av fartyget bör eftersträvas. Vad gäller vården av fartyget bör
prövas, vilken myndighet som ändamålsenligast kan handha denna. Därvid bör
beaktas vikten av att vården av fartyget omhänderhas av ekonomisk och teknisk
sakkunskap samt att densamma kan ske utan eftersättande av fiskeriintressena.

I samband härmed bör jämväl prövas frågan, under vilket verk den å fartyget
anställda personalen framdeles bör redovisas. Utredningen torde även böra omfatta
enahanda spörsmål beträffande statens undersöknings- och bevakningsfartyg
Eystrasalt.

Utredningsmannen har intill den 1 december 1957 hållit 3 sammanträden
med experterna, varjämte överläggningar ägt rum med länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län, fiskeristyrelsen och marinstaben.

Utredningsmannen beräknar slutföra sitt uppdrag under första halvåret
1958.

30. Utredning rörande den vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
på växtnäringsområdet bedrivna forskningens och försöksverksamhetens
objektivitet

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1957 för
att verkställa utredning rörande den vid lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök på växtnäringsområdet bedrivna forskningens och försöksverksamhetens
objektivitet (se Post- och Inrikes tidn. den 5 december 1957);
Söderström, O. A. V., direktör.

Direktiven (kungl. brev till statskontoret den 29 november 1957):

----att verkställa utredning rörande den vid lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök på växtnäringsområdet bedrivna forskningens och försöksverksamhetens
objektivitet.

222

Riksdagsberättelsen år 1958

1 H: l

Handelsdepartementet

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1957

1. 7946 års sjömanskommitté (1955: 1 6; 1956: I 12; 1957: I 13)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari och den 1
februari 1946 samt den 22 oktober 1948 för att verkställa utredning och
avgiva förslag i fråga om sjöfolkets levnads- och arbetsförhållanden (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 januari 1946):

Lindberg, K. A., f. d. ordförande i Landsorganisationen, ordförande;

Böös, G. M. E., kommerseråd;

Forssblad, D., direktör, sjökapten;

Lindencrona, G., sjöfartsråd;

Linderstam, B. Hj., ombudsman i Svenska maskinbefälsförbundet;
Reuterskiöld, H. F., verkst. direktör i Sveriges redareförening;

Stridsberg, H. A., ombudsman;

Thore, J. S., förbundsordförande i Svenska sjöfolksförbundet (fr. o. m. den
30 januari 1957);

Åkesson, N. H., verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening, sjökapten.
Experter:

Gerentz, S. T., ekon. lic. (fr. o. m. den 3 juli 1957);

Leijon, C., byråchef;

Linder, A. B., förste byråsekreterare;

Lundberg, E. S., sjömanshusombudsman;

Staaf, G. H., byråinspektör;

Öbrink, J. H„ byrådirektör.

Sekreterare:

Gerentz, S. T., ekon. lic. (t. o. m. den 2 juli 1957);

Moore, G. A., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 3 juli 1957).

Biträdande sekreterare:

Moore, G. A., förste byråsekreterare (t. o. m. den 2 juli 1957).

Direktiven för kommittén, se 1947: I H 25.

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållit sammanträden
under 6 dagar.

Kommittén har den 25 juni 1957 avgivit betänkande om sjömanshusen,
betitlat »Mönstring och registrering av sjöfolk» (SOU 1957: 29).

Kungl. Maj :t har den 6 december 1957 förordnat, att kommitténs återstående
utredningsuppdrag, angående bemanningen av fartyg, m. m., skall
överföras till utredningen om översyn av sjöarbetstidslagen.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 223

2. Näringsrättsutredningen (1955: I 7; 1956: I 13; 1957: I 14) J ]{

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande en revision av näringslagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1946):

Matz, K. S., f. d. kommerseråd.

Sakkunniga, tillkallade enligt samma bemyndigande att överlägga med
utredningsmannen rörande en revision av näringslagstiftningen:

Bohman, G., direktör (Handelskamrarnas nämnd);

Borgström, N. O. G. J., direktör (Sveriges köpmannaförbund);

Ericsson, E., köpman (Sveriges köpmannaförbund);

Grundström, H., direktör (Sveriges hantverks- och småindustriorganisation)
;

Hammarskiöld, S., direktör (Sveriges industriförbund);

Höök, A., affärschef (Kooperativa förbundet);

Köhler, N., advokat (Kooperativa förbundet);

Kördel, E. R., direktör (Sveriges grossistförbund);

Lövgren, N., direktör (Handelskamrarnas nämnd);

Nilsson, G. G., glasmästare (Sveriges hantverks- och småindustriorganisation)
;

Rising, G., direktör (Svenska handelsagenters förening);

Sandström, S.-E., direktör (Sveriges grossistförbund);

Sjöman, E., advokat (Svenska handelsagenters förening);

Thorburn, R., direktör (Handelskamrarnas nämnd).

Direktiven för utredningen, se 1947: I H 36.

Utredningen har avgivit en den 15 januari 1957 dagtecknad Promemoria
med förslag till lag om kringföringshandel samt till lag angående upphävande
av förordningen angående utvidgad näringsfrihet den 18 juni 1864 (stencilerad).
Såsom alternativ har i samma promemoria framlagts ett förslag
till näringslag. Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

3. Dollarexportrådet (1955: I 12; 1956: I 16; 1957: I 15)

Tillkallade av Kungl. Maj :t den 27 oktober 1950 med uppgift att inom handelsdepartementet
biträda vid arbetet med främjande av exporten, särskilt
såvitt angår export mot betalning i dollar:

Geijer, K. A., ordförande i Landsorganisationen, led. av I kamm.;

Grafström, E. O. H., generaldirektör;

von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;

Joge, S. F., bankdirektör;

Sahlin, G. J., direktör;

Sold man, S. R., direktör.

Verksamheten upphörde med utgången av november 1957 jämlikt Kungl.
Maj ds beslut den 22 samma månad.

224

Riksdag sberättelsen år 1958

I H: 4 4. Ombud för förhandlingar rörande viss varutrafik

(1955: I 25; 1956: I 23; 1957: I 16)

Utsedda enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 1954 såsom ombud
för Sverige att förhandla med ombud för norska regeringen rörande
åtgärder för ökning av kapaciteten vid den varutrafik, som över norska västkusthamnar
går till och från Sverige, samt rörande därmed sammanhängande
spörsmål:

Malmfors, N. A. E., generaldirektör;

Belfrage, L. A. L., kabinettssekreterare.

Sedan avtal mellan Sverige och Norge rörande transittrafiken över hamnar
i Trondheimsfjorden in. m. och överenskommelse om viss förlängning
av giltighetstiden för avtalet träffats samt direkt kontakt tagits mellan vederbörande
svenska och norska organ, är ombudens arbete slutfört.

5. 1955 års idrotts- och friluftsutredning (1956: I 26; 1957: I 19)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 mars 1955 för att
verkställa utredning och avge förslag beträffande formerna för statens ekonomiska
stöd åt idrott och friluftsliv (se Post- och Inrikes tidn. den 28
april 1955):

Ericsson, Y. A. R., kanslichef, ordförande;

Henriksson, C. T., stadssekreterare, f. d. riksdagsman;

Jansson, K. A., rektor;

Richardson, K.-U., lantbrukare;

Wiklund, T. K. E., överste, verkställande direktör i Sveriges riksidrottsförbund.

Expert:

Lindenbaum, G. M., förste kanslisekreterare.

Sekreterare:

Nordqvist, B. R. B., kanslichef.

Direktiven för utredningen, se 1956: I H 26.

Utredningen har under tiden december 1956—september 1957 hållit 5
sammanträden under tillhopa 10 sammanträdesdagar.

Med skrivelse den 28 december 1956 har utredningen avlämnat redogörelse
för statistiska undersökningar rörande inkomster och utgifter m. m.
för idrottsföreningar och andra organisationsled inom riksidrottsförbundet.

Sedan utredningen avgivit ett den 6 september 1957 dagtecknat betänkande,
benämnt Idrotten och samhället (SOU 1957:41), är utredningens uppdrag
slutfört.

6. 1955 års oljelagringskommitté (1956: I 28; 1957: I 20)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 september 1955 för
att efter överläggningar med oljebranschen och övriga berörda grenar av
näringslivet framlägga förslag rörande den fortsatta lagringen av oljeprodukter
(se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1955):

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet

225

Holmgren, H. K. H., regeringsråd, ordförande; J Hl 8

Bergstrand, K. H. G:son, direktör;

Eriksson, J. E., direktör, led. av I kamm.;

Lindstedt, A., kommerseråd;

Qvistgaard, J. H., generaldirektör;

Werner, D. R. E., direktör;

Ågren, P. H. W., direktör;
önnesjö, K. E. A., avdelningschef.

Experter:

von Bahr, C. V. F., direktör;

Bergman, S. G. A., docent;

Holmström, F. P. F., förrådschef;

Lundmark, N. A. J., byrådirektör;

Lundvik, C. U. V., hovrättsassessor;

Seger, E. W., direktör;

Silfverstolpe, H. H. M. W., budgetsekreterare.

Sekreterare:

Wennerberg, A. H„ byråchef.

Direktiven för kommittén, se 1956:1 H 28.

Kommittén har i januari 1957 utarbetat en offentlig upplaga (SOU 1957: 4)
av sitt den 21 december 1956 avgivna hemligstämplade betänkande (stencilerat),
benämnt Oljelagring. Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredning rörande beredskapslagring av traktorbränsle (1957: I 22)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1955 för
att inom handelsdepartementet förutsättningslöst utreda möjligheterna att
åstadkomma en tillfredsställande beredskapslagring av drivmedel för jordbrukstralctorer
och därvid särskilt genom förhandlingar med jordbrukets
organisationer utröna betingelserna för dessas medverkan i fråga om dylik
lagringsverksamhet:

Engelstedt, E. C. E., försäkringsdirektör, f. d. statssekreterare.

Sekreterare:

Blomqvist, O. R., t. f. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 9 januari 1957).
Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under år 1957 haft 9 sammanträden med företrädare för
olika myndigheter och organisationer.

Utredningsarbetet är avslutat. Utredningens resultat kommer att i början
av januari 1958 redovisas i ett betänkande benämnt Beredskapslagring
av traktorbränsle (stencilerat), varefter uppdraget är slutfört.

8. Svenska delegationen för nordiskt samarbete rörande atomforskningen
och atomenergiens fredliga användning (1957: I 24)

Utsedda enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 att såsom
ombud för Sverige deltaga i arbetet inom det gemensamma utskott för nor 15

liihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.

Riksdagsberättelsen.

226

Riksdagsberättelsen år 1958

I H: 8 diskt samarbete rörande atomforskningen och atomenergiens fredliga användning,
om vars inrättande Nordiska rådet hemställt i sin vid sessionen i
Köpenhamn den 27 januari—den 3 februari 1956 antagna rekommendation
nr 21 (se Post- och Inrikes tidn. den 22 oktober 1956):

Lange, N. G., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Bengtson, T. S., redaktör, led. av I kamm.;

Ohlon, S. J. E., f. d. rektor, led. av I kamm.;

Sandler, R. J., f. d. landshövding, led. av I kamm.;

Skoglund, J. M., hemmansägare, förste vice talman, led. av II kamm.

Experter (fr. o. m. den 1 januari 1957):

Bergström, P. R. H., bitr. avdelningschef;

Cederwall, G. F. E., statssekreterare;

Funke, G. W., fil. dr;

Hedin, S. F., andre sekreterare.

Sekreterare:

Håkansson, H. E. V., fil. lic.

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Delegationen har under tiden december 1956—januari 1957 hållit 1 sammanträde,
varjämte överläggningar ägt rum inom ett särskilt expertutskott.

Delegationen har den 5 januari 1957 avgivit sin rapport med förslag rörande
formerna för ett ökat nordiskt samarbete inom atomforskningen och
beträffande atomenergiens fredliga användning. Uppdraget är därmed slutfört.

9. Utredning rörande omständigheterna i samband med professor G. Borgströms
avgång från föreståndarskåpet vid Svenska institutet för konserverings
forskning (1957:1 28)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 oktober 1956 med
uppdrag att skyndsamt verkställa undersökning rörande omständigheterna
i samband med professor G. Borgströms avgång från föreståndarskapet vid
Svenska institutet för konserveringsforskning (se Post- och Inrikes tidn.
den 14 november 1956):

Söderström, O. A. V., direktör, f. d. generaldirektör, ordförande;

Danielsen, N., f. d. disponent;

Theorell, A. H. T., professor.

Sekreterare:

Edwall, N. H., byråchef (t. o. m. den 13 juli 1957);

Bernhard, B., revisionssekreterare (fr. o. m. den 14 juli 1957).

Direktiven för utredningen, se 1957: I H 28.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 13 sammanträden.

Utredningsarbetet är avslutat. Utredningens betänkande, benämnt Utredning
om vissa förhållanden vid konserveringsforskningsinstitutet, är under
tryckning och kommer att avlämnas under januari 1958.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet

227

I H: 11

10. Utredning för förhandlingar om en reglering av statens bidrag till
handelshögskolan i Stockholm

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 mars 1957 för att
med representanter för handelshögskolan i Stockholm upptaga förhandlingar
i frågan om en reglering av statens bidrag till högskolan:

Engelstedt, E. C. E., försäkringsdirektör, f. d. statssekreterare.

Sekreterare:

Gejrot, B. H., kanslisekreterare.

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningsmannen har, efter förda förhandlingar, i skrivelse den 3 september
1957 till statsrådet och chefen för handelsdepartementet avgivit redogörelse
för förhandlingsarbetet. Uppdraget är därmed slutfört.

11. US A-kommittén

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 april 1957 för att
undersöka förutsättningarna samt utarbeta en preliminär plan för en svensk
manifestation i Förenta staterna med syfte att främja förbindelserna mellan
detta land och Sverige (se Post- och Inrikes tidn. den 15 maj 1957):
Engelstedt, E. C. E., försäkringsdirektör, f. d. statssekreterare, ordförande;
Backlund, S. E., byråchef;

Hartvig, P. Å., kansliråd;

Wickberg, A. W., direktör.

Expert:

Ternström, O. A., attaché (fr. o. m. den 6 juli 1957).

Sekreterare:

Tranaeus, J. E., jur. kand.

Biträdande sekreterare:

Gyllenhaal, L. J. C. G., kanslisekreterare.

Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 12
april 1957):

Mellan vårt land och Amerikas förenta stater råder sedan gammalt omfattande
och livliga förbindelser, såväl i kulturellt som i materiellt avseende. En faktor,
som mer än andra bidragit till att stärka banden mellan de båda länderna, utgör
inslaget av svenskar och svenskättlingar i Förenta staterna. Tillfällen har tidigare
givits, då denna samhörighet kommit till uttryck i särskilt hög grad; här må nämnas
firandet av Delaware-minnet 1938 och det s. k. pionjärjubileet 1948. Det finns
enligt min mening nu anledning att ånyo söka åstadkomma en svensk manifestation
i Förenta staterna och att därvid göra förnyade ansträngningar att öka handelsutbytet
med detta land samt turistrafiken därifrån till Sverige. Jag vill i detta sammanhang
även erinra bl. a. om att en av de nordamerikanska stater, där det svenska
inslaget är särskilt starkt, nämligen Minnesota, kommer att under maj 1958 högtidlighålla
etthundraårsminnet av sitt upptagande i unionen. Det torde kunna förutsättas,
att vårt land kommer att låta sig officiellt representeras vid jubileumshögtidlighetcrna.

228

Riksdagsberättelsen år 1958

I H: ll En manifestation av nyss iberört slag bör vara riktad i första hand till SvenskAmerika
men ägnad att även i övriga delar av Förenta staterna verka för svensk
goodwill och gynna förbindelserna med Sverige. Manifestationen skall syfta till
att stimulera den svenska exporten till Förenta staterna, att främja den amerikanska
turisttrafiken till vårt land och att allmänt befästa de kulturella banden
mellan de båda länderna. Förutsättningarna för att genomföra en dylik aktion
på bred basis under statlig och privat medverkan samt frågan om vilka åtgärder
som härvid är erforderliga bör närmare undersökas. Detta förberedande arbete,
som måste påbörjas snarast möjligt, synes lämpligen kunna anförtros åt särskilt
tillkallade utredningsmän.

En första arbetsuppgift blir att utforma ett preliminärt program för den tillämnade
manifestationen. Riktpunkten för arbetet i denna del bör vara, att de
olika delarna av programmet tillsammans bör ge en allsidig och representativ
bild av det kulturella, sociala och ekonomiska livet i dagens Sverige. Med hänsyn
till att aktionen avses ingå som ett led i arbetet på att främja exporten och turisttrafiken
bör olika former av modern publicitet utnyttjas; därvid får förutsätta.s
att enskilda svenska intressenter vill delta i manifestationen. I vilken utsträckning
detta bör ske är en avvägningsfråga, till vilken utredningsmännen har att taga
ställning. Som utgångspunkt vid programmets utformning kan i övrigt tjäna de
uppslag, som kan framkomma vid samråd med institutioner och sammanslutningar,
vilka verkar för främjandet av Sveriges utlandsförbindelser. Vid planläggningsarbetet
bör undersökas på vad sätt erforderlig aktiv medverkan kan påräknas av de
myndigheter, institutioner, sammanslutningar samt enskilda företag och personer,
vilkas deltagande är önskvärt eller som eljest kan förutsättas ha intresse för aktionen.

I den mån näringslivets intressenter kan erbjudas möjligheter till publicitet och
reklam i samband med deltagande i aktionen synes det rimligt utgå från att dessa
medverkar däri på egen bekostnad. Vad i övrigt angår kostnadsfrågan bör undersökas
hur stora bidrag av penningmedel eller i form av naturaprestationer, som
kan erhållas från enskilt håll. De medel, som i övrigt kan komma att erfordras,
torde få ställas till förfogande av staten. Jag förutsätter, att av tillgängliga fondmedel
ett belopp ej överstigande storleksordningen 2 miljoner kronor skall kunna
tagas i anspråk för ändamålet.

Sedan en preliminär plan för aktionen upprättats, bör utredningsmännen överväga
hur det fortsatta förberedelsearbetet bör bedrivas. Med hänsyn till aktionens
omfattning synes det ofrånkomligt att åtgärder så snart som möjligt vidtages för
att säkerställa en enhetlig ledning och samordning av det verkställande arbetet. Utan
att föregripa ett ställningstagande på denna punkt vill jag peka på möjligheten att
för ändamålet bilda ett särskilt organ bestående av representanter för berörda
myndigheter och sammanslutningar m. fl. Sannolikt kommer det även att visa sig
önskvärt att i Förenta staterna inrätta ett motsvarande organ, lett av den officiella
svenska representationen där.

Kommittén har haft 24 sammanträden, varjämte överläggningar mellan
ordföranden, enskilda ledamöter, experten och sekreterarna ägt rum.

Kommittén har den 31 oktober 1957 avgivit betänkande »Sverige i USA»
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet

229

I H: 12

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1958

12. Svenska delegationen för nordiskt ekonomiskt samarbete samt svenska
kommittén för nordiskt ekonomiskt samarbete (1955: I 26;

1956:I 24; 1957I 17)

Delegationen

Utsedda enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 november 1954 att såsom
ombud för Sverige deltaga i arbetet inom ett gemensamt utskott för
nordiskt ekonomiskt samarbete (se Post- och Inrikes tidn. den 29 november
1954):

Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;

Cederwall, G. F. E., statssekreterare;

de Besche, H. W. A., biträdande kabinettssekreterare.

Suppleant:

Grafström, E. O. H., generaldirektör (t. o. m. den 26 november 1957);

Wennersten, P. G., kommerseråd (fr. o. in. den 27 november 1957).

Kommittén

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 5 november 1954 och
den 23 februari 1956 att inom handelsdepartementet biträda med samordning
av det interna arbetet med nordiska ekonomiska frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 november 1954):

Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;

Cederwall, G. F. E., statssekreterare;

de Besche, H. W. A., biträdande kabinettssekreterare;

Gillberg, J. A. E., direktör;

Grafström, E. O. H., generaldirektör (t. o. m. den 26 november 1957);

Håkansson, Harald, direktör;

Kellgren, N. E., sekreterare;

Kördel, E. R., direktör;

Leffler, J. O., direktör;

Lemne, C.-G., sekreterare;

Lycke, H., ombudsman;

Settergren, G. C. A., direktör;

Vinell, K. T., envoyé;

Wennersten, P. G., kommerseråd (fr. o. m. den 27 november 1957).

Experter:

Eriksson. B. A., kommerseråd;

Fitger, N. F. P., direktör, fil. dr;

Frenne, N. G. H., f. d. direktör;

Hallström, K. E., direktör (fr. o. m. den 17 december 1957);

Hartler, H. M. S„ byråchef;

.Joge, S. F., bankdirektör;

Lundqvist, N. L., direktör;

Lönngren, D. R., apotekare;

230

Riksdagsberåttelsen år 1958

I H: 12 Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör (fr. o. m. den 17 december 1957);
von Oelreich, C.-E. Hj., byrådirektör;

Sahlin, B. I., kommerseråd;

Sahlin, S., byråchef (fr. o. m. den 17 december 1957);

Strandberg, A. V., direktör (fr. o. in. den 22 november 1957);

Sundén, O. R., f. d. statssekreterare, direktör;

Söderström, O. A. V., direktör, f. d. generaldirektör (fr. o. m. den 17 december
1957);

Thulin, E. E:son, byråchef (fr. o. in. den 12 februari 1957);

Tidal, L. Å., förste taxeringsrevisor;

Wennersten, P. G., kommerseråd (t. o. m. den 26 november 1957);

Virgin, E. O. G., beskickningsråd (fr. o. m. den 18 januari 1957);
önnesjö, K. E. A., avdelningschef.

Huvudsekreterare:

Englund, K. G. Å., byrådirektör.

Biträdande sekreterare:

Leuf, N. B., tullkontrollör;

Lundblad, B. O., aktuarie;

Lundström, H. O., riksbankskamrer (fr. o. m. den 1 januari 1957);
Marklund, K. L., förste kammarskrivare (fr. o. in. den 18 november 1957);
Sandström, B. F:son, byråsekreterare (t. o. m. den 17 november 1957).

Lokal: Storkyrkobrinken 41; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1542),
rikssamt. växel 23 62 00 (huvudsekreteraren).

Direktiven för delegationen och kommittén, se 1955: I H 26.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har under tiden december 1956
—november 1957 hållit 10 sammanträden, varjämte utskottets sekretariat
hållit 19 sammanträden. Under 1957 har 18 specialutskott med särskilda
sekretariat varit verksamma. Av dessa har dock de flesta under året slutfört
sitt arbete. För nya utredningsuppgifter har emellertid tillkommit 6 nya
utskott, och för närvarande finnes 11 specialutskott verksamma.

Samarbetsutskottet har till statsråden för nordiskt ekonomiskt samarbete
i Danmark, Finland, Norge och Sverige överlämnat en rapport rörande det
utrednings- och förhandlingsarbete som pågått inom utskottet sedan detta
tillsattes. Rapporten, som bl. a. innehåller en konkret plan för en gemensam
nordisk marknad för varuområden omfattande ca 80 % av samhandeln mellan
de nordiska länderna, skall behandlas av Nordiska rådet 1958. För att
förbereda denna behandling har rapporten diskuterats inom Nordiska rådets
ekonomiska utskott den 8—10 november 1957. Rapporten består av följande
fem delar:

1. Allmän del.

2. Speciell del: Varuområdena.

3. Speciell del: Ekonomiska samarbetsproblem.

4. Bilaga I: Förslag till gemensam nordisk tulltaxa.

Bilaga II: Förslag till övergångsanordningar.

5. Bilaga III: Statistiskt samarbete.

231

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet

Del 1 är utgiven i samtliga nordiska länder (i Sverige SOU 1957: 37). De- I H; 14
larna 2, 3 och 4 har utgivits i Norge, medan del 5 enligt överenskommelse
utgivits i Sverige.

Under tiden december 1956—november 1957 har den svenska delegationen
haft 16 sammanträden och den svenska kommittén 7 sammanträden.

Samarbetsutskottet har fått i uppdrag att fortsätta utredningarna även
beträffande utanför den framlagda planen liggande varuområden samt rörande
sambandet mellan de västeuropeiska integrationssträvandena och den
nordiska marknaden.

Delegationens och kommitténs verksamhet beräknas fortgå under år 1958.

13. Svenska kommittén för nordiska patent (1956: I 25; 1957: I 18)

Tillkallade enligt Kungl. Maj -.ts bemyndigande den 21 januari 1955 — i
anslutning till Nordiska rådets rekommendation nr 29/1954 — för att deltaga
i arbetet på fortsatt utredning rörande frågan om nordiska patent
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1955):

Bexelius, T. A. justitieombudsman, ordförande;

Lindskog, B. V., generaldirektör;

Settergren, G. C. A., direktör;
von Zweigbergk, Å. C., byråchef.

Experter:

Hermansson, R„ expeditionschef;

Reiland, L. A. G., byråchef.

Sekreterare:

Lewin, S., förste byråingenjör.

Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. växel 67 97 00 (sekreteraren).

Direktiven för kommittén, se 1956: I H 25.

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållit 6 sammanträden,
därav 3 tillsammans med motsvarande danska, finska och norska
kommittéer. De sistnämnda sammanträdena har upptagit sammanlagt 17
sammanträdesdagar. Därjämte har ett för de nordiska kommittéerna gemensamt
teknikerutskott sammanträtt 2 gånger.

En av förutsättningarna för nordiska patent har ansetts vara en i allt väsentligt
likartad patentlagstiftning i de nordiska länderna. Mellan de nordiska
kommittéerna har enighet nåtts om huvuddragen i en sådan lagstiftning.
Samtidigt med att utkast och motiv till enhetlig lagtext börjat utarbetas,
har kommittén tagit upp utformningen av institutet nordiska patent och
de administrativa problem, som är förbundna med detta, till behandling.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

14. 1955 års provinstealerutredning (utredning rörande den statsunderstödda
teaterverksamheten i landsorten; 1956: I 29; 1957: I 21)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 september 1955 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande den statsunderstödda

232

Riksdagsberättelsen år 1958

I H: 14 teaterverksamheten i landsorten (se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober
1955):

Sehlstedt, O. A., chefredaktör, led. av II kamm., ordförande;

Elldin, H., rektor (fr. o. in. den 10 februari 1957);

Lindvall, H., direktör;

Lyberg, F., byråchef;

Torsslow, S. O., förste regissör, fil. dr.

Experter:

Bergman, G. M., direktör, docent (fr. o. m. den 10 februari 1957);

Elmgren, A. F., direktör;

Forslund, E. A. S., pol. mag.;

Lindenbaum, G. M., förste kanslisekreterare (fr. o. in. den 10 december
1957);

Lundkvist, K. R., direktör;

Topelius, G. Z., kansliråd.

Sekreterare:

Henning, Gunnel, f. Sjölin, t. f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Storkyrkobrinken 4''; tel. 20 42 73 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1956: I H 29.

Utredningen har under tiden den 12 december 1956—den 15 november
1957 hållit 3 sammanträden.

De år 1956 igångsatta kartläggningarna av dels de teaterlokaler som är
disponibla för teaterverksamhet i landsbygden, dels de turnéföreställningar
som spelåret 1955/56 getts av Riksteatern, Folkrörelsernas programaktiebolag,
Bygdeteaterns riksorganisation och Folkets parkers centralorganisation
har avslutats.

Utredningen har företagit enkäter dels hos landstingen om landstingsanslag
till teaterverksamhet, dels hos kommunerna om bl. a. kommunala anslag
till teaterverksamhet och till köp, ny-, till- eller ombyggnad av teaterlokaler
samt beträffande kommunernas inställning till det i direktiven angivna
spörsmålet om lokala bidrag som villkor för teaterföreställnings anordnande.

Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1958.

15. Sakkunniga med uppdrag att verkställa översyn av gällande bestämmelser
om tillsyn å fartyg m. m. (1957: I 23)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1956 med
uppdrag att verkställa översyn av gällande bestämmelser om tillsyn å fartyg
samt inkomma med de förslag, vartill översynen må giva anledning (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 januari 1956):

Borg, B. L., sjöfartsråd;

Olsén, E. G. B., hovrättsassessor.

Sekreterare:

Melin, G. L., byråsekreterare.

Lokal: Sjöfartsstyrelsen; tel. växel 63 13 00, ankn. 316 (sekreteraren).

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet

233

Särskilda direktiv har ej meddelats. X H; 16

De sakkunniga har under tiden december 1956—november 1957 hållit 25
sammanträden, därvid även kontakter tagits med representanter för Svenska
maskinbefälsförbundet och Svenska sjöfolksförbundet.

De sakkunniga har den 7 oktober 1957 avgivit en promemoria rörande
ifrågasatt upphävande av lagen den 26 juni 1936 (nr 336) angående förbud
mot förvärv från utlandet av vissa fartyg (stencilerad).

De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete tidigast under år 1958.

16. Utredning för översyn av kreditstödet åt hantverk och småindustri

(1957:I 25)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att företaga
översyn och samordning av det statliga kreditstödet åt hantverk och
småindustri eller därmed jämförlig företagsamhet (se Post- och Inrikes tidn.
den 14 juni 1956):

Söderlund, S. Y., justitieråd.

Experter:

Bergqvist, Å. J. T., bankdirektör;

Borggren, H. G., bankokommissarie;

Danielsson, I. V., fabrikör;

Johansson, B. R., byråchef hos arbetsmarknadsstyrelsen;

Johansson, K.-E., direktör i Jämtlands läns företagareförening, civilingenjör;

Löfberg, K. A., kamrerare.

Sekreterare:

von Wachenfeldt, G. F„ förste byråsekreterare.

Lokal: Högsta Domstolen, tel. växel 23 67 20 (utredningsmannen); Kommerskollegium,
tel. växel 22 36 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1957: I H 25.

Riksdagens revisorer har i sin berättelse över den år 1956 av dem verkställda
granskningen angående statsverket under handelsdepartementet, § 33,
framfört erinringar mot beviljandet av visst lån ur sågverkslånefonden (Del
I, s. 301—317) och därvid bl. a. anfört, att utredningen borde pröva behovet
av ändrade föreskrifter rörande lån ur sågverkslånefonden. I anledning av
berättelsen jämte väckta motioner m. m. har statsutskottet i utlåtande nr
93 (punkt 28) förordat en dylik översyn och därvid framhållit, att det vidgade
uppdrag, som därigenom måste lämnas utredningen, lämpligen borde
utsträckas till att avse jämväl den utlåningsverksainhet som bedreves från
manufakturförlagslånefonden, industrilånefonden och hemslöjdslånefondcn.

I skrivelse den 14 maj 1957, nr 249, har riksdagen anmält, att riksdagen fattat
beslut i överensstämmelse med vad statsutskottet föreslagit. Kungl. Maj:t
har därefter den 27 juni 1957 förordnat, att riksdagens ifrågavarande beslut
skulle givas till känna för utredningen att beaktas vid fullgörandet av dess
uppdrag.

Utredningsmannen har under liden den 15 november 1956—den 26 november
1957 hållit 2 sammanträden om 5 dagar med experterna.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

234

Riksdagsberättelsen år 1958

I H: 17 17. 1956 års krigsmaterielutredning (1957:1 26)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att
verkställa undersökning angående möjligheterna att utvidga lagstiftningen
rörande kontroll å krigsmaterieltillverkningen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 juni 1956):

Hagbergh, C. E., justitieråd, ordförande;

Hamnström, C. A. J., krigsmaterielinspektör, överste;

Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Hasslev, N.-O. F., t. f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1521),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1957: I H 26.

Under tiden december 1956—november 1957 har utredningen hållit 10
sammanträden, varjämte i samband med en resa till Bofors överläggningar
under två dagar ägt rum med företrädare för Aktiebolaget Bofors och Aktiebolaget
Bofors Nobelkrut.

För att erhålla en uppfattning om i vilken omfattning tillverkningslicenser,
uppfinningar och produktionsmetoder avseende krigsmateriel tillhandahålles
utländska företag samt vilken annan medverkan som lämnas utländsk
krigsmaterieltillverkning har utredningen, genom förmedling av Sveriges
industriförbund, från ett antal krigsmaterieltillverkande företag införskaffat
upplysningar enligt ett inom utredningen upprättat frågeformulär.

Inom utredningen har utarbetats vissa promemorior samt förberedande
utkast till ändrade författningsbestämmelser. Utredningens arbete beräknas
bli slutfört under år 1958.

18. Sjöbefålsutredningen (1957:1 27)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande sjöbefälsutbildningens organisation
och vissa därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 juli 1956):

Widell, G. A., landshövding, ordförande;

Andersson, E. G., sjukkassedirektör, led. av I kamm.;

Lindencrona, G., sjöfartsråd;

Orring, J. A., undervisningsråd;

Strömberg, A. E., rektor.

Experter:

Berg, Å. G. J., förste byråsekreterare;

Bååw, Hj., redaktör;

Edenberg, W., kommendörkapten;

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet

235

Forssblad, D., sjökapten (t. o. m. den 4 mars 1957); I H; 19

Granberg, H., direktör (fr. o. m. den 5 mars 1957);

Josephson, K. O., byråchef;

Lycke, H., ombudsman;

Ridderström, H. E., adjunkt (fr. o. in. den 9 juli 1957);

Sörman, R., skeppsredare, generalkonsul;

Thore, J. S., förbundsordförande (fr. o. m. den 5 mars 1957);

Åkesson, N. H., direktör, sjökapten.

Sekreterare:

Bertman, H., byrådirektör (fr. o. m. den 1 mars 1957).

Lokal: Storkyrkobrinken 4 (postadress Handelsdepartementet, Stockholm
2); tel. 20 87 92 (sekreteraren) eller 20 46 05 (kanslibiträdet).

Direktiven för utredningen, se 1957: I H 27.

Utredningen har under tiden december 1956—15 november 1957 hållit
13 sammanträden, omfattande tillhopa 28 sammanträdesdagar.

Utredningen har företagit studiebesök å sjöbefälsskolor samt andra, utredningsarbetet
berörande läroanstalter. Vidare har studiebesök företagits
vid varv för utrönande av möjligheten att anordna rationell varvspraktik
för blivande maskinbefälselever.

Vid besök i Danmark och Norge har utredningen studerat sjöbefälsutbildningen
i dessa länder.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 8 november 1957 har utredningen erhållit
i uppdrag att till prövning upptaga frågan om hur undervisningen i navigation
för fiskare lämpligen bör ordnas samt att till Kungl. Maj :t inkomma
med särskilt förslag i ämnet.

Utredningens arbete beräknas vara i sina huvudsakliga delar slutfört under
år 1958.

19. Statliga företrädare vid förhandlingar om båttrafiken i
Stockholms skärgård (1957:1 29)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1956 för
att deltaga i förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms läns landsting
rörande frågan hur båttrafiken i Stockholms skärgård bör ordnas (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1956):

Söderlund, S. Y., justitieråd, ordförande (t. o. m. den 17 juli 1957);
Hagstrand, E. F., expeditionschef (fr. o. m. den 18 juli 1957);

Borg, B. L., sjöfartsråd (t. o. m. den 17 juli 1957);

Olsén, E. G. B., hovrättsassessor (t. o. m. den 17 juli 1957).

Experter:

Borg, B. L., sjöfartsråd (fr. o. m. den 18 juli 1957);

Olsén, E. G. B., hovrättsassessor (fr. o. m. den 18 juli 1957).

Sekreterare:

Svedberg, N. O., förste revisor.

236

Riksdagsberättelsen år 1958

I H: 19 Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00
(ankn. 1269), rikssamt. växel 23 62 00 (expeditionschefen Hagstrand).
Särskilda direktiv har ej lämnats.

Efter förhandlingar mellan berörda parter har i juni 1957 träffats en sedermera
av Kungl. Maj :t godkänd överenskommelse om ytterligare driftbidrag
till den av Waxholms nya ångfartygs aktiebolag bedrivna båttrafiken i
Stockholms skärgård för tiden den 1 maj 1957—den 30 april 1959 samt om
vissa ändringar beträffande de trafikprestationer, som bolaget enligt tidigare
överenskommelse åtagit sig att fullgöra.

Arbete pågår med insamlande och bearbetning av erforderliga data för belysning
av frågan om skärgårdstrafikens ordnande efter den 30 april 1959.
Förhandlingsarbetet beräknas fortsätta under år 1958.

20. Utredning om översyn av sjöarbetstidslagen (1957: I 30)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 november 1956 för
att verkställa översyn av sjöarbetstidslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 30
januari 1957):

Ekblom, O., f. d. landshövding (fr. o. in. den 25 januari 1957).

Experter (fr. o. m. den 28 februari 1957):

Forssblad, D., direktör, sjökapten;

Grenander, N., direktör, jur. dr;

Hartvig, P. Å., kansliråd;

Larsson, E., sjöingenjör;

Lycke, H„ förbundsordförande;

Thore, J. S., förbundsordförande;

Tufvasson, K. E., ombudsman, sjökapten;

Wikström, K. J., ombudsman;
öbrink, J. H., byrådirektör.

Sekreterare:

Wernstedt, S. L. M. A., regeringsrättssekreterare.

Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt., växel 22 45 00 (ankn. 1169),
rikssamt., växel 23 62 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1957: I H 30.

Utredningen har hållit 8 sammanträden med alla eller en del av experterna.
På framställning av utredningen har Kungl. Maj:t genom beslut den 16
maj 1957 uppdragit åt kommerskollegium att verkställa en statistisk undersökning
rörande mindre och medelstora fartygs driftsintäkter och kostnader
m. m. under 1956.

Kungl. Maj :t har den 6 december 1957 uppdragit åt utredningen att -—
sedan pågående utredningsarbete i huvudsak slutförts — utreda frågan om
bemanningen på fartyg och därmed sammanhängande spörsmål samt att
till Kungl. Maj :t inkomma med särskilt förslag i ämnet (jfr punkt H 1,
s. 125).

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

237

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet

21. Kommittén för sjöfartens beredskapsfrågor | j>1

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 december 1956 för
att verkställa bearbetning och komplettering av framlagda riktlinjer och
förslag angående handelsfartygens skydd, beväpning och utrustning i krig
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1957):

Holmgren, H. K. H., regeringsråd, ordförande;

Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;

Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.;

Vogel, L. W., byråchef.

Experter:

Carlsson, G., förbundssekreterare i Svenska sjöfolksförbundet;

Forssblad, D., direktör i Sveriges redareförening, sjökapten;

Gester, J. E., konteramiral;

Lindencrona, G., sjöfartsråd;

Moore, G. A., förste byråsekreterare (fr. o. in. den 20 mars 1957);

Åkesson, N. H., verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening, sjökapten.
Sekreterare:

Blom, S. T. L., jur. kand. (fr. o. m. den 20 mars 1957; bitr. sekreterare
fr. o. m. den 2 februari 1957).

Lokal: Stockholms handelskammare, Västra Trädgårdsgatan 9, Box
16050, Stockholm 16; tel. växel 23 12 00 (sekreteraren).

Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 21
december 1956):

På uppdrag av chefen för marinen har en av honom tillsatt kommitté, benämnd
Samarbetskommittén Örlogsflottan—Handelsflottan (SÖH 1955), verkställt utredning
av frågan om handelsfartygens skydd, beväpning och utrustning i krig m. m.
Kommitténs betänkande i ämnet har av chefen för marinen med skrivelse den
22 november 1955 överlämnats till Kungl. Maj:t.

För vårt lands försörjning med åtskilliga livsviktiga förnödenheter spelar handelsflottan
en avgörande roll. Detta gäller självfallet ej minst under krigstid. För
att en oundgängligen nödvändig sjöfart skall kunna tryggas under krigsförhållanden
och med tanke också på de ombordanställdas trygghet framstår det såsom önskvärt
att åtgärder vidtages för att handelsfartygen •—- oavsett den hjälp de kan erhålla
från försvarsmakten — själva skall kunna skydda sig mot fientliga angrepp och
följderna därav.

Erfarenheten visar, att nyss åsyftade åtgärder bör, för att få önskad effekt,
såvitt möjligt förberedas redan i fredstid. Angelägenheten härav betonas starkt i
den utredning om handelsfartygs skydd, beväpning och utrustning i krig m. m.,
som nu verkställts på föranstaltande av chefen för marinen. Utredningen har aktualiserat
en rad spörsmål, till vilka även enligt min mening ställning bör tagas. Såväl
av utredningens betänkande som av däröver avgivna yttranden framgår emellertid,
att ytterligare överväganden på viktiga punkter är erforderliga. Chefen för marinen
föreslår i likhet med kommittén, att ett nytt permanent organ inrättas för handläggning
av härmed sammanhängande uppgifter. För egen del vill jag emellertid
under hänvisning till vad statskontoret och sjöfartsstyrelsen anfört förorda, att
med ett ställningstagande till nämnda förslag får anstå tills vidare och att den erforderliga
ytterligare utredningen av föreliggande sakfrågor i stället uppdrages åt
särskilda för ändamålet tillkallade utredningsmän.

238

Riksdagsberättelsen år 1958

I II: 21

Det av chefen för marinen överlämnade betänkandet och däröver avgivna yttranden
kommer självfallet att utgöra en naturlig utgångspunkt för det fortsatta utredningsarbetet.
Detta bör således i huvudsak få karaktären av en bearbetning och
komplettering av de redan framlagda förslagen. Målet för utredningen bör vara att
framlägga konkreta förslag, ägnade att läggas till grund för ett slutligt ställningstagande
av statsmakterna.

Vid bedömningen av frågan i vilken omfattning och i vilken takt de föreslagna
åtgärderna skall genomföras bör självfallet stor vikt fästas vid den väntade effektiviteten
ur försvars- och skyddssynpunkt. Särskilt vad angår handelsfartygens
''beväpning med artilleripjäser, som medför de ojämförligt största kostnaderna, bör
noggranna överväganden i detta avseende föregå ett slutligt ställningstagande. Vid
behandlingen av hithörande spörsmål bör dessutom de folkrättsliga aspekterna beaktas.

Vidare bör planer utarbetas för anskaffning och förrådshållning av erforderlig
utrustning och eljest behövlig materiel. Nyanskaffning bör icke komma i fråga i
större utsträckning än som är oundgängligen nödvändig. Det bör undersökas huruvida
icke redan disponibel utrustning och materiel kan komma till användning för
här åsyftade ändamål utan att åtgärdernas effektivitet eller försvarsmaktens ordinarie
behov eftersättes. I övrigt bör anskaffningsplanerna, vilka självfallet bör åtföljas
av kostnadsberäkningar, så utformas att de kan genomföras under en tidsrymd,
som med hänsyn till å ena sidan angelägenhetsgrad och å andra sidan tillgängliga
materiella resurser ter sig rimlig. Vad angår behovet av förrådsutrymmen
och personal för vården av utrustning och materiel bör i första hand undersökas
i vilken utsträckning samordning kan ske med motsvarande verksamhet inom försvarsmakten.
Erfordras utbyggnad av förråd bör planer härför utarbetas. En uppskattning
bör ske av de löpande kostnaderna för förrådshållningen. Slutligen bör
riktlinjer uppdragas för utlämnandet vid uppkommande behov av utrustning och
materiel till handelsfartygen.

Vad angår frågan om handelsfartygens skydd mot magnetiska minor kan framhållas,
att i vart fall den civila sjöfarten i stor utsträckning synes ha upphört att
utnyttja de nuvarande mät- och avmagnetiseringsstationerna. Detta förhållande har
uppmärksammats av riksdagens revisorer och statsutskottet har i utlåtande nr 94/
1956 i anledning av revisorernas berättelse funnit statsverkets organisation för
hithörande uppgifter böra tagas under övervägande. Enligt utskottet bör även prövas
huruvida ej det årliga anslaget till stationernas driftkostnader borde överföras
från tionde till fjärde huvudtiteln. Den av utskottet förutsatta översynen av berörda
spörsmål bör ske vid den utredning, varom nu är fråga. Det må emellertid
förutskickas, att jag vid anmälan av nyssnämnda anslag i 1957 års statsverksproposition
kommer att framlägga förslag, som utan att föregripa utredningens
överväganden i ämnet innebär viss besparing under tionde huvudtiteln.

Spörsmålet om genomförandet av de åtgärder med avseende å fartygen, som kan
komma att erfordras för att försvars- och skyddsanordningarna skall kunna anbringas
ombord, bör närmare studeras. Det bör utrönas, huruvida förutsättningar
föreligger för att erforderliga åtgärder — förstärkningsarbeten o. dyl. — skall
kunna komma till stånd på frivillighetens väg eller om åläggande i någon form
kan behöva tillgripas. För det senare fallet bör förslag angående erforderliga föreskrifter
uppgöras. Uppmärksammas må att bedömningen av hithörande frågor kan,
inte minst av kostnadsskäl, utfalla olika beroende på om det gäller redan förefintliga
eller endast planerade eller under byggnad varande fartyg. På grundval av uppgjorda
utrustningsplaner bör närmare riktlinjer utarbetas för här avsedda arbeten.

Handelsflottans bemannings- och utbildningsfrågor bör vid den blivande utredningen
övervägas främst i den mån de äger samband med de spörsmål som kan
väntas uppkomma för sjöfarten under krigsförhållanden. Frågan om att anpassa
värnpliktstjänstgöringen för sjöfolk till tjänst ombord å handelsfartyg bör när -

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 239

mare studeras av utredningsmännen. Därest en lösning av sistberörda spörsmål kan J JJ; 22
ernås och denna lösning kräver ändring i värnpliktslagen, bör förslag om dylik
ändring framläggas.

Med hänsyn till att riskerna för förlust av handelsfartyg minskas vid ett genomförande
av de i det föregående avsedda åtgärderna synes det rimligt att utgå från
att sjöfartsnäringen skall finna det med sitt intresse förenligt att i icke ringa omfattning
svara för erforderliga kostnader. I detta avseende bör särskilt undersökas
huruvida icke nödiga arbeten ombord å fartygen skäligen bör bekostas av redarna.

Det kan måhända icke undvikas att någon del av kostnaderna för åtgärderna, och i
så fall de som gäller handelsfartygens förseende med försvars- och skyddsmateriel,
får bestridas av statsmedel genom att för försvarsmakten disponibel utrustning
och materiel kommer till användning.

Vad slutligen gäller spörsmålet hur beredskapsåtgärderna skall handhas i administrativt
hänseende bör övervägas, om icke därmed sammanhängande uppgifter
kan anförtros någon redan befintlig myndighet. Om så icke lämpligen kan ske,
bör det av samarbetskommittén framlagda förslaget om inrättande av ett särskilt
organ för ändamålet närmare övervägas.

Kommittén har intill utgången av november 1957 hållit 10 sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas kunna slutföras under år 1958.

22. Kommittén för förberedande av svenskt deltagande i den andra internationella
konferensen rörande atomenergiens fredliga utnyttjande

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1957 för
att förbereda svenskt deltagande i den andra internationella konferensen
rörande atomenergiens fredliga utnyttjande, vilken avses äga rum i Genéve
den 1—den 13 september 1958:

Funke, G. W., fil. dr, ordförande;

Aler, B. A. A., fil. lic.;

Brynielsson, H. A. B., direktör;
von Friesen, S., professor;

Hallin, A. G., direktör;

Håkansson, H. E. V., fil. lic.;

Magnusson, T. K. A., avdelningschef;

Velander, F. E. H„ professor;

Wivstad, O. I., överingenjör;

Ågren, K. G., professor.

Sekreterare:

Aler, B. A. A., se ovan.

Som arbetsutskott har utsetts herrar Funke, Aler, Håkansson och Wivstad.

Lokal: Aktiebolaget Atomenergi; tel. växel 19 02 60 (sekreteraren).
Särskilda direktiv bar ej meddelats.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

240

Riksdagsberättelsen år 1958

J II: 23 23. Utredning rörande riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap

verksamhet och organisation

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att företaga en översyn rörande riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap
verksamhet och organisation:

Hedborg, G. T., regeringsråd.

Expert:

Swanstein, S. N. S., länsassessor.

Lokal: Regeringsrätten; tel. växel 22 45 00 (ankn. 16 67), rikssamt. växel
23 62 00 (utredningsmannen).

Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 20
december 1957):

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap trädde i verksamhet den 1 januari
1947. Efter en kortare försöksperiod fastställdes dess uppgifter, befogenheter
och organisation mera definitivt fr. o. m. den 1 juli 1948 (prop. 100, SU
145, Rskr 317). Enligt gällande instruktion av den 26 juni 1948 (nr 552) är riksnämnden
under Kungl. Maj:t centralorgan för landets ekonomiska försvarsberedskap
och har att leda, övervaka och samordna försvarsförberedelserna på det
ekonomiska området. Nämnden är organiserad på tre avdelningar, nämligen en
allmän avdelning, en särskild planeringsavdelning och en affärsavdelning.

Under den tioårsperiod som förflutit sedan riksnämndens tillkomst har förutsättningarna
för dess verksamhet undergått väsentliga förändringar. De förhållanden,
på vilka organisationen av det militära försvaret och civilförsvaret bygger,
har ändrats, vilket självfallet återverkar även på utformningen av den ekonomiska
försvarsberedskapen. Utredningar pågår f. n. som kan väntas få stor betydelse
för den framtida organisationen såväl på det militära försvarets som
civilförsvarets områden. Jag vill här särskilt erinra om 1955 års försvarsberedning
och 1953 års civilförsvarsutredning. Behovet av en effektiv samordning av
olika myndigheters verksamhet för det totala försvaret har också med tiden fått
allt större betydelse. I det sammanhanget kan nämnas att sedan någon tid tillbaka
inom regeringen särskilt uppdrag lämnats åt ett statsråd — f. n. statsrådet
Kling —• att föredraga ärenden rörande samordning av den civila försvarsberedskapen.

Vad beträffar riksnämndens speciella arbetsområden har under den gångna tiden
vissa förskjutningar ägt rum, varigenom behovet av arbetsinsatser på en del
områden minskat eller ändrat karaktär medan andra områden trätt mera i förgrunden.
Sålunda kräver exempelvis anskaffningen av nya reservlager av råvaror
och andra förnödenheter numera mindre uppmärksamhet än tidigare medan förvaltningen
och omsättningen av befintliga lager ökat i betydelse. Den växande
motorfordonstrafiken och beroendet av denna i olika lägen har ställt riksnämnden
inför nya uppgifter på transportområdet. Behovet av en ständig beredskap
för att trygga försörjningen med drivmedel och flytande bränslen har fått särskild
aktualitet genom Suez-krisen. För fullföljandet av det av riksdagen antagna
oljelagringsprogrammet har riksnämnden pålagts nya arbetsuppgifter. Även i övrigt
har spörsmål rörande energiförsörjningen kommit att ställa ökade anspråk
på nämnden.

Jag vill i detta sammanhang även erinra om att riksnämnden i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 6 maj 1955 bl. a. upptagit frågan om riksnämndens ställning och uppgifter
vid organiserandet av en krisförvaltning i ett skärpt utrikespolitiskt läge
eller under krig och därvid även berört samordningen i ett dylikt läge av olika
myndigheters åtgärder på det ekonomiska området. Vidare har riksnämnden i

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 241

skrivelse den 14 november 1955 föreslagit vissa ändringar i riksnämndens in- J H: 23
struktion bl. a. med hänsyn till dess uppgifter i ett krisläge.

Anförda förhållanden påkallar att en allmän översyn nu kommer till stånd rörande
den verksamhet som åvilar eller i ett krisläge kan komma att åvila riksnämnden
på skilda områden. Syftet härmed skall vara att utröna huruvida den
nuvarande organisationen, särskilt ur samordningssynpunkt, i alla hänseenden
är den mest ändamålsenliga i ett läge, där målsättningen för riksnämndens verksamhet
på vissa områden är eller kan förväntas bli annorlunda än tidigare. Uppmärksammas
bör det nära samband som råder mellan riksnämndens arbetsuppgifter
och organisation och en del andra myndigheters verksamhet på angränsande
områden. Möjligen kan fråga här uppkomma om vissa gränsdragningsproblem.
Utredningen bör lämpligen anförtros åt en särskild utredningsman. Det ligger
i sakens natur att utredningsmannen har att i samråd med riksnämndens ledning
utarbeta de förslag som han i samband med översynen finner påkallade. Såsom
en allmän riktpunkt för översynen bör gälla att verksamheten på den ekonomiska
försvarsberedskapens område bör hållas inom den nuvarande kostnadsramen.

lti Uihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.
Riksdaffsbcrättelsen.

242

Riksdagsberättelsen år 1958

I In: l

Inrikesdepartementet

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1957

1. Sakkunniga för översyn av sjukhuslagstiftningen (Sjukhuslagstiftningskommittén)
(1955: I 26; 1956: I 23; 1957:1 16)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1951 för
att verkställa översyn av sjukhuslagstiftningen och utreda därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1951):
Fast, J. E. G., möbelsnickare, f. d. riksdagsman, ordförande;

Andersson, C. O. H., lantbrukare, f. d. riksdagsman;

Herlitz, C. G., lasarettsläkare;

Pehrson, G. G., sjukhusdirektör;

Rahm, A. H. B., byråchef, tillika sekreterare.

Expert:

Ämark, C. E., medicinalråd.

Direktiven för kommittén, se 1952: I In 38.

Kommittén har under tiden den 1 december 1956—den 30 november 1957
hållit 4 sammanträden.

Kommittén har i januari 1957 avgivit förslag till kungörelse om statsbidrag
till sjukhusväsendet (stencilerat) och i december 1957 till stadga angående
enskilda sjukhem m. m. (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredning rörande polisens tystnadsplikt m. m. (1955:1 28; 1956:1 25;

1957:I 17)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1952 för att
verkställa översyn av sekretesslagens regler om polis- och åklagarmyndigheternas
handlingar och handlingarna rörande utlänningskontrollen samt
bestämmelserna om tystnadsplikt för polismän och vissa andra befattningshavare
ävensom utreda därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 25 juli 1952):

Hagander, J. O., överståthållare.

Sekreterare:

Widmark, G. F. S., kanslidirektör.

Direktiven för utredningen, se 1953: I In 33.

Utredningens arbete, som i förut icke slutförda delar avsett utlänningskontrollen,
har upphört jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29 november 1957.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

243

3. Utredning angående vissa sambandsfrågor (1955: I 33; 1956: I 28; J Jjj; 5

1957:I 19)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 februari 1953 för
att utreda vissa frågor rörande riksförsvarets sambandstjänst:

Hanning, P. G., landssekreterare.

Sekreterare:

Håkansson, B. I., major.

Utredningen har den 11 september 1957 avgivit hemligt betänkande (steneilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.

4. Sakkunniga för översyn av kommunallagstiftningen för Stockholm
(1955: I 36; 1956: I 31; 1957: I 22)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 april 1953 för att
inom inrikesdepartementet verkställa översyn av kommunallagstiftningen
för Stockholm (se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1953):

Thomson, A. N., universitetskansler, ordförande;

Andersson, C. A., direktör, ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, led.
av I kamm.;

Berglund, H. J., borgarråd;

Bergvall, J., talman i I kamm.;

Grandien, A., redaktör, f. d. vice ordförande i Stockholms stadskollegium;
Larsson, Y. G. R., fil. dr, f. d. riksdagsman;

Mehr, Hj., borgarråd.

Juridisk expert:

Ekblom, S. G., hovrättsråd.

Sekreterare:

Sundberg, E. D., stadskamrerare.

Direktiven för utredningen, se 1954:1 In 38.

Utredningens arbete har upphört jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 13 december
1957.

5. Utredning angående tillverkningen av bakteriologiska sera och ympämnen
(1955:1 40; 1956:1 34; 1957:1 25)

Tillkallad av Kungl. Maj :t den 30 juni 1953 för att utreda frågan om förläggningen
av vid statens bakteriologiska laboratorium och statens veterinärmedicinska
anstalt bedriven tillverkning av human- och veterinärmedicinska
preparat jämte därmed sammanhängande spörsmål:

Montell, J. E. O., överdirektör.

Experter:

Ewald, L., civilingenjör;

Heström, H. V., professor;

Malmgren, B. R., professor.

244

Riksdagsberättelsen år 1958

I In: ^ Sekreterare:

Karlén, G. H., byråchef.

Utredningen har under tiden december 1956—mars 1957 hållit 3 sammanträden.

Utredningen har den 25 mars 1957 avgivit betänkande, betitlat Tillverkningen
av bakteriologiska och virologiska preparat (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.

6. 1954 års arkivgallringssakkunniga (1955:1 47; 1956:1 41; 1957:1 31)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1954 för att
utarbeta föreskrifter om utgallring av vissa handlingar i länsstyrelsernas
arkiv m. m.:

Hedar, F. S., arkivråd, ordförande;

Svensson, S. V., byråchef;

Lundberg, B. E., landsarkivarie, tillika sekreterare.

De sakkunniga ha under tiden december 1956—november 1957 hållit 2
gemensamma sammanträden samt ett 20-tal delsammanträden.

De sakkunniga ha den 14 maj 1957 avgivit betänkande med förslag till
bestämmelser om gallring av handlingar i länsstyrelsernas arkiv (stencilerat).

I anledning av remisser ha de sakkunniga avgivit utlåtanden i oktober
1957 angående förvaring av vissa arkivalier hos polisväsendets organisationsnämnd
samt i december 1957 angående utgallring av vissa handlingar
ur landsfiskalernas arkiv.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Sakkunniga för Sverige i nordiska kommittén för hälsovårdsutbildning

(1956:I 45; 1957:I 35)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 januari 1955 för
att för Sverige deltaga i arbetet på utarbetande av planer för det fortsatta
nordiska samarbetet för vidareutbildning av hälsovårdstjänstemän (se Postoch
Inrikes tidn. den 4 mars 1955):

Bergman, R. K., medicinalråd, ordförande;

Larsson, E. Å., jur. dr.

Expert:

Vahlne, K. G. H., laborator.

Sekreterare:

Ströberg, S. G., akademisekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1956:1 In 45.

De nordiska ländernas delegationer ha fr. o. in. december 1956 hållit gemensamma
sammanträden i Stockholm den 11 och 12 mars och i Köpenhamn
den 30 september 1957. Därutöver har den svenska delegationen sammanträtt
i Stockholm den 23 januari och den 23 februari samt i Göteborg
den 24 augusti 1957.

245

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

Utredningen har den 18 oktober 1957 avlämnat betänkande, betitlat Ge- I In# 10.
mensam nordisk hälsovårdsutbildning (stencilerat). Uppdraget är därmed
slutfört.

8. Utredning rörande maskin- och byggnadspersonalen vid sinnessjukhusen

(1956:I 52; 1957:I 39)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 juni 1955 för att
verkställa en allsidig prövning av organisationen av maskin- och byggnadspersonalen
vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1955):

Broomé, J. T. A., byråchef.

Expert:

Rönnmark, L. C. A., professor.

Sekreterare:

Lindman, E., e. o. byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1956:1 In 52.

Utredningen har under år 1957 hållit 11 sammanträden.

Utredningen har den 29 juni 1957 avgivit betänkande med förslag angående
maskin- och byggnadsverksamheten vid sinnessjukhusen (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.

9. Utredning av frågan om beaktande av samvetsbetänkligheter mot civil försvarstjänst

m. m. (1956: I 54; 1957: I 40)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för utredning
av frågan om beaktande av samvetsbetänkligheter mot civilförsvarstjänst
och beredande av möjlighet till särskild tjänstgöring åt personer,
som hysa sådana samvetsbetänkligheter (se Post- och Inrikes tidn. den
16 juli 1955):

Öhman, F. K. I., häradshövding.

Sekreterare:

Gustafson, B., tingsnotarie.

Direktiven för utredningen, se 1956: I In 54.

Utredningen har den 27 juli 1957 avgivit betänkande (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.

10. 1956 års landsfiskalsbiträdesutredning (1957:1 44)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1956 för
översyn av landsfiskalernas biträdesorganisation:
af Malmborg, N. M., kansliråd.

Experter:

Norberg, E. A., byrådirektör;

Waesterberg, L. B., landsfiskal.

246

Riksdagsberättelsen år 1958

I In: 10 Sekreterare:

Hedengren, S.-O., amanuens.

Utredningen har den 2 april 1957 avgivit betänkande angående landsfiskalernas
biträdesorganisation (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.

It. Utredning om (inordnande av fjärrskriftsförbindelser för polisväsendet

m. m. (1957: I 46)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 februari 1956 för
att verkställa utredning om anordnande av fjärrskriftsförbindelser för polisväsendet
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 februari 1956):

Billström, H., överdirektör.

Experter:

Bergvill, H. V., e. o. byråingenjör;

Enhörning, H. A., landsfogde;

Liining, N. G. A., polismästare;

Ryhre, L. G. W., civilingenjör;
von Sydow, K. E. G., överdirektör;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.

Sekreterare:

Letzén, S.-R., e. o. byråsekreterare.

Direktiven för utredningen, se 1957: I In 46.

Utredningen har nnder tiden den 16 november 1956—den 5 juli 1957 hållit
1 sammanträde.

Utredningen har den 5 juli 1957 avgivit betänkande med förslag rörande
svenska polisväsendets förseende med fjärrskriftsapparater (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.

12. Sakkunniga angående viss anläggning

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 mars 1957 för
utredning av särskilda frågor beträffande viss anläggning:
af Geijerstam, S. O., statssekreterare, ordförande;

Andermark, N. A., biträdande polisintendent;

Herlitz, C., major;

Lundström, E. D., byrådirektör;

Raab, G. A. V., överstelöjtnant.

Utredningen bar hållit 10 sammanträden och har den 30 oktober 1957
avgivit en i anledning av uppdraget utarbetad promemoria (hemligstämplad).
Uppdraget är därmed slutfört.

13. Serafimerlasarettsutredningen

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 september 1957 för
att verkställa utredning rörande de åtgärder, som oundgängligen måste vid -

247

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

tagas vid serafimerlasarettet för att medicinsk undervisning samt sjukvård I In: 14
skall kunna organiseras och bedrivas där på ett tillfredsställande sätt i avbidan
på tillkomsten av nybyggnad vid Sabbatsbergs sjukhus eller undervisningens
definitiva förläggande till annat Stockholms stad tillhörigt sjukhus:

Dahlberg, G. W., överdirektör, ordförande;

Adams-Ray, J. F. E., professor;

Lindström, E. L. A., kanslichef;

Mårdh, G. A., byrådirektör.

Sekreterare:

Råby, K. G., sjukhusintendent.

Utredningen har till och med utgången av november 1957 hållit 6 sammanträden.

Utredningen har i december 1957 avgivit betänkande (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1958

14. Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets
utbyggande m. m. (1955:1 14; 1956:1 16; 1957:1 13)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 26 maj 1939, den It)
november 1944, den 7 september 1945 och den 11 decemher 1953:

Lingman, J., landshövding, ordförande;

Bergstrand, K. J. H., professor emeritus;

Friberg, S. A., professor, rektor för karolinska institutet;

Larsson, E. Ä., jur. dr;

Rvdback, A. V. L., expeditionschef;

Wistrand, K. K., med. dr, f. d. riksdagsman.

Experter:

Dahlberg, G., överdirektör (fr. o. in. den 13 februari 1957);

John, E., arkitekt (fr. o. m. den 12 september 1957);

Råby, K. G., sjukhusintendent (fr. o. in. den 13 februari 1957).

Sekreterare:

Råby, se ovan (t. o. in. den 12 februari 1957);

Hedengren, S.-O., amanuens (fr. o. in. den 13 februari 1957).

Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (sekreteraren).

Kommissionens uppdrag, som ursprungligen avsåg frågor, som ägde samband
med karolinska sjukhusets utbyggande, har sedermera jämlikt Kungl.
Maj:ts särskilda beslut utsträckts att omfatta bland andra följande frågor,
vilka under år 1957 varit föremål för behandling från kommissionens sida,
nämligen

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 november 1954: angående förhandlingar
dels med Stockholms stad angående ändring i viss del av det s. k. Sab -

248

Riksdagsberättelsen år 1958

I 111! 14 batsbergsavtalet, dels ock med staden, Stockholms läns landsting och styrelsen
för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn rörande fördelningen
av kostnaderna för erforderliga förbättringsåtgärder vid vårdanstalten.
Kommissionen har den 27 december 1956 framlagt förslag till avtal mellan
sagda parter angående dels om- och tillbyggnad av vårdanstalten, dels
driften av en kirurgisk B-avdelning vid Sachska barnsjukhuset;

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 januari 1955: angående förhandlingar
med Stockholms stad rörande i proposition nr 1954: 212 förutsatt överenskommelse
rörande anordnande av undervisning å vissa staden tillhöriga
sjukhus m. m. Kommissionen har den 14 december 1956 framlagt förslag till
överenskommelse med staden om vissa ändringsarbeten inom patologiska
avdelningen på Södersjukhuset. Förhandlingar pågå;

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1955: angående förhandlingar med
Stockholms stad och Stockholms läns landsting rörande bl. a. avveckling av
garnisonssjukvården vid under direktionens för karolinska sjukhuset förvaltning
stående sjukhus. Kommissionen har den 27 december 1956 framlagt
förslag till avtal med staden om fördelningen av vårdkostnaderna under år
1957 vid Garnisonssjukhuset å Kungsholmen. Förhandlingar pågå;

enligt Kungl. Maj :ts beslut den 9 november 1956: angående förhandlingar
med Stockholms stad och Stockholms läns landsting om tillämpningen i visst
avseende av 1931 års avtal rörande karolinska sjukhusets uppförande och
drift och av 1925 års avtal angående Stockholms stads övertagande av hela
sin sinnessjukvård. Förhandlingar pågå;

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 mars 1957: angående förhandlingar
med Stockholms stad beträffande bl. a. de åtgärder, som föranledas av inträdd
försening i fråga om genomförandet av det s. k. Sabbatsbergsavtalet.
Kommissionen har i ämnet avlåtit ett antal skrivelser till Stockholms stadskollegium.
Förhandlingar pågå.

I samband med frågan om utbyggandet av karolinska sjukhuset med en
neurologisk och en neurokirurgisk klinik pågå förhandlingar med sällskapet
Eugeniahemmet om överlåtelse till sjukhuset av visst markområde
att användas till tomt för den blivande klinikbyggnaden.

Kommissionen har under tiden den 1 december 1956—den 30 november
1957 hållit 11 sammanträden, varjämte kommissionens arbetsutskott sammanträtt
ett flertal gånger.

15. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
(1955:I 16; 1956:1 17; 1957:1 14)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 24 september 1943,
den 10 januari 1947, den 18 juni och den 30 september 1949, den 26 maj
1950, den 30 december 1953 och den 16 december 1955:

Wejke, G. W., generaldirektör, ordförande (avliden den 9 november 1957);
Birke, G. E., grosshandlare, led. av I kamm., vice ordförande;

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

249

Crafoord, C., professor (för den thoraxkirurgiska kliniken); J Ju; J5

Dahlberg, G., överdirektör;

Hellström, J. G. L., professor;

Malmgren, B. R., professor (för centrallaboratorierna);

Pehrson, C. G., sjukhusdirektör;

Sjögren, N. T., byråchef;

Svartz-Malmberg, Nanna, professor (för den reumatologiska kliniken och
centrallaboratorierna);

Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Ekbom, C. A. H., f. d. andre kanslisekreterare.

Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. 33 41 57.

Direktiven för kommittén, se 1944: I E 24.

Kungl. Maj :t har genom beslut

den 24 september 1943 tillsatt en kommitté för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande med en dermatovenereologisk och en pediatrisk klinik,

den 14 juni 1946 uppdragit åt kommittén att utbygga sjukhusets köks-,
tvätt- och maskinanläggningar,

den 29 juni och den 25 oktober 1946 utvidgat kommitténs uppdrag till att
avse sjukhusets utbyggande jämväl med en reumatologisk klinik samt kliniker
för tuberkulos och thoraxkirurgi,

den 6 juni 1952 uppdragit åt kommittén att utbygga sjukhusets röntgenoch
badavdelningar samt att anordna en kulvertförbindelse mellan maskinanläggningen
och lungklinikerna,

den 3 juni 1955 anbefallt kommittén att uppgöra ritningar och utföra
andra förberedande arbeten beträffande en endokrinologisk forskningsinstilution
vid sjukhuset ävensom att ombygga läkarmatsalen i centralblocket
samt köksanläggningens ångkök,

den 27 april 1956 uppdragit åt kommittén att låta uppföra en nybyggnad
för det bakteriologiska centrallaboratoriet och blodgivarcentralen ävensom
att komplettera sjukhusets hydroforverk,

den 28 augusti 1956 uppdragit åt kommittén att vid sjukhuset låta uppföra
en alkoholklinik,

den 24 maj 1957 uppdragit åt kommittén att å sjukhusområdet uppföra
två personalbostadshus.

Härutöver har Kungl. Maj :t givit kommittén ytterligare ett antal uppdrag.

Kommittén har under år 1957 hållit 5 sammanträden in pleno, varjämte
kommitténs arbetsutskott hållit 8 sammanträden.

Under år 1957 har grundläggningsarbetena för uppförande av en nybyggnad
för centrallaboratoriet slutförts, varjämte byggnadsarbetena för den
endokrinologiska institutionen påbörjats.

250

Riksdagsberättelsen år 1958

I In: k* is. Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande

(1955: I 20; 1956: I 18; 1957: I 15)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att —
i enlighet med riktlinjer, som förordats av föredragande departementschefen
i det vid proposition nr 113 till 1950 års riksdag fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över inrikesärenden, samt med beaktande av vad som
anförts i statsutskottets utlåtande nr 127 med anledning av nämnda proposition
— biträda med den fortsatta handläggningen av frågorna om modernisering
och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen:

Birke, G. E., grosshandlare, led. av I kamm., ordförande;

Lundquist, G. A. R., överläkare vid Långbro sjukhus i Stockholm;
Molander, M. E., byråchef hos centrala sjukvårdsberedningen;

Snj''gg, J. G. E., förste uppsyningsman, led. av I kamm.;

Wejke, G. W., generaldirektör (avliden den 9 november 1957);

Åmark, C. E., medicinalråd.

Genom beslut den 4 december 1953 har Kungl. Maj:t uppdragit åt kommittén
att vid handläggningen av frågorna om modernisering och utbyggnad
av de statliga sinnessjukhusen till prövning upptaga de av 1947 års
psykopatvårdsutredning framlagda förslagen. Vidare har Kungl. Maj :t den
17 september 1954 uppdragit åt kommittén att verkställa en överarbetning
av de av 1948 års sinnesslövårdssakkunniga framlagda förslagen om utbyggnad
av statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg samt därmed
sammanhängande spörsmål.

Experter:

Arnéus, O. M. T., överinspektör för vården av psykiskt efterblivna;
Björck, P. B. T., med. dr;

Hedfors, N. A., kansliråd;

Mårdh, G. A., byrådirektör;

Sjunnesson, N. S., sjukhusintendent.

Sekreterare:

Brolinson, J. E. A., byrådirektör.

Biträdande sekreterare:

Persson, Ewa N. M., byråsekreterare (fr. o. m. den 24 april 1957).

Tillkallade att biträda kommittén:

Lagervall, A. G., ingenjör;

Muller, H. I., arkitekt;

Stjerngren, B. L. A., ingenjör.

Lokal: Vasagatan 36; tel. 20 36 39, 20 36 72, 11 66 16, 11 11 91 (sekreteraren).

Under år 1957 har kommittén hållit 23 sammanträden, varjämte ett arbetsutskott
samt olika expertdelegationer inom kommittén hållit ett flertal
sammanträden.

Kommittén har företagit studieresor till Holland för studium av psykopatvård
samt till Amerikas förenta stater för studium av organisations- och
planläggningsfrågor inom mentalsjukvården.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 251

Kommittén har i december 1956 avgivit förslag till byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus för budgetåret 1957/58 samt i december 1957 för
budgetåret 1958/59.

Vidare har kommittén den 20 juni 1957 avgivit betänkande angående
uppförande av ett sjukhus för vård av psykopater (stencilerat).

Kommitténs utredningsarbete rörande de statliga skol- och yrkeshemmen
pågår. Förslag i ärendet beräknas kunna avlämnas under år 1958.

17. Kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
(1955: I 31; 1956: I 26; 1957: I 18)

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1952.

Av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter:

Rydback, A. V. L., expeditionschef, ordförande;

Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;

Grönwall, A., professor, styresman för Akademiska sjukhuset i Uppsala;
Lindblad, S., räntmästare.

Av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott utsedda ledamöter:
Elmroth, A. E., landstingsman;

Hedén, T., ombudsman;

Jacobsson, E. E., hemmansägare, led. av II kannn.;

Åberg, L., landstingsdirektör.

Experter:

Pehrson, C. G., sjukhusdirektör;

Rexed, B. A., professor;

Roempke, S. O., bitr. länsarkitekt;

Vahlqvist, B., professor.

Sekreterare:

Tynelius, E. G. A., intendent.

Lokal: Akademiska sjukhuset, Uppsala; tel. 018/392 00 (sekreteraren) eller
Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (ordföranden).

Instruktion för kommittén utfärdad av Kungl. Maj :t den 30 januari 1953
(ändr. den 10 oktober 1957).

Kommittén har under tiden den 16 november 1956 — den 15 november
1957 hållit 5 sammanträden, varjämte kommitténs arbetsutskott sammanträtt
15 gånger.

Arkitekttävlingen om sjukhusets utbyggande har avslutats, och i enlighet
med prisnämndens rekommendation har av de inlämnade tävlingsförslagen
ett förslag med mottot »A — ö» gjorts till föremål för ytterligare
överarbetning. Härefter har kommittén i skrivelse den 5 november 1957
underställt Kungl. Maj:t förslag till generalplan för utbyggnaden.

Ombyggnaden av E-paviljongen har under år 1957 slutförts, varigenom
provisoriska avdelningar för dermatologi och neurologi har tillskapats.

In: n

252

Riksdagsberättelsen år 1958

I In: 17 Planläggningen av ny panncentral har slutförts, och arbetena med panncentralens
uppförande påbörjats.

Kungl. Maj :t har den 27 juni 1957 uppdragit åt kommittén att utreda frågan
huruvida förbättrade vårdmöjligheter för alkoholsjuka bör åstadkommas
genom ett förläggande av en nykterhetsvårdspoliklinik med avgiftnings-
och behandlingsavdelningar till Akademiska sjukhusets område.

Kommitténs arbete under år 1958 kommer —- förutom slutförande av påbörjade
byggnadsförslag — främst att inriktas på utredning och detaljplanering
för den kommande utbyggnaden.

18. 1953 års civilförsvar sutredning (1955: I 34; 1956: I 29; 1957: I 20)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 mars 1953 för att
pröva civilförsvarets behov och överse dess planläggning m. in. (se Postoch
Inrikes tidn. den 2 april 1953):

Löfgren, T. E., f. d. landshövding, ordförande;

Lundström, B., riksombudsman, led. av I kamm.;

Magnusson, A. T., disponent, led. av II kamm.;

Montell, J. E. O., överdirektör;

Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;

Åkerström, E. O., trämassearbetare, led. av II kamm.

Experter:

Aler, B. A. A., fil. lic., laborator;

Alm, F. B., sekreterare;

Bergman, S. G. A., tekn. dr, docent;

Hjukström, G. W., kapten;

Jarning, G. H., byrådirektör;

Loheman, A., e. o. assessor i Svea hovrätt;

Rutqvist, S. A., förste byråinspektör;

Sellergren, E. F., byråchef;

Strömdahl, I. F., riksbrandinspektör.

Sekreterare:

Sköllerstedt, K. E. R., civilförsvarsdirektör.

Biträdande sekreterare:

Terstad, I. G. A., byrådirektör.

Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr.; tel. 11 22 17.

Direktiven för utredningen, se 1954: I In 36.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 9 sammanträden
om sammanlagt 13 arbetsdagar.

Utredningen har avgivit infordrade yttranden över förslag till ny kungörelse
angående tillämpning av lagen den 17 december 1943 om polisens ställning
i krig samt över av utredningen av frågan om beaktande av samvetsbetänkligheter
mot civilförsvarstjänst avgivet förslag till ändring av civilförsvarslagen
m. m.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

253

Utredningen har vidare avgivit yttranden över civilförsvarsstyrelsens fram- J 19
ställningar angående utnyttjande av viss äldre sjukvårdsmateriel i civilförsvarets
nya sjukvårdsorganisation, angående ändring av civilförsvarskungörelsen
och avlöningsreglementena för civilförsvarspersonal, angående förstärkning
av styrelsens bevakningsavdelning, angående användning av anslag
för inköp av personlig utrustning samt angående styrelsens anslagsäskanden
för budgetåret 1958/59.

Framställning har härjämte avgivits i ärende angående ifrågasatt skattelättnad
för industriens investeringar för civilförsvarsändamål. Vidare har
orientering angående civilförsvarsutredningens principiella ställningstaganden
under hand lämnats den av överbefälhavaren utsedda utredningsmannen
rörande krigsmaktens fortsatta utveckling.

Utredningen avser att under första kvartalet 1958 avgiva sitt andra delbetänkande,
omfattande väsentliga delar av utredningsuppdraget. I övriga
delar räknar utredningen med att slutföra sitt arbete under år 1958.

19. 1953 års läkemedelskommitté (1955: I 35; 1956: I 30; 1957: I 21)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 mars 1953 för att
inom inrikesdepartementet biträda med översyn av föreliggande av 1946
års läkemedelsutredning och apoteksorganisationerna avgivna förslag rörande
läkemedelsförsörjningen och utredning av därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juni 1953):

Woxén, R., professor;

Älmeby, H. V. B., överdirektör.

Sakkunniga:

Andersson, G. L., drätseldirektör, f. d. riksdagsman;

Arvidsson, S. F. B., apotekare (t. o. m. den 26 september 1957);

Blomstedt, C. R., civilingenjör;

Ehrenberg, B. G., med. lic.;

Erixon, S. F., apotekare (fr. o. m. den 11 mars 1957);

Folkeson, E. E., förste provinsialläkare;

Larsson, N. H. Th., lantbrukare, led. av I kamm.;

Sjöberg, G. O., apotekare (t. o. in. den 11 mars 1957);

Sjöblom, C. G., leg. apotekare;

Wester, S. V., leg. apotekare (fr. o. m. den 26 september 1957);

Åkerlund, Mimmi, ombudsman.

Sekreterare:

Lundberg, K. A. O., direktör.

Biträdande sekreterare:

Mattson, A. G., civilekonom.

Lokal: Nya systcmaktiebolaget; tel. 22 95 80.

Direktiven för kommittén, se 1954: I In 37.

Kommittén har under tiden den 16 november 1956—den 15 november
1957 hållit 24 sammanträden. Tre studiebesök har företagits.

254

Riksdagsberättelsen år 1958

T IllI 19 Kommittén har avgivit infordrade utlåtanden över dels framställning angående
ändrade bestämmelser om pensionering av apoteksinnehavare och
obefordrade farmacevter samt deras efterlevande, dels ock framställning
om ändringar i bestämmelserna om apotekens allmänna avgifter.

En undersökning beträffande läkemedelsgrosshandeln (droghandeln), utförd
av professor Ulf af Trolle, har slutförts under året. En utredning angående
apotekens resultat under år 1956 har verkställts inom sekretariatet.

Kommittén kommer att slutföra sitt arbete under år 1958.

20. Utredning angående utomlänspatienter vid vissa undervisningssjukhus
m. m. (1955:I 38; 1956:I 32; 1957:I 23)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa utredning om åtgärder mot den minskade tillströmningen av
utomlänspatienter vid vissa undervisningssjukhus m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 juli 1953):

Skoog, T. O., professor, ordförande;

Huss, R. H., förste stadsläkare, led. av I kamm.;

Larsson, E. Å., jur. dr.

Sekreterare:

Råby, K. G., sjukhusintendent.

Lokal: Serafimerlasarettet; tel. växel 54 06 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1954: I In 41.

Utredningen har under tiden den 1 december 1956—den 15 november 1957
hållit 1 sammanträde.

Utredningen har i huvudsak vilat under år 1957 bl. a. på grund av att
det ansetts erforderligt att avvakta förslag från utredningen för utarbetande
av en plan för den specialiserade kroppssjukvårdens utbyggande regionvis
m. m.

21. Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning (1955: I 39; 1956: I 33;

1957: I 24)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
inom inrikesdepartementet biträda med viss beredskapsplanläggning:
Thunborg, T. F., landshövding (avliden den 10 maj 1957);
af Geijerstam, S. O., statssekreterare (fr. o. m. den 29 maj 1957).
Experter:

Bratt, S. G., överstelöjtnant (fr. o. m. den 7 januari 1957);

Dale, I. F., major (avliden den 26 februari 1957);

Gärdin, F., överstelöjtnant (fr. o. m. den 19 mars 1957);

Holmin, G., major.

Lokal: Inrikesdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
10 60 37.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

255

Planläggningen pågår. Genom bl. a. ombytet av utredningsman och en ex- J Jnj 23
pert har utredningsarbetet fördröjts. En PM med redovisning av utredningsuppdraget
är emellertid i väsentliga delar färdigställd och utredningen beräknar
kunna slutföra sitt arbete under första hälften av år 1958.

22. Sakkunniga för översqn av länssturelsernas kriqsorqanisation (1955:

I 41; 1956: I 35; 1957: I 26)

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 23 juli 1953 för att verkställa översyn av
gällande bestämmelser om länsstyrelsernas krigsorganisation och utreda
vissa därmed sammanhängande frågor:

Hanning, P. G., landssekreterare, ordförande;

Lindqvist, R. L. A., taxeringsintendent;

Söderbom, Å. H:son, överstelöjtnant.

Experter:

Englund, E. B., major;

Nordinge, K. L. P., kapten;

Wetterhall, P. C. O., kapten.

Sekreterare:

Löfgren, K. H. F., civilförsvarsdirektör.

Lokal: Länsstyrelsen i Stockholms län, Regeringsgatan 50; tel. lokalsamt.
växel 22 73 00, rikssamt. växel 22 73 20.

De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1956—den 30 november
1957 haft 10 sammanträden.

De sakkunniga ha den 1 oktober 1957 överlämnat ett hemligstämplat förslag
till mobiliseringsinstruktion för länsstyrelse. Återstående delar av uppdraget
beräknas kunna till väsentliga delar slutföras under år 1958.

23. Utredning om obligatorisk läkarundersökning av vissa grupper av livs medelsarbetare

(1955: I 42; 1956: I 36; 1957: I 27)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 juli 1953 (se Postoch
Inrikes tidn. den 4 augusti 1953):

Samuelsson, G. Y., generaldirektör.

Sakkunniga:

Axelsson, A., ordförande i Sveriges hotell- och restaurangpersonals förbund;
Forssman, S. P. M., professor;

Johansson, A., sekreterare i svenska livsmedelsarbetareförbundet;

Lund, G., agronom, direktör i Sveriges slakteriförbund;

Olsson, H., direktör i Sveriges charkuteri- och slakteriidkares riksförbund;
Silverstolpe, K. O. L., med. lic.

Sekreterare:

Iläggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.

Lokal: Vasagatan 6; tel. 22 26 20.

Direktiven för utredningen, se 1954: I In 47.

Utredningsarbetet beräknas vara slutfört i början av år 1958.

256

Riksdagsberättelsen år 1958

I In. 24 24, 1953 års utredning om civilförsvarsutbildning (1955:1 44; 1956:1 38;

1957: I 28)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1953 för översyn
av planerna för den obligatoriska civilförsvarsutbildningen m. in. (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 oktober 1953):

Blidfors, T. E. J., seminarielärare, led. av II kamin.

Experter:

Bernsten, R. R., civilförsvarsdirektör;

Grönwall, N. J., brandchef;

Jarning, G. H., byrådirektör;

Joelson, A., övningsskollärare;

Johannesson, I. V., lektor;

Lewell, S. G., kriminalkommissarie;

Loheman, A., hovrättsassessor.

Sekreterare:

Sandström, I. N., förste byråinspektör.

Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr.; tel. 20 75 90.

Direktiven för utredningen, se 1954: I In 49.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete samtidigt med 1953 års civilförsvarsutredning.

25. 195b års mjölkkommitté (1955: I 45; 1956: I 39; 1957: I 29)

Tillkallade såsom sakkunniga enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19
februari 1954 för att inom inrikesdepartementet biträda med utredning av
frågan om åtgärder för att förbättra konsumtionsmjölkens beskaffenhet och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 23
februari 1954):

Hjärre, A., professor, ordförande;

Gullbrandsson, E. R., stadsveterinär;

Huss, R. H., förste stadsläkare, led. av I kamm.;

Karlsson, Eva O., folkskollärarinna, led. av II kamm.;

Carlsson, G., lantbrukare, led. av I kamm.;

Thomé, K. E. G., professor;

Torbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.;

Zachrison, S. J. G., agronom.

Sekreterare:

Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockhoms stads hälsovårdsnämnd.
Lokal: Vasagatan 6; tel. 22 26 20.

Direktiven för utredningen, se 1955: I In 45.

Kommittén, som under tiden december 1956—november 1957 icke hållit
några sammanträden, har bedrivit visst utredningsarbete genom subkommittéer.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

257

T Tn*

26. Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket (1955: I 46, Ail*

1956: I 40; 1957: I 30)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1954 för att
verkställa översyn av hälso- och sjukvården i riket med särskild hänsyn till
den öppna vården (se Post- och Inrikes tidn. den 17 maj 1954):

Sterner, R. M. E., generaldirektör, ordförande;

Anderson, K. Hj., f. d. kontorschef, ordförande i svenska stadsförbundets
s j ukvår dsdelegation;

Andersson, E. G., sjukkassedirektör, led. av I kamm.;

Berg, N. G., lasarettsläkare (t. o. m. den 11 februari 1957);

Biörck, K. G. W., docent;

Collin, Karin, förbundsordförande;

Engel, A. G. W., generaldirektör;

von Friesen, O. B., med. lic., led. av II kamm.;

Gerle, B., docent, överläkare vid S:t Lars sjukhus;

Gerner, K. G. T., provinsialläkare;

Hakeman, Elin, landstingsassistent;

Inghe, P. G., socialläkare;

Johansson, E. O., underläkare (fr. o. m. den 12 februari 1957);

Johansson, R. B., statsråd, led. av I kamm. (t. o. m. den 8 november 1957);
Karlsson, Eva O., folkskollärarinna, led. av II kamm.;

Liljedahl, Edith, första distriktssköterska, led. av II kamm.;

Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Thorsson, Inga, förbundsordförande, led. av II kamm.;

Täckholm, Jenny, vice värdinna vid Stockholms stads fattigvårdsnämnds pensionärshem; Viklund,

K. G., landstingsdirektör;

Åmark, C. E., docent, medicinalråd.

Experter:

Bunne, B. E- G., byråchef;

Hallenborg, U., planeringschef;

Lundgren, Ann-Margret, förste byråsekreterare;

vid behandling av frågor rörande den psykiska sjukvården:

Frey, T. S:son, docent, överläkare vid Lillhagens sjukhus;

Segnestam, C.-O., överläkare vid Sundby sjukhus.

Sekreterare:

Adin, B. H., förste byråsekreterare.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1955 tillsatte
chefen för inrikesdepartementet samma dag en särskild delegation inom
kommittén med uppdrag att verkställa utredning av frågan om mentalsjukvårdens
och särskilt den öppna mentalsjukvårdens organisation, dess samordning
med annan sjukvård samt därmed sammanhängande spörsmål.

Tillkallade att såsom sakkunniga ingå i delegationen:

Johansson, R. B.„ se ovan, ordförande (t. o. m. den 8 november 1957);

17 llihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.

Rlksdagsberättelsen.

258

Riksdagsberättelsen år 1958

1 In: 26 Thorsson, Inga, se ovan, ordförande (fr. o. m. den 9 november 1957);
Dahlgren, I., förbundsdirektör (fr. o. m. den 9 november 1957);
von Friesen, O. B., se ovan;

Gerle, B., se ovan;

Inghe, P. G., se ovan;

Svensson, P. G. A., se ovan;

Åmark, C. E., se ovan.

Genom beslut den 29 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt delegationen att
verkställa översyn av gällande bestämmelser om statsbidrag till psykisk
barna- och ungdomsvård samt därmed sammanhängande spörsmål. För
nämnda ändamål tillkallades den 15 oktober 1956 följande experter:

Ahnsjö, S., docent;

Jansson, Elsa, psykolog;

Jonasson, Margit, socialkurator;

Reinius, E., leg. läkare.

Sekreterare:

Fägring, S. R., förste byråsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Widén, Kerstin, byråinspektör (fr. o. in. den 1 november 1957).

Lokal: Stora Nygatan 1, 1 tr.; tel. 21 02 36, 21 02 54, 21 02 87, 20 65 34.
Direktiven för kommittén, se 1955: I In 46; för mentalsjukvårdsdelegationen,
se 1956: I In 40.

Kommittén har under tiden november 1956—oktober 1957 hållit sammanträden
under 12 dagar, varjämte olika delegationer inom kommittén samt
dess arbetsutskott hållit ett större antal sammanträden.

Kommittén avser att snart efter årsskiftet 1957/58 avgiva ett första betänkande
beträffande i första hand tjänsteläkarorganisationen.

Delegationen har under tiden december 1956—november 1957 hållit sammanträden
under 27 dagar.

Delegationen har slutfört ett par större utredningar rörande förekomsten
av psykiska sjukdomar, nämligen en s. k. fältundersökning i Hallands län
och en s. k. intervjuundersökning i Stockholms stad.

Delegationen har i november 1957 avgivit betänkande rörande den psykiska
barna- och ungdomsvården (SOU 1957: 40).

Delegationen avser att under första halvåret 1958 avgiva dels sitt huvudbetänkande,
dels ock ett betänkande angående vissa vårdformer i anslutning
till den psykiska barna- och ungdomsvården.

27. Sinnessjuklagstiftningskommittén (1955: I 48; 1956: I 42; 1957: I 32)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att
verkställa utredning av vissa rättssäkerhetsfrågor inom sinnessjukvården
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den
21 juni 1954):

Bexelius, T. A., justitieombudsman, ordförande i nedan angiven sakkunnigkommitté.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

259

Sekreterare: I In: 27

Nordqvist, H. V. H., e. o. hovrättsassessor.

Expert, tillika biträdande sekreterare (fr. o. m. den 8 april 1957):

Holmberg, N. E. G., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Erik Dahlbergsgatan 58—62; tel 61 97 02 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1955: I In 48.

Kungl. Maj :t har den 27 juni 1957 uppdragit åt utredningen att, i samband
med utredningens tidigare erhållna uppdrag, verkställa en fullständig
översyn av sinnessjuklagstiftningen och i anslutning därtill utfärdade föreskrifter
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 juli 1957).

Med stöd av bemyndigande samma dag tillkallade ytterligare sakkunniga: Elmgren,

B. F., överlärare, led. av I kamm.;

Gustafsson, G. E., föreståndare, led. av II kamm.;

Hamrin, R. Y., redaktör, led. av II kamm.;

Magnusson, E. O. B., hemmansägare, led. av II kamm.;

Nordqvist, H. V. H., se ovan, vice ordförande;

Österman, E. G. E., överläkare, f. d. riksdagsman;

Åmark, C. E., medicinalråd.

Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet
den 27 juni 1957):

För egen del ansluter jag mig till den uppfattningen att en översyn av sinnessjuklagstiftningen
i dess helhet nu bör komma till stånd och att den uppdrages
åt rättssäkerhetsutredningen att verkställa.

Med hänsyn till psykiatriens utveckling de senaste årtiondena är det fullt
naturligt att den nuvarande lagstiftningen —• som i stora delar bestått oförändrad
alltsedan sin tillkomst — kommit att framstå som föråldrad och otidsenlig. Utgångspunkten
för en ny lagstiftning bör enligt min mening vara att så långt möjligt
likställa mentalsjukvård med annan sjukvård. Att man även i fortsättningen måste
ha kvar särskilda bestämmelser om mentalsjukvården har sin grund framför allt
däri, att det under vissa omständigheter är nödvändigt att kunna å sinnessjukhus
kvarhålla en patient mot hans vilja. Med hänsyn härtill måste i lag noga regleras
när en person mot sin vilja skall få intagas å sinnessjukhus och när han äger bli
utskriven därifrån ävensom förfarandet vid in- och utskrivning. Vidare nödvändiggör
nyssnämnda förhållande särskilda föreskrifter angående vården på dessa
sjukhus. Det är huvudsakligen i dessa hänseenden som det erfordras en särskild
lagstiftning, och en ny lag i ämnet synes mig såvitt möjligt böra begränsas till
att omfatta nämnda spörsmål.

Såsom framgår av vad jag tidigare anfört har rättssäkerhetsutredningen främst
att behandla själva utskrivningsförfarandet samt frågan om undantagande av vissa
vårdfall från reglerna om retentionsrätt och inrättande av öppna avdelningar vid
sjukhusen. Sistnämnda spörsmål berör även frågan om formerna för frivillig intagning.
I övrigt omfattar däremot utredningens uppdrag icke intagningsförfarandet
och de särskilda föreskrifterna angående vården på sinnessjukhus. Det är
emellertid uppenbart att de olika frågorna äger nära samband med varandra och
att de alla är viktiga ur rättssäkerhetssynpunkt. Utredningen har under sitt arbete
icke heller kunnat undgå att komma in även på frågorna om intagning och vård
på sinnessjukhus. Jämväl dessa spörsmål hör sålunda nu upptagas till omprövning.

260

Riksdagsberättelsen år 1958

I In: 27 Vad angår intagning å sinnessjukhus mot vederbörandes vilja är det av största
vikt att förfarandet är omgärdat med så starka rättssäkerhetsgarantier som möjligt.
Det svåraste spörsmålet i samband med intagningen är att på ett tillfredsställande
sätt ange förutsättningarna för intagning. Enligt sinnessjuklagen fordras för
att intagning skall kunna ske att vederbörande är sinnessjuk eller sinnesslö och
i behov av vård å sinnessjukhus. I praxis har begreppet sinnessjuk i sinnessjuklagen
fått en ganska vidsträckt omfattning och under detta begrepp har bl. a. hänförts
vissa s. k. psykopater och andra vårdbehövande personer med psykiska
särdrag. Den utvidgning av förutsättningarna för intagning, som ägt rum i tilllämpningen,
synes ha medfört viss löslighet vid intagning å sinnessjukhus. Vid en
av rättssäkerhetsutredningen verkställd preliminär genomgång av visst material
angående intagningsförfarandet har särskilt innehållet i vårdattesterna i många
fall befunnits mindre tillfredsställande. Av vårdattesterna framgår ej alltid att den
undersökte enligt läkarens uppfattning lider av sinnessjukdom eller sinnesslöhet,
utan huvudvikten har lagts vid att vårdbehov föreligger. Detta är särskilt fallet
med farliga alkoholister, beträffande vilka det i tämligen stor utsträckning torde
förekomma att intagning sker å sinnessjukhus. Nu berörda praxis torde i viss mån
sammanhänga med den oklarhet, som föreligger beträffande intagningsförutsättningarna,
och det måste anses angeläget, att lagbestämmelserna förtydligas på
denna punkt. I detta sammanhang vill jag erinra om att 1947 års psykopatvårdsutredning
i sitt betänkande (SOU 1952:46) uttalade, att det knappast torde råda
någon meningsskiljaktighet om det önskvärda i att det genom uttryckligt stadgande
i lag fastslås, att även andra själsligt abnorma än sinnessjuka och sinnesslöa kan
för vård och observation intagas å sinnessjukhus, och utredningens uppfattning
att sinnessjuklagens indikationer för intagning å sinnessjukhus borde omarbetas
biträddes av åtskilliga remissinstanser.

För att nå betryggande rättssäkerhetsgarantier vid intagning å sinnessjukhus
ligger det nära till hands att bereda möjlighet till omprövning av beslut om intagning
och även denna fråga anser jag bör utredas. Möjligen skulle detta spörsmål
kunna lösas genom att den lokala nämnden finge befogenhet att pröva sjukvårdsläkarens
intagningsbeslut. Såvitt angår s. k. psykopater förordades en sådan prövningsmöjlighet
från flera håll redan under remissbehandlingen av psykopatvårdsutredningens
förslag.

I detta sammanhang vill jag även något beröra den planerade psykopatvårdsorganisationen.
Avsikten är att inrätta särskilda specialsjukhus för s. k. psykopater
och ett detaljutformat förslag om uppförande av ett sådant sjukhus — avsett såsom
en första utbyggnadsetapp inom denna vårdorganisation — kan förväntas inom
den närmaste tiden. I och med inrättandet av särskilda psykopatsjukhus uppkommer
frågan, vilka bestämmelser som skall gälla för vård å dylika sjukhus. Med
hänsyn till det klientel, som avses skola vårdas där, torde det vara nödvändigt att
i vissa fall kunna kvarhålla en patient mot hans vilja. Man måste således ha regler
om retentionsrätt likartade dem som gäller för sinnessjuka. Därav följer också att
man bör ha ett likartat förfarande vid intagning och utskrivning. Även de övriga
föreskrifter som kan erfordras i fråga om själva vården å psykopatsjukhus torde
komma att i stort sett överensstämma med dem som behövs för vanliga sinnessjukhus.
På grund härav och då psykopatsjukhusen är avsedda att utgöra specialsjukhus
inom sinnessjukvårdens ram bör den nya lagstiftningen omfatta samtliga
de lagbestämmelser som befinnes erforderliga för vård av psykiskt sjuka å såväl
sinnessjukhus som psykopatsjukhus.

Även vissa andra centrala frågor i den nuvarande sinnessjuklagstiftningen synes
mig böra omprövas. Sålunda torde kunna ifrågasättas om behov alltjämt föreligger
av särskilda bestämmelser angående intagning efter egen ansökan å sinnessjukhus
för observation. Därest möjlighet beredes till intagning utan retentionsrätt, föreligger
icke längre samma skäl för att bibehålla nämnda form av observationsintag -

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

261

ning. Även i övrigt torde bestämmelserna om intagning för observation böra om- J Jjjj 27
prövas. Vidare synes jämväl böra utredas frågan om de lämpligaste formerna för
förhör angående person, som är intagen å sinnessjukhus. Den gällande ordningen
med förhör vid domstol torde tillämpas ytterligt sällan och utredningen bör pröva
om icke förenklade former för förhören är möjliga utan att det värde, som är förenat
med det nuvarande förfarandet, går förlorat.

Vår nuvarande sinnessjuklag innehåller ett särskilt kapitel om sinnesundersökning
i brottmål m. m. Däri anges under vilka förutsättningar domstol äger besluta
om sinnesundersökning och där ges processuella regler angående målets handläggning
i de fall, då sinnesundersökning beslutas. Vidare innehåller nämnda kapitel
bestämmelser om var och hur sinnesundersökning skall verkställas.

Nyssnämnda bestämmelser är, såsom framgår av det anförda, huvudsakligen av
processrättslig karaktär. Man kan då fråga sig om bestämmelser av sådan art
bör bibehållas i en ny omarbetad sinnessjuklag eller om de icke hellre bör utbrytas
från denna lagstiftning. Starka skäl talar för sistnämnda ståndpunkt och
detta särskilt om man — i enlighet med vad som skisserats av kommittén för översyn
av hälso- och sjukvården i riket — tänker sig att i framtiden samla bestämmelserna
om vår sjukvård i en allmän hälso- och sjukvårdslag. I en sådan lag hör
nyssnämnda processrättsliga bestämmelser icke hemma. Jag vill därför förorda att
man redan nu tar upp till övervägande frågan om att ur sinnessjuklagen bryta ut
ifrågavarande bestämmelser och i annan ordning reglera förfarandet vid sinnesundersökning
i brottmål. Vid behandlingen av förevarande spörsmål bör samråd
äga rum med den kommitté som f. n. verkställer utredning om en omorganisation
och effektivisering av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet.

Utöver de frågor jag nu berört innehåller sinnessjuklagen och sinnessjukstadgan
-— såsom framhållits bl. a. av mentalsjukvårdsdelegationen — åtskilliga andra
bestämmelser som torde behöva överses. Några närmare direktiv för en sådan
översyn synes icke erforderliga. Jag vill endast framhålla vikten av att vid tvångsintagning
den intagne beredes så stor frihet som möjligt utan att det allmänna säkerhetskravet
likväl åsidosättes samt att så starka garantier som möjligt tillskapas för
rättssäkerheten inom sinnessjukvården.

Vidare vill jag understryka angelägenheten av att en ny lagstiftning på detta
område göres så enkel och entydig som möjligt.

I enlighet med vad jag sålunda anfört vill jag förorda att rättssiikerhetsutredningens
uppdrag utvidgas till att omfatta en fullständig översyn av hela sinnessjuklagstiftningen.
Utredningen bör därvid nära samråda med andra utredningar
som arbetar på detta eller angränsande områden. Jag tänker härvid främst på
— förutom nyssnämnda kommitté för det rättspsykiatriska undersökningsväsendet
— mentalsjukvårdsdelegationen, utredningen om administrativa frihetsberövanden
och statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande.

Därest rättssäkerhetsutredningens uppdrag utvidgas på sätt jag här förordat
torde det bli ofrånkomligt att ytterligare förlänga de tidsbegränsade bestämmelserna
om lokala utskrivningsnämnder. Huruvida detta bör ske genom att bestämmelserna
formellt inarbetas i sinnessjuklagen eller genom att 1949 års lag förlänges
får ankomma på utredningen att pröva och därefter avlämna särskilt förslag i
denna del. Utredningen torde jämväl böra vara oförhindrad att i det sammanhanget
föreslå sådana ur rättssäkerhetssynpunkt betydelsefulla ändringar i lagstiftningen
som utredningen finner angelägna och som lämpligen kan upptagas till särskild
behandling.

Under året ha de i de ursprungliga direktiven omnämnda rättssäkerhetsspörsnialen
gjorts till föremål för särskilda undersökningar. De sakkun -

262

Riksdag sberättelsen år 1958

I In: 27 niga ha under tiden september—november 1957 sammanträtt 3 dagar. Förslag
har avlämnats om att lagen den 21 september 1949 med särskilda bestämmelser
om utskrivning från sinnessjukhus måtte förlängas för ytterligare
en tidsperiod.

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

28. 1954 års brandlagsrevision (1955: I 50; 1956: I 43; 1957: I 33)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att
inom inrikesdepartementet verkställa översyn av brandlagstiftningen och
brandförsvarets organisation jämte därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1954):

Westling, E. A., landshövding, ordförande (avliden den 15 oktober 1957);
Tottie, A. V. R., landshövding, ordförande (fr. o. m. den 12 november 1957);
Anderberg, H. R„ f. d. stationsmästare, led. av I kamm.;

Anderson, J. R., folkskollärare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 5 juli 1957);
Dickson, J. I. A., kammarherre, led. av II kamm.;

Grönlund, K. M., brandchef;

Nilsson, E. H., förman, led. av I kamm.;

Nilsson, F., landstingsman;

Peterson, A., ombudsman;

Pettersson, G., brandchef;

Swedberg, G. R., pastor, led. av II kamm. (avliden den 9 juni 1957);

Tell, V., brandchef.

Expert:

Noring, C.-A., länsassessor.

Sekreterare:

Källner, C.-G., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 27 maj 1957).

Lokal: Kalendervägen 38, Göteborg; tel. 46 30 22.

Direktiven för utredningen, se 1955: I In 50.

Revisionen har under tiden december 1956—oktober 1957 sammanträtt 4
dagar. I viss utsträckning har arbetet jämväl bedrivits i delegationsform.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

29. Utredning rörande efterutbildning av vissa utländska läkare
(1956: I 44; 1957: I 34)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1954 för
att utreda frågan om efterutbildning av vissa utländska läkare och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 18 januari 1955):
Thunborg, T. F., landshövding (avliden den 10 maj 1957);

Rexed, B. A., professor (fr. o. m. den 27 juni 1957).

Experter:

Adams-Ray, J. F. E„ professor (fr. o. m. den 25 november 1957);

Borner, G. F., f. d. lasarettsläkare;

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

263

Gröndal, H. O. F., lönesekreterare (fr. o. m. den 25 november 1957); I In: 30

Husmark, J. E., leg. läkare;

Johansson, R. B., statsråd, led. av I kamm. (t. o. m. den 8 november 1957);

Rexed, se ovan (t. o. m. den 26 juni 1957);

Ulvhammar, L. A., f. d. l:e provinsialläkare;

Werkö, L. A., professor (fr. o. m. den 25 november 1957).

Sekreterare:

Palmstierna, T. C. O. K., friherre, byrådirektör.

Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00; lokalsamt. växel 34 05 00, rikssamt. växel 34 06 50 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1956: I In 44.

Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1958.

30. Statens medicinska förhandlingskommission i Göteborg (kommissionen
för förhandlingar med Göteborgs stad i vissa medicinska universitetsfrågor)

(1956: I 48; 1957: I 36)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 mars 1955 med
uppdrag att föra förhandlingar med Göteborgs stad rörande sådana frågor i
samband med den medicinska undervisningens ordnande i Göteborg, som
av departementschefen hänskjutas till kommissionen för handläggning:
Richert, A. G., f. d. landshövding, ordförande;

Odin, M. O., professor;

Topelius, G. Z., kansliråd.

Experter:

Bergh, E. A., byråchef;

Ströberg, S. G., akademisekreterare;
von Zweigbergk, J. O., medicinalråd.

Sekreterare:

Holmstrand, K. O., byråsekreterare.

Lokal: Vasagatan 34, Göteborg; tel. 11 36 00 (ordföranden) och Göteborgs
sjukhusdirektion, Polhemsplatsen 5, Göteborg; tel. 19 20 00 (sekreteraren).

Kungl. Maj:t har den 11 mars 1955 uppdragit åt kommissionen att — med
ledning av vad chefen för inrikesdepartementet i propositionen nr 135/1955
i ämnet anfört — företaga erforderlig utredning av frågan om ett ifrågasatt
övertagande från Göteborgs stads sida av vanföreanstaltens i Göteborg ortopediska
klinik samt att, därest utredningsresultatet så skulle föranleda, upptaga
förhandlingar med staden och övriga berörda parter angående stadens
övertagande av kliniken. I samband härmed borde kommissionen till närmare
övervägande upptaga frågan om ett överförande i stadens ägo av, förutom
den ortopediska klinikbyggnaden, jämväl övriga byggnader vid vanföreanstalten.

264

Riksdagsherättelsen år 1958

I In: 30 Kungl. Maj:t har den 31 augusti 1956 uppdragit åt kommissionen atl utreda
frågan om den framtida användningen av vid vanföreanstalten i Göteborg
befintliga byggnader med undantag av den ortopediska klinikbyggnaden,
varvid i första hand förutsättningarna för ett inrymmande i nämnda
byggnader av lokaler för yrkesutbildning av handikappade med tillhörande
elevinternat borde undersökas. I samband härmed borde även upptagas
till prövning frågan om arbetsklinikens förläggning samt samordningen av
dess verksamhet och övrig verksamhet vid den ombildade anstalten med
sjukvården och undervisningen, särskilt i socialmedicin, vid Sahlgrenska
sjukhuset och Göteborgs universitet.

Kungl. Maj:t har den 24 maj 1957 uppdragit åt kommissionen att — med
beaktande av vad chefen för inrikesdepartementet därom anfört i propositionen
nr 104/1957 — upptaga förhandlingar med Göteborgs stad och övriga
berörda parter rörande fördelningen av kostnaderna för nybyggnad av hudklinik
och för ifrågasatt utvidgning av kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset
samt för anordnande av undervisningslokaler vid Konung Gustaf V:s
jubileumsklinik i Göteborg.

Kommissionen har under tiden december 1956—den 15 november 1957
hållit 8 sammanträden.

Kommissionen beräknar att i början av år 1958 kunna avgiva förslag till
avtal med Göteborgs stad om stadens övertagande av vanföreanstaltens ortopediska
klinik. Samtidigt beräknas utredning av frågan om den framtida användningen
av övriga vid vanföreanstalten befintliga byggnader kunna framläggas.
Kommissionen har slutfört med Göteborgs stad upptagna förhandlingar
rörande fördelningen av kostnaderna för nybyggnad av hudklinik
m. m. samt i november 1957 avlämnat på förhandlingarna grundade förslag.

31. Karolinska sjukhusets utrustningskommitté (1956: I 50; 1957: I 37)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 mars 1955 för att
handhava de frågor om utrustning av nytillkommande kliniker och institutioner
vid karolinska sjukhuset, som hänskjutas till kommittén för handläggning: Aare,

S. Th. B., byrådirektör, ordförande;

Birke, G. E., grosshandlare, led. av I kamm.;

Edwall, E. H. A., kamrerare;

Johansson, O. F., intendent;

Olauson, J. E., intendent.

Sekreterare:

Jeppsson, J. T., t.f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. växel 34 05 00.

Kungl. Maj:t har den 26 maj 1955 uppdragit åt kommittén att inkomma
med förslag till utrustning av thoraxklinikerna.

Den 30 juni 1955 har Kungl. Maj:t utvidgat kommitténs uppdrag till att
omfatta jämväl frågan om inredning och utrustning av karolinska institu -

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

265

tets forskningslaboratorium vid karolinska sjukhusets thoraxkirurgiska kli- J Ju; 32
nik.

Kommittén har vidare den 30 november 1956 fått i uppdrag att handhava
frågorna om utrustning av den endokrinologiska avdelningen, alkoholkliniken
och centrallaboratorierna vid karolinska sjukhuset samt sjukhusets administrationslokaler
och vissa bostadslägenheter i Solna.

Slutligen har Kungl. Maj:t den 10 maj 1957 till kommittén hänskjutit
frågan om inredning och utrustning av den planerade nya institutionen för
teoretisk alkoholforskning vid karolinska medikokirurgiska institutet.

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållit 9 sammanträden,
varjämte kommitténs arbetsutskott sammanträtt 21 gånger.

Kommittén har den 15 februari 1957 överlämnat förslag till utrustning av
administrationslokaler och personalbostadsrum.

Arbetet med upphandling av utrustning för thoraxklinikerna, forskningslaboratoriet
vid den thoraxkirurgiska kliniken samt administrationslokalerna
har fortskridit enligt uppgjord plan.

32. Kommissionen för förhandlingar med Malmöhus läns landsting och
Malmö stad rörande frågor, som äga samband med den medicinska undervisningens
och forskningens anordnande i Lund och Malmö (1956: I 51;

1957: I 38)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 20 maj och den 17
juni 1955 med uppgift att föra förhandlingar dels med Malmöhus läns landsting
rörande sådana frågor i samband med lasarettets i Lund upplåtande för
medicinsk undervisning, som av departementschefen hänskjutas till kommissionen
för handläggning, dels ock med Malmö stad rörande i propositionen
nr 212/1954 förutsatt överenskommelse angående anordnande av undervisning
å Malmö allmänna sjukhus:

Ohlsson, L. G., borgmästare, ordförande;

Brunnberg, H. A., byggnadsråd;

Wiberg, G. G. F., professor.

Expert:

Glimstedt, E. G., professor.

Sekreterare:

Persson, A. E., assessor.

Lokal: Rådhuset, Hälsingborg; tel. 205 10.

Genom beslut den 3 september och den 3 oktober 1956 har chefen för
ecklesiastikdepartementet uppdragit åt kommissionen att upptaga förhandlingar
med Malmöhus läns landsting angående dels landstingets deltagande
i kostnaderna för ifrågasatt utbyggnad av djuravdelningen vid den fysiologiska
institutionen vid universitetet i Lund ävensom därmed sammanhängande
frågor, dels ock lasarettets i Lund upplåtande för sjukgymnastutbildning
vid en statlig sjukgymnastskolas förläggande i Lund.

266

Riksdagsberättelsen år 1958

I In: 32 Vidare har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 maj 1956 och den 31 maj
1957 uppdragits åt kommissionen dels att i samband med pågående förhandlingar
med landstinget till prövning upptaga icke blott frågan om en förenkling
av nuvarande förfarande vid beviljande av statsbidrag utan även frågan
om en snävare gränsdragning för det område, till vilket statsbidrag kan
ifrågakomma, dels ock att med landstinget upptaga förhandlingar angående
dess deltagande i kostnaderna för uppförande och drift av en ny barnpsykiatrisk
klinik.

Kommissionen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 7
sammanträden.

Kommissionen har den 20 juni 1957 framlagt förslag dels rörande uppförande
av såsom etapp II i panncentralen vid lasarettet benämnd byggnad
samt normerna för i vilken utsträckning staten bör ekonomiskt understödja
ifrågavarande byggnadsföretag, dels rörande yttre arbeten vid om- och tillbyggnad
av kirurgiska kliniken vid lasarettet samt frågan om i vilken utsträckning
staten bör bidraga till kostnaderna härför, dels ock rörande
landstingets deltagande i kostnaderna för ifrågasatt utbyggnad av djuravdelningen
vid den fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund ävensom
därmed sammanhängande frågor.

Vidare har kommissionen den 20 juni 1957 anmält resultatet av förhandlingarna
angående lasarettets i Lund upplåtande för sjukgymnastutbildning
vid en statlig sjukgymnastskolas förläggande i Lund.

Kommissionen har slutligen avgivit yttranden dels den 1 november 1957 i
anledning av framställning från Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse
om statligt bidrag till uppförande av ny huvudinfart vid lasarettet
i Lund, dels ock den 8 november 1957 i anledning av en av direktionen
för Malmöhus läns landstings sjukvårdsinrättningar i Lund gjord framställning
om statligt bidrag till vissa i framställningen närmare angivna ändamål.

33. Utredning av frågan om ordnandet av viss högre utbildning av sjuksköterskor
m. m. (1956: I 55; 1957: I 41)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 att såsom
experter biträda medicinalstyrelsen vid fullgörande av styrelsen samma
dag meddelat uppdrag att dels med beaktande av vad föredragande departementschefen
anfört i 1955 års statsverksproposition (XI ht, p. 110) verkställa
översyn av det av 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen
i den 10 november 1949 avlämnat betänkande II (SOU 1951: 33) framlagda
förslaget rörande ordnandet av bland annat utbildningen av sjuksköterskor
med undervisande och administrativa uppgifter, dels ock i samråd med styrelsen
för statens institut för folkhälsan och styrelsen för barnmorskeläroanstalten
i Göteborg samt med beaktande av vad föredragande departementschefen
anfört i prop. nr 129/1955 (s. 25—26) utreda möjligheterna att —
utan att eftersätta kravet på erforderlig kompetens för innehav av kombine -

267

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

rade distriktssköterske- och barnmorsketjänster — förkorta utbildningsti- J Juj 35
den för distriktssköterskebarnmorskorna:
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;

Höjer, Gerda, ordförande i svensk sjuksköterskeförening, led. av II kamm.;

Janzon, Astrid H. M., föreståndare för statens sjuksköterskeskola i Stockholm
;

Lundgren, Karin M., föreståndare för statens sjuksköterskeskola i Göteborg; Lundkvist,

Brita S., biträdande första distriktssköterska i Norrbottens län.
Sekreterare:

Hedberg, Ingegärd, byråsekreterare.

Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. växel 22 67 00.

Utredningen har under tiden den 16 november 1956—den 15 november
1957 hållit sammanträden under 20 dagar.

Utredningen har i augusti 1957 avgivit betänkande med förslag angående
högre utbildning för sjuksköterskor (stencilerat).

Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1958.

34. Motortåvlingsutredningen (1956:1 56; 1957:1 42)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1955 för
att utreda frågan om erforderliga säkerhetsföreskrifter vid motortävlingar
och uppvisningar med motorfordon m. m.;

Hagstrand, E. F., expeditionschef.

Sekreterare:

Kritz, L.-B., e. o. aktuarie.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (utredningsmannen), 20 72 26 (sekreteraren).

Beslut, vari Kungl. Maj:ts bemyndigande lämnats, se 1956:1 In 56.

Bearbetningen av från länsstyrelserna införskaffat utredningsmaterial
har avslutats. Kompletterande material från bl. a. statspolisen och motortävlingsorganisationerna
har införskaffats och bearbetats. Av utredningsarbetet
återstår bl. a. en teknisk undersökning rörande avspärrningsanordningar,
tävlingsfordonens beskaffenhet m. m. Under året har vissa studier
gjorts av de tävlandes beteende vid orienterings- och tillförlitlighetstävlingar.

Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1958.

35. Utredning av frågan om utbyggnad av ambulans- och räddnings flygtjänsten
i riket m. m. (1957: I 43)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1956 för att
biträda med utredning av frågan om utbyggnad av ambulans- och räddningsflygtjänsten
i riket samt därmed sammanhängande spörsmål (se Postoch
Inrikes tidn. den 2 februari 1956):

Näsgård, B., statsråd, led. av I kamm. (t. o. in. den 16 februari 1957);

268

Riksdagsberåttelsen år 1958

I In: 35 Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 17 februari
1957).

Experter:

Borgström, R. J. M., civilförsvarsdirektör (fr. o. m. den 9 december 1957);
Broberg, F. B. J., byråchef;

Franzon, F. L., köpman;

Sidenbladh, K. J. E., hovrättsråd;

Synnergren, S. G. E., major (fr. o. m. den 9 december 1957);

Weimar, Å. J. H. C., civilingenjör;

Westergård, B. M., t. f. flygöverdirektör.

Sekreterare:

Lundberg, B. I., förste kanslisekreterare.

Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1957:1 In 43.

Genom beslut den 27 juni 1957 har Kungl. Maj :t uppdragit åt utredningen
att vid fullgörandet av utredningens uppdrag jämväl till prövning upptaga
sådana av riksdagens revisorer eller eljest i statsutskottets utlåtande nr
93/1957, punkten 32, berörda frågor rörande räddningstjänsten i fjällen,
vilka icke innefattas i utredningens tidigare uppdrag.

Utredningen har under tiden december 1956—den 15 oktober 1957 hållit
7 sammanträden.

Utredningen har den 15 oktober 1957 avgivit betänkande angående ambulans-
och räddningsflygtjänsten (stencilerat) och därmed slutfört sitt
ursprungliga uppdrag.

Utredningen beräknas slutföra sitt nya uppdrag under år 1958.

36. 1956 års rättsläkarutredning (1957: I 45)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 februari 1956 för
att verkställa utredning av frågan om erforderliga åtgärder för att erhålla
en bättre rekrytering till rättsläkarbanan m. m.:

Kull, B., statskommissarie.

Sekreterare:

Rudhe, R. S., förste byråsekreterare.

Lokal: Birger Jarls torg 10; tel. 22 08 60.

Beslut, vari Kungl. Maj :ts bemyndigande lämnats, se 1957: I In 45.
Utredningen har för återstående frågor om de antropologisk-genetiska
undersökningarna under tiden november 1956—oktober 1957 hållit 8 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

37. Utredning om ändrade former för försäljning av preventivmedel

(1957:I 47)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 mars 1956 för utredning
av frågan om ändrade former för försäljning av preventivmedel

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

269

och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 28 J Ju»
mars 1956):

Ryman, S.-H. G., byråchef.

Experter:

Hellström-Olsson, Rosa, sekreterare i Målsmännens Riksförbund (fr. o. m.
den 9 april 1957);

Herlitz, C. W., professor, skolöverläkare;

Jönsson, J. L., pastor;

Widlund, B., advokat.

Sekreterare:

Nordlund, S. F., hovrättsassessor.

Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1957: I In 47.

Utredningen har under tiden november 1956—november 1957 hållit 25
sammanträden, av vilka experterna deltagit i 6. Utredningsmannen och sekreteraren
ha därjämte företagit studiebesök i Köpenhamn och Hamburg.
Utredningen beräknas bliva slutförd under första halvåret 1958.

38. Utrustningskommittén för statens sinnessjukhus (1957: I 48)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 mars 1956 med
uppdrag att handhava de frågor om utrustning vid statens sinnessjukhus,
som av departementschefen hänskjutas till kommittén för handläggning, i
första hand frågor om utrustning av Gullberna sjukhus:

Andrée, T. E., landstingsman, f. d. riksdagsman, ordförande;

Aare, S. Th. B., byrådirektör;

Ekblad, M., överläkare;

Muller, H. I., arkitekt;

Sjunnesson, N. S., sjukhusintendent;

Wolgast, T., led. av I kamm.

Experter:

Eklund, S., överläkare;

Lindelöf, E., första föreståndarinna;

Lindvall, E., sjukhusintendent.

Sekreterare:

Lindahl, C.-G. W., tjänsteman.

Lokal: Gyllenstjernsgatan 16; tel. 60 08 25, 67 64 51.

Kommittén har under tiden december 1956—november 1957 hållit 5 sammanträden
och dess arbetsutskott 8 sammanträden.

Kommitténs arbete med utrustningen av Gullberna sjukhus beräknas att
fortgå under en del av år 1958.

270

Riksdagsberättelsen år 1958

I In: 39

39. Utredning om vidgade befogenheter för direktionerna vid statens
sinnessjukhus (1957: I 49)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att utreda
frågan om vidgade befogenheter för direktionerna vid statens sinnessjukhus: Arvidsson,

K. A. V., f. d. kanslichef (t. o. m. den 23 oktober 1957);

Sylwan, Å. H:son, landssekreterare (fr. o. m. den 24 oktober 1957).
Sekreterare:

Forss, K. J. R., e. o. länsnotarie (fr. o. m. den 10 december 1957).

Lokal: Landsstatshuset, Jönköping; tel. 187 00 (ankn. 102 den sakkunnige,
ankn. 138 sekreteraren).

Utredningsarbetet har påbörjats och beräknas bliva slutfört under år
1958.

40. Polisverksamhetsutredningen (1957: I 50)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa utredning rörande lämpliga åtgärder i syfte att effektivisera polisens
verksamhet för bekämpande av brottsligheten m. m. (Se Post- och
Inrikes tidn. den 11 juli 1956):

Dahlman, J. A. G., ordförande i arbetsdomstolen, f. d. justitieråd, ordförande; Andersson,

E. R., förste polisassistent;

Eliasson, N., kommunalnämndsordförande;

Enhörning, H. A., landsfogde;

Eriksson, G. T., byråchef;

Lundgren, V., advokat;

Liining, N. G. A., polismästare;

Ohlsson, A., förste kriminalassistent;

Persson, K. G., kansliråd;

Petterson, K. G., metallarbetare, led. av II kamm.;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;

Waesterberg, L. B., landsfiskal;
östin, J. E., stadsfiskal.

Experter:

Djurberg, L. G. H., byråchef (fr. o. m. den 15 mars 1957);

Engfeldt, H., t.f. rådman (fr. o. m. den 15 mars 1957);

Fahlander, N. L., kriminalkommissarie (fr. o. m. den 6 juni 1957);
Fredriksson, G. B., jur. kand. (fr. o. m. den 15 mars 1957);

Horn af Rantzien, C. G. W., biträdande polisintendent (fr. o. m. den 1 november
1957);

Lassinantti, I. R., förste kriminalassistent, led. av II kamm. (fr. o. m. den
6 juni 1957);

Lindroth, K. J. H., förste stadsfiskalsassistent;

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 271

Möller, S. E., notarie (fr. o. in. den 15 mars 1957); I In: 42

Rengby, S. F. N., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 15 mars 1957).

Sekreterare:

Lithner, K. O., biträdande stadsfiskal.

Lokal: Arbetsdomstolen, Stora Nygatan 2 A; tel. 23 66 60.

Direktiven för utredningen, se 1957: I In 50.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 11
sammanträden in pleno, varjämte inom kommitténs nio arbetsutskott hållits
ett stort antal sammanträden. Utredningen har företagit studiebesök å
statspolisen i Stockholm samt vid polisverken i Malmö och Köpenhamn. En
ledamot av utredningen har vid besök i Schweiz och England och sekreteraren
har under ett längre besök i Storbritannien studerat polisväsendet därstädes.

Förslag rörande effektivisering av polisens brottsförebyggande verksamhet
samt angående anlitande av kvinnor i polistjänst beräknas kunna framläggas
i början av år 1958.

Utredningens arbete beräknas pågå under år 1958.

41. 1956 års civilförsvarsskoleutredning (1957: I 51)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 juli 1956 för att
inom inrikesdepartementet biträda med fortsatt utredning av frågan om
lokaler för en fast civilförsvarsskola m. m.:

Eliasson, L. M., lantbrukare, led. av I kamm. (t. o. m. den 15 februari 1957);

Gustafsson, G. E., t. f. rektor, led. av II kamm. (fr. o. m. den 16 februari

1957).

Sekreterare:

Sterner, R. Y. M., förste kanslisekreterare.

Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 7
sammanträden.

Utredningen kommer att slutföra sitt arbete samtidigt med 1953 års utredning
om civilförsvarsutbildning.

42. Utredning rörande civilbefälhavarnas befogenheter i krig m. m.

(1957:1 52)

Tillkallad såsom sakkunnig enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20
augusti 1956 för utredning rörande civilbefälhavarnas befogenheter i krig
eller krigsfara eller eljest under utomordentliga förhållanden:

Björck, K. A. W., f. d. generaldirektör.

Experter:

Lindqvist, R. L. A., taxeringsintendent;

Löwcnhielm, F. A., major;

Sylwan, Å. H:son, landssekreterare.

272

Riksdagsberättelsen år 1958

1 In: 42 Sekreterare:

Hiort, H. A., förste byråsekreterare.

Lokal: Statens sakrevision, Birger Jarls torg 12; tel. 23 53 40 (utredningsmannen),
22 08 60 (sekreteraren).

Utredningen har intill den 15 november 1957 hållit 2 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.

43. Utredning om identitetsbrickor för barn (1957:1 53)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 oktober 1956 för
att med beaktande av vad allmänna beredningsutskottet anfört i sitt utlåtande
nr 6/1956 verkställa utredning om obligatorisk anskaffning av identitetsbrickor
åt alla barn födda efter år 1955 och om lämpliga former för förvaring
av brickorna i fråga:

Johansson, Karin E., fil. dr.

Expert:

Rosengren, O. A., landssekreterare.

Sekreterare:

Bohman, Ingrid M., sekreterare i civilförsvarsstyrelsens kvinnoutskott.
Lokal: Civilförsvarsstyrelsen; tel. växel 23 23 30.

Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under första hälften av
år 1958.

44. Utredning för utarbetande av en plan för den specialiserade kroppssjukvårdens
utbyggnad regionvis m. m. (Regionvårdsutredningen) (1957:1 54)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 oktober 1956 för
att utarbeta en plan för den specialiserade kroppssjukvårdens utbyggnad
regionvis m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 16 november 1956):

Engel, A. G. W., generaldirektör.

Experter:

Bunne, B. E. G., byråchef;

Fast, J. E. G., möbelsnickare, f. d. riksdagsman;

Hamberger, C.-A., professor;

Rexed, B. A., professor.

Sekreterare:

Sjöberg, Å. L. T., sekreterare.

Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. växel 22 67 00.

Direktiven för utredningen, se 1957:1 In 54.

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 15
sammanträden.

Utredningens arbete beräknas bliva slutfört i början av år 1958.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

273

45. Utredning om den framtida verksamheten vid Norrbackainstitutet

Tillkallade den 28 januari 1957 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
29 juni 1956 för att utreda frågan om förläggande till Norrbackainstitutet
av viss medicinsk rehabiliteringsverksamhet m. m. (se Post- och Inrikes
lidn. den 6 september 1956):

Montell, J. E. O., överdirektör, ordförande;

Andersson, Nils S. E., docent;

Butler, P., socialläkare;

Nilsson, Kurt A., kamrer;

Parenius, M. P., byråchef.

Expert:

Bergh, E. A., byråchef.

Sekreterare:

Lingren, G. Waste, byrådirektör.

Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. växel 54 05 20.

Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den
29 juni 1956):

1955 års riksdag (prop. nr 135; riksd. skr. nr 311) har fattat principbeslut om
vanföreanstalternas framtida verksamhet på grundval av ett av 1951 års vanförevårdsutredning
avgivet betänkande med riktlinjer för organisationen av ortopedoch
spastikervården samt viss arbetsvärd för partiellt arbetsföra. Enligt riksdagens
beslut skall vanföreanstalternas ortopediska kliniker utbrytas ur anstalterna och
den ortopediska vården efter hand överföras under de kommunala sjukhushuvudmännens
ansvar. Vad angår den till Norrbackainstitutet i Solna f. n. förlagda ortopediska
kliniken avses densamma skola ersättas genom uppförande vid karolinska
sjukhuset av en ny ortopedklinikbyggnad.

Riksdagen har vidare beslutat, att yrkesutbildningen och därmed sammanhängande
verksamhet vid vanföreanstalterna skall å ena sidan utvidgas till att gälla
icke blott som f. n. vanföra utan även andra partiellt arbetsföra men å andra sidan
begränsas till att avse endast sådana svårt handikappade personer, som icke kan
gå de vanliga yrkesutbildningsvägarna eller eljest inplaceras i förvärvslivet. Samtidigt
med en breddning av klientelet skall en effektivisering av yrkesutbildningen
ske genom en smidig anpassning av undervisning och utbildning i olika
yrken till arbetsmarknadens krav och en större yrkesdifferentiering. Resurser för
kvalificerad arbetsprövning tänkes vidare skola knytas till den yrkesutbildande
verksamhet, som kommer att bedrivas inom de ombildade vanföreanstalternas ram.
För att stärka den ställning och karaktär av arbetsvårdsinstitut, som de från de
ortopediska klinikerna frigjorda vanföreanstalterna skall erhålla, avses arbetsklinikerna
i Göteborg och Solna skola överflyttas till vanföreanstalterna i dessa städer.

Av det sagda framgår, att det av 1955 års riksdag fattade beslutet om vanföreanstalternas
framtida verksamhet i princip innebär, att dessa anstalter skall ombildas
till kvalificerade arbetsvårdsinstitut. Något ställningstagande till frågan om
tillskapande vid vanföreanstalterna av möjligheter för medicinsk rehabiliteringsverksamhet
har därmed icke skett. Vid remissbehandlingen av 1951 års vanförevårdsutrednings
betänkande har emellertid spörsmålet om den medicinska rehabiliteringsverksamheten
berörts av ett flertal remissmyndigheter framförallt i
samband med frågan om Norrbackainstitutets framtida användning. Såväl pensionsstyrelsen
som Norrbackainstitutets styrelse har ansett, att institutet bör omvandlas
till ett med karolinska sjukhuset samverkande socialmedicinskt rehabilite 18

lliluiiuj till riksdagens protokoll 195H. 1 samt.

Rlksdaggberättelsen.

274

Riksdagsberättelsen år WöS

I In: 45 ringscentrum. Enligt dessa myndigheter borde således förutom överflyttning av
arbetskliniken en överflyttning från karolinska sjukhuset av de mera rehabiliteringsbetonade
verksamhetsgrenarna av medicinen närstående discipliner ske.
Vidare har förläggning av ett sjukgymnastinstitut till Norrbackainstitutet ifrågasatts,
varjämte frågan om en kommande utbyggnad av karolinska sjukhusets konvalescent-
och eftervård framförts. Direktionen för karolinska sjukhuset har ifrågasatt
en överflyttning av den yrkesmedicinska avdelningen vid sjukhuset samt dessutom,
om det icke vore lämpligt att vid inrättandet av en professur i socialmedicin
förlägga den socialmedicinska institutionen till Norrbackainstitutet. Karolinska institutets
lärarkollegium har slutligen erinrat om tanken på anordnandet av ett
paraplegikercentrum vid Norrbackainstitutet.

F. n. pågår planeringen av den avsedda nya ortopediska kliniken vid karolinska
sjukhuset. Förslag angående klinikens uppförande beräknas kunna föreläggas
1958 års riksdag och kliniken torde kunna färdigställas tidigast under år 1961. Det
är angeläget, att frågan om dispositionen av de nuvarande kliniklokalerna vid
Norrbackainstitutet i god tid dessförinnan erhåller sin lösning. Härvid torde de
frågor, som berör den medicinska rehabiliteringen, böra ägnas särskild uppmärksamhet.
I denna del har mycket vittsyftande förslag framkommit som icke torde
kunna realiseras utan att riksdagens beslut om den framtida verksamheten vid
Norrbackainstitutet frångås. Å andra sidan torde genom förflyttningen av den
ortopediska kliniken möjligheter yppas att vid Norrbackainstitutet i begränsad
utsträckning skapa möjligheter för medicinsk rehabilitering i anslutning till den
vid institutet bedrivna arbetsvårdande verksamheten. I vilken utsträckning så kan
ske och vilka former av medicinsk rehabilitering, som härvid i första hand bör
ifrågakomma, låter sig icke angivas utan en föregående allsidig utredning av
hela det svåröverskådliga frågekomplex, som här föreligger till bedömande.

Erforderlig utredning torde icke kunna komma till stånd endast genom samråd
mellan av frågan närmast berörda myndigheter utan synes böra anförtros åt särskilt
tillkallade sakkunniga. Å de sakkunniga bör ankomma att verkställa utredning
rörande verksamheten vid institutet efter den ortopediska klinikens bortflyttning.
Vid utredningen torde samtliga förut redovisade förslag om institutets användning
få upptagas till prövning. Utgångspunkten bör vara riksdagens beslut
om Norrbackaanstaltens ombildning till ett kvalificerat arbetsvårdsinstitut samt
arbetsklinikens överflyttning dit och de sakkunniga bör i första hand söka lösa
de lokalproblem, som uppstår härigenom. Särskilda anordningar vid institutet för
medicinsk rehabilitering vid sidan av arbetskliniken skulle i sådant fall endast
komma ifråga i den mån de kan beredas plats på området utan inskränkning i de
lokalutrymmen, som rimligen bör beredas denna klinik och yrkesskolan inom den
nya ramen. De sakkunniga bör emellertid vara oförhindrade att såsom ett alternativ
även pröva förslagen om att vid institutet anordna ytterligare lokaler för
den medicinska rehabiliteringsverksamheten 1 anslutning till karolinska sjukhuset
men bör då också ta upp spörsmålet om att på annat håll bereda yrkesskolan
erforderligt utrymme. En fullständig dispositionsplan för de olika lokalerna vid
Norrbackainstitutet bör upprättas och i samband härmed bör även frågan om
den fortsatta användningen av den s. k. blindhemstomten på norrbaekaområdet
prövas. De sakkunniga bör även utarbeta förslag till de om- och tillbyggnadsåtgärder
vid institutet, som anses oundgängligen nödvändiga. Härvid bör samråd
ske med byggnadsstyrelsen och kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta
utbyggande. Jämväl i övrigt måste vid utredningsarbetet självfallet intim kontakt
hållas med nämnda kommitté och med sjukhusets direktion samt institutets styrelse.
Vid prövning av förslagen om att vid institutet inrätta en socialmedicinsk
institution bör vad som framkommit beträffande sådana institutioner i 1948 års
läkarutbildningskommittés betänkande rörande läkarutbildningen (SOU 1953: 7)

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

275

och vid den fortsatta behandlingen av detta betänkande (jmf särsk. prop. 212/1954 J Ju;
s. 289—317) uppmärksammas och samråd ske med vederbörande universitetsmyndigheter.

Utredningen har under tiden juni—november 1957 hållit 5 sammanträden.
Dessutom har utredningen företagit studiebesök vid Norrbackainstitutet,
statens arbetsklinik och yrkesmedicinska avdelningen vid karolinska
sjukhuset samt kommunala arbetsvårdsinstitutioner i Stockholm.

Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1958.

46. Utredning om program för det fortsatta byggandet av befolkningsskgdds rum Tillkallad

enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 februari 1957 för att
efter erforderlig utredning framlägga förslag till program för det fortsatta
byggandet av befolkningsskyddsrum (se Post- och Inrikes tidn. den 27
februari 1957):

Tånneryd, S. A. S., överingenjör.

Experter:

Gyllö, S. A., major;

Hollander, H. Å. V., byråchef;

Palm, T., byrådirektör;

Palmi, S. E. V., byrådirektör;

Salomon, O., civilförsvarsdirektör.

Sekreterare:

Nordlund, S. F., hovrättsassessor.

Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.

Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den
1 februari 1957):

I propositionen nr 185 till 1956 års riksdag har riktlinjer uppdragits för bl. a.
det framtida skyddsrumsbyggandet. Enligt dessa riktlinjer skall skyddsrum även
i fortsättningen i princip inrättas i alla tätorter, som kan betraktas som anfallsmål.
I de mest utsatta orterna, i synnerhet de där man måste räkna med risk
för atomvapenanfall, skall i innerområden och eljest särskilt riskfyllda delar
endast bergrum eller likvärdiga betongskyddsrum byggas. Dessa områden skall
undantagas från det enskilda skyddsrumsbyggandet och i den mån efter utrymning
skyddsbehov för civilbefolkningen inom samma områden finnes, skall det tillgodoses
genom allmänna skyddsrum (befolkningsskyddsrum). I övriga delar av
nämnda orter och i de mindre utsatta orterna skall skyddsrummen anordnas såsom
normalskyddsrum. Förläggningen och dimensioneringen av befolkningsskyddsrummcn
skall bestämmas med hänsyn till den verksamhet, som under krig skall fortgå
i berörda särskilt riskfyllda områden. Detta innebär att plats i skyddsrummen skall
beräknas endast för det mycket begränsade antal människor, som efter slutlig
utrymning förutsättes finnas kvar i dessa områden. Å andra sidan avses platserna
skola anordnas som liggplatser. Fyra gånger så många personer kan därför få
sittplats i skyddsrummen, vilket blir av betydelse om de behöver tagas i anspråk
innan den slutliga utrymningen hunnit genomföras. De redan uppförda eller under

276

Riksdagsberättelsen år 1958

I In: 46 byg8nad varande befolkningsskyddsrummen antages komma att fylla en väsentlig
uppgift även enligt de nya riktlinjerna.

Sedan riksdagen i huvudsak godkänt de sålunda uppdragna riktlinjerna och
antagit vid propositionen fogat lagförslag, har genom lag den 7 december 1956
(nr 593) vissa ändringar vidtagits i 22 § och 24 § 1 mom. civilförsvarslagen.
Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 1957.

Med stöd av sistnämnda bestämmelse har Kungl. Maj:t genom särskilda beslut
för så gott som alla län bestämt de tätorter, i vilka enskilda skyddsrum skall inrättas.
Ännu återstår dock att bestämma sådana särskilt riskfyllda områden i de
mest utsatta orterna, som skall undantagas från denna skyldighet. Beslut härom
avses skola meddelas inom den närmaste tiden.

Genom sistnämnda beslut kommer indirekt att bestämmas de områden, där
befolkningsskyddsrum skall finnas. För att ett program för det fortsatta byggandet
av sådana skyddsrum skall kunna framläggas erfordras emellertid först och
främst en utredning om den verksamhet, som i krig måste upprätthållas i dessa
områden. I propositionen nr 185/1956 uttalades i detta hänseende, att det endast
kunde bli fråga om brand- och bevakningstjänst samt annan utomordentligt krigsviktig
verksamhet. Som exempel på sist angivna verksamhet kan nämnas krigsproduktion,
vartill också brukar hänföras viss reparationstjänst, lagerhållning
och upprätthållandet av kommunikationer. Omfattningen av den i dessa grenar
inom berörda områden i krigstid bedrivna verksamheten torde i hög grad bli bestämmande
även för storleken av övriga personalgrupper, som måste stanna kvar
där efter slutlig utrymning, t. ex. personal för ortens administration samt för
livsmedelsförsörjning och annan service. Planeringen av krigsproduktion och lagring
blir därför av grundläggande betydelse för uppskattningen av antalet kvarvarande
personer i de utsatta områdena.

Alla som i krig är sysselsatta inom nämnda områden behöver dock inte beredas
plats i befolkningsskyddsrum. För vissa kategorier kan motsvarande skydd stå
till förfogande på annat sätt. Så är fallet med det allmänna civilförsvarets personal,
för vilken skall finnas särskilda skyddsrum, som om Konungen så bestämmer
skall inrättas såsom »fullträffsäkra». Det kan också förekomma att en krigsviktig
industri eller annan verksamhet är inrymd i bergrum eller likvärdigt skydd, där de
anställda även kan tillbringa fritiden. Likaså är det tänkbart, att i anslutning till
arbetsplatsen finnes enskilt skyddsrum, som ger godtagbart skydd. Slutligen må
nämnas, att det undantagsvis kan vara lämpligare att personalen i stället för att
uppsöka befolkningsskyddsrum söker skydd utanför det farliga området.

Av ett utbyggnadsprogram för befolkningsskyddsrum bör framgå beräknade
totala kostnader för nya sådana skyddsrum, lämplig utbyggnadstakt och om möjligt
prioritet olika orter emellan. För att ett dylikt program skall kunna åstadkommas
krävs sålunda, utöver en uppskattning av skyddsplatsbehovet i befolkningsskyddsrum,
en beräkning av kostnaderna för de skyddsplatser, som enligt de
nya riktlinjerna inte täckes av redan befintliga eller under byggnad varande befolkningsskyddsrum.
Självfallet bör man vid beräknandet av dessa kostnader utgå
från att skyddsrummen så långt möjligt utnyttjas för fredsändamål, varigenom investeringarna
kan göras räntebärande. Någon särskild utredning om fredsanvändningsvärdet
torde dock inte erfordras, utan detta synes kunna bestämmas schematiskt
med ledning av tidigare gjorda undersökningar och erfarenheter.

Det utredningsarbete, som enligt vad jag nu anfört, måste ligga till grund för
ett utbyggnadsprogram för befolkningsskyddsrum, berör ett flertal olika myndigheter.
Sålunda ankommer den för bestämmandet av platsbehovet i sådana skyddsrum
grundläggande krigsproduktionsplanläggningen i första hand på försvarsstaben
och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, men också statens jord -

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

277

bruksnämnd och arbetsmarknadsstyrelsen har i det sammanhanget viktiga upp- I Ju; 47
gifter. Särskilt i fråga om beräkningen av skyddsrumskostnaderna är å andra sidan
civilförsvarsstyrelsen den sakkunniga myndigheten. Med hänsyn härtill anser jag
att det icke bör uppdragas åt någon myndighet att verkställa utredningen utan att
detta lämpligen bör anförtros åt en härför särskilt tillkallad utredningsman. Givetvis
bör utredningsmannen samråda med nyssnämnda och andra myndigheter med
väsentliga uppgifter inom totalförsvaret.

Utredningsmannen bör vara oförhindrad att, om det under utredningsarbetets
gång skulle befinnas önskvärt att befolkningsskyddsrum inrättas i något ytterligare
område utöver dem som genom förut omnämnda beslut kommer att undantagas
från skyldigheten att anordna enskilda skyddsrum, taga hänsyn härtill i sina beräkningar
av skyddsrumskostnaderna m. m.

Utredningen har intill den 15 november 1957 hållit 14 sammanträden.
Utredningsarbetet har hittills huvudsakligen ägnats åt insamling av uppgifter
att ligga till grund för en uppskattning av platsbehovet i befolkningsskyddsrum.
Under medverkan av civilförsvarsstyrelsen har en inventering
gjorts av förefintliga allmänna och enskilda bergskyddsrum och likvärdiga
betongskyddsrum.

Utredningen beräknas bliva slutförd under första hälften av år 1958

47. Utredning av frågan om de ekonomiska villkoren för överförande av
huvudmannaskapet för sinnessjukvården till landstingen och städerna utanför
landsting m. m.

Tillkallade den 20 september 1957 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
6 juni 1957 för att utreda frågan om de ekonomiska villkoren för överförande
av huvudmannaskapet för sinnessjukvården till landstingen och
städerna utanför landsting samt för driften av denna vårdgren genom dessa
huvudmän ävensom därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 juli 1957):

Olsson, S. O. B., generaldirektör, ordförande;

Björkquist, E. G. A., överdirektör;

Dahlgren, I., förbundsdirektör;

Humble, S., direktör;

Ringström, K. G., byråchef;

Stiernstedt, L. J. V., godsägare, led. av II kamm.;

Sunne, J. A., folkskollärare, led. av I kamm.;

Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Söderberg, S. T. R., f. d. ombudsman, led. av I kamm. (fr. o. in. den 23 november
1957);

Söderqvist, B. O. A., budgetsekreterare.

Sekreterare:

Brolinson, J. E. A., byrådirektör, tel. 11 11 91.

Direktiv: (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den
(5 juni 1957):

278

Riksdagsberättelsen år 1958

I In: 4.7 Den statliga sinnessjukvården är f. n. föremål för en omfattande upprustning.

Sedan en av 1950 års riksdag godkänd plan för densamma befunnits otillräcklig
gäller numera som allmän riktlinje för utbyggnaden en av 1956 års riksdag godkänd
reviderad generalplan, till vilken förslag framlagts av kommittén för sinnessjukvårdens
utbyggande den 18 december 1954.

Vad åter angår frågan om det enhetliga huvudmannaskapet för sjukvården,
d. v. s. i detta fall överförande av ansvaret för den slutna mentalsjukvården till
kroppssjukvårdens huvudmän, har denna fråga länge varit aktuell.

Och enligt vad jag erfarit finns det inom landstingen i några av de sjukvårdsområden,
där nya sinnessjukhus nu planeras, intresse för att i anslutning till sjukhusens
färdigställande, eventuellt redan tidigare, i huvudsak övertaga ansvaret för
mentalsjukvården i dess helhet inom området. Förutsättningen härför är givetvis,
att de ekonomiska villkoren för överförandet och för driften dessförinnan klarlagts
på ett tillfredsställande sätt. Med hänsyn härtill bör utredningen nu sättas till.

Den nu förordade utredningen bör klarlägga hur dessa ekonomiska frågor bör
lösas därest huvudmannaskapet för mentalsjukvården i princip skall åvila landstingen
och städerna utanför landsting. Därmed är icke sagt att detta skall gälla
all den vård, som nu meddelas vid statens sinnessjukhus. Frågan, huruvida ej vissa
grenar av mentalsjukvården under alla förhållanden bör åvila staten, utredes
emellertid av mentalsjukvårdsdelegationen. Utredningen bör därför i denna del
hålla kontakt med delegationen och vid sin prövning av villkoren för överförandet
räkna med att detta icke bör innefatta de grenar, delegationen anser bör stanna
kvar under statens huvudmannaskap.

I fråga om de villkor på vilka överförandet skulle ske, och storleken av de driftbidrag,
som i fortsättningen skulle lämnas av staten, bör utredningen vara förutsättningslös.
Eftersom det överhuvudtaget icke torde vara möjligt att draga en
fast gräns mellan principiellt statliga och principiellt kommunala uppgifter kan
utredningen självfallet inte ha till utgångspunkt att vården av ifrågavarande mentalsjuka
i princip bör åvila vare sig staten eller landstingen. Såsom allmänna
statsbidragsutredningen framhållit i sitt 1952 avgivna betänkande utgöres den enda
gräns som i praktiken kan upprätthållas mellan statliga och kommunala uppgifter
av den faktiska arbetsfördelningen sådan den angivits av statsmakterna. I detta
sammanhang vill jag understryka, att grunden till att jag i princip är positivt inställd
till ett överförande av huvudmannaskapet är att söka i intresset att få en så
god mentalsjukvård samt en så effektiv och samordnad sjukvårdsorganisation som
möjligt. De ekonomiska synpunkterna har icke varit bestämmande. Emellertid har
ett överförande betydande ekonomiska konsekvenser. För innevarande budgetår
är cirka 148,5 miljoner kronor anvisade endast till avlöningar och omkostnader
vid statens sinnessjukhus. Uppenbarligen kan icke kostnader av denna storlek överflyttas
på de kommunala sjukvårdshuvudmännen att bestridas genom allmän kommunalskatt
utan bidrag från staten. Storleken av detta bidrag får bedömas med
utgångspunkt från de nuvarande kostnaderna för den statliga sinnessjukvården.

Huruvida ett sådant bidrag bör utgå i förhållande till de på visst sätt fastställda
verkliga kostnaderna eller bestämmas efter mera generella, schematiska grunder
bör prövas av utredningen. Vissa skäl synes tala för den sistnämnda linjen, som
överensstämmer med den, efter vilken allmänna statsbidragsutredningen arbetat
för primärkommunernas del. Principerna har, såvitt avser driftbidragen, redovisats
i utredningens betänkande om förenklad statsbidragsgivning (SOU 1956:8), på
grund av vilket förslag i ämnet framlagts för och numera godkänts av 1957 års
riksdag (prop. 112, riksdagens skrivelse 239). Vad nu sagts gäller även de anläggningsbidrag,
som utredningen kan finna påkallade att utgå för nybyggnader
och motsvarande vid mentalsjukhusen. I detta hänseende kan hänvisas till stats -

279

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

bidragsutredningens den 3 december 1950 avgivna betänkande om förenklad stats- J Ju; 47
bidragsgivning till primärkommunernas kapitalutgifter.

Utredningen bör framlägga förslag till allmänna riktlinjer att gälla för överförandet
av huvudmannaskapet samt för statens bidrag till anläggnings- och driftkostnader.
Däremot synes utredningen icke nu böra taga upp frågan om villkoren i
de enskilda fallen eller tillämpningen på dessa av de allmänna riktlinjerna. De förhandlingar,
som här kunna erfordras, torde få föras i annan ordning, sedan nämnda
riktlinjer godtagits av statsmakterna. Det sagda bör även gälla för det fall, att sedan
ställning i princip tagits till överförandet av huvudmannaskapet det anses att
överförandet kan ske successivt genom att inom något eller några sjukvårdsområden
genomföras tidigare än i landet i övrigt. Vid utredningen bör prövas, om för
denna eventualitet andra riktlinjer och villkor bör gälla intill dess en mera betydande
del av denna sjukvård övergått till de nya huvudmännen. Såsom sjukhusiagstiftningskommittén
framhållit bör här måhända avtalslinjen komma till användning.

De tre största städerna handhar själva huvudparten av sin mentalsjukvård enligt
särskilda avtal. Staten bidrager med i princip hela driftkostnaden, vilka bidrag
budgetåret 1955/56 uppgick till drygt 23,6 miljoner kronor. Då efter ett överförande
av mentalsjukvården till landstingen enhetliga statsbidragsregler om möjligt
bör gälla för hela denna vårdgren, bör utredningen eftersträva generella dylika
bestämmelser, som kan tillämpas även för storstäderna. Däremot torde de förhandlingar,
som kan erfordras för att revidera avtalen efter dessa nya riktlinjer,
få föras i annan ordning.

Utredningen bör ej heller taga upp lagstiftningsfrågor. Det är min avsikt att sedan
utredningen framlagt förslag om villkoren för överförande av huvudmannaskapet
och dessa godtagits av statsmakterna till behandling upptaga frågan vilka lagbestämmelser,
som erfordras för att fastslå detta huvudmannaskap och reglera
mentalsjukvården överhuvud. Riktpunkten bör härvid vara att enhetliga regler
skall gälla för all sjukhusvård.

Beslutas i enlighet härmed att huvudmannaskapet för all mentalsjukvård skall
åvila kroppssjukvårdens huvudmän, synes det vara angeläget att de statsbidrag
som dä skall utgå för den del av mentalsjukvården, som f. n. omhänderhas av
staten, samordnas med de bidrag, som nu utgår för de grenar av mentalsjukvården,
för vilka ansvaret redan åvilar landstingen. Härigenom torde nämligen en rationell
organisation av all sådan vård inom sjukvårdsområdet främjas och en sådan samordning
ligger också helt i linje med de principer för förenkling av statsbidragsgivningen
som enligt vad förut sagts numera på förslag av allmänna statsbidragsutredningen
godkänts av statsmakterna för primärkommunernas del. Frågan om
ett sammanförande av de nu utgående bidragen till mentalsjukvård med de nya
bidragen för den egentliga sinnessjukvården bör därför prövas av utredningen.

De bidrag, jag här åsyftar, är i första hand bidragen till psykiatriska lasarettsavdelningar,
vårdhem för lättskötta sinnessjuka, anstalter för psykopatiska och
nervösa barn samt till undervisningen och vården av de psykiskt efterblivna. Även
bidraget till psykisk barna- och ungdomsvård, som f. n. inom ramen för dess allmänna
uppdrag prövas av mentalsjukvårdsdelegationen, bör kunna komma i fråga
för inordnande i ett generellt bidrag. Vid utredningsarbetet bör samråd ske med
nämnda delegation, som ju överhuvud har att undersöka hur all mentalsjukvård
inom ett sjukvårdsområde lämpligen bör uppbyggas och fungera, och de förslag
som delegationen kommer fram till bör, i den mån de godkännes, ligga till grund
för utformningen av de nya bidragen och de statsbidragsvillkor, som alltjämt
anses nödvändiga. Här bör dock en väsentligt större frihet kunna lämnas huvudmännen
än f. n. En annan riktpunkt för denna del av utredningsarbetet bör vara att
ett enhetligt bidragssystem i fråga om mentalsjukvården icke leder till allvarliga
omkastningar i landstingens och städernas utanför landsting ekonomi och skatte -

280

Riksdagsberättelsen år 1958

I In: 47 tryck. I detta hänseende torde de riktlinjer, som den 20 november 1953 av chefen
för finansdepartementet uppdrogs i direktiven för allmänna statsbidragsutredningen
kunna tjäna till vägledning.

Utredningsarbetet har inletts och kommer att fortgå under år 1958.

48. Götaälvskommittén

Tillkallade enligt Kungl. Maj-.ts bemyndigande den 14 juni 1957 för att
verkställa utredning av vissa genom rasriskerna i Götaälvdalen aktualiserade
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1957):

Lemne, M. H., landshövding, ordförande;

Andersson, T. A., kommunalkamrerare;

Boden, S. J., ingenjör;

Eriksson, G. L., t. f. expeditionschef;

Hansson, G. H., civilingenjör;

Larsson, A. P., kommunalkamrerare;

Lidgren, K. F., byrådirektör;

Nilsson, K. V. T., teknisk direktör;

Trued, S. T., direktör.

Sekreterare:

Paulsson, Å. M„ länsassessor.

Lokal: Länsstyrelsen, Vänersborg; tel. 138 10.

Direktiv (anförande av statsrådet Eliasson till statsrådsprotokollet den
14 juni 1957):

För egen del finner jag det förhållandet, att ett nytt omfattande ras inträffat
inom den för näringslivet och kommunikationerna betydelsefulla Götaälvdalen utgöra
ett starkt motiv till att de av rasriskerna i dalen betingade säkerhetsfrågorna
tagas upp till en grundlig och allsidig prövning. Med säkerhetsfrågorna sammanhänger
emellertid ett helt komplex av problem berörande bl. a. byggnadsverksamheten,
samhällsplaneringen, näringslivets lokalisering samt kommunikationerna
inom området och angränsande delar av landet. Dessa frågor synes vara så svårbemästrade
och beröra så skilda områden av samhällslivet, att jag i likhet med
länsstyrelsen anser dem kräva en samlad utredning och bedömning i särskild
ordning jämsides med den behandling dessa frågor i vanlig ordning underkastas
av de därför avsedda samhällsorganen. Jag förordar därför att en kommitté nu
tillsättes för ändamålet. Beträffande utredningsuppdraget bör detta ej omfatta de
omedelbart aktuella åtgärder, som avser rasområdet vid Göta. De uppröjnings-,
muddrings- och säkerhetsåtgärder, som där måste vidtagas, bör liksom hittills
ombesörjas av de i varje fall närmast ansvariga myndigheterna och organen samt
samordnas av länsstyrelsen. I fråga om de geotekniska undersökningarna har regeringen
förut denna dag uppdragit åt statens geotekniska institut att i samråd med
Sveriges geologiska undersökning skyndsamt utreda och till Kungl. Maj:t inkomma
med redogörelse för behovet av och förutsättningarna för att påskynda
och eventuellt utvidga en i redan utarbetat undersökningsprogram avsedd geoteknisk
undersökning i Götaälvdalen ävensom att utan dröjsmål framlägga de förslag
beträffande anslagsmedel och i övrigt, som kan befinnas erforderliga.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 281

De geotekniska och andra expertundersökningar, som redan verkställts eller I Jut 41)
kommer att verkställas, bör utgöra den viktigaste grunden för kommitténs arbete.

I första hand bör detta avse en undersökning av vad som bör göras för att hindra
nya rasolyckor i Götaälvdalen. Kommittén bör bl. a. pröva om speciella belastningsregler
bör gälla inom området eller vissa delar härav samt om byggandet där
bör förknippas med särskilda villkor eller sådana villkor uppställas för begagnande
av vissa områden ävensom utreda, hur sådana föreskrifter och villkor bör
inordnas i den gällande lagstiftningen. Härvid måste också kontrollfrågorna uppmärksammas
liksom behovet av beredskap mot nya rasolyckor. I första hand bör
redan bestående organ på det kommunala och länsplanet tagas i anspråk för beredskap,
kontroll och planering. Utredningen bör emellertid överväga, om särskilda
åtgärder erfordras för att säkerställa den nödvändiga samordningen. Den
bör jämväl pröva behovet av geoteknisk sakkunskap för kontroll- och planeringsarbete
och såsom beredskapsstyrka vid nya olyckstillbud, samt överväga, huruvida
detta behov kan tillgodoses från statens geotekniska institut med dess nuvarande
organisation, över huvud taget bör kommittén pröva säkerhetsproblemet för
Götaälvdalen i hela dess vidd.

Härvid kommer uppenbarligen också arbetsmarknadsfrågor samt lokaliseringsoch
kommunikationstekniska problem av olika slag att aktualiseras. Även dessa frågor
bör av kommittén upptagas till en allsidig och förutsättningslös prövning. I
denna del bör ett inimt samarbete ske med de lokala och centrala organ, som
redan svarar för de olika problemkomplexen. Utredningen bör särskilt inrikta
sig på ett konstruktivt arbete på längre sikt. De akuta problem, som måste lösas
i anledning av raset i Göta, bör i första hand handläggas i vanlig ordning av
länsstyrelsen och övriga behöriga myndigheter. Det är möjligt, att det framdeles
kan visa sig lämpligt att genom regionplan åstadkomma en form för administreringen
på lång sikt av vissa planeringsfrågor inom Götaälvdalen.

Särskild uppmärksamhet kräver kostnadsfrågan. Utredningen bör förutsättningslöst
pröva, hur de tekniska undersökningar och den kontroll, som fortlöpande kan
anses nödvändig, skall finansieras och draga upp riktlinjerna för en eventuell
fördelning av kostnaderna mellan olika intressenter. Befinnes en särskild säkerhetsorganisation
böra inrättas, bör i sammanhanget även finansieringen av densamma
övervägas.

Fullgörandet av de uppgifter, som enligt det anförda bör anförtros åt utredningen,
måste delvis bli beroende av i vilken ordning det geotekniska grundmaterialet
ställes till dess förfogande. Sannolikt kommer detta att ske successivt
och utredningen bör därför också kunna framlägga delförslag efter hand, allt eftersom
grundmaterialet föreligger. Särskilt då det gäller säkerhetsfrågorna bör
emellertid arbetet bedrivas så skyndsamt som möjligt och åtminstone preliminära
förslag framläggas utan att de definitiva resultaten av de geotekniska undersökningarna
avvaktas.

Kommittén har t. o. m. november 1957 hållit 4 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

49. Sakkunniga för Sverige i nordiska kommittén för utredning av frågan om
gemensam nordisk arbetsmarknad för läkare och tandläkare

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 att för
Sverige deltaga i en internordisk kommitté för att utreda frågan om gemensam
nordisk arbetsmarknad för läkare och tandläkare:

282

Riksdagsberättelsen år 1958

1 In: 49 Persson, C. J. G., rättsavdelningschef, ordförande;

Rahm, A. H. B., byråchef.

Experter:

Gröndal, H. O. F., lönesekreterare i Svenska landstingsförbundet;

Husmark, J. E., med. lic., verkställande direktör i Sveriges läkarförbund;
Rexed, B. A., professor.

Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.

Utredningsarbetet har påbörjats och beräknas fortgå under år 1958.

50. 1957 års folktandvårdssakkunniga

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
utreda vissa frågor rörande folktandvårdens organisation (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juli 1957):

Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;

Fritzdorf, K.-B., sekreterare;

Maunsbach, A. B., medicinalråd;

Osvald, O. K., tandvårdsinspektör.

Sekreterare:

Tengwall, J. O., förste byråsekreterare.

Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.

Direktiv: (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den
27 juni 1957):

Genom beslut av 1950 års riksdag (prop. nr 84, riksd. skriv, nr 302) uppdrogs
riktlinjer för folktandvårdens fortsatta utbyggande och organisation på grundval
av ett av 1946 års folktandvårdssakkunniga avgivet betänkande i ämnet (SOU
1948:53). Riksdagen anslöt sig därvid till de av dåvarande chefen för inrikesdepartementet
framlagda förslagen i frågor, som rörde bl. a. möjligheterna att
förbättra ungdomstandvården och åtgärder i syfte att öka rekryteringen av tandläkare
till folktandvården.

I propositionen nr 84/1950 uttalade departementschefen, att folktandvården — i
enlighet med den målsättning, som legat till grund för 1938 års lagstiftning — även
i fortsättningen principiellt borde stå öppen för alla medborgare. En begränsning
av folktandvården till enbart barn- och ungdomstandvård måste därför avvisas.
Även om denna vård givetvis måste beredas en betydande plats inom organisationen
förelåg också för de vuxna ett stort behov av tandvård inom folktandvårdens
ram.

De sakkunnigas förslag att utsträcka den taxefria barntandvården att omfatta
åldrarna 16—19 år samt att väsentligt utöka den för barntandvården anslagna
tiden på bekostnad av vuxentandvården fann sig departementschefen icke kunna
biträda. Ungdomar i de nämnda årsklasserna åtnjöt i regel inkomst av förvärvsarbete
och då de därjämte mera sällan hade någon försörjningsplikt, torde de i
större utsträckning än de sakkunniga förutsatt själva kunna bekosta sin tandvård.
Ett förslag om intensivare ungdomstandvård borde därför gå ut på att införa
organiserad tandvård för klientelet med bibehållande i stort av gällande grunder
för ersättningen. Vid rådande personalbrist vore det emellertid icke lämpligt att
i mer betydande utsträckning belasta folktandvården med nya särskilda kategorier
av patienter, då detta kunde medföra, att den på vuxentandvården belöpande an -

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

283

delen av behandlingstiden måste minskas. Även för folktandvårdens rekrytering J Ju; g()
kunde åtgärden få en ogynnsam verkan. Departementschefen ansåg sig därför
böra förorda, att ungdomen även framgent behandlades på den för vuxentandvården
anslagna tiden med avgifter enligt folktandvårdstaxan med 25 procents nedsättning.
Någon generell förtursrätt borde icke införas. Barntandvårdens minimiandel
torde böra motsvara 55 procent av arbetstiden.

I syfte att stimulera rekryteringen av tandläkare till folktandvården hade de
sakkunniga föreslagit bl. a. införande av avkortade heltidstjänster, lämpade för
t. ex. gifta kvinnliga tandläkare. Departementschefen fann sig icke kunna biträda
förslaget. Det syntes visserligen sannolikt, att folktandvården genom inrättande av
dylika tjänster till en början skulle komma att tillföras viss ny — i synnerhet kvinnlig
— arbetskraft. Å andra sidan kunde emellertid risk föreligga, att de oavkortade
heltidstjänsterna skulle bliva svårare att besätta och att reformen därför på långt
sikt skulle relativt sett minska antalet arbetstimmar inom folktandvården.

Förslaget att för vissa särskilda uppgifter inrätta tim- och arvodestjänster öppna
även för privatpraktiserande tandläkare vann anslutning av departementschefen.

Däremot ansåg han sig icke kunna biträda önskemålet om införande av fasta deltidstjänster
i förening med rätt att bedriva privatpraktik.

1946 års folktandvårdssakkunniga räknade med omkring 2 500 tandläkare vid
en full utbyggDad av distriktstandvården. Härtill kom lasarettstandläkare och
specialister. I december 1949 var antalet tjänstgörande tandläkare 589. Med utgångspunkt
härifrån borde vid en 15-årig utbyggnadstid distriktstandvården tillföras
omkring 130 nya tandläkare årligen.

Antalet distriktstandläkare uppgick enligt av medicinalstyrelsen under hand
lämnade uppgifter den 1 april 1957 till omkring 1 400, varav 450 utländska tandläkare.
Antalet vakanser var vid samma tidpunkt 146. De anförda siffrorna visar,
att folktandvården tillförts i genomsnitt cirka 110 nya tandläkare varje år sedan
de nämnda beräkningarna gjordes. Denna i och för sig betydande höjning av kapaciteten
har emellertid visat sig icke kunna svara mot det ökade behovet av tandvård
inom folktandvårdens ram. Antalet vakanser visar, att bristen på tandläkare
fortfarande är stor. Den höjda kariesfrekvensen, särskilt bland barn och ungdom,
och de växande årskullarna barn i aktuella åldrar har också medfört större
belastning på organisationen än som ursprungligen beräknats, innebärande allt
längre behandlings- och väntetider.

Den av riksdagen sålunda begärda utredningen torde böra komma till stånd.
Härvid synes de av utskottet framförda synpunkterna böra vinna beaktande. Frågan
om åtgärder i syfte att stimulera rekryteringen av tandläkare till folktandvården
bör undersökas, varvid samråd bör ske med 1951 års tandläkarkommitté.
I detta sammanhang bör frågan om inrättande av avkortade heltidstjänster och
fasta deltidstjänster upptagas till förnyad förutsättningslös prövning.

Möjligheterna att utöka tandvården för ungdom i åldern 16—19 år synes böra
bli föremål för ingående undersökning. Som utgångspunkt torde böra gälla, att
målsättningen för folktandvården fortfarande bör vara, att den i princip skall
stå öppen för alla. Självfallet bör icke heller någon ändring göras i nuvarande
regler, att ungdom i dessa åldrar skall erlägga viss ersättning för tandvården.
Liksom hittills bör tyngdpunkten ligga på barntandvården. Det bör även övervägas
om icke en annan fördelning av behandlingstiden kan göras, så att barnoch
ungdomstandvården får större utrymme än f. n. Frågan om förtursrätt för
olika kategorier bör över huvud taget upptagas till behandling.

Vidare bör de administrativa bestämmelserna överses i syfte att ernå förenkling
och rationalisering samt decentralisering till huvudmännen. Särskilt bör därvid
redovisningsförfarandet bli föremål för granskning.

284

Riksdagsberåttelsen år 1958

I In: 50 Utredningen bör i övrigt vara oförhindrad att till behandling upptaga och inkomma
med förslag rörande de andra frågor, som den finner vara av betydelse
för folktandvårdens fortsatta utveckling.

Utredningen bör bedrivas skyndsamt.

De sakkunniga ha under tiden december 1956—november 1957 hållit 1
sammanträde.

De sakkunniga beräkna framlägga ett delbetänkande under senare delen
av år 1958.

51. 1957 års epileptikerutredning

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning om Margarethahemmets framtida ställning inom epileptikervården
och inrättande av en epileptikeranstalt i Norrland samt härav
föranledda frågor rörande vårdbehovet för epileptiker och dess tillgodoseende
ävensom därmed sammanhängande spörsmål:
öhman, G. B., överdirektör.

Expert:

Arnéus, O. M. T., överinspektör.

Sekreterare:

Vrethammar, K. H., förste konsulent.

Lokal: Kungl. överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 135; tel.
67 93 00.

Utredningsarbetet beräknas bliva avslutat under år 1958.

52. Utredning rörande befolkningsregistrering vid utrymning m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
utreda frågan om befolkningsregistrering i samband med utrymning och
andra av krig föranledda befolkningsomflyttningar samt därmed sammanhängande
spörsmål:
von Otter, S. F„ kammarrättsassessor.

Experter:

Ahlqvist, G. V., inspektör;

Walldén, T. Ch. H., överkontrollör.

Sekreterare:

Trotzig, C. F. J„ t. f. förste byråsekreterare.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1382),
rikssamt. växel 23 62 00.

Utredningsmannen har intill den 1 december 1957 hållit 1 sammanträde
med experterna.

Utredningsarbetet har påbörjats och beräknas fortgå under år 1958.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

285

53. Utredning rörande behovet av kvalificerad biträdeshjålp åt landsfogdarna
i vissa län

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 27 juni 1957 för att utreda frågan om
behovet av kvalificerad biträdeshjålp åt landsfogdarna i de län, där tjänst
såsom biträdande landsfogde eller landsfogdeassistent i lönegraden Ce 27
icke inrättats:

von Sydow, K. E. G., överdirektör;

Enhörning, H. A., landsfogde.

Lokal: Länsstyrelsen, Örebro; tel. 12 08 72.

Utredningen har under tiden t. o. m. november 1957 sammanträtt 3 gånger
samt företagit ett studiebesök i Nyköping.

Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under första hälften av år 1958.

54. Utredning rörande meritvärdet av tjänstgöring som lasarettsläkare vid
odelat lasarett m. m. vid sökning av vissa läkartjänster m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 juli 1957 för att
klarlägga och mot varandra väga de faktorer, som inverka på värdet i merithänseende
av tjänstgöring såsom lasarettsläkare å odelat lasarett eller
vid avdelning för allsidig sjukvård å lasarett vid sökning av tjänster såsom
lasarettsläkare vid kirurgiska avdelningar å lasarett, med rätt att upptaga
jämväl de övriga meritvärderingsfrågor, som funnits oundgängligen böra
prövas i samband med nyssnämnda spörsmål:

Samuelsson, G. Y„ generaldirektör.

Sakkunniga:

Andersson, K. E. H., kanslidirektör;

Bager, E. B. E., f. d. lasarettsläkare;

Liedberg, N. K. B., lasarettsläkare;

Lindgren, S., lasarettsläkare;

Restad, E. H., landstingsdirektör;
von Zweigbergk, J. O., medicinalråd.

Sekreterare:

Dahlström, L. E., e. o. förste byråsekreterare.

Lokal: Kungl. Försäkringsrådet, Nybrogatan 57; tel. 60 91 17.
Utredningen har under tiden juli—den 15 november 1957 hållit 2 sammanträden.

Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1958.

55. Giftstadgeutrcdningen

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1957
för att verkställa översyn av lagstiftningen angående gifter (se Post- och
Inrikes tidn. den 10 oktober 1957):

Lönngren, D. R., apotekare.

286

Riksdagsberättelsen år 1958

1 In: 55 Sekreterare:

Gunnarsson, N. G. A., jur. kand.

Lokal: Farmaceutiska institutet, Kungstensgatan 49; tel. växel 34 90 20
(utredningsmannen) och Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).

Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den
20 september 1957 ):

Enligt giftstadgan indelas gifterna i två klasser och i särskilda bilagor till stadgan
har angivits de varor, som är att hänföra till de olika klasserna. Dessa bilagor
granskas vart tredje år av medicinalstyrelsen i samråd med vissa andra myndigheter.
I samband därmed har bilagorna så långt möjligt anpassats efter den fortlöpande
utvecklingen. Bestämmelser om växtskyddsmedel har upptagits i kungörelsen
den 22 september 1953 (nr 589) angående registrering av växtskyddsmedel m. m.

Under tiden efter giftstadgans tillkomst har en snabb utveckling skett på hithörande
område, vilket medfört att bestämmelserna i stadgan blivit otillräckliga. Nya
gifter och giftiga preparat har tillkommit och fått ett mycket vidsträckt användningsområde
och upprepade olyckor och olyckstillbud har inträffat. Giftstadgan
framstår därför numera som föråldrad och i behov av en genomgripande översyn.
I flera olika sammanhang har också behovet av en sådan översyn kraftigt understrukits
och hos Kungl. Maj:t har från skilda håll hemställts, att översynen snarast
måtte komma till stånd.

Sålunda må nämnas att länsstyrelsen i Kristianstads län — i anledning av att ett
allvarligt tillbud vid transport av giftiga besprutningsmedel inträffat inom länet —
i skrivelse den 29 oktober 1956 hemställt om en skyndsam utredning för att åstadkomma
största möjliga säkerhet vid skyddsmedlens handhavande. I yttrande över
länsstyrelsens framställning har medicinalstyrelsen understrukit angelägenheten av
att en särskild utredning rörande lagstiftningen om gifter snarast kommer till
stånd. Även veterinärstyrelsen har i sitt yttrande tillstyrkt en allmän översyn av
lagstiftningen på ifrågavarande område. Statens institut för folkhälsan — som likaledes
livligt tillstyrkt en översyn — har bl. a. uttalat, att allmänheten icke vid någon
tidigare tidpunkt så lätt haft tillgång till starka gifter som f. n. Riskerna för
allvarliga förgiftningar av människor, husdjur och vilt har ökat kraftigt. Om ett
nytt giftigt ämne kommer i marknaden dröjer det vanligen lång tid innan det hinner
införas i förenämnda bilagor och under tiden kan det säljas fritt utan att förpackningen
är försedd med erforderliga varningsföreskrifter. Bestämmelserna om
märkning och förvaring av gifter finner institutet vidare i behov av översyn, varjämte
det enligt institutet bör utredas, om hanteringen av särskilt giftiga ämnen bör
förbehållas speciellt utbildad personal. I andra framställningar till Kungl. Maj:t
har särskilt åberopats den stora användningen av bekämpnings- och växtskyddsmedel
under senare tid, vilken medfört risker för människors förgiftning, med hänsyn
framför allt därtill, att giftstadgans nuvarande uppbyggnad icke medger en tillräcklig
snabb och smidig anpassning till den tekniska utvecklingen på detta område.
Ett annat spörsmål som särskilt uppmärksammats är frågan om skyddsåtgärder
mot kvicksilverhaltig spannmål i brödsäd. Tilläggas må att jämväl i riksdagen
framförts önskemål om en översyn av giftstadgan.

Av det anförda framgår sålunda att det föreligger ett starkt behov av en översyn
av lagstiftningen om giftiga ämnen, framför allt av giftstadgan. En sådan översyn
har emellertid aktualiserats även i ett annat sammanhang, nämligen i samband med
arbetet på en ny läkemedelsförordning. Sedan 1946 års läkemedelsutredning avlämnat
betänkande med förslag till läkemedelsförordning (SOU 1955:44) har betänkandet
varit föremål för en omfattande remissbehandling och bearbetas f. n.

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 287

inom inrikesdepartementet. En av de viktigare principiella nyheterna i förslaget £ In; 56
är att apoteksvarubegreppet föreslås vidgat till att omfatta även sådana gifter av
första klassen, som endast eller i huvudsakligaste mån användes såsom läkemedel
eller vid tillredning av läkemedel. Förslaget innebär bl. a., att i läkemedelsförordningen
skall infogas bestämmelser, motsvarande de försekrifter i giftstadgan,
vilka har avseende på gifter såsom läkemedel. Sker detta måste enligt utredningen
å andra sidan giftstadgan och dess bilagor göras till föremål för en genomgripande
revision, varvid enligt utredningen även de bestämmelser, som reglerar
gifters användning för tekniska och liknande ändamål, torde böra överses.
Beträffande utredningens förslag i denna del har vissa remissinstanser hävdat,
att det icke är möjligt att taga slutlig ställning till förslaget förrän ett förslag till
ny giftstadga utarbetats så att man finge klarhet i hur gränsdragningsfrågorna
borde lösas. I detta läge synes det sålunda angeläget även med hänsyn till den
lortsatta behandlingen av förslaget till läkemedelsförordning att arbetet med en
översyn av giftstadgan snarast påbörjas.

På grund av vad sålunda förekommit anser jag att en översyn av lagstiftningen
om gifter nu bör komma till stand. Syftet med denna översyn bör vara att anpassa
bestämmelserna efter den utveckling som ägt rum på hithörande och angränsande
områden. Bestämmelserna bör utformas så att starkast möjliga garantier vinnes
mot att människor och djur utsättes för förgiftningar. Samtidigt måste dock tillses
att bestämmelserna blir enkla och smidiga och att allmänhetens legitima behov av
att åtkomma giftiga ämnen icke onödigtvis försvåras, önskvärt är att lagstiftningen
erhåller en sådan utformning, att den smidigt kan anpassas efter den fortgående
utvecklingen på detta område. I första hand bör giftstadgan göras till föremål
för en ingående översyn, som — med hänsyn till de genomgripande förändringar
som synes erforderliga — torde böra resultera i förslag till en helt ny stadga.
Även annan lagstiftning som angår handeln med och användningen av gifter
bör — i den utsträckning som befinnes lämplig och som påkallas av sambandet med
giftstadgan — överses i detta sammanhang. Vid översynen bör beaktas de synpunkter
och förslag som framförts i förenämnda framställningar till Kungl. Maj:t. Vad
angår förhållandet till den föreslagna läkemedelsförordningen synes mig utgångspunkten
för arbetet på en ny giftstadga böra vara att gifter såsom läkemedel skall
— på sätt läkemedelsutredningen föreslagit — omfattas av den nya läkemedelsförordningen.
Den fortsatta behandlingen av förslaget till ny läkemedelsförordning
kan dock komma att föranleda vissa ändringar eller jämkningar därvidlag och det
är därför angeläget, att arbetet med nämnda förslag noga följes.

Utredningsarbetet har inletts och beräknas pågå under år 1958.

56. Utredning av frågan om huuudmannaskapet för polisväsendet in. in.

Tillkallade den 29 november 1957 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 25 oktober 1957 för att verkställa utredning av frågan om huvudmannaskapet
för polisväsendet in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december
1957):

Hedlund, G., jur. dr, generaldirektör, led. av II kamm., ordförande;

Dahlman, S.-O., direktör i svenska stadsförbundet;

Höfde, H. A., polismästare;

Larsson, S., direktör i landskommunernas förbund;

Lindström, Ii. G. J., landsfogde;

Oredsson, S. M., budgetsekreterare;

288

Riksdagsberättelsen år 1958

I In: 5(j Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm.;

Rundberg, J„ förste poliskonstapel, förbundsordförande;

Rylander, A. O. E., borgmästare, led. av II kamm.;

Svensson, S. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Åkesson, N. O., landssekreterare, tillika sekreterare.

Direktiv (anförande av statsrådet Hedlund till statsrådsprotokollet den
25 oktober 1957):

I reformarbetet på polisväsendets område har frågan om huvudmannaskapet intagit
en framträdande plats. Tanken på ett förstatligande av polisväsendet diskuterades
redan i förarbetena till 1925 års polislag. Under tiden därefter har frågan om
polisväsendets förstatligande aktualiserats vid olika tillfällen. Utförligast har frågan
behandlats i de betänkanden angående polis- och åklagarväsendets organisation
som avgivits av 1939 och 1948 års polisutredningar (SOU 1944: 53 och 54 resp.
1951: 8), varjämte vissa hithörande spörsmål berörts i en i sistnämnda betänkande
delvis redovisad utredning om inrättande av en central polisinspektion. Det förslag
om förstatligande som framlades av 1939 års polisutredning utsattes under remissbehandlingen
för stark kritik och ansågs med hänsyn härtill ej böra läggas
till grund för någon proposition till riksdagen. 1948 års polisutredning framlade
två alternativa förslag, av vilka det ena innebar vissa reformer inom en i princip
bibehållen kommunal polisorganisation och det andra avsåg ett förstatligande av
polisväsendet. Utredningen förordade närmast det förra alternativet. Efter remissbehandling
av betänkandet upptogs ärendet till övervägande inom inrikesdepartementet,
varvid de allvarligaste bristerna i polisorganisationen ansågs kunna botas
och de viktigaste reformkraven tillgodoses utan en genomgripande ändring av polisorganisationen.
Riktlinjer för en sådan begränsad lösning drogs därefter upp i
en inom departementet utarbetad promemoria angående vissa reformer på polisväsendets
område. Sedan yttranden inhämtats över promemorian framlades i huvudsaklig
överensstämmelse med däri förordade åtgärder proposition (nr 168) till
1953 års riksdag, som biföll densamma. Såsom resultat härav och genom senare vidtagna
åtgärder har ett flertal viktiga reformer genomförts på polisväsendets område.
Härigenom har otvivelaktigt många av de brister som påtalats i 1939 och 1948 års
polisutredningar avhjälpts. Ytterligare åtgärder i syfte att rationalisera och effektivisera
polisverksamheten befinner sig på utredningsstadiet. Sålunda har exempelvis
åt en särskild kommitté — polisverksamhetsutredningen — uppdragits att behandla
olika frågor om effektivisering av polisens verksamhet för bekämpande av brottsligheten
m. m. I detta sammanhang må också erinras om den fortlöpande rationaliseringsverksamhet,
som bedrives inom polisväsendets organisationsnämnd.

I skrivelse den 27 november 1956, nr 374, har riksdagen på hemställan av statsutskottet
anhållit, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om en allsidig och förutsättningslös
utredning av frågan hur en tillräcklig, effektiv och smidig organisation av polisväsendet
bör utformas och därvid beakta vad utskottet anfört samt för riksdagen
framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört samt de ökade krav som utvecklingen
på olika områden av samhällslivet ställer på polisväsendet och dess funktionsduglighet
finner jag mig böra förorda att den av riksdagen begärda utredningen nu
kommer till stånd. Utredningen bör vara allsidig och förutsättningslös samt ha till
uppgift att undersöka hur en tillräcklig, effektiv och smidig polisorganisation bör
utformas. Då det gäller att tillgodose denna målsättning blir det en central uppgift
för utredningen att ingå på en omprövning av huvudmannaskapet för polisväsendet
och kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. En omprövning i sistnämnda

289

Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet

hänseende bör — såsom statsutskottet framhållit — komma under bedömande oav- £ |j|.
sett om huvudmannaskapet skall ligga hos kommunerna eller ej.

Som nyss nämnts har enligt statsutskottet de vanliga polisdistrikten och kommunalförbunden
för polisväsendet visat sig mindre lämpade som områden för ett rationellt
utnyttjande av distriktens personal. Även enligt min uppfattning är den gällande
polisdistriktsindelningen på åtskilliga håll mindre tillfredsställande. Enligt senast
föreliggande uppgifter finnes sålunda 43 polisdistrikt med endast en polisman
samt 87 distrikt med två polismän. Antalet polisdistrikt med mindre än tio polismän
uppgår till sammanlagt 500. Tydligt är att alltför små organisationsenheter
måste medföra olägenheter i olika avseenden samt utgöra hinder för av behovet påkallade
rationaliseringsåtgärder. När det gäller att åstadkomma en mera ändamålsenlig
polisdistriktsindelning erbjuder ett statligt organiserat polisväsen ur rent teknisk
synpunkt knappast något problem. Annorlunda är förhållandet då huvudmannaskapet
för polisen såsom hos oss är knuten till primärkommunerna.

Inom länen är för närvarande länsstyrelserna högsta lokala polismyndighet. Närmast
under länsstyrelserna handhas ledningen av polisväsendet inom länen av
landsfogdarna i egenskap av länspolischefer utom såvitt gäller vissa större städer,
som är undantagna från området för landsfogdens polisverksamhet. Därest den nuvarande
länsledningen av polisväsendet kommer att bibehållas i stort sett oförändrad,
torde utredningen böra undersöka, huruvida särskilda åtgärder kan befinnas
påkallade för att effektivisera länsstyrelsernas organisation beträffande polisuppgifternas
handhavande. Härvid måste i viss mån olika spörsmål komma under övervägande
alltefter det alternativ som förordas i frågan om huvudmannaskapets ordnande.
En fråga av särskild betydelse i detta sammanhang gäller landsfogdarnas
ställning. I skrivelse den 17 april 1956 har riksåklagarämbetet hemställt om utredning
i syfte att erforderliga garantier åstadkommes för att statsåklagarverksamhetens
utövande i länen blir behörigen tillgodosedd. Med åberopande bland annat att
rättegångsreformen i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende medfört ökade
uppgifter för åklagarna samt att de alltmer omfattande göromål som under senare
år tillagts landsfogdarna i deras egenskap av länspolischefer lett till att de i allt
högre grad tagits i anspråk för polisiära uppgifter uttalar ämbetet som sin uppfattning
att den mest rationella lösningen syntes vara att landsfogdetjänsterna •— åtminstone
i de mest arbetstyngda länen — uppdelades på två befattningshavare, en
landsfogde — länspolischef och en landsfogde — statsåklagare.

Det är givetvis av största vikt att landsfogdarna utan eftersättande av dem såsom
statsåklagare åliggande uppgifter kan ägna erforderlig tid och omsorg för tillgodoseende
av polisväsendets intressen. Det synes därför lämpligt att frågan om landsfogdarnas
ställning och arbetsuppgifter nu upptages till övervägande. Utredningen
bör i denna del förutsättningslöst pröva olika vägar som kan befinnas ägnade att
på ett tillfredsställande sätt tillgodose såväl polisväsendets som åklagarverksamhetens
intressen.

En väsentlig fråga vid behandlingen av föreliggande organisationsproblem gäller
hur den centrala ledningen för polisväsendet bör utformas. Ställningstagandet härtill
måste givetvis i första hand bli beroende av utredningens övervägande rörande
arten och omfattningen av de uppgifter som bör handhas centralt. Här må emellertid
erinras om den kritik som riktats mot de förslag om inrättande av en rikspolisstyrelse
som framlagts av tidigare utredningar angående polisväsendets organisation.
Därvid har bland annat framhållits att ett dylikt ämbetsverk lätt skulle få ställning
av en polisen överordnad myndighet i alla angelägenheter och leda till en icke
önskvärd centralisering och byråkratisering av polisväsendet. Utredningen bör i
denna del beakta olika tänkbara möjligheter samt undersöka, huruvida det erforderliga
behovet av central tillsyn och ledning skulle kunna tillgodoses på annat sätt
än genom inrättandet av ett särskilt polisämbetsverk.

I!) Itiluuuj till riksdagens protokoll 19HH. I somI.

RikHd årsberättelsen.

290

Riksdagsberättelsen år 1958

I In: 56 0m utredningen skulle ge till resultat att polisväsendet bör helt eller delvis övertagas
av staten torde uppmärksamhet ägnas åt frågan hur det lokala inflytandet bör
ges möjlighet att göra sig gällande i erforderlig utsträckning.

Ett förslag om förstatligande av polisväsendet bör åtföljas av beräkning av de
kostnader som härigenom uppkommer för statsverket. Det synes härvid naturligt att
staten övertager den personal samt de lokaler och den övriga utrustning, varöver
kommunerna förfogar vid övergången. Oavsett hur frågan om huvudmannaskapet
kommer att lösas bör, såsom jag redan tidigare framhållit, kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun upptagas till prövning. I enlighet härmed bör — för den
händelse utredningen leder till förslag om polisväsendets förstatligande — anges i
vad mån och i vilken form kommunerna skall bidraga till kostnaderna för polisväsendet.

Därest så skulle befinnas lämpligt må utredningen i första hand begränsa sitt arbete
till framläggande av ett principförslag med allmänna riktlinjer för polisväsendets
organisation för att på så sätt bereda möjlighet för ett ställningstagande till
frågan om huvudmannaskapet för polisen, innan skilda organisationsspörsmål göres
till föremål för mera ingående behandling.

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet

291

I C: l

Civil departementet

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1957
1. Ortsgrupperingsutredningen

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 februari 1957 för
att verkställa översyn av ortsgrupperingssystemet (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 februari 1957):

Nilsson, G. V., landshövding, ordförande;

Larsson, S., rektor, led. av I kamm.;

Nelander, E. M., underinspektör, led. av II kamm.;

Ohlsson, O. E. M., lantbrukare, led. av I kamm.;

Pettersson, A. G., skyddsassistent, led. av I kamm.

Experter:

Aldestam, N. A., byråchef;

Björk, S. L., e. o. byråchef;

Lindqvist, R. L. A., taxeringsintendent (fr. o. m. den 7 juni 1957).
Sekreterare:

Berglund, K. G., förste aktuarie.

Direktiv (anförande av statsrådet Lindholm till statsrådsprotokollet den
15 februari 1957):

Vid 1956 års riksdag väcktes motioner om vissa ändringar i dyrortssystemet.
Härvid föreslogs bl. a. en utredning, syftande till en uppflyttning av dyrortssystemets
nuvarande lägsta ortsgrupp till den näst lägsta. I yttrande den 21 mars 1956
över dessa motioner framhöll dyrortsnämnden, att stöd fanns för uppfattningen
att en viss sammanpressning av skillnaderna i levnadskostnader mellan olika delar
av landet ägt rum sedan år 1951, då den senaste prisgeografiska undersökningen
verkställdes. Däremot kunde enligt dyrortsnämnden intet mera bestämt sägas
om graden av denna sammanpressning. Vidare berörde nämnden i sitt yttrande
vissa aktuella tendenser på den statliga lönemarknaden och framhöll vissa omständigheter,
som enligt nämndens mening kunde leda till en ökad spännvidd i den
statliga löneskalan. Sammanfattningsvis framhöll dyrortsnämnden, att vad som
anförts gav vid handen att vissa spörsmål inom dyrortsgrupperingsområdet kunde
bli aktuella och påkalla utredningar.

Statsutskottet (uti. 226) fann för sin del vad som i ärendet förekommit ge vid
handen, att behov av en översyn av det nuvarande dyrortssystemet förelåg. Utskottet
förordade därför, att en sådan skulle komma till stånd. Såsom dyrortsnämnden
framhållit borde såväl en omgruppering som en omprövning av antalet ortsgrupper
grundas på en ny prisgeografisk undersökning, varvid borde övervägas
om den skulle baseras på samma principer som tillämpades vid den senaste undersökningen.
Enligt utskottets mening borde en utredning i frågan vara allmän
och förutsättningslös, utan att man på förhand band sig vid någon viss linje.

292

Riksdngsberättelsen år J95S

I Cl 1 Med skrivelse den 13 december 1956 (nr 411) har riksdagen hos Kungl. Maj:t
hemställt om en översyn av dyrortssystemet.

Jag torde nu få anmäla frågan om igångsättande av den av riksdagen begärda
översynen, vilken synes böra anförtros särskilda utredningsmän under medverkan
av erforderliga experter. Vad angår utredningens uppdrag får jag anföra
följande.

I årets statsverksproposition (Bil. 2 För flera huvudtitlar gemensamma frågor,
p. 4) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att godkänna i propositionen redovisade
grunder för en löneplansrevision m. in. för tjänstemän i statens tjänst m. fl.
Löneplansrevisionen, varom överenskommelse träffats med vederbörande personalorganisationer,
innebär bl. a., att den horisontella spännvidden i den nya huvudlöneplanen,
löneplan A, skall ökas från 12 till 16 r/c i löneplanens nedre del
och minskas från 7 till 4 c/c i den övre delen. Åtgärden har motiverats med marknadslönejämförelser.

Med anledning av de föreslagna ändringarna i löneplansspännvidderna har vid
årets riksdag i flera motioner frågan om gällande ortsgruppering och därmed
sammanhängande spörsmål upptagits till behandling. Det har härvid bl. a. framhållits,
att en ökad löneplansspännvidd i ett läge, då det kan antagas att skillnaderna
i levnadskostnaderna olika orter emellan snarare minskar än ökar, innebär
att den hittills gällande principen om gruppering av lönerna efter levnadskostnader
frångåtts. Från en annan utgångspunkt har det framhållits, att ortsgrupperingen
spelat ut sin roll som en faktor för reglering av de statliga lönernas konkurrenskraft.
I anslutning härtill har väckts förslag om att den nuvarande ortsgrupperingen
skall helt avskaffas eller ersättas med en lönedifferentiering, grundad
på undersökningar av de faktiska arbetsmarknadsförhållandena. Förslag har emellertid
även väckts, som närmast innebär ett bibehållande av nuvarande lönegrupperingssystem,
men med en sammanpressning av spännvidden, antingen genom
borttagande av ortsgrupp 2 eller genom minskning av intervallerna mellan de
nuvarande ortsgrupperna.

Det har vidare gjorts gällande, att genom de föreslagna ändringarna i lönespännvidden
nuvarande samband mellan skattegrupperingen och lönegrupperingen
upphört. I anslutning härtill har frågan om ett avskaffande av ortsgrupperingen
av de skattefria avdragen förts fram i diskussionen.

På grund av vad som sålunda framkommit vill jag konstatera, att det givetvis i
och för sig inte föreligger något hinder för att, såsom föreslagits i statsverkspropositionen,
lägga den nuvarande ortsgrupperingen i kombination med en ändrad löneplansspännvidd
till grund för lönedifferentieringen. Jag får sålunda påpeka, att
på den enskilda sektorn av arbetsmarknaden den officiella ortsgrupperingen i stor
utsträckning tillämpas i förening med lönespännvidder, som stundom är avsevärt
större än de spännvidder, som enligt de nya löneplanerna kan komma att gälla för
statstjänstemännen. Jag torde också få erinra, att föredragande departementschefen
i prop. 1951: 111 angående anslag för en dyrortsundersökning in. in. framhöll,
att han — med anledning av vad som framhållits rörande skillnaden mellan spännvidden
i det statliga lönesystemet och den allmänna arbetsmarknadens lönesättning
— ansåg det vara tveksamt, om spännvidden i den statliga löneskalan under
alla förhållanden borde vara densamma som den vid en dyrortsundersökning konstaterade
spännvidden i levnadskostnader. Detta uttalande föranledde ingen erinran
från riksdagens sida.

Vad skattegrupperingen beträffar torde det väl vidare förhålla sig så, att det
icke föreligger något sådant direkt samband mellan lönespännvidden och spännvidden
i de skattefria avdragen, att en ändring av lönespännvidden i och för sig
måste återverka på skattegrupperingen.

I det läge, vari hithörande frågor befinner sig, torde emellertid den av riksdagen
begärda, på prisgeografiska undersökningar grundade översynen av ortsgrup -

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet

293

peringssystemet böra föregås av vissa principiella överväganden. Jag vill för den J (J; £
skull föreslå, att åt den tilltänkta utredningen till en början uppdrages att allsidigt
och förutsättningslöst överväga frågan om sambandet i olika hänseenden mellan
lönedifferentiering, differentiering av de skattefria avdragen och en ortsgruppcring,
grundad på skillnader i levnadskostnaderna orterna emellan. Arbetet bör
i denna del bedrivas med sådan skyndsamhet, att resultatet av utredningens överväganden
kan redovisas före den 1 oktober innevarande år. Frågan om utredningens
fortsatta arbete torde därefter böra anmälas för Kungl. Maj:t.

Utredningen bör under sitt arbete i den utsträckning, som kan erfordras för ett
allsidigt belysande av frågeställningarna, lämna vederbörliga offentliga myndigheter,
enskilda institutioner och intressesammanslutningar tillfälle att till utredningen
framföra sina synpunkter.

Utredningen har under tiden februari—november 1957 hållit 21 sammanträden.

Utredningen har den 26 november 1957 avlämnat betänkande angående
löne- och skattegrupperingarna (SOU 1957:42). Det till utredningen överlämnade
uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1958

2. 1951 års pensionsutredning (1955: I 9; 1956: I 6; 1957: I 6)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 februari 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1951):

Ericson, F. C. W., expeditionschef, ordförande;

Bladh, C., ombudsman;

Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;

Jerdenius, K. E., statskommissarie;

Kjellén, T. B., direktör;

Larsson, N. H. Th., lantbrukare, civilekonom, led. av I kamm.;

Nordkvist, E., grosshandlare (avliden den 28 augusti 1957);

Schärman, S. O., förste ombudsman.

Experter:

Thorsell, Y., sekreterare (fr. o. m. den 31 maj 1957);

Tiby, K. I., förste byråsekreterare (fr. o. in. den 1 oktober 1957);

Törngren, E., direktör (fr. o. in. den 2 september 1957).

Sekreterare:

Renström, K.-E., e. o. byrådirektör.

Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 10 17),
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1952: I C 15.

Utredningen har den 6 februari 1957 avlämnat principförslag angående
samordning av förmåner enligt den statliga personalpensioneringen och enligt
obligatorisk pensionering (förslaget ingår som bilaga i Allmänna pensionsberedningens
betänkande SOU 1957:7 om Förbättrad pensionering
samt finnes därjämte i särtryck).

294

Riksdagsberättelsen år 1958

I Cl 2 I en skrivelse den 19 februari 1957 samt en därtill fogad promemoria
(stencilerade) har utredningen redovisat tekniska synpunkter på frågan om
utformningen av livränteförmåner inom den statliga personalpensioneringen.

Vidare har utredningen i anledning av remiss avgivit bl. a. följande utlåtanden
och förslag, nämligen den 15 mars 1957 angående samordning av
statlig personalpension och yrkesskadeersättning m. m. samt den 30 mars
1957 angående samordning i vissa fall av pensionsrätt på grund av skilda
polismansanställningar m. m.

Genom beslut den 24 maj 1957 har Kungl. Maj :t förordnat, att utredningens
arbetsutskott — vilket består av, förutom utredningens ordförande, ledamöterna
Jerdenius och Kjellén — skall stå till chefens för civildepartementet
förfogande i samband med förhandlingar med de statsanställdas huvudorganisationer
angående det framtida personalpensionssystemet. De avsedda
förhandlingarna, vilka inleddes den 3 september 1957, pågår för närvarande.

Av de frågor som beröres av utredningens uppdrag återstår sedan förhandlingarna
slutförts frågorna angående finansieringen av SPA-pensioneringen
och förutsättningarna för anslutning av icke-statliga personalgrupper
till densamma samt angående administrationen av den statliga personalpensioneringen.
Förslag i nu nämnda frågor torde kunna avgivas i nära anslutning
till den omläggning av personalpensioneringen som förhandlingarna
syftar till.

3. Kompetensutredningen (1955: I 10; 1956: I 7; 1957: I 7)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1952 (se Postocli
Inrikes tidn. den 16 april 1952):

Klackenberg, O. H., regeringsråd;

Woxén, R., professor.

Experter:

Ekström, H. V., byråchef;

Garberg, E. V., major i väg- och vattenbyggnadskåren;

Norberg, E. A., e. o. byrådirektör;

Wildeman, N. C. E., byråchef.

Sekreterare:

Fjellander, N. E. B., kansliråd.

Jämlikt förordnande av chefen för civildepartementet har förste revisorn
A. T. Jacobsson biträtt utredningen.

Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 13 58);
rikssamt. växel 23 62 00.

Direktiven för utredningen, se 1953: I C 14.

Utredningen har under tiden den 16 november 1956—den 15 november
1957 hållit 31 sammanträden.

Utredningen har den 18 juni 1957 avgivit ett betänkande, benämnt »Kanslister
i administrativ tjänst» (SOU 1957: 23). Vidare har utredningen, efter

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet 295

remiss, avgivit utlåtanden, den 4 oktober 1957 över ett av socialstyrelsen \ (J; 5
framlagt förslag till plan för specialutbildning av viss nykterhetsvårdspersonal
m. m., den 29 oktober 1957 över ett inom medicinalstyrelsen utarbetat
förslag angående högre utbildning för sjuksköterskor, den 31 oktober 1957
över slöjdlärarutredningens betänkande »Utbildning av lärare i manlig
slöjd» (SOU 1957: 35), den 12 november 1957 över 1953 års lärarinneutbildningskommittés
betänkande »Lärarutbildningen på det husliga området»

(SOU 1957: 28) samt den 15 november 1957 över »Promemoria om kompetensregler
för juridisk-samhällsvetenskaplig examen och filosofisk-samhällsvetenskaplig
examen».

Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1958.

4. 1952 års tjänstebostadsutredning (1955:1 11; 1956:1 8; 1957:1 8)

Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
20 augusti 1952 för att verkställa översyn av bestämmelserna om hyressättningen
för tjänstebostäder (se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1952):
Broomé, J. T. A., byråchef.

Experter:

Aldestam, N. A., byråchef;

Lindberg, K. R. L., ingenjör;

Löhr, B. A. H., e. o. fastighetskamrerare;

Nyquist, F., tingsdomare.

Sekreterare:

Wetterblad, R. I. T:son, byråchef.

Biträdande sekreterare:

Ivmark, S. K. T., förste postassistent.

Lokal: Statens bostadsnämnd, Västra Trädgårdsgatan 41; tel. 10 26 68.
Direktiven för utredningen, se 1953: I C 16.

Utredningen har den 15 november 1957 avlämnat en PM innefattande
förslag om inrättande fr. o. m. den 1 juli 1958 av statens personalbostadsdelegation.
Utredningens arbete fortsätter med utformningen av erforderliga
författningsbestämmelser in. in. och beräknas bli slutfört under år 1958.

5. Utredning för översyn av vissa förhållanden rörande statens fasta maskinanläggningar
(1956: I 9; 1957: I 9)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 januari 1955 för att
verkställa dels översyn av arbetsuppgifterna för maskinpersonalen samt behovet
av sådan personal vid statens sinnessjukhus, statens anstalt för fallandesjuka,
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt karolinska
institutet, dels ock utredning rörande grunderna för klassificering av statens
fasta maskinanläggningar och därmed sammanhängande spörsmål:
Hallin, G. E., krigsråd.

Experter:

Garff, K. A., byrådirektör;

296

Riksdagsberättelsen år 1958

I Ct 5 Glas, L. M., byrådirektör;

Jonsson, E. O., byråchef;

Magnusson, G. T., rationaliseringsingenjör;

Svantesson, K. G. H., byrådirektör.

Sekreterare:

Ogner, S. V., amanuens (t. o. m. den 15 september 1957);

Uhnbom, C. B. I„ förste byråsekreterare (fr. o. in. den 16 september 1957).

Lokal: Försvarets förvaltningsdirektion, Stockholm 80; tel. 63 00 00 ankn.
678 (sekreteraren).

Av utredningsarbetet återstår frågan om grunderna för klassificering av
statens fasta maskinanläggningar och därmed sammanhängande spörsmål.

Under år 1957 har muntliga överläggningar upptagits med företrädare för
personalorganisationer samt olika myndigheter. Vissa av myndigheterna har
på utredningens hemställan inkommit med uppgifter i spörsmål inom utredningsarbetets
ram, vilka uppgifter för närvarande är föremål för bearbetning.

Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1958.

6. 1956 års tekniska biträdesutredning (1957: I 10)

Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
23 mars 1956 för att — under beaktande av vad som under punkten 2 i
bilaga 2 till 1956 års statsverksproposition uttalats — utreda vissa spörsmål
sammanhängande med inrättande och lönegradsplacering av tjänster för
viss teknisk biträdespersonal:

Broomé, J. T. A., byråchef.

Experter:

Gruting, K. G. S., e. o. byråingenjör;

Grönwall, A. J. T., professor;

Hultquist, G. T. J:son, professor;

Josephson, K. O., byråchef.

Sekreterare :

Näsholm, B., revisionskommissarie;

Sjöberg, O. T. E. V., förste byråsekreterare.

Lokal: Statens bostadsnämnd, Västra Trädgårdsgatan 4''; tel. 10 26 68 (utredningsmannen),
20 12 44 (sekr.).

Utredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 9
sammanträden, av vilka flertalet bevistats av representanter för Svenska
landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet. Studiebesök har avlagts
hos ett antal myndigheter och institutioner.

Sedan Kungl. Maj:t den 27 april 1956 uppdragit åt utredningen att verkställa
en översyn av 1953 års laboratorieteknikerutrednings förslag till laborantutbildning
(SOU 1954: 36), har utredningen den 10 januari 1957 avgivit
förslag (stencilerat) rörande ifrågavarande utbildning. Utredningsuppdraget
är därmed i denna del fullgjort.

Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1958.

297

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet

7. Löneförfattningsberedningen (1957:1 11)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 september 1956
för att inom civildepartementet verkställa översyn av de statliga avlöningsförfattningarna
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 september 1956):
Johnsson, B. E., generaldirektör, ordförande;

Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;

Andersson, G. L., drätselkammarordförande, f. d. riksdagsman (t. o. in. den
25 januari 1957);

Broomé, J. T. A., byråchef;

Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm. (fr. o. in. den 26 januari
1957);

Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm. (t. o. in. den 27 september
1957);

Oredsson, H. E., överdirektör;

Ström, E. T. H., f. d. krigsråd;

Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.;

Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm. (fr. o. in. den 28 september
1957).

Expert:

Aldestam, N. A., byråchef (fr. o. m. den 31 januari 1957).

Sekreterare:

Ståhlberg, E. Å., e. o. förste byråsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Wistrand, A. W. H., amanuens (fr. o. in. den 1 mars 1957).

Lokal: Statskontoret, Birger Jarls torg 10, Stockholm; tel. 22 08 60 (sekreteraren).

Direktiven för beredningen, se 1957: I C 11.

Beredningen har under tiden december 1956—november 1957 hållit 5 sammanträden.

Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1958.

8. 1956 års förhandlingsrättsutredning (1957:1 12)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 oktober 1956 för att
verkställa fortsatt utredning rörande statstjänstemännens förhandlingsrätt
in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 18 oktober 1956):

Ekblom, O., f. d. landshövding.

Expert:

Jägerskiöld, S. A. F., docent (fr. o. in. den 26 mars 1957).

Sekreterare:

Jacobsson, S., hovrättsassessor.

Lokal: Storkyrkobrinken 13'', Stockholm 2, tel. 20 65 34 och sekreterarens
bostad, Blackensvägen 17—19, Älvsjö; tel. 47 45 55.

Direktiv: se 1957: I C 12.

298

Riksdagsberättelsen år 1958

I C: 8 Utredningen har den 29 mars 1957 antagit namnet 1956 års förhandlingsrättsutredning.

Utredningsmannen och sekreteraren har under tiden den 1 december 1956
—den 15 november 1957 sammanträtt 9 gånger, därvid utredningens expert
närvarit vid tre tillfällen. Härjämte har utredningen dels i anledning av en
av chefen för socialdepartementet till utredningen ställd remiss angående av
Försäkringsfunktionärernas förbund begärd ändring i lagen om allmän sjukförsäkring
hållit överläggningar med chefen för riksförsäkringsanstalten
den 16 januari 1957 samt sammanträtt med representanter för sagda anstalt,
för nyssnämnda förbund och för Sjukkassornas förhandlingsorganisation
den 7 maj 1957, dels den 5 november 1957 deltagit i konferens med 1953 års
utredning rörande de statliga företagsformerna samt jämväl i övrigt upprätthållit
kontakt med sagda utredning, dels ock den 5 november 1957 hållit konferens
med företrädare för Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund,
Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens
centralorganisation, därvid dryftats vissa centrala spörsmål inom utredningsuppdraget.

Utredningsarbetet bär hitintills omfattat dels inventering av nu gällande
tjänstemannarättsliga regler och bestämmelser samt utvecklingen av löneregleringsarbetet
på det statliga området, dels undersökning av möjligheten
att förena nyssnämnda regler och bestämmelser med vedertagna arbetsrättsliga
normer, dels ock överväganden i anledning av ovan omförmälda
remiss, vilka överväganden resulterat bl. a. i en till riksförsäkringsanstalten,
Försäkringsfunktionärernas förbund och Sjukkassornas förhandlingsorganisation
översänd promemoria angående de allmänna sjukkassornas verkställande
tjänstemäns rättsliga ställning m. m.

Till utredningen har från justitiedepartementet för att tagas under övervägande
överlämnats riksdagens skrivelser 1942:475 och 1946:261 angående
utredning av frågan om revision av de i §§ 35 och 36 regeringsformen
meddelade bestämmelserna om statstjänstemännens rättsliga ställning.

Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1958.

9. Arbetstidsberedningen

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 maj 1957 för att
inom civildepartementet biträda med övervägande av vissa arbetstids- och
lönespörsmål inom det statliga tjänstemannaområdet (se Post- och Inrikes
tidn. den 29 maj 1957):

Renlund, R. G., generaldirektör, ordförande;

Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;

Romberg, N. W. A., lönedirektör.

Experter:

Aldestam, N. A., byråchef;

Dvbner, N. O. E., e. o. byrådirektör.

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet

299

Sekreterare: X C''! 10

Nelander, O. M. V., byrådirektör.

Uppdrag: Arbetstidsberedningens uppdrag avser enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 24 maj 1957 att överväga vissa sådana arbetstids- och lönespörsmål
inom det statliga tjänstemannaområdet, som sammanhänger med ett genomförande
under åren 1958—1960 av en allmän arbetstidsförkortning. Vid utredningen
skall beaktas de uttalanden, som gjorts i prop. 1957: 173 angående
statstjänstemännens löner under åren 1957 och 1958 m. m.

Beredningen har under tiden maj—november 1957 hållit 21 sammanträden.
Arbetsmaterial har successivt ställts till chefens för civildepartementet
förfogande, att vara tillgängligt vid bl. a. överläggningar med statstjänstemännens
huvudorganisationer.

Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1958.

10. översyn av timlärarkungörelsen

Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 27 juni 1957 för att såsom sakkunnig
verkställa en översyn av kungörelsen den 8 september 1950 (nr 495)
angående timarvoden till vissa lärare vid civila och militära skolor (timlärarkungörelsen)
:
af Malmborg, N. M., kansliråd.

Lokal: Civildepartementet, tel. 22 45 00 (ankn. 1020).

Arbetet har påbörjats och överläggningar med personalorganisationerna
har inletts. Översynen avses skola vara avslutad under år 1958.

300

Riksdagsberättelsen år 1958

II U: i

II. De centrala krisorganen

Utrikesdepartementet

1. Restitutionsnämnden (1955, 1956:11 2, 1957: II 3)

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 525); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 890) och
den 9 januari 1948 (SFS nr 2).

Ledamöter:

Santesson, P. V., f. d. justitieråd, ordförande;

Folkard von Scherling, F. A., häradshövding, vice ordförande;

Ahrnborg, B. S., advokat.

Suppleanter:

Kjellson, K. B. N., advokat;

Edling, S. Å., justitieråd.

Sekreterare:

Larsson, T. S., bitr. vattenrättsdomare.

Nämnden har under 1957 hållit 2 sammanträden.

Finansdepartementet

1. Valutakontoret (1955, 1956 och 1957:11 1)

Valutakontoret upphörde fr. o. m. den 1 juli 1957, då dess arbetsuppgifter
övertogos av riksbanken.

Enligt instruktionen för valutakontoret utgjordes dess styrelse av riksbankschefen
samt ytterligare högst sju ledamöter, vilka förordnades av
Kungl. Maj :t.

Riksbankschefen var styrelsens ordförande. Kungl. Maj :t utsåg en av de
övriga ledamöterna att vara vice ordförande.

Den 18 april 1947, den 4 augusti 1949, den 18 april 1952, den 10 december
1954 samt den 9 mars 1956 av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter av
valutakontorets styrelse:

Andersson, J. A., f. d. bankofullmäktig, f. d. riksdagsman;

Hammarskiöld, T. L., vice riksbankschef, vice ordförande;

Sjunnesson, L. H. O., direktör;

Strömberg, S. J. M., f. d. regeringsråd;

Wetterlind, Å. J., direktör;

Åbjörnsson, C. V., rättsavdelningschef.

De centrala krisorganen: Handelsdepartementet

301

II H

Handelsdepartementet

1. Statens handelslicensnämnd (1955, 1956, 1957: II 1)

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 16 maj 1957 benämnes statens handelsoch
industrikommission från och med den 1 juli 1957 statens handelslicensnämnd.
Instruktion utfärdad den 31 maj 1957 (SFS 351).

Ledamöter:

Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande och chef;

Tunhammar, E. W., direktör, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(t. o. in. den 30 juni 1957);

Ivollberg, G. N., direktör, led. av II kamm., vice ordförande (v. ordf. fr. o. in.
den 1 juli 1957);

Eriksson, K.-E., tekn. dr (t. o. in. den 30 juni 1957);

Geijer, K. A., ordförande i Landsorganisationen, led. av I kamm.;

Gillberg, J. A. E., direktör (fr. o. in. den 1 juli 1957);

Kull, J. I., direktör (fr. o. m. den 1 juli 1957);

Kördel, E. R., direktör (fr. o. m. den 1 juli 1957).

Kanslichef:

Ericsson, Y. A. R., byråchef.

Tjänstemän i byråchefs ställning:
von Oelreich, C.-E. Hj., byrådirektör;

Stiernstedt, S. W. O., kanslisekreterare (tjänstledig).

Befattningshavare med lön motsvarande A 24 eller A 23:

Lundmark, N. A. J., byrådirektör;

Malmén, M. E., revisor;

Nord, F. E., tullkontrollör;

Reuterskiöld, B. H. C., förste byråsekreterare;

Setli, B. G., förste byråsekreterare.

Sakkunniga och experter med tjänstgöring hos handelslicensnämnden:
Frenne, N. G. H., f. d. direktör;

Klemming, G., f. d. direktör;

Sundfeldt, B., överingenjör.

Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 14 november 1956 (SFS nr 537)
hade åt handels- och industrikommissionen uppdragits att under Kungl.
Maj:t handhava ledningen av och överinseendet över beslutad reglering av
omsättningen och användningen av flytande bränsle. Inom handels- och
industrikommissionen skulle finnas en särskild av Kungl. Maj :t samma
dag utsedd nämnd, bestående av ordförande och ytterligare 6 ledamöter,
samt eu till nämnden knuten särskild avdelning. Nämnden och bränsleavdelningen
har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 juni 1957 upphört med
sin verksamhet med utgången av juni 1957.

302

Riksdagsberättelsen år 195S

II H: l Ledamöter i nämnden:

Severin, E. J., ombudsman, led. av II kamm., ordförande;

Andersson, T. C., direktör;

Bengtsson, J. E. Y., direktör;

Blomkvist, C. E., direktör;

Dillén, B. O., kansliråd;

von Schwerin, W. C. P. B., kanslichef;

Wennersten, P. G., kommerseråd.

Chefer för nedannämnda byråer inom bränsleavdelningen:

Oljebyrån: Blomkvist, C. E., direktör;

Trafikbyrån: Dillén, B. O., kansliråd;

Juridiska byrån: Eklund, E. P. G., kammarrättsassessor;
Planläggningsbyrån: Lundmark, N. A. J., byrådirektör.

Lokal: Linnégatan 87; tel. lokalsamt. växel 22 86 60, rikssamt. växel
22 86 80.

2. Statens krigsförsäkringsnämnd (1955, 1956, 1957:11 H 3)

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 21 oktober 1938. Genom beslut den 11 juni
1948 har Kungl. Maj :t dels föreskrivit, att krigsförsäkringsnämndens verksamhet
skulle upphöra med utgången av juni månad 1948, dels ock uppdragit
åt nedan angivna personer att i egenskap av likvidatorer från och
med den 1 juli 1948 fortsätta och avsluta avvecklingen av nämndens kvarvarande
rörelse.

Levinson, K. S., f. d. landshövding;

Henriques, E., advokat (avliden den 19 november 1957);

Rogberg, N. O. L., assuransdirektör.

Angående tidigare vidtagna åtgärder, se propositionen nr 145 till 1952
års riksdag. Förutom en del smärre arbeten med reglering av vissa tyska
krav återstår två ärenden att behandla. Med slutredovisning torde böra
anstå tills i vart fall det ena, som sammanhänger med en preliminär överenskommelse
med Japan om bl. a. ersättning för det av Japan i senaste
världskriget beslagtagna svenska motorfartyget »Ningpo», blivit avgjort.

De centrala krisorganen: Inrikesdepartementet

303

II In: i

Inrikesdepartementet

1. Statens uttänningskommission (1955, 1956, 1957:11 1)

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 489); ändrad lydelse den 15 juni 1945 (SFS nr 323), den 30
juni 1947 (SFS nr 549), den 12 december 1952 (SFS nr 751) och den 4
juni 1954 (SFS nr 455).

Ledamöter:

Hagelin, N. P., byråchef, ordförande och chef;

Wiman, O., byråchef, vice ordförande;

Ahlberg, Iris, avdelningschef;

Casparsson, K. R., landshövding;

Grudemark, E. A. F., major;

Holmbäck, Å. E. V., professor emeritus;

Håstad, E. W., landshövding;

Montell, J. E. O., överdirektör;

Petrén, B. A. S., utrikesråd, envoyé;

Thulin, G. A. L., statspolisintendent.

För ledamöterna finnas sju ersättare förordnade.

Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer, benämnda första
byrån, andra byrån och tredje byrån (kanslibyrån). På första byrån handläggas
ärenden angående medborgare eller förutvarande medborgare i Danmark,
Finland, Island, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland och
Österrike, och på andra byrån ärenden angående övriga utlänningar. Tredje
byrån handlägger ärenden angående kommissionens personal, administration
och ekonomi samt ärenden angående passkontroll och teknisk
utlänningskontroll, besvarar remisser av allmän natur samt omhänderhar
den officiella utlänningsstatistiken.

Chefer

för första byrån: Stränge, B. M. G., byråchef;
för andra byrån: Wiman, O., byråchef;

för tredje byrån: Hagelin, N. P., byråchef, tjänstledig (se ovan); Bundsen,
S. E. F., t. f. byråchef.

Lokal: Birger Jarls torg 5; tel. växel 23 31 20.

Stockholms slott den 3 januari 1958.

GUSTAF ADOLF

Ingvar Lindell

304

Riksdagsberättelsen år 1958

KOMMITTÉ -

J ustitiedepartementet

l 1 2 \| 3 \|	4	5 \| 6	7
Kommitténs benämning	Kommitténs	Utgifter
	nummer i
	berättelsen	t. o. m.	V, 1956—30/s 1957
				3»/6 1956
	1956	1957	1958		Arvoden
					Leda-	Sekr.,
					möter	experter
						o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under
1957
1948 års folkrättsbrottssakkunniga1.............	12	8	1	—	189	30
Översyn av bestämmelserna rörande preskription av
fordran ......................................	17	13	2	50146	1960	2180
Utredning av frågan om möjligheterna att förenkla
aktiebolagslagen.............................	22	18	3	—	—	—
Fångvårdsbyggnadsutredningen.................	28	23	4	147 036	965	2 260
Markvärdeutredningen2.........................	31	26	5	120 941	8 542	37 439
Utredning rörande strafftidsberäkning och samman-
läggning av straff...........................	32	27	6	—	—	—
Utredning angående justitieombudsmannens till-
synsbefogenheter............................	—	43	7	—	2 860	2 500
Summa kr.				318128	14 516	44 409
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid
ingången av 1958
Besvärssakkunniga............................	13	9	8	213 726	2 498	4 790
Varumärkes- och firmautredningen4..............	14	10	9	190 979	6 355	19 13b
Utredning av frågan om formerna för den informa-
tion som rätten i vissa fall skall lämna juryn i
tryckfrihetsmål..............................	15	11	10	—	—	—
1951 års rättegångskommitté...................	16	12	11	243 877	7 624	3180
Svensk delegation hos Förenta Nationerna i fråga
om brottsprevention och brottslingsbehandling
m. ni.......................................	18	14	12	—	--	—
Bilskadeutredningen...........................	19	15	13	58 919	8 455	2 870
Kommittén angående det allmännas skadestånds-
ansvar .....................................	20	16	14	70 362	2 760	—
Fideikommissutredningen.......................	21	17	15	165 755	8 406	7 660
Djurskyddsutredningen5........................	24	19	16	23 606	5 400	1900
1954 års fastighetsbildningskommitté6...........	25	20	17	224156	3 275	9 320
Utredning angående myrslogar m. m.6 ..........	26	21	18	19 739	6 600	—
Utredning om administrativa frihetsberövanden7..	27	22	19	70 757	2 640	1 510
Författningsutredningen........................	29	24	20	68 319	3 009	52 365
Utredning angående kompetensfördelningen mellan
Kungl. Maj:t i statsrådet och regeringsrätten ..	30	25	21	27 000	18 000	855
Stadsdomstolsutredningen8......................	33	28	22	32 237	1086	3 970
1955 års domarutredning......................	34	29	23	56 097	6 666	11107
Utredning angående pensionsstiftelsernas civil-
rättsliga ställning............................	35	30	24	45 519	5 628	1 640
1955 års valutredning9.........................	39	31	25	7 968	750	750
1955 års fångvårdsstyrelseutredning.............	\| 40	32	26	21131	4 726	3 820

Kommittékostnader: Justitiedepartementet

305

KOSTNADER

8 \| 9	10	11	12	13 \| 14 \| 15	16
	Beräknad
	3/7 3 V12 1957	kostnad t. o. m. 3!/12 1957 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mistade avlö-ningsförmåner	Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa	Verk-ställda utgifter h ho	Beräk- nade utgifter */ll 31/is
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
		39			258			258
—	11 372	1577	1341	5 765	24 195	—	—	74 341
27 052	191 4 467	9 330	16 371 14 278	5 211	19 787 106 319	28 550	30 000	166 823 285 810
		98		2 649	8107	_	_	8107
27 052	16 030	11044	31990	13 625	158 666	28 550	30 000	535 339
—	21 748 12160	1840 642	1761 335	— 57 7303	— 25 0933 38 628	11531 13 920	5 000 6 000	205 164 249 527
5 688	16 975	7 851	1428	150	42 896	21126	8 000	315 899
14 414	11887	5 533	—	—	43 159	8110	—	110 188
7 066 21 135 490 2 276	28 686 61580 20 931	1420 2 240 505 2 854 332	3133 1175 2 857	1102 900	9 826 67 307 8 402 80 038 7105 31386 59 463	7 504 24 447 6 277 29 078 2183 15 910 56 509	6 500 10 000 15 000 2 200 10 260 12 000	94192 267 509 38 285 348 272 31 227 128 313 196 291
919 4 025	33 878 22 317	9 667 2 628	3 922 3 797	2 198 7 897	18 855 55 640 58 437	5 790 33 674 20 545	15 000 9100	51 645 136 551 144179
199	13 380 27 303	1495	—	—	22 342 1500 35 849	13 873	400 7 500	67 861 9 868 78 363

20 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.

KiksdaRnberättelsen.

306

Riksdagsberättelsen år 1958

1	2	3	4	5	6	7
Utredningen om försäkringsgivares regressrätt ...	41	33	27	3 559	3000
Utredningen rörande specialstraffrätten..........	42	34	28	—	_	4 025
1956 års eftervårdsutredning...................	—	35	29	15 446	6125	26 879
Kommittén angående medicinska äktenskapshinder Utredning angående vattendomstolarnas organisa-	—	36	30	2 371	2 286	—
tion och därmed sammanhängande frågor......	—	37	31	1167	1000	16 613
Utredning för översyn av brottsregistreringen ....	—	38	32	—	1584	16 082
Fångvårdens byggnadskommitté12............... 1956 års klientelundersökning rörande ungdoms-	—	39	33	—	—	—
brottslingar................................. Kommittén för det rättspsykiatriska undersöknings-	—	40	34	—	348	12 272
väsendet....................................	—	41	35	—	—	'' 2 260
Namnrättskommittén.......................... Sakkunniga för översyn av äktenskapslagstift-	—	42	36	—	2 220	20197
ningen och därmed sammanhängande frågor Utredning om formerna för ökat nordiskt samarbete	—	44	37	—	—	310
inom kriminologien.......................... överläggningar för samordning av åtgärderna mot	—	45	38	—	—	—
ungdomsbrottsligheten....................... Utredning av frågan om en omreglering av hovrät-	—	—	39	—	—	1175
ternas domsområden.........................	--	—	40	_	_	_
Hyreslagskommittén........................... Utredningen för förberedande översyn av utsök-	—	—	41	—	2 427	—
ningslagen m. m.............................	—	—	42	—	—	_
Utredning angående Roxtuna-anstaltens ledning .. Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1957			43	1562 690	112 868	224 686
Hyresregleringskommittén10......................	4	—	—	244 778	882	_
Strafflagberedningen...........................	9	1	—	842 806	17 945	8 558
Auktorrättskommittén.........................	10	2	—	221834	5 300	12 506
Ärvdabalkssakkunniga.........................	11	3	—	108 307	2 500
Byggnadsminnesutredningen11................... Utredning angående upplysningsverksamhet vid	23	4	—	49 668	1869	930
folkomröstningar.............................	37	6	—	36 426	2 650	2 883
Utredning angående processtiden i brottmål..... Summa kr. D. Under budgetåret 1956/57 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m.m. Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens	38	7		6 992 1510 811	7 500 38 646	2 314 27191
område..................................... Utredning angående lämplig organisation för upp-	—	—	—	—	1400	1500
rättande av prognoser beträffande brottsligheten	—	—	—	—	_	820
Statssekreteraren P. Bergsten..................	—	—	—	—	_	_
Hovrättsfiskalen T. Brundin...................	—	—	_	_	21282	_
Justitierådet S. Edling........................	—	—	—	_	1545	_
Riksmarskalken B. Ekeberg...................					3 000 1000
Fil. kand. Kerstin Elmhorn....................	_	_	_	_
Byråchefen T. Eriksson........................	—	—	—	_		_
Hovrättsrådet Sara Falk.......................	—	_	_	_	3 950	_
Hovrättsassessorn L. Fredlund.................	_	_	_		28 079	_
Förste kanslisekreteraren E. Herlitz.............	—	—	_	_	1200	_
Hovrättsassessorn T. Hesser...................	—	_	_	_	2 420	_
Hovrättsassessorn G. Holmberg.................	—	—	—	_	3 650	_
Lagbyråchefen B. Hult........................	—	—	—	_	1810	_
Fru Margit Höglund..........................	—	—	—		298	__
Socialläkaren G. Inghe........................	—	—	—	_		105
Docenten S. Jägerskiöld.......................	—	—	—	—	300

Kommittékostnader: Justitiedepartementet

307

8	9	10	11	12	13	14	15	16
		412			3 412		1000	7 971
—	—	—	—	—	4 025	1960	1000	6 985
16 890	—	1422	1358	—	52 674	26 903	15 000	110 023
7 320	—	—	—	—	9 606	3 688	5 800	21465
600	400	430	1688	_	20 731	12177	1500	35575
—	—	—	—	—	17 666	9500	6 000	33166
278	—	1112	—	—	14 010	6 400	5 300	25 710
787	16 650	1850	539	_	22 086	16 579	5 800	44 465
—	—	—	—	—	22 417	11 469	7 300	41186
—	2 649	—	—	—	2 959	—	—	2 959
—	—	—	936	—	2111	—	3 500	5611
_	_	_	_	_	_	5 642	1050	6 692
—	—	—	—	—	2 427	11197	2 300	15 924
—	—	—	—	—	—	—	1000	1000
82 087	290 544	42 233	22 929	— 45 483“	729 864	375 992	163 510	2 832 056
					882			245660
62	14 029	5 271	1262	32 227	79 354	—	—	922160
2 374	4 748	—	19	22 856	47 803	5 892	—	275 529
—	—	—	—	—	2 500	—	—	110 807
—	—	253	—	7 444	10 496	—	—	60 164
__	_	_	_	7 594	13127	_	_	49 553
—	—	—	—	85	9 899	—	—	16 891
2 436	18 777	5 524	1281	70 206	164 061	5892		1680 764
		652			3 552
_	4 845	_	956	_	6 621	_	_	__.
—	—	807	—	—	807	—	—	_
—	—	—			21 282 1545		—	—
—	—	646	—	—	1000 646	■	—	—
32 509	—	—	—	—	36 459	—	—	_
--	—	3 636	—	—	31 715	—	—	_
—	—	—	—	—	1200	—	—	_
20367	—	—	—	—	22 787	—	—	_
28 586	—	—	—	—	32 236	—	—	_
16 090	_	_	_	_	16 900 298	—	__	—
—	—	—	—	—	105 300	—	z	._,

308

Riksdagsberättelsen år 1958

1	2	3	4	5	6	7
Fröken Sophie Landsberg......................					179
Hovrättsrådet K. L. Larsson..................	—	_	_	_	1060
Jur. kand. S. Larsson.........................	_	_	_	_	3 580
Fil. kand. Ulla Larsson........................	_	_	_	_	18 287
Professorn S. Ljungman.......................	—	_	—	_	800	_
Kanslirådet E. Magnander.....................	—	_	—	_	3 000	_
Hovrättsfiskalen U. Nordenson.................	_	_	—	_	500
Hovrättsassessorn C. Nordström ..............	_	_	_	_	22 819
Tingsdomaren F. Nyquist......................	—	—	—	_	7 505	_
Hovrättsassessorn S. Petterson.................	—	—	—	_	1400	_
Förste byråsekreteraren S. Rengby.............	—	—	—	_	150	_
Byråchefen H.-F. Ringdén.....................	—	—	—	_	2 745	_
Revisorn B. Ringström.......................	—	—	—	_	1150	_
Professorn K. Rodhe....................	—	—	—	_	1000
Lagbyråchefen S. Rudholm....................	_	—	—	_
Hovrättsassessorn G. Sandell..................	_	—	—	_	400
Hovrättsrådet K. Sidenbladh..................	_	_	_	_	3 650
Dr juris G. Simson............................	_	_	_	_	19800
Professorn I. Strahl........................	_	_	_
Hovrättsassessorn G. Stridsberg................	—	—	—	_	6185	_
Borgmästaren B. Widegren....................	—	—	—	_	255	_
F. d. hovrättsrådet H. Wikander...............	_	_	_	_	2 500
E. o. byråsekreteraren Ulla Åkersten............	_	—	—	_		500
Falköpings stadsingenjörskontor.................	—	—	—	_	_
Justitiedepartementets expensmedel............. Summa kr.	—	—	—	—	166 899	2 92.''»

1 Kostnaderna bestridas med två tredjedelar från andra huvudtitelns och med en tredjedel
från fjärde huvudtitelns kommittéanslag.

2 Kostnaderna bestridas från andra, femte och sjätte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
tredjedel från vartdera anslaget.

3 Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.

I Kostnaderna bestridas från andra och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

5 Kostnaderna bestridas från andra, nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med
en tredjedel från vartdera anslaget.

6 Kostnaderna bestridas från andra och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

7 Kostnaderna bestridas från andra, femte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
tredjedel från vartdera anslaget.

8 Kostnaderna bestridas med två tredjedelar från andra huvudtitelns och en tredjedel från
elfte huvudtitelns kommittéanslag.

8 Kostnaderna bestridas från andra och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

10 Kostnaderna bestridas från andra och femte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
vartdera anslaget.

II Kostnaderna bestridas från andra och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

12 Kostnaderna bestridas med andra medel än kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Justitiedepartementet

309

8	9	10	11	12	13	u
10 486	—	—	—	—	179 11545		—
—	—	—	—	—	3 580		—
—	—	422	—	—	18709 800 3 000		—
_	_	_	_	_		__
—	—	—	—	—	500		—
—	—	—	—	—	22 819		—
—	—	—	—	—	7 505		—
11510	—	—	—	—	12 910		—
—	—	—	—	—	150		—
—	—	—	—	—	2 745		—
—	—	—	—	—	1150 1000 726 400 39 824		—
—	—	726	—	—		—
33 582	_	2 592	_	_		_
—	—	—	—	—	19 800		—
—	—	39	—	—	39 6185 2 800		—
2 545	_	_	_	_		_
—	—	—	—	—	2 500 500 988		—
_	_	_	_	988		_
—	—	—	—	12 000	12 000		—
154674	4 845	9 520	956	12 988	352 807		—

310

Riksdagsberåttelsen år 1958

Utrikesdepartementet

1	2	3	4	5	6 \| 7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen	Utgifter
	t. o. m. “/, 1956	Vt 1956—»/. 1957
	1956	1957	1958	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1956 Beredningen för frågor rörande europeiskt ekono-miskt samarbete...........................	3	5	1
Summa kr.				—	—	—
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1958 Understödsnämnden för rysslandssvenskar.......	1	3	3	77 761	2 400	3 600 1350 2 950
Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjö-folks- och sjöfartsärenden....................	2	4	4	7 279	2 519
Utrikesdepartementets understödsnämnd.........			5	2 374
Nordiska samfärdselkommittén..................			6
Summa kr.				85 040	7 293	7 900
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1957 Sakkunniga i frågan om en eventuell revision av FN-stadgan.................................	6	2		4390 187 4 577	360 490 850
Utrikesdepartementets rådgivande beredning för vissa atomkraftsfrågor.......................	4	6	2	300 300
Summa kr.
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1956/57 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m. Utrikesförvaltningens lönenämnd................
Sakkunniga i frågan om möblering.............
Ersättning till följande personer för biträde inom utrikesdepartementet med vissa utredningsupp-drag m. m.: beskickningsrådet U. G. L. Barck-Holst....... beskickningsrådet E. S. Hellstedt............
fil. lic. B. U. Lagercrantz...................
envoyén Z. S. Przybyszewski-Westrup......... byråchefen F. H. Ärnfast....................	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

Kommittékostnader: Utrikesdepartementet

311

8 1	9 1	10 \|	ii 1	12 \| 13 \| 14	15	16
	Beräknad total- kostnad
		L957
t. o. m. “/12 1957 (s:a av
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga	Summa	Verk-	Beräk-
mistade avlö-	mentsersätt-	utgifter		ställda	nade	kol. 5, 13,
ningsförmåner	ningar m. m.	(trycknings-		utgifter	utgifter	14 och 15)
						ilt Ä1/10	‘/il—’71.

Leda-	Sekr.,	Leda-	Sekr.,	hyror, skriv-
möter	experter	möter	experter	materialier
	o. bitr.		o. bitr.	m. m.)
—	—	—	—	43	6 043	2 000	1000	86 804
		1168	330	_	5 367	493	1000	14139
—	3103	—	162	—	8 589	—	—	8 589
—	3103	1168	492	43	19 999	2 493	2 000	109 532
				2 683	3 043			7 433
	_	_		—	790	—	—	977
				2 683	3 833			8410
					993
—	—	—	—	—	614
					1 541
	_	_	_	—	680	—	—	—
	_	_	_	—	600	—	—	—
		_	_	—	10 597	—	—	—
—	—	—	—	—	500	—	—	—
—	—	—	—	—	15 525	—	—	—

312

Riksdagsberättelsen år 1958

Försvarsdepartementet

1	2	3	i	5	I 6 IT
Kommitténs benämning	Kommitténs	Utgifter
	nummer i			—
	berättelsen	t. o. m.	V» 1956—,0/,11957
				“/, 1956
	1956	1957	1958		Arvoden
					Leda-	Sekr.,
					möter	experter
						o. bitr.
A. Kommitté som avslutat sill verksamhet under
19571
1953 års örlogsvarvsutredning .................	8	5	1	100 735	6 564	4 200
Summa kr.				100 735	6 564	C 4 200
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid
ingången av 19581
Sakkunniga för översyn av inskrivningsförord-
ningen................................	6	3	2	47 740	3 310	6 610
1952 års värnpliktsutredning...................	7	4	3	134 152
Utredning rörande utnyttjandet av hålkortsanlägg-
ningar inom försvaret...................	9	6	4	52 187	1322	960
Försvarets fastighetsnämnd2 ................	11	7	5	62 848	39 470	9130
1954 års befälsutredning..................	12	8	6	75 915	3150	2 880
1954 års utredning rörande totalförsvarets personal-
behov .......................	13	9	7	10 460	_
1954 års värnpliktsavlöningsutredning............	14	10	8	13 797	3 204	1120
1954 års utredning angående vissa personalkårer
inom försvaret .................	15	11	9	29 873	4 041	5 390
1955 års försvarsberedning..................	16	12	10	36 730	1710	15 206
1956 års försvarsförvaltningssakkunniga..........	—	13	11	13 283	3 900	4 760
Försvarets personalnämnd2....................	—	14	12	4 084	6 028	5 290
1956 års flygbullerutredning....................	—	15	13	25	9 610	4 325
Militära arbetstidskommittén.................	_	16	14		1300	680
Organisationsnämnden för militärmusiken........	_	17	15	_	10 952	7 600
1957 års industriskyddskommitté...........	_	_	16	_	2 271	[ 1 450
Flygtilläggsutredningen........................	_	_	17	_
1957 års sakanslagsutredning...............	—	—	18	—	—	P —
Summa kr.				"481 094	90 268	65 401
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före
ingången av 19571
Utredning rörande försvarets titelredovisnings-
system..................	10	2	—	21 587	900	1630
Summa kr.				21 587	900	1630

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet

313

8	9 \| 10	n	12 \| 13 \| 14	15	16
	Beräknad total-

						Vr-*/»	1957	kostnad t. o. m. 31/12

Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga	Summa	Verk-	Beräk-	1957 (s:a av
mistade avlö-	mentsersätt-	utgifter		ställda	nade	kol. 5, 13,
ningsförmåner	ningar m. m.	(trycknings-		utgifter	utgifter	14 och 15)
				kostnader,		Vt—*1/. .	V..-*1/..

Leda-	Sekr.,	Leda-	Sekr.,	hyror, skriv-
möter	experter	möter	experter	materialier
	o. bitr.		o. bitr.	m. m.)
		6 470	970	11190	29394			130 129
		6 470	970	11190	29 394			130 129
			360		10 280	4 545	3 500	66 065
—	—	—	—	—	—	—	—	134 152
_	_	_	__	_	2 282	_	_	54 469
123	16 971	8 416	854	20 418	95 382	—	—	158 230
7 698	40 377	749	9 088	400	64 342	3 751	9 500	153 508
_	__	_	_	_	_	3 432	_	10 028
100	—	90	18	177	4 709	1982	2 000	22 488
264	23 694	240	549	346	34 524	12 921	12 000	89 318
—	—	330	—	257	17 503	—	6 000	60 233
83	5 284	181	182	5 268	19 658	3 898	2 000	38 839
—	25 684	—	880	77	37 959	—	—	42 043
492	—	1572	554	669	17 222	20 214	1 200	38 661
—	—	—	—	1611	3 591	—	4 000	7 591
6 221	6 728	12 563	5 353	1544	50 961	7 131	6 000	64 092
—	6 611	2 057	2 453	—	14 842	4 947	2 200	21989
—	—	—	—	—	—	—	2 400	2 400
14 981	125 349	26 198	20 291	30 767	373 255	58 957	50 800	964106
				5 529	8 059			29 646
—	—	—	—	5 529	8 059	—	—	29 646

314

Riksdagsberättelsen år 1958

1	2	3	4	5	6	7
D. Av kommitt éanslaget under budgetåret 1956/57 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m. Skaderegleringsnämnden .......................
Försvarets skolnämnd.........................	—	—	—	—	—	—
Militärindelningskommittén.....................	—	—	—	—	—	—
Fortsatt utredning rörande den lokala och regionala fastighetsförvaltningen inom försvaret.........	_	_	_	_	_	_
Vissa andra utredningsuppdrag..................	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.

2 Kostnaderna bestridas efter */, 1957 från anslaget till kostnader för vissa nämnder m. m.
* Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet

315

s	9	10	11	12	13	14	15	16
								8 495		,	M>>
	—		—	—	—		—	11613 224	—	—	—
								55 597
	—		—	—	—		—	21906	—	—	—
	—		—	—	—		—	97 885	—	—	—

316

Riksdagsberåttelsen år 1958

Socialdepartementet

1	2	3	*	5	6 1	7
Kommitténs benämning	Kommitténs	Utgifter

	berättelsen	t. o. m.	V, 1956—ao/, 1957
				30/, 1956
	1956	1957	1958		Arvoden
					Leda-	Sekr.,
					möter	experter
						o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under
19571
Arbetstidsutredningen..........................	8	10	1	479 018	6 451	6 980
Allmänna statsbidragsutredningen2..............	11	11	2	163 156	12 648	7 610
Barnavårdskommittén..........................	13	13	3	435 846	13 472	13 883
Utredningen om kortare arbetstid..............	18	15	4	100 586	3140	3 400
F amiljerådgivningskommittén3...................	21	17	5	31148	4 920	3 980
Bostadspolitiska utredningen...................	25	20	6	23 157	5 325	7 650
Allmänna pensionsberedningen..................	—	21	7	52 946	16 899	24 460
Byggnadslåneutredningen.......................	—	26	8	—	2 392	2 280
Summa kr.				1 285 857	65 247	70 243
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid
ingången av 19581
Kommittén för social upplysningsfilm1..........	12	12	9	_	_	_
1954 års ö-utredning.........................	15	14	10	40 782	2 005	2150
Utredningen om socialförsäkring och arbetsanpass-
ning.......................................	20	16	11	33 262	2137	3 520
Utredning angående inrättande av ett centralt före-
tagsregister5.................................	22	18	12	14 441	710	180
Utredning om allmännyttiga och kooperativa bo-
stadsföretags förvaltning.....................	24	19	13	1840	1730	1900
Nykterhetsvårdsutredningen....................	—	22	14	5 484	10 452	9 640
Utredning för verkställande av översyn av sjuk-
kassetaxan m. m............................	—	23	15	—	1722	2 720
Arbetarskyddsverkets organisationsutredning.....	—	24	16	—	862	760
Utredning om lagstiftning angående allmän tjänste-
plikt.......................................	—	25	17	—	2 862	3150
Utredning om kostnaderna för reparation och
underhåll av hyreslägenheter.................	—	27	18	—	—	1480
Laboratorieutredningen.........................	—	—	19	—	—	—
Utredning rörande pensionsstyrelsens sjukvårdande
verksamhet.................................	—	—	20	_	_	620
Kommittén för ungdomsvårdsskolorna..........	—	—	21	—	200	550
Sjukreseutredningen...........................	—	—	22	—	—	—
Utredningen om läkemedelsrabatteringen........	—	—	23	—	—	—
1957 års pensionskommitté.....................	—	—	24	—	—	—
Folkomröstningsnämnden*......................	—	—	25	—	—	—
1957 års studentbostadsutredning...............	—	—	26	—	—	—
Utredning för verkställande av översyn av de stat-
liga åtgärderna på husmoderssemesterns område	—	—	27	—	—	—
Summa kr.				95 809	22 680	26670

Kommittékostnader: Socialdepartementet

317

8	9	10	n	12	13	14	15	16
	Beräknad total-

						•/.—*v..	1957	kostnad t. o. m. «/„

Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga	Summa	Verk-	Beräk-	1957 (s:a av
mistade avlö-	mentsersätt-	utgifter		ställda	nade	kol. 5, 13,
ningsförmåner	ningar m. m.	(trycknings-		utgifter	utgifter	14 och 15)
				kostnader,		h no	Vll ''”/l 2

Leda-	Sekr.,	Leda-	Sekr.,	hyror, skriv-
möter	experter	möter	experter	materialier
	o. bitr.		o. bitr.	m. m.)
1574	17 642	226	43		32 916	5149		517 083
555	33 363	1018	442	—	55 636	3 024	—	221 816
105	40 378	2 462	2 684	40 515	113 499	7 326	7 500	564171
—	3116	435	—	34 781	44 872	459	—	145 917
2 067	19173	1982	—	—	32122	22 701	—	85 971
219	45198	2 568	298	9 025	70 283	15 806	—	109 246
—	76 810	5 009	4 322	37 114	164 614	18 322	—	235 882
—	11239	—	—	—	15 911	15 360	14 000	45 271
4 520	246 919	18 700	7 789	121435	529 853	88147	21500	1925 357
—	—	1143	819	—	6117	1829	1000	49 728
—	9 896	—	846	—	16 399	13 003	8 220	70 884
—	—	—	—	—	890	290	1250	16 871
.	_	_	_	_	3 630	_	4 200	9 670
777	49 080	4 693	8 352	—	82 994	34 186	12 500	135 164
_	19581	_	275	_	24 298	12 273	7 000	43 571
—	—	862	1243	—	3 727	220	1240	5187
—	—	158	327	—	6 497	1755	5 000	13 252
_	4 859	_	_	_	6 339	5 382	1500	13 221
—	—	—	—	—	—	—	3 400	3 400
197	3 634	727	232	_	5 410	15 746	8000	29156
—	3 969	218	—	—	4 937	23 759	17 140	45 836
_	—	—	—	—	—	2 260	3 300	5 560
_	—	—	—	—	—	2 700	4 900	7 600
—	—	—	—	—	—	2 260	16 800	19 060
—	—	—	—	—	—	—	13 800	13 800
—	—	—	—	—	—	—	600	600
974	91019	7 801	12 094	—	161238	115 663	109 850	482 560

318

Riksdagsberättelsen år 1958

]	2	3	4	5	6	7
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före
ingången av 19571 * 3 4 *
1947 års byggnadsmaterialutredning............	9	1	—	316 660	_	4 350
Bostadskollektiva kommittén...................	10	2	—	387 586	7 315	—
Socialförsäkringsutredningen....................	14	3	—	174 836	108	—
1954 års zigenarutredning......................	16	4	—	32 992	1831	3 790
Familjeberedningen............................ Utredning av frågan om den allmänna sjukförsäk-	—	8	—	22 607	12 692	—
ringens tillämpning å utlandssvenskarna....... Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1956/57 bestridda kostnader för sakkunniga biträden		9		934 681	2124 24070	2 580 10 720
inom departementet m. m.
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar .... Utredningar rörande vissa arbetsmarknadsfrågor inom skogsbruket	—	—	—	13 331	3 080	750
m. m..................................... näringslivet och befolkningsutvecklingen å lands-	—	—	—	25 756	—	4 355
bygden i Bohuslän6.......................... Kungl. Maj:ts beslut den 22 mars 1957 angående	—	—	—	28 479	—	2 030
kostnaderna för besvärssakkunniga...........	—	—	—	—	—	—
Kommittéexpenser..............................	—	—	—	—	—	—
Ersättning till följande personer:
byråchefen L. Hultström.....................	—	—	—	—	2 300	—
» R. Broberg.......................	—	—	—	37 200	6 600	—
försäkringsrådet A. Lundberg.................	—	—	—	5 309	3 600	15 096
kontorsföreståndaren S.-B. I. Bengtsson........	—	—	—	13 491	16 042	—
förste kanslisekreteraren Ahle Carlsson........	—	—	—	17 044	3 010	—
hovrättsassessorn B. Hamdahl................	—	—	—	21 012	30 138	—
» A. E. Elowson..............	—	—	—	—	20 870	—
byrådirektören 0. H. E. Petersson............	—	—	—	—	16 564	—
fil. lic. Brita Åkerman-Johansson.............	—	—	—	—	16 000	—
byråsekreteraren Göte Svenson...............	—	—	—	—	11005	—
landshövdingen Per Eckerberg................	—	—	—	—	—	—
byrådirektören C. A. Björhammar ........... Summa kr.				161 622	610 129 819	22 231

1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.

3 » » » femte, åttonde, nionde och elfte huvudtitlarnas kommitté anslag

med en fjärdedel från vartdera anslaget.

3 Kostnaderna bestridas från femte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

4 Kostnaderna bestridas med andra medel än kommittéanslaget.

* * » från femte och sjunde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften

från vartdera anslaget.

• Kostnaderna bestridas med hälften från femte, en fjärdedel från nionde och en fjärdedel
från tionde huvudtitlarnas kommittéanslag.

Kommittékostnader: Socialdepartementet

319

8	9	10	11	12	13	14	15	16
				10 702	15 052			331 712
122	—	501	—	8 616	16 554	—	—	404140
49	—	—	—	4 264	4 421	—	—	179 257
—	—	87	452	6 439	12 599	—	—	45 591
14 879	—	—	—	3 264	30835	—	—	53 442
—	7 857	—	—	—	12 561	—	—	12 561
15060	7 857	588	452	33 285	92 022			1026 703
_	_	130	_	_	3 960	_	_	_
—	—	—	—	16 297	20652	—	—	—
—	8 634	—	1363	—	12 027	—	—	—
_	_	_	_	7 216	7 216	_	_	._
—	—	—	—	100 000	100 000	—	—	—
					2 300
34 002	—	—	—	—	40 602	—	—	—
17 622	—	—	—	—	36 318	—	—	—
—	—	—	—	—	16 042	—	—	—
19 710	—	—	—	—	22 720	—	—	—
—	—	413	—	—	30 551	—	—	—
—	—	—	—	—	20 870	—	—	—
—	—	911	—	—	17 475	—	—	—
—	—	556	—	—	16 556	—	—	—
—	—	—	—	—	11005	—	—	—
—	—	854	—	—	854	—	—	—
4 778	—	—	—	—	5 388	—	—	—
76112	8 634	2 864	1863	123 513	364 536

320

Riksdagsberättelsen år 1958

Kommunikationsdepartementet

Kommitténs benämning

A. Kommittéer, som avslutat sin verksamhet under
1957

1953 års trafiksäkerhetsutredning1...............

1954 års kommitté rörande vägbroar2...........

Delegation för förhandlingar rörande Bromma flygfält
........................................

Norrländska vattenkraftutredningen3............

Flygplatskommittén2...........................

Sakkunniga rörande grundförhållandena vid Skå Edeby2.

....................................

Utredningen om civil flygplats vid Umeå eller
Nordmaling2................................

Summa kr.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid
ingången av 1958

1943 års järn vägskommitté2....................

Busslinjeutredningen...........................

Stor-Stockholms trafikutredning av år 19494 .....

Utredningen angående revision av tillämpnings kungörelsen

till luftfartsförordningen..........

1951 års byggnadsutredning....................

1953 års trafikutredning .......................

Statens byggnadsbesparingsutredning5............

Svenska Öresundsdelegationen2..................

Utredningen om städernas väghållning..........

Mopedutredningen.............................

Tidningsförordningsutredningen2.................

Postutredningen 19562 .........................

Utredning om lämplig förläggningsort för den lokala
förvaltningen för Älvkarleby kraftverk m. m.2 ..

Vägmarksersättningskommittén2.................

Utredning om statens väginstituts arbetsuppgifter

och organisation.............................

Markdelegationen..............................

SMH I-utredningen.............................

Utredningen om järnvägslinjens Harmånger-Bergsjö
framtida ställn.2.............................

Summa kr.

2 \| 3	4	5	6	7
Kommitténs nummer i	Utgifter
t. o. m.	V, 1956-	-30/, 1957
berättelsen
			30/6 1956

1956	1957	1958	Arvoden
				Leda-	Sekr.,
				möter	experter o. bitr.
13	16	1	153 305	4 320	3 390
15	18	2	38132	—	12 577
17	20	3	1750	_	9 200
18	21	4	22 631	5 220	3 650
—	29	5	—	3 300	6 288
—	—	6	—	1370	680
		7	215 818	14 210	35 785
4	10	9	192 373
6	11	10	146 749	—	700
7	12	11	109 233	13750	—
9	13	12	5 031	670	■ _
10	14	13	117 579	3 029	5 810
12	15	14	60 902	1894	16 380
14	17	15	139 736	27 200	33 002
16	19	16	305 207	648	30 616
19	22	17	5 079	3 408	5 380
21	23	18	4 577	950	1400
23	24	19	922	—	2 950
—	25	20	—	—	1900
_	26	21	_	_	_
—	27	22	—	—	7 015
_	28	23	_	1350	2 030
—	30	24 25	—	1000	—
—	—	26	1087 388	53 809	107 183

Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet

321

I 12

Vr—“/«1957

Beräknad

total kostnad -

Ersättning för mistade avlö-ningsförmåner	Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa	Verk- ställda utgifter ■/v-*1/».	Beräk-nade utgifter Vu—1“A.	u. u. in* y 12 1957 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
	25 716	268	2 836	6 000	42 530	24 389		220 224
—			1589	964	15130	26 081	1000	80 343
				6 693	15 893	_	4 000	21 643
657	28 686	4112	687	2 300	45 312	14 784	—	82 727
	4 681	—	903	1129	16 301	—	—	16 301
—	—	—	—	1670	3 720	8 947	100	12 767
_	_	_	_	—	—	5 716	1000	6 716
657	59 088	4 380	6 015	18 756	138 886	79 917	6100	440 721
			92		92	123	100	192 688
288		968		_	1956	549	1000	150 254
	—		—	—	13 750	5 000	2 500	130 483
					670	_	1000	6 701
3 188	34 073	1269	4 868	11582	63 819	20 135	600	202 133
	19 431	691	286	1119	39 801	33 853	14 000	148 556
	19 041	1342	4 032	59 052	143 669	88 421	43 600	415 426
			6 506	57 887	95 657	8 033	2 000	410 897
				_	8 788	4 662	2 500	21029
		361	_	—	2 711	2180	1800	11268
			481	_	3 431	160	1900	6 413
—	15185	198		92	17 375	18 086	11000	46 461
					_	_	3 000	3 000
—	—	—	—	890	7 905	82	1000	8 987
	4 667			500	8 547	6 739	3 000	18 286
			__	_	1000	5 340	7 700	14 040
—	—	—•	—	—	—	1721	2 500	4 221
_	_	-	_	—	—	—	2 000	2 000
3 476	92 397	4 829	16 265	181122	409 171	195 084	101 200	1 792 843

21 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.
RlksdagsberätteUen.

322

Riksdagsberättelsen år 1958

1	2	3	4	5	6	7
C. Kommittéer som avslutat sia verksamhet före ingången av 1957 Utredningen om översyn av gällande regler för be-räkning av ersättning till vissa icke fast statsan-ställda arkitekter............................	8	i		34 241	1980	2 060
Induktionsstörningssakkunniga8.................	22	3	—	4 330	1340	2 350
Svenska ledamöterna av isländsk-skandinaviska tra-fikkommittén7...............................	24	4	—	2153	300	300
Summa kr D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1956/57 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m. Sakkunniga för samråd vid utarbetande av förslag till anvisningar till byggnadsstadgan..........				40 724 15 928	3 620 240	4 710
Kontaktman rörande nordisk transportekonomisk forskning...................................
Byrådirektören M. N. Öster....................	—	—	—	_	_	_
Lantmäteristyrelsen............................	—	—	—	—	—	_
Chalmers tekniska högskola....................	—	—	—	_	_	_
Civilingenjören S. Ingemansson.................	—	—	—	_	_	_
Fil. lic. H. E. V. Håkansson...................	—	—	—	23 047	2 072	_
Assessorn E. G. B. Olsén.......................	-	—	—		3 600	—
Summa kr.				38 975	5 912	—

1 Kostnaderna bestrides från sjätte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

vartdera anslaget.

3 Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.

3 Kostnaderna bestrides från andra, sjätte och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med
en tredjedel från vartdera anslaget.

4 Endast arvode till ordföranden i utredningen bestrides från kommittéanslaget.

3 Kostnaderna bestrides från andra, femte, sjätte, åttonde, nionde, tionde och elfte huvudtitlarnas
kommittéanslag med en sjundedel från vartdera anslaget.

4 Kostnaderna bestrides med en fjärdedel från sjätte huvudtitelns kommittéanslag och tre
fjärdedelar av andra medel.

7 Kostnaderna bestrides från sjätte och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

oo c©

Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet

323

| 10 | 11 | 12I 13 I 14

				1 761	5 801			40 042
—	448	838	384	2 620	7 980	—	—	12 310
_	_	734	—	—	1334	—	—	3 487
	448	1572	384	4 381	15115			55 839
					240	422		16 590
		592			592	517	—	1109
				_	—	1000	—	1000
			_	_	—	3 268	—	3 268
				_	—	1234	—	1234
				_	_	7 665	—	7 665
			_	_	2 072	—	—	25119
28 902	—	—	—	—	32 502	—	—	32 502
28902	—	592	—	—	35406	14 106	—	88 487

324

Riksdagsberättelsen år 1958

Finansdepartementet

1	2	3	! 4	5	6	1 i
Kommitténs benämning	Kommitténs	Utgifter
	nummer i
	berättelsen	t. o. m.	V, 1956—**/, 1957
				30/b 1956
	1956	1957	1958		Arvoden
					Leda-	Sekr.,
					möter	experter
						o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under
1957
1952 års kommitté för indirekta skatter..........	12	15	1	76 804	11324	25 790
Utredningen om fullföljdsrätt i skattemål1........	24	21	2	_	1748	2 010
1955 års långtidsutredning.....................	30	25	3	38 637	B4R9	8570
1956 års sjömansskattesakkunniga..............		28	4	7 603	4 611	3 400
Arvsskattesakkunniga..........................	—	30	5	_	18114	1220
1956 års rusdrycksförsäljningsutredning.........	—	39	6	—	2 273	990
Utredning rörande förhållandet mellan Aktiebolaget
Statens skogsindustrier och domänverket......	—	—	7	_	800	_
Utredning angående avskrivning i beskattningsbar
seende å oljelagrings an läggningar m. m........	—	—	8	—	1350	—
Summa kr.				128 044	46 689	41980
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid
ingången av 1958
Skattelagssakkunniga..........................	10	13	9	343 632	8 688	3120
Utredning av vissa frågor rörande folkbokförings-
väsendet....................................	11	14	10	133 706	3 828	_
Utredning angående översyn av lösen- och stämpel-
förordningarna................................	16	16	11	22 256	5 490	3 650
1953 års utredning rörande de statliga företagsfor-
merna.......................................	17	17	12	87 589	4 810	16 165
1953 års skatteflyktskommitté..................	18	18	13	59 890	883	2 370
1954 års bryggeriutredning.....................	21	19	14	18 405	2 648	4180
1955 års stadsutredning........................	22	20	15	8 323	3 446	4 590
Delegation för förhandlingar rörande kvarteret
Kungl. Myntet .............................	25	22	16	—	—	_
1955 års myntverks utredning...................	26	23	17	5 450	2146	16 440
Utredning angående redogöraransvaret m. m.....	27	24	18	16 200	2 052	3150
Stabiliseringsutredn ingen........................	31	26	19	22 011	9 290	30 739
Kommittén för maskinell databehandling........	32	27	20	8187	8 590	14185
Utredning av frågan rörande intemordiska flytt-
ningsbetyg..................................	—	29	21	—	—	—
översyn av lagstiftningen rörande straff för olovlig
införsel och utförsel av varor................	—	31	22	5122	4 811	4 900
1956 års LKAB-delegation.....................	—	32	23	—	7 740	5 590
De sakkunniga med uppdrag att verkställa en över-
syn i vissa hänseenden av valutalagstiftningen..	—	33	24	—	830	1850

Kommittékostnader: Finansdepartementet

325

8	9	10	n	12	13	14	15	16
	Beräknad total-

						Vt-*1/»	1957	kostnad t. o. m. sl/u

Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga	Summa	Verk-	Beräk-	1957 (s:a av
mistade avlö-	mentsersätt-	utgifter		ställda	nade	kol. 5, 13,
ningsförmåner	ningar m. m.	(trycknings-		utgifter	utgifter	14 och 15)
				kostnader,		h no	Va-*1/»

Leda-	Sekr.,	Leda-	Sekr.,	hyror, skriv-
möter	experter	möter	experter	materialier
	o. bitr.		o. bitr.	m. m.)
8 571	498	5 553	760		52 496	27 902	615	157 817
—	10 478	—	—	4 753	18 989	—	—	18 989
4 505	—	1562	467	29 369	50 942	9 974	—	99553
385	23 062	4 472	456	—	36 386	16 940	—	60 929
—	15 247	359	1884	3 741	40 565	21 495	6 211	68 271
—	—	—	—	—	3 263	—	—	3 263
—	—	—	—	—	800	—	—	800
—	—	—	—	—	1350	—	—	1350
13 461	49 285	11946	3 567	37 863	204 791	76 311	6 826	410 972
38 320	17 989	1455	372		69 944	87 680	13 500	514 756
30138	—	1146	—	—	35112	12 322	6 600	187 740
—	22 338	—	—	—	31 478	11858	7 750	73 342
_	16 375	5 331	3 545	16 841	63 067	42 001	15 000	207 657
—	19 323	—	—	—	22 576	14 942	5 700	103 108
—	8 760	1051	—	—-	16 639	707	1000	36 751
1420	26 495	1785	2 359	4055	44 150	17 971	8 000	78 444
_	_	__	_	_	___	920	2 000	2 920
—	—	—	—	—	18 586	1458	2 000	27 494
—	24 146	—	—	—	29348	11246	6109	62 903
—	16 911	374	611	—	57 925	34 015	26 000	139 951
5 512	3181	5 505	1824	—	38 797	52 955	5 000	104 939
—	—	—	—	—	—	—	1100	1100
_	15 986	_	525	_	26 222	18 325	7158	56 827
—	3 352	—	—	—	16 682	23 345	3 800	43 827
—	504	—	679	—	3 863	828	1000	5 691

326

Riksdagsberättelsen år 1958

1	2	3	4	5	6	7
Utredning om avsättning av viss del av statens vinst å malmbrytningen i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag till stöd för utvecklings-och forsknings-arbete inom näringslivet......................		34	25
1956 års sakkunniga för taxeringsorganisationen i Stockholm..................................	_	35	26	_
1956 års rationaliseringsutredning...............	—	36	27	—	3 958	8 210
1956 års statistikkommitté.....................	—	37	28	—	10 318	8 205
1956 års fondutredning........................	—	38	29	—	216	450
Utredning rörande befogenheterna för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa att placera till kas-sans reservfond hörande medel, m. m..........		40	30		130
Budgetkommittén.............................	—	—	31	—	2 458	1920
1957 års skatteutredning.......................	—	—	32	—	1584	1370
Uppdrag att utarbeta en översikt över utländsk lagstiftning angående konjunkturpolitisk regle-ring av avbetalningshandeln..................			33		870
Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksam-het ........................................		_	34
1957 års sambeskattningsrevision...............	—	—	35	—	—	—
1957 års filmstödutredning.....................	—	—	36	—	—	—
Sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om fastighetsbeskattningens avveckling..........	. .	__	37	_	_	_
Kreditmarknadsutredningen....................	—	—	38	—	—	—
Utredning om en tillämpning inom bilhandeln i dess helhet av regler för en begränsning av avbetal-ningshandeln ................................			39
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1957 1952 års tulltaxekommitté*.....................	13	2		730 771 240 550	84 786 1065	131084 5 457
1953 års utskänkningsvinstkommitté............	15	4	—	107 621	11421	2 900
Fastighetstaxeringssakkunniga av år 1953 .......	19	5	—	126 000»	—	—
1954 års nöjesskatteutredning..................	20	6	—	32 550	1672	310
Organisationskommittén för LKAB.............	28	8	—	30 631	—	—
1956 års kommunalskatterevision...............	—	11	—	24 979	5 632	2 540
Utredning rörande personaluppsättningen inom departementens statssekreterar- och rättsavdel-ningar, m. m................................		12			810	720
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1956/57 bestridda kostnader för sakkunniga bitråden inom departementet m. m. Statens tobaksnämnd..........................				562 331	20 600 7 870	11927 5 700
Utredningsrådet...............................	—	—	—	—	1120	—
Förhandlingar med Stockholms stad rörande er-sättning till staden för vissa kostnader för tryckande registret..........................					2 000	990
Konjunkturinstitutet...........................	—	—	—	—	—	—
Finansdepartementets expensmedel..............	—	—	—	—	—	—
Kungl. Maj:ts beslut den 22 mars 1957 angående kostnaderna för besvärssakkunniga............	_	_	_	_	_	_
Undersökning rörande statsbudgetens verkningar på konjunkturutvecklingen......................	—	—	—	—	—	—

Kommittékostnader: Finansdepartementet

327

8|9| 10 | It | 12[_13[_14[_15| 16

		210			210			210
				_	_	2 093	11000	13 093
99	23 303	1006	1074	—	37 650	24 366	8 500	70 516
	11548	673	315	—	31 059	17 983	10 400	59 442
—				—	666	2 717	1200	4583
					130	868	1000	1998
			_	_	4 378	3140	3 000	10 518
—	10 060	238	—	—	13 252	23 050	7 393	43 695
8781	—	—	—	—	9 651	13 412	7 000	30063
					_	4 279	10 800	15 079
			_	_	_	3 753	5 691	9 444
—	—	—	—	—	—	1035	2 000	3 035
						_	8 000	8 000
—	—	—	—	—	—	—	900	900
	_	_	_	_	—	—	—	—
84 270	220 271	18 774	11304	20 896	571 385	427 269	188601	1918026
		306	359	59 748	66 935	3188		310 673
_	9 834	_	58	17 016	41 229	—	—	148 850
		_	_	8 086	8 086	—	—	134 086
_	2 998	571	—	8 722	14 273	—	—	46 823
_		596	1207	—	1803	—	—	32 434
—	14 300	3 309	3 818	12 642	42 241	—	—	67 220
		_	_	_	1530	_	—	1530
	27 132	4 782	5442	106 214	176 097	3188		741 616
		1155	96	10 300	25121
—	—	—	—	—	1120	—	—
			35		3 025	_	_
_	_	_	_	26 228	26 228	—	—
—	—	—	—	55 100	55 100	—	—
—	—	—	—	7 216	7 216	—	—
—	—	—	—	3 657	3 657	—	—

328

Riksdagsberättelsen år 1958

1	2	1 3	! *	1 5	1 6	1 1
Länsassessorn L. G. Hultqvist.................					2 920
Amanuensen Å. Gustafsson....................	—	—	—	_	250
Justitierådet S. A. Edling .....................	—	—	—	—	2 000	_
Jägmästaren F. Silvén........................ Professorn A. E. Hagberg.....................	—	—	—	—	700 800	—
Förste aktuarien J. P. E. Collet................	—	—	—	_	400
Kanslirådet B. 0. Dillén......................	—	_	_	_	400
Byråchefen E. E:son Thulin...................	—	—	—	_	810	_
F. d. skattedirektören K. G. A. Sandström......	—	—	—	_	150
Regeringsrådet P. G. H. öhman...............	—	—	—	—		_
Förste landskanslisten G.-G. Ludvigsson.........	—	—	—	—	776	_
Landskanslisten B. Jönsson....................	—	—	—	_	207
E. o. byråsekreteraren K. G. Skoog.............	—	—	—	—	207	_
E. o. byråsekreteraren B. Söderlund............	—	—	—	_	342	_
Revisorn Märta Sundström.....................	—	—	_	_	200
Landskamreraren K. S. Edström...............	_	_	_	_	2 500
Direktören K. G. Erbacke.....................	_	_	• _	_	500
Direktören S. Hafström.......................	_	_	_	_	100
Sekreteraren N. E. Kellgren...................	—	—	—	_	150	_
Förste revisorn K. E. Lindvall.................	—	—	—	_	300
Förste sekreteraren C. R. Thilert...............	_	_	'' _	_	150
Förste byråsekreteraren T. A. Waenerlund......	—	—	—	_	500	_
Byråsekreteraren K. H. Wicksell...............	—	—	_	_	150	_
Assessorn N. Å. Algotsson Åhström.............	—	—	—	_	640	_
Länsnotarien S. Gunnarsson...................	—	_	_	_	193
T. f. aktuarien C. B. Edlund...................	_	_	_	_	2140
Amanuensen S. E. Brodén.....................	_	—	_	_	21 438	_
Länsassessorn R. L. A. Lindqvist..............	—	—	—	—	2120	_
Fil. kand. 1,. G. Rehn........................	—	—	—	_	27 720	_
E. o. assessorn G. R. Borggård.................	—	—	—	—	3 650	_
Länsassessorn S. V. Svensson..................	—	_	_	_	950
Ombudsmannen S. H. Henriksson..............	—	_	_	_	18 078	_
E. o. förste byråsekreteraren S. E. Jansson......	_	_	_	_
Sekreteraren Karl Frithiofsson.................	_	_	_	_	20 933	_
Assessorn Erik August Patrik Reuterswärd.......	—	—	_	_	3 650	_
Förste revisorn L.-E. Björnson.................	_	_	_	_	1 170
Byråchefen Hans M. S. Hartler.................	—	—	—	_	3 405	_
Kommunalkamreraren K. G. Fridh.............	—	—	—	_	13 472	_
Hovrättsrådet Å. V. Lundgren.................	—	—	—	_	500	_
Fil. kand. G. E. Dahlström....................	—	—	_	_	6 614	_
Ombudsmannen A. F. M. Fant.................	_	_	_	_	750
E. o. byråsekreteraren B. C.-E. Virdebrant......	—	—	_	_	940	_
Tullkontrollören A. H. S. Thideby..............	_	_	_	_	1 430
Förste kammarskrivaren R. A. I. Johansson.....	_	_	_	_	1490	_
Förste byråsekreteraren N. E. Thelander........	—	-	—	_	1080	_
Hovrättsrådet G. von Sydow................... Summa kr.				—	890 158 755	6 690

Angående utredning rörande inrättande av ett centralt företagsregister se redogörelsen för
socialdepartementet.

1 Kostnaderna bestridas från andra och sjunde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

2 Kostnaderna bestridas från sjunde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

2 Bestritts av andra medel än kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Finansdepartementet

329

8	9 \| 10	11 \| 12	1 13	14	15	16
21686	—	6 726	—		—	31 332 250 2 000	—	—	—
	z	z	_		_	_	_	_
—	—	—	—-		—	700		—	—
—	—	—	—		—	800 400	—	—	—
_	_	_	_		_	400	—	—	—
4157	—	—	—		—	4 967 150 195 776	—	—	—
—	—	—	—		195	—	—	—
—	—	—	—		—	207 207 342 200		—	=
z	z	_	_		_	_	_	—
3 423	—	1770	—		—	7 693 500 100 150	—	—	—
—	—	—	—		—	—	—	—
—	—	—	—		—	300 150	—	—	z
—	—	—	—		—	500 150 6134	—	—	—
3 667	_	1827	_		_	—	—	—
_	—	—	—		—	193	—	—	—
13 206	—	—	—		—	15 346	—	—	—
—	—	—	—		—	21 438	—	—	—
20 016	—	3 714	—		—	25 850	—	—	—
—	—	—	—		—	27 720	—	—	—
27 714	—	—	—		—	31364	—	—	—
7 047	—	689	—		—	8 686	—	—	—
_	—	. -	—		—	18 078	. -	—	—
19 572	_	_	—		—	19 572	—	—	—
_	—	. -	—		—	20 933	—	—	—
28 473	—	—	—		—	32123	—	—	—
5 709	—	—	—		—	6 879	—	—	—
18 861	_	—	—		—	22 266	—	—	—
—	—	—	—		—	13 472 600 6 614	—	—	—
		z	z		_	_	_ ’	—
—	—	—	—		—	750	—	—	■—
5121	—	—	—		—	6 061	—	—	—
_	_	_	—		—	1430	—	—	—
_	—	—	-—		—	1 490	—	—	—
8179	'' —	—	—		—	9 259 890	—	—	—
186 831	—	15 881	131		102 696	470984	—	—	—

330

Riksdagsberättelsen år 1958

Ecklesiastikdepartementet

1	2 1	3 1	4 1	5	6	7
Kommitténs benämning	Kommitténs	Utgifter

	berättelsen	t. o. m.	Vt 1956—3»/„ 1957
	\|	,		3»/e 1956
	1956	1957	1958		Arvoden
					Leda-	Sekr.,
					möter	experter
						o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under
19571
Biskopsvaikommittén3 .........................	26	19	1	67 182	1 722	3 350
Seminarieutredningen .........................	31	23	2	121 143	5 537	17 260
1955 års läkarutbildningsutredning .............	35	26	3	67 322	9 690	2 047
Utredning rörande förutsättningarna för ökad in-
tagning av studerande vid tekniska högskolan i
Stockholm .................................	—	35	4	450	1610	—
Utredning rörande musikkonservatoriet i Göteborg	—	41	5	—	1920	--
Utredning rörande vissa lokalfrågor vid allmänna
läroverken .................................	—	—	6	—	500	—
Beredning för fortsatt utredning av frågan om in-
rättande av en medicinsk läroanstalt i Norrland	—	—	7	—	—	—
Summa kr.				256 097	20 979	22 657
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid
ingången av 19581
Chalmerska byggnadskommittén3 ...............	11	9	8	___	_	__
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskom-
mitté3 .....................................	12	10	9	—	—	-,
Utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna*. .	13	11	10	—	—	—
1948 års tekniska skolutredning................	15	12	11	149 204	1127	. 930
Utredning om författningsbestämmelser för tand-
läkarhögskolorna i Stockholm och Malmö......	16	13	12	2114	—	—
1951 års tandläkarkommitté ...................	18	14	13	87 746	1085	2 390
Sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skol-
väsendets område...........................	20	15	14	46 061	4 354	5 235
Sakkunnig för avveckling av 1946 års skolkommis-
sions arbete och för utredning av frågan om in-
rättande av praktiska gymnasier.............	21	16	15	33 948	—	—
Stiftskansliutredningen.........................	22	17	16	36 296	3 072	5130
Församlingsstyrelsekommittén5 .................	24	18	17	154 360	12 450	3 610
1953 års lärarinneutbildningskommitté .........	27	20	18	108 834	8 924	6 005
1954 års medicinska utrustningskommitté........	28	21	19	27 293	2 920	4 530
Sakkunnig för översyn av gällande särskilda bestäm-
melser om den kvrkliga verksamheten bland den
lapsk- och finsktalande befolkningen .........	30	22	20	6174	—	—
Mälsåkersutredningen .........................	32	24	21	500	—	—
Utredning rörande fortsatt upprustning av Stock-
holms högskola .............................	33	25	22	12 389	3 042	300
Odontologiska förhandlingssakkunniga...........	36	27	23	10 885	1 930	1840
Slöjdlärarutredningen .........................	37	28	24	7 694	2 454	7 934
1955 års universitetsutredning .................	38	29	25	127 807	5176	26 573

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet

331

I i»

I 13

I 1*

I lä

Ersättning för
mistade avlöningsförmåner -

Leda möter -

Sekr.,
experter
o. bitr.

Rese- och traktamentsersättningar
m. m.

Leda möter -

Sekr.,
experter
o. bitr.

Övriga

utgifter

(trycknings

kostnader,

hyror, skriv materialier m.

m.)

Summa

7,—s71, 1957

Verk ställda utgifter 7t—*7».

Beräk nade utgifter In

Beräknad
totalkostnad

t. o. m. s7i2
1957 (s:a av
kol. 5, 13,

14 och 15)

963

832

3 255

5 050

23 939
30 690
2161

56 790

480

1968

1899
2 982
16 709

258

21848

866

375

6 488
15 897
1386

7 206
6 948

23 771

14 154

1811

37 398
80 535
39 773

1610

2178

3 755

165 249

5 371

5 661
9 589

11973
7 619
11808

10 242

41642

2 055

11710

800
3 500

15 000

19 300

2 000

2 500

3 000

117 353
212 797

118 903

2 060
2178

3 755

25 242

482 288

158 630

2114
95 907

70 360

5 343

18 606
32 530
16 182

4 746
8 650
4 516

7 235
2 687
6 727

38 789
65 270
42 354
7 450

12 026

21 744
860

8 000
3 500
2 500
1200

33 948
95111
223 130
175 432
36 803

6174

500

3 738

11 117

19 481
34 706

2 821
6 001
4 945

275
1 291
905

33 500

3 342
6 866
40 899
116 922

270
968
17 565
39 510

1000
2 000
2 000
10 000

17 001
20 719
68168
294 239

332

Riksdagsberättelsen år 1958

1	1 2	1 3	4	1 5	1 6	1 1
1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centra-la ledning och viss lärarutbildning ...........	39	30	26	1347	2 750	1470
Utredning rörande inrättande av ytterligare en lärarhögskola ...............................	40	31	27	2 084		80
Utredning av vissa frågor i samband med motta-gandet av den norska nationalgåvan till Sverige	41	32	28
Stockholms högskolas förhandlingskommitté......	—	33	29	—	720	_
1956 års arkivgallringskommitté ...............	—	34	30	—	280	_
Utrustningskommittén för Göteborgs universitet. .	—	36	31	953	3158	3 740
Utredning rörande sjukgymnastutbildningen......	—	37	32	—	2 450
Skolförfattningssakkunniga.....................	—	38	33	—	12 450	3 500
Biennalkommittén............................	—	39	34	_	1665	320
Lärarbostadsutredningen.......................	—	40	35	_	2 092	590
Organisationskommittén för de tekniska högskolor-nas värme- och kraftcentraler................		42	36		760	2 370
1957 års utredning angående konstfackskolan....	—	—	37	—	576	450
1957 års nomadskoleutredning .................	—	—	38	_	_
1957 års lärarutredning .....................	—	—	39	—	288	_
1957 års skolberedning .......................	—	—	40	_	_	_
Skolskjutsutredningen ........................	—	—	41	—	440	_
Utrustningskommittén för Uppsala universitet. .	—	—	42	—	_	_
1957 års brevskoleutredning ...................	—	—	43	_	_	_
Sakkunniga för förhandlingar angående Göteborgs stadsbibliotek............................			44
Farmaceututbildningskommittén................	—	—	45	_	_	_
Utredning rörande vissa medicinska utbildnings-frågor m. m.........................			46
Utredning rörande användningen av Längmanska A-fonden...............................			47
Sakkunnig för utredning av föreliggande förslag till utökning av gymnastiska centralinstitutets ut-bildningskapacitet ...........................			48
Organisationskommittén för den medicinska hög-skolan i Umeå .............................			49
Utredning rörande dispositionen av donationshem-man och andra lönetillgångar vid de allmänna läroverken ...............................			50
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 19571 1948 års konstutredning...................... .	14	1		815 689 149 188	74163 340	76997
1950 års prästvalskommitté* ...................	7	2	—	114 791	3 330	1330
Uppsala domkyrkas restaureringssakkunniga’. . ..	19	3	—	52 639
Sakkunnig för utarbetande av förslag till vissa änd-ringar i kyrkohandboken ...................	23	4		8 295	820
Sakkunniga för utarbetande av bihang till kyrko-handboken .............................	29	6		10 006	370
1955 års ungdomsutredning..................	34	7	—	12 676	4 583	3 200
Utredning rörande inordnande av vissa lärarbefatt-ningar vid de medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg i läkarorganisationen för vederbörande undervisningssjukhus........................		8		1359	1485	1250
Summa kr. D. Under budgetåret 1956/57 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m. Ecklesiastikdepartementets expensmedel ......... Beredning av frågan om riktlinjerna för det svenska skolväsendets utveckling.................... Utredning rörande tillträde till praktisk teologisk övningskurs ...............................				348954	10928 3 200 640	5 780

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet

333

8	9	1 10	1 il	1 12	1 13	1 11	1 15	16
4 280	8 091	1058	—	—	17 649	25 327	18 000	62 323
2 683	—	1407	646	—	4 816	4 795	1000	12 695
_	_	_	_	_	_	__	_
—	—	263	—	—	983	970	500	2 453
1306	—	1583	—	—	3169	—	—	3169
—	—	4 687	1038	—	12 623	8 670	6 000	28 246
—	—	438	—	—	2 888	—	900	3 788
84 585	22 259	16 674	—	—	139 468	54 383	37 500	231 351
—	343	4 583	1886	—	8 797	—	750	9547
—	—	1027	—	—	3 709	4 526	3 000	11235
_	967	_	_	_	4 097	450	3 500	8 047
—	—	—	—	—	1026	401	1000	2 427
—	—	172	—	—	172	—	—	172
2 667	—	336	—	—	3 291	19 711	11000	34002
—	—	—	—	—	—	9 903	25 000	34 903
3135	—	—	—	—	3 575	10 252	6 000	19827
—	—	74	—	—	74	1571	1400	3 045
—	—	—	—	—	—	7 740	2 500	10 240
_	_	_	_	_	_	_	1000	1000
—	—	—	—	—	—	1700	2 000	3 700
—	—	—	—	—	—	1275	—	1275
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	r	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
_	_	_	_	_	_	_	_	.
119 334	155133	65 222	24 501	33 500	548 850	258 382	158 750	1 781671
				15 490	15 830			165 018
617	420	707	385	5 733	12 522	—	—	127 313
—	—	—	—	80	80	—	—	52 719
—	—	—	—	2 735	3 555	—	—	11850
_	_	_	_	2 829	3199	_	._	13 205
199	3176	2 688	555	3 831	18 232		—	30 908
_		270	905	_	3 910	_	_	5 269
816 34 002	3 596	3 665	1845	30 698 65 000	57 328 65 000 37 202 640			406 282

334

Riksdagsberättelsen år 1958

1	2	3	4	5	6	7
Utredning rörande nordiskt samarbete i fråga om utbildning av lärarinnor i hushållsgöromål. . . .					230 1052	300
Översyn av föreliggande förslag till omläggning av den samhällsvetenskapliga utbildningen m. m.. . Utredning rörande arkivförhållandena inom Kungl.					5 550 240
Kostnader för besvärssakkunniga enligt Kungl.
					_	_
					_	_
					2 000	_
					4 500	_
						260
					3 000
						_
					1200	_
					1500	_
					1200	_
					1 200	_
					576	3 300
					2 760	3 685
					1220	_
						_
					1920	_
						_
					3 480	_
					80	_
					20 590	_
					1306	_
					4 778	_
Summa kr.					62 222	7 545

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.

2 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 juli 1953 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.

3 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget. Chalmerska byggnadskommittén
och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté redovisas utan kostnadsuppgifter,
enär de slutfört sina egentliga utredningsuppdrag och numera handha verkställighetsuppgifter.

* Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan
kostnadsuppgifter, enär den handhar uteslutande verkställighetsuppgifter.

5 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1953 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.

• Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 mars 1950 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.

» Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1951 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet

335

8	9	10	11	12	13	14	15
—	—	—	—	—	230 1352
14 958	—	2 913	—	—	23 421
1684	—	—	—	—	1924
—	—	_	_	7 216	7 216
—	—	—	—	3 700	3 700
—	—	—	—	8 600	8 600
—	—	—	—	—	2 000
—	—	—	—	—	4 500
—	1900	—	—	—	2160
—	—	—	—	—	3 000
34 824	—	—	—	—	34 824
—	—	—	—	—	1200
—	—	—	—	—	1500
—	—	263	—	—	1463
—	—	i in	—	—	2 311
—	—	—	—	5 000	8 876
—	—	—	—	—	6 445
—	—	—	—	—	1220
3 914	—	—	—	—	3 914
—	—	—	—	—	1920
9 333	—	—	—	—	9 333
—	—	—	—	—	3 480
19 892	—	2 535	—	—	22 507
—	—	3 544	—	—	24134
5 596	—	—	—	—	6 902
—	—	—	—	—	4 778
124 203	1900	10 366	—	89 516	295 752

336

Riksdagsberättelsen år 1958

J ordbruksdepar tementet

1	2	3 \| 4	5	6 \| 7
Kommitténs benämning	Kommitténs	Utgifter

	berättelsen	t. o. m.	1956—30/8 1957
				"/, 1957
	1956	1957	1958		Arvoden
					Leda-	Sekr.,
					möter	experter
						o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under
1957''
1946 års tryckeriutredning.....................	11	3	1	_	—	—
1949 års jorderosionskommitté .................	13	5	2	58 415	1850	1280
1951 års jordbruksrationaliseringsutredning......	15	6	3	376 737	9 732	23 470
1954 års veterinärtaxeutredning................	20	11	4	19 976	3150	1750
1956 års skogsskoleutredning...................	—	17	5	3 320	2 066	1220
Elupprustningskommittén .....................	—	—	6	—	—	—
Summa kr.				458448	16 798	27 720
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid
ingången av 1958''
Elektrifieringsberedningen .....................	10	2	7	479 409	4 350	3 600
1949 års jaktutredning .......................	12	4	8	45 697	—	—
Vattenvårdskommittén ........................	16	7	9	62 344	2 835	1 400
Skördeskadeutredningen........................	17	8	10	104 471	6 810	1800
1954 års fiskeriutredning ......................	18	9	11	55 959	3 780	7165
1954 års utredning ang. översyn av fiskredskaps-
försäkringen ...............................	19	10	12	12 008	1233	3 240
1955 års skogsvårdsutredning..................	22	12	13	21118	5 438	4 090
Utredningen rörande frågan om särskilt stöd åt små-
bruket .....................................	23	13	14	21078	2 728	4 670
1955 års lantbruksundervisningskommitté........	24	14	15	5 436	2 910	850
1955 års renmärkeskommitté...................	25	15	16	17 066	306	490
1956 års matpotatisutredning..................	—	16	17	2 533	8 021	8 990
Jordbrukshögskoleutredningen..................	—	18	18	2 338	4140	3 850
1956 års lantmäterikommitté...................	—	19	19	—	4 506	5 630
1956 års skogshögskole- och skogsforskningskom-
mitté......................................	—	20	20	—	2 460	360
Renutredningen...............................	—	21	21	—	1040	—
Jordbruksupplysningskommittén................	—	22	22	—	1388	850
Jordbruksanslagsutredningen ...................	—	—	23	--	—	—
Utredningen rörande den statsunderstödda lant-
brukskemiska analys- och kontrollverksamheten
m. m......................................	—	—	24	—	—	—
Utredningen angående totalisatorverksamheten. .	—	—	25	—	—	—
Utredningen av vissa spörsmål vid belåning av skog	—	—	26	—	—	—
Utredningen beträffande statens fortsatta medver-
kan till hästavelns främjande................	—	—	27	—	—	—
Utredningen rörande omfattningen och organisa-

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet

337

8	9 \| 10	11 \| 12	13	14	15	16
	Beräknad total-

						V-1/.*	1957	kostnad t. o. m. ”/is

Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga	Summa	Verk-	Beräk-	1957 (s:a av
mistade avlö-	mentsersätt-	utgifter		ställda	nade	kol. 5, 13,
ningsförmåner	ningar m. m.	(trycknings-		utgifter	utgifter	14 och 15)
				kostnader,		‘/7 31/10	Va 31/ is

Leda-	Sekr.,	Leda-	Sekr.,	hyror, skriv-
möter	experter	möter	experter	materialier
	o. bitr.		o. bitr.	m. m.)
						no		no
—	—	1084	220	1000	5 434	3 438	—	67 287
_	16 893	1583	1425	23 616	76 719	—	—	453 456
1388	1888	309	1713	500	10 698	6 977	—	37 651
776	10 584	7 691	2 539	1000	25 876	15 984	—	45180
—	—	—	—	—	—	5 939	20 000	25 939
2164	29 365	10 667	5 897	26116	118 727	32 448	20000	629 623
	28 485		12 947	3 089	52 471	18 903	9 777	560 560
_	_	_	—	—	—	1000	2 500	49197
_	—	494	—	—	4 729	2 058	1000	70131
15 000	11 928	6 767	—	78 000	120 305	67 548	60 000	352 324
	20 451	767	147	6 200	38 510	21 532	12 000	128 001
	8 263	3 527	572	_	16 835	1133	1000	30 976
212	14175	4 313	2 404	5 200	35 832	13 085	7 000	77 035
	24 606	3 012	215	8 200	43 431	24 857	6 000	95 366
_		6 733	452	—	10 945	18 230	1000	35 611
_	_	713	1161	1000	3 670	30	1500	22 266
__	_	11821	6 011	—	34 843	2 027	12 000	51403
348	24 895	4 946	2 404	1000	41 583	19 996	24000	87 917
493	17 100	2 540	914	2 000	33183	14 039	8 500	55 722
883		1514	_	_	5 217	2 490	5 000	12 707
8180	_	2 597	—	—	11817	—	9 000	20 817
170	_	607	508	1000	4 523	407	3 000	7 930
—	—	—	—	—	—	7 612	500	8112
—	—	—	—	—	—	10012	6 000	16 012
—	—	—	—	—	—	-	600	600
—	—	—	—	—	—	650	500	1 150

Ä!2 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.

RiksdaRBberiUtelsen.

338

Riksdagsberättelsen år 1958

1	2 \| 3 \| 4	5	6	7
tionen av den lägre mejeriundervisningen vid
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut	—	—	28	—	—	—
Utredningen angående användningen och handha-
vandet av vården av undersöknings- och bevak-
ningsfartygen Skagerak och Eystrasalt m. m...	—	—	29	—	—	—
Summa kr.				829 457	51945	46 985
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före
ingången av 19571
1953 års växtförädlingsutredning ...............	7	—	—	—	—	—
Trädgårdsskoleutredningen .....................	21	1	—	—	—	—
Summa kr.						—
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1956/57
bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom
departementet m. m.
Ersättning till följande personer för biträde inom
departementet:
Byråchefen K.-O. Wahlfisk..................				3 858	2 280	—
Fiskalen E. R. W. Green....................				9 832	736	—
Assessorn G. S. Stridsberg....................				—	120	—
Assessorn T. G. Ernulf......................				—	900	—
Hovrättsrådet S.-G. Jonzon .................				—	1500	—
Fil. lic. K. N. A. Lindegren..................				—	2100	—
Agronom H. V. 0. Esbo....................				—	410	—
Assessorn T. Löwbeer........................				—	340	—
Fiskeriassistenten E. G. A. Andersson..........				—	130	—
Fiskeriassistenten P. O. M. Mattson............				—	450	—
Förste sekreteraren H. Björinder..............				—	2 213	—
Expeditionsvakten B. Möllersten..............				—	101	—
Ersättning till följande personer för vissa utred-
ningsuppdrag:
Justitierådet G. E. Hagbergh..................				—	3 000	—
F. d. marindirektören B. Swenzén............				—	900	—
Byråinspektören L. Bruneau..................				—	380	—
Fältveterinären F. Wilhelmson................				—	1500	—
Länsveterinären N. Enequist..................				—	—	—
Lappfogdeassistenten B. Ejdemo..............				—	—	—
Förste revisorn N. O. Svedberg..............				—	450	—
Densamme .................................				—	1116	—
Vattenrättssekreteraren J. L. Persson..........				—	400	—
Agronomen G. Petersson ....................				—	7 460	—
Serumnämndena.............................				—	2 080	150
Biltraktorutredningen .......................				—	33	—
Utredning om åtgärder till skydd för pollenöver-
förande insekter .........................				—	—	—
Utredning rörande den s. k. koncessionsrensköt-
seln i vissa delar av Norrbottens län..........				—	—	—
Utredning angående överskridande av normalpri-
ser beträffande kött och fläsk .............				—	50	—
Fiskeristyrelsen (fiskevårdsområden och fiske-
vårdsavgifter).............................				—	280	—
Fiskeristyrelsen .............................				—	—	—
Inventering av olösta norrlandsfrågor..........				—	7 889	—

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet

339

8	9	10	11	12	13	14	15	16
—	—	—	—	—	—	—	1300	1300
25 286	149 903	50 351	27 735	105689	457 894	225609	172177	1685137
				8 460	8 460			8 460
—	—	557	—	—	557	—	—	557
		557		8460	9 017			9017
					2 280			6138
4197	—	—	—	—	4 933	—	—	14 765
914	—	—	—	—	1034	—	—	1034
7 527	—	1727	—	—	10154	—	—	10 154
13 245	—	—	—	—	14 745	—	—	14 745
—	.-	—	—	—	2100	—	—	2100
—	—	—	—	—	410	422	—	832
1318	—	—	—	—	1658	—	—	1658
476	—	466	—	—	1072	—	—	1072
964	—	477	—	—	1891	—	—	1891
—	—	—	—	—	2 213	—	—	2 213
		''	“	~	101			101
					3 000			3 000
_	—	—	—	—	900	—	—	900
_	—	—	—	—	380	—	—	380
_	—	_	—	—	1500	3 067	—	4 567
_	—	—	—	—	—	440	—	440
—	—	—	—	—	—	424	—	424
938	—	737	—	—	2125	—	—	2125
1728	_	—	—	—	2 844	—	—	2 844
_	—	—	—	—	400	—	—	400
25 434	—	370	—	1890	35164	12 092	—	47 246
_	—	_	—	—	2 230	1500	—	3 730
—	—	—	—	—	33	—	—	33
—	—	—	—	6192	6192	5 733	—	11925
—	—	—	—	1679	1679	—	—	1679
—	—	—	—	—	50	—	—	60
_	_	167	_	2 991	3 438	177	_	3 615
_	_	_	—	2 033	2 033	—	—	2 033
—	—	196	—	1000	9085	3 407	—	12 492

340

Riksdagsberättelsen är 1958

1	2	3	4	5	6	7
Sakkunniga för översyn av lagen den 30 juni 1947 om uppsikt å jordbruk ...................					1735 306
Översyn av de ekonomiska betingelserna för verksamheten vid Sveriges utsädesförenings linlaboratorium i Svalöv...................
Vissa förhandlingar rörande skydd för Smålands Tabergs naturvärden......................
Viss delegation rörande skydd för sjöar och vat-					378
Kommittén för översyn av lagen om handel med fodermedel ...............................
Utredning rörande förstärkning av personalen inom statens lokala fiskeriadministration....				—	576		293
Utredning rörande behovet av personal, utrust-ning och lokaler för virologiska undersökningar inom det veterinärmedicinska området......
Kungl. Maj:ts beslut den 22 mars 1957 angående kostnaderna för besvärssakkunniga ...........

Jordbruksdepartementets expensmedel ..........
Statsdepartementens kassakontor...............
Summa kr.				13 690	39 813		443

Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives.

» » från nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från

vartdera anslaget.

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet

g	9	10	11	12	13	U	13	16
—	—	404	—	4 621	6 760	200	—	6 960
—	—	—	—	—	306	—	—	306
—	—	—	87	—	87	—	—	87
—	—	29	42	—	449	29	—	478
—	—	588	—	—	588	—	—	588
155		594	_	_	1618	_	_	1618
	—	—	—	—	—	519	3500	4 019
—	—	—	—	—	—	8 985	—	8 985
			_	7 216	7 216	_	_	7 216
_	_	_	_	_	—	1954	—	1954
_	_	_	—	—	—	2 990	—	2 990
—	—	—	—	2 023	2 023	—	—	2 023
56 896	—	5 755	129	29 645	132 681	41989	3 500	191810

342

Riksdagsberåttelsen år 1958

Handelsdepartementet

1	2	3	4	5	6	1
Kommitténs benämning	Kommitténs	Utgifter

	berättelsen	t. o. m.	*/, 1956—8»/. 1957
				88/, 1956
	1956	1957	1958		Arvoden
					Leda-	Sekr.,
					möter	experter
						o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under
19571
1946 års sjömanskommitté.....................	12	13	1	266 564	2 635	4 500
Näringsrättsutredningen........................	13	14	2	153 651	4 669	—
Ombud för förhandlingar rörande viss varutrafik ..	23	16	4	24 761	_	_
1955 års idrotts- och friluftsutredning...........	26	19	5	24 472	7 391	5 820
1955 års oljelagringskommitté..................	28	20	6	11984	9 574	6170
Utredning rörande beredskapslagring av traktor-
bränsle2....................................	—	22	7	—	_	750
Svenska delegationen för nordiskt samarbete röran-
de atomforskningen och atomenergiens fredliga
användning8................................	—	24	8	—	—	—
Utredning rörande omständigheterna i samband med
professor G. Borgströms avgång från föreståndar-
skåpet vid Svenska institutet för konserverings-
forskning...................................	—	28	9	—	3 888	1800
Utredningsman för förhandlingar om en reglering av
statens bidrag till handelshögskolan i Stockholm	—	—	10	—	—	—
USA-kommittén...............................	—	—	11	—	—	—
Summa kr.				481432	28157	19 040
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid
ingången av 19581
Svenska delegationen för nordiskt ekonomiskt
samarbete samt svenska kommittén för nordiskt
ekonomiskt samarbete3.......................	24	17	12	_	_	_
Svenska kommittén för nordiska patent8.........	25	18	13	_	_	_
1955 års provinsteaterutredning*................	29	21	14	1277	593	3 740
Sakkunniga med uppdrag att verkställa översyn av
gällande bestämmelser om tillsyn å fartyg m. m.	—	23	15	—	4 210	1400
Utredning för översyn av kreditstödet åt hantverk
och småindustri.............................	—	25	16	_	1060	3 030
1956 års krigsmaterielutredning.................	—	26	17	—	1980	700
Sjöbefälsutredningen...........................	—	27	18	—	5 446	3 885
Statliga företrädare vid förhandlingar om båttrafi-
ken i Stockholms skärgård...................	—	29	19	—	—	1540
Utredning om översyn av sjöarbetstidslagen.....	—	30	20	—	460	600
Kommittén för sjöfartens beredskapsfrågor......	—	—	21	—	2160	3 915
Summa kr.				1277	15 909	18 810

Kommittékostnader: Handelsdepartementet

343

8 1	9 1	io In \|	12	13	14	15	16
	Beräknad total- kostnad
	V,-51/.»	1957
t. o. m. *7i2 1957 (s:a av
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga	Summa	Verk-	Beräk-
mistade avlö-	mentsersätt-	utgifter		ställda	nade	kol. 5, 13
ningsförmåner	ningar m. m.	[trycknings-		utgifter 7,—*7.o	utgifter 7n *7.»	14 och 15)
				HUMllilUCl y
Leda-	Sekr.,	Leda-	Sekr.,	hyror, skriv-
möter	experter	möter	experter	materialier
	o. bitr.		o. bitr.	m. m.)
386	17 647	2 751	1 102		29021	20 279		315 864
16 380		__	_	—	21049	—	—	174 700
		_	_	171	171	—	—	24932
	_	2 959	767	—	16 937	5 981	5 700	53 090
—	18 338		—	6 098	40 180	—	—	52 164
—	—	—	—	—	750	1080	2 500	4 330
—	—	—	—	—	3 356	266	—	3 622
	564	2 454	851	—	9 557	10177	13 000	32 734
					_	580	_	580
—	—	—	—	—	—	8 292	1600	9 892
16 766	36 549	8164	2 720	6 269	121021	46 655	22 800	671908
					214 211	77 067	30 000	321 278
		_	_	—	35 980	20 764	8 800	65 544
—	21 324	1086	—	—	26 743	10122	6 000	44142
—	—	—	—	—	5 610	1000	1000	7 610
	9 877		540	_	14 507	_	6 500	21007
		411	157	_	3 248	500	1500	5 248
843	6 477	5 332	2 025	—	24 008	32187	7 000	63196
	5 852			_	7 392	6 300	1000	14 692
		257	120	—	1437	575	4 000	6 012
—	—	260	519	—	6 854	8 529	8 600	23 883
S48	43 580	7 346	3 361	—	339 990	157 044	74 300	572 611

344

Riksdagsberättelsen år 1958

L_ I 2 | 3 | 4 [5]_67

C* Kommittéer som avslutat sin verksamhet före
ingången av 19571

Södra Sveriges skogsindustriutredning...........

Bränsleutredningen 1951.......................

1951 års oljeutredning.........................

Utredning ang. möjligheterna till avgiftslättnader

för det mindre tonnaget m. m................

Svenska kommittén för nordisk näringsforskning5 .

19
18

Summa kr.

255 621
247 884
144 005

12 231

659 741

9190

2 841

3 740

3 505

19 276

4 440
2 520
2 430

4500

18 890

D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1956/57
bestridda kostnader för sakkunniga biträden
inom departementet m m 1

Andel i kostnaderna för besvärssakkunniga......

Ersättning till ledamöter av statens krigsskade nämnd.

....................................

Utställningsberedningen6........................

Ersättning till sakkunniga vid utredning rörande is ta

rytarberedskapen ...........................

Ersättning till delegationen för atomenergifrågor5 .
Ersättning till kommerskollegium för gjorda nationalinkomstberäkningar
m. m..................

Ersättning till Ingenjörsvetenskapsakademien.....

Ersättning till Iduns Tryckeri AB..............

Taxeringsintendenten E. H. Anneli.............

Försäkringsdirektören O. H. Appeltofft..........

Förste byråsekreteraren K. T. Asplund..........

E. förste byråsekreteraren B. Birgersson.........

Sjöfartsrådet B. L. Borg.......................

Kanslirådet B. Dillén....................

Byråchefen N. H. Edwall......................

Kammarrättsassessorn E. P. G. Eklund..........

Professorn N. G. J. Gralén.....................

Hovrättsrådet K. S. H. Hedström8.............

Expeditionschefen R. Hermansson ..............

Regeringsrådet H. K. H. Holmgren.............

Fil. lic. Anna-Greta Hybinette.................

T. f. förste kanslisekreteraren U. N. O. Hänninger .

Häradshövdingen E. G. Hörstadius.............

E. o. förste byråsekreteraren G. Jansson.........

Rektorn Greta Kastman.......................

T. f. förste byråsekreteraren E. S. B. Linnér.....

Amanuensen Gunnel Ljungar..................

E. o. byrådirektören N. Lundmark..............

Kamreraren K. A. Löfberg....................

Hovrättsassessorn E. G. B. Olsén...............

Överdirektören K. H. Olsson...................

E. förste byråsekreteraren K. H. Olwig..........

Förste kanslisekreteraren S. E. O. Orrö.........

Förste kanslisekreteraren S. Persson............

Förste expeditionsvakten S. Sellgren............

Direktören E. J. Severin......................

Byråchefen S. W. O. Stiernstedt................

Assessor A. Å. Sundquist......................

Justitierådet S. Y. Söderlund..................

Förste byråsekreteraren G. A. Uggla.............

Byråchefen A. H. Wennerberg.................

Kommerserådet P. G. Wennersten..............

13 600
1188

495
12 352

14 683

1240

4 910

Kommittékostnader: Handelsdepartementet

345

8	9	10	11	12	13	14
4 604	8 041	1019		17 031	44 325	1707
—	9 291	—	441	18144	33 237	—
—	—	—	—	13 407	19577	—
_	__	163	_	_	8168	_
—	—	—	—	—	11203	—
4604	17 332	1182	441	48 582	116 510	1707
				7 216	7 216
_	_	_	_	_	13 600	_
—	—	—	1235	—	3 663	—
_	_	72	_	_	567	_
2 597	45 584	3 687	484	—	69 614	—
_	_	180	_	_	14 863	_
—	—	—	—	442	442	—
—	—	—	—	5 464	5 464 300	—
—	—	—	—	—	2 000 9 520 300	—
—	—	—	—	—	2 000 500	—
—	—	—	—	—	6 796	—
—	—	—	—	—	300	—
—	—	—	—	—	388	—
—	—	—	—	—	1400	—
—	—	—	—	—	500	—
—	—	—	—	—	1500	—
—	—	_	—	—	200	—
—	—	—	—	—	9 348	—
—	—	—	—	—	300 300 800	—
_	_	_	_	_	_
—	—	—	—	—	26 396 700 300	—
_	_	_	z	_	_
—	—	—	—	—	29080	—
—	—	—	—	—	2 600	—
—	—	—	—	—	9615 300 24 870	—
_	_	_	_	_	_
	—	—	—	—	300 780 2 582	—
_	_	_	_	_	_
—	—	—	—	—	26 594	—
—	—	—	—	—	8 060	—
—	—	—	—	—	22 606	—
—	—	—	—	—	8 037	—
—	—	—	—	—	17 482	—
—	—	—	—	—	1000	—

301653
281121
163 582

20 399
11203

777 958

346

Riksdagsberättelsen år 1958

1	2	3	4	S	6	7

Byråchefen G. Wiedesheim-Paul................
T. f. byråchefen B. M. von Willebrand...........
Direktören V. Åman..........................

Renskrivningskostnader m. m...................
Kommittéexpenser.............................
Summa kr.					—	42318	6150

1 Kostnaderna bestrides från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den män ej annat framgår
av följande noter.

a Kostnaderna bestrides från nionde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

s Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.

4 Kostnaderna bestrides från åttonde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

5 Kostnaderna bestrides fr. o. m. den ''/» 1957 med andra medel än kommittéanslaget.

• » » från andra och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften

från vartdera anslaget.

Kommittékostnader: Handelsdepartementet

347

8	9	10	11	12	13	14	15	16
					800		•	i ll> ».4? *.'' {
_	_	_	_	—	15 528	—	—	—
_	__	_	_	—	1275	—	—	—
_	_	_	_	—	800	—	—	—
_	_	_	_	—	25 000	—	—	—
__	_	_	_	—	10 449	—	—	—
—	—	—	—	—	30 000	—	—	—
2 597	45 584	3989	1719	13 122	416935	—	—	—

348

Riksdagsberättelsen år 1958

Inrikesdepartementet

1	2	3	4	5	6 1	7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen	Utgifter
t. o. m. "/, 1956	>/, 1956-	-30/, 1957
1956	1957	1958	Arvoden Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under
1957''
Sjukhuslagstiftningskommittén..................	23	16	1	58 230	1546	2 540
Utredning rörande polisens tystnadsplikt in. m.2 . .	25	17	2	12 004	—	2 830
Utredning angående vissa sambandsfrågor......	28	19	3	—	1310	1290
Utredning angående tillverkningen av bakteriolo-
giska sera och ympämnen2...................	34	25	5	—	1350	4 950
1954 års arkivgallringssakkunniga1..............	41	31	6	24 439	2 552	_
Sakkunniga för Sverige i nordiska kommittén för
hälsovårdsutbildning.........................	45	35	7	6132	1196	1310
Utredning rörande maskin- och byggnadspersonalen
vid sinnessjukhusen5.........................	52	39	8	4 417	950	3 210
Utredning av frågan om beaktande av samvetsbe-
tänkligheter mot civilförsvarstjänst m. m......	54	40	9	5176	1314	760
1956 års landsfiskalsbiträdesutredning...........	—	44	10	—	800	2 830
Utredning om annordnande av fjärrskriftsförbindel-
ser för polisväsendet m. m..................	—	46	11	271	792	230
Sakkunniga angående viss anläggning............	—	—	12	—	180
Serafimeriasarettsutredningen...................	—	—	13	—	—	—
Summa kr.				110 669	11 990	19 950
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid
ingången av 19581
Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska
sjukhusets utbyggande m. m.................	16	13	14	27 358	4 810	3 250
1953 års civilförsvarsutredning..................	29	20	18	256 965	4852	13 300
1953 års läkemedelskommitté..................	30	21	19	88 820	6 592	16 437
Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning......	33	24	21	77 808	1278	9 349
Sakkunniga för översyn av länsstyrelsernas krigs-
organisation..............................	35	26	22	26 326	4140	840
Utredning om obligatorisk läkarundersökning av
vissa grupper av livsmedelsarbetare...........	36	27	23	_	1260	_
1953 års utredning om civilförsvarsutbildning ....	38	28	24	61938		6 900
1954 års mjölkkommitté3....................	39	29	25	8 493	_	370
Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i
riket..........................	40	30	26	186 256	12 629	10 060
Mentalsjukvårdsdelegationen inom sistnämnda kom-
mitté...........................	40	30	26	17 033	11145	8161
Sinnessjuklagstiftningskommittén................	42	32	27	18 100		2 520
1954 års brandlagsrevision.................	43	33	28	20 284	6 416	1160
Utredning rörande efterutbildning av vissa utländs-
ka läkare...................	44	34	29	5 519	1500	—

Kommittékostnader: Inrikesdepartementet

349

8	9	10	11 \| 12	13	14	15	16
	Beräknad total-

							1957	kostnad t. o. m. SI/12

Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga	Summa	Verk-	Beräk-	1957 (s:a av
mistade avlö-	mentsersätt-	utgifter		ställda	nade	kol. 5, 13,
ningsförmåner	ningar m. m.	(trycknings-		utgifter	utgifter	14 och 15)
				kostnader,		Vt—Sl/l.	•/n-*1/..

Leda-	Sekr.,	Leda-	Sekr.,	hyror, skriv-
möter	experter	möter	experter	materialier
	o. bitr.		o. bitr.	m. m.)
	2 292	814	242	7 506	14 940	2 674	2 000	77 844
—	—	—	449	—	3 279	—	—	15 283
—	380	907	2 325	—	6 212	2 732	—	8 944
_	_	_	997	_	7 297	__	_	7 297
284	. —	653	—	—	3 489	—	250	28178
579	191	1686	3 216	—	8178	132	5 000	19 442
—	15 298	229	2 878	—	22 565	1726	—	28 708
_	_	_	_	_	2 074	1051	■	8 301
—	526	1 244	709	—	6109		—	6109
_	_	_	175	_	1197	2187	_	3 655
—	—	104	—	—	284	140	—	424
—	—	—	—	—	—	—	3 500	3 500
863	18 687	5 687	10991	7 506	75 624	10 642	10 750	207 685
	3 921	1 541			13 522	1755	4 000	46 635
—	92 359	1551	16 215	—	128 277	48 674	23 500	457 416
—	—	260	166	—	23 455	11666	11000	134 941
—	5 739	1038	910	—	18 314	1989	3 500	101 611
—	—	1134	80	—	6194	2 474	1000	35 994
_	_	_	_	_	1260	_	3 000	4 260
—	26 784	50	364	—	34 098	9 743	4 683	110 462
—	685	—	45	105	1205	—	2 500	12198
8043	52 414	14 353	1823	—	99 322	36 912	23 000	345 490
15 494	39 320	10 177	3 264	_	87 561	65 827	18 000	178 421
—	20 495	—	—	—	23 015	15 410	8 200	64 725
3197	8 026	5 856	1961		26 616	12 536	6 400	65 836
—	—	216	—	—	1716	—	500	7 736

350

Riksdag sberättelsen år 1958

1	2	3	i	5	6	7
Statens medicinska förhandlingskommission i Göte-borg 4.......................................	48	36	30	8 203	2 476	1660
Kommissionen för förhandlingar med Malmöhus läns landsting och Malmö stad rörande frågor, som äga samband med den medicinska undervis-ningens och forskningens anordnande i Lund och Malmö4.....................................	51	38	32	3 324	362	758
Utredning av frågan om ordnandet av viss högre utbildning av sjuksköterskor m. m...........	55	41	33	376	1070	2 360
Motortävlingsutredningen6.......................	56	42	34	1550	200	2 810
Utredning av frågan om utbyggnad av ambulans-och räddningsflygtjänsten i riket m. m.7.......	_	43	35	163	630	4 910
1956 års rättsläkarutredning....................	—	45	36	—	1240	1600
Utredning om ändrade former för försäljning av preventivmedel..............................	_	47	37	_	1550	1040
Utrustningskommittén för statens sinnessjukhus ..	—	48	38	660	—	—
Utredning om vidgade befogenheter för direktioner-na vid statens sinnessjukhus.................	_	49	39	_	_	_
Polisverksamhetsutredningen....................	—	50	40	—	8 814	2 769
1956 års civilförsvarsskoleutredning.............	—	51	41	—	140	710
Utredning rörande civilbefälhavarnas befogenheter i krig m. m.................................	_	52	42	_	828	890
Utredning om identitetsbrickor för barn.........	—	53	43	—	180	280
Regionvårdsutredningen.........................	—	54	44	—	1170	1035
Utredning om den framtida verksamheten vid Norrbackainstitutet..........................	_	_	45	_	_	480
Utredning om program för det fortsatta byggandet av befolkningsskyddsrum.....................	_	_	46	_	370	330
Götaälvskommittén............................	—	—	48	—	—	—
1957 års folktandvårdssakkunniga...............	—	—	50	—	—	—
Utredning rörande befolkningsregistrering vid ut-rymning m. m..............................	_	_	52	_	_	_
Utredning rörande meritvärdet av tjänstgöring som lasarettsläkare vid odelat lasarett m. m. vid sök-ning av vissa läkartjänster m. m.............			54
Giftstadgeutredningen..........................	—	—	55	—	—	—
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 19571 Kvacksalveriutredningen.......................	19	1		809 176 46 062	73 652 1312	93 979 390
Folkhälsoinstitutsutredningen8 ..................	21	3	—	72170	3 933	4 073
1951 års strålskyddskommitté9 .................	22	4	—	44 002	1711	1500
Kommunalförbundskommittén..................	27	6	—	49 359	—	390
Utredningen om epileptikervården..............	10	—	—	8173	—	—
1955 års utredning om polispersonalens arbetstids-förhållanden................................	46	7	_	32 807	970	2 660
Utredning av vissa frågor rörande statens rättske-miska laboratoriums verksamhet m. m. ......	47	8	_	23 752	900	17 460
1955 års utredning rörande statens rättskemiska laboratoriums organisation m. m..............	53	11	_	18 403	2 310	450
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1956/57 bestridda kostnader för sakkunniga bitråden inom departementet m. m. Experter för biträde vid viss överarbetning av en av världshälsovårdsorganisationen antagen no-menklatur avseende sjukdomar, dödsorsaker m. m.......................................				294 728	11186	26 923 1240
Experter för biträde vid beredning av vissa frågor rörande utrymningsplanläggning..............	—	—	_	—	_	1750

Kommittéköstnader: Inrikesdepartementet

351

8	9	10	11	12	13	14	15	16
—	—	1288	798	—	6 222	2 003	1000	17 428
102	163	908	303	_	2 596	_	1000	6 920
_	12 473	_	2 073	.	17 976	8 946	1300	28 598
—	—	—	187	892	4 089	2 000	3 040	10 679
	_	_	533	_	6 073	5016	_	11252
—	—	—	—	—	2 840	—	—	2 840
	_	_	_	_	2 590	1925	500	5 015
—	—	207	211	—	418	—	—	1078
_	_	_	_	_	_	_	500	500
2 067	20413	7 502	3 422	—	44 987	25 438	15 450	85 875
—	—	39	104	—	993	1037	2 300	4330
_	428	_	247	_	2 393	1479	2 000	5 872
_	_	1543	_	—	2 003	340	—	2 343
—	—	578	3 411	—	6194	3 511	2 300	12 005
—	—	—	—	—	480	5 586	5 000	11066
		_		_	700	2 760	2 000	5 460
_	• _	—	_	—	—	1332	2 500	3 832
—	—	—	—	—	—	—	1400	1400
—	—	—	—	—	—	—	300	300
						950	5 500	6 450
—	—	—	—	—	—	—	1800	1800
28 903	283 220	48 241	36117	997	565109	259 309	157 173	1 790 767
			151	6 449	8 302			54 364
649	13 380	1464	330	5198	29 027	—	—	101197
	_	_	_	11002	14 213	—	—	58 215
_	_	—	—	7 051	7 441	—	—	56 800
—	—	—	1440	—	1440	—	—	9 613
—	607	—	1819	—	6 056	—	—	38 863
—	3 561	—	267	860	23 048	—	—	46 800
_	1782	_	—	4102	8 644	—	—	27 047
649	19 330	1464	4 007	34 662	98171			392 899
	1737		1547		4 524	1192		5 716
—	—	—	—	—	1760	2 371	—	4.121

352

Riksdagsberättelsen år 1958

1	2	3	4	5	6	7
Uppdrag att inkomma med vissa förslag rörande skvldighet att inrätta enskilda skyddsrum.....					1490
Experter för att biträda civilförsvarsstyrelsen med förberedande arbete för utrymningsplanläggning	_	_			3 610	1860
Uppdrag att omhänderha inredning och utrustning av virusavdelning vid statens bakteriologiska laboratorium................................
Medicinalstyrelsen.............................	—	—	—	—	—	—
Besvärssakkunniga.............................	—	—	—	—	—	—
Statsdepartementens kassakontor................	—	—	—	—	—	—
Utredningsmän i indelningsärenden..............	—	—	—	—	—	—
Inrikesdepartementets expensmedel..............	—	—	—	—	—	—
Förste aktuarien S. Rengby....................	—	—	—	—	4 800	—
F. d. byrådirektören O. Fl. Kalén...............	—	—	—	—	900	—
Professorn \V. Bosaeus.........................	—	—	—	—	—	—
Byrådirektören S. Groth.......................	—	—	—	—	1500	—
Landsfiskalen G. Nyqvist......................	—	—	—	—	400	—
Jur. dr. E. Å. Larsson........................	—	—	—	—	—	—
Byggnadsrådet H. A. Brunnberg................	—	—	—	—	5100	—
Byråchefen K.-E. Uhlin........................	—	—	—	—	600	—
Kanslirådet K. G. Persson.....................	—	—	—	—	—	—
Landssekreteraren Å. H. Sylwan................	—	—	—	—	—	—
Hovrättsassessorn S. F. Nordlund...............	—	—	—	—	30138	—
Taxeringsintendenten N. T. Nyqvist............	—	—	—	—	3 270	—
E. o. ämnesläraren H. F. Vallgårda.............	—	—	—	—	2 000	—
E. o. ämnesläraren H. F. Vallgårda10...........	—	—	—	—	4 882	—
E. o. byråsekreteraren B. H. L. Jirstam........	—	—	—	—	2 980	—
Förste länsnotarien K. G. H. Hjelmqvist........	—	—	—	—	450	—
T. f. rektorn G. E. Gustafsson.................	—	—	—	—	7 500	—
Summa kr.				—	69 620	48 850

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives.

2 Kostnaderna bestridas från andra och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

2 Kostnaderna bestridas från nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

1 Kostnaderna bestridas från åttonde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

5 Kostnaderna bestridas från elfte och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

• Kostnaderna bestridas från sjätte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

7 Kostnaderna bestridas med en fjärdedel från fjärde, en fjärdedel från sjätte och två fjärdedelar
från elfte huvudtitlarnas kommittéanslag.

8 Kostnaderna bestridas med en fjärdedel från femte, en fjärdedel från åttonde och två
fjärdedelar från elfte huvudtitlarnas kommittéanslag.

• Kostnaderna bestridas med en tredjedel från åttonde och två tredjedelar från elfte huvudtitlarnas
kommittéanslag.

10 Kostnaderna bestridas med två tredjedelar från åttonde och en tredjedel från elfte huvudtitlarnas
kommittéanslag.

Kommittékostnader: Inrikesdepartementet

353

8	9	10	11	12	13	14	15	16
9 591	_	55	4 340	■	15476	_	_	15 476
27 093	10 333	7 614	2 870	—	53 380	3 727	—	57 107
						324		324
_	_	_	_	5 500	5 500	—	—	5 500
_	_	_	—	7 216	7 216	—	—	7 216
_	_	_	—	5 000	5 000	—	—	5 000
_	_	_	_	_	—	1800	—	1800
_	_	_	_	75 000	75 000	30 000	—	105 000
_	_	_	_	252	5 052	—	—	5 052
_	_	—	—	—	900	—	—	900
1446	_	_	—	—	1446	—	—	1446
_	_	_	—	—	1500	—	—	1500
_	_	_	—	—	400	—	—	400
22 664	_	—	—	—	22 664	1944	—	24 608
_	_	977	_	—	6 077	1500	—	7 577
_	_	_	—	—	600	—	—	600
_	_	no	_	—	no	—	—	no
_	_	396	—	—	396	—	—	396
_	_	221	_	—	30 359	—	—	30 359
_	_	_	_	—	3 270	—	—	3 270
10170	_	660	—	—	12 830	759	—	13 589
3 082	_	1623	—	—	9 587	—	—	9 587
17 704	_	2 338	—	—	23 022	308	—	23 330
6 317	—	2 428	—	—	9195	—	—	9195
—	—	52	—	—	7 552	3 750	—	11302
98 067	12 070	16 474	8 757	92 968	302 806	47 675	—	350481

23 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.

354

Riksdagsberättelsen år 1958

Civildepartementet

1	2	3	4	5	6	7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen	Utgifter
	t. o. m. “/, 1956	V, 1956—“/, 1957
	1956	1957	1958	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under

1957

Ortsgrupperingsutredningen ...................

Summa kr.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet under

1958

1951 års pensionsutredning ....................

Kompetensutredningen ........................

1952 års tjänstebostadsutredning ...............

Utredning för översyn av vissa förhållanden rörande

statens fasta maskinanläggningar.............

1956 års tekniska biträdesutredning ............

Löneförfattningsberedningen ...................

1956 års förhandlingsrättsutredning.............

Arbetstidsberedningen .........................

Översyn av timlärarkungörelsen ...............

Summa kr.

C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före
ingången av 1957

Civilingenjörsutredningen ......................

Utredning rörande samordning i vissa fall av pensionsrätt
på grund av skilda polismansanställ ningar

m. m................................

Utredning rörande vidgad rätt till flyttningsersätt ning

för polispersonalen m. m.1 .............

Utredning rörande principerna för inplacering i ortsgrupp
av förortsområdena kring Stockholm och

Göteborg...................................

1956 års löneberedning........................

Summa kr.

D. Under budgetåret 1956/57 bestridda kostnader
för sakkunniga biträden m. m.

Kungl. Maj:ts beslut den 22 mars 1957 angående

kostnaderna för besvärssakkunniga ...........

Civildepartementets expensmedel ...............

Medicinalstyrelsen.............................

Byråchefen G. E. Alhvin......................

—	1	—	_	2 060 2 060
6	2	255 561	10 552	3 340
7	3	20142	3 960	3 950
8	4	115 794	—	3150
9	5	_	_	_
10	6	6 795	—	5130
11	7	—	1 170	4 870
12	8	—	—	1810
—	9	—	—	—
	10	398 292	15 682	22 250
1	—	5 405	3 070	640
2	—	16 160	14 400	—
3	—	890	1512	710
4		11698	770	2 470
5		6 306 40 459	9156 28 908	5 610 9 430

—	—	—	—	—
_	_	—	—	—
—	—	—	50	—

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet

355

8	9	10	n	12	13	14	15	16
	Beräknad

							1957	kostnad t. o. m. sl/«

Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga	Summa	Verk-	Beräk-	1957 (s:a av
mistade avlö-	mentsersätt-	utgifter		ställda	nade	kol. 5, 13,
ningsförmåner	ningar m. m.	(trycknings-		utgifter	utgifter	14 och 15)
						V,-*1/.»	Vu-"/»

Leda-	Sekr.,	Leda-	Sekr.,	hyror, skriv-
möter	experter	möter	experter	materialier
	o. bitr.		o. bitr.	m. m.)
	4150				6 210	23 000	7 800	37 010
—	4150	—	—	—	6 210	23 000	7800	37 010
38411	27 714	1789	475		82 281	35 044	30 000	402 886
	2 043	366	2 086	4 200	16 605	15 241	4 000	55 988
—	—	—	—	—	3150	900	1100	120 944
	_	_	_	_	_	_	2 000	2 000
_	17 409	—	419	—	22 958	28 260	12 600	70 613
’_	28020	—	—	—	34 060	10 944	10 000	55 004
_	15 090	_	—	—	16 900	11376	7 725	36 001
_	_	_	_	—	—	7 636	11467	19103
—	—	—	—	—	—	12 650	5 505	18 155
38411	90 276	2 155	2 980	4 200	175 954	122051	84 397	780 694
—	—	20	—	—	3 730	—	—	9135
—	—	—	—	—	14 400	—	—	30 560
—	—	—	—	—	2 222	—	—	3112
	1304	225	697		5 466	_		17164
11639	10 403	1424	201	3 391	41 824	—	—	48130
11639	11707	1669	898	3 391	67 642			108 101
				7 216	7 216
_	—	—	—	—	—	10 000	—	_
—	—	—	—	1 788	1788	3 500	—	—
—	—	—	—	—	50	—	—	—

356

Riksdagsberättelsen år 1958

1	2	3	i	5	6	7
f. d. Förste byråsekreteraren A. Almroos........				8 820	9180
Budgetsekreteraren A. G. Andrén .............	—	—	—	26 022	3 650	_
Byråchefen E. G. C. Berggren .................	—	—	—	—	—	_
Byråchefen J. T. A. Broomé...................	—	—	—	28 311	5 400	_
Expeditionschefen F. Ericson .................	—	—	—	—	400	_
Kanslirådet S. J. G. Ericsson .................	—	—	—	17 544	3 010	_
Förste byråsekreteraren C. A. F. Fsölén..........	—	—	—	510	960	_
Förste byråsekreteraren K. E. A. Hagen........	—	—	—	18 649	2 720	_
Fil. lic. U. Herz .............................	—	_	—	_	_	_
Byrådirektören A. Joachimsson ................	—	—	—	—	150	_
Generaldirektören B. E. Johnsson..............	—	—	—	_	500	_
f. d. Byrådirektören 0. H. Kalén..............	—	—	—	—		_
Generaldirektören E. H. Kling ................	—	—	—	_	3 500	_
Statskommissarien B. Kull.....................	—	—	—	_	125	_
Förste intendenten S. E. Larsson................	—	—	_	23 904	12 450	_
Byråchefen F. Lyberg.........................	—	—	—	—	—	76
Kanslirådet N. M. af Malmborg................	—	—	—	31526	3 600	_
Byrådirektören 0. M. V. Nelander..............	—	—	—	—	1600	_
Revisionskommissarien B. Näsholm.............	—	—	—	17 265	1400	_
Byrådirektören K.-E. Renström................	—	—	—	—	250	_
Förste byråsekreteraren K. I. Tiby..............	—	—	—	2 449	2 890	_
Byråchefen R. J. T:son Wetterblad.............. Summa kr.				21562 196 562	51835	76

1 Kostnaderna har bestritts från elfte och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.

Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet

357

28 256

24 606

39 402

34 002

33 740

30 730

23 402

20 682

12 450

33 541

29 636

13 346

11716

12 165

10 765

22 244

19 354

248 787

181518

358

Riksdag sberättelsen år 1958

Betänkande!! ni. in. utkomna från trycket under år 1957

Statens offentliga utredningar 1957

Kronologisk förteckning

1. Nordiskt samarbete inom näringsforskningen.
Statsrådets tryckeri, Helsingfors. 27 s. H.

2. Jo och kommunerna. Kihlström. 80 s. Ju.

3. Fullföljdsbegränsning i skattemål. Idun. 146 s. Fi.

4. Oljelagring. Kihlström. 117 s. H.

5. Krigsskada å egendom. Idun. 188 s. H.

6. Statens instituts för folkhälsan arbetsuppgifter och
organisation. Victor Petterson. 191 s. I.

7. Förbättrad pensionering. Idun. 260 s. S.

8. Jordbruks förstärkande med skog. Kihlström. 416 s.
Jo.

9. örlogsvarvens organisation m. m. Victor Petterson.
322 s. Fö.

10. Balanserad expansion. Bilagor. Marcus. 197 s. Fi.

11. Fordringspreskription m. m. Idun. 198 s. Ju.

12. Stommaterial från jord- och stenindustrin. Idun.
234 s. S.

13. Den statliga indirekta beskattningen. Kihlström.
423 s. Fl.

14. Beroende uppdragstagare. Beckman. 139 s. S.

15. Församlingslag. Idun. 413 s. E.

16. Remissyttranden över allmänna pensionsberedningens
betänkande om förbättrad pensionering.
Idun. 424 s. S.

17. Markvård och erosionsskydd. Idun. 82 s. Jo.

18. Trafiksäkerhet. 2. Idun. 493 s. K.

19. Biskopsval. Gummesson. 129 s. E.

20. Utredning med förslag till ny veterinärtaxa m. m.
Statens Reproduktionsanstalt. 77 s. Jo.

21. Förenklad byggnadslagstiftning. Kihlström. 292 s.

22. Remissyttranden. — Balanserad expansion. Marcus.
331 s. Fi.

23. Kanslister i administrativ tjänst. Kihlström. 126 s.

24. Den akademiska undervisningen. Forskarrekryteringen.
Haeggström. 223 s. E.

25. Statliga betongbestämmelser. Del 2 a. Idun. 23 s. K.

26. Statliga företagsformer. 4. Statens vattenfallsverk.
Idun. 160 s. Fi.

27. Årkebiskopsval. Biskopsvalkommitténs betänkande.
Del 2. Gummesson. 47 s. E.

28. Lärarutbildningen på det husliga området. Idun.
303 s. E.

29. Mönstring och registrering av sjöfolk. Idun. 309 s.

30. Ströängar. Kihlström. 155 s. Jo.

31. Bostäder för åldringar och invalider. Idun. 117 s.

32. Statens skogsskolor. Idun. 111 s. Jo.

33. Allmän familjerådgivning. Kihlström. 220 s. S.

34. Stads- och häradsfängelser. Idun. 32 s. Ju.

35. Utbildning av lärare i manlig slöjd. Kihlström.
177 s. E.

36. Trafikförsäkring. Kihlström. 185 s. Ju.

37. Nordiskt ekonomiskt samarbete. Allmän del. Beckman.
137 s. H.

38. Offentlig förevisning av djur. Kihlström. 176 s. Ju.

39. Sjömansskatt. Idun. 152 s. Fi.

40. Psykisk barna- och ungdomsvård. Idun. 197 s. I.

41. Idrotten och samhället. Idun. 259 s. H.

42. Lone- och skattegrupperingama. Idun. 96 s. C.

43. Indragning av oförtjänt jordvärdestegring. Idun.
611 s. Ju.

44. Förenklad bostadslångivning. Idun. 167 s. S.

45. Församlingslag för Stockholm. Idun. 101 s. E.

46. Seminarieorganisationen. 2. Idun. 366 s. E.

47. Offentliga byggnader. 2. Organisation och ekonomi.
Idun. 172 s. K.

48. Arvsbeskattning. Marcus. 296 s. Fl.

49. Följdförfattningar till ny barnavårdslag m. m. Beckman.
197 + IV s. S.

50. Förfarandet vid konsumtionsbeskattning. Idun.
214 s. Fi.

51. Akademikerräkningen 1955. Idun. 103 s. E.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet.

Betänkanden m. m. utkomna från trycket under år 1 9 5 7 359

Statens offentliga utredningar 1957

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

JO och kommunerna. [2]

Fordringspreskription m. m. [11]

Förenklad byggnadslagstiftning. [21]

Stads- och häradsfängelser. [34]

Offentlig förevisning av djur. [38]

Sjömansskatt. [39]

Indragning av oförtjänt jord värdestegring. [43]
Arvsbeskattning. [48]

Förfarandet vid konsumtionsbeskattning. [oO]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Statens instituts för folkhälsan arbetsuppgifter och organisation.
[6]

Kanslister i administrativ tjänst. [23]

Kommunalförvaltning.

Statens och kommunernas finansväsen.

Fullföljdsbegränsning i skattemål. [3]

Den statliga indirekta beskattningen. [13]

Statliga företagsformer. 4. Statens vattenfallsverk. [26]
Löne- och skattegrupperingama. [42]

Politi.

Nationalekonomi och socialpolitik.

Allmänna pensionsberedningen. 1. Förbättrad pensionering.
[7] 2. Remissyttranden. [16]

1955 års långtidsutredning. 2. Balanserad expansion.

Bilagor. [101 3. Remissyttranden. [22]

Beroende uppdragstagare. [14]

Bostäder för åldringar och invalider. [31]

Allmän familjerådgivning. [33]

Förenklad bostadslångivning. [44]

Statens byggnadsbesparingsutredning. 2. Offentliga
byggnader. Organisation och ekonomi. [47]
Barnavårdskommittén. 3. Följdförfattningar till ny
barnavårdslag m. m. [49]

Hälso- och sjukvård.

Nordiskt samarbete inom näringsforskningen. [1]
Psykisk barna- och ungdomsvård. [40]

Allmänt näringsväsen.

Oljelagring. [41

Fast egendom. Jordbruk med binäringar.

Jordbruks förstärkande med skog. [8]

Markvård och erosionsskydd. [17]

Utredning med förslag till ny veterinärtaxa m. m. [20]
Ströängar. [30]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Industri.

Stommaterial från jord- och stenindustrin. [12]
Statliga betongbestämmelser. Del 2 a. [25]

Handel och sjöfart.

Mönstring och registrering av sjöfolk. [29]

Kommunikationsväsen.
Trafiksäkerhet. 2. [18]

Bank-, kredit- och penningväsen.

F örsäkrings väsen.

Krigsskada å egendom. [5]
Trafikförsäkring. [36]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen.

Andlig odling i övrigt.

Församlingslag. [15]

Biskopsvalkommittén. 1. Biskopsval. [19] 2. Årkebiskopsval.
[27]

1955 års universitetsutredning. 1. Den akademiska undervisningen.
Forskarrekryteringen. [24] 2. Akademikerräkningen
1955.[51]

Lärarutbildningen på det husliga området. [28]

Statens skogsskolor. [32]

Utbildning av lärare i manlig slöjd. [35]

Idrotten och samhället. [41]

Församlingslag för Stockholm. [45]
Seminarieorganisationen II. [46]

Förs vars väsen.

örlogsvarvens organisation m. m. [9]

Utrikes ärenden. Internationell rätt.
Nordiskt ekonomiskt samarbete. Allmän del. [37]

360

Riksdagsberättelsen år 1958

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan*

A. Aare, S. Th. B...........
Aastrup, N. G. E. (I)____	I Fö 7, S 7
Abelson, G. 0............ Abrahamsson, B. M......	..... IS 13
..... IS 26
Abramson, B. E..........	..... I Fö 2
Adams-Ray, J. F. E......	..... I In 13, 29
Adamsson, H............	... I S 1, Fi 19
Adin, B. H..............
Adner, N. G.............	..... I Fi 15
Adolfsson, E. H. J.......	. . . I Fö 7, Jo 10
Ager, J. P. H............	..... I Fi 17
Agerberg, N. (II)........	. . I K 17, E 35
Agge, K. I..............
Aggemo, G. A...........
Agner, K................
Ahlberg, C. E. N. (II) ....	..... IS 7
Ahlberg, C.-F............	I Fö 5, 13, K 5
Ahlberg, Iris.............	..... II In 1
Ahlborg, G. E...........
Ahidin, K. E. H.........
Åhlén, C................. Ahlkvist, K. E. (I).......
. . I Ju 7, 19, 20
Ahlman, I................	..... I Jo 19
Ahlman, Å..............
Ahlqvist, G. V...........	..... I In 52
Ahnsjö, S. 0. R..........	. . . I S 5, In 26
Ahrbom, N. 0...........
Ahrnborg, B. S..........
Alander, B. H...........	..... I U 4
Aldestam, N. A. I Fö 8, 14,	Fi 28, C 1, 4, 7, 9
Aler, B. A. A..........	. . I H 22, In 18
Alexanderson, K. E. (I) .	. I Ju 7, 19 E 9
Alexandersson, A. H. F. .. .	..... I Fi 22
Alm, F. B...............
Almén, L. E. J...........	..... I Jo 29
Almgren, N. O. H. (II)____	IS 7
Almqvist, Marja..........	..... IS 5
Alström, C. H...........
Amylong, Tora........	I E 39
Andenaes, J..............
Anderberg, H. E..........
Anderberg, H. R. (I)......	---- I In 28
Andermark, N. A.........
Anderson, C. A. (I) .......	... I S 25, In 4
Andersson, A. F...........
Andersson, A. G. B. (I) . . .	---- I Ju 33
Andersson, C. A...........	I K 11
Andersson, C. O. H.......	____ I In 1
Andersson, D. E..........
Andersson, Ebon M. I. (I) .	I C 7

Andersson, E.G. (I) I S 11,14, E 21, H 18, In 26

Andersson, E. R.............. I In 40

Andersson, G. L. I Fö 14, Fi 27, In 19, C 7

Andersson, H. E.............. I Ju 33

Andersson, H. G. F........... I Fö 17

Andersson, J. A........... I Jo 3; II Fi 1

Andersson, J. R. (II).......... I In 28

Andersson, K. A. (II).......... I K 10

Andersson, K. E. H........... I In 54

Anderson, K. Hj.............. I In 26

Andersson, K. O.............. I Fi 32

Andersson, L. O............... I Fi 12

Andersson, M. A. (I)....... I Fö 16, Fi 35

Andersson, N. A. A. (II) ...... I Jo 8, 14

Andersson, N. S. E............ I In 45

Andersson, S. G. V....... I Jo 2, 9, 15, 20

Andersson, T. (I)........... I Fi 34, Jo 6

Andersson, T. A............... I In 48

Andersson, T. C........... I Jo 9; II H 1

Andersson, Å. M. F........... I Ju 33

Andreasson, G. O. (II)......... I K 20

Andrée, T. E............... I E 10, In 38

Andrén, T. S................. I Jo 3

Ankarcrona, S. T. S........... I Ju 5

Anneli, E. G.................. I Ju 26

Anneli, E. H.................. I Fi 13

Anneli, K. A.................. I Jo 20

Anners, E. G. E.............. I Ju 5

Anrup, N. E.................. I E 33

Antby, S. O. (II)........ I E 35, Jo 3, 23

Antoni, N. R. E.............. I Ju 30

Apelqvist, K. A. S............ I Fi 38

Appelgren, Britta H. M........ I E 2

Arén, T. S........... I E 3, 22, 29, 31, 45

Arnberg, G .................. I Jo 19

Arnegren, O. A. P:son......... I Jo 15, 28

Arnéus, O. M. T.............. I In 16, 51

Aronsson, S. A................ I Fi 38

Arrhén, C. E. Th. (I)......... I E 40

Arrhenius, K. G. H........... I K 24

Arvas, D. G. C............... I Fö 10

Arvidson, E. S. Å. (II)........ I E 15, 40

Arvidsson, K. A. V............ I In 39

Arvidsson, S. F. B............ I In 19

Askeberg, S. H. J............. I E 26

Asp, P. E. (II)................ I K 14

Asplund, S. O................. I E 8

Assis, A...................... I S 8, 26

Aurén, N. E. J............... I K 13

Axelson, N. E. A........... I Ju 19, S 3

Axelsson, A................... I In 23

Axelsson, B................... I E 13

Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.

Personregister

361

Baarsen, F.................... I Fi 33

Bachér, I.................... I Jo 10

Backlund, S. E............... I H 11

Backman, G.................. I Ju 25

Backman, H. O............... I K 2

Backström, A. H.............. I Fö 1

Baekkevold, A. F............. I Fi 26

Baer, P...................... I Jo 21

Bager, E. B. E............... I In 54

Bagger-Sjöbäck, B............. IS 27

von Bahr, G. V. F............ I H 6

Beckman, A.................. I Jo 23

Beckman, N. A. T............ I Ju 7, 41

Beckman, Sigrid.............. I Ju 38

Belfrage, L. A. L............. I H 4

Bellander, N. G............... I Ju 4

Bendz, E..................... I Fi 15

Bengtson, T. S. (I) I Fi 31, E 47, Jo 9, H 8

Bengtsson, A. Christina........ IS 14

Bengtsson, J. E. Y............ II H 1

Bengtsson, K. V.............. I K 16

Bengtsson, S. B. I. (II)....... IS 23

Bennet, O.................... I Jo 8

Berch, B. O.................. I Ju 5

Berg, C. G. H................ I E 25

Berg, F. L. V................. I Fi 32

Berg, G. A................... I K 11

Berg, J. G.................... I Fö 5

Berg, N. G................... I In 26

Berg, Å. G. J................. I H 18

Bergegren, Astrid (II)......... IS 27

Bergelin, P................... I Fö 7

Berger, O. A.................. I K 20, 23

Berggren, A. M............... I U 5

Berggren, B. E. L............. I Jo 7

Bergh, E. A...... I Ju 29, S 11, In 30, 45

Bergh, N. A. G............... I Fö 9

Berglin, C.-G.................. I Ju 19

Berglind, Bagnhild A. L....... IS 3

Berglund, H.................. I K 12

Berglund, H. J.............. I K 11, In 4

Berglund, K. G............... I C 1

Bergman, G. M............... I H 14

Bergman, B. K............... I In 7

Bergman, S. C................ I Fi 12

Bergman, S. G. A........... I H 6, In 18

Bergquist, Th. E. N........ I Ju 4, 22, 33

Bergqvist, E. G............... I Fi 32

Bergqvist, Å. J. T............ I H 16

Bergsten, P. G................ I Ju 34

Bergstrand, I<. H. G:son...... I H 6

Bergstrand, K. J. H........... I In 14

Bergstrand, S.-E.............. I K 4

Bergström, K. S. D........... I E 25

Bergström, L. B. V........... I Jo 2

Bergström, P. R. H........... I H 8

Bergvall, J. H. (I).......... I S 25, In 4

Bergvill, H. V................ I In 11

Berndtsson, P.-G.............. IE 8

Bernhard, B.................. I H 9

Bernhard, H. B............... IS 13

Bernsten, B. R............... I In 24

IJerntsson, K. G............... I Jo 12

Berthclson, G. B.............. I Ju 15

Bertman, H................ I Fö 1, H 18

Beskow, B.................... I E 26

Bexelius, E. G................ I S 3, 9

Bexelius, T. A............. I H 13, In 27

Billström, H.................. I In 11

Birch-Lindgren, G. N.......... I Ju 33

Birke, G. E. (I).......... I In 15, 16, 31

Biörck, K. G. W.............. I In 26

Bjerling, O. B................ I Jo 11

Bjärsdal, J................... I Jo 15

Björck, K. A. W........... I Fi 15, In 42

Björck, K. G................. I Fö 1

Björck, P. B. T............ I Ju 35, In 16

Björhammar, C. A............. IS 7

Björk, J...................... I K 16

Björk, L.................. I S 6, 13, Fi 12

Björk, S. L.................. I S 12, G 1

Björkholm, S. H. H........... I Ju 8

Björklund, C. M............... I Jo 2

Björkman, C. N. O............ IS 9

Björkman, E. T............... I Jo 5

Björkman, T. V. E............ I Fi 38

Björkman-Carlsson, Sara M..... IS 3

Björkquist, E. G. A........... I In 47

Björlin, E. G. A.............. I K 11

Björne, F. H................. I Fi 9

Björnelid, A. S.-O............. IS 16

Björnesjö, K. G. F............ I Fi 32

Björnson, L.-E.............. I Fi 36, K 25

Björnsson, J. E. B............ I Fö 5

Bladh, C..................... I C 2

Blidfors, T. E. J. (II)......... I In 24

Blix, F. G.................... I E 7, 49

Blom, S. D................... I Ju 4, 33

Blom, S. T. L................ I H 21

Blom, Å..................... IS 15

Blomberg, A. M. R............ I K 9

Blomberg, R. A............... I Ju 29

Blomgren, H. B............... I Fö 16

Blomkvist, C. E............... II H 1

Blomqvist, C. G............... I Fi 26

Blomqvist, E. A. E........... I Jo 7

Blomqvist, G. S. T............ I K 11

Blomqvist, N. G.............. I K 16

Blomqvist, O. R.............. I H 7

Blomstedt, C. R............... I In 19

Bo, K........................ I Jo 15

Bodeil, K. G.................. I E 33

Bodén, S. J................... I In 48

Bodin, E. V. S................ IS 19

Bohman, G................... I H 2

Bohman, H. Å................ I Fi 15

Bohman, Ingrid M............ I In 43

Boija, K. E. G. (II)......... I Ju 5, Fö 10

Bolin, A. B................... I Ju 24

Bolin, B. R. N................ I E 2

Bolin, L. A.............. I Ju 34, S 3, 21

Bolinder, N. L................ I K 8

Boman, K. E. R. (I) . .. I Ju 35, E 18, In 17

Bomgren, E. G................ I Ju 14, 36

Bonde, C. J. C................ I Ju 15

Boo, F. I. (I)............. I Ju 41, Fi 19

Borén, L. B.................. I E 2, 39

Borg, A. W................... I Jo 4

Borg, B. L................... I H 15, 19

Borg, E. L................ I Ju 17, K 13

Borg, Y...................... 1 Jo 11

Borggren, E.................. IS 1

Borggren, H. G............... I H 16

362

Riksdagsberättelsen år 1958

Borggård, G. R............... I Fi 30

Borglund, E. A. B............ I Ju 23

Borgquist, F.................. I Fö 3, 6

Borgström, N. O. G. J........ I H 2

Borgström, R. J. M............ I In 35

Borlind, S.................... I Jo 15

Borner, G. F.................. I In 29

Bouveng, G. A................ I Jo 8

Brand, W.................... I Fi 20

Brandberg, K. G.............. I Fö 5, 7

Brandt, H. B. D.............. I Ju 22

Brandtzaeg, A................ I K 2

Bratt, S. G................... I In 21

Bredberg, C. D................ I K 4

Breitholtz, C.................. IS 28

Brevner, E. A. J.............. I E 2

Brissman, B. H............... I Fi 15

Broberg, F. B. J.............. I In 35

Broberg, R. H. J........ I Ju 13, S 7, 11

Brodd, K. A.................. I Fi 12, 34

Brodin, H. W. G.............. I Ju 11

Brolin, N.-E.................. IE 17

Brolinson, J. E. A............ I In 16, 47

Broman, T.................... I E 31

Broomé, J. T. A........ I In 8, C 4, 6, 7

Browaldh, K. E............... I U 1

Browaldh, T................ I S 24, Fi 38

Brunnberg, H. A. I S 2, K 15, E 7, 9, 10, 19,
31, 42, 45, 49, In 32

Bruno, G. F................ I Fi 20, E 16

Brusewitz, S. I................ I U 4

Brynielsson, H. A. B.......... I FI 22

Bundsen, S E. F............. II In 1

Bunne, B. E. G............... I In 26, 44

Bunner, T. Å. G.............. I Ju 4, 33

af Burén, H.................. I Fö 3, 6

Burman, O. A................ IS 14

Bursell, A. S:son ............. IS 3

Butler, P..................... I In 45

Bylund, O. A. T.............. I K 15

Bååw, Hj..................... I H 18

Bäck, G. H. H................ I E 33

Bäcklin, Inga C............... I E 24

Böök, J. A................... I Ju 30

Böös, G. M. E................ I H 1

Callans, A.................... IS 24

Callans, N. P. A.............. I K 16

Canarp, C. S. T............... I Fi 3

Carbell, E. E. E.............. I Jo 17

Cardelius, E. C. F............. I Fi 14, 21

Carlberg, B. A................ I E 5

Carle, B...................... I Jo 6

Carlson, V. O. J.............. IS 3

Carlsson, A................... IS 6

Carlsson, A. B............... IS 14

Carlsson, C. W................ I K 17

Carlsson, G. (I) ............. I S 7, In 25

Carlsson, G. A.............. I U 4, H 21

Carlsson, H. F. (II)........... I Fi 27

Carlsson, N. G................ I Ju 34

Carlsund, A................... I U 3

Cars, G. B. K.-G.............. I Jo 9

Casparsson, K. R.............. II In 1

Cassel, L. D. (II) I Ju 11, U 6, S 6, 25, E 14

Cederlund, B. E. M........... I E 19

Cederwall, G. F. E......	. . I Fi 3, H 8, 12
Clarstedt, C.............	...... IS 1
Clausén, B. A...........
Clémentz, C. G. R. A. ..	...... I Ju 11
Colliander, Carin I. M. . .
Collin, Karin...........
Conradi, E. G. F. ..	. . I Ju 13, 14, 27
Corin, G. E. M..........
Craaford, C.............
Cronvall, A. G...........
Curtman, C. W.........	. . . . I Fö 9, E 14
D.
Dahl, G.................
Dahlberg, G. W..........	.. I In 13, 14, 15
Dahlberg, P. A...........	...... I Fi 27
Dahlén, P. O. R. (II)____	...... I Ju 20
Dahlgren, I..............	...... I In 26, 47
Dahlgren, R. B..........
Dahlin, P. G. A..........	...... I Ju 17
Dahlman, J. A. G........	... I S 25, In 40
Dahlman, S.-O...........
Dahlqvist, O. R. F.......	...... I E 49
Dahlström, B. E.........	...... I Jo 20
Dahlström, L. E.........
Dahlström, Å. V.........
Dale, I. F...............
Dalén, N. L.............	..... I E 2, 39
Dalenius, T. E...........
Damm, B. U. T..........
Danelius, H. C. Y........	..... I Ju 28
Danell, C. A.............	..... I Jo 5
Danielsen, N.............	..... I U 1, H 9
Danielsson, A............	..... I Ju 16
Danielsson, I. V..........	..... I H 16
Danielsson, O. H. N......	..... I E 1
de Besche, H. \V. A......	..... I H 12
Deijenberg, G............
de la Motte, C. T........	..... I E 30
von Delwig, R...........	..... I U 4
Dermé, D. R............	..... IS 9
Dickson, H. A. E........	..... I Fi 19
Dickson, J. I. A. (II).....	..... I In 28
Digman, H. M...........
Dijflén, B. O........ I K	14, Fi 39; II H 1
Dillner, H. J............	. . I E 19, 28, 42
Djurberg, L. G. H.......	. . I K 20, In 40
Dolk, K. E. V...........	..... I Jo 4
Duus-Otterström, A.......	...... IS 1
Dybner, N. O. E.........	..... I C 9
Dyrssen, G. P. T.........	..... I Ju 31
Diiring, R...............
Duselius, H. O...........
E.
Eberhardt, G. A. S.......	..... I IC 18
Eberstein, G. A..........	..... I Ju 9
Eckerberg, E. L..........
Eckerberg, P. A. ... IS	7, 11, Fi 34, In 50
Edblom, F...............
Edelsvärd, O. A..........	..... I Fi 16, 17
Edenberg, W.............
Edenman, R. H. L. (II) ..	..... I E 25, 40
Edling, N. P. J..........	... I Fi 15, Jo 1
Edling, S. Å.............	. I Ju 24; II U 1
Edlund, C. B............	... I Fi 5, 35, 37

Personregister

363

I Fi 32
I Fi 14
I
I

I H
E
In 19
I Jo 21
I E 24
I Ju 21
I In 38

Fi 12
In 31
9
33

Edqvist, G......

Edstrand, K.-I. .

Edström, W. S. .

Edwall, E. H. A,

Edwall, N. H................. I

Ehnbom, E. B. A.......... I Fi 18,

Ehrenberg, B. G.............. I

Ejdemo, B. E. H.

Ekberg, M. E. ...

Ekberg, S. E. . . .

Ekblad, M.......

Ekblom, O................... I H 20, C 8

Ekblom, S. G................ I E 17, In 4

Ekbom, C. A. H..........

Ekdahl, G................

Ekendahl, Sigrid H. E. (II)

Ekerot, B. O. A..........

Ekerot, N. F.............

Eklund, E. G.............

Eklund, E. P. G..........

Eklund, S................

Eklöf, K.................

Ekman, A. G.............

Ekman, G................

Ekman, J................

Ekman, S. G.............

Ekström, H. V............

Ekström, P. E............

Ekström, T. A............

Elfving, G................

Eliasson, L. M. (I)........

Eliasson, N...............

Eliasson, N. J. L..........

Eliasson, R. A. E. (II) ....

Eliasson, T...............

Elison, M. L................. I

Elldin, H..........

Ellwyn, B. Christina

Elmén, Brita D. (II)..... I Ju 29,

Elmfeldt, B.

Elmgren, A. F.......

Elmgren, B. F. (I) ...

Elmhorn, Kerstin ....

Elmroth, A. E.......

Elofsson, G. S. (I) ...

Elowson, A. E.......

Elwing, B. G. O.....

Emilsson, P. M. B. . .

Enequist, N. G.......

Enflo, O. A..........

Engdahl, G. V.......

Enge, U.............

Engel, A. G. W............... I

Engelstedt, E. C. E. . .

Engelund, A. D.......

Engfcldt, H...........

Engkvist, J. G. V. (II)

B........

it.

\v.

:. H

Englund, E
Englund, E.

Englund, K.

Engström, E
Engström, Stina
Engström, V. ..

Engwall, E. W.

Enhörning, II. A.......... I

Enström, A. G. T.

Erbacke, I\. G. ...

Ericson, F. C. \V.

I	In	15
I	S	6
I	S	21
I	E	2
I	Jo	15
I	Fi	9
II	H	1
I	In	38
I	s	24
I	Ju	16
. . I Jo	5,	13
I	Jo	18
I	Fi	13
I	C	3
I	E	16
I	Fi	28
I	Ju	37
I Fi 19,	In	41
I	In	40
I	K	11
I Ju 15,	, Fö 7
I	E	39
. I S 6,	E	35
I	H	14
I	S	21
Ju 29, S	9,	14
I	Fi	14
I	H	14
L7, E 43,	In	27
I	Ju	34
I	In	17
I	Jo	2
I	S	17
I	K	11
I	Jo	17
I	Jo	21
1	Jo	3
I	Fö	9
I	Ju 26
. . I In	26,	44
i H 7,	10,	11
I	K	2
I	In	40
S 14, Fi	14,	20
I	In	22
I	Fi	14
I Jo 11,	H	12
1	Fö	9
I	Jo	17
I	E	41
I	S	18
I In 11.	40,	53
I	Jo	3
i Fl	i 6,	14
1	c	2

Ericsson, C.-H.	............... I Ju	29,	33
Ericsson, E. . ..	............... I	H	2
Ericsson, S. K.	J.............. I	Jo	17
Ericsson, Y. A.	R.......... I H 5; II H 1
Ericsson, Å. H.	............... I	E	11
Eriksson, B. A.	............. I F 28,	H	12
Eriksson, G. A.	V............. I	Ju 11
Eriksson, G. E.	S............. I	S	18
Eriksson, G. L.	............ I Fi 12,	In	48
Eriksson, G. T.	... I Ju 4, 12, 29, 33,	In	40
Eriksson, J. E.	(I)........... I S 26, H 6
Eriksson, K. B.	............... I	u	5
Eriksson, K.-E.	............... II	H	1
Eriksson, K. E.	............... I	E	24
Eriksson, L. ..	................ I	S	6
Erixon, S. F. . .	............... I	In	19
Erlandsson, B.	H.............. I	Fö 16
Ernest, Eva ...	............... I	E	18
Ernolv, C. J. . .	............. I E 2,	24,	39
Ernulf, T. G. . .	............ I Ju 23,	Fi	12
Eskilsson, C. E.	. (I) . . . I S 21, E 26,	Jo	10
Essunger, N. P,	• G............. I	K	13
Eurenius, M. V	. S............. I	E	43
Ewald, L......	............... I	In	5
Ewerlöf, Elsa H. E. (II)....... I	s	3
Ewerlöf, K. G.	(I)............ I	Fi	19

Fägring, S. R................. I In 26

Fahlander, N. L............... I In 40

Fallenius, B. A....... I Ju 17, Jo 3, 19, 27

Fast, J. E. G................. I In 1, 44

Faust, C. W.................. I E 24

Faxelius, A................... I Fi 29

Faxén, K.-O................ I S 24, Fi 19

Fehrm, E. M................. I Fö 10

Feldt, K.-O................... IS 24

Fernqvist, I................... I Jo 18

Fischier, S. G. O. M........... I Ju 4

Fitger, N. F. P............... I H 12

Fjellander, N. E. B......... I Fö 11, C 3

Fjällström, P. J............... I Jo 16

Flinck, K. E.................. IS 10

Flodström, A. I............... I Ju 35

Flyboo, T. V................. I Fi 12

Fogelberg, B. E. B............ I E 32

Fogelin, C. T. H. J............ I Jo 4

Folkard von Scherling, F. A. ... II U 1

Folkeson, E. E................ I In 19

Forkman, G. A. P............. I E 1

Fornander, J. N.-U............ I Ju 4, 33

Fors, S. R. .. I E 7, 10, 13, 19, 23, 31, 42, 49

Forsblad, N. D................ I Fi 4

Forslund, E................... I Jo 22

Forslund, E. A. S........... I E 17, H 14

Forslund, E. B................ IS 21

Forss, K. J. R................ I In 39

Forssblad, D........ I U 4, H 1, 18, 20, 21

Forssell, E. E................. I E 26

Forssell, E. G. B.............. I Ju 4, 29

Forssman, H. A............... IS 14

Forssman, S. P. M............ I In 23

Frankman, F................. I E 33

Fransén, H. D................ I E 25, 36

Franzon, F. L................ I In 35

Fredlund, L. S................ I Ju 41

Fredricsson, L. J. M........... I Ju 5

364

Riksdagsberättelsen år 1958

Fredriksson, B................ I E 8

Fredriksson, G. B............. I In 40

Fredriksson, K. T. (II)........ I Ju 11

Frenne, N. G. H.......... I H 12; II H 1

Frey, T. S:son................ I In 26

Friberg, K. E. B.............. I Jo 4

Friberg, S. A................. I In 14

Friberger, E. G............... I E 8

Fridolin. H. R................ I Fi 14

von Friesen, O. B. (II)........ I In 26

von Friesen, S................ I H 22

Frithiofson, K................. I Fi 32

Fritzdorf, K.-B................ I In 50

Frykholm, Gietta A. M........ I E 2

Fryklund, S................... I Jo 12

Fröding, N. G. O. (II)........ I Ju 22

Funke, G. W............. I U 2, H 8, 22

Fägerstam, Hildur K.......... IS 3

Gabrielson, L................. IS 4

Gabrielsson, H. I.............. I E 39

Garberg, E. V................ I C 3

Gard, S...................... I E 19

Garff, K. A................... I C 5

Garpe, D. A. J............. I Ju 5, K 11

de Geer, J. G. G. (I).......... I K 4

Gehlin, J. H. M............... I Ju 36

Geijer, E. E. K. R............ I Fi 13

Geijer, E. G.................. I Ju 16

Geijer, K. A. (I) .. I U 1, Fi 19, H 3; II H 1

Geijer, L.................		I	S	1
af Geijerstam, S. O........		I In	12,	21
Gejrot, B. H..............		I	H	10
Gemzell, Chr..............		I K 8	, 9
Gerentz, S. T.............		I	H	1
Gerhard, I................		I	Jo	11
Gerle, B..................	I Ju 34,	In	26
Gerner, K. G. T..........		I	In	26
Gester, J. E..............		I	H	21
Gezelius, L. E. B. (II) . . . .		I	Ju 19
Gierup, B. I..............		I	E	16
Giesecke, C.-S.............		1	Fi	19
Gihl, K. S. T.............		I	Ju	1
Gillberg, J. A. E..........	I FI	12; II H 1
Gillström, A. K. (I)......	I Fö	5, 10,	, E	14
Gisser, P. J. Y............		I	Fi	35
Gjöres, A.................		I	E	28
Glas, L. M................		I	C	5
Glimstedt, E. G...........		I	In	32
Grabö, P.................		I	Jo	14
Graffman, K. G. L........		I	Ju	23
Grafström, E. O. H......	I K	14, H	3,	12
Grahn, F. T..............		I	K	14
Granberg, H..............		I	H	18
Grandien, A..............		I	In	4
Granqvist, L. M...........		I S	7,	24
Granström, S. E..........		I	K	7
Grate, E. G...............		I	E	34
Grenander, N.............		I	H	20
Grenander-Pehrling, Greta E	. M.,	I	S	3
Grendin, K. Y............		I	E	6
von Greyerz, P. E. H.....		I	Fö	5
Grill, C. L. C:son.........		I	Jo	8
Groth, G. S...............		I	Ju	29
Grudemark, E. A. F.......		11	In	1
Grundström, H............		1	H	2

Gruting, K. G. S.............. I C 6

Grönberg, A.................. IS 15

Gröndal, H. O. F............. I In 29, 49

Grönfors, K. G. W............ I Fö 13

Grönhagen, K. G. V. E........ I Ju 15

Grönkvist, S. I................ I E 16

Grönlund, B.................. I K 5

Grönlund, K. M............... I In 28

Grönwall, A................... I In 17

Grönwall, A. J. T............. I E 3, C 6

Grönwall, N. J................ I In 24

Gudmundson, G............... I Fö 13

Gudraunsson, N. H............ I K 11

Gulbrandsen, O. G............ I Jo 10

Gullberg, K. G. A............. IS 14

Gullbrandsson, E. R........... I In 25

Gunnarskog, S. G............. I E 43

Gunnarsson, N. G. A.......... I In 55

Gustafson, B.................. I In 9

Gustafson, G. H............... I E 39

Gustafson, K. Hj. (II)......... I Jo 22

Gustafsson, G. E. (II)......... I In 27, 41

Gustafsson, G. H. (II) ... I Ju 41, S 6, K 13

Gustafsson, H. L. (II) I Ju 35, Fö 16, Fi 27,

H 21, C 2, 7, 9

Gustafsson, I. A. S............ I Fö 15

Gustafsson, J. A. T. (II)...... I Fi 34

Gustafsson, N. H.............. I Jo 17

Gustafsson, S. H. (II)......... I Fi 19

Gustafsson, Y. H.............. I Jo 18

Gustafsson, Å. G.............. I Fi 15, 38

Gyllenhaal, L. J. C. G......... I H 11

Gyllenram, K. Å. G........... I Fö 3, 6

Gyllensvärd, K. J. G.......... I Ju 17

Gyllö, S. A................ I Fö 14, In 46

Gårdstedt, H. B............... I E 33

Gårdö, K. G.................. I Ju 35

Gärde, J. N.................. I Ju 10

Gärde Widemar, Ingrid (I)..... I Ju 30

Gärdin, P. F............... I Fö 2, In 21

Göransson, A................. I Ju 26

Göransson, C. G. N............ I E 34, 35

Göransson, H................. I Ju 12

Haeggblom, E. E. (II)........ I Jo 14, 23

Hag, F. H. E................. IS 14

Hagander, J. O............. I E 47, In 2

Hagberg, E. R. (I)............ I Fi 34

Hagbergh, C. E............... I H 17

Hagelin, N. P................. II In 1

Haggård, S. F................ I K 6

Haglund, Ågot B.............. I E 33

Hagnell, H. (II).............. I Fi 12

Hagstrand, E. F......I K 16, H 19, In 34

Hagström, E.................. IS 19

Hakeman, Elin............... I In 26

Hall, D. E. (II).............. I Fi 16, 19

Hall, G. V................... I S 2, K 17

Hall, M. I.................... I Ju 13

Hallén, H. M. (II)............ I Ju 20

Hallenborg, U................. I In 26

Hallin, A. G.................. I H 22

Hallin, G. E........ I Fö 12, 15, E 36, C 5

Hallström, K. E.............. I H 12

Hamberger, C.-A.............. I In 44

365

Personregister

Hamilton, H. P.........

Hammar, A. O. (II).....

Hammar, O. G..........

Hammarskiöld, S........

Hammarskiöld, T. L.....

Hammarskjöld, B. G. Hj.

Hamnström, G. A. J.....

Hamrin, M. P. T. (II) ...

Hamrin, R. Y. (II).....

Hamrin-Thorell, Ruth (I)

Hanning, P. G..........

Hanse, J. E. E.........

Hansson, G. H..........

Hansson, N. B. (I)......

Hansson, N. G..........

Hansson, N. O..........

Hansson, S. F..........

Hartler, H. M. S........

Hartmann, J. L.........

Hartvig, P. Å...........

Hassler, N. H. O........

Hasslev, N.-O. F........

Heckscher, G. E. (II). ...

Hedar, F. S............

Hedberg, Ingegärd......

Hedborg, G. T..........

Hedén, T...............

Hedengren, S.-O.........

Hedfeldt, N. E..........

Hedfors, N. A..........

Hedin, S. F.............

Hedlund, E. Å..........

Hedlund, G. (II)........

Hedner, G.-E. E.........

Hegrelius, O. A. R......

von Heidenstam, R. M. .

Heimer, G.............

Hejneman, Y. L........

von Heland, H. C. S. . . .

Helén, N. G. (II).......

Hellberg, A. E..........

Hellberg, O. A. 0:son . ..

Helleberg, N............

Hellquist, G. E. T.......

Hellsten, G.....

Hedström, B. M.
Hedström, E. E.

Hellström, J. G. L......

Hellström-Olsson, Rosa . .

Henkow, K. H..........

Henning, Gunnel .......

Henrikson, C. T.........

Henrikson, G. A........

Henriksson, S. H. (II) . .

Henriques, E............

Herlitz, C...............

Herlitz, C. G............

Herlitz, C. W...........

Herlitz, N..............

Hermansson, H. E. (I) . .

Hermansson, R..........

Herner, E. Eva M......

Herngärd, Birgit K......

Herngård, K. E.........

Hernlund, C. A. V......

Herrström, N. G........

Hesselbom, K. E. (I) 1

I	Jo	8
I	Ju	15
I	E	8
I	H	2
II	Fi	1
I	E	21
I	H	17
I	Ju	17
I	In	27
I	Ju	38
. . I In	3,	22
I	Ju	11
. I E 8,	In	48
I	Jo	13
1 Fi i	5, C 7
	Fc	10
I Ju 15,	FI	19
I	H	12
I	Ju	20
. . I H	11,	20
I	Ju	22
I	H	17
I Ju 26,	Fö	16
I	In	6
I	In	33
I Fi 32,	H	23
I	In	17
. . I In	10,	14
I	Ju	9
I	In	16
I	H	8
I	Fi	34
l	In	56
I	Ju	13
	8,	11
. . I U 1, H 3
I	E	49
I	Jo	17
1	K	11
I	E	40
I	Jo	18
1	Ju	34
I Fi 20	, Jo 7
I	E	17
I	S	6
I	E	9
I	S	11
I	In	15
I	In	37
I Ju	1, S 3
1	H	14
. I S 26, H 5
I	Fi	32
Fi 1, 5,	19,	24
11	H	2
1	In	12
I	In	1
I	In	37
	8,	14
1	Fi	5
I	H	13
1	FI	28
I	E	18
1	S	20
I	Jo	1
1	E	39
, Fö 9, K	4,	25,
	Fi	12

Hesselgren, O. G. G........... IS 1

Hesser, S. C. E. T............ I Ju 38

Hessle, C. W.................. I Jo 29

Hessler, J. T. H.............. IS 1

Heström, H. V................ I In 5

Heuman, C. H. M............. I Ju 32

Heyman, E. A................ I Fi 5

Heyman, H................... I E 8

Hilding, B. B. I.............. I E 31

Hillbo, A. O.................. I Fi 6, 14

Hiort, H. A.................. I In 42

Hirsch, C..................... I E 49

Hjalmarson, J. H. (II)......... I Fö 10

Hjalmarson, K. E............. I E 21

Hjelm, K. G. L............... I K 22

Hjern, B..................... I Ju 5

Hjort, K. G.................. I K 16

Hjorth, R.................. I Jo 5, 13, 15

Hjortsberg, A. F. E........... I Fi 37

Hjukström, G. W............. I In 18

Hjulström, F.................. I Jo 2

Hjärre, A..................... I In 25

von Hofsten, N. G. E......... I Ju 30

von Hofsten, S. E. C.......... I In 33

Holgersson, N. H.............. I Fi 19

Hollander, H. Å. Y........... I In 46

Holm, F. E. G................ IS 22

Holm, J. L................... IS 26

Holm, K.-E................... IS 17

Holmberg, G. A............... I Jo 21

Holmberg, N. E. G............ I In 27

Holmberg, P.................. IS 24

Holmberg, P. H. A............ I Fi 3, 19

Holmberg, Y.................. I Ju 41

Holmbäck, A. E. V...... I E 47; II In 1

Holmgren, H. K. H........... I H 6, 21

Holmin, G.................... I In 21

Holmquist, B. G.............. I Ju 7

Holmqvist, A. Mary S. (II) . . . . I Fi 35

Holmqvist, E. B. (I) I Ju 5, Fö 3, 6, 8,14, Fi 24

Holmqvist, S. E............... IS 2

Holmstedt, G. F............ I S 12, Fi 28

Holmstrand, K. O............. I In 30

Holmström, F. P. F........... I H 6

Holmström, N. G. T........... I Ju 24

Holmvall, Karin M............ I E 18

Hoppe, E. C.................. I E 17

von Horn, R. C. F. B......... I Fö 5

Horn af Rantzien, C. G. W. . . . I In 40

Hornhammar, N.-G. A......... IS 23

Hovgård, T. Å.............. IS 10, Jo 18

Hult, B. V............... I Ju 29, 32, 43

Hultan, I. H.................. I Fö 14

Hulterström, A. N. O.......... I K 10

Hultin, G. V.................. I K 20

Hultquist, G. T. J:son......... IG 6

Hultqvist, L. G............. I E 43, Jo 25

Hultström, L. A. I............ IS 22

Humble, E. A. S............. I S 2, K 17

Humble, S.................... I In 47

Husén, T..................... I Ju 34

Husmark, J. E.......... I S 11, In 29, 49

Huss, R. H. (I)............... I In 20, 25

Hydén, S. D.................. I S 7, 11

Håkansson, B. I.............. I In 3

Håkansson, Harald............ IH 12

Håkansson, H. E. V...... I K 14, H 8, 22

Håstad, E. W.|(II). . I Ju 7, 20, Fi 12, 31; II In 1

366

Riksdagsberättelsen år 1958

Häckner, K. J. Y........	..... I Ju	10
Hägerroth, E. S. G.......	..... I Ju	22
Hägglund, J. M..........	..... I K	4
Häggmark, C. L. A.......	..... I In 23,	25
Häggquist, E. H.........	..... I E	4
Häggqvist, L.............	..... I E	48
Härnqvist, K............	..... 1 E	40
Hävermark, K. G. J:son ..	..... I Fi	20
Höfde, H. A.............	..... I In	56
Högsell, S. O. G.........	..... I Fö	5
Höijer, G................	..... I Fö	5
Höjer, E. W..............	..... I Jo	5
Höjer, Gerda (II)........	I Fi 35, In	33
Hökeberg, N. H..........	..... I E	47
Hörjel, N. J..............	..... I E 4	, 7
Hössjer, K. G. N.........	..... I E	8
Höök, A.................	..... I H	2
Höök, E..................	..... IS	24
I.
Ingemansson, N. S. P.....	I Fö 13
Inghe, P. G...............	____ I In	26
Ingvar, L. O. A. H.......	_____ I E 2,	27
Insulander, E. I...........	. I Fö 11, Fi	27
Isaksson, \V..............	..... I U	1
Ivarsson Huss, M.........	..... IS	19
Ivmark, S. K. T..........	I C	4

Jacobson, U. R. (II) ..	..... I Ju 18, K	4
Jacobsson, A. T.......	........ I C	3
Jacobsson, E. E. (II) ..	..... 1 S 21, In	17
Jacobsson, G..........	........ I Ju	9
Jacobsson, S..........	........ I C	8
Janson, C. G.........	........ I Ju 20,	34
Jansson, B. F. (II)____	. 1 Ju 17, Jo 14,	19
Jansson, B. I. (II) . . . .	........ I Fi	25
Jansson, E.............	........ I Jo	22
Jansson, Elsa..........	........ I In	26
Jansson, K. A.........	........ I H	5
Janzon, Astrid H. M. . .	........ I In	33
Jarder, J. O..........	........ I K	16
Jarlsnäs, H. N........	........ I U	5
Jarning, G. H..........	........ I In 18,	24
Jeppsson, J. T.........	........ I In	31
Jerdenius, K. E.......	I Fö 9, Fi 27, C 2
Jerneman, T. G........	........ I U	5
Joelsson, A............	........ I In	24
Joge, S. F.............	. . I Fi 24, H 3,	12
Johannesson, E. G. V. .	....... I K	13
Johannesson, I. V......	, I E 24, 39, In	24
Johanson, Anna-Stina . .	....... I E	18
Johanson, R...........	...... I S 8, K	15
Johansson, A..........	... I Jo 14, In	23
Johansson, A. H.......	........ IS	26
Johansson, B. A.......	....... I E	40
Johansson, B. R......	I S 10, Fi 34, H	16
Johansson, E. A.......	....... I E	29
Johansson, Elsa A......	....... IS	1
Johansson, E. O.......	....... I In	26
Johansson, F. L. H. . . .	. I Ju 15, Jo 3,	13
Johansson, J. H........	....... I K 22,	24
Johansson, K. A. A. . . .	....... I U	1
Johansson, Karin E. . . .	....... I In	43
Johansson, K.-E........	....... I H	16

Johansson, K. G..............

Johansson, K. L..............

Johansson, N. I. (I) ..........

Johansson, O.................

Johansson, O. F...............

Johansson, R. B. (I)..... I Fi 5

John, E......................

Johnsson, B. E....... I U 3, Fö

Johnsson, J. H................

Johnsson, N. O...............

Johnsson, P. A................

Jonasson, Margit..............

Jonasson, N. F................

Jonsson, C. A. D..............

Jonsson, E....................

Jonsson, E. O................ I

Jonsson, F. A................. ]

Jonsson, G....................

Jonsson, J. N. (I).............

Jonsson, J. S. (II)............

Jonsson, K. I.................

Jonsson, L. J. (II)............

Jonzon, B. I. J...............

Jonzon, S.-G. B...............

Josephson, K. O...... I E 11,

Josephson, W.................

Jungefors, S. L. S.............

Juréen, L. F. J...............

Jägerskiöld, S. A. F.......... I

Järdler, S. A..................

Järtelius, G. E................

Jönsson, J. L.................

Jönsson, N. O................

Kahlin, Å. J..................

Kahnberg, A. W. J............

Kaijser, F. J..................

Kalderén, L. G................

Kallner, S. B. E..............

Kangas, K. E.................

Karén, H. V..................

Karlberg, N...................

Karlbom, T. O................

Karleby, O...................

Karlén, G. H................. 1

Karlsson, Eva O. (II)......... I

Karlsson, K. G. (I)......... I

Karlsson, K. I................

Karlström, K. F..............

Karlström, S. Å...............

Kellgren, N. E........... I S 7

Kemmer, T. G. O.............

Kewenter, A..................

Kihlman, K. H......... I E 10,

Kjellén, T. B.................

Kjell in, B. T. M.............. I

Kjellson, K. B. N.............

Kjellström, S. Å..............

Klackenberg, O. H............

Kleberg, J. V. B. T...........

Klefbom, K. H. N............

Klein, J. V...................

Klemming, G.................

al Klercker, B................

Kling, E. H..................

I Fö 15
I E 18
I E 14, 27
I Jo 19
I In 31
, In 26, 29
I In 14
14, S 2, C 7
I E 26
I Ju 33
I K 9
I In 26
I Jo 19
I Jo 8
I Jo 22
E 36, C 5
1 Jo 11, 12
I Ju 34
I Jo 3, 14
I Jo 6
I Fö 13
I E 35
I E 20
I Jo 3
H 18, C 6
I Ju 4
I Fi 22
I Fi 3
Fi 17, C 8
I Fi 35, 37
I Ju 41
I In 37
I Fi 12

I Fö 15
I E 2
I E 17
I K 22
I S 23
I Jo 16
I Fö 15
I Jo 27
I E 11
I Fö 10
E 7, In 5
[ In 25, 26
U 4, E 13
I Fi 14
I Ju 33
I E 23
, 11, H 12
I Fö 1
I Jo 11
13, 19, 42
I C 2
Ju 10, 12
II U 1
I S 7
I C 3
I E 44
I E 20
I E 24
II H 1
I Fi 32
I Fi 7

Personregister

367

Klingberg, R. G. J............ I K 6

Knutsson, G. F............... IS 9

Kock Lindberg, Karin......... I Ju 36

Kollberg, G. N. (II) I K 14, Fi 1, H 17; II H 1

Kolm, G. R.

Kourlzman, E. P..............

Kragh, B. R. V...............

Krantz, Å. A.................

Kristensson, A. Y. S..........

Kritz, L.-B.

I K 16
I Fö 11
I Fi 38
I Ju 8
I Ju 23
I In 34

Kull, B....... I Fi 29, Jo 5, 20, 22, In 36

Kull, J. I.................... II H 1

Kuoljok, P. E. M............. I Jo 21

Källner, C.-G................. I In 28

Källström, P.-E............... IE 11

Källström, Y.................. IS 12

Köhler, N. G................. I Ju 9, H 2

Köhlmark, B. R.............. I Fö 13

Königson, T. K. (II)....... I Ju 37, S 23

Körlof, A. H. V.

Lagervall, A. G...............

Lagheim, L. E................

Lallerstedt, L. E..............

Landquist, A. D..............

Lang, S......................

Lange, H.....................

Lange, N. G. (I)..............

Langéen, W...................

Lannefors, N. A...............

Lantz, H. V..................

Larnstedt, A. O. G............

Larson, E. G.................

Larsson, A. E.................

Larsson, A. P.................

Larsson, B. A. F..............

Larsson, B. M. (II)...........

Larsson, E................. I

Larsson, E. B.................

Larsson, E. V.................

Larsson, E. Å............... I

Larsson, F. G.................

Larsson, G....................

Larsson, G. A................

Larsson, G. B.................

Larsson, Maj G. .
Larsson, M. B. . .
Larsson, N. H. C.
Larsson, N. H. Th
Larsson, R.......

Larsson, S. E........

Larsson, T. K. L.....

Larsson, T. S........

Larsson, Ulla........

Larsson, Y. G. R. . . .
Lasslnanttl, I. R. (Il)

Laurell, G...........

Laurin, J............

Leche, H. J.........

Leffler, J. O.................. I H 12

Leijon, C..................... I U 5, H 1

Leissner, C. H................ I Fi 28

Leissner, T. Å................ I U 5

Lemne, C.-G.................. I H 12

Lemne, M. H........... I Fi 19, 38, In 48

Leth, R. G................... I K 15

Letzén, S.-R.................. I In 11

Leuf, N. B................... I H 12

Levander, Ruth M............ I E 2

Levin, H. S. (II)..... I Ju 17, Jo 11, 19

Levinson, K. S................ II H 2

Lesvell, S. G.................. I In 24

Lewin, S..................... I H 13

Lidbeck, P. I................. I Ju 22, 23

Lidgren, K. F................. I In 48

Lidström, E. J. A............. I Fö 5

Liedberg, N. K. B............ I In 54

Lien, M...................... I E 11

I K	13	Liljedahl, Edith (II)		I In 26
		Lilliehöök, B. J. G.		I K 20
		Lillieroth, S. S. V. P		I E 39
		Liljeblad, A. G......		IS 2
		Lindahl, A. R. A. ..		I E 2, 39
		Lindahl, C.-G. W. ...		I In 38
I In	16	Lindahl, E. R.......		I K 14
I Ju	29	Lindahl, F..........		I Ju 14
I Fi	16	Lindahl, K. O. R. . .		I Fi 28
I Ju	1	Lindberg, E. H.....		I Jo 14
I K	15	Lindberg, K. A.....		I H 1
I Fö	5	Lindberg, K. H.....		IS 3
I H	8	Lindberg, K. R. L. .		I C 4
I Jo	19	Lindberger, L.......		IS 7
1 K	18	Lindbergson, K. A. .		I Fi 27, Jo 19
I Ju	5	Lindblad, C. W.....		I E 44
I S	20	Lindblad, S.........		I In 17
I E	8	Lindblad, S. J. H. . .
I Ju	17	Lindeberg, S. G.....		I E 39
I In	48	Lindegren, K. N. A.		I S 3, E 18, 26
1 E	37	Lindelöf, E.........		I In 38
I E	24	Lindelöw, K.-G......		I Ju 40
17, H	20	Linden, K. G.....	I Fö 2,	4, 17, 18, Fi 20
I E	39	Lindenbaum, G. M. .		I H 5, 14
I Ju	22	Lindencrona, G.....	1 Ju 20	S 2, H 1, 18, 21
7, 14,	20	Linder, A. B........		I H 1
I Ju	17	Linder, G...........		I Fi 6
I S	6	Linder, K.-E. E.....		I S 23
I E	2	Linderstam, B. Hj. ..		I U 4, H 1
I K	19	Lindgren, Ä. S. V. . .		I Fö 4, Fi 20
< 17, E	35	Lindgren, H.-G. I. . .		I E 26
8, 40, Jo 8	Lindgren, K. R.....		I Ju 11
I E	40	Lindgren, S.........
I E	40	Lindh, G. B. T.....	. I Ju	13, S 25, Fi 23
I E	4	Lindh, G. E........
In 19, C	2	Lindh, T. B. E.....		I K 15
I Ju	16	Lindholm, G. A.....		I Jo 1
18, 23, C 1	Lindholm, L. E. A. .		I Fi 24
13, In	56	Lindman, A. G......		I Ju 5
I Ju 29	Lindman, E.........
I Fi	5	Lindman, P.........		I E 26
II U	1	Lindmark, A. L. G. .		I S 14
Ju 34,	37	Lindquist, N. G.....
v 11, In	4	Lindqvist, It. H.....
I In	40	Lindqvist, R. L. A. .	.....	In 22, 42, C 1
I Jo	9	Lindroth, K. J. Hj. .		I K 1, In 40
I Ju	11	Lindskog, B. V.....		I Fi 23, H 13
1 Jo	1	Lindskog, C. P. F. ..		. . I Jo 11, 17

368

Riksdag sberättelsen år 19 58

Lindstedt, A................. I Fi 39, H 6

Lindstedt, A. V............... I Fö 9

Lindström, A................. I Jo 19

Lindström, C. S............... I Jo 4

Lindström, E. G. J............ I In 56

Lindström, E. L. A........... I In 13

Lindström, G................. I S 1, 17

Lindström, H................. I E 2, 24

Lindström, I.A............... I Jo 18

Lindström, S. A............... I K 3

Lindvall, E................... I In 38

Lindvall, H................... I H 14

Lindvall, K. E................ I Fi 20

Lindvall, Y................... I Fi 14

Lindwall, K. Å............... I Fö 2

Lingman, J................. I K 26, In 14

Lingren, G. W................ I In 45

Lingstrand, L. E.............. I E 36

Linnman, M. O. J............. I E 11

Lithner, K. O................. I In 40

Ljungberg, E. G.............. I Fi 25

Ljungdahl, K.-G............... I K 20

Ljunggren, G. A. G.....t...... IS 19

Ljungqvist, S. N.-E........... I Fö 15

Lodenius, V. G. (I) . . . I Ju 5, 7, Fö 10, E 1

Lodmark, G. L................ I Jo 19

Loheman, A.................. I In 18, 24

Lund, G...................... I In 23

Lund, R. N................... I Jo 7

Lundberg, B. E............... I In 6

Lundberg, B. I................ I In 35

Lundberg, E.................. IS 24

Lundberg, E. S............... I H 1

Lundberg, J. I. (II)........... IS 9

Lundberg, K. A. O............ I In 19

Lundberg, P. J. T............. I E 24

Lundblad, B. O............ I Jo 11, H 12

Lundblad, FI. R............... I E 40

Lundborg, R. W.............. IK 5

Lundell, S. V................. I Fi 8, 32

Lundemark, K. L. E.......... I E 38

Lundeqvist, G................. I Fö 1

Lundevall, F. A. I.......... I Ju 21, Fi 2

Lundgren, Ann-Margret........ I In 26

Lundgren, J. B............ I Ju 17, Jo 19

Lundgren, Karin M............ I In 33

Lundgren, K. Å............... I Fi 29

Lundgren, P. G............... I E 3, 49

Lundgren, V.................. I In 40

Lundh, J. L.................. I Ju 23

Lundin, G. T. W.............. IS 14

Lundin, Å. J. A.............. IS 17

Lundkvist, Brita S............ I In 33

Lundkvist, K. R.............. I H 14

Lundmark, N. A. J....... I H 6; II H 1

Lundquist, G. A. R........ IS 14, In 16

Lundquist, O. R.............. I E 11, 26

Lundqvist, N. L.............. I H 12

Lundström, B. (I)............. I In 18

Lundström, E. D.............. I In 12

Lundström, H. O.............. I H 12

Lundvik, C. U. V. . . . I Ju 15, 33, 42, H 6

Lutteman, S. E............... I Ju 11

Liining, N. G. A.............. I In 11, 40

Lyberg, F................. I Fö 11, H 14

Lycke, H............. I U 4, H 12, 18, 20

Liitjohann, H................. I Ju 23

Lång, G. A................... IS 22

Löfgren, K. H. F..........			I	In	22
Löfgren, N. S. J. (II) ......			I	K	20
Lölgren, T. E..............			I	In	18
Löfqvist, I....... I Ju 22,	Fi	15,	27,	, E	44
Löfroth, J. G. (II).........	I	Ju	17,	Jo	19
Lölstedt, G................	I	Ju	24,	Fi	26
Löhr, B. A. H.............			I	C	4
Lönnberg, J. W. G.........		I Ju 4	, s	14
Lönnerblad, T. H..........		I	E	10,	13
Lönngren, D. R....... I E	45,	FI	12,	In	55
Lövgren, N................			I	H	2
Löwbeer, N. T.............			I	E	13
Löwenhielm, F. A..........			I	In	42

M.
Mac Dowall, S. G. H..........	I E 36
Magnander, E. E. A____ I Ju 22, 23, 26, 31
Magnusson, Agnes T. C........	I E 40
Magnusson, A. T. (II).........	I In 18
Magnusson, E. O. B. (II)......	I In 27
Magnusson, G. T..............	I C 5
Magnusson, R. A. H........ I	E 16, Jo 17
Magnusson, R. E..............	I Ju 17
Magnusson, T. K. A...........	I H 22
Malmaeus, B. E...............	I Ju 13
Malmberg, O. H............ I	Ju 18, K 3
af Malmborg, N. M......... I	In 10, G 10
Malmborg, O. J. N. (II).......	I Fi 31
Malmén, M. E................	II H 1
Malmer, H. P. S..............	I E 41
Malmfors, N. A. E. . . . I K 4,	H 4: II H 1
Malmgren, B. R.......... I E	19, In 5, 15
Malmgren, E. F. E............	I Jo 3
Malmkvist, E. V..............	I K 9
Malmquist, S. G...............	I Ju 34
Malmström, C. G..............	I K 20
Malmström, K. E.............	I Jo 16
Mannerskantz, A. F. (I).......	I Ju 33
Marcus, S.....................	I Ju 2
Marklund, K. L...............	I H 12
Marnell, K. G.................	I Ju 4, 33
Masreliez, L. L. F.............	I Fi 3
Mattson, A. G................	I In 19
Mattsson, S. F. I. H..........	I Ju 34
Mattsson, T...................	I Jo 12
Matz, K. S...................	I H 2
Maunsbach, A. B........... I	E 13, In 50
Mehr, H. L..................	I S 3, In 4
Meidner, R. A. IS 24, K 14, Fi 1,	19, 28, Jo 10
Melén, O. F. R...............	I Ju 29
Melin, G. L...................	I H 15
Mellqvist, S. A. (II)........ I	Ju 29, S 22
Merkel, E. N.................	I E 42
Michanek, E..................	I S 4
Mikaelsson, H.................	I E 13
Mjönes, K. A. H..............	I S 20
Moberg, K. E. R..............	I Jo 12
Moberg, S. T.............. I	Fi 28, E 25
Molander, M. E...............	I In 16
Molén, H.....................	I Ju 14, 27
Molin, J. E...................	I K 4
Mollstedt, S. R. B.............	I Ju 15
Montell, J. E. O. . . I In 5, 18	, 45; II In 1
Moore, G. A..................	I H 1, 21
Morén, A. E..................	I S 7

Personregister

369

Morén, 0. A.......				I	E	16
Morling, B. J. A. ..				I	Fö	5
Mossberg, E........			I	S 4	l, K 1
Mossberger, E. G. V.	(1)			I	Jo	23
Munktell, H. (II) . .				I	Ju	37
Murray, G. A......				I	Jo	1
Myhrman, S. 0. . . .			I	Fö	5,	10
Muller, H. I.......			I	In	16,	38
Månsson, N. C.....				i	Jo	17
Månsson, P. S.....				i	Fi	27
Mårdh, G. A.......			I	In	13,	16
Möller, N. K. S. . . .				I	Fö	13
Möller, S. E.......				I	In	40
Möller, Y. A. (I) ...		..... I	Ju	37,	Fi	28
	N.
Natt och Dag, Å. ..				I	S	15
Nelander, E. M. (II)				I	G	1
Nelander, J. E.....				I	K	6
Nelander, 0. M. V. .				I	C	9
Nerell, Å. N. J. . . .				I	K	11
Netzén, K. G. (II) .		... i :	S 21	, Jo 2	, 9
Nevrell, B. A......		I Fi 16	, 17	, 26, E	: 3
Neymark, N. G. E. .				I	E	15
Nial, H.............				I	Ju	3
Nilsson, C. B.....				I	E	24
Nilsson, C. 0. (II) .			I S	i 1.	IC	10
Nilsson, E..........			I	K	14,	16
Nilsson, E. F. (II) . .				I Fi 1.	, 5
Nilsson, E. H. (I) ..		.... I	Fi	34,	In	28
Nilsson, E. S.......				I	E	2
Nilsson, F..........				I	In	28
Nilsson, F. W......				I	Jo	18
Nilsson, G.........				I	Jo	15
Nilsson, G. G......				I	H	2
Nilsson, G. V. (II) .				I	G	1
Nilsson, J.-I. N. (II)				I	S	22
Nilsson, K. A......				I	In	45
Nilsson, K. V. T. . .			I K	5,	In	48
Nilsson, Margret G. i	(I) ■	...... I	Ju	37	, S	21
Nilsson, N. R......				I	Jo	18
Nilsson, 0. F......			I	Jo	3,	26
Nilsson, S. H......				I	Ju	15
Nilsson, Å.........				I	Fi	19
Nilstein, A. H.....			I	Fi	1,	19
Nilzon, K. I.l .....				I	Fi	1
Nissen, L. S. Veronika .			I	S	16
Norbeck, N. 0. A. .				I	Fi	38
Norberg, A. O.....				I	Fö	10
Norberg, E. A.....			I In 10, (	: 3
Nord, C. IJ........		..... I	Fö	12,	, E	15
Nord, F. E........				II	H	1
Nordberg, A. E. . . .				I	Ju	5
Nordenskiöld, C. H.	B			I	Fö	10
Nordenskiöld, E. 0. 1		I Ju 14,	24,	S 4	, 7,	17
Nordfelt, Hj. K. A.				I	Ju	17
Nordfjell, E........				I	Jo	19
Nordhult, A.......				I	E	11
Nordinge, K. L. P. .				I	In	22
Nordkvist, E.......				I	G	2
Nordlander, M. I. C.-	H.	I Fi 27	, Jo	15	, II	12
Nordlund, F.. A. . . .				l	E	39
Nordlund, S. F.....			I	In	37,	46
Nordmark, S.......				I	Ju	14
Nordqvist, B. R. B.				I	11	5
Nordqvisl, H. V. M.		..... I	Ju	19,	In	27

‘24 liihang till riksdagens protokoll 1958.
IUksdaggberättelsen.

Nordström, C. G........... I Ju 30, Jo 17

Nordström, J. H. M........ I E 12, 13, 23

Nordvall, K. E.........
Norinder, Y. H. T.....	....... I E 39
Noring, C.-A...........
Norlén, E. A...........
Norrman, E. E.........	....... IS 10
Norrman, T............	....... I E 8
Nyblom, K. B.........	....... I Ju 29
Nydahl, F.............	....... I Jo 24
Nygren, A.............
Nygren, G. I...........	....... I Fi 36
Nygren, H. 0..........	....... I Fö 2
Nyländer, H. S. E.....	....... I E 9
Nylén, T..............	....... I K 12
Nyman, A. E. W......	....... I Fö 15
Nyman, E. 0..........	....... I Ju 19
Nyman, N. R. I.......
Nyquist, F.............	....... I C 4
Nyquist, G. W. O......
Nyström, F. C. F......	....... I Fö 15
Nyström, K. R........	....... I U 6
Nyström, P. 1.........	....... IS 14
Näsgård, B. (I)...... I	Fö 10, K 17, In 35
Näsholm, B............
Näslund, H. M. E.....	I E 38, Jo 13, 20
Näslund, P. J..........	...... I Jo 8, 10
Näslund, S. R. E......	...... I E 39
Näsström, E. E. (I) . . . .	...... I E 9, 26
O.
Odelberg, A. A.........	...... I E 3
Odhner, C.-E. T........	... I Fi 19, Jo 11
Odin, M. 0............	I E 3, 7, 49, In 30
von Öelreich, C.-E. Hj. .
Ogner, S. V............	.... I Fö 15, C 5
Ohlin, B. G. (II).......	...... I Fö 10
Ohlon, S. J. E. (I).....	...... I FI 8
Ohlsson, A.............	...... I In 40
Ohlsson, G. E..........	...... I E 45
Ohlsson, I.............	...... I S 4, 24
Ohlsson, L. G..........	...... I In 32
Ohlsson, O. E. M. (I) . .	...... I C 1
Ohlsson, P. T. I.......	...... I Fi 3, 28
Olauson, J. E..........	...... I In 31
Oldermark, B. N.......	...... I E 2
Oldmark, I............	...... I E 13
Olhagen, K. E. B......	...... IS 20
Olhammar, G. F. N. . . .	...... I Jo 13
Ollén, B. M............	...... I E 38
Olsén, E. G. B.........	....... I H 15, 19
Olsson, A..............	....... I E 17
Olsson, A. E...........	....... I Fi 21
Olsson, E..............	....... I Fi 14, 27
Olsson, H .............	....... I In 23
Olsson, K. G...........	....... I Ju 32
Olsson, K. H..........	....... I Jo 6, 23
Olsson, K. J...........	....... I Fi 12
Olsson, O. G. A........	....... I E 31
Olsson, O. W..........	....... I Jo 17
Olsson, R. C..........	....... I Fi 5
Olsson, S. O. B........	. I Fi 19, 34, In 47
Onsjö, J. (II)..........	____ I Ju 23, In 18
Oredsson, H. E........	..... I Fi 12, G 7
Oredsson, S. M........	I Fi 31, E 3, In 56
Orring, J. A........... 1 samt.	____ I E 40, H 18

370

Riksdagsberättelsen år 1958

Oscarson, S...............	I Fi 32
Österman, E. G. E........	____ I In 27
Österman, T. J...........
Osvald, Ö. K.............	. I E 13, In 50
von Otter, G. F...........	I U 5
von Otter, S. F. I Fö 2, S	12, Fi 10, 11, 20, 21, In 52
P.
Palm, T..................	____ I In 46
Palme, R.................	IS 1
Palmi, S. E. V............	. I S 17, In 46 . I E 22, In 29
Palmstierna, T. C. O. K. . .
Parenius, M. F............	I S 20
Parenius, M. P............	____ I In 45
Paulsson, G. V. V.........	I Fi 31
Paulsson, Å. B............	. I Fö 9, 10, 12
Paulsson, Å. M...........	____ I In 48
Pehrson, C. G.............	. I In 1, 15, 17
Pehrsson, G. T............	____ I Ju 16
Pelow, M. E..............	IS 16
Pernelid, V. Å. E.........	____ I Fö 4
Persson, A. E.............	____ I In 32
Persson, A. Margit I.......	I E 39
Persson, C. J. G..........	I In 49
Persson, Ewa N. M........	I In 16
Persson, F. K.............	I K 3
Persson, F. L............. Persson, H................	I Ju 5
I Jo 19
Persson, J. L.............	____ I K 22
Persson, K. G.............	____ I In 40
Persson, R. O. E..........	____ I Ju 29
Persson, R. V. (I)____ I K 14, Fi 16, Jo 3
Persson, S. B.............	____ I Fö 8, 11
Persson, S. G. F. (II) . . I	Ju 15, 41, Jo 10
Persson Blind, A..........	____ I Jo 16
Peterson, A...............	____ I In 28
Petersson, O. H. E........	I Fi 34
Petersson, S. G. V.......	, . . . I Jo 2, 18
Petrén, B. A. S...........	I U 3; II In 1
Petrén, B. E. G..........	____ I Ju 8
Petterson, S. H...........	____ I Ju 24
Pettersson, A. G. (I) I S 21, K 25, In 56, C 1
Pettersson, A. P. (II).....	. . I S 25, K 13
Pettersson, E. G. A.......	____ I Ju 4, 33
Pettersson, G.............	____ I In 28
Pettersson, K. G. (II).....	. I E 24, In 40
Pettersson, J. W. (II).....	____ I Fi 14
Philipson, C. O............	I Jo 10
Philipson, T. B...........
Poppius, H. D............	____ I E 7, 29
von Porat, S. A...........
Porse, Ö..................
Prawitz, G. H............	I Ju 17
Pålsson, P. O. (I) ... I Ju 33, K 14, Jo 3, 13
Q.
Qvarnström, \V...........	I U 3
Qvistgaard, J. H..........	I H 6
B.
Raab, G. A. V............	I In 12

Rahm, A. H. B............... I In 1, 49

Ramfalk, C. W................ I Ju 34

Ranmark, Dagmar (I)......... IS 6

Rappe, N. J.................. I Ju 23, 35

Regnell, C. G. (II)............ I Fi 27

Regner, N. I.................. I Fj 11

Rehn, L. G................... I Fi 19

Reiland, L. A. G.............. I H 13

Reinius, E.................... I In 26

Rengby, S. F. N........... I Ju 32, In 40

Renlund, R. G..... I K 24, 25, Fi 31, C 9

Renström, K.-E............... IG 2

Resare, A. C. R............... I Fö 9

Resare, B. C. M............... I Fi 29

Restad, E. H................. I In 54

Reuterskiöld, B. H. C......... II H 1

Reuterskiöld, H. F............ I H 1

Reuterswärd, B. E............ I E 14, 35

Reuterswärd, E. A. P......... I Fi 37

Rexed, B. A. I E 3, 31, 46, In 17, 29, 44, 49

Richardson, K.-U.............. IH 5

Richert, A. G................. I In 30

Ridderström, H. E............ I H 18

Rietz, A. M................... I K 15

Ringenson, E. V.............. I Ju 5

Ringström, K. G.............. I In 47

Rinman, O. A. F.............. I Ju 33

Rising, G..................... I H 2

Roberg, T. V. H:son.......... IS 19

Rodhe, S. O.................. I Jo 22

Roempke, S. O................ I In 17

Rogberg, N. O. L............. II H 2

Romanus, S. E................ I Ju 30

Romberg, N. W. A............ I C 9

Romson, R................... I K 13

Ronge, H. E.................. I Fö 13

Rosén, A..................... IS 8

Rosén, Göta M................ I S 3, 21

Rosén, N. G. K. G............ I E 28

Rosenberg, K. G.............. I Fi 24

Rosenblad, U. S.............I Fö 8, 12, 15

Rosengren, O. A.............. I In 43

Rosenquist, B. F.............. I Fi 39

Rosenqvist, K. Å. T........... I Jo 17

Rubbestad, A. L. (II)......... I Fi 27

Rudewall, F.................. I Fi 22

Rudhe, R. S.................. I In 36

Rudstedt, K. G............... I Ju 4, 33

Rundberg, J.................. I In 56

Rune, I. F................... IS 1

Ruong, J. I.................. I E 20, 38

Rusck, J. Å.................. I K 5

Rutqvist, S. A................ I In 18

Rydback, A. V. L............. I In 14, 17

Ryhre, L. G. W............... I In 11

Rylander, A. O. E. (II)....... I In 56

Rylander, C. G................ I Ju 4, 35

Ryman, Ingrid G. E........... IS 5

Ryman, S. H. G........... I S 25, In 37

Rynell, S. H. G............... I U 2

Råby, K. G............... I In 13, 14, 20

Rönnheim, K. Å.............. I U 5

Rönnmark, L. C. A........... I In 8

Sachs, H..................... I Jo 21

Sahlin, B. I................... I H 12

Sahlin, G. J.................. I H 3

Sahlin, S..................... I H 12

Sahlin, S. E. G............... I U 1

Salomon, O................... I In 46

Personregister

371

Samuelson, S. J. E............ I K 11

Samuelsson, G. Y. I S 17, 25, Fl 23, In 23, 54

Sandell, S. S. Z............... I Fö 16

Sander, T. A. O............. I Ju 17, Jo 3

Sandler, B. G................. I Ju 20

Sandler, R. J. (I)....... I Ju 20, U 2, H 8

Sandström, B. F:son.......... I H 12

Sandström, C. O.............. I Fl 2, 32

Sandström, I N............... 1 In 24

Sandström, K. E. O........... I Ju 5

Sandström, K. H.............. I K 9

Sandström, S.-E............... IH 2

Santesson, P. V............... II U 1

Sarbäck, B................... I K 26

Schirén, G. U............. I K 22, Jo 9

Schlyter, K................... I Ju 12

Scholander, A. H. E........... I Fi 26

Schreil, P. J. E............... I Fö 1

■von Schulzenheim, A. H....... I K 7

Schiitz, H. Fr................. I K 6

von Schwerin, W. C. P. B..... II H 1

Schärman, S. O............... I C 2

Seger, E. W.................. I H 6

Segerstedt, T.................. I E 25

Segnestam, C.-O............... I In 26

Sehlstedt, O. A. (II) I Ju 20, Fö 7, S 25, Fl 31,

H 14

Seipel, C. G. M............... I E 23

Sellergren, E. F............... I In 18

Serenander, F. E. B........... I Ju 33

Seth, B. G.................... II H 1

von Seth, T. G. A. (II)......I Ju 15, Jo 3, 9

Settergren, G. C. A............ I H 12, 13

Severin, E. J. (II) . . I S 6, Jo 13, 20; II H 1

Severin, E. A................. IS 11

Sidenbladh, K. J. E........ I K 12, In 35

Silfverberg, K. J. A........... I Fö 5

Silfverstolpe, H. H. M. W...... I H 6

Silverstolpe, K. O. L.......... I In 23

Simonsson, N. V.............. I Fö 14

Sivert, Maria S................ IS 20

Sjunnesson, L. H. O........... II Fi 1

Sjunnesson, N. S............ I In 16, 38

Sjöberg, E. A................. I K 14

Sjöberg, E. K. T.............. I E 39

Sjöberg, G. O................. I In 19

Sjöberg, O. T. E. V........... I C 6

Sjöberg, Å. L. T.............. I In 44

Sjöblom, C. G................. I In 19

Sjödahl, H. L. E. (I) ... I Fi 5, 35, E 2, 27

Sjögren, K. G. T.............. I E 3

Sjögren, N. T................. I In 15

Sjöholm, K. H................ I Jo 29

Sjölund, E. O................. I Jo 22

Sjöman, E.................... I H 2

Sjöstrand, Helga K............ I S 3, 5

Sjöstrand, O. T............... I E 32

Sjöström-Bengtsson, Anna M. (I) I S 3

Skarstedt, B.................. IS 6

Skiöld, E. R.................. I Fi 1

Skiöld, E. O. R........... I Fö 13, Fi 23

Skogh, S. A................. I U 5, Fö 12

Skoglund, B. E. F............ I Fö 9

Skoglund, C. G................ I Fö 10

Skoglund, G. T. (II)........ I Fi 34, Jo 12

Skoglund, J. M. (II) I Ju 43, Fö 10, K 4, H 8

Skogsberg, P. G............... IS 7

Skoog, T. 0.................. 1 In 20

Sköld, I................		Ju 20
Sköld, P. E. (11) I Ju	15, Fi 31, 38	Jo	18
Sköld, P. I............		Jo	5
Sköldin, P. A. (II).....	........ I	Jo	8
Sköllerstedt, K. E. R. .	........ I	In	18
Smedberg, A...........	....... I	Jo	19
Smedler, J.-E. G.......	........ I	Fö	9
Smith, Å.............	........ I	Jo	19
Snellman, U. H. I Fö 5,	K 13, Fi 34, E 9.	34
Snygg, J. G. E. (I) . . . ,	........ I	In	16
Sohlman, S. R.........	........ I	H	3
Sondén, E. Ingeborg . . ,	........ I	E	2
Soop, E. E............	........ I	E	3
Sparre, L. A. S........	........ I	IC	17
Spendrup, K. A.......	........ I	Fi	19
Spångberg, O..........	........ I	S	1
Staaf, G. H............	........ I	H	1
Starland, K. A. H......	........ I	S	19
Staxäng, E. V. (II) ....	........ I	Jo	13
Stemme, N. G. E......	....... I	Fi	20
Stenberg, N. G. (II) ...	...... I S 4,	Fi	12
Steneborn, H. A.......	........ I	Fi	4
Stenholm, I. Britta . . .	........ I	E	15
Stenius, Christina.....	........ I	S	19
Stenman, P. A.........	........ I Fö	4,	11
Stenquist, E. G........	........ I	E	27
Stensgård, A. A. H.....	........ I	Fi	19
Sterner, R. M. E.......	........ I	In	26
Sterner, R. Y. M.......	........ I	In	41
Sternås, B. L..........	........ I E	2,	24
Stiernstedt, K. J. T. . .	........ I	S	26
Stiernstedt, L. J. T. . . .	....... I	Fö 12
Stiernstedt, L. J. V. (II)...... I	In	47
Stiernstedt, S. W. O. ..	... I K 21; II	H	1
Stjerngren, B. L. A. . . .	....... I	In	16
Stoltz, A. W...........	........ I	K	10
Strahl, I...............		13,	14
Strand, A. W. (I)......	...... I U 1,	K	16
Strandberg, A. V.......		H	12
Strandlund, J. F.......	....... I	E	3
Stränge, B. M. G.......	....... II	In	1
Streyffert, K. T........	....... I	Jo	20
Stridsberg, H. A.......	........ I	H	1
Stroh, O...............	....... I	Fö 10
Ströberg, S. G.........	....... I In	7,	30
Ström, E. T. H........		C	7
Strömberg, A. E.......	....... I	H	18
Strömberg, S. J. M.. . .	I Fi 2, 13; II	Fi	1
Strömdahl, I. F........	....... I	In	18
Ståhl, M. D. E. (II) . . .	.... I Fö 10,	Hl 21
Ståhlberg, E. Å........	....... I	C	7
Ståhlberg, H...........	....... I	Jo	7
Ståhle, C. I............	....... I	Ju 36
Sundahl, P. E.........		E	9
Sundberg, E. D........	....... I	In	4
Sundberg, P. B........	....... I	Fi	9
Sundberg, T. B. M.....	....... 1	S	18
Sundelin, G. V. (I). . . .	I Fö 8, 14, E	2, C 7
Sundell, C. E. Y.......	....... I	K	24
Sundén, O. R.........	. I Fi 3, 19,	II	12
Sundfeldt, B...........	....... II	H	1
Sunesson, A. L.........		Fi	34
Sunne, J. A. (I).......	....... I	In	47
Svantesson, K. G. H. . .	....... I	C	5
Svartz-Malmberg, Nanna	....... I	In	15
Svedberg, E. II. (I) ... .	....... I	Ju 38
Svedberg, N. O........	I K 23, Jo 24,	11	19
Svedberg, T............	....... 1	U	2

372

Riksdagsberättelsen år 1958

Svengren, G.-O........	........ I K 22
Svennegård, C. J......	........ I Ju 22
Svennilson, S. I.......	. . I Fi 3, 28, E 25
Svennås, K. S. A.....	........ I E 24
Svenson, S. G.........	........ IS 22
Svensson, Alice.......	........ IS 19
Svensson, E...........	........ IS 28
Svensson, F. W.......	........ I E 24
Svensson, J. S........	........ I K 9
Svensson, K. O. B. . . .	...... I E 2, 24, 39
Svensson, N. J. B.....	........ IS 8
Svensson, O...........	........ I Jo 9
Svensson, P. G. A. (II)	.. 1 In 26, 35, 47, C 7
Svensson, S. A. (II) .. .	........ I In 56
Svensson, S. E........	........ I Jo 4
Svensson, S. E. E.....	........ I Fö 15
Svensson, S. E. H.....	........ I Ju 33
Svensson, S. P. (II) . ..	. . I K 17, E 29, 44
Svensson, S. V........	...... I Fi 4, In 6
Svensson, W. (II).....	........ I Jo 14
Svärd, N. G. ll) ......	........ I Fö 10
Swan, J. A. H........	........ I Jo 20
Swanstein, S. N. S. . . .	. . I S 10, Fi 34, H 23
Swedberg, G. R. (II) . .	........ I In 28
Swedenborg, J. E.....	........ I E 9
Swedlund, G. R.......	........ I E 30
von Sydow, G........	. . I Ju 13, K 18, Fi 23
von Sydow, K. E. G. .	____I Ju 32, In 11, 53
Sylvan, N............	........ I E 2, 24
Sylwan, Å. H:son.....	. . . . 1 Jo 29, In 39, 42
Synnergren, S. G. E. ..	........ I In 35
Säkk, K..............	........ i Jo 14
Särlvik, B. H.........
Söderberg, G..........	........ I Fö 8
Söderberg, R. O.......	.. ...... I Fi 32
Söderberg, S. T. R. (I)	........ I In 47
Söderbom, Å. H:son ...	.... I Fö 7, In 22
Söderlund, S. Y. .. I S 18, 28, K 21, H 16, 19
Söderlundh, S.........	........ I E 45
Söderqvist, B. O. A. . .	........ I In 47
Söderqvist, G. G. F.. ..	. . . . I E 33, Jo 15
Söderström, O. A. V...	I Jo 10, 30, H 9, 12
Sölvén, K. O. A......	........ IS 17
Sörman, R............	........ I H 18
Sörndal, B. J. O......	........ 1 E 2
T,
Tammelin, P. A. V. ...	I Ju 4, 33, S 16, Fi 27
Tarschys, B...........	........ I E 39
Tegling, H. A. R......	........ IS 1
Telestam, G. L........	........ I K 20
Tell, V...............	........ 1 In 28
Tengwall, J. O .......	........ I In 50
Teorell, E. T. A.......	........ I E 31
Terner, N. J..........	........ I E 49
Ternström, O. A......	........ I It 11
Tersman, R. F. B.....	........ I Fi 12
Terstad, I. G. A......	........ I In 18
Thapper, G. F. (II) ...	.......I Fö 10, In 15
Thedin, N............	........ I Fi 1
Thelin, Gertrud.......	........ IS 19
Theorell, A. H. T.....	........ IH 9
Thilert, G. R..........	........ I K 14, Fi 3
Thomé, K. E. G......	........ I In 25
Thomson, A. N.......	. . I E 1, 29, In 4
Thorburn, R..........	........ I H 2
Thore, J. S...........	........I H 1, 18, 20
Thore, S. A...........	........ I E 2

Thorell, K. E................. I E 16

Thorén, C. S.................. IS 5

Thorén, I. K. A............. I E 2, 24, 39

Thornell, H. B................ I U 4

Thomell, Stina................ IS 18

Thornstedt, H. G.............. I Ju 28

Thorselius, U................. I Jo 23

Thorsell, Y................... I C 2

Thorsén, G................... IS 15

Thorsén, Å................... I Fö 1

Thorson, T. A. R............. I Fi 20

Thorsson, Inga (II) I Ju 38, S 5, Fi 19, In 26

Throne-Holst, H............... I K 5

Thulin, C. I.................. I K 16

Thulin, E. E:son............. I Fi 1, H 12

Thulin, G. Å. L..........I In 11, 40; II In 1

Thunborg, T. F......I Fö 7, E 38. Jo 1, 21,

In 21, 29

Thunholm, L. E............... I Fi 19

Thunmark, S. G............... I Jo 9

Thurén, G. G. O.............. I Ju 4, 33

Thuresson, E. O............... IS 10

Thyresson, G.................. I Ju 1

Thörnberg, E. B.............. IS 9

Tiby, K. I.................... IG 2

Tidal, L. Å................... I H 12

Tilländer, T................... I Ju 17

Tingström, A. L............... I E 16

Tobé, E. I.................... I K 13

Tolgfors, S. B................. I E 2

Topelius, G. Z. I E 7, 23, 49, H 14, In 30
Torbrink, Tekla J. L. (II) .. I E 18, In 25

Torsslow, S. O................ I H. 14

Torstensson, T. A. G.......... I Jo 2

Tottie, A. V. R. . . I Fö 16, Jo 20, 21, In 28

Transeus, J. E................ I H 11

Treschow, J. A. A............. I Fö 13

af Trolle, U................... I K 19

Trolle-Bonde, G............... I Ju 15

Trotzig, C. F. J............... I In 52

Trued, S. T................... I In 48

Tufvasson, K. E..............I U 4, H 20

Tunhammar, E. W........ I Fi 12; II H 1

Tuninger, C. G................ IS 14

Tynelius, E. G. A............. I In 17

Tånneryd, S. A. S.........I K 16, 17, In 46

Täckholm, Jenny............. I In 26

Törngren, E.................. I C 2

Törnquist, H. E............... I S 3, 14

Ubbe, S..............

Uddqvist, E..........

Uggla, C. A...........

Uhlin, K.-E...........

Uhlin, P. G...........

Uhnbom, C. B. I......

Uhrbom, A. V........

Ulne, J. O............

Ulveson, H. N. I......

Ulvhammar, L. A.....

Upmark, E. G. J......

Utbult, K. B..........

Vahlberg, G. E. .. I Ju 29, K 7, Fi 19, 34

Vahlne, K. G. H.............. I In 7

Vahlqvist, B.................. I In 17

........ I Fi 20

........ I Jo 13

........ I Ju 9

........ I E 50

........ I Fi 4

........ I E 36, C 5

........ I Ju 11

........ I E 33

........ I In 29

........ I K 16

........ I Jo 11

Personregister

373

Vallin, S. A..............	..... I Jo 9
Vanäs, K. G. E..........	____I E 2, 24, 39
Velander, F. E. H........	. I Fi 20, H 22
Verständig, S............	..... I Jo 11
Victor, J. C..............	____ I E 17
Viklund, K. G...........	____ I In 26
Viklund, N. D...........	..... I Ju 31
Vilhelmsson, E. E........	1 S 1, 4
Villner, S. V.............	____ I Fi 15
Vinell, K. T.............	____ I H 12
Vinge, Margit S. C. (II) ..	..... I E 26
Virdebrant, B. C.-E......	..... I S 2, E 33
Virdesten, S. G..........	..... I Jo 12
Virgin, E. O. G..........	. . . I U 1, H 12
Virgin, Ebba E. G.......	..... I E 14
Vogel, L. W.............	..... I H 21
Vrethammar, K. H.......	..... I In 51
Västhagen, N.-E. B.......	..... I Fi 19

von Wachenfeldt, G. F. . . .		I	H	16
Wadstein, N..............		I	Fi	28
Waesterberg, L. B.........	____ I	In	10,	40
Wahlberg, C. T. V........		I	Jo	21
Wahlberg, E. C. A.........		I	Ju	29
Wahlbäck, J. M...........	I Ju 35, S	2,	23
Wahlfisk, K. 0...........		I	Jo	11
Wahlqvist, T..............		I	S	10
Walilstedl, G. V. R.......		1	K	11
Wahlund, K. H. M........		I	E	24
Wahlund, S. G. W. (1) . . . .	I Ju 20	, S 5	, Jo	24
Wahrendorff, J. H. A. (II)		I	Fi	12
Waiberg, K. E............		I	Fi	22
Walberg, S. S.............		I Fi 5	, 6
Waldenström, E...........		I	U	1
Walin, A. G..............	I Ju	14,	27,	38
Wallander, J. R...........		I	Fi	28
Walldén, T. Ch. H........		I	In	52
Wallén, G. B.............	. . I Fö	4,9,	11,	12
Wallén, T................		I	S	24
Wallenberg, M............	I K	3,	Fi	19
Wallentheim, Annie (I) ....	I Ju	37	, s	5
Waller, S.................		i	Ju	25
Wallmark, I. G...........		I	S	19
Wallner, H...............		1	Ju	17
Wannfors, E. G...........		I	I<	13
Wanngård, T.............		i	Fi	10
Wedén, S. M. (II).........		1	Fö	16
Wedler, R. E.............		I	S	16
Weimar, Å. J. H. C.......		1	In	35

Wejke, G. W. ... I Ju 4, K 24, Fi 34, In 15, 16

Welinder, P. E. C........... I Ju 5, Fi 1

Wennerberg, A. H. ... I S 8, E 14, H 6

Wennergren, C. B. O.......... I Ju 8

Wennersten, P. G......... I H 12; II H 1

IV Cllllllldl A j it * Werkö, I.. A.			I	In	29
Werner, 1). R	. E.		1	H	6
Wernius, I. R			1	E	30
Wernlund, S.			1	Fi	11
Wernstedt, C.	M.		I	E	8
Wernstedt, L.	G.	I,:son......	IF	ö 2	, 8
Wernstedt, S.	I..	M. A.......	I	II	20
Wessén, E. V.	A.		I	Jo	3
Wesström, E.	A.		1 Fö 5,	Jo	25

Wester, S. V............	...... I In 19
Westerberg, O. H.......	...... I Fi 20
Westerberg, Y..........	...... I K 18
Westergård, B. M.......
Westerlind, E. A........	...... I Fi 31, 38
Westerståhl, H. J.......	...... I Ju 20
Westin, B. I- A........	...... I Fö 10
Westin, G. E. N......I	E 7, 10, 13, 23, 49
Westling, E. A.........	. ... I E 23, In 28
Westlund, P.-O. E.......	...... I E 21
Westman, E. G.........	...... I Ju 5, 14
Westman, .1. O..........	...... I E 11
Westring, G. A..........	...... I K 5
Wetter, F. G...........	...... I Ju 1
Wetterblad, R. I. T:son .	...... I C 4
Wettergren, K. E. W. F.	...... I E 34
Wetterhall, H. C. B.....	.. I Ju 15, 17, Jo 3
Wetterhall, P. C. O.....	...... I In 22
Wetterlind, A. J........	. . . I U 1; II Fi 1
Wiberg, G. G. F........	...... 1 In 32
Wickberg, A. W.........	...... I FI 11
Wickman, F. E.........	...... I E 42
Wickman, K............	.. I S 24, Fi 19
Widegren, B. G.........	...... I Ju 15
Widell, C. G............	......1 Jo 9, H 12
Widell, G. A............	......I Fö 1, H 18
Widén, Kerstin M.......	.... I S 5, In 26
Widén, L. A. (II).......	...... I E 14
Widfeldt, L. E S.......	...... I E 24
Widlund, B.............	...... I In 37
Widlund, S. O..........	...... I Fi 29
Widmark, G. F. S.......	...... I In 2
Widmark, P. S. W......	...... I Fi 18
Wieslander, 1. L........	...... 1 Ju 40
Wigert, A. G. A........	...... I S 7, Fi 4
Wijkander, K. E. T.....	...... I U 1
Wijnbladh, C. M. E.....	...... I Ju 2
Wikberg, J. E.........	...... I E 38
Wiklund, S. A. D......	...... IS 14
Wiklund, T. K. E......	...... I H 5
Wikman, L. Å.........	...... 1 Jo 21
Wikström, C...........	...... I Jo 8
Wikström, C. T........	...... I Fi 18
Wikström, H. J........	...... I Jo 20
Wikström, K. J........	...... I FI 20
Wildeman, N. C. E.....	.... I Fi 11, 27, C 3
WJlkens, S. P. A.......	...... I Fi 35
Wiman, H.............	...... I Ju 11
Wiman, O.............	...... 11 In 1
Winberg, A. 11.........	.... I K 3, 5, 7, 19
Winroth, G............	..... I S 1, Jo 13
Winther, O. W. G......	...... I S 26, Fi 1
Wiorek, C. N. FI.......	...... I E 24
Wirdenius, H..........	...... I E 15
Wirseen, Å............	. . I K 25, Fi 16, 17
Wisén, S. G. T.........	...... I Jo 22
Wistrand, A. W. II.....	...... IG 7
Wistrand, K. I<........	I In 14
Wivstad, O. I..........	...... 1 FI 22
Wixell, N..............	...... 1 Jo 17
Wold, H. O. A........	...... 1 Fi 28
Wolgast, T. II. (1).....	____ I S 25, In 38
Woxén, R.............	. . I Ii 9, In 19, G 3
Wredmark, G. G.......	____ I S 11, 15, 22
Wrigstad, P............	...... I Ju 20
Wulff, K. E...........	...... I Fi 29
Wärn, T. G............	...... I Fi 27, 38
Wästlund, K. G........	...... JK 2

374

Riksdagsberättelsen år 1958

Ytterborn, G. R............... I Jo 2, 22

Zachrison, S. J.	G. ...	I K 22, Jo 15,18,	In	25
Zetterberg, O. . .			Jo	10
Zetterlund, S. G.			E	33
Zetterman, N. H.....		S	12
von Zweigbergk,	J. O.	........ I In	30,	54
von Zweigbergk,	Å.C. .	.. I Ju 9, 36,	H	13

Aman, O. V. (I).............. I Fi 12

Åmark, C. E. I Ju 4, 30, 33, In 1, 16, 26, 27

Åqvist, E. G.................. I Jo 9

Åqvist, N. E. M.............. I Fi 5

Åsbrink, P. V..... I S 24, K 3, Fi 25, 38

Aselius, K. Hj............ I K 14, Fi 25

Åstot, Ibba K................ I E 38

Åstrand, B. Hj............... I Jo 10

Åström, A. M................. I Ju 5

Åström, L.-Å. E.............. I S 7, 21

Ä.

Älmeby, H. V. B..... I S 8, Fi 36, In 19

Å.

Ö.

Åberg, A. E...........

Åberg, L..............

Åbjörnsson, C. V.......

Ågren, K. G...........

Ågren, P. H. W.......

Ågren, Th. W..........

Åhberg, B.-E. B.......

Åhlén, K..............

Åhrén, A. G...........

Åkerberg, P. E. Hj.....

Åkerlund, Mimmi......

Åkerman, R. O. R.....

Åkerrén, B. O.........

Åkerström, E. O. (II)

Åkesson, Å. O.........

Åkesson, N. H........

Åkesson, N. O.........

Åkesson, G. A.........

........ I Jo 18

........ I In 17

... I Fi 37; II Fi 1

...... I E 31, H 22

........ I H 6

........ I Jo 22

........ I Ju 5

....... I E 26

....... I Jo 16

........ I Jo 10

........ I In 19

....... I Fi 34

....... I U 4

I Ju 22, Fö 10, In 18

....... I Fi 1

I U 4, 5, H 1, 18, 21
... I Ju 8, In 56
....... IS 24

Öbrink, J. H............. I U 4, H 1, 20

Ödeen, S. A. E............... I K 15

Öhman, F. G. H.............. I Fi 24, 30

öhman, F\ K. I.............. I In 9

Öhman, G. B. . . I Fi 16, 17, E 18, 37, In 51

Öhrling, P. O................. I Fi 23

Öhrström, A.................. IS 1

Öhrström, K. L............... I K 3

Öjbom, L. E...... I Ju 17, Fö 5, Jo 19

Önnesjö, K. E. A............. I H 6, 12

Örtegren, N. G................ I Ju 26

Östberg, S. O................. I Jo 16

Öster, M. N.................. I K 14

österberg, L.................. I E 11

österlind, G. B............... I Ju 1

östin, J. E................... I In 40

östlund, L. Y................ I K 2

Östman, F. O................. I Fi 35

Sakregister

375

Sakregister till kommittéer ocli sakkunniga samt
centrala krisorgan

Administrativa frihetsberövanden: ut redn.

om..................... I Ju: 19

Akademiska sjukhuset i Uppsala:

kommittén för dess utbyggande I In: 17
Aktiebolaget Statens skogsindustrier
och domänverket: utredn. rör. förhållandet
mellan............... I Fi: 7

Aktiebolagslagen: utredn. av frågan
om möjligheterna att förenkla ... I Ju: 3

Allmän tjänsteplikt: utredn. om lagstiftning
ang.................. I S: 17

Allmänna pensionsberedningen..... IS: 7

Allmännyttiga och kooperativa bostadsföretags
förvaltning. Se Bostadsföretag.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinslitut:
utredn. rör. den

lägre mejeriundervisningen vid . . I Jo: 28
Ambulans- och räddningsflygtjänsten:

utredn. om utbyggnad av....... I In: 35

Arbetarskyddsverkets organisationsutredning
....................... I S: 16

Arbetsanpassning. Se Socialförsäkring
och arbetsanpassning.

Arbetstidsberedningen............. I C: 9

Arbetstidskommittén, militära...... I Fö: 14

Arbetstidsreglering: arbetstidsutred ningen.

...................... I S: 1

— utredn. om kortare arbetstid ... IS: 4

Arkivgallringskommitté: 1956 års ... I E: 30

Arkivgallringssakkunniga: 1954 års I In: 6

Arvsskattesakkunniga............. I Fi: 5

Atomenergi: rådgivande beredning

för vissa atomkraftsfrågor...... I U: 2

— Kommittén för förb. av svenskt
deltagande i andra intern, konf.

rör. atomenergien.............. I H: 22

Se även Nordiskt samarbete och
Uran.

Avbelalningshandeln: utländsk lagstiftning
ang. konjunkturpolitisk
reglering av................... I Fi: 33

— begränsning av avbetalningshan deln

inom bilbranschen......... I Fi: 39

Bakteriologiska sera. Se Serum.
Barnavårdskommittén............. I S:

Befolkningsregistrering. Se Utrymning.

Befolkningsskyddsrum: utredn. om

byggandet av................. I In: 46

Bej ålsutredning: 1954 års......... I Fö: 6

Beredskapslagring. Se Traktorbränsle.
Beredskapsplanläggning: sakk. för

viss.......................... I In: 21

Besvärssakkunniga............... I Ju: 8

Biennalkommiltén................ I E: 34

Bilhandeln. Se Avbetalningshandeln.

Bilskadeutredningen.............. I Ju: 13

Biltrafik. Se Trafik.

Biskopsvalkommittén............. I E: 1

Biträdespersonal. Se Tekniska biträdesutredningen
och Landsfogdarna.

Borgström, G., professor. Se Konserveringsinstitutet.

Bostadsföretag, allmännyttiga och
kooperativa: utredn. om förvaltningen
av..................... I S: 13

Bostadshus: utredn. av vissa bostadspolitiska
frågor........... I S: 6

Bostadspolitiska frågor. Se Bostadshus
och Studentbostadsutredning.
Brandlagsrevision: 1954 års rör. översyn
av organisationen av brand -

lagstiftning och brandförsvar .... I In: 28

Brevskoleutredning: 1957 års....... I E: 43

Bromma flygfält: delegation för förhandlingar
rör................. I K: 3

Brottsprevention och brottslingsbehandling:
svensk delegation hos
Förenta Nationerna i fråga om . . I Ju: 12
Brollsregistreringen: översyn av .... I Ju: 32
Bryggeriutredning: 1954 års rör.

bryggeriernas företagsform...... I Fi: 14

Budgetkommittén................. I Fi: 31

Busslinjcutredningen............. I K: 10

Byqqnadsbesparingsutredning: statens.
......................... I K: 15

Byggnadskommitté. Se Chalmerska
byggnadskommittén och Tekniska
högskolans i Stockholm byggnadskommitté.

Byggnadslåneutredningen.......... I S: 8

Byggnads- och markfrågor: delegation
för förhandlingar med Stockholms

stad rör....................... I K: 24

Byggnadsutredning: 1951 års...... I K: 13

Båttrafiken i Stockholms skärgård:

förhandlingar om.............. I H: 19

376

Riksdagsberättelsen år 1958

Chalmersku byggnadskommittén .... I E: 8

Civilbefälhavare: utredn. rör. deras

befogenheter i krig............. I In: 42

Civilförsvarsskoleutredning: 1956 års I In: 41

Civilförsvarstjänst: utredn. om beaktande
av samvetsbetänkligheter
mot....................... I In: 9

Civilförsvarsutbildning: 1953 års utredn.
om..................... I In: 24

Civilförsvarsutredning: 1953 års .... I In: 18

Databehandlingsmaskiner: utredn.

rör. statsförvaltningens behov av I Fi: 20

Djurskyddsulredningen............ I Ju: 16

Dollarexportrådet................. I H: 3

Domarutredning: 1955 års......... I Ju: 23

Domkapitel. Se Stiftskansliutredningen.

Domsområden: utredn. av frågan om

en omreglering av hovrätternas . . I Ju: 40
Domänverket. Se Aktiebolaget Statens
skogsindustrier.

Donationshemman: utredn. rör. dispositionen
av donationshemman
m. m. vid de allm. läroverken ... I E: 50

E/tervårdsutredning: 1956 års...... I Ju: 29

Ekonomiskt samarbete. Se Europeiskt
ekonomiskt samarbete och Nordiskt
samarbete.

Elektrifieringsberedningen......... I Jo: 7

Elupprustningskommittén......... I Jo: 6

Enskild järnväg. Se Statsinlösen av
järnväg.

Epileptikerutredning: 1957 års..... I In: 51

Erosion. Se Jorderosionskommittén.

Europeiskt ekonomiskt samarbete:

beredningen för frågor rör....... I U: 1

Exportrådet. Se Dollar exportrådet.

Familjerådgivningskommittén...... IS: 5

Farmaceulutbildningskommittén .... I E: 45

Fartyg. Se Tillsyn ä fartyg.

Fastighetsbeskattning: utredn. om

avveckling.................... I Fi: 37

Fastighetsbildning: utredn. ang. ny
fastighetsbildningslagstiftning
(fastighetsbildningskommittén) . . I Ju: 17

Fastighetsnämnd: utredn. av försvarets
fastighetsfrågor............ I Fö: 5

Fideikommissutredningen......... I Ju: 15

Film. Se Social upplysningsfilm.
Filmstödutredning: 1957 års....... I Fi: 36

Finsktalande befolkning. Se Lappmarks
ecklesiastikverk.

Firma. Se Varumärkes- och firmautredningen.

Fiskeriutredning: 1954 års........ I Jo: 11

Fiskredskapsförsäkringen: utredn.

ang. översyn av............... I Jo: 12

I Flygbullerutredning: 1956 års......

Flygplats: utredn. om civil flygplats
vid Umeå eller Nordmaling ....
Flygplatskommittén (förläggning av
storflygfältet till annan plats än

Halmsjön)....................

Se även Bromma flygfält och Storflygplals.

Flygtilläggsutredningen...........

Flyttningsbetyg. Se Internordiska
flyttningsbetyg.

F. N. Se Brottsprevention och brottslingsbehandling.

Folkbokföringsväsendet: utredn. av

vissa frågor rör................

Folkomröstningsnämnden..........

Folkrättsbrottssakkunniga: 1948 års
Folkskoleseminarier. Se Seminarieutredningen.

Folktandvårdssakkunniga.........

Fondutredning: 1956 års..........

Fordran. Se Preskription av fordran.
Frihetsberövande. Se Administrativa
frihetsberövanden.
Frilufisutredning. Se Idrotts- och friluftsutredning.

Fulla sysselsättningens ekonomi. Se
Stabiliseringsutredningen.
Fullföljdsrätt i skattemål: utredn.
rör. möjligheterna att begränsa
tillströmningen av taxeringsmål

till regeringsrätten.............

Fångvårdens byggnadskommitté.....

Fångvårdsbyggnadsutredningen.....

Fångvårdsstyrelseutredning: 1955 års
Förenta Nationerna. Se F. N.
Företagsformer. Se Statliga företagsformer.

Företagsregister, centralt: utredn.

ang..........................

Författningsutredningen...........

Förhandlingsrätt: utredn. rör. statstjänstemannens
...............

Förorening av vatten. Se Vattenvårdskommittén.

Församlingsstyrelsekommittén......

Försvaret: utredn. rör. utnyttjandet
av hålkortsanläggningar inom . . .
— utredn. betr. vissa personalkårer

m. m. inom...................

Försvarets fastighetsfrågor. Se Fastighetsnåmnd.

Försvarets personalnämnd.........

Försvarsberedning: 1955 års.......

Försvarsförvaltningssakkunniaa:

1956 års......................

Försäkringsgivares regressrätt: utredn.
om.....................

Förvaltningsförfarandet i ärenden
rörande enskild rätt. Se Besvärssakkunniga.

Giftstadgeutredningen.............

Gotland. Se ö-utredning.

Gymnastiska centralinstitutet: utökning
av dess utbildningskapacitet

I Fö: 13
I K: 7

I K: 5

I Fö: 17

I Fi: 10
I S: 25

I Ju: 1

I In: 50
I Fi: 29

I Fi: 2

I Ju: 33
I Ju: 4

1 Ju: 26

I S: 12

I Ju: 20

I C: 8

E: 17
Fö: 4

Fö: 9

Fö: 12
Fö: 10

Fö: 11

Ju: 27

In: 55

E: 48

Sakregister

377

Götaälvskommittén............... I In: 48

Göteborgs stadsbibliotek: sakk. för

förhandling ang................ I E: 44

Göteborgs universitet: utrustnings kommitté.

.................... I E: 31

Se även Medicinska universitelsfrågor
i Göteborg.

Justitieombudsmannens tillsynsbefo -

genhet: utredn. ang............. I Ju: 7

Järnväg: 1943 års järnvägskom mitté.

....................... I K: 9

— utredn. rör. järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö.
............... I K: 26

Se även Statsinlösen av järnväg.

Handelshögskolan i Stockholm: statens
bidrag till................ I H: 10

Handelslicensnämnd, statens....... II H: 1

Hantverk. Se Småföretagare inom
industri och hantverk.

Hovrätternas domsområden. Se Domsområden.

Husmoderssemester: översyn av de

statliga åtgärderna............. IS: 27

Hyreslagskommittén.............. I Ju: 41

Hyreslägenheter: utredn. av frågan
om kostnaderna för reparation och
underhåll av.................. I S: 18

-— utredn. rör. kompensation åt

fast.äg. i anl. av räntestegringar . I S: 28

Hålkortsanläggning. Se Försvaret.

Hälsovård. Se Sjukvård.

Hälsovärdstjänstemän. Se Nordiskt
samarbete.

Häslavelns främjande: utredn. rör.

statens fortsatta medverkan till.. I Jo: 27

Idenlitetsbrickor för barn: utredn. om I In: 43

Idrotts- och friluftsutredning: 1955

års........................... I H: 5

Indirekta skatter: 1952 års kommitté
för..................... I Fi: 1

Industri och hantverk. Se Småföretagare
inom industri och hantverk.
Industriskyddskommittén: 1957 års I Fö: 16

Information. Se Juryn i tryckfrihetsmål.

Inskrivningsförordningen: sakk. för

översyn av.................... I Fö: 2

Inlernordiska flyttningsbetyg: utredn.

rör........................... I Fi: 21

Karlskrona: utredn. rör. förutsättn.

för civil varvsdrift i............ I Fö: 19

Karolinska sjukhuset: kommissionen
för förhandlingar rör. karolinska
sjukhusets utbyggande......... I In: 14

— kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande..... I In: 15

— utrustningskommitté för....... I In: 31

Klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar:
1956 års....... I Ju: 34

Kommunallagstiftningen för Stockholm:
sakk. för översyn av...... I In: 4

Kompetensfördelningen mellan
Kungl. Maj:t i statsrådet och

regeringsrätten ................ I Ju: 21

Kompetensutredningen............ I C: 3

Konserveringsinstitutet: utredn. ang.

professor G. Borgströms avgång I H: 9

Konstfackskolan: 1957 års utredn.

ang.......................... I E: 37

Konsulära sjöfolks- och sjöfarlsärenden:
utrikesdepartementets

nämnd för.................... I U: 4

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa:
utredn. ang. placering av

reservfondsmedel.............. I Fi: 30

Kooperativa bostadsföretag. Se Bostadsföretag.

Kreditmarknadsutredningen........ I Fi: 38

Kreditstöd. Se Småföretagare inom
industri och hantverk.

Krigsförsäkringsnämnd: statens ... . II H: 2

Krigsmaterielutredning: 1956 års ... I H: 17

Kriminologien: utredn. om formerna

för ökat nordiskt samarbete inom I Ju: 39

Kvarteret Kungl. Myntet: delegation

för förhandlingar rör........... I Fi: 16

Jaktutredning: 1949 års...........

Jordbruksanslagsulredningen.......

Jordbrukshögskoleutredningen......

Jordbruksområdet: utredn. rör. upplysnings-
och rådgivningsverksamhet
på....................

Jordbruksrationaliseringsutredning:

1951 års......................

Jorderosionskommitlé: 1949 års ....
Jordvärdestegring: oförtjänt. Se

Markvärdeutredningen.

Juryn i tryckfrihetsmål: utredn. av
frågan om formerna för den information,
som rätten i vissa fall
skall lämna...................

I Jo: 8

I Jo: 23
I Jo: 18

I Jo: 22

I Jo: 3

I Jo: 2

I Ju: 10

Laboratorieutredningen............

Landsf iskalsbiträdesutredni ng: 1956

års...........................

Landsfogdarna: utredn. rör. kvalificerad
biträdeshjälp åt..........

Lanlbrukshögskolan: utredn. rör. den
på växtnäringsområdet hedrivna

forskningens objektivitet.......

Lantbrukskemiska analys- och kontrollverksamheten:
utredn. rör. . .
Lantbruksundervisningskommitté:
1955 års, rör. utredn. om yrkesutbildning
inom jordbruket.....

Lantmäterikommitté: 1956 års......

Lappmarks ecklesiastikverk: sakk.

för översyn av best. om den kyrkl.

I S: 19

I In: 10
I In: 53

I Jo: 30
I Jo: 24

I Jo: 15
I Jo: 19

378

Riksdagsberättelsen år 195S

verksamheten bland den lapsk-				utredn. av frågan om inrättande
och finsktalande befolkningen .. .	I	E:	20	av...........................	I	E:	7
Livsmedelsarbetare: utredn. om obli-				Medicinsk undervisning och forsk-
gatorisk läkarundersökning av				ning i Lund och Malmö: kom-
vissa.........................	I	In:	23	mission för förhandlingar med
L. K. A. B. Se Luossavaara-Kiiruna-				Malmöhus läns landsting och
vaara aktiebolag.				Malmö stad...................	I	In:	32
Lokaliseringsutredningen rör. statlig				Medicinsk utrustningskommitté: 1954
verksamhet....................	I	Fi:	34	års...........................	I	E:	19
Luftfartsförordningen: utredn. ang.				Medicinska högskolan i Umeå: orga-
revision av tillämpningskungörel-				nisationskommittén för.........	I	E:	49
sen till.......................	I	K:	12	Medicinska universitetsfrågor i Göte-
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebo-				borg: kommission för förhand-
lag: uppdrag att bevaka statens				lingar med Göteborgs stad......	I	In:	30
intressen vid inlösen av stamak-				Medicinska utbildningsfrågor: ut-
tier i.........................	I	Fi:	23	redn. rör. vissa................	I	E:	46
— utredn. om avsättning av viss del				Medicinska äktenskapshinder: kom-
av statens vinst å malmbrytning-				mitté ang.....................	I	Ju:	30
en till stöd för näringslivet......	I	Fi:	25	Meteorologiska och hydrologiska in-
Långtidsutredning: 1955 års, rör. den				stitutet: utredn. ang............	I	K:	25
ekonomiska långtidsplaneringen				Militära arbetslidskommittén.......	I	Fö:	14
1956—60 .....................	I	Fi:	3	Militärmusiken. Se Organisations-
Läkare. Se Nordiskt samarbete.				nåmnden för.
Läkartjänster: utredn. rör. merit-				Mjölkkommitté: 1954 års, för utredn.
värdet av tjänstgöring som lasa-				rör. förbättring av konsumtions-
rettsläkare....................	1	In:	54	mjölkens beskaffenhet..........	I	In:	25
Läkarundersökning. Se Livsmedels-				Mopedutredningen...............	I	K:	18
arbetare.				Motortävlingsutredningen..........	I	In:	34
Läkarutbildning: 1955 års läkarut-				Musikkonservatoriet i Göteborg: ut-
bildningsutredning.............	1	E:	3	redn. rör......................	I	E:	5
-— utredn. rör. efterutbildning av				Myntet. Se Kvarteret Kungl. Myntet.
vissa utländska läkare..........	1	In:	29	Myntverksutredning: 1955 års......	I	Fi:	17
Läkemedel: 1953 års läkemedels-				Myrslogar: utredn. ang...........	I	Ju:	18
kommitté .....................	I	In:	19	Mälsåkerutredningen.............	I	E:	21
— utredn. om läkemedelsrabatte-
ringen........................	I	S:	23
Längmanska A-fonden: utredn. rör.				N.
användningen av..............	I	E:	47
Länsstyrelsernas krigsorganisation:				Namnrättskommittén.............	I	Ju:	36
sakk. för översyn av...........	I	In:	22	Nomadskoleutredning: 1957 års ....	I	E:	38
Lärarbostadsutredningen..........	I	E:	35	Nordiska patent: Se Nordiskt sam-
Lärarhögskola: utredn. rör. inrättan-				arbete.
de av ytterligare en lärarhögskola	I	E:	27	Nordiskt samarbete: nordiska eko-
Lärarinneutbildningskommittén: 1953				nomiska samarbetsutskottet ....	I	H:	12
års...........................	I	E:	18	— utredn. av frågan om nordiska
Lärarutredning: 1957 års..........	I	E:	39	patent m. m...................	I	H:	13
Läroverk: utredn. rör. vissa lokal-				— svenska delegationen för nor-
frågor vid....................	I	E:	6	diskt samarbete rör. atomforsk-
Löneförfattningsber^dningen.......	I	C:	7	ningen och atomenergiens fredliga
Lösen: utredn. ang. översyn av lö-				användning...................	I	H:	8
sen- och stämpelförordn........	I	Fi:	11	— sakk. för Sverige i nordiska kom-
				mittén för vidareutbildning av
				hälsovårdstjänstemän..........	I	In:	7
M.				— utredn. av frågan om gemensam
				nordisk arbetsmarknad för läkare
Malmö. Se Medicinsk undervisning				och tandläkare................	I	In:	49
och forskning i Lund och Malmö,				Se även Samfärdsel, Kriminologien,
Odontologiska förhandlingssakkun-				Sjömanskommitté samt Varumårkes-
niga samt Tandläkarhögskolor.				och firmautredningen.
Markvärdeutredningen............	I	Ju:	5	Norrbackainstitutet: utredn. om verk-
Maskinanläggningar: utredn. för				samheten vid.................	I	In:	45
översyn av vissa förhållanden				Norrländska vattenkraftutredningen .	I	K:	4
rör. statens fasta maskinanlägg-				Norska nationalgåvan till Sverige:
ningar ........................	I	C:	5	utredn. av vissa frågor i samband
Maskinell databehandling. Se Data-				med mottagandet av...........	I	E:	28
behandlingsmaskiner.				Nykterhet. Se Trafik.
Matpotatisutredning: 1956 års.....	I	Jo:	17	Nykterhetsvårdsutredningen........	I	S:	14
Medicinsk läroanstalt i Norrland:				Näringsrättsutredningen...........	I	H:	2

Sakregister

379

Obekväm arbetstid. Se Arbetstidsreglering.

Odontologiska förhandlingssakkun niga.

........................ I E: 23

OEEC. Se Europeiskt ekonomiskt
samarbete.

Oljelagringsanläggningar: utredn.

ang. avskrivning i beskattningshänseende
å................... I Fi: 8

Oljelagringskommitté: 1955 års..... I H: 6

Olovlig införsel och utförsel av varor:
översyn av lagstiftningen rör.

straff för..................... I Fi: 22

Organisation för europeiskt ekonomiskt
samarbete (OEEC). Se Europeiskt
ekonomiskt samarbete.
Organisationsnåmnden för militärmusiken
...................... I Fö: 15

Ortsgrupperingsutredningen........ I C: 1

Parisorganisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete (OEEC). Se

Europeiskt ekonomiskt samarbete.

Patent. Se Nordiskt samarbete.

Pensionsberedningen, allmänna..... IS: 7

Pensionskommillén: 1957 års...... IS: 24

Pensionsstiftelsernas civilrättsliga

ställning: utredn. om .......... I Ju: 24

Pensionsstyrelsen: utredn. rör. pensionsstyrelsens
sjukvårdande verksamhet
....................... I S: 20

Pensionsutredning: 1951 års....... I C: 2

Polisverksamhetsutredningen....... I In: 40

Polisväsendet: utredn. om fjärr skriftsförbindelser

för.......... I In: 11

— utredn. ang. frågan av huvudmannaskapet
för.............. I In: 56

Se även Tystnadsplikt.

Postutredningen 1956 ............. I K: 20

Praktiska gymnasier. Se Skolutredning.

Preskription av fordran: översyn av

bestämmelserna för............ I Ju: 2

Preventivmedel: utredn. om ändrade

former för försäljning av........ I In: 37

Provinsteaterutredning: 1955 års. ... I H: 14

Rationaliseringsutredning: 1956 års I Fi: 27

Redogöraransvaret: utredn. ang..... I Fi: 18

Regeringsrätten. Se Kompetensfördelningen
mellan Kungl. Maj:t i
statsrådet och regeringsrätten ocli
Fullföljdsrätt i skattemål.

Regressrätt: Se Försäkringsgivares

regressrätt.

Rehabiliteringsätgärder. Se Socialförsäkring
och arbetsanpassning.

Renmärkeskommitté: 1955 års...... I Jo: 16

Renutredningen.................. I Jo: 21

Restitutionsnåmnden.............. II U: 1

Riksförsvarets sambandstjänst. Se
Sambaridsfrågor.

Riks nämnden för ekon. försvarsberedskap:
utredn. rör. dess verksamhet
och organisation........ I H: 23

Roxtunaanstalten: utredn. ang. anstaltens
ledning............... I Ju: 43

Rusdrycksförsäljningsutredning:

1956 års...................... I Fi: 6

Rysslandssvenskar. Se U nderstödsnämnden
för Rysslandssvenskar.

Rättegångskommitté: 1951 års...... I Ju: 11

Rättsläkarutredning: 1956 års...... I In: 36

Rättspsykiatriska undersökningsväsendet:
kommitté för........... I Ju: 35

Sakanslagsutredningen............ I Fö: 18

Samarbete. Se Europeiskt ekonomiskt
samarbete och Nordiskt samarbete.
Sambandsfrågor: utredn. ang. vissa I In: 3

Sambeskattningsrevision: 1957 års . . I Fi: 35
Samfärdsel: nordiska samfärdsel kommittén

.................... I U: 6

Seminarieutredningen............. I E: 2

Serafimerlasarettsutredningen...... I In: 13

Serum: utredn. ang. tillverkningen
av bakteriologiska sera och ymp ämnen.

...................... I In: 5

Sinnessjukhus: utredn. rör. maskin och

byggnadspersonalen vid..... I In: 8

— utrustningskommitté för....... I In: 38

— utredn. om vidgade befogenheter

för direktionerna.............. I In: 39

Sinnessjukvård: statens kommitté

för sinnessjukvårdens utbyggande I In: 16

— utredn. av vissa rättssäkerhets frågor

inom................... I In: 27

— utredn. av frågan om de ekon.
villkoren för överförande av huvudmannaskapet
för sinnessjuk vården

till landstingen......... I In: 47

Sjukgymnastutbildningen: utredn.

rör........................... I E: 32

Sjukhus: sakk. för översyn av sjukhuslagstiftningen
(sj ukhuslagstiftningskommittén).
............. I In: 1

— utredn. ang. utomlänspatienter

vid vissa undervisningssjukhus . . I In: 20
Se även Akademiska sjukhuset i
Uppsala.

Sjukkassetaxan: översyn av....... IS: 15

Sjukreseutredningen.............. IS: 22

Sjuksköterskor: utredn. om viss

högre utbildning av............ I In: 33

Sjukvård: kommitté för översyn av

särskilt den öppna vården...... I In: 26

■— utredn. ang. den specialiserade
kroppssjukvårdens utbyggnad rä jongvis.

...................... I In: 44

Se även Pensionsstyrelsen.

Sjöarbetslidslagen: översynen av . . . I H: 20

Sjöbefälsutredningen.............. I H: 18

Sjöfartens beredskapsfrågor: kommittén
för.................... I II: 21

Sjöfolks- och sjöfarlsärcnden. Se Konsulära
sjöfolks- och sjöfartsärenden.

Sjömanskommitté: 1946 års........ I H: 1

Sjömansskattesakkunniga: 1956 års I Fi: 4

380

Riksdagsberättelsen år 1958

Skadeståndsansvar: kommittén ang.				Stockholms högskola: lörhandlings-
det allmännas.................	I	Ju:	14	kommitté ....................	1	E:	29
Se även Bilskadeutredningen.				Stockholms stad. Se Byggnads- och
Skatteflyktkommittén: 1953 års.....	I	Fi:	13	markfrågor.
Skattelagssakkunniga: 1950 års ....	I	Fi:	9	Slorflygplats: undersökn. av grund-
Skatleutredning: 1957 års.........	I	Fi:	32	förhållandena för en storllygplats
Skog: utredn. av vissa spörsmål vid				vid Skå-Edeby................	I	K:	6
belåning av...................	I	Jo:	26	Slor-Stockholm. Se Trafik.
Skogshögskole- och skogsforsknings-				Strafftidsberäkning och sammanlägg-
kommitté: 1956 års.............	I	Jo:	20	ning av straff: utredn. rör.......	I	Ju:	6
Skogsskoleutredning: 1956 års......	I	Jo:	5	Studentbostadsutredning: 1957 års . .	I	S:	26
Skogsvårdsutredning: 1955 års.....	I	Jo:	13	Stämpel. Se Lösen.
Skolberedning: 1957 års...........	I	E:	40	Sysselsättning. Se Stabiliseringsul-
Skolförfattningssakkunniga........	I	E:	33	redningen.
Skolskjutsutredningen.............	I	E:	41
Skolutredning: 1948 års tekniska .. .	I	E:	11	T.
— sakk. lör avveckling av 1946 års
skolkommissions arbete och lör				Tandläkare: 1951 års tandläkarkom-
utredn. av Irågan om inrättande				mitté........................	I	E:	13
av praktiska gymnasier.........	I	E:	15	Se även Nordiskt samarbete.
Skolväsendet. Se Statsbidrag.				Tandläkarhögskolor: utrustnings-
Skördeskadeutredningen...........	I	Jo:	10	kommittén för ................	I	E:	10
Slöjdlärarutredningen: rör. utbild-				— utredn. om författningsbestäm-
ning av lärare i manlig slöjd ....	I	E:	24	melser för tandläkarhögskolorna i
Småbruket: utredn. ang. särsk. stöd				Stockholm och Malmö..........	1	E:	12
till...........................	I	Jo:	14	Se även Odontologiska förhand-
— översyn av kreditstödet åt.....	1	H:	16	lingssakkunniga och Tandläkare.
Småskoleseminarier. Se Seminarie-				Taxering: utredn. rör. taxerings-
utredningen.				nämnderna i Stockholm........	I	Fi:	26
Socialförsäkring och arbetsanpass-				Teaterverksamheten i landsorten. Se
ning: utredn. om..............	I	S:	11	Provinsteaterutredning.
Social u p p lys n i ags film: kommittén				Tekniska biträdesutredningen: 1956
för...........................	I	S:	9		I	C:	6
Specialstraffrätten: utredn. om.....	I	Ju:	28	Tekniska högskolan i Stockholm:
Stabiliseringsutredningen: rör. spors-				byggnadskommitté............	I	E:	9
mål, som sammanhänga med den				— utredn. ang. ökad intagning av
lulla sysselsättningens ekonomi ..	I	Fi:	19	studerande....................	I	E:	4
Stadsdomstolsutredningen..........	I	Ju:	22	Tekniska högskolorna: utredn. rör.
Sladshypotekskassa. Se Konunga-				förvaltningen av deras värme-
riket Sveriges stadshypotekskassa.				och kraftcentraler.............	I	E:	36
Sladsutredning: 1955 års rör. städer-				Tekniska skolor: 1948 års tekniska
nas särskilda skyldigheter och rät-				skolutredning.................	I	E:	11
tigheter i lörh. till staten.......	I	Fi:	15	Tertiär- och tilläggslån. Se Byggnads-
Statens handelslicensnämnd........	11	H:	1	låneutredningen.
Statens krigsförsäkringsnämnd.....	11	H:	2	Tidningsförordningsutredningen ....	I	K:	19
Statens lantbruksförsök. Se Lant-				Tillsyn å fartyg: översyn av gällande
brukshögskolan.				bestämmelser om..............	1	H:	15
Statens reproduktionsanstalt. Se Tryc-				Timlärarkungörelsen: översyn av. . .	1	C:	10
ker iutredning.				Tjånstebostadsutredning: 1952 års . .	I	C:	4
Statens skogsindustrier. Se Aktiebola-				Tjänsteplikt. Se Allmän tjänsteplikt.
get Statens skogsindustrier.				Totalförsvarets personalbehov: utredn.
Statens utlänningskommission......	II	In:	1	rör...........................	1	Fö:	7
Stalistikkommitté: 1956 års........	I	Fi:	28	Totalisalorverksamheten: utredn. ang.	1	Jo:	25
Statliga företagsformer: utredn. rör.	I	Fi:	12	Trafik: busslinjeutredningen......	I	K:	10
Statliga sinnessjukhus. Se Sinnes-				— Stor-Stockholms trafikutredn.
sjukvård.				av år 1949 ....................	1	K:	11
Statsbidrag: allmänna statsbidrags-				— 1953 års trafikutredning.......	I	K:	14
utredningen...................	I	S:	2	— 1953 års trafiksäkerhetsutred-
— sakk. lör översyn av vissa stats-				ning.........................	1	K:	1
bidrag på skolväsendets område	I	E:	14	— utredn. om trafiksäkerhetsarbe-
Statsinlösen av järnväg: nämnden lör				tets inriktning och arbetsformer	I	K:	27
behandling av vid statsinlösen av				— Sakk. för översyn av lagstift-
enskild järnväg uppkommande				ningen om trafiknykterhet ....	1	K:	28
tvistelrågor om järnvägsegendo-				Trafikaktiebolaget Grängesberg—
mens värde m. in..............	I	K:	8	Oxelösund. Se Luossavaara—Ki-
Stiftskansliulredningen............	I	E:	16	runavaara aktiebolag.
Stockholms högskola: utredn. rör.				Traktorbränsle: utredn. ang. bered-
upprustning av................	I	E:	22	skapslagring av................	I	H:	7

Sakregister

381

Tryckeriutredning: 1946 års.......

Tryckfrihet. Se Juryn i tryckfrihetsmål.

Tystnadsplikt: utredn. rör. polisens
tystnadsplikt m. m.............

Understödsnåmnden för rysslands svenskar

......................

— utrikesdepartementets under stödsnämnd.

..................

Undersöknings- och bevakningsfar tyg:

utredn. rör................

Undervisning. Se bl. a. Läkarutbildning,
Lärarinneutbildningskommittén,
Sjukhus, Skolutredning, Tandläkare
och Universitetsutredning.
Undervisning och forskning, medicinsk,
i Lund och Malmö: kommission
för förhandlingar med
Malmöhus läns landsting och

Malmö stad...................

Ungdomsbrottslighet: överläggningar
för samordning av åtgärderna mot
Se även Klientelundersökning rör.
ungdomsbrottsl ingår.
Ungdomsvårdsskolorna: kommittén

för...........................

Universitelsfrågor, vissa medicinska i
Göteborg: kommission för förhandlingar
med Göteborgs stad......

Universitetsutredning: 1955 års.....

Upplysningsfilm. Se Social upplysningsfilm.

Uppsala universitet: utrustnings kommittén

för................

Uran: utredn. ang. översyn av lagstiftningen
om fyndigheter av

uranhaltigt mineral............

U S A-kommittén.................

Utbildning. Se Undervisning.
Utländska läkare. Se Läkarutbildning.
Ullänningskommission: statens ....
Utomlänspatienter. Se Sjukhus.
Utrikesdepartementets underslöds nämnd.

......................

Utrustningskommitté. Se Göteborgs
universitet, Uppsala universitet,
Sinnessjukhus, Tandläkarhögskolor
och Medicinsk utrustningskommitté.

Utrymning: utredn. rör. befolknings registrering

vid................

Utsökningslagen: utredn. för förberedande
översyn av............

1 Jo: 1

I In: 2

I U: 3

I U: 5

I Jo: 29

I In: 32
I Ju: 37

I S: 21

I In: 30
I E: 25

Valutakontoret................... II Fi: 1

Valutalagstiftningen: översyn av . . . I Fi: 24

Valutredning: 1955 års........... I Ju: 25

Varumärkes- och firmautredningen . . I Ju: 9

Varutrafik: ombud för förhandlingar

rör........................... I H: 4

Varvsdrifl. Se Karlskrona.

Vattendomstolarnas organisation: utredn.
ang..................... I Ju: 31

Vattenkraftutredningen: norrländska I K: 4

Vattenvårdskommittén............ I Jo: 9

Ven. Se ö-utredning.

Veterinårtaxeutredning: 1954 års... I Jo: 4

Vågbroar: 1954 års kommitté rör. .. I K: 2

Väghållning i städer: utredn. rör.
bestämmelserna om statsbidrag

till........................... I K: 17

Väginstitut, statens: utredn. ang.
dess arbetsuppgifter och organisation
.......................... I K: 23

Vägmarksersättningskommittén..... I K: 22

Värnpliktiga: utredn. rör. deras utnyttjande
i det totala försvaret I Fö: 7
Värnpliktsavlöningsutredning: 1954

års........................... I Fö: 8

Värnpliklsutredning: 1952 års..... I Fö: 3

Västerbottens läns landsting. Se
Odontologiska förhandlingssakkunniga.

I E: 42

Ympämne: Se Serum.
Yrkesutbildningens centrala ledning:
1955 års sakk. för utredn. rör. .. .

E: 26

I Ju: 44
I H: 11

II In: 1

I U: 5

Ä.

Äktenskapshinder. Se Medicinska
äktenskapsh inder.

Äkienskapslagsliftningen: översyn av I Ju: 38

Älvkarleby kraftverk: utredn. om förläggningsort
för den lokala förvaltningen
för................. I K: 21

Öland. Se Ö-utredning.

öresundsdelegationen: svenska..... I K: 16

örlogsvarvsutredning: 1953 års..... I Fö: 1

I In: 52 ö-utredning: 1954 års rör. sysselsättningsproblem
på Gotland, Öland
I Ju: 42 och Ven...................... I S: 10

Innehållsförteckning

Sid.

Allmän berättelse.................................................... 1

överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden december 1956

— november 1957 .................................................. 3

Redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar meddelade

garantierna........................................................ 10

Under år 1957 beviljade bidrag av lotterimedel.......................... 11

Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan .................... 15

I. Kommittéer och sakkunniga:

Justitiedepartementet (Ju) ...................................... 15

Utrikesdepartementet (U)........................................ 46

Försvarsdepartementet (Fö)...................................... 50

Socialdepartementet (S).......................................... 65

Kommunikationsdepartementet (K)................................ 100

Finansdepartementet (Fi)........................................ 125

Ecklesiastikdepartementet (E).................................... 158

Jordbruksdepartementet (Jo) .................................... 196

Handelsdepartementet (H) ...................................... 222

Inrikesdepartementet (In)........................................ 242

Civildepartementet (C) .......................................... 291

II. De centrala krisorganen:

Utrikesdepartementet............................................ 300

Finansdepartementet............................................ 300

Handelsdepartementet .......................................... 301

Inrikesdepartementet............................................ 303

Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga1 .................... 304

Betänkanden m. m., utkomna från trycket under 1957 .................. 358

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan .... 360
Sakregister » * » » » » » • • • • 375

Stockholm 1958. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

571803